Prop. 1983/84:100

Regeringens proposition

1983/84:100

med förslag till statsbudget för budgetåret 1984/85;

beslutad den 22 december 1983.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

Det i 1984 års budgetproposition framlagda förslaget till statsbudget för budgetåret 1984/85 visar en omslutning av 304929 milj. kr. Detta innebär en höjning i förhållande till vad som nu beräknas för innevarande budgetår med 2427 milj. kr. Budgetförslaget utvisar ett underskott på 80815 milj. kr. Detta innebär en minskning av underskottet med 4086 milj. kr. i förhållande till vad som numera beräknas för innevarande budgetär.

I bilagorna 1-19 till budgetpropositionen redovisas regeringens förslag til! de i statsbudgeten ingående inkomst- och utgiftsposterna närmare. I bilaga 1 behandlas dels den ekonomiska politiken mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen, dels budgetpolitiken och budgetförslaget.

I    Riksdagen 1983184. I sunil. Nr 100

Prop. 1983/84:100

Förslag till

Statsbudget för budgetåret 1984/85

Inkomster:

Skatter 191327001000

Inkomster av statens verksamhet 24 097 801 000

Inkomster av försåld egendom 54 903 000

Återbetalning av lån 3 586 434 000

Kalkylmässiga inkomster 5047903 000

Summa kr.       224114042000

Underskott 80815 056000

Summa kr.        304 929098 000

Prop. 1983/84:100

Utgiftsanslag:

Kungl. hov- och slottsstaterna

Justitiedepartementet

Utrikesdepartementet

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Finansdepartementet

Utbildningsdepartementet

Jordbruksdepartementet

Arbetsmarknadsdepartementet

Bostadsdepartementet

Industridepartementet

Civildepartementet

Riksdagen och dess verk m. m.

Räntor på statsskulden, m. m.

Oförutsedda utgifter

Beräknad övrig medelsförbrukning:

Minskning av anslagsbehållningar Ökad disposition av rörliga krediter

29185000

8564308000

8235 592000

22568990000

71770882000

12097058000

13 721507000

35873966000

6125294000

15673420000

20573480000

11899795000

5 379507000

415114000

65000000000

1000000

2500000000 -500000000

297929098000

2000000000

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

5000000000      5000000000

Summa kr.

304929098000

Prop. 1983/84:100 4

Inkomster på statsbudgeten

Specifikation av inkomsterna på statsbudgeten för budgetåret 1984/85

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

30602000000    30602000000

10313000000    10313000000

1100000000      1100 000 000

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse 1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse 1130 Ofördelbara    skatter   på    inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse 1140 Övriga inkomstskatter:

57000000

10000000

3000000

1065000000

/135 000 000    43 150 000 000

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt    och    ersättningsskatt

1143 Bevillningsskatt

1144 Lotteri vinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

121! Folkpensionsavgift 32171000000

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto 1604000000

1231 Barnomsorgsavgift 7490000000

1241 Vuxenutbildningsavgift 815000000

1251 Övriga socialavgifter, netto -417000000
1261 Bidrag till förvaltningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 62 000 000
1271 Inkomster av arbetsgivaravgif
ter till arbetarskyddsstyrelsens
och   yrkesinspektionens   verk
samhet 83000000
1281 Allmän löneavgift 6950000000

48758000000    48758000000

Prop. 1983/84:100

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvårdsavgifter

1312 Hyreshusavgift 1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska   personers   förmögenhetsskatt

1322 Juridiska  personers  förmögenhetsskatt

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom:

1341 Stämpelskatt

1342 Skatt pä värdepapper

315000000

720000000      1035000000

2071000000

23000000     2094000000

875000000

725000000 150000000

1982000000 540000000     2522000000     6526000000

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter:

1411 Mervärdeskatt 1420, 1430 Skatt på specifika varor:

1421 Bensinskatt

1422 Särskilda varuskatter

1423 Försäljningsskatt på motorfordon

1424 Tobaksskatt

1425 Skatt på spritdrycker

1426 Skatt på vin

1427 Skatt på malt- och läskedrycker

1428 Energiskatt

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

1431 Särskild avgift för oljeprodukter m. m.

1432 Kassettskatt

1433 Skatt på videobandspelare

1434 Skatt på viss elektrisk kraft

1435  Särskild avgift mot försurning
1440 Överskott  vid försäljning  av  varor

med statsmonopol:

1441 AB Vin-& Spritcentralens inlevererade Överskott

1442 Systembolaget   ABs   inlevererade överskott

1450 Skatt på tjänster:

1451 Reseskatt

1452 Skatt pä annonser och reklam

1453 Totalisatormedel

1454 Skatt på spel 1460 Skatt på vägtrafik:

1461 Fordonsskatt

1462 Kilometerskatt

53 100 000 000    53100 000 000

6560000000 829000000

910000000 3925000000 5100000000 1565000000 1268000000 9795000000

2000000

1395000000

61 000000

92000000

925000000

101000000

32528000000

160000000

250000000

90000000

1004000000

152000 000 407000000 345000000 100000000

4150000000

2370000000 1780000000

Prop. 1983/84:100

1470 Skatt på import:

1471 Tullmedel 1480 Övriga skatter på varor och tjänster:

1481 Övriga   skatter   pä  varor  och tjänster

1861000000      1861000000

1000

1000    92893001000

Summa skatter   191327 001000

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkets inlevererade överskott

2112 Televerkets inlevererade överskott

2113 Statens järnvägars inlevererade överskott

2114 Luftfartsverkets     inlevererade överskott

2115 Förenade   fabriksverkens   inlevererade överskott

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets        inlevererade överskott

2120 Övriga    myndigheters    inlevererade överskott:

2121 Statens   vägverks  inlevererade överskott

2122 Sjöfartsverkets       inlevererade överskott

2123 Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade överskott 2140 Myntverkets inlevererade överskott: 2141 Myntverkets inlevererade överskott 2150 Överskott från spelverksamhet:

2151 Tipsmedel

2152 Lotterimedel

65000000 245000000 20000000 90400000 66800000 2396000000

58000000     2941200000

33500000 68000000 54000000

155500000

4000000000     4000000000 122000000        122000000

1 127300000 415032000      1542332000     8761032000

2200, Överskott   av   statens   fastighetsförvaltning:

2210 Överskott av civil fastighetsförvaltning:

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott   av   byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generaltullstyrelsens fastighetsförvaltning

520000

320225000

3 782000

324527000

324527000

Prop. 1983/84:100

2300 Ränteinkomster:

2310, 2320Räntor på näringslån:

2311 Räntor på lokaliseringslån

2312 Ränteinkomster på jordbrukets lagerhuslån

2313 Ränteinkomster på statens av-dikningslån

2314 Ränteinkomster på fiskerilån

2315 Ränteinkomster på fiskbered-ningslån

2316 Ränteinkomster pä vattenkraftslån

23)7 Ränteinkomster på luftfartslån

2318 Ränteinkomster på statens lån till den mindre skeppsfarten

2319 Ränteinkomster på kraftledningslån

2321 Ränteinkomster pä skogsväglån

2322 Räntor pä övriga näringslån, Kammarkollegiet

2323 Räntor på övriga näringslån, Lantbruk.sstyrelsen

2324 Räntor på televerkets statslän
2330 Räntor på bostadslån:

2331 Ränteinkomster på egnahemslån

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster pä lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

2342 Ränteinkomster på allmänna studielån

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor pä energisparlån 2360 Räntor på  medel avsatta   till pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering 2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor    pä   beredskapslagring och förrädsanläggningar 2380, 2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster pä lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

295000000

330000 4500000

1366000

209000 1889000

20787000

1000 52000

281637000

3 800000 290000000

899571000

8036000000

293000

328000     8036621000

lOOOO
24000000 24010000

461000000        461000000

6000000

6000000

1151768000      1151768000

1000000

Prop. 1983/84:100

2382 Ränteinkomster på lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m.

2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån

2384 Ränteinkomster på län för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för studentkårlokaler

2386 Ränteinkomster på län för allmänna samlingslokaler

2387 Ränteinkomster på krediter till utlandet

2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder

2391   Ränteinkomster på markförvärv
för jordbrukets rationalisering

2392  Räntor pä intressemedel
2394 Övriga ränteinkomster

2396 Ränteinkomster på det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet

525000

9000000

58000000

160000

11000000

485000

5 300000

30800000

133061000

1 353 500 000      / 602 831000    12181801000

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

181494000

181494000

181494000

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter 391900000

2512 Vattendomstolsavgifter 150000

2513 Avgift för statlig kontroll av läkemedel 47782000

2514 Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst 32000

2517 Registerhållningsavgift 43000000

2518 Fyravgifter, fariedsvaruavgifter 307000000

2519 Skeppsmätningsavgifter 2445000

2521 Fartygsinspektionsavgifter 7 100000

2522 Avgifter för granskning av biograffilm 2656000

2523 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet 900000

2524 Avgifter vid statens jordbruksnämnd 2000000

2525 Avgifter för växtskyddsinspek-

tion 8600000

2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning 560000

2528 Avgifter vid bergsstaten 5400000

2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet 110101000

Prop. 1983/84:100

2531 Avgifter för registrering i förenings m.fl. register

2532 Utsökningsavgifter

2533 Avgifter vid statens planverk

2534 Vissa avgifter för registrering av körkort och motorfordon

2535 Avgifter för statliga garantier

2536 Lotteriavgifter

2537 Miljöskyddsavgift

2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel

2539 Täktavgift

2540 Avgifter vid tullverket

23 000000

90500000

590000

105000000

130000000

1 500000

105000000

120000000 16000000 16000000      1537216000      1537216000

2600 Försäljningsinkomster:
2611 Inkomster vid kriminalvården	125000000
2612 Inkomster vid statens rättske-
miska laboratorium	9030000
2615 Inkomster   vid   arbetarskydds-
styrelsen	13 500000
2616 Försäljning av sjökort	8900000
2617 Lotsavgifter	59500000
2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-
betet	300000
2621 Inkomster  vid  lantbruksnämn-
derna	7000000
2622 Inkomster vid  statens  livsme-
delsverk	1500000
2624 Inkomster av uppbörd av felpar-
keringsavgifter                            _	42000000	266 730000	266730000
2700 Böter m.m.:
2711 Restavgifter	209000000
2712 Bötesmedel	176000000
2713 Vattenföroreningsavgift              _	1000	385001000	385001000
2800 Övriga inkomster av statens verksam-			...._.
het:
2811 Övriga   inkomster   av   statens
verksamhet	460000000	460000000	460000000

Summa inkomster av statens verksamhet   24097801000

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och' maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner: 3111 Postverkets  inkomster av försålda fastigheter och maskiner

1000

Prop. 1983/84:100

10

3112 Televerkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3116 Statens vattenfallsverks inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3117 Domänverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3120 Civila myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

1000000

20000000

10000000

31001000

1 200000

4152000

50000 100000

2000000     .

300000 7802000

38803000

3200 Övriga Inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av  markförsäljning

I 100000 / lOOOOO

1100000

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegendom

15000000

15000000

15000000

Summa inkomster av försåld egendom   54903000

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av  lokaliseringslän

235000000

235000000

Prop. 1983/84:100

II

4120 Återbetalning av jordbrukslån:

4121 Återbetalning av jordbrukets lagerhuslån

4122 Återbetalning av statens avdik-ningslän

4123 Återbetalning av fiskerilån

4124 Återbetalning     av     fiskbered-ningslån

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vattenkraftslån

4132 Återbetalning av luftfartslån

4133 Återbetalning av statens lån till den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslån

4135 Återbetalning av skogsväglän

4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga närings-län. Lantbruksstyrelsen

4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

1000000
11000000
3 123000	15123000
226000
2129000
24703000
1! 000
93000
25931000
1 500000
28050000	82643000	332766000

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån till egnahem

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av län för bostadsförsörjningen för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

8000 1850000000

550000

1850558000      1850558000

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens län för universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielän

4313 Återbetalning av studiemedel

60000

21 000000 887000000        908060000        908060000

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energispariän

190000000        190000000        190000000

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

4512 Återbetalning av lån till personal inom biständsförvaltningen m.m.

6000000

4400000

Prop. 1983/84:100

12

4513 Återbetalning av lån för kom-
munala markförvärv	170000000
4514 Återbetalning av lån för student-
kärlokaler	160000
4515 Återbetalning  av   lån   för   all-
männa samlingslokaler	6100000
4516 Återbetalning av utgivna start-
lån och bidrag	13000000
4517 Återbetalning av u-landslån	7069000
4518 Återbetalning av krediter till ut-
landet	—
4519 Återbetalning av statens bosätt-
ningslån	40000000
4521 Återbetalning av lån för inventa-
rier i vissa specialbostäder	1 800000
4525 Återbetalning av län för svenska
FN-styrkor	30000000
4526 Återbetalning av övriga lån	26521000

305050000

305050000

Summa återbetalning av lån   3 586 434 000

Prop. 1983/84:100

13

5000 Kalkylmässiga inkomster:

5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar: 5111 Postverkets avskrivningar

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Förenade    fabriksverkens    avskrivningar

5116 Statens    vattenfallsverks    avskrivningar

5120 Avskrivningar på civila fastigheter: 5121 Avskrivningar på civila fastigheter 5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:

5131 Uppdragsmyndigheters      m.fl. komplementkostnader 5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar

5143 Avskrivningar pä  ADB-utrustning

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar

367000000

1055000000 115000000

64600000

2038500000     3640100000

235100000        235100000

78386000

78386000

138700000 97000000

122000000

36617000

394317000      4347903000

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

700000000

700000000

700000000

5211   Statliga pensionsavgifter, netto

Sunima kalkylmässiga inkomster   5 047 903000 STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER   224114042000

Prop. 1983/84:100 14

Statsutgifter

I. Kungl. hov- och slottsstaterna

A     Kungl. hovstaten

1    Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hov
hållning 11200000

11200000

B     Kungl. slottsstaten

1 De kungl. slotten: Driftkostnader,/öw/agians/äg 14027000

2 Kungl. husgerkdskammaren, förslagsanslag 3 958000

17985000

Summa kr.     29185000

Prop. 1983/84:100

15

II. Justitiedepartementet

A Justitiedepartementet m. m.

1 Statsrådsberedningen,/öc.y/agia«5/äg

2 Justitiedepartementet, förslagsanslag

3 Kommiltéer m.m., reservationsanslag

4 Extra utgifter, reservationsanslag

5 Information om lagstiftning m. m., reservationsanslag

14688000

45 997000

21000000

1050000

1000000

83735000

B     Polisväsendet

1 Rikspolisstyrelsen, /öw/fljö/zj/ag

2 Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande . av brott mot rikets säkerhet m. m., förslagsanslag

3    Statens kriminaltekniska laboratorium, förslagsanslag
Lokala polisorganisationen:

4 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

5 Utrustning, reservationsanslag

6    Inköp av motorfordon m. m., reservationsanslag
1   Underhäll och drift av motorfordon m. m., förslagsanslag

8 Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg, förslagsanslag

9 Diverse utgifter, förslagsanslag

10   Byggnadsarbeten för polisväsendet, reservationsanslag

3767834000 27350000

541430000

137156000 18490000

3 795 184000

55 107000 201903000

1000

3 321000

1 000

4752593000

C     Åklagarväsendet

1 Riksåklagaren, förslagsanslag

2 Läns- och dislriktsåklagarmyndighsicrna, förslagsanslag

10371000 248609000

258980000

D Domstolsväsendet m. m.

1 Domstolsverket,/öw/flgiörti/ag

2 Allmänna domstolarna, förslagsanslag

3 Allmänna förvaltningsdomstolarna,/ör.y/agi"an5/ag

4 Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m. m., förslagsanslag

5 Utrustning till domstolar m.m., reservationsanslag

6 Byggnadsarbeten för domstolsväsendet, reservationsanslag

47 140000 889390000 300055000

35 170000 14300000 28500000

1314555000

Prop. 1983/84:100

16

E Kriminalvården

1 Kriminalvårdsstyrelsen,/ön/«i'j«/i5/ag

2 Kriminal värdsanstalterna, jörslugsunslag

3 ¥r\yardQr\, förslagsanslag

4 Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag

5 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag

6 Utbildning av personal m. fl., reservationsanslag

1 Byggnadsarbeten för kriminalvården, reservationsanslag

81368000

1335 335 000

200166000

26900000

28300000 12151000 23600000

1707820000

F Rättshjälp m. m.

1 Rättshjälpskostnader, förslagsanslag

2 Rättshjälpsnämnderna, förslagsanslag Allmänna advokatbyråer:

3 \Jppdrags\trksam\\eX, förslagsanslag

4 Driftbidrag, förslagsanslag

5 Vissa domstolskostnader m. m., förslagsanslag

6 Diverse kostnader för råHs\'ase.r\de\., förslagsanslag

1000 2200000

221000000 8220000

2201000

37600000 8000000

277021000

G Övriga myndigheter

1 i\isl\\\ekar\slern, förslagsanslag

2 Centralnämnden iör iasi\g\\t\.sdaia, förslagsanslag

3 Datainspektionen, förslagsanslag Brottsförebyggande rådet:

4 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

5 UtveckUngskostnader, reservationsanslag

6    Bokföringsnämr\der\, förslagsanslag
Brottsskadenämnden:

7 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

8 Ersättning för skador på grund av broll, förslagsanslag

6049000 3 803000

2494000 7000000

2864000

36750000

1000

9852000 1401000

9494000

60362000

H

1

2

Diverse

Svensk författningssamling, förslagsanslag Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område, reservationsanslag Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m., förslagsanslag

Stöd till politiska pariier, förslagsanslag Allmänna val, förslagsanslag

7700000

70000

2050000 79500000 19922000

109242000

Summa kr.      8564308000

Prop. 1983/84:100

III. Utrikesdepartementet

17

A     Utrikesdepartementet m. m.

1 \Jtrikesförvaltr\'mget\, förslagsanslag

2 Utlandstjänstemännens representation, reservationsanslag

3 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen, reservationsanslag

4 Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag

5 Kursdifferenser, förslagsanslag

6 Ersättning ät olönade konsuler,/öw/flgiani/ag

7 Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation, förslagsanslag

8 Kostnader för nordiskt samarbete, förslagsanslag

9 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag

10 Kommittéer m.m., reservationsanslag

11 Extra utgifter, reservationsanslag

12 Kostnader för officiella besök m. m., förslagsanslag

13 Län till personal inom utrikesförvaltningen m. m., reservationsanslag

837860000

12630000

42000000

12140000

1000

8100000

29550000 800000 500000

3 200000 600000

5 400000

7700000 960481000

B     Bidrag till vissa internationella organisationer

1 Förenta Nationerna, förslagsanslag

2 Nordiska ministerrådets allmänna budget, förslagsanslag

3 Europarådet, förslagsanslag

4 Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), förslagsanslag

5 Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA), förslagsanslag

6 Byråer för handels- och råvarufrågor m.m., förslagsanslag

7 Internationell råvarulagring, förslagsanslag

8 Övriga internationella organisationer m. m., förslagsanslag

115000000

*70040000

13 500000

21000000

11500000

7794000 2 500000 1000000

242334000

C    Internationellt utvecklingssamarbete

1 Bidrag till internationella biståndsprogram, reservationsanslag

2 Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservationsanslag

3 Information, reservationsanslag

4 Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), förslagsanslag

5 Nämnden för u-landsutbildning, JÖrslagsanslag

6 Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), reservationsanslag

7 Nordiska afrikainstitutet, förslagsanslag

8 Övriga u-landspolitiska insatser m. m., reservationsanslag

* Beräknat belopp

2    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100

1938000000

3819860000 23800000

162 275000

16890000

162 360000

2835000

468980000

6595000000

Prop. 1983/84:100

D

1

2

Information om Sverige i utlandet

Svenska institutet, reservationsanslag

Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet,

reservationsanslag

Övrig information om Sverige i utlandet,

reservationsanslag

38 860000 32092000 11870000

82822000

E Utrikeshandel och exportfrämjande

1 Kommerskollegium, förslagsanslag

2 Exportfrämjande verksamhet, reservationsanslag

3 Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster, förslagsanslag

4 Krigsmaterielinspektionen, förslagsanslag

5 Interamerikanska utvecklingsbanken,/örs/agan/ag

6 Importkontoret för u-iandsprodukter, reservationsanslag

31861000 202660000

1000

1000

13500000

1000

248024000

F     Diverse

1 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m., förslagsanslag

2 Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag

3 Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor, reservationsanslag

4 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), reservationsanslag

5 Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll, förslagsanslag

6 Forskningsverksamhet vid utrikespohtiska institutet, reservationsanslag

7 Stockholmskonferensen:   Förvaltningskostnader, förslagsanslag

8 Stockholmskonferensen: Investeringskostnader, reservationsanslag

3800000

75000

7440000

14000000

9805 000

1810000

70000000

1000

106931000

Summa kr.    8235592000

Prop. 1983/84:100

IV. Försvarsdepartementet

19

A Försvarsdepartementet m. m.

1 Försvarsdepartementet, förslagsanslag

2 Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret,/öri/agians/ag

3 Kommittéer m. m., reservationsanslag

4 Extra utgifter, reservationsanslag

27 300000

6870000

8600000

535 000

43305000

B     Arméförband

Arméförband:

1 Ledning och förbandsverksamhet,/ör/agia/ji/ag

2 Materielanskaffning, förslagsanslag

3 Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

4 Forskning och utveckling, förslagsanslag

*5 200000000

* 1230000000

*415 000 000

*260000000

7105000000

Marinförband

Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet,/ö/-i/agian.s/ag Materielanskaffning,/ör.s/agia«i/ag Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag Forskning och utveckling,/öri/agiani/ag

*      1630000000

*      1040 000 000

*     135 000 000

*     100 000 000

2905000000

D    Flygvapenförband

Flygvapenförband:

1 Ledning och förbandsverksamhet,/Ör5/ag5a/i5/ag

2 Materielanskaffning, förslagsanslag

3 Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

4 Forskning och utveckling,/örs/agsani/ag

*2 775 000 000

*2 200 000 000

*200000000

* 1300000000

6475000000

E     Operativ ledning m. m.

Operativ ledning m. m.:

1 Ledning och förbandsverksamhet,/ö/-5/agiani/ag

2 Materielanskaffning,/öri/agäani/ag

3 Anskaffning av anläggningar, förslagsanslag

*590000000

*              115 000000

*              110000000

815000000

* Beräknat belopp

Prop. 1983/84:100

F     Gemensamma myndigheter m. m.

1 Försvarets civilförvaltning,/örj/agia/ii/ag

2 Försvarets sjukvårdsstyrelse,/öri/agiani/ag

3 Fortifikationsförvaltningen, förslagsanslag

4  ' Försvarets materielverk,/ö/-i/ag5a«i/ag

5 Gemensam försvarsforskning,/ör/agsawi/ag

6 Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt,/öri/agian/ag

7 Försvarets radioanstalt,/örj/agia/is/ag

8 Värnpliktsverket,/öri/ögÄflns/ng

9 Försvarets rationaliseringsinstitut,/öz-i/agian/ag

10 Försvarshögskolan,/dri/agian/ag

11 Militärhögskolan, förslagsanslag

12 Försvarets förvaltningsskola,/ö«/agia/ii/ag

13 Försvarets läromedelscentral,/öw/agja/ii/ag

14 Krigsarkivet,/öw/agia«5/ag

15 Statens försvarshistoriska museer, förslagsanslag

16 Frivilliga försvarsorganisationer m. m., förslagsanslag

17 Försvarets datacentral,/ö/-i/agia/is/ag

18 Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret,/öri/ogi-anslag

19 Reglering av prisstegringar för det militära försvaret, förslagsanslag

102870000 26280000 159850000 568150000 301950000

16600000

182000000

94500000

21860000

2895000.

34000000

9760000

1001000

6105000

10420000

72800000

12151000

12500000

* 1800000000 3435692000

G Civilförsvar

1 Civilförsvar,/örä/agia/ii/ag

2 Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar,/ör5/ag5a/w/ag

3 Civilförsvar: Skyddsrum,/örs/agiani/ag

4 Reglering av prisstegringar för civilförsvaret,/örÄ/ag5a«j/ag

372600000

30900000

579500000

100000000

1083000000

H    Ekonomiskt försvar

1 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader,/öri/agjflni/ag

2 Drift av beredskapslager,/ö/-i/agi««.j/ag

3 Beredskapslagring och industriella åtgärder, reservationsanslag

4 Särskilda kostnader för lagring av nafta, förslagsanslag

5 Förluster på beredskapsgarantier m.m., förslagsanslag

34865 000 225060000

126200000 1000 1000

386127000

* Beriiknal belopp

Prop. 1983/84:100

21

I     Övrigt totalförsvar

1 Beredskapsnätnnden för psykologiskt försvar,/örs/ag5-anslag

2 Civilbefälhavarna, förslagsanslag

3 Signalskydd, reservationsanslag

4 Vissa teleanordningar, reservationsanslag

5 Identitetsbrickor, förslagsanslag

6 Vissa skyddsrumsanläggningar, reservationsanslag

7 Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål, reservationsanslag

8 Bidrag till kostnader för kommunal beredskap, reservationsanslag

3170000 13 300000

5940000

9) 100000

910000

6535000

15800000 40000

J     Räddningstjänst

1 Statens hraadnåmnd, förslagsanslag

2 Beredskap för oljebekämpning till havs m.m., förslagsanslag

3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m., förslagsanslag

4 Strandbekämpningsbåtar, reservationsanslag

136795000

16820000

10400000

5300000 800000

33320000

K

Övriga ändamål

Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet,/öw/agsa/ti/ag Flygtekniska försöksanstalten,/öri/agsarts/ag Beredskapsstyrka för FN-tjänst,/tJrs/agMn/ag FN-styrkors verksamhet utomlands,/ö«7agi'a«.s-/ög Övervakningskontingenten i Korea, förslagsanslag

1000

*2 550000

25200000

120000000

3000000

150751000

Beräknat belopp

Summa kr.    22568990000

Prop. 1983/84:100

V. Socialdepartementet

22

A    Socialdepartementet m. m.

1 Socialdepartementet, förslagsanslag

2 Kommittéer m. m., reservationsanslag

3 Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet, reservationsanslag

4 Extra utgifter, reservationsanslag

5 Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde, reservationsanslag

19752000 22500000

27417000 1640000

400000

71709000

B Administration av socialförsäkring m.m.

1 Försäkringsöverdomstolen, förslagsanslag

2 Försäkringsrätter, förslagsanslag

3 Riksförsäkringsverket, förslagsanslag

4 Allmänna försäkringskassor, förslagsanslag

5 Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag, pensioner m. m., förslagsanslag

9370000

39670000

247615000

374805000

62500000 733960000

C Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m.

1 Allmänna barnbidrag, förslagsanslag

2 Bidrag till föräldraförsäkringen,/ör5/agia«i/ag

3 Vårdbidrag för handikappade barn, förslagsanslag

4 Bidragsförskott,/ör5/agia«.?/ag

5 Barnpensioner,/örj/agjoni/ag

5710000000 755000000 405000000

1310000000 221000000

8401000000

D Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom

1 Bidrag till sjukförsäkringen,/ö/-i/ag.ya«j/ag

2 Folkpensioner,/örs/ag5a/i5/ag

3 Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension,/öri/ag.?a«i/ag

4 Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslagsanslag

4280000000

41450000000

720000000

2900000

46452900000

Vissa myndigheter m. m.

Socialstyrelsen,/örj-/ag5an.j/ag

Statlig kontroll av läkemedel m. m., förslagsanslag

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,/ör5/agia/i5/ag

Bidrag till Sjukvärdens och socialvårdens planerings- och

rationaliseringsinstitut,/öri/agians/ag

Bidrag till driften av en WHO-enhet för rapportering av

läkemedelsbiverkningar,/öri/agsanj/ag

Statens rättskemiska laboratorium,/örj/ag5a«i/ag

Statens rättsläkarstationer, förslagsanslag

Rättspsykiatriska stationer och kliniker, förslagsanslag

125900000

1000

3 581000

18600000

1384000 19059000 19664000 75234000

263423000

Prop. 1983/84:100

23

F     Omsorg om barn och ungdom

1 Bidrag till kommunal barnomsorg, förslagsanslag

2 Bidrag till hemspräksträning i förskolan, förslagsanslag

3 Barnmiljörådet,/örj/agjanj/ag

4 Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor,/ör5/agi-anslag

G    Omsorg om äldre och handikappade

1 Bidrag till social hemhjälp,/ö«/ag5a«i-/ag

2 Bidrag till färdtjänst,/Ör5/ag5an5/ag

3 Bidrag till driften av särskolor m. m., förslagsanslag

4 Kostnader för viss utbildning av handikappade,/ör/agi-anslag

5 Ersättning till televerket för texttelefoner,/örj/ag5a«5/ag

6 Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser, förslagsanslag

7 Kostnader för viss verksamhet för synskadade,/öri/agj-anslag

8 Statens hundskola, förslagsanslag

9 Statens handikappråd,/ör/agjan/ag

10   Bidrag till handikapporganisationer, reservationsanslag

H Allmän hälso- och sjukvård

1 Statens miljömedicinska laboratorium,/öri/agjawi/ag

2 Statens institut för psykosocial miljömedicin,/örs/ag5-anslag

3 Statens giftinformationscentral,/ör5/ag5an5/ag Statens bakteriologiska laboratorium:

4 Uppdragsverksamhet,/öz-j/agjanj/ag

5 Driftbidrag, reservationsanslag

6 Centrallaboratorieuppgifter, förslagsanslag

7 Försvarsmedicinsk verksamhet,/örj/agia/ii/ag

8 Utrustning, reservationsanslag

9    Allmän hälsokontroll,/ör5/agjan.y/ag

10 Hälsoupplysning, reservationsanslag

11 Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag

6515000000

32200000

2823000

3 326000

	6553349000
	1662000000
	325000000
	448743000
	22454000
	17818000
	28135000
	14626000
	1690000
	2543000
	38000000
	2561009000
	19399000
	2843000
	4630000
*1000
*1000
♦18417000
»3551000
*2 100000	24070000
	*3 517 000
	4104000
	*11410000

♦ Beräknat belopp

69973000

Prop. 1983/84:100

24

Övrig sjukvård m. m.

Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m.m., förslagsanslag

Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m., förslagsanslag

Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare,/örj/ag.sa/?-slag

Bidrag till kommunala undervisningssjukhus, förslagsanslag

Län till Stockholms läns landstingskommun för vissa investeringar, reservationsanslag Vidareutbildning av läkare m. m., reservationsanslag Beredskapslagring för hälso- och sjukvärden m. m., reservationsanslag

Driftkostnader för beredskapslagring m. m., förslagsanslag Utbildning av personal för hälso- och sjukvård i krig m. m., reservationsanslag

20000000

4516000000

15025 000

* 1000000000

20000000 28433000

55930000 49790000

7670000 5712848000

Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

Upplysning och information på drogomrädet, reservationsanslag

Bidrag till alkoholpolikliniker och vårdcentraler,/örs/agi-anslag

Bidrag till driften av hem för värd eller boende,/öw/ag.f-anslag

Bidrag till organisationer m. m.

Utveckling och försök med vissa vårdformer, reservationsanslag

Ersättningar till kommunerna för hjälp till utländska medborgare, flyktingar m. m., förslagsanslag

37003000

89901000

618000000 14295 000

7000000

158000000 924199000

K    Internationell samverkan

1 Bidrag till världshälsoorganisationen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m. m., förslagsanslag

2 Vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag

26312000

200000 26512000

* Beräknat belopp

Summa kr.    71770882000

Prop. 1983/84:100 25

VI. Kommunikationsdepartementet

A     Kommunikationsdepartementet m. m.

1 Kommunikationsdepartementet,/ö/-j/ag5artj/ag 17010000

2 Kommittéer m.m., reservationsanslag 4600000

3 Extra utgifter, reservationsanslag _______ 430000

22040000

B     Vägväsende

1 Vägverket: Åmbetsverksuppgifter,/Ör5/agsan5/ag 6985000

2 Drift a\ statliga vägar, reservationsanslag 3961000000

3 Byggande av statliga vägar, rÉ'5ervaf/o/7ia«5/ag 900000000

4 Bidrag till drift av kommunala vägar och gator,

reservationsanslag 698000000

5    Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator,

reservationsanslag 340000000

6 Bidrag till drift av enskilda vägar m. m., reservationsanslag 266500000

7 Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag 30000000

8 Tjänster till utomstående,/ör5/agia//s/ag 28400000

9 Vägverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag _____ 28500000

6259385000

C    Trafiksäkerhet

Trafiksäkerhets verket:

1 Trafik och administration,/Ör5/ag5a/i5/ag

2 Fordon och körkort,/örs/agjan.s/ag

3 Bil- och körkortsregister m. m., förslagsanslag

4    Bidrag till nationalföreningen för trafiksäker
hetens främjande

D    Järnvägar

1 Statens järnvägar, reservationsanslag

2 Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster

3 Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar, reservationsanslag

23085000
1000
1000	23087000
	25800000
	48887000
	1898 800000
	1511400000
	11500000
	3421700000

Prop. 1983/84:100

26

E Sjöfart

Sjöfartsverket

1 Farleds verksamhet exkl. isbrytning, förslagsanslag

2 Isbrytning, förslagsanslag

3 Fartygsverksamhet, förslagsanslag

4 Sjöfartsmateriel m. m., reservationsanslag

5 Övrig verksamhet, förslagsanslag

366380000

173500000

30600000

56160000

37 111 000

6 7 8 9 10

Övriga .sjöfartsändamål

Handelsflottans pensionsanstalt

Handelsflottans kultur- och fritidsråd, förslagsanslag

Ersättning till viss kanaltrafik m. m., förslagsanslag

Län till den mindre skeppsfarten, reservationsanslag

Stöd till svenska rederier,/ör5/ag.sa/is(ag

1000

1000

1000

40000000

200000000

903754000

F     Luftfart

1 Flygplatser m. m., reservationsanslag

2 Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag

3 Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland,/öA-.y/ag5a«5/ag

4 Statens haverikommission

131900000 11000000

14500000 1000

157401000

G    Postväsende

1 Posthus m.m., reservationsanslag

2 Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser, förslagsanslag

3 Ersättning till postverket för tidningsdistribution

3 020000

513000000 42000000

558020000

H    Telekommunikationer

I    Försvarsinvesteringar vid televerket, reservationsanslag

11000000 11000000

Prop. 1983/84:100 27

I       Institut m. m.

1 Transportrådet,/öri/ag5a«i/ag 14482000

2 Transportstöd för Norrland m.m,,/ör/agjon-Wag 202000000

3 Transportstöd för Gotland,/örj/aganj/ag 47000000

4 Riksfärdtjänst,/ör5/agianj/ag 38000000

5 Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik,

förslagsanslag 251800000

6    Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,/ö/j/ags-

anslag 1000

7   Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti
tut, reservationsanslag 92253000

8    Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:

Utrustning, reservationsanslag 5620000

9     Statens väg-och trafikinstitut,/öri/ag5a«j/ag 1000
10   Bidrag till statens väg-och trafikinstitut,/•eserva/iortjonä/ag 29513000

II     Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning, reservations
anslag 500000

12 Statens geotekniska institut,/örj/ag5anj/ag 1000

13 Bidrag till statens geotekniska institut, reservationsanslag 7887000

14 Statens geotekniska institut: Utrustning, reservationsanslag 270000

15 Transportforskningsdelegationen, reservationsanslag *184I8000

16 Kollektivtrafikberedningen,/■ejervfl/zo/ijfl/M/ag *3489000

17 Viss internationell verksamhet,/örs/agianj/flg 3 635000

18 Kostnader för visst värderingsförfarande,/ör5/ag5a/ji/ag 1 000

714871000

Summa kr.    12097058000

Beräknat belopp

Prop. 1983/84:100

28

VII. Finansdepartementet

A Finansdepartementet m. m.

1 Finansdepartementet,/öri/ag.s-fln.?/ag

2 Finansråd/ekonomiska attachéer, förslagsanslag

3 Kommittéer m.m., reservationsanslag

4 Extra utgifter, reservationsanslag

39548000

1867000

21300000

795 000

63510000

B Skatte- och indrivningsväsen

1 Riksskatteverket,/ö«/a'5a«i/ag

2 Lokala skattemyndigheterna,/öw/ag.9art5/ag

3 Kronofogdemyndigheterna,/öM/ag.?a«.y/ag

4 Stämpelomkostnader, förslagsanslag

5 Kostnader för årlig taxering m. m., förslagsanslag

6 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m., förslagsanslag

255983000 750535000 531633000 2624000 117000000

37400000 1695175000

C Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

1 Marknadsdomstolen,/ö«/ag5a«.?/ag

2 Näringsfrihetsombudsmannen,/öw/ag5an.y/ag

3 Statens pris- och kartellnämnd,/öri/ag5a«.y/ag

4 Konsumentverket,/ö/-5/agia«.v/äg

5 Allmänna reklamationsnämnden,/ö/-j/agian5/ag

D     Vissa centrala myndigheter m. m.

1 Byggnadsstyrelsen,/öM/agja/i5/ög

2 Inköp av fastigheter m. m., reservationsanslag Tullverket:

3 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

4 Drift och underhåll, av teknisk materiel m. m. förslagsanslag

5 Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag

6 Vissa byggnadsarbeten vid tullverket, reservationsanslag

7    Konjunkturinstitutet, förslagsanslag
Myntverket:

8 Förvaltningskostnader,/ö/-5/ag5art5/ag

9 Uppdragsverksamhet,/öri/agiani/ag

10        Utrustning, reservationsanslag

11 Bankinspektionen, reservationsanslag

12 Försäkringsinspektionen, reservationsanslag

13 Statens krigsförsäkringsnämnd m. m., förslagsanslag

14 Statens förhandlingsnämnd,/örj/agsans/ag

2292000

6005000

34 275000

43215000

7881000

	93668000
	1000
	50000000
671522000
51354000
3425000
3200000	729501000
	12924000
8280000
1000
520000	8801000
	1000
	lOOQ
	67000
	3650000

804946000

Prop. 1983/84:100 29

E     Bidrag och ersättningar till kommunerna

1    Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag,

förslagsanslag 116000

2    Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.,

förslagsanslag * 10811000000

10811116000

F     Övriga ändamål

1 Kostnader för vissa nämnder,/örs/agians/ag 20000

2 Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer

m.m., förslagsanslag 170 000

3    Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon,

förslagsanslag 13 200000

4 Bidrag till vissa investeringar,/örs/agiani/ag 100000

5 Exportkreditbidrag,y(?/-.s/agiani/ag 1000

6 Lönsparande m.m.,/ö/-.f/agiani/ag 200600000

7 Information om allemanssparandet, reservationsanslag 5000000

8 Höjning av grundkapitalet i Nordiska investeringsbanken,

förslagsanslag 34000000

9    Täckande av förluster till följd av vissa statliga garantier,

förslagsanslag 1000

253092000

Summa kr.     13721507000

* Beräknat belopp

Prop. 1983/84:100

30

VIII. Utbildningsdepartementet

A Utbildningsdepartementet m. m.

1 Utbildningsdepartementet,/öri/agian.y/ag

2 Kommittéer m. m., reservationsanslag

3 Extra utgifter, reservationsanslag

29928000

11400000

568000

41896000

B     Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m. m.

1 Skolöverstyrelsen,/öri/ag5an.j/ag

2 Länsskolnämnderna, förslagsanslag

3 Länsskolnämndernas utvecklingsstöd, reservationsanslag

4 Statens institut för läromedelsinformation,/örs/agians/ag

5 Stöd för produktion av läromedel, reservationsanslag

6 Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade, förslagsanslag

För skolväsendet gemensamma frågor

7 Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet, reservationsanslag

8 Fortbildning m. m., reservationsanslag

9 Särskilda åtgärder pä skolområdet

10   Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom
utbildningsväsendet,/öri/agsa/15/ag

Det obligatoriska skolväsendet m.m.

11 Bidrag till driften av grundskolor m. m., förslagsanslag

12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m., förslagsanslag

13 Sameskolor, förslagsanslag Specialskolan m. m.:

14 Utbildningskostnader, förslagsanslag

15 Utrustning m.m., reservationsanslag __

16    Kostnader för viss personal vid statliga realskolor,
förslagsanslag

Gymnasiala skolor m.m.

17 Bidrag till driften av gymnasieskolor,/Örs/agiawi/ag

18 Bidrag till fristående skolor på gymnasial niwå, förslagsanslag

19 Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m., förslagsanslag

20 Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m., förslagsanslag

168180000 4270000

137604000

135085000

10696000

5565000

4414000

12 160000

24937000

22989000

230911000

5520000

12 890000000

26175000 12543000

172450000 1000

3804000000 *70690000

1 000000

257425000

Beräknat belopp

Prop. 1983/84:100

31

21

22.

Investeringsbidrag

Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.,

förslagsanslag

Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m.

förslagsanslag

1000

165 100000 17989266000

C    Vuxenutbildning

1   Sveriges Radio AB för verksamheten vid Sveriges
Utbildningsradio AB, reservationsanslag
Statliga skolor för vuxna:

2 Utbildningskostnader, förslagsanslag

3 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag

4 Bidrag fill kommunal utbildning för vuxna, förslagsanslag

5 Bidrag till studieförbunden m. m., förslagsanslag

6 Undervisning för invandrare i svenska språket m.m., förslagsanslag

1   Bidrag till driften av folkhögskolor m.m., förslagsanslag

8 Bidrag till viss central kursverksamhet

9 Bidrag till kontakttolkutbildning,/öw/ag.yani/ag

	120281000
13052000
4896000	17948000
	744600000
	870982000
	98459000
	420777000
	34000000
	3 500000
	2310547000

D    Högskola och forskning

Centrala och regionala myndigheter för högskolan m.m.

1 Universitets- och högskoleämbetet, förslagsanslag

2 Regionstyrelserna för högskolan, förslagsanslag

3 Redovisningscentralerna vid universiteten,/ör5/agiart.$/ag

4 Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, förslagsanslag

5 Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna,/örj/agjanj/ag

6 Vissa tandvärdskostnader, reservationsanslag

7 Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m., reservationsanslag

Utbildning och forskning inom högskolan m.m.

8 Utbildning för tekniska yrken, reservationsanslag

9 Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken, reservationsanslag

10 Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag

11 Utbildning för undervisningsyrken, reservationsanslag

12 Utbildning för kultur- och informationsyrken, reservationsanslag

13 Lokala och individuella linjer och enstaka kurser, reservationsanslag

14 Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m., reservationsanslag

15 Forskning och forskarutbildning inom högskolan samt övriga forskningsändamål

* Beräknat belopp

84143000

12166000

1000

1000

1069892000

133600000

14 340000

605296000

279230000 362187000 757548000

178174000

350808000

191964000

*2 321590000 6360940000

Prop. 1983/84:100

32

E     Studiestöd m. m.

1 Centrala studiestödsnämnden m. m.,/d«/agia«i7ag 58082000

2 Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av

studiesocialt stöd, förslagsanslag 16041000

3 Studiehjälp m. m.,/ö«/agianj/ag *1 223450000

4 Studiemedel m. m.,/ö/-i/ag.?ani/ag 4428500000

5 Vuxenstudiestöd m.m., reÄe/-wa?/OH.ja//5/ag 627300000

6 Timersättning vid grundutbildning för vuxna, förslagsanslag 72600000

7 Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti, förslagsanslag 200 000

8 Bidrag till vissa studiesociala åtgärder,/ö/i/agMn/ag ______ 6990000

6433163000

F     Kulturverksamhet m. m.

Allmän kulturverksamhet m.m.

1 Statens kulturråd,/ö«/agsa«i/ag 15 398000

2 Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m.m.,

reservationsanslag 13 325 000

3    Bidrag till särskilda kulturella ändamål m. m.,

reservationsanslag 37960000

4 Bidrag till samisk kultur 1960000

5 Visningsersättning åt bild-och formkonstnärer 20928000

6 Bidrag till konstnärer,/-eierva/Zo/ijarti/ag 14180000

7 Inkomstgarantier för konstnärer,/örä/agäani/ag 5949000

8 Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras

verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag 42 525000

9    Ersättning till rättighetshavare på musikområdet 5000000

10     Lotterinämnderi,/öw/ag.yani/ag 1176000

Teater, dans och musik

11 Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag 104976000

12 Bidrag till Operan, reservationsanslag 78957000

13 Täckning av merkostnader för löner m. m. vid Operan, förslagsanslag 1 000

14 Bidrag till Dramatiska teatern,/-ejez-var/örtianä/ag 70359000

15 Rikskonsertverksamhet,/■e5erva//o«äan5/ag 46538000

16 Regionmusiken,/öw/agia«.s/ag 96322000

17 Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinstitutioner,/öri/agia«i/ag 199685000

18     Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper,

reservationsanslag 27 500 000

19 Bidrag till Musikaliska akademien 1589000

20 Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet,

reservationsanslag 9568000

21     Stöd till fonogramverksamhet,/•exen'a//o/Ma«s/ag 7600000

Bildkonst

22 Statens konstråd,/öz-i/aga/i/ag 2210000

23 Förvärv av konst för statens byggnader m.m.,

reservationsanslag 26000000

24 Bidrag till Akademien för de fria konsterna 1 138000

25 Vissa bidrag till bildkonst, rt?5en'af/o/jia/ji/ag 7423000

* Beräknat belopp

Prop. 1983/84:100 33

Arkiv

26 Riksarkivet och landsarkiven,/drj/ögians/ag 63 187000

27 Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv,

förslagsanslag 13 056000

28 Svenskt biografiskt lexikon,/ö«/agia/i5/flg 1913000

29 Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och

materiel m. m., reservationsanslag 2741 000

30    Bidrag till vissa arkiv 2 141 000

Kulturminnesvård

31 Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader,_/Ön7ag.$a/ii/ag 38 872000

32 Kulturminnesvård, reservationsanslag 23 468000

33 Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet,/Öw/agia/ji/ag 1000

Museer och utställningar

34 Statens historiska museer,/ör.s/agia/ii/ag 29005000

35 Statens konstmuseer,/öw/ögjawi/ag 33 978000

36 Utställningar av svensk konst i utlandet,

reservationsanslag 1060000

37     Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet,

förslagsanslag 13 281000

38     Naturhistoriska riksmuseet,/öri/agia«i7ag 33 242000
Statens sjöhistoriska museum:

39 Förvaltningskostnader,/ö«/agia/ji/ag 14398000

40 Underhällskostnader m. m., ré'iÉ'/-va//o«äani-/ag                       __________ 1000 14399000

41 Etnografiska museet,/öM/ag.?a/ii-/ag 13097000

42 Arkitekturmuseet,/drj/agja/ii/ag 1443 000

43 Statens musiksamlingar,/örj/agia«i/ag 10490000

44 Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och

samlingar m. m., reservationsanslag 5 344000

45 Bidrag till Nordiska museet,/öri7agj-aA).y/ag 35 384000

46 Bidrag till Tekniska museet,/ö«/agia«i/ag 7 853000

47 Bidrag till Skansen,/öM/agia«i/ag 8410000

48 Bidrag till vissa museer 9014000

49 Bidrag till regionala museer, 7d«/ag5a«i/ag 28780000

50 Riksutställningar, reie/-va;it>«ia/j5/ag 18411000

51 Inköp av vissa kulturföremål,/öri/agia/7i7flg 100000

Ungdomsorganisationer

52 Statens ungdomsråd,/öw/agia/ji/ag 3 502000

53 Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m.,

förslagsanslag 46780000

54     Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet,

förslagsanslag 86000000

55     Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna,

reservationsanslag 9 065 000

1392284000

3    Riksdagen 1983184. I saml. Nr 100

Prop. 1983/84:100

34

Massmedier m. m.

Film m. m.

Statens biografbyrå, förslagsanslag

Filmstöd, reservationsanslag

Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader,/ö/-.s/ag.sa/ii/ag Insamlingsverksamhet m. m., reservationsanslag

6485000 380000

3457000 34040000

6865000

Dagspress och tidskrifter

5 Presstödsnämnden, /öri7flgia«i/ag

6 Stöd till dagspressen,/örs/agi-a/ii/ag

7 Län till dagspressen, reservationsanslag

8 Stöd till organisationstidskrifter,/öri/ag5ani/ag

9 Stöd till kulturtidskrifter, reservationsanslag

10 Stöd till tidningar pä andra språk än svenska, JÖrslagsanslag

11 Stöd till taltidningar, reservationsanslag

Litteratur och bibliotek

12 Litteraturstöd, reservationsanslag

13 Bokhandelsstöd,/öw/agiani/ag

14 Kreditgarantier till förlag och bokhandel,/öz-i/agsa/is/ag

15 Lån för investeringar i bokhandel, reservationsanslag

16 Bidrag till Svenska språknämnden

17 Bidrag till folkbibliotek, reservationsanslag

18 Bidrag till regional biblioteksverksamhet,/öri/agiani/ag Talboks- och punktskriftsbiblioteket:

19 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

20 Produktionskostnader, reservationsanslag

14581000 16955000

2 300000

444000000

25000000

39700000

9907000

5 365000 10622000

30310000

2000000

1000

2200000

1257000

17108000

13 377000

31536000

H    Internationellt-kulturellt samarbete

Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m., förslagsanslag

Bidrag till internationella kongresser m. m. i Sverige, reservationsanslag Bidrag till svenska institut i utlandet Nordiska ministerrådets kulturbudget,/ö«/agiani/ag Bilateralt nordiskt kultursamarbete m.m., reservationsanslag

679045000

5 135 000

19446000

594000

2639000

*46700000

5 840000 80354000

* Beräknat belopp

Prop. 1983/84:100 35

I      Investeringar m. m.

1    Utrustningsnämnden för universitet och högskolor,

förslagsanslag 8 471 000

2    Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde, reservationsanslag 283 000000

3    Inredning och utrustning av lokaler vid högskole
enheterna m. m., reservationsan.slag 295 000000

586471000

Summa kr.    35873966000

Prop. 1983/84:100

36

IX. Jordbruksdepartementet

Jordbruksdepartementet m. m.

Jordbruksdepartementet,/(9ri/agja«.?/ag Lantbruksräd,/ör.s/ag,van.y/ag Kommittéer m. m., reservationsanslag Extra utgifter, reservationsanslag

18739000

3922000

8500000

500000

31661000

B Jordbrukets rationalisering m. m.

1 Lantbruksstyrelsen,/ö/-.?/ag.5a«,s7ag 43962000

2 Lantbruksnämnderna, förslagsanstag *222390000

3 Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m., förslagsanslag 50000000

4 Markförvärv för jordbrukets rationalisering, reservationsanslag 1000

5 Lån med uppskjuten ränta, reservationsanslag 1 000

6 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti,/öri/agjani/ag 20000000

7 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m., förslagsanslag 7000000

8 Främjande av trädgårdsnäringen, reservationsanslag 900000

9 Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m., reservationsanslag 1 300000

10 Främjande av husdjursaveln m. m., reservationsanslag 1 020000

11 Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling, reservationsanslag 215000

12 Främjande av rennäringen, re.servaf/o/j.sa/j.v/ag ______ 2 690000

349479000

C Jordbruksprisreglering

1 Statens jordbruksnämnd,/ör?/flgj-a«.y/ag

2 Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden,/öi/agjfl«.y/ag

3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, förslagsanslag

4 Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring, reservationsanslag

5 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m., förslagsanslag

6 Prisstöd till jordbruket i norra Sverige, förslagsanslag

7 Bidrag till permanent skördeskadeskydd

8 Administration av permanent skördeskadeskydd m. m., förslagsanslag

26133000

2399000

»2 968000000

44 670000

181987000

290000000

*1000

*37964000

3551154000

D

1

2

Skogsbruk

Skogsstyrelsen,/ö«/flg.?fl«.y/flg Skogsvärdsstyrelserna,/ör5/agjfl;ii/og Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter,/öM/agj-a«j-/og Frö- och plantverksamhet,/ör.s/ag5ani/flg Investeringar, reservationsanslag

6 Bidrag till skogsvärd m. m., förslagsanslag

7 Stöd till byggande av skogsvägar,/d//agsans/ag

8 Främjande av skogsvärd m.m., reservationsanslag

133 515000

1000

55000000

30679000 1000

188516000

310000000

50000000

9000000

588196000

* Beräknat belopp

Prop. 1983/84:100

37

E Fiske

1 Fiskeristyrelsen, /ör5/agja«5/ag

2 Statens lokala fiskeriadministration,/ö/-i/ag5a«5/ag

3 Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag

4 Bidrag till fiskehamnar m.m., reservationsanslag

5 Isbrytarhjälp ät fiskarbefolkningen,/ör5/ag5anÄ/ag

6  .Bidrag till fiskets rationahsering m.m., förslagsanslag
1 Lån till fiskerinäringen, reservationsanslag

8 Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske, förslagsanslag

9 Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m.m., förslagsanslag

10 Prisreglerande åtgärder pä fiskets område, förslagsanslag

11 Bidrag till fiskevård m. m., reservationsanslag

26346000

15 722000

2172000

10130000

1000

7600000

35000000

1000

1000

*1000

5170000

102144000

F Service och kontroll

1 Statens livsmedelsverk,/ör5/agiani/ag

2 Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier, förslagsanslag

3 Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet,/ör5/ag.jani/ag

4 Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt, reservationsanslag

5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m., förslagsanslag

6 Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet,/öri/agj-ani/ag

7 Bidrag till statens utsädeskontroll, reservationsanslag

8 Bekämpande av växtsjukdomar,/ör5/ag5ani/ag

9 Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet, reservationsanslag

10 Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet,/öw/agianj/ag

11 Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag

12 Statens växtsortnämnd, förslagsanslag

13 Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag

14 Bidrag till djurens hälso- och sjukvård, reservationsanslag

15 Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård,/örj-/og5afi5/ag

16 Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder, reservationsanslag

56053000

1000

1000

46998000

5000000

*1000

*5 005 000

250000

6992 000

1000

5995000

302000

1000

40470000

1740000

* 1666 000

* Beräknat belopp

170476000

Prop. 1983/84:100

38

G     Utbildning och forskning

Sveriges lantbruksuniversitet:

1 Förvaltningskostnader,/ö/-j/flg5a/ii/flg

2 Driftkostnader, reservationsanslag

3 Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m., reservationsanslag

4 Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m., reservationsanslag Skogs- och jordbrukets forskningsråd, reservationsanslag Stöd till kollektivjordbruksteknisk forskning, reservationsanslag

10

Bidrag till växtförädling, reservationsanslag Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m., reservationsanslag Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning, reservationsanslag Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien,

förslagsanslag

*350839000 * 164 684 000

515 523000

13500000

18300000 *47852000

2500000 *28 590000

6100000

11300000

584000 644249000

H

1

2 3 4 5 6 7

10

11 12 13

14 15 16 17 18 19

Miljövård

Statens naturvårdsverk,/drj/ag5a«5/ag

Koncessionsnämnden för miljöskydd, förslagsanslag

Miljövårdsinformation, reservationsanslag

Mark för naturvård, reservationsanslag

Vård av naturreservat m. m., reservationsanslag

Miljövårdsforskning, reservationsanslag

Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet,

reservationsanslag

Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor,

reservationsanslag

Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet,

m.m., reservationsanslag

Program för övervakning av miljökvalitet,

reservationsanslag

Stöd till miljöskyddsteknik, m. m., reservationsanslag

Åtgärder mot försurningen, reservationsanslag

Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond,

förslagsanslag

Restaurering av Hornborgasjön, reservationsanslag

Toxikologisk informationsservice, m. m., reservationsanslag

Statens strålskyddsinstitut,/ör5/agia/?.s/ag

Strålskyddstillsyn pä kärnenergiområdet, reservationsanslag

Strålskyddsforskning, reservationsanslag

Beredskap mot kärnkraftsolyckor, reservationsanslag

98081000

7954000

3400000

20000000

26900000

*48200000

9000000

4500000

14000000

12200000 20000000 85000000

17660000

4500000

5650000

15619000

1000

2500000

1000

395166000

* Beräknat belopp

Prop. 1983/84:100 39

I Idrott, rekreation och turism

1 Stöd till idrotten, reäerva/io/iiani/ag 188 290000

2 Stöd till friluftslivet m. m., reservationsanslag *15735000

3 Sveriges turistråd, reservationsanslag »49600000

253625 000

J     Diverse

1    Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.,

förslagsanslag 32919000

2 Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar, förslagsanslag 5 000

3 Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m. m.,

förslagsanslag              6220000

39144000

Summa kr.      6125294000

Beräknat belopp

Prop. 1983/84:100

40

X. Arbetsmarknadsdepartementet

A Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

1 Arbetsmarknadsdepartementet, förslagsanslag

2 Kommittéer m. m., reservationsanslag

3 Extra utgifter, reservationsanslag

4 Internationellt samarbete, förslagsanslag

5 Arbetsmarknadsråd, förslagsanslag

6 Jämställdhetsombudsmannen m. m., förslagsanslag

23904000

17 323000

320000

15080000

4118000

2019000

62764000

B     Arbetsmarknad m. m.

1 Arbetsmarknadsservice,/ör.j/agiani/ag

2 Arbetsmarknadsutbildning, reservationsanslag

3 Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag, förslagsanslag

4 Sysselsättningsskapande åtgärder, reservationsanslag

5 Försvars- och beredskapsplanering,/ör/agia/i/ag Arbetsmarknadsverket:

6        Anskaffning av utrustning, reservationsanslag
1       Förvaltning av utrustning, reservationsanslag

8        Inköp för arbetsmarknadsutbildning, reservationsanslag

9    Byggnadsarbeten inom arbetsmarknadsverkets verk
samhetsområde, reservationsanslag

10 Arbetsdomstolen,/öw/agiani/ag

11 Statens förlikningsmannaexpedition,/örs/agian5/ag

12 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, /ö/-5/ag5an.s/ag

13 Nämnden för vapenfriutbildning,/ö/-s/agia/i.y/ag

14 Vapenfria tjänstepliktiga,/öw/agiani/ag

15 Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna,/öri/agäawi/ag

16 Statsbidrag för ungdomslag,/öri/agsa/ij/ag

	1304881000
	1877049000
	»2316650000
	2653545000
	22120000
3 700000
1000
45000000	48701000
	1000
	5432000
	1364000
	40000
	4285000
	83 355 000
	210000000
	1000000000
	9527423000

* Beräknat belopp

Prop. 1983/84:100 41

C     Arbetsmiljö

1 Arbetarskyddsstyrelsen,/öri/agiani/ag 139904000

2 Arbetarskyddsstyrelsen: Anskaffning av vetenskaplig apparatur, reservationsanslag 2000000

3 Yrkesinspektionen,/öw/agiani/ag I30716(K)0

4 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning,

förslagsanslag 2 337 188 000

5 Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag,/ö«/agiani/ag 2721 000000

6 Yrkesinriktad rehabilitering, reservationsanslag 479340000

5810148000

D Invandring m.m.

1 Statens invandrarverk,/(5w/ag5an5/ag 53680000

2 Åtgärder för fly klingar,/öw/agia/ii/ag 202625000

3 Åtgärder för invandrare, reservationsanslag 16280000

4 Översättningsservice,/c)ri-/agian.j/ag _______ 500 000

273085000

Summa kr.    15673420000

4    Riksdagen 1983184. I saml. Nr 100

Prop. 1983/84:100

XI. Bostadsdepartementet

A    Bostadsdepartementet m. m.

1 Bostadsdepartementet, förslagsanslag

2 Kommittéer m. m., reservationsanslag

3 Extra utgifter, reservationsanslag

4 Bidrag till vissa internationella organisationer m. m., reservationsanslag

42

20625000

7000000

300000

321000

28246000

B     Bostadsförsörjning m. m.

Bostadsförsörjning

1 Bostadsstyrelsen,/öri/agia/i.y/ag

2 Länsbostadsnämnderna,/öM/ag5ani/ag

3 Lån till bostadsbyggande,/örj/agia«5/ag

4 Räntebidrag m.m.,/ör.?/ag.sa/ii/ag

5 Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m., förslagsanslag

6 Tilläggslän till ombyggnad av vissa bostadshus m. m., förslagsanslag

7 Bostadsbidrag m. m., förslagsanslag

8 Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m., förslagsanslag

9 Bidrag till förbättring av boendemiljön,/dr5/ag.sa/i5/ag

10 Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler,/ö«/agsa/ii/ag

11 Lån till allmänna samlingslokaler,/örj/agsani/ag

12 Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samhngsiokaler m. m., förslagsanslag

13 Lån till förvärv av bostadsrätt, reservationsanslag

Byggnadsforskning, energihushållning m.m.

14 Byggnadsforskning, reservationsanslag

15 Län till experimentbyggande, reservationsanslag

16 Information och utbildning m. m., reservationsanslag

17 Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m., reservationsanslag

52102000

37401000

8360000000

9000000000

125000000

40000000

1530000000

225000000

85000000

5000000

3 000000

45000000 1000

»114000000 »34000000 182 675000

500000000 20338179000

C     Planväsendet

1    Statens planverk,/öz-i/agiani/ag

34948000 34948000

D Lantmäteriet

1 Lantmäteriet,/öw/ag5a«i/ag

2 Plangenomförande, /ö«/ag5a«5/ag

3 Landskapsinformation, reservationsanslag

4 Försvarsberedskap, reservationsanslag

5 Utrustning m. m., reservationsanslag

1000

41519000

121340000

2761000

6486000

172107000

* Beräknat belopp

Summa kr.    20 573 480 000

Prop. 1983/84:100

43

XII. Industridepartementet

A     Industridepartementet m. m.

1 Industridepartementet,/örs/agians/ag

2 Industriråd/industriattaché,/ö/-5/agsa/ii/ag

3 Kommittéer m. m., reservationsanslag

4 Extra utgifter, reservationsanslag

5 Bidrag till vissa internafionella organisationer, förslagsanslag

6 Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, förslagsanslag

36948000 693000

21260000 600000

452000

50000

B    Industri m. m.

1

2 3

4 5 6

Statens industriverk: Förvaltningskostnader,/ö/-j'/agj-a/!j/ag

Sprängämnesinspektionen,/öw/agiani/ag

Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling,

reservationsanslag

Främjande av hemslöjden,/örs/aga/ii/ag

Medelstillskott till Norrlandsfonden, reservationsanslag

Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom

AB Svensk Exportkredit,/örj/agia/ii/ag

7 Kostnader   för   statsstödd   exportkreditgivning   avseende export av fartyg m. m., förslagsanslag

8 Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder, förslagsanslag

9 Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB, förslagsanslag

10 Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin, reservationsanslag

11 Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna,/ö/-5/ag5a/!s/ag

12 Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m., reservationsanslag

13 Täckande av förluster i anledning av garantigivning hos regionala utvecklingsfonder,/ör.y/agJianj/ag

14 Täckande av förluster i anledning av statliga industri-garantilän m. m., förslagsanslag

15 Branschfrämjande åtgärder, reservationsanslag

16 Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher,/öw/agiani/ag

17 Bidrag till företagsinriktad fortbildning, reservationsanslag

18 Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier för manuell glasindustri,/ö/-5/agiaAi.j/ag

19 Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för lån till Tillväxtinvestbolag m. m., förslagsanslag

60003000

»46121000 1000

18000000

4 528000

20000000

980000000

480000000

55000000

30000000

78300000

1000000

»97 850000

»1000

»150000000 »27 740000

»10000000

»4000000

»2000000

»1000 2004542000

Beräknat belopp

Prop. 1983/84:100

44

C     Regional utveckling

Regionalpolitiskt stöd:

1 Bidragsverksamhet,/ö«/agia«i/ag

2 Vissa lokaliseringsbidrag m. m., reservationsanslag

3 Lokaliseringslän, reservationsanslag

4 Regionala utvecklingsinsatser, reservationsanslag

5 Täckande av föriuster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m. m., förslagsanslag

6 Ersättning för nedsättning av socialavgifter,/ö/-i/agia«i/ag

350000000 264000000 500000000 298250000      1412 250000

1000 330000000

1742251000

D    Mineralförsörjning m. m.

Sveriges geologiska undersökning:

1 Geologisk kartering m. m., reservationsanslag

2 Utrustning, reservationsanslag

3    Bergsstaten,/ör.j/ogMnj-/ag
Statens gruvegendom:

4 Prospektering m. m., reservationsanslag

5 Egendomsförvaltning m. m., förslagsanslag

6    Delegationen för samordning av havsresursverksamheten,
reservationsanslag

66303000 1010000

38688000 7686000

67313000 2516000

46374000 2 343000

118546000

9 10

12 13

Energi

Statens energiverk:

Förvaltningskostnader,/ö/-5/agia«5/ag

Utredningar m. m. och information, reservationsanslag

Statens elektriska inspektion,/ör/aga/ij/ag Utbildning och rådgivning m. m. för att spara energi, reservationsanslag

Främjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag

Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer, förslagsanslag

Visst internationellt energisamarbete,/öAi/ag.jä/is/ag Statens kärnkraftinspektion:

Förvaltningskostnader, reservationsanslag Kärnsäkerhetsforskning, reservationsanslag

Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall, reservationsanslag

Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m., reservationsanslag

Energiforskning, reservationsanslag Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB, reservationsanslag

19584000 10929000

1000 1000

30513000 7 706000

1000

4500000

290000000 14 574000

2000

1000

3 323000000 »1000

42635000

* Beräkna! belopp

Prop. 1983/84:100

45

14 Avveckling av forskningsreaktorer m. m., reservationsanslag

15 Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m. m., reservationsanslag

16 Transport och slutlig förvaring av låg- och medelaktivt avfall, reservationsanslag

17 Stöd för oljeersättande åtgärder, m. m., reservationsanslag

18 Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för oljeersättande åtgärder, förslagsanslag

9900000

72700000

53 700000 210000000

15000000 4074233000

9 10 11 12 13 14

15

16

Teknisk utveckling m. m.

Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling, reservationsanslag Drift av forskningsstationer,/ör5/ag.ya/75/ag Utrustning, reservationsanslag

Europeiskt rymdsamarbete m. m., förslagsanslag

Bidrag till Tele-X-projektet,/öw/aganj/ag

Patent- och registreringsverket,/Ör5/ag5an5/ag

Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag

Bidrag till statens provningsanstalt, reservationsanslag

Statens provningsanstalt: Utrustning, reservationsanslag

Statens mät- och provråd, reservationsanslag

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

Bidrag till Standardiseringskommissionen

Stöd till industriellt utvecklingsarbete, reservationsanslag

Stöd till svensk-norskt industriellt samarbete,

reservationsanslag

Teckning av aktier i aktiebolag inom det marintekniska

området, reservationsanslag

Aktieägartillskott till aktiebolag inom det marintekniska

området, reservationsanslag

»610500000

»1000

»15 300000

625801000

144750000

477300000

97437000

1000

31440000

7000000

3101000

»3700000

11921000

»150000000

37500000

20000000

8500000 1618451000

Beräknat belopp

Prop. 1983/84:100 46

G    Statsägda företag

1 Kostnader för kronotorp,/ör5/ag5a«s/ag 2100000

2 Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning,

reservationsanslag 46400(M)0

3 Nämnden för fartygskreditgarantier,/öri/agsa«5/ag 4412000

4 Räntestöd till varvsindustrin,/öw/ag5an5/ag 250000000

5 Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk

varvsindustri och beställare av fartyg, förslagsanslag 50000000

6    Ränta och amortering på skuldebrev till Svenska Varv AB,

förslagsanslag 141333000

7    Betalning av ränta och amortering på statens skuld till

SS AB Svenskt Stål AB, förslagsanslag 38800000

8    Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB,

förslagsanslag 48 825 000

581870000

H    Ekonomiskt försvar: Bränslen och drivmedel m. m.

1 Drift av beredskapslager,/öri/agsani/ag »604913000

2 Beredskapslagring och industriella åtgärder, reservationsanslag »1094985000

3 Särskilda kostnader för lagring av råolja och flygdrivmedel,

förslagsanslag »1 000

1699899000

Summa kr.    11899795000

Beräknat belopp

Prop. 1983/84:100 47

XIII. Civildepartementet

A Civildepartementet m. m.

1 Civildepartementet, förslagsanslag

2 Kommittéer m. m., reservationsanslag

3 Extra utgifter, reservationsanslag

26125000

10601000

292000

37018000

B     Länsstyrelserna m. m.

1    Länsstyrelserna m. m., förslagsanslag

1865037000 1865037000

12

Kyrkliga ändamål

Domkapitlen och stiftsnämnderna m. m.:

Förvaltningskostnader,/örj/agiani/ag

Ersättningar till kyrkor m. m., förslagsanslag

Vissa ersättningar till kyrkofonden

Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m., förslagsanslag

Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor, reservationsanslag

Bidrag till ekumenisk verksamhet

Bidrag fill de svenska utlandsförsamlingarna

Bidrag till reparationsarbeten på de svenska uflandsförsamlingarnas

kyrkobyggnader, reservationsanslag

Bidrag till trossamfund, reservationsanslag

Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund,

reservationsanslag

Bidrag till kyrkofonden på grund av indragna skatteutjämningsmedel

Bidrag till kyrkomötet

11728000

240000

5051000

1208000

2400000

440000

625000

305000 33850000

6500000

44000000

1750000

108097000

D     Statlig rationalisering och revision, m. m.

1 Statskontoret,/Ör5/ag5a«5/ag

2 Anskaffning av ADB-utrustning, reservationsanslag

3 Datamaskincentralen för administrativ databehandling, förslagsanslag

4 Viss rafionaliserings- och utvecklingsverksamhet, förslagsanslag

5 Riksrevisionsverket, förslagsanslag

68063000 231000000

1000

1000000 64361000

364425000

E     Statlig lokalförsörjning

1 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning, reservationsanslag

2 Inredning av byggnader för statlig förvaltning, reservationsanslag

105000000 1000

105001000

Prop. 1983/84:100 48

F     Statlig personalpolitik m. m.

1 Statens arbetsgivarverk,/örj/ag5a/7j/ag 30222000

2 Statens förhandhngsråd,/ö/-5/agia«j/ag 2190000

3 Statens löne-och pensionsverk,/ör.?/agian5/ag 47415000

4 Statlig personaladministrativ informationsbehandling,/d/-.?/ag5a/w/ag 1000

5 Avlöningar till personal pä indragningsstat,/ör5/og.ja«.j/ag 50000

6 Statens personalbostadsdelegation,/ör.s/agia«5/ag 500000

7 Statens arbetsmarknadsnämnd,/ör.j/ag5a«5/ag 21519000

8 Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering,/ö/-5/ag5a«.s/ag 55000000

9 Vissa trygghetsåtgärder för lärare, reservationsanslag 4000000 Personaladministration och personalutbildning:

10 Förvaltningskostnader,/öri/ag5a«s/ag 8837000

11 Uppdragsverksamhet,/öw/ag5awj/ag                                  ______________ 1000 8838000

12    Bidrag fill särskilda personalutbildningsåtgärder m. m.,

förslagsanslag 12200000

13 Bidrag till sfiftelsen Statshälsan,/öri/ag5a«5/ag 225000000

14 Statens arbetsmiljönämnd,/Ä«/ag5an5/ag 1000000

15 Viss förslagsverksamhet m.m.,/örsiagsans/ag 150000

16 Vissa skadeersättningar m.m.,/örj/ag.?an.j/ag 100000

17 Statlig kreditgaranfi för bostadsanskaffningslän,/ö/-5/agM/75/ag ,                      1000

18 Externa arbetstagarkonsulter,/öri/agian5/ag              5794000

413980000

G    Statistik m. m.

Stafistiska centralbyrån:

1 Stafistik, register och prognoser,/öM/ag5a«i/ag 270461000

2 Uppdragsverksamhet,/örj/ag.yan5/ag                      1000        270462000

3    Folk-och bostadsräkningar,/ö/-5/agja«i/ag _____ 14000000

284462000

H     Övriga ändamål

1 Kammarkollegiet,/ö«/agia«i7ag 18308000

2 Bidrag till Insfitutet för storhushållens rationalisering 640000

3 Kostnader för vissa nämnder m.m.,/örj/ag5a«i/ag 800000

4 Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.,

förslagsanslag 2000000000

5    Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet,

förslagsanslag 2100000

6    Regeringskansliets förvaltningskontor,/ör.y/agja«.?/ag 179639000

2201487000

Summa kr. 5379 507000

Prop. 1983/84:100 49

XIV. Riksdagen och dess verk

A     Riksdagen

Riksdagen:

1        Ersättningar till riksdagens ledamöter m. m.,

förslag.sanslag 116147 000

2        Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige,

förslagsanslag 2650000

3 Bidrag till studieresor, reservationsanslag 280000

4 Bidrag till viss verksamhet,/öM/agian.s/ag 736000

5 Bidrag till partigrupper,/öri/agiawj/ag 6110000

6 Förvaltningskostnader,/ö/-.v/ag.ya«i/ag 126411000

7 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll,

reservationsanslag 450000

8        Nytt riksdagshus, reservationsanslag 31 100000        283884000

B     Riksdagens verk

Riksgäldskontoret:

1 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

2 Vissa kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag

3 Administrationskostnader för lönsparandet, förslagsanslag

4        Administrationskostnader i samband med
premiering av frivilligt sparande av överskjutande
preliminär skatt, förslagsanslag

5 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, förslagsanslag

6 Riksdagens revisorer och deras kansli, förslagsanslag Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli:

7 Förvaltningskostnader,/ö«/ög.ja«.v/ag

8 Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag

44 209000
52000000
1654000
1000	97864000
	14929000
	6501000
4924000
7012000	11936000
131230000
Summa kr.	415114000

Prop. 1983/84:100 50

XV. Räntor på statsskulden, m. m.

1    Räntor på statsskulden, m.m.,/ör.?/agiani/ag 65000000000

Prop. 1983/84:100 51

XVI. Oförutsedda utgifter

1    Oförutsedda utgifter,/öri/ag5fl«.s/ng 1000000

Prop. 1983/84:100 52

Bilaga

till huvudtiteln

Räntor på statsskulden, m. m.

Förslag till

beräkning av räntor på statsskulden, m. m., för budgetåret 1984/85

Inkomster

.\ Räntor

35000000 450000000 1000 100000	485101000
1000 1000 1000	3000
35000000 4800000 100000	39900000
525004000 65 000000000
Summa kr.	65525004000

en

1 Ränta på uppköpta obligationer

2 Ränta på rörliga krediter

3 Ränta på checkräkningsmedel i riksbank

4 Ränta på övriga utlånade medel

B Uppgäld, kursvinster m. m.

1 Uppgäld

2 Kursvinster

3 Valutavinster

C Diverse Inkomster

1 Preskriberade obligationer och kuponger m. m.

2 Officiella dragningslistor för premielånen

3 Övriga diverse inkomster

Underskott att föras av på statsbudgeten

Prop. 1983/84:100

53

Utgifter

9 10

11 12

Räntor på statsskulden

Räntor på upplåning inom landet

Ränta på räntelöpande obligationslån, förslagsvis

Ränta på Svenska statens riksobligationer,/öri/agsvis

Vinster på premieobligationslån,/öw/agivw

Ränta på statsskiildförbindelser,/öri/agsv/j

Ränta på sparobligationer,/öri/agiv/j

Ränta pä av staten övertagna lan, förslagsvis

Ränta på län hos statsinstitutioner och fonder m. m.,

förslagsvis

Ränta pä köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kv. Lejonet i

Stockholm

Ränta på konung Carl XIII:s hemgiftskapital

Ränta pä kortfristig upplåning hos banker m.fl.,

förslagsvis

Ränta på skattkammarväxlar, förslagsvis

Ränta pä statsskuld växlar,/öri/agivw

21236000000

2 522000000

1818000000

29660000

3100000000

40000

650000000

90000 8000

100000000

1 100000000

10500000000

41055 798000

Räntor på upplåning i utlandet

Ränta på upplåning i utlandet för statens vattenfallsverk,

förslagsvis

Ränta på lån hos internationella banker, förslagsvis

Ränta på lån på den internationella kapitalmarknaden,

förslagsvis

14000000' 4000000000-

6400000000'    10414000000

c       Ränta på beräknad ny upplåning inom landet, förslagsvis d       Ränta på beräknad ny upplåning utom landet, förslagsvis

8 337 504000

2300000000 62107302000

B Kapitalrabatter, kursförluster m. m.

1 Kapitalrabatter,/ö«/agiw/5

2 Kursförluster,/öw/agj-ww

3 Valutaförluster,/örj/agjv/5

1000

1000

2700000000

2700002000

C Diverse utgifter

1 Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis

2 Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis

3 Kostnad för börsnotering av obligationslån,/o>i/ag.jv/.j

4 Officiella dragningslistor för premielånen, förslagsvis

5 Särskilda dragningslistor för premielänens 100-brev, förslagsvis

6 Övriga diverse utgifter,/ö/-i/agiv(5

575000000
130000000
7700000
4300000
600000
100000	717700000
Summa kr.	65525004000

Anm. Valutaomvandling har skett till kurser 1983-09-22.

' Motsvarar USD 1,0 milj. och BEC 42,4 milj.

- Motsvarar USD 420,8 milj., DEM 17.6 milj., CHF 6,1 milj., SDR 46.4 milj., GBP

15,2 milj. och JPY 1369,6 milj. ' Motsvarar USD 521.0 milj., DEM 304,6 milj., CHF 133,3 milj., NLG 86,4 milj.,

JPY 12883,0 milj., FRF 87,8 milj. och GBP 13,5 milj.

Prop. 1983/84:100 54

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1983-12-22

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Proposition med förslag till statsbudget för budgetåret 1984/85

Statsråden föredrar de frågor om statens inkomster och utgifter m.m. som skall ingå i regeringens förslag till statsbudget för budgetåret 1984/85 samt inriktningen av den ekonomiska politiken under nästa budgetår. Anförandena och i förekommande fall översikter över förslagen redovisas i underprotokollen för resp. departement. Statsrådet Feldt anför:

Med beaktande av de föredragna förslagen har förslag till statsbudget för nästa budgetår med därtill hörande specifikationer av inkomster och utgifter upprättats. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att beräkna inkomster och besluta om utgifter för staten i enlighet med det upprättade förslaget till statsbudget för budgetåret 1984/85.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anföranden som redovisas i underprotokollen jämte översikter över förslagen skall bifogas propositionen som bilagorna 1-19.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

Bilaga 1 till budgetpropositionen 1984 Prop. 1983/84:100

Finansplanen

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-12-22

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser Hnansplaneii

1    Den ekonomisk-politiska strategin

1.1 Bakgrunden

Under 1970-talet stagnerade den svenska ekonomin. Den snabba tillväxten under 1950- och 1960-talen bromsades upp. Medan BNP under perioden 1953-1972 ökade i volym med i genomsnitt 3,8% per är, växte den under decenniet 1973-1982 endast med i genomsnitt 1,4% årligen. Industrin - som under hela 1900-talet utgjort motorn i den svenska ekonomin — uppvisade under perioden 1973—1982 ingen tillväxt i sin produktion. Samtidigt växte industriproduktionen i OECD-omrädet med 25-30%.

Orsakerna till den svaga svenska utvecklingen står delvis att finna i olika externa chocker, såsom oljekriserna samt framträdandet av en rad nya industriländer, som vann framgångar delvis inom branscher där svensk industri spelade en framträdande roll.

En stor del av förklaringen till den svaga 1970-talstillväxten måste dock sökas i inhemska faktorer. Sjunkande lönsamhet och under senare hälften av 1970-talet också kraftigt fallande investeringar försenade och fördröjde industrins anpassning till de nya förutsättningar som oljekriserna och den förändrade internationella konkurrenssituationen fört med sig. Kostnads-1    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga I

Prop. 1983/84:100    Bilagal 2

utvecklingen vid mitten av decenniet innebar försämrad konkurrenskraft, som i sin tur medförde förlorade marknadsandelar och utslagning av produktionskapacitet under åtskilliga är därefter. Snabbt stigande budgetunderskott efter 1976 har fördröjt den nödvändiga anpassningen och byggt in växande inflationsproblem i den svenska ekonomin, vilket ytterligare försvagat konkurrenskraft och utrikeshandel och dessutom orsakat stora fördelningspolitiska orättvisor. Därtill kommer att den ekonomiska politiken de senaste åren i viktiga avseenden tidvis verkat destabiliserande och förstärkt konjunktursvängningarna i stället för att dämpa dem. Så förstärktes exempelvis konjunkturuppgången under 1979 av en starkt kon-sumtionspåspädande politik, vilken bidrog till en kraftig försämring av bytesbalansen.

Den svaga utvecklingen av produktionen har fört med sig en rad svåra ekonomisk-politiska problem. Arbetslösheten har trendmässigt stigit, eftersom den låga ekonomiska tillväxten gjort att de ungdomar och kvinnor som sökt sig ut på arbetsmarknaden fått allt svårare att finna arbete. Kostnaderna för den ökande arbetslösheten har belastat de offentliga finanserna, vilka samtidigt urholkats genom att den långsamma ekonomiska tillväxten och de sjunkande reallönerna givit en svag utveckling av skatteunderlaget. Den höga inflationen har försvagat konkurrenskraften och bidragit till den svaga sysselsättningsutvecklingen. Den försämrade konkurrenskraften och försvagade produktionsförmågan har också medfört växande bytesbalansproblem och en mycket snabbt ökande skuldsättning gentemot omvärlden.

Under 1982 förvärrades dessa problem. Industriproduktionen sjönk med 2,5%, och BNP-tillväxten blev endast 0,5%. Detta medförde att den öppna arbetslösheten steg från 2,5% av arbetskraften 1981 till 3,1 % 1982. Den totala sysselsättningen (mätt i antal personer) sjönk med 0,4%, och antalet sysselsatta inom industrin minskade med 3,6%.

Industrins investeringar föll med 17% och bostadsinvesteringarna minskade med 1,8%. Den offentliga sektorns sparandeunderskott ökade frän 28 miljarder kr. 1981 till 40 miljarder kr. 1982. Bytesbalansens underskott växte frän 14 till 22 miljarder kr. Nettosparkvoten föll med ytterligare 1,6 procentenheter av BNP och uppgick 1982 till endast 4,8%, jämfört med ca 14% av BNP i genomsnitt under första hälften av 1970-talet. Samtidigt försämrades gradvis prognoserna för 1983; det blev alltmer tydligt att utvecklingen pekade brant nedåt. Misstroendet mot den ekonomiska politik som fördes fick i början av hösten 1982 sitt mest akuta uttryck i ett kraftigt valutautflöde.

1.2 Omläggningen av den ekonomiska politiken

Det stod klart för den nya regering som tillträdde efter valet hösten 1982 att denna utveckling snabbt måste brytas. Uppgiften var att snarast möjligt

Prop. 1983/84:100    Bilagal 3

vända den industriella utvecklingen till en ny period av tillväxt; att öka produktionen så att investeringarna och sysselsättningen äter kunde börja växa; att förbättra konkurrenskraften så att bytesbalansunderskottet kunde elimineras; att sanera de offentliga finanserna sä att den allt snabbare skuldökningen kunde bromsas upp; att förbättra näringslivets lönsamhet sä att det åter skulle kunna stå på egna ben och inte behöva förlita sig på subventioner; att lägga om stabiliseringspolitiken från den tidigare destabiliserande inriktningen till en konjunkturutjämnande; och att bryta inflationen, både för att säkerställa en varaktig ekonomisk expansion och för att angripa de fördelningspolitiska orättvisor som följer i inflationsekonomins spår.

Regeringen avvisar de förenklade och ensidiga recept för efterfrågestyr-ning som ofta ställs mot varandra i den allmänna debatten. En ensidig åtstramning av efterfrågan å ena sidan riskerar att öka arbetslösheten och föra in landet i en ond cirkel, där sjunkande efterfrågan ger utslagning av produktionskapacitet och därigenom en ytterligare ökning av arbetslösheten. En ensidig expansion av den inhemska efterfrågan å andra sidan riskerar att till stor del läcka ut ur landet i form av ökad import, bl. a. som en följd av den inflationsimpuls budgetförsvagningen medför. Detta leder till att man avlägsnar sig ytterligare frän målet att ha balans i utrikeshandeln - vilket i förlängningen riskerar att driva fram en så mycket hårdare åtstramningspolitik.

I stället har regeringen valt att gå en tredje väg, innebärande en kombination av selektiva åtgärder för att stimulera ekonomins,utbudssida å ena sidan och å den andra en stram politik gentemot den inhemska konsumtionen parad med en radikal konkurrenskraftsförstäikning, som medför en sä kraftig vridning av efterfrågan från utländska till svenska produkter -såväl utomlands som i Sverige - att nettoresultatet blir en total expansion av efterfrågan och därmed på sikt också av sysselsättning och investeringar samtidigt som bytesbalansen kraftigt förbättras.

I ett första steg i krispolitiken innebar detta att den svenska kronan skrevs ned med 16%, samtidigt som ett omfattande investeringsprogram inom transport-, energi- och byggnadssektorerna sattes igång och arbetsmarknadspolitiken gavs ökade resurser, innebärande dels en utökning av traditionella arbetsmarknadspolitiska medel som beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning, dels nya insatser såsom ungdomslag, rekryteringsstöd, m. m.

Också fördelningspolitiken lades om i syfte att fördela krisens och krispolitikens bördor efter bärkraft; något som inte bara är önskvärt från fördelningssynpunkt utan också för att kostnadsutvecklingen skall kunna hållas tillbaka och lägga grunden för en långsiktig uppgång. Vissa transfereringar till utsatta grupper - såsom barnbidrag och bostadsbidrag - har således höjts, medan arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna skärpts och vissa skattelättnader till aktieägarna återtagits. En temporär utdelnings-

Prop. 1983/84:100    Bilagal 4

skatt har tillämpats under 1983, och under 1984 kommer vinstdelning genom löntagarfonder att genomföras.

Genom devalveringen uppnåddes en kraftig förbättring av Sveriges relativa kostnadsläge, vilken tillsammans med investeringsprogrammet lagt grunden för en snabb industriell expansion och förbättrad bytesbalans. Samtidigt hölls sysselsättningen uppe även pä kort sikt, trots det initialt låga kapacitetsutnyttjandet.

Med det förbättrade konkurrensläget skapas förutsättningar att få ett slut på de senaste årens återkommande valutakriser. Om det gynnsamma kostnadsläget kan bevaras, bidrar det till att lösa de underiiggande tillväxt-och strukturproblemen, samtidigt som kapacitetsutnyttjandet gradvis ökar igen. Även vid den svaga tillväxt av världshandeln som är rimlig att räkna med, kan den totala efterfrågan som riktas mot svensk produktion öka -och detta utan en inflationsdrivande ökning av budgetunderskottet eller importuppdrivande konsumtionsstimulanser. Härigenom blir det möjligt att, som det ofta uttrycks, både "arbeta" och "spara" sig ur krisen.

1.3 Krispolitikens andra steg

Förutsättningen för att strategin skall bli framgångsrik är att den prisstegring devalveringen medför hålls tillbaka, och att vår ekonomi därefter växlar in på en bana som kännetecknas av avsevärt lägre prisstegringar än dem vi upplevt under det senaste decenniet. Samtidigt måste den konkurrensutsatta sektorns relativa lönsamhet långsiktigt stabiliseras på en högre nivå.

Detta förutsätter att lönekostnadsstegringen hålls tillbaka - vilket i sin tur kräver en fördelningspolitik som upplevs som rättvis av breda folkgrupper.

Följaktligen är det dessa frågor som står i centrum för det krispolitikens andra steg, som inleddes 1983. Huvuduppgiften är härvidlag att radikalt och bestående sänka inflationen och samtidigt hävda sysselsättningen. 1 1983 års reviderade finansplan lade regeringen fast sitt mål att som en inledning till en sådan utveckling under loppet av 1984 halvera inflationstakten, ned till nivån 4%.

En sådan nedpressning av inflationen krävs för att vi skall kunna bevara konkurrenskraften gentemot våra viktigaste konkurrentländer och långsiktigt trygga sysselsättningen. Den skulle - om den följs av en ytterligare dämpning 1985 - därmed lägga grunden för en stabil uppgång av industriproduktion, export, investeringar och sysselsättning. Fortsatta pris- och kostnadsstegringar i storleksordningen 8-10% per år skulle däremot snabbt urholka devalveringens effekter och medföra en ny försämring av externbalansen och av produktion och sysselsättning. Dessa samband har ingående belysts i en bilaga till den reviderade finansplanen 1983.

Eftersom låg inflation är ett medel att nå målen ekonomisk tillväxt och

Prop. 1983/84:100    Bilaga 1 5

full sysselsättning, är det uppenbart att regeringen i strävan att stabilisera prisutvecklingen inte kan förlita sig på en ensidigt åtstramande efterfråge-politik. En sådan kan visserligen temporärt pressa tillbaka inflationen, men då till priset av en kraftigt ökad arbetslöshet. Erfarenheterna från de länder i vår omvärld som bedrivit en dylik politik visar, till yttermera visso, att denna politik framför allt drabbar de grupper - kvinnor, ungdomar, handikappade och lågutbildade - som har svårt att ta sig in på den reguljära arbetsmarknaden, men däremot inte de yrkesutbildade fast anställda som är styrande i pris- och lönebildningen. En sådan politik leder också till ökade stelheter på arbetsmarknaden och föder protektionistiska stämningar, vilket ytterligare försvårar de strukturförändringar som är nödvändiga för att få igång en ekonomisk tillväxt. Den ensidiga åtstramningspolitiken är således inte bara ekonomisk kostsam, utan också socialt orättfärdig och ineffektiv.

Regeringen har därför valt att angripa inflationen med en kombination av utbuds- och efterfrågepåverkande åtgärder. Dels förs en stram finans- och penningpolitik för att förhindra en likviditets- och inflationsdrivande finansiering av budgetunderskottet. Dels kompletteras denna politik med en rad åtgärder, som direkt riktas mot ekonomins utbudssida i syfte att sänka priser och kostnader utan att gå vägen via ökad arbetslöshet och utslagen produktionskapacitet.

Finanspolitiken har således lagts om i en stramare riktning efter regeringsskiftet. Det statliga budgetunderskottet kommer att minska något i nominella termer, såväl budgetåret 1983/84 som 1984/85, efter att dessförinnan ha ökat mycket snabbt sex år i följd. Det innebär att budgetunderskottet minskar avsevärt, mätt som andel av BNP, och att finanspolitiken under konjunkturuppgången får en åtstramande effekt på samhällsekonomin. Finanspolitiken har således lagts om så att den dämpar konjunktursvängningarna, efter de tidigare årens destabiliserande politik.

Kredit- och penningpolitiken har samtidigt genomgått en betydande förändring. Dels introduceras nya statliga upplåningsformer i syfte att möjliggöra en upplåning som inte är så starkt penningmängdsökande och som möjliggör längre genomsnittliga löptider på de olika statspapperen. Dels avregleras kredit- och penningmarknaderna för att underiätta en sådan anpassning. Bl. a. har likviditetskraven avskaffats, emissionskontrollen mjukats upp och ränteregleringen för bankerna ersatts av en rekommendation.

Sammantaget medför omläggningen av finans- och kreditpolitiken att det inflationstryck som härrör från budgetunderskottet och dess finansiering påtagligt lättat.

Denna politik kompletteras med olika insatser, som har till syfte att påverka kostnadsbilden från uthudssidan. Sålunda fullföljs marginalskattesänkningen sä att den stora majoriteten av heltidsarbetande får ytterligare sänkta marginalskatter de närmaste två åren. För 1984 finansieras skatte-

Prop. 1983/84:100    Bilagal 6

omläggningen så att en arbetsgivaravgiftshöjning undviks. Härigenom dämpas kostnadstrycket i företagen, liksom i stat och kommun, dels genom att lönebikostnaderna inte höjs som tidigare aviserats, dels genom att inkomstskattesänkningarna gör det möjligt att uppnå en åsyftad reallöneutveckling vid lägre nominella lönepåslag än eljest.

Vidare genomförs olika åtgärder för att undvika flaskhalsar i ekonomin. Företagsbeskattningen läggs om för att göra riskkapitalet mera rörligt. Marknaden för riskvilligt kapital har vitaliserats, vilket bl. a. gjort det möjligt att genomföra mycket omfattande nyemissioner och nyintroduk-tioner. Genom löntagarfonder och allemanssparande kommer även framdeles näringslivets försörjning med riskvilligt kapital att tryggas, såväl i individuella som i kollektiva former. Arbetskraftens yrkesmässiga och geografiska rörlighet underlättas genom en intensifierad arbetsmarknadspolitik. Bristyrkesutbildningen ges utökade resurser.

Att påverka förväntningarna är också ett betydelsefullt led i den ekonomiska politiken. Regeringen har här tagit ett viktigt steg genom att offentliggöra ett inflationsmål för 1984 och genom att vidta olika åtgärder för att få beslutsfattare i ekonomin att frivilligt fatta sådana beslut att pris- och kostnadsstegringen blir förenlig med detta mål. Vidare genomförs ett program för att begränsa de automatiska ökningar av de offentliga utgifterna som följer av olika typer av indexbindningar. På en rad områden - såväl i statsbudgeten som i många kommunala budgetar - kommer de olika utgiftsramarna inte att tillåtas stiga med mer än vad som är förenligt med inflationsmålet. Det betyder att tidigare pris- och kostnadsstegringar inte längre slentrianmässigt tilläts föras vidare till framtida inflation. Det betyder också att medborgarna i värt land i högre grad än tidigare ges ett direkt intresse att medverka till att hålla tillbaka inflationen; ju lägre inflationen blir, desto större blir det reala värdet av de olika bidragen och transfereringarna.

Slutligen görs också fördelningspolitiska insatser för att underbygga låga kostnadsstegringar och undvika uppslitande och inflationsdrivande strider om fördelningen av våra resurser. Av särskild vikt är i detta sammanhang att de välbeställda medborgarna får vara med om att bära krisens bördor. Inte minst viktigt är införandet av löntagarfonder, vilka bidrar till att göra en god och varaktig lönsamhet i näringslivet fördelningspolitiskt acceptabel.

Sammanfattningsvis vill jag framhäva helheten i den ekonomisk-politiska strategin. Den baseras på en kombination av åtgärder som verkar på både utbuds- och efterfrågesidan och som har både expansiva och åtstramande inslag. Grundförutsättningen för att den skall lyckas är att vi förmår bevara det gynnsamma kostnadsläge den konkurrensutsatta sektorn f. n. har. För detta krävs att vi konsekvent och uthålligt fullföljer den politik som inletts.

Kursomläggningen av den ekonomiska politiken har - som jag kommer

Prop. 1983/84:100    Bilagal 7

att redovisa närmare i det följande - hittills haft mycket gynnsamma effekter i en rad avseenden. Underskottet i bytesbalansen har minskat med mer än tvä tredjedelar under 1983, främst till följd av en mycket stark exporttillväxt; industriproduktionen och orderingången till industrin ökar f. n. starkt; lönsamheten i näringslivet har förbättrats avsevärt; kapacitetsutnyttjandet stiger; fallet i investeringarna har stoppats upp och det finns förutsättningar för en ökning av industriinvesteringarna under 1984; inflationen är på väg ned; nedgången av reallönerna har hejdats; budgetunderskottet stiger inte längre; kommunernas och landstingens finansiella situation ser väsentligt ljusare ut; och, viktigast av allt, antalet sysselsatta har börjat öka och vi har nu goda förutsättningar att under det kommande året få se en nedgång av den öppna arbetslösheten.

Om den ekonomisk-politiska strategi vi slagit in på fullföljs kommer dessa positiva effekter att bli än mer påtagliga. Möjligheter ges då att varaktigt häva de ekonomiska obalanser som alltjämt kännetecknar den svenska ekonomin.

2    Den ekonomiska politikens inriktning

2.1 Stabiliseringspolitiken

Stabiliseringspolitikens huvuduppgift är att uppnå en så gynnsam kombination av sysselsättning, prisstabilitet och extern balans som möjligt. Jag kommer i det följande att redovisa den svenska ekonomins utveckling under 1983 och 1984. Som framgår av denna redovisning går utvecklingen i rätt riktning i samtliga dessa avseenden: sysselsättningen ökar, inflationen bromsas upp och bytesbalansunderskottet minskas påtagligt. Jag vill emellertid nu närmare beröra dels de grundläggande principer efter vilka regeringens stabiliseringspolitik är uppbyggd, dels beskriva dess konkreta inriktning under 1984.

I den stabiliseringspolitiska debatten har traditionellt hävdats att det föreligger en motsättning mellan de tre stabiliseringspolitiska delmålen: exempelvis skulle en högre sysselsättningsgrad och ökad total produktion kunna åstadkommas endast genom att man i motsvarande grad gjorde avkall på prisstabiliseringsmålet. Både svenska och internationella erfarenheter har emellertid visat att detta inte gäller annat än möjligen på kort sikt. Inflationen tenderar nämligen att dämpa investeringsbenägenheten, vilket minskar tillväxtmöjligheterna pä sikt och därmed också möjligheterna att hålla full sysselsättning.

I en liten, öppen ekonomi av Sveriges typ slår inflationens negativa effekter pä sysselsättningen igenom ganska snabbt. Så snart produktionskostnaderna i Sverige ökar snabbare än hos våra konkurrenter förlorar det svenska näringslivet i konkurrenskraft, vilket i sin tur leder till minskad

Prop. 1983/84:100    Bilagal 8

produktion, sysselsättning och investeringar. Detta kan kompenseras med en expansion av inhemsk efterfrågan, men en dylik expansion leder dels till en försämring av den externa balansen på kort sikt, dels till att det oförmånliga konkurrensläget bibehålls på längre sikt, varigenom kravet pä anpassning av ekonomin successivt skärps.

Kravet att väsentligt nedbringa den svenska inflationstakten frän den trend pä ca 10% inflation per är som vi haft under det senaste decenniet skärps påtagligt av den internationella utvecklingen. Till priset av ett mycket stort produktionsbortfall och en mycket hög arbetslöshet har de tongivande industriländerna lyckats pressa ned inflationstakten från nivån 10% till mellan 2 och 5%. I den mån som den svenska kostnadsstegringen långsiktigt överstiger den som etablerats hos våra viktigaste handelspartners, kommer svensk produktion och sysselsättning att förlora i konkurrenskraft och slås ut.

Med hänsyn till de mycket påtagliga begränsningar av handlingsutrymmet som budgetunderskottet och landets under senare år ackumulerade utlandsskuld uppställer, kan en dylik utslagning av sysselsättningen i den konkurrensutsatta delen av ekonomin inte kompenseras med en allmän expansion av inhemsk privat och offentlig efterfrågan. Att åstadkomma en snabb inbrornsning av inflationstakten i den svenska ekonomin är därför det viktigaste medlet för att på såväl kort som lång sikt trygga sysselsättningen och öka välfärden.

En annan viktig utgångspunkt för stabiliseringspolitiken är att investeringarnas och utrikeshandelsnettots andel av vår produktion måste öka. Därför måste; efterfrågan styras så att expansionen går snabbare och lönsamheten blir relativt sett högre i den konkurrensutsatta sektorn.

En tredje utgångspunkt för stabiliseringspolitiken är att produktiv aktivitet i Sverige måste vara relativt sett mera lönsam än finansiella placeringar i Sverige eller investeringar utomlands. Detta innebär att räntabiliteten inom industrin måste vara högre än räntan på exempelvis statsobligationer.

Enligt min mening bör stabiliseringspolitiken åter ges den grundläggande inriktning som den hade under 1950- och 1960-talen i Sverige och som byggde pä den s. k. Rehn-Meidnerska modellen. Enligt denna måste efter-frägetrycket Hållas så stramt att inflationistiskt tryck undviks. Inom ramen för denna långsiktiga stramhet bör statsmakterna genom en väl avvägd finans- och penningpolitik liksom genom en aktiv arbetsmarknadspolitik parera de utifrån kommande efterfrägestörningarna i syfte att utjämna konjunkturcykelns inverkan på produktion och sysselsättning.

Ett viktigt inslag i en dylik stabiliseringspolitik är att åtgärder även sätts in på ekonomins utbudssida, vilka kan bidra till att såväl öka produktionspotentialen som att kompensera för utbudsstörningar, vilka inte kan motverkas genom variationer av den totala efterfrågan.

Det är vidare viktigt att den rätta avvägningen görs mellan de generella

Prop. 1983/84:100    Bilaga 1 9

medlen och de selektiva. De generella finans-, penning- och valutapolitiska medlens uppgift är att skapa ett allmänt kostnadsläge, som är sådant att efterfrågan på arbetskraft kan växa samtidigt som den externa balansen bevaras. Arbetsmarknadspolitikens roll är bl. a. att, utan att denna jämvikt rubbas, höja sysselsättningen "regionalt och branschvis vid konjunkturfluktuationerna, liksom att öka de arbetssökandes möjligheter pä arbetsmarknaden och underlätta strukturomvandlingen. Av särskild betydelse är insatser för att öka utbudet av yrkesutbildad arbetskraft, liksom att stödja ungdomar, kvinnor, lågutbildade och äldre arbetssökande som har en svag ställning på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken kan däremot inte i längden lösa de sysselsättningsproblem som följer av att samhällsekonomin är i fundamental obalans.

Denna inriktning av stabiliseringspolitiken, som under många år bidrog till att full sysselsätttning och extern balans rådde i Sverige, byggde pä en aktiv medverkan av arbetsmarknadens parter som bidrog till att hålla kostnadsutvecklingen inom de samhällsekonomiska ramarna. Utan deras medverkan är det även denna gång omöjligt att uppnå de stabiliseringspolitiska målen.

Det är vidare nödvändigt att ta hänsyn till de nya omständigheter som skiljer den nuvarande ekonomiska situationen från den som rådde under 1950- och 1960-talen. På lönebildningens område måste exempelvis hänsyn tas till bl. a. att den konkurrensutsatta sektorn f. n. inte är tillräckligt stor för att skapa jämvikt i utrikesbetalningarna vid fullt kapacitetsutnyttjande. Att i detta läge vid beräkningen av löneutrymmet enbart utgå från produktivitetstillväxten i den konkurrensutsatta sektorn och den internationella inflationen leder till kostnadsökningar som inte är förenliga med den erfor-deriiga expansionen av industrin och en återgång till extern jämvikt.

Hänsyn måste även tas till att kravet på strukturomvandling har ökat kraftigt till följd av den industriella stagnationen sedan mitten av 1970-talet. Vidare är den offentliga sektorns och de offentliga utgifternas andel av BNP sä pass mycket större, och framför allt dess finansiella position sä pass mycket svagare jämfört med tidigare decennier, att tillväxten i den offentliga resursanvändningen och de offentliga utgifterna under kommande är måste bli lägre än tidigare.

En omständighet, slutligen, som ytterligare minskar det nuvarande ekonomisk-politiska manöverutrymmet jämfört med tidigare, är det strukturella bytesbalansunderskottet och den ackumulerade utlandsskulden.

Stabiliseringspolitiken under 1984

Vid den konkreta utformningen av stabiliseringspolitiken framöver är bedömningen av det aktuella konjunkturläget avgörande. Som framgår av den följande beskrivningen av utsikterna för den svenska ekonomin under 1984 avtecknar sig en entydig bild av ett konjunkturuppsving. Företagens lönsamhet förbättras påtagligt, kapacitetsutnyttjandet höjs och investe-

Prop. 1983/84:100    Bilagal 10

ringarna väntas öka. Sysselsättningen inom industrin har nu stabiliserats och väntas under 1984 stiga. De privata och offentliga tjänstesektorerna kommer likaså att bidra till en ökning av sysselsättningen. Trots att arbetskraftsutbudet beräknas öka påtagligt, torde därför arbetslösheten kunna minskas.

Vidare kan konstateras att efterfrågans sammansättning uppfyller det tidigare nämnda kravet att efterfrågan i den konkurrensutsatta sektorn stiger påtagligt. Likaså är nu lönsamheten högre i produktiv verksamhet än för alternativa finansiella placeringar, se diagram 1. Det svenska näringslivets lönsamhet synes nu ha förbättrats påtagligt jämfört med genomsnittet

Diagram 1. Avkastningen i tillverkningsindustrin på eget och totalt kapital samt avkastningen pä finansiella tillgångar 1970—1984

Procent

35-

30--

25'-

20--

15--

10--

----- _

—T------ 1---- 1---- 1---- 1---- 1—I------- 1---- 1---- 1---- 1---- 1—r-

70     72     74     76     78     80     82     84

...............................     avkastningen pä eget kapital

------------------------ avkastningen på totalt kapital

-------------------------    avkastningen på finansiella tillgångar (specialinlänings-

räntan). (Prognos för 1984 ej tillgänglig) Källor: Finansdepartementet och konjunkturinstitutet.

Prop. 1983/84:100    Bilagal

Diagram 2. Vinstandelar i tillverkningsindustrin i Sverige och i 6 större OECD-länder 1967-1984

Bruttoöverskottets andel av förädlingsvärdet, %.

tu
35-					r
30-	__	--I		4 r~ •		—
25-J 20-		1 — 1 1	"1.   J	r — ■ 1	1 r--------          1
15				1

—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—1—I—I 68    70   72    74    76    78   80   82   84

Sverige

6 större OECD-länder'

' Förenta staterna, Japan, Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike. Storbritannien, Canada.

Anm. Som framgår av diagrammet beräknas bruttoöverskottets andel av förädlingsvärdet i Sverige 1984 ligga något över 1974 års nivå. Driftsöverskottsandelen (dvs. bruttoöverskottet minus kapitalförslitningen) ligger emellertid  1984 enligt beräkningarna ca 10% under 1974 års nivå. Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet och OECD.

för de viktigaste konkurrentländerna, se diagram 2. För att vi efter ett decennium av relativt svagare lönsamhet, och därav föranledd utslagning av svensk industri, skall kunna befästa denna konkurrensposition och därmed expandera den konkurrensutsatta sektorn, är det nödvändigt att detta vinstläge bevaras under ett antal år. Först därigenom kan industriinvesteringarna återigen få en tillräcklig omfattning.

Som jag återkommer till under avsnittet budgetpolitiken, är det nödvändigt att förstärka budgeten strukturellt. Den pågående konjunkturuppgången skapar gynnsamma förutsättningar att genomföra den finanspolitiska åtstramning, som blir följden av att man förstärker budgeten.

Prop. 1983/84:100    Bilagal 12

Denna dämpning av den inhemska efterfrågetillväxten syftar till att låta den svenska ekonomin dra största möjliga nytta av den pågående internationella återhämtningen och stabilisera prisutvecklingen, så att konkurrenskraften bevaras och sysselsättningen därmed kan öka. I denna åtstramning måste såväl finanspolitiken som penningpolitiken spela en aktiv roll.

Stabiliseringen av kostnadsutvecklingen kommer även att underiättas av det system med vinstdelning och löntagarfonder inom AP-fondsystemet som riksdagen nyligen fattat beslut om och som skall börja fungera fr. o. m. 1984. För 1984 gäller vidare ett krav på företagen att avsätta 20% av årsvinsten enligt lagen om inbetalning på särskilt investeringskonto. Även detta system kan bidra till stabiliseringen av ekonomin genom att dämpa inflationstrycket och stimulera investeringarna inom näringslivet.

Finanspolitiken

När det gäller finanspolitiken innebar redan de förslag som presenterades i oktober i prop. 1983/84:40 en påtaglig åtstramning. Denna strama finanspolitik fullföljs i det budgetförslag som nu läggs fram. De offentliga budgeterna får för första gången på länge en stabiliserande inverkan på den samlade efterfrågan i den svenska ekonomin. Den efterfrägedämpande effekten under 1984 beräknas till ca 2% av BNP och betingas främst av att transfereringarna minskar. Men även den offentliga konsumtionen och de offentliga investeringarna hälls tillbaka. Det statliga budgetunderskottet minskar kalenderåret 1984 till 82 miljarder kr., vilket innebär att det reduceras från 12,5% av BNP för 1983 till 10,8% under 1984. De offentliga utgifternas andel av BNP minskar från 68,1 % 1983 till 66,6% 1984. Realt sett stiger de totala offentliga utgifterna med ca 1/2%. Om räntebetalningarna exkluderas blir det i stället en minskning med ca 1 1/2% realt. Räntekostnaderna fortsätter att öka, om än i något långsammare takt än tidigare. Skattekvoten uppgår fill 51 % både 1983 och 1984.

Denna finanspolitik innebär en successiv sanering av de offentliga finanserna. Detta sker i takt med att tillväxten i den privata delen av ekonomin ökar. Därmed kan de negafiva sysselsättningseffekterna av åtstramningen mer än uppvägas av expansionen av den privata och utländska efterfrågan. Jag återkommer i det följande till budgetpolitikens utformning.

Det har hävdats att budgetunderskottet borde minskas i snabbare takt än vad den nu förda politiken medför. I synnerhet har då förordats mera omfattande nedskärningar av de offentliga utgifterna. För det första skulle emellertid en sådan budgetpolitik innebära att man bortsåg från att nettoeffekten på budgeten av att man isolerat vidtar kraftiga nedskärningar av offentliga utgifter är avsevärt mindre än den ursprungliga utgiftsminskningen. Detta är en följd av att skatteunderlaget minskas samtidigt som de offentliga utgifterna ökar fill följd av högre arbetslöshet m. m. För det andra överskattar en dylik politik den snabbhet med vilken produktion och

Prop. 1983/84:100    Bilagal 13

sysselsättning kan ställas om till annan typ av efterfrågan, varför arbetslösheten skulle öka. För det tredje har en sådan politik mycket negativa fördelningspolitiska konsekvenser. En dylik politik är enligt min mening såväl stabiliseringspolitiskt ineffektiv som fördelningspolitiskt oacceptabel.

Kreditpolitiken

Kreditpolitiken har under det senaste året i hög grad fått avvägas med hänsyn till den internationella ränteutvecklingen. Efter en betydande nedgång i de internationella räntorna under 1982 har räntenivån i omvärlden under 1983 legat relativt stilla. En fortsatt fallande internationell inflationstakt under 1983 har därför medfört stigande realräntor.

1 Sverige sänktes diskontot i början av 1983 i två etapper från 10% till 8,5%. Samtidigt anpassades de korta marknadsräntorna nedåt. Under andra halvåret skedde dock en viss höjning av de korta räntorna. Detta bidrog till att det privata kapitalutflöde som ägde rum under första halvåret och några höstmånader stoppades upp mot slutet av året. Räntorna på den länga marknaden vad gäller de prioriterade obligationerna sänktes i början av året från 12,75% fill 12% och i slutet av året med ytteriigare 1/2 procentenhet till 11,5%. Vad gäller de nyintroducerade riksobligationerna har högre räntor tillämpats. Även dessa sänktes dock mot slutet av året.

De räntesänkningar som har skett i Sverige under senare år har ej varit lika stora som på de internationella marknaderna. Detta innebär att vårt relativa ränteläge har höjts. Utvecklingen har även i Sverige inneburit stigande realräntor, eftersom de nominella räntorna inte har sänkts lika mycket som inflationstakten. Denna relativt höga räntenivå har varit nödvändig för att styra likviditetsutvecklingen och motverka valutautflöde. Utrymmet för en sänkning av det inhemska ränteläget under det kommande året bestäms dels av den internationella ränteutvecklingen, dels av i vilken utsträckning vi lyckas få ned den inhemska inflationen. En lägre inflationstakt bibehåller konkurrenskraften och en starkare bytesbalans medför ett minskat beroende av den internationella räntenivån.

Likviditetstillväxten var under 1983 betydligt långsammare än under 1982. Mätt genomsnittligt över året ökade penningmängden med ca 9% jämfört med 13,5% året innan.

Den statliga upplåningen utomlands var under 1983 betydligt större än vad som motsvaras av underskottet i bytesbalansen. Detta förklaras av att den privata kapitalbalansen under året gav upphov till ett nettoutflöde pä ca 7 miljarder kr. samtidigt som valutareserven ökade med ca 5 miljarder kr. Det privata kapitalutflödet betingas bl. a. av att företagens kreditefterfrågan var svag, inte minst vad gäller utlandskrediter. Sålunda amorterade företagen sina långa lån i större omfattning än de tog upp nya. I takt med att delar av den utländska statsskulden omsätts till höga valutakurser bokförs dessutom valutaförluster. Dessa uppgick under 1983 till ca 6

Prop. 1983/84:100    Bilagal 14

miljarder kr. och innebar en motsvarande ökning av det bokförda värdet för den statliga utlandsskulden.

Genom den fasta växelkursen mellan den svenska kronan och genomsnittet för de i valutakorgen ingående valutorna kan inflationen i den svenska ekonomin inte under en längre tid markant avvika frän vad som gäller för genomsnittet av de i valutakorgen ingående länderna. Likviditetsökningen i ekonomin måste därför bli betydligt lägre än tidigare för att den skall vara långsiktigt förenlig med inflationsmålet.

Jag anser mot denna bakgrund att kreditpolitiken bör ges en sådan utformning att likviditetsökningen kan begränsas till i genomsnitt 5-6% under 1984. Det kommer att krävas en stram kreditpolitik för att minska kapitalutfiödet. Utlåningen till företag och hushåll får enligt riksbanken inte öka med mer än 4% under 1984. För institut som under 1983 ökat sin utlåning för mycket blir utrymmet mindre. Företagens gynnsamma vinst-och likviditetsutveckling innebär att deras kreditbehov ändå kan tillgodoses, medan utrymmet för hushålleri begränsas.

Kraven på att likviditeten i ekonomin skall öka långsammmare innebär att statens upplåningsbehov även under 1984 i största möjliga utsträckning måste tillgodoses hos allmänheten, dvs. företagen, försäkringsbolagen och hushållen. Introduktionen av de s. k. riksobligationerna under hösten 1983 och de tidigare introducerade statsskuldväxlarna har bidragit till att underlätta en ökad upplåning utanför banksystemet. Bl. a. för att öka upplåningen hos hushållen införs i början av 1984 det s. k. allemanssparandet.

Det finns på sikt vissa risker med en alltför kortsiktig finansiering av statens underskott i företagssektorn. Stora ärliga bruttoupplåningsbehov kan i en situation med ökad investeringsefterfrågan hos företagen skapa en press uppåt på räntenivån, medan å andra sidan en likvidisering av statsskulden kan försvåra en framgångsrik inflationsbekämpning. De gångna årens stora budgetunderskott har medfört en kraftig likviditetsuppgäng i ekonomin. För att minska inflationstrycket från denna likviditet erfordras en relativt hög ränta för att binda likviditeten i längre placeringar. Genom att en större del av upplåningen nu sker i form av statspapper och med längre löptid hos allmänheten möjliggörs en konsolidering av statsskulden och omfattningen av nämnda problem minskar.

Jag räknar med att upplåningen i form av riksobligationer och statsskuldväxlar, främst hos företagen, kommer att uppgå till netto ca 30-35 miljarder kr. under 1984. Under 1984 räknar jag med att den direkta upplåningen hos hushållen kommer att öka i omfattning. Allemanssparandet, som träder i kraft den 1 april 1984, beräknas bidra till statens upplåning med 3-5 miljarder kr. under återstoden av året. En sammanfattning av min bedömning av hur den statliga upplåningen under 1984 kommer att fördelas på olika sektorer framgår av tabell 1.

Prop. 1983/84:100    Bilagal 15

Tabell I Finansiering av budgetunderskottet 1982-1984

Nettobelopp, miljarder kr.

	1982	1983	1984
Banksektorn	7	0	5
Upplåning utanför bankerna	56	62	62-67
varav: kapitalmarknadsinstitut	18	22	25
hushåll	6	10	15
företag m. m.	32	30	22-27
Summa Sverige	63	62	67-72
Utlandet'	20	25	10-15
Totalt	83	87	82

' Beloppen inkluderar de valutaförluster som uppkommer genom att delar av den statliga utlandsskulden omsätts till högre valutakurser. Källa: Riksbanken.

2.2 Sysselsättnings- och fördelningspolitiken

Alltsedan regeringsskiftet hösten 1982 har sysselsättnings- och fördelningsfrågorna stått i centrum för politiken. Krispolitiken syftar ytterst till att häva obalanserna i den svenska ekonomin. Det är endast härigenom som det blir möjligt att långsiktigt trygga den fulla sysselsättningen och att skapa stabila förutsättningar för en ekonomisk tillväxt som möjliggör standardhöjningar för breda folkgrupper och en fortsatt utjämning av levnadsstandarden.

På kort sikt innebär emellertid krispolitiken vissa problem. Strävandena att stimulera den konkurrensutsatta sektorn, att sanera statsfinanserna och att snabbt nedbringa inflationen gör att vissa uppoffringar är nödvändiga. Dessa kommer att beröra de flesta människor. Vinstandelen i det svenska näringslivet ökar och återgår därmed till en nivå som ligger närmare den som rådde under de goda tillväxtåren under 1950- och 1960.-talen. De nominella löneökningarna måste dämpas. Den offentliga sektorns tillväxt blir lägre än fidigare och såväl utgiftsnedskärningar som inkomstförstärkningar i statsbudgeten måste komma fill stånd.

Dessa åtgärder är ofrånkomliga om krispolitiken skall bli framgångsrik. I detta perspektiv får fördelningspolitiken särskilt stor betydelse redan pä kort sikt. Krispolitiken måste föras konsekvent och uthålligt och kan endast bli framgångsrik om den får en bred förankring hos olika folkgrupper. Det är därför av stor vikt att bördorna fördelas efter bärkraft och att fördelningspolitiskt motiverade åtgärder inte minst riktas mot de ekonomiskt bättre ställda grupperna. Det är vidare nödvändigt att återgången till en högre lönsamhet i produktiva verksamheter kompletteras med åtgärder som gör att den kan accepteras av löntagargrupperna, varigenom sannolikheten ökar att den blir bestående. Detta är av särskild betydelse med tanke pä att de för löntagarna positiva effekterna av lönsamhetsuppgängen -okad produktion, stigande investeringar och förbättrad sysselsättning -

Prop. 1983/84:100    Bilagal 16

inte blir synliga omedelbart, medan däremot de kortsiktiga uppoffringarna i form av en återhållen reallöneutveckling och den kvardröjande alltför höga arbetslösheten är påtagliga i krispolitikens inledningsskede.

Politik för full sysselsättning

Den fulla sysselsättningen är den ekonomiska politikens viktigaste mål. Denna prioritering av sysselsättningsmålet bygger på övertygelsen att arbetet är grunden för all välfärd och att människors vilja till arbete är nationens viktigaste tillgång.

Särskilt viktigt är det att unga människor, som söker sig ut på arbetsmarknaden, bereds möjlighet att få arbete. Det är väsentligt att de genom meningsfullt arbete får uppleva att deras insatser efterfrågas och värdesätts.

För att åter uppnå full sysselsättning har den ekonomiska politiken inriktats pä att komma tillrätta med de grundläggande obalanserna i den svenska ekonomin: Den otillräckliga konkurrenskraften, den höga inflationen och de stora underskotten i bytesbalans och statsbudget. Regeringens politik är således inriktad pä att återge den svenska ekonomin en sådan expansionskraft att sysselsättningen kan tryggas även på längre sikt. För att uppnå en sådan förbättring av sysselsättningsläget är det viktigt att den ökade efterfrågan pä arbetskraft baseras på expanderande företag med god ekonomi och inte på statliga hjälpinsatser. Ett grundläggande krav är därvid att det svenska näringslivet är tillräckligt konkurrenskraftigt i förhållande till utlandet. Devalveringen hösten 1982 och de övriga åtgärder som därefter vidtagits har skapat de grundläggande förutsättningarna för detta. Bl. a. sker en omläggning av industripolitiken med åtgärder som stimulerar industriell tillväxt och förnyelse.

För att devalveringen skall ha avsedd verkan även på något längre sikt måste pris- och lönestegringarna emellertid dämpas kraftigt de närmaste åren. En sådan dämpning av inflationen möjliggör en fortsatt ökning av produktionen i näringslivet. På sikt förbättras därvid statens och kommunernas ekonomi och därmed deras möjligheter att hälla uppe sin arbetskraftsefterfrågan. Bara vid en kraftigt dämpad pris- och löneökningstakt kan konkurrenskraften bibehållas och ett utrymme skapas för stigande reallöner och ökad inhemsk efterfrågan.

Den utveckling mot ökad produktion och sysselsättning som nu har inletts inrymmer emellertid betydande trögheter. Det kan ta upp till tre år innan den fulla effekten på export- och importvolymer av en devalvering har uppnåtts. Sådana tröghéter gäller även i fråga om investeringar och sysselsättning, vilket jag kommer in på senare.

Den konjunkturförbättring som kan konstateras både internationellt och i Sverige bör således resultera i ett förbättrat sysselsättningsläge. Det tar emellertid tid innan ökningen av produktionen medför en ökad efterfrågan på arbetskraft. Under en övergångsperiod är det därför nödvändigt med

Prop. 1983/84:100    Bilagal 17

stora arbetsmarknadspolitiska insatser för att dämpa den höga arbetslösheten.

Sammanlagt har regeringen under sitt första år satsat ca 30 miljarder kr. på närings- och sysselsättningspolitiken. Hit hör bl. a. arbetsmarknadspolitiska insatser, det statliga investeringsprogrammet, särskilt stöd till Norrbotten, m. m. Dessa insatser skall ses mot bakgrund av att sysselsättningsläget försämrades i snabb takt under 1982. Mellan 1981 och 1982 minskade således antalet sysselsatta i industrin med ca 35000 personer och arbetslösheten ökade med totalt ca 30000 personer. Genom de arbetsmarknads-och näringspolitiska insatserna har en fortsatt nedgång i näringslivets sysselsättning motverkats och arbetslösheten begränsats. Tillsammans med den väntade tillväxten i ekonomin bör de bidra till att arbetslösheten minskar under 1984.

De åtgärder som har vidtagits har lett till att antalet personer i beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning har ökats motsvarande 20000 årsarbeten 1983.

Särskilda åtgärder har satts in för att under en femårsperiod skapa bättre förutsättningar för produktion och sysselsättning i Norrbotten. Ett omfattande investeringsprogram med inriktning på energi-, kommunikations-och byggsektorerna har genomförts liksom en tidigareläggning av statliga byggen. Ett skydd mot utförsäkring ur arbetslöshetskassorna har införts, vilket innebär att den som är under 60 år och riskerar att bli utförsäkrad i princip erbjuds beredskapsarbete.

Ett nytt system har införts för stöd till industrins nyrekrytering av arbetskraft och till vidareutbildning av redan anställda. Ett program har också igångsatts för att understödja tidigareläggning av rekrytering till fasta tjänster i kommuner och landsting. Beslut om omfattande insatser mot ungdomsarbetslösheten, bl. a. i form av extra utbildningsinsatser och s. k. ungdomslag, har tagits.

Vidare har beslutats om ett tioårigt program för reparationer, ombyggnad och tillbyggnad (ROT-verksamhet) inom bostadssektorn. Genom ett särskilt beslut i december 1983 har regeringen mot bakgrund av den fortsatt besväriiga situationen på byggarbetsmarknaden dessutom infört ett särskilt stöd till kommunala ombyggnads-, reparations- och underhällsarbeten. Samtidigt har riksbanken beslutat vidga kommunlåneinstitutens ramar för utlåning för att öka möjligheterna att få lån till denna typ av verksamhet. Stödet gäller enbart arbeten som påbörjats under 1984. Syftet är att genom denna engångsinsats stimulera kommunerna till att på egen hand fortsättningsvis bedriva sådan ROT-verksamhet som på sikt kan minska driftkostnaderna. Stimulanserna ger utrymme för investeringar motsvarande 5000-6000 årsarbeten varav 3 000-4000 i byggnads- och anläggnings verksamhet.

Efter förslag från regeringen har riksdagen även för 1984 fattat beslut om ett särskilt investeringsprogram inom energiområdet. Kapacitetsutnyttjan-2 ■ Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga I

Prop. 1983/84:100    Bilagal 18

det inom anläggningsverksamheten och energiutrustningsindustrin har bedömts vara sådant att stöd är motiverat.

Regeringen bör nu föreslå att arbetsmarknadsverket får ökade resurser för att öka sysselsättningen inom näringslivet. Vidare bör möjligheter öppnas ätt öka antalet personer i vapenfri tjänst. Det ökade antalet platser är avsett för arbetslös ungdom som väntar på att få göra sin vapenfria tjänstgöringsplikt.

Ökningen av anslaget till Stiftelsen Samhällsföretag gör det möjligt att öka antalet anställda som är handikappade med 1500 personer. Mer än 36000 arbetshandikappade har fått anställning genom lönebidrag till arbetsgivaren. Antalet väntas fortsätta öka under 1984/85, såväl på den ordinarie arbetsmarknaden som med 500 ytterligare platser hos allmännyttiga organisationer. Arbetsmarknadsverket har fått i uppdrag att föreslå omläggningar i arbetsmarknadsutbildningen i syfte att göra den mer flexibel och mer direkt anpassad till efterfrågan på arbetskraft och till de sökandes behov.

För att förstärka sysselsättningen bör en fortsatt omfattande utbyggnad av infrastrukturen genomföras i form av vägbyggen, vägunderhåll, brore-parafioner och investeringar i telekommunikationer. Jag återkommer i avsnittet om budgetpolitiken till de statliga investeringarna.

En rättvis fördelning

Full sysselsättning och låg inflation är två avgörande förutsättningar för en jämnare och mer rättvis fördelning av levnadsstandarden. Den viktigaste fördelningspolitiska insats som kan göras är därför att driva en ekonomisk politik som gör det möjligt att hålla full sysselsättning och stabila priser.

Låg inflation är dels en förutsättning för att uppnå ett bättre sysselsättningsläge och därigenom av betydelse för inkomstfördelningen, dels av största betydelse för förmögenhetsfördelningen. Inflationen de senaste åren har medfört omfördelningar av tiotals miljarder kr. årligen från sparare till låntagare. Dessa omfördelningar är större än de som sker via de flesta fördelningspolitiskt motiverade transfereringssyslemen. Regeringens anti-inflationspolitik motiveras fill stor del av dessa sysselsättnings-och fördelningspolitiska skäl.

Sedan regeringens tillträde har en rad initiativ tagits för att fördela de ekonomiska bördorna rättvist. Under hösten 1982 ändrades tidigare beslutade försämringar av det sociala trygghetssystemet. Pensionernas värdesäkring återställdes. Beslut om att införa karensdagar i sjukförsäkringen revs upp. Arbetslöshetsersättningen förbättrades. Beslutet om försämring av bidragen till barnomsorgen upphävdes. Dessa åtgärder finansierades främst genom att mervärdeskatten höjdes.

En rad förändringar i skattesystemet har vidare genomförts. Förmögenhets-, arvs- och gåvoskatterna har höjts. Skatten på förmögenheter har

Prop. 1983/84:100    Bilagal 19

därutöver tillfälligt höjts vid 1984 års taxering. Vidare har beslutats att företagen genom en särskild utdelningsskatt måste betala en del av vinsterna 1983 till allmänna pensionsfonden och genom obligatoriska avsättningar till en investeringsfond reservera en avsevärd del av vinsterna under 1983 och 1984 för framtida investeringar. Skattelättnader för aktieutdelningar har slopats. En särskild omsättningsskatt pä aktier har införts och reavinstbeskattningen på aktier höjts. Reavinstbeskattningen på bostadsrätter har skärpts.

Skattereformen fullföljs 1984 och 1985, varigenom marginalskatterna sänks för praktiskt taget alla heltidsarbetande, samtidigt som avdragsrätten begränsas för höginkomsttagare. Inkomstskatteskalan för 1984 och 1985 har justerats så att skattesänkningen för höginkomsttagare inte blir lika stor som enligt tidigare beslut.

Mot dessa skärpningar för de mer välbeställda bör ställas att avdragsrätt för del av medlemsavgifter till fackföreningar har införts och barnfamiljerna har fått ökat stöd. Barnbidragen har höjts. Särskilt stora höjningar har genomförts av de s. k. flerbarnstilläggen. Bostadsbidragen höjdes den 1 januari 1983. Den 1 april 1984 höjs bostadsbidragen äter, bl. a. genom att hyres- och inkomstgränserna räknas upp. Studiebidragen har också höjts. Vidare har studiemedlen förbättrats genom en uppräkning av totalbeloppen.

Pensionerna har värdesäkrats genom att basbeloppet i pensionssystemet fr. o. m. den 1 januari 1983 anpassas till förändringar i konsumentprisindex i stället för som tidigare basbeloppsindex. Under 1984 avräknas dock de prisstegringar sotn orsakats av devalveringen från höjningen. De tillägsbe-lopp som gällt vid beräkning av pensioner m.m. under 1983 omvandlas fr. o. m. 1984 till ett ökat stöd för de pensionärsgrupper som har de lägsta pensionerna. För en ogift ålderspensionär med låg eller ingen ATP blir höjningen 1984 med hänsyn tagen till alla dessa förändringar 1 258 kr. per år och för motsvarande gifta ålderspensionärer 2 306 kr. per år. Detta innebär att pensionerna i genomsnitt stiger med drygt 15% mellan 1982 och 1984.

Av stor fördelningspolitisk betydelse är regeringens förslag om att införa löntagarfonder. De syftar bl. a. till att sprida ägandet och göra löntagarna som kollektiv delaktiga i förmögenhetstillväxten. Företagen ska betala 20% av den reala vinsten över en viss nivå till löntagarfonderna. Dessutom tillförs fonderna inkomster motsvarande en höjning av ATP-avgiften med 0,2 procentenheter. Genom denna reform ökar möjligheterna att i ett långsiktigt perspektiv nä uppslutning kring den nödvändiga ökningen av lönsamheten och investeringarna i företagen. Systemet kan även motverka löneglidning och därmed bidra till en önskvärd dämpning av inflationen.

Prop. 1983/84:100   Bilagal 20

3    Utsikter för 1984

3.1 Internationellt

Det internationella ekonomiska läget har förbättrats märkbart under det gångna året. Den mycket utdragna lågkonjunktur som präglat världsekonomin alltsedan den andra oljeprischocken 1979/1980 nådde sin botten mot slutet av 1982. En återhämtning har därefter inletts i industriländerna. Uppgången har hittills varit koncentrerad till den nordamerikanska kontinenten. I Förenta staterna har ekonomin utvecklats mycket starkt och aktiviteten har under loppet av 1983 ökat i en takt som är fullt jämförbar med uppgångsfasen i tidigare konjunkturcykler. Under sommarhalvåret växte den samlade produktionen i en årlig takt av mer än 8%. I Japan har tillväxten de senaste två åren legat omkring 3 %. Även i Västeuropa har en återhämtning inletts men där har tillväxten hittills varit svagare än vad som får anses vara normalt i början av en konjunkturuppgång.

Den viktigaste drivkraften bakom återhämtningen har varit en ökad privat konsumtion. Detta kommer klarast till uttryck i Förenta staterna men gäller också i viss mån Västeuropa. Trots låga nominella löneökningar har realinkomsterna förstärkts till följd av att inflationen bromsats upp. Samtidigt har hushållen i flertalet industriländer sänkt sitt sparande, vilket varit en viktig faktor bakom den ökade konsumtionsefterfrågan. Ett stigande bostadsbyggande och en lageromsvängning har också bidragit till den höjda aktiviteten.

Den ekonomiska politikens inriktning har också varit av stor betydelse för konjunkturförloppet och den kan delvis förklara skillnaderna när det gäller uppgångens styrka i Nordamerika resp. Västeuropa. I Förenta staterna har finanspolitiken under senare år kommit att få en utpräglat expansiv inriktning till följd av skattelättnader och ökande försvarsutgifter. Länge kombinerades denna med en mycket restriktiv penningpolitik. Detta resulterade i det höga ränteläge som på senare år varit ett så viktigt inslag i den ekonomiska bilden både i och utanför Förenta staterna och som bidragit till att hälla tillbaka den ekonomiska aktiviteten. Sedan ett drygt år tillbaka har emellertid penningpolitiken getts en mindre restriktiv utformning. 1 förening med budgetens expansiva verkan har detta varit en väsentlig faktor bakom uppgången i den amerikanska ekonomin. I Västeuropa däremot har aktiviteten dämpats av den utpräglat restriktiva finanspolitik som förts och alltjämt förs i flertalet större länder.

Den samlade tillväxten i OECD-området under 1983 beräknas ha uppgått till omkring 2 1/4%. I Västeuropa torde den dock knappast ha överskridit 1 %. Medan arbetslösheten börjat sjunka i Förenta staterna har den fortsatt att stiga i Västeuropa, där i dag 18 miljoner människor (knappt 11 % av arbetskraften) går arbetslösa.

Prop. 1983/84:100    Bilagal 21

De flesta bedömare tycks vara överens om att återhämtningen i industriländerna kommer att fortsätta under 1984. Samtidigt står det klart att de relativt stora skillnader i uppgångens styrka som hittills kunnat noteras mellan olika delar av OECD-området kommer att bestå. Mycket talar för att produktionsutvecklingen i den amerikanska ekonomin kommer att förbli stark, äyen om den höga tillväxttakten de senaste kvartalen kommer att dämpas under loppet av 1984. Det är en fortsatt stark ökning av den inhemska efterfrågan som där väntas bära upp expansionen. Den privata konsumtionen förväntas öka med över 4% och investeringarna med mer än 10%. En genomsnittlig tillväxt av bruttonationalprodukten för 1984 med närmare 5% förefaller fullt realistisk.

För Västeuropa däremot kommer den inhemska efterfrågan av allt att döma att utvecklas svagt. Hushållen kan knappast förväntas sänka sitt sparande ytterligare och finanspolitiken i flertalet länder kommer att verka i klart restriktiv riktning. Exporten väntas i gengäld lämna ett successivt växande bidrag till tillväxten. Ökningen av den samlade bruttonationalprodukten i Västeuropa torde dock under 1984 knappast komma att bli högre än 1,5-2%.

En viktig fråga är givetvis om den relativt starka uppgång som inletts i Förenta staterna skall kunna befästas och spridas till Västeuropa och övriga delar av väridsekonomin. Detta är nödvändigt om det skall lyckas att mer beständigt bryta den onda cirkel som skapats av stagnerande handel och produktion, ökande protektionism och växande finansiella svårigheter. De allvarliga finansiella problem som drabbat en rad u-länder de senaste åren har hittills kunnat hanteras genom en kombination av inhemsk anpassning i låntagariänderna, skuldkonsolideringar, offentlig finansiering frän bl. a. Internationella valutafonden och en fortsatt utlåning från de privata bankerna. För att möjliggöra för valutafonden att spela en fortsatt aktiv roll i lösningen av dessa problem har under 1983 beslut fattats om en väsentlig förstärkning av dess resurser. En stark och stabil ekonomisk återhämtning i industriländerna kan verksamt bidra till en lindring av de skulddrabbade ländernas svårigheter. Andra faktorer av stor betydelse är utvecklingen av räntorna och dollarn.

För att återhämtningen skall bli stark och självbärande krävs framför allt att en investeringsuppgång nu gradvis tar över den privata konsumtionens roll som främsta drivkraft i ekonomin. Utsikterna är emellertid pä denna punkt mycket osäkra. Framför allt inger utvecklingen i Västeuropa oro. Den tillväxt som f. n. förutses där är sannolikt för svag för att skapa en investeringsuppgång. Men frågetecken omger också utvecklingen i Förenta staterna, i synnerhet när det gäller återhämtningens varaktighet. Stora och växande budgetunderskott, höga realräntor och en fortsatt stark dollar är faktorer som kan leda till att uppgången inte blir lika bestående som många nu förväntar.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 1 22

Mot denna bakgrund synes det väsentligt att den ekonomiska politiken i de större industriländerna inriktas pä att säkra en starkare tillväxt och undanröja de hot som finns mot återhämtningens varaktighet. Särskilt i Västeuropa finns det ett behov av att förstärka den svaga uppgång som avtecknar sig i prognoserna. En mindre restriktiv finanspolitik i de länder som har fått inflationen under kontroll och som har överskott i sin bytesbalans skulle verksamt kunna bidra till en sådan konjunkturförstärkning. Uppgången i Västeuropa skulle också kunna stimuleras om utrymme skapades för en uppmjukning av penningpolitiken genom en lägre internationell räntenivå. En sådan räntesänkning kan emellerfid knappast åstadkommas med mindre än att allvarliga ansträngningar görs i Förenta staterna att börja nedbringa det nu mycket stora och växande underskottet i den federala budgeten. Den svenska regeringen har i olika internationella sammanhang givit uttryck för den här anförda bedömningen av behovet av en internationellt samordnad politik syftande till en högre tillväxt i väridsekonomin. De nordiska regeringarna har haft samma bedömning av det internationella ekonomiska läget och gjort gemensamma ställningstaganden i denna riktning.

En väsentlig förutsättning för en stabil återhämtning av världsekonomin är också att regeringarna lyckas hålla stånd mot det allt starkare protektionistiska tryck som gör sig gällande. Trots den konjunkturförbättring som inträtt har betydande handelsbegränsande ingrepp förekommit under det gångna året. Dessa tendenser måste stävjas och vändas. I annat fall kan väridshandeln och produktionsuppgången bromsas upp. 1 syfte att motverka de rådande protektionistiska tendenserna har den svenska regeringen pä det internationella planet aktivt verkat för att beslut skall tas som driver handelsliberaliseringen vidare. På det nordiska planet har regeringen likaså föreslagit åtgärder för att undanröja icke-tariffära handelshinder.

3.2 Den svenska ekonomin 1984

Den svenska ekonomin utvecklades i flera vikfiga avseenden positivt under 1983. Den samlade produktionstillväxten bedöms ha uppgått till ca 2%. Ekonomins konkurrenskraft stärktes och resursanvändningen vändes i rätt riktning. Exporten och industriproduktionen ökade samtidigt som den privata och offentliga konsumtionen hölls tillbaka. Sysselsättningsminskningen i industrin bromsades upp. Lönsamheten förbättrades i många företag. Tillväxten i de offentliga utgifterna dämpades. Sysselsättningsläget var dock allmänt svagt och arbetslösheten förhållandevis hög. De arbetsmarknadspolitiska insatserna har därför måst hällas uppe på en hög nivå.

Under 1984 kan en fortsatt förbättring väntas. Industrins och övriga näringslivets investeringar väntas öka. Inflationstakten bör kunna halveras och sysselsättningen öka så pass mycket att arbetslösheten minskar.

Prop. 1983/84:100    Bilagal 23

Exporten

Sveriges externa balans förbättrades markant 1983. Så sent som i den reviderade finansplanen 1983 förväntades underskottet i bytesbalansen

1983 bli närmare 19 miljarder kr. Den preliminära bedömning som nu kan
redovisas tyder pä ett underskott om drygt 6 miljarder kr. Exportfillväxten
blev betydligt bättre än väntat, samtidigt som importen minskade något.

Den gynnsamma exportutvecklingen, 10% i volymökning mellan 1982 och 1983, förklaras till en del av den internafionella konjunkturåterhämtningen, men framför allt av den svenska industrins förstärkta konkurrenskraft. Konjunkturförbättringen utomlands medförde en avsevärd ökning av rävaruexporten under första halvåret. Denna ökning var delvis av tillfällig natur, men även exporten av bearbetade varor utvecklades gynnsamt.

De svenska företagen förefaller ha gjort betydande marknadsandelsvinster i OECTD-omrädet. Mätt mellan helåren 1982 och 1983 kan andelsvinsten för bearbetade varor uppskattas fill 7,5 %. Dessa andelsvinster är större än vad de genomförda relativprissänkningarna kunde förväntas medföra. Det svaga efterfrågeläget på hemmamarknaden bidrog troligen till att företagen ökade försäljningsansträngningarna utomlands. Företagens lager var också välfyllda, vilket gjorde att man snabbt kunde leverera när efterfrågan ökade.

Väridshandeln väntas öka med ca 5 % 1984. Möjligheterna fill ytterligare marknadsandelsvinster under de närmaste åren är bl. a. beroende av vår kostnadsutveckling i förhållande till omvärlden. Förhandlingarna om 1984 års löner har nyligen inletts. Jag har utgått från att lönekostnadsökningen

1984 skall vara förenlig med regeringens och riksdagens uttalade mål att
pressa ned prisstegringarna till nivån 4% under loppet av året. Vid en
kostnadsstegring om 6% är det möjligt att nå detta mål och att bevara
konkurrenskraften gentemot omvärlden. Förutsatt att produktivitetsut
vecklingen blir relativt gynnsam bör en lönekostnädsökning om 6% möjlig
göra för företagen att hålla sina relativa exportpriser oförändrade och
vinna ytterligare marknadsandelar. Exporten av bearbetade varor bedöms
därvid öka med 7,5% 1984, och den samlade exporten av varor och
tjänster med drygt 5%.

Vid en högre kostnadsstegring blir utvecklingen av relativpriserna ogynnsammare och ökningen av marknadsandelarna, på såväl export- som hemmamarknaderna, sämre. Till följd av olika trögheter i pris- och marknadsbeteende kommer vi troligen bara att få se en mindre del av dessa negativa effekter 1984. För åren därefter slår dock effekterna igenom fullt ut, exporttillväxten blir lägre och bytesbalansen försämras igen.

För sysselsättningsutvecklingen i den offenfiiga sektorn är lönekostnadsstegringarna också av avgörande betydelse. Det finns sålunda beräkningar som tyder pä att en höjning av pris- och lönestegringstakten med en procentenhet pä ett par års sikt innebär ca 20000 färre jobb i stat och kommun.

Prop. 1983/84:100    Bilagal 24

Priser

Konsumentprisstegringen uppgick under 1983 till drygt 9%. Det var väsentligt lägre än vad jag räknade med i finansplanen för ett är sedan. Genomslaget av 1982 års devalvering på våra importpriser har hittills inte varit så kraftigt som man utifrån tidigare erfarenheter hade anledning att räkna med. Häri ligger dock ett problem för framtiden. I hopp om att kunna behålla sina marknadsandelar har importörerna tydligen valt att krympa sina vinstmarginaler framför att låta den ändrade valutakursen slå igenom i höjda priser. Misslyckas vi med att få ner inflationen kommer även importörerna att höja priserna pä den svenska marknaden, varvid pris- och konkurrensläget skulle förvärras. Lyckas vi däremot att varaktigt fä ner pris- och kostnadsstegringarna kan många importörer finna den svenska marknaden så olönsam att man väljer att gä ur marknaden. Inhemska producenter vinner dä ytterligare andelar.

Vad gäller prisutvecklingen under 1984 finns det ett flertal faktorer som talar för att denna bör bli väsentligt lägre än 1983.

De internationella prisökningarna, bl. a. pä viktiga råvaror, kan förväntas vara fortsatt måttliga. De statliga myndigheternas och affärsverkens höjningar av taxor och avgifter kommer att bli mycket begränsade. Regeringen kommer inte att fillåta taxe- och avgiftshöjningar som strider mot det övergripande inflationsmålet. Kommuner och landsting har varit mycket återhållsamma i sin budgetering för 1984. Genomsnittligt för hela landet stannar kommunalskattehöjningarna vid endast 15 öre. På en viktig del av hyresmarknaden har för en tid sedan slutits ett avtal för 1984 som också ligger i linje med regeringens och riksdagens mål att dämpa inflationen.

Mot bakgrund av den kraftiga lönsamhetsförbättring som skett under

1983 bör vidare företagens behov av prishöjningar vara mycket litet. De senaste årens svaga utveckling i industrisektorn torde också innebära att företagen fortfarande har en viss produktivitetsreserv att ta ut. Detta verkar kostnadsdämpande. Därtill kommer att likviditetstillväxten i ekonomin f. n. är betydligt lägre än tidigare. Kreditpolitiken kommer, som jag framhållit ovan, att vara stram 1984. Finansieringen av budgetunderskottet

1984 kommer huvudsakligen att ske utanför banksystemet, dvs. på ett icke inflationsdrivande sett. Genom introduktionen av riksobligationerna kommer vidare statsskulden att bli mindre likvid. Den minskning av budgetunderskottet som nu kan förutses för nästa budgetår bör också, liksom en rad åtgärder för att bryta utgiftsautomatiken i statsbudgeten och även att avindexera ekonomin i övrigt, bidra till att dämpa inflationsförväntningarna.

Det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter höjs inte mellan 1983 och 1984. Sänkningen av marginalskatterna möjliggör vidare att en åsyftad reallöneutveckling kan åstadkommas vid ett lägre nominellt lönepåslag än vad som eljest varit möjligt. Det s.k. överhänget in på 1984 från tidigaie avtal är också väsentligt lägre än tidigare.

Prop. 1983/84:100    Bilagal 25

Möjligheterna att reducera inflationen 1984 är således goda. Om. som jag tidigare framhållit, lönekostnadsstegringarna stannar vid 6% bör prisstegringarna under loppet av 1984 stanna vid nivån 4%..

Konsumtion

Hushållens realt disponibla inkomster minskade under 1983 med drygt 1%. Samtidigt minskade den privata konsumtionen med 2% i volym, vilket innebar att hushällens sparande ökade. Detta kan vara förklariigt mot bakgrund av den rekordlåga sparandenivå som registrerades under 1982. Hushällen sparade detta år bara 0.5 % avsina inkomster.

Jag har ovan redovisat löne- och prisantagandena för 1984. Mot bakgrund av dessa och beräkningar av skatternas och transfereringarnas utveckling, väntas hushållens realt disponibla inkomster bli oförändrade 1984. Den privata konsumtionen väntas öka något mellan 1983 och 1984. Skulle det vara möjligt att pressa tillbaka inflationen ännu mer än vad som antagits i kalkylerna stärks givetvis hushållens inkomster i motsvarande män.

Stat och kommun

Den statliga konsumtionen minskar även 1984. Detta är en konsekvens av den mycket strama budgetbehandlingen av de statliga utgifterna. För den kommunala sektorn förutses däremot en fortsatt konsumtions- och sysselsättningstillväxt. Sysselsättningen väntas öka med ca 15000 personer, varav merparten kan hänföras till olika typer av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Under 1984 införs s.k. ungdomslag för att ge arbetslösa 18- 19-äringar sysselsättning i bl. a. den kommunala sektorn.

Generellt sett ser kommunernas ekonomiska situation relativt tillfredsställande ut för 1984. Enligt de bedömningar som gjordes i början av 1983 säg 1984 ut att bli ett mycket besväriigt år för kommunerna. Nu kan konstateras att kommunernas finansiella ställning förbättras trots att verksamheten byggs ut och kommunalskattehöjningarna blir måttliga.

Investeringarna

Investeringarna i näringslivet föll mellan 1980 och 1983 med närmare 16% i volym. Nedgången i industrisektorn uppgick till ca 30%. Under 1984 bör emellertid denna negativa trend kunna brytas. Kapacitetsutnyttjandet väntas öka ytteriigare. Industriproduktionen ökade 1983 med 4,5%. 1984 väntas ökningen bli ca 6%. Företagens lönsamhet har vidare kraftigt förbättrats. Deras finansiella ställning idag är väsentligt bättre än för ett par år sedan. Det ökande resursutnyttjandet och det förbättrade vinstläget bör innebära ökade investeringar under 1984. Industrins investeringar väntas öka med 8% i volym. Även investeringarna i övriga näringslivet väntas öka 1984.

Prop. 1983/84:100    Bilagal 26

Bostadsinvesteringarna väntas fortsätta att minska i volym. Antalet lediga lägenheter har ökat på många håll i landet. I september 1983 uppskattades antalet lediga lägenheter, bara i de allmännyttiga bostadsföretagen, till nästan 34000. Mot bl. a. den bakgrunden förutses en lägre igångsättning 1984 än 1983. 1983 igångsattes byggandet av ca 39000 lägenheter. För 1984 väntas en igångsättning om 30000-35000 lägenheter.

På grund av den besvärliga situation pä byggarbetsmarknaden som bl. a. det minskande bostadsbyggandet kan medföra beslutade regeringen nyligen om ytterligare stöd till kommunala reparations- och ombyggnadsarbeten som påbörjas under 1984.

Försörjnings- och bytesbalans

Den totala produktionen väntas öka med 2,6% 1984. De faktorer som i första hand bidrar till tillväxten är exporten, de fasta bruttoinvesteringarna och lagerinvesteringarna. Trots att konsumtionstillväxten förutses bli måttlig, väntas ändock en uppgång i den inhemska efterfrågan. Till följd av denna efterfrägeökning får vi emellertid också räkna med en icke oväsentlig ökning av importen. Sålunda drar det väntade omslaget i lagerinvesteringarna kraftigt upp varuimporten.

Tabell 2    Försörjningsbalans 1982-1984

Procentuell volymförändring

	1982 Milj. kr. löpande	1983 priser	1984
BNP Import, varor och tjänster	622 641 207 939	1,9 -0,3	2,6 4.5
Tillgång	830580	1,3	3,0
Bruttoinvesteringar Näringslivet Därav: industri Statliga myndigheter och affärsverk' Kommuner Bostäder	117613 52622 16901 15 402 22 561 27028	-3,2 -4,7 -6,9 3,4 -1.2 -5,9	1.1 9,4 8,0 -8.3 -1,7 -7.3
Lagerinvestering'	-7045	-0,1	1.7
Privat konsumtion	333 000	-2,0	0,2
Offentlig konsumtion Statlig Kommunal	184 835 54 295 130540	1,0 -2,7 2.6	0,9 -1.5 1.8
Inhemsk efterfrågan	628403	-1,5	2.3
Export, varor och tjänster	202 177	10,1	5,1
Användning	830580	1.3	3,0

' Fr. o. m. 1983 redovisas en del av televerkets investeringar som investeringar i näringslivet. Justerat för detta skulle volymutvecklingen bli 4,4% resp. -5,2%. - Lageromslag i förhållande till föregående års BNP.

Prop. 1983/84:100    Bilagal 27

Bytesbalansen väntas förbättras ytterligare något under 1984. Handelsbalansen förutses visa ett överskott om 12 miljarder kr., men till följd av bl. a. de stora räntebetalningarna på utlandsskulden torde det ändå bli ett underskott pä ca 5 miljarder kr. i bytesbalansen. Mätt som andel av BNP ■ minskar bytesbalansunderskottet frän 3,6% 1982 till 0.9% 1983 och 0.7% 1984.

Tabell 3   Handels- och bytesbalans 1982-1984

Milj. kr.

	1982	1983	1984
Export varor, fob Import varor, cif	168131 173928	210600 199600	230500 218 500
Handelsbalans	■    - 5 797	11 000	12000
Tjänstebalans inkl. del av korrigeringspost	35	3 500	5 300
Transfereringsbalans inkl. del av korrigeringspost	-16714	-20600	-22 500
Bytesbalans	-22476	- 6100	- 5 200

Sysselsättningen.

Det finns goda förutsättningar för ett förbättrat läge pä arbetsmarknaden och för sjunkande arbetslöshet under 1984. En viktig förutsättning för detta är emellertid som tidigare nämnts att lönekostnadsstegringarna ryms inom ramen för balans i samhällsekonomin. Den privata tjänstesektorn och kommunerna väntas fortsätta att expandera sysselsättningen. Inom industrin förväntas den nedgång i sysselsättningen som ägt rum under flera år förbytas i en ökning med ca 15000 personer 1984.

Arbetskraftsutbudet väntas öka i ungefär samma omfattning som under 1983, eller med ca 25000 personer. Den totala sysselsättningsökningen 1984 beräknas till ca 40000 personer.

Det bör observeras att dessa sysselsättningssiffror baseras på ett beräknat utfall av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Kommunernas och näringslivets medverkan inte minst när det gäller åtgärderna för ungdomar och långtidsarbetslösa har därvidlag stor betydelse för sysselsättningsutvecklingen för dessa grupper.

En utveckling i linje med vad som nu nämnts skulle innebära en dämpning av arbetslösheten från nuvarande 3,5% av arbetskraften ner till ca 3%. Osäkerheten i utvecklingen både internationellt och nationellt ställer emellertid krav på betydande arbetsmarknadspolitiska insatser och en hög beredskap under nästa är.

Att inte sysselsättningsökningen i industrin kom redan 1983, trots att orderingång, produktion och vinstläge förbättrades, beror pä de betydande trögheter och eftersläpningar som finns mellan orderingång och sysselsätt-

Prop. 1983/84:100    Bilagal 28

ning. För att illustrera detta kan jag nämna att industrins orderingång frän exportmarknaderna ökade med närmare 40% i volym mellan bottenläget i mitten av 1982 och hösten 1983. Exportleveranserna ökade emellertid bara med ca 20% under samma period. Dessa leveranser kunde i stor utsträckning säljas från lager. Den produktionsökning som kom till stånd kunde också klaras genom att öka utnyttjandet av den befintliga kapaciteten. Först när denna fas i industrikonjunkturen är passerad ökar nettoefterfrågan på arbetskraft.

4    Budgetpolitiken

4.1  Budgetpolitikens inriktning

Som jag framhöll i den proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. som förelades riksdagen i höstas (prop. 1983/84:40) aren av den ekonomiska politikens viktigaste uppgifter att på nytt uppnå en mer balanserad statsfinansiell situation. En rad andra mål för politiken kan infrias endast om vi lyckas med detta. Jag har samtidigt i skilda sammanhang understrukit att det inte är möjligt att lösa de stalsfinansiella problemen snabbt. Arbetet med att återskapa starka statsfinanser kommer att bli långvarigt och är krävande. Även framöver kommer budgetpolitiken att behöva innefatta både en hård utgiftsprövning och åtgärder för att öka inkomsterna.

Utöver denna allmänna strävan att bringa balans i statsfinanserna måste budgetpolitiken konsekvent utformas så att den aktivt stöder den ekonomisk-politiska strategi som regeringen lagt fast. Det innebär bl. a. att realkapitalbildningen stimuleras och stöds. I gengäld måste transfereringarna hållas tillbaka, liksom den statliga konsumtionen. Det innebär vidare att den samlade effekten av åtgärderna skall vara fördelningspolitiskt väl avvägd.

Förändringarna pä budgetens inkomstsida syftar både till en allmän inkomstförstärkning och en rättvis fördelning. Därutöver måste de inriktas mot att påverka utbudssidan i ekonomin. Arbete och sparande skall stimuleras, liksom kapitalets rörlighet.

Budgetpolitiken - liksom den ekonomiska politiken i stort - bygger sålunda på en kombination av expansiva och kontraktiva inslag.

4.2  Budgetförslaget för budgetåret 1984/85

Den långtidsbudget som redovisades i den senaste kompletteringspropositionen visade att budgetunderskottet, om inga aktiva åtgärder för att stärka statsfinanserna vidtas, skulle fortsätta att öka i snabb takt. Med de antaganden som beräkningarna byggde på skulle underskottet komma att

Prop. 1983/84:100    Bilagal 29

överstiga 100 miljarder kr. redan budgetåret 1984/85 och uppgå till ca 120 miljarder kr. budgetåret 1987/88.

Jag framhöll redan i kompletteringspropositionen att en sådan utveckling av statsfinanserna skulle vara oförenlig med regeringens föresats att rätta till obalanserna i den svenska ekonomin. Till denna bedömning av den långsiktiga utvecklingen kommer de stabiliseringspolitiska överväganden som redovisades i prop. 1983/84:40. När vi nu går in i en period av stärkt efterfrågan och ökad ekonomisk aktivitet i den svenska ekonomin, bör särskilda ansträngningar göras för att bringa ned budgetunderskottet. Det var dessa överväganden som låg till grund för de förslag som lades fram i höstas. Förslagen var av tre slag: inkomstförstärkningar, direkta utgiftsbegränsningar och åtgärder för att begränsa utgiftsautomatiken. Riksdagen har nyligen med några fä undantag ställt sig bakom de framförda förslagen. Inkomstförstärkningarna beräknas för budgetåret 1984/85 totalt inbringa ca 2 miljarder kr. Därtill kommer de förslag som framlades bl. a. i syfte att begränsa kostnaderna för inkomstskattereformen. De utgiftsbe-gränsande åtgärderna uppgick till ca 5 miljarder kr.

Till detta kommer de åtgärder som vidtagits för att begränsa den automatiska utgiftsökning som finns inbyggd i budgeten. Dessa åtgärder syftar i första hand till att bryta inflationsförväntningarna. Som jag framhöll i prop. 1983/84:40 finns det dock, särskilt i ett skede av snabbt avtagande infia-fionstakt, också starka budgetpolitiska skäl för att begränsa automatiken i utgiftsökningarna.

En sänkt inflationstakt ger snabbt utslag på budgetens inkomstsida genom att skatteunderlaget i nominella termer får en långsammare tillväxt. Med de starka bindningarna på utgiftssidan till historisk inflationstakt dröjer det däremot åtminstone något år innan en lägre inflationstakt ger utslag i form av en långsammare ökning av statsutgifterna, räknat i löpande priser. Därtill kommer att en sänkt inflationstakt inte omedelbart kan förväntas leda till motsvarande sänkning av den nominella räntenivån.

Av dessa skäl är det av stor vikt att just i en situation av snabbi sjunkande inflation sätta in åtgärder för att förhindra att den tidigare höga inflationstakten automatiskt länkas vidare till statsbudgetens utgiftssida.

Förslagen i prop. 1983/84:40 och det budgetförslag som nu framläggs skall ses i ett sammanhang. Prövningen av statens utgifter för budgetåret 1984/85 har genomgående varit utomordentligt stram. Huvuddragen i budgetförslaget för budgetåret 1984/85 kan sammanfattas på följande sätt. • De direkta utgiftsbegränsande åtgärderna har huvudsakligen framlagts i prop. 1983/84:40. Pä några områden lämnas nu ytterligare sådana förslag. I särskilda propositioner som avses framläggas under våren kommer att föreslås åtgärder som gör att ytteriigare utgiftsneddragningar på vissa områden uppnås. 9 Genom förslagen i prop. 1983/84:40 och vissa andra propositioner bryts automatiken i utgiftsökningarna på väsentliga områden för budgetåret

Prop. 1983/84:100    Bilagal 30

1984/85, varigenom den tidigare höga inflationstakten förhindras att fortplanta sig via statsbudgeten.

® Genom neddragningar av utgifter på andra områden, och i något fall genom inkomstförstärkningar, har utrymme skapats för vissa viktiga reformer. Sålunda avses senare under våren att framläggas en forsk-ningspolitisk proposition och en proposition med åtgärder för att främja industriell förnyelse. I budgetpropositionen föreslås ökade insatser för att vidmakthålla vägnätet och återhämta eftersatt underhåll. Vidare framläggs ett antal förslag för att stärka stödet till de handikappade. På kulturpolitikens område föreslås vissa resursförstärkningar. Anslagen till idrottsrörelsen ökar. Vad gäller nya tjänster hos de statliga myndigheterna gäller i princip att sådana inte kunnat beviljas. Pä några få prioriterade områden har dock en ökning av lönemedlen utöver normal löneomräkning medgivits. Det gäller t. ex. arbetsmarknadsverket, länsstyrelsernas skatteavdelningar och insatser inom åklagar- och tullväsendet för bekämpning av ekonomisk brottslighet. I huvudsak har även dessa resursökningar finansierats genom andra besparingar. Årets budgetförslag visar sålunda att det även i en situation med mycket stram budgetpolitik är möjligt att möta angelägna behov genom att omfördela de resurser som finns.

• De struktur- och översynsprojekt som regeringen initierat drivs vidare och har i flera fall redan resulterat i förslag till riksdagen. Sådana projekt har på flera punkter utgjort undertag för tidigare och nu framlagda förslag om direkta utgiftsbegränsningar, minskad utgiftsautomatik och finansiering av reformer via omprioriteringar.

® Regeringens sjupunktsprogram för neddragning av subventionerna till näringslivet fullföljs. Under hösten fattade riksdagen beslut om att avskaffa det s. k. forskningsavdraget i företagsbeskattningen. I budgetpropositionen presenteras förslag till utgiftsbegränsningar vad gäller de subventionerade exportkrediterna och bättre utnyttjande av resurserna hos svensk projektexport. En särskild översyn av systemet med exportkreditgarantier genomförs. Därutöver återstår av programmet endast att vidta åtgärder för att minska kostnaderna för systemet med lönegarantier vid konkurs. Ett nyligen framlagt betänkande med förslag om hur vissa utgiftsbegränsningar kan uppnås på detta område bereds f. n. inom regeringskansliet.

® För det stora flertalet myndigheter har det s. k. huvudförslaget tillämpats, dvs. anslagen har efter uppräkning för pris- och löneökningar reducerats med 2%. För små myndigheter föreslås i ett antal fall ett modifierat huvudförslag. Även på vissa större verksamhetsområden har resurser motsvarande den tvåprocentiga neddragningen återf'örts till verksamheten. Detta har skett utifrån en bedömning av verksamhetens karaktär och de faktiska förhållandena, exempelvis i fråga om volymutveckling, inom resp. område. I sådana fall har regelmässigt ett fullstän-

Prop. 1983/84:100    Bilagal 31

digt huvudförslag tillämpats på den centrala förvaltningen, medan medel helt eller delvis återförts på den direkt verksamhetsorienterade delen. Sådana exempel kan hämtas från justitiedepartementets område, där huvudförslaget tillämpats för riksåklagarens kansli och kriminalvårdsstyrelsen, medan resurser återförts i fråga om äklagarverksamhe-ten resp. kriminalvården. Andra områden där sådan återföring av resurser helt eller delvis skett är den regionala och lokala skatteförvaltningen, vissa kulturinstitutioner och yrkesinspektionen. En sådan modifierad tillämpning av huvudförslaget står i överensstämmelse med de önskemål riksdagen framfört i detta avseende. Strävan har därtill varit att i årets budgetproposition uttryckligen ta ställning till myndigheternas synpunkter på hur en tillämpning av huvudförslaget kan eller bör påverka verksamheten vid myndigheten i fråga.

Utöver de nu nämnda utgångspunkterna kan beträffande budgetprövningen nämnas att vid prisomräkning av myndigheternas förvaltningskostnader kompensation inte har medgivits för prishöjningar som sammanhänger med delvalveringen hösten 1982. För bidragsanslag gäller dels att endast en begränsad uppräkning med hänsyn till pris- och kostnadsutvecklingen har medgivits, dels att arbetet med att strama upp reglerna för utbetalning av bidrag har fullföljts. Vad gäller den statliga utlåningsverksamheten och garantigivningen sker en ytterligare uppstramning i årets budgetförslag i fråga om uttag av garantiavgifter, avgifter för att täcka kostnader för lånehantering m. m.

I tabell 4 ges en översikt av hur statsutgifterna utvecklas fördelade pä ändamål. Som framgår av tabellen svarar räntor på statsskulden för den klart största förändringen mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85.

Prop. 1983/84:100    Bilagal 32

Tabell 4. Statsutgifterna efter ändamål budgetåren 1983/84 och 1984/85

Statsbudget	Förändring till
1983/84	1984/85'
miljarder kr
	miljarder kr	%
55,4	+9,6	+ 17,3
46,0	+ 1,4	+ 3,0
.34,9	+ 1,4	+ 4,1
24,2	+0,5	+ 2,1
18,7	-1,4	- 7.3
16,0	+0,3	+  1,7
19.1	-1,0	- 5,4
10,8	0,0	0.0
13,8	-2,0	-14,8
8,2	-0,1	- 0,9
8,0	'+0,6	+ 7,4
7,9	+ 0.4	+ 4,5
11.5	-0,7     .	- 6,4
26,3	-4,8	-18,3

Ändamål

Räntor på statsskulden Folkpensioner, sjukförsäkring m. m.

Utbildning och forskning Totalförsvar

Arbetsmarknads- och regionalpolitik

Stöd till barnfamiljer Bostadspolitik

Allmänna bidrag till kommuner Kommunikationer Hälso-, sjuk- och socialvård Rätts- och polisväsende Internationellt bistånd m. m. Näringspolitik, energipolitik Övrigt

Totala statsutgifter 300,9 +4,0 + 1,3

' Jämförelsen i denna tabell sker med utgångspunkt från statsbudgeten tor budgetåret 1983/84. 1 övriga tabeller i detta kapitel anges för budgetåret 1983/84 nu beräknat utfall.

Förändringen mellan budgetåren kan i vissa fall ge en ej rättvisande bild av utgiftsutvecklingen. Detta hänger samman med att vissa utgifter som t. ex. televerkets investeringsanslag ej längre finansieras via statsbudgeten. Till detta kommer att vissa anslag i avvaktan på särproposition på sedvanligt sätt las upp med föregående års belopp.

Jag vill i fråga om utgiftsutvecklingen i övrigt särskilt kommentera utvecklingen av investeringarna.

Som jag framhållit i det föregående innehåller den ekonomiska politiken både expansiva och kontraktiva inslag. Till de expansiva inslagen hör strävan att öka investeringarna. Detta är nödvändigt för att säkra en långsiktigt god ekonomisk utveckling. På kort sikt är ökade investeringar också ett sätt att hålla sysselsättningen uppe. Staten kan påverka invesie-ringsutvecklingen på flera sätt. Den allmänna ekonomiska politiken är inriktad på att åstadkomma en industriell expansion. Därmed skapas också förutsättningar för att öka de privata investeringarna.

Staten påverkar också investeringsnivån på ett mer direkt sätt. I statsbudgeten för innevarande budgetår har ca 15 miljarder kr. anvisats till statliga investeringar, främst inom affärsverken. Detta belopp minskar till nästa budgetår, vilket i allt väsentligt förklaras av tekniska omläggningar av postverkets och televerkets finansiering av sina investeringar. Ett mer relevant mätt på statens insatser för att direkt främja investeringarna är de resurser som inom eller utanför statsbudeten används för statliga investeringar och för stöd till investeringar i andra sektorer. För såväl innevarande som nästa budgetär uppgår delta belopp till drygt 25 miljarder kr., vilket innebär en kraftig ökning jämfört med budgetåret 1982/83. Den totala

Prop. 1983/84:100    Bilaga 1 33

investering som uppnås är än större, eftersom stödet till de privata investeringarna normalt utgår med endast en del av investeringsbeloppet. Jag vill understryka alt deii nivå på dessa insatser som uppnås budgetåret 1983/84 innebär en kraftig vidgning av insatserna. Det är därför ett betydande åtagande, när insatserna föreslås ligga kvar på i stort sett sarnma nivå budgetåret 1984/85. Detta bör även ses i samband med att investeringarna inom andra sektorer av ekonomin bör öka påtagligt under budgetåret 1984/ 85.

Mellan budgetåren 1982/83 och 1983/84 ökar statsinkomsterna med ca 26 miljarder kr. Mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85 blir ökningen endast 6 miljarder kr. Flera faktorer av såväl institutionell som realekonomisk karaktär betingar denna utveckling. På inkomstbeskattningens område leder den ökade aktiviteten i ekonomin till ökad preliminärbeskattning av såväl fysiska som juridiska personer. Samtidigt medför den långsammare löneutvecklingen mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85 att utbetalningarna av kommunalskattemedel överstiger de preliminära skatteinbetalningarna, vilket påtagligt försvagar utvecklingen av statsinkomsterna till budgetåret 1984/85. Inkomsterna från socialavgifter ökar markant under budgetåret 1983/84 pä grund av den tillfälliga höjningen av den allmänna löneavgiften samt pä grund av de slopade avsättningarna till sjukförsäkringsfonden. Det är bl. a. dessa förhållanden som orsakar den ojämna utvecklingen mellan budgetåren. Den underliggande inkomstutvecklingen visar ett annat och jämnare mönster och styrs i första hand av utvecklingen av lönesumma och priser, men också av de förändringar i skatte- och utgiftsuttag som sker över tiden.

Inkomstutvecklingen mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85 påverkas vidare av vissa skattehöjningar som beslutats under hösten. Förändringarna pä skatteområdet syftar, som jag tidigare berört, utöver att förstärka statsbudgeten, till att ge en riktig fördelningspolitisk profil åt de samlade åtgärderna. Ytterligare ett syfte är att påverka ekonomins utbudssida. Sålunda syftar reformeringen av inkomstbeskattningen till att främja arbete och sparande. Omläggningen av företagsbeskattningen har som ett viktigt syfte att stimulera kapitalets rörlighet.

För en närmare genomgång av vilka inkomstslag och vilka faktorer som svarar för den nu beräknade inkomstökningen hänvisar jag till avsnittet om statsbudgeten budgetåret 1984/85 i kapitlet Särskilda frågor.

Jag övergår nu till att sammanfatta det aktuella budgetläget för budgetåren 1983/84 och 1984/85.

För det närmast förflutna budgetåret, 1982/83, uppgick budgetunderskottet till 86,6 miljarder kr. Kalkylerna för innevarande budgetär pekar på en förändring av underskottet till ca 84,9 miljarder kr. För budgetåret 1984/ 85 innebär budgetförslaget ett underskott om ca 80,8 miljarder kr., vilket innebär en avsevärd real minskning. 3    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga I

Prop. 1983/84:100    Bilagal

34

Diagram 3. Budgetunderskottet åren 1970—1984

Procent av BNP

"1------ 1---- 1---- 1---- 1---- 1---- 1---- T

70      72      74      76      78

80      82      84

Utgifterna ökar med 2,4 miljarder kr., vilket innebär att de sjunker i reala termer. Utgifterna exkl. statsskuldräntor minskar i absoluta tal, vilket innebär en kraftig minskning i reala termer. Inkomsterna stiger med 6,5 miljarder kr. Budgetsaldot förbättras således med ca 4,1 miljarder kr. Saldot exkl. räntor minskar med 8,2 miljarder kr.

I takt med statsskuldens tillväxt har utgifterna för statsskuldräntor kommit att utgöra en allt större andel av utgifterna pä statsbudgeten. Mellan budgetåren 1982/83 och 1983/84 ökar dessa utgifter ned ca 12,7 miljarder kr. Denna kraftiga ökning förklaras bl.a. av ökade kostnader till följd av kursförluster på utlandslån samt introduktionen av statsskuldväxlar. Upplåningen mot statsskuldväxlar innebär att ränteutgifterna belastar budgeten vid upplåningstillfället i stället för under länets hela löptid, varigenom budgetåret 1983/84 blir särskilt kraftigt belastat. Mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85 ökar statsskuldräntorna endast med ca 4,1 miljarder kr. Utöver ovan nämnda skäl förklaras detta av att andelen utländska lån som förfaller till betalning är lägre 1984/85 än 1983/84, vilket innebär mindre bokförda valutaförluster.

Prop. 1983/84:100    Bilagal

35

Tabell 5. Statsbudgetens utveckling budgetåren 1982/83-1984/85

Miljarder kr.

	Absolut	nivå		Förändring till
	1982/83	1983/84	1984/85	1983/84	1984/85
Inkomster	191,3	217,6	224,1	+ 26,3	+ 6,5
Utgifter exkl.
statsskuldräntor	229,7	241,6	239,9	+ 11,9	-1,7
Saido exkl.
statsskuldrantor	-38,4	-24,0	-15,8	+ 14,4	+8,2
Slalsskuldräntor	48,2	60,9	65,0	+ 12,7	+4,1
SaIdo inkl.
statsskuldräntor	-86,6	-84,9	-80,8	+  1,7	+4,1

Under senare år har ett effektiviserings- och rationaliseringsarbete bedrivits vad avser den statliga kassahållningen samt den statliga fondhanteringen. Detta arbete har bl.a. inneburit förkortade skattekredittider, en samordning av skatteuppbörden mellan olika inkomstslag samt avveckling av vissa statliga fonder i fall där verksamheten mer ändamålsenligt kan redovisas på statsbudgeten.

Den förbättrade statliga kassahållningen i form av bl.a. en effektivare skatteuppbörd innebär en likviditetsindragning frän övriga sektorer i ekonomin. På den genomsnittliga likviditetseffekten under året erhåller staten en räntevinst. Denna effekt är av reell och bestående natur. I samband med övergängen till de nya uppbördsreglerna uppstår i vissa fall en engångsef-fekt på statsbudgeten, då skatt inflyter för mer än de tolv månader som budgetåret omfattar. Sädana engångseffekter påverkar det kassamässiga budgetutfallet under omläggningsäret.

Den mest betydande förändringen av detta slag är den omläggning av uppbörden av inkomstskatt och arbetsgivaravgifter som chefen för socialdepartementet avser föreslå regeringen och som jag återkommer till i kapitlet Särskilda frågor.

Jag vill understryka att denna typ av åtgärder inte enbart är av bokfö-ringsmässig karaktär, utan också påverkar den finansiella utvecklingen i ekonomin. Sädana åtgärder kan alltså, vid sidan av allmänna rationaliseringsskäl, vara ekonomisk-politiskt motiverade genom att de t. ex. medför en viss minskning av företagens likviditet. De bör i tiden förläggas till situationer dä en sådan indragning av likviditet ter sig befogad frän ekonomisk-politisk synpunkt och utgör ett led i inflationsbekämpningen.

Då statliga fonder upplöses och fondbehållningen tillförs statsbudgeten uppkommer engångseffekter på budgeten.

I samband med att televerkets finansiering lyfts ut till kreditmarknaden kommer en återbetalning av den rörliga krediten att äga rum. Institutionella förändringar av denna art påverkar i hög grad det kassamässiga bud-getulfallet.

Prop. 1983/84:100    Bilagal 36

Under senare år har extra inleveranser från affärsverken inneburit förstärkningar av statsbudgeten. Dessa extra inleveranser utöver sedvanliga avkastningskrav bör, liksom övriga extraordinära kassamässiga budgetförstärkningar, exkluderas då man bedömer den underiiggande, mer långsiktiga utvecklingen av inkomster och utgifter.

Statens redovisning av inkomster och utgifter baseras pä kassamässiga principer. Det redovisade kassamässiga budgetsaldot återspeglar således i stort statens upplåningsbehov. Under senare år har arbetet med alt förbättra statens kassahällning intensifierats. Av detta och andra skäl har extraordinära kassamässiga budgetförstärkningar, av det slag jag just behandlat, fått en allt större omfattning. Därigenom kommer del kassamässiga budgetsaldot att avvika från vad som kan kallas den långsiktiga underiiggande budgetutvecklingen. Jag anser det därför rimUgt att dessa skillnader redovisas för riksdagen.

Av tabell 6 framgår att de extraordinära budgetförstärkningarna uppgick fill 7,7 miljarder kr. budgetåret 1983/84 resp. 11,3 miljarder kr. budgetåret 1984/85.

Tabell 6. Budgetsaido för budgetåren 1982/83-1984/85

Miljarder kr., löpande pris

1982/83 1983/84 1984/85

Inkomster                                                191,3 217,6 224,1

Utgifter exkl. räntor                                229,7 241,6 239,9

Statsskuldräntor                                        48,2 60,9                65,0

Kassamässigt budgelsaido                          -86,6 -84,9 -80,8

Extraordinära budgetförstärkningar       + 5,9 + 7,7 +11,3

Underliggande budgetsaido                       -92,5 -92,6 -92,1

Som framgår av tabell 6 bibehålls det underliggande budgetsaldot i löpande pris på en i stort oförändrad nivå om ca 92 miljarder kr. Därmed uppnäs det mål för budgetpolitiken som regeringen tidigare uppställt. Realt sett innebär detta ett minskat underliggande budgetunderskott.

Genom de extraordinära budgetförstärkningar som föreslås uppnås en påtaglig minskning även i nominella termer av del kassamässiga budgetunderskottet. Realt är det sålunda fråga om en avsevärd minskning av det statliga upplåningsbehovet. Därigenom - och genom den samtidiga omläggningen av krediipolitiken, vilken jag redovisat i det föregående -dämpas det inflationstryck som härrör från budgetunderskottet påtagligt.

4.3 Ue ekonomiska sambanden mellan stat och kommun

Kommunsektorns finansiella situation inför år 1984 ter sig nu betydligt ljusare än vad tidigare bedömningar givit vid handen. Boksluten för år 1982 visar totalt sett ett relativt stort överskott och därigenom en ökad finansiell

Prop. 1983/84:100    Bilagal 37

styrka. Nuvarande bedömningar pekar på överskott även för är 1983 för merparten av kommunerna och praktiskt taget samtliga landsting. Kalkyler för år 1984 visar ett gynnsamt finansiellt läge under förutsättning alt kostnadsutvecklingen kan hällas nere i nivå med regeringens inflationsmål.

Utdebiteringshöjningarna för år 1984 blir genomsnittligt sett mycket begränsade. En orsak till detta är en lägre budgeterad kostnadsökning än tidigare, såväl vad gäller pris som volym. Bidragande orsaker är också att skatteunderlaget från fysiska personer återställs till 100% och att ett riklat statligt stöd utgår för är 1984. Kommuner och landsting har uppenbariigen också i ökad utsträckning tillvaratagit olika möjligheter att rationalisera och effektivisera verksamheten och i vissa fall också direkt skurit ned sina utgifter.

I likhet med tidigare år har den särskilda arbetsgruppen om kommunernas ekonomi (KEA), vari ingår representanter för finans- och civildepartementen, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet, gjort kalkyler i form av räkneexempel över utvecklingen av den kommunala verksamheten och den finansiella utvecklingen fram t. o. m. är 1986.

Av KEA-kalkylerna framgår att den volymmässiga ökning som följer av att anpassa den kommunala verksamheten till förändringarna i befolkningens åldersstruktur endast uppgår till ett par tiondels procentenheter. Beaktas också effekterna för kommunerna av statsmakternas beslut liksom av andra bindningar och planer samt för landstingen av planerad utbyggnad enligt de senaste längtidsplanerna (LKELP 83), beräknas volymutvecklingen komma att uppgå till knappt 1 % per år 1985 och 1986.

KEA:s finansiella kalkyler för åren 1985 och 1986 indikerar vid låga pris-och lönekostnadsökningar, en tämligen stabil finansiell situation i kommunsektorn totalt sett de närmaste åren. Av en alternativ kalkyl framgår att en snabbare pris- och löneutveckling leder till en betydande successiv försämring av det finansiella läget. Helt avgörande för utvecklingen är således att löneavtal kan träffas pä en låg nivå och att prisutvecklingen kan hällas tillbaka. Detta är också en avgörande förutsättning för möjligheterna att finansiera en kommunal verksamhetsexpansion och därmed uppnå en sysselsättningsökning i kommunsektorn.

Sedan KEA-kalkylerna gjordes har en omständighet tillkommit som påverkar den kommunala ekonomin. Regeringen har, som jag tidigare nämnt, fattat beslut om tillfälliga insatser för att stödja reparationer och underhåll av kommunala fastigheter och anläggningar. Programmet beräknas få en total omfattning av en 1 miljard kr., varav staten bidrar med en tredjedel. Projekten skall påbörjas under kalenderåret 1984 och slutföras senast under första halvåret 1985. För att underlätta för kommuner och landsting att finansiera sina delar av dessa insatser har riksbanken beslutat att bl.a. vidga kreditramen för kommunläneinstituten.

Regeringen har nyligen haft överläggningar med företrädare för kommuner och landsting. Avsikten är att de kommunalekonomiska frågorna

Prop. 1983/84:100    Bilagal 38

inför är 1985 efter ytterligare överläggningar och beredning av olika delfrågor skall behandlas i en särskild proposition våren 1984. Jag övergår nu till att redovisa vissa av de utgångspunkter som, enligt min mening, bör gälla för överväganden i dessa frågor.

Kraven på den statliga budgetpolitiken är som jag tidigare nämnt mycket stora, om vi skall fä en utveckling av statsfinanserna som stöder våra möjligheter att nå en tillräckligt hög ekonomisk tillväxt för att nå full sysselsättning. Det statsfinansiella läget ger sålunda inget utrymme för beslut om ökade statliga transfereringar till kommunsektorn för år 1985. I stället är det nödvändigt att ytterligare åtgärder vidtas för att begränsa den automatiska utgiftsökning för staten som annars tenderar att uppkomma. Samtidigt är det viktigt att vidta sådana åtgärder att de medel som därvid blir tillgängliga förs till de områden där de största behoven finns och där sysselsättningseffekten blir störst. Vissa omständigheter bördärvid uppmärksammas.

Landstingen har t. ex. generellt sett ett bättre finansiellt utgångsläge än kommunerna, även om stora variationer finns mellan enskilda kommuner resp. landsting. Med de förutsättningar som KEA-kalkylen utgår från, ter sig den finansiella utvecklingen i landstingen ljusare än i kommunerna även åren framöver.

En särskild fråga som jag avser att ta upp till behandling är den kommunala taxeringen av juridiska personer. De kyrkliga kommunerna får f. n. behålla 80% av skatteintäkterna frän juridiska personer och kommunerna 40%, medan staten drar in hela denna inkomstskatt till statskassan såvitt avser landstingen. Jag vill redan nu nämna att jag ämnar föreslå att den kommunala taxeringen av juridiska personer avskaffas. Företagsbeskattningen blir därmed helt statlig, vilket ger mycket stora administrativa vinster. Dessa vinster uppväger enligt min mening väl de rnotiv som kan anföras för en fortsatt kommunal beskattning. Justeringar kommer att behöva göras av skattesatser m. m., eftersom syftet inte är att ge skattelättnader för företagen utan att åstadkomma ett mindre komplicerat system. Jag avser att i den särskilda propositionen rörande den kommunala ekonomin till våren redovisa hur bortfallet av det skatteunderlag från juridiska personer som nu får tillgodoräknas skall kompenseras, utifrån den samlade bedömning som där måste göras.

4.4 Den konsoliderade offentliga sektorn

Budgetförslaget för budgetåret 1984/85 innebär att det underiiggande budgetsaldot kan hällas på en nominellt oförändrad nivå, vilket är en real minskning. För det kassamässiga saldot är det fråga om en kraftig real minskning.

Statens finansiella sparande uppvisar en förbättring om ca 5 miljarder kr. mellan åren 1983 och 1984. Som andel av BNP beräknas underskottet sjunka frän 8,4% är 1983 fill 7,1 % år 1984.

Prop. 1983/84:100    Bilagal 39

Underskottet i kommunernas finansiella sparande för är 1984 beräknas till ca 0,9 miljard kr., vilket jämfört med är 1983 innebären real förbättring. Jämfört med tidigare bedömningar innebär detta att kommunernas finansiella situation klart har förbättrats.

Även inom socialförsäkringssektorn kan för år 1984 utläsas en förbättring av det finansiella sparandet med ca 1,9 miljarder kr., jämfört med år 1983. Socialförsäkringssektorns inkomster fortsätter liksom tidigare år att öka med 9-10% i löpande pris. Till följd av de åtgärder som vidtagits för att bryta den automatiska utgiftstillväxten sjunker utgifternas ökningstakt, främst vad gäller basbeloppsanknutna transfereringarna till hushållssektorn. Detta är dels en följd av att devalveringens priseffekt skall räknas av vid beräkningen av basbeloppet för år 1984, dels en följd av den avlastning från socialförsäkringssektorn som äger rum genom att tilläggsbeloppet till basbeloppet omvandlas till en höjning av grundnivån inom folkpensioneringen. Sammantaget kommer det finansiella sparandet inom socialförsäkringssektorn att öka, räknat som andel av BNP, för att år 1984 uppgå fill 2,7%.

Som ett resultat av det minskade finansiella underskottet för staten, kommunernas förbättrade situation och socialförsäkringssektorns förbättrade sparande kommer den konsoliderade offentliga sektorns totala sparande, som framgår av tabell 7, att avsevärt förstärkas.

Tabell 7. Den ofTentiiga (Miljarder kr.)	sektorns finansiella sparande 1981-			-1984
		1981	1982	1983	1984
Offentlig sektor totalt varav: staten kommuner socialförsäkringssektorn		-28,1 -46,7 - 0,0 + 18,6	-39,8 -59,4 +  1,0 + 18,6	-41,1 -58,4 -  1,0 + 18,4	-34,4 -53,8 - 0,9 +20,3

Räknat som andel av BNP sjunker nu underskottet i den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande påtagligt. I diagram 4 åskådliggörs hur den snabba urholkning av det offentliga sparandet som inleddes 1976, efter är 1982 vänds i ett klart minskat sparandeunderskott.

Prop, 1983/84:100   Bilagal

40

Diagram 4.   Den konsoliderade offentliga sektorns flnansiella sparande åren 1970— 1984

Procent av BNP

10

1----- 1---- 1---- 1---- 1---- 1---- 1---- 1---- 1---- 1---- 1---- 1---- r

70      72      74      76      78      80     82      84

4.5 Budgetpolitiken i ett längre perspektiv

Under perioden 1976-1982 ökade statsbudgetens underskott med i genomsnitt 13 miljarder kr. om året. I 1983 års långtidsbudget presenterades kalkyler, enligt vilka redan fattade beslut och gjorda åtaganden skulle medföra en fortsatt snabb stegring av budgetunderskottet till drygt 120 miljarder kr. budgetåret 1987/88. Detta skulle huvudsakligen orsakas av de snabbt stigande statsskuldräntor som följer av den tidigare budgetpolitiken. Regeringens uppfattning var - och är - att en sådan utveckling är oförenlig med målet att återvinna samhällsekonomisk balans vid full sysselsättning. Riksdagen har instämt i denna bedömning. Det är oundgängligen nödvändigt att bryta den långsiktiga försämringen av statsfinanserna.

I och med detta budgetförslag och inberäknat de under hösten 1983 framlagda förslagen, har viktiga steg i denna riktning tagits. Det kassamässiga budgetsaldot minskar som andel av BNP; underskottet exkl. räntor sjunker avsevärt och den konsoliderade offentliga sektorns finansiella

Prop, 1983/84:100    Bilagal 41

sparande förbättras. För budgetåret 1984/85 ligger budgetförslagets saldo pä en nivå som är ca 20 miljarder kr. bättre än vad som beräknades för samma budgetär i fjolårets långtidsbudget, medan man under hela perioden 1976-1982 alltid tvingades registrera en försämring från långtidsbudget till budgetförslag. Även om man rensar bort olika slag av engångseffekter framkommer, som jag tidigare redovisat, en stabilisering av det underliggande nominella budgetsaldot - vilket innebär att det minskar från 14.0% budgetåret 1982/83 fill 11,7% budgetåret 1984/85. räknat som andel av bruttonationalprodukten. Jag vill dock betona att om vi skall lyckas med att långsiktigt sanera statsfinanserna måste den nu påbörjade budgetpolitiken systematiskt drivas vidare under kommande år.

Riktlinjer för den långsiktiga budgetpolitiken

Under våren 1984 kommer såväl en ny långtidsbudget som en långtidsutredning att presenteras. Utan att föregripa resultaten av dessa arbeten -där bl.a. ramar och mål för den långsiktiga budgetpolitiken kommer att diskuteras - vill jag här ange några allmänna riktlinjer som måste gälla under kommande år.

Om sparandet i den svenska ekonomin skall kunna återställas till en nivå som är förenlig med samhällsekonomisk balans, torde kravet pä en sparandeökning i huvudsak behöva ställas pä den offentliga sektorn. Om man utgår från en mycket måttlig reallöneutveckling och en påtaglig inyesle-ringsuppgäng inom företagssektorn, vilket är vad som erfordras under de närmaste åren, kommer inte hushållens eller företagens sparande annat än i begränsad utsträckning att kunna bidra till den erforderliga ökningen av det totala sparandet. Detta medför i sin tur att det offentliga sparandet måste förstärkas, vilket kräver att det statliga budgetunderskottet, mätt som andel av bruttonationalprodukten, successivt minskas under en följd av år framöver.

Samma krav uppstår också vid en analys av möjligheterna att finansiera budgetunderskottet på ett sätt som är förenligt med en varaktigt låg inflationstakt. Vid en förbättring av bytesbalansen kommer en allt större andel av budgetunderskottet att behöva finansieras inom landet. Skall det vara möjligt att hälla tillbaka de inflationsdrivande impulserna av den likviditetsökning som budgetunderskottet ger upphov till, måste upplåningen i banksektorn hällas nere. Detta förutsätter i sin tur att det totala upplåningsbehovet hälls tillbaka för att inte räntenivån skall stiga i en sådan grad att tillväxten och kapitalbildningen blockeras. En fast budgetpolitik är tillika nödvändig för att bryta förväntningarna om fortsatt inflation.

Uppgiften att begränsa budgetunderskottet försvåras av statsskuldräntornas tillväxt, vilken varit dramatisk under senare är. Frän att ha uppgått till 4% av budgetens omslutning budgetåret 1975/76 beräknas statsskuldräntorna budgetåret 1984/85 omfatta ca 21% av de totala statsutgifterna, eller 65 miljarder kr. Statsskuldräntornas ökningstakt har uppgått till när-

Prop. 1983/84:100    Bilagal 42

mare 48% årligen under perioden 1977/78-1982/83, vilket kan jämföras med tillväxten i BNP i löpande priser som uppgick till ca 11%. Denna kraftiga ökning av statsskuldräntorna har orsakats dels av de ökande budgetunderskotten, dels av det stigande ränteläget. Ytterligare en omständighet som måste uppmärksammas är de kursförluster pä den statliga utlandsskulden som uppkommit som en följd av devalveringarna.

När det gäller uppgiften att finansiera budgetunderskottet måste räntorna ses som vilka andra utgifter som helst. Det finns i det sammanhanget ingen anledning att särbehandla dem. De växande räntekostnaderna kan i själva verket sägas utgöra ett särskilt svårt problem, då dessa snarare motverkar än gynnar en rättvis fördelning. Det finns anledning att närmare undersöka de fördelningsmässiga och stabiliseringspolitiska effekterna av de stigande statsskuldräntorna. Enligt vad jag erfarit har expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) för avsikt att initiera en sådan studie. Det står dock redan nu klart att vid en given inkomstökning och en målsätt maximal nivå på budgetunderskottet kommer stigande ränteutgifter att tränga undan andra, från fördelningspolitisk och stabiliseringspolitisk synpunkt mer önskvärda, utgifter. De bidrar därmed till en alltmer oönskad fördelning av välfärden samtidigt som de försvårar stabiliseringspolitiken. I ett längre perspektiv hotar de därför de grundläggande syftena bakom den offentliga sektorns verksamhet.

De snabbt stegrade statsskuldräntorna utgör sålunda ett reellt ekonomiskt och politiskt problem, vilket också understrukits av riksdagen (FiU 1983/84: 15). Dessa ränteutgifter kommer, om den statsfinansiella utvecklingen inte kontrolleras, att lägga än allvarligare restriktioner pä det ekonomisk-politiska handlingsutrymmet.

1 grunden finns ingen annan hållbar väg ur problemet än att bringa ned budgetunderskottet - en uppgift som försväras just av den kraftiga årliga ökningen av statsskuldräntorna.

En långsiktig politik för att sanera statsfinanserna måste bygga på flera olika typer av åtgärder, som vidtas samtidigt och koordinerat. Det gäller främst:

- en politik för att öka tillväxten i vår ekonomi,

- åtgärder för att effektivisera den offentliga verksamheten och i vissa fall förändra dess organisations- och finansieringsformer,

- nedskärningar av vissa utgifter, samt

- vissa skattehöjningar.

Efter de sex borgerliga regeringsåren var statsfinanserna i så djup obalans att uppgiften att sanera dem är mycket svår och omfattande. Som jag framhållit i det föregående måste budgetpolitiken även fortsättningsvis innehålla både en mycket hård utgiftsprövning, inkl. direkta utgiftsnedskärningar, och vissa skatte- och avgiftshöjningar. Inte minst utgiftstrycket från statsskuldräntorna kräver dylika åtgärder i sådan omfattning att det blir kännbart för medborgarna.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 1 43

Att sanera statsfinanserna är dock, som jag redan framhållit, en långsiktig uppgift. Föreställningarna om att man snabbt och påtagligt kan reducera budgetunderskottet genom en ensidig ätstramningspolitik är enligt min mening felaktiga. En sådan politik slår nämligen direkt mot den ekonomiska tillväxten. Den minskar produktionen och ökar arbetslösheten.

En politik som syftar till att sanera de offentliga finanserna men försöker åstadkomma detta med åtgärder som kväver produktionsökningen och driver upp arbetslösheten är enligt min mening dömd att misslyckas. 1 stället är en återgång till fullt kapacitetsutnyttjande, efter vägar som inte driver upp inflationen eller ökar bytesbalansunderskottet, det viktigaste enskilda bidrag som kan ges till vår strävan att nå finansiell balans. Olika beräkningar tyder på att ungefär hälften av det offentliga sparandeunderskottet i Sverige beror på det låga kapacitetsutnyttjandet. En återgång till full sysselsättning skulle således kraftigt minska de offentliga finansiella underskotten - dels genom att skatteinkomsterna automatiskt steg. dels genom att olika kostnader för arbetslösheten bortföll.

Men eftersom en begränsning av budgetunderskottet samtidigt är en förutsättning för att vi skall kunna pressa tillbaka inflationen, måste dessa båda uppgifter - att öka tillväxten och sanera statsfinanserna - lösas samfällt. Vi kan inte underlåta att vidta omedelbara åtgärder mot budgetunderskottet i hopp om att tillväxt i framtiden sä småningom skall dra hed det åt oss. Därför krävs, även i dagens situation med tämligen lågt kapacitetsutnyttjande, ett kontinuerligt rationaliserings- och besparingsarbete i den offentliga sektorn, innefattande utgiftsnedskärningar och skattehöjningar.

Till yttermera visso skulle, som jag nyss framhöll, ungefär hälften av det offentliga sparandeunderskottet i värt land bestå även vid full kapacitetsutnyttjande. Detta är ett mått på det strukturella budgetunderskottet: det vill säga det som ej beror på kostnader för att vi inte fullt ut utnyttjar våra produktiva resurser. Det strukturella finansiella sparandet i den offentliga sektorn - som alltså bör skiljas från det faktiska finansiella sparandet i den offentliga sektorn - har försämrats i ungefär samma takt som andra mått på det offentliga sparandet: frän ett överskott motsvarande 6% av BNP år 1976 till ett underskott motsvarande 4% av BNP år 1983.

Denna utveckling måste oundgängligen brytas. Medan det finns goda skäl att acceptera konjunkturella underskott i det offentliga sparandet för att kunna motverka arbetslösheten vid lågkonjunkturer, är det i längden ohållbart att låta de strukturella underskotten växa pä det sätt som ägt rum i Sverige sedan är 1976. Innebörden är ju att vi även vid full sysselsättning skulle drabbas av ett snabbt växande budgetunderskott med de stigande räntekostnadsproblem ett sådant för med sig i form av risker för utträng-ning av andra, viktigare statsutgifter.

Slutsatsen är därför att existensen och tillväxten av det strukturella underskottet utgör ett allvariigt hinder för våra möjligheter att nä full

Prop. 1983/84:100    Bilagal 44

sysselsättning och stabil tillväxt av produktionen. Därför måste vi - också med dagens låga kapacitetsutnyttjande - föra en stram budgetpolitik och sträva efter att effektivisera och rationalisera den offentliga verksamheten.

Omprövning och rationalisering

Åtgärderna för att effektivisera den offentliga verksamheten och i vissa fall förändra dess organisations- och finansieringsformer måste spänna över ett brett fält.

Inom regeringskansliet har inletts ett arbete som skall ge underiag och utgångspunkter för det vidare långsiktiga arbetet med att utveckla och förnya den offentliga sektorn. Detta arbete utgår bl.a. från att de ekonomiska resurserna är knappare än tidigare och att den sociala och tekniska utvecklingen har skapat både nya förutsättningar för och nya krav på verksamhetens innehåll och former. 1 detta sammanhang behandlas exempelvis frågan om hur medborgarnas, partiernas och övriga folkrörelsers möjligheter till aktiv medverkan, delaktighet och ansvar i den kommunala verksamheten kan ökas. Vidare behandlas frågekomplex som decentralisering, förenkling av det statliga regelsystemet, begränsning av normgiv-ning m. m.

Genom detta arbete ges en grund för en genomgripande prövning av existerande offentliga verksamheter, där en utgångspunkt måste vara att de krav och önskemål som av medborgarna riktas mot den offentliga sektorn förändras över tiden och att den offentliga verksarhheten därför också måste förändras.

Ett långsiktigt och metodiskt arbete inriktat pä att både sanera de offentliga finanserna och fortlöpande anpassa verksamheten till medborgarnas förändrade krav och önskemål ställer krav på förutseende och framförhållning. På det statliga området har behovet av ett genomarbetat underlag för beslut om omprövning och omprioritering i det årliga budgetarbetet vuxit sig allt starkare i takt med att kraven på budgetpolitiken skärpts. För att möta detta behov har beslut fattats om ett stort antal översyner av både verksamheter och transfereringssystem. Exempel på sådana översyner utgör de s. k. strukturprojekt som anmäldes i den senaste kompletteringspropositionen. Denna typ av översyner har redan i flera fall resulterat i regeringsförslag och riksdagsbeslut.

Eftersom det statsfinansiella läget kommer att vara ansträngt inom överskådlig framtid är det väsentligt att denna typ av översynsarbete drivs vidare på nya områden. Endast så kan vi få det erforderliga beslutsunderlaget för stöne rationaliseringar, omprövningar och omprioriteringar.

1 detta arbete har statskontoret och riksrevisionsverket en central roll. Även utredningsväsendets roll bör betonas. Utgångspunkten för kommittéernas verksamhet skall vara att för alla förslag till utgiftsökningar redovisa hur dessa kan finansieras genom rationaliseringar och omprioriteringar inom utredningsområdet, såvida inte annat särskilt anges i utredningsdi-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 1 45

rektiven. I. vissa fall har kommittéerna dessutom ålagts att redovisa ett alternativ där verksamheten skall bedrivas med en väsentligt reducerad resurstilldelning. Detta arbetssätt bör komma till användning i ökad utsträckning.

Vidare kan kommittéerna göra betydande insatser genom att särskilt bevaka indexkopplingar och andra automatikinslag inom utredningsomrä-det. Arbetet med att begränsa de automatiskt verkande regler som styr en så stor del av utgifterna måste drivas vidare.

En viktig del av översynsarbetet är också att undersöka ytterligare - möjligheter att förbättra statens kassahållning.

Jag har tidigare i min redogörelse för utgifternas utveckling redogjort för tillämpningen av huvudförslaget för budgetåret 1984/85 samt för de bedömningar som har gjorts i samband härmed. Jag vill i detta sammanhang något beröra de årliga anvisningar för myndigheternas anslagsframställningar i de delar som rör den statliga förvaltningen.

Det är väsentligt att de statliga myndigheterna kan fås att medverka fill att höja effektiviteten i verksamheten och kritiskt granska denna i syfte att ge utgångspunkter för omprövning och omprioritering. Härigenom blir det möjligt att i detta förändringsarbete tillvarata den kunskap som myndigheterna har om sin verksamhet.

Ett sätt att få en sådan medverkan frän myndigheterna är att de i sin planering får utgå från en realt minskad resurstilldelning. I anvisningarna för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1985/86, som jag avser föreslå regeringen att lägga fram i början av år 1984, bör därför det s.k. huvudförslaget gälla som planeringsförutsättning för myndigheterna. Denna ansats är samtidigt en viktig utveckling av de generella besparingsdirektiven enligt huvudförslaget. Myndigheterna kommer i minskande utsträckning att kunna tillgodose besparingskraven genom ett löpande vardagsrationaliseringsarbete. Därför måste myndigheternas anslagsframställningar i ökad utsträckning innehålla konkreta förslag avseende verksamhetens innehåll, organisation och regelverk som kan leda till minskade kostnader.

Vad gäller möjligheterna att basera medelstilldelningen på huvudförslaget får regering och riksdag pröva frågan utifrån de förutsättningar som gäller för varje verksamhetsområde och med beaktande av de krav som statsmakterna ställer. Jag vill i detta sammanhang understryka att ett villkor för att en sådan prövning skall vara möjlig är att myndigheterna redovisar huvudförslag i enlighet med de anvisningar som ges och därvid anger de åtgärder som är nödvändiga för att klara minskningarna i resurstilldelningen pä kort och lång sikt samt de konsekvenser för verksamheten som eventuellt uppkommer härav. Utgångspunkten för denna redovisning bör vara den analys som myndigheten skall göra i sin långtidsbedömning. Denna information bildar en viktig grund för regeringens bedömning och prioritering samt redovisning och förslag till riksdagen.

Prop. 1983/84:100    Bilagal 46

Det är angeläget att myndigheterna ser sin verksamhetsutveckling i ett längre perspektiv än ett budgetår i sänder, och bygger upp anslagsframställningen i enlighet härmed. Det är då lättare att bedöma vilka effekter huvudförslaget får. Särskilt berörda är därvidlag de myndigheter som befinner sig i en situation där det löpande effektiviserings- och rationaliseringsarbetet inte förslår för att täcka in det samlade kravet på besparing och rationalisering. Ju större behovet är av omprövning, omprioritering och större rationaliseringsinsatser, desto mer tid för genomförande torde krävas om alltför kraftiga negativa effekter vid omställningen skall kunna undvikas.

Mot denna bakgrund har i tidigare årliga anvisningar möjligheter getts för myndigheterna att fördela 10% real resursminskning över en femårsperiod, men med minst 6% inom tre år. Myndigheterna ges härmed möjlighet att lämna förslag till omfördelning i tiden av produktivitets- och besparingskraven. Härvid har myndigheterna även getts möjligheter att erhålla en tillfällig real resursökning för att finansiera rationaliseringsinsatser, som behövs för att uppnå besparings- och produktivitetskraven. Härigenom ges bättre möjligheter att anpassa genomförandet till de specifika förutsättningar som gäller i det enskilda fallet. Av myndigheterna har krävts att det av anslagsframställningarna skall framgå vilken del av myndigheternas verksamhet som skall upphöra eller minska samt vilka konkreta förändringar i organisation eller verksamhet som behöver vidtas. Underlaget bör ge möjlighet för statsmakterna att fatta beslut avseende minst en treårsperiod.

Riksrevisionsverket har i samråd med finansdepartementet gjort en uppföljning av ett 80-tal av årets anslagsframställningar och därvid bl.a. konstaterat att mycket få myndigheter utnyttjat denna möjlighet. Verket konstaterar också att en försämring inträtt vad avser den allmänna efterlevnaden av kravet på redovisning av hijvudförslaget.

Enligt min mening är det nödvändigt att myndigheterna inför budgetåret 1985/86 i ökad utsträckning redovisar ett huvudförslag som innebär att rationaliserings- och besparingskraven fördelas över en längre period.

Jag avser att i de årliga anvisningarna understryka kravet på beskrivning av konsekvenserna för verksamheten av att huvudförslaget genomförs. Ett sådant underlag är nödvändigt för att regering och riksdag, i högre grad än vad som nu kunnat ske, skall kunna bedöma möjligheten och lämpligheten i varje enskilt fall av att genomföra huvudförslaget och i vilken form det skall kunna ske. Om ett sådant underlag trots allt inte redovisas måste slutsatsen vara att huvudförslaget kan genomföras utan påtagliga konsekvenser för verksamheten.

Prop. 1983/84:100    Bilagal 47

5 Avslutning

Regeringens politik börjar ge resultat. Det råder inget tvivel om att Sveriges ekonomi är på väg in i ett nytt skede av tillväxt och återhämtning, samtidigt som obalanserna minskar.

Återhämtningen har, såsom avsett, koncentrerats till industrin och andra utlandskonkurrerande sektorer. Snabbheten och effektiviteten i näringslivets reaktion pä ett förbättrat kostnads- och konkurrensläge är glädjande. De stora framgångarna pä exportmarknaderna tyder på att det svenska näringslivet är bättre anpassat, strukturellt sett, till dagens och morgondagens marknadsvillkor än de täta krisrapporterna under de gångna åren gett intryck av.

Ändå är det uppenbart att den utlandskonkurrerande delen av näringslivet är för liten och har otillräcklig produktionsförmåga för att full sysselsättning skall kunna uppnås vid balans i utrikesbetalningarna. Stora insatser måste således göras under de närmaste åren för denna sektors utbyggnad och förnyelse.

Förbättringen av balansen i Sveriges ekonomi visar sig framför allt i en kraftig minskning av bytesbalansens underskott. Det blev 1983 mindre än en tredjedel av underskottet 1982 och väntas minska ytteriigare under 1984.

Men även den offentliga sektorns finansiella underskott börjar visa tendenser att minska, efter många års oavbruten ökning. Det kassamässiga underskottet visar såväl budgetåret 1983/84 som 1984/85 en klar nedgång, som i reala.termer är mycket påtaglig. Om extraordinära budgetåtgärder av engångskaraktär exkluderas visar det sig att det underliggande underskottet kan hållas på en nominellt oförändrad nivå, vilket innebär att det minskar både realt och i relation till bruttonationalprodukten.

I denna utveckling mot ökad tillväxt och bättre balans ligger såväl möjligheterna som begränsningarna hos den ekonomiska politik som kan föra Sverige ur krisen. Det är enbart genom en stabil och tillräcklig produktionsuppgång som sysselsättningen kan öka och arbetslösheten långsiktigt och uthålligt tas ner. Det betyder att arbetet med att minska budgetunderskottet inte får drivas så långt att det kväver tillväxten och ökar arbetslösheten. Men finanspolitiken måste ändå ha sådan stramhet, att underskottet förhindras att driva upp räntor och inflation och därigenom hämma tillväxt och sysselsättning.

Lösningen på detta svåra avvägningsproblem måste enligt regeringens mening vara att en generellt stram utgifts- och skattepolitik kombineras med åtgärder, som mycket bestämt inriktas mot att öka produktion, investeringar och sysselsättning i första hand inom den konkurrensutsatta sektorn.

Redan resultaten för 1983 men ännu mer utsikterna för 1984 anger att det är möjligt att nä en sådan avvägning mellan restriktiva och expansiva

Prop. 1983/84:100    Bilaga 1 48

inslag i den ekonomiska politiken. Utvecklingen i år bör inte endast ytterligare förstärka tillväxten och minska balansbristerna i vår ekonomi. På ett par centrala områden skulle dessutom en avgörande vändning till det bättre kunna ske.

Det gäller för det första arbetslösheten, som för första gängen pä flera år bör kunna minska påtagligt. För det andra förutses en avsevärd uppgång av industrins investeringar, vilket också markerar ett trendbrott efter många år av kraftigt investeringsfall.

Ett samband är emellertid helt entydigt: den viktigaste faktorn bakom en fortsatt uppgång av produktion och sysselsättning är det fördelaktiga kostnads- och konkurrensläge som uppnätts. Och enda sättet att bibehålla denna stimulansfaktor är alt kostnads- och prisstegringen i Sverige hålls pä samma nivå som i våra viktigaste konkurrentländer under kommande år.

Det är mot den bakgrunden som regeringen för det andra steget i sin ekonomisk-politiska strategi satt kampen mot inflationen i centrum. 1 en rad avseenden är också förutsättningarna gynnsamma för att rejält ta ner inflationstakten. Inflationstrycket är lågt, både internationellt och i Sverige. Den finansiella obalansen i vår ekonomi minskar. Prissättningen på flera viktiga områden liksom den offentliga sektorns utgiftspolitik har redan anpassats till en lägre prisstegringstakt.

Samtidigt måste vi vara medvetna om att inflationen skall pressas ner i ett skede då industrikonjunkturen går uppåt, vinsterna stigit kraftigt och efterfrågan på arbetskraft ökar. En rad åtgärder har vidtagits för att förhindra att vinstuppgången slår över i en kostnadsuppdrivande löneutveckling.

Men samhällets insatser ensamma avgör inte hur stor inflationen blir. Det avgörs till slut av alla dem som i realiteten bestämmer kostnader och priser: företagen, arbetsmarknadens parter, de enskilda hushällen. Genom att sätta sina långsiktiga intressen före de kortsiktiga, genom att ta sin rimliga del av samhällsansvaret, kan alla dessa medverka till att kampen mot inflationen blir framgångsrik - och därmed också kampen mot arbetslösheten.

Näringslivet måste bidra genom att hålla nere sina priser och genom att så snabbt som möjligt omsätta sina vinster i ökade investeringar, produktion och sysselsättning. Arbetsmarknadens parter måste göra sin insats genom måttfulla löneuppgörelser. Det finns vid det här laget mänga års bittra erfarenheter av hur i kronor och ören stora lönehöjningar snabbt ätits upp av nya prisstegringar, som försämrat köpkraft och levnadsstandard och till slut också sysselsättningen. Därför borde avtalsrörelsen inriktas på att nå bästa möjliga förutsättningar för stigande reallöner till minsta möjliga kostnad för produktionen och sysselsättningen.

Den svenska nationen har i tidigare ekonomiskt svåra skeden visat sin förmåga att lösa problemen genom beslut som bygger på förnuftet och solidaritetens principer. Det borde vara möjligt att mobilisera dessa egenskaper även denna gäng.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 1 49

Sverige har nu möjligheten att ta ett avgörande steg pä vägen ut ur den ekonomiska krisen, bort från arbetslöshet och stagnation. Det ankommer på oss själva om vi förmår utnyttja den.

4    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga I

Prop. 1983/84:100    Bilagal 50

Särskilda frågor

1    Statliga kreditgarantier, m. m.

Statligt stöd har under senare är i ökande utsträckning lämnats i form av statliga garantier. De statliga garantiengagemangen har en betydande omfattning. Det finns därför skäl att i det följande lämna en relativt ingående redogörelse för denna verksamhet.

De statliga garantierna består i huvudsak av s. k. kreditgarantier. Dessa lämnas som säkerhet för län som tas upp på den reguljära kreditmarknaden. En delvis annan typ av garantiengagemang kännetecknas av att staten för vissa organ har tillskjutit en grundfond eller garantifond, som består av en av riksgäldsfullmäktige utfärdad garantiförbindelse. En sådan fond är den yttersta säkerheten för resp. organs upplåning. Statliga garantier används också i form av försäkringar som ufiöses om vissa villkor uppfylls. Exportkreditgarantisystemet är ett exempel på detta. Gemensamt för de statliga garantierna är att de inte i sig innebär utgifter för staten, men att staten kan drabbas av utgifter, som belastar statsbudgeten, om garantin måste infrias. Vidare kan stora statliga garantiengagemang påverka bedömningen av staten som låntagare och därmed påverka villkoren och kostnaderna för den statliga upplåningen.

Riksrevisionsverket (RRV) har regeringens uppdrag att följa verksamheten med statliga garantier och att två gånger per år lämna en redovisning av denna verksamhet. Som ett led i strävan mot en effektivare och mer ändamålsenlig hantering av statliga garantier genomför RRV f. n. en översyn av dessa frågor. I uppdraget ingår också att redovisa förslag till åtgärder.

Jag kommer nu att redovisa och kommentera verksamheten med statliga garantier per den 30 juni 1983. Redovisningen baseras på de uppgifter som RRV har lämnat. Liksom tidigare år tillämpas kassamässig redovisning.

Prop. 1983/84:100    Bilagal

51

I tabell 1 ges en översiktlig bild av förhållandena.

Tabell 1. Statliga kreditgarantier, m. m. per den 30 juni 1983

Milj. kr.

Garantier
utfärdade av	Den 30juni	1983		Budgetåret 1982/83
	Medgiven	Gjorda	Garan-	Utgif-	Inkoms-	Inkomster
	garantiram	garanti-	terad	ter p. g. a.	ter frän	p. g. a. återbe-
		utfäs-	kapital-	infriade	garanti-	talning av
		telser	skuld	garantier	avgifter	tidigare infriade garantier
Riksgäldskonloret	63 143	50876	50870	365	65	130
(varav grundfonds-
förbindelser)	(18 796)	(18 796)	(18796)	(-)	(-)	(-)
Exportkreditnämnden	50400	67 241	24433	800	261	185
Statens vattenfallsverk	7138	8661	7263	-	-	—
Lantbruksstyrelsen	3 865	3 651	3462	25	-	6
Statens industriverk	2 147	1870	1230	127	12	4
Statens delegation
f. rymdverksamhet	986	-	-.	-	-	-
Industrideparte-
mentet	650	—	-	—	-	-
Televerket	310	137	137	-	-	-
Luftfartsverket	203	200	200	-	-	-
Överstyrelsen för
ekonomiskt försvar	125	70	37	-	0	-
Övriga	379	272	245	7	-	0
Sunima	129346	132978	87 877	1324	338	325

De av riksdagen eller regeringen medgivna garantiramarna uppgick den 30 juni 1983 till sammanlagt 129,3 miljarder kr. Härav uppgick grundfondförbindelserna till 18,8 miljarder kr. Garantiramarna ökade under budgetåret 1982/83 med 14,9 miljarder kr. Ökningen bestod främst av vidgade ramar för garantier för varvsproduktion. Garantiramarna för statens vattenfallsverks engagemang i Forsmarks Kraftgrupp samt för Svenska Petroleum har också vidgats kraftigt.

Den 30juni 1983 uppgick garantiutfästelserna till 133,0 miljarder kr. Det är främst exportkreditgarantierna, för vilka utfästelse enligt gällande regler kan lämnas till belopp som överstiger de fastställda garantiramarna, samt riksgäldskontorets garantigivning, som svarar för skillnaden mellan garantiutfästelser och garantiramar. Att Vattenfallsverkets utfästelser för Forsmarks Kraftgrupp överstiger garantiramen förklaras av att ramen ursprungligen gavs i svenska kronor, medan utfästelser och garanterad kapitalskuld till stor del lämnats i utländska valutor och därmed påverkas av förändringar i valutakurserna.

Den garanterade kapitalskulden - det egentliga statliga åtagandet -uppgick den 30 juni 1983 till 87,9 miljarder kr. Betydande skillnader mellan garanterad kapitalskuld och gjorda garantiutfästelser fanns liksom tidigare år framför allt inom exportkreditgarantisystemet.

Tyngdpunkten i de statliga garantiengagemangen ligger i exportkredit

Prop. 1983/84:100    Bilaga 1

52

garantier och garantier för varvsproduktion (som faller inom riksgäldskontorets verksamhetsområde). Detta framgår av figur 1, där den garanterade kapitalskuldens fördelning på samhällsområden illustreras.

Figur I.    Garanterad kapitalskuld 1983-06-30 fördelad på samhällsområden

Milj. kr.

Energi

Jordbruk och fiske 3666 (4 %) Kommunikation 553 (1 %) Övrigt 789(1 %)

Internationell verksamhet 2 254 (3 %)

Bostad

Exportkredit-garantier

Industri exkl. varv

Varv

Under budgetåret 1982/83 ökade den garanterade kapitalskulden med 13,2 miljarder kr. Drygt 6,2 miljarder kr. av denna ökning beror enligt RRV:s redovisning på valutakursförändringar; till följd av bl.a. devalveringen hösten 1982 har värdet i svenska kronor av garantier som lämnats i utländsk valuta stigit. Detta gäller i särskilt hög grad varvsgarantier. De största ökningarna, exkl. effekter av ändrade valutakurser, faller på ex-porlkreditgarantierna, varvsgarantierna och på Vattenfallsverkets garantier till Forsmarks Kraftgrupp. Större ökningar kan också noteras beträffande lanlbruksgarantier, garantier till Svensk Kärnbränsleförsörjning AB samt till Stiftelsen Samhällsföretag.

Utgifterna till följd av infriade garantier uppgick under budgetåret 1982/ 83 till 1 324 milj. kr. Under motsvarande period var inkomsterna från garantiavgifter 338 milj. kr., medan återbetalningarna av tidigare infriade garantier uppgick till 325 milj. kr. Statens kassamässiga underskott för budgetåret 1982/83 uppgick således till 661 milj. kr. exkl. kostnader för att

Prop. 1983/84:100    Bilaga 1 53

administrera garantiverksamheten. Underskottet avsåg i huvudsak exportkreditgarantisystemet (354 milj. kr.), varvsgaranfierna (171 milj. kr.) och industrilänegarantisystemet (96 milj. kr.). För garantiverksamheten som helhet kan således även för budgetåret 1982/83 noteras ett kraftigt underskott.

Med utgångspunkt i principen att statliga garanfier inte skall innehålla något subventionselement tas numera i flertalet fall ut en garantiavgift pä nya garantier för att täcka förlustrisken och kostnaderna för administration, m.m. Bl.a. för att risken för förluster i princip uppstår sä snart en garanti har beviljats bör garantiavgifterna inbetalas i förskott. Jag har i dessa frågor samrätt med berörda statsråd, som avser att senare återkomma till regeringen med förslag om regler för garantiavgifter.

Det nuvarande statliga garantiengagemanget är relativt långsiktigt. Det framgår av den särskilda analys som RRV har gjort av omfattningen av garantiåtagandena under den framförliggande tioårsperioden, under antagande av att inga nya garantier beviljas. Enligt redovisningen kvarstår vid slutet av perioden en garanterad kapitalskuld om ca 30 miljarder kr. Härav utgör grundfondförbindelser och andra garantier utan fastställd förfallodag ca 23 miljarder kr. Den framtida garantiskuldens omfattning bestäms till stor del av vilken löptid som fastställs för de garantier som beviljas. Det är bl. a. mot denna bakgrund angeläget att så långt möjligt begränsa garantiernas löptid.

För att få en rättvisande bild av garantiverksamheten bör de inkomster och utgifter som den medför i princip bruttoredovisas. Jag kommer därför att senare i dag föreslå att ett nytt anslag tas upp på statsbudgetens utgiftssida under sjunde huvudtiteln. Anslaget skall belastas med utgifter för att infria sådana garantier för vilka utgifterna f. n. inte bruttoredovisas.

Jag övergår nu till att redovisa de förslag som regeringen under innevarande budgetår har lagt fram samt de förslag för budgetåret 1984/85 som berörda statsråd i dag kommer att lägga fram avseende ramar för statliga åtaganden i form av garantier. De förändringar av olika rambelopp som jag därvid kommer att behandla avser, om inte annat särskilt anges, ett ikraftträdande vid ingången av budgetåret 1984/85.

Inom utrikesdepartementets område föresläs att lån till personal inom biståndsförvaltningen som f. n. finansieras över statsbudgeten ersätts med län med statlig kreditgaranti. För budgetåret 1984/85 föreslås en garantiram av 5,5 milj. kr.

Inom försvarsdepartementets område föreslås en lånegaranti av 6,5 milj. kr. fill Stiftelsen Gällöfsta Kurscentrum för utbyggnad av förläggningslokaler.

Inom kommunikationsdepartementets område har i prop. 1983/84: 14 föreslagits att en garantiram för fartygsfinansiering om 35 milj. kr. ställs till Rederi AB Gotlands förfogande. Därutöver förutsätter avtalet med staten en garantiram för rörelsekrediter om sammanlagt 70 milj. kr. Dessa garan-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 1 54

tiramar ersätter nu gällande ram om 35 milj. kr. Statens järnvägar föresläs få rätt att inom en ram av 300 milj. kr. lämna borgen till ett dotterbolag som skall handha den busstrafik som f. n. sköts inom statens järnvägar.

Inom utbildningsdepartementets område kommer statsrådet Göransson att för nästa budgetär — i likhet med vad som gäller för innevarande budgetär - föreslå att årliga ramar om 2 milj. kr. resp. 1,5 milj. kr. skall gälla för län till nyetableringar av bokförlag resp. bokhandel.

Inom jordbruksdepartementets område föreslås att garantiramarna för jordbrukets, trädgårdsnäringens och rennäringens rationalisering för budgetåret 1984/85 fastställs till sammanlagt 457 milj. kr. Det innebär en minskning med ca 63 milj. kr. i förhällande till de garantiramar som gäller för innevarande budgetår. Garantiramarna för län till fiskenäringen föreslås bli oförändrade 23 milj. kr. Garantiramen för åtgärder som främjar fritidsfisket föresläs nästa budgetär bli 1 milj, kr., vilket är en minskning med 1 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Den ärliga garantiramen för lån till byggande av skogsvägar föreslås bli oförändrat, 11 milj. kr.

Inom bostadsdepartementets område föreslås i prop. 1983/84:90 att ett särskilt statsägt kreditaktiebolag för finansiering av statliga bostadslån inrättas fr. o. m. budgetåret 1985/86. Institutet föreslås bli tillfört en grundfond av 1 000 milj. kr., som lämnas i form av en statlig garanti.

Inom industridepartementets område föreslås att den årliga garantiramen för lån till företag i glesbygder och för lån till kommersiell service nästa är sätts till oförändrat 52 milj. kr. Vidare föresläs att borgensramen för vattenfallsverket höjs med 1877 milj. kr. Statsrådet Dahl har i prop. 1983/84:62 föreslagit att de tidigare möjligheterna till lån från oljeersättningsfonden för stöd för oljeersättande åtgärder ersätts med länegarantier. För detta ändamål föreslås en totalram av 915 milj. kr.

Inom övriga departements verksamhetsområden har inga förslag till ändring av garantiramar lagts fram under innevarande budgetär. Inte heller i budgetpropositionen föreslås att gällande garantiramar ändras eller att nya tillkommer.

Prop. 1983/84:100    Bilagal 55

De förslag till förändringar av ramarna för statligt garantiåtagande som jag här har redovisat sammanfattas i följande tabell.

Tabell 2. Föreslagna förändringar av ramar för statligt garantiåtagande fr. o. m. den 30 juni 1983 t. o. m. den 1 juli 1984

Milj. kr.

	Garantiram			Förändring
	1983-06-30	1983-07-01	1984-07-01	meiidn ivoj-ud-.u och 1984-07-01
Garantier för län till
personal inom biständs-
förvaltningen	-	-	5,5	+	5.5'
Garantier för län till
Stiftelsen Gällöfsta Kurs-
centrum	1,5	~	8,0	+	6,5
Garantiram för lån till Rederi
AB Gotland	35,0	35,0	105,0	+	70,0
Garantiram för SJ	-	-	300,0	+	300,0
Garantier för lån till föriag
och bokhandel	5,5	9,0	12,5	+	7,0'
Garantier för län till
jordbrukets rationalisering
m. m.	3 865,2	4 384.7	4841,7	+	976.5'
Garantier för lån till fis-
keföretag, etc.	65.8	90,4	114,0	+	48,2'
Övriga ramar för statligt
garantiåtagande	125197,9	125197,9	125 197,9		-
Garantier för län till byggande av
skogsvägar	18,8	29,8	40,8	+	22,0'
Garantier för län till företag i
glesbygd m. m.	116,1	168,1	220,1	+	104,0'
Garantier för lån för oljeersättande
åtgärder	-	-	915,0	+	915,0
Borgen för statens
vattenfallsverk	11638,0	11638,0	13515,0	+ 1877,0
Övriga ramar för statligt garanti-
åtagande	113 599.9	113 599,9	113 599.9		-
Summa	129345,8	129954,9	133677,5	+4331,7

' För dessa garantisystem fastställs garantiramar för vaije budgetår, s.k. ärliga ramar, inom vilka garantier får utfärdas oavsett omfattningen av tidigare åtaganden. De ökningstal som redovisas anger den maximala ökningen av garantiramarna utan att hänsyn tagits till att garantiåtagandena under loppet av budgetåret 1983/ 84 kommer att nedamorteras.

Om riksdagen bifaller regeringens förslag kommer således ramarna för statens garantiåtaganden att öka frän 129346 milj. kr. den 30juni 1983 med maximalt 4 332 milj. kr. till ingången av budgetåret 1984/85, dvs. till sammanlagt 133678 milj. kr.

Prop. 1983/84:100    Bilagal 56

2    Finansieringen av affärsverkens verksamhet

Statens järnvägar

Statens järnvägar (SJ) bedriver en omfattande busstrafik i landet. Omkring 90% av busstrafikens intäkter härrör från trafik som bedrivs enligt entreprenadavtal med främst de regionala trafikhuvudmännen. SJ arbetar här jämsides med privata, kommunala och övriga statliga trafikföretag.

Med den utveckling som skett sedan det regionala huvudmannaskapet tillkom, har det blivit allt mer väsentligt att SJ kan arbeta på villkor som är sä likartade övriga företag som möjligt.

Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare i dag att föreslå att den fortsatta anskaffningen och finansieringen av bussar till SJ, liksom anläggningar och inventarier i övrigt för busstrafiken, får göras av ett inom SJ f. n. vilande dotterbolag. Bolaget föreslås sedan leasa utrustningen till SJ på affärsmässiga villkor. Vidare föreslås att SJ får möjlighet att på samma sätt finansiera motorvagnar, annan spårbunden rullande materiel samt anläggningar och inventarier för trafik enligt avtal med länshuvudmännen. Därutöver föreslås vissa specialgodsvagnar m.m. få finansieras över bolaget.

Förslaget fill ändrad finansiering av bussanskaffningarna m.m. leder till en budgetavlastning i storleksordningen 75 milj. kr.

Postverket

Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare i dag att föreslå att postverket av sysselsättningsskäl i möjligaste mån forcerar sin byggnadsverksamhet över landet. Med hänsyn till detta föreslås att riksdagen för budgetåret 1984/85 medger undantag från gällande finansieringsprinciper och ger postverket möjlighet att finansiera investeringarna med i rörelsen tillgängliga medel. Belastningen på statsbudgeten avseende finansieringen av stora posthus kan på detta sätt reduceras avsevärt.

En arbetsgrupp inom regeringskansliet ser f. n. över hanteringen av de statliga betalningarna och den statliga uppbörden i postgirosystemet. Syftet med arbetet är att minska kostnaderna för de statliga betalningarna och skapa bättre ekonomiska förutsättningar för att kunna upprätthålla en rikstäckande postservice och betalningsförmedling. En avgörande förutsättning för detta är att staten utnyttjar sitt eget betalningsförmedlande institut. Gruppens arbete har vidare utvidgats till att även söka finna mer ändamålsenliga former för statens styrning av postverket innebärande att staten anger verkets huvuduppgifter, ekonomiska mål och servicemäl medan postverket självständigt får bestämma hur målen skall uppnäs.

Prop. 1983/84:100    Bilagal 57

Televerket

Innevarande budgetär anvisas över statsbudgeten ca I 800 milj. kr. i investeringsmedel till televerket, främst för investeringar i telenät och byggnader. Televerkskoncernens totala investeringar uppgår innevarande år till nära 5 000 milj. kr. Det är sålunda endast en mindre del av investeringarna som f. n. finansieras över statsbudgeten. Vid budgeteringen av investeringarna över statsbudgeten har under senare är gällt att avskrivningarna under ett budgetår i princip skall uppgå till samma belopp som investeringarna. Någon belastning pä statsbudgeten har därför i princip inte uppkommit.

Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare i dag att anmäla att televerkskoncernen bör ges mer rationella finansieringsförutsättningar och få möjlighet att enligt regler som statsmakterna årligen fastställer ta upp lån på den allmänna kreditmarknaden - dels i televerkets namn, dels genom bolag i teleinvestgruppen. Förslaget innebär i princip att investeringar i telenätet inkl. lokallinjenätet i första hand självfinansieras av televerket upp till en nivå som motsvaras av avskrivningar beräknade pä anläggningstillgångarnas återanskaffningsvärden. Resterande finansieringsbehov bör televerket fä täcka med ytterligare självfinansiering och/ eller genom län pä den allmänna kreditmarknaden. Teleinvestgruppens eget lånebehov förutsätts täckas genom upplåning i bolagens regi.

Den föreslagna ordningen innebär att behovet att anvisa medel över statsbudgeten bortfaller med motsvarande nivåsänkning som följd. De åtgärder som föreslås innebär vidare en ärlig budgetförstärkning om ca 300 milj. kr. jämfört med det gamla systemet. Denna förstärkning har beaktats i riksrevisionsverkets inkomstberäkningar för budgetåret 1984/85.

Televerkets behov av rörelsemedel täcks f. n. genom rörliga krediter i riksgäldskontoret. Belastningen beräknas vid utgången av budgetåret 1983/ 84 uppgå till drygt 2000 milj. kr. Även detta behov föresläs framdeles täckas genom lån på kreditmarknaden. De rörliga krediterna kommer därmed successivt att avvecklas undet budgetåret 1984/85, vilket minskar riksgäldskontorets upplåningsbehov och har en positiv engängseffekt på statsbudgeten. Till sammanhanget hör att chefen för kommunikationsdepartementet senare denna dag i sin anmälan med förslag till tilläggsbudget II till statsbudgeten för innevarande budgetär kommer att föreslå att televerket redan nu får möjlighet att låna överskottsmedel frän Teleinvest AB för sitt rörelsemedelsbehov.

Den föreslagna finansieringsformen för televerkskoncernen innebär att län får tas upp på den allmänna kreditmarknaden dels i televerkets namn, dels genom bolag i teleinvestgruppen. För televerkets del innebär detta att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att ta upp lån och att denna lånerätt delegeras fill televerket. Televerkets upplåning motiveras främst av den snabba tekniska utvecklingen inom teleområdet med åtföljande investeringsbehov. I rådande statsfinansiella läge skulle det vara svårt att

Prop. 1983/84:100    Bilagal 58

finna utrymme för dessa investeringar med den nuvarande finansieringsformen. Motsvarande behov av att låna upp medel i eget namn finns f. n. inte för övriga affärsverk. Regeringen avser därför inte att lägga fram liknande förslag för dessa. Den förändrade finansieringsformen innebär inte någon förändring av riksgäldskontorets uppgifter enligt regeringsformen och lagen (1982: 1158) om riksgäldskontoret att ta upp och förvalta län för staten.

De närmare formerna för upplåningen inom televerket och relationerna till riksgäldskontoret och riksbanken kommer att behandlas i en arbetsgrupp med företrädare för regeringskansliet och berörda parter under våren 1984. Det bör ankomma på regeringen att besluta om de praktiska arrangemangen kring låneverksamheten.

3    Statlig långivning

Som anmäldes i förra årets finansplan (prop. 1982/83: 100 bil. 1) bedrivs en översyn av den statliga långivningen. En av riktlinjerna för översynen är att villkoren för statliga lån så långt möjligt skall anpassas till de villkor som gäller på lånemarknaden i övrigt. Bl.a. mot denna bakgrund har regeringen genom förordning föreskrivit att för vissa särskilt angivna låneformer skall tas ut uppläggningsavgifter och aviseringsavgifter. Enligt min mening bör sädana avgifter i fortsättningen tas ut i ökad utsträckning för att bl.a. bidra till att täcka administrationskostnaderna för långivningen. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag i denna fråga.

Ett ytteriigare inslag i översynen av den statliga långivningen är den förstudie avseende hanteringen av lån och vissa bidrag som RRV fått i uppdrag att genomföra.

Förstudien, som har utförts i samarbete med kammarkollegiet och statskontoret, avrapporterades i september 1983. Med utgångspunkt i riksredovisningen för budgetåret 1982/83 samt i RRV:s studie ges i följande sammanställning några nyckeltal avseende låneverksamhet som finansieras över statsbudgeten.

Lånefordran 30 juni 1983 (1982/83) 103,1 miljarder kr.

Utlåning budgetåret 1982/83 13,0 miljarder kr.

Ränteinkomster budgetåret 1982/83 8,3 miljarder kr.

Amorteringar budgetåret 1982/83 3,0 miljarder kr.

Avskrivningar (inkl. s. k. avskrivningslån) 1.5 miljarder kr.

Antal utestående lån 1,9 miljoner

Antal låneformer 124 st.

Antal läneadministrativa myndigheter 15 st.

Prop. 1983/84:100    Bilagal 59

Ränteinkomsterna motsvarar 8.4 % av genomsnittlig länefordran under budgetåret. Som jämförelse kan nämnas att den genomsnittliga statsskuldräntan under budgetåret 1982/83 uppgick till 13,3%. Om studiemedel, vilka med hänsyn till villkoren inte är jämförbara med övrig utlåning, exkluderas motsvarar ränteinkomsterna 10,6% av genomsnittlig fordran.

RRV har i förstudien lämnat vissa förslag angående inriktningen av en eventuell fortsatt översyn av den statliga långivningen. Då det gäller lån på i princip marknadsmässiga villkor bör enligt verket övervägas vilka lån som kan anskaffas genom att långivningen i stället kan ske via den reguljära kreditmarknaden samt vilka lån som kan ersättas med kreditgarantier. Vidare anförs då det gäller lån med subvention att det bör övervägas om det är möjligt att ersätta dessa med lån på den reguljära kreditmarknaden kombinerat med bidrag över statsbudgeten.

Förslagen ligger i linje med den strävan som har präglat de av mig redovisade förslagen vad gäller finansieringen av televerkets verksamhet och de statliga bostadslänen.

Med anledning av förstudien ämnar jag föreslå regeringen att RRV får i uppdrag att göra en översyn av långivning som finansieras över statsbudgeten. Denna översyn bör dock inte omfatta statliga bostadslån och studiemedel. Utgångspunkten för översynen bör i huvudsak vara de av RRV föreslagna riktlinjerna. Vidare bör beaktas det som motiverat tillkomsten av olika statliga lån samt de förändringar härvidlag som kan ha inträffat sedan lånen infördes. I översynen bör vidare ingå att ytteriigare belysa möjligheterna att förbättra redovisningen av låneverksamheten. Inom ramen för översynen bör också närmare studeras möjligheterna att förbättra underlaget vid beslut om statligt stöd till främst näringsidkare genom att den stödsökande till sin ansökan fogar uppgifter om eventuell förekomst av andra statliga stöd resp. eftersläpning vad avser inbetalning av skatter och avgifter.

Statskontoret har inom ramen för förstudien i en separat studie undersökt de administrationskostnader för stödhantering som uppkommer efter det att beslut fattats. Studien visar att variationen vad gäller kostnad per utestående ärende är mycket stor. Det förhållandet att olika låneformer varierar i komplexitet förklarar sannolikt en del av skillnaderna. Vidare är resultatet behäftat med en ganska betydande osäkerhet. Enligt min mening tyder dock mycket pä att volymen på myndigheternas stödverksamhet, förekomsten av ADB-stöd samt stödverksamhetens andel av den totala verksamheten i hög grad bestämmer nivån på kostnaderna per stödärende. En automatiserad och centraliserad hantering av ärendena efter beslut om lån eller garanti, skulle därför kunna ge betydande besparingar. I samband härmed bör det också vara möjligt att erhålla en förbättrad kassahällning. Det är min avsikt att senare återkomma med förslag till regeringen om fortsatt översyn även vad gäller administrationen av statliga stöd.

Prop. 1983/84:100    Bilaga I 60

4    Vissa frågor inom redovisnings- och revisionsområdet

Den ekonomiska styrningen av myndigheterna sker dels genom generella bestämmelser som återfinns i främst ett antal förordningar, dels genom myndighetsspecifika bestämmelser främst i regleringsbreven. Det övergripande syftet med bestämmelserna är att i ekonomiska termer styra och följa verksamhetens inriktning och omfattning.

För att den ekonomiska styrningen av myndigheterna skall kunna fungera tillfredsställande erfordras att en återkoppling sker till den instans som har det yttersta ansvaret för de ekonomiska styrimpulserna. Denna återkoppling bör gälla dels det redovisade ekonomiska utfallet, dels de resultat som kontrollen av redovisningens tillföriitlighet ger. Återkopplingen är enligt min mening f. n. i vissa hänseenden bristfällig. Ett exempel härpå är att årsbokslut som myndigheterna upprättar samt revisionsberättelser m. m. som revisionskontoren upprättar inte tillställs regeringen. För affärsverken gäller särskilda bestämmeler.

Jag avser att inom kort föreslå regeringen att ge riksrevisionsverket (RRV) i uppdrag att se över dessa frågor och lämna förslag till åtgärder i syfte att få till stånd en förbättrad återföring av information vad gäller den ekonomiska styrningen av myndigheterna.

Inom ramen för detta uppdrag kan det enligt min mening även vara lämpligt att belysa frågan om ekonomisk styrning och återkoppling av verksamheter som inte bedrivs i myndighetsform, men som direkt eller indirekt har staten som ägare eller för sin finansiering är till väsentlig del beroende av statliga beslut. Jag avser därför att föreslå regeringen att ge RRV i uppdrag att genomföra en kartläggning av verksamheten som är av den karaktär som jag har angivit samt redovisa vilka bestämmelser rörande redovisning och revision som f. n. gäller för dessa.

Riksdagen (FiU 1983/84: 10, rskr 3) har framfört att det synes lämpligt att kommittén för utredning av statliga myndigheters ledning genom till-läggsdirektiv ges i uppdrag att utarbeta förslag i vissa av riksdagen aktualiserade frågor. Dessa avser riksdagens revisorers insyn i de statliga aktiebolagen och stiftelserna. Översynen bör enligt riksdagen även omfatta RRV:s befogenheter. Resultatet av utredningsarbetet bör föreläggas riksdagen.

Riksdagens revisorer har vid sin granskning av Operan bl.a. tagit upp frågan om revisionens uppgifter inom Operan. Kulturutskottet (KrU 1983/ 84: 10) har vid sin behandling av granskningsrapporten bl.a. anfört att vad som förevarit i ärendet ger regeringen anledning att närmare pröva om det är motiverat att ålägga Operans revisorer några särskilda uppgifter utöver dem som följer av bestämmelserna i bl.a. aktiebolagslagen. Man har särskilt pekat pä riksdagens självklara behov av en revision som tar hänsyn även till statens intresse av ett riktigt utnyttjande av statsbidraget.

Prop. 1983/84:100    Bilagal 61

Enligt min mening bör den av mig aviserade kartläggningen avseende ekonomisk styrning m. m. av verksamheter som bedrivs i annan form än myndighetsform utgöra en god grund för den fortsatta beredningen av bl. a. de frågor som riksdagen har aktualiserat.

5    Vissa extraordinära budgeteffekter

Under de senaste åren har pågätt ett rationaliseringsarbete i fråga om såväl den statliga kassahållningen som den statliga fondhanteringen. Detta arbete har utmynnat i förslag som i flera fall lett till att engångseffekter uppkommit på statsbudgeten när förslagen realiseras. Även andra åtgärder har vidtagits som inneburit att statsbudgetens underskott engångsvis reducerats. Det är naturligt att denna typ av effekter uppträder och att de kan komma att uppgå till stora belopp under de är som åtgärder vidtas för att förbättra den statliga kassahållningen. Denna typ av åtgärder får ofta en bestående positiv inverkan på statsfinanserna via minskade ärliga utgifter för statsskuldräntorna. Det är emellertid viktigt att särskilja de engångseffekter som därvid uppkommer, sä att statsbudgetens underliggande utveckling inte undanskyms. Engångseffekter på budgetens inkomstsida har givetvis uppkommit i varierande grad under lång tid. Jag avser här att göra en kort genomgång av de extraordinära budgeteffekter som har uppstått till följd av åtgärder som har vidtagits under senare år.

Betydande budgeteffekt hade omläggningen av importmoms budgetåret 1982/83. En mer systemafisk genomgäng av kassahållningsrutinerna i syfte att uppnå effektiviseringar inleddes våren 1982. Beslut fattades om alt förkorta kreditfiderna för inbetalning av skatt på bensin, olja och fasta bränslen. Vidare beslutades alt samma mervärdeskatteregler skulle gälla för råolja som för bensin och eldningsolja. 1 samband därmed tillkallade den dåvarande regeringen skattekreditutredningen, för att se över de kredittider som ges vid skatteuppbö.'-d - i första hand avseende de indirekta skatterna.

Skattekreditutredningen, som avgivit tvä betänkanden, avslutade sitt arbete sommaren 1983. I enlighet med utredningens förslag i första delbetänkandet har beslut fattats om förkortade kredittider för skatt på tobak, vin, sprit-, malt- och läskedrycker frän den 1 januari 1984. Pä grund av remissinstansernas invändning mot utredningens förslag om en förkortning av betalningsperioden för mervärdeskatten gjorde jag då bedömningen att frågan borde beredas vidare innan slutlig ställning togs till en sådan åtgärd. Regeringen har i november i är i en proposition (prop. 1983/84:71) om ändrade förfaranderegler föreslagit förändrade kredittider för ett drygt tiotal punktskatter och vissa energiskatter i enlighet med utredningens slutbetänkande. Flera av förslagen leder till statsfinansiella konsekvenser först budgeräret 1985/86. Vissa ränteeffekter uppstår dock redan efter den Ijuli 1984.

Prop. 1983/84:100    Bilagal 62

Regeringen har i en proposition (prop. 1983/84:75) om konkurrensneutral redovisning av mervärdeskatt föreslagit att den s. k. kontantmetoden för redovisning av mervärdeskatt avskaffas och att en generell övergäng sker till den s.k. faktureringsmetoden frän den 1 mars 1984. Åtgärderna baseras pä förslag från mervärdeskatteutredningen. I samband med att de nya reglerna får genomslag uppstår vissa tillfälliga inkomstförstärkningar på statsbudgeten. Riksdagen har godtagit förslagen.

De åtgärder som jag hittills har redogjort för berör samtliga den indirekta beskattningen. Genom de ändrade bestämmelserna uppnås en betydligt större enhetlighet i uppbördsregler för olika skatteslag.

I regeringskansliet pågår ett arbete som syftar till att åstadkomma en samordnad och månatlig uppbörd av källskatt och socialavgifter. Förändringen avses träda i kraft den 1 januari 1985. De engångseffekter pä statsbudgeten som uppkommer som en följd av detta förslag har jag beaktat i min beräkning av tillkommande utgiftsbehov, netto, för budgetåret 1984/85.

Utredningen angående översyn av den statliga fondförvaltningen har lagt fram de tre delbetänkandena (SOU 1982: 12) Statlig fondförvaltning m.m.,(SOU 1982:62) Avveckling av statliga fonder samt (SOU 1983:66) Svenska kyrkans fond.

Med anledning av utredningens första delbetänkande förelades riksdagen förslag om avveckling av ett flertal statliga fonder (prop. 1981/82:213, FiU 1982/83: II, rskr 31). Förslaget innebar alt tillgångarna på ett flertal fonder realiserades och tillfördes statsbudgeten samtidigt som utgifter pä fonderna ersattes av utgiftsanslag på statsbudgeten. Även statsrådet Dahl har, bl. a. mot bakgrund av utredningens förslag, föreslagit att vissa fonder pä energiområdet knyts till budgeten.

I sitt andra delbetänkande lade utredningen fram förslag till avveckling av ytterligare ett antal fonder. Betänkandet har remissbehandlats och jag avser att senare återkomma till denna fråga. I sitt tredje delbetänkande — Svenska kyrkans fond — har utredningen lagt fram förslag till en placeringsmodell för de av pastoraten förvaltade prästlönefonderna. Delbetänkandet remissbehandlas f. n.

De åtgärder som jag nu lämnat en redogörelse för avser ett flertal olika områden. De beloppsmässigt största effekterna ligger på budgetens inkomstsida. En exakt beräkning av effekterna av de åtgärder som redan genomförts eller planeras är svära att göra, eftersom de i vissa fall knappast kan skiljas från de mer reguljära förändringarna av inkomsterna. Totalt kan effekterna beräknas till ca 5,9 miljarder kr. för budgetåret 1982/ 83, 7,7 miljarder kr. för budgetåret 1983/84 och 11,3 miljarder kr. för budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100    Bilagal

63

6   Statsbudgeten budgetåren 1983/84 och 1984/85

6.1 Utvecklingen av statsbudgetens inkomster

Innan jag redovisar mitt förslag till statsbudget för budgetåren 1983/84 och 1984/85 vill jag kort kommentera inkomstutvecklingen för budgetåren 1982/83 till 1984/85. Som framgår av tabell 3 beräknas inkomstökningen mellan budgetåren 1982/83 och 1983/84 komma att uppgå till ca 26,3 miljarder kr., och till 6,5 miljarder kr. mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85.

Tabell 3. Statsinkomsternas utveckling budgetåren 1982/83-1984/85

Miljarder kr.

	Absolut	nivä		Förändri	ing till
	1982/83	1983/84	1984/85	1983/84	1984/85
Inkomstskatt Socialavgifter Mervärdeskatt Övriga skatter på varor och tjänster m. m. Övriga inkomster Summa inkomster	39,5 36,0 45,4 35,2 35,2 191,3	44,4 48,7 48,3 38,9 37,3 217,6	43,1 48,8 53,1 39,8 39.3 224,1	+ 4,9 + 12,7 + 2,9 + 3,7 + 2,1 +26,3	-1,3 +0,1 + 4,8 +0,9 + 2,0 +6,5

Vid givna skattesatser beror statsinkomsternas utveckling på längre sikt av tillväxten i ekonomin. En av den ekonomiska tillväxten genererad ökning av lönesumman påverkar i första hand inkomsterna från inkomstskatt och lagstadgade socialavgifter. Tillväxt och reallöneutveckling har en avgörande betydelse för den privata konsumtionens utveckling, vilken i sin tur påverkar inkomsterna från mervärdeskatt och andra indirekta skatter.

På kort sikt kan emellertid inkomstutvecklingen som denna redovisas på statsbudgeten, inte enbart förklaras av lönesummans och den privata konsumtionens utveckling, eftersom dels vissa inkomster omförs till fonder m. m. utanför statsbudgeten dels vissa utgifter på inkomsttitlarna reducerar bruttoinkomstutvecklingen. Jämförelsen över åren försväras av att omföringarna sker med tidsmässiga förskjutningar vad avser in- och utbetalning. I tabell 4 redovisas såväl de bruttoinkomster som de utgifter som bokförs på statsbudgetens inkomstsida. Mellan budgetåren 1982/83 och 1983/84 stiger bruttoinkomsterna med ca 11,3% samtidigt som utgifterna endast stiger med ca 9,1 %. Detta innebär att nettoinkomsterna som redovisas på statsbudgeten ökar markant mellan dessa budgetär. En motsvarande jämförelse mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85 visar däremot att utgifterna stiger snabbare än bruttoinkomsterna, vilket får till följd att nettoinkomsterna som redovisas pä statsbudgeten endast ökar med 3%..

Prop. 1983/84:100    Bilagal 64

Tabell 4. BruUoredovisning av statsbudgetens inkomstsida budgetåren 1982/83— 1984/85

Miljarder kr.

	1982/83		1983/84		1984/85
Inkomstskatt	39,5		44.4		43,1
därav
inkomster	151,8		166,6		172,9
utgifter	112,2		122,1		129,8
Socialavgifter	36.0		48.6		48,8
därav
inkomster	102,0		117,7		122,2
utgifter	66,0		69,1		73.5
Mervärdeskatt	45.4		48.3		53.1
därav
inkomster	75,9		84,9		92,8
utgifter	30,5		36,6		39.7
Övriga inkomster	70,4		76.3		79,1
därav
inkomster	74,2		80,3		83,2
utgifter	3,8		4,0		4,1
Summa nettoinkomster
på statsbudgeten	191,3		217,6		224,1
Procentuell utveckling.
bruttoinkomster		+ 11,3		+4.8
Procentuell utveckling.
utgifter		+ 9.1		+6.6
Procentuell utveckling.
nettoinkomster		+ 13,7		+3,0

Jag övergår nu till att kommentera utvecklingen för skilda inkomstslag.

Pä inkomstbeskattningens område har ett flertal förändringar ägt rum, vilka trots marginalskattesänkningarna sammantaget leder till ökad inbetalning av preliminär skatt från fysiska personer. Den skärpta förmögenhetsbeskattningen vid 1984 års taxering beräknas öka fyllnadsinbetalningarna våren 1984. Även den från är 1983 införda hyreshusavgiften registreras i den allmänna skatteuppbörden. Dessa två skatter omförs sedan under budgetåret 1984/85 till andra inkomstslag på statsbudgeten. Dessa omfö-ringar samt utbetalningen av kommunalskattemedel leder till att inkomsterna från fysiska personer, som dessa redovisas på statsbudgeten, sjunker mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85. De i jämförelse med tidigare år lägre lönesummeökningarna för åren 1984 och 1985 som ligger till grund för beräkningen innebär nämligen att de preliminära skatteinbetalningarna understiger de utbetalningar och omföringar som sker.

1 motsatt riktning verkar den högre vinstnivån i företagssektorn som gör att skatteinkomsterna från juridiska personer markant ökar mellan åren.

Den kraftiga inkomstutvecklingen för inkomstslaget lagstadgade socialavgifter mellan budgetåren 1982/83 och 1983/84 förklaras till stor del av att vidare avsättningar till sjukförsäkringsfonden inte görs efter budgetåret 1982/83 samt av den förändring av affärsverkens inbetalning av socialavgifter som infördes fr. o. m. budgetåret 1983/84. Sammantaget innebär dessa två faktorer att statsbudgeten förstärks med knappt 5 miljarder kr.

Prop. 1983/84:100    Bilagal 65

budgetåret 1983/84. Vidare innebär den frän den 1 januari 1983 införda allmänna löneavgiften att inkomsterna ökar med ca 5 miljarder kr. budgetåret 1983/84 jämfört med budgetåret 1982/83.

Mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85 redovisas i stort sett oförändrade inkomster från socialavgifterna. Detta förklaras till en del av att den tillfälliga extra höjningen av den allmänna löneavgiften under andra hälften av år 1983 endast får en inkomsteffekt på budgetåret 1983/84. Att inkomsterna mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85 i stort sett är oförändrade beror dessutom på att de extraordinära inkomstförstärkningarna för budgetåret 1983/84 förrycker den underliggande utvecklingstakten som långsiktigt följer lönesummans utveckling över åren.

Inkomsterna från mervärdeskatt styrs av gällande skattesats och värdet av den privata konsumtionen. Den 1 januari 1983 höjdes mervärdeskatten från tidigare 17,7% till 19% av beskattningsvärdet. Vid en jämförelse mellan budgetåren av inkomsterna frän mervärdeskatt måste beaktas att effekten av denna skattehöjning endast var ca 1,5 miljard kr. budgetåret 1982/83 jämfört med ca 4,2 miljarder kr. budgetåret 1983/84. Vid beräkning av inkomsterna från mervärdeskatt för budgetåren 1982/83 och 1983/84 har inkomsterna reducerats med det invesieringsavdrag som gällde t.o. m. år 1983. Inkomsterna för budgetåret 1984/85 reduceras inte med något dylikt avdrag, varför inkomsterna av denna anledning stiger med drygt 1,5 miljard kr. jämfört med budgetåret 1983/84.

Vid bedömningen av inkomstutvecklingen mellan budgetåren måste även beaktas de regelförändringar som beslutats och föreslagits. Frän den 1 juli 1982 inträder rätten till avdrag för ingående mervärdeskatt först när tullverkets tullräkning mottas av den skattskyldige. Denna förändring innebär att mervärdeskatteinkomsterna engångsvis för budgetåret 1982/83 höjdes med ca 1,5 miljarder kr. Förslaget om konkurrensneutral redovisning av mervärdeskatt (prop. 1983/84:75) innebär att inkomsterna ökar med ca 0,3 miljard kr. budgetåret 1983/84 och med uppskattningsvis 1,2 miljarder kr. budgetåret 1984/85. Även dessa förändringar innebär tillfälliga förstärkningar av statsbudgeten.

För en närmare genomgäng av de olika inkomstslagen och vilka faktorer som lett fram till nuvarande beräkning av inkomsterna på statsbudgeten hänvisar jag till riksrevisionsverkets skrivelser av den 9 december 1983 resp. den 13 december 1983 (se bil. 1.3 och 1.2) och de avvikelser från verkets beräkningar som jag redovisar i det följande.

Jag kommer först alt kortfattat redovisa mina kalkyler för innevarande budgetår för att därefter utförligt redogöra för mina beräkningar avseende budgetåret 1984/85.

5    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga I

Prop. 1983/84:100    Bilagal 66

6.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1983/84

Riksrevisionsverket (RRV) beräknar statsinkomsterna för innevarande budgetår till totalt 217601 milj. kr. Verket beräknar utgifterna fill 301437 milj. kr. och följaktligen budgetunderskottet till 83836 milj. kr.

Inkomsterna

Vid en beräkning av statsinkomsternas utveckling är de antaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället av stor betydelse. RRV:s beräkningar grundas på antagandet att lönesumman mellan åren 1981 och 1982 ökade med 6,0%. Mellan åren 1982 och 1983 antas lönesumman öka med 8,2% samt med 6,5% mellan åren 1983 och 1984. År 1985 har verket satt ökningen till 5,5%, vilket endast påverkar budgetåret 1984/85. Vad avser den genomsnittliga prisutvecklingen mellan åren räknar riksrevisionsverket med en ökning med 5,5% mellanåren 1983-1984 samt med 4% mellan åren 1984-1985.

Den av mig i det tidigare anförda löne- och prisutvecklingen åren 1983 och 1984 ansluter sig i stort till de beräkningsförutsättningar RRV grundat sina kalkyler på. För år 1985 har jag inte gjort några beräkningar av utvecklingen av lönesumma och priser. Jag utgår därför kalkylmässigt från de av verket använda antagandena.

Jag har dock justerat verkets inkomstberäkning pä några punkter som sammantaget medför en minskning med 422 milj. kr. för budgetåret 1984/ 85. Jag återkommer till en närmare redovisning av dessa justeringar vid min genomgäng av inkomsterna för budgetåret 1984/85.

Utgifterna

RRV har i sin beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1983/84 beräknat de totala utgifterna till 301 437 milj. kr. Därvid har verket beaktat förslag till anslag pä tilläggsbudget om tillhopa 3 131 milj. kr. samt beslut om utnyttjande av finansfullmakten om totalt 532 milj. kr. Riksdagen har mot bakgrund av dessa förslag hitintills anvisat medel på tilläggsbudget I om sammanlagt 3094 milj. kr. I prognosen har medtagits 4000 milj. kr. för tillkommande utgiftsbehov, netto.

Senare denna dag kommer att föreslås anslag på tilläggsbudget 11 om sammanlagt 499 milj. kr. Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare denna dag pä tilläggsbudget II även att framlägga förslag om att riksdagen bemyndigar regeringen att medge televerket att låna överskottsmedel från Teleinvest AB. Detta beräknas medföra en minskad belastning av rörliga krediter om 300 milj. kr. innevarande budgetår.

Jag vill i detta sammanhang påpeka vissa förändrade belastningar även på förslagsanslag. 1 RRV:s beräkning upptas utgifterna för bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan till 144 milj. kr. Från chefen för utbildningsdepartementet har jag inhämtat att dessa utgifter torde uppgå till ett 106 milj. kr. högre belopp.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 1 67

Inom arbetsmarknadsdepartementets område har regeringen utnyttjat finansfullmakten för insatser för att stimulera reparations- och underhållsarbeten inom den kommunala sektorn. Dessa ökade insatser innebär budgetåret 1983/84 ökade utgifter om ca 130 milj. kr. jämfört med verkets beräkning.

Inom industridepartementets verksamhetsområde har statsrådet Dahl meddelat att utgifterna för investeringar inom energiområdet och stöd för upphandling inom energiområdet kan förväntas bli 370 milj. kr. lägre budgetåret 1983/84 än vad som RRV beräknat.

Jag har även under hand erfarit att utgifterna för statsskuldräntor innevarande budgetär torde komma att bli 2 miljarder kr. högre än det belopp som beräknats i riksrevisionsverkets beräkningar till följd av bl.a. ökade kostnader för utlandslån.

Totalt beräknar jag utgifterna budgetåret 1983/84 till ett belopp som är 2065 milj. kr. högre än RRV:s beräkning.

Dessa belopp skall läggas till de totala utgifterna som RRV beräknar. Jag räknar dock med att posten Tillkommande utgiftsbehov, netto nu kan räknas ned till följd av bl.a. att utgifterna på tilläggsbudget II lagts till utgifterna i övrigt. Således beräknar jag nu tillkommande utgiftsbehov, netto till 3 miljarder kr.

Jag är medveten om att denna beräkning dels är behäftad med icke oväsentliga osäkerheter, dels avser kassamässig belastning. Det senare innebär att anvisade anslag kan visa sig bli större än ovannämnda belopp, vilket dock - under i övrigt lika förutsättningar - motverkas av en uppbyggnad av anslagsbehållningar. I övrigt har jag intet att erinra mot verkets prognos.

Tabell 5. Statsutgifterna budgetåret	1983/84
Milj. kr.
	1983/84
	Statsbudget	RRV	Föredraganden
Utgiftsanslag	290387	292 4Q5	292994
Finansfullmaklsut-
nyttjande	-	532	662
Beräknad merbelastning
pä förslagsanslag	-	2292	4 398
Förändringar i an-
slagsbehållningar	3000	1407	1037
Ändrad disposition av
rörliga krediter	1 500	711	411
Beräknat tillkommande
utgiftsbehov, netto	6000	4 000	3 000
Summa statsutgifter	300887	301437	302 502

Prop. 1983/84:100    Bilaga 1 68

6.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1984/85

Inkomster

I riksrevisionsverkets beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1984/85 har verket tagit hänsyn till beslut eller förslag om förändringar som lagts fram av regeringen i propositioner offentliggjorda före den 1 december 1983. Efter detta datum har ytterligare propositioner lagts fram. Därtill kommer vissa riksdagsbeslut som verket inte kunnat ta hänsyn till. Jag ämnar i det följande redogöra för de justeringar av verkets beräkningar som jag funnit vara nödvändiga. I den mån det inte närmare angivits vilket budgetår förändringen avser, gäller denna för nästkommande budgetär.

I proposition om nya förfaranderegler för punktskatter och prisregleringsavgifter (1983/84:71) föresläs förkortade kredittider för ett flertal punktskatter. Förslaget innebär att skattekredittiden fastställs till 40 dagar vad avser särskild varuskatt, dryckesförpackningsavgift, jörsäljningsskatt på motorfordon, kassettskatt, videoskatt, reseskatt och skatt på annonser och reklam. För spelskatt och lotterivinstskatt föreslås att skattekredittiden sätts till 55 resp. 25 dagar. Sammantaget innebär förslaget till förkortade kredittider att inkomsterna engångsvis ökar med 144 milj. kr. för budgetåret 1984/85 utöver vad verket beaktat i sin beräkning. I propositionen föreslås även att kredittiden för energiskatten på elkraft förkortas. Med hänsyn till förekommande variationer i skattekreditens längd och med beaktande av den osäkerhet som en kalkyl av den engängsvisa förstärkningen är förknippad med har jag beräkningsmässigt valt att på nuvarande stadium inte tillföra budgetens inkomstsida någon effekt härav.

I propositionen föresläs även förkortade kredittider vad avser bensinskatt, energiskatt på bensin och andra bränslen samt för den särskilda avgiften för oljeprodukter, m. m. Den positiva engångseffekten av dessa förslag berör dock statsbudgeten först under budgetåret 1985/86.

I riksrevisionsverkets beräkning har kalkylerna av räntor på bostadslån och räntor på energisparlån grundats på en bostadsläneränta om 13%. Regeringen har den 15 december 1983 beslutat att denna räntesats skall uppgå till 11,75% för år 1984. Jagjusterar mot denna bakgrund ned verkets beräkningar på dessa inkomsttitlar med tillhopa 850 milj. kr. budgetåret 1984/85.

För postverket räknar jag - efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet - upp inkomsterna under inkomsttiteln Poslens avskrivningar med 250 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Denna extra avskrivning har vidtagits i syfte att stärka statsbudgeten. Jag räknar vidare upp inkomsterna under inkomsttiteln övriga inkomster av statens verksamhet på grund av trafiksäkerhetsverkets extra inleverans om 60 milj. kr.

RRV har beräknat inkomsterna på inkomsttiteln avgifter vid köttbesiktning till 33,4 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100    Bilagal

69

Verksamheten med köttbesiktning bruttoredovisas f. n. över statsbudgeten. Medel motsvarande i princip de inkomster som inflyter på inkomsttiteln budgeteras på nionde huvudtitelns anslag Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier. Jordbruksministern kommer senare denna dag föreslå att avgiftsmedlen tillställs köttbesiktningsorgani-sationen direkt och att nämnda utgiftsanslag görs om fill ett s.k. 1000-kronorsanslag. Det innebär samfidigt att berörd inkomsttitel bör upphöra, varför jag räknar ner RRV:s beräkning av dessa inkomster med 33,4 milj. kr.

Till följd av de nya och ökade avgiftsuttag som jag senare denna dag avser att föreslå inom tullverkets verksamhetsområde kommer inkomsterna från vissa avgifter från tullverket att redovisas under en separat inkomsttitel. På denna inkomsttitel - benämnd avgifter vid tullverket - har räknats in en del av de avgifter som tidigare låg under inkomsttiteln tullmedel.

Riksrevisionsverkets beräkningar i övrigt föranleder inte någon erinran frän min eller andra berörda statsråds sida. Totalt innebär de av oss förordade avvikelserna frän verkets beräkningar en nedjustering av inkomsterna för budgetåret 1984/85 med ca 422 milj. kr. Jag beräknar statsbudgetens inkomster för budgetåret 1983/84 till ca 217601 milj. kr. och för budgetåret 1984/85 till ca 224114 milj. kr. Jag har låtit upprätta en tabell som sammanfattar avvikelserna från verkets beräkningar (tabell 6).

Tabell 6. Justering av riksrevisionsverkets beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåren 1983/84 och 1984/85

I 000-tal kr.

		1983/84		1984/85
		RRV:s	Förändring	RRV:s	Förändring
		beräkning	enligt föredraganden	beräkning	enligt föredraganden
Föredragandens justeringar:
1144	Lotterivinstskatt			1055 000	+  10000
1422	Särskilda varuskatter			774 000	+ 55 000
1423	Försäljningsskatt pä
	motorfordon			885 000	+ 25000
1432	Kassettskatt			55000	+    6000
1433	Skatt på videobandspelare			85000	+    7000
1451	Reseskatt			137000	+  15 000
1452	Skatt på annonser och reklam			386000	+ 21000
1454	Skatt på spel			95000	+    5000
1471	Tullmedel			1870000	-    9000
2811	Övriga inkomster av statens	verk-
	samhet			400000	+ 60000
2526	Avgifter vid köttbesiktning			33 450	- 33450
2332	Ränteinkomster på län
	för bostadsbyggande			8 736000	-800000
2351	Räntor på energispariän			511000	- 50000
2540	Avgifter vid tullverket			-	+  16000
5111	Postverkets avskrivningar			117000	+ 250000
Summa förändringar enligt
föredraganden					-422450
Summa inkomster		217600856		224536492

Prop. 1983/84:100    Bilaga 1 70

Avslutningsvis vill jag redovisa några förslag till förändringar i uppställningen av budgetens inkomster (tabell 7).

Tabell 7. Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster

1984/85

Inkomsttitel Förslag

1342    Skatt pä värdepapper Ny inkomsttitel

1431     Särskild avgift för oljeprodukter, m. m. Namnändring

2324    Räntor pä televerkets statslän Ny inkomsttitel

2517    Registerhållningsavgift Namnändring

2526    Avgifter vid köttbesiktning Upphör

2532    Utsökningsavgifter Namnändring

2537 Miljöskyddsavgift Ny inkomsttitel

2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och

handelsgödsel Ny inkomsttitel

2539 Täktavgift Ny inkomsttitel

2540 Avgifter vid tullverket Ny inkomsttitel

2362 Ränteinkomster på medel avsatta till civila tjänstepensioner Upphör

2363 Ränteinkomster på medel avsatta till militära pensioner Upphör

2364 Ränteinkomster på medel avsatta till allmänna familjepensioner Upphör

2365 Ränteinkomster pä medel avsatta vid statens pensionsanstalt Upphör

2366 Ränteinkomster pä medel avsatta till pensioner

för vissa av riksdagens verk Upphör

5112    Televerkets avskrivningar Upphör

Utgifterna

Utgångspunkten för beräkningen av statsbudgetens utgifter under ett budgetår är främst de utgiftsanslag riksdagen anvisat eller regeringen begärt. För att få en rättvisande budgetbelastning måste därutöver beaktas förändring i anslagsbehållningar. Vissa myndigheter och bolag har beviljats rörliga krediter hos riksgäldskontoret. Ändringar av ianspräktagna kreditbelopp påverkar statsbudgetens utgifter.

I syfte att få en sä långt möjligt rättvisande bild av den slutliga belastningen pä statsbudgeten beräknas på statsbudgetens utgiftssida även medel för beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. I första hand gäller det merutgifter som beräknas till följd av planerade propositioner, beslut om utnyttjande av finansfullmakten m.m. I förekommande fall beaktas även förändringar som kan förutses påverka budgetens inkomstsida.

För budgetåret 1984/85 uppgår förslagen för statsbudgetens utgiftsanslag till 291929 mil], kr.

En beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling är behäftad med icke oväsentliga osäkerheter. En av orsakerna härtill är det sätt varpå medel beräknats under posten beräknat fillkommande utgiftsbehov, netto. Denna post avser beräknad kassamässig belastning. Det senare innebär att anvisade anslag kan visa sig bli större än vad som kassamässigt reserverats under denna post, vilket - under i övrigt lika förutsättningar - leder till att

Prop. 1983/84:100    Bilagal 71

beräkningarna av förändringarna i anslagsbehållningarna bör justeras. Min nuvarande bedömning av anslagsbehållningarnas utveckling under budgetåret 1984/85 utgår frän nu angivna premisser.

Mot bakgrund av de av mig i det tidigare anförda bedömningarna av den kassamässiga belastningen på reservationsanslag, har jag ävenledes reviderat den av verket beräknade förbrukningen av anslagsbehållningar innevarande budgetär.

För innevarande budgetår är min bedömning att de totala reservationsmedelsbehållningarna minskar för att uppgå till ca 23,6 miljarder kr. vid ingången av budgetåret 1984/85. Av detta belopp återfinns ca 4,9 miljarder kr. inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, ca 3,2 miljarder kr. inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde, ca

1.5 miljarder kr. inom bostadsdepartementets verksamhetsområde och ca

7.5 miljarder kr. inom industridepartementets verksamhetsområde. Jag har för att närmare belysa utvecklingen av anslagsbehållningarna under senare budgetär låtit upprätta en tabell. Jag har valt att koncentrera redovisningen till vissa utvalda departement, där utvecklingen av anslagsbehållningen spelar en särskilt stor roll.

Tabell 8. Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1980/81—1983/84

Miljarder kr.

Huvudtitel	1980/81	1981/82	1982/83	1983/84
	Utfall	Utfall	Utfall	Ber. utfall
Kommunikationsdepartementet	3,13	3,38	5,31	4.93
(förändring under budgetåret)	(-0.40)	( + 0,25)	(+1,93)	(-0.38)
Arbetsmarknadsdepartementet	1,60	3.31	3,55	3.18
(förändring under budgetåret)	(-0,26)	(+1,71)	(+0,24)	(-0,37)
Bostadsdepartementet	3.02	1,15	0.95	1.46
(förändring under budgetåret)	(-0,46)	(-1.87)	(-0.20)	(+0,51)
Industridepartementet	7,36	6,11	7.80	7,59
(förändring under budgetåret)	.   (+0,35),	(-1,25)	(+1,69)	(-0.21)
Övriga huvudtitlar	4,88	5,73	7,00	6,41
(förändring under budgetaret)	(+0.40)	(+0.85)	(+1.27)	(-0,59)
Summa	19,99	19,68	24,61	23,57
(förändring under budgetåret)	(-0.36)	(-0,31)	(+4,93)	(-1.04)

Jag räknar för budgetåret 1984/85 med en fortsatt nedgång i anslagsbehållningarna. Efter samråd med chefen för kommunikafionsdepartementet räknar jag med att anslagsbehållningarna inom departementets verksamhetsområde kommer att minska med 500 milj. kr. budgetåret 1984/85. Även inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde räknar jag, efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet, med att anslagsbehållningarna kommer att minska. Minskningen beräknar jag till 500 milj. kr. budgetåret 1984/85. Inom industridepartementets verksamhetsområde finner jag, efter samråd med chefen för industridepartementet samt med statsråden Roine Carlsson och Dahl, att anslagsbehållningarna kan beräknas minska med 1000 milj. kr. Även inom bostadsdepartementets verk-

Prop. 1983/84:100    Bilagal 72

samhetsområde räknar jag med en minskning av anslagsbehållningarna. Efter samråd med chefen för bostadsdepartementet räknar jag med en minskning av anslagsbehållningarna med 500 milj. kr.

För övriga huvudtitlar har jag. efter samråd med berörda statsråd, vid en sammanvägd bedömning inte funnit anledning att nu räkna med minskade anslagsbehållningar under budgetåret 1984/85.

Tabell 9. Beräknad förändring av anslagsbehållningarna under budgetåret 1984/85

Miljarder kr.

Huvudtitel	Beräknad anslagsbehållning 1984-07-01	Beräknad förändring 1984-07-01-1985-07-01
Kommunikationsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Bostadsdepartementet Industridepartementet Övriga departement Summa	4,93 3,18 1.46 7,59 6.41 23,57	-0.5 -0,5 -0.5 -1,0 0,0 -2,5

Sammanlagt räknar jag således med att 2500 milj. kr. av anslagsbehållningarna kommer att förbrukas under budgetåret 1984/85 (tabell 9). Dessa beräkningar beaktar det nyss nämnda förhällandet att bedömningarna av de medel som kommer att krävas för tillkommande utgiftsbehov, netto, såväl under innevarande som nästkommande budgetär avser kassamässig belastning.

Budgetutfallet, och därmed statens upplåningsbehov, påverkas även av förändringar i disposition av rörliga krediter hos riksgäldskontoret. Sädana krediter har enligt riksdagens beslut ställts till förfogande för vissa myndigheter och bolag. Under budgetåret 1983/84 beräknas dispositionen av rörliga krediter enligt riksrevisionsverket öka med 711 milj. kr. Som jag fidigare anfört är min bedömning att dispositionen bör upptas med ett 300 milj. kr. lägre belopp än vad verket beräknat.

För nästkommande budgetär brukar en schablonmässigt beräknad ökning av den rörliga krediten om 500 milj. kr. tas upp i förslaget till statsbudget. Enligt vad jag har erfarit torde exportkreditnämnden och statens vattenfallsverk komma att öka utnyttjandet av beviljade rörliga krediter. Den ändrade finansieringen av televerkets verksamhet, som jag berört i det föregående kommer att föranleda televerket att återbetala utestående lånemedel i form av röriig kredit. Vid utgången av budgetåret 1984/85 räknar jag med att denna återbetalning slutförts, vilket torde motsvara en minskad belastning på den rörliga krediten om ca 2 100 milj. kr. detta budgetår. Sammantaget räknar jag med en minskning av utnyttjandet av den röriiga krediten om 500 milj. kr.

Redan budgetförslaget bör i största möjliga utsträckning visa den totala budgetbelastningen som kan väntas under budgetåren i fråga. Jag har tidigare redogjort för den budgetbelastning som kan beräknas uppkomma

Prop. 1983/84:100    Bilagal 73

för budgetåret 1984/85 till följd av föreslagna utgiftsanslag, förändringar i anslagsbehållningar och ändrad disposition av rörliga krediter. Jag avser nu att behandla den ytterligare budgetbelastning som kan tillkomma under nästa budgetär. Denna belastning beaktas under posten Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto på statsbudgeten.

Normalt måste under löpande budgetår anvisas medel på tilläggsbudget för vissa ändamål utöver vad som anvisats i statsbudgeten. Detta sker främst i samlingspropositioner om anslag m.m. på tilläggsbudget l-III. Härutöver räknar jag med att ytterligare belastning kommer att uppstå på statsbudgeten, främst till följd av särskilda propositioner som planeras föreläggas riksdagen senare under vårriksdagen och där motsvarande anslag i budgetpropositionen upptagits med endast beräknade belopp, ofta på oförändrad nivå. Därutöver torde vissa reserver behöva avsättas för eventuella åtgärder inom bl. a. arbetsmarknadsdepartementets område.

Som jag tidigare anfört kommer förslag till en samordning av uppbörden av inkomstskatt och arbetsgivaravgifter att föreläggas riksdagen under våren. För budgetåret 1984/85 kommer, som jag tidigare redovisat vid min genomgång av det aktuella budgetläget, att bokslutsmässigt uppträda en statsfinansiell effekt härav.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört, anser jag att posten Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto bör beräknas till 5 miljarder kr.

Den snabbast växande utgiftsposten på budgeten utgörs av räntor på statsskulden. Riksgäldskontoret beräknar att de för budgetåret 1983/84 resp. 1984/85 kommer att uppgå till 60,9 resp. 65 miljarder kr. Den av riksgäldskontoret gjorda beräkningen baseras pä ett underskott i statens budget om ca 90 miljarder kr, såväl för innevarande budgetår som för budgetåret 1984/85. Statsskuldräntorna ökar avsevärt långsammare mellan budgetåren 1983/84-1984/85 än mellan budgetåren 1982/83-1983/84. Skillnaden betingas som jag tidigare anfört av ett flertal faktorer bl. a. devalveringen och introduktionen av nya låneinstrument.

Vid min beräkning av inkomster och utgifter på statsbudgeten har jag funnit att underskotten torde komma att uppgå fill lägre belopp såväl för innevarande som nästkommande budgetär.

Som jag tidigare nämnt påverkas det kassamässiga budgetsaldot av vissa extraordinära åtgärder. Vissa av dessa, som t. ex. den samordnade skatteuppbörden samt televerkets återbetalning av den rörliga krediten, torde emellertid endast i begränsad utsträckning påverka statens ränteutgifter redan budgetåret 1984/85. Då beräkningar av statsskuldräntorna är behäftade med stor osäkerhet, bl.a. med avseende på statsskuldens placering och valutakursutveckling, finner jag sammantaget ingen anledning att gå ifrån riksgäldskontorets beräkning för budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100    Bilagal

74

Tabell 10. Statsutgifterna för budgetåret 1984/85

Milj. kr.

1984/85

Förslag till statsbudget

Utgiftsanslag                  297 929

Förändring i anslagsbehållningar 2 500

Ändrad disposition av rörliga krediter -500

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto 5000

Summa statsutgifter 304929

6.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1983/84 och 1984/85

Med hänvisning till min redovisning i det föregående beräknar jag utfallet av statsbudgetens inkomster och utgifter för innevarande budgetår och förslaget till statsbudget för budgetåret 1984/85 på det sätt som framgår av tabellerna 10 och II.

Tabell II- -Statsbudgeten för budgetåren 1983/84 och 1984/85

Miljarder kr.

1983/84 Beräknat utfall

enligt RRV

enligt föredraganden

1984/85 Förslag till statsbudget

Förändring

1983/84-

1984/85

Inkomster Utgifter Saldo

217.6 301,4 -83,8

217.6 302.5 -84,9

224,1 304,9 -80,8

• +6,5 + 2,4 +4,1

Sammanfattningsvis innebär min tidigare redogörelse att underskottet i statsbudgeten för innevarande budgetår kan beräknas uppgå till 84,9 miljarder kr. För budgetåret 1984/85 beräknar jag att statsinkomsterna ökar med 6,5 och statsutgifterna med 2,4 miljarder kr. Underskottet i statsbudgeten för budgetåret 1984/85 blir därmed 80.8 miljarder kr.

Prop. 1983/84:100    Bilagal

75

o o

o

0

o o c o o o

O

O o o

8 o

o

1

1

1

O

1

8 o

1

1

1

8 o

o o o

O O O

»o oo

oo o

(1 ■/-I

i

ri 00 00

oo > o

o

5 ri

o ri

o oo

O

2

o

g

oo

o r-

r- o

00

r-

0 00

in

1

~

00

00

r-

(]

f*

in

<;

«o

o ri

ZI

U'!

c     o

c     o

o     o

c     o

o     o

o     o

o     o

o     c

'/-I              I/-,

r-l        I

C

r; u u c

—'       «       ni

C

u -c  E

I-

OJ

;: .. -  u

au —

5 «i

o  o

S  "

C    O

O    O

O    00

r-  r-

r O

—   Tf

On ri

E

u .2;

c u u  E

Ed Q.

O.   00

O)    c

■a ■£

OJ   u

c   c

OJ   It

E  E

w    Q.

H  c

o

(U 'S

t: =3

o- c

.S  E

Jj       i! w

c 1) E <u

03 Q. Cl IJ U  "O

OB

' -a

ort  T3

'■  S!

o 3  ;-C   :0

■■a 1— Di O

(/;   -j ..i

t; E

b e

1>    (U    o»    ._    CA   *-

ta  rt

Q. O. 1) <u ■o  T3

5 o.

-y; -o i:  w CO € S I .>

< 03 i U Cii

c/5 i E D 1

2  o

o  o

o  o

r-i   ..

O    m

os  Tf

Tf   VD

>0  OO

..   i!

■~ .E a

■5 = "

.    OJ       i-

-■C  X3     O

>-,   wi       t-

-    OXj        

"i,   c:   z,

ill

■c- rt

;: Ml

o

j; C rt  '. -

«3

n

E E

3

C/5

t	o<;
8 o	o o o
o	o
Vi OO	os
o oo	TT o '<1

01 BD ■O

UD ■C

a

JS

		.				rt
		OJ				E
		E rt t/!	E o • T3			E 3 C/5
		J	C
		1)	011		a>
		>	(L>		"cln
		'75 n	-a ort t/1	ort	B o
		rt	u	>	c
		t/)	£	rt	rt
		>	>	M	aa
		rt	a	C	'
		w	u	'_S	E
L'		1) t/1		a
5;	u	E	E	Xl	>,
		o	o	u	j:<:
■i	rt c/5	c	c	«i -rt < in:

■X3

3 C/5

Prop. 1983/84:100    Bilagal 76

Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas som bilagor:

Preliminär nationalbudget l984{Bitaga l.l).

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning (Bilaga 1.2).

Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1983/84 (Bilaga 1.3).

Vissa tabeller rörande den statsfinansiella utvecklingen m.m. (Bilaga 1.4).

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår riksdagen att

1. godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som jag har förordat i det föregående,

2. godkänna de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som jag har förordat i det föregående,

3. för budgetåret 1984/85, i avvaktan på slutliga förslag i kompletteringspropositionen och i enlighet med vad jag har förordat i det föregående,

a) beräkna statsbudgetens inkomster,

b) beräkna förändringar i anslagsbehållningar,

c) beräkna förändringar i dispositionen av rörliga krediter,

d)  beräkna beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto,

4.  bemyndiga regeringen att för televerkets verksamhet ta upp län
pä den allmänna kreditmarknaden,

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört beträffande

5. statliga kreditgarantier m. m.,

6. finansieringen av affärsverkens verksamhet,

7. statlig långivning,

8. vissa frågor inom redovisnings- och revisionsområdet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 1 77

Innehållsförteckning

Finansplanen

1  Den ekonomisk-politiska strategin  .......................................................... ....... I

1.1   Bakgrunden ........................................................................................ ....... 1

1.2 Omläggningen av den ekonomiska politiken  ..................................... 2

1.3 Krispolitikens andra steg   ................................................................. 4

2  Den ekonomiska politikens inriktning  ..................................................... ....... 7

2.1 Stabiliseringspolitiken  ....................................................................... ....... 7

2.2 Sysselsättnings- och fördelningspolitiken   ........................................ ...... 15

3  Utsikter för 1984....................................................................................... ..... 20

3.1 Internationellt .................................................................................... ..... 20

3.2 Den svenska ekonomin 1984   ........................................................... ..... 22

4  Budgetpolitiken.......................................................................................... ..... 28

4.1 Budgetpolitikens inriktning   .,............................................................ ..... 28

4.2 Budgetförslaget för budgetåret 1984/85   ........................................... ..... 28

4.3 De ekonomiska sambanden mellan stat och kommun  ....................... 36

4.4 Den konsoliderade offentliga sektorn ................................................. 38

4.5 Budgetpolitiken i ett längre perspektiv   ............................................ ..... 40

5  Avslutning   ............................................................................................... 47

Särskilda frågor

1 Statliga kreditgarantier, m.m....................................................................... 50

2 Finansieringen av affärsverkens verksamhet  ............................................ 56

3 Statlig långivning ........................................................................................ 58

4 Vissa frågor inom redovisnings- och revisionsområdet   ........................... 60

5 Vissa extraordinära budgeteffekter   .......................................................... 61

6 Statsbudgeten budgetåren 1983/84 och 1984/85   ..................................... 63

6.1 Utvecklingen av statsbudgetens inkomster . ...................................... 63

6.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1983/84  66

6.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1984/85  68

6.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1983/84 och 1984/85   _______ __ 74

Hemställan  .................................................................................................... 76

Prop. 1983/84:100    Bilaga 1 78

Tabellförteckning

Finansplanen

1 Finansiering av budgetunderskottet 1982-1984   ....................................... 15

2 Försörjningsbalans 1982- 1984   ................................................................ 26

3 Handels- och bytesbalans 1982-1984   ...................................................... 27

4 Statsutgifterna efter ändamål budgetåren 1983/84 och 1984/85   _______ _ 31

5 Statsbudgetens utveckling budgetåren 1982/83-1984/85............................ 35

6 Budgetsaido för budgetåren 1982/83-1984/85   ......................................... 36

7 Den offentliga sektorns finansiella sparande 1981-1984   ......................... ... 39

Särskilda frågor

1 Statliga kreditgarantier, m. m. per den 30 juni 1983.................................     51

2 Föreslagna förändringar av ramar för statligt garantiåtagande

fr. o. m. den 30 juni 1983 t.o. m. den Ijuli 1984    ..................................     55

3 Statsinkomsternas utveckling budgetåren 1982/83-1984/85   .....    63

4 Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomstsida budgetåren 1982/83-1984/85                 64

5 Statsutgifterna budgetåret 1983/84   ........................................................     67

6 Justering av riksrevisionsverkets beräkningar av statsbudgetens inkomster budgetåren 1983/84 och 1984/8.5                       69

7 Förslag till förändringar i uppställningen av statsbudgetens inkomster 1984/85                  70

8 Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren 1980/81-1983/84    ... "         71

9 Beräknad förändring av anslagsbehållningarna under budgetåret 1984/85.     72

10 Statsutgifterna för budgetåret 1984/85   ..................................................     74

11 Statsbudgeten för budgetåren 1983/84 och 1984/85   ..............................      74

12 Förslag till statsbudget för budgetåret 1984/85  ......................................      75

Diagram- och figurförteckning

Diagram

1 Avkastningen i tillverkningsindustrin på eget och totalt kapital samt avkastningen på finansiella tillgångar 1970-1984                  10

2 Vinstandelar i tillverkningsindustrin i Sverige och i 6 större OECD-länder 1967-1984          11

3 Budgetunderskottet åren 1970-1984 (procent av BNP) ............................     34

4 Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande åren 1970-1984 (procent av BNP)           40

Figur

1 Garanterad kapitalskuld 1983-06-30 fördelad på samhällsområden       52

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

Bilaga 1.1

Preliminär nationalbudget för 1984

Prop. 1983/84: lOO

Bilaga 1.1 Preliminär nationalbudget

Bilaga 1.1

PRELIMINÄR NATIONALBUDGET 1984'

Inledning

Den preliminära nationalbudgeten för 1984 som härmed läggs fram är utarbetad inom finansdepartementet och konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material från fackdepartement och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrädet hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för de bedömningar som görs i nationalbudgeten.

Nationalbudgeten består av två delar. I den första delen, kapitel 1, sammanfattar finansdepartementet det ekonomiska läget och konjunkturutsikterna. Den ändra delen, kapitel 2-10, behandlar utvecklingen inom olika områden mera i detalj. I appendix till kapitel 1 redovisas arbetsfördelningen mellan finansdepartementet och konjunkturinstitutet.

Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1984 vilar på finansdepartementet, där arbetet med nationalbudgeten letts av statssekreteraren Erik Åsbrink och departementsrådet Lars Mathlein.

' Kalkylerna avslutades för finansdepanementets del den 22 december 1983. 1    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr. 100. Bilaga 1.1

Prop. 1983/84:100 2

I    Sammanfattande översikt' 1.1 Internationell utveckling

Den internationella lågkonjunkturen nådde sin botten mot slutet av 1982. Därefter har den ekonomiska aktiviteten i industriländerna stigit. Den avtagande inflationstakten har förstärkt realinkomsterna, vilket i kombination med en neddragning av sparandet har stärkt konsumtionsefterfrågan. Samtidigt har lagercykeln vänt och bostadsbyggandet ökat.

I Förenta staterna utgör dessutom kombinationen av en expansiv finanspolitik och lättnader i penningpolitiken en viktig förklaring till den kraftiga återhämtning som noterats där. BNP-tillväxten uppgick under andra halvåret 1983 till ungefär 7% i årstakt. I Japan har tillväxten, främst till följd av en kraftig exporttillväxt, hållits uppe på en relativt god nivä. I Västeuropa har aktiviteten emellertid dämpats av den åtstramande finanspolitik som förts i bl. a. Förbundsrepubliken Tyskland och Frankrike.

De flesta bedömare förefaller vara överens om att återhämtningen i OECD-området kommer att fortsätta under 1984. Samtidigt står det klart att de relativt stora skillnader i uppgångens styrka som hittills kunnat noteras mellan olika delar av OECD-omrädet kommer att bestå. En uppgång kan även väntas i länderomrädena utanför OECD, men där är tillväxtutsikterna betydligt osäkrare. Det gäller bl. a. utvecklingen i mänga skuldtyngda, icke oljeproducerande u-länder.

Som närmare utvecklas i länderavsnitten i kapitel 2 finns det mycket som talar för att den ekonomiska aktiviteten i Förenta staterna kommer att bli fortsatt stark under 1984. Tillväxten mellan 1983 och 1984 väntas uppgå till närmare 5%.

För OECD-Europa förutses en tillväxt om 1 3/4%. Den inhemska efterfrågan väntas förbli svag till följd av den fortsatt strama ekonomiska politik som förutses i flertalet länder. För Frankrike och flera mindre länder kan tillväxten helt komma att utebli under 1984.

OECD-ländernas samlade bruttonationalprodukt väntas öka med 3 1/2% 1984. Världshandeln förutses öka med ca 5 %.

Riktpriset på råolja kan förväntas ligga kvar vid nivån 29 dollar per fat under 1984. Priserna för andra råvaror väntas öka något snabbare än den genomsnittliga inflationen. Denna prisökning för t. ex. flera viktiga metaller sker emellertid frän en mycket låg nivå. Sammantaget torde de internationella prisstegringarna bli mycket måttliga. För OECD-området väntas en genomsnittlig prisökning pä drygt 5%.

' 1 detta kapitel redovisas finansdepartementets bedömning av den ekonomiska utvecklingen. I kapitel 2-10 behandlas utvecklingen inom olika områden mera i detalj. Arbetsfördelningen mellan finansdepartementet och konjunkturinstitutet framgår av appendix till detta kapitel.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget 3

Mot bakgrund av den måttliga tillväxt som förutses väntas antalet arbetslösa i Västeuropa fortsätter att öka. I Förenta staterna väntas arbetsmarknadsläget förbättras ytterligare. Antalet arbetslösa i hela OECD-området förutses 1984 uppgå till drygt 30 miljoner personer.

För att den förutsedda återhämtningen skall bli självbärande in över 1985 krävs att en investeringsuppgång gradvis tar över den privata konsumtionens och lageromslagets roll som främsta drivkrafter i konjunkturuppgången. Utsikterna för en dylik utveckling är emellertid osäkra. Visserligen har näringslivets vinster förbättrats, men den efterfrågetillväxt som prognostiseras för många länder kan vara för svag för att stimulera företagen att bygga ut kapaciteten.

De spänningar som finns i det internationella betalningssystemet och tendenserna till ökad protektionism är faktorer som kan dämpa den inledda återhämtningen.

Vad gäller utvecklingen i Förenta staterna är bedömningen osäker, främst vad gäller återhämtningens varaktighet. Ett fortsatt stort och växande budgetunderskott, höga realräntor och en fortsatt hög dollarkurs är faktorer som kan medföra att uppgången förlorar i styrka och att inflationen tar fart igen.

1.2 Utvecklingen i Sverige

Sedan hösten 1981 har den svenska kronan devalverats med ca 25%. Mot den bakgrunden kan det vara motiverat att särskih uppmärksamma utvecklingen av utrikeshandeln och industrisektorn.

Utrikeshandeln

Vändningen i den internationella konjunkturen medförde en uppgång i handeln med såväl industriprodukter som råvaror.

De grundläggande faktorerna bakom utvecklingen av exporten av bearbetade varor är marknadstillväxten samt utvecklingen av de relativa exportpriserna och de därmed sammanhängande förändringarna i marknadsandelarna.

Marknadstillväxten för svensk export av bearbetade varor, som svarar för drygt 3/4 av den totala varuexporten, var påfallande hög under första halvåret 1983. Kraftiga efterfrägeökningar noterades dä i för svensk export viktiga avnämarländer, bl.a. i Förbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien och Danmark. För helåret 1983 uppgick marknadstillväxten i OECD-området till 5 1/2%. Beroende pä en mycket svag utveckling i mänga länder utanför OECD kom emellertid den totala marknadstillväxten för svenska bearbetade varor att stanna vid 3 % för 1983. Totalt ökade exporten av bearbetade varor med drygt 7%. Ökningen till OECD-området uppgick till drygt 13%.

Prop. 1983/84:100 4

I september 1981 och i oktober 1982 devalverades den svenska kronan med 10 resp. 16%. Från augusti 1981 till utgången av 1983 beräknas de svenska relativa exportpriserna för bearbetade varor ha sänkts med ca 10%. Av den totala devalveringen har således 2/5 använts till relativprissänkningar och 3/5 till prishöjningar i svenska kronor föranledda av dels ökningar av vinstmarginalerna, dels de till följd av devalveringarna inträffade kostnadsökningarna pä importerade insatsvaror.

För 1983 beräknas de svenska marknadsandelsvinsterna inom OECD-området till 7 1/2%. Detta är omkring 2 procentenheter mer än vad de sammanlagda relativprissänkningarna under perioden 1981 -1983 med ledning av tidigare kända samband kunde beräknas ge.' Ett flertal faktorer kan ha bidragit till dessa oväntat stora marknadsandelsvinster. Varusam-mansättningen i den svenska exporten har uppenbarligen inverkat gynnsamt pä marknadsandelsutvecklingen. Sålunda kan en stor del av andelsökningen föras tillbaka på den svenska personbilsexporten. De höjda vinstmarginalerna har vidare givit företagen ökade resurser för att dels expandera på nya marknader, dels vidga sitt varusortiment med nya produkter och produkter som tidigare varit olönsamma att marknadsföra. Sådana faktorer har sannolikt ej helt fångats upp av de tillämpade priselas-ticiteterna. Positiva andelseffekter kan också ha uppnåtts genom det i Sverige relativt omvärlden svaga efterfrågeläget, vilket bidragit till en intensifiering av företagens försäljningsansträngningar pä exportmarknaden. Exportföretagens lager var dessutom välfyllda, varför de svenska exportörerna i högre grad än sina utländska konkurrenter kunde möta den stigande efterfrågan genom snabba leveranser från lager.

Den internationella återhämtningen under första halvåret 1983 initierades bl. a. av en uppbyggnad av råvarulagren. Denna utveckling i kombination med den till följd av devalveringen förbättrade konkurrenskraften fick ett direkt genomslag pä den svenska rävaruexporten som ökade med drygt 17% mellan andra halvåret 1982 och första halvåret 1983. De kraftigaste ökningarna noterades för järnmalm, petroleumprodukter och pappersmassa. Till följd av att lageruppbyggnaden upphörde andra halvåret 1983 och att ett stigande antal företag nått fullt kapacitetsutnyttjande sjönk råvaruexportens tillväxttakt mellan första och andra halvåret 1983. För helåret 1983 beräknades exportökningen till drygt 22%, vilket innebär kraftiga ökningar i marknadsandelarna även för rävaruexportörerna.

Fartygsexporten fluktuerade starkt under 1983. Mellan andra halvåret 1982 och första halvåret 1983 fördubblades sålunda leveranserna för att sedan i de't närmaste halveras under andra halvåret.

Den totala varuexporten ökade med drygt 11 1/2% i volym 1983. Export-

' Beräkningen utgår från en av konjunkturinstitutet uppskattad priselasticitet om totalt 1,4%, dvs. en relativprissänkning om 1 % leder på 3 års sikt till en marknadsandelsvinst på 1,4%.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 5

ökningen för bearbetade varor svarade härvidlag för 5 1/2 procentenheter, medan exportökningen av petroleumprodukter, fartyg och övriga i-ävaror svarade för 1 3/4, 1 1/2 resp. 3 procentenheter. Priserna för den totala varuexporten ökade med 12 1/3%.

Den internationella handeln med såväl industriprodukter som råvaror bedöms öka även 1984. Marknadstillväxten för svenska bearbetade varor förutses uppgå till 5 % i OECD-området och till inte fullt 3 % i länderomrädena utanför OECD. Den totala marknadstillväxten beräknas därmed uppgå till 4 1/2%.'

En timkostnadsökning på 6% i kombination med en antagen produktivitetstillväxt om 5% beräknas ge de svenska exportörerna av bearbetade varor möjligheter att sänka sina relativpriser under loppet av 1984. Genom den uppgång som inträffade mot slutet av 1983 blir dock relativpriserna oförändrade mellan helåren 1983 och 1984. Såväl de utländska konkurrenterna som de svenska exportörerna beräknas under dessa förutsättningar höja sina priser med drygt 4%.

De eftersläpande effekterna av relativprisändringarna under perioden 1982-1984 bedöms leda till marknadsandelsvinster 1984 på totalt 3%. Exporten av bearbetade varor skulle därmed kunna öka med 7 1/2% 1984.

Till följd av bl.a. att lageruppbyggnaden utomlands väntas bli mer dämpad under 1984 än under 1983 och delvis även av kapacitetsskäl förutses den svenska rävaruexporten få ett jämförelsevis dämpat förlopp. Totalt beräknas rävaruexporten öka med drygt 3%. Råvarupriserna bedöms öka med 6 ä 7% 1984, vilket är en avsevärd uppbromsning av prisökningstakten jämfört med 1982 och 1983.

Den totala varuexporten exkl. fartyg beräknas öka med 6 1/2% 1984. En förväntad halvering av fartygsleveranserna 1984 i jämförelse med 1983 drar emellertid ned exportvolymen med 2 1/3 procentenheter. Den totala varuexporten skulle därmed öka med 4 1/4% 1984. De genomsnitfliga exportpriserna har bedömts öka med 5%."

Enligt preliminära beräkningar ökade den totala varuimporten med 1 1/4% i volym 1983. Ökningen är så gott som helt hänförlig till importen av råvaror, som svarade för 1 procentenhet av den totala uppgången. Importen av bearbetade varor, som utgör 2/3 av den totala varuimporten, ökade således endast obetydligt.

Den ökade införseln av råvaror kan till stor del tillskrivas en stigande import av råolja, som beror på att den kraftiga exportökningen av petroleumprodukter föranlett en produktionsökning i svenska raffinaderier.

' Konjunkturinstitutet har i sin exportprognos utgått från bedömningen att marknadstillväxten blir drygt 4% (kap. 3).

 Konjunkturinstitutet räknar här med en relativ prisökning på 3/4%. ■" Mot bakgrund av de ovan nämnda antagandena är konjunkturinstitutets prognos 6 1/2%. ■* Konjunkturinstitutets prognos är här 3 1/2% resp. 5 1/2%.

Prop. 1983/84:100 6

Den svaga ökningen av importen av bearbetade varor förklaras dels av en svag inhemsk efterfrågan, dels av relativprishöjningar på importen.

Mot bakgrund av den svaga efterfrågeutvecklingen under 1983 borde varuimporten ha utvecklats ännu svagare. Enligt konjunkturinstitutets beräkningar sjönk nämligen den efterfrågan som i huvudsak genererar import av bearbetade varor med drygt 1 % mellan 1982 och 1983. Denna nedgång borde ha sänkt importvolymen med 1 1/3%. Anledningen till att importvolymen inte sjunker i denna takt är effekterna av en sedan länge konstaterad trendmässig ökning av importen med ca 1 procentenhet per år. Denna trend speglar långsiktiga strukturella förändringar i den internationella arbetsfördelningen som leder till ett ökat handelsutbyte mellan länderna.

Till effekterna pä importvolymen av förändringar i efterfrågan och den skattade trenden skall, som nämnts, även de importdämpande relativpriseffekterna läggas. Dessa kan uppskattas till 2 procentenheter för 1983. Med ett oförändrat importinnehåll i den totala efterfrågan borde således importen av bearbetade varor ha minskat med drygt 2%. Istället ökade den med 1/3%. Den registrerade "överimporten" är följaktligen ett - till viss del tillfälligt - utslag av förhöjt importinnehåll i den inhemska efterfrågan. Så t. ex. har en kraftig ökning registrerats av importen av datamaskiner och andra elektroniska varor med begränsad tillverkning i Sverige.

Mot bakgrund av de två devalveringarna 1981 och 1982, som sammantagna innebar en ökning av antalet svenska kronor per främmande valutaenhet om 32%, får importprisutvecklingen mellan 1982 och 1983 bedömas som måttlig. Mellan tredje kvartalet 1981 och Qärde kvartalet 1983 beräknas OECD-ländernas genomsnittliga' exportpris för bearbetade varor ha stigit med 45% i svenska kronor räknat. Under samma 2-ärspe-riod beräknas importpriset på dessa varor ha ökat med endast 35 %. Det reducerade genomslaget på importpriserna av devalveringarna tyder på att de utländska leverantörerna vid försäljning till Sverige av det låga inhemska efterfrågeläget tvingats till betydande prissänkningar - relativt andra exportmarknader - räknat i den egna valutan.

För 1984 väntas den samlade importefterfrägan pä bearbetade varor öka med ca 6 1/2% till följd av främst en förväntad tillväxt i exporten och maskininvesteringarna samt en förhållandevis kraftig lageruppbyggnad. Inklusive den konstaterade trendmässiga ökningen av importen skulle denna utveckling i sig ge en importtillväxt på inemot 9%. 1 importdämpande riktning verkar emellertid dels de inhemska producenternas relativprissänkningar 1982 och 1983, dels en förväntad viss tillbakagång av det under 1983 temporärt förhöjda importinnehållet i efterfrågan. Importen av bearbetade varor väntas därför kunna stanna vid inte fullt 5 1/2%.

Vägt med svenska importvikter.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 7

Eftersom råvaruimporten - som följd av bl.a. en svag utveckling av införseln av råolja och petroleumprodukter - väntas öka endast obetydligt, beräknas tillväxten i den totala varuimporten uppgå till 4 1/2%.'

Till följd av bl.a. en förutsedd svag nedgång i dollarpriserna pä olja beräknas de svenska importpriserna pä råolja och petroleumprodukter i stort sett kunna bli oförändrade mellan 1983 och 1984. Importpriserna pä bearbetade varor väntas öka med 5 1/2% inkl. en fördröjd effekt av devalveringen i oktober 1982 om 1 1/2 procentenhet. T. o. m. fjärde kvartalet 1984 beräknas därmed 90% av oktoberdevalveringen ha slagit genom pä importpriserna för bearbetade varor.

Importprisökningen för hela varuimporten 1983-1984 har beräknats till inte fullt 5%.

Industrisektorn

Orderingången till industrin ökade kraftigt under loppet av 1983, speciellt från exportmarknaderna. Från tredje kvartalet 1982 till motsvarande kvartal 1983 ökade exportordervolymen med ca 30%. Det förbättrade orderläget medförde att produktionen inom industrin ökade från bottenläget i augusti 1982 fram till september 1983 med ca 8%. Från tredje kvartalet 1982 till samma kvartal 1983 ökade produktionen inom gruvor och mineralbrott med hela 21 %, medan tillverkningsindustrins produktionsökning stannade vid 5% (kap. 4). Produktionen ökade långsammare än efterfrågan och en avsevärd del av leveranserna skedde sålunda från lager. Detta innebar en kraftig lageravveckling under 1983 med en påtaglig minskning av lagerkvoten som följd. En viss lageruppbyggnad, i första hand av varor i arbete, synes emellertid ha ägt rum mot slutet av 1983.

Den ökade industriproduktionen medförde att kapacitetsutnyttjandet steg. Vid mitten av 1983 uppgick kapacitetsutnyttjandet till ca 82% — att jämföra med ett möjligt kapacitetsutnyttjande, vid given arbetsstyrka, pä 89%. Detta innebar en ökning från andra kvartalet 1982 med drygt en procentenhet. De största ökningarna i kapacitetsutnyttjandet skedde inom basindustrierna. Inom verkstadsindustrin sjönk däremot kapacitetsutnyttjandet något. Denna nedgång avspeglar emellertid inte en minskande produktionsvolym utan innebär att produktionskapaciteten har utökats. Transportmedelsindustrin har dock ökat kapacitetsutnyttjandet och låg under andra hälften av 1983 nära det möjliga kapacitetsutnyttjandet. Härtill har i hög grad den kraftigt ökade personbilsexporten bidragit.

Det låga kapacitetsutnyttjandet har bidragit till att investeringsutvecklingen var fortsatt svag under 1983. Industrins investeringar beräknas ha minskat med knappt 7% i volym. Det betyder att industrins investeringskvot fortsatt att falla. Mest minskade byggnadsinvesteringarna, ca 14%,

' Beroende på bl.a. en lägre skattad efterfrågetillväxt har konjunkturinstitutet en importökning om 4 %.

Prop. 1983/84:100 8

medan nedgången i maskininvesteringsvolymen preliminärt stannade vid 5%. Industriinvesteringarna ligger f. n. på en mycket låg nivå. Mot bakgrund av det förbättrade vinstläget och den fortsatta höjning av kapacitetsutnyttjandet som förutses, kan en vändning i investeringskonjunkturen emotses under 1984.

Från september 1982 till mitten av 1983 ökade industrins bruttomarginal preliminärt med 4 1/2 procentenheter. Den markanta förbättringen kan i hög grad föras tillbaka på en kraftig produktivitetsökning. Driftsöverskottets andel, netto, av förädlingsvärdet kan beräknas ha stigit från knappt 12% 1982 till ca 17% 1983. Räntabiliteten på eget kapital inom tillverkningsindustrin ökade samtidigt från ca 15 % till knappt 23 %, vilket innebär att räntabiliteten kommit upp på en avsevärt högre nivå än t. ex. avkastningen på stats- och industriobligationer. Räntabiliteten på totalt kapital skattas emellertid till ca 11 %. För 1984 förutses en viss fortsatt förbättring av lönsamhetsläget, även om 1974 års lönsamhetsläge inte uppnås (kap. 8).

1984 beräknas industriproduktionen öka med ca 6%. Den återhållande effekt på produktionen som lagernedskärningarna haft ebbar successivt ut. Därigenom får den beräknade fortsatta exporttillväxten ett kraftigare genomslag pä produktionsutvecklingen. En påtaglig lageruppbyggnad, motsvarande ca 1 1/2 % av 1983 års BNP, är dessutom att vänta. Den beräknade produktionstillväxten driver upp kapacitetsutnyttjandet ytterligare. Med dessa förutsättningar har industrins investeringsvolym beräknats öka med 8% 1984.'

Skulle lönekostnadsstegringen 1984 bli snabbare än de 6% som antagits i den här redovisade kalkylen, så kommer investeringarna att påverkas negativt. Enligt konjunkturinstitutets bedömning skulle t. ex. en lönestegring pä 10% 1984 innebära att den väntade investeringsuppgången i industrin uteblir. (Appendix till kap. 6.)

Sysselsättningen i industrin fortsatte att sjunka, om än i avtagande takt, under 1983. Mätt mellan årsgenomsnitten 1982 och 1983 kan minskningen uppskattas till drygt 20000 personer. En smärre ökning av industrisysselsättningen synes dock ha ägt rum från tredje till fjärde kvartalet 1983. Antalet varsel om personalinskränkningar har också minskat.

Trots att en förhållandevis kraftig produktivitetsökning väntas under 1984, förutses antalet sysselsatta i industrin öka med ca 15000 personer mellan 1983 och 1984. Mätt under loppet av 1984 innebär det en än mer markerad ökning.

' Konjunkturinstitutet bedömer att investeringsökningen i industrin 1984 stannar vid 4% (kap. 7).

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget 9

Priser och privat konsumtion

Enligt preliminära kalkyler sjönk hushållens köpkraft med nästan 1,5 % 1983 (se nedanstående tablå).

Hushållens inkomster, privat konsumtion, sparande och priser

Procentuella förändringar, 1980 års priser

Faktorinkomster inkl. ränte-och utdelningsnetto

varav lönesumma Inkomstöverföringar från staten, kommunerna och den privata sektorn

varav pensioner

Summa inkomster

Skatter, avgifter och transfereringar frän hushållen till staten, kommunerna och den privata sektorn varav prel. A- och B-skatter samt slutskatte-reglering

Summa real disponibel inkomst

Privat konsumtion Sparkvot, sparande i % av de disponibla inkomsterna Implicitprisindex för privat konsumtion

1982 Utfall	1983 Prel.	1984 Prognos
-2,1 -3,9	-2,2 -2,1	0,3 0,2
0,0 -0,7	1,9 2,5	-0,1 0,3
-1,5	-1,0	0,2

0,5

0,4

-0,4

-0,1	-0,1	0,2
-2,4	-1,3	0,1
1,1	-2,0	0,2
0,5	1,2	1,1
10.3	10,6	6,6

För helåret 1983 beräknas den privata konsumtionsvolymen ha fallit med 2%.

Till följd av devalveringen i oktober 1982 förbättrades turistnettot kraftigt 1983. Konsumtionen inom landet beräknas därför ha minskat väsentligt mindre (se kap. 6 sid. 105).

Konsumentprisstegringarna under loppet av 1983 har preliminärt skattats till 9,2%. Härav beräknas devalveringen i oktober 1982, för helåret 1983, ha givit ett direkt bidrag om 3 procentenheter. Ökningar av indirekta skatter och ändringar av livsmedelssubventionerna under året har vidare ökat prisstegringarna med ytterligare drygt 2 procentenheter.

Prognoserna för 1984 avseende hushållens reala inkomster och konsumtion bygger bl. a. på förutsättningen att den genomsnittliga timkostnaden för samtliga löntagare stiger med 6%, dvs. i ungefär samma takt som kostnadsökningen i hela OECD-området. Eftersom effekterna på lönerna 1984 av 1983 års avtal har beräknats till drygt 1 1/2% är antagandet förenligt med en löneökning 1984 till följd av nya avtal och löneglidning på sammanlagt 4 1/2%.

Prop. 1983/84:100 10

Under loppet av 1984 förutses konsumentpriserna stiga med 4 1/3%.' Som nämnts ovan väntas de internationella prisstegringarna bli förhållandevis måttliga under 1984. Andra faktorer som talar för en lugn inhemsk prisutveckling är bl. a. det förbättrade vinstläget i näringslivet, en förutsedd god produktivitetstillväxt, stor återhållsamhet med taxe-, avgifts- och skattehöjningar från stat och kommun samt den strama kreditpolitiken.

Årsgenomsnittet för konsumentprisindex beräknas ligga knappt 6 1/2% över motsvarande genomsnitt 1983.

Hushällens köpkraft och den privata konsumtionen väntas öka svagt mellan 1983 och 1984.

Offentlig sektor

Utvecklingen av den offentliga sektorn beskrivs närmare i kapitel 9.

Den totala offentliga konsumtionsvolymen väntas, liksom under 1983, utvecklas relativt långsamt. En fortsatt minskning om 1,5% förutses inom den statliga sektorn 1984, medan kommunerna väntas fortsätta att bygga ut verksamheten. Den kommunala konsumtionen väntas, inkl. olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder, öka med 1,8% i volym.

Under 1983 ökade sysselsättningen i den offentliga sektorn med drygt 11000 personer. Huvuddelen av denna ökning berodde på en ökning av antalet beredskapsarbeten. För 1984 väntas en mindre nedgång i den statliga sysselsättningen. I primärkommuner och landsting förutses en sysselsättningsökning om ca 15000 personer. Merparten av denna ökning kan hänföras till olika typer av sysselsättningsskapande åtgärder såsom ungdomslag och beredskapsarbeten (se avsnitt 5.2).

Av vidstående tablå framgår utvecklingen av den offentliga sektorns finanser. 1983 beräknas den reala utgiftstakten ha bromsats upp och understiga inkomsttakten. För 1984 väntas utgiftstakten sjunka ytteriigare, sä att utgifterna mätt som andel av BNP sjunker.

Prognosen för 1984 visar pä att budgetunderskottet kommer att minska både i nominella tal och som andel av BNP.

Under 1984 förutses den offentliga sektorn ha en relativt kraftig kontrak-tiv effekt på samhällsekonomin (avsnitt 9.5). Effekterna är helt hänföriiga till staten och huvudsakligen betingade av en långsam utveckling av transfereringarna. Bl.a. förutsätts en kraftig neddragning av industrisubventionerna. Den kommunala sektorn väntas ha en marginellt expansiv effekt på samhällsekonomin.

' Konjunkturinstitutet räknar med en konsumentprisutveckling på 4 3/4% under loppet av året (kap. 6). Skillnaden mellan prisprognosema beror bl. a. pä olika bedömningar av utvecklingen av vinstmarginaler och produktivitet.  Enligt konjunkturinstitutets prognos väntas hushällens realt disponibla inkomster och den privata konsumtionen falla med 1/2% 1984 (kap. 6).

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 11

Jämförelse mellan BNP och offentliga sektorns inkomster, utgifter och budgetunderskott 1977-1984

	1977	1978	1979	1980	1981	1982	1983	1984
Procentuell förändring
av offentlig sektoms
reala inkomster	3,6	0,9	2,0	2,0	2,8	1,9	3,2	2,4
reala utgifter	9,4	4,7	6,3	3,3	4,5	4,0	2,4	0,4
reala utgifter exkl. räntor	9,0	4,5	5,7	1,6	2,7	1,6	1,3	-1,4
Det statliga budget-
underskottet,
miljarder kr.	18	33	45	53	66	83	87	82
andel av BNP	4,8	7,9	9,8	10,1	11,6	13,4	12,5	10,8
Skatter och avgifter
som andel av BNP	50,9	50,5	49,5	49,5	51	50,5	51,0	51,0
Offentliga utgifter
som andel av BNP	58,2	59,9	61,3	62,3	65,5	67,8	68,1	66,6
BNP, procentuell
volymutveckling	-1,6	1,8	3,8	1,7	-0,5	0,5	1,9	2,6

Finansiell utveckling

Likviditetsökningen i ekonomin, såsom den framkommer i form av inlåning i bankerna, dämpades under 1983 trots ett något ökande budgetunderskott. En betydande statsupplåning utanför banksystemet i kombination med en måttlig utlåning i svenska kronor frän bankerna medförde en väsentligt lägre penningmängdsökning, i genomsnitt ca 9,5% jämfört med 13,5% året innan.

Bankernas inlåning frän företag och hushåll kommer med nuvarande inriktning av statsskuldpolitiken att begränsas ytterligare framöver. Riksobligationer, statsskuldväxlar och allemanssparande kommer att bli fördelaktiga placeringsalternativ under 1984. En bidragande faktor är de avsättningar motsvarande 20% av den justerade vinsten som företagen måste göra till särskilda investeringskonton i riksbanken. Bankernas utlåningsutrymme kommer att öka mycket långsamt till följd av den strama kreditpolitiken. Penningmängdsökningen väntas mot denna bakgrund bli måttlig.

En stramare kreditmarknad torde emellertid inte utgöra något avgörande hinder för näringslivets expansion, då det finansiella sparandet i företagen snabbt har förbättrats. Preliminära siffror för 1983 visar att företagssektorn hade ett betydande positivt finansiellt sparande. Flera är med lageravveckling och minskande investeringar samt stigande driftsöverskott och förbättrade finansnetton har lett till att även de icke-finansiella företagen totalt sett var nettoutlånare på kreditmarknaden 1983.

Ett omslag till lageruppbyggnad sker under 1984, vilket avsevärt drar upp företagens utgifter. Samtidigt tyder den förutsedda pris- och kostnadsutvecklingen på att driftsöverskotten totalt sett inte ökar lika snabbt som tidigare. Det finansiella sparandet försämras därmed men utsikterna till ett fortsatt om än marginellt sparandeöverskott synes ändå finnas. Det blir dä tredje året i rad som företagssektorn (exkl. bostäder) uppvisar överskott. 1

Prop. 1983/84:100 12

det perspektivet framstår den förväntade investeringsökningen 1984 i näringslivet som relativt lätt att finansiera. Sparandebilden torde emellertid variera kraftigt inom företagssektorn.

Den förbättring som väntas i den offentliga sektorns finansiella sparande 1984 motverkas av en viss försämring i den privata sektorn. Sparandeunderskottet gentemot utlandet, dvs. bytesbalansunderskottet, väntas därför bara minska marginellt mellan 1983 och 1984 (se tab. 1:1).

Tabell 1:1 Finansiellt sparande 1981-1984

Miljarder kr., löpande priser

1981        1982        1983       1984

28	-40	-41	-34,5
46,5	-59,5	-58,5	-54
0	1	-  1	-  1
18,5	18,5	18,5	20,5
6	- 2	4	6,5
3	-  1	1,5	3
9	-  1	2,5	3,5
26	26	29	30
18	- 6	2	- 7
7	- 8	- 9	- 9,5
11	2	11	2,5
14	-22	- 6	- 5

Offentlig sektor

Staten

Kommuner

Socialförsäkring Hushåll

Bostäder

Övrigt Finansiella företag Icke-finansiella företag

Bostäder

Övrigt Bytesbalans

Försörjnings- och bytesbalans för 1984

Den BNP-tillväxt på 2,6% som förutses för 1984 väntas i huvudsak komma frän en fortsatt exporttillväxt, ökande fasta investeringar och ett kraftigt omslag i lagercykeln (tab. 1:2). Under 1983 och 1984 skulle vi således sammantaget nä en produktionstillväxt om ca 4,5%.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 13

Tabell 1:2 Försörjningsbalans 1982-1984

Procentuell volymförändring

	1982 Milj. kr., löpande priser	1983	1984
BNP Import, varor och tjänster	622641 207939	1,9 -0,3	2,6 4,5
Tillgång	830580	1,3	3,0
Bruttoinvesteringar Näringslivet Därav: industri Statliga myndigheter och affärsverk' Kommuner Bostäder	117613 52622 16901 15402 22561 27028	-3,2 -4,7 -6,9 3,4 -1,2 -5,9	1,1 9,4 8,0 -8,3 -1,7 -7,3
Lagerinvestering	-7045	-0,1	1,7
Privat konsumtion	333000	-2,0	0,2
Offentlig konsumtion Statlig Kommunal	184835 54295 130540	1,0 -2,7 2,6	0,9 -1,5 1,8
Inhemsk efterfrågan	628403	-1,5	2,3
Export, varor och tjänster	202 177	10,1	5,1
Användning	830580	1,3	3,0

' Fr. o. m. 1983 redovisas en del av televerkets investeringar som investeringar i näringslivet. Justerat för detta skulle volymutvecklingen bli 4,4% resp. -5,2%.  Lageromslag i förhållande till föregående års BNP.

Det kan vara intressant att ställa denna produktionstillväxt i relation till den mer generella frågan om resursanvändningen i ekonomin.

I diagram 1:1 belyses utvecklingen av reallönesumman och den reala bruttonationaHnkomsten (BNI).' Utvecklingen av den reala BNI visar den tillväxt i real resursanvändning i form av konsumtion och investering som är möjlig utan att försämra bytesbalansen.

' Den reala lönesumman inkluderar också lönebikostnaderna. Till skillnad mot bruttonationalprodukten (BNP) i fasta priser inkluderar reala BNI faktorinkomster och faktorutgifter från resp. till utlandet. Dessutom deflateras exporten i reala BNI med prisindex för importen.

Prop. 1983/84:100

14

Diagram 1:1 Reala lönesummor inkl. kollektiva avgifter och real bruttonationalinkomst (BNI) 1970-1984

Index 1970= 100

------- T-------- 1--------- 1-------- 1-------- 1--------- 1-------- 1-------- [--------- 1-------- 1--------- 1-------- 1--------- 1-------- 1---------

1970       1972       1974       1976       1978       1980       1982       1984

Under perioden 1970—1980 steg index för den reala lönesumman med 30%, medan index för reala BNI endast ökade med hälften. Det s.k. reallönegapet ökade därmed kraftigt. Eftersom investeringsutvecklingen var svag och utlandsupplåningen samtidigt ökade under perioden, betyder detta att de i utlandet upplänade resurserna främst användes till konsumtion. Mellan 1973 och 1976 steg de reala lönekostnaderna snabbt och den svenska ekonomin tappade konkurrenskraft, vilket medförde förlorade marknadsandelar såväl på utlands- som på hemmamarknaden. Detta hade under åren därefter en dämpande effekt pä BNI:s tillväxt.

Mellan 1980 och 1983 har reallönegapet halverats. Detta har skett genom en minskning i de reala lönesummorna. Givet en nominell lönekostnadsstegring 1984 som ligger i paritet med lönekostnadsstegringen i våra konkurrentländer, dvs. de 6% i lönekostnadsstegring som ligger till grund för den bedömning som redovisas här, kan konkurrenskraften bibehållas. Därmed skulle en ytterligare anpassning ske till det utrymme som ges av reala BNI.

Prognoserna för utrikeshandeln, konsumtionen och industrins investeringar har diskuterats ovan. Prognoserna för övriga fasta investeringar och lagerinvesteringar beskrivs närmare i kapitel 7.

De kommunala investeringarna har reviderats upp något jämfört med den bedömning som görs i kapitel 7. Anledningen är de ytterligare stimu-

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 15

lanser som beslutats för kommunala ROT-investeringar. I föreliggande bedömning innebär detta att investeringsnedgången väntas stanna vid 1,7% i volym. Innan effekterna av dessa åtgärder lagts in i bedömningen uppskattades minskningen bli 3%.

Handelsbalansen väntas förbättras med ytterligare 1 miljard kr. mellan 1983 och 1984. Bytesbalansunderskottet förutses 1984 uppgå till drygt 5 miljarder kr., vilket motsvarar 0,7% av BNP (tab. 1:3).

Tabell 1:3 Handels- och bytesbalans 1982-1984

Milj. kr., löpande priser

	1982	1983	1984
Export varor, fob Import varor, cif	168131 173 928	210600 199600	230500 218500
Handelsbalans	- 5 797	11000	12000
Tjänstebalans inkl. del av korrigeringspost Transfereringsbalans inkl. del av korrigeringspost	35 -16714	3 500 -20600	5 300 -22500
Bytesbalans	-22476	- 6100	- 5 200

Den utbuds- och efterfrägekalkyl för arbetsmarknaden som närmare redovisas i kapitel 5 tyder på ett förbättrat arbetsmarknadsläge under 1984. Arbetskraftsutbudet väntas öka med ca 25000 personer, men sysselsättningsökningen inkl. nya arbetsmarknadspolitiska åtgärder (nyrekryteringsstöd och ungdomslag m. m.) förutses bli tillräckligt stark för att kunna minska arbetslösheten från nuvarande ca 3,5% av arbetskraften ner till ca 3%.

Inom industrin väntas en sysselsättningsökning med ca 15 000 personer. För den privata tjänstesektorn och för kommunerna förutses en sysselsättningsökning på 15000-20000 personer i vardera sektorn (avsnitt 5.2).

Prop. 1983/84:100

16 APPENDIX

Delprognoser och arbetsfördelning rörande den preliminära nationalbudgeten 1984

Nedan framgår vilka kapitel och avsnitt som sammanställs inom finansdepartementet (FiD) resp. konjunkturinstitutet (Kl).

Sektor	Avsnittet utformat	Prognos,	,%
	ULIUI lllaL inom	FiD	Kl
Privat konsumtion	Kl	0,2	-0,5
Offentlig konsumtion	FiD	0,9	-
Bruttoinvesteringar	Kl	1,1	-0,6
Lagerinvesteringar'	Kl	1,7	1,6
Export av varor och tjänster	Kl	5,1	4,3
Import av varor och tjänster	Kl	4,5	4,4
Bruttonationalprodukt	FiD	2,6	-
Internationell bedömning	FiD
Produktion inom gruvor, mineralbrott.
tillverkningsindustri och skogsbruk	Kl
Övrig produktion	FiD
Arbetsmarknad	FiD
Hushållens ekonomi	Kl
Näringslivets lönsamhet, kostnader
och priser	Kl
Offentlig verksamhet	FiD
Kreditmarknad	Kl
Sammanfattning	FiD

Lagerförändring i % av föregående års BNP.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 17

UTVECKLINGEN INOM OLIKA OMRÅDEN

2    Riksdagen 1983/84. 1 samt. Nr. 100. Bilaga 1.1

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

19

2   Internationella utvecklingen

2.1 Sammanfattning

Världskonjunkturen vände under senhösten 1982 efter den mest utdragna lågkonjunkturen sedan andra världskriget. En återhämtning har under 1983 inletts i industriländerna. Tillväxten har hittills varit koncentrerad till Nordamerika, medan den alltjämt är svag i de flesta andra länder.

Tablå Bruttonationalproduktens tillväxt halvårsvis 1981-1983 för iänderområden inom OECD. Procentuell förändring, årsstakt

1981
I II

1982
I II

1983
1 II

Förenta staterna

Japan

OECD-Europa

OECD-totalt

4 1/2

4 1/4

1/4

2 1/2

-1/2 -3 1/2-2 1/4 3 1/4 7 1/2

2 1/2   2 1/2 4 1/4  1 3/4 4 3/4

1/4    3/4 -1/2 1 1/4 1 1/2

1/4

-3/4  1/2 2 1/4 41/2

Tabell 2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder 1982-1984

Årlig procentuell förändring

	Andel av	1982	1983	1984
	OECD-områ-
	dets totala
	BNP, %'
De sju stora tänderna
Förenta staterna	40,5	-1,9	31/2	4 3/4
Japan	14,0	3,0	3	4
Förbundsrepubliken Tyskland	8,7	-1,1	1 1/4	21/4
Frankrike	7,1	1,9	0	1/2
Storbritannien	6,2	2,4	21/2	2
Italien	4,6	-0,3	-11/2	2
Canada	3,8	-4,4	3	5
Norden
Danmark	0,7	3,1	13/4	1 1/4
Finland	0,6	2,5	21/2	3
Norge	0,7	-0,6	2	0
Sverige	1,3	-0,5	2	21/2
Vissa andra OECD-länder
Belgien	1,1	1,0	0	11/4
Nederländerna	1,8	-1,6	11/2	11/4
Schweiz	1,3	-1,2	0	2
Österrike	0,9	1,1	1 1/4	1 1/2
OECD-Europa	39,4	0,6	1	13/4
OECD-totalt	100,0	-0,3	21/4	31/2

' 1982 års BNP, priser och växelkurser.  Finansdepartementets bedömning.

Prop. 1983/84:100 20

I Förenta staterna har bl.a. skattesänkningar och en omläggning av penningpolitiken i mindre restriktiv riktning givit expansiva impulser till ekonomin. Tillväxttakten i den amerikanska ekonomin uppgick till över 8% i årstakt under sommarhalvåret 1983. Uppgången har skett snabbare än vad som varit normalt under tidigare konjunkturcykler. Bostadsbyggandet och den privata konsumtionen har lett uppgången. Påbörjandet av nya bostäder har i stort sett fördubblats. Köp av hemutrustning och bilar har också ökat kraftigt. En lageromsvängning har också bidragit till produktionsuppgången, medan ökningen i företagens investeringar ännu inte har varit lika kraftig som under en normal konjunkturuppgång.

I Japan har tillväxten 1983 hållits uppe på en nivä av omkring 3%, trots den svaga internationella konjunkturen. Den interna efterfrågan har utvecklats svagt medan utrikesbalansen under andra hälften av 1983 har förbättrats genom stora ökningar i exportvolymen (10-15% i årstakt) samtidigt som importen bara ökat måttligt. Det japanska bytesbalansöverskottet har härigenom ytterligare stärkts.

I Västeuropa är den ekonomiska bilden mindre ljus. Visserligen vände konjunkturen även här uppåt i många länder omkring årsskiftet 1982/1983, men tillväxten har förblivit svag bl. a. till följd av den allt stramare finans-poUtiken som förs i flertalet västeuropeiska länder.

I Förbundsrepubliken Tyskland har produktionen under loppet av 1983 åter ökat men i så långsam takt att de höga arbetslöshetstalen inte har reducerats. I Frankrike genomförde regeringen ytterligare åtstramningsåtgärder i samband med att francen devalverades i mars 1983. Tillväxten har till följd härav helt bromsats upp under 1983. I Storbritannien har främst ett ökat bostadsbyggande och en uppgång i den privata konsumtionen bidragit till en produktionsuppgång som emellertid bara marginellt förmått reducera arbetslösheten på drygt 12%, knappt 3 miljoner personer.

Åtstramningen av den ekonomiska politiken i FörbundsrepubUken och Frankrike har även negativt påverkat aktiviteten i de andra västeuropeiska länderna. 1 kombination med inhemska åtstramningsprogram har detta lett till en mycket svag produktions- och sysselsättningsutveckling. I exempelvis Nederländerna och Belgien uppgick andelen arbetslösa hösten 1983 till nära 15% av arbetskraften.

I Norden har Danmark och Finland trots den internationella lågkonjunkturen haft en anmärkningsvärt god tillväxt 1982 och 1983. Norge har 1983 kunnat öka sin oljeproduktion och den gynnsamma kursutvecklingen för dollarn har bidragit till att hälla uppe oljeexportintäktema. Produktionen i Fastlandsnorge har däremot i stort sett legat stilla.

Den samlade tillväxten för OECD-omrädet beräknas 1983 ha uppgått till drygt 2 1/4%.

Återhämtningen i OECD-länderna har hittills främst byggt på en ökning av hushållens konsumtion. Trots låga nominella löneökningar har i de flesta länder en kraftig uppbromsning av inflationen och ett fall i sparandet

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 21

lett till en påtaglig ökning av den privata konsumtionen. Genom att prisstegringarna har blivit mindre än förväntat har löntagarnas köpkraft förbättrats samtidigt som hushållens förmögenhet stärkts. Ett stabilare penningvärde och förväntningar om en konjunkturuppgång har också stärkt hushållens förtroende för den ekonomiska situationen, vilket medfört att de kunnat sänka sitt sparande och öka sin konsumtion. Sjunkande nominella räntor och en lättare kreditmarknad sedan sommaren 1982 torde också ha bidragit till ökade bostadsinvesteringar och köp av hemutrustning och bilar.

Lagercykeln har också bidragit till vändningen i produktionen. Det höga ränteläget och de tidigare osäkra efterfrågeutsikterna hade medfört att lagren dragits ned till historiskt sett låga nivåer. Under våren 1983 hejdades nedgången och under hösten 1983 ökade lagren.

Företagens investeringar utvecklades negativt under både 1982 och under början av 1983. Under hösten 1983 ökade dock de privata investeringarna.! främst maskiner och utrustning, starkast i Förenta staterna men även i Förbundsrepubliken. Bostadsinvesteringarna har stigit kraftigt i flera länder sedan sommaren 1982, framför allt i Förenta staterna.

Produktionsuppgången har lett till en ökning av sysselsättningen i Nordamerika, Japan och några av de nordiska länderna. I övriga länder har sysselsättningen fortsatt att reduceras. Sedan 1979 har antalet sysselsatta i Västeuropa minskat med 3,3 miljoner personer.

Arbetslösheten har slagit nya rekord i flertalet europeiska länder och låg för Västeuropa som helhet pä över 10 1/2% av arbetskraften i årsgenomsnitt 1983, en ökning med ca 1 procentenhet från året före. För ungdomar är motsvarande tal nära 20%. Ökningen av arbetslösheten har dock bromsats upp i flera länder under hösten 1983. I Förenta staterna har över 3 miljoner nya arbetstillfällen tillkommit under loppet av 1983 och arbetslösheten har där minskat relativt snabbt, från över 10 1/2 % hösten 1982 fill ca 8 1/2% senhösten 1983.

Den svaga arbetsmarknaden har påverkat löneutvecklingen. För 1983 beräknas timlönekostnaden för OECD-länderna i genomsnitt ha ökat med 6%, vilket är drygt 2 procentenheter lägre än under 1982. De mätUiga löneökningarna och den relativt goda produktivitetsökning som har ägt rum i flera länder har medfört att arbetskostnaden per producerad enhet stabiliserats under loppet av 1983.

De låga löneökningarna har varit en väsentlig faktor bakom den under 1983 avtagande inflationstakten. Konsumentprissstegringen i OECD-området har bromsats upp på tre och ett halvt år från en takt av 13,6% våren 1980 Ull 5,2% i oktober 1983.1 länder som Japan, Förbundsrepubliken och Schweiz kan man i dag med fog tala om en i det närmaste stabil prisnivå. I Förenta staterna har dock inflafionen ökat från ca 3 % under våren 1983 till 5% i årstakt under hösten till följd av trycket av den där accelererande

Prop. 1983/84:100 22

efterfrågan och stigande priser på livsmedel. Även om inflationstakten reducerats i stort sett i samtliga OECD-länder är skillnaderna mellan olika länder i dag större än tidigare.

Tabell 2:2 Konsumentprisernas utveckling 1979-1983

Åriig procentuell förändring

	1979	1980	1981	1982	Okt. 1982-Okt. 1983
De sju stora länderna
Förenta staterna	11,3	13,5	10,4	6,1	2,9
Japan	3,6	8,0	4,9	2,7	1,4
Förbundsrepubliken
Tyskland	4,1	5,5	5,9	5,3	2,6
Frankrike	10,8	13,6	13,4	11,8	10,4
Storbritannien	13,4	18,0	11,9	8,6	5,0
Italien	14,8	21,2	19,5	16,6	13,1
Canada	9,2	10,1	12,5	10,8	4,9
Norden
Danmark	9,6	12,3	11,7	8,7	5,3
Finland	7,5	11,6	12,0	9,1	9,1
Norge	4,8	10,9	13,6	11,2	7,5
Sverige	7,2	13,7	12,1	8,6	8,8
Vissa andra OECD-länder
Belgien	4,5	6,6	7,6	8,7	6,5
Nederländerna	4,2	6,5	6,7	5,9	2,5
Schweiz	3,6	4,0	6,5	5,6	1,4
Österrike	3,7	6,4	6,8	5,4	3,6
OECD-Europa	10,6	14,1	12,2	10,5	8,4
OECD-totalt	9,8	12,8	10,5	7,8	5,2

Källa: OECD.

De internationella råvarupriserna sjönk från slutet av 1980 till slutet av 1982 med nära 25% mätt i gemensam valuta. Under loppet av 1983 har priserna åter stigit med ca 15%. Effekten av höjningen av råvarupriserna på konsumentprisnivån är dock begränsad till en knapp procentenhets högre inflationstakt.

Oljepriset har legat relativt fast kring den i mars 1983 deklarerade rikt-nivän 29 dollar per fat som beslutades av de oljeproducerande ländernas organisation, OPEC. Överutbudet pä marknaden tvingade då ned priset från 34 dollar per fat. Under resten av 1983 har OPEC-länderna trots inre spänningar i huvudsak lyckats begränsa sin produktion för att inte oljepriset skulle fortsätta sjunka. Övriga producenter (t. ex. Nordsjöländerna och Sovjetunionen) har kunnat sälja vad de producerat utan att spotpriset har pressats mer än någon dollar under riktnivån. Å andra sidan har inte den politiska oron som uppstått genom kriget mellan Iran och Irak förmått att höja oljepriset. Genom att dollarn apprecierats med ca 10% under loppet av 1983 har ändå priset för köparna ökat sedan mars, liksom oljeländernas intäkter.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 23

Den långsammare inflationstakten har följts av ett lägre nominellt ränteläge. Under loppet av hösten 1982 sjönk både den långa och korta räntan i Förenta staterna med 4—5 %. Detta var en följd både av det svaga efterfrågeläget och avtagande inflationsförväntningar men framför allt av att den amerikanska centralbanken under andra hälften av 1982 lade om penningpolitiken i expansiv riktning. Under första kvartalet 1983 fortsatte räntan att sjunka något i Förenta staterna. Till följd av bl. a. höga tal för penningmängdens tillväxt, som ledde till förväntningar om en penningpolitisk åtstramning, steg räntan något under sensommaren. Härtill bidrog också förväntningar om fortsatt stora budgetunderskott och den kraftiga aktivitetsuppgångens inverkan på investeringarna och på inflationen.

Under hösten 1983 har penningmängden i Förenta staterna stigit i måttligare takt och ränteläget stabiliserades under böljan av hösten pä en något lägre nivå. Mot slutet av 1983 visade dock räntan ånyo en tendens att stiga.

Realräntan, dvs. räntenivån med avdrag för inflationstakten, har stigit dramatiskt i de flesta länder sedan den första oljekrisen 1974. I Förenta staterna beräknas i december 1983 den långa räntan ligga ca 7 procentenheter över inflationstakten att jämföras med en räntenivå 2 procentenheter över inflationen tre är tidigare och en negativ realränta i mitten av 70-talet. I de flesta stora industriländer ligger den långa räntan omkring 5 procentenheter över inflafionstakten och den korta räntan några procentenheter lägre. De höga realräntenivåerna verkar, om de blir bestående, återhål lande pä företagens benägenhet att investera och på hushållens köp av kapitalvaror och bostäder. Genom att räntorna i viss utsträckning är avdragsgilla vid taxering reduceras dock känsligheten för höga nominella räntesatser. I Förenta staterna är denna avdragsrätt mer omfattande än i mänga andra länder. Räknat efter skatt är i december 1983 den amerikanska realräntan bara knappt 2 % på kapitalmarknaden och 1 % på penningmarknaden.

I Europa och Japan.har inte räntesatserna gått tillbaka lika kraftigt som i Förenta staterna sedan sommaren 1982. De korta räntorna har liksom i Förenta staterna minskat snabbare än de långa. De under andra halvåret 1983 något stigande amerikanska räntorna och den fortsatt starka dollarn har med viss eftersläpning följts av stigande räntor i övriga världen.

Den amerikanska dollarn har under 1983 ytterligare stärkts och nådde i mitten av augusti en topp. Efter interventioner frän centralbankerna i främst Västuropa sänktes kursen, men i december var dollarkursen åter uppe i rekordnivåer visavi de flesta europeiska valutor. Den effektiva dollarkursen har sedan sommaren 1980 stigit med drygt 40%. Dollarn har behållit sin styrka trots den starka försämringen av den amerikanska bytesbalansen. Handels- och bytesbalanserna beräknas 1983 ha givit underskott på drygt 60 respektive 40 miljarder dollar.

Dollarns ökade styrka under 1983 har motsvarats av en försvagning av valutorna inom det europeiska valutasystemet (EMS). Den japanska yenen

Prop. 1983/84:100 24

har stärkts sedan slutet av 1982, även mot dollarn. Yenen framstår dock fortfarande som klart undervärderad om man ser till utvecklingen för underliggande ekonomiska faktorer under en längre period. Sedan oktober 1978 har yenen devalverats mot dollarn med 25% samtidigt som den ackumulerade inflationen varit 30% snabbare i Förenta staterna.

Väridshandeln minskade 1982 med 2%. Under 1983 torde en uppgång med omkring 1 % ha skett, främst till följd av OECD-ländernas ökande handel med varandra. Deras import från utvecklingsländerna har kommit igång under loppet av 1983, men beräknas ha minskat räknat för hela året med ca 1 %.

Ett växande antal länder, främst utveckhngsländer, har under det gångna året fått svårigheter att klara betalningar av räntor och amorteringar pä sin uUandsskuld. En del länder har redan vidtagit ekonomiskpolitiska anpassningsåtgärder för att komma Ull rätta med skuldproblemen. Med nödvändighet har detta gått ut över importen och investeringarna Det har också inneburit en reducerad efterfrågan på industriländernas export.

Den ekonomiska politiken och i synnerhet finanspolitiken har givits en utpräglad restriktiv inriktning Västeuropa. I Förbundsrepubliken har omfattande besparingsåtgärder vidtagits som främst drabbar hushällen, genom minskningar av transfereringar och genom skattehöjningar. Budgeterna för 1984 är i gemen fortsatt mycket restriktiva i Västeuropa. I Frankrike har en serie åtstramningspaket lagts fram under det senast året. I Storbritannien har budgetunderskottet visserligen stigit, men nästa års budget väntas bli mycket stram.

Budgetunderskotten är i många länder helt eller till stor del en följd av konjunkturläget, genom att statens inkomster kraftigt hämmats av den höga arbetslösheten och de låga inkomstökningarna för hushällen samtidigt som statens utgifter för t. ex. arbetslöshet, industristöd och sociala ändamål drivits upp. Om man rensar budgeterna frän dessa konjunkturfaktorer är det resterande, struktureUt betingade, budgetsaldot för flera länder positivt eller utvecklas åtminstone i mindre negativ riktning.

I Japan beräknas finanspolitikens inverkan pä ekonomin bli restriktiv både under 1983 och 1984. Den 21 oktober 1983 presenterades dock ett förslag med bl.a. skattelättnader och offentliga investeringar, som när de genomförs åtminstone reducerar åtstramningseffekten.

I Förenta staterna har dock budgeten fått en utpräglat expansiv verkan. Det federala budgetunderskottet för det i september 1983 avslutade budgetåret uppgick till 195 miljarder dollar och underskottet förväntas bli nästan lika stort under innevarande budgetär. Genom denna utveckling beräknas det amerikanska strukturella budgetunderskottet under åren 1982-1984 komma att öka med motsvarande knappt 2% av BNP. Den finanspolitiska åtstramningen i de övriga sex stora OECD-länderna beräknas ha uppgått till motsvarande 2% av BNP under samma period. I Förbundsrepubliken beräknas åtstramningseffekten vara dubbelt sä stor.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 25

Under 1984 väntas OECD-ländernas samlade bruttonationalprodukt öka med omkring 3 1/2%. I Förenta staterna är det osannolikt att några mer betydande ändringar kommer att ske i den ekonomiska politiken i åtstramande riktning före presidentvalet. Aktivitetsuppgängen kan därför förutsättas fortsätta om än i en successivt mer dämpad takt (knappt 4% i årstakt) och stödjas både av investeringar och en fortsatt uppbyggnad av lagren. Den privata konsumtionen torde utvecklas i takt med produktionen.

I Japan väntas produktionen öka med ca 4% under 1984, främst stödd av exporten till Förenta staterna men också i begränsad grad av det i oktober framlagda stimulanspaketet med skattesänkningar och tidigareläggning av investeringar som viktigaste inslag.

I Västeuropa är produktionsutsikterna mindre ljusa. Den inhemska efterfrågan torde förbli svag till följd av den fortsatt strama ekonomiska politiken i flertalet länder. För Frankrike, Italien och flera mindre länder kan tillväxten helt komma att utebli under 1984. Tillväxtimpulserna frän Förenta staterna torde inte heller bli tillräckligt starka för att säkra en hög tillväxt i Västeuropa. Investeringarna kan inte heller väntas komma igång som tillväxtpådrivande faktor så länge realräntan förblir hög och sä länge kapacitet står outnyttjad i så stor utsträckning som den gör hösten 1983. Den väntade lönsamhetsförbättringen torde vara otillräcklig för att kunna bidra till en väsentlig uppgång i investeringarna. Någon ytterligare minskning i sparandet under 1984 torde inte vara sannolik utan den privata konsumtionen torde utvecklas mer i takt med den totala tillväxten i ekonomierna.

För de sju stora OECD-länderna väntas arbetskraftskostnaden per producerad enhet öka med knappt 2% 1984 jämfört med 1 1/2% året före. Minskad användning av pris- och följsamhetsklausuler, försämrade arbets-löshetsförmäner och stor återhållsamhet frän offentliga arbetsgivare torde medverka till att löneökningarna hälls tillbaka. Löntagarna antas inte kunna komma kompensera sig för de gångna årens reallöneminskning. Den förutsatta goda produktivitetshöjningen i återhämtningsfasen kan också bidra också till att hålla prisnivån nere.

En viss konjunkturbetingad ökning av inflationstakten kan förutses under 1984, främst i Förenta staterna. Det finns också en risk att prisökningarna i den amerikanska ekonomin accelereras under åren därefter under trycket av fortsatt höga budgetunderskott. Budgetunderskotten torde påverka inflationen både genom att spä pä efterfrågan, den ränteupp-drivande effekten pä kreditmarknaden samt inte minst genom att skapa förväntningar om framtida hög inflationstakt. För Västeuropa torde den åtstramande ekonomiska politiken hälla nere inflationen även under 1984. För hela OECD-omrädet kan därför prisstegringstakten beräknas till 5-6% under 1984.

Oljepriset kan förväntas ligga kvar vid riktnivån 29 dollar per fat under

Prop. 1983/84:100 26

1984. Priset för andra råvaror väntas i neutral valuta komma att öka något snabbare än den genomsnittliga internafionella inflationen.

Utsikterna för 1984 pekar på en fortsatt ökning av antalet arbetslösa i Västeuropa till närmare 20 miljoner personer mot slutet av 1984, samtidigt som arbetsmarknaden ytteriigare förbättras i Förenta staterna. Antalet arbetslösa i hela OECD-området torde ligga kvar på nuvarande höga nivå på över 32 miljoner personer trots den pågående konjunkturuppgången.

1984 väntas väridshandeln öka med 5-5 1/2%. Underskottet i Förenta staternas bytesbalans förväntas fortsätta att växa under 1984 medan en förstärkning förutses för bytesbalanserna för främst Japan men också för flera länder i Västeuropa. För utvecklingsländerna torde bytesbalansunderskotten bli i stort sett oförändrade trots ett förbättrat bytesförhållande och en ökad export.

Tablå Bytesbalanssaido i miljarder dollar

	1981	1982	1983	1984
Förenta staterna	5	-  11	- 45	- 85
Japan	5	7	25	35
Övriga OECD-länder	'38	- 26	-    5	5
OPEC-ländema	52	-  16	- 30	- 30
Övriga världen	'86	- 62	- 45	- 40
Totalt'	-62	-108	-100	-115

' Den s. k. globala restposten utgör summan av defmitionsolikheter, fel och brister i betalningsbalansstatistiken. Den amerikanska andelen härav torde vara betydande och skulle i så fall motverka det negativa amerikanska bytesbalanssaldot.

2.2 Länderöversikter

Förenta staterna

Aktiviteten i den amerikanska ekonomin har efter en utdragen och djup lågkonjunktur åter vänt uppåt. Vändningen kom under senhösten 1982 och var följden bl. a. av en omläggning av den ekonomiska politiken i expansiv riktning genom skattelättnader och en mer flexibel tillämpning av de penningpolitiska målen. En oväntat snabb nedgång i inflationstakten har också bidragit till att den privata konsumtionen stigit.

Den samlade ekonomiska aktiviteten, mätt som bruttonationalprodukten, gick tillbaka både under loppet av andra halvåret 1981 och 1982, men har sedan böljan av 1983 ökat kraftigt. För kalenderåret 1983 beräknas BNP ha ökat med 3 1/2%. I årstakt beräknas BNP ha ökat med 2 1/2% första kvartalet 1983, med nära 10% andra och med nära 8% tredje kvartalet. Uppgifter om utvecklingen inom industrin och detaljhandeln pekar på en fortsatt stark utveckling under Qärde kvartalet, kring 5%. Det är den slutliga inhemska efterfrågan och lagerutvecklingen som burit upp aktiviteten samtidigt som externbalansen försämrats med motsvarande

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 27

drygt en procentenhet av BNP mellan 1982 och 1983. Bostadsbyggandet, som tidigare hölls tillbaka av höga nominella räntor och av osäkerhet om framtiden, ökade redan under hösten 1982 kraftigt. Under loppet av 1982 sjönk den långa räntan och kreditmöjligheterna förbättrades. Pä ett år nära nog fördubblades igångsättningen av nya bostäder.

Den privata konsumtionen har under loppet av 1983 ökat med omkring 6%, särskilt kraftigt under sommarhalvåret. Den disponibla inkomsten beräknas ha stigit med 3% bl.a. till följd av en lägre prisökningstakt än väntat och till följd av fortsatta skattesänkningar. Det sista steget i administrationens skattesänkningsprogram genomfördes ijuli 1983 och beräknas ha ökat den disponibla inkomsten med 30 miljarder dollar motsvarande 1 1/2 procentenheter.

Det höga ränteläget under senare är har med viss eftersläpning givit högre ränteinkomster och andra förmögenhetseffekter, som utnyttjats för konsumtion när inflationstakten avtagit. Efterfrågan pä möbler och annan hemutrustning har stigit till följd av det ökade husbyggandet. Bilköpen har också ökat kraftigt under 1983. Konsumtionsuppgången har finansierats av en betydande nedgång i sparandet. Sparkvoten beräknas 1983 ha sjunkit med över 1 procentenhet till under 5 %, vilket historiskt sett är mycket lågt i Förenta Staterna. En bidragande faktor fill konsumenternas minskade försiktighet torde vara att deras tilltro till hur ekonomin utvecklas har stärkts. Enligt mätningar har förtroendet stigit till en högre nivå än vad som registrerats under de senaste do åren.

Den tidigare kraftiga nedgången i företagens lager har bromsats upp och dängenom bidragit till tillväxten. Under tredje kvartalet 1983 ökade lagren. Lageruppbyggnaden torde ha fortsatt även under det sista kvartalet men innebar bara att lagren ökade i takt med produktionen. Företagens investeringar minskade under hela 1982. Under loppet av 1983 har främst investeringar i maskiner och annan utrustning börjat öka kraftigt, trots det fortsatt höga ränteläget.

Industriproduktionen har ökat varje månad hittills under 1983 och låg i november 1983 drygt 15% över bottenläget ett är fidigare. Detta har skett främst genom förbättrad produkfivitet men också genom ökad insats av arbetskraft. Bilindustrin har ökat sin produktion särskilt snabbt, men nästan alla branscher visar positiva tillväxttal. Kapacitetsutnyttjandet har stigit från 69% vid bottenläget senhösten 1982 till 79% i oktober 1983. Nyckelvärdet för att investeringarna skall ta ordentlig fart brukar anges kring 80-83%.

Arbetslösheten har gått ned från 10,8% i december 1982 till 8,4% i november 1983, vilket motsvarar ca 10 miljoner personer. Inflationstakten har också bromsats upp det senaste året och var i oktober nere i 2,9% i tolvmånadsförändring jämfört med 5,1% i oktober förra året. Härtill har bidragit den dämpade oljeprisutveckhngen, apprecieringen av den amerikanska dollarn och en god produktivitetstillväxt. Under hösten 1983 har

Prop. 1983/84:100 28

priserna till följd av den ökade aktiviteten tenderat att stiga något snabbare, motsvarande nära 5% i årstakt.

Baksidan av den amerikanska konjunkturuppgången är de stigande underskotten i bytesbalansen och i den federala budgeten och den inverkan dessa har pä kreditmarknaden, ränteläget och valutakursen. För det i september 1983 avslutade budgetåret beräknas underskottet i budgeten till 195 miljarder dollar jämfört med 111 miljarder året innan. Bytesbalansen beräknas 1983 ha givit ett underskott pä drygt 40 miljarder dollar mot drygt 10 miljarder året innan. Importvolymen ökade kraftigt, med 10%, samtidigt som exporten beräknas ha gått tillbaka med 8%. Även om Förenta staterna har en stor nettoexport av tjänster som troligen är underskattad p.g.a. den stora positiva restposten, har detta inneburit ett kraftigt valutautflöde som bara har kunnat kompenseras genom den kapitalimport som genererats av det höga ränteläget. Den amerikanska ekonomins utlandsberoende, mätt som importens penetrationsgrad, har mer än fördubblats sedan 1960 och beräknas 1983 ligga kring 12 1/2%.

Budgetunderskottet beräknas för det i oktober 1983 inledda budgetåret bli 170-180 miljarder dollar. Genom fördröjningar i kongressbehandlingen har mänga program fått fortsätta i avvaktan på beslut. Trots att administrationens försvarsbudget beskars med 10 miljarder dollar enligt kongressbeslut i september 1983 är försvaret den mest expansiva posten bland statens utgifter. Budgeterna för delstaterna och för de lokala myndigheterna slutar på överskott som dessutom torde öka till följd av olika sparprogram. Även socialförsäkringssektorns finansiella ställning väntas stärkas. Underskottet för den konsoliderade ofientliga sektorn beräknas därför ligga 60-70 miljarder dollar lägre och motsvara 3,6% av BNP 1984 jämfört med den federala budgetens 5,2%.

Den amerikanska penningpolitiken lades om i mindre restrikfiv riktning hösten 1982 och såväl den länga som korta räntan sjönk med 4—5 procentenheter under hösten för att sedan ligga relativt stilla under våren 1983. Federal Reserve's målsatta ökningstal för penningmängden överskreds under våren. Delvis skedde detta till följd av införandet av nya kontotyper vilket också försvårade marknadens bedömning av hur penningmängden egentligen utvecklades och hur Federal Reserve bedömde utvecklingen. Utvecklingen för omsättningshastigheten för det mer likvida penningmängdsmåttet Ml har också bidragit fill osäkerheten i marknadsbedömningarna liksom de mer eller mindre slumpmässiga variationer som finns i de i slutet av varje vecka publicerade utvecklingstalen för penningmängdsbegreppen. 1 juli 1983 reviderades de penningpolitiska målen så att de i praktiken torde tillåta en nominell tillväxt på nästan 10%, vilket går ihop med den beräknade utvecklingen för inflation och tillväxt pä omkring 5 % vardera. Den höga reala tillväxttakten under sommaren och det stora federala budgetunderskottet i förening med en oväntat hög penningmängdstillväxt fick räntorna att stiga under slutet av sommaren. Under

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 29

böljan av hösten ökade penningmängden åter inom det målsatta intervallet och räntenivån stabiliserades. Vid slutet av 1983 drev det stora federala upplåningsbehovet äter upp räntorna något.

Ränteläget torde förbli på nuvarande höga nivå under 1984. Fortsatt stora budgetunderskott riskerar att i konkurrens med stigande kreditefter-frägan från näringslivet driva upp räntenivåerna. Den amerikanska ekonomin har visat sig förhållandevis okänslig för den höga realräntan vilken f.n. är omkring 5-7%. En orsak härtill torde vara att i Förenta staterna skuldräntor är fullt avdragsgilla vid inkomsttaxering i motsats till situationen i många andra OECD-länder. En återhållande effekt torde dock vara oundviklig både pä köp av kapitalvaror, bostadsbyggandet och andra investeringar. Även en lägre pris- och kostnadsutveckling under loppet av 1984 kan verka höjande på ränteläget. Om ett tryck uppåt skulle uppstå pä räntorna under 1984 är det troligt att Federal Reserve kommer att föra en flexibel penningmängdspolitik för att inte äventyra konjunkturuppgången. Stora räntestegringar pä den inhemska och inte minst den internationella kreditmarknaden skulle riskera att bryta den pågående konjunkturuppgången.

Den amerikanska tillväxten kan väntas fortsätta det närmaste året, om än i något långsammare takt.

Företagen i Förenta staterna har äter böijat öka sina investeringar. För 1984 beräknas ökningen till drygt 10%. Bostadsinvesteringarna väntas öka i samma takt. En fortsatt uppbyggnad av lagren väntas komma att bidra till tillväxten med motsvarande 1 % av BNP.

Den disponibla inkomsten kan förväntas öka både till följd av stigande ränteinkomster och till följd av att sysselsättningen ökar kraftigt. Sparandets andel av inkomsterna torde komma att ligga kvar på den historiskt sett låga nivån kring 5% och den privata konsumtionen väntas utvecklas ungefär i takt med BNP. Inflationen väntas öka marginellt under det kommande året.De avgörande negativa hoten för tillväxten kommer från utrikeshandelssidan. Den kraftiga apprecieringen av dollarn har försämrat inhemska företags konkurrenskraft både pä hemma- och exportmarknaderna. Den effektiva dollarkursen mot ett vägt genomsnitt av övriga valutor beräknas ha stigit med drygt 40% sedan hösten 1980. Frän december 1982 till december 1983 beräknas den vägda kurshöjningen till nära 10%. Enligt inofficiella amerikanska beräkningar är dollarn "övervärderad" med 20-25 % om man utgår från konkurrenskraften för industrin. Trots detta väntas den amerikanska varuexporten ändå öka något 1984 när tillväxten åter väntas komma igång i andra länder. Importvolymen beräknas stiga med hela 15%, trots de kvantitativa begränsningar och andra importbegrän-sande åtgärder som redan vidtagits. Underskottet i handelsbalansen torde nå upp mot 100 miljarder dollar och bytesbalansens negativa saldo väntas fördubblas till drygt 80 miljarder dollar 1984.

Tillväxten i bruttonationalprodukten väntas bli 4 3/4% 1984.

Prop. 1983/84:100 30

Försörjningsbalans Förenta staterna

Förändring i volym, procent

	1982	1983	1984-
Privat konsumtion	1,4	41/2	41/2
Offentlig konsumtion	1,8	1/2	11/4
Fasta bruttoinvesteringar	-6,9	71/2	II
Lager'	-1,2	3/4	1
Utrikesbalans'	-0,9	-11/4	-1
BNP	-1,9	31/2	43/4

' Förändring i % av föregående års BNP.  Finansdepartementets bedömningar.

Japan

Under 1983 tog exporten över som den främsta drivkraften i den japanska ekonomin. Den inhemska efterfrågan och därmed importen försvagades märkbart under första halvåret. Till följd av låga löneökningar, vilket avspeglade företagens relativt svaga lönsamhet, utvecklades den privata konsumtionen svagt. Bostadsbyggandet sjönk kraftigt. Den negativa effekten på tillväxten av lagercykeln upphörde troligen under första halvåret och en begynnande återhämtning av industrins investeringar kunde skönjas under sommaren. Ökad extern efterfrågan och förbättrade utsikter vad gäller företagens lönsamhet torde ha bidragit till denna utveckling. Industriproduktionen förstärktes gradvis över året.

Arbetslösheten stabiliserades pä en nivå något under 3 % under senhösten, vilket med japanska mått är högt. Inflationen, mätt i konsumentprisledet, har kommit ned till en mycket låg takt. 1 september hade konsumentpriserna endast ökat med 0,7% jämfört med september 1982.

Exporten återhämtade sig vid halvårsskiftet och den uppåtgående trenden stärktes under höstmånaderna. Framför allt har de japanska exportörerna kunnat dra fördel av det förbättrade konjunkturläget i Förenta staterna, men exporten har också ökat till Fjärran Östern och EG. Importvolymen drogs ned kraftigt under vintern 1982/83 och utvecklades därefter relafivt svagt med en återhämtning under andra halvåret, vilket får ses mot bakgrund av den dämpade inhemska efterfrågan. Sammantaget kan handelsbalansens överskott beräknas ha ökat till 33 miljarder dollar 1983 från 18 miljarder 1982. Bytesbalansens överskott torde under samma period ha mer än tredubblats från ca 7 miljarder dollar 1982 till 23 miljarder dollar 1983.

Det ekonomisk-politiska handlingsutrymmet för att stimulera den inhemska efterfrågan begränsas på den finanspolitiska sidan av målet att konsolidera budgeten och på den penningpolitiska sidan av den låga yen-kursen. Mot bakgrund av den svaga inhemska efterfrågan och det växande bytesbalansöverskottet presenterade emellertid regeringen under hösten förslag fill stimulansåtgärder, som ännu inte har godkänts av parlamentet.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 31

Således avses skattesänkningar på 5,2 miljarder dollar genomföras och anslaget till offentliga arbeten ökas med 8 miljarder dollar. Vidare kommer åtgärder att vidtas för att uppmuntra kapitalinflöden och import av varor. 1 samband med presentationen av förslagen sänktes diskontot med en halv procentenhet till 5%. Hur stor stimulansåtgärdernas effekt blir är svårt att bedöma. Dels är åtgärderna relativt blygsamma i förhällande till den japanska ekonomins storlek och dels är det oklart när åtgärderna kan komma att träda i kraft.

Med den uppgång som förutses i industriländerna antas exporten växa kraftigt eller med närmare 10% 1984. Samtidigt antas tillväxten i den inhemska efterfrågan öka med 2-3 %. Till följd av gynnsammare förutsättningar för företagen vad gäller produktion och lönsamhet kommer bonus-betalningarna, som varit mycket låga 1983, att öka. Den privata konsum-fionen antas öka med i genomsnitt 3 % 1984, medan de offentliga utgifterna endast kommer att öka marginellt i reala termer. Även med de aviserade åtgärderna kommer de offenfiiga investeringarna att fortsätta att falla under 1984. Med det höga reala ränteläget och en viss mättnad pä husmarknaden kan husbyggandet komma att stagnera eller öka endast marginellt. Gynnsamma exportutsikter och förbättrad lönsamhet skulle innebära att industrins investeringar expanderar, men det höga reala ränteläget kan även fortsättningsvis framförallt hämma de mindre företagens investeringar. En viss lageruppbyggnad beräknas ske under 1984.

Återhämtningen av den inhemska efterfrågan efter första halvåret 1983 leder fill att importen tar fart. För 1984 antas den öka med närmare 5%. Med en betydligt högre exporttillväxt skulle därmed ett betydande bidrag till fillväxten komma från den externa balansen. Handelsbalansens överskott kan komma att öka till 45 miljarder dollar och överskottet i bytesbalansen till 35 miljarder dollar 1984.

En real BNP-tillväxt 1983 på ca 3% skulle med dessa utsikter följas av en tillväxttakt på ca 4% 1984.

En mycket låg inflationstakt pä 1 -2 % förutses för 1984. En ökad sysselsättning torde motverkas av Ullväxten i arbetskraften. Ull vilken kvinnornas växande deltagande bidrar, varför arbetslösheten sannolikt fortsätter att ligga pä en nivå strax under 3 %.

Försörjningsbalans Japan

Förändring i volym, procent

	1982	1983'-	1984
Privat konsumtion	4,2	3 1/2	3 1/2
Offentlig konsumtion	3,5	3 1/4	1/2
Fasta bruttoinvesteringar	1,0	-1/2	1
Lager'	-0,1	-1/4	1/4
Utrikesbalans'	0,2	11/2	11/2
BNP	3,0	3	4

' Förändring i % av föregående års BNP.  Finansdepartementets bedömningar.

Prop. 1983/84:100 32

Förbundsrepubliken Tyskland

Under första halvåret 1983 utvecklades den tyska ekonomin starkare än väntat. I motsats till tidigare återhämtningsfaser kom tillväxtimpulserna denna gång till en början från den inhemska efterfrågan, medan en återhämtning av exporten inträffade först under hösten. Trots en mycket svag ökning av den reala disponibla inkomsten ökade den privata konsumtionen med 3 1/2 % under första halvåret till följd av neddragen sparkvot och lägre räntenivå. Höjningen av omsättningsskatten med en procentenhet till 14% per den 1 juli torde också ha bidragit till en ökad konsumtion genom att hushållen tidigarelade vissa inköp. Med en betydligt svagare utveckling under den senare hälften av året kan den privata konsumtionen sammanlagt ha ökat med närmare 1 % under 1983.

Också lageruppbyggnad gav ett positivt bidrag till tillväxten under första halvåret. Som följd av en temporär investeringsbonus ökade vidare företagen sina investeringar i maskiner och utrustning, medan byggnadsinvesteringarna visade en svag utveckling trots stimulanser i form av investeringsbidrag och ett lägre ränteläge. Efter en försvagning i de flesta efterfräge-komponenter efter halvårsskiftet började främst byggnadsverksamheten och exporten att visa en tillväxt under höstmånaderna. Vid årsskiftet 1983/84 löper leveransfristen ut för investeringsvaror, vilka gynnas av en temporär bonus, varför en ökning av leveransvolymerna torde ha inträffat under de sista månaderna 1983. Sammantaget kan de fasta investeringarna ha ökat med drygt 3 % 1983. Denna siffra inkluderar en nedgång i offenfiiga investeringar med närmare 8%.

Till följd av en svag efterfrågan på tyska exportmarknader minskade exporten av varor och tjänster något under första halvåret. De västtyska exportörerna kunde emellertid under andra halvåret dra nytta av den gynnsamma växelkursen för den tyska marken, den låga kostnadsutvecklingen, en kraftig produktivitetsökning och den förbättrade internationella konjunkturutvecklingen. En över året betydligt jämnare utveckling registrerades för importen. I kombination med en gynnsam utveckling av terms-of-trade väntas handelsbalansens överskott ha nått samma storleksordning som 1982, dvs. omkring 50 miljarder DM. Bytesbalansens överskott torde ha slutat pä ca 10 miljarder DM.

Den beskedliga återhämtning som har ägt rum under 1983 har inte i någon nämnvärd grad kunnat förbättra läget på arbetsmarknaden. Arbetslösheten låg i oktober på 8,7% att jämföras med 3,5% i genomsnitt 1980. Även under 1984 förutses arbetslösheten öka, och kan för året i genomsnitt komma att uppgå till drygt 9%.

Finanspolitikens inriktning var fortsatt restriktiv under 1983 då offentliga utgifter stagnerade i reala termer och offentliga investeringar minskade kraftigt. Till följd av en gynnsammare utveckling av både inkomster och utgifter än beräknat är det troligt att budgetunderskottet för 1983 kommer att understiga det uppsatta målet på 41,3 miljarder DM motsvarande

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 33

2  1/2% av BNP. I budgetförslaget för 1984 avses de offentliga utgifterna
växa med mindre än 2% nominellt, dvs mindre än konsumentpriserna,
som väntas öka med 3 %. Nedskärningar om 7 miljarder DM anses nödvän
diga för att hålla budgetunderskottet på den målsatta nivån 37 1/2 miljarder
DM motsvarande 2 % av BNP.

Penningmängdens ökningstakt har under året hållit sig omkring det uppsatta målintervallets övre gräns under en stor del av 1983. Under våren sjönk räntenivån, men till följd av högt ränteläge i Förenta staterna och högre dollarkurs samt hög penningmängdtillväxt under sommaren säg sig Bundesbank föranledd att höja lombardräntan frän 5% till 5 1/2% i september.

För 1984 förutses en fortsatt konjunkturförstärkning i Förbundsrepubliken. Tillväxten väntas i första hand komma att stödjas av efterfrågan från exportmarknaderna. Den uppgång som har registrerats sedan halvårsskiftet 1983 väntas fortsätta och förstärkas. För 1984 förutses en volymmässig exportökning om 5%. Prognosen förutsätter att konjunkturuppgången i Förenta staterna håller i sig och sprider sig mera allmänt till Västeuropa där merparten av den västtyska exporten avsätts. Till följd av skuldproblemen i uländerna, OPEC-ländernas dämpade import och den ekonomiska situationen i statshandelsländerna väntas inte dessa marknader komma att generera någon tillväxt för den västtyska exportindustrin. Även importen beräknas växa som ett resultat av den konjunkturella förstärkningen och en volymmässig ökning om 3% förutses.

De inhemska efterfrägekomponenterna, vilka burit upp återhämtningen av den västtyska ekonomin under 1983, väntas utvecklas mindre expansivt 1984. Undantag gäller för näringslivets byggnadsinvesteringar vilka beräknas öka med 4,5% i volym jämfört med 2% 1983. Industrins maskininvesteringar väntas å andra sidan växa långsammare än förra året. Sammantaget förutses näringslivets fasta bruttoinvesteringar komma att ökamed 4% i volym. Aktuella företagsenkäter tyder på en fortsatt återhållsam inställning från näringslivet till nyinvesteringar. Här spelar det i flertalet branscher alltjämt låga kapacitetsutnyttjandet liksom de höga realräntorna en avgörande roll. Ett förbättrat lönsamhetsläge, stärkt självfinansiering inom industrin liksom förväntningar om en förbättrad exportkonjunktur kan å andra sidan ge stöd ät rationaliserings- och ersättningsinvesteringar. Sammantaget gäller att investeringskonjunkturen i Förbundsrepubliken är svårbedömbar och utgör ett osäkerhetselement för den fortsatta ekonomiska uppgången.

Bostadsbyggandet, för vilket alltjämt vissa stimulansåtgärder är i kraft, beräknas fortsätta, att öka relativt kraftigt eller med 10% jämfört med 5% är 1983. En viktig faktor bakom expansionen i bostadsbyggandet är förutom regeringens stimulansåtgärder de lägre nominella räntorna.

Den privata konsumtionen antas inte komma att lämna så tydliga bidrag till den allmänna ekonomiska tillväxten 1984 som under första halvåret

3    Riksdagen 1983/84. I samt. Nr. 100. Bilaga 1.1

Prop. 1983/84:100 34

1983. Hushållens konsumtionsbenägenhet väntas dock påverkas positivt av den mättliga prisstegringstakten samt av de lägre räntorna. Med oförändrade realinkomster och en fortsatt låg sparkvot kan nettoeffekten beräknas bli en volymmässig ökning av den privata konsumtionen om 1/2%.

Den offentliga sektorn väntas inte komma att lämna några tillväxtbidrag till den västtyska ekonomin 1984. Den strama finanspolitiken verkar dämpande på såväl offentliga investeringar som konsumtion samt innebär minskade transfereringar till hushållen. Penningpolitiken väntas alltfort präglas av flexibilitet men ges en något mindre expansiv inriktning än under 1983.

Handels- och bytesbalanserna väntas generera överskott i ungefär samma storieksordning som 1983, dvs 50 respektive 10 miljarder DM. Till bilden av fortsatt stabilitet i den västtyska ekonomin hör vidare en oförändrat låg inflationstakt om 3% i konsumentprisledet och en beräknad ökning av industrins arbetskraftskostnader per producerad enhet om endast 1 %.

Utgångsläget för en något mera markerad expansion av den västtyska ekonomin 1984 ter sig relativt gynnsamt. Vikfigare osäkerhetsfaktorer utgörs av den internationella konjunkturuppgångens varaktighet och styrka som blir bestämmande för tillväxten i den väsUyska exporten liksom de alltjämt höga realräntorna och utvecklingen på valutamarknaderna.

Totalproduktionen kan komma att växa med 2-2 1/2% 1984. En tillväxt i denna takt beräknas endast i ringa grad kunna förbättra sysselsättningsläget. Arbetslösheten väntas i genomsnitt för året uppgå till 2,4 miljoner, vilket innebär en ökning med 100000 i förhållande till 1983 - en förbättring av läget i sä måtto att ökningstakten tydligt har avtagit.

Försörjningsbalans Förbundsrepubliken Tyskland

Förändring i volym, procent

	1982	1983-	1984-
Privat konsumtion	-2,2	3/4	1/2
Offentlig konsumtion	-1,1	0	0
Fasta bruttoinvesteringar	-5,4	3 1/4	5 1/2
Lager'	0,5	1/4	0
Utrikesbalans'	1,0	0	3/4
BNP	-1,1	1 1/4	21/4

Förändring i % av föregående års BNP. Finansdepartementets bedömningar,

Frankrike

Den restriktiva inriktning av den ekonomiska politiken, som infördes i samband med devalveringen av francen i juni 1982, har fortsatts under 1983.1 mars 1983 devalverades francen ånyo. Samtidigt vidtogs ytteriigare åtstramande åtgärder i form av höjda indirekta och direkta skatter med

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 35

målet att reducera handelsbalansens underskott och dämpa inflationstakten till 8% vid årets utgång. Mål fastställdes om en begränsning av underskottet i statsbudgeten till 3% av BNP 1983 och 1984. Vissa lättnader infördes i företagsbeskattningen för att sfimulera företagens investeringar.

Trots den restrikfiva ekonomiska politiken drogs inte den privata konsumtionen ner under första halvåret 1983, då hushållen reagerade med att minska sitt sparande. De ekonomisk-politiska åtgärderna antas ha nätt sin fulla effekt först under årets senare hälft. En betydligt svagare utveckling torde ha ägt rum under andra halvåret så att ökningen av den privata konsumtionen för helåret kan ha begränsats till 1/2%. Företagens fasta investeringar torde ha fallit med närmare 2 % jämfört med föregående är. Förväntningarna om en devalvering ledde i böljan av året till en importökning samt en lageruppbyggnad. Denna utveckling vändes fill det motsatta från årets andra kvartal, varefter importen har fallit i takt med den minskade inhemska efterfrågan. Den förbättrade konkurrenskraften innebar att exporten böljade att ta fart efter devalveringen och kan ha ökat med 4-5 % i årstakt under årets senare hälft. En betydande förbättring har ägt rum i den externa balansen. Handelsbalansens underskott beräknas för helåret ha slutat pä runt 60 miljarder franc jämfört med 93 miljarder franc 1982, och bytesbalansens underskott kan ha minskat till 45 miljarder franc 1983 frän 80 miljarder franc 1982.

Konsumentprisernas ökningstakt kommer vid årets slut troligen att ha överstigit 9% att jämföras med regeringens mål om 8%. För 1984 har målet satts till 5% vid årets slut. Trots sjunkande sysselsättning har arbetslösheten kunnat hällas rätt stabil på knappt 9% av arbetskraften genom insatta stödåtgärder. Under 1984 väntas en försämring, då arbetslösheten kan komma att närma sig 10%.

Finanspolitiken väntas ha en fortsatt dämpande effekt på den inhemska efterfrågan 1984. Mot senare hälften av året antas dock den privata konsumtionen bölja öka på nytt. Faktorer som väntas bidra till en sådan ökning är en sjunkande inflafionstakt och en fortsatt nedgång i sparkvoten. Mot bakgrund av ett förbättrat vinstläge för företagen och en förstärkt internationell konjunktur kan de privata investeringarna också komma att öka under den senare hälften av året efter ett fall under första halvåret. Däremot torde en fortsatt nedgång vara att vänta för byggnadsinvesteringarna till följd av högt ränteläge. Med en nedgång också i offentliga investeringar skulle de totala fasta investeringarna komma att sjunka med 2%. De offentliga utgifterna beräknas realt sett öka marginellt 1984.

Den exportökning som ägt rum under hösten 1983 väntas fortsätta under första halvåret 1984. Gradvis kommer dock troligen de konkurrensfördelar som vunnits genom devalveringarna att urgröpas. Den dämpade inhemska efterfrågan kommer att i början av 1984 hålla tillbaka importtillväxten, som dock väntas öka gradvis över året. En väsentlig förbättring är att vänta för handelsbalansen, vars underskott kan komma att stanna vid 15 miljarder

Prop, 1983/84:100 36

franc. Också bytesbalansens underskott väntas minska kraftigt till omkring 10 miljarder franc.

Efter en real stagnation 1983 kan totalproduktionen komma att växa 1/2% 1984.

Försörjningsbalans Frankrike

Förändring i volym, procent

	1982	1983"	1984'
Privat konsumtion	3,5	1/2	1/4
Offentlig konsumtion	1,7	3/4	1/4
Fasta bruttoinvesteringar	0,7	-3	-2
Lager'	1,3	0	-   1/4
Utrikesbalans'	-2,1	1/2	1/2
BNP	1,9	0	1/2

' Förändring i % av föregående års BNP. " Finansdepartementets bedömningar.

Storbritannien

I Storbritannien vände konjunkturen redan sommaren 1981 men tillväxttakten var svag fram till andra halvåret 1982. Trots det positiva bidraget från Nordsjöoljan växte BNP endast med 2 1/2% 1983. Bostadsbyggande, privat konsumtion och upphörande lagerneddragningar var de efterfråge-komponenter som främst bidrog till den ökande aktiviteten i näringslivet. Trots att den disponibla inkomsten i stort sett legat stilla de senaste tvä åren har den privata konsumtionen ökat kraftigt. Hushållens sparande har falUt från över 15% av inkomsterna 1980 fill drygt 9% 1983. En lättare kreditmarknad och avskaffande av regleringen av avbetalningshandeln förklarar delvis denna utveckling. Inflafionstakten har sjunkit frän drygt 20% våren 1980 till under 5% i november 1983. Under 1983 har importen ökat med nära 5%, samtidigt som exportvolymen beräknas ha ökat med 1 %, trots ett fall i den effektiva pundkursen med 14% under sista kvartalet 1982 och första kvartalet 1983. Under våren 1983 återhämtades sedan halva fallet för pundet. Bytesbalansöverskottet från 1982 på 5 miljarder pund torde härigenom komma att reduceras till 1 miljard pund 1983. Industriproduktionen har ökat relativt långsamt, med 1 -2 % 1983. Arbetslösheten har fördubblats sedan 1980 och låg senhösten 1983 strax under 3 miljoner personer, vilket motsvarar 12,3 % av arbetskraften. En begränsad minskning har noterats under slutet av året 1983.

Den brittiska nationalräkenskapsstatistiken över det första halvåret 1983 ger en osäker bild av den ekonomin. Från användningssidan är Ullväxten avsevärt högre (3% jämfört med l:a halvåret 1982) än mätt frän produktionssidan (något under 2%). Beräkningarna frän produktionssidan brukar anses pålitligare i kortsiktsanalyser.

Ett väsentligt bidrag till den sjunkande inflationstakten var de låga

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 37

löneavtal som träffades i 1982/83 års löneuppgörelse innebärande 8% i ökad timlönekostnad för industrin 1983. Trots en kraftig produktivitetsförbättring torde detta innebära att den relativa arbetskostnaden per producerad enhet försämrats med någon procentenhet jämfört med konkurrentländerna.

Finanspolifiken har varit restriktiv under fiera är med det överordnade målet att få ned inflationstakten. De instrument som använts har varit att hålla den offentliga sektorns lånebehov nere och begränsa penningmängdens ökning. Den stigande arbetslösheten har motverkat besparingarna. Den långsiktiga målsättningen är ett upplåningsbehov för den offentliga sektorn på motsvarande 2 1/2% av BNP. För budgetåret 1982/83 beräknas utfallet till 3 1/4% av BNP. För budgetåret 1983/84 (med böljan 1 april) bedömdes i mars upplåningsbehovet till 8 miljarder pund (2 1/2 % av BNP). Efter parlamentsvalet presenterade regeringen den 7 juli 1983 ett sparpaket på 500 miljoner pund och därutöver försäljning av aktier i stafiiga företag. 1 regeringens höstrapport i november och har upplåningsbehovet äter reviderats upp och väntas nu bli ca 10 miljarder pund, dvs oförändrat 3 1/4% av BNP. För det kommande budgetåret är målsättningen att komma ned till 8 miljarder pund (2 1/2% av BNP). Besparingar har bl a aviserats inom försvaret och när det gäller stöd till bostadsbyggande och statliga industrier. Även skattehöjningar har angetts som en möjlig väg.

Penningmängdsmålen justerades ner i marsbudgeten med en procentenhet från 8-12% till 7-11% att gälla från februari 1983 till april 1984. Till att börja med låg den engelska centralbankens tal kraftigt över dessa gränser men nu är penningmängdsökningen nere i de övre delarna av intervallen. För det mera långsiktiga perspektivet har målen satts till 6-10%. Nyligen har även sedelmängden (MO) börjat mälsättas.

Avgörande för utvecklingen 1984 är hur inflationen blir. Tidigare fanns tydliga förväntningar om en viss stegring i prisökningstakten, som nu förefaller mindre sannolik. En fortsatt låg inflationstakt på drygt 5% kan bidra till en positiv reallöneutveckling som behövs för att hälla den privata konsumtionen uppe. Ytterligare fall i sparandet är knappast sannolikt. Finanspolitiken torde annars verka kraftigt återhållande pä den inhemska efterfrågan. Investeringarna väntas försätta att öka både för företag och vad gäller bostäder. Företagen kan väntas vara försiktiga med att bygga upp sina lager. Exporten av varor och tjänster torde komma att förbättras genom kvardröjande effekter av konkurrenskraftsförbättringen under tidigare är men importen väntas öka i samma takt och ge ett oförändrat svagt positivt bytesbalanssaido. Bruttonationalprodukten kan i så fall väntas fortsätta att öka med drygt 2% per år, vilket emellertid inte torde vara Ullräckligt för att minska den höga arbetslösheten under 1984.

Prop. 1983/84:100 38

Försörjningsbalans Storbritannien

Förändring i volym, procent

1982 1983" 1984"

Privat konsumtion	1,3	2 1/2	1
Offentlig konsumtion	1,4	2	1 1/4
Fasta bruttoinvesteringar	5,8	3	1/2
Lager'	0,7	1	1/2
Utrikesbalans'	-0,4	-1	0
BNP	2,4	21/2	2

' Förändring i % av föregående års BNP. " Finansdepartementets bedömningar.

Danmark

Tillväxten i den danska ekonomin under 1982 var bland de högsta i OECD-området, 3,1%, vilket berodde pä en stark inhemsk efterfrågan. Förutom ökningar i offentlig och privat konsumtion bidrog investeringarna i olje- och gasproduktionen i Nordsjön till den jämförelsevis höga tillväxten. Emellertid medförde den höga inhemska efterfrågan i kombination med recessionen i omvärlden att Danmarks externa balans ytterligare försämrades. Inflationen steg och arbetslösheten ökade trots den högre efterfrågan. Den i september månad 1982 tillträdande regeringen antog ett ekonomiskt program för att åstadkomma ökad aktivitet i den utlandskonkurrerande sektorn och för att vända den negativa utvecklingen när det gällde sysselsättningen och underskottet i bytesbalansen. Den ekonomiska politiken inriktades på att begränsa tillväxten i den offentliga sektorn för att därigenom friställa resurser för den privata sektorn och minska det snabbt stigande statliga budgetunderskottet. Vidare annonserades inkomstpolitiska åtgärder för att nedbringa löne- och prisstegringarna.

I början av 1983 ingicks tvååriga löneavtal som för det första året höll sig på den av regeringen anbefallda 4-procentsnivån. De återhållsamma löneökningarna i kombination med sänkta energipriser och lägre importpriser medverkade under året fill en sänkning av infiationen - från ca 10% 1982 fill drygt 6% 1983. Härigenom har inflationsförväntningarna sjunkit och räntan har kunnat sänkas betydligt från drygt 20% till ca. 13%. Den lägre räntenivån har bidragit fill öka bostadsbyggandet. Neddragningar i privat och offentlig konsumtion har medfört en kraftig åtstramning av den inhemska efterfrågan. Däremot har den externa efterfrågan positivt bidragit fill en markant förbättring av handelsbalansen. Underskottet i bytesbalansen beräknas ha minskat från ca 19 miljarder danska kronor 1982 till ca 11 miljarder danska kronor 1983. Besparingarna inom den offentliga sektorn har drabbat sysselsättningen negativt och har bidragit till att arbetslösheten under året stigit till över 10%. Investeringarna i olje- och gasproduktionen i Nordsjön, som i flera år legat på en hög nivå, drogs ned kraftigt under 1983. I gengäld har den övriga industrins investeringar återhämtat

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 39

sig och pekar på en stabil uppgång. De samlade privata investeringarna under 1983 beräknas emellertid ha blivit oförändrade jämfört med året före till följd av den skiftande sammansättningen.

Penningpolitiken har till skillnad från finanspolitiken varit expansiv och medfört en hög ökningstakt i penningmängden. Det kraftiga räntefallet har dock kunnat förenas med bibehållen stabil växelkurs för den danska kronan. Regeringens målsättning är att minska budgetunderskottet och sänka inflationstakten med oförändrad växelkurs. I budgeten för 1984 föresläs förstärkningar med ca 10 miljarder danska kronor med hjälp av såväl skatte- och avgiftshöjningar som besparingar. Med regeringens övriga budgetantaganden (rörande räntenivå och växelkurs) skulle därmed underskottet (inklusive nettoräntebetalningar) kunna hållas på ungefär oförändrad nominell nivå - ca 60 miljarder danska kronor. Den andra hörnpelaren i regeringens ekonomiska program - inkomstpolitiken - innehåller dels suspension av löneindexeringsklausuler och dels deklarerade utrymmen för löneökningarna.

Utsikterna för den danska ekonomin 1984 blir i hög grad beroende av exportefterfrägan eftersom den inhemska efterfrågan hålls tillbaka genom en hård åtstramningspolitik. Den största delen av tillväxten beräknas således komma frän exporten, som gynnas av ett förbättrat konkurrensläge till följd av uppbromsningen i löne- och prisökningarna. Importökningen bör mot bakgrund av den svaga inhemska efterfrågan bh ytterst svag och härigenom beräknas underskottet i bytesbalansen minska ytterligare - till ca 8 miljarder danska kronor eller ca 2% av BNP. Inflationstakten beräknas komma ned ytterligare och konsumentprisökningen bli ca 5% jämfört med 1983. Sysselsättningen väntas ytterligare försämras och arbetslösheten beräknas komma att uppgå till 11-12%.

Osäkerheten om den internationella ränteutvecklingen medför att den danska regeringens prognoser om budgetunderskott och bytesbalans är svåra att bedöma. Danmarks stora utlandsskuld gör nämligen att ränteutgifterna i hög utsträckning belastar underskotten både i budgeten och bytesbalansen. I ett längre perspektiv ter sig möjligheterna till en avgörande förbättring i sysselsättningsläget osäkra med beaktande av den svaga tillväxttakten i ekonomin. Inriktningen av den ekonomiska politiken med betoning att nä bättre balans i de offentliga finanserna och utrikesaffärerna kan, i avsaknad av tillräcklig tillväxt, leda till målkonflikt med behovet att förbättra sysselsättningen.

Prop. 1983/84:100 40

Försörjningsbalans Danmark

Förändring i volym, procent

1982 1983" 1984"

Privat konsumtion	2,6	1	1/2
Offentlig konsumtion	3,4	1	-11/2
Fasta bruttoinvesteringar	3,7	2	0
Lager'	0,5	-   1/2	0
Utrikesbalans'	-0,2	1	1 1/4
BNP	3,1	13/4	1 1/4

' Förändring i % av föregående års BNP. " Finansdepartementets bedömningar.

Finland

Den internationella lågkonjunkturen har inte drabbat Finland i lika stor utsträckning som jämförbara länder. Den inhemska efterfrågan har hållits uppe genom en relativt expansiv ekonomisk politik som kompenserat försvagningen i exportefterfrågan. Löne- och prisstegringarna har emellerfid legat på en högre nivå än OECD-genomsnittet med åtföljande försvagning av konkurrenskraften och externbalansen.

Första halvåret 1983 visade på en fortsatt svag exporttillväxt - efter en tillfällig nedgång på närmare 4% 1982 - främst till följd av en nedgång i handeln med Sovjetunionen. Under loppet av året har en viss förstärkning skett genom högre västeuropeisk efterfrågan. Handelsbalansens netto kommer troligen att ligga på i stort sett samma nivå som 1982, dvs 2 miljarder finska mark. Bytesbalansens underskott fortsätter däremot att försämras p.g.a. ökade ränteavgifter på statsskulden till utlandet. Underskottet uppskattas uppgå till 5 miljarder finska mark 1983, eller ca 2% av BNP. Den privata konsumtionen har fortsatt att vara väl hävdad men försvagas i takt med stramare kreditläge och försvagade realinkomster. De privata investeringarna har stimulerats av 1982 års devalveringar och en relativt god produktionsutveckling. Således höll industrins investeringar i sig även under 1983 och beräknas ha ökat med drygt 4%. En nedgång i de totala fasta investeringarna förutses emellertid eftersom de offentliga investeringarna sjönk under 1983. Den inhemska kostnadsutvecklingen har under lång tid legat över OECD-länderna i genomsnitt och infiationen beräknas 1983 bli ca 9%. En mindre ökning av arbetslösheten har kunnat noteras under 1983 men ökningstakten har avtagit. 1 genomsnitt för året beräknas arbetslösheten ha uppgått till 6%.

Penningpolitiken har skärpts under 1983 och åtgärder har vidtagits för att nå större marknadsanpassning i kreditpolitiken. Finanspolitiken stramas åt under 1984 genom en rad föreslagna skatte- och avgiftshöjningar. Åtstramningseffekten motverkas dock delvis genom en expansion i den kommunala sektorn. Det statliga budgetunderskottet beräknas minska 1984 jämfört med 1983 med 1 miljard finska mark till ca 11 miljarder finska

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 41

mark. Syftet med regeringens åtstramningsprogram är att få ned inflationstakten till 6% 1984, vilket enligt regeringen kräver att de avtalsmässiga löneökningarna ej överstiger 3%.

Den inhemska efterfrägebilden förändras jämfört med de senaste två årens utveckling. Ökningen av den privata konsumtionen begränsas till drygt 1 % 1984. Den offentliga konsumtionsökningen beräknas ligga kvar pä 3% 1984. De offentliga investeringarna beräknas minska med 3% medan de privata investeringarna i fasta anläggningar ökar med lika mycket. Den totala ökningen i BNP beräknas härigenom bli drygt 3%. Handelsbalansen förbättras något då importvolymens ökning väntas bli långsammare än exportvolymens och bytesförhållandet inte väsenUigt förändras. En viss reducering bör kunna ske av bytesbalansens underskott och förutsättningar finns för en mindre reducering av arbetslösheten.

Åtstramningen av den ekonomiska politiken inför 1984 sker mot bakgrund av utsikterna till ett förbättrat konjunkturläge i Västeuropa. Den ekonomiska strategin bygger vidare på en ökad exportefterfrägan vilket kräver att konkurrenskraften inte ytterligare försämras. Löneförhandlingarna i böljan av 1984 blir därför avgörande för möjligheterna att pressa ned den inhemska kostnadsutvecklingen.

Försörjningsbalans Finland

Förändring i volym, procent

	1982	1983"	1984"
Privat konsumtion	3,9	21/4	1
Offentlig konsumtion	5,3	3 1/2	3 1/2
Fasta bruttoinvesteringar	3,0	3	21/2
Lager'	0,5	1/2	1/2
Utrikesbalans'	-1,7	0	1/2
BNP	2,5	2 1/2	3

' Förändring i % av föregående års BNP. " Finansdepartementets bedömningar.

Norge

För första gången pä tjugofem år minskade den norska bruttonafional-produkten 1982. Nedgången var 0,6% och berodde främst pä att bruttoinvesteringarna föll kraftigt och att utrikesbalansen gav ett negativt bidrag till bruttonationalprodukten. Bakom dessa förhållanden låg dels en uppbromsning av investeringarna i oljesektorn och dels en minskning i industriexporten till följd av en successivt försvagad konkurrenskraft. Sedan mitten av sjutfiotalet, då oljeproduktionen kom igång, har tillverkningsindustrins konkurrenskraft försvagats med stora förluster av marknadsandelar som följd. En hög inhemsk kostnadsutveckling och sjunkande produkfivitet ligger bakom den försvagade konkurrenskraften. Arbetslösheten,

Prop. 1983/84:100 42

som hittills under åttiotalet legat på en jämförelsevis låg nivå, ca 1 1/2%, steg under andra halvåret 1982 till drygt 2%.

Under 1983 böljade ekonomin återhämta sig frän nedgången under 1982. Huvudorsaken till en starkare utvecklingen under 1983 är impulserna från livligare aktivitet på oljefälten i Nordsjön, där produktionen ökat och intäkterna höjts fill följd av uppgången för dollarn. Investeringarna i den s. k. offshore industrin har ökat krafugt medan investeringarna i den traditionella industrin fortsatt att sjunka. Av den beräknade tillväxten 1983 på 2% härtör bara 3/4% från "Fastlandsnorge" främst beroende pä ett kraftigt negativt bidrag från lagercykeln. Förutom olje- och gasexporten har den övriga industrins export - främst råvaror - utvecklats positivt och handelsbalansen har förbättrats väsentligt. Växelkursjusteringarna som företogs hösten 1982, en återhållsam löneutveckling samt högre produktivitet beräknas ge en förbättrad konkurrenskraft - mätt som lönekostnad per producerad enhet - pä drygt 2% 1983 att jämföra med en försämring året före pä 5%.

Finanspolitiken har haft en expansiv effekt pä ekonomin beroende pä att de nominella statsutgifterna vid sjunkande infiationstakt hållits på oförändrad nivå samt till följd av extraordinära utgifter för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det statliga budgetunderskottets andel av Fastlandsnorges BNP (dvs. exklusive oljeintäkter) steg frän 6,9% 1982 till 7,1 % 1983 och beräknas bli 7,3 % 1984. De offentliga utgifternas andel av BNP ökar något och ligger på knappt 50%. Kreditpolitiken är försiktigt stram, vilket inte hindrade räntenivån att falla med en procentenhet till 8% under första halvåret 1983.

Utsikterna för 1984 ser ljusare ut för Fastlandsnorge (dvs. exklusive olje- och sjöfartsnäringarna) än 1983 och beräknas ge en tillväxt i BNP på 1 1/2%. Bidragande orsaker är högre privat konsumtion och en starkare utveckling för den totala investeringsvolymen. Investeringarna inom olika sektorer visar dock en splittrad utveckling men gynnas generellt av förbättrade exportutsikter och förmånligare kreditmöjligheter. Den totala inhemska efterfrågan dras dock ned p.g.a. fortsatt lagerneddragning.

Den traditionella exporten bör mot bakgrund av högre utländsk efterfrågan och den förbättrade konkurrenskraften under 1983 kunna öka. En viss förändring i exportsammansättningen — frän råvaror Ull färdigvaror — jämfört med 1983 kan förutses. Exportefterfrågan för färdigvaror är emellertid osäker. Handelsnettot för 1984 beräknas dock sjunka något p.g.a. att importen stiger till följd av högre privat konsumtion och högre efterfrågan pä insatsvaror för investeringar. Produktion och export av olja och gas bedöms efter den starka utvecklingen under 1983 falla något under 1984. Överskottet i bytesbalansen reduceras kraftigt under 1984 och beräknas generera ett överskott pä mellan 1 och 2 miljarder norska kronor jämfört med ett beräknat överskott 1983 pä 14 miljarder norska kronor.

Beräkningarna för den totala norska ekonomin är till följd av oljemark-

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 43

nådens osäkra pris- och produktionsutsikter svår alt bedöma. I den norska regeringens prognos görs därför en nedjustering av oljeintäkterna. Enligt den officiella prognosen skulle totala BNP falla 1984 med närmare 2%, medan BNP för Fastlandsnorge stiger med 1 3/4%. Om man emellertid bortser frän den kalkylmässiga nedjusteringen av olje- och gasintäkterna bör BNP för 1984 bli i det närmaste oförändard jämfört med 1983. Föreslagna höjningar av arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör medföra att den öppna arbetslösheten kan stabiliseras på drygt 3% för 1984. Den officiella målsättningen för prisstegringarna 1984 är satt till 6 procent.

Genom att den ekonomiska politiken - av politiska och arbetsmark-nadsmässiga skäl - blivit mer expansiv samt att inget tyder på minskad nivå i löneglidningen riskerar löne- och prisutvecklingen att urgröpa den konkurrenskraftsförbättring som skett under 1983. Härigenom finns risk att den eftersträvade omstruktureringen till förmån för den traditionella utlandskonkurrerande sektorn försväras.

Försörjningsbalans Norge

Förändring i volym, procent

	1982	1983"	1984"
Privat konsumtion	1,3	1/2	1 1/4
Offentlig konsumtion	1,0	3	11/2
Fasta bruttoinvesteringar	-8,4	61/2	8
Lager'	4,5	-21/2	-2
Utrikesbalans'	-3,5	1 1/2	-1
BNP	-0,6'	2'	0'

' Förändring i % av föregående års BNP.

" Finansdepartementets bedömningar.

' BNP exkl. olje- och sjöfartsnäringarna 1982:0%, 1983: 3/4%, 1984:1 1/2%.

Prop. 1983/84:100 44

3   Utrikeshandeln 3.1 Exporten

Utvecklingen av varuexporten under 1983

Under inverkan av ett starkt konjunkturuppsving i Nordamerika skedde en återhämtning i världshandeln under första halvåret 1983, trots en fortsatt nedgång i handeln med länderna utanför ObCD. Uppgången i den internationella handeln förstärktes vad gäller OECD-länderna under andra halvåret 1983 då handeln med industriprodukter fortsatte att öka i mycket snabb takt samtidigt som handeln med olja och övriga råvaror åter tog fart. Dessutom synes en blygsam ökning ha skett i handeln för länderomrädena utanför OECD.

Marknadstillväxten för Sveriges export av bearbetade varor till OECD-området var avsevärd under första halvåret 1983 medan ökningstakten enligt mycket preliminära kalkyler avtog något under andra halvåret. Dämpningen av marknadstillväxten under senare delen av 1983 sammanhänger med en för Sveriges del ogynnsam ländersammansättning av importefterfrågan. Fortsatt mycket starka importökningar synes nämligen främst ha skett i länder av väsentligt mindre betydelse för Sveriges export än för världshandeln som t. ex. Förenta staterna, Canada och Japan. Däremot synes importökningarna i för svensk exports del så tungt vägande länder som Förbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Danmark ha avtagit främst som följd av en under loppet av året sannolik nedgång i den privata konsumtionstillväxten i dessa länder. För helåret 1983 beräknas marknadstillväxten för svenska bearbetade varor inom OECD-området ha uppgått till omkring 5 1/2%.

Devalveringen på 10% i september 1981 gav upphov till en sänkning av relativpriset för Sveriges export av bearbetade varor till OECD-länderna på 8% under återstoden av 1981. Under de tre första kvartalen 1982 steg relafivpriset successivt - sammanlagt med 3 1/2%. Devalveringen i oktober 1982 medförde sedan en sänkning av relafivpriserna med 11% under fjärde kvartalet 1982. Under loppet av 1983 har relativpriserna äter successivt stigit - ökningen kan beräknas till knappt 5% från fjärde kvartalet 1982 till Qärde kvartalet 1983. Mellan helåren 1982 och 1983 sjönk dock relativpriset med 4 1/2%. Uppgången under loppet av 1983 kan förklaras av dels att de svenska producenterna genom växelkursförändringarna fick vidkännas betydligt större prisökningar på insatsvaror än sina ufiändska konkurrenter, dels att devalveringen gav de svenska företagen en möjlighet att öka sina vinstmarginaler snabbare än i omvärlden. Lönekostnaden per producerad enhet steg däremot endast obetydligt mer i Sverige än i konkurrentländerna under 1983. Sammantaget har de två devalveringarna resulterat i att de svenska relativpriserna sänkts med uppskattningsvis 10% från augusfi 1981 till utgången av 1983. De svenska exportpriserna steg enligt preliminära beräkningar med 12% 1982-1983.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

45

Diagram 3:1 Marknadsandelar och relativa priser för Sveriges export av bearbetade varor till OECD-länderna 1972-1984

Säsongrensade halvårsdata. 1980= 100

120 115 110 105 100	Marknadsandel, löpande priser /I		(\
		J	A	\
		V		A	r\
						r\	K yr
					1		\r—	\	,"
95 90								X'
								v	N	j

	Marknadsandel,
	volym
120 115	>	ri	\
	y		\
110 105 100			\
			\			(\	C\			— ""
				v	/		rA	N.	/
95								\

J____ I___ \___ L

J____ 1

I     I     I     I     I

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 Ä:ä//a.-Se tabell 3:1.

Prop. 1983/84:100 46

Under 1983 gjorde de svenska producenterna av bearbetade varor enligt mycket preliminära kalkyler marknadsandelsvinster inom OECD pä ca 7,5%. Detta är väsenfiigt mer än vad relativprisförändringarna under perioden 1981 -1983 kunde förväntas ge upphov till.' Flera faktorer kan tänkas ha bidragit till detta förmånliga utfall. Andelsvinsterna kan i detta sammanhang registreras utan sänkningar av relativpriserna. Den kraftiga devalveringen 1982 har via höjda vinstmarginaler givit företagen ökade resurser för att dels slå sig in på nya marknader, dels vidga sitt varusortiment med nya produkter och produkter som fidigare varit olönsamma att marknadsföra. Sådana faktorer har fill stora delar ej fångats upp av de tillämpade priselas-ficiteterna. En positiv effekt på de svenska marknadsandelarna har vidare sannolikt uppstått genom att den inhemska efterfrågan i Sverige utvecklats väsentligt svagare än utomlands, vilket erfarenhetsmässigt stimulerar företagen att öka sina försäljningsansträngningar på exportmarknaden. De svenska leveranstiderna kan dessutom tänkas ha varit internationellt sett förmånliga. De svenska producenternas färdigvarulager synes nämligen vid utgången av 1982 alltjämt ha varit relativt välfyllda och företagen kunde troligen i högre grad än sina utländska konkurrenter tillgodose efterfrägeuppsvinget genom leverans från lagren. Slutligen tillkommer en för svensk export gynnsam varusammansättningseffekt i och med att den i utlandet stigande privata konsumtionen under 1983 i ovanligt hög grad varit inriktad på personbilar. Denna effekt har emellertid i viss män motverkats av att efterfrågan på de i svensk export så betydelsefulla investeringsvarorna varit svag under året.

Den ovan skisserade utvecklingen av marknadstillväxt och marknadsandelar ledde till att exporten av bearbetade varor till OECD-länderna enligt preliminära beräkningar växte med drygt 13% 1983, med en något avtagande ökningslakt under loppet av året. Exporten till länderomrädena utanför OECD minskade däremot avsevärt 1983 dels som följd av en fortsatt vikande efterfrågan frän dessa länder, dels beroende på förlorade marknadsandelar. Nedgången i exporten Ull .länderomrädena utanför OECD beräknas i huvudsak ha varit hänförlig till första halvåret 1983 medan en viss uppgång synes ha skett under andra halvåret. Därmed kom den totala exportvolymen av bearbetade varor att stiga med 4% såväl under första som andra halvåret 1983 säsongrensat sett och med drygt 7% mellan helåren 1982 och 1983.

' En förändring av det relativa exportpriset med 1 % har uppskattningsvis beräknats förändra de svenska marknadsandelarna med 0,7 procentenheter samma år relativprisförändringen sker, 0,5 procentenheter året därefter och 0,2 procentenheter två år efter relativprisförändringen. Vissa ytterligare effekter synes troliga även efter de första två åren.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 47

Tabell 3:1 Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg)' till OECD-området 1976-1984

Procentuella förändringar

1976-	1977-	1978-	1979-	1980-	1981-	■ 1982- 1983-
1977	1978	1979	1980	1981	1982	1983     1984 prel.    prognos

Löpande priser. Skr.
Marknad	17	20,5	18	13,5	10,0	23	23,5	9
Marknadsandel	-4,5	-1,5	2,5	-3,5	-4	-3,5	3	3,5
Export	11,5	19	21	9,5	5,5	18,5	27	12,5
Volym
Marknad	3,5	5	10,5	4,5	1	4	5,5	4,5
Marknadsandel	1,5	4,5	-1,5	-5	-4,5	1,5	7,5	3
Export	5	9,5	9	-0,5	-3,5	5,5	13	7,5
Pris"
Marknad	13	15	7	9	8,5	18	17	4
Relativpris	-6	-5,5	3,5	1,5	0,5	-5	-4,5	0,5
Export	6,5	8,5	11	10,5	9	12	12	5

' SITC 5-8, exkl. 68, 793.

" Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet.

 Exportvärdet i löpande priser deflaterat med hybridindex typ Paasche. '' Enligt hybridindex typ Paasche.

Anm. Begreppet "marknad" avser importförändringen för de olika länderna sam-manvägda med deras andelar i Sveriges export. Härigenom elimineras eventuella förmånliga eller oförmånliga effekter av exportens strukturella ländersammansättning. Procenttalen är avrundade till närmaste hel- eller halvtal. Källor: FN, utrikeshandelsstatistik från OECD, nationella statistikproducenter, statistiska centralbyrån samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.

Konjunkturförstärkningen utomlands under första halvåret 1983 medförde att den svenska råvaruexportens ökningstakt höjdes avsevärt jämfört med andra halvåret 1982. Rävaruexporten ökade sålunda i säsongrensade termer med drygt 17% jämfört med andra halvåret 1982. Påtagligt expansivt inverkade exporten av petroleumprodukter som steg med drygt 26%. Till viss del kan denna starka exportökning återföras pä det förhällandet att petroleumindustrins konkurrenskraft förstärkts avsevärt gentemot konkurrerande raffinaderier i Västeuropa sedan devalveringarna av kronan 1981 och 1982. Exporttillväxten torde dessutom till betydande del ha stimulerats av att förbrukarna i Västeuropa byggde upp lagren av petroleumprodukter under första halvåret 1983.

Under andra halvåret mattades åter rävaruexporten och ökade endast med 41/2%. Mest påtagligt inverkade minskningen i trävaruexporten som beräknas ha fallit med drygt 3 %, medan massaexporten bedöms ha fortsatt att öka med drygt 3 % mellan halvåren 1983. Totalt sett beräknas rävaruexporten ha ökat med 23% 1982-1983. Betydande marknadsandelsvinster under 1982 och 1983 noterades i synnerhet för trävaruexportörerna.

Prop. 1983/84:100 48

Till betydande del prissätts den svenska rävaruexporten i dollar. På grund av den starka apprecieringen av dollarns kurs gentemot den svenska kronan under 1982 och 1983 har de svenska råvarupriserna kunnat höjas avsevärt trots att dollarprisema på råvaror i allmänhet har utvecklats utomordenfiigt svagt i synnerhet under 1982.

Under 1983 har priserna uttryckt i dollar återhämtats om än frän en låg nivå. 1 genomsnitt beräknas råvarupriserna ha ökat med närmare 13% mellan helåren 1982 och 1983. Dollarns kurs beräknas samtidigt ha stigit gentemot den svenska kronan med drygt 21 %.

Den ovan skisserade utvecklingen av exporten av bearbetade varor och råvaror resulterade i att den totala svenska varuexporten exkl. fartyg kom att stiga med drygt 7% frän andra halvåret 1982 till första halvåret 1983, med 41/2% mellan halvåren 1983 och med 101/2% mellan helåren 1982 och 1983. Fartygsexporten uppvisade en mycket ojämn utveckling under loppet av året då leveranserna mer än fördubblades under första halvåret för att sedan i stort sett halveras under andra halvåret. Totala exporten inkl. fartyg kom därmed att stiga med 10% frän andra halvåret 1982 till första halvåret 1983 för att sedan stagnera under andra halvåret 1983. Den totala svenska varuexporten ökade därmed enligt preliminära kalkyler med 11 1/2% i volym 1983.

Utsikterna för varuexporten 1984

Den totala världshandeln med varor förutses öka relativt starkt mellan 1983 och 1984 eller med 4 1/2 å 5%. En viss avsaktning bedöms dock ske under loppet av året till följd av en förutsedd dämpning av den fidigare snabba efterfrågetillväxten inom OECD. Samtidigt bedöms en försiktig uppgång kunna äga rum i handeln inom länderna utanför OECD.

Marknadstillväxten inom OECD för bearbetade varor beräknas uppgå till 4 1/2% 1984. Härvidlag har importen av bearbetade varor till Nordamerika bedömts öka med hela 12 1/2%, medan importullväxten till Västeuropa (exkl. Norden) förutses bli väsentligt svagare — knappt 4%. De nordiska länderna beräknas öka sin import av bearbetade varor med endast 2 1/2%, vilket kan jämföras med beräknade drygt 6% 1983.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget 49

Tabell 3:2 Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg)' till olika Iänderområden 1976—1984

Procentuella förändringar

1976-	1977-	1978-	1979-	1980-	1981-	1982-	1983-
1977	1978	1979	1980	1981	1982	1983 prel.	1984 prognos

OECD-länderna" 5,0 9,6 8,8 -0,6 -3,3 5,5 13,2 7,5

Övriga länder -1,2 10,6 8,2 1,1 14,3 -1,0 -7,6 3,8

därav: Östeuropa och Kina -9,9 7,6 -5,1 -2,4 -4,7 -3,3 -8,6 1,6

OPEC-ländema' -6,6 24,1 0,4 1,6 38,4 5,6 -7,5 3,8

Andra länder 4,5 10,5 15,0 3,3 10,9 -4,0 -7,0 5,2

Summa 3,7 9,8 8,0       -0,1 1,3 3,6 7,2       6,5

Summa bearbetade varor

enligt SNI-definitionen" 3,8        10,5 9,1 0,3 1,0 3,0 7,3       6,5

\ SITC 5-8, exkl. 68, 793.

" Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet.

' Quatar, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Kuwait, Irak, Iran, Indonesien, Venezuela och Nigeria.

"Jfr tabell 3:4.

Källor: Statistiska centralbyrån samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.

Gjorda antaganden om timlönekostnad och bedömningar av produktivitetsökningen 1984 implicerar en i förhällande till utländska konkurrenter måttlig ökning av lönekostnaden per producerad enhet. De internationella råvaruprishöjningarna väntas bli tämligen begränsade under 1984 - främst genom att några prishöjningar pä råolja inte framstår som troliga. Såväl de svenska som de utländska företagens kostnader för insatsvaror har sålunda bedömts öka måttligt 1984 - för de svenska företagens del med omkring 4%. Ett visst päslag på exportpriserna till följd av höjda vinstmarginaler har bedömts som troligt även för 1984, men i avsevärt mindre omfattning än under 1982 och 1983. Sammantaget har dessa faktorer bedömts leda till en liten nedgång i relativpriserna mot slutet av 1984. Genom den uppgång som ägde rum mot slutet av 1983 beräknas dock relativpriserna stiga med drygt 1/2% mellan helåren 1983 och 1984. Den svenska exportprisökningen har beräknats till knappt 5 % medan de utländska konkurrenterna sålunda bedömts höja sina exportpriser med 4%.

För helåret 1984 har marknadsandelsvinsterna inom OECD-omrädet bedömts uppgå till 3% vilket i det närmaste motsvarar vad relativprisförändringarna 1982—1984 kan beräknas ge upphov till. Den positiva varu-sammansättningseffekten frän den utländska bilefterfrågan väntas då bortfalla och effekten på marknadsandelarna av en jämfört med omvärlden svag inhemsk efterfrågeutveckling synes bli avsevärt lägre under 1984 än under 1983. Samfidigt kvarstår en fortsatt trendmässig marknadsförlust av tidigare observerad art. Marknadsandelsvinsterna bedöms till största delen inträffa under första halvåret 1984.

En utveckling av marknadstillväxt och marknadsandelar enligt ovan skulle resultera i en exportvolymökning av bearbetade varor till OECD-området på 7 1/2% 1984. Samtidigt har emellertid såväl marknadsfillväxt 4   Riksdagen 1983/84. I saml. Nr. 100. Bilaga 1.1

Prop. 1983/84:100

50

som marknadsandelsvinster bedömts bli lägre för länderomrädena utanför OECD. Den globala marknaden för svenska bearbetade varor har förutsetts växa med 4% och marknadsandelarna med 2 1/2%. Totala exporten av bearbetade varor har sålunda kalkylerats öka med 6 1/2% 1984 med en avtagande ökningstakt under loppet av året.

Tabell 3:3 Världsmarknadspriserna (enhetsvärdeindex) för bearbetade varor 1973—1984

1970= 100

1973     1974    1975     1976    1977     1978     1979    1980    1981     1982     1983     1984

US dollar	133	162	182	183	199	230	263	291	277	271	266	272
Genomsnittliga
nationella valutor	110	136	149	158	167	174	191	210	228	247	254	265
Svenska kronor	113	140	147	155	173	202	219	239	272	332	395	414

Anm. Sammanväg! med hänsyn till ländernas betydelse i världshandeln. Källor: FN samt beräkningar och bedömningar inom konjunkturinstitutet.

Tabell 3:4 Exportutvecklingen för olika varugrupper 1982—1984

	Exportvärde, milj.		kr.	Årlig procentuell förändring
	1982	1983	1984	Volym'			Pris'
				1982	1983	1984	1982	1983	1984
Jordbruksprodukter
och fisk	1735	2215	2169	10,0	21,6	- 8,5	4,4	5,0	7,0
Skogsprodukter	193	233	267	-24,5	20,0	5,0	11,2	1,0	9,0
Mineraliska produkter	2852	3 571	3 860	-13,6	4,1	4,1	17,9	20,3	4,0
därav: järnmalm	1540	2 234	2312	-25,4	9,2	3,5	25,6	32,9	0,0
Industriprodukter
exkl: fartyg	158544	196544	219481	4.4	10,6	5.9	11.9	12,1	5.4
därav:
livsmedelsprodukter	3 724	4 540	4790	25,1	6,3	1,0	12,1	14,6	4,5
trävaror	6882	9050	10403	32,7	10,5	4,5	-2,0	19,0	10,0
massa	6398	8398	10290	-15,7	25,0	7,0	11,9	5,0	14,5
papper och papp	13 526	16060	18814	- 4,8	6,0	6,5	14,7	12,0	10,0
petroleumprodukter	8 578	13 285	13 550	21,4	43,0	0,0	19,3	8,3	2,0
järn och stål	9717	10769	11870	2,8	2,5	4,0	14,5	8,1	6,0
ickejämmetaller	3 399	5 263	6214	7,7	20,0	4,5	1,7	29,0	13,0
Verkstadsprodukter
exkl. fartyg	77578	92507	102 747	4,1	5,6	6,9	7,1	12,9	3,9
övriga industri-
produkter inkl.
elektrisk ström	28742	36672	40803	1,8	16,1	6,7	11,0	9,9	4,2
Export exkl. fartyg	163 324	202563	225 777	4,0	10,6	5,7	11,7	12,2	5,4
Fartyg	4651	7 774	4025	-  1,4	46,6	-51,2	11,4	14,0	6,0
Bearbetade varor
exkl. fartyg"	129220	155428	173484	3,0	7,3	6,5	12,3	12,0	4,8
Råvaror*	34104	47135	52293	7,6	22,6	3,3	9,5	12,7	7,4
Total export	167975	210337	229802	3,8	11,6	3,5	11,7	12,2	5,5
Total export enligt
NR"	168131	210603	230017	3,9	11,6	3,5	11,7	12,2	5,5

' Prisutvecklingen anges enligt "hybridindex" av typ Paasche. Denna index används även som deflator för

export. Volymutvecklingen blir därmed återgiven i enlighet med volymindex typ Laspeyres.

" Papper och papp, järn och stål, verkstadsprodukter exkl. fartyg samt övriga industriprodukter utom

elektrisk ström.

' Export exkl. fartyg minus de i not 2 nämnda varugrupperna.

" I uppgifterna för handelsbalansen (tabell 3:7) har NR:s exportvärden använts.

Anm. 1982 års exportvärden enligt utrikeshandelsstatistiken. Uppgifterna för 1983 och 1984 är prognoser.

Varugrupperna är definierade i ISNI-termer. Detta är skälet till att uppgifterna för exporten av bearbetade

varor i denna tabell skiljer sig från uppgifterna i tabell 3:2 där denna varugrupp är definierad i SITC-termer.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 51

Rävaruexporten bedöms för flertalet varuslag fortsätta att öka under 1984 om än med ett betydligt lugnare förlopp än under 1983. Lagercykeln utomlands bidrog sannolikt till att förstärka efterfrågan för rävaruexporten i betydande utsträckning under 1983. Under 1984 torde inte råvarulagren komma att öka lika mycket, varför lagercykelns bidrag till efterfrågan utomlands kan väntas bli tämligen neutralt eller t. o. m. något negativt.

Totalt sett väntas rävaruexporten öka med drygt 3 % 1984. Mest påtaglig bedöms ökningen av massaexporten bli som väntas växa med ca 7%. Råvarupriserna har bedömts öka med 7 ä 8% 1984, vilket innebär en avsevärd uppbromsning av prisökningstakten jämfört med 1982 och 1983. En närmare genomgäng av utvecklingen inom olika delbranscher återfinns i kapitel 3.

Den totala svenska varuexporten exkl. fartyg skulle därmed stiga med knappt 6% 1984. Fartygsexporten bedöms fortsätta minska under loppet av 1984 efter den kraftiga neddragningen av fartygsleveranserna andra halvåret 1983. För helåret 1984 uppgår minskningen till så mycket som drygt 50%. Inkl. fartygen skulle därmed exportvolymen öka med 3 1/2% 1984.

3.2 Importen

Utvecklingen av varuimporten under 1983

Efter att ha stigit med närmare 5% 1981-1982, ökade volymen av Sveriges samlade varuimport med drygt 1 % mellan 1982 och 1983, enligt preliminära beräkningar. Medan huvuddelen av ökningen 1981-1982 kan återföras på en ökad import av bearbetade varor - som steg med drygt 7% - beräknas ökningen 1982-1983 bero främst pä en ökad införsel av råvaror. För de bearbetade varornas del blev importtillväxten 1982- 1983 synneriigen obetydlig (se diagram 3: 2 och tabell 3:5).

' Importen av bearbetade varor består av i tabell 3: 5 redovisade varugrupperna verkstadsprodukter exkl. fartyg, övriga industriprodukter, järn och ståt samt papper och papp. Tillsammans utgör verkstadsprodukter exkl. fartyg och övriga industriprodukter ca 95 % av värdet av bearbetade varor. Bearbetade varor utgör ca 65 % av värdet av Sveriges totala varuimport. Den samlade råvaruimporten, som utgör ca 35 % av värdet av den totala varuimporten, består till mellan 60-65 % av råolja och petroleumprodukter. För en redogörelse av varugrupperna ingående i övriga industriprodukter, se avsnitt 4.2.

Prop. 1983/84:100

52

Diagram 3:2 Importpris- och volymutvecklingen 1978—1984 totalt och för vissa varugrupper

Helårsdata

180 170 160 150 140 130 120 110

too

90 80 70 60 60 40

•

Tota

import

Bearbeiaue varor exKi. Tanyg

----------- Råolja Importprisindex 1980= 100

150000 140000 130000 120000 110000 100000 90000 80000 70000 30000 20000 10000

Im M

portvolym Ij. kr-, 1980års priser

• "■

■—

/"

M

/

/

.<

.■■•

y

//

/■•■

/"

....

i

''/■

.•••■■■

.......

"■

t

<>■

..•••■

.-••■>

■f

yf

1

-

y

■■ 1 • 1

■ 1

r

.■•■'■

c'—---

r-'N-

•/'

■

—'

...'.Ti

*.''

V-«r«rT.T.t

L

J___ \___ L

I    I    I    I    I    I    I_______________ I

1978  1979   1980  1981    1982   1983'1984

1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984

Anm. Importvärden i löpande priser enligt utrikeshandelsstatistiken. Importpriser enligt hybridindex. Uppgifterna för 1982 preliminära. Uppgifterna för 1983 och 1984 är prognoser. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Den svaga ökningen av importen av bearbetade varor 1983 har sin förklaring dels i den låga importefterfrågan i landet, dels i effekterna av de svenska devalveringarna 1981 och 1982. Första kvartalet minskade importen av bearbetade varor med närmare 4% säsongrensat sett, efter att ha ökat med 61/2% Qärde kvartalet 1982. Andra kvartalet 1983 fortsatte importen att minska. För hela första halvåret beräknas nedgången preliminärt till 2% från andra halvåret 1982, säsongrensat sett.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

53

Tabell 3:5   Importutvecklingen för olika varugrupper 1982—1984

	Importvärde, milj.		kr.	Årlig procentuell förändring
	1982	1983	1984	Volym'	1		Pris'
				1982	1983	1984	1982	1983	1984
1 Jordbruks-, skogsbruks-
prod. o. fisk	6515	6940	7576	- 8,8	- 8,0	-1,0	16,3	15,8	5,9
därav: skogsbruks-
produkter	915	750	725	-37,5	-25,5	-3,5	8,7	10,0	10,0
2 Mineraliska produkter	23 003	27930	28886	- 8,3	11,7	2,0	16,0	8,7	1,4
därav: råolja	19816	23 922	24376	-12,4	11,9	1,4	18,4	7,9	0,4
3 Industriprodukter exkl.
fartyg	142760	162242	177483	7,6	- 0,5	4,2	13.1	14,3	5,0
därav: livsmedels-
produkter	8033	9076	9766	5,4	- 3,0	2,0	11,7	16,5	5,5
trävaror, massa
samt papper och
papp	1165	1372	1496	-25,4	7,0	0,0	13,8	10,0	9,0
petroleum-
produkter	20742	20726	20892	13,7	- 6,0	1,0	14,9	6,3	-0,2
järn och stål	4701	4683	5 163	4,5	-10,0	4,5	18,2	10,7	5,5
ickejämmetaller	3943	5195	5935	10,7	4,0	0,2	7,1	26,7	12,0
verkstadsprodukter
exkl. fartyg	59629	69394	77751	7,4	0,3	5,8	12,8	16,0	5,9
övriga industri-
produkter	44547	51796	56480	7,2	1,3	3,9	12,8	14,8	4,9
4 Elektrisk ström	626	469	503	69,6	66,7	2,0	65,7	-55,0	5,0
5 Import exkl. fartyg	172 904	197581	214448	4,9	0.9	3,7	13,4	13,3	4,7
6 Fartyg	621	1640	2806	-27,8	130,0	47,4	12,1	15,0	16,0
7 Total import	173525	199221	217254	4,8	1,3	4,1	13,4	13,3	4,8
8 Bearbetade varor exkl.
fartyg	109396	126522	140115	7,2	0,3	4,9	13,0	15,3	5,5
9 Import exkl. bearbetade
varor och fartyg (råvaror)	63508	71059	74333	0,9	1.9	1,4	14,5	9,8	3.2
10 Total import enligt natio-
nalräkenskapemas beräk-
ningsmetoder"	173928	199604	217759	5,2	1,2	4,0	13,2	13,4	4,9

' Importprisema anges enligt en hybridindex av Paaschetyp. Genom att importvärdet deflateras med denna index erhålls en volymutveckling uttryckt i enlighet med Laspeyres' indexformel. " I tabell 3:7 redovisas importen enligt NR.

Anm. 1982 års importvärden enligt utrikeshandelsstatistiken. Uppgifterna för 1983 är preliminära och 1984 avser prognoser. Varugrupperna är definierade i SNI-termer.

Källor. Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

I diagram 3:3 återges den halvårsvisa utvecklingen av import volymen för bearbetade varor jämte ett mått på utvecklingen av den efterfrågan som genererar import av bearbetade varor'. Som framgår av diagrammet sam-

' De komponenter av efterfrågan för konsumtion, fasta investeringar, lagerinvesteringar och export som till en del tillgodoses av impon av bearbetade varor, har vägts samman med beaktande av respektive efterfrågekomponenters genomsnittliga importinnehåll av bearbetade varor enligt SCB:s input-output-tabeller för 1980. Utvecklingen av den på så vis erhållnäénen skulle sammanfalla med utvecklingen av den faktiska importen om det genomsnittliga importinnehållet hos delkomponenterna förblev oförändrat från period till period.

Prop. 1983/84:100 54

manhänger nedgången av importvolymen första halvåret 1983 med en minskning av efterfrågan. Importvolymen minskade emellertid mindre än vad som skulle ha varit att vänta med hänsyn till den reducerade efterfrågan, trendmässig tillväxt' och relativprisförändringar. Med en skattad trendmässig ökning av importen på drygt 1/2 procentenhet per halvår samt genom att importbegränsningen med hänsyn till inträffade relativprisförbättringar enligt tidigare erfarenheter" borde ha uppgått till likaledes diygt 1/2 procentenhet kan importvolymen första halvåret sägas ha varit 1/2 procentenhet för hög. Denna överimport kan möjligen tolkas som ett - i vaije fall tillfälligt - förhöjt importinnehåll hos importens efterfrägekom-ponenter. Ett ökat inslag av importtunga varor - såsom databehandlingsmaskiner och andra elektroniska produkter - i såväl konsumtion och investeringar som insats inom produktionen för export torde därmed ha lett till en icke obetydlig höjning av importefterfrägan. Denna efterfrågetillväxt avspeglas däri att importen av verkstadsprodukter minskade mindre första halvåret än övriga bearbetade varor.

' Konjunkturinstitutets prognoser för importvolymen av bearbetade varor (M) har gjorts med ledning av en regressionsberäkning. Utöver den tidigare nämnda import-vägda efterfrågan (MEF), ingår en tidstrend (T) och säsongdummies (S, och S2) i importfunktionen som förklaringsvariabler. Följande ekvation har estimerats på icke säsongrensade halvårsdata från perioden 1972 till 1983: In M = l,281n MEF-l-0,0066 T-3,29S,-3,37S2

(8,3) (4,0)       (-2,0)    (-2,0)

R" = 0,97;D-W= 1,8

" Importelasticiteten har för bearbetade varor skattats till 0,25 för det år som relativprisförändringen sker, 0,55 under året därefter och 0,25 under tredje året.  Det genomsnittliga importinnehållet för, t. ex. den privata varukonsumtionen exkl. livsmedelsprodukter, bränsle och elström har antagits vara 40%, för offentlig varu-konsumtion 27%, för maskininvesteringar 58% och för exporten 32%.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

55

Diagram 3:3 Utvecklingen av importvolym, importvägd efterfrågan och relativpris för bearbetade varor 1972-1984

Säsongrensade halvårsdata

Vol/mindex 1973:1=100

								IMPORTVÄGD EFTERFRÅGAN-
120-115-			A	\	A			1	/*■>	/
			/				'
110-			/ /			\ N	/
10b-		/ •
		1
95-	—'

-  110

105

35000

100

30000

25000

L

1972   73     74     75     78     77     78     79     80     81      82     83     84

' Enligt handelsstatistiken, 1980 års priser, cif.

" Import vägd efterfrågan till mottagarpris.

' Relativpris för importen: producentprisindex för svenska marknaden i förhällande

till importprisindex (HMPI/IMPI).

Anm. Uppgifterna för 1984:1 och II är prognoser. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:100 56

Det autonoma inslag i importefterfrågan som den skattade trenden utvisar kan ha sin förklaring i mer långsiktiga strukturella förändringar som i sig leder till ökat handelsutbyte mellan länderna. Denna process synes fortgå oberoende av utvecklingen av efterfrågan och relativpriset.

Importutvecklingen för bearbetade varor första halvåret 1983 har sålunda inneburit en ökning av importens andel av inhemsk förbrukning av dessa varor. Som framgår av diagram 3:4 ökade importandelen såväl andra halvåret 1982 som första halvåret 1983. Från första till andra kvartalet beräknas importandelen ha dock fallit tillbaka till ungefär samma nivå som under tredje och fjärde,kvartalet 1982.

Diagram 3:4 Utvecklingen av importens andel av förbrukning av bearbetade varor samt relativprisutvecklingen 1973—1984

Säsongrensade halvårsdata

IMPORTANDEL,  1973:1=100 RELATIVPRIS,    1973:;=100    (HMPl/lMPI)

130

120

100

90L

I         I         I         I_____ \_____ I_____ I_____ I-------- i-------- 1_____ I-------- \-------- 1

1973     1974    1975   '1976    1977     1978    1979     1980     1981     1982    1983     1984

Anm. Importvägning av förbrukning enligt 1980 års input-outputtabeller. Importen i cif-termer; förbrukning till mottagarpris. 1980 priser. 1984:1 och 1984: II är prognoser. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Enligt preliminära beräkningar ökade importen av bearbetade varor mellan halvåren 1983 med 1 %, säsongrensat sett. Större delen av denna ökning var förlagd fill Qärde kvartalet och kan tillskrivas ökad export av bearbetade varor samt ett betydande lageromslag. Andra komponenter i importefterfrägan beräknas ha verkat i importminskande riktning. Även eftersläpande effekter av relafivprisförbättringarna för hemmaproduktionen under 1981, 1982 och första halvåret 1983 torde ha hållit tillbaka importen; denna effekt pä andra halvårets importvolym kalkyleras till drygt 11/2 procentenhet. Härutöver tros en fortsatt normalisering av det förhöjda importinnehållet hos importens efterfrågekomponenter ha skett andra halvåret. För helåret 1983 minskade den importvägda efterfrågan med drygt 1 %.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

57

Som nämndes tidigare ökade införseln av råvaror 1982-1983. Denna ökning uppskattas preliminärt till knappt 2 % och som framgår av tabell 3:5 är ökningen hänförlig huvudsakligen till en ökad import av råolja. Denna ökning av räoljeimporten kan återföras pä en betydande tillväxt i produktionen hos svenska raffinaderier för export (se tabell 3:4 i avsnitt 3.1). Samtidigt som importen av råolja ökade, minskade importen av petroleumprodukter, i synnerhet tjocka eldningsoljor (se tabell 3:6).

Tabell 3:6   Nettoimport av råolja och petroleumprodukter 1974—1984'

1974    1975     1976    1977    1978    1979    1980    1981     1982    1983     1984

Löpande priser, milj. kr. Import av råolja, netto" Petroleumprodukter

Import

Export

Nettoimport Nettoimport av råolja och petroleumprodukter Nettoimport av råolja och petroleumprodukter i procent av BNP'

1980 års priser" Nettoimport av råolja och petroleumprodukter Volymindex (1980= 100)

3405 4400    5652 6474 7206 10039 17885 19108 19726 23828 24276

8705 7944   8323 8805 7421 16012  15244 15887 20742 20726 20892

700 919    1031 1303 1662 3 261    5421   5922    8578 13 285  13 550

8005 7025    7292 7502 5759 12751    9823   9965  12164   7441    7342

11410 11425 12944 13976 12965 22790 27708 29073 31890 31269 31618

4,5

5,1       4,6

3,8

4,3

3,8       3,8       3,1       4,9      5,3     5,1

31006 31894 31543 31114 28226 31500 27 708 22493 21309 19387  19727 111,90 115,11113,84 112,29 101,87 113,69 100,00 81,18   76,91   69,97   71,20

' Uppgifterna för 1974-1982 är hämtade från utrikeshandelsstatistiken. Uppgifterna för 1983 är prel.; 1984 är

prognoser. Samtliga uppgifter redovisas i SNI-termer.

 Export av råolja förekom endast 1974 (8 milj. kr.), 1975 (2 milj. kr), 1979 (86 milj. kr.), 1980 (58 milj. kr.) och

1981 (4 milj. kr.). Den uppgick 1982 till ca 90 milj. kr. och beräknas ha ökat 1983 till ca 94 milj. kr. För 1984

förutses en export av råolja på 100 milj. kr.

' BNP till marknadspris.

" Deflatering enligt hybridindex.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Importprisutvecklingen mellan 1982 och 1983 var - med tanke på devalveringarna 1981 och 1982 - förhållandevis måttlig. För den totala importen beräknas prisökningen preliminärt fill 13,3% och för bearbetade varor till 15,3%'. Importprisökningen för bearbetade varor innebar en relafiv-prisförbättring för den svenska produktionen av dessa varor med 2 1/2% för helåret 1983.

Utsikter för varuimporten 1984

Som framgår av diagram 3: 3 förutses den efterfrågan som delvis riktas mot importen av bearbetade varor fortsätta att öka båda halvåren 1984. Ökningen första halvåret beräknas till knappt 4% säsongrensat sett och är

' Enligt hybridindex. Motsvarande siffra för importprisindex (IMPI) (ör bearbetade varor beräknas preliminärt till 14,3 %.

Prop. 1983/84:100 58

hänförlig främst till en förväntad tillväxt av efterfrågan pä insatsvaror till exportproduktion och produktion för lageruppbyggnad. Även en ökning av maskininvesteringarna väntas verka i importökande riktning. Importefterfrägan från exporfindustrin, för lageruppbyggnad och investeringar, förutses fortsätta att öka andra halvåret. För helåret 1984 väntas den sammanlagda importvägda efterfrågan växa med drygt 5 1/2%, vilket i sig kan förväntas leda till en ökning av importen med drygt 7%. En skattad trendtillväxt på drygt 1 procentenhet och en återhållande effekt på importvolymen från relativprissänkningar 1982 och 1983 pä 2 procentenheter, skulle leda till en ökning av importen av bearbetade varor med knappt 61/2% mellan 1983 och 1984. Utöver ovannämnda effekter beaktas även en förväntad fortsatt normalisering av det extraordinära förhöjda importin-nehållet som registrerades 1983 och volymökningen beräknas således stanna vid knappt 5%.

Som framgår av diagram 3:4 väntas importutvecklingen 1984 leda till att importens andel av förbrukningen inom landet faller något första halvåret för att sedan öka andra halvåret. Ökningen andra halvåret är avhängig främst av ett förväntat kraftigt lageromslag i kombination med en något mindre importminskande effekt från relativprisutvecklingen än den som beräknas inträffa under första halvåret.

För den totala varuimporten förutses en volymökning pä drygt 4% 1983-1984. Råvaruimporten väntas öka endast drygt 1 1/2%. Importen av råolja beräknas öka endast obetydligt - bl. a. som följd av att exporten av petroleumprodukter ej kan fortsätta att öka 1984 av kapacitets- och strukturella skäl.

Importprisutvecklingen 1983-1984 förutses bli fortsatt svag. Priset pä råolja väntas bli i stort sett oförändrat'. För bearbetade varor väntas importpriserna sfiga med 51/2%. (Relativpriset för hemmaproducerade bearbetade varor skulle därmed försämras med knappt 1 %, då hemmamarknadspriset pä sådana varor väntas öka med 6 1/2%.) Prisstegringarna för den totala importen väntas stanna vid knappt 5 % (se tabell 3:5).

3.3 Bytesbalansen

Bytesbalansen för varor, tjänster och transfereringar väntas helåret 1983 visa ett underskott på 6,1 miljarder kr., vilket i jämförelse med utfallet 1982 innebär ett med mer än 2/3 minskat saldo. Denna avsevärda förbättring är i huvudsak att hänföra till ett omslag i handelsbalansen på 17 miljarder kr. Även tjänstebalansen har stärkts; den beräknas till löpande priser ge ett mer än tre gånger så stort saldo. Utslaget förklaras främst av ändrad prisrelation gentemot utlandet som medverkat till ökat sjöfartsnetto och

' I prisberäkningarna har antagits en génomsnittskurs för USD pä SEK 7,83 under 1984.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 59

minskat underskott i resevalutanettot. Till viss del motverkas varu- och tjänstebalansens posifiva utveckling av en ökning av underskottet i transfereringsbalansen om 4 miljarder kr.; för merparten härav svarar ett ökat negativt räntenetto. Totalt skulle bytesbalansunderskottet likafullt minska med drygt 16 miljarder kr. 1983.

Överskottet i handelsbalansens saldo beräknas för 1984 förbättras med 600 milj. kr., medan tillskottet till tjänstebalansen kalkyleras till mer än 2 miljarder kr. Detta sammantaget med en ökning av underskottet i transfereringsbalansen i storleksordningen 2 miljarder kr., innebär att bytesbalansens underskott väntas komma att reduceras med 900 milj. kr. 1983-1984 till ett underskott på 5,2 miljarder kr.

Handelsbalansen

Handelsbalansen utvecklades överraskande starkt under 1983. Överskottet beräknas preliminärt ha uppgått till ca 10 miljarder kr. - en förbättring med 17 miljarder kr. jämfört med 1982. Som framgår av nedanstående tablå kan förbättringen i sin helhet återföras på en utomordentligt kraftig förstärkning av den reala utrikesbalansen - exportvolymen steg med hela 11,6% medan imponvolymen endast ökade med 1,2%. Bakom denna utveckling ligger dels att den inhemska efterfrågan föll tillbaka under 1983 samtidigt som den internationella konjunkturen började stiga, dels att de svenska exportföretagen gjorde opåräknat stora marknadsandelsvinster under året. Dessutom skedde exceptionellt stora exporfieveranser av fartyg och petroleumprodukter.

Samtidigt blev terms-of-tradeförsämringen med tanke på devalveringen 1982 avsevärt mindre än väntat - importpriserna steg endast med drygt 1 % mer än exportpriserna - sannolikt en följd av att importföretagen i stor utsträckning anpassade sina vinstmarginaler nedåt för att ej förlora terräng på den svenska marknaden. De svenska exportföretagen utnyttjade samtidigt till viss del devalveringen till att höja sina tidigare långt nedpressade vinstmarginaler.

För 1984 förutses exportvolymen öka med 3 1/2% och importvolymen med 4%. Försämringen av den reala utrikesbalansen är helt och hållet hänförlig till fartygen - räknat exkl. fartyg beräknas export volymen stiga med närmare 6% och importvolymen med inemot 4%. Under 1984 bedöms den inhemska efterfrågan utvecklas mer i takt med omvärlden samtidigt som exportföretagen även 1984 torde öka sina marknadsandelar utomlands.

En viss förbättring av bytesvillkoren bedöms ske under 1984 - helt och hållet hänförlig till handeln med råvaror. Prisutvecklingen för svenska exportråvaror synes nämligen bli förmånlig samtidigt som priserna på råolja och petroleumprodukter bedöms bli stabila. För bearbetade varor förutses dock en något snabbare prisutveckling på importsidan än pä exportsidan - delvis som en fördröjd effekt av devalveringen 1982.

Prop. 1983/84:100

60

Denna utveckling av den reala utrikesbalansen och bytesvillkoren beräknas resultera i en ytterligare förbättring av handelsbalansen 1984. Överskottet kalkyleras för detta år komma att uppgå till närmare 11 miljarder kr. - en förstärkning med ca 600 milj. kr. jämfört med 1983.

1982

1983

1984

Real utrikesbalans

Milj. kr., 1980 års priser

Bearbetade varor

Exportvolym

Importvolym

Råvaror exkl. råolja- och petroleumprodukter Exportvolym Importvolym

Råolja och petroleumprodukter

Exportvolym

Importvolym

Fartyg

Exportvolym

Importvolym

Totah

Exportvolym

Importvolym

Förändring av terms-of-trade

Procentuell förändring från föregående år

Bearbetade varor

Exportpriser

Importpriser

Råvaror exkl. råolja och petroleumprodukter Exportpriser Importpriser

Råolja octi petroleumprodukter

Exportpriser

Importpriser

Fartyg

Exportpriser

Importpriser

Totalt

Exportpriser

Importpriser

15305 105495 90190	22 721 113 190 90469	25571 120516 94945
3069 22567 19498	6 723 26457 19734	7579 lldlA 20035
-21361 5974 27335	-19444 8543 27987	-19788 8543 28 331
3578 4084 506	4824 5988 1164	1209 2925 1716
591 138120 137529	14824 154178 139354	14571 159598 145027
-0,6 12,3 13,0	-2,9 12,0 15,3	-0,7 4,8 5,5
-6,6 6,2 13,7	-0,5 13,1 13,7	1,2 9,7 8,4
2,7 19,3 16,2	0,7 8,3 7,5	1,8 2,0 0,2
-0,6 11,4 12,1	-0,9 14,0 15,0	-8,6 6,0 16,0
-1,5 11,7 13,4	-1,0 12,2 13,3	0,7 5,5 4,8

Tjänste- och transfereringsbalansen

Den fortsatta förbättringen av det internationella fraktmarknadsläget som kunde skönjas under sommaren 1983, och som då väckte förhoppningar om ett mer betydande nivålyft av fraktsatserna, har fallit tillbaka fill en lägre nivå under höstmånaderna, men med priser som generellt är högre än för ett är sedan. Den svaga och instabila fraktmarknadens priser är dock fortfarande i vissa fall ej ens kostnadstäckande. Mest positiv har utveck-

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

61

lingen varit för tanktönnaget med ökade fraktsatser även under hösten. Bidragande orsaker härtill är en ökad oljehantering och de politiska oroligheterna i Mellanöstern. Torrlastmarknaderna har, trots tidvisa indikationer på viss förbättring, under året utvecklats otillfredsställande, och en normal säsongmässig ökning efter hösten kan eventuellt utebli.

Fraktuppgängen, förstärkt av dollarns kursuppgång i kombination med devalveringen i oktober 1982, har för svensk del medfört en ökning av sjöfartsnettot mellan de tre första kvartalen 1982 och 1983. För helåret 1983 beräknas denna ökning till 35% i värde eller 1,6 miljarder kr. Härvid uppskattas ökningen av sjöfartstjänster, netto - sjöfartsnettots största delpost - till 16%.

En fortsatt försiktig förstärkning av fraktniväerna är att vänta 1984 som följd av en förutsatt uppgång i världshandeln på ca 5 %. Det är framför allt till olje- och järnmalmsfrakterna som förhoppningarna knyts. Fraktprisuppgången torde kunna ge en betydande ökning av det svenska sjöfartsnettot även nästa år. I tabell 3:7 har införts en ökning om 16% i löpande priser eller ca 1 miljard kr.

Tabell 3:7   Bytesbalansen 1980-1984

Milj. kr., löpande priser

1980

1981

1982

1983 prel.

1984 prognos

-10696

Export av varor, fob Import av varor, cif

Handelsbalans'

Korrigering av handelsstatistiken"

Handelsbalans

Sjöfartsnetto Resevaluta, netto Övriga tjänster, netto

Bytesbalans för varor och tjänster

Därav: tjänster

Avkastning av kapital, netto

därav räntenetto:   staten och riksbanken övriga

Övriga transfereringar, netto

Bytesbalans för varor tjänster och transfereringar''

Därav: transfereringar

131001    144876    168131    210603   230020 141697    146042    173928    199604   217760

1166  - 5797      10999      12260

686	- 826	- 1295	- 745	- 1390
11382	- 1992	- 7092	10254	10870
3 898	4967	4641	6 264	7 280
5 284	- 6 252	- 5 577	- 3 800	- 3 100
2771	1964	2 266	1755	2 160
9997	- 1313	- 5762	14473	17210
1385	679	1330	4219	6340
3 779	- 7 990	-12471	-15 344	-16710
1355	- 4111	- 6069	- 8500	-10000
3 323	- 5292	- 8358	- 8945	- 9030
5 047	- 4493	- 4 243	- 5 261	- 5 750

-18823 -13796 -22476  - 6132  - 5250 - 8826  -12483  -16 714  -20605  -22460

' Exkl. korrigering av handelsstatistiken.

" Nettot av återutförsel och äterinförsel, korrigering av SAS flygplansimport, i

utlandet direkt landad fisk, rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport

samt för 1980, 1981 och 1982 korrigering för oljeriggar.

' Inkl. korrigering av handelsstatistiken.

'' Överensstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp.

Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:100 62

Den svenska krondevalveringen sammantaget med hushållens sjunkande reala disponibelinkomster har minskat bruttoutflödet av resevaluta under de tre första kvartalen 1983 med 18% i volym jämfört med samma period 1982. För hela 1983 bedöms charterresandet minska med ca 20% och prognosen på resevalutautflödet indikerar en volymminskning om 17%. Även i nominella termer förutses en nedgång. Denna är beräknad till 1,5%.

Det förbättrade relativa prisläget för turism i Sverige har för de tre första kvartalen 1983 resulterat i en ökning av antalet utländska gästnätter i landet med närmare 10% jämfört med samma period 1982. Inflödet av resevaluta ökade samtidigt med 17% i volym. För helåret 1983 väntas volymtillväxten stanna vid 14%. I löpande priser motsvarar detta 25%. Det negativa resevalutanettot skulle därmed bli 3,8 miljarder kr. 1983, en förbättring av saidoposten med 1,8 miljarder kr. jämfört med föregående år.

Ökningen av antalet charterresenärer 1984 har uppskattats till 10% av resebyråföretagen. Denna volymtillväxt beräknas bli neutraliserad av en ökad sparsamhet från resenärerna på destinationsorten varför någon volymförändring av turistutgifterna ej är att vänta. Ökningen i löpande priser bedöms bli 7%. Inflödet antas fortsätta att växa i positiv riktning med ca 20%, vilket skulle medföra att det negativa resevalutanettot 1984 reduceras till 3,1 miljarder kr.

Nettot av avkastningen på kapital har beräknats till -15,3 miljarder kr. för 1983, vilket är lika med en försvagning pä ca 3 miljarder kr. i förhållande till 1982. Försämringen beror helt på en ökning av underskottet i räntenettot. En lägre internationell räntenivå har dock begränsat effekterna av en större uUandsskuld och stigande dollarkurs på räntebetalningarna till utlandet under året. För 1984 väntas en förändring om -1,4 miljarder kr., vilket skulle ge ett netto pä -16,7 miljarder kr. Prognosen förutsätter dels en lägre räntegenererande nettoupplåning 1984 om 10 miljarder kr., dels en i tillämpliga fall rörlig räntesats på ca 10%, vilket i jämförelse med 1983 innebär oförändrad räntenivå.

Posten övriga transfereringar netto, vars största delpost är u-landsbi-ståndet, visar ett ökat underskott såväl 1983 som 1984.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 63

4   Produktion

4.1 Sammanfattning av industriproduktionens utveckling

Industriprodukfionen beräknas preliminärt ha ökat drygt 4% 1982-1983 att jämföra med en minskning på nära 1 % 1981-1982. Bidragande till den betydande återhämtningen var framförallt det kraftiga efterfrågefillskott från utlandet som kom den svenska industrin till del under 1983. En återkommen marknadstillväxt gav i förening med kraftigt ökade marknadsandelar pä exportmarknaderna en volymökning av industrivaruexporten (exkl. varv) med 101/2% 1982-1983. De olika delkomponenterna i hemmaefterfrågan däremot minskade genomgående under 1983. Vad gäller den privata konsumtionen kom efterfrågebortfallet att bli betydande och även maskininvesteringarna fortsatte att falla. Utvecklingen av dessa efterfrågekomponenter, som båda har stort importinnehåll, bidrog till att importökningen blev mycket måttlig under 1983. En annan faktor som likaledes bidrog till importens svaga tillväxt var en viss ökning av den svenska industrins marknadsandelar på hemmamarknaden. Dessa andelsvinster kan återföras på den relativprishöjning som drabbat importvarorna efter kronans devalvering i oktober 1982.

Den betydande fillväxten av exportefterfrägan tillsammans med effekterna av importsubstitufionen har sålunda möjliggjort den avsevärda höjning av produktionsnivån inom den svenska industrin som ägde rum under 1983. Produktionstillväxten för bearbetade varor var något starkare än den genomsnittliga produktionsökningen inom industrin. Såväl massa- som pappersindustrin genomförde redan under första halvåret 1983 avsevärda produktionshöjningar jämfört med andra halvåret 1982, 28 1/2% resp. 9%. Denna produktionsnivå bibehölls sedan i stort sett under andra halvåret. Endast varvsindustrin och järnmalmsgruvorna har sänkt produktionen under 1983 jämfört med 1982.

Prop. 1983/84:100

64

Tabell 4:1 Industriproduktionens utveckling 1981-1984

Procentuell volymförändring från föregående år

SNI		1981	1982	1983	1984
			prel.	prel.	prognos
2	Gruvor och mineralbrotl	-14,1	-18.0	2,0	9.3
2301	Jämmalmsgruvor	-19,4	-30,5	-19,5	17,0
2302	Ickejämmalmsgruvor	-12,7	- 9,7	25,0	8,0
210,220,290	Övriga gruvor och mineralbrott	0,7	- 0,8	0,0	0,0
3	Tillverkningsindustrin	- 2,1	- 0,6	4,3	4,2
31	Livsmedelsindustri m. m.'	- 0,5	1,6	0,0	0,5
33111	Sågverk"	- 8,4	6,8	7,5	5,5
34111	Massaindustri	- 2,0	-17,3	23,0	8,0
34112	Pappers- och pappindustri	-  1,6	- 3,3	6,5	6,0
353, 354	Petroleumraffinaderier	- 6,2	-  1,9	9,2	3,3
371	Järn- och stålverk"	- 6,8	5,0	3,8	5.5
372	Ickejärnmetallverk	- 5,9	10,1	11,7	5,0
38./.3841	Verkstadsindustri exkl. varv	1,0	- 0,1	4,5	6,0
3841	Varv-'	4,1	- 9,6	-14,5	-4,0
3 resterande	Övrig industrisektor	- 5,6	-  1,7	4,5	2,5
2,3	Hela industrin	- 2,4	- 0,8	4,2	4,4

' Inkl. dryckesvaru- och tobaksindustri.

" Inkl. hyvlerier och träimpregneringsverk.

' Inkl. smöijmedels-, asfalt- och kolproduktindustri.

'' Inkl. ferrolegeringsverk.

' Inkl. båtbyggerier.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Orderingången från ufiandet som varit stadd i tillväxt sedan slutet av 1982 var fortfarande stigande mot slutet av 1983. Hemmaorderingången som under samma period successivt sjunkit torde däremot ha varit fortsatt svag.

För tillverkningsindustrin sammantagen verkar möjligheterna till en fortsatt produktionstillväxt under 1984 goda. Här har antagits en exportökning av bearbetade varor med 61/2 % 1983-1984, nära nog lika stor som fillväxten 1982-1983. Rävaruexporten däremot förväntas gå in i ett lugnare skede under 1984. Den inhemska slutliga efterfrågan förutses bli i det närmaste oförändrad under 1984, framförallt beroende pä att den privata konsumfionen beräknas minska ytterligare något. Däremot beräknas lager-utvecklingen vända fill en uppbyggnad och lämnar därigenom ett klart positivt bidrag fill efterfrågeutvecklingen. Industriproduktionen beräknas härigenom öka 4 1/2% 1983-1984.

4.2 Utvecklingen inom olika delbranscher

Avsättningsläget för den svenska järnmalmen försämrades dramatiskt under våren 1982 i samband med en mycket snabbt fallande stålefterfrågan inom EG. Stålproduktionen inom EG — den svenska huvudmarknaden -begränsades kraftigt och var under hösten omkring 20% lägre än ett är

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 65

fidigare. Malmleveransema från Sverige sjönk med ca 25% 1981-1982 räknat i volym vilket var betydligt mer än EG:s genomsnittliga minskning av stålproduktionen.

Malmleveranserna var mycket svaga ännu i böljan av 1983 och malmsäljarna var inställda på en minskning av leveranserna för hela 1983 jämfört med 1982. Utvecklingen blev en annan, leveranserna sköt fart under andra kvartalet och kom för året som helhet att öka ca 9% jämfört med 1982.

Det var emellertid inte pä EG-marknaden som malmförsäljningarna var mest framgångsrika. Visserligen kunde de svenska malmsäljarna åter öka sina marknadsandelar något men malmefterfrågan var totalt sett vikande eftersom stålproduktionen - trots en viss uppgång under loppet av 1983 -blev lägre än under 1982. Det var i stället till statshandelsländerna och till utomeuropeiska länder, bl.a. Indonesien, som exporten kraftigt kunde öka. Av de olika malmkvaliteterna var det särskilt kulsinter som rönte stark efterfrågan vilket i stor utsträckning kan återföras på att priset på denna räknat i dollar sjönk mer än för övriga malmkvaliteter. Exportpriserna per viktenhet uttryckta i svensk valuta steg emellertid kraftigt främst som en följd av dollarkursens utveckling och en stark förskjutning mot malmkvaliteter med högre förädlingsgrad.

Malmbrytningen drogs ned särskilt kraftigt under senare delen av 1982 vilket skedde i syfte att minska fillväxten av malmlagren. Brytningstakten var fortsatt låg också i böljan av 1983 för att sedan långsamt stiga. Jämfört med genomsnittet för 1982 blev produktionen dock 1983 ca 20% lägre varför en markant nedtrappning kunde ske av lagren.

Den efterfrågeuppgäng för stål som börjat ge sig till känna 1983 förutses förstärkas under 1984. Tillväxten för EG:s stålindustri beräknas emellertid bli tämligen begränsad och därmed också avsättningsmöjligheterna pä den svenska malmens huvudmarknad. En ökning av järnmalmsexporten på 3 ä 4% har dock bedömts som möjlig. Eftersom malmlagren var små vid slutet av 1983 är möjligheterna för ytterligare reduceringar under 1984 mycket små. En ökning av malmbrytningen krävs sålunda och den beräknas bli betydande - ca 17% - 1983-1984.

De svenska sågverkens avsättningsmöjligheter har påtagligt stärkts sedan 1981, framförallt beroende pä de tvä devalveringarna av kronan hösten 1981 och 1982. Marknadstillväxten har varit måttlig under såväl 1982 som 1983 och exporttillväxten har till största delen uppkommit genom kraftiga andelsvinster. Till följd av devalveringarna av kronan samt den successiva apprecieringen av den amerikanska och kanadensiska dollarn har de svenska försäljningspriserna på trävaror kunnat hållas mycket konkurrenskraftiga, i synnerhet gentemot huvudkonkurrenterna i Finland och Canada. Relativt de finska exportpriserna har de svenska exportörerna fram till Qärde kvartalet 1983 sänkt sina försäljningspriser med sammanlagt ca 10% sedan halvårsskiftet 1981. Gentemot kanadensiska såverk har relativprissänkningen förmodligen varit ännu större. Den konkurrenskraftiga relativ-5    Riksdagen 1983/84. 1 samt. Nr. 100. Bilaga 1.1

Prop. 1983/84:100 66

prisnivå som etablerades under 1981 och förstärktes under 1982 har, trots en förhållandevis snabb ökning av de svenska försäljningspriserna, härmed vidmakthållits även under 1983. Jämfört med ett genomsnitt för tredje kvartalet 1982, dvs. strax före kronans devalvering i oktober, beräknas de svenska exportpriserna ha ökat med 23 1/2% fram t. o. m. Qärde kvartalet 1983. Framförallt på furukvaliteterna har prisökningarna varit starka.

Liksom fallet var under 1982 var det i hög grad utvecklingen på den brittiska trävarumarknaden som bidrog till 1983 års goda försäljningsutveckling. Under 1983 skedde dessutom en stark återhämtning av nybyggnadsaktiviteten i Förbundsrepubliken Tyskland och Danmark. Även till den allt mer betydelsefulla egyptiska marknaden har skeppningarna ökat kraftigt. Starkare än konsumtionstillväxten av trävaror pä exportmarknaderna bidrog dock den positiva utvecklingen av Sveriges marknadsandelar. Framförallt Finland, men till viss del även Canada har förlorat andelar. Den svenska trävaruexporten beräknas frän 1982 ha ökat med 10 1/2% till 1983, ca 8,2 milj. kbm. Skeppningarna skulle därmed i det närmaste ligga 50% högre än bottenäret 1981. Exportpriserna beräknas ha stigit 19% 1982-1983.

Trävaruefterfrågan på den inhemska marknaden, vars betydelse är drygt hälften av exportens, synes återigen ha stigit något under 1983. Leveranserna har emellertid uppvisat förvånansvärt små variationer under de senaste åren trots den minskade aktiviteten i småhus- och frifidshusbyg-gandet. Den mättliga försäljningsökning som inträffat 1983 torde dock till stor del vara ett resultat av en påfyllning av trävarulagren i grossist- och handelsleden, där lagerneddragningarna var betydande under såväl 1981 som 1982,

Till följd av de kraftigt ökade leveranserna vände produktionsutvecklingen inom sågverksindustrin uppåt mot slutet av 1981. Produktionen drogs därefter successivt upp och nådde en topp under fjärde kvartalet 1982. Sedan dess har produktionstakten i stort sett legat kvar på denna höga nivå, säsongrensat sett. För helåret 1983 beräknas drygt 111/2 milj. kbm. ha sågats motsvarande en produktionsökning pä 7 1/2% 1982-1983. Trävarulagren har därmed dragits ned ytterligare och befinner sig vid årsskiftet 83/84 på en historiskt sett mycket låg nivå.

För 1984 bedöms nybyggnadsaktiviteten kunna fortsätta att öka i såväl Förbundsrepubliken Tyskland som Danmark men även i viss män pä andra häll i Västeuropa, om än frän en utomordentlig låg nivå. På den för svenska sågverksindustrin indirekt viktiga amerikanska marknaden ökade byggandet avsevärt under framförallt första halvåret 1983. Efter en svacka under hösten 1983 bedöms en fortsatt uppgång i nybyggnadsaktiviteten i Förenta staterna under 1984 som trolig. Förutsättningarna för en uppgång liknande tidigare toppar synes dock vara sämre till följd av de fortsatt höga räntenivåerna som bromsar efterfrågan på nya bostäder i Förenta staterna. Här antas dock att balans i stort sett kommer att råda pä den nordamerikanska

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 67

trävarumarknaden. Sannolikheten för att det skall bli nämnvärda skepp-ningar av överskottskvantiteter från Förenta staterna och Canada till den europeiska marknaden under 1984 bedöms därmed som liten. Vad gäller de finländska sågverkens möjligheter att återta andelar under 1984 så är förutsättningarna mycket svårbedömda. I sig verkar det virkesavtal som slöts hösten 1983 gynnsamt kunna bidraga till att åtminstone i viss grad bättra på deras konkurrenssituation gentemot svenska sågverk. Avverkningarna däremot går fortsatt trögt och beräkningar pekar mot att en endast måttlig produktionsökning skall kunna realiseras 1984.

Den svenska trävaruexporten har bedömts öka med 41/2% i volym 1983-1984. Denna volymökning framstår som måttlig med tanke på att marknadstillväxten beräknas till 2-3% under 1984. Exportprognosen har i själva verket fått bestämmas från utbudssidan eftersom sågverkens produktionskapacitet inte väntas medge att produktionen höjs med mer än ca 0,6 milj. kbm, vilket motsvarar en ökning med 5 1/2%. Trävarulagren som reducerats kraftigt under såväl 1982 som 1983, bedöms endast marginellt kunna dras ned ytterligare under 1984. På hemmamarknaden bedöms avsättningen bli i stort sett oförändrad under 1984.

Under 1983 förbättrades efterfrågan pä produkter frän den svenska pappersindustrin. Orderingången som steg kraftigt mot slutet av 1982 och i böljan pä 1983 mattades dock något under sommarhalvåret. Företagens orderstockar har likväl stigit oavbrutet sedan slutet pä 1982, men de är fortfarande vid 1983 års utgång kring 25 % lägre än föregående konjunkturtopps nivä.

Under 1982 däremot minskade den västeuropeiska efterfrågan på papper något. För gruppen papper och papp totalt sett kom importbortfallet på EG-marknaden att uppgå fill ca 11/2%, 1981-1982. Totalt sett minskade den svenska exporten av papper och papp drygt 41/2% 1981 — 1982, en minskning som till stor del kan återföras på den kraftiga nedgången i exporten av tidningspapper. Exportpriserna steg med knappt 15%.

Avsättningen på hemmamarknaden, som försvagades både under 1980 och 1981 ökade något under 1982 jämfört med 1981. Lagertillväxten begränsades avsevärt genom en successiv anpassning av produktionen till den totalt sett svaga leveransutvecklingen. Produktionen minskade därigenom drygt 3% 1981-1982.

Efterfrågeläget för den internafionella pappersindustrin har sedan slutet på 1982 successivt förbättrats och detta i all synnerhet i Förenta staterna där pappersbruken under de första 8 månaderna 1983 höjde sin produktion med drygt 6% jämfört med motsvarande period 1982. Även i Europa kunde pappersindustrin höja produktionsnivån fill följd av en hygglig efterfrågetillväxt. Till följd av den knappa lagerhållning som etablerats hos förbrukarna gav efterfrågehöjningen direkt utslag i form av ökad ordertillströmning hos de svenska pappersproducenterna. Sannolikt skedde dessutom en viss lagerpäfyllnad i köparleden. I synnerhet under vintermåna-

Prop. 1983/84:100 68

derna steg de svenska leveranserna påtagligt. Under andra och tredje kvartalet förblev skeppningarna i stort sett oförändrade jämfört med första kvartalet, säsongrensat sett. Under fjärde kvartalet beräknas exportleve-ransema återigen ha stigit något. Exporten steg härmed under första halvåret 1983 med närmare 7% säsongrensat sett frän andra halvåret 1982 varefter tillväxten under andra halvåret i stort sett kom att halveras. Denna hyggliga exporttillväxt har huvudsakligen burits upp av stora leveransökningar till Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland och Asien. Dessa marknader mottog i stort sett halva den svenska exportvolymen under 1983. Framförallt ökade exporten av tryck- och skrivpapper betydligt. Trots sin besvärliga marknadssituation lyckades även tidningspappersbruken att höja sin export något under första halvåret 1983, främst till följd av kraftigt ökade skeppningar till Asien. Under andra halvåret beräknas leveranserna dock återigen ha fallit tillbaka något och sammantaget torde exporten av tidningspapper ha förblivit i stort sett oförändrad 1982—1983.

Sammantaget beräknas den svenska exporten av papper och papp ha stigit 6% 1982-1983.

Den svenska exportpriserna torde under flärde kvartalet 1983 ha legat ca 16% högre än under tredje kvartalet 1982, i svenska kronor räknat. Med hänsyn till pä den svenska devalveringen i oktober 1982 förefaller prishöjningen måttlig och återspeglar dels den internationellt sett mycket svaga prisutvecklingen och dels relativprissänkningar pä stora delar av produktsortimentet. Mellan helårsgenomsnitten 1982 och 1983 beräknas de svenska exportpriserna ha stigit 12%.

Avsättningen på hemmamarknaden, som steg något under 1982, synes ha ökat ytterligare något under 1983, samfidigt som brukens lagerhållning torde ha växt endast måttligt. Med den ovan beskrivna efterfräge- och lagerutvecklingen beräknas utrymmet för produktionstillväxt ha uppgått till 61/2% 1982-1983.

Under 1984 kan efterfrågan pä papper och papp väntas fortsätta att öka, parallellt med en successiv återhämtning i Västeuropa. En marknadsfillväxt kring 3% i Europa bedöms som realistisk 1983-1984. I Förenta Staterna förutses konsumtionstillväxten fortsätta även under 1984 om än i mer dämpat tempo än under 1983. Konkurrensen från Nordamerika torde därmed ytterligare minska pä europamarknaden. Den höga dollarkursen samt den slutliga avvecklingen av EG:s papperstullar gentemot bl. a. Sverige som ägde rum den 1 januari 1984 antas ytterligare förstärka denna tendens. Vidare beräknas den relativprissänkning som devalveringen möjliggjort medge en ytterligare förbättring av marknadsandelarna i Europa för de svenska bruken. Sammantaget har här kalkylerats med en exporttillväxt på 6 1/2% 1983-1984. Priserna väntas samtidigt stiga 10%.

Den förväntade leveransutvecklingen beräknas vid i stort sett oförändrad lagernivå leda till en produktionsökning med 6% 1983-1984.

Alltsedan slutet pä 1982 har den internationella efterfrågesituationen för

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget 69

avsalumassa successivt förbättrats och detta efterfrågefillskott har mycket påtagligt givit fart åt de svenska massabrukens exportleveranser. Produktionsnivån har höjts avsevärt, lagren har skurits ned och försäljningspriserna, även i US dollar, har stigit i takt med den ökade efterfrågan.

Under 1982 var bilden annorlunda och de svenska exportleveranserna kom att bli de lägsta, i ton räknat, sedan slutet på 1950-talet. Tre faktorer tycks framförallt ha bidragit fill den försvagade exporten. Den svaga marknadsutvecklingen, reduceringen av massalagren i köparleden samt den nordiska massans andelsförluster gentemot den billigare sydeuropeiska eucalyptusmassan. Trots vändpunkten i leveransutvecklingen under de sista månaderna 1982 kom den svenska massaexporten att minska 15 1/2% mellan helåren 1981 och 1982. Produktionsnivån sänktes successivt och i samband med semestern 1982 genomfördes omfattande produktionsstopp. Mot slutet av året steg emellertid produktionen återigen, men produk-fionen sjönk sammantaget drygt 17% 1981-1982. Till följd av den dramafiska produktionsnedskämingen kunde de mycket stora lagren reduceras betydligt under loppet av året.

Den starka internationella efterfrågetillväxt som tog sin början under fjärde kvartalet 1982 höll sedan i sig fram till våren 1983. Under sommaren ägde en fillfällig avmattning rum och efterfrågan steg därefter ånyo under den resterande delen av året. Framförallt mattades den europeiska massaefterfrågan under sommaren 1983. Pappersbrukens ökade råvaruinköp i böljan på året var fill största delen motiverad av en betydlig och välbehövlig lagerpäfyllnad inför de aviserade massaprishöjningarna. Den underliggande konsumtionen var i Europa fortsatt svag under det första halvåret 1983 fill följd av en endast måttlig produktionstillväxt vid pappersbruken. Under hösten synes dock aktiviteten ha ökat märkbart. Den svenska massaexporten till Västeuropa beräknas ha stigit ca 12% 1982-1983.

På de betydligt mindre översjöiska marknaderna, framförallt på Asien, har exportleveranserna mer än fördubblats under 1983 jämfört med 1982. Den svenska exporten av avsalumassa beräknas härmed sammantaget ha stigit 25% 1982-1983.

Även priserna har kunnat höjas i kölvattnet pä den förbättrade massakonjunkturen. Massapriset var kring årsskiftet 1982/1983 som lägst och massaproducenterna annonserade inför andra kvartalet en höjning av priset med ca 5%. Denna höjning blev dock först under sommarmånaderna genomgående accepterad av de europeiska pappersproducenterna. Under senhösten varslade nordamerikanska producenter om ytterligare höjningar och såväl finska som svenska producenter meddelade därefter sina höjningar. Prishöjningen, som uppgår fill ca 10%, kom dock inte nämnvärt att påverka 1983 års skeppningar. Det svenska exportpriset skulle därmed ha höjts 5% mellan helåren 1982 och 1983, räknat i svenska kronor.

Massaindustrins produktionsnivå höjdes betydligt under första kvartalet 1983, men gick därefter in i en betydligt lugnare tillväxtfas. Produkfionen

Prop. 1983/84:100 70

låg således under första halvåret 1983 25 % högre än under närmast föregående halvår. Mellan första och andra halvåret 1983 steg produkfionen endast ca 4% och sammantaget beräknas ökningen ha uppgått till 23% 1982-1983. Trots denna höjning av produktionen har man likväl lyckats dra ned lagren ytterligare. Detta har möjliggjorts av att även hemmark-nadsleveransema ökat kraftigt under 1983.

Vid en tilltagande ökning av den västeuropeiska pappersproduktionen under loppet av 1984 stärks avsättningsläget för pappermassa. Utrymmet för den svenska exporten kommer troligtvis heller inte att begränsas nämnvärt av någon utbudspress från Nordamerika där Förenta staternas pappersindustri väntas få fortsatt ökade råvarubehov. Den svenska exporten beräknas under dessa förutsättningar komma att successivt växa under loppet av året om än i betydligt blygsammare takt än vad som var fallet under 1983. Här har antagits att exportvolymen stiger med 7% 1983-1984. I och med att den europeiska pappersindustrin beräknas höja sitt kapacitetsutnyttjande under 1984 torde även den under hösten 1983 aviserade prishöjningen slå igenom relativt snabbt på försäljningspriserna. Exportpriserna har kalkylerats öka med i genomsnitt 14 1/2% 1983-1984 varvid en ytterligare måttlig höjning har beräknats ske mot slutet av året. Ett tonpris på 500 US dollar skulle därmed ha etablerats.

Det kan förmodas att massaföretagen under 1984 nära anpassar produktionen efter leveranserna i syfte att bibehålla den i stort sett normaliserade lagemivån. Med en viss ökning av de inhemska leveranserna torde den sammantagna leveransutvecklingen medge en produktionsuppdragning med ca 8% 1983-1984.

För skogsbruket beräknas den ovan redovisade produktionsutvecklingen inom skogsindustrierna ha medfört en avsevärd ökning av avverkningen. Totalt sett ökade förbrukningen inom industrin med drygt 9% 1982-1983 (se tabell 4:2) och tillväxten var störst inom massaindustrin. Trots den ökade efterfrågan pä virke fortsatte importen att sjunka och för helåret 1983 sjönk importen med ca 25% jämfört med 1982. Huvuddelen av det importerade virket används inom massaindustrin och det är även denna bransch som kraftigast dragit ner sin import.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

71

Tabell 4:2 Försörjningsbalans för rundvirke 1982-1984

Fast mått utan bark (barr- och lövträ)

	1 000 kbm	Förändring	från föregående
	1982	är, % resp.	1 000 kbm
		1983	1984
	prel.	prel.	prognos
Produktion	46593	7,8	4,1
sågtimmer	20692	9,5	3,3
massa- och boardved	22501	6,8	5,3
övrigt mndvirke	3400	3,7	0,0
Import	3 597	-    25,7	-    3,7
Summa tillgång	50190	5,4	3,7
Export	614	7,5	4,5
Lagerförändring (1 000 kbm)	2552	-1650	-900
Förbrukning	47024	9,2	5,5
sågtimmer	20752	7,5	5,5
massa- och boardved	22930	11,6	6,1
övrigt mndvirke	3 342	3,4	0,0
Summa användning	50190	5,4	3,7

Källa: Konjunkturinstitutet.

Rundvirkeslagren, som steg betydligt under såväl 1981 som 1982, fortsatte att öka även under 1983, men i betydligt mindre omfattning än under de tvä föregående åren. Det är framförallt lagren av massaved som vuxit de senaste åren och vid årsskiftet 1983/1984 torde de ha uppgått till närmare 9 1/2 milj. kbm. Lagren har därmed fördubblats på två år. Även lagren av sågtimmer beräknas ha ökat något under 1983.

Avsaktningen av föregående års starka lageruppbyggnad medförde att den kraftigt ökade efterfrågans och importsubstitutionens effekter på avverkningen av massaved begränsades, sä att denna ökade med endast knappt 7% 1982-1983. Sågverksindustrins ökade virkesbehov ledde fill en höjning i avverkningen av sågtimmer med 91/2%. Sammantaget beräknas skogsbruket ha höjt avverkningsvolymen med drygt 7 1/2% 1982-1983.

De produktionsprognoser för skogsindustrin som redovisats i det föregående beräknas innebära att den totala rund virkesförbrukningen stiger med 51/2% 1983-1984. Under förutsättning av en endast måttlig importminskning och en i stort sett oförändrad lagerhållning under loppet av året beräknas avverkningen öka med ca 4%.

Den förbättring i det tidigare mycket svaga efterfrågeläget för järn- och stålindustrin som inleddes under hösten 1982 har fortsatt under 1983. Orderingången kom nämligen att stiga högst väsentligt från andra halvåret 1982 till första halvåret 1983 inte minst från exportmarknaderna. Efter en viss avmattning i efterfrågan under tredje kvartalet, tydligast pä hemmamarknaden, torde orderingången ånyo ökat under fjärde kvartalet åtminstone från exportmarknaderna. Orderstockarna kom därmed att stiga inte

Prop. 1983/84:100 72

obetydligt från bottenpunkten under hösten 1982. De är dock fortfarande mycket små; andelen företag som ännu i septemberbarometern anser dem som otillräckliga var nära tre Qärdedelar.

Exportleveransema som föll dramatiskt från slutet av 1981 vände kraftigt uppåt redan under hösten 1982. Den säsongrensade ökningen från andra halvåret 1982 till första halvåret 1983 kom härigenom att endast bli. ett par procent. En något större ökning kom att ske andra halvåret, varigenom export volymen för hela 1983 kom att öka omkring 2% jämfört med 1982. Liksom under 1982 var leveransutvecklingen svagast för rör och specialstål, medan leveranserna av handelsstål har fortsatt att öka i tämligen stark takt, inte minst till EG-marknaden. Eftersom stålkonsumtionen inom EG sannolikt samtidigt minskat, torde de svenska marknadsande-lama för handelsstål ökat. Exportpriserna steg ca 8% 1982-1983.

Den inhemska förbrukningen av stål var svag under första halvåret och även om en viss tillväxt skett andra halvåret, torde förbrukningen 1982-1983 knappast ökat mer än ett par procent. Lagren i handels- och förbrukarleden minskade kraftigt under första halvåret och trots att en viss lageruppbyggnad kan ha skett mot slutet av året blev nettoresultatet en lagerminskning för året som helhet som var något starkare än under 1982. Leveranserna till den svenska marknaden kom således att totalt sett utvecklas än svagare. Icke desto mindre kunde de svenska stålverken öka sina leveranser tämligen kraftigt. Detta berodde pä att importen minskade markant eller preliminärt med ca 9% 1982-1983 räknat i volym. I viss utsträckning sammanhänger importens minskade andelar av tillförseln med förbättrade relativpriser efter devalveringen 1982 men kanske främst med utökad inhemsk produktionskapacitet av plåt.

Produktionen inom stålverken har snabbt stigit under loppet av 1983 efter att ha successivt minskat under 1982. Preliminärt beräknas en ökning om ca 4% ha kommit till stånd 1982-1983. Icke desto mindre har stålverken kunnat genomföra relativt stora neddragningar av sina färdigvarulager.

Den internationella stålefterfrågan förutses förstärkas under 1984. Stålkonsumtionen inom EG väntas dock öka tämligen långsamt genom att investeringskonjunkturen där inte förutses bli särskilt intensiv. Ett positivt inslag är dock att ett omslag till en viss uppbyggnad av förbrukariagren kan väntas ske under 1984. Mot denna bakgrund har en ökning av ca 4% av den svenska exportvolymen bedömts som möjlig.

Den inhemska efterfrågan förutses öka klart snabbare 1984. Det beräknas framför allt ske genom en betydande ökning av förbrukningen inom verkstadssektorn. En viss uppbyggnad av förbrukariagren kan också väntas inträffa. En icke obetydlig ökning av tillförseln till den svenska marknaden beräknas således komma att ske. Importen förutses härvid öka ca 4% räknat i volym vilket innebär ett antagande om ett visst ytterligare tillbakaträngande av denna. Producentlagren av stål väntas minska ytterligare under första halvåret 1984 medan en viss uppbyggnad kan beräknas ske

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget

73

under andra halvåret i takt med den stigande produkfionen. Produktionsökningen 1983-1984 förutses bli drygt 5 %.

Verkstadsindustrins exportvolym, vilken säsongrensat sett föll successivt under 1982 års första tre kvartal, ökade efter devalveringen i oktober

1982 snabbt det följande vinterhalvåret. Trots en viss nedgång andra kvar
talet 1983 uppgick ökningen mellan andra halvåret 1982 och första halvåret

1983   fill 21/2%. Efter en förnyad exportökning under andra halvåret
beräknas exportvolymen ha ökat 51/2% mellan helåren 1982 och 1983.
Ökningen var i huvudsak lokaliserad till OECD-området, vars efterfrågan
pä verkstadsprodukter ökade något snabbare än året innan samtidigt som
den svenska verkstadsindustrin här synes ha gjort marknadsandelsvinster.

Verkstadsindustrins exportpriser beräknas ha stigit ca 13% 1982-1983. Under loppet av fjolåret kan dock en gradvis nedgång i prisökningstakten noteras.

Den inhemska efterfrågan på verkstadsprodukter (exkl. lager) beräknas ha minskat knappt 2% 1982-1983. Särskilt kraftig var nedgången i den privata konsumtionen. Detta förklaras till en betydande del av att hushällen på grund av väntade prishöjningar valde att tidigarelägga sina inköp av kapitalvaror mot slutet av 1982. Även den offentliga konsumfionen av verkstadsprodukter sjönk påtagligt mellan 1982 och 1983. Särskilt kraftigt minskade försvarets förbrukning. Maskininvesteringarna föll ytterligare 1983. Nedgången beräknas till 2 1/2%, dvs. ungefär lika med minskningen 1981-1982.

Tabell 4:3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter exkl. fartyg 1982—1984

1980 års producentpriser

	Milj. kr.	Förändring från föregående
	1982	är, % resp.	milj. kr.
	prel.
		1983	1984
		prel.	prognos
Produktion	77472	4,4	5,8
Import	49291	0,3	5,8
Summa tillgång	126763	2,8	5,8
Offentlig konsumtion	5070	-4,4	-3,0
Privat konsumtion	11279	-5,5	-1,5     ■
Investeringar	25 284	-2,6	1,2
Export	62632	5,6	6,9
Lagerförändring i industrin
(milj. kr.)	-2936	1250	2500
Lagerförändring i handeln
(milj. kr.)	-   155	25	200
Varuinsats	25 589	1,1	0,9
industri	6817	1,7	2,6
byggnadsverksamhet	8481	-0,5	-1,8
övrigt	10291	2,0	2,0
Summa användning	126763	2,8	5,8

Källa: Konjunkturinstitutet.

Prop. 1983/84:100 74

Lagercykeln bidrog till att förbättra den inhemska efterfrågeutvecklingen 1983. Visseriigen drogs industrins lager av verkstadsprodukter ned ytterligare men reduktionen var sammantaget av betydligt mindre omfattning än 1982. Omslaget i lagercykeln kan främst återföras på lagren av varor i arbete vilka efter den kraftiga minskningen under 1982 synes ha ökat något under andra halvåret 1983. Inom varuhandeln föll lagerstockarna i ungefär samma takt som 1982 varför dess bidrag till efterfrägeutveck-hngen blev neutralt.

Kursnedskrivningen av kronan i oktober 1982 medförde en klar höjning av importvaromas relativpris under de tre följande kvartalen. Detta i samverkan med nedgången i maskinvesteringar och privat konsumtion, två importtunga efterfrågekomponenter, medförde att importvolymen endast ökade med knappt 1/2% 1982-1983. Då den totala användningen av verkstadsprodukter beräknas ha ökat med knappt 3% kan således en viss minskning av importandelen noteras.

Den inhemska verkstadsproduktionen synes med den ovan beskrivna efterfräge- och lagerutvecklingen ha ökat 41/2% 1982-1983. SCB:s produktionsindex pekar däremot på en avsevärt högre tillväxttakt.

För 1984 förutses, som närmare framgår av kapitel 3, en något starkare marknadstillväxt för den svenska exporten än 1983. Dessutom beräknas marknadsandelarna komma att öka ytterligare varför verkstadsexporten förutses öka 7% 1983-1984. Exportpriserna har antagits stiga 4%.

En viss försiktig ökning av den inhemska efterfrågan (exkl. lager) beräknas komma till stånd 1984, huvudsakligen på grund av ökade maskininvesteringar och en höjd efterfrågan på verkstadsprodukter som insatsvaror i industrin och tjänstesektorerna. Lagersidan beräknas ge ett efterfrågetill-skott då uttömningen bedöms upphöra för att ersättas av en viss lageruppbyggnad under loppet av 1984.

Till följd av importens relativa fördyring genom devalveringen förväntas importandelen av den totala användningen av verkstadsprodukter ej öka 1984. Importvolymen fömtses sålunda öka knappat 6% vilket skulle ge utrymme för en inhemsk produktionsökning om 6%.

Varvens orderstockar reducerades avsevärt under första halvåret 1983. Andra halvåret ökade emellertid orderingången frän exportmarknaderna varvid orderstocken drogs upp. Mätt i kompenserade ton har orderstocken utvecklats posifivare än mätt i bruttoton, vilket tyder pä att varvens fartygskontrakt nu har ett högre förädlingsvärde per bmttoton.

Exporten av nybyggda fartyg ökade markant 1982-1983. Under 1983 beräknas 10 fartyg med ett sammanlagt värde om 3,3 miljarder kr. ha färdigställts. Från 1982 skulle således värdet av varvens exportleveranser av nybyggda fartyg ha ökat med 2 miljarder kr. Antalet större borr- och bostadsplattformar för export synes ej ha ökat 1983, däremot beräknas en viss värdemässig uppgång ha ägt rum. Exporten av begagnade fartyg ökade avsevärt 1982-1983 på grund av utförsäljning av vissa passagerar-

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget 75

faijor. Totalt beräknas fartygsexporten ha ökat med nära 50% i volym 1982-1983.

Leveranserna av nybyggda fartyg till inhemska köpare minskade kraftigt mellan 1982 och 1983. Samtidigt sjönk lagren av varor i arbete markant. Detta beräknas ha varit förenligt med en produktionsnedgång om 15% för de svenska varven 1982-1983.

Tabell 4:4 Export av varvsprodukter 1982-1984

Milj. kr. Förändring från föregående

1982 år, % resp. milj. kr.

prel.

1983 1984

prel. prognos

Summa nybyggt                                     3471 2620 -3610

därav: Nybyggda fartyg                         1261 2060 -2270

Plattformar                                  1234 200 -1440

Övriga varvsprodukter                  976 360 100

Begagnade fartyg                                    1 180 500 -   140

Summa                                                   4651 3120 -3750

Volym (%) 47 -    51

Pris (%) 14 6

Källa: Konjunkturinstitutet.

Leveranserna av nybyggda fartyg för export bedöms falla kraftigt 1983-1984. Även exporten av plattformar förutses sjunka då inga större bostad-eller borrplattformar beräknas färdigställas för ufiändska beställare 1984.

Däremot fömtses leveranserna fill inhemska beställare komma att öka markant 1984. Dessutom bedöms lagren av varor i arbete upphöra att falla under loppet av året. Dep ovan beskrivna utvecklingen förutses medföra en viss ytterligare minskning av varvsproduktionen. Produktionsneddragningen har här beräknats till 4%.

Industribranschema inom den heterogena övrigsektorn' producerar huvudsakligen färdigvaror, vilka till övervägande del avsätts pä den inhemska marknaden. I huvudsak utgörs produkterna av konsumtionsvaror eller halvfabrikat som vidareförädlas i andra industribranscher eller används i byggnadsverksamhet.

Avsättningsläget för övrigvaror (exkl. lager) var tämligen oförändrat på hemmamarknaden 1983. Den ökade efterfrågan på övrigvaror som insats i

'Sektom omfattar textil-, beklädnads-, läder- och lädervamindustri (SNI 32), trähus- och byggnadssnickeriindustri, möbelindustri samt övrig trävamindustri utom sågverk (SNI 33 exkl. 33111), träfiberplattindustri (SNI 34114) pappers- och pappförpackningsindustri (SNI 3412), övrig pappers- och pappvamindustri (SNI 3419), grafisk industri (SNI 342), kemisk industri, gummivaru-, plast- och plastvaru-industri (SNI 351, 352, 355, 356), jord- och stenvaruindustri (SNI 36) samt annan tillverkningsindustri (SNI 39).

Prop. 1983/84:100

76

annan prodijktion motverkades av en sänkt slutlig inhemsk efterfrågan. Endast den kommunala konsumtionen gav ett positivt bidrag fill efterfrågeutvecklingen. Den för övrigsektorn så betydelsefulla privata konsumtionen synes däremot ha minskat med ca 1 1/2% jämfört med 1982.

Lagemtvecklingen inom industrin beräknas ha dragit upp efterfrågan då uttömningen av färdigvamlagren bromsades upp. Till viss del motverkades dock detta av en snabbare neddragning av insatsvamlagren. Handelns lager minskade i ungefår samma takt under 1983 som under 1982. Lagerökningen inom detaljhandeln balanserades därvid i stort sett av en accellere-rad lagemedskärning inom partihandeln.

Tabell 4:5 Försörjningsbalans för övrig industrisektor 1982—1984

1980 års producentpriser

	Milj. kr.	Förändring från föregående
	1982	år, % resp.	milj. kr.
	prel.
		1983	1984
		prel.	prognos
Produktion'	57462	5,7	2,6
Import	35 692	1,3	3,9
Summa tillgång	93154	4,0	3,1
Offentlig konsumtion	5 257	0,0	-0,3
Privat konsumtion	24234	-1,5	0,0
Investeringar	886	-2,6	1,2
Export	22460	14,0	6,2
Lagerförändring i industrin
(milj. kr.)	-790	450	700
Lagerförändring i handeln
(milj. kr.)	- 79	25	100
Vaminsats	41186	1,4	1,4
industri	14502	4,0	4,7
byggnadsverksamhet	14370	-0,5	-1,8
övriga sektorer	12314	0,4	1,0
Summa användning	93154	4,0	3,1

' Produktionen framkommer som saldo i balansen och avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsförändring för prognosperioden korrigeras därför i enlighet med mönstret för tidigare avvikelser. Källa: Konjunkturinstitutet.

Efterfrågan från exportmarknaderna fortsatte att öka under 1983 och betydande marknadsandelsvinster gjordes. Mellan andra halvåret 1982 och första halvåret 1983 steg exporten drygt 8% säsongrensat sett. För andra halvåret 1983 noteras en klart fallande ökningstakt men uppgången mellan helåren 1982 och 1983 beräknas ändock till 14%. I synnerhet var det exporten fill de nordiska länderna som steg. Särskilt starkt synes den kemiska industrins export ha ökat medan bl.a. efterfrågan på produkter från jord- och stenvamindustrin varit betydligt svagare.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget 77

Importens genom devalveringen höjda relativpris bidrog till att importvolymen sjönk 21/2% säsongrensat sett mellan andra halvåret 1982 och första halvåret 1983. Andra halvåret 1983 beräknas dock import volymen ha ökat något. Sammantaget innebar utvecklingen en ökning av import volymen med drygt 1 % mellan helåren 1982 och 1983.

Den inhemska produkfionen av övrigvaror, som den mäts i SCB:s produktionsvolymindex, beräknas ha ökat 41/2% 1982-1983. Försöijnings-balansen pekar dock på en högre tillväxttakt.

För 1984 förväntas efterfrågan på övrig varor öka ytterligare pä exportmarknaderna. Devalveringarna av kronan kan dessutom förväntas ge fortsatta marknadsandelsvinster varför en exportökning om 6% 1983-1984 förefaller trolig.

Efterfrågetillväxten pä hemmamarknaden torde däremot komma att bli betydligt svagare. Den privata konsumtionen av övrigvaror förutses bli oförändrad mellan 1983 och 1984. Efterfrågan pä övrigsektorns produkter som insats i annan produktion beräknas däremot öka i samma takt som 1983. Totalt beräknas den inhemska efterfrågan exkl. lager stiga knappt 1 %. Till detta kommer ett förväntat efterfrågefillskott från lagercykeln.

Till följd av importens genom devalveringen höjda relativpris beräknas importandelen av total användning endast komma att stiga obetydligt 1984. Här har valts att räkna med en volymtillväxt för importen på 4% vilket skulle ge utrymme för en inhemsk produktionsuppgäng om 2 1/2% jämfört med 1983.

4.3 Bruttonationalprodukten fördelad på näringsgrenar'

Produktionen inom jordbruket minskade enligt jordbruksnämndens preliminära beräkningar med knappt 1 1/2% 1983. Framför allt minskade produktionen av vissa vegetabiliska produkter såsom potatis och sockerbetor starkt. Produktionen av brödsäd ökade emellertid påtagligt. Anima-lieproduktionen ökade med 1/2%.

1984 beräknas jordbmkets produktionsvolym öka med 1 3/4%. Produktionen av vegetabilier förutses stiga med drygt 4 1/2% medan animaliepro-duktionen väntas öka med knappt 1 %.

Avverkningsvolymen i skogsbruket steg med drygt 7 1/2% från 1982 till 1983. Förbrukningen av skogsråvaror inom industrin ökade med drygt 9% och en viss minskning av lagemppbyggnaden kom till stånd. 1984 beräknas mndvirkesförbrukningen öka med 51/2%. En viss fortsatt lagerneddragning beräknas komma till stånd under loppet av året och avverkningsökningen beräknas stanna vid omkring 4%. (Se vidare avsnitt 4.2.)

Den totala industriproduktionen beräknas preliminärt ha ökat med

' Enligt finansdepartementets bedömning. Avvikelsema mellan departementets och konjunkturinstitutets bedömningar framgår av kapitel 1.

Prop. 1983/84:100 78

ca 4% 1982—1983. Tillväxten blev något starkare för gmppen bearbetade varor än för industrin i genomsnitt. De största produktionsökningarna kom till stånd i massaindustrin, icke-järnmalmsgmvor samt i icke-järnmetall-verken. Endast varvsindustrin och jämmalmsgruvorna har sänkt produkfionen 1983 jämfört med 1982.

Industriproduktionen beräknats öka med knappt 6% 1984. Ökningen kan i huvudsak föras fillbaka på en fortsatt påtaglig exporttillväxt och en kraftig lagemppbyggnad. Fortsatt kraftiga produktionsökningar är att vänta i massaindustrin samt i icke-jämmalmsgmvoma. Även verkstadssektorn samt i pappers- och pappindustrin fömtses produktionsökningar som är högre än genomsnittligt. Produktionen i järnmalmsgmvorna fömtses öka 1984 efter en lång period med minskande produktion.

Elproduktionen ökade förhållandevis kraftigt 1983. Ökningen skedde emellertid från en låg nivå eftersom elprodukfionen minskade kraftigt 1982, bl. a. till följd av driftsstörningar vid kärnkraftverk. För 1984 fömtses en fortsatt relafivt hög produktionstillväxt.

Produktionen i byggnadsindustrin fortsatte att minska 1983. Särskilt starkt minskade industrins byggnadsverksamhet (ca 14%) samt nybyggandet av bostäder (ca 11 %). Ombyggnadsverksamheten fortsatte att öka om än i lägre takt än 1982. Byggnadsverksamheten beräknas fortsätta att minska 1984. Härtill bidrar i hög grad en fömtsedd nedgång i bostadsbyggandet. Nybyggandet av bostäder beräknas minska med drygt 13% 1983— 1984. Byggnadsinvesteringarna inom industrin beräknas däremot öka efter att ha minskat i flera år. En viss fortsatt ökning fömtses också i ombyggnadsverksamheten.

Produktionen av privata tjänster ökade något långsammare 1983 än 1982. För 1984 fömtses en viss uppdragning av tillväxttakten i samband med en förstärkning av den ekonomiska aktiviteten speciellt i industrisektorn.

Den offentliga tjänsteproduktionen ökade något snabbare än produktionen av privata tjänster 1983.

Den stafiiga verksamheten minskade med drygt 2% medan den kommunala ökade med ca 3 %. 1984 beräknas statens tjänsteproduktion dras ned i ungefar samma takt som 1983 om man bortser från effekter på produktionen av huvudmannaskapsförändringar mellan stat och kommun 1983, (se kap. 9). Inkluderas dessa förskjutningar blir minskningen 1983-1984 endast obetydlig. Verksamheten inom landstings- och primärkommunerna fömtses öka med ca 2 1/2%, vilket skulle innebära en viss dämpning frän 1983 i den "underliggande" utvecklingen (exkl. huvudmannaskapsförändringar). Inkl. effekter av ändrade huvudmannaskapsförändringar innebär detta en halvering av tillväxttakten frän 1983.

Sammantaget ökade bruttonationalprodukten 1983 med 2,1 % mätt från produktionssidan. Mätt från användningssidan blir motsvarande ökningstal 1,9%. Frän 1983 till 1984 beräknas BNP från produktionssidan stiga med 2,8%. Från användningssidan blir motsvarande ökningstal 2,6%.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

79

Bransch

Jordbmk och skogsbmk Gmvor och tillverkningsindustri

El-, gas-, vatten- och värmeverk Byggnadsverksamhet

Summa varu- och kraftproduktion

Privata tjänster

Offentliga tjänster

Summa tjänsteproduktion

Total produktion

Total produktion mätt från användningssidan

Andel av total produktion	Procentuell förändring i produktionsvolymen
	1983	1984
1983	prel.	prognos
4,0	1,9	3,0
25,2	4,0	6,0
3,4 8,0	8,0 -1,2	7,0 -2,0
40,6	3.1	4,0
33,6	1,4	2,5
25,8	1,8	1,5
59,4	1,5	2,0
100,0	2,1	3,0

1,9

2,5

Prop. 1983/84:100

80

5   Arbetsmarknaden

5.1 Arbetsmarknaden under 1983

Arbetskraftsutbud

Utbudet av arbetskraft, dvs. de som har eller söker arbete i åldrarna 16-74 år, ökade mellan 1982 och 1983 med 22000 personer. Av denna ökning förklaras merparten av en ökad förvärvsfrekvens. Resterande del förklaras av demografiska faktorer, dvs. en förändring av antalet personer i yrkesverksam ålder.

Ökningen i förvärvsfrekvens förklaras av att antalet kvinnor över 25 är som sökt sig ut pä arbetsmarknaden ökade om än i mindre omfattning än tidigare. Se tabell 5:1. Ett fortsatt kärvt arbetsmarknadsläge i kombination med ökade satsningar på utbildning bidrog till att förvärvsfrekvensen bland ungdomar fortsatte att minska.

Diagram 5:1 Arbetskraftsutbudets procentuella förändring 1968-1983

EFFEKT  AV   RELATIVA   ARBETSKRAFTSTALEN EFFEKT  AV   BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING

2,0

1   5

1,0

UIH

ra

0.5

0,0

m

Ull

E

J___ \__ L

J___ L

J___ \__ \__ I

1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

81

Det bör noteras att arbetskraftsutbudet räknat i antal timmar ökade väsentligt snabbare än utbudet räknat i antalet sysselsatta. Den genomsnitfliga arbetstiden ökade således. Till en del förklaras detta av en kraftig minskning av längtidsfränvaron. Men i likhet med vad som observerades under 1982 fortsatte medelarbetstiden att öka från att ha minskat under hela 1960-och 1970-talen. En förklaring till detta kan vara en strävan att försöka hålla uppe inkomsterna i ett läge av en svag reallöneutveckling.

Tabell 5:1 Relativa arbetskraftstal 1970, 1975, 1980, 1982 och 1983

Årsmedeltal (16-74 år)

	1970	1975	1980	1982 3kv.	1983 3 kV.
Män	80,6	80,0	78,5	78,4	77,9
därav: 16-24 år	67,3	72,4	71,1	73,8	71,9
25-54 år	95,1	95,2	95,5	95,2	95.4
55-74 år	62,8	55,4	50,2	49,0	47,4
Kvinnor	52,8	59,2	64,5	67,5	68,0
därav: 16-24 år	58,9	66,1	69,8	73,3	70,7
25-54 år	64,5	74,3	82,8	86,0	87,5
55-74 år	29,0	29,7	31,0	32,9	33,1
Samtliga	66,7	69,6	71,4	73,0	72,9

Källa: Statistiska centralbyrån.

Utbudet av arbetskraft har tenderat att vara relativt konjunkturkänsligt under de senaste åren. Se diagram 5:1. Förvärvsfrekvensen steg således förhållandevis snabbt under 1979 och 1980 för att under 1981-1983 sjunka tillbaka till låga ökningstal.

Arbetskraftsefterfrågan

Efterfrågan på arbetskraft, här mätt som antalet sysselsatta enligt arbetskraftsundersökningarna, ökade svagt under de tre första kvartalen i fiol, eller med 4000 personer jämfört med motsvarande period 1982. Under 1981 och 1982 minskade antalet sysselsatta med 5000 resp. 6000 personer. Som jämförelse kan nämnas att under 1970-talet ökade antalet sysselsatta med i genomsnitt 30000 personer per är.

6    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr. 100. Bilaga 1.1

Prop. 1983/84:100

82

Diagram 5:2 Arbetskraft och sysselsättning 1977—1983

Tusental 3-månaders glidande genomsnitt beräknat pä säsongrensade månadsdata

4350

4300

4250

4200

4150

4100

1977 1978 1979 1980

Anm. För april 1980 saknas uppgifter p. g. a. konflikten. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån

1981

1982

1983

Den mättliga sysselsättningsökningen räknat i antal personer 1983 förklaras inte av en låg efterfrågan räknat i antal timmar utan av en ökande medelarbetstid. Mellan de tre första kvartalen 1982 och 1983 ökade antalet timmar per sysselsatt med 0,9%. Under 1970-talet minskade antalet timmar per sysselsatt med i genomsnitt 1,3 % per år.

Tabell 5:2 Sysselsättningsutvecklingen enligt AKU 1980-1983

Medeltal sysselsatta, 1 000-tal

	1980	1981	1982	1982 1-3 kV.	1983 1-3 kV.
Sysselsatta	4230	4225	4219	4224	4230
. Män	2327	2286	2272	.2276	2264
Kvinnor	1903	1938	1947	1948	1966
Heltidssysselsatta
(mer än 35 tim/v)	3 186	3 161	3141	3 148	3 156
Deltidssysselsatta
(20-34 tim/v)	786	812	829	829	840
Deltidssysselsatta
(1-19 tim/v)	258	253	249	247	234

Källa: Statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget 83

Ökningen av antalet sysselsatta under 1983 berörde uteslutande den kvinnliga arbetskraften medan antalet sysselsatta män fortsatte att minska.

Antalet delfidssysselsatta, sysselsatta mindre än 20 fimmar per vecka, minskade kraftigt 1983.

Tabell 5:3 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 1981 — 1983

	1982	Procentuell förändring
	Antal syssel-
		1981-	1982	1-3 kv.	1982-
	satta.			1-3 kV.	1983
	1 000-tal
		Antal	Antal	Antal	Antal
		syssel-	arbets-	syssel-	arbets-
		satta	timmar	satta	timmar
Jordbruk och fiske	166	-2,6	-3,9	-3,7	-4,4
Skogsbmk	53	0,4	3.4	2,5	0,7
Gmvor och tillverknings-
industri	916	-3,7	-3,2	-3,3	-1,8
El-, gas-, vatten- och
värmeverk	33	0,9	3,0	-0,9	0,8
Byggnadsverksamhet	295	-1,5	-0,8	-2,6	-2,4
Privata tjänster'	1409	1,1	1,6	1,2	1,3
Staten	314	-2,3	-1,6	-2,6	-2,3
Kommuner	1029	1,8	2,9	1,8	3,3
Summa	4215	-0,4	0,1	-0,4	0,2
Korrigeringspost	17
Totalt	4232	-0,2	0,7	0,3	1,2

' Handel, restaurang- och hotellrörelse, samfärdsel, bank och försäkringsinstitut, fastighetsförvaltning m. m.

 Den totala sysselsättningsutvecklingen fås från arbetskraftsundersökningama korrigerade för kalendariska effekter m. m. för att överensstämma med nationalräkenskapemas definitioner. På senare år har det förelegat en ganska stor diskrepans mellan sysselsättningen summerad över de olika näringsgrenama och arbetskrafts-undersökningarna . Källa: Statistiska centralbyrån.

Om man betraktar utvecklingen inom olika näringsgrenar var det främst den kommunala sektorn och den privata tjänstesektorn som ökade sysselsättningen 1983 medan industrisysselsättningen fortsatte att minska, om än i avsaktande takt. I den kommunala sektorn ökade antalet sysselsatta de tre första kvartalen 1983 med 18000 personer. Av dessa svarade beredskapsarbeten för 8000 personer och huvudmannaskapsförändringar för 8000 personer. Den underliggande sysselsättningsökningen uppgick således till 2000. Att sysselsättningsökningen inte blev större förklaras av en fortgående arbetstidsförlängning i den kommunala sektorn.

Den minskning i antalet nyanmälda lediga platser som inleddes under sommaren 1980 fortsatte under 1982. Under 1983 stabiliserades läget, antalet nyanmälda lediga platser låg tredje kvartalet på i stort sett samma nivå som under tredje kvartalet 1982. Antalet nyanmälda platser inom tillverkningsindustrin ökade emellertid under 1983.

Prop. 1983/84:100

84

Även antalet kvarstående lediga platser sjönk markant mellan 1980 och 1982. Från en mycket låg nivå 1982 ökade antalet platser något under 1983. Tredje kvartalet 1983 fanns det 2000 fler lediga platser jämfört med motsvarande kvartal 1982.

En indikator på behovet av arbetskraft inom industrin erhålls i konjunkturinstitutets baromelemndersökningar. Bristen på yrkesarbetare steg under 1983 och i september 1983 uppgav 18% av industriföretagen att de hade brist på yrkesarbetare. Ökningen berörde främst verkstadsindustrin. Noteras bör att det såväl inom industrin totalt som inom verkstadsindustrin redovisades brist pä tekniskt utbildade tjänstemän i högre utsträckning än under den senaste högkonjunkturen 1979.

Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik

Den svaga ekonomiska tillväxt som präglade 1970-talet medförde en kraftigt ökande arbetslöshet i de flesta industriländer. I Sverige har en alltför snabb ökning i den öppna arbetslösheten kunnat undvikas genom att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ökat kraftigt sedan i mitten av 1970-talet. Se diagram 5:3. För utvecklingen under 1983, se tabell 5:5.

Diagram 5:3 Antal arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, i procent av arbetskraften 1964-1982

Säsongrensade data

I      I      I      I      I

I      I      I      I      I      I      I      I

64   65   66   67   68   69    70   71    72   73   74   75    76   77    78   79    80    81    82 Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och statistiska centralbyrån.

Den öppna arbetslösheten ökade kraftigt under 1982 och 1983. Från en nivå på ca 80000 1980 eller 2% av arbetskraften, ökade antalet arbetslösa till ett genomsnitt på 170000, motsvarande 3,8% av arbetskraften tredje kvartalet 1983.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

85

Tabell 5:4 Arbetslösheten 1980-1983

Års- och kvartalsmedeltal, 1000-tal (16-74 år)

	1980	1981	1982	1982		1983
				3kv.	4kv.	1 kv.	2 kV.	3 kV.
Arbetslösa, totalt	84	108	137	158	134	150	139	170
16-24 år	35	43	52	71	48	48	47	70
25-54 år	39	51	65	67	64	77	67	74
55-74 år	10	13	20	20	22	25	25	26
Storstadslän	24	30	37	46	36	44	40	49
Skogslän	26	32	39	43	38	45	39	46
Övriga län	34	46	61	69	60	61	60	75
Medelantal veckor
i arbetslöshet	16	16	19	17	20	20	22	19
Relativa arbetslös-
hetstat (arbetslösa
i procent av arbets-
kraften
Totalt	2,0	2,5	3,1	3,6	3,1	3,5	3,2	3,8
16-24 år	5,0	6,3	7,6	9,3	7,2	7,5	6,9	9,4
25-54 år	1,3	1,8	2,2	2,3	2,2	2,6	2,2	2,5
55-74 år	1,4	1,8	2,8	2,7	3,0	3,5	3,4	3,7
Män	1,7	2,4	3,0	3,3	2,9	3,5	3,1	3,6
Kvinnor	2,3	2,6	3,4	3,9	3,3	3,4	3,2	4,1

Källa: Statistiska centralbyrån.

Diagram 5:4 Arbetslösa enligt AKU, arbetslösa kassamedlemmar och kvarstående lediga platser 1977-1983

1000-tal. Säsongrensade månadsdata

140

120  -

100

I

I

I

i

1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:100

86

Tabell 5:5 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1977—1983

Månadsmedeltal, 1000-tal

	1977	1978	1979	1980	1981	1982	1982 1-3 kV.	1983 1-3 kv.
Arbetsmarknads-
utbildning Beredskapsarbete Sysselsatta i samhällsföretag, sysselsatta med lönebidrag m. m.	45 29 43	49 45 44	53 48 49	44 24 54	32 25 58	36 43 60	34 39 62	39 55 66
Totalt	117	138	150	122	115	139	135	160

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökade de tre första kvartalen 1983 med 25000 personer jämfört med 1982. Ökningen hänför sig huvudsakligen till antalet sysselsatta i beredskapsarbeten (tabell 5:5).

Tabell 5:6 Antal personer berörda av varsel om personalinskränkningar (uppsägningar och permitteringar) 1978-1983

	1978	1979	1980	1981	1982	1982 jan.- nov.	1983 jan.- nov.
Industri	39316	14 373	31815	71410	67033	57939	36430
därav: verkstadsindustri	18391	6851	7926	25489	26054	20843	20517
Branscher utanför industrin	18735	11966	11945	19196	20960	19331	17553
Totalt	58051	26339	43760	90606	87993	77 270	53983

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Antalet personer som berördes av varsel om uppsägning och permitte-ring minskade markant de tre första kvartalen 1983. Minskningen låg huvudsakligen pä varsel om permitteringar.

5.2 Arbetsmarknaden under 1984

Arbetskraftsutbudet

' Arbetskraftsutbudet väntas öka med 25-30000 personer 1984. Det är en något större ökning än under 1983, vilket kan motiveras av att efterfrågeläget förutses bli bättre.

Förändringar i förvärvsfrekvenserna svarar för merparten av tillskottet, medan bidraget från befolkningsförändringen väntas bli mycket måtfiigt. Männens arbetskraftsdeltagande väntas öka från att ha minskat sedan 1979. De gifta kvinnornas förvärvsfrekvens antages fortsätta att öka om än i långsammare takt än under 1970-talet.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

87

Den genomsnitfliga arbetstiden per sysselsatt förutses öka något, dock långsammare än under 1982 och 1983.

Produktion, produktivitet och sysselsättning 1984

Genom att ställa prognoserna för produktionen i olika näringsgrenar mot antaganden om produkfivitetsutvecklingen erhälles efterfrågan på arbetskraft uttryckt i timmar. Om kalkylerna pä arbetskraftsefterfrägan ställs mot utbudsprognosen får man en uppfattning om sysselsättning och arbetslöshet under 1984.

Tabell 5:7   Produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar 1977—1983

Årlig procentuell förändring

	1977	1978	1979	1980	1981	1982	1983
Jordbmk, skogsbmk och fiske Gmvor och tillverkningsindustri El-, gas- och värmeverk Byggnadsverksamhet	-3,5 -1,7 1,0 7,5	7,4 3,9 10,1 7,2	2,2 8,5 -2,1 1,7	8,1 1,2 -1,9 0,4	2,8 0,2 6,6 -2,1	7,6 0,7 1,9 1,6	4,8 5,9 7,0 2,1
Privata tjänster Offentliga tjänster	0,9 0,3	3,0 0,4	3,8 0,6	2,9 -0,3	-0,6 0,3	0,3 0,0	-0,6 0,2
Totalt	0,3	3,4	3,9	1,4	0,9	0,8	1,8

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Den totala produkfionen väntas öka med ca 2,5% 1984 (se tabell 5:8). Samfidigt fömtsätts produktiviteten dvs. produktionen per arbetad timme, öka i något lägre takt vilket ger en ökning av arbetskraftsefterfrägan mätt i fimmar med 1,0%.

Tabell 5:8   Produktion, produktivitet och sysselsättning 1984

Årlig procentuell förändring avmndade till halva och hela procentenheter

Produktion     Produktivitet     Sysselsättning (timmar)

Jordbruk, skogsbruk och fiske Gruvor och tillverkningsindustri El-, gas-, vatten- och värmeverk Byggnadsverksamhet

Privata tjänster' Offentliga tjänster

Totalt

3,0	6,0
6,0	4,5
7,0	6,0
2,0	0
2,5	1,0
1,5	0

2,5

1,5

-3,0 1,5 1,0

-2,0

1,5 1,5

1,0

' Handel, restaurant- och hotellverksamhet, samfärdsel, banker och fastighetsförvaltning m. m.

För industrins del fömtses en produktionsökning på ca 6%. Den beräknade produkfionstillväxten driver upp kapacitetsutnyttjandet ytterligare. En fortsatt förhållandevis kraftig produktivitetsökning inom industrin kan mot den bakgmnden fömtses. Ökningen för 1984 har uppskattats fill 4,5 %. Eftersom produkfionstillväxten väntas bli en och en halv procentenhet

Prop. 1983/84:100 88

störte kommer industrins behov av arbetskraft öka. Mätt mellan årsgenomsnitten 1983 och 1984 fömtses en ökning om ca 15000 personer. I denna prognos har hänsyn tagits till de åtgärder som riksdagen nyligen beslutat om, bl.a. nyrekryteringsstöd. Motivet för nyrekryteringsstödets införande har varit att det i nuvarande konjunkturfas och med den utveckling som väntas under det närmaste året är fördelaktigt om de sysselsättningsskapande insatserna ges en sådan utformning att de underlättar rekryteringen av arbetskraft till industrin och näringslivet i övrigt. Rekryteringsstödet omfattar hela det enskilda näringslivet och utgår vid såväl tillsvidare-, visstids- som provanställningar. Statsbidrag utgår med 50% av lönekostnaden under sex månader. Rekryteringsstödet gäller t. o. m. den 31. december 1984.

Prodiiktionen i byggnadsverksamheten väntas minska med 2,0%. I denna kalkyl inkluderas de nyligen beslutade extra satsningarna för viss kommunal reparation St,, om- och tillbyggnadsverksamhet under 1984. Antalet sysselsatta personer inom byggnadsverksamhet väntas trots detta minska.

Den privata tjänsteproduktionen förväntas öka med 3,0% 1984. Den kraftiga produktionsökningen de senaste åren kan ha sin förklaring i att ett ökat antal tjänster som tidigare utförts inom industrin, offentlig sektor etc. flyttas över till privata tjänstesektorn. Sysselsättningsökningen 1984 uppskattas till ca 20000 personer.

Den offentliga sektorn expanderar långsammare under 1984 än under 1983. För statens del väntas en viss sysselsättningsminskning. Den kommunala-sysselsättningen beräknas öka med 1,8%. Det väntas motsvara drygt 15000 fler personer. En stor del av dessa utgörs av ett ökat antal sysselsatta i beredskapsarbeten och ungdomslag. Ungdomslag innebär att primärkommunerna:ges en lagstadgad skyldighet att ta fram arbete för alla arbetslösa 18-19 åringar som inte har kunnat placeras i ordinarie arbete, rekryteringsplats i industrin eller AMU. Ungdomsarbete av detta.slag kan även anordnas av staten, kommunala bolag och undantagsvis av enskilda företag (prop. 1983/84:26, AU: 12).

Sammantaget tyder utbuds- och efterfrägekalkylerna pä att arbetsmarknadsläget kommer att förbättras under 1984. Mätt mellan årsgenomsnitten 1983 och 1984 väntas arbetslösheten minska med ca 10000 personer.

Schablonberäkning av sysselsättningsutveckling i olika branscher 1984

Antal personer

Jord- och Skogsbmk -5 000

Gruvor och tillverkningsindustri 15 000

Byggnadsverksamhet -5000

Privata tjänster 20000

Offentlig sektor 15000

Totalt 40000

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget 89

6   Hushållens ekonomi

6.1 Sammanfattning

Utvecklingen 1980-1982

Inkomst- och prisutvecklingen under 1981 och 1982 innebar för hushållens del att den reala köpkraften sjönk påtagligt. Nedgången blev enligt de senaste kalkylerna frän statistiska centralbyrån (SCB) 1,8% mellan 1980 och 1981 och 2,4% 1981-1982 (se tabell 6:2). 1980-1981 drog hushällen ner konsumtionsvolymen med 0,7% och 1982 höjdes konsumfionen med drygt 1 % trots realinkomstminskningen (tabell 6:1). Den andel av disponibelinkomsten som sparades föll alltså kraftigt både 1981 och 1982. 1980 sparades 5% av disponibelinkomsten, 1981 3,9%och 1982 endast 0,5% (se diagram 6:1).

Utvecklingen 1982-1983

1983 försvagades hushållens köpkraft ytterligare. Enligt nu föreliggande preliminära beräkningar har realinkomsten minskat 1,3% mellan 1982 och 1983. Detta är 3/4 procentenhet större nedgång än enligt konjunkturinstitutets höstrapport, vilket främst beror på revideringar av jordbmksinkoms-ter och skatteinbetalningar.

Hushållens inbetalningar av preliminär A-skatt 1982 har reviderats ner i och med att riksskatteverkets korttidsstatistik ersatts av årsuppgifter. Det är tänkbart att korttidsstatistiken över skatteinbetalningarna första halvåret 1983 och prognoserna för andra halvåret ger för höga tal även för detta år. Den utveckling av inkomster efter skatt som här presenteras skulle då vara något för negativ.

Tabell 6:1 Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande 1982—1984

	Milj. kr.		Procentuell förändring från föregående år
	1982	1983 prel.	1982	1983 prel.	1984 prognos
Löpande priser Disponibel inkomst Privat konsumtion Sparande' Sparkvot (procent) 1980 års priser Disponibel inkomst Privat konsumtion	334 569 333000 1569 0,5 272495 271212	365 173 360940 4233 1,2 268905 265 790	7,7 11,5 -86,9 -      3,4 -      2,4 1,1	9,1 8,4 169,8 0,7 -1,3 -2,0	6,6 6,6 7,4 0,0 -0,5 -0,5

Implicitprisindex för privat

konsumtion (1980= 100) 122,78    135,80 10,3       10,6 7,1

Konsumentprisindex (1980 =

100) 121,73    132,51 8,6        8,9 6,8

' Inkl. försäkringssparande. Detta uppgick 1982 till 4 850 milj. kr., beräknas uppgå till 6700 milj. kr. 1983 och 7600 milj. kr. 1984.  Förändring mätt i procentenheter.

Anm. Postema i hushållens disponibla inkomst redovisas i detalj i tabell 6:4-7.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:100 90

De totala faktorinkomsterna sjunker enligt kalkylen realt sett ungefär lika mycket 1982-1983 som 1981-1982, dvs. drygt 2%. Inkomstöverföringarna till hushållen däremot, som räknat i fasta priser var lika stora 1981 och 1982, beräknas ha stigit 1 1/2% 1983. Nedgången i realinkomsten förra året dämpades också av att hushällens inbetalningar av skatter och avgifter (i fasta priser) minskade.

Diagram 6:1 Sparkvoten 1970-1984

Sparandet i procent av disponibel inkomst. Helårsdata (enligt kvartalsräkenska-pema)

A  A
\                    /      Genomsnitt               \             /	\/           \
\            /        1970-1982-3,6      \        /
	V-

i     I     I     I________ \____ I___ \____ I____ \____ \____ I____ \____ \____ \____ I____ I

1970   1971    1972   1973   1974   1975   1976   1977   1978   1979   1980    1981    1982   1983   1984 Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Den utbetalda lönesumman beräknas ha ökat 1983 med nominellt 8,3% före skatt. Därav svarar avtalsmässiga lönehöjningar för 5 procentenheter. Löneglidningen kalkyleras till knappt 2% och uppgången i antal arbetade fimmar fill 11/4%.

Arbetsgivarnas genomsnitfiiga timkostnader inkl. sociala avgifter uppskattas ha stigit närmare 9% för samtliga löntagare och för anställda inom industrin (arbetare och tjänstemän) likaledes närmare 9%.

I fasta priser räknat skulle lönesumman falla 1983 med drygt 2% såväl före som efter skatt. Reallönen per timme skulle därmed ha fallit 3-3 1/2 % mellan 1982 och 1983.

Den reala inkomstutvecklingen har kalkylerats med den s.k. implicita prisindexen för total privat konsumtion (IPI). Prisstegringen mellan 1982 och 1983 enligt IPI beräknas till 10,6%, vilket är en större uppgång än enligt konsumentprisindex (KPI)'. Årsgenomsnittet för KPI beräknas ligga

' Skillnaden mellan IPI och KPI beror bl. a. på att IPI registrerar prisökningar för egnahem på annat sätt än KPI samt att IPI, men inte KPI, inkluderar prisökningar för svenska hushällens turistutgifter utomlands. Vidare är vägningstalen olika.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

91

8,9% över genomsnittet 1982. Effekten på årsgenomsnittet av KPI av ändrade indirekta skatter och livsmedelssubventioner, internationella priser samt övriga kostnadsfaktorer framgår av tablå 1.

Den totala konsumtionsvolymen låg under de tre första kvartalen 1983 enligt SCB:s preliminära statisfik 1,9% under nivån för motsvarande period året innan. 0,8 procentenheter av nedgången kan återföras pä att svenskarna dragit ner sina turistutgifter utomlands. Samtidigt ökade utländska invånares inköp (inkl. gränshandel) i Sverige, så att konsumtionen inom landet sjönk endast 0,8%. Med hänsyn fill den svaga köpkraftsutvecklingen 1983 och den relativt höga konsumtionsnivän under Qärde kvartalet 1982 beräknas konsumtionen falla mer mellan fjärde kvartalen 1982 och 1983 än mellan de tre första kvartalen. För helåret 1983 kalkyleras den totala konsumtionen ha minskat 2,0%, medan konsumtionen inom landet skulle ha minskat drygt 1 %.

Eftersom hushållens disponibla inkomster uppskattas ha sjunkit 1,3%, skulle sparkvoten öka något 1983 men endast till 1,2%.

Tabell 6:2 Hushållens köpkraftsförändring 1980-1984

1980 års priser

	Milj. kr.	Procentuell förändring'
	1980	1981	1982	1983 prel.	1984 prognos
Inkomster, skatter och avgifter
Faktorinkomster	296931	-3,7 .	-2,1	-2,2	-0,4
därav:
lönesumma	245924	-2,9	-3,9	-2,1	-0,5
Inkomstöverföringar'	102508	2,4	0,0	1,5	-0,5
därav:
pensioner	62709	4,3	-0,7	2,5	-0,2
Direkta skatter och avgifter	-115 267	2,8	-0,6	0,8	0,2 .
Disponibel inkomst	284172	-1,8	-2,4	-1,3	-0,5
Inkomster efter skatter och
avgifter
Faktorinkomster efter skatt	204259	-3,0	-2,5	-2,8	-0,4    •
därav:
lönesumma efter skatt	163111	-2,0	-5,4	-2,3	-0,4
Inkomstöverföringar efter
skatter och avgifter	79913	13	-1,9	2,3	-0,7
därav:
pensioner efter skatt	52497	3,3	-2,2	1,7	-0,2
Disponibel inkomst	284172	-1,8	-2,4	-1,3	-0,5

' Förändring som sänker disponibel inkomst anges med minustecken.

 Inkl. räntor och utdelningar (post 3 i tabell 6:4).

' Inkl. privata inkomstöverföringar, netto (post 4 i tabell 6:4).

Utvecklingen 1983-1984

Hushållens köpkraft väntas fortsätta falla 1984 om än mindre än de tre föregående åren. Både faktorinkomster och inkomstöverföringar, dvs. hushällens totala inkomster, beräknas sjunka realt med ca 1/2%. Löne-

Prop. 1983/84:100 92

summan beräknas sjunka med 1/2% såväl före som efter skatt. Eftersom sysselsättningen för löntagarna beräknas öka med 3/4% 1983-1984 skulle en fortsatt nedgång med ca en procent för reallönen per timme vara att vänta innevarande år. Då uttaget av skatter och avgifter kalkyleras bli oförändrat eller sjunka obetydligt i reala termer kommer även den realt disponibla inkomsten att falla med 1/2%. Köpkraftsutvecklingen blir oförmånlig för hushållssektorn trots att prisstegringen enligt IPI skattas till endast drygt 7%, vilket - om prisprognosen infrias - är det lägsta utfallet sedan 1972.

Ovannämnda prognoser för 1984 utgår frän ett antagande om en total lönekostnadsökning (inkl. löneglidning) exkl. sociala avgifter pä 6,0%'. I fömtsättningarna för prognoserna över hushällens disponibla inkomster m.m. ingår även de förslag som framlades i propositionerna 1983/84:40 och 69l

Lönekostnadsökningarna 1984 till följd av 1983 års avtal beräknas till drygt 1 1/2%; löneantagandet är således förenligt med en kostnadsökning 1984 fill följd av nya avtal och löneglidning på sammanlagt knappt 4 1/2%. Då de sociala kostnaderna beräknas sjunka 0,1 %, skulle den genomsnitfiiga timkostnaden för samfiiga löntagare stiga 5,9%.

Uppgången i konsumentprisindex skattas enligt prognoserna till 4,7% under loppet av 1984. Ökningen mellan årsgenomsnitten 1983 och 1984 beräknas bli 6,8%. Inflafionstakten dras ner jämfört med föregående års fill följd av avklingande devalveringseffekter inom ramen för den internafionella prisfaktorn (se tablå 1). Skillnaden mellan KPI och IPI kalkyleras bli mindre 1984 än 1983, bl.a. som följd av antagandet om oförändrat diskonto under hela 1984, vilket ger en kostnadsutveckling för egnahemmen som är mer lik hyresutveckHngen. Skillnaden mellan KPI och IPI minskas ytterligare av att prisökningen för utlandsturismen i avtagande grad väntas avvika frän prisstegringen inom landet. Som tidigare nämnts kalkyleras IPI stiga drygt 7% 1983-1984.

Tablå 1 Konsumentprisindex uppgång, årsgenomsnitt 1981—1984

	1981	1982	1983 prel.	1984 prognos
Konsumentprisindex, totalt Ändrade indirekta skatter och livsmedelssubventioner Ändring av intemationella priser Övriga kostnadsfaktorer	12,1 2,1 3,8 6,2	8,6 -0,2 4,4 4,4	8,9 1,2 3,7 4,0	6,8 1,0 1,9 3,9

Anm. Tablån är härledd ur tabell 6:9. Automatiska effekter av indirekta värdeskatter har förts till "Ändring av intemationella priser" resp. "Övriga kostnadsfaktorer". Ändrade livsmedelssubventioner har sammanförts med ändrade indirekta skatter. I tabell 6:9 ingår ändrade livsmedelssubventioner i "Ändring av jordbrukspriser".

' Prognoser med utgångspunkt från ett högre löneantagande - 10% - redovisas i

appendix.

" Prop. 1983/84:40 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. Prop. 1983/84:69 om

basenheten för 1984 och 1985.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

93

Sammanfattningsvis är att vänta en lägre prisstegring i år än förra året men också en något lägre köpkraft. För en viss sänkning av sparkvoten talar hushållens strävan att hålla uppe konsumtionsnivån efter den kraftiga nedgången 1983 samt också det troliga sambandet mellan fallande inflafionstakt och sänkt sparkvot. Sparkvoten ligger emellertid fortfarande på en historiskt sett mycket låg nivå; detta förhållande liksom tänkbara återverkningar av de successivt äiidrade avdragsreglerna för läneräntor skulle kunna tala för en fortsatt försiktig höjning av sparkvoten. Konjunkturinstitutet har valt att inte räkna med någon större förändring i sparkvoten. Både den realt disponibla inkomsten och konsumtionsvolymen skulle därmed falla 1/2% 1983-1984.

6.2 Löner

Samtliga anställda

Den utbetalda lönesumman för samtliga anställda ökade enligt nationalräkenskaperna med 6,0% 1981-1982.

I böljan av 1981 utbetalades retroaktivt vissa lönebelopp avseende lönehöjningar enligt avtal för 1980 års sista månader. Till följd av prisutvecklingsgarantin i 1981 års avtal utbetalades i början av 1983 likaså retroaktivt vissa lönebelopp avseende lönehöjningar under fjärde kvartalet 1982. Omplaceras dessa lönebelopp till kostnadsmässigt rätt period erhålls den s.k. kostnadslönesumman (se tablå 2). Denna steg med 6,2% 1981-1982. Den

Tablå 2

	Milj. kr,	löpande	priser		Procentuell förändring
	1981	1982	1983 prel.	1984 prognos	1982       1983 prel.	1984 prognos
Totat lönesumma
Utbetald lönesumma' Kostnadslönesumma Nivålönesumma	265 391 265 275 263 715	281 192 281734 280928	304447 303905 303 587	324 362 324 362 324362	6,0         8,3 6,2         7,9 6,6         8,1	6,5 6,7 6,8
Totat lönesumma exkl. sysselsätt- ningsförändring Utbetald lön Lönekostnad fifr tabell 6: 3) Nivålön	265 391 265275 263 717	280239 280779 279976	299712 299177 298865	317 100 317 100 317 100	5,6         6,9 5,8         6,5 6,2         6,7	5,8 6,0 6,1

' Avser löner utbetalda av inhemska producenter. I tabell 6:4 redovisas löner till inhemska hushåll, dvs. lönesumma utbetald av inhemska producenter med avdrag för löner till arbetskraft stadigvarande bosatt i utlandet och tillägg för löner frän utländska producenter till arbetskraft stadigvarande bosatt i Sverige.  Total lönesumma omräknad till 1981 års totala sysselsättning.

Anm. Utbetald lönesumma för viss period omfattar de lönebelopp som utbetalas under perioden (före skatt) oavsett om de utgör ersättning för arbetsinsatser under perioden eller för arbetsinsatser under annan period. Kostnadstönesumman för en viss period innefattar de lönebelopp som utgör ersättning för arbetsinsatser under perioden oavsett om utbetalning sker under perioden eller ej. Med nivålönesumma avses kostnadslönesumman reducerad med sådana löneelement om vilka det råder överenskommelse att de inte ska beaktas som ingående i beräkningsbas för nya avtalslöner.

Prop. 1983/84:100

94

avtalsmässiga löneökningen uppgick mellan dessa år till 4,6%, löneglidningen till 1,2% och sysselsättningskomponénten till 0,3%. Lönekostnaden exkl. sociala avgifter steg således 5,8% (se tabell 6:3).

De löneökningar som blir följden av de centrala och förbundsvisa avtalsförhandlingarna bmkar anges som andel av nivålönesumman, dvs. kostnadslönesumman reducerad med icke nivåhöjande engångsbelopp. Räknat på detta vis var den avtalsmässiga löneökningen 1981 -1982 5,3 %.

Mellan 1982 och 1983 beräknas ökningen av utbetald lönesumma uppgå fill 8,3%. Kostnadslönesummans höjning kalkyleras härvid till 7,9%. Sysselsättningskomponenten beräknas till 1,2% och lönekostnadsökningen exkl. sociala avgifter till 6,5%. Av lönekostnadsökningen beror 4,6 procentenheter på avtal och 1,9 procentenheter på löneglidning.

Om de avtalsmässiga löneökningarna sätts i relation till 1982 års nivålönesumma erhålls en ökning om 4,9%. Det bör poängteras att kalkylerna över löneutvecklingen 1983 är betydligt osäkrare än normalt. Detta på gmnd av att avtalen inom PTK-omrädet ej omfattar tjänstemän med en månadslön om 10800 kr. eller mer.

Tabell 6:3 Lönekostnadsutveckling 1969-1983 samt arbetskraftskostnader för industriarbetare

Årlig procentuell förändring

	Samtliga löntagare'			Industriarbetare'
	Avtal	Löneglid-	Summa	Avtal          Löneglid-	Timför-	Sociala	Timkost-
		ning		ning	tjänst	kostnader	nad
	1	2	3 = (1-H2)	4                 5	6 = (4-h5)	7	8
1969	4,5	2,3	6,8	4,7            4,5	9,2	1,4	10,7
1970	5,5	3,6	9,1	4,5             7,1	11,6	0,7	12,4
1971	7,2	3,1	10,3	6,3            4,2	10,5	1,2	11.8
1972	8,5	0,7	9,2	7,5             4,3	11,8	0,5	12,4
1973	5,5	2,2	7,7	4,1             4,0	8,1	3,1	11,5
1974	7,3	3,1	10,4	5,0            6,8	11,8	5,1	17,5
1975	12,8	2,1	14,9	10,5             7,5	18,0	3,7	22,4
1976	10,1	3,1	13,2	7,9            5,4	13,3	3,1	16,8
1977	7,3	3,3	10,6	3,7             3,5	7,2	3,4	10,8
1978	8,0'	3,0	11,0'	4,8             3,2	8,0	-0,7	10,7'
1979	6,7	3,2	9,9	4,4            3,8	8,2	0,4	8,7
1980	7,4	1,8	9,2	6,1             3,2	9,3	0,8	10,2
1981	6,2	2,7	8,9	5,9            4,2	10,1	0,5	10,7
1982	4,6	1,2	5,8	4,1             3,5	7,6	0,2	7,8
Prel.
1983	4,6	1,9	6,5	3,8             2,8	6,6	2,4	9,2

' Kol. 1-3 baserar sig på lönesummestatistik. Uppgifterna för industriarbetare (kol. 4-8) grundar sig pä

förtjänststatistik. Förtjänststatisfiken har i förekommande fall kompletterats med engångsbelopp som ej ingår

i SCB:s stafisfik.

 Timförtjänsten och de sociala kostnadema i indexform multiplicerade med varandra.

' Inkl. effekten av införandet av femte semesterveckan.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 95

För 1984 har lönesummeberäkningarna utgått från ett antagande om en lönekostnadsökning inkl. löneglidning men exkl. sociala avgifter på 6,0%. Då 1983 års avtal beräknas medföra en kostnadsökning om drygt 1 1/2% skulle således antagandet vara förenligt med en kostnadsökning till följd av 1984 års avtal och löneglidning pä knappt 4 1/2%.

Sysselsättningskomponenten beräknas 1984 ge ett bidrag om 0,7% till lönesummeutvecklingen. Då det 1983 utbetalades engångsbelopp om 0,2% avseende 1982 kalkyleras ökningen av utbetald lönesumma 1984 till 6,5%.

Anställda inom industrin

Enligt stafistiska centralbyråns förtjänststafistik, vilken ej innefattar engångsbelopp, steg industriarbetarnas timförtjänst 7,3% 1981-1982. Inkluderas de engångsbelopp som till följd av prisutvecklingsgarantin i 1981 års avtal utbetalats för perioden sept.-dec. 1982 erhålls en förtjänstökning om 7,6%. Härav utgörs 4,1 procentenheter av avtalsmässiga löneökningar och 3,5 procentenheter av löneglidning, inkl. det s.k. icke nivåhöjande lönefillägget. Genom ökade sociala kostnader beräknas fimkostnaden ha stigit med 0,2% utöver förtjänstökningen, dvs. med 7,8%. För industriarbetare och industritjänstemän sammantagna kalkyleras timkostnadsökningen, inkl. sociala avgifter, till 7,3%.

För 1983 beräknas den avtalsmässiga höjningen av industriarbetarlönerna fill 3,8%. Då löneglidningen skattas fill 2,8% erhålls en förtjänstökning om 6,6%. De sociala kostnaderna beräknas stiga 2,4% i förhållande till 1982 års totala lönekostnad varför fimkostnadshöjningen kalkyleras till 9,2%. Industrins totala timkostnadsökning för arbetare och tjänstemän sammantagna beräknas uppgå till knappt 9%.

6.3 Hushållens disponibla inkomster

Hushållens disponibla inkomster ökade enligt nu föreliggande, reviderade beräkningar 9,3% 1980-1981 och 7,7% 1981-1982. Prisstegringen för den privata konsumtionen (enligt implicitprisindex) uppgick fill 11,3% 1980-1981 och 10,3% 1981-1982. Realt sett sjönk således disponibelinkomsten med 1,8% 1981 och 2,4% påföljande år.

För 1983 beräknas de totala faktorinkomsterna (löner, enskilda företagares inkomster inkl. driftsöverskott från hyreshus, driftsöverskott från egnahem samt den s. k. filläggsposten fill disponibel inkomst, se tabell 6:4) ha ökat 8%. I avsnitt 6:2 redovisas i detalj beräkningar och prognoser avseende lönesumman som utgör ungefär 80% av faktorinkomsterna. Den beräknas ha stigit 8,3% 1983, vilket är 2 1/4 procentenhet mer än året innan.

Prisstegringen mellan 1982 och 1983 uppgår enligt implicitprisindex till 10,6%. Realt har därmed lönesumman 1983 sjunkit drygt 2% före skatt.

Prop. 1983/84:100

96

Tabell 6:4 Hushållssektoms' disponibla inkomster 1982-1984

	Milj. kr.	1	Procentuell förändring frän
	1982	1 1983	Föregående år
			1982	1983	1984
	1	3rel.		prel.	prognos
Löpande priser
1     Faktorinkomster	350710	378 825	7,8	8,0	6,5
1.1 Löner'	281564	304857	6,0	8,3	6,5
1.2 Enskilda företagares in-
komster	37 335	38188	11,6	2,3	4,7
1.3 Tillräknat driftsöverskott
från egnahem	24111	27260	25,1	13,1	8,0
1.4 Tilläggspost nll dispo-
nibel inkomst	7700	8520	10,0	10,6	7,1
2     Nettoinbetalningar till det
offentliga	-  16391	-  14 863	-21,5	9,3	-11,6
2.1 Inkomstöverföringar till hus-
håll från offentliga sektom	121924	136887	9,6	12,3	6,3
2.2 Direkta skatter, avgifter
m.m.	-138315	-151750	-10,9	-9,7	- 6,8
3     Räntor och utdelningar.
netto''	-    6772	-    6624	3,1	2,2	3,7
4    Övriga transfereringar, netto	7022	7835	23,5	11,6	11,6
5     Disponibel inkomst	334569	365173	7,7	9,1	6,6
1980 års priser
6    Disponibel inkomst	272495	268905	- 2,4	-1,3	- 0,5
7    Implicitprisindex för privat
konsumtion (1980 = 100)	122,78	135,80	10,3	10,6	7,1

' Hushållssektom inkluderar, förutom hushållen, de s. k. ideella organisationerna som betjänar hushållen och som inte helt eller huvudsakligen finansieras och kontrolleras av offentliga sektom. Hit räknas arbetstagarorganisationer, folkbildningsverksamhet, nykterhetsrörelsen, idrottsorganisationer. Röda korset m. m. samt ej statsbidragsberättigade sjukhem, barahem, barnkolonier, semesterhem. Utöver lön-tagarhushåll ingår hushåll som äger personliga företag dvs. som erhåller sin huvudsakliga inkomst från rörelse.

 Förändring som sänker disponibelinkomsten anges med minustecken. ' Arbetsgivaravgifter är ej medtagna som löneförmån i denna post. ■* Inkl. uttag från handelsbolag samt räntor pä hushållens livförsäkringssparande.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Övriga faktorinkomster beräknas sammantaget ha ökat med 7% 1982-1983. Detta är en betydligt lägre ökningstakt för dessa inkomster än året innan och innebär realt sett en nedgång med 3 1/4%. Företagarinkoms-terna beräknas minska 7,5% realt. Den svaga utvecklingen beror bl. a. på att inkomsterna från jordbruk väntas sjunka kraftigt och att antalet arbetade timmar (enligt arbetskraftsundersökningarna) minskar för övriga rö-relseidkare.

Prognoserna för 1984 utgår frän ett antagande om att företagens kostnader för avtalsmässig lönehöjning och löneglidning stiger med 6,0%. Förutsatt en viss ytterligare uppgång i sysselsättningen 1984 kalkyleras den utbetalda lönesumman öka med 6,5%. Prisstegringen (enligt implicitprisindex) skattas till 7,1%. Reallönesumman före skatt skulle under dessa fömtsättningar falla 1983-1984 trots en positiv sysselsättningsutveckling.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

97

Lönesumman skulle således fortsätta att minska realt för femte året i rad. Nedgången sedan 1979 beräknas till 10%; räknat från 1976 dä den högsta reala lönesumman registrerades blir minskningen närmare 12%.

De övriga faktorinkomsterna förutses totalt sett öka i ungefär samma takt som lönesumman 1984. Enskilda företagares inkomster kalkyleras dock stiga endast knappt 5%. Tillväxten 1984 väntas bli mindre än 1983 beträffande driftsöverskotten frän samtliga rörelsegrenar utom jordbruk, där man förutser en svag uppgång nominellt efter nedgången 1983.

Inkomstöverföringarna från den offentliga sektorn till hushållen beräknas öka drygt 12% mellan 1982 och 1983. Jämfört med utvecklingen 1981-1982 är detta en betydligt högre ökningstakt för de totala transfereringarna och den innebär omräknat till 1980 års prisnivå en uppgång med 1 1/2% totalt sett (se tabell 6:5). De statliga utbetalningarna har dock minskat något 1983 i fasta priser räknat. Utbetalningarna av folkpensioner, som är den största statliga transfereringsutgiften, ökade 1983 ungefär i takt med

Tabell 6:5 Inkomstöverföringar till hushåll frän offentliga sektorn 1982-1984

	Milj. kr..	löpande priser		Procentuell förändri		ng,
				1980 års	priser
	1982	1983	1984	1982	1983	1984
		prel.	prognos		prel.	prognos
1       Från staten	61633	67772	70259	- 4,1	- 0.6	- 3,2
1.1    Barnbidrag	5 205	5788	5795	- 8,8	0,5	- 6,5
1.2    Studiebidrag, studiecirkelverksam-
het	2826	2925	2711	-  1,7	- 6,4	-13,5
1.3    Bostadsbidrag	371	471	641	14,4	14,9	27,1
1.4    Arbetsskadeförsäkring	1337	1463	1500	-10,2	-  1,1	- 4,3
1.5    Kontant arbetsmarknadsstöd	509	775	790	15,9	37,6	- 4,9
1.6    Lönegaranti	795	827	900	34,0	- i,9	1,6
1.7    Folkpensioner	39661	43 562	45 150	- 4,2	- 0,7	- 3,2
1.7.1 Folkpension, statlig	35819	39676	41350	- 3,8	0,2	- 2,7
1.7.2 Folkpension, kommunalt
bostadstillägg	3 842	3 886	3 800	- 8,5	- 8.5	- 8,7
1.8    Delpension	1457	1360	1360	-15,2	-15,7	- 6,6
1.9    Pensioner till f. d. anställda	1899	2046	2120	1,8	- 2,6	- 3,3
1.10 Övrigt	7 573	8555	9292	- 3,8	2,1	1,4
2       Från kommunerna	11395	12 740	13879	'7,1	111	1,7
2.1    Bostadsbidrag	2 368	2527	2630	2,9	- 3,5	- 2,9
2.2   Pensioner till f d. anställda	2045	2221	2386	-  1,8	-  1,9	0,4
2.3    Övrigt	6982	7992	8 863	11,6	3,5	3,6
3       Från socialförsäkringssektorn	48896	56375	61397	2,5	4,3	1,7
3.1    ATP	27013	32462	35997	■   4,1	8,7	3,5
3.2    Sjukförsäkring m. m.	18003	18512	19785	- 4,7	- 7,0	- 0,2
3.2.1 Sjukförsäkring	13 440	13 780	14725	- 6,2	- 7,3	- 0,2
3.2.2 Föräldraförsäkring	4563	4 732	5060	0,0	- 6,2	- 0,2
3.3    Arbetslöshetsförsäkring	3 880	5401	5615	35,5	25,9	- 2,9
4      Summa inkomstöverföringar	121924	136887	145535	- 0,6	1,5	- 0,7

Källor: Konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket och statisUska centralbyrån. 7    Riksdagen 1983/84. 1 samt. Nr. 100. Bilaga 1.1

Prop. 1983/84:100 98

prisutvecklingen vilket med hänsyn till förändringen av antalet pensionärer innebär en svag real förstärkning av folkpensionsbeloppet per pensionär. Den sänkta kompensationsnivån för nytillkomna delpensionärer fr. o. m.

1981 medförde en dämpning av ökningstakten för delpensionerna detta är.

1982 och 1983 sjönk utbetalningarna av delpensioner även i löpande priser räknat. Kraftiga ökningstal registreras 1983 endast för utbetalningarna av arbetslöshetsersättningar — för statens del således för kontant arbetsmarknadsstöd och arbetsmarknadsutbildning.

De kommunala transfereringarna dras 1983 upp till följd av ökade utbetalningar av bl.a. socialbidrag. I fasta priser beräknas de kommunala transfereringarna till hushällen ha ökat 1% mellan 1982 och 1983. Inom socialförsäkringssektorn återspeglas den stigande arbetslösheten i ökade utbetalningar från arbetslöshetskassorna. Ökningstakten för ATP-pensio-nerna återhämtas 1983 efter den engängsvisa svackan 1982. Däremot medför nedgången i sjukfrånvaron att sjukförsäkringsutbetalningarna hälls nere. Sammantaget beräknas utbetalningarna från socialförsäkringen öka 4 1/4% i reala termer 1982-1983.

Inkomstöverföringarna 1984 har skattats med utgångspunkt från löneantagandet om 6% i förtjänstökning och av regeringen föreslagna ändringar i bidragsregler (prop. 1983/84:40). I löpande priser förutses halverad tillväxttakt 1984 förde offentliga transfereringarna till hushållen. Med reala mått innebär detta en svag nedgång - 3/4% - totalt sett. Positiv real utveckling noteras sä gott som enbart för de kommunala transfereringarna exkl. bostadsbidrag och för ATP-pensionerna.

Ökningen 1982—1983 för hushällens inbetalningar till det offentliga av skatter, avgifter m.m. beräknas till 9 3/4%, vilket är en något mindre ökning än föregående år och realt sett en minskning med 3/4% (se tabell 6:6).

Hushållens inbetalningar av preliminär skatt beräknas stiga mellan 1982 och 1983 med 8,6% beträffande A-skatten' och drygt 19% beträffande B-skatten. Ökningen för B-skatten beror till stor del på ändrade debiteringsregler.

Statsskatten 1984 har beräknats enligt förslaget i proposition 1983/84: 69. Riksrevisionsverket har kalkylerat att indexregleringen av skatteskalan 1984 medför en minskning av skatteuttaget med 2,4 miljarder kr. jämfört med uttag enligt en i nominella termer oförändrad skatteskala. Effekten av övriga förändringar i skattereglerna beräknas till 3,2 miljarder kr. Drygt 90% av den beräknade totala effekten på ca 5,6 miljarder kr. av omläggningen i skattesystemet kan föras till A-skatten. Den kommunala utdebi-

' Kalkylerna över inbetalningama av preliminär skatt utgår från riksskatteverkets korttidsstatistik över uppbörden under första halvåret 1983. Korttidsslatistiken över preliminär A-skatt 1982 har reviderats ned med 1 miljard kr. till följd av nu föreliggande helårsuppgifter. Det är tänkbart att även här presenterade siffror för uppbörden 1983 innebären överskattning.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

99

teringen ökar enligt preliminära beräkningar med 15 öre. För 1984 har fömtsätts att det marginella uttaget av preliminär A-skatt pä löneökningarna uppgår till 50%, bortsett frän ovannämnda ändringar av skatteskalor och kommunal utdebitering. Kalkylerna ger till resultat att den preliminära A-skatten 1984 skulle öka 5 3/4% i löpande priser räknat; realt sett motsvarar detta en nedgång med 11/4%.

Tabell 6:6 Hushållens direkta skatter, avgifter m. m. 1982-1984

	Milj. kr..	löpande priser		Procentuell förändring.
				1980 års	priser'
	1982	1983	1984	1982	1983	1984
		prel.	prognos		prel.	prognos
1       Direkta skatter	127814	140074	149259	0.2	- 0.9	-0,5
1.1    Prel. A-skatt	118732	128941	136329	-1,2	~ 1,8	-1,3
1.2    Prel. B-skatt	9155	10929	12145	-2,2	7,9	3,8
1.3    Slutskattereglering	199	1646	2404
1.3.1 Kvarstående skatt	3712	4 362	4594	7,9	6,3	-1,7
1.3.2 Fyllnadsinbetalningar	7040	7594	7944	23,3	- 2,5	-2,3
1.3.3 Överskjutande skatt	-10553	-10310	-10134	-0,6	11,7	8,2
1.4    Avgår: Indirekta skatter	1727	2342	2641	3,0	-22,6	-5,3
1.5    Övriga direkta skatter, netto	1455	900	1022	22,7	-44,1	6,0
2       Avgifter m.m.	10501	11676	12857	5,8	0,5	2,8
2.1    Till staten	2588	2918	3 152	1,1	1,9	0,9
2.1.1 Arvs- och gåvoskatt, arvsmedel	710	807	917	1,9	2,8	6,2
2.1.2 Egenavgifter och frivilliga socialför-
säkringsavgifter	1218	1460	1545	-4,0	8,4	-1,2
2.1.3 Övrigt	660	651	690	10,9	-11,0	-1,0
2.2    Till kommunerna	5628	6377	7191	11,5	2,4	5,3
2.2.1 Investeringsbidrag	835	865	852	-5,3	- 6,3	-8,0
2.2.2 Övrigt	4793	5512	6339	15,0	4,0	7,4
2.3    Till socialförsäkringssektorn	2285	2381	2514	-1,3	- 5,8	-1,4
2.3.1 Obligatoriska egenavgifter	1964	1929	2 042	-3,4	-11,3	-1,1
2.3.2 Frivilliga avgifter	321	452	472	14,5	27,6	-2,4
3       Summa direkta skatter,
avgifter m.m.	138315	151750	162116	0,6	- 0,8	-0,2

' Förändring som sänker skatteinbetalningama anges med minustecken.

 Allmän löneavgift (tidigare allmän arbetsgivaravgift) och bamomsorgsavgift (egenavgifter), fastighetsskatt

samt skogsvårdsavgift och hyreshusavgift.

Anm. Kvarstående skatt avser inkomster två år tidigare, medan fyllnadsinbetalningarna och överskjutande skatt avser inkomster ett år tidigare.

Källor: Konjukturinstitutet, riksförsäkringsverket, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

B-skatteinbetalningarna 1984 har kalkylerats med utgångspunkt frän prognosen för slutlig skatt 1982, eftersom det är denna skatt som ligger till grund för debiteringen. Nettot av hushållens fyllnadsinbetalningar och kvarskatt ä ena sidan och återbetalningar av överskjutande skatt å andra sidan beräknas bli mer negativt för hushållen 1984 än 1983, bl. a. på grund av ökade inbetalningar av fyllnadsskatt till följd av den tillfälliga förmögenhetsskatten avseende 1983. Sammantaget resulterar kalkylerna i en ökning av de direkta skatterna med nominellt 61/2% mellan 1983 och 1984.

Prop. 1983/84:100 100

Hushällens avgifter och transfereringar till staten, kommunerna och socialförsäkringen beräknas på grundval av enkätmaterial öka 10%. Totalt skulle därmed hushållens inbetalningar till det offentliga öka närmare 7% 1983-1984, vilket i reala termer skulle innebära att de totala inbetalningarna från hushållen till offentliga sektorn skulle sjunka svagt i år.

De privata transfereringarna består av direkt utbetalda pensioner frän företag och statliga affärsverk, utfall av de avtalsenliga arbetsmarknadsförsäkringarna, skadeförsäkring samt inkomstöverföringar fill och frän utlandet. De privata inkomstöverföringarna till hushällen översteg 1982 hushällens utgifter med 7 miljarder kr. 1983 väntas överskottet öka med ytteriigare 800 milj. kr. och 1984 med närmare en miljard kr.

Ovan redovisade beräkningar resulterar i att hushållens disponibla inkomster Hopande priser ökar 9,1% mellan 1982 och 1983. Den genomsnittliga prisstegringen har som nämnts beräknats till 10,6% och realinkomsten skulle således sjunka med 1,3% 1982-1983.

För 1984 ger prognoserna en tillväxt i disponibelinkomsten pä nominellt 6,6%. Eftersom prisstegringen enligt implicitprisindex kalkylerats till 7,1 % beräknas realinkomsten sjunka även innevarande år, dvs. för Qärde året i rad.

Utvecklingen av de olika posterna i den realt disponibla inkomsten efter det att skatteinbetalningarna dragits från respektive inkomsttyp redovisas i tabell 6:7. Det bör understrykas att de statistiska bristfälligheterna och de principiella svårigheterna i kalkylerna gör att redovisningen i tabell 6:7 endast ger en grov indikation på den reala utvecklingen för olika inkomsttyper efter skatt och på inkomstposternas relativa betydelse för den totala förändringen av realinkomsten'. Som tidigare nämnts är bl. a. skattekalkylerna för 1983 fortfarande osäkra.

' I Konjunkturiäget april 1981 (Reviderad nationalbudget för 1981) kommenteras beräkningarna i en exkurs i kapitel 6, avsnitt 6.3.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

101

Tabell 6:7 Realinkomstutveckling efter skatt 1981-1984

1980 års priser

	Förändring i realinkomsten,			%	Bidrag	till disponibelinkomstutveck-
					lingen.	procentenheter
	1981	1982	1983 prel.	1984 prognos	1981	1982	1983 prel.	1984 prognos
1 Löner	- 2,0	-5,4	- 2,3	-0,4	-1,1	-3,1	-1,3	-0,2
2 Driftsöverskott	3,0 .	7,5	- 6,1	-1,7	0,4	1,0	-0,9	-0,3
därav:
enskilda företagares
inkomster	4,1	2,6	-13,6	-4,5	0,3	0,2	-1,1	-0,3
tillräknat driftsöverskott
från egna hem	1,7	13,5	2,2	0,9	0,1	0,8	0,2	0,0
3 Räntor och utdelningar
netto'	-12,5	12,1	11,6	10,1	-0,3	0,2	0,2	0,2
4 Pensioner	3,3	-2,2	1,7	-0,2	0,6	-0,4	0,3	0,0
5 Beskattade sociala förmå-
ner	0,1	1,3	1,0	0,5	0,0	-0,1	0,1	0,0
6 Övriga inkomst-
överföringar, netto	- 5,8	-4,4	6,6	-4,4	-0,2	-0,2	0,3	-0,2
7 Summa	- 0,7	-2,4	-  1,4	-0,5	-0,6	-2,4	-1,3	-0,5
8 Tilläggspost fill disponibel
inkomst	-34,5	-0,3	0,1	0,0	-1,2	0,0	0,0	0,0
9 Disponibel inkomst (7-1-8)	- 1,8	-2,4	- 1,3	-0,5	-1,8	-2,4	-1,3	-0,5

' Räntor och utdelningar har i tabellen inte korrigerats för den faktiska skattebelastningen. ■ Sjukpenning och föräldrapenning, utbetalningar från arbetslöshets- och arbetsskadeförsäkring och lönegarantifond samt vissa bidrag i samband med arbetsmarknadsutbildning.

Källor: KonjunkturinsUtutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Av tabellen framgår den fortlöpande nedgången i reallönesumman efter skatt 1981-1984. Sysselsättningens bidrag till lönesummeförändringarna var relafivt små 1981 och 1982 - minus 0,2 respekfive plus 0,3% - men beräknas till plus 1,2% 1983. Reallönen efter skatt per timme räknat skulle därmed enligt dessa kalkyler ha fallit med 3-3 1/2% 1982-1983. Eftersom sysselsättningen för löntagarna beräknas öka med 0,7% 1983-1984 skulle en fortsatt nedgång med ca en procent för reallönen efter skatt per timme vara att vänta innevarande år.

Genom att basbeloppet fr. o. m. 1982 inte längre löpande utan endast en gäng om året anpassas till prisstegringen, minskade ökningstakten för pensionerna påtagligt detta år. Nedgången förstärktes av de höjda skatteavdrag på pensionsutbetalningar som redovisats av pensions- och försäkringsinstituten. 1983 stiger äter pensionsutbetalningarna realt och de beräknas 1984 ligga kvar pä ungefär samma reala nivä som 1983, både före och efter det att skatten dragits. Ökningen av övriga inkomstöverföringar 1983 beror bl. a. på höjda barnbidrag samt ökade inkomstöverföringar frän kommunerna, men också pä att offentliga och privata avgifter, som dras av i denna post, beräknas sjunka realt. Den kraftiga nedgången i enskilda företagares inkomster 1983 sammanhänger delvis med att de ändrade debiteringsreglerna höjt uttaget av preliminär B-skatt.

Prop. 1983/84:100

102

Eftersom lönesumman efter skatt utgör mer än hälften av disponibelinkomsten har givetvis förändringarna i lönesumman stor betydelse för utvecklingen av den totala realinkomsten. Som framgår av tabell 6:7 kan nedgången i den reala disponibelinkomsten 1981-1984 fill stor del återföras på köpkraftsförsvagningen i lönesumman efter skatt.

Pensionsinkomstema ger positiva bidrag till hushällens reala köpkraft

1981  och 1983. 1982 var bidraget dock negativt och för 1984 beräknas det
till noll. De beskattade sociala förmånerna, som huvudsakligen är ersätt
ningar för inkomstbortfall, varierar bl.a. med arbetsmarknadsläget och
lämnar svagt positiva bidrag 1982 och 1983.

6.4 Konsumentpriserna

Från december 1982 till oktober 1983 steg konsumentpriserna (KPI) med 7,7%, vilket är en lägre prisökning än under motsvarande period 1982 dä KPI steg med 8,8%. Under de senaste tolv månaderna, dvs. frän oktober

1982  till oktober 1983 har KPI stigit med 8,8% vilket innebär en sänkning
av prisstegringstakten jämfört med föregående månad. Prisökningstakten
hade då utan avbrott stigit frän 8,2% i februari 1983 till 9,5% i september
1983.

Prisutvecklingen december 1982-oktober 1983 för delgmpper i konsumentprisindex redovisas i tabell 6:8. Jämfört med motsvarande period 1982 är det främst priserna på bränsle och bensin som ökat betydligt långsammare 1983 - med 0,5% i är jämfört med drygt 15% under samma tid i fjol. Livsmedelspriserna har liksom tidigare år under 1980-talet stigit betydligt snabbare än genomsnittet av övriga priser. Prisutvecklingen för livsmedel har hittills under 1983 varit 11,4%.

Tabell 6:8 Konsumentprisindex december 1982-oktober 1983

	Väg-	Procentuell	Inverkan
	ningstal	förändring	på total-
		dec. 1982-	index
		okt. 1983
Totalt	1000,0	7,7	7,7
Samtliga varor	608,5	9,0	5,5
Livsmedel	194,0	11,4	2,2
Alkohol och tobak	62,0	11,8	0,7
Bränsle och drivmedel'	81,0	0,5	0,1
Kläder och skor	75,0	8,2	0,6
Övriga icke varaktiga varor	61,0	9,7	0,6
Varaktiga varor	135,5	9,7	1,3
Samtliga tjänster	391,5	.5,8	2,2
Bostad	215,0	3,4	0,7
Övriga privata tjänster	99,5	8,1	0,8
Offentliga tjänster	77,0	9,2	0,7

' Exkl. kokgas och elström, vilka ingår i offentliga tjänster. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 103

Prisprognosen för oktober-december 1983 liksom prognosen för 1984 grundas på de beräkningar som redovisas i tabell 6:9 och visar olika komponenters bidrag till KPI-ökningen under respektive år. Enligt beräkningarna skall KPI stiga med 1,5% under årets två sista månader. Härav beräknas skattehöjningarna pä alkohol och tobak dra upp KPI med 0,4 procentenheter. Avvecklingen av subventioner på kött och fläsk (850 milj. kr.) ger ett KPI-tillskott pä 0,3 procentenheter.

Prisökningen mellan december 1982 och december 1983 skulle enligt dessa beräkningar bli 9,2%. Härav beräknas devalveringen i oktober 1982 givit ett KPI-bidrag pä knappt 3 procentenheter.

Årsgenomsnittet för KPI 1983 beräknas ligga 8,9% över genomsnittet för 1982. Beräkningarna av implicitprisindex för privat konsumfion indikerar en betydligt högre ökning av prisnivån, 10,6%. Skillnaden beror främst på att implicitprisindex registrerar prisökningai" för boendet i egnahem annorlunda än KPI men också på att implicitprisindex till skillnad mot KPI' ger utslag för de kraftiga prisökningar som drabbat den svenska utlandsturismen efter devalveringen.

Tabell 6:9 Konsumentprisförändring 1980—1984 uppdelad på komponenter

Långudsindex dec.-dec.

	1980	1981	1982	1983 prognos	1984 prognos
Konsumentprisnivåns procentuella uppgång,
totalt	13,7	9,4	9,9	9,2	4,7
därav hänförs till:
ändring i indirekta skatter	3,4	-0,7	0,3	2,0	0,1
automatiska effekter av indirekta
skatter	1,1	.1,0	1,1	1.1	0,6
ändring av internationellt bestämda
priser	3,3	3,9	4,3	2,3	1,0
ändring av jordbrukspriser	0,6	1,0	0,8	0,6	0,3
ändring av bostadsprissättning	2,3	2,2	1,5	0.8	1,1
ändring i diverse taxor	0,6	0,7	0,4	0,5	0,4
trendavvikelse i priserna pä färskvaror	0,1	-0,2	-	0,1	-
restfaktor	2,3	1,5	1,5	1,8	1,2

Prisutsikterna 1984

Bedömningen av prisutvecklingen 1984 har utgått från tillgängliga prognoser och antaganden om arbetskraftskostnader, importpriser m. m. och: innefattar kalkyler hur dessa faktorer påverkar prisutvecklingen. Prognosen förutsätter vidare oförändrat diskonto och att valutakorgindex - vid en dollarkurs på 7,82 SEK - som vid prognostillfället låg på 131,4 stiger till 132 fram till slutet av 1983 och därefter ligger oförändrat under 1984. Dessutom förutsätts att regeringens förslag angående vissa punktskatte-

Prop. 1983/84:100 104

höjningar inom energiområdet och höjningen av bilaccisen genomförs. Totalt beräknas dessa skattehöjningar dra upp konsumentpriserna med drygt 0,1 procentenheter.

Med utgångspunkt från den lönekalkyl som gjorts har de genomsnittliga arbetskraftskostnaderna per timme antagits öka med 5,9%. Restfaktorn (inkl. diverse taxor) som i kalkylerna representerar lönekostnadernas genomslag inom de för internationell konkurrens skyddade områdena (exkl. bostäder och jordbruk) beräknas under detta antagande ge ett KPI-tillskott pä 1,6 procentenheter. 1 kalkylen ingår att de försikfigt satta handelsmarginalerna 1983 blir något högre 1984.

1 prognosen för de internationellt bestämda priserna har förutsatts oförändrade importpriser på råolja och petroleumprodukter under loppet av 1984. Övriga importvaror som påverkar konsumentpriserna beräknas i genomsnitt öka med 4,5% varvid knappt 1 procentenhet utgör ett fördröjt devalveringsgenomslag i importpriserna. Vidare innefattar kalkylerna ett fördröjt genomslag från importpriser till konsumentpriser som beräknas dra upp KPI med 0,2 procentenheter. Totalt skulle den internationella prisfaktorn bidra till en ökning av KPI med 1 procentenhet.

I prognosen över bostadshyrorna har beaktats det hyresavtal som träffades den 5 september 1983 mellan SABO (de allmännyttiga bostadsföretagen) och Hyresgästernas Riksförbund. Avtalet innebär att kallhyrorna kommer att öka med 5%. Enhgt en klausul i hyresavtalet skall en extra hyreshöjning tas ut i oktober 1984 om KPI-ökningen mellan juli 1983—juli 1984 överstiger 5,5%. Enligt konjunkturinstitutets kalkyler kommer KPI-ökningen under denna period uppgå till drygt 6,5% vilket skulle bidra till en extra hyreshöjning på ca 1,7%. Privatvärdarna kan pä gmnd av bmks-värdesprincipen höja hyrorna lika mycket. Totalt innebär detta att hyreshöjningarna kan väntas uppgå fill ca 7% (inkl. hyresglidning). Egnahemskostnaderna beräknas öka med 3,5% under loppet av året. Sammantaget innebär detta ett KPI-tillskott frän bostadsposten med 1,1 procentenhet.

Skattningen av jordbrukspriserna har gjorts under antagande att 1984 års överläggningar i huvudsak skall följa nuvarande regler, vilka bl. a. innebär att jordbmkarna skall fä ersättning för ökade kostnader och garanteras en viss följsamhet till övriga gruppers inkomster. Ersättning till jordbruket via höjda priser under 1984 beräknades bli ca 1 miljard kr. KPl-tillskottet skulle dä stanna vid 0,3 procentenheter.

Totalt skulle under dessa förutsättningar KPI stiga med 4,7% under loppet av 1984. Härav kan ca 0,5 procentenheter betraktas som en fördröjd effekt av devalveringen 1982.

Årsgenomsnittet beräknas ligga 6,8% över genomsnittet 1983. Implicitprisindex beräknas öka något mer än KPI-genomsnittet, eller 7,1 %.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget

105

6.5 Den privata konsumtionen

Den privata konsumfionen ökade med 1,1% mellan helåren 1981 och 1982 trots att hushållens inkomster beräknas ha minskat med 2,4% under samma period. Det innebar att sparkvoten sjönk från 3,9% till 0,5%. Detta är den lägsta nivä sparkvoten antagit under efterkrigstiden.

Under de tre första kvartalen 1983 (se tabell 6:10) beräknas den privata konsumtionen ha minskat med 1,9% jämfört med motsvarande period 1982. De varaktiga varorna (exkl. bilar) har minskat med knappt 6%. Den minskning av bilinköpen som befarades i böljan av året har dock nästan uteblivit och nedgången har stannat vid en halv procent under de tre första kvartalen. Livsmedelskonsumtionen fortsätter att falla för Qärde året i följd, nedgången är drygt 1 %. För andra året i rad registreras en kraftig minskning av svenskarnas uppehållskostnader i utlandet - drygt 20% i fasta priser under de tre första kvartalen. Enbart denna post drar ned den totala privata konsumtionen med 0,8 procentenheter.

Tabell 6:10 Hushållens konsumtionsutveckling 1975-1983

	Milj. kr.	Andel	Procentuell förändring, 1980 års priser
	1982, löpande	av tntal
		aV   LULal konsum-	1975-	1980-	1981-	1-3 kV. 1982-
	priser	tion	1980'	1981	1982	1-3 kv. 1983
1 Varor	214219	64,3	0,4	-1,7	2,0	-  1,6
1.1 Varaktiga varor	30830	9,3	-1,2	0,2	9,0	- 4,2
1.1.1 Bilar	9937	3,0	-5,3	2,4	19,3	- 0,5
1.1.2 Övriga	20893	6.3	0,8	-0,7	4,8	- 5,9
1.2 Delvis varaktiga varor	51579	15,5	0,9	0,0	1,5	- 0,2
1.3 Icke varaktiga varor	131810	39,5	0,6	-2,8	0,4	-  1,5
1.3.1 Livsmedel	77391	23,2	0,4	-2,8	- 0,6	-  1,1
1.3.2 Övriga	54419	16,3	0,8	-2,8	1.9	- 2,0
2 Tjänster	112736	33,9	1,6	1,2	1,9	0,8
2.1 Bostäder	65175	20,2	2,4	1,7	1,6	1,3
2.2 Övriga	45 561	13,7	0,5	0,6	2,3	0,1
3 Summa inhemsk konsumtion	326955	98,2	0,8	-0,7	1,9	- 0,8
4 Turistutgifter, netto	6045	1,8	1,2	1,3	-36,7	-64,4
5 Hushållens totala konsumtion	333000	100,0	0,8	-0,7	1,1	- 1,9
6 Hushållens disponibelinkomst			0,8	-1,8	- 2,4

' Årstakt,

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Fjärde kvartalet 1983 beräknas konsumtionen minska med 2,4% jämfört med motsvarande kvartal 1982. För helåret 1983 innebär detta en konsumtionsminskning med 2 %. Eftersom hushällens disponibla inkomster beräknas falla med 1,3% skulle sparkvoten öka men endast med 0,7 procentenheter till 1,2%.

1984 prognoseras hushållens realt disponibla inkomster minska en halv procent, vilket — om prognosen infrias - blir Qärde året i rad med sjunkande reala inkomster.

Prop. 1983/84:100 106

Såväl det starka sambandet mellan fallande inflationstakt och sänkt sparkvot som hushällens motstånd att ytterligare sänka sin standard efter den kraftiga nedgången av den privata konsumfionen 1983 skulle tala för en viss sänkning av sparkvoten 1984. För en höjd sparkvot talar att sparkvoten fortfarande befinner sig på en historiskt sett mycket låg nivå. Konjunkturinstitutet har valt att räkna med oförändrad sparkvot - 1,2% - dvs. den privata konsumtionen beräknas falla med 0,5%.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 107

Appendix till kapitel 6

Alternativ prognos för 1984

Prognosen för den svenska ekonomin 1984 i den preliminära nationalbudgeten för 1984 har som en av sina förutsättningar att timlönen mellan kalenderåren 1983 och 1984 stiger med 6,0% räknat som genomsnitt för samtliga löntagare'. Vid sidan av denna prognos har konjunkturinstitutet utarbetat en alternativ kalkyl för utvecklingen 1983-1984 som utgår frän förutsättningen att timlönen stiger med 10,0%.

Presentationen nedan innebär en ansats till känslighetsanalys. Den fram-räknade skillnaden i utvecklingsförlopp har endast karaktär av orienterande räkneexempel. Vaije prognos bygger pä en rad osäkra föreställningar om reaktionsmönstren hos företag, hushåll och myndigheter vilket gör den osäker inom rätt vida gränser frånsett eventuellt bristande realism i fråga om antagandena om den internationella utvecklingen. Differensen mellan två prognosalternativ blir därmed i motsvarande grad osäker.

På sä pass kort sikt som ett är framträder förhållandevis små skillnader i utvecklingen för den svenska ekonomin enligt de båda prognosalternativen. Detta om man ser till alternativens båda årsgenomsnitt för 1984. Mer påfallande skillnader blir dock synliga i fråga om utgångsläget inför 1985.

Det blir sålunda enligt kalkylen ganska små utslag för 1984 till följd av den ändrade förutsättningen om löneutvecklingen men större för tiden därefter. Inverkan av en lönehöjning är nämligen markerat olika pä kort respektive läng sikt. Pä kort sikt påverkas knappast totalt sett sysselsättningen och resursutnyttjandet i ekonomin annat än i ringa grad av hur löneutvecklingen gestaltar sig. En starkare ökning av lönerna driver tillfälligt upp den privata konsumtionen och kompenserar efterfrågemässigt pä så sätt under en tid den bromsande effekten av att exporten dämpas av försämrade relativpriser, att importen ökar genom försämrad konkurrenskraft hos hemmaproducenterna liksom att investeringsbenägenheten hämmas. De negativa effekterna på sysselsättning och resursutnyttjande och därmed pä hushällens reala köpkraft av en starkare löneökning framträder först på något längre sikt när den försämrade konkurrenskraften gentemot utlandet hunnit verka fullt ut pä utrikesbalans och kapitalbildning.

På sä kort sikt som ett år förstärks löntagarkollektivets och även hela hushållssektorns köpkraft i reala termer vid det högre lönealteraativet jämfört med det lägre enligt kalkylerna i det följande. Detta sker trots att den nominella köpkraftsökning som löntagarna erfar vid en "extra" löneökning reduceras av marginalskatt samtidigt som samma löneökning i

' Med timlönen avses härvid arbetsgivarnas timkostnad, exkl. sociala kostnader, enligt avtal inkl. icke nivåhöjande belopp och med tillägg för löneglidning. Retroaktivt utbetald lön 1983 enligt tidigare års avtal innefattas däremot inte i timkostnaden 1983.

Prop. 1983/84:100 108

oreducerad utsträckning' verkar kostnadsuppdrivande på produktion och distribution av konsumfionsnyttigheter. Att en kortfristigt sett bättre utveckling av den reala köpkraften beräknas komma till stånd vid en större löneökning än vid en lägre trots marginalskatt och arbetsgivaravgifter kan väsentligen återföras pä tvä faktorer.

För det första arbetar endast en minoritet av landets löntagare i den del av ekonomin som producerar och distribuerar konsumfionsnyttigheter för konsumtion inom landet. Majoriteten arbetar i endera exportproduktion, investeringsproduktion eller offentlig verksamhet. Löneökningsbeloppen för denna majoritet av löntagarna faller.inte tillbaka på konsumenterna i form av lönekostnadsbestämda prisstegringar pä konsumtionsnyttigheter utan leder till prisökningar för export och investeringar. Först pä längre sikt påverkar de härigenom löntagarkollektivets köpkraft via sänkt exportefterfrägan och lägre kapitalbildning och därmed lägre sysselsättning. Även inom den del av näringslivet som producerar konsumtionsnyttigheter under internationell konkurrens påverkas pä längre sikt sysselsättningen av de löneökningsbestämda prisstegringarna. Det sker via ökad importandel och minskad andel inhemska produkter i konsumtionen. Det är först när sysselsättningen påverkas som köpkraften för löntagarkollektivet tas ned efter en stark tillväxt i lönerna.'

Det andra huvudskälet till att kalkylerna visar att köpkraften förstärks

1984 för löntagarkollektivet liksom för hela hushållssektorn vid det högre
lönealternativet jämfört med det lägre, är att en löneökning med en viss
tröghet arbetar sig fram till de korresponderande prisökningarna på kon
sumtionsnyttigheter. Som redovisas i det följande beräknas prisnivån i
slutet av 1984 ligga mer över årsgenomsnittet för 1984 enligt det högre
lönealternativet än enligt det lägre. Det blir med andra ord ett större
prisöverhäng till 1985 i det högre lönealternativet. Vid samma inkomstut
veckling 1985 enligt båda alternativen — ett i och för sig orealistiskt
antagande - blir därmed köpkraften sämre 1985 vid det högre lönealterna
tivet för 1984 än vid det lägre. Skillnaden i prisöverhäng är så pass stor att
köpkraftsvinsten 1984 går förlorad 1985 för hushållssektorn i dess helhet.
För enbart löntagarkollektivet återstår däremot, en vinst — dock endast
under den tvivelaktiga förutsättningen att det blir samma sysselsättning

1985  efter en högre löneökning 1984 som efter en lägre.
1 det följande presenteras kalkylerna i sammandrag.

' I själva verket i förhöjd utsträckning eftersom arbetsgivaravgifter tillkommer. - Vid en marginalskatt på 50% och arbetsgivaravgifter motsvarande 45% av utgående lön samt en löntagarandel av disponibelinkomsten på 55 %, leder en löneökning till en ökad reallön efter skatt om mindre än 62,5 % av löntagarna arbetar inom den del av ekonomin som producerar och distribuerar konsumtionsnyttigheter (förutsatt låsta vinstmarginaler i kronor per producerad enhet räknat). I Sverige är andelen mycket mindre än så. I en ekonomi som i likhet med Sverige liar stor utrikeshandel och offentlig konsumtion relativt till privat konsumtion tenderar ökad lön automatiskt leda till - på kort sikt - ökad reallön efter skatt i en annan och större omfattning än i en stor ekonomi med relativt sett liten utrikeshandel och relativt liten andel offentlig konsumtion (fömtsatt ringa samband mellan marginalskatt och andel offentlig konsumtion).

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

109

Hushållen

I tabell 1 redovisas den alternafiva beräkningen över hushållens inkomster och skatteutgifter 1984 vid sidan av den i kapitel 6 redovisade huvudkalkylen för 1984.

Hushällens disponibelinkomst beräknas i den alternafiva kalkylen öka med knappt en halv procent 19831984 i fasta priser räknat. Hushällens reala köpkraft beräknas därmed ligga närmare en procentenhet högre 1984 enligt alternativkalkylen än enligt huvudkalkylen.

Tabell 1 Hushållens inkomstutveckling 1983-1984

	Milj. kr.		Procentuell förändring i fasta priser
	1984	Alt. 1984	1984	All. 1984
Faktorinkomster därav: löner Inkomstöverföringar därav: pensioner Direkta skatter som avgifter' Disponibelinkomst därav: löner efter skatt d:o per timme	397000 324 800 154 300 96600  -162100 389200 214000	410500 337000 154900 96600 -168200 397200 220700	-0,4 -0,5 -0,5 -0,2 0,2 -0,5 -0,4 -1,1	1,8 2,1 -1,2 -1,3 -2,3 0,4 1,6 0,9

Förändring som sänker disponibelinkomsten anges med minustecken.

I konsekvens med detta beräknas också den privata konsumtionen bli något högre enligt alternativkalkylen. Skillnaden i förhällande till huvudkalkylen skattas till en halv procentenhet. Det innebär att konsumtionen skulle bli oförändrad i stället för att minska med 0,5 %.

Lönesummans realvärde beräknas öka med drygt 2% 1983 — 1984 mot en nedgång med 1/2% enligt huvudkalkylen. Därvid är att märka att sysselsättningen skattas bli av nära nog samma storlek 1984 enligt alternativkalkylen som enligt huvudkalkylen. Efterfrågan och produktion beräknas visserligen bli något mindre i alternativkalkylen men detta fömtses leda till i första hand en något oförmånligare produktivitetsutveckling i ekonomin. Reallönen per timme efter skatt beräknas stiga med närmare 1 % mot en nedgång med drygt 1 % enligt huvudkalkylen.

I motsats till situationen för löntagarna som kollektiv försämras vid en starkare lönestegring situationen för de hushåll som får sin utkomst av inkomstöverföringar. Sistnämnda inkomster är till sin huvuddel nominellt fixerade för 1984 och den reala köpkraften hos inkomstöverföringarna faller därför mer i alternativkalkylen med dess starkare prisstegring.

Den nominella inkomstutvecklingen har i tabell I omräknats i reala tal i anslutning till prisutvecklingen enligt implicitprisindex för privat konsumtion. Denna index beräknas visa en uppgång med 8,3% mellan årsgenomsnitten 1983 och 1984 enligt alternativkalkylen mot 7,1% enligt huvudkalkylen.

Prop. 1983/84:100 110

Motsvarande uppgång enligt konsumentprisindex beräknas till 8,0% mot 6,8% enligt huvudkalkylen. Faktorerna bakom denna uppgång redovisas i följande tablå där även den beräknade utvecklingen av konsumentprisindex under loppet av 1984 återges:

Procentuell förändring ll       Under loppet av

1983- 1983- Alt.

1984    1984     1984    1984

Konsumentprisindex, totah 6,8       8,0       4,7      6,7

därav hänförligt till: ändrade indirekta skatter och

subventioner 1,0       1,0      0,1       0,1

1,9	2,1	1,2	1,5
1,4	1,6	0,5	0,8
3,9	4,9	3,4	5,1

ändring av internationellt bestämda priser därav: devalveringen 1982 övriga kostnadsfaktorer

Konsumentprisindex i december 1984

iförhållande fill årsgenomsnittet 1984 1,7      2,5

Som framgår av tablån beräknas konsumentprisindex öka med 6,7% under loppet av 1984 enligt alternativkalkylen. Prisuppgången beräknas alltså bli 2,0 procentenheter större, till största delen i direkt följd av det starkare lönekostnadsgenomslaget. I alternativkalkylen ligger även ett antagande om att handelsmarginalerna dras upp något vid en bättre utveckling av hushällens köpkraft liksom att den extra hyreshöjningen den 1 oktober blir något större. De inhemska kostnadsfaktorerna skulle därmed svara för 1,7 procentenheter av den till 2,0 procentenhet uppgående differensen i prisstegringstakt mellan alternativen. Beträffande importpriserna har i huvudkalkylen antagits att en tredjedel av det vid slutet av 1983 ännu ej realiserade genomslaget av devalveringen 1982 på importpriserna för bearbetade varor kommer att realiseras under loppet av 1984. 1 alternativkalkylen har antagits att den större lönekostnadsstegringen i Sverige ger utrymme för de utländska exportörerna till den svenska marknaden att höja och därmed normalisera sina marginaler i en något snabbare takt sä att tre fjärdedelar av det återstående devalveringsgenomslaget realiseras under loppet av 1984. Detta beräknas ge 0,3 procentenheter större prisuppgång under loppet av 1984 än enligt huvudkalkylen.

Som framgår av tablån ovan beräknas prisnivån i december 1984 ligga 1,7% över årsgenomsnittet för 1984 enligt huvudkalkylen och 2,5% högre enligt alternafivkalkylen. Skillnaden i prisöverhäng är alltså 0,8%. Räknat mellan årsgenomsnitten 1984 och 1985 kommer alltså prisstegringen i konsumentledet - vid given prisutveckling under loppet av 1985 - att bli 0,8% högre efter en löneutveckling 1984 enligt alternativkalkylen än efter en löneutveckling 1984 enligt huvudkalkylen. Detta innebär att utvecklingen av hushällens reala köpkraft 1984-1985 vid vaije angiven inkomstutveckling 1985 blir 0,8% sämre efter en utveckling 1984 enligt alternativkalkylen.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget

111

Utrikesbalansen

I Konjunkturinstitutets huvudkalkyl för exporten 1984 har fömtsätts att exportörerna av bearbetade varor under intryck av den antagna låga avtalsmässiga löneökningen 1984 söker vända utvecklingen mot svagt försämrade relativpriser under loppet av 1983 till en förbättring ånyo under 1984. Därvid har antagits att relafivpriserna förblir oförändrade räknat mellan genomsnittsnivån för andra halvåret 1983 och genomsnittsnivån för första halvåret 1984 för att därefter falla svagt eller med en halv procent mellan halvåren 1984. En sådan prispolitik från exportföretagens sida skulle samtidigt innebära en fortsatt uppdragning av vinstmarginalerna 1983-1984 om än väsenfiigt mindre än de båda föregående åren.

I alternativkalkylen har antagits att försämringen av relativpriserna fortsätter under 1984 sä att en försämring med en halv procent kommer till stånd från andra halvåret 1983 till första halvåret 1984 och att därefter en försämring med ytterligare 11/2% inträffar mellan halvåren i är. En sådan prisutveckling är förenlig med i stort sett oförändrade vinstmarginaler 1983-1984 för den del av exportindustrin som producerar bearbetade varor. I beräkningen ingår dä också att det högre lönealternativet fömtses bli förknippat med en någon lägre ökning av produktiviteten inom industrin och en något högre prisökning för importerade varor utom råvaror.

Tabell 2 Exportutveckling 1983-1984

Procentuell förändring

Milj. kr., löpande       Volym priser

Pris

1984

Alt. 1984

1984

Alt. 1984

1984

Ak. 1984

Total export	229802	230430	3,5	2,9	5,5	6,5
fartyg	4025	4 225	-51,2	-48,7	6,0	6,0
bearbetade varor	173484	173912	6,5	5,5	4,8	6,1
övriga varor	52293	52293	3,3	3,3	7,4	7,4

Som redovisas i tabell 2 förutses den sämre relativprisutvecklingen enligt alternativkalkylen leda till en något sämre marknadsandelsutveckling för bearbetade varor än enligt huvudkalkylen. Förlusten av marknadsandelar beräknas 1984 bli tämligen begränsad eller ungefär 1% jämfört med en relativprisutveckling enligt huvudkalkylen. Den långsamhet med vilken marknaden normalt reagerar på prisförskjutningar ger därutöver anledning förmoda att marknadsandelsförluster av storleksordningen 2% kommer att inträffa efter 1984 som följd av alternativkalkylens relativprisutveckling 1984 jämfört med huvudkalkylens.

Exportprisutvecklingen och därmed även volymutvecklingen för övriga exportvaror antas bli densamma vid båda alternativen för löneutvecklingen 1984. Fartygsexporten beräknas dock öka med ytterligare ett par hundra milj. kr. genom ytteriigare försäljning av begagnade fartyg som följd av

Prop. 1983/84:100

112

den större ökningen i de svenska lönekostnaderna enligt alternativkalkylen.

Den totala export volymen beräknas öka med knappt 3% 1984 enligt alternativkalkylen mot 3 1/2% enligt huvudkalkylen medan prisuppgången för exporten beräknas bli 1 % större enligt alternativkalkylen. Detta innebär alltså att exportvärdet beräknas bli något högre enligt alternativkalkylen.

Tabell 3 Importutveckling 1983-1984

Procentuell förändring

Milj. kr., löpande       Volym priser

Pris

1984

Ak. 1984

1984

Ak. 1984

1984

Ak. 1984

Total import	217254	217880	4,1	3,8	4,8	5,4
livsmedelsprod.	9766	9898	2,0	2,4	5,5	6,5
bearbetade varor	140115	140658	4,9	4,4	5,5	6,5
övrig import	67 373	67324	2,5	2,4	3.3	3,3

1 tabell 3 redovisas importen 1984 enligt huvud- och alternativkalkyl. Importvolymen blir en annan i alternativkalkylen av två skäl: dels beroende pä annan efterfrågan inom landet och dels beroende på en annan och sämre relativprisutveckling för hemmaproduktionen visavi importen.

Såsom omtalades i avsnittet om hushållen beräknas alternativkalkylens högre inhemska prisnivå dra upp även importprisnivån för bearbetade varor (inkl. livsmedelsprodukter). Detta håller för hemmaproduktionens del tillbaka relativprisförsämringens storlek vid övergången från det lägre fill det högre löneökningsantagandet.

I följande tablå redovisas den beräknade prisförändringen för bearbetade varor hos hemmaproducenter resp. import i huvudkalkyl och alternativkalkyl (procentuell förändring frän 1983):

1984

Alt. 1984

Hemmaproduktion

Import

Relativpris

6,5

5,5

-0,9

8,0

6,5

-1,4

Relativprisförsämringen begränsas som synes till 0,5 % i alternativkalkylen jämfört med huvudkalkylen. Denna ytterligare relativprisförsämring beräknas dra upp importvolymen av bearbetade varor endast obetydligt 1984 eller 0,1 %. På lång sikt beräknas en relativprisförsämring med 0,5% leda till en ökning av importvolymen med drygt 0,5%. Importvolymen av bearbetade varor (inkl. livsmedelsprodukter) efter 1984 skulle därför kunna påräknas öka med 0,4% enbart som en konsekvens av alternativkalkylens större relativprisförsämring 1984 jämfört med huvudkalkylens.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 113

Tabell 4 Bytesbalansen 1984

Milj. kr., löpande priser

Alt.
1984 1984

230020	230740
217 760	218435
-  1390	-  1390
10870	10915
6340	6400
-22460	-22460
- 5250	- 5145

Export av varor' Import av varor' Korrigering av handelsstatistiken

Handelsbalans

Tjänster, netto

Transfereringar, netto

Bytesbalans

' Enligt NR-definition.

Som framgår av tabell 3 beräknas importvolymen för bearbetade varor bli 0,5% mindre i alternafivkalkylen men skulle alltså enbart pä grund av lägre inhemsk efterfrågan kunna ligga 0,6% lägre. För livsmedelsprodukter beräknas importvolymen öka mer enligt alternativkalkylen. Import-volymen för denna vamgrupp dras upp av alternativkalkylens högre privata konsumtion. För övrig import som domineras av råolja och oljeprodukter, beräknas importvolymen bli något lägre enligt alternativkalkylen.

Som framgår av tabell 4 beräknas handelsbalansen visa i det närmaste samma underskott i båda kalkylalternativen. För tjänstebalansen beräknas ett obetydligt bättre utfall i löpande priser. Omräknat till fasta priser försämras tjänstebalansen i ahernativkalkylen jämfört med huvudkalkylen men högre priser på exportsidan något mer än överväger denna försämring. Bytesbalansen beräknas visa i stort sett samma underskott 1984 enligt båda kalkylerna.

Industrins lönsamhet

Det högre lönekostnadsantagandet väntas medföra reducerad lönsamhet inom industrin 1984 jämfört med huvudkalkylen. Företagen förutses i ofullständig omfattning kompensera sig för de "extra" lönekostnaderna genom höjda produktpriser. Så har antagits bli fallet vid prissättningen av exporten av bearbetade varor såsom relaterats ovan. Exportpriserna för råvaror har förutsatts vara marknadsbestämda och oberoende av löneutvecklingen i Sverige. Som framgår av följande tablå beräknas den rörliga kostnaden inom industrin exklusive varv ligga drygt 1 1/2 procentenhet högre i alternafivkalkylen medan produktpriserna beräknas ligga endast knappt 1 procentenhet högre.

Industri exkl. varv	1984	Ak. 1984	Diff
Förbrukningskostnad per producerad enhet	5,8	6,4	-t-0,6
Lönekostnad per producerad enhet	1,7	5,9	+4,2
Total rörlig kostnad per producerad enhet	4,7	6,3	-1-1,6
Marginal	1,1	0,4	-0,7
Produktpris	5,8	6,7	+0.9

8   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr. 100. Bilaga 1.1

Prop. 1983/84:100 114

Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet inom industrin enligt båda alternativen redovisas i följande tablå. För hela industrin exkl. varv beräknas driftsöverskottsandelen bli knappt 2 procentenheter lägre i alternativkalkylen än i huvudkalkylen. Skillnaden i lönsamhet mellan alternativen är störst för råvarubranscherna, där produktpriserna har antagits bli lika i de båda alternativen:

Driftsöverskottets andel 1984 Alt. Diff

av förädlingsvärdet 1984

Industri exkl. varv 20,6 18,7 -1,9

därav: bearbetade varor' 20,2 18,3 -1,9

övrig industri 24,7 21,9 -2,8

' Inkl. livsmedel.

Den offentliga sektorns finansiella sparande

Vart och ett av prognosalternativen för 1984 fixerar den offentHga sektorns inkomster och utgifter för detta är vid snävt bestämda nivåer. Graden av precisering är beroende av prognosens detaljeringsgrad.

1 nedanstående tablå anges - enligt en grov kalkyl - den beräknade skillnaden mellan finansiellt sparande för den konsoliderade offentliga sektorn enligt huvudkalkyl och alternativkalkyl med uppdelning pä viktigare inkomst- och utgiftskomponenter (ökning (+) resp. minskning (—) av finansiellt sparande vid alternativkalkyl för 1984 jämfört med huvudkalkyl för 1984):

Milj. kr.

Direkt skatt -1-6 100

Indirekt skatt -I-1 600

Arbetsgivaravgifter -1-4500

Löner till offenfiigt anställda -4000

Offentliga myndigheters investeringar -   500

Transfereringar till hushåll -  600

Summa +7100

En utveckling av den svenska ekonomin enligt huvudkalkylen ger ett avsevärt sämre finansiellt sparande för den konsoliderade offentliga sektorn än en utveckling enligt alternativkalkylen. En utveckling enligt den senare ger visserligen ökade utgifter för offentliganställdas löner men också kraftigt ökade intäkter från prel. A-skatt och indirekta skatter samt ökade arbetsgivaravgifter. Kalkylen för arbetsgivaravgifter har gjorts under förutsättning av att företagen jämkar sin preliminärdebitering.

Försörjningsbalansen 1984 — Effekter på Sveriges ekonomi 1985

1 tabell 5 redovisas alternativkalkylens försörjningsbalans vid sidan av huvudkalkylens.

Fömtom ovan redovisade skillnader mellan alternativen för privat konsumtion samt utrikeshandel med varor och tjänster, skiljer sig prognosalternativen något i fråga om fasta investeringar och lagemtveckling.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 115

Utvecklingen av och utsikterna för den relativa lönekostnadsutvecklingen för det svenska näringslivet har pä sikt uppenbarligen stor betydelse för hur investeringarna i näringslivet utvecklas. Hur löneutveckhngen 1984 gestaltar sig i Sverige relativt till utlandet och hur denna utveckling påverkar företagens framtidsbedömningar kommer troligen att spela en framträdande roll i investeringsplaneringen under senare delen av 1984 men hinner knappast få någon genomgripande inverkan på den fakfiska investeringsaktiviteten redan 1984. För industrins del räknar Konjunkturinstitutet med att investeringsaktiviteten blir några procentenheter lägre 1984 enligt alternafivkalkylen så att tillväxten i industriinvesteringarna 1983-1984 blir 1 % i stället för 4% enligt huvudkalkylen. För näringslivet i övrigt (exkl. handeln) har det högre lönealternafivet markerats genom en neddragning av investeringsaktiviteten 1984 med 1 % relativt till huvudkalkylen. Även de kommunala investeringarna har dragits ned något i alternativkalkylen med hänsyn till troliga budgetrestriktioner. I fråga om lagerinvesteringarna fömtses en något lägre tillväxt av lagerstockarna i alternativkalkylen med dess något svagare produktionsfillväxt. Även utvecklingen av den offentliga konsumtionen och då i första hand den kommunala kan visa sig känslig för hur starkt lönekostnaderna sfiger 1984. Dock har inget preciserat utslag för detta räknats in i prognoserna för den offentliga konsumfionen i tabell 5.

Tabell 5 Försörjningsbalans 1983—1984, enligt konjunkturinstitutef*

Procentuell volymförändring

Ak. 1983-1984      1983-1984

Tillgång

1,6	1.5
4,4	4,1
2,2	2,1
0,6	-1.5
6,7	4,9
4,1	1,1
9,2	-9,2
3,0	-3,7
■7,3	-7,3
1,6'	1,5'
0,5	0,0
0,7	0,7
4,3	3,6

Bmttonationalprodukt Import av varor och tjänster

Summa tillgång

Efterfrågan Bruttoinvesteringar

Näringslivet'

därav: industri

Statliga myndigheter och

affärsverk

Kommuner

Bostäder Lagerinvestering Privat konsumtion Offentlig konsumtion Export av varor och tjänster

Summa efterfrågan 2,2 2,1

' Det privata näringslivet samt statliga företag och kommunal industri. ' Kommunala myndigheter, affärsverk och näringsliv exkl. industri. ' Lagerinvesteringamas förändring i procent av föregående års bmttonationalprodukt.

■* Skillnaden mellan finansdepartementets och konjunkturinstitutets bedömning av 1984 även vid ett antagande om 6% lönestegring framgår av kapitel 1.

Prop. 1983/84:100 116

Tillväxten för BNP 1984 blir obetydligt lägre enligt alternafivkalkylen; 1,5% mot 1,6% enligt huvudkalkylen. Industriproduktionen ökar något mindre och tjänsteproduktionen något mer enligt alternativkalkylen med effekter på främst produktivitetsutvecklingen så att sysselsättningen blir praktiskt taget densamma enligt båda prognosalternafiven.

Återverkningarna av ett högre löneutfall 1984 faller som tidigare framhållits inte enbart på det året. I flera avseenden påverkas Sveriges ekonomi också 1985 liksom åren därefter.

Vad gäller konsumentpriserna blir utgångsläget för den fortsatta utvecklingen ca 2% högre i altemativkalkylen. Med tanke på realinkomstutveck-lingen 1984-1985 är det betydelsefulla att prisöverhänget med avseende pä årsgenomsnitten enligt denna kalkyl blir 0,8% högre. Det innebär att vaije preciserad nominell inkomstökning 1984-1985 realt blir 0,8% lägre.

Inom utrikeshandeln kommer de av den förutsatt högre löneutvecklingen härledda utslagen 1984 i relativpriserna att fä vidare återverkningar 1985. Exporten av bearbetade varor 1985 kan till följd härav beräknas bli 2% lägre, den totala exporten ca 1 1/2% lägre och importen 0,3% högre än som eljest varit möjligt. För bytesbalansen innebär detta efter avräkning av en positiv överhängseffekt på terms of trade en försvagning med 2 ä 3 miljarder kr.

Högre lönekostnader 1984 återverkar på företagens framtidsplanering så a!t deras investeringar 1985 till följd av detta kan väntas bli lägre. Något försök att precisera effekten har dock inte gjorts här.

För BNP-utvecklingen 1984-1985 innebär försvagningen av utrikesbalansen i sig en minuspost av storleksordningen 1/2%.

En lika betydelsefull men ej specificerad inverkan på ekonomin 1985 av en utveckling 1984 enligt det högre löneökningsalternativet är att lönebildningen 1985 antagligen påverkas av hur löneutveckhngen 1984 gestaltar sig. En högre löneökning 1984 drar troligen med sig en extra lönestegring även 1985. Denna effekt kan bl.a. uppkomma via eventuella pris- och förtjänstutvecklingsgarantier som kan komma att ingå i 1984 års avtal.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 117

7   Investeringarna

7.1 Sammanfattning av investeringsutvecklingen samt prognos för 1984

Enligt nu föreliggande beräkningar var de totala bmttoinvesteringarnas volymnedgäng drygt 5% 1981 och 1 1/2% 1982. Byggnadsinvesteringarna svarade för så gott som hela den totala nedgången 1982. Fränräknas de starkt varierande investeringarna i handelsflottan minskade dock investeringarna i maskiner lika mycket som investeringarna i byggnader. Härvid bör observeras att posten "handelsflottan" numera även innefattar investeringar i offshore-utmstning.

Investeringarna fortsatte att sjunka 1983 och för 1984 anger prognosen en viss ytterligare nedgång i den totala investeringsaktiviteten. Sammanlagt beräknas investeringarna ha fallit drygt 3% 1983 och 1984 väntas nedgången bli knappt 1 % (se tabell 7:1).

Mellan 1982 och 1983 beräknas maskininvesteringarna exkl. handelsflottan och byggnadsinvesteringarna ha minskat ungefär lika mycket. 1984 väntas däremot maskininvesteringarna öka och byggnadsinvesteringarna ensamma svara för nedgången. Uppgången i maskininvesteringarna är dock i hög grad hänförlig till handelsflottan. För den redan i utgångsläget svaga byggkonjunkturen emotses således en fortsatt försämring. Det besvärande läget för byggföretagen kan i stor utsträckning återföras pä utvecklingen av nybyggnadsinvesteringarna i bostäder. Dessa, som sjunkit oavbmtet sedan 1979, beräknas ha fallit ytterligare 11 % 1983 och för 1984 kalkyleras minskningen uppgå till 13 1/2%.

Prop. 1983/84:100

118

Tabell 7:1 Fasta brultoinvesteringar 1980—1984 efter kapitaltyp och näringsgren

	Milj. kr.	Årlig procentuell förändring.			1980 års priser
	1983,
	löpande	1980	1981	1982	1983	1984
	priser				prel.	prognos
Byggnader och anläggningar
Permanenta bostäder	27297	- 6,0	- 4,7	-  1,8	- 5,9	- 7,3
Nybyggnad	17709	- 6,7	-10,1	- 9,0	-11,0	-13,5
Näringsliv exkl. bostäder'	26830	4,6	- 8,6	-  1,4	- 2,0	- 5,2
Privat jordbmk, skogsbmk och fiske	1955	- 7,0	- 6,3	- 0,4	- 2,0	-15,5
Industri	2859	21,3	-20,6	-25,3	-13,8	9,0
Handel m. m.	3934	- 2,0	- 8,7	5,6	8,1	10,0
Offentliga affärsverk	10190	13,1	- 4,7	8,0	4,0	- 8,6
Övrigt näringsliv	7892	- 5,4	- 5,5	-  1,9	- 8,4	-11,2
Offentliga myndigheter inkl. militära	17 352	0,7	- 2,6	- 5,6	3,9	-  1,9
Summa	71479	- 0,7	- 5,7	- 2,6	- 2,2	- 5,2
Summa exkl. vägar	67574	- 0,1	- 5,0	- 2,4	- 2,8	- 4,8
Maskiner m.m.
Näringsliv'	42693	11,4	- 5,7	- 0,7	- 5,8	7,2
Privat jordbmk, skogsbruk och fiske	3484	-12,8	- 5,5	8,9	- 0,2	0,1
Industri	15001	19,4	- 4,6	-15,1	- 5,2	3,0
Handel m. m.	4 163	- 7,6	- 8,0	- 3,7	- 9,4	4,9
Offentliga affärsverk	6265	18,6	8,0	20.9	- 5,0	-15,9
Övrigt näringsliv	13780	14,8	-10,7	8,5	- 7,1	23,5
Näringsliv exkl. handelsflottan'	42295	12,1	- 2,9	- 3,1	- 2,7	1,1
Offentliga myndigheter	3936	5,1	-10,1	1,5	-  1,9	2,2
Summa	46629	10,9	- 6,1	- 0,5	- 5,5	6,7
Summa exkl. handelsflottan'	46231	11,5	- 3,5	- 2,7	- 2,6	1,2
Totalt"
Permanenta bostäder	27 297	- 6,0	- 4,7	-  1,8	- 5,9	- 7,3
Näringsliv exkl. bostäder'	70006	8,4	- 6,9	-  1,0	- 4,2	2,1
Privat jordbmk, skogsbruk och fiske	5438	-10,9	- 6,3	5,2	- 0,6	- 6,0
Industri	17 860	19,9	- 8,5	-17,3	- 6,9	4,1
Handel m. m.	8097	- 5,2	- 8,3	0,4	-  1,2	7,5
Offentliga affärsverk	16455	14,8	- 0,7	12,5	0,6	-11,2
Övrigt näringsliv	22156	5,9	- 8,5	4,2	- 7,3	10,3
Näringsliv exkl. bostäder och
handelsflottan'	69608	8,7	- 5,3	- 2,4	- 2,3	-  1,5
Offentliga myndigheter	21288	1,5	- 4,0	- 4,4	2,9	-  1,2
Summa	118591	3,4	- 5,9	- 1,8	- 3,4	- 0,7
Summa exkl. handelsflottan'	118 193	3,4	- 4,9	- 2,6	- 2,3	- 2,8
Totalt inkl. diskrepans'	124951	3,5	- 5,3	- 1,6	- 3,2	- 0,6
därav: näringsliv enligt def. i kap. /'	55 783	6,9	- 7,4	- 4,7	- 4,7	6,7

' Den definkion av näringslivet som används i försörjningsbalansen i kap. 1 skiljer sig ifrån denna genom att offentliga affärsverk och kommunala företag utom industriföretag här ingår i näringslivet. ' Inkl. offentliga väginvesteringar.

' I handelsflottan innefattas här bostadsplattformar och andra plattformar inom offshoreverksamheten (fr. o. m. beräkningarna till den preliminära nationalbudgeten 1983).

'' I privat jordbruk osv. innefattas här avelsdjur och i övrigt näringsliv, travhästar m.m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala investeringar. ' Den investeringsstatistiska diskrepansen fördelas ej på kapitaltyp och näringsgren. * Enligt denna definition av näringslivet exkluderas förutom bostäder även offentliga affärsverk och kommunala företag utom de kommunala industriföretagen.

Källor: Konjunkturinstitutet och stafistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

119

Diagram 7:1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på näringsgrenar 1975-1984

1980 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Index 1972=100

Byggnader och anläggningar Totak

100

80

=='>,

100

80

140

120

100

80

60

40

100

I       I       I I

75    76   77    78   79    80    81    82   83    84

00	.  Permanenta bostäder
80		--	Å	n	n
		S>				v	N	-
							>>.	v

N	ärin	gsliv. exkl bostäder i.
\		\
\		X	f>v                   '
	---—	.	n	r	--S
						---r>T..

.   D	ärav	: Industri
		K
	■-	\	'		n	N
			V	J		\		'x
						\	v/	/"'

	Offentliga my				ndigheter.
100	.   inkl   militära
80	\ \	S	r-*	• ■-	C	M	f--...	'\
		v/'						x

	Näringsliv, exkl handelsfl						ottan
140	A
120	A	\			f	\
		\	L       i%:J			N*	*>.	«.>.i	f
700			u	' >»

Därav: Industri

140

120

100

80

1401-

120

_{m. .t}

Offentligé			myndigheter
/		\     h	A	K	f\AAA
/	\f	\		J	V	v	-/	-*

I       I       I       I

75   76    77    78   79   80    81    82    83   84

Anm. I varje deldiagram är resp. total inlagd som en streckad kurva. Källor: KonjunkturinsUtutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:100

120

Näringslivet exkl. bostäder minskade sina investeringar med 1 % 1982 och en nedgång på 4% har beräknats för 1983. Under 1982 var det industrin som svarade för tillbakagången. Fallet i industriinvesteringarna beräknas detta är ha varit hela 17%. Utvecklingen av industriinvesteringarna har varit fortsatt negativ under 1983, men antas nu vända så att en ökning uppkommer 1984. Liksom inom industrin beräknas företagen också inom övriga delar av näringslivet, med undantag av affärsverken, ha dragit ner sina investeringar 1983. Bidrag till den positiva utveckling som kalkylerats för näringslivet 1984 väntas, förutom från industrin komma från grupperna övrigt näringsliv och handel m.m. Däremot fömtses främst affärsverken komma att dra ner investeringarna.

De offentliga myndigheternas investeringar, som minskade både 1981 och 1982, beräknas i första hand genom ökning inom staten ha gått upp med 3% i volym 1983. Mellan 1983 och 1984 fömtses däremot både de statliga och de kommunala myndigheterna minska sina investeringar.

Tabell 7:2 Fasta bruttoinvesteringar 1980—1984 inom privat och offentlig sektor

	Milj. kr.	Årlig procentuell förändr			ing.
	1983,	1980 års	priser
	löpande
	priser	1980	1981	1982	1983 prel.	1984 prognos
Privata
inkl.     bostäder	65445	0,4	- 7,1	-3,2	-4,9	2,7
exkl.    bostäder	45 897	4,2	- 6,8	-2,5	-4,2	7,2
därav: exkl.
handelsflottan	45499	4,4	- 4,4	-4,7	-1,2	1,8
Offentliga
inkl.     bostäder	53 146	7,6	- 4,2	0,1	-1,5	-4,9
exkl.    bostäder	45 397	9,6	- 5,6	-1,1	-1,0	-4,5
därav: statliga	21251	13,9	-11,5	1,7	-0,7	-6,3
kommunala	24146	6,1	- 0,3	-3,3	-1,2	-3,0
Summa
inkl.     bostäder	118591	3,4	- 5,9	-1,8	-3,4	-0,7
exkl.   bostäder	91294	6,8	- 6,2	-1,8	-2,6	1,3
Enligt national-
räkenskapernas
beräkningsmetoder'
Privata exkl. bostäder	52257	4,3	- 5,5	-2,0	-3,7	6,5
Summa inkl. bostäder	124951	3,5	- 5,3	-1,6	-3,2	-0,6

' Inkl. s.k. investeringsstatistisk diskrepans.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

7.2 Investeringsutvecklingen inom olika områden

Bostäder

Enligt preliminära beräkningar minskade bostadsinvesteringarna med sammanlagt närmare 6% i volym 1983, (se tabell 7:4). Nybyggnadsinves-

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

121

teringarna sjönk med 11 %, varvid investeringarna i flerbostadshus steg med 3% och småhusinvesteringarna sjönk med närmare 20%. Ombyggnadsinvesteringarna beräknas ha ökat med ca 5 %, vilket innebär en påtagligt dämpad tillväxttakt jämfört med 1981-1982. Ökningen av ombyggnadsverksamheten under 1983 kunde därmed inte i samma utsträckning som under det föregående året uppväga fallet i nybyggandet.

Påböljandet av nya bostadslägenheter föll med totalt 4000 frän 41 800 1982 till knappt 38000 1983. Antalet päböijade smähuslägenheter minskade därvid med ungefär 4 300 samtidigt som antalet påböijade lägenheter i flerbostadshus ökade med drygt 300. Under 1982 färdigställdes totalt sett något mer än 45000 lägenheter, vilket är nästan 6500 färre än året innan. Antalet färdigställda lägenheter under 1983 beräknas ha uppgått till 42250.

Småhusbyggandet, räknat som antalet päböijade lägenheter, har minskat med i genomsnitt 15% per år under perioden 1979-1982. Päböijandet har därmed sjunkit från drygt 38200 lägenheter 1979 till 23 350 lägenheter 1982. Under 1983 beräknas igångsättningen ha minskat med närmare 19% till 19000 lägenheter, vilket innebär att småhusbyggandet halverats sedan 1979.

De privatfinansierade småhusen utgjorde i början av sjuttiotalet ca 30% av det totala antalet påbörjade småhuslägenheter. Andelen sjönk fr. o.m. 1974 successivt och hade 1982 reducerats till endast ca 1%. Det privatfinansierade småhusbyggandet har alltså nära nog upphört, bl.a. som en följd av att det högre ränteläget under senare delen av perioden medfört ökade skillnader i boendekostnad mellan småhus med privat och statlig finansiering. Räntan i enskilt ägda småhus med statliga län garanteras nämligen till en utgängsnivå på 5,5%, vilken sedan normalt trappas upp med en halv procentenhet årligen.

Tabell 7:3 Antal påbörjade och inflyttningsfärdiga bostadslägenheter 1980—1984

	1980	1981	1982	1983 prel.	1984 prognos
Påbörjade'
Flerbostadshus	17550	17600	18450	18800	16500
Småhus	32550	26750	23 350	19000	16500
Totalt	50100	44350	41800	37800	33000
Inflyttningsfärdiga
Flerbostadshus	15900	17600	18350	19900	18500
Småhus	35 550	34000	26750	22 350	18000
Totalt	51450	51600	45100	42250	36500

' Ett bostadshus anses bli påbörjat den månad då grundbottenbesiktningen ägt rum och/eller de egentliga byggnadsarbetena påböijats.

 Då minst tre fjärdedelar av lägenheterna i ett bostadshus befinner sig i ett sådant skick att de kan tas i bmk anses huset vara inflytlningsfärdigt.

Anm. Samtliga siffror är för 1980-1982 avmndade till närmast hela femtiotal.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:100 122

Av den ovan nämnda genomsnittliga ärliga minskningen pä 15% i det totala småhusbyggandet 1979-1982 förklaras drygt 3 procentenheter av tillbakagången i det privatfinansierade byggandet. Ungefär lika mycket beror på att päböijandet av styckebyggda småhus med statliga lån minskat. Viktigast för att förklara den totala nedgången är dock minskningen i de statsbelänade gruppbyggda småhusen, vilken bidragit med omkring 8 av de 15 procentenheterna. År 1979 påbörjades ungefär lika många styckebyggda som gruppbyggda småhus med statliga län. Igångsättningen av grupphus har därefter fallit med omkring en femtedel årligen. Samtidigt har ändå antalet påbörjade lägenheter i gruppbyggda småhus som upplåts med hyres- eller bostadsrätt ökat något, varvid den andel som dessa utgör av samtliga påbörjade gmpphuslägenheter vuxit frän en Qärdedel till över hälften. Igångsättningen av gmpphus med äganderätt har således minskat dramatiskt.

Utvecklingen av hushållens realinkomster och i synnerhet reallöner har varit svag de senaste åren och utgör sannolikt en viktig orsak till att efterfrågan på nybyggda småhus minskat. Härtill kommer troligen negativa effekter på igångsättningen av 1982 års marginalskatte- och avdragsreform.

Inför 1984 fömtses påbörjandet av nya småhus fortsätta att minska i snabb takt. De indikationer som ges av bostadsstyrelsens rapportering av under hösten inkomna ansökningar om bostadslån pekar både för styckebyggda och gmppbyggda småhus kraftigt nedåt. Efterfrågan på styckebyggda småhus har tidigare uppvisat en. något gynnsammare utveckling, men synes nu minska i väl så snabb takt som för gruppbyggda hus. Vid kalkylen av smähusinvesteringarna har därför antagits en igångsättning av 16500 småhus 1984.

Den genomsnittliga bostadsytan i nybyggda småhus sjönk både 1980 och 1981; det senare året med närmare 5%. Uppgifter för 1982 anger en ytterligare neddragning med knappt 2% och det finns skäl att antaga att denna utveckling fortsatt även under 1983. Detta kan ses som en strävan att bygga billigare och mer energisnåla hus. Till en del förklaras emellertid de minskade ytorna av den tidigare nämnda förskjutningen i upplåtelseform. Småhus som upplåts med hyres- eller bostadsrätt har nämligen en mindre genomsnittlig bostadsyta än de enskilt ägda småhusen. Sedan mitten av 1982 tillämpas en ytbegränsningsregel för småhus som innebär att statligt bostadslän i allmänhet inte lämnas om den totala ytan överstiger 180 m. Som ytterligare ett led i statsmakternas strävan att styra småhusbyggandet mot mindre hus, kommer fr. o. m. andra halvåret 1984 räntebidrag att utgå endast för län motsvarande en bostadsyta upp till 120 m'. Bostadsytorna i nyproducerade småhus bedöms fortsätta att minska även 1984. Kvalitetskomponenten, som utgörs av investeringsvolymen per lägenhet och till stor del påverkas av ytförändringar, beräknas ha minskat med 2% 1983. Under 1984 väntas den minska något mer eller med uppskattningsvis 2 1/2%.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 123

Igångsättningen av lägenheter i flerbostadshus har under perioden 1979-1981 legat pä en nivä strax under 18000. Under 1982 steg igångsättningen med omkring 800 lägenheter och under 1983 med ytterligare ca 300 till 18800 lägenheter. Påbörjandet under 1983 har utvecklats mycket ojämnt regionalt sett. Preliminära uppgifter för 1983 antyder att storstadsområdenas andel av påbörjandet av flerbostadshus stigit kraftigt. Andelen beräknas ha växt från ca en tredjedel 1982 till omkring hälften 1983. Byggandet i storstadsområdena har således till stor del burit upp utvecklingen under 1983, medan byggandet av flerbostadshus i övriga riket gått tillbaka med omkring 20%.

Det kan inte längre anses råda någon generell bostadsbrist ens i Stor-Stockholmsområdet, även om betydande obalanser mellan utbud och efterfrågan beträffande belägenhet, lägenhetsstorlekar m. m. där alltjämt kvarstår. Antalet outhyrda lägenheter i Stor-Stockholm har ökat frän drygt hundra lägenheter i början av 1982 till mer än tusen lägenheter i september 1983. Detta är för Stockholmsregionens del fortfarande betydligt färre än under en stor del av 1970-talet dä upp till 6000 lägenheter stod tomma.

För riket i övrigt har antalet outhyrda lägenheter fortsatt att öka. I mars 1983 var totalt ca 40000 lägenheter lediga. Därefter har antalet stigit med närmare 3000 i de allmännyttiga bostadsföretagen. Den största ökningen under 1983 har ägt mm i kommuner med mer än 75000 invånare utanför storstadsregionerna. En stor del av de tomma lägenheterna finns på orter med arbetsmarknadsproblem; det är därför inte troligt att överskottet tas i anspråk de närmaste åren. Under 1984 förstärks insatserna för att lindra de ekonomiska problemen för de drabbade bostadsföretagen. Detta sker dels genom särskilda län till ombyggnad av bostadslägenheter till andra ändamål och dels genom ett stöd till de värst drabbade företagen.

För att stimulera till ett ökat bostadsbyggande infördes, efter förslag ett system med hyresrabatter för hyres- och bostadsrättshus som uppförs med statliga län. Hyresrabatt ges för hus påbörjade under 1983 med maximalt 60 kr. per m och är samt för hus som påbörjas under 1984 med maximalt 45 kr. per m och år. Rabatten betalas ut till bostadsföretaget i form av ett statligt bidrag. Detta bidrag trappas ned med en femtedel per är. Hyresrabatten är differentierad med avseende på det lokala bostadsmarknadsläget och lägenheternas storlek. Dessutom utgår hyresförlustgarantier i form av statliga lån som kompensation för utebliven hyra till följd av outhyrda lägenheter under 1983 och 1984.

Den tidigare snabba prisutvecklingen för nyproduktionen av lägenheter i flerbostadshus dämpades markant under 1981 och 1982. Prisökningen under 1982 stannade vid 5,6%. Under 1983 beräknas priserna ha stigit med ca 8% och inför 1984 fömtses en prisökning på drygt 6%. Som ett led i regeringens strävan att bekämpa inflationen kommer den s.k. tidskoefficienten att räknas upp med högst 4% under 1984. Samtidigt ändras basmånaden för tidskoefficienten så att den återger det faktiska kostnadsläget

Prop. 1983/84:100 124

under månaden. Detta medför inledningsvis en höjning av länetaket med ca 2%. Om byggkostnaderna under 1984 ökar väsentligt mer än 4% kan detta medföra att s. k. merkostnader uppkommer för fastighetsägare, dvs. de räntesubventionerade lånen täcker inte hela byggkostnaden. Dessutom kan avskaffandet av retroaktiva räntebidrag påverka kapitalkostnaden för i synnerhet lägenheter i hyres- och bostadsrättshus. För att dämpa dessa effekter har vissa kompensationsåtgärder genomförts. Dessa åtgärder består främst i att kostnader som tidigare legat utanför låneunderlaget numera får räknas in i detta. Detta medför att kapitalkostnadsökningarna begränsas.

Igångsättningen av nya lägenheter i flerbostadshus 1984 i storstäderna väntas inte nå upp till den höga nivån 1983 utan beräknas falla tillbaka med minst ettusen lägenheter. Eftersom utvecklingen i landet i övrigt väntas bli fortsatt svag fömtses igångsättningen totalt sett minska med drygt 2000 lägenheter till 16500 under 1984.

Ombyggnadsinvesteringarna för flerbostadshus fortsatte att öka mycket starkt 1982. Detta var till stor del en följd av de stimulansbidrag till ombyggnad av flerbostadshus som utgick under året. Därmed steg ombyggnadsinvesteringarna för bostäder kraftigt totalt sett även om småhusombyggnaderna reducerades ytterligare i omfattning.

Riksdagen beslutade i november 1982 om fortsatta stimulanser av ombyggnadsverksamheten under 1983. Dessa innebar bl.a. att hyresrabatter om max 60 kr. per m' och är utgått till flerbostadshusprojekt för vilka ombyggnadsarbetena påbörjats under 1983. Dessutom barett bidrag - om max 15% av kostnaden — utgått vid värmeisolerande åtgärder i såväl flerbostadshus som småhus.

Ombyggnadsinsatserna i flerbostadshus med stafliga bostadslän, som utgör ca hälften av de totala ombyggnadsinvesteringarna, expanderade kraftigt under både 1981 och 1982, men har enligt preliminära uppgifter ökat endast svagt under 1983. Däremot har den övriga ombyggnads verksamheten med statligt stöd' fortsatt att utvecklas som under 1982, dvs. med en snabb ökning av miljöförbättringsåtgärder i flerbostadshus och minskade ombyggnadsinsatser i småhus. En höjning av kostnadsschablo-nema för energisparstöd under våren 1983 har haft en positiv effekt på energisparätgärderna, vilka beräknas ha ökat med ca 12% under 1983. Det s.k. ROT-program som införs 1984 och som är avsett att stimulera ombyggnadsverksamheten under en tioårsperiod beräknas för 1984 medföra en oförändrad subventionsgrad jämfört med 1983. Ombyggnadsinvesteringarna bedöms under 1984 fortsätta att öka i ungefär oförändrad takt.

Med ovan angivna förutsättningar om igångsättning och s.k. kvalitetskomponent samt med antagande om oförändrade byggtider jämfört med 1983 fömtses nybyggnadsinvesteringarna i bostäder falla med ca 13 1/2%

' Exkl. energisparstöd.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget

125

1984. Investeringarna i flerbostadshus väntas därvid minska med 8%; småhusinvesteringarna väntas fortsätta att minska kraftigt eller med 18%. Ombyggnadsverksamheten bedöms öka med 4% totalt, med en fortsatt ökning inom beståndet av flerbostadshus samt en likaså fortsatt minskning av ombyggnadsinsatserna i småhus. Bostadsinvesteringarna väntas således under 1984 utvecklas efter i stort sett samma mönster som 1983 med undantag för omslaget i riktning nedåt för nybyggandet av flerbostadshus. Totalt sett väntas bostadsinvesteringarna, som framgår av tabell 7:4, därmed minska med drygt 7% i volym mellan 1983 och 1984.

Tabell 7:4 Bostadsinvesteringar 1982-1984

	Milj. kr. 1983, löpande priser	Åriig procentuell förändring, 1980 års priser
		1982	1983	1984
			prel.	prognos
Nybyggnad
Flerbostadshus Småhus	8049 9660	9,4 -17,6	2,8 -19,6	- 8,0 -17,9
Summa	17 709	- 9,0	-11,0	-13,5
Ombyggnad
Flerbostadshus Småhus	7568 2020	32,4 - 9,9	12,2 -16,0	7,3 - 8,5
Summa	9588	17,9	4,8	4,0
därav: med energisparstöd' med annat statligt stöd''- utan statligt stöd'	2215 6063 1021	4,3 23,0 17,3	12,3 1,4 12,1	8,3 2,0 7,8
Totah	27297	- 1,8	- 5,9	- 7,3

' Med stadigt stöd avses här statliga lån och bidrag.

 Häri innefattas ombyggnadslån, förbättringslän och boendemiljöstöd.

Källa: Konjunkturinstitutet.

Den nu redovisade kalkylen av bostadsinvesteringarna bygger på ett antagande om en igångsättning av 33000 bostadslägenheter 1984. Senare information om förväntade anspråk på kreditmarknaden för byggnadskre-ditiv till bostadsbyggandet indikerar att igångsättningen kan bli något lägre. En schablonmässig kalkyl med, förslagsvis 3000 färre igångsatta lägenheter, medför att nybyggandet 1984 skulle falla med 17-18% i stället för de angivna 13 1/2%. De totala bostadsinvesteringarna skulle därmed minska med 10% 1983-1984.

Industrin

Mellan 1981 och 1982 minskade industrins investeringsvolym med sä mycket som 17% och sänkningen av industrins investeringskvot fortsatte

Prop. 1983/84:100

126

(se diagram 7:2)'. I likhet med utvecklingen året före var nedgången starkare på byggnadssidan (25%) än på maskinsidan (15%) och de statliga industriinvesteringarna föll avsevärt mer än de privata.

Diagram 7:2 Industrins investeringskvot 1971—1984

Investeringar/förädlingsvärde. 1980 års priser.

19 18	n		r	r\'
	/	/		1--------	\
17 16 15		------			\	,			K
						U		/	\	V
14						'"-s.	r			\
13										\ \ >
											\
12

±

±

±

_L

_L

J.

J___ L

1971    1972   1973    1974   1975   1976   1977   1978   1979    1980   1981    1982   1983    1984 Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

I

I diagram 7: 2 har nationalräkenskapemas investeringsvolym grovt uppkorrigerats med hänsyn till industriföretagens leasing av maskiner och bilar. Utgångspunkten för uppkorrigeringen har varit uppgifter från en specialfråga i majenkätema 1982 och 1983 avseende leasing 1981 och 1982. Företagen har fått uppge marknads- och inköpsvärde av de leasade objekten. Enligt undersökningen 1982 har industriföretagen införskaffat maskiner och utrustning på leasingkontrakt till ett värde av 980 milj. kr. i löpande priser 1981. Detta värde har omräknats till fasta priser och relaterats till maskininvesteringarna i den del av sektom övrigt näringsliv som innehåller leasingbolagen. Den sålunda för 1981 framräknade andelen har sedan också applicerats på investeringarna inom den angivna specialsektorn för åren 1971-1980. För prognosåren har enkätvärdet pä 1,1 miljard kr. avseende leasing 1982 varit utgångspunkten. Leasingtillägget innebär att investeringskvoten under perioden 1976-1982 blir ca 3/4 procentenhet högre än vad okorrigerade nationalräkenskapsdata anger.

Framställningen i kapitlet i övrigt bygger däremot på okorrigerade nationalräkenskapsdala. Leasingbolagens egna investeringar i tabell 7:1 redovisas alltså i sektorn övrigt näringsliv och inte i industrisektorn.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 127

Bedömningen av 1983 och 1984 års investeringar gmndar sig pä statistiska centralbyråns investeringsenkät från oktober 1983. Utvärderingen av enkäten pekar mot en nedgång i investeringsvolymen 1983 med närmare 7%. Säsongrensat frän andra halvåret 1982 till första halvåret 1983 minskade byggnadsinvesteringarna starkt. Maskininvesteringarnas minsknings-takt dämpades däremot. Under andra halvåret synes försvagningen på byggnadssidan ha dämpats varigenom också den totala nedgången beräknas ha blivit mindre än under första halvåret. Mellan helåren 1982 och 1983 innebär detta en minskning av byggnadsinvesteringarna med 14% i volym och av maskininvesteringarna med 5%. Det betyder att industrins investeringskvot fortsatt att falla. Liksom under 1981 och 1982 beräknas de stadiga industriinvesteringarna ha fallit avsevärt mer än de privata.

Företagens planer för 1984 samt planer och utfall för tidigare år redovisas i tabell 7:5. Variationen i avvikelserna mellan planer och utfall tyder pä att investeringsplanerna revideras pä ett sätt som är starkt påverkat av de kortsiktiga förändringarna i bl. a. kapacitetsutnyttjande och vinstmarginaler. Sedan företagen besvarade den förra investeringsenkäten frän augusti har intrycket av en fortsatt förstärkning av industrikonjunkturen i flera avseenden framträtt klarare. Sä har t. ex. tillväxten av exporten och industriproduktionen förstärkts ytterligare under höstmånaderna.

Tabell 7:5 Planerade och faktiska förändringar av industrins totala investeringar 1974—1984

Årlig procentuell förändring, 1980 års priser

	1974	1975	1976	1977	1978	1979	1980	1981	1982	1983	1984
Planerat i oktober
året före'	-3	-4	-5	-13	-15	-1	1	-9	-19	-15	-4
Faktiskt inträffad
förändring	11	1	0	-18	-22	3	20	-9	-17	- 7	(4)
Differens	14	5	5	- 5	- 7	4	19	0	2	8	(8)

' Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosårets enkätvärde och enkätårets utfall. För planförändringen 1983-1984 har använts det preliminära utfallet för 1983.

Anm. Uppgiftema inom parentes är prognoserade värden.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Hämtöver synes vidare de föregående årens devalveringar samt den i förhållande till produktionsnivån låga industrisysselsättningen ha medfört en ytterligare förbättring av företagens finansiella läge också under tredje kvartalet 1983. Dessa förhållanden avspeglas i industriföretagens investeringsplaner för 1984 såtillvida att planförändringen mellan augusti och oktober är mer positiv än vanligt. Planerna anger dock fortfarande en viss fortsatt nedgång i investeringsaktiviteten 1984. Att en kraftig uppdragning av företagens augustiplaner borde göras bedömdes emellertid vara det rimliga redan i konjunkturinstitutets höstprognos, då industriinvesteringar-

Prop. 1983/84:100

128

na förutsägs komma att öka med 4% i volym 1984. Denna prognos har behållits då konjunkturbilden framåt väsentligen är densamma nu som då. Det betyder att företagens oktoberplaner har justerats upp med 8 procentenheter. Vad gäller fördelningen pä byggnader och maskiner har dock de reviderade planerna föranlett en ändring av prognosen. Industrins byggnadsinvesteringar antas nu komma att öka med 9% medan dess maskininvesteringar antas öka med 3%. I höstprognosen förutsågs byggnadsinvesteringarna minska med 3%. För maskininvesteringama bedömdes ökningen bli 5%.

Diagram 7:3 Investeringar inom industrin, totalt och uppdelat på branscher 1976— 1984

1980 års priser. Index 1980= 100

Totalt

110 -100

90

80

70

60

		Järn-	och stålve	rk
110	\
100	-\		K
90		\	A
80		\	/_	V
70	-	\		\
60 50		\	/	\
		\	j	\	\
40		\	v		\,
30					\	V
20 10
0

170	\	Massa-	och pappersindustri
160	-\
150 140	1	\
		\
130	-	\
120		\
			A
110 100			/	\
		\	r	\
90 80	-	V	h/	v	\
70	-

1 \	Övriga branscher
[		y\	N
\			s	\_	—-

76    77    78    79   80    81    82    83   84

|__L

76    77   78    79   80    81    82    83   84

Anm. Branschuppgifterna för prognosåren har schablonmässigt korrigerats på samma sätt som vad gäller industrin som helhet. Investeringar i bilar ingår. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 129

I diagram 7:3 redovisas investeringsutvecklingen på branschnivå. Branschuppgifterna för prognosären har schablonmässigt korrigerats pä samma sätt som vad gäller industrin som helhet. Den kraftiga minskningen av industriinvesteringarna 1982 visar sig också i kraftigt krympande investeringar inom alla fyra i diagrammet redovisade branscher. Under 1983 anger kalkylerna att särskilt järn- och stålverken och massa- och pappersindustrin men även verkstadsindustrin dragit ner sina investeringar ytterligare. Investeringarna inom gruppen övriga branscher beräknas däremot ligga kvar på 1982 års nivå. Frän 1983 till 1984 förutses vändningen uppåt inträffa i verkstadsindustrin och järn- och stålverken. För massa- och pappersindustrin och för gmppen övriga branscher ger kalkylerna däremot en viss nedgång.

Handel m.m.'

De totala investeringarna inom gmppen handel m.m. var oförändrade 1982. Härvid steg byggnadsinvesteringarna med 5,6 % medan investeringarna i maskiner, inventarier och transportmedel sjönk med 3,7 %.

Beräkningarna för 1983 och 1984 baseras på dels en enkätundersökning, som statistiska centralbyrån genomförde i november 1983 angående investeringar inom handels-, bank- och försäkringsföretag, och dels på uppgifter från bl. a. SCB:s byggnadsinventeringar om totala kostnader och byggtider för påbörjade byggnadsprojekt inom gmppen handel m. m.

Påbörjandet av nya byggnadsprojekt inom gruppen privat handel ökade med ca 13 % under 1982. Ökningen låg pä första halvåret, medan andra halvårets igångsättning i det närmaste planade ut. Den tilltagande igångsättningen under 1982 kom att resultera i hög aktivitet under senare delen av 1982 och in pä första halvåret 1983. Under såväl första som andra halvåret 1983 steg påbörjandet i hög omfattning, i synnerhet för de stora projekten, och torde för helåret 1983 ha ökat med ca 25 %. Detta tyder på en fortsatt hög aktivitet även under senare delen av 1983 samt 1984. För helåret 1984 väntas påbörjandet totalt sett plana ut. Härvid har en neddragning av igångsättningen för stora projekt, frän en hög nivä 1983, fömtsetts. Igångsättningen av små projekt uppskattas emellertid fortsätta att växa om än i lägre takt 1984 än 1983. De små projektens relativt sett korta byggtider medför att en stor del av kostnaderna för dessa faller ut under 1984. Sammantaget indikerar dessa antaganden fortsatt ökning i byggnadsinvesteringarna inom privat handel 1983. För 1984 förefaller en ytterligare uppgång om inemot 10 % trolig.

Investeringsenkäten visar att företagen planerar minskade maskininvesteringar under 1983 och 1984. Tidigare års enkätsvar visar emellertid genomgående en benägenhet att underskatta utfallet för såväl innevarande

' Med investeringar inom gruppen handel m.m. avses investeringar i varuhandel, bank- och försäkringsverksamhet, teater, hotell, restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.

9   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr. 100. Bilaga 1.1

Prop. 1983/84:100

130

som nästföljande är, vilket föranleder en korrigering av prognosen. Maskininvesteringarna bedöms minska med ca 9 % 1983 medan de antas öka med 5 % under 1984. De totala investeringarna inom privat handel m.m. fömtses därmed minska med ca 1 % 1983 för att sedan öka med 7,5 % 1984.

Statliga investeringar

De totala statliga investeringarna ökade med knappt tvä procent i volym mellan 1981 och 1982. Av tabell 7:6 framgår att investeringsaktiviteten minskade inom de statliga företagen och ökade i de statliga affärsverken. Inom de statliga myndigheterna ökade investeringsvolymen med 1 ä 2 %. Byggnadsinvesteringarna ökade totalt för staten medan maskinivestering-arna minskade.

Till grund för beräkningarna av de statliga investeringarna 1983 och 1984 ligger bl. a. enkäter hos affärsverk och statliga företag. Dessa samlades in i oktober 1983 av statistiska centralbyrån.

Den totala statliga investeringsaktiviteten beräknas ha legat på en i stort sett oförändrad nivä 1983 jämfört med 1982. Maskinivesteringarna minskade med drygt 2 % medan byggnads- och anläggningssidan ökade något, ca 1 %.

Tabell 7:6 Statliga investeringar 1980-1984

	Milj. kr. 1983, löpande priser	Årlig procentuell förändring, 1980 års priser
		1980	1981	1982	1983 prel.	1984 prognos
Statliga affärsverk' exkl. industri Statliga myndigheter inkl. militära Statliga företag' (industri m. m.)	11831 5904 3516	20,5 -8,6 32,3	-  1,2 -13,8 -22,4	21,9 1,5 -30,3	1,2 7,9 -17,6	-13,1 -  1,7 8,8
Statliga investeringar totalt	21251	13,9	-11,5	1,7	- 0,7	- 6,3
därav: byggnader maskiner	11369 9882	7,0 22,8	-12,1 -10,9	6,8 - 4,1	0,7 - 2,4	-     6,9 -     5,5

' Organisatoriska förändringar inom televerket gör att vissa investeringar, fr. o. m. 1983, kommer att redovisas under de statliga företagen istället för affärsverken. Om inte denna ändring skett hade de statliga affärsverkens utvecklingstal för 1983 och 1984 varit 2,6% och -8,5% medan de statliga företagens hade varit -21,5% resp. -6,9%.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

De statliga affärsverken kan förväntas ha ökat sina investeringar med ca 1 % 1983. Byggnads- och anläggningsinvesteringarna ökade ungefär 7 % och maskininvesteringarna minskade ca 5 %. Viss omorganisation inom televerket (se nedan) medför att en del investeringar fr. o. m. 1983 registreras som investering i statliga företag i stället för statliga affärsverk.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 131

Myndigheterna ökade investeringarna med 8 % 1983. Det är här främst byggnads- och anläggningssidan som ökat bl.a. genom ökade anslag till vägbyggen. Maskininvesteringarna beräknas ha stigit med 2 %.

De statliga företagen beräknas 1983 minska sina investeringar kraftigt. De statliga elföretagen är kraftigt bidragande till denna utveckling. Minskningen blir dock mindre än vad som angavs i konjunkturinstitutets höstrapport 1983. En omorganisation inom televerket har medfört att vissa investeringar fr. o. m. 1983 sker via ett dotterbolag, Telefinans AB, som ingår i gruppen "statliga företag". Totalt beräknas de staUiga företagen lika fullt ha minskat investeringsvolymen med ca 18 % 1982-1983. Hela minskningen sker på byggnads- och anläggningssidan; maskininvesteringarna ligger på oförändrad nivä. Om Telefinans investeringar i stället lagts till affärsverken hade minskningen för 1983 blivit 21 %.

Den statliga sektorn förväntas totalt sett minska investeringsvolymen med ca 6 % 1983-1984. Byggnads- och anläggningssidan väntas minska i något högre grad än maskinsidan. De statliga myndigheterna väntas minska investeringarna något. Det är byggnads- och anläggningssidan som sjunker medan maskininvesteringama ökar något. De staUiga affärsverkens investeringsvolym antas minska med hela 13 %'.

De statliga företagen beräknas öka investeringarna med 9 % under 1984. Byggnads- och anläggningssidan kan antas minska medan maskininvesteringarna ökar kraftigt. Det är här tillskottet frän Telefinans som svarar för uppgången. Om dessa investeringar i stället skulle bokföras hos televerket hade den förväntade investeringsminskningen 1984 fått anges till 7 %.

Kommunala investeringar

De kommunala investeringarna minskade med 4 % 1981-1982, varvid byggnadsinvesteringarna, som utgör mer än fyra femtedelar av kommunernas investeringar, sjönk med 5 % medan maskininvesteringarna ökade med 4 % (se tabell 7:7).

Till grund för kalkylerna över investeringsutvecklingen 1983 och 1984 ligger en av statistiska centralbyrån i oktober insamlad enkät bland primärkommuner och landsting samt en enkät avseende vissa av de kommunägda företagen.

' Om inte Telefinans brutits ur televerket hade minskningen stannat vid ca 8%. Vidare har televerket fr. o. m. oktober 1983 börjat bokföra anskaffningen av telefonapparater som kostnad i rörelsen vilket ger ett bortfall på 250-300 milj. kr./år i investeringsstatistiken. Om inte heller denna omläggning hade skett skulle utvecklingstalen för de statliga affärsverken blivit 3 % för 1983 och -7% 1984. - I detta avsnitt redovisas de kommunala investeringarna exkl. bostäder och industri.

Prop. 1983/84:100

132

Tabell 7:7 Kommunala investeringar 1982—1984 (exkl. bostäder och industri)

Primärkommuner därav: affärsverk

myndigheter Landsting Övriga'

Summa

därav: byggnader maskiner

Milj. kr.	Ärlig procentuell förändring.
1983,	1980 års	, priser
löpande
pnser	1982	1983	1984
		prel.	prognos
13 833	-10,2	-0,9	-3,2
4525	- 5,0	-0,9	-6,7
9308	-12,4	-0,9	-1,5
5445	5,2	7,4	-0,3
4858	7,7	-7,9	-5,6
24136	- 3,8	-0,7	-3,0
20068	- 5,2	0,7	-4,6
4068	4,1	-7,4	5,6

' Här ingår kommunala företag, församlingar m. m. Kommunal industri och bostäder ingår däremot inte.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Primärkommunernas och landstingens investeringar för 1983 har mot bakgmnd av erfarenheterna från tidigare enkäter justerats ned på maskinsidan. Maskininvesteringama beräknas därmed ha minskat med ca 4 % under 1983. Inkl. de kommunägda företagens maskininköp beräknas nedgången till drygt 7 %. Byggnadsinvesteringarna inom primärkommuner och landsting beräknas ha stigit med ca 1 1/2 %. Även pä byggsidan verkar emellertid de kommunägda företagen neddragande pä utvecklingen 1982-

1983   och inkl. dessa beräknas de kommunala bygginvesteringarna ha ökat
med drygt 1/2 % och de totala kommuninvesteringarna ha minskat med
0,7 %.

I tabell 7:8 redovisas kommunernas investeringsplaner för 1984 omräknade till procentull volymförändring med planerade och faktiska volymförändringar under några tidigare är. De av kommunerna angivna planerna omräknas till investeringsbelopp i fast prisnivå. Prisutvecklingen 1983—

1984    har därvid kalkylerats till ca 6,5 %. Av tabellen framgår att mer
betydande skillnader mellan planerad och faktisk volymförändring främst
föreligger för åren 1978—1980 då förhållandevis stora överskattningar
gjordes i oktoberplanema. Det kan samtidigt noteras att planerna för dessa
tre år var klart expansiva. Under hela den redovisade perioden är det
endast 1977 som någon större planerad volymökning faktiskt realiserats.
För 1983 underskattades utvecklingen med ca 4 procentenheter; i stället
för en planerad volymminskning om 3 % anger föreliggande uppgifter en
ökning med 1 %. Det bedöms sannolikt att utvecklingen underskattas även
1984, om än i mindre utsträckning. Den planerade volymnedgängen har
sålunda justerats upp med en procentenhet och investeringarna som omfat
tas av enkäten bedöms därmed minska med 3 % 1984.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 133

Tabell 7:8 Planerade' och faktiska förändringar i primärkommunernas och landstingskommunemas totala investeringar 1974—1984

Årlig procentuell förändring, 1980 års priser

1974    1975     1976    1977    1978    1979    1980    1981     1982    1983     1984

Planerat i oktober

föregående år -9       -1       -2       10 7        11       11 0-6-3-4

Faktiskt inträffad

förändring -8       -2       -2       10        - 5     -  1        6       -1       -6        (I)     (-3)

Differens 1-10 0        -12     -12     -5       -1 O        (4)       (1)

' Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosårets enkätvärde och enkätårets utfall. Planerad volymförändring 1983-1984 är beräknad utifrån en bedömning av 1983. Uppgifter inom parentes är preliminära eller prognoser.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Till det med ledning av enkäten bedömda värdet för de kommunala investeringarna 1984 har lagts beräknade effekter av de sysselsättningsskapande åtgärder som regeringen presenterade i oktober 1983. Det har inte ansetts troligt att kommunerna hunnit beakta dessa i sina enkätsvar. Åtgärderna gäller bl.a. ökat staUigt stöd till allmänna samlingslokaler, till anskaffande av lokaler för trossamfund och till byggande av s. k. statskommunala vägar. De beräknas dämpa den väntade volymminskningen för de kommunala investeringarna 1983-1984 med knappt en procentenhet. Efter beaktande av stimulansåtgärdernas effekter väntas primärkommunernas investeringar minska med drygt 3 % och landstingskommunernas investeringar bli totalt sett ungefär oförändrade 1984 jämfört med 1983.

De kommunala företagens investeringar väntas mot bakgmnd av de enkätuppgifter som insamlats i oktober för kommunal fastighetsförvaltning, renhållning och kommunala elverk utvecklas svagt. Sammantaget bedöms investeringarna inom kommunala företag och övriga kommunala verksamheter (dvs. församlingar m.m.) minska med mer än 5 % 1983-1984, varvid byggnadsinvesteringarna väntas minska med mer än 10 % medan maskininvesteringarna förutses återhämtas och öka med minst 15 % efter en kraftig tillbakagång 1982-1983. För den förutsedda ökningen på maskinsidan svarar de kommunala elverken.

De totala kommunala investeringarna exkl. bostäder och industri väntas därmed minska med 3 % 1983-1984, varvid det kommunala byggandet fömtses minska med närmare 5 % och de kommunala maskininköpen öka med närmare 6 %.

7.3 Lagerinvesteringarna

Den lageravvecklingsfas för den svenska ekonomin som inleddes i början av 1981 fortgick i stark takt ännu under 1983. Lagemeddragningen, som under 1981 kom att uppgå till knappt 5 1/2 miljarder kr. i 1980 års

Prop. 1983/84:100 134

priser ökade under 1982 till drygt 5 1/2 miljarder kr. för att under 1983 intensifieras så att den då uppgick till nära 6 1/2 miljarder kr. De samlade lagerstockarna har således de tre senaste åren sänkts med 17 1/2 miljarder kr. De är betydligt mer än den ökning av lagren om ca 10 miljarder kr. som kom att ske under uppbyggnadsfasen 1978-1980.

Inom resp. är kan man inte alltid återfinna den jämnhet i förloppet som ser ut att ha präglat lagemtvecklingen mellan respektive helår. Under 1982 t. ex. bromsades lageravvecklingen kraftigt upp mot slutet av året för att under första halvåret 1983 ånyo accelerera. Lageravvecklingen första halvåret 1983 kom att säsongrensat sett uppgå till något mer än 5 1/2 miljarder kr. Tredje kvartalet 1983 kom en ny uppbromsning; totalt kom lagren att bli i stort sett oförändrade. Av allt att döma har dock lageravtappningen fortsatt under Qärde kvartalet så att nedgången i lagerstockarna under andra halvåret 1983 preliminärt beräknas ha varit pä knappt en miljard kr.

Tabell 7:9 Lagervolymförändringar totalt och efter näringsgrenar 1980—1984

Milj. kr., 1980 års priser

	1980	1981	1982	1983 prel.	1984 prognos
Jord- och skogsbmk	-156	92	284	110	- 50
Industri	3 576	-2285	-5023	-6005	1760
El-, gas- och vattenverk	47	-   142	-   304	-  365	- 50
Partihandel	2409	-2202	-   738	-  440	635
Detaljhandel (inkl. trans-
portmedelshandel)	29	-  775	1	300	-240
Summa	5905	-5312	-5780	-6400	2055

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

I än högre utsträckning än under 1982 var det inom industrin (exkl. varv) som lagervariationerna kom att ske under 1983. Kulmen i industrins lageravveckling ser ut att ha nätts under första halvåret 1983 då minskningarna av alla tre lagertyperna var mycket betydande. Både vad gäller insatsvaror och varor i arbete kom under andra halvåret en uppgång till stånd som väntas fortsätta under 1984 och dä successivt öka i omfattning. För färdigvarorna däremot tyder de preliminära beräkningarna på en något starkare lagerminskning andra halvåret 1983. Ännu under första halvåret 1984 förutses denna avtappning fortgå för att under andra halvåret vända till en begränsad uppgång. Sammantaget skulle industrins lager, exkl. varven öka med 1,9 miljarder kr. 1984 efter att ha minskat med 3,9 miljarder kr. under 1983. Prognoserna för 1984 är försiktigt hållna och innebär att lagerkvoten, dvs. lagerstockarna sedda i relation till produktionsnivån, fortsätter att falla särskilt vad gäller färdigvarorna samt i någon mån också för insatsvarorna. Vad gäller varor i arbete fömtses lagerkvoten bli i stort sett oförändrad under de bägge halvåren.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 135

Varvens lagerförändringar består nära nog helt av varor i arbete. Dessa minskade 1983 med hela 1,7 miljarder kr. Någon större förändring beräknas inte ske 1984.

Inom handeln hade lagren sammantaget minskat endast svagt 1983 efter 1982 års kraftiga uttömningar. Liksom dä var det främst inom partihandeln som lagerstockarna minskade 1983. För detaljhandeln däremot steg lagren ofrivilligt under tredje kvartalet efter en måttlig minskning under första halvåret 1983. Under Qärde kvartalet torde handeln åter kunnat minska sina lager. Prognoserna för 1984 innebär att en fortsatt anpassning nedåt av dessa lager kommer att ske, medan partihandelslagren kan väntas öka något.

Inom el, gas- och vattenverk drogs lagren kraftigt ned 1983 till följd av fortsatta nedskärningar av oljelagren. Även för 1984 väntas en minskning.

Inom jord- och skogsbruk steg lagren av såväl brödsäd som mndvirke under 1983. Under 1984 fömtses inga störte förändringar.

Sammantaget för alla näringsgrenar beräknas därmed lagren öka med ca 2,1 miljarder kr. 1984 efter 1983 års kraftiga minskning om ca 6,4 miljarder kr. Lagerinvesteringamas utveckling 1983-1984 skulle därmed ge ett positivt bidrag till efterfrågeutvecklingen motsvarande 1,6 % av BNP.

Prop. 1983/84:100

136

Diagram 7:4 Totala industrins lagervolymförändring 1972—1984'

Milj. kr., 1980 års priser. Säsongrensade halvårsdata

	Insatsvaror exkl varv
1000	/■»....___
0			y	N	/     A			/~~-y	,	>A	-'"
	A./	[\	/		/		■V		\	/   \	k /
1000						\/					\'
2000

2000

1000

O

-1000

-2000

4000

3000

2000

1000

O

-1000

-2000

-3000

Varor i arb		ete ex Ä	<l varv	K			f\	/'
V	r				H	r"	V	/

Färdigvaror exkl varv

—   '1

7000	■  Totalt exkl		varv	A
6000	A
5000 4000	yl			/	\
	/
3000	/				\
2000			/
			/
1000 0	\		/
	/					\
1000 2000	■\	r
						\
3000	■					\
4000
5000	■

L

_L

I

I

±

1972    1973    1974    1975    1976    1977    1978    1979    1980     1981     1982    1983    1984 ' Exkl. varvens lagervolymförändringar. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 137

8   Näringslivets lönsamhet, kostnader och priser

I avsnitt 8.1 redovisas kalkyler och prognoser över driftsöverskotten' inom störte delen av näringslivet. Orsaken till att prognoser fortfarande saknas för vissa delar av näringslivet är främst svårigheterna att få fram tillräckligt underlag för dessa. Driftsöverskotten inom samtliga sektorer för vilka prognoser görs framgår av tabell 8:1. Källa för det historiska materialet i detta avsnitt är nationalräkenskaperna. I dagens läge föreligger preliminära kalkyler över näringslivets driftsöverskott 1982. Sedan den reviderade nationalbudgeten presenterades i april 1983 har statistiska centralbyrån genomfört vissa revideringar av driftsöverskotten för tidsperioden 1970-1981. Dessa är emellertid, med undantag för omräkningen av byggsektorns driftsöverskott, av mindre betydelse. Byggsektorns bmtto-produktionsvärde innefattar numera även byggproduktion som utförs av andra än de privata och offentliga byggföretagen dvs. främst sådan byggproduktion som i huvudsak har karaktären av "självbyggeri". Till detta bruttoproduktionsvärde har även lagts den s. k. investeringsstatistiska diskrepansen, inom näringslivet (se kapitel 7). Detta innebär att den i nationalräkenskaperna redovisade nivån hos driftsöverskottet inom byggsektorn totalt sett ökar kraftigt och får en delvis annorlunda utveckling än tidigare. I avsnitt 8.1 redovisas emellertid även lönsamhetsutvecklingen för de egentliga byggföretagen.

Tillverkningsindustrins vinstutveckling totalt sett analyseras mer utförligt i avsnitt 8.2. Där har kalkylerna utvidgats till att omfatta även finansiella intäkter och kostnader. Det historiska materialet har här hämtats från finansstatistiken för företag. Vid en jämförelse mellan nationalräkenskaperna, som används i avsnitt 8.1, och finansstatistiken framgår vissa smärre nivåskillnader mellan materialen för vissa variabler samt vissa små skillnader i branschklassificeringen. Viktigare är att insatsvaruförbruk-ningen (i princip) värderas till återanskaffningspris i nationalräkenskapsmaterialet medan den i finansstatistiken (i enlighet med redovisningspraxis) värderas till anskaffningspris.

' Driftsöverskott är ett nationalräkenskapsbegrepp som i företagsekonomi närmast motsvaras av rörelseresultat exkl. lagerprisvinster och efter kalkylmässiga avskrivningar. Här använda lönsamhetsbegrepp diskuteras mer ingående i konjunkturinstitutets rapport 1979:3.  Uppgifterna för 1982 kommer att revideras hösten 1984.

Prop. 1983/84:100

138

Tabell 8:1 Driftsöverskott i vissa delar av näringslivet 1980—1984 samt hela näringslivet 1980-1982

Milj. kr., löpande priser

	Förädlings-	Driftsöverskott
	värde 1987
	ValUC   1 70x,	1980	1981	1982     1983 prel.     prel.	1984 prognos
Jordbruk, skogsbruk
och fiske	20429	8434	9502	10630 11515	13 580
Industri exkl. varv	125945	13 129	10798	14937 26070	33 471
därav: råvaror'	8974	733	-327	-327    1651	3400
bearbetade
varor	102 893	9118	8021	11489 19944	25093
övrig industri'	14078	3 278	3 104	3 775   4475	4 978
Byggnadsindustri	45441	9895	11593	13057 12516	13924
därav: byggnads-
företag''	40480	5 668	6903	8096   7 380	8.505
Tjänster'	87517	12470	13 279	14684 14670	17072
Summa	279332	43 928	45 172	53 308 64 771	78047
Övriga sektorer*	134182	35454	37355	48374
Totalt	413514	79382	82 527	101682

' Gruvor och mineralbrott, sågverk, massaindustri samt ickejärnmetallverk. " Tillverkningsindustri exkl. råvarubranscherna och övrig industri. ■' Livsmedelsindustri och petroleumraffinaderier m. m. '' Inkl. egenregibyggnadet inom offentliga sektorn.

' Exkl. varuhandel, bostadsförvaltning samt bank- och försäkrings verksamhet. Däremot inkluderas offentliga affärsverk.

 Här ingår varv, el-, gas, värme- och vattenverk, varuhandel, bostadsförvaltning, bank- och försäkringsverksamhet samt restpost.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

När det gäller finansstatistiken för företag finns nu tillgängligt det definitiva utfallet för hela bolagssektorn 1981 och dessutom för 1982 uppgifter avseende identiska' industriföretag med mer än 50 anställda.

8.1 Näringslivets driftsöverskott, produktionskostnader och priser

Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet inom näringslivet steg påtagligt 1981-1982 (se diagram 8:1) Det var framför allt industrins lönsamhet som steg, men en ökning ägde också mm inom näringslivssektorerna jordbmk, skogsbmk och fiske samt byggnadsindustri. Inom tjänstesektorn blev driftsöverskottsandelen däremot i stort sett oförändrad. Vinstökningen inom industrin är främst hänförlig till sektorn bearbetade varor och detta trots att lönsamheten inom verkstadsindustrin sjönk. Lönsamhe-

' Med identiska avses här företag för vilka uppgifter finns tillgängliga för såväl 1981 som 1982 och där väsentlig omorganisation eller annan förändring inte begränsar jämförbarheten mellan åren. ■ Exkl. varuhandel, bostadsförvallning samt bank- och försäkringsverksamhet.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 139

ten ökade också inom livsmedelsindustrin samtidigt som underskotten inom petroleumraffinaderier m. m. reducerades. När det gäller råvarubranscherna inom industrin kan för dessa som helhet noteras ett mindre underskott av ungefär samma storlek som året innan. Detta till följd av att en förbättrad lönsamhet inom gruvindustrin och ickejärnmetallverken motverkades fullt ut av att driftsöverskottsandelen sjönk inom sågverken och massaindustrin.

PreUminära kalkyler för 1983 anger en fortsatt ökning av driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet inom näringslivet. Bilden är dock splittrad och de sektorer som beräkningarna omfattar kan i vinsthänseende gmppe-ras - något schablonmässigt - i tre delar. Den första gruppen utgörs av industrin exkl. varv, där såväl råvarubranscherna som de branscher som producerar bearbetade varor har fått en kraftig förbättring av lönsamheten (se diagram 8:1 och 8:2). Detta förefaller att till sin huvuddel utgöra en följd av de svenska devalveringarna särskilt den som genomfördes 8 oktober 1982. Den största ökningen av lönsamheten 1983 inträffade inom råvarubranscherna. Devalveringen har här medfört betydande höjningar av de svenska företagens försäljningspriser i svenska kronor samtidigt som den internafionella råvarukonjunkturen förbättrats. Bland råvarorna är det i huvudsak endast för trävaror som de svenska företagen sänkt priset relativt de utländska konkurrenterna. Totalt sett synes rävaruproducenterna ha höjt försäljningspriserna med 15 % (se tabell 8:2) och ökat produktionen med 11 %. Den starka produktionsökningen med därav följande produktivitetsstegring medförde att lönekostnaden per producerad enhet sjönk med 4 % trots att timlönen ökade med 9 1/2 %. Totalt sett steg den rörliga kostnaden per producerad enhet inom råvarubranscherna med 10 %, vilket innebar en marginalförbättring om drygt 4 1/2 % jämfört med 1 % 1982. Trots den kraftiga vinstökningen översteg emellertid driftsöverskottsandelen 1983 endast knappt nivån de medelgoda åren 1976 och 1980. Detta beror främst på den svaga lönsamheten inom massaindustrin, där man ännu 1983 erhöll ett inte obetydligt driftsunderskott.

Prop. 1983/84:100

140

Diagram 8:1 Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet i vissa delar av näringslivet 1972-1984

Procent

Industri exkl. varv

SNR 2000 + 3000 exkl. 3843

20

15

10

	Därav:		råvaror
	urSNR 2000-3000
40	A
20	y		\			z_
	-■	.-'	\	•>_____ x1		y	'(
0 20					/	,    v
	—			h	\	N__ t
40				U

	Jordbruk, skogsbruk och fiske
	SNR 1000
60 50 40	«■		p	M	r]
30
20 10		•
	'	,/•	\ \
			r~'		f

		Bygg	nadsindustri'
	.. ur SNR 5000
	/\
?n	A-\                                                      -            A-
			/\     '-
		r \	/				k A'
		\	/v      /				\/
		/\	\                /V  /				T
		/   \	1              j		>•		1
		'      >					t
15	/		"ni				j
			\			/
						/
					\	/
					,'    \	/
10			\
			1		/	v.'
			\		/
			'
				\
5				\    1

			Tjänster
20	/	A	ur SNR 6000-9000
		/  \	1                   /
15	>	>	>			T	N
			V >          /
			. /		/	1 1
			?s		r'\	i f
10				r		v   /
			\		1
			x
5				\\ ,

L

I   I   I

72        74        76        78        80        82        84 72        74        76        78        80

' Häri ingår de privata och offentliga byggnadsföretagen samt egenregibyggandet inom den offentliga sektom. Däremot ingår ej "självbyggeri" o. dyl.

Anm. De streckade kurvorna avser tillverkningsindustrin exkl. varv. Dä deldiagrammen ej ritats med enhetlig skall får kurvan olika utseende i de olika deldiagrammen. Beträffande sektoravgränsningama se noterna till tabell 8: 1. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

82

84

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

141

Tabell 8:2 Rörliga produktionskostnader per producerad enhet, produktpriser och marginaler i vissa delar av näringslivet 1977-1984

Årlig procentuell förändring

1977

1978

1979

1980       1981

1982 prel.

1983 prel.

1984 prognos

Jordbruk,skogsbruk och fiske

Förbrukning Lönekostnad'

Lönekostnad per timme

Produktivitet Summa rörlig kostnad Produktpris Marginal

Industri exkl. varv

Förbrukning Lönekostnad'

Lönekostnad per timme

Produktivitet Summa rörlig kostnad Produktpris Marginal

Därav: råvaror

Förbrukning Lönekostnad'

Lönekostnad per timme

Produktivitet Summa rörlig kostnad Produktpris Marginal

Därav: bearbetade varor

Förbrukning Lönekostnad'

Lönekostnad per timme

Produktivitet Summa rörlig kostnad Produktpris Marginal

Byggnadsindustri

Förbrukning Lönekostnad'

Lönekostnad per timme

Produktivitet Summa rörlig kostnad Produktpris Marginal

Tjänster

Förbrukning Lönekostnad'

Lönekostnad per timme

Produktivitet Summa rörlig kostnacP Produktpris Marginal

15,9	7,3	11,2	11,3	12,0	9,5	8,6	6,7
10,8	-3,3	-1,2	1,4	8,5	0,0	7,3	1,0
13,0	4,4	1,7	7,9	10,8	6,0	11,6	7,0
2,0	7,9	2,9	6,4	2,1	5,9	3,9	5,9
13,1	3,4	6,8	7,9	10,5	6,9	8,2	5,2
6,5	1,5	3,9	11,9	10,8	7,3	8,5	7,9
5,8	-1,8	-2,7	3,7	0,3	0,4	0,3	2,6
9,7	9,3	12,1	14,9	10,5	12,8	10,6	5,7
10,4	5,5	0,2	10,4	10,9	6,2	2,6	1,8
9,8	10,9	7,9	11,4	10,5	7,0	9,2	5,7
0,5	5,2	7,7	0,9	-0,3	0,7	6,4	3,9
9,9	7,9	8,3	13,1	10,7	10,8	8,5	4,7
7,9	7,9	10,6	13,4	9.8	12,0	10,9	5,8
1,8	0,0	2,1	0,3	-0,8	1,1	2,2	1,1
16,3	-0,5	10,1	18,1	8,0	7,4	13,2	9,8
10,0	-0,6	0,9	12,3	12,5	3,8	-3,8	1,7
11,2	10,4	4,8	13,0	10,9	4,7	9,5	5,8
1,1	11,1	3,8	0,6	-1,5	0,9	13,8	4,0
14,7	-0,5	7,9	16,7	9,0	5,4	10,1	8,3
1,8	0,2	16,7	19,4	6,2	6,3	15,2	11,3
11,2	0,7	8,2	2,3	-2,6	0,9	4,6	2,8
7,8	11,6	12,7	11,9	8,7	12,2	11,1	5,5
11,4	6,1	-0,4	10,8	10,0	6,7	2,7	1,1
9,9	10,9	8,3	11,3	10,3	7,1	9,1	5,7
1,3	4,6	8,7	0,5	0,3	0,4	6,3	4,5
9,1	9,2	7,8	10,8	9,2	10,4	8.3	4,1
8,3	9,0	10,1	11,0	8,7	11,9	10,9	5,2
0,7	-0,2	2,1	0,2	-0,5	1,4	2,4	1,1
9,4	8,3	9,4	16,1	7.7	9,9	10,0	5,0
6,6	7,7	5,5	13,2	11,4	2,4	6,7	5,2
13,1	10,5	10,8	10,5	8,1	4,1	8,9	5,7
6,2	2,6	5,0	-2,4	-3,0	1,6	2,1	0,5
8,2	8,0	7,7	14,9	9,3	6,7	8,7	5,1
8,0	6,7	8,9	13,4	10,9	7,5	7,0	6,0
0,2	-1,2	1,1	-1,3	1,5	0,7	-1,6	1,0
12,5	11,1	10,0	9,1	14,5	10,5	10,2	6,4
11,3	8,1	6,2	8,3	7,1	6,0	9,7	6,0
15,1	12,0	8,4	12,4	8,4	6,8	9,1	5,7
3,4	3,6	2,1	3,8	1,3	0,8	-0,6	-0,3
11,7	9,3	8,0	8,4	10,7	8,3	10,3	6,9
10,6	10,7	9,2	10,1	10,2	8,6	10,0	8,0
1,0	1,3	1,1	1,6	-0,5	0,3	-0,3	1,0

' Lönekostnad per timme avser löner inkl. kollekliva avgifter och icke varuanknutna indirekta skatter per arbetad timme. Produktivitet avser bruttoproduktion i fasta priser per arbetad timme.  Med avdrag för subventioner.

Anm. Beträffande sektorsavgränsningarna se noterna till tabell 8:1.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:100

142

Även inom aggregatet bearbetade varor inträffade en betydande vinstökning 1982-1983. Till skillnad från råvaruföretagen har företagen som producerar bearbetade varor använt en betydande del av devalveringsutrymmet till en fortsatt sänkning av priserna relativt de utländska konkurrenterna. De svenska relativpriserna för bearbetade varor beräknas sålunda ha sjunkit med 4 1/2 % 1982-1983. Till följd av framför allt de därav erhållna marknadsandelsvinsterna, kunde företagen öka sin produktionsvolym med 4 1/2 %. Arbetsproduktiviteten steg med 6 1/2 %, vilket dämpade ökningen av lönekostnaderna per producerad enhet till 2 1/2 %. Devalveringens fördyrande inverkan på importerade insatsvaror medverkade emellertid i hög grad till att förbrukningskostnaden per producerad enhet ökade med 11 %, varför den rörliga kostnaden per producerad enhet totalt sett steg med 8 1/2 %. Dä produktpriset samtidigt höjdes med 11 %, erhölls en marginalökning om 2 1/2 % för bearbetade varor 1982-1983. Därmed synes driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet 1983 ha överstigit den jämförelsevis höga nivån 1975.

Tabell 8:3 Driftsöverskott inom industrin 1980-1984

Milj. kr., löpande priser

	Föräd-	Driftsöverskott
	lings-
	värde	1980	1981	1982	1983	1984
	1982			prel.	prel.	prognos
Gruvor- och mineralbrott	2549	297	-     11	559	777	1 102
Järnmalmsgruvor	1011	-   186	-   325	174	227	223
Övriga gruvor och
mineralbrott	1538	483	314	385	550	879
Tillverkningsindustri
exkl. varv	123 396	12832	10809	14 378	25 293	32 369
Sågverk	2829	1039	236	-  255	722	1039
Massaindustri	2073	-  422	-  407	-   526	-308	591
Pappersindustri	5912	-   117	-   233	652	2044	3 738
Petroleumraffinaderier	548	-    35	-   392	-   193	211	591
Järn- och stålverk	6068	-1254	-1969	-1049	-661	380
Ickejärnmetallverk	1523	-   181	-   145	-   105	460	668
Verkstadsindustri
exkl. varv	53 634	5 105	5 928	5 541	9561	11390
Livsmedelsindustri	13 530	3313	3496	3968	4 264	4 387
Övrig  tillverksindustri
exkl. varv	37 279	5 384	4295	6345	9000	9585
Totalt exkl. varv	125945	13129	10 798	14937	26070	33471

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

143

Diagram 8:2 Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet i skogsbruket och vissa industribranscher 1972-1984

Procent

60 50

40 30 20 10

Skogsbruk
SNR 1	200	tv	A	r~	/
\a
	s		_-.	x
	s	\__ '

20 0	'-	Järn- och stålverk SNR 3710			•""■*	.—— —" -----	,— 7"
-20 -40	V	1---------	1---------			/	y
-60 -80 100	—			i
				/

20

10

/		Verkstadsindustri exkl SNR 3800 exkl. \ \\				varv 3843 / / 1 1/
X	J	i\ \\ i\ i\		rrJ		1
		\ X \	N	1	S'

40

20

-20

-W

	/	Massa- och pappersindustri w                       SNR 3421+3422
1	/	\	•x____ '	• """"*	["/	r
				r	y
			\l
			y

25		Övrig	tillver	<ningsindustri'
		A	k				/
		/ X	\				/
20
		/	x\				1	I
		1	\\               /\			k/	1	1 I
		1 f	\ V >		/	v		1
				'   •
15	/
			\
			\ \ \ \ \		,''\		1
10
					1
			X		1
			1
			\	1 /
5				\      /

L

72

........................................

74        76        78        80        82        84

I     I      I     I     I      I     I      I     I     I     I     I     1     I
72        74        76        78        80        82 84

' Exkl. varv, ickejärnmetallverk och petroleumraffinaderier m. m.

Anm. De streckade kurvorna avser tillverkningsindustrin exkl. varv. Dä deldiagrammen ej ritats med enhetlig skall får kurvan olika utseende i de olika deldiagram-

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:100 144

Betydande vinstökningar inträffade 1982-1983 inom samtliga här redovisade delbranscher inom aggregatet bearbetade varor (se tabell 8:3 och diagram 8:2). Både pappersindustrin och järn- och stålverken fortsatte att förbättra sin lönsamhet kraftigt. Därmed erhöll pappersindustrin ett betydande diiftsöverskott, medan järn- och stålverken synes ha fått vidkännas ett negativt driftsnetto även 1983. Lönsamheten inom verkstadsindustrin exkl. varv förbättrades påtagligt 1982-1983. Produktionsvolymen ökade med 4 1/2 % främst till följd av marknadsandelsvinster på exportmarknaderna. Därmed uppnådde verkstadsföretagen en så gynnsam produktivitetsutveckling att ökningen av lönekostnaderna per producerad enhet begränsades till 3 1/2 % och de röriiga kostnadernas tillväxt per enhet inskränkte sig totalt sett till 9 1/2 % (se tabell 8:4). Detta trots att förbrukningskostnaderna per producerad enhet steg kraftigt 1982-1983 framför allt till följd av devalveringen i oktober 1982 - ungefär en Qärdedel av insatsvarorna utgörs nämligen av importerade verkstadsprodukter, vilkas prisökning synes ha uppgått till ca 16 % 1982-1983.

I en andra gmpp ingår typiska hemmarknadssektorer såsom byggnadsindustri och större delen av tjänstesektorn. Kännetecknande för dessa delar av näringslivet är bl.a. att de avsätter det mesta av sin produktion inom landet samt att direkteffekterna av en devalvering inte är så kraftiga vare sig pä kostnads- eller intäktssidan. Lönsamheten inom dessa sektorer har enligt preliminära kalkyler sjunkit 1982-1983. Detta synes främst vara en följd av den svaga inhemska efterfrågeutvecklingen, vilken inneburit att företagen inte har kunnat kompensera sig fullt ut för den jämförelsevis höga ökningen av arbetskraftskostnaderna genom att höja sina försäljningspriser.

En tredje gmpp utgörs av aggregatet jordbruk, skogsbmk och fiske, där driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet totalt sett blev i stort sett oförändrad. Vinstutvecklingen var dock olika inom de båda delbranscherna, med en något sänkt lönsamhet inom delbranschen jordbruk och fiske och en ökad lönsamhet inom skogsbruket. Båda delbranscherna avsätter visserligen den helt övervägande delen av sin produktion på hemmamarknaden, men skogsbmket har ändock till skillnad från jordbruket en närmare koppling till exportmarknaderna genom att man levererar sina produkter till den starkt exportinriktade skogsindustrin.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget

145

Tabell 8:4 Rörliga produktionskostnader per producerad enhet, produktpriser och marginaler : och vissa industribranscher 1977—1984

Årlig procentuell förändring

skogsbruket

	1977	1978	1979	1980	1981	1982 prel.	1983 prel.	1984 prognos
Skogsbruk
Förbrukning	17,2	13,2	12,1	10,6	9,1	10,2	10,5	7,0
Lönekostnad'	18,0	- 0,8	-2,3	2,0	7,2	1,8	2,4	1,6
Lönekostnad per timme	13,5	4,0	1,0	5,5	4,7	1,1	8,5	5,7
Produktivitet	- 3,8	4,8	3,3	3,5	-2,4	-0,7	5,9	4,0
Summa rörlig kostnad	17,8	3,0	2,2	4,8	7,9	4,8	5,4	3,7
Produktpris	4,2	- 6,8	2,2	17,4	10,1	2,1	8,0	12,5
Marginal	-11,5	- 9,5	0,0	12,0	2,0	-2,6	2,5	8,5
Sågverk
Förbrukning	17,6	- 2,6	4,6	16,8	7,9	2,7	9,8	10,5
Lönekostnad'	7,2	6,5	-1,7	13,8	15,1	-5,2	4,9	2,9
Lönekostnad per timme	11,7	13,4	0,0	16,0	12,4	2,9	11,4	5,7
Produktivitet	4,3	6,5	1,7	1,9	-2,3	8,5	6,2	2,7
Summa rörlig kostnad	15,1	- 0,5	3,1	16,1	9,5	0,8	8,7	8,9
Produktpris	11,5	1,5	11,3	20,1	2,6	-3,3	17,0	10,0
Marginal	- 3,1	2,0	8,0	3,4	-6,3	-4,1	7,6	1,0
Massa- och pappersindustri
Förbrukning	11,0	- 3,2	11,5	20,1	14,6	7,6	6,3	5,9
Lönekostnad'	12,1	- 2,9	-2,3	12,5	7,7	10,4	-4,0	-0,1
Lönekostnad per timme	10,6	12,3	6,4	12,1	10,6	6,6	10,2	5,7
Produktivitet	-  1,4	15,7	8,9	-0,4	2,7	-3,5	14,7	5,9
Summa rörlig kostnad	11,3	- 3,1	8,2	18,4	13,2	8,2	4,2	4,8
Produktpris	- 0,9	0,3	15,0	17,2	13,1	12,5	9,2	11,0
Marginal	-11,0	3,5	6,3	-1,0	-0,1	4,0	4,8	5,9
Järn- och stålverk
Förbrukning	- 2,4	12,8	16,5	10,4	2,9	13,4	6,5	2,0
Lönekostnad'	16,4	-10,7	-9,2	13,4	13,0	2,3	0,1	-0,8
Lönekostnad per timme	7,5	4,1	7,9	10,8	10,9	7,0	9,7	5,7
Produktivitet	- 7,7	16,6	18,9	-2,3	-1,8	4,6	9,6	6,6
Summa rörlig kostnad	4,1	3,7	7,9	11,2	5,8	10,0	4,7	1,2
Produktpris	4,7	10,0	16,1	13,5	2,3	16,6	7,5	6,0
Marginal	0,6	6,1	7,6	2,1	-3,3	6,0	2,7	4,7
Verkstadsindustri exkl. varv
Förbrukning	8,6	14,0	10,5	9,3	7,7	14,1	12,8	6,0
Lönekostnad'	12,2	8,5	-2,4	7,8	9,3	7,7	3,4	0,1
Lönekostnad per timme	9,5	10,4	8,3	11,3	10,6	7,8	9,1	5,7
Produktivitet	- 2,4	1,8	11,0	3,2	1,2	0,1	5,6	5,6
Summa rörlig kostnad	10,1	11,5	5,2	8,6	8,3	11,9	9,4	4,0
Produktpris	8,4	10,1	7,9	8,3	8,8	11,3	11,9	4,5
Marginal	-  1,5	-  1,3	2,6	-0,3	0,5	-0,5	2,3	0,5
Övrig tillverkningsindustri"
Förbrukning	11,0	9,2	10,9	12,1	11,8	13,2	9,8	6,6
Lönekostnad'	9,8	8,5	4,5	12,7	8,9	4,8	4,5	3,8
Lönekostnad per timme	10,4	12,8	8,4	11,4	10,2	6,6	9,2	5,7
Produktivitet	0,7	2,3	4,9	-1,5	0,5	1,0	4,5	1,8
Summa rörlig kostnad	10,6	8,7	8,9	12,3	11,1	10,8	8,3	5,8
Produktpris	10,5	8,7	9,5	11,8	10,0	12,3	9,6	5,7
Marginal	- 0,1	0,0	0,6	0,6	-1,0	1,4	1,2	-0,1

' Lönekostnad per timme avser löner inkl. kollektiva avgifter och icke varuanknutna indirekta skatter per

arbetad timme. Produktivitet avser bruttoproduktion i fasta priser per arbetad timme.

 Med avdrag för subventioner.

' SNR 3421 och 3422 dvs. exkl. pappersvaruindustri.

■* Exkl. varv, ickejärnmetallverk och petroleumraffmaderier m. m.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

10   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr. 100. Bilaga 1.1

Prop. 1983/84:100 146

Lönsamheten inom näringslivet beräknas fortsätta att stiga 1983-1984. Vinstökningar förutses därvid inom samtliga de sektorer som kalkylerna omfattar. Till detta bidrar i hög grad den jämförelsevis måttliga timlöneökning om knappt 6 % som förutsätts i kalkylerna för samtliga delbranscher. Starkast lönsamhetstillväxt förutses inom industrin exkl. varv, även om tillväxttakten där väntas halveras jämfört med utvecklingen 1982-1983. Liksom 1983 beräknas lönsamheten öka mest i råvarubranscherna. Det är framför allt massaindustrin som fömtses fortsätta att öka sin driftsöverskottsandel kraftigt. Därmed bedöms massaindustrin uppnå ett inte obetydligt driftsöverskott 1984, vilket inte har inträffat sedan 1976. Även sågverken väntas öka sin lönsamhet ytterligare.

När det gäller branscherna som producerar bearbetade varor beräknas driftsöverskottsandelen 1984 något överstiga den höga nivån 1974. Produktionsvolymen förutses stiga med drygt 4 1/2 % 1983-1984, bl.a. till följd av vissa ytterligare marknadsandelsvinster inom OECD-länderna. Arbetsproduktiviteten väntas därmed öka med 4 1/2 % vilket medför att lönekostnadsökningen per producerad enhet dämpas till 1 %. Då samtidigt prisupp-gängen för företagens insatsvaror väntas avta kraftigt innebär detta att ökningen av den rörliga kostnaden per producerad enhet kan beräknas till 4 %. Produktpriserna väntas stiga med drygt 5 %, varför marginalförändringen blir positiv även 1983-1984.

Lönsamheten väntas 1984 öka mest inom delbranscherna pappersindustri samt järn- och stålverk. Inom den sistnämnda delbranschen beräknas driftsnettot bli positivt för första gängen sedan 1970. Verkstadsindustrin exkl. varv förutses öka sin driftsöverskottsandel ytterligare. Detta beror främst pä att lönekostnaden per producerad enhet inte väntas öka nämnvärt 1983-1984. Produktprishöjningen har kalkylerats till 4 1/2 %. Därvid förutses verkstadsföretagen genomföra något större prishöjningar pä hemma- än på exportmarknaderna. Lönsamheten inom övriga delbranscher som producerar bearbetade varor väntas 1984 totalt sett ligga kvar pä ungefär samma nivä som året innan. Arbetsproduktiviteten förutses här öka betydligt mindre än inom ovan nämnda delbranscher.

8.2 Tillverkningsindustrins vinstutveckling

Driftsöverskott, produktionskostnader och priser

Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet inom tillverkningsindustrin exkl. varv steg 1981-1982 och var därmed tillbaka på samma nivå 1982 som 1980 (se tabell 8:5). Vinstuppgången betingas av att företagen höjde sina produktpriser med i genomsnitt 12 % 1981-1982 (se diagram 8:3). Till denna förhållandevis kraftiga prisökning bidrog i hög grad devalveringarna 1981 och 1982. Den fördyrande inverkan som devalveringarna hade pä företagens förbrukning av insatsvaror motverkades i det närmaste helt av en jämförelsevis måttlig timlöneökning, varför den rörliga kostnaden totalt sett per producerad enhet ökade endast obetydligt mer än året innan.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

147

Tabell 8:5 Förädlingsvärde i tillverkningsindustrin exkl. varv 1977—1984

Löpande priser

	1977	1978	1979	1980	1981	1982 prel.	1983 prel.	1984 prognos
lilj. kr.
Lönekostnad'	69540	73 349	78481	86533	92401	95875	103232	109389
Kapitalförslitning	9207	10397	11412	12880	14227	16186	18766	20512
Driftsöverskott exkl.
subventioner	3011	2779	9381	9864	7751	11335	21934	28736
därav: driftsöverskott inkl.
subventioner	3 866	4056	10874	12832	10809	14378	25293	32369
./. subventioner	855	1277	1493	2968	3058	3043	3 359	3633
Förädlingsvärde	81758	86525	99274	109277	114379	123396	143932	158637
Procent av förädlingsvärdet
Lönekostnad'	85,0	84,8	79,1	79,2	80,8	11J	71,8	69,0
Kapitalförslitning	11,3	12,0	11,5	11,8	12,4	13,1	13,0	12,9
Driftsöverskott exkl.
subventioner	3,7	3,2	9,4	9,0	6,8	9,2	15,2	18,1
därav: driftsöverskott inkl.
subventioner	4,7	4,7	10,9	11.7	9,5	11.7	17.5	20,4
./. subventioner	1,0	1,5	1,5	2,7	2,7	2,5	2,3	2,3
Förädlingsväde	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0	100,0

' Löner inkl. kollektiva avgifter och icke varuanknutna indirekta skatter.  Icke varuanknutna subventioner.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Preliminära kalkyler för 1983 anger en kraftig höjning av lönsamheten inom tillverkningsindustrin exkl. varv. Därmed beräknas driftsöverskottsandelen ha nått upp till 1975 års nivå. Denna utveckling följer av att produktpriserna steg med 11 %, medan samtidigt den rörliga kostnaden per producerad enhet ökade med endast 8 1/2 %. Kostnadsutvecklingen sjönk därmed påtagligt 1983 jämfört med året innan, vilket till stor del förklaras av en beräknad kraftig höjning av arbetsproduktiviteten 1982— 1983.

Prop. 1983/84:100

148

Diagram 8:3 Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per producerad enhet i tillverkningsindustrin exkl. varv 1964—1984

Årlig procentuell förändring

Förbruknin

-5

.J

I      I      I      I

I      I      I

_______ I      I      I      I

1964       1966       1968       1970       1972       1974       1976       1978       1980       1982       1984 ' Med avdrag för subventioner. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

149

Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet beräknas fortsätta att stiga 1983-1984. Takten i lönsamhetsökningen förutses dock sjunka till mindre än hälften jämfört med utvecklingen 1982-1983. Lönsamheten väntas därmed inte fullt nå upp till den höga nivå som förelåg 1974. Detta beror främst på att råvambranscherna inom tillverkningsindustrin nu inte alls kan räkna med sä höga nivåer pä sina driftsöverskottsandelar som detta år.

Finansiella intäkter och kostnader

Företagens finansiella intäkter och kostnader har sedan mitten av 1970-talet fått allt större betydelse för deras vinstsituation. De finansiella kostnaderna var 1981 drygt tre gånger större än 1975, vilket realt sett motsvarar i det närmaste en fördubbling av ränteutgifterna under denna tidsperiod. Samtidigt har emellertid de finansiella intäkterna ökat realt sett med drygt tre Qärdedelar, varigenom ränteintäkterna 1981 uppgick till i det närmaste samma nominella belopp som rörelseresultatet efter avskrivningar. I tabell 8:6 redovisas rörelseresultatet inom tillverkningsindustrin bl. a. med finansnettot inräknat. Inga uppgifter finns ännu tillgängliga när det gäller utfallen av företagens finansiella intäkter och kostnader 1983. Utförda kalkyler pekar emellertid pä en fortsatt ökning av ränteintäkterna såväl 1983 som 1984, medan ränteutgifterna i stort sett väntas ligga kvar på 1982 års nivå. Det sistnämnda främst emedan företagen fömtses använda en betydande del av resuhatförbättringen 1983 och den väntade vinstökningen 1984 till att amortera ned sina skulder. Dessutom väntas den genomsnittliga räntenivån bli lägre 1983 och 1984 än 1982.

Tabell 8:6 Förenklad resultaträkning samt marginaler för tillverkningsindustrin 1977—1984

Milj. kr., bokföringsmässiga värden

	1977	1978	1979	1980	1981	1982 prel.	1983        1984 prel.       prognos
1 Bruttointäkter av rörelsen	240062	260135	294703	331456	353 799	400572	465500	510200
2 Rörelseresultatföre
avskrivningar	12 709	12732	21924	24014	236/5	30895	45200	54100
3 Bruttomarginal (2/1)		4,9	7,4	7,2	6,7	1,1	9,7	10,6
4 Bruttomarginalförändring'	-1,6	-0,4	2,5	-0,2	-0,5	1,0	2,0	0,9
5 Bokföringsmässiga
avskrivningar	7405	7501	9101	10674	10640	11682	14400	16500
6 Resultat efter avskrivningar
(2-5)	5304	5231	12823	13340	12978	19213	30800	37600
7 Finansiellt netto	-2228	-2971	-2 730	-2795	-4 708	-2967	-700	1000
därav: intäkter	6632	7244	8231     1	0876     1	12324	15 505	17 300	19300
kostnader	8860	10215	10961	13671	17032	18472	18000	18300
8 Resultat efter finansnetto
(6-7)	3076	2260	10093	10545	8270     1624(		i    30100	38600
9 Nettomarginal (8/1)	1,3	0,9	3,4	3,2	2/	!         4,1	6,5	7,6
10 Nettomarginalförändring'	-1,5	-0,4	2,5	-0,2	-0,9          \,i		!         2,4	1,1

' Förändring mätt i procentenheter.

Anm. I tabellen saknas extraordinära poster, bokslutsdispositioner samt skatt jämfört med en fullständig resultaträkning.

Källor: SÖS företagen samtliga företag 1977-1981. Utvecklingen 1981 -1982 avser identiska industriföretag med mer än 50 anställda. 1983-1984 enligt konjunkturinstitutet.

Prop. 1983/84:100

150

Räntabilitet m.m.

Vid jämförelser över tiden är vinstuppgifter i milj. kr. inte något bra mått på lönsamheten i industrin eftersom de påverkas av bl. a. inflationen och förändringar av industrisektorns storlek. Ett vanligt sätt att öka jämförbarheten mellan olika år är att redovisa resultatet i förhållande till det insatta kapitalet. I tabell 8:7 framgår räntabiliteten pä totalt resp. eget kapital 1976-1982 enligt företagsstatistiken samt 1983 och 1984 enligt konjunkturinstitutets beräkningar. Det bör betonas att värdena i företagsstatistiken är bokföringsmässiga. Vid en historisk jämförelse för 1970-talet visar det sig dock att den bokföringsmässiga räntabiliteten pä eget kapital väl överensstämmer med en beräknad nominell räntabilitet'. Den reala räntabiliteten är framräknad som bokföringsmässig räntabilitet dividerad med förändringen under året i konsumentprisindex. Det bör noteras att räntabiliteten på eget kapital har beräknats utifrån resultatet efter finansnetto, vilket innebär att t. ex. vinstskatt inte belastar resultatmättet.

Tabell 8:7 Tillverkningsindustrins räntabilitet 1976-1984

Procent, bokföringsmässiga värden

	1976	1977	1978	1979	1980	1981	1982 prel.	1983 prel.	1984 prognos
Räntabilitet på eget kapital (RE)            10,9 därav: räntabilitet på totalt kapital (RT) 5,7 finansieringsfaktor (F)                  5,2		4,6 4,6 0,0	3,0 4,4 -1,4	12,1 6,8 5,3	12,0 7,3 4,7	8,6 7,0 1,6	14,8 8,7 6,1	22,9 10,7 12,2	24,8 11,7 13,1
Konsumentprisindex (uppgång dec-dec)	9,4	12,8	7,5	9,7	13,7	9,4	9,9	9,2	4,7
"Real" räntabilitet på eget kapital	1,4	-7,3	-4,2	2,2	-1,5	-0,7	4,5	12,5	19,2
Finansieringsfaktorns komponenter:
Genomsnittlig skuldränta (RS) (RT-RS) Skuldsättningsgrad (S/E)	3,9 1,8 2,91'	4,6 0,0 2,91	4,9 -0,5 2,77	4,8 2,0 2,72	5,6 1,7 2,79	6,4 0,6 2,78	6,4 2,3 2,64	5,6 5,1 2,40	5,5 6,2 2,12
Soliditet (Em	25,7'	25,6	26,5	26,9	26,4	26,5	27,5	29,4	32,0
RE = RT-I-FF = (RT- RS) x S/E

' Fr.o.m. 1977 inkluderas ett antal s.k. förvaltningsbolag. Detta påverkar skuldsättningsgrad och soliditet med -0,2 resp. -1-1,7 procentenheter. Övriga tal påverkas endast marginellt av förvaltningsbolagen.

Anm. Räntabiliteten är beräknad pä resultat efter finansiellt netto men före extraordinära poster, bokslutsdispositioner och skatt. Skuldsättningsgrad, S/E = Skulder-I- hälften av obeskattade reserver/eget kapital -I- hälften av obeskattade reserver.

Källor: SOS företagen för samtliga företag 1976-1981. Utvecklingen 1981 -1982 avser identiska industriföretag med mer än 50 anställda. 1983-1984 enligt konjunkturinstitutet.

' En nominell räntabilitetsberäkning grundas pä resultat- och balansräkningar där samtliga poster värderas till återanskaffningspriser. Se exempelvis bilaga 9 till LU-80 (DsE 1981:8) samt SÖU 1979:10. "Löner, lönsamhet och soliditet i svenska industriföretag" för definitioner och metoddiskussion.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 151

Den bokföringsmässiga räntabiliteten på eget kapital har fluktuerat kraftigt efter 1970. Det högsta värdet uppnåddes 1974 (27,6 %) och det lägsta 1978 (3,0 %). Utvecklingen av den bokföringsmässiga räntabiliteten på eget kapital överensstämmer relativt väl med utvecklingen hos driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet. Dock blir jämförelser med driftsöverskottsandelen över längre perioder missvisande när finansnettot uppvisar stora förändringar.

Räntabiliteten pä eget kapital steg kraftigt 1981-1982. Av tabell 8:7 framgår att ökningen av räntabiliteten på eget kapital, med 6,2 procentenheter, kan delas upp i en ökning av räntabiliteten på totalt kapital med 1,7 procentenheter och i en ökning av finansieringsfaktorn med 4,5 procentenheter. Det betydande tillskottet Ull räntabiliteten pä eget kapital som erhölls från finansieringsfaktorn kan, emedan den genomsnittliga skuldräntan var oförändrad, helt förklaras av ökningen av den totala räntabiliteten (bidraget = 2,64x 1,7= 4,5). Om skuldsättningsgraden hade varit oförändrad skulle finansieringsfaktorn ha ökat ytterligare något. Även den "reala" räntabiliteten på eget kapital steg påtagligt 1981-1982.

Devalveringen i oktober 1982 medförde att tillverkningsindustrin för 1982 har redovisat de hittills största valutaförlusterna'. I nedanstående tablå framgår dock att såväl den bokföringsmässiga som den "reala" räntabiliteten på eget kapital ökade 1981-1982, även efter det att valutaförlusterna avräknats:

	1977	1978	1979	1980	1981	1982
Bokföringsrnässig räntabilitet på eget kapitaF "Real" räntabilitet pä eget kapital'	0,9 -10,5	1,9 -5,2	12,0 2,1	12,0 -1,5	5,7 -3,4	10,3 0,4

' Korrigerat för kursförluster.

Det bör hållas i minnet att företagen (i princip) redovisar sina kursförluster pä utländska län samma är de uppstår, medan vinsterna pä utländska tillgångar - som dock normalt är mindre än skulderna - enligt försiktighetsprincipen inte bokförs innan de realiseras.

Kalkylerna anger att räntabiliteten pä eget kapital fortsatt att öka kraftigt 1982-1983 och därmed uppgick till 22,9 % 1983. Därvid ökade räntabiliteten pä totalt kapital med 2 procentenheter medan finansieringsfaktorn steg med 6 procentenheter beroende bl. a. pä att den genomsnittliga skuldräntan minskade från 6,4 % 1982 till 5,6 % 1983. Minskningen av den genomsnittliga skuldräntan var huvudsakligen en följd av att såväl den internationella som den svenska räntenivån sjönk under 1983. Dessutom reducera-

' Med valutaförluster avses här nettot av företagens redovisade vinster resp. förluster till följd av kursförändringar.

Prop. 1983/84:100 152

des andelen räntebärande skulder emedan företagen amorterade sina län i snabbare takt. Den "reala" räntabiliteten på eget kapital steg med 8 procentenheter upp till 12 1/2 % 1983.

En viss fortsatt ökning av räntabiliteten på eget kapital väntas 1983-1984. Räntabiliteten på eget kapital beräknas därmed nå en nivä (24,8 %) som är högre än 1973 (19,8 %) och 1975 (17,2 %) men lägre än rekordåret 1974 (27,6 %). De kraftiga resultatförbättringar som företagen väntas uppnå under tidsperioden 1982-1984, bedöms bl.a. få till följd att soliditeten höjs avsevärt och 1984 tangerar den jämförelsevis höga nivån i böljan av 1970-talet.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 153

9   Den offentliga verksamheten

Den offentliga verksamheten diskuteras i det följande med utgångspunkt från den finansiella utvecklingen för delsektorerna staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn.

Avslutningsvis presenteras beräkningar av finanspolitikens effekter på samhällsekonomin.

9.1 Staten'

Under senare hälften av 1970-talet och böljan av 1980-talet var den reala ökningen av statsutgifterna högre än tillväxten i såväl statsinkomsterna som BNP. 1983 bröts emellertid denna utveckling och för 1984 väntas en real minskning av utgifterna.

Jämförelse mellan BNP och statens inkomster, utgifter och budgetunderskott 1977-1984

	1977	1978	1979	1980	1981	1982	1983	1984
Budgetunderskottet,
miljarder kr.	18	33	45	53	66	83	87	82
Andel av BNP, %	4,8	7,9	9,8	10,1	11,6	13,4	12,5	10,8
Nominell ökning av
BNP, miljarder kr.	30	42	50	63	46	51	74	63
Procentuell förändring
av statens
reala inkomster	-1,8	-5,7	0,7	0,6	1,6	2,1	7,7	3,2
utgifter	8,1	5,8	6,3	1,3	4,5	5,5	3,2	-0,4
utgifter exkl. räntor	7,4	5,4	5,1	-1,9	1,2	1,2	1,3	-3,7
BNP, proc. volym-
förändring	-1,6	1,8	3,8	1,7	-0,5	0,5	1,9	2,6

Det statliga budgetunderskottet har ökat snabbt under senare är. Ökningstakten har dock bromsats upp 1983. 1984 väntas t. o.m. en minskning av budgetunderskottet. Som en följd härav kommer budgetunderskottet som andel av BNP att minska. Budgetsaldot var fram t. o. m. 1980 lägre än den nominella ökningen av BNP. Därefter har budgetunderskottet varit eller beräknats bli större än ökningen av BNP, vilket alltså innebär att statsskulden växer snabbare än BNP.

' Beräkningarna över statens inkomster och utgifter har hämtats från nationalräkenskaperna fram t.o.m. tredje kvartalet 1983. Prognosen för fjärde kvartalet baserar sig på material från riksrevisionsverket. För prognosen för 1984 har pä inkomstsidan riksrevisionsverkets inkomstberäkningar utnyttjats. På utgiftssidan ligger riksrevisionsverkets prognos för första halvåret som grund. Andra halvåret har prognoserats utifrån budgetförslaget för 1984/85.

Prop. 1983/84:100 154

År 1983 genomfördes den första etappen av den s.k. marginalskattere-formicn som syftar till att majoriteten av inkomsttagarna ska ha högst 50 % marginalskatt 1985. Tillsammans med vissa justeringar i skatteskalorna, som bestämdes i samband med denna reform, sänktes de direkta skatterna med 3,1 miljarder kr. För att kompensera detta skattebortfall infördes dels en s.k. löneavgift på 2%, dels begränsades underskottsavdragen. Denna begränsning väntades inbringa knappt 400 milj.kr., men påverkade endast marginellt skatteinkomsterna 1983. Detsamma gäller det nya fackföreningsavdraget som beräknades innebära ett skattebortfall på 1 250 milj.kr. Dämtöver avskaffades det allmänna försäkringsavdraget, vilket väntas ha inbringat 550 milj. kr. Skattereduktionen minskades vidare för skattesparandet och slopades helt för aktieutdelning. Detta beräknades öka statsinkomsterna drygt 700 milj.kr. Det nya schablonavdraget under inkomst av tjänst beräknas ha medfört ett skattebortfall pä ca 1,6 miljarder kr. Skatteskalorna för 1983 blev dessutom indexerade med 5,8% genom att den s. k. basenheten höjdes frän 6 900 kr. till 7300 kr. Jämfört med en beräknad skatteinkomst utan denna indexering uppskattas inkomstbortfallet ha blivit 3,4 miljarder kr. Totalt ger de genomförda beräkningarna vid handen att de direkta skatterna skulle ha blivit ca 8,2 miljarder kr. lägre än om 1982 års skatteregler hade gällt. Det är dock endast beräknade värden. De skatteinkomster som kunde ha influtit med oförändrade skatteskalor skulle mycket väl kunna ha uppgått till andra belopp.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

155

Tabell 9:1 Statens inkomster och utgifter 1981

Exkl. statliga affärsverk och aktiebolag

-1984

	Milj. kr.				Förändring, %
	1981	1982	1983	1984	1980-1981	1981-1982	1982-1983	1983-1984
Löpande priser
1        Inkomster	164218	181821	215050	235810	11,2	10,7	18,3	9,5
1.1     Direkta skatter	37 152	41257	47980	51570	- 2,3	11,0	16,3	7,5
1.2     Indirekta skatter	.81521	88973	105 200	117 870	17,2	9,1	18,2	12,0
1.3     Socialförsäkrings-
avgifter	29239	29134	35 360	38150	16,0	- 0,4	21,4	8,0
1.4    Övriga inkomster	16306	22457	26510	28220	9,5	37,7	18,0	6,5
2        Utgifter	210879	241 194	273450	289610	14,3	14,4	13,4	6,0
2.1     Transfereringar	156712	183 964	212 390	225 930	17,7	17,4	15,5	6,5
2.1.1 Till hushåll	58301	61633	67 770	70000	12,7	5,7	10,0	3,5
2.1.2 Till socialförsäk-
ringssektorn	1520	5449	8 880	9660	-46,2	258,5	63,0	9.0
2.1.3 Till kommuner	43 038	43 999	48 250	52 100	11,3	2,2	9,7	8,0
2.1.4 Till företag	24119	30862	35 580	30800	28,4	28,0	15,3	-13,5
därav: livsmedels- och
räntesubventioner	10418	11222	12760	12780	26,0	7,7	13,7	0,0
industripolitiska
åtgärder	5080	8430	5 330	1500	- 2,9	65,9	-36,8	-72,0
2.1.5 Till internationell
verksamhet	4 222	4 379	4 870	5470	2,5	3,7	11,2	12,5
2.1.6 Ränteutgifter	25512	37642	47040	57900	49,6	47,5	25,0	23,0
2.2     Konsumtion	48972	51609	54410	56830	8,2	5,4	5,4	4,5
2.3     Realinvestering	4541	4947	5 830	6260	- 5,4	8,9	17,8	7,5
2.4     Lagerinvestering	536	558	680	450
2.5     Köp och försäljning
av fastigheter	118	116	140	140
3        Finansiellt sparande	-46661	-59373	-58400	-53800
4        Utlåning och andra
finansiella transaktioner	12105	13758	16160	16900
därav: industri-
politiska åtgärder	2 130	1660	2400
5        Kursföriuster	1809	2 579	6150	4000

5702 -66277

7 438        6290        7 300 -83148   -87000   -82000

6 Korrigeringspost

7 Total saldo

44 124 4 170

45 480 4 185

42240        0,5 4 560   -12,8

42890 4510

3,0 0,4

2,8 8,2

1,5 1,0

1980 års priser

Konsumtion

Realinvestering

Anm. Nivån på inkomster och utgifter skiljer sig något frän beräkningarna i budgetförslaget av redovisningstekniska skäl. Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

För 1984 har beaktats de förändringar som riksdagen beslutade om i december 1983 (prop. 1983/84:69, SKu 1983/84:12). Skatteskalorna för 1984 inflationsskyddas med 4,1% genom en höjning av basenheten från 7300 kr. till 7 600 kr., vilket innebär ett inkomstbortfall för staten på ca 2350 milj.kr. jämfört med om 1983 års basenhet skulle ha tillämpats. Vidare sänks marginalskattesatserna vilket innebär ett beräknat skatte-

Prop. 1983/84:100 156

bortfall på ca 3 150 milj.kr. Finansieringen av denna del av marginalskattereformen sker dels genom höjda energiskatter (se nedan) dels genom att inflationsskyddet sänktes från 5,5 till 4,1 %.

Utöver dessa åtgärder i direkt anslutning till marginalskattereformens andra steg höjdes dessutom förmögenhetsskatten, vilket beräknas inbringa ca 900 milj.kr. Borttagandet av subventionerna för skattesparandet väntas inbringa ytteriigare 600 milj. kr.

Ungefär hälften av inkomsterna frän indirekta skatter kommer från mervärdeskatten. Denna är beroende av den privata konsumtionens utveckling och den aktuella skattesatsen. Utvecklingen av de indirekta skatterna varierar till stor del i takt med förändringen av mervärdeskattesatsen. Den mycket kraftiga ökningen av de indirekta skatteinkomsterna som inträffade 1983 berodde huvudsakligen på att momsskattesatsen höjdes med 1,3 procentenheter den 1 januari 1983.

Övriga indirekta skatter består av punktskatter och arbetsgivaravgifter eller löneberoende indirekta skatter. Av punktskatterna höjdes skatten pä vin och sprit 1 jan. och 21 nov. 1983 och tobakskatten den 5 dec. 1983. Vidare höjdes energiskatten på el med 1,2 öre/kWh den 1 juli 1983 och pä olja med 120 kr. per kubikmeter den 1 november 1983. Den sistnämnda höjningen motiverades med att den skulle bidra till finansieringen av marginalskattereformen. Dessutom infördes en punktskatt på videoapparater med 600 kr./apparat från den 1 januari 1983. Försäljningsskatten på motorfordon höjdes från 2,3 kr. per kilo tjänstevikt till 3,2 kr. från den 1 jan. 1984.

Arbetsgivaravgifterna' ökade kraftigt 1983 genom införandet av den allmänna löneavgiften på 2% fr. o. m. den 1 januari. Denna höjdes tillfälligt till 3% under perioden 1 juli-31 dec 1983. Vidare höjdes arbetsmarknadsavgiften med 0,5 procentenheter. För 1984 återställs löneavgiften till 2%. Totalt beräknas de indirekta skatterna öka kraftigt även 1984 till följd av att skattehöjningarna 1983 genom inbetalningsrutinerna delvis förskjuts till 1984.

Statens inkomster av socialförsäkringsavgifter' ökade kraftigt 1983 genom att folkpensionsavgiften höjdes samtidigt som sjukförsäkringsavgiften sänktes inom ramen för totalt oförändrade socialförsäkringsavgifter.

1984 sker inga ytteriigare höjningar av de statliga socialförsäkringsavgifterna, varför dessa inkomster i stort sett följer den beräknade lönesummeutvecklingen. (Jämför avsnitt 9.3.)

Statens övriga inkomster ökade kraftigt 1983 till följd av ökade inleveranser från affärsverken och riksbanken. Dessutom ökade statens ränteinkomster.

Se tablå på sid. 163.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 157

Statens utgifter' växte fram till 1983 i snabbare takt än inkomsterna. Ungefär tre Qärdedelar av utgifterna avser transfereringar. Variationer i utgiftstakten följer därför relativt väl förändringar i transfereringsutgifterna. Transfereringar till hushåll består till drygt tvä tredjedelar av pensioner. 1983 ökade folkpensionerna kraftigt till följd av att utöver höjningen av basbeloppet med 1700 kr. även ett särskilt tilläggsbelopp om 300 kr. infördes. Totalt innebar detta att pensionerna ökade med drygt 10%. För 1984 räknas basbeloppet upp med konsumentprisstegringen nov. 1982-nov. 1983 med ett beräknat avdrag för 1982 års devalvering pä 4 procentenheter. Därmed ökar basbeloppet frän 19400 kr. till 20300 kr. Det särskilda tilläggsbeloppet på 300 kr. tas bort 1984, vilket innebär en höjning av det pensionsgmndade basbeloppet pä 3%. Detta kompenseras delvis av att folkpensionen ska beräknas till 96% istället för 95 % av basbeloppet, samt att det särskilda pensionstillskottet höjs frän 47 till 48% av basbeloppet. Sammantaget höjs folkpensionerna med drygt 4%.

Transfereringar till företag inkluderar i enlighet med nationalräkenskapernas principer, även livsmedelssubventioner och räntebidrag till bostäder. Dessa ökade kraftigt 1983. En stor del av denna ökning förklaras av att livsmedelssubventionerna steg med 660 milj.kr. som kompensation för momshöjningen 1 januari 1983. 1984 kommer dessa transfereringar att minska kraftigt beroende på att samtliga livsmedelssubventioner utom på mjölk avvecklades den 5 december 1983.

Som transferering till företag räknas vidare bl.a. lagerstöd, presstöd, transportstöd, bidrag till SJ för icke lönsamma järnvägar och stöd till energibesparande investeringar. Det som framför allt förklarar den starka ökningen av transfereringarna till företagssektorn under senare är är emellertid de särskilda industripolitiska satsningarna inom varvsindustrin, stålindustrin, skogsindustrin m. fl. branscher. Till stor del har de industripolitiska insatserna utgått i form av lån och aktieteckning. Denna del redovisas i tabell 9:1 under posten utlåning och andra finansiella transaktioner.

' Exkl. utläningsverksamheten.

Prop. 1983/84:100 158

Tabell 9:2   Industripolitiska åtgärder 1977-1984

Milj. kr.

	1977	1978	1979	1980	1981	1982	1983	1984
Statliga företag	1342	625	1615	1350	1980	3 890	1500
Varvsindustri	1465	1638	5 077	3 360	3000	4 100	4150	1500
Stålindustri	-	1770	1652	1120	1160	220	40
Skogsindustri	-	360	325	60	520	40	2000
Övriga branscher	-	413	1969	990	550	1840	40
Totalt	2807	4806	10638	6880	7210	10090	7730	1500
därav; transferering	1593	2 594	6224	5 230	5080	8430	5 330	1500
lån och aktieteckning	1214	2212	4414	1650	2130	1660	2400

Anm. Statliga företag omfattar i huvudsak företag inom Statsföretag, t. ex. NJA, LKAB, ASSI. De flesta företag som mottar industripolitiskt stöd inom varvs-, stål- och skogsindustrin är numera statliga. Branschredovisningen i tabellen baseras på de institutionella förhållanden som rådde 1976. För att kunna jämföra värdena årsvis har därför denna indelning bibehållits. Källor: Finansdepartementet, industridepartementet och riksrevisionsverket.

Som framgår av tabell 9:2 nådde de industripolitiska åtgärderna en topp 1979, men även 1982 och 1983 låg de pä en hög nivå. Det var framför allt stödet för avveckling av varv, bidrag till LKAB och till skogsindustrin som förklarar detta. Under 1984 fömtses en kraftig neddragning av industristödet.

Transfereringarna till internationell verksamhet utgörs huvudsakligen av gävodelen i u-landsbiståndet. Inkl. krediter till utvecklingsländer väntas u-landsbiståndet uppgå till drygt 5 miljarder kr. 1984. Det utbetalade beloppet är dock regelmässigt lägre än det anslagna beloppet, eftersom det kan vara svårt att finna projekt som uppfyller de krav som ställs för svensk biståndsverksamhet.

Ränteutgifterna på statsskulden ökar f.n. mycket snabbt dels till följd av underskotten i statsbudgeten, och dels på gmnd av den höga nyplacerings-ränta som påverkar nyupplåningen. I denna innefattas också omsättningen av äldre lån som förfaller till betalning. Den svenska statsskulden uppgick den 30 november 1983 till 452 miljarder kr. varav 97 miljarder kr. avsåg upplåning utomlands. Uppräknat till aktuella växelkurser är utlandsskulden 28 miljarder kr. högre. Den totala skulden blir dä 480 miljarder kr. Statsskulden beräknas öka med 82 miljarder kr. 1984.

Den statliga konsumtionen ökade mycket långsamt 1982 och 1983. Även för 1984 väntas en svag konsumtionsökning. 1 reala termer innebär detta en volymminskning. Minskningarna 1982 och 1983 förklaras bl.a. av att Karolinska sjukhuset och Akademiska sjukhuset övergått till landstingskommunalt huvudmannaskap, 1983 uppskattas antalet sysselsatta i den statliga sektorn ha minskat med något hundratal personer. För 1984 förutses en minskning av ungefär motsvarande storleksordning (jfr tablå på sid. 159).

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 159

	Procenti	jell volymförändring
	1982	1983                 1984
Statlig konsumtion, total volymförändring därav: huvudmannaskapsförändring beredskapsarbeten underliggande volymförändring	-2,8 -1,9 0,3 -1,2	-2,7               -1,5 -1,7                  0,0 0,3                  0,0 -1,3               -1,5

Investeringsverksamheten inom de statliga myndigheterna beskrivs närmare i kapitel 7. De statliga myndigheternas investeringar i reala termer beräknas ha ökat kraftig 1983 bl.a. på gmnd av ökat vägbyggande. 1984 fömtses däremot endast en smärre ökning.

Som framgår av tabell 9:1 har statens finansiella sparande förbättrats något 1983. För 1984 väntas en ännu kraftigare förbättring.

Statens egen utlåning - bl. a. till bostadslän och lån till industrier - och andra finansiella transaktioner ingår inte i det finansiella sparandet, men däremot i det totala budgetsaldot. Täckning av förluster inom varvs- och stålindustrin görs ofta i form av förlust- eller garantilån.

Genom de senaste årens devalveringar har de utländska länen ökat i värde. Det innebär att kursförluster uppstår vid återbetalning av dessa lån. Dessa kursförluster har tidigare medräknats i posten ränteutgifter. Dessa förs nu istället som finansiella transaktioner under punkt 5 i tabell 9.1.

Beräkningarna över statens inkomster och utgifter omfattar den statliga verksamheten såsom den definieras i nationalräkenskaperna. För att erhålla statsbudgetens saldo, vilken baseras pä en verksamhet som är något snävare avgränsad, införs en korrigeringspost, vilken bl.a. innehåller den periodiseringsdifferens som uppstår på grund av inbetalningsrutinerna för skatt.

9.2 Kommunerna

Den kommunala sektorns resultat bmkar mätas med det finansiella sparandet. Detta definieras som skillnader mellan inkomster och utgifter (inkl. bruttoinvesteringar men exkl. amorteringar). Det finansiella sparandet för den kommunala sektorn har som framgår av diagram 9:1 varit positivt ända sedan 1978. 1983 försämrades den kommunala ekonomin vilket yttrade sig i ett negativt finansiellt sparande pä 1 miljard kr. För 1984 förväntas underskottet bli lika stort.

Prop. 1983/84:100

160

Diagram 9:1 Kommunernas fmansiella sparande 1970—1984

Miljarder kr.

---------    KOMMUNALA   SEKTORN

--------- PRIMÄRKOMMUNER

...............     LANDSTINGSKOMMUNER

1970  1971   1972   1973   1974  1975   1976   1977   1978   1979   1980  1981   1982   1983  1984 Källor: Statistiska centralbyrån och beräkningar utförda inom finansdepartementet.

För den totala kommunala sektorn är likviditetssituationen f.n. mycket god. Kommunernas samlade likvida medel, det s.k. finansieringskapitalet uppgår 1983 till 30 miljarder kr. vilket, satt i relation till de externa utgifterna ger kommunerna en mycket god betalningsberedskap. Det bör dock betonas att förhållandena är mycket olika i olika kommuner.

Som framgår av diagram 9:1 har den kommunala sektorns finansiella sparande varierat kraftigt under 1970-talet. Långt större negativa finansiella saldon än det som uppstått 1983 och som förväntas för 1984 har noterats för 1970-1971 och åren kring 1976.

Inkomster och transfereringsutgifter

Den kommunala sektorns inkomster steg 1983 med 10% och beräknas 1984 öka med 7,5%. Denna lägre inkomsttillväxt beror av en lägre ökning av skatteinkomsterna 1984 än 1983. Detta förklaras dels av skatteunderlagets utveckling två år tidigare, dels av att utdebiteringen endast ökar med 15 öre 1984 att jämföra med 40 öre 1983. För båda åren begränsas dessutom det kommunala skatteunderlaget. För 1983 gällde enligt riksdagens beslut att landstingen endast fick tillgodoräkna sig 99% av skatteunderlaget för fysiska personer, primärkommunerna fick dessutom räkna in 39,6% av den beskattningsbara inkomsten från juridiska personer. Denna begränsning ledde till 4 miljarder kr. lägre skatteinkomster. För 1984 gäller

'Redovisningen för den kommunala utvecklingen bygger på statistiska centralbyråns enkät i oktober 1983 till kommunerna avseende de kommunala inkomsterna och utgifterna 1983 och 1984. Vad gäller skatter och statsbidrag bygger redovisningen pä uppgifter från riksrevisionsverket och bedömningar gjorda inom finansdepartementet.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget 161

att kommunerna återigen skall få tillgodoräkna sig 100% av skatteunderlaget för fysiska personer medan begränsningen beträffande juridiska personer kommer att kvarstå. Detta leder till ca I miljard kr. högre skatteinkomster jämfört med 1983.

De speciella statsbidragen väntas öka betydligt långsammare 1984 än 1983. Sä t. ex. ökar statsbidraget till gmndskolan, till följd av minskande elevunderlag, förhållandevis långsamt. Mentalvärdsbidraget som är ett avtalsbundet bidrag ökar också i avtagande takt 1984.

Övriga inkomster torde öka i långsammare takt 1984 än 1983. Detta beror till en stor del pä att bidragen frän socialförsäkringssektorn främst till landstingen inte ökar lika snabbt som 1983.

Den kommunala sektorns totala utgifter inkl. investeringar väntas, i likhet med inkomsterna, öka långsammare 1984 än 1983. Beträffande transfereringsutgifterna torde dock ökningstakten bli i stort sett densamma. Socialbidragen 1984 förutses däremot inte öka lika snabbt som tidigare

Tabell 9:3   Kommunernas inkomster och utgifter 1981 — 1984

Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser

	Milj. kr. 1981	1982	1983	1984	Förändring, %
					1981-	1982-	1983-
					1982	1983	1984
Löpande priser
1        Inkomster	162976	179602	197 610	212 600	10,2	10,0	7,5
1.1     Skatter	86946	97 393	106989	115 200	12,0	9,9	7,5
1.2     Statsbidrag	43 039	43999	48247	52100	2,2	9,7	8,0
1.2.1 Allmänna statsbidrag	11476	10092	10485	11500	-12,1	3,9	9,5
1.2.2 Speciella statsbidrag	31563	33 907	37 762	40600	7,4	11,4	7,5
1.3     Övriga inkomster	32991	38210	42 374	45 300	15,8	10,9	7,0
2        Utgifter	163004	178642	198647	213500	9,6	11,2	7,5
2.1     Transfereringar	26286	29392	31448	33 600	11,8	7,0	7,0
2.1.1 Till hushållen	9651	11395	12740	13 900	18,1	11,8	9,0
2.1.2 Till staten	3 226	2 974	3 088	3 400	- 7,8	3,8	10,0
2.1.3 Till företag	5 732	6624	6572	6600	15,6	-0,8	0,5
2.1.4 Ofördelat	7673	8 399	9 048	9700	9,5	7,7	7,0"
2.2     Konsumtion	118262	130540	146827	158400	10,4	12,5	8,0
2.3     Investeringar	18656	18832	20500	21600	0,9	8,9	5,5
2.4    Netto av mark- och
fastighetsköp	-196	-122	-   128	-100
3        Finansiellt sparande enligt
nationalräkenskaperna (1-2)	- 28	960	-1037	-900
1980 års priser
Konsumtion	108773	111156	114097	116200	2,2	2,6	1,8
Investeringar	16949	15941	16044	15900	- 5,9	0,6	-1,0

Anm. Allmänna statsbidrag omfattar skattebortfallsbidrag, skatteutjämningsbidrag och särskilt bidrag till

kommunerna. Speciella statsbidrag utgår till bestämda verksamhetsområden.

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

11    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr. 100. Bilaga 1.1

Prop. 1983/84:100 162

Konsumtion och investeringar

Utbyggnadstakten i den kommunala sektorn har dämpats sedan slutet av 1970-talet. Frän en genomsnittlig volymutveckling per år pä ca 4% under 1970-talet reducerades tillväxttakten till under 3% i början av 1980-talet. Den underliggande volymökningen , dvs. ökningen exkl. sysselsättningsskapande åtgärder och huvudmannaskapsförändringar väntas 1984 bli 1,4%. Totalt ökade konsumtionsvolymen betydligt snabbare 1982 och 1983 beroende pä huvudmannaskapsförändringar och ett ökande antal beredskapsarbeten i kommunal regi. (Se nedanstående tablå.) De huvudmannaskapsförändringar det gäller är överföringar av Karolinska sjukhuset 1 januari 1982 från staten till Stockholms läns landsting, överföringar av Akademiska sjukhuset från staten till Uppsala läns landsting 1 januari 1983 samt att nykterhetsvärdsanstalter och ungdomsvårdsanstalter övergick i kommunal regi 1983.

Sysselsättningen inom den kommunala sektorn ökade 1983 med ca 19000 personer. För 1984 fömtses en ökning med ca 16000 personer. Här har dä inräknats effekten av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som riksdagen beslutade i december 1983. Det gäller bl.a. införande av s.k. ungdomslag (prop. 1983/84:26, AU 12). Om man räknar bort sysselsättningseffekten av huvudmannaskapsförändringen 1983 och effekterna av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ökade antalet sysselsatta i kommunerna med ca 3 000 personer 1983, 1984 väntas ökningen bli större.

De kommunala myndigheternas och affärsverkens investeringar ökade med 0,6% 1983 och väntas minska med 1,0% 1984. En närmare redogörelse för kommunernas investeringar lämnas i kapitel 7.

1983 1984

Kommunal konsumtion, total volymförändring2,6 1,8

därav: huvudmannaskapsförändring 0,7 -

beredskapsarbeten 0,8 0,4

underiiggande volymökning 1,1 1,4

9.3 Socialförsäkringssektorn'

Socialförsäkringssektorns inkomster är till stor del beroende av ATP-och sjukförsäkringsavgifternas storlek samt den totala lönesummans utveckling. Fr.o.m. den 1 januari 1982 blev underlagssumman för ATP-avgiften identisk med lönesumman. Först därefter kan summeringar göras av avgiftsuttaget i nedanstående tablå.

' Socialförsäkringssektorn omfattar allmän sjukförsäkring, allmän tilläggspensionering samt erkända arbetslöshetskassor. Till staten räknas kontant arbetsmarknadsstöd (KAS), arbetsskadeförsäkring, folkpensionering, delpensionsförsäkring, frivillig pensionsförsäkring, lönegaranlifond och sjöfolkspensionering, vilka samtliga tidigare inrymts i socialförsäkringssektorn.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

163

Tabell 9:4    Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1981—1984

Löpande priser

		Milj. kr.				Förändring, %
		1981	1982	1983	1984	1981-1982	1982-1983	1983-1984
1	Inkomster	75075	82417	90770	98920	9,8	10,1	9,0
1.1 1.2 1.3 1.4	Avgifter Bidrag från staten Ränteinkomster m. m. Övriga inkomster	56594 1520 16805 156	57456 5449 19415 97	59880 8880 21830 180	64760 9660 24 330 170	1,5 258,5 15,5 -37,8	4,2 63,0 12,4 85,6	8,0 9,0 11,5 -5,5
2	Utgifter	56518	63797	72400	78630	12,9	13,5	8,5
2.1 2.2 2.3	Transfereringar till hushållen Övriga transfereringar Konsumtion m. m.	43 259 10681 2578	48896 12139 2762	56370 13000 3030	61400 14000 3230	13,0 13,7 7,1	15,3 7,1 9,7	9,0 7,5 6,5
3	Finansiellt sparande	18557	18620	18370	20290

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksförsäkringsverket och statistiska centralbyrån.

Den långsamma utvecklingen av avgifterna 1983 sammanhänger med den tidigare omnämnda minskningen av sjukförsäkringsavgiften med en procentenhet som gjordes i samband med ökningen av folkpensionsavgiften; ATP-avgiften ökade både 1983 och 1984 med 0,2 procentenheter. Den nya s. k. löntagarfondsavgiften pä 0,2% har här inräknats i ATP-avgiften för 1984 vilken således ökar 0,4 procentenheter.

De lagstadgade socialförsäkringsavgifterna och de löneberoende indirekta skatterna i procent av lönesumman för åren 1980-1984 framgår av nedanstående tablå.

Avgiftsuttag i procent av lön 1980—1984

Lagstadgade socialförsäkringsavgifter

	1980	1981	1982	1983	1984
ATP	12,0	12,25	9,4	9,6	10,0
Sjukförsäkring	10,6	10,5	10,5	9,5	9,5
Folkpension	8,3	8,4	8,45	9,45	9,45
Delpension	0,5	0,5	0,5	0,5	0,5
Sjöfolkspensionering'	(0,8	0,8	0,8	0,8	0,8)
Lönegaranti	0,2	0,2	0,2	0,2	0,2
Arbetsmarknadsavgift	0,4	0,4	0,4	0,65	0,65
Arbetsskadeförsäkring	0,6	0,6	0,6	0,6	0,6
Summa socialförsäkringsavgifter	-	-	30,05	30,5	30,9
Löneberoende indirekta skatter
Barnomsorgsavgift	1,9	2,2	2,2	2,2	2,2
Vuxenutbildningsavgift	0,25	0,25	0,25	0,25	0,25
Arbetsskyddsavgift	0,1	0,155	0,155	0,155	0,155
Löneavgift	-	-	-	2,5	2,0
Arbetsmarknadsavgift	0,4	0,4	0,4	0,65	0,65
Summa indirekta löneskatter	2,65	3,005	3,005	5,755	5,255
Totalt lönekostnadspåslag	••		33,055	36,255	36,155

Ingår ej i summorna.

Prop. 1983/84:100 164

Dessutom förekommer frivilliga socialförsäkringsavgifter, t. ex. individuell ulläggspension (ITP). De socialförsäkringsavgifter som räknas in i socialförsäkringssektorn är ATP- och sjukförsäkringsavgifterna. Resterande socialförsäkringsavgifter ingår i statens inkomster, liksom de löneberoende indirekta skatterna.

Ränteinkomsterna bl.a. från staten visar på kraftiga ökningar för varje år beroende på det höga ränteläget. Ränteinkomsterna väntas fortsätta att öka 1983 och 1984.

Transfereringarna till hushållen, väntas 1983 ha ökat markant huvudsakligen beroende pä den kraftiga ökningen av ATP, men också genom de ökade utbetalningarna från de erkända arbetslöshetskassorna.

Pensionsutbetalningarna för ATP utgör drygt 50% av de transfereringar till hushåll som redovisas i tabell 9:4. Under 1983 ökade utbetalningarna av pensionerna kraftigt beroende pä den stora ökningen av basbeloppet för 1983. För 1984 begränsas däremot ökningen till 3%. (Jämför avsnittet om folkpensioner sid. 157.) Utvecklingen av transfereringsutgifterna till hus-häll framgår av nedanstående tablå.

Transfereringar till hushåll 1980-1983
1980	1981	1982	1983	1984
ATP                                                        19030 Sjukförsäkring inkl. föräldrapenning      16 398 Erkända arbetslöshetskassor                   1 730	23 537 17 126 2 596	27013 18003 3 880	32460 18510 5400	36000 19790 5610

Det finansiella sparandet uppgick 1982 till drygt 18 miljarder kr. Under 1983 väntas överskottet ligga kvar på denna nivå för att 1984 beräknas öka till över 20 miljarder kr.

9.4 Den totala offentliga sektorn

Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar svarar för drygt 1/3 av bmttonationalprodukten. Den offentliga konsumtionen väntas fortsätta att öka under 1984, men i långsammare takt än tidigare.

Antalet sysselsatta i den offentliga sektorn fortsatte att öka 1983, men ökningen gällde i stor utsträckning sysselsatta i beredskapsarbeten.

Förändring i antal personer

Statlig! sysselsatta, totalt därav: huvudmannaskapsförändring beredskapsarbeten underliggande sysselsättning

Kommunalt sysselsatta, totalt därav: huvudmannaskapsförändring beredskapsarbeten etc. underliggande sysselsättning

1982	1983	1984
-9100	-7100	-1000
-8000	-8000	-
2 300	1300	0
-3 400	-400	-1000
18600	18600	16000
8000	8000	-
10900	8400	10000
-300	2200	6000

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

165

Tabell 9:5   Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar 1981—1984

	Milj. kr..	, löpande priser			Volymförändring,		%
	1981	1982	1983	1984	1981-1982	1982-1983	1983-1984
Statlig konsumtion Socialförsäkringssektorns konsumtion Kommunal konsumtion	48972 2524 118 262	51609 2686 130540	54410 2950 146830	56830 3 150 158400	-3,0 0,6 2,2	-2,8 -0,2 2,6	-1,5 -1,5 -2,0
offentlig konsumtion	169758	184835	204190	218380	0,7	1,1	1,0
Statlig investering' Socialförsäkringssektorns investeringar Kommunala investeringar'	17118 54 18656	16952 76 18832	19270 80 20500	18890 90 21600	-9,7 30,6 -5,9	2.0 -8,3 -0,4	-7,5 4,0 -1,5
Offentliga investeringar	35828	35860	39850	40580	-7,6	0,7	-4,5
därav: myndigheter	18639	19107	21290	22540	-6,0	4,3	-0,5
Summa offentlig sektor	205586	220695	244040	258960	-0,8	1,0	0,0

' Inkl. affärsverk samt statliga och kommunala bolag exkl. bostadsinvesteringar.

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

För 1984 väntas en fortsatt ökning av den offentliga sysselsättningen. Ingen ytterligare ökning av sysselsatta i beredskapsarbeten förutses men istället väntas den nya s. k. ungdomslagen skapa ökad sysselsättning i den offentliga sektorn.

De offentliga investeringarna beräknas ha ökat i volym mellan 1982 och 1983. Detta beror på kraftiga ökningar av investeringarna i statliga myndigheter och affärsverk. De största ökningarna noterades för vattenfall, televerket, SJ och luftfartsverket.

Såväl de statliga som de kommunala investeringarna beräknas minska i volym 1984. Minskningen väntas bli störst för staten. Särskilt gäller detta för de statliga affärsverken, vilket beror pä att de stora investeringsprojekt som pågick under 1983 inom vattenfall, SJ och luftfartsverket nu är färdiga. Televerket väntas visserligen även fortsättningsvis öka sina investeringar, men eftersom dessa fr. o. m. 1983 delvis finansieras genom dotterbolaget Telefinans AB hänförs investeringarna numera till statliga bolag. De investeringsstimulerande åtgärder som beslutades under hösten 1983 väntas dra upp investeringsvolymen med ca 2,5 procentenheter för staten och drygt 3 procentenheter för kommunerna 1984.

I tabell 9:6 redovisas den offentliga sektorns inkomster och utgifter 1981-1984. Transaktionerna mellan de tre delsektorerna har eliminerats varför tabellen endast visar transaktionerna mellan den offentliga sektorn och samhällsekonomin i övrigt.

Prop. 1983/84:100

166

Tabell 9:6   Den totala ofTentiiga sektoms inkomster och utgifter 1981 — 1984

Löpande priser

	Milj. kr.				Förändring, %
	1981	1982	1983	1984	1981-	1982-	1983-
					1982	1983	1984
I        Inkomster	346055	382307	433580	471980	10,5	13,4	9,0
1.1     Skatter	205619	227623	260170	284640	10,7	14,3	9,5
1.2     Socialförsäkringsavgifter	85833	86590	95 250	102910	0,9	10,0	8,0
1.3    övriga inkomster	54603	68094	78160	84430	24,7	14,8	8,0
2        Utgifter	374187	422100	474650	506390	12,8	12,4	6,5
2.1     Transfereringar	180720	212858	243 360	259580	17,8	14,3	6,5
2.1.1 Till hushåll	111584	122381	137390	145 800	9,7	12,3	6,0
2.1.2 Till företag inkl. livsmedels-
och bostadssubventioner	34143	42613	47780	43 560	24,8	12,1	- 9,0
2.1.3 Till internationell verksamhet	4222	4 379	4870	5470	3,7	11,2	12,5
2.1.4 Räntor	30771	43485	53 320	64750	41,3	22,6	21,5
2.2     Konsumtion	169758	184835	204 190	218380	8,9	10,5	7,0
2.3     Investeringar	23787	24413	27080	28390	2,6	10,9	5,0
2.4     Köp och försäljning av
fastigheter	-      78	6	20	40
3        Finansiellt sparande	-28132	-39793	-41070	-34410
4       över statsbudgeten
finansierad utlåning	12105	13758	16160	16900

Källa: Finansdepartementet,

Sedan 1978 har hela den offentliga sektorn uppvisat ett sparandeunderskott. Försämringen i ofTentiiga sektoms finansiella sparande är i sin helhet att hänföra till staten. 1984 beräknas emellertid det finansiella sparandet förbättras, vilket är ett uttryck för att statens finansiella sparande förbättras. Socialförsäkringssektorn väntas dessutom öka sitt finansiella överskott.

I vissa sammanhang vill man jämföra den reala utvecklingen av offentliga inkomster och utgifter med BNP och dess utveckling i fasta priser.

	1970-	1980	1981	1982	1983	1984
	1979
Inkomster	4,2	2,0	2,8	1,9	3,2	2,4
därav: skatter	3,0	-0,3	1,4	2,1	4,0	2,9
avgifter	8,8	6,9	5,1	-7,0	0,1	1,6
Utgifter	5,9	3,3	4,5	4,0	2,4	0,4
Utgifter exkl. räntor	5,8	1,6	2,7	1,6	1,3	-1,4
därav: staten	6,0	2,4	6,3	6,3	2,7	-0,9
staten exkl. stats-
skuldsräntor	5,3	-1,7	2,2	0,9	0,0	-5,6
socialförsäkrings
sektom	12,8	3,9	4,8	4,0	4,2	2,2
kommunerna	4,2	4,0	2,6	1,6	1,4	1,2
BNP, proc. volymförändring	2,0	1,7	-0,5	0,5	1,9	2,6

Anm. De nominella utvecklingstakterna med samtliga interna betalningsströmmar bortnettade har deflaterats med BNP-deflatom för att kunna jämföras med utvecklingen av BNP i fasta priser.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 167

Den reala utvecklingen av de totala offentliga utgifterna ökade under 1970-talet med 5,9% per är, dvs. betydligt snabbare än BNP.

För 1984 väntas de reala utgifterna för offentliga sektorn öka mycket långsamt och utgiftstakten därmed understiga både inkomsttakten och BNP:s volymutveckling. De statliga utgifterna väntas t. o. m. minska både räknat inkl. och exkl. ränteutgifter.

Som framgick av ovanstående har den reala utgiftsökningen i den offentliga sektorn varit större än BNP-tillväxten under 1970-talet. Som en följd härav har de konsoliderade utgifterna satta som relation till BNP ökat trendmässigt under 1970-talet, frän knappt 44% 1970 till beräknade drygt 68% 1983. Detta framgår av nedanstående tablå.

Den totala konsoliderade offentliga sektorns andel av			BNP'
1970	1975	1980	1981	1982	1983	1984
Utgifter                              43,9 Inkomster                           48,3 Skatter + avgifter              40,5	49,6 52,3 43,7	62,3 58,6 49,5	65,5 60,6 51,0	67,8 61.4 50,5	68,1 ■62,2 51,0	66,6 62,1 51,0

' På grund av revideringar i nationalräkenskaperna skiljer sig värdena något från tidigare pubUcerade.

Den totala skattekvoten har ökat från drygt 40% 1970 till 51 % 1983.

De totala inkomsterna under samma period har också ökat som andel av BNP om än inte lika snabbt. Från 1977 har de legat-i stort sett oförändrade pä drygt 60% av BNP medan utgifterna ökat frän 59 till drygt 68% av BNP. Detta kan också avläsas i den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande som uppvisat ett stort och snabbt växande underskott (tabell 9:6).

Utgifterna mätta som andel av BNP har som nämnts ökat mycket snabbt. En stor del av denna ökning avser statens ränteutgifter, vilka ökat från 6 miljarder kr. 1977 till drygt 47 miljarder kr. 1983. 1 denna sammanställning har de direkta transfereringarna mellan de offentliga sektorerna eliminerats. Hänsyn har dock inte tagits till att staten i allt högre grad har valt att finansiera sitt budgetunderskott via upplåning hos AP-fonderna. Någon bra statistik över hur statens och kommunernas räntebetalningar fördelar sig på olika sektorer i ekonomin finns emellertid inte. Däremot kan man ur AP-fondernas årsredogörelse framläsa hur stora län som stat och kommun har hos AP-fonderna; 1975 hade staten 12,0 miljarder kr. och kommunerna 7,2 miljarder kr. i lån hos dessa fonder. Med en medelränta (enligt AP-fondernas årsberättelse) pä 7% 1975 torde socialförsäkringssektorns ränteinkomster till ca 1,3 miljarder kr. komma från stat och kommun och borde egentligen ej tas med i den konsoliderade offentliga sektorn. 1982 hade staten lån för 51,2 miljarder kr. och kommunerna 12,2 miljarder kr. hos AP-fonderna. Med en medelränta pä 10,3% borde ca 6,5 miljarder

Prop. 1983/84:100

168

kr. av den konsoliderade sektorns inkomster och utgifter ej medtagas. Detta är en mycket grov metod att uppskatta ränteströmmarna inom den offentliga sektorn. Den tyder emellertid på att den konsoliderade offentliga sektorns inkomst- resp. utgiftsandel av BNP borde vara åtminstone 0,4 procentenheter lägre 1975 och 1,0 procentenheter lägre 1982.

9.5 Beräkning av finanspolitiska effekter

I nationalbudgetarbetet används en relativt enkel modell för att belysa de samlade finanspolitiska effekterna inte bara av statsbudgetens förändringar, utan även av förändringar i kommunernas och socialförsäkrings-sektoms inkomster och utgifter. Beräkningarna syftar till att belysa hur reala förändringar i de offentliga inkomsterna och utgifterna påverkar samhällsekonomin. Som mätt pä den finanspolitiska effekten utnyttjas de reala förändringarna i procent av BNP i fasta priser.

Förändringar av delposter i de offentliga inkomsterna och utgifterna ger olika effekter pä samhällsekonomin. Även om den offentliga sektorns finansiella sparande är oförändrat kan emellertid en finanspolitisk effekt uppstå genom att det sker förskjutningar mellan olika typer av inkomster och utgifter, vilka har olika multiplikativ effekt på samhällsekonomin. Genom att göra antaganden om bl.a. de marginella konsumfions- och importbenägenheterna' tas i modellen hänsyn till dessa förhållanden. Till grund för effektberäkningarna ligger således bedömningar av dels importbenägenheterna för privat konsumtion samt för offentlig konsumtion och investering, dels hushållens konsumtionsbenägenhet för olika slags inkomster.

Tabell 9:7    Finanspolitiska effekter 1976-1984

Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

	1976	1977	1978	1979	1980	1981	1982	1983	1984
Staten: direkt effekt indirekt effekt	0,0 -0,8	0,0 2,8	0,2. 3,5	0,2 2,1	0,1 -1,1	-0,1 0,1	0,0 1,2	-0,1 -1,0	-0,2 -2,0
Summa	-0,8	2,8	3,7	2,3	-1,0	0,0	1,2	-1,1	-2,2
Kommunerna: direkt effekt indirekt effekt Summa	0,7 -0,1 0,6	1,0 -0,4 0,6	0,6 -1,6 -1,0	0,9 0,3 1,2	0,8 0,5 1,3	0,6 -0,1 0,5	0,3 0,1 0,4	0,5 0,2 0,7	0,2 -0,1 0,1
Socialförsäkringssektorn'	-0,1	0,3	0,4	0,2	-0,2	0,1	0,1	0,3	-0,1
Totalt	-0,3	3,7	3,1	3,7	0,1	0,6	1,7	-0,1	-2,2

' Inkl. Allmänna pensionsfonden.

Anm. P. g. a. revideringar i nationalräkenskaperna skiljer sig värdena något från tidigare publicerade.

Källa: Finansdepartementet.

' Med marginell konsumtions- resp. importbenägenhet avses hur mycket t. ex. hushållen ökar sin konsumtion resp. import vid en viss given ökning av sina inkomster.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 169

Det aktuella konjunkturiäget liksom även efterfrågeökningarnas sammansättning påverkar de marginella importbenägenheternas storlek. För 1984 antas den marginella importbenägenheten för privat konsumtion vara 0,35. Hushållens marginella konsumtionsbenägenhet för 1984 har i likhet med tidigare beräkningar förutsatts vara 0,7.

Med dessa antaganden om import- och konsumtionsbenägenheter som grund erhålls ur modellen värden på ett antal muhiplikatorer. Därefter kan den totala effekten av förändringar i den offentliga sektorns verksamhet på bmttonationalprodukten räknas fram.

För 1983 beräknas hela den offentliga sektorn få en svagt kontraktiv effekt på ekonomin, och för 1984 väntas denna kontraktiva effekt bli relativt kraftig. Detta framgår av tabell 9:7.

Av tabell 9:8 framgår något utförligare hur olika delposter i den offentliga sektorns inkomster och utgifter bidrar till den totala finanspoliUska effekten för 1980-1984.

Tabell 9:8   Finan.spolitiska eekter 1980-1984

Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

	1980	1981	1982	1983	1984
Staten
Inkomster därav; direkt skatt indirekt skatt	-0,2 0,3 -o;3	0,1 0,9 -0,6	0,1 0,0 0,1	-1,6 -0,3 -0,9	-0,7 -0,0 -0,7
Utgifter därav: transfereringar m. m.' konsumtion investeringar	-0,8 -1,0 0,0 0,2	-0,1 0,4 -0,2 -0,3	1,1 1,2 -0,5 0,4	0,5 0,8 -0,5 0,2	-1,5 -1,0 -0,2 -0,3
Summa staten	-1,0	0,0	1,2	-1,1	-2,2
Kommunerna
Inkomster därav: skatter	-0,1 0,3	-0,1 -0,1	0,1 -0,2	0,1 0,1	-0,2 -0,1
Utgifter därav: transfereringar konsumtion investeringar	1,4 0,0 1,1 0,3	0,6 0,0 0,7 -0,1	0,3 0,1 0,4 -0,2	0,6 -0,1 0,8 -0,1	0,3 0,0 0,5 -0,2
Summa kommunema	1,3	0,5	0,4	0,7	0,1
Summa offentlig sektor	0,1	0,6	1,7	-0,1	-2,2

' Ränteutbetalningar för utländska lån antas inte medföra någon finanspolitisk effekt.

Källa: Finansdepartementet.

Prop. 1983/84:100 170

1982 hade staten en expansiv effekt på ekonomin genom kraftigt ökade utgifter för industripolitiska åtgärder och räntor på statsskulden. De senare gav trots sin låga multiplikatoreffekt ett relativt stort bidrag till den totala effekten.

Ökningen av ränteutgifterna medförde visseriigen en svagt expansiv effekt även 1983. Den stora kontraktiva effekten kommer emellertid från ökningen av de indirekta skatterna.

Även 1984 uppvisar staten en kontraktiv effekt, huvudsakligen betingad av den långsamma utvecklingen av transfereringarna. Även ökningarna av de indirekta skatterna bidrar till denna effekt. Detta beror på skattehöjningar 1983 som genom betalningsrutinerna får effekt även 1984.

För kommunerna innebär framför allt ökningen av den kommunala konsumtionen expansiva finanspolitiska effekter för samtliga är under perioden 1976-1984.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 171

10    Kreditmarknaden

Den svenska kreditpolitiken har även under 1983 i hög grad fått utformas utifrån behovet att parera statsbudgetens likvidiserande inverkan på den svenska ekonomin. Med en ökad likviditet i ekonomin följer tilltagande risker för att det skall uppkomma svårbemästrade balansproblem som i sista hand kan yttra sig i en förvärrad inflation. Ett av kreditpolitikens huvudmål under senare är har mot denna bakgrund varit, att i största möjliga utsträckning förlägga statsupplåningen till den inhemska marknaden utanför banksystemet. Med den fortsatta tillväxten i budgetunderskottet har denna uppgift kommit att framstå som alltmera angelägen under 1983.

För att underlätta statens upplåning utanför banksystemet introducerades i juli 1982 statsskuldväxeln. Denna är främst avsedd för företag, kommuner och andra större placerare. Jämfört med upplåning inom banksystemet innebär utgivningen av statsskuldväxlar en något mer dyrbar finansieringsform, en kostnad som följer av inriktningen pä marknadsupplåning. Fram till halvårsskiftet 1982 skedde statens upplåning utanför bankerna främst hos allmänna pensionsfonden och försäkringsbolagen. Kapitalmarknadsinstitutens placeringskapacitet framstår nu emellertid som otillräcklig i förhållande till statens ökade anspråk på den inhemska marknaden utanför banksystemet. Statsskuldväxlarna har således kommit att fylla två funktioner, dels ett undvikande av en alltför snabb expansion av statens upplåning i banksystemet, dels en åtminstone tillfällig bindning av företagens överskottslikviditet.

Då statsskuldväxlar är relativt kortfristiga papper — löptider på 6, 12, 18 och 24 månader - är denna finansieringsform ägnad att göra statsskulden mera kortfristig. I syfte att motverka denna tendens emitterade staten i slutet av oktober 1983 nya obligationer, riksobligationer. Emissionerna vände sig till samma placerarkategorier som statsskuldväxlarna och utgjordes av ett 3,5-årigt län till 13,2% ränta samt ett 5-årigt lån till 13,4% ränta. Med en försäljningskurs på 99% uppgick den effektiva räntan till 13,65 resp. 13,69%. Bankers och fondkommissionärers teckningsrätt inskränkte sig till handelslager. Riksobligationsemissionernas attraktiva villkor resulterade i omfattande teckningar, som reducerades till 12 miljarder kr. pä det korta länet och 7 miljarder kr. på det längre. I december 1983 emitterades 5-och 7-äriga riksobligationer till 12,5% resp. 12,75% ränta.

Utöver de fortsatta emissioner av premie- och sparobligationer som gjorts, har olika åtgärder vidtagits för att vidga hushållens medverkan i finansieringen av budgetunderskottet. Fr.o.m. 1 april 1984 införs ett nytt sparsystem, allemanssparandet. Sparandet pä rikssparkonto, dvs. konto i bank, skall slussas över till riksgäldskontoret och är således ämnat att

Prop. 1983/84:100

172

direkt bidra till budgetunderskottets finansiering. Hushällens sparande i kapitalsparfonder, den andra sparformen i allemanssparandet, är tänkt att bidra till näringslivets försörjning med riskkapital.

Diagram 10:1 Valutaflöde samt statens upplåning utomlands 1979-1983

Miljoner kr., 12-månadersförändring

25	y    STATENS UPPLÅNING
	/    \   UTOMLANDS
20	y- \            /v
15	f        V        /   'V-/
10	/           \    /
5	/'           VALUTARESERVENS                                  V/
0	j<                   TRANSAKTIONSFÖR. I'\        ,                                       .
	x:--'--''-'' ''        A--''\'         ■'
-5	N.                                                      /\
-10	V              /      \          Al
-15	\                                 /     VALUTAFLÖDE   \.     k/"             \
-20	_      /                                              \/
-25	1                                   1                                   1                                   1                                   1

1982

1983

1979 1980 1981

Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

Med en ökad statlig finansiering i bankerna följer en snabbare likviditetstillväxt i banksystemet och en ökad likvidisering av samhällsekonomin i övrigt. Härigenom kan ett ökat utrymme för en kreditexpansion uppkom ma med risk för ytterligare ökad tillväxt av penningmängden. Kreditpolitiken har under sådana förhållanden inriktats på att begränsa bankernas långivning till allmänheten. I september 1983 avskaffades likviditetskvoterna som totalt styrmedel. Utlåningsökningen styrs hädanefter med rekommendationer. För 1983 var bankerna rekommenderade att begränsa den genomsnittliga ökningen av övrigutläningen till 15 % jämfört med 1981.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

173

Diagram 10:2 Sveriges bytesbalans, icke-statliga kapitaltransaktioner samt valutaflöde 1979-1983

Miljarder kr,, helårs- resp. kvartalsdata

L

J_____ I

1979       1980       1981        1982

Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

J____ L

1982

J____ L

1983

Statens upplåning bestäms med utgångspunkt frän att den skall täcka valutautflödet (skillnaden mellan bytesbalansunderskott och den icke-statliga upplåningen) samt - bortsett frän kortfristiga svängningar - bidra till ett visst tillskott till valutareserven i takt med en växande utrikestransak-tionsvolym (diagram 10:1). Kreditpolitiken hälls i sin tur i allmänhet tillräckligt stram för att näringslivet skall låna upp mer i utlandet än vad det investerar eller lånar ut. Näringslivet bidrar pä sä sätt i någon utsträckning till att finansiera underskottet i bytesbalansen.

Prop. 1983/84:100

174

Diagram 10:3 Förfallande amorteringar på utestående medel- och långfristiga utlandslån 1981-1992

Miljarder kr.

	1     J   STATEN   OCH   RIKSEÄNKEN
	jsl]    ÖVRIGA
34	■
32
30
28	-
26	■
24
22											m
20	riTin
18							T-
16												iL.
14														rrm
12	■			"											r«3i
10	■
8							Ml
6	-	_
4	■
2	-J	tL	_L		±	±		±	±	\	±		1	±	X	_L	J

1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 Källa: Riksbanken.

Den svenska betalningsutvecklingen 1982 kännetecknades av ett omfattande underskott i bytesbalansen. Samtidigt ledde kommuners och företags kapitaltransaktioner med utlandet till ett kapitalinflöde återspeglande ett kraftigt återinflöde efter devalveringen i oktober. Valutautflödet blev ändock betydande och kompenserades med statlig upplåning i utlandet (diagram 10:2). Under 1983 gick däremot det icke-statliga kapitalflödet i motsatt riktning. Bakom den stora nettokapitalexporten frän den ickestatliga sektorn ligger stora återbetalningar pä äldre utlandslän. Som framgår av diagram 10:3 skall, enligt amorteringsplanerna, 13 miljarder kr. amorteras 1983. Hög likviditet i de svenska företagen och ett begränsat behov av nya krediter har gjort att dessa varit mindre intresserade av att kompensera återbetalningarna genom ny upplåning utomlands.

Valutaläget stabiliserades i november dä utflödet blev obetydligt. Riksbanken sänkte den 1 december straffräntan frän 12% till 11,5%. Detsamma gällde den prioriterade obligationsräntan.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

175

10.1 Likviditetsutveckling

Penningmängden

Efter en snabb acceleration i penningmängdens ökningstakt sedan slutet av 1981, med en topp i juni 1982 pä 17%, räknad över 12 månader, sjönk penningmängdens ökningstakt snabbt under senare delen av 1982 och var vid utgången av året knappt 8%. Penningmängdens tillväxttakt har under 1983 varierat kring 9% (diagram 10:4).

Diagram 10:4 Penningmängden 1979—1983

Procentuella 12-månadersförändringar

16 14 12 10 8 6	A			Å
	H	AAaA     i	A  /	V   M
	\	rV	wJ		C\
					l\f\

_L

1979 1980

Källa: Riksbanken.

1981

1982

1983

Prop. 1983/84:100 176

Tablå 1 Penningmängden 1982-1983

Miljarder kr., nettoflöden

	1982	1982	1983
		jan.-sept.	jan.-sept.
Tillskott till penningmängden genom:
Likviditetsökning inom landet	47	17	24
Staten	30	//	24
utgiftsöverskott	81	40	47
upplåning utanför bankerna
(ökning -)	-51	-29	-23
Riksbanken	- 5	- 5	- 2
Banker	22	11	2
prioriterade byggnadskrediter	5	3	- 3
övrig utlåning i sv. kr.'	12	16	10
nettoförvärv av bostadsobliga-
tioner	■ 5	6	10
övrigt	-	-14	-15
Utlandet	-20	-17	-15
valutareservens transaktions-
förändring	-	-   1	-
statlig utlandsupplåning
(ökning -)	-20	-16	-15
Penningmängdsökning	27	0	9

' Utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande exkl. refinansiering i utlandet.

Källa: Riksbanken.

Som framgår av tablå 1 kom staten att i stort sett helt svara för likviditetsökningen inom landet under de tre första kvartalen 1983. Bankernas Ukviditetstillskott var ytterst begränsat. Under motsvarande period 1982 var statens och bankernas likviditetspäspädahde effekt lika stor. Likviditetsökningen inom landet blev 7 miljarder kr. större under de tre första kvartalen 1983, jämfört med samma period 1982. Under de tre första kvartalen 1982 var valutautflödet av sådan omfattning att någon förändring av penningmängden ej ägde rum. Under de tre första kvartalen 1983 var valutautflödet obetydligt lägre och penningmängden ökade med 9 miljarder kr.

Vissa likvida tillgångar hos allmänheten

Som framgår av tablå 2 samt tabell 10: 2 i tabellbilagan ökade allmänhetens likvida tillgångar i form av banktillgodohavanden och statsskuldväxlar med 12,6 miljarder kr. under de tre första kvartalen 1983, vilket var 2,4 miljarder kr. mindre än samma period 1982. En omsvängning mellan de olika sektorernas likvida tillgångar ägde samtidigt mm. Kommunernas tillgångar i bank och statsskuldväxlar, som under de tre första kvartalen 1982 hade sjunkit, ökade ånyo under samma period 1983. Motsvarande tillgångar hos företagen växte i en lägre takt under perioden januari-

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget

177

september 1983. Hushållens banktillgodohavanden var samtidigt i det närmaste oförändrade under denna period jämfört med en uppbyggnad under de tre första kvartalen 1982.

Tablå 2 Allmänhetens banktillgodohavanden och statsskuldväxelinnehav 1982-

Milj. kr., förändring

1983'

	1982	1982	1983
		jan.-sept.	jan.-sept.
Kommuner Företag Hushåll	2300 25200 16400	-2400 .    15 800 1600	1700 11000 -100
Summa	43900	15000	12600
därav: banktillgodohavanden statsskuldväxlar	21400 22500	2900 12 100	10700 1900

' Med allmänheten avses kommuner, företag saml hushåll. I banktillgodohavanden ingår inlåning och bankcertifikat.

Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken samt statistiska centralbyrån.

Bankernas likvida tillgångar

Bankernas likvida tillgångar exkl. kassakvotsmedel växte med 12 miljarder kr. under de tre första kvartalen 1983 jämfört med en minskning på 21 miljarder kr. under motsvarande period 1982 (tablå 3). Likviditetstillskotten under de tre första kvartalen 1983 disponerades helt för köp av statsobligationer. Dessa placeringar blev under denna period omfattande och uppgick till 30 miljarder kr., vilket i själva verket innebar, att de var 2,5 gånger sä stora som bankernas likviditetsökning. I samband med dessa stora obligationsköp drog bankerna tillbaka de i slutet av 1982 tillfälligt placerade medlen i riksgäldskontoret på ca 3 miljarder kr. Vidare förföll skattkammarväxlar. En betydande del av obligationsköpen finansierades därtill med lånade medel i riksbanken. Under fjärde kvartalet, dä likviditetskvoterna för bankerna avskaffades, beräknas statsobligationer till stora belopp ha sålts.

Tablå 3 Bankernas likvida tillgångar 1982-1983

Miljarder kr., förändring

	1982	1982		1983
		jan.—	sept.	jan.-sept.
Påverkande faktorer	2	-21		12
Staten Utlandet Övrigt	30 -20 - 8	11 -17 -15		24 -15 3
Bankernas likvida tillgångar	2	-21		12
Korta nettofordringar på riksbanken Korta  nettofordringar  på  riksgäldskontoret Statsobligationer	1 4 - 3	-13 _ 2 - 6		-14 - 4 30

Källa: Riksbanken.

12    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr. 100. Bilaga 1.1

Prop. 11983/84:100 178

10.2 Kreditinstitutens utlåning

Utlåningen på den inhemska organiserade kreditmarknaden' (exkl. statens direkta kreditgivning) var närmare 9 miljarder kr. större under de tre första kvartalen 1983 jämfört med samma period 1982 och uppgick till 63 miljarder kr. (tabell 10:4). Statens kreditgivning växte under perioden med drygt 2 miljarder kr. till drygt 12 miljarder kr. Totalt sett var det främst kre-ditgivningen till staten som ökade, medan kreditgivningen till kommunerna och bostadssektorn minskade. Den totala svenska upplåningen i utlandet avtog samtidigt med närmare 1 miljard kr.

Bankerna

Tillväxttakten i bankernas övrigutlåning i svenska kronor, dvs. utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande, accelererade successivt från slutet av 1981 och översteg under 1982 vida den av riksbanken rekommenderade tillväxttakten (diagram 10:5). Fr.o.m. oktober 1982 inträdde efter åtstramande riksbanksåtgärder en retardation i ökningstakten för övrigutläningen. För 1983 var bankerna rekommenderade att begränsa den genomsnittliga ökningen av övrigutlåningen till 15 % jämfört med 1981. Denna ökning uppgick under januari-oktober 1983 för affärsbankerna till 15,9%, för sparbankerna till 18,3% samt för föreningsbankerna till 19%.

' Den inhemska organiserade kreditmarknaden har avgränsats till att omfatta riksbanken, affärsbanker, sparbanker och föreningsbanker, enskilda försäkringsinrättningar och offentliga försäkringsinrättningar samt allmänhetens placeringar i förlagsbevis och obligationer och dessutom andra statspapper än obligationer.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

179

Diagram 10:5 Bankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande 1979-1983

Procent

AFFÄRSEANKER     12-månoderiforändr;ngar i sv .kr.

1979 1980 1981 1982

FÖRENINGSBANKER   12-månodersfbrondrtnr

1983

1979

1980

1981

1982

1983

1983

J  L

1983

1983

' Enligt utlåningstakets definition för 1983 dvs. övrigutlåning i svenska kronor, fordran på finansbolag samt fordran i svenska kronor på utländsk bank avseende krediter för svensk export och import. Det rekommenderade genomsnittet för denna utlåning är markerad med en linje.

Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

Prop. 1983/84:100 180

Bankernas utlåning i svenska kronor blev under de tre första kvartalen 1983 drygt 5 miljarder kr. lägre jämfört med samma period 1982 och uppgick till 10,6 miljarder kr. (tabell 10:5). Trots att utlåningen till hushållen minskade, var nettokreditgivningen större till hushällen än till företagen. Bankernas utlåning i utländsk valuta, främst till företagen, växte med drygt 2 miljarder kr., kurseffekter exkluderade, under de tre första kvartalen 1983.

Som framgått av det föregående bromsades ökningstakten för övrigutlåningen upp i slutet av 1982 efter införandet av en särskild sanktion vid överskridande av riksbankens utläningsrekommendation. Parallellt med denna neddragning av övrigutlåningen i svenska kronor skedde en ökad finansiering i utländsk valuta. Tolvmånadersförändringar, som de framkommer i tabell 10:5, ger en mer rättvisande bild av utvecklingen, dä kasten runt årsskiftet elimineras. Tabellen visar, att företagens kreditefter-frägan är ytterst begränsad. Bankernas utlåningsstock i svenska kronor till företagen sjönk under 12-mänadersperioden t.o. m. september 1983. Samtidigt växte de utestående lånen i utländsk valuta, kurseffekter bortdragna, och kompenserade därmed delvis den svaga utlåningen i svenska kronor. Sammantaget blev dock bankernas direktutlåning till företagen lägre under 12-mänadersperioden t.o. m. september 1983 jämfört med samma period 1982. Vad gäller krediter i svenska kronor kanaliserade bankerna hela sitt utlåningsutrymme till hushållen.

Bankernas nettoköp av såväl statsobligationer som bostadsobligationer blev betydande under de tre första kvartalen 1983 (tabell 10:6). Banksektorn som helhet förvärvade under denna period prioriterade bostadsobligationer för drygt 10 miljarder kr., vilket är 4,5 miljarder kr. mer än åtagandet för helåret 1983. Bankernas stora nettoköp av bostadsobligationer under, de tre första kvartalen 1983 avspeglades i niarkant stora avlyft av byggnadskrediter. De översteg utbetalningarna av nya krediter avsevärt, varigenom bankernas stock av utestående bostadsbyggnadskrediter kom att minska.

De offentliga försäkringsinrättningarna

Under de tre första kvartalen 1983 blev de utbetalda pensionerna från allmänna pensionsfonden 3,5 miljarder kr. större än de influtna avgifterna. Under motsvarande period 1982 översteg pensionsutbetalningarna avgiftsinflödet med 1 miljard kr. Dä samtidigt ränteinkomsterna steg kom fondens placeringskapacitet att bli av samma storleksordning under de tre första kvartalen 1983 som under samma period 1982. Fondens placeringar på kreditmarknaden under perioden januari-september 1983 blev dock lägre. Fondens kortfristiga placeringar i bank var betydande. Under senare delen av året ökade fonden sina placeringar. Den lägre kreditgivningen under de tre första kvartalen 1983 jämfört med dessa kvartal 1982 återfanns framför allt i lägre nettoköp av statsobligationer.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 181

Försäkringsbolagen

De enskilda försäkringsinrättningarnas totala nettoplaceringar på kreditmarknaden växte med 700 milj. kr. under de tre första kvartalen 1983 till närmare 13 miljarder kr. En kraftig omfördelning ägde rum av bolagens kreditgivning till staten från länga till korta placeringar och i synnerhet till statsskuldväxlar. Försäkringsbolagens nettoköp av bostadsobligationer var lägre under de tre första kvartalen 1983. Samtidigt ökade bolagens kreditgivning till företagen i form av såväl obligationslån som reverslän med en dryg miljard kr.

10.3 Den sektorvisa upplåningen

Staten

Enligt diagram 10:6 fortsatte statens budgetunderskott att växa i snabb takt under 1983. Beloppsriiässigt uppgick statens budgetunderskott till drygt 47 miljarder kr. under de tre första kvartalen 1983, vilket var 7 miljarder kr. mer än under motsvarande period 1982 (tablå 4). Ökningen a/ budgetunderskottet motsvarades av en ökad statlig inhemsk upplåning, medan statens utlandsupplåning i stort sett var oförändrad.

Tablå 4 Finansiering av statens budgetunderskott

Miljarder kr., nettoflöden

	1982	1982		1983
		jan.-	sept.	jan.-sept.
Budgetunderskott (1-1-2)	83	40		47
Finansiering i utlandet (1)	20	16		15
Finansiering inom landet (2)	63	24		32
i riksbanken	9	3		-17
i övriga banker	1	-8		26
på marknaden utanför bankerna	53	29		23

Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

13    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr. 100. Bilaga 1.1

Prop. 1983/84:100

182

Diagram 10:6 Statens budgetutfall samt upplåning 1978—1983

Miljarder kr., 12-månadersnöden

86 32 78 74 70 66 62 58 54 50 46 42 38 34 30 26 22 18 14 10 6 2

■					/
■		Statens budgetundersk		(
				"V
		,/	a/		1   1 /     1 /      1 I       1 \    1        1
	Al	/			y
■	J		Staten utanfö	s upplåning   | r bankerna   / /
/	1			/ / 1
/		/	i\----------- .-		sAy
/'"	• •	'jf'--"	''   \
	y			Statens upf utomlands	)låning

1978

1979

1980

1981

1982

1983

Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

Som framgår av tablå 4 var statens upplåning i affärs-, spar- och föreningsbankerna betydande under de tre första kvartalen 1983. En samtidig reducering av statens skuld till riksbanken innebar emellertid, att statens upplåning i banksystemet begränsades till 9 miljarder kr. under samma period. Statens upplåning på marknaden utanför banksystemet uppgick samtidigt till 23 miljarder kr.

Under de tre första kvartalen 1983 skedde en förlängning av statens inhemska upplåning. Statens kortfristiga skuld i form av skattkammarväxlar, statsskuldväxlar och lån på dagslånemarknaden minskade med drygt 7 miljarder kr. Samtidigt uppgick statens nettoupplåning i form av räntebä-

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 183

rande korta och långa obligationslän samt premieobligationslån till drygt 31 miljarder kr. jämfört med närmare 4 miljarder kr. under de tre första kvartalen 1982 (tabell 10:7). Denna kraftiga ökning i statens nettoupplåning på obligationsmarknaden kan i huvudsak hänföras till betydligt lägre inlösen av äldre obligafionslån under de tre första kvartalen 1983 jämfört med samma period 1982. De tecknade beloppen av statliga obligationslän ökade enbart med drygt 6 miljarder kr. under de tre första kvartalen 1983 och uppgick till ca 39 miljarder kr.

Kommunerna

Beräknat från löpande inkomst- och utgiftsredovisningar förefaller kommunernas utgifter ha överstigit deras inkomster under 1983, varvid kommunemas finansiella sparande uppskattas ha försämrats med 2 miljarder kr. Uppgifter över vissa av kommunernas likvida tillgångar samt upplåning för de tre första kvartalen 1983 pekar däremot på en kraftig förbättring av det finansiella sparandet (tabell 10:2 och 10:4). En påtaglig försämring av det finansiella sparandet kan därför förmodas ha skett under Qärde kvartalet. För året som helhet torde kommunernas likvida tillgångar ha byggts upp i en lägre takt jämfört med 1982.

Bostäder

Färdigställandet av lägenheter var lägre 1983 än 1982 och uppgick till 42250. Även igångsättningen av bostäder minskade med 4000 till 37800. Volymmässigt minskade bostadsinvesteringarna med närmare 6%, medan de värdemässigt var oförändrade.

Under de tre första kvartalen 1983 tecknades prioriterade bostadsobliga-tionslän för 16 miljarder kr. I synnerhet affärsbankernas innehav ökade påtagligt (tabell 10:9). Bankernas omfattande obligationsköp netto under perioden januari-september 1983 innebar avlyft i sådan utsträckning, att stocken av utestående bostadsbyggnadskrediter, trots ökade utbetalningar av bostadsbyggnadskrediter, sjönk.

Privat sektor exkl. prioriterade bostadskrediter

Den privata sektorns nettouppläning på den inhemska kreditmarknaden växte med 3 miljarder kr. under de tre första kvartalen 1983 till 19 miljarder kr. (tabell 10:10). En omfördelning av upplåningen mellan hushållssektom och den övriga privata sektorn ägde samtidigt rum. Hushållens upplåning på kreditmarknaden minskade, medan den övriga sektorns ökade. Företagens nettoupplåning utomlands blev något lägre.

Företagens utgifter för fasta investeringar växte måttligt även under 1983. Lagerneddragningen förefaller samtidigt ha varit något större än 1982. Finansieringsbehovet frän investeringssidan ökade därför endast marginellt. Företagens bruttosparände förbättrades samtidigt väsentligt. Delärsresultat för de större industriföretagen, dvs. med fler än 200 anställ-

Prop. 1983/84:100 184

da, uppvisade för delåret 1983 ett bättre rörelseresultat (bmtto) än samma period 1982. Bruttomarginalen - resultatföre avskrivningar och finansiellt netto i relation fill omsättningen - uppgick under delaret 1983 till 11,2%, vilket innebar, att den steg med 2,5 procentenheter jämfört med samma delar 1982. Förelagens finansiella sparande förstärktes sålunda betydligt 1983. Denna utveckling återspeglas i att såväl företagens likvida tillgångar som deras korta placeringar byggdes upp ytterligare detta är. Den höga likviditeten tillsammans med den låga investeringsbenägenheten innebar en läg kreditefterfrägan under 1983, vilket tabell 10:5 pekar på.

Som framgått tidigare i kapitlet förblev hushållens banktillgodohavanden i stort sett oförändrade under de tre första kvartalen 1983. Under samma period ökade placeringarna i premie- och sparobligationer till drygt 7 miljarder kr. Dessutom växte hushållens premieinbetalningar på livförsäkringar (netto). Hushållens finansiella tillgångar i form av premie- och sparobligationer, banktillgodohavanden samt individuella försäkringar kom härigenom att öka med 12 miljarder kr. under denna period, vilket var 2,8 miljarder kr. mer än under motsvarande period 1982. Samtidigt var hushållens bankupplåning närmare 4 miljarder kr. lägre, vilket sammantaget indikerar en relativt kraftig förbättring av det finansiella sparandet under de tre första kvartalen 1983.1 denna riktning pekar också nuvarande beräkningar om hushällens inkomster och utgifter.

10.4 Utblick mot 1984

Utifrån de reala prognoser för de olika sektorerna, som presenteras i de övriga kapitlen, framläggs i det följande olika skattningar för dessa sektorers finansiella variabler 1984.

För 1984 torde en nedgång i statens utlandsupplåning eftersträvas och i stället ökar statens anspråk på den inhemska kreditmarknaden. Behovet av att förlägga statsupplåningen på den inhemska marknaden utanför banksystemet förstärks således under 1984.

Kommunernas finansiella sparande beräknas förbättras något 1984. Deras likvida tillgångar kan under dessa antaganden förmodas fortsätta att byggas upp 1984.

En fortsatt volymmässig nedgång i bostadsinvesteringarna väntas 1984. I värde beräknas de bli oförändrade, vilket indikerar, att behovet av bostadsbyggnadskrediter blir ungefär detsamma som 1983.

De icke-finansiella jöretagens utgifter för fasta investeringar beräknas växa nägot snabbare 1984. Ett kraftigt lageromslag uppskattas ske frän en lagemeddragning 1983 till en uppbyggnad av lagren 1984. Detta ökade finansieringsbehov förefaller endast till en del bli täckt av ett ökat bruttosparande, vilket indikerar en försämring av företagens finansiella sparande. Ett fortsatt sparandeöverskott kan fortfarande förekomma hos företagen men av betydligt lägre omfattning än 1983.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 185

Den ansenliga uppbyggnaden av företagens finansiella tillgångar under senare år samt de fortsatt påtagliga vinstökningarna under 1983 har lett till beslut om tillfälliga vinstavsättningar. Företagen skall sätta in 20% av 1983 års resultat före skatt, korrigerat för avsättningar Ull investeringsfonder, på ett räntelöst konto i riksbanken. Dessa medel får lyftas om de utnyttjas för investeringsändamål men avsättningarna beräknas fä en likviditetsin-dragande effekt 1984 i storieksordningen 5-10 miljarder kr.

10.5 Finansiellt sparande

Den offentliga sektorns (inkl. socialförsäkringarna) finansieringsunderskott ökade kraftigt 1982 (tablå 5). Denna försämring möttes ej av någon ökning i hushållssparandet utan detta sjönk i stället väsentligt. Till följd av i huvudsak en kraftig höjning av företagens sparande blev deras finansiella sparande positivt 1982. Förstärkningen i företagssektorns finansiella sparande täckte ej sparandebristen inom den offentliga sektom, bostäder samt hushåll utan den totala inhemska sparandebristen 1982 resulterade i ett bytesbalansunderskott på 22 miljarder kr.

Den offentliga sektorns finansieringsunderskott blev i stort sett oförändrat 1983 jämfört med 1982. Samtidigt förbättrades det finansiella sparandet för de övriga inhemska sektorerna och i synnerhet för företagssektorn: Det totala inhemska sparandeunderskottet blev betydligt lägre 1983 än 1982. Minskningen av det löpande underskottet i bytesbalansen kan uppskattas till ca 16 miljarder kr.

För 1984 tyder nuvarande kalkyler på ett fortsatt sparandeöverskott inom företagssektorn men av lägre omfattning än 1983. Denna försämring av det finansiella sparandet uppvägs dock av ett förbättrat finansiellt sparande inom de övriga sektorerna i sådan utsträckning, att balansen gentemot utlandet fömtses bli av ungelar samma storleksordning som 1983.

Tablå 5   Finansiellt sparande 1980-1983

Miljarder kr.

	1980	1981	1982	1983
Offentlig sektor	-20	-28	-40	-41
Bostäder	-10	-10	- 9	- 8
Hushåll	10	9	-  1	3
Finansiella företag	20	26	26	29
Icke-finansiella företag	-19	-11.	2	11
Bytesbalans	-19	-14	-22	- 6

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1983/84:100

186

Tabell 10:1 Penningmängden 1982-

Milj. kr., nettoflöden

1983

	1982	1982	1983
		jan.-sept.	jan.-sept.
Penningmängd, ökning:
Banktillgodohavanden inkl. bank-
certifikat (netto)	25815	2247	10421
Sedlar och mynt	1994	- 2310	-  1795
Summa	27809	-      63	8626
Tillskott genom:
Utlandet	-19935	-17149	-15473
valutareservens transaktions-
förändring	276	-  1469	2
statens utlandsupplåning (ökning -)	-20211	-15680	-15471
Staten	30267	10757	24249
utgiftsöverskott	• 81517	40423	47394
inhemsk upplåning utanför bankerna
(ökning -)	-51250	-29666	-23 145
Riksbanken	- 4938	- 4670	- 2059
investeringskonton (ökning -)	280	-    SIA	- 1654
övriga riksbankstransaktioner	- 5218	- 4096	-    405
Banker	22415	10999	1909
prioriterade byggnadskrediter	5264	2811	- 3477
övrig utlåning i svenska kronor	11771	15 737	10293
nettoförvärv av bostadsobligalioner	5 275	6367	10207
nettofordringar på övriga kreditinstitut	764	-    846	-    889
diverse	-    659	-13070	-14225
Summa	27809	-      63	8626

Källa: Riksbanken.

Tabell 10:2 Allmänhetens banktillgodohavanden och statsskuldväxelinnehav 1982-1983'

Milj. kr.; förändring

	1982	1982	1983
		jan.-sept.	jan.-sept.
Kommuner Företag Hushåll	2 303 25 195 16458	-2429 15 833 1608	1670 11006 -61
Summa	43956	15012	12615
därav: banktillgodohavanden statsskuldväxlar	21460 22496	2868 12144	10717 1898

' Med allmänheten avses kommuner, företag samt hushåll. I banktillgodohavanden ingår inlåning och bankcertifikat.

Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken samt statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 187

Tabell 10:3 Bankernas likvida tillgångar 1982-1983

Milj. kr., förändring

	1982	1982	1983
		jan.-sept.	jan.-sept.
Påverkande faktorer:
Utlandet	-19935	-17149-	-15473
valutareservens transaktions-
förändring	276	-  1469	2
statens utlandsupplåning (ökning -)	-20211	-15680	-15471
Staten	30267	10 757	24249
utgiftsöverskott	81517	40423	47 394
upplåning utanför bankerna
(ökning -)	-51250	-29666	-23 145
Allmänhetens innehav av sedlar och
mynt (ökning -)	-  1994	2310	1795
Riksbanken	- 5 733	-17315	1326
investeringskonton (ökning -)	280	-    574	-  1654
kassakvotsmedel (ökning -)	-    795	-12645	3 385
övriga riksbankstransaktioner	- 5218	- 4096	-    405
Summa	2605	-21397	11897

Affärsbankernas likvida tillgångar

Korta nettofordringar pä riksbanken 1284     -13 191 -13 721

Korta nettofordringar på riksgälds-

kontoret	4513	-  1388	- 4095
Statsobligationer	- 2109	- 5 686	27585
Korta nettofordringar på spar- och
föreningsbanker	-  1769	2804	-  1852
Summa	1919	-17461	7 917
Spar- och föreningsbankernas likvida
tillgångar
Korta nettofordringar på riksgälds-
kontoret	-     177	-    214	74
Statsobligationer	-    906	-    918	2054
Korta nettofordringar på affärsbanker	1769	- 2804	1852
Summa	686	- 3936	3980

Källa: Riksbanken.

Prop. 1983/84:100

188

Tabell 10:4 Kreditmarknaden under de tre första kvartalen 1982-1983

Milj. kr., neltoförändring

Längivare	Låntagare
	Staten	Kommuner	Den privata sektom
			Prioriterade bostadskrediter	Övrigt	Summa
1982 1-3 kv.
A. Svensk marknad
Riksbanken Affärsbanker Spar- och föreningsbanker Enskilda försäkringsinrättningar Offentliga försäkringsinrättningar Allmänheten	3 131 -     7 827 -     1 134 4923 5 445 20205	-        4 -      96 166 406 28 -      33	-       1 6 399 1712 4094    ■ 3 340 -2230	-   138 5774 5 801 2 590 1675 226	2988 4 250 6545 12013 10488 18168
Summa	24743	467	13314	15928	54452
B. Utlandet
Genom valutabanker' Genom mellanhandsinstitut Övrigt	.908 14 772	-      60 -      14 19	-	1124 6 100 -  573	1972 6086 14218
Summa	15680	-    55	-	6651	22276
C. Staten	-	304	4450	5564	10318
Totalt A-t-B-l-C	40423	716	17 764	28143	87046
1983 1-3 kv.
A. Svensk marknad
Riksbanken Affärsbanker Spar- och föreningsbanker Enskilda försäkringsinrättningar Offentliga försäkringsinrättningar Allmänheten	-17105 23 491 2121 4645 2088 16684	8 -1157 -      84 809 -        9 14	-     11 5 539 1 191 3516 3 827 -1201	176 6809 5711 3772 1393 1067	-16948 34 682 8939 12742 7299 16564
Summa	31924	-  435	12 861	18928	63278
B.  Utlandet
Genom valutabanker' Genom mellanhandsinstitut Övrigt	82 15 389	-    435 -      138 464	-	4427 2941 -1395	4074 2803 14458
Summa	15471	-   109	-	5973	21335
C. Staten	-	300	4100	8200	12600
Totalt A-l-B-fC	47395	-  244	16961	33101	97 213

' Uppgifterna avser valutabankernas utlåning i utländsk valuta till valutainlänning. Anm. Kurseffekterna är exkluderade i uppgifterna avseende utlandet. Källa: Riksbanken.

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 189

Tabell 10:5 Bankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande, s. k. övrigutlåning 1982-1983

Milj. kr., förändring

1982 1982 1983 sept. 1981-      sept. 1982-

jan.-sept.      jan.-sept.      sept. 1982 sept. 1983

Ovrigutlåning i	'.svenska kronor
Kommuner			-   123	362	-536	314	-1021
Företag			-2668	3 739	4218	6 320	-2189
Hushåll			12317	9850	5 656	14154	8123
Övriga			2438	1807	1246	2 360	1877
Summa			11964	15758	10584	23148	6790
Övrigutlåning i	i utländsk	valuta
Kommuner			252	-255	-325	76	182
Företag			15 290	3722	6270	1488	17838
Övriga			4445	2869	2256	3486	'   3 832
Summa			19987	6336	8201	5050	21852
varav kurseffekter			12600	3 500	3 100	3 500	12000
Summa övrigutlåning			31951	22094	18785	28198	28642

Anm. Uppgiftema avser bokförda belopp. En grov skattning av kurseffekterna har gjorts. Källor: Konjunkturinstitutet, riksbanken samt statistiska centralbyrån.

Tabell 10:6 Bankernas förvärv av statspapper och prioriterade bostadsobligationer samt prioriterade byggnadskrediter 1982—1983

Milj. kr.

	1982	1982	1983
		jan.-sept.	jan.-sept.
Statspapper statsobligationer	1386 -3015	-8054 -6604	25706 29639
skattkammarväxlar, statsskuldväxlar
samt korttidslän	4401	-1 450	-3933
Prioriterade byggnadskrediter netto inkl. mellankrediter	5264	2811	-3477
utbetalda'	28879	19684	20540
avlyft'	23 823	16932	23966
Prioriterade bostadsobligationer Åtagande för helåret   1982:5200 1983:5750	5275	6367	10 207

' Uppgifterna för sparbankerna avser de större. Källa: Riksbanken.

Prop. 1983/84:100

190

Tabell 10:7 Statens budgetutfall samt upplåningsformer 1982-1983

Milj. kr., nettobelopp

1982 1982 1983

jan.-sept.      jan.-sept.

■81517	-40423	-47394
61306	24 743	31923
■     885	- 21 Ad	-23 194
13424	\1A1	27848
1700	\911	3 850
4148	2124	3 359
37810	16960	15 790
5109	4681	4270
20211	15680	15471

Budgetutfallet (nettoutg.) Upplåning inom landet Skattkammarväxlar och korttidslån Räntebärande obligationer Premieobligationer Sparobligationer Statsskuldväxlar Övrigt

Upplåning utom landet

Anm. För att emå överensstämmelse mellan uppgiftema för statens upplåning och budgetutfallet har riksgäldskontorets och statsverkets kassaförändringar dragits av från skattkammarväxlar och korttidslån.

Källor: Riksbanken och riksgäldskontoret.

Tabell 10:8 Kommunernas finansiella sparande 1982—1983

Milj. kr., förändring

1982

1982 1 hä

1983 1 hå

Likvida tillgångar

Utlåning

Övriga finansiella tillgångar

Summa finansiella tillgångar (1)

Upplåning totalt

därav: på svensk kreditmarknad

hos staten

övrig inhemsk upplåning

i utlandet Övriga skulder Summa skulder (2) Finansiellt sparande (l)-(2)

4332	674	824
1031	467	-492
578
5941
2511	1272	30
1251	669	68
457	159	—
268	450	250
535	- 6	-288
1917
4428
1513	-131	302

Anm. Med likvida tillgångar avses banktillgodohavanden, innehav av stätsskuldväx-lar samt kassa och postgiro.

Källor: Riksbanken och statistiska centralbyrån.

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget

191

Tabell 10:9 Prioriterade bostadskrediter 1982-1983

Milj. kr., förändring j

	1982	1982	1983
		jan.-sept.	jan.-sept.
Obligationer	14900	11570	16338
därav: banker	5 275	6367	10207
enskilda försäkrings-
inrättningar	5 395	4094	3516
offentliga försäkrings-
inrättningar	3934	3 340	3 827
ovnga	296	-2231	-1212
Byggnadskrediter banker	5264	2811	-3477
Korttidslån	-1067	-1067	-
Summa	19097	13314	12861
Staten	6218	4450	4100
Summa	25315	17764	16961

Källa: Riksbanken.

Tabell 10:10 Den privata sektorns upplåning på kreditmarknaden samt hos staten 1982-1983'

Milj. kr., nettobelopp

	1982	1982	1983
		jan.-sept.	jan.-sept.
A. Svensk marknad
Obligationer och förlagslån Direkta banklån Upplåning hos kreditinstitut	4090 11601 5 264	2817 10446 2665	4141 11218 3 569
Summa	20955	15928	18928
därav: hushåll övrig privat sektor	12203 8752	9732 6196	5861 13 067
B. Utlandet
Genom valutabanker Genom mellanhandsinstitut Övrigt	9152 ■     7053 -429	1 124 6 100 -573	4427 2941 -1395
Summa	15776	6651	5973
Totalt A-l-B	36731	22579	24901
C. Staten	7 702	5 564	8200
Totalt A-l-B-l-C	44433	28143	33101

' Exkl. kursförändringar och prioriterade bostadskrediter men inkl. oprioriterade bostadskrediter.

Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

Prop. 1983/84:100 192

Innehåll

1       Sammanfattande översikt..................................................................... 2

1.1     Internationell utveckling...................................................................... 2

1.2     Utvecklingen i Sverige   ....................................................................... 3

Appendix

Delprognoser och arbetsfördelning rörande den preliminära

nationalbudgeten 1984    ..................................................................... ...... 16

2       Internationella utvecklingen   .............................................................. ...... 19

2.1 Sammanfattning   ................................................................................ ...... 19

2.2 Länderöversikter  ................................................................................ ...... 26

3       Utrikeshandeln    ................................................................................. ...... 44

3.1 Exporten   ........................................................................................... 44

3.2 Importen   ........................................................................................... 51

3.3 Bytesbalansen    .................................................................................. 58

4       Produktion    ....................................................................................... 63

4.1 Sammanfattning av industriproduktionens utveckling   ..................... ...... 63

4.2 Utvecklingen inom olika delbranscher     ............................................ 64

4.3 Bruttonationalprodukten fördelad pä näringsgrenar   ......................... 77

5       Arbetsmarknaden    ............................................................................. ..... 80

5.1 Arbetsmarknaden under 1983   .......................................................... ..... 80

5.2 Arbetsmarknaden under 1984   .......................................................... ..... 86

6       Hushållens ekonomi..................................................................... 89

6.1 Sammanfattning   ................................................................................ 89

6.2 Löner  ................................................................................................. 93

6.3 Hushållens disponibla inkomster   ..................................................... ...... 95

6.4 Konsumentpriserna    ......................................................................... 102

6.5 Den privata konsumtionen    .............................................................. 105

Appendix

Alternativ prognos för 1984   ............................................................. .... 107

7       Investeringar    ..................................................................................... 117

7.1    Sammanfattning av investeringsutvecklingen samt

prognos för 1984    ............................................................................. .... 117

7.2 Investeringsutvecklingen inom olika områden..................................... 120

7.3 Lagerinvesteringarna   ......................................................................... .... 133

8       Näringslivets lönsamhet, kostnader och priser..................................... .... 137

8.1 Näringslivets driftsöverskott, produktionskostnader och priser 138

8.2 Tillverkningsindustrins vinstutveckling    ........................................... 146

9       Den offentliga verksamheten    ............................................................ .... 153

9.1 Staten................................................................................................... 153

9.2 Kommunerna   .................................................................................... .... 159

9.3 Socialförsäkringssektorn   ................................................................... 162

9.4 Den totala offentliga sektorn   ............................................................ .... 164

9.5 Beräkning av finanspolitiska effekter    ............................................... 168

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget 193

10 Kreditmarknaden    ........................................................................... . 171

10.1 Likviditetsutvecklingen   ................................................................ . 175

10.2 Kreditinstitutens utlåning    ........................................................... . 178

10.3 Den sektorvisa upplåningen    ....................................................... 181

10.4 Utblick mot 1984   ............................................................................ . 184

10.5 Finansiellt sparande    ..................................................................... . 185

Prop. 1983/84:100 194

Täbellförteckning

1:1    Finansiellt sparande 1981-1984   ....................................................... 12

2   Försöijningsbalans 1982-1984   .......................................................... ...... 13

-3   Handels-och bytesbalans 1982-1984   ................................................. ...... 15

2: 1   Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder

1982-1984    ....................................................................................... ...... 19

2   Konsumentprisernas utveckling 1979-1983   ...................................... 22

3:1   Sveriges export av bearbetade varor till OECD-området

1976-1984    ....................................................................................... ..... 47

2 Sveriges export av bearbetade varor till olika Iänderområden 1976-1984       49

3 Världsmarknadspriserna för bearbetade varor 1973-1984    ... 50

4 Exportutvecklingen för olika varugrupper 1982-1984   ...................... 50

5 Importutvecklingen för olika varugrupper 1982-1984   ...................... 53

6 Nettoimport av råolja och petroleumprodukter 1974-1984 57

7 Bytesbalansen 1980-1984   ................................................................. ...... 61

4: 1   Industriproduktionens utveckling 1981 -1984    ................................ ..... 64

2 Försörjningsbalans för rundvirke 1982-1984  .................................... ...... 71

3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter exkl. fartyg 1982-1984    73

4 Export av varvsprodukter 1982-1984   .............................................. ...... 75

5 Försöijningsbalans för övrig industrisektor 1982—1984   ................. ..... 76

5:1   Relativa arbetskraftstal 1970, 1975, 1980, 1982 och 1983   ............... ...... 81

■ 2   Sysselsättningsutvecklingen enligt AKU 1980-1983   ...................... ...... 82

3 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 1981-1983    .................... ...... 83

4 Arbetslösheten 1980-1983.................................................................. 85

5 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1977-1983 86

6 Antal personer berörda av varsel om personalinskränkningar 1978-1983      86

7 Produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar 1977-1983    .... ...... 87

8 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1984   ......................... ...... 87

6:1   Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och sparande

1982-1984    ....................................................................................... ..... 89

2 Hushällens köpkraftsförändring 1980-1984   ..................................... ...... 91

3 Lönekostnadsutveckling 1969-1983 samt arbetskraftskostnader för industriarbetare               94

4 Hushållssektoms disponibla inkomster 1982-1984    ........................ ..... 96

5 Inkomstöverföringar till hushåll från offentliga sektorn 1982-1984.... ...... 97

6 Hushällens direkta skatter, avgifter m. m. 1982-1984   ...................... ..... 99

7 Realinkomstutveckling efter skatt 1981-1984   .................................. .... 101

8 Konsumentprisindex december 1982-oktober 1983   ......................... .... 102

9 Konsumentprisförändringen 1980—1984 uppdelad pä komponenter           103

10   Hushällens konsumtionsutveckling 1975-1983   ................................ .... 105

Bilaga 1.1    Preliminärnationalbudget 195

7:1   Fasta bmttoinvesteringar 1980-1984 efter kapitaltyp och

näringsgren   ........................................................................................ 118

2 Fasta bmttoinvesteringar 1980-1984 inom privat och offentlig sektor       120

3 Antal påbörjade och inflyttningsfärdiga bostadslägenheter 1980-1984  121

4 Bostadsinvesteringar 1982-1984   .................    .................................. .. 125

5 Planerade och faktiska förändringar av industrins totala investeringar 1974-1984    127

6 Statliga investeringar 1980-1984   ....................................................... .. 130

7 Kommunala investeringar 1982-1984   ............................................... .. 132

8 Planerade och faktiska förändringar i primärkommunernas och landstingskommunernas totala investeringar 1974-1984         133

9 Lagervolymförändringar totalt och efter näringsgrenar 1980-1984    . .. 134

8:1   Driftsöverskott i vissa delar av näringslivet 1980-1984 samt

hela näringslivet 1980-1982    ............................................................. 138

2 Rörliga produktionskostnader per producerad enhet, produktpriser och marginaler i vissa delar av näringslivet 1977-1984 141

3 Driftsöverskott inom industrin 1980-1984   ...................................... 142

4 Rörliga produktionskostnader per producerad enhet, produktpriser och marginaler i skogsbruket och vissa industribranscher 1977-1984            ............................................................................................................. 145

5 Förädlingsvärde i tillverkningsindustrin exkl. varv 1977-1984 147

6 Förenklad resultaträkning samt marginaler för tillverkningsindustrin 1977-1984       149

7 Tillverkningsindustrins räntabilitet 1976—1984   ............................. .. 150

9:1   Statens inkomster och utgifter 1981-1984   ........................................ .. 155

2 Industripolitiska åtgärder 1977-1984    ................ :............................ .. 158

3 Kommuneinas inkomster och utgifter 1981-1984    ........................... .. 161

4 Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1981-1984   . 163

5 Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar 1981-1984..... 165

6 Den totala offentliga sektorns inkomster och utgifter 1981-1984    ... 166

7 Finanspolitiska effekter 1976-1984   ................................................. .. 168

8 Finanspolitiska effekter 1980-1984.................................................... .. 169

10:1   Penningmängden 1982-1983   ............................................................. 186

2 Allmänhetens banktillgodohavanden och statsskuldväxelinnehav 1982-1983            186

3 Bankernas likvida tillgångar 1982-1983   ..................    ...................... 187

4 Kreditmarknaden under de tre första kvartalen 1982-1983    .. 188

5 Bankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande s. k. övrigutlåning 1982-1983     189

6 Bankernas förvärv av statspapper och prioriterade bostadsobligationer samt prioriterade byggnadskrediter 1982-1983   .. 189

7 Statens budgetutfall samt upplåningsformer 1982-1983    ................. 190

8 Kommunernas finansiella sparande 1982-1983................................... 190

9   Prioriterade bostadskrediter 1982-1983   ........................................... .. 191

10   Den privata sektorns upplåning pä kreditmarknaden samt hos

staten 1982-1983    ............................................................................. 191

Prop. 1983/84:100 196

Diagramförteckning

1:1   Reala lönesummor inkl. kollektiva avgifter och real brutto
nationalinkomst (BNI) 1970-1984   ...................................................      14

3:1   Marknadsandelar och relativa priser för Sveriges export av

bearbetade varor till OECD-länderna 1972-1984   .............................     45

2 Importpris- och volymutvecklingen 1978- 1984, totalt och för vissa varugrupper       52

3 Utvecklingen av importvolym, importvägd efterfrågan och relativpris för bearbetade varor 1972-1984                      55

4 Utvecklingen av importens andel av förbrukning av bearbetade varor samt relativprisutvecklingen 1973-1984           56

5:1   Arbetskraftsutbudets procentuella förändring 1968-1983   ________     80

2 Arbetskraft och sysselsättning 1977-1983   ......................................     82

3 Antal arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska åtgärder,

i procent av arbetskraften 1964-1982   ...............................................     84

4   Arbetlösa enligt AKU, arbetslösa kassamedlemmar och kvar
stående lediga platser 1977-1983   .....................................................     85

6: 1   Sparkvoten 1970-1984   ......................................................................     90

7: 1   Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat pä

näringsgrenar 1975-1984   .................................................................. .... 119

2 Industrins investeringskvot 1971-1984   ............................................ 126

3 Investeringar inom industrin, totalt och uppdelat pä branscher 1976-1984               128

4 Totala industrins lagervolymförändring 1972-1984    ........................ 136

8: 1   Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet i vissa delar av

näringslivet 1972- 1984    ...................................................................    140

2 Driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet i skogsbruket och vissa industribranscher 1972-1984            143

3 Rörliga produktionskostnader, produktpriser och marginaler per producerad enhet i tillverkningsindustrin exkl. varv 1964-1984            148

9:1   Kommunernas finansiella sparande 1970-1984   .................................    160

10: 1   Valutaflöde samt statens upplåning utomlands 1979-1983   ... 172

2 Sveriges bytesbalans, icke-statliga kapitaltransaktioner samt valutaflöde 1979-1983               173

3 Förfallande amorteringar på utestående medel- och långfristiga utlandslän 1981 - 1992            174

4 Penningmängden 1979-1983   ............................................................. .. 175

5 Bankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande 1979-1983                  179

6 Statens budgetutfall samt upplåning 1978-1983    ............................. .. 182

Norstedts Tryckeri, Stocitholm 1983

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Bilaga 1.2

TILL REGERINGEN

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1984/85

Enligt riksrevisionsverkets (RRV) instruktion skall RRV varje år till regeringen lämna en beräkning av statsbudgetens inkomster för det kommande budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkning i budgetpropositionen.

RRV redovisar i denna skrivelse förslag till beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1984/85. Beräkningarna har gjorts för varje inkomsttitel för sig. 1 anslutning till beräkningarna har bedömningar gjorts även av det väntade utfallet för budgetåret 1983/84. Underiag för beräkningarna har hämtats från berörda myndigheter. För beräkningarna av inkomstskatterna har dessutom uppgifter från RRVs taxeringsstatistiska undersökning och aktiebolagsenkät utnyttjats. Underlaget till RRVs taxeringsstatistiska undersökning utgör ett urval av 23000 personers självdeklarationer. I här presenterade beräkningar ingår resultat baserade på undersökningen för inkomståret 1981.

Inledningsvis presenteras en sammanfattning av beräkningsresultaten. Därefter redovisas de förutsättningar och antaganden beträffande skatteunderlagets framlida utveckling som ligger till grund för beräkningarna. I det sammanhanget redovisas resultaten frän RRVs aktiebolagsenkät.

I den återstående delen beskrivs beräkningsresultaten för de olika inkomsttitlarna. Inkomsterna pä statsbudgeten budgetåren 1980/81 -1982/83 framgår av bilaga A. I bilagorna B och C redovisas en specifikation av statsbudgetens inkomster för budgetåren 1983/84 resp. 1984/85. För att underlätta jämförelse med prognoserna i den preliminära nationalbudgeten presenteras i bilaga D beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren 1983, 1984 och 1985.

Den av RRV utgivna Inkomstliggaren för budgetåret 1983/84 kan användas som komplement till RRVs inkomstberäkning. Inkomstliggaren innehåller utförliga beskrivningar av vad de olika inkomsttitlarna avser och vilka bestämmelser som gäller för dem.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Berggren i närvaro av avdelningschefen Sanell, revisionsdirektören Danielsson, byrådirektörerna Aronsson, Hansson, Karlson, Nordling, Rahmn och Svahlstedt, förste revisorerna Sirkka och Unander samt avdelningsdirektören Dalmo, föredragande.

Stockholm den 13 december 1983

G.Rune Berggren

Stig Dalmo

1    Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Prop. 1983/84:100 2

Innehåll

Riksrevisionsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1984/85 1

Innehållsförteckning 2

I. Sammanfattning 6

Förutsättningar 6

Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomster 7

De beräknade inkomsterna budgetåren 1983/84 och 1984/85 9

II.      Allmänna förutsättningar 14

Statsbudgetens utfall budgetåren 1978/79-1982/83 14

Antaganden för fysiska personers inkomster åren 1982-1985 15
Antaganden för aktiebolagens inkomster verksamhetsåren 1982, 1983

och 1984 17

III.    Beräkning av de olika inkomsttitlarna 21

1000 Skatter 21

1100   Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse 21

1111 Fysiska personers skatt pä inkomst, realisations
vinst och rörelse 26

1121 Juridiska personers skatt pä inkomst, realisations
vinst och rörelse 48

1131    Ofördelbara skatter pä inkomst, realisationsvinst

och rörelse 50

1141 Kupongskatt 51

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt 52

1143 Bevillningsskatt 53

1144 Lotterivinstskatt 53

1200   Lagstadgade socialavgifter 54

1211    Folkpensionsavgift 58

1221   Sjukförsäkringsavgift, netto 58

1231    Barnomsorgsavgift 61

1241    Vuxenutbildningsavgift 62

1251   Övriga socialavgifter, netto 62

1281   Allmän löneavgift 66

1300   Skatt på egendom 66

1311 Skogsvårdsavgifter 67

1312 Hyreshusavgift 67

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 3

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt 68

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt 69

1331 Arvsskatt 69

1332 Gåvoskatt 70

1341 Stämpelskatt 70

1342 Skatt pä värdepapper 71

1400   Skatt på varor och tjänster 72

1411 Mervärdeskatt 72

1421 Bensinskatt 74

1422 Särskilda varuskatter 74

1423 Försäljningsskatt pä motorfordon 76

1424 Tobaksskatt 77

1425 Skatt på spritdrycker 78

1426 Skatt på vin 79

1427 Skatt pä malt- och läskedrycker 80

1428 Energiskatt 81

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle 84

1431 Särskild avgift för oljeprodukter m.m. 85

1432 Kassettskatt 86

1433 Skatt pä videobandspelare 87

1434 Skatt på viss elektrisk kraft 87

1435 Särskild avgift mot försurning 88

1441 AB Vin & Spritcentralens inlevererade överskott     88

1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott 89

1451 Reseskatt 89

1452 Skatt pä annonser och reklam 90

1453 Totalisatormedel 90

1454 Skatt pä spel 91

1461    Fordonsskatt 91

1462    Kilometerskatt 93
1471 Tullmedel 94
1481 Övriga skatter pä varor och tjänster 95

2000 Inkomster av statens verksamhet 96

2100   Rörelseöverskott 96

2111 Postverkets inlevererade överskott 96

2112 Televerkets inlevererade överskott 99

2113 Statens järnvägars inlevererade överskott 103

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 105

2115 Förenade fabriksverkens inlevererade överskott     107

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott       110

2117   Domänverkets inlevererade överskott 116
2121 Statens vägverks inlevererade överskott 118

Prop. 1983/84:100 4

2122 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 119

2123 Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning 119

2131   Riksbankens inlevererade överskott 119

2141   Myntverkets inlevererade överskott 120

2151 Tipsmedel 120

2152 Lotterimedel 121

2200   Överskott av statens fastighetsförvaltning 121

2300   Ränteinkomster 122

2311 Räntor på lokaliseringslån 123
2324 Räntor på televerkets statslän 123
2332 Ränteinkomster pä län för bostadsbyggande 123
2371 Räntor pä beredskapslagring och förrädsanlägg
ningar 124
2396 Ränteinkomster pä det av byggnadsstyrelsen för
valtade kapitalet 124

2400   Aktieutdelning 124

2411   Inkomster av statens aktier 124

2500   Offentligrättsliga avgifter 125

2517 Registerhållningsavgift 125

2518 Fyravgifter, fariedsvaruavgifter 126 2532 Utsökningsavgifter 127 2535   Avgifter för statliga garantier 127

2537 Miljöskyddsavgift 127

2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel 128

2539 Täktavgift 128

2600   Försäljningsinkomster 128

2617   Lotsavgifter 129

2619   Inkomster vid riksantikvarieämbetet 129

2700   Böter m.m. 129

2711 Restavgifter 129

2712 Bötesmedel 130

2800   Övriga inkomster av statens verksamhet 130

3000 Inkomster av försåld egendom 132

3100   Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m. 132

3131    Försvarets myndigheters inkomster av försålda

byggnader och maskiner 133

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 5

3200   Övriga inkomster av markförsäljning 134

3211   Övriga inkomster av markförsäljning 134

3300   Övriga inkomster av försåld egendom 134

3311    Inkomster av statens gruvegendom 135

4000 Återbetalning av lån 136

4111   Återbetalning av lokaliseringslän 136

4212   Återbetalning av län för bostadsbyggande 137

4313   Återbetalning av studiemedel 137

5000 Kalkylmässiga inkomster 138

5100   Avskrivningar 138

5121   Avskrivningar pä civila fastigheter 139
5131   Uppdragsmyndigheters   m.fl.   komplementkost
nader 139

5141 Statens vägverks avskrivningar 140

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar 141

5143 Avskrivningar pä ADB-utrustning 141

5144 Avskrivningar pä förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar 141

5200   Statliga pensionsavgifter, netto 142

5211   Statliga pensionsavgifter, netto 142

Tabellförteckning 145

Bilaga A.     Statsbudgetens inkomster budgetåren 1980/81-1982/83 147

Bilaga B.      Beräkning rörande utfallet av statsbudgetens inkomster

för budgetåret 1983/84 157

Bilaga C. Specifikation av inkomsterna på statsbudgeten för bud
getåret 1984/85 169

Bilaga D.      Inkomster på statsbudgeten kalenderåren 1983, 1984 och

1985 179

Prop. 1983/84:100 6

I.    Sammanfattning

Förutsättningar

RRVs förslag till beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1984/85 och den nu gjorda uppskattningen av inkomsterna under budgetåret 1983/84 har utförts under antagande om oförändrad ekonomisk politik. Förändringar av ekonomisk-politisk karaktär har beaktats i de fall det föreligger beslut av statsmakterna eller förslag därom har lagts fram av regeringen i propositioner offentliggjorda före den 1 december 1983. Till grund för beräkningen av fysiska personers inkomstskatt ligger regeringens förslag (prop. 1983/84:69) om ändringar i inflationsskydd och skatteskala för åren 1984 och 1985. Vidare föreligger förslag om ändringar pä företagsbeskattnigens område (prop. 1983/84:50, 64). Förslagen omfattar sänkt bolagsskatt, slopande av FoU-avdrag, ändrade regler för lagernedskrivning och införande av löntagarfonder. 1 prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder föreslås en skärpning av förmögenhetsskatten, ändrade regler för den allmänna sjukförsäkringen samt nya avgifter pä miljövårdsområdet. Regeringen har också lagt fram förslag om ändringar i beskattningen av aktier (prop. 1983/84:48). För mervärdeskatten föreligger förslag (prop. 1983/84:75) om att avskaffa möjligheterna att redovisa skatt enligt kontantmetoden. Skatten på vin, spritdrycker och tobak har nyligen höjts och ytteriigare punktskatter föreslås bli höjda.

Förutom dessa institutionella förutsättningar är bedömningen av konjunkturutvecklingen betydelsefull för beräkningen av statsbudgetens inkomster. Den bedömning av det ekonomiska läget som presenterades i regeringens prop. 1983/84:40 har utgjort det huvudsakliga undertaget för antagandena om den samhällsekonomiska utvecklingen. RRV har också haft kontakter med konjunkturinstitutet och finansdepartementet under det där pågående arbetet med den preliminära nationalbudgeten för 1984. Därigenom har RlV kunnat stämma av en del centrala antaganden med de bedömningar som kommer att redovisas i denna.

Antaganden om löneutvecklingen har stor betydelse för RRVs beräkningar. RRVs beräkningar grundas pä antagandet att totala lönesumman ökade med 6,0% mellan åren 1981 och 1982. Mellan 1982 och 1983 antas den öka med 8,2% och med 6,5% mellan åren 1983 och 1984. Förär 1985 har ökningen satts till 5,5%.

De svenska aktiebolagens statligt taxerade inkomster förutses bli oförändrade från år 1982 till 1983. Underlaget för denna prognos har hämtats från enkäten till svenska aktiebolag, sparbanker och försäkringsbolag som RRV har genomfört under hösten 1983. Vid bedömningen av 1984 års inkomster har RRV utgått från en trendmässig ökning pä 10%. De förändrade reglerna för lagernedskrivning och slopade FoU-avdrag medför att den statligt taxerade inkomsten beräknas öka med 33% för år 1984. På

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 7

detta underlag appliceras dock en lägre skattesats än tidigare nämligen 32%.

För att bättre belysa prognoserna över inkomstskatterna redovisas under titeln fysiska personers skatt pä inkomst, realisationsvinst och rörelse några resultat ur prognosbearbetningarna av RRVs taxeringsstatistiska undersökning. Det gäller skatteeffekter för åren 1983-1985.

En specifikation av RRVs beräkningar av statsbudgetens inkomster under budgetåren 1983/84 och 1984/85 framgår av bilaga B resp. bilaga C. En översiktlig sammanställning av beräkningsresultaten redovisas i tabell 5.

Bruttoredovisning av statsbudgetens Inkomster

Pä de flesta inkomsttitlar pä statsbudgeten redovisas endast inkomster. Pä ett mindre antal titlar redovisas även utgifter. För dessa titlar sker en nettoredovisning, dvs. saldot av inkomster och utgifter tas upp pä statsbudgeten. 1 tabell 1 görs en sammanställning av bruttobeloppen budgetåren 1982/83, 1983/84 och 1984/85. I RRVs prognosarbete ingår att bedöma utvecklingen av bruttobeloppen för såväl inkomster som utgifter. En närmare redovisning av dessa belopp finns i beskrivningen av resp. inkomsttitel.

Av tabell 1 framgår att bruttoinkomsterna för budgetåret 1984/85 beräknas uppgå till 471 miljarder kr. vilket är mer än dubbelt sä mycket som inkomsterna pä statsbudgeten. Utgifterna på inkomsttitlarna beräknas till 247 miljarder kr. för samma budgetär.

Den största differensen mellan brutto- och nettoredovisningen finns på inkomsttypen 1000 Skatter. Inkomsterna pä huvudgruppen 1100 består till största delen av preliminärskatter (statlig och kommunal inkomstskatt m. m.). Utgifterna utgörs av utbetalningar av kommunalskattemedel och överskjutande skatt. För huvudgrupp 1 100 beräknas bruttoinkomsterna öka med 3,8 % mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85 och bruttoutgifterna med 6,3 %. Detta medför att statsbudgetens inkomster för denna huvudgrupp minskar med knappt 3 %.

Inkomsterna på huvudgruppen 1200 består i huvudsak av arbetsgivaravgifter. 1 den tabellariska bruttosammanställningen ingår såväl ATP-avgifter som de övriga arbetsgivaravgifter som överförs till fonderade medel utanför statsbudgeten. Utgifterna utgörs av utbetalningar till ATP-systemet och olika fonderingar inom den statliga sektorn. Vidare utbetalas sjukförsäkringsavgifternas andel av sjukförsäkringens kostnader. Inkomsterna pä statsbudgeten för huvudgruppen 1200 beräknas bli i stort sett oförändrade mellan budgetåret 1983/84 och 1984/85.

Bruttoinkomsterna på huvudgruppen 1400 beräknas till 127 miljarder kr. och bruttoutgifterna till knappt 40 miljarder kr. Bruttoutgifterna utgör återbetalningar av mervärdeskatt.

Prop. 1983/84:100

o oo oo >o »/~i  oo

• v, \0 Cl Vi 00 Os

— r-- r- o >i t-- r 00 r-i Tj- m Th Tj- Tj o\ ri

V)

Os oo Os r-i CD Os   r

"— m -rf sc t~ v-,       mi

■ r-' rsl a I h- ■

" 00 r~~ ri  m    \0

tT rt 00 ri

 r-4      Os r-~ <z> oo v\

m r*~i  r-    o o r- r-

Vi zi             Vi       Tf —' Os ri

ON -"O     o        ri      rt \£>

r r*-|            GO   r-J

VO O — 00 0\    r

(N r- O

o v£> o

00 ' r-- m o rj r- r

I   I   I s

— —     O

      ■*   I

00 o o ' ON o

—   ON   \0

I   I   I 3!

Ov     I

f<1

5

m r-l Tt rj v-, o r\ o Vi r-t Vi (Z)

— sC m

r-i >/-i 00 «/~i >/~i  00 ■ r-i sO O >o oo — Ov (-■I " O Vi Os rj ri ri -rt r*-i oo r ri r* ri

00      VO

r-r-orNOO —      o lor-oooir-.'      ■"    —

vO t- ri r)        r o
sO — fJ ol                                            —

5

t-Tfr*-, r-ooooo                     o       H

«v-ioooooovr~-r--                  — «

r-OvOTj- — OvO                   t~~-   F

— — — rj       r4 o                "        f*

»1 o — rsi                 —                i~

.:   .  _

1/3        O        O
> O        O
Ort—        i-l
C   1- — —

O   3 —   >

E-9

O      ;_      c E

w a>         r

y u =-= =

o a'

o

u  o

T3   u-

i2 :fe > .i:

rt p3 > > <y> 00    jj

ÖD >   rt     ■   '------ "

a ._

■!S

u.  c  '2 01

H "rt 'g .9P

 — t/5

   t/1

S E

IZl J/!

O.S O

Tt    O

— o

= Tt "

E.S >. 2

° h=i t/1

£-<:ii     o

> o

o o o ca ''I

OJ  ort

■a 00 2 ■

i: XI

C   1-

a  rt

=   W)

e-5

 tio

-

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 9

Bruttoinkomsterna på huvudgrupp 5200 beräknas till knappt 5 miljarder kr. och bruttoutgifterna till drygt 4 miljarder kr. Omföringar mellan huvudgrupperna 1200 och 5200 av de statliga arbetsgivaravgifterna liksom omföringar mellan huvudgrupperna 1100, 1200 och 1300 av egenavgifter. förmögenhetsskatter etc. är exkluderade i tabell 1.

De beräknade inkomsterna budgetåren 1983/84 och 1984/85

Enligt de nu redovisade beräkningarna uppgår statsbudgetens inkomster budgetåret 1983/84 till 217601 milj. kr. Det är 6804 milj. kr. eller 3,2% mer än vad som beräknades i statsbudgeten.

Det är inkomstskatterna frän fysiska och juridiska pei:soner som svarar för större delen av ökningen. Upprevideringen beror bl.a. på att den utbetalda lönesumman nu beräknas bli 1,5 procentenheter resp. 0,5 procentenheter högre för åren 1983 och 1984 än vad som antogs i beräkningen till statsbudgeten. Tillsammans med de ändringar som regeringen har föreslagit i inkomstbeskattningen för år 1984 leder detta till ökade inbetalningar av preliminärskatter för budgetåret 1983/84. Den skärpta förmögenhetsskatten vid 1984 års taxering beräknas öka fyllnadsbetalningen under våren 1984. Taxeringsutfallet för företagen avseende inkomståret 1982 blev avsevärt högre än vad RRV antog i beräkningen till statsbudgeten. Detta medför att den preliminära skatten för inkomståret 1984 ökar. Som en konsekvens av det högre utfallet 1982 har även den taxerade inkomsten för är 1983 räknats upp, vilket i sin tur leder till ökade fyllnadsbetalningar under våren 1984. Den nya omsättningsskatten på aktier m.m. beräknas öka inkomsterna med drygt 200 milj. kr. budgetåret 1983/84. De beslutade och föreslagna höjningarna av punktskatterna ökar inkomsterna under budgetåret 1983/84. Inkomsten av mervärdeskatt har däremot räknats ned till följd av att ökningstakten i den privata konsumtionen nu väntas bli lägre än vad som antogs tidigare. Nettoeffekten blir att den totala skatten på varor och tjänster endast okar med ca 400 milj. kr. för budgetåret 1983/84 jämfört med beräkningen till statsbudgeten.

För budgetåret 1984/85 beräknas inkomsterna på statsbudgeten uppgå till 224536 milj. kr. Det är 6936 milj. kr. eller 3,2% mer än som beräknas för innevarande budgetär.

Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse beräknas minska med 1 279 milj. kr. mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85. Av tabell 2 framgår att minskningen uteslutande kan hänföras till inkomsttiteln 1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse. Orsakerna till denna utveckling är flera men en av förklaringarna till nedgången är marginalskattereformen för åren 1984 och 1985. De förhållandevis stora skattelättnaderna i den direkta skatten år 1984 i kombination med en måttfull uppgång i den antagna lönesummeutvecklingen samma år gör att preliminärskatteinbetalningen ökar mindre än den antagna lönesummeutveck-

Prop, 1983/84:100

10

lingen. Tidsprofilen i de antagna lönesummeökningarna gör med gällande regler för kommunalskatteutbetalningar att dessa blir förhållandevis höga budgetåret 1984/85 i jämförelse med preliminärskatteinkomsterna. Vid beräkningen av preliminärskatterna har RRV antagit en höjning av den kommunala medelutdebiteringen är 1984 med 15 öre. För är 1985 har RRV schablonmässigt antagit att medelutdebiteringen höjs med 10 öre.

Beräkningen av utbetalningarna av kommunalskattemedel har RRV grundat på 1983 års preliminära taxeringsutfall, vilket påverkar kommunernas inkomster år 1984. Trots de beslutade begränsningarna i skatteun-deriaget för kommunerna beräknas utbetalningarna öka med 8,2 % budgetåret 1984/85. Vid kalkylerna av utbetalningen av kommunalskattemedel har RRV antagit att gällande regler för begränsning av kommunernas skatteunderlag år 1984 förlängs att gälla även år 1985. Ytterligare en förklaring till nedgången av titeln fysiska personers inkomstskatter är de stora omföringarna av förmögenhetsskatt och hyreshusavgifter som tidigare ingått i den allmänna skätteuppbörden. De omförs våren 1985 till resp. inkomsttitel under inkomsthuvudgruppen 1300 Skatt pä egendom. Här redovisas också den nya omsättningsskatten pä aktier m. m. Den väntas öka inkomsterna med 330 milj. kr. budgetåret 1984/85. Av denna anledning ökar inkomsterna pä huvudgruppen Skatt pä egendom med 2415 milj. kr. budgetåret 1984/85 jämfört med 1983/84.

Juridiska personers skatt pä inkomst, realisationsvinst och rörelse beräknas öka med 762 milj. kr. mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85. Det beror främst på en uppräkning av den preliminärt debiterade B-skatten år 1984. Fyllnadsbetalningarna beräknas dock minska våren 1985.

Tabell 2. Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse budgetåren 1982/83 - 1984/85 (milj. kr.)

1982/83 Utfall

1983/84 1983/84      1984/85      Förändring 1983/84-1984/85

Statsbudget    Prognos    Prognos

Belopp

Procent

-1279

762

1100 Skatt på inkomst.
realisationsvinst och
rörelse	39534	39464
1110 Fysiska personers
skatt pä inkomst,
realisationsvinst
och rörelse	28 924	28 856
1120 Juridiska personers
skatt på inkomst,
realisationsvinst	8478	7181
1130 Ofördelbara skatter
på inkomst, realisa-
tionsvinst och rörelse	1290	2500
1140 Övriga inkomstskatter	843	927

44419        43 140

32 804       30602        -2 202

9551        10313

I 100 1 100 o

964 1 125 161

-2.9

-6,7 8,0

0,0 16,7

Mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85 beräknas inkomsterna från de lagstadgade socialavgifterna öka med endast 20 milj. kr. Den låga ökningstakten förklaras av att det för budgetåret 1983/84 beräk-

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

11

nas inflyta ca 1,9 miljarder kr. som en engängseffekt till följd av affärsverkens omläggning av uppbördssystemet för arbetsgivaravgifter. Budgetåret 1983/84 ökar dessutom inkomsterna till följd av den tillfälliga höjningen år 1983 av den allmänna löneavgiften. Höjningen av den allmänna löneavgiften till 3% under perioden juli-december år 1983 medför en engängseffekt pä ca 1,4 miljarder kr. under budgetåret 1983/84. Några avsättningar till sjukförsäkringsfonden har inte gjorts vid beräkningen av inkomsterna från sjukförsäkringsavgiften. Utvecklingen av de enskilda inkomsttitlarna under inkomsthuvudgruppen 1200 Lagstadgade socialavgifter framgår av tabell.

Tabell 3. Lagstadgade socialavgifter budgetåren 1982/83-1984/85 (milj. kr.)

	1982/83	1983/84	1983/84	1984/85	Föriindring	1983/84-1984/85
	Utfall	Statsbudget	Prognos	Prognos
					Belopp	Procent
1200 Lagstadgade social-
avgifter	36032	48262	48 738	48 758	20	0.2
1211  Folkpensionsavgift	26528	30750	31 113	32 171	1058	.1.4
1221 Sjukförsäkringsav-
gift, netto	-642	1900	1894	1604	-290	-15.3
1231  Barnomsorgsavgift	6570	7 165	7 257	7 490	233	3.2
1241 Vuxenutbildningsavgift	716	781	791	815	24	3.0
1251 Övriga socialavgifter,
netto	84	-120	-247	-417	-170	-68.8
1261  Bidrag till förvalt-
ningskostnader för
arbetsskadeförsäk-
ringen	55	57	59	62	3	5.1
1271  Inkomster av arbets-
givaravgifter till
arbetarskyddsstyrel-
sens och yrkesinspek-
tionens verksamhet	73	79	81	83	2	2.5
1281 Allmän löneavgift	2 649	7650	7 790	6950	-840	-10.8
Tabell 4. SkaU på varor och tjänster budgetåren 1982/83-			-1984/85 (milj. kr.)
	1982/83	1983/84	1983/84	1984/85	Förändring	1983/84-1984/85
	Utfall	Statsbudget	Prognos	Prognos
					Belopp	Procent
1400 Skatt pä varor och
tjänster	80 579	86 858	87 249	92 768	5 519	6,1
1411  Mervärdeskatt	45 423	49 100	48 300	53 100	4 800	9.9
1421 Bensinskatt	6660	6480	6495	6 560	65	1.0
1423 Försäljningsskatt pä
motorfordon	642	590	743	885	142	19.1
1424 Tobaksskatt	3008	3 820	4110	3 925	-185	- 4.5
1425 Skatt pä spritdrycker	4931	5 950	5 735	5 100	-635	-11,1
1426 Skatt på vin	1283	1460	1700	1 565	-135	- 7.9
1428 Energiskatt	8272	9155	9 140	9795	655	7.2
1431 Särskild avgift för
oljeprodukter	1437	325	821	1 395	574	69.9
1461 Fordonsskatt	2 303	2270	2 340	2 370	30	1.3
1462 Kilometerskatt	1687	1720	1740	1780	40	2.3
1471 Tullmedel	1659	1705	1705	1870	165	9,7

Prop. 1983/84:100 12

Inkomsterna under inkomsthuvudgrupperi skatt på varor och tjänster m.m. förutses öka med 5519 milj. kr. eller 6,3% mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85 (se tabell4). Mervärdeskatten beräknas öka med 4800 milj. kr. Regeringens förslag om att slopa dispensen - möjligheten till kontantmässig redovisning av mervärdeskatt - beräknas öka inkomsterna med 1 200 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Vidare upphör investeringsavdraget vid redovisning av mervärdeskatt vilket ökar inkomsterna mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85. Skatteunderiaget för andra varor och tjänster antas i flera fall vara oförändrade eller minska mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85. Trots skattehöjningar pä tobak, vin och sprit minskar inkomsterna för budgetåret 1984/85. Det beror på att ändrade redovisningsperioder ger engångsförstärkningar av inkomsterna för budgetåret 1983/84. Den kraftiga inkomstökningen av särskild avgift för oljeprodukter beror främst på att dessa avgifter föresläs att redovisas brutto på statsbudgeten.

Rörelseöverskotten beräknas öka med 216 milj. kr. mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85. Av denna ökning svarar statens vattenfallsverk för 168 milj. kr. Ränteinkomsterna förutses öka med 1292 milj. kr. eller ca 11 % mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85. Räntorna pä lån för bostadsbyggande beräknas öka med 738 milj. kr.

Avskrivningar - huvudsakligen för affärsverken - beräknas minska med 1 693 milj. kr. mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85. Om regeringen följer förslagen i televerkets treärsplan upphör nämligen avskrivningarna mot statsbudgeten för televerkets del fr. o. m. budgetåret 1984/85.

Tabell 5. Sammanställning av beräkningsresultat för budgetåren 1983/84 och 1984/85, (milj. kr.)

	1982/83	1983/84	1983/84	1984/85	Förändring 1983/84-1984/85
	Utfall	Statsbudget	Prognos	Prognos
					Belopp	Procent
Inkomster	191280	210797	217601	224536	6936	3,2
1000 Skatter	159429	178191	184518	191 192	6675	3.6
1100 Skatt på inkomst,
realisationsvinst
och rörelse	39534	39464	44419	43 140	-1279	-    2,9
1200 Lagstadgade
socialavgifter	36032	48 262	48738	48 758	20	0,0
1300 Skatt på egendom	3 284	3 608	4112	6 526	2415	58,7
därav
1312 Hyreshusavgift	-	-	-	720	720	-
1321  Fysiska perso-
ners förmögen-
hetsskatt	718	799	901	2071	1 170	129.9
1342 Skatt på värde-
papper	-	-	210	.    540	330	157.1
1400 Skatt pä varor
och tjänster	80579	86858	87 249	92 768	5 519	6,3

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

13

		1982/83	1983/84	1983/84	1984/85	Förändring	1983/84-1984/85
		Utfall	Statsbudget	Prognos	Prognos
						Belopp	Procent
2000 Inkomster av
statens verksamhet		22 407	22 441	22962	24 905	1943	8,5
2100	Rörelseöverskott därav 2110 Affärsverkens inlevererade	8068	8627	8.MS	8761	216	2,5
	överskott	2437	3 026	2 880	2941	61	2,1
	2131  Riksbankens
	inlevererade
	överskott	4000	4000	4000	4 000	0	0,0
2200	Överskott av statens fastighets
	förvaltning	135	206	413	325	-     88	- 21,3
2300	Ränteinkomster därav 2332 Ränteinkomster pä län för bostads-	10252	11 198	11451	13031	1580	13,8
	byggande	7229	7980	8098	8 836	738	9,1
2400	Aktieutdelning	123	115	142	181	39	27,5
2500	Offentligrättsliga
	avgifter	1073	1203	1212	1555	343	28,3
2600	Försäljnings-		-
	inkomster	242	264	263	267	4	1,5
2700	Böter m. m.	345	361	362	385	23	6,4
2800	Övriga inkomster av statens verk-
	samhet	2 170	468	574	400	-   174	- 30,3
3000 Inkomster av för-
såld (	egendom	190	54	-   70	55	125	178,6
3100	Inkomster av försålda byggnader och
	maskiner m. m.	184	39	-   81	39	119	146,9
3200	Övriga inkomster
	av markförsäljning	1	0	1	1	0	0,0
3300 Övriga inkomster
	av försåld egendom	5	15	9	15	6	66,7
4000 Återbetalning av
lån		2978	3 319	3 759	3 586	-   173	-    4,6
4100	Återbetalning av
	tiäringslän	366	335	395	333	-    62	-   15,7
4200	Återbetalning av
	bostadslän m. m.	1418	1701	1701	'  1851	150	8,8
4300	Återbetalning av
	studielån	711	810	1 125	908	-   217	-   19,3
4400	Återbetalning av
	energisparlån	153	170	170	190	20	11,8
4500	Återbetalning av
	övriga lån	331	303	369	305	-    64	-  17,3
5000 Kalkylmässiga
inkomster		6 275	6792	6432	4 798	-1634	- 25,4
5100 Avskrivningar		5 359	5 761	5 791	4098	-1 693	- 29,2
	därav
	5112 Televerkets
	avskrivningar	1531	18.30	1886	0	-1886	-100,0
5200	Statliga pen-
	sionsavgifter, netto	916	1031	641	700	59	9,2

Prop. 1983/84:100 14

II.    Allmänna förutsättningar

Statsbudgetens utfall budgetåren 1978/79-1982/83

Det statliga budgetsystemet moderniserades budgetåret 1980/81. Statsbudgetens inkomster grupperades efter karaktären pä inkomsten när den flyter in till den statliga sektorn. Uppdelningen av statsbudgetens utgiftssida i en drift- och en kapitalbudget ersattes av en statsbudget för såväl drift- som investeringsutgifter.

1 tabell 6 presenteras statsbudgetens inkomster och utgifter för budgetåren 1978/79 - 1982/83. Statsbudgetens inkomster för budgetåren 1978/79 och 1979/80 upptas i tabellen endast med slutsummor eftersom någon fullständig fördelning enligt den nya grupperingen inte är möjlig.

Inkomsterna på statsbudgeten för budgetåret 1982/83 blev 191280 milj. kr. Det var en ökning med 24 149 milj. kr. eller 14,4% jämfört med budgetåret 1981/82. Statsbudgetens utgifter uppgick till 277879 milj. kr. under budgetåret 1982/83. Det var en ökning med 42716 milj. kr. eller 18,2% jämfört med föregående budgetår. Statsbudgetens underskott, dvs. skillnaden mellan utgifter och inkomster, blev för budgetåret 1982/83 86599 milj. kr.

Tabell 6. Statsbudgetens utfall budgetåren 1978/79-1982/83 (milj. kr.)

Budgetär	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83
Inkomster
Skatt på inkomst, rea-
lisationsvinst och
rörelse			34 057	36 251	39.534
Lagstadgade social-
avgifter			33 890	31250	36032
Skatt på egendom			2 358	2741	3 284
Skatt på varor och
tjänster (e.xkl niei-
värdeskull)			27 208	29564	35 156
Mervärdeskatt			37 305	40665	45 423
Inkomster av statens
verksamhet			14 552	17 762	22 407
Inkomster av försåld
egendom			11	49	190
Återbetalning av lån			2406	2644	2978
Kalkylmässiga inkomster			3 434	6 205	6275
Summa inkomster	119664	132491	155287	167131	191280
Utgifter
Förslags- och obeteck-
nade anslag	118945	137 774	170856	185 844	212478
Reservationsanslag	25 614	25 960	43 927	50562	64 553
Investeringsanslag'	14 046	17683	-	-	-
Rörliga krediter
(+ = ökad disposi-
tion, - = minskad
disposition)	-264	+1 058	-1-455	-1242	-(-848
Summa utgifter	158341	182475	215 238	235 164	277879
Underskott	38678	49984	59951	68033	86 599

Begreppet slopas fr. o. ni. budgetåret 1980/81.

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 15

En närmare redogörelse för utvecklingen av statens inkomster och utgifter lämnas i RRVs publikation "Statens finanser 1983". Där har bl. a. en schablonmässig fördelning av statsbudgetens inkomster gjorts för budgetåren 1978/79 och 1979/80 enligt principerna för den moderniserade inkomstgrupperingen. En detaljerad redovisning av budgetutfallet framgår av RRVs publikation "Statsbudgetens utfall budgetåret 1982/83".

Antaganden för fysiska personers inkomster åren 1982—1985

Inkomstutvecklingen för de fysiska personerna har en avgörande betydelse för de direkta skatternas utveckling. På olika sätt påverkar den också förändringarna i de indirekta skatterna liksom inkomster av statens verksamhet och de statliga affärsverkens inleveranser av överskott till staten.

Utvecklingen för de fysiska personernas inkomstskatter bestäms främst av förändringar i inkomst av tjänst, dvs. huvudsakligen av lönesummeutvecklingen. Förändringarna i den totala lönesumman påverkas av avtalsuppgörelserna mellan arbetsmarknadens parter och av ändringar i sysselsättningen för anställda samt av den s. k. löneglidningen, dvs. förtjänstutvecklingen utöver den avtalsmässiga ökningen.

Konjunkturinstitutet beräknade i sin höstrapport 1983 att den totala utbetalda lönesumman ökade med 6,0% mellan åren 1981 och 1982 och med 8,2% mellan åren 1982 och 1983.

I prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder redovisas bl.a. kalkyler över den ekonomiska utvecklingen för år 1983 och år 1984. De antaganden dessa kalkyler bygger på förutsätter en lönekostnadsökning om totalt 6% år 1984 och en prisstegring på 4% under loppet av är 1984.

RRV har haft kontakter med konjunkturinstitutet och finansdepartementet och därvid kunnat stämma av några av de centrala antaganden som påverkar statsbudgetens inkomster. Sädana centrala antaganden är förutom lönesummans tillväxt bl.a. konsumentprisutvecklingen, import- och exportantaganden m.m. Enligt vad RRV erfar antar man i det pågående arbetet med nationalbudgeten att den utbetalda lönesumman ökar med 6,5% mellan åren 1983 och 1984. Konjunkturinstitutet arbetar också med ett alternativ som bygger på en lönesummeökning på 10,5%. RRV har valt att göra kalkylerna över statsbudgetens inkomster på den lägre lönesummeökningen mellan åren 1983 och 1984, dvs. 6,5%.

För år 1985 har RRV valt att skriva fram lönesummans tillväxt med 5,5%.

De utbetalda pensionerna förutsätts ha ökat med 10,1% mellan åren 1981 och 1982. Förär 1983 beräknas ökningstakten till 13,9%. För 1984 har de förändringar i beräkningarna av pensionerna, pensionstillskotten, basbelopp m.m. som föreslås i prop. 1983/84:40 beaktats. De utbetalda pensionerna beräknas öka med drygt 7% är 1984. Förslaget innebär att basbeloppet även fortsättningsvis bör fastställas att gälla för kalenderår på

Prop. 1983/84:100 16

grundval av prisutvecklingen under föregående år. RRV har dä förutsatt att basbeloppet uppgår till 20300 kr. fr.o.m. den 1 januari 1984. För år 1985 har RRV skrivit fram de utbetalda pensionerna med 7%. Pensionerna utgjorde inkomståret 1982 drygt 18% av de sammanräknade inkomsterna.

För olika sociala förmåner vilka tas upp till beskattning såsom sjukpenning, föräldrapenning, dagpenning, utbildningsbidrag m.m. förutses följande ökningstal. Mellan åren 1981 och 1982 ökade dessa förmåner med 7%. År 1983 har RRV antagit en ökningstakt på 9,2%. 1 kalkylen för år 1984 beräknas ökningen bli 6,2%. År 1985 har RRV skrivit fram dessa inkomster med 4,7%.

Av fysiska personers sammanlagda inkomst år 1982 svarade inkomst av jordbruksfastighet för 1,0%. Inkomst av rörelse svarade samma är för ca 2,6%. I beräkningarna har antagits att inkomst av jordbruksfastighet och rörelse ökar med 4,9% resp. 5,6% mellan åren 1982 och 1983. Mellan åren 1983 och 1984 förutses inkomsterna av rörelse öka med ca 6,2% och inkomsterna av jordbruksfastighet med 5,4%.

Inkomst av kapital uppgick år 1982 till 14570 milj. kr., vilket är 3,6% av de sammanräknade inkomsterna. Mellan åren 1982 och 1983 förutses en ökningstakt pä 1,0% i inkomstslaget kapital. År 1984 antar RRV att inkomsterna av kapital ökar med 12,1%. Den genomsnittliga räntenivån sänktes från 12,5 procentenheter till 11,1 procentenheter 1982 och antas sjunka till 9,5 procentenheter 1983. Denna antas gälla även är 1984 vilket förutsätter oförändrat diskonto per 1 december 1983.

Inkomsterna av annan fastighet uppgick till 2947 milj. kr. är 1982 och svarade dä för mindre än I % av de sammanlagda inkomsterna. För år 1983 och framåt har RRV skrivit fram inkomsterna med knappt 2%.

Underskott i förvärvskälla har sedan slutet av 1960-talet ökat kraftigt varje är med några få undantag. Den mest betydelsefulla avdragsposten är underskott av annan fastighet som svarar för merparten av underskotlen. Underskott av kapital svarar för större delen av det resterande underskol-tet.

De sammanlagda underskotten som utnyttjades i olika förvärvskällor uppgick år 1982 till 28501 milj. kr. Det är 7,0% av de sammanräknade inkomsterna.

För år 1983, det första året då underskottsavdragens skattemässiga värde begränsades, har RRV skrivit fram underskottsavdragen med 8,5%. År 1984 och 1985 har underskottsavdragen skrivits fram med 8,5% vardera året. Hänsyn har därvid tagits till avtrappningen av räntebidragen m.m. enligt förslag i prop. 1983/84:40.

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 17

Antaganden för aktiebolagens inkomster verksamhetsåren 1982, 1983 och 1984

RRV genomför årligen i oktober en undersökning av de svenska aktiebolagens, sparbankernas och försäkringsbolagens taxerade inkomster. Undersökningen bygger på uppgifter från en enkät till ett urval om ca 2 300 företag. Urvalet görs med utgångspunkt i företagens statligt taxerade inkomster och antal anställda. Dessa uppgifter finns i statistiska centralbyråns (SCB) centrala företagsregister. De taxerade inkomsterna avser det föregående verksamhetsåret. Årets undersökning bygger på ett urval som avser de statligt taxerade inkomsterna för verksamhetsåret 1981.

I enkäten ingår frågor om den till statlig och kommunal skatt taxerade inkomsten samt beräknade fyllnadsinbetalningar under våren 1984. Vidare ingår frågor angående storleken av det särskilda forskningsavdraget.

I det följande redogörs för vissa huvudresultat av undersökningen. Det bör observeras att uppgifterna vad gäller storieksgruppen 0-19 anställda är mycket osäkra. Urvalet för denna grupp är jämfört med totala antalet förekommande företag mycket litet. Dessutom är bortfallet störst inom denna grupp av företag. En utföriig beskrivning kommer att publiceras i SCBs Statistiska meddelanden, serie F.

Av tabell 7 framgår företagens statligt taxerade inkomster enligt det definitiva taxeringsutfallet för verksamhetsåren 1971-1982 (preliminärt utfall för 1982). Enligt enkäten uppgick den till statlig skatt taxerade inkomsten för verksamhetsåret 1982 till 9750 milj. kr. Det innebär en ökning med 22% jämfört med utfallet för verksamhetsåret 1981. Den statligt taxerade inkomsten beräknas enligt enkäten bli i stort sett oförändrad mellan åren 1982 och 1983.

Tabell7. Statligt taxerad inkomst för aktiebolag m.fl. åren 1971-1982

Verksamhetsår	Taxerad in!	komst	Förändring från
	milj. kr.		föregående år%
1971	2810		-26
1972	3 473		-1-24
1973	3919		-1-13
1974	3 627		- 7
1975	6 299		-1-74
1976	5 799		- 8
1977	4312		-26
1978	5 498		-t-28
1979	5 857		+ 1
1980	5 026		-14
1981	8005		-1-59
1982	10635 (Prel	1. utfall)	-1-33

Av tabells framgår övriga enkätresultat. Den kommunalt taxerade inkomsten beräknas också bli i det närmaste oförändrad mellan verksamhetsåren 1982 och 1983. Fyllnadsbetalningarna under våren 1984 beräknas utgöra ca 25%' av den totala bolagsskatten för verksamhetsåret 1983. 2    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Prop. 1983/84:100

U. 0 = iH-C

" rN — rsl r*-i

0r<-i 00 r~- Tt

— r

(N      —

:= « -' c — U. j3 ti: in oca

r* r-- r4 vr, iTi r-- r-- (N oo o - r4 TT r*-. "

— »

<N —

c c c

•g i 2 s g "

s	<u	1
u	JC	r4
E	E rt
t«	t«i
E		c	OO

r-- r O r<i 00 m r- r- o r-j v, Vi      r<i o

I    I   +   I   +

+   +       1

 t/1

— . t/1

E u

o >< . t- E oo ;i<; 2.5 £ S 2

r- " lo o o o r-i oo vn oo O r4 r- u- —. r<i r* — r-l '

\D NO     VI Tt t3\     00

M u   J* OO

.E             .rt 2

TD    OL    t''    „ —     1

= fS E S '

:g23.2Ea

r- r- rt f*-)         oo

-— O ON w o

Vi fN         <N r~~

I   I -I- I  -(-

-I-   -I-       I

ca X j<: u E OO

ÄS.EiH S2;

— 1  Tj- OO O oo r- o v-, r, " " " ro v£)	r-i 00 vC ro	O 15
r4 *- —'  r-l		o\

			:(:3		E Kl
			25,     S		»2
	O Os Os Os		«.--c.-S		3
c«	~ 0\ Os Os		~ I' °«i5		tu t
.g	Os		"o-S-S t/i		o 5
			=t		tS rt
.0	1      1      1      1	1			'> o
>	O O O O <i o o	o		lä	2
.	—  Vi		äå.D	o	:rt    r-
't		n		H	Q  :rt

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 19

Det särskilda forsknings- och utvecklingsavdraget som infördes 1973 beräknas för verksamhetsåret 1983 uppgå till 724 milj. kr., vilket motsvarar en ökning med 16% jämfört med verksamhetsåret 1982. Företag med fler än 2000 anställda svarar för 47% av det totala avdraget.Fr.o.m. 1983 års taxering består avdraget av ett 5-procentigt basavdrag på de totala forsknings- och utvecklingskostnaderna samt ett 30-procentigt ökningsavdrag på kostnadsökningen från föregående år (SFS 1981: 1315). Fr.o.m. verksamhetsåret 1984, dvs. taxeringen 1985, föreslär regeringen i prop. 1983/84:64 att det särskilda forskningsavdraget (FoU- avdraget) vid taxering till statlig skatt skall upphöra.

Särskilt investeringsavdrag för byggnadsinvesteringar får göras för de utgifter som hänför sig till perioden den 1 november 1980-den31 mars 1984 (SFS 1982:1186). Avdragen är 10% av utgifterna för ny- till- eller ombyggnad och 20% av den del som avser täckdikning (SFS 1980:954).

Fr.o.m. verksamhetsåret 1983 infördes särskilt investeringskonto som är en obligatorisk inbetalning på räntelöst konto i riksbanken med 20% av den justerade vinsten för samtliga företag, med vissa undantag, som haren justerad vinst över en miljon kr. De företag som är undantagna är bostadsföreningar, bostadsaktiebolag och allmännyttiga bostadsföretag. Inbetalningar skall ske på 1983 års justerade vinster och vara spärrade i tvä, år. I prop. 1983/84:64 föreslår regeringen att inbetalningsskyldigheten även skall gälla 1984 års vinster. Inbetalningen blir avdragsgill vid beskattning under förutsättning att företagen sätter av motsvarande belopp till en särskild investeringsfond (SFS 1982: 1185). De särskilda investeringsfonderna släpptes fria den 22 februari 1983 (SFS 1983:55).

Regeringen har beslutat att förlänga frisläppen av de allmänna investeringsfonderna med ett år (SFS 1983:831). Detta innebär att företagen får utnyttja sina fonder för byggnads- och markarbeten som utförts t.o.m. mars 1985 och för maskiner och andra inventarier som levereras före utgången av år 1984.

I prop. 1983/84:64 föreslår regeringen att rätten till lagernedskrivning begränsas till 50% mot tidigare 60% (huvudregel och supplementärregel 1). Begränsning föresläs även för dem som kombinerar lagernedskrivning med avsättning till resultatutjämningsfond. Lagrets värde får i dessa fall skrivas ned med högst 35% mot tidigare 45%. Lagernedskrivning för rå- och stapelvaror berörs ej av förslaget (supplementärregel II), ej heller berörs nedskrivningsrätten för övriga omsättningstillgångar. Detta föresläs träda i kraft den 1 januari 1984 dvs. vid taxeringen 1985.

I prop. 1983/84: 50 föreslär regeringen att en särskild vinstdelningsskatt skall tas ut för aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker och ömsesidiga skadeförsäkringsanstalter. Vinstdelningsskatten föreslås utgöra 20% av vinstdelningsunderlaget. Vinstdelningsunderlaget är företagets reala vinst till den del vinsten överstiger fribeloppet. Fribeloppet kan antingen vara ett fast belopp på 500000 kr. eller ett belopp som är 6% av företagets

Prop. 1983/84:100 20

lönesumma. Vinstdelningsskatten blir avdragsgill vid nästa års taxering. Vinstdelningsskatten kommer enligt förslaget att tas ut fr.o.m. 1985 års taxering för de företag som har kalenderår som räkenskapsår. För företag med brutet räkenskapsår tas skatten ut fr.o.m. 1986 års taxering. Vinstdelningsskatten skall föras över till AP-fonden.

Vid bedömning av 1984 års statligt taxerade inkomster har RRV utgått från en trendmässig ökning pä 10%. Därutöver tillkommer effekterna av att FoU-avdraget slopas. RRV uppskattar p.g.a. detta att det statliga skatteunderiaget ökar med 730milj.kr. vid 1985 års taxering. Det kommunala skatteunderlaget berörs inte av denna förändring. Effekterna av de ändrade reglerna för lagernedskrivning är svära att uppskatta. Mänga faktorer spelar in, bl. a. storleken pä lagerreserverna och antal företag som har utnyttjat rätten till maximal nedskrivning av lagret och därmed måste lösa upp lagerreserven med 10%. Med hänsyn till detta beräknas både det statliga och kommunala skatteunderlaget att öka med 1500 milj. kr. Förlängningen av möjligheten till inbetalningar till särskilt investeringskonto och förslaget om vinstdelningsskatt beräknas inte påverka skatteunderlaget under verksamhetsåret 1984. RRV räknar med att den statligt taxerade inkomsten ökar med 33% mellan verksamhetsåren 1983 och 1984. Den kommunalt taxerade inkomsten beräknas öka med 19% mellan verksamhetsåren 1983 och 1984.

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 21

III.    Beräkning av de olika inkomsttitlarna 1000 Skatter

1100    Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

Skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse redovisas under denna inkomsthuvudgrupp som upptar alla skatter som baseras på en aktuell eller presumtiv nettoinkomst. Kontot är ett samlingskonto som redovisar inkomsterna av de skatter och avgifter som debiteras på de slutliga skattsedlarna var för sig, men uppbärs "preliminärt" gemensamt. Det belopp som skall redovisas under 1100 utgör statens behållna inkomstskatt för en viss period. Eftersom den samfällda skatteuppbörden är preliminär sker utbetalningar eller omföringar från kontot när den slutliga taxeringen är klar. Kontot består således av både inkomster och utgifter. Mot bakgrund av att beskattningsreglerna är vitt skilda mellan juridiska personer och fysiska personer sker en uppdelning på dessa kategorier i redovisningen. I de undantagsfall när det inte är möjligt att göra en uppdelning av inkomstskatterna på dessa tvä kategorier redovisas inkomsterna som ofördelbara skatter. Gemensamt för skatterna för de olika kategorierna är emellertid själva uppbördssystemet varför detta beskrivs gemensamt för titlarna nedan.

Uppbördsförfarandet för skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

Preliminär A- och B-skatt

Enligt uppbördslagen (1953:272) skall skattskyldig erlägga preliminär

skatt med det belopp vilket så nära som möjligt kan antas motsvara den i

slutliga skatten ingående skatter och avgifter. Den preliminära skatten utgår dels i form av preliminär A-skatt, dels i

form av preliminär B-skatt. B-skatten debiteras med 120% av det belopp

som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt. A-skatten utgår enligt

preliminärskattetabeller eller efter viss procent av uppburen löneinkomst.

Preliminärskattetabellerna fastställs för varje inkomstår av riksskattever-

ket. Preliminärskattetabellerna gmndas pä följande förutsättningar nämligen

att inkomsten är oförändrad under inkomståret

att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i tabellen

att den skattskyldige inte skall eriägga annan skatt än statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt

att skattskyldig, som uppfyller vissa i uppbördslagen angivna förutsättningar, erhåller skattereduktion

att vid taxeringen för inkomsten inte andra avdrag medges än gmndavdrag och såvitt gäller kolumnerna 3 och 4 s.k. förvärvsavdrag

Prop. 1983/84:100 22

att kommunal inkomstskatt beräknas för skattekrona och skatteöre till vissa i hela krontal bestämda belopp vilka bestäms varje inkomstår.

Den preliminära skatten beräknas på det högsta beloppet i varje intervall. För inkomst av tjänst, som inte avser bestämd tidsperiod eller som inte uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen skall preliminär A-skatt utgå med 30% av inkomsten. I vissa fall, som t. ex. vid utbetalning av retroaktiva lönebelopp, ackordersättningar o.d. skall preliminär A-skatt utgå enligt gmnder som fastställs av riksskatteverket.

Överlämnar arbetstagare inte skattsedel på preliminär A-skatt till arbetsgivaren skall avdrag för preliminär A-skatt göras enligt förhöjda skatteskalor. Uppvisar vidare arbetstagare inte skattsedel på slutlig skatt för arbetsgivaren skall under tid, då avdrag för kvarstående skatt skall verkställas, avdrag för sådan skatt göras vid varje avlöningstillfälle med lika stort belopp som avdraget för preliminär A-skatt.

Preliminär A-skatt skall utgå även för annan inkomst än sådan som utgör den skatteskyldiges huvudsakliga inkomst av tjänst, om det är särskilt påkallat ur uppbördssynpunkt. Preliminär A-skatt skall utgå för artister-sättning som uppgår till minst 200 kr., sedan avdragen för särskild reseersättning gjorts, även om ersättningen ej utgör huvudsaklig inkomst av tjänst. Avdrag för preliminär skatt görs frän är 1983 också pä inkomster, som avses i lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

Arbetsgivares skyldighet att verkställa löneavdrag för skatt avser såväl preliminär skatt som kvarstående skatt, varvid gäller, att preliminär skatt utgår i första hand.

De lokala skattemyndigheterna kan på framställning av den skattskyldige eller pä eget initiativ under uppbördsåret vidta jämkning av den preliminärskatt som skall utgå, om jämkningen kan förväntas medföra bättre anpassning mellan preliminär och slutlig skatt.

Preliminärskatten förfaller till betalning under månaderna mars, maj, juli, september, november och januari under uppbördsäret, vilket omfattar tiden fr. o. m. mars det ena året t. o. m. februari påföljande år. På titlarna som avser skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse redovisas under ett budgetär uppbörden under månaderna juli, september och november det ena året och uppbörden under månaderna januari, mars och maj påföljande år. Titeln redovisar sålunda inte uppbördsårets preliminärskatt. Preliminär A-skatt varierar mellan olika skatteterminer på grund av att inkomstunderiaget ändras under året. Preliminär B-skatt eriäggs däremot som regel med ca en sjättedel av det debiterade ärsbeloppet varje termin och är därför i stort sett stabil under uppbördsärets terminer.

Inbetalning av skatterna görs med särskilt inbetalningskort. Pä delta finns utrymme för att lämna en s.k. uppbördsdeklaration. 1 uppbördsdeklarationen skall arbetsgivaren lämna uppgift om redovisningsperiod, lönesumma m. m. S.k. summarisk redovisning tillämpas i fråga om all innehål-

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 23

len preliminär A-skatt. Kreditering verkställs pä grundval av de uppgifter om preliminär skatt som arbetsgivaren lämnar för varje arbetstagare på kontrolluppgifterna. Kontrollen av arbetsgivarnas redovisning effektiviseras genom maskinella avstämningar mellan kontrolluppgifter och redovisade skattebelopp. En arbetsgivare som inte lämnar uppbördsdeklaration i rätt tid skall betala förseningsavgift.

Har arbetsgivaren regelmässigt högst fyra anställda skall han också ange personnummer och namn på de arbetstagare för vilka skatteavdrag gjorts. När särskilda skäl föreligger kan länsstyrelsen ålägga annan arbetsgivare att lämna sådana uppgifter. Om den skattskyldige själv skall betala sin skatt skall detta ske med särskilt inbetalningskort.

Fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt

Den som inte har betalt tillräckligt med preliminär skatt under inkomståret kan göra fyllnadsinbetalning. Om denna görs senast den 30april året därpå beaktas den vid beräkning av kvarskatteavgift. Denna tidsgräns har varit definitiv och gällt även de fall den skattskyldige fått anstånd med självdeklarationen till tidpunkt efter den 30april. En skattskyldig som fått sådant anstånd kan göra fyllnadsinbetalning senast den 30juni och fä inbetalningen beaktad vid avgiftsberäkningen (SFS 1981:254). På fyllnadsinbetalningar som görs under tiden maj-juni skall den skattskyldige betala avgift efter 2%.

Kvarstående och överskjutande skatt

Sedan taxering verkställts och den slutliga skatten uträknats, sker en avräkning, varvid den skattskyldige gottskrivs i fråga om A-skatt det under uppbördsåret influtna beloppet jämte i förekommande fall s.k. särskilt uppdebiterat belopp samt i fråga om B-skatt det debiterade beloppet. Dessutom gottskrivs den skattskyldige fyllnadsbetalning av preliminärskatt. Understiger vid avräkningen den gottskrivna preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, förfaller skillnaden, om denna är 25 kr. eller större, till betalning såsom kvarstående skatt under uppbördsterminerna i månaderna mars och maj året efter taxeringsåret. Om den kvarstående skatten uppgår till högst 200 kr., skall den betalas i sin helhet i mars. Pä kvarskatten skall den skattskyldige erlägga en avgift, kvarskatteavgift, som inte är avdragsgill. Denna är f.n. 10% om den kvarstående skatten överstiger 5 100kr. 1 annat fall är den 8% av den kvarstående skatten.

Avgiftsbelopp som understiger 50kr. påförs emellertid inte, vilket innebär att avgift inte utgår om den kvarstående skatten uppgår til) högst 899 kr. Överstiger däremot den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, återbetalas det överskjutande beloppet, om detta är 25 kr. eller större, till den skattskyldige. Dessutom utgår ränta pä det överskjutande beloppet om räntebeloppet överstiger 50 kr. Räntesatsen för ränta pä överskjutande preliminär skatt bestäms ärligen vid december. Ränta utgår

Prop. 1983/84:100 24

för en tid av tolv månader. På preliminär skatt som erlagts efter den 18januari året efter inkomståret men senast den 30 april samma är utgår emellertid ränta för en tid av sex månader. Räntebeloppet på överskjutande skatt är maximerat till 100000kr. Räntesatserna för taxeringen 1983 är fastställda till 10,5% resp. 5,5%. I prop. 1983/84:58 föresläs att de räntesatser som bestäms enligt uppbördslagen knyts till diskontot vid december månads utgång. Räntan pä överskjutande skatt för 12 månader föreslås fr.o.m. är 1984 bli densamma som gällande diskonto, medan restitutionsränta, anståndsränta och respitränta bestäms till diskonto jämte tillägg av tre procentenheter. Kvarstående och överskjutande skatt på titeln avser inkomståret som avslutas ett halvt år före budgetårets ingång.

Tillkommande skatt

Tillkommande skatt är skatt som skall eriäggas i huvudsak pä grund av beslut om ändrad taxering sedan slutlig skatt påförts eller till följd av eftertaxering.

Sjömansskatt

Sjömansskatten är en definitiv källskatt, som tillfaller staten. Sjömän som är anställda och i tjänst på svenskt handelsfartyg av minst 100 registerton skall betala sjömansskatt för inkomsten ombord. Sjömansskatten hålls inne vid löneutbetalningar och beräknas i princip på kontant inkomst ombord. Kommunerna skall för varje är beredas ersättning av statsmedel för minskade skatteintäkter. Till kommun som ej tillhör landstingskommun utgår 75%, till annan kommun 50% och till landstingskommun 25% av den sjömansskatt som inom kommunen bosatt sjöman erlagt till staten.

Restantier

Restantier är de restförda belopp, som drivs in via kronofogdemyndigheterna och avser skatter från olika är tillbaka.

Överskjutande skatt och övriga restitutioner

Frän titeln utbetalas överskjutande skatt och övriga restitutioner. Beträffande överskjutande skatt se ovan. Övriga restitutioner är återbetalningar som i allmänhet beror på nedsättning i taxering.

Utbetalda kommunalskattemedel

Den största posten på utgiftssidan är utbetalningarna av kommunalskattemedel. Hela källskatteuppbörden tillförs primärt staten. Kommunerna erhåller för vatje kalenderår förskott grundat på senast kända taxering och den aktuella utdebiteringen. Förskottsutbetalningarna baseras på ett skat-teunderiag som räknas upp i förhållande till en konstaterad ökning i kommunernas invånarantal. Bestämmelserna om uppräkning gäller samtliga kommuner med undantag av församlingar. När taxeringsresultatet för ett

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 25

kalenderår föreligger sker slutavräkning, varvid saldot mellan slutligt uträknade belopp och uppburna förskott tillgodoräknas kommunerna eller statsverket allteftersom förskotten understiger eller överstiger de slutligt uträknade beloppen. I kommunernas fordran på statsverket, som framräk-nats per den 1 januari varje kalenderår, ingår sålunda vid stigande skat-teunderiag såväl förskott som slutavräkningsmedel. Kommunernas fordran utbetalas frän budgetåret 1981/82 varje månad mot tidigare varannan med i princip en tolftedel av ärsbeloppet vid varje tillfälle.

Vid 1983 års taxering höjdes grundavdraget från 6000 kr. till 7 500 kr. Beloppet höjdes i tvä omgångar till 7000 kr. resp. 7 500 kr. Den sistnämnda höjningen föranleddes av begränsningarna i reseavdragen. Kommunernas skatteunderlag begränsades år 1982 till 80 % av juridiska personers skatteunderlag. År 1983 begränsas utbetalningarna till kommunerna genom att juridiska personers skatteunderiag minskas till 40% för kommuner och 0% för landsting. Församlingarna får även år 1983 80% av skatteunderiaget. Återstående skatteunderiag begränsas för samtliga kommuner med I %. År 1984 gäller fortfarande samma begränsningsregler med undantag av ned-sättningen av återstående skatteunderiag med I %.

Socialförsäkringsavgifter till folkpensioneringen,, tilläggspensioneringen, sjukförsäkringen, delpension, barnomsorg, avgift till arhelsskadeförsäk-ringen och allmän löneavgift (egenavgifter)

Endast de försäkrades egna avgifter debiteras på skattsedeln. Numera eriäggs egenavgifter endast av egenföretagare. Avgifterna beräknas på inkomster av rörelse och av jordbruksfastighet. Egenavgifterna består av socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen, folkpensioneringen, tilläggspensioneringen och arbetsskadeavgift. Fr.o.m. inkomståret 1980 utgår även egenavgift till barnomsorgen och delpension. Ar 1983 infördes även en allmän löneavgift som egenavgift, avsedd att finansiera skattereformen

1983.

Egenavgifter uppbärs i form av preliminärskatter, kvarstående skatter eller fyllnadsbetalningar avseende ett visst inkomstår. De utbetalas eller omförs frän titeln Fysiska personers skatt pä inkomst, realisationsvinst och rörelse andra året efter inkomståret.

Utbetalning till allmänna pensionsfonden

Socialförsäkringsavgifter till tilläggspensioneringen utbetalas frän titeln till allmänna pensionsfonden.

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, förmögenhetsskatt, hyreshusavgift och skogsvårdsavgifter omförs till andra inkomsttitlar.

Prop. 1983/84:100 26

Illi Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1 enlighet med gällande uppbördsförfarande redovisas som inkomster på titeln preliminär skatt, fyllnadsbetalningar, kvarstående skatt, restantier m. m. Uppbördsförfarandet förutsätter även uppkomsten av s.k. överskjutande preliminär skatt. Den redovisas som utgift pä titeln. Som utgifter redovisas även de restitutioner som föranleds av taxeringsändringar m. m. Den största utgiftsposten är utbetalningar av kommunalskattemedel. Kommunalskatterna ingår i den samfällda statligt administrerade skatteuppbörden. 1 redovisningen vid länsstyrelserna är det emellertid inte möjligt att göra uppdelningen mellan fysiska och juridiska personers kommunalskatter. RRV gör därför en ungefärlig beräkning på denna fördelning. En omföring av denna fördelning görs därför från de totalt redovisade utbetalda kommunalskatterna under titeln 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse till resp. fysiska och juridiska personers skatt på inkomst och förmögenhet.

Slutlig debitering av skatter

Tillämpningen av en enda skatteskala och individuella grundavdrag innebär individuell beskattning. Grundavdraget uppgår till 7 500 kr. vid den kommunala taxeringen, förutsatt att taxerade inkomsten uppgår till minst detta belopp. Grundavdraget vid den statliga taxeringen slopades är 1980. Principen om sambeskattning tillämpas dock i ett avseende, nämligen vad avser beskattningen av s.k. B-inkomster överstigande 5000 kr. dvs. i huvudsak inkomst av fastighet, tillfällig förvärvsverksamhet och kapital. Härvid gäller att för gifta som båda haft taxerad inkomst skall beskattningsbar A-inkomst och beskattningsbar B-inkomst beräknas. Med A-inkomst avses inkomst av tjänst, utom periodiskt understöd, inkomst av jordbruksfastighet och inkomst av rörelse. Med B-inkomst, eller kapitalinkomst, förstås övriga inkomster. Vid skatteberäkningen av B-inkomsten sammanläggs dessa inkomster med den högsta A-inkomsten.

Inkomståret 1980 infördes en marginalskattespärr. Den sammanlagda statliga och kommunala marginalskatten får inte överstiga 72% i inkomstskikt upp till 30 basenheter (= 219000 kr är 1983), 76% pä inkomster mellan 30 och 45 basenheter och 74% därutöver vid beräkningen av det statliga grundbeloppet.

För vissa kategorier skattskyldiga med A-inkomster och hemmavarande barn under 16 år medges förvärvsavdrag. Förvärvsavdrag medges med 25% av inkomsten, dock högst 2000 kr. Avdraget medges den av makarna som har den lägsta A-inkomsten. Om gift skattskyldig med minderårigt barn haft A-inkomst av jordbmksfastighet eller rörelse och maken utfört arbete i förvärvskällan, får den skattskyldige åtnjuta förvärvsavdrag med värdet av makens arbetsinsats, dock med högst 1000 kr. För ensamstående med hemmavarande barn under 16 år och A-inkomst medges

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 27

förvärvsavdrag med 25% av inkomst av tjänst, jordbruksfastighet eller rörelse, dock med högst 2000 kr.

Vidare medges avdrag för underhäll av icke hemmavarande barn under 18är med högst 3000 kr. per barn. Avdrag för frivilliga periodiska understöd slopades helt fr. o. m. inkomståret 1983.

I skattesystemet finns vissa schablonmässigt beräknade minimiavdrag bl.a. för utgifter för fullgörande av tjänsten för skattskyldiga som haft inkomst av tjänst. Ett schablonavdrag på 5% av kontant bruttolön m.m. eller högst 1000 kr. gäller är 1983. Vidare finns vissa extra avdrag för fysiska personer, som haft inkomst av kapital eller inkomst av en- eller tväfamiljsfastighet. Även inkomster av sådan fastighet beräknas enligt schablonmetod.

Extra avdraget för inkomster av kapital uppgår till maximalt 800 kr. för ensamstående och 1 600 kr. för samtaxerade.

Det extra avdraget som medges i vissa fall för inkomster av annan fastighet är 1 500 kr.

Statlig inkomstskatt för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser redovisas på den s.k. A-längden. De förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m.m. som fr.o.m. år 1974 beskattas ingick inte i det kommunala beskattningsunderiaget t. o. m. inkomståret 1979. Staten tillfördes då motsvarande kommunala skatt. Fr.o.m. inkomståret 1980 ingår emellertid dessa inkomster i det kommunala skatteunderiaget.

De för taxeringsåren 1979-1983 uträknade skattebeloppen framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Statlig inkomstskatt, A-längden    27689

Skatt på beskattade förmåner

Taxeringsår 1979     1980	1981	1982	1983
27689    29742	31682	33 594	3484
4601     5 113	_	_	-

De kommunala skatterna utgörs av allmän kommunalskatt med däri ingående församlingsskatt och landstingsskatt i form av inkomstskatt beräknad på grundval av inkomst och garantibelopp för fastighet.

De gällande avdragsreglerna vid statlig taxering som förvärvsavdrag, underhällsavdrag, övriga periodiska understöd m. m. äger motsvarande tillämpning vid taxering till kommunal beskattning.

Kommunal inkomstskatt uppgick taxeringsåren 1979-1983 till följande belopp (milj. kr.).

Taxeringsår

1979 1980 1981 1982 1983

Kom.munal inkomst
skatt: A-längden    59140 66330 78 134 88273 93942

Prop. 1983/84:100 28

Förmögenheter under 400000 kr. är befriade från förmögenhetsskatt fr.o.m. 1982 års taxering. Skattesatsenär 1,5% för förmögenheter mellan 400000 kr. och 600000 kr. Den högsta skattesatsen uppgår till 3,0% för förmögenheter överstigande 1800000 kr. Reglerna ändrades till följd av den allmänna fastighetstaxeringen är 1981 och för 1984 års taxering hösten 1982. 1 prop. 1983/84:40 föreslås en skärpning av. förrnögenhetsbeskatt-ningen. Skärpningen skall gälla alla skattepliktiga förmögenheter. Skatteuttaget föreslås höjas med 1,0 procentenheter i alla skikt i skalan. Skattepliktgränsen föreslås dessutom att sänkas från 400000 kr. till 300000 kr. och att skatteuttaget i detta skikt sätts till 1 %. Förslaget skall tillämpas endast vid taxeringen 1984. Förmögenhetsskatt beräknas pä den sammanlagda förmögenheten tillhörande föräldrar och barn under 18 är, som bor hos föräldrarna. Gränserna framgår nedan.

Beskattningsbar förmögenhet (kr.)	Skattesats	Föreslagen skattesats
300 000-   400000	-	1.0%
400000-  600000	1,5%	2,5%
600000-   800000	2,0%	3,0%.
800000-1800000	2,5%	3,5%
1800000-	3,0%	4.0%

Debiterad förmögenhetsskatt uppgick taxeringsåren 1979-1983 till följande belopp (milj. kr.).

Taxeringsår

1979 1980 1981 1982 1983

Förmögenhets
skatt 649 588 702 718 901

Vissa kategorier skattskyldiga medges reduktion av skatten. För gift skattskyldig vars make saknar inkomst medges skattereduktion med högst I 800 kr. Avtrappning sker med 30% av andra makens inkomst och rätten till skattereduktion upphör således när inkomsten uppgår till 6000 kr. För ensamstående med barn under 18 år utgör skattereduktionen 1 800 kr. utan reducering. Skattereduktion sker vid debitering av den slutliga skatten genom reducering av statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, skogsvårdsavgift eller skattetillägg. Skattereduktion medges således inte i fråga om statlig förmögenhetsskatt, socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen eller tilläggspensioneringen, arbetsgivaravgift, förseningsavgift eller an-nuitet på avdikningslån. Vad som genom skattereduktion bortfaller vid debiteringen skall helt bäras av staten, vilket innebär att staten gottgör kommuner och andra för eventuellt reducerade belopp.

Fr.o.m. taxeringsåret 1979 började en särskild skattereduktion på 400 kr. utgå till samtliga inkomsttagare. Därmed försvann den tidigare skattereduktionen på 250 kr. Den nya skattereduktionen indexreglerades under inkomståret 1979 och uppgick dä till 560 kr. För inkomståret 1980 anpassades den till det höjda grundavdraget kommunalt och uppgick till 320 kr.

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 29

År 1981 uppgick den särskilda skattereduktionen till 560kr. Den särskilda skattereduktionen avskaffades fr. o. m. inkomståret 1982.

Våren 1980 beslutade riksdagen om vissa åtgärder i syfte bl.a. att underlätta ett nytt löneavtal. På skatteområdet omfattade åtgärderna bl. a. en tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen. Den tillfälliga höjningen av den särskilda skattereduktionen var avsedd att ge en lättnad främst åt heltidsarbetande med lägre än genomsnittliga inkomster. Den maximala höjningen, 500 kr., gällde inkomstlägena mellan 45000 och 60000 kr. I inkomstlägena 40000-45000 kr. utgjorde höjningen 10% av den del av inkomsten som överstiger 40000 kr. Vid inkomster över 60000 kr. avtrappades höjningen med 3% av den överskjutande inkomsten. Höjningen av den särskilda skattereduktionen beaktades vid uttaget av preliminär A-skatt och sjömansskatt månaderna september-december år 1980. Den tillfälliga höjningen av den särskilda skattereduktionen förlängdes även under inkomståret 1981. Fr.o.m. inkomståret 1982 avskaffades även den tillfälliga särskilda skattereduktionen och byggdes in i skatteskalan.

Den särskilda skattereduktionen skedde genom reducering av samma skatter och avgifter som gäller för skattereduktion.

I oktober 1978 startade det s.k. skattesparandet med bl.a. skattefri ränta. Behållningen på skattesparkonlon och skattefondkonton uppgick den 30september 1983 till ca 11 resp. 5 miljarder kr. Sparskattereduktion utgår med 10% av sparat belopp. Procentsatsen vid sparande i aktiespar-fond är 20% vid 1984 års taxering. Från inkomståret 1981 medges sparskattereduktion pä ett sparande på högst 7200 kr. per person och år varav högst 4800 kr. får avse banksparande. I prop. 1983/84: 30 föreslås ett nytt sparsystem, allemanssparandet, som skall ersätta skattesparsystemet. Reglerna om allemanssparandet föreslås träda i kraft den 1 april 1984. Samtidigt skall skattesparsystemet avvecklas. Avkastning och värdestegring på insättningar i skattesparandet första kvartalet 1984 är skattefria, medan skattereduktion ej utgår vid taxeringen år 1985. Avkastning och värdestegring pä sparade medel i allemanssparandet föreslås befriade från inkomstskatt.

Vid taxeringen 1982 infördes också en skattereduktion vid utdelning på svenska börspapper, vilken maximerades till 2250 kr. för ogift skattskyldig och 4500 kr. för makar gemensamt. Denna skattereduktion slopas vid 1984 års taxering. En skattereduktion för fackföreningsavgiften på 40% av erlagd avgift införs taxeringen 1984. Högsta underlaget för skattereduktionen är 1 200 kr.

Prop. 1983/84:100

30

De skattereduktioner som medgivits vid taxeringarna 1979-1983 uppgick till följande belopp (milj. kr.)

	Taxeringsår
	1979	1980	1981	1982	1983
Skattereduktion	774	723	698	658	625
Särskild skatte-
reduktion	2 299	3 298	2916	4 303	_
Sparskatte-
reduktion	-	387	383	753	999
Aktiespar-
skattereduktion	-	-	-	193	208

De    s.k.    skattedebiterade    egenavgifterna    uppgick    taxeringsåren 1979-1983 till följande belopp (milj. kr.).

	Taxeringsår
	1979	1980	1981	1982	1983
Allmän arbets-
givaravgift	46	-	-	-	-
Socialförsäk-
ringsavgift till
sjukförsäkringen	792	926	992	1048	1 133
folkpensioneringer	i829	904	939	1019	1091
tilläggspensione-
ringen	792	836	916	978	1215
arbetsskadeför-
säkringen	23	25	64	69	76
delpensions-
försäkringen	-	-	56	60	64
barnomsorgen	-	-	211	262	283

Särskilda avgifter, s.k. skattetillägg och förseningsavgift, debiteras vid överträdelser mot skatte- och avgiftsförfattningar. Skattetillägg påförs skattskyldig som lämnat oriktig uppgift vilket skulle leda till för lågt beskattningsresultat. Förseningsavgift tas ut vid försummelse att i rätt tid avge deklaration.

Förseningsavgiften är vad avser inkomst- och förmögenhetsskatterna 1 % av den högsta beskattningsbara inkomsten och 0,3% av den beskattningsbara förmögenheten till den del den överstiger skattefritt belopp. Förseningsavgiften är maximerad till 300 kr. eller i de fall då deklarationen inte inkommit trots anmaning till högst 600 kr.

Lagstiftningen omfattar flertalet skatter och allmänna avgifter samt arbetsgivaravgifterna till socialförsäkringens finansiering. Om det sammanlagda beloppet av skattetillägg och förseningsavgift vid samma taxering understiger 100 kr., påförs inte beloppet.

De debiterade skattetillägg och förseningsavgifter som bokförts pä inkomsttiteln taxeringsåren 1979-1983 uppgick till följande belopp (milj. kr.).

Skattetillägg Förseningsavgifter

Taxeringsår
1979 1980

155 8

227 13

1981

260 11

1982

258 12

1983

296

12

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 31

Skogsvårdsavgift, tillfällig skogsavgift, annuiteter pä avdikningslån, utskiftningsskatt och ersättningsskatt och hyreshusavgift debiteras i samband med slutlig skatt men omförs eller utbetalas till andra inkomsttitlar eller anslag.

Beräkning av fysiska personers inkomstskatter 1983/84 och 1984/85

Kalkylerna för inkomstskatterna görs i princip i tre etapper med sinsemellan olika utgångspunkter. Dessa utgångspunkter bestäms av institutionella faktorer som t. ex. beskattningsregler och uppbördssystemets utformning. Vidare påverkas de av konjunkturutvecklingen , speciellt lön-, sysselsättnings- och prisutvecklingen. Dessutom ingår i beräkningarna erfarenhetsmässiga bedömningar av vissa företeelser som t. ex. inflytandeandel av debiterad kvarskatt. Resultaten av de etappvisa beräkningarna jämförs och analyseras. I den män resultaten avviker för mycket visar detta att de ursprungliga antagandena är inkonsistenta. Dessa omprövas då successivt och ger genom en iterativ process upphov till nya beräkningar som upprepas till dess resultaten överensstämmer.

I den första etappen beräknas de preliminära skatterna på grundval av antaganden om inkomstutveckling och förändringar i den totala makro-ekonomiska marginalskattekvoten. Dessa antaganden är avhängiga av löne- och sysselsättningsutvecklingen samt av den allmänna konjunkturutvecklingen. Utvecklingen av skatteunderlaget för preliminärskatteuttaget beror också pä i vilken utsträckning de skattskyldiga begär jämkning för exempelvis förändringar av biinkomster, avdragsbestämmelser eller av diskontot. För bedömningen av preliminärskatteuppbörden under innevarande budgetär lämnar uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik omfattar uppgifter om influtna belopp av preliminär A- och B-skatt. Med ■hjälp av denna statistik har uppbörden kunnat följas endast t.o. m. uppbördsterminen ijuli år 1983. För september och november månads skatteinbetalningar ger emellertid preliminär statistik frän uppbördssystemet en viss vägledning. För de framföriiggande åren beräknas preliminärskatterna med utgångspunkt i den antagna inkomstökningen och makromargin-alskattekvoten.

I den andra etappen beräknas den slutligt påförda skatten med utgångspunkt i antaganden om inkomstutveckling och förändring av avdrag och underskott. Som hjälpmedel för dessa beräkningar används de tidigare nämnda taxeringsstatistiska uppgifter avseende inkomståret 1981 som RRV insamlat och bearbetat. På dessa basärsuppgifter tillämpas en prognosmodell som innebär, att för varje enskild individ i urvalet, inkomst, underskott och avdrag beräknas enligt gjorda antaganden för prognosperioden. Påförda skatter och avgifter beräknas därefter enligt gällande beskattningsregler. Dessa skatter och avgifter summeras och uppräknas till totalnivå. Under förutsättning att inkomstfördelningen varit oförändrad

Prop. 1983/84:100 32

mellan basåret och prognosåret. dvs. att inkomstförändringarna fördelat sig likformigt mellan inkomstgrupperna, ger beräkningsmodellen förhållandevis goda estimat för prognosåren. Sett över en längre tidsperiod kan inkomstfördelningen förändras och därmed följer även att estimaten blir osäkrare.

1 den tredje etappen av beräkningarna görs vissa överväganden om förändringar i skatteuttaget, dvs. förändringar av skillnaden mellan preliminär och slutlig skatt. Ändringar i utformningen av preliminärskattetabellerna som saknar motsvarighet vid debiteringen av den slutliga skatten spelar en stor roll för dessa kalkyler. De senaste årens omläggningar av skattesystemet har tillsammans med förändringar av inkomsterna bidragit till kraftiga omslag i skatteuttaget. Beräkningarna av storleken på dessa förändringar är mycket svåra att göra och har därför närmast karaktär av allmänna överväganden i anslutning till kalkylerna.

Preliminärskatteinkomsterna utgör de dominerande posterna bland inkomsttitelns bruttoinkomster. De har visat en oavbruten stegring under budgetåren 1971/72-1982/83.

RRVs prognos för kalenderåret 1983 ger en ökning pä 8,6% jämfört med år 1982. Ökningstakten på 8,6% är snabbare än ökningstakten för den totalt utbetalda lönesumman söm antagits bli 8,2%.

Vid beräkningarna av den preliminära A-skatten för är 1983 har RRV utgått från de tidigare redovisade antagandena om utvecklingen av lönesumman och av andra inkomster under inkomst av tjänst såsom pensioner och sociala transfereringar. Vidare har en förnyad beräkning gjorts på några effekter på de förändringar som gjordes i skattesystemet för år 1983. Förändringarna var i korthet följande:

- De statliga marginalskattesatserna sänktes och skattesatsen utan underskottsavdrag uppgick för flertalet inkomsttagare till maximalt 44 % år 1983.

- Statliga skatten delades upp i två delar, grundbelopp och tilläggsbelopp.

- Grundbelopp tas ut pä den beskattningsbara inkomsten, beräknad som tidigare.

- Tilläggsbelopp beräknas för inkomster över en s.k. brytpunkt (16 basenheter, dvs. 116800 kr.).

- Underiaget för tilläggsbelopp utgörs i huvudsak av den beskattningsbara inkomsten ökad med underskottsavdrag. Pä sä sätt begränsas det skattemässiga värdet av underskottsavdragen. Skattesatsen är 0% upp till ett skatteunderiag på 116800 kr. och 2% (1983) av skatteunderiaget mellan 116800 kr. och 138700 kr. Skattesatsen stiger sedan till maximalt 10% (1983) vid ett underiag överstigande 328500 kr.

- Kvittning av underskott av schablontaxerad fastighet mot inkomst av kapital medges med högst 30000 kr. vid beräkning av tilläggsbelopp.

- Möjlighet finns att vid beräkning av tilläggsbelopp kvitta underskott i näringsverksamhet mot överskott i samma förvärvskälla under en tid av högst sex år.

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 33

- Basenheten i skatteskalan bestämdes på förhand för de tre åren som reformen genomförs och blev 7 300 kr. år 1983.

- Kapitalförsäkringsavdraget slopades.

- Avdragsrätten för frivilliga periodiska understöd slopades.

- Nyii schablonavdrag på 5% av kontant bruttolön m. m. eller högst I 000 kr. infördes under inkomst av tjänst.

- Skattesatsen höjdes från 2 till 3 % i inkomstskiktet 7 300 - 29200 kr.

- Skattesatsen sänktes av höstriksdagen med 1 procentenhet mellan 58400 - 87600 kr. (8-12 basenheter).

- Fribeloppel på äkta makars B-inkomster höjdes till 5000 kr. och omvandlades till grundavdrag.

- Skattereformen finansieras år 1983 med en allmän löneavgift på 2%.

- Skatteunderlaget för juridiska personer minskas till 40% för kommuner, 80% för församlingar och till 0% för landsting. Återstående skatteunderiag minskades med 1 %.

- Skattereduktion för erlagda fackföreningsavgifter infördes. Reduktionen är 40%, maximalt 480 kr.

- En hyreshusavgift infördes på 1 % av taxeringsvärdet.

- Skattereduktion pä aktieutdelning slopades.

- Nedsättning av sparskattereduktion (banksparande och aktiefondsparande).

- Höjning av restavgiften från 4 till 6% av det obetalda beloppet.

- Uppräkning av preliminärt debiterad B-skatt med 20% fr.o.m. den 1 januari 1983.

- Frisläppet av investeringsfonder och -reserver förlängdes.

- Investeringsavdraget för byggnadsarbeten förlängdes.

- Pensioner m.m. beräknas pä basbeloppet ökat med 300 kr.

- Tidigare regler skall gälla för att fastställa basbeloppet för år 1983.

- Beslutet om karensdagar och andra förändringar i sjukförsäkringen upphävdes.

RRV har beräknat enskilda effekter av några av dessa förslag. Förändringar i övrigt har RRV explicit tagit hänsyn till i de programförutsättningar och framskrivningar sotn har gjorts i den taxeringsstatistiska undersökningen baserad på 1981 års inkomstfördelning.

De fysiska personernas inkomster och avdrag har därvid räknats upp till 1982 och 1983 års nivå. Beräkningar har därefter gjorts dels med beaktande av nya skatteregler för år 1983, dels med reglerna i 1982 års skattesystem.

Eftersom undersökningen omfattar en statisk population frän är 1981 som skrivs fram med samma inkomstantaganden och samma kommunala utdebiteringshöjning m. m. är effektberäkningarna behäftade med osäkerhet. Utgångspunkten för beräkningarna är alltså den inkomstfördelning som antas gälla för år 1983 enligt tidigare nämnda inkomstantaganden.

Vid de nya effektberäkningarna för 1983 har resultaten blivit i stort sett desamma som redovisades i RRVs inkomstberäkning hösten 1982. Således 3    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Prop. 1983/84:100 34

har förändringen av den slutliga skatten vad avser skatteskalan år 1983 blivit 6936 milj. kr. lägre än om 1982 års skatteskala skulle ha gällt även är 1983. Av denna skatteförändring svarar indexregleringen för 3 380 milj. kr. (förändring av basenheten från 6900 kr. till 7300 kr.).

Vid beräkningen av preliminär A-skatt för 1984 har RRV utgått från en höjd kommunal medelutdebitering med 15 öre. RRV har utgått frän den antagna ökningen av lönesumman från år 1983 till är 1984 med 6,5 % (jfr sid 15). RRV har också beaktat de förändringar i skatteuppbörden är 1984 som föranleds av de propositioner som förelagts riksdagen under hösten 1983. De är prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, prop. 1983/84:48 om ändring i beskattningen av realisationsvinster på börsaktier, 1983/84:58 om ändringar i taxeringsförfarandet, prop. 1983/84:67 om ändrade beskattningsregler för realisationsvinster på bostadsrätter, prop. 1983/84:68 om vissa avdrag för kostnader för intäkternas förvärvande och prop. 1983/84:69 om basenheten för åren 1984 och 1985. Dessa innebär tillsammans md tidigare beslut i skattelagstiftningen i korthet följande för inkomsterna åren 1984 och 1985.

- Basenheten föresläs sänkt från 7700 kr. till 7600 kr. år 1984 och från 8 100 till 7800 kr. år 1985.

- De statliga marginalskattesatserna höjs i inkomstskikten 18-21 basenheter (136800 - 159600 kr. år 1984).

- Förändringar i folkpensionärernas beskattning.

- Allemanssparandet införs.

- Räntesatser knyts till diskontot.

- Tilläggsbeloppet till basbeloppet avskaffas.

- Ändrad reavinstberäkning på aktier. 30% av försäljningspriset i stället för 20% tas upp till beskattning vid användning av schablonregeln.

- Nya regler för resor med bil mellan bostad och arbetsplats.

- Nya beräkningsregler för bilkostnader vid avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats.

- Ändrad förmögenhetsbeskattning vid 1984 års taxering.

- Ändrade beskattningsregler för realisationsvinster pä bostadsrätter.

- Skogsvärdsavgiften höjs från 5 till 8'*/oo fr. o. m. den Ijuli 1984.

- Reducering av räntebidrag.

För att bedöma effekten av skatteomläggningen är 1984 vad avser ändringar i den statliga skatteskalan har RRV dels beräknat den totala skatten som om 1983 års skatteskala i nominella belopp skulle ha gällt år 1984, dels beräknat de förändringar som föreslagits i prop. 1983/84:69 jämfört med de skatteregler som riksdagen tidigare beslutat om beträffande 1984 års skatteregler.

Den totala skillnaden i slutlig skatt blir drygt 5500 milj. kr. lägre om 1984 års skatteskala appliceras på 1984 års skatteunderlag, jämfört med om 1983 ars skatteskala används på samma underlag. Av denna förändring svarar indexregleringen av skatteskalorna för ca 2 350 milj. kr. och övriga margi-nalskattesatsändringar m. m. i den statliga skatten för ca 3 150 milj. kr.

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 35

Vid en jämförelse mellan vad som tidigare beslutats och vad som föreslås i prop. 1983/84:69 innebär förändringen av basenheten i skatteskalan frän 7700 kr. till 7600 kr. en skatteökning pä totalt 725 milj. kr. Skattesatserna i inkomstskikten mellan 136800 - 159600 höjdes i jämförelse med tidigare beslut, varigenom den totala skatten beräknas öka med ca 100 milj. kr.

Den slutliga skatten höjs också med anledning av förslaget om höjd förmögenhetsskatt i prop. 1983/84:40. Denna höjning beräknas till ca 900 milj. kr. Sparskattereduktionerna slopas fr. o. m. är 1984 vilket innebär en höjning av den slutliga skatten på ca 600 milj. kr.

Tabellerna 9-13 är framtagna utifrån RRVs taxeringsstatistiska undersökning. Ursprungsmaterialet är frän inkomståret 1981 och har prognoserats 4 är framåt. I de redovisade tabellerna har hänsyn inte tagits till marginalskattespärrar och begränsningsregler.

Av tabell 9 a framgår att sänkningen av den statliga inkomstskatten 1984 uppgår till drygt 5 500 milj. kr. I prop. 1983/84:69 föreslås dels minskat inflationsskydd, dels höjda marginalskatter i vissa inkomstintervall. Om det tidigare beslutade skatteuttaget för 1984 gällt skulle den statliga inkomstskatten minska med ytterligare 824 milj. kr. Av den uteblivna skattesänkningen ligger knappt 70% på personer med inkomster över 100000 kr.

Tabell 9 b visar den statliga skatteändringen för 1984 fördelad efter underskottets storlek och sammanräknad inkomst. Av tabellen framgår att skatteändringarna varierar dels med inkomsten, dels med underskottets storlek. 1 grupper med sammanräknad inkomst på 500000 kr. eller mer är skattesänkningen drygt 21000 kr. för personer utan underskott, medan personer med underskott som överstiger 90000 kr. får en skatteökning på drygt 35000 kr.

För inkomståret 1985 uppgår den totala skattesänkningen till 5 800 milj. kr. Av tabell 10 a framgår också att enligt prop. 1983/84:69 blir skattesänkningen 1 990 milj. kr. mindre jämfört med om det tidigare beslutet om skatteuttag för 1985 hade gällt. Av den uteblivna skattesänkningen på 1 990 milj. kr. ligger drygt 65 % på personer med inkomster över 100000 kr.

Tabell 10 b visar den statliga skatteändringen för 1985 fördelad efter underskottets storlek och sammanräknad inkomst. Även denna tabell visar att skatteändringarna varierar mycket dels med inkomsten, dels med underskottsavdragens storlek.

Tabell 11 visar de större skatteändringar som genomförts för inkomståret 1983. Totalt medförde ändringarna ett sänkt skatteuttag om knappt 8000 milj. kr. Den statliga inkomstskatten sänktes med knappt 7000 milj. kr. Den beslutade skattereduktionen för avgifter till fackförening beräknas uppgå till drygt 1300 milj. kr. Att reduktionen ökar med stigande inkomst beror pä de antaganden RRV gjort. Det införda schablonavdraget på maximalt  1000 kr. minskar skatten med knappt  1700 milj. kr. Det

Prop. 1983/84:100 36

slopade avdraget för kapitalförsäkringar beräknas öka skatteuttaget med knappt 400 milj. kr., medan höjningen av de kommunala utdebiteringarna beräknas öka skatteuttaget med 1500 milj. kr. Av den totala skattesänkningen erhåller personer med inkomster över 100000 kr. ca 55%.

Tabell 12 visar begränsningen av det skattemässiga värdet av underskottsavdragen för inkomståret 1983. Totalt uppgick de korrigerade (viss kvittning mot inkomst av kapital) underskotten till 12403 milj. kr. för de personer som kommer att debiteras tilläggsbelopp. Den skattemässiga begränsningen minskar skattesubventionen av underskottsavdragen med knappt 500 milj. kr. och berör ca 417000 personer.

Tabell 13 visar skatteuttaget vid olika skatteunderlag för beräkning av tilläggsbelopp. Om kvittning av underskott mot inkomst av kapital inte tillåts skulle skatteuttaget öka med 32 milj. kr. (16678 - 16646 kr.). Tabellen visar också att om någon begränsning av det skattemässiga värdet av underskottsavdragen inte gällde hade detta minskat det statliga skatteuttaget med 487 milj. kr. (16646 - 16 159 kr.).

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

37

OJ — tu

JO rt          aa

_ .         J2 S

« ■"        ?! -

C O      th: m

= „         _ oo

T3 i>        t; '

ca j=      y —

c c          °   .

—   tu TJ-   D,

• -;   c/1 OO   O

-   rt      OS   u

C/5 JO —   Q.

rt u;

E = CE

a> O

o — —(|--.t/rJr*OOOOV't--t3\r*Oor.. — s0Os0000Tl--f*-ir/-,aNS0Or*-i

— m — rfirooo»oooTj-r.40'or-as   n — — — —.*)r.j(NTj-r--Or.).«1-«/ h

E. E::i cE

-■»i-t5s\oi/r--sD-r*-ir.jo — »naoo'a■ — rv)      —vo — voo"/-)r/t--<7NOoas\Dasr)

I    I    I    I    I

I    I    I    I    I    I

I

roriO'ro\0(N'—'O — c\r-Ti-a\ — — a\o>o so

— rsitjT}- — roTt — — oo-(7rorr-r-oor-sc                                      »n

rioooroovTi-c\Tj-r-r4rooor r*

— — — fNfNrorOTTTfTl-v-i

1      I      I      I      I      I      I      I      I      I      I      I      I      I              I

-O — oooo — avror-asrN»>oooa\r4r-w"r-r--   n

rvirros©oc<7v — rrov-ior-ooo—■■o»'—    o

— — - — — — _rNi(virNirori   

"O OO

T-) —  * r*-,

2J2g

'■    t/1    (/5   —

rooooo-OiOOv~i>noovirosD»nroooo\Oror-oo    00

— — \Oro</~iro>oroOOrr4rooO — (JvrTt     l/l

— — pv|rv|rofOfO'*3-rr>/-t-rf I      I     I      I     I      I     I     I      I     I     I      I      I     I      I     I     I      I     '

I

I

tu -z: c 2

2 t" u

<   D.3

ooocr\£)rJr~-forov-woTJ■oo-ocr•o■    *o

Tj-OOro»OOv — ONrov-iroror-r-lOOr-l-OoOfN ■

rnC\OViVi-ri-ViSOVi-t>i~-'-' —

so

: S E ■ "5 °

OOOOOOOOOOOOOOOWOOO

— r-iroTfinvor-ooovo — rroTr»ni>ooo

I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I  TTT   I    I    I    r   I

oooooooooooooooo>oooo — r4rOTt»/, vor-ooa\0 — rjro->or-ooo

— — — — — —.-HC4<-*-)vn

CD    CQ

Prop. 1983/84:100

38

0000000000'<tOONO'OOiO — o-     f

\0        rOsOOOO-f*

— ro r  00 — •-<

— fN  Tj- «/->      V)

I      I      I      I      I

I        I

— OS I

E

o

■o n c

oooooooooa\v£>aN-<Nrou-iTj-or-fN

—      r{Noooo — —  —

—■(tr-iior-~-ooa\o

I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I

oooooooor-r~- — »voooavrsiTrfooooor- <*)

-rvir-oorforooroo-o o

— r t Os — so — r- o

------ Tt n        —

I    I    i    I    I    I    I

rsrorOOroroooONrJro    t-*

pl£)0oor>o — r~-    fO — — ri rM lo tN    —

I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I

I  I    I

000000<:>«/~i — v-) — sOOOrOTj-ioO — 00< r*

rJ-sOO — rooO''""! r
--------- ■ r-l r-i ro C oo

I     I     I     I     I     1     I     I     I     I     I     I     I     I     I    I

'~-riv, -ooOs — VirO-Tt\Orr)\n

rl \0 Os r4 Vi Os oo sO r r*~, -y

— '— — r■ro■rTi■

l     I     I     I     I     I

I    I    I    I    I    I    I

— nr*', Tj- — Ttoor4r--ri-()i/-, — oo-                          m

r~-tsOOs — sO — OOf —' - sC 'Vi tT)

— r-irmi-vioovi —*

I     I     1     I     I     I     I     I     I     I     I     I     I     I     I     I     [   I

OOiOOO-CTrOOOOfNO—r---------------------------------------------- "O sO — O     f*

— — i/-)Cj\r)oor-r-r--r4r-."r-ONrv-i    o — £)0 — w-»rg(j\Ti-T3-roTt-Tr    m

I    I    t    I    I    i    i    I    I

t    I    I    I    I    I    I    I

— 0000roaO00»O*<O00n00 — OOTtsOOOO     ©

rir-orjsOroooOTj-orioo — Vi    —

— —._fv|rorOTj-<ODr-- — o     -■

I   I   I   I   I   I

I   I   I   1   I   I

•o B	a
■a
■tt	60
>	t 0
.:£
!£
bJ

Illi

00

■r-r-~sO»orot--'/~iO---------- ' — lor _

roOOOrooO" — 00-\0rO00O     « — —I — flrOTtTr>O'00 — —

I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I    I

Illi

E	i E   .
E	2
	• rt  c [_

I   I   I   I   1   I   I

ooooooooo — <iroTtv-i>£)r-oo

— — —, — ,— (v)roio

)   1   I   I   I   I   I   I

E    E

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

39

Tabell 10 a. Effekter av ändrade skatteregler 1985 enligt prop. 1983/84:69. Medelvärde i kronor.

Samman-	Antal	Ändrad statlig	skatt 1984-85	Skillnaden mellai	n basenhet
räknad inkomst	personer tusental			—    nrli "ilcnla för IQS"; "/-t f;i~-
		Medelvärde	Summa	slagen enl. prop.	1983/84:69
T.kr.		kronor	milj. kr.
				Medelvärde	Summa
				kronor	milj. kr.
.  0-  10	322	-      2	1	3	1
10- 20	285	-      6	_      2	8	2
20- 30	361	6	_      2	8	3
30- 40	610	-      9	5	13	8
40- 50	589	-     12	-      7	17	10
50- 60	498	-    38	-     19	21	10
60- 70	456	-   231	-   106	21	10
70- 80	509	-   623	-   317	211	107
80- 90	594	-   885	-   526	389	231
90-100	570	-1073	-   611	411	234
100-110	515	- 1 384	-   713	426	219
110-120	276	-1794	-  496	439	121
120-130	223	-2 337	-   520	487	108
130-140	149	-2 835	-  421	664	99
140-150	115	-3 254	-   376	746	86
150-175	157	-3991	-  628	1293	203
175-200	85	-4 828	-  409	1992	169
200-300	102	-4 892	-   499	2651	270
300-."iOO	25	-6077	-   153	3 147	79
500-	5	2079	10	3 651	18
Samtliga	6446	-  900	-5 801	309	1990

Prop. 1983/84:100

40

OOOOOOOOOOOr4r4sOOfOrO"voav                                                    Vt

Tfoo      t~- r Vi Vi 1                ro

ro X) r4 — r-          ro

r-l ' r-i        TT

ro

I   I

OOOOOOOOOOOOOvior-J     — *—i Os        fOO — ro»/")©     o

— n      --t — '    r- r4 00

III                          I      Illi

OOOOOOOOrro- Tf- -i-r-jvp-ooon    os

r-rf Vi r — Vi     Os

— ro o

I   I   I   I   I

I   I   1   I   I   I

oooooooooo'<tCT\Tr\oav«*-ir4Ti-r~~

— — sooor->oo\avor--

o r-i Vi '— —

— ro>ooooor-~

I   I   I   I   I   I

I   I   I   I   I   I

oooooo>o'ooronr-CT\»o»oa\r--o                                                              oo

— roCTNr-j- rjTfr--ooa\r--                   O

»or--a\rJooa\ooo                    m

— — r-i c -o         —

I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I

OOOOOV-isOOOTtO-vrfOOONOO- Oro                                             a

— r4oor--Ttooav — — rrooo                      ro

— "<l-00(or--!jvOro                        ri

— — r4 ro r--- o        —

I    I    I    I    I    I

I    I    I    I    I    I    I    I

oooot — v-ir4rooooo-rjrTi-r-ioor                                                               ro

--fNionooror-oor-ooTfo— —

— »noorovi%£;r~-r-"<:j-\o          ro

— _ — r-lrOTj-OOTf             —

I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    i    I    I   T    I

oooiovooro-Orrriinooioiooroosorj                                                            ■

— — rioooow-irooNOooovro                                       r--

— >rioo — ■oororosorvCfO                      vi

— — —rv)r*-iTj-«/-, CTvr— —

Illi

I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I

ooro>or~-rOTrr — Ti-r-r-iQr4>>oooo-rr-sD

-r-o000O0Ov0000o — oOTf — Tj-oo-foooor»/".! — «o

— — — r<rOTfu-l\0 — 00

I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I

ro           '—

— «o»/-ia>r>iOOroro\o»/-iTrooo'oooor)r-r-i                                          —

— roooror — f*-ioo>oor--ON\£>                                         ■

risOON — »/-lOr-roo — —'OOOsro                            r

— — rr-iro-v-ior- — — —

I    I    I    I    I    I    I    i    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I                     I

I     I     I     I     I

rXC>rsOCOstV; sQtXiViOsVi

- — — rsifiro"'-, soooriri I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I   T   I

₁

tio 'S .5 H

ooooooooooooooo»nooo — r-iroior-oooO — r4ro"i/-ir--000

— _-- — — — -_(-.ro»0

I   i   I   I   I

lOOOO-   _   _   __ rAm-rtVisOVO0Os(

I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I   I

■ c-A r*~t Vi     r/l

0.:=:»

-Se

CO

Bilaga 1.2    Riksrevision.sverkets inkomstberäkning

41

E

E =

I      I

[75 E

w". ooo — — r---<tr-~'riOOriaN — 'Oro — -

r-JVirOOOfO- OOviCrit-rO — Os C-l OO O c rt■0*'00a0>/"l■r*-l»/ro■

I    I    i    I    I    I

I    I    I    I    I    I    I    I      I

rOCror-JroOTiOOTt'—'rOTtv-iroroONr-— r~-                                                                                             Os

'riv\tVi-tOsmmOsViSor-ioo<z>soosoosO f

— I—rot--—-■['•orOTtcro                                            r<

— — rjriroro-vii/tr-CvO -h

II                    I    I    I    I    I    I    1    I    I    I    I    I    I    I    I                        I

rt c

3

_II-

r-rr-rj — r--oorj»nr-o-—roooriONOooCs—■                                Os

—'W-sDOOOTfoo- TfOO — Tj-sDoO-OsO — -                                 fl

—I — rrarlrOrorOTfrtTtTj-ior-—'O                                     rl

— ro

J/   o. ./I

Tt — oO"-r-iaNoo<i>'')0 — ■vioo — "orooo —

—       -rrirnisotarVisot-Or-isot —

— — — —' — — rr-irjrorj

Illi    I

00

l>  rt _t-

It: -= ?

LLl

- rt

»/, — oorCT\osr~-o — oooo-. foonri — ooo r*~, -oor- — v-)T)-r-~os — ■ — rorJTr>/";Trroo

— ....r-irirororofT-i-Tl-rr-i-Tj-TTi-T)-»/

I   I   I   I   I

I   I   I   I   I   I   I   I

tu  ■

oo — »""trirsi—r-v-jiri — ooooooorir'

— r--r<-, r-r, oooria\Or--ooc7\ooooNr--oo

— ririr*~(romTj-ror*-irirOTrrororl

§       "Cl

I  I  I  I  [  I

I   I   I   I   r   I   I   I   I   I   I    i

-a              oo

2.SP„ I •a — — n

.5 2 .SS

■mitOvOsOs-rt — v\\OOsl-(ÖsOVi-~0\OssO sO

w-iooror~-      \D — •rt\ooosorVi''/~ir<z>osv, t-

— —      1/- — Ttoo- — rrj»isDOr-v~ioo                                 ©

— — — r-iroro"-"/~t«or--Ooo                           —«

I    I    I    I    I       I

I    I    I    I    I    I    I    1    I

SS

o  c

< S.3

Ososr*--miiOsoviOO-ri-rtaoo'Vi-sO'    se
so Os Vi (Zi oo r i ■ v-, r-i Os -rt oo -rf Os <i Z) Vi \o —

ro oi '/-i 1 lO «/-, iri \C  Tj- ro —■ — —

ve

te

ca _.  cfl Ert E   .

 S.= f-

000000000000000>0000

— r-iroTr»nr~-oooo-r-iro"ri-i/~)r-ooo — — — — — — rroi/

I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    I    1    I    I    I    I    I    I    I    I

oooooooooooooooo>oooo

— r4ro-i-<o\cr-ooavO — nro-i/r-ooo

— ,— -_ — — _ — rrOTi

■Se

CQ

Prop. 1983/84:100

42

or-r-oor--roCfo— ©

ror-TttyO""!                      r

sC ri Ov ri - — o              r4

ri »r, — i-o o ri           —

ooNTfooror--rr~'

"/"i TT a t~-~ »/"i " fi </">          t

— ri a> ri "1 T -                  ©

— -t r- 00 00 oc            fTt

o ri w-t -1- u/-, O o Tt          u-,

rir~rifori'+o*' —

— wi - - O ov r*-| I/-,

ri i/-i lA-, nO r                           r~~

oot>r~-avosoo— i

r- ON «y-. *-", on Tf 00 «

ro TT  \C o r I r, »ri              -f

ri Tf Tt  O                     r

Ot-~-------- ONt>00--------- -- "T

sO — OocriONr-~vC ©

Tf OC o r- ""> '' fi           

— r*-,  "Tj- ly-, w-i 1/-1 —

ono-. r--ovrjoororo

Or-rroD-DtJvO

r*-i %0  'T 00  D  rr  Tf

— ro <-. -i-  -t  -1-

OrO<>iOTfO'lrO'* f*

OO t r~~~ OO v, V) m —        r

ri ri o oo rt m, \o                  ©

— ri r-l ri ro f,              —■

o — Os t V. r Os t —

OO >y"i TT — 1/1 O O Tf

ro — oo O  r~-  -T "-.

— — ri ri n ri

or~-roCTri — or~-oo    oo

r--i-Ttr-~\D»iro—    Tt

ri r-~ — rt ■ "1"    

or-i — '" — r-~>i— — Tt Ov ri "n 'sD " — —    '

ri ri-  sO Vt -     —

uo   tu

2-S rt

" XI 5= < -o ■.=

o — r-r-Ttroiif*"'—

— ri vi sO —                          r

— ri —                       lo

c

1|

d-S. ==1

«   O

E rt E   . t S .E H

|2SSS§S<

I   I   I   I   I   I   I   I   I

oo>/oooooo

0*N'/-lOOOOO

O		O
iga pi .kr. med ersk	c	2c	t-
—: n.'J=*— -o	tu		'e
p o 'c 2 = rt  «   E   3	3	gi
on 03     <

t

o

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

43

E E-.=

izi

"'e

r--rJt~--v~ir-oc\oo os

©■sDOoorj-"*Tt£)                  in

r~- o r- ri sD r- n <y-) ri             —

pg---------- .fj — ro — — >«

■ r-\ 00 n Os — v, -rt 00 r- r- rj ro — Vi o ri "i,

r*~, »o r~- Ov V") — c V) ov
------ — — r\ m.v, o -rf

ro

EiS cE

OCrOTfOrOtriTt"/-!               00

O r-- ri O <j> OV O r-i "/-i                r

r-~. o t <i \C r-~ - \D r*-,                  o

n------------ ri — r*-i--------------------     "O

> ..

• orir-sD-d-r'-. or-                             ©

O vD O ri "+>*". rO r<-i r<-(             ir>

r-- ri sD 'O ri O 00 ri — —

rO"/-ir--Ov\OroriOvC              00

— — — — r-iro<v"iOr         r

■a c s

E tE

00 ri r-i n r. 00 •/-, o -                    «

Or-rioooooovriw-i                     rt

tOr-rorrorO <0

Pj_- — r-l — ro — —

s-     

a,        .o

.2              -o

           se

.o _     o 3

SS o « 00

i£3 "S              4; to

= 5; C _

1 § « s
S5~ E

9 .t: .:<  E

S II  II   II

5 — <N fl

VI   00 00 00

00  L. L.    U

    U

S -O   -O ■O

n c    c c

333

c/5 ~~

c 2

■59 = iz - lu

EE 

Ooor--Tj-v-ioror—O                   t

oo-r- — tcooooo                         

r-riNOc — ovoor-                    ©

ri "Al r-~ Ov sO r I ri o "/            00

— — — rjrnv-jor--                     m

oooo«nooo rj ro Tt V) r-- o o o

—   — - — — fv| rri (/-,

I      I      I      1      I      I      I      I      I

ooooo "j 000

— ririTtwr-ooo

— .— — —. — -rsjro»/~i

Prop. 1983/84:100 44

Vid kalkylerna av preliminär A-skatt göi RRV en uppdelning pä tre olika preliminärskatteunderlag, nämligen pensionsuibetalningar, beskattningsbara sociala transfereringar och på övriga inkomster under förvärvskällan tjänst. Totalt innebär kalkylen att den preliminära A-skatten väntas öka från 128091 milj. kr. är 1983 till 135 310 milj. kr. år 1984 elleren ökning med 5,6%. Det är en svag ökningstakt som hänger samman, dels med det laga antagandet om lönesummetillväxten som gjorts för är 1984, dels med de skattelättnader som inkomsttagarna som kollektiv erhåller under år 1984.

För år 1985 utgår RRV frän en antagen utvecklingstakt pä den utbetalda lönesumman pä 5,5%. De ändringar som är föreslagna för är 1984 i prop. 1983/84:69 följs även upp med förslag för är 1985. Det gäller bl. a. konsekvensändringar av procentsatserna för grundbeloppet i inkomstskiklen mellan 18 och 21 basenheter. Dessutom föreslås basenheten i skatteskalan bli 7800 kr. i stället för beslutade 8100 kr. Det innebär en justering av inflationsskyddet i skatteskalan frän tidigare 5,2% till nu föreslagna 2.6% mellan åren 1984 och 1985. 1 förslaget ligger dock kvar beslutet om högst .50% marginaiskattesats för inkomster under 124800 kr. förutsatt att den kommunala utdebiteringen inte överstiger 30 kr. Vidare har RRV antagit att den kommunala medelutdebiteringen höjs med 10 öre är 1985, och att de regler som gäller för förskott och slutreglering av utbetalningarna till kommunerna är desamma är 1985 som förär 1984. Den preliminära A-skatten beräknas dä uppgå till 141 111 milj. kr. vilket är en ökning tned endast 4,3% jämfört med år 1984. Orsaken till den låga ökningstakten är också detta är det låga lönesummeantagandet kombinerat med sänkningarna av marginalskattesatsen. Marginalskattesänkningarna beräknas totalt ge en skattelättnad mellan åren 1984 och 1985 pä ca 4300 milj. kr. Till detta kommer indexregleringen av skatteskalorna vilket betyder ca 1500 milj. kr.

Inkomsterna av preliminär B-skatt under de fyra första uppbördsperioderna är 1983 är 7647 milj. kr. vilket är 17% högre än motsvarande perioder är 1982. Under budgetåret 1983/84 beräknas 11470 milj. kr. erläggas av fysiska personer i form av preliminär B-skatt.

Preliminär B-skatt debiteras normalt med det belopp som senast påförts som total slutlig skatt. Det betyder att resultaten av 1982 års taxering ligger till grund för debiteringen är 1983. Ar 1983 och kommande år ökas därutöver debiteringen med ytterligare 20%. RRV beräknar med ledning härav influten B-skatt budgetåret 1984/85 till 12709 milj. kr.

De skattskyldiga som erlägger preliminär B-skatt har emellertid möjlighet att begära jämkningar av den preliminära B-skatten. Av denna anledning har den debiterade B-skatten brukat avvika frän senast kända slutliga skatt.

Jämsides med beräkningarna av preliminärskatteuppbörden har RRV uppskattat vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1984 och 1985 års taxeringar. Som underlag för kalkylerna har använts den taxeringsstatistiska undersökning som tidigare nämnts.

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 45

1981 ärs inkomster och avdrag har framskrivits med de tidigare nämnda inkomstantagandena. Med tillämpning av resp. ärs beskattningsregler har motsvarande slutliga skatter och avgifter för fysiska personer kunnat beräknas för inkomståren 1983 och 1984. 1 de kalkyler som ligger till grund för RRVs beräkningar har den påförda statliga skatten, kommunalskatten och förmögenhetsskatten för fysiska personer beräknats till följande belopp för taxeringsåren 1984 och 1985. Som jämförelse har även beräkningarna för motsvarande skatter enligt 1985 ärs taxering medtagits.

Taxeringsår

1983        1984        1985

Statlig skaU 34 841 35 407 35 881

Kommunalskatt 93942 104474 112784

Förmögenhetsskatt 901 2072 1565

Den påförda skatten reduceras för vissa skattskyldiga, som framgått tidigare, av skattereduktion. Den särskilda skattereduktionen upphörde år 1982. Den s.k. sparskattereduktionen (bank- och aktiefondsparande) uppgick vid 1983 ärs taxering till 999 milj. kr.

Skattereduktionen på aktieutdelningen uppgick vid 1983 ärs taxering till 208 milj. kr. Skattereduktionen på aktieutdelning slopades är 1983. Dessutom nedsatte» skattereduktionen på bank- och aktiefondsparandet. En skattereduktion på fackföreningsavgifter införs fr. o. m. 1984 ärs taxering. Nedan framgår skattereduktionen vid 1983 års taxering jämte de prognoser som RRV gjort för 1984 resp. 1985 års taxeringar.

Taxeringsår

1983        1984        1985

Skattereduktion
inkl. sparskatte
reduktion, aktie-
uidelningsreduktion
och skattereduktion
för fackförenings
avgift 1832 2507 2 231

Vid beräkningarna har, förutom påförda inkomst- och förmögenhetsskatter, räknats med skattedebiterade socialförsäkringsavgifter till folkpensioneringen, sjukförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen, tilläggspensioneringen, barnomsorgen och delpensioneringen till följande belopp. Som jämförelse har även de påförda avgifterna enligt 1983 ärs taxering medtagits.

		Taxeringsår
		1983	1984	1985
Folkpensioneringen		1091	1287	1361
Sjukförsäkringsavgifter		1 133	1087	1 148
Tilläggspensionsavgifier		1215	1302	1439
Arbetsskadelorsäkringsa\	'gift	76	80	85
Barnomsorgsavgift		283	299	316
Delpensionsavgift		64	63	66
.'\llman löneavgift		-	365	309

Prop. 1983/84:100

46

En jämförelse mellan preliminärskatteuppbörden (exkl. fyllnadsinbetalningar) och den slutliga skatten avseende ett visst inkomstår belyser preliminärskatteinbetalningarnas anpassning eller brist på anpassning till de slutligt debiterade skatterna. Skillnaderna mellan dessa båda belopp benämns uttag. Om preliminärskatteuppbörden överstiger den slutliga skatten har det varit ett överuttag av skatt. I nedanstående tablå redovisas uttaget föraren 1979-1984.

Inkoms	tår Preliminärskatl		Slutlig skall		Summa		Uttag
							Skillnad
	A-skall	B-skatt	A-skatl	B-skatt	Prel	Slutl
					skatt	skatt
1979	91 463	7 344	91023	9249	98 807	100272	-1 465
1980	100399	7 858	99973	10110	108 257	110 083	-1826
1981	108524	8 389	109498	11016	116913	120514	-3601
1982 p	117962	9458	120 170	11988	127420	132 158	-4738
1983 p	128091	10364	131447	13 678	138455	145 125	-6670
1984 p	135310	11336	139975	14 386	146646	154 361	-7714

p = prognos

År 1981 ökade det totala underuttaget vilket till största delen kan förklaras av fastighetstaxeringen. Den påverkade förmodligen inte jämkningarna av den preliminära A-skatten i full skala.

År 1982 har totala underuttaget ökat. Det är främst reseavdragsbegränsningarna som förorsakar detta. År 1983 beräknar RRV att underuttaget ökar ytterligare främst med anledning av höjningen av förmögenhetsbeskattningen. Underuttaget ökar även är 1984 bl. a. till följd av att skattereduktionerna vid skattesparandet upphör.

Slutregleringen av skatten sker, efter frivilliga fyllnadsinbetalningar av skatt, via utbetalningar av överskjutande skatt samt debitering av kvarstående skatt. Fyllnadsinbetalningarna och den inflytande kvarstående skatten ingår bland inkomsttitelns inkomster, medan utbetalningarna av överskjutande skatt upptas bland titelns utgifter. Omfattningen av fyllnadsinbetalningarna, den kvarstående och den överskjutande skatten framgår av följande tablå.

Inkomstår

Fyllnadsbetalningar   Överskjutande Kvarstående

skatt skatt

exkl. ränta

1977	4289	5 576	4140
1978	4 564	6413	4 405
1979	4449	7469	4485
1980	5 177	8496	5 145
1981	7 040	9 100	5 662
1982 p	7 594	8821	5966
1983 p	8238	8177	6610
1984 p	8586	7 829	6958
p = prognos

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 47

Fyllnadsinbetalningarna har ökat och väntas öka under hela perioden. Undantaget är är 1979 vilket sammanhänger med det minskade underuttaget av preliminärskatt detta år.

Den kvarstående skatt, som påförs enligt taxeringarna åren 1983 och 1984, skall eriäggas under budgetåren 1983/84 och 1984/85.

Under dessa budgetär utbetalas även den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av kvarstående skatt får hänsyn tas till att en del av de påförda beloppen inte eriäggs i rätt tid utan blir restförda.

RRV beräknar att den kvarstående skatten blir 4475 milj. kr. budgetåret 1983/84 och 4986 milj. kr. budgetåret 1984/85.

Skatteuppbörden på titeln har mot bakgrund av vad som redovisats beräknats till 155602 milj. kr. budgetåret 1983/84 och till 163424 milj. kr. budgetåret 1984/85.

Utgifterna på titeln domineras beloppsmässigt av kommunalskattemedel. Utbetalningarna av kommunalskattemedel grundar sig dels på förskott, dels på slutavräkningar beräknade pä de kommunala skatteunderlagen. För kalenderåret 1983 grundas utbetalningarna pä skatteunderiaget enligt 1982 ärs taxering. Samtidigt sker en avräkning av det under kalenderåret 1981 utbetalade förskottet. RRV har beräknat de totala utbetalningarna av kommunalskattemedel till 108 191 milj. kr. budgetåret 1983/84 och till 116408 milj. kr. budgetåret 1984/85. RRV har i denna kalkyl utgått från en kommunal medelutdebiteringshöjning med 15 öre kalenderåret 1984 och med 10 öre år 1985. Ett preliminärt taxeringsutfall för 1982 har resulterat i något högre utbetalningar av förskott är 1984 än vad RRV tidigare kalkylerat med.

Från inkomsttiteln utbetalas överskjutande preliminär skatt. Som framgått av det föregående förutses denna för budgetåret 1983/84 uppgå till 9668 milj. kr. inkl. ränta. För budgetåret 1984/85 har motsvarande belopp beräknats till 8962 inilj. kr.

Från titeln görs vidare omföringar till andra inkomsttitlar och till allmänna pensionsfonden av utskiftningsskatt och ersättningsskatt, skogs-värdsavgifter och vissa annuiteter, förmögenhetsskatt, hyreshusavgift samt de olika egenavgifterna. Sammanlagt kan de ifrågavarande omföringarna beräknas uppgå till 4939 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och 7452 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Utbetalningarna på titeln uppgår därmed till 122 798 milj. kr. budgetåret 1983/84 och till 132822 milj. kr. budgetåret 1984/85. Det netto som uppstår på titeln Ull Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse beräknas således till 32804000000 kr. för budgetåret 1983/84 och 30 602 000 000 kr. budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100

48

Tabell J4. Fjsiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse (milj. kr.)

1982/83      1983/84 Utfall        Stals budget

1983/84 Prognos

1984/85 Prognos

Förändring från 1983/84 till 1984/85 (milj. kr.)

Förändring i procent

1111 Fysiska personers skall pä inkomst, realisationsvinst och rörelse Sunima inkomster Preliminär A-skalt Preliminär B-skatl Fyllnadsinbetalningar Kvarstående skait Övriga inkomster

Summa utgifter

Kommunalskattemedel

Överskjutande

skall

Omföringar

Övriga utgifter

28924	28856	32804	30602	-2 202	-6,7
143469	152467	155602	163424	7 822	5,0
120865	129557	131419	137 143	5 724	4.4
9791	II 190	11470	12709	1239	10,8
7 744	7 450	8238	8 586	348	4,2
5 043	4 270	4475	4 986	511	11.4
26	0	0	0	0	0,0
114545	123611	122 798	132 822	10024	8,2
99411	109318	108191	116408	8217	7,6
10656	9 588	9668	8962	- 706	-7.3
4 252	4 705	4 939	7452	2513	50.9
226	0	0	0	0	0,0

1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

Pä inkomsttiteln redovisas de juridiska personernas preliminära skatter. En beräkning görs även pä avräkningen av de utbetalningar av kommunalskattemedel som kan beräknas frän de juridiska personernas kommunala skatteunderiag. I prop. 1983/84:64 föreslär regeringen en sänkning av skattesatsen till statlig skatt för vissa juridiska personer fr. o. m. taxeringen 1985. Nedanstående förteckning visar hur stor statlig skatt olika juridiska personer betalar.

Juridiska personer

Statlig skatt

T.o.m. Fr.o.m.

laxeringen laxeringen

1984 1985

Svenska aktiebolag Sparbanker

Sparbankernas säkerhetskassa Ekonomiska föreningar som ingår i jordbruksrörelsen (gäller t. o. m. taxeringen 1984) Andra ekonomiska föreningar än sambruksföreningar (gäller fr. o. m. laxeringen 1985) Svenska aktiefonder

Svenska försäkringsanstalter som inte är aktiebolag Utländska juridiska personer utom dödsbon

Svenska ekonomiska föreningar utom sådana som ingår i jordbrukskasserörelsen (utgår fr. o. m. taxeringen 1985)

Sveriges allmänna hypoteksbank Konungariket Sveriges stadshypotekskassa Hypoteksföreningar

Sädana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för all för\'alta samfällighel och som skall erlägga skall för inkomst Livförsäkringsanstalter såvitt angår försäkringsrörelsen Andra juridiska personer än ovan nämnda

40%

32%

10% 15%.

32%

10% 15%

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 49

Dessa juridiska personer redovisar sina skatter på de s.k. Bl-, B2-, Cl-och C2-längderna. De juridiska personernas uträknade statliga och kommunala skatter framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Taxeringsår 1978     1979     1980    1981     1982     1983       1984       1985

Statlig inkomst
skatt 1775    2 209    2 346    2078    3 221    (4 162)    (4474)    (4772)
Kommunal in
komstskatt              3622    4205    4710   4266    5208    (6287)    (6610)    (7771)

Vid beräkningen av skatterna har de antaganden som framkommit i enkäten till svenska aktiebolag, sparbanker och försäkringsbolag legat som grund (se sid. 17). Enligt enkäten väntas den statligt taxerade inkomsten vara oförändrad mellan aren 1982 och 1983.

RRV har beräknat att den statligt taxerade inkomsten för juridiska personer ökar med ca 33% mellan åren 1983 och 1984. Den kommunalt taxerade inkomsten beräknar RRV skall öka med 19% mellan aren 1983 och 1984 (se sid. 19). Vid beräkningen har RRV utgått från en trendmässig ökning på 10%. Vidare har hänsyn tagits till förslaget om ändrade regler för lagernedskrivning. Dessutom har RRV räknat med att den 20-procen-tiga inbetalningen av vinsten till särskilt investeringskonto förlängs ett är. Hänsyn har också tagits till förslaget om vinstdelningsskatt samt att FoU-avdraget föresläs upphöra.

Inbetalningen av preliminär B-skatt och de sammanlagda slutliga skatterna framgår av nedanstående tablå.

Inkomstår	Prel	Slutlig	Över-/	Fyllnads-	Över-	Kvar-
	B-skatt	skatt	under-	betal-	skjutande	stående
			uttag	ningar	skall	skall
1977	4 251	5 462	-1211	1 505	807	513
1978	4 663	6459	-1796	2 104	861	553
1979	4666	7 126	-2 460	2 560	815	715
1980	4924	6 370	-1446	1974	1205	677
1981	5 713	8630	-2917	3 247	1 123	794
1982	5619	10665	-5 046	5 146	1054	954
1983	7 879	11300	-3421	3 683	1 135	873
1984	9914	12 754	-2 840	3 165	1 169	844

Fyllnadsinbetalningarna för inkomståret 1983, vilka betalas in våren 1984, antas minska med 1,5 miljarder kr. Det är en följd av att den preliminärt debiterade B-skatten skall utgöra 120%, i stället för 100%, av den slutliga skatten två år tidigare, dvs. inkomståret 1981 (SFS 1982: 1209). Den beräknade ökningen av preliminär B-skatt på 1,5 miljarder kr. mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85 beror på de förändrade reglerna av den preliminära debiteringen av B-skatt samt att den slutliga skatten för verksamhetsåret 1982 är ca 2 miljarder högre än året innan.

I beräkningarna för budgetåret 1984/85 ingår bl.a. den föreslagna vinstdelningsskatten. RRV beräknar att vinstdelningsskatten för år 1984 totalt 4    Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Prop. 1983/84:100

50

kommer att uppgå till ca 1,3 miljarder kr. Därav beräknas ca 700 milj. kr. att komma in som fyllnadsinbetalningar våren 1985 och resterande som kvarskatt år 1986. RRV antar också att den influtna vinstdelningsskatten kommer att omföras till riksförsäkringsverket (AP-fonden) samma budgetår, varför den inte beräknas påverka det beräknade resultatet för budgetåret 1984/85.

Begränsningen av det kommunala skatteunderlaget för juridiska personer är 1982, vilket ligger till grund för utbetalningar av förskott av kommunalskattemedel år 1984 innebär att utbetalningarna minskar till kommunerna. Begränsningen av skatteunderlaget är 40% för primärkommuner, 80% för kyrkokommuner samt 0% för landsting (SFS 1983:579). RRV har i kalkylerna antagit att samma begränsningar skall gälla för år 1985 som för är 1984.

De omföringar som belastar titelns utgiftssida är förmögenhetsskatten, utskiftningsskatten och skogsvårdsavgiften.

Dessa effekter gör att nettot pä titeln ökar med endast 762 milj. kr. mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85.

Tabell 15. Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse (milj. kr.)

	1982/83	1983/84	1984/85	Förändring	Föränd-
	Utfall	Prognos	Prognos	från 1983/84 till 1984/85	ring i procent
Inkomster	12585	13 579	14513	934	6,9
Preliminär B-skatt	6853	9181	10722	1541	16,8
Fyllnadsinbetal-
ningar	5 108	3 683	3 165	-518	-14,1
Kvarstående skatt	624	715	626	- 89	-12,4
Övriga inkomster	0	0	0	0	0,0
Utgifter	4 107	4 028	4 200	172	4,3
Kommunalskattemedel	2 632	2 594	2 688	94	3.6
Överskjutande skatt	1231	1 155	1244	89	7,7
Omföringar	147	179	168	-  11	- 6,1
Övriga utgifter	97	100	100	0	0.0
Netto pä titeln	8478	9551	10313	762	8,0

RRV beräknar nettot pä titeln juridiska personers skatt pä inkomst, realisationsvinst och rörelse till 9 551 000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 10313000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

Till denna inkomsttitel förs de skatteinkomster, som av olika orsaker inte är möjliga att särredovisa på fysiska eller juridiska personer. Den redovisning som sker hos länsstyrelserna på resp. budgetår innebär att dessa skatter redovisas mot denna inkomsttitel. Skatteinkomsterna, som till stor del utgörs av fyllnadsinbetalningar, ligger på ett särskilt balanskonto vilket således avslutas mot inkomsttiteln 1131 i juni varje är. För-

Bilaga 1.2   Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

51

utom nämnda balans redovisades som andra ofördelbara skatter utgifter och inkomster med ungefär samma belopp.

Tabell 16. Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse (milj. kr.)

1982/83   1983/84   1983/84   1984/85   Föränd-    Föränd-
Slats-     Prognos Prognos ring från    ring i
budget 1983/84     procent

till

1984/85 (milj. kr.)

1131 Ofördelbara
skatter på in
komst, realisa
tionsvinst och
rörelse 1290      2.500       1100       1100      O 0,0

RRV beräknar inkomsterna pä titeln ofördelbara skatter pä inkomst, realisationsvinst och rörelse till 1 100000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 1 100000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1141 Kupongskatt

Kupongskatt är en statlig inkomstskatt på aktieutdelning i svenska aktiebolag och på andelar i svenska aktiefonder. Skatten är en definitiv källskatt och eriäggs med 30% av utdelningen av i utlandet bosatt och av vissa med dem likställda utdelningsberättigade. Frän huvudregeln om 30% kupongskatt förekommer undantag. Till följd av ingångna avtal för att undvika dubbelbeskattning nedsätts kupongskatt med varierande skattesatser.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste
budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84

49,0

40,0

37,4

35,0 40,7

48,0 43,0

45,0 54,7

Slalsbudget Redovisal

I skrivelse den 2 november 1983 har riksskatteverket anfört följande:

Årliga variationer i statsverkets inkomster av kupongskatt är huvudsakligen beroende av föjande faktorer:

- storleken av svenska aktiebolags vinstutdelning

- antalet utdelningsberättigade bosatta i utlandet

- frekvensen av dubbelbeskattningsavtal som i varierande grad inskränker den svenska beskattningsrätten.

De positiva effekterna av devalveringen har förbättrat exportföretagens vinster. Även i övrigt förutses en återhämtning t svensk ekonomi med åtföljande ökning av antalet utdelande aktiebolag och med viss ökning av det totala vinstutdelningsbeloppet.

Den totala aktieutdelningen i Sverige harar 1982 ökat med 1219 milj. kr. eller med 20% och uppgår till 7374 milj. kr. För innevarande budgetår räknar RSV med att den totala aktieutdelningen kommer att öka med minst 10%.

Prop. 1983/84:100 52

Det internationella intresset för svenska börsaktier ökades kraftigt under 1983. Försäljningen av svenska aktier till utlandet under första halvåret 1983 har resulterat i ett exportöverskott på 4690 milj. kr. mot ett importöverskott pä 23 milj. kr. under samma tid 1982. Enligt riksbankens siffror för juli och augusti 1983 var försäljningen av svenska aktier till utlandet (1280 milj. kr.) nästan av samma storlek som köp frän utlandet (1208 milj. kr.). Enligt flera bedömare gör de utländska aktieägarna (huvudsakligen amerikanska och engelska fonder) långsiktiga placeringar och några stora återförsäljningar av svenska aktier är inte att förvänta. RSV bedömer att den svenska aktiestocken i utlandet bibehåller sin volym även under de kommande budgetåren.

Hittills har fyra nya dubbelbeskattningsavtal tillkommit eller ändrats. Ytterligare några avtal är att förvänta under resten av budgetåret 1983/84.

RSV beräknar inkomsten av kupongskatt under budgetåret 1983/84 till 55 milj. kr. och under budgetåret 1984/85 till 57 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna pä titeln kupongskatt beräknas till 55000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 57000000 kr. f jr budgetåret 1984/85.

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

Utskiftningskatt skall erläggas till staten av svenskt aktiebolag som i samband med bolagets upplösning eller i samband med nedsättning av aktiekapitalet utskiftar tillgångar. Skatten utgår alltså på besparande vinstmedel som inte delas ut i vanlig ordning och därför inte blir föremål för inkomstbeskattning hos aktieägarna. Utskiftningsskatten (SFS 1927:321 med ändring 1979:492) är 40 % av beskattningsbart belopp. 1 samband med ändringen av minimikapitalet hos aktiebolag från 5000 kr. till 50000 kr. har avvecklingsregler införts (SFS 1974:990 samt SFS 1977:321) för sädana bolag som inte kunnat öka sitt aktiekapital till minst 50000 kr. den 31 december 1981. Ersättningsskatt (SFS 1933:395 med ändring 1979: 170) er-läggs av vissa slag av aktiebolag och ekonomiska föreningar för att hindra uppskov med beskattningen av fonderade vinstmedel. Skatten utgör 25% av beskattningsbart belopp.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgelår 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84

Slalsbudget 4,0 10,0 15,0 22,0 10,0

Redovisat 10,4 15,3 20,9 32,0

RRV beräknar inkomsterna pä titeln utskiftningsskatt och ersättningsskatt till 21000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 10000000 kr. för budgetåret 1984/85.

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 53

1143 Bevillningsskatt

Bevillningsskatt utgär för i utlandet bosatt person, som anordnar eller medverkar vid offentlig föreställning i Sverige (SFS 1908: 128 med senaste ändring 1975: 1028). Skatten för anordnare utgör 15% av bruttoinkomsten. För medverkande är motsvarande skatt 30%. Av bevillningsskatten tillfaller hälften staten och hälften den kommun, inom vilken föreställningen har givits.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste

budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetär 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84

Statsbudget 2,5 2,5 3.0 3,0 3,0

Redovisal 2,9 3,5 2,9 3,2

RRV beräknar inkomsterna pä titeln bevillningsskatt till 3000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 3000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1144 Lotterivinstskatt

Skatt utgår på vinst i svenskt lotteri och pä vinst vid dragning på premieobligationer om vinstens värde överstiger 200 kr. Skattepliktgränsen för varuvinster höjdes fr.o.m. den I jan 1983 från 200 till 500 kr. Skatten utgär för närvarande med 20 % pä premieobligationsvinst och med 30% av vinstens värde pä annan vinst. Pä annan vinst än sådan i varu-eller tombolalotteri skall skatt dock inte eriäggas med högre belopp än att därefter återstår femtio kronor. Vid beräkning av skattebeloppet skall i vinstens värde inräknas den på vinsten belöpande skatten.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste

budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetär 1979/80 1980/81 1981/82        1982/83 1983/84

Statsbudget 395,0 535,0 770,0 735,0 865,0

Redovisat 421,6 612,9 688,4 752,7

I skrivelse till RRV har riksskatteverket anfört följande;

Under budgetåret 1982/83 var nettoinkomsten av lotterivinstskatt 752,7 milj. kr. jämfört med 688,4 milj. kr. under budgetåret 1981/82. Under tiden juli-september 1983 var nettobehållningen 219,3 milj. kr. och under samma tid föregående år 206,2 milj. kr., vilket utgör en ökning med 6,4%.

AB Tipstjänst räknar med att erlägga 341,2 milj. kr. under budgetåret 1983/84 och 367,0 milj. kr. under budgetåret 1984/85. Riksgäldskontoret Uppskattar att lotterivinstskatten pä premieobligationslän kommer att uppgå till 386,1 och 522,6 milj. kr. under budgetåret 1983/84 och 1984/85. Under motsvarande tid räknar Svenska Penninglotteriet AB med att inbetala 143,3 och 149,0 milj. kr. För innevarande budgetär kan vad avser dessa institutioner inkomsterna beräknas till (341,2 + 386,1 -I- 143,3 =) 870,6 milj. kr. Härtill kommer inkomsterna från andra lotterier, som under föregående budgetår uppgick till 11.1 milj. kr.

Skattepliktsgränsen för varuvinster höjdes fr.o.m. den Ijanuari 1983 frän 200 kr. till 500 kr. Detta återverkar obetydligt på skatteuppbörden.

Prop. 1983/84:100

54

RSV beräknar inkomsterna av lotterivinstskatt under budgetåret 1983/84 till 885 milj. kr. och under budgetåret 1984/85 till I 055 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln lotterivinstskatt beräknas till 885000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 1 055000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1200   Lagstadgade socialavgifter

Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas alla avgifter som beräknas som procent av utbetald lön och som eriäggs av arbetsgivare. Egna företagares socialavgifter av rörelse och av jordbruksfastighet debiteras på skattsedeln och uppbärs i samband med skatteuppbörden. De omförs frän inkomsttiteln 1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse först sedan den slutliga avgiften kan fastställas, dvs. andra året efter inkomståret.

Uppbördsförfarandet för lagstadgade socialavgifter

En förteckning över alla lagstadgade socialavgifter (arbetsgivaravgifter) och deras storlek redovisas i tabell 17.

Tabell 17. Lagstadgade socialavgifter

Avgifter	Procent	uellt uttag för avgiftsåret
	1980	1981	1982	1983	1984
Socialförsäkringsavgift till
ATP	12,00	12,25	9,40'	9,60	10,00'
Allmän löneavgift	-	-	-	3,00'-	2.00
Socialförsäkringsavgift till
folkpensionering	8,30	8,40	8.45	9,45	9,45
Socialavgift till barnom-
sorgen	1,90	2,20	2,20	2.20	2,20
Socialförsäkringsavgift till
sjukförsäkring	10,60	10,50	10,50	9,50	9,50
Avgift till arbetslös-
helsförsäkring och kontant arbets-
marknadsstöd	0,40	0,40	-	-	-
Avgift lill arbetsskade-
försäkring	0,60	0,60	0,60	0.60	0.60
Avgift lill byggnadsforskning	0,70	0,70	-	-	-
Avgift till lönegaranti	0,20	0,20	0,20	0,20	0,20
Avgift till arbetarskydd	0,10	0.155	0.155	0,155	0,155
Avgift till sjöfolkspen-
sionering	0,80	0,80	0,80	0,80	0,80
Avgift lill arbetsmarknads-
utbildning	0,40	0,40	-	-	-
Socialförsäkringsavgifl
till delpensionsförsäkring	0,50	0.50	0,.50	0,50	0,50
Avgift till vuxenutbildning	0,25	0,25	0,25	0,25	0,25
Arbetsmarknadsavgift	-	-	0,80	1,30	1,30
Summa"*	-	-	33,055	36,755	36,155

' Ändrade regler för fastställande av avgiftsunderiaget

 Tillfälligt höjd från 2.0% till 3,0% under perioden 1 juli-31 december 1983

' Inkl. 0,2% till löntagarfonderna

" Exkl. avgift till sjöfolkspensionering

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 55

Den sammanlagda avgiftssatsen för de lagstadgade socialavgifterna kommer att öka med 0,4 procentenheter mellan kalenderåren 1983 och 1984. Avgiftssatsen för år 1984 kommer att bli 36,155%.

En höjning av ATP-avgiften med 0,2 procentenheter var tidigare beslutad i samband med omprövningen av ATP-avgiften (SFS 1981: 700). I prop. 1983/84:50 om löntagarfonder föreslås en ytterligare höjning med 0,2 procentenheter för att tillföra medel till de fem föreslagna löntagarfonderna. Avgiftsuttaget till ATP kommer därvid att uppgå till 10,0%. I syfte alt finansiera den s.k. skatteuppgörelsen för år 1983 beslutade riksdagen (SFS 1983:581) att tillfälligt höja den allmänna löneavgiften till 3,0% under perioden Ijuli - 31 december år 1983.

De lagstadgade socialavgifterna kan med hänsyn till debiteringsförfarandet delas in i:

- direktdebiterade avgifter frän företag och kommuner

- avgifter från statliga myndigheter och affärsverk m. fl.

- egenavgifter frän egna företagare.

De direktdebiterade arbetsgivaravgifterna uppbärs av riksförsäkringsverket. De avgifter som betalas in under ett visst är är preliminära avgifter, fyllnadsinbetalningar av preliminära avgifter och kvarstående avgifter. Avgifterna utgår med viss procent av avgiftsunderlaget, som är summan av under året utbetald lön (med smärre variationer). De preliminära avgifterna fastställs genom uppräkning av avgiftsunderlaget tvä är tillbaka. Den kvarstående avgiften, som debiteras med en eftersläpning på tvä är, fastställs i och med att ett definitivt avgiftsunderlag föreligger.

Den Ijanuari 1981 höjdes den särskilda avgift som tas ut vid uppbörd av kvarstående socialavgifter. Avgiften utgår numera med 10% om den kvarstående avgiften uppgår till högst 5000 kr., 12% om den kvarstående avgiften uppgår till högst 30000 kr. och 15% för kvarstående avgifter utöver 30000 kr. För att slippa denna avgift kan arbetsgivare göra fyllnadsinbetalningar året efter avgiftsäret. Den höjda avgiften frän Ijanuari 1981 innebär att kostnaden för avgiften vid kvarstående avgifter höjts till en sådan nivå att ingen tjänar på att istället för fyllnadsinbetalning låna ut pengarna. Med de tidigare avgifterna kunde i vissa fall inläningsräntan överstiga avgiftens storlek.

De statliga affärsverken har fr.o.m. den Ijuli 1983 övergått till ett uppbördsförfarande som innebär löpande uppbörd av preliminära avgifter under avgiftsåret. Slutreglering av de lagstadgade socialavgifterna sker för affärsverken under det första kalenderhalvåret efter avgiftsärets utgång.

Statliga myndigheters, exkl. affärsverk, arbetsgivaravgifter omförs från inkomsttiteln statliga pensionsavgifter, netto till inkomsthuvudgruppen lagstadgade socialavgifter. Staten betalar samma avgifter som de direktdebiterade arbetsgivarna med undantag för avgifterna till arbetsskadeförsäkringen och sjöfolkspensioneringen. Riksförsäkringsverket bestämmer avgiftsunderlaget för avgifter, som staten skall erlägga enligt lagen om allmän försäkring m.fl. lagar.

Prop. 1983/84:100 56

Fr.o.m. budgetåret 1980/81 ändrades uppbördsförfarandet vad gäller statliga myndigheters avgifter, vilket innebär att avgifterna överförs löpande med ett preliminärt belopp. Slutregleringen för kalenderåret ifråga sker senast i juni månad året efter avgiftsåret (se närmare härom under inkomsttiteln statliga pensionsavgifter, netto).

Egenavgifter och skattedebiterade avgifter debiteras på skattsedeln och uppbärs av riksskatteverket. En närmare redogörelse för dessa avgifter återfinns på sid 25.

Beräkningar av socialavgifter

Som tidigare nämnts fastställs de preliminära direktdebiterade avgifterna för ett visst år genom en uppräkning av avgiftsunderiaget två är tillbaka. I tablån nedan redovisas uppräkningsfaktorer för åren 1978 t. o. m. 1984 tillsammans med den faktiska lönesummeutvecklingen under motsvarande period. Siffrorna inom parentes är prognoserade värden.

År	Uppräknings-	Lönesummeul-	Differens,
	faktor	veckling	procentenheter
	%	%
1976-1978	18	19	-1-1
1977-1979	14	19	-1-5
1978-1980	16	22	-1-6
1979-1981	19	19	-t-0
1980-1982	14	14	+0
1981-1983	14	(15)	(+\)
1982-1984	14	(15)	( + V)

Av tablån framgåratt lönesummeutvecklingen fram t.o. m. är 1980 har överstigit uppräkningsfaktorn med mellan 1 och 6 procentenheter. För åren 1983 och 1984 beräknas den faktiska lönesummeutvecklingen överstiga uppräkningsfaktorn med ca 1 procentenhet. De preliminära avgifter som debiterats pä grundval av uppräkningsfaktorn blir således mindre än de slutligt fastställda avgifterna som beräknas med hjälp av det faktiska lönesummeunderlaget. Denna differens betalas in av företagen i form av dels fyllnadsinbetalningar året efter avgiftsåret, dels kvarstående avgifter två år efter avgiftsäret.

I tabell 18 redovisas utfall och prognos över de kassamässiga inkomsterna under inkomsthuvudgrupp 1200 som genereras av de lagstadgade socialavgifterna. På statsbudgetens inkomstsida kommer emellertid ett betydligt lägre belopp statsbudgeten till godo till följd av nettoredovisning.

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 57

Tabell 18. Inkomster av arbetsgivaravgifter (milj. kr.)

Utfall Prognos Prognos

1982/83 1983/84 1984/85

Preliminära avgifter 82429 92 248 98 380

4008 0	6 330 157	4 834 556
7 180	8 328	8 724
4 346	7037	5 488
3 399	3 637	4 243
101 362	117 737	122 225

Fyllnadsinbetalningar av preliminära avgifter

Kvarstående avgifter

Statliga myndigheters avgifter

Statliga affärsverks avgifter

Egenavgifter och skattedebiterade avgifter

Summa

Under budgetåret 1983/84 beräknas 157 milj. kr. att regleras i form av kvarstående avgifter för är 1982. Dessa relativt låga kvarstående avgifter förklaras till stor del av att lönesummeutvecklingen mellan åren 1980 och 1982 i stort sett kom att sammanfalla med uppräkningsfaktorns storlek.

De preliminärt debiterade avgifternas andel av de slutliga avgifterna för år 1983 beräknas bli lägre än för är 1982. Den lägre uppräkningsfaktorn i relation till lönesummeutvecklingen för 1983 medför att ca 95% av det totala avgiftsbeloppet beräknas inflyta i form av preliminära avgifter.

För kalenderåret 1984 beräknas de preliminärt debiterade avgifternas andel av de slutliga avgifterna att i stort sett vara oförändrade jämfört med är 1983. Förklaringen till detta ligger i att samma relation antas mellan den prognoserade lönesummeutvecklingen och uppräkningsfaktorn.

Av tabell 18 framgår att de statliga affärsverkens avgifter ökar kraftigt under budgetåret 1983/84. Orsaken till detta ligger i att. som tidigare nämnts, uppbördsförfarandet för de lagstadgade socialavgifterna ändrades för affärsverken fr.o.m den Ijuli 1983. För budgetåret 1983/84 innebär detta att affärsverkens socialavgifter för såväl är 1983 som de prelimära avgifterna för första halvåret 1984 inbetalas pä statsbudgeten. Således kommer tre halvärsdebiteringar att inbetalas under budgetåret 1983/84 och engångseffekten motsvaras av ett halvårs uppbörd av socialavgifter (exkl. ATP) för de statliga affärsverken. Engångseffekten motsvarar ca 1 900 milj. kr.

De lagstadgade socialavgifterna har i det följande delats in i olika grupper med avseende på olikheter i den kassamässiga redovisningen över inkomsthuvudgruppen. Beräkningarna har baserats pä tidigare nämnda antagande om den ekonomiska utvecklingen under åren 1983, 1984 och 1985 samt uppgifter som erhållits från riksförsäkringsverket.

Prop. 1983/84:100 58

1211 Folkpensionsavgift

I samband med upphävandet av beslutet om olika försämringar av sjukförsäkringen (SFS 1982:1235) höjdes folkpensionsavgiften fr.o.m. den Ijanuari 1983 med 1,0 procentenhet. Samtidigt sänktes avgiften till sjukförsäkringen med motsvarande procentsats i syfte att åstadkomma bättre kostnadsanpassning inom sjukförsäkringen.

Tabell 19. Folkpensionsavgift (milj. kr.)

	1982/83 Ulfall	1983/84 Prognos	1984/85 Prognos
Direktdebiterade avgifter Egenavgifter och övriga skattedebiterade avgifter Avgifter från ställiga myndigheter och affärsverk Summa inkomster	22486 1025 3017 26528	25 725 1 130 4258 31113	27 033 1330 3 808 32171

Folkpensionsavgiften redovisas på statsbudgetens inkomstsida. Utgifterna för folkpensioneringen redovisas via anslag pä statsbudgetens utgiftssida. Inkomsterna från folkpensionsavgiften beräknas uppgå till 31113 milj. kr. budgetåret 1983/84. Budgetåret 1984/85 beräknas inkomsterna öka med 3,4% eller 1 058 milj. kr. Den måttliga ökningen av inkomsterna frän folkpensionsavgiften förklaras av att tre halvår utav affärsverkens avgift till folkpensioneringen faller på budgetåret 1983/84 till följd av ändringen av affärsverkens uppbördssystem och förorsakar därmed en engängseffekt pä budgetåret 1983/84 på ca 700 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna pä titeln folkpensionsavgift till 31 113000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 32 171000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

Försäkringstagarnas egna avgifter till sjukförsäkringen slopades är 1975. I stället höjdes de socialförsäkringsavgifter som arbetsgivarna erlade från 3,8 till 7%. I dag är sjukförsäkringsavgiften som arbetsgivarna betalar 9,5%. Arbetsgivaravgiften är avsedd att bidra till täckandet av de utgifter som omfattas av lagen om allmän försäkring (SFS 1982: 120). Statsbudgetens utgiftssida skall via anslag bidra med 15% av ovannämnda utgifter.

Förutom sjukförsäkringsavgiften tillförs titeln den ersättning frän den allmänna pensionsfonden som de allmänna försäkringskassorna erhåller för kostnader för administrationen av den allmänna tilläggspensioneringen.

Från titeln utbetalas till de allmänna försäkringskassorna inkomsttitelns andel av kostnaderna för dels sjukförsäkringen, dels försäkringskassornas

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 59

förvaltningskostnader. Vidare utbetalas till sjukvårdshuvudmännen och apoteksbolaget olika typer av sjukvårdsförmåner.

Den allmänna sjukförsäkringsfonden har till syfte att utgöra en reserv vid tillfälliga påfrestningar på försäkringens finanser. Riksförsäkringsverket beräknar, enligt särskilda regler, om återföring eller avsättning bör komma ifråga. Grunderna för denna återföring eller avsättning till fonden fastställs av regeringen. Den årliga avstämningen av inkomsterna och utgifterna för sjukförsäkringen har sedan är 1978 visat ett positivt saldo. Överskottet för åren 1978 och 1979 har använts till att återbetala fondens skuld till statsbudgeten. I och med regleringen av 1980 ärs överskott gentemot statsbudgeten i juni 1982 fick fonden ett ackumulerat saldo pä 1675,3 milj. kr.

Efter regleringen av 1981 ärs överskott skall tills vidare inte ytterligare överföringar till fonden ske (prop. 1982/83: 100). Fondbehållningen är efter regleringen av 1981 års överskott 4912,7 milj. kr.

För åren 1982 och 1983 beräknas den årliga avstämningen visa på betydande överskott. Av följande tablå framgår att överskotten för åren 1982 och 1983 beräknas till 2703 milj. kr. resp. 830 milj. kr.

Sjukförsäkringsfonden (milj. kr.)

År	Underskott	Överskott	Ackumulerat saldo
1976	1 473,7		-1622.3
1977	1735,1		-3 357.4
1978		511,0	-2846.4
1979		1 950.8	-   895,6
1980		2 570.9	-1-1675.3
1981		3 237,4	-1-4912.7
1982		2 703,0	-1-4912,7
1983		830,0	-4912.7

Orsaken till sjukförsäkringsfondens överskott under de senaste åren är den minskade sjukfrånvaron. Riksförsäkringsverket beskriver sjukfrånvarons omfattning bl.a. genom s.k. sjuktal. Sjuktalet definieras som antal under året ersatta sjukpenningdagar per sjukpenningförsäkrad. Till följd av rutinerna för inrapportering av sjukpenningdagar med arbetsgivarinträde bestäms sjuktalet för ett visst är ca sex månader efter årets slut. För att snabbare fä en uppfattning om förändringar i sjukfrånvaron beräknas också ett preliminärt sjuktal av riksförsäkringsverket.

Preliminärt sjuktal, dagar

Kvartal	1979	1980	1981	1982	1983
l:a	6,2	6,0	5.6	5,0	5,0
2:a	5,5	5,2	4,7	4,7	4,5
3:e	4,9	4,7	4,3	4,0	4,0
4:e	5,4	5,1	4,8	4,7	( 4,7)
Hela året	22,0	21,0	19,4	18,4	(18,2)

Prop. 1983/84:100 60

För kalenderåret 1983 beräknas sjukfrånvaron minska till en nivå som motsvarar 18.2 dagar i sjuktal. Detta skulle innebära den lägsta sjukfrånvaron sedan 1967. Kostnaden för sjukpenningen beräknas till 13 911 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 14638 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Utgifterna för sjukvårdsförmåner inkl. läkemedelsersättning har endast uppräknats med en volymkomponent för åren 1984 och 1985. Uppräkning av utgifterna till följd av nya avtal med sjukvårdshuvudmännen har således ej gjorts.

Tabell 20. Beräkning av sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens ko.stna-der (milj. kr.)

	1983/84	1984/85
	Prognos	Prognos
Sjukpenning	13911	14638
Sjukvårdsförmåner inkl.
läkemedelsersättning	13 452	13 740
Föräldrapenning	4 862	5 078
Frivillig försäkring	5	5
Förvaltningskostnader	2 550	2630
Summa utgifter	34780	36091
Statsbidrag	5 217	5414
Inkomsttitelns andel av
sjukförsäkringens kostnader	29 563	30677

Prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder innebär bl.a. att utgifterna för sjuk- och föräldraförsäkringen minskar i förhällande till tidigare beräkningar. RRV ansluter sig i stort till de i propositionen beräknade helårseffekterna av de olika förslagen. För budgetåret 1983/84 beräknas en utgiftsminskning pä 85 milj. kr. och för budgetåret 1984/85 beräknas motsvarande minskning till 545 milj. kr. Inkomsttiteln reduceras dock endast av 85% av ovannämnda kostnadsminskningar. Resterande 15% reducerar statsbudgetens utgiftssida.

Av tabell 20 framgår sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens kostnader. Efter avdrag för det 15-procentiga statsbidraget beräknas utgifterna till 29563 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 30677 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Av tabellen framgår såväl inkomster som utgifter under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto.

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 61

Tabell 21. Inkomster och utgifter under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto (milj. kr.)

	1982/83 Ulfall	1983/84 Prognos	1984/85 Prognos
Inkomster
Direktdebiterade avgifter Egenavgifter Avgifter frän statliga myndigheter och affärsverk Övriga inkomster	25 106 1048 3 502 220	25 850 1 177 4 280 150	27 175 1 127 3 829 150
Summa inkomster	29876	31457	32 281
Utgifter
Inkomsltilelns andel av sjukförsäkringens koslnader Avsällning lill sjukförsäkringsfonden	27 281 3 237	29 563 0	30677 0
Summa ulgifter	30518	29 563	30677
Neuo på titeln	-642	1894	1604

För budgetåret 1983/84 beräknas ett överskott pä inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto. Överskottet beräknas lill 1 894 milj. kr. 1 förhållande till föregående budgetär ökar saldot på titeln med 2536 milj. kr. Ökningen av saldot mellan budgetåren 1982/83 och 1983/84 beror främst på den uteblivna avsättningen till sjukförsäkringsfonden.

Åven för budgetåret 1984/85 beräknas ett överskott pä titeln. Detta överskott beräknas till 1604 milj. kr. Engångseffekten till följd av ändrat uppbördsförfarande för affärsverken budgetåret 1983/84 medför att överskottet på titeln för budgetåret 1984/85 i stort sett blir oförändrat.

RRV beräknar inkomsterna på titeln sjukförsäkringsavgift, netto till 1 894000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 1 604000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1231 Barnomsorgsavgift

För att öka utbyggnaden av barnomsorgen ändrades statsbidragssystemet den Ijanuari 1977. För att finansiera det nya statsbidragssystemet infördes den Ijanuari 1977 en socialavgift till barnomsorgen. Storieken pä avgiften var 1 % av avgiftsunderlaget. Barnomsorgsavgiften har sedan successivt höjts och uppgår fr. o. m. år 1981 till 2,2%.

Fr."o. m. 1980 skall även egna företagare betala barnomsorgsavgift. Dessa egenavgifter inflyter i form av preliminärskatter, kvarstående skatter eller fyllnadsinbetalningar. Egenavgifterna utbetalas från inkomsttiteln lill Fysiska personers skatt pä inkomst, realisationsvinst och rörelse till inkomsttiteln barnomsorgsavgift första gängen under budgetåret 1981/82.

1 likhet med folkpensionsavgiften redovisas inkomsterna av barnomsorgsavgiften på statsbudgetens inkomstsida medan motsvarande utgifter redovisas över anslag på statsbudgetens utgiftssida.

Prop. 1983/84:100 62

Tabell 22. Bamomsorgsavgift (milj. kr.)

1982/83 1983/84 1984/85

Utfall Prognos Prognos

5551	5971	6292
262	295	311
757	991	887
6 570	7 257	7 490

Direktdebiterade avgifter Egenavgifter Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk

Summa inkomster

RRV beräknar inkomsterna på titeln barnomsorgsavgift till 7257000000 kr. för budgetåret 1983/84 och 7490000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1241 Vuxenutbildningsavgift

Den utvidgade vuxenutbildningen finansieras med en lagstadgad socialavgift till vuxenutbildning. Avgiftens storiek är sedan är 1978 0,25% av avgiftsunderlaget.

Fr.o.m. 1980/81 skall vuxenutbildningsavgiften redovisas brutto över statsbudgeten på samma sätt som folkpensionsavgiften och barnomsorgsavgiften. För budgetåret 1979/80 och tidigare redovisades vuxenutbildningsavgiften under övriga socialavgifter.

Tabell 23. Vuxenutbildningsavgift (milj. kr.)

Direkldebilerade avgifter Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk

Summa inkomster

1982/83	1983/84	1984/85
Ulfall	Prognos	Prognos
630	679	714
86	112	101
716	791	815

RRV beräknar inkomsterna pä titeln vuxenutbildningsavgift till 791000000 kr. för budgetåret 1983/84 och 815000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1251 Övriga socialavgifter, netto

Under inkomsttiteln 1251 redovisas de socialavgifter som överför erhållna medel till särskilda fonder utanför statsbudgeten.

Arbetsmarknadsavgift

Arbetsmarknadsavgiften kan sägas vara en sammanslagning av de tidigare gällande avgifterna för arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadsutbildning. Den nya arbetsgivaravgiften gäller frän den Ijuli 1981. Avgiftens storlek är fr. o. m. den Ijanuari 1983 1,3% av avgiftsunderlaget.

Bilaga 1.2   Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 63

Såväl arbetslöshetsfonden som arbetsmarknadsutbildningsfonden upplöstes den Ijuli 1981. Behållningen tillfördes ett konto hos riksgäldskontoret. Inkomsterna från arbetsmarknadsavgiften överförs löpande till samma konto på riksgäldskontoret. Riksförsäkringsverket disponerar ifrågavarande konto hos riksgäldskontoret för överföring till arbetsmarknadsstyrelsen och de allmänna försäkringskassorna. Riksförsäkringsverket har dessutom en rörlig kredit om 100 milj. kr. hos riksgäldskontoret för att kunna klara tillfälliga svängningar för berörda konto. Arbetsmarknadsavgiften skall användas för att täcka 65 % av kostnaderna för följande bidrag:

- kontant arbetsmarknadsstöd

- grundbidrag och progressivbidrag till erkända arbetslöshetskassor

- förvaltningsbidrag till arbetslöshetskassorna samt den del av arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader som avser programmet Kontant stöd vid arbetslöshet

- utbildningsbidrag till elever i arbetsmarknadsutbildning

-   utbildningsbidrag till deltagare i yrkesinriktade rehabilitering.
Riksförsäkringsverket skall vid varje överföring frän kontot hos riks
gäldskontoret samtidigt göra motsvarande utbetalning från anslaget Bidrag
till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag med 35% av de belopp
som behövs för att täcka de ovan angivna kostnaderna. Kontot hos riks
gäldskontoret hade vid ingången av budgetåret 1983/84 en behållning på
419 milj. kr.

Tablå. Inkomster av arbetsmarknadsavgiften (milj. kr.)

Direktdebiterade avgifter Avgifter från statliga myndigheter och affärsverk

Summa inkomster

1982/83 Utfall	1983/84 Prognos	1984/85 Prognos
2625	3 534	3718
330	585	521
2 955	4119	4239

Arbetsmarknadsstyrelsen beräknar totalutgifterna för ovan angivna bidrag till 8038 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 7643 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Arbetsmarknadsfonden (milj. kr.)

		1983/84	1984/85
		Prognos	Prognos
Ingående balans		419	-   686
Inkomster		4119	4 239
Utgifter		5 224	4968
Utgående balans		-686	-1415
Utnyttjande av den	röriiga
krediten hos riksgä	Idskonlorel	100
Netlo på inkomsiiileln		-586	-  729

Prop. 1983/84:100 64

Som framgår av tablån kommer inte den ingående balansen och arbetsgivaravgifterna att täcka 65%' av totalutgifterna för arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag för budgetåren 1983/84 och 1984/85. Enligt underhandskontakter med finansdepartementet kommer underskottet alt finansieras över statsbudgetens inkomstsida och genom utnyttjande av den rörliga krediten hos riksgäldskontoret.

För budgetåret 1983/84 beräknas underskottet på inkomsttiteln till 586 milj. kr. För budgetåret 1984/85 försämras behållningen pä fonden med ytterligare 729 milj. kr. Underskottet för budgetåret 1984/85 belastar inkomsttiteln under samma år. Fondens ackumulerade underskott beräknas till I 415 milj. kr. vid utgången av budgetåret 1984/85, varvid I 315 milj. kr. utgör en skuld till statsbudgeten och 100 milj. kr. till riksgäldskontoret.

Delpensionsa vgijt

Delpensionsförsäkringen för arbetstagare trädde i kraft den Ijuli 1976. Fr.o.m. den Ijanuari 1980 har möjligheten att fä delpension utsträckts till att omfatta i princip alla förvärvsarbetande, dvs. även egna företagare och uppdragstagare. De förvärvsarbetande i åldrarna mellan 60 och 65 år har genom denna pensionsform ekonomisk möjlighet att minska sin arbetsinsats genom att övergå till deltidsarbete i kombination med delpension. För att delpension skall utgå krävs enligt huvudregeln att den försäkrade har haft ATP-grundande inkomst under sammanlagt minst tio är fr. o. m. 45 års ålder. Vidare krävs att den försäkrade förvärvsarbetat under fem av de senaste tolv månaderna före övergängen till delpension. Delpensionen till anställda motsvarar fr. o. m. är 1981 50% av inkomstbortfallet, dock högst av skillnaden mellan den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst före och efter arbetstidsminskningen. För bl.a. egna företagare utgör det s.k. pensionsunderlaget hälften av den genomsnittliga förvärvsinkomsten för de tre närmaste åren före arbetstidsminskningen, till den del inkomsten ligger under 7,5 basbelopp.

Delpensionsförsäkringen finansieras genom en arbetsgivaravgift, som uppgår till 0,50 % av det avgiftsunderlag som gäller för socialförsäkringsavgifterna till sjukförsäkringen m. m. Avgiften tillförs en särskild fond. De egna företagarnas delpensionsförsäkring bekostas fr.o.m. år 1980 av en egenavgift, vilken motsvarar den arbetsgivaravgift som eriäggs för anställda.

Delpensionsfondens utveckling 1982—1985 (milj. kr.) halvårsvis uppdelning

	1982		1983		1984		1985
	1	11	1	11	1	11	1	11
Inkomster	799	644	848	725	939	758	944	799
Utgifter	754	703	705	655	670	680	699	710
Saldo	45	- 59	143	70	269	78	245	89
Ackumu-
lerat saldo	-735	-794	-651	-581	-312	-234	11	100

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

65

Influtna avgifter har fram t. o. m. år 1982 inte förmått täcka de löpande utbetalningarna av delpensioner. Underskottet har finansierats genom att medel från statsbudgetens inkomstsida tillfäljigt överförts till fonden för delpensionsförsäkring. Delpensionsfondens ackumulerade underskott uppgick vid utgången av andra kvartalet 1983 till 651 milj. kr.

Sänkningen av kompensationsnivån fr.o.m. Ijanuari 1981 har medfört en förändrad utvecklingstakt av utgifterna för delpension. RRV beräknar med ledning härav att delpensionsfonden fr.o.m. år 1983 kommer att generera ett ärligt överskott, vilket innebär en förstärkning till statsbudgetens inkomstsida sä länge delpensionsfonden är behäftad med en skuld till statsbudgeten.

För budgetåret 1983/84 kommer överskottet på 339 milj. kr. att tillföra inkomsttiteln motsvarande belopp.

Under första halvåret är 1984 beräknas fondens skuld till statsbudgeten vara återbetald. Fondens överskott på 323 milj. kr. för budgetåret 1984/85 kommer därför endast tillföras inkomsttiteln med det belopp som motsvaras av den återstående skulden, dvs. 312 milj. kr.

Övriga arbetsgivaravgifter som redovisas under titeln övriga socialavgifter, netto påverkar inte statsbudgetens saldo utan omförs i sin helhet till fonder utanför statsbudgeten. För den intresserade läsaren hänvisas till RRVs publikation Inkomstliggaren 1983/84.

Sammanfattningsvis redovisas inkomsterna och utgifterna under titeln 1251 Övriga socialavgifter, netto i tabell 24.

Tabell 24. Övriga socialavgifter, netto (milj. kr.)

	1982/83	1983/84	1984/85
	Ulfall	Prognos	Prognos
Inkomster
1. Arbetsskadeförsäkring	1528	1709	1796
2. Lönegaranliavgift	573	634	652
3. Arbelarskyddsavgift	371	490	505
4. Avgift för sjöfolkspensionering	10	11	6
5. Delpensionsavgift	1492	1650	1702
6. Arbetsmarknadsavgift	2955	4 119	4 239
7. Merinkomst för delpensions-
försäkringen	84	339	323
Summa inkomster	7013	8952	9223
Utgifter
Summa 1 -6 enligt ovan	6 929	8613	8900
8. Avsällning lill
delpensionsfonden	0	0	II
9. Merkostnader för
arbelslöshelsförsäkring m. m.	0	586	729
Summa ulgifter	6 929	9199	9640
Netto pä titeln	84	-247	-417

5    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Prop. 1983/84:100 66

RRV beräknar ett underskott på titeln övriga socialavgifter, netto för såväl budgetåret 1983/84 som 1984/85. RRV beräknar underskottet för budgetåret 1983/84 till 347000000 kr. och för budgetåret 1984/85 till 417000000 kr.

1281 Allmän löneavgift

För att finansiera skattereformens första steg infördes en allmän löneavgift. Avgiften infördes fr. o. m. den Ijanuari 1983 (SFS 1982:423). Avgiftsuttaget sattes till 2,0%. På ersättningar som betalas ut perioden juli-december 1983 utgår en allmän löneavgift med 3% enligt lag om tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften (SFS 1983: 581).

Tabell 25. Allmän löneavgift (milj. kr.)

1982/83 1983/84 1984/85

Utfall Prognos Prognos

Direktdebiterade avgifter 2430 6 704 5 767
Avgifter från slatliga myn
digheter och affärsverk 219 1086 807
Egenavgifter O O 376

Summa inkomsler 2649 7790 6950

Även egna företagare skall betala allmän löneavgift. Dessa egenavgifter inflyter i form av preliminärskatter, kvarstående skatter eller fyllnadsinbetalningar. Egenavgifterna omförs frän inkomsttitel lill Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse till lagstadgade socialavgifter första gången under budgetåret 1984/85.

För budgetåret 1982/83 uppnåddes endast en knapp halvårseffekt av den nya avgiften. Inte heller för budgetåret 1983/84 uppnäs en helårseffekt av den nya avgiften eftersom de kvarstående avgifterna för år 1983 regleras först våren 1985. Inkomsterna till följd av den tillfälliga höjningen av den allmänna löneavgiften under år 1983 inbetalas i huvudsak i form av fyllnadsinbetalningar våren 1984.

RRV beräknar inkomsterna på titeln allmän löneavgift lill 7790000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 6950000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1300    Skatt på egendom

Under huvudgruppen 1300 Skatt pä egendom redovisas alla skatter på användningen och/eller ägandet av egendom och förmögenhet. Likaså inkluderas skatt på förbättringar, utvidgningar etc. av egendom. Här redovisas även skatt pä gåvor och skatt på arv. Skatt pä avkastningen av förmögenhet och fastigheter redovisas emellertid under 1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse.

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 67

1311 Skogsvårdsavgifter

Skogsvärdsavgift skall med vissa undantag erläggas för jordbruksfastighet, som vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog. 1 maj är 1981 höjdes avgiften från 3"/oo till 6"/oo med verkan fr.o.m den 1 juli 1981. Därefter har skogsvårdsavgiften sänkts från 6 till 5/00 fr. o. m. den Ijuli 1982. Skogsvårdsavgiften används huvudsakligen för sådana ändamål som är till nytta för skogsbruket.

Fr.o.m. den Ijuli är 1984 föreslås avgiften bli 8\o enligt prop. 1983/84:40. Detta innebär att avgiften vid 1985 års taxering beräknas uppgå till i genomsnitt 6,5 "/oa eftersom avgiften är 5 "/qu vid 1984 års taxering.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senaste

budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84

Stalsbudgel 18,1 18,1 55,2 348,0 274,0

Redovisat 16,4 16,2 55.0 228,4

Enligt preliminär debiteringsstatistik uppgår skogsvårdsavgiften till 313 milj. kr. vid 1983 ärs taxering. Enligt RRVs bedömning beräknas den uppgå till 315 milj. kr. vid 1984 års taxering.

RRV beräknar således inkomsterna på titeln skogsvårdsavgifter till 313000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 315000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1312 Hyreshusavgift

Hyreshusavgiften som gäller år 1983 är i princip avsedd att träffa de delar av hyreshusbeståndet som är äldre än år 1975. Undantagna är de bostadshus som omfattas av räntesubventionssyslemet samt hus som byggts om efter år 1957 med stöd av statliga bostadslän. Avgiften uppgår till 1% av taxeringsvärdet vid 1984 års taxering och 1,5% vid 1985 års taxering har i samarbete med riksskatteverket beräknat den bruttounder-lagssumma som skattesatsen skall appliceras på vid 1984 års taxering. Det har tyvärr inte varit tekniskt möjligt att i den beräkningen ta hänsyn till de hyrehus som har statliga lån. För detta ändamål har RRV inhämtat visst material från bostadsstyrelsen. Med ledning av ovannämnda material har RRV uppskattat hyreshusavgiftens storlek till ca 720 milj. kr. vid 1984 års taxering. Intäkterna frän avgiften ingår i den allmänna skatteuppbörden åren 1983 och 1984, men omförs till inkomsttiteln först när 1984 ärs taxering är klar, dvs. under budgetåret 1984/85.

RRV beräknar inkomsterna pä titeln hyreshusavgift till formellt I 000 kr. budgetåret 1983/84 och till 720000000 kr. för budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100 68

I prop. 1983/84:40 aviseras att en ny generellt verkande fastighetsskatt skall införas från år 1985. I samband med att den nya skatten införs skall hyreshusavgiften upphöra. Fastighetsskatten skall till skillnad frän hyreshusavgiften omfatta samtliga hyreshusenheter således även hotell och restaurangbyggnader, saneringsbyggnader och obebyggd tomtmark för hyreshus. Skatten skall även från är 1985 omfatta småhus samt tomtmark för dessa, bostadsbyggnader pä jordbruksfastigheter och vissa exploateringsfastigheter. Skatten är tänkt att utgå med en procentsats pä 1,4% pä taxeringsvärdet. En modifiering av regeln föresläs för småhusen. Medeltaxeringsvärdet för en småhuslägenhet är ca 3 gånger högre än en lägenhet i flerbostadshus. Av denna anledning föresläs skatten beräknas på en tredjedel av taxeringsvärdet för småhus. Ett förslag till en fastighetsskatt av den här skisserade utformningen avses att presenteras för riksdagen under år 1984.

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt

Taxeringen till förmögenhetsskatt anknyter i väsentliga hänseenden till inkomsttaxeringen. Förmögenheten fastställs varje är vid beskattningsårets utgång. Fysiska personer är skattskyldiga för hela sin förmögenhet om de varit bosatta här i riket vid beskattningsårets utgång. Personer som inte varit bosatta i riket vid beskattningsårets utgång är skattskyldiga endast för här i riket nedlagd förmögenhet. Reglerna om förmögenhetsbeskattning för i utlandet bosatta personer gäller inte enbart fysiska personer utan även utländska juridiska personer.

Förmögenheter under 400000 kr. är befriade frän förmögenhetsskatt fr.o.m. 1982 års taxering. Skattesatsenär 1,5% för förmögenheter mellan 400000 kr. och 600000 kr. Den högsta skattesatsen uppgår till 3% för förmögenheter överstigande 1 800000 kr. Den beskattningsbara förmögenheten beräknas för föräldrar och barn under 18 år gemensamt, förutsatt att barnen bor hos föräldrarna. Skattesatserna vid 1984 ärs taxering tillkom hösten 1982, dä skatteuttaget höjdes i alla skikt med 0,5 procentenheter. 1 prop. 1983/84 föreslås att skatteuttaget tillfälligt i samband med 1984 ärs taxering ytterligare höjs med 1,0 procentenheter i alla skikten i skalan. Skattepliktgränsen föreslås dessutom att sänkas från 400000 kr. till 300000 kr. och att skatteuttaget i detta skikt sätts till I %.

Förmögenhetsskatten uppbärs under inkomsttiteln fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse och omförs till denna titel när taxeringen för senast kända år är klar. För budgetåret 1983/84 utgör således inkomsten under titeln den förmögenhetsskatt som debiterades år 1982. Förändringen i skatteskalan påverkar därtor inte titeln förrän budgetåret 1984/85.

Enligt den preliminära debiteringsstatistik som nu föreligger kommer omföringen till tiieln att bli 901 milj. kr. budgetåret 1983/84.

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 69

RRV beräknar inkomsterna på titeln fysiska personers förmögenhetsskatt till 901 000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 2071 000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt

Vissa juridiska personer, dock ej aktiebolag och ekonomiska föreningar, är skyldiga att betala förmögenhetsskatt. Dödsbon, familjestiftelser m.fl. beskattas enligt samma skala som fysiska personer. Vissa samfund, föreningar och andra juridiska personer betalar en proportionell skatt pä l,5%o överstigande ett förmögenhetsvärde om 25 000 kr. Den skärpning av skatteuttaget som föresläs i prop. 1983/84:40 gäller inte de juridiska personer som betalar en proportionell skatt.

Förmögenhetsskatten uppbärs under inkomsttiteln juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse och omförs till denna titel när taxeringen för senast kända är är klar. För budgetåret 1983/84 utgör inkomsten på titeln den förmögenhetsskatt som debiterades inkomståret 1982.

RRV beräknar inkomsterna pä titeln juridiska personers förmögenhetsskatt till 23000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 23000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1331 Arvsskatt

Arvsskatt skall eriäggas av den som genom arv eller testamente förvärvar egendom. Befriade från skyldighet att erlägga arvsskatt är staten och vissa stiftelser. Skatten är progressiv och tas ut enligt olika skalor beroende pä vem som ärver egendomen. Tre klasser av arv-och gåvotagare finns. Uppbörden av arvsskatt ombesörjs av länsstyrelserna.

De beräknade och redovisade inkomsterna av arvsskatt under de senas
te budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr).
Budgetår 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84

Statsbudget - 440,0 475.0 520,0 680,0

Redovisat 446.2 466,9 545,6 559,7

År 1983 höjdes skatteuttaget i två klasser. Ökningen gjordes främst i de högsta skikten och mellanskikten för skattepliktiga belopp.

RRV beräknar inkomsterna pä titeln arvsskatt till 680000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 725000000 kr. för budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100 70

1332 Gåvoskatt

Gåvoskatt skall erläggas av den som genom arv eller testamente eller genom gåva förvärvar egendom. Befriade frän skyldighet att erlägga gåvoskatt är staten och vissa stiftelser. Dessutom är bl.a. kyrka, landsting, kommuner och hushållningssällskap befriade frän att erlägga gåvoskatt. Uppbörden av gåvoskatt ombesörjs av länsstyrelserna.

De beräknade inkomsterna av gåvoskatt under de senaste budgetåren

framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

■Budgetär 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84

Statsbudget - .50.0 70.0 80.0 110.0

Influten

gåvoskatt ca 48.0" 51.4 92.4 134.5

Gåvoskatten är progressiv och tas ut enligt de regler om förmånstagare som gäller för arvsskatten. Endast två klasser av gåvoskatt finns. Gåvoskatten höjdes är 1983.

RRV beräknar inkomsterna på titeln gåvoskatt till 150000000 kr för budgetåret 1983/84 och till 150000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1341 Stämpelskatt

Stämpelskatt utgär vid förvärv av fast egendom och tomträtt, inteckning för fordran, förvärv av registreringspliktigt fartyg, emission av aktier, obligationer och vissa andra svenska värdepapper, insatser i svenska kommanditbolag, vissa transaktioner med utländska värdepapper samt vid lotterier (SFS 1964:308 med senaste ändring 1982:267). Inom det skattepliktiga området utgår stämpelskatt med vissa undantag.

Enligt stämpelkungörelsen skall influtna stämpelmedel levereras in till riksskatteverket och domstolsverket, som är uppbördsmyndigheter. Centralnämnden för fastighetsdata svarar för uppbörd av stämpelskatt hos myndigheter som är anslutna till fastighetsdatasystemet.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln stämpelskatt fram
går av följande sammanställning (milj. kr.).
Budgetår 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84

Statsbudget 1380.0 1545,0 1400,0 1409.2 1729,5

Redovisat 1221.1 1221,3 1331,2 1620.8

Stämpelskatten i inskrivningsärenden är proportionell mot taxeringsvärde/köpeskilling resp. inteckningsbelopp (stämpelskattelagen 7-ll§§). Stämpelskatten höjdes senast den 1 juli 1980. Respektive myndighet har räknat med oförändrade skattesatser. Skattesatsen för inskrivning av lagfart och tomträtt är 1,5% av taxeringsvärde/köpeskilling och skattesatsen för inteckning utgör I % av inteckningsbeloppet.

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 71

Domstolsverket har beräknat uppbörden på titeln till 1 094,5 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 992,0 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Domstolsverket bygger prognosen på utfallet budgetåret 1982/83 och förutsätter oförändrad skattesats. I prognosen har hänsyn tagits till att allt fler inskrivningsmyndigheter kommer att gä över till centralnämnden för fastighetsdata.

Riksskatteverket har beräknat inkomsterna av stämpelskatt budgetåret 1983/84 till 200 milj. kr. och till 240 milj. kr. budgetåret 1984/85.

Av 1982/83 års uppbörd svarade stämpelskatten på aktier för 152,5 milj. kr. (93,9%). stämpelskatten på lotterier för 9,8 milj. kr. (6,0%) och övriga inkomstslag för 0.1 milj. kr. (0,1 %).

Ökningen av stämpleskatteuppbörden vad gäller aktier uppgick under föregående budgetär till nära 34%. Denna ökning förväntas fortsätta - om än i dämpad takt. Riksskatteverket beräknar ökningen för innevarande budgetär till ca 30% och för de två kommande budgetåren till ca 20 resp. 10%.

Stämpelskatten pä lotterier har slopats fr. o. m. den 1 januari 1983. Detta medför ett inkomstbortfall på uppskattningsvis 10 milj. kr.

Centralnämnden för fastighetsdata har beräknat inkomsterna till 540 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 750 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

RRV ansluter sig till domstolsverkets, riksskatteverkets och centralnämndens för fastighetsdata beräkningar. Inkomsterna pä titeln stämpelskatt beräknas till 2044 500000kr. för budgetåret 1983/84 och till 2522000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1342 Skatt på värdepapper

I prop. 1983/84:48 föreslås att en särskild omsättningsskatt på aktier och vissa andra värdepapper införs fr.o.m. den I januari 1984. Skattesatsen skall vara 1 % på omsättningen. Fondkommissionärer skall redovisa och betala in skatten per kalendermånad och övriga per halvår.

Enligt nu tillgänglig statistik på omsättningen av aktier pä Stockholms fondbörs pekar denna på en omsättning runt 75 miljarder kr. för år 1983. År 1982 var omsättningen ca 29 miljarder kr. Sådana stora skillnader medför stor osäkerhet i prognoserna för omsättningen av värdepapper. Enligt RRVs uppfattning är det inte osannolikt att omsättningen kommer att sjunka år 1984. Ett par möjliga förklaringar till en sjunkande omsättning är att skattefondsparandet upphör är 1984 samt att skatteskärpningarna på förmögenheter, ändringar i reavinstbeskattningen och införandet av skatten på värdepapper verkar dämpande pä kapitaltillförseln Ull aktiemarknaden. Dessutom har omsättningshastigheten på aktier på Stockholms fondbörs varit ovanligt hög internationellt sett är 1983. Detta skulle också peka på att omsättningen varit ovanligt hög år 1983 och att ett trendbrott inte är otänkbart är 1984.

Prop. 1983/84:100 72

RRV beräknar inkomsterna pä titeln skatt pä värdepapper till 210000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 540000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1400   Skatt på varor och tjänster

Under denna inkomsthuvudgrupp redovisas alla skatter som beräknas på produktion, försäljning, varuhantering, tillhandahållande av tjänster och tillåtelse att använda vissa varor. Försäljningsskatter, skatter pä enskilda produkter och tjänster samt fordonsskatten skall redovisas under denna rubrik. Dessutom skall överskott som uppstår vid bolag eller liknande sammanslutningar där staten har monopol på försäljningen av produktionen redovisas under skatt pä varor och tjänster. Även import- och exportavgifter skall redovisas som en skatt pä varor och tjänster

1411 Mervärdeskatt

Fr. o. m. den Ijanuari 1983 utgär mervärdeskatt med 19,0% av beskattningsvärdet för de flesta skattepliktiga varor och tjänster. Tidigare var mervärdeskatten 17,7% av beskattningsvärdet. Beskattningsvärdet är lika med varans värde med tillägg av tull, annan statlig avgift eller skatt inkl. mervärdeskatt. Skattesatsen 19,0% motsvaras av 23,46% av beskattningsvärdet exkl. mervärdeskatt.

Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter skattepliktig vara eller tjänst eller importerar mervärdeskattepliktig vara. Mervärdeskatt utgår inte vid export, men skattskyldighet föreligger likväl för exportör i syfte att undanröja en skattebelastning på exporterade varor och tjänster.

Länsstyrelse är beskattningsmyndighet vid försäljning eller annan omsättning inom landet. Vid import är tullverket beskattningsmyndighet. Den som är skattskyldig skall vara registrerad hos länsstyrelsen i resp. län. Den till tullverket eriagda mervärdeskatten är avdragsgill vid den skattskyldiges redovisning till länsstyrelsen.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste

budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84

Statsbudget 32600,0       37800,0       42700.0       43500.0       49100,0

Redovisat 31702,9       37305,0       40664,8       45423,1

De redovisade inkomsternas fördelning pä tvämånadersperioder och ingående komponenter för budgetåret 1982/83 framgår av tabell 26.

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 73

Tabell 26. Mervärdeskatt budgetåret 1982/83 (milj. kr.)

Uppbördsmänad	Tullverket	Länsstyrel Inbetald skatt	1 serna Återbetald skatt	Summa
juli-aug.	5 541	6748	3 522	8 767
sept.-okt.	4 653	6025	5007	5671
nov.-dec.	4735	6830	4963	6602
jan.-febr.	6204	8026	4 892	9338
mars-april	6033	7 683	5618	8 098
maj-juni	6462	6942	6457	6 947
Summa	33628	42254	30459	45423

Generaltullstyrelsen häri skrivelse till RRV den 7november 1983 beräknat mervärdeskatt på importerade varor. Som nämns undertiteln tullmedel beräknar generaltullstyrelsen importvärdet under budgetåret 1983/84 till 208000 milj. kr. och till 227000 milj. kr. under budgetåret 1984/85. Generaltullstyrelsen har beräknat inkomsterna av mervärdeskatt till 37 300 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 40800 milj. kr. för budgetåret 1984/85. RRV ansluter sig till generaltullstyrelsens beräkning.

Länsstyrelsernas uppbörd av mervärdeskatt består av inbetald skatt, dvs. den utgående skatten som överstiger den ingående. Dessutom redovisar länsstyrelserna återbetald skatt, dvs. den ingående skatten som överstiger den utgående. Till grund för beräkningen av länsstyrelsernas uppbörd ligger en prognos för den privata konsumtionen. Den privata konsumtionen beräknas öka med knappt 7% frän år 1982 till är 1983. Mellan åren 1983 och 1984 beräknas ökningen till 6% och mellan åren 1984 och 1985 till knappt 6%.

Investeringsavdraget vid redovisning av mervärdeskatt gäller t.o. m. är

1983. Enligt preliminär statistik frän riksskatteverket uppgick avdraget till
ca 2 100 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Det är .300 milj. kr. mer än vad
avdraget beräknades till i kompletteringspropositionen. Till följd härav
beräknas nu avdraget till 1 600 milj. kr. för budgetåret 1983/84 mot tidigare
1200 milj. kr.

Regeringen föreslår i proposition (1983/84:75) om konkurrensneutral redovisning av mervärdeskatt, m.m. att den nuvarande dispensmöjligheten till en kontantmässig redovisning av mervärdeskatt slopas den I mars

1984. Vidare föreslår regeringen att särreglerna om en kontantmässig redo
visning av avbetalningshandeln slopas. Länsstyrelsen föreslås fä rätt att
medge anstånd med skattebetalning i de fall där övergängen från kontant
metoden till faktureringsmetoden medför betydande likviditetspåfrestning
för den skattskyldige. Anstånd bör inte kunna medges längre än fram till
utgången av är 1984. RRV räknar med att inkomsterna ökar med 300
milj. kr. budgetåret 1983/84 till följd av förslaget. För budgetåret 1984/85
beräknas inkomstökningen till 1 200 milj. kr.

Länsstyrelsernas nettouppbörd av mervärdeskatt under budgetåret 1983/84 beräknas uppgå till 11000 milj. kr. Tillsammans med tullverkets

Prop. 1983/84:100 74

uppbörd på 37 300 milj. kr. beräknas den totala uppbörden av mervärdeskatt under budgetåret 1983/84 uppgå till 48300 milj. kr.

Länsstyrelsernas nettouppbörd under budgetåret 1984/85 beräknas uppgå till 12 300 milj. kr. Tullverkets uppbörd beräknas till 40800 milj. kr. Totalt beräknas således mervärdeskatten under budgetåret 1984/85 uppgå till 53 100 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna pä titeln mervärdeskatt till 48300000000kr. för budgetåret 1983/84 och till 53 100000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1421  Bensinskatt

Bensinskatt skall eriäggas för bensin och andra motorbränslen, som innehåller minst 70 viktprocent bensin, för vissa alkoholer (motoralkoholer) och blandningar av dessa avsedda för motordrift (SFS 1961:372). Inkomsterna redovisas av riksskatteverket och tullverket.

Bensinskatten är I krona 37 öre per liter bensin, 43 öre per liter för motoralkohol och 33 öre per liter för gasol (SFS 1982: 452).

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senaste

budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84

Statsbudget 3400.0 4650.0 5253.0 6590.0 6480.0

Redovisat 3 569.1 4 774.0 5 286.1 6659,6

Riksskatteverket har i skrivelse till RRV den 2 november 1983 anfört följande:

För budgetåret 1983/84 antas inkomsterna kunna beräknas med utgångspunkt från en volym på 4.74 x 109 1. Denna volymuppgift har erhållits från Statens energiverk.

Detta medför en beräknad inkomst på (4,74 x 109 x 1,37=) avrundat 6495 milj. kr. för budgetåret 1983/84. RSV antar att konsumtionen för närvarande ökar med 1,5%. För budgetåret 1984/85 antas konsumtionen ökamed I % (ill I.OI x6495 = 6560 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln bensinskatt beräknas till 6495000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 6560000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1422 Särskilda varuskatter

Särskild varuskatt utgår på vissa varor (SFS 1941:251). Skatten är 50% av priset vid försäljning till detaljhandeln på kemisk-tekniska preparat som puder, nagellack, parfymer, härvatten etc. På choklad- och konfektyrvaror är skatten Skr. per kilogram.

Avgift utgär pä vissa dryckesförpackningar (SFS 1973:37). Avgiften är 10 öre för varje förpackning.

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 75

De särskilda varuskatterna redovisas huvudsakligen av riksskatteverket. Tullverket redovisar skatt pä varor som importeras av annan än den som är registrerad hos riksskatteverket som importör.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste

budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1979/80      1980/81      1981/82      1982/83      198.3/84

Statsbudget 521.0 551.0 715.0 599.0 702.0

Redovisat 549.3 661.2 663.1 685.5

Därav

Skatt på choklad och

konfektyrvaror 287.5 383.5 369.5 3.54.6

Skall på tekniska pre
parat 153.0 170.3 193.3 218,1

Avgift pä vissa

dryckesförpackningar 54.2 53.9 57.2 67.6

Särskild varuskall pä

importerade varor 53.6 53.9 42.8        ' 45.5

Riksskatteverket har i skrivelse till RRV den 2 november 1983 anfört följande:

Särskild varuskatt pä choklad- och konfektyrvaror

Inkomsterna av den särskilda varuskatten på choklad- och konfektyrvaror har tidigare varit dalande. Emellertid synes denna trend alltsedan 1983 års ingång ha vänt, varför en ökning av skatteintäkterna kan förväntas.

RSV beräknar inkomsten för innevarande budgetår lill 375 milj. kr. och för budgetåret 1984/85 till 390 milj. kr.

Särskild varuskatt på tekniska preparat

RSV räknar med att den värdemässiga konsumtionsökningen innevarande budgetår kommer att uppgå till ca 10% och de kommande tvä budgetåren till ca 8%.

Inkomsten beräknas till 240 milj. kr. för budgetåret 198.3/84 och till 260 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Avgift på dryckesförpackningar

RSV beräknar inkomsten för innevarande budgetår till 75 milj. kr. och för de kommande två budgetåren till 80 milj. kr. per år.

Enligt ovanstående beräknar RSV inkomsten av särskilda varuskatter för budgetåret 1983/84 till (375 + 240 + 75 =) 690 milj. kr. och för budgetåret 1984/85 till (390 -i- 260 -i- 80 =) 730 milj. kr.

Generaltullstyrelsen beräknar sin nettouppbörd av särskilda varuskatter till 43 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 44 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkningar. Inkomsterna på titeln särskilda varuskatter beräknas till 733000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 774000000 kr. för budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100 76

1423 Försäljningsskatt på motorfordon

Försäljningsskatt pä motorfordon (SFS 1978:69) utgär när skattepliktigt fordon av yrkesmässig tillverkare eller registrerad importör levereras till köpare eller tas ut frän rörelse utan samband med försäljning. För skattepliktigt fordon som förts in till Sverige av annan än registrerad importör utgår försäljningsskatt när fordonet förs in i riket. Skattepliktiga fordon är personbilar med en tjänstevikt av mer än 400 kg. bussar med en totalvikt av högst 3 000 kg, lastbilar med skåpkarosseri och med en totalvikt av högst 3 000 kg. samt motorcyklar.

För personbilar, bussar och lastbilar utgår försäljningsskatt med 2 kr och 30 öre per kg tjänstevikt. För varje fullt femtiotal kilogram tjänstevikt över I 600 kg utgår ytterligare skatt med 290 kr. För motorcyklar utgär skatten med 420 kr. om tjänstevikten inte överstiger 75 kg, med 550 kr. om tjänstevikten är högre men inte överstiger 160 kg, med 840 kr. om tjänstevikten är högre än 160 kg men inte överstiger 210 kg och i annat fall med 1 400 kr.

Inkomsterna på titeln redovisas av riksskatteverket och generaltullstyrelsen.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senaste

budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84

Statsbudget 640,0 608,0 548,0 549,5 590,0

Redovisat 599,3 522,2 583,9 642,5

I prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. föreslår regeringen en höjning av försäljningsskatten den Ijanuari 1984. För personbilar, bussar och lastbilar föresläs skatten öka med ca 40 % till 3 kr. och 20 öre per kg. tjänstevikt. För motorcyklar föresläs skatten öka med 60%.

I skrivelse till RRV den 2 november 1983 har riksskatteverket anfört följande:

Enligt inhämtade upplysningar frän Bilindustriföreningen räknar man med en försäljning av ca 205000 skattepliktiga fordon under år 1983, varav drygt 105000 sålts under första hal värdet 1983. För de kommande kalenderåren har försäljningen nu beräknats till 215000 enheter 1984, 220000 enheter 1985 och 230000 enheter under 1986.

Bilförsäljningen, som utgör underlag för skatteberäkningen, kan för budgetåret 1983/84 bedömas uppgå till 210000 enheter, för budgetåret 1984/85 till 217000 enheter och för budgetåret 1985/86 till 225000 enheter.

Den genomsnittliga tjänstevikten beräknas till 1 200 kg., vilket för närvarande motsvarar en skatt av 2 760 kr. per fordon. Proposition föreligger om en höjning av försäljningsskatten med 90 öre per kg. tjänstevikt fr.o.m. januari månad 1984, vilket kommer att motsvara en skatt av 3 840 kr. per fordon.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets bedömning av den framtida personbilsförsäljningen.  Utöver detta räknar RRV med en försäljning av

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 77

20000 motorcyklar för budgetåren 1983/84 och 1984/85. Med ledning av dessa uppgifter beräknas riksskatteverkets uppbörd till 735 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 875 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Generaltullstyrelsens inkomster beräknas till 8 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 10 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

RRV beräknar inkomsterna pä titeln försäljningsskatt på motorfordon till 743000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 885000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1424 Tobaksskatt

Vikt för	Belopp för
1 si.	1 si.	Ikg
gram	öre	kr.
l.o. m. 1,7	13,5
över 1,7
l.o.m. 3,0	18,0
över 3,0
l.o.m. 5,0	21,5
över 5,0	30,0
t.o.m. 0,85	28
över 0,85
l.o.m. 1,20	35
över 1.20
l.o.m. 1,55	40
över 1,55
l.o.m. 1,90	45
över 1,90	49
	-	100
	-	32
	-	16

Tobaksskatt utgår efter varans vikt (SFS 1961:394). Skatt utgär enligt följande sammanställning. Varuslag

Cigarrer och cigariller grupp 1 grupp II

grupp 111

grupp IV Cigarretter grupp I grupp 11

grupp 111

grupp IV

grupp V Röktobak Tuggtobak Snus

Den 5 december 1983 höjdes skatten på cigarretter, röktobak, tuggtobak och snus. För cigarretter i grupp I var höjningen 2 öre per st. och för övriga cigarretter 3 öre per st. Vidare avskaffades skatten för cigarrettpapper och cigarretthylsor.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste

budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84

Slalsbudget 2500,0 2970,0 3 250,0 2940,0 3 820,0

Redovisal 2826,0 2999,1 3090,5 3 008,2

Riksskatteverket har i skrivelse till RRV den 2 november 1983 beaktat höjningen av tobaksskatten genom att räkna på det förslag om höjning som då förelåg i regeringens proposition 1983/84: 37. Riksskatteverket har i sin skrivelse anfört följande:

Prop. 1983/84:100 78

Svenska Tobaks AB, som svarar för 99,5 % av tobaksskatten, räknar för innevarande budgetär med en uppgång av antalet försålda cigarretter med 2.9% jämfört med föregående budgetår.

Med ledning av uppgifter inhämtade från Svenska Tobaks AB om bl.a. beräknad konsumtionsutveckling - Och under förutsättning att riksdagen antar de framlagda förslagen till skatteändringar - beräknar RSV inkomsten av tobaksskatt för innevarande budgetår till 4 110 milj. kr., varav I 800 milj. kr. hänför sig till cigarretter inom grupp I, 2060 milj. kr. till cigarretter inom grupp II och 250 milj. kr. till övriga tobaksvaror. Hänsyn har vid inkomstberäkningen tagits till att skattekredittiden fr.o.m. Ijanuari 1984 förkortas, varför uppbörden under innevarande budgetår kommer att omfatta 13 månaders försäljning.

RSV beräknar inkomsten av tobaksskatt under budgetåret 1983/84 till 4 110 milj. kr. och under budgetåret 1984/85 till 3925 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln tobaksskatt beräknas till 4 110000000 kr. för budgetåret 1983/84 och lill 3925000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1425 Skatt på spritdrycker

För spritdrycker utgär skatt dels med en grundavgift för liter, dels med en procentavgift (SFS 1977: 306). Grundavgiften är I kr. och lOöre per liter och volymprocent alkohol. Procentavgiften höjdes den 21 november 1983 till 54% av detaljhandelspriset exkl. mervärdeskatt och pant. Tidigare var procentavgiften 50%.

De beräknade och redovisade inkoinsterna på titeln under de senaste

budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84

Statsbudget 4 100,0 5000.0 4810,0 4335,0 5950.0

Redovi.sal 4265.6 4457,2 4633,1 4931,0

Riksskatteverket har i skrivelse till RRV den 2 november 1983 beaktat höjningen av skatten pä spritdrycker genom att räkna på del förslag om höjning som då förelåg i regeringens proposition 1983/84:37. Riksskatteverket har i sin skrivelse anfört följande:

En höjning av grundavgiften genomfördes per den 1 maj 1982 och även per den Ijanuari 1983. 1 regeringens proposition 1983/84:37 föresläs att procentavgiften pä spritdrycker fr. o. m. den 21 november 1983 höjs från 50 till 54%. Frän skatteuppbördssynpunkt innebär detta en genomsnittlig ökning på nära 10%. Den föreslagna höjningen kommer att påverka inkomsten fr. o. m. februari 1984.

Försäljningen av spritdrycker har enligt socialstyrelsens statistik under första halvåret 1983 minskat med 10,5%jämfört med första halvåret 1982. Enligt AB Vin- och Spritcentralen beräknas försäljningen under 1983 uppgå till 47,6 milj. liter jämfört med 52,3 milj. liter under 1982. För åren 1984 och 1985 beräknas försäljningen till 44,9 milj. liter och för år 1986 till 45,8 milj. liter. Enligt RSVs bedömning beräknas under innevarande budgetär skatt inflyta för en försäljning pä 53,3 milj. liter. Hänsyn har dä tagits till att

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 79

skattekredittiden fr.o.m. den Ijanuari 1984 kommer att förkortas, varför uppbörden detta budgetär kommer att avse 14 försäljningsmånader. För budgetåret 1984/85 beräknar RSV försäljningen till 45 milj. liter.

Med ledning av den antagna konsumtionen beräknar RSV att 5 735 milj. kr. kommer att flyta in i skatt pä spritdrycker under budgetåret 1983/84 under förutsättning att den föreslagna skattehöjningen genomförs. Den genomsnittliga skatten per liter sprit - grundavgift och procentavgift tillhopa - har härvid antagits uppgå till cirka 103 kr. före skattehöjningen och till cirka 113 kr. efter höjningen.

RSV beräknar skatteinkomsten på spritdrycker under budgetåret 1983/84 till 5735 milj. kr. och under budgetåret 1984/85 till 5 100 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt pä spritdrycker beräknas till 5735000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 5 100000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1426 Skatt på vin

För vin utgär skatt dels med en grundavgift för liter, dels med en procentavgift (SFS 1977:306). Grundavgiften höjdes den 21 november 1983 till 15:70 kr. per liter för vin med en alkoholhalt överstigande 15 volymprocent (starkvin) och för annat vin (lättvin) till 5:50 kr. per liter. Tidigare var grundavgiften för starkvin 13:30 kr. och för lättvin 4:25 kr. Procentavgiften motsvarar 36% av detaljhandelspriset exkl. mervärdeskatt och pant.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	198.3/84
Slalsbudget Redovisat	870.0 872,2	950,0 992,1	1 100,0 1 147,7	1 150,0 1 282,8	1 460,0

Riksskatteverket har i skrivelse till RRV den 2 november 1983 beaktat höjningen av skatten på vin genom att räkna på det förslag om höjning som då förelåg i regeringens proposition 1983/84: 37. Riksskatteverket har i sin skrivelse anfört följande:

Försäljningen av vin har enligt socialstyrelsens statistik under första halvåret 1983 ökat med 2,7% jämfört med första halvåret 1982. Enligt AB Vin- och Spritcentralen beräknas försäljningen 1983 uppgå till 89,3 milj. liter jämfört med 86,8 milj. liter under 1982. För är 1984 beräknas försäljningen till 88,4 milj. liter och för åren 1985 och 1986 till cirka 90 resp. 93 milj. liter. Enligt RSVs bedömning beräknas under innevarande budgetär skatt inflyta för en försäljning av cirka 103 milj. liter. Hänsyn har dä tagits till att skaltekredittiden fr.o.m. den Ijanuari 1984 kommer att förkortas, varför uppbörden detta budgetär kommer att avse 14 försäljningsmänader. För budgetåret 1984/85 beräknar RSV försäljningen till 89 milj. liter.

Med ledning av den antagna konsumtionen beräknar RSV att 1 700 milj. kr. kommer att inflyta i skatt på vin under budgetåret 1983/84 under

Prop. 1983/84:100 80

förutsättning att den föreslagna skattehöjningen genomförs. Den genomsnittliga skatten per liter vin - grundavgift och procentavgift tillhopa - har därvid antagits uppgå till 15 kr. 65 öre före skattehöjningen och till 17 kr. 55 öre efter höjningen,

RSV beräknar skatteinkomsten på vin under budgetåret 1983/84 till 1 700 milj. kr. och under budgetåret 1984/85 till I 565 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna pä titeln skatt på vin beräknas till 1700000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 1 565000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1427 Skatt på malt- och läskedrycker

Skatt på malt- och läskedrycker (SFS 1977:306) utgår enligt följande sammanställning. Inkomsterna redovisas av riksskatteverket och generaltullstyrelsen.

Dryck	Skatt per liter
Lättöl	40 öre
Öl	2 kr. 20 öre
Starköl	6 kr. 50 öre
Kolsyrade läskedrycker	40 öre
Övriga läskedrycker	20 öre

Den 21 november 1983 höjdes skatten på starköl från 5:80 kr. per liter till 6:50 kr. per liter.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	1983/84
Slalsbudget	786,0	963.0	1 076,0	1033,0	1 253.0
Redovisal	881,7	1013,1	1 047,6	1036,9
Därav
Malldrycker	681,7	824,0	811,6	869,7
Läskedrycker	200,0	189,0	236,0	167,2

Rikskatteverket har i skrivelse till RRV den 2 november 1983 beaktat höjningen av skatten pä starköl genom att räkna på det förslag om höjning som då förelåg i regeringens proposition 1983/84:37. Riksskatteverket har i sin skrivelse anfört följande:

Starköl

Skatten på starköl höjdes fr.o.m. den I januari 1983 från 5 kr. 25 öre/liter till 5 kr. 80 öre/liter. Höjningen påverkade skatteinkomsterna fr. o. m. mars 1983. I regeringens proposition 1983/84: 37 förslås att skatten pä starköl fr.o.m. den 21 november 1983 höjs till 6 kr. 50 öre/liter. Höjningen påverkar inkomsterna fr. o. m. januari 1984.

Influten skatt under budgetåret 1982/83 motsvarar en försäljning av cirka 93 milj. liter. RSV beräknar motsvarande siffra för innevarande budgetår till 95 milj. liter, vilket skulle medföra en skatteintäkt pä ungefär 615 milj.

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 81

kr. Emellertid kommer, beroende på att skattekrediitiden fr. o. m. januari 1984 förkortas, skatt att inlevereras för 13 månader under innevarande budgetår. RSV beräknar därför för budgetåret 1983/84 konsumtionen till 103 milj. liter och inkomsten till 665 milj. kr. För budgetåret 1984/85 beräknas konsumtionen till 100 milj. liter/är och skatten till 650 milj. kr/år.

Öl

Skatten på öl höjdes fr. o. m. den I januari 1983 frän 1 kr. 85 öre/ liter till 2 kr. 20 öre/liter. Höjningen påverkade inkomsterna fr.o.m mars 1983.

Influten skatt under budgetåret 1982/83 motsvarar en försäljning av cirka 153 milj. liter innebärande en konsumtionsminskning jämfört med föregående budgetår på knappt 5%. Av innevarande budgetårs uppbörd framgår emellertid att konsumtionen nu åter ökar. RSV beräknar sålunda motsvarande konsumtion för budgetåret 1983/84 till inemot 160 milj. liter, vilket skulle medföra en skatteuppbörd på ca 350 milj. kr. Liksom för starköl kommer dock skatt att inlevereras för 13 månader, varför den totala skatteuppbörden för öl under budgetåret 1983/84 kan beräknas till 380 milj. kr. För det nästkommande budgetåret beräknas uppbörden lill 360 milj. kr.

Övriga drycker

RSV beräknar skatteinkomsterna för de aktuella dryckerna under budgetåren 1983/84 och 1984/85 till resp. 180 milj. kr och 168 milj. kr. Härvid har hänsyn tagits till att skatt kommer alt inlevereras för 13 månader under 1983/84.

För budgetåret 1983/84 räknar RRV med en lägre uppbörd av skatt på starköl än vad riksskatteverket har beräknat. RRV beräknar inkomsten till 640 milj. kr.

Generaltullstyrelsen beräknar uppbörden av skatt på importerade malt-och läskedrycker till 85 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och 88 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

RRV beräknar inkomsterna pä titeln skatt pä malt- och läskedrycker till 1 285000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 1 268000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1428 Energiskatt

Allmän energiskatt (SFS 1957:262) skall eriäggas för bensin och gasol, vissa bränslen som kol, koks, motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja samt elkraft.

Med bensin avses samtliga varuslag som är skattepliktiga enligt lagen om bensinskatt.

Inkomsterna redovisas av riksskatteverket samt av generaltullstyrelsen för skatt pä bränslen som införts till riket av annan än den som är registrerad hos riksskatteverket.

Förär 1983 har regeringen beslutat om nedsättning av allmän energiskatt efter prövning i varje särskilt fall. Regeringen har medgett nedsättning av 6    Riksdagen 1983/84. 1 samt. Nr 100. Bilaga 1.2

Prop. 1983/84:100 82

energiskatt på elkraft, eldningsolja och fasta bränslen för viss industriell tillverkning till 1,3% av de tillverkade produkternas försäljningsvärde. För skogsprodukter har nedsättningen begränsats till 1,6% av försäljningsvärdet.

Den 1 juli 1983 höjdes energiskatten på elkraft med 1,2 öre per kWh. Höjningen gäller dock inte den elkraft som förbrukas i industriell verksamhet och som överstiger 40000 kWh per år. Vidare höjdes energiskatten på olja den I november 1983 med 120 kr. per kubikmeter.

De för bränslen nu gällande skattesatserna framgår av nedanstående sammanställning.

Bensin 34 öre per liter

Gasol 53 öre per liter

Elektrisk kraft 5,2 öre per kWh
för induslriell verksamhet för den del

av förbrukning som överstiger 40000 kWh 3 öre per kWh

inom vissa kommuner i norra Sverige 4,2 öre per kWh

Stenkol 12 kr per lon

Slenkolsslybb saml slenkolsbrikeller 6 kr per ton

Brunkolsbriketter 6 kr per lon

Koks och koksbrikelter 14 kr per lon

Koksstybb 6 kr per lon

Tunna och tjocka oljor 411 kr per m'

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84

Statsbudget 4300,0 5599,0 7319,0 8710,0         9 155,0

Redovisal 4615,8 5854,3 6906,9 8272,2

Därav på

Eleklrisk kraft 1990,2 2495,6 2626,5 2875,6

Bensin och gasol' 1645,2 1584,3 1545,0 1734,6

Andra bränslen 978,9 1772,2 2734,0 3 662,0

' Exklusive tullverkels uppbörd

Regeringen har i proposition 1983/84:28 om beskattning av energi föreslagit en höjning av energiskatten pä kol. Den nuvarande skattesatsen som varierar mellan 6 kr. och 14 kr. per ton föreslås bli höjd till 97 kr. per ton fr. o. m. den 1 januari 1984.

Riksskatteverket har i skrivelse till RRV den 2 november 1983 anfört följande:

Skattenedsättningen vid industriell tillverkning antas gälla tills vidare och uppgå till 400 milj. kr. 100 milj. kr. antas belasta elkraften och 300 milj. kr. andra bränslen än bensin och gasol.

Energiskatt på elkraft

Enligt förslag i proposition 1983/84:28 kommer RSVs möjlighet att under vissa lorutsättningar få medge återbetalning för förbrukning av elkraft i elpannor ull lagregleras. RSV beräknar att 3 TWh (ITWh =  1 miljard

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

83

kWh) kommer att förbrukas som avkopplingsbar elpannekraft. RSV beräknar att skattebortfallet under budgetåret 1983/84 blir 100 milj. kr. RSV antar att elpannekraflen kommer att öka med 20% per år de två närmaste budgetåren. Den lägre skattesatsen i norra Sverige beräknas medföra ett skattebortfall pä 50 milj. kr. Att skattesatsen för de första 40000kWh är 2.2 öre högre per kWh beräknas ge 10 milj. kr. mer i inkomst än en enhetlig skattesats på 3 öre per kWh för industriförbrukningen. Enligt inhämtade uppgifter från Kraftsam och Statens energiverk beräknas industrin f.n. förbruka 41,0 TWh per år. Skatteavdrag medges också för elkraft som förbrukats i elektrolytiska processer. Förbrukningen uppskattas till 3.5 TWh. Skatteavdrag medges också för mottryckskraft som används i egen industriell verksamhet. Den förbrukningen uppskattas till 1,5 TWh. Den beskattade förbrukningen inom industrin blir då (41,0 - 3,5 - 1,5 =) 36,0 TWh. För hushåll, handel m. m. beräknas förbrukningen till 50,7 TWh.

Förbrukningen antas öka med 5% för budgetåret 1984/85.

Vid beräkningarna av inkomsten för.energiskatten på elkraft har RSV utgått från förbrukningsnivån den 1 oktober 1983. För att räkna upp nivån till en motsvarighet i skatteinkomster för budgetåret 1983/84 beräknar RSV att nivån behöver höjas med 2%.

1 följande sammanställning redovisas riksskatteverkets beräkning av energiskatt på elkraft för budgetåren 1983/84 och 1984/85

1983/84

1984/85

Beskattad förbrukning, TWh
För industrin	36,7	-
För hushällen	51.7	-
Totalt	88,4'	92.
Uppbörd, milj. kr.
För industrin	1 100	-
För hushållen	2530	-
Bruttouppbörd	3630	3968
-(- Högre skatt för industriför-
brukning av elkraft upp till
40000 kWh	10	10
- Skattenedsättning vid industriell
tillverkning	100	100
- Återbetalning för förbrukning av
elkraft i elpannor	100	120
- Reducerad skatt för hushållen i
norra Sverige	50	50
Nettouppbörd-	3 390	3 708

' Uppräknad med 2%.

- Skattehöjningarna får full effekt först för budgetåret 1984/85.

Vidare har riksskatteverket anfört följande i sin skrivelse:

Prop. 1983/84:100 84

Energiskatt på bensin

Energiskatten pä bensin beräknas efter samma förutsättningar som bensinskatten. Det innebär att för budgetåret 1983/84 beräknas inkomsten till (4,74 X 10' X 0,34 =) 1612 milj. kr. Inkomsten för budgetåret 1984/85 beräknas till (1,01 x 1612 =) I 628 milj. kr.

Energiskatt på andra bränslen än bensin och gasol

Den 1 november 1983 höjs energiskatten pä olja med 120 kr. till 411 kr. per m'. Detta påverkar inkomsten först under februari 1984. Enligt regeringens proposition 1983/84:28 om beskattning av energi föreslås energiskatten på kolbränslen att höjas från 6-14 kr. till 97 kr. per ton.

Under budgetåret 1982/83 inflöt 3662,0 milj. kr. Till.och med oktober 1983 har 716 milj. kr. influtit. För november och december 1983 beräknas 600 milj. kr. inflyta. Hänsyn har då tagits till att viss hamstring skett i samband med skattehöjningen.

Med ledning av inkomsten under första halvåret 1983 och med hänsyn tagen till ändringen av redovisningsperioderna den Ijanuari 1983 samt till att konsumtionen minskar med 10% och skatten har höjts beräknar RSV att inkomsten under första halvåret 1984 blir (2486 - 290) x 411/291 x 0.9 = 2792 milj. kr. Den ändrade fördelningen av skattenedsättningen på elkraft och bränslen och minskningen av skattenedsättningen motverkar varandra så att effekten antas bli noll. Skattehöjningen för kolbränslen beräknas öka inkomsten med 30 milj. kr. under budgetåret 1983/84.

Inkomsten för budgetåret 1983/84 blir således (716-I-600-f 2 792 + 30=) 4 138 milj. kr. Under budgetåret 1984/85 beräknas skattenedsättningen för industrier med hög energiskattebelastning till oförändrat 300 milj. kr. för bränslena. För kolbränslena beräknas 1 185000 ton bli beskattade. Det motsvarar 115 milj. kr. För oljorna beräknas 11 300000 m' bli beskattade. Det motsvarar 4644 milj. kr. För budgetåret 1984/85 beräknas inkomsten för energiskatten på bränslen till (115 + 4644-300=) 4459 milj. kr.

Den totala energiskatten för budgetåren 1983/84 och 1984/85 redovisas i tabell 27.

Tabell 27. Energiskatt budgetåren 1983/84 och 1984/85, milj. kr.

1983/84 1984/85

3 390	3 708
1612	1628
4 138	4 459

Elkraft Bensin Andra bränslen

Totalt 9140 9795

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna pä titeln energiskatt beräknas till 9140000000kr. för budgetåret 1983/84 och till 9795000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

För att motverka utsläpp i luften av svavelföreningar har regeringen meddelat föreskrifter för användningen av svavelhaltigt bränsle. Regeringen eller förvaltningsmyndighet som regeringen utser kan medge undantag

Bilaga 1.2   Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 85

från bestämmelse om den högsta mängd svavelföreningar som får släppas ut i luften. I dessa fall får en särskild avgift tas ut med belopp som fastställs av regeringen eller utsedd förvaltningsmyndighet (SFS 1976: 1054).

Statens naturvårdsverk utövar den centrala tillsynen över efterievnaden av lagen. Länsstyrelsen utövar fortlöpande tillsyn inom länet. Den särskilda avgiften utgär enligt taxa som fastställs av statens naturvårdsverk efter samråd med RRV (SFS 1976: 1055).

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	1983/84
Statsbudget Redovisal	0,2 0,9	1.5 0.4	2.0 4,8	1.5 4,0	1.5

RRV beräknar inkomsterna på titeln särskild avgift pä svavelhaltigt bränsle till 2000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 2 000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1431 Särskild avgift för oljeprodukter m. m.

Särskild avgift (SFS 1973:216) skall erläggas för olja med 108 kr. per m i den mån skatteplikt föreligger enligt lagen om allmän energiskatt. Avgiftsmedlen tillförs dels fyra särskilda fonder utanför statsbudgeten, dels inkomsttiteln 1435 Särskild avgift mot försurning. Fördelningen av avgiften redovisas i följande sammanställning.

Oljeersättningsfonden 50 kr. per m'

Energiforskningsfonden 31 kr. per m'

Oljeprospekteringsfonden 12 kr. per m'

Kolmiljöfonden 10 kr. per m'
Summa avgift som redovisas

utanför statsbudgeten 103 kr. per m

Inkomsttitel 1435 5 kr. per m

Total avgift 108 kr. per m

Den 1 juli 1982 upphörde oljelagringsfonden. Till följd härav redovisades fondens utgående saldo och delar av avgiften till fonden på statsbudgeten. Vidare tillkom försäljningsinkomster av varulagret för den särskilda oljeförsörjningen. Totalt uppgick dessa inkomster till 1 437,3 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

I prop. 1983/84:62 om fortsatt stöd för åtgärder för att ersätta olja, m. m. samt för investeringar inom energiområdet föreslär regeringen en höjning av avgiften pä olja. Vidare föreslår regeringen att en avgift införs på bensin, kol och elkraft från kärnkraftverk. Ändringarna föresläs träda i

Prop. 1983/84:100 86

kraft den 1 januari 1984. De föreslagna höjningarna av avgiften skall finansiera investeringar inom energiområdet, fortsatt energiforskning och fortsatta åtgärder för att ersätta olja. P.g.a. lägre oljekonsumtion har inkomsterna av den nuvarande avgiften minskat. Det finns därför risk för att de utgifter som avgiften är avsedd att finansiera inte täcks. Detta förhällande kräver i sig en höjning av avgiften. De föreslagna avgiftshöjningarna och hur de fördelas redovisas i följande sammanställning.

	Olja	Bensin	Kol	Elkraft
	kr./m-	kr./liter	kr./ton	öre per kärn- kraftsproducerad kWh
Oljeersättnings-
fonden	4	1	-	-
Energiforsknings-
fonden	T	3	10	0.2
Oljeprospekterings-
fonden	-	2	-	-
Inkomsttitel 1435	4	-	-	-
Summa avgifts-
höjning	10	6	10	0.2

Vidare föreligger förslag om att fr.o.m. den 1 januari 1984 redovisa inkomsterna av avgiften pä statsbudgeten. Den del av inkomsterna som svarar mot avgiften till kolmiljöfonden redovisas även i fortsättningen utanför statsbudgeten. Vidare kommer oljeersättningsfondens, energiforskningsfondens och oljeprospekteringsfondens saldo per den 1 juli 1984 att redovisas på statsbudgeten för budgetåret 1984/85. RRV beräknar inkomsterna som redovisas på statsbudgeten till 429 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 1395 milj. kr. för budgetåret 1984/85. I beräkningen för budgetåret 1984/85 ingår fondernas saldon. För budgetåret 1983/84 tillkommer försäljningsinkomster av olja som beräknats till 392 milj. kr.

Till följd av att avgiftsunderiaget utvidgas föreslår RRV att rubriken på inkomsttiteln ändras och benämns särskild avgift för oljeprodukter m. m.

RRV beräknar inkomsterna pä titeln särskild avgift för oljeprodukter m. m. till 821 000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 1 395000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1432 Kassettskatt

Fr.o.m. den 1 september 1982 utgår skatt på vissa kassettband (SFS 1982:691). Skatt skall erläggas vid omsättning eller uthyrning inom landet eller vid införsel till landet av inspelade eller oinspelade videokassettband och oinspelade ljudkassettband. Skatten är 25 öre per spelminut för videokassettband och 2 öre per spelminut för Ijudkasettband. Skatt tas inte ut för kassettband vars speltid är högst 30 minuter. Inkomsterna skall redovisas av rikssskatteverket och tullverket. Enligt en särskild avdragsbestäm-

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 87

melse avlyfts skatten på inspelade videokassettband som hyrs ut om s.k. filmavgift eriäggs till Svenska Filminstitutet.

Inkomsterna under budgetåret 1982/83 uppgick till 15 milj. kr.

Riksskatteverket har i skrivelse till RRV den 2 november 1983 beräknat inkomsterna av kassettskatt till 35 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 45 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Generaltullstyrelsen har i skrivelse till RRV den 25 oktober 1983 beräknat inkomsterna till 10 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1983/84 och 1984/85.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkningar. Inkomsterna på titeln kassettskatt beräknas till 45000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 55000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1433   Skatt på videobandspelare

Fr.o.m. den 1 januari 1983 utgär skatt på videobandspelare (SFS 1982: 1200). Skatten är 600 kr. per bandspelare. Inkomsterna redovisas av riksskatteverket och generaltullstyrelsen. Inkomsterna under budgetåret 1982/83 uppgick till 3,1 milj. kr.

I skrivelse till RRV den 2 november 1983 har riksskatteverket beräknat inkomsterna till 55 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 75 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Generaltullstyrelsen har i skrivelse till RRV den 25 oktober 1983 beräknat sin uppbörd till 10 milj. kr. för resp. budgetår.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkningar. Inkomsterna på titeln skatt på videobandspelare beräknas till 65000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 85000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1434   Skatt på viss elektrisk kraft

Skatt på viss elektrisk kraft (SFS 1982: 1201) trädde i kraft den 1 januari 1983. Den skall betalas för elkraft som inom landet framställs i ett vattenkraftverk med en installerad generatoreffekt av minst 1500 kW. Skatten är 2 öre per kWh om kraftverket har tagits i drift före år 1973. Har kraftverket tagits i drift under åren 1973—1977 är skatten 1 öre per kWh. Har kraftverket tagits i drift senare tas ingen skatt ut.

Inkomsterna av skatt på viss elektrisk kraft uppgick till 429,1 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

I skrivelse till RRV den 2 november 1983 har riksskatteverket anfört följande:

Med ledning av produktionen av vattenkraft under 1983 beräknar RSV att inkomsten blir 16,2 milj. kr. för varje TWh som produceras i landet!

Prop. 1983/84:100 88

Normalårsproduktionen i landet är 57 TWh. För budgetåret 1983/84 beräknar RSV att 60 TWh vattenkraft kommer att produceras. Värdet är högre än normalt p.g.a. välfyllda vattenmagasin. För kommande budgetår grundar RSV beräkningen på normalårsproduktionen. För budgetåret 1983/84 beräknar RSV inkomsten till (60 x 16,2 =) avrundat 970 milj. kr. och för budgetåret 1984/85 till (57 x 16,2 =) avrundat 925 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt pä viss elektrisk kraft beräknas till 970000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 925000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1435 Särskild avgift mot försurning

Fr.o.m. den 1 april 1983 omförs inkomster motsvarande 5 kr. per m olja av den särskilda avgiften för oljeprodukter till inkomsttiteln särskild avgift mot försurning.

Inkomsterna uppgick till 5,2 milj. kr. för budgetåret 1982/83.

Regeringen föreslår i prop. 1983/84:62 om fortsatt stöd för åtgärder för att ersätta olja, m. m. samt för investeringar inom energiområdet en höjning av den särskilda avgiften pä oljeprodukter (se inkomsttitel 1431). Samtidigt föreslås att det omförda beloppet höjs till 9 kr. per m' olja. Höjningen föresläs träda i kraft den 1 januari 1984.

RRV beräknar inkomsterna pä titeln särskild avgift mot försurning till 72000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 101 000000 kr. för budgetåret

1984/85.

1441 AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott

Inkomsterna pä titeln avser AB Vin- & Spritcentralens årsvinst efter avskrivningar, fonderingar och utdelning till aktieägarna.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	1983/84
Statsbudget Redovisat	110.0 115,9	100.0 114,7	100.0 139,7	140,0 175.5	185,0

Riksskatteverket har meddelat att AB Vin- & Spritcentralen beräknar bolagets vinstinleverans till statsverket till 250 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 160 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna pä titeln AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott beräknas till 250000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 160000000 kr. för budgetåret 1984/85.

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 89

1442 Systembolaget ABs Inlevererade överskott

Detaljhandeln med spritdrycker, vin och starköl handhas av ett för hela riket gemensamt företag. Systembolaget AB. Inkomsterna på titeln avser bolagets årsvinst efter avskrivningar, fonderingar och utdelning till aktieägarna.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetär 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84

Stalsbudgel 50.0 60.0 70.0 60.0 100.0

Redovisat 88.3 86.1 92.4 107.0

Riksskatteverket har meddelat att Systembolaget AB beräknar bolagets vinstinleverans till statsverket till 120 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 90 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna pä titeln Systembolaget ABs inlevererade överskott beräknas till 120000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 90000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1451 Reseskatt

Skatt på charterresor med flyg till utlandet utgår för passagerare som fyllt 12 är (SFS 1978: 144). Skatteplikten gäller även för s.k. IT-resor med reguljärt flyg. Skatten är 150 kr. per passagerare.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgelår 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84

Statsbudget 110,0 123.0 129.0 159.0 148.0

Redovisal 111.7 123,8 159.6 150.8

Riksskatteverket har i skrivelse den 2 november 1983 anfört följande:

Enligt luftfartsverket beräknas charterresandet minska med ca 7% under budgetåret 1983/84 för att därefter stagnera. Uppgiften får stöd av det största charterbolaget Scanair.

Branschen räknar med att resandet skall stagnera eller möjligtvis visa en svag ökning under kommande budgetår.

Inkomsten beräknas med ledning av hittills influten skatt och den antagna minskningen pä 7% fram till innevarande budgetårs slut samt att åren därefter medför stagnation i charterresandet.

Inkomsten av reseskatt för budgetåret 1983/84 beräknas till 137 milj. kr. och för budgetåret 1984/85 till 137 milj. kr.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna pä titeln reseskatt beräknas till 137000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 137000000 kr. för budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100 90

1452 Skatt på annonser och reklam

SkaU utgår pä annonser och reklam (SFS 1972:266). Skatten beräknas på underlaget exkl. skatt. Den är 3% för annons i allmän nyhetstidning, annars 10%. Skattskyldig är den som i yrkesmässig verksamhet inom landet offentliggör skattepliktig annons eller skattepliktig reklarn i annan form än annons eller framställer skattepliktig reklamtrycksak.

Beskattningsmyndighet för reklamskatt är riksskatteverket eller, i fråga om reklamskatt vid införsel, géneraltullstyrelsen.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	1983/84
Statsbudget Redovisat	186.0 191.5	223.0 221,-3	249,0 249.8	285,0 .300.3	331,0

Riksskatteverkets inkomster av skatt på annonser och reklam uppgick budgetåret 1982/83 (ill 277,2 milj. kr. I skrivelse till RRV den 2 november 1983 beräknar riksskatteverket inkomsterna för budgetåret 1983/84 till 320 milj. kr. och till 365 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Generaltullstyrelsen beräknar sin uppbörd av skatt pä annonser och reklam till 21 milj. kr, för vart och ett av budgetåren 1983/84 och 1984/85,

RRV ansluter sig till riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkningar. Inkomsterna på titeln skatt på annonser och reklam beräknas till 341 000000 kr. för budgetåret 1983/84 och tiil 386000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1453 Totalisatormedel

Varje anordnare av totalisatorspel vid galopp- och travtävlingar skall betala viss andel av de influtna totalisatormedlen till riksskatteverket. Andelen är f.n. 10% av totalisatoromsättningen (SFS 1973:717). AB Trav och Galopp meddelar varje år tillstånd att anordna vadhållning med totalisator i samband med galopp- och travtävlingar.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetär	1979/80	1980/81   •	1981/82	1982/83	1983/84
Statsbudget Redovisal	195,0 212,7	266,0 233,7	260.0 250,7	260,0 279,0	310,0

I skrivelse till RRV den 2 november 1983 har riksskatteverket beräknat inkomsterna till 310 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 345 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Riksskatteverket har räknat med en omsättningsökning på ca 10% per budgetår.

345000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1454 Skatt på spel

Spelskatt (SFS 1972:820) utgår pä roulett- och bingospel. som kräver tillstånd enligt lotteriförordningen.

Skatten på roulettspel är en fast avgift för varje kalendermånad då skattskyldighet råder. För roulettspel utgår avgiften med 6000 kr. för tillstånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka. Avgiften är 2000 kr. för tillstånd i annat fall. Om tillstånd avser fler än ett spelbord höjs beloppen med 3000 kr. resp. 1000 kr. per ytterligare spelbord. Skatt pä bingospel utgär med 5,5% av värdet av erlagda spelinsatser och entréavgifter.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgelår	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	1983/84
Statsbudget Redovisat	60.0 67.6	74.0 71.3	79.0 73.1	78.0 81.8	85,0

I skrivelse till RRV den 2 november 1983 har riksskatteverket beräknat inkomsterna till 90milj.kr, resp, 95 milj, kr, för budgetåren 1983/84 och 1984/85.

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln skatt pä spel beräknas till 90000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 95000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1461 Fordonsskatt

Fordonsskatt utgår för motorfordon, traktor, motorredskap eller släpvagn (SFS 1973:601). Skattepliktigt fordon är fordon som är eller bör vara registrerat och som inte är avställt.

Fordonsskatten utgår med ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp för varje påbörjat 100-tal kilogram av skatte vikten över en mot grundbeloppet svarande skattevikt. Storleken pä grundbeloppet är för lastbilar och bussar beroende på drivmedelsslag och totalviktsintervall samt för lastbilar dessutom antal hjulaxlar och om det finns anordning för påhängsvagn. För släpvagnar bestäms grundbeloppet av antal hjulaxlar, totalviktsintervall, om släpvagnen är påhängsvagn eller annan släpvagn samt om den dras av bensin- eller gasoldrivet fordon, kilometerskattepliktigt fordon eller trafiktraktor.

Prop. 1983/84:100 92

Den ordinarie uppbörden av fordonsskatt sker enligt ett rullande system. Rullande skatteuppbörd innebär att slutsiffran i fordonets registreringsnummer anger i.vilken månad fordonsägaren skall betala skatten. Skatten omfattar ett är fr. o. m. den följande månaden. För fordon med en årsskatt överstigande I 500 kr. delas skatten upp i tre lika delbetalningar. Som stöd för glesbygden är fordonsskatten för personbilar, vars ägare är bosatta inom vissa stödområden, nedsatt med 120 kr. per år.

Trafiksäkerhetsverket får för sina kostnader med anledning av uppbörd av vägtrafikskatt avräkna 19 kr. per debiterad fordonsskatt. Avräkningen får göras en gång per fordon och är i samband med att regisierhållningsav-gift tas ut.

De beräknade och redovisade inkomsterna pä titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetär 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84

Statsbudget 2 287.0 2 360.0 2 385.0 2 270,0

Redovisal 2 295,8 2 272,3 2 302,6

Från centrala bilregistret har RRV erhållit uppgifter om fordonsslagens fördelning påskattevikter. Med ledning av dessa har genomsnittliga och totala fordonsskatter beräknats för de i landet registrerade fordonsslagen, 1 tabell 28 visas resultaten för budgetåren 1983/84 och 1984/85,

Tabell 28. Fordonsskatt budgetåren 1983/84 och 1984/85

Fordonsskatt	1983/84		1984/85
	Genomsnittlig	Total	Genomsnilllig	Tolal
	årsskatt	skatt,	årsskatl	skatt.
	per fordon.	milj, kr.	per fordon.	milj, kr.
	kr.		kr.
Personbilar	515	1475	517	1493
Lastbilar	2400	500	2 380	508
Släpvagnar	420	199	405	200
Bussar	4000	55	4050	57
Traklorer	178	56     .	178	57
Motorcyklar	99	5	99	5
Summa		2 290		2 320

Tullverkets, länsstyrelsernas, riksskatteverkets och statens vägverks uppbörd kan beräknas till 50 milj, kr, för budgetåren 1983/84 och 1984/85,

RRV beräknar inkomsterna på titeln fordonsskatt till 2 340000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 2 370000000 kr. för budgetåret 1984/85.

Bilaga 1.2   Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

93

1462 Kilometerskatt

Kilometerskatt utgår för personbil, lastbil eller buss, som drivs med annat drivmedel än bensin eller gasol (SFS 1973:601). Dessutom utgär kilometerskatt för släpvagn med skaitevikt över 3 000 kilogram, som dras av kilometerskattepliktigt fordon.

Kilometerskatten beräknas efter antal körda kilometer och utgär med ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp för varje påbörjat 100-tal kilogram över en mot grundbeloppet svarande skatievikt.

Kilometerskatt betalas i efterhand för skatteperiod som normalt omfattar fyra kalendermånader. Uppbörden av kilometerskatt sker i anslutning till uppbörden av fordonsskatt.

Tullverket uppbär kilometerskatt för brännoljedriven lastbil och buss samt för vissa släpvagnar, som inte är registrerade i Sverige och som förs in från utlandet för att tillfälligt brukas här i landet (SFS 1976: 338).

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgelår

Statsbudget Redovisat

1980/81

1353,0 1472,9

1981/82

I 640,0 I 634.2

1982/83

I 700,0 I 687,0

1983/84 I 720,0

Från centrala bilregistret har RRV erhållit uppgifter om fordonsslagens fördelning på skattevikter och körsträckor. Med ledning av dessa har genomsnittliga och totala kilometerskatter beräknats för de i landet registrerade fordonsslagen. I tabell 29 visas resultaten för budgetåren 1983/84 och 1984/85.

Tabell 29. Kilometerskatt budgetåren 1983/84 och 1984/85

Kilometerskatt	1 G	«3/84		1984/85
		enomsnittlig	Total	Genomsnilllig		Total
	skatt per		skall.	skall per		skatt,
	10 km och		milj. kr.	10 km och		milj. kr.
	fordon, kr.			fordon, kr.
Personbilar	1:51		402	1:50		410
Lastbilar	2	78	961	2	78	984
Släpvagnar	1	86	219	1	87	225
Bussar	1	58	82	1	59	85
Summa			1664			1704

Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 25 oktober 1983 till RRV beräknat sin uppbörd av kilometerskait för budgetåren 1983/84 och 1984/85 till 76 milj. kr.

RRV beräknar inkomsterna pä titeln kilometerskatt till I 740000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till I 780000000 kr. för budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84: 100 94

1471 Tullmedel

För vara som importeras utgär tull enligt tulltaxan (SFS 1977: 975), Tull utgär i regel med vissa procent av varans tullvärde.

Tullmcdlon utgörs av tull samt särskild avgift enligt 39§ tullagen (SFS 1973:670), respitränta, förseningsavgift, kredillageravgift, provianterings-lageravgift, lullförrättningsavgift, extra inkomst m.m. Den influtna bruttouppbörden minskas med återbetalade och restituerade tullmedel.

De beräknade och redovisade inkomsterna av tullmedel under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj, kr.)

Budgetår	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83	1983/84
Statsbudget	1 025,0	1 1.50,0	1305,0	1585,0	1 705,0
Debiterad uppbörd	1 309.0	1 488,0	1 555,5	1 824,4
Influten bruttoupp-
börd	1 280,6	1 460,5	1524,3	1 843,6
Ulbelalade reslilu-
lioner	135.6	145,4	162,7	184.2
Redovisad
nettouppbörd		1 145,0	1315,1	1.361,6	1 659,4

I skrivelse lill RRV den 7 november 1983 har generaltullstyrelsen framhållit följande:

Importvärdet år 1982 uppgick enligt senast kända uppgifter till 173 870 mkr. För åren 1983-1985 har värdena beräknats enligt nedanstående. 1983: 199000 Mkr. (+14,5%). 1984: 215 200 Mkr. (-!• 8,2%). 1985: 238000 Mkr. (4-11,0%).

Pä grundval av ovanstående beräkningar har importvärdena per budgetår beräknats till nedan angivna belopp. Styrelsen vill dock i anslutning till beräkningarna understryka svårigheten att bedöma konjunktur- och prisutvecklingen och den inverkan detta kan ha på tullverkets uppbörd. Regeringen har även föreslagit vissa ekonomisk-politiska åtgärder som kan komma att påverka importutvecklingen. 1983/84: (103 800-H 104 200=) 208 OOO Mkr. 1984/85: (111 000-1-116000=) 227000 Mkr.

Pä grundval av de inledningsvis nämnda importvärdena beräknar styrelsen bruttoiippbörden av tullmedel för budgetåren 1983/84 och 1984/85 till respektive I 900 och 2080 Mkr.

Från uppbördsbeloppen avgår återbetalningar (restitutioner och andra återbetalningar). Under budgetåret 1982/83 uppgick dessa till 184 Mkr. För budgetåren 1983/84 och 1984/85 uppskattar styrelsen återbetalningarna av tullmedel till respektive 195 och 210 Mkr.

Styrelsen beräknar nettoupphörden av tullmedel för budgetåren 1983/84 och 1984/85 till respektive (I 900 - 195 = ) I 705 och (2080 - 210=) 1 870 Mkr.

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 95

RRV ansluter sig till generaltullstyrelsens beräkning. Inkomsterna pä titeln tullmedel beräknas till 1 705000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 1 870000000 kr. för budgetåret 1984/85.

1481 Övriga skatter på varor och tjänster

Under titeln övriga skatter på varor och tjänster redovisas inkomsterna av särskild avgift på bly och bensen i motorbensin. Regeringen har meddelat (SFS 1979: 348) föreskrifter om högsta halt av bly och bensen i motorbensin. Produktkontrollnämnden får medge undantag om särskilda skäl föreligger. Om undantag medges skall avgift erläggas enligt särskild taxa som fastställs av produktkontrollnämnden.

RRV beräknar inkomsterna pä titeln övriga skatter pä varor och tjänster till 1 000kr. för budgetåret 1983/84 och till I 000 kr för budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100 96

2000 Inkomster av statens verksamhet

Under inkomsttypen inkomster av statens verksamhet redovisas bl.a. rörelseöverskott, ränteinkomster, offentligrättsliga avgifter och försäljningsinkomster.

Regeringen har föreskrivit att statens utläningsränta och statens avkastningsränta skall vara 12% under budgetåret 1982/83 (SFS 1982:222) och 13% under budgetåret 1983/84 (SFS 1983: 204).Räntesatsen för budgetåret 1983/84 har även använts i beräkningarna för budgetåret 1984/85.

2100 Rörelseöverskott

Överskott frän statliga affärsverk och vissa myndigheter redovisas under denna huvudgrupp.

Affärsverken redovisar i skrivelser till RRV sina beräknade inkomster på statsbudgeten. De presenterar sina beräkningar på följande sätt. 1 en huvudtabell redovisas det förväntade resultatet av rörelsen, bokslutsdispositioner, överskott och inleverans. Uppdelning av intäkter på rörelsegrenar och av kostnader på huvudgrupper redovisas i särskilda tabeller. Övriga faktorer av väsentlig betydelse för bedömning av det förväntade ekonomiska resultatet skall anges.

Nedan följer en sammanställning av affärsverkens skrivelser samt RRVs förslag till beräkning av affärsverkens inlevererade överskott för budgetåren 1983/84 och 1984/85. Dessutom redovisas överskott och inleveranser på inkomsttitlarna för den senaste femårsperioden.

2111 Postverkets inlevererade överskott

Postverkets överskott och till staten inlevererat överskott för de senaste fem budgetåren framgår av följande tabell.

Tabell 30. Postverkets överskott budgetåren 1978/79-1982/83 (milj. kr.)

Budgetår	Överskott	Därav inlevererat till	stålen u	nder budgelåret
		1978/79      1979/80	1980/81	1981/82	1982/83
1978/79	38.6	38,6
1979/80	53,8	40,0	13,8
1980/81	64,6		48,0	16,6
1981/82	86,5			65,0	21,5
1982/83	78,9				60.0

I statsbudgeten för budgetåret 1983/84 har inkomsterna på denna titel tagits upp med 100 milj. kr.

Postverket har i skrivelse till RRV den 27 oktober 1983 beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1983/84 och 1984/85 till 94 milj. kr. resp. 65 milj. kr.

Bilaga 1.2   Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 97

Utdrag ur postverkets skrivelse:

För budgetåren 1983/84 och 1984/85 räknar Postverket nu med att kunna leverera ett överskott på 100 milj. kr. resp. 55 milj. kr. Detta motsvarar normal förräntning av det disponerade statskapitalet. Postverkets inleveranser av överskottsmedel framgår av tabell 31.

För att bibehålla servicenivån och tillgodose övriga krav blir det med hänsyn till väntad prisstegring i samhället nödvändigt att höja portonivän både innevarande och nästa budgetår. Med nu använda förutsättningar — bl.a. den av regeringen beslutade extra avskrivningen på 300 milj. kr. för 1983/84 - fordras därutöver ett uttag ur konsolideringsfonden under de två budgetåren på sammanlagt 400 milj. kr.

Postvolymen beräknas öka med 2,5 % under vartdera budgetåret 1983/84 och 1984/85.

Personalvolymen beräknas kunna hållas på oförändrad nivä under 1983/84 men beräknas öka med 0,5% under 1984/85. Den genomsnittliga prisökningen på personalkostnaderna beräknas till 7,5% 1983/84 och till 6% 1984/85.

Sakkostnaderna beräknas öka med 15,5% under 1983/84och med 10,5% under 1984/85.

Diskontot förutsätts ligga kvar pä nuvarande nivå på 8,5% fram till juli 1984, dä det antas gä ner till 8 %.

7    Riksdagen 1983/84. I samt. Nr 100. Bilaga 1.2

Prop. 1983/84:100

98

Tabell 31. Postverkets resultaträkningar budgetåren 1982/83-1984/85 (milj. kr.)

1982/83

1983/84

1984/85

	Drift-	Utfall	Drift-	Ny be-	Beräkning
	slal		stal	räkning
Rörelseintäkter'	7845	8117	8725	8706	9294
Rörelsekostnader'	'7675	-7797	-8454	-8 555	-9191
Driftbidrag, tidningar	54	54	48	48	42
Rörelseresultat före
avskrivningar	224	374	319	199	145
Avskrivningar enl. plan	-   185	-   173	-   189	-   198	-   205
Rörelseresultat efter
avskrivningar	39	201	130	1	-    60
Finansiellt nello	51	75	88	104	92
Resultat före boksluts-
dispositioner	90	276	218	105	32
Avskrivningar ulöver
plan'	-    35	-    53	-   355	-   300	-    73
Avsättning lill värde-
regleringsreserv		-2
Skillnad mellan faktisk
pensionskoslnad och bok-
förd pensionsulgifl	(254)	(200)	(213)	(212)	(228)
Resultat efter boksluts-
dispositioner	55	221	-   137	-   195	-    41
Konsolideringsfond, in-
sättning		-   142
Konsolideringsfond,
uttag	30		242	295	96
Överskott att inleverera
till statsverket	85	79	105	100	55
Inleverans	87	82	.   99	94	65
Därav:
Av föregående ärs över-
skott	22	22	19	19	25
Av årets överskoll	65	60	80	75	40

Överskoll i procent av i medeltal disponerat stalskapilal

12,00

12,00

13,00

13,00

13,00

' Rörelseintäkter och rörelsekostnader specificeras i tabell 32. Rörelsekoslnaderna inkluderar här liksom i Postverkels officiella redovisning uibelalade pensioner. Försäkringsmässig merkosinad för pensioner redovisas som vanligi under särskild rubrik.

1982/83 1983/84

1984/85

" Avskrivningar

	Driftstal	Ulfall	Driftstal	Ny beräkning	Beräkning
Skillnad mellan kalkylmässig! beräknade av-
skrivningar och avskrivningar enligt plan Extra avskrivning	-.35	-53	- 55		-73
enligt regeringsbeslut			-300	-300
Summa	-35	-53	-355	-300	-73

Bilaga 1.2    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

99

Tabell 32. Postverkets rörelseintäkter och rörelsekostnader (milj. kr.)

	1982/83		1983/84		1984/85
	Drift-	Ulfall	Drift-	Ny be-	Beräkning
	sial		siat	räkning
Rörelseintäkter
Försändelseinläkter'	5 065	5 150	5 830	5 800	6293
Uppdrag ät staten	220	227	196	189	204
Ränteneuo	1095	1 104	1007	986	945
Ersättning från
PKbanken'	600	667	686	696	725
Postavgifier, betal-
ningsförmedling	320	344	354	363	383
Särskilda affärsområden	280	313	316	329	362
Övriga intäkter	265	312	336	343	382
Summa rörelseintäkler	7845	8117	8725	8706	9294
Rörelsekostnader
Lön och lönetillägg	4 130	4 163	4403	4422	4 720
Sociala avgifter m. m.	1605	1633	1809	1840	1945
Övriga personalkostnader	155	159	159	169	182
Summa personalkostnader	5890	5955	6371	6431	6847
Sakkoslnader"	(785	1842	2083	2 124	2 344
Summa rörelsekoslnader	7675	7 797	8454	8555	9191

' Skillnaden mellan driflslal och utfall 1982/83 beror på större försändelsevolym än

beräknat.

' Skillnaden mellan driftstal och ulfall 1982/83 beror på alt ersättningen grundar sig

på en ny kostnadsundersökning.

• Skillnaden mellan driftslat och utfall 1982/83 beror främst på något högre ökning

av personalvolymen än beräknat.

'' Skillnaden mellan driftslal och ulfall 1982/83 beror på högre kostnader för för-

brukningsinvenlarier, förbrukningsmateriel och främmande tjänster än beräknat.

RRV ansluter sig till postverkets beräkning. Inkomsterna på titeln postverkets inlevererade överskott beräknas till 93874000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 65000000 kr. för budgetåret 1984/85.

2112 Televerkets inlevererade överskott

Televerkets överskott och till staten inlevererade överskott för de senaste fem budgetåren framgår av följande tabell.

Tabell 33. Televerkets överskott budgetåren 1978/79- 1982/83 (milj. kr.)

Budgetår	Överskott	Därav inlevererat till stålen under budgeli				iret
		1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83
1978/79	145,3	108,0	37,3
1979/80	160,4		119,5	41,0
1980/81	180,7			135.5	45,1
1981/82	208,3				156,0	52,3
1982/83	258,3					194.4

Prop. 1983/84:100 100

I statsbudgeten för budgetåret 1983/84 har inkomsterna på denna titel tagits upp med 286,3 milj. kr.

Televerket har i skrivelse till RRV den 7 november 1983 beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1983/84 och 1984/85 till 284 milj. kr. resp. 245 milj. kr.

Utdrag ur televerkets skrivelse:

För budgetåret 1983/84 bygger beräkningarna på bedömningar som gjorts under oktober 1983. Budgetåret 1984/85 baseras på beräkningar i televerkskoncernens treärsplan för budgetåren 1984/85 - 1986/87, som avlämnades till regeringen den 31 augusti 1983. I treårsplanen föreslås bl.a. att verket fr.o.m. den Ijuli 1984 bemyndigas ta upp erforderiiga lån på den allmänna kreditmarknaden. Vidare föreslår verket att det nuvarande statskapitalet omvandlas till ett amorteringsfritt län samt alt ett nytt fast statskapital bildas genom att en uppvärdering till nuvärde sker av vissa fastigheter. De föreslagna åtgärderna innebär en kassamässig förstärkning för staten samtidigt som televerket kan klara sitt stora investeringsbehov med en lugnare taxeutveckling än vad som annars skulle bli fallet.

Under perioden t.o:m. budgetåret 1984/85 har inga taxehöjningar av generell natur planerats (inträdes-, abonnemangs- och samtalsavgifter för telefon). Vissa icke generella taxehöjningar ingår dock i beräkningarna.

Bilaga 1.2   Rikrevisionsverkets inkomstberäkning

101

Tabell 34. Televerkets driftstat budgetåren 1982/83 - 1984/85 (miy. kr.)

	1982/83		1983/84		1984/85
	Drift-	Ulfall	Drift-	Ny be-	Beräkning
	stal		stal	räkning
Rörelseintäkter'	10928	11452	12948	13498	14773
Rörelsekostnader'	-6720	-7 364	-7884	-8 709	-9700
Rörelseresultat före
avskrivningar	4208	4088	5 064	4 789	5073
Avskrivningar enligt
plan	-2054	-2054	-22.35	-2235	-2473
Rörelseresultat efter
avskrivningar	,     2154	2034	2 829	2 554	2600
Finansiella intäkter
och kostnader'	-   167	-   100	-   338	-  260	-  520
Resultat efter finan-
siella intäkter och
kostnader	1987	1934	2491	2 294	2080
Extraordinära intäkter
och kostnader''	1	-    21	2	2	2
Resultat före boksluts-
dispositioner	1986	1913	2493	2 296	2 082
Bokslulsdispositioner'	-1733	-1655	-2195	-2002	-1854
Årets resultat	253	258	298	294	228
Resullal i procent av i
medeltal disponerat
stalskapilal	12	12	13	13	13
Inleverans	242	247	287	284	245
Därav
Av föregående års
resultat	52	52	63	64	74
Av årets resultat	190	195	224	220	171
' Fördelning av rörelseintäkler på rörelsegrenar
	1982/83		1983/84		1984/85
	Drift-	Utfall	Drift-	Ny be-	Beräkning
	slat		slat	räkning
Ljud	9288	9634	10852	11317	12 377
Texl	460	502	659	716	783
Data	395	376	436	464	519
Rundradio	357	345	387	387	423
Övrig radio	277	273	396	396	433
Div. inkomster	151	322	218	218	238
Summa rörelseintäkler	10928	11452	12948	13498*	14773

* Uppräkningen jämfört med driflslalen beror i huvudsak pä ökade intäkter från

utlandet för samtal till Sverige

" Kostnadsökningen mellan beräkningen i driftslalen för budgetåret 1983/84 och

motsvarande beräkning i oktober 1983 är huvudsakligen hänförlig till redovisnings-

mässiga förändringar av ulgifter från investering till drift samt ökade kostnader till

utländska teleförvaltningar för trafik från Sverige lill utlandet.

' Finansiella intäkter och koslnader

Prop. 1983/84:100

102

	1982/83		1983/84		1984/85
	Driftstat	Ulfall	Driftstat	Ny beräkning	Beräkning
Ränteintäkter Räntekostnader Finansiellt netlo	4 -171 -167	25 -125 -100	5 -343 -338	5 -265 -260	5 -525* -520

* ökade räntekostnader pä grund av all tidigare statskapital omvandlas lill ett

statslån.

" Extra ordinära intäkter och koslnader

	1982/83		1983/84		1984/85
	Drift-	Utfall	Drift-	Ny be-	Beräkning
	stal		stat	räkning
Extra ordinära
intäkter	42	90	47	47	48
Extra ordinära
kostnader	-43	-111	-45	-45	-46
Extra ordinärt, nello	-  1	- 21	7	2	2
Bokslutsdispositioner
	1982/83		1983/84		1984/85
	Drift-	Ulfall	Drift-	Ny be-	Beräkning
	slat		stal	räkning
Avskrivningar utöver
plan	1689	1780	2057	1876	1514
Extra avskrivning av
stalskapilal	-	50	50	50	-
Förändring av reserver	+44	-175	-1-88	-1-76	-t-340
Summa bokslulsdisposi-
tioner	1733	1655	2195	2002	1854

Televerkets skrivelse till RRV baseras på televerkets treårsplan. Regeringen har ännu inte tagit ställning till treårsplanen, som innebär en radikal förändring av televerkets nuvarande ställning. Nägot annat underlag för RRVs inkomstberäkning föreligger emellertid inte. RRV har därför, utan att självt bedöma förslagen i planen, i beräkningarna av statsbudgetens inkomster för budgetåret 1984/85 tagit upp televerkets inkomster enligt televerkets skrivelse.

Televerkets investeringar i teleanläggningar m.m. omnämns i regeringens proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1983/84:40). I denna anmäls, att regeringen kommer att föreslå åtgärder som medför en förstärkning av statsbudgeten med ca 300 milj. kr. fr. o. m. budgetåret 1984/85. Regeringen förklarar sig i propositionen ämna återkomma med förslag till ställningstaganden med anledning av treårsplanen i budgetpropositionen.

Enligt förslaget i treårsplanen uppvärderas vissa fastigheter till nuvärde. Ett motsvarande belopp - beräknat till 1 760 milj. kr. - redovisas som ett nytt fast statskapital fr.o.m. den Ijuli 1984. Avkastningsräntan på detta

Bilaga 1.2    Rikrevisionsverkets inkomstberäkning 103

statskapital inlevereras till inkomsttiteln 2112 Televerkets inlevererade överskott. Inleveransen under budgetåret 1984/85 beräknas uppgå till 245 milj. kr. varav 74 milj. kr. hänför sig till resultatet för budgetåret 1983/84. Den återstående delen, 171 milj. kr., utgör tre fjärdedelar av årsräntan pä 1 760 milj. kr.

Vidare föresläs i planen att statskapitalet den 30juni 1984 omvandlas till ett amorteringsfritt statslän den Ijuli 1984. Detta belopp beräknas uppgå till 2240 milj. kr. Räntan pä det nya statslänet beräknas med nuvarande ränteläge uppgå till 290 milj. kr. per budgetär. Räntan betalas in på den nya inkomsttiteln 2324Räntor på televerkets statslän.

Inkomsterna på titeln televerkets inlevererade överskott beräknas till 284000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 245000000 kr. för budgetåret 1984/85.

2113 Statens järnvägars inlevererade överskott

Statens järnvägars överskott och till staten inlevererat överskott för de senaste fem budgetåren framgår av följande tabell:

Tabell 35. Statens järnvägars överskott budgetåren 1978/79 - 1982/83 (milj. kr.)

Budgetår        Överskott       Därav inlevererat till stålen under budgelåret

1978/79      1979/80      1980/81      1981/82      1982/83

1978/79	0,0
1979/80	0,0
1980/81	0.0
1981/82	0,0
1982/83	0,0

0,0

0,0
0.0	0,0
	0.0	0.0
		0,0	0,0 0,0

I statsbudgeten för budgetåret 1983/84 har inkomsterna på denna fitel tagits upp med 140 milj. kr.

Statens järnvägar har i skrivelse till RRV den 15 november 1983 beräknat inleveransen av överskott till 50 milj. kr. under budgetåret 1983/84. Under budgetåret 1984/85 beräknas inleveransen av överskott bli mellan 20 och 150 milj. kr.

Utdrag ur statens järnvägars skrivelse:

De prognoserade trafikintäkterna bygger i huvudsak på budgetutfallet under de senaste månaderna, konjunkturinstitutets senaste bedömning av konjunkturutsikterna och den ekonomiska utvecklingen i samhället. Intäktsberäkningarna förutsätter en fortlöpande inflationsanpassning av taxorna och kostnadsberoende ersättningar.

Kostnaderna har beräknats med beaktande av bl.a. föreliggande rationaliseringsplaner samt den finansiella rekonstruktion av företaget som statsmakterna beslutat om fr. o. m. 1983/84. Personalkostnaderna har kalkylerats enligt gällande löneavtal för 1983 samt en antagen höjning av lönenivån under 1984 och 1985 ungefär enligt de antaganden som anges av RRV. Beslutade och aviserade ändringar av arbetsgivaravgifterna har beaktats. Den av riksdagen tillfälligt höjda löneavgiften med 1 % fr.o.m. 1983-07-01 har förutsatts slopad fr. o.m. 1984-01-01.

Prop. 1983/84:100

104

Prisnivån för material, energi och externa tjänster har med hänsyn till SJ:s kostnadsstruktur beräknats stiga nägot mer än vad som anges för konsumentprisernas utveckling enligt RRV.

Osäkerheten i de samhällsekonomiska prognoserna beträffande konjunktur, inflation, lönerörelse m.m. innebär att SJ:s trafikprognoser - i synnerhet inom godstransportområdet - och resultatprognoser också blir osäkra. Vi har därför valt att redovisa inkomstberäkningen för 1984/85 i form av gafielprognoser med ett övre och ett undre alternativ.

Enligt beräkningarna blir resultatet för 1983/84 före bokslutsdispositioner ett överskott om ca 540 milj. kr. För 1984/85 beräknas motsvarande överskott bli ca 700 milj. kr. i det övre alternativet och ca 550 milj. kr. i det undre.

Efter avdrag för bokslutsdispositioner, som under prognosperioden förutses avse enbart avskrivningar utöver plan, slutar beräkningarna för 1983/84 på ett överskott om ca 70 milj. kr. För 1984/85 anges motsvarande resultat till ca 150 milj. kr. i det övre alternativet och O i det undre.

Tabell 36. Statens järnvägars driftstat för budgetåren 1982/83 - 1984/85 (milj. kr.)

	1982/83		1983/84		1984/85
	Drift-	Ulfall	Drift	Ny be-	Beräkning
	stat		siat	räkning
					Övre	Undre
					alt	all
Rörelseintäkter	7588	7410	8661	8661	9350	9250
Därav:
Av staten köpta trafik-
tjänster (driftersäll-
ning)	863	862	1463	1458'	1550	1550
Rörelsekostnader	-6742	-6968	-7725	-7725	-8170	-8220
Rörelseresultat före
avskrivningar	846	442	936	936	1 180	1030
Avskrivningar enligt plan-  540		-   537	-  424	-  424	-   500	-   500
Koslnadsavlastning	210	210	-	-	-	-
Rörelseresultat efter
avskrivningar	516	115	512	512	680	530
Finansiella poster	15	-    33	10	10	11	11
Extraordinära poster	20	29	14	14	14	14
Resultatföre
bokslutsdispositioner	551	111	536	536	705	555
Bokslutsdispositioner	-  661	-   554	-  466	-  466	-  555	-   555
Arets resultat	-   110	-  443	70	70	150	0
Resultat i procent av
i medeltal disponerat
statskapital			2,4	2,4	5,3
Statskapital	3318	3318	2967	2967	3 890	3 890
Inleveraiis	-	-	-	50	150	20
Därav:
Av föregående ärs
resultat	—	—	-	-	20	20
Av årets resullal	-	-	-	50	130	-
Avskrivningar på
statskapitalet	1201	1091	890	890	1055	1055
Därav:
Avskrivningar enligt
plan	540	537	424	424	500	500
Avskrivningar utöver
plan	661	554	466	466	•   555	555

Enligl regleringsbrev 1983-06-02(02)

Bilaga 1.2   Rikrevisionsverkets inkomstberäkning 105

RRV har vid beräkningen av statsbudgetens totala inkomster för budgetåret 1984/85 använt SJs undre alternativ.

Inkomsterna på titeln statens järnvägars inlevererade överskott beräknas till 50000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 20000000 kr. för budgetåret 1984/85.

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott

Luftfartsverkets överskott och till staten inlevererat överskott för de senaste fem budgetåren framgår av följande tabell

Tabell 37. Luftfartsverkets överskott budgetåren 1978/79 - 1982/83 (milj. kr.)

Budgelår	Överskott	Därav inlevererat lill slaten und		er budgetåret
		1978/79      1979/80	1980/81	1981/82	1982/83
1978/79	39,2	39,2
1979/80	17,1	9,0	8,1
1980/81	41,3		30,0	11,3
1981/82	72,9			55,0	17,9
1982/83	78,9				61,0

I statsbudgeten för budgetåret 1983/84 har inkomsterna på denna titel tagits upp med 142,2 milj. kr.

Luftfartsverket har i skrivelse till RRV den 7 november 1983 beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1983/84 och 1984/85 till 93,9 milj. kr. resp. 90,4 milj. kr.

Utdrag ur luftfartverkets skrivelse:

Intäkterna för budgetåret 1983/84 uppgår enligt fastställd driftbudget till 949,9 milj. kr. I detta belopp ingår planerade pris- och taxehöjningar om 56 milj. kr. vilket motsvarar en genomsnittlig taxehöjning på 14,5%. Genom att regeringen beslutat om att begränsa verkets taxehöjning till ca 4% bedöms intäkterna endast komma att uppgå till 912 milj. kr., dvs. 38 milj. kr. mindre än tidigare fastställd driftbudget.

Kostnaderna har för budgetåret 1983/84 beräknats till 817,3 milj. kr. Beloppet inkluderar räntekostnader till kommunerna för tillskjutet finansieringskapital på 68 milj. kr. vilket motsvarar det fulla förräntningskravet. Gentemot kommunerna uppfylls därmed den ursprungliga förutsättningen att full förräntning på tillskjutet finansieringskapital skulle utgå frän budgetåret 1983/84. Utbetalning av skulderna avseende bristande förräntning för tidigare år beräknas kunna påbörjas fr. o. m. budgetåret 1984/85.

Överskottet, för inleverans till staten, har enligt ovan beräknats till 94,6 milj. kr. Full förräntning, beräknat efter en räntefot på 13%, skulle kräva 188 milj. kr. Förräntningen av statskapitalet motsvarar därmed ca 50% av det fulla förräntningskravet.

Intäkterna för budgetåret 1984/85 har nu bedömts till 1003 milj. kr. Beloppet inkluderar en generell volymökning av antalet landningar och antalet passagerare på 3% samt en genomsnittlig taxehöjning på 7% från 1984-11-01.

Prop. 1983/84:100

106

Kostnaderna för budgetåret 1984/85 har bedömts till 914 milj. kr. Till grund för denna bedömning ligger bl.a. att personalvolymen kan minskas med ca I % jämfört med budgeterad volym för budgetåret 1983/84. Löneökningarna liksom prisökningarna för övriga driftkostnader har beräknats till 7 %. Vid beräkningen av ränteersättningar till kommunerna har antagits att utbetalning av tidigare skulder kan påbörjas detta år. Överskottet har för budgetåret 1984/85 beräknats till 89 milj. kr. vilket motsvarar ca 43 % av det fulla förräntningskravet.

Tabell 38. Luftfartsverkets driftbudget för budgetåren 1982/83 - 1984/85 (milj. kr.)

	1982/83		1983/84		1984/85
	Drift-	Utfall .	Drift	Beräk-	Beräk-
	budget		budget	nmg	ning
Rörelseintäkler	850.1	828,6	949,9	911,9	1 003,0
Rörelsekostnader	-635,3	-637,3	-721.1	-721.1	-798,8
Rörelseresultat före
avskrivningar	214,8	191,3	228,8	190,8	204.2
Avskrivningar	- 87.0	- 92.2	- 96.0	- 96,0	-115,0
Rörelseresultat	127,8	- 99,1	132,8	94,8	89,2
Kommunala skatter	-    0,1	-    0,2	-    0.2	-    0,2	-    0.2
Arets överskoll	127,7	98.9	132,6	94,6	89,0
Inleverans	110,5	93,9	122,4	93,9	90,4
Därav:
Av föregående års resultat	17,9	17.9	22,9	22,9	23,6
Av årets överskott	92.6	76,0'	99,5'	71,0'	66,8
Överskott i procent av
i medeltal disponerat
statskapital	9.9	7,5	9,2	6,5	5,6

' Enligt regeringsbeslut har 15 milj, kr, av överskottet utbetalats till LIN som bidrag till finansieringen av bolagels malartrafik,

' Enligl regeringsbeslut betalas 13 milj. kr. av överskottet ut lill LIN som bidrag till finansieringen av bolagets malartrafik.

Tabell 39. Luftfartsverkets intäkter (milj. kr.)

	1982/83		1983/84		1984/85
	Drift-	Utfall	Drift	Beräk-	Beräk-
	budget		budget	ning	ning
Trafikintäkter
Landningsavgifler	154.0	154,5	177.5	177,5
Passageraravgifter	144.0	135.0	148,6	148,6
Terminaltjänstavgifler	54.1	47.3	48,3	48.3
Hangar och parkering	.  4,4	3.7	5,9	5.9
Undervägsavgifler	149,2	155,7	167,8	167,8
Summa irafikinläkter	505,7	496,2	548,1	548,1	591,3
Övriga intäkter	206,0	214,4	237,2	237,2	261.4
Ersättning för flygtrafik-
tjänst m. m.	84.8	87,1	86,4	86,4	95,2
Lufifarlsinspektionens
avgifter	13,7	15,7	17,8	17,8	19,6
Finansiella och extraordi-
nära intäkter	2,9	15,2	4.4	4,4	4,5
Effekt av planerade taxe-
höjningar	-	-	56,0'	18,0'	31,0-
Intäkter totalt	850,1	828,6	949.9	911,9	1003,0

' Motsvarar taxehöjning på genomsnillligl 14,5%från 1983-11-01. ■ Motsvarar laxehöjning på genomsnittligt 4% från 1983-11-01. ■* Motsvarar taxehöjning på genomsnittligt 7% från 1984-11-01.

Bilaga 1.2    Rikrevisionsverkets inkomstberäkning

107

Tabell 40. Luftfartsverkets kostnader (milj. kr.)

	1982/83		1983/84		1984/85
	Drift-budgel	Ulfall	Driftbudget	Beräkning	Beräkning
Personalkostnader
Löner Sociala kostnader Div. personalomkostnader Avgår: Ersättning från försäkringskassan	262.2 86.1 28.1 -8.3	264.2 84,3 28.8 -9,0	287.4 97,2 30,3 -9,1	287.4 97.2 30.3 -9.1
Summa personalkostnader	368,1	368,3	405,8	405,8	430,0
Sakkostnader
Materialkostnader Tjänsler ål utomslående Adminislrativa kostnader Ersättningar till andra myndigheter m. m.	63,3 63.4 5,4 80.8	58,4 71,0 7,8 81,4	73,4 70,3 lO.l 86.2	73.4 70,3 10,1 86,2
Summa sakkostnader Kommunala ränlor Avskrivningar Finansiella och extraordinära koslnader	212,9 51,6' 87,0 2,8	218,6 46,3 92.2 4,3	240,0 68.0 96.0 7,5	240,0 68,0 96,0 7,5	254,0 101,0 115,0 14,0    .
Koslnader lotall	722,4	729,7	817.3	817,3	914,0

' Reducerad lill faktisk/beräknad måluppfyllelse.

RRV ansluter sig till luftfartsverkets beräkning. Inkomsterna på fiteln luftfartsverkets inlevererade överskott beräknas till 93900000 kr, för budgetåret 1983/84 och till 90400000 kr. för budgetåret 1984/85.

2115 Förenade fabriksverkens inlevererade överskott

Förenade fabriksverkens överskott för de senaste fem räkenskapsåren och till staten inlevererat överskott för de senaste fem budgetåren framgår av följande tabell.

Tabell 41. Förenade fabriksverkens överskott (milj. kr.)

Räkenskapsår	Överskott	Budgelår	Inlevererat lill staten
1978/79	59,0	1978/79	14,4
1979/80 (18 mån)	47,2	1979/80	61,0
1981	50,3	1980/81	48,7
1982	49.1	1981/82	50,3
1983	53,0'	1982/83	40,4

Prognos

Förenade fabriksverken har fr. o.m. är 1981 kalenderår som räkenskapsår. Räkenskapsåret 1979/80 omfattade perioden den Ijuli 1979 - 31 december 1980.

Prop. 1983/84:100 108

Förenade fabriksverken har i skrivelse till RRV den 2 november 1983 beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1983/84 och 1984/85 till 54,6 milj. kr. resp. 66,8 milj. kr.

Utdrag ur förenade fabriksverkens skrivelse:

Utfallet för år 1983 har beräknats med utgångspunkt från vårt halvårsbokslut. Nya prognossiffror kommer att tas fram under första hälften av november i samband med utarbetandet av värt bokslut för tredje kvartalet och har således tyvärr ej kunnat beaktas.

Beräkningen för 1984 bygger i huvudsak på vår operativa långsiktsplan. Resultat före bokslutsdispositioner och skatt har minskats på grund av de av FM V aviserade nedskärningarna av beställningarna för flygvapnet samt överförandet av markteleverksamheten vid FFV Underhäll till dotterbolaget FFV Elektronik AB. Budget- och LSP-arbetet pågår och beräkningen för 1984 kan komma att justeras ytterligare. Resultatet härav framkommer i driftstaten som kommer att avlämnas enligt instruktion före den I december.

Avskrivningarna har beräknats kalkylmässigt i enlighet med FFVs instruktion.

Antalet heltidsanställda beräknas vid utgången av 1983 uppgå till ca 5600.

Investeringarna för 1983 beräknas uppgå till 66,5 milj. kr.

Förräntningskravet på statskapitalet har beräknats efter 12% ränta t.o.m. den 30juni 1983, därefter med 13%. En nedjustering med 8,1 milj. kr. har gjorts år 1983 enligt regeringsbeslut 1983-03-03.

Bilaga 1.2   Rikrevisionsverkets inkomstberäkning 109

Tabell 42. Förenade fabriksverkens driftstat  för räkenskapsåren   1982  —   1984 (milj. kr.)

	1982		1983		1984
	Drift-	Utfall	Drift	Ny be-	Beräkning
	slal		stal	räkning
Rörelseintäkler	1517,7	1 595,6	1917,7	1 783,2	1833,2
Rörelsekoslnader	-1321,5	-1433,1	-1754,2	-1 630,7	-1693,1
Rörelseresultat före
avskrivningar	196,2	162,5	163,5	152,5	140,1
Avskrivningar enligt
plan	-    38,8	-    42,2	-    47,7	-    45,1	-    48,6
Rörelseresultat efter
avskrivningar	157,4	120,3	115,8	107,4	91,5
Finansiella poster	-    20,0	3,2	-     12,0	3,0	2,5
Exlraordinära poster	-      8,5	-     17,8	-      8,5	-      8,5	-      8,5
Resultatföre boksluts-
dispositioner och skatt	128,9	105,7	95,3	101,9	80,5
Bokslulsdisposilioner	-    70,1	-    52,3	-     36,1	-     46,3	-     12,7
Kommunala skaller	1,0	-      0,9	1,0	1,0	1,0
Årets resultat	57,8	52,5	58,2	54,6	66,8
Resullal i procenl av
i medellal disponerat
statskapital	10,75	10,75-12	12-13	12-13	13
Inleverans	48,8	49,1	61,2	53,0	63,8
Därav:
Av föregående års
resultat	8,8	8,7	13,5	12,1	13,7
Av årets resullal	40,0	40,4	47,7	40,9	50,1
Avskrivningar på slals-
kapitalet	53,0	50,3	60,2	58,7	64,0
Därav:
Avskrivningar enligt
plan	38.8	36,9	43,1	40,5	44,0
Avskrivningar utöver
plan	14.2	13,4	17,1	18,2	20,0

Tabell 43. Förenade fabriksverkens rörelseintäkter (milj. kr.)

	1982		1983		1984
Seklor	Drift-siat	Utfall	Driftslal	Beräkning	Beräkning
Försvarsmateriel Underhåll Övrigt Summa	661,9 850,8 5,0 1517,7	679,2 909,0 7,4 1 595,6	763,8 1 147,9 6,0 1917,7	814,9 962,3 6,0 1783,2	838,8 987,9 6,5 1833,2

RRV ansluter sig till förenade fabriksverkens beräkning. Inkomsterna pä titeln förenade fabriksverkens inlevererade överskott beräknas till 54600000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 66800000 kr. för budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100 110

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott

Statens vattenfallsverks överskott och till staten inlevererat överskott för de senaste fem budgetåren framgår av följande tabell.

Tabell 44. Statens vattenfallsverks överskott 1978/79-1982/83 (milj. kr.)

Budgetär Överskott        Därav inlevererat lill slalen under budgelåret

1978/79      1979/80      1980/81      1981/82      1982/83

1978/79	1 197,3	950,0	247,3
1979/80	1 147,9		869,0	278,9
1980/81	1 474,7			973,8	500,9
1981/82	1 428,6				977,6	451
1982/83	1 679,0					1 197

1 statsbudgeten för budgetåret 1983/84 har inkomsterna på denna titel tagits upp med 2 260,0 milj, kr.

Statens vattenfallsverk har i skrivelse till RRV den 31 oktober 1983 beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1983/84 och 1984/85 till 2227,7 milj, kr, resp. 2396.0 milj. kr.

Utdrag ur statens vattenfallsverks skrivelse:

K raft verksrörelsen

Bt4dgetåret 1983/84

I Vattenfalls driftstatsförslag, som upprättades i våras, angavs att hänsyn tagits till viss osäkerhet beträffande ekonomins utveckling m. m. Denna osäkerhet tog sig bl.a. uttryck i en viss försiktighet i bedömningen av den framtida intäkts- och prisutvecklingen.

I höst har beslut tagits om att införa nya högspänningstariffer fr.o.m. 1984-01-01. De nya elpriserna innebär mindre prisökning än om nuvarande tariffer prolongerats samt en viss realprissänkning. Kontraktstiden är satt till fem år. I denna inkomstberäkning har dessa nya elpriser använts. För detaljförsäljningen har nu gällande tariffer tillämpats.

Den fasta kraftförsäljningen beräknas öka med nära I TWh jämfört med driftstaten. Huvuddelen av ökningen beror på Vattenfalls övertagande av BGKs (AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning) distributionsrörelse fr. o.m. 1983-07-01.

Vattenfalls nettoförbrukning (egen kraftproduktion plus inköpt kraft minus försåld tillfällig kraft) beräknas öka med I TWh som en följd av den högre belastningen.

Vattenkraftproduktionen beräknas bli 2,7 TWh högre än i driftstaten p.g.a. den goda vattensituationen. Av samma anledning kommer kärnkraftproduktionen att nedregleras och beräknas minska med 2,6 TWh. Det tillfälliga kraftutbytet beräknas uppvisa en minskad nettoförsäljning (försäljning minus inköp) med 0,9 TWh.

Totalt beräknas rörelseintäkterna öka med 342 milj. kr. jämfört med fastställd driftstat. Intäkterna från fast engrosförsäljning väntas öka med 297 milj. kr. Detaljförsäljningen väntas öka med 28 milj. kr. Tillfällig kraftförsäljning uppvisar en ökning med 17 milj. kr.

Bilaga 1.2   Rikrevisionsverkets inkomstberäkning 111

Kostnaderna för egen kraftproduktion beräknas minska med sammanlagt 60 milj. kr. Minskningen av den egna kärnkraftproduktionen väntas bli 105 milj. kr. beroende på den lägre produktionsvolymen medan den ökade vattenkraftsproduktionen beräknas medföra ytterligare vattenkraflskatt om 40 milj. kr. Totalt uppgår därmed vattenkraftskatten till 490 milj. kr. För annan värmekraft väntas kostnaderna bli 5 milj. kr. högre än i driftstaten.

Kostnaderna för främmande produktion (inköp av fast och tillfällig kraft) beräknas öka med 135 milj. kr. Inköpskostnaderna från FKA väntas öka med 83 milj. kr. p.g.a. bedömda kursförluster på utländska lån m.m. De tillfälliga kraftinköpen beräknas öka med 52 milj. kr. beroende på väsentligt större volym.

Totalt beräknas rörelsens kostnader öka med 75 milj. kr. Detta innebär ett rörelseresultat före avskrivningar på 4 190 milj. kr., en förbättring med 267 milj. kr. jämfört med den fastställda driftstaten.

De kalkylmässiga avskrivningarna (avskrivningar beräknade pä nuan-skaffningskostnader) beräknas bli lika som i driftstaten och uppgå till I 893 milj. kr. Avskrivning enligt plan, dvs. på historisk anskaffningskostnad beräknas bli 760 milj. kr.

Finansiella intäkter väntas bli 35 milj. kr. lägre än i driftstaten, främst beroende på minskade ränteintäkter från FKA. Extraordinära intäkter väntas minska med 7 milj. kr.rp.g.a. lägre ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer.

Det förbättrade resultatet väntas innebära högre kommunalskatt med 25 milj. kr. jämfört med driftstaten.

Resultat före ränta på statskapitalet uppgår till 2 165 milj. kr.

Räntan på statskapitalet har beräknats till 1 965 milj. kr., vilket överensstämmer med driftstaten och motsvarar fastställt förräntningskrav på 13%.

Arets resultat utöver förräntningskravet beräknas därmed bli 200 milj. kr. Under förutsättning att beräkningarna infrias kommer verket att föreslå att resultatet får avsättas till disponibla medel. I beslutet om de nya högspänningstarifferna låg som förutsättning möjligheten att bygga upp reserver som kan utnyttjas för resultatutjämning framför allt under senare delen av kontraktsperioden.

Budgetåret 1984185

Beräkningarna bygger på en inom verket upprättad intern budget som utgår ifrån normalårstillrinning till de vattenkraftproducerande älvarna, bedömd tillgänglighet för kärnkraft samt en belastningsökning med ca 7 %. Intäktsberäkningarna baseras pä de nya tariffer som införs 1984-01-01. Beräkningarna har skett i prisnivå K = 810, vilket är bedömd prisnivå för 1983/84.

Utgående från dessa förutsättningar utvisar beräkningarna att årets förräntningskrav på 2 148 milj. kr. eller 13% på disponerat statskapital kommer att uppnås.

Kanalrörelsen

Budgetåret 1983/84

Kanalrörelsen beräknades i driftstaten för innevarande budgetår ge en ränta på statskapitalet på 2,2 milj. kr. De förutsättningar som läg till grund för driflstaten gäller fortfarande varför inga ändringar skett.

Prop. 1983/84:100 112

Beräknat resultat och beräknad inleverans

Det bör framhållas att den allmänna ekonomiska utvecklingen, valutakursutvecklingen, kärnkraftsblockens drifttillgänglighet, vattentillrinning och belastningsutveckling är faktorer som starkt påverkar det ekonomiska resultatet och gör beräkningarna osäkra.

Nedan angiven inleverans för budgetåret 1983/84 överstiger den redovisade räntan med 261 milj. kr., eftersom inleveransen avser ränta på totalt statskapital, dvs. även ränta på kapital bundet i anläggningar under uppförande. Denna ränta finansieras genom anslag. För budgetåret 1984/85 beräknas inleveransen överstiga resultatet med 245 milj. kr.

Beräknad Beräknad

ränta inleverans

1983/84 1967 2228

1984/85 2 151 2396

Bilaga 1.2   Rikrevisionsverkets inkomstberäkning

113

Tabell 45. Statens vattenfallsverks driftstat för budgetåren  1982/83 och  1984/85 (milj. kr.)

1982/83

1983/84

1984/85

Kraftverksröreisen

Rörelsens intäkler Rörelsens koslnader Rörelseresultat före

avskriviiini>ar Avskrivningar enl. plan Rörelseresultat efter

avskrivningar Finansiella intäkter Finansiella kostnader Extraordinära intäkler Extraordinära kostnader Resultatföre bokslutsdispositioner Bokslulsdisposilioner Resultat Jöre skatt Kommunalskall Resullal före ränta på statskapitalet Ränta på statskapitalet Årets resullal Ränta på disponerat statskapital i procenl av i medeltal disponerat kapital

Kraftverks- och kanal-rörelsen

Inleverans

Därav:

Av föregående års ränta

Av årels ränta på statskapital för anl. i drift

Av årets ränta på stalskapilal för anl. under uppf.

Egna avskrivningsmedel

Därav:

Avskrivningar enligl plan-

Avskrivningar utöver plan'

Drift-	Utfall	Drift-	Ny be-	Beräkning
stat		stal	räkning
9489	9753	10847	11 189	11551
-5 993	-6739	-6924	-6999	-7 287
3496	3014	3923	4190	4 264
- 723	- 737	- 850	- 760	- 800
2 773	2277	3 073	3430	3 464
464	559	445	410	485
- 107	- 121	- 154	- 154	- 101
151	254	139	132	28
-	- 86	-  30	-  30	-
3281	2883	3 473	3 788	3 876
-1 353	-1042	-1333	-1423	-1 528
1928	1841	2 140	2 365	2 348
- 250	- 98	- 175	- 200	- 200
1678	1743	1965	2 165	2 148
-1678	-1677	-1965	-1965	-2148
0	66	0	200	0

12

13

13

13

12

450

451

482

501

482

I 192

I 197

1466

1620

1466

260	252	280	280	275
2 341'	2101'	1893	1893	2 039
723	737-	850	760	801
1 182	942	1043	1 133	1238

' Här ingår extra avskrivning med 436 milj. kr. motsvarande tidigare erhållen ersättning för kärnkraftförseningen, som enligt regeringsbeslut 1982-01-21 skall inbetalas till statsverket med samtidig nedskrivning av statskapitalet. Beloppet redovisas inte över resultaträkningen. - Enligt resultaträkningen.  Varav 14 milj. kr. ej inbelalals till slalsverkel.

8    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Prop. 1983/84:100

Tabell 46. Driftslat för kraftverken (milj. kr.)

1982/83

1983/84

1984/85

Driftstat

Ulfall

Driftstat

Ny beräkning

Beräkning

9849

1639

63

11551

-5 191 -1639

Rörelsens intäkter Elförsäljning m. m. Fasl kraftförsäljning

Engrosförsäljning

Delaljförsäljning Tillfällig kraft Transitering Engångsavgifter Värmeförsäljning

Sunima elförsäljning m. m.

Arbeten åt utomstående Övriga rörelseintäkter Summa rörelsens intäkter

Rörelsens kostnader Produktions- och distributionskostnader Egen produktion

Vallenkraft

Kärnkrafl

(varav bränsle)

Annan värmekraft

(varav bränsle)

Övriga produklionsanläggningar

Summa

Främmande produktion Fasl kraft Tillfällig kraft

Summa

Distribution Faslighetsskölsel

Summa produktions- och dislributionskosina-der

Arbeien ål utomstående Förstudier, administrations-, utvecklings- och försäljningskostnader

Administrations- och

försäljningskostnad

Förstudier

Forskning, utveckling,

demonslralion (FUD)

Kris- och beredskapskosinader

Övriga kostnader

Summa

Summa rörelsens koslnader

Rörelseresultat före

avskrivningar Avskrivningar enligt plan Rörelseresultat efter

avskrivningar Finansiella intäkter

Utdelning på aktier i dolierföreiag

Utdelning pä aktier och andelar i andra

loreliig

6036	6189	6722	7019
851	948	1032	1060
531	558	636	653
410	439	461	461
32	27	25	25
12	17	22	22
7872	8178	8898	9240
1566	1484	1874	1874
5!	91	75	75
9489	9753	10847	11189

- 329 -1030 (-354) -248 (-110)	-  552 -1 050 (-387) -236 (-109)	-  756 -1307 (-499) -173 (-40) -1	-  797 -1202 (-407) -177 (-45) -1
-1607	-1838	-2237	-2 177
-1 639 -293	-1923 -474	-1654 -142	-1737 -194
-1932	-2 397	-1796	-1931
-453 -34	-473 -40	-499 -40	-499 -40
-4026 -1 566	-4 748 -1484	-4 572 -1874	-4 647 -1874

-193	-190	-207	-207
-84	-60	-72	-72
-159	-115	-197	-197
-15	-14	-17	-17
-H50	-128	+ 15 .	-t-15
-401	-507	-478	-478	-457
5993	-6 739	-6924	-6 999	-7287
3 496	3014	3 923	4 190	4 264
-723	-737	-850	-760	-800
2773	2 277	3 073	3430	3 464
12	12	12	12
■>	1	T	2

Bilaga 1.2    Rikrevisionsverkets inkomstberäkning

115

1982/83

1983/84

1984/85

Drift-siat

Utfall

Drift-stat

Ny beräkning

Beräkning

Räntor från dotterföretag	368	370	396	363
Övriga finansiella intäkter	82	175	35	33
Kursvinster	-	1	-	-
Summa	464	559	445	410	485
Finansiella koslnader
Ränta på rörlig kredil	-	-	-5	— 5
Övriga räntekostnader	-107	-121	-149	-149
Summa	-107	-121	-154	-154	-101
Exlraordinära intäkler
Realisationsvinster	-	10	-	-
Ersättning för för-
senad idrifttagning
av kärnreaktorer	151	158	107	100
Invesieringsavdrag	-	78	30	30
Bidrag från slaten för
bortskrivning av pro-
jekleringskostnader
för Tjäkovarats
kraftstation	-	5	-	-
Övrigt	-	3	2	2
Summa	151	254	139	132	28
Extraordinära kostnader
Nedskrivning motsva-
rande investerings-
avdrag	-	-	-30	-30	-
Lämnade rabatter till
FKA avseende uran-
anskaffning	-	-79	-	-	-
Bortskrivning av ned-
lagda projekterings-
kostnader för
Tjäkovarats kraft-
slation	-	-5	-	-	-
Övrigt	-	-2	-	-
Summa	_	-86	-30	-.10	_
Resultatföre bokslutsdispositioner och skatt	3 281	2883	3473	3 788	3 876
Bokslutsdispositioner
Skillnad mellan pen-
sionskostnad och pen-
sionsutbetalning	22	14	10	10	10
Avskrivning utöver
plan'	-1 182	-942	-1043	-1 133	-1238
Avsättning till
lagerreserv	-193	-193	-300	-300	-300
Upplösning av
lagerreserv	-	79	-	-	-
Summa	-1353	-1042	-1333	-1423	-1 528
Resultat före skall	1928	1841	2 140	2 365	2 348
Kommunalskatt	-250	-98	-175	-200	-200
Resultat före ränia
pä stalskapilalet	1678	1743	1965	2 165	2 148
Ränta på stalskapilalet	-1678	-1677	-1 965	-1965	-2 148
Årels resultat	0	66	0	200	0
Förräntningsplikligl
statskapital vid
årels slut	16400	16 564	18020	18020	19 360

' Inkl. engångsavskrivningar motsvarande intäktsbokförda engångsavgifter med

27

26

Prop. 1983/84:100

116

Tabell 47. Driftstat för kanalrörelsen (milj. kr.)

1982/83

1983/84

1984/85

Rörelsens intäkter Ersällning för viss kanaltrafik Övriga trafikintäkler Arbeten ål utomstående Övriga rörelseintäkler

Sunima rörelsens intäkter

Rörelsens koslnader

Drift och underhåll

Arbeien åt utomstående

Administrativa kostnader

Summa rörelsens koslnader

Rörelseresultat före avskrivningar

Avskrivningar

Rörelseresultat efter avskrivningar

Extra ordinära   •

intäkler

Resullal före ränta på slalskapitalel

Ränta på statskapitalet

Arets resultat

Drift-	Utfall	Drift-	Ny be-	Beräkning
stat		slal	räkning
28,9	28,9	37,2	37,2	36.2
6,9	6,5	7,0	7,0	7.0
-	-	0.2	0,2	0,2
1,2	1,9	1,4	1.4	1,4
37,0	37,3	45,8	45,8	44,8
-30.5	-29,8	-36.2	-36,2	-34.7
-	-	-0,2	-0,2	-0,2
-5,0	-6.0	-6,8	-6,8	-6,8
-35,5	-35,8	-43,2	-43,2	-41,7
1,5	1.5	2,6	2,6	3,1
-0,2	-0.1	-0,4	-0.4	-0,5
1,3	1,4 0.1 1,5	2,2	2,2	2,6
1,3		-) 1	T  ->	2.6
-1,3	-1,5	-."> ?	— t  ->	-2,6
0	0	0	0	0

RRV ansluter sig till statens vattenfallsverks beräkning. Inkomsterna på titeln statens vattenfallsverks inlevererade överskott beräknas till 2227716000 kr. för budgetåret 1983/84 och lill 2 396000000 kr. för budgetåret 1984/85.

2117 Domänverkets inlevererade överskott

Domänverkets överskott för de fem senaste räkenskapsåren och till staten inlevererat överskott för de fem senaste budgetåren framgår av följande tabell.

Tabell 48. Domänverkets överskott (milj. kr.)

Räkenskapsår	Översl	kolt	Budgelår	Inlevererat till staten
1978	70,0		1978/79	20,0
1979	72,0		1979/80	41,6
1980	135,0		1980/81	110,5
1981	180,0		1981/82	97,4
1982	132.5		1982/83	89,3

Bilaga 1.2    Rikrevisionsverkets inkomstberäkning 117

1 statsbudgeten för budgetåret 1983/84 har inkomsterna pä denna titel tagits upp med 40 milj, kr.

Domänverket har i skrivelse till RRV 28 oktober 1983 beräknat inleveransen av överskott under budgetåren 1983/84 och 1984/85 till 76 milj, kr, resp. 58 milj. kr. Av inleveransen under budgetåret 1982/83 hänför sig 20 milj, kr, till är 1981 (industridepartementet 1981-12-22), Inleveransen i övrigt under budgetåret 1982/83 utgörs av 30% av årsvinsten för år 1982 (40 milj, kr,) och den fasta delen för år 1983 (30 milj, kr,). Under budgetåret 1983/84 består inleveransen av 30% av årsvinsten för är 1983 (46 milj, kr.) och den fasta delen förär 1984 (30 milj. kr.). Inleveransen under budgetåret 1984/85 består av 30% av årsvinsten för är 1984 (28 milj. kr.) och den fasta delen för är 1985 (30 milj. kr.).

Utdrag ur domänverkels skrivelse:

Enligt 1968 ärs riksdagsbeslut skall regeringen fastställa ett avkastningskrav (inleverans av överskottsmedel) grundat på en fterårsplan. För femårsperioden 1980-1984 har regeringen föreskrivit att domänverket, som avkastning pä domänfonden, skall för vart och ett av åren 1980-1984 till staten inleverera dels en fast del på 30 milj. kr., dels en röriig del motsvarande 30 procent av överskottet efter skatt, dock minst 40 milj. kr. Under 1981 har dessutom regeringen vid tvä skilda tillfällen beslutat om en höjning av utdelningen för 1980 och 1981 med totalt 30 milj. kr.

I domänverkets årsredovisning för 1982 lämnas en närmare redogörelse för verksamheten under detta år. Överskottet för 1982 blev 133 milj. kr.

Beräkningen för 1984 grundar sig på en preliminär budget. Arbetet med denna kommer att fortgå under hösten. Beräkningen för 1985 bygger på en grov bedömning.

Rörelseintäkter

Rörelseintäkterna för 1983 väntas öka i förhållande till 1982 till följd av ökade virkespriser. Ökningens storlek motverkas av att försålda virkeskvantiteter beräknas minska.

Rörelsekostnader

Rörelsekostnaderna för 1983 beräknas öka i takt med rörelseintäkterna. Avverkningskostnaderna beräknas dock i kr/m3 fub öka något snabbare än virkespriserna.

Resultat

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt beräknas 1983 minska något jämfört med 1982. För 1984 och 1985 beräknas resultatet bli 141 resp. 103 milj. kr.

Under 1983 inlevereras 89 milj. kr. till statsverket. Inleveransen under 1984 beräknas uppgå till 76 milj. kr.

Prop. 1983/84:100

ll[

Investeringar Investeringarna under åren 1983-1985.beräknas till följande (milj. kr.):

1983

1984

1985

Aktier

Maskiner och inventarier Mark, byggnader och markanläggningar

Summa

10 112

137 259

15 127

131 273

110

133 243

Personat

Antalet anställda (personår) var 6374 under 1982 och beräknas under 1983 uppgå till ca 6200. En fortsatt minskning är att vänta kommande år.

Tabell 49. Domänverkets resultaträkning för åren 1982-1985
	1982		1983		1984	1985
	Beräk-	Ulfall	Beräk-	Beräk-	Beräk-	Beräk-
	ning		ning	ning	ning	ning
	okt.		dec.	okl.
	1982		1982	1983
Rörelseintäkler	1785	1835	1802	1889	1957	2035
Rörelsekostnader	-1506	-1526	-1550	-1569	-1660	-1768
Rörelseresultat före
avskrivningar	279	309	252	320	297	267
Räkenskapsenliga avskrivningar	-125	-122	-134	-133	-154	-162
Rörelseresultat	154	187	118	187	143	105
Finansiellt netlo	9	10	-6	1	-2	-2
Extraordinära poster	-	-	-	-	-	-
Resultat före boksluts-
dispositioner	163	197	112	188	141	103
Bokslutsdispositioner	-5	-32	-10	-2	-15	-9
Kommunala skatter	-34	-32	-34	-34	-34	-34
Årels överskoll	124	133	68	152	92	60
Inleverans	84	84	87	89	76	58
Överskott i procent av
i medeltal disponerat
statskapital	11,5	12,4	6.0	13,4	7,7	4,8

RRV ansluter sig till domänverkets beräkning. Inkomsterna på titeln domänverkets inlevererade överskott beräknas till 76000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 58000000 kr. för budgetåret 1984/85.

2121 Statens vägverks inlevererade överskott

Räkenskapsåret för statens vägverk omfattar perioden 1 januari - 31 december. Till inkomsttiteln inlevereras ränta på de anläggningstillgångar som vägverket disponerar. Räntan beräknas pä den genomsnittliga kapitalbehållningen under kalenderåret. Den genomsnittliga kapitalbehållningen beräknas efter anskaffningsvärdet minskat med normal- och indexavskrivningar vid kalenderårets början resp. slut. Beräkningen sker efter den

Bilaga 1.2    Rikrevisionsverkets inkomstberäkning 119

genomsnittliga procentsatsen som gällt under året som förräntningskrav för statens investeringar i allmänhet.

I skrivelse till RRV den 25 oktober 1983 har statens vägverk beräknat överskottet efter räntesatsen 12,5 % för år 1983 och 13 % för därpå följande år. Statens vägverk beräknar inkomsterna till 30,9 milj. kr. för budgetåret 1983/84 (verksamhetsåret 1983) och till 33.5 milj. kr. för budgetåret 1984/85 (verksamhetsåret 1984).

RRV ansluter sig till statens vägverks beräkning. Inkomsterna på titeln statens vägverks inlevererade överskott beräknas till 30900000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 33500000 kr. för budgetåret 1984/85.

2122  Sjöfartsverkets inlevererade överskott

Till inkomsttiteln inlevereras ränta pä de anläggningstillgångar som sjöfartsverket disponerar. Räntan beräknas på bokfört statskapital. I skrivelse till RRV den 18oktober 1983 har sjöfartsverket beräknat överskottet efter räntesatsen 13% för budgetåren 1983/84 och 1984/85. Sjöfartsverket beräknar inkomsterna på titeln till 66,0 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 68.0 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

RRV ansluter sig till sjöfartsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln sjöfartsverkets inlevererade överskott beräknas till 66000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 68000000 kr. för budgetåret 1984/85.

2123 Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning

Till inkomsttiteln överförs ett belopp som svarar mot statens avkastningsränta på kapitalbehållningen vid budgetårets ingång för ADB-utrustning som finansierats över reservationsanslaget XIII D 2 Anskaffning av ADB-utrustning.

Statskontoret har i skrivelse till RRV den 12 oktober 1983 beräknat överskottet efter räntesatsen 13% för budgetåren 1983/84 och 1984/85. Inkomsterna på titeln beräknas till 43,2 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 54,0 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

RRV ansluter sig till statskontorets beräkning. Inkomsterna på titeln inlevererat .överskott av uthyrning av ADB-utrustning beräknas till 43 156000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 54000000 kr. för budgetåret 1984/85.

2I3I Riksbankens inlevererade överskott

Riksdagen har genom lag (1934:437) för Sveriges riksbank förordnat bestämmelser för riksbanken. Enligt lagen äger riksdagen förfoga över riksbankens behållna årliga vinst med det undantaget att om riksbankens

Prop. 1983/84:100 120

reservfond inte uppgår till 500 milj. kr. skall minst 10% av vinsten avsättas till densamma.

Riksbankens resultat för kalenderåret 1981 blev 5425 milj. kr. varav 2000 milj. kr. inlevererades till titeln budgetåret 1981/82. Resultatet förär 1982 blev 6949 milj. kr. varav 4000 milj. kr. inlevererades till titeln budgetåret 1982/83.

Riksbanken har i skrivelse till RRV den 20 oktober 1983 schablonmässigt beräknat inkomsterna pä titeln till 4000,0 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 4000,0 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

RRV ansluter sig till riksbankens beräkning. Inkomsterna pä titeln riksbankens inlevererade överskott beräknas till 4000000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 4000000000 kr. för budgetåret 1984/85.

2141 Myntverkets inlevererade överskott

Inkomsterna på titeln härrör frän myntningsverksamheten. Inkomsterna utgörs av nominella värdet av präglade mynt med avdrag av kostnaden för inköpta metaller och halvfabrikat. Färdiga mynt levereras allt efter behovet till riksbanken som sätter in motsvarande belopp på statsverkets checkräkning i riksbanken för myntverkets räkning. I mindre utsträckning sker försäljning direkt till samlare m. fl.

1 skrivelse till RRV den 20oktober 1983 beräknar myntverket inkomsterna till 128,0 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 122,0 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Under budgetåret 1983/84 planeras tillverkas cirka 20 milj. 5-kronorsmynt. Nedräkningen av inkomsterna pä titeln mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85 beror bl. a. på att tillverkningen av 5-kronorsmynt beräknas minska till 15 milj. budgetåret 1984/85.

RRV ansluter sig till myntverkets beräkning. Inkomsterna på titeln myntverkets inlevererade överskott beräknas till 128000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 122000000 kr. för budgetåret 1984/85.

2151 Tipsmedel

AB Tipstjänst anordnar tips och lotto. Tipsinsatsen utgör 60 öre per rad. I lotto utgör insatsen I krona per spelfält. Hälften av insatserna skall fördelas bland vinnarna. För att bestrida sina kostnader får AB Tipstjänst ta i anspråk del av insatserna. På inkomsttiteln redovisas överskottet av AB Tipstjänsts verksamhet.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgetår 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84

Statsbudget 424.9 624,0 827,0 795,1 937.0

Redovisat 399.2 610,8 777,5 874,6

Bilaga 1.2    Rikrevisionsverkets inkomstberäkning 121

I skrivelse till RRV den 27 oktober 1983 har AB Tipstjänst beräknat inkomsterna på titeln till 997,6 milj, kr, för budgetåret 1983/84 och till 1 127,3 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Ökningen av inkomsterna på titeln mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85 beror bl.a. på införandet av den nya spelformen Joker fr. o. m. vecka 39 år 1984. Joker beräknas omsätta ca 5 milj. kr. per vecka.

RRV ansluter sig till AB Tipstjänsts beräkning. Inkomsterna pä titeln tipsmedel beräknas till 997600000 kr. för budgetåret 1983/84 och till I 127300000 kr. för budgetåret 1984/85.

2152 Lotterimedel

Svenska Penninglotteriet AB skall i mån av tillgäng i lotteriet inom en månad efter den dag dä dragning förrättats till kammarkollegiet betala in ett belopp som motsvarar försäljningssumman för sålda lotter efter avdrag av dels den totala vinstsumman inkl. vinstskatt, dels det belopp bolaget har tagit i anspråk för att bestrida sina kostnader.

De beräknade och redovisade inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Budgelår 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84

Slalsbudget 296,1 360,8 415,4 403,7 396,4

Redovisal 336.7 378,9 382,3 396.7

I skrivelse till RRV den 24 oktober 1983 har Svenska Penninglotteriet AB beräknat inkomsterna på titeln lotterimedel till 399,1 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 415,0 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Beräkningarna baseras pä faktisk försäljning t. o. m. den 15 oktober 1983.

RRV ansluter sig till Svenska Penninglotteriet ABs beräkning. Inkomsterna på titeln lotterimedel beräknas till 399069000 kr. för budgetåret .1983/84 och till 415032000 kr. för budgetåret 1984/85.

2200   Överskott av statens fastighetsförvaltning

Under denna rubrik redovisas de överskott som statens civila fastighetsförvaltning ger upphov till.

RRV har erhållit uppgifter från kriminalvårdsstyrelsen, byggnadsstyrelsen och generaltullstyrelsen om de beräknade överskotten av statens civila fastighetsförvaltning. De beräknade inkomsterna på titlarna för budgetåren 1983/84 och 1984/85 framgår av tabell 50.

Prop. 1983/84:100 ' 122

Tabell 50. Överskott av civil fastighetsförvaltning budgetåren 1983/84 och 1984/85, tusental kr.

1983/84 1984/85

2211 Överskoll av kriminalvårdsstyrelsens

faslighelsförvaltning 500 520

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens

fastighelsförvallning 412481 320 225

2215 Överskott av generallullslyrelsens

fastighelsförvallning 589 3 782

Summa   413570 324527

Byggnadsstyrelsens årsbokslut skall inlämnas till regeringen före den 1 november varje år med förslag till disposition av överskott resp. täckning av underskott. Verksamhetens överskott inlevereras med ett års eftersläpning till inkomsttiteln överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning. Verksamhetens överskott budgetåret 1982/83 beräknas till 412,5 milj. kr. Medlen inlevereras budgetåret 1983/84. Verksamhetens överskott budgetåret 1983/84 beräknas till 320,2 milj. kr. Medlen inlevereras budgetåret 1984/85. Minskningen av överskottet mellan budgetåren sammanhänger med att bokslutet för budgetåret 1982/83 omfattar endast kostnader för tre kvartal när det gäller verksamheten med att hyra in lokaler. Detta beror på att bokslutet för första gången i sin helhet gjorts efter bokföringsmässiga principer budgetåret 1982/83.

RRV ansluter sig till myndigheternas beräkningar. Överskott av civil fastighetsförvaltning beräknas uppgå till 413 570000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 324 527000 kr. för budgetåret 1984/85.

2300    Ränteinkomster

Under denna rubrik redovisas statens ränteinkomster vid statlig utlåning. För vissa inkomsttitlar redovisas ränta (ofta statens normalränta) på kapitalbehållningen för verksamheten utan att någon utlåning ägt rum. Kapitalbehållningen för dessa verksamheter utgörs i mänga fall av real-kapital dvs. inte fordringar som är fallet vid utlåningsverksamhet.

Inkomsterna vid denna inkomsthuvudgrupp är indelade i sju inkomstgrupper, vilket framgår av nedanstående uppställning.

Ränteinkomster (milj. kr.)

			1982/83	1983/84	1984/85
			Utfall	Prognos	Prognos
2310.2320	Räntor på näringslån		425	466	609
2330	Räntor på bostadslån		7 229	8099	8837
2340	Räntor på studielån		42	40	24
2350	Räntor pä energisparlån		373	415	511
2360	Ränlor på medel avsatta
	till pensioner		180	6	6
2370	Räntor på beredskapslagring		667	936	1 152
2380, 2390	Övriga ränteinkomster		1336	1489	1603
		Summa	10252	11451	12742

Bilaga 1.2   Rikrevisionsverkets inkomstberäkning 123

RRV kommenterar i det följande några av de inkomsttitlar som ingår i inkomsthuvudgruppen ränteinkomster.

2311 Räntor på lokaliseringslån

Inkomsterna pä titeln utgörs av ränta på lokaliseringslån som utlämnats enligt 1964 och senare ärs riksdagsbeslut om regionalpolitiken. Statens industriverk beräknar inkomsterna på titeln till 290,0 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och 295,0 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

RRV ansluter sig till statens industriverks beräkning. Inkomsterna på titeln räntor på lokaliseringslån beräknas till 290000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 295000000 kr. för budgetåret 1984/85.

2324 Räntor på televerkets statslån

I televerkets treårsplan föreslås att statskapitalet den 30juni 1984 omvandlas till ett amorteringsfritt statslån den Ijuli 1984. Detta belopp beräknas uppgå till 2240 milj. kr. Räntan pä det nya statslånet beräknas med nuvarande ränteläge uppgå till 290 milj. kr. per budgetår.

Under inkomsttiteln 2112 Televerkets inlevererade överskott nämns att regeringen ännu inte tagit ställning till treårsplanen. Om regeringen följer televerkets treårsplan föreslår RRV att räntan pä statslånet redovisas på den nya inkomsttiteln 2324 Räntor på televerkets statslän.

Inkomsterna på titeln räntor pä televerkets statslän beräknas uppgå till 290000000 kr. för budgetåret 1984/85.

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

Inkomsterna redovisas av bostadsstyrelsen. Den utgående balansen på lånefordringar för lån till bostadsbyggande var ca 63 671 milj. kr. per den 30 juni 1983. För ca 95% av dessa lånefordringar gäller den statliga bostadslåneräntan. För resterande lånefordringar gäller lägre räntesatser.

Räntan på statliga bostadslän är 13,0% för kalenderåret 1983 (SFS 1982:1074). Denna räntesats, tillsammans med ett antagande om en årlig nyutlåning på 6 miljarder kr., ligger till grund för beräkningen av ränteinkomster på lån för bostadsbyggande.

RRV beräknar inkomsterna pä titeln ränteinkomster på lån för bostadsbyggande till 8098000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 8836000000 kr. för budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100 124

2371  Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

Inkomsterna redovisas av statens jordbruksnämnd och överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Räntan beräknas efter statens avkastningsränta. Överstyrelsen för ekonomiskt fö;svaroch statens jordbruksnämnd erhåller anslagsmedel för räntekostnaderna. Räntorna inlevereras i juni avseende hela budgetåret. Räntan som avser varulagret beräknas utifrån värderingen av varulagret vid resp. budgetårs ingång. Värdet på anläggningstillgångarna antags vara oförändrat under perioden, dvs. avskrivningar och nyinvesteringar balanserar varandra. Räntesatsen är för hela prognosperioden satt till 13%.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar och statens jordbruksnämnd beräknar inkomsterna pä titeln till 936.2 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till I 152 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

RRV ansluter sig till myndigheternas beräkning. Inkomsterna på titeln räntor pä beredskapslagring beräknas till 936 165000 kr. för budgetåret 1983/84 och till I 151 768000 kr. för budgetåret 1984/85.

2396 Ränteinkomster på det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet

Fr.o.m budgetåret 1981/82 redovisas förräntningen av det förvaltade kapitalet hos byggnadsstyrelsen under denna inkomsttitel. Tidigare redovisades dessa inkomster under inkomsttiteln för överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning. Räntekostnaderna beräknas med hjälp av statens avkastningsränta. För budgetåret 1983/84 har en räntesats på 13% använts (SFS 1983: 204). Även för budgetåret 1984/85 har en avkastningsränta om 13% använts i prognosen.

Byggnadsstyrelsen beräknar inkomsterna på titeln till ca 1 263 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och ca 1 354 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

RRV ansluter sig till byggnadsstyrelsens beräkning. Inkomsterna pä titeln ränteinkomster pä det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet beräknas till I 262 500000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 1 353 500000 kr. för budgelåret 1984/85.

2400    Aktieutdelning

Inkomsterna utgörs av avkastningen pä statens aktieinnehav. Inkomsterna redovisas av kammarkollegiet.

2411  Inkomster av statens aktier

Utfallet för budgetåret 1981/82 samt beräknade inkomster (utdelning) för budgetåren 1982/83 och 1983/84 enligt aktiebolagens uppgifter framgår av tabell 51.

Bilaga 1.2    Rikrevisionsvcrkets inkomstberäkning 125

Tabell 51. Inkomsler av statens aktier budgetåren 1982/83-1984/85, tusental kr

	1982/83	1983/84	1984/85
	Ulfall	Prognos	Prognos
AB Aerotransport	17 625	17625	17 625
Apoteksbolaget AB	1500	1500	1500
Cemema AB	1957	800	600
Förelagskapilal AB	500	500	500
AB Induslrikredit	3 600	3 600	3 600
Lanlbrukskredil .AB	300	300	300
Posl- och Kreditbanken	82 368	95 040	135 000
Statskonsull AB	180	180	180
AB Svensk Bilprovning	29	29	29
AB Svensk Exportkredit	13750	21000	21000
Swedair AB	225	0	0
Svenska Penninglolleriel AB	5	5	5
Systembolaget AB	25	25	25
AB Tipsljänst	5	5	5
AB Vin- & Sprilcentralen	750	750	750
Värdepapperscentralen AB	180	180	180
Svenska Elektriska Maieriel-
konlrollanslallen	180	195	195
Övriga	225	-	-
Total 1	123404	141 734	181 494

RRV beräknar inkomsterna på titeln inkomsler av statens aktier till 141 734000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 181 494000 kr. för budgetåret 1984/85.

2500    Offentligrättsliga avgifter

De offentligrättsliga avgifterna tas ut av myndigheter med reglerande verksamhet bestående av tillsyn, kontroll, tillståndsgivningeic. Avgifterna fastställs vanligen av regeringen. EfterlVågan på de tjänster som produceras styrs av lagar, förordningar eller liknande. Inkomsterna av denna verksamhet betraktas som offentligrättsliga avgifter oavsett om det finns koppling mellan inkomster och utgifter i form av ett uttalat ekonomiskt mål för verksamheten.

RRV har erhållit uppgifter från olika myndigheter på flertalet inkomsttitlar under offentligrättsliga avgifter. RRV kommenterar i det följande några av dessa inkomsttitlar.

2517 Registerhållningsavgift

För fordon som är registrerat och inte avställt utgår registerhållningsavgift. Avgiften för bil, motorcykel, traktor, motorredskap och släpvagn tas ut en gäng per är. Detta sker samtidigt med att fordonsskatt påförs. För terrängfordon tas däremot en engångsavgift ul i samband med skyltavgif-ten. Största delen av dessa inkomster tillförs anslaget TSV: Bil- och körkortsregistret m. m., vilket är ett s.k. 1 000-kr. anslag.

Prop. 1983/84:100

126

Den Ijanuari 1982 höjdes registerhällningsavgiften för terrängfordon från 60 kr. till 80 kr. samt för andra fordon från 30 kr. till 40 kr. (SFS 1981:1127). De ökade inkomsterna som följd härav redovisas för närvarande under inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet (prop. 1981/82:100). Budgetåret 1982/83 uppgick den del av registerhällningsavgiften som redovisades under nämnda titel till 44 milj. kr. Eftersom dessa inkomster är relativt stora och hänför sig till huvudgruppen Offentligrättsliga avgifter föreslår RRV att en speciell inkomsttitel härför uppförs på statsbudgeten.

RRV föreslår att en ny inkomsttitel benämnd registerhållningsavgifi införs fr. o. m. budgetåret 1984/85. Inkomsterna på titeln registerhållningsavgift beräknas till 43000000 kr. för budgetåret 1984/85.

2518 Fyravgifter, fariedsvaruavgifter

De statliga sjöfartsavgifterna består av fyravgifter, fariedsvaruavgifter samt lotsavgifter. Lotsavgifterna redovisas på särskild inkomsttitel. För gods som förs till eller från Sverige utgär fyravgift och farledsvaruavgift. Fyravgift utgär även för passagerarfartyg i utrikestrafik. Farledsvaruavgif-ten är dels distansberoende, dels differentierad efter varuslag, medan fyravgiften tas ut för varje registerton av fartygets nettodräktighet. Inkomsterna redovisas av tullverket.

Sjöfartsverket beräknar inkomsterna på titeln enligt nedanstående tablå (milj. kr.).

	Redovisal 1982/83	Beräknat
		1983/84	1984/85
Farledsvaruavgift	209,8	217,9	225,9
Fyravgift	123,0	12,7,9	132,7
Summa	332,8	345,8	358,6
Avgår lill:
Handelsflottans kultur-
och fritidsfond	7,0	6,0	8,0
Trollhätle kanalverk	28,9	37,2	35,0
Vänerns seglationssiyrelse	5,7	5,6	6,0
Hammarbyleden	1,5	1,6	1,6
Rabatter m. m.	0,5	1,0	1,0
Summa nello	289,2	294,4	307,0

RRV ansluter sig till sjöfartsverkets beräkning. Inkomsterna på titeln fyravgifter, fariedsvaruavgifter beräknas till 294400000 kr, för budgetåret 1983/84 och till 307000000 kr, för budgetåret 1984/85.

Bilaga 1.2   Rikrevisionsverkets inkomstberäkning 127

2532 Utsökningsavgifter

Den Ijanuari 1982 upphörde exekutionsavgiftskungörelsen (SFS 1971:1027) att gälla. Vid samma tidpunkt trädde förordningen om utsökningsavgifter (SFS 1981:1185) i kraft. Enligt denna förordning skall i mål hos kronofogdemyndigheterna ersättning för förrättningskostnader, dvs. statens kostnader för förfarandet hos myndigheterna, tas ut genom utsökningsavgifter. Dessa utgörs av grundavgift, försäljningsavgift och särskild avgift. Inkomsterna härav redovisas under inkomsttitel 2532 f.n. benämnd exekutionsavgifter.

RRV föreslår med hänvisning till ovanstående att denna inkomsttitel fr. o. m. budgetåret 1984/85 benämns utsökningsavgifter. Inkomsterna beräknas till 86500000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 90500000 kr. för budgetåret 1984/85.

2535 Avgifter för statliga garantier

Staten lämnar skilda slag av garantier för lån som tas upp av privata och statliga företag samt av organisationer och enskilda personer. Denna verksamhet bruttoredovisas i stor utsträckning fr.o.m. budgetåret 1983/84. Inkomsterna tillförs inkomsttitlarna 2535 Avgifter för statliga garantier och 4138 Återbetalning av tidigare infriade garantier. I normalfallet utgär en kreditgarantiavgift med en procent pä utestående garanterat belopp.

Inkomsterna på titeln redovisas bl.a. av riksgäldskontoret, statens industriverk, lantbruksstyrelsen och fiskeristyrelsen. RRV ansluter sig till de prognoser som dessa myndigheter har lämnat.

Inkomsterna på titeln avgifter för statliga garantier beräknas till 106000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 130000000 kr. för budgetåret 1984/85.

2537 Miljöskyddsavgift

Miljöskyddslagen (ML) har till syfte att förebygga vattenförorening, luftförorening, buller och andra miljöstöringar från fast egendom. Lagen anger vilka krav som skall uppfyllas för att en miljöfarlig verksamhet skall fä bedrivas. Tillsynen och tillståndsprövningen av miljöfarlig verksamhet utövas av koncessionsnämnden, länsstyrelserna och naturvärdsverket. I prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder föreslås att en avgift skall utgå för att täcka myndigheternas kostnader i samband med prövning enligt ML liksom kostnaderna för myndigheternas tillsyn. Skyldigheten att betala avgift föresläs gälla företag och anläggningar som är förprövningspliktiga enligt bestämmelserna i miljöskyddsförordningen (SFS 1969:388). Den kostnad som skall finansieras med avgifter beräknas

Prop. 1983/84:100 128

uppgå till ca 105 milj. kr. i 1983 års pris- och löneläge. I propositionen föreslås att avgiftsskyldigheten bör gälla fr. o. m. den Ijuli 1984.

RRV föreslår att en ny inkomsttitel benämnd miljöskyddsavgift införs fr.o.m. budgetåret 1984/85. Inkomsterna beräknas till 105000000 kr. för budgetåret 1984/85.

2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel

I prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder föreslås att en särskild miljöavgift tas ut på bekämpningsmedel och handelsgödsel för att uppnå en minskad användning av dessa medel. Avgiften föreslås börja gälla fr.o.m. den Ijuli 1984. I propositionen sägs vidare att den kostnad som avgiften kommer att medföra inte får utgöra skäl för höjda konsumentpriser,

RRV föreslär att en ny inkomsttitel benämnd miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel införs fr. o. m. budgetåret 1984/85. Inkomsterna beräknas till 120000000 kr. för budgetåret 1984/85.

2539 Täktavgift

Enligt naturvärdslagen (NVL) krävs länsstyrelsens tillstånd för takt av sten, grus, sand, lera eller andra jordarter. Tillsyn enligt NVL utövas i första hand av länsstyrelserna.

1 prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder föreslås att avgiftsskyldighet skall gälla alla takter för vilka det krävs tillstånd enligt NVL. Avgifterna bör täcka naturvårdsverkets och länsstyrelsernas kostnader för prövning av tillslåndsärenden och tillsyn över takterna liksom kostnaderna för grusinventering och för administration av avgiftssystemet. Avgiftsskyldigheten föreslås gälla fr. o. m. den Ijuli 1984.

RRV föreslår att en ny inkomsttitel benämnd täktavgift införs fr.o.m. budgetåret 1984/85. Inkomsterna beräknas till 16000000 kr. för budgetåret 1984/85.

2600   Försäljningsinkomster

Försäljningsinkomster redovisas av myndigheter som säljer varor eller tjänster till enskilda personer, företag eller offentliga institutioner. Priserna bestäms vanligen av myndigheten själv (efter samråd med RRV). Det finns ofta konkurrerande företag inom verksamhetsområdet. Det pris som köparen får betala täcker vanligtvis hela kostnaden eller en inte obetydlig del därav. RRV kommenterar i det följande några av de inkomsttitlar som ingår i försäljningsinkomster.

Bilaga 1.2   Rikrevisionsverkets inkomstberäkning 129

2617 Lotsavgifter

Budgetåret 1982/83 uppgick inkomsterna till 50,6 milj. kr. I statsbudgeten upptogs inkomsterna för budgetåret 1983/84 till 57 milj. kr. Sjöfartsverket beräknar inkomsterna för budgetåret 1983/84 till 57,4 milj. kr. och för budgelåret 1984/85 till 59,5 milj. kr. Sjöfartsverket har i sina beräkningar tagit hänsyn till den planerade höjningen av de allmänna sjöfartsavgifterna med 4% fr. o. m. den 15 november 1983.

RRV ansluter sig till sjöfartsverkets beräkning. Inkomsterna pä titeln lotsavgifter beräknas till 57400000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 59400000 kr. för budgetåret 1984/85.

2619 Inkomster vid riksantikvarieämbetet

Uppdragsverksamheten vid riksantikvarieämbetet finansieras fr.o.m. budgetåret 1983/84 över ett I 000-kr. anslag. Detta innebär att inkomsterna i stället för alt levereras in pä inkomsttitel används i den löpande verksamheten. För att täcka in del underskott som uppkommit i verksamheten under tidigare år skall riksantikvarieämbetet successivt leverera in motsvarande medel på inkomsttiteln.

RRV ansluter sig till riksantikvarieämbetets beräkning. Inkomsterna på titeln inkomster vid riksantikvarieämbetet beräknas till 11430000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 300000 kr. för budgetåret 1984/85.

2700    Böter m. m.

I denna inkomstkategori ingår böter, viten och andra straffavgifter som inte är knutna till någon typ av skatt. Inkomsthuvudgruppen Böter m.m. är underindelad i tre inkomsttitlar, restavgifter, bötesmedel och vattenföroreningsavgifter.

2711 Restavgifter

Restavgifter redovisas av riksskatteverket, länsstyrelserna, tullverket och trafiksäkerhetsverket. Pä inkomsttiteln redovisas restavgifter och till-läggsavgifter enligt uppbördslagen och uppbördskungörelsen saml avgifter och räntor i vissa andra fall. Uppbörden av restavgifter överförs successivt från länsstyrelserna till riksskatteverket i och med all kronofogdemyndigheterna ansluts till REX-systemet. Först vid utgången av budgetåret 1983/84 beräknas samtliga kronofogdemyndigheter vara anslutna, vilket medför viss osäkerhet i beräkningarna.

RRV beräknar inkomsterna på titeln restavgifter till 190000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 209000000 kr. för budgetåret 1984/85. 9    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Prop. 1983/84:100

130

2712 Bötesmedel

Bötesmedel redovisas av riksskatteverket, tullverket, trafiksäkerhetsverket och de länsstyrelser som ännu inte anslutits till REX-systemet. På inkomsttiteln redovisas böter i form av dagsböter, normerade böter eller penningböter. Dagsböter ådöms till ett antal av minst en och högst etthundratjugo allt efter brottets svårighetsgrad och fastställs till visst belopp med hänsyn till den tilltalades inkomst, förmögenhet och ekonomiska förhållanden i övrigt. Normerade böter bestäms efter värdet av föremålet för brottet. Beträffande penningböter stadgas att om det för böter är utsatt visst högsta belopp ej över 1000 kr., ådöms de omedelbart i penningar. Böter och viten tillfaller staten om inte annat är föreskrivet.

RRV ansluter sig till myndigheternas beräkningar. Inkomsterna på titeln bötesmedel beräknas till 172000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 176000000 kr. för budgetåret 1984/85.

2800    Övriga inkomster av statens verksamhet

På denna inkornsthuvudgrupp finns endast inkomsttiteln 2811 med samma namn som huvudgruppen.

Tillfälliga inkomster samt andra inkomster, som ej är hänföriiga till annan titel i statsbudgeten, redovisas på denna inkomsttitel. Inkomsterna på titeln uppgick till 2 169,9 milj. kr. för budgetåret 1982/83. I tabell 52 redovisas några av de största inkomstposterna på titeln under de tre senaste budgetåren.

Tabell 52. Övriga inkomster av statens verksamhet (milj. kr.)

	1980/81	1981/82	1982/83
Särskild rälisverkan	5,0	6,3	9,6
Förlusltäckningsavgifler	14,5	13,3	11,5
Trafiksäkcrhelsavgifter	-	-	44.5
Revers till Statsföretag AB	5,5	5,5
Revers till Eriksson	-	-	44,6
Överiålelse av aktier i AB
ASEA-ATOM till ASEA AB	-	-	50,0
Återbetalning från Exporl-
kreditnämnden	2,2	27,3	11,9
Alerbelalning av koslnader
för svenska FN-styrkor	16,2	-	-
Återbetalade lån för inlösen
av fastigheter i TU VE	22,2	-	-
Slutredovisning BT-Kemi	—	4,1	-
öljeskadeersällningsfonden	102,5	0,6	-
Ersättning för skyddade
verkstäder	815,2	775,0	-
Arbetslöshetsfonden	-	-	290,8
Avveckling av vissa
statliga fonder	-	-	1495,6
Överförda medel från
reservationsanslag	868,1	108,6	65,0
Diverse	70,4	139.2	146,4
Summa	1921,8	1 079,9	2169,9

Bilaga 1.2    Rikrevisionsverkets inkomstberäkning 131

Budgetåret 1979/80 övertog staten det kommunala kostnadsansvaret för skyddade verkstäder, arbetsvårdsinstitut m. m. Som kompensation för övertagandet har staten erhållit sammanlagt 2 325,1 milj. kr. av landstingen och av vissa kommuner. Ersättningarna upphörde fr.o.m. budgetåret 1982/83.

Arbetslöshetsfonden och arbetsmarknadsutbildningsfonden löstes upp vid utgången av budgetåret 1980/81. Av behållningen pä arbetslöshetsfonden har 309,2 milj. kr. använts för eftersläpande ulgifter för arbetsmarknadsutbildningen. Resterande del, 290,8 milj. kr. levererades in pä denna inkomsttitel under budgetåret 1982/83.

Under budgetåret 1982/83 slutfördes i stort sett avvecklingen av vissa statliga fonder i enlighet med riksdagens beslut den 1 december 1982 (prop. 1982/83:213). De medel som frigjordes under det gångna budgetåret uppgick rill 1 495,6 milj. kr.

Överförda medel från reservationsanslag är sädana medel som i enlighet med regeringsbeslut eller pä grund av att dispositionstiden gått ut inte längre får disponeras. Dessa medel har omförts frän statsbudgetens utgiftssida till denna inkomsttitel.

RRV beräknar inkomsterna på titeln övriga inkomsler av statens verksamhet till 574000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 400000000 kr. för budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100 132

3000   Inkomster av försåld egendom

Med inkomster av försåld egendom menas realkapiialpåverkande inkomster, vilka staten erhåller i utbyte för en motprestation.

3100   Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.

Huvudgruppen avser försäljning av byggnader, maskiner och apparater samt transportmedel.

Vid försäljning av en anläggningstillgång som utgör en del av myndighetens förräntningspliktiga statskapital skall de medel som motsvarar tillgångens bokförda värde tillföras vederbörlig inkomsttitel inom inkomsthuvudgruppen 3100 Civila myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner. Från detta undantas försäljning av anläggningstillgäng för vilken gäller att medel motsvarande avskrivningar inte skall inlevereras till statsverket. Med en anläggningstillgängs bokförda värde förstås i detta sammanhang tillgängens anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar på anskaffningsvärdet (SFS 1982:49).

Tabell 53. Affärsverkens inkomster av försålda byggnader och maskiner budgetåren 1983/84 och 1984/85, tusental kr.

1983/84 1984/85

3111 Postverkets inkomster av försålda byggnader

och maskiner 1 1

3112 Televerkets inkomster av försålda byggnader

och maskiner 1000 1000

3113 Statens järnvägars inkoinsler av försålda

byggnader och maskiner -100000 20000

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda

byggnader och maskiner - -

3115 Förenade fabriksverkens inkomsler av försålda byggnader och maskiner - -

3116 Statens vatienfallsverks inkomster av försålda byggnader och maskiner 10000 10000

3117 Domänverkets inkomster av försålda

byggnader och maskiner - -

Summa - 88999 31001

I skrivelser till RRV har domänverket, förenade fabriksverken, luftfartsverket, postverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk och televerket lämnai uppgifter om affärsverkens inkomster av försålda byggnader och maskiner.

De beräknade inkomsterna på titlarna för budgetåren 1983/84 och 1984/85 framgår av tabell 53.

Enligt riksbokföringen för budgetåret 1982/83 (statsbudgetens utfall, uppgick statens järnvägars inkomsler av försålda fastigheter och maskiner till 133 milj. kr. Utfallet enligt statens järnvägars bokslut är 13 milj. kr.

Bilaga 1.2    Rikrevisionsverkets inkomstberäkning 133

Skillnaden är 120 milj. kr. Riksbokföringen avslutades emellertid innan statens järnvägars bokslut blev klart. Statens järnvägar beräknar inkomsterna på titeln lill 20 milj. kr. under budgetåret 1983/84. Efter korrigering för budgetåret 1982/83 beräknas utfallet pä titeln statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner för budgetåret 1983/84 bli en utgift på 100 milj. kr.

Utfallet under inkomsltitelgruppen affärsverkens inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m. beräknas bli en utgift på 88999000 kr. för budgetåret 1983/84. Inkomsterna under budgetåret 1984/85 beräknas till 31001000 kr.

Kriminalvårdsstyrelsen, statens vägverk, sjöfartsverket, statskontoret, byggnadsstyrelsen och generaltullstyrelsen har lämnat uppgifter till RRV om civila myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner. De beräknade inkomsterna på titlarna för budgetåren 1983/84 och 1984/85 framgår av tabell 54. I de fall markvärdet inte har gått att särskilja från värdet av den sålda egendomen har hela försäljningssumman förts till inkomsttitlarna 3121-3126.

Tabell 54 Civila myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner budgetåren 1983/84 och 1984/85, tusental kr.

1983/84 1984/85

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av

försålda byggnader och maskiner 300 1 200

3122 Stålens vägverks inkomsler av

försålda byggnader och maskiner 4302 4 152

3123 Sjöfartsverkets inkomster av

försålda byggnader och maskiner 50 50

3124 Statskontorets inkomsler av

försålda datorer m. m. 100 100

3125 Byggnadsstyrelsens inkomsler av

försålda byggnader och maskiner 2000 2000

3126 Generaltullstyrelsens inkomsler av

försålda byggnader och maskiner 1700 300

Summa 8452 7802

RRV ansluter sig till myndigheternas beräkningar. Civila myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner beräknas till 8452000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 7802000 kr. för budgetåret 1984/85.

3131  Försvarets myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner

Enligt regleringsbrev för 1983/84 avseende försvarets myndigheters materielanskaffning och fastighetsförvaltning m.m. skall med avsteg från förordningarna 1982:49 och 1982; 51 om statliga myndigheters medelsredovisning m. m. vid försäljning av anläggningstillgångar, inkomster från försäljning av anläggningstillgångar i de enskilda fall försäljningsbeloppet

Prop. 1983/84:100 134

överskrider 300000 kr. tillföras inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet. I de fall försäljningsbeloppet är högst 300000 kr. skall hela beloppet tillgodoföras berörda anslag.

Kapitaltillskott till försvaret för investeringar i mark och byggnader skrivs omedelbart av med 100%. Eftersom varje inleverans av medel på inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom bl. a. skall härröra från en transaktion som kan klassificeras som realkapiialpåverkande föreslär RRV att inkomsttitel 3131 Försvarels myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner utgår ur statsbudgeten för budgetåret 1984/85.

3200    Övriga inkomster av markförsäljning

Inkomsthuvudgruppen omfattar försäljning av mark, skog, insjöar och underjordiska tillgångar. Om markvärdet inte kan särskiljas från värdet på den försålda egendomen skall hela försäljningssumman föras till huvudgruppen 3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

I skrivelse till RRV har byggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, sjöfartsverket och statens vägverk lämnat uppgifter om övriga inkomster av markförsäljning.

De beräknade inkomsterna på titeln budgetåret 1983/84 och 1984/85 framgår av följande sammanställning (tusental kr.).

1983/84 1984/85

000	1000
70	100
0	0

Byggnadsstyrelsen Kriminalvårdsstyrelsen Övriga myndigheter

Summa 1070 1100

RRV ansluter sig till myndigheternas beräkningar. Inkomsterna på titeln övriga inkomster av markförsäljning beräknas till I 070000 kr. för budgetåret 1983/84 och till I 100000 kr. för budgelåret 1984/85.

3300    Övriga inkomster av försåld egendom

Under denna huvudgrupp redovisas inkomster vid försäljning av immateriella tillgångar som brytningsrättigheter och fiskerättigheter, andra koncessioner och arrenden med avseende på marken saml patent och Copyright.

Bilaga 1.2    Rikrevisionsverkets inkomstberäkning 135

3311 Inkomster av statens gruvegendom

Pä inkomsttiteln redovisas arrendeinkomster för upplåtna gruvfyndighe-ter. Under budgetåret 1982/83 var inkomsterna pä titeln 4,7 milj. kr. I skrivelse till RRV beräknar nämnden för statens gruvegendom inkomsterna pä titeln till 9,0 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 15,0 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

RRV ansluter sig till nämndens för statens gruvegendom beräkning. Inkomsterna pä titeln inkomster av statens gruvegendom beräknas till 9000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 15000000 kr. för budgelåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100

136

4000    Återbetalning av lån

Till återbetalning av län räknas återbetalningar till slatliga utlåningsorgan, som erhåller alla sina medel från staten och som inte har någon rätt att ta pä sig skulder gentemot andra. Exkluderade är finansiella institutioner som tar emot insättningar eller inlåningar.

För budgetåret 1979/80 och tidigare redovisades stöne delen av den statliga utlåningen på statens utlåningsfonder och fonden för läneunderstöd. Inom statens utlåningsfonder var utlåningen lill stor del revolverande, dvs. återbetalningarna återfördes till resp. fond. I och med budgetomläggningen budgetåret 1980/81 har revolveringen avskaffats för ett stort antal fonder.

Inkomsttypen återbetalning av län indelas i fem inkomsthuvudgrupper, vilket framgår av nedanstående uppställning.

Återbetalning av lån (milj. kr.)

	1982/83	1983/84	1984/85
	Utfall	Prognos	Prognos
4100 Återbetalning av nä-
ringslån	365	395	333
4200 Återbetalning av bo-
stadslån m. m.	1418	1700	18.50
4300 .Återbetalning av stu-
dielån	711	1 125	908
4400 Återbetalning av ener-
gisparlån	153	170	190
4500 Återbetalning av övriga
län	331	369	305
Summa	2978	3759	3586

RRV kommenterar i det följande några av de inkomsttitlar som ingår i ovanstående inkomsthuvudgrupper.

4111  Återbetalning av lokaliseringslån

Inkomsterna pä titeln utgörs av återbetalningar på lokaliseringslän som utbetalas enligt 1964 och senare års riksdagsbeslut om regionalpolitiken. Arbetsmarknadsstyrelsen beräknar inkomsterna pä titeln till 235 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och 235 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

RRV ansluter sig till arbetsmarknadsstyrelsens beräkning. Inkomsterna pä titeln återbetalning av lokaliseringslån beräknas till 235000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 235000000 kr. för budgetåret 1984/85.

Bilaga 1.2    Rikrevisionsverkets inkomstberäkning 137

4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande

Bostadsstyrelsen har beräknat återbetalningarna av lån för bostadsbyggande till I 700 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och 1 850 milj. kr. för budgetåret 1984/85. En närmare redogörelse för kapitalbehållningen återfinns under rubriken 2332 Ränteinkomster på län för bostadsbyggande.

RRV ansluter sig till bostadsstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln återbetalning av län för bostadsbyggande beräknas till 1 700000000 kr. för budgetåret 1983/84 och 1 850000000 kr. för budgetåret 1984/85.

4313 Återbetalning av studiemedel

Inkomster pä titeln utgörs dels av amorteringar av studiemedel, dels av återbetalning av felaktigt uppburet studiestöd. 1 statsbudgeten uppfördes inkomsterna med 780,4 milj. kr. Centrala studiestödsnämnden (CSN) beräknar nu inkomsterna till I 075,0 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och 887,0 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Uppjusteringen av prognosen för budgetåret 1983/84 förklaras av att CSN beräknar all ca 300 milj. kr. skall inbetalas i form av frivilliga inbetalningar p.g.a. den förhöjda rabatten som gäller under hösten 1983.

RRV ansluter sig till centrala sludiestödsnämndens beräkning. Inkomsterna på titeln återbetalning av studiemedel beräknas lill 1075000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 887000000 kr. för budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100 138

5000    Kalkylmässiga inkomster

De kalkylmässiga inkomsterna består av avskrivningar och slatliga pensionsavgifter, netto.

5100    Avskrivningar

Med avskrivning menas en kalkylerad kostnad för ett kapitalobjekls värdeminskning under en viss period. Värdeminskningen, som kan bero pä fysisk förslitning, benämns också kapitalkonsumlion. De avskrivningar som redovisas på dessa inkomsttitlar avser avskrivningar på affärsverkens och myndigheternas statskapital.

Tabell 55. Affärsverkens avskrivningar, tusental kr

1983/84 1984/85

344 000	117000
1886000
873 000	1055000
96000	115 000
62400	64 600
1 893 400	2 038 500

5111 Postverkets avskrivningar

5112 Televerkets avskrivningar

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Förenade fabriksverkens avskrivningar

5116 Statens vatienfallsverks avskrivningar

Summa 5154800 3390100

I skrivelse till RRV har förenade fabriksverken, luftfartsverket, postverket, statens järnvägar, statens vatlenfallsverk och televerket lämnai uppgifter om affärsverkens avskrivningar. Utdrag ur skrivelserna redovisas i samband med beräkningarna av affärsverkens inlevererade överskott (inkomsttitelgrupp 2110). De beräknade inkomsterna på titlarna för budgetåren 1983/84 och 1984/85 framgår av tabell 55.

Postverkets avskrivningar under budgetåret 1983/84 beräknas uppgå lill 344 milj. kr. varav 300 milj. kr. utgör en extra avskrivning på statskapitalet.

Televerket beräknar alt avskrivningarna under budgetåret 1983/84 skall uppgå till 1 830 milj. kr. inkl. en extra avskrivning på statskapitalet pä 50 milj. kr. Riksbokföringen för budgetåret 1982/83 avslutades innan televerkets bokslut blev klart. Under budgetåret 1983/84 görs i riksbokföringen en justering på 56 milj. kr. som hänför sig till budgelåret 1982/83. Televerkets avskrivningar för budgetåret 1983/84 enligt riksbokföringen beräknas således uppgå till 1886 milj. kr. Om regeringen följer förslagen i televerkets treärsplan, som omnämns under inkomsttiteln 2112 Televerkets inlevererade överskott, upphör avskrivningarna mot statsbudgeten från budgetåret 1984/85.

Även statens järnvägars bokslut blev klart efter del att riksbokföringen avslutats för budgetåret 1982/83. Enligt SJs bokslut uppgick avskrivningarna till 879 milj. kr. vilket är 17 milj. kr. mindre än enligl riksbokföringen. SJ

Bilaga 1.2   Rikrevisionsverkets inkomstberäkning 139

har beräknat avskrivningarna under budgetåret 1983/84 till 890 milj. kr. Efter justering för budgetåret 1982/83 beräknas SJs avskrivningar uppgå lill 873 milj. kr. enligl riksbokföringen.

Inkomsterna under inkomsttitelgruppen affärsverkens avskrivningar beräknas till 5 154800000 kr. för budgetåret 1983/84 och lill 3 390 100000 kr. för budgetåret 1984/85.

5121 Avskrivningar på civila fastigheter

I skrivelse till RRV har byggnadsstyrelsen, géneraltullstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen beräknat inkomsterna av avskrivningar pä civila fastigheter för budgetåren 1983/84 och 1984/85.

De beräknade inkomsterna pä titeln framgår av följande sammanställning (lusental kr.).

1983/84 1984/85

10 700	227 900
805	1200
5 500	6000

Byggnadsstyrelsen

Géneraltullstyrelsen

Kriminalvärdsslyrelsen

Summa 217005 235100

RRV ansluter sig till myndigheternas beräkningar. Inkomsterna på titeln avskrivningar på civila fastigheter beräknas till 217005000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 235 100000 kr. för budgetåret 1984/85.

5131 Uppdragsmyndigheters m. fl. komplementkostnadér

Uppdragsmyndigheter som tillämpar programbudgetering redovisar inkomster och utgifter för uppdragsverksamheten pä förslagsanslag som tas upp med formellt 1 000 kr. Särskilda utrustningsanslag har införts vid dessa myndigheter.

Utgifter motsvarande avskrivning och förräntning av det kapital som lagts ned i utrustning skall till den de! de avser uppdragsverksamheten i den omfattning det framgår av regleringsbrev las från uppdragsinkomsler-na. Dessa medel skall omföras till denna inkomsttitel. Till titeln skall i vissa fall även omföras medel som motsvarar ersättning för portokostnader och medel som motsvarar räntekostnaden pä disponerat rörelsekapital. Nedanstående tablå visar myndigheternas beräkningar (tusental kr.).

Prop. 1983/84:100

140

	1983/84	1984/85
Allmänna advokatbyråer	128	17
Arbetsmarknadsstyrelsen	3 80(1	3 400
Konsumentverket	40	40
Marintekniska institulet SSPA	6181	6 723
Myntverket	800	700
Skogsvärdsstyrelserna	17 100	29000
Statens bakteriologiska labora-
torium	5 000	5 200
Statens institut för personal-
administration och personal-
utbildning	143	143
Statens geotekniska institut	405	430
Statens lantbrukskemiska labo-
ratorium	691	-
Statens lantmäteriverk	3 595	4 337
Statens provningsanstall	6725	6800
Statens utsädeskontroll	358	376
Statens väg- och Irafikinstitul	860	720
Styrelsen för teknisk utveckling	18000	19000
Sveriges geologiska undersökning	1 500	1 500
Summa	65 326	78.386

Budgetåret 1982/83 inlevererades 52,6 milj. kr. pä titeln. Den beräknade ökningen av inleveranserna för budgetåren 1983/84 och 1984/85 beror på nya riktlinjer för finansiering av skogsvårdsstyrelsernas kapitalbehov, innefattande bl.a. krav på inleverans av medel motsvarande ränta och avskrivning på investeringslån (regleringsbrev för budgetåret 1983/84).

RRV ansluter sig till myndigheternas beräkningar. Inkomsterna på titeln uppdragsmyndigheters m. ft. komplementkostnader beräknas till 65326000 kr. för budgelåret 1983/84 och till 78 386000 kr. för budgetåret 1984/85.

5141 Statens vägverks avskrivningar

Statens vägverks avskrivningar beräknas efter äleranskaffningsvärdel för anläggningar resp. maskiner. För anläggningar görs en normalavskrivning pä anskaffningsvärdet med varierande procentsatser för olika anläggningsdelar. För maskiner görs en normalavskrivning som beräknas med hänsyn till återstående livslängd och anskaffningsvärde. För både anläggningar och maskiner görs dessutom en indexuppräkning av normalavskrivningen.

1 skrivelse till RRV den 25 oktober 1983 beräknar statens vägverk avskrivningarna lill 131,6 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 138,7 milj. kr, för budgetåret 1984/85,

RRV ansluter sig till statens vägverks beräkning. Inkomsterna pä titeln statens vägverks avskrivningar beräknas till 131 600000 kr. för budgelåret 198.3/84 och till 138 700000 kr. för budgetåret 1984/85.

Bilaga 1.2    Rikrevisionsverkets inkomstberäkning 141

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar

På titeln redovisas avskrivningar på de anläggningstillgångar som belastar sjöfartsverkets anslag. Verkets avskrivningar beräknas efter tillgångarnas åieranskaffningsvärde. Avskrivningarna beräknas för varje tillgäng som summan av planenlig avskrivning och indexavskrivning. Planenlig avskrivning beräknas på anskaffningsvärdet. Indexavskrivning är en uppräkning av planenlig avskrivning. Uppräkningen baseras pä konsumentprisindex.

I skrivelse till RRV den 18 oktober 1983 beräknar sjöfartsverket inkomsterna lill 84,0 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 97,0 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

RRV ansluter sig till sjöfartsverkets beräkning. Inkomsterna pä titeln sjöfartsverkets avskrivningar beräknas till 84 000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 97000000 kr. för budgetåret 1984/85.

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning

Till denna titel överförs ett belopp som svarar mot planmässig avskrivning av ADB-utrustning som finansierats över reservationsanslaget XIII D2 Anskaffning av ADB-utrustning.

Statskontoret har i skrivelse till RRV den 12 oktober 1983 beräknat inkomsterna till 102,0 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 122,0 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

RRV ansluter sig till statskontorets beräkning. Inkomsterna pä titeln avskrivningar på ADB-utrustning beräknas till 102000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 122000000 kr. för budgetåret 1984/85.

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar

Till denna titel har t.o. m. budgetåret 1981/82 inlevererats avskrivningsmedel för vissa äldre förrådsanläggningar. Fr.o.m. budgelåret 1982/83 har alla anläggningar invärderats. Avskrivningarna sker enligt plan. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar erhåller anslagsmedel för avskrivningskostnaderna.

I skrivelse till RRV den 18 oktober 1983 beräknar överstyrelsen för ekonomiskt försvar inkomsterna pä titeln lill 36,6 milj. kr. för budgetåret 1983/84 och till 36,6 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

RRV ansluter sig till överstyrelsens för ekonomiskt försvar beräkning. Inkomsterna pä titeln avskrivningar pä förrädsanläggningar för ekonomiskt försvar beräknas till 36617000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 36617000 kr. för budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100 142

5200    Statliga pensionsavgifter, netto

Under denna rubrik redovisas nettot av de på titeln redovisade inkomsterna och utgifterna. På titelns inkomstsida bokförs de statliga myndigheternas lönekostnadspålägg och ersättningar från de allmänna försäkringskassorna till riksförsäkringsverket avseende personalsjukpenningar på grund av arbetsgivarinträde enligt lagen om allmän försäkring. Här redovisas även de inkomster som tidigare redovisades under uppbördstiteln Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och uppbördsväsendet m. m.

5211 Statliga pensionsavgifter, netto

Vid beräkning av titelns inkomster för innevarande budgetär och det nästkommande har uppgifter inhämtats från riksförsäkringsverket och statens löne- och pensionsverk. Inkomster och utgifter under inkomsttiteln redovisas fördelade på tre program.

Programindelning

Program 1 avser lönekostnadspålägg och de sociala utgifter lönekosl-nadspåläggen är avsedda alt läcka i de fall oreducerat lönekoslnadspälägg uigår.

Program 2 avser lönekostnadspålägg och de sociala utgifter lönekostnadspåläggen är avsedda att täcka i de fall reducerat lönekostnadspålägg utgår.

Program 3 avser avsättningar lill framtida pensioner och utbetalning av utgående personalpensionsförmäner.

Flertalet statliga myndigheter redovisar lönekostnadspålägg i program 1. För program 1 gäller alt under inkomstposten personalsjukpenningar redovisas ersättningar från de allmänna försäkringskassorna till riksförsäkringsverket pä grund av arbetsgivarinträde enligt lagen om allmän försäkring. Förutom statliga myndigheter omfattar inbetalningarna fr. o. m. den 1 juli 1977 även vissa lärarkategorier. Dessa inkonister särredovisas i tabell 56.

De myndigheter som utbetalar lön frän anslag där reducerat lönekostnadspålägg skall utgå, redovisar det reducerade lönekostnadspålägget i program 2. De största inkomsterna i program 2 kommer från bidragsanslagen till driften av grundskolor och gymnasieskolor samt från statens järnvägar.

Med undanlag för de affärsdrivande verken, riksbanken och dess industrier samt riksdagens ledamöter utbetalas från inkomsttiteln de arbetsgivaravgifter som staten är skyldig att erlägga.

Vissa socialavgifter omförs vidare lill andra inkomsttitlar. Som exempel kan nämnas avgifterna till den allmänna sjukförsäkringen som förs över till inkomsthuvudgruppen 1200 Lagstadgade socialavgifter. Vissa andra socialavgifter omförs till fonder utanför statsbudgeten, exempelvis socialförsäkringsavgiften till försäkringen för tilläggspension.

Bilaga 1.2    Rikrevisionsverkets inkomstberäkning 143

Utgiftsposten avsättning till framlida kompletteringspensioner utgör en saidopost under program 1 och 2. Motsvarande medel redovisas som inkomst i program3. Under utgiftsposten personalpensionsförmåner m.m. redovisas pensioner åt f.d. statstjänstemän m. fl. som betalas ut av försvarets civilförvaltning, riksförsäkringsverket, sjöfartsverket och statens löne- och pensionsverk.

Överskottet i program 3 är en saidopost och utgör det totala överskottet på inkomsttiteln. För budgetåret 1983/84 är lönekostnadspålägget oförändrat 39%. Den 1 januari 1983 höjdes arbetsmarknadsavgiften med 0,5 procentenheter till 1,3%. Vidare höjdes socialförsäkringsavgiften till den allmänna tilläggspensioneringen med 0,2 procentenheter och en allmän löneavgift infördes på 2,0%. En tillfällig höjning av den allmänna löneavgiften till 3%> under perioden juli-december år 1983 (SFS 1983:581) belastar inkomsttiteln första halvåret 1984. Saldot på inkomsttiteln beräknas till 641 milj. kr. för budgetåret 1983/84. Socialförsäkringsavgifteii till den allmänna tilläggspensionen höjs med 0,4 procentenheter fr. o. m. den Ijanuari 1984, varav 0,2 procentenheter skall bidra till finansieringen av löntagart'on-derna. Riksdagen har för år 1985 inte fastställt storleken på avgiften för tilläggspensioneringen. I beräkningen av saldot på inkomsttiteln har ett antagande om oförändrat avgiftsuttag om 10% gjorts för år 1985. För budgetåret 1984/85 beräknas saldot lill 700 milj. kr.

RRV har mot bakgrund av det överskott som beräknats för budgetåret 1983/84 och budgetåret 1984/85 valt att räkna med ett oförändrat lönekostnadspålägg pä 39% även för budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100

144

Tabell 56. Statliga pensionsmedel, netto (milj. kr.)

1982/83 Ulfall

1983/84 Prognos

1984/85 Prognos

Program I Inkomsler

Lönekoslnadspälägg Personalsjukpenning m. m. därav vissa lärarkalegorier

8635 I 193

422

Summa     9828

9 366

1280

448

10646

9820 1356

475

II 176

Utgifter

1 Socialförsäkringsavgifl till

2 390

2317

2 246

försäkringen för tilläggspension 2004

2 Socialförsäkringsavgift lill

2 201

den allmänna sjukförsäkringen 2 106

3 Socialförsäkringsavgift lill

1891	2 189	2 305
42	46	48
105	116	123
39	44	45
67	70	.    73
53	58	62
33	36	38
464	510	536
223	301	316
218	575	486
2 583	2 254	2 437
9828	10646	11 176

folkpensioneringen

4 Lönegaranliavgift

5 Delpensionsavgift

6 Vissa yrkesskadeersättningar m. m.

7 Ersällning från grupplivförsäkring

8 Vuxenutbildningsavgift

9 Arbelarskyddsavgift

10 Barnomsorgsavgift

11 Arbetsmarknadsavgift

12 Allman löneavgift

13 Avsäuningar lill framlida

komplelteringspensioner

Summa Program 2

Inkomster

2 173

32

2 141 2 173

2222

35 2 187

Lönekoslnadspälägg m. m. 1 956

Ulgifter

1 Ersättning från grupplivförsäkring 28

2 Avsättningar lill framlida komplel-

leringspensioner 1928

Summa      1956

Program 3 Inkomsler

1  Avsäuningar lill framlida

4624

4 395

komplelleringspensioner 4 511

2  Bidrag till koslnader för polis-.

domslols- och uppbördsväsendel 3 Vissa pensionsavgifter	55 17	54 15	27 16
Summa	4 583	4464	4 667
Ulgifter 1    Personalpensionsförmåner m. m. 2    Överskon	3667 916	3 823 641	3967 700
Summa	4 583	4464	4667

RRV beräknar inkomsterna pä titeln statliga pensionsavgifter, netto till 641 000000 kr. för budgetåret 1983/84 och till 700000000 kr. för budgetåret 1984/85.

Bilaga 1.2    Rikrevisionsverkets inkomstberäkning 145

Tabellförteckning

1 Bruttoredovisning av statsbudgetens inkomstsida budgetåren 1982/83-1984/85 8

2 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse budgetåren 1982/83-1984/85 10

3 Lagstadgade socialavgifter för budgetåren 1982/83 och

1983/84 11

4 Skatt på varor och tjänster budgetåren 1982/83-1983/84 11

5 Sammanställning av beräkningsresultat för budgetåren

1983/84 och 1984/85 12

6 Statsbudgetens utfall budgetåren 1978/79-1982/83 .   14

7 Statligt taxerad inkomst för aktiebolag m.fl. åren 1971-1982 17

8 Statligt och kommunalt taxerad inkomst, fyllnadsinbetalningar och forsknings- och ulvecklingsavdrag fördelat på företagsstorlek verksamhetsåren 1982 och 1983 18

9a Effekter av ändrade skatteregler 1984 enligt prop.

1983/84:69 37

9 b Effekter av ändrade skatteregler 1984 fördelade efter under-

skottets storlek och sammanräknad inkomst 38

10a Effekter av ändrade skatteregler 1985 enligt prop.

1983/84:69 39

10b Effekter av ändrade skatteregler 1985 fördelade efter under
skottets storlek och sammanräknad inkomst 40

11 Effekter av ändrade skatteregler inkomståret 1983 41

12 Begränsningen av det skattemässiga värdet av underskottsavdrag för inkomståret 1983 42

13 Statliga skatten 1983 när tilläggsbeloppet beräknats med

olika underlag 43

14     Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och

rörelse 48

15      Juridiska personers skall på inkomst, realisationsvinst och

rörelse 50

16 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse 51

17 Lagstadgade socialavgifter 54

18 Inkomsler av arbetsgivaravgifter 57

19 Folkpensionsavgift 58

20 Beräkning av sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens kostnader 60

21 Inkomsler och utgifter under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netto 61

22 Barnomsorgsavgift 62

23      Vuxenutbildningsavgift 62
10    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Prop. 1983/84:100 146

24 Övriga socialavgifter, netto 65

25 Allmän löneavgift 66

26 Mervärdeskatt budgetåret 1982/83 73

27 Energiskatt budgetåren 1983/84 och 1984/85 84

28 Fordonsskatt budgetåren 1983/84 och 1984/85 92

29 Kilometerskatt budgetåren 1983/84 och 1984/85 93

30 Postverkets överskott budgetåren 1978/79-1982/83 96

31 Postverkets resultaträkningar budgetåren 1982/83-1984/85 98

32 Postverkets rörelseintäkler och rörelsekostnader 99

33 Televerkets överskott budgetåren 1978/79-1982/83 99

34 Televerketsdriftstat budgetåren 1982/83-1984/85 101

35 Stalensjärnvägars överskott budgetåren 1978/79-1982/83 103

36 Statensjärnvägarsdriftstat budgetåren 1982/83-1984/85 104

37 Luftfartsverkels överskott budgetåren 1978/79-1982/83 105

38 Luftfartsverkels driftbudget för budgetåren 1982/83-

1984/85 106

39 Luftfartsverkets intäkter 106

40 Luftfartsverkets kostnader 107

41 Förenade fabriksverkens överskott 107

42 Förenade fabriksverkens driftstat för räkenskapsåren

1982-1984 109

43 Förenade fabriksverkens rörelseintäkter 109

44 Statens vattenfallsverks överskott 1978/79-1982/83 110

45 Statens vatienfallsverks driflstat för budgetåren 1982/83-

1984/85 113

46 Driftstat för kraftverken 114

47 Driftstat för kanalrörelsen 116

48 Domänverkets överskott 116

49 Domänverkets resultaträkning för åren 1982-1985 118

50 Överskott av civil fastighetsförvaltning budgetåren 1983/84

och 1984/85 122

51 Inkomsler av statens aktier budgetåren 1982/83-1984/85 125

52 Övriga inkomster av statens verksamhet 130

53 Affärsverkens inkomster av försålda byggnader och maskiner budgetåren 1983/84 och 1984/85 132

54 Civila myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner budgetåren 1983/84 och 1984/85 133

55 Affärsverkens avskrivningar 138

56 Slatliga pensionsavgifter, netto 144

Bilaga 1.2   Rikrevisionsverkets inkomstberäkning

147

BILAGOR

Bilaga A

Statsbudgetens inkomster budgetåren 1980/81-1982/83

Tusental kronor

68006	68752	73 256
-	-	2648 953
2358 247	2741360	3284062
16230	55 046	22H4I6
16230	55046	228416

1982/83

1981/82

159429220 39534121

28923502

28923 502 8477811

8477811

29759479 3074392

3074 392

54 544

51 267

48816

1980/81

134818283 140471359

1000 Skatter:

34057117 36250572

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

30214277 29759479

30214277 / 703555

1703555

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1470256	2661465	1290215
1470256	2661465	1290215
669030	755236	842593
il 311	42 998	54745
15331	20921	31964
3470	2 854	3 179
612852	688463	752705
33889574	31250374	36032151
23 351672	23.567 835	26 527 797
4414023	1096909	-642 137
5443495	6110731	6569 521
673 365	672 314	716 103
-109803	-317434	84 114

1130 Ofördelbara    skatter   på    inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

/140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt    och    ersättningsskatt

1143 Bevillningsskatt

1144 Lotterivinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 1221 1231 1241 1251 1261

1271

Folkpensionsavgift Sjukförsäkringsavgift, netto Bamomsorgsavgift Vuxenutbildningsavgift Övriga socialavgifter, netto Bidrag till förvaltningskostnader för arbetsskadeförsäkringen Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och   yrkesinspektionens   verksamhet Allmän löneavgift

1281

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom: 1311 Skogsvårdsavgifter

Prop. 1983/84:100

148

1980/81               1981/82              1982/83
1320 Förmögenhetsskatt:	602456	717027	740603
1321 Fysiska   personers   förmögen-
hetsskatt	588142	702 216	717871
1322 Juridiska personers förmögen-
hetsskatt	14314	14811	22 732
1330 Arvsskatt och gåvoskatt:	518258	638077	694263
1331 Arvsskatt	466854	545 643	559722
1332 Gåvoskatt	51405	92434	134 541
1340 Övrig skatt på egendom:	1221302	1331210    ,	1620780
1341 Stämpelskatt	1221302	1331210	1620780
1400 Skatt på varor och tjänster:	64513345	70229052	80578886
1410 Allmänna försäljningsskatter:	37304 951	40664 843	45423102
1411 Mervärdeskatt	37 304951	40664843	45 423 102
1420, 1430 Skatt på specifika varor:	21273637	23330 707	28412443
1421 Bensinskatt	4774040	5 286118	6659601
1422 Särskilda varuskatter	661 178	663 112	685 526
1423 Försäljningsskatt  på  motorfor-
don	522 187	583851	642473
1424 Tobaksskatt	2999107	3090460	3008235
1425 Skatt på spritdrycker	4457 183	4633 131	4931025
1426 Skatt på vin	992080	1114746	1282771
1427 Skatt på malt- och läskedrycker	1013063	1047626	1036888
1428 Energiskatt	5 854 350	6906891	8272 155
1429 Särskild avgift på svavelhaltigt
bränsle	438   .	4 775	4006
1431 Särskild avgift för oljeprodukter	12	-      3	1437 319
1432 Kassettskatt	-	-	15044
1433 Skatt på videobandspelare	-	-	3085
1434 Skatt på viss elektrisk kraft	-	—	429076

5 239

1435 Särskild avgift för åtgärder mot försurning

200773	232131	282504
114683	139724	175472
86089	92 407	107032
650175	733176	811823
123839	159551	150778
221348	249810	300251
233687	250730	278958
71300	73085	81836
3768670	3 906536	3989569
2295 785	2 272345	2 302608
1 472 885	1634 191	1686961

1440 Överskott   vid försäljning  av   varor med statsmonopol:

1441 AB Vin-& Spritcentralens inlevererade överskott

1442 Systembolaget   ABs   inlevererade överskott

1450 Skatt på tjänster:

1451 Reseskatt

1452 Skatt på annonser och reklam

1453 Totalisatormedel

1454 Skatt på spel

1460 Skatt på vägtrajtk:

1461 Fordonsskatt

1462 Kilometerskatt

Bilaga 1.2    Rikrevisionsverkets inkomstberäkning

149

1980/81

1981/82

1982/83

1315128	1361656	1659444
1315128	1 361 656	1659444
12	3	/
12	3	1
14552022	17761976	22407433
3941517	5553578	8068046
1844561	2162527	2436810
61848	81564	81504
176491	201 137	246680

1470 Skatt på import: 1471 Tullmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga   skatter   på   varor   och tjänster

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelscöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkets inlevererade över skott

2112 Televerkels inlevererade över skott

2113 Stalensjärnvägars inlevererade överskott

2114 Luftfartsverkets     inlevererade överskott

2115 Förenade   fabriksverkens   inlevererade överskott

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets        inlevererade överskott

2120 Övriga    myndigheters    inlevererade överskott:

2121 Statens  vägverks  inlevererade överskott

2122 Sjöfartsverkets       inlevererade överskott

2123 Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade överskott

2140 Myntverkets inlevererade överskott: 2141 Myntverkets inlevererade överskott

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151 Tipsmedel

2152 Lotterimedel

2200 Överskott   av   statens   fastighetsförvaltning:

2210 Överskott av civil fastighetsförvaltning:

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

38055	66272	78 880
48735	50317	40400
1408888	1665 858	1 900046
110544	97379	89300
108608	140049	129503
15957	1,121 A	29249
64023	73608	62203
28628	35 167	38051
850000	2000000	4000000
850000	2000000	4000000
148656	91204	230394
148656	91204	230394
989691	1159798	1271339
610794	777493	874621
378897	382 305	396718

135034

135034 198

738331

737599 1396

317141

317141 408

Prop. 1983/84:100

150

1980/81

1981/82

1982/83

760 2112

299

275 2247

11220

6

82

29193

2202 4811646

41

4810931

385

288 40211

23

1898

2322

338

204

2157

14 369

5 71

55257

2 760 6294208

521 3 587

424

294 2065

17467

4 53

84160

3048 7229368

6293 360

359

487 37896

15

7 228705

334

328 41446

i-	46201	25954	_
1	-	3 591	-
l- 1	689877	286606	134064
I-	125	582	772
	731	-	-
	731	-	-
	5887971	8793973	10251525
	340100	418035	424 764
	291699	338 653	3I3I4I

2212 Överskott av karolinska sjukhusels fastighetsförvaltning

2213 Överskott av akademiska sjuk husets fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generaltullstyrel sens fastighetsförvaltning

2220 Överskoll av försvarets fastighetsförvaltning

2221 Överskoll av förrådsanläggning ar för ekonomiskt försvar

2300 Ränteinkomster:

2310. 2320Räntor på näringslån:

2311 Räntor pä lokaliseringslån

2312 Ränteinkomster på jordbrukets lagerhuslån

2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån

2314 Ränteinkomster pä fiskerilån

2315 Ränteinkomster på fiskbered-ningslän

2316 Ränteinkomster pä vattenkraftslän

2317 Ränteinkomster pä luftfarlslån

2318 Ränteinkomster på statens län till den mindre skeppsfarten

2319 Ränteinkomster på kraftledningslän

2321 Ränteinkomster på skogsväglån

2322 Räntor pä övriga näringslån. Kammarkollegiet

2323 Räntor på övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen

2330 Ränlor på bostadstån:

2331 Ränteinkomster på egnahemslån

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Ränlor på övriga bostadslån, Bostadsstyrelsen

2340 Ränlor på studielån:

2341 Ränteinkomster pä statens lån för universitetsstudier

Bilaga 1.2    Rikrevisionsverkets inkomstberäkning

151

1980/81

1981/82

1982/83

2342 Ränteinkomster på allmänna studielån

2343 Räntor på övriga studielän. Kammarkollegiet

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor pä energispariän

2360 Ränlor på   medel  avsatta   titt pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering

2362 Ränteinkomster pä medel avsatta till civila tjänstepensioner

2363 Ränteinkomster på medel avsatta till militära pensioner

2364 Ränteinkomster på medel avsatta till allmänna familjepensioner

2365 Ränteinkomster på medel avsatta vid statens pensionsanstalt

2366 Ränteinkomster på medel avsatta till pensioner för vissa av riksdagens verk

2370 Räntor på heredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar

2380. 2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster på lån till personal inom utrikesförvaltningen m,m,

2382 Ränteinkomster på lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m.

2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån

2384 Ränteinkomster pä län för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för studentkårlokaler

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler

2387 Ränteinkomster på krediter till utlandet

2388 Ränteinkomster på mark för naturskydd

2389 Ränteinkomster pä lån för inventarier i vissa specialbostäder

2391   Ränteinkomster pä markförvärv
för jordbrukets rationalisering

2392  Räntor pä intressemedel
2394 Övriga ränteinkomster

40188

37881

41438

191631	295 796	372953
191 631	295 796	372953
115447	127924	180010
80646	91364	144 115
3 182	3 397	3 503
406	430	321
9882	10315	10290
21268	22 350	21720
64	68	61
152294	437379	667195
152294	437 379	667 195
236641	/182 735	1335789

604

674

880

219	265	347
24409	26667	20522
92934	113 807	105 500
130	170	173
6831	9060	10466
576	372	162
6125	-	-
1663	3 475	656
10303	6802	5 301
26018	37 662	30741
66829	.58806	75635

Prop. 1983/84:100

152

1980/81

1981/82

1982/83

2396 Ränteinkomster pä det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet

924 975

1085406

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomsler av statens aktier:

2411 Inkomsler av statens aktier

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter

2512 Vattendomstolsavgifter

2513 Avgift för statlig kontroll av läkemedel

2514 Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst

2515 Avgifter vid trafiksäkerhetsverket

2516 Körkortsavgifter

2517 Avgifter för registrering av motorfordon

2518 Fyravgifter, fariedsvaruavgifter ,

2519 Skeppsmätningsavgifter

2521 Fartygsinspektionsavgifter

2522 Avgifter för granskning av biograffilm

2523 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet

2524 Avgifter vid statens jordbruksnämnd

2525 Avgifter för växtskyddsinspek-tion

2526 Avgifter vid kötlbesiktning

2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning

2528 Avgifter vid bergsstaten

2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet

2531 Avgifter för registrering i förenings m.fl. register

2532 Exekulionsavgifter

2533 Avgifter vid statens planverk

2534 Vissa avgifter för registrering av körkort och motorfordon

2600 Försäljningsinkomster;

2611 Inkomster vid kriminalvården

2612 Inkomster vid statens rältske-miska laboratorium

93504

123404

122110

93504	122110	123404
93 504	122110	123 404
869743	1005 622	1072680
212336	285 190	358972
139	92	1289
37132	43 722	44348
22	46	100
57931	—	_______
26321	33091	-
116600	159425	_
239884	234 188	289259
1670	2483	2517
4698	4818	5671

1071

1506

2054

838	798	850
2 530	2169	1922
7031	7033	8666
23 841	28293	32949
526	440	522
5 930	6691	5182
85 791	103921	115836
7 404	20947	21889
37 109	70092	82862
938	677	659
-	-	97 133
888854	602632	241703
99681	102 517	106288

1620

7312

6 186

Bilaga 1.2    Rikrevisionsverkets inkomstberäkning

153

1980/81

1981/82

1982/83

2613 Inkomsler vid	karolinska sjuk-
huset
2614 Inkomster vid	slatens vårdan-
ställer för alkoholmissbrukare
2615 Inkomster   vid	1   arbetarskydds-
styrelsen
2616 Försäljning av	sjökort
2617 Lotsavgifter
2618 Inkomster vid	Sveriges meteo-
rologiska och	hydrologiska in-
stitutet
2619 Inkomster vid	riksantikvarieäm-
betet
2621 Inkomster  vid	lantbruksnämn-
derna
2622 Inkomster vid	statens  livsme-
delsverk
2623 Inkomster vid	statens veterinär-
medicinska an;	;talt
2624 Inkomster av u	ppbörd av felpar-
keringsavgifter
2625 Utförsäljning	av    beredskaps-
lager
Böter m.m.:

640407

291

3076

5 859

28019

52 824 14 199 6029 I 177 12906 22767

210296

308 241

447

5683

9712

38126

.54 128

20001

6781

1786

12221

36803

287 056

121

8228

9042

50631

17 383 7818 1515

33 365

345178

2711 Restavgifter

2712 Bötesmedel

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3111 Postverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3112 Televerkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3113 Stalensjärnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

97142	148664	170969
113153	1.38 392	174209
921806	1079864	2169863
921806	1079864	2169863
76630	48975	190 100
63037	29633	184192
61651	22421	169842
-	1456	-1298
__	3 156	9340

18 872

132 759

Prop. 1983/84:100 154

1980/81 1981/82 1982/83

3115   Förenade fabriksverkens in
komster av försålda fastigheter

och maskiner - - -

3116 Statens vattenfallsverks in
komster av försålda fastigheter

och maskiner 42779 17809 29041

3117 Domänverkels inkomster av
försålda fastigheter och maski
ner — _ _

3120 Civila myndigheters inkomster av för
sålda byggnader och maskiner: 1386 7212 14350

3121   Kriminalvårdsstyrelsens in
komster av försålda byggnader

och maskiner 96 50 108

3122 Statens vägverks inkomsler av försålda byggnader och maskiner 717, 5 398 3 540

3123 .Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner 286 1698 8024

3124 Statskontorets inkomsler av försålda datorer m.m. 288 66 224

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner - - 2413

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner — — 41

3130 Försvarets   myndigheters   inkomster

av försålda byggnader och maskiner: _ _ _

3131 Försvarets myndigheters in
komster av försålda byggnader
och maskiner _ _ _

3200 Övriga inkomster av markförsäljning: 11 4340 1219

3211 Övriga inkomsler av markför
säljning II 4 340 ,1219

3300 Övriga inkomster av försåld egendom: 13582 15002 4689

3311 Inkomster av statens gruvegen
dom 13582 15002 4689

2405740	2643500	2978390
332796	337022	365558
226963	283808	290197

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliserings
län 226963 283 808 290197

Bilaga 1.2    Rikrevisionsverkets inkomstberäkning 155

1980/81 1981/82 1982/83

14030	11423
66	22
2 568	1.584
10 700	8952
697	865
91803	41791
3 731	181
42 965	2072
17 190	15 773
18	19
181	104
26344	19 286
1374	4 356
1040284	1 231 137
1334	27
1038103	1230313
829	797
18	-
612441	612333

4120 Återbetalning av jordhrukslån: 14030 11423 20365

1367

17662

1336

54 996

269

1957

4121 Återbetalning av jordbrukets lagerhuslän

4122 Återbetalning av statens avdikningslån

4123 Återbetalning av fiskerilån

4124 Återbetalning     av     fiskbered-ningslån

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vattenkraftslån

4132 Återbetalning av luftfarlslån

4133 Återbetalning av statens lån till den mindre skeppsfarten 17 190 15 773 16811

4134 Återbetalning av kraftledningslån 18 19 19

4135 Återbetalning av skogsväglån 181 104 93

4136 Återbetalning av övriga närings-

län. Kammarkollegiet 26344 19286 33 189

4137 Återbetalning av övriga närings
län. Lantbruksstyrelsen 1374 4356 2658

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.: 1040284 1231137 1417654

4211 Återbetalning av län till egnahem 1334 27 3

4212 Återbetalning av län för bostadsbyggande 1038103 1230313 1416900

4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörjningen för mindre bemedlade barnrika familjer 829 797 744

4214 Återbetalning av övriga bostadslän, Bostadsstyrelsen 18 — 7

4300 Återbetalning av studielån: 612441 612333 710636

4311   Återbetalning av statens län för

universitetsstudier 78255 117 59

4312 Återbetalning av allmänna studielån 39732 36361 32 746

4313 Återbetalning av studiemedel 494454 575 855 677831

4400 Återbetalning av energisparlån: 79927 109761 153159

4411 Återbetalning av energispariän 79927 109761 153159

4500 Återbetalning av övriga lån: 340293 353247 331383

4511 Återbetalning av län till perso
nal inom utrikesförvaltningen
m.m. 4172 4446 4683

4512 Återbetalning av lån till personal inom biståndsförvaltningen

2421 2968 3311

Prop. 1983/84:100

156

1980/81

1981/82

1982/83

278210	272090	371633
120732	113432	162899
59561	66253	72121
96855	91343	99996
1062	1062	36617
-837316	1 291801	916329
-837316	1291801	916329
155 286801	167130785	191280188

37904

1645926 176824

176824

46805 46805

45 846

1529939 204223

204 223

49482 49482

53970

2101348 194830

194830

52586 52586

116851	140652	172440
1 111	124	899
4012	4634	5517
10176	13657	13391
5 740	7082	7069
6757	6961	7172
56667	58071	54 270
3716	7431	1836
1	33090	26887
128671	74132	33908
3434125	6204975	6275045
4271441	4913174	5358716
3 769602	4387379	4 739667
59993	367 181	84720
1 138772	1440388	1531089
819956	938298	896061
67051	65727	72479

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av län för student-kärlokaler

4515 Återbetalning   av   lån   för   allmänna samlingslokaler

4516 Återbetalning av utgivna startlän och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslän

4518 Återbetalning av krediter till utlandet

4519 Återbetalning av statens bosättningslån

4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5111 Postverkets avskrivningar

5112 Televerkets avskrivningar

5113 Stalensjärnvägars avskrivning ar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Förenade    fabriksverkens    avskrivningar

5116 Statens     vattenfallsverks    avskrivningar

5120 Avskrivningar på civila fastigheter: 5121 Avskrivningar på civila fastigheter

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:

5131 Uppdragsmyndigheters      m.fl. komplementkostnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 .Sjöfartsverkets avskrivningar

5143 Avskrivningar pä ADB-utrustning

5144 Avskrivningar pä förrädsanläggningar för ekonomiskt försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

5211    Statliga pensionsavgifter, netto STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER

Bilaga 1.2    Rikrevisionsverkets inkomstberäkning

157

Bilaga B Beräkning rörande utfallet av statsbudgetens inkomstsida för budgetåret 1983/84

1983/84

I stats-	Beräknat
budgeten	utfall
beräknat
belopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.

1000 Skatter:

178190902 184517501

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

II10 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1111 Fysiska personers skatt pä inkomst, realisationsvinst och rörelse

1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisation.'ivinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1130 Ofördelbara    skatter   på    inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt    och    ersättningsskatt

1143 Bevillningsskatt

1144 Lotterivinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Barnomsorgsavgift

1241 Vuxenutbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, netto

1261 Bidrag till förvaltningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och   yrkesinspektionens   verksamhet 1281 Allmän löneavgift

39464000 44419000

28856000 32804000

28856000 32804000

7181000

9 551000

7 181000

9551000

2500000	1100000
2 500000	1 100000
927000	964 000
49000	55000
10 000	21000
3000	3000
865000	885000
48261900	48738000
30750000	31 113000
1 900000	1894000
7165000	7257000
781000	791000
-120000	-247 000

57200

59000

78700 7650000

81000 7790000

Prop. 1983/84:100

158

1983/84

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på Jäst egendom:

1311 Skogsvårdsavgifter

1312 Hyreshusavgift

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska   personers   förmögenhetsskatt

1322 Juridiska  personers  förmögenhetsskatt

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:

1331 Arvsskatt

1332 Gåvoskatt

1340 Övrig skatt på egendom:

1341 Stämpelskan

1342 Skatt på värdepapper

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Alli7uinna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt

1420, 1430 Skatt på specijika varor:

1421 Bensinskatt

1422 Särskilda varuskatter

1423 Försäljningsskatt på  motorfordon

1424 Tobaksskatt

1425 Skatt på spritdrycker

1426 Skatt på vin

1427 Skatt på malt- och läskedrycker

1428 Energiskatt

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

1431 Särskild avgift för oljeprodukter

1432 Kassettskatt

1433 Skatt på videobandspelare

1434 Skatt pä viss elektrisk kraft

1435 Särskild avgift mot försurning

1440 Överskott   vid försäljning  av  varor med statsmonopol: 1441 AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskott

I stats-	Beräknat
budgeten	utfall
beräknat
belopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.
3607501	4111500
274001	313000
274000	313000
1	—

814000

924000

799000

901000

23 000

15000

790000	830000
680000	680000
110000	150000
/ 729500	2044500
1 729500	1834500
-	210000
86857501	87249001
49100000	48300000
49100000	48 300000
30903500	31916000
6480000	6495000
702000	733000
590000	743000
3 820000	4 110000
5950000	5 735000
1460000.	1700000
1253000	1285000
9155000	9140000
1500	2000
325000	821000
80000	45000
90000	65000
935000	970000
62000	72000
285000	370000
185000	250000

Bilaga 1.2   Rikrevisionsverkets inkomstberäkning

159

1983/84

I stats-	Beräknat
budgeten	utfall
beräknat
belopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.

1442 Systembolaget   ABs rade överskott

inlevere-

100000

120000

1450 Skatt på tjänster:

1451 Reseskatt

1452 Skatt pä annonser och reklam

1453 Totalisatormedel

1454 Skatt pä spel

1460 Skatt på vägtrafik:

1461 Fordonsskall

1462 Kilometerskatt

1470 Skatt på import: 1471 Tullmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga   skatter   på   varor   och tjänster

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110 Ajjärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkels inlevererade överskott

2112 Televerkets inlevererade överskott

2113 Stalensjärnvägars inlevererade överskott

2114 Luftfartsverkets     inlevererade överskott

2115 Förenade   fabriksverkens   inlevererade överskott

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets        inlevererade överskott

2120 Övriga    myndigheters    inlevererade överskott:

2121 Statens   vägverks   inlevererade överskott

2122 Sjöfartsverkets       inlevererade överskott

2123 Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning

874000	878000
148000	137000
331000	341000
310000	310000
85000	90000
3 990000	4080000
2270000	2 340000
1720000	1740000
1705000	1705000
1705000	1705000

•2441468	22962110
8626725	8544815
3026400	2880090
100000	93 874
286300	284000
140000	50000
142200	93900
57900	54600
2260000	2227716
40000	76000
138962	140056
30962	30900
65000	66000
43000	43 156

Prop. 1983/84:100

160

1983/84

I stats-	Beräknat
budgeten	utfall
beräknat
belopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.

4000000

420 4000

1070

219 1979

20046

3 52

144871

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 4000000

4000000	4000000
128000	128000
128000	128000
1333363	1396669
937000	997600
396363    ,	399069
205 819	413570
205819	413570
500	500
204730	412481
589	589
11198422	11450915
448819	465970
290000	290000

2131 Riksbankens inlevererade överskott

2140 Myntverkets inlevererade överskott: 2141 Myntverkets inlevererade överskon

2150 Överskott från spetverksamhet:

2151 Tipsmedel

2152 Lotterimedel

2200 Överskott   av   statens   fastighetsförvaltning:

2210 Överskott av civil fastighetsförvaltning:

2211 Överskon av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott   av   byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215 Överskott  av generaltullstyrelsens fastighetsförvaltning

2300 Ränteinkomster:

2310, 2320Räntor på näringslån:

2311 Räntor på lokaliseringslån

2312 Ränteinkomster pä jordbrukets lagerhuslän -

2313 Ränteinkomster på statens avdikningslån 420

2314 Ränteinkomster pä fiskerilån 2500

2315 Ränteinkomster   på   fiskbered-

ningslån 927

2316 Ränteinkomster på vattenkraftslån 217

2317 Ränteinkomster pä luftfartslån 2001

2318 Ränteinkomster på statens lån

till den mindre skeppsfarten ■ 16980

2319 Ränteinkomster    på    kraftled
ningslän 4

2321 Ränteinkomster på skogsväglån 55

2322 Räntor   på   övriga   näringslån. Kammarkollegiet 133143

Bilaga 1.2   Rikrevisionsverkets inkomstberäkning

161

	1983/84
	I stats-	Beräknat
	budgeten	utfall
	beräknat
	belopp
	Tusental	Tusental
	kr.	kr.
2323 Räntor   på   övriga   näringslån.
Lanlbruksstyrelsen	2572	3310
2324 Räntor på televerkets statslån	-	-
2330 Räntor på bostadslån:	7980619	8098640
2331 Ränteinkomster  pä  egnahems-
län	1	-
2332 Ränteinkomster pä lån för bo-
stadsbyggande	7980000	8098000
2333 Ränteinkomster på lån för bo-
stadsförsörjning för mindre be-
medlade barnrika familjer	290	312
2334 Räntor   på   övriga   bostadslån.
Bostadsstyrelsen	328	328

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

2342 Ränteinkomster på allmänna studielän

2343 Räntor på övriga studielån. Kammarkollegiet

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energisparlån

2360 Räntor på  medel  avsatta   lill pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering

2362 Ränteinkomster på medel avsatta till civila tjänstepensioner

2363 Ränteinkomster på medel avsatta till militära pensioner

2364 Ränteinkomster på medel avsalta till allmänna familjepensioner

2365 Ränteinkomster på medel avsatta vid statens pensionsanstalt

2366 Ränteinkomster på medel avsatta till pensioner för vissa av riksdagens verk

2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor på beredskapslagring och förrädsanläggningar

8	10
35000	40000
415000	415000
415000	415000
75266	6005
40000	6000
2042
228
6286
26630
80
782365	936 165
782 365	936165

11    Riksdagen 1983184. I saml. Nr 100. Bilaga 1.2

Prop. 1983/84:100

162

1983/84

I stats-	Beräknat
budgeten	utfall
beräknat
belopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.

2380,2390 Övriga ränteinkomster: 1461345 1489125

2381   Ränteinkomster på lån till per
sonal inom utrikesförvaltningen

m.m. 840 900

938	450
14000	14000
83000	82400
160	160
11500	10500

570

2382 Ränteinkomster på lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m.

2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån

2384 Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för studentkårlokaler

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler

2387 Ränteinkomster på krediter till utlandet -

2388 Ränteinkomster på mark för naturskydd -

2389 Ränteinkomster på lån för inventarier i vissa specialbostäder 700

6700	5 300
30800	30800
56707	81545

2391   Ränteinkomster på markförvärv
för jordbrukets rationalisering

2392  Räntor på intressemedel

2394 Övriga ränteinkomster

2396 Ränteinkomster på det av bygg
nadsstyrelsen förvaltade kapita
let 1256000 1262 500

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

2500 Gffentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter

2512 Vattendomstolsavgifter

2513 Avgift för statlig kontroll av läkemedel

2514 Elevavgifter  vid   styrelsen  för vårdartjänst

2517 Registerhållningsavgift

2518 Fyravgifter, fariedsvaruavgifter

114984

141734

114984	141 734
114984	141734
202567	1211850
378500	377000
150	150
48200	45200
32	32
306000	294400

Bilaga 1.2   Rikrevisionsverkets inkomstberäkning

163

	1983/84
	I stats-	Beräknat
	budgeten	utfall
	beräknat
	belopp
	Tusental	Tusental
	kr.	kr.
2519 Skeppsmätningsavgifter	3 500	2400
2521 Fartygsinspektionsavgifter	6820	6700
2522 Avgifter för granskning av bio-
graffilm	2497	2497
2523 Avgifter för särskild  prövning
och fyllnadsprövning inom skol-
väsendet	900	900
2524 Avgifter vid statens jordbruks-
nämnd	2546	2000
2525 Avgifter för växtskyddsinspek-
tion	7900	8 500
2526 Avgifter vid könbesiktning	30600	32350
2527 Avgifter   för   statskontroll   av
krigsmaterieltillverkning	420	420
2528 Avgifter vid bergsstaten	6700	-4700
2529 Avgifter vid  patent- och regi-
sireringsväsendel	101451	113051
2531 Avgifter för registrering i för-
enings m.fl. register	22000	22000
2532 Exekutionsavgifter	78800	86500
2533 Avgifter vid statens planverk	550	550
2534 Vissa avgifter för registrering av
körkort och motorfordon	105000	105000
2535 Avgifter för statliga garantier	100000	106000
2536 Lotteriavgifter	1	1500
2537 Miljöskyddsavgift	-	-
2538 Miljöavgift på bekämpningsme-
del och handelsgödsel	-	-
2539 Täktavgift	—	—
2600 Försäljningsinkomster:	263950	263225
2611 Inkomster vid kriminalvården	125000	115000
2612 Inkomster vid  statens rältske-
miska laboratorium	10100	8625
2614 Inkomster vid statens vårdan-
stalter för alkoholmissbrukare	-	-
2615 Inkomsler   vid   arbetarskydds-
styrelsen	10350	11340
2616 Försäljning av sjökort	5700	8830
2617 Lotsavgifter	57000	57400
2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-
betet	300	11 430

Prop. 1983/84:100

164

1983/84

2621 Inkomster  vid  lantbruksnämnderna

2622 Inkomster vid  statens  livsmedelsverk

2623 Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt

2624 Inkomster av uppbörd av felpar-keringsavgifter

2625 Utförsäljning   av    beredskapslager

1 stats-	Beräknat
budgeten	utfall
beräknat
belopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.
6000	7 100
1500	1500

48000

42000

2700 Böter m.m.:

2711 Restavgifter

2712 Bötesmedel

2713 Vattenföroreningsavgift

2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:

2811 Övriga inkomster av statens verksamhet

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda Jästigheier och maskiner:

3111 Postverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3112 Televerkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3116 Statens vattenfallsverks inkomster av försålda fastigheter och maskiner

361001	362001
190000	190000
171000 1	172000 1
468000	574000
468000	574000
54004	-70477
38904	-80547
31001	-88999

1000

1000

20000

-100000

10000

10000

Bilaga 1.2   Rikrevisionsverkets inkomstberäkning

165

8452

300

4 302

50 100

2000

1700

	1983/84
	I stats-	Beräknat
	budgeten	utfall
	beräknat
	belopp
	Tusental	Tusental
	kr.	kr.
3117 Domänverkets    inkomster    av
försålda fasligheter och maski-
ner	—	-

7903

400

5153

50 100

1000

1200

3120 Civila myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner

3123 Sjöfartsverkels inkomsler av försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3130 Försvarets   myndigheters   inkomster av försålda byggnader och maskiner: 3131 Försvarets    myndigheters    inkomster av försålda byggnader och maskiner

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av  markförsäljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegendom

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av  lokaliseringslån

1070

1070 9000

9000

100

100 15000

15000

3318757	3759374
334575	394678
235000	235000

235000

235000

Prop. 1983/84:100

166

	1983/84
	I stats-	Beräknat
	budgeten	utfall
	beräknat
	belopp
	Tusental	Tu:	sental
	kr.	kr.
4120 Återbetalning av jordbrukstån:	12 702		14363
4121 Återbetalning av jordbrukets la-
gerhuslån	-		-
4122 Återbetalning av statens avdik-
ningslån	1 100		1 100
4123 Återbetalning av fiskerilån	9500		11000
4124 Återbetalning     av     fiskbered-
ningslån	2102		2263

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vattenkraftslån

4132 Återbetalning av luftfartslän

4133 Återbetalning av statens län till den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslån

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslån. Kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga näringslån, Lantbruksstyrelsen

4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211   Återbetalning av lån till egna
hem

4212 Återbetalning av lån för bo
stadsbyggande

4213 Återbetalning av lån för bo
stadsförsörjning för mindre be
medlade barnrika familjer

'4214 Återbetalning av övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån för universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

86873

218

2 107

17 139

20 90

15 799

1500

50000

1700660

10 1700000

650

810460

60

30000 780400

145315

216

2041

24729

20 93

13 266

1500

1034.50

1700651

1 1700000

650

1125060

60

50000 1 075 000

Bilaga 1.2   Rikrevisionsverkets inkomstberäkning

167

1983/84

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energispariän

I stats-	Beräknat
budgeten	utfall
beräknat
belopp
Tusental	Tusental
kr.	kr.
170000	170000
170000	170000

368985

303062

4500 Återbetalning av övriga lån:

5200

6000

4511 Återbetalning av lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

4512 Återbetalning av lån till personal inom biståndsförvaltningen

m.m.	7218	3720
4513 Återbetalning av lån för kom-
munala markförvärv	142000	190000
,4514 Återbetalning av lån för student-
kåriokaler	200	160
4515 Återbetalning   av   lån   för  all-
männa samlingslokaler	5425	5400
4516 Återbetalning av utgivna start-
lån och bidrag	16000	16000
4517 Återbetalning.av u-landslån	7000	7069
4518 Återbetalning av krediter till ut-
landet	7200	-
4519 Återbetalning av statens bosätt-
ningslån	40000	45000
4521 Återbetalning av lån för inventa-
rier i vissa specialbostäder	1800	1800
4525 Återbetalning av lån för svenska
FN-styrkor	20000	27000
4526 Återbetalning av övriga lån	50219	67636
5000 Kalkylmässiga inkomster:	6792346	6432348
5100 Avskrivningar:	5761346	5791348
5110 Affärsverkens avskrivningar:	5138800	5154800
5111 Postverkets avskrivningar	395000	344000
5112 Televerkets avskrivningar	1829600	1 886000
5113 Stalensjärnvägars avskrivning-
ar	890000	873000
5114 Luftfartsverkets avskrivningar	67000	96000
5115 Förenade   fabriksverkens    av-
skrivningar	62000	62400
5116 Statens    vattenfallsverks    av-
skrivningar	1895200	1893400

Prop. 1983/84:100

168

1983/84

5120 Avskrivningar på civila fastigheter: 5121 Avskrivningar på civila fastigheter

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:

5131 Uppdragsmyndigheters      m.fl. komplementkostnadér

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 Sjöfartsverkels avskrivningar

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto

5211 Statliga pensionsavgifter, netto STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER

I statsbudgeten beräknat belopp Tusental kr.	Beräknat utfall Tusental kr.
219405	217005
219405	217005
47002	65326
47002	65 326
356 139 140450 91000	354217 131600 84000
94000	102000
30689	36617
1031000	641 000
1031000	641000
210797477	217600856

Bilaga 1.2    Rikrevisionsverkets inkomstberäkning

169

Bilaga C Specifikation av inkomsterna på statsbudgeten för budgetåret 1984/85

1984/85

Tusental kr.

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1111 Fysiska personers skatt pä inkomst, realisationsvinst och rörelse 1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse 1130 Ofördelbara    skatter   på    inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter pä inkomst, realisationsvinst och rörelse 1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt    och    ersättningsskatt

1143 Bevillningsskatt

1144 Lollerivinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgifl

1221 Sjukförsäkringsavgift, netto

1231 Bamomsorgsavgift

1241 Vuxenutbildningsavgift

1251 Övriga socialavgifter, netto

1261 Bidrag till förvaltningskostnader

för arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbelarskyddsstyrelsens och   yrkesinspektionens   verksamhet 1281 Allmän löneavgift

30602 000 30602 000

10313000

10313000

1 100000	1 100000
57000
10000
3000
1055000	1125000	43140000
32171000
1604000
7490000
815000
-417000

62000

83000 6950000

48758000

48758000

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvårdsavgifter

1312 Hyreshusavgift

315000 720000

1035000

Prop. 1983/84:100

170

1984/85                                                                 Tusental kr.
1320 Förmögenhetsskatt:
1321 Fysiska   personers   förmögen-
hetsskatt	2071000
1322 Juridiska  personers  förmögen-
helsskan	23000	2094000
1330 Arvsskatt och gåvoskatt:
1331 Arvsskatt	725000
1332 Gåvoskan	150000	875000
1340 Övrig skatt på egendom:
1341 Stämpelskatt	1982000
1342 Skall på värdepapper	540000	2522000	6526000

1400 Skatt på varor och tjänster:

1410 Allmänna försäljningsskatter:

1411 Mervärdeskatt 53 100000

1420, 1430 Skatt på specifika varor:

1421 Bensinskatt 6560000

1422 Särskilda varuskatter 774000

1423 Försäljningsskatt  på  motorfordon 885000

1424 Tobaksskatt 3925000

1425 Skan på spritdrycker 5 100000

1426 Skatt på vin 1565000

1427 Skatt på mall- och läskedrycker 1 268000

1428 Energiskan 9795000

1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle

1431   Särskild avgift för oljeprodukter

m,m, 1395000

1432 Kassenskan 55000

1433 Skatt på videobandspelare 85000

1434 Skan på viss elektrisk kraft 925000

1435 Särskild avgift mot försurning    __________ 101 000

1440 Överskott   vid försäljning  av  varor

med statsmonopol:

160000

90000

1441 AB Vin-& Spritcentralens inlevererade överskott

1442 Systembolaget   ABs   inlevererade överskott    

1450 Skatt på tjänster:

137000

386000

345000

95000

1451 Reseskatt

1452 Skatt på annonser och reklam

1453 Totalisatormedel

1454 Skatt pä spel ___

1460 Skatt på vägtrafik:

1461 Fordonsskatt 2370000

1462 Kilomelerskan ______ 1780000

1470 Skatt på import:

1471 Tullmedel 1870000

53100000

2000

32435000

250000

963000

4150000 1870000

Bilaga 1.2   Rikrevisionsverkets inkomstberäkning

171

1984/85

Tusental kr.

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga   skatter   på   varor  och tjänster

/

92768001

Summa skatter    191192001

33 500 .
68000
54000	155500
4000000	4000000
122000	122000
1 127 300
415032	1542332

65000 245000 20000 90400 66800 2 396000 .58000

2941200

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkets inlevererade överskott

2112 Televerkets inlevererade överskott

2113 Stalensjärnvägars inlevererade överskott

2114 Luftfartsverkets     inlevererade överskott

2115 Förenade   fabriksverkens   inlevererade överskott

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets        inlevererade överskott

2120 Övriga    myndigheters    inlevererade överskott:

2121 Statens   vägverks   inlevererade överskott

2122 Sjöfartsverkets       inlevererade överskott

2123 Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning

2130 Riksbankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade överskott 2140 Myntverkets inlevererade överskott: 2141 Myntverkets inlevererade överskoll 2150 Överskott från spelverksamhet:

2151 Tipsmedel

2152 Lotterimedel

8761032

2200 Överskott   av   statens   fastighetsförvaltning:

2210 Överskott av civil fastighetsförvaltning:

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

2214 Överskott   av   byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generaltullstyrelsens fastighetsförvaltning

520

320225

3782

324527

324527

Prop. 1983/84:100

172

1984/85

Tusental kr.

295000

330 4500

1366

209 1889

20787

52

281637

3 800 290000

899571

8836000

6000

2300 Ränteinkomster:

2310, 2320 Räntor på näringslån:

2311 Räntor på lokaliseringslån

2312 Ränteinkomster pä jordbrukets lagerhuslän

2313 Ränteinkomster pä statens avdikningslån

2314 Ränteinkomster pä fiskerilån

2315 Ränteinkomster på fiskbered-ningslän

2316 Ränteinkomster pä vattenkraftslån

2317 Ränteinkomster på luftfartslån

2318 Ränteinkomster pä statens län till den mindre skeppsfarten

2319 Ränteinkomster på kraftledningslån

2321 Ränteinkomster pä skogsväglån

2322 Ränlor pä övriga näringslän. Kammarkollegiet

2323 Räntor pä övriga näringslän. Lantbruksstyrelsen

2324  Räntor pä televerkels statslån
2330 Räntor på bostadslån:

293
328	8836621
10
24000	24010
511000	511000

2331 Ränteinkomster på egnahemslän

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster pä län för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån, Bosladsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

2342 Ränteinkomster på allmänna studielän

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor på energispariän

2360 Räntor på  medel  avsatta   till pensioner:

2361 Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering

2362 Ränteinkomster på medel avsalta till civila tjänstepensioner

2363 Ränteinkomster på medel avsatta lill militära pensioner

2364 Ränteinkomster på medel avsatta till allmänna familjepensioner

Bilaga 1.2   Rikrevisionsverkets inkomstberäkning 173

1984/85 Tusental kr.

2365 Ränteinkomster på medel avsalta vid statens pensionsanstalt -

2366 Ränteinkomster på medel avsatta till pensioner för vissa av riksdagens verk 6000

2370 Räntor på beredskapslagring:

2371 Räntor    på    beredskapslagring

och förrådsanläggningar ______ I 151 768 /151 768

2380, 2390 Övriga ränteinkomster:

2381   Ränteinkomster pä lån till per
sonal inom utrikesförvaltningen

m.m. 1000

2382 Ränteinkomster pä län till personal inom biståndsförvaltningen m.m. 525

2383 Ränteinkomster på statens bo-sällningslån 9000

2384 Ränteinkomster pä län för kommunala markförvärv 58000

2385 Ränteinkomster pä lån för stu-dentkåriokaler 160

2386 Ränteinkomster på lån för allmänna samlingslokaler 11 000

2387 Ränteinkomster pä krediter till

utlandet -

2389 Ränteinkomster på lån för in
ventarier i vissa specialbostäder 485

2391   Ränteinkomster på markförvärv

för jordbrukets rationalisering 5 300

2392 Räntor på inlressemedel       ' 30800

2394 Övriga ränteinkomster 133061

2396 Ränteinkomster pä det av bygg
nadsstyrelsen förvaltade kapita
let 1353 500            1602831          13031801

2400 Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier        ________ 181494 181494 181494

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter 391900

2512 Vattendomstolsavgifter 150

2513 Avgift för statlig kontroll av läkemedel 47782

2514 Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst 32

2517 Registerhållningsavgift 43000

2518 Fyravgifter, fariedsvaruavgifter 307000

2519 Skeppsmätningsavgifter 2445

Prop. 1983/84:100

174

1984/85

Tusental kr.

2521 Fartygsinspektionsavgifter 7 100

2522 Avgifter för granskning av biograffilm 2656

2523 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet 900

2524 Avgifter vid statens jordbruksnämnd 2000

2525 Avgifter för växtskyddsinspek-

tion 8600

2526 Avgifter vid könbesiktning 33450

2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning 560

2528 Avgifter vid bergsstaten 5400

2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet 110 101

2531 Avgifter för registrering i för-

enings m.fl. register	23000
2532 Exekutionsavgifter	90500
2533 Avgifter vid statens planverk	590
2534 Vissa avgifter för registrering av
körkort och motorfordon	105000
2535 Avgifter för statliga garantier	130000
2536 Lolteriavgifter	1500
2537 Miljöskyddsavgift	105000
2538 Miljöavgift på bekämpningsme-
del och handelsgödsel	120000
2539 Täktavgift	16000	1554666
2600 Försäljningsinkomster:
2611 Inkomsler vid kriminalvärden	125000
2612 Inkomster vid  statens rättske-
miska laboratorium	9030
2614 Inkomster vid statens vårdan-
stalter för alkoholmissbrukare	-
2615 Inkomster   vid   arbetarskydds-
styrelsen	13500
2616 Försäljning av sjökort	8900
2617 Lotsavgifter	59500
2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-
betet	300
2621 Inkomster vid  lantbruksnämn-
derna	7000
2622 Inkomster vid  statens  livsme-
delsverk	1500
2623 Inkomster vid statens veterinär-
medicinska anstalt	-
2624 Inkomster av uppbörd av felpar-
keringsavgifter	42000
2625 Utförsäljning   av    beredskaps-
lager	-	266 730

1554666

266730

Bilaga 1.2   Rikrevisionsverkets inkomstberäkning

175

1984/85                                                                 Tusental kr.
2700 Böter m.m.:
2711    Restavgifter 2712    Bötesmedel 2713    Valtenföroreningsavgift	209000 176000 1	385001	385001
2800 Övriga inkomster av statens verksamhet:
2811 Övriga   inkomster   av   statens verksamhet	400000	400000	400000

Summa inkomster av statens verksamhet   24905251

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner:

3111 Postverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3112 Televerkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3113 Stalensjärnvägars inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3115 Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3116 Statens vattenfallsverks inkomster ay försålda fastigheter och maskiner

3117 Domänverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner

3120 Civila myndigheters inkomster av försålda byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner

3123 Sjöfartsverkets inkomster av försålda byggnader och maskiner

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m.

1000

.20000

10000

1200

4152

50

100

31001

Prop. 1983/84:100

176

1984/85

Tusental kr.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner

3130 Försvarets   myndigheters   inkomster avjörsålda byggnader och maskiner: 3131 Försvarets    myndigheters    inkomster av försålda byggnader och maskiner

2000

300

7802

38803

3200 Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av  markförsäljning

1100

I 100

1100

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegendom

15000

15000

15000

Summa inkomsler av försåld egendom    54903

1000 11 000

3 123

226 2129

235000

24703

II 93

25 931

1500

28050

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av  lokaliseringslån 4120 Återbetalning av jordbruk.stån:

4121 Återbetalning av jordbrukets lagerhuslån

4122 Återbetalning av statens avdikningslån

4123 Återbetalning av fiskerilån

4124 Återbetalning     av     fiskbered-ningslån

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vattenkraftslån

4132 Återbetalning av luftfartslån

4133 Återbetalning av statens lån till den mindre skeppsfarten

4134 Återbetalning av kraftledningslån

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslån. Kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga näringslän. Lantbruksstyrelsen

4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

235000

15123

82643

332766

Bilaga 1.2   Rikrevisionsverkets inkomstberäkning

177

1984/85

Tusental kr.

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av län till egnahem 8

4212 Återbetalning  av   lån   för  bostadsbyggande 1850000

4213 Återbetalning  av   lån   iför   bostadsförsörjningen   för   mindre

bemedlade barnrika familjer 550

4214  Återbetalning   av   övriga   bo
stadslån. Bostadsstyrelsen                         -

1850558

1850558

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens län för universitetsstudier 60

4312 Återbetalning av allmänna studielän 21000

4313 Återbetalning av studiemedel      __________ 887 000

908060

908060

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energispariän

190000

190000

190000

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m.

4512 Återbetalning av lån till personal inom biständsförvaltningen m.m.

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av lån för student-kåriokaler

4515 Återbetalning av län för allmänna samlingslokaler

4516 Återbetalning av utgivna startlän och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslån

4518 Återbetalning av krediter till utlandet

4519 Återbetalning av statens bosäti-ningslån

4521 Återbetalning av lån för inventarier i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

12    Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 100. Bilaga 1.2

6000

4400

170000

160

6100

13000 7069

40000

1800

30000 26521

305050

305050

Summa återbetalning av län    3586434

Prop. 1983/84:100

178

1984/85

Tusental kr.

5000 Kalkylmässiga inkomster: . 5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5111 Postverkets avskrivningar

5112 Televerkets avskrivningar

5113 Stalensjärnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Förenade   fabriksverkens   avskrivningar

5116 Statens    vattenfallsverks    avskrivningar

5120 Avskrivningar på civila fastigheter: 5121 Avskrivningar pä civila fastigheter 5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:

5131 Uppdragsmyndigheters      m.fl. komplementkostnader 5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar

117000

1055000 115000

64600

2038500

235 100

78 386

138700 97000

122000

36617

3390100

235 100

78386

394317

4097903

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

700000

700000

700000

5211   Statliga pensionsavgifter, netto

Summa kalkylmässiga inkomster   4797 903 STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER   224536492

Bilaga 1.2   Rikrevisionsverkets inkomstberäkning

Inkomster på statsbudgeten kalenderåren 1983, 1984 och 1985

Tusental kr.

179 Bilaga D

1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:

II10 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1111 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1120 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1130 Ofördelbara    skatter   på    inkomst, realisationsvinst och rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse

1983

1984

169972400 192501722

43332098 43998646

30290502 10582811

10582811

1567696 1567696

30290502 32186000

32 186000 9846000

9846000

900000 900000

1985

194464301 43090000

29554000

29554000 11243000

11243000

/100000 I 100000

och ersätt-

1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt ningsskatt

1143 Bevillningsskatt

1144 Lotterivinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 1221 1231 1241 1251 1261

1271

Folkpensionsavgift Sjukförsäkringsavgift, netlo Barnomsorgsavgift Vuxenutbildningsavgift Övriga socialavgifter, netto Bidrag till förvaltningskostnader för arbelsskadeförsäkringen Inkomster av arbetsgivaravgifter lill arbelarskyddsstyrelsens och   yrkesinspektionens   verksamhet Allmän löneavgift

1281

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvårdsavgifter

1312 Hyreshusavgifi

891089	1066646	1193000
27787	90684	60000
31964	21000	10000
3026	1513	3000
828312	953 449	1 120000
40536745	50426752	50133800
29031821	32 054000	32959000
-1868 791	2 117000	1847000
6864049	7462000	7674000
748909	814000	836000
140070	-147000	-449000

56447

60442

63 500

77 287	83310	85 300
5486953	7983000	7I180(K)
3346955	4598212	6673000
228416	313000	/ 035 000
228416	313000	315 »0(1
-	-	7200(10

Prop. 1983/84:100

180

	1983	1984	1985
1320 Förmögenhetsskatt:	740603	924000	2094000
1321 Fysiska   personers   förmögen-
hetsskatt	717871	901000	2071000
1322 Juridiska  personers  förmögen-
hetsskatt	22732	23000	23000
1330 Arvsskatt och gåvoskatt:	762596	858455	.    900000
1331 Arvsskan	613508	699840	750000
1332 Gåvoskatt	149088	158615	150000
1340 Övrig skatt på egendom:	1615340	2502 757	2644000
1341 Stämpelskan	1615 340	2042757	2029000
1342 Skatt på värdepapper	-	460000	615000
1400 Skatt på varor och tjänster:	82756602	93478111	94 567 SOI
1410 Allmänna försäljningsskatter:	46 183 102	52800000	54500000
1411 Mervärdeskatt	46183 102	52800000	54 500000
1420. 1430 Skatt på specifika varor:	29713187	33477025	32669500
1421 Bensinskatt	7033045	6531000	6580000
1422 Särskilda varuskatter	712200	751 948	804 500
1423 Försäljningsskatt  på  motorfor-
don	641868	887 041	900000
1424 Tobaksskatt	3 145 183	4 325 000	3930000
1425 Skatt pä spritdrycker	5032042	5 762000	5 130000
1426 Skatt på vin	1408057	1753000	1580000
1427 Skatt pä malt- och läskedrycker	1082638	1330515	1274000
1428 Energiskatt	8909693	9636000	9823000
1429 Särskild avgift på svavelhaltigt
bränsle	2603	2521	2000
1431 Särskild avgift för oljeprodukter	809959	1308000	1476000
1432 Kassettskan	35499	50000	60000
1433 Skatt på videobandspelare	20085	98000	85 000
1434 Skatt på viss elektrisk kraft	849076	950000	925000
1435 Särskild avgift för åtgärder mot
försurning	31239	92000	100000

1440 Överskott   vid försäljning  av   varor

med statsmonopol: 282504 370000 250000

1441 AB Vin- & Spritcentralens inlevererade överskon 175472 250000 160000

1442 Systembolaget   ABs   inlevererade överskott 107032 120000 90000

Skutt på tjänster:	835 779	913085	1003000
1451 Reseskatt	137659	138 163	137000
1452 Skatt pä annonser och reklam	319313	363 822	413000
1453 Totalisatormedel	290300	319000	355000
1454 Skatt på spel	88 507	92 100	98000
Skatt pä vägtrajtk:	4024569	4118000	4185000
1461 Fordons-skalt	2316608	2 352000	2 390000
1462 Kilometerskatt	1707961	1766000	1795000

Bilaga 1.2    Rikrevisionsverkets inkomstberäkning

181

1983

1984

1985

1470 Skatt på import: 1471 Tullmedel

1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga   skatter   på   varor  och tjänster

2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100 Rörelseöverskott:

2110 Affärsverkens inlevererade överskott:

2111 Postverkets inlevererade överskott

2112 Televerkets  inlevererade överskott

2113 Stalensjärnvägars inlevererade överskott

2114 Luftfartsverkets     inlevererade överskott

2115 Förenade   fabriksverkens   inlevererade överskon

2116 Statens vatienfallsverks inlevererade överskott

2117 Domänverkets        inlevererade överskott

2120 Övriga    myndigheters    inlevererade överskott:

2121 Statens   vägverks   inlevererade överskott

2122 Sjöfartsverkets       inlevererade överskott

2123 Inlevererat överskott av uthyrning av ADB-utrustning

2130 Rikshankens inlevererade överskott: 2131 Riksbankens inlevererade överskon

2140 Myntverkets inlevererade överskott: 2141 Myntverkets inlevererade överskott

2150 Överskott från spelverksamhet:

2151 Tipsmedel

2152 Lotterimedel

2200 Överskott   av   statens   fastighetsförvaltning:

2210 Överskott av civil fastighetsförvaltning:

2211 Överskott av kriminalvårdsstyrelsens fastighetsförvaltning

1717460	1800000	1960000
1717460	1800000	1960000
/ 1	/ 1	/ 1
1 23072884	1 24179715	1 25360181
8254593	8855677	8765981
2619942	3043948	2897700
84 768	94106	55000
254 589	297811	228000
-	70000	-
82 285	96215	89000
81300	63800	71700
2027700	2346016	2396000
89300	76000	58000
145847	174533	153100
29249	64400	33600
78547	66977 .	65500
38051	43156	54000
4000000	4000000	4000000
4000000	4000000	4000000
179292	154829	117000
179292	154829	117000
/309513	1482366	1598181
925240	1052881	1 175900
384 273	429485	422281

135034

135034 198

413570

413570 500

324527

324527 520

Prop. 1983/84:100

182

1983

1984

1985

7633242

7632534

2214 Överskott   av   byggnadsstyrelsens fastighelsförvallning

2215 Överskott av generaltullstyrelsens fastighetsförvaltning

2300 Ränteinkomster:

2310, 2320Räntor på näringstån:

2311 Räntor pä lokaliseringslån

2312 Ränteinkomster på jordbrukets lagerhuslån

2313 Ränteinkomster pä statens avdikningslån

2314 Ränteinkomster på fiskerilån

2315 Ränteinkomster pä fiskbered-ningslån

2316 Ränteinkomster pä vattenkraftslån

2317 Ränteinkomster pä luftfartslån

2318 Ränteinkomster på statens lån till den mindre skeppsfarten

2319 Ränteinkomster på kraftledningslän

2321 Ränteinkomster på skogsväglån

2322 Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet

2323 Räntor på övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen

2324 Räntor pä televerkets statslän

2330 Ränlor på bostadslån:

2331 Ränteinkomster på egnahemslån

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande

2333 Ränteinkomster på lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

2334 Räntor på övriga bostadslån. Bostadsstyrelsen

2340 Räntor på studielån:

2341 Ränteinkomster på statens lån för universitetsstudier

2342 Ränteinkomster på allmänna studielån

2343 Räntor på övriga studielån. Kammarkollegiet

2350 Räntor på energisparlån:

2351 Räntor pä energispariän

134064	412481	320225
772	589	3 782
682601	12029397	13429274
456835	643420	901085
320993	427148	300000

521	585	305
3913	3741	5000
654	1384	1727
422	48	202
2065	1978	1888

28771

17 467

19633

3	1	1
57	48	52
107691	174742	278 327
3048	4 974	3950
-	-	290000

9203613

8488868

9203000

8488 291

379

285

249

328	328	328
40109	41209	24010
9	14	10
40101	41 194	24000
406135	448900	556000
406135	448900	556000

Bilaga 1.2    Rikrevisionsverkets inkomstberäkning

183

	1983	1984	1985
2360 Räntor på  medel avsatta  till pen-
sioner:	142644.	6443	6000
2361 Ränteinkomster pä medel avsat-
ta till folkpensionering	108164	6438	6000
2362 Ränteinkomster på medel avsat-
ta till civila tjänstepensioner	3310		—
2363 Ränteinkomster på medel avsat-
ta till militära pensioner	283		—
2364 Ränteinkomster på medel avsat-
ta till allmänna familjepensioner	9833		-
2365 Ränteinkomster på medel avsat-
ta vid statens pensionsanstalt	20993		—
2366 Ränteinkomster på medel avsat-
ta till pensioner för vissa av riks-
dagens verk	61		-
2370 Räntor på beredskapslagring:	667195	936165	/151 768
2371 Räntor på beredskapslagring	667 195	936 165	1 151768
2380, 2390 Övriga ränteinkomster:	1336441	1464392	1586 798
2381 Ränteinkomster på lån till per-
sonal inom utrikesförvaltningen
m.m.	940	936	1050
2382 Ränteinkomster pä lån till per-
sonal inom biståndsförvaltning-
en m.m.	400	486	565
2383 Ränteinkomster på statens bo-
sättningslän	17344	11 178	7000
2384 Ränteinkomster på lån för kom-
munala markförvärv	125364	38791	46200
2385 Ränteinkomster på lån för stu-
dentkåriokaler	105	228	160
2386 Ränteinkomster på lån för all-
männa samlingslokaler	12846	8362	11250
2387 Ränteinkomster på krediter till
utlandet	54	—	-
2389 Ränteinkomster på lån för in-
ventarier i vissa specialbostäder	656	570	485
2391 Ränteinkomster på markförvärv
för jordbrukets rationalisering	5301	6500	5300
2392 Räntor pä intressemedel	26360	35734	30420
2394 Övriga ränteinkomster	61666	99106	130868
2396 Ränteinkomster på det av bygg-
nadsstyrelsen förvaltade kapita-
let	1085406	1262500	1 353 500
2400 Aktieutdelning:	124003	140981	181494
2410 Inkomster av statens aktier:	124003	140981	181494
2411 Inkomster av statens aktier	124003	140981	181494

Prop. 1983/84:100

184

1983

1984

1985

1152475

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter

2512 Vattendomstolsavgifter

2513 Avgift för statlig kontroll av läkemedel

2514 Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst

2515 Avgifter för trafiksäkerhetsverket

2516 Körkortsavgifter

2517 Registerhållningsavgift

2518 Fyravgifter, fariedsvaruavgifter

2519 Skeppsmätningsavgifier

2521 Fartygsinspektionsavgifter

2522 Avgifter för granskning av biograffilm

2523 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet

2524 Avgifter vid statens jordbruksnämnd

2525 Avgifter för växtskyddsinspek-tion

2526 Avgifter vid köttbesiktning

2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkning

2528 Avgifter vid bergsstaten

2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet

2531 Avgifter för registrering i förenings m.fl. register

2532 Exekutionsavgifter

2533 Avgifter vid statens planverk

2534 Vissa avgifter för registrering av körkort och motorfordon

2535 Avgifter för statliga garantier

2536 Lotteriavgifter

2537 Miljöskyddsavgift

2538 Miljöavgift på bekämpningsmedel och handelsgödsel

2539 Täktavgift

2600 Försäljningsinkomster:

2611 Inkomster vid kriminalvården

2612 Inkomsler vid statens rättskemiska laboratorium

2614 Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare

2615 Inkomster vid arbetarskyddsstyrelsen

1586999

1410979

345 302	403 104	397400
303	72	150
45184	47496	49643
100	46	32

-	15 500	43000
291 408	308350	310000
2 307	2555	2445
6039	6582	7 100

2438

2314

2 728

847	881	900
1782	1944	2000
8599	9690	8600
34244	35 151	33450
483	420	560
4983	5 722	5 500

114888

110701

108662

21562	23613	24000
85468	91711	92100
597	584	590
101064	78759	105000
85000	147400	142600
-	2.300	1500
-	50000	109000
_	60000	122000
-	8000	16000
251 247	275437	273905
111 989	117625	129900
8034	9202	9255
13	-	-
9039	12673	14 300

Bilaga 1.2    Rikrevisionsverkets inkomstberäkning 185

	1983	1984	1985
2616 Försäljning av sjökort	9546	7 104	8900
2617 Lotsavgifter	54951	59093	60500
2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-
betet	13 772	7 6.59	300
2621 Inkomster  vid   lantbruksnämn-
derna	7 244	7573	7 250
2622 Inkomster vid  statens  livsme-
delsverk	1430	1 513	1500
2623 Inkomsler vid statens veterinär-
medicinska anstalt	_	—	__________
2624 Inkomsler av uppbörd av felpar-
keringsavgifter	35 229	52 935	42 000
2625 Utförsäljning   av    beredskaps-
lager	-■	-	-
2700 Böter m.m.:	354014	384381	388001
2711 Restavgifter	181043	2I06.'0	212000
2712 Bötesmedel	172 971	173 730	176000

2713 Vattenförordningsavgift - I I

2800 Övriga inkomster av statens verksam
het: 2118917 669293 410000

2811 Övriga   inkomster   av   statens

verksamhet 2 118917 669293 410000

3000 Inkomster av försåld egendom: 62198 54992 53903

3100 Inkomster av försålda byggnader och

maskiner m.m.: 56281 44882 37803

3110 Affärsverkens inkomsler av försålda

fastigheter och ma.skiner: 42218 32280 31001

3111 Postverkets inkomsler av försålda fasligheter och maskiner -1298 1 |,

3112 Televerkets inkomster av försålda fasligheter och maskiner 9340 1500 1000

3113 Statens järnvägars inkomster av försålda fasligheter och maskiner 12859 19900 20000

3114 Luftfartsverkets inkomster av försålda fastigheter och maskiner - - -

3115 Förenade fabriksverkens inkomsler av försålda fastigheter

och maskiner - - -

3116 Statens vatienfallsverks in
komster av försålda fasligheter

och maskiner 21317 10879 10000

3117 Domänverkets inkomster av
försålda fasligheter och maski
ner - - —

Prop. 1983/84:100

186

1983

1984

1985

3120 Civila myndigheters inkomster av för
sålda byggnader och maskiner: 14063 12602

3121   Kriminalvårdsstyrelsens in
komsler av försålda byggnader

och maskiner 168 806

3122 Statens vägverks inkomster av försålda byggnader och maskiner 3937 7940

3123 Sjöfartsverkels inkomsler av försålda byggnader och maskiner 7279 57

3124 Statskontorets inkomster av försålda datorer m.m. 224 100

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner 2413 2000

3126 Generaltullstyrelsens inkomster av försålda byggnader och maskiner 41 1700

3130 Försvarets   myndigheters   inkomster

av jörsålda byggnader och maskiner: — —

3131 Försvarets myndigheters in
komster av försålda byggnader
och maskiner ,   - -

6802

1200

3 152

50 100

2000

300

3200 Övriga Inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markförsäljning

3300 Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegendom

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliseringslån

4120 Återbetalning av jordbrukslån:

4121 Återbetalning av jordbrukets lagerhuslån

4122 Återbetalning av statens avdikningslån

4123 Återbetalning av fiskerilån

4124 Återbetalning     av     fiskbered-ningslån

1228

1228 4689

4689

1110

1 110 9000

9000

1100

1 100 15000

15000

3535184	3595062	3755168
338223	420305	331667
265550	239693	235000
265 550	239693	235 000
18381	17187	15 956

1367 15231

1783

1600

12 745

2842

875 11 000

4081

Bilaga 1.2   Rikrevisionsverkets inkomstberäkning 187

1983 1984 1985

54292	163425	80711
209	275	232
1957	2041	2 122

4130 Återbetalning av övriga näringslån:

19	II	11
99	86	93
28884	17 224	24 500
2555	1743	1500
-	117475	27 550
678650	1666831	1925508
3	1	8
679705	1666100	1925000
600	730	500
-1658	. -	-
996081	994464	996060

4131 Återbetalning av vattenkraftslän

4132 Återbetalning av luflfartslån

4133 Återbetalning av statens lån till den mindre skeppsfarten 20567 24572 24703

4134 Återbetalning av kraftledningslän

4135 Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslån. Kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen

4138 Återbetalning av tidigare infriade statliga garantier

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av län till egnahem

4212 Återbetalning av län för bostadsbyggande

4213 Återbetalning av lån för bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån, Bosladsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311   Återbetalning av statens lån för

universitetsstudier 58 94 60

34096	59370	21000
961927	935000	975000
177865	167 900	200000
177865	167900	200000

4312 Återbetalning av allmänna studielån

4313 Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

4500 Återbetalning av övriga lån: 344365 345562 301933

4511   Återbetalning av lån till perso
nal   inom   utrikesförvaltningen

m.m. 4879 5665 6500

3 506	4117	4700
185 346	180996	160000
225	94	160
4778	6665	6 350

4512 Återbetalning av lån till personal inom biståndsförvaltningen m.m.

4513 Återbetalning av lån för kommunala markförvärv

4514 Återbetalning av lån för studentkårlokaler

4515 Återbetalning av lån för allmänna samlingslokaler

Prop. 1983/84:100

188

1983

1984

1985

4516 Återbetalning av utgivna start-lån och bidrag

4517 Återbetalning av u-landslän

4518 Återbetalning av krediter till utlandet

4519 Återbetalning av statens bosält-ningslän

4521 Återbetalning av län för inventarier i vissa specialbostäder

4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

4526 Återbetalning av övriga lån

5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:

5110 Ajjärsverkens avskrivningar:

5111 Postverkets avskrivningar

5112 Televerkets avskrivningar

5113 Stalensjärnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Förenade    fabriksverkens    avskrivningar

5116 Statens    vattenfallsverks  'avskrivningar

5120 A vskrivningar på civila fasligheter: 5121 Avskrivningar på civila fastigheter

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:

5131 Uppdragsmyndighelers      m.fl. komplementkostnader

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar

5143 Avskrivningar pä  ADB-utrustning

5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

5211 Statliga pensionsavgifter, netto STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER

14253	15 177	13000
7266	6871	7069
3613	-	-
49829	38441	40000
1836	1800	1800
27464	27283	30000
41371	58452	32 354
6078525	6322162	4904270
5168448	5744162	4204270
4575 017	5035244	3487600
84575	344000	117000
1554641	1436587	-
735 545	960395	1077 500
72479	96000	115000

53 970

2073807 194830

194830

53950 53950

62400

2 135862 217005

217005

69439 69439

64600

2113 500 235 100

235100

78853 78853

344651	422474	402 717
133020	172342	141 100
75018	111515	103000
99996	102 000	122000
36617	36617	36617
910077	578000	700000
910077	578000	700000
202721191	226653652	228537823

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

Bilaga 1.3

Riksrevisionverkets beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1983/84

Prop. 1983/84:100

Bilaga 1.3   Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1983/84

RIKSREVISIONSVERKET 1983-12-09

REGERINGEN FINANSDEPARTEMENTET

Beräkning över utfallet av statsbudgeten för budgetåret 1983/84

Riksrevisionsverket (RRV) lämnar härmed en beräkning över utfallet av statsbudgeten för budgetåret 1983/84.

I beräkningarna ingår begärda anslag på tilläggsbudget I (prop. 1983/84:8, 25, 38, 40, 46, 47, 62 saml förs. 1983/84:8). Vidare ingår regeringens beslut om utnyttjande av finansfullmakten (finansdepartementet 1983-10-10). Sammanlagt uppgår de medtagna anslagen på tilläggsbudget till 3 131 milj.kr. Besluten att utnyttja finansfullmakten gäller 532 milj.kr.

I statsbudgeten anvisades 6000 milj.kr. för beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. Beloppet var avsett för tilläggsbudgetar särskilt för åtgärder inom arbetsmarknads- och industripolitiken. I denna beräkning har hänsyn tagils lill utgifter på tilläggsbudget I enligt ovan angivna propositioner och till beslut om all utnyttja finansfullmakten. Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto las i denna beräkning upp med 4000 milj.kr. Beloppet är avsett för utgifter på tilläggsbudget II och III samt ytteriigare beslut att utnyttja finansfullmakten. För att undvika dubbelräkning, sedan anvisade medel på tilläggsbudget tagits med, har det i statsbudgeten anvisade beloppet för beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto justerats ned med 2000 milj.kr. till 4000 milj.kr.

Statsbudgetens inkomster beräknas uppgå till 217601 milj.kr. för budgetåret 1983/84 vilket är 6804 milj.kr. mer än beräkningen i statsbudgeten. Utgifterna beräknas uppgå lill 301437 milj.kr. Det beräknade utfallet för statsbudgetens utgifter blir 1 113 milj.kr. mindre än vad som anvisats i statsbudgeten (inkl. tilläggsbudget I och finansfullmakt). Statsbudgetens underskott för budgetåret 1983/84 blir därmed 83 836 milj.kr. vilket är 7 917 milj.kr. mindre än beräkningen i statsbudgeten. I bilagal redovisas statsbudgetens inkomster och utgifter fördelade på inkomsttyp och huvudtitlar.

1    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 1.3

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1983/84

Tabell 1. Statsbudgeten för budgetåret 1983/84 (milj.kr.)

Inkomster	Stalsbudgel	Beräknat	Differens
		utfall	beräknat Ulfall och statsbudget
Skaller	178191	184518	-1-6 327
Inkomster av statens
verksamhet	22441	22 962	+  521
Inkomster av försåld
egendom	54	-     70	-   124
Återbetalning av lån	3319	3 759	-1-   440
Kalkylmässiga inkomster	6792	6432	-   360
Summa	210797	217 601	-t-6804
Ulgifter	Anvisat	Beräknat	Differens
	1,0,m.	Ulfall	beräknat
	tilläggs-		utfall och
	budget 1		anvisat
Förslags- och obeiecknade
anslag	239288	240557	-t-1269
Reservationsanslag	57762	56169	-1593
Rörliga krediter (+ = ökad
disposition, - = minskad
disposition)	-1-  1500	+    711	-  789
Beräknat tillkommande
utgiftsbehov, nelto	4000	4 000	0
Summa	302 550	301437	-1113
Statsbudgetens saldo
(inkomster-ulgifler)	-91753	-83 836	-t-7917

Inkomster

Det beräknade utfallet för inkomsterna i förhållande till beräkningen i statsbudgeten framgår av bilaga2. Inkomsterna beräknas bli 6804 milj.kr. större än beräkningen i statsbudgeten. De största förändringarna hänför sig lill följande inkomsthuvudgrupper.

Tabell 2. Differens beräknat utfall och statsbudget (milj.kr.)

Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse (1100)

Lagstadgade socialavgifter (1200)

Skatt pä egendom (1300)

Skall på varor och tjänster (1400)

Överskott av statens fastighetsförvaltning (2200)

Ränteinkomster (2300)

Inkomster av försålda maskiner och byggnader (3100)

Alerbelalning av studielån (4300)

Slatliga pensionsavgifter, nello (5200)

Övriga

Summa

-H4955

-1-	476
-1-	504
+	392
+	208
+	253
-	119
+	315
-	390
+	210

+6804

Antaganden om utvecklingen av den totala lönesumman i statsbudgeten och denna beräkning framgår nedan.

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1983/84

Tabell 3. Lönesummans utveckling åren 1982-1984

Procentuell förändring

frän föregående är

1982 1983 1984

Slalsbudget 6,6 7,2 6,0

Beräkning över utfallet
budgelåret 1983/84 6,0 8,2 6,5

Inkomsterna inom inkomsthuvudgruppen skatt pä inkomst, realisationsvinst och rörelse beräknas bli 4955 milj.kr. större än beräkningen i statsbudgeten. Det beror bl.a. på an inkomsterna på titeln fysiska personers skall på inkomst, realisationsvinst och rörelse beräknas uppgå lill 32804 milj.kr. under budgetåret 1983/84 vilket är 3948 milj.kr. mer än i statsbudgeten. Den preliminära A-skatten beräknas bli I 862 milj.kr. större än i statsbudgeten till följd av högre antagande om den totala lönesummans utveckling under år 1983. Fyllnadsinbetalningarna våren 1984 har räknats upp med 788 milj.kr. vilket beror på höjningen av förmögenhetsskatten. Denna omförs budgetåret 1984/85 till inkomsttiteln fysiska personers förmögenhetsskatt. Den kommunala medelutdebiteringen för är 1984 beräknas bli 15 öre lägre än i beräkningen till statsbudgeten. Detta tillsammans med den lägre ökningen av lönesumman år 1982 beräknas medföra en minskning av utbetalningarna av kommunalskattemedel med I 127 milj.kr. under budgetåret 1983/84.

Prognosen för juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse har räknats upp med 2 370 milj.kr. i förhållande till statsbudgeten. Den preliminära B-skatten beräknas bli 1418 milj.kr. större än i statsbudgeten vilket beror på att det statliga skatteunderlaget blev större än vad som tidigare beräknats. Fyllnadsinbetalningarna har justerats upp med 1463 milj.kr. Denna uppjustering grundar sig pä RRVs enkät till aktiebolagen. Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse har med ledning av utfallet för budgetåret 1982/83 räknats ned med 400 milj.kr. lill I 100 milj.kr.

De lagstadgade socialavgifterna beräknas uppgå lill 48738 milj.kr. under budgetåret 1983/84 vilket är 476 milj.kr. mer än enligt statsbudgeten. Uppräkningen beror på det högre antagandet om lönesummans utveckling för år 1983. Detta leder till ökade fyllnadsinbetalningar våren 1984.

Inkomsterna av skatt på egendom har räknats upp med 504 milj.kr. i förhållande till statsbudgeten. Av uppräkningen hänför sig 210 milj.kr. till den föreslagna omsättningsskatten pä aktier och vissa värdepapper som införs den Ijanuari 1984 (prop. 1983/84:48). Stämpelskatten och fysiska personers förmögenhetsskatt beräknas bli 105 milj.kr. respektive 102 milj.kr. större än i statsbudgeten. Denna förmögenhetsskatt avser inkomståret 1982.

Prognosen för inkomstgruppen skatt på varor och tjänster har höjts lill

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1983/84 4

87249 milj.kr. vilket är 392 milj.kr. mer än enligt statsbudgeten. Inkomsterna av mervärdeskatt beräknas bli 800 milj.kr. lägre än i statsbudgeten. Detta beror bl.a. på att antagandet om den privata konsumtionens utveckling justerats ned något. Regeringen har föreslagit en höjning av försäljningsskatten på motorfordon från den Ijanuari 1984 (prop. 1983/84:40). Inkomsterna på denna inkomsttitel beräknas till följd därav bli 153 milj.kr. större än i statsbudgeten. Tobaksskatten höjdes den 5 december 1983 (prop. 1983/84:37, SkU 1983/84:7). Den beräknas nu bli 290 milj.kr. större än i statsbudgeten. Skatten på spritdrycker, vin och starköl höjdes den 21 november 1983. Trots skattehöjningen beräknas skatten på spritdrycker bli 215 milj.kr. lägre än beräkningen i statsbudgeten. Detta beror på att försäljningen av spritdrycker minskat. Skatten på vin beräknas däremot bli 240 milj.kr. större än i statsbudgeten. Inkomsterna av den särskilda avgiften för oljeprodukter beräknas bli 496 milj.kr. större än beloppet i statsbudgeten. Detta beror främst pä att regeringen föreslagit att den särskilda avgiften pä olja höjs och att en särskild avgift införs den Ijanuari 1984 på bensin, kol och elkraft från kärnkraftverk (prop. 1983/84:62).

Överskottet av statens fastighetsförvaltning beräknas bli 208 milj.kr. större än i statsbudgeten. Det under budgelåret 1983/84 inlevererade beloppet hänför sig till verksamheten under budgetåret 1982/83. Den ökade inleveransen beror på att byggnadsstyrelsen ändrat bokföringsprinciper. Ränteinkomsterna beräknas bli 253 milj.kr. större än i statsbudgeten. Av detta belopp hänför sig 118 milj.kr. lill räntor pä lån för bostadsbyggande och 154 milj.kr. till räntor på beredskapslagring och förrådsanläggningar.

Utfallet under inkomstgruppen inkomster av försålda maskiner och byggnader beräknas bli en utgift på 81 milj.kr. under budgetåret 1983/84 vilket är 119 milj.kr. mindre än i statsbudgeten. Statens järnvägar har beräknat inkomsterna pä titeln statens järnvägars inkomster av försålda byggnader och maskiner till 20 milj.kr. för budgetåret 1983/84. Efter en korrigering pä 120 milj.kr. som hänför sig till budgetåret 1982/83 beräknas utfallet på denna inkomsttitel bli en utgift på 100 milj.kr. under budgetåret 1983/84.

Inkomsterna under inkomstgruppen återbetalning av studielån har räknats upp med 315 milj.kr. i förhållande till statsbudgeten. Av detta belopp hänför sig 295 milj.kr. till titeln återbetalning av studielän. Uppräkningen beror pä ökade återbetalningar lill följd av beslutet att ge en förmånligare premie vid frivilliga och förtida återbetalningar under perioden juli-december 1983 (prop. 1982/83:129, SfU 1982/83:25, rskr. 1982/83:386). Statliga pensionsavgifter, netlo har justerats ned med 390 milj.kr. i förhållande till statsbudgeten.

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1983/84

Förslags- och obetecknade anslag

Utgifterna pä förslags- och obetecknade anslag beräknas uppgå lill 240557 milj.kr. (bilaga3). Utgifterna på dessa anslag blir då 1 269 milj.kr. större än beräkningen i statsbudgeten (inkl. tilläggsbudget I och beslut att utnyttja finansfullmakten). De största differenserna mellan beräknat ulfall och slalsbudget anges nedan.

Tabell 4. Differens beräknat utfall och statsbudget (milj.kr.)

Anslag Ökning (-t-)

Minskning (-)

-	640
+	450
-;	>000
+	174
-	390
-	500
+	413
-	800
+	260
-1-	285
-1-3 500
+	517

Försvarsdepartementet

Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader

Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m.

Studiemedel m.m.

Folkpensioner

Prisreglerande åtgärder pä jordbrukels område

Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag

Räntebidrag m.m.

Drift av beredskapslager

Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende

export av fartyg m.m. Räntor på statsskulden m.m. Övriga

Summa -t-1269

Utgifterna under försvarshuvudtiteln beräknas till 21 464 milj.kr. vilket är 640 milj.kr. mindre än vad som anges i statsbudgeten. Minskningen beror pä att kompensationen för prisstegringar blir mindre än beräknat. Till grund för beräkningen av löner i statsbudgeten ligger de lönebelopp som gällde fr.o.m. den Ijanuari 1982. Anslag i vilkalöner ingår har räknats om med hänsyn lill löneavtalet för år 1983 (ALS 1983). Till följd därav har bl.a. förvaltningskostnaderna för den lokala polisorganisationen räknats upp med 450 milj.kr. till 4275 milj.kr.

I statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisas 3000 milj. kr. för täckning av merkostnader för löner och pensioner. Utgifterna pä anslaget beräknas lill 1 000 milj.kr. under budgetåret 1983/84. Detta belopp är avsett att täcka merkostnader för löner under år 1984.

Utfallet för anslaget studiemedel m.m. beräknas bli 4037 milj.kr. budgetåret 1983/84. Det är 174 milj.kr. högre än i statsbudgeten. Detta beror på ökningar av dels antalet utbildningsplatser, dels andelen studerande som utnyttjar studiemedel i förhällande till antalet som studerar.

Utgifterna för folkpensioner beräknas till 40450 milj.kr. vilket är 390 milj.kr. mindre än vad som anges i statsbudgeten. Minskningen beror på att beräkningen i statsbudgeten baserades på antagandet att basbeloppet för år 1984 (inkl. tilläggsbelopp) skulle uppgå till 21000 kr. Nu beräknas basbeloppet uppgå till 20300 kr. Dessutom har regeringen föreslagit en extra uppräkning av folkpensionens grundnivå och handikappersättningen

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1983/84 6

förär 1984. Den extra uppräkningen motsvarar en höjning av basbeloppet med 200 kr. (prop. 1983/84:40).

I statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisas 3838 milj.kr. för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Anslagsbelastningen har räknats ned med 500 milj.kr. lill 3 338 milj. kr. Del beror på att subventionerna på ost, kött och fläsk togs bort den I december 1983 (prop. 1983/84:40).

I statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisas 2317 milj.kr. för bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag. Anslagsbelastningen har räknats upp med 413 milj.kr. lill 2 730 milj.kr. Det beror främst på högre arbetslöshet än beräknat i statsbudgeten. I statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisas 10300 milj.kr under anslaget räntebidrag. Anslagsbelastningen beräknas nu minska med 800 milj.kr. till 9500 milj.kr. Det beror bl.a. på att antalet nybyggda lägenheter minskal i förhällande lill tidigare beräkningar.

Utgifterna under anslaget drift av beredskapslager beräknas till 864 milj.kr. vilket är 260 milj.kr. mer än anvisat i statsbudgeten. Ökningen beror pä en övergäng lill att beräkna kapitalkostnaderna för beredskapslager efter principer och metoder som bättre belyser de verkliga kostnaderna. Kostnaderna för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m. beräknas till 635 milj.kr. för budgetåret 1983/84. Det är 285 milj.kr. mer än anvisat i statsbudgeten. Ökningen av anslagsbelastningen beror pä ökad utlåning i samband med en viss konjunkturförbättring för svensk varvsindustri.

Räntorna pä statsskulden beräknas uppgå lill 58900 milj. kr. under budgelåret 1983/84. Det är 3 500 milj.kr. mer än beräkningen i statsbudgeten. Ökningen beror bl.a. på ökad emission av statsskuldväxlar med längre löptider och under juli och augusti 1983 realiserade valutaförluster.

Reservationsanslag

Anslagsbehållningarna beräknas uppgå till 23 201 milj.kr. vid budgetårets slut (bilaga4). Det är en minskning med 1407 milj.kr. jämfört med behållningarna vid början av budgetåret. De största förändringarna av anslagsbehållningarna anges nedan.

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1983/84

Tabell 5. Förändringar av anslagsbehållningar (milj.kr.)

Anslag Ökning (-(-)

Minskning (-

Övriga u-landspoliliska insatser m.m. -I-   292

Drift av statliga vägar -l-   151

Byggande av statliga vägar -  650

Bidrag lill drift av kommunala vägar och galor -I-  569

Bidrag till drift av enskilda vägar +  261

Bidrag lill vissa transporter pä malmbanan (82/83) - 195
Byggnadsarbeten inom utbildningsdeparlementels

verksamhetsområde -   289

Sysselsättningsskapande åtgärder - 523
Medel för särskilda insatser för övertaliga inom

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) +   169

Lån lill bostadsbyggande -l- 230
Vissa energibesparande åtgärder inom bosladsbesländet m.m.     +  207

Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån -l-   215

Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. -   290

Investeringar inom energiområdet + 175
Stöd till åtgärder i samband med upphandling

inom energiområdet (82/83) -   313

Avskrivningslän till svensk varvsindustri -I-   349

Kapilaltillskotl till Svenska Varv AB (82/83) -   175

Övriga -1 590

Summa -1407

De Största förändringarna av anslagsbehållningarna hänför sig till utrikes-, kommunikations-, utbildnings-, arbetsmarknads-, bostads- och industridepartementen.

Utrikesdepartementets anslagsbehållningar beräknas öka med 121 milj.kr. lill 4830 milj.kr. vid budgetårets slut. Av ökningen hänför sig 292 milj.kr. till anslaget övriga u-landspolitiska insatser. Ökningen beror pä alt det lar läng lid från beslut om u-kredit till dess alt kontrakt tecknats, förbindelse utfärdals och utbetalning gjorts.

Kommunikationsdepartementets anslagsbehållningar beräknas minska med 380 milj.kr. lill 4934 milj.kr. vid budgetårets slut. I statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisas 3525 milj.kr. för drift av statliga vägar. Med stöd av finansfullmakten har regeringen anvisat ytteriigare 6 milj.kr. Förbrukningen beräknas nu till 3 380 milj.kr. varvid behållningen på anslaget ökar med 151 milj.kr. För byggande av statliga vägar anvisas 900 milj.kr. i statsbudgeten. Med stöd av finansfullmakten har regeringen anvisat ytterligare 118 milj.kr. för ändamålet. Anslagsbelastningen beräknas bli 1668 milj.kr. Delta innebär aft anslagsbehållningen minskar med 650 milj.kr, fill 1 002 milj.kr. I statsbudgeten anvisas I 021 milj.kr. för bidrag fill drift av kommunala vägar och gator samt 541 milj.kr. för bidrag till drift av enskilda vägar m.m. Beloppen avser att täcka kostnader för bidragsären 1983 och 1984. Endast medel för bidragsärel 1983 betalas ut under budgetåret 1983/84. Det innebär an reservalionsmedelsbehällningarna på dessa anslag ökar med sammanlagt 830 milj.kr. till 854 milj.kr. I filläggsbudget III för budgetåret 1982/83 anvisades 390 milj.kr. för bidrag till vissa transporter på

Bilaga 1.3   Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1983/84 8

malmbanan. Vid ingången av budgetåret 1983/84 var reservationsmedels-behållningen 195 milj.kr. Hela detta belopp beräknas betalas ut under budgelåret 1983/84.

Utbildningsdepartementets anslagsbehållningar beräknas uppgå till 445 milj.kr. vid budgetårets slut. Det innebär en minskning med 322 milj.kr. För anslaget byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementels verksamhetsområde anvisas 20 milj.kr. i statsbudgeten. Med stöd av finansfullmak-len anvisas ytteriigare 15 milj.kr. Anslagsbelastningen beräknas bli 324 milj.kr. vilket innebär alt anslagsbehållningen minskar med 289 milj.kr. till 66 milj.kr.

Arbetsmarknadsdepartementets anslagsbehållningar beräknas minska med 377 milj.kr. fill 3 181 milj.kr. vid slutet av budgetåret 1983/84. För budgetåret 1983/84 har riksdagen anvisat 5 250 milj.kr. för sysselsättningsskapande åtgärder. Regeringen har med stöd av finansfullmakten anvisat ytteriigare 52 milj. kr. och därutöver har regeringen föreslagit att ytterligare 500 milj.kr. anvisas i tilläggsbudget I (prop. 1982/83:26). Anslagsförbrukningen beräknas till 6325 milj.kr. Därmed minskar anslagsbehållningen med 523 milj.kr. till 2546 milj.kr. vid budgetårets slut. I statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisas 309 milj.kr. för särskilda insatser för övertaliga inom Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB). Medlen skall fördelas på budgetåren 1983/84 och 1984/85. Utbetalningarna beräknas lill 140 milj.kr. för budgetåret 1983/84.

Bostadsdepartementets anslagsbehållningar beräknas uppgå lill 1464 milj.kr. vid budgetårets slut. Del innebär en ökning med 518 milj.kr. Av detta belopp hänför sig 207 milj.kr. till vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. och 230 milj.kr. till anslaget lån lill bostadsbyggande.

Industridepartementets behållningar beräknas minska med 573 milj.kr. till 7224 milj.kr. Riksdagen har i statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisat 500 milj.kr. för regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån. Utbetalningarna under 1983/84 beräknas sammanlagt uppgå lill 285 milj.kr. Del innebär alt anslagsbehållningen uppgår till 2 162 milj.kr. vid budgetårels slut. I statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisas 3 219 milj.kr. till statens vattenfallsverk för investeringar i kraftstationer. Regeringen har med stöd av finansfullmaklen anvisat ytteriigare 15 milj.kr. och därutöver föreslagit att 85 milj.kr. anvisas i tilläggsbudget I (prop. 1983/84:47). Anslagsbelastningen beräknas till 3 609 milj.kr. Därmed minskar anslagsbehållningen med 290 milj.kr. till 295 milj.kr. vid budgetårets slut. Regeringen har föreslagit att 350 milj.kr. anvisas i tilläggsbudget I för investeringar inom energiområdet (prop. 1983/84:62). Investeringsprogrammet avser kalenderåret 1984. Hälften av beloppet beräknas betalas ut under budgetåret 1983/84. Anslagsbehållningen blir därmed 175 milj.kr. vid budgetårets slut.

Vid ingången av budgetåret 1983/84 uppgick reservationsmedelsbehäll-ningen på anslaget stöd till åtgärder i samband med upphandling inoiii

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1983/84 9

energiområdet till 699 milj.kr. Med anledning av inkomna ansökningar om stöd beräknas utbetalningarna uppgå till 313 milj.kr. under budgetåret 1983/84. Det innebär att anslagsbehållningen uppgår till 386 milj.kr. vid budgetårets slut. Avskrivningslån till svensk varvsindustri ges i form av stöd per produktionstimme för ny- och ombyggnad av fartyg. 1 statsbudge ten för budgetåret 1983/84 anvisas 465 milj.kr. för ändamålet. Anslagsbe lastningen beräknas till 116 milj.kr. vilket innebär att anslagsbehållningen blir 349 milj. kr. vid slutet av budgetåret. Anslagsbehållningen på anslaget kapilaltillskotl till Svenska Varv AB uppgick lill 350 milj.kr. vid början av budgetåret 1983/84. Med ledning av Svenska Varvs AB planer för verk samheten beräknas anslagsbelastningen till 175 milj.kr. för budgetåret 1983/84. Behållningen pä anslaget minskar med samma belopp.

Rörliga krediter

Beräknad disposition av rörliga krediter redovisas i bilaga 5. 1 statsbudgeten beräknades dispositionen av rörliga krediter öka med I 500 milj.kr, Det utestående beloppet på röriiga krediter beräknas nu uppgå till 3 756 milj.kr. vid budgetårets slut. Det är en ökning med 711 milj-.kr.

Vid ingången av budgetåret 1983/84 uppgick den utestående röriiga krediten för televerket till 145 milj.kr. Lyftningarna under budgetåret beräknas till 475 milj.kr. Det innebär en ökning av den utestående krediten till 620 milj.kr. vid slutet av budgetåret. Det uteslående beloppet vid budgetårets slut pä televerkets rörliga kredit för abonnentutrustningar beräknas bli 1526 milj.kr. Det är en ökning med 426 milj.kr. Ökningen beror pä investeringar i nya telefonväxlar. Vid början av budgetåret var det utestående beloppet på statens järnvägars rörliga kredit 408 milj.kr. Statens järnvägar räknar med att återbetala hela beloppet under budgetåret 1983/84. Vid budgetårets slut beräknar EKN-Exportkreditnämnden utnyn-ja 1 133 milj.kr. av den röriiga krediten för föriuster på exportkreditgarantier. Vid budgetårets ingång var den utestående krediten 820 milj.kr. De kraftigt ökade förlusterna beror pä garantigivningen på Polen.

Beslut

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Berggren i närvaro av avdelningschefen Sanell, byrådirektören Hansson, föredragande, och förste revisorn Unander.

G Rune Berggren

Jörgen Hansson

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1983/84

10

Bilaga I

Statsbudgeten för budgetåret 1983/84 (milj.kr.)

Inkomster

1000 Skatter

2000 Inkomsler av statens verksamhet

3000 Inkomsler av försåld egendom

4000 Alerbelalning av lån

5000 Kalkylmässiga inkomster

Summa inkomster

Underskott

Sunima

Statsbudget	Beräknal	[     Differens
	utfall	beräknal utfall och statsbudget
178 191	184518	-6 327
22 441	22962	+   521
54	-  70	- 124
3 319	3 759	+ 440
6 792	6432	- 360
210797	217601	-1-6804
91 753	83 836	-7917
302 550	301437	-1113

Utgifter

Anvisat

Beräknal utfall

Differens beräknal ulfall och anvisat

Utgiftsanslag

I Kungl. hov- och slottsslaterna

II Juslitiedeparlemenlet

III Utrikesdepartementel

IV Försvarsdepartementet

V Socialdepartementet

VI Kommunikationsdepartementet

VII Finansdepartemenlet

VIII Utbildningsdepartementet

IX Jordbruksdepartementet

X Arbetsmarknadsdepartementet

XI Bostadsdeparlemenlel

XII Industridepartementet

XIII Civildepartementet

XIV Riksdagen och dess verk m.m.

XV Räntor på statsskulden m.m.

XVI Oförutsedda ulgifter

Summa

28	29	-1-  1
8 035	8871	4- 836
7 882	7 750	- 132
22612	21972	- 639
70470	69953	- 516
14 468	14 883	-1- 414
13 494 .	13 651	-1- 157
34 433	35 229	+   796
6 966	6507	- 460
18 452	19261	-1- 809
22 255	21054	-1201
12 843	13 770	-1- 927
6217	4 388	-1829
492	501	-1-  9
55 400	58900	-1-3 500
1	5	-1-  4

294050

H-2676

296 726

Beräknad övrig medelsförbrukning

I Minskning av anslagsbehållningar

II Ändrad disposition av röriiga krediter

Summa

Beräknal tillkommande utgiftsbehov, netto

Summa

3000 -I-1 500

4 500

4 000

302 550

+   711

-I-   711

4000

301437

-3 000

-   789

-3789

-1113

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1983/84

II

Bilaga 2

Beräkning av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1983/84 (milj; kr.)

Statsbudget

Beriiknal utfall

Differens beräknat utfall och statsbudget

1111 Fysiska personers skatt pä inkomst, realisations
vinst och rörelse 28 856
1121 Juridiska personers skall på inkomst, realisa-

tionsvinsl och rörelse 7 181
1131 Ofördelbara skaller på inkomst, realisationsvinst

och rörelse 2 500

121 i  Folkpensionsavgift 30 750

1231 Bamomsorgsavgift 7 165

1251 Övriga socialavgifter, nelto -120

1281 Allmän löneavgift 7 650

1311 Skogsvårdsavgifler 274

1321 Fvsiska personers förmögenhetsskatt 799

1332 Gåvoskatt 110

1341 Stämpelskall 1 7.30

1342 Skall på värdepapper -1411 MervärdeskaU 49 100

1422 Särskilda varuskatter 702

1423 Försäljningsskatt pä motorfordon 590

1424 Tobaksskall 3 820

1425 Skatt på spritdrycker 5 950

1426 Skatt på vin I 460

1427 Skatt på mall- och läskedrycker I 253

1431 Särskild avgift för oljeprodukter 325

1432 Kasseltskatt 80 1434 Skall på viss elektrisk kraft 935 1441 AB Vin- & Sprilcentralens inlevererade överskott 185

1461 Fordonsskatt 2 270

2113 Stalensjärnvägars inlevererade överskoll 140

2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott 142

2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott 2 260

2117 Domänverkels inlevererade överskott 40 2151 Tipsmedel 937 2214 Överskott av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning 204

2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande 7 980
2361 Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensio
neringen 40
2371 Räntor pä beredskapslagring och förrådsanlägg
ningar 782
2811 Övriga inkomster av statens verksamhet 468
3113 Stalensjärnvägars inkomster av försålda fastig
heter och maskiner 20
4138 Återbetalning av tidigare infriade ställiga garan-

lier 50

4313 Alerbelalning av studiemedel 780

4513 Återbetalning av län för kommunala markförvärv 142

5111 Postverkels avskrivningar 395

5112 Televerkets avskrivningar I 830 5211 Statliga pensionsavgifter, nello 1 031 Övriga 39991

Summa 210797

32 804

9 551

I 100

31 113

7 257

-247

7790

313

901

150

1    835
210

48 300 733 743

4 110

5 735 1700 1285

821

45

970

2.S0

2.340

50

94

2    228

76 998

412 8098

936

574

- 100

103 1075

190

344 1886

641 40181

217601

+ 3 948 -f2 370

-1 400

-t-	363
+	92
-	127
+	140
+	39
+	102
+	40
+	105
+	210
-	800
+	31
+	153
+	290
-	215
+	240
+	32
+	496
-	35
+	35
+	65
+	7(1
-	90
-	48
-	32
+	36
+	61
+	208
+	118
-	34
+	154
+	106

120

+ 53

+ 295

+ 48

-  51
+ 56

- 390
-I- 190

4-6 804

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1983/84

12

Bilaga 3

Fiirslags- och obeiecknade anslag under budgetåret 1983/84 (milj. kr.)

3 825

845

1223

170

129

22 104

5 890

1240

40840

780

1390

1700

Anvisal

	D	->
	E	2
	F	1
III	B	1
IV V	C	1
	C	3
	D	2
	D	3
	F	3
	G 1	1 1

VI	E	10
	G	2
VII	D	3
	E	2
VIII	D	18
	D	25
	G	4
IX	C	3
X	B	3
	B	18
	D	2
XI	B	4
	B	7
XII	B	5
	B	16
	B	17
	C	5
	G	5
	G	6
	G	9
	H	1
XIII	B	1
	H	4
XV	A	1
övriga
Summa

Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader Allmänna domstolarna Kriminalvårdsanslalterna Rättshjälpskoslnader Förenta Nationerna Försvarsdepartementet Allmänna barnbidrag Bidragsförskott Folkpensioner

Bidrag lill kommunala bostadstillägg till folkpension

Bidrag lill kommunala familjedaghem Bidrag till social hemhjälp Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. Ersättningar till kommunerna för hjälp lill utländska medborgare, flyktingar m. m.

Stöd till svenska rederier Ersällning lill postverket för befordran av tjänsteförsändelser Tullverket: Förvaltningskostnader Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.

Bidrag lill driften av gymnasieskolor Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 är m. m. Studiemedel m. m.

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets omräde

Bidrag till arbelslöshelsersättning och utbildningsbidrag Statsbidrag för ungdomslag Åtgärder för flyktingar Räntebidrag m. m. Bostadsbidrag m. m. Täckande av förluster i anledning av slatliga industrigarantilän m. m. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit Kostnader för stalsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m. Ersättning för nedsättning av socialav-   . gifter

Kostnader för skuldebrev till Svenska Varv AB

Räniestöd till varvsindustrin Föriusltäckning till följd av slatliga garantier lill svensk varvsindustri och beställare av fartyg Drift av beredskapslager Länsstyrelserna

Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. Räntor på statsskulden m. m.

Beräknal	Differens
Ulfall	bei	räknat ut-
	fal	loch
	statsbudget
4 275	+	450
876	+	31
1284	+	61
235	+	65
97	-	32
21464	-	640
5 795	-	95
1 190	-	50
40450	-	390
812	-1-	32
1500	-1-	110
1571	-	129

140

100

240

158 250	200 175	+ 42 -  75
413 663	521 694	-1- 108 -1- 31
10811 3 660	10 846 3 791	-1- 35 + 131
266 3 863	366 4037	• + 100 -1- 174
3 838	3 338	- 500
2 317 420 163 10300 1347	2730 350 240 9500 1475	-1- 413 -    70 +    11 - 800 +   128
150	120	- 30
1000	944	- 56
350	635	+  285
250	193	- 57
125 135	81 168	- 44 +     33
50 605 1758	864 1810	- 50 +  260 +    52
3 000 55400 57 620	1000 58900 57 890	-2000 4-3 500 +   269

240557

-1-1269

239288

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1983/84 13

Bilaga 4 Beräknade förändringar av anslagsbehållningar på reservationsanslag under budgelårel 1983/84 (milj. kr.)

Reservation        Reservation       Ökning i + )

1983-07-01 1984-06-30 Minkning      (-)

202	102	- 100
198	114	- 84
2 392	2 352	-  40
2 144	2014	- 130
-	292	-t- 292
80	_	- 80
1619	1770	+   151
1651	1002	- 650
1	570	-1- 569
319	370	-1-  51
24	284	-1- 261
268	125	- 143
100	_	- 100
150	199	+     50
177	39	- 138
85	41	-  44
195	_	- 195
152	57	-  94
48	1	-  47
27	90	+     64
99	66	- 33
355	66	- 289
185	222	+    37
3069	2 546	- 523
-	169	-f 169
-	69	+    69
121	_	- 121
14	244	+   230
-	30	+    30
1	41	+    40
733	940	+  207
1947	2 162	+   2!5
151	199	+    48
-	73	+    73
63	33	- 30
82	12	-  70
298	233	-  64

II B    10 Byggnadsarbeten för polisväsendet E     7 Byggnadsarbeten för kriminalvården

III C      I  Bidrag till internationella biståndspro-

gram C     2 Bilateralt utvecklingssamarbete genom

SIDA C     9 Övriga u-landspolitiska insatser m. m.

V         1      6 Bidrag till upprustning och utveckling

av hem för vård eller boende (82/83)

VI        B     2 Drift av slatliga vägar
B     3 Byggande av slatliga vägar
B     4 Bidrag till drift av kommunala vägar

och galor

B     5 Bidrag lill byggande av kommunala vägar och gator

B     6 Bidrag lill drifl av enskilda vägar m. m.

B    10 Särskilda väginvesleringar (82/83)

B    11  Åtgärder mot eftersatt vägunderhåll (82/83)

D      1  Slalens järnvägar

D     6 Särskilda investeringar vid statens järnvägar (82/83)

D     7 Särskilda järnvägsinvesteringar m. m. i Norrbotten (82/83)

D     8 Bidrag lill vissa transporter på malmbanan (82/83)

F      1  Flygplatser m. m.

F     6 Särskilda investeringar för luftfarten (82/83)

H     1 Teleanläggningar m. m. VIII     G     5 Vuxenstudiestöd m. m.

1       1  Byggnadsarbeten inom utbildnings-departemenlets verksamhetsområde

X        B     2 Arbetsmarknadsutbildning
B     4 Sysselsällningsskapande åtgärder
B    16 Medel för särskilda insatser för

övertaliga inom Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

B    17 Medel för åtgärder all främja rekrytering till industrin m. m.

B    11 Särskilda sysselsättningsskapande åtgärder i Norrbollens lån (82/83)

XI B     3 Län till bostadsbyggande
B     9 Bidrag lill förbättring av boendemiljön
B    10 Anordningsbidrag m. m. till allmänna

samlingslokaler B    17 Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeslåndel m. m.

XII      C     2 Regionalpoliliskt stöd:

Lokaliseringslån

C     3 Regionalpoliliskt stöd;

Regionala utvecklingsinsatser

C     6 Särskilda regionalpolitiska insatser i Norrbottens län

C     5 Bidrag till sysselsätlningsålgärder inom varvsindustrin (78/79)

C     5 Åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbottens län (82/83)

D     8 Program för ulökad prospektering m. m. (82/83)

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1983/84

14

Reservation 1983-07-01

Reservation 1984-06-30

Ökning (-t-)

Minkning       (-)

E    11  Slalens vatlenfallsverk: Kraflslalioner m. m.

E    15 Investeringar inom energiområdet

E     6 Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. (80/81)

E    14 Stöd lill utbyggnad av distributions-anläggningar för tjärrvärme (82/83)

E    15 Stöd för åtgärder i samband med upphandling inom energiområdet (82/83)

E 16 Lån lill förprospektering av naturgas-ledningar m. m. (82/83)

G     8 Avskrivningslån lill svensk varvsindustri

G    10 Infriande av förluslläckningsgaranli för Zenil Shipping AB

G    15 Lån lill SSAB Svenskl Slål AB för strukturändamäl (80/81)

G    13 Finansiering av stirlingmolorulveckling (82/83)

G 16 Bidrag lill Luossavaara-Kiirunavaara AB för sysselsätlningsålgärder m. m. (82/83)

G    18 Lån till SSAB Svenskl Stål AB för rekonslruktionsändamål (82/83)

G   20 Kapitaltillskott till Svenska Varv AB (82/83) I  Byggnadsarbeten för statlig förvaltning

XIII     E Övriga

Summa

585	295	- 290
-	175	+   175
172	129	-  44
300	237	-  63
699	386	- 313
74	39	- 35
-	349	-1- 349
-	30	+    30
146	106	-  40
68	28	-  40
90	-	-  90
200	100	- 100
350	175	- 175
80	10	- 70
4 894	4615	- 282

24608

23 201

-1407

Bilaga 1.3    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1983/84

Bilaga 5

Beräknad disposition av rörliga krediter

Televerket

Televerket, Abonnenlulruslningar

Slalens järnvägar

Luflfarlsverkel

Förenade fabriksverken

Statens jordbruksnämnd

Kammarkollegiet

Föriuster pä exportkreditgarantier

Övriga

Summa

Utestående	Beräknat	Beräknad
belopp	uleslående	förändring
1983-06-30	belopp 1984-06-30	1983/84
145	620	+415
1 100	1526	-t-426
408	-	-408
-	40	-t- 40
91	-	- 91
90	125	+ 35
200	140	- 60
820	1 133	-t-313
191	172	-   19

3 756

3045

-(-711

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

Bilaga 1.4

Vissa tabeller

_{rörande den statsfinansiella}

utvecklingen m. m.

Prop. 1983/84:100

Bilaga 1.4    Den statsflnansiella utvecklingen

Bilaga 1.4

i	00 00	00
«		O 1-
2	00	Vi Os

I    I

Z=2

      ON      ov

• -     ©     CA

I       1

m      —    o o      -    av

00

+    +   I

bo	"»	Vi		ve
VJ	VJ IT)	Vi Vi	1	fl 1
3		r«-> »O SO	rl-	s
Vi	00	OO	1	1
1	S	1		00

      O     ON

-     r     ri

r     3

-I-   I

I

OS	>0 ?3	m s	00	r--	1
00 2	;	s	00	+	n 1
00	5	s	i		ov
2		ve	sO	-f	1
i	1	00	mi	3	s
2	m	s	mt mi	-(-	1
		U	9i so Vi	rj
i	Os	?!	OS	-)-	1
Vi			1		ve
	s	s	Vi r-i	-I-	1
3	1	1	s	-	g
		M r»	fN <--<

-t-   I

1/1          —

— u r-.

ff\     r-       —

'        TT TT

fM     (N     —

f*      00     00

3 

m   00

-I-   I

I    I

-I-   I

ort =  O

OJ) "a

00    -        o              fN   r-.

V) f« — —      fS

9, \0 \0 fO

O O O

M r ri .    _i-

O D.

B

o

.X

c

*ä   - •.= II

.o ~

      OCl

5 s

I- -5 "I

1    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 1.4

rl    ve

o

-t- T

ofii=

c 13 .x> .o

.5 .5 rt I- ■a ,°2 Py,

•ct; ä-E

n. rt E

II !S        2

00 OX)

u rt -D   E

t/l    r-OD C

rt o

c --rt 'S

rt

n

■rt _:  _ ■o c

tL, JE

Bilaga 1.4    Den statsflnansiella utvecklingen

s	o — O; OO sO OO	i	2? > »o ov	§
	e-sj \0 — -*  — r	t-	in f-4 r-i o v-i —
o ro	O O O av 00 ON -  sO	o	O O O rvj ov f* OO O t-	vo
	00 — NO m o ri	s	<2, Ov — vo  —	"sr '-1

O O O Q> O O O

w-i  — " v " —

r-l f*t 1/-1 *N o t~- "*

ON r- o 00 Tj- ON -

»o Tf Tj- >;h r

O O O Cii O O O ( t-- — N " ' r — - m t\ — - TT

O O O n o r- 1- Tj- -	1	o o o	o	o o o cs o o o o o r r-v  vo t 00 oo r-- r\ - m Ov	1
nO 00 o mi Os r-i	l/>	::$2	Si	ov — 00 'V) 00 -   r-i fv, —	vh

i T	O O O ov Ov "/"I	5	<=> o o --, TJ- r oo — vO	1	o o o  o o o 00-------------- 1 -- o OO r Tf O on " r- r-
	vD OO vC r*-, t- —	s	rvj r. Ov	3	— v Tj- \h r-i — Tt r-> rJ --H —

1	o o o t so mi NO f* nD	§	NO 00 OO	1	o o o  o o o r* TT r- o — <0 "Tf nO 00 — OQ oo On
—	ri n tt m r~~ —	00 1/1	t\ oo OO > m	s	vO rvi TT 00 r- r r ri

o	o o o r-l <i r- - n Tj-	å	O O rOs-rr (Ii  rf 1/-1	1	o o o o o o no «o r- rsj TT 00 r*-i n r Os "O r*
r<	0\ O r4 r-l r- —	B		K	r4 00 oo <5 nD r' r-J  —
o ve	O O O r-l 00 o <-n -rf v,	e ä3	Q) O O \l- — m » »o O	1	O O O Q. O   1 o — ON r.| rJ r*-. ON r- >
3	r o O m nO —	Tt	l\ Ov oo »-, r-l	NO VO	r-- mi -<t u~i Vi rvi r> —

c o

§	o o o rA Vi n Os mi r-i	1	c> o o ■<-, r- oo r\j r- -		OOOOO r-- r-- o >3- - rn ON ON i\ r-
ri	tT ON oo rt r	00	Ov rJ VD	'	— NO NO f r n —

1	Q,
Tf
r	!>
	T3 C ra Q,
	•O
DC	J

O       o o o

mt        r- —I »o

ON — r- O

mi          rt ON o

o*             f*  —

©   0 o o

v© oo r-l sc

r-     f no r-

o      f n

ooooo

— r* 00 -i m

 r---------------- ■-----

f*1   ON  »—   "   -

n — —

I   I

ooooo r- ND oo o o Ov r- >o r\ r~

00 -rf Tt (N rJ

a   E

es	_
	a
V}
1	o
o
B	a>
O	t/1
.!£	rt
	E
u	•.:a
u	c
Vi
B
V
a>	u
u	T3
■D	«
3	■O
J3	C
£	5
a	>
Ä	:
	c
ri	4J Cu
	Q.
.o	O

H oa

o ON TT	o o o r* r4  - mi Vi SO	i	<=) o o Ov oi r-- Oo r- —	5 •
s	O r* r-- r4 mt		• o ov vO rv) —	00

rt '5

•a -a

c _ M

lie

—      ° c

,_ '2 .: i!

X t; — S

!3 !3 c.E  «> S

s £ • °

rt  c

fä t>

00 00 ui — 00   3

11

•nd  H .

■C'C-

S -2

I/:-C

■5   =  :ö

U       >

Stn.i;-°.a,= Öö,

yi — t- i« c c —

■o >

C/lfc.«VJ_    —     (/}l_L..

-. — C a rr! s   '' =rt :rt .vj

C rt j: O C o

a Q

3   c/:

iii i fl ts H i2 HO 13 oä OC >

Bilaga 1.4    Den statsflnansiella utvecklingen

U U- 't-,

Cl (/i   (/) T)

r4r-n>nONr-iNOooTr

— n- — r-ooorn

oor4v-iOO\>nO'r

r*~tT:j-»rr-oo'rnNOm

— r4 rsl Tj-

ONOwrnTj-riNO r4—'OOONOOr-iNO

— Ttr4«/-»aN'<l-'n

—   - — — »ooo<r

+ + + + + + + + +

>	3b c
o	c",j5
	<U
.fl	, -O
D.	??J
n,
D	c   3

rNO--ootrr-o     *o

nO 00

ONfNNOfNOv — vr

OONNöOr-onmrJ

— — or-ioG-r-w~j-

>/ — Tf n o r-l —

— — m TT v£) 00

■ >/ I - —

I  I

Os <Si SÖ sO •O NO 00 OO + 1 + 1

mm"NomON"r4

r-oor~-r<ir-~r4—' — ON

oo — no n no 00 00

• so m\ r - Vi oo

+ + + + + + + +

On — NOONninv-ioo »or-riooooinoOTi-

r4r--ooooooor--oo nrirNDmmTrsO

moo<Of*t--rO'm

NOooTt—'Tfor-rm — TtrjooONOnmON nOOn r*rvioor-~>/ -~ mi m +   I   +  +   I   +  +   I     I

t     I     I     I     I     I   O

I      I      I      I      I      I      I      I    O

t "O rt
fl = !S
1	E
n hos tsinsti neroc	B Ii
	T3
ofl   rt  o
■S	<ii
c
0-- c
D..D   O
M   O ■-

Otf — — OOrOvn

VirC-rfOstrTt

rOONO-NOOO

r4r-jr4Tt'OTfmr~-o m'«i->oNOooo»ooO'

OOrJ>OvOOOOOOOO

v-(Or4Tj-oONONO\ — r->o — or-Tj-vOTj-

+ + +   I   + + + + +

ooor-ov-iooor-- ■NOOoo — — nrJ — »oONOnoONONrj-m — — n — " m v-i + + + + + + + + +

a    t. — rrv  .y TM

■r-im\r*v\m\m\m\mi

r-isovViVir4rAmi r4 — rjnnn — —

• n r» - o ri n o w-i — ri rJ \£> o v-i — Nc - ri      — rj

+   I   +   I   +   I    I

'fl

•p   fl - E   60 i/l

— s

;- X)   o Q.   O 'C:

11        C

É rt.2P2 " 9-T -

OS

;2-§-2

0 »ri0000v>0>rj ■roo»oorr-ir r-Tfr< — — Ovnrio

rON — moONtNO « _ —  r-4 (1 P

Of*r-oov-imoor-fn oorv-ioonoor--Ttr

ONr-OOOOf*OOOr«

NOoor4r>»ONOOt--o

f*~»Tf»oNoooo — ro

o</-i»nooo»ooo ■oor-o«oinr400

r--voooooor-~rooo

-*- — (r* — r4r4

+++++++++

— tmoO'—'rnTt-r4 rf*oONar4'-'

+ + + + + + + + +

OJ    00

> (fl

1/3  "O

00000 £ioOOOvO»r»

oovornoooONOoon vor-mnoooNNom moorjvOvr-jnoNr

NONOOOOf<ON< — o — — — r* r Tj-

»ooor-oorjooooN

OOOOOOvTfOOO — r*

oo»nooooooor-NO

—  «orrmrON£)t

—        — Cf-jW-Xi-OO

+++++++++

öD     *2vNor--ooo\o-r4< '"       gjrr-(r-r-oooooooo

oo ON o - rJ

ijW»   v=iNorooörJ   '*£ii  in nd f

ÖNOsO\0\ÖNONÖNO\r?

Mn :

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

Finansplanen (bilaga 1)

1  Den ekonomisk-politiska strategin  ..................................................... 1

1.1 Bakgrunden ................................................................................ 1

1.2 Omläggningen av den ekonomiska politiken  ............................. 2

1.3 Krispolitikens andra steg................................................................ ..... 4

2  Den ekonomiska politiken  .................................................................... 7

2.1 Stabiliseringspolitikens inriktning ................................................ ..... 7

2.2 Sysselsättnings- och fördelningspolitiken.................................. ..... 15

3  Utsikter för 1984...................................................................................... .... 20

3.1 Det internationella läget.................................................................. .... 20

3.2 Den svenska ekonomin 1984.......................................................... .... 22

4  Budgetpolitiken   .................................................................................... 28

4.1 Budgetpolitikens inriktning............................................................ 28

4.2 Budgetförslaget för budgetåret 1984/85....................................... .... 28

4.3 De ekonomiska sambanden mellan stat och kommun  .............. 36

4.4 Den konsoliderade offentliga sektom .......................................... .... 38

4.5 Budgetpolitiken i ett längre perspektiv........................................ 40

5  Avslutning............................................................................................... .... 47

Särskilda frågor

1 Statliga kreditgarantier, m.m.................................................................. .. 50

2 Finansieringen av affärsverkens verksamhet  ................................... .. 56

3 Statlig långivning ................................................................................... 58

4 Vissa frågor inom redovisnings- och revisionsområdet................... 60

5 Vissa extraordinära budgeteffekter....................................................... 61

6 Statsbudgeten budgetåret 1983/84 och 1984/85 ................................ .. 63

6.1 Utvecklingen av statsbudgetens inkomster ............................... .. 63

6.2 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1983/84  66

6.3 Statsbudgetens inkomster och utgifter avseende budgetåret 1984/85  68

6.4 Statsbudgetens saldo för budgetåren 1983/84 och 1984/85...... .. 74

Hemställan   .....................................................................................................     76

Tabellförteckning........................................................................................     78

Diagram- och figurförteckning........................    ......................................     78

Bilagor

Bilaga 1.1    Preliminär nationalbudget för 1984 Bilaga 1.2   Riksrevisionsverkets inkomstberäkning Bilaga 1.3   Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1983/84 Bilaga 1.4   Vissa tabeller rörande den statsnnansiella utvecklingen m. m.

I    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga I Innehåll

Bilaga 2 till budgetpropositionen 1984 Prop. 1983/84:100

Bilaga 2

Gemensamma frågor

Utdrag
CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-12-22

Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till stadsbudgeten för budgetåret 1984/85, såvitt avser för flera huvudtitlar gemensamma frågor

1    Den allmänna lönenivån för statsanställda m.m.

Lönerna för det stora flertalet statstjänstemän och för vissa andra arbetstagare i offentlig verksamhet bestäms genom förhandlingar mellan statens arbetsgivarverk (SA V) och de statsanställdas huvudorganisationer.

Den 29 april 1983 träffade SA V samt Centralorganisationen SACO/SR, Statsanställdas förbund och TCO:s statstjänstemannasektion (TCO-S) avtal om löner 1983 för statstjänstemän m.fl. (ALS 1983).

I ALS 1983 ingår bl.a. allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST), allmänt tjänsteförteckningsavtal (ATF), tjänsteför-leckningsavtal för undervisningsområdet (TFU), ijänsieförteckningsavial för kyrkliga tjänster (TFK), avtal om system för lönesättning av chefstjänstemän (chefslöneavtalet) och allmänt pensionsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (pensionsavtalet). F.n. gäller de lönevillkor som framgår av AST den 21 juni 1983. Enligt pensionsavtalet gäller statens allmänna tjänstepensionsreglemente (1959:287) - SPR - med anslutande föreskrifter i väsentliga delar som kollektivavtal i den omfattning de avser berörda tjänstemän.

Enligt ett den 16 maj 1983 träffat avtal gäller ALS 1983 till viss del saml vissa av övriga i föregående stycke nämnda avtal som kollektivavtal även mellan SAV och Sveriges Arbelsledareförbimd (SALF).

Pensionsförmånerna för de icke-statliga arbetstagare med statlig pensionsrätt som faller utanför SAV:s förhandlingsområde regleras i SPR med anslutande föreskrifter.

För vissa statligt anställda läkare har förmånerna bestämts genom avtal mellan SAV och Sveriges läkarförbund. F.n. gäller för denna personal de I    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 2

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 2

lönevillkor som framgår av avtal den 7 juli 1983 om allmänna bestämmelser för vissa statliga läkare m.fl. (ABL).

Till grund för beräkningen av anslagen till avlöningar och pensioner under nästa budgetår har lagts de löne- och pensionsbelopp som gäller fr.o.m. den 1 maj 1983. Anslagsberäkningen innefattar ett lönekostnadspålägg med 39%.

I förhällande till det löneläge som låg till grund för beräkningen av lönekostnaderna i budgetpropositionen 1983 har medräknats ändringar som skett fr.o.m. den 1 januari 1983 dels till följd av uppgörelsen den 2 februari 1983 i fråga om förtjänst- och löneutvecklingsgaranti samt prisutvecklingsgaranti enligt avtal om löner 1981 — 1982 för statstjänstemän m.fl. (ALS 1981-82), dels till följd av ALS 1983. Förtjänst- och löneutvecklingsgarantin samt prisutvecklingsgarantin innebar en höjning med 3,6 %. ALS 1983 innebar en höjning i genomsnitt för statsförvaltningen med 1,5 %.

Avtalen har beaktats i löneomräkningen, liksom de ramar, som myndigheterna disponerar under tiden den I juli 1983 - den 30juni 1984 enligl avtal den 12 september 1978 om lokala löneförhandlingar m.m. inom ATF-områ-det (L-ATF) samt senare träffade ändringsavtal.

Genom SAV:s försorg har regeringskansliet i höstens budgetberedning haft tillgång till ett mer detaljerat underlag för beräkning av myndigheternas lönekostnader budgetåret 1984/85. Med utgångspunkt i SAV:s uppgifter har i budgetförslaget kostnadseffekterna av ALS 1983 på löneplans-lönerna beräknats utifrån resp. myndighels faktiska löneprofil.

De flesta av de nuvarande löneavtalen upphör att gälla den 31 december 1983. Det är därför inte nu möjligt att ange vad som kommer att gälla i fråga om anställningsvillkor för budgelåret 1984/85. Dessa frågor torde senare få anmälas för regeringen och underställas riksdagens lönedelegation.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

2    Lönegradsplaceringen för vissa tjänster m.m.

1 allmänt tjänsteförteckningsavtal (ATF) den 3 maj och den 15 juni 1983 har stålens arbetsgivarverk (SAV) samt Centralorganisationen SACO/SR, Statsanställdas förbund och TCO:s statstjänstemannasektion (TCO-S) fasisiälli lönegradsplaceringen för de statligt reglerade tjänsterna. Enligl avtal den 16 maj 1983 gäller ATF som kollektivavtal även mellan SAV och Sveriges arbetsledareförbund (SALF). Sedan budgelårel 1978/79 har parterna förfogal över ett årligt löneutrymme enligt bestämmelserna i avtalet den 12 september 1978 om lokala löneförhandlingar m.m. inom ATF-områ-det (L-ATF) samt senare träffade ändringsavtal.

Enligl ATF får under avtalsperioden ändring av anställningsvillkoren för en tjänst ske dels i den utsträckning och på del sätt som föreskrivs i

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 3

L-ATF, dels vid större organisationsförändringar, dels vid andra tillfällen om arbetsgivaren finner särskilda skäl föreligga. När ett nytt verk inrättas eller en större organisationsförändring görs, skall arbetsgivaren lämna berörda huvudorganisationer tillfälle lill förhandling om anställningsvillkoren för en nyinrättad tjänst. I andra fall prövas frågan om anställningsvillkoren för en nyinrättad tjänst av arbetsgivaren. När arbetsgivaren beslutar om anställningsvillkoren för en ny tjänst, skall hänsyn tas till vad som gäller för andra tjänster inom det aktuella myndighetsområdet. Beslutet får meddelas först sedan berörda arbetstagarorganisationer underrättals. Den organisation som vill kan påkalla förhandling i dessa fall. Sådan förhandling förs under fredsplikt.

Enligt tjänsieförteckningsavtalet den 28 juni 1983 för undervisningsområdet (TFU) och tjänsieförteckningsavtalet den 27 juni 1983 för kyrkliga tjänsler (TFK) gäller i huvudsak motsvarande regler när en ny tjänst inrättas inom dessa områden.

Enligt ijänsieförteckningsavtalet den 7 juli 1983 för vissa statliga läkare m.fl. (TFL) kan part påkalla förhandling om anställningsvillkoren när en tjänst nyinrättas eller direkt berörs av en ändrad förvaltningsorganisation. Sådan förhandling förs under fredsplikl.

Tjänstemän som omfattas av chefslöneavtalet uppbär i regel lön i form av baslön jämte ett antal tjänstetillägg och eventuellt ett personligt tillägg. Antalet tjänstetillägg och storleken av det personliga tillägget bestäms av regeringen eller statens chefslönenämnd. Vissa tjänster är emellertid inom ramen för chefslöneavtalet placerade i lönegraderna F 29-F 35.

Lönesättningen för de tjänster som regeringen i budgetpropositionen begär riksdagens bemyndigande att inrätta sker enligt de regler som framgår av avtalen. Även när det gäller tjänster, som kan inrättas utan riksdagens medverkan men för vilka regeringen beräknar medel under de olika huvudtitlarna, har anslagsberäkningen skett med utgångspunkt i lönesättning enligt gällande regler.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att la del av vad jag nu har anfört.

3    Arbetshandikappade i statlig tjänst

Samhällets insatser inom handikappområdet grundas på en helhetssyn med samordnade åtgärder inom en rad områden. Målet är att de handikappade skall få en livssituation som sä långt möjligt är likvärdig med andra människors. Varje människa har rätt till bostad, arbete och en meningsfull fritid och till kontakter med andra.

Arbete är en väsentlig del av tillvaron. Det ger inte bara försörjning utan också självkänsla och social gemenskap. Allas rätt till arbete är något mer än en rätt till försörjning och en dräglig levnadsstandard. I rätten till arbete

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 4

ligger också en rätt att delta i den gemensamma produktionen av varor och tjänster.

Alla människors förmåga och resurser skall tas till vara. 1 ett läge med brist på lediga arbeten kan det emellertid finnas en risk att endast de sökande som är mest attraktiva för arbetsgivarna kommer i fråga. Såväl offentliga som privata arbetsgivare har ansvar för att den verksamhet som bedrivs så långt möjligt är tillgänglig för alla.

I sin roll som arbetsgivare har staten genom ett särskilt regelsystem påtagit sig långtgående förpliktelser när det gäller stödåtgärder för statsanställda som har eller kan förväntas få svårigheter att erhålla eller behålla en anställning på grund av fysiskt, psykiskt eller socialt arbetshinder. I förordningen (1979:518) om arbetshandikappade i statligt reglerad anställning, m.m. (ändrad senast 1982:1268) regleras vissa frågor om bl.a. rehabilitering och arbetsvärd såsom arbetsprövning, arbetsträning, omskolning, utbildning och omplacering.

1 förordningen ges också närmare regler för användningen av det under trettonde huvudtiteln uppförda förslaganslaget Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering, det s.k. särskilda löneanslaget (SLA). Medel från anslaget kan tas i anspråk för att täcka kostnader föravlöningsför-måner, utbildning m.m., bl.a. när en arbetstagare till följd av ett arbetshan-dikapp inte kan beredas en lämplig anställning inom gällande organisation och därför måste sjukpensioneras, om inte omskolning eller någon annan form av arbetsvärd kommer till stånd.

Statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) bistår myndigheterna i deras rehabiliterande arbetsvårdande arbete för att behålla arbetshandikappade anställda i yrkesverksamhet genom bl.a. rådgivning, omplaceringar och olika former av stöd. Myndigheterna är enligt den nyss nämnda förordningen om arbetshandikappade i statligt reglerad anställning skyldig att tidigt begära samråd med och medverkan av SAMN när de egna resurserna är otillräckliga.

SAMN kan också med hjälp av omplaceringsförordningen (1974:1006, omtryckt 1980:1093, ändrad senast 1982:1264) medverka till att en arbetshandikappad från en myndighet omplaceras till en annan myndighet.

Jag vill i detta sammanhang också peka på den insats som görs inom det förebyggande området bl.a. genom stiftelsen Statshälsan. Enligt avtal mellan de centrala parterna på den statliga arbetsmarknaden skall företagshälsovården vara förebyggande och arbetsplatsanknuten. Den skall biträda myndigheterna och deras skyddsorganisaticner i frågor som rör förhållanden på arbetsplatserna som kan medföra olycksfall eller fysisk och psykisk ohälsa. Den skall också medverka vid arbetsplatsanknuten rehabilitering av arbetstagare efter sjukdom och annan arbetsoförmåga bl.a. genom att genomföra rehabiliterings-, tjänstbarhets- och andra utredningar. Verksamheten, som huvudsakligen bedrivs genom lokala hälsocentraler, skall vara ett komplement till det arbetsmiljöarbete som myndigheterna själva bedriver.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 5

Jag går nu över till frågan om nyanställning av arbetshandikappade i statsförvaltningen.

Enligt den tidigare nämnda arbetshandikappförordningen (1979:518) skall myndigheterna vid nyanställning verka för att arbetshandikappade bereds sysselsättning. En viktig fråga i sammanhanget gäller möjligheterna för de arbetshandikappade att konkurrera om de lediga tjänster som finns. Inom statens område har förutsättningarna numera förbättrats genom att arbetsmarknadspolitiska skäl kan vara saklig grund vid tjänstetillsättning.

Vidare föreskrivs i anställningsförordningen (1965:601, omtryckt 1976:863, ändrad senast 1982:796) att myndigheterna kan tillsätta en tjänst med en arbetshandikappad som anvisats av den offentliga arbetsförmedlingen utan att kungöra tjänsten ledig till ansökan. Avsikten med bestämmelsen är att myndigheterna skall kunna begränsa konkurrensen till tjänsten till förmån för arbetshandikapppade som anvisats av arbetsförmedlingen.

Regeringen uppdrog den 17 juni 1982 åt SAMN att följa och utvärderade statliga myndigheternas insatser för att underlätta rekryteringen av arbetshandikappade. SAMN har i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) redovisat resultatet av uppdraget i en rapport den 15 september 1983.

Av rapporten framgår att AMS under budgetåret 1982/83 har vidtagit åtgärder inom arbetsmarknadsverket (AMV) för att öka rekryteringen av äldre arbetstagare och arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga till statsförvaltningen. SAMN har medverkat genom utbildning av berörd personal vid AMV och genom deltagande i konferenser i länsarbetsnämndernas regi för statliga myndigheter. Som mål angavs en 5%-ig nyrekryteringsandel av äldre och personer med nedsatt arbetsförmåga. De rekryteringsrutiner som har eftersträvats har byggt på ett ökat samarbete med de statliga myndigheterna, t.ex. genom att arbetsförmedlingarna ges förhandsinformation om kommande rekryteringar. Enligt SAMN:s rapport har aktiveringen visat att den uppsatta målsättningen om en 5%-ig nyrekryteringsandel i det närmaste uppfyllts.

Enligt vad jag har erfarit avser SAMN att fortsätta uppföljningen inom ett urval statliga myndigheter. Syftet är att närmare kartlägga förutsättningarna för nyrekrytering av arbetshandikappade till statsförvaltningen. Även detta förutsätts ske i nära samarbete med AMV.

Jag vill understryka vikten av att olika erfarenheter sprids mellan myndigheterna. Jag förutsätter därför att SAMN på lämpligt sätt informerar om de vidtagna åtgärderna och de möjligheter som finns för att öka rekryteringen av arbetshandikappade till alla statliga myndigheter.

Det är angeläget att det arbete som har påbörjats för att öka rekryteringen av arbetshandikappade fortsätter. För att detta arbete skall bli framgångsrikt krävs ett aktivt engagemang och intresse från verksledningarnas och ansvariga rekryterares sida och en systematisk bevakning inom myn-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 6

digheterna av att de möjligheter som finns också tas tillvara. Många arbetsplatser kan förbättras och anpassas till olika personers förutsättningar. Detta gäller inte minst frågor om arbetsorganisation och arbetsinnehåll. Det är viktigt att myndigheterna inventerar vilka arbetsuppgifter som passar för arbetshandikappade, dvs. där handikappet inte är något hinder. Jag räknar med att Statshälsan genom sin expertis inom de medicinska, tekniska och psykosociala områdena skall kunna stödja myndigheterna i arbetet för att åstadkomma ökade förutsättningar för arbetshandikappade alt få statlig anställning.

För budgetåret 1982/83 erhöll SAMN 1 milj. kr. alt fördela till statliga myndigheter för att stimulera nytänkande och försök att finna nya vägar för arbetshandikappade på den statliga arbetsmarknaden. Av de projekt som har satts igång kan särskilt nämnas kartläggning av 300 anställningar med lönebidrag vid Lunds universitet, litteraturgenomgång och undersökning av arbetsledares inställning till arbetshandikappade samt försöksverksamhet för gravt handikappade att arbeta med datateknik vid skolöverstyrelsen. Projekten löper under budgelåret 1983/84.

Jag räknar med att en rapport från projekten skall kunna presenteras för regeringen under hösten 1984.

Riksdagen har tidigare beslutat (prop. 1981/82:100, AU 29, rskr 262) att arbetsvårdsåtgärder för bl.a. kommunall anställda med statligt reglerade tjänster fr.o.m. den 1 januari 1983 skall ombesörjas av huvudmännen själva. Riksdagen förutsatte emellertid att regeringen skulle besluta om rimliga övergångsanordningar. Jag avser därför att i annat sammanhang föreslå regeringen vissa sådana övergångsanordningar. Således bör enligt min mening statliga myndigheter som f. n. sysselsätter sådana arbetshandikappade lärare, vilkas löner före den 1 januari 1983 betalades från det s. k. särskilda löneanslaget, bemyndigas att under vissa förutsättningar inrätta personliga tjänsler för dessa lärare. Jag återkommer lill denna fråga vid min anmälan av det under trettonde huvudtiteln uppförda anslaget Täckning av merkostnader för löner och pensioner ni. m.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle alt ta del av vad jag nu har anfört.

4   Myndigheternas externa tidskrifter

Informationsdelegationen (B 1982:01) skall enligt sina tilläggsdirektiv (Dir. 1983:29) överväga vilken roll de externa tidskrifterna i framtiden skall spela för samhällsinformationen. Delegationen skall i del sammanhanget belysa tidskrifternas möjligheter att helt finansiera sina kostnader med prenumerations- och eventuellt annonsintäkter.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 7

Riksrevisionsverket lade år 1980 fram en förvaltningsrevisionsrapport om myndigheternas tidskriftsutgivning. Sedan dess har, enligl vad jag har erfarit, ett dussin tidskrifter lagts ned. Ett antal lidskrifter har ändrat format och utförande och andra har infört eller höjt prenumerationsavgifter. Tidskrifterna är emellertid alltjämt i huvudsak anslagsfinansierade.

Informationsdelegationen avser att lägga fram ett betänkande under år 1984. Där kommer man bl.a. alt belysa de statliga externa tidskrifternas roll för samhällsinformationen och deras ekonomiska förutsättningar. Delegationen kommer även att i enlighet med sina direktiv redovisa möjligheter för de statliga myndigheterna alt minska kostnaderna för sin övriga produktion av informationsmaterial bl.a. genom upphandlingssamverkan.

De statliga myndigheterna bör nu se över sina övergripande informationsplaner och informationskostnader. Jag räknar med att informations-delegationen inom ramen för sina nuvarande uppgifter och resurser därvid skall kunna biträda myndigheterna med synpunkter och råd.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

5   Verksamheten i Offentliga sektorns särskilda nämnd

Som ett led i arbetsrältsreformen (prop. 1975/76:105, InU 45, rskr 404) inrättades Offentliga sektorns särskilda nämnd genom ett särskilt huvudavtal den 29 november 1976 (SHA).

SHA-nämnden består av sju riksdagsledamöter och sex företrädare för avtalsparterna. Den är beslutför endast när den är fulltalig.

Nämnden kan enligt avtalet kopplas in, när det gäller förhandlingar om kollektivavtal som rör anställningar hos staten, kommunerna, landstingskommunerna, försäkringskassorna eller svenska kyrkan. Om en förhandlingspart invänder alt ett begärt kollektivavtal i något visst ämne inte bör träffas, eftersom det skulle kränka den politiska demokratin, kan frågan därom hänskjutas till nämnden för ett utlåtande, som utgör en rekommendation lill parterna.

Av förarbetena till arbetsrältsreformen framgår att till del politiska beslutsområdet hör frågor som gäller den offentliga verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet (anf prop. bil. 2 s. 151). Avsikten har varit alt det i första hand skall ankomma på parterna att inom förhandlingarnas ram lösa hithörande gränsdragningsproblem och att hänskjutande till nämnden sålunda skall ske bara i undantagsfall (anf. prop. bil. 2 s. 155, InU s. 58).

Enligt riksdagens beslut (prop. 1977/78:176, AU 37, rskr 336) skall verksamheten i SHA-nämnden årligen redovisas för riksdagen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2   Gemensamma frågor 8

Jag får därför upplysa att det hittills - fram till den 22 december 1983 -inte har hänskjulils något enda ärende till nämnden. Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle all ta del av vad jag nu har anfört.

6    Nordisk utbytestjänstgöring

Regeringen har i september 1983 utsett ytteriigare tolv svenska deltagare i den nordiska utbytestjänstgöringen. De skall under år 1984 tjänstgöra ett antal månader i Danmark, Finland och Norge. Tjänstgöringen regleras i förordningen (1980:848) om utbytestjänstgöring i andra nordiska länder (omtryckt 1981:1270. ändrad senast 1983:65). Statens arbetsmarknadsnämnd svarar bl. a, för alt sprida information om utbytestjänstgöringen lill myndigheter, anställda och personalorganisationer. Sedan verksamheten med utbytestjänstgöring inleddes år 1979, är antalet deltagare från svensk sida därmed uppe i 58.

Myndigheternas och de anställdas intresse för utbytet har ständigt ökat. I många fall kan denna form av nordiskt samarbete förväntas bidra till att finna praktiska lösningar pä likartade problem. Bland de områden som deltagarna har företrätt kan sålunda nämnas bekämpning av ekonomiska brott, åtgärder mot olika former av missbruk, invandrarnas situation och problem, miljövården, kriminalvården, arbetsmarknadsfrågor och jämställdhet mellan könen. Detta framgår av civildepartementels sammanställning (Ds C 1983:7) Rapporter från nordisk utbytestjänstgöring 1979-1981.

I syfte att inom den svenska statsförvaltningen sprida information om de vunna erfarenheterna skall efter hand sådana sammanställningar ges ut också när del gäller deltagarrapporterna från senare år.

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört.

7    Redovisning av statsförvaltningens ADB-användning m.m.

I prop. 1978/79:121 om användningen av ADB i statsförvaltningen redogjordes för olika frågor om statsförvaltningens användning av datorer för administrativa ändamål. Bl.a. påpekades svårigheterna all snabbt och enkelt skaffa en överblick över den statliga databehandlingen. Riksdagens behov av information anfördes särskilt. Denna fråga berördes även under riksdagsbehandlingen (FiU 1978/79:34) av propositionen. Riksdagen fann det därvid ändamålsenligt alt en årlig redovisning av ADB i statsförvaltningen bifogades budgetpropositionen med hänsyn till dels de viktiga prin-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 9

cipfrågorna. dels de betydande effekter för medborgarna som införandet av ADB ofta medför.

Regeringen har mot denna bakgrund uppdragit åt statskontoret att årligen utarbeta en redovisning efter vissa riktlinjer av användningen av ADB i statsförvaltningen. Nu föreliggande redovisning, som bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.2. bygger sålunda på uppgifter som statskontoret ställt samman. Redovisningen avser främst användningen av ADB för adminislrativa ändamål. Beträffande information om pågående och under budgetåren 1982/83 och 1983/84 avslutat utredningsarbete på dataområdet hänvisas lill bilaga 2.1.

Statskontoret har under året haft regeringens uppdrag att utvärdera redovisningens uppläggning och innehåll. Hittills har redovisningen publicerats på två sätt, dels i förevarande bilaga lill budgetpropositionen, dels i statskontorets rapportserie. I förenklande syfie föreslår jag alt redovisningen av användningen av ADB i statsförvaltningen fr.o.m. budgelåret 1984/85 får ske helt genom statskontorets försorg. Redovisningen bör publiceras samtidigt som budgetpropositionen föreläggs riksdagen. Det bör vidare ankomma på statskontoret alt förse riksdagen med erforderligt antal exemplar av redovisningen. Innehållet och utformningen bör i stort följa dagens modell.

Jag vill i delta sammanhang även ta upp några frågor rörande daladelegationens (B 1980:03) arbetsuppgifter.

1 prop. 1982/83:100 Bilaga 2 redovisade jag min avsikt att föreslå regeringen alt ge datadelegalionen nya direktiv som preciserar dess arbetsuppgifter lill särskilda frågor inom dalapolitikens område. Vid riksdagsbehandlingen (FiU 1982/83:33) uttalade ulskottel alt del är naluriigl att delegationens verksamhet efter hand omprövas. Att en omprövning skulle ske efter uppskattningsvis tre eller fyra år förutsattes också i delegationens direktiv. Utskottet anförde vidare att eftersom riksdagen varit förespråkare för att en datadelegation skulle inrättas och i samband därmed, på förslag av finansutskottet, lämnat synpunkter på delegationens verksamhet, bör - innan delegationens nya uppgifter läggs fast - riksdagen behandla regeringens förslag om inriktningen och omfattningen av delegationens fortsatta arbete.

Datadelegationen har avslutat sitt arbete inom teknikupphandlingsområdet. Jag återkommer till detta i samband med min anmälan av det under trettonde huvudtiteln upptagna reservationsanslaget Anskaffning av ADB-utrustning.

Datadelegationen har i enlighet med regeringens beslut den 22 juli 1982 haft i uppdrag att fördela vissa medel till organisationer, utbildningsanord-nare m.fi. för koslnader i samband med information till eller utbildning av allmänheten i datafrågor. I en rapport "Bred utbildning i datafrågor -redovisning av verksamheten budgetåret 1982/83 och förslag till fortsatta

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 10

insatser" har datadelegationen redovisat sina åtgärder med anledning av uppdraget. Delegationen lägger dessutoin fram sin bedömning av behovet av fortsatta insatser på området samt förslag till åtgärder för budgetåren 1983/84 och 1984/85.

Datadelegationen har utarbetat en plan för sin verksamhet under budgetåren 1983/84 och 1984/85. Enligt denna plan skall delegationen koncentrera sina insatser inom följande områden, nämligen användningsområdet för s.k. lelematik (datateknik i kombination med telekommunikation), bl.a. användning av hemdatorer, utveckling och användning av programvaror i offentlig förvaltning, i näringsliv och i hushållen, kartläggning av dalaforskning vid högskolor och inom myndigheter, bred utbildning i datafrågor samt dalateknikens inverkan på yrkcsuibildningsplaneringen. Delegationen räknar vidare med alt under budgelårel 1983/84 avge remissyttranden över ett antal betänkanden.

Enligt min mening bör datadelegalionen även i fortsättningen allmänt fungera som ett forum för åsikts- och informationsutbyte mellan riksdagspartierna, regeringskansliet, arbetsmarknadens parter, kommunförbunden och andra viktiga intressenter inom datapolitikens område.

Jag har inte någon erinran mot daladelegationens arbetsplan. Planen ligger inom ramen för de direktiv som delegationen tidigare fått och jag bedömer det därför inte nödvändigt att ge delegationen kompletterande direktiv. I väsentliga delar bör resultaten av verksamheten redovisas under hösten 1984 för att därigenom ge underlag för statsmakternas ställningstagande lill de olika frågor inom dataområdet som kommer att aktualiseras under budgetåret 1984/85.

1 detta sammanhang vill jag särskilt peka på vikten av att datadelegalionen utvärderar hittills genomförd information och utbildning så alt erfarenheter därifrån kan ligga till grund för de förslag till framtida utbildningsinsatser som delegationen bör presentera för regeringen under hösten 1984 i samband med att också annat underlag lämnas till regeringen enligt vad jag nyss sagt. Jag har under kommiiléanslaget beräknat särskilda medel -1 milj. kr. - för delta ändamål samt för informations- och utbildningsprojekt och stöd till nya försök med datautbildning i kommunal regi som syftar till all ge allmänheten en bred utbildning i datafrågor. Jag förutsätter att de aktiviteter som delegationen planerar därutöver genomförs inom oförändrad resursram.

Jag vill i delta sammanhang erinra om det utbildningspaket "ADB på jobbet" som har utarbetats av statens institut för personaladministration och personalutbildning (SIPU) och som innehåller en allmän orientering i ADB-frågor för användare främst inom statsförvaltningen.

Jag vill även beröra frågan om datoriserade informationssystems sårbarhet. Den ökade användningen av ADB har medfört att många viktiga rutiner i bl.a. den statliga förvaltningen har blivit mycket sårbara i olika avseenden. Som ett led i ansträngningarna att minska sårbarheten har

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 11

sårbarhetsberedningen (Fö 1981:02) tillsammans med bl.a. Riksdataför-bundet medverkat lill alt utarbeta en speciell metod för sårbarhelsanalys av datoriserade informationssystem, den s.k. SBA-metoden. Metoden har utvecklats genom ett samarbete mellan stal och näringsliv och har finansierats gemensamt.

En presentation av SBA-metoden har sänts ut till 6000 förelag, kommuner och landstingskommuner samt till 300 myndigheter. Avsikten har varit att få berörda ledningsfunktioner all ta initiativ till en sårbarhetsanalys i den egna organisationen och få underlag för beslut i förekommande fall om ytterligare utredningsarbete.

Sårbarhetsfrågor är enligt min mening lika angelägna i fredslid som i krig. Jag anser därför alt del är viktigt att bl.a. myndigheter och andra organ inom den offentliga sektorn bevakar sårbarhelsaspekterna i sin verksamhet med avseende på olika datoriserade rutiner. En uppföljning av i vad mån SBA-metoden bidragit till att identifiera risker och att minska sårbarheten är därför angelägen. Jag har för avsikt alt återkomma lill regeringen i denna fråga. Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels bereder riksdagen tillfälle alt la del av redovisningen av utredningsarbete på dataområdet och av användningen av ADB i statsförvaltningen, dels föreslår riksdagen att godkänna vad jag har föreslagit beträffande denna redovisning från och med budgetåret 1984/85, dels beredrer riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om datadelegalionens fortsatta arbete och om sårbarheten hos datoriserade informationssystem.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor                                    12

Innehällsrörtecknlng

1 Den allmänna lönenivån för statsanställda   ..............................................        1

2 Lönegradsplaceringen för vissa tjänsler m.m.................................................... 2

3 Arbetshandikappade i statlig förvaltning    ................................................        3

4 Myndigheternas externa tidskrifter   ................................................................. 6

5 Verksamheten i Offentliga sektorns särskilda nämnd  ..................................... 7

6 Nordisk utbytestjänstgöring   ................................................... :....................... 8

7 Redovisning av statsförvaltningens ADB-användning m.m............................... 8

Bilaga 2.1.............................................................................................................. 13

Bilaga 2.2   .....................................................................................................       35

BILAGA 2.1

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 15

Översikt över pågående och under budgetåren 1982/83 och 1983/84 avslutat utredningsarbete på dataområdet

Följande redovisning är en översikt över del utredningsarbete på dataområdet som pågår eller har bedrivits under budgetåren 1982/83 och 1983/84 på uppdrag av regeringen. I redovisningen ingår härutöver ett av styrelsen för teknisk utveckling avgivet förslag till ett nationellt mikroelek-ironikprogram. Redovisning av datadelegalionens verksamhet m. m. behandlas i bilaga 2 avsnitt 7.

Redovisningen gör inte anspråk på alt vara fullständig. Utredningar som bedömts vara av mindre brett intresse och t. ex avser datafrågor inom enskilda myndigheter har som regel inte medtagits liksom inte heller utredningar som berör sakområden där datafrågor kan förekomma.

Översikten omfattar tre delar. Under budgetåret 1982/83 avslutat utredningsarbete redovisas i översiktens första del. Utredningsarbete som pågått under innevarande budgetår presenteras därefter. Avslutningsvis förtecknas avgivna och planerade betänkanden, rapporter etc. Här redovisas även rapporter m. m. från datadelegationen.

I    Under budgetåret 1982/83 avslutat utredningsarbete 1    Program för forskning om datateknikens framtida användning

Forskningsrådsnämnden (FRN) fick i april 1980 i uppdrag alt utarbeta ett samlat program för forskning om datateknikens framlida användning m. m. FRN tillsatte i juni 1981 en arbetsgrupp för ändamålet.

Arbetsgruppen skulle enligt uppdraget inventera och definiera angelägna problemområden för forskningsinsatser, översiktligt inventera pågående svensk och nordisk forskning inom området, bedöma forskningsbarhet och tillgänglig forskningskompetens på resp. områden och redovisa ett så långt möjligt angelägenhetsgraderat förslag lill forskningsprogram.

Arbetsgruppen redovisar i sin rapport till nämnden ett omfattande forskningsprogram och föreslår en betydande resursinsats i syfte alt föra fram forskningen om datakraftens framtida användning till en nivå som svarar mot den rent tekniska utvecklingen inom området och de förändringar av närings- och samhällsliv som datatekniken orsakar.

Nämnden, som ansluter sig till huvudlinjerna i arbetsgruppens förslag, överlämnade i september 1982 arbetsgruppens rapport till regeringen.

Rapporten har remissbehandlats. Ärendet bereds för närvarande i rege-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 16

ringskansliel och kommer att behandlas i den forskningspoliiiska propositionen, som föreläggs riksdagen våren 1984.

2    Förslag från styrelsen för teknisk utveckling till ett nationellt mikroelektronikprogram (NMP)

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) överlämnade under våren 1983 lill regeringen förslag till ett nationellt mikroelektronikprogram (NMP) för en sammanhållen satsning inom mikroelektronikområdet. Förslaget har utarbetats på STU:s initiativ efter samråd med fiera andra myndigheter och företag.

Programmets syfte är att utveckla och säkerställa den svenska elektronikindustrins förmåga lill snabb och effektiv konstruktion och produktion av elektronikkomponenter relevanta för resten av 1980-talets behov. Programmet förutsätts lägga grunden för en ökad export av syslem med större innehåll av inhemskt utvecklade komponenter och kretsar och därmed också för en långsiktigt konkurrenskraftig komponentindustri.

1 förslaget till NMP skisseras fyra delprogram.

1. Kunskapsspridningsprogram med syfte all snabbast möjligt åstadkomma en bred spridning av tekniken all konstruera eleklronikkreisar och system direkt i form av integrerade komponenter. Programmet innefattar stöd till mindre förelag att utbilda personal och prova tekniken i begränsad skala samt kompletteringar till högskolor och tekniska gymnasier i form av utbildning och utrustning. STU beräknar tilläggskostnaden för delprogrammet till ca 20 milj. kr. under en 5-årsperiod.

2. Grundforskningsprogram avseende nationell halvledarjörskning (NHF) med syfte att ge kunskap om de mekanismer som styr egenskaper hos komponenter eller deras framställningsprocesser för att därigenom kunna förbättra komponenter och framställningsmetoder. STU:s förslag utgår i denna del från en rapport "Upprustning av svensk halvledarforsk-ning" som utarbetats av en arbetsgrupp tillsatt av naturvetenskapliga forskningsrådet. Preliminärt beräknad kostnad är ca 55 milj. kr. för fem år.

3. Målinriktat forskningsprogram där forskningen bedrivs med viss teknik eller en viss tillämpning i sikte och med inslag av kompetensuppbyggnad på för svensk forskning och svensk industri nya teknikområden. Programmets syfte är att uppfylla industrins långsiktiga behov av teknisk kompetens inom området komponentteknologi och förutsätts ha sin bas i STUs ramprogram för elektronisk och elektrooptisk komponentteknologi m. fi. programområden. Beräknad total kostnad under en 5-årsperiod är ca 309 milj. kr.

4. Industriellt utvecklingsprogram/teknikupphandling med syfte att genom teknikupphandling inom svensk elektronikindustri bygga upp den konstruktions- och produktionsförmåga som anses nödvändig för den

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 17

svenska elektronikindustrin under andra hälften av 1980-talet. Avsikten är att därigenom skapa en livskraftig inhemsk underleverantörsindustri för den svenska, och kanske nordiska, systemtillverkande industrin. STU har identifierat åtta delprojekt som förutsätts utföras av och inom industrin, i tillämpliga delar i samverkan med högskolor och institut. Statens medverkan i detta delprogram föreslås tidsbegränsat till fem år. Uppskattad kostnad för delprogrammet är 330 milj. kr. Finansieringen bör delas mellan stat och industri.

Enligt STUs förslag skulle de statliga insatserna för hela NMP bli 549 milj. kr. under en 5-årsperiod, varav 254 milj. kr. tidigare planerats av dels STU (244 milj. kr.) och dels naturvetenskapliga forskningsrådet (10 milj. kr.). Till detta belopp förutsätts läggas 165 milj. kr. från industrin, varvid totalramen för en 5-årsperiod skulle uppgå till 714 milj. kr.

Efter remissbehandling av STU:s förslag har regeringen under hösten 1983 förelagt riksdagen förslag till riktlinjer för ett femårigt nationellt mikroelektronikprogram (prop. 1983/84:8) och föreslagit att till programmets första år anvisas 44 milj. kr. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84. Regeringen återkommer till finansieringen m. m. av de återstående delarna av programmet i propositionen om industriell förnyelse och tillväxt till vårriksdagen 1984.

3   ADB-beredningsgruppen

(Direktiv 1973. Tilläggsdirektiv 1979: 103)

I december 1980 avgavs lägesrapporten ADB-projekt vid länsstyrelserna. Rapporten redovisar bl.a. den ADB-verksamhet som förekommer vid länsstyrelserna med undantag av de stora och allmänt kända ADB-anlägg-ningarna.

Statskontoret har på kommitténs uppdrag studerat rationaliseringsmöjligheterna med hjälp av ADB vid länsstyrelserna med undantag av skatteavdelningarna. Uppdraget redovisades i november 1981 i rapporten ADB m.m. för rationalisering inom länsstyrelserna. Kommittén har därefter arbetat vidare med vissa av de frågor som rapporten behandlar.

ADB-beredningsgruppen har våren 1983 överlämnat sitt slutbetänkande, ADB-stöd och informationsbehov för samhällsplaneringen i länen (Ds C 1983:5).

Slutbetänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning av betänkandet samt en remissammanställning redovisas i underbilaga 15:2. 1 bilaga 15 redovisar chefen för civildepartementet vissa förslag med anledning av beredningsgruppens betänkande.

2    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga .

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 18

4   Statistiska centralbyråns utredning om alternativa metoder för framtida folk- och bostadsräkningar

Regeringen gav i augusti 1979 statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att utreda alternativa metoder för framtida folk- och bostadsräkningar. Utgångspunkten skulle vara att ersätta de traditionella folk- och bostadsräkningarna med samutnyttjande och sambearbetning av administrativa register.

SCB redovisade i en delrapport i oktober 1981 en principiell uppläggning av ett alternativ till folk- och bostadsräkningar. Delrapporten remissbe-handlades.

Regeringen gav i april 1982 tilläggsdirektiv till SCB som innebar att utredningsarbetet med att finna alternativ till de traditionella folk- och bostadsräkningarna skulle slutföras. Om det visade sig att kvaliteten enligt SCB inte skulle bli tillfredsställande för variablerna hushåll, lägenhet och yrke, skulle SCB enligt tilläggsdirektiven pröva möjligheten att använda en traditionell enkät år 1985.

SCB redovisade i en rapport - Nya metoder för folk- och bostadsräkningar (FOBALT) - i januari 1983 resultatet av sitt utredningsarbete. Rapporten innehåller ett förslag till registerlösning för framtida folk- och bostadsräkningar. För att utgångsmaterialet för registerlösningarna vad gäller hushåll och lägenheter skall kunna bli så aktuellt som möjligt föreslår SCB i FOBALT att en begränsad folk- och bostadsräkning genomförs år 1985.

Ett åttiotal remissinstanser har yttrat sig över rapporten.

Regeringens ställningstagande till SCB:s rapport redovisas i proposition 1983/84:85.

II    Utredningsarbete under budgetåret 1983/84 1    Datalagstiftningskommittén (DALK)

(Utredningen om översyn av lagstiftningen om personorienterad ADB-information m.m. Ju 1976:05. Tilläggsdirektiv 1980:14 och 1980:82)

DALK tillkallades år 1976 för att dels göra en allmän översyn av datalagen (1973:289), dels utreda datoriseringens inverkan på offentlighetsprincipen, dels överväga åtgärder för att förbättra allmänhetens tillgång till myndigheternas ADB-material, dels slutligen lägga fram förslag till lagbestämmelser som föranleds av internationella överenskommelser m. m. DALK har därefter fått vissa tilläggsuppdrag. År 1979 fick man i uppdrag att ytterligare överväga frågan om författningsreglering av det statliga person-och adressregistret (SPAR). Enligt tilläggsdirektiv (1980:14) skulle

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 19

möjligheterna att införa en mera generell personregisterlagstiftning utredas. Enligt tilläggsdirektiv (1980: 82) skulle DALK med förtur dels undersöka vilka åtgärder som kunde vidtas för att på kort sikt rationalisera verksamheten hos datainspektionen, dels kartlägga och analysera datalagens ekonomiska och administrativa konsekvenser. I maj 1981 erhölls tilläggsuppdraget att utreda och inkomma med förslag om ett nytt avgiftssystem för verksamheten vid datainspektionen.

Kommittén har avgivit delbetänkandet Personregister-Datorer-Integritet. Översyn av datalagen (SOU 1978:54), promemorian Författningsreglering av SPAR m. m. (Ds Ju 1979: 19) samt delbetänkandet Offentlighetsprincipen och ADB, Insyn i - tillgång till information hos myndigheterna (SOU 1980: 31). Förslagen har lett till lagstiftning (prop. 1978/79: 109, KU 37, rskr 360, SFS 1979:334; prop. 1980/81:62, KU 11, rskr 87, SFS 1980:1074; prop. 1981/82:37, KU 1981/82:21 och 1982/83:1, rskr 1981/ 82: 163 och 1982/83:1, SFS 1982: 103 och 939).

I september 1981 avgavs promemorian Tillstånd och tillsyn enligt datalagen (Ds Ju 1981:15 och 16). I denna redovisar DALK olika åtgärder som kan vidtas för att på kort sikt rationalisera datainspektionens verksamhet. Dessutom diskuteras datalagens ekonomiska och administrativa konsekvenser för de registeransvariga och möjligheterna att mildra dessa effekter. Förslaget har lett till lagstiftning (prop. 1981/82: 189, KU 33, rskr 349, SFS 1982:446). I december 1981 presenterades promemorian Nya avgifter för datainspektionens verksamhet (Ds Ju 1981:23). Regeringen har på grundval härav beslutat om förordningen (1982:481) om avgifter för datainspektionens verksamhet.

Enligt arbetsplanen skall DALK våren 1984 avge ett slutbetänkande om generell personregisterlagstiftning.

2    Sårbarhetsberedningen (SÅRB)

(Information och rådgivning i frågor om säkerhet och sårbarhet på dataområdet. Dir. 1981:48)

Försvarsministern tillkallade ijuli 1981 på regeringens uppdragen beredning för säkerhet och sårbarhet på dataområdet. Beredningen inrättades som en följd av de förslag som hösten 1979 lades fram av sårbarhetskommittén (SÅRK).

Beredningen har följande uppgifter:

- närmare precisera vilka sårbarhetsfaktorer och problem som kräver särskild uppmärksamhet och åtgärder från samhällets sida

- vara remissinstans och rådgivande organ med representation för berörda statliga myndigheter, kommuner och näringsliv

- vara rådgivande i frågor rörande säkerhet och sårbarhet på dataområdet

- utreda frågor som SÅRK ej närmare behandlat bl. a. utlandsberoendet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 20

En handlingsplan för beredningens arbete (Ds Fö 1981:17) överlämnades till försvarsministern i december 1981.

SÅRB har i ett samarbetsprojekt med riksdataförbundet (RDF) tagit fram en metod för att myndigheter, företag och organisationer själva skall kunna analysera sin egen sårbarhet på ADB-området. Denna s. k. SBA-metod presenterades i september 1983.

I september 1983 överlämnades delbetänkandet Undanförsel och förstöring av ADB-register (Ds Fö 1983:8). En rapport om Nyckelpersoner i datordriften (SÅRB rapport 1983: 12) presenterades under november 1983.

SÅRB bör enligt sina direktiv bedriva arbetet så att detta kan vara avslutat och utvärderat senast den 1 juli 1984.

3    Utrednings- och utvecklingsarbete avseende ADB-verksamheten inom den allmänna försäkringen m. m.

ALLFA-kommittén (Dir. 1977:52) med uppgift att utreda frågor om ADB inom den allmänna försäkringen m.m. överlämnade under 1981 betänkandet (SOU 1981:24) Socialförsäkringens datorer - decentralisering av verksamheten. Betänkandet har remissbehandlats.

Beslut har sedermera fattats om ett successivt utbyte av befintligt dator-och kommunikationssystem med början under sommaren 1983. Denna anskaffning av ADB-utrustning kommer inte att i nämnvärd grad förändra nuvarande struktur på ADB-systemet, som därmed kan förväntas bestå under 1980-talet. Inom riksförsäkringsverket (RFV) och försäkringskassorna pågår också olika utrednings- och försöksaktiviteter med syfte att klarlägga behov av och former för teknikstöd på försäkringskassorna för administrativa ändamål.

Regeringen gav i juni 1983 RFV i uppdrag att i samråd med statskontoret och i nära samarbete med försäkringskassorna genomföra ett utrednings-och utvecklingsarbete samt praktisk försöksverksamhet för att bl.a. få underlag för ett ställningstagande i frågan om den långsiktiga inriktningen av ADB-verksamheten inom den allmänna försäkringen m. m.

Tidsperspektivet för utredningen är 1990-talet och därefter. Enligt uppdraget bör utrednings- och utvecklingsarbetet belysa olika alternativ med spridning av register och datorresurser på regional och lokal nivå. För- cch nackdelar ur olika synpunkter, effekter på personalbehovet samt kostnadsskillnader mellan de olika alternativen och ett bibehållande av nuvarande ADB-struktur skall redovisas. Utgångspunkten för arbetet bör vara samhällets och de försäkrades intressen i form av krav på effektivitet och rättssäkerhet i handläggningen, servicen till allmänheten samt det däiav uppstående behovet av ADB-stöd som hjälpmedel för personalen. För-söksakliviieicrna bör byggas upp kring och utifrån de enskilda arbetsplatserna pä regional och lokal nivå. Möjligheten att med tekniska hjälpmedel

Prop. 1983/84:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor 21

rationalisera kontorsproduktionen och att integrera denna med ärendehandläggningen skall tillvaratas i utvecklingsarbetet.

RFV har i oktober 1983 till regeringen redovisat uppläggningen av och tidsplan m. m. för utredningen. Arbetet (FAS 90-utredningen) inleds med en analys av eventuella förändringar i den allmänna försäkringen som kan påverka ADB-behovet samt en bred genomgång av socialförsäkringssystemen och administrationen av dessa i syfte att identifiera önskvärda förändringar och utvecklingsmöjligheter. Denna etapp beräknas pågå t.o.m. utgången av budgetåret 1984/85, varefter följer utformning av systemförslag och försöksverksamhet.

Slutlig avrapportering till regeringen av FAS 90-utredningen bedömer RFV sker tidigast under 1987. Lägesrapportering av arbetet till regeringen planeras ske en gång per år kring den 1 september.

4   Massmediekommittén

(Utredning av vissa massmediefrågor. Dir. 1982:62. Tilläggsdirektiv 1983: 19)

Den dåvarande regeringen tillkallade ijuli 1982 en kommitté för att följa utvecklingen på massmedieområdet under de närmaste åren (Dir 1982:62). I februari 1983 fick kommittén helt nya direktiv (Dir 1983: 19).

Massmediekommittén har till uppgift att lägga fram förslag till beslut om principer för utbyggnad och utnyttjande av ny teknik för massmedieändamål. Bl.a. skall kommittén föreslå regler för kabeltekniken, både för utbyggnad av kabelnät och för användning av dessa.

Betänkanden från flera utredningar har överiämnats till kommittén: informationsteknologiutredningen - Nya medier - text-TV, teledata (SOU 1981:45), utredningen om reklam i videogram - Videoreklamfrågan (SOU 1982:8) samt radiorättsutredningen - Översyn av radiolagen (SOU 1981:19).

Kommitténs förslag bör utarbetas från såväl massmediepolitiska som kulturpolitiska utgångspunkter. Vid den massmediepolitiska bedömningen bör gälla hur ny kommunikationsteknologi kan användas för att bibehålla en mediestruktur och ett medieutnyttjande som är önskvärt med hänsyn till att variation och mångfald skall upprätthållas inom massmedieområdet. Vid den kulturpolitiska prövningen bör olika användningar av ny teknik relateras till de mål som gäller för den statliga kulturpolitiken. Den nya teknikens effekter på barnens villkor bör därvid särskilt uppmärksammas.

Kommittén bör lägga fram förslag om vilka krav som bör ställas på planer för utbyggnad av kabelnät, bl.a. hur och av vem planer skall fastställas och vilka frågor som skall regleras i planerna.

Kommittén skall också föreslå åtgärder för att en utbyggnad av kabelsystem skall kunna ske med ett rimligt mått av geografisk rättvisa. När det

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2   Gemensamma frågor 22

gäller användning av tekniken skall kommittén pröva frågor som rör tillgången till kabelnät samt en rad frågor som rör innehållet i kabelsändningar. Beträffande de frågor som behandlats i informationsteknologiutredningens betänkande skall kommittén pröva vilka regler som bör gälla dels för teledata till allmänheten, dels för text-TV efter utgången av nuvarande avtalsperiod.

Kommittén skall inte f.n. behandla radio- och TV-verksamhetens organisation. Sveriges Radio AB bör vara oförhindrat att aktualisera och genomföra organisatoriska förändringar inom Sveriges Radiokoncern.

Kommitténs arbete bör vara slutfört i sådan tid att proposition på grundval av kommitténs förslag kan föreläggas riksdagen senast våren 1985. Kommittén räknar med att kunna lägga fram sitt betänkande under sommaren 1984.

5    DataefTektutredningen

(Datateknikens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö. Dir. 1978:76. Tilläggsdirektiv 1982:67)

Dataeffektutredningen tillsattes ijuli 1978. Uppdraget gällde en samlad utredning av datateknikens framtida effekter på sysselsättning och arbetsmiljö.

När det gäller sysselsättningen skall utredningen försöka bedöma effekterna totalt på arbetsmarknaden, för olika yrkesgrupper, för olika näringsgrenar och för olika regioner. Kommittén skall diskutera såväl önskade som oönskade effekter på sysselsättningen och överväga påverkansmöjligheter samt lämna förslag till eventuella statliga åtgärder. Direktiven nämner ökade utbildningsinsatser och arbetsmarknadspolitiska åtgärder som exempel på områden där åtgärder kan komma att behövas.

När det gäller effekterna på arbetsmiljön skall analyserna behandla ett antal frågor som ergonomi-, kontakt- och integritetsproblemen och de anställdas möjlighet att hävda medbestämmanderätten. Även här skall kommittén överväga behovet av statliga åtgärder för att främja en god arbetsmiljö.

Kommitténs arbete inleddes med studier av effekter inom verkstads-och processindustrin med utgångspunkt från det material som samlades in av data- och elektronikkommittén (se nedan). Ett antal branschstudier har genomförts inom områdena bank, försäkring, handel och kontorsarbete inom den offentliga och privata sektorn.

Delbetänkandet Industrins datorisering - effekter på sysselsättning och arbetsmiljö (SOU 1981: 17) avgavs i april 1981. En interimsrapport Kontorens datorisering - effekter på sysselsättning och arbetsmiljö (Ds A 1981: 16) lades fram i november 1981. Resultaten av de olika branschstii-dierna har presenterats i följande rapporter:

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 23

- Bankdatorisering i 80-talsperspektiv - några möjliga utvecklingsalternativ, konsekvenser och styrmedel (Ds A 1981: 13)

- Datoriseringen i försäkringsbranschen (Ds A 1981:14)

- Kontorsautomation i statsförvaltningen - effekter på sysselsättning och arbetsmiljö (Ds A 1981: 15)

- Bra affärer med datorer? (Ds A 1982: 7)

I början av år 1982 publicerades debattskriften Bättre eller sämre med datorer?

Dataeffektutredningens dittillsvarande arbete behandlades av riksdagen under våren 1982 i anslutning till regeringens proposition Samordnad datapolitik (prop. 1981/82:123, bil. 4; AU 1981/82:15 resp. 29, rskr 1981/ 82:376). I propositionen redovisar regeringen sin syn på datateknikens betydelse för sysselsättning och arbetsmiljö. Vidare behandlas vissa frågor som har samband med datoriseringen i arbetslivet såsom behovet av utbildning och medbestämmandefrågor. I propositionen redovisas också riktlinjerna för DEU:s fortsatta utredningsarbete. Riksdagen beslutade bl.a. om statsbidrag till utbildning i mindre och medelstora företag i samband med datorisering.

Enligt tilläggsdirektiv i september 1982 skall utredningen i det fortsatta arbetet bl.a. inventera forskning som bedrivs om olika sätt att utveckla datasystem, belysa hur datatekniken påverkar kvinnors resp. handikappades situation i arbetslivet, bedöma vilka förutsättningar för en regionalpolitiskt önskvärd spridning av arbetsplatser som datatekniken kan väntas ge under de närmaste åren samt göra en begränsad studie av datoriseringen i små och medelstora företag.

Under 1982 och 1983 har ett antal studier och projekt genomförts i enlighet med tilläggsdirektiven. Resultaten har presenterats i följande rapporter.

- Datoriseringen i små och medelstora företag (Ds A 1982:10)

- Effekter av ny teknik på produktivitet, sysselsättning och arbetstid (Ds A 1983: 1)

- ADB i kommuner och landsting - effekter på sysselsättning och arbetsmiljö (Ds A 1983:5)

- Systemutvecklingsmodeller för bra teknikanvändning - om behovet av forskning och resultatspridning (Ds A 1983:7)

- Kontorsautomation   och   kvinnors   framtida   arbetsmarknad   (Ds   A 1983:9)

- Datorer och decentralisering (Ds A 1983:11)

- Datateknik och handikappades arbetsliv - om möjligheter till en positiv teknikanvändning (Ds A 1983:13)

En antologi. Jobb i framtid? - tankar om industriarbetet i 90-talets datorsamhälle, publicerades i maj 1983.

Kommittén avser att avge sitt huvudbetänkande vid kalenderårsskiftet 1983/84.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 24

6    Data- och elektronikkommittén (DEK)

(Datateknikens och elektronikens effekter på näringslivets utveckling. Dir. 1978:66)

Kommittén tillsattes i juli 1978 samtidigt som dataeffektutredningen tillsattes och statens industriverk fick i uppdrag att utreda svensk elektronikindustri (se nedan).

Kommittén skall enligt sina direktiv först kartlägga i vilken utsträckning näringsliv och samhälle idag utnyttjar datorer eller annan utrustning för avancerad automation och sedan bedöma på vilka områden och i vilket tidsperspektiv ett utnyttjande av ny teknik kan vara tekniskt möjligt och ekonomiskt fördelaktigt.

Med detta material som bakgrund skall kommittén bedöma vilka effekter på administration, produktion och produktivitet inom olika branscher och regioner som ett ökat utnyttjande av de aktuella teknikerna kan fä. Vidare bör effekterna på investeringsbehovet och energiefterfrågan beräknas. Kommittén skall också kartlägga vilken produktion av produktionsutrustning som finns inom landet och analysera förväntade utvecklingsmöjligheter för tillverkare av sådan utrustning.

Vidare skall kommittén överväga om och i vilken form åtgärder bör sättas in från samhällets sida i syfte att antingen stimulera ett ökat och effektivare utnyttjande av denna teknik eller förbättra möjligheterna att förutsäga och förbereda de omställningar som kan behöva ske. Kommittén skall också överväga eventuella åtgärder för att underiätta utvecklingen av nya och effektivare produktionsmetoder liksom användningen av nya material och ny utrustning.

Arbetet har inledningsvis varit inriktat mot dels datateknikens användning i den direkta varuproduktionen dels den internationella utvecklingen inom data- och elektronikområdet. Även det fortsatta arbetet har avsett industrisektorn men i högre grad industriföretagens övergripande datoranvändning.

Kommittén presenterade i augusti 1981 delbetänkandet Datateknik i industriproduktionen - Förslag till industripolitiska åtgärder (SOU 1981:59).

I linje med DEK:s förslag föreslog regeringen i propositionen om Samordnad datapolitik (prop. 1981/82:123, bil. 5) inrättandet av regionala Verkstadstekniska utvecklingscentra och centraler för utvecklingsarbete inom området CAD/CAM (Computer Aided Design/Manufacturing) på vissa orter med teknisk högskola. Syftet med dessa organ är att tjäna som länk mellan högskoleforskningen och det industriella utvecklingsarbetet. Vidare föreslogs åtgärder för att bygga upp ett produktionstekniskt utvecklingscentrum för processindustrin i syfte att öka effektiviteten vid utvecklingen av datorstödda tillämpningar. Riksdagen biföll förslagen (NU 1981/ 82:41 resp. 49, rskr 379).

Kommittén har vidare avgivit följande rapporter:

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 25

-   Rapporter i SOU-serien

Datateknik och industripolitik. Industri- och forskningspolitiska program inom data- och elektronikomrädet i olika länder (SOU 1980: 17) Datateknik i verkstadsindustrin. Datorstödd konstruktions- och tillverkningsteknik (SOU 1981:10)

Datateknik i processindustrin. Datorstödda produktions- och processstyrsystem (SOU 1981: 11)

—           Övriga rapporter i bokform

Industri- och forskningspolitiska program inom data- och elektronikområdet. Reserapporter från USA, Finland. Storbritannien. Västtyskland. Japan och Frankrike (Ds I 1980: 7)

Datateknik, ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Tre uppsatser sammanställda av data- och elektronikkommittén. September 1980 (Liber Förlag)

Elektroniken i fabriken - hot eller hopp? Oktober 1981 (Liber Förlag) The Promotion of Robotics and CAD/CAM in Sweden. Report from the Computers and Electronics Commission. Ministry of Industry (Ds 1 1981:26)

Reserapport, llth International Symposium on Industrial Robots, Tokyo 7-9 October 1981. samt företagsbesök i Japan (Ds I 1981:29) 12th International Symposium on Industrial Robots. Paris 9-12 June 1982 samt kommentarer till den franska satsningen på robotteknik. Reserapport gemensamt utarbetad av Institutet för Verkstadsteknisk Forskning (IVF) och data- och elektronikkommittén (DEK) (Ds I 1982:9)

Yrkeskunnande och upplärning i industriföretag. En studie av rekryteringsproblem och möjligheter att lösa dem (Ds I 1983: 3) Teknikspridningsprogram för industrirobotar och datorstödd produk-fionsteknik(DsI 1983:6)

13th International Symposium on Industrial Robots. Chicago 17-21 April 1983. Reserapport gemensamt utarbetad av Institutet för Verkstadsteknisk Forskning (IVF) och data- och elektronikkommittén (DEK) (Ds I 1983:7)

Industripolitiken inom data- och elektronikområdet. En jämförelse mellan Frankrike och Sverige. Reserapport gemensamt utarbetad av statens industriverk (SIND) och data- och elektronikkommittén (DEK) (Ds I 1983:8)

Investering i industrirobotar - en studie av motiv, beslutsunderlag och lönsamhet (Ds I 1983:9)

Planering och styrning av ADB i industriföretag (Ds I 1983: 10) Production and Use of Industrial Robots in Sweden in  1982. Skill Structures and Job Learning in Manufacturing (Ds I 1983: 11) Industrins datorinvesteringar 1980-1982 (Ds I 1983:28) Investments in Computers and Computer Controlled Machinery in the Swedish Industry, 1980-1982 by Jan Carlsson, Anders Reuterswärd. Computers and Electronics Commission, Ministry of Industry (Ds I 1983:29) Dessutom har kommittén presenterat ett antal rapporter i stencilform,

vilka redovisas förtecknade under avsnitt III A nedan.

Kommittén planerar att redovisa sina överväganden och förslag i ett

huvudbetänkande i april 1984.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 26

7    SIND:s utredningsarbete på data- och elektronikområdet

Regeringen uppdrog i juli 1978 åt statens industriverk (SIND) att i samarbete med styrelsen för teknisk utveckling (STU) utreda svensk elektronikindustris nuläge och utvecklingsmöjligheter.

1 uppdraget sägs att en lämplig områdesindelning av den svenska elektronikindustrin bör eftersträvas med hänsyn till den bedömda framtida utvecklingen inom elektronikområdet. För varje delområde bör SIND kartlägga nuläget och bedöma den framtida marknadsutvecklingen, förväntade tekniska förändringars effekter på produktionsstruktur och sysselsättning inom branschen, produktionsutvecklingssituationen och möjligheterna till fortsatt inhemsk produktion, behovet av integrerade kretsar och komponentförsörjning, utbildningsbehovet samt det internationella beroendet. Det framtagna materialet bör bl.a. kunna tjäna som underlag för närmare analyser av datateknikens effekter på sysselsättningen.

Uppdraget omfattar en rad från varandra delvis skilda frågor. SIND har därför definierat ett antal delprojekt och redovisat utredningsarbetet successivt i form av följande delrapporter under huvudrubriken Elektronikindustrin i Sverige:

Rapport

- Komponenter och utbildning (SIND 1979:6) nov. 79

- Elektronikanvändningen i svensk verkstadsindustris produkter (SIND 1980: 20)      , dec. 80

- Den mindre elektronikindustrin (SIND 1981: I) feb. 81

- Utvecklingsmöjligheter och utvecklingskrav till 1990 - en sammanfattande

rapport (SIND 1981:5) dec. 81

- Fordonselektronik (SIND 1981:6) dec. 81

- Kommunikationselektronik (SIND 1982: I) mars 82

- Konsumentelektronik (SIND 1982: 11) juli 82

-   80-falets givarteknik - behov och möjlig
heter (STU ansvarig utredare. STU-information nr 296-82) nov. 82
Den sista delrapporten. Optoelektronik (STU ansvarig utredare), publi
ceras inom kort. Uppdraget till SIND är därmed slutfört.

Olika delförslag i SIND:s rapporter har behandlats löpande under åren, exempelvis i prop. 1979/80:100 bilaga 17, prop. 1980/81:100 bilaga 17, prop. 1980/81:130, prop. 1981/82:100 bilaga 17, prop. 1981/82:118 och prop. 1982/83:100 bilaga 14. Det framtagna materialet har slutgiltigt behandlats i samband med prop. 1983/84:8 om nationellt mikroelektronikprogram.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 27

8    Utredningen om dataflöden över Sveriges gränser

(Dataflöden över Sveriges gränser. Dir 1982:81)

En särskild utredare tillkallades i september 1982 för att utarbeta ett brett inledande material om dataflödena över Sveriges gränser och dessa flödens betydelse. Arbetet inleddes i april 1983.

Utredningen avser de dataflöden som sker vid datakommunikation över gränserna med hjälp av teleförbindelser av skilda slag. men också dataflöden där register, program m.m. som finns lagrade på magnetband, skivminnen och andra databärare förs över Sveriges gränser.

Syftet med utredningen är att snabbt få fram ett faktamaterial om dataflödenas omfattning och karaktär som underlag för att belysa de växande flödenas betydelse för individer, företag och samhälle. Utredningen omfattar inte dataflöden inom massmediasektorn.

Utredningen är sålunda en första kartläggning. Behovet av vidare utredningar och undersökningar skall belysas.

Utredningsarbetet skall bedrivas skyndsamt och redovisas till regeringen senast den 31 mars 1984.

9    Utredning om ett basregister för registrering av uppgifter om företag och organisationer

Statskontoret fick år 1980 i uppdrag att utarbeta ett förslag till hur ett för samhället gemensamt basregister över landets företag och organisationer skulle utformas och byggas upp. Statskontorets förslag redovisades för regeringen ijuli 1981 i rapporten Basregisteröver företag och andra organisationer - ett principförslag (Stkt. rapport 1981: II).

Regeringen föreslog i prop. 1981/82; 118 att ett basregister över företag och organisationer borde utvecklas i huviidsak enligt de principer som statskontoret skisserat. Riksdagen biföll regeringens proposition (Fi U 42, rskr 418).

Regeringen uppdrog i oktober 1982 åt statskontoret att - i samråd med statistiska centralbyrån (SCB) och riksskatteverket (RSV) samt i berörda delar i kontakt med DAFA - vidare utreda och fortsätta arbetet med att utveckla rutiner för ett basregister över företag och organisationer. Ett genomförande av registret under år 1984 borde eftersträvas.

Utredningsarbetet skulle avrapporteras i en huvudstudie och bl.a. omfatta en plan för genomförandet av registrets olika utvecklingsetapper, systembeskrivningar, effektbedömningar och kalkyler i enlighet med förordningen (1981: 266) om investeringar i statliga ADB-system. Förslag om avgiftsprinciper så att registret blir självfinansierande skulle också lämnas.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 28

Statskontoret skulle också i samråd med datalagstiftningskommittén (DALK) och i nära kontakt med berörda myndigheter utarbeta ett samlat förslag till föriattningsreglering av basregistret.

Statskontoret avrapporteradc i augusti 1983 regeringens uppdrag i form av en huvucistudierapport. Basregister över företag och andra organisationer - förslag till system, organisation och författningsreglering (Stkt. rapport 1983:81). Rapporten innehåller ett detaljerat förslag till vilka företag och andra organisationer som bör ingå i ett basregister, vilka uppgifter som registret bör innehålla saml hur uppgifterna bör samlas in och spridas. Dessutom redovisas i rapporten förslag lill organisation och författningsreglering av basregistrel samt en plan för genomförandet. Registret föreslås bli genomfört fr. o. m. den I juli 1984.

Rapporten har under hösten 1983 remissbehandlats. Regeringen avser under början av 1984 la ställning till hur basregistret närmare skall utformas och regleras. 1 avvaktan på regeringens beslut fortsätter arbetet med att utveckla system och organisation för basregistrel. Detta arbete sker under ledning av SCB, som i prop. 1981/82: 118 föreslås bli registeransvarig för basregistrel och ansvarig för spridning av basregistrels uppgifter.

10    Utredning om de personaladministrativa informationssystemen

Regeringen uppdrog ijanuari 1981 åt statskontoret att tillsammans med statens löne- och pensionsverk (SPV) och i kontakt med övriga berörda myndigheter utreda dels uppgiftsfördelningen mellan anslutna myndigheter m.fl. i fråga om de personaladministrativa informationssystemen hos staten, dels behovet av för statsförvaltningen gemensam personalstatistik, dels möjligheterna till effektivisering och kostnadssänkning av statens generella löneuträkningssystem (SLÖR).

Frågan om uppgiftsfördelningen mellan berörda myndigheter m.fl. när det gäller de personaladministrativa informationssystemen samt möjligheterna till effektivisering och kostnadssänkning av SLÖR har redovisats av statskontoret och SPV i rapporten SLÖR - effektivisering och uppgiftsfördelning (Stkt. rapport 1982:28).

Möjligheterna att med uppgifter från SLÖR och andra statliga löneuträkningssystem tillgodose behovet av för förvaltningen gemensam personalstatistik har beskrivits i rapporten Gemensam personalstatistik (Stkt. rapport 1982: 17).

Statskontoret och SPV föreslog vid redovisningen av uppdraget sammanfattningsvis att regeringen i en särskild registerförordning om SLÖR och det personaladministrativa informationssystemet PI reglerar ansvarsfördelningen mellan myndigheterna vad gäller de datorbaserade informationssystemen. Vidare föreslås att SPV får-svara för fortsatta effektiviserande och kostnadssänkande åtgärder avseende SLÖR.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 29

Regeringen uppdrog i september 1982 åt SPV att inom ramen för tillgängliga resurser och i samråd med statskontoret utreda verkets långsiktiga behov av datorstöd och mot bakgrund härav genomföra en förstudie rörande verkets framtida datorkraftsstruktur och driftsorganisation.

SPV och statskontoret redovisade resultatet av utredningsarbetet i juni 1983 i rapporten SPV:s långsiktiga behov av datorkraft - en förstudie. SPV och statskontoret ansåg att det fortsatta arbetet bör avse en huvudstudie som innebär, att SPV under förutsättning av lönsamhet, eller i vart fall oförändrade kostnader, får egen datorutrustning för programutveckling, test och viss drift av SLÖR. SPV och statskontoret ansåg vidare att i samband härmed möjligheterna att föra över pensionssystemen till egen SPV-utrustning bör belysas ytterligare. Enligt SPV och statskontoret bör även sambandet mellan personaladministrativ och ekonomiadministrativ informationsbehandling i statsförvaltningen beaktas.

Frågan om för- och eftersystem till SLÖR utreds av SPV.

Ärendet bereds för närvarande inom regeringskansliet.

11    Utredning om de ekonomiadministrativa informationssystemen

Riksrevisionsverket (RRV) har på uppdrag av regeringen utrett och lämnat förslag till en teknisk modernisering av det statliga redovisningssystemet — system S. Enligt förslaget skulle det moderniserade systemet genomföras i tre steg. Arbetet har följt de uppgjorda planerna och RRV har hemställt om att få slutföra konstruktionen och genomförandet av förslaget. Regeringens ställningslagande härtill redovisas i bilaga 15 under anslaget D 5. Riksrevisionsverket.

Regeringen har vidare uppdragit åt RRV att i ett långsiktigt perspektiv klargöra i vilken utsträckning statliga myndigheter i sin ekonomiska redovisning bör använda ett gemensamt ADB-system av typ system S eller bör kunna medges att utveckla egna sådana system. Delta uppdrag förutsätts redovisas före utgången av år 1984.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 30

III Förteckning över avgivna och planerade betänlianden, rapporter etc.

A. Avgivna betänkanden, rapporter etc.

Kommillé/myndighel

Publicering

Tidpunkt

Datadelegalionen

Datalagsliftningskommittén (DALK)

Särbarhelsberedningen (SÄRB)

Forskningsrådsnämnden (FRN) Dataeffektutredningen (DEU)

Förslag lill älgärdsprogram för "datorn i skolan" (skrivelse)

Synpunkter pä STUs ramprogram Inom det datatekniska området (skrivelse) komplettering komplettering

Samordnad datapolitik (Ds B 1981:20) RS-syslemel - En genomgäng och utfrågning 1981-11-l2(Ds B 1981:21)

Bred utbildning i datafrågor lill allmänheten - förslag till riktlinjer för samhällets stöd (skrivelse) En beskrivning av ADB-personalen i Sverige (skrivelse -I- rapport)

Teknikupphandling inom dataområdet med offentliga sektorn som beställare (Ds C 1983; 8) Bred utbildning i datafrågor - redovisning av verksamheten budgetåret iy82/83 och förslag om fortsatta insalser (rapport)

Telemalik,  kontorsautomation, elekironiska tjänster till individen (Ds C 1983: 13)

Datorisering och arbete - Frågor all diskutera inför systemutveckling (Ds C 1983; 17) Katalog över utbildningsmaterial m. m. i datafrågor (Ds C 1983; 19)

Personregister-Datorer-Integritet. Översyn av datalagen (SOU 1978:54)

Förf'attningsreglering av SPAR m. m. (Ds Ju 1979: 19) Offentlighetsprincipen och ADB. Insyn i - tillgäng lill information hos myndigheterna (SOU 1980: 31) Tillstånd och tillsyn enligl datalagen (Ds Ju 1981:15 och 16)

Nya avgifter för datainspektionens verksamhet (Ds Ju 1981:23)

Handlingsplan för arbetet (Ds Fö 1981:17) SBA-projekl (SÄRB rapport 1983:1) SBA-utveckling(SÅRB rapport 1983:2) Undanförsel och förstöring av ADB-register (Ds Fö 1983; 8; SÅRB rapport 1983: 3) SBA-start (SÅRB-rapport 1983:4) SBA-beroende(SÄRB rapport 1983:5) SBA-system (SÅRB rapport 1983: 6) SBA-scenario (SÄRB rapport 1983:7) SBA-plan (SÄRB rapport 1983:8) SBA-rapport (SÅRB rapport 1983:9) SBA-nyckelpersonal (SÄRB rapport 1983; 10) SBA-revision (SÄRB rapport 1983; 11) Nyckelpersonal i datordriften (SÄRB rapport 1983:12) Forskning om datateknikens användning - förslag till ett samlat forskningsprogram (FRN rapport 82; 16) Bankernas datorisering under 80-talet (rapport) Industrins datorisering - effekter på sysselsättning och arbetsmiljö (SOU 1981:17) Bankdatorisering i 80-talsperspektiv (Ds A 1981; 13) Datoriseringen i försäkringsbranschen (Ds A 1981:14) Konlorsaulomalion i statsförvaltningen (Ds A 1981; 15) Kontorens datorisering - effekter på, sysselsättning och arbetsmiljö (Ds A 1981; 16) Bättre eller sämre med datorer? (debattskrift)

maj -	81
juni -	-81
aug.	-81
juni -	-82
jan. ■	-82
jan. ■	-82
juni ■	-82
juni ■	-82
mars	,-83
juni	-83
sept.	-83
nov.	-83
dec.	-83
juni	-78
nov.	-79
juni	-80
sept	-81
dec.	-81
dec.	-81
mars	,-83
maj -	■83
sept.	-83
sept.	-83
sept.	-83
sept.	-83
sept.	-83
sept.	-83
sept.	-83
sept.	-83
sept.	-83
nov.	-83
sept.	-82
sepl.	-80
april	-81
nov.	-81
nov.	-81
nov.	-81
nov.	-81

jan. -82

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 31

Bra affärer med datorer? (Ds A 1982: 7) juni -82

Datoriseringen i små och medelstora förelag (Ds A      okt. -82

1982:10)

Effekter av ny teknik på produktivitet, sysselsättning      mars -83

och arbetstid (Ds A 1983:1)

Jobb i framtid? - tankar om industriarbetet i 90-lalels      maj -83

datorsamhälle (Akademilitteratur)

ADB i kommuner och landsting - effekter pä syssel-      juni -83

sättning och arbetsn\iljö (Ds A 1983; 5)

Systemutvecklingsmodeller för bra teknikanvändning      aug. -83

- om behovet av forskning och resullalspridning (Ds

A 1983:7)

Kontorsautomation   och   kvinnors  framlida  arbels-      sepl. -83

marknad (Ds A 1983:9)

Datorer och decentralisering (Ds A 1983:11) sepl. -83

Datateknik och handikappades arbetsliv - om möjlig-      nov. -83

heter till en positiv teknikanvändning (Ds A 1983:13)

Data- och elektro- Betänkanden

nikkommillén (DEK) Datateknik i industriproduktionen. Förslag till indu-      aug.-81

stripolitiska åtgärder (SOU 1981: 59)

Rapporter i SOU-serien

Datateknik och  industripolitik.  Industri- och forsk-       mars -80 ningspolitiska program inom data- och elektronikomrädet i olika länder (SOU 1980:17)

Datateknik i verkstadsindustrin. Datorstödd konstruk-      april -81 tions-och tillverkningsteknik (SOU 1981:10) Datateknik i processindustrin. Datorslödda produk-      april-81 tions- och processtyrsystem (SOU 1981:11)

Övriga rapporter i bokform

Industri- och forskningspolitiska program inom data-      maj -80 och elektronikomrädet. Reserapporter frän USA. Finland, Storbritannien, Västtyskland, Japan och Frankrike (Ds 1 1980:7)

Datateknik, ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Tre      sept. -80 uppsatser sammanställda av data- och elektronikkommittén. September 1980 (Liber Föriag)

Elektroniken i fabriken - hot eller hopp? Oktober      sept.-81 1981 (Liber Föriag)

The promotion of Robotics and CAD/CAM in Sweden.      dec. -81 Report from the Computers and Electronics Commission, >4inistry of Industry (Ds 1 1981: 26)

Reserapport. I Ith International Symposium on Indus-      jan. -82 trial Robots, Tokyo 7-9 Ociober 1981, samt företagsbesök i Japan (Ds 1 1981:29)

12th Internalional Symposium on Industrial Robots, okt. -82 Paris 9- 12 June 1982 samt kommentarer till den franska satsningen på robotteknik. Reserapport gemensamt utarbetad av Institutet för Verkstadsteknisk Forskning (IVF) och data- och elektronikkommitlén (DEK) (Ds 1 1982:9)

Yrkeskunnande och upplärning i industriföretag. En      maj -83 studie av rekryteringsproblem och möjligheter att lösa dem (Ds 1 1983:3)

Teknikspridningsprogram för industrirobotar och da-      juni -83 torslödd produktionsteknik (Ds 1 1983:6)

13th International Symposium on Industrial Robots.      juni-83 Chicago 17-21  April  1983. Reserapport gemensamt utarbetad av Institutet för Verksladsteknisk Forskning (IVF) och data- och elektronikkommitlén (DEK) (Ds 1 1983:7)

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 32

Industripolitiken inom dala- och elektronikområdet.       aug. -83 En jämförelse mellan Frankrike och Sverige. Reserapport  gemensamt  utarbetad  av  statens  industriverk (SIND) och data- och elektronikkommitlén (DEK) (Ds I 1983:8)

Investering i industrirobotar - en studie av motiv,      okt. -83 beslutsunderlag och lönsamhet (Ds I 1983:9) ■ Planering och styrning av ADB i industriföretag (Ds 1      okt. -83 1983:10)

Production and Use of Industrial Robots in Sweden in      sept. -83 1982. Skill Structures and Job Learning in Manufacturing (Ds I 1983:11)

Industrins    dalorinvesteringar     1980-1982    (Ds    1       nov.-83 1983:28)

Inveslmenls in Computers and Computer Controlled       dec. -83 Machinery in Ihe Swedish Industry. 1980- 1982 by Jan Carlsson. Anders Reuterswärd. Computers and Electronics   Commission.   Ministry   of   Industry   (Ds   1 1983:29)

Övriga rapporter) stencil

Trends in Ihe Developmenl of Numerically Controlled      juni -80 Machine Tools and Industrial Robots in Sweden. Con-ference Paper. London. June 1980.

Reserapport  från  fjärde  internationella konferensen       sept. -80 om produktionsteknik. Tokyo, augusti 1980. F.ntwicklungstendenz    bei    NC-Werkzeugmaschinen       maj-81 und   Industrierobotern   in   Schweden.   Sårtryck   ur Zeilschrift fur induslrielle Fertigung. Mai 1981. The Swedish Computer and Electronics Industry -       nov. -80 Struclure and Policies. Conference Paper. Stockholm. November 1980.

La CFAO suédoise; un moyen essentiel pour raiiona-      okt. -81 liser la production dans les Industries mécaniques. Särtryck ur Machine-Outil. N 389. Octobre 1981. Automation in Manufacturing:  Elfects on Producli-       mars -82 viiy, Employment and Worklife. Paper presented al IBM Workshop, Järfälla Plant. Stockholm. March 30-31, 1982.

Swedish  Industries  Robot   Experience.  Conference      maj -82 Paper presented al British Robot Associalion 5lh An-nual Conference, Strulford-upon-Avon. May 10-12. 1982.

Die Integration von Industrierobotern in dem CAD/      okt. -82 CAM-Systemen. Konferenspapper för publicering, oktober 1982.

The Diffusion of Industrial Robots in Sweden. Confe-      jan. -83 rence paper presented al IFAC;s symposium on Real Time Digital Control Applications. Me.xico, Januari 15-22, 1983.

okl.	-83
okt.	-83
nov.	-79
dec.	-80
feb.	-81
dec.	-81

Förslag till åtgärder för all främja inhemsk produklion och spridning av daiorslödd produkiionsleknik. DEK, PM I, 1983-10-01.

Förslag av DEK lill ingenjörsutbildning för personer
med praktisk erfarenhet av industriellt arbete. DEK.
PM 2. 1983-10-01.
Statens industriverk (SIND) Komponenter och utbildning (SIND 1979; 6)

Elektronikanvändningen i svensk verkstadsindustris

produkter (SIND 1980:20)

Den mindre elektronikindustrin (SIND 1981:1)

Utvecklingsmöjligheter och utvecklingskrav till 1990

- en sammanfattande rapport (SIND 1981; 5)

Fordonselektronik (SIND 1981:6) dec.-81

Prop. 1983/84:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor

33

mars -82 juli-82 nov. -82

mars -83

dec. -80

nov. -81

mars -83

juli-81

dec.-82

aug. -83

juli-81

Kommunikaiionselektronik (SIND 1982; 1)

Konsumenieleklronik(SlND 1982:11)

80-talets givarteknik - behov och möjligheter (STU

ansvarig utredare. STU-information nr 296-82)

Styrelsen för teknisk utveckling (STU)

ADB-beredningsgruppen (avslutad)

Nationellt mikroelektronikprogram (STU-information

nr 376-83)

ADB-projekt vid länsstyrelserna (lägesrapport)

ADB m.m. för rationalisering inom länsstyrelserna (Stkt. rapport 1981:22)

Statskonlorel

ADB-stöd och informationsbehov för samhällsplaneringen i länen (Ds C 1983; 5; slutbetänkande) Basregister över företag och andra organisationer -ett principförslag (Stkt. rapport 1981; 11) Basregister över uppgifter om företag och andra organisationer - en lägesrapport (Stkt. rapport 1982:42) Basregister över förelag och andra organisationer -förslag lill syslem, organisation och författningsreglering (Stkt. rapport 1983:31: slutrapport) Gemensam personalslatistik - delrapport (Stkt. rapport 1981:13)

juli	82
juli	82
apri	-82
juni	-83
jan.	-83

Gernensam personalstalislik (Stkt. rapport 1982:17) SLÖR - effektivisering och uppgiftsfördelning (Stkt. rapport 1982:28)

Riksrevisionsverket

Slalens löne- och pensionsverk (SPV)

Huvudstudie gällande teknisk modernisering av syslem S SPV:s långsiktiga behov av datorkraft - en förstudie

Statistiska centralbyrån (SCB)         Nya metoder för folk- och bostadsräkningar	jan, -83
B. Planerade betänkanden, rapporter etc.
Kommitté/myndighet                        Publicering	Tidpunkt

Datadelegationen

Datalagsliflningskommillén (DALK)

Särbarhelsberedningen (SARB) Riksförsäkringsverket

Massmediekommillén Dataeffektutredningen (DEU)

Data- och elektronikkommitlén

(DEK)

Slalens industriverk (SIND)

Utredningen om dataflöden över Sveriges gränser Riksrevisionsverket

Betänkandet om bred utbildning lill allmänheten, användning av dalateknik, programvaror m. m. Rapporter med bl. a. kompletterande material Slutbetänkande betr.  en generell  personregisieriag-sliflning

Arbetet avslutas

Utredning  avs.   ADB-verksamheten   inom  den  allmänna försäkringen (F.A.S 90)

- lägesrapporter

- slutredovisning Slutbetänkande Huvudbetänkande

Huvudbetänkande

Optoelektronik (rapport)

Slutredovisning

Rapport om vidareutveckling av system S m. m.

hösten -84
våren -85
våren -84
sommaren	-84
sept. -84.	85.
-86
1987
sommaren	-84
årsskiftet	-83/
84
april -84
årsskiftet	-83/
84
mars -84

dec.-84

3    Riksda.uen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 2

'4G4,

<?

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 37

Användningen av ADB i statsförvaltningen

I föreliggande redovisning, som utarbetats med hjälp av statskontoret, presenteras översiktlig information om användningen av ADB i statsförvaltningen. Redovisningen bygger till stor del på den särredovisning av ADB-verksamheten som gjorts av myndigheterna enligl särskilda anvisningar. Annan information som utnyttjats är framför allt uppgifter tillgängliga hos statskontoret. Redovisningen behandlar i huvudsak utnyttjandet av ADB för administrativa ändamål. Den ADB-verksamhet som gäller reglering av processer och förlopp av teknisk natur berörs därför inte. Den ADB-användning som avser rationalisering av kontorsarbetets olika basfunktioner, t. ex. ord- och textbehandling, är i år jämfört med tidigare redovisningar mer ulföriigt beskriven eftersom statskontoret under år 1983 genomfört en särskild kartläggning.

Redovisningen inleds med en översiktlig information i avsnitt 1 i syfte att ge en helhetsbild av statsförvaltningens ADB-användning. Därefter redovisas i avsnitt 2 kostnaderna för ADB-verksamheten för varje ADB-använ-dande myndighet samt dennas driftorganisation och ADB-verksamhetens huvudsakliga inriktning. Planerade förändringar anges huvudsakligen som anskaffningsbehov av utrustning. Viktigare ADB-system beskrivs mer detaljerat. Avslutningsvis ges i avsnitt 3 en redovisning av vissa statliga publikationer inom ADB-området.

I    Översiktlig information

De fyra första avsnitten behandlar användningsområden, koslnader, organisation och utrustning för ADB-verksamheten inom statsförvaltningen. Redovisning av personal har gjorts de två föregående åren. Redovisningen omfattar huvudsakligen myndigheter inom den civila statsförvaltningen och försvaret men även affärsverken ingår.

1.1 Användningsområden

Ett begränsat antal ADB-tillämpningar svarar för merparten av statsförvaltningens ADB-kostnader. De större tillämpningarna inom den civila statsförvaltningen, affärsverken och försvaret återfinns inom de verksamhetsområden som är uppräknade i tabell 1. Redovisningen baseras på uppgifter från huvudmännen inom resp. verksamhetsområde. En närmare beskrivning av insamlingen och avgränsningen av kostnadsuppgifterna återfinns i avsnitt 1.2. Uppräknade verksamhetsområden inom den civila statsförvaltningen svarade budgetåret 1982/83 för 80% eller 729 milj. kr. av

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor

38

de totala kostnaderna för ADB-tillämpningarna i denna sektor, vilka uppgick till 915 milj. kr. För affärsverken och försvaret uppgick de totala ADB-kostnaderna lill 566 milj. kr. resp. 147 milj. kr.

Tabell 1. Verksamhetsområden med de större ADB-tillämpningarna inom statsförvaltningen

Andel {%) av de ADB-kostnader

totala ADB-kost- i milj. kr.

naderna i re- budgetåret

spektive sektor 1982/83

Civila statsförvaltningen

4	36
6	50
13	120
3	24
14	1.30
23	213'
4	39
2	20-
II	97'
20	186

- Fastighetsregistrering och inskrivning (centralnämnden för fastighetsdata)

- Administration inom polisväsendet (rikspolisstyrelsen)

- Administration av allmän försäkring (riksförsäkringsverket)

- Bil- och körkortsregistrering (trafiksäkerhetsverket)

- Statistikproduktion (statistiska centralbyrån)

- Administration av skatter, folkbokföring saml exekutionsväsendet (riksskatteverket)

- Löneuträkning m. m. (statens löne-och pensionsverk)

- Ekonomisk redovisning (riksrevisionsverket)

- Administration av arbetsförmedlingsverksamhet (arbetsmarknadsstyrelsen)

- Övriga

100

915

Totalt

A.ffärsverken

11	65
1	4
36	201
33	184
13	74-
4	24
2	14

- Statens Järnvägar

- Luftfartsverket

- Postverket

- Televerket

- Statens vattenfallsverk

- Förenade fabriksverken

- Domänverket

100

566

Totalt

Försvaret

12

13

37 38

100

19-

54' 56'

147'

- Operativ ledning (överbefälhavaren)

- Personal- och ekonomiadministration (försvarels civilförvaltning)

- Malerieladministration (försvarets materielverk)

- Övriga

Totalt

Inklusive personal- och utrustningskostnader för länsstyrelsernas dataenheter.

Inklusive myndigheternas kostnader för system S.

Inklusive kostnader för den ADB-framslällda platslistan.

Avser budgeterade kostnader för den centrala ADB-enheten.

Beräknade kostnader enligt anslagsframställningarna för budgetåret 1982/83.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 39

Ett annat sätt att betrakta statsförvaltningens ADB-verksamhet är att studera förekomsten av ADB-tillämpningar för olika ändamål. 1 tabell 2, som fanns med även i föregående års redovisning, redovisas den procentuella andelen myndigheter som har egna ADB-tillämpningar inom några användningsområden. Således räknas inte t. ex. det statliga lönesystemet (SLÖR) som ett eget system för varje ansluten myndighet utan endast för slalens löne- och pensionsverk (SPV). Valet av och indelningen i olika användningsområden är inte entydig utan får ses som ett exempel på hur ADB-användningen kan beskrivas. De olika områdena utesluter heller inte varandra utan en myndighet kan använda ADB för olika ändamål. Områden specifika för i huvudsak en myndighet eller en förvaltningsseklor som skatteadministrationen eller administrationen av den allmänna försäkringen har inte medtagits. Redovisningen är hämtad från statskontorets rapport (1982:11) Statliga ADB-system. Rapporten omfattar ADB-system för administrativa och statistiska ändamål vid 125 myndigheter (motsv.).

Tabell 2. Användningsområden för ADB 1982

Användningsområde Andel (%) av myndigheterna

med egna ADB-system inom användningsområdet

Personal- och löneadministration 33

Ekonomiadministration 43

Malerieladministration 21

Dokument- och ärendehantering 58

Statistikproduktion 38

Personal- och löneadministration innefattar personalplanering, personalregistrering, löneberäkning, löneregistrering m.m. De större tillämpningarna inom detta område är det statliga lönesystemet SLÖR (för försvaret F/SLÖR) samt del personaladministrativa systemet PI. För SLÖR och PI är statens löne- och pensionsverk (SPV) huvudman.

Ekonomiadministration innefattar ekonomisk redovisning, fakturering, kostnadsberäkningar m.m. Inom detta område finns bl.a. det statliga redovisningssystemet (system S) för vilket riksrevisionsverket (RRV) är huvudman.

Malerieladministration avser administration av lager, förråd, materiel eller inventarier av olika slag. Exempel på större tillämpningar inom detta område återfinns bl. a. inom vägverket och försvarets materielverk.

Dokument- och ärendehantering är en samlingsbeteckning för hantering av dokument i diarier, arkiv, bibliotek m. m. En av de större tillämpningarna inom detta område är ADB-system för forskningsbiblioteken (LIBRIS) med kungliga biblioteket som huvudman.

Statistikproduktion avser ADB-system vars huvud- eller delsyfte är att framställa statistik. De största tillämpningarna inom detta område handhas av statistiska centralbyrån (SCB).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 2    Gemensamma frågor 40

Ett viktigt och snabbt växande användningsområde för databehandlingen inom statsförvaltningen är databehandlingsteknik för konlorsändamål. De senaste årens datorisering av olika kontorsfunktioner har i stort sett inneburit att ett relativt stort antal skrivmaskiner har ersatts av skrivautomater och alt införandel av persondatorer ökat alltmer. Vid budgetårsskiftet 1983 fanns det ca 1 500 arbetsplatser för skrivautomater och ca 2500 persondatorer. Uppgifterna om skrivautomater och persondatorer baserar sig på en enkätundersökning genomförd av statskontoret år 1983. Definitioner m. m. samt en närmare redogörelse för resultatet av enkätundersökningen framgår av avsnitt 1.4. Tabell 3 visar de vanligaste användningsområdena för statsförvaltningens persondatorer.

Tabell 3. Andel av persondatorerna' i statsförvaltningen den 30 juni 1983 som utnyttjades för olika användningsområden

Användningsområde	Civila	Universitet	Affärs-	Försvaret	Totalt
	myndigheter-	och högskolor'	verken''
	%	%	%	%	%
Kalkylering	34	31	35	68	37
Ord- och textbehandling	20	39	30	66	35
Terminalanslutning lill
andra datorsystem	23	33	21	18	25
Utbildning'	10	45	29	34	31
Registerhantering och
annan databehandling	80	46	59	70	61

' Se fotnoter till tabell 16. - Räknat exklusive 12 persondatorer. ' Räknat exklusive 577 persondatorer. ■* Räknat exklusive 34 persondatorer.

■' Användningsområdet utbildning fanns inte som förtryckt svarsalternativ. Redovisad andel avser persondatorer som uttryckligen enligt anmärkningskolumn uppgivits användas för utbildning. Den verkliga andelen är troligtvis större än den redovisade, speciellt för universitet och högskolor.

Skrivautomaterna används inte bara för ord- och textbehandling. Tabell 4 visar andelen arbetsplatser för skrivautomater som utnyttjas för andra ändamål.

Tabell 4. Andel av arbetsplatserna för skrivautomater' i statsförvaltningen den 30 juni 1983 som användes även för andra ändamål än ord- och textbehandling

Användningsområde Civila Universitet     Affärs- Försvaret        Totalt

Civila              Universitet	Affärs-	Försvaret
myndigheter   och hög-	verken
skolor-
%                   %	%	%

Kommunikation via tele
linje med annan utrustning 24 32 19 4 20

Annan databehandling som
t. ex. registerhantering 18 30 6 10 15

' Se fotnoter till tabell 16.

' Räknat exklusive 57 arbetsplatser för skrivautomater.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 41

Ett stort antal av statsförvaltningens ADB-syslem omfattar register med personuppgifter, personregister. Enligt dalalagen (1973:289) definieras personregister som "register, förteckning eller andra anteckningar som föres med hjälp av automatisk dalabehandling och som innehåller personuppgift som kan hänföras lill den som avses med uppgiften".

För alt inrätta och föra ett personregister krävs enligl dalalagen all den registeransvarige har licens och i vissa fall tillstånd från datainspektionen (DI). Registeransvarig är "den för vars verksamhet registret föres om han förfogar över registret". F.n. finns det ca 3000 personregister i statsförvaltningen som beviljats tillstånd från Dl. Totalt i Sverige har del beviljats tillstånd för ca 30000.

1.2 Kostnader

Kostnadssammanslällningen baseras i huvudsak på den redovisning av ADB-kostnaderna som myndigheterna redovisal enligl de särskilda anvisningarna för anslagsframställningarna för budgetåren 1981/82, 1982/83. 1983/84 och 1984/85. Materialet har kompletterats genom förfrågningar hos myndigheterna. Affärsverkens kostnadsuppgifter bygger på svaren på en speciell förfrågan från statskontoret. Sammanställningen omfattar den civila statsförvaltningen, affärsverken och försvaret men inte regeringskansliet eller riksdagens verk. Myndigheterna inom den civila statsförvaltningen och försvaret har haft skilda anvisningar för redovisningen. De behandlas därför separat i framställningen.

Eftersom ADB har karaktären av hjälpmedel och därmed är integrerad med övrig verksamhet är det svårt all särskilja och identifiera ADB-kostnaderna. Sättet att avgränsa dessa har därför varierat hos myndigheterna. Allmänt kan sägas att man i anslagsframställningen vanligen endast redovisal särkostnader för ADB såsom servicebyråavgifter, utrustnings-kostnader och kostnader för personal som är direkt sysselsatt i datordriften eller i systemutvecklingen. Vidare har myndigheterna i huvudsak endast redovisat kostnaderna för den administrativa dalabehandlingen. I allmänhet ingår inte kostnader för persondatorer och skrivautomater. Även när det gäller att särskilja olika typer av ADB-koslnader har gränsdragningen mellan dessa visat sig svår för myndigheterna. Detta beror främst på svårigheterna all avgränsa kostnader för drift och löpande underhäll av ADB-system från systemulvecklingskoslnaderna. Enligl anvisningarna skall underhållskostnaderna hänföras till driftkostnaderna.

Med hänsyn till angivna begränsningar och brister i underlaget bör del betonas att kostnadsuppgifterna som redovisas är osäkra.

Totalkostnaderna för ADB inom den civila statsförvaltningen, affärsverken och försvaret har enligt myndigheternas uppgifter uppgått lill ca I 800 milj. kr. för budgetåret 1982/83. I beloppet ingår kostnader för drift och utveckling av ADB-system. Däremot är kostnaderna för registrering bara delvis inräknade.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemen.samma frågor

42

1 del följande redovisas hur kostnaderna fördelar sig på ADB-drift respektive systemutveckling samt på olika koslnadsslag.

1.2.1 ADB-kostnader för den civila statsförvaltningen

ADB-kostnaderna för den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) har för budgelåret 1982/83 uppgått lill ca 1 100 milj. kr.

För all undvika dubbelräkning har i tabell 5 inte kostnader för de uppdragsfinansierade datacentralerna i den civila statsförvaltningen (dala-maskincentralen för administrativ dalabehandling (DAFA) och universi-lelsdatacenlralerna) medräknats. Datacentralernas koslnader är i stället delvis inräknade genom alt myndigheternas avgifter för erhållna ADB-ijänsler. som avser antingen utveckling eller drift av ADB-syslem, ingår.

Tabell 5. ADB-kostnader för den civila .statsförvaltningen (exkl. affärsverken) fördelade pä ADB-drift och systemutveckling

	1979/80'		1980/81'			1981/82'		1982/83'			1983/84-		1984/85'
	milj.	kr. %	milj.	kr.	%	milj. kr.	%	milj.	kr.	%	milj. kr.	%	milj. kr. %
ADB-drift inkl.
underhåll	517	■    70	572		71	681	11	704		77	759	76	818         77
Systemutveckling	204	27	198		25	181	20	185		20	213	21	221         21
Ej fördelade	20	3	36		4	25	3	26		3	29	3	23          2
Totalt	741	100	806		100	887	100	915		100	1001	100	1062        100

' Utfallna kostnader.

- Budgeterade kostnader.

' Beräknade kostnader.

Av tabellen framgår att ADB-driften svarar för ca 80% och systemutvecklingen för ca 20% av ADB-kostnaderna.

Tabell 6 återger ADB-kostnaderna fördelade på olika koslnadsslag; Myndigheternas avgifter till de slatliga datacentralerna motsvaras av personal- och utrustningskostnader m.m. för dessa. I tabellen har därför dalacentralernas kostnader medtagits. För att undvika dubbelräkning har i stället myndigheternas avgifter till de statliga datacentralerna frånräknats. Skälet lill att totalsummorna för tabell 5 är lägre än för tabell 6 beror bl. a. på all universitetens och högskolornas avgifter lill universiletsdatacenlra-lerna inte framgått av anslagsframställningarna. Totalsummorna i tabell 6 motsvarar därför bäst de verkliga totalkostnaderna för ADB i den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 43

Tabell 6. ADB-kostnader för den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) fördelade på olika koslnadsslag

1980/81' 1981/82' 1982/83' 1983/84- 1984/85'

milj, kr. 7r      milj. kr. 7r      milj. kr. Vr      milj. kr. 7'      milj. kr. 'Ti

429	46	462	45	486	45	514	43	529	42
274	30	282	27	300	27	336	28	394	31
19		16	-t	18	1	17	1	16	1
23		8	1	33	3	45	4	SI	4
32		23	->	28	3	31	3	28	T
101	II	113	11	137	12	146	12	151	12
48	5	119	12	88	8	102	9	1(17	8

Personal

ADB-utrustning" Annan servicebyrå än statlig Datorbearbetning' Konsulter" Övrigt Ej fördelade

Totalt 926 100    1023       100    1090       100    1191        100    1278"      100

' Utfallna kostnader.

■ Budgeterade kostnader.

' Beräknade kostnader.

■* Kapitalkostnader i form av avgifter lill statskontoret m.m.. hyra till leverantörer och avgifter för tekniskt

underhåll.

' Kostnader för försöksdrifl vid systemutveckling som ej kan fördelas mellan kostnader för ADB-utrustning

och avgifter till servicebyråer.

" Konsulter i huvudsak utanför servicebyråavtal.

 Kostnader för lokaler, avgifter till televerket, förbrukningsmateriel m. m.

" För universitetsdalacentralerna har kostnaderna för budgelårel 1984/85 framräknals genom alt anta samma

kostnadsutveckling som från budgetåret 1982/83 till 198.3/84.

1.2.2  ADB-kostnader för affärsverken

ADB-kostnaderna för affärsverken har för budgelårel 1982/83 uppgått till 566 milj. kr.

Tabell 7. ADB-kostnader' för affärsverken fördelade på ADB-drift och systemutveck
ling_____________________________________________________________

1981/82 1982/83

milj. kr. %      milj, kr. %

ADB-drift inkl. underhåll 389 76   406 72

Systemutveckling 117 23    148 26

Ej fördelade 6 I      12 2

Totalt 512 100   566 100

' Kostnaderna omfattar huvudsakligen den adminislrativa databehandlingen vid de centrala ADB-funktionerna.

Tabell 8. ADB-kostnader' för affärsverken fördelade på olika kostnadsslag

1981/82 1982/83

milj. kr. %      milj. kr. %

189	37	198	35
220	43	247	44
13	2	14	2
30	6	39	7
54	II	56	10
6	1	12	2
512	100	566	100

Personal

ADB-utrustning

Servicebyräavgifter

Konsulter

Övrigl

Ej fördelade

Totalt

' Se fotnot tabell 7.

1.2.3  ADB-kostnader för försvaret
ADB-kostnaderna för försvaret har för budgetåret 1982/83 beräknats

uppgå till ca 150 milj. kr.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 44

Tabell 9. ADB-kostnader för försvaret' fördelade pä drift och utveckling

1980/81- 1981/82' 1982/83-' 1983/84' 1984/85"

milj. kr. %      milj, kr, %      milj, kr, % milj. kr. %      milj, kr, %

ADB-drift inkl, underhåll	85	66	97	64	93	63	88	67	101	73
Svslemiilveckling	43	34	55	36	54	37	44	33	38	27
Totalt	128	100	152	100	147	100	132	100	139	100

' Exkl. fortifikationsförvaltningen och civilförsvarsstyrelsen. Budgetåren 1983/84 och 1984/85 är även försvarels radioansiall exkliiderad.

- Utfallna kostnader. För överbefälhavaren och armén budgeterade kostnader enligt anslagsframställningarna för budgelårel 1981/82. För försvarels rationaliseringsinstitut, försvarets radioansiall och marinen budgeterade koslnader enligl överbefälhavarens informationssystem- och datakraftplan 1980 (OpL I nr 310),

Budgeterade kostnader enligt anslagsframställningarna för budgetåret 1982/83, För försvarets rationaliseringsinstitut, försvarets radioanstalt och marinen beräknade kostnader enligt överbefälhavarens informationssystem- och datakraftplan (OpL I nr 310),

 Beräknade koslnader enligt anslagsframställningarna för budgelåret 1982/83, För försvarets radioanstalt, marinen och värnpliktsverket enligt överbefälhavarens programplan.

Beräknade koslnader. enligl anslagsframställningurna för budgelårel 1983/84, " Beräknade koslnader.

För att undvika dubbelräkning har inte kostnaderna för försvarels datacentral (FDC) medräknats vid beräkning av försvarels ADB-kostnader fördelade på drift och systemutveckling. Motsvarande gäller vid beräkningen av ADB-kostnaderna fördelade på olika kostnadsslag, Försvars-myndighelernas redovisningssätt möjliggör inte motsvarande redovisning som i tabell 6 för den civila statsförvaltningen.

Tabell 9 visar all driftkostnaderna utgör 65-70% och systemulvecklingskoslnaderna 30-35% av totalkostnaden.

Tabell 10. ADB-kostnader för försvaret' fördelade på olika kostnadsslag

Kostnadsslag	1980/81-			1981/82'			1982/83-'		1983/84'		1984/85"
	milj.	kr.	%	milj.	kr.	%	milj, kr.	%	milj, kr.	%	milj, kr, %
Datordrifl	43		38	47		34	48	35	70	54	57           41
Personal (egen. annan
mvndighel)	26		23	41'		29	33'	24	24'	19	24           17
Konsulter	18		16	20"		14	20"	15	16"	12	30"         22
Övrigt (lokaler, expenser m. m.)	7		6	9		7	8	6	4	3	12            9
Ej fördelade	19		17	22		16	27	20	16	12	16           11
Totalt	113		100	139		100	136	100	130	100	139         100

' Exkl. marinen, försvarets radioanstalt, fortifikationsförvaltningen och civilförsvarsstyrelsen. ■ Utfallna kostnader. För överbefälhavaren och armén budgeterade kostnader enligt anslagsframställningarna för budgetåret 1981/82. För försvarets rationaliseringsinstitut budgeterade kostnader enligt överbefälhavarens informationssystem- och datakraftplan 1980 (OpL I nr 310).

' Budgeterade kostnader enligl anslagsframställningarna för budgetåret 1982/83, För försvarets rationaliseringsinstitut och marinen beräknade kostnader enligt överbefälhavarens informationssystem- och datakraftplan (OpL 1 nr 310),

'' Beräknade koslnader enligt anslagsframställningarna för budgetåret 1982/83, För värnpliklsverket enligt överbefälhavarens programplan.

' Beräknade kostnader enligt anslagsframställningarna för budgetåret 1983/84. " Beräknade kostnader.

' Vissa myndigheter har inkluderat konsultkostnader i detta belopp, I beloppet för budgetåret 1983/84 ingår 10 milj. kr. som är ofördelat mellan konsulter och personal.

" Utnyttjade personalresurser hos FDC benämnt FDC resurspool har i varierande grad av myndigheterna inkluderats i kostnader för konsulter och kostnader för personal på annan myndighet. Identifierade kostnader för personal hos FDC har inkluderats i kostnaden för personal på annan myndighet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 45

1.3 Organisation

I avsnitt 1.3.1 och 1.3.2 redovisas hur ADB-driften respektive systemutvecklingen är organiserad i statsförvaltningen. 1 anslutning lill beskrivningarna ges vissa kostnadsuppgifter.

1.3.1 ADB-drift — organisation m. m.

Dalordriflen kan i priiicip organiseras på två olika sätt i förhållande lill den ADB-användande myndigheten. Del ena är all ombesörja daiordriften med egna resurser. Det andra är alt mot ersättning förlägga daiordriften till privat eller statlig servicebyrå eller till andra myndigheters driftenheter.

Tabell II, som fanns med även i föregående års redovisning, visar hur myndigheter med egna ADB-syslem har driften organiserad. Redovisningen är hämtad från statskontorets rapport (1982: 11) Statliga ADB-system. Totalt omfattas 125 myndigheter (molsv.). Som egen anläggning räknas även minidator.

Tabell II. Datordriftens organisation i statsförvaltningen (exkl. affärsverken) 1982

Typ av datordrift Andel (%) av

myndigheterna

Egen anläggning 25

Annan statlig anläggning 35

Privat servicebyrå 10

Egen och annan statlig anläggning 15

Egen anläggning och privat servicebyrå 2

Annan statlig anläggning och prival servicebyrå 7
Egen anläggning, annan statlig anläggning och privat servicebyrå    6

100

Av tabellen kan utläsas alt 48 % av myndigheterna (molsv.) utnyttjar egen anläggning för hela eller delar av driften, 63 % andra statliga anläggningar och 25 % privat servicebyrå.

Tabell 12 visar andelen myndigheter i statsförvaltningen som har persondatorer eller skrivautomater. Uppgifterna baserar sig på en enkätundersökning genomförd av statskontoret år 1983. Definitioner m. m. framgår av avsnitt 1.4.

Tabell 12. Andel av myndigheterna' i statsförvaltningen som hade persondatorer eller skrivautomater den 30 Januari 1983

Andel (%) av myndigheterna

Persondatorer 52

Skrivautomater 60

' Varje universitet och högskola har räknats som en myndighet. För de verksamhetsområden som har både central och regional myndighelsorganisation har hela myndighetsorganisalionen räknats som en myndighet.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 2    Gemensamma frågor

46

För den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) var de ADB-användande myndigheternas avgifter lill servicebyråer ca 122 milj. kr. budgetåret .1982/83 enligt myndigheternas särskilda ADB-redovisningar för år 1983. Figur I visar hur dessa avgifter fördelar sig på statliga resp. övriga servicebyråer.

Figur 1, Användningen av servicebyrå i den civila statsförvaltningen (exkl, affärsverken) fördelat pä statliga resp, övriga servicebyräer budgetåret 1982/83, räknat på redovisade servicebyråavgifter.

Flertalet myndigheter som har en omfattande .ADB-verksamhet har driften förlagd lill egna anläggningar. Tabell 13 visar några ADB-användande myndigheter som har större driftenheter. Datordriften gäller huvudsakligen egna tillämpningar.

Fabell 13. Större datordriftenheter inom myndigheter i den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) 1983

Myndighet	Personal-	Utrustnings-	Totalkostnader'
	kostnader'	kostnader'	för personal
	(milj. kr.)	(milj, kr,)	och utrustning (milj, kr,)
Rikspolisstyrelsen	9.6	18.2	27,8
Riksförsäkringsverket	32,9	.39,9	72.8
Vägverket	19,6-	18,3-	37.9-
Trafiksäkerhetsverket	4,4	12,0	16,4
Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut	2,2	4,4	6,8
Riksskatteverket	I07',5'	62,9'	170.4'
Statistiska centralbyrån	23,3	16,7	40.0

' Redovisade koslnader för ADB-drift budgetåret 1982/83. Med utrustningskostnader menas kapitalkostnader (avgifter till statskontoret m. m.)och hyra till leverantör samt tekniskt underhåll.

- Inkl. vägförvaltningarna. projekleringskontoren och byggnadsdistrikten, ' Inkl, kostnader för ADB-drift för riksskatteverkets system hos länsstyrelserna, lokala skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 47

Inom statsförvaltningen finns flera datacentraler som erbjuder daior-driftljänster i huvudsak genom uppdragsfinansierad verksamhet lill övriga myndigheter. 1 den civila statsförvaltningen finns datamaskinceniralen för administrativ dalabehandling (DAFA) och universitetsdalacentralerna. DAFA består av två driftenheter förlagda lill respektive Stockholm och Gävle. DAFA är uppdragsfinansierad och upptagen i statsbudgeten med ett formellt anslag på 1 000 kr. Andelen intäkter från uppdrag från statsförvaltningen uppgick budgetåret 1982/83 till ca 82 %.

Universitetsdalacentralernas uppgift är att tillgodose behovet av daiabe-handlingskapacitet för den högre utbildningen och forskningen men de åtar sig även uppdrag från kunder utanför högskoleområdet. Verksamheten finansieras dels genom intäkter från uppdragen, dels genom avgifter från de samverkande myndigheterna, främst användare inom den egna högskoleregionen.

Inom försvaret finns försvarels datacentral (FDC) vars verksamhet är uppdragsfinansierad och upptagen i statsbudgeten med ett formellt anslag på 1 000 kr. Utrustningsinköpen finansieras dock via anslag. FDC beslår av tre driftenheter förlagda till Stockholm, Karlstad och Arboga saml två driftställen som finns i Kristianstad och Östersund. Av intäkterna från uppdrag kommer 0,5 % från organisationer utanför försvarsdepartementels ansvarsområde.

Tabell 14. Kostnadsfördelning för huvudsakligen uppdragsflnansierade datacentraler i statsförvaltningen budgetåret 1982/83

Personal-	Utrust-	Övriga	Total-
kostna-	nings-	kostna-	kostna-
der (%)	kostna-	der (%)	der
	der(%)		(milj. kr.)
37	49	14	43,8
50	27	23	42.6
44	36	20	21,0
33	55	12	13,4
44	44	12	13,2

Datacentral

Stockholms datorcentral (QZ)

Uppsala datacentral (UDAC)

Göteborgs datacentral (GD)

Umeå högskolercgions datorcentral (UMDAC)

Lunds datacentral (LDC)

Universitetets i Linköping
datacentral (LIDAC) 23 53 22 7,1

Totalt universitetsdala
centralerna 42 40 18 141,1

Datamaskincentralen för
administrativ databe
handling (DAFA) 47 25 28 138,0

Försvarets datacentral (FDC) 51 34 16 89,0

Av tabellen framgår att totalkostnaden för DAFA uppgick lill ca 138 milj. kr. för budgelårel 1982/83. Del är en ökning från budgetåret 1981/82 med 8%. Universitetsdalacentralernas kostnader uppgick till ca 141 milj. kr., en ökning med ca |5%. Kostnaderna för försvarels datacentral uppgick till ca 89 milj. kr., en ökning med 24%. Totalkostnaden för denna grupp datacentraler var därmed omkring 368 milj. kr. för budgetåret 1982/ 83, en ökning med 14%.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 48

Tahell 15. Universitelsdatacentralernas intäktslördelning på olika användarkategorier budgelårel 1982/83

	Samverkande		Övriga	Privata	Totalt
	myr	digheler	offenlliga	kunder
	och	övriga	organ
	högskolor
	'A.		7,	7i	%
Stockholm	69		19	12	100
Uppsala	40		38	-t")	100
Göteborg'	75		11	14	100
Umeå	69		23	9	100
Lund	77		8	15	100
Linköping	87		5	' 8	100
Totalt	63		22	15	lOU

' Exkl. mervärdeskall och programvaruförsäljning.

1.3.2 Systemutveckling — organisation

Arbetet med all utveckla och införa ADB-system för adminislrativa ändamål i statsförvaltningen sker i olika organisatoriska former. Som huvudregel gäller att myndigheterna själva har hand om systemutvecklingen i enlighet med principen att myndigheten själv ansvarar för sin verksamhet. Civila myndigheter bör dock vid utveckling av ADB-system så tidigt som möjligt samråda med statskonlorel i frågor som är av större omfattning eller av principiell betydelse. Sådant samråd bör även omfatta frågor som avses i 15 kap. 9S sekretesslagen (1980:100) enligl förordningen (1975:567, omtryckt 1981:478, ändrad 1982:273) om raiionaliseringsverk-samhel inom den civila statsförvaltningen. Förordningen föreskriver vidare all en myndighet i syfte all begränsa kostnaderna vid införande eller förändring av ADB-ruliner i första hand skall använda de färdiga program för ADB-system eller delar av ADB-syslem som finns på marknaden om dessa i rimlig grad tillgodoser myndighetens behov.

Genom den rätt om medbestämmande i arbetslivet som tillkommer de anställda enligl medbestämmandelagen och de avtal om medbestämmande som har träffals i enlighet med denna lag har de anställda möjligheter att genom sina fackliga organisationer påverka beslut om att utveckla och införa ADB-syslem.

Enligl förordningen (1981:266) om investeringar i statliga ADB-syslem skall vissa ADB-system i den civila statsförvaltningen förutom affärsverken särskilt prövas av regeringen vid fiera tillfällen under utvecklingsarbetets gång. Den särskilda prövningen gäller stora eller på annat sätt vikliga investeringar i ADB-syslem. Regeringen har förbehållit sig rätten all avgöra vilka investeringar som skall omfattas av denna prövning. Särskild prövning skall emellertid alltid ske när de totala kostnaderna för utveckling (utredning och konstruktion) och genomförande beräknas översliga 5 milj. kr. eller de totala kostnaderna för drift överstiger 2 milj. kr. per år. Berörda investeringar i ADB-system redovisas lill regeringen vid följande tillfällen: efter förstudien, efter huvudstudien och efter systemets konstruktion (men före genomförandel).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor 49

Systemutvecklingskompetens i den civila statsförvaltningen hos andra än de myndigheter som använder ADB, finns förutom hos statskontoret även hos datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA). Vissa myndigheter, bl.a. riksförsäkringsverket (RFV) och riksskatteverket (RSV), har egen systemutvecklingspersonal i större omfattning. I några fall har särskilda organ inrättats för utveckling och införande av ADB-system som berört flera myndigheter. Som exempel kan nämnas centralnämnden för fastighetsdata (CFD).

Det bör framhållas att myndigheterna i varierande utsträckning dessutom utnyttjar konsultförelag för utveckling av ADB-system.

Det finns flera föreskrifter speciellt gällande för försvaret. Överbefälhavaren (ÖB) leder och samordnar informalionssystemutvecklingen inom försvarsmakten. Regeringen har under våren 1982 fattat beslut att FRl:s rapport Struktur 90 skall ligga till grund för utveckling av datasystem inom försvarsdepartementets verksamhetsområde. Vidare har regeringen uppdragit åt ÖB att inkomma med förslag till en rad åtgärder i syfte att omstrukturera och effektivisera ADB-verksamheten inom försvaret. Detta arbete beräknas påverka det nuvarande regelverket inom försvaret.

1.4 Utrustning

Följande uppgifter om ADB-utrustning i statsförvaltningen är huvudsakligen en sammanställning av uppgifter från en enkätundersökning genomförd av statskontoret år 1983. Undersökningen omfattade ADB-utrustning inkl. skrivautomater hos myndigheterna den 30 juni 1983.

Redovisningen avser generellt användbar ADB-uirusining. Därmed omfattas inte ADB-utrustning som ingår i avgränsade processiyrande, labora-tiva eller rent tekniska system eller speciella datorer för tidredovisning, bevakning och dylikt. Definitionen på persondator har varit en dator med en mikroprocessor med 8 eller 16 bils ordlängd.. Exempel på persondator är Luxor ABC 800. En skrivautomat har definierats som en specialdator som i första hand är avsedd för inskrivning, redigering och automatisk utskrift av text.

1.4.1 Antal datorer m.m.

I statsförvaltningen fanns det vid budgeiårsskiftei 1983 ca 440 datorsystem, ca 2 500 persondatorer och ca I 500 arbetsplatser för skrivautomater. Dessutom fanns del i statsförvaltningen över 30000 terminaler, huvudsakligen dataskärmsterminaler. Summerar man antalet persondatorer, arbetsplatser för skrivautomater, dalaskärmslerminaler och skrivmaskinsterminaler fanns del är 1983 drygt 29000 olika typer av ADB-utrustning i statsförvaltningen varifrån en användare kunde utföra automatisk databehandling. Hur utrustningen var fördelad mellan olika förvaltningssekiorer framgår av tabell 16. Drygt hälften av datorsystemen resp. persondatorer-4    Riksdagen 1983184. 1 .saml. Nr 100. Bilaga 2

Prop. 1983/84:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor

50

na var placerade vid universitet och högskolor. Största delen eller drygt I /3 av antalet arbetsplatser för skrivautomater fanns hos civila myndigheter. Av tabellen framgår också att nära hälften av antalet terminalutrustningar i statsförvaltningen tillhörde affärsverken.

Tabell 16. Antal datorsystem, terminalutrustning m. m. i statsförvaltningen den 30 juni 1983

	Civila	Universi-	Affärs-	Försva-	Totalt
	myndig-	tet och	verken	ret
	heter	högskolor
	antal	antal	antal	antal	antal	%
Antal datorsystem'	109	253	43	40	445	100
— därav med antal uppkopplade
terminaler'
ospecificerat	7	95	14	10	126	28
1-5	49	72	4	10	135	30
6-10	15	22	5	5	47	11
11-50	27	50	11	9	97	22
51-100	6	7	0	5	18	4
101-	5	7	9	1	22	5
Antal persondatorer	470	1261'	492-'	240	2 463
Skrivautomater
- antal enstationsulrustningar	379	I72'	363"	192	1 106
- antal flerstalionsutrustningar	39	12	24	26	101
- lotall antal arbetsplatser	538	247	441	257	1483

Terminal- och dataregislreringsutrustning

- antal dalaskärmslerminaler 5 769               2 729 8608          1414          18 520

- antal skrivare 2046                 620 1776            408           4 850

- antal skrivmaskinslerminaler 1565                  536 4449'          200           6750

- anta! ospecificerade 1 070 1 070

' Datorerna är klassindelade efter hur många terminaler som är uppkopplade via fast eller uppringbar linje. 1

varje datorsystem kan ingå flera datorer,

 Exkl, Stockholms universitet. Antal inräknade datorer hos karolinska institutet avser centralt vid institutet.

Uppgifter för tekniska högskolan i Stockholm och för Chalmers tekniska högskola avser år 1981 resp, år 1982.

' Uppgifter för Stockholms universitet och karolinska institutet är uppskattade av resp. myndighet. Uppgifter

för tekniska högskolan i Stockholm och för Chalmers tekniska högskola avser år 1981 resp. år 1982.

■* Uppgifter för SJ avser år 1982.

' Exkl. tekniska högskolan i Stockholm. Uppgifter för Stockholms universitet och karolinska institulet är

uppskattade av resp. myndighet. Uppgifter för Chalmers tekniska högskola avser är 1982.

" ijppgifter för statens vattenfallsverk avser endast centralt hos verket. Uppgifter för SJ avser år 1982.

' Inkl. postverkets kassaterminalarbetsplatser.

Persondatorerna i statsförvaltningen har ökat markant under budgetåret 1982/83, vilket framgår av tabell 17. Den större delen av statsförvaltningens persondatorer anskaffades under detta budgetår. Av de civila myndigheternas persondatorer den 30 juni 1983 hade nära 60% anskaffats under budgetåret 1982/83. Det totala inköpsvärdet (inkl. mervärdeskatt) för statsförvaltningens persondatorer vid budgetårsskiftet 1983 kan uppskattas till 111 milj. kr. i löpande priser.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor

51

Tabell 17. Antalet persondatorer' i statsförvaltningen den 30 Juni 1983 fördelade på anskaffningsår

Anskaffningsår	Civila	Universi-	Affärs-	Försva-	Totalt		Totala
(budgetår)	myndigheter	tet och högskolor	verken	ret			uppskattade inköpsvärdet (inkl, mervärde-skait)-
	antal	antal	antal	antal	antal	%	i milj, kr.
Ej angivet	25	856	120	I	1002	41	45
1978/79'	38	24	20	5	87	3	4
1979/80	35	48	61	40	184	7	8
1980/81	24	85	66	44	219	9	10
1981/82	80	57	70	•   59	266	11	12
1982/83	268	191	155	91	705	29	32
Samtliga	470	1261	492	240	2463	100	111

' Se fotnoter till tabell 16.

- Inköpsvärdet har uppskattats till 45000 kr. i löpande priser per persondator resp. budgetär.

' Avser anskaffad utrustning t, o, m. budgetåret 1978/79.

Antalet arbetsplatser för skrivautomater i statsförvaltningen har också ökat kraftigt under budgetåret 1982/83 vilket framgår av tabell 18. Nära 40% av arbetsplatserna för skrivautomater den 30 juni 1983 var köpta under detta budgetår. Det totala inköpsvärdet (inkl. mervärdeskatt) för statsförvaltningens skrivautomater vid budgetårsskiftet kan uppskattas till 178 milj. kr. i löpande priser.

Tabell 18. Antalet arbetsplatser för skrivautomater' i statsförvaltningen den 30 juni 1983 fördelade efter anskaffningsår för utrustningen

Anskaffningsår	Civila	Universi-	Affärs-	Försvå
(budgelår)	myndigheter	tet och högskolor	verken	rel

antal

antal

antal

antal

Totalt

antal

Totala uppskattade inköpsvärdet (inkl. mervärdeskatt )-i milj. kr.

Ej angivet

1978/79'

1979/80

1980/81

1981/82

1982/83

Samtliga

67

37

62

129

243

538

62

20 16 18

75 56

247

46 28 49 63 174

441

43 19 20 80

84

257

154

176 100 149

347 557

1483

10

12 7 10 23 38

100

19

21 12 18 41 67

178

' Se fotnoter till tabell 16.

- Inköpsvärdet har uppskattats till 120000 kr. i löpande priser per arbetsplats resp, budgetår,

' Avser anskaffad utrustning l.o.m. budgetåret l978/79.

Under de senaste budgetåren har också totala inköpsvärdet för persondatorer och skrivautomater ökat betydligt i förhållande till totala inköpsvärdet av annan ADB-utrustning i statsförvaltningen (exkl. affärsverken) vilket framgår av tabell 19. Persondatorernas och skrivautomaternas totala inköpsvärde har ökat i andel av totala inköpsvärdet för ADB-uirustning från 7% budgelårel 1979/80 lill 22% budgelårel 1982/83.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2   Gemensamma frågor 52

Tabell 19. Totala inköpsvärdet (inkl. mervärdeskatt) budgetåren 1979/80-1982/83 för ADB-utrustning i statsförvaltningen (exkl. affärsverken) fördelat på inköpsvärdet för persondatorer och skrivautomater samt inköpsvärdet för annan ADB-utrustning

Budgelår	Inköpsvärdet' för persondatorer och skrivautomater	Inköpsvärdet för annan ADB-utrustning"	Totalt
	milj. kr. %	milj. kr. %	milj. kr.	%
1979/80	15             7	194         93	209	100
1980/81	19            8	208         92	227	100
1981/82	43           16	233         84	276	100
1982/83	71           22	247         78	318	100

' Inköpsvärdet för en persondator och en arbetsplats för en skrivautomat har beräknats lill 45 000 kr. resp. 120000 kr. per utrustning resp. budgelår,  Enligl redovisning hos statskontoret och utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH). Avser utrustning anskaffad av statskontoret och UUH. Inköpsvärdet för utrustning anskaffad av statskontoret avser beslutade anskaffningar resp. budgetår.

1.4.2 Marknadsandelar för olika fabrikat på ADB-utrustning

I enkätundersökningen begärdes in uppgifter för att beräkna fabrikanternas marknadsandelar i statsförvaltningen räknat på inköpsvärdet för den ADB-utrustning (exkl. persondatorer och skrivautomater) som var installerad vid budgeiårsskiftei 1982/83 och som anskaffats under budgetåret 1981/82 eller 1982/83. Uppgifterna är emellertid osäkra eftersom myndigheterna inte fullständigt redovisat alla anskaffningar. Andra svårigheter är att en enskild större upphandling, exempelvis utbyte av ett centralt datorsystem, kan innebära att ett fabrikat får en tillfälligt mycket hög marknadsandel. Resultatet av enkätundersökningen visar emellertid att fyra fabrikat svarade för över 50 % av inköpsvärdet för den installerade ADB-utrustning (exkl. persondatorer och skrivautomater) som anskaffats i statsförvaltningen budgetåret 1981/82 resp. 1982/83. De fyra fabrikaten är Digital Equipment, Ericsson, IBM och Sperry.

Av tabell 20 framgår alt nära 70% av persondatorerna i statsförvaltningen vid budgetårsskiftet 1983 var av något av fyra olika fabrikat. Det dominerande fabrikatet var Luxor. Nära 50% av persondatorerna var av delta fabrikat.

Tabell 20. Persondatorer' i statsförvaltningen den 30 juni 1983 fördelade på olika fabrikat

Fabrikat		Civila	Univer-	Affärs-	För-	Totalt
		myndig-	sitet och	verken	svaret
		heter	högskolor
		%	%	%	%	%
Apple		3	9	4	2	6
Commodore		2	7	1	14	6
Hewlett Puck;	ird	10	8	5	2	7
l.uxor		38	44	57	68	48
Övriga		47	25	25	14	28
l-;| angivet			7	8		.5
loialt		100	100	100	100	100
' Se lolnoler t	abell	16,

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2   Gemensamma frågor

53

Arbetsplatserna för skrivautomater i statsförvaltningen var vid budgetårsskiftet 1983 till mer än 70% av något av fem olika fabrikat vilket framgår av tabell 21. Det vanligaste fabrikatet var IBM som svarade för ca 20% av arbetsplatserna för skrivautomater.

Tabell 21. Arbetsplatser för skrivautomater' i statsförvaltningen den 30 Juni 1983 fördelade på olika fabrikat för utrustningen

Fabrikat	Civila	Univer-	Affärs-	För-	Totalt
	myndig-	sitet och	verken	svaret
	heter	högskolor
	%	%	%	%	%
IBM	16	27	7	44	20
Philips	9	5	31	13	16
Rank Xerox	15	8	15	12	13
Scribona	23	15	12	21	18
Wordplex	12	2	4	1	6
Övriga	25	43	22	9	24
Ej angivet			9		3
Totalt	100	100	100	100	100

Se fotnoter tabell 16.

1.4.3 Behov av ADB-utrustning

Tabell 22 och 23 visar det beräknade anskaffningsbehovet av ADB-utrustning för den civila statsförvaltningen resp. försvaret. Uppgifterna för den civila statsförvaltningen är hämtade från statskontorets anslagsframställning för budgetåret 1984/85 avseende reservationsanslaget Anskaffning av ADB-utrustning. Uppgifterna avseende försvaret är sammanställda av försvarets rationaliseringsinstitut.

Tabell 22. Anskaffningsbehov av ADB-utrustning för den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) budgetåren 1983/84-1988/89 (milj. kr.)
1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
215	304	361	280	176	116

Erfarenheten visar att rätt stora förskjutningar av anskaffningar sker mellan åren.

Tabell 23. Anskaffningsbehov av ADB-utrustning för försvaret budgetåren 1983/84— 1988/89 (miy. kr.)

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
42'	86'	65	56	33	35

Inkl. flygtekniska försöksanstalten.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor 54

Tabell 24 visar investeringarna i ADB-utrustning uppdelat på olika kategorier. Uppgifterna avser endast den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken).

Tabell 24. AnskafTningsbehov av ADB-utrustning i den civila statsförvaltningen (exkl. affärsverken) budgetåren 1983/84—1984/85 uppdelat på olika kategorier

Kategori Andel (%)

Ersättningsanskaffningar 33

Kompletteringsanskaffningar 34

Övriga anskaffningsbehov 33

Totalt 100

2    Information om enskilda myndigheter och ADB-system

Redovisningen omfattar två avsnitt. Det första, avsnitt 2.1, innehåller uppgifter om ADB-verksamhetens kostnader och huvudsakliga inriktning vid de ADB-användande myndigheterna eller de myndigheter som centralt ansvarar för en sådan verksamhet. I avsnitt 2.2 beskrivs viktigare ADB-system i drift eller under utveckling. Med viktigare ADB-system avses de som medför höga kostnader, "aktivt" berör större grupper i samhället eller kan anses väsentliga av andra skäl.

2.1 De ADB-användande myndigheterna

Här sammanställt material bygger huvudsakligen på myndigheternas särskilda ADB-redovisningar år 1983. Materialet har kompletterats genom förfrågningar hos myndigheterna eller via andra informationskällor. Myndigheter med en ADB-kostnad som uppges översliga 100000 kr. för något av budgetåren 1982/83, 1983/84 eller 1984/85 redovisas.

Sammanställningen avser främst ADB-verksamhetens kostnader. Större förändringar i verksamheten de närmaste åren avspeglas delvis i beloppet för anskaffning av utrustning. Vidare anges kortfattat huvudsakliga användningsområden. En hänvisning ges till avsnitt 2.2 vid viktigare ADB-system.

Myndigheternas avgifter för anslutning till det statliga redovisningssystemet (system S) och det statliga löneuträkningssystemet (SLÖR) har om möjligt avräknats från kostnaderna.

Sammanställningen är utformad som en tabell, där rubrikerna har följande innebörd:

Prop. 1983/84:100   Bilaga 2    Gemensamma frågor

55

Rubriktext

Innebörd

Myndighet

ADB-koslnader:

- Drift

- Utveckling

- Ofördelat

- 1982/83

- 1983/84

- 1984/85

Anskaffningsbelopp för

utrustning:

- 1983/84-1984/85

- 1983/84-1988/89

Driftform

Huvudsakliga användningsområden

Den myndighet som hos regeringen (i anslagsframställning) begärt medel för verksamheten. Uppdelning av ADB-kostnaderna enligt myndigheternas uppgifter. För försvarets datacentral (FDC) och datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) redovisas totalkostnaden för myndighetens verksamhet.

Utfall (eller i vissa fall anvisade eller budgeterade medel) för budgetåret 1982/83.

Budgeterat eller anvisat belopp för budgetåret 1983/84. Begärt belopp för budgetåret 1984/85. Vid flera alternativ redovisas beloppet enligt den högsta ambitionsnivån.

Belopp för anskaffning av utrustning under budgetåren 1983/84-1984/85 lill civila myndigheter enligt statskontorets bedömning i anslagsframställningen för budgetåret 1984/85 avseende reservationsanslaget Anskaffning av ADB-utruslning.

Belopp för anskaffning av utrustning under budgetåren 1983/84-1988/89 till försvarets myndigheter huvudsakligen enligt anslagsframställningarna för budgetåret 1984/85.

För driften utnyttjad egen eller annan statlig anläggning eller privat servicebyrå huvudsakligen enligt uppgifter frän statskontorels rapport (1982:11) Statliga ADB-system. Om egen utrustning är angivet avses att mer betydande ADB-utruslning finns. ADB-verksamhetens inriktning huvudsakligen enligt uppgifter från statskontorets rapport (1982: 11) Slatliga ADB-syslem.

Noter till redovisningen återfinns efter redovisningen av vaoe departements (huvudtitels) myndigheter.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor II. Justitiedepartementet

56

ort

E

:«   O

ej) t/1

—   60

.:<: c: -3 -a

fSJ   •—   '
-•§
S   Q.-o		C
■ -   yi  o		O
c — »-
1/1   rt   D.	■D	-«
rt ,2	C
■—   w    (/)    rt	t/) :rt	t/)
00-;5 -= c		-C
vnin ing, 1 b sta lolar
■r  t-  o t/i
jiiS O e	"c >	E
=   OJ   on o		o
Se be Diari cerin: vid d-	-c	c o

Z c

E o c o

-.= ti -5 o '5

rt t- -i. >-

<U "O

-Sort J)   >

5i;

J£ rt tS

in O  'w 1/) 'c rt 1- C

c/3 a. rt

c > <1

t/5   S

u •-X) c

<

   U   1,   u < rt   o   t/i ort Q

s;:a'rt.g'

c ~ > 1" E - 2 ■= -y 2

u.
<
Q	3
k.	C
rt	P	00
•	S*	C
	<u
>.		c
C		t/)

>

<

Ll.

< .:-

Q 3

rt U   00

■;? 00 c

.-    <u ■=

£•  ■/! S

S    2 ■"

DO

.c;0

00—

Q. = a -r

o   3 1 o

< JD   3 — C

■/-. O

O 00

r-l >o o     OCl

O r- r-i      o*

00 •* ■*     '*

1  fvi  — »—

r Vi

SS Vi r~-	1	Tf- v, mi t
5-	5!	r- r-i

0

o

Vi V) ©

r4 V-.      r

t-- O

a- T).

O >o      t-.

mi O'       rA
sC OC l/>

— r*-.        W)

00

c ~

- "u

= > :0 - i- *- t.r o

q:30i-

" -o ,=:

Q30h-

00

c w

:i .-o

QDOf-

00

c _

os

•o   .

c •S

ra -S — ,=«

rt  u

å-S

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor III. Utrikesdepartementet

57

E a o

oo  t/5

:=  00

j c

■3 3

O £   C

O. ■;:

,   O

11

c/o   Q.

<	_.
u.
<	>
Q	'&°2
	1- >,
rt	rt J3
■	■?H

;- oo-- i2,E   I    rt

■- » ,

J2   D. ,,     .   -

I-. O      r-

\0  I/-, a

00 •/-,        It

Vi «/-i

rn 00  I-

00

Jrt

c o E/) rt ,

OO

c -

nr  rt

QDOf-

rt	J>	ij
>
	rt
	C
rt		o
1-	'g	o.
v:	1-	E
E	u
E ■3 rt	x: O c:	OJ
:0	v	ra
		c
	v
E	jC	'b
2 00	B rt
£	t/5
D.	L W	o
CQ	>	u
Q	a.	a
<	:s	o
	.£
Q>		2
u ra	a	"c 'e
It	1 —
o	o	>
=3 0	rt	o. ■o

Prop. 1983/84:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor IV. Försvarsdepartementet

58

X ■=

E o c o

.E "" E x;

1" o  •£

c o .E 3

•u £ E -

'e

o c o

u

t_  c rt

°-    £

yi   u    o
,3' I

o-2

c  u

E? "3 t;

JS S

■i E-c

o -c

t/5    fl> 00 c

E.E

o P

v 1>

o E

00 c

0/   o c .!£ . _rt   U

ca •2 §

,2 a

3   C

£ ö;  rä

' c - -i■-; § w  t/) c

; .ii  = 'c -

;  rt  Jiiä 2

. i; V) H XI

o -c 5

M.E

;2 E

.T3

-1,  g E

2 o

OJ

:3>

D .i

D> S

<-   O   C

c j= 2

   cj   rt -J O -o

O

Q .:. Ll.  3

1-   c

rt   (U   00 -. 00 c

    t/    t/5

3> E

!= .2 = I

< -O   3 —  _

r-t rt-i          "O

o o      <=

00 — Os

Os       mi —      M

00 W-i      f*

o fl            f

oo o        00

mi Vi        00

Vi o

ON O r-t mi

o o

o  Vi

o oo

o o §8	o	O O n os \D "/-I	o
— n	r	«/-, a\	>«

O o —   Vi —   ra	1	o sO
ON r-l	-■

SE

H t/1

o o o O ( r-\

-3  rt

u w (il o QDOH

o u-        V)

UD

:irt

Ss;:S2

t- — i+-i  o QDOl-

O O       o o o      o

o — —

00

c w

QDOH

<o O

v o

Vi oo — o

:t= > :0 *-:

QDOH

Vi o		<n	w-i o      >n
oi r-		a-	v-i        On
ri oo		o	M-	ri       vo
Vi m		o-
"
00				00
c				a —
	i5			:= ra
I				ji s
o	■o	*-*		<-> -a
e >	k. ■o	rt	£	tfeiS
t-   w	c	n	'c	ui ri
QDOH			ddoh

u. b t''

o .21

K	,	00	rsvare kvårdi relse
rt > t/5	i	c "c
1	-5	"rt >	;0   3   >-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor Försvarsdepartementet forts.

59

	E
rt	o
00
	00
-	c
in	c
-O	■
3	c

■3                  

	-C E -3 j3	c c
t: -		rt
_2„	aj	.5
V "3	'C	c
1 §	-rt E	E 3
		0
U-d.	o	Q

2 t			.00 "q.	60 C
ii B ° 73  J.		i!	ra	u
		g. » 001	c OJ	c ral
.rt c	00	c • —	>	00 c
"rä "	c	'■=		c   1,
c E		.> E		c E
0 3	<u	:rt		-   3
in	c ra -C	C    > —.  ra		II

00

ra >.—

« i> i2 c

i:: ra ul >

00    >    "

S3£ - ■S.2i2 S'

3 t/5 i.± j:

.i c

II

rt   c

c £

o   3

i .:0-

c >  JJ E <u — "C  y =.'3 ojj 2   Q.-5;   > itu

3 o

rt

-3

 =a

ra  o -- t C  y P

C       O    C

00

Wc

rt ";j

?, 5

is) E	,
OS	U
-  u	0     ,
ra  3	fe	N
s 5	ra	Su
(U   00	■3	-Q
2 :		2u. c .c
>	5i	0 0

'		00  „
00 c	i_	oo    . 00--------
£	s	SJ.
	Q. D.	liS
i>	_o	SSi
<	0/ Xl	i:: o _ 3  —  w

00	Vi -rf mt
mi r i

00 O O 00 iy-1 OC TT r

ON r-  —

— Os n ri	»	gg Ov V,
r* —	0 u	so r-i

r- »/"i o r — 00 r- r-

ON - r-- «

00     o

vO o        06

un ri 00 10 r-- n - Tt

00 nC Tt- Os

e-E

00

c ~ n: rt

00

C  w

iz: ra u -a .2

1-  *- (4-   o

QDOt-

00 c »

• ra

«

 j2

tö i2 QDOf-

00

"•or;

Q=30H

t/5    (U

■■O

u: E

> >

u 00 £: c

J£  rt

;0  ll. -o

 E

l

- o !5

t/) _        rt

i; "  >

>   i-       u

0 £i2

ra	a	t/1
>	c	00
(/)	0	c
0	s

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor

60

Försvarsdepartementet forts.

X 5

zs —	u >=:
H-S	•- o
ra   (U	c o
i. E	u o
	. r 1
■o <u	ra r,
||	|o
	. o
ra	:0  O
	'yi  1/-,
> JD	»/".
;0   Cl	■2 —
	ra o
w      U	.£ o
c o
E"2	. sD
	fU r.
	ä,=c
c   1j
o r	>>—.*
-.|	C '
	x; o

§   'i

7.   >, p N E c-io-

"),£ .i g cu c c/1 o

U 00 u.

rt 3v

o -o	u o
OC    rt	v- O
t v.	-O «-,
	■u S
■  rt	Eo
> s w   c	(/) On
U    0/
E	■3; .
Q	§2

>.- E

•= .i: oij — £-2.S   I

c  -TT    1-  Op  C5

cl

H-o

1

o £

E-f

00 e;;:

"rt   rt —

c

00

 c O

 s

w - Qc

o; n

U, T) - 3 00 -*

(-

o o c; o

c	_rt
2	(L>
L»	■o	..-
:| j;	tO	ra
	l	o
qSoh

yi  DO E    O

c -o o.    ra

i5 CQ

Q

g ra

=' i.

t/1 o 00 .c c u ■c -Q

U    t/1

5! oo : c ra 'C c u

.9

S>

— t      Cj

U     00 >

111

—  = i2

■ -     -Ll

m      p  «-

00     3   1

r-          yi

g-2

00 Öo ■-= ,E

   00

. c

ll

t/1.

ra 2

. -    i/5    c

00 00 r; a c X §--=

   1/1   (/I

■o — c

ra c3 a> c c c t/) o 'C o 'w  ra

i 2S

;0    00-

■22

c   tA o

o c o ■-   rt >/-.

J-z

ir; ra "*

    t/5

C-J  Q.

u- -o c

e5-

■§  2 .£

2 H 3 .5z-

o.

D.

O

o o

00 ,

O

LU

50 ö E °-2 ra

o a«H

i- c   : lu o i i; -

I   00 10

1  c u

! •= -o • S iS

|-|-o

1 Ep i._o "-

ra ov E-

:§E

po   .

! o o

xxo;

o o

2§2 «

00 1

E=-

t/1 <U U >,X1   £

I- rt  to « ii= > 00 1- O := u J3 j.(

SJ!? 5 > 3 I- <x

r-    X   

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor V. Socialdepartementet

i/i ri u ._

JO £

E rt o

00 t/5

■JZ   00

j c rt-3

1 11

X ra

v o

c c e|

£.£ rt E .2 c 1 c

■§■2:2; h- .:<:•£ u

Cu irt   o "3

- C -: <u .— .— ra c

2 «i rtS t/iS-J-J

S     ,2

■g.il

J rt To  c •= -z: o .B '

(/: c ' I- C m -U -O *2 Cu   rt C/3

■ —iT3   t/' > ■

5 op-z:" 00  rt tu 'c tS .

2.E   I   rt

1. °isi

5   U - CTv — < X3   3 — —.

r*-i V-, ON r

o »o      in

o — •-> m —

00                           I/-, o                                              ■

r-l                            "tf n                                               C\

                                 ri ri                                                o

00                           —' r-l                                           r(

Os 0 ON n-, V, r-		OC OC os Vt — 0 'O  ON —     r -
r-i	mi	r-. in r- 0 r-- — ri fN

V, O        »/>

r*-i r-       -*

ir, v,       o

l~	E
	B
0	0
1/)
00	OJ
c
	ra
'c	T3
.—	J=
	0
0	0
T3 2	Oi
(/)	0
C
w	rt
V)	-O
	c
u
vi	2 c
rt	IL»

    >  :0

l,-       Iw

E

— o      .->

VD o        VO

----       (

00 ON      r*"i           o

 lO               r*           —i

Ov »/~i     VI             O

r-- —'        r-l         «N

00

c — ;r: ra - "S

"•o.:

00

3 w

L- — ( o

q:20h

■5 £	>
._;  (u	t/5    '/I
U    1/5	jj   00
c?-=	c
	OiC

v-1 v.        o

— 00     o r- no      TT

    >   :0   -

u  - 0=   o

   i

1/5     1/).

£'§-2

2 o -O •-  ra

V)

00 5 E 5

tn   D.

21 3 j

t/1 ÖO-C

OJ   u

.11-

00

M

2 > >. 3

tax

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor VI. Kommunikationsdepartementet

62

o |:£

£ o E 00 rt u  T3 :? -ö. Cl u rt >   ,

t,ra

1-

E zi o

00 t/1

:= 00 .:<: c ra -3 '/i .£ ■o 3

OJ

oo

.

£-=

— o

S-   00

— •- i: 1/ c g E,:2-ö'-c:

3   c

X)  c

f/1

00  ra

 trt -c J= E

E o

c   =

°-

 s

tUQ

c        OJ

,2     ■--  o/. 3

u ra - oo Cl >   -j

5 - t§ -E

c rt 1- . ra S >■ 1/ x: c« tu h-

00 p

t/1   o 'C ■-   Oi   t/1

i> c ii i- Ben

oox: o

<u

■- £"H £>

0/

3 ,2 3 ."rä o - c u,

00 c tu c

oo c

UJ"£

< U.

< i Q 3

1-   c rt  u  00 zr» 00 c

>■ t/i S

S  !£

=)> a

3    .eS

s 5 t!

5 3g2N

tu c::3c/5-uS

.IS

= O ?i = •£ u

■"  2n tU-EDiS-Sr

a.E, 2 rto

LlJ   r- ZD ry -?-i S-'

 _

oo

•£   ir   00- igS.E    I    rt

< X)   3 — .—

o   o    o   o

w-l  lo   o   o

r*"i   r.-,      o       r--

-.-     m        fJ      VO

TT v-, On v, ri sc

Os TT

— 00 0\

r- r-            Tf

ON o o

ri — n

o o

sO nC

r4 >n

o o o o o c o o r rsl ov 00 o r-t — m

OC O        r

ON o ©

Vi cr-i Os

sO ' o

— O              -

ri Vi              t-

r-l On         1-h

r4                 f*

VD VD	O rv| 00	r-l o
— rsl	m

o o o o </-! o o o

Tt Tt vD t

OO  — —

m —      1/1

r- 0\          so

00            r*

r-l On       fS

O r*-i       

(On o v, 0\

3

o o     o

o vO        VC

5

Q.

ra_£

ii"«

t—' t/1

00

c — •. ra .ii "S

" -o i:

OO

c  :3 ca

>;P

ra

00

c —

•,3 a

 "u

QDOH

rt

u, *J lil   o

Q30H

j: 13 " -0.3;

C w i o QDOH

1) « o E-JS-5-i

ooii >■—' 'C o ■' ra

;»    O     t/5   -

[/I iJ O 'ööi

00

>é

"  >5 .

r-    rt   ti C   u,   3

Oi  *-  ti

t/5 o.E

ra

t/5 ./5  'c   „ S2.2

00 00.E

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2   Gemensamma frågor Kommunikationsdepartementet forts.

63

E

ra  o

00 (/i

 c

"1 =1

I a

.i!   O

rt -r;

ra o 00 ■

c

(/5

trt -a v 3 CQ c/3

5 u E ov _

< X   3 — .

.■ rt

t—'    t/5

00

c —

;3 ra

y,-° —

: >:o2

Q30H

C
o
Q.
t/1
C	W
E	no
	ort

C ■ =

■c E

ii >

.c.E

i:; 

O   <U

rt  o " ti

ort =3

t/5 _rt

=• 2 ra i:

o-S

3" c >

■-  rt

S •*

00.E

> E

3  O

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor VII. Finansdepartementet

64

E

■    CO

 c

-I

=• £ > •?

xl

'yj  OJ ■-   E

•   3

1 "O

O

3 2:

o

00-    '

b-o .2 '? p ::;

;o f.

ra  c  ra »/  00

U

E-o

T3   O .rt

.2     Q.   </5

E .1 'ÖÖ

£;     t/5    .

o -—

rt

rt

tUon >

tu CQ

O .■=

Q. U

Et

ti,  C  <

UJ'cQ

rt  O 3Q

.11

=  O 5i

B o2n

i_   u   U   OJ

rt o t/* "ra

■='< 2  :3 a D.'?

00

■f: '/i CO

- < U h

?.5

—  :rt <

:3-i:Q

,£ oo--:

r 1 -

r*-i On nD On — OO

00      o

r vO       

r m, o

 sO fl

O r<l TT

00 OO >o

rt rn       to

sO Vi         Vi ri        0\

O   O

o    o

o    >/-.

■*       —

ri

fS

oo 00 so

iO> -' -*

— ri             n

-00               ri
o

r<

r4

vo o ve

00 o

(Ov rn n

Ov   — —

o o

I/-5  o Ov rn

.•'  ni

00

c  u  — Ci   o

q::30h

QD

i2   o

q:30h

QD

tO -i

i; o

3: «

00

__    rt

,■= ä! tS 2

i- w (il  o

00 .13

1>

.rt

,_   >  :0   — U.   — t*.    O

QDOH

■as

n	u
	C
	rt
q>
n	f
c/1	0

-1	_
r/1	a>
n	J
0	>

o »

T3   c

rt u c J£ 00 a> 00 u- >, >. CQ -K

,,:jS oj C  D.

rt    (/5

co.E

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2   Gemensamma frågor

65

Finansdepartementet forts.

C OJ

=1

E

rt o

00 in ■ZZ 00 J   C

11

X ra

:Ci ra

c/5 ■ —

13 "U

O

■O

ra

c

iri

00

Z. J

.;i       a

«0

00

c

£i2,_     ..

. £■ </i ;s S

(/l  o          3 s S

—        . (00 o

   1/ w Ov „

<X 3- C

R3	o o	C a> o	N
5		T3	S

E

OO    .

.E

■SS

<U   OJ

_II

ii rt

■-   (U

1

U   :rt

C o

00

:3  cu

(t- t» t: (Tj 2i2|

o f/1   (U

<S2-

Tt ra   I

22;. §

2o

i <u

^IIP

Jix:->  >-

tn -    !>  :ra

1/1 OO t; ■*"

v. Ov 3 . ■O 3 £ ?J (_      t/i   O

u .a: 00 ra ra § C"ra S o ii E

t/1 lO -- (/i o VD ii   ->

■=> a rt

i:: o.

:0   t/5

t£,£

5    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 2

Prop. 1983/84:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor 66

VIII. Utbildningsdepartementet

	E
ra	o
	t/1
	00
.	c
ra	c
• n	• a
3

rt|E 2 (S o

-*   00"S (/5    Xi

"   3 T3

C
o
	>«
	E
	ij
E	e
3
a	C/l
o	3
Q	fci

E

ä E

00

ii e'-2

.ä   o   »>   3

(U   c   C3  :0

C/n (/5 « x:

— ,o 00 ■

c 5

c ,3 2

.c o  3

• .ti C 00 OJ c o o c/a t« "w j=

(U S c.2'„

e.;£   (U

£ c (/I ,   o .3 tra

■' B >,

.2 .3   M .:<!

2e>

t/i a o ra

2 E°2

o   ,		O    ,   „
*-   u.
izi o N		( O N
tjar dati KQ gen	00 c 'c	.«!?
4-   c/i  ra  OJ		t   un  ra
Utny holm centr Viss	1/5 3 Ul 3	Utny holm centr

• ;? ra . |"2g

' ra >

 L. k.

,ra g «

E* (u .-

>> y "

3 2 ,>;  ra 'C J -o a

00

ov

00

oo

X. .:

sgS.S   I   -rt

.   O. C/1 - Q

1 2SS§

ON   _

Xi   3  —

00                            Ov

r-l nO        QO
■ V-i                        Oy

O >/             -

o -»I-          ' On

sD 00        OO r*

Vi rl              '     C\

in 00 ON On

r-l Tj-

S8 r*~i r-l	Vi	fN vO
r4	m

O lo r-l                  t--

r<i r- t~-     r-

r- nd r-      p-

''t r4           00

O O        © Vi Os        rt

r- —      o\

mi -rt       r-

o — o  w". ON - ir»

ON  —  o  T-H

■ m 

- -

r4 - r-l r-l

s:	o
	.
=:	oa
1	a <
t
oc
,
ti
J.	u
::d	x: 00

gs

00

c —

•.3   a

■ "5

u -o ,;

S   :fe2

1- »- <Ä  O QDOH

00 o c -jz

3 X

:iJx

£s;:S2

t- w Cl  o QDOH

"—    t-     r-

3 O E --  cyi rt   t/i

z:e-c

00

c   v-

3: ra  > o 2

t-    <*-   O

rt

Is

UJ E

tJ -a  QDOH

,;5iix S-SB

(u -y *-

=1   O:

00

ra

H-p.=

• >lö ■

= ■3 E

O t/5 c

C  —

■jz ra

£:fe2

i- .-(*::  o QDOH

2-53 o S-tO

00 c _

•— ra ■ "Öj " -a -

—      4J      Ll   T3

   >  ;0   2

Q=>OH

Prop. 1983/84:100   Bilaga 2    Gemensamma frågor Utbildningsdepartementet forts.

67

ra o

00 t/i 13 00 J   C

3   3

< ti. <

Q

00     . OV   h

,3   t.   00-

£i2.£ I rä ■rt £-£SS

,:.;   D. (/5 ::- g

I ° ESi £ 1) i; ov _

< XI   3 —

				"X		2
				,£D		1-i
				- >
				1-    C3		u  ■"
mi			2	2 "		ra rt
00			00	OJ rt		ra .
				■ —   u
						W    .-
				c g		u C
				- c		.■3 -3
				(U    ,		yi   .
				E fe		11
00 nD			NO	1) T3 *-;   ra 2
				U)  l/l		_ 1
				:ii		gCQ ■£Q
				O rt	u
				Q :;,	"ä-:
				D ie	.E	-   1~
o			©	0 _:	U	E jc
NO			NO	T3	<	flj 'j
					Q D V. >	§.2 fc 2
	CO			yi w	"rt	o    V5
	.E	ra		c   (/I ra .		" oa
	15	"ij		t- >	o yj	x: < t- t-
(	o >	T3 :0	"rä	:ra w i'	1) a
'C		c:	Q		o	£ b
Q	5oH			o   t/1
				"" c	IV.	00 E
				rt  v	t.	,£  rä
				9   C -3 ■ O ra		c ti:
	2	(U		(/v t><	c yi O	3 'öb i: "• 3 "
1)	rt	• o		l/l	j	1-  ca
> 3	.00	ora t/i		(U  ra •uE	OJ c
	"q.	oo		ra rt	o	>tfi
rt	03	c		>  «	-]<c;5
Z	yj	E		-   -O	1	-.   .r

Prop. 1983/84:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor 68

IX. Jordbruksdepartementet

E ra o

00   (/5

■x: 00 j<: c ra *3 (/i S -a

	.0	0	0   c-s S
[0	00 rt	c	° S £
	c b	0	-= 3 JS
	00-u i"		a T3 a
E	c (U 3 CT3.S	(U	H  0  (/i t/5 ir .:«;
:rt C	1-	0 0	mini itikp sbru
	ra t/5 rt
D	c  00 (U	iJ	-o .3 00
	t; 0 c	C	.2 2.2
(U	3 ,:ora	■■0
>	.2, c/U	J	Bwcn

rt .

4> a

°.!£  , ö E.2

O0.-3   O) (/5  *-

C > 1- > > ,ra •C > i2 « -.3 h a> rt       t- .„ yi

i: »-5 2 3 3

sfe ill

00

,      c

2 ca

00 (U c .ii

(U T3 >   C

o;2

Il-i

1- u a a O h

"    C" '3

C3    O   C (?5 J "rt

E	■a	0
TD	0	0
ra
	Q.	00
E	c:	c
0	0    -	'C
c	.—  yl	u
0	2S	c rt

tu t?c/3 Cu a

i2i	3 ra	■6
.:>! .  1/5	(A
ra 0 u		Is _ 00
	>	00 i2 3 (/i
ntrol >ka p oduk	C
	>>	c T3 U T3

a-t- -

 E3rH

ri . >>

>, ra -D

3 a->

3;_ c

<£   (/5 , >   g

00

12

 — t/5 rt c >. c i-« c .£ c

00 

C	ort		S	privi yrå n ut-
	—   1-rt  >> c	00 c
ra	>     "U		rt  ra	w XI    (U
-a	.-   (U   00	B	-5 ra	p  (U  00
.00	och serv Viss	3 u 3	5å	lers serv Viss

00.

c

■3 ;P

0\

00-

£ (u i: ov „ < X 3 — ~

TT vO        O

r Ov      »

in «/~i      ©

ON —         nO nD       »

r*-i m NO

ON n-, r

r-- c:> 00

00 r«-i ri

— O 00 Vi

Ov in

o Vi

NO  -

w-1 o       Vi

Vi n	in — ON  Vi TT Vi	0
1 —1	r- fi	0

— rt Ti- (-,

ri NO

Vi (z>      in r-l —      f*

00 VI        TT

v, n      00

Vi  ~ VO

H

(U t!

>   :0   ■

ra

q5oh

00

S tfe2

o5o

00

5:fe    2

Ö55f2

ii2 o Q30f-

00 ;S ra

QDOH

00

c  3: ra . "53

QDOH

t:; * ra (D

vi B

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor Jordbruksdepartementet forts.

69

nra

u

E ra o

00 (/i

— oo j c ra -3 (/i .3 •a

00

"c

.£ c

3   O

-si|

(/i  o j

■3 1/5 .—  1- -i

■3 u ,2

 S •o > 2 < ra c/5

2 ■£

tu ra > i> •

(/I   00

B- 00  c

j .3

t/1   C

5>*ra

-I 'C 3' 00

2"S,£

(U   c   t-

J.       00

3      c

c E

tu 5

■c>

3 ra t- 4j

.i 00

3 c c -"

13

00 S

tu -

!c;0

</-i

00 oo   ,.

00-- -

= I rä

£ (u i: (Ov _ < X)   3 —

VI r*       00

»r5 —

r O

— vC

—  Vi

sO 00 m —

00                         O

00                         O

TT o                     Tt

r r--                      Ov

•5	(/5 O
s	CQ
5j	Q
5	<
5;
<
a
a.

H    t/5

C w iS o Q30H

ora ,i k. *-

.-*    t/5

(" c (£-;

 "O

2-0 ra >.

-2i   3

c/5 "S

( o ■;»•  00 — fvi r--.

00

c w 3; ra .■53 " -o — (S  S «

-C äi2 o QDOf-

c t.

_ra u

S: S2

00 _D '[

00 On        r m 00      

Tf  — nO

00

c    w

!   5:Si3

U.   w  lr     Q

=*'0    rt

,/,   o «

c E    ra
(U u.:«;

.    (/5

a (/i 3 00 t., o

u .

-o    (/5

c —.

E trt u.

c (u i« —;

s> ra II

o o ra ra ■o -o ort ort

E E

t/5    t/5

a a

to :o

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor X. Arbetsmarknadsdepartementet

70

E a o

00 (/5 -.3 00    C

xg

C 2 a O i: i: -=,i2 1:?

oo

C

-3

|:£

u -3 :£ c o ■° S 5 ° 2

(U   >   « -   OJ

en rt c/2 tu D,

E o

C   t)5

2.S

C o

.2"S •3 ra rt

o v

_ill

c   fe   «

låE

J2S-S

x: iS Dä tS

.3 c

2-S

|S X :ra

t- .;£i t/5

1- ra

■.tj    >  X5 1/

■;r>-c «/ 00

• ":;

c    r-    >

< .       •"ti

tu 00               _Eg

Q -  c rä _c rä

ra Ii öi c u c

■B>B u " o v

 tj j rt !-> rt

-J   o   t/1 -o   o T3

oa (u

Q.£

<   3

E.£

fe E

E E u  o

< X)   3 —

r--. mi 0 — NO ON	K	Ti- mi
r«-, r-	-■	r~~ r-j

.3 -a B'B

f-    t/5

Vi r- ri r-	s		av
NO r- vO •'"'	;5	vO <l	00

	S »n	n Vi S:2	r- p
00 r- ti m\		VI (1	t-

■ rt

:  (fe 2 QDOH

(/I   _

■o  3

'   ra (u

ra j£

— C J£

-e S5

< E

00

■ån

f=tfe2

t,    w  (ii     Q

QDOH

,E § = 2

 3 m J2   t/5   c

a M o

111

g-5ö-£

c   1»   P

å «| <-. - rt

Q > o < rt   ,

3  

•S-C2 i- 2 .2 iS _u S

fe S-'-

rt o i2

s-g|

-■ 2-c £coS

Prop. 1983/84:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor XI. Bostadsdepartementet

71

c 00 rt

E a o

00  t/5

•x: 00 j.: c

(" .£ = 1

= 1 X g

X).             c

?     <1

t/i   Vi -!   rt

2    t« 'c

Ä '5 -= « o rt O) a>

03   to H D-i

' E

j«: E

(« o

'= g - o

(U .

H tu

•C   , o. u

•st

D   > X)

00   . o- h

£S

■i- 2 ' (/i; S

< XJ

Ov

o

»n <n »o O NO >n rJ f*

o <n      »o

00 r-      Vi r- —

IX) 00

CO r-l      NO

Ov r.1      3 (Ov >n     

ON   O

r r-4 r-i r4

o <n      V)

r NC         r- —      00

'0o o »n r-l ri

00 00     r; m rsl       VO

lu	09
5	Q
4,	<
t:
a
Cl.
(i<
T3
(
■a	_,
a	a>
(.n 0	.0?
CQ	■s

t—"  V)

On — ©

r-l r          «

00 ro        1-H

----- 1 mi

00

:3  rt

u- *-• t*-i   O

QDOH

On »n  ■ nD r-J On ro —

00

C  

■ n

rf:: *> t;

c ■ uz  o QDOH

Il 00

„ 00 c

C5    OO' —

rt  u  u

i:?e(2

or--     r — —      r

On rl        N

ÖO.

Ja . 13

QDOH

i       '

•£ "-

■■ Ä tn C   u ,0

2i2 ra w  * — ra CO 2 c

'l-  SS m 00 c*l »n TT      o

00

«?; S 2'

QDOH

ra i-

— a>

tn   > C-C

u a>

2 - 55 E

— T3

jjora >,E

V, •"

(« >

•a   a

2    Q.

(/5  ..O

O J

-o c

o-C

   O)

•Eg

Prop. 1983/84:100   Bilaga 2   Gemensamma frågor 72

XII. Industridepartementet

t-

E

rt o OO (/5 -.3   00

-'I

-E ra

.1

ra a>

•—    1/3

b o

VI   c 3   00

.5 Q.

S2.ä

rt ;rt o X ECl

00-2 Is 3 u- ra

.£ i> (/ 3 ,2: 00

5 «.£

ra c c

'O fe m

E 2

tu O

.2  ' £-11

t3 2: ira

a u

E'g «

§ = 1

°:3

U >, ■ (U 73 " E c •0(2   • —

2 > -c

E   rt   00 u ,

00

o*

(U   c —

k.    c    (/5

1

«,E CD c/i

•o c ,£ Etu

3

OO     ort

2 2-S„

S 0-=-=

 00 £ S S .2 S -

■■< CQ > >

ö	L»
00	O
_ra	rt
	■o	N
S	t/;	9
c	_E
	O	"q
3	J=	t

i:       ra -

=3     OJ

S   00 c"

,öft.E - ra

00

tu

S.-2 1- >.

ra XI ■;:i «

ra

00 , E

.£2 S

3 to      o

"" rt

3   L. 2

i: rt     rt
3-,=>-o

o c

oo

,00,   o

tu D X}

3   c   4J   w

v-   i:    '/5 ort

3 :3 ra  3 «;, a XI 4> 00 > a> 00,E -C ,y

tu   c   Q. >

.3  t ÖO------------ '

a,E I rä "S e-sS v

< X    3  —   _

o r-l 00 r~-Tf v,

ro n

o o n —

O O 00 mi

>n o

sC nO O

o o     e

VD OO        -

o o   oo ir - t

(  VI  \0  1*

i	r- ro	i
-	rsl ri	•»

O O © Vi <Z> Vi r- ro        ©

O o t— o r-- (A, — ri

«/-! o »/-l V) o (A, (/-t o -i- Ov (/-I  »Al r.1      00

—   ON

ri ri r-j ro (1 r-l

On o ro O m, ri

ri r-l      'T

— oo        o — ©

>/-i o      »n

00 (OV       

(Tv o   o    »/i

(/-. Tj-  -:r f*%

r —     /-j   -■

■* -vt       

00 c -.

13   rt

 "5 (T;  i rä

q:30

00 C .

:3 rt

S5itfe2 QDO(-

3: -ra

£5:(S2

£rä

OJ   c:   ,-

.3   !

-u  — (ii   o

QDOH

00

:3: rt

:Stfe2

u — t*i O

QDOH

«tS2

i_ w tt-   O

QDOh

00 c w

13 -ra S5itS2

L.    »-  l     o

QDOf-

00

--5

O 0/ (U -ro 00 c

ö'2

■ («

t/1   c

5|

22i on J.C ■;;

>-.

	00	- r
t/) c 4/	c II	(u i> .£ 2
		'C ■"
ra	P  12	rt  [/)

(/5 ->

x: oo;J o 3 Qi O -c: ft.

Prop. 1983/84; 100    Bilaga 2    Gemensamma frågor

73

Industridepartementet forts.

Q <

ra o 00 j! •x: 00

-o

2I

.2: o

00 t.

■il

Ö'-rt

D.°S u   >.

rt X

<32z

z

00

'II Si fe *- >

=    (T,

•y5    C

i u 2 - feSj

ill

i-Si

- CQ

JQtn '    <

OJ

IB

o   (U

§ • .p

D.

.2 rä

.22

> >

'ÖÖ.E E

u   o U    t/)

>  .—

2 rt

00

00 r,        -

— r-      (»>

ir, o

vD 00 — (

u.	00
1 »	c *-
>	— ra
>	■ 13
5	£ > to 2
	1---------- Cz 0
r     ra f- (/I	QDOf-

- öbo u o

2

CL C

u o to

£■-.

2 rt.£ .5

:? p rä »

(/.trt ;£ 2

sl,i p

(/5  "O   

> fe-

ii

■ (O

a

.,30 fe 2

.£2

sl-3

(O   u ,

»1«.

o   (U

■S.ö

.■3;- t--

.£ "å £? . E rä-g «

(U

> -3

C  rt — rt  (/]

0/  w

E   "

0.5   CL

(O 3 (O ;2 .:/; o . a

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor XIII.    Civildepartementet

74

: c/2 ri

-=■2

	tig c E	*E
1>		>
	■-   3   00	■C
		y;
c	> • IJ	u
>	-§ -c c	X)
c	Lt    7t	1 »
	u. m sz	c>rj

D. a •o

3   u

3 p ■=

C 3    .  (/I    . £ o

o a

tu

o,o

(U   (/i

q:

.- .   <

(/5  *- r*l Q.

£ " _; C/3 00 ax:       _ c

 E t:  'c ri a| S opÉ<j

2 - 5 b . ■r'

i; o a a t/1

—,   rt   >    (U   3

 I- ta <: t/5 ,—

00 „ p 2.	(/5	rt	(/5 >
p S > .p	0/ O.	ra
• c P	x:		P
.0 "	tj
"	o		H
X •a	?i	E	u

V)   a ■J::i   c   rn

2>

i    rt	tJ	3 u
« öo		3
>>*jr
	r:	1>
	u	00
	(-»	-L»

2<

>,L1.

E<

DO

tu

rt ■

 I'°É ra TO S >■ t/5 J;  X

p c —' I* (u P    . cj

E(t;ffl'>

6-%'dVi

J3    ,

rt   C          tL

t/I    OJ     .     OJ

O. o c; > ,

D. c   •>   (/)  bo DS-c g',»

(    .3 —

■ J" rt -f  Ul  c <  E  y   ra

>U,

c 3 5 — 't/5 =«

—) Q T3  w ih:

OC

o-

oij

■£   ■-   00--

,P -2   3    I   -3

'rä p.'= 3 v

■/   O

< X,   ■

—   S 00 o

*-   Ov   „_

O (=1

o o — (

o o

o o

ov (0\

fX) Vi mt

so i~

"O f          

On rO       M

ro —         Vi

-to     ■■»

— c       —

o oo

Vi sC

OO  ON

ri rt

O O           o

o o       o

Ov ov        00

( ri             r

It 00          r

O ON On

ro O rn

nO rO ON

— ro Tf

fO —' TT

o o     o 11- —     in

rt -      NO oo -      ■

O O o O

oo r*~.

ve ■v

O Vi ro ON r- Vi

o oo

x: a .13 O) t:

>  ;0

2

q5oh

L. .- lii o QDOi-

C
o
r/1
>
t/V	• <1

as >

00

C  u

e5itfe2

i- *- Ci o

tfl x>

1 2oQ

ra pU

c/3   Oi

00

p w 3= a

£5J:5   2

QDOH

I       i ?

(U p X) "i o £ a <

.£SQ

C ~     - .3

3 c « 3;

ra 1» 1-.

Q          C j=

00

p u •j3 ra ■ H

?i-

; >tS2

. *-• t*-i o IDOH

2,>

00

:Era .iä"«3

■S  S «

xi:S o

QDOH t- >

'     (/5

J>   C

2-g I en o

Prop, 1983/84:100   Bilaga 2    Gemensamma frågor

75

Civildepartementet forts.

■■2

,3   P

E 2

.11

p  2n 5|S

tu =,

3

2,fe

 0/ i: (OV _ < X  3 —

3   (j OC   7,

j:   y; O.   -1 —  00—   Z.

33£~:h

.2   3   1-,

5 °;:.; 2

3 ?J r- •

3    TJ OO

U

00 3  

x: a

.■S S; tfe 2 QDOH

i E

x> P

iri B

00

c ...

•x: a . "33 Cl -o i;

£tS2 QDOH

-E

3 •o j- -o

■2 •s -5 -Is

:?  a o £

.£ O g =

t/5 i".2 2

3   h   3

P. k

u

.■o

(U ■

C   D. P

i: ;" 00

rti =

VD yi — TJ ■? °-G. O -   1-   p

X   (/i ri   c

p  i_ oo  u

H " — rä

2 fe I:  •a.Si2 =

ra ____  *•"

(- CD — —

t/5 Q - -a o <: ( i> .2     ?J E

t/5 Ov    3

S ra — C 5 p - fe

fe 2 O;?

(/5    (U    JC

• Ifep

t«   C   n   >

323

:ra -Ä   s> -*

-J-       Or,

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 76

2.2 Viktigare ADB-tillämpningar (system) Inom statsförvaltningen

I det följande beskrivs några större användningsområden för ADB inom statsförvaltningen. 1 1981, 1982 och 1983 års budgetpropositioner har tidigare beskrivits Swedish drug information system (SWEDIS). ADB-system för biblioteksväsendet (LIBRIS) och Informationssystem om arbetsskador (ISA).

ADB-tillämpningarna (systemen) beskrivs kortfattat med avseende på bakgrund, syfte, användningsområden, omfattning, systemstruktur och planerad utveckling. Dessutom redovisas i vissa fall kostnader hämtade ur myndigheternas särskilda ADB-redovisningar är 1983.

Rättsväsendels informationssystem (RI)

Syftet med rättsväsendets informationssystem (RI) är främst att förenkla och förbättra informationsutbytet mellan myndigheterna inom rättsväsendet samt mellan dessa myndigheter och andra myndigheter med vilka de har ett frekvent utbyte av information, I samband därmed söker man också på olika sätt rationalisera kontorsarbetet inom myndigheterna. Ett annat huvudsyfte är att skapa underlag för planeringen inom rättsväsendet. RI-systemet har utvecklats och utvecklas etappvis och består av en rad delsystem och rutiner. Olika myndigheter ansvarar för driften av olika delsystem. Ett särskilt organ - samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem (SARI) - svarar för samordningen. Datordnften är förlagd till flera datacentraler, framför allt till rikspolisstyrelsen (RPS) och datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA).

Systemen i RI kan hänföras till följande tre större områden:

- System för brottmålsförfarandet i vid mening hos polis, åklagare och de allmänna domstolarna samt för förfarandet inom kriminalvården (BROTTSRl).

- System för diarieföring, beslutsregistrering, textbehandling och informationssökning i departement och vissa myndigheter och därmed sammanhängande frågor (LAGRI/RÄTTSDATA).

- System för planering och uppföljning inom rättsväsendet (PLANRl). Inom BROTTSRl finns en rad rutiner i drift. RPS ansvarar för den

automatiska databehandlingen av flertalet rutiner. Vid styrelsen databehandlas dom och slutligt beslut i brottmål, strafföreläggande och ordningsbot, brottsanmälan, uppgift som i särskild ordning lämnas angående person som är misstänkt för brott (personblad) samt annan handling med uppgifter för det allmänna kriminalregistret eller centrala polisregistret. Vid databehandlingen framställs meddelanden till olika myndigheter. Samtidigt registreras automatiskt data som skall ingå i det allmänna kriminalregistret, de centrala polisregistren och körkortsregistrets belastningsdel.

Även delsystem för kriminalvården är i drift. De ingår i BROTTSRl. DAFA svarar för datordriften i denna del.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 77

Det huvudsakliga syftet med LAGRI är att förenkla och förbättra vissa kontorsrutiner i departement och domstolar och att i samband därmed skapa bättre rutiner för information om besluten i lagstiftningsförfarande! och om rättspraxis till såväl departement, domstolar och andra myndigheter som enskilda. De första ADB-systemen med detta syfte infördes år 1972 i justitiedepartementet, regeringsrätten och kammarrätterna. Dessa finns nu inom ytterligare ett antal myndigheter, bl.a. domstolsverket och generaltullstyrelsen. DAFA svarar för den tekniska driften.

Förordningen (1980:628) om rätlsdatasystemet innebär bl.a. att allmänheten kan få tillgång via terminal till alla de dataregister i LAGRI som inte enbart innehåller anteckningar för diarieföring. Dessa dataregister — som uppräknas i förordningen - innehåller uppgifter om överenskommelser med främmande makter, kommittéväsendet, författningar i Svensk författningssamling (SFS) och vissa myndigheters författningssamlingar samt viktiga avgöranden i högsta domstolen och hovrätterna, regeringsrätten och kammarrätterna, arbetsdomstolen och bostadsdomstolen. Dataregistren har förts samman under beteckningen RÄTTSDATA. Riksdagens förvaltningskontor samarbetar med SARI. Kontoret har särskilda databaser med uppgifterom riksdagsarbetet (propositioner, motioner och utskottsbe-tänkanden m. m.). Allmänheten får tillgång till dessa på samma sätt som databaserna i RÄTTSDATA.

Till enbart LAGRI är ett hundratal terminaler anslutna, till RÄTTSDATA och riksdagens databaser omkring 250 terminaler, varav en del via uppringbara teleförbindelser.

Polisväsendets system

Som tidigare nämnts svarar rikspolisstyrelsen (RPS) för driften av en stor del av BROTTSRl.

Utöver Rl-rutinerna har RPS ett stort antal ADB-rutiner avseende bl. a.

- efterlysta personer samt personer som inte får vistas i landet

- signalement och särskilda kännetecken

- fingeravtryck

- spaningsverksamhet

- eftersökta fordon

- stulet och förkommet gods

- passregistrering

-   personaladministration

- meddelandeväxling

- larmdistribution

- stulna vapen

- ekonomiadministration

- registerföring vid omfattande brottsutredningar

- narkotikaanalyser

- verksamheten vid larmcentralerna i Stockholm och Göteborg.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 78

RPS svarar för den tekniska driften av ADB-rutinerna inom polisväsendet liksom för systemutveckling och dataregistrering m. m.

Till det centrala datorsystemet finns f.n. ca 500 textskärmsterminaler, ca 360 skrivare och ca 300 teletexapparater anslutna. Dessa är placerade dels centralt vid RPS, dels ute i polisdistrikten. Flera centrala register kan uppdateras via terminalerna. Dessa används emellertid främst för frågor till dataregistren. Terminalerna är via RPS dator anslutna till de centrala bil- och körkortsregistren. Frågor kan alltså ställas även till dessa register. Vid sidan av denna terminalverksamhet utför RPS en omfattande satsvis ADB-produktion med det centrala datorsystemet.

RPS centrala anläggning och nätkoncentratorer har under år 1983 ersatts av modernare utrustning med högre kapacitet. Även ett byte av terminalutrustning planeras. 1981 års polisberedning har.i betänkandet (Ds Ju 1983: 10) Polisorganisationen föreslagit att de lokala polisstyrelserna skall såvitt gäller nya rutiner, ges stor frihet att själva bestämma sin utveckling pä ADB-området. Beredningen förordar även att polisstyrelserna ges möjlighet att bestämma antalet terminaler inom ekonomiska ramar som gäller för alla resurser i polisdistrikten. Terminalerna skall emellertid som hittills anskaffas centralt. Däremot anser beredningen att polisstyrelsen skall få anskaffa mikrodatorer inom de ekonomiska ramarna.

Fastighetsdatasystemet

Riksdagen beslutade år 1968 att ett centralt ADB-baserat fastighetsregister som ersätter tidigare manuellt förda jord- och stadsregister och som är enhetligt för land och stad skulle byggas upp. Vidare beslutade riksdagen år 1970 att ett centralt inskrivningsregister som ersätter tidigare manuellt förda fastighets- och tomträttsböcker skulle införas med användande av ADB. De båda registren är tekniskt samordnade.

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) inrättades år 1968 och har till uppgift att tillsammans med myndigheterna inom fastighetsregister- och inskrivningsväsendena genomföra fastighetsdatareformen.

Det nya systemet - fastighetsdatasystemet - är nu infört i Uppsala, Gävleborgs och Stockholms län samt i huvuddelen av Malmöhus län. Systemet innehöll i september 1983 uppgifter om ca 900000 fastigheter (nära 25% av landets fastighetsbestånd). Till systemet var då anslutna ca 350 terminaler hos berörda inskrivnings- och fastighetsregistermyndigheter samt hos vissa fastighetsbildningsmyndigheter, kommuner, banker m. fl. För driften av systemet anlitas datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) i Gävle.

Riksdagen (prop. 1981/82:123, CU 1981/82:37, rskr 318) lade under våren 1982 fast en femårig etapp för det fortsatta reformarbetet. Beslutet innebär bl.a. att arbetet med att genomföra reformen i nya områden skall prioriteras.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 79

Reformarbetet slutförs under budgetåret 1983/84 i Malmöhus län. Förberedande arbeten har börjat i Göteborgs och Bohus län samt Skaraborgs och Södermanlands län. Vid utgången av budgetåret 1983/84 beräknas systemet omfatta omkring 1,1 milj. av landets ca 3 milj. fastigheter.

Kostnaden för ADB-driften var budgetåret 1982/83 31,6 milj. kr. och beräknas för budgetåret 1983/84 till 32,3 milj. kr. För budgetåret 1984/85 begärs 34,7 milj. kr.

ADB-system inom försvarsmakten m.m.

Inom försvaret används ADB på många sätt. En mycket stor del utgörs av administrativ databehandling. Många ADB-system är avsedda för enskilda myndigheters verksamhetsområden.

De större ADB-systemen i försvaret är följande:

- System för operativ och taktisk ledning i krig samt för krigsplanläggning i fred. Provsystem är under utveckling.

- System med data om krigs- och fredsorganisationen. Systemen är avsedda att betjäna förbandsproduktionen inom resp. försvarsgren och redovisar organisationens uppbyggnad samt dess personella och materiella innehåll. Utvecklingen av nya system pågår inom alla tre försvarsgrenarna.

- Personaladministrativt system för anställd personal inom främst försvarsgrenarna (PAF). Systemet innehåller data om personal, organisation och befattning, tjänster och löner, utbildning samt historik. Som komplement till centrala PAF utvecklas försvarsgrensvis lokala PA-system.

- Värnpliktsverkets system för inskrivning, planering och redovisning av värnpliktig personal. Ett omarbetat system med lokal drift vid värnpliktskontoret införs budgetåret 1983/84.

- System för förnödenhetsförsörjning och materielunderhåll. Ett flertal sådana ADB-system finns i drift. Ett för försvarsmakten gemensamt redovisningssystem för förnödenheter (TOR), som bygger på användning av 56 lokala datorer har nyligen driftsatts. Systemet ersätter de hittills förvarsgrensvisa förnödenhetsredovisningssystemen. En modernisering av befintligt reservdelsredovisningssystem har genomförts. Försök pågår med datorstöd för planering av materielunderhåll på flera lokala myndigheter. För flygburen materiel finns ett avancerat system för redovisning och uppföljning av driftdata.

- System för ekonomisk redovisning, bl. a. kassaredovisning, kostnadsredovisning, "koncernredovisning", tidredovisning, revision och ekonomisk statistik. Systemet är en försvarsspecifik variant av system S. Decentralisering av vissa funktioner i systemet pågår.

- System för att underlätta budgetarbetet avseende preliminär och slutlig budget i första hand på lokal nivå (DAPU, DAtorstöd i Planering, budgetering och Uppföljning).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 80

- System för produktionsplanering vid försvarets materielverk under perspektiv- och programplaneperioden, budgetering av verksamheten för genomförandeåret samt registrering och redovisning av genomförd verksamhet. En revidering har påbörjats.

- Syslem för verkstadsdrift som bl. a. består av tidredovisning, löneuträkning, redovisning/fakturering, produktions- och likviditetsuppföljning samt budget. Försök med lokalt datorstöd i verkstäder pågår.

- System för information om fastigheter för central, regional och lokal instans. Datorstödet utvecklas lokalt och användarnära.

- System för materiel- och personalredovisning, krigsorganisation samt för övningsverksamheten inom civilförsvaret.

I tekniskt hänseende är ännu många ADB-system s. k. satsvisa system av konventionell typ men med en ökande grad av terminalanvändning. Driftmässigt är databehandlingen i huvudsak förlagd till försvarets datacentral (FDC). Huvuddelen av den nyutveckling som sker inriktas dock mot drift på lokala datorer.

Den långsiktiga inriktningen av verksamheten på ADB-området inom försvaret har fastställts genom ett regeringsbeslut från mars 1982. Detta beslut innebär att försvarets rationaliseringsinstituts rapport Struktur 90 skall ligga till grund för arbetet med utveckling av ADB-system.

Inriktningen innebär i stort att ADB-systemen skall decentraliseras eller distribueras till användarna, att den regionala och lokala nivåns behov av datorstöd skall förbättras samt att kunskaper om ADB och dess möjligheter skall ökas i organisationen. Förbättrade metoder för systemutveckling samt standardiseringsåtgärder skall ägnas särskild uppmärksamhet i syfte att sänka kostnaderna för ADB-verksamheten.

Inom försvaret pågår förberedelser för övergång till Struktur 90. Bl.a. har överbefälhavaren gett ut anvisningar för införandet av Struktur 90 som vägledning till systemutvecklande myndigheter. Ett särskilt projekt organiseras av ÖB för genomförandearbetet.

ADB-system vid överstyrelsen för ekonomiskt försvar

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) har under lång tid använt sig av ADB i sin verksamhet. Följande system är i drift eller under utveckling

- affärs- och lagerredovisning, inkl. ett reskontraregister (BUSA)

- reskontrasystem

- affärsredovisningssystemet (nyutvecklas)

- systemet för industriella åtgärder (nyutvecklas)

- systemet för budgetuppföljning (nyutvecklas)

- systemet för oljerapportering

- beräkningsmodeller

- reglerings- och ransoneringssystemet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 81

BUSA skall dels ge underlag för affärs- och lagringsverksamheten samt för den ekonomiadministrativa verksamheten, dels ge underlag för planeringen för uppbyggnad av beredskapslager m. m. Statistik- och planeringssystemet används för planering främst inom överstyrelsen men även för det ekonomiska försvaret i övrigt. För driften av båda dessa system utnyttjas datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA).

Ett särskilt ekonomiadministrativt projekt - EA-projekt - bedrivs inom ÖEF. Utveckling kommer att genomföras för affärsredovisningssystemet, som skall ersätta motsvarande delsystem inom BUSA; systemet för industriella åtgärder, som syftar till att underiätta hantering av bl. a. avtal med näringslivet samt systemet för budgetuppföljning för hela ÖEF:s verksamhet. Systemen utvecklas för drift inom ÖEF på ÖEF:s datorutrustning.

Systemet för oljerapportering syftar bl.a. till att underlätta uppföljning av försörjningsläget. Sammanställningar ur systemet utgör dessutom un-deria,g för rapporteringen till International Energy .Agency (lEA). Driften av systemet är förlagt till ÖEF.

Beräkningsmodellerna används för att räkna fram underlag för bedömning av beredskapslagringen. För delta ändamål uinytijas Stockholms datorcentral (QZ).

Utvecklingen av ransonerings- och regleringssystem har påbörjats inom kemi- och beklädnadsprogrammet. Systemen utvecklas för drift på ÖEF:s datorutrustning.

ADB-system inom den allmänna försäkringen

ADB-systemen började införas år 1973 och omfattar f.n. inom den allmänna försäkringen rutiner för administration av pensioner, allmänna barnbidrag och bidragsförskott samt sjukförsäkring m.m. I sjukförsäkringssystemet ingår förutom sjuk- och föräldraförsäkringen även delsystem för bl.a. studiestöd vid vuxenutbildning och utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning och dagpenning till vissa värnpliktiga m. m.

Systemen syftar i första hand till att underlätta arbetet inom de allmänna försäkringskassorna samt att genom snabbare och bättre tillgång till statistik förbättra förutsättningarna för planering och personaldimensionering vid kassorna.

ADB-systemen omfattar hela befolkningen. Systemet för den allmänna pensioneringen omfattar 1,9 milj. pensionärer, medan systemet för barnbidrag och bidragsförskott omfattar 1,7 milj. barn. Sjukförsäkringssystemet omfattar 6,6 milj. försäkrade.

Via de olika systemen inom den allmänna försäkringen utbetalas årligen medel som motsvarar ca 25 % av bruttonationalprodukten (BNP).

Vissa registerdata utnyttjas gemensamt i de tre systemen: bidrag, pension och sjukförsäkring. Det är emellertid i princip fråga om tre separata systsm med skilda register. Systemen utnyttjar RFV:s datoranläggning och driftorganisation i Sundsvall. Terrhinalutrustning på försäkringskas-6    Riksdagen 1983184. I saml. Nr 100. Bilaga 2

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 82

sornas central- och lokalkontor ute i landet används för samtliga system. Till systemet är f. n. omkring I 250 textskärmsterminaler anslutna.

Under budgetåret 1982/83 genomfördes en upphandling av ny central datorutrustning. Regeringen log beslut om anskaffningen i juni 1983. Samtidigt gav regeringen riksförsäkringsverket i uppdrag att i samråd med statskontoret och i nära samarbete med försäkringskassorna genomföra utrednings- och utvecklingsarbete samt praktisk försöksverksamhet för att få underlag för ställningstagande om den långsiktiga inriktningen (1990-talet) av ADB-verksamheten inom den allmänna försäkringen m.m. Ett uttalat syfte är att belysa möjligheterna att lägga en större del av ADB-verksamheten närmare användarna vid försäkringskassorna.

Bil-, körkorts- och yrkestrafikregistren

Riksdagen beslutade år 1969, i samband med ändrade riktlinjer för fordonsregistreringen, att inrätta ett ADB-baserat riksomfattande fordonsregister. Två år senare beslöts att införa ett körkorisregister som tekniskt och organisatoriskt skulle samordnas med bilregistret. Ett särskilt organ -bilregisternämnden - inrättades samma år för planering, utveckling och idrifttagning av de nya bil- och körkorlsregistren. Omläggningen av registren påbörjades år 1972 och slutfördes under år 1973. Under år 1973 flyttades även den datoranläggning som används för registerföringen från Stockholm till Örebro. Bilregisternämnden upphörde år 1975. Registeransvaret och driften av datoranläggningen överfördes då till trafiksäkerhets-verket (TSV), som också är central förvaltningsmyndighet för yrkestrafikregistren.

Bil- och körkortsregistren syftar till att underlätta handläggningen av fordonsregistrering, körkort m.m. samt tillhandahålla information för utrednings- och planeringsaktiviteter på en rad områden, bl.a. trafiksäkerhetsområdet.

Bilregistret används som hjälpmedel för administration av bl. a. kontrollbesiktning av fordon, fordonsskatt, kilometerskatt, trafikförsäkringskontroll, parkeringsanmärkningar och kontroll av försäkringsinnehav samt för beredskapsplanläggning. Dessa arbetsuppgifter med undantag för parkeringsanmärkningar, utförs främst på länsstyrelserna.

Registren är vidare en förutsättning för länsstyrelsernas arbete vid en drivmedelsransonering och viktiga hjälpmedel för polisen i trafikövervaknings- och spaningsarbetet. Polisen kan från terminal via rikspolisstyrelsens dator hämta upplysningar ur registren.

Länsstyrelserna svarar för registrering och TSV för registerhållning. I bilregistret fanns ijuli 1982 uppgifter om 5,3 milj. fordon och i körkortsregistret uppgifter om 4,5 milj. körkortsinnehavare.

Till systemet är ca 350 textskärmsterminaler anslutna. Av dessa är 310 placerade hos länsstyrelserna. Resterande terminaler är placerade vid TSV. Rikspolisstyrelsen har direktförbindelse med TSV:s system. Utöver

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 83

nyss nämnda terminaler kan därigenom ca 435 textskärmsterminaler och ca 400 telexutrustningar hos bl.a. polismyndigheter kommunicera med TSV:s datorsystem. Några av de större försäkringsbolagen är anslutna via en datorväxel direkt till TSV:s datoranläggning. Detta resulterar i att ytteriigare ca 4500 terminaler har tillgång till vissa registeruppgifter från TSV. Tullen, vissa kommunala gatukontor m.fl. har via telexförbindelse frågemöjlighet gentemot systemet.

TSV:s framtida datorbehov har utretts av TSV i samråd med statskontoret. Utbyte till nya datorer slutfördes under våren 1982 och upphandling av terminaler har avslutats.

Kostnaderna för ADB-driften var budgetåret 1982/83 20.2 milj. kr. och beräknas för budgetåret 1983/84 till 26.6 milj. kr. För budgetåret 1984/85 begärs 29,3 milj. kr.

SJ.s ADB-verksamhet

ADB inom SJ används som hjälpmedel för

- platsbokning och färdbiljettförsäljning (ca 90000 bokningar och försäljningar per dag under vardagar utom lördag och 45000 per dag under lördagar, sön- och helgdagar)

- kostnads- och intäktsredovisning

- materielredovisning (ca 110000 artiklar i förråd. 5 000 lagerförändringar/ vardag)

- personal- och avlöningssystem

- lokledning

- vagnefterforskning/transportövervakning (godsvagnar)

- framställning av tidtabeller, tägplaner

- budget och bokföringssystem

- maskinell frakträkning m. m.

Databehandlingen bedrivs med hjälp av tre stordatorer. Ute i landet är f n. ett 1 000-tal terminaler anslutna till de centrala datorerna. Installation av ytterligare terminaler pågår. Utveckling, underhåll och drift av datasystemen är koncentrerade till SJ-Data under Finans- och Inköpsavdelningen. SJ-Data har ca 165 anställda varav omkring 85 svarar för drift och 80 svarar för utveckling och underhåll av ADB-system. Kostnaderna för SJ-Data uppgår till ca 65 milj. kr. per år varav personalkostnader m. m. utgör ca 25 milj. kr. och kostnaderna för central datorutrustning ca 40 milj. kr.

F.n. moderniseras och vidareutvecklas systemen för materielredovisning samt platsbokning och färdbiljettförsäljning, som samtidigt integreras med system hos SAS och Braathens Safe för användning av gemensam terminal vid försäljning av dessa bolags och SJ:s biljetter.

Dessutom pågår en utveckling mot att via bildskärmar ge användarna tillgäng till vissa register för att erhålla snabb information om bl.a. kostnadsuppföljning och trafikutveckling.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 84

Luftfartsverkets ADB-verksamhet

Luftfartsverket utnyttjar ADB för såväl administration som tekniska ändamål. Luftfartsverket har ett tiotal administrativa system i drift på egna anläggningar. För den närmaste perioden planeras utveckling av ytterligare ett tiotal system, varav flertalet nu är under utredning. Dessa system blir lokalt tillgängliga och gäller företrädesvis tillämpningar inom områdena materiel- och investeringsadministration, ekonomistyrning och kontorsautomation.

För den satsvisa databehandlingen inom ekonomi- och personaladministration anlitas datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA). Vid DAFA finns även ett samnordiskt system för analys av Hyghaveri/störningsinformation, som luftfartsverket är huvudman för.

Luftfartsverket har en geografiskt spridd verksamhet, där varje flygplats är en självständig produktionsenhet. Detta medför att verkets informationssystem ställer krav pä decentraliserad databehandling. Hur datorutrustning, kommunikation och organisation för detta skall se ut kommer våren 1984 att fastställas i en ADB-strategi, som verket f.n. håller på att utforma.

Befintlig utrustning är hårt belagd och behöver förstärkas. För detta ändamål samt för att förverkliga det distribuerade datorkonceptet behöver utrustning för 3-4 milj. kr. anskaffas.

Luftfartsverkets tekniska datortillämpningar förekommer dels inom flygtrafiktjänstens verksamhetsområden, dels inom flygplatstjänsten vid de större flygplatserna.

Inom flygtrafiktjänsten används datorer vid omrädeskontrollcentralerna för bearbetning och presentation av radarinformation frän aktuellt kontrollområde. Samtidigt bearbetas information från anslutna terminaler vid flygplatsers kontrolltorn och samverkande flygvädertjänster. I vissa delsystem förekommer mindre datorer för fjärrmanövrering av radar- och kommunikationsstationer, larmindikeringar samt vissa väderdatagivare. .

En ny kontrollcentral i Sturup för flygtrafikledningen i södra Sverige har tagits i drift budgetåret 1982/83. Centralen innehåller bl.a. radar- och färdplandatautrustning (ATCAS 2) samt ett nytt datoruppbyggt talkommunikationssystem.

1 en första etapp installeras på fem flygplatser utrustning för halvauto-matisk väderobservation. Datorer för automatisk ritning av väderkartor installeras vid fyra regionala flygvädertjänster.

Inom flygplatstjänsten används datorer vid Arlanda, Landvetter och Sturup flygplatser för visuell presentation av passagerarinformation, bagagesortering samt manövrering och övervakning av el-, VVS- och fältljusan-läggningar.

Nytt datoriserat passagerarinformationssystem har installerats på Arlanda inför utflyttningen av jettrafiken från Bromma.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 85

Postverkets ADB-verksamhet

Inom postverket används sedan länge ADB i olika produktionssystem. Ett stort system är postgirosystemet. Det är uppbyggt kring optiska läsare för inbetalningskort samt ett stort datasystem som bokför betalningar och sköter postgirokonton. Omfattande serviceåtaganden gentemot postgirots kunder finns också genom en läng rad tilläggstjänster. Postgirot sköter också på entreprenad PK-bankens personkontosystem samt vissa reskon-tra för sparkonton.

Postkontoren är utrustade med sammanlagt ca 3600 postkassamaskiner anslutna till minidatorer. Dessa står i sin tur i förbindelse med optisk läsare samt textskärmsterminaler. Dessa system står i förbindelse med det centrala systemet.

För redovisning och dataregistrering finns separata system vid postverkets åtta redovisningsterminaler. Dessa system står i förbindelse med det centrala systemet via telenätet.

Postverket är en stor organisation med över 2000 tjänsteställen och mer än 60000 anställda. En stor mängd olika system finns utvecklade särskilt inom det administrativa området bl.a. för löner, personalredovisning och ekonomisk redovisning. Resultatenheterna Postens adressregister. Postverkets industrier och Frimärksavdelningen har också egna minidatorba-serade system. Systemutveckling, programmering och datordrift sysselsätter omkring 350 personer.

Postverket håller f n. på att utveckla vissa nya tjänster baserade på telekommunikation och datateknik.

Totalt uppgick postverkets ADB-kostnader budgetåret 1982/83 till ca 201 milj. kr. varav ca 20 milj. kr. utgör utvecklingskostnader.

Televerkets ADB-verksamhet

Televerket använder ADB för flera olika ändamål inom områdena konstruktion, tillverkning och administration. De viktigaste administrativa rutinerna berör arbetsområden såsom:

- beställningsmottagning och orderhantering

- fakturering

- kataloginformation och nummerupplysning

- beräkningar, prognoser och statistikbearbetning för telenätet

- ekonomi- och resultatredovisning

- materielflöde och lagerhantering

- personaladministrativa rutiner inklusive lönerutiner. Databehandlingen bedrivs på tre orter (Stockholm, Göteborg och Kalmar). Dessutom finns ett växande antal lokala minidatorer. Systemutvecklingen bedrivs huvudsakligen i Stockholm. Databehandlingsvolymerna är genomgående höga beroende på att det finns över 6 milj. telefonapparater i landet. Som exempel kan nämnas att mer än 20 milj. telefonräkningar hanteras årligen och att nya abonnemang och flyttningsärenden uppgår till ca I milj./år. Antalet terminaler uppgår till mer än 4000.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 86

Kostnaderna för den administrativa ADB-verksamheten uppgick budgetåret 1982/83 till 184 milj. kr. Av dessa utgör 69 milj. kr. personalkostnader för de drygt 500 ADB-verksamma.

I sammanhanget bör nämnas att televerket inom ramen för telekommunikationerna även svarar för dataöverföring, bl. a. det allmänna datanätet. Verket tillhandahåller även vissa andra tjänster med anknytning till tele-överföring och datateknik.

ADB-system för folkbokföring och beskattning (RS/AFB)

ADB har använts som hjälpmedel inom folkbokföringen och skatteadministrationen sedan mitten av 1960-talet. Riksdagen beslutade år 1975 att ett nytt system. AFB-systemet, skulle utecklas och införas. Inom ramen för detta infördes ett utvidgat ADB-stöd vid taxering i första instans år 1979. Nya uppbördsrutiner infördes under åren 1980-1981. Folkbokföringssystemet har programmerats om och togs i drift är 1980. För fastighetstaxering och fastighetsredovisning har successivt ett nytt ADB-system tagits i drift i samband med den allmänna fastighetstaxeringen är 1981. Nya kontrollrutiner har successivt införts inom företagsbeskattningsområdet fr.o.m. år 1979.

ADB-systemet för folkbokföring och beskattning syftar till att genom utnyttjande av ADB förenkla och effektivisera administrationen inom dessa områden. Systemet innehåller följande delsystem; fastighetsredovisning inklusive fastighetstaxering, personredovisning, allmänna val, registrering av juridiska personer, debitering av preliminär skatt, uppbörd av skatt, inkomst- och förmögenhetstaxering, avräkning mellan preliminär och slutlig skatt, omräkning av slutlig skatt, underlag för kontroll och revision samt mervärdeskatt.

De centrala och regionala skatteregistren omfattar alla skattskyldiga (ca 8 milj.). Därutöver finns register över företag och ett antal korsreferensregister. Folkbokföringsregistren omfattar samtliga folkbokförda fysiska personer (ca 8.3 milj.).

Fastighetsregistren innehåller uppgifter om samtliga fastigheter (ca 3 milj.) och deras ägare (ca 3,5 milj.).

Systemstrukturen för folkbokföring och fastighetsredovisning är regional (bearbetning på 21 länsanläggningar). För skattesystemet är systemstrukturen central/regional med bearbetningar dels på länsdatorerna, dels på central dator hos riksskatteverket (RSV). Tekniskt består systemet bl. a. av följande delar:

- en central datoranläggning vid RSV

- regionala datoranläggningar vid 21 länsstyrelser samt en testanläggning

- ca 800 textskärmsterminaler

- ca 575 arbetsplatser för dataregistrering.

Den centrala datoranläggningen hos RSV används för det centrala skatteregistret. I registret finns uppgifter om fysiska personer och organisatio-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 87

ner som är aktuella i olika skattefunktioner. Registret är tillgängligt via terminal hos skattemyndigheter på olika nivåer.

Vid de regionala anläggningarna finns ett skatteregister som är ett samlingsbegrepp för olika ADB-register vid länsstyrelserna. Det regionala skatteregistret har för varje län motsvarande registeruppgifter som det centrala, med undantag för vissa administrativa uppgifter.

Samtliga länsstyrelser och lokala skattemyndigheter har terminalutrustning för frågor och viss dataregistreringsutrustning för registrering av deklarationer, kontrolluppgifter m. m.

Den planerade utvecklingen inbegriper bl.a. ett fortsatt genomförande av olika delrutiner. Under de närmaste åren tas bl. a. ett nytt ADB-system för mervärdeskatt i drift. Mervärdeskatteinformationen kommer att lagras i det centrala och de regionala skatteregistren och ADB-systemet skall arbeta mot dessa register, Utvecklingsarbete pågår vidare för att införa ett ADB-stöd för administration och redovisning av punktskatter. Dessa system kommer att driftmässigt förläggas till en mindre dator placerad hos RSV.

Vidare har ett 50-tal mikrodatorer upphandlats för användning vid kontroll och revision inom skatteområdet.

RSV:s och länsstyrelsernas sammanlagda kostnader för ADB-driften var budgetåret 1982/83 179 milj. kr. och beräknas för budgetåret 1983/84 till 200 milj. kr. För budgetåret 1984/85 begärs 218 milj. kr.

Redovisningssystem för exekutionsväsendet (REX)

Genom beslut år 1966 uppdrog Kungl. Maj:t åt dåvarande exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON) att i samarbete med statskontoret göra en förstudie om möjligheterna att utnyttja ADB för vissa arbetsuppgifter inom exekutionsväsendet. Riksskatteverket (RSV) övertog är 1973 från EON exekutionsväsendets centrala myndighetsuppgifter, inkl. ADB-verksamheten. I regleringsbrev för budgetåret 1975/76 förordnade regeringen, att RSV i samarbete med statskontoret och RRV skulle bedriva fortsatt utvecklings- och försöksverksamhet med ett riksdatasystem för exekutionsväsendet (REX).

REX är terminalorienterat och drivs f n. vid 46 kronofogdemyndigheter (KFM) i 13 län. Därmed omsluter REX ca 78% av de s. k. allmänna målen (främst skatter och böter). All datorbearbetning utförs centralt vid datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) i Stockholm.

REX skall medverka till rationellare arbetsformer och därigenom förbättra indrivningsresultatet. Genom ADB-rutiner för bl.a. ekonomisk redovisning frigörs personalresurser som i stället kan användas i det direkta indrivningsarbetet.

Systemet används bl.a. för automatisk uppdebitering av nya mål och avisering till gäldenärer, bevakning, kontroll och redovisning. Kronofogdemyndigheterna kan härigenom koncentrera sig på de gäldenärers mål.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 2    Gemensamma frågor 88

som är mest angelägna att bearbeta. REX har gett myndigheter bättre möjligheter till styrning av det exekutiva arbetet än vad man skulle ha haft i ett manuellt system.

Målet är att rutiner skall utvecklas även för de enskilda målen, för vilka begäran om verkställighet sker genom att sökanden ger in dom, utslag eller annan exekutionsurkund.

System har utvecklats för att REX-terminalerna skall kunna användas för registersökning även i andra ADB-system, exempelvis i det centrala skatteregistret.

Länsstyrelser i län där kronofogdemyndigheterna anslutits till REX har hos regeringen begärt att få ansluta bildskärmsterminaler till REX. Två sådana terminaler är på prov installerade hos länsstyrelsen i Stockholm resp. Göteborg. RSV har i skrivelse till regeringen den 24 maj 1983 hemställt om att få utveckla och införa ett system som medger åtkomst till REX-registret frän terminaler i skattesystemet.

Systemets centralregister innehåller uppgifter om ca 875 000 gäldenärer med ett sammanlagt skuldbelopp om ca 10 miljarder kr. Dessutom finns i registret uppgifter om bl. a. de åtgärder kronofogdemyndigheterna vidtagit i samband med handläggningen av de olika målen.

Nuvarande REX-KFM - med sammanlagt ca 2 000 anställda - är anslutna till ADB-systemet via 277 textskärmar och 245 terminalskrivare. Antalet terminalhändelser är i medeltal ca 90000 per arbetsdag.

I budgetpropositionen 1982/83: 100 bilaga 9 förordar regeringen att REX under budgetåret 1983/84 genomförs vid resterande 35 KFM i landet. Vidare föreslås att KFM:s ADB-system som i dag omfattar de allmänna målen byggs ut till att även omfatta de enskilda målen.

Riksdagen har fattat beslut i enlighet med budgetpropositionen.

En utredning har nyligen föreslagit att REX-systemet föifattningsreg-leras genom en särskild utsökningsregisterlag.

RSV:s kostnader för ADB-driften inkl. utrustningskostnader för KFM var budgetåret 1982/83 25,5 milj. kr. och beräknas för budgetåret 1983/84 till 28,6 milj, kr. För budgetåret 1984/85 begärs 33,8 milj. kr.

Informationssystem inom högskoleutbildning m. m.

Centralt antagningssystem (CA)

Statskontoret fick hösten 1975 i uppdrag att utveckla ett system för anmälan och antagning till grundläggande högskoleutbildning. Systemet utvecklades i samarbete med Statskonsult AB och datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) samt representanter för de blivande användarna. Systemet överlämnades till universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) under våren 1977, då det togs i drift.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 89

Syftet med systemet är i första hand att administrera antagningen till grundläggande högskoleutbildning och systemet innehåller bl.a. funktioner för:

- kontroll och poängberäkning av anmälningar

- kvotering och antagning av sökande

- utskrift av kontrollbesked och antagningsbesked till sökande

- utskrift av resultatlistor till de lokala högskoleenheterna.

1 systemet behandlas ca 85000 anmälningar per år, därav ca 65000 anmälningar till höstterminen. Antagningsenheten vid UHÄ har tillgång till systemen genom 16 bildskärmsterminaler. UHÄ ansvarar för systemet. Driften är föriagd till DAFA.

Efter riksdagsbeslut om vissa förändringar av tillträdesreglerna för grundläggande högskoleutbildning, genomfördes en översyn av systemet våren 1982. Ytteriigare förändringar är beslutade att träda i kraft inför antagningen till höstterminen 1984. En anpassning av systemet till de förändrade reglerna har skett under år 1983.

Studiestödets informationssystem (STIS)

Centrala studiestödsnämnden (CSN) startade hösten 1973 ett projekt för administrationen av studiestöd inom CSN och studiemedelsnämnderna. Utvecklingsprojektet, som har bedrivits i samråd med statskontoret, avslutades år 1978 i samband med att det nya ADB-systemet (STudiestödets InformationsSystem-STlS) togs i full drift.

Syftet med STIS har i första hand varit att effektivisera administrationen av studiestödet och ge de studerande bättre service bl.a. genom kortare behandlingstider. Behandlingstiden för ansökan om studiemedel skall inte behöva överstiga fyra veckor ens under den brådaste tiden. Systemet syftar även till att uppnå större säkerhet i verksamheten genom bättre informationshantering, kontroller m. m.

STIS-systemet innehåller bl. a. funktioner för:

- registrering via terminal av studiemedelsansökningar, ansökningar om återbetalningspliktiga studiemedel inom studiehjälpen, uppskovsansökningar, återkravsbeslut, principtillstånd för utländsk medborgare om svenskt studiestöd

- utskrift av förifyllda sludiemedelsansökningar

- beräkning och kontroll av studiemedelsbelopp m. m. samt utskrift av beslutsmeddelanden och studieförsäkranintyg

- återkrav av studiestöd inkl. rutiner gentemot kronofogde och tingsrätt

- bevakning av inbetalningar (avgifter och återkrav)

- utskrift av in- och utbetalningskort m. m. Systemet har direktförbindelse med SPAR.

1 systemet administreras b-åde utbetalning (ca 3 700 milj. kr. per år) och återbetalning (ca 750 milj. kr. per år) av studiemedel. Antal studiestöds-

7    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 2

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 90

tagare i registret är ca 800000 och omfattar nu såväl svenska som utländska studerande. CSN och de sex studiemedelsnämnderna har tillgäng till systemet och registren via drygt 100 textskärmsterminaler. CSN ansvarar för utveckling, underhåll och förvaltning av STIS. Datordriften är förlagd till daiamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA).

Ett särskilt delsystem för återkrav av studiestöd har utvecklats av CSN i samråd med statskontoret och datainspektionen. Systemet togs i drift den Ijuli 1981.

Enligt regeringens uppdrag till CSN och riksförsäkringsverket (RFV) har en ny ADB-rutin för samköming mellan studiestödets informationssystem och RFV:s system för utbetalning av bidrag tagits i drift den 3 juli 1982. Rutinen skall förhindra att olika former av studiestöd betalas ut samtidigt.

En fortsatt utveckling pågår av STIS-systemet. Under budgetåret 1983/ 84 utvecklas terminalsystem för ärendegruppen "extra studiemedel", vilket skall tas i drift under april 1984. Som tidigare överförs ärendegruppen "äldre studielän" frän postgirot till CSN. För detta ändamål utvecklas ett terminalsystem vilket skall tas i drift den I mars 1984. Slutligen utvecklas ett terminalsystem för vuxenstudiestödshandläggningen vilket tas i drift successivt under år 1984. Utvecklingskostnader budgetåret 1983/84 uppgår till ca 3,7 milj. kr. exkl. egen personal.

Kostnaden för ADB-drift var budgetåret 1982/83 12,2 milj. kr. och beräknas för budgetåret 1983/84 till 11,8 milj. kr. För budgetåret 1984/85 begärs 12,2 milj. kr.

Lokalt system för studiedokumentation, statistik och lokal antagning (STUDOK)

STUDOK började utvecklas av UHÄ på uppdrag av regeringen år 1976. UHÄ svarar också för vidareutvecklingen av systemet. Driftstart skedde år 1977 och huvudsyftet är att dokumentera studieresultat för den enskilde studerande. Funktioner för lokal antagning till enstaka kurser och vissa utbildningslinjer administreras också med hjälp av STUDOK. Uppgifterna i systemet utgör bl. a. underiag för planering och statistikframställning vid lokala högskolor, statistiska centralbyrån (SCB) och UHÄ.

STUDOK används av de sex universiteten samt sju högskolor och omfattar såväl enstaka kurser som flertalet utbildningslinjer vid dessa. Vid högskolor som inte använder STUDOK har i något fall utvecklats egna system för studiedokumentation.

Varje högskoleenhet ansvarar för informationsinnehållet i resp. register. Datordriften är förlagd till motsvarande universitetsdatacentral och bekostas till större delen av de anslutna högskolorna. Antalet personer i registren är ca 350000. Antalet transaktioner är ca 2 000000/år. Ca 70 terminaler iir vid normal drift i daglig kontakt med systemet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 2    Gemensamma frågor 91

Kontinuerligt sker en anpassning av STUDOK lill högskolornas krav. I enlighet med en förordning (1981:516) om studiedokumentation m.m. i grundläggande högskoleutbildning pågår sedan ijuli 1981 arbete med en större översyn av registerinnehållet. Parallellt med denna översyn diskuteras förslag lill en förändrad drifiorganisation. Vid högskoleenheterna pågår arbete med alt överföra fler utbildningar lill systemet och att bygga ut terminalverksamheten.

ADB-syslem inom arbetsmarknadsverket

ADB utnyttjas sedan länge för olika ändamål inom arbetsmarknadsverket (AMV), Ett antal adminislrativa ADB-system används som stöd för olika verksamhetsgrenar inom arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) eller som underiag för verksamhetsplaneringen. Andra system utgör hjälpmedel i den platsförmedlande verksamheten vid arbetsförmedlingskontoren. Inom detta område pågår ett omifattande utvecklingsarbete med olika försöksverksamheter.

Ansvaret för de ADB-system som utvecklats eller är i drift inom arbetsmarknadsverket ligger hos AMS i samråd med statskontoret. Ansvaret för drift, underhåll och teknisk utveckling legleras i avtal mellan AMS och den servicebyrå som anlitas.

System för framställning av plaislislor

Sedan några år används ett ADB-system för framställning av platslistor över alla lediganmälda arbeten. Systemet omfattar vidare funktioner för registrering och stalislikföring av lediga platser, framställning av plaislislor samt inkodning och uttag av statistik över arbetssökande.

Platslistorna (en per län) framställs på fem produktionsorter dit uppgifter om nya platser och andra förändringar dagligen samlas in för fotosättning, tryckning och distribution.

För den dagliga registreringen används 225 terminaler med lokal lagringskapacitet. Underiaget för platslistorna framställs bl.a. vid datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA).

System för terminalsökning och automatisk bevakning Systemet omfattar följande funktioner:

- sökning via terminal bland lediga platser

- bevakning av nytillkommande platser för arbetssökandes räkning

- uppdatering av registren varje natt med de nytillkommande platserna. Systemet har prövats sedan budgetåret 1976/77. Uppgifter överförs varje

dygn frän de fem produktionsorterna för platslistan till systemets centrala databas. För ändamålet utnyttjas en privat servicebyrå.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 92

Modellkontor

1 anslutning till ovannämnda söknings- och bevakningssystem pågår vid ett antal s.k. modellkontor i Södermanlands län försök med att använda ADB för att ytterligare effektivisera den platsförmedlande verksamheten. Syftet är bl.a. att ge personalen bättre information, dels om resultatet av förmedlingens insatser för de arbetssökande, dels de lediga platserna. I försökens andra etapp är avsikten även att förenkla de manuella rutinerna genom att slopa blanketter, statistikkort m. m.

En utvärdering av försöken i Södermanlands län har genomförts och har under hösten 1983 redovisats till regeringen med förslag om fortsatt utbyggnad.

ADB-verksamhet inom statens vattenfallsverk

Vattenfall använder ADB för flera olika ändamål. Bland de viktigaste användningsområdena är följande:

- Övervakning av elproduktion och nätdrift, varvid informationssystemen skall utgöra stöd för central och regional driftledning att klara uppställda mål för leveranssäkerhet och driftekonomi. Vattenfall har ett informationssystem för den övergripande driften av statens elproduktion. Under 1980-talet kommer successivt system att tas i drift för operativ styrning och övervakning på regional nivå.

- Säkerhetsmässig övervakning av kärnkraftverk. Myndigheterna kräver en fortlöpande, säkerhetsmässig övervakning av kärnkraftverken liksom en öppen redovisning av densamma. Vattenfalls eget krav är, med beaktande av myndigheternas krav, att driva kärnkraftverken effektivt. Installation av ett nytt blockdatorsystem för Ringhals pågår.

- Nät- och produktionsberäkningar.

- Ekonomi- och resultatredovisning.

- Kundinformationssystem med snabbt åtkomliga uppgifter om och för detaljabonnenter.

- Underhållsverksamheten i kraftverken.

- Viktigare administrativa rutiner såsom personaladministration, kraftförsäljning, lagerredovisning m. m.

Den administrativa delen av databehandlingen bedrivs huvudsakligen i Stockholm men en viss decentralisering pågår, vilket bl. a. resulterat i egna ADB-enheter vid kärnkraftverken. Produktions- och driftledningssystemens databehandling bedrivs i anslutning till den enhet systemen stöder.

En allt större del av användarnas dialog med ADB-systemen sker via bildskärmsterminaler. F.n. är ca 900 terminaler anslutna till de större datorinstallationerna, vilka i sin tur är förbundna i ett datanät.

Den centrala ADB-enhetens budget är för budgetåret 1983/84 110,5 milj. kr. På grund av den till stora delar decentraliserade verksamheten är detta endast en mindre del av verkels totala insatser inom ADB-området.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 93

ADB-verksamhet inom förenade fabriksverken

FFV utnyttjar ADB-tekniken inom såväl tekniska som administrativa områden. En för koncernen gemensam ADB-enhet finns organiserad inom huvudkontoret i Eskilstuna.

Den administrativa dalabehandlingen har hittills huvudsakligen bedrivits centralt.

Administrativa syslem för olika typer finns utvecklade inom följande områden:

- material- och produktionsstyrning

- ekonomisk planering och kontroll

- löne- och personaladministration

- marknads- och försäljningsadministraiion.

Ett antal större realtidssystem inom området material- och produktionsstyrning har utvecklats under senare år. Koncernens användare som i huvudsak finns på de olika produktionsenheterna är med hjälp av ett omfattande datanät knutna till den för koncernen gemensamma datacentralen. Inom koncernen har installerats ca 350 bildskärmsterminaler.

Under de senaste åren har decentralisering av vissa datarutiner genomförts med gott resultat. En fortsatt satsning på decentralisering av ADB-rutiner har beslutats. 1 första hand avser detta de produktionsnära systemen. Utveckling och underhåll av datasystemen är emellertid fortfarande i huvudsak koncentrerade till koncernens ADB-enhet.

Inom bolagsgruppen bedrivs den adminislrativa databehandlingen huvudsakligen decenlralt.

Förutom den för koncernen gemensamma ADB-enheten som handlägger administrativ databehandling finns inom olika enheter installerat ett antal minidatorer företrädesvis för teknisk/vetenskaplig databehandling. En viss verksamhet inom området datorstödd konstruktion/tillverkning (CAD/ CAM) pågår inom koncernen.

Den administrativa ADB-enheten som organisatoriskt är inplacerad inom koncernstab Ekonomi och Administration drivs med lönsamhetsansvar. En intern styrelse har det övergripande ansvaret för bl. a. koncernens administrativa utveckling och ADB-enhetens verksamhet.

Den för koncernen gemensamma ADB-enhetens fakturering för år 1984 beräknas uppgå till ca 26 milj. kr., varav ca 10 milj. kr. utgör utvecklingskostnader. Motsvarande kostnader uppgick under budgetåret 1982 till 23 milj. kr.

ADB-verksamhet inom domänverket

Domänverket använder ADB i administrativa tillämpningar och för planering av den skogliga verksamheten.

Inom administrationen finns ADB-system inom bl. a. följande områden:

- fakturering

- ekonomisk redovisning

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 94

- hantering av leverantörsfakturor

- order-lager

- personaladministration inkl. löner.

Inom skoglig planering finns bl. a. följande:

- beskrivning av samtliga skogstillgångar som underlag för kort- och långsiktig planering

- beräkning av skoglig tillväxt

- långsiktig avverkningsberäkning.

Vidare finns system som stöder den omfattande arrendeverksamheten. Den pågående utvecklingen har bl. a. som mål att

-   i de administrativa systemen föra ut den operativa verksamheten (t. ex.
kortsiktig planering, avverkning och skogsvård)

-   ge hjälpmedel som tillåter spontan användning av datorkraften för t. ex.

registeranalyser och uppbyggnad av egna ekonomiska modeller.

Domänverket har en ADB-enhet som sysselsätter 30 personer och omsätter under år 1983 ca 17 milj. kr.

Samtliga lokalkontor är nu anslutna till systemet. Terminalerna har successivt installerats under år 1983.

SCB.s statistiska informationssystem

Statistiska centralbyrån (SCB) har informationsproduklion som sin centrala uppgift. ADB-tekniken är sedan lång tid det dominerande hjälpmedlet i verksamheten. SCB har ett stort antal statistikgrensanpassade ADB-system, som i varierande grad är integrerade med varandra. Grunduppgifter hämtas dels från egna insamlingar och dels från de administrativa ADB-systemen som finns inom resp. verksamhetsområde. Vissa uppgifter utnyttjas gemensamt av flera statistikgrenar. Statistikproduktionen är ämnesvis uppbyggd kring ett antal centrala register. Dessa är för individsidan registret över totalbefolkningen (RTB), för förelagssidan del centrala företagsregistret (CFR) och för den areella sidan lantbruksregislret (LBR). Den statistiska informationen används som beslutsunderlag i bl.a. den sektoriella och övergripande samhällsplaneringen saml är ett underlag för den allmänna samhällsdebatten.

Statistiska informationssystem karaktäriseras av att ullagen ur systemen alltid är i aggregerad eller sammanställd form, dvs. statistiska tabeller. Ett undantag från denna princip är uttag frän lantbruksregislret. Detta register används förutom för statistikproduktion även för beräkning och utbetalning av skördeskadeersättning.

SCB:s statistikproduktion domineras av traditionella satsvisa ADB-system. Systemering och programmering sker dock numera i huvudsak interaktivt, dvs. med hjälp av terminal.

Det pågår sedan lång tid ett omfattande utvecklingsarbete inom det statistiska databehandlingsområdet hos SCB. I delta arbete ligger bl. a. en strävan mot ökad samordning mellan de olika ADB-systemen och en ökad

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 95

användning av standardprogram inom den statistiska datainsamlingen, tabellframställningen och presentationen av statistisk information. Arbetet syftar till all i olika avseenden fä lill stånd en effektivare och mer rationell statistikframställning. Ett omfattande utvecklingsarbete hart. ex. lagts ned pä ett system (AXIS) för presentation av statistisk information via terminaler hos slatistikanvändarna. SCB:s regionalstatistiska databas (RSDB), delområdesstatisliska databas (DSDB) och tidsseriedatabas (TSDB) utnyttjar AXIS-systemet. Databaserna är sedan en tid delvis i reguljär drift. Bland användarna finns vissa statliga myndigheter, flertalet länsstyrelser, ett trettiotal kommuner och vissa företag. Databaserna marknadsförs aktivt mot skilda användarkategorier.

SCB:s datorcentral är föriagd till Örebro. Till de tvä centrala datorerna är f. n. ca 160 terminaler anslutna.

Regeringen har uppdragit ät SCB att före utgången av budgetåret 1983/84 redovisa ett underlag för en prövning av SCB:s behov av ADB-kapacitet för tiden 1985-1990. En intern utredning (SYSTEM-85-utredningen) arbetar nu med att ta fram detta underlag.

System S: Ett generellt ADB-redovisningssystem för statsförvaltningen

Riksrevisionsverket (RRV) fick är 1967 regeringens uppdrag att genomföra en omorganisation av redovisnings- och revisionsverksamheten inom den civila delen av statsförvaltningen. Uppdraget innebar också att utveckla och införa ett ADB-baserat redovisningssystem vilket kom att benämnas system S. En första version av systemet togs i drift vid ett antal myndigheter år 1968. Därefter har myndigheterna successivt anslutits till systemet som numera — i en eller annan form - omfattar hela statsförvaltningen.

Syftet med systemet är att effektivisera den statliga redovisningen och att göra den mer enhetlig samt att samordna olika delar därav.

System S består av tre delsystem: Ett är i huvudsak avsett för myndighetens redovisning gentemot anslag, tillgångar och skulder saml för utbetalning via postgirot. Till systemet är knutet vissa hjälprufiner för reskontra-bokföring.

Ett annat delsystem är avsett för kostnads- och intäktsbokföring och innefattar också rutiner för kostnadsfördelning.

Det tredje delsystemet är väsentligen avsett för att betjäna den centrala riksredovisningen vid RRV.

Delsystemen är integrerade med varandra pä så sätt att en transaktion kan ge upphov till registrering i samtliga delsystem.

Till delsystemet för riksredovisning är samtliga myndigheter anslutna. Försvarsmyndigheterna liksom affärsverken och vissa större myndigheter har egna redovisningssystem för internt bruk och utnyttjar följaktligen inte "myndighetsdelen" i system S. I system S registrerades under budgetåret 1982/83 14,3 milj. (budgetåret 1981/82 14,2 milj.) transaktioner.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 96

Dataregistreringen före den egentliga dalabehandlingen sker normall vid ett antal redovisningscentraler (f. n. 26 st.). Systemet är ett s. k. satsvis och sekventiellt arbetande system. All databehandling sker centralt vid datamaskinceniralen för administrativ databehandling (DAFA).

Regeringen har den 22 juli 1982 uppdragit åt RRV att genomföra en teknisk modernisering av systemet samt att utreda den långsiktiga utvecklingen. Syftet med den tekniska moderniseringen är alt systemet bättre skall anpassas lill de krav som olika slag av användare ställer på ett modernt redovisningssystem.

Den första konstruklionsetappen avslutades planenligi den 30 juni 1983 och resulterade i ett produktionsklart grundsystem förberett för fortsatt etappulbyggnad. Denna grundversion utnyttjas i drift av sju myndigheter under budgelåret 1983/84. Under del första året skall nya systemdelar tas i drift och eventuella justeringar i systemutformningen genomföras för att uppnå en större driftsäkerhet när flera myndigheter den Ijuli 1984 byter till den nya systemversionen.

Den totala fakturerade kostnaden för drift och underhåll av system S uppgick enligt RRV:s oktoberrapporl 1983 för budgetåret 1982/83 till 12.8 milj. kr. (budgelårel 1981/82 12,5 milj. kr.). Av detta utgör 0,8 milj. kr. (budgelåret 1981/82 1,0 milj. kr.) koslnader för daiordriften av delsystemet för riksredovisning.

Statligt person- och adressregister I SPAR)

Riksdagen beslutade år 1976 att införa ett centralt befolkningsregister, SPAR. I beslutet gjordes daiamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) lolalansvarig för SPAR, dvs. även regisleransvarig i dalalagens (1973:289) mening. SPAR togs i drift år 1978.

Syftet med registret är bl.a. aktualisering av adresser i andra personregister och urvalsdragningar för direkladresserad reklam för att därigenom begränsa behovet av andra befolkningsregister inom såväl den statliga som privata sektorn med sädana ändamål.

Bestämmelser om SPAR finns numera i 26-28 §S datalagen och i en särskild förordning (1981:4) om SPAR. Regleringen i dalalagen innebär bl. a. alt de som begär att få uppgifter ur en myndighels personregister för ett sådant ändamål som kan tillgodoses genom SPAR skall hänvisas till delta register.

Uppgifterna i SPAR används för:

- aktualisering, komplettering och kontroll av uppgifter i andra personregister,

- komplettering och kontroll av personuppgifter i övrigl,

- uttag av urval av personuppgift (urvalsdragning).

Registret innehåller uppgifter om personnummer, namn, adress, civilstånd, medborgarskap, barn, taxerad inkomst, fastighelsinnehav m.m.

Utvecklingen av SPAR har under det senaste året alltmer koncentrerats lill att förbättra åtkomstmöjligheten lill SPAR via terminaler.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 97

F.n. är iransaktionsvolymen 10000 frågor per dag men den förväntas öka kraftigt de närmaste åren.

SPAR utnyttjas av såväl den offentliga sektorn som av näringslivet, där banker och försäkringsbolag utgör en stor kundkrets.

Stålens centrala löne- och personaladministrativa syslem

Statens löne- och pensionsverk (SPV) är huvudman för statens centrala löneuträkningssystem (SLÖR) och personaladministrativa informationssystem (PI). SLÖR har funktioner för

- löneberäkning, kontering av löneutgifter, framställning av lönespecifikationer till de anställda och överföring av uppgifter till utbetalande bank

- beräkning av retroaktiv lön

- semester- och ledighelsredovisning

- skatleredovisning

- bevakning och aviseringar

- intresseavdrag

- framställning av utdata på ADB-media för samverkan med andra ADB-system

- rutin för revisorer.

Ca 350 myndigheter inom den civila statsförvaltningen är i huvudsak obligatoriskt anslutna till SLÖR.

Under budgetåret 1981/82 uppgick antalet löneutbetalningar genom SLÖR till drygt 160000 st./mån. och de utbetalade nettolönerna till ca 700 milj. kr. per månad.

Maskinell bearbetning sker vid datamaskincenlralens för administrativ databehandling (DAFA) driftställen DAFA-Stockholm och DAFA-Gävle samt vid Uppsala datacentral (UDAC). Mellan SPV och dess driftställen finns avtal som reglerar samarbetet. Syslemutvecklingsarbelet sker i sin helhet vid SPV med terminaler kopplade till DAFA-Stockholm. Möjligheterna att överföra viss drift till SPV i Sundsvall har under år 1983 utretts i en förstudie och skall enligt nuvarande planer utredas vidare under åren 1984 och 1985.

PI är ett datorbaserat hjälpmedel för SLÖR-anslutna myndigheter. PI sammanställer olika typer av personaladministraliva rapporter till myndigheterna. PI kan ses som ett komplement lill SLÖR. Anslutningen lill PI är frivillig och systemet är liksom SLÖR avgifisfinansierat. Ijuli 1983 var 23 myndigheter med sammanlagt omkring 55000 anställda anslutna lill PI.

Slandardutdata från PI består av listor som indelats i ett antal utdata-block

- personaiuppgifter

- personalstruktur

- personalröriighet

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 98

- jämställdhetsredovisning

- utbildningsuppgifter

- tjänste- och bemanningsuppgifter

- lokala löneförhandlingsunderlag

- frånvarostatistik.

Del är också möjligt alt beställa s. k. myndighetsspecifika utdata från PI.

Ett antal myndigheter som använder SLÖR har sedan länge i olika former arbetat med alt utveckla s. k. för- och eftersystem till SLÖR samt personaladministraliva ADB-system som kan komplettera och ersätta PI. SPV utvecklar för närvarande tillsammans med DAFA och UDAC ett för-och eftersystem (PIR), som enligt nuvarande planer kommer att tas i provdrift under våren 1984.

SPV har också ansvaret för pensionsberäkning och pensionsuibetalningar. För utbetalning av pensioner till statspensionärer finns ett särskilt ADB-syslem (U-systemet). Systemet används i SPV:s verksamhet för maskinell utskrift av pensionsbevis samt för beräkning, samordning och utbetalning av pensionsförmåner (statlig kompletteringspension, folkpension. ATP, bostadsstöd m. m.). Under år 1981 uppgick utbetalningarna av de olika pensionsförmånerna till ca 12 miljarder kr., fördelat på ca 235000 pensionslagare.

1 verksamheten använder SPV också ett särskilt ADB-syslem för registrering av tjänstematriklar (MAREG). Registrets ändamål är att lagra och bearbeta uppgifter som behövs för att vid anslällningshavares pensionering räkna ul den slatliga tjänstepensionen i form av brultopension. Registrets uppgifter kan också användas för alt besvara frågor om pensionens storiek m.m. vid framtida pensionering. Registeruppgifter finns f.n. för den personal som fått lön via SLÖR 1982-1983. Övriga statliga lönesystem skall enligt nuvarande planer konlinueriigt anslutas l.o.m. år 1986. MAREG beräknas komma att innehålla uppgifter om omkring 700000 personer i fullt utbyggt skick. För att MAREG skall bli fullständigt och kunna användas vid automatisk pensionsberäkning måste registret kompletteras med "historiska" pensionsuppgifter beträffande tiden före anslutningen till registret. Som hjälp till delta s. k. aklualiseringsarbele finns ett särskilt ADB-system.

Dalaproduktionen för såväl U-systemel som MAREG sker på riksförsäkringsverkets (RFV) dator i Sundsvall. För inmatning av och åtkomst till uppgifter har SPV 25 bildskärmsterminaler i kommunikation med RFV:s dator. Utbetalning sker genom överföring av de uträknade pensionsbeloppen till PK-banken. Kostnaden för datorproduktionen hos RFV är ca 2,2 milj. kr. per år och för personkontoservicen ca 3,7 milj. kr. per år. Dataproduktion för aktualiseringssystemet sker på en egen anläggning.

Uträkning av pensionsförmånens storiek i samband med pensioneringen (pensionsbeviljande) har tidigare gjorts helt manuellt. Sedan en tid tillbaka

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 99

har en viss automatisering införts. Vissa belopp räknas fram maskinellt och i en separat ADB-rutin skrivs pensionsbeslut för ålderspensioner. Här avsedda rutiner skall enligl planerna vidareutvecklas och också anknytas till MAREG.

3    Vissa publikationer inom ADB-området

I bilaga 2.1 redovisas en översikt över del utredningsarbete på dataområdet som pågår eller har bedrivits under budgetåren 1982/83 och 1983/84 på uppdrag av regeringen.

I följande redovisning av statliga publikationer om ADB ingår ett urval av rapporter, återkommande publikationer m. m. från försvarets rationaliseringsinstitut (FRI), riksrevisionsverket (RRV) och statskontoret.

Försvarets rationaliseringsinstitut

Systemkalalog 81 - översiktlig information om försvarets datorbaserade informationssystem.

Försvarets rationaliseringsplan 1983.

"Struktur 90". Förslag till långsiktig inriktning av försvarets administrativa dalabehandling (FRI rapport nr 4. 80-8402).

Riksrevisionsverket

10 myndigheters ADB-verksamhet - styrning, kostnader m.m. (RRV dnr 1976:375).

Utredning av vissa frågor rörande planering, styrning och samordning av ADB-verksamhet (RRV dnr 1978: 248).

Den statliga revisionsverksamheten - antal revisionskontor - ADB-revision (RRV dnr 1980:1447).

Statskontoret

Beslut vid systemutredning - rapport från projektgrupp bestående av representanter från statskontoret, DAFA och Statskonsult AB.

Att gå igenom effekter och göra kalkyler i en systemutredning (rapport 1980:4).

Anslagsframställningen för budgetåret 1984/85 avseende reservationsanslaget XIII D2. Anskaffning av ADB-utrustning.

Statliga ADB-system (rapport 1982:11).

ADB-personal i statsförvaltningen (rapport 1982:25).

Handlingsprogram för den effektivitelsstödjande verksamheten (rapport 1983:20).

Statskontorets skrifter förtecknas i en årlig sammanställning (nr 1 varje år i statskontorets rapportserie).

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 100

Statskonlorel och försvarels ralionaliseringsinsliliil

ADB-handbok för statsförvaltningen. Allmän del - som innehåller bl. a. förteckning över lagar, förordningar och myndighetsanvisningar saml centrala myndigheter och andra organ för styrning och samordning av ADB.

Prop. 1983/84:100    Bilagal    Gemensamma frågor 101

Innehållsförteckning

1  Översiktlig information    .......................................................................... 37

1.1  Användningsområden   ....................................................................... 37

1.2  Kostnader   ......................................................................................... 41

1.2.1 ADB-kostnader för den civila statstörvaltningen   ................ 42

1.2.2 ADB-kostnader för affärsverken   ........................................... 43

1.2.3 ADB-kostnader för försvaret   ................................................ 43

1.3  Organisation........................................................................................ 45

1.3.1 ADB-drift - organisation m.m.................................................. 45

1.3.2 Systemutveckling - organisation .............................................. ..... 48

1.4  Utrustning........................................................................................... 49

1.4.1 Antal datorer m.m.................................................................... 49

1.4.2 Marknadsandelar för olika fabrikat på ADB-utruslning . 52

1.4.3 Behov av ADB-utrustning  ..................................................... ..... 53

2  Information om enskilda myndigheter och ADB-system   ....................... ..... 54

2.1  De ADB-användande myndigheterna ................................................ 54

Justitiedepartementet   ....................................................................... 56

Domstolsverket   ............................    ............................................... 56

Rikspolisstyrelsen   ........................................................................... 56

Kriminalvårdsstyrelsen ...................................................................... 56

Centralnämnden för fastighetsdata  ................................................... 56

Dalainspektionen   ............................................................................. 56

Utrikesdepartementet   ...................................................................... 57

Styrelsen för internationell utveckling  .............................................. 57

Kommerskollegium   .......................................................................... 57

Försvarsdepartementet ...................................................................... ..... 58

Överbefälhavaren    ............................................................................ 58

Armén   .............................................................................................. ..... 58

Marinen   ........................................................................................... ..... 58

Flygvapnet   ...................................................................................... ..... 58

Försvarets civilförvaltning  ................................................................ ..... 58

Försvarets sjukvårdsstyrelse  ............................................................ ..... 58

Försvarets materielverk   ................................................................... ..... 59

Värnpliktsverket................................................................................. 59

Försvarets forskningsanstalt   ........................................................... ..... 59

Försvarets datacentral   ..................................................................... ..... 59

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar   ............................................ ..... 59

Försvarets rationaliseringsinstitut    .................................................. ..... 59

Militärhögskolan   ............................................................................. ..... 60

Socialdepartementet   ......................................................................... 61

Socialstyrelsen   ................................................................................. 61

Riksförsäkringsverket   ...................................................................... 61

Statens bakteriologiska laboratorium  ................................................ ..... 61

Kommunikationsdepartementet   ...................................................... 62

Vägverket   ......................................................................................... 62

Trafiksäkerhetsverket   ..........................................................    ........ 62

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 102

Sjöfartsverket   ................................................................................... 62

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut   ........................ ...... 62

Statens väg- och trafikinslitut   .......................................................... 62

Statens geotekniska institut   ........................................................... 62

Transporlrådet   .................................................................................. 63

Finansdepartemenlet    ....................................................................... 64

Riksskatteverket   .............................................................................. 64

Konjunkturinslituiet   ......................................................................... ...... 64

Statens pris- och kartellnämnd   ......................................................... 64

Konsumentverket    ............................................................................ 64

Generaltullstyrelsen    ........................................................................ ...... 64

Byggnadsstyrelsen  ............................................................................ ...... 64

Bankinspektionen    ........................................................................... ...... 64

Försäkringsinspeklionen    ................................................................. ...... 65

Utbildningsdepartementet   ............................................................... ...... 66

Kungliga biblioteket    ........................................................................ ..... 66

Naturhistoriska riksmuseet   .............................................................. 66

Etnografiska museet   ......................................................................... ..... 66

Universitets- och högskoleämbetet    ................................................. ..... 66

Centrala sludiestödsnämnden   ........................................................... 66

Skolöverstyrelsen   ............................................................................. 66

Medicinska forskningsrådet   ............................................................. 66

Naturvetenskapliga forskningsrådet  .................................................. 67

Jordbruksdepartementet ..................................................................... 68

Lantbruksstyrelsen   .......................................................................... ...... 68

Skogsstyrelsen   ............................................................    .................. ...... 68

Slalens livsmedelsverk   ...................................................................... ...... 68

Fiskeristyrelsen   ................................................................................ ...... 68

Statens jordbruksnämnd  .................................................................... ...... 68

Statens naturvårdsverk  ...................................................................... ...... 68

Statens strålskyddsinstitut   .............................................................. ..... 69

Sveriges lantbruksuniversitet    .......................................................... ...... 69

Statens veterinärmedicinska anstalt   ................................................. ..... 69

Arbetsmarknadsdepartementet   ........................................................ ..... 70

Arbetsmarknadsstyrelsen  ................................................................. 70

Arbetarskyddsstyrelsen   ................................................................... 70

Statens invandrarverk  ....................................................................... ..... 70

Bostadsdepartementet   ..................................................................... 71

Bostadsstyrelsen   .............................................................................. 71

Statens råd för byggnadsforskning   ................................................... ..... 71

Statens institut för byggnadsforskning  ............................................. 71

Statens lantmäteriverk   ...................................................................... 71

Industridepartementet    ..................................................................... 72

Statens industriverk    ........................................................................ 72

Sveriges geologiska undersökning   ..................................................... 72

Statens kärnkraftinspektion  .............................................................. 72

Styrelsen för teknisk utveckling   ....................................................... 72

Prop. 1983/84:100    Bilaga 2    Gemensamma frågor 103

Statens provningsanstalt .......    ................................................... 72

Marintekniska institulet   ............................................................... .... 72

Patent- och registreringsverket   .................................................. 72

Statens energiverk  ......................................................................... .... 73

Civildepartementet    ...................................................................... .... 74

Statskontoret   ................................................................................. 74

Riksrevisionsverket  ....................................................................... 74

Statistiska centralbyrån   ............................................................... 74

Datamaskincentralen för administrativ databehandling   ......... .... 74

Statens arbetsgivarverk   ............................................................... 74

Statens löne- och pensionsverk  .................................................. 74

Statens arbetsmarknadsnämnd   ................................................... 75

Statens institut för personaladministration och personalutbild
ning .................................................................................................... 75

2.2 Viktigare ADB-tillämpningar (syslem) inom statsförvaltningen 76

Rättsväsendets informationssystem (RI)  ................................... 76

Polisväsendets system    ............................................................... 77

Fastighetsdatasystemei ................................................................. 78

ADB-system inom försvarsmakten m.m....................................... 79

ADB-system vid överstyrelsen för ekonomiskt försvar   ......... 80

ADB-system inom den allmänna försäkringen   ........................ 81

Bil-, körkorts- och yrkestrafikregistren   ...................................... 82

SJ:s ADB-verksamhet .................................................................... .... 83

Luftfartsverkets ADB-verksamhet  .............................................. 84

Postverkets ADB-verksamhet  ..................................................... .... 85

Televerkets ADB-verksamhet  ...................................................... 85

ADB-system för folkbokföring och beskattning (RS/AFB)   ... 86

Redovisningssystem för exekutionsväsendet (REX) ............... 87

Informationssystem inom högskoleutbildning m.m................... 88

ADB-system inom arbetsmarknadsverket .................................. ..... 91

ADB-verksamhet inom statens vattenfallsverk   ....................... 92

ADB-verksamhet inom förenade fabriksverken  ........................ .... 93

ADB-verksamhet inom domänverket........................................... .... 93

SCB:s statistiska informationssystem   ....................................... 94

System S: Ett generellt ADB-redovisningssystem för statsför
valtningen   ...................................................................................... 95

Statligt person- och adressregister (SPAR)  .............................. .... 96

Statens centrala löne- och personaladministrativa system  .,., 97

3 Vissa publikationer inom ADB-området  ............................................. 99

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

Bilaga 3 till budgetpropositionen 1984 Prop. 1983/84:100

Bilaga 3

_{Kungl. hov- och slottsstaterna}

Utdrag
CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-12-22

Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser de kungl. hov- och slottsstaterna

Första huvudtiteln

A. KUNGL. HOVSTATEN

A 1. Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning. Anslaget är för innevarande budgetär uppfört i statsbudgeten med 10650000 kr.

Jag förordar att anslaget förs upp med  11,2 milj. kr. i förslaget till statsbudget för nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Hans Maj.t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning för budgetåret 1984/85 anvisa ett anslag av 11 200000 kr.

B. KUNGL. SLOTTSSTATEN

B 1. De kungl. slotten: Driftkostnader

1982/83 Utgift 13 542628

1983/84 Anslag 13424000

1984/85 Förslag 14027000

Stockholms slott används av konungen och som representations- och kontorslokaler. I Stockholms slott är bl. a. riksmarskalksämbetet, ståthål-larämbetet, husgerådskammaren och Bernadottebiblioteket inrymda. Vissa delar av slottet visas även för allmänheten. I    Riksdagen 1983/84. I samt. Nr 100. Bilaga 3

Prop. 1983/84:100    Bilaga 3 2

Drottningholms slott begagnas av konungen som bostad och visas för allmänheten, Ulriksdals slott utnyttjas för vetenskapliga konferenser m, m. Haga slott används som bostad för prominenta personer från utlandet, vilka är den svenska regeringens gäster. Gripsholms slolt utnyttjas som museum och för utställning av en.del av svenska statens porträttsamling. Strumsholms slott visas för allmänheten. För användningen av hela Strömsholms kronoegendom finns en samarbetsgrupp, tillkallad av länsstyrelsen i Västmanlands län med representanter för bl. a. byggnadsstyrelsen, domänverket, kommunen och landstinget samt Ridfrämjandel. Ro-sersbergs slott disponeras sedan är 1966 lill större delen av civilförsvarsstyrelsen. De två övervåningarna i slottet har dock fått behålla sin ursprungliga karaktär och visas för allmänheten. Också Tullgarns slott är upplåtet för visning.

Under detta anslag avlönas f.n. ca 70 lönegradsplacerade anställda, varav ca 25 i park- och trädgårdsvärd och tolv för lokalvård. Härtill kommer ett tiotal arvodister med uppdrag av deltids- eller bisysslekaraktär. Från anslaget utbetalas vidare vissa övergångsvis utgående pensionsunderstöd till tvä förmånstagare samt andra omkostnader än för fastighetsunderhåll av de kungl. slotten.

Riksmarskalksämbetet har - i anslutning till en framställning frän ståt-hållarämbetet - hemställt att 14027000 kr. anvisas för driften av de kungl. slotten under nästa budgetär.

Trots stigande krav på visningsservice och omvårdnad vid slotten har budgetarbetet inom ståthållarämbetet i enlighet med regeringens anvisr ningar för myndigheternas anslagsframställningar bedrivits med utgångspunkt i alt söka finna möjligheter lill reella besparingar. I syfte att anpassa verksamheten till nya behov och samtidigt bedriva verksamheten så rationellt som möjligt har ståthållarämbetet undersökt vilka besparingsmöjligheter som föreligger sedan hänsyn tagits till avtalsenliga löneökningar samt stigande lokalkostnader och allmänna omkostnader. 1 enlighet med anvisningarna innebär ståthållarämbetets förslag att anslaget minskas med 2% realt.

Medelsbehovet för drift av de kungl. slotten framgår av följande sammanställning:

Prop. 1983/84:100    Bilaga 3

Utgifter

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

Parkers och trädgårdars underhäll

Inkomster

Uppbördsmedel

Nettoulgift

Anvisal	Beriiknad ändring
I98.V84	•   1984/85
8 268000	-1-415000
25 000	-1-    2000
54 000	4-   IftOOO
4 974 000	-1-209000
179 000	+    5 000
7.S9000	+ 21000
14259000	-1-668000
8..5 000	-1-  65 000
13424000	-1-603000

Föredragandens överväganden Jag godtar riksmarskalksämbetels förslag till anslag för nästa budgelår. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt lill De kungl. slotten: Driftkostnader för budgetåret  1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 14027000 kr.

B 2. Kungl. husgerådskammaren

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

3617529 3 903 000 3 958000

Husgerådskammarens uppgift är att svara för underhåll och vård av de konstverk, möbler och andra inventarier i de kungl. slotten som tillhör staten men disponeras av konungen, att vetenskapligt bearbeta samlingarna samt att genom skrifter och visningsverksamhet presentera samlingarna för allmänhet och forskare. Dessutom förvaltar husgerådskammaren de Bernadotteska familjestiftelsernas bestånd av möbler, konst och konsthantverk samt administrerar Bernadottebiblioteket. Slutligen biträder husgerådskammaren vid tillfällig möblering för representation o. dyl.

Under detta anslag avlönas ca 30 lönegradsplacerade anställda. Härtill kommer tre arvodister med uppdrag av deltidskaraktär.

Riksmarskalksämbetet har — i anslutning till en av kungl. husgerådskammaren gjord framställning - hemställt att för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår anvisas ett anslag av 4073000 kr.

En förstärkning av husgerådskammarens resurser är enligt kammaren synnerligen angelägen och välmotiverad, både vad avser dess utåtriktade verksamhet och vården av de förvaltade samlingarna. Mot bakgrund av regeringens anvisningar för budgetåret avstår husgerådskammaren emel-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 3 4

lertid från att nu aktualisera sina tidigare framförda och vissa nytillkomna önskemål om personalförstärkningar med följande undantag: Det ytterst betydelsefulla konserveringsarbetet av fanerade möbler, som bedrivs inom kammarens snickarverkstad, fordrar en kontinuitet och en kunskap som inte utan vidare kan hämtas utifrån. Det är därför nödvändigt att en ny befattningshavare ges tillfälle till inskolning. Med anledning av den nuvarande snickarmästarens förestående pensionsavgång anhåller husgerådskammaren om medel av engångskaraktär för budgetåret 1984/85 och 1985/ 86 för en snickare (115000 kr.).

1 enlighet med anvisningarna innebär husgerådskammarens förslag att anslaget minskas med 2% realt.

Medelsbehovet under nästa budgetår framgår av följande sammanställning:

	Anvisal	Beräknad ändring 1984/85
	1983/84
		Riksmarskalks-	Föredraganden
		ämbetet
Utginer
Lönekostnader	3052000	-1-289000	-1-174000
Sjukvård	17000	-	-
Reseersättningar	30000	-	-
Lokalkostnader	350000	+ 25000	-1- 25000
Expenser	360000	-115000	-115000
Nyanskaffning av textilier	130000	- 22000	• 22000
Omkostnader för Berna-
dottebiblioteket	35000	+    2000	+    2000
	3974000	-t-179 000	-t- 64000
Inkomster
Uppbördsmedel	71000	-1-    9000	-1-    9000
Nettoutgift	3903000	-1-170000	-t- 55000

Föredragandens överväganden

Min beräkning av förslag till anslag för nästa budgetår framgår av sammanställningen. Jag har därvid inte beräknat några särskilda medel för den tillfälliga personalförstärkningen. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kungl. husgerådskammaren för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 3958000 kr.

Vid bifall till mina förslag till medelsberäkning för nästa budgetär kommer första huvudtitelns slutsumma för budgetåret 1984/85 att uppgå till 29185000 kr. Detta betyder en ökning i jämförelse med det för budgetåret 1983/84 anvisade beloppet med 1208000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 3 Register

sid.

A. Kungl. hovstaten

1      Hans Maj:t Konungens och det Kungl. Husets hovhållning

Anslag kr.

11200000

B. Kungl. slottsstaten

1      De kungl. slotten: Driftkostnader 3      Kungl. husgerådskammaren

Totalt för kungl. hov- och slottsstaterna

14027000

3958000

17985000

29185000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

Bilaga 4 till budgetpropositionen 1984. Prop. 1983/84:100

Bilaga 4

Justitiedepartementet

ÖVERSIKT

Till justitiedepartementet hör polis- och åklagarväsendet, domstolsverket, de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bostadsdomstolen, hyres- och arrendenämnderna, rättshjälpsnämnderna, de allmänna advokatbyråerna, kriminalvården och brottsförebyggande rådet. Inom departementets område faller också den verksamhet som utövas av justitiekanslern, centralnämnden för fastighetsdata, datainspektionen, bokföringsnämnden och brottsskadenämnden.

Justitiedepartementet svarar för beredning av lagstiftningsärenden på många områden av samhällslivet.

Utgifterna inom justitiedepartementets område beräknas under budgetåret 1984/85 komma att öka med 605,9 milj. kr. till 8 564,3 milj. kr.

Budgetförslagets huvudsakliga inriktning

De förslag till anslag inom justitiedepartementets område som läggs fram för budgetåret 1984/85 präglas av stor återhållsamhet. Anslagen inom departementets område har i allmänhet beräknats med utgångspunkt i de s.k. huvudförslagen. Vissa insatser föreslås för att möjliggöra en intensifierad kamp mot främst den ekonomiska brottsligheten, narkotikakriminaliteten och våldsbrotten.

Huvuddelen av verksamheten inom justitiedepartementets verksamhetsområde avser uppgifter som direkt eller indirekt regleras genom lagstiftning. Myndigheterna har begränsade möjligheter att själva påverka verksamhetens omfattning. Denna bestäms ytterst till stor del av brottsutvecklingen och inom de olika delområdena av sådana faktorer som antalet anmälda brott, mängden anhängiga mål och dessas svårighetsgrad samt inom kriminalvården av antalet utdömda frihetsstraff och strafftidernas längd.

Polis- och åklagarväsendet

Anslagen har, utom såvitt gäller läns- och distriktsåklagarmyndigheterna, beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget.

Inom polisväsendet prioriteras även i fortsättningen främst kampen mot narkotikabrottsligheten och den ekonomiska brottsligheten. När det

1    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 4

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 2

gäller narkotikabrottsligheten kommer i annat sammanhang särskilda insatser att föreslås. Medel har i budgetpropositionen beräknats för dessa särskilda satsningar. I propositionen föreslås vidare att resurserna inom polisväsendet fördelas om så att ytterligare 50 polismän sätts in i kampen mot den ekonomiska brottsligheten.

Det föreslås att 200 aspiranter får tas in på polishögskolan.

I en särskild proposition om polisens organisation m.m. föreslås ett antal reformer som skall genomföras den 1 juli 1984.

Som ett led i kampen mot den ekonomiska brottsligheten tillförs åklagarväsendet tolv nya tjänster för åklagare och fyra tjänster för revisorer Mot bakgrund av den ökande våldsbrottsligheten förstärks resurserna med ytterligare fem åklagartjänster.

Domstolsväsendet

De allmänna domstolarnas arbetsläge har varit ansträngt under senare år på grund av att antalet mål och ärenden fortlöpande har ökat. Under 1983 har ökningen varit särskilt markant i hovrätterna.

Kammarrätterna har en hög arbetsbelastning. De har mot den bakgrunden tilldelats vissa resurser.

Anslaget minskas med vad som följer av den pågående avvecklingen av den tillfälliga förstärkningsorganisationen i länsrätterna.

Kriminalvården

Beläggningen på kriminalvårdens anstalter har fortsatt att öka under budgetåret 1982/83. Genom de ändrade bestämmelser för villkorlig frigivning som har trätt i kraft den 1 juli 1983 skall den som har en strafftid understigande två år i princip friges villkorligt när halva tiden har avtjänats. Reformen beräknas minska beläggningstrycket vid kriminalvårdsanstalterna under en övergångstid.

Med hänsyn till beläggningsutvecklingen föreslås inte någon tillämpning av huvudförslaget för kriminalvårdsanstalterna och frivården utan en viss resursförstärkning på anstaltssidan.

Utbyggnaden åv lokalanstalter fortsätter i enlighet med den av riksdagen godkända principplanen för förändringar inom lokalan-staltsorganisationen. F.n. byggs nya lokalanstalter i Täby, Karlskoga, Kristianstad, Ystad, Nyköping och Härnösand. Nya anstalter har projekterats i Sigtuna, Malmö och Gävle. Dessa projekt har tillförts byggnadsstyrelsens projektreserv och kan igångsättas inom ramen för beslut om tidigareläggning av statliga byggnadsobjekt i dessa regioner.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 3

Sammanfattning

Förändringarna inom justitiedepartementets område i förhållande till budgetåret 1983/84 framgår av följande sammanställning. Beloppen anges i milj. kr.

	Anvisat	Förslag	Förändring
	1983/84	1984/85
Andra huvudtiteln
A, Justitiedepartementet m, m.	80,9	83,7	+	2,8
B. Polisväsendet	4 461,8	4 752,6	+	290,8
C. Åklagarväsendet	235,6	259,0	+	23,4
D. Domstolsväsendet m.m.	1 232,2	1 314,6	+	82,4
E, Kriminalvården	1 577,3	1 707,8	+	130,5
F. Rättshjälp m, m.	224,0	277,0	+	53,0
G, Övriga myndigheter	57,9	60,4	+	2,5
H, Diverse	88,7	109,2	+	20,5
Summa för justitiedepartementet	7 958,4	8 564,3	+	605,9

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet t

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-12-22

Föredragande: statsrådet Wickbom

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser justitiedepartementets verksamhetsområde

Andra huvudtiteln

1 Lagstiftningsfrågor

1.1 Inledning

Justitiedepartementet svarar för beredningen av lagstiftningsärenden på många områden av samhällslivet. Först och främst bör nämnas grundlagarna. Departementet handlägger också i övrigt en viktig del av den lagstiftning som reglerar de enskilda medborgarnas förhållande till staten och andra offentliga organ. Hit hör bl.a. strafflagstiftningen och reglerna om förfarandet vid våra domstolar. Ett annat betydelsefullt område är lagregler om enskildas inbördes förhållanden, t.ex. inom familjerätten, köprätten och upphovsrätten.

Jag ämnar i detta avsnitt beröra några av de viktiga lagstiftningsärenden som är aktuella. När det gäller straff rättsområdet kommer jag att behandla aktuella lagar och lagförslag i det följande avsnittet om åtgärder mot brott.

I detta sammanhang vill jag särskilt framhålla att det kärva ekonomiska läget alltjämt påverkar lagstiftningsarbetet. 1 första hand får detta till konsekvens att lagstiftningen måste utformas så att man i möjligaste mån undviker att belasta staten och kommunerna med ökade kostnader. 1 vissa fall kan det också bli nödvändigt att genomföra lagändringar i syfte att åstadkomma angelägna besparingar. Detta får dock inte leda till att rättssäkerheten eller medborgarnas krav på rimlig service från de rättsvårdande myndigheterna åsidosätts. Självfallet måste man i lagstiftningen sträva efter en bättre rättstrygghet för enskilda medborgare. Ett annat viktigt intresse är att erforderliga resurser kan garanteras i kampen mot brottsligheten, särskilt narkotikabrottsligheten, den ekonomiska brottsligheten samt våldsbrottsligheten.

Mycket av lagstiftningen på centrala rättsområden, t.ex. inom familjerätten och på det konsumenträttsliga området, har tillkommit i nordiskt samarbete. Detta har resulterat i att vi på flera områden har överensstämmande lagregler i de nordiska länderna. Denna rättslikhet är

Prop. 1983/84: 100   Bilaga 4   Justitiedepartementet 6

enligt min uppfattning av stor betydelse. Vikten av att lagstiftningen så långt möjligt är densamma i de nordiska länderna har också ökat i takt med den tilltagande flyttningen över gränserna. Det finns därför anledning att vidmakthålla ett nära nordiskt samarbete på lagstiftningsområdet.

1.2 Grundlagsfrågor

Av de olika rättsområden där ett reformarbete pågår vill jag först nämna grundlagsområdet. Grundlagskommittén, som hade till uppgift att utreda centrala frågor rörande vårt valsystem, lade under våren 1981 fram betänkandet (SOU 1981:15) Grundlagsfrågor. Kommittén stod emellertid inte enig bakom förslagen i betänkandet. Oenigheten inom kommittén återspeglades också i remissutfallet. Mot den bakgrunden skedde partiöverläggningar i september och oktober 1981. Vid dessa överläggningar bestämdes att det arbete som grundlagskommittén hade inlett skulle drivas vidare med sikte på en reform som riksdagen kunde ta ställning till i anslutning till 1985 års val. Beredningen skulle ske inom justitiedepartementet under justitieministerns ledning och tillsammans med företrädare för de fem riksdagspartierna. Det är nu jag som svarar för ledningen av detta arbete, som bl.a. avser frågan om den gemensamma valdagen för riksdags- och kommunalval och mandatperiodens längd. Resultatet skall redovisas i början av år 1984.

I detta sammanhang vill jag också nämna 1983 års rösträttskommitté (Ju 1983:02) som har till uppgift att utvärdera den kommunala rösträtten för utlänningar och utreda förutsättningarna för att invandrare som inte är svenska medborgare skall kunna delta i riksdagsvalen. Kommittén, som också skall ta upp vissa andra valfrågor av mera teknisk natur, torde lägga fram sitt betänkande våren 1984.

Frågan om förstärkt skydd för yttrandefriheten i massmedierna utreds av yttrandefrihetsutredningen (Ju 1977:10). I debattbetänkandet (SOU 1979:49) Grundlagsskyddad yttrandefrihet har kommittén diskuterat de principiella huvudfrågorna angående yttrandefrihetens rättsliga villkor. Betänkandet har blivit föremål för en omfattande remissbehandling (Ds Ju 1980:5). Kommittén lägger i dagarna fram sitt huvudbetänkande (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten.

Jag vill också nämna att en särskild utredare (Ju 1982:03) ser över regeringsformens regler om hur Sverige ingår överenskommelser med andra stater och mellanfolkliga organisationer. Till denna utredning har nyligen knutits en parlamentarisk referensgrupp. Jag räknar med att utredningen lämnar sitt förslag våren 1984.

1.3 Offentlighet och sekretess

Nära samband med yttrandefriheten har principen om allmänna handlingars offentlighet. Offentlighetsprincipen begränsas genom regler om

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 7

sekretess. En ny sekretesslag antogs av riksdagen år 1980. Lagen innefattar en samlad reglering av sekretess för allmänna handlingar och tystnadsplikt för offentliga funktionärer. Den nya lagens tillämpning följs alltjämt med stor uppmärksamhet från justitiedepartementets sida.

En arbetsgrupp inom brottsförebyggande rådet har avlämnat en promemoria om informationsutbytet mellan myndigheter i brotts-bekämpande syfte. Arbetsgruppens förslag har remissbehandlats, och jag räknar med att en proposition på grundval av förslaget skall kunna läggas fram inom kort. Bl.a. torde det bli aktuellt med vissa ändringar i sekretesslagen.

1.4 Större rättstrygghet för den enskilde

Ett av de viktigaste målen för lagstiftningsarbetet är rättstryggheten för de enskilda medborgarna. Rättssäkerhetssynpunkter är vägledande i många lagstiftningsärenden. Datalagstiftningskommittén (Ju 1976:05) har i uppdrag att stärka skyddet för den enskildes integritet.

Tvångsmedelskommittéh (Ju 1978:06) överväger de allmänna förutsättningarna för att telefonavlyssning och liknande tvångsmedel skall fä användas. Huvuduppgiften för kommittén är att åstadkomma en avvägning av den enskildes behov av skydd för sin personliga integritet och samhällets intresse av att i vissa situationer, när det föreligger misstankar om grövre brott, kunna ingripa med olika tvångsåtgärder. Ett betänkande väntas bli framlagt under år 1984.

De personella tvångsmedlen, främst häktning och anhållande, ses över av häktesutredningen (Ju 1983:04). Tanken är bl.a. att söka åstadkomma en större restriktivitet i användningen av dessa tvångsmedel och att förkorta de tidsfrister som gäller, framför allt den tid under vilken en person kan vara anhållen. Från både enskilda och allmänna synpunkter är det självfallet av stor vikt att alla former av myndighetsutövning sker på ett riktigt sätt. Tjänsteansvarskommittén (Ju 1979:13) har sett över reglerna om disciplinära och straffrättsliga åtgärder mot tjänstemän och har lagt fram promemorian (Ds Ju 1983:7) Tjänsteansvar i offentlig verksamhet. Min avsikt är att under våren ta upp frågan om lagstiftning på grundval av kommitténs förslag.

Förvaltningsrättsutredningen (Ju 1978:09) avlämnar i dagarna betänkandet (SOU 1983:73) Ny förvaltningslag. Förslaget syftar till att göra förfarandet hos myndigheterna enklare och snabbare samtidigt som kontakterna mellan myndigheterna och allmänheten underlättas.

I detta sammanhang bör också nämnas det förslag till polislag m.m. som nyligen remitterats till lagrådet (se avsnitt 2.5).

1.5 Rättegångsförfarandet

Förfarandet vid de allmänna domstolarna ses över av rättegångsutredningen (Ju 1977:06). Målsättningen för utredningsarbetet är att

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 8

handläggningen i både brottmål och tvistemål skall bli så enkel och smidig som möjligt utan att rättssäkerheten sätts åt sidan. Utredningen lade år 1982 fram omfattande förslag beträffande processen i tingsrätt (SOU 1982:25 och 26). Vissa förslag har också lagts fram såvitt gäller processen i överrätt (Ds Ju 1983:1).

I fråga om tingsrättsförfarandet föreslås bl.a. att de nuvarande formerna för handläggningen av tvistemål skall föras samman till en enda processform och att tingsrätten i större utsträckning skall bli domför med endast en domare. Vidare föreslås att såväl tvistemål som brottmål i ökad utsträckning skall kunna avgöras utan huvudförhandling och att domstolens processledning skall bli effektivare. Regelsystemet föreslås också bli mer flexibelt, så att handläggningen bättre kan anpassas till förhållandena i det enskilda målet. 1 fråga om hovrätterna har bl.a. föreslagits att antalet juristdomare i vissa fall skall minskas från fyra till tre.

De angivna förslagen har remissbehandlats och delvis tagits upp i en proposition som nyligen har förelagts riksdagen (prop. 1983/84:78). Huvuddelen av de förslag som gäller tingsrätterna är emellertid föremål för fortsatta överväganden i departementet. Samtidigt fortsätter utredningen sitt arbete med att se över hovrätternas och högsta domstolens verksamhet. En särskild fråga som skall övervägas av utredningen är hur man skall kunna få fram fler vägledande domstolsavgöranden än i dag, bl.a. på konsumentområdet.

Om rättegångsförfarandet görs enklare och snabbare kan också kostnaderna hållas nere, såväl för domstolarna som för de inblandade parterna. Att åstadkomma detta är en angelägen uppgift i dagens ansträngda budgetläge. Det är också nödvändigt att göra rättshjälpssystemet effektivare och mindre kostnadskrävande. På detta område bedrivs ett utredningsarbete av rättshjälpskommittén (Ju 1982:01), som under år 1983 har publicerat två delbetänkanden (Ds Ju 1983:2 och 9) om offentliga försvarare resp. ADB-hantering av rättshjälpsärenden. Ett förslag, som grundar sig på det förstnämnda betänkandet, har lagts fram under hösten 1983 (prop. 1983/84:23). Propositionen har nyligen antagits av riksdagen.

1.6 Konkurslagstiftningen

Konkurslagstiftningen reformeras etappvis. Bl.a. har nya regler införts om konkursförvaltning och tillsyn i konkurs. Vidare gäller att en näringsidkare som har gått i konkurs under vissa förutsättningar kan förbjudas av domstol att bedriva näringsverksamhet efter konkursen. Som jag skall återkomma till i avsnittet om åtgärder mot brott har en särskild kommitté i uppgift att utreda frågan om utvidgade regler om näringsförbud. Konkurslagskommittén har under år 1983 lagt fram sitt slutbetän-

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 9

kände med förslag till bl.a. nya regler om bevakning av fordringar och utdelning i konkurs (SOU 1983:24). Kommittén har också gjort en formell genomgång och modernisering av konkurslagen. Betänkandet remissbehandlas f n. Detsamma gäller ett delbetänkande av kommissionen mot ekonomisk brottslighet om återvinning i konkurs (SOU 1983:60).

1.7 Familjerätten

På familjerättens område pågår sedan flera år ett omfattande reformarbete. De hittillsvarande etapperna i detta arbete har bl.a. gällt giftermål och skilsmässa, faderskap och vårdnad om barn samt underhåll till barn och frånskilda. 1 slutet av år 1981 lade familjelagssakkunniga (Ju 1970:52) fram ett betänkande med förslag till en ny äktenskapsbalk m.m. (SOU 1981:85). De sakliga nyheterna i betänkandet gäller bl.a. äktenskapets ekonomiska rättsverkningar, samboende utan äktenskap och olika arvsfrågor. Förslagen har varit föremål för en grundlig remissbehandling och övervägs nu inom departementet. Diskussioner har också inletts med företrädare för de andra nordiska länderna.

Utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt har till uppgift att utarbeta förslag som kan stärka barnens rättsliga ställning. Riksdagen har under år 1983 antagit nya regler om vårdnad och umgänge m.m. som delvis grundar sig på ett betänkande från utredningen. Det fortsatta arbetet inom utredningen gäller bl.a. reglerna om adoption och talerätt för barn vid domstol. Vidare har utredningen fått i uppdrag att göra en översyn av bestämmelserna om förmynderskap och godmanskap.

En annan utredning har nyligen lagt fram ett betänkande om artificiell insemination (SOU 1984:42). I betänkandet behandlas bl.a. förutsättningarna för att artificiell insemination skall få företas och de rättsliga följderna av en sådan åtgärd. Avsikten är att förslag i dessa frågor skall föreläggas riksdagen i vår. Under hösten väntas utredningen avge ett slutbetänkande om provrörsbarn m.m.

När det gäller fariiiljerättens internationellträttsliga regler har de tidigare nämnda familjelagssakkunniga till uppgift att föreslå nya bestämmelser om äktenskap och arv. En annan utredning har publicerat ett betänkande om internationella faderskapsfrågor (SOU 1983:25).

1.8 Konsumentlagstiftningen

Sedan början av 1970-talet har flera viktiga områden av betydelse för
konsumenterna reglerats genom lagstiftning. Jag vill som exempel på
sådan lagstiftning nämna konsumentköplagen, avtalsvillkorslagen,
hemförsäljningsiagen, konsumentkreditlagen, konsu-

mentförsäkringslagen och marknadsföringslagen. Avsikten är att även tjänsteområdet skall omfattas av lagregler till skydd för konsumenterna.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 10

Arbete pågår sålunda på en konsumenttjänstlag, som skall innehålla regler om bl.a. reparations- och servicearbeten. Till grund för arbetet, som bedrivs i nära samarbete med de andra nordiska länderna, ligger ett förslag från konsumenttjänstutredningen (SOU 1979:76). En proposition i ämnet avses läggas fram under våren 1984.

Nya regler planeras också om rätt för näringsidkare och andra som har tagit emot saker för reparation eller förvaring att sälja sakerna, om de inte hämtas. Reglerna, som skall ersätta en lag från år 1950 i samma ämne, är avsedda att förenkla möjligheterna till försäljning och att anpassa försäljningsförfarandet till nutida förhållanden.

Konsumentköpsutredningen (Ju 1977:13) har som främsta uppgift att se över konsumentköplagen och bygga ut de regler som skyddar konsumenterna i samband med köp. Utredningen väntas lägga fram ett betänkande med förslag till en ny konsumentköplag under år 1984. 1 ett tidigare betänkande (SOU 1981:31) tog utredningen upp frågan om förhållandet mellan olika näringsidkare, särskilt detaljisters förhållande till sina leverantörer. Betänkandet har lagts till grund för en proposition, som nyligen har förelagts riksdagen (prop. 1983/84:92). Propositionsförslaget går ut på att skäligheten av villkor som används mellan näringsidkare skall kunna prövas av marknadsdomstolen.

Under hösten har riksdagen också förelagts en proposition med regler om fastighetsmäklarnas verksamhet (prop. 1983/84:16). I propositionen uppställs bl.a. ett krav på registrering hos länsstyrelsen för att mäklar-verksamhet skall få bedrivas. Vidare föreslås regler om hur verksamheten skall gå till, om ersättningens bestämmande och om skadestånd m.m.

I syfte att ytterligare förstärka konsumentskyddet på fastighetsområdet har en särskild kommitté (Ju 1983:03) tillsatts. Kommittén skall bl.a. överväga om entreprenadföretag och andra som säljer småhus kan åläggas ett större ansvar för fel o.d.

Här kan slutligen nämnas att försäkringsrättskommittén (Ju 1974:09), vars första belänkande låg till grund för konsumentförsäkringslagen, fortsätter sitt arbete med att i nordiskt samråd se över försäkringslagstift-ningen.Närmast på programmet står en revision av reglerna om personförsäkring.

1.9 Den allmänna köprätten

På den allmänna köprättens område föreligger sedan några år tillbaka ett förslag till ny köplag (SOU 1976:66). Förslaget har fått vila i avvaktan på bl.a. det arbete beträffande internationella köp som har bedrivits inom FN. Det arbetet har resulterat i en konvention som har undertecknats av bl.a. Sverige. En nordisk arbetsgrupp har bildats med uppgift att dels överväga hur konventionen om internationella köp skall kunna införlivas med rättssystemet i de nordiska länderna, dels pröva möjligheterna att få fram en ensartad nordisk köplagstiftning. Förhoppningen

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet II

är att vi i Sverige liksom i de andra nordiska länderna inom inte alltför lång tid skall ha en modern köprättslig lagstiftning och att vi också kan bevara den betydelsefulla nordiska rättslikheten på detta område.

1 detta sammanhang kan nämnas att en särskild kommitté (Ju 1978:10) har tillkallats med uppgift att se över kommissionslagen. Syftet är bl.a. att skyddet för handelsagenter och handelsrepresentanter skall förbättras. En annan utredning har nyligen lagt fram ett betänkande om skydd för företagshemligheter (SOU 1983:52).

1.10 Transporträtt och ersättningsrätt

En lagrådsremiss med förslag till en ny järnvägstrafiklag har nyligen lagts fram på grundval av ett omfattande förslag i betänkandet (SOU 1980:37) Ny järnvägslagstiftning II. Lagstiftning förbereds vidare på grundval av departementspromemorian (Ds Ju 1983:12) Internationell järnvägsbefordran m.m. Arbetet är föranlett av en omfattande revision av de internationella konventionerna på området.

Också i de lufträttsliga reglerna om transport av passagerare och gods förbereds ändringar på grundval av ändringar i internationella konventioner. När det gäller lufträtten kan vidare nämnas att det inom justitiedepartementet övervägs en samlad reglering om ansvarsförsäkring i samband med luftfart.

1 detta sammanhang vill jag också nämna att det pågår arbete på en revision av 1969 års oljeansvarighetskonvention och 1971 års konvention rörande internationell oljeskadefond. En ny konvention om skadeståndsansvar vid sjötransport av farligt gods är också under förberedande.

1.11 Fastighetsområdet m.m.

Vid årsskiftet 1983/84 träder en ny vattenlag i kraft. Lagen innehåller bl.a. nya regler om förutsättningarna för att vattenföretag skall få tillåtas. Vidare har en allmän modernisering av den nuvarande vattenlagen skett.

Betänkanden av arrendelagskommittén och hyresrättsutredningen (SOU 1981:80 resp. 1981:77) har legat till grund för omfattande lagförslag, som nyligen har remitterats till lagrådet.

När det gäller arrende föreslås en ny lag som ger jordbruks- och bostadsarrendatorer en företrädesrätt att förvärva arrendestället. Beträffande jordabalkens arrenderegler föreslås bl.a. nya regler om investeringar på jordbruksarrendeställen och om förfarandet vid förlängnings-och villkorsvister. Jordbruksarrendatorns rätt att överlåta arrenderätten föreslås utvidgad. Beslut har också fattats om en ny kommitté, som skall pröva frågan om friköpsrätt för arrendatorer i vissa fall.

1 lagrådsremissen på hyresområdet behandlas bl.a. frågorna om bruksvärdesystemet, prövning av andra hyresvillkor än hyran, bränsle-och va-klausuler samt hyrestid och uppsägningstid.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 12

En lagrådsremiss har också utarbetats på grundval av ett betänkande från utredningen angående företagsinteckning (SOU.1981:76). Lagförslaget går bl.a. ut på att området för företagsinteckningar utvidgas och att ett riksomfattande inteckningssystem inrättas. Domstolsverket har i samarbete med statskontoret utrett frågan om ADB-stöd för ett sådant system.

Till de utredningsförslag som är föremål för överväganden i departementet hör ett betänkande från pantbrevsutredningen (SOU 1982:57) där det föreslås en del ändringar i lagstiftningen om panträtt i fast egendom, fartyg och luftfartyg. Vidare har miljöskadeutredningen (Ju 1978:08) lagt fram förslag (SOU 1983:7) som går ut på att förbättra de skadelidandes situation när en miljöskada har inträffat. Propositioner på grundval av båda betänkandena planeras till våren 1984. Förslag på grundval av promemorian (Ds Ju 1983:11) om förbättrade möjligheter till kommunala förköp planeras också till våren 1984.

På fastighetsområdet är det i övrigt ett par utredningar som fortsätter sitt arbete. Hit hör fastighetsbildningsutredningen (Ju 1979:11), som under år 1983 har lagt fram två delbetänkanden (SOU 1983:37 och 38). Byggnadspantutredningen (Ju 1977:05), som prövat frågor om pantsättning av byggnader på annans mark, lägger inom kort fram sitt betänkande.

1.12 Bolagsrätt och annan associationsrätt

Reformarbetet fortsätter också inom associationsrätten. Ett första steg togs genom tillkomsten av den nya aktiebolagslagen och bokföringslagen. Ny lagstiftning har också genomförts såvitt gäller handelsbolag och koncerner samt redovisningen i ekonomiska föreningar. Vidare har kraven på kvalificerad revision skärpts.

Ytterligare förslag som gäller revisorernas verksamhet har lagts fram av kommissionen mot ekonomisk brottslighet (SOU 1983:36). Kommissionen har också tagit upp andra frågor på associationsrättens område. Bl.a. har det föreslagits att frågan om ansvaret för juridiska personers skulder (ansvarsgenombrott m.m.) skall utredas. Kommissionen har också lagt fram förslag till en allmän bulvanlag (SOU 1983:46).

Frågan om en reglering av stiftelsernas verksamhet övervägs i departementet, medan kooperationsutredningen (1 1977:01) fortsätter sitt arbete med att åstadkomma en modernare lagstiftning om ekonomiska föreningar.

1.13 Immaterialrätten

På immaterialrättsområdet pågår utredningsarbete i upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02). Utredningen har nyligen lagt fram delbetän-

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 13

kandet (SOU 1983:65) Översyn av upphovsrättslagstiftningen. 1 betänkandet behandlas kopiering för enskilt bruk, frågor om videogram samt reglerna om s.k. närstående rättigheter. Utredningen fortsätter sitt arbete som bl.a. avser datorerna och upphovsrätten.

Patentprocessutredningen (Ju 1979:03) har avslutat sitt arbete och har avlämnat betänkandet (SOU 1983:35) Patentprocessen och sanktionssystemet inom patenträtten. Utredningens förslag innebär bl. a. att en särskild domstol - patentdomstolen - inrättas för prövning av besvär över patent- och registreringsverkets beslut i patentärenden och för prövning av s.k. patentmål. Vidare föreslås att straff utmönstras som sanktion för patentintrång och ersätts med en ny sanktion i form av förbud vid vite att fortsätta ett påbörjat intrång.

I enlighet med riksdagens önskemål har regeringen under år 1983 tillsatt en utredning om pantsättning av patent.

1.14 Vissa förvaltningsrättsliga frågor m.m.

Jag räknar med att riksdagen i dagarna skall föreläggas förslag som syftar till att minska antalet besvärsärenden hos regeringen. Dessa ärenden utgör numera en tredjedel av regeringsärendena, och riksdagen har i tidigare sammanhang uttalat att rätten att anföra besvär hos regeringen måste begränsas (se bl.a. KU 1979/80:50 s. 14-20).

1 detta sammanhang bör också nämnas att regeringen överväger frågan vad statsmakterna kan göra för att de föreskrifter, anvisningar och råd, som myndigheterna under regeringen beslutar, skall bli färre, enklare och klarare. Till grund för övervägandena ligger bl.a. det förslag som en arbetsgrupp i regeringskansliet har lagt fram i promemorian (Ds Ju 1982:11) Större klarhet i fråga om olika reglers rättsliga karaktär och syfte och remissyttrandena över denna promemoria. Avsikten är att en proposition med förslag till en rad åtgärder pä området skall föreläggas riksdagen under våren.

Förvaltningsrättsutredningens förslag till ny förvaltningslag har jag redan berört (se avsnitt 1.4).

Inom departementet pågår även arbete på en ny lagstiftning om de offentliga organens verksamhet vid krig eller krigsfara. Denna lagstiftning avses ersätta den s.k. administrativa fullmaktslagen från år 1942 och 1957 års särskilda rättegångslag. I anslutning härtill kan nämnas att en översyn av de straffrättsliga immunitetsfrågor som aktualiserats vid de s.k. ubåtsaffärerna pågår inom departementet.

En under år 1983 tillsatt kommitté har fått i uppgift att utreda möjligheterna att stärka samernas rättsliga ställning i frågor som rör rennäringen och överväga behovet av ett samiskt organ som kan företräda samerna i olika sammanhang.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 14

1.15 Dataområdet

Datatekniken vinner allt bredare tillämpning i samhället. Dess ekonomiska betydelse är stor. Som redan min företrädare påpekade förra året har den vidgade användningen av datateknik visat sig väcka åtskilliga frågor om behov av ny eller ändrad lagstiftning. Flera av dessa frågor faller inom justitiedepartementets ansvarsområde. Utvecklingen på dataområdet liksom de juridiska frågor som denna utveckling medför följs uppmärksamt av justitiedepartementet.

Datatekniken har redan påverkat lagstiftningen. Så kan t.ex. nämnas att den ökande användningen av datateknik i den offentliga förvaltningen har föranlett ändringar i regleringen av handlingsoffentligheten hos myndigheterna. Problemen på det området är dock inte lösta med dessa åtgärder. Ett fortsatt arbete kring frågorna om handlingsoffentligheten pågår inom departementet.

Användningen av datateknik väcker också frågor om ändringar på straffrättens område. Sådana frågor har tagits upp i de båda nyligen avgivna betänkandena (SOU 1983:50) Översyn av lagstiftningen om förmögenhetsbrott utom gäldenärsbrott och (SOU 1983:52) Företagshemligheter. Andra aspekter på databrottslighet utreds f.n. av datalagstiftningskommittén och av en särskild arbetsgrupp som rikspolisstyrelsen har tillkallat.

På det civilrättsliga området aktualiserar datorerna fiera olika frågor. Som exempel kan jag nämna de upphovsrättsliga frågorna om skydd för material som distribueras i datakommunikationssystem och om skydd för datorprogram (se avsnitt 1.13). En annan fråga gäller ansvarighetsförhållanden i samband med datatjänster. Justitiedepartementet deltar i internationellt samarbete för att lösa problemen på området.

Civilrättsliga aspekter finns också i det arbete som f.n. bedrivs på att klarlägga frågor kring användningen av ADB-teknik som ersättning för traditionella frakt- och handelsdokument. Detta arbete bedrivs både på ett nordiskt och ett vidare internationellt plan.

Som jag redan har nämnt (avsnitt 1.4) följs frågorna om integritetsskyddet fortlöpande från departementet. Från det offentligrättsliga området i övrigt kan nämnas att frågan om rätten att tillhandahålla datatjänster liksom frågan om ett "utgivaransvar" för sådana tjänster behandlas i yttrandefrihetsutredningens betänkande (se avsnitt 1.2).

2 Åtgärder mot brott

2.1 Brottsutvecklingen m.m.

Antalet brott som har kommit till polisens kännedom under år 1983 synes vara i stort sett oförändrat i förhållande till föregående år.

En närmare granskning av de uppgifter om brottsutvecklingen som lämnas i underbilaga 4.1 ger dock ingen entydig bild. Det är givetvis

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 15

tillfredsställande att man i fråga om vissa grupper av brott kan notera en nedgång eller i varje fall en stagnation. Men detta får inte undanskymma det förhållandet att det ofta rör sig om höga absoluta tal och att många allvarliga brottstyper har ökat. Tyvärr är det också mest realistiskt att räkna med att den ökning i anmälningsstatistikén som vi har upplevt under senare år kommer att fortsätta under de närmaste åren.

Som min företrädare konstaterade vid sin anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 är det emellertid tveksamt i vad mån man kan dra några egentliga slutsatser om den verkliga kriminalitetsutvecklingen genom att jämföra den statistik som mäter antalet polisanmälda brott från det ena året till det andra. Det s.k. mörkertalet - dvs. skillnaden mellan den faktiska brottsligheten och den som kommit till polisens kännedom - kan variera till följd av en mängd olika faktorer som inte återspeglar några skillnader i fråga om den verkliga brottsligheten.

En sådan faktor kan vara att enskilda människors benägenhet att göra anmälan om en viss typ av brottslighet växlar på grund av att ekonomiska förutsättningar ändras, t.ex. när självrisken ökar för försäkring mot stölder. Andra faktorer kan vara ändringar i regelsystemet och prioriteringar av polisens resurser för bekämpandet av vissa typer av brottslighet.

År 1982 ökade t.ex. antalet fall av misshandel på enskild plats som kom till polisens kännedom kraftigt i förhållande till åren närmast dessförinnan. Att detta till stor del måste sättas i samband med att åtalsreglerna för sådana brott med verkan fr.o.m. år 1982 ändrats på det sättet att åtal skall ske oberoende av angivelse torde vara ställt utom allt tvivel. Det bestyrks fö. av att ökningstakten under år 1983 i detta hänseende har dämpats påtagligt.

Om nu i enlighet med ett förslag som har remitterats till lagrådet en motsvarande ändring görs i fråga om våldtäkt och en del andra liknande sexualbrott, kan man förmodligen emotse en ökning underdel närmaste året av den brottslighet som på detta område kommer till polisens kännedom. Det är då viktigt att man inte utan vidare tolkar dessa uppgifter så att även den verkliga brottsligheten har ökat. Detta kan naturligtvis vara förhållandet, men det är ingalunda säkert. På samma sätt kan den utvidgning av kriminaliseringen beträffande koppleri som föreslås i lagrådsremissen tänkas leda till en ökning i statistiken beträffande detta slags brottslighet.

Exempel på brottslighet där anmälningsstatistiken under senare år har beskrivit en kraftigt stigande kurva men där man har grundad anledning anta att ökningen åtminstone till allra största delen beror på intensifierade insatser av polis- och åklagarmyndigheter erbjuder narkotikakriminaliteten och skattebrottsligheten.

Vad jag har sagt nu hindrar inte att den absoluta nivån på den brottslighet som kommer till polisens kännedom kan synas oroande hög. När

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 16

man tar del av statistikens siffror är det emellertid viktigt att komma ihåg att det bakom det begrepp som vi kallar brott - dvs. en överträdelse av en av samhället antagen norm som straffsanktionerats - döljer sig högst olikartade företeelser. Det är visserligen uppenbart att brottsstatistikens siffror till stor del återspeglar en verklighet som innebär att många enskilda människor drabbas av personligt lidande och ekonomiska skador och att näringsliv och samhälle belastas med stora kostnader. 1 andra fall kan det emellertid vara fråga om normöverträdelser för vilka lagfö-ring och straff knappast utgör en adekvat reaktion utan framstår närmast som en misshushållning med rättsväsendets resurser. Här finns otvivelaktigt ett problem som behöver mötas med särskilda åtgärder. Jag återkommer strax till frågan.

Att våra resurser för brottsbekämpning används på ett ändamålsenligt sätt är av stor vikt med hänsyn till att brottsligheten utgör ett mycket allvarligt samhällsproblem, som måste angripas på bred front. I den allmänna debatten begränsas emellertid ibland synfältet till att gälla kriminalpolitiska åtgärder och dä särskilt straff och andra påföljder för brott.

Men brottslighetens utveckling beror av en mängd olika faktorer inom samhället som ligger vid sidan av vad man kan komma åt genom kriminalpolitiken i strikt mening. Alkohol- och narkotikamissbruk, ekonomiska konjunkturer, befolkningsutveckling, bosättning, bebyggelsestruktur och segregation samt utvecklingen på arbetslivets och fritidens områden är exempel på faktorer som brukar nämnas i diskussionen om kriminalitetens orsaker. Genom att fortsätta arbetet på att motverka olika former av social utslagning och på att skapa ett solidariskt samhälle med en bättre och rättvisare fördelning av inkomster, bostäder, utbildning, arbetsmiljö och kultur undanröjer vi många anledningar till brott.

Av stor betydelse när det gäller den långsiktiga brottsutvecklingen är också förändringar i vad man brukar kalla tillfällesstrukturen. Om antalet brottstillfällen ökar, visar erfarenheten att även brottsligheten i allmänhet ökar.

Exempel på förändringar i samhället av detta slag erbjuder genomslaget av bilismen som massföreteelse, tillkomsten av varuhus med självbetjäning och introduktion av nya betalningsformer. I sistnämnda hänseende kan bl.a. hänvisas till den kraftiga ökning i fråga om bedrägeribrottsligheten som blivit en följd av kontokortens tillkomst och som enligt vad som nu står klart måste mötas av en lagstiftning om legitimationskontroll, såvida inte en på frivillighetens väg etablerad överenskommelse mellan berörda branschorganisationer kan komma till stånd (se Ds Fi 1983:9). Som exempel på att ändringar i kontrollstrukturen av detta slag kan ge goda resultat kan hänvisas till att införandet av legitimationskrav vid köp med check på sin tid ledde till en drastisk minskning av antalet checkbedrägerier.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 17

När det gäller sådana åtgärder från samhällets sida som mera direkt inriktas på att motverka brottslighet, brukar man från resursfördelnings-synpunkt ofta använda en indelning i sex åtgärdsgrupper. Man talar då om förebyggande åtgärder, övervakande åtgärder, brottsutredning och andra åtgärder i brottmålsförfarandet, verkställandet av påföljder, rehabiliterande åtgärder samt forskning och utveckling (se närmare underbilaga 4.1).

Vid sin anmälan förra året av justitiedepartementets huvudtitel i 1983 ärs budgetproposition redovisade min företrädare ingående sin uppfattning angående inriktningen av dessa olika typer av åtgärder. Denna inriktning bör i stort ligga fast. Detsamma gäller det allmänna ställningstagande angående inriktningen av rättsväsendets resurser som riksdagen antog i det sammanhanget och som innebär att narkotikabrottsligheten, den ekonomiska brottsligheten och våldsbrottsligheten hör till de områden där insatserna måste prioriteras. Jag skall i det följande beröra dessa områden närmare.

Det finns emellertid anledning att redan här understryka att prioriteringen av de områden som jag angav nyss inte får leda till att man eftersätter bekämpandet av sådan mera traditionell brottslighet som ofta drabbar medborgare i allmänhet särskilt hårt. Jag tänker då inte minst på brott som exempelvis villa- och lägenhetsinbrott samt väskryckningar.

Skadeverkningarna av vardagsbrottslighet av denna karaktär blir lätt undanskymda i den allmänna debatten. För de människor som drabbas av sådana brott ter sig dessa emellertid vid sidan av de direkta skadeverkningarna ofta som allvarliga ingrepp i den personliga integriteten. De drabbade har rätt att kräva att samhället ger dem sitt stöd.

2.2 Narkotikabrottslighet och ekonomisk kriminalitet

Att narkotikabrottsligheten och den ekonomiska kriminaliteten även i fortsättningen bör tillhöra de högprioriterade områdena vad gäller brottsbekämpningen ter sig av fiera skäl naturligt.

Det råder ingen tvekan om att narkotikamissbruket har kommit att bli ett av våra allra största sociala problem, och vi får aldrig acceptera de mänskliga tragedier som missbruket för med sig. Till detta kommer att missbruket, förutom de medicinska och sociala skadeverkningarna, har varit en starkt bidragande orsak till en omfattande brottslighet inte bara på narkotikaområdet utan också i övrigt, i synnerhet vad avser tillgreppsbrott. De metodproblem som föreligger när det gäller kartläggning av missbrukets omfattning medför svårigheter att bedöma utvecklingen på området. Det mesta talar dock för att man har att räkna med en i stort sett oförändrat hög missbruksnivå. Kampen mot narkotikamissbruket måste föras kraftfullt inom alla samhällsområden, och bekämpandet av narkotikabrottsligheten utgör ett viktigt led i dessa ansträngningar.

2    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 18

Den ekonomiska brottsligheten medför allvarliga skadeverkningar både för enskilda medborgare och för samhället i stort. De enskilda medborgarna drabbas av denna brottslighet inte endast genom att det är de som ytterst får bära det allmännas kostnader. Den ekonomiska brottsligheten slår många gånger hårt direkt mot den enskilde individen. Som arbetstagare kan man drabbas av hälsovådliga arbetsmiljöer, förlust av den sociala tryggheten eller arbetslöshet, som konsument av undermåliga varor och tjänster och bristande avtalsuppfyllelser. En konsekvens av denna sorts brottslighet är vidare att den samhälleliga fördelningspolitiken sätts ur spel på ett stötande sätt och att förutsättningarna för den seriösa näringsverksamheten rycks undan genom en snedvriden konkurrens.

Vad som i ett långsiktigt perspektiv framstår som kanske allra mest väsentligt är emellertid att den ekonomiska kriminaliteten utgör en allvarlig påfrestning på hela samhällssolidariteten och det välfärdssamhälle som byggts upp med denna som grund. En förutsättning för ett fortsatt solidariskt samhällsbyggande är att vi effektivt kan motverka och ingripa mot den ekonomiska brottsligheten.

Under det senaste året har insatserna mot de sorters brottslighet som nu har berörts intensifierats både genom att ny lagstiftning tillkommit på området och genom att organisatoriska åtgärder har satts in.

På narkotikaområdet har sålunda den straffbara sektorn väsentligt utvidgats genom ändrad lagstiftning som trätt i kraft den 1 juli 1983. Den lokala polisorganisationen har med verkan från samma tidpunkt förstärkts med ett 100-tal tjänster för insatser mot narkotikabrott. Dessutom har medel anslagits till ytterligare utrustning åt narkotikarotlarna. Åklagarväsendet har under 1983 förstärkts med fem tjänster med sikte särskilt på narkotikamål.

Såvitt gäller kriminalvården har, i syfte att intensifiera narkotikabekämpningen vid kriminalvårdsanstalterna, medel anslagits till särskild utbildning av personalen avseende bl.a. preparatkännedom och metoder att hålla narkotika borta från anstalterna samt aktivering av de intagna. Ett antal tjänster som översköterska har samtidigt inrättats vid anstalts-och häktesorganisationen. En särskild arbetsgrupp med företrädare för social- och justitiedepartementen arbetar med förslag till hur narkomanvården kan intensifieras och utvecklas genom bl.a. samarbete mellan socialtjänst, polis och kriminalvård. Till arbetsgruppens förfogande har ställts 4,5 milj. kr. för olika projekt och en del sådana har redan satts i gång. Mindre bostadsavdelningar inrättas successivt vid kriminalvårdsanstalterna Hall, Norrtälje och Tidaholm.

I fråga om lagstiftningen mot ekonomisk kriminalitet och närliggande verksamhet gäller att ämnet griper över fiera departements ansvarsområden. Såvitt gäller mitt eget område vill jag till en början hänvisa till att reglerna i aktiebolagslagstiftningen om tvångslikvidation har skärpts

Prop. 1983/84: 100   Bilaga 4   Justitiedepartementet 19

väsentligt. 1 samma lagstiftningsärende antogs en ny lag (1983:454) om uppgiftsskyldighet för aktiebolag som syftar till att göra det möjligt att verkställa personsökning i det bolagsregister som förs av patent- och registreringsverket. Lagstiftningen om förvärv av hyresfastigheter har skärpts bl.a. på det sättet att tillstånd till sådant förvärv kan vägras personer som gjort sig skyldiga till ekonomisk brottslighet eller liknande oegentligheter. Skattebrottslagen (1971:69) och förvaltningsprocessla-gen (1971:29I) har ändrats med syfte främst att förkorta handläggningstiderna i skattebrottmål.

Bland de lagstiftningsåtgärder som har vidtagits inom andra departements områden kan här särskilt erinras om att lagen (1980:865) mot skattefiykt har skärpts, att bestämmelserna om preliminärskatt ändrats i viktiga hänseenden och att preskriptionstiden vid betalningsbrott enligt uppbördslagstiftningen förlängts. Vidare har uppbördslagstiftningen ändrats för att skatteuppbörden skall förbättras och uppgiftsskyldigheten vid vissa utlandsbetalningar utvidgats.

Åtgärder har också vidtagits för att motverka olagligheter inom den yrkesmässiga trafiken. Genom ändringar i förordningen (1975:885) om utmärkning av fordon i yrkesmässig trafik har ett nytt pålitligt utmärk-ningssystem införts. Vidare har regeringen i prop. 1983/84:65 om vissa yrkestrafikfrågor m.m. föreslagit en skärpning av reglerna om överlåtelse av taxitillstånd och en precisering och utvidgning av det s.k. transport-köparansvaret.

Med verkan fr.o.m. den 1 juli 1983 inrättades inom polisorganisationen sex nya rotlar med ett trettiotal polismanstjänster för bekämpning av ekonomisk brottslighet. Samtidigt förstärktes de befintliga ekonomiska rotlarna med ett tjugotal tjänster. Vidare inrättades med sikte särskilt på ekonomisk brottslighet 13 nya tjänster inom åklagarväsendet, varav tolv tjänster för åklagare och en revisorstjänst.

1 november 1982 tillkallade regeringen två kommissioner, den ena med uppdrag att lämna förslag om åtgärder för att intensifiera kampen mot narkotika och den andra med uppdrag att föreslå åtgärder mot ekonomisk brottslighet. De två kommissionerna fick en likartad organisation. Vardera av dem består av ett begränsat antal ledamöter. För att säkerställa en bred förankring och omfattande kontaktytor för kommissionernas del har den lösningen valts att det till vardera av kommissionerna har knutits två referensgrupper. Den ena av dem består av företrädare för riksdagspartierna och - såvitt avser kommissionen mot ekonomisk brottslighet - för arbetsmarknadens stora organisationer. 1 den andra ingår personer med specialkunskaper på de båda aktuella områdena. Båda kommissionerna har fått vida och långtgående direktiv, och de har bedrivit arbetet med den utgångspunkten att detta skall vara i huvudsak avslutat vid 1983 års utgång.

Skälet till att utredningsarbetet organiserades i dessa former på de

Prop. 1983/84: 100   Bilaga 4   Justitiedepartementet 20

båda aktuella områdena var att läget vad gäller narkotikabekämpningen och kampen mot den ekonomiska brottsligheten tedde sig likartade. Åtskilliga insatser hade gjorts med sikte på att söka komma till rätta med de stora problem som här föreligger, men åtgärderna hade inte varit tillräckliga och företedde en splittrad bild.

1 anslutning till att kommissionerna tillkallades var deras direktiv och de förutsatta arbetsformerna föremål för en delvis ganska livlig debatt. Sedan arbetet nu är i det närmaste avslutat kan det konstateras att formerna för och inriktningen av arbetet var grundade på en riktig bedömning. Genom kommissionernas försorg har ett mycket värdefullt underlag tagits fram för statsmakternas beslut på dessa båda högprioriterade områden.

Narkotikakommissionen har sålunda i olika promemorior behandlat bl.a. en rad frågor som rör insatser mot narkotika av polisen, tullen, åklagarväsendet och kriminalvården. Även insatser på skolans område, lokala aktioner och internationell samverkan hör till de områden som har uppmärksammats särskilt. De resursförstärkningar på narkotikaområdet som jag nyss redovisade har huvudsakligen grundats på förslag från kommissionen. På förslag av kommissionen haren försöksverksamhet bedrivits för att öka samarbetet på området mellan tull och polis.

Kommissionen mot ekonomisk brottslighet har i skrivelser, promemorior och betänkanden tagit upp ett stort antal delfrågor. Till dessa hör frågor som rör skatteadministrationen, skatte- och skattebrottsprocessen, rörelseredovisningen, kontrollen av export och andra utlandstransaktioner, etableringskontroll, företagsrevision samt åtgärder mot oseriös Juridisk och ekonomisk rådgivning. Andra exempel är utformningen av bestämmelserna om gäldenärsbrott och om återvinning i konkurs, åtgärder mot bulvanhandlingar, valutakontrollen och straffansvar för juridiska personer. Kommissionen har vidare tagit upp frågor som rör polisens och åklagarväsendets insatser mot ekonomisk brottslighet. Även frågor som berör utbildning, information och internationell samverkan pä det aktuella området har behandlats i arbetet.

Det torde stå klart att det inte skulle ha varit möjligt att nå fram till resultat av denna omfattning, om de aktuella frågorna hade behandlats inom kommittéväsendet i traditionella former. Beträffande fiertalet av förslagen gäller att remissbehandling f.n. pågår. Det är därför inte möjligt att nu i detalj ange i vilka former förslag kommer att föreläggas riksdagen på grundval av kommissionernas arbete.

Vad som emellertid redan nu står klart är att det material som har presenterats ger en värdefull grund för det fortsatta arbetet på att bekämpa narkotika och narkotikabrottslighet samt ekonomisk kriminalitet. Det kommer att finnas anledning att återkomma till dessa frågor i fiera sammanhang under det kommande budgetåret. Avsikten är bl.a. att, sedan kommissionerna har lämnat sina slutbetänkanden samt dessa

Prop. 1983/84:100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 21

blivit föremål för beredning i vanlig ordning, riksdagen under hösten skall föreläggas särskilda förslag om inriktningen av brottsbekämpningen och resursanvändningen på de aktuella områdena. För åtgärder på narkotikaområdet reserveras nu ett belopp av 15 milj. kr. (se i det följande under anslaget A 2).

1 syfte att stärka insatserna mot ekonomisk brottslighet avser jag emellertid redan nu föreslå en förstärkning av åklagarväsendet med ett antal åklagartjänster. För att de ofta mycket komplicerade utredningarna skall underlättas bör vidare enligt min mening också åklagarväsendet - liksom tidigare polisväsendet - tillföras ett antal tjänster som revisorer. Jag föreslår i det följande även omfördelningar inom polisväsendet med syfte att ytterligare förstärka insatserna mot den ekonomiska brottsligheten.

Jag vill slutligen erinra om att reformarbete som i olika avseenden berör bekämpandet av denna sorts brottslighet pågår även vid sidan av den särskilda kommissionens verksamhet. Exempel erbjuder den förut nämnda propositionen om fastighetsmäklarnas verksamhet liksom den proposition om informationsutbyte mellan myndigheter som det i enlighet med vad jag tidigare har anfört är min avsikt att anmäla inom kort. En annan proposition som inom kort avses bli överlämnad till riksdagen och som behandlar frågor av intresse i sammanhanget rör effektivisering av vitesinstitutet.

Frågor av betydelse för brottsbekämpningen på området behandlas också bl.a. i förmögenhetsbrottsutredningens betänkande (SOU 1983:50), till vilket jag återkommer, samt inom brottsförebyggande rådet.

2.3 Våldsbrottsligheten

Som jag konstaterade inledningsvis har den ökning i fråga om den registrerade misshandelsbrottsligheten som kunde noteras vid den här tiden förra året numera dämpats påtagligt. Antalet misshandelsbrott som kommit till polisens kännedom ligger dock på en hög nivå. Två kategorier av misshandelsbrott som särredovisas i statistiken är förtjänta av särskild uppmärksamhet.

Den ena av de brottstyper som jag här tänker på är misshandel utomhus i fall där gärningsmannen har varit obekant med offret. Att denna form av misshandel har ökat under senare år är oroande, bl.a. med hänsyn till att den inbegriper brott av typen gatuöverfall. En av statistiska centralbyrån publicerad undersökning som bl.a. bygger på s.k. offerintervjuer visar visserligen att risken att bli utsatt för gatuvåld är mycket liten för de fiesta människor, men de fall som inträffar är allvarliga nog för dem som berörs. Dessutom visar undersökningen att många människor, särskilt äldre, hyser oro för att bli utsatta för våld utomhus, något som i sig är ett problem.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 22

Ett inte obetydligt antal våldsbrott har begåtts med knivar och andra tillhyggen och det har av allt att döma förekommit en utbredd vana i bl.a. vissa ungdomsgrupper att bära på sig sådana föremål. De ökade möjligheter att ta i beslag farliga föremål av denna typ och förklara dem förverkade som förra året skapades genom en ändring i brottsbalken synes ha haft god effekt, låt vara att åtgärder av sådant slag naturligtvis aldrig isolerade är tillräckliga när det gäller att motverka brottsligheten.

Den andra kategorin av misshandelsbrott som jag nyss avsåg och som från vissa synpunkter är än mera oroande gäller brott som har förövats inomhus och där gärningsmannen och offret varit bekanta. Denna kategori, som är den vanligaste bland misshandelsbrotten, omfattar till stor del fall där kvinnor misshandlats av män. Jag berörde redan inledningsvis att den kraftiga ökningen i statistiken för år 1982 beträffande detta slags brottslighet snarare kan antas ha hängt samman med de huvudsakligen på kvinnomisshandel inriktade ändringar i åtalsreglerna som trädde i kraft vid 1982 års ingång än med en ökning av den verkliga brottsligheten på området. Detta får emellertid inte undanskymma det förhållandet att det beträffande brottslighet av det här slaget med all säkerhet fortfarande förekommer ett mycket högt mörkertal och att den därmed totalt sett av allt att döma har en oroväckande stor omfattning.

En särskild arbetsgrupp inom socialdepartementet, med företrädare även för bl.a. justitie- och arbetsmarknadsdepartementen, har kartlagt behovet av särskilda insatser med syfte att ge hjälp och stöd åt kvinnor som utsätts för misshandel i hemmen. Resultatet har redovisats i departementsrapporten (Ds S 1983:2) Kvinnomisshandel. Statsrådet Sigurdsen kommer senare denna dag att anmäla det aktuella läget när det gäller åtgärder på grundval av rapporten. Själv vill jag instämma i vad som sägs i rapporten om att denna form av misshandelsbrottslighet tillhör den grupp av våldsbrott där brottsbekämpningen måste prioriteras särskilt.

Det är också angeläget att genom aktivt jämställdhetsarbete och liknande åtgärder förändra den kvinnosyn som sannolikt ligger bakom brottslighet av det här slaget. Denna synpunkt gör sig gällande även i fråga om våldtäkt och andra liknande sexualbrott. Beträffande brott av det slaget står det dock samtidigt klart att den nuvarande lagstiftningen inte är ändamålsenligt utformad utan i vissa delar kan utgöra ett direkt hinder mot adekvata reaktioner mot brottsligheten på området och åtgärder för att hjälpa dem som drabbats av brotten. 1 vissa delar präglas otvivelaktigt bestämmelserna av en äldre tids moralföreställningar i sexuella frågor, föreställningar som numera ter sig främmande för stora delar av befolkningen. Till en del grundas också bestämmelsernas utformning på en diskriminerande kvinnosyn som står i strid mot strävandena efter jämställdhet mellan kvinnor och män. Det är bl.a. mot denna bakgrund som man skall se det förslag till revidering av bestämmelserna om sexualbrott som har lagts fram i den förut nämnda lagrådsremissen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 4   Justitiedepartementet 23

Jag föreslår i det följande en förstärkning av åklagarväsendet som även tar sikte på bekämpningen av våldsbrott.

Gemensamt för de olika typer av våldsbrottslighet som jag har berört här är det starka samband som föreligger med missbruk av alkohol. Undersökningar som har gjorts på området tyder på att det endast beträffande drygt 15-20 procent av våldsbrotten förhåller sig så att varken gärningsmannen eller den som utsätts för brottet är påverkad av alkohol. 1 åtskilliga fall är både gärningsmannen och offret alkoholpå-verkade.

Klart är därför att de insatser som görs för att bekämpa alkoholmissbruket har den allra största betydelse även för att vi skall kunna nedbringa våldsbrottsligheten. För att man skall komma till rätta med alkoholproblemet behövs i sin tur dels allmänna insatser för att stärka människors sociala situation - däribland förbättringar av barns och ungdomars levnadsmiljö, liksom insatser på arbetsmarknads- och bostadspolitikens områden - dels åtgärder mera specifikt inriktade på att förebygga och bekämpa alkoholmissbruket. Exempel på den senare typen av åtgår-. der är en aktiv prispolitik, attitydpåverkan och information samt insatser beträffande skolan, fritidsaktiviteter, kamratstödjande verksamhet i arbetslivet liksom i fråga om vård och rehabilitering.

2.4 Begränsning av straffrättens tillämpningsområde

Jag angav förut att bekämpandet av narkotikabrottsligheten, den ekonomiska kriminaliteten och våldsbrottsligheten fortfarande bör prioriteras särskilt inom rättsväsendet. Samtidigt underströk jag att detta inte får leda till att man eftersätter bekämpandet av sådan mera vardaglig brottslighet som drabbar enskilda människor särskilt hårt.

Det är uppenbart att denna målsättning ställer stora krav på rättsväsendet i ett läge när några mera omfattande resursförstärkningar inte kan bli aktuella. Stor återhållsamhet har visserligen iakttagits när det gäller att låta de pågående besparingssträvandena få återverkan på en för medborgarna så central verksamhet som upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet och bekämpandet av brottsligheten. Även rättsväsendet måste emellertid i viss utsträckning bidra till att de mål uppnås som statsmakterna har ställt upp för att vi skall komma till rätta med de samhällsekonomiska och statsfinansiella problemen.

Strävandena att utnyttja resurserna på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt är mot denna bakgrund av grundläggande intresse. Sedan åtskilliga år tillbaka har också en av huvudlinjerna vid reformarbetet på rättsväsendets område varit att rationalisera verksamheten, så att de rättsvärdande organens resurser i större utsträckning kan tas i anspråk för lagföring av allvarligare brottslighet. Utvecklingen har här följt olika linjer. Dels har lagföringen av mindre brott stegvis fiyttats över från

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 24

handläggning vid domstol till summariska reaktionsformer som handhas av åklagare och polis. Dels har man genom kriminalpolitiska åtgärder sökt begränsa utrymmet för straffrättsliga ingripanden.

Att denna utveckling fortsätter är så mycket mera väsentligt som antalet straffbestämmelser under de senaste decennierna har stigit kraftigt i takt med nya regleringar. 1 många fall blir överträdelser i praktiken sällan eller aldrig beivrade, men inte sällan tas otvivelaktigt rättsväsendets resurser i anspråk för förfaranden som framstår som bagatellartade och föga straffvärda.

Saken har emellertid också en annan mycket viktig sida. Regelsystemet och dess tillämpning blir allt svårare att överblicka och förstå såväl för den enskilde som för myndigheterna. Det är uppenbart att tilltron till och respekten för rättsväsendet kan ta allvarlig skada härav.

Det är därför angeläget att nu vidta åtgärder för att bryta den här antydda utvecklingen. Detta kan ske på olika sätt. Ett är avkriminalise-ring i olika former. Man brukar här skilja mellan egentlig avkriminali-sering, som innebär att ett tidigare straffbelagt beteende blir helt sank-tionsfritt, och s.k. depenalisering, som betyder att straffet ersätts med någon annan form av sanktion. Som exempel på egentlig avkriminalise-ring kan nämnas att straffet för fylleri togs bort med verkan fr.o.m. den 1 januari 1977 (SFS 1976:510). Ett exempel på depenalisering erbjuder lagen (1976:206) om felparkeringsavgift, genom vilken en avgift infördes som sanktion för fiertalet felparkeringsförseelser.

1 synnerhet när det gäller depenalisering har åtskilliga åtgärder genomförts på senare tid, exempelvis på skatteoch byggnadslagstiftningens område. Men det står utan vidare klart att det finns ytterligare utrymme för att genom avkriminalisering begränsa straffrättens tillämpningsområde.

Av väsentlig betydelse i detta sammanhang är givetvis att man i samband med att gällande lagstiftning ses över också prövar om inte förekommande straffbestämmelser kan avskaffas, begränsas eller bytas ut mot andra sanktionsformer liksom att man ser till att straffbestämmelser inte schablonmässigt införs i samband med ny lagstiftning. Det är mycket viktigt att denna synpunkt fortlöpande bevakas inom ramen för regeringskansliets arbete.

Det står dock klart att särskilda insatser dessutom är nödvändiga, om man vill åstadkomma påtagliga resultat. Regeringen har därför i juni 1983 uppdragit åt riksåklagaren att - efter en samlad genomgång av olika områden som skulle kunna lämpa sig för avkriminalisering - avge förslag om begränsningar i straffrättens tillämpningsområde, antingen på det sättet att ett f.n. kriminaliserat beteende lämnas sanktionsfritt eller också så att straffet ersätts med någon annan sanktionsform. Samtidigt har fängelsestraffkommittén fått i uppdrag att se efter om mera generella straffri hetsregi er kan införas i lagstiftningen med sikte främst på baga-

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 25

tellartade fall utan egentligt straffvärde. 1 den proposition med förslag till polislag som inom kort kommer att avlämnas till riksdagen och som jag strax återkommer till tar jag upp frågan om en utvidgning av polisens befogenhet att meddela rapporteftergift. Slutligen är det min avsikt att under våren anmäla frågan om en proposition med förslag till utvidgning av reglerna om åtalsunderlåtelse.. Till grund för det arbetet ligger åtalsrättskommitténs betänkande (SOU 1976:47) Färre brottmål.

2.5 Polis- och åklagarväsendet

Riksdagen fattade våren 1981 principbeslut om polisens uppgifter, utbildning och organisation. Till grund för det beslutet låg 1975 års polisutrednings betänkande (SOU 1979:6) Polisen. 1 enlighet med riksdagsbeslutet anförtroddes det åt en särskild kommitté - 1981 års polisberedning - att utarbeta de mera detaljerade förslag som behövs för reformens praktiska genomförande. Det är min avsikt att senare denna dag anmäla frågan om en proposition som rör.polisorganisationen.

Det kan således konstateras att det ligger ett omfattande och långvarigt arbete till grund för den nu förestående polisreformen. När det gäller en verksamhet av polisväsendets speciella karaktär och med dess centrala betydelse för medborgarna är det enligt min mening också av särskilt värde att på det sätt som skett en ingående belysning av verksamheten under parlamentarisk och facklig medverkan kan läggas till grund för en reform.

Till de nu aktuella reformfrågor som jag fäster särskild vikt vid hör utformningen av en ny beslutsstruktur för polisväsendet. Den grundläggande inriktningen av polisens insatser bör sålunda vid behov kunna bestämmas av statsmakterna i fastare former än hittills. Men samtidigt är det mycket viktigt att de förtroendevalda i länsstyrelserna och polisstyrelserna i högre grad än f.n. får ett självständigt ansvar för att förverkliga statsmakternas beslut och i övrigt anpassa verksamheten till regionala och lokala förhållanden. Väsentligt är också att åstadkomma en mera ändamålsenlig ordning för ledning av den personal som avdelas för regional verksamhet, så att önskemålen om samverkan och effektivitet i det löpande arbetet tillgodoses. Även frågor om polisens utbildning får bedömas som mycket betydelsefulla.

Avsikten var ursprungligen att reformen skulle träda i kraft den 1 juli 1984. Det beredningsarbete som har ägt rum sedan polisberedningens arbete i denna etapp avslutades har dock visat att det skulle vara vissa vanskligheter förenade med att låta en reform av den storleksordning som det här är fråga om träda i kraft i sin helhet med så kort förberedelsetid för de berörda myndigheternas del. Även andra skäl talar för att reformen genomförs stegvis. Min avsikt är därför att föreslå att reformen genomförs i två etapper, av vilka den ena träder i kraft den Ijuli 1984 och

Prop. 1983/84:100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 26

den andra ett år senare. Jag återkommer till frågan i den proposition i ämnet som jag anmäler senare i dag.

På grundval av betänkanden från polisberedningen och LTO/LOB-utredningen har vidare till lagrådet remitterats ett förslag till polislag. Att en sådan lag kommer till får bedömas som mycket angeläget inte minst med hänsyn till intresset av att polisens ingreppsbefogenheter blir föremål för en modern reglering som är anpassad till de principer för normgivningen vilka har lagts fast i regeringsformen.

Även åklagarväsendet är sedan en tid tillbaka föremål för översyn i organisatoriskt hänseende. Utredningen om en översyn av riksåklagarens kansli har nyligen avlämnat ett betänkande (Ds Ju 1983:19) Riksåklagaren och hans kansli Detta har ännu inte remissbehandlats. Genom ett riksdagsbeslut nyligen har riktlinjerna för en ändrad regional organisation lagts fast. Min avsikt är att inom kort ta upp frågan om en översyn även av den lokala nivån.

2.6 Påföljdssystemet

Sedan fiera år tillbaka har det varit en allmänt omfattad kriminalpolitisk målsättning att användningen av frihetsberövande straff inom kriminalvården bör reduceras så långt det är möjligt (se t.ex. uttalanden i prop. 1980/81:100 s. 19 och prop. 1981/82:100 s. 30, 32, jfr också prop. 1982/83:100 s. 28). Denna strävan torde få ses mot bakgrund av att det numera är allmänt erkänt att kriminalvård i anstalt har många negativa effekter.

Anstaltsvistelserna medför sålunda generellt sett dålig rehabilitering och hög återfallsfrekvens. De har vidare ofta en nedbrytande inverkan på personligheten. Till detta kommer att den kriminologiska forskningen har visat att de allmänpreventiva verkningarna av frihetsstraffen är betydligt mera osäkra än man kanske tidigare allmänt har brukat anta.

Trots att sålunda enighet råder om att frihetsberövandena inom kriminalvården bör nedbringas, kan det konstateras att antalet fängelsestraff har ökat mycket kraftigt under de senaste åren. Även de genomsnittliga strafftider som dömts ut har ökat påtagligt.

Denna utveckling hänger uppenbarligen till en del samman med speciella kriminalpolitiska satsningar, i synnerhet intensifieringen av kampen mot narkotikabrottsligheten, men detta kan inte vara hela förklaringen. Bland de hypoteser som i övrigt har förts fram förtjänar särskilt nämnas att det klientel som blir föremål för lagföring numera genomsnittligt sett är mera brottsbelastat än tidigare, se brottsförebyggande rådets rapport (1982:4) Brottsutvecklingen (s. 75-99) och statistiska centralbyråns promemoria (RS 1983:10) Varför ökar beläggningen på fängelserna?

Det är givet att denna ökning förtjänar stor uppmärksamhet och att

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 27

den har aktualiserat åtgärder för att bringa utvecklingen i samklang med statsmakternas upprepade uttalanden om att användningen av fängelsestraff bör minskas. Framför allt är det naturligtvis angeläget att man genom kriminalpolitiska och andra åtgärder söker förebygga sådan brottslighet som ligger till grund för domar på fängelsestraff Eftersom det i detta hänseende främst blir fråga om åtgärder som har verkan först på längre sikt, måste emellertid också särskilda åtgärder sättas in.

Ett exempel pä sådana åtgärder erbjuder den förhållandevis omfattande reform på kriminalpolitikens och kriminalvårdens områden som trädde i kraft den 1 juli 1983 (prop. 1982/83:85, JuU 26, rskr 241) och som genom ändringar i bl.a. reglerna om villkorlig frigivning och kriminalvård i frihet har syftat till att intensifiera frivården och öka utrymmet för sådan vård på anstaltsvårdens bekostnad. Ett annat huvudsyfte har varit att säkerställa en enhetlig tillämpning av frigivningsfrågor och undanröja onödig byråkrati på området.

De erfarenheter som numera föreligger av det första halvåret efter reformen har varit positiva. Den s.k. "1 juli-revolutionen" - som reformen döpts till inom kriminalvården - har kunnat genomföras i stort sett utan praktiska svårigheter och visat sig innebära en stimulans för fri-vårdsorganisationen: De farhågor som på sina håll yppats för att reformen skulle leda till ökad brottslighet med hänsyn till den tidigareläggning av frigivningen som den inneburit för vissa grupper har inte besannats.

Bland andra aktuella förslag som bl.a. syftar till att minska användningen av frihetsstraff vill jag nämna departementspromemorian (Ds Ju 1983:6) Trafiknykterhetsbrotten, som efter remissbehandling fn. över-, vägs i justitiedepartementet. Även förmögenhetsbrottsutredningens förut nämnda betänkande (SOU 1983:50) Översyn av lagstiftningen om förmögenhetsbrott utom gäldenärsbrott och narkotikakommissionens promemoria (PM nr 4) Åtgärder mot narkotika i fängelserna innehåller förslag på området.

Den tidigare nämnda reformen i fråga om villkorlig frigivning och kriminalvård grundade sig i stor utsträckning på delbetänkanden från fängelsestraffkommittén (Ju 1979:04) och frivårdskommittén (Ju 1979:05). Dessa kommittéer fortsätter sitt arbete. Fängelsestraffkommittén prövar bl.a. allmänna frågor om påföljdsval och straffmätning och ser över straffskalorna mera generellt. Frivårdskommittén behandlar frågan om nya alternativ till frihetsstraff av typen samhällstjänst och kontraktsvård.

Två mera speciella frågor med anknytning till det straffrättsliga påföljdssystemet förtjänar att nämnas i detta sammanhang. Den ena gäller de militära straffen och reglerna om den militära rättskipningen som har behandlats av militäransvarskommittén i betänkandet (SOU 1983:2) Nytt militärt ansvarssystem. Den andra frågan som jag redan förut varit

Prop. 1983/84:100   Bilaga 4   Justitiedepartementet 28

inne på gäller straffansvaret för brott i tjänsten av offentliga funktionärer, en fråga som har behandlats av tjänsteansvarskommittén i betänkandet (Ds Ju 1983:7) Tjänsteansvar i offentlig verksamhet. Båda dessa betänkanden övervägs efter remissbehandling.

2.7 Kriminalvården

Jag nämnde nyss att både antalet fängelsestraff och de genomsnittliga strafftiderna har ökat påtagligt under de senaste åren. Detta har lett till en ökad beläggning på kriminalvårdens anstalter som skapat problem bl.a. när det gäller att i enlighet med olika beslut av riksdagen genomföra en differentiering vid anstaltsplaceringen. Den förut nämnda kriminalpolitiska reform som trädde i kraft den 1 juli 1983 har nåjgot förbättrat förhållandena, men det står klart att dessa åtgärder inte har varit tillräckliga utan att ökade insatser behövs. Sådana övervägs också inom justitiedepartementet.

Det är vidare min avsikt att under våren anmäla frågan om en proposition med förslag till ändringar i kriminalvårdslagstiftningen. I den tänker jag ta upp bl.a. frågor om placeringen av särskilt brottsbenägna intagna och om åtgärder vid mat- eller vätskestrejk från de intagnas sida. Det är min avsikt att i det sammanhanget också behandla de förslag som har lagts fram av narkotikakommissionen i dess förut nämnda promemoria om åtgärder mot narkotika i fängelserna.

Under år 1983 har en ny lokalanstalt tagits i bruk i Huddinge. 1 enlighet med den av riksdagen godkända principplanen för förändringar i anstaltsorganisationen byggs nya lokalanstalter f.n. i Täby, Karlskoga och Kristianstad. Dessa anstalter beräknas komma i bruk under år 1984. Ytterligare fem lokalanstaiter byggs eller projekteras f n.

Som jag har berört tidigare inrättats fortlöpande mindre bostadsavdelningar vid kriminalvårdsanstalterna Hall, Norrtäjle och Tidaholm. Vid sistnämnda anstalt uppförs f n. en bostadspaviljong med tre små bostadsavdelningar. Jag förordar i det följande att en motsvarande paviljong uppförs vid Hallanstalten.

3 Budgetförslagets huvudsakliga inriktning

All verksamhet som helt eller delvis finansieras över statsbudgeten har utsatts för en ingående granskning. Anslagen under de olika huvudtitlarna har i allmänhet beräknats med utgångspunkt i det s.k. huvudförslaget. Också högt prioriterade verksamheter får vidkännas realt sett minskad medelstilldelning. Beräkningen av anslagen för rättsväsendet utgör inget undantag härvidlag. För många anslag inom justitiedepartementets område har också huvudförslaget tillämpats fullt ut.

Anslagen inom justitiedepartementets verksamhetsområde avser till allra största delen administration. Myndigheterna kan endast i mycket

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 29

begränsad utsträckning påverka dess omfattning. Detta beror ytterst på att myndigheternas uppgifter, men även det sätt på vilket de skall fullgöras, nästan helt regleras genom lagstiftning. Denna innebär - och måste i princip innebära - att arbetets omfattning bestäms av utifrån kommande faktorer, såsom anmälda brott, anhängiga mål, antalet utdömda frihetsstraff och strafftiderna.

Brottsutvecklingen inger som tidigare har nämnts oro. Viss brottslighet, den ekonomiska brottsligheten, narkotikakriminaliteten och våldsbrotten måste prioriteras särskilt. Det går därför inte att utan allvarliga konsekvenser för verksamheten göra stora besparingar inom rättsväsendets område. I några betydelsefulla fall har därför huvudförslaget inte kunnat tillämpas eller endast tillämpats delvis.

Inom kriminalvården föreslås sålunda med hänsyn till beläggningsutvecklingen inte någon tillämpning av huvudförslaget utan tvärtom en resursförstärkning på anstaltssidan. Anslagen till polisväsendet har däremot i princip beräknats med utgångspunkt i huvudförslagen. Genom en omfördelning mellan och inom anslagen har resurser överförts till främst bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Ytterligare 50 polismän avdelas för denna verksamhet och medel avsätts för deras utbildning. Anslagen till länsåklagarmyndigheterna och de lokala åklagardi-strikten har inte i något fall beräknats enligt huvudförslagen. För bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten och våldsbrottsligheten föreslås ett 20-tal nya tjänster inom åklagarväsendet.

För insatser på narkotikaområdet föreslås, i likhet med innevarande budgetår, att ett belopp anvisas för åtgärder inom olika departements områden.

På sikt måste rättsväsendet över lag söka anpassa sig till det läge med större resursknapphet som vi måste räkna med framöver. De möjligheter som står till buds för att i ordnade former minska utgifterna inom rättsväsendet eller hejda deras tillväxt är dels att ändra lagstiftningen i olika avseenden, dels att ge olika verksamheter en effektivare organisation. Ett omfattande arbete med denna inriktning pågår f n. inom justitiedepartementet och i olika kommittéer under departementet. Jag kommer också att ta initiativ till ytterligare sådana åtgärder.

Av de åtgärder som förbereds och som jag räknar med kommer att minska utgifterna inom justitiedepartementets område de närmaste budgetåren eller inom samma period leda till en effektivare organisation vill jag först nämna den av 1981 års polisberedning föreslagna omorganisationen av polisväsendet. En proposition avlämnas, som jag har anfört tidigare, denna dag. Jag har vidare gett beredningen i uppdrag att lägga fram förslag till en effektivare organisation på regional nivå inom polisväsendet.

Som jag också har nämnt tidigare planeras även för åklagarväsendets del en omorganisation. Riksdagen har nyligen i huvudsak godtagit de

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 30

riktlinjer som regeringen har (prop. 1982/83:158) föreslagit för en ändrad regional indelning. En särskild utredare har lagt fram ett förslag till omorganisation av riksåklagarens kansli. Förslaget övervägs f n. i regeringskansliet. När det gäller den lokala organisationen avser jag att inom kort ta initiativ till en översyn. Jag räknar med att dessa olika projekt skall resultera i en effektivare organisation inom åklagarväsendet.

Vad gäller domstolsväsendet har jag nyligen lagt fram ett förslag (prop. 1983/84:78) som syftar till att effektivisera verksamheten vid framförallt de allmänna domstolarna, bl.a. genom ändrade dom-förhetsregler. Detta och andra förslag sammantagna bör på sikt kunna leda till icke obetydliga rationaliseringar för de allmänna domstolarna. Jag vill också erinra om att genom fastighetsdataprojektet årligen vissa resurser frigörs inom tingsrättsorganisationen.

Den under finansdepartementet hörande skatteförenklingskommittén har vittgående direktiv för en reform av taxeringsförfarandet och skatteprocessen. Om de förenklingar m.m. i skattesystemet och av skatteprocessen som diskuteras i direktiven kan genomföras kommer belastningen på de allmänna förvaltningsdomstolarna att minska.

Slutligen vill jag bland förenklings- och besparingsprojekten inom justitiedepartementets område särskilt nämna den pågående översynen av rättshjälpssystemet. Rättshjälpskommittén har i uppdrag att undersöka vilka förändringar som kan göras i rättshjälpslagstiftningen för att öka effektiviteten och minska kostnaderna.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 4   Justitiedepartementet 31

A. JUSTITIEDEPARTEMENTET M.M. A 1. Statsrådsberedningen

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag	12 035 939 13 942 000 14 688 000
	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
Personal Summa Anslag Förvaltningskostnader (därav lönekostnader Representationsbidrac Summa	62 13 904 000 •)  (12 502 000) 1     38 000 13 942 000	+ 746 000 (+612 000) + 746 000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 14 688 000 kr. Anslaget har beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Statsrådsberedningen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 14 688 000 kr.

A 2. Justitiedepartementet

1982/83 Utgift	27 790 882
1983/84 Anslag	44 870 000
1984/85 Förslag	46 997 000
	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
Personal
Summa	155	-
Anslag
Förvaltningskostnader	29 870 000	+ 1 127 000
(därav lönekostnader)	(27 025 000)	(+ 550 000)
Medel för kampen mot
narkotikan	15 000 000	-
Summa	44 870 000	+ 1 127 000

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 32

1 likhet med vad som har skett för innevarande budgetår bör för nästa budgetår medel för kampen mot narkotikan beräknas under anslaget. Beloppet beräknas till 15 milj. kr. I denna del vill jag anföra följande.

Narkotikakommissionen, som har till uppdrag att lämna förslag om en samordning av samhällets insatser mot narkotikan, har under 1983 lagt fram ett antal förslag till intensifierade ågärder mot narkotikan. Förslagen har berört bl.a. polisens, kriminalvårdens, skolans och socialtjänstens ansvarsområden. För de åtgärder som kunde bli aktuella genom kommissionens verksamhet anvisades under budgetåret 1983/84 15 milj. kr. Beloppet har genom regeringsbeslut använts för att genomföra kommissionens förslag. Bl.a. har 4,5 milj. kr. använts för åtgärder som syftar till att intensifiera narkomanvården, bl.a. genom ett ökat samarbete mellan socialtjänst, polis och kriminalvård. Vidare har polis-, åklagar- och kriminalvårdssektorerna tillförts sammanlagt ca 7 milj. kr. för ytterligare åtgärder mot narkotikamissbruket. På samma sätt har tullverket fått ca 1,5 milj. kr. för att i enlighet med narkotikakommissionens förslag bl.a. vidta åtgärder för en utökad last- och godskontroll.

Narkotikakommissionen kommer att lägga fram ytterligare förslag. Kommissionen kommer dessutom att sammanfatta sina förslag i ett slutbetänkande som kan väntas föreligga i början av år 1984. Som jag tidigare har sagt (se under avsnittet Åtgärder mot brott) har regeringen för avsikt att under hösten 1984 lägga fram ett samlat program för insatserna mot narkotikan. Jag beräknar nu 15 milj. kr. för olika narko-tikabekämpande projekt. Den närmare fördelningen av beloppet kommer att ske senare genom beslut i regleringsbrev.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 45 997 000 kr. Anslaget har beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Justitiedepartementet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 45 997 000 kr.

A 3. Kommittéer m.m.

1982/83 Utgift              21 914 066            Reservation          2 098 675

1983/84 Anslag            20 000 000

1984/85 Förslag           21 000 000

Sju nya kommittéer har tillsatts under år 1983. Dessa är barn- och ungdomsdelegationen, 1983 års rösträttskommitté, 1983 års småhusköp-utredning, 1983 års häktningsutredning, samerättsutredningen, 1983 års bostadsrättskommitté och utredningen om pantsättning av patent och patentansökningar.

Under år 1983 har följande fjorton kommittéer avslutat sina uppdrag, nämligen konkurslagskommittén, varumärkesutredningen, stiftelseut-.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 4   Justitiedepartementet 33

redningen, förmögenhetsbrottsutredningen, 1977 års sexualbrottskommitté, militäransvarskommittén, LTO/LOB-utredningen, miljöskadeutredningen, förvaltningsutredningen, patentprocessutredningen, utredningen om internationella faderskapsfrågor, tjänstansvarskommittén, utredningen om tunnelbanebevakningen och utredningen om en översyn av riksåklagarens kansli.

Jag beräknar högst 0,8 milj. kr. under anslaget för fortsatt utredning om rättsväsendets informationssystem (RI).

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 21 000 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Kommittéer m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 21 000 000 kr.

A 4. Extra utgifter

1982/83 Utgift                  928 831           Reservation          1 746 697

1983/84 Anslag              1 050 000

1984/85 Förslag             1 050 000

Anslagsbeloppet bör för nästa budgetår vara oförändrat. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Extra utgifter för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1 050 000 kr

A 5. Information om lagstiftning m.m.

1982/83 Utgift               571 449             Reservation          1 731 705

1983/84 Anslag           1 000 000

1983/84 Förslag        1 000 000

Anslagsbeloppet bör för nästa budgetår vara oförändrat. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Information om lagstiftning m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

3    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 4

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

34

B. POLISVÄSENDET B 1. Rikspolisstyrelsen

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

220 766 000 225 640 000 541 430 000

Rikspolisstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet. Inom styrelsen finns en avdelning med två polisbyråer, en avdelning med en teknisk byrå och en utbildningsbyrå samt en avdelning med en personalbyrå, en kanslibyrå, en registerbyrå och en enhet för datafrågor. Vidare finns en säkerhetsavdelning med tre byråer (anslag B 2).

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Rikspolisstyrelsen

Föredraganden

Personal

538

Summa

Anslag

Förvaltningskostnader  104 629 000 (därav lönekostnader) (86 803 000)

Lokalkostnader       67 660 000

Löner och utrustning till extra polismän m. fl.

Avgifter till datamaskinfonden m.m.    35 100 000

Bidrag till kostnader för gemensam kontorsdrift m.m. i kv. Kronoberg  11 581 000

Passformulär m. tu.      6 670 000

Engångsanvisning

-38

+11 207 000        +   9 998 000(1)

(+ 6 745 000)     {+   7 318 000) + 4 810 000        +   2 427 000

+312 525 000(2)

+ 2 793 000        +   1 023 000

3 513 000 6 670 000(3)

- 808 000 + 1 000 000 + 1 000 000

Summa

225 640 000

+20 002 000        +315 790 000

(1) I anslagsposten ingär kostnader som förs över från anslagen B 4,  B 5 och B 9.

(2) Anslagsposten har förts över från anslagen B 4 och B 5.

(3) Anslagsposten har förts över till anslaget B 4.

Rikspolisstyrelsen

1. Huvudförslag 236 533 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 14 543 000 kr.

3. Rikspolisstyrelsen föreslår att antalet elever i grundutbildningen ökas från 200 till 300. Styrelsen föreslår vidare att kompletteringsutbildning anordnas för de polismän som — inför utbildningsreformen som väntas träda i kraft den 1 juli 1984 — inte har genomgått assistentkursen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 35

Kompletteringsutbildningen innebär att lönekostnaderna till lärare ökar med ca 720 000 kr. och att omkostnaderna för den centralt anordnade utbildningen ökar med ca 792 000 kr.

4. Under anslagsposten Avgifter till datamaskinfonden m.m. föreslår styrelsen en ökning från 35 100 000 till 37 893 000 kr. Styrelsen föreslår vidare att anslagsposten tillförs ytterligare en delpost, benämnd "Utbildning i ADB". Av anslagsökningen utgörs 690 000 kr. av den nya delposten.

Föredragandens överväganden

Den organisatoriska översyn av rikspolisstyrelsens organisation som har gjorts av 1981 års polisberedning är nu avslutad. Beredningens slutliga förslag beträffande styrelsens framtida uppgifter och organisation redovisades i april 1983 i betänkandet (Ds Ju 1983:10) Polisorganisationen. Beredningen har vidare i september 1983 överlämnat betänkandet (Ds Ju 1983:15) Rekrytering och utbildning inom polisväsendet. Förslagen har remissbehandlats. 1 en proposition (prop. 1983/84:89) som avlämnas denna dag har ställning tagits till bl.a. de förslag som gäller rikspolisstyrelsen. Förslagen i propositionen förutsätts genomföras den I juli 1984. Vissa av de föreslagna åtgärderna leder till ett minskat personalbehov vid styrelsen. Anslagsberäkningen grundar sig på förslagen i den propositionen.

Den succesiva förbättringen av vakanssituationen inom polisväsendet har medfört att det f n. finns omkring I 000 polismän som har genomgått grundutbildning och fullgjort s.k. alterneringstjänstgöring, men som ännu inte har fått tjänst inom ett polisdistrikt. Dessa polismän tjänstgör således i polisdistrikten utöver gällande personaltablå. Med hänsyn till bl.a. det gynnsamma personalläget har jag bedömt att antagningen av aspiranter till polishögskolan kan begränsas till 200 under nästa och de därpå följande två budgetåren (3).

Polisberedningens förslag på utbildningsområdet innebär bl.a. organisatoriska förändringar. Jag avser att i den tidigare nämnda propositionen (avsnitt 2.4 ) föreslå att dessa förändringar i huvudsak genomförs under det kommande budgetåret.

Reformerna i övrigt på utbildningssidan, bl.a. i fråga om grundutbildningen, avses däremot bli genomförda först fr.o.m. den I juli 1985. Det är emellertid angeläget att den kompletteringsutbildning som rikspolisstyrelsen föreslår genomförs snarast möjligt. Jag beräknar medel för alt under budgetåret utbilda omkring 1 300 av de ca 4 500 polismän som behöver kompletteringsutbildningen (3).

På utbildningssidan krävs vidare ytterligare insatser i fråga om bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Jag beräknar ca 1,4 milj. kr. till rikspolisstyrelsens förfogande för särskild utbildning av polismän som skall syssla med bekämpning av denna brottslighet.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 36

1 anslutning till förslagen i den nyss nämnda propositionen om rikspolisstyrelsens uppgifter och organisation och om utbildningsorganisationen bör också anslaget för rikspolisstyrelsens verksamhet ses över. Följande förändringar bör ske av anslaget B I. Rikspolisstyrelsen för det kommande budgetåret.

Lönekostnader till extra polismän (polisaspiranter) m.fi., 308 748 000 kr., har förts över från anslaget B 4. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader.

Lönekostnader till sådan personal från den lokala polisorganisationen som kommenderas in för tjänstgöring vid rikspolisstyrelsen har förts över från anslaget B 4. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader. För detta ändamål har jag beräknat 2 milj. kr.

Kostnader tC: inventarier och utrustning till polishögskolan, 300 000 kr., har förts över från anslaget B 5. Lokala polisorganisationen: Utrustning.

Kostnader för personlig utrustning till polisaspiranter m.fi., 1 020 000 kr., har förts över från anslaget B 5. Lokala polisorganisationen: Utrustning.

Kostnader för bidrag till den internationella kriminalpolisorganisationen, Interpol, 1 679 000 kr., har förts över från anslaget B 9. Diverse utgifter.

Kostnader för passformulär m.m. har förts över till anslaget B 4. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader.

För nästa budgetår bör medel för rikspolisstyrelsens verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Den besparing som skulle ha följt av en tillämpning av huvudförslaget för anslaget B 3. Statens kriminaltekniska laboratorium tas, som jag nämner i anslutning till det anslaget, ut under förevarande anslag.

1 de tilläggsdirektiv som nyligen har lämnats till polisberedningen har jag aktualiserat frågan om inrättande av en tjänsteförslagsnämnd inom polisväsendet. Om utredningsarbetet skulle leda till att en sådan nämnd inrättas under kommande budgetår vid rikspolisstyrelsen räknar jag med att nämndens kansliorganisation skall kunna rymmas inom den ram som jag har beräknat för styrelsen.

Jag vill också upplysningsvis nämna att jag avser att inom kort ta upp en fråga om rätt för rikspolisstyrelsen att bedriva viss uppdragsverksamhet. Styrelsen bör ges ett bemyndigande dels att bedriva konsultverksamhet inom ADB-området med särskild inriktning på datasäkerhet, dels att sälja sådan programvara som har utarbetats vid styrelsen. Verksamheten kommer delvis att avse sådana kunskaper eller sådana program som finns inom avdelning D (särskilda polisverksamheten). Jag återkommer till regeringen med förslag till närmare bestämmelser om verksamheten.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 37

att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 541 430 000 kr.

B 2. Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m.m.

1983/84 Anslag      127 707 000 1984/85 Förslag    137 156 000

Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 141 710 000 kr.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör uppgå till 137 156 000 kr. under nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 137 156 000 kr.

B 3. Statens kriminaltekniska laboratorium

1982/83 Utgift             18 363 000

1983/84 Anslag            18 172 000

1984/85 Förslag           18 490 000

Rikspolisstyrelsen är chefsmyndighet för laboratoriet som är beläget i Linköping.

Chef för laboratoriet är en professor. Laboratoriet är organiserat på tre avdelningar.

Laboratoriets arbetsuppgifter består huvudsakligen i att utföra kriminaltekniska undersökningar åt polis- och åklagarmyndigheter samt domstolar och att bedriva självständig forskning inom sitt verksamhetsområde.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

38

1983/84   Beräknad ändring 1984/85

Rikspolisstyrelsen

Föredraganden

Personal

Summa

Anslag Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Övriga utgifter Engångsanvisning

Ersättning för utförda undersökningar m. m.

Summa

+2

13 337 000 11 534 000) 3 540 000 510 000 800 000	+2 463 000 (+ 801 000) + 160 000 + 225 000 - 800 000	+1 (+ +	312 000 947 000) 294 000 100 000 800 000
18 187 000	+2 048 000	+	318 000
-15 000	-
18 172 000	+2 048 000	+	318 000

Rikspolisstyrelsen

1.   Huvudförslag 18 382 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 460 000 kr.

3. Om huvudförslaget tillämpas på anslaget till statens kriminaltekniska laboratorium innebär det att ca tre tjänster inte kan återbesättas när vakanser uppkommer samt att kostnaderna för resor och expenser måste skäras ned.

4. Antalet ärenden till skrifttekniska avdelningen, handstilssektionen, har ökat kraftigt de senaste fem åren och även under första kvartalet 1983 har en fortsatt kraftig ökning kunnat noteras. Avdelningen bör därför tillföras en tjänst som förste byråingenjör/byråingenjör (-)-129 220 kr.).

5. Även i år bör en ny tjänst inrättas vid kemiska sektionen eftersom antalet jämförande analyser av narkotika har ökat. Styrelsen föreslår därför att en tjänst som kemist inrättas vid kemiska sektionen och att en tjänst som laboratorieassistent samtidigt dras in (-(- 15 180 kr.).

6.   Styrelsen yrkar bl.a. 380 000 kr. för en mikrospektrofotometer,
250 000 kr. för en gaskromatograf samt 50 000 kr. för en centrifug.

Föredragandens överväganden

Under budgetåret 1982/83 har antalet inkomna ärenden minskat i förhållande till tidigare år Antalet oredovisade ärenden har kunnat bringas ned och uppgår till drygt 500, vilket motsvarar en minskning med 5 %. Antalet narkotikaärenden har minskat medan en stadig ökning har skett av skrifttekniska ärenden. Tidigare erfarenheter visar dock att sådana

Prop. 1983/84: 100   Bilaga 4   Justitiedepartementet 39

fiuktuationer är återkommande och det är därför troligt att ökningen av antalet ärenden fortsätter i ett något längre perspektiv.

Personalläget är liksom tidigare bekymmersamt. Laboratoriet fyller en viktig uppgift i samhällets insatser mot framför allt den grövre brottsligheten. Laboratoriet kan inte självt påverka ärendetillströmningen. Det är mot denna bakgrund inte möjligt att tillämpa huvudförslaget på anslaget till laboratoriet. Den besparing som skulle ha följt vid en tillämpning av huvudförslaget har i stället tagits upp under anslaget B I. Rikspolisstyrelsen (se nämnda anslag).

Alltsedan kilometerbeskattning infördes år 1974 har teknisk undersökning av kilometerräknarapparater, som misstänks ha blivit utsatta för manipulation, utförts för polismyndigheternas räkning av tekniker vid bl.a. riksskatteverket. Enligt sin instruktion skall laboratoriet utföra laboratorieundersökningar som föranleds av misstanke om brottslig gärning. Jag har efter samråd med chefen för finansdepartementet funnit att undersökningarna lämpligen bör Hyttas över från riksskatteverket till laboratoriet. Jag har vid min medelsberäkning tagit hänsyn till detta.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 18 490 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 18 490 000 kr.

B 4. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader

1982/83 Utgift 4 094 316 000 1983/84 Anslag 3 825 304 000 1984/85 Förslag    3 767 834 000

Rikspolisstyrelsen utövar som central förvaltningsmyndighet högsta inseendet över polisväsendet. Länsstyrelsen är högsta polismyndighet i länet. 1 varje län utom i Gotlands län finns hos länsstyrelsen en länspolischef Länen är indelade i polisdistrikt. Antalet polisdistrikt är 118. 1 varje polisdistrikt finns en polisstyrelse.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 4   Justitiedepartementet

40

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Rikspolisstyrelsen

Föredraganden

Personal

Tjänstemän i polischefskarriären

Övriga polismän (exkl. personal i rekryteringskåren)

Annan personal

Summa

Anslag

Lönekostnader till polispersonal

Lönekostnader till extra polismän (polisaspiranter) m. fl.

Lönekostnader till administrativ personal m.fl.

Ersättningar till sakkunniga

Sjukvård

Reseersättningar, expenser m. m.

Reseersättningar för övervaknings- och utredningsverksamhet

Lokalkostnader

Kostnader för förpassning, polititransporter samt för kost och sjukvård för omhändertagna personer m. m.

Ersättning för skador på polismans egendom

Ersättning till enskilda för biträde åt ordningsmakten

Vissa kostnader för förundersökning m. m.

Passformulär m. m.

Övriga utgifter

Bidrag till kostnader för gemensam kontorsdrift m. m.  i  kv. Kronoberg

Sumina

278

15 922 4 811,5

21 011,5

2 243 065 000	+123 848 000	+146 978 000
308 748 000	+ 26 593 000	-308 748 000(1)
591 204 000	+ 37 249 000	+ 47 664 000
18 702 000 6 325 000	+ 2 805 000 +  949 000	+  935 000
117 560 000	+ 23 053 000	+ 6 687 000
24 200 000 469 528 000	+ 3 630 000 + 70 542 000	+ 2 074 000 + 33 414 000
16 198 000	+ 2 430 000	+ 1 709 000
246 000	+   37 000	+  37 000
50 000	-	-
8 596 000 1 000 000	+ 1 289 000	+1 289 000 +7 670 000(2)
19 882 000	+ 4 645 000	+2 821 000
3 825 304 000	+297 070 000	- 57 470 000

(1) Anslagsposten har förts över till anslaget B 1.

(2) Anslagsposten har förts över från anslaget B 1.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 41

Rikspolisstyrelsen

1. Huvudförslag 4 023 502 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning 283 046 000 kr.

3. Om huvudförslaget tillämpas på anslaget drabbar detta till allra största delen kostnaderna för personal, vilket skulle innebära att ca 600 tjänster inte kan återbesättas när vakanser uppkommer.

4. För budgetåret 1984/85 yrkar rikspolisstyrelsen inga nya tjänster. För att förstärka polisstyrelsernas kanslier föreslås att fem tjänster som polisinspektör inrättas genom omfördelning från andra verksamhetsområden.

Föredragandens överväganden

Förslagen i prop. 1983/84:89 om polisens organisation, m.m. berör även den lokala och regionala polisorganisationen, på det lokala planet befogenhetsfördelningen mellan polisstyrelsen och polischefen i ett distrikt och på det regionala planet den regionala organisationen i Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Jämtlands län. Förslagen i propositionen har beaktats vid anslagsberäkningen.

Som jag har nämnt tidigare har medel förts över till anslaget B I. Rikspolisstyrelsen för lönekostnader till extra polismän (polisaspiranter) m.m. Kostnader för passformulär m.m. har däremot förts över från anslaget B 1. Rikspolisstyrelsen till förevarande anslag.

För innevarande budgetår tillfördes inte polisväsendet några nya tjänster. 1 stället skedde en viss omfördelning av tjänster till vissa angelägna verksamhetsområden. Dessutom löstes samtliga återstående s.k. vakansmedelstjänster in. Antalet tjänstemän som upphöll sådana tjänster motsvarade 418 årsarbetskrafter.

Viss verksamhet inom polisen bör även i fortsättningen prioriteras. Som jag har anfört förut under rubriken Åtgärder mot brott gäller detta bl.a. kampen mot narkotikabrottsligheten och den ekonomiska brottsligheten.

Vad beträffar intensifierade insatser mot narkotikabrottsligheten får jag hänvisa till vad jag har anfört i anslutning till anslaget A 2. Justitiedepartementet.

Beträffande kampen mot den ekonomiska brottsligheten har den av regeringen tillkallade kommissionen (Ju 1982:05) mot ekonomisk brottslighet i en skrivelse till regeringen föreslagit vissa åtgärder för en förstärkning av polisens resurser. Kommissionen föreslår att de enheter inom polisen som sysslar med denna brottsbekämpning förstärks med 150 polismanstjänster och 23 administrativa tjänster. Vidare har kommissionen föreslagit särskild utbildning av polispersonalen samt ny utrustning i form av dataterminaler m.m.

Polisväsendets resurser för kampen mot den ekonomiska brottslighe-

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 42

ten måste förstärkas. Jag ansluter mig i allt väsentligt till de förslag om resursförstärkningar som kommissionen har lagt fram. Med hänsyn till de kvalificerade arbetsuppgifterna måste utredningspersonalen vid de ekonomiska rotlarna genomgå en omfattande ekonomisk utbildning. Det är därför inte möjligt att genomföra den önskvärda resursförstärkningen på en gäng. Som jag tidigare har sagt (se avsnittet Åtgärder mot brott) har regeringen för avsikt att under hösten 1984 lägga fram ett samlat program med förslag till inriktning av bekämpningen av narkotika och narkotikabrottslighet samt ekonomisk kriminalitet och till resursanvändningen på de aktuella områdena. Jag vill emellertid redan nu avisera att jag avser att i samband med utfärdande av regleringsbrev för polisväsendet föreslå regeringen att resurserna inom polisväsendet omfördelas så att 50 polismän avdelas för bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Det är min avsikt att föreslå regeringen att den nu berörda omfördelningen av polismanstjänster skall genomföras genom att tjänster för övervakningspersonal dras in.

Beträffande medel för särskild utbildning av den nu berörda personalen får jag hänvisa till vad jag har anfört i anslutning till anslaget B 1. Rikspolisstyrelsen.

För nästa budgetår bör medel för verksamheten beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 3 767 834 000 kr.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet B 5. Lokala polisorganisationen: Utrustning

43

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

11 113 000 13 626 000 27 350 000

Reservation

O 495 000

	1983/84	Förslag 1984/85
		Rikspolis-	Före-
		styrelsen	draganden
Inventarier och annan
utrustning till nya
polislokaler	7 531 000	29 559 000	25 000 000
Inventarier och utrust-
ning till polishög-
skolan	300 000	820 000	-dl
Möbler, kontorsmaskiner
och andra inventarier	1 200 000	8 000 000	520 000
Personlig utrustning	970 000	3 530 000	300 000(2)
Övrig utrusting	3 625 000	8 766 000	1 530 000
Summa	13 626 000	50 675 000	27 350 000

(1) Anslagsposten har förts över till anslaget B 1.

(2) Delar av anslagsposten har förts över till anslaget B 1.

Rikspolisstyrelsen

1. För inköp av inventarier och annan utrustning till nya polislokaler beräknar styrelsen 29 559 000 kr., varav 2 milj. kr. som reserv för oförutsedda lokalbehov.

2. För utbyte av förslitna möbler, kontorsmaskiner och andra inventarier vid polishögskolan i Solna och Ulriksdal, polishundsektionen i Sollefteå samt trafikutbildningssektionen i Strängnäs begär styrelsen 820 000 kr.

3. Styrelsen begär sammanlagt 8 milj. kr. till möbler och andra inventarier. För bl.a. komplettering av möbler och andra inventarier beräknas 3 200 000 kr. För kontorsmaskiner beräknas 600 000 kr. För utbyte av telefonväxlar av äldre typ beräknar styrelsen 4 200 000 kr.

4.    För personlig utrustning yrkar styrelsen 3 530 000 kr., varav
1 530 000 kr. för nyanskaffning av uniformer till 300 polisaspiranter
samt 2 milj. kr. till annan utrustning.

5a. För förvaringsskåp och utrustning för larmskydd och manöverbord m.m. begär styrelsen 150 000 kr.

5b. För kriminalteknisk utrustning beräknar styrelsen 4 366 000 kr..

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet

44

varav bl.a. 1 100 000 kr. för utrustning till narkotika- och spaningsrotlar.

5c. För anskaffning av kartutrustning (diavisionsapparater) beräknas 100 000 kr.

5d. För utbyte och nyanskaffning av bl.a. ett antal räddningsbåtar med motor och trailer samt kroppsskyddsutrustning och tårgasvapen begär styrelsen 4 milj. kr.

5e. För fjällräddningsutrustning beräknas 150 000 kr.

Föredragandens överväganden

Som jag har nämnt i anslutning till anslaget B 1. Rikspolisstyrelsen har medel förts över till det anslaget för kostnader för inventarier och utrustning till polishögskolan och för personlig utrustning till polisaspiranter m.fi.

För inköp av inventarier och annan utrustning till nya polislokaler beräknar jag 25 milj. kr., varav 1 milj. kr. som reserv för oförutsedda lokalbehov. Under posten Övrig utrustning beräknar jag bl.a. 120 000 kr. för fjällräddningsutrustning.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 27 350 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 27 350 000 kr.

B 6. Inköp av motorfordon m.m.

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

34 367 000 52 343 000 55 107 000

Reservation

37 587 000

	1983/84	Förslag 1984/85
		Rikspolisstyrelsen	Föredraganden
Utgifter Bilar och motorcyklar m.m. Radioutrustning m.m. Hästar och hundar m.m.	42 599 000 6 304 000 3 615 000	64 384 000 32 825 000 4 800 000	50 392 000 5 100 000 2 365 000
materiel m.m. Utveckling av ny utrustning	2 270 000 55 000	3 625 000 66 000	800 000 50 000
Summa utgifter	54 843 000	105 700 000	58 707 000
Inkomster Räntor	2 500 000		3 600 000
Nettoutgifter under anslaget	52 343 000		55 107 000

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 45

Rikspolisstyrelsen

la På grund av personalökning vid ekonomiska rotlar och narkotika-rotlar yrkar styrelsen sammanlagt 48 nya bilar, varav till rikskriminalen tre nya bilar.

Ib. Styrelsen anser att det utbyte som började under budgetåret 1977/ 78 av personbilar avsedda för patrullering med en polisman mot bilar avsedda för patrullering med två polismän bör fortsätta. Det fr.o.m. budgetåret 1975/76 påbörjade försöket med förlängning av bruknings-tiden för bilar bör fortsätta.

Sammanlagt bör ca 550 bilar och 30 motorcyklar bytas ut för en kostnad av 59 925 000 kr.

le. Styrelsen begär utbyte av sex båtar, varav tre under budgetåret 1984/85 till en beräknad kostnad av 3 500 000 kr.

2a. Styrelsen begär 11 850 000 kr. för utbyte av radiostationer tillhörande civilförsvaret. För modifiering av polisväsendets radiosystem 70, komplettering med fjärrmottagare, nattkoppling av stationer m.m. begär styrelsen 750 000 kr. Styrelsen begär vidare 500 000 kr. för 25 reservbasstationer.

2b. För radiosystem 80, som är under inmontering i Stockholm, Göteborg och Malmö, begär styrelsen sammanlagt 9 555 000 kr.

2c. För fortsatt modifiering av fjällradiosystemet begär styrelsen 1 200 000 kr.

2d. Styrelsen yrkar 750 000 kr. för inköp av mångkanaliga bandspelare.

2e. För trafikövervakningen i Stockholm begär styrelsen två TV-kameror till en kostnad av 700 000 kr.

2f. För annan radioutrustning begär styrelsen sammanlagt 1 546 000 kr.

2g. För utrustning till en reservledningscentral i kvarteret Kronoberg begär styrelsen 600 000 kr.

3. Styrelsen yrkar 270 000 kr. för att byta ut tio hästar, 4 090 000 kr. för
utbyte av 85 övervakningshundar och 390 000 kr. för att byta ut fem
narkotikahundar. Bidraget till Svenska brukshundklubben för avelsbe-
främjande åtgärder föreslås utgå med oförändrat belopp 50'000 kr.

4. För komplettering, utökning och utbyte av trafikövervaknings-materiel begär styrelsen totalt 3 625 000 kr., varav 1 800 000 kr. för inköp av alkoholmätare.

5. För teknisk utveckling av ny utrustning inom polisområdet yrkar styrelsen 66 000 kr.

Föredragandens överväganden

För utbyte av ca 500 bilar beräknar jag omkring 51 milj. kr. Jag beräknar också medel för utbyte av 20 terrängskotrar (Ib).

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

46

För inköp av radioutrustning har jag bl.a. beräknat ca 2 milj. kr. för fortsatt utbyggnad av polisens nya radiosystem och 1 milj. kr. för fjällradio (2a, 2b och 2c).

Jag beräknar medel för utbyte av sammanlagt 45 hundar, varav fem narkotikahundar (3). Vidan beräknar jag 600 000 kr. för inköp av alkoholmätare att användas vid polisens kontroller av fordonsförares nykterhet (4).

Jag anser, efter samråd med chefen för finansdepartementet, att anslaget bör omfattas av en fortsatt försöksverksamhet med ränteincitament. Försöket, som inleddes innevarande budgetår, syftar till att ge myndigheterna ett ekonomiskt incitament att under budgetåret bättre hushålla med anvisade medel. Myndigheterna bör således beakta den räntemäs-siga skillnaden för statskassan mellan den medelsförbrukning som sker tidigt resp. sent under budgetåret. Försöket innebär att under anslaget upptagna medel placeras räntebärande i riksgäldskontoret. Jag har vid medelsberäkningen beaktat del med hänsyn till normal förbrukningstakt förväntade medelstillskottet i form av ränta, vilket framgår av sammanställningen. I den mån förbrukningen kan senareläggas i förhållande till den normala förbrukningstakten får överskjutande ränteintäkter disponeras av rikspolisstyrelsen.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 55 107 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Inköp av motorfordon m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 55 107 000 kr.

B 7. Underhåll och drift av motorfordon m.m.

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85   Förslag

173 354 000 193 996 000 201 903 000

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Rikspolis-	Före-
		styrelsen	draganden
Underhåll och drift
av fordon m.m.	161 799 000	+25 116 000	+ 3 187 000
Underhåll och vård
av materiel m.m.	32 197 000	+ 7 923 000	+ 4 720 000
Summa	193 996 000	+33 039 000	+ 7 907 000

Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 227 035 000 kr.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 47

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör anslaget beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget.

Jag har under posten Underhäll och drift av fordon m.m. beräknat en minskning av drivmedelsförbrukningen i fråga om tjänstebilar med 10 milj. kr. och helikopterverksamheten med 5 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Enligt min mening kan dessa besparingar genomföras utan att polisens utryckningsverksamhet och andra angelägna arbetsuppgifter eftersatts. Inte heller polisens möjligheter att utföra ambulans-och räddningsfiygningar kommer att påverkas av den minskade medelstilldelningen.

Under posten Underhåll och vård av materiel m.m. beräknar jag, efter samråd med chefen för socialdepartementet, 1 540 000 kr. lill driftbidrag för statens hundskola i Sollefteå.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 201 903 000 kr.

Jäg hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Underhåll och drift av motorfordon m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 201 903 000 kr.

B 8. Gemensam kontorsdrift m.m. inom kvarteret Kronoberg

1983/84   Anslag 1 000

1984/85   Förslag            1 000

1983/84                Beräknad ändring 1984/85

Rikspolis-             Före-

styrelsen              draganden

Personal

Summa                                                    74

Förvaltningskontoret för kvarteret Kronoberg ingår som en sektion i rikspolisstyrelsens kanslibyrå. Kontorets huvuduppgift är att svara för samordning och ledning av kontorsdriften för de olika lokalnyttjarna i kvarteret. Förvaltningen avser följande myndigheter: rikspolisstyrelsen, Stockholms polisdistrikt med vaktdistrikt, kriminalvårdsverkets allmänna häkte i Stockholm, åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt, delar av Stockholms tingsrätt samt byggnadsstyrelsens fastighetsdrift. Dessutom ingår brottsförebyggande rådet, datainspektionen och länsåklagarmyndigheten i Stockholms län och Gotlands län i den gemensamma telefonväxeln. Antalet tjänstemän inom kvarteret uppgår till ca 3 000.1 kontorsdriften ingår telefontjänst, lokalvård, post- och godsmot-

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 48

tagning, tele- och svagströmsservice, inventarieservice, reproduktions-central, simhall och bevakning samt förvaltning av sport- och motionshallar, hör- och filmsalar, restaurang och cafeteria, garage och parkeringsutrymmen.

Kostnaderna för kontorsdriften fördelas i förhållande till den lokalyta som varje myndighet disponerar. Den ersättning myndigheterna betalar tillförs anslaget, som i statsbudgeten förs upp med bara ett formellt belopp av 1 000 kr. Regeringen fastställer i regleringsbrevet en stat för verksamheten.

Rikspolisstyrelsen

1. Inom ramen för lokalkostnaderna yrkar styrelsen medel för ytterligare fem lokalvårdare (-(- 580 018 kr.) för städning av lokalytor där städning p.g.a. andra angelägna städuppgifter hittills har eftersatts.

2. Styrelsen yrkar inom ramen för expenser 100 000 kr. för ny förrådsinredning, s.k. kompaktusanläggningar, för att därigenom kunna minska behovet av förrådslokaler.

Vidare yrkar styrelsen 85 000 kr. för renovering av monitorer i bevakningscentralen samt 74 000 kr. för utbyte av skrivare och kringulrustning till bevakningsdatorn.

3.  För kostnader i samband med utfiyttning av enheter ur rikspolissty
relsen yrkas 133 000 kr. och för inredning 630 000 kr.

Reproduktionscentralens kostnader för expenser debiteras nyttjarna i förhållande till utfört arbete.

De beräknade kostnaderna för förvaltningskontoret och reproduktionscentralen framgår av följande sammanställning.

Utgifter	Beräknad kostnad
Lönekostnader	10 834 000
Sjukvård	53 000
Reseersättningar	10 000
Lokalkostnader	22 575 000
Expenser	12 164 000
Engångsanvisning	763 000
Kostnader för reproduktionscen-
tralen (endast expenser)	1 587 000
Summa	47 986 000
Inkomster
Bidrag till kontorsdriften från
lokalnyttjarna	45 147 000
Ersättning för vid reproduktions-
centralen utfört arbete	1 587 000
Ersättning från vissa nyttjare av
badanläggningen, telefonväxeln
m.m.	1 252 000
Summa	47 986 000

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 49

Föredragandens överväganden

Kostnaderna för kontorsdriften och reproduktionscentralen beräknar jag med utgångspunkt från en tillämpning av huvudförslaget till ca. 44,7 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Gemensam kontorsdrift m.m. inom kvarteret Kronoberg för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 9. Diverse utgifter

1982/83 Utgift	3 808 000
1983/84 Anslag	5 000 000
1984/85 Förslag	3 321 000

Från detta anslag betalas bl.a. bidrag till föreningar för anställda vid polisväsendet. 1 övrigt betalas från anslaget bl.a. kostnader för efterspaning av försvunna personer.

Kostnader för sådan polisverksamhet som inte skall betalas från annat anslag betalas från detta anslag efter särskilda beslut av regeringen.

Rikspolisstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 5 000 000 kr.

Föredragandens överväganden

Som jag har nämnt i anslutning till anslaget B 1. Rikspolisstyrelsen har till det anslaget förts över medel för kostnader för bidrag till den internationella kriminalpolisorganisationen, Interpol.

Jag beräknar anslaget till 3 321 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Diverse utgifter för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 3 321 000 kr.

B 10. Byggnadsarbeten för polisväsendet

Behållning                   202 274 318

1982/83	Utgift	132 879 729
1983/84	Anslag(l)	1 000
1984/85	Förslag	1 000

(1) Härtill kommer 29 500 000 kr.  som anvisats med stöd av finansfullmakten.

Från anslaget betalas utgifter för investeringar i byggnader för främst polisväsendet samt för inlösen av polishus.

Byggnadsstyrelsen

Efter polisväsendets förstatligande den 1 januari 1965, då staten åtog sig att svara för lokaler till polisväsendet, har ett stort antal polishus uppförts efter kommunala och enskilda åtaganden.

4    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 50

Denna del av polishusbyggandet, som har skett i samarbete med byggnadsstyrelsen, har avvecklats. Staten har löst in ett antal av dessa hus. Enligt beslut av regeringen får styrelsen träffa köpeavtal för förvärv av färdigställda polishus enligt vilka betalningen av köpeskillingen delas upp på fiera budgetår. Avtal som träffas under budgetåret 1983/84 samt under tidigare budgetår träffade avtal får medföra kostnader om tillsammans högst 10 milj. kr. för innevarande budgetår. Avtalen skall godkännas av regeringen. Styrelsen föreslår att 30 milj. kr. får disponeras för budgetåret 1984/85 för förvärv av färdigställda enskilt eller kommunalt byggda polishus.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår beräknar jag 10 milj. kr. för inlösen av polishus som har uppförts efter kommunala eller enskilda åtaganden.

I förslaget till investeringsplan har jag beaktat av byggnadsstyrelsen föreslagna ramhöjningar som föranleds av den allmänna stegringen av byggnadskostnaderna.

1 mitt förslag till investeringsplan för jag upp kostnadsramar samt beräknar medel för nedanstående objekt. Samtliga kostnader har angetts i prisläget den 1 januari 1983.

Eskilstuna. Om- och tillbyggnad av förvaltningsbyggnad Regeringen har uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera omoch tillbyggnad av förvaltningsbyggnad i Eskilstuna för polisväsendet. Bruttoarean uppgår till 10 588 m, varav 2 003 m i nybyggnaden. Kostnaden har beräknats till 29,5 milj. kr. Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1982/83:150 bil.I, FiU 50, rskr 392) har regeringen uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra om- och tillbyggnaden.

Nässjö. Nybyggnad av förvaltningsbyggnad

Regeringen har uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad av förvaltningsbyggnad i Nässjö avsedd för polisväsendet och exekutionsväsendet. Nybyggnaden omfattar ca 3 400 m bruttoarea och har kostnadsberäknats till 14,9 milj. kr. Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1981/82:150 bil. 2, FiU 40, rskr 393, prop. 1982/83:50, FiU 21 rskr 108) har regeringen uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden.

Växjö. Ombyggnad av förvaltningsbyggnad (etapp II) Regeringen har uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera ombyggnad av förvaltningsbyggnad i Växjö (etapp II) avsedd för polisväsendet och för kriminalvårdsverket (allmänt häkte). Kostnaden för ombyggnaden har beräknats till 6,4 milj. kr. Med stöd av riksdagens bemyndigande

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 51

(prop. 1981/82:150 bil. 2, FiU 40, rskr 393, prop. 1982/83:50, FiU 21, rskr 108) har regeringen uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra ombyggnaden.

Västervik. Om- och tillbyggnad av förvaltningsbyggnad

Regeringen har uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera om- och tillbyggnad av förvaltningsbyggnad i Västervik för polisväsendet. Projektet omfattar ombyggnad av lokaler om ca 3 500 m- bruttoarea samt en tillbyggnad på 110 m bruksarea. Kostnaden för om- och tillbyggnaden har beräknats till 10,5 milj. kr. Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1981/82:150 bil. 2, FiU 40, rskr 393, prop. 1982/83:50, FiU 21, rskr 108) har regeringen uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra omoch tillbyggnaden.

Filipstad. Nybyggnad av förvaltningsbyggnad

Regeringen har uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad av förvaltningsbyggnad i Filipstad avsedd för polisväsendet, domstolsväsendet, arbetsförmedlingen och postverket. Nybyggnaden omfattar en bruttoarea om ca 3 175 m- och har kostnadsberäknats till 20,2 milj. kr. Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1981/82:150 bil. 2, FiU 40, rskr 393, prop. 1982/83:50, FiU 21, rskr 108) har regeringen uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden.

Bräcke. Nybyggnad av förvaltningsbyggnad

Regeringen har uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnad av förvaltningsbyggnad i Bräcke. Nybyggnaden omfattar en bruttoarea om ca 518 m och är avsedd för polisväsendet och byggnadsstyrelsens fastighetstjänst. Kostnaderna har beräknats till 3,75 milj. kr. Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1981/82:150 bil. 2, FiU 40, rskr 393, prop. 1982/83:50, FiU 21, rskr 108) har regeringen uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden.

Bollnäs. Nybyggnad av förvaltningsbyggnad

Förvaltningsbyggnaden är avsedd för polisväsendet, åklagarväsendet, exekutionsväsendet, lokala skattemyndigheten, postverket och byggnadsstyrelsens fastighetstjänst. Nybyggnaden omfattar ca 7 060 m bruttoarea och har kostnadsberäknats till 35 milj.kr. Med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1981/82:150 bil. 2, FiU 40, rskr 393, prop. 1982/ 83:50, FiU 21, rskr 108) har regeringen uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra nybyggnaden.

Jag föreslår att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 52

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Projekt       Kostnadsram     Hedelsförbrukning     Bygg- Färdig-

-----------------------------  start stäl-

82-01-01 83-01-01 Faktisk  Beräknad för  år - lande

t.o.m.  --------- månad år -

83-06-30 1983/84 1984/85 månad

Projekt färdigställda före 1982-07-01 men ännu ej slutredovisade  79 990  80 115  73 920 5 910   285

Ombyggnad av polishögskolan i Ulriksdal, etapp I   4 000   4 300   1 792 2 200   300 83-01  83-10

Förvaltningsbyggnad i Katrineholm  27 500  29 600   6 210 16 500 5 000 83-02 84-06

Om- och tillbyggnad av förvaltningsbyggnad i Eskilstuna 27 500  29 500   3 009  4 000 13 500  84-02  85-01

Förvaltningsbyggnad i Mjölby   21 250  20 000   3 554 11 000  5 000  82-11  84-06

Förvaltningsbyggnad i Nässjö   13 800  14 900    570 6 000 8 000 83-09 84-12

Ombyggnad av förvaltningsbyggnad i Växjö       5 900   6 400    651  4 500  1 000  83-09  84-04

Om- och tillbyggnad av förvaltningsbyggnad i Västervik 9 800  10 500    866 6 000 3 000 83-10 84-08

Förvaltningsbyggnad i Trelleborg 52 000  45 000   9 325 20 000 15 000 83-02 84-12

Förvaltningsbyggnad i Mölndal  42 900  42 000  10 971 15 000 15 000 83-01  84-12

Förvaltningsbyggnad för vaktdistrikt 6 inom Göteborgs polisdistrikt  17 900  19 300   2 538 10 000  5 000 83-03 84-08

Ombyggnad av allmänna häktet i Karlstad 2 700   2 900   1 398  1 400   100 83-02 83-07

Förvaltningsbyggnad i Filipstad   18 700  20 200    895 8 000 10 000 83-12 85-04

Förvaltningsbyggnad i Avesta   26 000  26 500  22 952  3 000   500 81-11  83-06

Förvaltningsbyggnad i Sandviken 27 800  28 700  21 767  5 900  1 000 81-12 83-05

Förvaltningbyggnad i Bräcke      3 500   3 750    438  2 600   700 83-10 84-06

Förvaltningsbyggnad i Bollnäs     32 500  35 000   3 061 10 000 16 000 83-10 85-02

Förvaltningsbyggnad i Arvidsjaur 17 500  16 700  14 628  1 500   500 81-09 82-12

Inköp av förvalt
ningsbyggnader för
polisen m. fl. 10 000 10 000

Projekterings
kostnader 300 6 000 3 000

Erfarenhetsmässig
reduktion av
medelsbehovet 24 510 20 885

Summa        431 240 435 365  178 845 125 000 92 000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 4   Justitiedepartementet

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

53

Medelstillgång		Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1983-07-01 Anslag för 1983/84 statsbudget Anslag för 1984/85 (förslag) Summa	202 274 29 501(1) 1 231 776	1983/84     125 000 1984/85     92 000 217 000

(1) Varav 29 500 000 Kr. anvisats med stöd av finansfullmakten.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för polisväsendet inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående

2. till Byggnadsarbeten för polisväsendet för hudgetåret 1984/ 85 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 54

C. ÅKLAGARVÄSENDET C 1. Riksåklagaren

1982/83	Utgift	8 472 000
1983/84	Anslag	8 564 000
1984/85	Förslag	10 371 000

Riksåklagaren är under regeringen den högste åklagaren och leder åklagarväsendet i riket. Riksåklagarens kansli är organiserat på två byråer, kanslibyrån och tillsynsbyrån. Vid sidan härav finns viss personal för riksåklagarens egen åklagarverksamhet.

1983/84     Beräknad ändring 1984/85

Riksåklagaren Föredraganden

Personal Summa	44	-	-
Anslag Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	8 091 000 (7 021 000) 473 000	+ 651 000 (+ 440 000) +1 419 000	+ 597 000 (+ 614 000) +1 210 000
Summa	8 564 000	+2 070 000	+1 807 000

Riksåklagaren

1. Huvudförslag 10 196 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 689 000 kr.

3. Om huvudförslaget tillämpas medför detta att en tjänst måste dras in och att medlen för övriga förvaltningskostnader ytterligare minskar.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för riksåklagarens verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget.

Riksåklagarens kansli har varit föremål för en översyn av en särskild utredare. Utredaren har nyligen i betänkandet (Ds Ju 1983:19) Riksåklagaren och hans kansli lagt fram förslag till bl.a. vissa organisatoriska förändringar. Förslaget har ännu inte remissbehandlats.

Riksåklagaren har under innevarande budgetår flyttat till nya lokaler. 1 samband härmed har riksåklagaren erhållit förvaltnings- och serviceuppgifter även för andra myndigheter. Detta har — utan att åklagarverk-samheten berörs — medfört behov av en justering i fråga om lönekostnaderna.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 4   Justitiedepartementet 55

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Riksåklagaren för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 10 371 000 kr.

C 2. Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna

1982/83   Utgift           212 652 000

1983/84   Anslag          227 091 000

1984/85   Förslag        248 609 000

Sammanlagt finns 21 länsåklagarmyndigheter i riket. Tre av dessa är gemensamma för vardera två län. Vid några länsåklagarmyndigheter finns två eller fiera länsåklagare. Länsåklagaren fullgör åklagaruppgif-ten bl.a. när den är särskilt krävande. Chefen för en länsåklagarmyndighet utövar ledningen av åklagarverksamheten inom myndighetens verksamhetsområde. Förutom länsåklagarmyndigheterna i länen finns en enhet med fyra länsåklagare för speciella mål.

Riket är indelat i 86 åklagardistrikt. Åklagarmyndigheterna i 83 av dessa distrikt lyder under länsåklagarmyndigheterna och har som chef en chefsåklagare. Åklagarmyndigheterna i Stockholms, Göteborgs och Malmö åklagardistrikt, som var och en leds av en överåklagare, står däremot utanför länsåklagarorganisationen. Överåklagarna fullgör sålunda i princip samma uppgifter som chefen för en länsåklagarmyndighet.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet

56

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Riksåklagaren	Föredraganden
Personal
Länsåklagare och över-
åklagare	38	-	-
Chefsåklagare, kamniar-
åklagare och
distriktsåklagare	418	+40	+21
Assistentåklagare	134	- 4 + 3	-4
Aklagaraspiranter/
assistentåklagare
till förfogande	35	-	-
Övrig personal	529	+21	+4
Summa	1 154	+60	+21
Anslag
Förvaltningskostnader	194 416 000	+23 303 000	+19 086 000
(därav lönekostnader)	(187 811 000)	(+22 738 000)	(+20 316 000)
Lokalkostnader	24 974 000	+ 3 204 000	+ 1 707 000
Resekostnader	3 920 000	+ 313 000	+ 461 000
Kostnader för gemensam
kontorsdrift	2 101 000	+ 615 000	+ 169 000
Engångsanvisning	680 000	-  680 000	- 680 000
		+ 1 755 000	+ 1 775 000
Till regeringens
disposition	1 000 000	-  1 000 000	- 1 000 000
Summa	227 091 000	+27 510 000	+21 518 000

Riksåklagaren

1. Huvudförslag 238 332 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning 16 785 000 kr.

3. En tillämpning av huvudförslaget medför att sammanlagt minst 34 tjänster måste dras in, eftersom anslaget till överväldigande del består av lönekostnader och utrymmet för besparingar i övriga delar är ytterst begränsat. Detta innebär att de satsningar som statsmakterna nyligen har gjort på åklagarväsendets personella resurser skulle följas av uppsägningar.

4. För att bekämpa grövre brottslighet, i första hand den ekonomiska brottsligheten, bör åklagarväsendet tillföras 18 kvalificerade åklagartjänster. Tjänsterna bör placeras i respektive Stockholms (4), Göteborgs (2) och Malmö åklagardistrikt (1) samt vid länsåklagarmyndigheterna i Stockholms län och Gotlands län (2), Malmöhus län (1), Östergötlands län (I), Jönköpings län (1), Kalmar län (1), Göteborgs och Bohus län (1),

Prop. 1983/84: lOO    Bilaga 4   Justitiedepartementet 57

Värmlands län (1), Västmanlands län (1), Gävleborgs län (1) och Västerbottens län (1).

5. Länsåklagarna för speciella mål bör tillföras tre tjänster för assistentåklagare.

6. Åklagarväsendet bör tillföras fyra revisorstjänster. Dessa bör placeras i Stockholms, Göteborgs och Malmö åklagardistrikt samt vid länsåklagarmyndigheten i Stockholms län och Gotlands län.

7. För handläggning av i första hand narkotikamål bör åtta åklagartjänster inrättas. De bör placeras i resp. Stockholms, Göteborgs, Malmö, Norrköpings, Borås, Örebro och Sundsvalls åklagardistrikt samt vid länsåklagarmyndigheten i Stockholms län och Gotlands län.

8. För handläggning av allmän brottslighet, bl.a. våldsbrottslighet, bör sex tjänster för kammaråklagare inrättas i Stockholms åklagardistrikt samt en tjänst för distriktsåklagare i vart och ett av Handens, Huddinge, Sollentuna och Eskilstuna åklagardistrikt.

9. 1 Danderyds, Kristianstads, Halmstads och Varbergs åklagardistrikt bör i vartdera distriktet en tjänst för distriktsåklagare inrättas i utbyte mot lika många tjänster för assistentåklagare i Stockholms län och Gotlands län (1), Kristianstads län (I) samt Hallands län (2).

10. Nio biträdestjänster bör inrättas, varav två i ettvart av Stockholms och Göteborgs åklagardistrikt och en i ettvart av Malmö, Handens, Huddinge, Sollentuna och Eskilstuna åklagardistrikt.

11. Medel yrkas vidare för inrättande av åtta biträdestjänster till följd av satsningen på nya åklagartjänster för bekämpning av ekonomisk brottslighet.

12. Ett särskilt uppdragstillägg bör införas för en åklagare som utför administrativa arbetsuppgifter vid länsåklagarmyndigheten i Stockholms län och Gotlands län. För detta yrkas 15 000 kr.

13. Åklagarmyndigheterna i Katrineholm, Trelleborg, Mölndal och Bollnäs beräknas under nästa budgetår fiytta in i nya lokaler. För kostnader för fiyttning och för vissa nyanskaffningar yrkas sammanlagt (170 000 -I- 150 000 -I- 125 000 -I- 160 000) 605 000 kr.

14. Mot bakgrund av satsningen på bekämpning av den ekonomiska brottsligheten bör medel anslås för specialutbildning av åklagare. För detta ändamål yrkas en engångsanvisning om 500 000 kr. Vidare yrkas p.g.a. den höga aspirantantagningen föregående år en engångsanvisning om 250 000 kr. för att anordna en extra åklagarkurs.

15. Engångsanvisningar för teknisk utrustning yrkas med sammanlagt (280 000 -I- 70 000 -I- 50 000) 400 000 kr. och avser persondatorer, fiex-tidsutrustning resp. snabbtelefonanläggning.

Föredragandens överväganden

Personalläget inom åklagarväsendet är fortfarande mycket bekymmersamt. De förstärkningar som skett under senare tid har visat sig otillräck-

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 58

liga för att bemästra arbetssituationen på ett tillfredsställande sätt. Detta synes främst bero på en kraftigt ökad tillströmning av i första hand ekonomiska mål. Det finns fiera förklaringar till denna ökning. De resurstillskott som under en följd av år har kommit polisen till del har exempelvis medfört en intensifierad utredningsverksamhet. Även andra samhällsorgan, t.ex. skatte- och kronofogdemyndigheterna, har förstärkts och därigenom kommit att påverka arbetsläget inom åklagarväsendet. Mot bakgrund av vad jag här har anfört anser jag det inte möjligt att tillämpa huvudförslaget på detta anslag.

Riksdagen har nyligen i huvudsak godtagit de riktlinjer som regeringen föreslagit (prop. 1982/83:158) för en ändrad regional indelning. En grundläggande tanke med denna reform är att de regionala myndigheterna skall få större fiexibilitet. Vidare uppnås en organisation som är bättre lämpad för att ta hand om komplicerade, omfattande och tidskrävande mål. Särskilt bekämpningen av kvalificerad ekonomisk brottslighet kommer att gagnas härav. Organisatoriska förändringar och andra rationaliseringssträvanden inom åklagarväsendet är emellertid inte tillräckliga för att möta det behov av kvalificerade åklagare som behövs för en effektiv bekämpning av den ekonomiska brottsligheten. Jag delar därför den uppfattning som kommissionen mot ekonomisk brottslighet (Ju 1982:05) har gett uttryck för i en skrivelse till regeringen den 16 augusti 1983, liksom även riksåklagaren i sin anslagsframställning, att åklagarväsendets personalresurser måste - utöver den särskilda satsning som redovisades i föregående års budgetproposition - förstärkas. Som jag tidigare har sagt (se avsnittet Åtgärder mot brott) har regeringen för avsikt att under hösten 1984 lägga fram ett samlat program med förslag till inriktning av bekämpningen av narkotika och narkotikabrottslighet samt ekonomisk kriminalitet och till resursanvändningen på områdena. Jag beräknar emellertid nu medel för 12 åklagartjänster för bekämpning av ekonomisk brottslighet. Vidare bör den satsning på att tillföra åklagarväsendet revisorspersonal som påbörjades under innevarande budgetår fortsätta. Jag beräknar därför medel för inrättande av fyra tjänster för revisorer (4, 6).

Den ökande ärendetillströmningen avser inte bara ekonomisk brottslighet. Läget är oroande även vad gäller annan allvarlig brottslighet, t.ex. narkotikabrottslighet och våldsbrottslighet. Vad beträffar intensifierade insatser mot narkotikabrottsligheten får jag hänvisa till vad jag har anfört i anslutning till anslaget A 2. Justitiedepartementet. Främst med hänsyn till den ökande våldsbrottsligheten krävs en förstärkning av åklagarväsendets resurser. Jag beräknar därför medel för inrättandet av fem åklagartjänster (8).

Fyra tjänster för distriktsåklagare bör inrättas i utbyte mot fyra tjänster för assistentåklagare (9).

För kostnader i samband med infiyttning i nya lokaler för åklagar-

Prop. 1983/84: 100   Bilaga 4   Justitiedepartementet 59

myndigheterna i Katrineholms, Trelleborgs, Mölndals och Bollnäs åklagardistrikt beräknar jag 605 000 kr. (13).

På samma sätt som sker detta budgetår bör, mot bakgrund av den satsning som görs på nya tjänster för bekämpning av ekonomisk brottslighet, medel anslås för erforderlig specialutbildning. Jag beräknar 550 000 kr. för detta. Jag beräknar vidare medel för anordnande av en extra åklagarkurs, 200 000 kr., och för särskild utbildning angående databrottslighet, 70 000 kr. (14).

För inköp av persondatorer avsedda för att användas i kampen mot den ekonomiska brottsligheten beräknar jag 280 000 kr. (15).

Kostnaderna för fiextidsutrustning till åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt bör utgå som engångsanvisning. För detta beräknar jag 70 000 kr. (15).

Jag övergår nu till att beröra frågor om åklagarväsendets organisation. Denna organisation har i allt väsentligt varit oförändrad sedan förstatligandet den 1 januari 1965. En översyn av den regionala organisationen har lett till, som jag nyss har nämnt, ett beslut om en ändrad regional indelning m.m. Vidare har en översyn av riksåklagarens kansli ägt rum. Som min företrädare framhöll vid behandlingen av 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83:100 bil. 4 s. 63) bör även den lokala organisationen ses över. Jag har för avsikt att inom kort i regeringen ta upp denna fråga.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 248 609 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 248 609 000 kr.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet

60

D. DOMSTOLSVÄSENDET M.M. D 1. Domstolsverket

1982/83	Utgift	44 625 462
1983/84	Anslag	46 310 000
1984/85	Förslag	47 140 000

Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bostadsdomstolen, arrendenämnderna, hyresnämnderna, rättshjälpsnämnderna och de allmänna advokatbyråerna. Domstolsverket har också till uppgift att på det allmännas vägnar föra talan mot beslut i rättshjälpsfrågor.

Domstolsverket leds av en styrelse. Chef för domstolsverket är en generaldirektör. Inom verket finns en organisationsenhet, en ekonomienhet, en personalenhet och en juridisk enhet. Dessutom finns ett sekretariat och en disciplinnämnd.

Från anslaget betalas också kostnaderna för verksamheten vid notarienämnden, tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet och besvärsnämnden för rättshjälpen.

	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		Domstolsverket	Föredraganden
Personal
Summa	139	-
Anslag
Förvaltningskostnader	26 630 000	+1 510 000	+1	260 000
(därav lönekostnader)	(18 921 000)	(+ 880 000)	(+	900 000)
Efterutbildning inom
domstolsverkets
verksamhetsområde	3 020 000	+ 225 000	+	205 000
Blanketter m.m. inom
domstolsverkets
verksamhetsområde	5 350 000	+ 28 000		-
Datorbearbetning	9 500 000	+ 285 000	+	285 000
Rättsfallspublicering	810 000	-  27 000	+	80 000
Summa	45 310 000	+2 021 000	+1	830 000

Domstolsverket

1. Huvudförslag 46 703 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 2 296 000 kr.

3. Huvudförslaget innebär att anslaget — utom anslagsposten Datorbearbetning — efter pris- och löneomräkning minskas med 903 000 kr.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 61

Ett genomförande av huvudförslaget skulle medföra en minskning av den administrativa service som verket ger myndigheterna inom sitt verksamhetsområde och av det utvecklings- och rationaliseringsarbete som verket bedriver.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör anslaget beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Domstolsverket för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 47 140 000 kr.

D 2. Allmänna domstolarna

1982/83 Utgift 855 536 200 1983/84 Anslag 845 000 000 1984/85 Förslag   889 390 000

Allmänna domstolar är tingsrätterna, hovrätterna och högsta domstolen.

Tingsrätterna är allmänna underrätter. Det finns 97 tingsrätter.

Hovrätterna är överrätter i demål som fullföljs från tingsrätterna. Hovrätterna är Svea hovrätt (15 avdelningar, varav 13 för allmänna mål och två för vatten- och fastighetsmål), Göta hovrätt (fyra avdelningar), hovrätten över Skåne och Blekinge (fem avdelningar), hovrätten för Västra Sverige (sex avdelningar), hovrätten för Nedre Norrland (två avdelningar) och hovrätten för Övre Norrland (två avdelningar).

Högsta domstolen är överrätt i de mål som fullföljs från hovrätterna. Domstolen är indelad i tre avdelningar. 1 domstolen finns 25 justitieråd. Fyra av dessa tjänstgör i lagrådet. För högsta domstolen finns ett särskilt kansli till vilket revisionssekreterare är knutna.

Från anslaget betalas också kostnaderna för de kansligöromål för statens ansvarsnämnd som fullgörs av Svea hovrätt.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 4   Justitiedepartementet

62

1983/84      Beräknad ändring 1984/85

Domstolsverket  Föredraganden

Personal

Högsta domstolen Justitieråd, kanslichef

och revisionssekreterare Övrig personal

Hovrätterna

Domare och hovrättsfiskaler

Övrig personal

Tingsrätterna Domare

Tingsnotarier Övrig personal

Summa

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Engångsanvisning

Reseersättningar

Lokalkostnader

Ersättning till nämndemän

Summa

64 57

336 270

656

638

2 306

4 327

687 200 000

(648 300 000)

2 000 000

7 000 000

122 800 000

26 000 000 845 000 000

+ s

+30 +35

+ 41 805 000        + 36 030 000 (+ 35 566 000)      (+ 33 070 000)

- 2 000 000 + 497 000 +   9 653 000

- 2 000 000 + 631 000 + 17 809 000

+      270 000        +210 000 + 58 515 000        + 44 390 000

Domstolsverket

1. Huvudförslag 883 157 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 54 615 000 kr.

3. Huvudförslaget innebär att anslaget efter pris- och löneomräkning minskas med omkring 14,5 milj. kr. Ett genomförande av huvudförslaget skulle medföra en väsentlig ökning av antalet oavgjorda mål och ärenden i domstolarna.

4. Domstolsverket begär medel för fem nya domartjänster (-I- 825 000 kr.) och 30 nya biträdestjänster (-1- 3 075 000 kr.).

5. Domstolsverket yrkar att anslagsposten Expenser utöver prisomräkningen räknas upp med 2 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Domstolarnas arbetsläge m.m.

De allmänna domstolarnas arbetsläge har varit ansträngt under senare

år på grund av att antalet mål och ärenden fortlöpande har ökat. Under

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 63

år 1983 har ökningen varit särskilt markant i hovrätterna. Den ökade arbetsmängden har hittills i stort kunnat mötas genom rationalisering och omfördelning av de tillgängliga resurserna. Enligt domstolsverkets bedömning kan resultatet av samtliga rationaliseringsåtgärder — inklusive lagändringar — för de allmänna domstolarnas del ge besparingar om sammanlagt ca 13 milj. kr. på anslaget för budgetåren 1983/84 och 1984/85. Bl.a. villjag erinra om ätten hel del av de förslag som har tagits upp i den nyligen avlämnade propositionen om tingsrätts- och hovrättsförfarandet (prop. 1983/84:78) torde komma att föra med sig lättnader i fråga om domstolarnas arbetsförhållanden.

Jag beräknar anslaget med utgångspunkt i ett begränsat huvudförslag.

Inom justitiedepartementet övervägs för närvarande frågan om ändrade ersättningsregler för nämndemän i enlighet med riksdagens önskemål (bl.a. JuU 1982/83:32).

Utnyttjandet av automatisk databehandling (ADB) vid domstolarna fortsätter i ökad omfattning.

Övergång till ADB har nu skett vid 22 av landets 94 inskrivningsmyndigheter. Utbyggnaden avses i enlighet med den gällande planen fortsätta i oförändrad takt nästa budgetår.

ADB-stöd vid handläggning av mål om betalningsföreläggande samt handräcknings- och lagsökningsmål har införts vid Stockholms tingsrätt och Göteborgs tingsrätt. Jag räknar med att ADB-stöd vid handläggning av mål om betalningsföreläggande under innevarande budgetår skall kunna införas även vid Malmö tingsrätt.

Jag har nyligen i en lagrådsremiss föreslagit att en ny lagstiftning om företagshypotek skall gälla fr.o.m. den I juli 1985. Lagstiftningen förutsätter att en central, ADB-stödd registermyndighet inrättas. Avsikten är att denna skall knytas till Malmö tingsrätt.

Jag vill i övrigt nämna att jag avser att senare föreslå regeringen en sammanslagning av Borås och Sjuhäradsbygdens tingsrätter. Vidare har regeringen beslutat att inskrivningsmyndigheten i Göteborgs domsaga fr.o.m. den 5 september 1984 skall omfatta även Mölndals domsaga.

Utbytestjänstgöring för notarier m. m. Bakgrund

Enligt förordningen (1979:574) om notarietjänstgöring m.m. fullgörs notarietjänstgöring, efter avlagd juristexamen, under två år och sex månader vid tingsrätt eller länsrätt eller båda slagen av myndigheter (s.k. huvudmyndigheter). Viss del av tiden får dock som s.k. utbytestjänstgöring fullgöras vid åklagarmyndighet eller länsstyrelse (högst ett år) och hos polischef, kronofogdemyndighet eller advokat (högst sex månader). Efter särskild prövning får som utbytestjänstgöring räknas tjänstgöring också hos andra myndigheter eller hos andra enskilda arbetsgivare än

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 64

advokater, dock med högst sex månader för varje verksamhetsområde. Notarietjänstgöringen får inte fördelas på fier än tre verksamhetsområden.

Det nuvarande systemet med utbytestjänstgöring tillkom år 1973 genom den s.k. notariereformen. Ett syfte med notariereformen var att ge notarietjänstgöringen ett bredare innehåll. Huvudsyftet var dock att vidga möjligheterna för nyexaminerade jurister att få notariemeritering. Detta ansågs angeläget därför att examinationen av jurister hade stigit kraftigt samtidigt som antalet notarietjänster vid tingsrätterna, som dittills svarat för så gott som all notariemeritering, inte kunde förväntas öka i motsvarande mån.

Regeringen uppdrog våren 1977 åt domstolsverket att bl.a. utvärdera 1973 års notariereform, bedöma den framtida juristexaminationen, uppskatta det framtida antalet notarieplatser och kartlägga samhällets behov av notariemeriterade jurister. Domstolsverket överlämnade hösten 1978 promemorian Översyn av notariemeriteringen till regeringen. Promemorian innehöll bl.a. förslag till en ändrad utformning av notarietjänstgöringen. Förslagen innebar bl.a. att den sammanlagda tiden för notarietjänstgöring skulle minskas från två och ett halvt år till två år, att tjänstgöringstiden vid myndigheterna - tingsrätt eller länsrätt - skulle göras enhetlig och bestämmas till ett och ett halvt är samt att tjänstgöringen vid huvudmyndighet normalt skulle föregås av ett halvt års tjänstgöring vid någon utbytesmyndighet.

Domstolsverkets förslag kom inte att genomföras (prop. 1979/80:100 bil. 5 s. 45 - 50, JuU 27, rskr 217).

1 1983 års budgetproposition aktualiserades frågan om notarietjänstgöringen ånyo (prop. 1982/83:100 bil. 4, JuU 24, rskr 217). Dåvarande chefen för justitiedepartementet uttalade i propositionen att utrymmet för utbytestjänstgöring inom polis- och åklagarväsendet torde komma att minska som ett led i de omfördelningar av resurserna som är nödvändiga på dessa områden. Den utbytestjänstgöring som i övrigt förekommer är av mindre omfattning. Han anförde vidare att det är angeläget att bortfallet av utbytestjänstgöringen inte medför några olägenheter för huvudmyndigheterna och att även i fortsättningen en stor andel av de nyexaminerade juristerna får notariemeritering. Det var därför hans avsikt att senare ta upp frågan om en avkortning av notarietjänstgöringen till två år, förlagd endast till tingsrätt eller länsrätt.

Justitiedepartementets promemoria om utbytestjänstgöring för notarier m.m.

Frågor om bl.a. utbytestjänstgöringen och en avkortning av tiden för notarietjänstgöring har behandlats i en promemoria som har upprättats inom justitiedepartementet. 1 den promemorian görs följande överväganden:

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 65

Notariemeriteringen har sin tyngdpunkt i tjänstgöringen vid domstol. Tingsrätterna har under många decennier haft ansvaret för att unga jurister utan praktisk yrkeserfarenhet genom notarietjänstgöringen skolas in på arbetsmarknaden samt att notarierna utbildas för arbete inom rättsvårdens område. Dessa uppgifter ingår som ett normalt och självklart inslag i verksamheten vid tingsrätterna och numera också vid länsrätterna. 1 domstolarna finns många olika arbetsuppgifter som är lämpade för jurister under utbildning. Det torde inte råda någon tvekan om att den utbildning som kommer de unga juristerna till del i domstolarna håller hög klass och är mycket värdefull både för notarierna och deras arbetsgivare.

Även om utbildningsmomentet är värdefullt måste dock understrykas att notariemeriteringen inte bör ses som någon form av efterakademisk utbildning utan som en tjänsteutövning i former som innebär inskolning i juridiskt arbete. Notariekåren utgör en viktig organisatorisk del i domstolarna och utför en mängd arbetsuppgifter som kommer domstolarna till godo. Bestämmande för antalet notarieplatser är inte heller utbildningsbehovet utan domstolarnas behov av notariernas arbetskraft. En aspekt i sammanhanget är dock relationen mellan antalet notarietjänster och antalet nyexaminerade jurister. Under en följd av år har det också funnits ett starkt intresse från bl.a. studenthåll av att så många nyexaminerade jurister som möjligt får notariemeritering.

Detta önskemål försökte man i viss mån tillgodose genom 1973 års notariereform. Det främsta syftet med den reformen, som bl.a. förde med sig ett icke oväsentligt antal utbytestjänster inom polisväsendet, var nämligen att vidga möjligheterna för nyexaminerade jurister att vinna notariemeritering. Det var alltså inte i första hand ett verkligt behov av notariearbetskraft vid polismyndigheterna som föranledde att utbytestjänster inrättades där.

Vad som nyss har sagts om syftet med notariereformen innebär självfallet inte att det ansågs att den som fullgjorde utbytestjänstgöring inte kunde utföra arbetsuppgifter som kom värdmyndigheten till godo. Det har alltid varit meningen att notarierna vid utbytesmyndigheterna skall kunna tillföras sådana arbetsuppgifter. Det råder dock en skillnad mellan olika värdmyndigheter i detta hänseende.

Kostnaderna för utbytestjänstgöring inom polisväsendet har bestritts inom ramen för de ordinarie löneanslagen. Under budgetåret 1981/82 uppgick kostnaderna för utbytestjänsterna till ca 6,6 milj. kr. Genom de senaste årens anslagsminskningar har utrymmet för utbytestjänstgöring minskat. Nu är budgetläget sådant att polisväsendet för framtiden inte längre kan avsätta medel från det ordinarie löneanslaget för att finansiera utbytestjänster. Inom polisväsendet har det också utan tvivel funnits vissa svårigheter att bereda notarierna en från arbetsgivarens - och sannolikt även notariernas - synpunkt ändamålsenlig sysselsättning.

Bakom det konstaterandet ligger självfallet den bedömningen att de resurser som har satsats på utbytestjänster för notarier i stället för på tjänster för annan personal inte kan sägas vara utnyttjade fullt ut från polismyndigheternas sida.

Eftersom utbytestjänstgöringen normalt fullgörs som en första del av notariemeriteringen får den i hög grad karaktären av inskolning av de unga juristerna i praktiskt arbete. Denna i allmänhet endast halvårslånga inskolning torde mestadels inte komma värdmyndigheten till godo. Det

5    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 66

är också tveksamt om inskolningen kommer huvudmyndigheten till godo. Under remissbehandlingen av domstolsverkets promemoria anförde således fiera tingsrätter att de notarier som hade fullgjort utbytestjänstgöring framför allt inom polisväsendet inte i nämndvärd mån hade försteg framför den som inte hade fullgjort sådan tjänst.

Utbytestjänstgöringen hos polismyndigheterna innebär alltså inte ett hundraprocentigt resursutnyttjande men kan självfallet av andra skäl ha sådana positiva effekter att den skulle kunna försvaras även i ett mycket ansträngt budgetläge.

Ett sådant skäl skulle kunna vara att de notarier som fullgör utbytestjänstgöring får erfarenheter från olika verksamheter inom statsförvaltningen, erfarenheter som kan vara av värde för notarierna i deras senare yrkesverksamhet inom den offentliga eller den enskilda sektorn. Det har under senare år också höjts röster för en ökad rörlighet mellan olika tjänster inom rättsväsendet. En sådan rörlighet kan främja samarbetet mellan de rättsvårdande myndigheterna bl.a. genom att dessa får en bättre uppfattning om varandras arbetsuppgifter och problem. Utbytestjänstgöringen är dock så kort - i vart fall inom polisväsendet - och arbetsuppgifterna relativt sett så okvalificerade att dess värde i detta sammanhang är ytterst begränsat.

Ett annat skäl att behålla utbytestjänstgöring inom polisväsendet skulle kunna vara att utbytestjänstgöringen har betydelse för rekryteringen till polischefsbanan. Rekryteringsläget är dock f.n. mycket gott och torde inte påverkas av om några notarier inte längre skulle tjänstgöra vid polismyndigheterna. Till den polischefskurs som började år 1982 fanns exempelvis 230 sökande till de 30 utbildningsplatserna. De fiesta notarierna tjänstgör för övrigt endast vid domstol. Det torde dessutom vara en fördel för polisväsendet om de som inträder i den i viss mån slutna polischefskarriären har stor erfarenhet av tjänstgöring i domstol.

Vad som nu har sagts om utbytestjänstgöring hos polismyndighet gäller i viss utsträckning också utbytestjänstgöring inom åklagarväsendet. Det torde dock vara en allmän uppfattning att notarierna inom åklagarväsendet, där tjänstgöringen normalt är ett år, har kunnat utnyttjas bättre än inom polisväsendet.

Under budgetåret 1981/82 uppgick kostnaderna för utbytestjänsterna inom åklagarväsendet till ca 2,3 milj. kr. Antalet notarier som fullgör utbytestjänstgöring inom åklagarväsendet har genom de senaste årens åtstramningar sjunkit från 41 till 11 eller med ca 75 % sedan 1980, och fr.o.m. år 1983 är budgetläget sådant att det inte finns utrymme för utbytestjänstgöring i åklagarväsendets ordinarie löneanslag.

Det har från några håll uttryckts farhågor för att detta skulle återverka negativt på rekryteringen till åklagarbanan. Dessa farhågor får anses överdrivna, eftersom rekryteringen även till denna karriär är mycket god. Riksåklagaren har f.n. ca 150 ansökningar om aspiranttjänst inom åklagarväsendet. Även för åklagarväsendets del torde det vidare vara en fördel att de som börjar där har så stor erfarenhet som möjligt av domstolstjänstgöring.

Om utbytestjänstgöringen upphör inom polisväsendet försvinner drygt hälften av de ca 110 utbytestjänster som f n. finns sedan utbytestjänsterna vid åklagarmyndigheterna har fallit bort. Det finns mot den bakgrunden anledning att ställa frågan om man över huvud taget skall ha kvar ett system med utbytestjänstgöring. Redan det faktum att syste-

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 67

met skulle omfatta endast ca 50 utbytestjänster jämförda med de ca 800 tjänsterna vid huvudmyndigheterna gör att det framstår som onödigt att behålla en ordning som kräver en särskild reglering och en viss, icke helt obetydlig administrativ omgång. Till detta kommer att systemet med utbytestjänstgöring har vissa påtagliga nackdelar för huvudmyndigheterna.

Det förhållandet att notarierna har olika långa tjänstgöringstider vid huvudmyndigheterna medför problem för domstolarna i deras planering. Särskilt märkbart blir detta om en notarie slutar i förtid vid en domstol därför att han eller hon har fått ett arbete som kan tillgodoräknas som notariemeritering. Viktigare än de planeringssvårigheter som härigenom kan uppstå är dock att domstolen inte kan tillgodogöra sig en sådan notarie så effektivt som möjligt. Domstolarna går miste om notariernas kunskaper och förmåga till självständigt arbete liksom den därav följande behörigheten att utföra domargöromål under eget ansvar som utnyttjas bäst i slutet av tjänstgöringen.

Vad som har anförts i det föregående talar med styrka för att tingsrätterna och länsrätterna, som ändå har huvudansvaret för notariemeriteringen, ensamma skall svara för den och för att systemet med utbytestjänstgöring avvecklas.

Mot en sådan ordning kan självfallet anföras att de tankar som låg till grund för notariereformen, att bereda så många juris kandidater som möjligt notariemeritering, förfelas.

Som tidigare har sagts är det i princip domstolarnas behov av notariearbetskraft som bestämmer antalet notarieplatser. Detta behov får f n. anses i stort sett täckt. Vid sidan av notariemyndigheternas behov skulle i någon mån även samhällets behov av notariemeriterade jurister kunna inverka på antalet notarieplatser. Tidigare var detta behov så stort att det var regel att den som på ett tillfredsställande sätt hade fullgjort notarie-tjänstgöring kunde räkna med att få ett arbete med adekvata arbetsuppgifter efter notarietjänstgöring. Numera är läget ett annat. Det är i dag svårt för många notariemeriterade jurister att få ett adekvat arbete efter notarietjänstgöringen. Enligt JUSEK:s verksamhetsberättelse för 1981/ 82 är arbetslösheten hög bland notariemeriterade jurister.

Vad som nu har sagts tyder på att samhället inte har behov ens av det antal jurister som nu fullgör notariemeritering. Att mot den bakgrunden behålla ett system med ett relativt sett obetydligt antal utbytestjänster, när systemet av ekonomiska och administrativa skäl bör överges, bör inte komma ifråga. Önskemålen från bl.a. studenthåll om ett bibehållet eller ökat antal notarieplatser kan tillgodoses på andra sätt. 1 denna del hänvisas till vad som i det följande sägs om effekterna av en sänkning av tiden för notarietjänstgöringen.

Om systemet med utbytestjänstgöring avskaffas och notarietjänstgöringen således förläggs enbart till tingsrätterna och länsrätterna, inställer sig frågan hur lång tjänstgöringstiden bör vara vid domstolarna. F.n. tjänstgör notarierna, genom möjligheterna till utbytestjänstgöring, i genomsnitt endast två år och en halv månad vid tingsrätt och två år och tre och en halv månad vid länsrätt. Som jämförelse kan nämnas att den genomsnittliga tjänstgöringstiden vid tingsrätt år 1977 var två år. Slopas utbytestjänstgöringen finns det alltså anledning att sätta i fråga en sänkning av tjänstgöringstiden från två år och sex månader. En annan faktor som med styrka talar för en sänkning av tjänstgöringstiden är den

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 68

förändring av innehållet i notarietjänstgöringen som har ägt rum de senaste åren. Arbetsuppgifter som tidigare har utförts av notarier har helt eller delvis fiyttats över till andra befattningshavare i domstolarna, antingen genom att vissa arbetsuppgifter ansetts så kvalificerade att de inte bör ankomma på notarier eller genom att vissa arbetsuppgifter har ansetts kunna delegeras till personal som inte är lagfaren. Delegeringen till icke lagfaren personal har stor omfattning inom såväl det manuella som det ADB-baserade inskrivningsväsendet. Domstolsverket har våren 1983 återkommit med förslag om delegation i mål om betalningsföreläggande. Förslaget övervägs f n. inom justitiedepartementet. Småmålsla-gen och den nya konkurslagstiftningen samt avkriminaliseringen av fylleri och felparkering har också begränsat notariernas arbetsfält. Det nu sagda gäller främst notarietjänstgöringen vid-tingsrätt. Pågående utredningsarbete inom bl.a. skatteområdet torde leda till att utvecklingen blir likartad inom länsrätterna.

En sänkning av tiden för notarietjänstgöring vid domstol från den nuvarande genomsnittliga tiden av två år och en halv månad vid tingsrätt samt två år och tre och en halv månad vid länsrätt till två år kan mot denna bakgrund inte sägas sänka notariemeriteringens kvalitet från utbildningssynpunkt.

En avkortning av tiden torde inte heller inverka negativt på effektiviteten och rättssäkerheten. Visserligen är det så att notarierna gör sin mest värdefulla arbetsinsats mot slutet av tjänstgöringen. En avkortning av tjänstgöringstiden skulle därför från denna utgångspunkt kunna sägas leda till vissa försämringar i fråga om de notarier som i dag fullgör hela notarietjänstgöringen vid en huvudmyndighet. 1 tid räknat skulle emellertid skillnaden, som tidigare har påpekats, i genomsnitt bli endast marginell. Till detta kommer att ett system med tjänstgöringen förlagd enbart till tingsrätt eller länsrätt och utan möjlighet att förvärva notariemeritering för den som slutar i förtid har påtagliga fördelar för domstolarna. Det torde därför stå klart att notarierna i ett enhetligt system med tvåårig notariemeritering vid tingsrätt eller länsrätt kan göra domstolarna - och samhället - minst lika stor nytta som i det nuvarande systemet. Och i fråga om dem som i dag på grund av utbytestjänstgöring bara tjänstgör två år eller kortare tid vid huvudmyndighet inträffar självfallet ingen försämring.

Om man, för att använda runda tal, utgår från att det f n. finns 800 notarietjänster vid huvudmyndigheterna och 100 utbytestjänster av olika slag, tillsätts i genomsnitt 360 notarietjänster årligen. Om alla former av utbytestjänstgöring försvinner samtidigt som tjänstgöringstiden fortfarande är två och ett halvt år, skulle antalet årligen tillsatta notarietjänster sjunka till 320. Det finns inte någon möjlighet att kompensera denna minskning genom att kraftigt öka antalet notarietjänster vid huvudmyndigheterna. Detta är orealistiskt redan av ekonomiska skäl. Det är dessutom klart att huvudmyndigheterna inte har behov av en dramatisk ökning av notariearbetskraften.

Som framgått av det tidigare sagda är det dock av sakliga skäl motiverat att sänka tiden för notariemeriteringen till två år. Detta skulle föra med sig att antalet årligen tillsatta notarietjänster med utgångspunkt från 800 notarietjänster vid huvudmyndigheterna kommer att uppgå till 400. Under förutsättning att tjänstgöringstiden avkortas i samband med att möjligheterna till utbytestjänstgöring försvinner, kommer alltså bortfal-

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 69

let av utbytestjänster inte bara att kompenseras utan antalet jurister som får notarietjänstgöring kommer att öka betydligt. Denna effekt är i och för sig inte eftersträvansvärd med tanke bl.a. på de svårigheter på arbetsmarknaden som numera möter också många notariemeriterade jurister. Önskemålet från bl.a. studenthåll om ett bibehållet eller ökat antal notarieplatser torde dock alltjämt vara så starkt att det får anses positivt om det kan tillgodoses i samband med de förändringar av notarie-tjänstgöringen som är påkallade av andra skäl.

Mot bakgrund av de nu redovisade övervägandena föreslås i promemorian att tiden för notarietjänstgöring sänks till två år, att utbytestjänstgöringen avskaffas samt att notarietjänstgöringen förläggs endast till tingsrätt eller länsrätt.

Remissbehandlingen

Justitiedepartementets promemoria har remissbehandlats. Yttranden har kommit in från samtliga hovrätter och kammarrätter, så gott som samtliga tingsrätter och länsrätter samt från omkring 25 andra remissinstanser.

En majoritet av remissinstanserna godtar förslaget att avskaffa utbytestjänstgöringen. Från fiera håll påpekas dock att det i och för sig finns utbytestjänster som kan utgöra ett värdefullt inslag i notariemeriteringen.

Förslaget om en avkortning av tiden för notarietjänstgöringen har fått ett blandat mottagande. Ungefär hälften av remissinstanserna hävdar att en avkortning med sex månader skulle få sådana negativa konsekvenser, framför allt när det gäller domstolarnas effektivitet och notarieutbildningens kvalitet, att förslaget inte kan godtas. Särskilt de allmänna förvaltningsdomstolarna är kritiska mot förslaget om en avkortning.

Den andra hälften av remissinstanserna anser att avkortning med sex månader kan ske utan att det jämfört med dagsläget skulle inverka negativt på domstolarnas effektivitet, rättssäkerheten eller notariemeriteringens kvalitet. De godtar därför förslaget. Flera påpekar dock att det i och för sig skulle vara värdefullt om notarierna tjänstgjorde i domstolarna längre tid än två år. Detta skulle leda till ett effektivare utnyttjande av notarierna än vad som är möjligt f.n. och därmed till ett välkommet indirekt resurstillskott.

Överväganden

För egen del vill jag inledningsvis erinra om vad justitieutskottet vid behandlingen av 1983 års budgetproposition anförde om kraven på notarietjänstgöringens omfattning och utbildningens kvalitet och om betydelsen av de erfarenheter som en utbytestjänstgöring kan ge (JuU 1982/83:24 s. 10 och 11). Utskottet ansåg sig kunna utgå från att regeringen vid sitt ställningstagande noga överväger möjligheterna att behålla en ordning med utbytestjänstgöring.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 70

Av remissbehandlingen framgår att slopandet av utbytestjänstgöringen har godtagits av de fiesta remissinstanser. Remissvaren visar bl.a. att utbytestjänstgöringen som den nu är utformad i viss mån är en belastning för tingsrätterna och länsrätterna, som är de som har huvudansvaret för notariemeriteringen. Men det finns - också bland de remissinstanser som godtar att utbytestjänstgöringen slopas - fiera som betonar utbytestjänstgöringens värde från olika utgångspunkter och som beklagar att det av ekonomiska skäl inte är möjligt att behålla denna tjänstgöring i sin tidigare omfattning.

Jag har mot denna bakgrund övervägt om det finns något i utbytestjänstgöringens nuvarande utformning som kan ändras för att höja dess effektivitet både för notarierna och för domstolarna. Jag har då funnit att den nuvarande möjligheten att splittra upp notariemeriteringen på upp till tre olika verksamhetsområden knappast gagnar notarierna och innebär en klar nackdel för domstolarna genom att tjänstgöringen där blir för kort. Nackdelarna är särskilt påtagliga när notarierna slutar i förtid vid domstolen och i stället fullgör den sista tiden som utbytestjänstgöring.

Enligt min mening bör den utbytestjänstgöring som kan förekomma i framtiden alltid föregå tjänstgöringen vid tingsrätt eller länsrätt. Vidare bör utbytestjänstgöringen omfatta högst sex månader och ett enda verksamhetsområde. Möjligheterna till utbytestjänstgöring får liksom nu bero på utbytesmyndigheternas behov av och ekonomiska utrymme för notarier och notarienämndens prövning av utbytestjänstgöringens kvalitet. 1 sistnämnda hänseende bör bara sådan tjänstgöring godtas som är av värde för notariernas fortsatta arbete vid huvudmyndigheterna.

Vad gäller notariemeriteringens längd har i promemorian förordats en avkortning till två år. Promemorians resonemang bygger emellertid på att utbytestjänstgöringen helt försvinner. 1 ett system med utbytestjänstgöring av någon omfattning finns det enligt en närmast enhällig mening bland domstolarna inte något utrymme för en avkortning av tiden för notarietjänstgöringen. Mycket talar också för att examinationen av jurister kommer att sjunka i framtiden, varför det i ett längre perspektiv inte framstår som lika angeläget att öka genomströmningen av notarier genom en avkortning av tjänstgöringstiden. Av betydelse i detta sammanhang är självfallet även att det redan idag är svårt för många notariemeriterade jurister att få ett adekvat arbete efter notarietjänstgöringen.

Med hänsyn till det anförda vill jag inte förorda en avkortning av tiden för notariemeriteringen.

Jag avser att senare återkomma till regeringen med de förslag till ändringar i förordningen (1979:572) om notarietjänstgöring m.m. som följer av de överväganden jag nu har redogjort för. Jag kommer då också att redovisa min inställning i den ytterligare fråga som behandlas i

Prop. 1983/84: 100   Bilaga 4   Justitiedepartementet 71

promemorian, nämligen frågan om tiderna för notariernas behörighet att utföra domargöromål.

Avdelningsindelning av tingsrätt

Av landets 97 tingsrätter är 16 indelade i avdelningar som förestås av lagmannen eller en chefsrådman. Avdelningsindelning förekommer, förutom vid de tre största tingsrätterna, vid Huddinge, Södra Roslags, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Falu, Linköpings, Norrköpings, Växjö, Helsingborgs, Vänersborgs, Östersunds och Luleå tingsrätter. De är samtliga indelade pä två avdelningar.

Regeringen uppdrog i mars 1982 åt domstolsverket att utreda olika frågor om avdelningsindelning. Uppdraget gick ut på att undersöka om det är möjligt att skapa en bättre organisation, som medger en smidigare anpassning efter skiftande förhållanden och ett mera effektivt utnyttjande av domstolens samlade resurser.

Domstolsverket har i en delrapport (1982:6) redovisat sitt uppdrag beträffande avdelningsindelningen av andra tingsrätter än de tre största.

Rapporten har remissbehandlats. Remissyttranden har kommit in från riksåklagaren, statskontoret, riksrevisionsverket, samtliga hovrätter, de 13 berörda tingsrätterna. Handens tingsrätt. Förbundet för jurister, samhällsvetare och ekonomer (JUSEK) och Sveriges domareförbund. Riksåklagaren har bifogat yttranden från länsäklagarmyndighe-terna i Stockholms och Gotlands, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands samt Västmanlands län.

Domstolsverket har i september 1983 överlämnat en rapport (1983:4) om avdelningsindelningen i Stockholms, Göteborgs och Malmö tingsrätter. En slutrapport med en organisationsutredning beträffande dessa tingsrätter har förutskickats till februari 1984.

Domstolsverket har alltså inte avslutat sin utredning såvitt gäller de tre största tingsrätterna. Jag ser emellertid inget hinder mot att redan nu redovisa mitt ställningstagande beträffande de övriga avdelningsindela-de domstolarna.

Domstolsverket konstaterar till en början att det ur organisatorisk synvinkel är eftersträvansvärt att hålla samman en tingsrätt i en enhet under en gemensam arbetsledning. Lagmannen får därigenom en bättre överblick över arbetssituationen och möjlighet att vidta åtgärder i arbets-utjämnande syfte. I en sådan organisation bör målsammansättningen på rotlarna vara blandad. När en tingsrätt når en viss storlek minskar emellertid lagmannens möjligheter att ensam leda arbetet i domstolen. Verksamheten kan då under vissa förutsättningar effektiviseras genom att tingsrätten indelas i avdelningar och en chefsrådmanstjänst inrättas. Domstolsverket anser att tio domarrotlar skall vara den gräns vid vilken avdelningsindelning kan övervägas. Detta förutsätter dock att avdelningarna specialiseras på tvistemål och brottmål, vilket bl.a. främjar en

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 72

snabbare målhantering. Chefsrådmannen bör i en sådan organisation tilldelas administrativa uppgifter av främst judiciell natur, d.v.s. administration med anknytning till målarbetet. För att undvika negativa konsekvenser av en specialisering, främst bristande fiexibilitet, bör avdelningarna vara så stora att de, inom ramen för egna personalresurser, kan möta normala behov av tillfällig omfördelning av personal. För detta krävs avdelningar med den personal som åtgår för att betjäna fem rotlar. För att domarna i ett specialiserat system skall kunna vidmakthålla goda kunskaper om samtliga måltyper, bör de cirkulera mellan avdelningarna med 2 - 3 års intervall. Domstolsverket konstaterar vidare att det inte finns skäl att utgå från att en tingsrätt som är vattendomstol bör vara avdelningsindelad enbart på grund av vattenmålens speciella karaktär. Omfattningen av sidofunktioner - exempelvis handläggningen av inskrivnings- och bouppteckningsärenden - utgör inte heller någon självständig grund för avgörande av frågan om avdelningsindelning.

Domstolsverket föreslår mot denna bakgrund att avdelningsindelningen behålls i Huddinge, Norrköping, Helsingborgs och Östersunds tingsrätter. Övriga tingsrätter bör fortsättningsvis inte vara indelade i avdelningar.

Avdelningsindelning har hittills utgjort en förutsättning för inrättande av chefsrådmanstjänst. Verket menar emellertid att det bl.a. ur rekryteringssynpunkt är väsentligt med befordrade domartjänster och att det vid vissa av de aktuella tingsrätterna behövs en i särskild ordning utsedd domare, bl.a. för att vara rådgivare och medhjälpare åt lagmannen i allmänna administrativa frågor, att vara lagmannens vikarie samt för att handlägga sådana uppmärksammade eller av annan orsak särskilt viktiga mål som avses i 23 § förordningen (1979:572) med tingsrättsinstruktion. Enligt domstolsverkets mening bör därför chefsrådmanstjänsterna vid Södra Roslags, Uppsala, Västerås, Växjö, Vänersborgs och Luleå tingsrätter behållas även om avdelningsindelningen slopas där. Som allmän förutsättning bör gälla att en chefsrådmanstjänst får inrättas endast vid tingsrätter med minst nio domarrotlar.

Domstolsverkets förslag har fått ett blandat mottagande men stöds i sina huvuddrag av en majoritet bland remissinstanserna. Således anser de fiesta att en tingsrätts storlek räknat i antal domarrotlar bör vara avgörande för frågan om avdelningsindelning. Flertalet ansluter sig också till domstolsverkets mening att en tingsrätt som princip kan indelas i avdelningar när rotlarna uppgår till tio eller fler under förutsättning att avdelningarna specialiseras. Det görs dock också gällande att det, beroende på särskilda omständigheter, kan vara effektivitetshöjande att ha en avdelningsindelning även om antalet rotlar är färre än tio. Några av remissinstanserna hävdar att förekomsten av vattenmål eller omfattande sidofunktioner skall utgöra en självständig grund för avdelningsindelning. 1 frågan om det bör finnas chefsrådmanstjänster vid tings-

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 73

rätter som inte är avdelningsindelade har remissinstanserna så gott som enstämmigt anslutit sig till domstolsverkets förslag. Det finns dock även sådana som förordar en lägre gräns än nio rotlar.

Enligt min mening är tingsrättens storlek den självklara utgångspunkten vid bedömningen av frågan om avdelningsindelning bör ske. Liksom domstolsverket anser jag att tio rotlar är den nedre gräns vid vilken avdelningsindelning bör övervägas. Jag är vidare av den uppfattningen att en avdelningsindelad tingsrätt i princip skall vara specialiserad och att domarna med ett par års intervall bör cirkulera mellan avdelningarna. I en sådan organisation bör chefsrådmannen ha ett direkt arbetsle-daransvar för en av avdelningarna.

Mot bakgrund av det anförda bör avdelningsindelningen enligt min mening behållas i Huddinge, Norrköpings, Helsingborgs och Östersunds tingsrätt. 1 fråga om Uppsala tingsrätt, som f n. har elva rotlar varav nio med blandad målsammansättning, behövs ytterligare utredning. Jag återkommer senare till regeringen beträffande den tingsrätten.

Jag ställer mig tveksam till att behålla chefsrådmanstjänster med de funktioner som domstolsverket har föreslagit vid tingsrätter som inte är avdelningsindelade. De rekryteringsskäl som domstolsverket har fört fram som argument för sådana tjänster väger enligt min mening inte särskilt tungt. Med hänsyn till att det vid en del större tingsrätter kan finnas behov av en i särskild ordning utsedd domare med de uppgifter som domstolsverket har angivit vill jag emellertid inte nu motsätta mig att chefsrådmanstjänsterna behålls vid de tingsrätter som domstolsverket har föreslagit.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen heinställer jag att regeringen

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu har anfört om notarietjänstgöring och om avdelningsindelning av tingsrätt

dels föreslår riksdagen att till Allmänna domstolarna för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 889 390 000 kr.

D 3. Allmänna förvaltningsdomstolarna

1982/83   Utgift            289 046 917

1983/84   Anslag          289 470 000

1984/85   Förslag        300 055 000

Allmänna förvaltningsdomstolar är länsrätterna, mellankommunala skatterätten, kammarrätterna och regeringsrätten.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

74

Länsrätterna och mellankommunala skatterätten är allmänna förvaltningsdomstolar närmast under kammarrätterna. Det finns 24 länsrätter.

Kammarrätterna är överrätt i de mål som fullföljs från bl.a. länsrätterna. Det finns fyra kammarrätter, kammarrätten i Stockholm (sju avdelningar), kammarrätten i Göteborg (sju avdelningar), kammarrätten i Sundsvall (fyra avdelningar) och kammarrätten i Jönköping (tre avdelningar).

Regeringsrätten är högsta allmänna förvaltningsdomstol. Regeringsrätten är överrätt i de mål som fullföljs från kammarrätterna och högsta instans i patentmål. Domstolen är delad på tre avdelningar. 1 domstolen finns 21 regeringsråd. Tre av dessa tjänstgör f.n. i lagrådet. För regeringsrätten finns ett kansli till vilket regeringsrättssekreterare är knutna.

	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		Domstolsverket	Föredraganden
Personal
Regeringsrätten
Regeringsråd, kanslichef
och regeringsrätts-
sekreterare	60	-	-
Övrig personal	53		-
Kammarrätterna
Domare och fiskaler	171	-	-
Övrig personal	180	-	-
Länsrätterna och mellan-
kommunala skatterätten
Domare	151	-	-
Personal med berednings-
och föredragandeuppgifter     390		-	-
Övrig personal	417	-	-
Summa	1 422	-	-
Anslag
Förvaltningskostnader	236 560 000	+ 6 829 000	+ 8 050 000
(därav lönekostnader)	(222 800 000)	(+ 5 469 000)	(+ 7 300 000)
Reseersättningar	2 530 000	+  228 000	+  190 000
Lokalkostnader	41 880 000	+ 5 553 000	+ 2 255 000
Ersättning till nämndemän	8 500 000	+  123 000	+  90 000
Summa	289 470 000	+12 733 000	+10 585 000

1. Huvudförslag 302 203 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 17 699 000 kr.

3. Enligt regeringens beslut i regleringsbrev för innevarande budgetår skall domstolsverket vidta åtgärder för att till den I juli 1985 successivt avveckla förstärkningsorganisationen för balansavarbetning i länsrätterna. Domstolsverket anser att avvecklingen skall påbörjas under budgetåret 1984/85 och har därför enligt huvudförslaget redovisat besparingar såvitt avser anslagsposten Förvaltningskostnader som innebär att anslaget efter pris- och löneomräkning minskas med 4 966 000 kr.

Föredragandens överväganden

De allmänna förvaltningsdomstolarnas verksamhet har under de senaste åren präglats av ansträngningarna att få ner det stora antalet oavgjorda skattemål i länsrätterna och samtidigt avgöra de många antal mål som blev följden av 1981 års allmänna fastighetstaxering. Antalet oavgjorda mål i länsrätterna är alltjämt för stort. Arbetet med att få ner målbalansen fortskrider dock.

I regleringsbreven för budgetåren 1982/83 och 1983/84 har föreskrivits att domstolsverket skall vidta åtgärder för att till den 1 juli 1985 successivt avveckla förstärkningsorganisationen för balansavarbetning i länsrätterna. Ungefär en tredjedel av avvecklingen bör vara genomförd den 1 juli 1984. Anslaget bör därför efter pris- och löneomräkning kunna minskas med 5 milj. kr. redan för budgetåret 1984/85.

Kammarrätternas arbetsläge inger oro. Den sammanlagda målbalansen uppgår för närvarande till drygt 25 000 mål och ökar stadigt. Orsaken till de höga balanssiffrorna är i första hand den stora avverkningen av balanserade skattemål och av fastighetstaxeringsmål i länsrätterna. Men även en ökad besvärsfrekvens har bidragit.

Den allvarliga situationen får emellertid i allt väsentligt anses vara av övergående natur. Klart står dock att kammarrätterna måste tillföras resurser budgetåret 1984/85. Jag räknar med att det kan ske genom omfördelningar inom anslaget.

När det gäller notariemeriteringen vid länsrätterna får jag hänvisa till vad jag har anfört i anslutning till anslaget Allmänna domstolarna.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna förvaltningsdomstolarna för hudgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 300 055 000 kr.

D 4. Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m.m.

1982/83	Utgift	32 132 613
1983/84	Anslag	33 940 000
1984/85	Förslag	35 170 000

Prop. 1983/84: 100   Bilaga 4   Justitiedepartementet

76

Hyresnämnderna har till uppgift bl.a. att medla och vara skiljenämnd i hyrestvister samt att avgöra vissa typer av sådana tvister. Arrendenämnderna har motsvarande uppgift i arrendetvister. Flertalet av nämnderna har två eller tre län som verksamhetsområde. Hyresnämnderna har gemensamt kansli med arrendenämnderna. Sådana kanslier finns på tolv orter. Chef för kansliet är det hyresråd som har utnämnts eller förordnats till det.

Bostadsdomstolen är fullföljds- och slutinstans i de ärenden som avgörs av hyresnämnderna.

	1983/84	Beräknad ändring		1984/85
		Domstolsverket	Föredragänden
Personal
Bostadsdomstolen
Domare och föredragande Övrig personal	13 8	:		-
Hyresnämnderna Hyresråd	31
Övrig personal	99	-		-■
Summa	151	. -		-
Anslag Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Reseersättningar Lokalkostnader	28 730 000 (24 150 000) 635 000 4 575 000	+ 710 000 (+ 646 000) +  57 000 + 635 000	+ (+ + +	825 000 820 000) 45 000 360 000
Summa	33 940 000	+1 402 000	+1	230 000

Domstolsverket

1.  Huvudförslag 35 342 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 2 003 000 kr.

3. Huvudförslaget innebär att anslaget efter pris- och löneomräkning minskas med 601 000 kr. Domstolsverket bedömer det möjligt att åstadkomma dessa besparingar.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör anslaget beräknas enligt domstolsverkets huvudförslag.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till   Bostadsdomstolen  och  hyresnämnderna  m.m.  för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 35 170 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 77

D 5. Utrustning till domstolar m.m.

1982/83   Utgift            11 045 976             Reservation          3 075 182

1983/84   Anslag            7 500 000

1984/85   Förslag        14 300 000

Från anslaget betalas kostnader för inköp av utrustning och inventarier för myndigheterna inom domstolsverkets förvaltningsområde — med undantag av de allmänna advokatbyråerna —, konsultkostnader i samband därmed samt kostnader för fiyttning.

Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1984/85 till 17 960 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslagsbehovet till 14 300 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Utrustning till domstolar m.m. för hudgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 14 300 000 kr.

D 6. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet

1982/83   Utgift           35 879 253          Reservation          36 366 548

1983/84   Anslag(l)     11 000 000 1984/85   Förslag        28 500 000

(1) Härtill kommer 10 100 000 kr.  som anvisats med stöd av finansfullmakten.

Från anslaget betalas utgifter för investeringar i byggnader för domstolsväsendet.

Byggnadsstyrelsen beräknar den sammanlagda medelsförbrukningen under budgetåren 1983/84 och 1984/85 till 78,8 milj. kr. För budgetåret 1984/85 beräknar byggnadsstyrelsen medelsbehovet till 32 milj. kr., vilket innebär en ökning med 21 milj. kr . i förhållande till anslaget för innevarande budgetår. Den allmänna byggnadskostnadsutvecklingen för tiden den I januari 1982 - den 1 januari 1983 beräknar styrelsen till 8%.

Föredragandens överväganden

Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1982/ 83:150 bil. 1, FiU 50, rskr 392) den 6 oktober 1983 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra en nybyggnad för Karlskoga tingsrätt inom en preliminär kostnadsram av I O, I milj. kr. Jag för upp kostnadsramen och beräknar medel för byggnadsobjektet i mitt förslag till investeringsplan. I 1982 års budgetproposition redovisade min företrädare byggnadsstyrelsens förslag till alternativa lösningar av lokalfrågan för Örebro tingsrätt och lät den beräknade kostnadsramen av 13 milj. kr. för om-

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet

78

byggnad av Örebro slott står kvar i investeringsplanen. Riksdagen har tidigare godkänt ett förslag att Örebro slott skulle byggas om och därefter inrymma Örebro tingsrätt (JuU 1981/82:40, rskr 270). Överiäggning-ar mellan byggnadsstyrelsen och Örebro kommun har emellertid numera lett fram till en lösning som innebär att tingsrätten i stället inryms i förhyrda lokaler. Byggnadsstyrelsen avser att underställa regeringen ett hyresavtal för godkännande. Jag avför därför den beräknade kostnadsramen för ombyggnaden av Örebro slott från investeringsplanen.

Jag har inte något att erinra mot de ändringar av kostnadsramarna för pågående byggnadsobjekt som byggnadsstyrelsen har föreslagit. Ändringarna föranleds i huvudsak av den allmänna byggnadskostnadsutvecklingen.

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Byggnadsobjekt	Kostnads	ram	Hedelsförbrukning		Bygg	Färdig-
					start ställande för  år-mån år-män
	82-01-0183-01-01		Faktisk t. o.m. 83-06-30	Beräknad
				1983/84 1984/85
Objekt färdigställda före 1982-07-01 men
ej slutredovisade	16 250	16 100	15 040	1 000	60
Svea hovrätt, om-
byggnad av Hessen-steinska huset	9 650	10 400	2 718	6 500	1 000 83-02	84-03
Stockholms tingsrätt nybyggnad i kv. Klamparen	134 000 140 300		5 222	6 000	21 000 83-11	86-12
Nyköpings tingsrätt m. m., nybyggnad	22 200	22 500	4 735	13 000	4 000 82-12	84-04
Malmö tingsrätt m. m., nybyggnad i kv von Conow	36 900	39 700	9 001	18 000	10 000 83-02	84-10
Östersunds tingsrätt m.m., nybyggnad	23 000	23 000	17 873	4 000	1 000 81-10	83-05
Hovrätten för Övre
Norrland, ombyggnad	2 900	2 900		300	83-01	83-06
Karlskoga tingsrätt, nybyggnad		10 100(1)	57	3 000	6 000 84-01	85-05
Projekteringskostnader			3 080	3 000	3 000
Erfarenhetsmässig reduktion av
medelsbehovet				-8 800	- 6 060
Summa	244 900 265 000		57 726	46 000	40 000

(1) Preliminärt beräknad kostnadsram

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 79

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Hedelstillgång Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1983-07-01 36 366 1983/84 46 000

Anslag för 1983/84 21100(1) 1984/85 40 000

Anslag för 1984/85(förslag) 28 534

Summa                                            86 000                                             86 000

(1) varav 10 100 000 kr.  anvisats med stöd av finansfullmakten.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 28 500 000 kr.

Prop. 1983/84: 100   Bilaga 4   Justitiedepartementet E. KRIMINALVÄRDEN E 1. Kriminalvårdsstyrelsen

80

1982/83	Utgift	77 402 361
1983/84	Anslag	79 909 000
1984/85	Förslag	81 368 000

Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om kriminalvård. Styrelsen är chefsmyndighet för regionkanslierna, kriminalvårdsanstalterna, de allmänna häktena och skyddskonsuleiitor-ganisationen. Styrelsen tillhandahåller personal och annan service för den verksamhet som bedrivs av kriminalvårdsnämnden. Nämnden handlägger vissa ärenden rörande dem som har dömts till fängelse eller internering. Styrelsen är sedan den 1 juli 1983 huvudman för övervakningsnämnderna.

Kriminalvårdsstyrelsen leds av en styrelse. Inom kriminalvårdsstyrelsen finns två avdelningar, en för klientfrågor och en för administration. Dessutom finns en planerings- och samordningsenhet.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Kriminalvårdsstyrelsen

Föredraganden

Personal
Summa	366,5	+ 10	-
Anslag
Förvaltningskostnader	61 974 000	+ 5 325 000	+1 979 000
(därav lönekostnader)	(53 133 000	(+ 4 503 000)	(+1 715 000)
Lokalkostnader	8 457 000	+  37 000	- 949 000
Förhyrd datamaskintid m. m.	8 134 000	+ 358 000	+ 358 000
Revisionskontor -
särkostnader	1 344 000	+ 124 000	+ 71 000
Summa	79 909 000	+ 5 844 000	+1 459 000

Kriminalvårdsstyrelsen

1. Huvudförslag 83 781 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 5 395 000 kr.

3. På grund av ökad arbetsbelastning behöver rättsvårdsbyrån förstärkas med tre tjänster. Vidare bör fyra tjänster som handläggare inrättas i utbyte mot befintliga arvodesmedel för utveckling och drift av rättsväsendets informationssystem (-1- 449 000 kr.).

4. Kriminalvårdsstyrelsen föreslår i sitt huvudförslag att styrelsen får anskaffa en egen dator. Härigenom får styrelsen större möjligheter att

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 81

rationalisera verksamheten inom kriminalvårdsverket. Medel yrkas för tre tjänster (-f 471 000 kr.). Samtidigt kan anslagsposten Förhyrd datamaskintid m.m. under budgetåret 1984/85 minskas med ca 1,7 milj. kr. och fro.m. budgetåret 1985/86 med ytteriigare 1,6 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Regeringen har den 5 maj 1983 uppdragit åt statskontoret att i samverkan med bl.a. kriminalvårdsstyrelsen utarbeta ett underlag för beslut om styrelsens datorstöd. Underlaget kommer att avlämnas till regeringen under våren 1984.

För nästa budgetår bör medel för kriminalvårdsstyrelsens verksamhet beräknas med tillämpning av huvudförslaget.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 81 368 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Kriminalvårdsstyrelsen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 81 368 000 kr.

E 2. Kriminalvårdsanstalterna

1982/83 Utgift 1 208 889 863 1983/84 Anslag 1 222 561 000 1984/85   Förslag     1 335 335 000

Den 1 oktober 1983 fanns inom kriminalvården 19 riksanstalter med 1 392 slutna och 484 öppna platser, 56 lokalanstalter med 994 slutna och 1 259 öppna platser samt 24 häkten (jämte vid vissa anstalter inrättade häktesavdelningar) med 1 299 platser. Riksanstalterna är direkt underställda kriminalvårdsstyrelsen, medan häktena, lokalanstalterna och skyddskonsulentdistrikten är organiserade i 13 regioner. I ledningen för varje region finns en kriminalvårdsdirektör.

6    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

82

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Kriminalvårds-	Före-
		styrelsen	draganden
Personal
Styresmän m.fl.	303	+ 17	+ 2
Läkare, psykologer	24,5	-	-
Sjukvårdspersonal	67	+ 22(1	+ 20,5(1)
Tillsynspersonal	2 897	+125	+ 44
Personal i arbetsdrift	574	+ 20	+ 8
Kontorspersonal	287	+ 6	+ 2
Haskinpersonal	58	- 1	- 1
Förråds- och ekonomipersonal    339		+ 10,5	+ 3,5
Summa	4 549,5	+199,5	+ 79
Anslag
Förvaltningskostnader	830 470 000	+ 92 547 000	+ 81 122 000
(därav lönekostnader)	(782 371 000)	(+ 84 974 000)	+ 77 110 000)
Lokalkostnader	116 570 000	+ 21 068 000	+ 15 812 000
Gemensamma funktioner i
kvarteret Kronoberg	3 817 000	+  382 000	+   50 000
Vårdkostnader	136 492 000	+ 20 560 000	+ 15 608 000
Arbets- och studieer-
sättningar inom
arbetsdriften	27 574 000	+ 5 704 000	+ 9 895 000
Råvaror m.fl. utgifter
för arbetsdriften	105 192 000	+ 1 842 000	- 10 158 000
Diverse utgifter	2 446 000	+  474 000	+  445 000
Summa	1 222 561 000	+142 577 000	+112 774 000

(1) Härav föreslås 19 tjänster bli överförda frän anslaget E 3. Frivården.

Intäkter inom arbetsdriften redovisas på statsbudgetens inkomstsida under Försäljningsinkomster, Inkomster vid kriminalvården.

Kriminalvårdsstyrelsen

1. Huvudförslag 1 294 881 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 100 450 000 kr.

3. Nya slutna lokalanstalter, var och en med 42 platser, tas i bruk i Nyköping och Ystad i slutet av budgetåret 1984/85. Medel begärs för sammanlagt 66 tjänster. Samtidigt dras 57,5 tjänster in vid de nuvarande anstalterna på dessa orter (-f 513 000 kr.).

4. Styrelsen föreslår att ett tillfälligt häkte med 25 platser inrättas i den nuvarande Nyköpingsanstalten. Medel beräknas för 27,5 tjänster (-(-986 000 kr.).

5. En sluten lokalanstalt med 42 platser bör uppföras i Malmö. Den planeras bli färdig i juni 1985. Medel yrkas för 33 tjänster (-1- 1 266 000 kr.).

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 83

6. En ny paviljong med 30 platser bör byggas vid den slutna riksanstalten Hall. Medel begärs för 20 tjänster {+ 1 775 000 kr.).

7. I lokalanstalten Valla ingår f n. den tidigare anstalten Sjöboda som en provisorisk avdelning med 30 platser. Styrelsen anser att behovet av platserna är permanent och att Sjöboda bör bli en självständig lokalanstalt. Medel yrkas för 16,5 tjänster (-1- 4 065 000 kr.).

8. För det beslutade allmänna häktet i Trelleborg med 32 platser beräknas medel för 31,5 tjänster (-1- 4 379 000 kr).

9.1 1983 års budgetproposition har medel beräknats för att den nuvarande Kristianstadsanstalten under en övergångsperiod skall kunna användas som häkte, när den nya lokalanstalten i Kristianstad har tagits i bruk. Ytterligare medel yrkas för vissa driftkostnader för detta häkte (-h

I 888 000 kr.).

10. Allmänna häktet i Norrköping bör utvidgas med 15 platser genom att polisen avstår från vissa arrestlokaler. Medel beräknas för 8,5 tjänster {+ 2 059 000 kr.).

11. Ett tillfälligt häkte med 12 platser bör inrättas i polishuset i Sandviken (-I- 3 076 000 kr.).

12. Personalen vid vissa häkten behöver förstärkas med sammanlagt sju tjänster som vårdare för bevakning av gemensamhetsutrymmen. Två tjänster som vårdare begärs för tillsyn av fritidslokaler vid kriminalvårdsanstalten Malmö (-1- 1 367 000 kr.).

13. Regeringen har uppdragit åt styrelsen att under innevarande budgetår inom en kostnadsram av 1,6 milj. kr. genomfora en personalutbildning med syfte att intensifiera narkotikabekämpningen vid kriminal-vårdsanstalterna. Styrelsen har beräknat kostnaderna under budgetåret 1984/85 för att utbilda all anstaltspersonal till 8 milj. kr., varav 1,4 milj. kr. under anslaget E 6. Utbildning av personal m.fi. och 6,6 milj. kr. under förevarande anslag.

14. För att bekämpa narkotikan på anstalterna yrkar styrelsen vidare

II   tjänster som vårdare för kontroll och visitation samt tio tjänster som
fritidsassistent. Tre tjänster begärs för att vid en avdelning av kriminal
vårdsanstalten Mariefred på olika sätt kunna aktivera intagna som vän
tar på en placering i narkomanvårdsprojektet vid kriminalvårdsanstal
ten Österåker. Medel beräknas för att utöka Österåkerprojektet med 12
platser samt för ett försök med en antidrogkampanj vid tio anstalter.
Dessutom föreslår styrelsen att 19 tjänster som översköterska förs över
till kriminalvårdsanstalternas anslag från frivården för att tjänsterna
skall kunna utnyttjas effektivare (-1- 11 243 000 kr.).

15. En tjänst bör inrättas vid var och en av kriminalvårdsanstalterna Visby och Västergården för social färdighetsträning. Ytterligare medel beräknas för viss utbildningsverksamhet på grund av ändrade regler för statsbidrag (-1- 672 000 kr.).

16. Medel yrkas för fortsatt försöksverksamhet med marknadsanpas-

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

84

sad arbetsersättning vid kriminalvårdsanstalten Vångdalen (-f 2 138 000 kr.).

17. För att täcka kommunala utgifter för biblioteksverksamhet yrkas 700 000 kr under anslagsposten Vårdkostnader, För underhåll av viss bevakningsteknisk utrustning vid häkten beräknas 200 000 kr. under anslagsposten Diverse utgifter.

18. Styrelsen föreslår att medel för underhåll av markanläggningar (vägar, broar, avloppsdiken, täckdikning, invallning m.m.), som f.n. beräknas under anslagsposten Råvaror m.fi. utgifter för arbetsdriften, i fortsättningen skall tas upp på staten för förvaltningen av kriminalvårdens fastigheter (- 800 000 kr.).

Förvaltning av fastigheter

Kriminalvårdsstyrelsen förvaltar fastigheter för kriminalvårdsändamål till ett vid utgången av budgetåret 1982/83 sammanlagt bokfört värde av ca 500 milj. kr.

Resultatutjämning för fastigheter som förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen:

1983/84               Beräknad ändring 1984/85

Kriminalvärds-     Före
styrelsen              draganden

Intäkter

Ersättning för lokaler som upplåts till statsmyndigheter

Hyror och arrenden för lokaler och markområden som upplåts till enskilda

Diverse inkomster

Summa

Kostnader

Drift- och underhållskostnader

Hyres- och arrendekostnader m.m.

Avskrivningar

Summa

44 955 000

6 000 000

50 955 000

41 955 000 3 000 000 5 500 000

50 455 000

+9 445 000

+ 145 000

+1 200 000    +  800 000

+ 100 000   +  100 000

+10 745 000   + 1 045 000

- 455 000

+ 1 000 000

+ 500 000

+ 1 045 000

+ 9 225 000 + 1 000 000 +  500 000

+10 725 000

Överskott att tillföras statsbudgeten

500 000

20 000

Ersättning för lokaler som upplåts till statsmyndigheter redovisas som utgift under anslagsposten Lokalkostnader för kriminalvårdsanstalterna.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 85

o

Under posten Drift- och underhållskostnader beräknar kriminalvårdsstyrelsen 22,2 milj. kr. för åtgärder som avser fastighetsunderhåll och 29,0 milj. kr. för ombyggnad och komplettering.

Avskrivningarna beräknas på gällande fastighetsbestånd och med beaktande av verkställda grundavskrivningar till 1,25 % av det bokförda byggnadsvärdet.

Föredragandens överväganden

De senaste årens ökning av antalet frihetsstraff har medfört en besvärande beläggningssituation vid kriminalvårdens anstalter och häkten. Enligt de prognoser som har gjorts inom justitiedepartementet finns det inga tecken som tyder på att beläggningsutvecklingen är på väg att vända. De nya regler om villkorlig frigivning, som trädde i kraft den 1 juli 1983, har dock medfört en tillfällig nedgång i beläggningen.

Under år 1984 öppnas lokalanstalterna i Karlskoga, Täby och Kristianstad. Under slutet av budgetåret 1984/85 beräknas de nya lokalanstalterna i Nyköping och Ystad bli tagna i bruk. I samband med att Karlskogaanstalten öppnas kommer anstalten Skåltjärnshyttan att läggas ned i enlighet med den av riksdagen fastställda planen för förändringar i lokalanstaltsorganisationen.

Beträffande byggnadsverksamheten i övrigt inom kriminalvården återkommer jag under anslaget E 7. Byggnadsarbeten för kriminalvården.

Under hösten 1983 har beläggningen på häktena gått ned. Den I november 1982 var sammanlagt 1 108 intagna vid landets häkten. Motsvarande siffra 1983 var 878. Denna nedgång har varit oväntad och är av allt att döma tillfällig. Det råder stor brist på häktesplatser i södra Sverige och Stockholmsområdet. F.n. projekteras polishus i Malmö och Huddinge med 120 resp. 60 häktesplatser.

Med hänsyn till den förväntade beläggningsutvecklingen har anslaget inte beräknats enligt huvudförslaget.

Jag har beräknat medel för sammanlagt 66 tjänster till de nya lokalanstalterna i Nyköping och Ystad, varvid sammanlagt 57,5 tjänster vid de nuvarande anstalterna på dessa orter skall dras in (3). Jag har därjämte beräknat medel för 20 tjänster till en ny förläggningspaviljong vid riksanstalten Hall (6). Medel har vidare beräknats för 31,5 tjänster vid allmänna häktet i Trelleborg (8) samt för ett tillfälligt häkte med 12 platser i polishuset i Sandviken (11).

Till förevarande anslag bör 19 tjänster för översköterska överföras från anslaget E 3. Fri vården för att möjliggöra ett effektivare utnyttjande av tjänsterna (14).

För fortsatt försöksverksamhet med marknadsanpassad arbetsersättning vid kriminalvårdsanstalten Vångdalen har jag beräknat särskilda medel (16).

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 86

o

I fråga om kriminalvårdsstyrelsens yrkanden om intensifierade insatser mot narkotikahanteringen vid anstalterna får jag hänvisa till vad jag har anfört i anslutning till anslaget A 2. Justitiedepartementet (14).

Under driftstaten för förvaltning av fastigheter har jag beräknat medel för underhåll av markanläggningar (18).

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningarna beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 1 335 335 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna den av mig beräknade driftstaten för förvaltning av fastigheter,

2. till Kriminalvårdsanstalterna för hudgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av I 335 335 000 kr.

E 3. Frivården

1982/83 Utgift 190 260 663 1983/84 Anslag 194 450 000 1984/85 Förslag   200 166 000

Från anslaget betalas kostnaderna för frivårdsorganisationens och övervakningsnämndernas verksamhet samt ersättningar till övervakare.

Frivårdsorganisationen består fr.o.m. den 1 januari 1984 av 65 skydds-konsulentdistrikt. Antalet övervakningsnämnder är fr.o.m. samma tidpunkt 29.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

87

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Kriminalvårds-	Före-
		styrelsen	draganden
Personal
Konsulent- och assistent-
personal	506	-	-
Läkare, psykologer	4	-	-
Sjukvårdspersonal	22	- 1911)	- 19(1
Kontorspersonal	242	-
Personal på vårdavdelning	6	-
Personal på hotell och
inackorderingshem	12	-
Summa	792	-  19(1)	- 19(1
Anslag
Förvaltningskostnader	138 306 000	+ 5 971 000	+ 4 876 000
(därav lönekostnader)	(126 795 000)	(+ 4 339 000)	(+ 3 885 000)
Ersättning ät ledamöter m. fl.
i övervakningsnämnderna	3 429 000	-	-
Lokalkostnader	21 637 000	+ 1 194 000	-  864 000
Vårdkostnader	24 277 000	+ 2 398 000	+ 417 000
Bidrag till enskild frivärds-
verksamhet	6 801 000	+ 450 000	+  287 000
Till regeringens disposition	-	-	+ 1 000 000
Summa	194 450 000	+10 013 000	+ 5 716 000

(1) Tjänsterna föreslås bli överförda till anslaget E 2.  Kriminalvårdsanstalterna.

Kriminalvårdsstyrelsen

1. Huvudförslag 204 734 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 10 204 000 kr.

3. Den ökade intensiteten i övervakningsarbetet kräver ytterligare medel för resor och expenser (-1- 500 000 kr.).

4. På grund av det ökade behovet av särskilda behandlings- och stödåtgärder föreslås en uppräkning av anslagsposten Vårdkostnader med 2 milj. kr.

5. För enskild frivårdsverksamhet beräknas ytterligare 310 000 kr.

6. Under anslaget E 2. Kriminalvårdsanstalterna föreslår styrelsen att 19 tjänster som översköterska överförs från frivården till anstaltsorganisationen för att tjänsterna skall kunna utnyttjas effektivare (-3 001 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Den reform avseende villkorlig frigivning och kriminalvård i frihet, som har trätt i kraft den 1 juli 1983, innebär bl.a. att övervakning vid villkoriig

Prop. 1983/84:100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 88

frigivning skall ske bara när det finns anledning anta att det föreligger ett behov av sådan samt att övervakningstiden vid skyddstillsyn för fiertalet fall har minskats från två till ett år. Avsikten med denna avkortning är att intensifiera övervakningen och koncentrera den till det första året av prövotiden då återfallsrisken är som störst.

Antalet klienter inom frivården har minskat från 17 541 den 30 juni 1983 till 13 948 den 31 oktober 1983.

Regeringen har uppdragit åt kriminalvårdsstyrelsen att senast den 15 april 1984 lämna en redovisning av arbetssituationen inom frivården. Med hänsyn till svårigheterna att f.n. bedöma klientutvecklingen har anslaget inte beräknats enligt huvudalternativet. Av samma skäl bör av de beräknade lönemedlen 1 milj. kr. ställas till regeringens disposition.

Under anslaget E 2. Kriminalvårdsanstalterna har jag föreslagit att 19 tjänster som översköterska skall föras över från frivården till anstaltsorganisationen för att möjliggöra ett effektivare utnyttjande av tjänsterna.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 200 166 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Frivården för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 200 166 000 kr.

E 4. Maskin- och verktygsutrustning m.m.

1982/83 Utgift        10 258 817        Behållning               4 309 410

1983/84 Anslag        19 100 000 1984/85 Förslag      26 900 000

Kriminalvårdsstyrelsen yrkar en höjning av anslaget med 15,5 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar behovet av medel under anslaget för nästa budgetår till 26 900 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Maskin- och verktygsutrustning m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 26 900 000 kr.

E 5. Engångsanskaffning av inventarier m.m.

1982/83 Utgift   9 317 492   Behållning    3 102 961 1983/84 Anslag   22 400 000 1984/85 Förslag  28 300 000

Kriminalvårdsstyrelsen yrkar en höjning av anslaget med 22,4 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar behovet av medel under anslaget för nästa budgetår till 28 300 000 kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 89

att till Engångsanskaffning av inventarier m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 28 300 000 kr.

E 6. Utbildning av personal m.fl.

1982/83   Utgift(l)       10 189 846        Behållning(l)        883 042
1983/84   Anslag        11 375 000

1984/85   Förslag 12 151 000

(1) Härav avser 4 849 022 kr. utgift och 187 549 kr.  reservation under anslaget E 7. Vårdutbildningsnämnden.

Från anslaget betalas vissa utgifter för utbildning av kriminalvårds-verkets personal, personundersökare och övervakare samt utgifter för praktikcentra för studerande vid högskoleenhet.

Kriminalvårdsstyrelsen begär en höjning av anslaget med 5,9 milj. kr. Av beloppet avser 1,4 milj; kr. kostnader under budgetåret 1984/85 för en utbildning av all personal vid kriminalvårdsanstalterna med syfte att bekämpa förekomsten av narkotika.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar behovet av medel under anslaget för nästa budgetår till 12 151 000 kr. I fråga om insatser mot narkotikahanteringen vid anstalterna får jag hänvisa till vad jag har anfört i anslutning till anslaget A 2. Justitiedepartementet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Utbildning av personal m.fl. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 12 151 000 kr.

E 7. Byggnadsarbeten för kriminalvården

Behållning      198 041 174

1982/83	Utgift	75 590 183
1983/84	Anslag(l)	51 225 000
1984/85	Förslag	23 600 000

(1) Härav har 23 725 000 kr.  anvisats med stöd av finansfullmakten.

Från anslaget betalas utgifter för större byggnadsföretag inom kriminalvården.

Kriminalvårdsstyrelsen föreslår att nya lokalanstalter byggs i Malmö, Sigtuna och Gävle samt att en förläggningspaviljong med 30 platser uppförs för 14,6 milj. kr. vid var och en av kriminalvårdsanstalterna Hall och Norrtälje. Vidare planeras ny- och ombyggnadsarbeten för sammanlagt 70 milj. kr. vid kriminalvårdsanstalterna Hageby, Hall, Haparanda, Hällby, Härianda, Lärbro, Mariefred, Mariestad, Norrköping, Roxtu-na. Skenas, Skogome, Stångby, Sörbyn, Torhult, Valla, Vångdalen, Västervik, Ödevata och Österåker.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 90

Föredragandens överväganden

Riktlinjer i fråga om utformningen av kriminalvårdens anstalter antogs genom 1973 års kriminalvårdsreform. Riksdagen har vid behandlingen av 1980 års budgetproposition godkänt en principplan för förändringar i lokalanstaltsorganisationen (prop. 1979/80:100 bil. 5 s. 68-72, JuU 34, rskr 282). Planen innebär att nya lokalanstalter uppförs i områden som f.n. har brist på lokalanstaltsplatser. Vidare förutsätts i planen att ett antal anstalter från 1800-talet samt vissa andra anstalter som är i mycket dåligt skick byts ut.

F.n. byggs nya lokalanstalter i Täby, Karlskoga, Kristianstad, Ystad, Nyköping och Härnösand. De tre förstnämnda anstalterna beräknas bli tagna i bruk under år 1984 och övriga anstalter under år 1985. Regeringen har lämnat projekteringsuppdrag för nya lokalanstalter i Sigtuna (Rosersberg), Malmö (1) och Gävle. Ytterligare anstalter planeras i Stockholm, Malmö (II), Göteborg, Uppsala, Vänersborg, Halmstad, Jönköping, Hudiksvall och Visby. Anstalterna i Sigtuna, Malmö (1) och Gävle bör utföras så snart tidigareläggning av statliga byggnadsobjekt behövs i dessa regioner.

1 enlighet med den av riksdagen antagna propositionen 1981/82:141 om ändring i lagstiftningen om kriminalvård m.m. kommer mindre bostadsavdelningar att successivt inrättas vid kriminalvårdsanstalterna Hall (C-avdelningen), Norrtälje och Tidaholm. Vidare uppförs en bostadspaviljong med 30 platser fördelade på tre avdelningar vid Tida-holmsanstalten. Jag förordar att en motsvarande paviljong uppförs vid Hallanstalten inom en kostnadsram av 14,6 milj. kr.

För de nya lokalanstalterna i Härnösand, Nyköping och Ystad, som har tidigarelagts med stöd av finansfullmakten, beräknar jag kostnadsramar om resp. 29,0, 30,0 och 31,3 milj. kr. För tidigarelagda byggnadsobjekt vid kriminalvårdsanstalterna Haparanda, Hinseberg, Härnösand, Kumla, Majorshagen, Mäshult, Norrköping, Singeshult och Till-berga beräknas kostnadsramar om sammanlagt 40 835 000 kr.

Under Diverse objekt beräknas 16 130 000 kr. för tidigarelagda objekt samt 20 455 000 kr. för övriga objekt. För eventuella byggnadsobjekt, som av särskilda skäl bör kunna sättas i gång skyndsamt, beräknas 5 milj. kr. Jag förordar alltså att kostnadsramen Diverse objekt förs upp med 41 585 000 kr.

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Prop. 1983/84: 100   Bilaga 4   Justitiedepartementet 91

Investeringsplan(1 000-tal kr)

Byggnadsobjekt	Kostnadsram		Hedelsförbrukning			Bygg-	Färdig-
						start år-mån	ställande år-mån
	82-01-01	83-01-01	Faktisk t.o. m. 83-06-30	Beräknad för
				1983/84	1984/8E
Borås(lokalanstalt)	26 900	27 200	24 751	1 200
Fastighetsförvärv	15 000	15 000	-	5 000	8 000	-	-
Hall(larmsystem)	2 850	3 100	187	2 800	113	83-04	83-09
Hall(ombyggnad av
paviljong)	2 200	2 375	-	1 500	875	84-01	84-09
Hall(ny paviljong)	-	14 600(1)		500	7 500	84-10	85-11
Haparanda(fri-
tidsbyggnad.
tillbyggnad av
garage)		2 125		1 800	325	83-11	84-06
Helsingborg(lokal-
anstalt)	17 550	17 700	16 554	946
Hinseberg(vakt-, .
inskrivnings- och
förrådsbyggnad)	4 250	4 650	742	3 500	408	83-03	84-03
Hinseberg(fri-
tidsbyggnad)	-	4 900	-	4 400	500	83-11	84-06
Huddinge(lokalan-
stalt)	30 300	31 500	24 674	5 700	1 000	81-08	83-02
Håga(verkstad)	3 700	-	3 600	100	-	-	-
Härnösand(lokal-
anstalt)	-	29 000	1 512	8 000	16 000	83-10	85-05
Härnösand(verk-
stadsbyggnad)	-	9 000		3 000	5 000	84-01	85-02
Karlskoga(lokal-
anstalt)	30 400	30 400	10 737	15 000	4 000	82-08	84-02
Kristianstad(lokal-
anstalt)	28 400	22 500	5 521	12 000	3 000	82-10	84-05
Kumla(skärmtak,
omläggning av
industrigård)	-	2 650	-	2 500	150	84-01	84-07
Lul3å(lokalanstalt)	17 500	17 500	15 971	500	-		-
Luleå(förlägg-
ningsbyggnad)	5 300	5 700	2 112	1 600	200	82-11	83-08
Hajorshagen(vakt-,
inskrivnings-.
sjukvårds- och
personallokaler)	-	2 650	-	2 400	250	84-01	84-08
Hajorshagen(ny
småindustri)	-	3 650	-	2 100	1 550	84-03	84-10
Mäshult(ny huvud-
byggnad)	8 750	8 750	646	5 000	3 104	83-03	84-09
Mäshult(vakt-,
inskrivnings- och
kontorslokaler)	-	6 580		4 600	1 980	83-09	84-11
Norrkåping(perso-
nalbyggnad)	-	2 180	-	2 000	180	83-10	84-05

Prop. 1983/84:100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 92

Investeringsplan(1 000-tal kr)

Byggnadsobjekt   Kostnadsram			ledelsförfarukning			Bygg-	■"ärdig-
						start år-mån	stäilande är-mån
8	2-01-01	83-01-01	=aktisk t.o. m. 33-06-30	äeräknad	för
				983/84	1984/85
Norrtälje(om- och
tillbyggnad av
administrations-
lokaler)	8 100	8 400	4 368	3 500	532	82-08	83-12
Norrtälje(ombygg-
nad av fyra
paviljonger)	5 400	5 800	-	2 000	3 000	83-11	85-06
Nyköping(lokal-
anstalt)	-	30 000	2 349	9 000	16 000	83-10	85-02
Roxtuna(dagvatten-
ledning m. m.)	2 500	-	2 445	55	-	-
Singeshult(perso-
nal- och verk-
stadslokaler)	-	2 600	-	1 700	900	84-03	84-10
Smälteryd(köks- och
matsalsbyggnad)	3 350	3 350	1 524	1 500	324	83-02	84-01
Svartsjö(ombyggnad)	24 400	28 900	1 575	7 000	12 000	83-08	85-10
Tidaholm(ny pavil-
jong)	12 800	13 800	25	1 000	7 000	84-10	85-11
Tidaholm(ombyggnad
av fyra pavil-
jonger)	5 400	5 400	-	600	2 000	84-05	86-04
Tidaholm(förrådslo-
kaler)	4 850	4 850	1 469	3 000	381	83-03	84-01
Tillberga(fritids-
byggnad)	2 800	-	2 682	18	-	-	-
Tillberga(förråd,
skärmtak)	3 100	-	2 869	31	-	-	-
Tillberga(köks-
och matsalsbygg-
nad)	-	4 500	-	3 500	1 000	83-11	84-08
Ty9elsjö(köks, mat-
sals- och admi-
nistrationsbygg-
nad)	4 750	-	4 569	81	-	-	-
Täby(lokalanstalt)	32 700	32 700	8 887	15 000	7 000	82-10	84-05
Umeå(lokalanstalt)	22 500	22 800	22 774	26	-	-	-
Umeå(förläggnings-
byggnad)	5 300	5 700	2 561	2 500	200	82-10	84-01
Ystad(lokalanstalt)	-	31 300	171	10 000	15 000	83-09	84-12
Diverse objekt	33 370	41 585	15 237	27 689	5 251	-	-
Projekteringskost-
nader	-	-	-	-	10 000	-	-
Erfarenhetsmässig
reducering av
medelsbehovet		-	-	-20 422	,15 781
	364 420	505 395	180 512 153 924 118 942

(1) Preliminär kostnadsram

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet

93

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.

Hedelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1983-07-01 Anslag för 1983/84 Anslag för 1984/85 (förslag)	198 041 51 225(1) 23 600	1983/84 1984/85	153 924 118 942
Summa	272 866		272 866

(1) Härav har 23 725 000 kr. anvisats med stöd av finansfullmakten.

I enlighet med nu gällande principer för avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fastigheter som förvaltas av kriminalvårdsstyrelsen bör endast 50 % av investeringskostnaderna för nytillkommande objekt tas upp som tillgångsvärde i förmögenhetsredovisningen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för kriminalvården inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2. bemyndiga regeringen att fastställa tillgångsvärden i enlighet med vad jag har anfört i det föregående,

3. till Byggnadsarbeten för kriminalvården för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 23 600 000 kr.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 94

F. RÄTTSHJÄLP M.M. F 1. Rättshjälpskostnader

1982/83   Utgift            235 380 743

1983/84   Anslag           170 000 000

1984/85   Förslag        221 000 000

Från anslaget betalas de rättshjälpskostnader som enligt rättshjälpslagen (1972:429; omtryckt 1983:487) skall betalas av allmänna medel, d.v.s. framför allt ersättningar till offentliga försvarare och biträden vid allmän rättshjälp.

Domstolsverket

Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1984/85 till 226 400 000 kr.

Föredragandens överväganden

Under de senaste åren har tämligen omfattande ändringar genomförts i rättshjälpssystemet för att minska statens kostnader för rättshjälpen. Det är svårt att på ett tillförlitligt sätt beräkna effekterna av de vidtagna åtgärderna, särskilt som de inte alltid omedelbart återverkar på anslagsförbrukningen.

Domstolsverket har i sin anslagsframställning pekat på att den genomsnittliga biträdesersättningen har — utöver vad som kan förklaras med taxehöjningar — stigit på ett uppseendeväckande sätt mellan tredje kvartalet 1981 och motsvarande period 1982. Bortfallet av de relativt okomplicerade ärendena angående äktenskapsförord, boskillnad och testamente har i och för sig inneburit en automatisk höjning av genomsnittsersättningen men kan inte förklara den kraftiga ökningen fullt ut. Några anmärkningsvärda förskjutningar i ärendestrukturen har inte heller förekommit. Domstolsverkets uppföljning av taxeutvecklingen avser korta tidsperioder och de slutsatser som kan dras är därför av begränsat värde. Undersökningen visar ändå på en tendens som är oroande. Jag avser därför att låta utreda de förhållanden som ligger bakom den s.k. taxeglidningen och, om så behövs, överväga åtgärder för att komma tillrätta med den.

Jag beräknar anslaget till 221 milj. kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Rättshjälpskostnader för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 221 000 000 kr.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet F 2. Rättshjälpsnämnderna

95

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

9 425 354 9 680 000 8 220 000

Rättshjälpsnämnderna handlägger ärenden om rättshjälp.

1983/84(1)        Beräknad ändring 1984/85

Domstolsverket   Föredraganden

Personal Summa                      39	- .	-
Anslag Förvaltningskostnader       7 180 000 (därav lönekostnader)     (6 090 000) Lokalkostnader            1 990 000	-  324 000 (- 348 000) -   532 000	- 339 000 (- 317 000) - 611 000
Summa                 9 170 000	- 856 000	- 950 000
(1) Av anslagna medel på 9 680 000 kr. får disponeras 9 170 000 kr.	enligt regeringens	beslut

Domstolsverket

1. Huvudförslag 8 314 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 632 000 kr.

Föredragandens överväganden

Till följd av en fortsatt minskad ärendetillströmning till rättshjälpsnämnderna skall 11 tjänster vid nämnderna ha avvecklats före den 1 juli 1984. Lokalkostnaderna har också kunnat nedbringas. Dessa åtgärder medför minskade kostnader med närmare 1,5 milj. kr. Dessa besparingar bör ligga till grund för anslagsberäkningen, som därutöver bör utgå från huvudförslaget. Jag avser att återkomma till regeringen beträffande rättshjälpsnämndernas organisation sedan rättshjälpskommittén (Ju 1982:01) har redovisat sitt arbete.

Med hänvisning till vad jag har anfört och sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Rättshjälpsnämnderna för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 8 220 000 kr.

F 3. Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet

1982/83	Utgift	0
1983/84	Anslag	1 000
1984/85	Förslag	1 000

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

96

Resultat

Intäkter

Kostnader

Resultat

Driftbidrag

1982/83 Utfall	1983/84 Beräknat	1984/85
	Domstolsverket	Domstolsverket	Föredraganden
51 015 000 53 041 000 -2 026 000 2 076 000	52 770 000 52 770 000 0 2 200 000	52 270 000 51 550 000 + 720 000 2 200 000	52 270 000 51 550 000 + 720 000 2 200 000

De allmänna advokatbyråernas främsta uppgift är att lämna biträde och rådgivning enligt rättshjälpslagen (1972:429; omtryckt 1983:487). Om det kan ske utan hinder för den verksamhet som bedrivs enligt rättshjälpslagen, skall byråerna även lämna annat biträde i rättsliga angelägenheter. De allmänna advokatbyråerna skall i princip vara självbärande och konkurrera på lika villkor med enskilda advokatbyråer.

Det finns 33 allmänna advokatbyråer. Tre av byråerna har filialkontor på annan ort. Vid de allmänna advokatbyråerna finns 303 tjänster, varav 153 för advokater och annan juristpersonal samt 150 för övrig personal.

Domstolsverket är central förvaltningsmyndighet för de allmänna advokatbyråerna.

Anslaget Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet är ett förslagsanslag som tas upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för verksamheten vid de allmänna advokatbyråerna. Anslaget får i princip inte belastas. För att lösa likviditetsproblem för uppdragsverksamheten förfogar de allmänna advokatbyråerna över en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Den uppgår f n. till 7 milj. kr.

Antalet ärenden om allmän rättshjälp och rådgivningar vid de allmänna advokatbyråerna har under budgetåret 1982/83 fortsatt att minska samtidigt som uppdragen utanför rättshjälpsområdet har ökat, dock inte i motsvarande mån. Kostnadstäckningsgraden för byråerna sammantagna var budgetåret 1982/83 ca 96 procent. Domstolsverket avser att minska kostnaderna bl.a. genom personalminskningar. Verket räknar därför med att byråerna sammantagna skall täcka sina kostnader för budgetåret 1983/84 och uppnå i det närinaste full lönsamhet under budgetåret 1984/85, allt under förutsättning att rättshjälpslagstiftningen inte ändras mera väsentligt under denna period.

Jag vill för egen del understryka vikten av att domstolsverket verkar för att organisationen anpassas till den efterfrågan som finns på byråernas tjänster. Jag har med oro konstaterat att några av de allmänna advokatbyråerna har visat negativa rörelseresultat under en följd av år

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 97

och kommer därför att noga följa utvecklingen, framförallt vid dessa byråer.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Allmänna advokatbyråer:  Uppdragsverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

F4. Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag

1982/83   Utgift           2 076 490

1983/84   Anslag          2 350 000

1984/85   Förslag        2 200 000

Från anslaget utgår driftbidrag till de allmänna advokatbyråerna, framför allt för vissa prestationer som byråerna utför av sociala skäl.

Domstolsverket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1984/85 till 2 200 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag biträder domstolsverkets förslag och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2 200 000 kr.

F 5. Vissa domstolskostnader m.m.

1982/83	Utgift	35 548 469
1983/84	Anslag	38 000 000
1984/85	Förslag	37 600 000

Från anslaget betalas vissa kostnader för rättegångsväsendet vid de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, bostadsdomstolen samt arrende- och hyresnämnderna. Bland dessa kostnader kan nämnas ersättning av allmänna medel till vittnen, målsägande, tolkar och konkursförvaltare samt kostnader för personundersökning i brottmål.

Domstolsverket

Domstolsverket har beräknat medelsbehovet för budgetåret 1984/85 till 37 600 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag biträder domstolsverkets förslag och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa domstolskostnader m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 37 600 000 kr.

7    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 4

Prop. 1983/84:100   Bilaga 4   Justitiedepartementet 98

F 6. Diverse kostnader för rättsväsendet

1982/83 Utgift                    8 907 048

1983/84 Anslag                   4 000 000

1984/85 Förslag                  8 000 000

Från anslaget betalas en rad kostnader för rättegångsväsendet i den mån de inte hör under anslaget F 5. Vissa domstolskostnader m.m. I vissa fall betalas från anslaget utgifter för rättegångar där staten är part.

Jag beräknar medelsbehovet lill 8 milj, kr. och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Diverse kostnaderför rättsväsendet för hudgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet G. ÖVRIGA MYNDIGHETER

99

G 1. Justitiekanslern

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

2 659 870 2 728 000 2 864 000

Justitiekanslern (JK) är regeringens jurist, bevakar statens rätt och har tillsyn över dem som utövar offentlig verksamhet. Han fullgör också vissa uppgifter enligt bl.a. tryckfrihetsförordningen, 8 kap. rättegångsbalken, datalagen (1973:289) och lagen (1977:20) om TV-övervakning.

	1983/84	Beräknad i	ändring 1984/85
		JK	Föredraganden
Personal Summa	10
Anslag Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning	2 328 000 (2 134 000) 400 000	+152 000 (+140 500) + 19 000 + 80 000	+145 000 (+132 000) - 9 000
Summa	2 728 000	+251 000	+136 000

JK

Verksamheten hos JK har under budgetåret 1982/83 drivits i samma former som tidigare.

1. Huvudförslag 2 899 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 119 000 kr.

3. Besparingarna enligt huvudförslaget innebär att JK tvingas att hålla sin inspektionsverksamhet på en förhållandevis låg nivå.

4. För köp av en ny telefonväxel begär JK ett engångsbelopp om 80 000 kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för JK:s verksamhet beräknas med utgångspunkt i JK:s huvudförslag.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Justitiekanslern för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2 864 000 kr.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet

100

G 2. Centralnämnden för fastighetsdata

1982/83   Utgift            33 231 497 (1)

1983/84   Anslag          34 830 000 (1)

1984/85   Förslag        36 750 000

(1) Anslaget G 3.    Centralnämnden för fastighetsdata

Centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har till uppgift att bygga upp fastighets- och inskrivningsregister som förs med hjälp av automatisk databehandling (ADB).

Nämnden leds av en styrelse. Chef för nämnden är en överdirektör. Inom nämnden finns en teknisk enhet, en fastighetsregisterenhet, en inskrivningsregisterenhet, en utvecklingsenhet och en administrativ enhet.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

CFD

Föredraganden

Personal Summa	93
Anslag 1. Förberedelser för genomförande av be slutade reformer 2. Reformgenomförande 3. Produktion	5 100 000 11 000 000 21 530 000	- 100 000 + 700 000 +1 470 000
Summa	37 630 000	+2 070 000
Avgår intäkter under anslaget	2 800 000	+ 300 000
Summa	34 830 000	+1 770 000	+1 920 000

CFD

CDF föreslår att fastighetsdataprojektet under budgetåret 1984/85 drivs vidare enligt de riktlinjer som riksdagen har fastställt för perioden 1982/83 - 1986/87. Detta innebär att verksamheten koncentreras på att säkerställa en fortsatt stabil drift av driftsystemet och på reformgenomförande. Reformarbetet kommer under budgetåret 1984/85 att pågå i Göteborgs och Bohus län samt Skaraborgs och Södermanlands län. Förberedelsearbetet kommer att inledas i Hallands län. F.n. överförs i genomsnitt 215 000 fastigheter om året till ADB-systemet.

Allteftersom fastighetsdatasystemet förs in i nya områden växer automatiskt arbetet med driften av systemet, bl.a. vad gäller expediering av

Prop. 1983/84: 100   Bilaga 4   Justitiedepartementet 101

handlingar i inskrivningsärenden och uppbörd av stämpelskatter och expeditionsavgifter. Till viss del kan de ökande produktionsuppgifterna lösas genom automatisering. Så sker under budgetåret 1983/84 genom en investering i utrustning för hantering av utgående handlingar. CFD beräknar medelsbehovet till 36 600 000 kr.

Föredragandens överväganden

Riksdagen har under våren 1982 (prop. 1981/82:123 bil. 2, CU 37, rskr 318) antagit riktlinjer för fastighetsdataverksamheten för en andra etapp av reformen, omfattande budgetåren 1982/83 - 1986/87. Riktlinjerna innebär bl.a. att det har lagts fast en ekonomisk ram avseende det ökade medelsbehovet på 12,3 milj. kr. i prisläget hösten 1981 för etappens sista fyra år.

Jag beräknar med tillämpning av huvudförslaget i fråga om administrationskostnader medelsbehovet för CFD för budgetåret 1984/85 till 36 750 000 kr. Detta belopp ryms inom och står i överensstämmelse med den fastlagda kostnadsramen.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Centralnämnden för fastighetsdata för hudgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 36 750 000 kr.

G 3. Datainspektionen

1982/83   Utgift             2 825 393

1983/84   Anslag 1 000

1984/85   Förslag                 1 000

Datainspektionen har som central förvaltningsmyndighet att utfärda licens enligt datalagen (1973:289) samt att pröva frågor om tillstånd och att utöva tillsyn enligt datalagen, kreditupplysningslagen (1973:1173) och inkassolagen (1974:182).

Datainspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är en generaldirektör. Inom inspektionen finns en enhet för licens- och tillståndsärenden, en enhet för tillsynsärenden samt ett sekretariat för information och administrativa uppgifter.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

102

	1982/83	1983/84	Beräknad ändring
	Utfall		1984/85
			Datainspek-	Före-
			tionen	draganden
Personal
Summa	31	31	+1,5
Anslag
Utgifter
1. Licens- och
tillstånds-
verksamhet	4 730 063	3 275 000	+607 000	+ 98 000
2. Tillsyns-
verksamhet	1 607 447	3 521 000	+386 000	+154 000
3. Information	66 588	285 000	+250 000	+ 16 000
Summa	6 404 098	7 081 000	+1 243 000	+268 000
Uppbördsmedel
Inkoraster vid
datainspektionen	-3 577 705	-7 080 000	-1 242 000	-267 000
Nettoutgift	2 826 393	1 000	1 000	1 000

Tillståndsverksamheten innefattar tillståndsprövning enligt datalagen, kreditupplysningslagen och inkassolagen samt handläggning av de anmälningar för licens som avses i 2 § dataförordningen (1982:480)

Tillsynsverksamheten omfattar tillsyn enligt de tre nämnda lagarna. Informationsprogrammet omfattar information om främst innebörden av de tre lagarna till de registeransvariga, allmänheten och utlandet.

Datainspektionen

Datainspektionen inrättades den 1 juli 1973. Fram till den 30 juni 1983 har totalt 40 170 ärenden av alla slag kommit in till inspektion. Under samma tid har 39 088 ärenden avgjorts. Antalet nya ärenden första halvåret 1983 var ca 1 200.

Budgetåret 1982/83 har i hög grad präglats av arbetet med att införa nya rutiner med anledning av att datalagen ändrades den 1 juli 1982. Nya anvisningar till registeransvariga har utarbetats och distribuerats. En mycket omfattande kampanj har genomförts för att informera om ändringarnas innebörd. Inspektionens rationaliseringsarbete har drivits vidare och bl.a. resulterat i en väsentligt förenklad beslutsmodell i tillståndsärenden. En översyn av organisationen har också skett.

Tillströmningen av ärenden om tillstånd enligt datalagen har under budgetåret 1982/83, trots ändringarna i lagen, varit högre än under de

Prop. 1983/84: 100   Bilaga 4   Justitiedepartementet 103

två senaste budgetåren. Antalet ärenden som rör klagomål från allmänheten har också ökat under budgetåret 1982/83. Tillsynsverksamheten har under samma budgetår måst begränsas trots behovet av en ökad tillsyn. Genom rationaliseringar, viss omorganisation m.m. är det inspektionens förhoppning att redan under budgetåret 1983/84 tillföra tillsynsarbetet ytterligare resurser.

Kostnaderna för datainspektionens verksamhet skall enligt en ny förordning som gäller fr.o.m. den 1 juli 1982 täckas genom avgifter. Inspektionens inkomster var under budgetåret 1982/83 ca 3 578 000 kr. Beloppet utgör endast drygt hälften av förbrukade medel. Redan under det budgetåret var det en självklar strävan för inspektionen att genom det nya avgiftssystemet få full täckning för sina kostnader. Emellertid har avgiftshanteringen krävt väsentligt större insatser än de budgeterade. Ytterligare ansträngningar för att nå ut med information om licensskyldigheten kommer att vidtas under budgetåret 1983/84. Enligt inspektionens uppfattning finns personregister i en sådan omfattning att kostnaderna för verksamheten mer än väl kan täckas av licensmedel under förutsättning att de betalningsskyldiga registeransvariga kan spåras och att de därefter betalar avgiften.

Datainspektionen begär för budgetåret 1984/85 en förstärkning av personalen med en och en halv tjänst för handläggare (-1- 227 000 kr.). Vidare begär inspektionen ökade medel för resor (-1- 25 000 kr.), utbildning (-1- 50 000 kr.) och information (-1- 250 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Datainspektionens verksamhet har under budgetåret 1982/83 i ökad utsträckning kunnat koncentreras till ärenden som rör särskilt integritetskänsliga personregister. Denna rationalisering av verksamheten är en följd av de ändringar i datalagen som trädde i kraft den 1 juli 1982. Av betydelse har också varit datainspektionens interna rationaliseringsverksamhet. Datalagstiftningskommittén (DALK) kan komma att lägga förslag som ytterligare kan påverka inspektionens verksamhet.

1 en särskild skrivelse till regeringen har datainspektionen bl.a. redovisat antalet licenser som har meddelats t.o.m. oktober 1983. Om den utveckling beträffande licenserna som redovisas i skrivelsen fortsätter kommer inspektionen inte att nå full kostnadstäckning under innevarande år. Detta i förening med inkomstutfallet budgetåret 1982/83 gör att jag förutsätter att datainspektionen, som inspektionen själv framhållit, redan under budgetåret 1983/84 vidtar åtgärder som gör det möjligt att helt täcka inspektionens kostnader med avgifter.

För nästa budgetår bör utgifterna för datainspektionens verksamhet beräknas med utgångspunkt i inspektionens huvudförslag.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet

104

att till Datainspektionen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

G 4. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader

1982/83 Utgift 5 625 667 1983/84 Anslag 5 873 000 1984/85 Förslag   6 049 000

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har till uppgift att främja brottsförebyggande insatser inom olika områden av samhällsverksamheten samt att verka för en samordning av samhällets och enskildas insatser mot brott.

BRÅ leds av en styrelse. Hos rådet finns ett kansli, som förestås av en kanslichef Inom kansliet finns en utredningsenhet och en forskningsenhet. Till rådet är knutna en vetenskaplig grupp samt ett varierande antal arbetsgrupper.

1983/84     Beräknad ändring 1984/85

Brottsföre-    Förebyggande rådet  draganden

Personal
Surama	19	+ 5	-
Anslag
Förvaltningskostnader	4 568 000	+236 000	+297 000
(därav lönekostnader)	(3 535 000)	(+138 000)	(+207 000)
Lokalkostnader	1 305 000	+292 000	-121 000
Summa	5 873 000	+528 000	+176 000

Brottsförebyggande rådet

1. Huvudförslag 6 273 000 kr.

2. Löne- och prisomräkning m.m. 528 000 kr.

3. Rådet förordar att besparingen enligt huvudförslaget, 128 000 kr., görs under anslaget G 5. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader.

4. Fem personliga extra ordinarie tjänster som har inrättats vid rådet bör ingå i den fasta personalorganisationen.

Föredragandens överväganden

Den besparing som skulle ha följt vid en tillämpning av huvudförslaget har tagits upp under anslaget G 5. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 105

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 6 049 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 6 049 000 kr.

G 5. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader

1982/83 Utgift   3 926 335    Reservation     21 882 1983/84 Anslag   3 782 000 1984/85 Förslag   3 803 000

Från anslaget betalas kostnader för utrednings- och utvecklingsarbete samt för information.

Brottsförebyggande rådet

1. Huvudförslag 3 929 000 kr.

2. Prisomräkning m.m. 227 000 kr.

3.1 huvudförslaget förordar rådet en minskning av verksamheten, som skulle ge en besparing med 80 000 kr.

Föredragandens överväganden

Den besparing som skulle ha följt av en tillämpning av huvudförslaget för anslaget G 4. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader tas, som jag har nämnt i anslutning till det anslaget, ut under förevarande anslag.

Med hänsyn till vad jag har anfört beräknar jag behovet av medel under anslaget för nästa budgetår till 3 803 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 3 803 000 kr.

G 6. Bokföringsnämnden

1982/83 Utgift 1 329 143 1983/84 Anslag 1 342 000 1984/85 Förslag   1 401 000

Bokföringsnämnden, som inrättades den 1 juli 1976, har till uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga redovisning.

Nämnden består av ordförande och nio andra ledamöter. För varje annan ledamot än ordföranden finns en ersättare. Hos nämnden finns ett kansli med en chef

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

106

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Nämnden	Föredraganden
Personal Summa	3
Anslag Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	1 280 000 (618 000) 62 000	+ 63 000 (+ 25 000) + 13 000	+ 46 000 (+ 16 000) + 13 000
Summa	1 342 000	+ 74 000	+ 59 000

Bokföringsnämnden

1. Huvudförslag I 416 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 97 000 kr.

3. De besparingar som nämnden har redovisat enligt huvudförslaget innebär bl.a. att nämnden inte kan fullfölja sina projektplaner i planerad takt.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för bokföringsnämndens verksamhet beräknas med utgångspunkt i nämndens huvudförslag.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bokföringsnämnden för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 401 000 kr.

G 7. Brottsskadenämnden: Förvaltningskostnader

1982/83 Utgift 2 044 120 1983/84 Anslag 2 414 000 1984/85 Förslag   2 494 000

Brottsskadenämnden har till uppgift att pröva ärenden enligt brotts-skadelagen (1978:413) om ersättning för skador på grund av brott. Nämnden består av en ordförande, två vice ordförande och tre andra ledamöter. Nämnden biträds av ett kansli.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet

107

1983/84

Beräknad ändring 1984/86

Brottsskadenämnden

Föredraganden

Personal Summa	10	-	-
Anslag Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	2 121 000 (1 521 000) 293 000	+114 000 (+ 68 000) + 34 000	+119 000 (+ 92 000) + 12 000
Summa	2 414 000	+148 000	+131 000

Brottsskadenämnden

1,. Huvudförslag 2 518 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 148 000 kr.

3. De besparingar som brottsskadenämnden redovisar innebär att anslaget efter pris- och löneomräkning minskas med 44 000 kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel  för verksamheten  vid brottsskadenämnden beräknas med utgångspunkt i nämndens huvudförslag.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 494 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till   Brottsskadenämnden:   Förvaltningskostnader   för   budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2 494 000 kr.

G 8. Brottsskadenämnden: Ersättning för skador på grund av brott

1982/83   Utgift           5 606 314

1983/84   Anslag          6 500 000

1984/85   Förslag        7 000 000

Från anslaget betalas ersättning av statsmedel enligt brottsskadelagen (1978:413) för skador på grund av brott.

Brottsskadenämnden yrkar en höjning av anslaget med 500 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag biträder brottsskadenämndens förslag och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Brottsskadenämnden: Ersättning för skador pä grund av brott för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 4   Justitiedepartementet 108

H. DIVERSE

H 1. Svensk författningssamling

1982/83   Utgift            6 051 572

1983/84   Anslag          7 000 000

1984/85   Förslag        7 700 000

Från anslaget betalas kostnaderna för bl.a. tryckning av Svensk författningssamling.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Svensk författningssamling för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 7 700 000 kr.

H 2. Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område

1982/83   Utgift        230 434              Reservation                 22 523

1983/84   Anslag          60 000

1984/85   Förslag        70 000

Från anslaget betalas bidrag till nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer. Nämnden skall enligt sin instruktion (1946:412) främja tillkomsten av vägledande litteratur på förvaltningsrättens område. Statens inkomster av verk, som har utarbetats eller utgetts med bidrag från detta anslag, avräknas från anslaget.

Nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer beräknar medelsbehovet till 110 000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av nämndens verksamhet bör anslaget uppgå till 70 000 kr.för nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kr.

H 3. Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m.

1982/83 Utgift 1 259 703 1983/84 Anslag 1 750 000 1984/85 Förslag   2 050 000

Från anslaget utgår bidrag till Världsorganisationen för den intellektuella ägenderätten, till internationella institutet i Rom för unifiering av privaträtten och till permanenta byrån för Haagkonferensen för internationell privaträtt. Från anslaget betalas även Sveriges kostnader med anledning av FN:s konvention om avskaffande av rasdiskriminering.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 109

Från anslaget utgår vidare medel till Sveriges bidrag till kostnaderna för Nordiska samarbetsrådet för kriminologi samt medel till ett svenskt bidrag till det FN-anknutna kriminalpolitiska institutet i Helsingfors.

Anslaget bör för nästa budgetår uppgå till 2 050 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Bidrag lill vissa internationella sammanslutningar m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2 050 000 kr.

H 4. Stöd till politiska partier

1982/83   Utgift           79 248 840

1983/84   Anslag          79 500 000

1984/85   Förslag        79 500 000

Medelstilldelning sker enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Stöd till politiska partier för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 79 500 000 kr.

H 5. Allmänna val

1982/83	Utgift	72 817 420
1983/84	Anslag	360 000
1984/85	Förslag	19 922 000

Från anslaget betalas statsverkets del av kostnaderna för valsedlar, valkuvert och andra valtillbehör samt betalas ersättning till vissa myndigheter och verk för biträde i samband med allmänna val.

Riksskatteverket, som är central valmyndighet, föreslår att anslaget för budgetåret 1984/85 tas upp med 19 922 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag biträder riksskatteverkets förslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Allmänna val för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 19 922 000 kr.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 110

Bilaga 4.1

Statistiska uppgifter jämte kommentarer om brottsutveckiingen samt om verksamheten inom polisen, åklagarmyndigheterna, de allmänna domstolarna och kriminalvården m.m.

1 Brottsutvecklingen

Det antal brott mot brottsbalken som har kommit till polisens kännedom har ökat under 1960- och 1970-talen. Under den senaste tioårsperioden har ökningen varit mycket kraftig. År 1970 uppgick antalet brott mot brottsbalken till omkring 560 000 medan antalet år 1982 uppgick till drygt 805 000. Även anmälda brott mot annan lagstiftning har ökat under denna tid.

Ar	Antal anmälda	Antal anmälda brott
	brottsbalksbrott	mot annan lagstiftning
1970	563 138	92 904
1971	614 150	99 672
1972	598 681	92 448
1973	547 542	107 841
1974	570 610	104 666
1975	643 405	112 000
1976	683 279	115 949
1977	716 367	127 993
1978	683 646	119 629
1979	698 171	117 937
1980	760 911	167 366
1981	760 614	175 211
1982	805 569	178 189
1983	803 000(1)	160 000(1)

(1) Beräknad på grundval av utvecklingen hittills under året.

Brott mot brottsbalken har under den senaste tioårsperioden ökat i genomsnitt med 3,1 procent per år medan brott mot annan lagstiftning ökat med omkring 6,1 procent per år. För antalet registrerade brott mot lagstiftning utanför brottsbalken kan mycket starka variationer iakttas mellan olika år.

Den årliga förändringen i antalet anmälda brott under åren 1972 -1981 resp 1973 - 1982 är i genomsnitt

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 111

1972 - 1973

1981 1982

Våldsbrott                                        + 3,9 %           + 4,6 %

därav misshandel                         + 3,7 %           + 4,5 %

därav rån                                     + 6,3 %           + 5,4 %

Tillgreppsbrott                                  + 2,5 %           +3,4%

därav inbrottsstöld                        +1,8%           +1,8%

därav bostadsinbrott                     + 2,8 %           + 3,7 %

därav inbrott i vind,  källare            + 1,6 %           + 3,3 %

därav motorfordonstillgrepp            - 0,5 %           - 0,1 %

Bedrägeribrott (utom checkbedr)         +9,8%           +8,2%

Övriga brottsbalksbrott                      +4,8%           +5,2%

därav skadegörelsebrott                 + 5,6 %           + 6,0 %

Forskningsenheten inom brottsförebyggande rådet (BRÅ) har utarbetat en rapport över brottsutvecklingen (BRÅ rapport 1983:5) samt en rapport över narkotikautvecklingen (BRÅ rapport 1983:6). 1 den förstnämnda rapporten ges bl.a. en översikt över utvecklingen under senare år i fråga om brott som har kommit till polisens kännedom. Rapporten innehåller däremot inte några prognoser över antalet brott som kan väntas komma till polisens kännedom under de närmaste åren. Hänsyn har tagits till dessa rapporter i den följande redogörelsen.

Planerings- och budgetsekretariatet inom justitiedepartementet följer utvecklingstendenserna på vissa punkter i förfarandet hos myndigheterna, främst brottmålsprocessen i vid mening. Härvid studeras uppgifter i brottsanmälan, åtalsbeslut, dom och beslut om intagning i anstalt i kriminalvården. Hänsyn har också tagits till sekretariatets studier.

I det följande kommenteras utvecklingen för olika grupper av brott mot brottsbalken. I tabeller redovisas uppgifter om brott anmälda år 1970 och senare. Siffrorna för perioden 1970 - 1982 är tagna direkt ur statistiska centralbyråns (SCB:s) definitiva årsstatistik. De siffror som anges för år 1983 är preliminära beräkningar som bygger på statistik för tiden januari - oktober 1983.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet                        112
1.1 Våldsbrott

Ar Totalt Därav rån  Därav misshandel

1970 o 45 489 1 511 18 385

1971 45 607 1 701 17 651

1972 46 442 2 027 18 119

1973 47 053 2 150 17 487

1974 53 094 2 296 19 899

1975 55 127 2 336 21 509

1976 ■ 55 248 2 697 21 378

1977 59 047 3 374 23 596

1978 60 158 3 461 22 868

1979 61 170 3 075 23 171

1980 64 733 3 427 24 668

1981 65 986 3 228 24 314

1982 74 724 3 530 28 200

1983 75 800 3 500 28 900

Begreppet våldsbrott används här i en vid bemärkelse. Till våldsbrott räknas som i den officiella statistiken brott mot liv och hälsa samt andra gärningar som innebär direkt fara för individen. 1 dessa brott inräknas, förutom fullbordade gärningar, även försök och förberedelser.

Den långsiktiga utvecklingen av våldsbrotten avviker från de andra brottsserierna. Antalet anmälda våldsbrott per 100 000 invånare låg länge på en i stort sett oförändrad nivå. Det är först vid mitten av 1960-talet som antalet började öka. Under drygt 10 år (1964-1975) har detta inneburit ungefär en fördubbling av antalet polisanmälda våldsbrott.

Särskilt om rån

År 1982 anmäldes 3 530 rån. Av dessa var 87 procent riktade mot privatpersoner. Antalet rån utgör knappt en halv procent av samtliga anmälda brottsbalksbrott. Rånen har visat en hög ökningstakt under 1960- och 1970-talen. De är sålunda ungefär femton gånger fier i dag än vid början av 1950-talet. För år 1982 kan noteras en ökning av antalet anmälda rån med 9 procent jämfört med året innan. De preliminära siffrorna för år 1983 tyder på en stabilisering.

Gaturån är den dominerande formen av rån. Andelen rån med skjutvapen har legat på omkring 10 procent under de senaste tio åren.

Bank- och postrånen är få i förhållande till övriga rån, under år 1982 166, inbegripet försök och förberedelse. De leder emellertid till mycket stora förluster och är allvarliga eftersom dessa ofta begås med hjälp av skjutvapen. Huvuddelen av rånen, ca 80 procent, klassificeras i statistiken som "annat rån". Denna grupp är mycket heterogen.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 113

Särskilt om misshandel

Fr.o.m. år 1975 har antalet misshandelsbrott ökat med omkring 3 000 eller i genomsnitt med 2,1 procent per år.

Enligt BRÅ-rapporten finns det skäl att tro att den kraftiga ökningen av de registrerade misshandelsbrotten inte motsvaras av en verklig ökning av samma storlek. Den anses bero på att kravet på angivelse för att åklagare skall kunna åtala misshandel på enskilt område slopades den 1 januari år 1982. Antagandet anses styrkt av det faktum att antalet fall av misshandel inomhus mot kvinna har ökat med 29 procent från år 1981 till år 1982.

Antalet fall av misshandel utomhus där offret inte tidigare har träffat eller på annat sätt känt den som utförde misshandeln har ökat kraftigt under senare år. Antalet har stigit med närmare 1 500 fall eller ungefär 15 procent under åren 1976 - 1980 och utgjorde år 1982 8 055. Ungefär 4 procent av fallen avser grov misshandel medan 96 procent redovisas i gruppen övrig misshandel.

Antalet fall av misshandel utomhus där offret inte har känt gärningsmannen är högst i Storstockholm. Där är antalet fall 19 per 10.000 invånare. Motsvarande siffra är för Göteborg 11, för Malmö 13 och för övriga riket 7. Samtliga siffror avser situationen år 1982 enligt SCB:s preliminära årsstatistik.

1.2 Tillgreppsbrott

Är	Totalt	Därav in-	Inbrott i	Inbrott i	Därav mo-
		brotts-	lägenhet	vind eller	torfordons-
		stöld	eller villa	källare	tillgrepp
1970	397 945	108 626	11 020	19 504	57 740
1971	460 154	135 088	14 833	24 673	62 862
1972	455 545	128 310	16 223	21 453	54 466
1973	402 532	115 899	14 956	17 058	47 549
1974	411 466	115 391	15 787	17 930	47 475
1975	473 337	134 470	20 124	24 453	55 279
1976	511 196	150 180	22 250	34 253	62 352
1977	528 900	155 863	22 247	31 017	62 703
1978	501 050	144 944	21 244	22 207	56 706
1979	495 472	140 054	17 678	22 107	49 265
1980	524 313	139 944	20 385	22 516	48 914
1981	522 407	137 168	20 014	22 845	46 672
1982	553 745	139 168	21 063	25 096	49 809
1983	553 300	139 400	23 800	23 000	47 200

8    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 114

Särskilt om inbrott

Inbrotten har under 1960- och 1970-talen uppgått till ungefär en femtedel av samtliga brottsbalksbrott. Ökningstakten har varit något lägre och samtidigt ojämnare under den senaste tioårsperioden än tidigare. År 1982 är andelen inbrott ca 17 procent.

Antalet inbrott har minskat sedan år 1977. Trenden bröts år 1982 då antalet inbrott ökade med 1,5 procent, trots att de preliminära siffrorna pekade på en fortsatt minskning. Det tyder på att vändningen skedde under senare delen av år 1982. De preliminära siffrorna för år 1983 pekar också på en viss ökning.

Särskilt om motorfordonstillgrepp

Flertalet motorfordonstillgrepp avser fullföljt tillgrepp av personbilar

eller försök härtill.

Antalet tillgrepp per 10 000 registrerade motorfordon har sjunkit något under det senaste decenniet. En del av biltillgreppen torde kunna ses som inslag i en yrkesmässig och organiserad hantering av begagnade bilar.

1.3 Bedrägeribrott

Är	Checkbedrägeri	Övriga bedrägeri-brott
1970	39 337	36 663
1971	23 810	38 846
1972	7 315	43 845
1973	4 926	44 561
1974	5 800	45 449
1975	7 069	43 930
1976	8 279	45 064
1977	9 228	48 676
1978	5 667	47 202
1979	6 394	65 599
1980	10 867	92 911
1981	10 685	89 288
1982	10 700	88 453
1983	11 400	83 100

Bedrägeribrotten har ökat mycket kraftigt under så gott som hela 1960-talet. 1 tillväxten av antalet bedrägerier under 1960-talet spelade checkbedrägerierna en viktig roll. År 1970 uppgick dessa till 40 000 eller 55 procent av alla bedrägerier.

Antalet checkbedrägerier minskade kraftigt till följd av en ändring år 1971 av kreditinstitutionernas regler om checkgaranti. Bland bedrägeri-

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 115

brotten svarar dock fortfarande checkbedrägerierna för en avsevärd andel, även om ökningen under senare år varit starkast för andra former av bedrägerier och bedrägligt beteende, t.ex. överskridande av eget konto och bedrägerier med kontokort. För den kraftiga ökningen år 1979 svarar fiera olika brottsliga förfaranden. Den största rollen spelar troligen bedrägerier i samband med erhållande av bostadsbidrag. Samma sak gäller för ökningen under år 1980.

Särskilt intresse tilldrar sig bedrägerier som begås med hjälp av konto-och kreditkort. Från och med år 1979 särredovisas dessa i statistiken. Kredit- och kontokortsbedrägerierna har tredubblats från år 1979 till år 1982. Antalet kredit- och kontokortsbedrägerier år 1982 uppgår till 21 638, vilket innebär en ökning med 23 procent jämfört med år 1981. Statistiken för år 1983 tyder på att denna höga nivå bibehålls eller att ökningen fortsätter. Kredit- och kontokortsbedrägerierna är numera den största enskilda gruppen. Andelen sådana bedrägerier uppgår nu till omkring 20 % av samtliga bedrägerier.

1.4 övriga brottsbalksbrott

Ar	Övriga brotts-	Därav skadegörelse-
	balksbrott	brott
1968	37 855	28 815
1969	39 575	29 933
1970	43 704	33 882
1971	45 733	37 102
1972	45 534	37 007
1973	48 470	39 338
1974	54 801	45 771
1975	63 942	54 760
1976	63 492	54 901
1977	70 516	62 330
1978	69 569	61 305
1979	69 536	60 877
1980	68 087	59 057
1981	72 248	62 873
1982	78 530	68 278
1983	79 100	69 300

Till övriga brottsbalksbrott räknas förutom skadegörelsebrott också ett stort antal olika grupper av brottsliga beteenden som inte faller inom någon av de tidigare berörda kategorierna.

Särskilt om skadegörelse

Ökningstakten för skadegörelsebrotten har varit kraftig t.o.m. år 1977. Därefter stannade den av och gick t.o.m. tillbaka något. År 1981 ökade emellertid antalet skadegörelsebrott med 6 procent. År 1982 fortsatte

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

116

ökningen och de anmälda skadegörelsebrotten gick upp med 9 %. Antalet anmälda skadegörelsebrott var år 1982 68 278.

En mycket stor andel av dem som döms för skadegörelsebrott är tonåringar. En betydande del av skadegörelsen drabbar skolorna.

Närmare 20 procent av de registrerade skadegörelsebrotten drabbar stat, landsting och kommuner. Denna form av skadegörelser orsakar samhället betydande kostnader. I en rapport, som har gjorts på uppdrag av rikspolisstyrelsen, beräknas denna kostnad uppgå till minst 100 milj. kr. redan år 1976.

1.5 Narkotikabrottslighet

Är	Antal	Antal personer	Därav antal som
	anmälda	som lagförts	godkänt straff-
	narkotika-	för narkotika-	föreläggande
	brott	brott	eller dömts
1970	16 721
1971	18 880
1972	19 700
1973	21 872	3 839	2 130
1974	20 153	3 654	2 192
1975	22 015	4 368	2 341
1976	18 845	4 457	2 395
1977	22 127	4 750	2 563
1978	21 763	4 957	2 604
1979	23 956	4 517	2 620
1980	62 011	6 420	4 220
1981	69 923	8 196	6 990
1982	70 612	8 173	6 926
1983	55 700

Tabellen avser brott mot narkotikastraffiagen (1968:64), narkotikaförordningen (1962:704) och narkotikabrott enligt varusmugglingslagen (1960:418). Antalet registrerade narkotikabrott har sjunkit under år 1983. Denna minskning hänger sannolikt samman med att polisen till-lämpar andra principer för redovisningen än tidigare. Antalet brott per misstänkt är lägre år 1983 än föregående år. Antalet misstänkta torde inte ha minskat jämfört med år 1982.

Antalet anmälda narkotikabrott har legat på en relativt stabil nivå under 1970-talet. Under år 1980 ökade antalet anmälda brott dramatiskt. Året därpå ökade antalet ytterligare och var år 1981 och år 1982 omkring 70 000. Under år 1983 beräknas antalet anmälda brott minska med omkring 24 procent.

Statistiken över antalet personer lagförda för narkotikabrott utgör ett komplement till siffrorna över antalet anmälda brott. Det totala antalet personer som har meddelats åtalsunderlåtelse, godkänt strafföreläggan-

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 117

de eller dömts för brott mot narkotikastraffiagen har under 1970-talet varierat mellan 3 500 och 5 500 åriigen. Av dessa har 2 000 - 4 000 godkänt strafföreläggande eller dömts, medan omkring I 500 har fått åtalsunderlåtelse. Antalet åtalsunderlåtelser har minskat fr.o.m. år 1979 och varar 1982 ca 1 250.

Huvuddelen - år 1982 omkring två tredjedelar - av dem som godkänner strafföreläggande eller döms, lagfors för brott som avser cannabis-preparat. Samma år avsåg lagföringen i ca 1 100 fall centralstimulantia, i knappt 400 fall opiater m. m.

1.6 Ekonomisk brottslighet

När det gäller den ekonomiska brottsligheten föreligger vissa statistiska problem.

Ett problem är att det inte föreligger någon gemensam, allmänt acceptabel definition av ekonomisk brottslighet. Ett annat problem är enligt BRÅ:s rapport att olika termer används för att beteckna ungefärliga motsvarigheter till begreppet ekonomisk brottslighet.

Bristen på en mer detaljerad definition av begreppet ekonomisk brottslighet medför att det inte finns någon accepterad och detaljerad indelning av ekonomiska brott som skulle kunna föras samman till en statistisk redovisning.

Under det senaste året har några rapporter, som försöker belysa omfattningen av den ekonomiska brottsligheten publicerats.

I en av dessa rapporter görs enligt BRÅ ett försök att mäta det undandragaride av skattepliktig inkomst som uppkommer genom oredovisade inkomster och felaktiga avdrag i inkomstdeklarationen. Detta undandragande uppgår till mellan 3,8 % och 5,5 % av bruttonationalprodukten eller 20 — 29 miljarder kr. år 1980. Beräkningarna innehåller emellertid många osäkerhetsfaktorer.

1.7 Den fortsatta utvecklingen

Inom departementet gjorda beräkningar pekar på en fortsatt uppåtgående trend för huvuddelen av brottsbalksbrotten med någon.eller några procent per år.

Beräkningarna bygger på en analys av utvecklingen av antalet anmälda brott under en femtonårsperiod. Hänsyn har också tagits till den väntade befolkningsutvecklingen i olika åldersgrupper. Andra faktorer har inte kunnat beaktas.

Det bör framhållas att det är en mycket vansklig uppgift att göra prognoser på detta område. Brottslighetens utveckling beror av en mängd olika faktorer inom samhället som inte kunnat tas med i beräkningen.

9    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 4

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 118

2 Verksamheten inom polisen, åklagarna, de allmänna domstolarna och kriminalvården

I det följande redovisas vissa siffror avseende verksamhet och arbetsbelastning inom rättsväsendet. Uppgifterna härrör i huvudsak från de analyser som regelbundet görs i justitiedepartementet. Siffrorna tas därvid i stor utsträckning från rättsväsendets informationssystem (RI). Vissa siffror är tagna direkt ur myndigheternas anslagsframställningar.

Arbetet inom de olika myndigheterna inom rättsväsendet hänger mycket intimt samman. I huvudsak går kedjan från polis, via åklagare och domstolar till kriminalvård.

Antalet brott som anmäls till polisen är nära 1 milj. per år. Den siffran omfattar inte brott för vilka polisen direkt utfärdar ordningsförelägganden. Antalet sädana förelägganden utgör omkring 220 000 år 1982. Siffran omfattar inte heller fiertalet strafförelägganden.

Endast en del av de brott som anmäls till polisen klaras upp. I ungefär 40 procent av fallen kan en misstänkt person knytas till brottet. Andelen uppklarade brott varierar med olika brottstyper Uppklaringen växlar även mellan skilda delar av landet. För misshandel och andra våldsbrott uppgår andelen uppklarade fall till drygt 55 procent, medan endast 15 procent av inbrottsstölderna klaras upp. Ungefär vart tredje rån och tre av fyra bedrägeribrott blir uppklarade.

Åklagarna fattar beslut om åtal mot ungefär 80 000 personer årligen. Till detta kommer drygt 90 000 personer för vilka åklagare meddelar strafförelägganden. Åklagarna beslutar om åtalsunderlåtelser i drygt 20 000 fall per år. Antalet avskrivna och nedlagda mål är omkring 60 000 per år.

Allmän domstol dömer varje år omkring 15 000 personer till frihets-berövande påföljd, varav två tredjedelar omfattar högst två månader. Antalet personer som döms till böter är drygt 40 000. Andelen frihetsstraff varierar starkt mellan olika brottstyper. Vid rattfylleri ådöms fängelse i tre fall av fyra. För rån och grovt rån är motsvarande siffra 64 procent och för grov misshandel omkring 68 procent. För grovt narkotikabrott döms till frihetsberövande påföljd i närmare 80 procent av fallen. Andelen domar med frihetsberövande påföljd har ökat för fiera olika brottskategorier under senare tid.

År 1982 var den genomsnittliga längden av ådömda frihetsstraff i första instans omkring fyra månader. Variationerna är dock avsevärda mellan olika slag av brott. För grovt narkotikabrott ligger t.ex. genomsnittet på närmare två år och för narkotikabrott i övrigt på omkring fem månader. För rån är motsvarande siffra ett år och två månader, för grov misshandel ett år och tre månader, för grov stöld sju månader, för motorfordonstillgrepp tre månader och för rattfylleri drygt en månad.

Brottsutredning och lagföring tar vanligen ganska lång tid. Genom-

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet

119

snittstiden från det att ett brott har begåtts till dess att dom har avkunnats är närmare elva månader. Tiden mellan dom och intagning i anstalt inom kriminalvården är i genomsnitt drygt fyra månader för icke häktade personer.

2.1 Polisväsendet

Statistiken över antalet ingripanden och utryckningar inom polisväsendet bygger på de s.k. ingripandemeddelandena (IM). Statistiken utgör ett komplement till siffrorna för antalet anmälda brott när det gäller att bedöma arbetsbelastningen inom polisväsendet, och då främst inom övervakningsverksamheten. IM utfärdas så snart ett polisingripande sker. Antalet ingripanden framgår av nedanstående sammanställning.

Ar

Antal ingripandemeddelanden

1976	1 042 190
1977	1 116 570
1978	1 130 534
1979	1 161 375
1980	1 184 211
1981	1 161 470
1982	1 185 291

2.2 Åklagarna

Arbetsbelastningen vid åklagarmyndigheterna och de allmänna domstolarna påverkas av antalet anmälda brott och andelen därav som klaras upp. Den är vidare beroende av bl.a. förändringar i lagstiftningen. Till belysning av arbetsbelastningen hos åklagarna anges i följande tabell antalet misstänkta personer i mål hos åklagare under de senaste åren.

Period	Antal persone	ir i	Antal mål	i utgående balans
	Hål om brott	Övriga	Totalt	Därav mål om
	på vilket	mål		brott på vil-
	fängelse			ket fängelse
	kan följa			kan följa
1976	136 300	294 200	57 100	37 300
1977	139 400	202 300	65 100	36 700
1978	144 400	133 300	61 000	38 100
1979	146 400	107 700	53 800	41 000
1980	173 000	112 400	63 700	50 800
1981	178 100	121 300	65 800	50 500
1982	172 100	118 000	64 600	48 600
1982 första	83 300	61 000
1983 halvåret 84 900		55 700

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 120

Som framgår av tabellen har antalet bötesmål minskat kraftigt under de senaste åren fram t.o.m. år 1979. Detta förklaras i första hand av att felparkering och fylleri har avkriminaliserats. För dessa brott användes strafförelägganden i viss utsträckning. Efter dessa avkriminaliseringar har emellertid antalet strafförelägganden i andra fall ökat, eftersom möjligheter att använda strafföreläggande har vidgats.

Den stora ökningen av antalet mål om brott på vilket fängelse kan följa fr.o.m. 1980 beror till stor del på mål om bostadsbidragsbedrägerier. Bortser man från dessa mål föreligger ändå en ökning i antalet mål om brott på vilket fängelse kan följa.

2.3 Domstolsväsendet

2.3.1 Domstolarnas arbetsläge

(1 uppgifterna om tingsrätterna och länsrätterna är antal över I 000

avrundade till jämna hundratal)

	1980	1981	1982 1982-01-01 1983-01-01
				-06-30	-06-30
Allmänna domstolarna
Högsta domstolen
Inkomna mål(1)	3 186	3 364	3 491	1 818	1 956
Avgjorda mål(2)	2 992	3 262	3 385	1 689	1 840
Utgående balans	1 730	1 800	1 893	1 926	2 001
Hovrätterna
Inkomna mål	14 805	16 256	17 716	9 151	9 669
Avgjorda mål	14 624	15 868	17 359	8 979	9 235
Utgående balans	5 025	5 386	5 701	5 544	6 115
Tingsrätterna
Inkomna tvistemål och brottmål 144 800		151 100	157 400	77 300	76 600
Avgjorda tvistemål och brott-
mål	141 000	147 800	153 800	77 900	80 000
Utgående balans tvistemål och
brottmål	56 400	59 600	62 700	58 600	58 800
Inkomna fastighetsmål	4 700	5 300	7 500	3 700	3 500
Avgjorda fastighetsmål	5 300	5 200	6 300	2 900	3 600
Utgående balans fastighetsmål	3 000	3 100	4 300	3 900	4 400
Inkomna mål om lagsökning	76 000	86 300	91 800	45 500	44 200
Inkomna mål om betalnings-
föreläggande	417 000	444 900	440 700	226 200	197 400
Inkomna domstolsärenden	20 800	20 800	19 800	10 300	9 900
Avgjorda domstolsärenden	20 700	20 700	19 100	9 600	9 000
Utgående balans domstols-
ärenden	6 500	6 400	7 000	7 100	7 800
Inskrivningsärenden      1 894 700		1 902 700	2 008 400	984 500	950 900
Gravations- och äganderätts-
bevis	584 600	597 000	593 000	324 700	269 900

(1)inkl. skrifter

(2)utom skrifter

Prop. 1983/84:100    Bilaga 4   Justitiedepartementet

121

		1980	1981	1982 1982-01-01		1983-01-01
					-06-30	-06-30
Allmänna förvaltningsdomstolarna
Regeringsrätten
Inkomna mål		4 280	4 390	4 794	2 396	2 678
Avgjorda mål		4 443	4 269	4 469	2 281	2 148
Utgående balans		3 114	3 232	3 552	3 343	4 081
Kammarrätterna
Inkomna mål		20 197	25 263	30 798	15 697	17 344
Avgjorda mål		20 503	22 559	25 888	12 091	13 914
Utgående balans		12 402	15 147	20 115	18 772	23 586
	1978/79	1979/80  1980/81   1981/82				1982/83
Länsrätterna
Inkomna mål	212 800	173 600  162 400  238 500				163 600
Avgjorda mål	184 800	143 000  199 000  189 500				200 400
Utgående balans	241 500	262 600  224 400  274 000				236' 400
	1980	1981	1982	1982-01	-01   1983-01-01
				-06-30		-06-30

Bostadsdomstolen och hyresnäinnderna m.m.

Bostadsdomstolen
Inkomna mål	702	596	638	338	290
Avgjorda mål	678	669	573	293	324
Utgående balans	302	201	271	249	237
Hyresnämnderna
Inkomna ärenden	44 176	35 577	30 719	16 023	17 324
Avgjorda ärenden	39 853	40 360	34 140	17 632	15 312
Utgående balans	18 675	13 978	9 977	11 777	11 989
Arrendenämnderna
Inkomna ärenden	1 222	1 137	1 774	856	.  1 962
Avgjorda ärenden	1 038	1 152	1 424	766	1 526
Utgående balans	786	747	1 046	786	1 482

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet

2.3.2 Särskilt om brottmålen

122

Period	Tingsrätterna
	Antal brott-	Inkomna	därav mål som enligt
	mål i balans	brottmål	tingsrättsinstruktionen (1979:572) kan handläggas av notarie
1976	28 737	97 132	30 480
1977	27 913	86 255	21 467
1978	24 461	79 625	15 854
1979	23 941	74 863	10 185
1980	25 035	77 586	10 834
1981	26 587	80 312	11 792
1982	28 501	83 927	13 220
1982 första	25 508	41 242	6 281
1983 halvåret	26 109	40 575	6 677

Av tabellen framgår att mål som kan handläggas av tingsnotarie minskat kraftigt under senare år. Antalet övriga brottmål vid tingsrätterna har ökat liksom antalet mål som fullföljs till hovrätt.

Är	Hovrätterna	Antal brottmål i
	Inkomna brottmål	balans
1976	5 314	4 271
1977	5 684	4 248
1978	5 864	4 637
1979	6 199	2 151
1980	6 613	2 155
1981	6 948	2 327
1982	6 996	2 387
1982 första	3 706	2 375
1983 halvåret 3 930		2 496

2.4 Kriminalvården

Antalet intagna i kriminalvårdsanstalter minskade successivt fram till år 1976, vilket medförde att ett stort antal anstaltsplatser lades ned. Under senare år har emellertid beläggningen ökat kraftigt. Denna ökning beror bl.a. på att antalet dömda till längre fängelsestraff och den genomsnittliga strafftiden har stigit.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 123

Ar	Kriminalvårdsanstalter		Häkten	Frivård
			Högsta	Antal klienter
	Nyintagna	Högsta	beläggning	den 1 okt.
	under året	beläggning
1975	11 157	3 787	752	16 357
1976	10 920	3 285	809	16 293
1977	10 521	3 330	776	16 168
1978	11 208	3 479	832	16 298
1979	11 414	3 601	887	15 741
1980	12 272	3 603	1 003	15 750
1981	13 346	3 750	1 099	16 612
1982	13 835	3 783	1 108	17 767
1983		4 137	1 102	13 822(1)

(1) Preliminär uppgift,  som på grund av eftersläpning i registreringen kan vara för låg.

Under senare år har intagningarna i kriminalvårdsanstalterna ökat kraftigt. Köproblem har uppstått eftersom antalet tillgängliga platser inte har räckt till.

I samarbete med kriminalvårdsstyrelsen undersöker justitiedepartementet olika metoder för att bedöma behovet av anstaltsplatser inom kriminalvården på kort och lång sikt.

Den 1 juli 1983 genomfördes den s.k. halvtidsfrigivningen. Anstaltsbeläggningen har därigenom förbättrats. Preliminära beräkningar visar emellertid en uppåtgående trend. Beläggningssituationen beräknas därför åter bli besvärlig i slutet av 1980-talet vid oförändrad kriminalpolitik.

3 Rättsväsendets resurser för åtgärder mot brott

3.1 Olika typer av åtgärder

Samhällets åtgärder mot brott kan indelas på olika sätt beroende på syftet med indelningen. För en beskrivning av hur resurserna fördelas mellan olika ändamål kan en gruppering göras på följande sätt.

Förebyggande åtgärder riktade mot personer som inte är föremål för rättsväsendets åtgärder på grund av brott. Det är här fråga även om sådana åtgärder som är avsedda att förbättra miljön i samhället i förebyggande syfte. Åtgärder av detta slag ankommer främst på andra än rättsväsendets myndigheter, bl.a. skolväsendet och socialvårds- och arbetsmarknadsmyndigheterna.

Övervakning av regelefterlevnaden. Den syftar till att dels förhindra brott, dels upptäcka brott. Hit hör polisens övervakande verksamhet. Gruppen omfattar även exempelvis tull- och beskattningsmyndigheternas kontroll av att straffsanktionerade bestämmelser inom deras resp. verksamhetsområden efterlevs.

Brottsutredning och andra åtgärder i brottmålsförfarandet som krävs för att fatta beslut om reaktion mot brott.

Verkställandet av påföljder. Åtgärder av detta slag hör hemma i kri-

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 124

minalvården. Även andra organ har uppgifter på området, t.ex. exekutionsväsendet i fråga om böter.

Rehabiliterande åtgärder. Härmed avses åtgärder som syftar till att ge personer som har begått brott bättre förutsättningar för anpassning i samhället. Åtgärder av detta slag vidtas av kriminalvårdsmyndigheterna och av organ inom socialvårds-, arbetsmarknads- och utbildningsområdena.

Forskning och utveckling som är direkt målinriktad mot problem som rör åtgärder mot brott.

Samhället satsar stora belopp på åtgärder mot brott. Det är dock inte möjligt att presentera en fullständig beräkning av kostnaderna för åtgärder av detta slag. Förutom inom justitiedepartementets område satsas stora resurser inom annan statlig verksamhet vilka, åtminstone delvis, har till syfte att förebygga och bekämpa brott. Även kommuner, landsting och näringsliv lägger ut avsevärda belopp årligen för ändamålet.

Kostnaderna för åtgärder mot brott inom rättsväsendet, dvs. i första hand inom polis- och åklagarväsendet, de allmänna domstolarna och kriminalvården, har emellertid kunnat beräknas.

De har fördelats på de tidigare berörda åtgärdsgrupperna. I vissa fall har schabloner använts eftersom beräkningsunderlaget är osäkert.

All polisverksamhet utom den som har samband med tillstånds-givning, passärenden och andra uppgifter av servicekaraktär kan ses som ett led i samhällets åtgärder mot brott. Hit hör också åklagarväsendets och kriminalvårdens funktioner liksom den del av domstolsväsendets verksamhet som rör brottmål. Den del av anslagen inom rättsväsendet som var avsedd för åtgärder mot brott uppgår till 6,0 miljarder kr. för budgetåret 1983/84.1 figur 1 är detta belopp fördelat på åtgärdsgrupper. Beloppet omfattar inte medel som förbrukas inom departementet och statliga kommittéer eller anslag för byggnadsverksamhet.

Som framgår av figur 1 uppgår kostnaderna för förebyggande åtgärder till närmare 58 milj. kr. Största posten utgör kostnaderna för polisens undervisning i skolorna i lag och rätt samt i trafik. Hit hör också BRÅ:s verksamhet utom den rena forskningen och utvecklingen. I detta sammanhang bör framhållas att kostnaderna för brottsskadenämnden inte till någon del har medräknats.

Övervakningen av regelefterlevnaden avser polisens övervakningsverksamhet och beräknas kosta 2 388 milj. kr.

Det redovisade beloppet för brottsutredning och andra åtgärder i brottmålsförfarandet omfattar åtgärder inom polis- och åklagarväsendet samt domstolarna. Av beloppet 1 995 milj. kr. faller 1 367 milj. kr på polisväsendet, 236 milj. kr. på åklagarväsendet och 392 milj. kr på domstolsväsendet, inklusive rättshjälpskostnader.

Kriminalvården svarar för de kostnader som i figuren har redovisats som verkställandet av påföljder. Denna grupp av kostnader beräknas till 1 496 milj. kr.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 125

Den forskning och utveckling inom departementets område som tar sikte på åtgärder mot brott beräknas till sammanlagt 14,2 milj. kr., varav omkring 8,8 milj. kr avser anslag till brottsförebyggande rådets (BRÅ:s) verksamhet. I beloppet ingår inte den forskning och utveckling som är knuten till kommittéer inom departementet.

I jämförelse med föregående år har det totala beloppet för rättsväsendets åtgärder mot brott ökat med 5,7 procent.

Förebyggande åtgärder 58 nnilj. kr.

Forskning och — utveckling 14 milj. kr.

Fig. 1: Kostnader för åtgärder mot brott inom justitiedepartementets område budgetåret 1983/84.

3.2 Personalresurserna

Den I juli 1965 då polisväsendet förstatligades var antalet polismanstjänster 11 700 och antalet tjänster för övrig personal i polisväsendet 2 100. Motsvarande siffror för budgetåret 1983/84 var 16 100 resp. drygt 4 800.

Antalet polismanstjänster har alltså ökat med över 4 000 efter förstatligandet. För att få en bild av den faktiska utvecklingen i fråga om

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 126

personalläget måste man emellertid ta hänsyn till en rad faktorer. En av dessa är arbetstidsförkortningen. Uttryckt i årsarbetskrafter har omkring 2 200 polismanstjänster fallit bort sedan förstatligandet på grund av arbetstidsförkortning.

Utbildningsverksamheten har ökat kraftigt sedan år 1965. Det finns emellertid inte uppgifter som belyser detta för hela perioden efter förstatligandet. Enbart från budgetåret 1971/72 till 1975/76 har den sammanlagda utbildningsverksamheten inom polisväsendet, exkl. den grundläggande utbildningen för polismännen, ökat från drygt 150 000 till ca 243 500 utbildningsdagar per år. Uttryckt i årsarbetstid motsvarar detta en ökning från 715 till 1 160 arbetskrafter.

De uppgifter som återgetts nu ger vid handen att resursförstärkningen sedan år 1965 har varit begränsad när det gäller personal som är tillgänglig för faktisk polistjänstgöring. Samtidigt måste naturligtvis beaktas att polisens arbete i hög grad har underlättats genom att utrustningen och utbildningen har förbättrats. Den renodling av polismannens arbete som har skett genom att uppgifter i stor utsträckning har fiyttats över till administrativ personal har också haft betydelse. Ett annat led i utvecklingen som bör nämnas är de större bevakningsföretagens kraftiga expansion under början och mitten av 1970-talet.

Polisaspirant antas som extra polisman (epm) och genomgår under de första tio månaderna en grundläggande utbildning, den s.k. grundkursen, vid polisskolan i Ulriksdal.

Under de andra och tredje utbildningsåren fullgör polisaspiranten praktiktjänstgöring, s.k. alterneringstjänstgöring.

Praktiktjänstgöringen fullgörs på olika enheter i polisdistriktet. Först mot slutet av tjänstgöringen på en enhet anses aspiranten böra anförtros att utföra enklare ärenden mera självständigt. Den som fullgör alterneringstjänstgöring kan därför inte tas i anspråk i samma utsträckning som en fullt utbildad polisman.

Sedan alterneringstjänstgöringen avslutats, är polisaspiranten färdig-utbildad. Han är behörig att söka extra ordinarie polismanstjänst tre år efter det han började som aspirant.

Balans bör i princip föreligga mellan rekryteringen av polisaspiranter å den ena sidan och tjänster och avgångar på grund av pension eller av annan orsak å den andra. En sådan balans har tidigare varit svår att åstadkomma. 1 1978 års budgetproposition redovisades emellertid en metod för att beräkna behovet av polisaspiranter. Läget i september 1983 framgår av följande tabell.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 127

Sammanställning över personallägel m.m. vid polisväsendet 1983-09-01 (polispersonal utom chefskarriären)

	Antal	Antal	Epm med	Brist/	Alt-'	tjg vid
	tjänster	vakanser	fullgjord	överskott
			alt-tjg	exkl.	Krim.	- Ordn.-	S:a
			(motsv.)	alt-tjg	avd	avd Itg
Sthlms pd	2 951	100	214	+ 114	148	208	356
Gbgs pd	1 381	42	111	+ 69	66	90	156
Malmö pd	899	34	94	+ 60	13	34	47
Övriga pd	10 691	368.-	550	+ 182	334	355	689
Summa	15 922	544	.969	+ 425	561	687  1	248

Antalet anställda inom åklagarväsendet har ökat i begränsad utsträckning efter förstatligandet år 1965. Antalet tjänster är nu drygt I 200, varav drygt 625 är åklagartjänster.

När det gäller de allmänna domstolarna saknas en löpande redovisning som visar hur stor del av personalresurserna som tas i anspråk för brottmålen. Stickprovsundersökningar har emellertid lett fram till att denna andel är omkring 35 procent. Även om uppgifter saknas om hur andelen har förändrats under de senaste tio åren är det sannolikt att variationerna inte har varit särskilt stora. Antalet tjänster vid de allmänna domstolarna är nu omkring 4 300, varav omkring I 000 domartjänster.

Kriminalvården har nu drygt 5 700 tjänster. A,v dessa är omkring 4 550 placerade vid kriminalvårdsanstalterna och omkring 800 inom frivården. Under den senaste tioårsperioden har kriminalvården tillförts drygt 900 tjänster. Av dessa har omkring 275 placerats inom frivården. Antalet lekmannaövervakare inom frivården uppgår f n. till omkring 7 500.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4   Justitiedepartementet 128

Register

Sid.

5 14

28

31 31

32 33 33

Översikt

ANDRA HUVUDTITELN

1 Lagstiftningsfrågor

2 Åtgärder mot brott

3 Budgetförslagets huvudsakliga inriktning

A. Justitiedepartementet m.m.

Statsrådsberedningen

Justitiedepartementet

Kommittéer m.m.

Extra utgifter

Information om lagstiftning m.m.

Summa

Anslag kr.

14 688 000

45 997 000

21 000 000

1 050 000

1 000 000

83 735 000

B. Polisväsendet

34 Rikspolisstyrelsen 541430 000
37   Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande

av brott mot rikets säkerhet m.m. 137 156 000

37   Statens kriminaltekniska laboratorium 18 490 000

39   Lokala polisorganisationen; Förvaltningskostnader 3 767 834 000

43 Lokala polisorganisationen: Utrustning 27 350 000

44 Inköp av motorfordon m.m. 55 107 000

46 Underhäll och drift av motorfordon m.m. 201903 000

47 Gemensam kontorsdrift m.m. inom kvarteret Kronoberg I 000 49 Diverse utgifter 3 321000 49   Byggnadsarbeten för polisväsendet I 000

Summa 4 752 593 000

C. Åklagarväsendet

54 Riksåklagaren

55 Läns- och distriktsåklagarmyndigheterna

10 371 000 248 609 000

Summa      258 980 000

D. Domstolsväsendet m.m.

60 Domstolsverket

61 Allmänna domstolarna

73 Allmänna förvaltningsdomstolarna

75 Bostadsdomstolen och hyresnämnderna m.m.

77 Utrustning till domstolar m.m.

77 Byggnadsarbeten för domstolsväsendet

47 140 000 889 390 000 300 055 000 35 170 000 14 300 000 28 500 000

Summa    1314 555 000

E. Kriminalvården

80    Kriminalvårdsstyrelsen

81    Kriminalvärdsanstalterna
86 Frivärden

88 Maskin- och verktygsutrustning m.m.

88 Engångsanskaffning av inventarier m.m.

89 Utbildning av personal m.fl.

89 Byggnadsarbeten för kriminalvärden

81 368 000 1 335 335 000 200 166 000 26 900 000 28 300 000 12 151 000 23 600 000

Summa    1 707 820 000

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 4    Justitiedepartementet 129

F. Rättshjälp m.m.

221 000 000

8 220 000

1000

2 200 000

37 600 000

8 000 000

277 021000

2 864 000

36 750 000

1 000

6 049 000

3 803 000

1 401 000

2 494 000

7 000 000

60 362 000

7 700 000

70 000

2 050 000

79 500 000

19 923 000

94 Rättshjälpskostnader

95 Rättshjälpsnämnderna

95 Allmänna advokatbyråer: Uppdragsverksamhet

97 Allmänna advokatbyråer: Driftbidrag

97 Vissa domstolskostnader m.m.

98 Diverse kostnader för räusväsendet

Summa

G. övriga myndigheter

99    Justitiekanslern

100 Centralnämnden för fastighetsdata

101 Datainspektionen

104 Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader

105 Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader

105 Bokföringsnämnden

106 Brottskadenämnden: Förvaltningskostnader

107 Brottskadenämnden: Ersättning för skador på grund av

av brott

Summa

H. Diverse

108   Svensk författningssamling

108   Bidrag till utgivande av litteratur på förvaltningsrättens område

108 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m.m.

109 Stöd till politiska partier 109   Allmänna val

Summa       109 242 000 Summa för justitiedepartementet    8 564 308 000

Bilaga 5 till budgetpropositionen 1984 Prop. 1983/84:100

Bilaga 5

Utrikesdepartementet

ÖVERSIKT Verksamhetsområde

Utrikesdepartementets verksamhetsområde omfattar ärenden som rör förhållandet till och överenskommelser med andra stater, utrikeshandel och exportfrämjande, Sveriges deltagande i FN och andra internationella organisationer, svenska insatser i det internationella utvecklingssamarbetet, nedrustningsfrågor, nordiskt samarbete, kontroll av tillverkning och utförsel av krigsmateriel, information om Sverige i utlandet samt skydd av svenska medborgares intressen i främmande länder. Dessa ärenden spänner över ämnesområden av allmänpolitisk, handelspolitisk, biståndspoli-tisk, ekonomisk, kommersiell, rättslig, social, humanitär och kulturell natur.

Till utrikesdepartementet hör utrikesrepresentationen med 113 lönade utlandsmyndigheter (ambassader, delegationer och konsulat) och 452 olönade konsulat. Under departementet sorterar bl. a. styrelsen för internationell utveckling (SIDA), kommerskollegium, exportkreditnämnden, importkontoret för u-landsprodukter, Sveriges exportråd och handelssekreterarna samt Svenska institutet. Vissa andra statsunderstödda organ såsom Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), utrikespolitiska institutet och Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet erhåller anslag över tredje huvudtiteln.

En större organisatorisk förändring det senaste året har varit integreringen i utrikesdepartementet av delar av handelsdepartementet som ett led i den departementsreform som genomfördes den 1 januari 1983. Därigenom utvidgades inte bara utrikesdepartementets verksamhetsområde utan departementet fick också ett betydande personaltillskott.

Utrikesförvaltningen

Utrikesförvaltningens verksamhet har i nuvarande internationella klimat blivit allt viktigare och mer omfattande. Arbetsuppgifterna måste dock klaras utan resursförstärkning. En hård prioritering och ständig omprövning av befintliga personella och materiella resursers användning genomförs därför. 1    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 2

1 en intern utredning frän år 1981 har riktlinjerna för departementets långsiktiga besparingsarbete lagts fast inom en femårig totalram om 50 milj. kr. i fast penningvärde. Hälften av besparingarna gäller lokal- och bostadssidan. Ansträngningarna har varit framgångsrika och sparmålen har hittills uppfyllts. Bl.a. har en restriktiv prövning lett till en markant minskning i resevolymen för internationella förhandlingar.

Vidare kommer under de närmaste åren som ett resultat av ett omfattande översynsarbete personal att överföras från i första hand större till mindre utlandsmyndigheter med stor arbetsbelastning i politiskt och kommersiellt intressanta områden, särskilt i Sydostasien och Mellanöstern. En viss nettoförstärkning vid departementet förutses också som ett led i strävan att förbättra styrning och planering av verksamheten. Besparingseffekten för innevarande och nästa budgetår beräknas till ca 4 milj. kr. ■ Bl. a. mot bakgrund av UD-utredningen har ett antal reformer och rationaliseringar genomförts, t. ex. införande av ett system med riktad rekrytering samt verksamhetsplanering. Fortsatta reformer planeras och kommer att genomföras under de närmaste åren.

Under år 1984 kommer med statskontorets bistånd en långsiktig ADB-strategi för utrikesförvaltningen att utarbetas. Denna utredning blir ett viktigt led i departementets strävan att tillgodogöra sig den tekniska utvecklingen inom kommunikations-, ADB- och kontorsautomatikens områden samt att höja förvaltningens effektivitet. Verksamhet på olika stadier pågår idag inom ett antal projekt, vilka för framtiden bör samordnas i en handlingsplan.

Vid utlandsmyndigheterna har olika förändringar genomförts i form av nedläggningar, minskningar och nyetableringar. Självständiga ambassader har nyligen upprättats i Syriens huvudstad Damaskus och Nicaraguas huvudstad Managua. Ett lönat konsulat har upprättats i Vancouver år 1983. I Malaga kommer ett lönat konsulat att upprättas under budgetåret 1984/85. 1 samband med att ambassaden i Jeddah under år 1985 flyttar till Riyadh, kommer behov av ett lönat konsulat i Jeddah att uppstå. Generalkonsulaten i Antwerpen och Sao Paulo har lagts ned den 1 juli 1983. Konsulatet i Rotterdam och generalkonsulatet i San Francisco har lagts ned den 1 januari 1984.

Stockholmskonferensen m. m.

Genom värdskapet för Stockholmskonferensen om förtroende- och sä-kerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa med deltagande av de 35 s.k. ESK-staterna markerar Sverige sin vilja att aktivt bidra till internationellt förtroende och avspänning. Förhandlingar väntas äga rum i Stockholm under en treårsperiod, vilket innebär ett betydande organisatoriskt och finansiellt åtagande från svensk sida.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 3

Inför Stockholmskonferensen och andra internationella förhandlingar, i FN i New York eller nedrustningskonferensen i Geneve, är det viktigt att Sverige kan spela en aktiv och brobyggande roll mellan stormaktsblocken. Detta förutsätter bl.a. att Sverige kan vidmakthålla sin höga tekniska kompetens i rustnings- och vapenkontrollfrågor m. m. Forskningen vid försvarets forskningsanstalt (FOA), SIPRI och utrikespolitiska institutet är i detta sammanhang av stor betydelse.

Från budgetåret 1984/85 föreslås en medelsram om 1 milj. kr. för forskningsinsatser av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk relevans som komplettering till anslagen till nämnda organ. Av dessa medel föreslås SIPRI få 500000 kr. för nästa budgetår för forskningsprogrammet om europeisk säkerhet. En utvidgad verksamhet vid FOA av direkt betydelse för det svenska agerandet vid förestående internationella förhandlingar förbereds också. Dessutom kommer särskilda medel om 600000 kr. att även fortsättningsvis avsättas för brådskande utredningar och andra insatser på nedrustningsområdet.

För uppföljning av svenska initiativ och insatser i FN-arbetet, t.ex. förslaget om en FN-studie om säkerhetspolitiska doktriner inkl. begreppet gemensam säkerhet, föresläs vidare en ram om 2,6 milj. kr. Denna skall avse frivilliga svenska bidrag till FN-anknuten verksamhet m.m. av särskilt utrikespolitiskt intresse.

Anordnandet i Sverige ijuli 1984 av den 34: e internationella Pugwash-konferensen med deltagande av framstående vetenskapsmän är en annan aktivitet inom området säkerhetspolitik och nedrustning som regeringen vill stödja med sammanlagt 460000 kr.

Det växande intresset för freds- och nedrustningsfrågor och den starka svenska opinionen för ett fortsatt svenskt engagemang i detta arbete har manifesterats bl.a. genom den stora tillströmningen ansökningar om bidrag till informationsprojekt frän de särskilda medel om 1 milj. kr. som anvisats för innevarande budgetår. Mot denna bakgrund föreslås denna ram, till stöd för folkrörelser och andra ideella organisationers fredsaktiviteter, höjas till 1,3 milj. kr. för nästa budgetår.

Internationellt utvecklingssamarbete

Den djupa och utdragna ekonomiska krisen i världsekonomin sätter fortfarande allvarliga spår i u-ländernas ekonomi. De fattigaste länderna har drabbats hårdast. Det internationella gåvobiståndet har i det närmaste upphört att öka. Det är angeläget att Sverige - trots egna ekonomiska problem - fortsätter ansträngningarna att genom en generös biståndspolitik stödja u-ländernas ansträngningar för ekonomisk och social utveckling.

Biståndet under budgetåret 1984/85 kommer att bibehållas vid den nuvarande nivån 6 595 milj. kr. Härtill kommer ca 151 milj. kr. som avser

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 4

bistånds- och u-landsinsatser som belastar andra anslag och huvudtitlar. Sammanlagt föreslås alltså att 6 746 milj. kr. anvisas för internationellt utvecklingssamarbete. Detta belopp motsvarar 0,94% av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI) för är 1984. Outnyttjade reservationsmedel pä ungefär 55 milj. kr. kommer därutöver att tas i anspråk.

Av biståndsanslagen går knappt en tredjedel till multilateralt bistånd och nästan två tredjedelar till bilateralt bistånd.

Några av huvudpunkterna i förslagen:

- Ökad tonvikt läggs på biståndets kvalitet, effektivitet och flexibilitet. Biståndets inriktning mot den fattiga befolkningen i de fattiga länderna fullföljs.

- Biståndet skall sträva efter en tillväxt som ökar produktivitet och inkomster hos de fattiga och som sker i former som gör det möjligt för dem att själva påverka utvecklingen. Landsbygdsutveckling i form av resurstillväxt för de fattiga har fortfarande hög prioritet inom det svenska biståndet.

- Biståndet skall i högre grad inriktas på att öka kapacitetsutnyttjandet av befintliga resurser, särskilt arbetskraft och jord men även industriell kapacitet.

- För att bättre utnyttja anslagen föreslås flera åtgärder för att ta i anspråk tidigare reservationer och minska uppkomsten av nya reservationer.

- Väsentliga ökningar föreslås på anslagsposterna Internationella utvecklingsfonden (IDA) och Internationellt livsmedelsbistånd.

- Likaså föreslås väsentliga ökningar på anslagsposterna Enskilda organisationer och Katastrofer m. m. De enskilda organisationerna har lyckats mobilisera de fattigaste grupperna i utformning och genomförande av projekt. Den utbyggnad som sker av organisationernas kapacitet att förmedla statliga biståndsmedel är glädjande och förtjänar fortsatt statligt stöd.

- Ökad bred satsning på södra Afrika. Länderna söder om Sahara har kanske drabbats hårdast av den internationella lågkonjunkturen. Även andra orsaker har dock bidragit till dessa länders stagnerande ekonomi.

- Riktlinjer för svenskt bistånd på kommunikations- och informationsområdena och avseende massmedia efter förslag av mediebiståndsutred-ningen.

- Ett bredare och mer intensifierat samarbete med u-länderna, i ömsesidigt intresse, eftersträvas genom framför allt u-krediterna. Övriga förslag beträffande u-krediterna är stärkt utvecklingseffekt, ökad svensk myndighetssamverkan, initiativ i högre grad från mottagarländerna samt förenklad administration.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 5

Utrikeshandel och exportfrämjande

Ett väsentligt mål för den svenska handelspolitiken är att främja en öppen internationell handel och att verka för ökad respekt för det internationella regelsystemet. Under de senaste åren har frihandelssystemet utsatts för stora påfrestningar, vilket gör försvaret för en öppen världshandel desto mer angeläget. En protektionistisk utveckling skulle menligt motverka den uppgång i den internationella ekonomin som nu kan skönjas.

Under senare år har Sverige haft stora underskott i utrikesaffärerna, till följd av att den svenska ekonomin befunnit sig i allvarlig obalans. Regeringens politik är inriktad på att komma tillrätta med dessa balansbrister och att därigenom nedbringa underskottet gentemot omvärlden. Devalveringen av den svenska kronan med 16% i oktober 1982 har stärkt den utlandskonkurrerande delen av det svenska näringslivet.

Utrikeshandeln har under år 1983 utvecklats över förväntan positivt. För perioden januari — oktober redovisas ett överskott på 10900 milj. kr. mot ett underskott på 1400 milj. kr. för samma period år 1982. Tillgänglig statistik tyder också på att Sverige sedan devalveringen har ökat sina marknadsandelar pä de viktigaste exportmarknaderna i icke obetydlig omfattning.

Det är nu nödvändigt att slå vakt om den förbättrade konkurrenssituation som devalveringen medfört. Det gäller framför allt att kostnadsutvecklingen i Sverige inte avviker negativt från utvecklingen hos våra viktigaste konkurrentländer. Inflationen måste således nedbringas till en nivå som står i överensstämmelse med bibehållen konkurrenskraft.

Ett annat led i denna politik är att förstärka de handelspolitiska insatserna och effektivisera de exportfrämjande åtgärderna. Ett exempel på detta är den departementsreform som genomfördes vid årsskiftet 1982/83. Då överfördes hela ansvaret för utrikeshandel och handelspolitik till utrikesdepartementet. Erfarenheterna under den korta tid som förflutit sedan reformen har varit positiva.

De särskilda statliga insatserna för att främja svensk export av varor och tjänster är av väsentlig betydelse för att minska underskottet i bytesbalansen. Mot denna bakgrund föreslås ökade resurser till den exportfrämjande verksamhet som främst bedrivs genom Sveriges exportråd.

Vidare föreslås medel för en fortsatt verksamhet i syfte att främja projektexport, dvs. kompletta anläggningar eller delar av stora anläggningar. Medel föreslås också för olika branschprojekt, t.ex. för byggsektorn och energisektorn.

Sverige har, jämfört med många i-länder, ett begränsat handelsutbyte med u-länderna. Insatser för att främja export av svenska varor och tjänster kan ge god utdelning. En begränsad försöksverksamhet inom ramen för tillgängliga resurser kommer att igångsättas för att med ett litet antal u-länder ländervis samordna mer långsiktiga åtgärder för att främja handelsutbytet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 6

Ett stort antal projekt på u-landsmarknaderna finansieras med biståndsmedel. Svenska företags andel av multilaterala biståndsfinansierade projekt bör höjas. I detta syfte pågår f. n. en effektivisering av den bevakning av sådana projekt som utförs genom Sveriges exportråd och den exportfrämjande delen av utrikesrepresentationen.

De svenska företagens möjligheter att få exportkreditgarantier, dvs. att försäkra sina exportaffärer mot uteblivna betalningar är ett viktigt inslag i utrikeshandelspolitiken. Exportkreditnämden (EKN) svarar för denna garantigivning. För att exporten ska kunna upprätthållas är det av vikt att EKN ges möjligheter till en fortsatt omfattande garantigivning. I syfte att nedbringa förlustriskerna för staten undersöks möjligheterna till ökad risk-delning.

Det är också viktigt att finna nya områden och former för exporten. Flera utredningar arbetar med dessa frågor. Den s.k. tjänsteexportutredningen arbetar med att kartlägga förutsättningarna för en ökad svensk export av tjänster. Utredningens förslag beräknas föreligga under första halvåret 1984. En utredning om exportfrämjande stöd till de små och medelstora företagen har nyligen lämnat sitt betänkande. Regeringen räknar med att kunna lägga fram en proposition i dessa frågor under år 1984.

Sammanställning

Förändringarna inom utrikesdepartementets verksamhetsområde i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 framgår av följande sammanställning. Beloppen har avrundats och anges i milj. kr.

Anvisat Förslag För-

1983/84 1984/85 ändring

.\. Utrikesdepartementet m.m. 884,4 960.5 -i- 76,1

254.1	242,3	-  11,8
6395.1'	6595,0-	-H99,9
79,5	82,8	+    3,3
233,9	248,0	-F   14,1
135,1'	106,9	- 28,2

B. Bidrag till vissa internationella organi
sationer

C. Internationellt utvecklingssamarbete

D. Information om Sverige i utlandet

E. Utrikeshandel och exportfrämjande

F. Diverse

Totalt för utrikesdepartementet 7982,1 8235,6 -(-253,5

' Exkl. ointecknade reservationsmedel frän budgetåren 1981/82 och 1982/83 (227,6

milj. kr.)

' Exkl. ointecknade reservationsmedel från budgetåret 1982/83 (55 milj. kr.)

' Varav sammanlagt 100 milj. kr. anvisats på tilläggsbudget till statsbudgeten för

budgetåret 1983/84 avseende kostnader i samband med Stockhomskonferensen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet

Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-12-22

Föredragande: Statsrådet Bodström samt statsrådet Lundkvist såvitt avser frågor under littera A. punkt 8 och littera B. punkt 2 och statsrådet Hellström såvitt avser frågor under littera B. punkterna 6-7 och littera E.

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser utrikesdepartementets verksamhetsområde.

Tredje huvudtiteln

A.    UTRIKESDEPARTEMENTET M.M.

Inledning

Den internationella utvecklingen under år 1983 har understrukit Sveriges beroende av omvärlden. Den ökade spänningen mellan stormakterna ställer stora krav på vår säkerhetspolitik och på vår förmåga att följa utvecklingen i närområdet. Samtidigt måste vi intensifiera våra traditionella strävanden att verka för internationellt förtroende och rustningsbegränsande åtgärder. Värdskapet för Stockholmskonferensen, som inleds i januari 1984, är ett uttryck för detta svenska engagemang.

1 försöken att återvinna balansen i den svenska ekonomin har de internationella faktorerna också stor betydelse. Devalveringen hösten 1982 har skapat förutsättningar för en gynnsam utveckling av vår utrikeshandel. Den internationella konjunkturbilden är emellertid splittrad och eti konsolidering av de vunna framgångarna kräver skärpt handelspolitisk bevakning och effektivt exportfrämjande.

I detta läge ställs allt större krav på vär utrikesförvaltning. Ambassadernas rapportering och kontaktskapande verksamhet måste vara av hög klass. Utrikesförvaltningens personal på alla nivåer möter nya uppgifter. Samtidigt innebär det statsflnansiella läget att ytteriigare resurser inte kan påräknas.

Allt detta betyder att en hård prioritering och ständig omprövning av användningen av förvaltningens resurser blir nödvändig. Mot bakgrund av UD-utredningens (UD 1978:02) förslag har under de senaste åren en serie

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 8

reformer verkställts. Bland de åtgärder som genomförts under år 1983 kan följande särskilt nämnas:

-   Riktad rekrytering för att tillförsäkra departementet tillräcklig kompe
tens inom olika områden.

-   Ett enkelt och flexibelt system för verksamhetsplanering har introduce
rats och kommer efter utvärdering att anpassas till vunna erfarenheter.

-   Inspektörsfunktionen förstärktes.

- Organisatoriska förändringar innebärande bl. a. förstärkningar inom de politiska och administrativa avdelningarna.

- Ett antal tekniska utvecklingsprojekt inom kommunikations-, ADB- och kontorsautomatikens områden pågick.

- Delgivningsrutinerna har genomgått en översyn och getts en mer enhetlig och konsekvent utformning.

Till detta bör läggas att departementsreformen fullt ut genomförts under året och att maii därmed lagt grunden till en väl samlad och effektiv organisation på utrikeshandelns och exportfrämjandets områden.

Utvecklingen av förvaltningens effektivitet kommer att fortsätta. Den tekniska utvecklingen, särskilt på kommunikations- och ADB-områdena, är av stor betydelse för utrikesförvaltningens framtida verksamhet. Mot denna bakgrund fäster jag stor vikt vid det arbete på en samlad ADB-strategi för utrikesförvaltningen, som kommer att genomföras under det närmaste året med bistånd från statskontoret.

Utöver dessa åtgärder kommer departementets besparingsarbete att fullföljas enligt de riktlinjer som lagts fast i en intern utredning från december 1981.

Enligt utredningen skall utrikesdepartementet spara 50 milj. kr. i fast penningvärde (1981/82 års prisläge) under åren 1982/83-1986/87. Hälften av besparingarna gäller lokal- och bostadssidan. 1 övrigt avser åtgärderna kontorsralionalisering, produktivitetsvinster vid handläggningen av utlänningsärenden, nedläggningar och minskningar i utrikesrepresentationen, nedskärning och hemtagning av personal m. m. Närmast förestår även en satsning på vardagsrationaliseringar med sikte på förenklingar och kost-nadsbesparande åtgärder i dagliga rutiner och procedurer. Ansträngningarna har varit framgångsrika och sparmålen har hittills uppfyllts. Trots den klara ambitionen att driva detta arbete vidare, villjag erinra om att besparingarna måste relateras till en realistisk uppfattning om Sveriges framtida behov på det internationella området, såsom utrikesutskottet betonade i sitt betänkande UU 1980/81:19.

Som ett led i översynsarbetet har jag under år 1983 låtit göra en genomgång av bemanningen vid vissa utlandsmyndigheter. Resultatet av denna genomgång blir en överföring av personal under de närmaste åren från i första hand större myndigheter till mindre myndigheter med stor arbetsbelastning, särskilt i Sydostasien och Mellanöstern, där exportfrämjandet är en central uppgift. Även en viss nettoförstärkning vid departementet för-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 9

utses, vilket ligger i linje med min strävan att förbättra styrning och planering av verksamheten.

A 1. Utrikesförvaltningen

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

700136344 771668000 837860000

1983/84

Beräknad ändring 1984/85 Föredraganden

Personal

Handläggande personal Övrig personal

702' 587'

1289"

-2-of

-2

Anslag

Lönekostnader	275 332000	-1-22798000
Representationsbidrag till
departementschefen samt till
statsrådet för utrikeshandel	50000	of
Representations- och hyres-
bidrag till vissa tjänstemän
i utrikesdepartementet	87 000	of
Utlandstillägg m. m.	86750000	-H0500000
Skatter, avgångsvederiag m. m. för
av vederbörande utlandsmyndighet
anställd personal	6970000	+  1395000
Sjukvård m. m.	7 000000	-1-    745 000
Reseersättningar	50838000	+ 4 392000
Fraktkostnader	9400000	-F    265 000
Lokalkostnader	277250000	-1-17100000
Automatisk databehandling	2230000	4-  1242000
Telekommunikationer, drift	20200000	+  1520000
Expenser	32410000	-1- 5 210000
Utbildningsverksamhet	3150000	-1-    325 000
Uppdragsverksamhet	1000	of
Engångsanvisning	-	-1-    700000
	771668000	4-66192000

' Inkl. tillfälligt inrättad tjänst som minister och biträdande chef för den svenska delegationen under Stockholmskonferensen.

 Avser indragning av generalkonsulstjänster i San Francisco resp. Genua (Cr, F 23-26).

' Siffran inkluderar -t- 5 tjänster och -l- 2 tjänster avseende regleringsbreven 1978/79 resp. 1980/81 som ej upptagits i budgetpropositionen för påföljande budgetår. Dessutom indragning av en tjänst vid generalkonsulatet i Houston enligt åtagande i prop. 1980/81: 20 om besparingar i statsverksamheten.

'' Siffran inkluderar inle befattningar för lokalanställd personal vid utlandsmyndigheterna (816 personer).  Engångsanvisning om 700000 kr. avser arbetsmiljöåtgärder i Arvfurstens Palats.

Sveriges lönade utlandsmyndigheter redovisas i förteckning som fogas som bilaga 2 till protokollet i detta ärende.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 10

Valutakursutvecklingen

Genom verksamhetens karaktär och utbredning är utrikesförvaltningen extra känslig för förändringar i valutakurserna. Merparten av utrikesdepartementets kostnader bestäms direkt eller indirekt i utländsk valuta och påverkar därigenom anslagsbelastningen. Detta gäller givetvis för sådana kostnadsslag som lokalhyror och lokalanställdas löner utomlands m.m. men också en rad andra poster som rör exempelvis tjänstemännens utlandslöner, sjukvård, rese- och flyttkostnader. Därutöver får valutakursförändringarna fullt genomslag vad beträffar bidragen till internationella organisationer och påverkar även ett antal andra utlandsberoende anslag under tredje huvudtiteln.

Utvecklingen av valutakurserna efter 1982 års devalvering har inneburit en fortsatt påfrestning på anslagen under tredje huvudtiteln. Detta gäller i synnerhet den amerikanska dollarn som är en i sammanhanget mycket tung valuta. Mot denna bakgrund har jag funnit det nödvändigt att vidta en viss uppräkning av berörda anslag.

Utrikesdepartementet

Den viktigaste organisatoriska förändringen det senaste året har varit integreringen i utrikesdepartementet av delar av handelsdepartementet som ett led i den departementsreform som genomfördes den 1 januari 1983. Därigenom utvidgades inte bara utrikesdepartementets verksamhetsområde utan departementet fick också ett betydande personaltillskott (39 handläggare och 34 biträden). En särskild handelsavdelning med fem enheter, krigsmaterielinspektionen, samt ett planerings- och rättssekretariat inrättades därvid under ledning av ett statsråd för utrikeshandel och en statssekreterare. Trots vissa skiljaktigheter i rutiner m.m. har integreringen i stort fungerat tillfredsställande.

Även utrikesdepartementets övriga organisation har berörts av vissa förändringar. Till följd av den politiska avdelningens ökade arbetsuppgifter och som ett led i strävan att förbättra bevakning och styrning har enheterna förstärkts personellt. Dessutom har ytterligare en enhet tillskapats genom uppdelningen i en Afrika/Mellanöstern- resp. Asien/Oceanien-en-het (tredje resp. Qärde enheterna).

Nedrustningsdelegationen har fått ökade personalresurser och bl.a. tilldelats en särskild roll i kontakterna med de enskilda organisationer som verkar för fred och nedrustning samt sprider information därom.

U-avdelningens planeringsenhet har upphört och ersatts av en särskild funktion för handläggning av vissa budget- och administrativa ärenden, medan frågor rörande planering har delegerats till enheterna.

Posten som biståndsinspektör har avskaffats och ersatts av två kansli-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 11

rådstjänster inom u-avdelningens multi- resp. bilaterala enheter med särskilt ansvar för utvärderingen av biståndet.

Inom administrativa avdelningen finns numera tre övergripande enheter, nämligen BOR-enheten för budget, organisation och redovisning (innefattande bl. a. en nyupprättad rationaliseringssektion för samordning av de tekniska utvecklingsprojekten och ADB-planeringen), PA-enhet I för personalplanering m.m. och PA-enhet II för löne- och förmånsfrågor samt lokalanställningsfrågor.

Inspektörsfunktionen har byggts ut genom omdisponering av en handläg-gartjänst. Härigenom tillmötesgås ett länge känt behov av att förbättra inspektörens möjligheter att avlägga tätare besök på utlandsmyndigheterna och därvid göra en grundligare översyn av verksamheten samt att löpande följa upp de rekommendationer besöken ger anledning till.

Vidare kan noteras att kansliet för de stockholnisbaserade ambassadörerna (KSA) har fått en fastare organisation och numera omfattar fem sändebud genom tillägg av Vatikanstaten/Heliga stolen samt Zaire och vissa kringliggande länder.

Konferensen om förtroende- och säkerhetsskapahde åtgärder och nedrustning i Europa (Stockholmskonferensen) medför betydande påfrestningar på utrikesdepartementets organisation och personalplanering. Ett antal tjänstemän försvinner ur den ordinarie organisationen och kommer under åren 1983-86 att vara tjänstlediga för arbete i det särskilda konferenssekretariatet eller ingå i den permanenta svenska delegation som kommer att finnas så länge konferensen pågår.

Konferensen kommer också direkt att engagera flera avdelningar och departementsledningen. Vissa merkostnader torde bli oundvikliga för utrikesdepartementets del genom den förstärkta politiska beredskap som departementet måste hålla som ett resultat av den svenska regeringens inbjudan. De utan jämförelse största kostnaderna faller dock utanför utrikesdepartementets normala verksamhet och avser de åtaganden och förpliktelser som följer av själva värdskapet. Dessa och andra frågor rörande konferensen har förelagts riksdagen i proposition 1983/84:55. De av riksdagen anvisade medlen för budgetåret 1983/84 redovisas under littera F. Diverse som de nya anslagen F 7. och F 8. Jag ser det som angeläget att förväntningarna på Sverige som värdnation kan infrias och att konferensen kan genomföras planenligt.

Slutligen bör nämnas att utrikesdepartementets lokalproblem fått ytterligare en temporär lösning genom lokalomflyttningarna under budgetåret 1983/84. Dessa innebär sammantaget en klar förbättring jämfört med nuläget genom att verksamheten i Stockholm koncentreras till färre arbetsplatser och tilldelas mer adekvata utrymmen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 12

Utrikesrepresentationen

Svenska ambassaden i Syriens huvudstad Damaskus har fr.o.m. hösten 1983 blivit en självständig ambassad under ledning av ett sändebud. Ambassaden har hittills föreståtts av en chargé d'affaires med ambassadråds ställning och varit formellt underställd ambassaden i Beirut.

På likartat sätt blev det svenska ambassadkansliet i Nicaraguas huvudstad Managua, som hittills varit underställt ambassaden i Guatemala, från årsskiftet 1983/84 en självständig ambassad, som även täcker Costa Rica.

Exekutivdirektörskontoret för de nordiska länderna och Schweiz vid den Afrikanska utvecklingsbanken i Abidjan kommer sannolikt att förstärkas under en 2-3 årsperiod med en svensk utsänd tjänsteman på posten som biträdande exekutivdirektör.

En handläggande tjänsteman har under innevarande budgetår stationerats vid ambassaden i Mexico för bevakning, beredning och uppföljning av uppgifter inom området katastrof- och flyktingbistånd i Latin- och Centralamerika.

Ett lönat konsulat upprättades i Vancouver fr .o.m. den 1 november 1983 i samband med den olönade konsulns avgång. Dess distrikt omfattar provinserna British Columbia och Saskatchewan samt Yukon-distriktet. Åtgärden motiveras av framförallt en omfattande arvsmålsverksamhet. Myndighetschefen skall i viss utsträckning även ägna sig ät exportfrämjande uppgifter.

Ett lönat konsulat kommer att upprättas i Malaga fr.o.m. den 1 november 1984 i samband med den olönade konsulns avgång. Den konsulära verksamheten har ett mycket stort omfång och två utsända tjänster avses tillskapas genom omdisponeringar. Övriga kostnader kommer delvis att kompenseras av indragning av det kontorskostnadsbidrag som hittills utgått till den olönade konsuln.

Under är 1985 kommer ambassaden i Jeddah att flytta till Riyadh. Med hänsyn till den svenskkoloni på omkring tusen personer, näringslivsrepresentanter och deras familjer, som finns i Jeddah och dess omgivningar, är det därvid motiverat att upprätta ett lönat konsulat på platsen. Härför erforderlig utsänd tjänst som konsul kommer att inrättas genom omdisponering. Genom lokalgemenskap med den i Jeddah stationerade handelssekreteraren beräknas driftskostnaderna kunna hållas på en relativt låg nivå.

I den fortlöpande omprioriteringen av resurser inom förvaltningen vill jag peka på följande myndighetsnedläggningar, vilka ingår som ett led i besparingsarbetet:

Generalkonsulaten i Antwerpen och Sao Paulo har lagts ned den 1 juli 1983. För den fortsatta konsulära servicen svarar från samma dag olönade generalkonsuler med stöd av viss lokalanställd personal. Sao Paulos konsulärdistrikt har samtidigt lagts under generalkonsulatet i Rio de Janeiro.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 13

Nedläggningen av konsulatet i Rotterdam har tidigarelagts från den 1 juli 1984 till den 1 januari 1984. Inom ramen för det nordiska samarbetet kommer den norske lönade generalkonsuln i Rotterdam att även vara olönad svensk konsul. Rotterdams konsulärdistrikt läggs fr.o.m. den I januari 1984 under konsulatet i Amsterdam.

Nedläggningen av generalkonsulatet i San Francisco har kunnat tidiga-reläggas från den 1 oktober 1984 till den 1 januari 1984. Från den senare dagen svarar en olönad generalkonsul med stöd av viss lokalanställd personal för den verksamhet som inte överförs på generalkonsulaten i Los Angeles och New York.

I prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten och i budgetpropositionen för budgetåret 1981/82 (1980/81:100, bil. 6, s. 5) redovisades avsikten att dra in bl.a. det lönade generalkonsulatet i Sydney. I enlighet härmed omdisponerades generalkonsulstjänsten till annan utlandsmyndighet år 1981. Efter en förnyad granskning av myndighetens arbetsbelastning har konstaterats att en fullständig avveckling inte är lämplig med hänsyn till den kommersiella och konsulära verksamhetens omfattning. Genom omdisponering kommer det lönade generalkonsulatet i fortsättningen att förestås av en utsänd konsul, medan generalkonsulstjänsten förblir obesatt.

Ett antal andra utlandsmyndigheter kommer vidare att omfattas av de omdisponeringar av personal som blir följden av den nu avslutade organisationsöversynen. För innevarande och nästa budgetår kommer ett 20-tal tjänster att beröras, vilket beräknas ge en nettobesparing av ca 4 milj. kr. Planerna för ytterligare omdisponeringar kommer att hållas löpande aktuella och följas upp under kommande budgetår.

Resursåtgången för den reglerade invandringen

Jag har flera gånger tidigare riktat uppmärksamheten pä den ytterligare arbetsbelastning som de nya reglerna för handläggning av utlänningsärenden medför. Vid flera utlandsmyndigheter har denna ärendegrupp fått stor omfattning. 1 huvudsak har arbetsuppgifterna klarats utan någon personalförstärkning, vilket i sig innebär en betydande produktivitetsvinst.

1 förra årets budgetproposition (prop. 1982/83:100, bil. 5, s. 12) underströks åter - bl. a. av föredraganden för invandrarfrågor, arbetsmarknadsdepartementet - utlandsmyndigheternas betydelse för det nya systemets effektivitet. 1 samförstånd med berörda myndigheter överenskoms att utrikesdepartementet skulle tilldelas vissa extra resurser för att säkerställa en effektiv handläggning vid berörda utlandsmyndigheter. Dels reserverades 0,5 milj kr. för utsändandet av personal från invandrarverket för tillfällig förstärkning samt för utbildningsinsatser vid utlandsmyndigheterna. Därigenom uppnäs även det dubbla syftet att personal från statens invandrarverk (SIV) erhåller en välbehövlig fälterfarenhet och insikt i hur

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 14

den praktiska handläggningen och rutiner fungerar på fältet. Dels avsattes I milj. kr. i extra resurser för att tillgodose mer långsiktiga förstärkningsönskemål vid särskilt hårt belastade myndigheter.

Dessa marginella förstärkningar har visat sig vara av stort värde. Utrikesdepartementet svarar för planering och samordning av insatserna tillsammans med SIV. För denna delvis nya verksamhet begärs t.v. inga ytterligare medel utöver normal prisomräkning, men hanteringen av dessa uppgifter kommer att följas noga och bedömas utifrån vunna erfarenheter.

I sammanhanget kan konstateras att den beräknade extra resursåtgången och begärda extra medel under tredje huvudtiteln ter sig ytterst blygsamma med hänsyn till de stora besparingar som görs av stat och kommun genom utlandsmyndigheternas övertagande av visst utredningsarbete innebärande bl.a. kortare väntetider i Sverige och färre ärenden hos SIV och regering.

Den faktiska resursätgången inom utrikesförvaltningen för den reglerade invandringen är dock givetvis betydligt större än de resurser som den nya handläggningsordningen kräver. En enkät till samtliga utlandsmyndigheter är 1983 utvisade att antalet uppehållstillstånd resp. inreseviseringar är 1982 var ca 18000 st resp. 77000 st. Den sammanlagda tidsåtgängen omräknat i årsarbetskrafter uppgick till ca 100, fördelade pä handläggare resp. biträden med knappt 20 vardera samt ett 60-tal lokalanställda. Dessa siffror, som snarast torde vara tilltagna i underkant, indikerar en total resursåtgång i storleksordningen 25-30 milj. kr.

Teknisk utveckling och rationalisering m. m.

1 utrikesförvaltningen utgör hanteringen av information ett mycket viktigt inslag. Detta ställer stora krav på säkra och snabba kommunikationer. I detta sammanhang anser jag det angeläget att departementet nära följer och tillgodogör sig den tekniska utvecklingen pä såväl kommunikations-, ADB- som kontorsautomatikens områden.

För närvarande bedrivs ett antal tekniska utvecklingsprojekt inom departementet. Pä kommunikationssidan installeras datorer för krypto- och telextrafik liksom moderna telexapparater med bildskärm. Utbyggnaden av utrikesförvaltningens eget radionät fortsätter och leder till både minskade kostnader och höjd beredskap i krislägen. En utvidgad försöksverksamhet med telefax pågår.

Datoriseringen av arkivfunktionerna har inletts. Ord- och textbehandlingstekniken får en allt större användning. Möjligheterna att ytterligare utnyttja ADB-stöd i de ekonomi- och personaladministrativa funktionerna har utretts och prövas vidare.

Denna provkarta över pågående aktiviteter pekar på behovet av en förstärkning av departementets allmänna kompetens inom dessa områden och av ökad utbildning om dessa frågor inom utrikesförvaltningen. Inte

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 15

minst understryker den snabba utvecklingen önskvärdheten av en bättre samordning och planering av verksamheten.

Det är mot denna bakgrund regeringen beslutat att uppdra åt statskontoret att under år 1984 biträda utrikesdepartementet med utarbetandet av en långsiktig ADB-strategi.

Denna utredning kan pä sikt komma att leda till nya rationaliseringar i verksamheten. Dessa åstadkoms dock inte enbart genom ny teknik utan kanske i lika hög grad genom förenklingar och kostnadsbesparande åtgärder i dagliga rutiner och procedurer. En satsning på dylika vardagsrationaliseringar planeras därför.

Utöver dessa insatser avser jag fullfölja besparingsarbetet enligt det uppgjorda 5-ärsprogrammet, inkl. de omdisponeringar av personal som blir nödvändiga.

I detta sammanhang avser jag även göra en ny översyn av vissa expeditionsavgifter, bl.a. för arvsmålsverksamheten, i syfte att nå en bättre kostnadstäckning. Som exempel pä en dylik åtgärd vill jag peka på den enhetliga viseringsavgift av 100 kr. som införs inom kort och som beräknas ge fördubblade viseringsintäkter.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag i det föregående anfört, hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 837860000 kr.

A 2. Utlandstjänstemännens representation

1982/83 Utgift 9361 163 Reservation 124946

1983/84 Anslag 11280000

1984/85 Förslag 12630000

Från anslaget bestrids kostnaderna för den kontaktskapande verksamhet, som bedrivs av utomlands stationerade tjänstemän i utrikesförvaltningen och av tjänstemän i utrikesdepartementet som, utan att omstatione-ras, tas i anspråk för tjänstgöring utomlands. Ersättningsbeloppen fastställs av departementschefen.

Anslaget bör med hänsyn till stigande kostnader och valutakursförändringar räknas upp med I 350000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att   till   Utlandstjänstemännens   representation   för   budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 12630000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 16

A 3. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter for utrikesrepresentationen

1982/83 Utgift 21701238 Reservation 13 776813

1983/84 Anslag 31700000

1984/85 Förslag 42000000

Byggnadsstyrelsen

Det av regeringen beslutade uppförandet av en ambassadanläggning samt fyra personalbostäder i Riyadh påbörjades under hösten 1983. Svensk entreprenör har antagits. Byggtiden har beräknats till 18 månader vilket medger inflyttning under våren 1985. I det förmånligaste anbudet för uppförandet ingick en investeringsplan som medför ökat medelsbehov för budgetåret 1983/84. Totala ökningen om cirka 9 milj. kr. innebär att verket föreslår en tilläggsbudget för år 1983/84 med 7 milj. kr.

Regeringen uppdrog i april 1983 ät byggnadsstyrelsen att projektera en ombyggnad av ambassadfastigheten i Helsingfors pä grundval av redovisat program. Från tidpunkten för regeringsbeslut i augusti 1983 har byggtiden beräknats till ca 21 månader.

I juni 1983 redovisades slutligt förslag till ombyggnadsprogram av fastighetskomplexet vid Park Avenue i New York. I redovisningen föreslogs en kostnadsram om 28 milj. kr. i prisläge 1983-01-01. Under förutsättning av byggnadsuppdrag i februari 1984 beräknas byggstart ske i maj 1984. Byggtiden har beräknats till 20 månader.

Nuvarande kanslilokaler i Luanda är nedslitna och otillräckliga för ambassadens verksamhet. Det konstateras att lokalanskaffningen måste ske genom nybyggnad och siktar till gemensamt kansli för ambassaden och biståndskontoret. Utredning om tomtfrågan pågår. Redovisning av byggnadsprogram beräknas kunna ske omkring årsskiftet 1983/84. Byggstart kan eventuellt ske redan ijuli 1984 - beräknad byggtid är 16 månader.

För Diverse objekt budgetåret 1984/85 föreslås en oförändrad kostnadsram om 5 milj. kr. Kostnadsramen avses omfatta köp av chefsbostäder och övriga bostäder samt genomförande av mindre upprustningsarbeten.

Under rubriken Tillkommande projekt, nya myndigheter m.m. föreslås en oförändrad kostnadsram om 9 milj. kr. att ställas till regeringens förfogande, varav 5 milj. kr. avser köp av lägenheter och fastigheter för utrikesrepresentationen och 4 milj. kr. för biståndsförvaltningen.

Föredragandens överväganden

Uppförandet av ambassadanläggningen och personalbostäder i Riyadh har startat. Tidsplanen måste följas. Jag kommer senare denna dag föreslå att det ökade medelsbehovet om 7 milj. kr. ställs till byggnadsstyrelsens förtogande som tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1983/84.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 17

Regeringen uppdrog den 18 augusti 1983 åt byggnadsstyrelsen att genomföra ombyggnaden av ambassadfastigheten i Helsingfors. Arbetet påbörjades i september 1983. Avsikten är att möjliggöra en återflyttning av kansliet vid den tidpunkt dä kontraktet för nuvarande lokaler löper ut.

Det är nödvändigt att den planerade ombyggnaden i New York följer den uppgjorda tidsplanen.

Inom byggnadsstyrelsen pågår för närvarande planeringen för en nybyggnad av ett gemensamt kansli för ambassaden och biständskonloret i Luanda. Eftersom redovisning av byggnadsprogrammet ännu inte har skett, är jag nu endast beredd att föra upp en preliminär kostnadsram för projektet. Regeringen bör begära riksdagens bemyndigande att efter en närmare prövning av omfattning och kostnader besluta om tidpunkt för igångsättande av byggnadsarbetena.

Under rubriken Diverse objekt 1984/85 har medel beräknats för bl. a. mindre upprustningsarbeten samt förvärv av bostäder för utsänd personal. Jag föreslår att för dessa ändamål anvisas ett oförändrat belopp, 5 milj. kr., för budgetåret 1984/85.

Den under rubriken Tillkommande projekt, nya myndigheter :n. m. föreslagna köpramen är avsedd att på sikt minska utrikes- och biståndsförvaltningarnas lokalkostnader. Medlen avses stå till regeringens förfogande och endast utnyttjas för köp av fastigheter eller hyresrätter för personal inom utrikesförvaltningen och SIDA när regeringen bedömer sådana köp särskilt gynnsamma och medel för köp inom övriga anslag saknas. Jag föreslår en sammanlagd kostnadsram om 8 milj. kr., varav 5 milj. kr. reserveras för utrikesrepresentationen och 3 milj. kr. för köp av bostäder åt biståndspersonal.

Jag förordar att medel för budgetåret 1984/85 anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

2    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet

Investeringsplan (I 000-tal kr.)

Byggnadsobjekt	Kostnadsram		Medelsförb	rukning		Bygg-	Färdig-
						start är-män	ställande
	82-01-01	83-01-01	Faktisk t.o.m. 83-06-30	Beräknad fö	r
				83/84	84/85		år-mån
Slutredovisade projekt
per 83-06-30	41 164	—	40578
Projekt färdigställda
före 82-07-01 men
ännu ej slutredovisade	26900	26900	26 344	566
Beijing, om- och tillbygg-
nad	12 300	11700	10665	1035		81-03	82-12
Riyadh, ny ambassad-
anläggning	33 600	37 400	4077	19000	12000	83-09	85-02
Riyadh, uppförande
av 4 bostäder	7000	7 950	—	5 500	2000	83-09	85-02
Helsingfors, ombyggnad
ambassadfastigheten	20 000	21800	-	6000	10000	83-09	85-06
New York, ombyggnad
Park Avenue	18000	28000	-	4 000	9000	84-05	85-12
Luanda, nybyggnad
ambassadkansli	-	10000'	-	-	3 000	84-07	85-11
Div. objekt t. o.m. 1981/82	;   10475-	10475=	8 589	1886
Div. objekt 82/83	5 000	5 000	901	4099
Div. objekt 83/84	5 000	5 000	-	5 000
Div. objekt 84/85	-	5 000	-	-	5 000
Tillk. projekt
nya mynd. m. m. 82/83	5000	5 000	4 506	494
Tillk. projekt
nya mynd. m. m. 83/84	9000	9000		9000
Tillk. projekt
nya mynd. m. m. 84/85		8000			8000
Projekteringskostnader			3496	3 000	3 000
Erfarenhetsmässig reduk-
tion av medelsbehovet				-7 580	-9500
	193439	191 225	99156	52000	42500

' Preliminär kostnadsram.

- Exklusive slutredovisade projekt.

Anslagsberäkning (I 000-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Behållning	1983-07-01	I3 800(avri	indat)
Anslag	1983/84	31700		1983/84	52 000
Tilläggs-     ■
budget	1983/84	7 000
Förslag	1984/85	42000		1984/85	42500
Summa		94 500			94 500

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att I.  bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten m. m. inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2. bemyndiga regeringen att besluta om tidpunkt för igångsättande av byggnadsarbetena för nya kanslilokaler i Luanda,

3. till Inköp, uppförande och iståndsättande av fasligheter för utrikesrepresentationen för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 42000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 19

A 4. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat

1982/83 Utgift 13624764 Reservation 4840162

1983/84 Anslag 13 220000

1984/85 Förslag 12 140000'

' Ett belopp på 1 200000 kr. avseende viss kontorsutrustning, som tidigare anvisats över detta anslag, äskas nu under anslaget A I, anslagsposten 12. Expenser.

Medel som anvisas under detta anslag används för nyanskaffning, ersättning och underhåll av kansli- och bostadsinventarier samt viss beredskaps-och säkerhetsutrustning för utrikesrepresentationen. Huvuddelen av anslaget disponeras av byggnadsstyrelsen. Genom återhållsamhet med ersättnings- och nyanskaffningar samt begränsad nymöblering beräknas byggnadsstyrelsens medelsbehov minska nägot i reala termer.

En mindre del av anslaget, som disponeras av utrikesdepartementet, avser underhäll och utbyte av kontorsmaskiner och fortsatt modernisering av kryptoutrustningen vid utlandsmyndigheterna. Vidare ingår installation av larmanläggningar i ombyggda eller nya kanslilokaler liksom även lokala kommunikationssystem i personalbostäder pä orter med stora säkerhetsproblem samt viss beredskapsutrustning för utlandsmyndigheter i oros-eller jordbävningshotade områden.

Anslaget kan minskas med I 080000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 12 140 000 kr.

5.	Kursdifferenser
982/	'83 Inkomst	7802240
983/84 Anslag		1000
984/	'85 Förslag	1000

I samband med utlandsmyndigheternas valutaförsörjning uppkommer kursförluster och kursvinster som redovisas under detta anslag. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kursdifferenser för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 20

A 6. Ersättning åt olönade konsuler

1982/83 Utgift 4 881500

1983/84 Anslag 7540000

1984/85 Förslag 8100 000

Anslaget används för s.k. kontorskostnadsbidrag till vissa olönade konsuler samt för anskaffning av utrustning som enligt författningar och praxis skall finnas pä svenska olönade konsulat. Frän anslaget bestrids även s.k. tjänsteutgifter som de olönade konsulerna har i fullgörandet av sina uppgifter.

De olönade konsulerna gör värdefulla insatser för Sverige bl.a. med bistånd till sjöfolk, nödställda turister och andra svenska medborgare samt i turistfrämjandet och informationsverksamheten m. m. Inte minst för utrikeshandeln och exportfrämjandet har de olönade konsulerna visat sig vara en stor tillgång som bör tas tillvara mer systematiskt. Det förtjänar i sammanhanget att påpekas att de olönade konsulerna inte erhåller några ersättningar för sina arbetsinsatser.

Jag finner det angeläget att departementet även fortsättningsvis kan ordna ett antal konsulskonferenser utomlands, särskilt i länder med omfattande turism. Det är vidare av stor betydelse att kunna anordna en konsulskonferens i Sverige per budgetår. Förutom att departementet på detta sätt kan visa sin uppskattning för de olönade konsulernas stora engagemang och deras ofta mycket kvalificerade arbete, är det önskvärt att i utbildnings- och effektivitetssyfte informera om Sverige och svenska förhållanden.

Anslaget bör med hänsyn till stigande kostnader och valutakursförändringar räknas upp med 560000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning åt olönade konsuler för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 8 100000 kr.

A 7. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation

1982/83 Utgift 23 888387

1983/84 Anslag 32550000

1984/85 Förslag 29550000

Anslaget används för att bestrida kostnader för förhandlingar med andra stater och svenskt deltagande i internationella konferenser och möten. Anslaget administreras och disponeras av utrikesdepartementet för hela regeringskansliets räkning.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 21

Den målmedvetna besparingsaktion som departementet inledde år 1979 har lett till en betydande minskning av rese volymen (minst 20%) och därmed faktiska besparingar. Anslaget föreslås därför minska med 3000000 kr. En fortsatt restriktiv prövning av förhandlingsresandet kommer att göras. I sammanhanget ämnar jag företa en översyn av gällande riktlinjer och deras praktiska tillämpning.

I görligaste mån används utsänd personal vid utlandsmyndigheterna för deltagande i och bevakning av internationella möten och förhandlingar. Denna möjlighet kan dock på sikt komma att begränsas genom de indragningar och omdisponeringar av utsänd personal som gjorts eller kan bli aktuella.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 29550000 kr.

A 8. Kostnader för nordiskt samarbete'

1982/83 (Utgift	962308)'
1983/84 Anslag	600000
1984/85 Förslag	800000

' Anslaget har t. o. m. budgetåret 1982/83 redovisats i handelsdepartementets bilaga till budgetpropositionen.

Från anslaget bestrids kostnader för Sveriges deltagande i samarbetet inom ramen för nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) och nordiska ministerrådets ställföreträdarkommitté samt för deltagande i vissa andra former av nordiskt samarbete, däribland det svensk-norska samarbetet. Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till 800000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för nordiskt samarbete för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 800000 kr.

A 9. Kostnader för vissa nämnder m. m.'

1982/83 Utgift 41351

1983/84 Anslag 500000

1984/85 Förslag 500000

' Anslaget A 8. t. o. m. budgetåret 1982/83.

' Varav 300 000 kr. överförts från handelsdepartementet.

Anslaget används för att bestrida kostnaderna för bl.a. nämnden för konsulära sjöfolks- och sjöfartsärenden, utrikesdepartementets antagningsnämnd samt möbleringsrådet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 22

Av anslagsbeloppet avser 300000 kr. handelsprocedurrådet. Detta inrättades den 1 juli 1975 genom avtal mellan svenska staten och Sveriges industriförbund. Ett nytt avtal, som reglerar rådets verksamhet, trädde i kraft den 1 juli 1980 och gäller t. o. m. den 30 juni 1985 (prop. 1979/80: 100 bil. 14, NU 34, rskr 224). Enligt avtalet skall staten bidra med 300000 kr. per år. Näringslivets bidrag är av samma storieksordning. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för vissa nämnder m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 500000 kr.

A 10. Kommittéer m. m.

1982/83 Utgift	868558	Reservation	921822
1983/84 Anslag	2 100000-		-fl 505 320'
1984/85 Förslag	3 200000

' Anslaget A 9. t. o. m. budgetåret 1982/83.

- Varav 1 300 000 kr. överförts från handelsdepartementet.

' Reservation överförd från handelsdepartementets kommittéanslag.

Anslaget används för att bestrida kostnader för bl. a. arbetsgivardelega-tionen för utrikesförvaltningen, folkrättsdelegationen, nedrustningsdelegationen samt för brådskande utredningar och andra insatser på nedrust-ningsomrädet. I detta sammanhang kan särskilt nämnas den är 1983 tillkallade utredningen om vissa nationella aspekter av samband mellan nedrustning och utveckling. En stor del av anslaget används f. n. för kommittéer och utredningar inom utrikeshandeln och exportfrämjandet, bl.a. sydafrikakommittén, beredningsgruppen för översyn av tullagsstiftningen samt tvä utredningar inom exportfrämjandets område.

Några nya kommittéer av större omfattning är inte planerade. Erfarenhetsmässigt finns dock behov av att hålla god beredskap och reservera visst medelsutrymme för utredningar/kommittéer som kan komma att beslutas med kort varsel.

Jag förordar att regeringen inom anslaget anvisar en ram om 600000 kr. för brådskande utredningar och andra insatser pä nedrustningsomrädet.

Anslagets storlek har beräknats även med hänsyn tagen till tillfälliga uppdrag och utredningar som det kan finnas behov av.

Inom anslaget bör också en medelsram om 1 milj. kr. inrättas för forskningsverksamhet av särskild utrikes- och säkerhetspolitisk relevans. Jag föreslär att halva medelsramen eller 500000 kr. för budgetåret 1984/85 utnyttjas för bidrag till SlPRLs forskningsprogram om europeisk säkerhet (anslaget F 4) medan resterande del av denna ram får stå till utrikesdepartementets förfogande under detta anslag.

Frän anslaget bör dessutom bestridas kostnaderna för revisionsuppdrag avseende Stockholmskonferensen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 23

Sammanlagt beräknar jag en ökning av anslaget med 1 100000 kr. Jag hemställer att regeringen förslär riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 3 200000 kr.

A 11. Extrautgifter'

1982/83 Utgift 417531 Reservation 129615

1983/84 Anslag 565000- 4-38263'

1984/85 Förslag 600000

 Anslaget A 10. t. o. m. budgetåret 1982/83.

- Varav 165 000 kr. överförts från handelsdepartementet.

' Reservation överförd från handelsdepartementets Extra utgifter

Anslaget används för att bestrida vissa årligen återkommande utgifter som ej kan belasta andra anslag, t.ex. utmärkelser och ordnar samt vissa konferenser och seminarier. Därutöver tjänstgör anslaget som en reserv för oförutsedda utgifter. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 600000 kr.

A 12. Kostnader för officiella besök m. m.*

1982/83 Utgift 4436428

1983/84 Anslag 5000000

1984/85 Förslag 5400000

' Anslaget A 11. t. o. m. budgetåret 1982/83.

Anslaget utnyttjas företrädesvis för kostnader i samband med besök i Sverige av statschefer, regeringsmedlemmar och andra personer, som bör visas uppmärksamhet och gästfrihet frän officiellt svenskt håll. Det används även i samband med motsvarande svenska officiella besök i utlandet och i samband med svenskt deltagande i vissa förhandlingar utomlands. En viss ökad belastning förutses bl.a. för kostnader i samband med statsbesök. Anslaget bör räknas upp med 400000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnaderför officiella besök m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 5400000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 24

A 13. Lån till personal inom utrikesförvaltningen m. m

1982/83 Utlåning 7371000 Reservation 5294066

Amortering     4683000

Ränteinkomst 880000
1983/84 Anslag 7700000

1984/85 Förslag 7700000

' Anslaget A 12. t.o.m. budgetåret 1982/83.

Utlandslönesystemet förutsätter att tjänstemännens behov av kredit i samband med omstationering skall kunna tillgodoses genom län (prop. 1963:75 s. 100, SU 125, rskr 298).

Merparten av medlen disponeras för s.k. allmänna län om högst 40000 kr. i samband med tjänstemans förflyttning utomlands eller mellan tvä utrikes stationeringar. Dä synnerliga skäl föreligger får lån beviljas även för medelsbehov som har uppkommit under stationeringen utomlands. Lånen skall amorteras inom tre år och löper f n. med en räntesats pä riksbankens diskonto plus tre procentenheter.

En mindre del av anslaget disponeras för särskilda län om högst 15000 kr. till tjänstemän i utrikesförvaltningen för inköp av möbler och andra inventarier (s.k. möbellån). Längsta amorteringstid är fem år, men i övrigt gäller samma villkor som för de s.k. allmänna lånen. Det totala lånebeloppet för de två läneformerna får tillsammans normalt ej överskrida 55000 kr.

Lånens högstbelopp fastställdes per den 1 januari 1983. Jag anser att dessa lån utgör ett betydelsfullt personalpolitiskt instrument. Lånebehoven betingas helt av utlandstjänstens krav och uppkommer genom det förflyttningssystem som är en förutsättning för utrikesförvaltningens verksamhet.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 7700000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 25

B.    BIDRAG TILL VISSA INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

B 1. Förenta nationerna

1982/83 Utgift 80716400

1983/84 Anslag 129010000

1984/85 Förslag 115000000

Sveriges ordinarie bidrag till FN: s reguljära budget för kalenderåret 1984 har ännu inte fastställts men beräknas till 71 milj. kr. med en bidragsandel om 1,32 procent. Under samma förutsättning kan det svenska bidraget för är 1985, dvs. budgetåret 1984/85, uppräknas till drygt 77 milj. kr.

Kostnaderna för den vaktstyrka i Mellersta Östern (UNDOF), som på beslut av FN: s säkerhetsråd upprättades i oktober 1973, har beräknats till ca 34 milj. dollar för år 1983. För budgetåret 1984/85 beräknas kostnaderna för Sveriges del uppgå till 4 milj. kr.

1 mars 1978 beslutade FN: s säkerhetsråd att sända en fredsstyrka till södra Libanon (UNIFIL). Den totala kostnaden har för är 1983 beräknats till 183 milj. dollar. Pä grund av den rådande situationen i Libanon kan inget säkert sägas om fredsstyrkans framtida ställning och uppgifter. Under förutsättning att styrkans mandat fortsätter att förlängas, kan Sveriges bidrag för budgetåret 1984/85 beräknas uppgå till ca 25 milj. kr.

Finansieringen av FN: s fredsbevarande verksamhet pä Cypern (UNFI-CYP) sker - till skillnad från de tidigare nämnda - med frivilliga bidrag och har länge varit otillfredsställande. FN har ett växande underskott för denna verksamhet. Under de senaste sex åren har kostnaderna för UNFI-CYP mer än fyrdubblats, trots att vissa kostnadsbesparingar och rationaliseringar genomförts. Totala kostnaden är 1983 beräknas till närmare 130 milj. dollar. Det svenska bidraget var under en lång tid oförändrat 400000 dollar per är, men ökades för budgetåret 1983/84 till 450000 dollar. För budgetåret 1984/85 räknas med ett oförändrat bidrag på 450 000 dollar motsvarande ca 3,5 milj. kr. Det svenska bidraget utnyttjas uteslutande för avräkning mot Sveriges krav gentemot FN för kostnader avseende den svenska truppkontingenten.

FN:s plan för ett fritt Namibia kan komma att förverkligas, i vilket fall en fredskär (UNTAG) med både civila och militära enheter kommer att insättas för övervakning av vapenstillestånd, genomförande av val m.m. Kostnaderna för UNTAG torde komma att ligga i storleksordningen 400 milj. dollar för ett år efter initialkostnader på ca 220 milj. dollar för de två första månaderna. Det svenska bidraget till UNTAG skulle då komma att uppgå till ca 6 milj. dollar under det första året. Några medel för budgetåret

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 26

1984/85 beräknas inte i detta skede. Jag avser att återkomma till denna fråga när en förhandlingslösning är omedelbart förestående.

Jag förordar vidare att regeringen inom anslaget avsätter en medelsram på 2,6 milj. kr. för frivilliga bidrag för FN-anknuten verksamhet m.m. Detta förslag har sin utgångspunkt i att Sverige både i det allmänna FN-arbetet och på nedrustningsomrädet tar initiativ och stödjer satsningar som kräver särskilda resurser från länder som engagerar sig för idéernas förverkligande. Det kan exempelvis gälla förberedelser för världskonferenser av olika slag eller bidrag till genomförandet av möten och seminarier i anslutning till någon FN-studie. Sveriges initiativ i FN: s generalförsamling nyligen till en särskild studie om säkerhetspolitiska doktriner, inkl. begreppet gemensam säkerhet, är ett exempel på ett dylikt svenskt engagemang som bör kunna följas upp med vissa bidrag till genomförandefasen.

Jag vill också anmäla att FN-sekretariatet i New York med Sverige tagit upp frågan om upprättandet av ett FN:s informationskontor i Stockholm. Några beslut i detta avseende har dock ännu inte fattats.

Eftersom Sveriges åtaganden om bidrag till FN alltid görs i US dollar är anslaget svärberäknat. Jag bedömer det dock som möjligt att minska anslaget med 14010000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Förenta nationerna för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 115000000 kr.

B 2. Nordiska ministerrådets allmänna budget'

1982/83 (Utgift 59593 623)'

1983/84 Anslag        70040000

1984/85 Förslag       70040000

' Anslaget har t. o. m. budgetåret 1982/83 redovisats i handelsdepartementets bilaga till budgetpropositionen.

För innevarande budgetär har till Nordiska ministerrådets allmänna budget anvisats ett förslagsanslag av 70040000 kr. Nordiska ministerrådets allmänna budget omfattar ett budgetår som sammanfaller med kalenderåret. Nordiska ministerrådet fastställde den 15 mars 1983 ministerrådets allmänna budget för år 1984. I statsbudgeten för budgetåret 1983/84 har medel anvisats för att bestrida Sveriges andel av kostnaderna för ministerrådets allmänna budget under år 1984 (prop. 1982/83: 169. UU 22, rskr 350). Budgeten för är 1985 kommer att behandlas under våren 1984 inom Nordiska ministerrådet. Jag avser senare att föreslå regeringen att vid 1983/84 års riksmöte lägga fram en särskild proposition om anslag för att bestrida Sveriges andel av kostnaderna för ministerrådets allmänna

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 27

budget under år 1985. I avvaktan härpå bör anslaget föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer därför att regeringen föreslär riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Nordiska ministerrådets allmänna hudget för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 70040000 kr.

B 3. Europarådet'

1982/83 Utgift 10758 461

1983/84 Anslag 13 900000

1984/85 Förslag 13 500000

' Anslaget B 4. t. o. m. budgetåret 1982/83.

Storleken av Sveriges bidrag till den ordinarie budgeten för budgetåret 1984/85 kan beräknas till ca 11 milj. kr.

Förutom bidrag till Europarådets ordinarie budget tillkommer utgifter för amortering av byggnadslän, obligatoriska och frivilliga bidrag till europeiska ungdomsfonden, det europeiska farmakopésamarbetet. kapitalteckning och årliga löpande kostnader för deltagande i Europarådets fond för bosättning och regional utveckling, samt för bidrag till den s. k. Pompidou-gruppen för narkotikabekämpning.

Anslaget kan med ledning av tillgängligt beräkningsunderlag minskas med 400000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Europarådet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 13 500000 kr.

B 4. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)'

1982/83 Utgift 17665178

1983/84 Anslag 20700000

1984/85 Förslag 21000000

' Anslaget B 2. t. o. m. budgetåret 1982/83.

Sveriges bidrag till OECD avser aktiviteter som redovisas under två huvudavdelningar i OECD:s budget. Dels upptas kostnader för organisationens sekretariat samt arbetet i dess olika kommittéer angående ekonomiskt och handelspolitiskt samarbete, miljövård, utvecklingssamarbete m. m. Sveriges andel i detta arbete, vari samtliga medlemsländer deltar, utgör ca 1,85%.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 28

Dels upptas kostnaderna för verksamheten inom vissa till OECD anslutna organ såsom det internationella energiorganet (lEA), OECD:s utvecklingsinstitut (Development Centre), atomenergiorganet (NEA) samt dess programbibliotek och centrum för sammanställning av neutrondata, det europeiska bolaget för kemisk behandling av bestrålat atombränsle (Euro-chemic), centrum för utbildningsforskning (CERl) och europeiska transportministerkonferensen (ECMT) samt vissa andra program, såsom väg-forskningsprogrammet, skolbyggnadsprogrammet och det speciella pro-gratnmet för kemikaliekontroll. I dessa organ krävs ej obligatoriskt med-lemsskap och utdebiteringarna varierar sålunda med olika procenttal beroende på antal deltagare i projekten. Genomsnittligt bidrar Sverige med 2,0% i verksamheterna under denna avdelning.

Anslagsbelastningen budgetåret 1982/83 uppgick till 17,7 milj. kr., varav 6,3 milj. kr. avsäg Eurochemic-projektet och återstoden ca 11,4 milj. kr. utgjorde Sveriges ordinarie bidrag till OECD för verksamhetsåret 1983. För budgetåret 1983/84 uppskattas OECD-bidraget till ca 13,5 milj. kr. och bidraget till Eurochemic till 5,5 milj. kr.

Organisationens budget för verksamhetsåret 1985 har ännu inte fastställts. Med ledning av tillgängligt beräkningsunderlag bör anslaget för budgetåret 1984/85 räknas upp med 300000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 21000000 kr.

B 5. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)'

1982/83 Utgift 8748874

1983/84 Anslag 10500000

1984/85 Förslag 11500000

' Anslaget B 3. t. o. m. budgetåret 1982/83.

Enligt gällande bidragsskala skall Sverige betala 27,55% av den fastställda budgeten för EFTA för budgetåret 1983/84. Detta motsvarar en anslagsbelastning av ca II milj. kr.

Organisationens budget för budgetåret 1984/85 fastställs i juni 1984. Med ledning av tillgängligt beräkningsunderlag finner jag att anslaget bör räknas upp med 1000000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 11 500000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5   Utrikesdepartementet

29

B 6.    Byråer för handels- och råvarufrågor m. m.'

1982/83 (Utgift 6723 253)'

1983/84 Anslag 6936000

1984/85 Förslag 7794000

' Anslaget har t. o. m. budgetåret 1982/83 redovisats i handelsdepartementets bilaga till budgetpropositionen.

Från anslaget bestrids utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella organ. För budgetåret 1984/85 torde medel beräknas enligt följande.

1983/84

Beräknad

ändring

1984/85

7. 1

10.

12.

13.

14.

15.

GATT-organisationen Internationella rådet för samarbete på tullområdet Internationella tulltariff-byrån

Internationella kaffeorganisationen (ICO) (prop. 1962:1 bil. 12 s. 281) Internationella kakaoorganisationen (ICCO) (prop. 1973: 36) Internationella rådgivande bomullskommittéen (ICAC) (prop. 1951:47)

.nternationella gummistudiegruppen (IRSG) (prop. 1966: 1 bil. 12 s. 168)

12

Internationella naturgummi-organisationen (INRO) (prop. 1979/80; 107) Organisationen för de järnmalms-exporterande länderna (APEF) (prop. 1975/76:24) Internationella studiegruppen för bly- och zinkfrågor (LZ) (prop. 1960: l,bil. 12 s. 284) Internationella tennrädet (ITT) (prop. 1981/82: 117) Internationella juteorganisationen (IJO) (prop. 1982/83; 106) Organisationen för intellektuell äganderätt, internationella byrån (WIPO/BIRPI) (prop. 1956; 1 bil. s. 161, 1963:1, bil. 12 s. 152) Internationella byrån i Paris för utställningar (prop. 1947; 1 bil. 1.2 s. 156) Övrigt

3 011000	-t-589 000
567000	+    6000
113 000	-1- 7 000
487 000	+  48000
78000	of
70000	of
70000	-1- 7 000
32000	+    3 000
377000	-t- 33 000
78000	+    8000
71000	+    7000
30000	of
1900000	-1-150000
42000	of
10000	of
6936000	-1-858000

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Byråer för handels- och råvari4frågor m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 7794000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 30

B 7. Internationell råvarulagring'

1982/83 (Utgift 4707626)'

1983/84 Anslag 2500000

1984/85 Förslag 2 500000

' Anslaget har 1. o. m. budgetåret 1982/83 redovisats i handelsdepartementets bilaga till budgetpropositionen.

Sverige deltar i två internationella rävaruavtal, som syftar till att stabilisera råvarupriserna genom bl.a. internationella buffertlager som finansieras genom bidrag från medlemsländerna.

1979 års internationella naturgummiavtal trädde i kraft definitivt är 1982 (prop. 1979/80: 107, NU 40, rskr 273). Sammanlagt har Sverige hittills bidragit med ca 4,6 milj. kr. till buffertlagerkontot. Ytterligare bidrag kan aktualiseras men är inte sannolikt mot bakgrund av den prisuppgång som inträffat under år 1983.

Det sjätte internationella tennavtalet trädde provisoriskt i kraft den 1 juli 1982 (prop. 1981/82: 117. NU 32. rskr 247). Sverige deltar för första gången i detta avtal. Sverige har, i enlighet med avtalet, betalat ett bidrag om ca 3,4 milj. kr. till buffertlagerkontot. Pä grund av den besvärliga situationen på tennmarknaden har tennrådet lagrat stora mängder tenn och ålagt medlemmarna strikta exportkvoteringar. Ytteriigare medlemsbidrag kan aktualiseras. Härför avsätts 1 250 000 kr.

Det internationella sockeravtalet omförhandlas nu. Detta kan komma att leda till ekonomiska förpliktelser. 1 250 000 kr. bör därför beräknas.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Internationell råvarulagring för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2 500000 kr.

B 8. Övriga internationella organisationer m. m.'

1982/83 Utgift 580533

1983/84 Anslag 530000

1984/85 Förslag 1000000-

' Anslaget B 5. t.o.m. budgetåret 1982/83. - Varav engångsanvisning 400000 kr.

Under detta anslag beräknas bidrag till verksamheter och organisationer av delvis helt olika karaktär. Bl.a. beräknas bidrag till Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i Haag, det internationella institutet för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg (Fondation René Cassin), Haag-akademien för internationell rätt, det internationella institutet för humanitär rätt i San Remo och den internationella juristkommissionen i Geneve.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 31

Vidare utgår ersättning för vissa kostnader för COST-samarbetet inom den europeiska gemenskapen (tekniskt-vetenskapligt samarbete).Totalt beräknar jag dessa bidrag till 200000 kr. för budgetåret 1984/85.

Sedan budgetåret 1977/78 har över detta anslag även anvisats medel att användas för ekonomiskt stöd till vissa internationella, icke-statliga organisationer (NGO) samt forsknings- och studiegrupper m.m. (jfr. prop. 1976/77: 100 bil. 6, s. 14). Stödet går i första hand till enskilda organisationer och rörelser som verkar för mänskliga rättigheter, fred och nedrustning. Den årliga medelsramen för dessa bidrag sänktes budgetåret 1981/82 i besparingssyfte från 500000 kr. till 300000 kr., men uppräknades 1983/84 till 350000 kr. med hänsyn till kostnadsutvecklingen och valutakursförändringarna. Jag förordar att denna medelsram höjs till 400000 kr. för budgetåret 1984/85.

Vidare förordar jag att det för budgetåret 1984/85 lämnas ett engångsbi-drag om 400000 kr. till stöd för anordnandet i Sverige av den 34: e internationella Pugwash-konferensen ijuli 1984. Den internationella Pugwash-rö-relsen och därtill knutna nationella grupper består av framstående vetenskapsmän som i personlig kapacitet deltar i årliga konferenser, symposier, seminarier m.m., där en informell och öppen debatt äger rum rörande vetenskapsmännens ansvar för följderna av den tekniskt-vetenskapliga utvecklingen, inte minst pä kapprustnings- och u-landsområdet. Forskare ingående i den Svenska Pugwash Gruppen har i olika internationella sammanhang kunnat presentera konstruktiva förslag på bl. a. nedrustningsområdet. Senast den ärliga konferensen hölls i Sverige var år 1967. Genom det föreslagna stödet och redan utbetalda 60000 kr. kan merparten av kostnaderna för deltagarnas uppehälle och konferensarrangemangen täckas.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Övriga internationella organisationer m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 32

C.    INTERNATIONELLT UTVECKLINGSSAMARBETE

U-LÄNDERNAS SITUATION

U-ländernas aktuella situation

Världskonjunkturen

En ekonomisk återhämtning har inletts i industriländerna från den djupaste och mest utdragna lågkonjunkturen sedan 1930-talet. Osäkerhet råder emellertid om uppgångens styrka och varaktighet. Kapacitetsutnyttjandet i viktiga industriländer är fortfarande lågt, samtidigt som investeringarna ännu inte har kommit igång. Arbetslösheten är fortsatt mycket hög.

Mänga u-länder har under lågkonjunkturen försatts i en akut kris. De fattigaste länderna har drabbats hårdast. Produktion och export volym har stagnerat eller sjunkit. Bytesförhållandena har utvecklats mycket ogynnsamt. Räntor och amorteringar på utlandslånen blir alltmer betungande. Knappheten pä utländska valutor för import av de mest nödvändiga varor är kännbar.

Ökad upprustning

1 den ekonomiska krisens spår har de politiska motsättningarna ökat. Den avspänningspolitik, som var ett viktigt inslag i stormaktsrelationerna under första hälften av 1970-talet, har förbytts i konfrontation och misstänksamhet.

Inre oroligheter, nationella och regionala konflikter i Tredje väriden har en tendens att utnyttjas av stormakterna i ett globalt militärstrategiskt tänkande. Vi ser denna utveckling i exempelvis Afghanistan, i södra Afrika, i Centralamerika och i Karibien.

Allmänt kan konstateras en ökad tendens till militära lösningar av problem vilkas orsaker ofta står att finna i inre ekonomiska och sociala missförhållanden. Allt större resurser används även i Tredje väriden för militär uppbyggnad i stället för utvecklingsansträngningar.

Under det senaste decenniet har världens militärutgifter mer än fördubblats och är idag 25 gånger större än det totala biståndet. Bara en bråkdel av de resurser som nu läggs ned pä rustningar skulle ge stora bidrag till att tillgodose Tredje världens mest akuta behov.

Förbättrade levnadsvillkor under efterkrigstiden

De senaste årens stagnation i utvecklingsprocessen får emellertid inte skymma de imponerande framsteg som skett i u-länderna under efterkrigs-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 33

tiden. De egna utvecklingssatsningarna har tillsammans med utländskt bistånd på relativt kort tid förbättrat levnadsvillkoren för miljarder människor.

De mest påtagliga framstegen har skett på hälsoomrädet. Den genomsnittliga förväntade livslängden i medelinkomstländer har ökat med nio är under de tre senaste decennierna och i läginkomstländerna med mer än 15 år,

Motsvarande positiva resultat har uppnätts pä utbildningsområdet. Andelen vuxna i u-länderna som kan läsa och skriva har t. ex. under samma period ökat från 30% av befolkningen till över 50%.

Satsningarna på förbättrad sjukvård, utrotning av smittsamma sjukdomar, skolutbildning etc. har inte bara förbättrat människornas konkreta levnadsvillkor utan också påskyndat den ekonomiska tillväxten. Sedan 1950 har bruttonationalinkomsten per invånare i u-länderna genomsnittligt fördubblats, siffror som emellertid döljer stora skillnader inom länderna och mellan länder och ländergrupper.

Ömsesidigt beroende

Som Brandtkommissionens tvä rapporter visat spelar u-länderna en växande roll i världsekonomin. Mer än 30% av i-ländernas export går t. ex. numera till marknader i Tredje världen. Det ekonomiska beroendet har härigenom kommit att utvecklas i båda riktningarna, även om det är ett beroende mellan ekonomiskt icke jämbördiga parter.

Det finns ett klart samband mellan den svaga efterfrågan i industriländerna, u-ländernas skuldproblem och världshandelns stagnation. När de skuldsatta ländernas exportintäkter i ökad utsträckning går till att betala räntor och amorteringar minskar utrymmet för varuimport. Detta motverkar inte bara ländernas egna utvecklingsansträngningar utan leder dessutom till minskad export, sysselsättning och tillväxt i industriländerna.

Stora skillnader mellan olika u-länder

Den ekonomiska krisen har tydligare än tidigare uppenbarat de skillnader som råder mellan olika grupper av u-länder.

Indien och Kina med låg integration i världsekonomin liksom ett antal u-länder i Sydostasien har klarat sig relativt bra trots recessionen. Andra ländergrupper som de hårt skuldsatta länderna i Latinamerika och de fattigaste råvaruberoende länderna i Afrika har däremot visat sig mer sårbara.

Särskilt i flertalet afrikanska länder söder om Sahara har den ekonomiska situationen drastiskt försämrats under senare år. Svårigheterna är mer djupgående än vad som kan förklaras av världsekonomins nedgång. Den reala produktionstillväxt och bredare utbyggnad av den ekonomiska och sociala infrastrukturen som inleddes i regionen under 1960-talet har stannat av. 3    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 34

Under en följd av år har regionen drabbats av extrem torka och missväxt. Den snabba folkökningen har skärpt konkurrensen om tillgängliga fysiska resurser. Sydafrikas destabiliseringspolitik har även bidragit till att försätta flera av länderna i södra Afrika i ett permanent kristillständ. I mänga länder har övervärderade valutor, statliga ingrepp i prisstrukturen och skyddsåtgärder för den inhemska industrin missgynnat utvecklingen i både industri- och jordbrukssektorerna. Knappa resurser används ineffektivt. Långsiktig planering har försvårats. Tillgängliga resurser får omfördelas till de på kort sikt mest kritiska områdena i ekonomin.

I några länder är situationen så allvarlig att huvuduppgiften knappast längre är att öka takten i utvecklingsprocessen, utan snarare att hindra att underutvecklingen ytterligare fördjupas.

Skulder och intern anpassning

De senaste tvä årens nya våg av betalningssvårigheter har utsatt stabiliteten i det internationella finanssystemet för hårda påfrestningar. För alU fler låntagarländer gäller att en rimlig balans mellan utlandsupplåning och återbetalningsförmåga måste återskapas. Långtgående interna åtgärder måste vidtas om exportkapacitet och kreditvärdighet skall kunna stärkas. Hela anpassningsbördan kan emellertid inte läggas pä länderna i Tredje världen utan risk för djupgående sociala och polhiska spänningar. Anpassningsprocessen måste understödjas genom att internationella kapitalresurser på ett samordnat sätt kanaliseras till de skuldtyngda länderna. Villkoren måste anpassas till varje låntagarlands speciella situation. För att det skall finnas marknader att exportera till så att skulderna skall kunna återbetalas måste efterfrågan i industriländerna öka och protektionismen hällas tillbaka.

Den framtida ekonomiska utvecklingen

Den framtida ekonomiska utvecklingen i u-länderna kommer att bestämmas både av de interna anpassningsprogrammens framgång och externa ekonomiska faktorer. Av de senare är tillväxten i industriländerna, världshandelns utveckling och tillgången pä utländska kapitalresurser de viktigaste.

Hittills har den ökande ekonomiska aktiviteten i industriländerna påverkat u-länderna i bara begränsad utsträckning. Om den svaga uppgången skall leda till bestående tillväxt i både i- och u-länder krävs stöd i form av en internationellt samordnad ekonomisk politik. Därigenom skulle det internationella ränteläget kunna sänkas och växelkurserna skulle i högre grad anpassas till underliggande ekonomiska faktorer. Av vikt är att varje land tar hänsyn till de internationella effekterna av sin inhemska ekonomiska politik.

Den fortsatta protektionismen motverkar de återhämtningstendenser som nu kan skönjas i världsekonomin. En samordnad internationell ekono-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 35

misk politik måste därför också innefatta ansträngningar att begränsa de handelshinder som växt fram under senare är. U-länderna har framför allt drabbats pä textil- och jordbruksområdet.

Världshandeln sjönk 1982 i volym. En viss ökning inträffade 1983 och väntas bli mer påtaglig under 1984. Detta kommer positivt att påverka u-länderna liksom en mindre uppgång i råvarupriserna, som de senaste åren fallit till sin lägsta nivå sedan andra världskriget.

Det står emellertid klart att enbart ökad handel inte kan tillföra utländsk valuta i tillräcklig omfattning. U-länderna kommer under lång tid att behöva ett kontinuerligt tillskott av externt kapital. Samtidigt visar flertalet prognoser att det totala kapitalflödet till u-länderna kommer att minska under kommande år. För att motverka denna utveckling krävs mer gynnsamma förutsättningar för privata kapitalflöden och resursförstärkningar till de internationella finansinstitutionerna.

För läginkomstländerna utgör offentligt utvecklingsbistånd den viktigaste kapitalkällan. Mer än tre Qärdedelar av resursflödet till dessa länder utgörs av bistånd. Trots växande behov av bistånd har de totala biståndsflödena stagnerat och uppgår i reala termer till samma volym idag som för fyra år sedan. Dessutom kanaliseras bara 30% av de rika ländernas bilaterala bistånd till läginkomstländerna. Det är oacceptabelt att en så liten del går till de mest behövande.

Bistånd är emellertid inte bara en fråga om medkänsla eller solidaritet utan även en fråga om nationella egenintressen i en världsekonomi med växande ömsesidiga beroenden. Ökande biståndsflöden utgör ett viktigt element i den globala ekonomiska anpassningsprocessen. En varaktig ekonomisk och politisk stabilitet kan bara uppnäs genom utveckling i alla länder.

Det internationella biståndet

De högt ställda förväntningarna på omfattningen av det internationella biståndet frän 1960-talet och från 1970-talets början har inte kunnat infrias. Den av OECD:s biståndskommitté (DAC) publicerade statistiken över de totala biståndsutbetalningarna visar att ökningen av det internationella biståndet i det närmaste upphört under 1980-talets första är, och detta långt frän det mål för biståndets volym som ställs upp bl.a. i FN:s utvecklingsstrategier. Detta mål innebär att varje givariands biståndsutbetalningar bör uppgå till 0,7% av bruttonationalinkomsten (BNI).

Det samlade biståndet minskade mellan 1980 och 1981 för första gången på lång tid. Under 1982 ökade det samlade biståndet åter till nästan 1980 års värde. Såväl minskningen 1981 som ökningen 1982 kan dock till en stor del förklaras av ett ojämnt utfall av utbetalningar till vissa multilaterala organisationer och av växelkursändringar. Förväntningarna för 1983 är blygsamma.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 36

Av ett sammanlagt bistånd 1982 om strax under 40 miljarder dollar svarade de länder som ingår i DAC (jämför tabell I) för omkring 28 miljarder dollar. Den andel av BNI som DAC-ländernas biständsutbetal-ningar utgör har under 80-talet stabiliserat sig vid en nivä mellan 0,35% och 0,40%. 1982 var DAC-ländernas genomsnittliga siffra 0,38% av BNI.

Trots de stora ekonomiska och statsfinansiella problemen har DAC-län-derna lyckats bevara värdet av sitt bistånd. Sett över den längre perioden 1976/77 till 1981/82 har de ökat sina biständsutbetalningar i reala termer med i genomsnitt 3,4% per år. DAC:s ordförande väntar sig i sin årsrapport en fortsatt, men långsammare, ökning av DAC-ländernas bistånd de närmaste åren. Mätt som andel av BNI kan dock DAC-ländernas bistånd knappast väntas öka från nuvarande laga genomsnittliga nivå.

Biståndet från givariänderna inom OPEC uppgick 1982 till 7 miljarder dollar, jämfört med 8,5 miljarder 1981 och väl över9 miljarder 1980. Kriget mellan Iran och Irak och de sjunkande oljeintäkterna har haft ett kraftigt genomslag på OPEC-ländernas bidrag till de samlade biståndsströmmarna. Deras bistånd var dock 1982 omfattande även efter de senaste årens tillbakagäng. 1982 motsvarade det 1,22% av dessa länders BNI - en långt större andel än de industrialiserade länderna kan uppvisa.

Sovjetunionens och de östeuropeiska staternas biståndsutbetalningar har enligt DAC:s beräkningar i flera år legat mellan 2 och 3 miljarder dollar, 1982 2,5 miljarder - vilket motsvarade endast 0,14% av dessa länders BNI.

Bördefördelningen mellan olika givarländer fortsätter alltså att vara mycket ojämn. Endast fyra av DAC:s 17 medlemsländer, nämligen Danmark, Nederländerna, Norge och Sverige, har nåt; över det internationella 0,7%-mälet. (Frankrikes siffra pä 0,75% i tabell 1 inkluderar överföringar till de franska översjöiska provinserna. Frankrike har dock tillkännagivit sin avsikt att 1988 nå upp till 0,7%-målet utan att räkna med överföringarna till dessa provinser.) Bland de DAC-länder som ännu inte uppnätt 0,7%-målet visar statistiken en påtaglig och mer långsiktig tillväxt endast i Finland, Japan och Italien.

Biståndet motsvarar i genomsnitt något över I % av mottagariändernas bruttonationalinkomst och utgör en tredjedel av de sammanlagda resursströmmarna till u-länderna. Om än biståndets andel av de totala resursströmmarna nu är betydligt lägre än kring 1970, är biståndet en helt avgörande inkomst för särskilt de fattigaste länderna, som i stor utsträckning saknar möjlighet att dra till sig privata flöden.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 37

Tabell 1: Biståndsutbetalningar 1982 från DAC-länderna, OPEC, Sovjetunionen och Östeuropa samt samma länders per capita-inkomster

Andel av   Volym      Per capita BNI (%)    (milj.S)      inkomst

________________________________________________________ (S)

0,38	27851	10610
1,08	1474	9550
1,01	987	11620
0,99	559	13 680
0,77	415	10530
0,75	4 028	9880
0,60	501	8 530
0,57	882	10210
0,53	.  3.54	8900
0,48	3 163	10670
0,42	1 197	11480
0,38	1793	8440
0,30	144	9890
0.29	3 023	8 850
0,28	65	7400
0,27	8 202	13 190
0,25	252	15 540
0,24	812	6 090
1,22	6803	2980
0,14	2407	4450

DA C-tänderna

Nederländerna

Sverige

Norge

Danmark

Frankrike

Belgien

Australien

Österrike

Förbundsrepubliken Tyskland

Canada

Storbritannien

Finland

Japan

Nya Zeeland

USA

Schweiz

Italien

OPEC-länderna

Sovjetunionen och Östeuropa

Förhandlingarna mellan rika och fattiga länder — nord/syd-dialogen

Som jag framhöll även i samband med föregående budgetproposition är det mot den nu redovisade bakgrunden angeläget att dialogen mellan rika och fattiga länder intensifieras. Det ömsesidiga beroendet mellan länder-grupperna gör att världsekonomins och underutvecklingens problem kan lösas endast genom samarbete.

Efter det att dialogen mellan nord och syd under 1982 präglats av lästa positioner och ett dåligt förhandlingsklimat kunde en viss förbättring skönjas under första halvåret 1983. Ett nyanserat tonläge och en pragmatisk inställning märktes hos i- och u-länder vid bl.a. den alliansfria rörelsens toppmöte i New Delhi i mars, vid 77-gruppens ministermöte i Buenos Aires i april, OECD:s ministerrådsmöte i maj och UNCTAD VI i Belgrad i juni (FN:s sjätte konferens för handel och utveckling). Den främsta orsaken till förbättringen torde ha legat i tecknen på vändning av den djupa och långvariga internationella konjunkturnedgången.

Under det senaste halvåret har dock u-länderna uttryckt besvikelse över vad de anser vara otillräckliga förhandlingsresultat i olika fora, främst i fråga om handel och finansiella och monetära frågor. Misslyckandena att inleda globala förhandlingar har fördjupat misstron hos u-länderna mot de största industriländernas verkliga förhandlingsvilja.

Det viktigaste enskilda förhandlingstillfällel i nord/syddialogen under 1983 var UNCTAD VI i Belgrad. Den samlade svenska bedömningen av

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 38

konferensen redovisas senare av statsrådet Hellström. Här villjag endast peka pä att det avgörande för om konferensen skall bedömas som en framgång eller ett misslyckande är hur konferensens beslut förs vidare i de internationella förhandlingarna. Inom vissa områden lades utan tvivel en grund för framsteg i sakfrågor. Många u-länder har uttryckt besvikelse över bristande resultat av konferensen, varvid de särskilt påtalat brist på vilja hos åtskilliga industristater att föra sakfrågorna framåt.

En viss samförståndsanda tycks trots allt ha överlevt förhandlingspåfrestningarna under de senaste åren. Men i fråga om de fortsatta nord/sydförhandlingarna är situationen f. n. mycket oklar.

Förslaget om s.k. globala förhandlingar lever formellt kvar pä FN:s dagordning, men utsikterna att inleda förhandlingarna torde vara små. Det största hindret är alltjämt svårigheterna att nå enighet om kompetensfördelningen mellan FN:s generalförsamling och fackorganen vid behandlingen av olika ekonomiska frågor, varvid särskilt några av de största industriländerna intagit en mycket strikt hållning.

U-länderna har i ett försök att bryta dödläget lagt fram förslag om förhandlingar i två faser. Under 1984 skulle mindre kontroversiella frågor angripas medan sättet att förhandla om de politiskt svårare frågorna blir föremål för särskilda diskussioner. 1 bilden ingår också förslagen från premiärminister Gandhi, president Mitterand och premiärminister Mul-doon om en konferens om monetära och finansiella frågor som 77-gruppen senare gett sitt stöd.

Inom u-landsgruppen råder delade meningar i frågan om hur i-världen skall förmås sätta sig vid förhandlingsbordet. Detta är i sin tur en avspegling av det faktum att det förhällande mellan energiproblemen och de finansiella frågorna som fanns när begreppet globala förhandlingar lanserades inte längre föreligger och ännu inte har ersatts av en förhandlingsidé med motsvarande politisk pregnans.

Sverige har beklagat att nägot beslut om igångsättande, dagordning och form för samordnade nord/syd-förhandlingar ännu inte kunnat fattas. Vi har också tryckt hårt pä att fortsatt fördröjning inte får bli ett hinder för behandling av brådskande problem som är av betydelse för u-ländernas utveckling. Bland sådana har vi särskilt framhållit de multilaterala utvecklingsorganens resursbehov och biständs- och andra åtgärder för att lösa de fattigaste u-ländernas problem samt behovet att hejda protektionismen.

Förslagen om en konferens om finansiella och monetära frågor kan inte utan vidare avfärdas. Det mest näraliggande sättet att förbättra det finansiella och monetära systemet är dock att till fullo använda de existerande institutionerna. En eventuell konferens kräver noggranna förberedelser och kan endast bli en del av en långsiktig process.

Även om det inte skulle ske nägot genombrott beträffande de globala förhandlingarna kommer det att finnas tillfälle för i- och u-länder att under 1984 diskutera viktiga utvecklingsfrågor.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 39

År 1980 antog FN en internationell utvecklingsstrategi för det tredje utvecklingsärtiondet, dvs. 1980-talet, som skall ses över under 1984. Denna strategi innehåller en rad rekommendationer och mål beträffande u-ländernas ekonomiska och sociala utveckling. Strategin anger också en rad åtgärder som skall vidtas av det internationella samfundet och enskilda stater (både i- och u-Iänder och oavsett deras ekonomiska och sociala system) för att målsättningarna skall kunna uppnås. En viktig sådan åtgärd är att öka biståndet så att 0,7%-målet uppnås 1985 eller i vart fall inte senare än under andra delen av årtiondet.

Den ekonomiska krisen har förhindrat mer väsentliga steg mot strategins mål hittills under 1980-talet. De mål och åtgärder som strategin anger är emellertid fortfarande i hög grad relevanta. Det är därför Sveriges förhoppning att den översyn av strategin som skall äga rum -1984 och som ger tillfälle till diskussion av hela registret av nord/syd-frågor skall leda till ökad förståelse för de mest grundläggande utvecklingsproblemen och ge uttryck för FN:s medlemsländers politiska vilja att bidra till att dessa problem löses.

FN:s generalförsamling har bestämt att den fjärde allmänna industrialiseringskonferensen (UNIDO IV) skall äga rum 1984.

I augusti 1984 kommer även en befolkningskonferens i FN-regi att äga rum i Mexiko. Syftet är att granska utvecklingen pä befolkningsomrädet sedan den första befolkningskonferensen 1974 i Bukarest. På denna grundval kommer man vidare att se över det handlingsprogram som antogs i Bukarest och utarbeta rekommendationer om kompletterande åtgärder.

Sverige tillmäter befolkningskonferensen stor betydelse eftersom den ger möjlighet till diskussion inte bara av mer begränsade demografiska frågor utan också av vissa bredare aspekter, t.ex. sambanden mellan befolkning, resurser, miljö och utveckling. För att förbereda det svenska deltagandet i konferensen har tillsatts en beredningsgrupp med representanter för berörda departement och myndigheter, politiska partier m.fl.

PRIORITERINGAR I SVERIGES BISTÅND

Bistånd och utrikespolitik. Utveckling för fred

Biståndet utgör sedan mer än 20 år tillbaka en viktig och fast beståndsdel i Sveriges utrikespolitik. Den svenska biståndspolitiken har haft stor betydelse för att Sverige på ett trovärdigt sätt kunnat bedriva en aktiv freds-och solidaritetspolitik. Biståndet kan sägas utgöra en av hörnstenarna i våra ansträngningar att stärka FN:s roll, verka för internationell utjämning och för fred, avspänning och säkerhet i en orolig omvärld och att värna om nationellt oberoende och de mindre och svagares roll i det internationella

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 40

samfundet. Denna utrikespolitiska tradition ligger också i botten för Sveriges aktiva agerande i olika internationella sammanhang, t.ex. i anslutning till Brandt- och Palme-kommissionernas rapporter.

Jag vill mot denna bakgrund understryka biståndets roll som integrerat element i den svenska utrikespolitiken. Utrikespolitikens olika delar, bl. a. handelspolitik och biståndspolitik, hänger ihop och kan inte betraktas som isolerade från varandra eller från säkerhetspolitiken i stort.

Under 60- och 70-talen ökade antalet självständiga stater i Tredje världen kraftigt genom avkoloniseringen. Samtidigt har i allt större utsträckning kampen mellan stormakterna kommit att äga rum i Tredje världen. Efterkrigstiden har kännetecknats av ständigt förekommande oroligheter och krig inom och mellan stater, huvudsakligen i Tredje världen. Dess länder har även fått erfara att den politiska frigörelsen måste kompletteras med ökat ekonomiskt oberoende för att självständigheten skall kunna få ett verkligt värde. I dagens värld, där det ömsesidiga beroendet mellan i- och u-länder har blivit alltmer uppenbart, är det naturiigtvis också ett svenskt intresse att u-ländernas utveckling kan fortlöpa utan mellanstatliga konflikter. Obalans i den sociala och ekonomiska utvecklingen har i flera fall bidragit till de spänningar som framkallat oroligheter och mellanstatliga konflikter. Förutom stormakiskonkurrensen om politiskt inflytande kan man även spåra kvardröjande ekonomiska följder av kolonialtidens misshushållning i form av bl.a. en orättfärdig resursfördelning och en hård förslitning av naturtillgångar och miljö. Därtill kommer en ofördelaktig befolkningsutveckling.

De mänga svårigheter som u-länderna står inför måste ses i ljuset av deras totala utvecklingssituation. När de har erhållit en grundläggande ekonomisk trygghet och uppnår en utveckling som ger möjlighet för människor att tillgodose sina grundläggande behov kan konfliktriskerna förväntas reellt minska.

Utveckling i de fattigare länderna är därför en viktig, bidragande faktor till strävandena att främja internationell fred och säkerhet. Jag anser redan dätför att det finns all anledning att fortsätta att lämna ett omfattande stöd till u-ländernas ansträngningar mot ekonomisk och social utveckling. En given slutsats måste också bli att fred och säkerhet åstadkoms bättre genom utveckling i Tredje väriden än genom ytterligare vapenspridning.

Solidaritet och samverkan med de fattiga

Det finns på många håll i u-länderna en tendens att söka lösningar pä den ekonomiska krisens problem genom att koncentrera uppmärksamheten på produktionsvolymen, under förevändningen att tillväxten måste sättas före fördelningen. Lika lite som tidigare kan man emellertid i detta läge bortse från i vilka former som tillväxten äger rum och hur dess resultat fördelas.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 41

Obalanserad tillväxt kan leda till ökad massfattigdom, i synnerhet i länder som saknar starka folkrörelser och mekanismer för att omfördela välstånd. Det svenska biståndet strävar efter en tillväxt som ökar produktivitet och inkomster hos de fattiga, i former som gör det möjligt för dem att själva påverka utvecklingen. Den ekonomiska krisen i samarbetsländernagördet ännu mer angeläget än under de goda åren att hålla fast vid denna inriktning. Landsbygdsutveckling i form av resurstillväxt för de fattiga har fortfarande högsta prioritet inom det svenska biståndet.

Utvecklingssamarbetet syftar inte bara till att få fram resurser som gynnar fattiga grupper. Det skall också genomföras på ett sätt som främjar en demokratisk samhällsutveckling. En sådan är sedan tjugo år ett av huvudmålen för svenskt bistånd.

Alltför många exempel finns på att centrala myndigheter i skilda länder med biståndsmedel satt igång verksamheter som kommer till korta emedan de människor som berörs av dem inte tagit aktiv del i planering och genomförande. Det är en grundregel i SIDA:s strategi för landsbygdsutveckling att de berörda grupperna så långt möjligt skall medverka i projektens utformning och genomförande. Härigenom försäkrar man sig om att verksamheterna har hög prioritet, och samarbetet bidrar dessutom på sikt till en demokratisk samhällsutveckling. Hur viktig den aspekten är i en ekonomisk kris kan belysas av vattenprogrammen i Östafrika: de centrala myndigheternas budgetproblem gör det omöjligt för statsmakterna att i längden svara för underhäll av lokala vattenanläggningar, och de lokala samfälligheterna måste därför ta en stor del av ansvaret för både drift och underhäll. För att byborna skall ha intresse att äta sig detta ansvar måste anläggningarna givetvis planeras och utformas i nära samarbete med de människor som berörs.

Svenskt bistånd har under årens lopp engagerat svenska enskilda organisationer i stor och växande omfattning. Lägger man samman de statliga bidrag som frän flera anslagsposter gått till att stödja organisationernas samarbete med u-länder, når man ett belopp som detta budgetår överstiger en halv miljard kr. De enskilda organisationerna är en av hörnstenarna i det svenska biståndet, inte endast för att de med hög effektivitet kanaliserar idealitet och offervilja mot samma mål som gäller för det statliga biståndet, utan också för att de medverkar till uppbyggnaden av demokratiska organisationer och samarbetsformer i de länder där de verkar. Den utbyggnad som under senare år skett av organisationernas kapacitet att förmedla statliga biständsmedel är betydande och förtjänar fortsatt stöd.

Även på mottagarsidan har det ägt rum en uppbyggnad av organisationer med kapacitet att genomföra samarbetsprojekt. Ett exempel är producent-kooperationen, som prövats i många olika former både i samarbete rörelsetill-rörelse och inom ramen för helt statsstödda projekt inom lantbruk och fiske. De kristna samfunden har byggt upp systerkyrkor, som nu själva svarar för viktiga samhällstjänster, främst inom undervisning och sjuk-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 42

vård. Fackliga och politiska organisationer har byggts upp och har bedrivit ett vuxenutbildningsarbete som påtagligt bidragit till stärkandet av demokratiska institutioner. Kvinnoorganisationer i programländerna har sedan några är fått ett direkt stöd ät sin kapacitetsutbyggnad. Direktstöd till lokala organisationer av lantarbetare ingär också som en del av det land-ramsfinansierade beredskapsarbetsprogram som är under utförande i Bangladesh.

Jag finner det angeläget att enskilda organisationer i ökande omfattning medverkar i utformning och genomförande av projekt för landsbygdsutveckling. När det gäller projekt som finansieras med landramsmedel bör SIDA fortsätta att pröva möjligheterna att engagera sädana organisationer i mottagarlandet i genomförandet. Det finns skäl att sammanställa erfarenheterna av enskilda organisationers arbete inom olika former av landsbygdsutveckling med avseende på demokratiskt institutionsbyggande och de fattigas medverkan. Jag avser att under det kommande året rådgöra med de enskilda organisationerna och med SIDA om hur detta inslag i vär biståndspolitik skall kunna förstärkas.

De senaste årens utveckling har inneburit ett allt starkare folkligt krav på demokrati. I flera länder i Latinamerika, Afrika och Asien framträder pä allt fler häll allt starkare rörelser, som kräver ett slut på militärdiktaturerna och liknande styrelseskick. De kräver respekt för folkviljan och inflytande över samhällsutvecklingen liksom politiska och sociala reformer.

Det är naturligt att Sverige uttrycker sin solidaritet med dessa rörelser och deras strävanden. I kampen för nationell frigörelse från koloniala beroenden och från förtryck av en folkmajoritet har Sveriges ställning alltid varit otvetydig. I FN och andra internationella fora verkar vi aktivt för dessa strävanden. I enlighet med FN:s stadga och folkrättens övriga principer bör vi bistå dem som kämpar för demokratiska och mänskliga rättigheter. Bistånd i arbetet pä att befordra det fria ordet - öppen kritik och debatt - och folkrörelser blir ett viktigt led i arbetet pä att tillgodose det demokratiska målet för utvecklingssamarbetet och biståndet.

Försörjningsläget i Afrika

I motsats till länderna i Asien och Latinamerika har flertalet afrikanska länder fått se sin ekonomiska tillväxt avstanna. Flera faktorer har samverkat och medfört att de flesta länderna söder om Sahara nu befinner sig i ekonomisk kris med ökande budget- och betalningsbalansunderskott och en stagnerande eller sjunkande nationalinkomst. Av avgörande betydelse är att produktionen av jordbruksprodukter för avsalu har minskat. Denna minskning har fortgått under flera år och resulterat i att den genomsnittliga livsmedelsproduktionen per invånare i Afrika har minskat med 10% under 1970-talet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 43

Ett vanligt mönster avseende jordbrukspolitiken i Afrika är att staten har försökt hålla ned priserna pä jordbruksprodukter för inhemskt bruk och för export. Genom låga försäljningspriser på livsmedelsgrödor har stadsbefolkningens konsumtion subventionerats. Övervärdering av den inhemska valutan har vidare bidragit till låga producentpriser på exportgrödor och minskade reala inkomster för landsbygdsbefolkningen.

Samtidigt har den ekonomiska krisen medfört att brist uppstått pä viktiga konsumtionsvaror för landsbygdsbefolkningen. Som SIDA framhåller har kombinationen av minskade reala inkomster och brist pä konsumtionsvaror inneburit att incitamenten för ökad avsaluproduktion har varit små. Detta har lett till att det förväntade överskottet inom jordbrukssektorn vänts till ett underskott och att länder som varit och skulle ha kunnat förbli självförsörjande på livsmedel nu importerar stora mängder livsmedel.

Av stor betydelse, inte minst för att häva skuldkrisen, är att varje land utvecklar sitt jordbruk och samtidigt stärker landsbygdsbefolkningens köpkraft. Vissa länder har försökt öka jordbruksproduktionen genom statlig styrning av jordbruksdrift och varudistribution. Fä försök kan dock sägas ha lyckats. Ofta har statliga uppköpsorganisationer monopol på uppköp vilket lett till stelbenthet, avsaknad av konkurrens och bristande planering. Efter hand har dessa organisationer blivit en börda för statens finanser.

Av staten initierade kooperativa försök har i de flesta fall inte heller givit positiva resultat. I fall där tvångsmetoder använts har försöken misslyckats. När kooperativ bildas på frivillig grund av producenterna och konsumenterna själva kan dock positiva resultat förväntas.

Torka har varit vanligt förekommande under många är i länderna norr om ekvatorn. Under de senaste åren har allvarlig torka även uppstått i länderna i södra Afrika. Konsekvenserna för de drabbade länderna är mycket allvarliga. De ekonomiska förlusterna och kostnaderna för de fem samarbetsländerna i södra Afrika (Botswana, Lesotho, Mofambique, Swaziland och Zimbabwe) som drabbats hårdast beräknas uppgå till 7 miljarder kr., vilket är 14 gånger mer än det svenska biståndet till dessa länder under innevarande år.

Befolkningen i dessa länder riskerar att utsättas för ökad svält och undernäring. Länderna har vädjat om extra bistånd. Sådant bistånd, vanligen i form av livsmedel, kan utgöra en förutsättning för miljoner människors överlevnad.

De tillfälliga problemen måste dock hållas åtskilda frän de strukturella. Risken är annars påtaglig att de åtgärder som vidtas snarare förvärrar än förbättrar situationen. Så kan ske om regeringar i stället för att vidta nödvändiga förändringar för att öka produktionen av livsmedel förlitar sig pä utländskt livsmedelsbistånd. Sådant bistånd förfelar sitt syfte om det medverkar till att möjligheterna minskas för länderna att bli självförsörjande på livsmedel.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 44

I likhet med SIDA anser jag att behoven av och möjligheterna till strukturella förändringar inom jordbrukspolitiken bör inta en central roll i dialogen med representanter för programländerna. I denna bör speciell tonvikt läggas vid att belysa den avgörande betydelse som producentpriserna, växelkurspolitiken, tillgången till jord och trygghet i innnehavet av denna liksom tillgången på insats- och konsumtionsvaror på landsbygden har för avsaluproduktionen. I anslutning till detta bör vikten av en fungerande distribution på landsbygden beaktas. De försök till lösningar som kan skönjas i vissa programländer bör uppmuntras. De nordiska länderna har under mänga år arbetat för att främja framväxten av kooperativa organisationer inom jordbruket i Afrika. Det är naturligt att i det uppkomna krisläget framhäva den betydelse frivilliga kooperativ kan ha även där de existerar vid sidan av jordbruk som drivs i statliga former.

Svenskt livsmedelsbistånd bör kunna utgå även fortsättningsvis i akuta bristsituationer men mottagaren bör påta sig att vidta nödvändiga åtgärder för att öka den inhemska jordbruksproduktionen.

Bistånd till mottagarländer i ekonomisk kris

Många u-länder är nu inne i allvarliga ekonomiska kriser både vad gäller intern produktion och balans i utrikesbetalningarna. Åtskilliga u-länder dras också med omfattande skuldproblem. Som bl.a. framgår av SlDA:s anslagsframställning återfinns några av de mest drabbade länderna bland mottagarländerna för svenskt bistånd. Biståndsverksamheten påverkas naturligtvis av den ekonomiska miljö den vevkar i och förutsättningarna för att bedriva ett effektivt bistånd ändras fortlöpande.

Biståndsprogrammens nuvarande utformning med inriktning på investeringar avseende såväl infrastruktur som direkt produktion bidrar till att på sikt förbättra betalningsförmågan. Jag ser ingen anledning till att biståndets huvudinriktning ändras till följd av de ekonomiska problemen i mottagarländerna. Endast genom en balanserad ekonomisk tillväxt och skapande av nya resurser kan u-ländernas försöijningsproblem lösas på läng sikt.

Underskott i mottagarländernas statsbudgeter för med sig svårigheter att finansiera lokala kostnader för uppförande och drift av anläggningar. En under tidigare år stark satsning på investeringar leder till utgifter för driftskostnader för bl. a. skolor och sjukvård. Kostnaderna innefattar även utgifter i utländsk valuta. Därmed har det blivit svårare för länderna att ta över det ekonomiska ansvaret för olika projekt. Detta leder vidare till att mottagarna har ändrat sina prioriteringar. Tanzania t.ex. har velat skjuta redan planerade insatser på framtiden för att inte belasta statsbudgeten och betalningsbalansen ytterligare. I andra länder finns behov att senarelägga mycket ambitiösa investeringsprogram för att undvika de utgifter för driften som följer på detta, vilket leder till att genomförandet av svenska biståndsprojekt kan komma att försenas.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 45

Som SIDA påpekar är det kortsiktiga problemet för många länder inte främst att öka investeringarna för att skapa nya resurser utan snarare att öka kapacitetsutnyttjandet av befintliga resurser, särskilt arbetskraft och jord men även industriell kapacitet. En snabb förbättring av folkförsörjningen skulle med en sådan inriktning kunna ske utan kostnader för samhället i form av nya investeringar.

I flertalet mottagarländer är f. n. bristen på utländsk valuta påtaglig. Det gäller särskilt sådan valuta som inte är bunden till projekt. I det läget är konvertibel valuta som kan användas för inköp av konsumtionsvaror och även insatsvaror av stort värde för landet. Nyttan av vaije yttterligare krona som används för sådant ändamål är ofta större än om den hade använts i ett nytt projekt.

En stor del av biståndet till programländerna satsas i projekt som syftar till att höja produktionen och levnadsstandarden på landsbygden. Som jag har framhållit tidigare är bristen på konsumtionsvaror en viktig faktor för att förklara stagnationen pä landsbygden. Det rör sig om enklare produkter som tändstickor, knivar, tyger, ficklampor, batterier, tvål, matolja, salt, etc. Erfarenheterna frän de svenskfinansierade programmen pä landsbygden är att bristen på konsumtionsvaror bidrar till att försämra producenternas motivation och därmed till att sänka produktionsnivån. Medel som används till att köpa och distribuera s.k. incitamentvaror samt insatsvaror skulle således både bidra till att förbättra folkförsörjningen i mottagarländerna och till att målen för de projekt som syftar till landsbygdsutveckling lättare uppnäs. En förutsättning härför är dock att varudistributionen fungerar väl och att prissättningen återspeglar varornas relativa knapphet.

Jag anser att vi bör ge vårt stöd till de programländer som gör omprioriteringar för att åstadkomma ett högre utnyttjande av befintliga resurser. Det svenska biståndet bör också fortsättningsvis bidra till en sådan anpassning, även om den medför att överenskomna projekt måste uppskjutas. När det gäller att minska underutnyttjandet pä kort sikt ser jag flexibiliteten i det landramsinriktade biståndet som ett medel att höja biståndets effektivitet. Det bör även fortsättningsvis ges möjlighet att finansiera lokala kostnader. Jag delar emellertid SIDA:s uppfattning att sådan finansiering inte får göras så generös att den urholkar mottagarlandets ansvar för projekten.

Samarbetet i södra Afrika

Kolonialism, förtryck och diskriminering har under århundraden präglat situationen i södra Afrika. Under efterkrigstiden har apartheidsystemet i Sydafrika successivt byggts ut och kan inte upprätthällas utan utövande av våld. Apartheidregimen kränker alltmer den svarta befolkningsmajorite-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 46

tens grundläggande demokratiska rättigheter. Samtidigt har Sydafrika kontinuerligt motarbetat folkens kamp för frigörelse och utveckling i regionen i övrigt.

Sverige har under lång tid lämnat omfattande humanitärt bistånd till södra Afrika samt stött frigörelsesträvanden och utvecklingsansträngningarna i regionen. Nära hälften av det landramsbundna biståndet avser länderna i södra Afrika. Därtill kommer bidrag till det regionala samarbetet inom SADCC:s ram mellan de självständiga staterna i området, humanitärt stöd till SWAPO och ANC i deras strävan att uppnå ett självständigt Namibia respektive ett Sydafrika fritt från apartheid, katastrofbistånd i samband med naturkatastrofer och stridsaktiviteter, insatser via enskilda organisationer samt stöd till forskningsprogram och institutionssamarbete.

En tilltagande konfrontation äger för närvarande rum i södra Afrika. På den ena sidan står minoritetsregimen i Sydafrika. På den andra sidan finns ett växande apartheidmotstånd, strävanden att uppnå ett fritt Namibia, utbyggt regionalt ekonomiskt samarbete mellan SADCC-staterna syftande till minskat beroende av Sydafrika, och deras ansträngningar att åstadkomma ekonomisk och social utveckling. Sydafrikas sabotage- och destabili-seringsåtgärder vidtas dels genom direkta militära och ekonomiska aktioner, dels indirekt genom rebellrörelser som exempelvis UNITA i Angola, LLA i Lesotho och RNM i Mozambique. Genom sina åtgärder försöker Sydafrika tvinga grannländerna till eftergifter vad gäller stöd till flyktingar samt försvåra SADCC-samarbetet och medlemsländernas inre utveckling. Den ekonomiska situationen har dessutom förvärrats av en långvarig och allvariig torka i regionen.

Jag finner starka utrikes- och biståndspolitiska skäl för ett fortsatt omfattande svenskt stöd till regionen. Det är angeläget att stödet ytterligare breddas och intensifieras inom ramen för en väl sammanhållen politik. För att möjliggöra en bättre samordning av kommersiella ansträngningar och biståndsinsatser i området kommer en särskild regionkoordinator att tillsättas inom utrikesdepartementet. Denne får i uppdrag att undersöka möjliga kopplingar och samverkan mellan biståndet och andra former av samarbete, bl. a. på handelsområdet. På sä sätt bör ett bredare och effektivare svenskt engagemang för regionens utveckling bli möjligt med hjälp av de u-landspolitiska instrument som finns eller som är under uppbyggnad.

Förutom fortsatt stöd genom medelsramarna för programländerna i regionen samt regionala insatser inom ramen för SADCC och humanitärt bistånd räknar jag med fortsatta insatser under budgetåret 1984/85 inom ramen för anslagsposterna Katastrofer m. m. och Enskilda organisationer. Härvid bör särskilt uppmärksammas de länder som är utsatta för Sydafrikas destabiliseringsåtgärder i regionen.

Inom de bilaterala samarbetsprogrammen för länderna i södra Afrika är fortsatta satsningar angelägna inom sädana nyckelsektorer för ländernas utveckling som jordbruk, transporter och kommunikationer, energi och

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 47

industri samt utbildning och förebyggande hälsovård. Ökad tonvikt bör läggas vid rehabiliteringsinsatser samt stöd till drift och underhåll av olika program och projekt i regionen. Slutligen är förvaltningsbiständ, inkl. förvaltningsutbildning, ett angeläget område för svenskt stöd som har välkomnats av olika samarbetsländer i regionen och som därför bör byggas ut. Detta ligger i linje med ambitionen att stärka mottagningskapaciteten och effektiviteten i biståndet.

Miljö, energi och utveckling

Miljöförstörelsen i u-länderna är främst en följd av att naturresurser överansträngs. För att klara sin omedelbara överlevnad tvingas stora befolkningsgrupper att utnyttja tillgängliga resurser på ett sätt som tär på naturtillgångarna. Befolkningstillväxt, livsmedelsbrist och energikris bildar en fattigdomens onda cirkel som hotar att leda till ekologisk katastrof i många områden. Svårast drabbas de fattiga, som har de minsta möjligheterna att förändra sin situation. Miljövård och insatser för att vidareutveckla naturresurserna är en förutsättning för att människor med begränsad tillgång på produktionsresurser skall kunna tillfredsställa sina egna och kommande generationers basbehov.

1 de internationella organisationerna verkar Sverige sedan länge för att medvetandet om miljöfrågornas betydelse i utvecklingen skall stärkas. Sverige spelade en pådrivande roll för att miljöfaktorerna skulle uppmärksammas och tog initiativ till den internationella miljökonferensen i Stockholm 1972. Likaså arbetade Sverige för att miljöfaktorerna skulle beaktas i den internationella strategin för FN:s tredje utvecklingsårtionde år 1980. Vär fortsatta medverkan i de internationella programmen för normbildning, informationsutbyte och rådgivning inklusive FN:s miljöprogram UNEP är ett uttryck för den centrala betydelse som vi tillmäter miljövård och naturresursutveckling i ett globalt perspektiv.

Inom det svenska biståndet har miljöaspekterna beaktats i ökande omfattning. I östra Afrika har ett flertal program utvecklats, som syftar till att skydda naturresurserna samtidigt som småbrukarnas utkomstmöjligheter även pä kort sikt ökar. Det största landsbygdsutvecklingsprogram som Sverige stöder med biståndsmedel är byskogsprogrammet i Indien, som kommer att öka byarnas försörjning med brännved samtidigt som det bidrar till att förhindra miljöförstöring. Regionala miljövårdsprogram är under utveckling inom ramen för SADCC i södra Afrika, genom FN:s Sahelprogram och i Mekongkommitténs regi.

Tyngdpunkten i vår satsning på miljövård ligger inom landprogrammen, vilket är naturligt med tanke pä den nära samverkan som krävs med mottagarländernas myndigheter och på behovet att integrera miljövårdsinsatserna med verksamheter inom flera olika sektorer. Vid sidan av dessa

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 48

större program finns det ett behov att i viss omfattning bedriva en experimentverksamhet som mer inriktas pä att pröva nya metoder och utveckla svensk resursbas än på att lösa problem som är specifika för ett enskilt land. Det kan också vara fråga om problem som berör en grupp av länder och som aktualiseras av ett mellanstatligt organ. Sådana insatser görs med hjälp av medel som anvisas för ämnesinriktad verksamhet, inom vilken miljövård sedan innevarande budgetär utgör en viktig del. Metodarbetet på miljöområdet kommer även i fortsättningen att vara en del av denna verksamhet. Metoder som prövats inom ramen för den ämnesinriktade verksamheten kan utnyttjas i större projekt inom landprogrammen, i den utsträckning som större investeringsmedel anses erforderliga av parterna. Detta har också redan skett i flera fall.

U-ländernas energiförsörjning har ofta ett nära samband med miljöproblemen i u-länderna. Exploateringen av energislag som ved, jordbruksavfall och torkad spillning får i många länder allvariiga negativa miljöeffekter. De under 1970-talet kraftigt stigande oljepriserna skapade också svårigheter för många u-länder. Även om de kraftiga oljeprisökningarna nu upphört är det uppenbart att u-länderna måste ägna stor uppmärksamhet åt sin energiförsörjning i framtiden. Detta måste ske med hänsyn tagen till de ekologiska faktorerna så att inte mark- och skogsförstöringen fortsätter.

1 det svenska biståndet uppmärksammas behovet att stödja u-ländernas ansträngningar att förbättra sin energiförsörjning på flera sätt. Inom ramen för den ämnesinriktade verksamheten lämnas stöd bl.a. till energiplanering och utveckling av nya och förnybara energikällor. Detta sker mot bakgrund av att 1981 års konferens om nya och förnybara energikällor underströk den betydelse dessa energikällor på sikt måste fä för energiförsörjningen. Huvuddelen av det svenska energibiståndet lämnas emellertid inom ramen för enskilda landprogram. Därvid uppmärksammas särskilt landsbygdens energibehov och angelägenheten att lösa den s.k. brännvedskrisen som innebär att stora skogsområden skövlas. De tidigare nämnda byskogsprogrammen har bl. a. till mål att förbättra vedförsörjningen. Stödet till utbyggnaden av vattenkraften är också viktigt. Vattenkraften är en sådan förnybar energikälla, som kan ge u-länderna betydande energitillskott och där Sverige har goda förutsättningar att medverka. På det multilaterala planet har Sverige bidragit till att de stora finansieringsorganen i stöne utsträckning inriktar sin verksamhet på energisektorn.

Kvinnornas roll i utvecklingssamarbetet

Kvinnorna i u-länderna har i mindre utsträckning än männen dragit nytta av den ekonomiska och sociala utveckling som ägt rum under de senaste decennierna, även om vissa framsteg har gjorts i form av längre livslängd, bättre hälsa och bättre utbildning. Underlåtenhet att uppmärksamma och

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 49

ta hänsyn till kvinnornas roll i livsmedelsproduktionen har ofta visat sig leda till sämre resultat av olika biståndsprojekt. Sålunda har jordbruksrådgivning, introduktion av mer modern teknologi m. m. ofta inriktats pä män även inom områden där kvinnor traditionellt varit de dominerande livsmedelsproducenterna. Med en sådan inriktning har det varit svårt att höja produktiviteten hos fattiga lantbrukarfamiljer.

SIDA har sökt angripa detta problem genom att i sina riktlinjer för utvecklingssamarbetet inrymma en regelmässig prövning av projektens möjligheter att ge kvinnorna en aktiv roll i förvärvsverksamheten och en rättvis andel av samhällstjänsterna. Det gäller här för det första att allmänt öka förståelsen för kvinnornas situation och kunskaperna om vilka metoder som i olika fall visat sig användbara. För det andra måste den ojämna könsfördelningen på såväl givar- som mottagarsidan förändras. SIDA har under senare är mer medvetet strävat efter att engagera expertis med erfarenhet av kvinnofrågor pä alla stadier i beredning, genomförande och utvärdering, både från Sverige och från samarbetsländerna. En inventering av svensk resursbas i form av sakkunniga kvinnor med u-landserfarenhet har gjorts med mycket uppmuntrande resultat. I september 1982 tillsatte SIDA Kvinnorådet för internationellt bistånd med företrädare för politiska partier och kvinnoorganisationer för att mer direkt engagera organisationerna i arbetet på att nå u-landskvinnorna. Rådet arbetar f. n. på en strategi och på en konkret handlingsplan för bistånd till kvinnor.

Jag finner det angeläget att biståndet utformas sä att det når de fattiga kvinnorna i u-länderna och därmed mer direkt hela familjerna. Att stödja kvinnorna är således inte bara en jämställdhetsfräga. Det är dessutom nödvändigt för att försöken att höja lantbefolkningens produktivitet skall lyckas exempelvis när det gäller produktion av basgrödor i de afrikanska länderna. Svårigheterna att uppnå dessa syften är emellertid stora till följd av att attityder, institutioner och teknologi systematiskt ger företräde åt de starkare, mer välutbildade och välsituerade och åt män framför kvinnor. Inte minst bland kvinnorna själva måste ökat medvetande skapas om vad som är praktiskt möjligt att åstadkomma, något som i många fall kan ske genom samarbete med frivilliga organisationer. Det är viktigt att SIDA redovisar sina erfarenheter när det gäller effekterna av viktigare biständs-projekt för kvinnorna, även när dessa resultat är negativa. Härigenom blir det möjligt att aktualisera dessa frågor i dialogen med mottagarländerna och att utforma nya handlingsprogram. Jag räknar med att SIDA skall kunna presentera såväl erfarenhetsredovisningen som det nya handlingsprogrammet i god tid före FN:s konferens om kvinnofrågor 1985.

Jämställdhetsfrågorna måste också uppmärksammas i det multilaterala biståndssamarbetet. FN:s kvinnofond kan stimulera detta genom att utarbeta nyskapande och experimentella insatser. De avgörande förbättringarna av kvinnans situation kan emellertid endast komma till stånd om jämställdhetsinsatserna blir naturliga inslag i de stora biståndsorganisationer-4    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 50

nas verksamhet. Dessa organisationer bör därför på grundval av bl.a. handlingsprogrammet från FN:s kvinnokonferens i Köpenhamn 1980 i sin praktiska verksamhet arbeta för att ge kvinnorna ökade möjligheter att delta i samhällsarbetet och för att ge dem ökad del av utvecklingens resultat.

Bistånd på massmedieområdet

En av regeringen tillsatt arbetsgrupp har presenterat en rapport (Ds UD 1983: 3) med förslag till riktlinjer för svenskt bistånd pä kommunikations-och informationsområdena.

Gruppen har framhållit att bistånd på kommunikations- och informationsområdena kan bidra till att de grundläggande målen för svenskt bistånd kan uppnås. Gruppen kommer till slutsatsen att u-ländernas behov kräver ökade insatser på dessa områden och att ett genomtänkt program därför är påkallat. Inom prioriterade sektorer, såsom jordbruks- och landsbygdsutveckling, bör kommunikations- och informationsaspekten betonas. Gruppen understryker att frivilliga organisationers och andra ickestatliga organs erfarenheter och insatser bör utnyttjas i biståndet. Särskilt gäller detta massmedieområdet, där de grundläggande principerna i svensk mediepolitik, särskilt vad gäller mångfald och oberoende, bör hävdas i u-landsdialogen och vara vägledande vid beslut om svenska insatser.

En rad organ har yttrat sig över betänkandet. Starkt stöd har därvid uttalats för beredningens huvudsakliga förslag och rekommendationer. Ett antal kultur- och medieorgan har förklarat sig beredda att bistå eller medverka i utvecklingssamarbetet pä området.

Som framhållits tidigare är det av stor betydelse att Sverige stödjer demokratiska rörelser och strävanden i u-länderna. En samhällsutveckling i demokratisk riktning uppställdes från början som mål för svenskt bistånd. Uppbyggnaden av kommunikations- och informationssystem är därvid grundläggande och har stötts genom svenska insatser inom en rad sektorer av samhällsarbetet.

För utvecklingen av massmedier i u-länder är den tekniska s.k. infrastrukturen, särskilt telekommunikationerna, av stor betydelse. Sverige har pä detta område goda förutsättningar att medverka, och biståndsorganen bör fortsätta att stödja sådana insatser. Därvid är -jet viktigt att pröva, att den teknik som överförs inte får effekter fx.: den sociala och kulturella utvecklingen som motverkar de fattiga folkens och gruppernas intressen.

1 Sveriges strävan att stödja demokratiska krafter i u-länderna och motverka politiskt förtryck är stöd till utvecklingen av massmedia ett viktigt medel. Mångfald och oberoende i ett fritt informationsflöde är därvid principer som starkt betonas från svensk sida. En nyhetsförmedling som står i möjligaste män fri från statliga ingripanden och kommersiella

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 51

inflytelser bör stödjas av Sverige pä de vägar som är möjliga och lämpliga.

Likaledes bör massmedias betydelse för att bevara och utveckla varie folks kulturella egenart uppmärksammas. Den kulturella dimensionen i utvecklingen bör beaktas ytterligare i det svenska biståndet.

Riktlinjer för svenskt bistånd på kommunikations- och informationsområdena och avseende massmedia har föreslagits av mediebiståndsutred-ningen, och jag finner dem väl ägnade att ligga till grund för det fortsatta arbetet. De organ som förvaltar biståndsmedel bör söka ytterligare utveckla och förstärka det svenska stödet till en demokratisk medieutveckling. Det gäller även arbetet i internationella organ, där mediebiståndet betonats från svensk sida. Även icke-statliga organs arbete är av betydelse i detta sammanhang. Jag hälsar därför med tillfredsställelse Svenska Journalistförbundets, radioföretagens, Hammarskjöldfondens och andras i remissyttrandena uttalade beredvillighet att medverka i ett arbete, där andra organ än statliga och mellanstatliga måste spela en framträdande roll — och därvid stödjas pä ett sätt som inte begränsar deras självständighet.

Samarbete i ömsesidigt intresse; u-krediternas roll

I förra årets budgetproposition lämnades en utförlig redovisning av regeringens syn på frågorna om äterflöde av biständsmedel och bundet bistånd (prop. 1982/83:100, bil.5, s. 39-41, UU 20, s. 41-42). Härvid välkomnades de åtgärder som SIDA och andra myndigheter vidtagit i syfte att mer effektivt utnyttja den svenska resursbasen i biståndet. Beträffande det bilaterala utvecklingssamarbetet angavs att det ändamålsbestämda biståndet pä sikt bör öka, i första hand på det obundna importstödets bekostnad, och att det bundna importstödets volym bör ligga kvar på ungefär samma nivå som tidigare. Det underströks att strävan att öka andelen svenska varor och tjänster i biståndet aldrig får innebära att avsteg görs från biståndspolitikens grundprinciper eller att biståndets kvalitet på andra sätt försämras. Äterflöde är inte - och får heller inte bli - något biståndspolitiskt mål.

Jag ser ingen anledning att ändra dessa riktlinjer eller att nu aktualisera någon ytterligare bindning av det svenska gåvobiståndet. Jag vill även understryka att biståndet i sig alltid kommer att förbli marginellt i de handelspolitiska sammanhangen. Hela gåvobiståndet beräknas t.ex. motsvara endast ca 3 % av den totala svenska exporten.

Samtidigt finner jag det naturligt att kontinuerligt eftersträva ett bredare och mer intensifierat samarbete i ömsesidigt intresse med u-länderna. Denna strävan kan bl.a. komma till uttryck i en effektivare samordning och en mer långsiktig och målmedveten planering av bistånd och kommersiellt samarbete. Som har framgått tidigare kommer särskilda ansträngningar i denna riktning att göras när det gäller samarbetet i södra Afrika.

Prop. 1983/84; 100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 52

Fortsatt uppmärksamhet kommer även alt ägnas åt frågan om samarbetsavtal som instrument för att, i förekommande fall, uppnå breddade samar-betsrelationer.

1 detta sammanhang villjag fästa särskild vikt vid u-krediternas roll som u-landspolitiskt instrument för främjande av ett samarbete med en bredare länderkrets än det bilaterala gåvobiståndets. En selektiv och väl planerad u-kreditgivning kan stimulera till ett växande samarbete utanför biståndets ram. Under anslaget C 8 redovisar jag förslag till förändringar av u-kredit-systemet på grundval av u-kreditutredningens betänkande (Ds UD 1983:2). Med de förändringar som där föreslås och som främst syftar till att dels öka systemets biståndsinriktning, dels förenkla dess administration, anser jag att u-krediterna kommer att bättre försvara sin plats som ett instrument för den svenska bistånds- och u-landspolitiken.

Biståndets kvalitet och effektivitet; biståndets organisation

Såsom understryks i prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. är det väsentligt att de negativa verkningarna av utgiftsbegränsningen pä biståndsområdet kan dämpas. Avgörande är därvidlag att biståndets kvalitet och effektivitet förbättras. Kraven på kvalitet och effektivitet måste ställas särskilt högt när biståndsvolymen stagnerar.

Kvaliteten kan främst höjas genom att biståndets inriktning på de fattiga människorna i de fattiga länderna förstärks ytterligare. Om biståndet i ökad grad kommer de sämst ställda till del, kan det i motsvarande mån göra ökad nytta.

Biståndsmyndigheterna har gjort betydande ansträngningar att rationalisera verksamheten, vilket redan bidragit till att göra denna effektivare. Ytteriigare effektivitetsvinster torde emellertid finnas att hämta.

Biständsmyndigheternas administrativa kapacitet har stor betydelse för biståndets kvalitet och effektivitet. SIDA har under senare är vidtagit en rad åtgärder för att öka sin kapacitet. Biståndet har koncentrerats i olika hänseenden, en långtgående decentralisering till biståndskontoren har ägt rum och rationalisering och personalutveckling har bedrivits alltmer systematiskt. SlDA:s ansträngningar har gett gott resultat och SIDA bör fortsätta pä den inslagna vägen. Jag vill emellertid understryka att kapacitetsproblemet i högre grad hänger samman med ökade ambitioner hos såväl statsmakterna som SIDA i fråga om uppfyllandet av biständsmålen än med en ökning av den reala biständsvolymen per handläggare. En central fråga är således att avgöra hur ambitionsnivån och SIDA:s kapacitet bäst kan bringas i balans. Den frågan får närmare övervägas i samband med behandlingen av biständsorganisationsutredningens betänkande (dir 1983:31). I avvaktan på det föreslår jag inte någon administrativ förstärkning av SIDA.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 53

Såsom kommer att framgå under anslaget C 8 förordar jag en förstärkning av BITS administrativa resurser. Det är en konsekvens främst av strävan att höja u-krediternas kvalitet särskilt i form av en förbättrad utvecklingseffekt.

Utvärderingar spelar en viktig roll i arbetet pä att höja biståndets kvalitet och effektivitet. De kan leda till att brister i projekt undanröjs och till att gjorda erfarenheter tas till vara pä ett systematiskt sätt. De bidrar också till att biståndsverksamhetens resultat kan bättre redovisas för allmänheten. Ökad vikt kommer därför att fästas vid utvärdering av biståndet.

Utrikesdepartementet har ett övergripande ansvar för utvärderingsverksamheten vad gäller såväl multilateralt som bilateralt bistånd. Det ankommer på departementet att bl. a. initiera och granska utvärderingar som görs av internationella organ och de svenska biständsmyndigheterna. Resultaten av utvärderingarna läggs till grund för regeringens biständspolitiska ställningstaganden. Utvärderingsfunktionen har under senare år fullgjorts av en befattningshavare, biständsinspektören. Utvärderingsfunktionen bör ytterligare förstärkas. Det sker genom att funktionen överförs pä flera särskilda utvärderartjänster. De befattningshavare som övertar inspektörens uppgifter skall kunna utnyttja kapaciteten inom hela biståndsavdelningen för att samordna och vidareutveckla utvärderingsarbetet över hela det biståndspolitiska fältet.

Biständsorganisationsutredningens betänkande framläggs i dessa dagar. Utredningen gör en översyn av det bilaterala utvecklingssamarbetets organisation. Den särskilde utredaren har redan i ett remissyttrande över u-kreditutredningen klargjort att han inte ser skäl att föreslå mer ingripande förändringar av den organisatoriska strukturen på biståndsområdet. Vissa rationaliseringsvinster kan däremot nås genom en närmare kanslisamverkan mellan de u-landspolitiska organen. Jag delar uppfattningen att den nuvarande decentraliserade organisationsstrukturen i sina huvuddrag är ändamålsenlig. Denna återspeglar att de olika biståndsorganen har skilda mål och arbetsuppgifter. Jag räknar med att utredningen kommer att föreslå organisatoriska och administrativa förbättringar som leder till att resurserna på biståndsområdet kan tas till vara effektivare.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer för det internationella utvecklingssamarbetet som jag förordat under rubriken Prioriteringar i Sveriges bistånd.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 54

BISTÅNDSANSLAGEN

Såsom förutskickades i prop. 1983/84:40 har regeringen - till följd av budgetläget - funnit det nödvändigt att låta de utgiftsbegränsande åtgärderna beröra också det internationella utvecklingssamarbetet. En möjlighet kunde därvid ha varit att räkna in u-krediternas kommersiella del i biståndsramen såsom föreslogs av u-kreditutredningen. Regeringen har emellertid avvisat det förfaringssättet. En inräkning av hela kreditbeloppet i biståndsramen skulle inte leda till ökad biständsvolym men väl minska förtroendet för Sveriges biståndspolitik och kraftigt sänka gåvoandelen i biståndet.

Riksdagen har bifallit propositionen (UU 1983/84:4, rskr 87). Riksdagens beslut innebär att biståndet för budgetåret 1984/85 skall uppgå till samma nivä som 1983/84 eller 6595 milj. kr. Det beloppet motsvarar 0,92% av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI) för 1984.

Till det nämnda beloppet om 6595 milj. kr. skall läggas vissa utgifter för bistånds- och u-landsverksamhet som i statsbudgeten belastar andra anslag än biståndsanslagen. Dessa utgiftsposter, som specificerats i tidigare års budgetpropositioner, har förut räknats av mot 1 %-ramen. Utgifterna uppgår för budgetåret 1984/85 till 151 milj. kr. Totalt anvisas således 6746 milj. kr. för internationellt utvecklingssamarbete. Det beloppet motsvarar 0,94% av beräknad BNI.

Biståndsvolymen kommer således 1984/85 inte att motsvara 1 % av BNI. Detta avsteg från 1 %-mälet skall ses som en tillfällig åtgärd. Så snart som den ekonomiska situationen medger det bör I %-målet äter kunna uppnås.

Den utgiftsbegränsning som företas för 1984/85 kan beräknas uppgå till 450 milj. kr. Det beloppet är skillnaden mellan 6595 milj. kr. och det belopp som skulle motsvara I %-nivån efter avräkning för de utgifter som belastar andra anslag. Sveriges biståndsvolym ligger också efter en sådan utgiftsbegränsning på en mycket hög nivä internationellt sett. Sverige kommer alltjämt att vara ledande biståndsgivare i OECD-kretsen efter Nederländerna och Norge. OECD-ländernas biståndsutbetalningar, vilka i allmänhet är något lägre än anslagen, uppgick 1982 till i genomsnitt 0,38%.

1 mina förslag om biståndsanslagens fördelning på ändamål - se tabell 2 - har det varit min strävan att undvika att pågående verksamheter skall behöva dras ned. De flerärsutfästelser som regeringen gjort för en lång rad av ändamål bidrar till att utrymmet för omfördelningar till förmån för angelägna ändamål är ringa. Ca 55 milj. kr. av outnyttjade medel från 1982/83 års anslag till SIDA kan emellertid utnyttjas för vissa ökningar och outnyttjade anslag för u-krediter innebär att u-kreditanslaget tillfälligt kan sänkas. De ökningar som sålunda kan komma till stånd bör främst användas för IDA och det multilaterala livsmedelsbiståndet samt för stödet till enskilda organisationers utvecklingsprojekt. Därutöver föreslår jag en betydande ökning av anslagsposten för katastrofbistånd.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet

55

Tabell 2. Biståndsanslag 1981/82-1984/85 (milj. kr.)

Anvisat 1981/82

Anvisat 1982/83

Anvisat 1983/84

Förslag 1984/85

Förändring

1983/84

1984/85

Cl.  Bidrag till internationella biståndprogram

C 2.  Utvecklingssamarbete genom SIDA

C 3. Information

C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)

C 5.  Nämnden för u-landsutbildning

C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)

C 7.  Nordiska Afrikainstitutet * Lån till personal inom biståndsförvaltningen

C 8. Övriga u-landspolitiska insatser

Biståndskostnader som finansieras över andra huvudtitlar eller anslag

1 707.0

I 767,0

1938,0

-1-131,0

1 807,0'

3483,6 22,0	3 677,6 22,0	3 669,6= 23,0	3 819,8'' 23,8	-1-150,2 -1-    0,8
114,5	130.7	147,0	162,3	+  15,3
13.9	13,9	17,8	16,9	-    0,9
138,7 2,1	149,9 2,3	160,0 2,7	162,4 2,8	-1-    2.4 +    0.1
4,0	4,5	4.7	-	-    4,7
182,0	377,2	563,2'	469,0	- 94,2
5 667,8	6145,1	6 395,0	6 595,0	-1-200
52,2	82,9	145,0	151.0	-1-    6,0
5720,0	6 228,0	6 540,0	6746,0

* Tidigare C 8.

' Härutöver kom 40 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret 1981/82 och 27,6 milj. kr.

efter budgetåret 1982/83 - totalt 67.6 milj. kr. varav 40 milj. kr. ingående i biståndsramen - att tas i anspråk

för bidrag under anslaget C I. De totala bidragen uppgick därmed till 1 874,6 milj. kr.

= Härutöver kom 130 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret 1981/82 att tas i anspråk för

bidrag under anslaget C 2. De totala bidragen uppgick därmed till 3 799,6 milj. kr.

' Härutöver kom 30 milj, kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret 1981/82 att tas i anspråk för

bidrag under anslaget. De totala bidragen uppgick därmed till 593,2 milj. kr.

" Härutöver kommer 55,0 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret 1982/83 att under 1984/

85 tas i anspråk för bidrag under anslaget C 2. De totala bidragen uppgår därmed till 3 874,8 milj. kr.

' Härutöver togs av ointecknade reservationsmedel ytteriigare 200 milj. kr. i anspråk inom biståndsramen

under budgetåret 1983/84 enligt noterna 1-3 (40-h 130-1-30 milj. kr.).

Fördelningen mellan de multilaterala och de bilaterala anslagen har kännetecknats av en gradvis förskjutning över åren till förmän för det bilaterala biståndet. De multilaterala anslagens andel av biståndet har således sjunkit frän 36% till 28% under den senaste tioårsperioden. Förslaget till fördelning på ändamål för 1984/85 innebär att den multilaterala andelen ökar till 29%. En sådan andel är tämligen hög i ett internationellt perspektiv och ligger nära värt traditionella riktmärke på en tredjedel av biständsanslagen.

Återverkningarna för mottagarna av en stagnerande biständsvolym kan i viss utsträckning begränsas av att reserverade medel utnyttjas i snabbare takt. Om det kan ske ökar de tillgängliga medlen vilket ger större utrymme för omfördelningar. Jag kommer därför att lägga fram vissa förslag som syftar till att öka biståndsmedlens genomströmningstakt.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 56

De administrativa anslagen har prövats med stor restriktivitet. Några myndigheter föreslås dock få särskilda medel för rationaliseringsåtgärder. Huvudförslaget har tillämpats pä alla myndigheter utom beredningen för internationellt tekniskt samarbete (BITS).

När regeringen lämnar flerårig utfästelse till internationella organisationer eller samarbetsländer, skall utfästelsen för vart och ett av åren avse ett belopp som är oförändrat i förhållande till det av riksdagen för det första året godkända beloppet (prop. 1975/76: 100, UU 14, rskr 349). Behovet av flexibilitet och utrymmme för omfördelningar har blivit större. Det behovet kan bäst tillgodoses om möjlighet finns att för kommande år i vissa fall göra utfästelser som avser sjunkande bidrag eller landramar. Jag föreslår därför att regeringen ges rätt att göra sådana utfästelser.

Regeringens möjligheter att göra flerärsutfästelser är till stort gagn för mottagarländerna och de internationella organisationerna. Sädana utfästelser medför emellertid att utrymmet för omprioriteringar och nya åtaganden blir begränsat. Viss försiktighet bör därför iakttas vad gäller större flerärsutfästelser. Jag föreslär att planeringsramen för de totala biståndsanslagen för budgetåret 1985/86 sätts vid 1984/85 års nivå, dvs 6595 milj. kr.

Såsom framgår under anslaget C 4. föreslår jag att statlig kreditgaranti för budgetåret 1984/85 får lämnas för lån till personal inom biståndsförvaltningen. Som en följd härav behöver inte särskilda medel anvisas för ändamålet. Anslaget C 8. Län till personal inom biständsförvaltningen kan således avskaffas. I konsekvens härmed får anslaget för Övriga u-landspolitiska insatser m. m. beteckningen C 8.

Riksdagen uttalade förra året att regeringen borde överväga möjligheterna att regelbundet ge en samlad redovisning av de genom olika kanaler gjorda utbetalningarna av svenska biståndsmedel till enskilda länder. I faktabilagan lämnas en sådan redovisning.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat under rubriken Biständsanslagen.

C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram

1982/83 Utgift       1528473501 Reservation 2449674335'

1982/83 Anslag      1807000000"

1983/84 Förslag     1938000000

' Varav ca 2,18 miljarder kr. är skuldsedlar till IDA, de regionala utvecklingsbankerna och Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD). = Härutöver kom 67,6 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåren 1981/82 och 1982/83 att tas i anspråk för bidrag under anslaget C 1.

I prop. 1982/83:100 redogjorde jag utförligt för de skäl som talar för en relativt hög multilateral andel i det totala biståndet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 57

Genom FN-systemet lämnas bistånd till alla u-länder, även dem som lätt faller utanför bilaterala program. Inte minst för Sverige, som starkt betonar den internationella solidariteten, är detta ett viktigt skäl för värt stöd till FN.

FN-systemets tekniska bistånd har stor betydelse för att bygga upp de institutioner och den kunskapsbas som krävs för att u-länderna skall kunna tillgodogöra sig kapitalinvesteringar. I många fall uppnås det bästa resultatet om internationella insatser samordnas genom FN-organen. Det multilaterala biståndet är vidare obundet, vilket gör det särskilt värdefullt för mottagarländerna. I många fall går det multilaterala biståndet i större utsträckning till de fattigare u-Iänderna än vad som i allmänhet gäller för de bilaterala biståndprogrammen. U-länderna själva fäster också stor vikt vid de internationella organens bistånd.

Ordföranden i OECD:s biståndskommitté DAC har i sin nyligen publicerade årsrapport om det internationella utvecklingssamarbetet understrukit vikten av det multilaterala biståndet. I denna rapport betecknas det multilaterala biståndet som en central och nödvändig del av det internationella utvecklingssamarbetet.

Mot denna bakgrund är det mycket allvarligt att viktiga multilaterala biståndsorganisationer under de senaste åren hamnat i resurskriser, som hotar deras verksamhet.

USA har intagit en allt mer återhållsam inställning till bidrag till multilaterala utvecklingsbanker och -fonder. Det är särskilt fallet beträffande Internationella utvecklingsfonden (IDA). Förhandlingarna om en sjunde påfyllnad av IDA:s resurser har kraftigt försenats p.g.a. att USA bl.a. önskat minska sitt bidrag, vilket hotar att ge IDA avsevärt mindre resurser än beräknat. Internationella fonden för jordbruksutveckling (IFAD) står också inför akuta resursproblem, vilka bl.a. hänger samman med förseningar i inbetalningen av USA:s bidrag.

Även för FN-organen för tekniskt samarbete avtecknar sig en kritisk framtid. Bidragen till FN:s centrala organ för tekniskt samarbete, FN:s utvecklingsprogram (UNDP), har inte ökat i takt med vare sig behoven eller inflationens och valutakursernas utveckling. UNDP har därför tvingats skära ned sin verksamhet till en betydligt lägre nivå än beräknat. Detta gör det också allt svårare för UNDP att spela den samordnande roll i FN-systemet som programmet ålades i början av 1970-talet.

Sverige har traditionellt tillhört de multilaterala organens stora bidragsgivare. I flera av organen uppgår våra bidrag till en betydande andel av de totala resurserna även om dessa andelar minskat under senare år som en följd av en långsammare ökning av de svenska bidragen och utvecklingen av dollarkursen. Under det kommande året är utrymmet för ytterligare bidragsökningar mycket litet p.g.a. den begränsade totala medelsramen. Jag anser emellertid att det multilaterala biståndet, mot bakgrund av de skäl jag tidigare angivit, utgör ett viktigt element i det svenska biståndet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet

58

En multilateral andel av det svenska biståndet, som väsentligt understiger det traditionella riktmärket på en tredjedel av biståndet, skulle försvaga värt stöd för de internationella organisationerna och deras arbete till stöd för u-ländernas utvecklingsansträngningar. Pä sikt bör vi tillvarata våra möjligheter att öka vårt stöd till de viktigaste multilaterala biståndsorganisationerna. Detta skall ske på grundval av en förstärkt utvärdering av dessa organisationers verksamhet och inriktning.

Tabell 3. Multilateralt bistånd 1983/84 och 1984/85 fördelat på organisationer (milj. kr.)

	Anslag	Förslag	Förändring
FN:s operativa verksamhet
FN;s utvecklingsprogram (UNDP)	410.0	410,0	0
varav
- ordinarie bidrag	360.0	360,0	0
- UNDP;s verksamhet i de
minst utvecklade länderna	50.0	50,0	0
FN:s kapitalutvecklingsfond	32,0	32,0	0
FN:s befolkningsfond (UNFPA)	48.0	48.0	0
FN;s barnfond (UNICEF)	140,0	140,0	0

Internationella finansieringsorgan Internationella utvecklingsfonden (IDA)

Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF) Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF) Internationella jordbruks-utvecklingsfonden (IFAD)

Internationellt livsmedelsbistånd Väridslivsmedelsprogrammet (WFP) 1980 ärs konvention om livsmedelshjälp (FAC) Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (lEFR)

Övriga organisationer FN;s hjälpprogram för Palestinaflyktingar (UNRWA) FN;s nyktingkommissarie (UNHCR) Internationella federationen för familjeplanering (IPPF) UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC) Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD) Gemensamma fonden

Övriga multilaterala bidrag Totalt

630,0

499,1

104,9

14,5

63,1

50,0 731,6

81,0 63,0

88,0 232,0

55,0 60,0

60,0

10,0

5,5 1,0

191,5

89,5

1874,6'

630,0

499,1 104.9 63,1	0 0 -14,5 0
50,0	0
717,1	-14,5
81,0	0
81,0	-H8,0
108,0	+ 20,0
270,0	-1-38,0
55,0 60,0	0 0
60,0	0
10,0	0
6,0	-1- 0,5 -  1.0
191,0	- 0,5
129,9	-1-40,4
938,0	-1-63,4

Jfr. not 1 till tabell 2.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 59

FN:s utvecklingsprogram (UNDP), kapitalutvecklingsfond (UNCDF) och befolkningsfond (UNFPA)

Budgetåret 1983/84 490000000

Budgetåret 1984/85 490000000
varav

Ordinarie bidrag till UNDP 360000000

Bidrag till UNDP:s verksamhet i de

minst utvecklade u-länderna 50000000

Kapitalutvecklingsfonden (UNCDF) 32000000

Befolkningsfonden (UNFPA) 48 000 000

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) är FN-systemets centrala källa för finansiering av tekniskt bistånd. Programmet har även ansvar för att FN:s operativa verksamhet samordnas i de olika mottagarländerna. Som jag tidigare framhållit, har inflation, stigande dollarkurs och stagnerande bidrag försatt organisationen i en mycket allvarlig resurskris. De femåriga planeringsramarna som ligger till grund för UNDP:s verksamhet riskerar att med nuvarande utveckling endast kunna uppfyllas till omkring hälften under perioden 1982-1986.

Erfarenheterna av fackorganens samordningsproblem under 1960-talet ledde till att UNDP gavs en samordnande roll för FN-systemets tekniska bistånd. UNDP:s fältorganisation skulle också ge service åt alla fackorgan. Dessa skulle därmed inte behöva bygga upp separata — och dyrbara — fältorganisationer. Resurskrisen har lett till att UNDP;s roll både som central fond och som samordningsorgan för fackorganens biståndsverksamhet har undergrävts.

Under 1970-talet sjönk andelen UNDP-finansierat tekniskt bistånd inom FN-familjen från 43% till 21%. En fortsatt minskning kan medföra en återgång till 1960-talets splittrade FN-system. UNDP har redan tvingats dra ned sin organisation betydligt. En ytterligare neddragning torde inte vara möjlig utan en förändring av UNDP:s roll i FN-systemet.

För att på kort sikt försöka få fram ökade resurser till UNDP gjorde fem länder under år 1983 utfästelser om extra bidrag (varav Sverige 20 milj. kr.) i samband med överläggningarna inom den grupp under UNDP:s styrelse som behandlat den finansiella situationen. Resultatet får dock anses som begränsat. Gruppen behandlade också de långsiktiga finansieringsfrågorna och rekommenderade att bidragsgivarna skulle Tiinst vidmakthålla sina bidrag i reala termer. Vidare föreslogs att konsultationer skulle hållas före varje bidragskonferens, att längre åtaganden om bidrag borde göras och att konsultationer som förbereder planeringsnivåerna för programmet borde hållas bl. a. i syfte att fä till stånd en bättre bidragsfördelning.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 60

Sverige har för budgetåren 1984/85 och 1985/86 utfäst ett bidrag om 360 milj. kr. per år, samt, med förbehåll för riksdagens godkännande, ett lika stort bidrag för budgetåret 1986/87.

UNDP spelar också en viktig roll i uppföljningen av FN:s konferens om de minst utvecklade länderna som hölls i Paris 1981. Genom sin särskilda verksamhet i dessa länder kan UNDP bidra till att fä till stånd och samordna biståndsflöden till de minst utvecklade länderna. Verksamheten finansierar också biståndsinsatser utöver ordinarie anslag inom UNDP för dessa länder. Sverige har utfäst att under de tre budgetåren 1982/83-1984/85 öka sitt bidrag till UNDP:s särskilda verksamhet i dessa länder med 15 milj. kr. till 50 milj. kr. per år. För budgetåret 1985/86 har utfästs ett bidrag om 35 milj. kr.

FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF) ger finansiellt och tekniskt bistånd till de minst utvecklade länderna. Efter en omorganisation har nu fonden möjlighet att långsiktigt planera verksamheten och öka genomförandetakten. Sverige har utfäst ett bidrag på 32 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1984/85-1985/86.

FN:s befolkningsfond (UNFPA) är den centrala finansieringskällan inom FN-systemet för bistånd på befolkningsområdet.

Sverige har utfäst ett bidrag till UNFPA om 48 milj. kr. per år budgetåren 1984/85-1985/86.

Sverige har traditionellt spelat en pådrivande roll för att få till stånd internationella insatser på familjeplaneringsområdet. Under årens lopp har det svenska biståndet pä detta område alltmer förskjutits mot internationella program i vars uppbyggnad Sverige har spelat en framträdande roll. Som jag nämnde i budgetpropositionen för budgetåret 1983/84 är det angeläget att Sveriges fortsatta stöd kan bygga på en välgrundad bedömning av effektiviteten hos de olika multilaterala kanalerna. En översyn av det totala svenska biståndet pä befolkningsomrädet har därför inletts. Denna översyn omfattar också en utvärdering av effektiviteten hos de internationella organisationer, däribland UNFPA, som erhåller svenska bidrag. Arbetet med översynen, som beräknas vara klart under första halvåret 1984, är också en del av våra förberedelser för befolkningskonferensen 1984. Den beredningsgrupp som tillsatts för att förbereda det svenska deltagandet i befolkningskonferensen följer därför också arbetet med utvärdering-

FN:s barnfond (UNICEF)

Budgetåret 1983/84   140000000 Budgetåret 1984/85   140000000

UNICEF:s målgrupp är de fattigaste barnen och deras mödrar. Levnadsvillkoren för det stora flertalet av dessa är oacceptabla. De flesta saknar tillgång till elementär hälsovård. Fyra femtedelar har heller

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 61

inte tillgång till rent dricksvatten. Många saknar också varje möjlighet till skolgång.

Vaije dag dör ca 40000 barn av skäl som sammanhänger med fattigdom och undernäring. Chefen för UNICEF pekar på att det redan idag finns medel och metoder för att inom det närmaste årtiondet säkra överlevnaden för fattiga barn och garantera dem en rimlig hälsostandard. Den äriiga kostnaden härför skulle motsvara endast 1% av världens idag samlade utgifter för militära ändamål.

Sverige har för budgetåren 1984/85-1985/86 utfäst ett bidrag på 140 milj. kr. per är. Med förbehåll för riksdagens godkännande har ett lika stort bidrag utfästs för budgetåret 1986/87.

Internationella utvecklingsfonden (IDA)

Budgetåret 1983/84  499080000 Budgetåret 1984/85   499080000

Förhandlingarna om en sjunde påfyllnad av lDA:s resurser (IDA 7) inleddes i slutet av 1982. Diskussionerna har främst gällt storleken av IDA:s utlåning under perioden 1984/85-1986/87 och bidragsfördelningen mellan givarländerna. Andra frågor som diskuterats har varit IDA-lånens villkor och fördelningen av IDA-länen pä olika länder.

IDA-Iedningen har föreslagit en påfyllnad med 16 miljarder dollar, vilket man anser skulle krävas för att IDA på ett rimligt sätt skall kunna fullgöra sin uppgift och även inkludera Kina som ny IDA-medlem i utlåningen. Den sjätte päfyllnaden (IDA 6) som beslutades om 1979, uppgick till 12 miljarder dollar, varav Sveriges andel utgjorde 3 %. En sjunde påfyllnad med 16 miljarder dollar skulle innebära att IDA:s utlåning kan upprätthållas på en i det närmaste oförändrad real nivå under den kommande treårsperioden.

I påfyllnadsdiskussionerna har USA intagit en mycket återhållsam attityd och från början inriktat sig på ett betydligt lägre belopp än tidigare samt en sänkt bidragsandel. Majoriteten givariänder ställde sig från början bakom IDA-ledningens förslag om total påfyllnadsnivå. Under förhandlingarna har det visat sig att en realistisk kompromiss baserad på en rimlig bidragsfördelning mellan givarländerna kommer att ligga avsevärt lägre.

Sverige har kraftigt markerat sambandet mellan en jämnare bidragsfördelning mellan givariänderna och total påfyllnadsnivå och framhållit att den svenska andelen i IDA 6, som var 3 %, inte kan gälla för IDA 7. Även om IDA:s verksamhet ligger väl i linje med de svenska biståndspolitiska målen är en minskning av den svenska andelen befogad. Dels är Sveriges nuvarande andel i förhällande till BNI en av de högsta jämfört med andra länders, dels har dollarkursen nästan fördubblats sedan vårt bidrag till IDA 6 fastställdes.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 62

Eftersom IDA-förhandlingarna ännu inte avslutats kommer förslag om svenskt deltagande i IDA 7 att föreläggas riksdagen i en särskild proposition. I avvaktan därpå har ett oförändrat anslag pä 499,1 milj. kr. förts upp för budgetåret 1984/85. Ytteriigare medel för IDA reserveras under anslagsposten Övriga muhilaterala bidrag.

Regionala utvecklingsbanker

Budgetåret 1983/84 182410975

Budgetåret 1984/85 167910975
varav

Afrikanska utvecklingsfonden 104 855 800

Asiatiska utvecklingsfonden 63 055 175

Överenskommelsen om medlemskap för icke-regionala länder i Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) trädde i kraft den 30 december 1982 varvid Sverige omedelbart blev medlem. Bankens auktoriserade kapital har genom utvidgningen ökats till närmare 6 miljarder dollar.

Sverige har åtagit sig att inbetala 25% av sin andel i bankens kapitalökning, vilket motsvarar 91408518 kr. Inbetalningarna skall ske i fem lika stora årsbidrag varav de två första har företagits. Den tredje inbetalningen pä 18281 704 kr. görs ijanuari 1985.

Det är min bedömning att AfDB under en övergångstid har behov av externt finansierat tekniskt bistånd i form av experter i banken. Sverige har enligt ett avtal som undertecknades med AfDB i december 1983, avsatt 5 milj. kr. för att finansiera två till tre experter i banken under en tvåårsperiod. Dessutom har 15 milj. kr. för förinvesteringsstudier inom ramen för transport- och kommunikationsårtiondet i Afrika, enligt ett likaledes i december 1983 undertecknat avtal, ställts till bankens förfogande. I det senare avtalet ges viss prioritet ät studier i SADCC-området.

Dessa insatser liksom den tredje inbetalningen till kapitalet kan finansieras med medel som avsattes under budgetåren 1978/79-1979/80 som allmänt stöd till AfDB. För budgetåret 1984/85 ser jag således inget behov av ytterligare medel för Afrikanska utvecklingsbanken.

Den Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF) tillförs under åren 1982—84 närmare I 060 milj. dollar inom ramen för den tredje påfyllnaden. Utlåningen bibehålls därigenom i reala termer i stort sett oförändrad. Sveriges andel av påfyllnaden är 5.46% eller 329711600 kr. Av detta belopp har 224 855 800 kr. inbetalats. För den tredje och sista inbetalningen är medelsbehovet 104855800 kr. för budgetåret 1984/85.

Förhandlingarna om en Qärde påfyllnad påbörjades i december 1983. Bankledningen har föreslagit att AfDF tillförs ca 2 miljarder dollar för treårsperioden 1985-87. Detta synes enligt min uppfattning väl motsvara såväl behoven av mjuka resurser i Afrika som AfDF:s kapacitet att handha

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 63

medlen, men beloppet är nägot högt om man ser till budgetsituationen i givarländerna. Påfyllnaden torde dock sluta på en lägre nivå. Då Sveriges andel av den pågående påfyllnaden är förhållandevis hög förutser jag en viss minskning därav i den fjärde påfyllnaden. Överenskommelse om påfyllnaden avses komma att träffas under 1984.

Diskussionerna i Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB) om en tredje allmän kapitalökning avslutades i april 1983. Överenskommelsen innebär att kapitalet ökas med 105% för perioden 1983-87 varav 5% inbetalas.

Sveriges andel av kapitalet är ca 0,17%. Den sammanlagda kostnaden för kapitalökningen beräknas till drygt 4 milj. kr fördelat på fyra är.

I budgetpropositionen för budgetåret 1983/84 anmäldes att Sverige inlett förhandlingar med AsDB om en särskild kapitalökning. Förhandlingarna kunde inte slutföras jämsides med dem om den allmänna kapitalökningen och kommer av allt att döma heller inte att kunna avslutas inom överskådlig tid. Detta skäl och det rådande budgetläget talar för att Sverige tills vidare inte genomför den särskilda kapitalökningen.

Budgetåret 1983/84 beviljade riksdagen medel om sammanlagt 14,5 milj. kr. för de två kapitalökningarna. Eftersom den särskilda kapitalökningen inte längre är aktuell reduceras medelsbehovet för AsDB till ungefär 4 milj. kr. Den allmänna kapitalökningen kan därför i sin helhet finansieras med tidigare anslagna medel.

För budgetåret 1984/85 ser jag således inget behov av ytterligare medel för Asiatiska utvecklingsbanken.

Enligt beslut 1982 skall Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF) under fyraårsperioden 1983-1986 tillföras 3,2 miljarder dollar. Påfyllnaden beräknas innebära att utlåningen i reala termer förblir oförändrad jämfört med den andra päfyllnadsperioden. Efter godkännande av riksdagen utfäste Sverige 1982 ett totalt bidrag på 252 220 700 kr. vilket motsvarar 1,37 % av påfyllnaden. Den första inbetalningen gjordes i oktober 1983.

För den andra inbetalningen som skall verkställas budgetåret 1984/85 är medelsbehovet 63055 175 kr.

Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)

Budgetåret 1983/84    50000000 Budgetåret 1984/85    50000000

lFAD:s första påfyllnad uppgår till 1,1 miljarder dollar och omfattar åren 1981-1983. Den trädde i kraft i juni 1982. Främst p.g.a. att inbetalningen av USA:s bidrag till denna påfyllnad försenats, har förhandlingarna om en ny påfyllnad fr.o.m. 1984 starkt fördröjts. Dessa förhandlingar torde dessutom komma att försväras av diskussioner om fördelningen av bidragen emellan OECD-länderna och OPEC-länderna. Det kan därför bli nödvändigt att, som tidigare för IDA, göra ett övergångsarrangemang för 1984 för

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 64

att säkerställa lFAD:s verksamhet under detta år i avvaktan på att en överenskommelse för en längre period kan slutas.

IFAD:s verksamhet är viktig för att förbättra de fattigaste befolkningsgruppernas livsmedelsförsörjning. Sverige bör därför fortsätta att stödja IFAD. Med hänsyn till att Sverige har en relativt hög andel av de totala bidragen och till budgetsituationen torde det emellertid bli nödvändigt att sänka den svenska andelen.

Ett belopp på 50 milj. kr. har avsatts budgetåret 1983/84 för Sveriges deltagande i lFAD:s andra påfyllnad. Ett lika stort belopp beräknas för budgetåret 1984/85. Dessa belopp kan användas för Sveriges deltagande i ett övergångsarrangemang eller som bidrag till en påfyllnad för en längre tidsperiod.

Internationellt livsmedelsbistånd

Budgetåret 1983/84 232000000

Budgetåret 1984/85 270000000

varav

Väridslivsmedelsprogrammet (WFP)      81 000000

Bidrag enligt 1980 års konvention om

livsmedelshjälp (FAC) 81 000000

Internationella beredskapslagret av

livsmedel för katastrofinsatser (lEFR)   108000000

Världslivsmedelsprogrammet (WFP)

Förutom med det ordinarie bidraget stödjer Sverige programmet genom att kanalisera övrigt multilateralt livsmedelsbistånd samt viss katastrofhjälp genom WFP.

Sverige verkar för att en större andel av världens sammanlagda livsmedelsbistånd skall gå genom WFP och för att WFP skall spela en aktiv roll i katastrofsammanhang. Det är en allmän uppfattning bland givarländerna att WFP:s samordning av livsmedelsleveranser i de internationella hjälpaktionerna i t. ex. Kampuchea och Ghana genomförts effektivt.

WFP:s bidragsmäl för perioden 1983-84 är 1200 milj. dollar och för nästa tvåårsperiod 1 350 milj. dollar. Sverige har, med förbehåll för riksdagens godkännande, utfäst 78 milj. kr. årligen för budgetåren 1983/84-1984/85. Två tredjedelar av bidraget är bundet till upphandling i Sverige.

Mottagarländerna skall normalt svara för kostnaderna för transportfordon, enkla jordbruksredskap, köksutrustning m. m. Detta kan inte finansieras över WFP:s reguljära resurser för den händelse att mottagarlandet inte kan svara för dessa kostnader. I sådana fall måste WFP förlita sig pä särskilda bidrag.

Jag föreslär att ett separat kontantbidrag om 3 milj. kr. till WFP för sädana särskilda kostnader lämnas också 1984/85. Budgetåret 1983/84 an-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 65

vände WFP bidraget i Sverige för upphandling av lastbilar och en monte-ringsbar lageranläggning.

1980 års konvention om livsmedelshjälp (FAC)

Samtliga länders åtaganden uppgår till 7,6 milj. ton spannmål årligen. Konventionen förlängdes 1983 med tre är t. o. m. den 30 juni 1986.

Det svenska bidraget kanaliseras genom WFP och består av 40000 ton vete, som levereras i form av mjöl. För täckande av frakt- och administrationskostnader får WFP ett särskilt bidrag.

Jag föreslår ett bidrag för budgetåret 1984/85 på 81 milj. kr.

Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (lEFR)

Sverige har årligen under den treårsperiod som går ut 1983/84 hållit 40000 ton svenskt vete samt 1250 ton vegetabilisk olja i beredskap för akuta nödhjälpsinsatser. Det svenska katastroflagret utgör en del av lEFR, som enligt FN:s rekommendationer skall uppgå till minst 500000 ton spannmål. Vid en bidragskonferens i börian av 1984 kommer Sverige att, med förbehåll för riksdagens godkännande, titfästa oförändrade kvantiteter livsmedel till beredskapslagret.

Sveriges bidrag ställs i huvudsak till WFP:s förfogande. Sverige lämnar även WFP ersättning för uppkomna fraktkostnader.

För budgetåret 1984/85 beräknar jag ett medelsbehov pä sammanlagt 108 milj. kr. inkl. lagring och frakt, för nödvändig påfyllnad av det svenska lagret med 40000 ton vete och 1 250 ton vegetabilisk olja.

Sveriges åtaganden inom livsmedelsbiståndet är delvis kvantitativa, varför den exakta kostnaden inkl. frakt är svår att förutsäga. Eventuella extra medelsbehov bör bestridas från anslagsposten Övriga multilaterala bidrag.

Övriga organisationer

Budgetåret 1983/84 191500000

Budgetåret 1984/85 190972000

varav
FN:s hjälpprogram för Palestina-flyk
tingar (UNRWA) 55000000
FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)      60000000
Internationella federationen för familje
planering (IPPF)                                      60000000
UNCTAD/GATT:s internationella han- •
delscentrum (ITC) 10000000
Importkontoret för u-landsprodukter
(IMPOD) 5 972000

Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 66

FN:s hjälpprogram för Palestina-flyktingar (UNRWA)

Organisationen har under många år haft stora ekonomiska problem. Situationen försämrades ytterligare i juni 1982 i samband med Israels invasion av Libanon, dä flera flyktingläger förstördes.

Sveriges bidrag till UNRWA budgetåret 1983/84 (verksamhetsåret 1983) uppgick till 55 milj. kr.

UNRWA uppskattar medelsbehovet för 1984 till 233 milj. dollar, vilket innebär en höjning med 12% jämfört med 1983 ärs reviderade budget på 207,5 milj. dollar.

Sverige har utfäst ett ordinarie bidrag för budgetåren 1984/85 (verksamhetsåret 1984) och 1985/86 (verksamhetsåret 1985) på 55 milj. kr. per år.

En del av bidraget för 1983/84 (35 milj. kr.) betalades ut som förskott i februari 1983 eftersom organisationen befann sig i ett akut krisläge. Ett liknande förskott för 1984/85 kan komma att aktualiseras.

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)

Organisationen har särskilt under den senaste tioårsperioden blivit en allt viktigare kanal för bistånd till flyktingar världen över.

Det beräknas idag finnas drygt 10 milj. flyktingar, inkl. personer som tvingats lämna sina hem av andra än politiska skäl. Omkring hälften av dessa finns i Afrika, framför allt på Afrikas Horn samt i Sudan, Zaire och södra Afrika.

1 Asien finns de största flyktinggrupperna i Pakistan (över 2 milj.) och i Sydostasien. Antalet flyktingar i Centralamerika har ökat under det senaste året och uppges nu överstiga 300000. Flertalet flyktingar i området kommer frän El Salvador.

UNHCR:s totala budget för verksamhetsåret 1984 beräknas uppgå till ca 400 milj. dollar, en sänkning med 7 milj. dollar jämfört med 1983.

För verksamhetsåret 1983 lämnade Sverige ett bidrag på 60 milj. kr. till UNHCR:s reguljära program. Därtill utgick ett extra bidrag på 18 milj. kr. för verksamhetsåret. Även kommande år förutses behov av extra bidrag bl. a. frän katastrofanslaget, i första hand till det reguljära programmet som under senare år svarat för en ökande del av verksamheten.

Sverige har för budgetåren 1983/84 (verksamhetsåret 1984) och 1984/85 (verksamhetsåret 1985) utfäst ett oförändrat bidrag på 60 milj. kr. per år.

Internationella familjeplaneringsfederationen (IPFF)

Sverige slöt 1981 ett avtal med IPPF om fortsatt stöd med sammanlagt 150 milj. kr. för perioden 1981/82-1983/84. I avvaktan på resultatet av den pågående utvärderingen av det svenska biståndet pä befolkningsomrädet föreslär jag att detta avtal förlängs med ett år och att ett bidrag om 60 milj. kr. utgår till IPPF för 1984/85.

SIDA har föreslagit alt bidraget till IPPF överförs till delposten Internationella enskilda organisationer under anslaget C 2. Med hänsyn till att

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 67

bidragen till IPPF och UNFPA bör prövas i ett sammanhang finner jag det emellertid lämpligt att bidragen till IPPF också fortsättningsvis redovisas under detta anslag.

UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC)

Sveriges bidrag till UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC) höjdes budgetåret 1982/83 frän 8 milj. kr. till 10 milj. kr. För treårsperioden 1982/83-1984/85 har Sverige utlovat ett åriigt bidrag på 10 milj. kr. Som en följd av beslut vid UNCTAD VI om inrättande av ett särskilt råvaruprogram kan under budgetåret 1984/85 och därefter uppstå behov av bidrag för att täcka Sveriges andel av en gemensam insats för stöd ät detta program. Sverige avser att lämna en utfästelse om ett bidrag på minst 10 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD)

För budgetåret 1983/84 anslogs ett belopp på 5 500000 kr. till importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD). För budgetåret 1984/85 beräknar jag efter samråd med statsrådet Hellström medelsbehovet för IMPOD:s samlade verksamhet till 6300000 kr. Detta medelsbehov kan täckas genom att 5972000 kr. anvisas för budgetåret 1984/85 samt genom att IMPOD medges rätt att disponera en ointecknad reservation på 328000 kr.

Övriga multilaterala bidrag

Budgetåret 1983/84     22009025 Budgetåret 1984/85   129900000

Anslagsposten Övriga multilaterala bidrag används för bidrag till en rad olika organisationer. Den är också en reserv i den multilaterala budgeten.

Under budgetåret 1984/85 finns behov av medel för att finansiera bl.a. följande insatser:

Sverige har utfäst sig att finansiera en tredjedel av driftskostnaderna -dock högst 1 milj. dollar per år - för det internationella sjöfartsuniversitetet i Malmö, som skall drivas i regi av den internationella sjöfartsorganisationen (IMO). Medelsbehovet för 1984/85 beräknas till 7,8 milj. kr.

Liksom under tidigare år bör också vissa andra mindre multilaterala bidrag belasta denna anslagspost. Som exempel kan nämnas Röda Korsets internationella kommitté, FN:s utbildnings- och forskningsinstitut (UNI-TAR), FN:s center för transnationella företag (UNCTC), FN:s boende-och bebyggelsecenter (HABITAT), FN-universitetet och FN:s kvinnofond. FN:s narkotikafond får även bidrag från denna anslagspost. En utvärdering av fondens verksamhet har visat att denna ligger i linje med riktlinjerna för svensk biståndspolitik. Från anslagsposten bör också eventuellt ytterligare stöd till det internationella handikapprogrammet bekostas.

Jag beräknar att ca 20 milj. kr. behövs för bidrag till dessa mindre fonder

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 68

och organisationer. Dessa bidrag har stor betydelse för den internationella uppfattningen om Sveriges inställning till u-landsstödets inriktning och synen pä nord/syd-relationerna.

Jag har också beräknat sammanlagt 26 milj. kr. för extrabidrag till UNDP och UNICEF under 1984.

Från anslaget får också bestridas kostnaderna för Sveriges deltagande i IDA:s sjunde påfyllnad utöver de medel som avsatts under anslagsposten för IDA.

Som tidigare nämnts kan behov av medel uppstå för att täcka eventuella extra kostnader för livsmedelsbiståndet. Dessa kostnader får i sä fall bestridas från denna anslagspost.

1 prop. 1982/83:100 förordades att Sverige skulle fortsätta alt stödja Karibiska utvecklingsbankens verksamhet genom ett bidrag till bankens gemensamma specialfond. Budgetsituationen har emellertid visat sig vara sådan att det inte för närvarande finns utrymme för ett sådant bidrag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att 1. godkänna de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete, som jag har förordat i det föregående,

2. godkänna de gjorda utfästelser som jag angivit i det föregående,

3. bemyndiga regeringen att göra de utfästelser och åtaganden, som jag härutöver har föreslagit i det föregående,

4. till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1 938000000 kr.

C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA

1982/83 Utgift 3567054267 Reservation 1580616950

1983/84 Anslag 3669650000,

jämte reservation     130000000

1984/85 Förslag 3 819860000'

' Härutöver kommer 55 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret 1982/83 att tas i anspråk under budgetaret 1984/85.

SIDA: s anslagsframställning

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) föreslår för budgetåret 1984/85 en höjning av biståndet genom SIDA med 334 milj. kr. till 4131 milj. kr. SIDA har därvid utgått från att de totala anslagen till internationellt utvecklingssamarbete skall öka med 589 milj. kr.

Förslaget baseras på antagandet att biståndsanslagen för budgetåret 1984/85 skall motsvara 1% av bruttonationalinkomsten (BNI) är 1984 såsom den beräknades i juli 1983. SIDA har vidare utgått ifrån att en

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 69

oförändrad andel av det totala biståndsanslaget skall disponeras av anslaget C 2. Därutöver redovisar SIDA ett alternativt förslag enligt vilket biståndet genom SIDA ligger fast på samma nominella nivä som under budgetåret 1983/84, dvs. 3799,6 milj. kr.

SIDA betonar att det bästa resultatet i biståndet uppnås om givaren utgår frän mottagarens prioriteringar och samtidigt är en aktiv partner i en dialog som avser såväl projektval som planering och genomförande. Behovet av bistånd är enligt SIDA fortsatt stort.

SIDA framhåller att de senaste årens stagnation i västvärlden och tilltagande protektionism har lett till akuta problem för u-länderna överlag: vikande exportmarknader, låg tillväxt i produktionen, försämrade bytesförhållanden samt växande betalningsbalans- och skuldproblem.

Dessutom har jordbruksproduktionen visat en svag utveckling, särskilt i de afrikanska länderna som i flera fall drabbats av långvarig torka.

Många u-länder har haft svårigheter att anpassa sin växelkurspolitik till en försämrad valutasituation vilket ofta inneburit en kraftig övervärdering av det egna landets valuta. En prispolitik med låga producentpriser på inhemska grödor har, påpekar SIDA, gynnat stadsbefolkningen på böndernas bekostnad.

SIDA noterar vidare att säkerhetsproblem försvårar samarbetet med flera länder som erhåller svenskt bistånd.

I en förvärrad ekonomisk situation har utvecklingssamarbetet kommit att inriktas på utveckling av landsbygden, där ca 90% av befolkningen bor, samt på att öka avkastningen av tidigare gjorda investeringar.

I sitt huvudförslag föreslår SIDA höjningar av rambeloppen för Botswana, Etiopien, Indien, Lesotho, Mozambique, Nicaragua, Zambia och Zimbabwe. Styrelsen föreslär vidare att biståndet till Sri Länka höjs med hänvisning till tidigare långsiktiga åtaganden avseende Kotmaleprojektet. För övriga mottagarländer föreslås oförändrade nominella anslag.

Merparten av den höjning av C 2-anslaget som föreslås av SIDA bör, enligt styrelsen, tillfalla det icke-landinriktade biståndet genom SIDA. Således föreslås ökningar för Regionala insatser. Humanitärt bistånd i Latinamerika och södra Afrika, Katastrofer, Särskilda program och Enskilda organisationer.

1 SIDA: s alternativa förslag, som utgär frän en oförändrad nominell nivå för anslaget C 2, förordas att biståndet till Sri Länka höjs med 60 milj. kr. SIDA föreslår vidare en motsvarande minskning av katastrofanslaget medan samtliga andra anslagsposter föreslås ligga kvar pä oförändrad nivå.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1984/85 föreslär jag att 3 874,8 milj. kr. ställs till förfogande för bilateralt utvecklingssamarbete. Av detta belopp är 3 819,8 milj. kr. anslag och 55 milj. kr. reservationsmedel från budgetåret 1982/83. Därmed blir 75 milj. kr. mer än under budgetåret 1983/84 disponibelt för utvecklingssamarbete genom SIDA.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 70

Avvecklingen av biståndet till Pakistan slutfördes under budgetåret 1982/83 och har ersatts av samarbete genom BITS, bl.a. på energi- och kommunikationsområdena. Några andra förändringar i kretsen av samarbetsländer förutses inte.

Vid behandlingen av anslagsposterna Humanitärt bistånd i Latinamerika och Humanitärt bistånd i södra Afrika för budgetåret 1983/84 uttalade riksdagen att det kunde finnas behov av humanitära insatser även i andra områden och att regeringen borde överväga hur detta behov kan tillgodoses (UU 1982/83:20, rskr 282). Som tänkbara metoder härför angav riksdagen en översyn av de funktioner som ankommer på beredningen för humanitärt bistånd, en förändring av de båda anslagsposternas konstruktion eller en utvidgning av anslagsposten Katastrofer m. m.

I de överväganden som föranletts av riksdagens uttalande har jag utgått ifrån de föreskrifter som regeringen den 6juli 1978 meddelat för beredningen. Enligt dessa bör beredningen bl. a. lämna synpunkter och förslag till regeringen och SIDA rörande humanitärt bistånd i Latinamerika, södra Afrika och andra områden, där svenska humanitära biståndsinsatser anses påkallade. Anslagsposterna för humanitärt bistånd i Latinamerika och södra Afrika är ett uttryck för att hjälp ät offer för politiskt förtryck och stöd åt demokratiutveckling är särskilt angelägna i dessa områden som intar en framskjuten plats i svenska utrikespolitiska strävanden. Det är därför naturligt att beredningen också i fortsättningen koncentrerar sin verksamhet till Latinamerika och södra Afrika. Genom sin sammansättning har beredningen särskilda förutsättningar att ta ställning till insatser där.

Demokratisk utveckling är ett av målen för svensk biståndspolitik. En sådan utveckling innefattar respekt för mänskliga rättigheter. Behovet av stöd åt sådana strävanden och möjligheterna att effektivt tillgodose detta behov bör vara vägledande för de svenska biståndsinsatserna. Förutom det reguljära samarbetet med programländerna för svenskt bistånd och det humanitära biståndet villjag särskilt framhålla det omfattande flyktingstödet från anslagsposten Katastrofer m. m. och enskilda organisationers utvecklingsbistånd, till vilket bidrag lämnas från anslagsposten Enskilda organisationer. Jag finner således att förutsättningarna är goda att inom det nuvarande systemets ram tillgodose behovet av humanitära insatser även utanför Latinamerika och södra Afrika.

Programländer

Biståndets ämnesfördelning och inriktning har behandlats tidigare. Med hänsyn till rådande budgetläge föreslås i huvudsak i nominella termer oförändrade medelsramar för samarbetsländerna. Beträffande Sri Länka är regeringen bunden av ett år 1982 ingånget avtal om stöd till kraftsverks-projektet Kotmale t. o. m. budgetåret 1987/88. Riksdagen har anvisat totalt 1394 milj. kr., varav 763 milj. kr. för budgetåren 1984/85-1987/88 för projektet (prop. 1981/82:215, UU 28, rskr 426). Jag föreslår att beloppet fördelas jämnt över åren, dvs. med ca 190 milj. kr. för vart och ett av åren.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

71

Det kan härigenom undvikas att Sri Länkas medelsram först kraftigt höjs för att sedan än kraftigare sänkas. Jag föreslår vidare att SIDA bemyndigas att tillfälligt ta i anspråk outnyttjade anslag om högst 130 milj. kr. för 1984/85 och 1985/86 för att klara åtagna utbetalningar. De totala utbetalningarna får inte överstiga det av riksdagen anvisade beloppet.

Medelsramarna för samarbetsländerna ligger i huvudsak fast under 1984/85. Möjligheter finns att tillgodose vissa akuta behov i programländerna via anslagsposten Katastrofer m.m. Beträffande Swaziland räknar jag med att 5 milj. kr. är tillfyllest för finansiering av pågående insatser under 1984/85.

Tabell 4. Utvecklingssamarbete genom SIDA budgetåren 1983/84-1984/85 (milj. kr.)

	Medelsram	Förslag till medelsram
	1983/84	1984/85
		SIDA	Föredraganden	Förändring
Angola	105	105	105	0
Bangladesh	145	145	145	0
Botswana	80	85	80	0
Etiopien	100	110	100	0
Guinea-Bissau	65	65	65	0
Indien	340	350	340	0
Kap Verde	45	45	45	0
Kenya	130	130	130	0
Laos	60	60	60	0
Lesotho	25	30	25	0
Mozambique	255	280	255	0
Nicaragua	75	80	75	0
Sri Länka	210	270	210	0
Swaziland	10	10	5	- 5
Tanzania	460	460	460	0   ~
Vietnam	365	365	365	0
Zambia	175	195	175	0
Zimbabwe	125	130	125	0
Vissa landprogram-
kostnader	30	30	30	0
Totalt landprogram-
merat bistånd	2800	2945	2795	- 5
Regionala insatser	115	135	120	+ 5
Humanitärt bistånd i
Latinamerika	110	125	110	0
Humanitärt bistånd i
södra Afrika	160	180	160	0
Särskilda program	155	183	155	0
Katastrofer m. m.	220,6	285	260,8	-F40,2
Enskilda organisationer	215	250	250	-35
Rekrytering och utbild-
ning av fältpersonal	24	28	24	0
Totalt övriga anslags-
poster	999,6	1186	1079,8	-h80,2
Totalt utvecklings-
samarbete genom SIDA	3799,6	4131	3874,8	-1-75,2

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 72

Övriga anslagsposter

Anslagsposten Vissa landprogramkostnader upptar skatter och sociala avgifter för fältpersonal som eriäggs i Sverige. I enlighet med SIDA: s förslag föreslår jag att kostnader för försäkringsavgifter vid varusändning-ar fortsättningsvis får belasta denna anslagspost. Medelsbehovet för 1984/85 beräknas till detsamma som för 1983/84, dvs. 30 milj. kr.

Sveriges humanitära bistånd till Latinamerika har ökat väsentligt under de senaste åren. Budgetåret 1981/82 anslogs 85 milj. kr., 1982/83 100 milj. kr. och under innevarande budgetär uppgår biståndet till 110 milj. kr.

Insatserna utgörs till stor del av mer långsiktiga program till stöd för mänskliga rättigheter och politiskt förföljda. Utvecklingen i Centralamerika har emellertid ställt krav på omfattande nödhjälpsinsatser för ett ökande antal flyktingar och hemlösa i regionen. Utökade resurser kommer troligen att krävas till stöd för program som underlättar för flyktingar i exil att återvända till sina hemländer om de sä önskar.

Biståndet kanaliseras genom svenska och internationella organisationer, som t.ex. Frikyrkan Hjälper, Kyrkornas Världsråd och World University Service, till enskilda grupper och organisationer i mottagariänderna. De förmedlande och mottagande organisationernas kapacitet är av avgörande betydelse för Sveriges möjligheter att lämna bidrag och tillmötesgå de behov som finns. Den politiska situationen i flera av länderna försvårar ofta organisationernas möjligheter att fortsätta eller utöka sin verksamhet, vilket ställer krav pä en flexibel hantering av biståndet.

Trots de omfattande behoven är möjligheterna således begränsade att ge ett effektivt bistånd som när de behövande. Med tanke på de omfördelningar som är möjliga inom anslaget finner jag att ett bibehållande av den nuvarande biståndsnivån kan tillgodose både en utökning av flera pågående insatser och eventuella nya program.

Det betydande svenska biståndet till humanitära program i Latinamerika leder till att Sverige är dominerande givare till flera program. Det är min förhoppning att andra biståndsgivare skall öka sina anslag för humanitärt stöd till regionen.

Det svenska humanitära biståndet till södra Afrika har också ökat betydligt under de senaste åren. Från att ha omfattat 120 milj. kr. budgetåret 1981/82, och 140 milj. kr. 1982/83, uppgår detta bistånd innevarande budgetår till 160 milj. kr.

Detta bistånd utgär främst som stöd till befrielserörelserna African National Congress (ANC), som verkar för ett Sydafrika fritt frän apartheid, och South-West Africa People's Organization (SWAPO), som verkar för ett självständigt Namibia samt som flyktingstöd genom olika FN-organ och via svenska och internationella enskilda organisationer.

Förhållandena inne i Sydafrika och Namibia förvärras, och flyktingströmmarna ökar. Samtidigt utsätts de kringliggande länderna för attacker från Sydafrika då de erbjuder en fristad för politiskt aktiva flyktingar.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5   Utrikesdepartementet 73

Denna hårdnande situation ställer ökade krav på förmedlande och mottagande organisationers kapacitet. Liksom avseende de humanitära insatserna i Latinamerika motsvaras behoven inte alltid av möjligheterna att förmedla hjälp. Arbetet med att finna ytteriigare effektiva förmedlande och mottagande organisationer kommer att fortgå. Samtidigt pågår ett arbete för att öka befrielserörelsernas mottagningskapacitet. För insatser under budgetåret 1984/85 förutser jag att ett oförändrat anslag för södra Afrika om 160 milj. kr. är tillfyllest. Utöver det anvisade beloppet bör medel ur katastrofposten såsom hittills vid behov utnyttjas för humanitära insatser i södra Afrika. Sverige, som nu står för en stor del, ibland merparten, av kostnaderna för dessa insatser, bör fortsatt verka för att även andra länder och organisationer i ökad utsträckning lämnar bidrag till sådana insatser.

Under anslagsposten Regionala insatser lämnas stöd till den Östafrikanska utvecklingsbanken (EADB) och det regionala samarbetet mellan de majoritetsstyrda staterna i södra Afrika (SADCC). Samarbetet mellan dessa stater (Angola, Mogambique, Zimbabwe, Botswana, Tanzania, Lesotho, Swaziland, Malawi och Zambia) syftar bl. a. till att minska beroendet av Sydafrika. Vidare har anslagsposten utnyttjats för stöd till Mekong--kommittén och till ett regionalt program för fiske i Bengaliska bukten, omfattande Bangladesh, Indien, Malaysia, Sri Länka och Thailand. För att säkerställa finansieringen av dessa senare insatser räknar jag med att ca 20 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel från budgetåret 1982/83 tas i anspråk för detta ändamål under innevarande budgetär.

Samarbetet mellan SADCC-staterna har hittills huvudsakligen koncentrerats till transporter och kommunikationer. Även inom andra sektorer,, där ett intensifierat regionalt samarbete nu inletts, har Sverige goda möjligheter att lämna bistånd t. ex. för industriutveckling, energiförsörjning, utbildning, miljö- och markvärd samt livsmedelsförsörjning. Sverige har vidare inlett forskningssamarbete genom SAREC och Nordiska Afrikainstitutet i anslutning till det regionala samarbetet i södra Afrika. Det internationella stödet till SADCC manifesterades bl.a. vid den senaste givarkonferensen i Maseru ijanuari 1983. Vid konferensen gjordes en svensk utfästelse om 330 milj. kr. för treårsperioden 1983/84-1985/86.

Jag förordar att anslagsposten Regionala insatser höjs till 120 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Det förutsätts att 110 milj. kr. härav utnyttjas för fortsatt stöd till regionala insatser inom ramen för SADCC.

Bistånd med medel från anslagsposten Enskilda organisationer är ett effektivt redskap i utvecklingssamarbetet och är ett värdefullt komplement till det av statliga organ administrerade biståndet. Enskilda organisationers insatser när ofta de mest utsatta grupperna i u-länderna och bedrivs till låga administrationskostnader. Bistånd genom enskilda organisationer har en hög måluppfyllnadsgrad när det gäller att nå fattiga människor i de fattiga länderna. De enskilda organisationerna bidrar även till uppbyggnaden av nya organisationer och institutioner i u-länderna som på många håll är

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 74

uttryck för de svagas behov att organisera sig för att ta till vara sina intressen. Genom dessa nya institutioner och organisationer skapas förutsättningar för ett större och mer aktivt folkligt deltagande i samhällsbygget i u-länderna. Enskilda organisationer genomför även biståndsprojekt med medel som anvisas under anslagsposterna för katastrofbistånd och humanitärt bistånd. Stödet via anslagsposten Enskilda organisationer är av mer långsiktig karaktär och ger möjlighet till bättre uppföljning än de bidrag som förmedlas under de båda andra anslagsposterna.

De enskilda organisationernas arbete och engagemang bidrar till ökad förståelse för utvecklingsfrågor bland allmänheten i Sverige. Genom sitt arbete som bygger på en hög grad av offervilja och egen aktivitet bidrar de till ett ökat resursflöde till u-länderna och till att många människor i Sverige engageras för insatser i Tredje världen. Som en följd av att enskilda organisationer sänder ut egen personal får ett allt större antal svenskar erfarenhet av praktiskt arbete i u-land.

Jag välkomnar SIDA: s ansträngningar att vinna administrativa lättnader genom att teckna ramavtal med de större organisationerna. Möjligheter att ytterligare förenkla administrationen av detta samarbete kan komma att aktualiseras av biståndsorganisationsutredningen. Jag förordar att beloppet för anslagsposten Enskilda organisationer höjs till 250 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Naturkatastrofer och väpnade konflikter har fått ökad utbredning i Tredje världen. Inte minst allvarlig är torkan i Afrika. Det är angeläget att anslagsposten Katastrofer m. m. hålls på en nivå som ger Sverige en rimlig förutsättning att tillgodose akuta behov av katastrofbistånd. Som jag har framhållit i det föregående, kan långvarig brist på livsmedel svårligen avhjälpas med kortsiktigt katastrofbistånd. Det är därför angeläget, i den män sådant bistånd aktualiseras i form av livsmedelsleveranser, att jordbrukspolitiken i de berörda länderna utgör ett återkommande inslag i dialogen mellan givare och mottagare.

En stor del av katastrofbiståndet förmedlas av enskilda organisationer. De nära kontakter som dessa organisationer har med de katastrofdrabbade människorna gör att jag finner det rimligt att de enskilda organisationerna även fortsättningsvis erhåller omfattande stöd via anslagsposten Katastrofer m.m. utöver de bidrag för mer långsiktigt hjälparbete som utgår över anslagsposten Enskilda organisationer.

Intresset inom FN för den svenska specialenheten för katastrofhjälp inom beredskapsstyrkan för FN-tjänst har ökat. En översyn av specialenheten som grundar sig på hittillsvarande erfarenheter har gjorts under hösten 1983. På grundval av översynen kommer närmare riktlinjer för utnyttjande av specialenheten att utarbetas.

Den västafrikanska republiken Sao Tomé och Principe har sedan 1976/77 erhållit årligt svenskt bistånd frän anslagsposten Katastrofer m. m. Regeringen har uppdragit åt SIDA att redovisa erfarenheterna av detta bistånd

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 75

och ange förslag om dess framtida utformning. Det fortsatta stöd som kan komma att utgå till Sao Tomé och Principe kommer liksom hittills att belasta anslagsposten Katastrofer m. m.

Jag förordar att beloppet för anslagsposten Katastrofer m. m. höjs till 260,8 milj. kr. Riksdagens riktlinjer för anslagsposten bör stå fast. I första hand bör katastrofbistånd lämnas som hjälp åt människor i u-länder som har drabbats av naturkatastrofer eller väpnade och politiska konflikter. Katastrofmedel kan även användas som extra bistånd till länder som får svenskt utvecklingsbistånd och vilkas försörjning och utveckling hotas av oförutsedda händelser. Ett tredje användningsområde är bistånd till katastrofberedskap och förebyggande av katastrofer. Dessutom utgör katastrofbiståndet en reserv inom det bilaterala biståndet. En sådan reserv är särskilt angelägen i en situation då landramarna generellt måste hållas oförändrade. Jag vill i detta sammanhang också framhålla behovet av beredskap för insatser till stöd för de länder i södra Afrika som är särskilt hårt utsatta för Sydafrikas destabiliseringsansträngningar. Behov av snabba stödinsatser kan även komma att uppstå i Central- och Sydamerika.

Den största delen av anslagsposten Särskilda program omfattar s.k. ämnesinriktad verksamhet. Denna delpost inrymmer sedan 1983/84 även insatser som under budgetåren 1981/82 och 1982/83 belastade den särskilda anslagsposten Miljö- och markvård samt energi. Tyngdpunkten avseende miljövårdssatsningarna ligger dock inom landprogrammen.

Genom särskilda program ges bl. a. stöd ät verksamhet av experimentell och nyskapande natur avseende landsbygdens vattenförsörjning, energi, lantbruk- och livsmedelsförsörjning, miljö- och markvärd, undervisning, hälsovård och industriell teknik. Särskild uppmärksamhet ges åt möjligheterna att utnyttja den svenska resursbasen, vilket i vissa fall kan leda till att anlitandet av FN-organen minskar. En stor del av den ämnesinriktade verksamheten bedrivs dock fortfarande i samarbete med FN: s fackorgan, vilket bl.a. bidrar till ökad internationell förståelse för de svenska biståndspolitiska målen.

Anslagsposten avser vidare stöd till de internationella enskilda organisationerna. Internationella kooperativa alliansen samt Kyrkornas världsråd. Medel under anslagsposten utnyttjas även för finansiering av biträdande experter för tjänstgöring inom olika delar av FN-systemet.

Det Qärde stora området inom anslagsposten utgörs av insatsförberedelser och resultatvärdering, vilka ger SIDA vidgade möjligheter att förstärka sin fackkompetens för beredning och uppföljning av biståndet, bl. a. genom att anlita konsulter.

Jag anser att den nu gällande fördelningen mellan de fyra delposterna i huvudsak bör bibehållas. Ett oförändrat anslag bör vara tillfyllest för att finansiera den verksamhet som SIDA planerar. Jag föreslår således att 155 milj. kr. avsätts för insatser under anslagsposten Särskilda program för budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 76

Jag ser positivt på att anslagsposten Rekrytering och utbildning av fältpersonal bl.a. utnyttjas för att finansiera vissa programländers egen rekrytering av svensk och annan utländsk personal. Därigenom bidrar Sverige till att förstärka och utveckla mottagarländernas egen organisation och kapacitet för personalrekrytering.

För budgetåret 1984/85 förordar jag att 24 milj. kr. avsätts för anslagsposten Rekrytering och utbildning av fältpersonal.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att 1. godkänna de riktlinjer och bidrag för utvecklingssamarbete genom SIDA som jag i det föregående har förordat,

2. godkänna vad jag förordat avseende biståndet till Sri Länka,

3. till    Utvecklingssamarbete   genom   SIDA   för   budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 3819860000 kr.

C 3. Information

1982/83 Utgift 22158 132 Reservation 336270

1983/84 Anslag 23000000

1984/85 Förslag 23 800000

Från anslaget bestrids kostnader för att sprida upplysning i Sverige om situationen i u-länderna samt om Sveriges insatser för att bidra till utveckling i dessa länder. Ungefär en tredjedel -iv anslaget används för SIDA: s egen informationsverksamhet och ungefär två tredjedelar går till enskilda organisationers u-landsinformation.

SIDA

SIDA upplyser att verkets egen informationsverksamhet är föremål för en utvärdering. SIDA påtalar att anslagets reala värde urholkats. SIDA förordar en höjning av anslaget för information från 23 milj. kr. till 26 milj. kr., dvs. med 13%. Höjningen bör fördelas sä att proportionen mellan bidragsgivning till enskilda organisationers informationsverksamhet och SIDA: s egen informationsverksamhet förblir oförändrad.

Föredragandens överväganden

De riktlinjer för u-landsinformationen, som riksdagen antog 1979, ligger fast (prop. 1978/79: 113, UU 30, rskr 395). Liksom tidigare år vill jag framhålla att en redovisning av de konkreta resultaten av svenska biståndsinsatser bör ges ökat utrymme i informationsarbetet. Det är i rådande budgetläge önskvärt att de framsteg som skett i våra mottagarländer ges berättigad uppmärksamhet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet

77

Informationsanslagets storlek måste noga avvägas mot andra angelägna behov inom biståndet. Detta informationsanslag är högt i förhållande till andra informationsanslag inom statsförvaltningen. En viss uppräkning av den del av anslaget som används för enskilda organisationers informationsverksamhet bör dock ske. Jag förordar därför en ökning av anslaget frän 23 milj. kr. till 23,8 milj kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Information för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag på 23 800 000 kr.

C 4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)

1982/83 Utgift	137317332
1983/84 Anslag	147050000
1984/85 Förslag	162275000
	1983/84	Beräknad änd	ring 1984/85
		SIDA	Före-
			draganden
Personal	421	4-8	of
Anslag
Förvaltningskostnader	100673 000	-1-12025000	-1- 6480000
(varav lönekostnader)	(68548000)	(+ 6077000)	(4- 4 780000)
Lokalkostnader, hemma-
myndigheten	8 320000	+ 3 910000	+ 3 039000
Lokalkostnader, biständs-
kontoren	20557000	-1- 3 056000	-■ 2056000
Utlandstillägg m. m.	17500000	-1- 3 800000	+ 3000000
Engångsanvisning		-1-    650000	-1-    650000
	147050000	-1-23441000	-f 15 225 000

SIDA

I SIDA: s anslagsframställning betonas att ett effektivt bistånd förutsätter ett aktivt engagemang från givarens sida i planering, genomförande och uppföljning av biståndet. SIDA: s administrativa kapacitet har inte hållit jämna steg med kraven pä ökad myndighetsmedverkan. SIDA påpekar också att verket i ökande grad finansierar administrativ kapacitet på sakanslag, främst genom kontraktering av konsulter. SIDA begär åtta nya tjänster.

SIDA upplyser att förhandlingar pågår med affärsbanker om möjligheten att ersätta det nuvarande systemet för lån till personal inom biståndsförvaltningen med statliga garantier till banker som skulle administrera låneverksamheten.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 78

Föredragandens överväganden

Jag delar SIDA: s uppfattning att en aktivare svensk myndighetsmedverkan i biståndet är önskvärd. En sådan medverkan kan bidra till att effektiviteten och kvaliteten i verksamheten förbättras. Med hänsyn till att den reala biståndsvolym, som SIDA hanterar, föreslås minska något, är jag dock inte beredd att föreslå fler tjänster. Huvudförslaget bör i huvudsak tillämpas.

Det kapacitetsproblem som SIDA påtalar får i första hand lösas genom omprioriteringar, ytterligare koncentration av verksamheten och fortsatta rationaliseringar. Jag beräknar 650000 kr. för rationaliseringsåtgärder genom ADB som engångsanvisning för budgetåret 1984/85.

SIDA: s verksamhet kännetecknas bl.a. av att den omfattar en mängd specialområden och skall bedrivas i skilda miljöer. Det är därför rationellt att konsulter anlitas i stor utsträckning. Det finns dock en gräns för hur långt utkontrakteringen kan ske. De rena myndighetsuppgifterna skall förbehållas verkets tjänstemän. Utkontrakteringen får inte leda till att verket förlorar egen erforderlig sakkunskap. Reglerna om användning av sakanslag för finansiering av löpande förvaltningskostnader utgör också en restriktion i sammanhanget.

Biståndsorganisationsutredningen lägger fram förslag som syftar till att förstärka SIDA: s administrativa kapacitet. Vid behandlingen av utredningens betänkande får jag således tillfälle att överväga vilka organisatoriska åtgärder som kan vidtas för att ytterligare effektivisera SIDA: s verksamhet.

SIDA: s förslag att det nuvarande systemet för lån till personal inom biståndsförvaltningen ersätts med ett garantisystem bör genomföras. Det ligger väl i linje med regeringens allmänna strävan att minska utlåningen över statsbudgeten. Statlig kreditgaranti för lån till personalen bör ersätta det nuvarande systemet fr.o.m. budgetåret 1984/85. SIDA bör därför ges i uppdrag att utforma det nya systemet så att det kan träda i kraft vid den tidpunkten. Eventuella förluster på grund av statlig kreditgaranti kan täckas över SIDA: s myndighetsanslag. Särskilda medel för långivningen behöver således inte anvisas.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att I. till Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 162275000 kr.,

2. godkänna de föreslagna ändringarna av principerna för långivning till personalen inom biståndsförvaltningen.

3. medge att för hudgetåret 1984/85 statlig kreditgaranti får lämnas för Lån till personal inom biståndsförvaltningen med 5 500000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet

79

C 5. Nämnden för u-landsutbildning

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag	13918000 17825000 16890000
	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Nämnden              Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (varav lönekostnader) Elevförmåner Lokalkostnader Engångsanvisning

33

-1-2

-1-1

8310000	-1-  741000	-1-  515000
(6010000)	(+  297 000)	(-h   425 000)
2 215 000	-1-    75000	-1-     75 000
5 800000	-   375 000	-   525 000
1500000	+  800000	-1000000
17 825000	-t-1241000	-  935000

Nämnden

Nämnden för u-landsutbildning framhåller i sin anslagsframställning att dess administrativa bas för verksamheten - i dennas nya och utvidgade form - är otillräcklig. Nämnden understryker ånyo att dess lokalsituation utgör ett akut problem, som bör fä en snar lösning. Nämnden begär att det inrättas en ny tjänst som inköpare och att en tjänst som bilförare överflyttas till nämnden från civilförsvarsstyrelsen.

Föredragandens överväganden

De riktlinjer för nämndens verksamhet som riksdagen antog 1981 innebar en väsentlig förändring av verksamheten och utökning av nämndens utåtriktade verksamhet (prop. 1980/81:117, UU 23, rskr 271). Nämndens nya och utvidgade verksamhet ställer stora krav pä planering, samordning, marknadsföring och information m.m. Verksamheten häller nu pä att konsolideras. Såsom jag förutskickade i budgetpropositionen till förra årets riksmöte bör en utvärdering ske under innevarande budgetår. Jag har uppdragit åt två utredare att göra utvärderingen. De kan väntas slutföra sitt uppdrag under våren 1984.

I den mån nämnden anser att den utvidgade verksamheten kräver personalförstärkningar bör tjänster i första hand inrättas och finansieras av nämndens samlade intäkter. Efter att ha samrått med chefen för försvars-departemetet kan jag däremot biträda förslaget att en tjänst som bilförare förs över från civilförsvarsstyrelsen till nämnden.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet

80

Jag delar helt nämndens uppfattning om den otillfredsställande lokalsituationen vid Sandöskolan. Jag är f. n. inte beredd att ta slutgiltig ställning till hur lokalfrågan bör lösas pä sikt. Chefen för försvarsdepartementet har i sin anmälan till statsbudgeten för 1984/85 upptagit medel för den om- och tillbyggnad av skolan som kan bli aktuell under budgetåret. Jag beräknar preliminärt 500000 kr. för de inventarier som kan komma att behövas. Inom anslaget har jag vidare beräknat vissa medel för rationaliseringar.

Det är ännu oklart om de förmåner som utbetalas till eleverna vid Sandöskolan är att betrakta som skattepliktig inkomst. För den händelse elevförmånerna kommer att bedömas som skattepliktiga har jag beräknat ett särskilt päslag pä 725000 kr. pä posten Elevförmåner.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Nämnden för u-landsutbildning för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag på 16890000 kr.

C 6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)

1982/83 Utgift 1983/85 Anslag 1984/85 Förslag	151644000 160000000 162 360000		Reservation                 21885000
		1983/84	Beräknad ändring 1984/85
			SAREC                 Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (varav lönekostnader) Programverksamhet

19

5 125 000

(3 077000)

154 875000

160000 000

-1-1

-I-    675000

(-1-    373 000)

-1-33 325 000

-t-34 000 000

of

-I-   360000

(-H   154000)

-1-2 000000

-1-2360000

SAREC

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) föreslår en höjning av anslaget till 194 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Det innebär en ökning med 34 milj. kr. i förhällande till innevarande budgetår.

SAREC: s uppgift är att främja forskning sotn kan underiätta för u-länderna att utvecklas mot ökat självbestämmande samt ekonomisk och social rättvisa. Ett centralt mål för verksamheten är att stärka nationell forskningskapacitet i u-länder. Detta sker bl. a. i samarbete mellan dessa länder och svenska forskningsinstitutioner. SAREC har f. n. slutit avtal om direkt forskningssamarbete med 14 u-länder. Tyngdpunkten i de närmaste årens

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 81

verksamhet kommer att ligga på att fördjupa detta samarbete snarare än att ytterligare vidga länderkretsen. Merparten av SAREC: s resurser går dock fortfarande till stöd ät internationella forskningsprogram inom främst jordbruks-, befolknings- och hälsoområdena.

Under budgetåret 1982/83 uppgick de totala utbetalningarna under anslaget u-landsforskning till 127 milj. kr. Kostnaderna för sekretariatet och SAREC: s administration ligger kvar på samma nivå som tidigare, dvs. 3 % av budgeten.

SAREC föreslår att en forskningssekreterartjänst med särskild inriktning på energiforskning inrättas.

Föredragandens överväganden

SAREC: s verksamhet syftar till att stödja u-ländernas strävanden att bygga upp en egen forskningskapacitet. Utvecklingen sedan SAREC: s tillkomst har understrukit behovet av en verksamhet med denna huvudinriktning. Under de senaste åren har SAREC i flera avseenden konsoliderat den verksamhet som inleddes för åtta år sedan. Samarbetsprogrammen har funnit sin form. Flera av de stora internationella forskningsprogrammen har utvärderats. Principer för stöd till enskilda projekt, i Sverige och i u-länder, har lagts fast. Den grundläggande filosofi som riksdag och regering fastställt har prövats i praktiken och befunnits ge goda resultat. SAREC: s insatser har utvecklats till en viktig och självständig komponent i vårt utvecklingssamarbete med u-länderna. Det landinrikade samarbetet har visat sig vara ett värdefullt komplement till SIDA: s verksamhet. Verksamheten bör försätta med hittillsvarande allmänna inriktning.

1 enlighet med den allmänna restriktivitet som gäller för myndighetsanslagen, kan jag inte biträda SAREC: s förslag att inrätta en ny forskningssekreterartjänst med särskild inriktning på energiforskning. Jag kan inte heller biträda SAREC: s förslag om en betydande anslagshöjning. För stöd främst till energiforskning och för forskarträning inom det medicinska området bör dock anslaget räknas upp med 2 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att 1. godkänna de allmänna riktlinjer för verksamheten vid styrelsen för u-landsforskning (SAREC) som jag förordat i det föregående, 2. till SAREC för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 162360000 kr.

6   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet

82

C 7. Nordiska afrikainstitutet

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag	2405500 2655000 2835000
	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Institutet               Föredraganden

Personal	8	-1-2	-1-2
Anslag
Förvaltningskostnader (varav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning	2073 000 (1272000) 582000	-1-166000 {+ 63 000) -t- 66000 + 50000	+ 107000 (+ 88000) + 23000 + 50000
	2655000	-1-282 000	+ 180000

Institutet

Institutet framhåller i sin anslagsframställning att ett allt större intresse för Afrika märkts på senare tid och att institutets verksamhetsinriktning är väl ägnad att möta efterfrågan på dokumentation och information rörande situationen i Afrika.

Institutet föreslär att ett förordnande som arvodesanställd forskare omvandlas till en tjänst som forskningsassistent/forskare och att en tjänst som biblioteksassistent inrättas. Vidare föresläs en förstärkning av bibliotekets resurser.

Föredragandens överväganden

Nordiska afrikainstitutet är en mycket värdefull tillgång för det svenska u-landskunnandet. Jag biträder förslagen att inrätta en tjänst som biblioteksassistent och att omvandla en arvodesanställning. Det bör ske inom ramen för anvisade lönekostnader. För rationalisering av biblioteket och för bokinköp bör institutei få vissa resurser som engångsanvisning. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Nordiska afrikainstitutet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag pä 2835000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 83

C 8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m.

1982/83 Utgift 114540406

1983/84 Anslag 563195000

1984/85 Förslag        468980000

Beredningen för internationellt tekniskt samarbete (BITS) är ett av de statliga organ som lämnar stöd till u-landspolitiska insatser. BITS har till uppgift att genom tekniskt samarbete och u-kreditgivning utvidga och fördjupa Sveriges förbindelser med vissa u-länder. Även fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND), som stöder industriutveckling i vissa u-länder, och importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD), som främjar vissa u-länders export till Sverige, lämnar u-landspolitiskt stöd. Viss verksamhet inom ramen för det tekniska samarbetet administreras av svenska institutet. Det gäller stipendier och utbytesprogram, som är särskih inriktade på u-länder.

1983/84 anvisades 563,2 milj. kr. under anslaget Övriga u-landspolitiska insatser m. m. Därutöver finansierades insatser för 30 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel från budgetåret 1981/82.

BITS anslagsframställning

Beredningen föreslår att anslaget för tekniskt samarbete för budgetåret 1984/85 skall uppgå till 105 milj. kr. Förslaget innebär en ökning med 15 milj. kr. frän budgetåret 1983/84, vilket beräknats med hänsyn till den växande efterfrågan på sådant stöd. Beredningen föreslår vidare ett anslag på 500 milj. kr. för u-krediter, vilket innebär oförändrad volym jämfört med budgetåret 1983/84. Dessutom föreslår beredningen att utfästelse om biständsmedel för u-krediter, i likhet med innevarande budgetär, skall kunna lämnas intill ett belopp motsvarande 1,5 gånger det belopp som anvisas, för att anslagsmedlen skall kunna utnyttjas effektivt.

Tekniskt samarbete

Det tekniska samarbetet omfattar stöd till konsultstudier, utbildningsinsatser för enskilda länder, institutionssamarbete, finansiellt stöd, försöksutrustning, internationella kurser i Sverige samt personutbyle och kulturellt samarbete. Under 1982/83 har stöd lämnats till i första hand Algeriet, Bolivia, Costa Rica, Cuba, Dominikanska Republiken, Ecuador, Egypten, Jamaica, Kina, Nigeria, Pakistan, Portugal, Sudan och Tunisien. I verksamheten ingär även utbildningssamarbete med Irak och Mexico. Vissa insatser har vidare gjorts i Jordanien, Malaysia, Panama, Peru och Somalia.

Beredningen förordar att konsultinsatser för att genomföra förinvesteringsstudier i första hand inriktas pä länder och projekt till vilka antingen

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 84

u-kredit eller obunden internationell finansiering kan bedömas möjlig. Beträffande länder som har svårigheter erhålla sådan finansiering bör samarbetet snarare inriktas pä exempelvis utbildning och institutionssamarbete. Under 1983/84 har beredningen möjlighet att utnyttja en tredjedel av anslaget för tekniskt samarbete för finansiellt stöd. Beredningen förordar att det finansiella stödet utformas som ett komplement till det tekniska samarbetet. Det bör i första hand användas för insatser avsedda att hålla befintlig u-landsindustri igång i sådana samarbetsländer som har svårigheter att lånefinansiera utvecklingsprojekt. Det bör också kunna användas för inköp av viss utrustning som är nödvändig för genomförande av konsultstudier eller utbildningsinsatser liksom för angelägna projekt som förberetts inom det tekniska samarbetet, vilka inte ger finansiell avkastning och därför inte lämpar sig för u-kreditfinansiering.

U-krediter

U-krediter är sädana statsstödda exportkrediter som genom subventio-nering med biständsmedel kan lämnas pä mjukare villkor till vissa u-länder. Krediterna lämnas av AB Svensk Exportkredit (SEK). Under anslaget för u-krediter anvisas medel endast för biståndssubventionen, det s.k. gåvoelementet.

För innevarande budgetär uppgår anslaget till 500 milj. kr., vilket beräknas möjliggöra en utlåning på totalt ca 1,5 miljarder kr. Riksdagen har godkänt (prop. 1982/83: 100, bil. 5, UU 20, rskr 282) att utfästelse om gåvoelement i u-krediter under 1983/84 kan lämnas upp till 1,5 gånger anslaget, dvs. 750 milj. kr. Därmed förutses utbetalningarna inom ett till tvä är närma sig den anslagna medelsramen varvid uppkomna reservationer under anslaget kan minska.

BITS administrativa kostnader

Beredningen framhåller att de administrativa kostnadernas andel av utbetalningarna under den senaste femårsperioden minskat från 9% till ca 1% 1983/84 samtidigt som utbetalningarna för motsvarande period ökat med i genomsnitt 100% per är.

Beredningen framhåller att det tekniska samarbetet, som innefattar mänga mindre insatser, kräver relativt stora administrativa insatser. Beredningen förutser vidare att arbetet med uppföljning och utvärdering av beslutade insatser kommer att öka gradvis. U-kreditgivningen förutses erfordra förstärkning av de administrativa resurserna för fördjupad granskning av kreditansökningar och för uppföljning av påbörjade insatser. Beredningen förordar en ökning med totalt fem tjänster, varav tre för handläggning av u-krediter, en för den internationella kursverksamheten samt en assistent.

Totalt förordar beredningen att drygt 3,5 milj. kr. anvisas under 1984,/85 för bestridande av de administrativa kostnaderna.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 85

U-kreditutredningen

När systemet för u-krediter infördes (prop. 1980/81:41, UU 16, rskr 122) förutsågs att en utvärdering av systemet skulle äga rum efter två år. Regeringen tillsatte följaktligen en utredningsman under hösten 1982. Utredningen framlade sitt betänkande (Ds UD 1983:2) ijuli 1983. Rapporten har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig pä utrikesdepartementet.

Sammanfattning av utredningens huvudförslag

Utredningen utgår inledningsvis från att målet för den svenska u-kreditgivningen är att öka flödet av kapital på förmånliga villkor till u-länderna, samtidigt med att den svenska exporten till dessa länder skall öka. Utredningen konstaterar därvid att u-krediterna har en tillräckligt positiv effekt på både mottagarländernas ekonomiska utveckling och på Sveriges export för att motivera en konsolidering av deras plats i den svenska u-landspolitiken. Utredningen utgår i sina förslag ifrån att hela u-kreditvolymen inräknas i biståndsramen. Krediternas andel bör dock enligt utredningen inte tillåtas överstiga 20% av ramen och gåvobiståndet ej behöva reduceras.

Utredningen redovisar två alternativ för administration och medelsförvaltning vad avser u-kreditverksamheten. Enligt det första skall BITS ges en central roll i administrationen av en u-kreditgivning baserad pä det existerande systemet för verksamheten. Vissa modifieringar av berednings- och beslutsordningen förordas av utredningen.

Beträffande avsättning och förvaltning av budgetmedel förordas, enligt detta alternativ, att ett räntesubventionskonto införs, till vilket avsättning sker för vatje lämnad u-kredit från biståndsanslagen. Räntesubventionskontot skall föras av riksgäldskontoret för SEK:s räkning. SEK, som ombesörjer upplåning, skall bemyndigas att debitera kontot med de faktiska underskotten i finansieringen.

Enligt det andra alternativet skall BITS, SWEDFUND och IMPOD sammanföras i en stiftelse, med uppgift bl.a. att förvalta en självbärande u-kreditfond. De för u-kreditgivningen nödvändiga budgetmedlen skall tillskjutas årligen som eget kapital. Fondens utlåning skall baseras pä de tillskjutna budgetmedlen och pä fondens egen marknadsmässiga statsga-ranterade upplåning. Upplåning utomlands skall ske genom SEK, som vidareutlånar till fonden medan upplåning i Sverige skall skötas direkt av fonden. Fondens eget kapital skall bli riskbärande varigenom EKN- eller biståndsgarantier för kreditgivningen ej behövs. Utredningen förordar det senare alternativet.

Utredningen föreslår vidare att kreditvärdighet och nationalinkomst per capita blir avgörande vid länderval. Utredningen förordar att kraven på u-krediternas positiva effekter på mottagarlandets ekonomiska utveckling skärps. Vidare föreslår utredningen en höjning av ambitionsnivån bl. a. för granskning av u-kreditprojektens utvecklingseffekter.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 86

I fråga om kreditvillkor föreslär utredningen att kredittiden enligt internationell praxis räknas från kreditavtalets ikraftträdande samt att u-kredit-systemet avlastas kursrisker genom att utlåning normalt sker endast i tillgänglig valuta.

Vidare föreslår utredningen att samtliga kostnader för u-krediterna skall belasta biständsanslagen mot vilka också krediterna skall garanteras.

Föredragandens överväganden

U-krediterna är ett u-landspolitiskt instrument syftande till att skapa breda och fördjupade relationer mellan Sverige och samarbetsländerna. U-krediterna är avsedda att finansiera projekt av stor betydelse för den ekonomiska utvecklingen i samarbetslandet, för vilka svenska varor och/eller tjänster efterfrågas. Härigenom gagnas båda parter av kreditgivningen, vilket för många u-länder är ett uttryck för att samarbetet sker mellan jämställda parter.

Utgångspunkten för kreditgivningen är de av riksdagen fastlagda målen för allt svenskt utvecklingssamarbete. Det innebär att mottagarländernas utvecklingspolitik och utformningen av kreditstödet bör stå i överensstämmelse med dessa mål. Eftersom produktiva investeringar, som ger ekonomisk avkastning, bäst lämpar sig för kreditfinansiering, är det rimligt att u-krediterna främst tillgodoser målen om tillväxt och ekonomiskt oberoende.

Kravet pä att u-krediterna skall användas för upphandling av svenska varor och tjänster utgör en restriktion i förhållande till det övergripande målet att projekten skall ha utvecklingsfrämjande betydelse för mottagarlandet. Denna inskränkning vid valet av projekt torde ha begränsad betydelse för möjligheterna att på ett effektivt sätt bidra till u-ländernas utvecklingssträvanden, eftersom konkurrenskraftiga svenska resurser finns inom ett stort antal av de områden som u-länderna prioriterar för sin utveckling. Det innebär också att något särskilt mål för främjande av svensk export och svenskt resursutnyttjande inte uppställs för u-kreditgivningen. De eftersträvade exporteffekterna uppnäs genom kravet på upphandling av svenska varor och tjänster.

Den utvärdering av u-kreditsystemet, som redovisats i betänkandet "U-krediter - en del av vårt u-landssamarbete" (Ds UD 1983:2) har resulterat i förslag till åtgärder bl.a. för att höja utvecklingseffekten av u-kreditgivningen och för att förenkla berednings- och beslutsförfarandet.

Jag delar utredningens uppfattning, som också stöds av flertalet remissinstanser, alt u-kreditsystemets karaktär av utvecklingspolitiskt instrument bör förstärkas. Denna strävan bör främst komma till uttryck i valet av länder och projekt som skall komma ifråga för kreditgivning. Jag avser att i det följande redovisa vissa förslag i den riktningen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 87

Metoderna för projektval och projektgenomförande kan också anpassas så att projektens utvecklingsfrämjande betydelse pä ett effektivare sätt än hittills kan säkerställas på förhand. Dessutom kan åtgärder vidtas för att ta tillvara erfarenheterna av kreditgivningen i beredningen av nya insatser.

Möjligheterna att ta initiativ till u-kreditfinansiering av ett projekt är härvid av betydelse. För närvarande tas initiativet av det svenska företag som är intresserat av leveransen. I enstaka fall har enskilda u-länder initierat en u-kredit. Förfrågningar och förslag från samarbetsländerna om u-kredit kan förutses öka i takt med att länderna vinner erfarenhet av systemet och också som en följd av det växande tekniska samarbetet, som med stöd lill förinvesteringsstudier syftar till att lägga grunden för u-lan-dets överväganden om projektgenomförande och projektfinansiering.

Jag anser, i likhet med utredningen och många remissinstanser, att initiativ till u-kreditfinansiering i ökad utsträckning bör kunna komma från samarbetsländerna. Sådana initiativ ter sig särskilt önskvärda då de föregåtts av tekniskt samarbete som tillfört det kreditberedande organet kunskaper om projekten. Det ligger samtidigt ett värde i att leverantörsföretag även fortsättningsvis bereds tillfälle att ansöka om u-kredit, dels för att möjligheten till u-kreditfinansiering ännu inte är tillräckligt känd bland samarbetsländerna och dels för att möjliggöra en spridning av kreditgivningen till sektorer och produkter där u-ländernas efterfrågan begränsas av otillräcklig kunskap om tillgängliga svenska resurser. Det kan i sammanhanget noteras att nästan alla u-krediter som initieras av företagen avser projekt som samarbetsländerna själva infordrat anbud på och som de följaktligen prioriterat för genomförande.

Ett ytterligare steg i riktning mot att öka samarbetsländernas engagemang i den process som föregår det enskilda kreditbeslutet vore alt träffa särskilda överenskommelser med enskilda länder om u-kredilgivningen och möjligen också om det tekniska samarbetet. Fördelarna med sådana överenskommelser måste emellertid vägas mot nackdelarna. De senare avser främst risken för att flexibiliteten i systemet går föriorad och att förutsättningarna för upphandling i internationell konkurrens undergrävs. Det kan även uppstå förväntningar i mottagarlandet om en u-kreditgivning som man på svensk sida saknar möjlighet att infria varvid syftet med ett intensifierat samarbete kan spolieras.

Jag anser mot den bakgrunden alt överenskommelser om u-kreditgivning bör övervägas endast om särskilda omständigheter talar för en reglering av samarbetet. Sådana omständigheter kan föreligga dä krediterna är avsedda att utgöra en del av ett bredare ekonomiskt och politiskt samarbetsprogram. Överenskommelserna bör reglera principer och former för u-kreditgivningen medan reglering av den beloppsmässiga volymen bör anstå till dess att projekt har identifierats och prövats på svensk sida. Jag räknar med att överenskommelse om u-kreditgivning skall kunna prövas med nägot eller några enstaka u-länder. Erfarenheterna av sådana evenlu-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 88

ella arrangemang bör läggas lill grund för fortsatta överväganden i denna fråga.

Finansiering av u-kreditgivningen

Det nuvarande u-kreditsystemet innebär att biständsmedel, i form av ett gåvoelemenl, tillförs statsstödda svenska exportkrediter, som beviljas av AB Svensk Exportkredit (SEK). Gåvoelementet är ett uttryck för kreditens förmånlighet. Det beräknas enligt en särskild formel och uppgår numera till 25%. Hittills har gåvoelementet främst använts för all sänka räntan även om möjlighet funnits alt använda det för föriängning av amorteringstiden eller för att åstadkomma en amorteringsfri period. Delta har varit en följd av att u-kreditgivningen baserats pä de regler som gäller för exportkrediterna. Dessa innebär vidare att kredittiden räknas från prestationens fullgörande (leverans, överlämnande eller idriftlagande). Det innebär att u-krediterna hittills haft en inbyggd och icke redovisad amorterings-fri period med åtföljande längre tolal kredittid om jämförelse görs med de av OECD/DAC antagna rekommendationerna att räkna kredittiden frän datum för kredilavlalets ikraftträdande.

Till följd av att u-kreditsystemet hittills utgjort en påbyggnad på export-kreditgivningen har vidare kostnaderna fördelats mellan biståndsanslaget och industridepartemenlels anslag för del statliga stödet för exportkrediterna. De kostnader som har belastat biståndsanslaget har beräknats enligt en särskild formel och avförts från anslaget för u-krediter medan de faktiska kostnaderna för del enskilda budgelåret har redovisats under industridepartemenlels huvudtitel (B 18. Ersättning för extra kostnaderför förmånlig kreditgivning till u-länder). U-kreditutredningen har närmare belyst del komplicerade förfaringssättet och de otillfredställande resultat som erhållits av de metoder för beräkning av gävoelementel och för kostnadsfördelningen som hittills har tillämpats.

I prop. 1982/83: 100, bil. 5, konstateras att det finns anledning överväga en ändring av u-kreditsystemets finansiering. Syftet med ändringen skulle vara all åstadkomma ett sammanhållet system för u-kreditgivning och för risktäckning av u-krediterna utan att de positiva erfarenheterna av tidigare verksamhet går föriorade.

Jag förordar i enlighet härmed en omläggning av finansieringen av u-krediterna som innebär alt de frikopplas från det statsstödda exportkredit-systemet. Kreditgivningen bör även fortsättningsvis baseras pä upplånade medel för kapitalbehovet och i princip avse upphandling av svenska varor och tjänster. Medel från biståndsanslaget skall användas för att u-länderna skall kunna utnyttja de upplänade medlen pä förmänliga villkor. U-krediler som förutsätter statlig kreditgaranti bör försäkras mot den befintliga säkerhetsreserven och ytterst biständsanslagen.

Upplåningen av erforderligt kapital skall ombesörjas av AB Svensk Exportkredit (SEK) inom ramen för delta organs reguljära verksamhet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 89

Beredningen för internationellt tekniskt samarbete (BITS) skall stå som huvudman för kreditgivningen. BITS skall vidare motta ansökningar om u-kredit samt fatta beslut om krediterna och deras villkor samt om kreditgarantier. Ett särskilt avtal bör träffas mellan BITS och SEK om att SEK. - på uppdrag av beredningen och för dess räkning - skall verkställa och administrera utlåningen. Garantigivningen skall administreras av exportkreditnämnden (EKN), som också fortsätter all förvalla den säkerhetsreserv som står som säkerhet för garantigivningen.

Med denna uppläggning av u-kreditsystemet kommer samtliga kostnader för kreditgivningen att belasta biståndsanslagen. Det blir därmed naturligt alt krediternas utvecklingsorientering betonas ytterligare.

Omläggningen möjliggör vidare en renodling av de uppgifter som åvilar de berörda myndigheterna och organen. Samtidigt som beredning och beslutsfattande rörande krediterna samlas hos en myndighet, BITS, kan verkställigheten och den tekniska hanteringen skötas av SEK och EKN som har erfarenhet och goda resurser för dessa uppgifter. Därmed uppnäs den tidigare uttalade avsikten att åstadkomma ett sammanhållet syslem för främjande av samarbetsländernas utveckling. Av det stora antal remissinstanser som har uttryckt en uppfattning i denna fråga, delar de flesta de ovan anförda synpunkterna på modell för finansiering och administration av u-kreditsystemet.

Kostnadsberäkning och anslagsbelastning

Som en följd av att samtliga kostnader för u-kreditgivningen skall belasta biståndsanslaget, kan beräkningen av kostnaderna och reglerna för belastningen av dessa kostnader pä biståndsanslaget, förenklas jämfört med nu gällande ordning. Jag förordar att budgetmedel, motsvarande kostnaderna för gävoelementel, avsätts i anslutning till att en kredit lämnas. Eftersom dessa medel kommer att tas i anspråk under kreditens hela löptid bör kostnaden nuvärdeberäknas, dvs. äsätlas det värde som medlen har vid den tidpunkt avsättningen görs. De medel som avsätts skall tillföras ett särskilt räntebärande konto som, i BITS namn, förvaltas av riksgäldskon-torel och disponeras av SEK i avvaktan pä att medlen tas i anspråk för mottagarlandets räkning. Det ankommer på fullmäktige i riksgäldskonloret alt besluta om vilka räntevillkor som skall gälla för de till kontot avsalta medlen. Den här förordade utformningen ansluter sig till det av utredningens förslag som tillstyrkts av den övervägande delen av remissinstanserna.

Den.här föreskrivna ordningen för beräkning av u-kreditsystemets kostnader och för dess belastning på biständsanslagen innebär all avsättningarnas storlek blir beroende bl. a. av uppläningskostnaderna, de diskonterade utlåningskostnaderna, budgetmedlens förräntning och storleken på det gåvoelement som åsätts de enskilda krediterna. Jag kommer senare att föreslå att regeringen ger BITS i uppdrag att utarbeta regler för hur avsättningarna skall beräknas med hänsyn tagen till de olika faktorer som påverkar kostnaderna för kreditgivningen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 90

Kreditvillkor

U-krediterna lämnas numera med en förmånlighetsgrad på 25%. Jag förordar att u-krediterna även framgent skall lämnas med en förmånlighetsgrad på, i normalfallet, 25%. Om särskilda skäl talar för ett högre gåvoelemenl anser jag dock att en förmånlighet pä högst 30% i enstaka fall skall kunna accepteras.

Beräkningen av gävoelementel bör baseras pä OECD/DAC:s normer. Det innebär att kredittiden skall räknas frän tiden för kreditavtalets ikraftträdande. Jag konstaterar att detta innebär att gävoelementel i u-krediterna i högre grad än hittills kan användas för att medge längre kredittid och amorteringsfrister. Kredittiden bör i enstaka fall kunna uppgå till 20 år. Amorteringstiden bör i princip bestämmas med hänsyn till projektets upp-arbetningslid.

DAC:s normer för beräkning av kredittiden innebär en viss skärpning av kreditvillkoren vid ett bibehållet gåvoelemenl på 25%. Jag bedömer att en sådan skärpning kan accepteras. De projekt som kan komma ifråga för u-kreditfinansiering bör normalt ge en sådan avkastning att de därmed förenade finansieringsvillkoren kan bäras av projektet. Det är vidare angeläget att undvika del större ansvarstagande för projektens genomförande som skulle följa med att en betydande del av en insats finansieras med biståndsmedel; u-krediterna bör i huvudsak utnyttjas för projekt inom områden där mottagarlandet har kompetens och kapachet att ansvara för projektens genomförande. Ett högre gåvoelemenl skulle dessutom kunna reducera omfattningen av konkurrens vid projektupphandlingen vilket skulle försvära möjligheterna alt säkerställa att biståndsmedlen kommer u-landet snarare än företaget tillgodo. Slutligen anser jag att ölägenheterna av ökande kreditsubventioner i världshandeln talar för ett bibehållande av ett gåvoelemenl på 25 %.

Garantiordning

U-kredilerna garanteras f. n. av EKN, med undantag för u-krediier till programländerna för svenskt bilateralt bistånd, vilka garanteras över den särskilda säkerhetsreserven mot biståndsanslagen. Om särskilda skäl föreligger kan sådan s.k. biståndsgaranti medges även i samband med u-kredit till annat land.

För att täcka eventuella förluster på krediter som omfattas av biständs-garantier har en särskild säkerhetsreserv upprättats, vilken förvaltas av EKN på uppdrag av regeringen. Säkerhetsreserven har förutsatts uppgå till 10% av det samlade garantibelopp den ligger som säkerhet för. Vid utgången av 1982/83 uppgick säkerhetsreserven till 57 milj. kr. som säkerhet för garantiförbindelser på 444 milj. kr.

U-krediterna bör även fortsättningsvis i normalfallet kunna erhålla statlig kreditgaranti. U-kredit skall också kunna lämnas i de fall företagel ifråga självt står risken eller skaffar annan godtagbar garanti. Den statliga

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 91

garantigivningen bör i princip ske på försäkringsmässig grund innebärande att intäkterna pä sikt skall täcka kostnaderna. Härav följer att garantigivningen skall vara förenad med premiebetalning av garantitagaren.

Premiesättningen bör utformas med utgångspunkt i EKN;s premietariffer. Hänsyn bör emellertid också las lill att u-krediterna förutses kunna lämnas med relativt lång amorteringslid, varvid premierna naturli-gen blir högre. De bör dock inte sättas sä högt att de omöjliggör sådan längre amorteringstid.

U-krediler som förutsätter statlig kreditgaranti skall från och med budgetåret 1984/85 garanteras över den särskilda säkerhetsreserven mot biståndsanslagen. U-kreditgivningen bör inriktas pä länder som bedöms vara kreditvärdiga eller på viss sikt fä tillfredsställande betalningsförmåga.

Säkerhetsreserven består i första hand av medel från premieinbetalningar. Dessutom kan säkerhetsreserven vid behov tillföras medel frän u-kreditanslaget. Därmed möjliggörs ett något högre risktagande än vad som vore försvariigt om endast premiemedel tjänade som säkerhet för garantigivningen. U-kreditanslaget skall även belastas om utbetalningarna för eventuella skadefall skulle komma att överstiga medlen i säkerhetsreserven.

Beslut rörande u-kreditgaranli skall fattas av BITS, som skall grunda sina ställningstaganden pä yttrande frän EKN. EKN:s yttrande bör tillmätas avgörande vikt för det slutliga garantibeslulel. Det bör avse förslag till ställningstagande rörande relevanta försäkringslekniska frågor samt innefatta en bedömning av kreditrisken avseende del enskilda samarbetslandet och en rekommendation lill beslut i garantifrågan.

EKN skall även fortsättningsvis förvalta säkerhetsreserven på regeringens uppdrag saml administrera garantierna. EKN skall tillställa regeringen en redovisning av omfattningen av säkerhetsreserven och utfallet av garantiverksamheten en gång åriigen och i övrigt i mån av behov.

Med anledning av här föreslagna ändringar av garantiordningen bör BITS, i samråd med EKN, utforma ett premiesystem för u-kredilgarantier saml i övrigt överväga behovet av särskilda regler för krediter med längre amorteringslid än dem som EKN normall medger. Jag avser vidare lämna regeringen förslag pä den ordning som skall gälla för utnyttjande av medel frän u-kreditanslaget för täckande av skadefall.

Den föreslagna garanliordningen kan medföra att u-kreditanslaget in-tecknas på ett sätt som leder till alt utläningsvolymen varierar frän budgetår lill budgetär, även om medelsanvisningen för verksamheten skulle vara oförändrad. Inriktningen på länder som är kreditvärdiga eller på viss sikt bedöms bli det bör dock minska den risken. Dessutom har variationer i utlåningen mindre betydelse för u-kreditverksamheten som till skillnad frän det landprogrammerade biståndet inte grundar sig pä beloppsmässiga ramätaganden gentemot enskilda mottagarländer.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 92

Länderval

U-kreditgivning kan komma ifråga för u-länder vilkas utvecklingspolitik ligger i linje med de svenska biståndspolitiska målsättningarna. Hittills har merparten av kreditgivningen inriktats pä länder med vilka Sverige bedriver tekniskt samarbete och på programländerna för svenskt bilateralt bistånd. Antalsmässigt har krediterna fördelals jämnt mellan de tvä länder-grupperna. Programländerna har dock erhållit en större andel, eller närmare 70%, av det totala kreditbeloppet.

•Beträffande ländervalet vid u-kreditgivningen ser jag inga skäl att frångå den principiella inriktning som fastlades i samband med alt u-kreditsystemet infördes. De länder som kan bli aktuella bör emellertid, såsom u-kreditutredningen förordat, vara kreditvärdiga, eller på viss sikt bedömas fä en tillfredsställande älerbetalningsförmåga. Kravet på kreditvärdighet har understrukits av flertalet remissinstanser samtidigt som svårigheten alt bedöma den på längre sikt har framhållits.

Del innebär att u-kreditgivning kan aktualiseras för kreditvärdiga länder med vilka tekniskt samarbete bedrivs och med vilka ett långsiktigt bilateralt utvecklingssamarbete äger rum. Jag räknar med alt den hittillsvarande kretsen av mottagare av u-krediler kan komma alt vidgas till fler låg- och medelinkomstländer. Jag anser alt enstaka u-krediter till all börja med bör kunna aktualiseras för vissa av dessa länder, särskilt vid kreditgivning i samverkan med andra finansiärer, t. ex. internationella finansieringsorgan som Världsbanken, regionalbankerna eller Nordiska Invesleringsbanken. om projekten som sädana förutses ha en hög utvecklingseffekt.

Jag förordar att beslut om enstaka u-krediter lill nya länder skall fattas av BITS, som bör grunda sina ställningstaganden pä här redovisade rikt,-linjer och sådana som regering och riksdag från tid till annan beslutar om. I de fall nya länder förutses komma ifråga för en mera fortlöpande u-kreditgivning, t. ex. inom ramen för övergripande samarbetsöverenskommelser, förordar jag att beslut härom skall fattas av regeringen.

Projektval

I prop. 1980/81:41 (UU 16, rskr 122) angavs att u-kredil bör utnyttjas endast för finansiering av sädana projekt som ökar mottagande u-lands betalningsförmåga eller har annan utvecklingsfrämjande effekt. BITS har på denna grundval utarbetat vissa riktlinjer för val av insatser som skall beviljas u-kredil. Under förutsättning att ett projekt är prioriterat av samarbetslandet och att det är förberett och utformat på ett tillfredsställande sätt förordar jag att följande riktlinjer avseende projektval bör vara vägledande för u-kreditgivningen:

— identifierbara projekt till skillnad från löpande leveranser,

— projekt som ger direkt avkastning eller skapar förutsättning för sådan direktavkastande verksamhet,

— projekt som genererar väsentliga intäkter eller besparingar i utländsk valuta.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 93

- projekt som avser produktion för den inhemska marknaden bör vara

inriktade på basnyttigheter för relativt stora delar av befolkningen i

landet eller i en region.

Projekten bör upphandlas i internationell konkuirens för att en rimlig prisnivå skall kunna fastställas. Förhandlingsupphandling bör kunna accepteras endast om u-landet av särskilda skäl så önskar och konkurrenskraftiga priser erbjuds.

I remissbehandlingen av u-kreditutredningen har framhållits all många u-länder, och i synnerhet de fattigaste, behöver förbättra utnyttjandet av den befintliga produktionsapparaten, inte minst inom industrisektorn, snarare än all nyinveslera. U-krediterna skulle därvid vara nyttiga främst för länder som i mindre utsträckning än exempelvis programländerna behöver stöd för rehabilitering, underhåll och drift. Jag delar denna uppfattning. Den hittillsvarande u-kreditgivningen har främst inriktats pä energiprojekt och investeringar i fysisk infrastruktur. Industriprojekt som stötts med u-krediter har också avsett modernisering eller utbyggnad av befintliga anläggningar. U-krediterna bör även framgent i huvudsak inriktas på investeringar som syftar till utveckling av energisektorn, infrastruktur och industri. Inom industrin bör rehabiliteringsprojekt även framdeles kunna komma ifråga, om projekten överensstämmer med de riktlinjer som jag i det tidigare har redovisat. Jag vill i detta sammanhang också nämna all möjlighet bör finnas att utnyttja u-kredilanslagel för finansiering av samnordiska projekt.

U-kreditutredningen betonar alt en huvudregel bör vara alt u-kredilerna inriktas pä projekt där andra anbud i den internationella konkurrensen är subventionerade med särskilt förmänliga krediter (s.k. defensive match-ing). Flera remissinstanser har invänt mot delta förslag och hävdat att en sådan huvudregel skulle bidra till att göra u-krediterna lill ett renodlat instrument för exportfrämjande.

1 den hittillsvarande u-kreditgivningen har omkring 80% av utfästelserna avsett projekt där upphandlingen skett i någon form av internationell konkurrens. Det har bidragit till att en rimlig prisnivå erbjudits och givit ett visst mätt av garanti för att gåvoelemenlet tillförs samarbetslandet. Med en huvudinriktning på projekt upphandlade i internationell konkurrens erhålls också en smidig förening av bindning till upphandling i Sverige och internationell anbudsbedömning.

Jag ser däremot inga skäl för en huvudregel om att inrikta u-krediterna pä projekt som är föremål för subventionerad konkurrens. Liksom hittills bör u-krediter kunna erbjudas, där en sådan konkurrenssituation föreligger. Självfallet gäller även här kravet på att projekten har tillfredsställande utvecklingseffekt.

Beredning och administration

Beredning och administration av u-kreditsystemet är föriagda lill BITS, EKN och SEK. Vid kreditgivning till programländer medverkar även

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 94

SIDA i beredningsprocessen saml regeringen vad avser beslut om kreditgaranti mot biständsanslagen. U-kreditsystemet har hittills varit uppbyggt pä och fungerat i enlighet med det befintliga statsstödda exportkredilsyste-met kompletterat med en biständsmässig prövning av BITS och, i förekommande fall, av SIDA.

U-kredilutredningen framhåller att den nuvarande beslutsordningen är komplicerad. Samtidigt framhåller utredningen att den kritik som framförts har gällt ordningen som sådan snarare än det sätt på vilken den tillämpats. U-kreditverksamheten har enligt utredningen i praktiken skett betydligt effektivare än det komplicerade systemet och de knappa personalresurserna kan ge anledning förmoda. Jag delar utredningens uppfattning härvidlag.

Som jag nämnde skall BITS ges det administrativa huvudansvaret för u-kreditgivningen. Del innebär alt ansökan om u-kredit skall ställas till BITS som också skall fatta beslut om kreditvillkor och om u-kredilgaranli. När en u-kredit avser ett programland skall SlDA:s yttrande inhämtas om projektet har anknytning till den reguljära biståndsverksamheten. SIDA bör även beredas tillfälle alt uttala sig om andra projekt i programländerna som är aktuella för u-kreditfinansiering. SEK:s ansvar för u-krediterna skall innefatta upplåning av erforderligt kapital samt verkställighet och administration av kreditgivningen. EKN skall förvalta garantierna och säkerhetsreserven samt avge yttrande om mottagarländernas kredilvär-dighet och om relevanta garantitekniska frågor.

Beredningens uppgift bör även fortsättningsvis koncentreras till granskning av föreslagna projekt. Liksom hittills bör utomstående expertis anlitas vid behov. Med den personalförstärkning som jag kommer att föreslå möjliggörs en fördjupad granskning i syfte att bättre säkerställa all u-krediterna används för projekt med hög utvecklingseffekl. Personalförstärkningen kommer även att behöva utnyttjas för beredningen av projektförslag som initierats av de enskilda samarbetsländerna eller som kommer upp i anslutning till kontakter med internationella finansieringsorgan. Hittillsvarande erfarenheter av sådana projektförslag är att de kräver större beredningsinsatser. Icke desto mindre anser jag en sådan utveckling önskvärd som ett led i strävandena att framhäva u-kredilgivningens utvecklingsorientering.

I takt med att u-kreditfinansierade projekt börjar genomföras ökar behovet av projektuppföljning och utvärdering. Jag förutsätter att BITS utarbetar rutiner härför.

Det ingår i biståndsorganisationsutredningens direktiv all granska de principer som gäller för sammansättningen av biståndsorganens styrelser. Den framtida sammansättningen av BITS styrelse får bedömas i ljuset av- utredningens överväganden.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 95

Anslag för budgetåret 1984/85

För budgetåret 1983/84 finns 500 milj. kr. anvisal för u-kreditgivningen under anslaget C 9. Dessa medel beräknas medge en kreditvolym pä ca 1 500 milj. kr. Kostnaderna för u-krediter som beviljats t. o. m. innevarande budgetär belastar såsom hittills anslaget B 18 under tolfte huvudtiteln.

Som en följd av att u-kreditanslagen ökat snabbt och utbetalningarna med nödvändighet släpat efter föreligger betydande outnyttjade anslag för u-kreditgivning. Anslaget för 1984/85 kan därför beräknas till 375 milj. kr.

Innevarande budgetär får utfästelser om gåvoelement lämnas som uppgår till 750 milj. kr. För att en fortsatt gradvis expansion av kreditgivningen skall kunna ske bör BITS bemyndigas att för 1984/85 göra utfästelser om gåvoelemenl som uppgår till 900 milj. kr. En sådan utfäslelseram skulle medge utfästelser om en total kreditvolym i storleksordningen 2,5-3 miljarder kr. Det bör därvid beaktas alt ungefär hälften av gjorda utfästelser erfarenhetsmässigt ej leder till affär.

Tekniskt samarbete

Det tekniska samarbetet har visat sig vara ett ändamålsenligt instrument för fördjupade relationer med vissa u-länder.

Jag har med tillfredsställelse noterat att beredningen ägnar ökad uppmärksamhet ät möjligheterna all utnyttja olika samarbelsformer under olika skeden av projeklidentifiering och -genomförande. Därmed avses t.ex. u-kreditfinansiering av projekt som identifierats genom del tekniska samarbetet. Jag ser det därför som en fördel att konsultinsatser för att genomföra förinvesteringsstudier i första hand inriktas pä länder och projekt lill vilka antingen u-kredit eller obunden internationell finansiering kan bedömas möjlig. Med länder som har svårigheter erhålla sådan finansiering bör samarbetet, i enlighet med beredningens förslag, inriktas pä exempelvis utbildning och institutionssamarbete. I enstaka fall anser jag också att projekt som identifierats genom del tekniska samarbetet skall kunna följas upp med begränsade insatser i form av finansiellt stöd om t. ex. inköp av nödvändig utrustning inte kan lånefinansieras p.g.a. att landet har begränsad älerbetalningsförmåga. Omfattningen av finansiellt stöd för sädana enskilda projekt får avgöras från fall till fall med hänsyn lill landets förmåga att självt planera och använda den utrustning som finansieras. Dock bör det finansiella stödet sammantaget inte översliga en tredjedel av medlen för tekniskt samarbete.

De internationella kurserna i Sverige har visat sig vara ett värdefullt inslag i det tekniska samarbetet. Efterfrågan från u-länderna har varit stor. Det är därför angeläget att beredningen följer upp den verksamhet som redan bedrivs vilket bör kunna ge impulser till ytterligare kurser inom områden där Sverige har goda resurser.

Det tekniska samarbetet är inriktat pä vissa i huvudsak mindre fattiga u-länder. För det fall att kretsen av mottagare av u-krediter utvidgas

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

96

räknar jag med alt sädana nya länder också skall kunna komma ifråga för tekniskt samarbete.

Jag förordar alt anslagsposten tekniskt samarbete beräknas lill lotall 87595000 kr. för budgetåret 1984/85. Av dessa medel räknar jag med all högst 6300000 kr. skall användas för personutbyte och kulturellt samarbete som administreras av svenska institutet.

BITS administrativa kostnader

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Beredningen

Föredraganden

Personal	9	+5	+3
Anslag
Förvaltningskostnader (varav lönekostnader) Lokalkostnader	2 175 000 (1467000) 230000	+ 1045000 (+   803 000) +     70000	+ 735 000 ( + 622 000) + 20000
	2405000	+ 1115000	+755000

BITS roll i beredningen och förvaltningen av u-kreditgivningen ökar i betydelse som en följd av de ändringar av u-kreditsystemet som jag förordar. Det tekniska samarbetet, som utvecklats myckel gynnsamt, fortsätter alt expandera, BITS kansli, som redan är hårt belastat, behöver således förstärkas. Jag föreslår därför att BITS tillförs tre nya tjänsler: en byråchef, en kvalificerad handläggare och en assistent. Som en följd av att chefsskapet för BITS blivit allt mer krävande och ansvarsfylll föreslår jag vidare att den extra ordinarie tjänsten som kanslichef omvandlas lill en ordinarie tjänst som direktör med beteckningen p. BITS administrativa kostnader för budgelåret 1984/85 beräknas lill 3 160000 kr.

Skadefall i samband med s.k. u-garantier

En möjlighet att särbehandla export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling tillkom 1962 då riksdagen beslutade att särskilda garantier kunde lämnas för export till u-länder. Dessa s.k. u-garanlier utnyttjades i huvudsak för att medge särskilt förmånliga betalningsvillkor.

Riksdagen beslutade 1966 alt de förluster pä u-gärantierna, som inle täcktes av den särskilda säkerhetsreserv som byggts upp av premier för garantierna, skulle finansieras över biständsanslagen. Denna ordning ändrades 1978 dä riksdagen beslutade alt risktäckningen skulle lyftas av biständsanslagen (prop. 1977/78: 135, UU 1978/79: 1, rskr 9). Underskott i u-garantisysiemet belastar således numera samma anslag som underskott i del s.k. normalgarantisystemei.

1981 trädde det s.k. u-kreditsystemet i kraft. U-krediler lill programländer garanteras mot en särskild säkerhetsreserv och ytterst mot biståndsanslagen. Som framgått tidigare föreslår jag alt alla u-krediter fram-'

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 97

geni i princip skall garanteras mot denna säkerhetsreserv. U-garanlierna lämnades på sin tid efter en prövning av de ifrågavarande projektens utvecklingseffekl och uppvisar också i övrigt påtagliga likheter med de garantier som numera lämnas för u-krediler. Mot den bakgrunden finner jag det naturiigt att de kostnader som uppkommit eller kan uppkomma till följd av skadefall i samband med alltjämt utestående u-garanlier till programländer - beviljade före den I juli 1979 - också finansieras över biständsanslagen. De kostnader som därigenom kan komma all belasta biständsanslagen kan uppskattas lill 80 milj. kr.

Jag vill understryka alt de fordringar som del här är fråga om i första hand bör återvinnas genom överenskommelser med gäldenärsländerna. Del kan eventuellt ske genom att landramsmedel indirekt utnyttjas. Bara i den mån skulderna inte kan regleras genom särskilda överenskommelser och ifrågavarande premier inte förslår, kan del bli aktuellt att täcka kostnaderna med medel från biständsanslagen, i förekommande fall anslaget C 8. Övriga u-landspoliiiska insatser m. m.

Övrigt

För FN-stipendier m. m. och för utredningar m. m. beräknar jag 725000 kr. respektive 2500000 kr. under budgelåret 1984/85.

Jag föreslår att ett belopp om totalt 468980000 kr. anvisas för Övriga u-landspolitiska insatser m. m. under budgetåret 1984/85.

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

att 1. godkänna de av mig i det föregående angivna riktlinjer som förordas under rubriken Övriga u-landspolitiska insalser m. m.,

2. godkänna de av mig i det föregående angivna riktlinjerna för u-krediler med verkan fr.o.m. budgetåret 1984/85,

3. bemyndiga regeringen att fr.o.m. budgetåret 1984/85 besluta om rätt för BITS att placera medel på räntebärande konto i riksgäldskontoret i enlighet med vad jag förordat i del föregående,

4. godkänna förslaget att BITS bemyndigas all för 1984/85 göra utfästelser intill ett belopp om 900 milj. kr. avseende gåvoelement i u-krediter,

5. godkänna förslaget alt eventuella kostnader för skadefall i samband med särskilda garantier för export till programländer, s.k. u-garanlier, får belasta reservationsanslaget C 8. Övriga u-landspoliliska insalser m. m.,

6. till Övriga u-landspolitiska insatser m.m. för budgelårel 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 468980000 kr.,

7. godkänna förslaget att del hos BITS får finnas en ordinarie tjänst som direktör med beteckningen p.

7    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 98

D.    INFORMATION OM SVERIGE I UTLANDET

Inledning

Information om Sverige i uflandet omfattar en mängd olika kontakter och verksamheter. Syftet är att sprida kännedom om del svenska samhället samt väcka intresse och förståelse för svenska lösningar på olika samhällsproblem. Det är ett utrikespolitiskt intresse att svenska ståndpunkter fär gehör i utlandet. Informationsverksamheten gör det möjligt för Sverige all aktivt delta i ett ökat erfarenhetsutbyte mellan olika länder och kulturer. Sverige tillhör ett litet språkområde vilket gör det nödvändigt för del svenska samhället att avsätta tillräckliga resurser för att främja utbytet av idéer och erfarenheter över gränserna. Det svenska kullurlivet är starkt beroende av kontakter och impulser utifrån. Forskning och vetenskapligt arbete förutsätter ett fritt utbyte av erfarenheter. Ett mångsidigt person-och kulturutbyte bidrar också på sikt till en ökad förståelse mellan olika länder och folk. I ett hårdnande internationellt klimat blir informationen om Sverige och kontakterna med utlandet en allt viktigare del av svensk utrikespolitik.

D 1. Svenska institutet

1982/83 Utgift	35 303 161	Reservation	1 154 266
1983/84 Anslag	36800000
1984/85 Förslag	38860000
		1983/84             Beräknad ändring	1984/85
		Institutet	Föredraganden
Personal
Handläggande personal Övrig personal		53,0'                          of 37,5                           of	of of
		90,5                           of	of

' Varav 2 tjänster avser utsända vid Svenska kulturhuset i Paris.

Svenska institutet

Svenska institutei är en statligt finansierad stiftelse med uppgift alt främja kultur- och erfarenhetsutbyte med andra länder och genom informationsverksamhet i utlandet förmedla kunskap om svenskl samhälls- och

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 99

kulturliv, samt svara för verksamheten vid Svenska kulturhuset i Paris (Centre Culturel Suédois).

Institutet sprider information om del svenska samhället genom publikationer, filmer, utställningar saml en dokumentationstjänst och besöksservice i Sverige. Kulturutbytet främjas genom publikationer, översälinings-stöd, filmvisningar, utställningar, seminarier och personutbyte. Studier och forskning stöds genom stipendier, person- och forskarutbyte, kurser, konferenser saml bidrag till undervisning i svenska vid utländska läroanstalter. Institutet får inom sitt verksamhetsområde mot ersättning utföra uppdrag och tillhandahälla produkter och tjänster. Institutet har bl.a. fått ansvaret för olika program som syftar till att öka kontakterna mellan del svenska samhället och länderna i tredje världen i form av person- och erfarenhetsutbyte samt kulturutbyte.

Institutet leds av en styrelse beslående av institutets direktör och tio ledamöter, som utses av regeringen. Bland ledamöterna ingår företrädare för utrikes- och utbildningsdepartementen samt för kullurlivet, folkrörelserna, de fackliga organisationerna och näringslivet. För kontakt med samhällsinstitutioner och andra organ, som har beröring med institutets verksamhet, finns rådgivande referensgrupper som tillsätts av styrelsen.

Den 1 juli 1982 infördes statlig reglering av anställningsvillkoren för institutets personal.Villkoren för direktörens anställning har emellertid ännu inle reglerats. Detsamma gäller skatleförhällandena för de anställda vid kulturhuset i Paris. Institutet har påtalat delta i särskilda skrivelser till regeringen.

Svenska institutei begär för budgetåret 1984/85 ett anslag på 41 168000 kr. under anslaget D 1.

Därutöver begärs 7462000 kr. under anslaget C 8. saml 870000 kr. över åttonde huvudtiteln.

Det begärda anslaget under D 1. skulle innebära en ökning med 4 368 000 kr. jämfört med innevarande budgelår. Ökningen avser dels pris- och löneomräkning med 3008000 kr., dels höjd ambitionsnivå med 1360000 kr.

I pris- och löneomräkningen ingär höjning av lokalkostnader med 707000 kr. saml av lönekostnader med 679000 kr. Pä övriga koslnader har huvudförslaget tillämpats med en prisomräkning av 10,8%.

Institutet föreslär därutöver förstärkning av stipendieverksamhelen, inrättande av gäslbostäder för utländska kulturarbetare samt försöksverksamhet med stöd ät s.k. integrerad utlandsutbildning. Förstärkningen av stipendieverksamhelen avser återställande av antalet gäslstipendier till den nivå som fastställdes genom riksdagsbeslut är 1971 (rskr 1971: 185), nytt stipendieprogram åt svenskar för utlandsstudier saml ett ökat antal svenska deltagare i den nordiska folkhögskolekursen i Manchester.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet

100

Föredragandens överväganden

Jag föreslår i enlighet med huvudförslaget en sammanlagd ökning av anslaget för Svenska institutets verksamhet med 2060000 kr. för budgetåret 1984/85. För vissa anslagsposter har därvid en uppräkning med en bidragsschablon tillämpats.

Tjänsten som direktör för Svenska institutet är - liksom numera övriga tjänster hos institutet - statligt reglerad. Tjänsten tillsätts av regeringen för en lid av högst fem är. Omförordnande fär ske. Institutet har föreslagit all tjänsten jämställs med verkschefstjänst och tillsätts med förordnande för bestämd tid, dvs. som ordinarie tjänst med beteckningen p. Jag biträder institutets förslag och förordar all tjänsten inrättas fr.o.m. den I juli 1984.

Frågan om reglering av skatleförhällandena för de anställda vid kulturhuset i Paris bereds f. n. inom regeringskansliet.

Vad gäller de anslag som Svenska institulet disponerar under åttonde huvudtiteln hänvisar jag till vad chefen för ulbildningsdeparlemenlel kommer alt anföra senare denna dag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. besluta all inrätta en tjänst som direktör för Svenska institutet med beteckningen p.

2. till Svenska institutet för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 38 860000 kr.

D 2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet

1982/83 Utgift	27670300	Reservation                    756700
1983/84 Anslag	31792000
1984/85 Förslag	32092000
		1983/84 Anslag	Beräknad ändring 1984/85
			Anslagsfram-         Föredra-
			ställning                 ganden
1. Programverksamhet
och driftskostnader		19332000'	+ 1578000            +1000000
2. Investeringar		200000	of                         of
3. Kompensation för
prisutveckling		4 060000	-   900000
4. Televerkets
kostnader		8 200000	+   200000            +   200000

Genomsnittligt prisläge 1981/82

Sveriges Riksradio AB

Ullandsprogrammet (UTP) är den enhet inom Sveriges Riksradio AB som svarar för programverksamheten för ullandel. UTP skall enligl avtalet mellan slaten och Sveriges Riksradio AB producera och pä annat sätt anskaffa och sända ljudradioprogram avsedda för mottagning i utlandet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 101

UTP:s program skall främst ge i utlandet bosatta svenskar möjlighet alt fä information om och upprätthälla kontakt med hemlandet samt hos utländsk publik sprida kunskap om Sverige. Radions sändningar till utlandet sker på sju olika språk och riktar sig till alla världsdelar.

Sveriges Riksradio AB begär för budgetåret 1984/85 ett anslag, exkl. priskompensation, av 21 110000 kr. för programverksamheten för utlandet. Därutöver begär televerket ersättning med 8400000 kr., vilket inkluderar andel av kapitalkostnader för den nya mellanvågssändaren i Blekinge, benämnd Sölvesborg MV (tidigare Skåne MV). Förslaget skulle innebära en anslagsökning om totalt 1 778000 kr., exklusive priskompensation.

För anslagsposten 1. Programverksamhet och driftskostnader begärs en ökning med 1578000 kr., varav 1353 000 kr. avser en uppräkning av anslaget till 1982/83 ärs prisnivå och 225000 kr. motsvarar ökade kostnader lill följd av valulakursförändringar. Resterande 200000 kr. avser höjd ersättning till televerket.

Föredragandens överväganden

För UTP, liksom för övriga företag inom Sveriges Radio, beräknas kompensation för kostnadsutvecklingen enligl ett kombinerat pris- och löneindex.

Efter tillämpning av huvudförslaget och med beaktande av all kostnadskompensation till UTP skall beräknas utan hänsyn lill kostnadsökningar till följd av 1982 års devalvering föreslär jag en ökning av anslagsposten 1. Programverksamhet och driftskostnader med 1000000 kr. till 20332000 kr. (1982/83 års prisnivå).

UTP får ur posten 3. tillgodogöra sig kompensation för budgetåren 1983/84 och 1984/85 enligt nämnda index. Med hänsyn till den ingående reservationen beräknar jag denna anslagspost till 3160000 kr. Basen för beräkning av kompensation för prisutvecklingen kommer under budgetåret 1984/85 att utgöras av dels anslagsposten 1. dvs. 20332000 kr., dels kompensationen för prisutveckling under budgetåret 1983/84. Av ersättningen Ull televerket, 8400000 kr., avser 1 000000 kr. andel av kapitalkostnader för Sölvesborg MV.

Jag beräknar sålunda en total ökning av anslaget med 300000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

att till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 32092000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet

102

D 3. Övrig information om Sverige i utlandet

1982/83 Utgift 10501206 Reservation

1983/84 Anslag 10900000

1984/85 Förslag 11870000'

' Inkluderar engångsbidrag på 250000 kr.

43079

Från anslaget finansieras sådant informations- och erfarenhetsutbyte med utlandet som sker genom utrikesdepartementels press- och informationsenhet (anslagsposten 1. Samordnad informationsverksamhet) samt bidrag till Svensk-internationella pressbyrån och Ingenjörsvetenskapsakademien.

		1983/84 Anslag	Beräknad ändring 1984/85
			Anslagsfram-         Före-
	Samordnad informations-		ställning                draganden
1.
	verksamhet	8 156000	+ 804 000'
2,	Bidrag till Svenskinternationella
	pressbyrån	1 695 000	+ 135 000              +115 000
3.	Bidrag till Ingenjörsvetenskaps-
	akademien	1049000	+ 368000             + 51000

' Inklusive engångsbidrag på 250000 kr. för press- och informationsinsatser i samband med Stockholmskonferensen.

Inom press- och informationsenheten fördelar informalionsbyrån medel från delta anslag främst lill de svenska utlandsmyndigheterna för informationsinsatser och visst kulturutbyte, såsom personutbyle, seminarier, lokala kostnader i samband med film- och utställningsverksamhel. Vidare finns medel bl.a. för olika regionala insatser, utländska journalistbesök, uppföljning av konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) samt prenumeration pä tidskrifter med allmän Sverige-information. Informalionsbyrån ställer också medel främst till Svenska institutets förfogande för särskilda uppdrag av intresse för ulrikesdepartemenlet. Informationsbyrån svarar därutöver för långsiktig information om utrikespolitiska frågor i Sverige.

Svensk-internationella pressbyrån (SIP) distribuerar nyhelsbulletiner på nio språk lill ca 7 000 utländska tidningar och facktidskrifter. Bulletinerna innehåller dels produkt- och förelagsinformation, dels allmänna nyheter från Sverige. SIP begär för budgetåret 1984/85 ett bidrag med 1 830000 kr.

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) begär bidrag med sammanlagt 1 417000 kr. för avtalsbundet samarbete, främst forskarutbyte, mellan IVA och vetenskapsakademier eller motsvarande organisationer i öst-europeiska länder och i Kina.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 103

Föredragandens överväganden

Jag beräknar enligl huvudförslaget sammanlagt 720000 kr. i prisomräkning för budgetåret 1984/85. Därutöver föreslås under posten samordnad informationsverksamhet ett engångsbelopp om 250000 kr. för extra press-och informationsinsatser i samband med konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa (Stockholmskonferensen). Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 11 870000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 104

E. UTRIKESHANDEL OCH EXPORTFRÄMJANDE

Inledning

Sverige är för sin ekonomiska utveckling starkt beroende av handeln med omvärlden. Ungefär halva industriproduktionen säljs utanför Sveriges gränser.

Ett väsentligt mål för den svenska handelspolitiken är därför att främja en öppen internationell handel och att verka för en ökad respekt för det internationella regelsystemet. De senaste årens negativa ekonomiska utveckling har utsatt det internationella handelssystemet för stora påfrestningar. Detta gör försvaret för en öppen världshandel desto mer angeläget. En protektionistisk utveckling skulle menligt motverka den uppgång i den internationella ekonomin som nu kan skönjas.

Under senare är har Sverige haft stora underskott i utrikesaffärerna. Dessa har varit ett resultat av en allvarlig obalans i den svenska ekonomin. Regeringens politik är inriktad på all komma lillrälla med dessa balansbrister, alt stödja industrins ansträngningar all återta marknadsandelar och att därigenom nedbringa underskottet gentemot omvärlden. Den 8 oktober 1982 devalverades den svenska kronan med 16% vilket har stärkt den utlandskonkurrerande delen av det svenska näringslivet.

Utrikeshandeln har under år 1983 utvecklats över förväntan positivt, vilket är glädjande inte minst med tanke på exportens stora betydelse för industrins sysselsättning. För perioden januari-oktober redovisas ell ex-porlöverskott på 10,9 miljarder kr. att jämföra med ett underskoll på 1.4 miljarder kr. för samma period under år 1982. Tillgänglig statistik visar också att Sverige sedan devalveringen har ökat sina andelar pä de viktigas-le exportmarknaderna i icke obetydlig utsträckning.

Det är enligl min mening nödvändigt att slå vakt om den förbättrade konkurrenssituation som skapats för svensk industri. Framför allt gäller det att se till att kostnadsutvecklingen i Sverige inte avviker negativt från utvecklingen hos våra viktigare konkurrentländer. Inflationen måste således nedbringas lill en nivä som slår i överensstämmelse med en bibehållen konkurrenskraft. Risken är annars slor all de uppnådda fördelarna snabbt urholkas.

Ett annat led i denna politik för förbättrad konkurrenskraft är alt förslärka de handelspolitiska insatserna och effektivisera de exporlfrämjande åtgärderna. Ett exempel på delta är den departemenlsreform som genomfördes vid årsskiftet 1982/83. Då överfördes ansvaret för utrikeshandel och handelspolitik till utrikesdepartementet. Ambassader och handelssekreterare kan på sä sätt ännu bättre samordna sin verksamhet och utrikesrepre-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 105

sentationen kan på ett smidigare sätt länkas in i en exportfrämjande verksamhet. Under den korta tid som förflutit sedan departementsreformen genomfördes har erfarenheterna varit positiva.

Ett stort antal projekt på u-landsmarknaderna flnansieras med biständsmedel. Det är angeläget att återflödet av det multilaterala biståndet ökar. I delta syfte pågår f. n. en effektivisering av den bevakning av sådana projekt som utförs genom Sveriges exportråd och den exportfrämjande delen av utrikesrepresentationen. Även de olika svenska biståndsorganisationerna och deras utlandskonlor utgör i detta sammanhang en viktig informationskälla. En mer aktiv medverkan från dessa när del gäller information om biståndsprojekt där svenska företag kan konkurrera bör eftersträvas.

Jag vill också nämna att man inom handelsavdelningen tillsammans med näringslivet söker finna former för att öka handeln med u-länderna genom alt ländervis effektivisera utnyttjandet av existerande resurser i form av krediter och garantier, bistånd i olika former saml exportrådets och förelagens verksamhet i gemensamma, långsikliga ansträngningar. En försöksverksamhet med några få länder inleds inom kort.

Världsmarknaden för tjänster är slor och växande. I syfte alt öka kunskaperna om denna marknad och förbättra förutsättningarna för en ökad export har en utredning tillsatts, den s.k. ijänsteexporluiredningen. Jag räknar med att utredningens förslag kommer all föreligga under första halvåret 1984.

En utredning rörande exportfrämjande stöd till mindre och medelstora förelag har nyligen lämnat sill betänkande. En proposition kommer ätt föreläggas riksdagen under våren 1984. Likaså har utredningen om exportfrämjande insalser på del landslingskommunala och kommunala området nyligen lämnat sitt betänkande. En proposition planeras lill samma lidpunkt.

Kraven på mothandel, dvs. motköp och bytes- och kompensationsaffärer, har ökat starkt. Svenska förelag kan inle ställa sig vid sidan av denna utveckling även om den utifrån allmänna handelspolitiska synpunkter är beklaglig. Jag undersöker nu vilka synpunkter näringslivet har på slalens roll i mothandelssammanhang.

Jag har starkt betonat Sveriges intresse av att det handelspolitiska regelsystemet respekteras. Alla länder, inkl. Sverige, måste acceptera importkonkurrens även när denna är hård. Samtidigt är det dock min avsikt all höja beredskapen när det gäller sådan subventionerad eller dumpad import som skadar vår industri.

Norden är en mycket viktig marknad för Sverige. Del av Sverige initierade projektet "Norden som hemmamarknad" är högt prioriterat inom det nordiska samarbetet. Vid del första nordiska handelsministermötet i december 1983 diskuterades gemensamma handelspolitiska frågor. Jag

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 106

redovisade därvid en svensk kartläggning av tekniska eller administrativa hinder för handeln samt vissa tänkbara åtgärder för att komma tillrätta med dem. Om sädana hinder kan undanröjas, skapas förutsättningar för en ökning av handeln mellan de nordiska länderna. Det är i synnerhet de mindre och medelstora förelagen som skulle kunna dra nytta av detta och vidga sina marknader.

Regeringen fäster stor vikt vid att stärka och aktivera samarbetet med de europeiska gemenskaperna (EG) och inom den europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA). Vid årsskiftet 1983/84 upphör de särskilda övergångsarrangemangen för vår pappersexport till EG. Den stora tullfria marknaden i Västeuropa med 300 miljoner konsumenter är därmed ett faktum. Våra ansträngningar kan nu koncentreras pä att utveckla andra former av ekonomiskt samarbete mellan EFTA-länderna och EG. Jag vill här nämna att Sverige har bjudit in övriga EFTA-länder till ett möte pä regeringschefsnivå. Vid mötet, som skall äga rum i Visby i maj 1984, kommer riktlinjer för det fortsatta samarbetet i organisationen alt dras upp.

1 juni 1983 hölls i Belgrad FN:s sjätte konferens för handel och utveckling, UNCTAD VI. För alt följa upp resultaten vid konferensen och omsätta de impulser som UNCTAD VI gav i konkreta åtgärder har regeringen gått ut med ett arbetsprogram omfattande nio punkter.

Inom bl. a. GATT (Allmänna tull- och handelsavtalet) och OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) pågår verksamhet i syfte att slå vakt om och vidareutveckla det öppna, multilaterala handelssystemet. F.n. arbetar man pä att försöka avveckla protektionistiska åtgärder för att underlätta den återhämtning av världsekonomin som är så nödvändig. Jag anser del väsentligt att Sverige spelar en aktiv roll i denna process. För att dessa ansträngningar skall få avsedd effekt är det dock nödvändigt att de inte motverkas av nya protektionistiska ingrepp och alt de vidgas till att omfatta också mer långsiktigt förtroendeskapande åtgärder och på sikt nya multilaterala liberaliseringsförhandlingar.

Det världsekonomiska läget och handelspolitiska utvecklingstendenser

Under år 1983 har del skett en viss återhämtning i världsekonomin. En klar konjunkturuppgång äger rum i USA. Klara framgångar har noterats i kampen mot inflationen. I flera av de stora ekonomierna är den årliga inflationstakten nu nere på ca 4%. Ett stort och allt allvarligare problem är dock arbetslösheten där den begynnande konjukturuppgången, utom i USA, ännu ej resulterat i ökad sysselsättning. Antalet arbetslösa ligger kvar pä en oroväckande hög nivå. De stora budgetunderskotten och den kraftigt ökande skuldbördan, främst hos vissa utvecklingsländer, är också hotfulla inslag i den världsekonomiska bilden.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 107

Världshandeln minskade volymmässigt med 2% under år 1982. Utvecklingen för år 1983 visar på en viss återhämtning. Förhoppningarna sträcker sig dock inle längre än till att 1983 års världshandel volymmässigt blir i stort sett oförändrad jämfört med det föregående året. 1 sina senaste prognoser förutser dock OECD en starkare återhämtning i medlemsländernas utrikeshandel än i tidigare prognoser under är 1983.

Del handelspolitiska klimatet är kyligt. De krav på protektionistiska åtgärder som restes dä recessionen var som djupast fär effekt med viss fördröjning och åtgärder som vidtagits med anledning av dessa krav riskerar att nu bromsa den ekonomiska uppgång som kan skönjas.

Under senare tid har sambandet mellan finans- och kreditpolitik å ena sidan och handelspolitik och världshandelns utveckling å den andra blivit allt mera uppenbart och erkänt. Exempelvis har den amerikanska räntepolitiken och dollar- och yenkursernas utveckling i icke oväsentlig grad påverkat handelsströmmarna. Som tidigare nämnts är den ökade skuldbördan ett allt allvarligare problem för många länder. Eftersom deras handelspartners genom åtstramande finans- och kreditpolitiska åtgärder försöker komma tillrätta med problemen i sina ekonomier, minskar möjligheten till exportintäkter för de skulddrabbade länderna. En åtstramande politik medför också ett högre ränteläge som ytterligare ökar skuldbördan.Det är angeläget att de skuldtyngda länderna får fortsatt tillträde till sina avsättningsmarknader och att de ej avskärs från möjligheterna att fä krediter från multilateralt finansierade organ saml alt de får realistiska skuldregleringar under den tid den egna ekonomin konsolideras. Internationella valutafonden spelar härvid en central roll.

De redan under tidigare år noterade tendenserna lill sektorsvisa regleringar av handelsströmmarna har ytterligare förstärkts. Detta sker såväl inom det internationella regelsystemels ramar som utanför detta i form av s.k. "gräzonsåtgärder". De japanska exportbegränsningarna av personbilar till USA och Västeuropa är exempel pä "gräzonsåtgärder". Betydande delar av den internationella slälhandeln är föremål för regleringar av bägge typerna. Uppgörelsen år 1982 beträffande EG:s export av handelsstäl klassificeras som en "gråzonsätgärd", medan USA:s beslut ijuli 1983 att införa importrestriktioner för specialstål fattades under åberopande av GATT:s skyddsklausul. Enligl svensk uppfattning är emellertid inle importen den huvudsakliga orsaken lill de problem den amerikanska specialstål-industrin konfronteras med. Åtgärden strider också mot den enighet som uppnätts om behovet av en avveckling av handelshinder.

Del gångna året har även pä flera andra områden präglats av motsättningar mellan de stora handelsblocken USA, EG och Japan. En bidragande orsak kan vara den obalans i handeln dem emellan som alltjämt råder. Japan har ett stort exportöverskotl gentemot såväl USA som gentemot EG. På jordbruksområdet råder betydande meningsskiljaktigheter mellan EG och USA främst avseende EG:s jordbrukssubvenlioner.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 108

Den ökande bilaleraliseringen av handeln bidrar också till atl urholka det öppna handelssystemet. Mänga länder - främst siatshandelsländer, men även skuldtyngda utvecklingsländer och vissa industriländer - strävar efter balans inte bara i den totala utrikeshandeln utan också i varuutbytet med enskilda handelspartners. Detta medför i vissa fall krav på ren byteshandel eller andra typer av motköpsarrangemang vilket i sig har en negativ inverkan på den internationella handeln.

Det är således en i många avseenden dyster bild av den handelspolitiska situationen som tecknats. Det finns dock positiva inslag. Inom flera organisationer, som är verksamma på del handelspolitiska området, pågår ansträngningar för atl bekämpa de protektionistiska tendenserna och för alt bibehålla det öppna multilaterala handelssystem som så verksamt bidragit till den ekonomiska utvecklingen under efterkrigstiden. 1 flera multilaterala fora har man enats om nödvändigheten av att förbättra förutsättningarna för en ekonomisk återhämtning genom atl avveckla handelshinder, framför allt sädana som införts under de senaste årens recession. Dessa åtgärder kommer all beröras närmare i den detaljerade redovisning av den handelpolitiska utvecklingen som lämnas i de följande avsnitten.

.4llmänna tull- och handelsavtalet (GATT)

Arbetet i GATT har under del senaste året präglats av ansträngningarna att genomföra det arbetsprogram som antogs vid ministermötet i november 1982. Tilltron lill GATT som del centrala regelverket för världshandeln och som forum för konfliktlösning har pä sina håll sviktat under reces-sionsären. Detta har sårskilt kommit lill uttryck då motsättningarna berört stora handelsströmmar och vitala nationella intressen och där samtidigt tegelverket är oprecist. Ett effektivt genomförande av arbetsprogrammet skulle verksamt bidraga till atl återställa denna tilltro.

Till arbetsprogrammets viktigaste punkter hör ett åtagande att inte vidta eller vidmakthålla åtgärder i strid med GATT och atl söka undvika handelsbegränsande åtgärder i allmänhet. Denna punkt har sedan följts upp och utvecklats i OECD dels vid det ekonomiska toppmötet i Williamsburg, dels vid EFTA:s ministermöte i Oporto. En allmän enighet föreligger nu om alt försöka underlätta den ekonomiska återhämtningen genom en faktisk avveckling av handelshinder (s.k. "roll-back"). GATT förblir ett naturligt instrument för alt verkställa en sådan viljeyttring. Det är väsentligt att man kompletterar denna strävan med åtgärder som långsiktigt stärker det multilaterala handelssystemet.

En annan viktig punkt i arbetsprogrammet var inrättandet av en jordbrukskommitté med uppgift all lill de avtalsslutande parternas möte i slutet av är 1984 lägga fram förslag om hur handeln med jordbruksvaror bättre skall kunna inordnas under GATT:s regelverk, hur marknadslillirädel skall kunna liberaliseras och exportkonkurrensen underkastas större disciplin.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 109

Detta arbete är särskilt angeläget mot bakgrund av de inflammerade handelspolitiska relationerna på jordbruksområdet mellan USA och EG. Kommittén har inlett sitt arbete med en ländervis granskning av enskilda länders, däribland Sveriges, importbegränsningar och exportsubventioner pä jordbrukets område. Även om de svåraste delarna av arbetet återstår, kan redan kommitténs tillkomst anses ha ökat insynen i andra länders jordbrukspolitik, något som även är ett svenskt intresse.

En tredje och för Sverige viktig punkt i arbetsprogrammet är att söka uppnå en global överenskommelse om förbättrad insyn i och klarare regler för skyddsåtgärder mot marknadsstörande import, den s.k. skyddsklausulen. Eftersom detta är en besvärlig och långsiktig process, har hittills endast små framsteg gjorts.

Till de områden där vissa begränsade framsteg gjorts hör försöken att i GATT studera den internationella handeln med tjänster. Utvecklingsländerna har härvidlag intagit en mycket skeptisk hållning. Vissa intresserade länder, däribland Sverige, kommer dock att genomföra nationella studier.

I det löpande GATT-arbetet märks främst en omförhandling av den överenskommelse eller "kod" som trädde i kraft år 1981 och som liberali-serar anslutna länders statliga upphandling. Omförhandlingen, som inleddes i november 1983 och inte torde slutföras förrän år 1985, kommer att innefatta både försök lill nya liberaliseringar och moderniseringar av existerande överenskommelse.

Pä tullområdet pågår arbete med att överföra tullbindningar till den nya internationella varunomenklaturen (harmonized syslem) och i anslutning härtill sker i viss utsträckning omförhandlingar av sådana bindningar.

I oktober 1983 slutfördes inom ramen för överenskommelsen om handel inom den civila flygindustrisektorn förhandlingar om en ytterligare liberalisering - per den 1 januari 1985 - av handeln med civila flygplan och civil flygutrustning. Sverige har deltagit aktivt i delta arbete. För svensk export kommer liberaliseringen att innebära ett förbättrat marknadstillträde pä flera viktiga marknader.

Olikheter mellan länders tekniska föreskrifter och standarder komplicerar ofta handeln över gränserna. Sverige deltar aktivt i arbetet inom överenskommelsen om tekniska handelshinder som syftar till alt motverka sädana ölägenheter. De informations- och samrådsförfaranden, som kontinuerligt äger rum mellan svenska och utländska myndigheter, är av stor betydelse härvidlag.

Mycket av arbetet i GATT tenderar just nu atl leda fram lill ett ministermöte inom loppet av några är. Beroende på vilka framsteg som kan göras beträffande bl. a. jordbruksprodukter, nord/syd-dialogen, skyddsklausulen och handeln med tjänster kan detta möte komma atl bli inledningen till förberedelser för en ny multilateral förhandlingsrunda om väridshandeln.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 110

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)

Vid 1982 års ministermöte antogs ett arbetsprogram om fördjupade studier i en mängd frågor med handelspolitisk anknytning. Så gott som samtliga kommitter i OECD behandlar någon fråga med handelspolitiska aspekter. Arbetet i OECD har härigenom fått en relativt stark handelspolitisk inriktning.

Förutom arbetet med att analysera hinder för tjänslehandeln, kan nämnas pågående studier om handeln med högteknologiprodukter, ett gemensamt jordbruks-/handelspolitiskt arbetsprogram, handelsrelalerade inves-teringsälgärder, konkurrensbegränsande åtgärder som påverkar internationell handel, handelsaspekler på industriella anpassningsåtgärder och ett studieprogram för atl belysa kostnaderna för protektionismen. Flertalet studier kommer atl avrapporteras lill 1984 års ministerrädsmöte.

På tjänstehandelsområdet pågår sedan år 1979 ett myckel omfattande arbete med att analysera hinder för den internationella handeln med tjänster på områden som bank- och försäkringsverksamhet, sjöfart, turism, byggnads- och anläggningsverksamhet, film, data- och telekommunikationer. Parallellt med dessa sektorsstudier studeras möjligheterna atl till-lämpa GATT-systemets handelspolitiska principer på handeln med tjänster. Vid 1984 års ministerrädsmöte kan beslut väntas om den fortsatta inriktningen av verksamheten pä tjånstehandelns område.

Inom stälkommittén har äter diskussioner om USA:s handelsrestriktioner på stålområdel dominerat. Kommittén gör vidare studier rörande strukturförändringar och sysselsättningsfrågor.

Kommittén för multinationella förelag och internationella investeringar har inlett arbetet på den översyn av riktlinjerna för multinationella företag (MNF) och investeringsinstrumenten som skall vara klarar 1984. Kommittén har vidare beslutat all företa ett arbete rörande extralerriloriell lagiill-lämpning.

Myckel av del handelspolitiska arbetet i OECD syftar lill alt upprätthålla och utvidga frihandelssystemet, vilket är av stor betydelse ur svensk synvinkel. Frän svensk sida hälsades därför med tillfredsställelse beslutet vid 1983 ärs ministerrådsmöte att bekämpa protektionismen och söka avveckla handelshinder (s.k. "roll back") som ett led i ansträngningarna alt söka förstärka den konjukturuppgäng i OECD- området som sakta kommit igång under året. Sverige verkar aktivt för atl beslutet skall kunna omsättas i konkreta liberaliseringsålgärder.

Under år 1983 har initiativ lagils av OECD:s generalsekreterare i syfte att få ett närmare samband i behandlingen av den ekonomiska politiken och av handelspolitiken. Detta innebär ett viktigt steg i OECD:s utveckling och kan förhoppningsvis leda till en mer samordnad politik på dessa områden, såväl nationellt som inlernalionellt.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 111

Inom den s.k. Consensus-gruppen har överenskommelse nätts om nya villkor för statsstödda exportkrediter frän den 15 oktober 1983. Överenskommelsen innebär bl.a. att de lägsta tillåtna refinansieringsräntorna sänks nägot för krediter till flertalet u-Iänder och östländer. En viktig nyhet är att räntorna senare gradvis kommer att höjas och i fortsättningen anpas-. sas till förändringar i marknadsräntorna. Därmed kommer således subventionsdelen att minska för nya krediter.

Nordiskt samarbete

Det ekonomiska, industripolitiska, handelspolitiska och energipolitiska samarbetet har fått en allt större betydelse i det nordiska samarbetet. Nordiska ministerrådet har ställt upp mål för detta samarbete under rubriken "Norden som hemmamarknad". Genom ett svenskt initiativ har en kartläggning gjorts av pågående aktiviteter under denna rubrik. Del är ministerrådets avsikt att vid Nordiska rådets session i Stockholm i februari 1984 lämna en redovisning för pågående arbete. Regeringen fäster stor vikt vid de verksamheter som inryms däri.

Olika regler och förordningar kan ibland fungera som hinder för handeln mellan de nordiska länderna. Som ett första led i ansträngningarna att avlägsna sädana hinder har kommerskollegium fått i uppdrag att göra en probleminvenlering. En första delrapport har redovisats vid det nordiska handelsministermölet i Stockholm i december 1983. Genom att handelshinder undanröjs förbättras förutsättningarna för en ökad handel mellan de nordiska länderna. Särskilt de små och medelstora företagen kan därigenom vidga sin marknad. Delta arbete kan ses som ett viktigt led i utvecklingen av "Norden som hemmamarknad". Regeringen avser atl på nordisk basis driva arbetet vidare.

Underlag har utarbetats för en överenskommelse mellan de nordiska länderna om åtgärder med syfte att begränsa exportkreditkonkurrensen länderna emellan. Enighet mellan de nordiska länderna om en sådan överenskommelse har dock ej uppnåtts. Regeringen anser det angeläget att ansträngningarna atl nå en överenskommelse på detta område fortsätter. Den nordiska projektexportfonden har till uppgift atl främja nordisk företagssamverkan vid export av projekt. Fonden har utvecklats lill att bli ett viktigt instrument för nordiskt exporlsamarbele pä iredjelandsmarknader.

Ett nytt och omfattande samarbelsområde mellan de nordiska länderna utgör datateknologin. Denna påverkar utvecklingen inom praktiskt tagel alla samhällssektorer. I vissa fall är de nordiska länderna alltför små för att var för sig kunna satsa på utveckling av sådan ny avancerad teknik som kräver omfattande investeringar och hög teknologisk kompetens. Tillsammans kan de däremot nä långt och en samverkan på delta område är därför angelägen. Ministerrådet avser atl till Nordiska rådets session lämna förslag till en handlingsplan på datateknologiområdet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 112

Genom en ändring av 1962 års nordiska samarbelsöverenskommelse. del s.k. Helsingforsavialel, kommer Färöarnas, Grönlands och Älands ställning i det nordiska samarbetet att stärkas fr.o.m. år 1984. Ändringarna innebär bl.a. att Nordiska rådets medlemsantal utökas. Regeringen har tidigare underställt riksdagen ändringarna i Helsingforsavialel för godkännande (prop. 1983/84:24). Förslaget har antagits av riksdagen (UU 1983/84:2, rskr 19) och - i likhet med motsvarande förslag i övriga nordiska länder - ratificerats.

De nordiska ländernas statsministrar och Nordiska rådets presidium tillkallade den 30 november 1982 en av pariamentariker sammansatt kommitté, den s.k. femmannakommitlén, med uppgift atl göra en översyn av arbetsformerna för det nordiska samarbetet. Kommittén har nyligen lämnat sill förslag, som bl, a. kommer att bli föremål för behandling vid Nordiska rådets session. Kommittén har i förslaget sökt styrka de folkvalda länderföreträdarnas ställning i den nordiska beslutsprocessen samtidigt som förslaget syftar lill förenklingar och till klarare ansvarsfördelning.

Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)

Frihandelsavtalen mellan EG och EFTA-länderna trädde i kraft år 1973. I och med 1984 års ingång råder fullständig frihandel för industrivaror mellan EG och EFTA-länderna. Denna marknad med drygt 300 miljoner invånare tar emot nästan 70% av Sveriges export.

Regeringen önskar aktivera samarbetet inom EFTA. För det första finns del all anledning atl befästa frihandeln inom EFTA-området som idag svarar för ca 20%- av vår export. För del andra kan EFTA-samarbetet verksamt bidra till atl underlätta för de enskilda EFTA-länderna att stärka och utveckla förbindelserna med EG. Arbetet på att utvidga EFTA-ländernas samarbete med gemenskapen bör kunna intensifieras nu när det grundläggande målet för frihandelsavtalen nåtts. Därutöver bör EFTA kunna bidra lill att främja medlemsländernas intressen i flera andra allmänna handelspolitiska och ekonomiska frågor av gemensamt intresse. Delta gäller i särskilt hög grad i dagens kärva ekonomiska läge med tendenser till alt viktigare beslut fattas i en trängre krets av större länder.

Mot denna bakgrund har Sverige, som under första halvåret 1984 innehar ordförandeskapet i EFTA, bjudit in övriga EFTA-länder lill det tidigare nämnda regeringschefsmöiel i maj 1984.

Inom EFTA fortgår arbetet på att vidareutveckla frihandeln bl. a. genom avveckling av tekniska handelshinder. De ursprungsregler som rör handeln mellan EFTA- och EG-länderna har nyligen förenklats.

Möjligheterna till ökad liberalisering av handeln mellan Spanien och EFTA-länderna prövas kontinuerligt inom ramen för den blandade kommittén EFTA-Spanien.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 113

Mot bakgrund av Portugals och Spaniens förutsedda inträde i EG fortsätter diskussionerna om regler för EFTA-ländernas förbindelser med dessa länder och EG under en övergångsperiod efter inträdet. Tillämpningen av statsstöd i medlemsländerna granskas regelbundet. En studie om regionalpolitiska problem i EFTA-länderna har slutförts.

I anslutning till EFTA:s minislermöte i juni 1983 hölls även ett möte pä ministernivå mellan EFTA-länderna och Jugoslavien varvid en deklaration om del fortsatta samarbetet länderna emellan antogs. Aktuella frågor dis-kuleras i en blandad kommitté. Denna har lill uppgift bl.a. att främja konkreta initiativ för att utveckla handel och industriellt samarbete.

De europeiska gemenskaperna (EG)

Tullavvecklingen i handeln med industrivaror har - som tidigare berörts - den 1 januari 1984 till fullo genomförts mellan Sverige och länderna i den europeiska gemenskapen, sedan full tullfrihet även för vår pappersexport uppnätts. Därmed härden omedelbara målsättningen i Sveriges frihandelsavtal med EG förverkligats. Vi kan nu gä vidare med atl förstärka och utvidga samarbetet på andra områden.

Ytterligare förbättringar kan göras i villkoren för handeln. En svensk önskan kvarstår om en utsträckning av frihandeln till fler varor, t.ex. till livsmedelsprodukter. Vidare kvarstår intresset från EFTA-länderna att erhålla ytterligare förenklingar i reglerna om varors ursprung och ell utökat samarbete om bl. a. tekniska handelshinder.

Del är av slor vikt alt en protektionistisk utveckling kan undvikas när det gäller handeln med fisk. Från svensk sida görs därför fortsatta försök att nå en lösning som bevarar tullfriheten för den svenska exporten av sill till EG.

Den betydelse som från svensk sida tillmäts förbindelserna med EG kom till uttryck genom besök i EG-kommissionen av statsministern och utrikeshandelsministern i februari 1983. Både från kommissionens sida och från svensk sida betonades intresset för en fortsall förstärkning och utvidgning av samarbetet i såväl handelspolitiska som andra ekonomiska frågor.

Sveriges relationer med EG har utvecklats pä ett dynamiskt sätt. Ett exempel härpå är kontakterna med EG angående internationella handelspolitiska och ekonomiska ämnen bl. a. i samband med ett ärligen återkommande högnivåmöte. Det tredje mötet av detta slag hölls i Stockholm i juni 1983. Härvid underströks det gemensamma intresset av att motverka protektionistiska tendenser liksom av att säkerställa de internationella multilaterala organens roll i det handelspolitiska samarbetet. Från svensk sida omnämndes att vi med föi-släelse följer arbetet i EG på atl stärka den interna marknaden i gemenskapen. Samtidigt framhölls viklen av atl delta inle föranleder nya hinder för handeln med EFTA-länderna. Även utvidgningsförhandlingarna med Portugal och Spanien saml relationerna mellan EG och EFTA diskuterades. 8    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 114

Lägel på slålmarknaden inom EG präglas av en betydande osäkerhet beroende på strukturproblem och de dåliga konjunkturerna. Gemenskapen beslöt i juli 1983 dels förlänga gällande produktionsbegränsningar till den 30 januari 1984, dels om åtgärder för att höja prisnivån. EG:s strävan atl upprätlhälla prisnivån för stålprodukter utsätts alltjämt för stora påfrestningar. Handeln med stål mellan Sverige och EG har kunnat fortgå i normal omfattning på grundval av Sveriges frihandelsavtal med CECA' och - till följd av EG:s krisåtgärder på stålområdel - ärliga skriftväxlingar om vissa tolkningar av avtalet .

Utanför frihandelsavtalets ram utvecklas samarbetet med EG pä en rad områden. I maj 1983 inleddes, som en uppföljning av statsministerns och utrikeshandelsministerns besök, högniväsamtal med EG-kommissionen om ett formaliserat och fördjupat samarbete inom forskning och utveckling. Redan tidigare pågår ett omfattande samarbete med EG inom ramen för COST (European Cooperation in the Field of Scientific and Technical Research) där Sverige deltar i ett 40-tal projekt. Särskilda expertmöten har regelbundet ägt rum om transportfrågor, miljövård, konsumentfrågor, u-landsbistånd och ekonomisk politik.

Därtill äger vid behov diskussioner rum i en rad skiftande ämnen såsom skatter, varumärken, tekniska handelshinder och internationella handelsfrågor. När så ansetts lämpligt har kontakterna med EG samordnats med övriga EFTA-länder.

FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE)

ECE, som omfattar såväl Väst- som Östeuropa, behandlar frågor om handel, ekonomiska prognoser, statistik, energi, olika industribranscher, miljövård, byggnadsfrågor och transportfrägor. Konventionen om långväga luftföroreningar, som antogs vid högnivåmötel om miljövård år 1979, trädde i kraft under år 1983. Pä handelsomrädel har särskilda expertmöten ägt rum om motköpsproblem och om en inventering av handelshinder i regionen. Vid kommissionens årssession beslöts atl under innevarande verksamhetsår genomföra en utvärdering av verksamheten i alla kommittéer i syfte atl vid nästa årssession eventuellt besluta om en ändring av de prioriteringar som antogs jr 1969.

Råvaror

Stabila priser och en internationell handel utan diskriminerande inslag har stor betydelse för såväl Sveriges försörjning som vår export av råvaror. Ansträngningarna alt få överenskommelser om prisstabiliserande avtal bör fortsätta men kompletteras med andra former av samarbete,

' Europeiska kol- och stålgemenskapen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 115

t.ex. studiegrupper. Delta senare gäller bl.a. metaller och mineraler av betydelse för Sverige.

De avtal om prisstabiliserande åtgärder som gäller för fem råvaror -kaffe, kakao, naturgummi, tenn och socker - har varit förhållandevis framgångsrika. Avtalen utsattes för stora påfrestningar när lågkonjunkturen förstärkte de svårigheter som redan rådde pä grund av t. ex. överproduktion och bristande marknadstäckning. För kaffe, nalurgummi och tenn kunde avtalen dock försvara de överenskomna prisramarna.

Sverige har ratificerat avtalet om den gemensamma fonden för finansiering av buffertlager och andra åtgärder för all stödja främst u-ländernas råvaruproduktion, förädlingsindustri och handel. Avtalels ikraftträdande har förskjutits eftersom ännu ej tillräckligt antal stater ratificerat avtalet.

Sverige deltar sedan är 1982 i det internationella tennavtalet. P.g.a. stora överskott pä marknaden har tennrädet lagrat stora mängder tenn och beslutat om kraftiga exportbegränsningar. Marknadsutsikterna tyder på atl åtgärderna måste bestå relativt länge.

1971 ärs veteavlal skulle ha löpt ut under är 1983 men förlängdes för ytterligare tre år i avvaktan på ett nytt avtal. I likhet med flertalet medlemmar av det internationella veterädel anser Sverige att ett nytt avtal bör innehålla bestämmelser om samordnade lager.

Förhandlingar pågår för att nå ett nytt sockeravtal eftersom gällande avtal visat sig otillräckligt. Ett angelägel mål är att knyta EG lill ett nytt avtal. Sverige har i förhandlingarna åtagit sig att på sikt importera 10-15% av sitt konsumtionsbehov. Importökningen skall ske i sådan takt att man samtidigt kan la hänsyn till de arbetstillfällen i Sverige som är värdefulla från regionalpolitisk synpunkt.

Sverige ratificerade 1983 ärs internationella kaffeavtal den 15 september 1983. Avtalet trådde i kraft den 1 oktober. Fortsatt kvotering av kaffemarknaden har överenskommits för att även i fortsättningen stabilisera priset. Samtidigt har dock vissa kontrollproblem mellan den kvoterade marknaden i avtalets medlemsländer och marknaden i länder utanför avtalet uppstått och fått ägnas uppmärksamhet. Sverige verkar där för atl stärka avtalet genom bättre kontroll.

Inom 1980 års kakaoavtal har man beslutat atl tills vidare inle utnyttja avtalets buffertlager. En omförhandling av avtalet har inletts.

I juni 1983 ratificerade Sverige 1982 ärs internationella avtal om jute och juteprodukter. Avtalet har ännu inte trätt i kraft.

Överenskommelse nåddes i november 1983 om ell avtal för tropiskt timmer. Proposition om svensk anslutning kommer att föreläggas riksdagen under början av år 1984.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 116

Förenta Nationernas konferens för handel och utveckling (UNCTAD)

Under det gångna året präglades arbetet i UNCTAD av den sjätte konferensen för handel och utveckling (UNCTAD VI) som ägde rum i Belgrad den 6juni - den 3juli 1983.

Konferensen koncentrerades i första hand till förhandlingar om råvaror, internationell handel med varor och tjänster samt monetära och finansiella frågor. Vidare ägde en debatt rum om det världsekonomiska lägel. Övriga frågor t.ex. sjöfart och teknologi fick en mer översiktlig behandling. Därigenom uppnåddes något av den koncentration i förhandlingarna vid UNCTAD-konferenser som sedan länge eftersträvats från bl.a. svensk sida för att göra dem mer effektiva.

Konferensen antog ell 30-tal resolutioner i sakfrågor. Dessa innebar dels vissa konkreta resullal, dels impulser till fortsatt arbete på viktiga områden i nord/syddialogen. Det finns därför anledning lill en relativt positiv värdering av konferensresultatel. Resultaten motsvarade också i många fall de prioriteringar som från svensk sida bedömts som angelägna och realistiska inför konferensen. Av naturliga skäl skulle självfallet, inte minst med tanke pä u-ländernas behov, mer långtgående framsteg ha varit önskvärda.

Pä rävaruområdel nåddes enighet bl.a. om att nya ansträngningar skall göras för att sälta den gemensamma fonden i kraft. En resolution antogs också om ökade resurser lill FN:s internationella handelscenlrum i Geneve (ITC). Arbetet på atl skapa ell kompletterande system för exportintäkts-stabilisering fördes framåt.

På handelsomrädel antogs en resolution, där de viktigaste avsnitten rör protektionism och strukturanpassning. Ett uttalande gjordes mot protektionism och om vikten av alt bekämpa den. I uttalandet erkänns också strukturanpassning som en ständigt pågående process som bör underlättas. Därutöver åtog sig i-länderna att undvika atl införa nya handelshinder och atl regelbundet se över de hinder som finns i syfte atl avskaffa dem.

På det finansiella och monetära området antogs ett antal resolutioner, främst om offentligt utvecklingsbistånd, skulder och monetära frågor. De monetära frågorna bedömdes före konferensen som särskilt svåra. Det var därför en framgång alt samtliga resolutioner pä det finansiella och monetära området antogs utan omröstning.

Konferensen gav också i-, u- och östländer tillfälle all tillsammans diskutera den världsekonomiska situationen med särskild betoning på utveckling och ekonomiskt samarbete mellan u-länder. Enighet om ett gemensamt slutullalande kunde dock inte uppnås.

En slutlig värdering av UNCTAD-konferensen kan göras först i framtiden, när man sett hur konferensen har följts upp. Det krävs att regeringarna visar sin vilja att göra detta. Den svenska regeringen har utarbetat ett arbetsprogram i nio punkter för att följa upp resultaten av UNCTAD VI. Arbetsprogrammet ansluter sig till huvudfrågorna vid konferensen:   rå-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 117

varor, handel samt finansiella och monetära frågor. Det gäller på råvaru-området att bl.a. påverka länder som ännu inte bestämt sig för att ratificera den gemensamma fonden att göra detta, att aktivt verka för ett ökat stöd till UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC) inkl. dess råvaruprogram samt att aktivt delta i arbetet pä ett nytt system för stabilisering av u-ländernas exportintäkter. På handelsområdet gäller det att bekämpa protektionismen dels genom att verka för en internationell uppföljning av beslut om avveckling av handelshinder som tagits i GATT och UNCTAD, dels genom att för egen del undvika att införa nya handelshinder. Sverige bör på det finansiella och monetära området internationellt verka för ett ökat stöd till de multilaterala utvecklingsorganen och för att samtliga länder uppnår 0,7%-målet för offentligt bistånd. Sverige bör vidare fortsätta att driva kravet pä en sådan ökad tilldelning av speciella dragningsrätter (SDR), som har realistiska möjligheter att bli genomförd. Vi bör också framhålla att Internationella valutafondens resursbehov kommer att förbli stora och att en tidigareläggning av den nionde kvothöjningen bör övervägas. Slutligen kommer Sverige fortsätta att verka för en effektivare tillämpning av det internationella program för de minst utvecklade länderna som antogs år 1981.

De särskilda tullförmåner (s.k. tullpreferenser) för u-länder som Sverige införde år 1972 omfattade under är 1982 en handel om totalt 2,3 miljarder kr. jämfört med 2,2 miljarder kr. för år 1981. Detta utgör drygt 12% av importen (18 miljarder kr. år 1982) från de 88 länder och områden som år 1982 beviljats tullpreferenser. Huvuddelen av importen frän dessa länder (13,5 miljarder kr.) är tullfri enligt mest gynnad nationsprincipen.

Bilaterala frågor på det handelspolitiska, ekonomiska och kommersiella området

Bilaterala kontakter mellan Sverige och andra länder i handelspolitiska och kommersiella frågor ökar successivt. Bakom detta ligger bl.a. en politiskt betingad önskan, främst i statshandelsländer och vissa utvecklingsländer, att ta upp frågor om handel och ekonomi i en mellanstatlig ram. Kontakter i form av ministerbesök och delegationsresor med officiell medverkan m.m. har allt oftare kommit att användas i handelsfrämjande syfte. Med bl.a. statshandelsländerna i Östeuropa och vissa u-länder har Sverige ingått särskilda handels- eller samarbetsavta). Som en följd av dessa hålls periodiskt återkommande möten t. ex. blandade kommissioner.

Under det gångna året har möten i blandade kommissioner hållits med Japan, Libyen, Algeriet och Ecuador. Vidare har ett möte inom ramen för det bredare samarbetet hållits med Cuba. Kommissionsmöten har också ägt rum med flertalet statshandelsländer.

Handeln med statshandelsländerna i Östeuropa har karaktäriserats av den ansträngda ekonomiska situationen i dessa länder. Den svenska expor-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 118

ten till Östeuropa har stagnerat. Samtidigt har den kraftiga ökningen av importen särskilt av oljeprodukter från Sovjetunionen och Östtyskland fortsatt. Detta har medfört ett ökande svenskt underskott i handeln med dessa länder. I de officiella kontakterna t.ex. i samband med de regelbundna kommissionsmötena läggs därför från svensk sida särskild vikt vid behovet att öka den svenska exporten till Östeuropa.

USA inledde är 1982 konsultationer med flera länder, däribland Sverige, om påstådd subventionering av specialstålindustrierna i strid med GATT:s subventionskod. Sverige tillbakavisade påståendena om att den amerikanska industrin skulle ha skadats av vår export. Efter ytteriigare utredningar från amerikansk sida införde USA ijuli 1983 importrestriktioner i form av ökade tullar och kvantitativa begränsningar på specialstålimporten från alla länder. Åtgärden motiverades med att den amerikanska stålindustrin befann sig i en svår situation. De kvantitativa begränsningarna infördes för rostfri stäng, rostfri valsträd samt verktygsstål. Sverige, som är en av de främsta leverantörerna till USA av framförallt verktygsstål, begärde i enlighet med GATT-reglerna konsultationer. Dessa inleddes i augusti och avslutades i oktober 1983. Resultatet blev att Sverige erhöll separata kontingenter för de tre specialstälkategorierna vilket är av stor betydelse. Kontingenterna uppgår till ca 75% av 1982 ärs svenska export av resp. produkter. Vidare lyckades Sverige uppnå en frän handelspolitisk synpunkt acceptabel form för överenskommelsen. Från svensk sida har dock framhållits det beklagliga i detta amerikanska avsteg frän frihandelspolitiken vilket riskerar att få allvarliga konsekvenser för svensk industri.

Pä textilomrädet har Sverige, i likhet med de flesta andra industriländer, bilaterala begränsningsavtal med textilexporterande länder. Sverige har för närvarande sådana avtal med 16 länder. 1 tillämpliga fall har dessa ingåtts inom ramen för det s.k. multifiberavtalet (MFA) - det internationella regelverket för handeln med textilvaror. Begränsningsavtalen omförhandlas allteftersom de löper ut. Från svensk sida eftersträvas långsikti-gare avtal än tidigare. Avtal med en löptid på 4-5 är slöts under är 1983 med nio länder. Återstående avtal avses omförhandlas under år 1984. De nya långsiktiga avtalen innehåller ömsesidiga uppsägningsklausuler. En utvärdering av det nuvarande skyddssystemet på tekoområdet kommer att ske när det samlade resultatet av förhandlingarna föreligger. Liksom tidigare är importen av tekovaror frän statshandelsländerna och Taiwan föremål för restriktioner.

Den s.k. globalkontingent för gummistövlar och gummikängor, som sedan är 1977 har gällt för länder utanför EG och EFTA, kommer att avvecklas vid årsskiftet 1983/84.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 119

Förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia m.m.

Genom lagen (1979:487) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia, som trädde i kraft den 1 juli 1979, begränsas den svenska näringsverksamheten i Sydafrika och Namibia. Syftet med lagen är att öka det politiska trycket på den sydafrikanska regimen och därigenom bidra till en genomgripande samhällsförändring i Sydafrika, att inspirera andra stater till efterföljd samt att öka trycket på FN:s säkerhetsråd att vidta ytteriigare åtgärder. Regeringen kan i vissa fall medge undantag frän investeringsförbudet. Sådana undantag har medgivits för investeringar avseende ersättning av försliten utrustning eller förbättringar på arbetsmiljöområdet. Någon utvidgning av företagens verksamhet i Sydafrika och Namibia tillåts inte. Hittills har 14 sädana ärenden avgjorts . En redogörelse för hur företagens verksamhet har utvecklats i Sydafrika och Namibia lämnas ärligen i en särskild skrivelse till riksdagen.

På riksdagens begäran sker en översyn av lagstiftningen om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia (UU 1979/80: 27, rskr 360). Utredningen, som numera är parlamentariskt sammansatt, har som uppgift bl. a: att studera möjligheterna till komplettering av den gällande lagen med ytterligare åtgärder som kan påverka Sydafrikas apartheidpolitik. Utredningen beräknas vara avslutad under första halvåret 1984.

Regeringen beslutade i november 1983 att krigsmateriel från Sydafrika inte får föras in i Sverige utan regeringens medgivande (SFS 1983:870).

Exportfrämjande insatser

De särskilda statliga insatserna för att främja svensk export av varor och tjänster, som utgör ett komplement till den av regeringen förda allmänna ekonomiska politiken och till företagens egna exportansträngningar, är av-väsentlig betydelse för att minska underskottet i bytesbalansen. Genom, det statliga stödet skapas bättre förutsättningar för företagen att öka sina egna exportansträngningar. Mot denna bakgrund föreslås ökade resurser till den exportfrämjande verksamhet som främst bedrivs genom Sveriges exportråd. Vidare föresläs medel för en fortsatt verksamhet i syfte att främja export av kompletta anläggningar eller delar till stora anläggningar (SPE, Svensk projektexport).

Sverige har, jämfört med mänga i-länder, ett relativt begränsat handelsutbyte med u-länderna. Särskilt för vissa sektorer kan u-landsmarknaderna utgöra stora potentiella exportmarknader. Genom de senaste årens ekonomiska svårigheter och akuta betalningsbalansproblem har u-länderna ställt ökade krav på t.ex. finansieringsätaganden, byteshandel och biståndsinsatser i samband med handeln. En rad nya medel och institutioner har tillkommit som i varierande utsträckning har till syfte att främja de kommersiella förbindelserna med u-länderna. Planerade satsningar, där flera

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 120

instrument samverkar, förekommer endast i begränsad utsträckning och i ett relativt kortsiktigt perspektiv. En förbättrad överblick och samordning skulle kunna ge ett bättre utnyttjande av tillgängliga medel för att främja handeln med u-länderna. Särskilt viktiga är sådana insatser som är svära att få till stånd genom normal kommersiell verksamhet. Exempel kan vara projekt där krav ställs pä hela system av insatser från mjuk- till hårdvara och som inbegriper såväl tjänsteexport som varuexport och motköp. I samband med sådana ofta långsiktiga affärer kan behov uppstå av samordning frän statens sida under medverkan av en rad olika institutioner och företag. För att möta dessa behov kommer en begränsad försöksverksamhet alt igångsättas. Avsikten är att ländervis med några få u-länder med betalningsförmåga samordna mer långsiktiga ansträngningar för att främja handelsutbytet. Därvid skall tillgängliga resurser såsom krediter och garantier, bistånd i olika former liksom Sveriges exportråds och företagens verksamhet m.m. mobiliseras i syfte att nä paketlösningar och arrangemang vars innehåll kan variera avsevärt beroende på de aktuella behoven i samarbetet med landet i fråga. Verksamheten skall vara långsiktig för att kunna ge resultat i form av nya affärsmöjligheter. Verksamheten skall ske inom ramen för tillgängliga resurser.

Det är troligt att branschvisa insatser kommer att få ökad betydelse i framtiden. De branscher som bedöms vara aktuella i första hand är energisektorn och byggsektorn.

Sverige har en betydande exportpotential i sina mindre och medelstora företag. En utvärdering av det hittillsvarande stödet har nyligen presenterats.

Tjänstesektorn har internationaliserats och fått en ökad betydelse. En utredning kommer under våren 1984 att presentera förslag i syfte att ytterligare stimulera och utveckla den svenska tjänsteexporten. Inom ramen för utredningens arbete har olika initiativ vidtagits för att sprida sådan information om det svenska kunnandet inom tjänstesektorn som kan innebära ökade exportmöjligheter. Vidare har nyligen presenterats förslag som rör möjligheterna för den kommunala och landstingskommunala sektorn att engagera sig i exportverksamhet.

Exportkreditgarantier

De svenska företagens möjlighet att försäkra sina exportaffärer mot risken för uteblivna betalningar och andra förlustrisker, dvs. att erhålla exportkreditgarantier, är ett viktigt element i utrikeshandelspolitiken. Exportkreditnämnden (EKN) svarar för denna garantigivning. Verksamheten präglas av en avvägning mellan önskan att främja den svenska exporten och behovet att minimera statens risktagande.

1 EKN:s verksamhet ingår förutom normal affärsmässig garantigivning (n-garantier) även garantigivning enligt särskilda kriterier vid export med

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 121

ett särskilt samhällsintresse samt vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling (s/u-garantier). Mot bakgrund av den i många länder försämrade riskbilden har garantiproduktionen stagnerat och en förskjutning ägt rum från n- till s/u-garantier. För exporten är det viktigt att EKN kan fortsätta med en omfattande garantigivning. 1 syfte att nedbringa föriustriskerna utreds möjligheterna till riskdelning.

Tullfrågor m. m.

Sverige deltar i det internationella tullsamarbetet, främst inom ramen för Tullsamarbetsrådet (Customs Cooperation Council - CCC) i Bryssel. Rådet antog i juni 1983 en konvention om en ny, gemensam varunomenkla-tur (harmonized system). Detta system avses träda i kraft tidigast den 1 januari 1987. Det mycket omfattande arbetet med att överföra denna nomenklatur till svensk lagstiftning och utarbetandet av andra bestämmelser i samband härmed pågår.

Sverige har under året ingått överenskommelse med Frankrike om ömsesidigt bistånd i tullfrågor, vilket kommer att underlätta tullmyndigheternas ansträngningar att förhindra, utreda och beivra överträdelser av tullagstiftningen. Proposition om godkännande av överenskommelsen har förelagts riksdagen (prop. 1983/84:93). Kontakter har också tagits med EG-kommissionen i syfte att gemensamt motverka att Sveriges och EG:s begränsningar av tekoimporten kringgås.

En utredning angående utrikeshandeln i krissituationer har överlämnats till utrikeshandelsministern. Frågan bereds f.n. inom handelsavdelningen.

Det handelspolitiska regelsystemet bygger pä att konkurrensen inte snedvrids genom dumping eller statlig exportsubventionering. Reglerna ger således Sverige vissa möjligheter att skydda sig mot sådan dumpad eller subventionerad import som skadar den inhemska industrin. Inom utrikesdepartementet har studier påbörjats i syfte att värdera hur en klarare procedur bör utformas i Sverige när det gäller dumpingundersökningar och utjämningstullförfaranden.

Krigsmaterielkontroll

Krigsmaterielinspektionens kontroll av tillverkningen av krigsmateriel i landet omfattade 114 enskilda tillverkare vid årsskiftet 1982/83. Tillverkningsvärdet för är 1982 var 4582 milj. kr. (1981 3 956 milj. kr.).

Under år 1983 har ca 1.850 ansökningar om utförsel behandlats. Medelvärdet av krigsmaterielexporten under åren 1978-1982 var ca 1,25% av den totala exporten under samma period.

Värdet för under är 1983 beviljade utförseltillstånd uppgår till ca 2010 milj. kr., en ökning med knappt 100 milj. kr. i löpande priser jämfört med år 1982.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

122

Riksdagen har beslutat ersätta lagen (1935:395) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m. m. med en ny lag (NU 1983/84:6, rskr 74). Den nya lagen (1983: 1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m. m. träder i kraft den 1 januari 1984.

Under år 1983 har inom handelsavdelningen tillsatts en arbetsgrupp med uppgift att undersöka förutsättningarna för och redovisa underlag för olika modeller för parlamentarisk insyn och samråd i frågor som rör krigsmate-rielexport. Arbetsgruppen skall vidare utreda och redovisa förslag till en mer öppen offentlig redovisning av den svenska krigsmaterielexporten.

E 1. Kommerskollegium

30071067' 30539000 31861000

1982/83 Utgift

1983/84 Anslag

1984/85 Förslag

' Anslaget har t. o. m. budgetåret 1982/83 redovisats i handelsdepartementets bilaga till budgetpropositionen.

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt vissa frågor i samband med näringsrättsliga regleringar och inrikeshandel. Kollegiet leds av en styrelse. Chef för kollegiet är en generaldirektör, som är styrelsens ordförande.

Till kollegiet är knutet ett handelspolitiskt råd och en CECA-nämnd samt rådgivande nämnder för frågor rörande auktorisation och godkännande av revisorer samt för frågor rörande godkännande av tolkar och auktorisation av översättare.

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Kommers-kollegium	Föredraganden
Personal
Handläggande personal Övrig personal	107 52 159	+ 2 of +2		of of. of.
Anslag
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Kontantbidrag till Stiftelsen Öst Ekonomiska Byrån' Stipendier avseende	27 390000 (23 967000) 3 149000 (584 000)	+ 1 151000 (+  966 000) +   569000 (+    64 000)	+ ( + + +	823 000 852000) 401000 33 000
europeiska integrationsfrågor'	-	-	+	65 000
	30539000	+ 1720000	+ 1322000

' För kontantbidrag för Stiftelsen Öst Ekonomiska Byrån har för budgetåret 1983/84 medel anvisats inom anslagsposten Förvaltningskostnader.

- Medel för stipendieverksamheten har under budgetåret  1983/84 anvisats inom anslagsposten Förvaltningskostnader (utfall 1982/83 55 000 kr.).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 123

Inkomster vid kommerskollegium, som redovisas pä statsbudgetens inkomstsida under inkomsttitel, beräknas till sammanlagt 7,2 milj. kr. för budgetåret 1984/85 (1982/83 7,2 milj. kr.).

Kommerskollegium

Kommerskollegium har i VP 83/84 (verksamhetsplanering) redovisat bl.a. en resultatanalys och förväntad utveckling. Enligt kollegiets mening kan någon minskning av arbetsbelastningen inom kollegiets verksamhetsområden inte förutses.

Kollegiet bedömer att ett fullgörande av besparingskravet under kommande femårsperiod, vilket krav endast delvis kan genomföras genom rationaliseringsåtgärder, leder till ambitionsnivåsänkningar. Den personalreducering som därmed blir aktuell förutses kunna genomföras i samband med naturlig avgång.

För utrikeshandelsverksamheten är det svårt att förutse utvecklingen pä ett par års sikt mot bakgrund av den osäkerhet om den allmänna ekonomiska och politiska utvecklingen, som starkt påverkar det handelspolitiska skeendet i världen. Den handelspolitiska utvecklingen kan snabbt förändras och kollegiet förutsätter att tillskott av resurser kan ges efter prövning av regeringen, om den allmänna handelspolitiska utvecklingen skulle kräva det. Inom det näringsrättsliga området berörs flera verksamhetsgrenar av pågående eller avslutade utredningar och av förväntad lagstiftning.

Kommerskollegium föreslär i sin anslagsframställning bl. a. följande:

1. Huvudförslag 31 859 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning 1 953 000 kr.

3. Tilläggsförslag 400000 kr. Beloppet motsvarar kostnaden för bl.a. två tjänster för framtagande av en ärlig rapport med översikt av utrikeshandel och handelspolitik. Förslaget utgör den lägre av de två alternativa ambitionsnivåer som kollegiet redovisat.

4. Besparingarna enligt huvudförslaget innebär en minskning av anslaget med 633 000 kr. Reduceringen föresläs genomföras dels genom rationaliseringar, dels genom omprioriteringar och omprövningar med viss ambi-tionsniväsänkning som följd. Den personalminskning som blir aktuell beräknas kunna genomföras i samband med naturlig avgång. En del av kollegiets besparing hänförs till lönemedel som kan sparas in om man genomför ett förslag frän kollegiet om vissa lättnader i kraven på svenskt medborgarskap och bosättning i Sverige när det gäller styrelseledamöter i svenska aktiebolag m. m.

5. Kollegiet föreslär förändringar av vissa avgifter. På tolk- och transla-torsområdet föreslås en enhetlig ansökningsavgift på 500 kr. i stället för den nuvarande tvådelade avgiften. När det gäller vissa tillstånd bl. a. enligt aktiebolagslagen (1975:1385) och lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar föreslår kollegiet en övergång från expeditionsavgifter till ansökningsavgifter.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 124

6. För sin stipendieverksamhet begär kollegiet att 65000 kr. anvisas förslagsvis och under särskild anslagspost.

7. För stiftelsen Öst Ekonomiska Byråns verksamhet begärs i enlighet med av stiftelsen till kollegiet ingiven anslagsframställning 648000 kr. i kontantbidrag. Kollegiet hemställer att medel för kontantbidrag till byrån fr.o.m. budgetåret 1984/85 anvisas under särskild anslagspost.

8. För sin beredskapsplanering hemställer kollegiet att 50000 kr. anvisas under fjärde huvudtiteln, anslaget H 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetär bör medel för kommerskollegium beräknas med utgångspunkt i kollegiets huvudförslag. Under anslaget beräknar jag därutöver medel för framtagandet av en årlig rapport med översikt av utrikeshandel och handelspolitik.

Ansträngningarna att främja den svenska utrikeshandeln är ett led i regeringens ekonomiska politik. Utvecklingen av vårt lands export har varit god under det gångna året. För att kunskapsunderlaget skall bli bättre vid planeringen av olika handelspolitiska och exportfrämjande insatser i framtiden finner jag det angeläget att en årlig analytisk översikt tas fram över den svenska utrikeshandelns utveckling i fråga om olika regioner, länder och produktkategorier. Översikten bör belysa den handelspolitiska utvecklingen och utvecklingen av den ekonomiska potentialen på exportmarknaderna. Uppdraget bör ges till kommerskollegiet i samverkan med Sveriges exportråd och exportkreditnämnden. Den första rapporten bör kunna föreligga under hösten 1984. Jag är dock inte beredd att tillstyrka inrättande av någon ny tjänst vid kollegiet. I stället bör anslaget för övriga förvaltningskostnader vid kollegiet uppräknas med 100000 kr. och återstoden av erforderliga 400000 kr. anvisas över anslaget E 2. Exportfrämjande verksamhet. Uppdraget bör ses som ett försöksprojekt.

Jag är inte beredd att nu ta ställning till förslaget om ändrade avgifter i tolk- och translatorsverksamheten. Frågan bör prövas i anslutning till de överväganden som f.n. görs inom regeringskansliet med anledning av betänkandena (Ds H 1982:2) Att godkänna tolkar och auktorisera översättare - en utvärdering och (Ds U 1982: 10) Reformerad tolkutbildning.

Inte heller de förslag om ändrade avgifter för vissa tillstånd enligt bl.a. aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar föranleder något ställningstagande i detta sammanhang. Dessa frågor är föremål för prövning inom Stämpelskatteutredningen (B 1977:06).

Förslaget om vissa lättnader i regleringen vad gäller styrelseledamöter i aktiebolag m. m. bereds f. n. inom regeringskansliet.

Beträffande kollegiets stipendieverksamhet är det angeläget att denna kan breddas till att omfatta, förutom praktiktjänstgöring inom EG-kommis-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 125

sionen, även andra europeiska samarbetsorganisationer. En ökad samordning av rekryteringen i Sverige av lämpliga kandidater bör ske, varvid kollegiets erfarenhet i sammanhanget bör tas tillvara. Medel för den kostnad som verksamheten f. n. medför bör anvisas under en särskild anslagspost.

Medel för kollegiets beredskapsplanering beräknas under fjärde huvudtiteln, anslaget H 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Kommerskollegium för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 31 861000 kr.

E 2. Exportfrämjande verksamhet

1982/83 Utgift 153685899' Reservation 107095656"

1983/84 Anslag        164 500000 1984/85 Förslag       202 660000

' Anslaget har t. o. m. budgelåret 1982/83 redovisats i handelsdepartementets bilaga

till budgetpropositionen.

- Varav ca 100 milj. kr. är disponerade genom tidigare beslut.

Inledning

Under förevarande anslag beräknas medel för den exportfrämjande verksamhet som Sveriges exportråd antingen själv utövar eller planerar och leder inom handelssekreterarorganisationen och utrikesrepresentationen.

Följande myndigheter/organ och anslag omfattas av exportfrämjande verksamhet.

Depariement	Anslag	Myndighet/organ/verksamhet
Utrikesdepartementet	A 1	Utrikesförvaltningen (del av anslaget)
	E2	Exportfrämjande verksamhet
	E3	Exportkreditnämnden, täckande av vissa föriuster
	E5	Interamerikanska utvecklingsbanken
Jordbruksdepartementet	13	Sveriges turistråd (del av anslaget)
Finansdepartementet	F5	Exportkreditbidrag
Industridepartementet	B6	Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit
	B7	Kostnader för statsslödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m.
	B8	Ersättning för extra kostnader för förmånliga krediter till u-länder
	B 10	Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin (del av anslaget)
	B 12	Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. (del av anslaget)
	B 15	Branschfrämjande åtgärder (del av anslaget)
	G3	Nämnden för fartygskreditgarantier (del av anslaget)

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 126

För budgetåret 1984/85 har ca 390 milj. kr. beräknats för exportfrämjande verksamhet under tredje huvudtiteln. Av utrikesförvaltningens verksamhet kan storleksordningen 20% beräknas avse åtgärder med exportfrämjande inslag. Detta motsvarar omkring 150-200 milj. kr.

Under sjunde huvudtiteln har 1 000 kr. förts upp under anslaget till Exportkreditbidrag avsett för stöd till exportföretag som har orsakats ränteförluster i samband med exportkrediter.

Under nionde huvudtiteln har i avvaktan pä en särskild proposition förts upp ett oförändrat anslag av 49,6 milj. kr. under anslaget till Sveriges turistråd. Ca hälften härav utgör en direkt stimulans av tjänsteexport.

Under tolfte huvudtiteln har i avvaktan på en särskild proposition förts upp ett oförändrat anslag för bl. a. branschfrämjande åtgärder för träbear-betande industrin. Vidare finns medel anvisade för särskilda industripolitiska insatser för tekoindustrin. Båda dessa program har exportfrämjande inslag. Statens industriverk har ansvar för de samlade branschinsatserna medan Sveriges exportråd verkställer de beslutade insatserna med undantag för tekostödet som industriverket svarar för. Under anslagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit beräknas 980 milj. kr., till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fanyg m.m. 480 milj. kr. och till Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder 55 milj. kr. Vidare tas delar av statens bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. och anslaget till nämnden för fartygskreditgarantier i anspråk för olika exporlfrämjande aktiviteter.

De på detta sätt beräknade samlade utgifterna för exportfrämjande åtgärder över statsbudgeten för budgetåret 1984/85 uppgår till ca 1955 milj. kr.

Organisation

Sveriges exportråd inrättades den 1 juli 1972 genom avtal mellan svenska staten och Sveriges allmänna exportförening. Inom exportrådet är tillsatt en särskild nämnd med uppgift att besluta om stöd till svensk projektexport.

Exportrådets uppgift är att som centralt organ planera, samordna, marknadsföra och genomföra åtgärder för att främja svensk export. För alt lösa denna uppgift planerar och leder Sveriges exportråd den exportfrämjande verksamheten dels vid den specialiserade kommersiella utlandsrepresentationen, dvs. handelssekreterarna och de handelskamrar i utlandet som har slutit samarbetsavtal med rådet, dels inom utrikesrepresentationen.

25 handelssekreterartjänster finns inrättade. Av dessa är sex placerade i Nordamerika, i Atlanta, Chicago, Detroit, Los Angeles, New York och Toronto. I Europa finns 14 handelssekreterare, nämligen i Bryssel, Budapest, Dusseldorf, Haag, Helsingfors, Köpenhamn, London, Madrid, Mila-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 127

no, Oslo, Paris, Prag, Wien och Ziirich. På övriga industrilandsmarknader finns handelssekreterare i Melbourne och Tokyo. Tre handelssekreterare arbetar i utvecklingsländer, nämligen de i Caracas, Jeddah och Mexico City. Handelssekreterarna leder sin verksamhet från fristående handelskontor. Filialkontor finns i Hamburg, Houston, Montreal, Stuttgart, Sydney och Vancouver. Dessutom bedrivs försök med kommersiell representation i Calgary. 20 ambassader i länder med särskilt intressanta marknader har givits en särskild kommersiell kompetens och tar - liksom handelssekreterarna - betalt för vissa av sina exportfrämjande tjänster. Samtliga övriga ambassader, liksom även vissa konsulat, ger allmän exportfrämjande service.

En handelskammare i utlandet, nämligen den i Sao Paulo, har slutit samarbetsavtal med Sveriges exportråd.

Sveriges exportråd och handelssekreterarna sysselsätter Ln. ca 185 resp. ca 270 anställda. Hos handelssekreterarna utgörs personalen, förutom av handelssekreterare, av bl.a. marknadssekreterare och praktikanter (marknadsassistenter).

Finansiering

Enligt avtalet om Sveriges exportråd (prop. 1979/80: 16, NU 20, rskr 95) skall exportrådet planera och leda handelssekreterarnas verksamhet och exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresentationen. Denna uppgift finansieras med medel som staten ställer till förfogande. Vidare skall enligt avtalet staten bidra till exportrådets finansiering med ett belopp som motsvarar beräknad skillnad mellan rådets kostnader för exportservice till företag med export av mindre omfattning och exportrådets abonnemangsavgifter från dessa företag.

Näringslivets bidrag till finansieringen av Sveriges exportråd utgörs av abonnemangsavgifter. Exportrådet bedriver därutöver uppdragsverksamhet för sina abonnenter mot särskild avgift. Abonnemang är en förutsättning för att få tillgång till exportrådets, handelssekreterarnas och utrikesre-presentationens tjänster. Abonnemang är också en förutsättning för att erhålla tjänster frän sådana statsstödda handelskamrar i utlandet som har slutit samarbetsavtal med rådet. Exportrådet kan dock lämna tjänster till annan än abonnent då syftet är att uppmuntra exportfrämjande verksamhet eller att till exportrådet knyta nya abonnenter. Abonnemang påverkar inte prövningen om stöd till svensk projektexport.

Verksamhet

Exportrådets och handelssekreterarnas verksamhet indelas i följande verksamhetsgrenar eller program, nämligen exportservice, exportaktioner och exportuppdrag. Verksamheten inom exportrådet resp. handelssekre-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 128

terarorganisationen redovisas åtskilt. Med exportservice avses de tjänster som utförs avgiftsfritt, t.ex. rådgivning till besökande affärsmän, enklare varuförfrägningar och rutinkorrespondens liksom viss uppsökande och initiativtagande verksamhet. Som tidigare nämnts finansieras exportrådets exportservice såväl av staten som av näringslivet. Handelssekreterarnas exportservice finansieras helt av staten.

Exportaktioner omfattar sådana tjänster som är avsedda för bransch-eller temabundna aktiviteter som stödjer företagens exportansträngningar. Det är därvid fråga om kollektiva insatser som syftar till ökade exportintäkter. Exportaktionsprogrammet omfattar även åtgärder som särskilt stödjer mindre och medelstora företags exportansträngningar. Flertalet exportfrämjande aktioner finansieras av staten och näringslivet gemensamt. Medlen disponeras av Sveriges exportråd i samråd och samarbete med den exportfrämjande utlandsorganisationen.

Uppdragsverksamheten omfattar de tjänster som exportrådet och handelssekreterarna utför pä särskild beställning och mot särskild avgift för enskild abonnent eller myndighet. Vidare räknas de myndighetsuppgifter in söm exportrådet har ålagts gentemot handelssekreterarna och utrikesrepresentationen och som finansieras av staten.

Medlen under förevarande anslag är vidare avsedda för att främja den svenska exporten av systemleveranser till stora industri- och anläggningsprojekt (prop. 1978/79: 123 bil. 2, NU 59, rskr 415), samt för statligt stöd till sådana konsultföretag som arbetar med förstudier eller anbud rörande vissa utvecklingsprojekt i u-länder.

Sveriges exportråds och handelssekreterarnas verksamhet redovisas, som nämnts, f.n. åtskilt. En fördjupad dialog mellan exportrådet och utlandsorganisationen om användningen av de samlade resurserna inom den totala organisationen samt fördelningen mellan hemmaorganisationen och utlandsorganisationen underlättas om verksamheten redovisas samlat under de tre programmen. 1 syfte att stimulera en sådan fördjupad dialog kommer medlen att redovisas under fem anslagsposter fr.o.m. budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet

129

Sveriges exportråd

Medelsbehov (1000-tal kr.)
Verksamhet	1982/83		1983/84 budget	Beräknad ändring
	budget	utfall		Exportrådet         Föredraganden

E.xportservice Anslag Övriga inkomster

Exportaktioner Anslag Övriga inkomster

Exportuppdrag Anslag Övriga inkomster

Stöd till svensk projektexport m.m. Anslag

Till regeringens disposition Anslag

Ränteinkomster m. m. Övriga inkomster

Outnyttjade medel Anslag

Summa medelsbehov Anslag Övriga inkomster

5 570 600

54900        54 900     67000        + 6300
18000 19000      19400        +    600

65 770'	50870'	74000	+ 18000	-     560
53000	60000	62000	—	-
8900	8 900	10500	+  1000	+     420
52 000	51 300'	58000	+ 2000	+  2 000
38000	26 879	5 000"	+ 5 000	+ 10 200
16305	12137'	8000	+     700	+ 22 530

3 346

14476''

+38 160 + 2600

183 875   168162 164 500   +61000 123 000   133646 139400   + 2600

' Härtill kommer 14,9 milj. kr. för vilka Sveriges exportråd har fattat beslut men inte lyft från anslaget. - Avser inkomster från uppdrag frän såväl företag som från statliga myndigheter (5485000 kr.), t. ex. statens industriverk inom ramen för de s.k. branschstödsprogrammen.

' Härtill kommer 31 753 000 kr. i lämnade utfästelser budgetåret 1982/83 som belastar reserverade medel per 1983-07-01. Dessa reserverade medel belastas också av lämnade utfästelser om tillsammans 13 850000 kr. från tidigare budgetår.

'' Härtill kommer 35 milj. kr. för nya dispositioner avseende stöd till svensk projektexport för budgetåret 1983/84 från under anslaget reserverade medel.

' Härtill kommer 10740000 kr. som utgör utbetalningar från anslagets reservation varav 7,5 milj. kr. till Sveriges turistråd.

 Avser överföringar från ingående reservation och från anslag till statsbudgetens inkomsttitel. ' Ett underskott på 4 148668 kr. i handelssekreterarnas samlade verksamhet belastar av exportrådet redovisade och ej utnyttjade medel från budgetåret 1981/82 och tidigare.

Sveriges exportråd utgår i sin anslagsframställning från anslagsnivån för budgetåret 1983/84 vid sin prisomräkning om totalt 15 milj. kr. Härutöver begärs 46 milj. kr. varav merparten består av medel för stöd till svensk projektexport. Sådana medel belastar innevarande budgetår anslagets reserverade medel. Exportrådet föreslår således en ökning av anslaget med 61 milj. kr. till 225,5 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Mot bakgrund av den sviktande utvecklingen på många NIC- (Newly Industrialised Countries) och OPEC-marknader kommer exportrådet att avsätta en ökande andel av sina resurser inom OECD-området och Sydost-9    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 130

asien. Likaså kommer inriktningen inom exportaktionsprogrammet att gradvis övergå till färre och större aktioner och bearbetningen av flera marginella marknader kommer att upphöra. Exportrådets förslag följer därmed i huvudsak den hittillsvarande inriktningen.

Exportrådet föreslår ökade resurser om totalt 11 milj. kr. utöver prisomräkning för exportaktioner. Ett belopp om 3,5 milj. kr. avses gå till ökad individuellt uppsökande verksamhet hos mindre och medelstora företag liksom till vissa andra ambitionshöjningar inom exportrådets särskilda program för mindre och medelstora företag.

Rådets roll som informatör till näringslivet om exportmöjligheter i projekt som finansieras av internationella finansieringsorgan framstår enligt rådet som aUt viktigare. En förstärkning av bevakningen avses ske såväl hemma som ute. Vidare begärs medel för fortsatta insatser för att främja handel med teknik samt för insatser för att bistå offentliga myndigheter och bolag vid tjänsteexport. Totalt begärs 5 milj. kr. för dessa insatser.

Exportrådet föreslår att en ny verksamhet införs, nämligen teknisk exportservice. Enligt förslaget skall verksamheten bedrivas som ett samarbetsprojekt mellan rådet, kommerskollegium, standardiseringskommissionen i Sverige och statens mät- och provråd. Detta skulle ge företagen möjlighet att kunna vända sig till en instans som kan lämna information eller assistans med teknisk rådgivning och annan hjälp i frågor rörande märkning, provning eller annan teknisk produktanpassning till utländska krav. I ett uppbyggnadsskede begärs 1 milj. kr.

Resterande 1,5 milj. kr. medför en ambitionshöjning av exportaktionerna totalt sett.

Exportrådet beräknar ett medelsbehov om 35 milj. kr. för stöd till svensk projektexport. Samma belopp belastar anslagets reservation under budgetåret 1983/84.

Sveriges exportråd anför att den genomförda anpassningen av lönesystemet för personal inom handelssekreterareorganisationen till gällande skattelagstiftning och kollektivavtal har medfört alltför höga bruttolönekostnader för att kontoren ekonomiskt skall bära sig. Exportrådet föreslär därför att skattesystemet för lokalt anställda svenskar ändras.

Praktikantverksamheten är enligt exportrådet en viktig verksamhet som kommer Sverige och svenskt näringsliv tillgodo. F.n. finns praktikanter, förutom hos handelssekreterare, vid tre ambassader. Rådet föreslär mot bakgrund av de goda erfarenheterna att denna verksamhet utökas vid vissa utlandsmyndigheter, företrädesvis i Sydostasien.

Svensk projektexport

1 1983 ärs budgetproposition (bil. 5) anförde utrikesministern att en utvärdering av den hittills genomförda verksamheten med stöd till svensk projektexport beräknades vara genomförd under våren 1983. Utvärdering-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 131

en redovisas i en inom utrikesdepartementet utarbetad promemoria (Ds UD 1983:1) Stöd till Svensk projektexport - en utvärdering.

1 promemorian framhålls att hittillsvarande erfarenheter, liksom den förväntade utvecklingen av världsmarknaden, talar för att svenska företag måste öka sina ansträngningar att exportera sammanhållna system. Samtidigt hårdnar den internationella konkurrensen. Det måste därför, enligt promemorian, anses naturligt att staten även fortsättningsvis lämnar någon form av exportfrämjande stöd till sådan export. Enligt promemorian har stödet till svensk projektexport medverkat till att skapa gynnsamma möjligheter för svenska företag att etablera sig på den internationella marknaden för systemexport. Särskilt har stödet varit positivt för mindre och medelstora företag. Exempel på gynnsamma effekter av stödet är t.ex. upprättande av nya affärskontakter och ökade kunskaper i marknadsbearbetning. Riskviljan hos företagen att pröva nya samarbetskonstruktioner och ny teknik har också ökat.

I promemorian föresläs därför att stödformen behälls men att den lämnas i form av en garanti som utfaller till betalning om det projekt, som garantin omfattar, inte leder till kontrakt. Om ett företags likviditetssituation är särskilt ogynnsam, bör dock utbetalning kunna ske redan innan beslut om kontrakt föreligger. Stödet föreslås vidare få täcka högst 1/3 av redovisade kostnader för förprojekterings-, seminarie- och utbildningsverksamhet samt för att ta fram anbud.

1 promemorian ges en rad ytterligare förslag med inriktning pä denna stödform.

Promemorian har remissbehandlats. Det övervägande antalet remissinstanser delar förslaget i promemorian att behålla stödet till svensk projektexport. Man ställer sig i huvudsak även positiv till de övriga förslagen i promemorian.

Föredragandens överväganden

Sveriges ekonomiska läge gör det angeläget att stödja näringslivets exportansträngningar. Huvudansvaret för att vår export utvecklas tillfredsställande ligger helt naturligt på företagen. Den av regeringen förda allmänna ekonomiska politiken har bl.a. tiil syfte att skapa gynnsamma förutsättningar för företagen i deras exportansträngningar. Även de mer direkta statliga insatserna för att främja och stimulera svensk export är dock av väsentlig betydelse, särskilt för att ta tillvara den genom devalveringen hösten 1982 förbättrade konkurrenssituationen. .

Svet"iges exportråd har i sin verksamhetsplan prioriterat det exportfrämjande stödet till sådana marknader där möjligheterna till en ökad försäljning bedöms som goda. Jag biträder i huvudsak exportrådets prioritering av marknader. Jag vill emellertid samtidigt stryka under nödvändigheten av ett genomtänkt samspel mellan olika aktiviteter inom hela det område

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 132

som påverkar våra exportansträngningar. Härvid syftar jag pä sädana frågor som rör exportkreditgivning, exportkreditgarantier, u-landsbiständ, tekniskt-vetenskapligt samarbete m. m. som enligt min mening måste beaktas inför valet av olika exportfrämjande åtgärder. Exportrådets egna bedömningar av sina kort- och långsiktiga insatser pä olika marknader måste grundas på en värdering av detta samspel, där hänsyn också tas till att insatserna koncentreras till belalningsstarka marknader.

Enligt min mening har Sveriges exportråd en viktig roll att fylla som projektbevakare ät näringslivet. Jag föreslär ett ökat anslag om 3 milj. kr. under exportaktioner för förstärkning av exportrådets roll som informatör om exportmöjligheter beträffande projekt som finansieras av internationella finansieringsorganisationer.

Jag delar exportrådets bedömning av behovet av att bygga upp en teknisk exportservice. Ett belopp om 1 milj. kr. bör anslås i ett uppbyggnadsskede.

En betydande del av den exportfrämjande verksamheten utgörs av det särskilda stödet till små och medelstora företags exportansträngningar. Utredningen (H 1982:08) om exportfrämjandeslöd till mindre och medelstora företag har haft i uppdrag att utvärdera det under senare är utökade stödet till dessa företagskategorier samt ge förslag till insatser. Ett av dessa förslag rör den just nämnda verksamheten teknisk exportservice. Utredningens betänkande (Ds UD 1983:5) remissbehandlas f.n. Jag avser att återkomma till riksdagen under våren 1984 med förslag i denna fråga. I avvaktan härpå är jag inte beredd att nu ta ställning till exportrådets förslag om ökade insatser för denna företagskategori. Beträffande ramen för medelsbehov för budgetåret 1984/85 återkommer jag till detta i det följande.

De övriga insatser exportrådet föreslär inom programmet för exportaktioner fär genomföras inom ramen för tillgängliga medel.

Frågan om en ändring av lönesystemet för lokalt anställda svenskar hos handelssekreterarna har behandlats i föregående budgetproposition. Därvid anfördes att kostnader till följd av omläggningen av lönesystemet inom handelssekreterarorganisationen måste utgöra en naturlig del av handelssekreterarnas normala kostnadsbild. Hittills lämnad kompensation fär täcka statens andel av aktuella kostnader. Vidare anfördes att det i avvaktan pä närmare granskning av frågan om skattesystemet för lokalt anställda svenskar inte skulle föreslås någon ändring av skattesystemet. Detta förhällande gäller fortfarande.

Jag delar helt exportrådets bedömning beträffande praktikantverksamheten. Det fär ankomma pä Sveriges exportråd att efter samråd med utrikesdepartementet besluta om placering av praktikanter vid utlandsmyndigheter inom ramen för tillgängliga medel.

Såvitt rör frågan om stöd till svensk projektexport delar jag, i likhet med remissinstanserna, uppfattningen i promemorian att stödet bör fortsätta. Stödet har enligt min mening en särskild betydelse för att stimulera aktivi-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 133

teter som annars inte skulle komma till stånd. Detta ökar i sin tur svenska företags konkurrensförmåga såväl på kort som lång sikt. Jag vill särskilt framhålla stödets betydelse för mindre och medelstora företag liksom dess positiva effekter för sysselsättningen såväl direkt som indirekt, vilket ju också särskilt stryks under av flera av remissinstanserna bl. a. Landstingsförbundet, SHIO-Famitjeföretagen, Sveriges exportråd, arbetsmarknadsstyrelsen och Sveriges industriförbund. Industriförbundet framhåller att de indirekta långsiktiga sysselsättningseffekterna kan antas bli betydande. Stödet är enligt förbundet förmodligen effektivare än andra former av statsstöd med samma syfte. För mindre och medelstora företag ökar stödet genom stimulansen till underleverantörskap förutsättningarna för framtida exportökningar. En stor del av det hittills lämnade stödet har omfattat projekt som berör byggnadssektorn. Mot bakgrund av bl. a. denna sektors särskilt utsatta läge från sysselsättningssynpunkt, är det angeläget att olika former av stöd som kan komplettera varandra, är tillgängliga för företagen.

Den nuvarande formen för stöd bör som huvudprincip övergå till att bli ett garantistöd för kostnader för såväl förprojekterings-, seminarie- och utbildningsverksamhet som framtagande av anbud. Det bör föranleda utbetalning enbart när ett projekt inte leder till kontrakt. 1 likhet med förslaget i promemorian och ett antal remissinstanser bör dock i vissa fall stöd kunna betalas ut, efter särskild begäran, till mindre och medelstora företag även innan det föreligger ett beslut i fråga om kontrakt. Sådana medel bör vara räntebelagda och betalas åter om ett kontrakt erhålls. Det bör ankomma på nämnden för stöd till svensk projektexport att fatta beslut om undantag frän den föreslagna huvudregeln.

Jag delar förslaget i promemorian att stödet bör fä täcka högst 1/3 av redovisade kostnader. I likhet med ett antal remissinstanser, bl.a. Sveriges exportråd. Svenska konsultföreningen och SHIO-Familjeföretagen, anser jag dock att begränsningen bör avse hela anslaget och att möjlighet bör finnas att stödja enskilda projekt av särskilt intresse upp till 50%.

De nu föreslagna ändringarna bör genomföras den 1 juli 1984.

Stöd till svensk projektexport bör, liksom andra exportfrämjande stödformer, koncentreras mot marknader med betalningsförmåga. Jag delar uppfattningen i promemorian att stöd till projektexport på aktuella marknader bör inriktas pä projekt som finansieras av Världsbanken eller andra multilateralt finansierade biståndsorgan. Detta förslag stöds av bl. a. SIDA, Sveriges riksbank, Sveriges exportråd och Sveriges industriförbund. Industriförbundet anför samtidigt att antalet projekt med sådan finansiering torde vara begränsat och att det är önskvärt att alla typer av projekt skall kunna fä stöd så länge de uppfyller uppsatta kriterier. Enligt min mening bör stöd av aktuellt slag inte lämnas till projekt som är inriktat mot svenskt bistånd. Samtidigt är det angeläget att det finns möjlighet att lämna stöd till multilateralt finansierade projekt även på sädana marknader som är föremål för svenskt bilateralt bistånd förutsatt att svenskt bistånd

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 134

inte lämnas till projektet i fråga. Jag förutsätter att Sveriges exportråd. Beredningen för internationellt tekniskt samarbete (BITS) och SIDA håller kontakt med varandra i denna fråga.

Mot bakgrund av vad jag nu har sagt om vikten av att koncentrera stödet mot projekt på marknader med betalningsförmåga vill jag också framhålla det angelägna i att en intensifierad projektbevakning sker. Jag delar den uppfattning som framförs i promemorian, och som remissinstanserna instämmer i, om behovet av en bättre koordinering av denna verksamhet liksom behovet av en bättre samverkan mellan de olika delar inom exportrådet som är engagerade i någon form av exportfrämjande stöd till export av sammanhållna system. Enligt min mening bör nämnden för stöd till svensk projektexport ha en central roll i dessa sammanhang och genom en koordinerande roll fungera som rådgivare till exportrådet. Pä detta sätt fär nämnden möjlighet att - utöver beslut om prioritering av marknader och branscher m. m. i den egna verksamheten - ge råd som grund för beslut inom exportrådet i övrigt som berör export av projekt. Det ankommer pä exportrådets ledning och nämnden att besluta om de närmare formerna härför. I samband härmed bör beaktas vad som anförs i promemorian om samordning av det s.k. konsultstödet med stödet till svensk projektexport.

I promemorian föreslås att finansieringen av ett projekt bör vara klar för att stöd skall kunna medges. Det kan emellertid i vissa fall vara svårt att uppfylla ett sådant krav t. ex. när det gäller förstudier för ett projekt. Detta framhålls också av Sveriges exportråd, Sveriges industriförbund och Svenska bankföreningen. Beslut om stöd bör därför fattas om sökanden kan göra troligt att finansiering kan ordnas. Om ett sådant beslut fattas och det senare visar sig att projektet inte kan genomföras p.g.a. att finansieringsfrågan ej har lösts, bör inte någon utbetalning göras. Jag vill också stryka under vikten av att utrymme för erforderliga exportkreditgarantier genom t. ex. exportkreditnämnden finns på marknaden i fråga.

Jag delar i övrigt de synpunkter som framförs i promemorian.

För verksamheten under budgetåret 1983/84 disponerar Sveriges exportråd 35 milj. kr. för nya utfästelser om stöd till svensk projektexport i enlighet med nuvarande regler. Verksamheten under budgetåret 1984/85 bör inriktas på i huvudsak samma nivå som för budgetåret 1983/84. Jag beräknar därför 35 milj. kr. i bemyndigande för nya utfästelser inkl. kostnader för administration av stöd till svensk projektexport. Det samlade behovet av betalningsmedel för att täcka de kostnader som föranleds av nämnda utfästelser beräknar jag till 30 milj. kr. Med hänsyn till den tid som oftast föreligger mellan beslut om garanti och behov av utbetalning i de fall offert inte leder till order, kommer anslagsbelastningen att sträcka sig över flera år. Den exakta belastningen avseende varje budgetår kan i detta läge vara svär att göra. Jag beräknar dock det behov av betalningsmedel för budgetåret 1984/85 som följer av nämnda utfästelser om 35 milj. kr. till 10 milj. kr. utöver det belopp för s.k. konsultstöd som prisomräknat bör uppgå till 5,2 milj. kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 135

För särskilda exportfrämjande insatser av olika slag har jag beräknat medel till regeringens disposition. Som exempel på åtgärder kan nämnas särskilda exportaktioner, bevakning av olika multilateralt finansierade projekt, information, förstärkt kommersiell representation i utlandet och vissa turismfrämjande åtgärder. Medlen har också beräknats för stöd till export av tjänster från statliga myndigheter.

Den tidigare nämnda utredningen om exportfrämjande stöd till mindre och medelstora företag har kommit med en rad förslag. Dessa remissbehandlas f. n. Jag avser att återkomma till riksdagen med förslag under våren 1984.

Utredningen (H 1982:07) om åtgärder för att främja export av tjänster avser att lämna sina förslag under våren 1984. Jag återkommer till riksdagen i denna fråga till hösten.

Utredningen (Kn 1982:02) om kommunernas och landstingskommunernas medverkan i en samordnad exportverksamhet har lämnat sitt betänkande i december 1983. Betänkandet (SOU 1983:72) remissbehandlas f. n. Jag avser att återkomma till riksdagen med förslag under våren 1984.

Enligt min mening är det troligt att branschvisa insatser kommer att få ökad betydelse i framtiden. Medel bör därför finnas tillgängliga för att snabbt kunna sättas in för exportfrämjande insatser inom relevanta branscher. De branscher, som jag bedömer som aktuella i första hand, är energisektoi-n och byggsektorn.

Vidare bör enligt min mening medel finnas tillgängliga för bilaterala insatser på vissa u-landsmarknader där särskilda koordinationsfunktioner kan komma att inrättas. Avsikten är att tillsammans med näringslivet öka handeln med u-länderna genom att ländervis samordna existerande resurser i form av krediter och garantier, bistånd i olika former samt exportrådets och företagens verksamhet i gemensamma långsiktiga ansträngningar. Jag har närmare utvecklat detta i inledningen till avsnittet om utrikeshandel och exportfrämjande.

Jag beräknar ett medelsbehov om 22 milj. kr. för att möjliggöra genomförandet av de utredningsförslag m. m. som nyss beskrivits. En del av detta belopp täcks genom omprioritering från medel för exportaktioner. I avvaktan på ställningstagande till de nyss angivna utredningarna m. m. bör dessa medel ställas till regeringens disposition.

För budgetåret 1984/85 beräknar jag ett ökat medelsbehov av totalt 38 160000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att 1. till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 202660000 kr., 2. bemyndiga regeringen att medge att utfästelser om stöd till svensk projektexport fär lämnas till ett belopp av högst 35000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 136

E 3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster

1982/83 Utgift	1864 723'
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

' Anslaget har t. o. m. budgetåret 1982/83 redovisats i handelsdepartementets bilaga till budgetpropositionen.

Exportkreditnämnden (EKN) har till uppgift att inom av statsmakterna angivna riktlinjer mot premie bedriva garantigivning för export, varigenom staten ikläder sig ansvaret för täckning av vissa risker för utebliven betalning.

EKN:s garantigivning bedrivs sedan några är inom tvä i princip åtskilda system - normalgarantisystemet och det s.k. s/u-garantisystemet - för vilka gäller separata riktlinjer och ramar för risktagande. S/u-garantier innebär garantigivning vid särskilt samhällsintresse och garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling. De två systemen fungerar i många avseenden i nära samverkan och skall på sikt tillsammans balansera sina kostnader och intäkter.

Riksdagen uttalade under 1978/79 års riksmöte att EKN årligen borde underställa regering och riksdag sin verksamhet för prövning (prop. 1978/79: 201, NU 51, rskr 444). EKN har i skrivelse daterad den 29 september 1983 till regeringen inkommit med en redogörelse för nämndens verksamhet, en bedömning av det aktuella riskläget samt en prognos över verksamhetens framtida utfall. Vidare framförs en begäran om dels en höjning av den rörliga krediten för exportkreditgarantier i riksgäldskontoret, dels en höjning av ramen för s/u-garantigivning.

EKN:s skrivelse om verksamheten m. m.

EKN konstaterar att garantiverksamheten under större delen av 1970-ta-lel expanderade mycket snabbt med en koncentration på u-och östländer. Den negativa utvecklingen av världsekonomin har fört med sig en betungande skuldtjänst, dvs. räntor och avbetalningar på utländska lån, och allvarliga betalningsbalansproblem för ett stort antal länder. Detta innebär att förlustriskerna i EKN:s åtaganden ökat och skaderegleringarna har också ökat snabbt. Tillväxten av EKN:s engagemang har dock stagnerat under senare är. Under året utfärdade förbindelser minskade något, främst beroende på en minskning av normalgarantigivningen.

Utvecklingen av EKN:s engagemang redovisas i separat tabell.

Under det gångna budgetåret har EKN betalat ut skadeersättningar pä ca. 800 milj. kr. Trots detta var skadeutvecklingen under perioden mer positiv än vad som förutsägs av EKN för ett år sedan. Samtidigt blev såväl premieintäkterna som återvinningarna klart större än beräknat. Resultatet

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 137

före bokslutsdispositioner, som innebär ett underskott om 338 milj. kr., blev ca 300 milj. kr. bättre än vad som var väntat för budgetåret. Det balanserade underskottet den 30 juni 1983 var 485 milj. kr. Mot detta kan ställas utestående fordringar pä totalt 2 200 milj. kr., vilka ej tas upp till något värde i balansräkningen.

EKN har under det gångna budgetåret ökat utnyttjandet av den rörliga krediten hos riksgäldskontoret för att täcka skaderegleringen under 1981 ärs skuldregleringsavtal med Polen. Räntekostnader för sådana dragningar, vilka har gjorts i frånvaro av skuldkonsolideringsavtal, har uppgått till 14 750275 kr. Dessa kostnader kommer av redovisningstekniska skäl att belasta anslaget för budgetåret 1983/84.

EKN:s bedömning av potentiella skadefall, återvinningar m.m. i flera för EKN viktiga länder samt den generella utvecklingen pekar, trots vissa ljuspunkter i världsekonomin, fortfarande mot ökade problem. Härav följer att prognosen för EKN:s resultat kan väntas bli fortsatt negativ. Det balanserade underskottet väntas vid utgången av budgetåret 1984/85 uppgå till ca 1 500 milj. kr. och stiga relativt långsamt därefter.

EKN anser sig varken beträffande affärsresultat eller generell riskvillighet skilja sig väsentligt frän flertalet offentliga kreditförsäkringsinstitut i andra länder, även om långtgående jämförelser inom detta område är svåra att göra.

De i 1982/83 års budgetproposition redovisade premiehöjningarna har kompletterats med andra åtgärder för att förstärka intäktssidan. Det gäller framförallt återvinningar. EKN anser att det är av stor vikt i återvinnings-arbetet att man kan påräkna ett aktivt och kraftfullt stöd frän regeringen och dess företrädare, samt frän departementet och ambassader. Dessa åtgärder har under året kompletterats med åtgärder som syftar till riskspridning och riskdelning med garantitagare bl.a. genom s.k. globalavtal, dvs. avtal genom vilka exportörer förbinder sig att ansöka om garanti för i princip hela sin export. EKN överväger också ytteriigare återförsäkrings-arrangemang. Dessa resultatförbättrande åtgärder fär dock mer betydande effekt främst pä längre sikt.

EKN konstaterar att de marknader där sunda och försäkringsbara exportaffärer kan göras blivit betydligt färre under de senaste åren. Det gångna budgetåret har dessutom präglats av en påtaglig skärpning av en rad länders redan tidigare besvärande betalningsproblem. Skuldtillväxten fortgår trots de mycket långtgående ekonomisk-politiska åtgärder som många länder har vidtagit. Samtidigt föreligger en viss osäkerhet om möjligheterna att fortsättningsvis över huvud taget få fram de krediter som behövs. En alltför stor återhållsamhet vid kredit- och garantigivning kan dock skapa djupare problem än en mindre återhållsamhet.

Grundläggande för EKN:s verksamhet är balansgången mellan att ge ett rimligt stöd till exporten, i huvudsak jämföriigt med det som utländska exportörer erhåller, och uppgiften att begränsa statens förlustrisk. I enlig-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5   Utrikesdepartementet 138

het med internationellt accepterade riktlinjer, skall en långsiktig balans mellan kostnader och intäkter eftersträvas.

Grundprinciperna för EKN:s verksamhet har stått oförändrade. Riktlinjerna för risktagandet har emellertid utvecklats successivt. Störst principiell betydelse har den utvidgning av EKN:s tidigare erhållna möjlighet att ta hänsyn till svenska samhällsekonomiska intressen, som kom till stånd genom införandet av det s.k. s-motivet (prop. 1978/79:201, NU 51, rskr 444). 1 prop. 1982/83: 100 bil. 5 diskuteras bl.a. konsekvenserna av de senaste årens utveckling av engagemang och förlustrisker samt möjliga vågar för EKN att hantera det "volymproblem" som uppstår genom stora nya affärer på länder där det totala engagemanget inte går ned med hänsyn till länga leverans- och kredittider. I propositionen föresläs att s/u-syste-met används ifråga om stora riskbelopp på länder där riskbilden vid garantins utställande ter sig förhållandevis gynnsam i det då överskådliga perspektivet. Riksdagen hade inget att erinra mot bedömningen i propositionen (NU 1982/83: 50, rskr 375).

EKN:s restriktiva hållning gentemot länder med djupgående betalningsproblem möter förståelse från de flesta garantitagare. Det problem som idag präglar mycket av EKN:s verksamhet rör garantigivning till länder där betalningsproblemen bedöms vara av mer tillfällig art. EKN:s traditionella inställning till sådana tillfälliga betalningskriser har varit avvaktande och mer omfattande kreditgivning har tillätits endast efter det att en förhandlingslösning har nätts och börjat fungera praktiskt. Eftersom vissa av svensk industris mest betydande marknader återfinns bland krisländerna, har denna policy kommit att diskuteras under det gångna budgetåret. I en skrivelse i maj 1983 till regeringen frän fyra större exportföretag framkom önskemål om att EKN borde göra speciella ansträngningar att upprätthälla garantigivning på särskilt betydelsefulla länder, även om detta innebär att andra riskmässigt likvärdiga länder inte kan behandlas på motsvarande sätt.

Riktlinjer för verksamheten

Enligt EKN bör normalgarantisystemet även i fortsättningen vara avsett för affärer där förlustriskerna är rimliga i förhällande till premieuttagen och den tid som garantin skall täcka.

När det gäller s/u-systemet har regeringen och riksdagen tidigare uttalat att stor restriktivitet bör tillämpas för affärer som redan vid garantitillfället framstår som högriskaffärer. Tyngdpunkten för utnyttjande av s/u-ramen förskjuts därför mot garantier för stora projekt på länder med relativt god riskbild och där långa krediter förekommer. Viktiga kriterier för denna typ av garantigivning är långsiktigt marknadsintresse och introduktion av nya produkter. Stora skadefall kan begränsas endast genom riskspridning på många länder och uppställande av rätt snäva volymbegränsningar per land. För att behålla en rimlig riskspridning bör åtagandena på enskilda länder inte överstiga mer än 10 ä 15% av det totala engagemanget.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 139

I EKN:s yttrande med anledning av den nyss nämnda skrivelsen från exportföretagen till regeringen identifierades vissa situationer där en fortsatt kreditgivning på ett land med betalningsproblem kan anses ligga inom riktlinjerna för garantiverksamheten. EKN säger i skrivelsen att i det fall betalningsproblem uppstår i en för svensk industri betydande exportmarknad men problemen kan bedömas vara av i huvudsak övergående natur och samtidigt erforderliga interna och externa åtgärder vidtas för lösande av dessa problem, talar såväl intresset av att försvara värdet av existerande fordringar som det långsiktiga svenska exportintresset för en viss fortsatt garantigivning. 1 flera fall kan dock sådan garantigivning ske endast genom att riskdelningen med garantitagarna görs mer långtgående än i normala affärer.

Behov av rörlig kredit och ramar för verksamheten

EKN:s riktlinjer grundas pä att EKN inte bör dimensionera sin verksamhet med hänsyn till världskriser m. m. utan främst för täckning av skuldkonsolideringar av mer traditionell uppläggning. Mycket talar för att antalet skuldkonsolideringar kommer att öka. Om fyra eller fem av dessa skulle avse marknader där EKN har stora engagemang skulle behovet av rörlig kredit för att täcka skadefall fram till den 30 juni 1985 uppgå till 2700 milj. kr. För att möta de anspråk på skadeutbetalningar som kan uppstå under budgetåret 1984/85 föreslår EKN därför en höjning av den rörliga krediten med 500 milj. kr. till 2 700 milj. kr.

EKN anser att den av riksdagen angivna totalramen pä 70000 milj. kr. ej behöver höjas för budgetåret 1984/85. Däremot kan regeringens redan föreliggande möjlighet att överföra högst 5000 milj. kr. frän normalgarantiramen till s/u-ramen behöva utnyttjas. Detta belopp bör ökas med 5000 milj. kr. till totalt 10000 milj. kr. för att möta behov som kan uppstå under den relativt långa tid som det är fråga om.

Remissyttranden

Efter remiss har yttranden över EKN:s skrivelse avgivits av fullmäktige i Sveriges Riksbank och av fullmäktige i riksgäldskontoret.

Riksbanksfullmäktige säger sig vara väl medvetna om att Sverige måste anpassa sig till i internationell praxis gällande kredit- och garantivillkor eftersom svenska exportörer annars skulle slås ut frän på längre sikt viktiga och attraktiva marknader. Fullmäktige anser dock att det finns en risk att stöd ät exporten kan medföra en snedvridning av de svenska exportansträngningarna. För Sverige kan det vara rationellt att avstå frän att stödja konkurrens pä områden som ställer särskilt stora krav på subventioner och där de långsiktiga riskerna år mycket osäkra. . Riksbanksfullmäktige anser att export med länga krediter inte bidrar till att lösa Sveriges akuta betalningsbalansproblem.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 140

Riksbanksfullmäktige har inte något att invända mot den av EKN presenterade principen för garantigivning pä länder med betalningsproblem av i huvudsak övergående natur vilka utgör betydande exportmarknader för svensk industri. Fullmäktige förutsätter att principen tillämpas restriktivt och att konsekvenserna av att EKN i relativt sett ökad omfattning ägnar sig åt s/u-garantigivning måste beaktas i premiesåttning och risktäckningsgrad.

Riksbanksfullmäktige understryker sin tidigare rekommendation att, som ett led i en strävan att reducera ökningstakten i upptrappningen av den internationella kredit- och garantigivningen på icke marknadsmässiga villkor, Sverige inom internationella fora bör verka för att internationella regler på området bättre uppfylls.

Beträffande den begärda höjningen av EKN:s rörliga kredit i riksgäldskontoret konstaterar fullmäktige att EKN självfallet måste uppfylla sina förpliktelser gentemot garantitagarna. Eftersom EKN numera saknar egna medel, måste staten tillskjuta erforderligt belopp.

Riksbanksfullmäktige anser att den av EKN föreslagna nya ramen för s/u-garantier synes vara hög och finner det tvivelaktigt om den är lämplig eller realistisk mot bakgrund av den restriktiva attityd som präglar de av EKN angivna riktlinjerna. Fullmäktige anser dock att det är vanskligt att argumentera för en viss gräns. Riksbanksfullmäktige anser att det bör prövas om inte den nuvarande av riksdagen högsta gränsen, 22000 milj. kr., tills vidare kan bibehållas. Alternativt boren mindre uppjustering företas än den som EKN har föreslagit. Fullmäktige anser att man i varje fall bör avvakta med ett beslut om premier och risktäckningsgrad till dess en utvidgning av s/u-ramen vidtas.

Riksgäldsfullmäktige pekar pä att EKN hittills utnyttjat ca 945 milj. kr. av den totala ramen pä 2 200 milj. kr. för den rörliga krediten hos riksgäldskontoret. Eftersom fullmäktige delar EKN:s bedömning att antalet skuldkonsolideringar kommer att öka under de närmaste åren och även anser att EKN:s utnyttjande av krediten på kort sikt bestäms av för nämnden opåverkbara faktorer, godtar fullmäktige den av EKN föreslagna höjningen av krediten till 2700 milj. kr.

Riksgäldsfullmäktige anser att EKN i sin skrivelse inte belyst behovet av att överföra ytteriigare 5000 milj. kr. till s/u-garantigivning. Om EKN kan redovisa goda skäl för sitt förslag, är fullmäktige emellertid beredda att i positiv anda pröva den föreslagna ökningen.

Föredragandens överväganden

EKN:s garantigivning är av stor betydelse för den svenska exporten, framför allt för större projekt och systemleveranser, vilka utgör en stor del vär export. En EKN-garanti är i regel en avgörande förutsättning för att sådan export skall komma till stånd. Mot denna bakgrund har regeringen i

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5   Utrikesdepartementet 141

skilda uttalanden framhållit vikten av att EKN även fortsättningsvis får möjligheter att ge garantier i betydande omfattning avseende länder utanför kretsen av industrialiserade länder.

EKN har redogjort för verksamhetens utveckling mot bakgrund av det internationella ekonomiska läget. Ett stort antal länder står inför mer eller mindre akuta betalningsproblem. Även om åtgärder vidtas för att förbättra både den interna och den externa situationen kommer dessa länder att vara i behov av ytterligare krediter framöver. Samtidigt har de utbredda betalningsproblemen medfört ett stort antal skuldkonsolideringar. Den belastning som dessa konsolideringar medfört och kommer att medföra, har lett till stor försiktighet hos den industrialiserade världens långivare. I detta läge finns det en allvarlig risk för att en alltför stor återhållsamhet med krediter och garantier fördjupar betalningsproblemen. I detta sammanhang bör noteras att Sverige eftersträvar sådana procedurer för hantering av mer komplicerade skuldkriser som kan skapa underlag för bättre samordning av olika typer av bidrag till lösning av kriserna. Jag tänker främst på regeringarnas insatser i form av kreditgarantier och bistånd, de internationella affärsbankernas bidrag och det stöd som kommer från IMF och Världsbanken. En neddragning av garantigivningen hos garantiinstituten i olika länder kan också leda till en minskning av den internationella handeln. Jag anser att Sverige i samverkan med andra länder bör ta sin del av ansvaret för att undvika negativa återverkningar pä den internationella handeln.

Normalgarantisystemet bör drivas på ett affärsmässigt sätt. Som EKN framhållit i sin skrivelse, bör dessa garantier användas för affärer där förlustriskerna är rimliga i förhållande till premieuttagen och den tid som garantin skall gälla.

Som EKN framhåller bör stor restriktivitet tillämpas i s/u-systemet för sädana affärer som redan vid garantitillfället framstår som högriskaffärer. Utnyttjandet av s/u-ramen bör istället förskjutas till stora projekt med en relativt god riskbild. Viktiga kriterier för garantigivningen bör vara långsiktigt marknadsintresse och introduktion av nya produkter. De sammanlagda åtagandena pä enskilda länder bör dock inte överstiga 10 ä 15% av totalengagemanget. Om speciella skäl föreligger bör dock regeringen även i fortsättningen ha möjlighet att besluta om att högsta engagemang för ett visst land fär överstiga av EKN fastställda gränser. Vissa för svensk industri betydande exportmarknader har drabbats av betalningsproblem. I en skrivelse till regeringen i maj 1983 riktade ett antal svenska exportföretag uppmärksamheten pä betydelsen av att EKN fortsätter att ge garantier för export till dessa marknader. I regeringsbeslut den 22 juni 1983 meddelades EKN att de av riksdagen godkända principerna för garantigivningen och de i EKNs yttrande över skrivelsen från exportföretagen framförda synpunkterna rörande tillämpningen av dessa skall utgöra underlag för nämndens fortsatta verksamhet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 142

EKN:s verksamhet innebär en svår avvägning mellan uppgiften att ge ett rimligt stöd till exporten, j huvudsak jämförligt med det som utländska exportörer erhåller och uppgiften att begränsa statens förlustrisk. De senaste åren har den negativa utvecklingen av den internationella ekonomin ökat förlustriskerna. Det är därför viktigt att EKN stråvar efter att vidta resultatförbättrande åtgärder. Betydande premiehöjningar har redan genomförts för riskfyllda affärer. Riskdelningen med garantitagarna bör även i vissa fall göras mer långtgående än i normala affärer. EKN har inom detta område gjort fortsatta ansträngningar till riskdelning genom globalavtal. Jag anser att EKN bör sträva efter att sluta denna typ av avtal med flera företag för att därigenom öka riskspridningen.

Mot bakgrund av den försämrade riskbilden pä många för de svenska exportföretagen viktiga marknader och vikten av att begränsa statens förlustrisker, har jag uppdragit ät chefen för EKN att redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att nä en ökad riskdelning med exportörerna och göra en bedömning av vilka ytterligare åtgärder som skulle kunna vidtas för att genom riskdelning möjliggöra en fortsatt omfattande garantigivning vid export till dessa marknader. 1 den mån förslag framkommer vilka kan föranleda ändringar av riktlinjerna för s/u-garantigivningen, kommer jag under våren 1984 att återkomma till riksdagen i denna fråga.

Under budgetåret har det avtal, som i juni 1982 ingicks med ett privat utländskt försäkringsinstitut om återförsäkring, utvidgats såväl beloppsmässigt som vad gäller antalet länder. Jag anser att fortsatta ansträngningar bör göras för att öka återförsäkringar. Möjligheter till riskdelning med andra utländska garantiinstitut bör också prövas, exempelvis genom samarbete med instituten inom EFTA-kretsen.

Återvinningar av skadebelopp utgör en mycket viktig del av arbetet på att förbättra EKN:s resultat. EKN har under det gångna året prövat nya metoder för att öka effektiviteten i återvinningsarbetet. Detta har medfört en kraftig ökning av återvunna skadebelopp. Fortsatta ansträngningar bör göras på detta område. Av stor vikt härvidlag är de insatser som, förutom av utresande delegationer, görs av utlandsmyndigheterna.

Ett viktigt underlag för återvinning är de skuldkonsolideringsöverens-kommelser, som träffas inom kreditorklubbar, vanligtvis inom den s,k. Parisklubben. Genom sådana överenskommelser möjliggörs likabehandling mellan fordringsägare. Av detta skäl bör Sverige verka för att de principer som utvecklats för hantering av betalningskriser följs och för att principerna för skuldkonsolideringar vidareutvecklas.

1 de bilaterala avtal som sluts efter Parisklubbsöverenskommelserna fastställs räntesatsen för varje skuldkonsolidering. I princip bör denna täcka EKN:s refmansieringskostnad. Eftersom detta i praktiken inte visat sig möjligt bör andra vägar prövas för att pä enklaste sätt fastställa räntan och täcka refinansieringskostnaden.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 143

Riksdagen har beviljat en totalram för EKN:s garantigivning om 70000 milj. kr. Inom denna ram har 17000 milj. kr. reserverats för s/u-garantigivning, med möjlighet att överföra ytterligare 5000 milj. kr. (prop 1982/83:100 bil.5, NU 50, rskr 375). Per den 31 oktober 1983 hade, i form av förbindelser, utfästelser och förhandsbesked med gängse avräkning (100%, 40% resp. 20%) totah utnyttjats ca 38000 milj. kr., varav ca 12000 milj. kr. av s/u-ramen. Med hänsyn till de ökade anspråk som kan väntas på s/u-garantigivning, har EKN begärt att ytterligare 5000 milj. kr. förs över frän normalgarantiramen till s/u-ramen. Detta skulle innebära en övre gräns för s/u-garantigivning på 27000 milj. kr.

Jag kommer att ta ställning till EKN:s begäran om en höjning av s/u-ramen först sedan resultatet av det uppdragjag givit chefen för EKN föreligger.

Trots de tidigare nämnda resultatförbättrande åtgärderna bör man för budgetåret 1984/85 räkna med att behov av ökad likviditet kan uppstå. EKN har begärt att krediten i riksgäldskontoret höjs från 2200 milj. kr. till 2700 milj. kr. Jag anser, i likhet med riksbanksfullmäktige och riksgäldsfullmäktige, att den av EKN begärda höjningen skall bifallas.

Räntekostnader för fordringar som uppstått till följd av skadefall på garantier givna inom särskilda av regeringen fastställda ramar har under året belastat anslaget. Sädana särskilda regeringsbeslut, vari EKN fär i uppdrag att garantera exportkrediter till ett visst land upp till ett angivet totalbelopp har i exceptionella fall fattats när det svenska bidraget till en internationell stödaktion för ett lands ekonomiska och finansiella återhämtning lämnats i form av en exportkreditram. Under budgetåret 1982/83 har en sådan regeringsram beslutats till förmän för Jugoslavien. Det är troligt att ytterligare aktioner av sådan karaktär kommer att äga rum.

Det är av stor vikt att Sveriges internationella åtaganden vad avser exportkreditgarantier följs. Tillämpliga bestämmelser återfinns främst i GATT-avtalets artikel XVI. Enligt EKN:s uppfattning skulle de nu angivna riktlinjerna för garantigivningen inte kunna anses strida mot interna tionella åtaganden såsom dessa allmänt tolkas. Det krävs dock att generella resuhatförbättrande åtgärder vidtas när underskott uppstått och att inga risker accepteras som vid beslutstillfället är uppenbart dåliga. Jag anser att riktlinjer och praxis för EKN:s del ligger i linje med våra internationella åtaganden.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att 1. medge att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkrediter till ett belopp av högst 70000 milj. kr., varav 17000 milj. kr. reserveras för garantigivning vid särskilt samhällsintresse och för garantigivning vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling, samt bemyndiga regeringen att överföra ytterligare 5000 milj. kr. för sådan garantigivning om så anses erforderligt,

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

144

2. godkänna att den rörliga kredit i riksgäldskontoret, som ställts till EKN:s förfogande för att vid behov användas för utbetalning av ersättningar för förluster från garantiverksamheten enligt de riktlinjer jag tidigare förordat, höjs med 500 milj. kr. till 2700 milj. kr.,

3. till Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr. för vissa föriuster som uppstår vid garantigivning enligt de riktlinjer jag förordat.

Utvecklingen av EKN:s engagemang (i milj. kr.) vid budgetårets slut 1979-1983

Totalt

N-garantier

	Förb.	Utf	Totalt	Förb.	Utf	Totalt
79-06-30	15231,3	43 823.0	59054,3	13361,1	38 327,4	51688,5
80-06-30	16699,7	53 887,1	70586,8	14453,2	43 877,8	58 331,0
81-06-30	20688,4	46025,7	66714,1	18215,4	26 393,0	44 608,4
82-06-30	21856,4	44294,9	66 151,3	19024,4	30472.1	49496,5
83-06-30	24 433,0	42 807,5	67 240,5	19059,6	26 147.0	45 206,6

83-10-31

24917,9

33 732,6

58650,5

18913,:

17 520,1

36433,3

S/u-garantier

inv. garantier kursgarantier

	Förb.	Utf	Totalt	Förb.	Utf	Totalt
79-06-30	1 870,2	5 495,6	7.365,8	_	_	_
80-06-30	2 246.6	10002,8	12 249,4	-	6,5	6,5
81-06-30	2473.0	19628,7	22 101,7	-	4,0	4,0
82-06-30	2 832.0	13 806,4	16638,4	-	16.4	16,4
83-06-30	5 373,4	16636,7	22010,1	-	23,8	23.8

83-10-31

6004,7

15 800,9

21805,6

411,6

411,6

Förb. = Garantiförbindelser Utf = Utfästelser om garanti

E 4. Krigsmaterielinspektionen

1982/83 Utgift 909558'

1983/84 Anslag 812000

1984/85 Förslag 1000

' Anslaget har t. o. m. budgetåret 1982/83 redovisats i handelsdepartementets bilaga till budgetpropositionen.

Krigsmaterielinspektionen utövar kontroll över tillverkningen av krigsmateriel och handlägger ärenden rörande tillstånd till export och import av sådan materiel.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 145

Kostnaderna för kontrollmyndighetens organisation och verksamhet skall bestridas genom avgifter frän tillverkare av krigsmateriel samt genom expeditionsavgifter för tillstånd att utföra krigsmateriel frän riket.

Medlen har beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget.

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

1983/84	Beräknad ändring 1984/85
760000 (723 000) 52000 812000	+ 105 000 (+ 92000) + 33 000 + 138000

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

E 5. Interamerikanska iitvecklingsbanken

1982/83 Utgift 23 217062'

1983/84 Anslag 38000000

1984/85 Förslag 13500000

' Anslaget har t. o. m. budgetåret 1982/83 redovisats i handelsdepartementets bilaga till budgetpropositionen

Den sjätte kapitalpåfyllnaden

Våren 1983 slutfördes förhandlingarna om den sjätte allmänna kapitalpåfyllnaden i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB). Resultatet av dessa förhandlingar innebär att IDB:s utlåning under päfyllnadsperioden, som formellt omfattar åren 1983-86, ärligen kan öka med 14%. Det interre-gionala kapitalet tillförs 15000 milj. dollar och fonden för särskild verksamhet som lånar ut pä mjuka villkor fär drygt 700 milj. dollar i nytillskott. Vidare bildades i samband med den sjätte kapitalpåfyllnaden ett s.k. tredje fönster, som skall användas till räntesubventioner. Medlen härtill fäs genom överföring av reserver och genom ett nettoäterflöde från fonden för särskild verksamhet.

Sveriges åtaganden i banken

Det svenska åtagandet i den sjätte kapitalpåfyllnaden innebår att Sverige till det interregionala kapitalet skall inbetala motsvarande 1,1 milj. dollar i svenska kronor samt därutöver ställa garanti för 23,4 milj. dollar. Till 10   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 146

fonden för särskild verksamhet skall Sverige betala in 30,1 milj. kr. Det sista innebär att vår andel av den sjätte påfyllnaden av fonden för särskild verksamhet blir något lägre än vår andel av den femte päfyllnaden. Sveriges totala inbetalningar till den sjätte kapitalpåfyllnaden är lägre ån vad som räknades med i förra årets budgetproposition. Utbetalningarna till den sjätte kapitalpåfyllnaden beräknas belasta statsbudgeten fram till år 1993.

Efter avslutad sjätte kapitalpåfyllnad kommer Sveriges totala finansiella engagemang i IDB att vara så fördelat att till det interregionala kapitalet har 4,5 milj. dollar betalats in samt därutöver ett garantikapital om 52,2 milj. dollar ställts till förfogande. Till fonden för särskild verksamhet kommer 27,8 milj. dollar att ha betalats in.

Sveriges röstandel i banken grundar sig på bidraget till kapitalet och är f.n. 0,15%.

Beräknade utbetalningar under budgetåret 1984/85

För budgetåret 1984/85 beräknas utbetalningarna till banken bli 13,5 milj. kr. Dessa hänför sig till både den femte och den sjätte kapitalpåfyllnaden. 1,6 milj. kr. avser inbetalningar till kapitalet varav 60000 kr. avser den sjätte kapitalpåfyllnaden, och 11,9 milj. kr. avser inbetalningar till fonden för särskild verksamhet. Härav utgör bidraget till den sjätte påfyllnaden 700000 kr. Samtliga bidrag till IDB t. o. m. den femte kapitalpåfyllnaden är garanterade mot förändringar av dollarkurs i förhållande till den svenska kronan och i september 1983 utbetalades med anledning härav 22 milj. kr. Under nästa budgetär beräknas inte några extra utbetalningar p.g.a. höjd dollarkurs i förhållande till den svenska kronan behöva ske.

IDB:s utlåning

Vid slutet av år 1982 hade IDB, räknat från verksamhetsstarten år 1961, beviljat län om totalt 22 500 milj. dollar varav 8400 milj. dollar pä mjuka villkor från fonden för särskild verksamhet. Under år 1982 beviljades lån om totalt 2700 milj. dollar varav 800 milj. dollar frän fonden för särskild verksamhet.

Beträffande länens fördelning på sektorer kan noteras att andelen för den sociala sektorn under hela 1970-talet låg på omkring 15% men att andelen för år 1982 låg pä 25%. Det är oklart om förändringen är tillfällig. År 1981 var motsvarande andel endast 11 %. Jordbrukssektorns andel har traditionellt varierat mellan 20 och 25% men sjönk år 1982 till 15%. Energisektorn hade under 1970-talet ungefär samma andel som jordbruket, knappt 25%, men dess andel har under 1980-talet ökat. Efter en toppnotering pä 40% år 1981 låg den på 29% år 1982. Industrisektorns andel varierar starkt över tiden. Den steg något under 1970-talet för att sedan sjunka under åren 1980 och 1981. År 1982 ökade den däremot till 16%

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 147

vilket är ungefär jämföriigt med genomsnittet för 1970-talet. Även transportsektorn har en varierande andel med ett genomsnitt strax under 15%. Under är 1982 gick dock endast 8% av länen till denna sektor.

I bankens riktlinjer för utlåningen anges att de lån som beviljas i görii-gaste mån bör vara utformade sä att de kommer de lägre inkomstgrupperna i resp. mottagarland till nytta. Enligt svensk uppfattning uppfylls emellertid inte detta mål i praktiken. IDB:s utvärdering i efterhand pekar visserligen mot att målet uppfylls men Sverige, liksom många andra länder, har riktat kritik mot utvärderingsmetoderna och mot den oklara definitionen av låginkomstbegreppet.

De medel från fonden för särskild verksamhet, vilka tillförs under den sjätte kapitalpåfyllnaden, kommer endast att vara tillgängliga för de minst utvecklade staterna i regionen. IDB ger även tekniskt bistånd och år 1982 uppgick detta till 49 milj. dollar vilket är 20% mer än under år 1981.

Upphandling från Sverige

Enligt IDB:s statistik levererade svenska företag för 44,4 milj. dollar till av IDB finansierade projekt under perioden 1979-82. Av den redovisning som nyss har lämnats framgår att hittills gjorda åtaganden innebär svenska inbetalningar till banken om 32,3 milj. dollar fram till är 1993.

Föredragandens överväganden

Riksdagens beslut (prop. 1982/83:100 bil.5, NU 50, rskr 375) att deha i den sjätte kapitalpåfyllnaden i IDB grundade sig bl. a. på en bedömning av bankens ökade betydelse för låntagariänderna i Latinamerika mot bakgrund av deras försämrade möjligheter att pä de vanliga kapitalmarknaderna låna medel till utvecklingsprojekt. Till den allmänt försämrade ekonomiska situationen kommer att flera länder i regionen drabbats av klimatstörningar som lett till att stora landområden har drabbats av antingen svåra översvämningar eller långvarig torka. IDB har i likhet med övriga utvecklingsbanker, t.ex. Väridsbanken, beslutat att under ett par års tid tillämpa mer flexibla utlåningsvillkor sä att vederbörlig hänsyn kan tas till den i många fall extra ordinära situationen.

Sveriges bidrag till IDB skall också ställas i relation till övriga svenska insatser i regionen. Det bilaterala biståndet till Nicaragua har höjts och uppgår nu till 75 milj. kr. för budgetåret 1983/84. Biståndet till hela Latinamerika budgetåret 1982/83 uppgick till 250 milj. kr.

Det är angeläget för Sverige att aktivt stödja latinamerikanska integrationssträvanden som främjar ett ekonomiskt oberoende i regionen. Inom utrikesdepartementet kartläggs därför f. n. vilka möjligheter som finns till ekonomiskt samarbete med regionala organisationer i Latinamerika utöver IDB. Tänkbara samarbetspartners är andinska paktens reservfond och

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 148

dess utvecklingsorgan samt de aktionskommittéer som finns inom ramen för den latinamerikanska samarbetsorganisationen SELA. I avsikt att etablera kontakter bör därför en delegation sändas till dessa organisationer.

Jag anser det viktigt att man från svensk sida även i fortsättningen noga följer lDB:s verksamhet och motverkar län till länder där det på goda grunder kan antas att projekten inte kommer att få önskad effekt. Exempel pä länder där Sverige inte har stött lån är Chile, El Salvador och Guatemala. Samtidigt bör Sverige även fortsättningsvis aktivt stödja län till länder där behovet av medel till utvecklingsändamål är stort och där man för en politik som är förenlig med övergripande svenska biständspolitiska intressen. Som tidigare sagts är det angeläget att banken förbättrar utvärderingen av projekt. I syfte att öka andelen län som kommer de mest utsatta grupperna i samhället tillgodo bör banken lämna bl.a. en bättre information om hur läginkomstbegreppet definieras.

Jag vill i detta sammanhang slutligen ta upp en fråga av närmast teknisk karaktär, nämligen frågan om immunitet och privilegier för banken och därtill anknutna personer. Detta aktualiserar en ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Avtalet om upprättande av IDB innehåller vissa bestämmelser om immunitet och privilegier som i allt väsentligt överensstämmer med motsvarande bestämmelser i överenskommelserna om upprättande av de Asiatiska och Afrikanska utvecklingsbankerna, vilka Sverige också är medlem i. Dessa två banker och till dem knutna personer åtnjuter redan nu immunitet och privilegier i Sverige i enlighet med resp. överenskommelse.

Bestämmelserna i IDB-avtalet innebär i huvudsak att möjligheter att vidta rättsliga åtgärder mot banken är begränsade, att bankens tillgångar är skyddade mot tvångsåtgärder samt att banken och personer knutna till banken är undantagna från vissa restriktioner och från beskattning m. m. Bestämmelserna återfinns i artikel XI, vilken i engelsk orginaltext och svensk översättning bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3'.

Enligt 4 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall åtnjuter de i bilagan till lagen uppräknade internationella organ och därtill anknutna personer immunitet och privilegier enligt vad som bestäms i stadga eller avtal som är i kraft i förhällande till Sverige. Bilagan bör utökas med en ny punkt avseende IDB och personer anknutna till banken. Lagändringen bör träda i kraft omgående.

1 enlighet härmed har inom utrikesdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringen är okomplicerad. Jag anser därför att lagrådets yttrande inte behöver inhämtas.

Avtalet finns i Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) 1977: 16.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 149

Det upprättade lagförslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. till Interamerikanska utvecklingsbanken för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 13 500000 kr.,

2. antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

E 6. Importkontoret för u-landsprodukter

1982/83 Utgift 1000'

1983/84 Anslag 1000

1984/85 Förslag 1000

' Anslaget har t. o. m. budgetåret 1982/83 redovisats i handelsdepartementets bilaga till budgetpropositionen.

Importkontoret för u-landsprodukter har till uppgift att främja import till Sverige från u-länderna och därigenom bidra till dessa länders utveckling. Den verksamhet som bedrivs av kontoret finansieras enligt riksdagens beslut med biståndsmedel (reservationsanslaget C 1. Bidrag till internationella biståndsprogram, posten 7. Övriga organisationer). Kontoret har möjlighet att bedriva viss uppdragsverksamhet.

Kontoret leds av en styrelse. Chef för kontoret år en direktör. Import-kontoret har antagit benämningen Import Promotion Office for Products from Developing Countries (IMPOD).

Importkontoret för u-landsprodukter

Importkontoret anför i anslagsframställningen att den världsekonomiska krisen har drabbat u-länderna mycket hårt. Behovet av sådana tjänster som kontoret kan ge har förstärkts successivt alltsedan kontorets tillkomst. Efterfrågan på kontorets marknadsinformationstjänster ökar kontinuerligt. Enligt kontorets bedömning kommer ökningen att fortsätta, bl. a. som en följd av kontorets, de svenska ambassadernas och UNCTAD/ GATT:s internationella handelscentrums (ITC) ansträngningar att sprida information om kontoret och dess tjänster i u-länderna. De seminarier kontoret arrangerar vanligen tillsammans med ITC eller nägot nordiskt land bedöms vara värdefulla som marknadsutbildning för u-landsrepresen-tanter. Kontoret föreslår att allmänna utbildningsinsatser inom programmet för landsamarbete flyttas över till programmet för marknadsinformation.

Den föreslagna ökningen för programmet landsamarbete är enligt kontoret en följd av starkt ökade önskemål från såväl samarbetsländerna själva som Sverige om landinriktade marknadsinsatser av olika slag.

Huvudförslaget för budgetåret 1984/85 uppgår till 5 945 000 kr. Importkontoret beräknar en medelsökning med I 298 000 kr. för budgetåret.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet

150

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Mynd	Föredraganden
Personal Handläggande personal Övrig personal	8 3	of of	of of
Anslag Utgifter Marknadsinformation Landsamarbele	11 2498000 3 004000	of +   881000 +  417000	of +497 000 + 301000
Inkomster	5502000	+ 1298000	+798000
Från anslag under littera C Uppdragsverksamhet	5500000 -1000		+798000 of
Nettoutgift	1000		of

Föredragandens överväganden

Importkonloret bistår u-länderna med att öka deras exportinkomster och bidrar därmed till deras utveckling. Mot bakgrund av kontorets strävan att vidga samarbetet med u-länderna i syfte att hjälpa dessa att öka exportmöjligheterna anser jag att medlen bör öka med 798 000 kr. för budgetåret 1984/85. Av beloppet beräknar jag 497 000 kr. för programmet marknadsinformation och 301 000 kr. för programmet landsamarbele.

Importkontoret anför i sin anslagsframställning att Sverige har anledning, både från allmänna utrikespolitiska och frän kommersiella utgångspunkter, att vidga samarbetet med Tredje världens länder. Man pekar på att åtgärder för att främja u-landsimporten kan spela en viktig roll i samband med svenska exportansträngningar och industriinsatser i samma länder. Även om importkontorets verksamhet i första hand bör styras av u-ländernas exportförulsättningar i förhållande till den svenska marknaden, instämmer jag i kontorets bedömning. Det är av vikt att u-länderna får ökad tillgäng till i-landsmarknaderna, särskilt med hänsyn till det svära ekonomiska läget i Tredje världen och de svära betalningsbalansproblem som flera av dessa länder har. Det kan i sammanhanget framhållas atl Sverige aktivt arbetat för att förstärka UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC), vars uppgift är att främja export frän u-länder. Enligt min mening bör det finnas möjligheter till ökat samarbete mellan importkontoret och ITC.

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag, efter samråd med chefen för utrikesdepartementet, att 1 000 kr. tas upp under anslaget.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

atl till Importkontoret för u-landsprodukter för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 151

F.    DIVERSE

F I. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m.'

1982/83 Utgift 3181 141

1983/84 Anslag 4000000

1984/85 Förslag 3 800000

' Anslaget E I. t. o. m. budgetåret 1982/83.

Anslaget används huvudsakligen för periodiskt understöd till vissa i utlandet, främst i Sydamerika, bosatta svenska medborgare. Därutöver bestrids frän anslaget eftergifter och avskrivningar av fordringar för utgivet tillfälligt ekonomiskt bistånd åt nödställda samt för bistånd i brottmål och kostnader vid dödsfall.

Med hänsyn till en förmånlig kursutveckling i förhällande til! svenska kronan i vissa länder där understödstagare bor, kan anslaget minska med 200000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 3800000 kr.

F 2. Bestridande av resekostnader för inom Förenta nationerna utsedda svenska stipendiater

1982/83 Utgift 41700 Reservation 41964

1983/84 Anslag 65000

1984/85 Förslag 75000

Frän anslaget bestrids resekostnader för stipendiater frän Sverige som utses av Förenta nationerna i Geneve och New York.

Anslaget bör med hänsyn till ökade resekostnader räknas upp med 10000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Bestridande av resekostnader för inom Förenta nationerna utsedda svenska stipendiater för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet

152

F 3. Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor'

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

6844000 6620000 7440000'

' T.o.m. budgetåret 1982/83 anslaget E 3. Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor.

- Inkl. bidrag på 1650000 kr. till utrikespolitiska institutets forskning, som fr.o.m. budgetåret 1983/84 redovisas under reservationsanslaget F 6. Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet. ' Varav 100000 kr. i engångsanvisning till Svenska FN-förbundet.

Frän anslaget utgär bidrag, efter ansökan, till enskilda svenska organisationer som bedriver information och opinionsbildande verksamhet inom området mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor.

Större delen av anslaget avser, såsom tidigare, organisationsstöd. Därutöver ställs medel till förfogande för bidrag till särskilda projekt som syftar till att informera om nedrustning och fredsfrågor.

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Anslagsfram-		Före-
	Anslag	ställ	ning	draganden
Utrikespolitiska
institutet	3 374000	+	262000	+ 246000
Svenska FN-förbundet	1630000	+	243000	+200000
Svenska UNICEF-kommittén	213000	+	23 000	+ 20000
Europainstitutet	105 000	+	95 000	+    3000
Svenska sektionen av
Internationella kvinno-
förbundet för fred och
frihet	54000	+	21000	+    2000
Svenska freds- och
skiljedomsföreningen	80000	+	120000	+ 20000
Utrikespolitiska före-
ningamas FN-förbund	49000	+	51000	+    2000
Kristna fredsrörelsen	35000	+	175000	+  15000
Kvinnor för fred	20000	+	85000	+  10000
Arbetsgruppen för svensk
folkriksdag för nedrustning	60000	+	110 500	+    2000
Information om freds-
och nedrustningssträvanden	1 000 000			+ 300000
Svenska Fredskommittén	-	+	20000	—
Svenska Världsfederalister	-	+	20000	-
Summa	6620000	+ 1225500		+820000

Anslagsframställningar

Utrikespolitiska institutet begär för sin informationsverksamhet för budgetåret 1984/85 ett statsbidrag om 3 636000 kr., en ökning jämfört med

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 153

anslaget för innevarande budgetår med 262000 kr., varav hyreshöjning svarar för 180000 kr.

Svenska FN-förbundet begär ett statsbidrag på sammanlagt 1 873000 kr. för budgetåret 1984/85, vilket skulle innebära en ökning i förhållande till bidraget för innevarande budgetår med 243000 kr., varav investeringsmedel för rationaliseringar utgör 150000 kr.

Svenska UNICEF-kommittén anhåller om statsbidrag för budgetåret 1984/85 om 236000 kr., en ökning med 23000 kr. i jämförelse med innevarande budgetär. Ingen hänsyn har därvid taghs till aktuella överväganden om kommitténs framtida status.

Europainstitiitet begär för budgetåret 1984/85 ett statsbidrag om 200000 kr. Ökningen i jämförelse med innevarande budgetår skulle uppgå till 95000 kr. Institutet grundades är 1980 på initiativ av de fyra största politiska partierna och några av arbetsmarknadens organisationer i syfte att bedriva informationsverksamhet avseende aktuella europeiska frågor.

Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet anhåller om statsbidrag för budgetåret 1984/85 med 75000 kr. Anslagsökningen skulle bli 21000 kr. i förhållande till innevarande budgetår.

Svenska freds- och skiljedomsföreningen anhåller om ett statsbidrag för budgetåret 1984/85 om 200000 kr. För innevarande budgetår uppgår bidraget till 80000 kr., och ökningen skulle alltså bli 120000 kr.

Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund begär ett statsbidrag för budgetåret 1984/85 på 100000 kr., en ökning med 51 000 kr. jämfört med innevarande budgetår.

Kristna fredsrörelsen anhåller om ett statsbidrag för budgetåret 1984/85 på 210000 kr., vilket skulle innebära en höjning med 175000 kr. i förhällande till innevarande budgetär.

Kvinnor för fred anhåller om ett bidrag pä 105000 kr. för budgetåret 1984/85, en ökning med 85000 kr.

Arbetsgruppen för svensk folkriksdag för nedrustning anhåller om 170500 kr. i statsbidrag för budgetåret 1984/85. Arbetsgruppen, som är ett samarbets- och kontaktorgan för informationsspridning och opinionsbildning i nedrustningsfrågor, har för innevarande budgetår erhållit 60000 kr., varför ökningen skulle bli 110500 kr.

Svenska Fredskommittén och Svenska Världsfederalister anhåller för första gången om statsbidrag med 20000 kr. vardera.

Föredragandens överväganden

I förhållande till det totala anslagsbeloppet för budgetåret 1983/84 föreslår jag att anslaget för budgetåret 1984/85 räknas upp med 820000 kr. Den föreslagna ökningen bör fördelas enligt följande.

Bidraget till Utrikespolitiska institutet bör ökas med 246000 kr. med hänsyn till stigande kostnader för institutets administration och verksam-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 154

het vid nuvarande nivä. Framförallt gäller detta den fördubbling av hyran som genomförs under perioden 1982-85.

Till Svenska FN-förbundet föreslås utgå ett med 200000 kr. förhöjt bidrag. Halva ökningen motiveras av förbundets ökade administrativa kostnader vid oförändrad verksamhetsnivä. Resterande lOOOOO kr. utgör en engångsanvisning för införande av datorstöd i de administrativa funktionerna. Dessa extra rationaliseringsresurser kommer att avräknas från statsbidragen för de tvä följande budgetåren.

För Svenska UNICEF-kommittén beräknar jag en höjning av bidraget med 20000 kr.

Europainstitutet föreslås erhålla en höjning med 3000 kr.

De senaste åren har engagemanget i fredsfrågan kraftigt ökat. Ett aktivt folkligt intresse för nedrustningssträvandena är en viktig förutsättning för effektiva svenska insatser vid internationella förhandlingar. Jag har vid bedömningen av anslagsäskandena frän de organisationer som ägnar sig ät information och opinionsbildning på detta område tagit särskild hänsyn till dessa förhållanden och bl.a. sökt uppnå en bättre balans i bidragens storlek.

För bidragen till Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet. Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund samt till Arbetsgruppen för svensk folkriksdag för nedrustning föreslås en uppräkning med 2000 kr. vardera.

Jag föreslår vidare att Svenska freds- och skiljedomsföreningen erhåller ett med 20000 kr. förhöjt bidrag.

Kristna fredsrörelsen föreslås erhålla en ökning med 15000 kr.

Kvinnor för fred bör få en bidragsökning med 10000 kr.

Vad gäller anslagsposten Information om freds- och nedrustningssträvanden , som tilldelats 1 000000 kr. för innevarande budgetär, kan konstateras atl dessa projektmedel mötts av ett utomordentligt starkt intresse från folkrörelsernas och andra ideella organisationers sida. Prövningen av ansökningar avseende bidrag till avgränsade informationsprojekt sker huvudsakligen tvä gånger årligen inom en särskilt tillkallad beredningsgrupp.

Med tanke på det stora behov som visat sig föreligga, förordar jag en utbyggnad av anslagsposten med 300000 kr.

Inget bidrag föreslås utgå till Svenska Fredskommittén och Svenska Världsfederalister.

Med hänvisning till vad jag i det föregående anfört, hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 7440000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 155

F 4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)"

1982/83 Utgift 12203000 Reservation O

1983/84 Anslag 13 380000

1984/85 Förslag 14000000'

' Anslaget E 4. t. o. m. budgetåret 1982/83.

- Inkl. engångsbidrag pä 500000 kr. för datorutrustning.

 Inkl. engångsbidrag på 500000 kr. för forskningsprogrammet europeisk säkerhet.

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Institutei	Föredraganden
Personal' Handläggande personal Övrig personal	4 6 10		of                         of of                         of of                           of

' Därutöver finns vid institutei 14 forskare jämte ett tiotal assistenter samt  19 arvodes- eller kontraktsanställda (i vissa fall på deltid).

SIPRI

Stockholms internationella fredsforskningsinstitul (SIPRI) är en stiftelse, för vilken regeringen fastställt stadgar den 12 juni 1980. Stiftelsen har till ändamål att i enlighet med de grunder för bidrag som riksdagen godkänt (prop. 1966:76, SU 88, rskr 203, prop. 1979/80: 106, UU 21, SKU 48, rskr 304) bedriva vetenskaplig forskning i konflikt- och samarbetsfrågor av betydelse för internationell fred och säkerhet i syfte att söka ge bidrag till förståelsen av betingelserna för fredliga lösningar av mellanstatliga konflikter och för en stabil fred.

Stiftelsen leds av en internationell styrelse, som har sitt säte i Stockholm. Hos stiftelsen finns en institutsdirektör, som är institutets chef, och en biträdande direktör. Hos stiftelsen finns i övrigt personal enligt särskilda föreskrifter eller andra beslut som regeringen meddelar samt forskare och annan personal i män av behov och tillgäng på medel.

SIPRI begär för budgetåret 1984/85 ett anslag av 15 380000 kr., vilket skulle innebära en ökning i förhällande till innevarande budgetär med 2000000 kr. Det begärda beloppet avser kompensation för automatiska kostnadsökningar, medel för personalförstärkningar och för utvidgning av forskningsprogrammet inom området europeisk säkerhet.

SIPRI begär ca 1,2 milj. kr. för att finansiera fyra nya forskartjänster och två nya assistenttjänster. De nya forskarna skulle bidra till att SIPRI kunde utvidga sitt vetenskapliga arbete i linje med de krav som ställs pä institutet inom områden som militärutgifter, vapenproduktion och vapen-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 156

handel, militär forskning och utveckling samt kemiska vapen och europeisk säkerhet.

Mot bakgrund av den instundande konferensen i Stockholm om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa begär SIPRI 500000 kr. för en utvidgning av forskningsprogrammet inom området europeisk säkerhet.

SIPRI har för budgetåret 1983/84 tilldelats ett engångsbidrag om 500000 kr. för en utbyggnad av datorstöd i verksamheten. Upphandling av ord-och textbehandlingsutrustning och en generell mindre dator sker i nära samråd med statskontoret, som på regeringens uppdrag år 1982 genomförde en utredning om SIPRLs administrativa rutiner.

Budgetåret 1982/83 var institutets intäkter från försäljning av publikationer m.m. 354000 kr.

Föredragandens överväganden

I pris- och löneomräkning beräknar jag med utgångspunkt i huvudförslaget sammanlagt 620000 kr. Jag är dock inte beredd att förorda medel för nya forskar- eller assistenttjänster.

Med tanke på den förestående Stockholmskonferensen finner jag det vara väl motiverat att som ett engångsbidrag anvisa 500000 kr. till SIPRLs forskningsprogram om europeisk säkerhet.

Jag fäster vidare stort avseende vid att SIPRLs administrativa kapacitet kan stärkas genom införandet av datorstöd och fullföljandet av de förslag till ändrade rutiner m. m. som redovisats i statskontorets utredning.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) anvisa ett reservationsanslag av 14000000 kr.

F 5. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll'

1982/83 Utgift 10506745-

1983/84 Anslag 9230000

1984/85 Förslag 9805000

' Anslaget E 5. t. o. m. budgetåret 1982/83.

- Inkl. engångsbidrag om 1 675 000 kr.

■* Inkl. engångsbidrag om 175 000 kr. för utbyte av detektorer.

Anslaget bekostar verksamheten inom det forskningsprogram avseende vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll som består av fyra i det följande angivna programdelar. Regeringen har den 16 juni 1983 beslutat att den verksamhet under programdel 2 som t. o. m. budgetåret 1982/83 bedrivits vid statens strålskyddsinstitut, den 1 juli 1983 skall överföras till försvarets forskningsanstalt (FOA). Därigenom bedrivs verksamheten i sin helhet numera vid FOA.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet

157

Personal i befintlig organisation för budgetåret 1983/84, som finansieras över anslaget, uppgår till sammanlagt 28 personår.

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		FOA	Före-
			draganden
Anslag iforsknings-
programdelar)
1. Seismologisk multi-
pelslation	5 266000	+   569000	+ 239000
2. Insamling och analys
av luftburen radio-
aktivitet	1018000	+   715000	+222000'
3. Vetenskaplig under-
lagsverksamhet	2 709000	+   853000	+ 101000
4. Särskilt inhumana vapen	237000	+   213000	+  13 000
	9230000	+2350000	+575000'

' Inkl. engångsbidrag om 175000 kr.

Försvarets forskningsanstalt (FOA)

FOA framhåller i sin anslagsframställning att nedrustnings- och rust-ningskontrollfrågorna på senare år har fått allt större vikt. Sveriges engagemang i detta arbete har under det senaste året ytterligare ökat genom olika initiativ. Enligt FOA:s mening bör därför anvisas medel, som gör det möjligt dels att vidmakthålla nuvarande bredd och djup i verksamheten, dels att öka insatserna vad gäller bl. a. metoder för avtalskontroll, europafrågor och militär användning av rymden.

FOA har för varje programdel dels angivit en anslagsnivå för oförändrad ambitionsnivå enligt huvudförslaget och en femårig besparingsplan för perioden 1982/83 - 1986/87, dels en nivå som också omfattar ett antal tilläggsprojekt. FOA begär enligt det högre alternativet för budgetåret 1984/85 ett anslag av 11 580000 kr., vilket skulle innebära en ökning med 2350000 kr. i förhållande till anslaget för innevarande budgetår.Denna ökning inkluderar tilläggsprojekt om totalt 1585000 kr. Därtill kommer 200000 kr. i engångsbidrag för utbyte av detektorer. Pris- och löneomräkningen anges till 685000 kr. FOA räknar med en minskning av hyreskostnader med 120000 kr. under budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

Jag delar FOA:s uppfattning att nedrustnings- och rustningskontrollfrä-gorna har ökat i betydelse. FOA har en viktig roll att spela inom detta område.

Jag beräknar i enlighet med huvudförslaget en pris- och löneomräkning om 520000 kr., vilken efter avdrag för hyresminskning ger en ökning med

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 158

400000 kr. Därtill kommer 175000 kr. i engångsbidrag för utbyte av detektorer. Den sammanlagda anslagsökningen skulle därför bli 575000 kr.

Jag är inte beredd att i nuvarande läge för denna del av FOA:s verksamhet, dvs. vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll, biträda förslag om att inrätta en ny tjänst vid FOA.

Jag anser det dock angeläget att FOA ägnar särskild uppmärksamhet ät ett fullständigt förbud mot kärnvapenprov, kemiska vapen, rymdfrågor och ett konstruktivt Europaprojekt, vilka är områden där Sverige kan göra betydelsefulla insatser i de internationella förhandlingarna.

I samband med det svenska agerandet i förestående förhandlingar, däribland Stockholmskonferensen, räknar jag med att ett ökat stöd genom FOA:s försorg kommer att behövas. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet förutser jag att denna utvidgade verksamhet kan tillgodoses inom ramen för FOA:s totala anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 9805 000 kr.

F 6. Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet'

1982/83 (Utgift	1650000)
1983/84 Anslag	1780000'
1984/85 Förslag	1810000

' Fr.o.m. budgetåret  1983/84 nytt anslag som tidigare ingick i statsbidraget till utrikespolitiska institutet under anslaget E 3, nuvarande reservationsanslaget F 3.

Utrikespolitiska institutet

Forskningsavdelningen vid utrikespolitiska institutet (Ul) startade år 1962 och omfattar idag 6,5 forskartjänster. Genom utbytesverksamhet har Ul tillförts gästforskare som möjliggjort en avsevärd ökning av forskningsvolymen. Forskningsresultaten redovisas och sprids genom vetenskapliga publikationer och internationella tidskrifter, genom utgivning av böcker samt genom seminarier och konferenser.

Ul redovisar i sin anslagsframställning tvä nivåer för verksamheten. I det ena fallet begär Ul en höjning av statsbidraget med 493000 kr. 1 detta alternativ föresläs en forskare, som lämnar institutet med pension och vars tjänst har bestridits med statligt lönebidrag, ersättas med en forskare avlönad av UL I det andra alternativet begär Ul en höjning med 283000 kr. Inom denna ram ryms inte den föreslagna forskartjänsten.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 159

Föredragandens överväganden

Forskningsverksamheten vid Ul finansieras fr.o.m. budgetåret 1982/83 över tredje huvudtiteln. Tidigare skedde finansieringen över fjärde huvudtiteln. I regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 har angivits att Ul bör bedriva forskning inom området internationella relationer med tyngdpunkt pä för Sveriges utrikes-, säkerhets- och nedrustningspolitik särskilt relevanta regioner och problem, Verksamheten bör syfta till att utveckla en kvalificerad kompetens inom ett fätal sakområden.

Jag beräknar en ökning av anslaget med 30000 kr. för budgetåret 1984/85.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1 810000 kr.

F 7. Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader'

1983/84 Anslag 50000000

1984/85 Förslag 70000000

' Nytt anslag fr.o.m. budgetåret 1983/84,

Regeringen har i prop. 1983/84:55 redovisat kostnadsberäkningar för de finansiella åtaganden som följer av det svenska värdskapet för konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa (Stockholmskonferensen). Riksdagen har behandlat regeringens förslag och pä tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisat medel under tredje huvudtiteln på tvä nya anslag (JuU 11, UU 5, rskr 71).

För budgetåret 1984/85 beräknar jag ca 30 milj. kr. i förskottsmedel för gemensamma kostnader som belastar konferensen. Vidare beräknar jag ca 20 milj. kr. i löpande förvaltningskostnader (personal, bevakning, drift m. m.) som åvilar värdlandet. Dessutom kommer anslaget att belastas med avskrivningskostnader i storleksordningen 20 milj. kr. avseende investeringar i konferensbyggnaden, i inredning och utrustning av lokaler m. m. Medel för dessa investeringar har anvisats under anslaget F 8.

Jag beräknar sålunda en ökning av anslaget med 20000000 kr.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 70000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5   Utrikesdepartementet 160

F 8. Stockholmskonferensen: Investeringskostnader'

1983/84 Anslag 50000000

1984/85 Förslag 1000

' Nytt anslag fr.o.m. budgetåret 1983/84.

Riksdagen har på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisat 50 milj. kr. avseende kostnader i samband med Stockholmskonferensen för investeringar i konferensbyggnad, i inredning och utrustning av lokaler m. m. (prop. 1983/84: 55, JuU 11, UU 5, rskr 71). Jag beräknar t.v. inga ytteriigare medel för budgetåret 1984/85. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stockholmskonferensen: Investeringskostnader för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 161

Bilaga 1

Fakta om Sveriges bistånd

- Statliga myndigheter och organ för Sveriges bistånd

- Internationella utvecklingsprogram

- Livsmedelsbistånd

- Övriga organisationer

- Bistånd till enskilda programländer

- Andra anslagsposter

- Biståndet fördelat på enskilda länder

- Nordiskt biståndssamarbete

11    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 162

Innehållsförteckning Sid

Statliga myndigheter och organ för Sveriges bistånd

UDs avdelning för internationellt utvecklingssamarbete  .............................. 164

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)   ............................................ 164

Beredningen för internationellt tekniskt samarbete (BITS)............................ 164

Fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND) .... 165

Nämnden för u-landsutbildning   ................................................................... 165

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)   .................................................... 166

Nordiska Afrikainstitutet .............................................................................. 167

Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD)........................................... 167

Internationella utvecklingsprogram

FNs utvecklingsprogram (UNDP)  ......................................................... ........ 168

FNs kapualutvecklingsfond (UNCDF)......................................       ............. .. 170

FNs befolkningsfond (UNFPA)  .................................................................. 171

FNs barnfond (UNICEF)   ............................................................................ .. 172

Världsbanksgruppen och de regionala utvecklingsbankerna........................... 174

Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)...................................... 180

Livsmedelsbistånd

FNs/FAOs världslivsmedelsprogram (WFP)  ............................................... 182

1980 ärs konvention om livsmedelshjälp (FAC)   ........................................ .. 183

Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser

(lEFR)............................................................................................................. 184

Övriga organisationer

FNs flyktingkommissarie (UNHCR) ............................................................ 185

FNs hjälpprogram för Palestina-flyktingar (UNRWA) ................................ 186

Internationella federationen för familjeplanering (IPPF)  .............................. 187

Den gemensamma fonden för råvaror ............................................................ 188

UNCTAD/GATTs internationella handelscentrum (ITC)   ......................... 189

Biståndet till enskilda programländer

Angola............................................................................................................ .. 190

Bangladesh ..................................................................................................... .. 194

Botswana   ..................................................................................................... .. 198

Etiopien   ....................................................................................................... 202

Guinea Bissau   .............................................................................................. 206

Indien   ........................................................................................................... 210

Kap Verde   ................................................................................................... 215

Kenya   .......................................................................................................... 218

Laos................................................................................................................ 222

Lesotho.......................................................................................................... 226

Mozambique   ............................................................................................... 229

Nicaragua ....................................................................................................... . 234

Sri Länka   ..................................................................................................... 238

Swaziland  ..................................................................................................... . 242

Tanzania ........................................................................................................ . 245

Vietnam   ....................................................................................................... . 249

Zambia   ........................................................................................................ . 253

Zimbabwe ..................................................................................................... . 257

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 163

Andra anslagsposter

Regionala insatser...................................................................................... .. 261

Humanitärt bistånd i Latinamerika   ......................................................... 262

Humanitärt bistånd i södra Afrika  .......................................................... 263

Katastrofbistånd mm.................................................................................. .. 264

Särskilda program ...................................................................................... 272

Enskilda organisationer  ........................................................................... .. 278

Biståndet fördelat på enskilda länder  .................................................... 282

Nordiskt biståndssamarbete .................................................................... 286

Förkortningslexikon  .................................................................................. .. 287

Landregister................................................................................................. .. 291

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 164

STATLIGA MYNDIGHETER OCH ORGAN FÖR SVERIGES BISTÅND

UDs avdelning för internationellt utvecklingssamarbete

År 1970 samlades ansvaret inom regeringskansliet för det svenska biståndet till en avdelning i utrikesdepartementet, avdelningen för internationellt utvecklingssamarbete, i dagligt tal "u-avdelningen".

U-avdelningen bereder regeringens beslut och förslag till riksdagen både i fråga om det direkta (bilaterala) biståndet till mottagarländerna, och det bistånd som ges via olika FN-organ, utvecklingsbanker eller andra internationella organisationer (multilateralt bistånd). Huvuddelen av det bilaterala biståndet genomförs och administreras av SIDA.

Avdelningen är organiserad på tvä enheter (multilaterala enheten och bilaterala enheten) och har totalt ca 50 tjänstemän. Den leds av en statssekreterare.

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)

SIDA, som inrättades 1965, är ett centralt ämbetsverk under regeringen med uppgift att planera, genomföra och administrera det direkta (bilaterala) biståndssamarbetet med u-länderna. Detta bistånd omfattar dels samarbetet med 18 huvudmottagarländer, dels andra typer av bistånd, t ex katastrofinsatser, bidrag till utvecklingsprojekt via enskilda svenska organisationer, bistånd till flyktingar och befrielserörelser, rekrytering av biständs-personal etc.

SIDA leds av en styrelse, som utses av regeringen. Den består av SIDAs generaldirektör, som är ordförande, och elva andra ledamöter, som representerar riksdagspartier, folkrörelser och intresseorganisationer.

SIDA är organiserat på 11 byråer. I 15 mottagariänder har SIDA biståndskontor, som är knutna till den svenska ambassaden. Pä SIDA finns ca 500 anställda, varav ca90 vid biståndskontoren.

Beredningen för internationellt tekniskt samarbete (BITS)

Utbildningsberedningen inrättades 1975 och fick 1979 ställning som självständig myndighet under utrikesdepartementet. Beredningens namn ändrades 1981 till beredningen för internationellt tekniskt samarbete (BITS).

Beredningens uppgift är att genom s k tekniskt samarbete främja Sveriges förbindelser med vissa u-länder utanför kretsen av huvudmottagarländer för det bilaterala biståndet. Sådant samarbete bedrivs med bl a

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 165

Algeriet, Bolivia, Costa Rica, Cuba, Dominikanska Republiken, Ecuador, Egypten, Jamaica, Kina, Nigeria, Pakistan, Portugal, Sudan och Tunisien.

Det tekniska samarbetet skall grundas på ömsesidigt intresse och skall i första hand bestå av kunskapsöverföring på områden där Sverige är väl rustat med kunnande och kapacitet.

BITS bereder och fattar beslut om hur anslaget för tekniskt samarbete skall utnyttjas. Ekonomiskt stöd ges främst till:

- svenska konsultinsatser och förinvesteringsstudier,

- samarbete mellan institutioner i Sverige och i u-länder,

- utbildningsinsatser och korta specialkurser i Sverige, samt

- kulturellt samarbete och personutbyte.

BITS har också till uppgift att delta i beredningen av ansökningar om förmånliga u-landskrediter, sk u-krediter.

Beredningen leds av en styrelse som utses av regeringen. Vid beredningen finns 9 anställda.

Fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND)

Fonden för industriellt samarbete med u-länder (SWEDFUND) är en statlig stiftelse, som inrättades 1978. Fonden, vars grundkapital är 100 milj kr, har rätt att ta upp lån eller utfärda lånegarantier till ett belopp som motsvarar högst tre gånger grundkapitalet.

Fondens huvuduppgifter är:

- att medverka till etablering av samägda företag, sk joint ventures, tillsammans med u-landspartner och svenska företag,

- att förmedla kontakter mellan intressenter i u-länder och svenska företag,

- att medverka till att förinvesteringsstudier genomförs och bidra till finansiering av dem, samt

- att bidra med aktiekapital och lån samt ge garantier vid genomförande av projekt.

SWEDFUND skall i första hand samarbeta med länder med vilka Sverige bedriver långsiktigt utvecklingssamarbete. I den mån andra länder blir aktuella, bör endast sädana komma ifråga vars utvecklingspolitik är förenlig med målsättningen för svensk biståndspolitik.

Fonden leds av en styrelse som utses av regeringen. Vid fondens kansli finns ca 10 tjänstemän.

Nämnden för u-landsutbildning

År 1981 omvandlades biståndsutbildningsnämnden (BUN) till nämnden för u-landsutbildning. Den nya nämnden har övertagit BUNs huvuduppgift

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 166

- att vid Sandöskolan i Kramfors bedriva utbildning i språk och u-landsutbildning som förberedelse för uppdrag i u-land. Nämnden för u-landsutbildning har även getts en rad nya uppgifter, framför allt en vidgad utåtriktad verksamhet. Nämnden skall bl a samarbeta med myndigheter, organisationer och företag när det gäller förberedelseutbildning för u-landsupp-drag. Nämnden skall

- anordna allmänna enterminskurser i u-landskunskap,

- ge förberedelseutbildning för fredskårsdeltagare,

- anordna språkutbildning som förberedelse för uppdrag i u-länder,

- anordna speciella kurser i u-landsfrågor och språk, samt

- i samarbete med SIDA bistå myndigheter och andra med information och rådgivning om lämplig förberedelse-och språkutbildning inför uppdrag i u-länder.

Till enterminskursen antas sådana sökande, inklusive vapenfria tjänste-pliktiga, som bedöms lämpliga för utbildningen. All övrig utbildning vid Sandöskolan är avgiftsbelagd.

Nämnden utses av regeringen och har sitt kansli vid Sandöskolan i Kramfors. Vid nämnden och skolan finns ett 50-tal anställda.

Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)

Beredningen för u-landsforskning inrättades 1975 och ombildades 1979 till en självständig myndighet under utrikesdepartementet - styrelsen för u-landsforskning (SAREC).

SAREC har till uppgift att främja forskning som kan underiätta för u-länderna att utvecklas mot ökat självbestämmande och mot ekonomisk och social rättvisa.

Huvudmålet för SARECs verksamhet är att ge stöd till u-ländernas strävan att bygga upp och stärka en egen kapacitet inom vetenskap och teknik. SARECs verksamhet är uppdelad pä fyra olika program:

- direkt stöd till vissa u-länder, fn 14 stycken,

- stöd till samarbete mellan u-länder, t ex regionala forskningsorgan, och till särskilda forskningsprojekt,

- stöd till internationella forskningsprogram, bl a inom världshälsoorganisationen (WHO), konsultativa gruppen för jordbruksforskning (CGIAR) och internationella arbetsorganisationen (ILO), samt

- stöd till svensk u-landsforskning, fn drygt lOOolika forskningsprojekt.

SAREC leds av en styrelse som utses av regeringen. I styrelsen ingår representanter för forskarvärlden, biståndsadministrationen och riksdagspartierna. SAREC år administrativt knutet Ull SIDA. Vid SARECs kansli finns ett 20-tal anställda.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 167

Nordiska Afrikainstitutet

Nordiska Afrikainstitutet tillkom 1962 på initiativ av Nordiska Rådet. Institutet har till uppgift att i Norden främja studier av afrikanska förhållanden genom att:

- främja och driva forskning och undervisning om Afrika,

- utgöra ett dokumentationscentrum för afrikaforskningen,

- genom kurser, föreläsningar, seminarier etc sprida information om Afrika och aktuella afrikanska förhållanden, samt

-   stödja utbildningen av personal för u-landsuppdrag i Afrika.
Verksamheten leds av en styrelse, som utses av regeringen. Ledamöter

är bl a rektorn vid universitetet i Uppsala, som också är styrelsens ordförande, samt överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Uppsala. I styrelsen ingår åven representanter för de övriga nordiska länderna. Vid institutet finns ett 20-tal anställda, varav 9 tjänster finansieras över biståndsanslagen.

Importkontoret för u-Iandsprodukter (IMPOD)

Importkontoret för u-landsprodukter (IMPOD) tillkom år 1975.

Kontoret har till uppgift att ge exportörer i u-länder hjälp med att avsätta sina varor i Sverige. Det sker genom information och handledning om avsättningsmöjligheter och marknadsförhållanden i Sverige. IMPOD skall även förmedla kontakter mellan u-landsexportörer och företag i Sverige. IMPOD deltar också i konkreta marknadsföringsprojekt.

IMPOD har dessutom till uppgift att vara svensk kontaktpunkt för UNCTAD/GATTs internationella handelscentrum (ITC) i konkreta frågor, som rör avsättning av u-landsprodukter pä den svenska marknaden.

IMPOD leds av en styrelse och chef för IMPOD är en direktör. Kontoret har ett tiotal anställda.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 168

INTERNATIONELLA UTVECKLINGSPROGRAM

FNs utvecklingsprogram (UNDP)

FNs utvecklingsprogram (UNDP), som bildades 1966 då två mindre biständsfonder slogs samman, har som mål att vara FN-systemets centrala källa för finansiering av tekniskt bistånd. Projekten genomförs främst av FNs fackorgan. Programmet har också ansvar för att FNs verksamhet samordnas i de mottagande länderna.

Verksamhet

UNDPs uppgift är att främja mottagarländernas utveckling genom olika former av kunskapsöverföring och förinvesteringsstudier. UNDPs huvudsakliga biståndsformer är expertrådgivning, stipendier, utrustningsleveranser och konsulttjänster. Expertbiståndet dominerar. Verksamheten omfattar nära 5000 projekt i 150 länder.

UNDPs verksamhet bygger i huvudsak på landprogrammering. Denna innebär att man för varje mottagarland fastställer hur mycket UNDP-biständ landet kan räkna med under en femårsperiod. 1 samarbete med mottagarlandet och UNDPs platsrepresentant utarbetas sedan ett detaljerat landprogram för hur medlen skall utnyttjas. Detta program fastställs av UNDPs styrelse.

Storleken pä vatje mottagarlands program bestäms främst av bruttonationalinkomsten per capita och befolkningens storlek.

De fattigaste u-länderna - med en bruttonationalinkomst per capita pä: högst 500 dollar - kommer under programperioden 1982-86 att få nästan 80% av programmets länderfördelade resurser jämfört med drygt 66% under programperioden 1977-1981, en ökning med 21%. Rikare u-länder, med en per capita-inkomst över 1 500 dollar, skall ha som mål att, efter en med per capita-inkomsten stigande skala, återbetala en del av sitt bistånd till UNDP vid programperiodens slut.

UNDP har sedan 1972 ett sårskilt program för de minst utvecklade länderna. Genom de utfästelser om ytterligare bidrag som gjordes av bl a Sverige vid FN-konferensen 1981 om de minst utvecklade länderna ökade bidragen till programmet frän 12,9 milj dollar är 1981 till 16,4 milj dollar för är 1982.

En mindre del av UNDPs resurser används för program som berör flera u-länder - regionala, interregionala och globala program.

Organisation

UNDPs högsta beslutande organ är styrelsen, som har 48 medlemmar. Av dessa är 27 u-länder, 17 västliga i-länder och 4 socialistiska i-länder. Styrelsen bestämmer bl a fördelningen av UNDPs resurser och godkänner landprogrammen. UNDPs styrelse är också beslutande organ för FNs

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 169

reguljära tekniska biståndsprogram, FNs kapitalutvecklingsfond, FNs befolkningsfond , FNs naturresursfond samt en rad mindre specialfonder.

UNDPs sekretariat ligger i New York och har f n drygt 500 anställda.

Under 1970-talet ägde en omfattande decentralisering av UNDPs verksamhet rum. Tyngdpunkten i arbetet med att förbereda och genomföra landprogrammen förlades till 116 fältkontor med omkring 3500 anställda. Fältkontoren leds av sk "resident representatives", som även har till uppgift att samordna andra FN-organs verksamhet i landet. De är oftast också FNs fasta representant i respektive land.

Finansiering

UNDPs verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag. De uppgick 1972 till 268 milj dollar, 1975 till 419 milj dollar och 1980 till 693 milj dollar. För programperioden 1977-1981 var bidragsmålet totalt 3,5 miljarder dollar, vilket förutsatte att bidragen ökade med 14% per år. Bidragen stagnerade under 1981, men programperiodens mål uppnåddes i stort sett.

För programperioden 1982-1986 har UNDPs resurser också förutsatts öka med 14% per år och sammanlagt uppgå till 6,7 miljarder dollar. Stagnerande bidrag och stigande dollarkurs innebär att bidragen nu sjunker även nominellt. 1982 hade de sjunkit till 680 milj dollar.

Till detta kommer att UNDP i praktiken gör femåriga biståndsutfästelser gentemot mottagarländerna medan givarländerna, med få undantag, lämnar ettåriga biständsutfästelser. Sverige har därför sedan länge verkat för att alla bidragsgivare, liksom Sverige, skall lämna fleråriga bidragsutfästelser, vilket dock flera stora givarländer motsätter sig. En särskild arbetsgrupp har under 1982-1983 dels behandlat UNDPs akuta resurskris dels sökt uppnå enighet om mer långsiktiga lösningar. Arbetsgruppens rapport har behandlats av UNDPs styrelse utan att några väsentliga förändringar kunnat uppnås. Endast ett litet fätal stater följde uppmaningen att lämna extra bidrag för att lätta den omedelbara resursbristen. Sverige lämnade ett bidrag på 20 milj kronor.

De största enskilda bidragsgivarna är Förenta Staterna och Nederländerna. Sverige bidrog 1983 med 360 milj som grundbidrag. Ett lika stort belopp har utfästs för åren 1984 och 1985. Detta utgjorde ca 7 % av UNDPs resurser jämfört med en årlig procentuell andel pä ca 11 % åren 1976—80. Sverige har från en tredjeplats bland givarna sjunkit till en 5-6-plats. Sverige gav dessutom 1983 50 milj kr till UNDPs särskilda program för de minst utvecklade u-länderna. Ett lika stort bidrag för detta ändamål har utlovats för 1984. De fyra nordiska länderna svarade 1983 för 21 % av de ordinarie bidragen till UNDP.

Samordning

Från att ha finansierat mer än tvä tredjedelar av FN-systemets tekniska bistånd i början av 1970-talet svarar UNDP numera endast för ca en

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 170

tredjedel. Förklaringen är att det sk multibi-biständet, dvs biståndsinsatser som genomförs av fackorganen men finansieras med bilaterala biståndsmedel, och fackorganens egna biståndsprogram ökat mycket snabbt under 1970-talet.

UNDPs styrelse har med tilltagande oro sett denna ökade uppsplittring av FNs biståndsverksamhet, som i viss mån innebär ett underkännande av landprogrammeringsprincipen. Styrelsen har därför vid flera tillfällen betonat att den FN-resolution från 1970 som ger UNDP den ledande och samordnande rollen i FNs biståndsverksamhet skall respekteras. UNDP-sekretariatet har också föreslagit att UNDP skall ta över det administrativa ansvaret för olika särfonder inom FN-systemet. Detta skulle minska de administrativa kostnaderna, samtidigt som det skulle kunna ge givar- och mottagarländer en bättre överblick över FN-biståndet. Sverige stödjer dessa tankar.

FNs kapitalutvecklingsfond (UNCDF)

FNs kapitalutvecklingsfond tillkom 1966 med uppgift att ge gåvobistånd eller län pä förmänliga villkor till investeringsprojekt i u-länderna. De västliga industriländerna motsatte sig att fonden skulle inrättas med motiveringen att den föreslagna verksamheten kunde skötas av andra organ. Under läng tid bidrog dessa länder inte heller till fondens finansiering.

Hösten 1973 beslöt generalförsamlingen att kapitalfonden i fortsättningen endast skulle finansiera projekt i de minst utvecklade u-länderna, inriktade pä folkflertalets basbehov (bostad, kläder, mat, undervisning, grundläggande hälsovård).

Verksamhet

Fondens mål är att nå de fattigaste människorna i de minst utvecklade länderna. Projekten skall utformas sä att befolkningen aktivt deltar i de projekt som genomförs. Fonden kan ta hand om projekt som andra givare bedömer vara för små. Fonden finansierar f n 219 projekt i 42 länder.

Organisation

Fonden är underställd UNDPs styrelse och arbetar främst genom UNDPs fältorganisation.

Finansiering

Fonden finansieras genom frivilliga bidrag. Bidragen för 1983 beräknas till ca 25 milj dollar jämfört med drygt 28 milj dollar för år 1980. De viktigaste bidragsgivarna är några mindre givarländer. Sveriges bidrag för 1983 uppgår till 32 milj kr. Sverige är den största bidragsgivaren efter Nederländerna.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 171

FNs befolkningsfond (UNFPA)

Ända fram till 1960-talet var det svårt att nå fram till en överenskommelse om FNs insatser på befolkningsområdet. Efter beslut av generalförsamlingen inrättades emellertid 1967 en särskild fond för sådana insatser. 1969 fick fonden beteckningen FNs befolkningsfond.

Verksamhet

Fonden hade till en böljan nästan uteslutande en finansiell och rådgivande funktion. FNs ekonomiska och sociala råd antog 1973 nya riktlinjer för fondens verksamhet enligt vilka fondens övergripande uppgift är att leda och samordna FN-systemets insatser pä befolkningsområdet.

Tvä tredjedelar av de totala programresurserna avsätts för 53 s k prioritetsländer med tillsammans 75% av u-ländernas befolkning. Av dessa tillhör 28 kategorin minst utvecklade länder.

Fondens centrala verksamhetsområde är familjeplanering. 1 övrigt lämnas stöd till folkräkningar, uppbyggande av folkbokföringssystem, befolkningsstatistik, utbildning och information, forskning m m. Merparten av projekten verkställs av FNs fackorgan. En växande andel genomförs emellertid av mottagarländerna själva.

Organisation

Fonden är underställd UNDPs styrelse, som godkänner det långsiktiga arbetsprogrammet, de finansiella planerna m m.

Sekretariatet har drygt 150 tjänstemän och är förlagt till New York. I mottagarländerna finns ca 40 samordnare med ansvar för ett eller flera länder.

Finansiering

UNFPAs verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag. För 1983 beräknas inkomsterna komma att stanna pä samma nivå som för 1981, dvs ca 130 milj dollar. De största bidragsgivarna är USA, Japan, Norge, Nederländerna och Förbundsrepubliken Tyskland. Det svenska bidraget för 1983 är 48 milj kr vilket motsvarar ca 4,6% av de sammanlagda bidragen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 172

FNs barnfond (UNICEF)

UNICEF upprättades av FNs generalförsamling 1946. Fondens uppgift var då att lämna katastrofhjälp till barn och mödrar i det krigshärjade Europa. Mandatet utvidgades senare till att även omfatta långsiktig utvecklingshjälp till barn i u-länder. UNICEF arbetar idag i ett hundratal länder. Ca 60% av biståndet går till de hårdast drabbade och minst utvecklade länderna.

Verksamhet

UNICEF spelar fortfarande en viktig roll som förmedlare av katastrofbistånd. Tyngdpunkten i fondens verksamhet ligger emellertid numera på långsiktiga biståndsprogram. Bistånd utgår i form av pengar, personal, tekniskt kunnande och varor. Målet är att tillgodose de mest grundläggande behoven hos barn och mödrar, framför allt i länder där samhällelig social service saknas.

Programverksamheten omfattar insatser inom hälso- och sjukvård, vat-tenförsöijning, åtgärder för att förbättra näringsstandarden hos barn och mödrar, familjeplanering, grundläggande utbildning m m.

Fonden samarbetar såväl på central som lokal nivå med andra FN-organ, däribland UNDP, UNFPA, UNESCO, FAO och UNHCR. Ett särskilt nära samarbete har inletts med WHO för att bygga ut primärhälsovården i u-länderna. Insatserna omfattar olika förebyggande åtgärder, vaccinationer, kontroll av diarrésjukdomar, distribution av basläkemedel mm. Ett konkret exempel på UNICEFs samarbete med WHO är den internationella marknadsföringskod för bröstmjölksersättning som antogs av värids-hälsoförsamlingen i maj 1981.

Organisation

UNICEFs styrelse består av representanter för 41 stater. Av dessa är 24 u-länder, 12 i-länder och 4 socialistiska i-länder. Den återstående platsen skall rotera mellan de fem regionala grupperna. Styrelsen granskar och drar upp riktlinjer för verksamheten och fördelar medel till fondens program. Sverige har varit medlem av UNICEFs styrelse sedan 1958.

UNICEFs huvudkontor som är förlagt till New York härjämte Europakontoret i Geneve drygt 500 anställda. Dessutom finns 6 regionalkontor och ett fyrtiotal länderkontor med drygt 2000 anställda.

Finansiering

UNICEFs verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag, huvudsakligen frän regeringar. Regeringsbidragen har under senare är utgjort ca 70% av fondens resurser. Nationalkommittéer, enskilda organisationer och andra privata bidragsgivare svarar för återstoden. Inkomsterna från nationalkommittéer kommer främst från försäljningen av UNICEFs julkort.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 173

Med hjälp av särskilda bidrag finansieras speciella hjälpinsatser. De sammanlagda inkomsterna för 1983 beräknas uppgå till drygt 400 milj dollar.

För att skapa en fastare grund för fondens verksamhet infördes på svenskt initiativ 1979 ett rullande och långsiktigt arbetsprogram, baserat på u-ländemas behov och UNICEFs bedömning av inkomsterna för en fyraårsperiod. Sverige har verkat för att givarländerna också skall göra långsiktiga bidragsutfästelser. Sveriges egna flerärsutfästelser har dock inte lett till efterföljd.

Det svenska bidraget för 1983 uppgår till 140 milj kr, vilket motsvarar ca 5% av de sammanlagda regeringsbidragen. Bidraget från Svenska UNICEF-kommittén är drygt 5 milj kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 174

Världsbanksgruppen och de regionala utvecklingsbankerna

De internationella utvecklingsbankerna och -fonderna har till uppgift att lämna finansiellt bistånd i form av obundna lån. Därtill kommer ett omfattande tekniskt bistånd, som komplement till det finansiella. Den äldsta och största utvecklingsbanken är Väridsbanken (IBRD), som kommit att utgöra modell för uppbyggnaden av övriga utvecklingsbanker.

Tabell 1: Fakta om de internationella utvecklingsbankerna och -fonderna'

	Tillkom	Antal	Antal	Huvudkontor
	år	medlemsländer	anställda
Världsbanken	1944	146
(IBRD)			5 590	Washington
Intemationella	1960	131
utvecklingsfonden
(IDA)
Afrikanska ut-	1963	74
vecklingsbanken
(AfDB)			745	Abidjan
Afrikanska ut-	1972	74
vecklingsfonden
(AfDF)
Asiatiska ut-	1966	45
vecklingsbanken
(AsDB)			1380	Manila
Asiatiska ut-	1974	45
vecklingsfonden
(AsDF)

' Den Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB), som tillkom år 1959, finansieras inte över biståndsanslagen.

Utvecklingsbankerna fungerar som ett mellanled mellan den internationella kapitalmarknaden och u-länderna. De kan genom sin goda ställning låna upp och vidareförmedia lån pä villkor, som är förmånligare än vad de allra flesta u-länder själva skulle kunna få.

Många av de fattigare u-länderna saknar den nödvändiga återbetalnings-förmågan även när det gäller utvecklingsbankernas relativt förmänliga län. För att kunna bistå också dessa länder har utvecklingsfonderna upprättats som ett komplement till bankerna. De lämnar utvecklingskrediter på näst intill gävobasis. De svenska bidragen har därför koncentrerats till dessa fonder. Föregångare och alltjämt helt dominerande är Internationella utvecklingsfonden (IDA), som är knuten till Världsbanken.

Organisation

Bankernas/fondernas högsta beslutande organ är guvenörsstyrelsen (Board of Governors). Den är sammansatt av representanter för samtliga

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 175

medlemsländer och håller ett möte per år. Däremellan handhas det löpande arbetet av en direktörsstyrelse (Board of Directors). Eftersom antalet medlemsländer överstiger antalet platser i direktörsstyrelsen har man fått gå samman i röstgrupper. En direktör representerar således i regel flera länder.

De nordiska länderna ingår i samma röstgrupp. Medan de i IBRD/IDA bildar en egen röstgrupp har de i AfDB/AfDF slutit sig samman med Schweiz och Indien och i AsDB/AsDF med Canada och Nederländerna.

Rösträtten är i princip vägd i förhällande till andel tecknat kapital/bidrag. För att ge små länder, i första hand små u-länder, ett större inflytande tilldelas varje medlemsland också ett visst antal röster, oberoende av landets kapital- och bidragsandelar. De svenska andelarna framgår av tabellerna 3 och 4.

U-länderna har störst röststyrka i Afrikanska utvecklingsbanken och Afrikanska utvecklingsfonden — två tredjedelar resp hälften av röststyrkan. I IBRD/IDA och AsDB/AsDF är motsvarande siffror 40%.

Enligt en mer eller mindre uttalad regel har chefskapet i Världsbanken alltid tillfallit en amerikan, i AsDB alltid en japan och i AfDB naturligen en afrikan. A W Clausen är chef för Världsbanken sedan juli 1981, Wila D Mung'omba från Zambia utnämndes till AfDBs president i september 1980 och Masao Fujioka tillträdde chefsposten i AsDB i november 1981.

Finansiering och lånevillkor

Utvecklingsbankernas utlåningsverksamhet är baserad på det av medlemsländerna tecknade kapitalet. Av det tecknade kapitalet inbetalas endast en mindre del. Resterande del fungerar som en garanti för utvecklingsbankernas upplåning på den internationella kapitalmarknaden. Detta innebär att utlåningen till stor del finansieras med hjälp av upplånade pengar och att utlåningsvillkoren därför blir bestämda av upplåningsvillkoren.

Tabell 2: Utvecklingsbankernas utlåningsvillkor

Bank Löptid Ränta per 1 juli 1983

IBRD 15-20 år 10,5%

AfDB 12-20 år 10,5%

AsDB 15-25 år 10,5%

Spännvidden i löptiderna beror på skillnader i läntagarländernas utvecklingsnivå och/eller i projektinriktningen.

Tabell 3: Utvecklingsbankernas tecknade kapital, den inbetalda andelen och utestående upplåning per 31 december 1982

	IBRD	AfDB	AsDB
Tecknat kapital (milj. dollar)	52800	4265 ■■	7 900
Inbetald andel (procent)	9	25	19
Utestående upplåning (milj. dollar)	36000	407	2 801
Sveriges andel av tecknade kapitalet
(procent)	1,54	1,79	0,16
Sveriges röstandel (procent)	1,48	1,87	0,6

Prop, 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 176

Till skillnad från bankerna finansieras fondernas verksamhet inte genom upplåning utan genom bidrag från i första hand i-länderna. Sedan mitten av 1970-talet har också vissa OPEC-länder och andra rikare u-länder tillkommit som bidragsgivare. Bidragens storlek fastställs i samband med sk päfyllnadsförhandlingar. En påfyllnad sker genom en internationell överenskommelse, där bidragsgivarna gör en utfästelse för tre eller fyra år. En del av Världsbankens vinst överförs varje år dessutom till IDA.

Utlåningen från fonderna sker pä mycket gynnsamma villkor. IDA och AfDF lämnar räntefria utvecklingskrediter med en löptid på 50 år till en administrationsavgift på 0,75%. AsDFs likaså räntefria utvecklingskrediter löper på 40 år med en avgift av 1 %. De tio första åren år amorterings-fria i samtliga fonder.

Tabell 4: Bidragen till utvecklingsfonderna per 31 december 1982

IDA AfDF AsDF

Totala bidrag (milj. dollar)	28665	1300	3 370
Sveriges samlade bidrag
(milj. dollar)	832	90,5	22,5
Sveriges bidragsandel (procent)	2,90	7	0,8
Sveriges röstandel (procent)	2,45	3,5	0,6

Utlåningsvolym

Storieken av det tecknade kapitalet i respektive utvecklingsbank och av bidragen till respektive utvecklingsfond avspeglar samtidigt deras utlä-ningskapacitet.

Tabell 5: Utvecklingsbankernas och -fondernas utlåningsvolym

	Total utlåning per 31 december 1982 (milj dollar)	Utlåning 1982 (milj dollar)
IBRD IDA	63 970 27 330	11 136' 3 341'
IBRD/IDA	91300	14477'
AfDB AfDF	2 155 1715	408 358
AfDB/AfDF	3870	766
AsDB AsDF	7984 3518	1 185 546
AsDB/AsDF	11502	1731

' Avser budgetåret 1982/83.

Fördelning av utlåningen på länder

Även om utvecklingsbankerna och -fonderna riktar sig till olika mottagarländer, beroende på utvecklingsnivå och kreditvärdighet, strävar både bankerna och fonderna efter att bistå de fattigare länderna. Såväl Världsbanken som IDA har under 1970-talet i ökande utsträckning förskjutit

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 177

utlåningen till länder med lägre BNI per capita. För de afrikanska och asiatiska regionalbankerna ledde det växande behovet av att bättre kunna bistå de fattigare länderna till bildandet av respektive utvecklingsfond. I följande tabell visas den långsiktiga förskjutningen i bankernas utlåning efter BNI per capita.

Tabell 6: Den procentuella länderfördelningen av utvecklingsbankernas och -fondernas utlåning

IBRD/IDA
BNI/capita i dollar år 1979	1968/69-1972/73 (procenl)	1978/79-1982/83 (procent)
-390 391-680 681- AfDB/AfDF	31 12 57	39 19 42
BNI/capita i dollar är 1979	1971-73	1980-82
-400 401-700 701- As DB/AsDF	54 33 13	61 25 14
BNI/capita i dollar år 1979	1971-73	1980-82
-500' 501-780 781-	30 25 45	55 26 19

' Inkl ö-medlemsländerna i Stilla Havet med högre BNI per capita.

Fördelning av utlåningen på sektorer

Utlåningen har inte bara i ökad utsträckning gått till de fattigare u-länderna. Under senare år har utlåningen också alltmer kommit de fattigare befolkningsgrupperna till del (se tabell 7). Detta framgår av att andelen projekt inom jordbruk och landsbygdsutveckling och social infrastruktur har ökat i jämförelse med andelen för industri och ekonomisk infrastruktur. Till social infrastruktur hänförs i allmänhet hälsovård, stadsutveckling, utbildning och vattenförsörjning. Med ekonomisk infrastruktur menas energianläggningar, transport och kommunikation.

Bakom den ökade satsningen pä jordbruks- och landsbygdsutveckling och på sociala projekt ligger den förändrade inställningen till dessa sektorers betydelse för utvecklingen. Denna förändrade syn grundar sig på insikten att det inte föreligger något motsatsförhållande mellan satsningen på basbehov, som i hög grad tillfredsställs genom sociala projekt, och ekonomisk tillväxt. Därtill kommer att de fattigaste befolkningsgrupperna

främst återfinns på landsbygden.

12   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet

178

För en allsidig utveckling krävs emellertid även fortsatt satsning på industri, energi, transport och kommunikation. Inte minst kommer ökade insatser för energiutvinning i de oljeimporterande u-länderna att spela en viktig roll i framtiden för att förbättra betalningsbalansen.

Den i längden ofrånkomliga strukturomvandlingen av de oljeimporterande u-ländernas ekonomier kräver stora investeringar även inom andra sektorer än energin. Världsbankens/IDAs styrelse beslöt därför i maj 1980 att bistå de oljeimporterande u-länderna även med s k strukturanpassningslån, som inte är knutna till specifika projekt. Genom denna modifierade form av programlån har Världsbankens .adgivningsfunktion ytterligare markerats.

Världsbanken har spelat en central roll för att, i samråd med berörda u-länder, upprätta biståndskoordinerande grupper, sk konsortier och konsultativa grupper. Det finns f n ett tjugotal sådana grupper under ordförandeskap av Världsbanken. Sverige är medlem i de grupper som berör länder som mottar svenskt bilateralt bistånd. Världsbanken leder också den konsultativa gruppen för internationell jordbruksforskning (CGIAR).

Tabell 7: Den procentuella fördelningen av utvecklingsbankernas och -fondernas utlåning på sektorer

IBRD/IDA

Sektor

Jordbruks- och landsbygdsutveckling Social infrastruktur

Delsuinma:

Ekonomisk infrastruktur Industri

Delsumma:

Programlån och tekniskt bistånd

Totalt:

1970/71-	1980/81
1972/73	1982/83
21	26
12	15
33	41
43	34
16	15
59	49
8	10
100	100

AfDB/AfDF

Sektor

1971-73

1980-82

Jordbruks- och

landsbygdsutveckling Social infrastruktur

Delsumma:

Ekonomisk infrastruktur Industri

Delsumma:

Totalt:

15 3	26 26
18	52
64 18	30 18
82	48
100	100

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 179

AsDB/AsDF

Sektor 1971-73 1980-82

Jordbruks- och

11	34
14	17
25	51
56	37
19	12
75	49
100	100

landsbygdsutveckling Social infrastruktur

Delsumma:

Ekonomisk infrastruktur Industri

Delsumma:

Totalt:

Internationella finansieringsbolaget (IFC)

Internationella finansieringsbolaget, som upprättades 1956, är en del av Världsbanksgruppen. Dess syfte är att främja ekonomisk utveckling i u-länder genom att, tillsammans med privat kapital, medverka till upprättande och expansion av privata företag i u-länder.

För medlemskap i IFC krävs att man är medlem i Världsbanken. IFC har 124 medlemsländer, varav 103 u-länder. Guvernörs- och direktörsstyrelserna är desamma för IFC som för Väridsbanken och IDA. Världsbankens chef fungerar som ordförande i IFCs direktörsstyrelse. Rösträtten är liksom i Världsbanken vägd i förhållande till andelen tecknat kapital. Verksamheten leds av en verkställande vice-president. Antalet anställda uppgår f n till drygt 400.

IFCs tecknade kapital uppgick den 31 december 1982 till 531 milj dollar. Sveriges kapitalandel uppgår till 6,9 milj dollar. IFCs verksamhet finansieras även av ackumulerade vinster och lån från Världsbanken.

IFCs investeringar sker i allmänhet i form av en kombination av aktieteckning och långfristiga lån. Investeringsobjekt skall enligt stadgan vara privata företag. Statligt delägande utesluts inte men företaget skall ha "privat karaktär" och inte vara regeringskontrollerat. Varje investering måste uppfylla två grundläggande krav:

1) den måste bidra till utvecklingen av ekonomin i mottagariandet och

2) den måste med hög sannolikhet vara vinstgivande.

IFCs investeringar under verksamhetsåret 1982/83 uppgick till 845 milj dollar. Detta belopp utgjorde emellertid endast drygt en fjärdedel av de totala kostnaderna för de investeringar, i vilka IFC deltog. Nästan tre fjärdedelar kom från andra finansieringskällor, i första hand privata banker.

Någon motsvarighet till IFC finns inte i AfDB och AsDB. Den senare har emellertid 1983 beslutat att i begränsad omfattning inleda investeringar av riskvilligt kapital inom ramen för den ordinarie utlåningen. Det sker genom årliga avsättningar om 5 milj dollar från bankens vinst. Riktlinjerna följer i stort sett vad som gäller för IFCs verksamhet. Till skillnad frän IFC kan AsDB också erbjuda riskvilligt kapital indirekt via de nationella finansieringsinstitutionerna.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 180

Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)

Den internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) är ett av FNs fackorgan och upprättades 1977 efter rekommendation frän världslivsme-delskonferensen 1974. IFADs uppgift är att stödja projekt och utvecklingsprogram för livsmedelsproduktion och livsmedelshantering i u-länderna. I synnerhet uppmärksammas de fattigaste u-länderna med livsmedelsbrist och u-länder med goda förutsättningar att öka livsmedelsproduktionen. Särskild vikt skall läggas vid näringsstandard och livsvillkor för de fattigaste befolkningsgrupperna.

Verksamhet

Under aren 1978-82 beviljade IFAD 114 län till 80 länder på sammanlagt 1 474 milj dollar. 67% av länen gavs på synnerligen mjuka villkor till de fattigaste u-länderna. Räntan på dessa lån år 1 %, amorteringstiden är femtio år, varav de första tio är amorteringsfria. Av de lån som ges pä de gynnsammaste villkoren går huvuddelen till länder med en per capita-inkomst pä 300 dollar eller mindre. Omkring 31 % av IFADs resurser går till kategorin minst utvecklade länder. Av de totala resurserna har ungefär 30 % gått till asiatiska u-länder, 30 % till afrikanska och 21 % till latinamerikanska länder. Utöver län förekommer även ett visst tekniskt bistånd. Av IFADs projekt har 54 utarbetats av fonden, medan övriga 60 genomförts i samarbete med andra internationella utvecklingsorgan.

Organisation

IFADs medlemsländer - f n 139 - är indelade i tre kategorier: OECD-länder, OPEC-länder och mottagarländer. Samtliga länder ingär i en styrande församling. Varje kategori har 600 röster. Inom de bidragsgivande kategorierna fördelas rösträtten i stor utsträckning i relation till bidragsandel.

IFADs styrelse består av 18 medlemmar, 6 från varje kategori, och den väljs för en treårsperiod. Danmark är from 1984 ordinarie styrelsemedlem för de nordiska länderna.

Finansiering

Fonden hade för sin första verksamhetsperiod 1061 milj dollar till sitt förfogande, varav 57% kom frän OECD-länderna och 43% frän OPEC-länderna. Sveriges bidrag uppgick till sammanlagt 115 milj kr. Detta utgjorde 2,5 % av den totala summan.

En påfyllnad om 1 100 milj dollar för treårsperioden 1981-83 trädde i kraft först i juni 1982. OECD-ländernas bidrag under påfyllnaden är 620 milj dollar, OPEC-ländernas 450 milj dollar medan övriga u-länder svarar för 30 milj dollar. Sverige bidrar under perioden med 148,3 milj kr vilket är 3,1 % av det totala påfyllnadsbeloppet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 181

Inbetalningen till den första påfyllnaden har gått långsammare än väntat och IFAD har därför fått lov att skära ned utlåningen under 1982 jämfört med 1981.

Förhandlingar om en andra påfyllnad av IFADs resurser har emellertid satts igång under 1983.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 182

LIVSMEDELSBISTÅND

FNs/FAOs världslivsmedelsprogram (WFP)

Under 1950-talet använde vissa länder, främst USA, sina stora spannmålsöverskott för bilateral Uvsmedelshjälp. Efterhand växte krav fram på ett internationellt komplement till den bilaterala hjälpen. År 1962 inrättades WFP som en multilateral kanal för livsmedelshjälp, underställd FN och FAO.

Verksamhet

WFP lämnar bistånd i form av livsmedel främst till jordbruksutvecklingsprojekt, där matransoner delas ut till de anställda vid anläggningsarbeten, s k food-for-work. WFP ger också hjälp till ur näringssynpunkt särskilt behövande grupper, t ex kvinnor och småbarn, skolbarn, flyktingar etc. Vidare används ca 25% av WFPs totala resurser för katastrofbistånd.

En medveten satsning sker pä de fattigare u-länderna, som mottar ca tre fjärdedelar av WFPs utvecklingshjälp.

Organisation

WFPs styrande organ är Committee on Food Aid Policies and Programmes (CFA), som bestar av 30 medlemsländer, varav hälften u-länder. Sverige återinträdde i CFA 1983 för perioden tom 1985. Finland avslutar sin första treårsperiod i och med utgången av 1984 medan Norge väntas överta Danmarks CFA-post i början av 1984.

Kommittén sammanträder två gånger per år i Rom, där WFP har sitt högkvarter. CFA skall, utöver sin styrelsefunktion för WFP, vara ett forum för debatt och ge rekommendationer om biständsmetoder och biståndspolitik på livsmedelsområdet.

Finansiering

WFP finansieras med frivilliga bidrag, dels i form av livsmedel, dels i form av kontanter för att betala administration, frakt, försäkringar etc.

Bidragen till WFP har ökat frän drygt 300 milj dollar under tväårsperio-den 1969-70 till 770 milj dollar 1981-82. Eftersom priserna både på livsmedel och frakter har gått upp kraftigt har ökningen inte räckt till mer än att bibehålla ungefär samma volym livsmedelsbistånd. Att WFP ändå kunnat öka sina leveranser beror på de tillskott man fått genom 1980 ärs konvention om livsmedelshjälp (FAC) och det internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (lEFR). WFPs kompetens vad gäller upphandling, transporter och distribution har kommit att utnyttjas allt flitigare även i bilaterala sammanhang och i samband med internationella hjälpaktioner. Under 1983 levererade WFP sammanlagt ca 2 milj ton livsmedel.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 183

Under senare tid har WFP haft svårt att uppnå de fastställda bidragsmålen. Dessa var 950 resp 1 000 milj dollar för perioderna 1979-80 och 1981 -82, medan bidragen i bägge fallen stannade vid ca 800 milj dollar. Målet för perioden 1983-84 är 1 200 milj dollar. Hittills uppgår utfästelserna till strax under 1000 milj dollar. Bidragsmålet för perioden 1985-86 på I 350 milj dollar antogs med stor tvekan hos flera givarländer.

Den svenska andelen av de reguljära WFP-medlen uppgår under innevarande bidragsperiod till 2,2%. Dominerande bidragsgivare är USA och Canada med 26 resp 21 %.

För vardera 1983 och 1984 har Sverige utfäst ett bidrag pä 78 milj kr. Det svenska bidraget är till två tredjedelar bundet till upphandling i Sverige. Bland erbjudna svenska livsmedel har WFP på senare år nästan uteslutande valt vegetabilisk olja. Därutöver har Sverige under de senaste budgetåren ställt 3 milj kr till WFPs förfogande för att täcka vissa kostnader för kompletterande utrustning i samband med WFP-projekt. Dessa bidrag har till största delen använts för upphandling i Sverige.

1980 års konvention om livsmedelshjälp (FAC)

Konventionen om livsmedelshjälp (FAC) är en del av det sedan 1971 gällande internationella veteavtalet. Tanken var att komplettera detta avtal med ett bidrag till u-ländernas livsmedelstrygghet genom att i en biståndskonvention göra åtaganden om årliga spannmålsleveranser.

1980 års konvention har förlängts i tvä omgångar och gäller nu till den 30 juni 1986.

Syftet med konventionen är att bidra till att nå det mål på 10 miljoner ton spannmålsbistånd per år, som uppställdes av 1974 ärs väridslivsmedels-konferens.

Finansiering

De 12 medlemsländerna har åtagit sig att leverera sammanlagt minst 7,6 milj ton per år. De största andelarna faller på USA (4470000 ton), EG (1650000 ton), Canada (600000 ton), Australien (400000 ton) och Japan (300000 ton). Sveriges äriiga bidrag är 40000 ton.

Bidragen utgär i form av spannmål, inklusive ris, eller kontantbidrag, omräknade enligt världsmarknadspris. Leveranserna sker som gåva eller som förmånlig kredit, bilateralt eller multilateralt enligt givarens bestämmande.

Av de totala åtagandena går ca 5% genom WFP. Det svenska bidraget levereras i form av mjöl. Det kanaliseras i sin helhet genom WFP, som även får ett fraktbidrag. De totala svenska kostnaderna beräknas till 63 milj kr för budgetåret 1983/84.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 184

Styrande organ

Det Internationella veterådets sekretariat och en under konventionen upprättad kommitté för livsmedelshjälp (Food Aid Committee) år ansvariga för konventionens tillämpning. Alla tolv medlemsländerna ingår i kommittén.

Internationella beredskapslagret av livsmedel för katastrofinsatser (lEFR)

FNs generalförsamlings sjunde extra möte år 1975 antog en resolution, vari medlemsländerna uppmanas att ställa pengar eller livsmedel till WFPs förfogande för katastrofinsatser i u-länder. Målet sattes vid en reserv på minst 500000 ton spannmål. Det internationella beredskapslagret (lEFR) upprättades 1976. Sedan 1978 har beredskapslagret en mera permanent karaktär med årliga påfyllnader.

Finansiering

Utfästelserna till lEFR är frivilliga. Enskilda länder åtar sig att hålla en viss kvantitet livsmedel i lager som med kort varsel kan sättas in i katastroflägen. Bidragen växte så, att målet nåddes med bred marginal 1981. Av bidragen på 603000 ton kanaliserades 93% genom WFP. 1982 uppnåddes 454000 ton spannmål samt 51000 ton andra livsmedel.

Bidragsgivare till lEFR är i stort sett samma länder som till FAC.

Diskussioner har förts om hur lEFR skall kunna förstärkas. En överenskommelse har träffats i WFP/CFA om att separata utfästelser till lEFR skall göras i samband med WFPs ordinarie bidragskonferens.

Sverige var en av initiativtagarna till lEFR och har stött lagret sedan dess tillkomst. Det svenska bidraget består av 40000 ton svenskt vete, ca I 250 ton matolja samt bidrag för att täcka fraktkostnaderna. Dessutom kan Sverige i mån av behov och resurser bidra med andra livsmedelsprodukter. Sveriges bidrag ställs i huvudsak till WFPs förfogande. Kostnaden beräknas för budgetåret 1983/84 uppgå till 88 milj kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 185

ÖVRIGA ORGANISATIONER

FNs nyktingkommissarie (UNHCR)

Syfte och verksamhet

FNs flyktingkommissarie började sin verksamhet 1951. UNHCRs uppgift är att ge rättsligt skydd och bistånd åt flyktingar och ät människor som befinner sig i en motsvarande situation. En stor del av UNHCRs arbete är inriktad på att i internationella överenskommelser och nationell lagstiftning främja flyktingars rättigheter, och se till att dessa tillämpas av de enskilda staterna.

På grund av kraftigt ökade flyktingströmmar världen runt sedan mitten av 70-talet har UNHCRs verksamhet fått en mycket snabb tillväxt och kommit att domineras av stora biståndsprogram.

I en akut flyktingsituation söker UNHCR i första hand tillhandahålla hjälp för överievnad i form av livsmedel, tält och filtar. Hjälpen kan vid behov utvidgas till att omfatta bostäder, vattenförsörining, hälsovård, utbildning, utrustning för viss självförsörjning etc. Redan på ett tidigt stadium söker UNHCR finna varaktiga lösningar för flyktingarna. Frivillig repatriering anses vara den bästa lösningen. Alternativt kan lokal integration och omplacering i tredje land komma ifråga. Pä senare år har flyktingläger tenderat att permanentas och därmed ta i anspråk en stor del av UNHCRs resurser för bistånd under en följd av år.

Förutom sitt reguljära program bland flyktingar bistår UNHCR på gene-ralförsamUngens uppdrag flyktingar efter det att de återvänt till hemlandet eller hjälper människor som lever som flyktingar i sitt eget land.

Organisation

UNHCRs verksamhet granskas av en rådgivande kommitté, den sk exekutivkommittén. Kommittén har 41 medlemmar. Sverige är medlem sedan 1958.

Kommittén sammanträder en gång per år i Geneve. Därutöver äger informella möten rum ett par gånger per år. Detta sker för att bidragslän-dema löpande skall kunna fä insyn i UNHCRs verksamhet. Flyktingkommissarie är sedan 1978 dansken Poul Hartling.

Finansiering

Flyktingkommissariens verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag medan kostnaderna för sekretariatet i Geneve inklusive fältkontoren, f n ca 1 600 personer, till en dryg Qärdedel bestrids via FNs ordinarie budget.

UNHCRs verksamhet växte explosionsartat under senare delen av 1970-talet. 1975 uppgick totala budgeten till 69 milj dollar och 1980 till 497 milj dollar. En viss återhämtning har därefter inträtt samtidigt som UNHCR kunnat dra nytta av dollarkursutvecklingen. För 1983 räknar UNHCR med en budget på strax under 400 milj dollar.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 186

De största bidragsgivarna är USA, Japan, Västtyskland, Canada och Sverige. Sveriges reguljära bidrag för verksamhetsåret 1983 uppgick till 60 milj kr. Därutöver ges omfattande extra bidrag från bl a katastrofanslaget till UNHCRs särskilda program. På senare år har merparten av dessa program förts in under den reguljära budgeten med påföljd att medelsbehovet ökar för denna.

Liksom de flesta andra organisationer inom FN-systemet har UNHCR svårt att nå de fastställda bidragsmålen. Under 1983 räknar man dock med att budgeten kommer att balanseras. Ett annat problem är den ökade specialdestineringen av bidrag vilket minskar flyktingkommissariens möjligheter att på ett rättvist sätt fördela resurserna mellan de olika flyktinggrupperna.

FNs hjälpprogram för Palestina-flyktingar (UNRWA)

FNs hjälpprogram för palestinaflyktingar bökade sin verksamhet 1950. UNRWA bistår de flyktingar som 1948 lämnade Palestina vid Israels tillkomst samt dem som blev flyktingar efter junikriget 1967.1 dag är ca 1,9 milj palestinier registrerade som flyktingar hos UNRWA. Ungefär en tredjedel av dessa befinner sig i läger i Jordanien, Libanon, Syrien samt Gaza-remsan och på Västbanken.

Verksamhet

Programmet för palestinaflyktingar omfattar utbildning, hälsovård och livsmedelshjälp. Genom utbildningsprogrammet vilket omfattar två tredjedelar av budgeten, utbildas ca 330000 palestinska barn i 647 skolor.

Organisation

UNRWAs chef, med titel generalkommissarie, rapporterar varje år till generalförsamlingen om organisationens verksamhet. Sedan 1979 är svensken Olof Rydbeck generalkommissarie. En rådgivande kommitté deltar i planeringen av organisationens verksamhet.

Finansiering

UNRWAs budget för 1983 är beräknad till 208 milj dollar. De största bidragsgivarna är USA, EG, Japan, Sverige och Norge. Det svenska bidraget uppgår för 1983 till 55 milj kr. Extra bidrag på 5 milj kr har av Sverige lämnats för såväl 1982 som 1983. Vidare har Sverige lämnat drygt 10 milj kr för UNRWAs insatser i Libanon till följd av Israels invasion i juni 1982.

Organisationen har under flera års tid haft finansiella svårigheter, vilka ytteriigare förvärrades under det gångna året. Svårigheterna beror bl a på att kostnaderna för programmet automatiskt stiger genom stigande mat-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 187

priser och löner men framför allt genom att antalet barn i skolålder ständigt ökar.

Bidragen till programmet ökar däremot inte i samma takt. Hotet om att tvingas skära ned utbildningsprogrammet eller tom stänga samtliga skolor vilar ständigt över organisationen och har avvärjts flera gånger endast genom betydande extra bidrag i sista stund.

Internationella federationen för familjeplanering (IPPF)

IPPF hade när federationen grundades 1952 endast 8 medlemsorganisationer, däribland Riksförbundet för Sexuell Upplysning (RFSU). IPPF har idag medlemsorganisationer i ett hundratal länder, och är den största enskilda internationella organisationen efter Röda Korset.

Verksamhet

Det övergripande målet för verksamheten är att främja familjeplanering och ansvarigt föräldraskap, dvs människors rätt att själva besluta om hur många barn de vill ha och hur tätt de skall komma. Federationen verkar för att öka medvetenheten om befolkningsfrågans betydelse och för att den beaktas i nationella och internationella utvecklingsplaner. Samtidigt satsar man på att utveckla och förbättra tillgången pä familjeplaneringsservice. Särskilda ansträngningar görs för att förändra attityderna hos männen. Genom att vidga samarbetet med andra organisationer, enskilda såväl som olika FN-organ, söker man skapa en bredare förankring för sin verksamhet. Federationen har ett nära samarbete med WHO i frågor som rör sexualundervisning, nutrition och familjeplaneringsservice inom ramen för mödra- och barn vård.

Organisation

Representanter för samtliga medlemsorganisationer sammankallas vart tredje år till den sk medlemsförsamlingen. Då fastställs en arbetsplan för tre år framåt. Ansvaret för verksamheten i övrigt ligger på styrelsen, som har 48 medlemmar från olika medlemsorganisationer, valda pä regional basis.

Arbetet leds av federationens generalsekreterare, som sedan 1979 är svensken Cari Wahren. En medicinsk panel under ledning av professor Ulf Borell vid Karolinska Institutet fungerar som rådgivare till IPPFs styrelse och till medlemsorganisationerna bl a i frågor som rör preventivmedel.

Federationens huvudkontor är beläget i London och har ca 300 anställda. IPPF har under de senaste åren vidtagit en rad åtgärder i syfte att minska personalen och rationalisera verksamheten.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 188

Finansiering

IPPFs verksamhet finansieras genom frivilliga bidrag från regeringar, organisationer och privata bidragsgivare. Därtill kommer inkomster frän medlemsorganisationerna i form av medlemsavgifter, inkomster frän försäljning av preventivmedel, lokala bidrag mm. De sammanlagda inkomsterna för 1983 beräknas att komma att uppgå till drygt 80 milj dollar varav 46 milj i form av statliga bidrag. USA, Sverige, Japan, Storbritannien och Norge är de största bidragsgivarna. För treårsperioden 1981/82-1983/84 har Sverige utfäst bidrag på sammanlagt 150 milj kr. Det svenska bidraget för 1983 är 60 milj kr.

Den gemensamma fonden för råvaror

Avtalet om den gemensamma fonden för råvaror slöts i juni 1980. Avtalet träder i kraft när det har ratificerats eller godkänts av 90 stater, representerande tvä tredjedelar av kapitalet. Tiden för ratificering utgick den 30september 1983. Sverige har ratificerat avtalet.

Fortfarande saknas ca 30ratificeringar. Som en följd av UNCTAD VI väntas en rad u-länder nu ratificera avtalet. Därmed torde läget beträffande ikraftträdandet klarna, och en ny sista frist för ratifikation kan sättas ut. Nyckellandet USA har undertecknat men ännu ej ratificerat avtalet. Om USA inte ratificerar är det osäkert om avtalet kan träda i kraft.

Syfte och verksamhet

Fondens syfte är att underlätta tillkomsten av och verksamheten inom internationella råvaruavtal, bl a genom åtgärder som kan bidra till att stabilisera råvarupriserna. Fonden arbetar med två konton.

Det första kontot skall bidra till finansieringen av internationella buffertlager och internationellt kontrollerade nationella lager av råvaror. I princip skall fonden fungera som en bank för de olika råvaruorganisationerna.

Det andra kontot skall finansiera andra åtgärder för att förbättra marknadsbetingelserna för enskilda råvaror. Det kan gälla forskning för att få fram nya användningsområden för en råvara, handelsfrämjande åtgärder, nya och bättre utsäden eller försöksanläggningar för vidareförädling av råvaror i u-länderna. Det andra kontot skall i huvudsak finansiera åtgärder som berör flera u-länder. Särskild uppmärksamhet skall ägnas ät råvaror, som är av betydelse för de minst utvecklade länderna.

Finansiering

Bidragen från medlemsländerna väntas uppgå till ca 750 milj dollar uppdelat på 470 milj i tillskjutet kapital och 280 milj i frivilliga bidrag till det andra kontot. Sveriges andel är ca 4 milj dollar samt en utfästelse pä 24 milj kr i frivilligt bidrag till det andra kontot.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 189

Organisation

Fonden skall ledas av ett råd omfattande samtliga medlemsstater, en styrelse med 28 medlemmar samt en verkställande direktör. Alla viktigare beslut i råd och styrelse kommer att kräva kvalificerad majoritet, två tredjedelar av rösterna, eller högt kvalificerad majoritet, tre fjärdedelar av de totala rösterna.

UNCTAD/GATTs internationella handelscentrum (ITC)

UNCTAD/GATTs internationella handelscentrum (ITC) bildades 1964. Dess syfte år att främja u-ländernas export genom marknadsundersökningar, utveckling av nya produkter, marknadsföring samt medverkan till uppbyggnad av nya institutioner för export. 1 enlighet med nordiska rekommendationer har ITC i ökande grad uppmärksammat de minst utvecklade ländernas behov.

Organisation

Riktlinjerna för ITCs verksamhet fastställs av de beslutande organen i UNCTAD och GATT på grundval av rekommendationer från en rådgivande grupp (Joint Advisory Group on ITC), i vilken representanter för alla medlemsländer deltar.

För den löpande verksamheten svarar ett sekretariat i Geneve med ca 230 anställda, vartill kommer ca 500 på fältet. Sedan maj 1981 är svensken Göran Engblom chef för sekretariatet.

Finansiering

ITCs sammanlagda utbetalningar för verksamhetsåret 1982 uppgick till 26,3 milj dollar. Sverige år den störste enskilde bidragsgivaren. Det svenska bidraget uppgick budgetåret 1983/84 till 10 milj kr. Dessutom samarbetar Sverige med ITC inom ramen för det bilaterala utvecklingssamarbetet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 190

BISTÅNDET TILL ENSKILDA PROGRAMLÄNDER

ANGOLA

Befolkning

Befolkningstillväxt/är

BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl östländer)

- Sverige

8 milj (1982) 2,4% (1975-80) 470 dollar (1980)

26 kr (1979) 7 kr (1981/82)

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 191

Ekonomisk och social utveckling

Den ekonomiska och sociala utvecklingen i landet försvårades under 1983 av intensifierade sydafrikanska angrepp och rebellrörelsen UNITAs sabotageverksamhet, vilket bi a tvingat Angolas regering att öka sina försvarskostnader. Vidare drabbades jordbruksproduktionen av torka. Priserna på landets viktigaste exportvaror olja, diamanter och kaffe har sjunkit. Parallellt därmed har behoven av reservdelar till industrin, livsmedel och försvarsmateriel ökat. Den tidigare gynnsamma betalningsbalansen försämrades kraftigt under 1982. Pä grund av det besväriiga ekonomiska läget antogs en ekonomisk krisplan för 1983. Enligt krisplanen skall en koncentration av resurser ske till produktion av basvaror för landets för-söijning och exportvaror. Nya investeringar skjuts pä framtiden och i stället skall befintliga produktionsanläggningar rustas upp. Landets externa skuldsättning, med en skuldtjänstkvot på ca 18% fn, skall kontrolleras hårdare. Familjejordbrukets roll i livsmedelsproduktionen skall genom olika åtgärder stärkas (85% av befolkningen är småbönder). Man avser stimulera industrins produktion av enkla jordbruksredskap och andra insatsvaror för jordbruket.

Försörjningsproblemen har förvärrats, och trots stora satsningar på bl a hälsoomrädet beräknas barnadödligheten i landet ha ökat väsentligt. Misstag har begåtts inom utvecklingspolitiken, och ledningen har efter hand tvingats ompröva vissa planerade ekonomiska och sociala satsningar. Prisfluktuationer pä landets tre viktigaste exportvaror olja, diamanter och kaffe har slagit hårt mot den ekonomiska planeringen. Därtill kommer problem med en kraftigt övervärderad valuta, växande inflation, svart marknad och en byteshandel som ersättning för den dåligt fungerande penningekonomin.

Angola deltar i strävandena till ett utbyggt regionalt ekonomiskt samarbete i södra Afrika, vilket syftar till att minska beroendet av Sydafrika och utveckla samarbetet mellan de deltagande länderna.

Sveriges bistånd

Stödet till MPLA före självständigheten samt de svenska bidragen till utvecklingssamarbetet med Angola efter 1975 uppgår tom budgetåret 1982/83 till ca 455 milj kr. Det nu gällande samarbetsavtalet med Angola avser kalenderåren 1983 och 1984. Det svenska biståndet under dessa är uppgår till totalt 205 milj kr, varav 65 milj kr är bundna till upphandling av varor och tjänster i Sverige. Tvåårsavtalet avser fortsatt samarbete inom sektorerna fiske och hälsovård samt importstöd och bistånd via en personal- och konsultfond.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell:

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

192

Disponibelt	1982/83	1983/84
Anslag Ingående reservation Summa	100 33,2 133,2	105 65,3 170,3
Fördelning	Utbetalat 1982/83	Planerat 1983/84
Fiske (forskning och hantverksfiske) Fiskeskola Hälsovård Importstöd Personal- och konsultfond Bostäder för fältarbetare Summa Utgående reservation	16 14 5,4 32,3 0,2 67,9 65,3	9,2 47 18,3 70 1,3 0,5 146,3

Reservationen 65,3 milj kr förklaras till övervägande delen av försenade utbetalningar under importstödet. Vidare har problem förekommit i genomförandet av malariabekämpningsprogrammet inom hälsosektorstödet. Stora utbetalningar inom importstödet och övriga insatser förutses ske under budgetåret 1983/84.

Importstöd

Ambitionen att öka det ändamålsbestämda biståndet på importstödets bekostnad försvåras av det försämrade ekonomiska läget och den förvärrade säkerhetssituationen i landet. Denna har gjort det besvärligt att planera och genomföra projektinriktat bistånd.

Importstödet används för Scania-verkstäder, reservdelar till Volvo-och Scania-lastbilar, elektrisk utrustning, ett projekt för elektrifiering av landsbygden (Dembos) samt expertbostäder.

Fiske (forskning och hantverksfiske)

Inom fiskesektorn stöds forskning och kustfiske. Ett forskningsfartyg har reparerats i Sverige och påbörjade sin verksamhet i Angola under 1983. Stödet till kustfisket har omstrukturerats och omfattar f n försöksverksamhet med svenska fiskebåtar för eventuell tillverkning i Angola.

Fiskeskola

Fiskeskolan i Cacuaco invigdes under hösten 1982 och har plats för 100 elever i temporära lokaler. För perioden 1983-85 har 75 milj kr avsatts till att bygga nya lokaler för 300 elever.

Hälsovård

Stödet till hälsoprogrammet är uppdelat pä bilaterala insatser och insatser i samverkan med WHO och UNICEF. Programmet omfattar primär-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 193

hälsovård, nutritionsinsatser, vaccinationskampanjer, förbättring av vatten och avlopp samt transporter. Det tidigare tröga samarbetet med WHO inom malariabekämpningsprogrammet har förbättrats.

Bistånd utanför landramen

Stöd har utgått till enskilda organisationers projekt i Angola, bl a till Rädda Barnen, Frikyrkan Hjälper och Svenska Kvinnors Vänsterförbund. Vidare har katastrofbistånd lämnats som stöd till flyktingar och hemlösa i Angola.

13    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet

BANGLADESH

194

BURMA

200 km

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

- totalt

- Sverige

92 milj (1983) 2,6% (1970-78) 140 dollar (1981)

80 kr (1981/82) 1,40 kr (1982/83)

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 195

Ekonomisk och social utveckling

Tack vare bra skördar var den ekonomiska tillväxten god i Bangladesh 1982/83 med en ökning om 3,8% av BNP mot enbart 0,9% året dessförinnan. Därmed har ekonomin gjort en återhämtning och kommit upp i den tillväxtnivå som var normal under slutet av 1970-talet.

Regeringen har fört en restriktiv budgetpolitik, vilket har lett till begränsningar av såväl statsutgifterna som importen i allmänhet. Detta, liksom sjunkande priser på den importerade oljan, har bidragit till en något förbättrad budget- och bytesbalans. Vidare har överföringarna från bangla-deshiska gästarbetare utomlands ökat väsentligt och motsvarar idag nära nog värdet av landets totala export.

Den återhållsamma ekonomiska politiken jämte goda skördar och därmed stabila spannmålspriser samt en låg samlad efterfrågan har vidare reducerat inflationen från 18% 1981/82 till 10-12% 1982/83.

Jordbruket är nyckelsektorn i Bangladeshs ekonomi med en andel om ca 60% av BNP. Regeringen eftersträvar självförsörjning pä spannmål (ris och vete) och betydande satsningar har gjorts på konstbevattning, högavkastande sädessorter och handelsgödsel. Livsmedelsproduktionen i stort förblir dock huvudsakligen beroende av rådande väderförhållanden. Trots en rekordhög skörd om 15,1 milj ton 1982/83 tvingades landet importera nära 15% av sina livsmedel.

Industriutvecklingen har präglats av att regeringen sökt överföra ett antal stora, tidigare statUga textil- och jutefabriker i privat ägo. Många av dessa har haft stora lager som sålts av innan produktion påböijats i privat regi. Industrins andel av BNP har därmed på ett år minskat frän 10% till 2%.

Bangladeshs skuldsituation har försämrats något med en skuldtjänst om 12% 1980/81 mot ca 15% 1982/83. Denna utveckling förväntas förstärkas dä landet nu måste börja återbetala de län som upptogs strax efter självständigheten. Nya lån 1982/83 från bl a IMF har dock tillfälligt förbättrat ekonomin.

Bangladeshs befolkning ökar med ca 2 milj per år, vilket bidrar till att allt fler blir jordlösa och att arbetslösheten förvärras. Idag beräknas en rekordhög andel av befolkningen — ca en fjärdedel — vara undersysselsatt. Vissa försök görs nu att stärka arrendatorernas ställning och en jordreform diskuteras.

Biståndsberoendet ökar och 1982/83 finansierades landets utvecklingsbudget till ca 80% med biståndsmedel.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 196

Sveriges bistånd

Sveriges utvecklingssamarbete med Bangladesh regleras av ett tvåårsav-tal för budgetåren 1983/84-1984/85 Och omfattar totalt 290 milj kr, varav 145 milj kr avser 1983/84.

Avsikten är att i ökad utsträckning nå den fattigare delen av landsbygds-befokningen, dvs huvudsakligen jordlösa och småbönder.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj kr):

Disponibelt	1982/83	1983/84
Anslag	145	145
Ingående reservation	38	43
Summa	183	188
Fördelning	Utbetalt	Planerat
	1982/83	1983/84
Landsbygdsutveckling	15	30
Hälsovård/familjeplanering	17	18
Yrkesutbildning	19	14
Konsultfond	0	1
Importstöd, bundet	45	55     ,
Importstöd, obundet	44	45
Summa	140	163
Utgående reservation	43	25

Reservationen vid utgången av budgetåret 1982/83, 40 milj kr, skall jämföras med 38 milj kr året innan. Av reservationen är ca hälften intecknad.

Landsbygdsutveckling

Sysselsättningsprogram för offentliga arbeten av beredskapskaraktär har förekommit i landet sedan böijan på 1960-talet. I syfte att ån mer inrikta sådana insatser på jordlösa bönder och fattigbönder, har Sverige och Bangladesh inlett samarbete för att öka sysselsättningen, inte minst under lågsäsong, för dessa grupper. Projekten, som påbötjats i liten skala 1982 för att sedan gradvis expandera, omfattar byggnation av vägar, små broar, fördämningsanläggningar, dräneringskanaler, fiskedammar mm. Särskilda program planeras för kvinnor. Programmet skall utformas så att kapitalintensiva projekt undviks.

From 1981/82 lämnas svenskt stöd till ett program för flodreglering och dränering. Stödet, som samordnas med en pågående nederländsk insats, inriktas pä att höja livsmedelsproduktionen. Valet av områden sker efter en analys av de sociala konsekvenserna och projekt som främst gynnar större jordägare sållas bort.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 197

Hälsovård och familjeplanering

Sverige stöder, tillsammans med en rad andra biståndsgivare, det bang-ladeshiska familjehälsovårdsprogrammet. Det syftar till att förbättra bashälsovården i landet genom förebyggande insatser, spridande av bättre sjukvårdsrutiner och byggnation och utrustning av hälsostationer, läkar-centraler och enheter för mödra- och barnavård på landsbygden. Sverige har i olika sammanhang framfört att alltför stor vikt i familjeplaneringen läggs vid steriliseringar på bekostnad av andra preventivmetoder. Genom det ökade antalet ingrepp har den medicinska kvaliteten blivit lidande. Vidare har Sverige ställt sig tvekande till regeringens politik att genom ekonomiska bidrag till såväl sjukvårdspersonal som patienter premiera steriliseringar. Utformningen av programmets nästa fas får avgöra i vad mån svenskt stöd kan bli aktuellt även fortsättningsvis.

Sverige finanserar vidare delar av ett program som drivs av UNICEF avseende inköp och distribution av basläkemedel och vitaminer.

Yrkesutbildning

Yrkesskoleinsatsen har pågått sedan \916/11 i syfte att avhjälpa bristen på yrkeskunnig arbetskraft. En alltmer praktisk inriktning av utbildningen eftersträvas. Förutom ett begränsat personalbistånd består det svenska stödet av utrustning till ett trettiotal skolor och inrättande av en yrkeslärar-skola. Under 1982/83 utvidgades och förlängdes insatsen till att bl a omfatta renovering av gamla undervisningslokaler.

Importstöd

Under budgetåren 1981/82-1982/83 användes det obundna importstödet huvudsakligen till råvaror och reservdelar för den privata industrin och till modernisering av ett pappersbruk. Den bundna delen av importstödet har använts för att köpa utrustning till järnvägarna, truckar, maskiner, reservdelar, kranar, pumpar, rapsolja samt till att modernisera landets enda tidningspappersbruk.

Bistånd utanför landramen

Under budgetåret 1982/83 beviljades bidrag om totalt 15 milj kr till svenska enskilda organisationer för verksamhet i Bangladesh. Den största mottagaren är Frikyrkan Hjälper som bl a driver projekt för familjeplanering och byutveckling. På ön Bhola i södra Bangladesh är Pingstmissionens u-landshjälp verksam med bl a en yrkesskola och ett byutvecklingsprojekt med tonvikt på fiske. Föreningen Svalorna får stöd till två byutvecklingsprojekt, som under 1982/83 övertogs av den lokala befolkningen.

SAREC stöder ett internationellt forskningscentrum för diarrésjukdomar i Bangladesh.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet

BOTSWANA

198

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl östländer)

- Sverige

0,96 milj (1982) 3,5% (1982) 1010 dollar (1981)

353 kr(1980) 76 kr (1980/81)

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 199

Ekonomisk och social utveckling

BNP mätt per capita ökade från 720 dollar 1979 till 880 dollar 1980. BNP-ökningen per capita var 9% om året 1970-1980.

Botswanas ekonomiska tillväxt har sedan självständigheten 1966, då landet var ett av jordens fattigaste länder, varit hög jämfört med mänga andra u-länders. Botswanas "ekonomi kännetecknas av dualismen mellan de traditionella och moderna sektorerna. 73 % av landets invånare år för sin försörjning beroende av jordbruk och boskapsskötsel medan dessa näringar endast svarar för 13% av BNP. Den moderna industrisektorn sysselsätter endast 6% av arbetskraften men svarar för 48% av BNP. Under 1970-talet skedde en snabb utveckling inom gruvnäringen. Denna utveckling kulminerade 1978—80 då försäljningen enbart av diamanter svarade för nästan 60% av landets totala export och efterfrågan på koppar och nickel också var tillfredsställande. Under 1970-talet skedde en kraftig ökning av antalet sysselsatta med lönearbete inom industri, gruvnäring och förvaltning från 38000 1971 till nästan 100000 vid 1980-talets början.

De första åren av 1980-talet hann den internationella lågkonjunkturen ifatt Botswana. Försäljningsvärdet av diamanter halverades pä bara ett år, 1981. Priser och försäljning av koppar och nickel har följt samma trend. Utvecklingen har varit fortsatt negativ under 1982 och 1983. Regeringen i Botswana har försökt minska de negativa konsekvenserna för landets ekonomi av sammanbrottet inom gruvnäringen med satsning på jordbruk och småindustri. Sedan 1980 har 2 500 småbönder fått förmänliga lån för att bl a bevattning och andra investeringar, boskapsskötseln överförs från traditionell extensiv till modernare och kvalitetskontrollerade former och småindustri på landsbygden får omfattande stimulans. Denna satsning på jordbruk och boskapsskötsel har dessvärre inte fått den betydelse som avsågs eftersom Botswana drabbats av ihållande torka redan 1981. Stora delar av landet som tidigare var halvöken och torra områden är i det närmaste utbränt och omöjligt att använda för jordbruk och boskapsskötsel om inte stora belopp investeras i konstbevattning.

Sveriges bistånd

Svenskt bistånd lämnas till Botswana sedan 1966. Tom budgetåret 1982/83 har 534 milj kr utbetalats. Utvecklingssamarbetet med Botswana regleras av ett tvåårsavtal för budgetåren 1982/83 och 1983/84 omfattande 140 milj kr. Sverige tillhör tillsammans med Storbrhannien och Förbundsrepubliken Tyskland de största biståndsgivarna.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj kr):

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 200

Disponibelt	1982/83	1983/84
Anslag Ingående reservation Summa	70 70	80 1 81
Fördelning	Utbetalt 1982/83	Planerat 1983/84
Undervisning Distriktsutveckhng Vattenförsörjning Småindustri Personalbistånd Konsultfond Summa	18 10 . 24 5 12    ■ 69	20 13 25 5 15 2 80

Det svenska biståndet är koncentrerat till sektorerna utbildning, distriktsutveckling, vattenförsörjning, småindustri samt personalbistånd.

Undervisning

Huvuddelen av medlen används för att bygga och utrusta primärskolor. Under åren 1974-80 byggdes drygt 1300 klassrum för svenska medel. Stöd utgår även för stipendier i tredje land, alfabetisering och uppbyggnad av nationalarkiv och biblioteksfilialer. Ca en tredjedel av landramen används för undervisning.

Distriktsutveckling

Stödet till landets nio distriksförvaltningar utgör en fortsättning av Sveriges tidigare engagemang för att stärka landsbygdens utveckling. De lokala förvaltningarna behöver förstärkas för att klara underhåll och skötsel av skolor, sjukstugor, vattenanläggningar m m. Insatsen omfattar sju delprogram, varav det viktigaste och mest tidskrävande är att planera och genomföra utbildning av distriktspersonal. I övrigt utgår stöd till bl a ar-betsintensiv anläggnings verksamhet, uppbyggnad av underhåll för vattenförsörjning i distrikten och byggande av bostäder och arbetslokaler.

Vattenförsörjning

Vattenförsörjningsprogrammet har hittills berört ca hälften av landsbygdsbefolkningen och beräknas vara genomfört under 1980-talet. De viktigaste uppgifterna är att förbättra vattenkvaliteten, göra underhållet effektivare och genomföra ett långsiktigt utbildningsprogram. På grund av torkan 1982 och 1983 har intresset fokuserats på vattenprogrammet.

Småindustri

Småindustriprogrammet har gått långsamt i flera år. Detta beror bl a på bristande industriell vana och tradition. Därtill kommer svårigheter att

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 201

konkurrera med sydafrikanska varor inom tullunionen och att rekrytera biståndsexperter. Under pågående tredje fas av programmet ligger tyngdpunkten på att konsolidera verksamheten och stödja småindustriutveckling på landsbygden.

Personalbistånd

Botswanas brist på kvalificerad arbetskraft gör att personalbistånd kommer att behövas under lång tid. Personalbiståndet inriktas i första hand på samma sektorer som biståndet i övrigt.

Konsultfond

En konsultfond har inrättats som ger möjligheter till konsultinsatser även inom andra sektorer än koncentrationsektorerna.

Sverige stödjer Botswanas strävan att importera från andra länder än Sydafrika. Samrådsplikt har införts vid konsultupphandling för svenska biståndsmedel. Det svenska stödet till Botswana år helt obundet. Återflödet har hittills varit mindre än från flertalet andra programländer.

På grund av den svåra torkan i Botswana utgick under 1982/83 5 milj kr ur katastrofanslaget för inköp av utrustning för brunnsborrning.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 202

ETIOPIEN

, Moyale   .#*v

_{V-'  -;}

KENYA

400

I

600 km

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl östländer)

- Sverige

34,3 milj (1983) 2,3% (1983) 140 dollar (1983)

42 kr (1981) 2,50 kr (1982/83)

(UNFPA genomför fn en folkräkning vars resultat beräknas föreligga 1984.)

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 203

Ekonomisk och social utveckling

Etiopien är ett av världens minst utvecklade länder och det totala biståndet till landet är, räknat per invånare, ett av de lägsta i världen.

För att bryta den ekonomiska stagnation som följde efter revolutionen inleddes en ekonomisk utvecklingskampanj år 1978. Under de första åren ökade BNP med i genomsnitt 5% per år. Sedan 1980 har emellertid en avmattning skett vilket medfört en minskning i tillväxten. Anledningen till detta är främst dåliga resultat inom jordbruket och tillverkningsindustrin. Etiopiens exportinkomster är starkt beroende av det internationella kaffepriset, vars nedgång har försämrat landets ekonomiska läge. Medan exportinkomster sjunkit har utgifterna för import varit oförändrade, vilket lett till växande underskott i bytesbalansen. Budgetunderskottet för 1982/83 beräknas ha ökat till 700 milj dollar och täcks till ca hälften av inhemsk upplåning. Valutareserven uppgick i juni 1983 till ca fyra månaders import.

Landels ekonomi är helt beroende av jordbruket, som svarar för ca 90% av exportinkomsterna. Över 80% av befolkningen lever av jordbruk och boskapsskötsel. Stora områden har drabbats av svår jordförstöring efter torka och långvarigt överutnyttjande av marken dä befolkningens främsta energikälla är ved. Landet är inte självförsörjande i fråga om spannmål.

1983 ärs skörd var relativt god, men försenade regn i de norra delarna av landet har pä nytt orsakat en hungerkatastrof. Mer än tre miljoner människor är drabbade. Katastrofomrädet kontrolleras till stor del av motståndsrörelserna i norr.

Industrin är till största delen statsägd och inriktad på vidareförädling av inhemska råvaror. Dess bidrag till den totala produktionen är endast 15%. Investeringarna är otillräckliga för en snabb industriell utveckling. Bristen på utländsk valuta är därvid en försvärande faktor. Transportnät och annan infrastruktur i landet är dåligt utbyggda.

Utbyggnaden av hälsostationer på landsbygden och utbildning av sjukvårdare ökar i snabb takt. I den alfabetiseringskampanj som inleddes för fem år sedan beräknas 11 miljoner vuxna, varav största delen kvinnor, ha deltagit. Ca 40% av alla barn i skolåldern har tillgång till primärskoleutbildning.

Sveriges bistånd

Utvecklingssamarbetet med Etiopien regleras av ett tvåårigt avtal för budgetåren 1982/83 och 1983/84. Avtalet omfattar 185 milj kr. Biståndet utgår i form av stöd till sektorerna: undervisning, lantbruk, skogsbruk, hälsovård och vattenförsörjning. Importstöd förekommer inte.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj kr):

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 204

Disponibelt		1982/83	1983/84
Anslag		85	100
Ingående reservation		6	17
	Summa	91	117
Fördelning		Utbetalt	Planerat
		1982/83	1983/84
Lantbruk		22	35
Skogsbruk		13	21
Undervisning		23	31
Hälsovård		4	6
Vattenförsörjning		10	9
Övrigt		1	13
	Summa	73	115
Utgående reservation		17	2

Reservationen förklaras av den exceptionella katastrofsituationen i landet. Större delen av reservationsmedlen har uppkommit som följd av försenade utbetalningar till lantbruk, skogsbruk och undervisning.

Landsbygdsutveckling

I samarbete med Världsbanken och Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD) genomförs ett program som omfattar utbyggnad av producentkooperativ, personalutbildning, markvård och personalbistånd. Sedan många år stöds också ett projekt för landsbygdsutveckling, ARDU, vilket står som modell för decentraliserad regional utveckling i landet. En kartinsats har inletts. Det svenska stödet till landsbygdsutveckling har lett till en ökad livsmedelsprodukfion och till höjda inkomster för bondebefolkningen.

Skogsbruk

Insatserna syftar till att förbättra plantering och skötsel av skog. Målen för plantproduktion och plantering uppfylls väl. En skola för utbildning av skogspersonal och ett försökscentrum för tillverkning av träprodukter ingår i programmet. Byskogsbruket ägnas nu ökad uppmärksamhet.

Undervisning

För att uppföra primärskolor på landsbygden ges stöd genom leveranser av byggnadsmaterial och annan utrustning. Skolbokspapper och läromedel inköps, varvid stora delar av biståndet leder till upphandling i Sverige.

Hälsovård

Stödet avser utbyggnad av hälsovården på landsbygden och koncentreras på utbildning av personal. Stöd utgår även för ett institut för näringsfrågor (ENI).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 205

Vattenförsörjning

Programmet för att förbättra vattenförsöijningen i den torkdrabbade Hararghe-regionen har varit framgångsrikt. Som en följd av situationen i landet har större insatser än planerat genomförts.

Övrigt

En fond för konsultstudier och speciella utbildningsinsatser har varit verksamma. Ett karteringsprogram kommer att inledas och arbetet med upprustning av en fabrik för barnmatstillverkning pågår.

Bistånd utanför landramen

Ett markvårdsprogram i Wollo-regionen, som i samarbete med WFP inleddes 1981, finansieras med medel från anslagsposten särskilda program. Stöd utgär vidare till en försöksanläggning för tillverkning av byggnadsmaterial, till ett försöksprojekt för vattenförsörjning samt till ett energiprojekt.

SAREC slöt ijuli 1982 ett tvåårigt avtal om forskningssamarbete med den etiopiska forskningskommissionen. Avtalet omfattar bl a hälsovård, energi- och botanisk forskning, och registrering av jordbävningar. Avtalet omfattar totalt 10,2 milj kr.

I Arussaregionen har ett vattenprojekt om 3,5 milj kr påbörjats. Projektet syftar till att undervisa kvinnor i att bygga anläggningar, sköta det tekniska underhållet, administrationen och ekonomin. För insatser genom enskilda organisationer utbetalades budgetåret 1982/83 10 milj kr.

Katastrofbistånd

Under budgetåret 1982/83 beviljades sammanlagt 22,78 milj kr för katastrofbistånd med anledning av den hungerkatastrof som ånyo drabbat Etiopien.

Under innevarande budgetår har specialenheten för katastrofhjälp inom beredskapsstyrkan för FN-tjänst genomfört en insats för iordningsstäl-lande av lastfordon för effektivare distribution av förnödenheter till drabbade områden. För att förstärka transportväsendets funktion i katastrofsituationer har en treårig insats, finansierad med dels 15 milj kr från katastrofanslaget och dels 5 milj kr från landramen, påbörjats.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet

GUINEA BISSAU

206

Cantchungo
ATLANTEN              7'

.__ Bolamay

ARQUIPÉlJiGO          -    a O

s,To6s  -(dZjM"    vju/

O

100 km

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl östländer)

- Sverige

0,8 milj (1979) 1,6% (1979) 220 dollar (1982)

168 kr(1982) 78 kr(1983)

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 207

Ekonomisk och social utveckling

Under de senaste två åren har BNP ökat efter en kraftig nedgång 1978-1981. Uppgången beror till stor del på god nederbörd, vilket lett till stora skördar de senaste två skördesäsongerna.

Landet har sedan självständigheten 1974 haft underskott i betalningsbalansen. Landet hade 1982 ett underskott som uppgick till 50 milj US dollar. Detta skall ses mot bakgrund av att exporten under samma år uppgick till 14,6 milj US dollar. Underskottet utgjorde därmed ca 30% av BNP. Klyftan mellan intern produktion och konsumtion har finanserats av bistånd och krediter. Landet har erhållit ett omfattande bistånd men kapitalimporten har i allt ökande grad kommit att bestå av krediter.

På grund av återkommande underskott och en ökande grad av kreditfinansiering har utlandsskulden vuxit kraftigt. Den utestående skulden uppgick 1982 till 81 % av BNP och skuldtjänsten tog i anspråk 37% av exportinkomsterna. Av den utestående skulden utgjorde 53 milj US dollar inställda betalningar av räntor och amorteringar på utlandsskulden.

Till följd av de inställda betalningarna har flödet av krediter till landet minskat kraftigt. Det har resulterat i en akut finansieringskris i landet under 1983. Regeringen har därför vänt sig till Internationella Valutafonden och ett antal bilaterala biståndsgivare med en begäran om extra resurser för att kunna täcka importbehovet.

Regeringen har antagit ett stabiliseringsprogram på kort sikt för att komma ullråtta med obalanserna i landets ekonomi. Enligt programmet kommer priserna på jordbruksvaror att höjas, valutan devalveras och en omfattande reorganisering av handeln att ske. Genom omstruktureringen av distributionssystemet vill regeringen försäkra tillgången av konsumtionsvaror på landsbygden.

En femårig utvecklingsplan är under utarbetande.

Jordbruket står för drygt hälften av BNP och 80% av sysselsättningen. En stor del av befolkningen lever dessutom inom ramen för självhushållning. Jordbrukets verkliga bidrag till nationalhushållningen är därför större. Jordfördelningen är jämn, vilket ger landsbygden en jämlik grundstruktur.

Den stora fördelningspolitiska skiljelinjen i samhället går mellan stad och landsbygd. Producentpriserna pä livsmedel har hållits nere vilket fört med sig biUiga livsmedel för stadsbefolkningen. Jordbrukets andel av investeringarna har varit låg. Investeringar i industri och infrastruktur i huvudstadsregionen har dominerat. En starkt övervärderad växelkurs har missgynnat producenter av livsmedel och exportgrödor. Resultatet har blivit att produktionen av livsmedel och de viktigaste exportgrödorna - för avsättning på marknaden - har minskat.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 208

Sveriges bistånd

Det svenska utvecklingssamarbetet regleras av ett avtal för åren 1984 och 1985 och omfattar totalt 130 milj kr.

Det svenska biståndet till Guinea-Bissau karakteriseras av ett omfattande projektbistånd som i ökande utsträckning inriktas pä att tillfredsställa landsbygdens behov. Guinea-Bissau och Sverige är eniga om att i det fortsatta utvecklingssamarbetet prioritera landsbygden och jordbruket.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj kr):

Disponibelt	1982/83	1983/84
Anslag	60	65
Ingående reservation	9	5
Summa	69	70
Fördelning	Utbetalt	Planerat
	1982/83	1983/84
Telekommunikationer	2	6
Energi	3	1
Kust-och flodfiske	5	7
Landsbygdsutveckling	19	20
Småindustri	15	20
Utbildning	4	4
Hälsovårdslaboralorium	2	3
Personalfond	6	5
Importstöd, bundet	2	2
Importstöd, obundet	6	2
Summa	64	70
Utgående reservation	9	0

Reservationen var vid utgången av budgetåret 1982/83 5 milj kr mot 9 milj kr året innan. Vid utgången av budgetåret 1983/84 beräknas reservationen vara förbrukad.

Importstöd

Importstödet utgör ca 10% av landramen. Importstödet är en viktig komponent i biståndet på grund av landets allvarliga betalningsbalanssituation. Det kan därför komma att öka. Importstödet används till mediciner, sjukhusutrustning samt utrustning, konsumtionsvaror och insatsvaror för jordbruket.

Av landramen på 60 milj kr under 1982/83 har 37% använts till upphandling av varor och tjänster från Sverige.

Industriprogrammet

Industriprogrammet består av stöd till uppbyggnad och drift av ett tegelbruk, två verkstäder, en träförädlingsindustri samt ett mindre reparationsvarv med tillhörande gjuteri. Insatserna har en småindustrikaraktär

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 209

och bygger till viss del på samarbete med företag i Sverige. Industriprogrammet består dels av industrier som vidareförädlar råvaror som finns i landet, och dels av anläggningar för att underhålla transportsystemet som utgör en allvarlig flaskhals i den guineanska ekonomin.

Landsbygdsutveckling

Ett omfattande bistånd lämnas till ett program för landsbygdsutveckling i den norra delen av landet. Programmet har flera delkomponenter som bevattning, rådgivningsverksamhet, distribution och försäljning av utsäde och konstgödsel, byskogsbruk, primärhälsovård samt byggande av grundskolor.

Projektområdet är landets viktigaste för produktion av livsmedel.

Utbildning

De svenskstödda utbildningsinsatserna inriktas pä primärskole- och vuxenundervisning samt vidareutbildning av lärare.

Personalbistånd

Ett 50-tal svenskar tjänstgör i landet. Förutom personalbistånd till projekt kan Guinea-Bissau finansiera ett 40-tal utländska experter inom förvaltningen via en personalfond.

Bistånd utanför landramen

SWEDFUND stöder uppförandet och drift av en fanérfabrik i Guinea-Bissau.

14    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 210

INDIEN

PAKISTAN                   ■

i

Stilleståndslinje

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

715 milj (1982/83) 2,2% (1971-82) 250 dollar (1982)

Offentligt nettobistånd/person

- totalt

- Sverige

12 kr (1981/82) 0,50 kr (1982/83)

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 211

Ekonomisk och social utveckling

Indiens ekonomiska tillväxt har sedan mitten på 1970-talet legat pä 6-7% av BNP, med undantag för 1979/80, när landet utsattes för torka och kraftiga oljeprishöjningar. Budgetåret 1982/83 drabbades Indien ånyo av svår torka, vilket ledde till att BNP-tillväxten det året endast uppgick till 2%.

Indiens export, som är starkt diversifierad, i synnerhet i förhällande till andra u-länders export, ökade med hela 16% 1981/82. Exporten står dock bara för ca hälften av importvärdet. Eftersom tjänster, bl a turism, och remitteringar från indiska gästarbetare utomlands endast uppgår till ca en tredjedel av importen, sä finansieras återstående ca 20% av importen genom lån och gåvobistånd. Oljeimporten har minskat väsentligt under senare är men tar fortfarande i anspråk stora delar av Indiens exportinkomster. En positiv faktor för bytesbalansen år vidare ett betydande överskott i landets växande handel med Östeuropa. Sammantaget ökar dock underskottet i bytesbalansen och uppgår fn till ca 2,5% av BNP.

Budgetunderskottet i Indien uppgick 1982/83 till nära 25% av statsutgifterna bl a beroende pä en expansiv, liberal och tämligen investeringsvånlig politik. Efter översynen av den innevarande sjätte femärsplan förväntas dock betydande nedskärningar och delvis ändrade prioriteringar. Särskilda satsningar görs på energiområdet som får ca 25 % av alla statliga investeringar, bl a för utveckling av egna energikällor som olja, kol och gas.

Prisstegringarna var mycket små 1982/83, endast ca 6% mot 13% 1981/82. Detta faktum hade bl a sin förklaring i en läg samlad efterfrågan och sjunkande reallöner pä hemmamarknaden.

Jordbruket står för ca 40% av BNP i Indien och sysselsätter ca 70% av befolkningen. Under 1982/83 slog monsunvindarna fel och stora områden i Indien drabbades av torka, vilket ledde till att livsmedelsproduktionen minskade med ca 5%, frän 133 milj ton till ca 127 milj ton. Torkan förväntades allmänt fä allvarligare effekter, men detta kunde undvikas genom betydande satsningar på konstbevattning, konstgödning och högavkastande utsäden jämte ett fungerande lager- och distributionssystem. Torkan drabbade även i varierande grad andra produkter inom jordbruket, såsom te, sockerrör, jute och bomull.

Industri, gruvdrift och transporter står för ca 20% av Indiens BNP. Den minskade vattenkraftproduktionen, som hade sitt ursprung i torkan, samt allmänt minskade inkomster och minskad total efterfrågan ledde till att ökningen av tillväxten inom industrin föll från 9% 1981/82 till ca 5% 1982/83. Däremot ökade tillväxten avseende energi och transporter.

Indien har ett av världens lägsta inkomster per capita och erhåller förhållandevis lite bistånd per person. Upplåningen pä den kommersiella länemarknaden ökar nu och Indiens skuldtjänst uppgår till ca 11%.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 212

Sveriges bistånd

Utvecklingssamarbetet regleras av ett tvåårigt avtal för budgetåren 1983/84 och 1984/85 och omfattar 340 milj kr för vart och ett av. de två avtalsåren. En växande andel av biståndet, ungefär en tredjedel, år projekt- och programstöd, sk ändamålsbestämt bistånd, medan två tredjedelar är importstöd. Det ändamålsbestämda biståndet koncentreras till stora långsiktiga program och projekt, som direkt skall gynna de fattiga. Koncentration sker samtidigt till tre huvudområden: hälsovård, skogsbruk och markvård samt dricksvattenförsörjning. För perioden 1983/84-1984/85 planeras vidare ett vidgat samarbete på energiområdet.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj kr):

Disponibelt	1982/83	1983/84
Anslag Ingående reservation Summa	340 186 526	340 144 484
Fördelning	Utbetalt 1982/83	Planerat 1983/84
Hälsovård Skogs- och markvård Dricksvatten Importstöd, bundet Importstöd, obundet Övrigt Summa Utgående reservation	42 48 30 125 95 42 382 144	68 72 42 175 45 38 440 44

Utbetalningsläget inom Indienprogrammet förbättrades markant under 1982/83 jämfört med tidigare år och utbetalningarna översteg landramen vilket minskade reservationen. Ökningen i utbetalningstakten har sin grund i att den ändamälsinriktade verksamheten nu kommit igång. Utbetalningarna förväntas öka ytterligare 1982/84 främst avseende hälsovård och skog- och markvård.

Hälsovård

Stöd lämnas till de nationella programmen för att bekämpa malaria, tuberkulos och spetälska. Bidragen, som omfattar medicin, utrustning, utbildning och konsulttjänster, kanaliseras via WHO. Utöver dessa program har på försök avtal träffats om skolhälsovård. Vidare planeras stöd till något eller några modellprojekt för att pröva en ny indisk hälsovårds-strategi, med tyngdpunkten på primärhälsovård samt stöd till en sk kyl-kedja för distribution av vaccin.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 213

Skogs- och markvård

Skogs- och markvårdsprogrammet har tidigare i huvudsak omfattat stöd till utbildning av indiska skogsarbetare i modern avverkningsteknik. Idag koncentreras det till stora långsiktiga projekt för sysselsättningsintensivt byskogsbruk. Projekten inriktas på den lokala befolkningens behov, förutsätter dess aktiva deltagande och syftar till att öka tillgången på brännved, virke och foder samt till att främja markvärd genom trådplantering. Under 1982 inleddes en femårig byskogsinsats i Tamil Nadu. Ytteriigare två byskogsinsatser i andra delstater förbereds nu.

Sverige kommer vidare att vidga sitt stöd till olika institutioner och forskningsanstalter inom skogssektorn i Indien.

Dricksvattenförsörjning

Till följd av den svåra torkan 1979 lämnade Sverige under budgetåren 1979/80 och 1980/81 stöd till vattenförsörjningen på landsbygden, främst i form av borrutrustning. Som en uppföljning av detta bistånd ger Sverige nu ett långsiktigt stöd till den indiska regeringens program för att förse den indiska landsbygdsbefolkningen med rent dricksvatten. Stödet kanaliseras genom UNICEF och omfattar leverans, installation och underhäll av handpumpar jämte utbildningsinsatser, bl a avseende reparation och hygien.

Importstöd

Det bundna importstödet utnyttjades under 1981/82 för att upphandla industriutrustning, bl a borrar, reservdelar, samt stål, papper och konsulttjänster. Det obundna importstödet används för inköp av industriell utrustning.

Energisamarbete

Under perioden 1983/84-1984/85 planeras 100 milj kr av det bundna importstödet avsättas för större projekt eller program inom energisektorn, främst avseende vattenkraft, kraftöverföring och förnybara energikällor. Vidare förutses medel frän u-kreditanslaget tas i anspråk för detta ändamål.

Grundvattenundersökningar

Projektet omfattar bl a kartläggning av hur grundvattentillgången utnyttjas samt utveckling av metoder för bästa möjliga utnyttjande av grundvattnet i delstaterna Kerala och Tamil Nadu.

Undervisning utanför skolsystemet

Sverige stöder sedan 1979/80 ett program för att barn som inte nås av det allmänna primärskolesystemet skall få lära sig att läsa och skriva. Stödet omfattar inköp av papper till skolböcker och undervisningsmaterial.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 214

Exportfrämjande

Sedan många år lämnar Sverige stöd genom International Trade Centre (ITC) för att förstärka den indiska exportorganisationen. Detta stöd prioriteras högt av den indiska regeringen och viss förlängning av programmet diskuteras nu.

Bistånd utanför landramen

SAREC stöder ett projekt för svenskt-indiskt forskningssamarbete om olje växter. Stödet uppgick till ca 3 milj kr budgetåret 1982/83.

Ett 20-tal enskilda organisationer fick under 1982/83 sammanlagt ca 7 milj kr för sin verksamhet i Indien. De största bidragen gick till Svenska Missionrådet, LO/TCO och Swedish Cooperative Center. Verksamheten bedrivs huvudsakligen inom undervisning och hälsovård. Vid sidan härav utgär stöd direkt till olika kvinnoorganisationer.

Vidare erhöll Indien 1982/83 katastrofbistånd till ett sammanlagt värde av ca 11 milj kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 215

KAP VERDE

0                50              100 km	;/".
		V
SANTO ANTXo -VRib»!™ Grando U'VMindelo SÅoCy   SANTA LUZIA VICENTr                                                                                       SAL BRANCOO CSisT' '"°                     PalmeiraJPedra Lume SAO NICOLAU                                Ma"riå* SalRei5i'' ATLANTEN '— BOA VISTÄ SANTIAGO             MAIO TarrafalQ                     /V. FOGO                       <   \               \     \ .           Assomada,            \V ao  /''X                    C        \          Porto Ingles Villa de Nova Sintra®    Saö/ilipe                 V..Jt/pRAIA BRAVA

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl östländer)

- Sverige

0,3 milj (1980) 2,8% (1978/81) 210 dollar (1981)

650 kr(1981) 133 kr (1981/82)

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 216

Ekonomisk och social utveckling

Kap Verde är ett extremt importberoende land och den egna exporten täckte 1981 endast 7% av importen. De kroniska underskotten i handeln gentemot utlandet har till hälften finansierats av överföringar från Kap Verdiska emigrantarbetare och den andra hälften har finaniserats av gåvobistånd och biståndskrediter. Myndigheterna har, trots det svåra försörjningsläget, lyckats undvika en minskning av valutareserven som ökat vaije år sedan 1978 och motsvarade 1981 6 månaders importbehov.

Utlandsskulden har ökat och motsvarade 1981 60% av BNP. Skuldtjänsten tog i anspråk endast 5% av inkomsterna i utländsk valuta 1982 till följd av att utlandsskulden består av krediter på gynsamma villkor. Kap Verde är kreditvärdigt och hade fram till 1982 inte tagit upp några rent kommersiella medelfristiga och långa lån.

Med undantag för 1978 och 1981 har sedan självständigheten budgeten för löpande utgifter och investeringsbudgeten balanserats med faktiska interna och externa inkomster. Regeringen har lyckats stabilisera inflationen kring 10%.

Till följd av att regeringen kunnat balansera ekonomin och dra nytta av ett stort resursflöde från utlandet, har tillväxttakten i ekonomin varit tämligen hög och uppgick 1981 till 5%.

Sedan självständigheten har en tredjedel av investeringarna gjorts inom jordbruket. Arbetskraftsintensiva beredskapsarbeten på landsbygden har under flera år gett sysselsättning till 20000 personer om året. Dessa faktorer, samt den jordreform som håller på att genomföras, har till viss del motverkat den nuvarande resursfördelningen, främst avseende investeringar, som är till statsbefolkningens fördel.

Av den totala ytan är endast 15% odlingsbar under normala förhållanden. De StruktureUt betingade försörjningsproblemen har ytteriigare förvärrats av att landet, under de senaste 15 åren, har drabbats av en ihållande torka.

Utveckling av en hemmamarknadsinriktad industri hämmas av att landet saknar råvaror för industriell produktion, inhemska konventionella energikällor och en tillräckligt stor hemmamarknad.

Sveriges bistånd

Det svenska utvecklingssamarbetet med Kap Verde regleras av ett tvåårsavtal för kalenderåren 1983 och 1984 och omfattar totalt 80 milj kr. Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj kr):

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 217

DisponibeU	1982/83	1983/84
Anslag Ingående reservation Summa	40 0 40	45 1 46
Fördelning	Utbetalt 1982/83	Planerat 1983/84
Importstöd, obundet Importstöd, bundet Konsulttjänster Summa Utgående reservation	24 9 6 39 1	27 14 .    5 46 0

Importstöd

Det obundna importstödet har använts till import av bl a byggnadsmaterial, sjukhusutrustning, skolböcker, vattenpumpar och elutrustning.

Det bundna importstödet har använts till lastbilar, byggnadsmaskiner, matolja, papper och sprängämnen.

Importstödet bidrar till att Kap Verde kan överkomma den stora bristen pä utländsk valuta för landets importbehov. De kapverdiska myndigheterna har visat god kapacitet att använda importstödet på ett effektivt sätt. Av landramen har en tredjedel använts till inköp av varor och tjänster i Sverige.

Kap Verde har slutit avtal med svenska konsultfirmor om planerings-, utrednings- och inköpstjänster inom industriområdet samt uppföring och drift av en verkstad för tunga fordon.

Bistånd utanför landramen

Under budgetåret 1982/83 erhöll Kap Verde 5 milj kr i katastroflistånd. Kap Verde har använt hälften av medlen till inköp av matolja i Sverige.

SAREC stöder bl a geotermisk forskning i samarbete med Lunds universitet vid det nationella tekniska forskningsinstitutet. Rädda Barnen bedriver sedan 1977 ett barna- och mödravårdsprojekt. Det har pågått under 6 år och har kostar totalt ca 11,5 milj kr, varav Sverige bidrar med 9,4 milj kr. Afrikagrupperna har ett tiotal volontärer på Kap Verde.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 21f

KENYA

INDISKA OCEANEN

Befolkning

Befolkningstillväxt/är

BNP/invånare

17,4 milj (1981) ca 4% (1979) 420 dollar (1981)

Offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl östländer)

- Sverige

130 kr(1982) 4,50 kr (1981/82)

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 219

Ekonomisk och social utveckling

Under 1981 kunde en viss återhämtning i den kenyanska ekonomin skönjas på grund av ökad produktion inom framförallt jordbruket och industrin. Utveckling inom jordbruket har fortsatt i positiv riktning. Industrin har däremot till följd av bl a minskad inhemsk efterfrågan och svårigheter att importera nödvändiga maskiner och råvaror pga importrestriktioner och valutabrist haft en betydligt sämre utveckling. Ekonomin har stora strukturella problem, som kommer till uttryck bl a i en kraftigt ansträngd betalningsbalans och krympande valutareserv. Bakgrunden är framförallt stigande oljepriser och svag utveckling av priserna pä kaffe och té, som svarar för ca 40% av exportinkomsterna. Bytesförhållandet försämrades ytterligare 1982. Exportinkomsterna täcker idag mindre än hälften av kostnaderna för importen. Betalningsunderskotten har gjort att Kenya tvingats ta upp stora lån. Skuldtjänsten har ökat från endast 3,9% 1977 till 22,2% 1982. Biståndet från andra länder spelaren allt större roll i statsfinanserna. Den biståndsfinansierade delen av budgeten har således ökat från ca 40% 1980/81 till ca 75% 1983/84

Upplösningen av den Östafrikanska gemenskapen (EAC) och stängningen av gränsen till Tanzania fram till 1983 har också inneburit påfrestningar för landets ekonomi.

För att försöka komma till råtta med landets allvarliga ekonomiska problem har ett omfattande utvecklingsarbete påbörjats under 1982 med stöd av både Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF). Det privata näringslivet kommer att spela en allt större roll. Produktionen skall i första hand inriktas pä exportvaror. De statliga utgifterna skall skäras ner.

För att minska oljeberoendet planeras en utbyggnad av vattenkraften bl a genom uppförande av att vattenkraftverk i Kiambere vid Tana-floden.

Kenya har under lång tid varit politiskt stabilt. Den negativa ekonomiska utvecklingen har dock lett till försämrade levnadsförhållanden för stora delar av befolkningen, vilket har medfört ett ökat och mer öppet politiskt missnöje under de senaste åren.

Av Kenyas befolkning lever 80% på landsbygden. Mindre än en femtedel av landets yta är odlingsbar. Den ojämna jordfördelningen - en fjärdedel av landsbygdsbefolkningen är jordlös - försvårar produktivitetsförbättringar inom jordbruket. En fortsatt befolkningsökning med 4% per år innebär en fördubblad folkmängd fram till år 2000. Arbetslösheten är hög och mindre än en femtedel av den nytillkommande arbetskraften kan beredas arbete.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 220

Sveriges bistånd

Sveriges utvecklingssamarbete med Kenya regleras av ett tvåårigt avtal för budgetåren 1983/84 och 1984/85 och omfattar 130 milj kr för vartdera budgetåret.

I syfte att i ökad utsträckning nå den fattigaste delen av landsbygdsbefolkningen kom Sverige och Kenya 1978 överens om att koncentrera det svenska biståndet till vattenförsörjning, hälsovård och jordbruk. Därutöver utgår en del i form av bundet importstöd.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj kr):

Disponibelt	1982/83	1983/84
Anslag Ingående reservation Summa	125 65 190	130 95 225
Fördelning	Utbetalt 1982/83	Planerat 1983/84
Jordbruk m m Vattenförsöijning Hälsovård och familjeplanering Övrigt Importstöd, bundet Summa Utgående reservation	17 18 26 24 10 95 95	30 25 36 24 70 185 40

Genomförandet av samarbetsprogrammet har försenats, vilket gett upphov till betydande reservationer. Förseningarna förklaras av omläggningen av de svenska insatserna, den gradvis försämrade kenyanska ekonomin och revideringar av utvecklingsplanen, administrativa brister i den kenyanska förvaltningen samt omständliga upphandlingsrutiner. Dessa problem förväntas bestå ytteriigare något år.

Jordbruk mm

Den svenska insatsen inom jordbruksområdet syftar fill att öka kunskapen om behovet av markvårdsåtgärder. Av de ca 750000 småjordbruk som beräknas vara i behov av sådana kunskaper har hittills ca 200000 nåtts av programmet. Huvuddelen av markvårdsinsatserna genomförs av bönderna själva. För närvarande beräknas årligen ca 55000 småbönder näs. Verksamheten är i första hand inriktad på att genom arbetsintensiva metoder öka gårdarnas produktivitet. Insatsen har betydelse för såväl livsmedels-som energiförsörjningen.

Genom stöd till en landsbygdsutvecklingsfond finansieras utvecklingsprojekt på by- eller distriktsnivå. Stödet till jordbrukssektorn har utökats med ett program inom växtodlingsområdet, stöd till jordbruksministeriets administration samt bidrag till en konsultfond.

Prop. 1983/84:100   Bilaga S   Utrikesdepartementet 221

Vattenförsörjning

Stödet till landsbygdens vattenförsörjning har gått till ett program för att ge 800000 människor tillgång till rent vatten. Det svenska stödet är idag inriktat på drift och underhåll samt upprustning av befintliga anläggningar.

Hälsovård

Sverige finansierar uppförande och utrustning av 27 hälsovårdsenheter och tre skolor för utbildning av hälsopersonal. En viktig del av programmet utgörs av barna- och mödravård med familjeplanering.

Personalfond

Personalfonden möjliggör direktrekrytering, konsultupphandling, utbildning och finansiering av såväl kenyanska som utländska experter utanför det ändamålsbeståmda biståndet.

Importstöd

Importstödet för 1983/84 är 70 milj kr och är i sin helhet bundet till upphandling i Sverige. Importstödet har sedan 1978/79 använts för upphandling av järnvägsvagnar. Därutöver har 10 milj kr använts för handelsgödsel under 1981/82.

För 1983/84 beräknas 10 milj kr användas för fortsatta leveranser av järnvägsvagnar. En förhandsutfastelse om en u-kredit pä 300 milj kr för ett vattenkraftverksbygge i Kiambere har lämnats. Avsikten är att hälften av gåvoelementet på 100 milj kr skall finansieras av importstödsmedel från landramen. Resterande 50 milj kr skall finansieras via anslagsposten C 9. Övriga u-landspolitiska insatser mm.

Bistånd utanför landramen

Under budgetåret 1982/83 har 4,9 milj kr utbetalats till enskilda organisationers verksamhet, främst för hälsovård och undervisning. Stödet lämnas i huvudsak genom olika missionsorganisationer.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet

LAOS

222

Yta

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invänare

Bistånd/är

Bistånd från Sverige

236800 km' (ca hälften av Sverige)

3.4 milj (1981/82)
2,4% (1981/82)
80 dollar (1981)

104 milj dollar (1981/82)

2.5 dollar (1981/82)

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 223

Ekonomisk och social utveckling

Från ett dåligt utgångsläge efter decennier av krigstillstånd ökade na-fionalinkomsten åren efter 1975 med 40%. Denna gynnsamma utveckling har i stort fortsatt under den första femårsplanens (1981-85) inledande skede. Betalningsbalansen i Laos har försämrats, trots större exportinkomster genom ökad elproduktion och en tredubbling av priserna på elexport till Thailand. Importen av baslivsmedel har minskat avsevärt pga de senaste årens goda skördar. Däremot har importbehovet av andra konsumtionsvaror liksom av insatsvaror i jordbruket och den lättare industrin ökat. Exporten är idag endast en fjärdedel av importen. Den interna handeln har expanderat under de två senaste åren. Prisnivån har samtidigt stigit och den inhemska valutans köpkraft minskat. Utestående skulder i konvertibel valuta uppgick år 1982 till 213 milj dollar. Skuldtjänsten utgjorde är 1981 13% av exporten. Den årliga amorteringen och räntebetalningen förutses fyrdubblas till 1986. Jordbruksproduktionen bedöms ha ökat med i runt tal 10% per år sedan 1980. Skörden blir dock något sämre än förutsett för 1982/83 pga torka. Enskilda familjejordbruk står ännu för störte delen av produktionen. Ambitionen är att inråtta kooperativ för att möjliggöra rationella och delvis mekaniserade brukningsmetoder och därigenom öka den nu låga avkastningen. Industrin, som domineras av elkraftproduktion och skogsutvinning har också haft gynnsam tillväxt de senaste åren.

15 % av Laos BNP härtör från bistånd. Sverige tillhör de största västerländska givariänderna. Japan, Australien och Nederländerna är också viktiga biståndsgivare liksom Förenta Nationerna, Världsbanken/IDA, AsiaUska utveckUngsbanken och FNs jordbruksutvecklingsfond (IFAD). En stor del av Laos bistånd kommer frän SEV-länderna.

Sveriges bistånd

Sedan det svensk-laotiska utvecklingssamarbetet inleddes fram tom 1982/83 har 286 milj kr utbetalats.

Sveriges utvecklingssamarbete med Laos regleras av ett tvåårigt avtal för 1982/83 och 1983/84 pä sammanlagt 115 milj kr, varav 55 milj kr för det första året och 60 milj kr för det andra. Förhandlingar om ett nytt samarbetsavtal avseende perioden efter 1983/84 äger rum pä våren 1984. Det långsiktiga samarbetet koncentreras till skogsbruk och träindustri, samt kommunikationer och transporter med särskild tonvikt pä underhåll. Importstöd för finansiering av enklare insatsvaror och konsumtionsvaror fortsätter i begränsad omfattning. Härtill kommer konsulttjänster.

Upphandling av svenska varor och tjänster uppgick 1982/83 till ca en tredjedel av de totala utbetalningarna.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj kr):

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 224

Disponibelt	an	1982/83	1983/84
Anslag Ingående reservati<		SS 12	60 5
	Summa likationer/underhåll :dning	67	65
Fördelning		Utbetalt 1982/83	Planerat 1983/84
Importslöd Skogsbruk Transport/kommur Övriga insatser Konsulttjänster Insatser under ber«		8 22 21 10 1	10 30 22 3 2 2
	Summa	62	69
Utgående reservation		5	-

Importstöd

Under budgetåret 1982/83 har det tidigare projektinriktade importstödet i det närmaste upphört. Importstödet har använts för baskonsumtionsvaror (enklare verktyg, skor, takplåt, cyklar), drivmedel, reservdelar samt materiel för vägunderhåll. Upphandling sker enligt en av parterna överenskommen upphandlingsplan och enligt riktlinjer utfärdrade av SIDA. Genom konsulttjänster har Laos upphandlingsorganisation förstärkts.

Skogsbruk

Skogsinsatsen i Muong Mai är det första regelrätta projektet, och den största enskilda svenska insatsen i Laos. Totalt har 65 milj kr anvisats för projektet. Åtgärder har vidtagits för att underlätta den svenska personalens arbete, som försvårats genom säkerhetsproblem. Ett treårigt stöd på sammanlagt 20 milj kr till skogsprojektet i Tha Bok har inletts under 1983. Den laotiska skogsstyrelsen får hjälp med inventering, plantering och skogsvård samt utbildning. Det svenska biståndet till de två skogsföretagen i Muong Mai och Tha Bok kommer att avvecklas i takt med att skogsföretagen blir lönsamma och kommer igång med sin export. En till att börja med mindre regional insats för att förbättra förhållandena för svedje-jordbrukare och andra behövande i Muong Paksane-området stöds av Sverige.

Transporter, kommunikationer och underhåll

I biståndet ingår en reparations- och underhållsverkstad för i första hand lastfordon och entreprenadmaskiner. Organisatoriska och administrativa svårigheter samt brist på yrkesutbildad arbetskraft har medfört ett hittills lågt kapacitetsutnyttjande av verkstaden. Utbildningen av mekaniker och förmän kommer att utökas inom ramen för ett nyligen inlett treårigt stöd.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 225

Övrigt

Importstödet till en fodermedelsfabrik har enligt planerna avslutats. Däremot fortsätter ett mindre stöd till en syrgas- och acetylenfabrik för att säkerställa driften av anläggningen.

Utanför landramen har bidrag utgått till UNHCR för hjälp till återvändande laotiska flyktingar.

15    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet

LESOTHO

226

Ficksburgj

**tf''       » — ...'.Butha Buths

............ »:;'< '/"''Twyateyaneng                      \

.iMASERU  •Pittongi      .\

jRoma                    L-r""  •

-                 *Matsieng            i       /.   T   •Mokhotlong

\/•Morija                                ) r»r                          \

-.'•

fMafflteng IXMohalw Hoek sekak»

'T

• Qachai Nak

lirw

Quthi

-SJ-ö"

SYDAFRIKA

-vaQ -flod •iämväg

100

20011

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

1,5 milj (1982) 2,5% (1980) 540 dollar (1981)

Offentligt nettobistånd/person

- totah (exkl östländer) 210 kr (1979)

-Sverige 9 kr (1981/82)

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 227

Ekonomisk och social utveckling

BNP per capita ökade från 391 US dollar 1979 till 470 US dollar 1980.

Lesothos export motsvarar knappast mer än 10% av importen. Den totala transfereringen av valutor är emellertid i balans då landet förutom internationellt utvecklingsbistånd får in betydande inkomster från tullunionen med Sydafrika och pengar som migrantarbetarna sänder hem till sina familjer. Huvuddelen av befolkningen lever på traditionellt jordbruk, som ger otillräcklig försörjning. En majoritet av invånarna är beroende av inkomster från arbete i Sydafrika. Över 100000 personer beräknas arbeta där, medan endast ca 40000 har lönearbete i hemlandet. Antalet migrantar-betare minskar då Sydafrika i ökad utsträckning rekryterar arbetskraft frän hemländerna.

Landet går en svår balansgång mellan å ena sidan avståndstagande från Sydafrikas apartheidpolitik och å andra sidan beroende av det stöd som Sydafrika erbjuder genom arbetstillfällen, varor och tjänster och möjligheten till exportintäkter.

Lesotho har få utvecklingsbara naturtillgångar men en betydande potential för utbyggnad av vattenkraft. Lesotho och Sydafrika har förhandlat om att tillsammans utnyttja vattentillgångarna för energiproduktion, bevattning, industriändamål och dricksvattenförsörjning.

Sveriges bistånd

Utvecklingssamarbetet med Lesotho inleddes 1967. Till och med 1982/83 har ca 108 milj kr utbetalats. Avtal om biståndssamarbete ingicks för första gången mellan Sveriges och Lesothos regeringar inför budgetåret 1983/84. Avtalet omfattar 50 milj kr avseende budgetåren 1983/84 och 1984/85.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj kr):

Disponibelt	1982/83	1983/84
Anslag Ingående reservation Summa	20 3,4 23,4	25 2,3 27,3
Fördelning	Utbetalt 1982/83	Planerat 1983/84
Personalbistånd Telekommunikationer Markanvändning och skogsplantering Arbetsintensiv teknik Kvinnobyrån Summa	3,0 5,0 4,3 7,0 1,4 20,7	4,0 2,5 11,5 8,0 26,0

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 228

Det svenska biståndet har hittills inriktats på skogs- och markvårdsprojekt, telekommunikationer, stöd till en särskild produktionsenhet för utnyttjande av arbetskraftsintensiv teknik samt personalbistånd för stöd genom UNDP till den statliga förvaltningen.

Landsbygdsutveckling samt markvård

Det svenska biståndet till landsbygdsutveckling används till ett skogsplanterings- och markanvändningsprojekt, som administreras av FAO. Projektet bidrar till att minska markförstöringen, ge brännved och virke samt skapa sysselsättning inom landet. Insatsen medför dessutom att Lesotho fär hjälp med att skapa en egen skogsadministration samt en markvårdsenhet, som skall ge service och riktlinjer för markvårdsarbetet i landet.

Telekommunikationer och arbetsintensiv teknik

Erfarenheterna är goda från teleinsatsen och programmet för sysselsättningsfrämjande åtgärder. Den första har bidragit till att Lesotho inte längre behöver koppla sina samtal via Sydafrika. Medelstilldelningen ökar till programmet för arbetsintensiv teknik. Programmet skapar arbetstillfällen inom Lesotho och ger därmed alternativ till migrantarbetarna i Sydafrika.

Bistånd utanför landramen

Utanför landprogrammet lämnas katastrofbistånd till bl a konsultstudie för strategisk lagring av Lesothos oljereserv och mediciner. Som svar på FNs vädjan beslöt Sverige att under 1982/83 bidra med 2 milj kr i katastrofbistånd för att lindra verkningarna av Sydafrikas attack på Lesotho i december 1982 samt öka beredskapen att stå emot. framtida angrepp av liknande slag. På grund av den svära torkan har dessutom 2,5 milj kr beviljats för inköp av matolja.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet

MOCAMBIQUE

229

Pemba

Nacala

SYDAFRIKA

- vag ■ järnväg -flod

SWAZILAND

O       100    200    300 km

__ I_____ I

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

13 milj (1982) 2,6% (1980) 150 dollar (1982)

Offentligt bistånd/person

- totalt (exkl östländer)

- Sverige

55 kr(1979) 17 kr (1981/82)

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 230

Ekonomisk och social utveckling

Mozambique har med sina mineraltillgångar, bördiga jordar och stora vattenkraftsresurser en betydande utvecklingspotential. Landet är dock fortfarande beroende av de ekonomiska relationer med Sydafrika som skapades under kolonialtiden, och man lider brist på utbildad personal sedan ca 200000 portugiser lämnade landet vid självständigheten. Sydafrika har kraftigt minskat rekryteringen av migiantarbetare från Mozambique liksom transithandeln genom huvudstaden Maputo. Redan under kolonialtiden hade Mozambique en stor obalans i utrikeshandeln. Exporten motsvarar idag, liksom då, endast hälften av importen. Oljeprisökningarna har lett till att ca 20% av importen avser olja. En kraftigt ökad livsmedelsimport har förvärrat situationen. Det totala utländska biståndet till Mozambique är mindre än det till andra jämförbara länder i Afrika.

Sabotagehandlingar av rebellrörelsen RNM och Sydafrika mot elförsörjning, järnvägar, oljeledningar och viktiga utvecklingsprojekt samt angrepp pä varudistributionen i de berörda provinserna, förvärrade under 1983 den redan allvarliga situation som uppstått till följd av torka och misstag begångna inom landets jordbrukspolitik. Den ekonomiska utvecklingen hämmades. Genomförandet av vissa svenskstödda utvecklingsprojekt försenades till följd av deras läge i utsatta områden.

Industriproduktionen har periodvis stoppats pga stora restriktioner vid tilldelningen av utländsk valuta för import av råmaterial och andra insatsvaror. Jordbruksproduktionens storlek är svår att uppskatta pga otillräckliga uppgifter om den icke marknadsförda produktionen och den svarta marknaden. Landets export har ökat under senare år, men försämrade bytesförhållanden och en snabbt växande livsmedelsimport har medfört betydande årliga underskott i betalningsbalansen. Inom de sociala sektorerna utbildning och hälsovård har stora satsningar genomförts.

De ekonomiska problemen och rebellrörelsens aktiviteter har bidragit till att landets ledning omprövat de ambitiösa utvecklingsplanerna,och man tonade under 1983 ned satsningarna pä stora projekt, däribland projekt inom sektorn tung industri. Man underströk behovet av en satsning på jordbrukssektorn utanför statsjordbruken, bl a familjejordbruken, lätt industri, upprustning av existerande produktionsanläggningar, samt smäska-liga projekt. Utvecklingspolitiken är inriktad på åtgärder för att uppnå produktionstillväxt, ökad social och ekonomisk rättvisa samt nationellt oberoende. Det skärpta säkerhetsläget, en försämrad försörjningssituation och en ökad svart marknad har stundom lett till att ytterst stränga straff utdömts och rättssäkerheten åsidosatts. Viktiga resurser har till följd av Sydafrikas och RNMs attacker avsatts för reparationer och försvarsändamål.

Mozambique har bl a till följd av sitt geografiska läge en mycket betydelsefull roll i det regionala ekonomiska samarbetet i södra Afrika (SADCC)

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 231

inom främst området transporter och kommunikationer. Det ekonomiska beroendet till Sydafrika vad bl a gäller import är fortfarande stort, och oberoendesträvandena försväras av RNMs och Sydafrikas sabotagehandlingar.

Sveriges bistånd

Sverige är den största biståndsgivaren och en av de få som ger delvis obundet bistånd. Sedan utvecklingssamarbetet inleddes har tom budgetåret 1982/83 totalt ca 1,2 miljarder kr utbetalats. Det bundna biståndet uppgick till 50 milj kr under budgetåret 1982/83. Den faktiska upphandlingen av varor och tjänster i Sverige blev nästan tre gånger så stor. Nu gällande samarbetsavtal med Mozambique avser budgetåren 1983/84 och 1984/85 och omfattar totalt 510 milj kr, varav 255 milj kr för 1983/84. Av dessa 255 milj kr är 70 milj kr bundna till upphandling i Sverige. Biståndet avser fortsatt samarbete inom jordbruk, undervisning, skogsindustri, elektrifiering samt i form av importstöd, konsultfond, personalfond och förvaltningsstöd. Två nya insatser har tillkommit, nämligen upprustning av existerande industrianläggningar och stöd till transporter och kommunikationer.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj kr):

Disponibeh	1982/83	1983/84
Anslag	230	255
Ingående reservation	57'	43'
Summa	287	298
Fördelning	Utbetalt	Planerat
	1982/83	1983/84
Importstöd	120	115
MONAP, svensk del	54	67
Undervisning	5	10
Konsultfond	30	16
Skogsindustri	15	10
Energi	7	5
Upprustning av industrier	-	.25
Personalfond m m	13	15
Telekommunikationer/ civilflyg	-	15
Summa	244	278
Utgående reservation	43

' I detta belopp ingår 11 milj kr som genom ett särskilt regeringsbeslut 1983-01-26 avsattes för uppmjukning av villkoren för en kredit till Mozambique.

Importstöd

Hittills har drygt hälften av biståndet inom landramen utgjorts av importstöd. Genom detta har Mozambique erhållit utländsk valuta i en svår

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 232

betalningsbalanssituation. Importstödet har främst utnyttjats för produktiva sektorer. En mindre del har använts för import av livsmedel.

MONAP

Det svenska stödet till jordbrukssektorn utgär genom det sk MONAP-programmet. Det består f n av 23 delprojekt inom fiske, skog, kooperation, marknadsföring, utsädesprodukfion, mjölkproduktion, jordbruksutbildning och reservdelsförsörjning. Förseningar har uppstått i programmets genomförande till följd av bristande administrafiv kapacitet och säkerhetsproblem. En utvärdering av den andra treårsfasen, MONAP II, ägde rum under hösten 1982. Utvärderingsgruppen rekommenderar en konsolidering av stödet till vissa projekt samt att produktion och marknadsföring inom familjesektorn stimuleras.

Undervisning

Stödet inom undervisningssektorn har främst använts för att köpa in utrustning till nya yrkesskolor och till insatser inom alfabetisering och annan vuxenutbildning. Mozambique har haft svårigheter att ta hand om utrustningen, men resurser avsätts fn för att komma tillråtta med detta problem. En insatsgenomgång för planering av det fortsatta stödet genomfördes i september 1983.

Konsultfond

Konsultfonden har utnyttjats för finansiering av ett trettiotal studier inom sektorerna transporter och kommunikationer, energi, skogsindustri samt geologi och mineralogi.

Skogsindustri

En av studierna inom konsultfonden ledde till beslut att genomföra ett skogsindustriprojekt för tillverkning av sågade trävaror och spånskivor. Det svenska biståndet till projektet uppgår till 80 milj kr. Totalt har svenska varor och tjänster för 130 milj kr tillförts projektet.

Energi

Bistånd utgår till ett projekt för utbyggd energidistribution i landet. Projektets genomförande har försenats till följd av säkerhetsproblem i projektområdet.

Upprustning av industrier

Olika insatser genomförs för att med svenskt stöd rusta upp befintliga industrianläggningar, vilka stått stilla eller haft outnyttjad kapacitet till följd av brist på insatsvaror mm.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 233

Personalfond

Denna fond har använts för att bidra till att finansiera rekrytering av ett stort antal biståndsarbetare frän i första hand Portugal och Latinamerika.

Telekommunikationer och civilflyg

Detta projekt förbereds f n av SIDA. Tidigare har medel för finansiering av konsultinsatser inom sektorn utgått från konsultfonden.

Bistånd utanför landramen

SAREC lämnar inom ramen för ett tvåårigt avtal avseende budgetåren 1982/83 och 1983/84 stöd till forskningsverksamheten vid universitetet i Maputo. De svenska Afrikagrupperna har ca femtio volontärer i Mozambique rekryterade med finansiellt stöd från SIDA. Genom Socialdemokratiska Kvinnoförbundet lämnas stöd till den mozambikiska kvinnoorganisationen OMMs sociala verksamhet. Genom SIDA kanaliseras det nordiska biståndet till de tekniska enheterna i transportkommissionen SATCC i Maputo, ansvarig för samordningen av det regionala samarbetet på transportområdet i södra Afrika. Vidare har katastrofbistånd utgått till Mozambique.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet

NICARAGUA

234

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

Offentligt bistånd/person

-   totalt (exkl östländer)

-   Sverige

2,8 milj (1981) 3,7% (1975-80) 860 dollar (1981)

345 kr(1980) 10 kr (1981/82)

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5   Utrikesdepartementet 235

Ekonomisk och social utveckling

Under 1983 intensifierade regeringsfientliga grupper med uppenbart utländskt stöd sina attacker mot Nicaragua. Attackerna har kommit att alltmer inriktas mot ekonomiska mål. Krigstillståndet har försvårat regeringens utvecklingsansträngningar och krigsskadorna under perioden maj

1982 till maj 1983 beräknas motsvara 2-3% av BNP. Undantagstillståndet
från mars 1982 har förlängts.

Under aren närmast efter den nya regeringens tillträde 1979 skedde en ekonomisk återhämtning och BNP ökade med 10% 1980 och 8,5% 1981. Under denna period genomfördes bl a en skattereform och åtgärder vidtogs för att reglera utrikeshandeln och valutahandeln. Under 1982 hämmades den ekonomiska tillväxten, BNP sjönk med 1,4%, bla pga brist pä utländsk valuta, torka och översvämningar samt sänkta priser på de viktigaste exportvarorna. Både importen och exporten minskade under 1982 och handelsbalansunderskottet uppgick till 305 milj dollar.

Nicaragua hade i slutet av 1982 en utlandsskuld på 2,8 miljarder dollar och skuldtjänsten uppgick till 38,5% 1982. De viktigaste biståndsgivarna har varit Världsbanken och Interamerikanska utvecklingsbanken, IDB. Regeringen uppger att Nicaragua nu beviljas allt färre lån genom IDB och Världsbanken pga av Förenta Staternas politik gentemot landet. I juni

1983 stoppade Förenta Staterna ett län pä 18 milj dollar, för byggande av
vägar på landsbygden, genom ett veto i IDB.

Privata företag kontrollerade under 1982 omkring 60% av näringslivet medan 40% tillhörde den offentliga sektorn. Endast tvä sektorer kontrollerades helt av staten, nämligen gruvindustrin samt el- och vattenförsörjningen. Investeringarna inom näringslivet har under flera år varit låga och sker främst inom den offentliga sektorn med hjälp av utländskt bistånd. Under 1982 utgjorde investeringarna 18% av BNP mot 23% 1981. Arbetet pä en jordreform har fortskridit och omkring 213000 hajord har överlämnats till över 20000 familjer. Målet är att 50% av jorden skall överiämnas till småbönder, 25% till statliga produktionsenheter och 25% till privata.

Arbetslösheten minskade från 23% 1979 till 16% 1981, men har därefter stigit till 20% 1982. Konsumentpriserna steg 1982 med ca 25% vilket innebår ungefär samma inflationstakt som 1981. De otillräckliga lönepåsla-gen har lett till att reallönerna sjunkit med 14-20%. För att motverka detta planerar regeringen i 1983 ärs ekonomiska program att subventionera livsmedel, allmänna kommunikationer och sociala tjänster, vilket innebär att subventionerna ökar med närmare 24% jämfört med 1982.

De reformer som genomförts inom utbildning och hälsovård år av stor betydelse för majoriteten av befolkningen. Analfabetismen har under fyra år sjunkit från 43% till 13% och antalet studerande har ökat från 500000 till ca 1 miljon. Kostnaderna för hälsovården har fyrdubblats sedan 1978 och sårskilt värdefulla insatser har gjorts inom mödra- och barnavården.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 236

Sveriges bistånd

Kort tid efter inbördeskrigets slut ijuli 1979 lämnade Sverige 25 milj kr som hjälp till Nicaraguas återbyggnad. 1980/81 anslogs 30 milj kr, 1981/82 40 milj kr och 1982/83 50 milj kr för utvecklingssamarbetet med Nicaragua. För innevarande budgetår har 75 milj kr anslagits. 1 november 1982 slöts ett tvåårsavtal för budgetåren 1982/83 och 1983/84 omfattande 100 milj kr. Ett tilläggsavtal om 25 milj kr slöts i augusti 1983.

Biståndet har hittills främst utnyttjats för hälsovård och skogsinsatser. Samarbetet inriktas dock alltmer på produktiva sektorer såsom gruvdrift, skog och energi, medan stödet till hälsovården gradvis avvecklas. Nicaraguas administrativa kapacitet att tillgodogöra sig biståndet är god. Insatserna inom gruv- och skogsbruk samt skatteadministration genomförs i nära samarbete mellan svenska konsultföretag och nicaraguanska myndigheter. Ett 20-tal personer är anställda inom institutionssamarbetet och erfarenheterna av denna form av utvecklingssamarbete är positiva.

Allteftersom biståndet vuxit i omfattning har SIDAs medverkan ökat. Under budgetåret 1983/84 har ett biståndskontor inrättats vid ambassaden i Managua. Den försämrade säkerhetssituationen i de norta delarna av Nicaragua har medfört att några skogsinsatser har flyttats till andra delar av landet.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj kr):

Disponibelt	1982/83	1983/84
Anslag Ingående reservation Summa	50 50	75 10,8 85,8
Fördelning	Utbetalt 1982/83	Planerat 1983/84
Gruvindustri Hälsovård Skogsbruk Energi Skatteadministration Biståndsgivarstudie, mm Summa Utgående reservation	15,6 11,9 7,1 4,2 0,4 39,2 10,8	42,8 32,3 .4,5 4,8 1,4 85,8

Gruvindustri

Insatsen omfattar mineralprospektering, utbildning av personal på olika nivåer, personalbistånd till ansvariga myndigheter, utrustning samt uppbyggande av ett minerallaboratorium för jordanalys o dyl. Insatsen syftar till att få fram information om landets mineraltillgångar för att garantera nuvarande gruvproduktion och ge underlag för planering.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 237

Hälsovård

Biståndet inom hälsovården har använts för att färdigställa ett barnsjukhus i huvudstaden, återbygga ett distriktssjukhus i provinsen Rivas, bygga om och utrusta olika hälsostationer, bygga ett kylrum för förvaring av vaccin och mediciner mm. Genomförandet av det svenska stödet till hälsovården i Nicaragua beräknas avslutas under budgetåret 1983/84.

Skogsbruk

Insatsen avser en kartläggning av Nicaraguas skogstillgångar, färdigställande av ett trätekniskt laboratorium, förbättring av underhåll vid skogsindustrier, utbildning av skogstekniker och skogsplantering.

Övrigt

Inom energiområdet går svenskt stöd till projektering av mindre kraftverk på landsbygden, i områden dit det nationella eldistributionsnätet inte når.

Skatteprojektet, som inleddes 1980, syftar till att effektivisera landets skatteuppbörd, bla genom att införa ett enhetligt personnummersystem.

En svenskstödd studie om biståndsgivare har väckt intresse i andra länder, vilka tillskjutit medel för en utvidgning av insatsen.

Bistånd utanför landramen

SAREC har för budgetåret 1983/84 träffat avtal om fortsatt stöd med 4,8 milj kr.

Svenska enskilda organisationer har under budgetåret 1982/83 erhållit statligt stöd med 4,5 milj kr för insatser i Nicaragua. De största bidragen har gått till Utbildning för biståndsverksamhet (UBV) för ca 25 volontärer. Frikyrkan Hjälper, Svensk Volontärsamverkan och Metallarbetarförbundet. Den nya fredskåren. Svensk Volontärsamverkan, beräknar att ha ett 20-tal volontärer verksamma i Nicaragua under budgetåret 1983/84.

Sverige levererade under budgetåret 1982/83 ca 10000 ton svenskt vete till Nicaragua till en kostnad av 10,9 milj kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet

SRI LÄNKA (Ceylon)

238

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl östländer)

- Sverige

15.milj (1982) 2,2% (1982) 300 dollar (1981)

180 kr (1982/83) 11 kr (1982/83)

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 239

Ekonomisk och social utveckling

Sri Länka präglades 1982/83 av folkomröstningen som ledde till en förlängning av pariamentets mandattid om ytterligare sex år samt presidentvalet som gav presidenten fortsatt förtroende. Valen påverkade ekonomin i så måtto att regeringen dämpade sina tidigare försök att minska statsutgifterna.

Medan perioden 1977-83 innebar en hög BNP-tillväxt om i genomsnitt 6,5% per år så blev 1982/83 ett mellanår med minskad tillväxt. Förstörelsen av industrianläggningar, lagerlokaler, bostäder mm i samband med upploppen och stridigheterna mellan singaleser och tamiler sommaren 1983 var omfattande och innebar betydande ekonomiska förluster som ytteriigare bromsat upp tillväxten.

Bytesbalansen i landet påverkas starkt av regimens omfattande investeringsprogram som främst inriktas på kraftverks- och bevattningsanläggningar, byggande av bostäder, hotell mm och tull- och skattefria industrizoner. Importen ökar och är f n ca tre gånger så stor som exporten vilken trots olika stimulansåtgärder legat kvar på en tämligen konstant nivå. Remitteringarna från lankesiska gästarbetare ökar dock och uppgick 1982/83 till ett belopp motsvarande 60% av exporten. Budgetunderskottet som var mycket stort under den mest intensiva investeringsperioden 1978-80 har nu minskat från 23% 1980 Ull 16% av BNP 1982/83. Det omfattande investeringsprogrammet har hjälpt Sri Länka att minska arbetslösheten från 24% 1973 till ca 15% 1981/82. För 1982/83 har dock ingen ytteriigare minskning rapporterats.Inflationen i landet steg kraftigt under investeringsboomen men sedan regeringen from 1981 dämpat investeringarna och minskat statssubventionerna på ris,socker,fotogen mm så minskade också inflationen från 18% 1981/82 till 11 % 1982/83.

På Sri Länka står jordbruket och industrin för samma andel av landets BNP:29%. Jordbruket sysselsätter dock fler eller ca hälften av den arbetsföra befolkningen. Trots översvämningar på nordöstra delen av ön hösten 1982 och torka våren 1983 fick landet 1982/83 en rekordskörd och närmade sig målet att bli självförsörjande avseende basfödan ris. Plantageodlingarna med te, gummi och kokos ger dock låg avkastning och omfattande investeringar planeras för att göra dem lönsamma.

Sri Länkas stora investeringsprogram finansieras till övervägande del med lån och bistånd. Utlandsskulden uppgick 1982/83 till ca 40% av BNP och skuldtjänsten var samma år 11%. Skuldbördan tenderar att öka då landet alltmer gått ut på den kommersiella lånemarknaden för att finansiera sitt ambitiösa investeringsprogram.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 240

Sveriges bistånd

Sveriges utvecklingssamarbete med Sri Länka regleras av ett tvåårigt avtal för perioden 1982/83-1983/84 och omfattar totalt 365 milj kr. Av beloppet går 325 milj kr till vattenkraftsprojektet Kotmale, som är en del av Mahaweli-programmet. Medelsramen för 1983/84 uppgår till 210 milj kr.

Vid sidan av det omfattande biståndet till Kotmale ges stöd bla till landsbygdsutveckling och utbildning.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj kr):

Disponibeh	1982/83	1983/84
Anslag Ingående reservation Summa	155 13 168	210 25 235
Fördelning	Utbetalt 1982/83	Planerat 1983/84
Landsbygdsutveckling Utbildning Konsultfond Importstöd, bundet (Kotmale) Övrigt Summa Utgående reservation	1 9 2 135 1 148 25	5 12 5 190 212 23

Reservationen var vid utgången av 1982/83 20 milj kr mot 13 milj kr året dessförinnan. Reservationen som helt hänförs till icke-Kotmale projekt, förväntas tv ligga kvar på nuvarande nivå.

Vattenkraft

Sveriges bistånd till Sri Länka domineras sedan 1978 av stöd till vattenkraftsprojektet Kotmale. Detta projekt är en del av Sri Länkas stora satsning på att minska sitt beroende av oljeimport, att säkra energiförsörjningen, bl a till industrin, att öka landets bevattnade jordbruksområden, att medge en tredje risskörd per år och därmed höja livsmedelsproduktionen samt främja sysselsättningen. Kotmale, som omfattar en dammanläggning, tunnelsystem, turbiner mm, beräknas producera ca 134 MW.

Ijuli 1982 ingicks ett sexårigt insatsavtal mellan Sri Länka och Sverige om det totala svenska stödet till Kotmale som, i enlighet med riksdagens beslut, får uppgå till högst 1 395 milj kr. För budgetåret 1983/84 uppgår stödet till Kotmale till 190 milj kr och 1984/85 till 250 milj kr. Merparten av stödet är bundet till upphandling i Sverige.

Sri Länka skall svara för samtliga lokala kostnader, projektets räntekostnader samt också kostnaderna för de elektriska och mekaniska leveranser som ingår i projektet. Den kommersiella kredit som Sri Länka upptagit i Sverige för finansieringen av dessa leveranser garanteras med biståndsanslaget som säkerhet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 241

I enlighet med den överenskommelse som träffats med Sri Länka skall projektet färdigställas vid mitten av 1985. En av Sverige tillsatt oberoende expertgrupp följer projektgenomförandet.

Landsbygdsutveckling

I syfte att na ut med biståndet till de fattigaste, stöder Sverige sedan 1979 ett distriktsutvecklingsprogram i Mataradistriktet i den södra tättbefolkade delen av landet, som bla bebos av tamiler. Under 1982/83 utnyttjades det svenska stödet främst till jordbruksrädgivning, till utbildning av småbrukare, upprustning av småfabriker, förbättring av vägar, bevattningsanläggningar mm. Stöd planeras även för andra delar av landsbygden.

Undervisning

I syfte att förbättra sysselsättningen i landet bidrar Sverige till yrkesutbildning och ger stöd till ett förmansinstitut och lärarutbildning på Sri Länka. Vidare ges undervisningsstöd till handikappade barn.

Bistånd utanför landramen

SAREC finansierade 1982/83 ett forskningsprojekt avseende vattenbuf-felsavel i syfte att få fram bättre dragdjur för det lankesiska jordbruket.

Bland de enskilda organisationer som är verksamma i Sri Länka finns Ungdomens Nykterhetsförbund, Swedish Co-operative Centre och Synskadades Riksförbund. Verksamheten omfattar bla undervisning och hälsovård.

16   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 242

SWAZILAND

-vag -flod ■■järnväg

SYDAFRIKA

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl östländer)

- Sverige

0,55 milj (1981) 2,8% (1981) 760 dollar (1981)

410 kr (1980) 8 kr (1979/80)

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet

243

Ekonomisk och social utveckling

BNP per capita ökade frän 650 dollar 1979 till 690 dollar 1980. Bytesbalansen var positiv 1979 men förbyttes i underskott 1980 och 1981, 116 resp 118 milj US dollar

Swazilands ekonomiska tillväxt har varit anmärkningsvärt hög sedan självständigheten 1968. Ekonomin växte i genomsnitt med 7% i reala termer under 1970-talet. Swazilands höga BNP och tillväxtsiffror är bla resultatet av lyckosamma investeringar för exportproduktion, främst socker men även pappersmassa. Sedan 1980 har tillväxtstakten emellertid halverats. Nedgången beror på att Swazilands största exportprodukt, socker, har tjänat in mindre valuta än tidigare pga låga världsmarknadspriser. Valutareserven har minskat drastiskt och motsvarade drygt en månads import 1982.

De stora investeringsprojekt som genomförts har inte påverkat sysselsättningen i någon störte grad. Inkomstklyftorna är därför fortfarande stora mellan människor verksamma i den moderna och den traditionella sektorn. Trots regeringens ambition att väsentligt öka stödet till den traditionella sektorn, speciellt jordbruket, har dess ekonomiska betydelse minskat. Detta betyder att inte heller den traditionella sektorn står öppen för nya arbetssökanden. Landets arbetslöshet fortsätter därför att öka liksom utflyttningen av arbetskraft till Sydafrika. Denna situation förvärtas av att en ökande andel av det överskott som skapas i den traditionella sektorn förs över och investeras i den moderna sektorn.

Sveriges bistånd

Utvecklingssamarbete med Swaziland inleddes 1969. Fram till 1982/83 har ca 90 milj kr utbetalats. Medelsramen för samarbetet har sedan 1977/78 varit 10 milj kr om året.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj kr):

Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

1982/83	1983/84
10,0 5,7 15,7	10,0 10,8 20,8
Utbetalt 1982/83	Planerat 1983/84

Undervisning	4,3	3,1
Småindustri	0,6	0,3
Jordbruk(FAO)		6,0
Förvaltningsbistånd (UNDP)		2,1
Utbildningsplanering		3,5
Regionalt vägprojekt		3,6
Summa	4,9	18,6

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 244

Huvuddelen av biståndet har gått till undervisningssektorn. Lantbruksfakulteten har fått svenskt stöd genom FAO sedan 1974. Fakulteten har ca 300 elever. Sverige finansierar drygt hälften av ett 20-tal utländska lärare/ forskare. Antalet inhemska lärare har gradvis ökat i projektet.

Sedan 1977 har SIDA stött ett program som skall förse Swaziland med klassrum och lärarbostäder för primärskolan. Hittills har sammanlagt 15,2 milj kr beviljats. En del av det svenska stödet har administrerats av UNESCO. Inom ramen för detta stöd har Swaziland fått resurser att sätta upp en skolbyggnadsenhet inom undervisningsministeriet. Stödet har främst utgått som personalbistånd, fordon och kontorsutrustning. Under perioden 1976/77-1980/81 har 6 milj kr av stödet utbetalats direkt till Swaziland för att rusta upp och bygga lokaler för primärskolan.

För perioden 1977/78-1981/82 har vidare 8,1 milj kr använts till en insats för låroplansutveckling för sekundärskolans lägre klasser. Arbetet omfattar ämnena hemkunskap, slöjd, samhällskunskap och naturkunskap. Svenska experter har deltagit i detta arbete.

Avtal har nu ingåtts om stöd till utbildningsplanering omfattande 1 milj kr under tre år. Insatsen sker delvis i samarbete med UNESCO.

Genom smäindustriprogrammet lämnas stöd till ett glasbruk, ett företag för tillverkning av mätinstrument, ett möbelsnickeri och ett företag för tillverkning av stängselduk.

Sedan 1969 har stöd lämnats till förvaltningsbistånd genom UNDP. Nuvarande avtal, 1979/80-1982/83, omfattar 2,2 milj kr.

Swaziland och Mozambique samarbetar om en väg mellan hamnstaden Matola i Mozambique och Swazilands vägnät. Förbättringen av vägen har av praktiska skäl delats upp i två projekt. För närvarande planeras svenskt stöd för att delvis finansiera asfaltering av den swaziska vägen. Det svenska bidraget är ca 24 milj kr, varav hälften tas från anslaget för regionala insatser och resten från landramen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet

TANZANIA

245

UGANDA

\       \f__ .'_._(

\'* XW   Victoria           *H.

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

19,1 milj (1981) 3,4% (1980) 280 dollar (1981)

Offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl östländer)

- Sverige

191 kr(198I) 23,65 kr (1982/83)

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 246

Ekonomisk och social utveckling

De bakomliggande orsakerna till den ekonomiska tillbakagången i Tanzania utgörs av en kombination av såväl tillfälliga som strukturella faktorer. Torka, den östafrikanska gemenskapens sammanbrott, kriget i Uganda, oljeprishöjningar och den internationella recessionen är exempel på viktiga faktorer. Även den ekonomiska politik som Tanzania fört under 1970-talet har i mångt och mycket bidragit till den ekonomiska krisen. Nedgången har nu också till stor del blivit självgenererande. Tanzanias exportinkomster fortsätter att minska och beräknas 1982 i nominella termer utgöra mindre än två tredjedelar av inkomsterna vid den akuta krisens början 1979. Trots att importen kraftigt beskurits har handelsbalansunderskottet de senaste fem åren överstigit inkomsterna från exporten. De minskade exportinkomsterna från jordbruket har sin förklaring i att produktionen av de viktigaste exportgrödorna halverats under den senaste treårsperioden. Uppköpspriserna har varit låga och inte stimulerat ökad produktion. Satsningen på en basindustristrategi förutsatte i sin inledningsfas en betydande utländsk import. Då denna import nu kraftigt beskurits har produktionen avstannat. Kapacitetsutnyttjandet uppgår till mellan 25 och 35%.

Den minskande ekonomiska aktiviteten har lett till en statsfinansiell kris. Trots de senaste årens försök till restriktivitet med nyinvesteringar har budgetunderskottet vuxit. För att upprätthälla budgetbalansen har statens upplåning inom det egna bankväsendet ökat och beräknas för 1982/83 ha utgjort en tredjedel av utgifterna. Detta har spätt på inflationen som tillsammans med uteblivna löneökningar och en allmän bristsituation skapat missnöje bland befokningen.

De minskade budgetinkomsterna kan leda till en snabb försämring av de sociala landvinningar som Tanzania åstadkommit. Behovet av ett fortsatt kraftigt biståndsflöde för att upprätthålla den sociala servicen är stort.

Tanzania erhåller numera i stort sett inga utländska krediter. Vid slutet av 1970-talet fick landet betydande utländska län och fördröjde betalningarna i ett försök att överbrygga den ekonomiska krisen. Detta har nu lett till en skuldtjänst som för 1982 motsvarar en tredjedel och för 1983 närmare hälften av exportinkomsterna. Betalningsfördröjningarna hade 1982 ökat till över 2,5 miljarder kr.

Regeringen har utformat ett program för att sanera ekonomin, vilket har börjat verkställas. Diskussion har en längre tid pått med IMF i syfte att nå fram till en överenskommelse om betydande krediter. Någon uppgörelse har emellertid hittills inte kommit till stånd. Handeln med jordbruksprodukter har liberaliserats. Beslut finns om att kooperation med uppgifter bla inom marknadsföringen skall återinföras. Uppköpspriserna på jordbruksprodukter har i reala termer ökat och ytterligare ökningar utlovats. Valutan devalverades i juni med 20% men betraktas fortfarande som kraftigt övervärderad.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5   Utrikesdepartementet 247

Sveriges bistånd

Det svenska biståndet till Tanzania regleras av ett två-årigt avtal för 1983/84-1984/85, avseende årliga ramar på 460 milj kr. Sverige är tillsammans med Världsbanken den största biståndsgivaren.

Den ekonomiska krisen har medfört förändringar också av det svenska biståndet; importstödet ökar, satsningen på produktiva sektorer prioriteras samtidigt som insatser för att bibehålla och underhålla de sociala framstegen fortsätter. Nya projekt har skjutits på framfiden.

Importstödet har under de senaste åren, pga Tanzanias akuta importbehov, ökat och uppgår till nära en tredjedel av medelsramen. Andra huvudkomponenter för biståndet är industri- och undervisningssektorerna. Stödet till skogsbruk, vattenförsörjning, energi och telekommunikationer fortsätter. Samarbetet inom hälsosektorn är inne i ett avslutningsskede. I syfte att höja kvaliteten inom förvaltningen finansieras personalbistånd inom förvaltningsstödet samt en konsultfond.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj kr):

Disponibeh	1982/83	1983/84
Anslag	440	460
Ingående reservation	129	128
Summa	569	588
Fördelning	Utbetalt	Planerat
	1982/83	1983/84
Industri	111,7	162,1
Undervisning	43,1	50,6
Yrkesutbildning	27,4	17,6
Vattenförsörining	26,6	46,5
Skogs- och lantbruk	40,7	42,0
Hälsovård och nutrition	8,0	12,8
Förvaltningsstöd och konsultfond	15,9	27,3
Importstöd	152,5	171,7
Kraftförsörjning	-	37,0
Övrigt	14,8	21,0
Summa	440,7	588,6
Utgående reservation	128,3	0

Reservationen, som är justerad med hänsyn till förskottsbetalningar, förklaras till stor del av förseningar inom stödet till pappers- och massafabriken i Mufindi.

Importstöd

Det svenska importstödet är av avgörande betydelse för Tanzania och svarade 1982 för en fjärdedel av landets totala import utom olja. Prioritet har givits till import för rehabilitering av utvalda befintliga industrier, för produktionen inom exportjordbruket, till industrier baserade på lokala råvaror, till transportsektorn samt för konsumtionsvaror som skall sfimu-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 248

lera bönderna till ökad produktion. För 1983/84 är 80 milj kr bundet till upphandling i Sverige. Under de senaste åren har bla papper, handelsgödsel, teleutrustning samt reserv- och monteringsdelar till lastbilar levererats från Sverige. Upphandlingen i Sverige under importstödet 1982/83 uppgick till 103 milj kr av totalt utbetalade 152 milj kr.

Industri

Även inom industrisektorn används en allt störte del av biståndet för att säkra driften i utvalda befintliga industrier genom rehabiliteringsåtgårder och inköp av råvaror. Produktionen inom den av bla Sverige finansierade pappers- och massafabriken i Mufindi beräknas kunna sättas igång under 1984. Svenskt bistånd har anslagits för driften av fabriken. Inom småindustriprogrammet har 25 företag etablerats med stöd från svenska systerföretag. Bidraget till serviceinstitutioner för industrin samt till utvecklingsbanken, TIB, har trappats ned.

Undervisning

Med hjälp av främst svenskt stöd har Tanzania lyckats minska analfabetismen märkbart. Det svenska biståndet har under de senaste åren bla bidragit till produktion av 9 milj läroböcker samt utbildning av 35000 primärskolelärare. Utbildningen vid yrkesutbildningscentrat i Moshi startades under hösten. Den ekonomiska krisen har allmänt sett lett till en försämring av utbildningskvaliteten.

Vattenförsörjning

Sverige har alltsedan biståndssamarbetet inleddes stött utbyggnaden av landsbygdens vattenförsörjning. Härigenom har antalet människor som har tillgäng till anläggningar för rent vatten fördubblats mellan 1975-1980. Drift och underhåll av många anläggningar har emellertid varit bristfälliga. Det svenska biståndet koncentreras ahtmer till de tre regionerna runt Viktoriasjön, där tonvikten ligger på drifts-, underhålls- och rehabiliteringsåtgärder.

Bistånd utanför landramen

Svenska enskilda organisationer är engagerade i ett trettiotal projekt inom bla hälsovårds-, undervisnings- och landsbygdsområdena i Tanzania. Under 1982 beviljades totalt cirka 19 milj kr för dessa organisationers arbete.

Genom SAREC stödjs Tanzanias centrala forskningsråd och samarbete mellan forskningsinstitutioner i Sverige och Tanzania med sammanlagt 3,5 milj kr per år.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet

249

VIETNAM

'Lang Son Bai Bång '     fr,      U°"g Bi ■

'Horyg Cai

Tor} kin-bukten

Da Nang

lo

k/ Cl

KAMPUCHEA

Ntia Träng

Siarn-viken

Phan Th/et HO CHI MINHS STAD

Mekong-deltat

200

__ I__

— vag ■ ■■ järnväg ■ flod

400 km

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

57 milj (1982) 2,4% (1982) 190 dollar (1982)

Offentligt nettobistånd/person

- Totalt (exkl östländer)

- Sverige

25 kr(1982)

ca 6 kr (1981/82)

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 250

Ekonomisk och social utveckling

Trots att en negativ ekonomisk utveckling under 1970-talets senare är kunnat vändas till tillväxt har BNP per invånare minskat pga befolkningsökningen. En viss förbättring inträdde dock under 1982. Lönerna har Utvecklats positivt framför allt för industri- och jordbruksarbetarna. Samtidigt har emellertid levnadsomkostnaderna och inkomstskillnaderna ökat. De förhållandevis lågt betalda statstjänstemannen har kompenserats genom ett för staten kostsamt subsidiesystem. Betalningsbalansunderskottet är fortsatt stort, även om en förbättring inträtt under 1982, tack vare kraftigt ökad export till det konvertibla valutaområdet. De enskilda provinsernas möjlighet att göra utrikesaffärer har verkat stimulerande på ekonomin. Skatteuppbörden har det senaste året utsträckts till tidigare skattefria ekonomiska aktiviteter för att öka statsinkomsterna och göra det möjligt att fortsätta minskningen av budgetunderskottet. Den största utgiftsposten i statsbudgeten gäller hälsovård och utbildning.

Framgångarna inom jordbruket fortsätter, och ambitionen är att ytterligare förbättra tillgången på livsmedel. Industriproduktionen har ökat mycket tack vare högre produktivitet i den lätta industrin och minskad byråkrati. Kapacitetsutnyttjandet är emellertid fortsatt lågt. Råvaror saknas, energitillförseln är bristfällig och handelsembargo och valutabrist har omöjliggjort införskaffande av erforderliga insatsvaror och reservdelar. Härtill kommer transportproblem inom landet. Vietnam har hos den sk Paris-klubben begärt uppskov med betalning av utestående skulder till det konvertibla valutaområdet. Överenskommelse med IMF om ett stabiliseringsprogram försvåras av det stora budgetunderskottet och Vietnams ekonomiska och politiska isolering efter inmarschen i Kampuchea. Skuldtjänsten har minskat från 96% av exporten 1981 till drygt 70% 1982. För det konvertibla valutaområdet gäller en skuldtjänst på ca 200%. Vietnams förmåga att bibehålla den uppåtgående trenden i ekonomin beror mycket på tillgången till utländskt kapital på förmånliga villkor för att minska budgetunderskottet och öka statsinkomsterna utan att hämma den ekonomiska aktiviteten.

Sveriges bistånd

Utvecklingssamarbetet med Vietnam regleras av ett tvåårigt avtal för 1983/84 och 1984/85 som omfattar 365 milj kr för vartdera året. Hittills har 3,4 miljarder kr utbetalats sedan utvecklingssamarbetet mellan Sverige och Vietnam inleddes 1970/71.

Huvuddelen av biståndet gäller fortsatt stöd till skogsindustriprojektet i Vinh Phu (Bai Bång), sjuk- och hälsovård, samt importstöd och en konsultfond.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj kr):

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 251

Disponibelt

Anslag

Ingående reservation

Summa

Fördelning

1982/83	1983/84
345 308 653	365 278 643
Utbetalt 1982/83	Planerat 1983/84

Sjuk- och hälsovård 24 53

Skogsindustri 204 208

Importstöd 140 150

Utbetalningar av tidigare års importstöd (188)

Konsultfond 7 8

Utrymme för nya insatser 36

Summa 375 643

Utgående reservation 278 O

Reservationen har minskat men är fortfarande förhållandevis stor, beroende på eftersläpande utbetalningar inom importstödet och längre planeringstid än beräknat för nya insatser. Reserverade medel kommer att tas i anspråk när insatser inom bla energiområdet som nu är under beredning kommer igång.

Sjuk- och hälsovård

Under hösten 1980 togs de två svenskfinansierade sjukhusen, som hittills kostat 300 milj kr, i drift. Barnsjukhuset i Hanoi år planerat både som centralt remissjukhus och nationellt utbildnings- och forskningscentrum för barnsjukdomar. Allmänsjukhuset i Uong Bi skall ge vård och behandling åt befolkningen i den omgivande kolgruve- och industriregionen. Sjukhuset skall också bidra till vidareutbildning av sjukvårdspersonal samt till yrkesmedicinsk forskning. Det fortsatta hälsobiståndet gäller driftsstöd till de två sjukhusen, en förstärkning av primärhälsovården på landsbygden i nort samt användning och tillverkning av läkemedel. En växande del av hälsobiståndet planeras, genomförs och följs upp med hjälp av svensk expertis.

Skogsindustri

Pappers- och massafabriken i Vinh Phu (Bai Bång) invigdes i november 1982. Fram till månad 1983 har 27500 ton papper, 5 100 ton massa och 146000 MWh producerats. För 1983 förutses en produktion på 14500 ton papper och 10250 ton massa. Det fortsatta stödet till Vinh Phu-projektet regleras av ett tvåårigt insatsavtal för 1983/84 och 1984/85 som omfattar drygt 300 milj kr inom ramen för det för projektet anvisade totalbeloppet på 2 miljarder kr. Sedan investeringarna slutförts kommer antalet utländska experter att minska från ca 350 personer när de var som flest till drygt 100. Tillförseln av virke och transporter av råvaror kommer att ägnas särskild uppmärksamhet inom det fortsatta skogsindustribiståndet. Projek-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 252

tet beräknas ge arbete åt 20000 människor i fabriksanläggningarna och i skogsbruket. Pappersproduktionen beräknas vid full drift till 55 000 ton per år. Det innebär en fördubbling av nuvarande pappersproduktion i Vietnam.

Insatser i anslutning till Vinh Phu-projektet är under beredning, nämligen ett bostadsområde för vietnamesisk arbetskraft med familjer, en yrkesskola, vägförbättringar, råvarutransport och lokal framställning av alun.

Importstöd

Importstödet uppgår under budgetåret 1983/84 till 150 milj kr, varav 75 är bundna till upphandling i Sverige. Det bundna biståndet har under 1982/83 främst använts för import av papper och pappersmassa, råvaror för läkemedelsframställning och reservdelar för två av UNDP administrerade rehabiliteringsprojekt. Det obundna importstödet har i första hand gällt textilier, garn och råvaror för framställning av insektsbekämpningsmedel.

Övrigt

Ett inledande stöd inom energiområdet har förekommit inom importstödet, bla i samarbete med UNDP, för rehabilitering av kraftförsöriningen i söder. Förutsättningarna för svenskt stöd till mindre vattenkraftverk i centrala och södra Vietnam prövas av SIDA.

Bistånd utanför landramen

Vietnam har under 1982/83 erhållit 8,8 milj kr i katastroftjiständ varav 3 milj kr bilateralt och resten genom enskilda organisationer. Forskningssamarbete genom SAREC pågår sedan 1977, främst genom institutionssamarbete inom mikrobiologi och geoteknik och omfattar för åren 1982/83 och 1983/84 sammanlagt 4 milj kr.

253

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet

ZAMBIA

			■ 1 1
	0\
	'               /		M<	>.                                TANZANIA
	)•»/		4
	(f	v/		MbalaJ*"».
			ZAIRE               •,/W»ems/on	/           •>»
			jlx		■■■■■■"\'
>					V
			i ; Mansa    a ..    .'    f      rf/	<asamaJ|             y        \
■Vc-Mmilunga           l\      \ !   ( Bangiulusiön   y/                 1      |.\   ',._._, |
ANGOLA             1			Soiwrezi      —fj?MufuIira  i \	fMpika          1   Sj   |l
\			ChingolaCVNdola   ;	J                   i*          \   l\
___________ Å			KitweV.V      „; Luanshya-V"      >
				rr    .      „,.         >-MALAWI   •.)
		• Zambezi	:  .;;	Serenje   Chipata/|                  C   * (
			Kapiri Mposhi, 1-	y      *'
		\	/•Kabwe	y*'"'   ''  '»
		i-""	Mumbwa   / :	v'                  I    \
		Twiongu	/      lusakaT"]!!—	■\          MOZAMBIQUE       i          i
			Mazabuka*"*—7 " Choma' rij>	N
NAMIBIA ___________ •---- \.         .X'			"KLIvingstone
			\             "	ZIMBABWE                      i
BOTSWANA
			vag                  S
		■■	\	100    200    300 km          :
		....................... tarnvag
---------------  flod			\

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

- totalt

- Sverige

5,85 milj (1981) 3,1% (1970-80) 600 dollar (1981)

206 kr (1979) 28 kr (1982/83)

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 254

Ekonomisk och social utveckling

BNP per capita ökade från 510 US dollar 1979 till 580 US dollar 1980.

De ekonomiska förhållandena i Zambia är mycket svåra. Under 1970-ta-let reducerades den reella per capita-inkomsten till ca hälften. Sedan slutet av 1970-talet lider landet akut brist på utländsk valuta, vilket leder till minskad försörjning med insatsvaror och därmed minskad totalproduktion.

Inom många statliga institutioner tar lönerna i anspråk en allt störte del av resursutrymmet på bekostnad av andra nödvändiga insatser.

Landet är i akut behov av nya stora lån från uflandet. Förhandlingar med IMF pågår sedan länge. Hittills vidtagna åtgärder (devalvering, minskad prisreglering, minskade statsutgifter) är led i försöken att bana väg för ett nytt IMF-län. Ett sådant lån på ca 1 500 milj kr har erhållits 1983.

Landets ekonomiska svårigheter har återspeglats i social oro och konflikter mellan landets relativt starka fackföreningsrörelse och regeringen.

Grunden till Zambias ekonomiska svårigheter är att efterfrågan på landets två viktigaste exportprodukter, koppar och kobolt, kraftigt försvagats och att priserna på dessa produkter minskat drastiskt. Med 100 som bas 1970 hade Zambias bytesförhållande 1981 sjunkk till endast 31.

Sveriges bistånd

Sedan utvecklingssamarbetet inleddes 1965/66 har tom budgetåret 1982/83 ca 890 milj kr utbetalats i bistånd till Zambia. Därutöver har cirka 80 milj kr lämnats i katastrofbistånd, för biståndsinsatser genom enskilda organisationer samt forskningssamarbete. Utvecklingssamarbetet med Zambia regleras av ett tvåårsavtal avseende kalenderåren 1984 och 1985 omfattande totalt 350 milj kr.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj kr):

Disponibeh		1982/83	1983/84
Anslag		165	175
Ingående reservation		29	4
	Summa	194	179
Fördelning		Utbetalt	Planerat
		1982/83	1983/84
Jordbruk		106	104
Hälsovård		22	38
Utbildning		20	28
Importstöd		23	32
Personal		17	10
	Summa	188	212
Utgående reservation		6

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 255

Jordbruk

Stödet omfattar integrerad landsbygdsutveckling, kooperation, produk-Uonsrådgivning och lantbruksutbildning, utsädesproduktion och lantmäteriverksamhet.

Sektorstöd påbörjades inom jordbrukssektorn år 1978. Stödet expanderade kraftigt fram till 1982, varefter en konsolidering har ägt rum. En stor del av biståndet går via sk institutionellt samarbete. Detta gäller kooperation, ett utsädesprogram och lantmäteri. I övrigt lämnas stöd till främst integrerad landsbygdsutveckling, utbildning och rådgivning. Stor vikt läggs vid att småbönder nås inom de statliga delprogrammen.

Programmet för landsbygdsutveckling har höjt produktionen. Den kooperativa rörelsen har fått växande betydelse och svarar nu för merparten av den saluförda mängden majs i landet. Den kooperativa skolan i Lusaka och jordbruksinstitutet i Mpika är färdigbyggda och i full verksamhet. Under 1980 har stödet till jordbruksutbildningen utvidgats till att omfatta också andra skolor samt den nafionella rådgivningsverksamheten, med särskild inriktning på småbrukare. Ett utsädesbolag med bla SvalöfAB och Swedfund som delägare har bildats.

På grund av stödets relativa storlek, kontinuitet och karaktären har också en dialog kunnat föras i olika frågor inom jordbrukspolitiken, såsom prisfrågor, kooperationens inköps- och försäljningsmarginaler m m.

Lantmäteriet i Zambia har i samarbete med lantmäteriverket i Sverige tagit fram kartor för planering av landsbygdsutvecklingen.

Hälsovård

Inom hälsosektorn har stöd främst lämnats till uppbyggnad av primärhälsovården på landsbygden. Stöd har därvid lämnats till byggande och upprustning av hälsocentraler liksom till utbildning av personal för primärhälsovården. Stöd har givits på områdena hälsoplanering, nutrition, transporter och medicinförsÖTJning.

Under året har byggnadsdelen gått långsammare än beräknat, medan utbildningsdelen har fungerat utmärkt. Man har snart utbildat ca 1 000 byhålsovårdare.

Undervisning

1980 ingicks avtal om sektorstöd på undervisningsområdet om koncentration till primärundervisning och till undervisning av handikappade elever. Avsikten med sektorstödet och dess huvudinriktning pä primärundervisning är att det skall stå i samklang med de svenskstödda insatserna pä jordbruksområdet och inom hälsovården. Det skall därmed bidra till att bättre tillgodose basbehoven på den hittills eftersatta zambiska landsbygden.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 256

Personalbistånd

Det svenska biståndet till Zambia har varit mycket personalintensivt. Under de senaste åren har dock personalbiståndet minskat, bl a till följd av en strävan att avveckla personalinsatser utanför de tre koncentrationsområdena. Personal- och konsultfonden används huvudsakligen för stipendier, vilka möjliggör för ett stort antal zambier att få vidareutbildning utomlands. Härigenom kan främst den zambiska statsapparaten stärkas på sikt. Den zambiska plankommissionen, som förvaltar fonden, har under året lagt störte vikt vid stipendieprogrammet än under tidigare år. Fonden används även för institutionellt samarbete med Sverige inom kraft- och transportområdena.

Importstöd

Importstöd infördes 1977.1 början avsattes betydande belopp till importstöd men från 1980 har dess andel sjunkit. För vart och ett av åren 1982 och 1983 har 20 milj kr avsatts för importstöd. Det bundna importstödet på 15 milj kr per år används i sin helhet för att bygga upp landets kapacitet för tillverkning av järnvägsvagnar i Zambia.

Zambia är det av samarbetsländerna i Afrika som under 1970-talet haft den största handeln med Sverige. Landet har genom åren gjort betydande upphandlingar i Sverige med biståndsmedel. Upphandlingen har främst gällt teleutrustning, järnvägsvagnar, fordon, reservdelar och papper samt konsulttjänster. Återflödet av biståndsmedel från Zambia till Sverige har därför genomgående legat på en hög nivå. Under budgetåret 1982/83 minskade återflödet emellertid från tidigare 70% till under 50%. En stor del av återflödet är personalbistånd.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet ZIMBABWE

257

SYDAFRIKA

Befolkning

Befolkningstillväxt/år

BNP/invånare

Offentligt nettobistånd/person

- totalt (exkl östländer)

- Sverige

7,8 milj (1982) 3,0% (1982) 870 dollar (1981)

84 kr (1982/83) 15 kr (1982/83)

17   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 258

Ekonomisk och social utveckling

Den ekonomiska och politiska stabilitet som kännetecknat de första självständighetsåren för Zimbabwe har under det senaste året utsatts för svåra påfrestningar. De interna motsättningarna mellan ZAPU och ZANU förstärktes märkbart, när arméenheter i februari-mars genomförde upprensningsaktioner mot sk dissidenter i det huvudsakligen ZAPU-trogna Matabeleland. Våld och övergrepp på civilbefolkningen ledde bla till en kraftig flyktingström till Botswana. Situationen i Matabeleland har förbättrats men fortfarande rapporteras om såväl dissidentdåd som övergrepp från armén.

Zimbabwes ekonomiska situation har gradvis försämrats. Tillväxten i ekonomin har stagnerat och från en rekordartad tillväxt på över 10% för 1980 och 1981 har BNP ökat med drygt 2%.1982 och för 1983 beräknas en minskning av BNP. Orsakerna till denna dämpning av tillväxten i ekonomin hänger bla samman med utflyttning av vit yrkesutbildad personal. De viktigaste orsakerna står dock att finna i ett ökande betalningsbalansunderskott i kombination med missväxt. Betalningsbalansunderskottet för 1982 överstiger 4 miljarder kr. Priserna på Zimbabwes viktigaste exportvaror, jordbruksprodukter och mineraler, har som en följd av den internationella lågkonjunkturen sjunkit. Zimbabwe har ånyo drabbats av torka, vilket minskat jordbruksproduktionen och lett till att det stora majsöverskottet som bidrog till exportökningen tidigare år, nu eliminerats. För att minska underskottet i utrikeshandeln har importen kraftigt beskurits. Industriproduktionen har härigenom stagnerat. Strävanden att hålla handelsbalansunderskottet nere har medfört att Zimbabwe lånat upp stora belopp på den internationella valutamarknaden. Skuldtjänstens andel av exporten ökar snabbt och beräknas i är uppgå till 26%.

Under våren 1982 nåddes en överenskommelse med IMF om en kredit på nära 3 miljarder kr. Detta tillsammans med landets ekonomiska potential samverkar till att Zimbabwe fortfarande betraktas som kreditvärdigt.

Budgetunderskottet i kombination med en hög efterfrågan har medfört att inflationstakten stegrats och att priserna ökade med 18% 1982. Sysselsättningsnivån har kunnat upprätthållas inom alla sektorer utom jordbrukssektorn, då stora grupper av lönearbetare på kommersiella farmer blivit uppsagda. Omfördelningen av jordbruksområden till de jordlösa på landsbygden går långsamt. Den höga inflationen har medfört att det reala värdet av minimilönen nu torde ligga under nivån vid självständigheten.

Sveriges bistånd

Det svenska biståndet till staten Zimbabwe inleddes i och med att landet blev självständigt 1980. Totalt har tom 1982/83 cirka 170 milj kr utbetalats

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 259

för utvecklingssamarbete. I juni 1983 slöts ett tvåårigt biståndsavtal för perioden 1983/84-1984/85 avseende 125 milj kr vardera året.

Samarbetet syftar till att förbättra levnadsvillkoren för de fattiga på landsbygden, genom stöd till undervisnings- och hälsovärdsområdena, samt till den moderna sektorn genom stöd till import och till en personal-och konsultfond.

Medelsfördelningen framgår av följande tabell (milj kr):

Disponibeh	ition	1982/83	1983/84
Anslag Ingående reserva		110 51	125 80
	Summa nsultfond	161	205
Fördelning		Utbetalt 1982/83	Planerat 1983/84
Hälsovård Undervisning Personal- och ko Importstöd		15 38 7 21	54 55 44 .52
	Summa	81	205
Utgående reservation		80	0

Allt sedan biståndet inleddes har betydande reservafioner uppstått, vilket är en följd av problemen inom den helt nya administrationen.

Hälsovård

Tonvikten inom biståndet till hälsosektorn ligger pä att främja utvecklingen av primärhälsovården på landsbygden. På grund av torkan har undernäringen bland barn och vuxna ökat. Det svenska biståndet har därför i högre utsträckning än tidigare riktats mot ett tilläggskostprogram för barn under fem år. Cirka 170000 barn beräknas genom programmet få tilläggskost. Ett landsomfattande vaccinationsprogram har inletts och över 200000 vaccinaUoner genomförs per månad. Biståndet används också för att förbättra villkoren för de handikappade i samhället. I övrigt utnyttjas biståndet för utbyggnad av hälsocentraler, läkemedelsförtåd och personal-bostäder.

Undervisning

Biståndet syftar till att förbättra standarden inom primär- och sekun-dårskolan. Hhtills har dessutom en stor del av stödet medverkat till en betydande återuppbyggnad av under befrielsekriget förstörda skolor och lärarbostäder samt till 8 flyktingskolor. Kvaliteten inom undervisningen förbättras bl a genom det svenska stödet till produktion av lokalt anpassade läromedel. Insatser inom förvaltningsutbildningsomrädet syftar till att höja effektiviteten inom den statliga förvaltningen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 260

Importstöd

Importstödet är i sin helhet bundet till inköp i Sverige. I syfte att lindra konsekvenserna av torkan kan importstödet använda till inköp av bortig-gar för vattenbrunnar. 1 övrigt har importstödet finansierat telefonväxlar, utrustning till en nationell kontrollcentral för eldistributionen samt till den privata sektorn.

Personal- och konsultfond

Denna fond är till största delen bundet till Sverige. Den större delen av fonden används för vägsektorn genom personal inom vägförvaltningen och en konsuhstudie för att förbättra transportnätet. Svensk personal direktan-ställs via biståndsfinansiering för att fylla väsentliga luckor inom zimbab-wesiska myndigheter. Fonden används också för statistiksamarbetet och konsultstudier på gruvområdet.

Bistånd utanför landramen

Ett flertal svenska organisationer bla Svenska Missionsrådet, Sveriges Kyrkliga Studieförbund, Swedish Volunteer Services, Afrikagrupperna och Lutherhjålpen, bedriver utvecklingssamarbete i Zimbabwe och erhåller bistånd. SAREC lämnar stöd till ett utvecklingsinstitut och till forskningsprojekt. Genom det svenska biståndet till det regionala samarbetet i Södra Afrika kommer en mikrovågslänk, en internationell televäxel och finansiering av studentbostäder i Harare, Zimbabwe till godo. Olika kulturprojekt främjas genom medel från anslagsposten Särskilda program. Som en följd av torkan beviljade regeringen under våren katastrofbistånd med 3,6 milj kr. BITS har beviljat förmånliga krediter till Zimbabwe omfattande totalt 131 milj kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 261

ANDRA ANSLAGSPOSTER

Regionala insatser

Regionalt ekonomiskt samarbete i södra Afrika

Södra Afrika präglades under 1970-talet av kampen för självständighet i Angola, Mozambique och Zimbabwe och mot rasism och minoritetsstyre i Sydafrika och Namibia. Ett nära politiskt samarbete utvecklades mellan de sk frontstaterna i regionen (Angola, Botswana, Mozambique, Tanzania och Zambia), framför allt i kampen för Zimbabwes självständighet. Efter Zimbabwes frigörelse förbättrades förutsättningarna för ett ekonomiskt samarbete mellan staterna i regionen. Ett sådant samarbete inleddes 1980 inom ramen för konferensen för utvecklingssamarbete i södra Afrika (Southern African Development Co-operation Conference, SADCC). Förutom frontstaterna deltar även Lesotho, Malawi och Swaziland.

Målet är bl a att minska det starka beroendet av Sydafrika när det gäller transporter, sysselsättning, kapital, teknologi och handel. Bildandet av SADCC måste anses som ett bakslag för Sydafrikas egna planer på att förstärka sin roll i regionen. Sydafrika har svarat med väpnade attacker eller stöd till sabotageaktioner i grannländerna. En del av dessa sabotage har varit direkt riktade mot transportleder, som är centrala i SADCC-samarbetet. SADCCs arbetsmetod är att samarbeta om konkreta projekt utan att bygga upp stora mellanstatliga institutioner. En transportkommission etablerades i Maputo 1981 och ett SADCC-sekretariat i Gaborone 1982. För de övriga sektorerna sköts samordningen av de olika länderna med hjälp av enheter i respektive fackministerier. Tretton samarbetsområden har hittills fastlagts, varav transporter och kommunikationer är de viktigaste. Vid ett möte i Lesothos huvudstad Maseru ijanuari 1983, med deltagande av representanter pä hög nivä från SADCC-länderna och ett 50-taI i-länder och internationella organisationer, presenterades ett antal projekt som gäller livsmedelsförsörjning och industri samt studier på bla energiområdet. Utfästelser om finansiering av nya projekt till ett värde av mellan 160 och 200 milj US dollar gjordes vid Maseru-konferensen.

Sveriges bistånd

En särskild anslagspost för stöd till regionalt samarbete infördes 1981/82 då 60 milj kr anslogs. Budgetåret 1982/83 höjdes anslagsposten till 100 milj kr, varav 15 milj kr för Östafrikanska utvecklingsbanken, EADB. För 1983/84 har anslagsposten höjts till 115 milj kr, samtidigt som det angavs att SIDA i sin fortsatta beredning av SADCC-insatser bör räkna med en planeringsram på 110 milj kr för budgetåren 1984/85 och 1985/86. Vid Maseru-konferensen gjordes en svensk utfästelse om 330 milj kr för treårsperioden 1983/84-1985/86.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 262

Det svenska stödet inriktas på projekt som länderna inom SADCC-grup-pen presenterar inom sina samarbetsområden. Målet med insatserna är att minska SADCC-Iändernas beroende av Sydafrika och omvärlden samt öka samarbetet i regionen. Insatserna motiveras sålunda huvudsakligen av oberoendemålet, medan övriga mål för biståndet kommer i andra hand.

Inom transport- och kommunikationssektorn har framför allt två principer varit vägledande vid val av insatser. För det första har en bedömning gjorts av de olika projektens betydelse för att snabbt förbättra transporterna och kommunikationerna mellan länderna. För det andra har Sverige koncentrerat sitt stöd till områden, där svenskt näringsliv är speciellt konkurtenskraftigt.

Hittills har beslut fattats om sju insatser och ett antal studier. Insatserna gäller konsuUstöd till transportkommissionens tekniska enheter, en mikrovågslänk mellan Botswana, Zimbabwe och Zambia i samfinansiering med Norge, en internationell telefonväxel i Zimbabwe, en väg i Swaziland fram till gränsen mot Mozambique i samfinansiering med Afrikanska utvecklingsbanken, fortsättning av vägen på den mo?ambikanska sidan till Maputo, teleutrustning till järnvägen i Botswana samt en mikrovågslänk mellan Tanzania och Malawi tillsammans med Norge och EG. Vidare har ett antal studier om ytterligare projekt genomförts bl a avseende rullande järnvägsmateriel, elektrifiering av järnvägarna i Swaziland och södra Mozambique, internationella telenätet i Mozambique och förbättringar av Dar es Salaams hamn och Tazarajärnvägen. Utanför sektorn transporter och kommunikationer har svenskfinansierade studier rört ett regionalt markvårdssekretariat och regional lärarutbildning. Vidare har stöd till energi-och industriseminarier utgått.

Humanitärt bistånd i Latinamerika

Anslaget för humanitära insatser i Latinamerika var budgetåret 1982/83 100 milj kr. Därav utnyttjades ca 50 milj kr för ändamål i Centralamerika. För budgetåret 1983/84 har 110 milj kr anslagits.

Det svenska stödet till humanitära insatser i Latinamerika inleddes efter militärkuppen i Chile 1973, och syftade då främst till att bistå chilenska flyktingar. Det humanitära stödet har sedermera utvidgats till att omfatta utsatta grupper och familjer i flertalet länder i Latinamerika där mänskliga rättigheter kränks. Betydande belopp kanaliseras till offer för förtryck i Chile, Argentina och Uruguay samt till centralamerikanska länder såsom El Salvador och Guatemala.

Medlen används bla för stöd till flyktingar och hemlösa, rättslig och medicinsk hjälp till politiska fångar och deras anhöriga, för stipendier samt underhållsbidrag till familjer, vilkas försörjare har fångslats eller dödats. I några fall lämnas stöd till mindre verkstäder för att främja sysselsättning

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 263

samt till barnbespisningar och sk folkmatsalar i slumområden. En verksamhet som ökar i betydelse år stöd till återvändande flyktingar, bla i Bolivia.

Efter förslag av beredningen för humanitärt bistånd kanaliseras medlen till mottagarna genom svenska och internationella enskilda organisationer. Bland dessa kan nämnas Arbetartörelsens Internationella Centrum, Frikyrkan Hjälper, Kyrkornas Världsråd, Lutherhjälpen, Rädda Barnen, Röda Korset, Svenska Amnestyfonden och World University Service.

Situationen i Centralamerika har de senaste åren påkallat insatser av nödhjälpskaraktär för att hjälpa ett ökande antal flyktingar att överleva. Som en följd av inbördeskriget i El Salvador har drygt 40000 civila dödats. Därtill kommer hundratusentals hemlösa som är på flykt i det egna landet. Följderna av kriget i Guatemala börjar anta samma proportioner, även om antalet människor som flyr landet är lägre. Enligt en försiktig beräkning av FNs flyktingkommissarie var antalet centralamerikanska flyktingar utanför hemlandet ijanuari 1983 ca 315000, varav flertalet var salvadoraner. Av dem bistods endast 81000 av flyktingkommissarien. Av dessa var 33500 från El Salvador och 31000 från Guatemala. FNs flyktingkommissarie har inte mandat att bistå de människor i regionen - kanske en halv miljon - som är hemlösa i det egna landet. Dessa människor måste i hög grad lita till humanitär hjälp från andra länder och hjälporganisationer.

Hjälporganisationernas arbete genomförs i många fall under stora svårigheter. Det är därför svårt att väsentligt öka hjälpinsatserna. Det bör emellertid finnas en beredskap för nya insatser som kan föranledas av förändringar i den politiska utvecklingen i Latinamerika.

Humanitärt bistånd i södra Afrika

Stödet till flyktingar och befrielserörelser i södra Afrika lämnas dels direkt till befrielserörelserna, dels genom svenska och internationella organisationer. De största mottagarna är befrielserörelserna African National Congress (ANC), som arbetar för ett Sydafrika fritt från apartheid, och South West Africa People's Organization (SWAPO), som verkar för ett självständigt Namibia.

Under budgetåret 1982/83 utbetalades 137,7 milj kr av det disponibla beloppet på 169,8 milj kr. För budgetåret 1983/84 har anvisats 160 milj kr. Dessa fördelas översiktligt enligt följande (milj kr):

1982/83 1983/84

1.  Befrielserörelser

ANC (Sydafrika) 27,2 32

SWAPO (Namibia) 43 47

2. Stöd genom enskilda organisationer 61,5

3. Stöd genom FN                                         8,3 81

Summa 140,0 160

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 264

Härtill kommer en ingående reservation om 32,1 milj kr för budgetåret 1982/83.

Det svenska humanitära stödet till ANC och SWAPO utnyttjas främst till inköp av livsmedel, fordon, kläder, sjukvårdsutrustning och undervisningsmaterial som används till det dagliga uppehället för flyktingar. Inköpen sköts av befrielserörelserna själva eller av SIDA. I flyktinglägren söker man öka självförsöijningsgraden. För detta ändamål har inom biståndet jordbruksredskap, utsäde och utrustning upphandlats. En mindre del av medlen används till information och administration. I Tanzania används det svenska stödet till ANC till bl a uppbyggande av jordbruksprojekt, skolor och verkstäder. Danmark, Norge, UNHCR och Sverige finansierar ett gemensamt hälsovårds-, vattenförsörjnings- och utbildningsprojekt för namibiska flyktingar i Angola.

Närmare hälften av det svenska humanitära stödet till södra Afrika lämnas genom enskilda organisationer, svenska och internationella. De viktigaste kanalerna för stipendiering och utbildningsprogram har varit World University Service och Africa Educational Trust samt samväldessekretariatet. Rättshjälp och bistånd till politiska fångar och fångars familjer har lämnats genom International Defence and Aid Fund. Svenska Kyrkans Mission och Lutherhjälpen samt fackliga och ideella organisationer har också förmedlat bidrag.

Inom ramen för FNs verksamhet har bistånd lämnats genom FNs fond för apartheidpolitikens offer, FNs Namibiafond, FNs publicitetsfond mot apartheid och FNs utbildningsprogram för södra Afrika. Medlen har fördelats efter rekommendationer av beredningen för humanitärt bistånd.

Katastrofbistånd m m

Anslaget för katastrofbistånd mm uppgick under budgetåret 1982/83 till 300,7 milj kr. Härav har drygt 287 milj kr anvisats för ett 90-tal insatser. En senarelagd utbetalning av tidigare beviljade medel pä 12 milj kr har härtill belastat 1982/83 års anslag. Sammanlagt har således 299 milj kr eller nästan hela anslaget tagits i anspråk.

I programländerna är förväntningarna stora pä att Sverige, som betydelsefull partner i utvecklingssamarbetet, skall bistå med additionella resurser vid en katastroL Vår långvariga erfarenhet av ekonomiska och sociala förhållanden i programländerna innebär särskilda förutsättningar att utforma katastrofbiståndet på ett flexibelt och ändamålsenligt sätt, som ger långvarig och för framtiden förebyggande verkan.

Afrika, som på många håll sedan länge lider av svår torka, fortsätter att vara dominerande mottagare av det svenska katastrofbiståndet.

Drygt 20% av under året beviljade medel för katastrofbistånd har avsett bilaterala insatser, mestadels i form av livsmedel. Mottagarna av bilateralt

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 265

bistånd har med tre undantag - Bolivia, Sao Tomé och Principe samt Sudan - varit programländer för svenskt bistånd.

Enskilda organisationer utgör den viktigaste kanalen för katastrofbistånd. Mer än hälften av anvisade medel har avsett insatser av varierande storlek i svenska enskilda organisationers regi. Röda korset, inklusive dess internationella moderorganisation, år den i särklass störste bidragsmottagaren med drygt 80 milj kr, vilket är något mer än vad som utgått till övriga enskilda organisationer tillsammans.

Knappt 25% av under året anvisade medel har gällt FN-administrerade insatser, som i första hand avsett flyktinghjälp. Bistånd till flyktingar och hemlösa utgör alltjämt ett viktigt inslag i det svenska katastrofbiståndet, med knappt hälften av anvisade medel för ändamålet. Hårtill kommer Sveriges reguljära bidrag till UNHCR och UNRWA.

Specialenheten för katastrofhjälp inom beredskapsstyrkan för FN-tjänst har under året avslutat sitt arbete för UNHCR i Honduras och genomfört tre nya insatser, avseende dels iordningställande av fordon för distribution av förnödenheter till hemvändande ghananer som utvisats frän Nigeria, dels uppröjning av krigsraserade flyktingläger i södra Libanon för UNRWAs räkning, dels också under sensommaren 1983 iordningställande av lastfordon i Etiopien för effektivare distribution av förnödenheter till drabbade, ofta svårtillgängliga, områden. Efterfrågan på de tjänster specialenheten kan erbjuda är fortfarande stor. De erfarenheter som förvärvats genom specialenhetens arbete under de senaste åren har under hösten 1983 prövats av en partsammansatt referensgrupp under SIDAs ledning i syfte att ge regeringen underlag för beslut om kompletterande föreskrifter för specialenheten utöver vad som tidigare fastställts.

	Beslutade insatser (milj kr)
	Budgetåret           1 juli-
Destination	1982/83                 1 dec 1983
Afrika
Svenska röda korset/Internationella
rödakorskommittén för hjälp till
flyktingar och hemlösa	17,0
Svenska röda korset/Röda
korsföreningamas förbund för
katastrofförebyggande insatser i
östra Afrika	3,7
Svenska röda korset/Röda kors-
föreningamas förbund för kata-
strofförebyggande insatser i södra Afrika	4,8
Algeriet
Rädda barnen för hjälp till
Västra Saharaflyktingar	8,0 .
Angola
Transportinsats för distribution
av förnödenheter	5

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet

266

Beslutade insatser (milj kr)

Destination

Budgetåret 1982/83

1 juli-1 dec 1983

Botswana

Vatteninsats efter torka 5,0

Djibouti

World University Service (WUS) för

utbildningshjälp till flyktingar

från Etiopien 0,290

Etiopien

Svenska röda korset för katastrof
förebyggande insats 5,5

Evangeliska fosterlandsstiftelsen för
livsmedelshjälp till eritreaner 5,0

Katastrofinsats (vegetabilisk olja,
lokala transportkostnader) 5,0

Svenska röda korset för hjälp till
torkdrabbade 2,3

Rädda barnen för hjälp till torkdrabbade 2,6

EvangeHska fosterlandsstiftelsen/De
Dövas Afrikamission för rehabilite
ringsinsats för eritreaner 0,380

Evangeliska fosterlandsstiftelsen för
livsmedelshjälp till tigreaner 2,0

Specialenheten för katastrofhjälp för transportinsats

Svenska röda korset för hjälp till återvändande flyktingar

Svenska röda korset för hjälp till behövande tigreaner

Transportinsats för distribution av förnödenheter

Lutherhjälpen för nödhjälp

Ghana

Svenska röda korset för hjälp till
återvändande från Nigeria 2,0

Lutherhjälpen för leverans av vegetabi
lisk olja till återvändande från
Nigeria 0,075

Frikyrkan hjälper för förnödenheter till
återvändande från Nigeria (inkl smärre
insatser i Togo) 0,5

Svenska specialenheten för katastrof
hjälp/FN för transportinsats 1,5

Kap Verde

Hjälp efter torka 5,0

Lesotho

Katastrofbistånd (vegetabilisk olja,

mediciner) 2,0

Livsmedelsinsats 2,5

Mauretanien

Svenska röda korset för livsmedels
insats efter torka 2,7

2,5

0,4 0,4

2

15,0 0,6

Mozambique

Tilläggsanslag för skogsinsats

Livsmedelsinsats

Lutherhjälpen för livsmedelsinsals

6,0

7,0

0,6

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet

267

	Beslutade insatser (milj kr)
	Budgetåret	Ijuli-
Destination	1982/83	1 dec 1983
Ruanda
Svenska röda korset för hjälp till
ugandiska flyktingar	0,4
UNHCR för hjälp till ugandiska
flyktingar	1,0
Sao Tomé och Principe
Utvecklingsinsats	3,0	3,0
Katastrofhjälp		1,0
Somalia
Evangeliska fosterlandsstiftelsen (EFS)
för flyktinginsats		1,0
Sudan
Tilläggsanslag för vatteninsats	0,225
Evangehska fosterlandsstiftelsen för
hjälp till etiopiska flyktingar	10,0
Evangeliska fosterlandsstiftelsen för
hjälp till ugandiska flyktingar	1,9
Lutherhjälpen för katastrofförebyggande
insats	0,6
Tanzania
WFP för transport av majs från Zimbabwe	3,0
Tchad
Frikyrkan hjälper för boskapsvaccination	0,350

Tunisien

Stockholms läns 4 H för katastrofhjälp
efter översvämningar 0,410

Uganda

Trosgnistans mission för frakt av för
nödenheter 0,030

Zimbabwe

Lutherhjälpen för katastrofinsats efter torka

3,6

Övre Volta

Frikyrkan hjälper för katastrofförebyggande insats

Pingstmissionen för hjälp till torkdrabbade

0,100

ASIEN
Afghanistan
Svenska afghanistankommittén för
hälsoinsats	1,083,5
Svenska röda korset för hjälp efter
jordbävning .	0,5
Svenska Afghanistankommittén för
hälsoinsats och nödhjälp		3,0
Lutherhjälpen/Inter Aid Committee
för nödhjälp		0,9

Bangladesh

Svenska röda korset för hjälp till torkdrabbade

0,5

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet

268

	Beslutade insatser (milj kr)
Destination	Budgetåret            Ijuli-1982/83                 1 dec 1983
Burma Svenska röda korset för katastrofförebyggande insats	2,7

Indien

Lutherhjälpen för hjälp efter

1,0

cyklon Lutherhjälpen för hjälp efter över-

svämning	2,5
Svenska röda korset för vatteninsats	1,5
Frikyrkan Hjälper för vatteninsats	0,250
Svenska röda korset för hjälp till
torkdrabbade	6,6
Iran
Svenska röda korset för hjälp till
kurder	0,5
Iran/Irak
Svenska röda korset/Internationella
röda korskommittén för hjälp till
krigsdrabbade	7,5
Kampuchea
FNs program för Kampuchea	12
FAO	(7)
UNHCR	(2)
UNICEF	(2)
WFP för hjälp vid ihai-kampucheanska
gränsen	(1)
Frikyrkan Hjälper för rehabiliterings-
insats	1,32
Svenska röda korset för hälsoinsats	1,8

Laos

UNHCR för hjälp till återvändande flyktingar

Nepal

Svenska röda korset för hjälp till översvämningsdrabbade

Pakistan

UNHCR för hjälp till afghanska flyktingar

Lutherhjälpen för hjälp till afghanska flyktingar

Svenska röda korset/Internationella rödakorskommittén för hjälp till afghanska flyktingar

Svenska röda korset/Röda korsföreningamas förbund för hälsoinsats

Sri Länka

Erikshjälpen för hjälp till hemlösa

familjer Svenska röda korset för hjälp till

hemlösa familjer

Thailand

Svenska röda korset för hjälp till kampucheanska flyktingar

17 0,9

1,1

0,320

2,0

0,264 0,7

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet

269

Beslutade insatser (milj kr)

Destination	Budgetåret 1982/83	Ijuli-1 dec 1983
Vietnam' Svenska röda korset för hjälp efter tyfon Katastrofbistånd efter tyfon Rädda Barnen för katastrofinsats Frikyrkan Hjälper för katastrofinsats	1,5 3 3 1,3
Arabrepubliken Yemen UNICEF för hjälp efter jordbävning Rädda Barnen för hjälp efter jordbävning Svenska röda korset för hjälp efter jordbävning Lutherhjälpen för hjälp efter jordbävning	2 3 0,760 0,325,5

Folkrepubliken Yemen Rädda Barnen för vatteninsats efter översvämning

Östra Timor

UNICEF för katastrofförebyggande insats Svenska röda korset/Internationella röda korskommittén för nödhjälp

1,2

1,719,5

Mellanöstern Extrabidrag till UNRWA

Libanon
Bidrag till enskilda organisationer för
humanitära hjälpinsatser	15
Frikyrkan Hjälper	(2,7)
Lutherhjälpen	(1,8)
Rädda Barnen	(1,5)
Svenska röda korset	(9)
Kontantbidrag och täh till UNRWA	7
Specialenheten för katastrofhjälp/
UNRWA för röjning av raserade flykting-
läger	0,4
UNICEF för rehabilitering	4
Frikyrkan Hjälper för rehabilitering	1,8
Palestinagruppema för sjukvårdsinsats	0,146
Rädda Barnen för socialhjälp till
krigsskadade barn		1,6
Svenska röda korset/ICRC för krigsdrabbade		4,3

Syrien/Libanon

Svenska röda korset för sjukvård åt palestinska flyktingar

Västbanken

Frikyrkan Hjälper, rehabiliteringsinsats

LATINAMERIKA Bidrag lill UNHCR för insats i Centralamerika

0,082

10

Argentina

Tältmissionen för hjälp till översvämningsdrabbade indianer

0,400

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet

270

	Beslutade insatser (milj kr)
	Budgetåret	Ijuli-
Destination	1982/83	1 dec 1983
Bolivia
Katastrofinsats (elektrifiering)	15
Frikyrkan Hjälper för hjälp efter
översvämning	0,225
Erikshjälpen för hjälp efter över-
svämning	0,152
Specialenheten för katastrofhjälp/
UNDP för vatteninsats i torkdrabbade
områden		5,5
Frikyrkan Hjälper för hjälp med
utsäde efter torka		0,765
Brasilien
Frikyrkan Hjälper för hjälp till
torkdrabbade		0,5

Ecuador

Bidrag till FAO för gödningsmedel

Frikyrkan Hjälper för insats efter översvämningar

Lutherhjälpen för insats efter översvämning

Honduras

Specialenheten för katastrofhjälp/

UNHCR för insats till förmån för

Mishitoflyktingar

Nicaragua

Livsmedelsinsats

Konsultinsats

Peru

Svenska röda korset för hjälp

efter översvämning Pingstmissionen för insats efter

översvämning Frikyrkan Hjälper för insats i tork-

och översvämningsdrabbade områden Rädda Barnen för hjälp till

torkdrabbade

3

0,385

0,8

10,97

0,280

0,660 0,467 0,750 0,750

EUROPA
Polen
Bidrag till enskilda organisa-
tioner för humanitära insatser	8
AIC	(3)
Lutherhjälpen	(2,5)
Frikyrkan Hjälper	(0,5)
Röda korset	(1,5)
Rädda Barnen	(0,5)
Turkiet
Svenska röda korset för
jordbävningsdrabbade

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet

271

	Beslutade insatser (milj kr)
	Budgetåret	1 juli-
Destination	1982/83	1 dec 1983
Övrigt
Svenska röda korset för administra-
tiva omkostnader	0,774,7
SIDA för bidrag till enskilda organisa-
tioners fraktkostnader	0,1
Stöd till WHO för katastrofförebyggande
insatser	2,5
Extrabidrag till UNHCR för särskilda
program	1
Extrabidrag till UNHCR		5,0
Svenska röda korset för smärre insatser		2,0
Svenska röda korset för utredning
om katastrofbistånd		0,350
Nordiska Afrikainstitutet för
seminarium om torka i Afrika		0,040
SIDA-utredning om specialenheten
för katastrofhjälp		0,055
	287,135,7	68,320,500

' Utöver angivna insatser belastas budgetåret 1982/83 av utbetalning av 12 milj kr

avseende insats under budgetåret 1981/82.

 Utnyttjat av anvisat högstbelopp om 12 milj kr.

'Jämte belastning med  12 milj kr för katastrofbistånd till Vietnam budgetåret

1981/82, dvs 299,135,7.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 272

Särskilda program

Ämnesinriktad verksamhet

Den ämnesinriktade verksamheten har successivt knutits fastare till det landprogrammerade biståndet och koncentrerats till allt färte ämnesområden och insatser. Den ger utrymme för en experiment- och försöksverksamhet, som normalt inte kan rymmas inom enskilda landprogram.

Samarbetet bedrivs med FN-organ, andra mellanstatliga organ samt institutioner och företag i Sverige. Verksamheten är avsedd för områden, där de internationella insatserna bedömts vara otillräckliga. De flesta insatserna syftar till att förbättra situationen för den fattigare delen av landsbygdsbefolkningen.

Fördelning av medel för den ämnesinriktade verksamheten (milj kr)

Ämnesområde	1982/83	1983/84
Hälsovård	13,8	11,5
Industriell teknik	12,9	5,6
Landsbygdens vattenförsörining	3,9	2,9
Energi	-	8,7
Lantbruk och livsmedelsförsörining	25,7'	17,3
Miljö- och markvård	-	18,0
Undervisning	10,5	11,6
Massmedieutveckling och kulturstöd	1,6	2,2
Kvinnor och utveckling	5,9	7,1
Utvecklingsalternativ	7,1	3,8
Övrigt	9,6	9,1
Summa	91,0-	97,8

' Inklusive 2,4 milj kr för stöd till lAEA.

' Exklusive anslagsposten Miljö- och markvård samt energi som under 1982/83

uppgick lill 80 milj kr.

Hälsovård

Sjukdomar hos en stor del av u-landsbefolkningen utgör ett allvarligt hinder för utvecklingsansträngningarna. De vanligaste sjukdomarna är undernäring, diartéer, luftvägsinfektioner, var för sig eller i samspel, särskilt hos barnen. Alltför många och täta graviditeter inverkar negativt pä hälso-och näringstillståndet för såväl kvinnor som barn.

I allt störte omfattning inriktas den ämnesinriktade verksamheten på experimentinsatser som stöder det bilaterala hälsobiståndet. Tre av de planerade insatserna har ett direkt samband med pågående insatser i mottagarländerna. Det gäller stödet till hälso- och sjukvårdsforskning i Etiopien, det regionala nutritionssamarbetet i Afrika samt ett seminarium om läkemedelsplanering. Samtliga andra insatser utgör indirekt ett komplement och stöd till det bilaterala biståndet.

SIDA samarbetar främst med Väridshälsovårdsorganisationen (WHO) men också med andra internationella och svenska organisationer. De

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 273

svenska insatserna sker inom fyra delområden, nämligen utveckling av primärhälsovårdsstrategiri, attitydpåverkan och information, läkemedelshantering samt handikappinsatser.

Stödet fortsätter till WHOs rehabiliteringsprogram för handikappade personer.

Industriell teknik

Industrialiseringen i u-länderna måste grundas på hänsyn till deras speciella tekniska och ekonomiska förutsättningar och samplaneras med satsningen på landsbygdens utveckling. Detta kan innebära en koncentration på upprustning och effektivisering av befintlig industri samt framställning av industriprodukter, som är väsentliga för landsbygdsutvecklingen.

Viktiga områden för biståndet är anpassad teknik, utbildning av småföretagare, tekniköverföring, utbildning i industriellt underhåll och kvalitetskontroll, industriellt rättsskydd, standardisering och hamnadministration.

Som exempel kan nämnas småindustristödet till Tanzania, Botswana och Swaziland som nu kompletteras med en regionaU artangerad utbildning för småföretagare i ILOs regi. Nya projekt av liknande karaktär är nu under beredning.

Landsbygdens vattenförsörjning

Målet för det svenska biståndet till landsbygdens vattenförsörjning är att förbättra hälsotillståndet för de fattigaste grupperna genom att förse dem med rent vatten.

Den ämnesinriktade verksamheten är i huvudsak knuten till vattenprogrammen i programländerna. I likhet med det bilaterala samarbetet har insatserna inom den ämnesinriktade verksamheten huvudsakligen inriktat sig på anpassad teknik och sanitära åtgärder samt vattenvård och utbildning. Projekten inriktas på ett ökat folkligt deltagande, anpassad teknik och utbildning, drift och underhåll, upprustning av befintliga anläggningar samt förstärkning av mottagariändernas planering och samordning. En ny insats planeras, nämligen vidareutbildning av personal i ledande ställning inom vattenmyndigheter i programländerna.

Energi

De svenska biståndsinsatserna inom energiområdet har hittills till helt övervägande del finansierats inom landramarna. Även på sikt skall energiinsatserna i huvudsak inrymmas i landramarna. Stöd till insatser inom energiplaneringsområdet och för utveckling av nya och förnybara energikällor kan emellertid även i fortsättningen komma att ligga utanför landprogrammen. 18   Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 274

Till grund för de svenska biståndsinsatserna ligger SIDAs "Riktlinjer för energibistånd", vilka utarbetades år 1980.1 dessa riktlinjer prioriteras fyra områden. Två av dessa, vattenkraft och byskogar, är redan väl representerade i det landprogrammerade biståndet.

De medel för energiändamål som funnits utanför landramarna har i första hand använts för insatser inom övriga tvä prioriterade områden, nämligen energiplanering samt information och introduktion av nya och förnybara energikällor.

Under 1983/84 planeras stöd till bla förnybara energikällor, gengasprojekt samt energibesparande åtgärder.

Lantbruk och livsmedelsförsörjning

Ämnesområdet omfattar lantbruk, skogsbruk och fiske.

Prioriterade områden är produktion och lagring inom jordbruket, organisationsformer för landsbygdsutveckling, byskogsbruk och fiskodling.

SIDA har hittills samarbetat främst med FAO och med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Samarbetet med FAO har utvärderats av en fristående expert under 1982/83. Utvärderingsmannen rekommenderar ett fortsatt samarbete med FAO i stort sett med den inriktning som programmet haft de senaste åren.

Inga nya insatser föreslås för 1983/84, däremot fyra avtalsförlängningar avseende husdjursproduktion, lantmannabyggnader, byskogsbruk och fiskodling.

Samarbetet med Internationella atomenergiorganet (lAEA) fortsätter.

Miljö- och markvård

Miljöförstörelsen i u-länderna är delvis av en annan karaktär ån i flertalet i-länder. Den drabbar mer direkt möjligheterna att tillgodose de mänskliga basbehoven av mat, vatten och bränsle. Aktiv vård av naturtesurserna år en förutsättning för utveckling. Detta gäller särskih strävandena att förbättra levnadsvillkoren för landsbygdens många fattiga människor i u-ländema.

Miljö- och markvårdsp-ogrammets huvudkomponenter är utbildning, informationsspridning och faktainsamling, naturtesursplanering samt konkreta fältprojekt.

Under 1983/84 planeras stöd till ett markvårds-/byskogsprogram i Sahel-regionen som påbörjades 1982. Stödet uppgår till 12 milj kr och syftar huvudsakligen till att etablera byskogsplanteringar. Programmet genomförs av FAO och UNSO (FNs särskilda organ för Sahelområdet och Sudan).

Dessutom ges stöd för ett markvårdsprogram för Lesotho, ett vattenkvalitetsprogram inom Mekongområdet, regional markvård i Östafrika och fortsatt samarbete med olika internationella organ.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 275

Undervisning

Under de senaste åren har antalet undervisningsinsatser inom den ämnesinriktade verksamheten skurits ned. De återstående insatserna har inriktats pä att stärka landprogrammen. Insatserna har koncentrerats till utbildningsplanering, utbildning på landsbygden, idéspridning och utveckling av den svenska resursbasen.

SIDA har nära följt de program som erhållit stöd genom ILO, UNESCO och dess institut för utbildningsplanering, IIEP, i syfte att påverka programmen mot en ökad fältorientering. I kontakterna med mottagariändernas myndigheter har SIDA sökt väcka ett större intresse hos dessa att inte bara utnyttja de internationella organisationernas utbildningserbjudanden, utan att även påverka utformningen av dessa. SIDA har också medverkat i utvärderingen av program och på olika sätt sökt utnyttja organisationernas erfarenhet i aktiveringen av den svenska resursbasen.

För 1983/84 planeras fortsatt stöd till organisafionen Foundation for Education and Production (FEP). Ett mindre belopp kommer att avsättas för spridning av kännedom om innovationer och utveckling av resursbasen inom undervisningsområdet. Stödet fortsätter till International Institute for Educational Planning (IIEP).

Massmedieutveckling och kulturstöd

Stödet till massmedieutveckling har varit av experimentell och innovativ karaktär. Projektens långsiktiga mål har varit dels att utveckla och planera medieutbildning genom seminarier och kurser, dels att till landsbygdens folk förmedla yrkeskunskap på medieområdet och möjligheter att ge och ta emot information. De hittillsvarande insatserna har utvärderats. Under 1982/83 har en interdepartemental grupp utarbetat förslag till riktlinjer för biståndet på medieområdet.

SIDA överväger stöd till en speciell fond för rekrytering av journalister/ lärare för södra och sydöstra Afrika och stöd till Inter-Press Service (IPS).

Pä kulturområdet pågår förberedelser för tre mindre nya insatser i Zimbabwe, Mozambique och Angola.

SIDA har under 1982 med hjälp av journalisthögskolan vid Stockholms universitet genomfört en utvärdering av alla svenskstödda insatser inom massmedieområdet.

Kvinnor och utveckling

Planeringen av nästa kvinnokonferens - preliminärt förlagd till Nairobi 1985 - har nu inletts. Från svensk sida har man understrukit vikten av att fullfölja tidigare insatser till förbättringar för kvinnorna framför allt inom områdena hälsa, utbildning och arbete genom att utarbeta konkreta program som kan ge praktiska resultat.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 276

Det svenska biståndet på kvinnoområdet har under senare år i allt högre grad inriktats på den ekonomiska grunden för kvinnors villkor, framför allt genom satsning på projekt för att skapa sysselsättning och inkomster.

Avsikten är att fortsätta med denna inriktning och ta itu med de problemområden som kommit till synes genom de tidigare projektens verksamhet. Det gäller t ex frågor som marknadsanalyser och marknadsföring samt distributions- och försörjningsorganisation i samband med inkomst-skapande verksamhet.

SIDA planerar nu flera nya insatser, bla i Etiopien, Zimbabwe, Indien och Ecuador.

Som ett led i försöken att förbättra biståndet till kvinnor i u-länderna, tillsatte SIDA hösten 1982 en referensgrupp för kvinnobiständ. Kvinnorådet för Internationellt Bistånd. I rådet finns bl a representanter för samtliga riksdagspartier. Kvinnorådets främsta uppgift är att bidra till att kvinnoaspekter integreras i det allmänna biståndet sä att detta när båda könen. Rådet besökte 1982/83 Indien och Bangladesh och håller nu på att utarbeta en strategi för kvinnobiståndet.

Utvecklingsalternativ

Fortsatt stöd till svenska organisationer eller institutioner med opinionsbildande, utbildande och utredande verksamhet prioriteras. För 1983/84 planeras fortsatt stöd till Dag Hammarskjöldfonden, inklusive stöd till International Foundation for Development Alternatives. Därutöver utgår ett mindre belopp för bidrag till svenska organisationer och institutioner med arbetsuppgifter pä detta område.

Övrigt

Denna post omfattar insatser inom områdena sparfrämjande verksamhet, internationell upphandling, kooperation, sysselsättning och arbetsmarknad. Den sparfrämjande verksamheten torde från och med budgetåret 1984/85 föras över till ämnesområdet lantbruk och livsmedelsförsöijning, eftersom den huvudsakligen avser sparstimulerande åtgärder på landsbygden. Avsikten är att insatserna inom dessa områden successivt skall avvecklas inom den ämnesinriktade verksamheten och överföras till det landprogrammerade biståndet och når det gäller delar av stödet till kooperation till posten Internationella enskilda organisationer.

Stödet fortsätter till utveckling av sysselsättnings- och basbehovsstrate-gier i södra Afrika genom Southern African Team for Employment Promotion (SATEP).

Internationella enskilda organisationer

Stöd till dessa organisationer har tidigare redovisats under Ämnesinriktad verksamhet. Budgetåret 1982/83 inrättades emellertid en särskild del-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 277

post för detta ändamål. Medlen anslås för stöd till Internationella Kooperativa Alliansen (IKA) och Kyrkornas Världsråd (KVR). För budgetåren 1982/83 och 1983/84 har ca 18 milj kr anslagits för stöd till IKA och 2,5 milj kr till KVR. Stödet avser insatser främst inom utbildning, rådgivning och hälsovård.

Biträdande experter och FN-observatörer

Under 1982/83 har 47 biträdande experter rekryterats. För 1983/84 beräknas antalet sjunka väsentligt till ca 15. Under hösten 1983 var ca 80 SIDA-finansierade biträdande experter i tjänst. I detta antal ingår också ca 10 biträdande experter för tjänster vid internationella organisationers sekretariat. Därutöver finansierar SIDA under 1983/84 10 FN-volontärer. För budgetåret 1983/84 har 34,1 milj kr anslagits för denna delpost.

Insatsförberedelser och resultatvärdering

Medlen under denna delpost är avsedda för att tillfälligt förstärka SIDAs personal för att förbereda, kontrollera och utvärdera svenska biståndsprogram. En stor del av verksamheten sker i samarbete med sk institutionella konsulter, främst Sveriges lantbruksuniversitet, Fiskeristyrelsen, Stockholms Universitet och Sveriges Exportråd. Delposten uppgår budgetåret 1983/84 till 35 milj kr och kommer att utnyttjas för bla genomgångar av Kotmale-projektet i Sri Länka, samarbetet med två internationella hälso-konsulter, konsultstudier av importstödet, analys av utbildningssektom i Mozambique samt en utredning om distansundervisning i Etiopien.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 278

Enskilda organisationer

Stödet till de enskilda organisationerna har flerdubblats sedan 1974/75. Denna ökning har skett i takt med att organisationernas kapacitet ökat.

Under 1982/83 utbetalades sammanlagt 186,7 milj kr av totalt tillgängliga 231 milj kr. Reservationerna har under senare år varit ca 15-20% av anslaget.

Bidragen fördelades på 68 olika länder, främst i Afrika. De 6 största mottagarländerna var:

	1982/83
	milj kr
Tanzania	15,9
Etiopien	10,5
Bangladesh	9,8
Indien	9,2
Zaire	8,6
Zimbabwe	6,3

Missionsorganisationerna mottog den största delen av bidragen, 86,4 milj kr. De humanitära organisationerna erhöll 33,2 milj kr. Bidragen till fackliga och kooperativa insatser var 27 milj kr respektive 9 milj kr.

Liksom tidigare år har stödet i huvudsak använts till hälsovårds- och utbildningsprojekt. Stödet till landsbygdsutvecklingsprojekt har ökat. Stöd har utgått för investeringar och till drifts- och underhällskostnader i lokal valuta.

Ramavtal '

Genom att teckna ramavtal med de störte organisationerna har SIDA vunnit administrativa lättnader i hanteringen av de snabbt växande anslagen. Från och med budgetåret 1982/83 har ramavtal ingåtts med följande tio organisationer: Afrikagruppernas Rekryteringsorganisation (ARO), Frikyrkan Hjälper, LO/TCO, Handikapprörelsens Internationella Biståndssekretariat (SHIA), Pingstmissionens u-landshjälp. Rädda Barnen, Swedish Co-operative Centre (SCC), Svenska Missionsrådet (SMR), Svensk Volontärsamverkan (SVS) samt Utbildning för Biståndsverksamhet (UBV). Av det totala anslaget går omkring 85% till dessa organisationer.

Under 1983/84 planerar även Arbetartörelsens Internationella Centrum (AIC) teckna ramavtal med SIDA.

Volontärbidrag

Genom stödet till enskilda organisationer får också ett allt störte antal svenskar möjlighet till praktisk erfarenhet av arbete i u-Iand. Vid budgetårsskiftet 1982/83 finansierades 560 volontärer med biståndsmedel. Volon-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 279

tärschablonen höjdes den 1 juli 1983 från 60000 kr per volontär och år till 85 000 kr. Volontärbidragens andel av anslaget kommer därmed att uppgå till drygt 25%.

Organisationerna har erhållit bidrag till en utredning för att kartlägga volontäremas villkor och organisationernas behov av statligt stöd.

Direktstöd till kvinnoorganisationer

Stöd har även lämnats direkt till kvinnoorganisationer i u-länder, huvudsakligen inom programlandskretsen. Stödet är inriktat på att ge försörjningsmöjligheter åt kvinnor och underlätta deras arbete.

U-krediter

Svenska förmånliga u-landskrediter - u-krediter - infördes efter beslut av riksdagen i december 1980. Systemet innebär att vissa krediter inom det statsstödda svenska exportkreditsystemet, administrerat av exportkreditnämnden (EKN) och AB Svensk Exportkredit (SEK), kan tillföras ett gåvoelement av biståndsmedel utöver den subvention som ligger i SEK-systemet. De krediter som på detta sätt kan göras speciellt förmånliga skall avse svenska leveranser till projekt i u-länder som har en hög utvecklingsfrämjande effekt och som avser:

- länder med vilka Sverige bedriver tekniskt samarbete,

- programländer för svenskt bistånd samt

- andra u-länder vilkas utvecklingspolitik ligger i linje med de svenska biståndspolitiska målen.

U-krediter kan lämnas i samband med leveranser av kapitalvaror och tjänster för utvecklingsfrämjande projekt i vissa u-länder. Den bistånds-mässiga prövningen görs av beredningen för internationellt tekniskt samarbete (BITS) som i förekommande fall samråder med SIDA. Beredningen har att pröva vilka projekt som kan anses uppfylla kraven vad gäller bla utvecklingseffekt. Beredningen skall vidare fastställa prioriteringen mellan ärenden och ta ställning till den biståndsubventionering som kan accepteras och som uttrycks i uppmjukade kreditvillkor. U-krediterna har hittills nästan alltid lämnats med en förmånlighetsgrad på 25%. Kreditgivningen sker via SEK och garantigivningen via EKN. U-krediter till programländer för svenskt bistånd beviljas av regeringen och garanteras mot biståndsanslagen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 280

u-kreditgivningen 1980/81-1982/83

Inkomna ansökningar period	Antal	Varav tillstyrkta krediter	Krediter som lett till kontrakt	Tillstyrkta	krediter
				som blivit inaktuella	men ännu ej klara
jan-juni 1981 juli-dec 1981 jan-juni 1982 juli-dec 1982 jan-juni 1983	29 29 48 48 53	15 11 18 14    • 7	8 4 8 0 0	6 6 4 0 0	1 1 6 14 7
Summa	207	65	20	16	29

Av tabellen kan utläsas att antalet ansökningar nått en volym av omkring 100 per år. Vidare antyder den att tiden från beslut till dess kontrakt tecknas genomsnittligt ligger i storieksordningen 12-18 månader. Under 1981 och 1982 tillstyrktes ca 40% av ansökningarna. Av tillstyrkta ansökningar synes omkring hälften så småningom bli inaktuella. Hittillsvarande erfarenheter pekar således på att ca 100 ansökningar inkommer per år, att av dessa ca 40 accepteras och att drygt 20 så småningom leder till kontrakt.

Beredningen hade vid utgången av budgetåret 1982/83 ställt sig positiv till 65 u-krediter omfattande ett kreditbelopp på sammanlagt 2 500 milj kr. Beredningen hade avstyrkt 63 ansökningar, 56 hade återtagits och resterande 23 ärenden var vid periodens slut under utredning.

Krediterna har nästan helt inriktats på programländerna för svenskt bistånd genom SIDA och länder med vilka beredningen bedriver tekniskt samarbete (sk BITS-länder). Denna landinriktning har betingats av att beredningen i systemets uppbyggnadskede varit återhållsam vad gäller utvidgning av länderkretsen. Antalsmässigt är krediterna jämnt fördelade mellan BITS-länderna och programländerna. Volymmässigt har dock programländerna hittills haft en klart störte andel. Mot bakgrund av den försämrade kreditvärdigheten och det därmed begränsade utrymmet för nya engagemang i flertalet programländer torde denna ländergrupps andel komma att minska framgent.

Kreditgivningen har främst inriktats på projekt för energiförsörjning, industri samt transporter och kommunikationer.

Aktuella u-krediter, fördelning på selitorer

Kreditbelopp       Andel milj kr

786	44
431	24
490	27
66	4
26	1

Energiförsörining

Transport och kommunikation

Tillverkningsindustri

Jordbruk och fiske

Gruvindustri

Summa 1799 100

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 281

De u-krediter som hittills beviljats har således främst avsett direkt pro-duktionshöjande investeringar och projekt inom fysisk infrastruktur. Projekten har dock spänt över vitt skilda verksamhetsområden såsom t ex förbättring av navigationsförhållanden i Suezbukten, produktion av matolja i Algeriet, en försöksanläggning för malmanrikning i Tunisien, tillverkning av teleutrustning i Indien och utbyggnad av ett pappersbruk i Kina; Denna spridning på verksamheter har också medfört att u-krediterna berört många svenska företag.

Anslaget för u-krediter uppgick 1980/81 till 60 milj kr, 1981/82 till 120 milj kr och 1982/83 till 300 milj kr. Härtill har beredningen givits rätt att för gåvoelement i u-krediter av ointecknde reservationsmedel utnyttja 42 milj kr. Av totah 522 milj kr hade vid utgången av 1982/83 480 milj kr intecknats för krediter som tillstyrkts av beredningen. Av de intecknade beloppen hade dock endast 74 milj kr utbetalats såsom avräkningsbelopp för de krediter om totalt 396 milj kr för vilka låneavtal träffats och garantiförbindelse utfärdats av EKN.

För budgetåret 1983/84 uppgår anslaget för u-krediter till 500 milj kr. Med gällande förutsättningar möjliggörs därmed förmånlig kreditgivning till ett totalt belopp av ca 1 500 milj kr. Riksdagen har godkänt att utfästeler om gåvoelement i u-krediter under 1983/84 kan lämnas upp till 1,5 gånger anslaget, dvs 750 milj kr. Detta förbättrar möjligheterna att utbetalnirigar-na närmar sig den anslagna medelsramen och att anslagsreservationerna således minskar.

From den Ijuli 1982 garanteras samtliga u-krediter till programländer mot biståndsanslagen. Om särskilda skäl föreligger kan sådan sk biståndsgaranti medges åven i samband med u-kredit till annat land. Regeringen beviljade på förslag från beredningen under 1982/83 15 u-krediter med risktäckning mot biståndsanslaget. De totala utestående garantiförbindelserna mot biståndsanslagen uppgick per den 30juni 1983 till 444 milj kr. I detta belopp ingår åven biståndsgaranterade engagemang ingångna före 1982/83 för krediter till Tanzania och Sri Länka (Kotmale-projektet), som ej avser u-krediter, samt en del av den kreditram till Mozambique som garanterats mot biståndsanslag.

Säkerhetsreserven, som i första hand skall tas i anspråk i samband med skadeersättningar på krediter som omfattas av biständsgarantier, uppgick den 30juni 1983 till 57 milj kr. Säkerhetsreserven utnyttjades i maj 1983 för en första skadeersättning på 5,3 milj kr. Totalt har säkerhetsreserven tillförts 23,1 milj kr av premier och 38,8 milj kr genom ianspråktagande av ointecknde reseryarionsmedel som överförts efter särskilda beslut av regeringen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 282

BISTÅNDET FÖRDELAT PÅ ENSKILDA LÄNDER

Den följande statistiken avser de utbetalningar som gjorts budgetåret 1982/83 av biståndsorganen SIDA, SAREC, BITS, IMPOD och Swedfund. Utbetalningar som inte kunnat länderfördelas, har förts till de regionala posterna eller övrigposten. Så har också skett med bidragen till de länder som totalt erhållit mindre än 1 milj kr. Också visst forskningsbiständ och humanitärt bistånd redovisas på det sättet. Utbetalningarna för u-krediter avser avräkningar mot biståndsanslaget för gåvoelement för kreditförbindelser som utfärdats under 1982/83. Swedfunds utbetalningar särredovisas eftersom de inte utgör bistånd enligt vedertagna definitioner. Utgifterna för den centrala biståndsadministrationen har utelämnats. Det multilaterala biståndet (under anslaget C 1) ingår inte i statistiken emedan det inte visat sig möjligt att på ett rättvisande sätt fördela det biståndet på enskilda länder.

Utbetalningar av Swedfund 1982/83

Land	Aktie-	Lån	Totalt
	kapital		(tkr)
Ecuador	2260	5000	7260
Guinea-Bissau	587	509	1096
Kenya	1458		1458
Kina, Folkrepubliken	2370		2370
Kongo, Folkrepubliken	353		353
Sri Länka	815	451	1266
Sudan	1523		1523
Tunisien	482	833	1315
Zambia	2277	2277	4554
	12125	9070	21195

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

283

rt   4J fS '

Tj-t--o\r-i           r-%oo\ooo

>«O0CON         oovov-

— OOO—            irTr00r*r

r              »o      00

o oo r o  — ( SD r pn sO (N

( — (N —

o     >n 1 o                     Os t r-

•       lO Os r " O 1

SD       00 Tj- t-- so (N OO

SO       so 't ON — n ON

(N — so

88

i Sä

x Si

" T3°3

00 o — t

o os

so r Tt —

o Tf	m so
rJ r*l	o\ —
Ov m	os t
r rf

00 ON	<N Tt w- 00 O sD r- r- r4 in r-. 00 -1- ON	O    -H
-	C\ r        r r	r<j —

rJ O (N                  Ov " f

t-- o rvt                — .— -

 m                     vo <N fs

<N — o —' —

:«

.— OJ

§ c| fe

Kxi o t;

■■a SU é c/3 t» c E

00 o	t- r- -t ov r- ov v-, r-l r-.
— VO	Ov

so vO	00 n m
n "	sD        O
in	Tt            —

00        o

—     't

■*        ov

E-o rt c

.o g

■a — §2

J.S ai2

'c

3

c	Ä	■   C						3 rt ert
ghanisti geriet Igola gentina	nglades livia tswana rundi isilien	SI c o.	JL>	X)	c o.		uador ypten opien	mbia ana inea Bi
■»- "5 h;	rt o o 3 i;	(U   v	Ic	3	>	o   u	o   bfiw	rt j: 3
<<<:<	CQ CQ CQ CQ CQ	UQSUUU				QoS	UUUU	OOO

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet

284

.   ca 00

g-S

rt   4 fS H   3

■ <D rA          fN o

 o ON 't Os

o in o »n SD

oo Os — »n

r-l oo oo Os (N '— (N in o o os r r- O TT Tj- r-. r- sD (N

—   Tj-   o   Ol

O u- O O —

— —      r-

r*-i 00 o Os \£J OO (Nt SO

r-' — Os m

oo —

o o -t

D'-5

£  rt   u H ert .o

t -o

t/I 3

.>   1)   :rt -I   ES

i So

W o S

rsj       '— —         OI        o

os        —

r- oo      o

(N oo -

rj "*      rsl

o in      oo in o O       in n 00

Os —       — oo

I  I

00 in m oo oo — 00 Tt oo

—. -

K XI o tS

O O ri in o oo r- "n

00 Os

o o o o

Os o

o « (N

o <n 00

O        (N

8	SD in	r*-i OO	Ös <N ON r-
r	—	sO	o

äb j£

i"   c ra

• ■«   g"»

c/i  ou c

( Tj- oo	o —
«  m	Os O
O	r<\ Os

O oo r- O os «n os      r-      "

Et. é rt c g

'  ti C

5 _ O "

O OS 00 -	00 r-
OO 00 r*-i ON	m — so (N

O"			rt 0)
E	.2 3		rt.H,
rt	'e	rt o.	.a o
o	a	u

o

00

a O

Q.>  « E   Q.C   i

m a tj .

zzzz

T)

C O

a:

\.     iCijiUii

	O	C
	x:	o
		c
lA	O	a
O 03
hJ J J

4>

il o

Cd c4 Cd <u

sssss

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet

285

ÖJ    4> fS 'T

00 (N o <P

r-. VO O

o VO o "-00 r.J 00 r

r*VOvOOr.lfP*        Tj-00-

vo-ovtr—      ovrNOv

oo	r-l (N m ON o sD  00 r-	fN OO	§3 u-i IN
1	Os f* f*	""	»o — ov

sO O 00

">£) ©\

''T -* TT

OS fS

»n

!3

3'-5

rt J*

ert J

o os         »/J

O <N SO

m OO

'   Os m

—       vj

00 in o

f* O Os

Tj- r- —

in o           rt

' in            00

 (         r-

00 r          rrj

o         Tt

.§s

00

(

sO

m os

Tj- 

O r4 Tj- r-l

• a-rt

i    a> trt

J    ES

rt i_

2  i fe

(-            OU   4->

iS o s

t:

:rt

.2-5 2

J2   o   trt

r- sD

Os sD

— r4

m Os so O

»n -

Tf     o     mo         —rj-so    r-- —

<N        Tf        r*r*-i            — OOOO      — Os

           _         r—                 mrsivD      oo tj-

'— (N 00

r-            O      SO

r-      —. —

in                                        (N

Os 00 o <N (N 00

o m r-l

00  SD

Os o        00

—

m      o o      o

—        sD

(N                —                r \0                                                 -H-Tf                                     sD

TT o "n	«n - Os O O m so - — ' so      Tf Os r-
m	—      (N m

o	00 SD	oo 00	r- o r«-i so	i	r4 o ON n	ON OO 00 Tj- r-- os	VO
	r4	sD	r	~	o '-in	m r- oo '	in

os o r- m o >n r <n r4

00 os vO in ri o

00	5
OO	in

E-o

fräs

rt-gSS -I .B o..

O in rj >n in Os oo p      ■

in      —

o - rf o

m —

ON 00

i5       a	■ -O
trt   _   c   3	c
:2 Eii t:	ca
cd  OJ   O  O	D
CL, O- O. Oh	Di

.:?   E   c

u        S J.2 c

.H   OC   3   S   >.

tn tj:, tn tn Vi tn tn

M

rt

C   00 C

rt   o  3

rt .£3

rt   rt .5 N NN

ITi	ig         -c
> >	) lände: frika sien atinam aribien vrigt	1
o	tjJ<<_liO	H

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 286

NORDISKT BISTÅNDSSAMARBETE

De nordiska länderna har sedan början av 1960-taIet samarbetat på biståndsområdet. I samarbetet ingår gemensamma biståndsprojekt, som administreras av något av de nationella biståndsorganen. SIDA administrerar den nordiska insatsen för stöd till jordbruket i Mozambique. På samma sätt administrerar Danmark kooperativa projekt i Tanzania och Kenya, och Finland ett projekt i Tanzania för utbildning på jordbruksområdet.

Projektverksamheten inom det nordiska biståndssamarbetet har reglerats i en konvention mellan samtliga nordiska länder, vilken undertecknades i mars 1981. Enligt denna skall ärenden av principiell karaktär, såsom utvidgning, förlängning och revision av insatserna, beslutas av det nordiska ministerrådet, som även fastställer ekonomiska ramar. Den löpande granskningen av biståndsprojekten sker genom den 1976 inrättade ämbetsmannakommittén för biståndsfrågor. Genom konventionen upprättades även en rådgivande kommitté med lekmannarepresentation.

Förutom samarbetet på projektområdet sker regelbundna överläggningar i ämbetsmannakommittén i multilaterala och bilaterala ärenden mellan tjänstemän i de nordiska ländernas biståndsadministrationer och utrikesministerier.

Det nordiska samarbetet i biståndsärenden omfattar även inforrifiella överläggningar, t ex i anslutning till internationella möten, där de nordiska länderna ofta uttrycker en gemensam hållning. De nordiska länderna har även en gemensam representation i Världsbanken, de regionala utvecklingsbankerna och den internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet

287

FÖRKORTNINGSLEXIKON

AfDB	African Development Bank
AfDF	African Development Fund
ANC	African National Congress
AsDB	Asian Development Bank
AsDF	Asian Development Fund
BITS	Swedish Commission for
	Technical Co-operation
CDB	Caribbean Development
	Bank
CFA	Committee on Food Aid Po-
	licies and Programmes
CGIAR	Consultative Group on Inter-
	national Agricultural Re-
	search
CILSS	Committee Inter-Etats de
	Lutte contre la Sécheress
	au Sahel
CTC	United Nations Centre for
	Transnational Corpora-
	tions
DAC	Development Assistance
	Committee
EADB	East African Development
	Bank
ECOSOC	Economic and Social Coun-
	cil
EG	The Common Märket

Swedish Export Credit Gua-

rantee Board Food Aid Convention

FAO	Food and Agricultural Or-
	ganization
GATT	General Agreement on Ta-
	riffs and Trade
HABITAT	United Nations Center for
	Human Settlements
lAEA	International Atomic Energy
	Agency
IBRD	International Bank for Re-
	construction and Develop-
	ment
ICA	International Co-operative
	Alliance
IDA	International Development
	Association

Afrikanska utvecklingsbanken

Afrikanska utvecklingsfonden

Asiatiska utvecklingsbanken

Asiatiska utvecklingsfonden

Beredningen för internationellt tekniskt samarbete

Karibiska utvecklingsbanken

Kommittén för livsmedelsbistånd

Konsultativa gruppen för internationell jordbruksforskning

Koordinerande kommittén för utveckling i Sahelområdet

FNs center för transnationella företag

OECDs kommitté för bi-ständsfrågor

Östafrikanska utvecklingsbanken

FNs ekonomiska och sociala råd

De europeiska gemenskaperna

Exportkreditnämnden

Livsmedelshjälpskonventionen

FNs livsmedels- och jordbruksorganisation

Allmänna tull- och handelsavtalet

FNs boende- och bebyggelsecenter

Internationella atomenergiorganet

Världsbanken

Internationella kooperativa alliansen

Internationella utvecklingsfonden

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

288

IDB

lEA

lEFR

IFAD

IFC

IIED

ILO IMF IMO IMPOD

IPPF

ISO

ITC

LLA MONAP

OECD

OPEC

RNM

SADCC

SAREC

SDR SEK

SHIA

SIDA

Interamerican Development

Bank International Energy Agency

International Emergency Food Reserve

International Fund for Agricultural Development

International Finance Corporation

International Institute for Environment and Development

International Labour Organization

International Monetary Fund

International Maritime Organization

Import Promotion Office for Products from Developing Countries

International Planned Pa-renthood Federation

Internationel Standardiza- ■ tion Organization

International Trade Centre

Lesotho Liberation Army Mozambique Nordic Agricultural Programme

Organization for Economic Co-operation and Develo-pement

Organization of Petroleum Exporting Countries

Resistencia Nacional de Mo
zambique '

SoiJthern Africa Development Goordination Conference

Swedish Agency for Research Co-operation with Developing Countries

Special Drawing Rights

Swedish Export Credit Corporation

Swedish Organization of the Handicapped International Aid Foundation

Swedish International Development Authority

Interamerikanska utvecklingsbanken

Internationella energimyndigheten

Internationella katastrof-lagret för livsmedel

Internationella jordbruksutvecklingsfonden

Internationella finansieringsbolaget

Internationella miljö- och naturvårdsinstitutet

Internationella arbetsorganisationen

Internationella valutafonden

Internationella sjöfartsorganisationen

Importkontoret för u-landsprodukter

Internationella familjeplaneringsfederationen

Internationella standardiseringsorganisationen

UNCTAD/GATTs internationella handelscentrum

Det nordiska jordbruksprogrammet för Mozambique

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling

De oljeexporterande ländernas organisation

Styrelsen för u-landsforskning

Speciella dragningsrätter AB Svensk Exportkredit

Svenska handikapporganisationernas internationella biståndsstiftelse

Styrelsen för internationell utveckling

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet

289

SWAPO	South-West Africa PeopIe's
	Organization
SWEDFUND	Swedish Fund for Industrial
	Co-operation with Deve-
	loping Countries
SVS	Swedish Volunteer Service
UBV
UNCDF	United Nations Capital De-
	velopment Fund
UNCTAD	United Nations Conference
	on Trade and Develop-
	ment
UNDP	United Nations Develop-
	ment Programme
UNEP	United Nations Environment
	Programme
UNESCO	United Nation Educational,
	Scientific and Cultural Or-
	ganization
UNFDAC	United Nations Fund for
	Dnjg Abuse Control
UNFPA	United Nations Fund for Po-
	pulation Activities
UNHCR	United Nations High Com-
	missioner for Refugees
UNICEF	United Nations Children's
	Fund
UNIDO	United Nations Industrial
	Development Organiza-
	tion
UNITA	Uniä National para a Inde-
	péndencia Total de Ango-
	la/National Union for the
	total Liberation of Angola
UNITAR	United Nations Institute for
	Training and Research
UNRWA	United Nations Relief and
	Works Agency for Pale-
	stine Refugees in the Near
	East
UNSO	United Nations Sudano-Sa-
	helian Office
WCC	World Council of Churches
WEP	World Employment Pro-
	gramme
WFP	World Food Programme

WHO

World Health Organization

Fonden för industriellt samarbete med u-länder

Svensk Volontärsamverkan

Utbildning för biståndsverksamhet

FNs kapitalutvecklingsfond

FNs konferens för handel och utveckling

FNs utvecklingsprogram

FNs miljöprogram

FNs organisation för utbildning, vetenskap och kultur

FNs fond för kontroll av beroendeframkallande medel

FNs befolkningsfond

FNs flyktingkommissarie

FNs barnfond

FNs organisation för industriell utveckling

FNs utbildnings- och forskningsinstitut

FNs hjälporganisation för Palestina-flyktingar

FNs särskilda organ för Sahelområdet och Sudan

Kyrkornas Världsråd

ILOs världssysselsätt-ningsprogram

Världslivsmedelsprogrammet

Världshälsoorganisationen

19   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 290

WIPO World Intellectual Property     Världsorganisationen för

Organization den intellektuella ägan-

derätten
WMU World Maritime University     Internationella sjöfartsuni-

versitetet

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet LANDREGISTER

291

I registret upptas u-länder som, direkt eller indirekt, tar emot svenskt bistånd.

Algeriet 83, 165,265,281

Angola 46, 73, 190-193, 261, 264,

265, 275 Argentina 262, 269

Bangladesh 42, 73, 194-197, 267,

276, 278 Bolivia 83, 165, 263, 265, 270 Botswana 43, 69, 73, 198-201, 258,

261,262,266,273 Brasilien 270 Burma 267

165

Chile 262 Costa Rica 83, Cuba 83, 165

Djibouti 266

Dominikanska Republiken 83, 165

Ecuador 83, 165,270,276 Egypten 83, 165 ElSalvador66, 262, 263 Etiopien 69,  202-205,  265,  266, 272, 276, 277, 278

Ghana 64, 266 Guatemala 262, 263 Guinea Bissau 206-209

Honduras 265, 270

Indien 33, 47, 69, 73, 210-214, 268,

276, 278, 281 Irak 36, 83, 268 Iran 36, 268

Jamaica 83, 165 Jordanien 83

Kampuchea 64, 268 Kap Verde 215-217, 266 Kenya 218-221, 286 Kina 33, 61, 83, 165,281

Laos 222-225, 268

Lesotho 43, 46, 69, 73, 226-228,

261,266,274 Libanon 66, 265, 269

Malawi 73, 261, 262

Malaysia 73, 83

Mauretanien 266

Mexico 39, 83

Mozambique 43, 46, 73, 229-233,

244, 261, 262, 266, 275, 277, 281,

286

Namibia 46, 72, 261, 263, 264 Nepal 268

Nicaragua 69, 234-237, 270 Nigeria 83, 165,265

Pakistan66, 70, 83, 165,268 Panama 83 Peru 83, 270 Polen 270 Portugal 83, 165

Ruanda 267

Sao Tomé och Principe 74, 265, 267

Somalia 83, 267

Sri Länka 69, 70, 71, 73, 76, 238-

241,268,277,281 Sudan 66, 83, 165, 265, 267, 274 .Swaziland 43, 71, 73, 242-244, 261,

262, 273 Syrien 269

Tanzania44, 73, 245-248, 261, 262,

264,267,273,278,281,286 Thailand 73, 268 Tunisien 83, 165,267,281 Turkiet 270

Uganda 267

Vietnam 249-252, 269

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 292

Zaire 66, 278

Zambia 69, 73, 253-256, 261, 262 Zimbabwe  43,  69,  73,  257-260, 261,262,267,275,276,278

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 293

Bilaga 2

Förteckning över Sveriges lönade utlandsmyndigheter den 1 januari 1984.

I. Beskickningar (subsidiära ackrediteringsorter inom parentes)
Abidjan Guatemala

(Lomé, Ouagadougou, Porto Novo)    (San Salvador, Tegucigalpa)

Abu Dhabi* Addis Abeba

(Djibouti) Alger Amman* Ankara Athen Bagdad Bangkok

(Vientiane) Beijing

(Pyongyang) Beirut

(Amman) Belgrad

(Tirana) Berlin Bern Bissau* Bogotä

(Panama) Bonn Brasilia

(Asunciön) Bryssel

(Luxemburg) Budapest Buenos Aires

(Montevideo) Bukarest Canberra

Haag Hanoi Harare Havanna

(Kingston) Helsingfors Islamabad

(Malé) Jakarta Jeddah

(Muscat, Såna) Kairo

(Khartoum) Kinshasa* Kuala Lumpur

(Rangoon) Kuwait

(Abu Dhabi, Doha, Manarna) Köpenhamn Lagos

(Accra) Lima

(La Paz) Lissabon

(Bissau, Praia) London Luanda

(Sao Tomé) Lusaka

(Lilongwe) Madrid

(Honiara, Port Moresby, Port Vila) Managua

(San José) Manila Maputo

(Mbabane) Mexico Monrovia* Montevideo* Moskva

(Ulan Bator)

Caracas

(Bridgetown, Port of Spain) Colombo* Damaskus Dar es Salaam Dhaka Dublin Gaborone

(Maseru)

* beskickningen förestås av en t f chargé d'affaires

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet

294

Nairobi

(Bujumbura, Kampala, Kigali) New Delhi

(Colombo, Kathmandu) Oslo Ottawa

(Nassau) Paris Prag Pretoria Pyongyang* Quito Rabat Reykjavik Rom

(Valletta)

Santiago de Chile

Seoul

Singapore

Sofia

Teheran

Tel Aviv

(Nicosia) Tokyo Tripoli Tunis Vientiane* Warszawa Washington Wellington

(Apia, Nuku alofa, Suva) Wien

II. Delegationer

Sveriges ständiga representation vid Förenta nationerna i New York Sveriges ständiga delegation vid de internationella organisationerna i Geneve

Sveriges nedrustningsdelegation i Geneve

Sveriges delegation vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) i Paris

Sveriges delegation vid de Europeiska gemenskaperna (EG) i Bryssel Sveriges delegation vid Europarådet i Strasbourg

III. Lönade konsulat

a) Generalkonsulat

Berlin

Chicago

Frankfurt

Hamburg

Hongkong

Istanbul

Leningrad

Los Angeles

Marseille

Minneapolis

Montreal

Miinchen

New York

Rio de Janeiro

Sydney

b) Konsulat

Amsterdam

Barcelona

Las Palmas

Mariehamn

Palma de Mallorca

Szczecin

Vancouver

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 295

Stockholnisbaserade ambassadörer

De fem sändebuden har följande ackrediteringar;

1. Bamako (Mali), Banjul (Gambia), Conakry (Revolutionära Folkrepubliken Guinea), Dakar (Senegal), Freetown (Sierra Leone), Monrovia (Liberia), Niamey (Niger) och Nouakchott (Mauretanien).

2. Belmopan (Belize), Castries (St Lucia), Georgetown (Guyana), Para-märibo (Surinam), Port-au-Prince (Haiti), Santo Domingo (Dominikanska Republiken) och St George's (Grenada).

3. Aden (Demokratiska Folkrepubliken Yemen), Mogadiscio (Somalia), Moroni (Comorerna), Port Louis (Mauritius), Tananarive (Madagaskar) och Victoria (Seychellerna).

4. Bangui (Centralafrikanska Republiken), Brazzaville (Folkrepubliken Kongo), Kinshasa (Zaire), Libreville (Gabon), Malabo (Ekvatorial-guinea) och Yaoundé (Kamerun).

5. Vatikanstaten/Heliga Stolen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet

296

Bilaga 3

Artikel XI i Avtal om upprättande av Interamerikanska utvecklingsbanken

Artide XI Status, Immunities, and Privileges

Section 1. Scope of Artide

To enable the Bank to fulfill its purpose and the functions with which it is entrusted, the status, immunities, and privileges set forth in ihis artide shall be accorded to the Bank in the territories of each member.

Section 2. Legal Status

The Bank shall possess juridical personal-ity and, in particular, full capacity:

(a) to contract;

(b) to acquire and dispose of immovable and movable property; and

(c) to institute legal proceedings.

Section 3. Judicial Proceedings

Actions may be brought against the Bank only in a court of competent jurisdiction in the territories of a member in which the Bank has an office, has appointed an agent for the purpose of accepting service or notice of process, or has issued or guaranteed securities.

No action shall be brought against the Bank by members or persons acting for or deriving claims from members. However, member countries shall have recourse to such special procedures to settle controver-sies between the Bank and its members as may be prescribed in this Agreement, in the by-laws and regulations of the Bank or in contracts entered into with the Bank.

Property and assets of the Bank shall, wheresoever located and by whomsoever held, be immune from all forms of seizure, attachment or execution before the delivery of final judgment against the Bank.

Section 4. Immunity of Assets

Property and assets of the Bank, wheresoever located and by whomsoever held, shall be considered public International property and shall be immune from search, requisi-tion, confiscation, expropriation or any other form or taking of foreclosure by executive or legislative action.

Artikd XI Status, immuniteter och privilegier

Sektion I. Artikelns omfattning

För att möjliggöra för banken att fullgöra sitt syfte och de uppgifter som den har anför-trotts skall status, immuniteter och privilegier varom stadgas i denna artikel beviljas banken i varje medlems territorier.

Sektion 2. Rättslig ställning

Banken skall vara juridisk person och i synnerhet vara berättigad att

a) ingå överenskommelser;

b) förvärva och avyttra fast och lös egendom;

c) anhängiggöra rättegång.

Sektion 3. Rättegångar

Rättsliga åtgärder mot banken kan vidtas endast inför behörig domstol i en medlems territorium, där banken har kontor, har utnämnt ett ombud för att mottaga delgivning eller underrättelse om rättegång eller har emitterat eller garanterat värdepapper.

Rättsliga åtgärder mot banken kan ej vidtas av medlemmar eller personer, som företräder medlemmar eller vilkas krav härrör från med-lem.mar. Medlemsländer skall dock ha tillgång till sådana särskilda förfaranden till biläggande av tvister mellan banken och dess medlemmar, varom kan stadgas i detta avtal, i bankens bolagsordning och instruktioner eller i överenskommelser som ingåtts med banken.

Bankens egendom och tillgångar skall var de än befinner sig eller i vems besittning de än är, vara skyddade mot alla former av beslag, kvarstad eller utmätning innan laga-kraftvunnen dom mot banken föreligger.

Sektion 4.  Tillgångarnas immunitet

Bankens egendom och tillgångar, var de än befinner sig och i vems besittning de än är, skall anses vara offentlig internationell egendom och skall vara skyddade mot husrannsakan och annan undersökning, förfogande, konfiskering och expropriation eller annan form av beslag eller utmätning genom exekutiv eller lagstiftande åtgärd.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet

297

Section 5. Inviolability ofArchives

The archives of the Bank shall be inviola-ble.

Section 6. Freedom of Assets from Restric-tions

To the extent necessary to carry out the purpose and functions of the Bank and to conduct its operations in accordance with this Agreement, all property and other assets of the Bank shall be free from restrictions, regulations, controls and moratoria of any nature, except as may otherwise be provided in this Agreement

Section 7. Privilege for Communications

The official Communications of the Bank shall be accorded by each member the same treatment that it accords to the official Communications of other members.

Section 8. Personal Immunities and Privileges

All governors, executive directors, alter-nates, officers, and employees of the Bank shall have the following privileges and immunities:

(a) Immunity from legal process with re-spect to acts performed by them in their Official capacity, except when the Bank waives this immunity.

(b) When not local nationals, the same immunities from immigration restrictions, alien registration requirements and national service obligations and the same facilities as re-gards exchange provisions as are accorded by members to the representatives, officials, and employees of comparable rank of other members.

(c) The same privileges in respect of trav-eling facilities as are accorded by members to representatives, officials, and employees of comparable rank of other members.

Section 9. Immunities from Taxation

(a) The Bank, its property, other assets, income, and the operations and transactions it carries out pursuant to this Agreement, shall be immune from all taxation and from all customs duties. The Bank shall also be immune from any obligation relating to the payment, withholding or collection of any tax, or duty.

Sektion 5. Arkivens okränkbarhet Bankens arkiv skall vara okränkbara.

Sektion 6. Tillgångarnas frihet från restriktioner

I den mån det är nödvändigt för att genomföra bankens syften och funktioner och leda dess verksamhet i enlighet med detta avtal, skall bankens hela egendom och övriga tillgångar vara befriad från restriktioner, föreskrifter, kontrollåtgärder och moratorier av vaije slag, med undantag för vad som stadgas i detta avtal.

Sektion 7. Privilegium vid kommunikation

Bankens officiella meddelanden skall av varje medlem ges samma behandling som medlemmar ger andra medlemmars officiella meddelanden.

Sektion 8. Personliga immuniteter och privilegier

Alla styrelseledamöter, direktionsmedlemmar, suppleanter, chefstjänstemän och anställda i banken skall ha följande privilegier och immuniteter:

a) Immunitet möt rättegång vad avser handlingar som de utfört i tjänsten utom då banken häver denna immunitet.

b) För dem som icke är medborgare i vistelselandet samma immuniteter från inreserestriktioner, registrering av utlänningar och värnplikt och samma lättnader beträffande valutabestämmelser som av medlemmarna beviljas andra medlemmars officiella representanter, tjänstemän och anställda i jämförbar ställning.

c) Samma privilegier beträffande reselättnader som av medlemmarna beviljas andra medlemmars officiella representanter, tjänstemän och anställda i jämförbar ställning.

Sektion 9. Skattefrihet

a) Banken, dess egendom, övriga tillgångar, inkomster och den verksamhet och de transaktioner den utför enligt detta avtal skall vara befriade från all beskattning och alla tullavgifter. Banken skall även vara befriad från åtagande i samband med betalning, undanhållande eller indrivning av varje skatt eller avgift.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet

298

(b) No tax shall be levied on or in respect of salaries and emoluments paid by the Bank to executive directors, alternates, officials or employees of the Bank who are not local citizens or other local nationals.

(c) No tax of any kind shall be levied on any obligation or security issued by the Bank, including any dividend or interest ther-eon, by whomsoever held:

(i) which discriminates against such obligation or security solely because it is issued by the Bank; or

(ii) if the sole jurisdictional basis for such taxation is the place or currency in which it is issued, made payable or paid, or the location of any office or place of busi-ness maintained by the Bank.

(d)   No tax of any kind shall be levied on
any obligation or security guaranteed by the
Bank, including any dividend or interest
thereon, by whomsoever held:

(i) which discriminates against such obligation or security solely because it is guaranteed by the Bank; or

(ii) if the sole jurisdictional basis for such taxation is the location of any office or place of business maintained by the Bank.

b) Ingen skatt skall påläggas löner och arvoden, som av banken utbetalas till direktionsmedlemmar, suppleanter, chefstjänstemän eller anställda i banken, vilka ej är inlän-ningar.

c) Ingen skatt av något slag skall påläggas någon skuldförbindelse eller värdepapper, som utställts eller emitterats av banken, inbegripet utdelning eller ränta därpå, oavsett vem som innehar dessa:

1) som medför särbehandling av sådan skuldförbindelse eller sådant värdepapper endast på grund av att de utställts av banken; eller

2) om den enda rättsliga grunden för sådan beskattning är orten eller valutan som de utställts i, gjorts betalbar i eller har betalats i, eller på belägenhet beträffande ett av banken utnyttjat kontor eller en av banken utnyttjad verksamhetslokal.

d) Ingen skatt av något slag skall påläggas
någon skuldförbindelse eller något värdepap
per som garanteras av banken, däri inbegri
pet utdelning eller ränta därpå, oavsett vem
som innehar dessa:

1) som medför särbehandling beträffande sådan förbindelse eller sådant värdepapper endast på grund av att de garanteras av banken; eller

2) om den enda rättsliga grunden för sådan beskattning är belägenheten av ett av banken utnyttjat kontor eller verksamhetslokal.

Section 10. Implementation

Each member, in accordance with its juridical system, shall take such action as is necessary to make effective in its own territories the principles set forth in this artide, and shall inform the Bank of the action which it has taken on the matter.

Sektion 10. Fullgörande

Varje medlem skall, i överensstämmelse med sitt rättssystem, vidtaga de åtgärder som är nödvändiga för att göra de i denna artikel fastställda principerna giltiga i sina egna territorier och medlemmen skall meddela banken den åtgärd som vidtagits i detta hänseende.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 5    Utrikesdepartementet 299

Bilaga 4

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i

vissa fall

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall skall ha nedan angivna lydelse.

Bilaga

Fysiska personer

Immunitet och/eller privilegier gäller för följande

Internationella organ

Tillämplig

internationell

överenskommelse

32 Interamerikanska utvecklingsbanken

Ledamöterna i bankens styrelse och personer med tjänst hos eller uppdrag av banken

Avtal den 8 april 1959 om upprättande av Interamerikanska utvecklingsbanken

Denna lag träder i kraft tvä veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Bilagan omtryckt 1979:9. Senaste lydelse 1983: 1062.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet

300

Register

\.     Utrikesdepartementet m. m.

1 \Jtr\kesförva[ti\ingen,förslagsanslag   ................................. ........... 837860000

2 Utlandstjänstemännens representation, reservationsanslag 12630000

3 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter

för utrikesrepresentationen, reservationsanslag .... 42000000

9 10 11

12 13

4 Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat, reservationsanslag    12 140000

5 Kursdifferenser,/öri/aia«5/ag .............................................. 1 000

6 Ersättning åt olönade konsuler, förslagsanslag.................... 8 100000

7 Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell organisation, förslagsanslag        29550000

8 Kostnaderför nordiskt samarbete,/öri/ag5a«5/flg .. 800000 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag 500000

Kommittéer m. m., reservationsanslag................................ 3200000

Extra utgifter, reservationsanslag  ...................................... 600000

Kostnader för officiella besök m. m., förslagsanslag........... 5400000
Lån till personal inom utrikesförvaltningen m. m., re
servationsanslag ................................................................. 7700000

960481000

Bidrag till vissa internationella organisationer

Förenia naUonema, förslagsanslag ..................................... 115000000

Nordiska ministerrådets allmänna budget, förslags
anslag  ................................................................................ ......... *70040000

Europarådet, förslagsanslag................................................ 13 500000

Organisationen för ekonomiskt samarbete och ut
veckling (OECD), förslagsanslag   ..................................... 21 000000

5 Europeiska   frihandelssammanslutningen   (EFTA), förslagsanslag              11 500000

6 Byråer för handels- och råvarufrågor m.m., förslagsanslag  ............. 7794000

7 Internationell råvarulagring,/öri/agj-a«i/ag   ......................... 2500000

8 Övriga internationella organisationer m. m., förslagsanslag                1000000

242334000

Internationellt utvecklingssamarbete

Bidrag till internationella biståndsprogram, reserva
tionsanslag .........................................................................       1938000000

Utvecklingssamarbete genom SIDA, reservationsan
slag   ...................................................................................       3819860000

Information, reservationsanslag   ....................................... 23 800000

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA), för
slagsanslag .......................................................................... 162275000

Nämnden för u-landsutbildning,/örj/agM/i/ag   .... 16890000

* Beräknat belopp

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5   Utrikesdepartementet 301

6 Styrelsen för u-landsforskning (SAREC), reservationsanslag       162 360000

7 Nordiska afrikainstitutet,/öw/ogsani/ög  ........................... ............. 2835000

8 Övriga u-landspolitiska insatser m. m., reservationsanslag           468980000

6595000000

D     Information om Sverige i utlandet

1 Svenska institutet, reservationsanslag  ............................. ........... 38860000

2 Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet, reservationsanslag     32092000

3 Övrig information om Sverige i utlandet, reservationsanslag          11870000

82822000

E     Utrikeshandel och exportfrämjande

1 Kommerskollegium, förslagsanslag   .................................. 31 861000

2 E\portfräm]ande verksamhet, reservationsanslag  ..        202 660000

3 Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster, förslagsanslag           1 000

4 Krigsmaterielinspektionen,/öM/agiflrtj/ag   ....................... 1000

5 Interamerikanska utvecklingsbanken,/ör5/ag5-

anslag  ................................................................................ ........... 13500000

6    Importkontoret för u-landsprodukter, reservations
anslag  ............................................................................ ........................ 1000

248024000

F     Diverse

1 Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m.,förslagsanslag                 3800000

2 Bestridande av resekostnader för inom Förenta nationerna utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag              75000

3 Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor, reservationsanslag            7440000

4 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), reservationsanslag            14000000

5 Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll, förslagsanslag              9805000

6 Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet, reservationsanslag      1 810000

7 Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader,/ör-slagsanslag      70000000

8 Stockholmskonferensen: Investeringskostnader, reservationsanslag        1000

106931000

Summa kr.      8235592000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 302
Innehållsförteckning

Översikt   ....................................................................................................... ........ I

A. Utrikesdepartementet m. m................................................................. 7

Inledning   ........................................................................................... ....... 7

A    I. Utrikesförvaltningen   .......................................................................... ....... 9

A   2. Utlandstjänstemännens representation   .............................................. ...... 15

A   3. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utri
kesrepresentationen   .......................................................................... ...... 16

A   4. Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat   .... 19

A   5. Kursdifferenser   .................................................................................. ...... 19

A   6. Ersättning åt olönade konsuler   ........................................................... ..... 20

A   7. Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internatio
nell organisation    ............................................................................... ..... 20

A   8. Kostnader för nordiskt samarbete   ..................................................... ...... 21

A   9. Kostnader för vissa nämnder m.m...................................................... 21

A 10. Kommittéer m.m................................................................................... ...... 22

All. Extra utgifter   ......................................................................................... 23

A 12. Kostnader för officiella besök m.m..................................................... ...... 23

A 13. Lån till personal inom utrikesförvaltningen m.m.................................. ...... 24

B.        Bidrag till vissa internationella organisationer    ................................. 25

B    1. Förenta nationerna   ............................................................................. 25

B   2. Nordiska ministerrådets allmänna budget    ......................................... ..... 26

B   3. Europarådet   ........................................................................................ 27

B   4. Organisationen   för  ekonomiskt   samarbete   och   utveckling

(OECD)   ............................................................................................ ..... 27

B   5. Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)   .............................. 28

B   6. Byråer för handels- och råvarufrågor m. m........................................... ..... 29

B   7. Internationell råvarulagring   ................................................................. 30

B   8. Övriga internationella organisationer m.m............................................. ..... 30

C.        Internationellt utvecklingssamarbete    ............................................... ..... 32

U-ländernas situation   ....................................................................... ..... 32

U-ländernas aktuella situation    ..................................................... 32

Det internationella biståndet   ........................................................ 35

Förhandlingarna mellan rika och fattiga länder - nord/syd-
dialogen   ......................................................................................... ..... 37

Prioriteringar i Sveriges bistånd    ....................................................... ..... 39

Bistånd och utrikespolitik. Utveckling för fred   ............................ 39

Solidaritet och samverkan med de fattiga   ..................................... 40

Försöijningsläget i Afrika    ............................................................ ..... 42

Bistånd till mottagarländer i ekonomisk kris    ............................... 44

Samarbetet i södra Afrika   ............................................................. 45

Miljö, energi och utveckling   ......................................................... 47

Kvinnornas roll i utvecklingssamarbetet    ..................................... ..... 48

Bistånd på massmedieområdet   ..................................................... ..... 50

Samarbete i ömsesidigt intresse; u-kredilernas roll    ...................... 51

Biståndets kvalitet och effektivitet; biståndets organisation 52

Biståndsanslagen    ............................................................................. ..... 54

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 303

C    I. Bidrag till internationella biståndsprogram   ................................ 56

C   2. Utvecklingssamarbete genom SIDA   ............................................ .... 68

C   3. Information    ..................................................................................... .... 76

C   4. Styrelsen för internationell utveckling (SIDA)    .......................... 77

C   5. Nämnden för u-landsutbildning    .................................................. .... 79

C   6. Styrelsen för u-landsforskning (SAREC)    ................................... 80

C   7. Nordiska afrikainstitutet    ............................................................... .... 82

C   8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m............................................. 83

D. Information om Sverige i utlandet   .......................................................... .... 98

D    I. Svenska institutet   .......................................................................... .... 98

D   2. Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet    ............. 100

D   3. Övrig information om Sverige i utlandet   ..................................... ... 102

E. Utrikeshandel och exportfrämjande    ....................................................... 104

Inledning ...................................................................................................... ... 104

Det  världsekonomiska  läget  och  handelspolitiska utvecklingsten
denser   ......................................................................................................... ... 106

Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) ............................................ .. 108

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)    . 110

Nordiskt samarbete    ................................................................................. ... 111

Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) ................................. .. 112

De europeiska gemenskaperna (EG)   ...................................................... ... 113

FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) .................................... 114

Råvaror  ........................................................................................................ 114

Förenta Nationernas konferens för handel och utveckling

(UNCTAD)    ............................................................................................... ... 116

Bilaterala frågor på det handelspolitiska, ekonomiska och kommer
siella området................................................................................................ 117

Förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia m.m........................ 119

Exportfrämjande insatser   ......................................................................... ... 119

Exportkreditgarantier .................................................................................. ... 120

Tullfrågor m.m.............................................................................................. 121

Krigsmaterielkontroll   ................................................................................ ... 121

E    1. Kommerskollegium   ......................................................................... 122

E   2. Exportfrämjande verksamhet   ......................................................... 125

E   3. Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster    ................... 136

E   4. Krigsmaterielinspektionen   ............................................................. 144

E   5. Interamerikanska utvecklingsbanken    .......................................... 145

E   6. Importkontoret för u-landsprodukter    .......................................... 149

F. Diverse   ............................................................................................... ... 151

F    1. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m.... 151
F   2. Bestridande av resekostnader för inom Förenta nationerna ut
sedda svenska stipendiater    ................................................................... 151

F   3. Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvan
den och andra utrikespolitiska frågor    ....................................... 152

F   4. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut

(SIPRI)    ............................................................................................ ... 155

F   5. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll    ............ 156

F   6. Forskningsverksamhet vid utrikespolitiska institutet   ............... 158

F   7. Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader    ..................... ... 159

F   8. Stockholmskonferensen: Investeringskostnader   ....................... 160

Prop. 1983/84:100   Bilaga 5    Utrikesdepartementet 304

Bilaga 1. Fakta om Sveriges bistånd   ................................................................... 161

Statliga myndigheter och organ för Sveriges bistånd   ......................... .. 164

Internationella utvecklingsprogram   ....................................................... 168

Livsmedelsbistånd   .................................................................................... 182

Övriga organisationer ................................................................................. . 185

Biståndet till enskilda programländer   ..................................................... 190

Andra anslagsposter   ................................................................................ . 261

Biståndet fördelat på enskilda länder   ..................................................... . 282

Nordiskt biståndssamarbete   .................................................................... . 286

Förkortningslexikon   .................................................................................. . 287

Landregister ................................................................................................. 291

Bilaga 2. Förteckning över Sveriges lönade utlandsmyndigheter den 1

januari 1984   ................................................................................................. 293

Bilaga 3. Artikel XI i Avtal om upprättande av Interamerikanska

utvecklingsbanken   .......................................................................................... 296

Bilaga 4. Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet

och privilegier i vissa fall    ......................................................................... 299

Register (Anslagsförteckning)  ................................................................ 300

Innehållsförteckning  ................................................................................. . 302

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

Bilaga 6 till budgetpropositionen 1984

Prop. 1983/84: 100 Bilaga 6

Försvarsdepartementet

översikt

Till försvarsdepartementet hör

- det militära försvaret

- civilförsvaret

- det ekonomiska försvaret (utom oljelagring)

- det psykologiska försvaret

- räddningstjänsten i fred.

I departementet bereds dessutom ärenden rörande samordning mellan totalförsvarets olika grenar.

Det militära försvaret

Försvarsmaktens nuvarande resurser

Försvarsmaktens resurser efter mobilisering framgår av följande sammanställning.

Armén

Fältförband

23 infanteri- och norrlandsbrigader (motsvarande)

4 pansarbrigader (motsvarande) 1 mekaniserad brigad Ca 100 självständiga infanteri-, pansar-, artilleri- och luftvärns(robot) bataljoner m.m.

Fördelningsstaber med stabs- och sambandsförband Totalt ca 300000 man

Lokalförsvarsförband

Ca 100 bataljoner

400 - 500 självständiga kompanier

Totalt ca 300000 man

Hemvärnet ca WQOQQ man Armén totalt ca 700000 man

1    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 2

Marinen Flygvapnet

2 ytattackflottiljer (2 jagare och 12 12 jaktflygdivisioner (ca 220 flyg
torpedbåtar) plan)

I  självständig torpedbåtsdivision (6 5,5 medeltunga attackflygdivi-
torpedbåtar) sioner, 4 lätta attackflygdivisioner
4 patrullbåtsdivisioner (16 patrull- (ca 150 flygplan)

båtar) 6 spaningsflygdivisioner (ca 60 flyg-

4 helikopterdivisioner plan)

Ubåtsflottiljer (12 ubåtar) 5    transportflyggrupper   och    en

Minfartygsflottiljer   (3    minfartyg transportflygdivision

samt hjälpminfartyg) 4 sambandsflygdivisioner

II  minröjningsflottiljer 10 helikoptergrupper
Kustartilleribrigader 50   lednings-,   stridslednings-   och
Kiistartilleribataljoner luftbevakningsförband   samt   flyg-
Spärrbataljoner   och   spärrkompa- basbataljoner

nier (fasta och rörliga)

Operativ ledning m. m.

Artilleri- och robotbatterier

Kustjägarkompanier

Minutläggningsdi visioner Högkvarteret

Ca 30 lednings- och basförband 6 militärområdesstaber m. m.

Totalt kan försvarsmakten mobilisera ca 850 000 man (inkl. hemvärn).

Det militära försvarets fortsatta utveckling

1982 års försvarsbeslut - med den inriktning som statsmakterna beslutade om under våren 1983-ligger till grund för det militära försvarets utveckling.

I den programplan för perioden 1984/85 - 1988/89 som överbefälhavaren lämnade in till regeringen i december 1983 konstaterar han att de ekonomiska resurserna med nu aktuella förutsättningar inte räcker till för att fullfölja intentionerna i 1982 års försvarsbeslut. Orsakerna är flera, bl.a. dollarkursens uppgång.

Regeringen har ansett problemen vara av en sådan omfattning att man bedömt det som nödvändigt att grundligt utreda den uppkomna situationen och tänkbara handlingsmöjligheter, innan beslut fattas om det militära försvarets fortsatta utveckling. Inle heller de ekonomiska resurserna för det militära försvaret, försvarsgrenarnas anslag eller anslagen inom huvudprogrammet Operativ ledning m. m. behandlas i budgetpropositionen. Förslag på dessa områden kommer att föreläggas i riksdagen i en särskild proposition i mars 1984.

Däremot behandlas i propositionen anslagen inom huvudprogram 5 Gemensamma myndigheter m. m. samt vissa andra frågor som rör det militära försvaret.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 3

- ABAB: s monopol på bevakning av lokaler och anläggningar som är betydelsefulla för totalförsvaret begränsas till särskilt viktiga anläggningar och lokaler.

- Utbildningstiden föriängs för vissa värnpliktiga inom marinen.

- Nya riktlinjer ges för försvarets provningsverksamhet. Provningsavdelningen vid försvarets materielverk reduceras från ca 550 till 375 personår.

Förbättrade värnpliktsförmåner

Regeringen föreslår förbättringar av värnpliktigas förmåner från den 1 juli 1984 med sammanlagt 24 milj.kr. Dagersättningen höjs från 22 till 23 kr. Förplägnadsersättningen ökas från 20 till 25 kr. per dag. Maximibeloppet för familjepenning för maka höjs från 1 500 till 1 560 kr. per månad och maximibeloppet för familjepenning för barn från 750 till 780 kr. per månad.

Civilförsvaret

Civilförsvarets nuvarande resurser

Civilförsvarets resurser efter mobilisering framgår av följande sammanställning.

Ledning Räddning

Centrala, regionala och lokala led-     268 fältstaber
ningsenheter 718 undsättningsplutoner

12 alarmeringsledningar gruppera-     350 sjukvårdsplutoner
de i luftförsvarscentraler 433 vattengrupper för brandtjänst

30 flyggrupper 244     specialplutoner    för    bl.a.

Skydd

skyddstjänst 474 observationsgrupper 791 underhålls-, förråds- och tekni-Organisation för utrymning och in-     kerenheter

kvartering 5 240 ordnings- och bevakningsen-

55000 skyddsrum med ca 6 mil-     heter
joner platser 793 verkskyddsenheter

3,9   miljoner   skyddsmasker   för vuxna

I kommunerna organiseras dessutom drygt I 500 självständiga brandgrupper för lokal brandtjänst.

Totalt ingår ca 250000 personer i civilförsvarets krigsorganisation, varav ca 45000 personer i verkskyddet. Omfattande ändringar i krigsorganisationen har genomförts. Ytteriigare sådana skall genomföras under den pågående femårsperioden.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 4

Civilförsvarets fortsatta utveckling

Civilförsvarets utveckling under perioden 1984/85 - 1988/89 skall ha den inriktning som anges i 1982 års försvarsbeslut. Huvudinriktningen skall vara att ge befolkningen skydd mot verkningarna av konventionella stridsmedel. Skyddet mot kärnvapen och kemiska stridsmedel skall dock ägnas ökad uppmärksamhet. Förmågan att möta verkningarna av ett överraskande angrepp skall ökas.

Under perioden 1984/85- 1986/87 kommer ansvaret för civilförsvarsverksamheten i krig på lokal nivå, och det planläggningsansvar i fred som hänger samman därmed, att föras över till kommunerna.

Uppbyggnaden av en hemskyddsorganisation inleds under budgetåret 1984/85. Den skall när den är färdig bestå av 8000 hemskyddsgrupper om vardera tre personer, alla rekryterade och utbildade i fred, samt närmare 100000 hemskyddsombud. Minst hälften av personalen i hemskyddsgrup-perna beräknas vara krigsplacerad den 1 juli 1986.

I avvaktan på att kommunerna har utarbetat lokala skyddsplaner föreslås för 1984/85 inga nya bemyndiganden för skyddsrum i småhusområden. Regeringen föreslår en bemyndiganderam på 661,8 milj.kr. (i prisläget februari 1983) för skyddsrum för 1984/85.

I 1982 års försvarsbeslut anges som mål att varje medborgare inom en tioårsperiod skall ha tillgång till en skyddsmask. Regeringen föreslår nu att detta mål skall uppnås 3 — 4 år senare. '

För civilförsvar (utom skyddsrum) föreslås en planeringsram på 2089,2 milj.kr. (i prisläget februari 1983) för perioden 1984/85-1988/89. För budgetåret 1984/85 föreslås en utgiftsram om 403,5 milj.kr. i samma prisläge.

Det ekonomiska försvaret

Det ekonomiska försvarets resurser skall - i enlighet med 1982 års försvarsbeslut - inriktas på att klara oundgängliga behov vad gäller livsmedel, beklädnad, värme samt hälso- och sjukvård. Genom att satsa på inhemska substitut och förberedelser för omställning till inhemsk produktion i ett krisläge kan den dyrbara beredskapslagringen minskas.

Regeringens budgetförslag för det ekonomiska försvaret finns på flera huvudtitlar och omfattar tillsammans 2483 milj. kr. Över försvarsdepartementets huvudtitel beräknas 386,1 milj. kr.

Övrigt totalförsvar

Regeringens förslag uppgår till ca 500 milj. kr. och går till bl. a. psykologiskt försvar, civilbefälhavarnas verksamhet, vissa signal- och teleanordningar, kommunal beredskap m. m.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 5

Räddningstjänst

Kustbevakningens beredskap för bekämpning av olje- och kemikalieutsläpp förstärks, bl.a. genom höjd personalberedskap och fortsatt anskaffning av ny materiel.

Flygbevakningen av våra havsområden skärps, bl.a. för att förhindra olagliga oljeutsläpp. Detta avses ske i samverkan mellan marinen och kustbevakningen, bl. a. genom samutnyttjande av tre nya flygplan.

Förslagen för räddningstjänsten uppgår till totalt 33,3 milj. kr.

Sammanfattning

Förändringarna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

	Anvisal 1983/84	Förslag 1984/85	Förändring
A.     Försvarsdepartementet m. m.	46,0	43,3	-    2,7
B.      Arméförband C.      Marinförband D.      Flygvapenförband E.      Operativ ledning m. m. F.      Gemensamma myndigheter m. m.	6862,2 2 850,7 5950,5 7.8.4 4091,7-	7 105,0' 2905,0' 6475,0' 815,0' 3 435,7'	-242,8 -f- 54,3 -h524,5 -1- 76,6 -656,0
Summa B - F (det militära försvaret)	20493,5	20735,7'	-t-242,2
G.     Civilförsvar (inkl. skyddsrum)	854,5"	1083,0'	4-228,5
H.     Ekonomiskt försvar	525,6	386,1	-139,5
1.      Övrigt totalförsvar	97,3	136,8	+ 39,5
J.      Räddningstjänst	39,7	33,3	-   6,4
K.    Övriga ändamål	23,9	150,8	4-126,9
Totalt för försvarsdepartementet	22080,5	22 569,0	-1-488,5

' Preliminärt förslag. De slutliga beloppen kommer att redovisas i särskild proposition i mars 1984.

Duagetaret iv8j/8t.

■* Inkl. 1800 milj.kr. för beräknade pris- och löneökningar till medelprisläget för

budgetåret 1984/85.

" Inkl.  110 milj.kr.

budgetåret 1983/84.

' Inkl.  100 milj.kr. för beräknade pris- och löneökningar till medelprislägel för

hiirloptårct  I084/8S

budgetåret 1984/85.

■* Inkl.  110 milj.kr. för beräknade pris- och löneökningar till medelprisläget för

hiiHocfårpt  l98'(/8d

 Inkl. 2 500 milj.kr. för beräknade pris- och löneökningar till medelprisläget för budgetåret 1983/84. ' Inkl. 1800 milj. kl budgetåret 1984/85. " Inkl. 110 milj.kr. budgetåret 1983/84. ' Inkl. 100 milj.kr. budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-12-22

Föredragande: statsrådet Thunborg

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser försvarsdepartementets verksamhetsområde

1    Huvudtitelns utformning

Bilagan har i huvudsak disponerats pä samma sätt som bilaga 6 till 1983 års budgetproposition. Efter littera A. Försvarsdepartementet m. m. följer avsnitt om säkerhetspolitik, strukturförändringar och samordning samt bevakning av totalförsvarsobjekt. Dessa avsnitt är gemensamma för totalförsvaret. Propositionen har efter dessa delar avsnitt om det militära försvaret, civilförsvaret, det ekonomiska försvaret och övrigt totalförsvar m. m. I det sistnämnda avsnittet ingår, förutom littera I. Övrigt totalförsvar, littera J. Räddningstjänst och littera K. Övriga ändamål. Avsnittet om det ekonomiska försvaret har omdisponerats.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

Fjärde huvudtiteln

A.    Försvarsdepartementet m.m.

A 1. Försvarsdepartementet

1982/83 Utgift 28904191

1983/84 Anslag 29920000

1984/85 Förslag 27300000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m.                   1982/83	1983/84	1984/85
Planerat            Utfall	Planerat	Föredraganden

Försvarsdepartementet

Tillkommer/avgår: Medgiven prisreglering Medelsbehov

26710

-1-3 200 29910

28904

28904

29920

29 920'

27 300

27300

' Medelprisläge för budgetåret 1983/84. Prisregleringsmedel disponeras inte. -Medelprisläge för budgetåret 1984/85. Prisregleringsmedel disponeras inle.

Personal

Personalkategori	Antal ans	tällda	omräknat till personår
	1982/83			1983/84	1984/85
	Planerat		Utfall	Planerat	Föredraganden
Handläggande personal Övrig personal	87 42 129		79 34 113	85 37 122	90 42 132

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 27,3 milj.kr. Vid min bedömning av försvarsdepartementets medelsbehov har jag tagit hänsyn till den reducering av anslaget som en tillämpning av huvudförslaget medför. Jag har vidare räknat medel för den personal som förts över till försvarsdepartementet genom departementsreformen. Jag har också beaktat att departementets lokalkostnader i fortsättningen kommer att belasta trettonde huvudtitelns anslag H6. Regeringskansliets förvaltningskontor.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarsdepartementet för budgetåret  1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 27300000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet

A 2. Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

7055000 6870000

' Utgiften redovisas under anslaget F 18. Vissa nämnder m.m. inom det militära försvaret.

Från anslaget täcks utgifter för bl. a. totalförsvarets upplysningsnämnd, totalförsvarets chefsnämnd, delegationen för efterforskningsbyråns verksamhet, oljekrisnämnden och riksnämnden för kommunal beredskap.

Från anslaget utgår vidare bidrag till Centralförbundet Folk och Försvar och till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum samt till Svenska röda korset.

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Nämnden	Föredraganden
1. Totalförsvarets upp-
lysningsnämnd	1310	1500	1460	1510	1510
2. Övriga nämnder	955	937	1205	857	825
Bidrag till
3. Centralförbundet
Folk och Försvar	2 340	2608	2400	2717	2415
4. Stiftelsen Gällöfsta
kurscentrum	6235	6597	7 120	7720	7600
Kostnader	10840	11642	12185	12804	12350
Tillkommer/avgår:
Centralförbundet Folk
och Försvar, medlems-
avgifter och skrifter
m. m.	-  430	-  498	-  430	-   380	-   380
Stiftelsen Gällöfsta
kurscentrum, driftin-
täkter m. m.	-3 950	-4312	-4 700	-5 050	-5 100
Medgiven prisregle-
ring	580	-	-	-	-
Medelsbehov	7 040	6832	7 055'	7 374	6870'

' Medelprisläge för budgetåret 1983/84.  Medelprisläge för budgetåret 1984/85.

Prisregleringsmedel disponeras inte. Prisregleringsmedel disponeras inte.

/. Totalförsvarets upplysningsnämnd Prisomräkningen medför att kostnaderna ökar med 50000 kr.

2. Övriga nämnder

Pris- och löneomräkningen samt vissa volymförändringar inom de övriga nämnderna medför att kostnaderna minskar med 348000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 9

3.  Centralförbundet Folk och Försvar

a) Pris- och löneomräkningen medför att kostnaderna ökar med 212000 kr.

b) Två massmediaseminarier m. m. samt minskade intäkter ökar förbundets kostnader med 155000 kr.

4.  Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum

a) Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 150000 kr.

b) Kostnaderna för drift av kursgården ökar med 450000 kr.

c) För utbyggnad av anläggningen krävs ett banklån på ca 6,5 milj. kr. med statlig garanti.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 6870000 kr. Vid min bedömning av nämndernas medelsbehov har jag tagit hänsyn till den reducering av anslaget som en tillämpning av huvudförslaget medför.

För att få balans mellan service- och lärarkapacitet samt förläggnings-och arbetsutrymmen vid Gällöfsta kursgärd krävs en viss utbyggnad av förläggningar och grupparbetsrum. Jag förordar att en statlig garanti om 6,5 milj.kr. ställs som säkerhet för ett banklån till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum för finansiering av nämnda utbyggnad.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta att en statlig garanti om 6500000 kr. får ställas som säkerhet för ett banklån till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum,

2. till Vissa nämnder m.m. inom totalförsvaret för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 6870000 kr.

A 3. Kommittéer m. m.

1982/83 Utgift 7046817'-2

1983/84 Anslag 8600000

1984/85 Förslag 8600000

' Varav 4290000 kr. i prisregleringsmedel.

- Anslaget var t. o. m. budgetåret 1982/83 förslagsanslag.

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp, 8,6 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 8600 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 10

A 4. Extra utgifter

1982/83 Utgift 7375)3 Reservation 488811

1983/84 Anslag 470000

1984/85 Förslag 535000

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 535000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 535000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 11

2 Säkerhetspolitiska överväganden

Tendensen till fördjupad spänning mellan supermakterna har fortsatt att prägla de säkerhetspolitiska perspektiven under det gångna året. De smärre tecken på vilja till en återupptagen dialog som tidvis kunnat skönjas har ånyo ersatts av en stämning av akuta politiska motsättningar. Utvecklingen visar hur lätt även isolerade händelser kan utlösa en återgång till en skarp retorisk konfrontation grundad på ömsesidig och djupt förankrad misstänksamhet.

Det försämrade förhållandet mellan supermakterna sätter sin prägel på hela det internationella klimatet. Eftersom supermakterna uppfattar sina intressen vara direkt berörda i många av de pågående regionala och lokala konflikterna i världen, kan även geografiskt begränsade oroligheter få vittomfattande säkerhetspolitiska konsekvenser. Tendensen att betrakta problem i Tredje världen främst i ljuset av supermaktsrivaliteten är mycket farlig. Denna rivalitet — eller öst-västperspektivet som sådant — kan varken erbjuda tillräckliga förklaringar eller acceptabla lösningar pä konflikter i Tredje världen. Flera av konflikterna under år 1983 illustrerar detta. Kriget mellan Iran och Irak fortsätter på Qärde året med mycket stora offer på båda sidor utan att någon lösning kan skönjas. Eventuell tillförsel av mer avancerade vapensystem kan innebära en ny fara för upptrappning av konflikten. I det söndrade och krigsdrabbade Libanon har konflikten förvärrats. Samtidigt har stormaktsengagemanget i området kommit att ytterligare öka.

Den sovjetiska ockupationen av Afghanistan går in på sitt femte år, medan befolkningens motstånd och omvärldens protester mot detta övergrepp fortsätter. I Sydostasien och Södra Afrika har utvecklingen visat hur stormakternas engagemang på grund av strategiska intressen fördjupar lokala konflikter och försvårar lösningar som innebär att berörda folk bereds tillfälle att utnyttja sin självbestämmanderätt. Det mönstret har också gällt i Centralamerika, där kampen mot århundraden av nöd och förtryck möts av våld från dem som motsätter sig de folkliga kraven på en dräglig tillvaro. Med utländska vapenleveranser och militärt bistånd trappas våldet upp, och risken för öppet krig i regionen ökar. I Östeuropa har de polska militärernas försök att på ytan skapa en återgång till normala förhållanden i landet inte kunnat dölja hur motsättningen mellan folkliga frihetssträvanden och regimernas kontrollkrav fortsätter att skapa spänning i Östeuropa.

Den tilltagande användningen av våld på olika håll i världen inger oro. Den minskande respekten för folkrätten och FN-stadgans principer har åtföljts av ett alltmer öppet åsidosättande av FN: s uttalade vilja. FN: s generalsekreterare har varnat för att medlemsländerna genom att avlägsna sig frän stadgans normer och förpliktelser närmar sig en ny internationell

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 12

anarki. Ett stärkande av FN:s roll som instrument för kollektiv säkerhet ter sig därför ytterst angeläget.

Kapprustningen har fortsatt i ett uppdrivet tempo, medan praktiskt taget inga framsteg ännu gjorts i rustningskontroll- och nedrustningsfrågor av central betydelse. Den växande fredsrörelsen utgör en sund reaktion mot regeringarnas oförmåga att bryta de etablerade rustningsmönstrens onda cirkel. Huvudansvaret för de uteblivna resultaten i nedrustningsarbetet får bäras av de båda supermakterna. Ett begränsat framsteg utgörs emellertid av det faktum att samtalen om begränsning av de strategiska kärnvapnen, de s.k. START-förhandlingarna, har fortsatt trots de politiska motsättningarna. Avståndet mellan parternas positioner synes ha minskat något under det gångna året. Allt talar dock för att förhandlingarna blir komplicerade och långvariga.

Supermakternas förhandlingar i Geneve om de regionala kärnvapnen i Europa avbröts på senhösten 1983. Sedan NATO inlett den utplacering av nya medeldistansraketer varom villkorligt beslut fattades år 1979, lämnade Sovjetunionen förhandlingarna utan att något datum för ett återupptagande fastställts. I samband därmed förklarade Sovjetunionen sin avsikt att möta utplaceringen av NATO: s medeldistansraketer med nya egna vapensystem. Det förefaller vara en uppenbar risk att ytterligare ett nytt och farligt skede i kärnvapenkapprustningen i Europa nu inleds. Desto angelägnare är det att förhandlingarna i Geneve snarast återupptas och att en överenskommelse näs innan NATO: s utplaceringsprogram fullbordats.

Även andra pågående förhandlingar av betydelse för Europas säkerhet präglas av låsningar och djupa motsättningar. I Wiensamtalen om militära styrkereduktioner i Centraleuropa (MBFR) har ett antal kompromisser uppnåtts beträffande målen för nedskärningarna, men den grundläggande oenigheten om de rådande styrkenivåerna, frän vilka nedskärningarna skall företas, består oförändrad.

Uppföljningsmötet i Madrid till konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) har efter tre års arbete kunnat fullföljas med enighet bland de deltagande länderna kring ett slutdokument innehållande flera viktiga beslut. Av särskild betydelse är beslutet att i Stockholm sammankalla konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa. Därmed etableras ett viktigt forum för en fortsatt dialog mellan öst och väst i syfte att minska misstron mellan maktblocken, minska risken för en väpnad konflikt och på sikt ge bidrag till en nedrustningsprocess. Värdskapet för Stockholms-konferensen lägger ett speciellt ansvar på Sverige att konstruktivt bidra till förhandlingarna, och regeringen kommer att göra särskilda ansträngningar för att konferensen skall leda till positiva resultat.

Som del av Europa kan de nordiska länderna inte undgå att beröras av de stormaktsmotsättningar som präglar förhandlingarna om kontinentens säkerhet. Härtill kommer dessutom att det nordiska området i sig under

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 13

avsevärd tid vuxit i strategisk betydelse. Huvudorsaken till denna utveckling är utbyggnaden av de sovjetiska marinbaserna på Kola-halvön, vilkas lokalisering till stor del är betingad av globalstrategiska och geografiska faktorer i förening med den vapentekniska utvecklingen. Denna utbyggnad har följts av det norska beslutet om förhandslagring i mellersta Norge av viss utrustning för amerikanska marinkårsförband. Den ökning av den militära aktiviteten i det nordiska området som ägt rum på båda sidor bör ses som ett led i supermakternas bevakande av sina globala intressen och som en del av den strategiska maktbalansen dem emellan, och den bör därför inte uppfattas som primärt riktad mot Sverige. Utvecklingen kan dock inte undgå att på olika sätt få återverkningar också för Nordens del. Vårt land befinner sig inte längre i periferin av stormaktens militärstrategiska intressekonflikter. Ett tecken härpå är att Sveriges territorium under senare år har utsatts för ett antal grova kränkningar av främmande ubåtar. Det mest påtagliga exemplet har varit den sovjetiska ubåten U 137: s grundstötning utanför Karlskrona hösten 1981. Den kommission som regeringen tillsatte efter incidenterna i HårsQärden hösten 1982 konstaterade med fullständig säkerhet att flera främmande ubåtar förekommit i detta område. Överbefälhavaren har vidare konstaterat, att Sverige också fortsättningsvis under sommaren 1983 med hög sannolikhet utsattes för ett betydande antal kränkningar.

Respekten för vår säkerhetspolitiska linje kräver att vi redan i fredstid ingriper med största fasthet mot kränkningar av vårt territorium. Skärpta regler för ingripande mot främmande ubåtar har införts fr. o. m. den 1 juli 1983. Betydande resurser har anslagits för att påskynda en förstärkning av ubåtsskyddet. Därmed kommer vår förmåga att ingripa mot främmande ubåtar stadigt att höjas. Det är vår skyldighet och vår bestämda föresats att med alla till buds stående medel hävda Sveriges territoriella integritet.

Det är ett globalt intresse att kärnvapnens roll i stormakternas relationer reduceras. I de nordiska länderna finns inte någi-a kärnvapen. Det är viktigt att detta läge består. Regeringen eftersträvar därför att få till stånd en överenskommelse som gör Norden till en kärnvapenfri zon. Syftet med ett dylikt zonarrangemang är att minska kärnvapenhotet mot det nordiska området. Förslaget om en korridor i Centraleuropa fri från slagfältskärnvapen syftar till att minska risken för att en väpnad konflikt snabbt trappas upp till ett kärnvapenkrig. Regeringen avser att långsiktigt fortsätta arbetet med dessa förslag i förvissning att ett genomförande av dem också verksamt skulle bidra till att lindra spänningen mellan maktblocken.

De senaste årens allvarliga utveckling i världen förändrar inte de grundläggande slutsatser som drogs i 1982 års försvarsbeslut. Trots skärpta stormaktsmotsättningar och de påfrestningar som de senaste årens ubåtskränkningar inneburit för svensk del kvarstår förutsättningarna för de överväganden som redovisades i samband med det senaste försvarsbeslutet oförändrade. Den svenska säkerhetspolitiken, grundad på vår alliansfri-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 14

het syftande till neutralitet i krig och stödd på ett för våra förhållanden starkt försvar, ligger fast. Regeringen kommer konsekvent och bestämt att fullfölja denna politik. Förtroendet för vår vilja och vår förmåga att i krig bevara neutraliteten måste vidmakthållas. Det får varken skapas farhågor eller förväntningar om att Sverige ens under starkt yttre tryck skulle överge sin neutralitetspolitik. Den svenska nationen står enad kring de säkerhetspolitiska principerna. Det är en ovärderlig tillgång som skall bevaras.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 15

3   Strukturförändringar och samordning

3.1 Översynsprojektet

I prop. 1980/81:20 (bil. 3) anmälde dåvarande chefen för försvarsdepartementet att han avsåg att låta kartlägga de besparingsmöjligheter som skulle kunna uppnås genom samverkan mellan försvaret och övriga samhällssektorer. Vidare anmälde han i prop. 1980/81:100 (bil. 7) att ett översynsprojekt hade startats. Jag vill här redovisa arbetsläget för de delar som nu kvarstår av detta översynsprojekt.

3.2   Försvarsmaktens transportflyg

Försök med att använda försvarsmaktens transportflyg för värnpliktsresor har pågått sedan december 1982. Regeringen beslutade, efter framställning från överbefälhavaren, i juni 1983 att försöksverksamheten skall pågå t.o.m. den 31 mars 1984. Överbefälhavaren skall senast den 31 december 1983 inkomma till regeringen med redovisning av dittills vunna erfarenheter av försöken. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att bereda riksdagen möjlighet att ta del av vunna erfarenheter.

3.3 Flygplan för havsövervakning

Regeringen har den 3 mars 1983 uppdragit åt överbefälhavaren att i samråd med generaltullstyrelsen redovisa hur behovet av flygplan för övervakning av våra havsområden kan samordnas när det gäller såväl anskaffning som utnyttjande, drift och underhåll av flygplanen. Överbefälhavaren har i skrivelse den 27 september 1983 redovisat uppdraget. Av skrivelsen framgår bl.a. att samma typ av flygplan kan användas för de behov som marinen och kustbevakningen har för övervakning av våra havsområden. Överbefälhavaren redovisar vidare olika alternativ till ett samordnat utnyttjande av flygplanen. Överbefälhavaren beslöt i januari 1982 att hyra flygplan för att genom försöksverksamhet pröva hur marinens sjöbevakning och möjligheterna att i fred påvisa närvaron av främmande ubåtar på svenskt vatten skulle kunna förbättras. Försöken pågår.

Regeringen har den 1 december 1983 uppdragit åt överbefälhavaren att fortsätta utredningsarbetet med inriktning mot alternativet att marinen och kustbevakningen i civil form gemensamt utnyttjar tre flygplan med integrerad utrustning. Inom ramen för uppdraget skall även behandlas resultatet av den försöksverksamhet som bedrivs inom marinens sjöbevakning.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 16

Överbefälhavaren skall också utreda och komma med förslag till ytteriigare samordning med annan stattig flygverksamhet av likartad karaktär.

3.4 Samordning mellan kommuner och fredsförband

I prop. 1981/82: 102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling (bil. I) anmälde föredragande departementschefen att en inventering har gjorts av möjligheterna till ett ökat samutnyttjande av försvarets och det övriga samhällets resurser. Han anmälde vidare att arbetet med att undersöka möjligheterna till en ökad samordning mellan kommuner och fredsförband borde drivas vidare med hänsyn till de besparingar som kunde förväntas. Riksdagen (FöU 1981/82: 18, rskr 374) hade inte något att erinra mot vad föredragande departementschefen anfört. I april 1983 gav regeringen försvarets rationaliseringsinstitut i uppdrag att till januari 1984 göra en kartläggning av möjligheterna till en ökad samordning mellan försvarets fredsförband och övriga delar av samhället.

3.5 Totalförsvarets ledning

I 1982 års försvarsbeslut uttalades att totalförsvaret inte utgör någon organisation utan är ett samlingsbegrepp för alla nödvändiga åtgärder i syfte att förbereda samhällets omställning till kris- och krigsorganisation. Vidare uttalades att den som leder en verksamhet i fred skall leda samma verksamhet i krig och ansvara för de fredstida beredskapsåtgärderna.

Försvarets rationaliseringsinstitut har fått i uppdrag att till den 1 oktober 1984 översiktligt gå igenom uppgifter och resurser på olika nivåer av den civila delen av totalförsvaret samt utarbeta ett förslag till en ny ledningsstruktur.

Totalförsvarets chefsnämnd har fått i uppdrag att till den 1 oktober 1984 redovisa förslag till hur beredskapshänsyn skall beaktas i samhällsplaneringen.

3.6 Utredningen om försvarets gemensamma myndigheter

I prop. 1982/83: 100 (bil. 6) anmälde föredragande departementschefen att en utredning (Hpg 5-kommittén) pågick om försvarets gemensamma myndigheter (Fö 1982:06). Kommittén har haft i uppdrag att göra en förstudie om möjligheterna till dels strukturförändringar och ytterligare kostnadsreduceringar inom försvarets s.k. gemensamma myndigheter, dels ökad samordning med övriga statliga myndigheter. Kommittén har i september 1983 överlämnat betänkandet (DsFö 1983:5) Strukturförändringar och samordning.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 17

Flera av kommitténs förslag berör verksamhet utanför försvarsdepartementets område och kan anses innebära en utvidgning av det arbete som startades med det s.k. översynsprojektet. Förslagen innebär i regel att fortsatta utredningar behövs. Kommitténs betänkande remissbehandlas f. n. Remissyttrandena över den del av betänkandet som handlar om försvarets datacentral har kommit in. Jag behandlar nu enbart kommitténs förslag beträffande datacentralen.

3.7 Försvarets datacentral

Kommittén anser att en nedläggning av försvarets datacentral främst skulle underlätta den övergång till decentraliserad datakraft som har påböijats. Kommitténs förslag innebär att de resurser för utveckling av datasystem som nu finns vid försvarets datacentral överförs till försvarets rationaliseringsinstitut den 1 juli 1984. Vidare förutsts att de delar av datacentralen som svarar för driften delas upp på de två huvudsakliga användarna senast den 30 juni 1986.

Flera av de remissinstanser inom försvaret som har yttrat sig över förslaget att lägga ned försvarets datacentral - bl.a överbefälhavaren, chefen för armén, försvarets materielverk och försvarets rationaliseringsinstitut -biträder utredningens förslag i detta avseende. Däremot avstyrker de flesta av dessa myndigheter utredniigens förslag om hurjJata-centralens resurser bör fördelas på övrigaKiyndigheter och anser att det behövs bättre underlag i denna del. Bland övriga remissinstanser anser främst chefen för flygvapnet, försvarets datacentral, försvarets forskningsanstalt, civilförsvarsstyrelsen, statskontoret och riksrevisionsverket att utredningens förslag dels är bristfälligt underbyggda, dels har begränsats alltför mycket genom att beröra främst försvarets datacentral. De anser att förbättrat beslutsunderlag behövs. Samma syn företräds av Centralorganisationen SACO/SR och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).

Jag är inte beredd att nu förorda en nedläggning av försvarets datacentral utan anser liksom praktiskt taget alla remissinstanser att det behövs ett vidgat beslutsunderlag. Arbetet med att ta fram ett sådant underlag genomförs främst som ett led i den utveckling av försvarets informationssystem som jag kommer att beskriva närmare i det följande (s. 43 f.).

3.8 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om arbetet med strukturförändringar och samordning inom försvaret och mellan försvaret och andra delar av den offentliga verksamheten.

2    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 18

4   Bevakning av totalförsvarsobjekt

4.1   Gällande ordning

I syfte att effektivisera bevakningen av militära anläggningar och andra objekt som är viktiga från totalförsvarssynpunkt tillskapades är 1964 efter riksdagsbeslut samma är (prop. 1964:108, SU 121, rskr 261) ett särskilt statligt bevakningsbolag, Allmänna bevakningsaktiebolaget (ABAB).

För att skapa garantier för att det nya bolaget skulle fä svara för bevakningen av anläggningar som var betydelsefulla för totalförsvaret föreskrevs att myndigheterna inte fick anlita något annat bolag än ABAB. Till en början gällde ABAB: s särställning endast inom Storstockholmsområdet men det förutsattes i riksdagsbeslutet att särställningen skulle utvidgas i takt med att ABAB: s verksamhet växte.

ABAB:s verksamhet omfattar huvudsakligen bevakning med hjälp av väktare och därmed sammanhängande tjänster. Ursprungligen svarade ABAB också för teknik, installation, underhåll och service i fråga om larmsystem. Den verksamheten övertog televerket (numera Tele Larm AB) år 1975. ABAB svarar dock alltjämt för larmmottagning och utryckning i samband med larm.

F.n. regleras ABAB:s särställning av förordningen (1975:874) om anordnande av bevakning. I den föreskrivs att vissa uppräknade statliga myndigheter skall anhta ABAB för bevakning och televerket för installation och underhåll av bevakningsanordningar i fråga om lokaler, förva-ringsutrymmen och andra anläggningar som är betydelsefulla från totalförsvarssynpunkt, s. k. skyddsföremål, under förutsättning att skyddsföremålet finns inom någon i förordningen namngiven kommun. Av de viktiga totalförsvarsmyndigheterna är det bara luftfartsverket som inte omfattas av förordningen. De kommuner det gäller är de större kommunerna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Värmlands län.

4.2   Monopolutredningen

I betänkandet (SOU 1978:48) Konkurrens på lika villkor föreslog monopolutredningen att ABAB: s och televerkets särställning borde upphävas. De skäl som utredningen angav var främst att myndigheternas eget ansvar för bevakningens effektivitet har skärpts sedan särställningen infördes samtidigt som kontrollen över bevakningsföretagen har ökat genom att krav på auktorisation har införts genom lagen (1974:191) om bevakningsföretag.

Utredningen föreslog samtidigt att ABAB skulle tillföras ett kapitaltillskott. Motiven för detta var i huvudsak följande.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 19

ABAB: s väktare har tjänstemannavillkor medan väktare i övriga bevakningsföretag har LO-villkor. På grund härav ligger ABAB: s lönekostnader 15-20 procent högre än branschen i övrigt. Om ABAB:s särställning skulle avskaffas, är det inte sannolikt att ABAB-gruppen skulle klara konkurrensen med den marknadsdominerande Securitas-gruppen. Genom ett kraftigt kapitaltillskott till ABAB skulle ett privat monopol pä bevakningsmarknaden kunna förhindras.

4.3 Statsmakternas beslut

Pä grundval av monopolutredningens betänkande lämnades prop. 1978/79:134 om behandlingen av gällande särställningar för vissa företag och myndigheter vid leveranser till staten m. m.

I fråga om ABAB och televerkets larmdivision anslöt sig föredraganden, statsrådet Mundebo, till den av monopolutredningen framförda uppfattningen att kvalitetsskillnaderna mellan ABAB och de större privata vaktbolagen inte längre är av nägon avgörande betydelse.

Propositionen mynnade ut i ett förslag att en översyn skulle göras av möjligheterna att begränsa särställningen för ABAB och televerkets larmdivision till att endast omfatta bevakningsobjekt med hög prioritet från skyddssynpunkt. Vid översynen, som föreslogs äga rum inom regeringskansliet, borde också konsekvenserna för ABAB och televerkets larmdivision av en sådan begränsning redovisas. Även begränsningseffekten på möjligheterna att upprätthålla konkurrensen inom bevakningsbranschen borde belysas. Vid översynen borde särskilt beaktas behovet av att genomföra eventuella omställningar smidigt och successivt sä att den berörda personalens intressen tillgodosågs på ett tillfredsställande sätt.

Vid finansutskottets behandling av propositionen (FiU 1979/80:6) reserverade sig de socialdemokratiska ledamöterna och uttalade att det inte fanns något behov av den föreslagna översynen (s. 14). Ett av de utmärkande dragen för bevakningsmarknaden var, enligt reservanterna, risken för att den privata Securitasgruppen skulle få ett totalt monopol. Denna risk måste bedömas som särskilt allvariig med tanke på de känsliga uppgifter som handhas av bevakningsföretagen. Det faktum att ABAB: s personal har förmånligare anställningsvillkor än vad fallet är i de privata bevakningsföretagen och att ABAB dessutom uppvisar en högre standard än konkurrenterna i fråga om personalkontroll, utbildning och personalkvalitet ansåg reservanterna inte böra få utgöra motiv för att privata bevakningsföretag skall tillåtas konkurrera ut ABAB genom lägre priser.

Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget i propositionen (FiU 1979/80:6, rskr 45).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 20

4.4 Regeringens beslut med anledning av propositionen

Genom beslut den 10 april 1980 uppdrog regeringen (försvarsdepartementet) ät överbefälhavaren (ÖB) att i samråd med rikspolisstyrelsen undersöka om det skulle vara möjligt att från skyddssynpunkt gradera skyddsföremåien på ett sådant sätt att särställningen för ABAB och televerkets larmdivision begränsades till bara vissa skyddsföremål.

4.5 Överbefälhavarens redovisning

ÖB:s principiella uppfattning är att den lämpligaste formen för bevakning av militära skyddsföremäl är bevakning i egen regi. I den mån detta inte går, bör bevakningen anförtros ABAB. Skälen härför är av säkerhetsmässig karaktär såsom personsäkerhet, utbildning, utländsk inblandning, statlig kontroll samt samverkan och samordning.

De objekt som är betydelsefulla från totalförsvarssynpunkt (skyddsföremålen) indelas enligt anvisningar från ÖB i högviktiga (klass A), viktiga (klass B) och övriga (oklassificerade).

Vid anlitandet av bevakningsbolag är det viktigt att entreprenören kan garantera att bevakningen handhas av duglig och pålitlig personal och att myndigheten ges full insyn i och kan påverka verksamheten. Enligt ÖB: s principiella uppfattning talar detta för att ABAB skall anlitas, om bevakningen avser högviktiga skyddsföremäl. Det är också olämpligt frän säkerhetssynpunkt att olika bevakningsbolag får insyn i sådana skyddsföremål, vilket skulle kunna bli följden om fri konkurrens införs. I sä måtto, hävdar ÖB, bör ABAB:s särställning behållas och självfallet i princip gälla hela landet.

ÖB anser också att det är lämpligt med fortsatt särställning för ABAB i fråga om andra typer av skyddsföremål. Härför talar bl. a. att företaget inle låter oprövad personal tjänstgöra vid totalförsvarsobjekt och att utbildningen för personalen ligger över miniminivån och dessutom genomförs innan vederbörande tas i anspråk inom totalförsvaret. I den mån även andra större vaktbolag tillämpar detta förfaringssätt och rent bevakningstekniska kvalitetsskillnader inte kan påvisas torde det dock vara möjligt att avstå från anspråken om särställning för ABAB i fråga om skyddsföremäl enligt klass B och oklassificerade föremål. Ett oeftergivligt krav vid an-budsinfordran från andra företag än ABAB är dock att garantier mot utländsk insyn eller påverkan lämnas. Del bör emellertid alltid finnas möjlighet för en bevakningsansvarig myndighet att i särskilt fall med bortseende från eventuella kostnadsjämförelser hos regeringen hemställa att ABAB skall äga företräde som uppdragsgivare.

Behovet av särställning för televerket är inte lika påtagligt. Det ligger mycket närmare till hands att acceptera fri konkurrens när det gäller

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 21

upphandling av teknik än bevakningstjänster. Det gäller i princip att för varje särskilt fall införskaffa bästa möjliga teknik till lägsta möjliga pris under beaktande att säkerhetsaspekterna kan tillgodoses. I dessa ingår att underhållet av en installerad larmanläggning inte får överlåtas till en annan firma utan godkännande av ÖB eller rikspolisstyrelsen. ÖB kan därför numera godta att särställningen i fråga om upphandlingen för televerket upphävs om - på samma sätt som ovan anförts beträffande ABAB - den bevakningsansvariga myndigheten ges möjlighet att hos regeringen hemställa att televerket med hänsyn till sekretessaspektema skall äga företräde för visst uppdrag även om en likvärdig produkt är offererad till ett lägre pris av en annan leverantör.

4.6 Remissutfallet

ÖB: s förslag har remissbehandlats.

Till förslaget ansluter sig i allt väsentligt försvarets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen, försvarets materielverk, försvarets forskningsanstalt, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, försvarets rationaliseringsinstitut, socialstyrelsen, vägverket, sjöfartsverket, statens järnvägar, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Värmlands län, LO och Handelstjänstemannaförbundet.

Postverket anser att det är angeläget att verket - liksom hittills - har möjlighet att med utgångspunkt i de sammanvägda faktorer som måste bestämma verkets skyddsåtgärder-t.ex. i förekommande fall bevakning - välja den bevakningsform och det bevakningsföretag som i det enskilda fallet bedöms vara lämpligast.

Televerket finner inte att några hinder föreligger mot att ABAB:s särställning upphävs. Televerket ansluter sig till ÖB: s uppfattning att särställningen för televerkets larmverksamhet bör upphöra.

Luftfartsverket, som står utanför särställningen, anser att det även fortsättningsvis är adekvat att vissa av luftfartsverkets flygplatser är högviktiga skyddsföremål men att luftfartsverket ändå står utanför förordningens tillämpningsområde.

Livsmedelsverket bedömer att dess lokaler kan hänföras till kategorin oklassificerade skyddsföremäl och att särställningen för ABAB inte är nödvändig i fråga om den typen av skyddsföremål.

Statens vattenfallsverk anför att kraftindustrin i dag anlitar ABAB endast i mindre omfattning för bevakning av landets fyra kärnkraftverk. Erfarenheten visar att personalen vid det andra bolag som utnyttjas är pålitlig och har god utbildning. Samordning och samverkan fungerar också smidigt. Enligt kraftindustrins uppfattning är det anlitade vaktbolaget inte underlägset ABAB i dessa avseenden. Även inom kategorin högviktiga skyddsföremål bör en gradering av betydelsen kunna göras så att flera

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 22

auktoriserade bevakningsföretag ges möjlighet att konkurrera om bevakningsuppdragen. Erfarenheterna från kraftindustrin visar att konkurrensen, utöver ett lägre pris, ger en bättre bevakning med större lyhördhet för anläggningsägarens krav.

Förenade fabriksverken (FFV) anlitar såväl ABAB som Securitas. Någon avgörande skillnad i kvalitet beträffande bevakningen har inte kunnat iakttas. För FFV är det av stort intresse att kostnadsaspekterna inte skjuts i bakgrunden. Det är därför angeläget att fredsbevakningen av B-föremålen får utföras av det företag som kan göra detta mot lägsta kostnad och med uppfyllande av det krav som rikspolisstyrelsen ställer i varje enskilt fall.

Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) anför som sin grundläggande uppfattning att konkurrens skall ske på lika villkor. Mycket starka skäl skall föreligga för undantag från denna princip. De skäl som ÖB åberopar för ABAB: s särställning vad gäller bevakning av skyddsföremäl i klass B och de oklassificerade skyddsföremålen är inte så starka att de motiverar denna särställning. Redan på grund av lagen om bevakningsföretag är den statliga insynen och kontrollen reglerad. Denna insyn och kontroll kan givetvis anpassas till de krav som ÖB kan ställa. SAF vill alltså fästa uppmärksamheten på att de faktorer som åberopas av ÖB till stöd för ABAB: s särställning inte är för handen. Vad gäller de högviktiga skyddsföremålen har ÖB till stöd för ABAB: s särställning åberopat det olämpliga i att olika bevakningsbolag får insyn i sådana skyddsföremål. Detta synsätt kan SAF i princip acceptera på sä sätt att kretsen av entreprenörer begränsas. I detta ligger då att de privata bolag som i dag anlitas för högviktiga skyddsföremål givetvis behåller sin särställning, även om ABAB skulle etablera sig pä orten i fråga. Vad gäller särställningen för televerkets larmdivision delar SAF ÖB:s synpunker att någon särställning inte behövs.

Svenska transportarbetareförbundet anför som sin principiella uppfattning att så få hinder och restriktioner som möjligt skall uppställas i näringspolitiska frågor. Förbundet pekar särskilt på att bevakningsföretagen är underkastade en obligatorisk auktorisation. Vidare får antas att en under åren alltmer förbättrad utbildning inom bevakningsföretagen bör ha bidragit till att personalen hos åtminstone de större bevakningsföretagen fått kunskaper om arbetets art och vikt. Det synes därför inte längre sakligt motiverat att särställa ABAB. Kunnig och beprövad bevakningspersonal finns i dag inom ett stort antal företag. Med anledning av det anförda bör, enligt förbundet, ÖB kunna använda sig av tjänster från flera bevakningsföretag än vad som nu är fallet. Förbundet finner därför ÖB: s ställningstagande i fråga om bevakningen av skyddsföremäl enligt kategorierna B och oklassificerade som en minsta godtagbara liberalisering av anbudsprinciperna.

ABAB hänvisar i sitt remissvar till en början till de motiv som angavs för bildandet av ABAB. ÖB har även i den nu föreliggande redovisningen

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 23

ytterligare understrukit de säkerhetsmässiga faktorer, som talar för att ABAB: s särställning skall bestå och som en logisk följd härav omfatta hela landet. ABAB delar helt ÖB: s uppfattning vad gäller motiven för särställningen och den föreslagna geografiska utökningen. När det gäller den föreslagna begränsningen av särställningen till endast högviktiga skyddsföremål ifrågasätter ABAB om gränsdragningen mellan A- och B-föremäl från säkerhetssynpunkt är så klar att man bara därav kan göra en sådan uppdelning som ÖB föreslår. ÖB uppställer vidare som ett oeftergivligt villkor för en begränsning av särställningen att garantier mot utländsk insyn eller påverkan erhålls. ABAB hävdar att en sådan garanti bara kan säkras genom ett statligt ägande av företaget. För ett behållande av särställningen talar också att det är olämpligt att flera bevakningsföretag får insyn i anläggningar som är viktiga för totalförsvaret, vilket ju kan bli följden av fri konkurrens. — För ABAB: s verksamhet skulle slopandet av särställningen innebära olika nackdelar. ABAB:s möjligheter att upprätthålla en beredskap för en hastig förstärkning av bevakningen hos totalförsvarsmyndigheterna skulle minska. Stordriftsfördelarna skulle gå förlorade vilket skulle minska ABAB: s konkurrensförmåga. En kraftig minskning av företagets personalstyrka måste ske. - Vad gäller särställningen för televerket talar samma skäl för behållandet av den som i fråga om ABAB. Securitas menar att en fri anbudsgivning leder till en förbättrad konkurrens och därigenom en förhöjd effektivitet och lägre priser. Securitas bedömer att köparna av ABAB: s tjänster bör kunna göra en besparing pä 12 milj.kr. om särställningen slopas. - Efter den nya lagstiftningen om bevakningsföretag finns inte nägon skillnad mellan ABAB och övriga företag i dokumenteringen av personalens pålitlighet. Det finns därför ingen anledning till förmodan att personalens pålitlighet skulle vara lägre i de andra företagen. Inte heller skiljer sig kraven i fråga om utbildning eftersom också utbildningen grundar sig pä den förut nämnda lagstiftningen. ÖB: s uppfattning att utlänningar inte skall ges insyn i försvarsviktiga anläggningar delas helt av Securitas, som i sin nuvarande bolagsordning har en s.k. utlänningsklausul. Ägarna till Securitas-företagen är svenska medborgare. Securitas delar också uppfattningen att staten bör ha en god insyn i de företag som bevakar skyddsföremäl av olika slag. Detta sker också genom den tillsyn som enligt lagen om bevakningsföretag skal'; utövas av länsstyrelserna. - Securitas kan inte se något som helst skäl varför inte en privat entreprenör inom bevakningsområdet skulle kunna vara underleverantör till försvarsmaktens olika grenar, när det i andra sammanhang förekommer leveranser till försvarsmakten från företag och branscher som inte alls har den statliga insyn som förekommer inom bevakningsbranschen. Om försvarsmakten vill ha en särskild bevakningsorganisation bör den användas för sitt ändamål inom försvarsmaktens anläggningar och inte utnyttja sin särställning för att bedriva affärsverksamhet. Detta förhållande kan ge kunderna den uppfattningen att det

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 24

skulle föreligga en kvalitetsskillnad mellan ett statligt bevakningsföretag som används för militära bevakningar och ett privat bevakningsföretag, som saknar möjlighet att fä utföra sådana uppdrag. ABAB: s särställning måste därför tas bort. Detsamma gäller televerkets särställning.

Bevakningsrådet anser att de krav pä utbildning och de möjligheter till insyn som lagen om bevakningsföretag innehåller motiverar ett borttagande av särställningen för ABAB.

4.7 Föredragandens överväganden

Det är av stor betydelse för rikets säkerhet att anläggningar och lokaler som är viktiga från totalförsvarssynpunkt bevakas på ett tillfredsställande sätt. Som ÖB har framhållit måste garantier finnas för att bevakningen av skyddsföremäl handhas av duglig och pålitlig personal och att staten har insyn i och kan påverka verksamheten hos det företag som anlitas för bevakningen.

Visserligen har genom lagen (1974:191) om bevakningsföretag införts en samhällskontroll av bevakningsföretagen men denna kontroll ger inte samma möjligheter till insyn och påverkan som ett statligt ägande. ÖB har mot bakgrund härav föreslagit att åtminstone de skyddsföremål som är högviktiga skall bevakas av ABAB trots de ökade kostnader som uppstår härigenom.

Jag ansluter mig till ÖB: s uppfattning att det från säkerhetsmässiga utgångspunkter är motiverat att låta ett statligt bolag ensamt ha hand om bevakningen av våra vikrigaste skyddsföremål. Det kan inte vara acceptabelt att utomordentligt känslig information om vårt totalförsvar samlas hos ett eller flera enskilda företag utan reella möjligheter för staten att kontrollera hur denna information hanteras och utnyttjas. Jag föreslår därför att särställningen för ABAB behålls men begränsas till de högviktiga skyddsföremålen. Nuvarande geografiska inskränkning kan inte anses motiverad utan den nu förordade särställningen bör gälla hela landet. Den bör också omfatta alla statliga myndigheter.

Jag är medveten om att den förändring som jag förordar kan skapa problem såväl för de företag vilka i dag svarar för bevakningen av högviktiga skyddsföremål utanför monopolområdet, som för ABAB, som föriorar delar av sin nuvarande särställning. Jag anser därför att det behövs en övergångstid av fyra år för att avveckla de kontrakt som har tecknats med stöd av nu gällande regler. Om någon myndighet också efter utgången av fyraärsperioden skulle komma fram till att~ett byte av bevakningsföretag skulle välla väsentliga olägenheter, har myndigheten alltid möjlighet att ansöka om dispens hos regeringen.

När det gäller särställningen för Tele Larm AB har nästan alla remissinstanser förordat att den särställningen skall slopas. Jag har ingen avvikande uppfattning.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 25

Jag har i ärendet samrått med chefen för kommunikationsdepartementet och statsrådet R. Carlsson.

4.8 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer för bevakningen av totalförsvarsobjekt som jag har förordat.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 26

5   Det militära försvaret

5.1 Planerings- och ekonomisystemet

År. 1972 infördes ett nytt planerings- och budgetsystem för försvaret (SOU 1969:25, prop. 1970:97, SU 203, rskr 420). I promemorian (Ds Fö 1977: 5) Försvarets planerings- och ekonomisystem (FPE) - Utveckling och principer redovisas närmare idéerna i systemet mot bakgrund av de fem första årens erfarenheter av dess praktiska tillämpning.

Syftet med systemet är att skapa ett sådant arbetssätt och ett sådant beslutsunderlag att man med tillgängliga resurser kan åstadkomma dugliga krigsförband och en beredskap som är anpassad till de säkerhetspolitiska förhållandena. Systemet skall också ge en hög effektivitet i verksamheten och, genom delegerat ansvar, arbetstagarna en ökad tillfredsställelse i arbetet.

Parallellt med systemets utveckling genomfördes organisationsutredningar i syfte att klarlägga hur ledningsmetoder och organisationsstrukturer skulle anpassas till varandra. Resultatet av detta arbete redovisades vid 1977/78 års riksmöte genom propositionen 1977/78:63 om försvarsmaktens centrala ledning m. m. Riksdagen har i sitt beslut med anledning av propositionen (FöU 9, rskr 174) förutsatt att instruktionerna för myndigheterna på central nivä anpassas till principerna i ledningssystemet.

I beslut våren 1980 i anslutning till propositionen 1979/80: 135 om försvarsmaktens högre regionala ledning m.m. (FöU 19, rskr 326) framhöll riksdagen att försvarets planerings- och ekonomisystem är ett samlat ledningssystem för all verksamhet i fred inom försvaret. Ledningssystemet arbetar med målstyrning genom uppdrag och målstyrningen borde enligt riksdagens mening skapa förutsättningar för decentralisering.

Ledningssystemet har därefter för försvarsmaktens del reglerats genom förordningen (1983:276) om verksamheten inom försvarsmakten. I förordningsmotiven (1983:1) ges en grundsyn på ledningsförhållandena. I förordningen behandlas försvarsmaktens uppgifter och organisation samt verksamhetens ledning och genomförande. Vidare innehåller förordningen bestämmelser om samverkan inom totalförsvaret och regler för verksamheten under krig och vid krigsfara.

Försvarsmaktens uppgift är att försvara landet mot väpnade angrepp utifrån. Försvarsmakten skall ha sådan beredskap att den tidigt kan möta sådana angrepp.

Försvarsmakten skall i fred inrikta verksamheten på att bygga upp krigsförband och att förbereda förbandens användning för landets försvar. Försvarsmakten skall i fred också ha förmåga att upptäcka och avvisa kränkningar av svenskt territorium. Försvarsmakten skall kunna ställa en särskild beredskapsstyrka till Förenta Nationernas förfogande för fredsbevarande uppgifter.

Verksamheten i fred (produktionen) inom försvarsmakten planeras och genomförs för särskilda program. För den övergripande planeringen bildas

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet

27

huvudprogram och avvägningsprogram. Huvudprogrammen och avvägningsprogrammen delas i sin tur in i delprogram.

Delprogrammen motsvarar olika slag av krigsförband. Pansarbrigad m. m., Ubätsförband och Jaktförband är exempel på delprogram.

Avvägningsprogrammen tar främst sikte pä stridskrafter av olika slag. De är i huvudsak avsedda att utnyttjas i den långsiktiga planeringen. Indelningen i och benämningen på avvägningsprogrammen anpassas fortlöpande till behoven i studie- och planeringsverksamheten. Indelningen i huvudprogram återspeglar bl.a. försvarsgrensvis ansvarsförhållandena i försvarsmaktens fredsorganisation.

Överbefälhavaren lämnar i sin programplan för det militära försvaret underlag för statsmakternas beslut om utvecklingen inom såväl avvägningsprogrammen som huvudprogrammen.

Följande figur visar ett exempel på hur delprogrammen f.n. förs samman till avvägningsprogram och huvudprogram.

Organisa toriska

huvudprogram

Produktionen hänförs till olika delproduktionsområden. Dessa förs samman till huvudproduktionsområden och avvägningsområden. Indelningen i huvud- och delproduktionsområden samt avvägningsområden framgår av följande figur (intagen pä s. 28). Indelningen i avvägningsområden används i den långsiktiga planeringen och indelningen i huvudproduktionsområden

i den löpande verksamheten.

Viktiga delar av produktionen inom delproduktionsomrädet Allmän ledning och förbandsverksamhet är program- och fackuppgifterna.

I programansvaret ingår att

1. utarbeta underiag för beslut om avvägningen inom programmet,

2. lämna förslag till den produktion som vatje myndighet skall bedriva inom programmet,

3. följa produktionens utveckling vid de myndigheter som arbetar för programmet och vid behov vidta åtgärder för att ändra produktionens inriktning,

4. värdera produktionens resultat i förhållande till målen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

28

5. genomföra utredningar och studier.

Fackuppgiften är att inom ett visst sakområde lämna expertmässigt underlag för produktionen. Fackuppgiften avser ett bestämt sakområde (fack) enligt regeringens bestämmande.

Huvudproduktions-omräden

Delprcxluklions-områden

Avvägningsområden

Allmän ledning och förbandsverksamhet

Operativ och krigsorga-nisatorisk verksamhet

Ledning och förbandsverksamhet

Utbildning till och av fast anställd personal

mm

Vidmakthållande

Grundutbildning av värnpliktiga

Repetitionsutbildning av värnpliktiga

Materielanskaffning

Centralt vidtaget mate-rielunderhSII mm

Centralt vidtagen materielanskaffning mm

Anskaffning av anläggningar

Markanskaffning

Nybyggnader m m

Centralt beslutade ombyggnads- och underhållsåtgärder

Omsättning och tillförsel

Forskning och utveckling

\<

Utvecklingsarbete

Tillämpad forskning

Grundforskning

Forskning och utveckling .

Ansvariga för den operativa verksamheten är överbefälhavaren och militärbefälhavarna. Under militärbefälhavarna leds stridskrafterna av försvarsområdesbefälhavarna, öriogsbascheferna, chefen för första flygeskadern, sektorflottiljcheferna m. fl.

Programansvaret ligger främst pä överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna.

Ansvariga för produktionen är huvudsakligen försvarsgrenscheferna när det gäller utbildning, försvarets materielverk och försvarets sjukvårdsstyrelse i fråga om utveckling och anskaffning av materiel, fortifikationsförvaltningen när det gäller anskaffning av mark och anläggningar och större ombyggnads- och underhällsåtgärder på anläggningarna samt försvarets forskningsanstalt i fråga om forskning.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

29

Indelningen i fack framgår av följande sammanställning där också de olika fackansvariga myndigheterna anges.

Sakområde

Fackansvarig myndighet

Det militära försvaret Kameraltjänst Hälso- och sjukvård Fastighetsförvaltning Förplägnad Förråds verksamhet Materielunderhåll Verkstadsdrift

Det militära försvaret och

civilförsvaret

Rationaliseringsverksamhet

Försvarets civilförvaltning Försvarets sjukvårdsstyrelse Fortifikationsförvaltningen Försvarets materielverk Försvarets materielverk Försvarets materielverk Försvarets materielverk

Försvarets rationaliseringsinstitut

Anslagen till de tre försvarsgrensinriktade huvudprogrammen och huvudprogrammet Operativ ledning m. m. avgränsas efter indelningen i huvudprogram och huvudproduktionsområden. Anslagen inom huvudprogrammet Gemensamma myndigheter m. m. knyter i stort sett an till indelningen i delprogram och huvudproduktionsområden. Den nuvarande anslagsindelningen framgår av följande figur.

Anslag B 1

Anslag B 2

Anslag B 3

Anslag B 4

.Huvudproduk-. tion som rade

Huvudprogram

Arméförband

Ledning och   Materielan-förbands-       skaffning verksamhet

Anskaffning   Forskning och av anlägg-      utveckling ningar

Marinförband

Anslag C 1

Anslag C 2

Anslag C 3

Anslag C 4

Flygvapenförband

Anslag D 1

Anslag D 2

Anslag D 3

Anslag D4

Operativ ledning m m

Anslag E 1

Anslag E 2

Anslag E 3

Gemensamma myndigheter

mm

Anslag	Anslag	Anslag	Anslag
F 1-4	F3	F6	F5
F7-18	F7 F17		Fil F 13

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 30

5.2 Verksamheten under det senast förflutna budgetåret (1982/83)

5.2.1 Myndigheternas preliminära årsredovisningar

Produktionsmyndigheterna har i december 1983 lämnat in årsredovisningar avseende produktionen under budgetåret 1982/83. Överbefälhavarens årsredovisning kommer alt lämnas senare under budgetåret 1983/84. Jag finner det emellertid angeläget att redan nu lämna en sammanfattande redogörelse för verksamheten inom försvarsmakten. Redogörelsen grundas i huvudsak pä preliminära redovisningar i anslagsframställningarna för budgetåret 1984/85 från myndigheter med produktionsansvar samt på överbefälhavarens redogörelse för tillståndet inom försvarsmakten i programplanen för det militära försvaret för perioden 1984/85 - 1988/89.

Huvuddelen av krigsförbanden är användbara för sina huvuduppgifter direkt efter mobilisering. De korta utbildningstiderna i kombination med den inställda repetitionsutbildningen har emellertid för vissa förband medfört att möjligheterna att använda personal och förband för alternativa uppgifter minskat. Möjligheterna att öva i större förband har varit begränsade. Detta har medfört att vissa förband har otillräcklig förmåga att direkt efter mobilisering klara sina huvuduppgifter.

Antalet krigsförband med allsidig operativ användbarhet minskar. Den otillräckliga materielförnyelsen har gjort det nödvändigt att begränsa stridsuppgifterna för allt fler förband.

Förändringar i det militärpolitiska läget samt inträffade ubåtsincidenter har medfört beredskapshöjningar och insatser av större omfattning än normalt med höga kostnader som följd.

Inom huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet har hittillsvarande analyser av besparingarna i fredsdriften visat att de mål som sattes upp i 1982 års försvarsbeslut i huvudsak har nåtts vad gäller budgetåret 1982/83. Jag avser att återkomma med en utförligare redovisning av besparingsarbetet när förslag våren 1984 läggs om det militära försvarets fortsatta utveckling och om de anslag som tas upp med beräknade belopp i det följande.

Den nya befälsordningen har införts under budgetåret. Den innebär en mycket stor omställning för försvarsmaktens personal och ökade utbildningskostnader. Rekrytering och utbildning av kvinnliga yrkesofficerare har påbörjats inom alla försvarsgrenar. Chefen för armén har sett över behovet av militär personal i krigsorganisationen. Rekryteringen av yrkes-officersaspiranter har därför minskats som ett led i anpassningen till det planerade personalbehovet.

För krigsorganisationen kan sammanfattningsvis konstateras att stridsvärdet har höjts för åtskilliga förband genom att de tillförts ny materiel. Inom huvudproduktionsområdet Materielanskaffning har för arméns del bl.a. lagts ut tilläggsbeställningar av haubitssystem 77 och bandvagn 206.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 31

Ett nytt ddhandvapen med ammunition, laseravståndsinstrument till stridsvagn 103 och ombyggnad av vissa äldre infanterikanonvagnar till pansarvärnsrobotfordon resp. luftvärnsrobotfordon har beställts. Inom marinens område har beställts torpeder, ubåtsjaktmateriel och helikopter-materiel. Konstruktion och byggnad pågår av tvä robotbåtar av typ Stockholm, tvä minröjningsfartyg av typ Landsort, ett bevakningsfartyg och fyra ubåtar av typ Västergötland. Ubåtarna av typ Sjöormen moderniseras. Utbyggnaden av tunga fasta kustartilleribatterier (ERSTA) har slutförts och anskaffningen av tunga rörliga batterier (KARIN) har fortsatt. För flygvapnets del har vissa begränsningar av nya beställningar vidtagits på grund av likviditetsproblem inom materielanskaffningsanslaget. Beställning av delserie I av flygplan 39 (JAS), ny igenkänningsutrustning Ull flygplan 35 och flygplan 37 samt förlängning av användningstiden för de tunga helikoptrarna har medgivits. Beställningarna av materiel för stridslednings- och luftbevakningssystemet samt bassystemet har kompletterats.

Utbildningsförutsättningarna varierar mellan myndigheterna inom försvarsmakten när det gäller tillgång på lämplig mark och för ändamålet avsedda byggnader, utbildningsanordningar m.m. Inom huvudproduktionsområdet Anskaffning av anläggningar har kasernrenoveringsprogram-met fortsatt under budgetåret. Mark har anskaffats bl. a. för nya övnings-och skjutfält i Värmland, för 116 i Halland och för Skövde garnison. Anskaffningen av ytterligare övningsmark för Visby garnison har inte kunnat genomföras. Av kasernobjekt har bl.a. utbyggnaden i Skåne med anledning av P7: s och Lv4: s flyttning samt utbyggnaden av S 1 i Enköping avslutats. Utbyggnaden för arméns tekniska skola i Östersund och nybyggnaden av en militärområdesverkstad i Skövde samt en skolbyggnad och ett förråd vid KA2 i Karlskrona har fortsatt. Nybyggnad av bl.a. en stabs- och förvaltningsbyggnad vid 116 i Halmstad, en hamnanläggning och två skolbyggnader vid Berga örlogsskolor samt en hangar vid vardera F4 i Östersund, F13 i Norrköping och F 16 i Uppsala har påbörjats. Vidare har avvecklingen av mark och byggnader som inte längre behövs fortsatt i planerad omfattning.

5.2.2 Det ekonomiska utfallet

Jag går nu över till att behandla det ekonomiska utfallet för budgetåret 1982/83.

Utgiftsramen för det militära försvaret uppgick till 16610000000 kr. i prisläget februari 1981 (prop. 1981/82: 102 bil. 2 s. 162, FöU 18, rskr 374). På grund av prisstegringar skall ramen räknas upp med 14,8 % enligt försvarsprisindex. I medelprisläget för budgetåret 1982/83, dvs. efter kompensation för prisökningarna, uppgick ramen alltså till (l,148x 16610000000) avrundat 19068,3 milj. kr. Detta belopp bör emellertid korrigeras enligt följande (1 000-tal kr.).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 32

Tillkommer

Löner till personal med s. k. NOM-garanti Vissa kostnader för ubåtsbärgning Ökade kostnader under lill. A. Försvars-	-1- 2000 -1-    1414
departementet m. m. Omlokaliseringskoslnader	+ 600 -1-    1091
Avgår:
Överutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1981/82 (prop. 1982/83: 100 bil. 6 s. 22) Besparing under budgelåret 1982/83	-230000 -lOOOOO
Summa korrigering

-I-    5105

-330000 -324895

Till posterna i sammanställningen villjag lämna följande kommentarer.

I prop. 1978/79: 100 (bil. 7, FöU 23, rskr 327) anförde dåvarande departementschefen att särskilda medel inte borde beräknas för personal med s. k. NOM-garanti. Han utgick från att berörd personal skulle kunna omplaceras inom de angivna myndigheterna eller vid andra myndigheter. Om denna omplacering i något fall inte lyckades borde frågan om hur och i vad mån kostnaderna skulle täckas få prövas när säkrare underiag för ställningstagande förelåg. Kostnader för personal med NOM-garanti har under budgetåret 1982/83 uppkommit vid försvarsstaben, försvarets materielverk och försvarets forskningsanstalt. Ett belopp som motsvarar nämnda kostnader har lagts till utgiftsramen genom ökning av prisregleringsmedlen.

Vid bärgningen av den sovjetiska ubåten utanför Karlskrona förskotte-rades vissa kostnader från anslaget E I. Operativ ledning m.m.: Ledning och förbands verksamhet. Dessa kostnader bör emellertid inte belasta utgiftsramen för det militära försvaret. Ett belopp som motsvarar kostnaderna har därför lagts till utgiftsramen genom att prisregleringsmedlen har ökats.

Kostnaderna under anslagen pä littera A. Försvarsdepartementet m. m., som under budgetåret 1982/83 låg inom utgiftsramen för det militära försvaret, har ökat med 600000 kr. genom att vissa tjänster förts över från andra departement vid departementsreformen. Motsvarande belopp har lagts till utgiftsramen genom ökning av prisregleringsmedlen.

Kostnaderna för investeringar, flyttningar och särskilda förmåner till personalen i samband med att vissa myndigheter inom försvarsmakten omlokaliseras skall enligt riksdagens beslut (prop. 1972: 1 bil. 6 s. 11, FöU 17, rskr 231) beräknas utanför utgiftsramen. För budgetåret 1982/83 togs inte upp några omlokaliseringskoslnader i ramberäkningen för det militära försvaret. Det har emellertid visat sig att sådana kostnader förekommit vid arméns tekniska skola och fortifikationsförvaltningen. Ett belopp som motsvarar omlokaliseringskostnaderna har därför lagts till utgiftsramen genom att prisregleringsmedlen har ökats.

Överutnyttjandet av utgiftsramen för budgetåret 1981/82 skall (prop. 1981/82: 102 bil.  2 s.   162,  FöU   18, rskr 374) dras av från ramen för

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 33

budgetåret 1982/83. Detta har skett genom att prisregleringsmedlen har minskats i motsvarande mån.

Riksdagen har vid 1982/83 ärs riksmöte beslutat att utgifterna inom det militära försvaret skall begränsas med 100 milj. kr. (prop. 1981/82: 102 bil. 2, FöU 18, rskr 374). Detta har skett genom att prisregleringsmedel hållits inne.

Enligt den redogörelse som jag har lämnat i det föregående blir den tillgängliga utgiftsramen för det militära försvaret budgetåret 1982/83 (19068,3-324,9) 18743,4 milj. kr. Enligt riksrevisionsverkets budgetredovisning uppgick utgifterna under de rambundna anslagen inkl. ianspräktagna prisregleringsmedel till avrundat 18750,4 milj.kr. Utgifterna var alltså (18750,4- 18743,4) 7 milj.kr. större än utgiftsramen. Regeringen kommer med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1982/83:100 bil. 6 s. 57, FöU 9, rskr 271) att beakta överutnyttjandet när utgifterna för det militära försvaret för budgetåret 1983/84 prisregleras.

5.2.3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret 1982/83.

3    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 34

5.3 Verksamheten under innevarande budgetår (1983/84)

Verksamheten under budgetåret 1983/84 bedrivs enligt de riktlinjer som finns angivna i prop. 1982/83: 100 (bil. 6, FöU 9, rskr 271) samt i regleringsbreven för budgetåret.

Den ansträngda ekonomiska situationen medför att ambitionerna i förhållande till föregående års plan måste sänkas inom de flesta verksamhetsområdena för att givna ekonomiska ramar inte skall överskridas.

Inom huvudproduktionsområdet Ledning och förbandsverksamhet fortsätter strävandena att minska kostnaderna för fredsdriften bl. a. genom en omfattande rationaliseringsverksamhet. Förberedelserna för nedläggning och avveckling av förband i enlighet med 1982 års försvarsbeslut forsätter. Så långt möjligt eftersträvas att de nämnda ambitionssänkningarna inte skall påverka den direkta utbildningsverksamheten. I vissa fall kan dock en kvalitetssänkning inte undvikas i utbildningsarbetet.

Inom huvudproduktionsområdet Materielanskaffning har för armén beställts renovering och modifiering av stridsvagn 103 så att denna kan behållas i krigsorganisationen minst till år 2000. Artilleriammunition till 15,5 cm haubitssystem kommer atl beställas. Inom ramen för de ytterligare 250 milj.kr. som riksdagen (prop. 1983/84:25 bil. 2, FöU 9, rskr 118) har beslutat tillföra marinen utöver tidigare tilldelade medel beställs bl. a. fyra minröjningsfartyg av typ Landsort och ombyggnad av fyra tunga helikoptrar till ubätsjakthelikoptrar samt system för fast undervattensbevakning. Anskaffningen av tunga rörliga batterier och sjömålsrobotar fortsätter. Inom flygvapnet sker beställningar för fortsatt utbyggnad av stridslednings- och luftbevakningssystemet. För flygplan 37 kan endast absolut nödvändig årlig verksamhet inom service- och underhållssidan beställas. Utbyggnaden av bassystemet sker i starkt reducerad takt.

Inom huvudproduktionsområdet Anskaffning av anläggningar anskaffas mark, byggnader och anläggningar samt vidtas ombyggnads- och underhållsarbeten för ca 860 milj. kr. Anskaffningen av mark fortsätter för 116 i Halland samt för Skövde och Visby garnisoner. Anskaffning av mark för en utvidgning av artilleriskjutfältet i Boden kommer att påbörjas. Utbyggnaden för arméns tekniska skola i Östersund fortsätter. Inom flygvapnet fortsätter, i starkt reducerad takt, utbyggnaden för nya radarstationer, utbyggnaden av basanordningar på flygbaser och anpassning av flygbaserna till ett nytt flygbassystem. Ett antal byggnadsobjekt som redovisades i prop. 1982/83:100 (bil. 6) kommer inte att kunna utföras eller påbörjas.

Inom huvudproduktionsområdet Forskning och utveckling görs försök och utvecklingsinsatser med nya pansarvärnsvapen. Fortsatta studier och försök genomförs inför framtida beslut om utveckling av nya lätta stridsfordon. Utveckling av fördelningsluftvärn med mörkerkapacitet och sikte till pansarvärnshelikoptrar påbörjas. Studier genomförs inför eventuell anskaffning av ett nytt artillerisystem. Inom marinen fortsätter systemut-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 35

vecklingen för övervattensfartyg och ubåtar. Inom flygvapnet fortsätter studierna av ny stridslednings- och luftbevakningscentral och av stridsledningssystem.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret 1983/84.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 36

5.4 Det militära försvarets fortsatta utveckling

5.4.1   Inledning

Sedan överbefälhavaren hösten 1982 lämnade sin programplan för perioden 1983/84 — 1987/88 har de ekonomiska förutsättningarna för det militära försvaret förändrats. Den ändrade planeringssituationen har enligt överbefälhavaren medfört att den långsiktiga inriktningen i programplanen för perioden 1984/85- 1988/89 i flera avseenden inte kunnat genomarbetas med sedvanlig noggrannhet i den programplan som överbefälhavaren lämnade in i oktober 1983. Överbefälhavaren har därför i december 1983 lämnat en ny programplan till regeringen med bl.a. förslagom det militära försvarets långsiktiga inriktning. Regeringens ställningstagande härtill bereds f. n. i regeringskansliet och kommer att föreläggas riksdagen under våren 1984.

Jag begränsar mig därför i det följande till att sammanfatta överbefälhavarens programplan för perioden 1984/85 - 1988/89 i de delar som behövs som bakgrund till mina ställningstaganden i det följande och lill alt redovisa mina ställningstaganden i fråga om besparingar i fredsorganisationen, informationssystem, värnpliktsutbildning m. m.

5.4.2   Överbefälhavaren

Inledningsvis anför överbefälhavaren att han i förra årets programplan konstaterade att intentionerna i 1982 års föisvarsbesiut i huvudsak kunde fullföljas. Under det gångna året har emellertid de ekonomiska förutsättningarna enligt hans mening radikalt försämrats. Detta beror enligt överbefälhavaren till en del på att resurserna för det militära försvaret har reducerats mot bakgrund av det statsfinansiella läget genom att planeringsramen har minskats med 800 milj.kr. för perioden 1982/83-1986/87 och att priskompensation om 100 milj.kr. har innehållits under budgetåret 1982/83. Överbefälhavaren har emellertid också funnit att de förändrade valutakurserna har haft ett avgörande inflytande på försvarets köpkraft och därmed varit den främsta orsaken till den kraftigt försämrade planeringssituationen. Överbefälhavaren har konstaterat att även andra faktorer bidragit till problemen. Flera objekt och verksamheter har oavsett valutafrågan blivit dyrare. Orsaken till detta kommer fortlöpande att undersökas.

Dessa förhållanden ledde enligt överbefälhavaren till ett mycket ansträngt likviditetsläge under budgelåret 1982/8? samt till en minskning av köpkraften som överbefälhavaren för perioden 1982/83- 1988/89 har beräknat till över sex miljarder kronor.

Överbefälhavaren anför vidare att han enligt regeringens anvisningar har genomfört sin planering med de förutsättningar som gällde i februari 1983.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 37

Han har därvid konstaterat att osedvanligt stor osäkerhet föreligger beträffande den ekonomiska utvecklingen. Som exempel på osäkra faktorer anger han ett eventuellt beslut om avindexering av statsutgifterna, devalveringens långsiktiga effekter på nettoprisindex och dollarkursens utveckling.

Utifrån de förutsättningar som har legat till grund för planeringen konstaterar överbefälhavaren att den mycket kraftiga minskningen av försvarsmaktens köpkraft innebär att flera av de mål som uppsattes i försvarsbeslutet inte kan nås. Avstegen är enligt överbefälhavaren så stora att försvarsbeslutets intentioner i flera betydelsefulla avseenden inte kan infrias.

Överbefälhavaren anför vidare att det militära försvarets stöd ät den svenska säkerhetspolitiken med nuvarande utveckling kommer att bli avsevärt svagare än vad som förutsattes i 1982 och 1983 års riksdagsbeslut.

Den minskade köpkraften har enligt överbefälhavaren drabbat alla delar av försvarsmakten. Omfattande uppskov med främst materielanskaffning har framtvingats. Även utbildningen och byggnadsverksamheten berörs allvariigt. Överbefälhavaren finner att de operativa konsekvenserna kommer att bli betydande.

Överbefälhavaren föreslår mot denna bakgrund att försvarsmaktens planering för perioden 1984/85 - 1988/89 fär utgå från förutsättningen att den minskning av köpkraften som har drabbat försvarsmakten kompenseras så att minst intentionerna i 1983 års riksdagsbeslut kan fullföljas och att därutöver vär ubåtsskyddsförmäga kan förstärkas.

Antalet värnpliktiga förutses minska fr. o. m. är 1990. Detta ökar enligt överbefälhavaren kraven pä att ta till vara alla utbildade värnpliktiga och behålla dessa inom försvarsmakten.

Enligt överbefälhavaren brister emellertid balansen under planeringsperioden mellan tillgången pä utbildningsplatser och antalet värnpliktiga som inte har genomgått grundutbildning. Trots att det antal som årligen uppnår värnpliktsäldern successivt minskar, kommer ett relativt stort antal värnpliktiga att få vänta två eller tre år med att fullgöra grundutbildningen under 1980-talet.

Beträffande utbildningsorganisationen anför överbefälhavaren att decentralisering av beslutsbefogenheter är en grundläggande princip i det ledningssystem som tillämpas för försvaret. Utredningar och försök avseende samordning mellan olika myndigheter pågår pä många garnisonsorter liksom försök i syfte att pröva olika rutiner vid en decentraliserad produktionsledning inom flera verksamhetsområden.

Den nya befälsordningen infördes den 1 juni 1983. En översyn pågår f. n. av utbildningen vid militärhögskolan och försvarets förvaltningsskola. Frivillig grundutbildning för kvinnor genomförs fr.o.m. år 1983 inom samtliga försvarsgrenar. Militärhögskolans reservofficerskurs organiseras fr.o.m. budgetåret 1983/84 för reservofficerare som skall placeras i befattningar på bataljonschefsnivån.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 38

Inom ramen för den allmänna värnplikten skall alla värnpliktiga under grundutbildning ges sådan grundläggande militär utbildning att de kan krigsplaceras i försvarsmakten. En fortsatt utveckling av moderna utbildningsmetoder skall ske. Befälsuttagna värnpliktiga skall i ökad utsträckning delta i utbildningsarbetet.

Repetitionsutbildningen planeras och genomförs inom armén i huvudsak enligt en särskild plan. Mot bakgrund av det ekonomiska läget har reduceringar dock gjorts i förhållande till den tidigare planläggningen vad gäller antal värnpliktiga och övade förband. Kostnadsminskningarna erhålls dock främst genom att övningarnas längd och omfattning varieras. Inom marinen har omfattande reduceringar av repetitionsutbildningen planerats in till förmån för den kortsiktiga insatsberedskapen.

Under förutsättning av statsmakternas godkännande avser överbefälhavaren att genomföra försök med delad krigsförbandsövning med början under budgetåret 1984/85.

De frivilliga försvarsorganisationerna har enligt överbefälhavaren slor betydelse för vårt försvar. De stärker försvarsviljan och därmed försvarets förankring i samhället. Överbefälhavaren anser att de organisationer som utbildar personal för uppgifter i försvarsmaktens krigsorganisation bör prioriteras.

5.4.3 Föredragandens överväganden

Inledning

1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82: 102 bil. 2, FöU 18, rskr 374) med den inriktning som statsmakterna gav beslutet under våren 1983 (prop. 1982/83:100 bil. 6, FöU 9, rskr 271) ligger till grund för det militära försvarets utveckling. Denna inriktning innebär ett vidmakthållande och en vidareutveckling av ett efter våra förhållanden starkt försvar grundat pä principen om allmän värnplikt för män. Den allmänna värnplikten gör det svenska försvaret till ett folkförsvar och är en nödvändig förutsättning för att mobilisera det antal förband som behövs med hänsyn till landets storlek och militärgeografiska läge så att ett uthålligt motstånd kan bjudas i alla delar av landet. Ett grundläggande krav i delta sammanhang är att de värnpliktiga får en sådan utbildning att våra krigsförband kan lösa sina förstahandsuppgifter direkt efter mobilisering.

För att värnpliktsförsvaret skall vara trovärdigt gentemot omvärlden behöver våra försvarskrafter emellertid inte bara ha en god utbildning. De måste också utrustas med modern materiel. Därför sker en teknisk förnyelse av försvarets materiel som bl. a. belyses av den nu pågående ombeväp-ningen av våra jaktdivisioner med flygplan JA 37 Viggen och det nyligen inledda arbetet med alt utveckla det allsidigt användbara flygplanet JAS 39 Gripen. Dessa projekt visar att svensk flyginduslri har förmåga alt utveckla och tillverka avancerade flygplanssystem. Även den svenska robot-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 39

industrin har visat förmåga att utveckla och producera vapensystem pä stor bredd.

Ett sådant folkligt väl förankrat och teknologiskt högtstående försvar kan möta en angripare på stor bredd och med tillräcklig initialstyrka och uthållighet. Därigenom kan en operation mot oss väntas medföra så stora uppoffringar i tid och sä stora förluster för en angripare, att de fördelar som står att vinna med angreppet inte är värda insatserna. Försvaret har dä fyllt sin viktigaste uppgift, att vara fredsbevarande. Om Sverige trots allt blir indraget i krig, skall alla tillgängliga resurser kunna koncentreras pä ett kraftfullt försvar.

Respekten för vår neutralitet i krig och för det svenska territoriets integritet måste grundläggas och upprätthållas redan i fredstid genom att vårt militära försvar har förmåga att upptäcka och avvisa kränkningar. Förmågan att ingripa mot kränkningar av vårt sjöterritorium kommer att förbättras med största skyndsamhet. Redan under budgetåret 1983/84 har marinen tillförts 250 milj.kr. för att ubåtsskyddsfunktionen skall kunna förstärkas.

Den programplan för perioden 1984/85 - 1988/89 som överbefälhavaren har överiämnat hösten 1983 är den första som baserar sig på den inriktning av 1982 års försvarsbeslut som riksdagen har beslutat våren 1983. Den är framlagd vid ett tillfälle då betydande problem har uppstått för försvarets ekonomi till följd av den kraftigt stigande dollarkursen och är redovisad i ett planeringsprisläge, nämligen februari 1983, när effekterna av devalveringen i oktober 1982 ännu inte har hunnit få fullt genomslag i den index enligt vilken försvaret priskompenseras. För flera av de materielprojekt som ingick i försvarsbeslutet har prisutvecklingen kraftigt avvikit frän nettoprisindex. De prisreserver som avdelades i försvarsbeslutet har inte varit tillräckliga för att möta denna utveckling. Av dessa orsaker har överbefälhavaren sett sig nödsakad att anmäla ett betydande behov av omplanering i förhällande till det underiag som låg till grund för 1982 års försvarsbeslut.

Problemen har ansetts vara av en sådan omfattning och konsekvenserria av möjliga åtgärder så stora att regeringen har bedömt det som nödvändigt att grundligt utreda den uppkomna situationen och tänkbara handlingsmöjligheter, innan beslut fattas om det militära försvarets fortsatta utveckling. Det är också önskvärt att dessa beslut kan tas i största möjliga enighet mellan de politiska partierna i riksdagen. Jag har därför inbjudit företrädare förde partier som är representerade i försvarsutskottet till överläggningar om den ekonomiska situationen inom det militära försvaret.

Mot bakgrund av vad jag nyss har anfört förordar jag att det militära försvarets fortsatta utveckling, de ekonomiska resurserna för det militära försvaret, försvarsgrenarnas anslag samt anslagen inom huvudprogrammet Operativ ledning m. m. inte behandlas nu utan att förslag föreläggs riksdagen i mars 1984.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 40

Anslagen inom huvudprogram 5 Gemensamma myndigheter m. m. samt vissa andra frågor rörande det militära försvaret är emellertid av en sådan art att ställning till dem bör kunna tas redan nu utan att man för den skull riskerar att föregripa de ställningstaganden som jag avser att återkomma till i mars 1984.

Jag avser vidare tidigt under är 1984 föreslå regeringen att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté för att överväga och lämna förslag om säkerhetspolitikens inriktning och totalförsvarets fortsatta utveckling m.m. efter år 1987.

Besparingar i fredsorganisationen

Det är ännu för tidigt att göra en fullständig analys av de ekonomiska besparingarna under det första budgetåret av den period som 1982 års försvarsbeslut omfattar. Jag avser återkomma med en sådan analys i mars 1984.

För huvudprogrammet Gemensamma myndigheter m.m., där besparingsmålet i huvudsak skall nås genom personalminskningar, kan dock redan nu redovisas personalutvecklingen under budgetåret 1982/83 och planeringen för återstoden av perioden 1982/83 - 1991/92.

Dåvarande chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Gustafsson, angav i totalförsvarspropositionen (prop. 1981/82:102 bil. 2) det mål för personalminskningarna som borde gälla för de aktuella myndigheterna. Detta mål framgår av följande sammanställning.

Myndighet	Högsta antal anställda (personår)			Minskning
	budgetåret			t. 0. m. budgelåret
	1981/82	1986/87	1991/92	1991/92
Försvarets civilför-
valtning	200	180	180	20
Försvarets sjukvårds-
styrelse	74	63	60	14
Forlifikationsförvalt-
ningen'	892	795	750	142
Försvarets materielverk"	3 523	2920	2470	1053
Försvarets forsknings-
anstalt'	1206	1080	1000	206
Värnpliktsverket	372-'	350	350	22
Försvarets rationalise-
ringsinstitut	93	69	60	33
Övriga myndigheter'	491	460	410	81
Summa'	6851	5917	5280	1571

' Avser anslaget F3. Fortifikationsförvaltningen (exkl. personal vid förvaltningens forskningsenhet).

 Inkl. personal vid förvaltningskontoret vid huvudavdelningen i Karlstad. ■* Avser anslaget F5. Gemensam försvarsforskning (inkl. personal vid fortifikations-förvaltningens forskningsenhet). '' Inkl. 21 personår för marinens värnpliklskontor.

' Exkl. försvarets radioanstalt, försvarets gymnasieskola och försvarets läromedels-central.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

41

När det gäller de uppsatta målen angav föredragande departementschefen i 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83:100 bil. 6) att de femåriga målen enligt hans mening borde ses som uttalanden om vilka faktiska besparingar och personalminskningar som skulle genomföras under innevarande försvarsbeslutsperiod. De tioåriga målen borde ses som uttalanden om vilka planeringsförutsättningar som skulle användas vid den årliga planeringen.

Dessa mål bör enligt min mening inte uttryckas i form av personalminskningar utan som ett högsta antal personår som resp. myndighet fär utnyttja under angivet budgetår. Därmed fär inte utfallet under budgetåret 1981/82 automatiskt genomslag i målen för personalvolymens utveckling fram till budgetåret 1991/92. Att målen uttrycks som högsta antal personår innebär vidare att ytterligare minskningar kan komma att föreskrivas efter hand som ökad kunskap vinns om myndighetens framtida personalbehov. Myndigheterna ges dessutom möjlighet att tidigare än budgelåret 1986/87 resp. 1991/92 nå de personalvolymer som anges för dessa budgetår.

En sammanställning grundad på dels utfallet för budgetåren 1981/82 och 1982/83 enligt vad som framgår av Försvarets rationaliseringsplan 1983 samt nuvarande planering i överbefälhavarens programplan för perioden 1984/85 - 1988/89 får därmed följande lydelse vad gäller hittills uppnådda resultat samt mål för budgetåret 1986/87 och inriktning för perioden därefter.

Myndighet	Utfall (personår)		Högsta ar	Hal anställda
	budgetåret		(personår) budgetåret
	1981/82	1982/83	. 1986/87	1991/92
Försvarels civilför-
valtning	204	195	175'	175'
Försvarets sjukvårds-
styrelse	73,4	72	64	61
Fortifikationsför-
vallningen	856	843	777	732
Försvarels materiel-
verk'	3480	3 320	2860	2 470
Försvarets forsknings-
anstalt"	1 182	1 166	1078	998
Värnpliktsverket	363'	367	350	350
Försvarels rationali-
seringsinstitut	93	85	71	62
Övriga myndigheter*	472	475,5	466	416
Summa	6723,4	6523,5	5841	5264

' Exkl. personal som finansieras genom intäkter från myndigheter utanför det militära försvaret.

 Avser anslaget F3. Fortifikationsförvaltningen (exkl. personal vid förvaltningens forskningsenhet).

' Inkl.personal vid förvaltningskontoret vid huvudavdelningen i Karlstad. " Avser anslaget F5. Gemensam försvarsforskning (inkl. personal vid fortifikationsförvaltningens forskningsenhet). ' Inkl. 21 personår för marinens vämpliktskontor.

'' Exkl. försvarets radioanstalt, försvarets gymnasieskola och försvarets läromedels-central.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 42

Vid en jämförelse mellan förevarande sammanställning och sammanställningen i det föregående (s. 40) framgår att besparingsarbetet inleddes redan under budgetåret 1981/82, eftersom det faktiska utfallet för flera myndigheter blev lägre än det högst antal anställda (personår) som medgivits i regleringsbreven för budgetåret 1981/82. Vidare framgår av den senare sammanställningen att personalen har minskats med 200 personår mellan budgetåren 1981/82 och 1982/83.

Jag anser att det mål för budgetåret 1986/87 och den inriktning för budgetåret 1991/92 som anges i tabellen bör ligga till grund för den fortsatta planeringen.

När det gäller utvecklingen av fredsorganisationen kommer jag i det följande att redovisa mina förslag till förändringar av värnpliktsutbildningen inom marinen. I samband med att det nya systemet införs kan elablisse-mentet Sparre i Karlskrona överlämnas till byggnadsstyrelsen under budgetåret 1984/85, eftersom det inte längre behövs för försvaret.

Avvecklingen av mark, byggnader och anläggningar som inte är oundgängligen nödvändiga utgör ett viktigt led i strävan att sänka driftkostnaderna inom fredsorganisationen. I detta sammanhang villjag beröra Rom-mehedslägrel i Borlänge kommun. Det har tidigare utgjort läger för Dalregementet. Numera behövs inte lägret för den militära övningsverksamheten.

Riksdagen uttalade år 1974 angående Rommehedslägret (FöU 1974:27, rskr 308) att det i "hög grad är motiverat att försöka bevara lägret för framtiden". Försvaret borde därvid inte längre kvarstå som huvudman. Utskottet pekade på att stiftelseformen kunde vara lämplig.

Regeringen uttalade år 1975 att den var beredd att medverka till att lägret gavs en annan användning och uppdrog ät länsstyrelsen i Kopparbergs län att utreda frågan.

Länsstyrelsens förslag innebär att lägret borde användas för kurs- och konferensverksamhet. Efter en ombyggnad för ca 35 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1983, borde lägret överlämnas till en stiftelse där Kopparbergs läns landstingskommun och Borlänge kommun skulle vara huvudintressenter.

Kalkyler gällande kurs- och konferensverksamheten visar att förluster om ca 3 - 5 milj. kr. årligen torde komma att uppstå under de inledande åren.

Kopparbergs läns landstingskommun ställer som villkor för att ingå i ovannämnda stiftelse dels att staten tillgodoser ombyggnadsbehovet före överlämnandet till stiftelsen, dels att stiftelsen erhåller driftbidrag för att täcka uppkomna föriuster i rörelsen.

Jag anser att det inte är möjligt att göra så stora investeringar som här redovisats för att en stiftelse skall vara beredd att överta lägret. En inventering pågår inom försvarsmakten beträffande tillståndet hos byggnadsminnesmärken (ca 150) och hos sådana objekt som riksantikvarieämbetet

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 43

år 1975 ansåg böra bli byggnadsminnesmärken (ca 250). Rommehedslägret ingår i den senare kategorin.

I avvaktan på inventeringen är jag inte beredd att föreslå annat än att endast sådana underhållsåtgärder vidtas på Rommehed som hindrar yttre förstörelse av de mest värdefulla byggnaderna. Dessa bör efter hand undantas från användning medan övriga rivs.

Utveckling av informationssystem

Inom försvaret finns ett stort antal system för administrativ informationsbehandling rörande exempelvis redovisning, löneadministration, personaladministration, materielanskaffning, lagerhållning och materielunderhåll. Dessa stora centrala informationssystem kommer att finnas kvar under lång tid.

Försvarsmaktens myndigheter har i anslagsframställningarna för budgetåret 1984/85 redovisat dels ett femtiotal ADB-system i drift till en sammanlagd årskostnad av 86 milj.kr., dels ett trettiotal systemutvecklingsprojekt med sammanlagda beräknade kostnader om 35 milj.kr. exkl. investeringar i ADB-utrustning. Den planerade anskaffningen av ADB-utruslning uppgår till 82 milj. kr. under budgetåret.

Regeringen har i mars 1982 beslutat att försvarets rationaliseringsinstituts rapport "Struktur 90" med förslag till långsiktig inriktning av försvarets administrativa databehandling skall utgöra grunden när det gäller utveckling av nya informationssystem och modernisering av äldre system.

Detta beslut innebär att den fortsatta utvecklingen av den administrativa databehandlingen i såväl krig som fred skall inriktas mot lokala datorer och datasystem. Frän de senare systemen kan hämtas information även för centrala nivåer. Driften och underhållet av de lokala datasystemen skall kunna skötas av användarna själva. Den lokala och regionala nivåns behov av datorstöd skall prioriteras. Metoderna och hjälpmedlen för systemutveckling, underhåll och drift av informationssystem samt utbildningen av den anställda personalen pä dessa nivåer skall förbättras. Kommunikationsmöjligheterna för datasystemen skall också förbättras och standardiseras.

Den standardisering både av teknisk utrustning och programvaror som tillämpningen av "Struktur 90" kräver, innebär att överbefälhavarens centrala ledning inom ADB-området håller pä att förstärkas liksom att vissa tekniska och systemmässiga hjälpmedel måste tas fram centralt och ställas till användarnas förfogande. Användarna kommer att få ökad frihet när det gäller att införa sådana system som är värdefulla för dem men de hänvisas samtidigt av effektivitetsskäl till ett antal standardiserade maskiner och metoder.

Regeringens beslut innebär också att de enskilda myndigheterna får ett ökat ansvar för utveckling av egna tillämpningssystem samt för drift av den egna datorutrustningen. För atl underiätta övergången till den nya data-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 44

strukturen bör resurser för utveckling av metoder för lokal systemutveckling samt maskinvara som behövs lokalt prioriteras.

Regeringen har givit överbefälhavaren i uppdrag att redovisa möjligheterna att upprätta en förmedlingsfunktion för terminaler, smådatorer, skrivautomater m. m., att lämna förslag till åtgärder för att öka standardiseringen inom ADB-området, till handlingsregler för metodstöd inom dataområdet, till upphandlingsbestämmelser och till utbildning inom ADB-området samt att redovisa planerade åtgärder inom området teknikupphandling.

Överbefälhavaren har redovisat vissa av dessa uppdrag för regeringen och uppdragit ät försvarets datacentral att upprätta en förmedlingsfunktion för datorstödda kontorsmaskiner. Överbefälhavaren har vidare givit försvarets materielverk i uppdrag dels att vid anskaffning av ADB-utrustning företräda försvarsmaktens myndigheter gentemot leverantörerna alternativt statskontoret, dels att utveckla tekniska standards m. m. inom ADB-områdel. Regeringen har i instruktion (1983: 910) för försvarels forskningsanstalt gett överbefälhavaren en motsvarande möjlighet atl föreskriva att försvarets materielverk skall företräda forskningsanstalten vid anskaffning av ADB-utrustning.

Enligt min mening bör en plan för den administrativa databehandlingen inom försvaret tas fram. Dessutom kan vissa myndigheters uppgifter inom ADB-området behöva förändras. Jag räknar med att förslag skall kunna föreläggas riksdagen senast i 1986 års budgetproposition.

Värnpliktsutbildning m. m.

Värnpliktsutbildningen genomförs i huvudsak enligt 1982 års försvarsbeslut. Detta innebär bl.a. att grundutbildningskontingentens storlek anpassas till de relativt stora värnpliktskullar som finns nu och att särskilda åtgärder vidtas för att inorn denna ram kalla in arbetslösa ungdomar som ännu inte har fullgjort sin grundutbildning.

När det gäller flottans värnpliktsutbildning har försök bedrivits med inryckning och utbildning vid fartygsförbanden. Enligt det tidigare utbildningssystemet genomfördes i huvudsak all rekrytutbildning vid Karlskrona örlogsskolor. Försöken har syftat till att åstadkomma en mindre resurskrä-vande utbildningsorganisation och en förbättrad beredskap samt till att. minska antalet värnpliktiga som utbildas utöver krigsorganisationens behov (s. k. merbehovsvärnpliktiga) liksom avgångarna under grundutbildningen. I 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr 374) fann dåvarande departementschefen, statsrådet Gustafsson, att det var angeläget att uppnå de mål som chefen för marinen hade satt upp vid sin översyn av värnpliktsutbildningen vid flottan och att de föreslagna förändringarna av utbildningssystemet var lämpliga. Riksdagen (FöU 1981/82:18 s. 45 f., rskr 374) uttalade dock att den inte var beredd att utan ytterligare underlag godta att ett nytt utbildningssystem införs definitivt

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 45

och förordade att försöken skulle utvärderas ytterligare. Försvarsutskottet ville särskilt fä belyst det nya utbildningssystemets långsiktiga konsekvenser för de värnpliktigas utbildning och yrkesbefälens arbetsförhållanden, konsekvenserna för organisationen i land och för kostnaderna, liksom möjligheterna att i framtiden med detta system sänka beredskapen hos flottan.

Med anledning av riksdagens ställningstagande uppdrog regeringen åt försvarets rationaliseringsinstitut att genomföra en utvärdering i enlighet med riksdagens önskemål. Institutet har numera redovisat uppdraget (FRI rapport nr 1.83-6301) och anför beträffande riksdagens frågor att vissa nackdelar med det nya systemet har kunnat konstateras, men att dessa är av begränsad omfattning och i flertalet fall av övergängskaraktär. Institutet framhåller att det nya systemet ger en rad fördelar. De värnpliktiga och befälet är posifiva till systemet, vilket bör ge bättre utbildningsresultat. Avgångarna bland de värnpliktiga har minskat. Utbildningskostnaderna bör kunna reduceras med ca 12 milj.kr. per budgetär. Möjligheterna att i framtiden variera beredskapen kvarstår. Sammanfattningsvis finner institutet att fördelarna med det nya utbildningssystemet klart överväger och föreslår att systemet, med smärre ändringar, blir permanent. Mot denna bakgrund förordar jag att utbildningssystemet tillämpas t. v. Jag förutsätter att chefen för marinen fortlöpande vidtar förändringar för att eliminera de nackdelar som kan finnas med det nya systemet och därvid särskilt beaktar de synpunkter som har framförts av försvarets rationaliseringsinstitut. I det föregående (s. 42) har jag tagit upp de konsekvenser för etablissemen-tet Sparre som det nya utbildningssystemet medför.

Chefen för marinen har föreslagit att grundutbildningstiden förlängs för plutonsbefälsuttagna tekniker och stabstjänstvärnpliktiga samt värnpliktiga i bevaknings- och depåtjänst (kategori H) inom kustartilleriet. Förslaget föranleds bl.a. av de ökade krav som den tekniska utvecklingen har medfört och för värnpliktiga kategori H dessutom av att dessa värnpliktiga kan bli krigsplaceringsbara i bevakningsförband genom en utökning av befattningsutbildningen. Jag finner dessa ändringar lämpliga och förordar att vänipliktslagen (1941:967) ändras i enlighet med detta.

Förslag till lag om ändring av värnpliktslagen har upprättats inom försvarsdepartementet och bör fogas till protokollet som bilaga 6.1. Med hänsyn till att lagstiftningsfrågan är av tekniskt enkel beskaffenhet får lagrådets hörande i ärendet anses sakna betydelse.

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1983/84:59, FöU 10, rskr 119) kommer försök med uppdelad krigsförbandsövning för ett mindre antal värnpliktiga plutons- och kompanibefäl inom armén att bedrivas under två budgetår, t.o.m. budgetåret 1985/86.

Den försöksverksamhet med en värnpliktig musikpluton som skulle ha avslutats vid utgången av budgetåret 1983/84 har enligt chefen för armén hittills givit positiva erfarenheter. I avvaktan på chefens för armén redovis-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 46

ning senast den 1 september 1984 har regeringen beslutat förlänga försöksverksamheten t.o.m. budgetåret 1984/85.

I enlighet med 1982 års försvarsbeslut skall samtliga värnpliktiga i kategori H genomgå en grundutbildning som möjliggör krigsplacering. Sådan utbildning genomförs i full utsträckning fr. o. m. utbildningsåret 1984/85.

Regeringen har inför nästa större försvarsbeslut, som planeras till våren 1987, tillkallat en parlamentarisk kommitté med uppgift att överväga värnpliktsutbildningens innehåll och utformning (Fö 1983:01). För att dess överväganden skall kunna utgöra underlag för det övriga planeringsarbete som föregår försvarsbeslutet har regeringen angivit att kommitténs arbete i huvudsak bör vara slutfört under våren 1984. Kommitténs arbete är främst inriktat mot övergripande frågor kring värnpliktsutbildningens utformning.

Överbefälhavaren har redovisat sina överväganden med anledning av ett uppdrag från regeringen att inom ramen för nuvarande genomsnittliga övningstid närmare pröva möjligheten att ytterligare anpassa veckout-bildnihgstiden för värnpliktiga till de gängse arbetstiderna inom det civila arbetslivet. Efter hörande av försvarsgrenscheferna har överbefälhavaren funnit atl de värnpliktigas veckoutbildningstider i viss utsträckning redan är anpassade till civila arbetstider. Han bedömer att en ytterligare anpassning inte är möjlig med hänsyn till de konsekvenser i form av försämrad effektivitet i utbildningen m. m. som skulle uppstå. Jag delar överbefälhavarens uppfattning och anser att möjligheterna till en omfattande ytterligare anpassning av veckoutbildningstiden är beroende av värnpliktsutbildningens utformning i övrigt. Jag har därför överlämnat ärendet till den nyss nämnda värnpliktsutbildningskommittén som ett underlag för dess överväganden kring värnpliktsutbildningens utformning i stort.

Den enskildes möjligheter att påverka sin utbildnings- eller arbetssituation är viktiga för att uppnå och bibehålla god trivsel och hög effektivitet. Beträffande arbetstagare har detta bl.a. kommit till uttryck i lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Även för värnpliktiga finns möjligheter till medinflytande. Formerna för och innehållet i detta medinflytande måste kontinuerligt utvecklas och fördjupas. Jag vill erinra om de uppdrag i frågan som regeringen har givit överbefälhavaren. Som föredragande departementschefen anmälde i föregående års budgetproposition pågår med anledning härav arbete i överbefälhavarens regi med deltagande av representanter för de värnpliktiga. Enligt vad jag inhämtat har detta arbete nu till största delen avslutats vad gäller lokal och regional nivå. Vissa förändringar kommer successivt att prövas. När det gäller formerna för värnpliktsinflytande på central nivä fortsätter arbetet. Jag räknar med att före.utgången av innevarande budgetåi; fä en redovisning av det arbete som har genomförts med förslag till fortsatt utveckling av medinflytandets innehåll och former.

Efter erforderliga diskussioner med företrädare för de berörda myndigheterna och för de värnpliktiga avser jag föreslå regeringen att bereda riksdagen tillfälle alt ta del av mina ställningstaganden i dessa frågor.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 47

Jag övergår nu till att behandla handläggningen av ärenden rörande värnpliktiga som vägrar eller underlåter att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring. Sådana värnpliktiga anmäls med tillämpning av 68 § kungörelsen (1969: 380) om värnpliktigas tjänstgöring m. m. av sitt förband till åklagarmyndighet och till regeringen. Motsvarande anmälningar sker då en värnpliktig hemföriovas på grund av att han olovligen avvikit eller uteblivit från tjänstgöringen, s.k. rymning.

Sedan den värnpliktige har åtalats och i förekommande fall dömts för lydnadsbrott eller rymning underrättas regeringen om vilken påföljd den värnpliktige har erhållit och beslutar mot bl.a. denna bakgrund med tillämpning av 46§ värnpliktslagen (1941:967) att han antingen skall inkallas på nytt eller t. v. inte skall inkallas.

Vid sin anmälan av propositionen med förslag till ny lydelse av bl.a. denna paragraf i värnpliktslagen (prop. 1977/78:159, FöU 28, rskr 371) anförde dåvarande departementschefen att beslut om huruvida någon efter vägran får kallas in till värnpliktstjänstgöring bör fattas av regeringen, men att hinder dock inte bör möta att uppdra avgörandet till nägon underordnad myndighet. Detta borde dock inte ske förrän tillräcklig erfarenhet vunnits av den nya ordningen. Riksdagen hade inte nägot att erinra häremot. Departementschefens tveksamhet motiverades av alt man då var osäker på om vägran att fullgöra värnplikt, efter det samtidiga ikraftträdandet av ändringar i vapenfrilagstiftningen, skulle komma att ha sin grund i ett principiellt motstånd mot försvaret eller bero på den värnpliktiges ekonomiska, sociala eller arbetsmarknadsmässiga situation.

Under den tid denna handläggningsordning har tillämpats, dvs. sedan år 1978, har antalet anmälningar avseende vägran minskat från ca 1 000 till ca 400 per är. Huvuddelen av dessa anger moralisk-etiska skäl för vägran. Av de ca 1 000 anmälningar varje är som avser rymning framgår att de endast till ringa del föranletts av ett principiellt motstånd mot försvaret.

Mot bakgrund av de erfarenheter som numera har vunnits och att en fast praxis i de allmänna domstolarnas bedömning och påföljdsval i dessa ärenden har etablerats, avser jag att inom kort föreslå regeringen att genom en ändring av 68 § kungörelsen (1969:380) om värnpliktigas tjänstgöring m. m. i viss utsträckning delegera beslutanderätten med anledning av dessa anmälningar till värnpliktsverket. Enligt mitt förslag kommer värnpliktsverket fr.o.m. den 1 april 1984 att kunna fatta beslut om att åter inkalla dels värnpliktiga som för första gången lagförts med anledning av anmälan om vägran, dels värnpliktiga som anmälts för rymning. Anmälningar avseende andragångsvägran samt anmälningar i övrigt som med hänsyn till påföljden eller av andra skäl bedöms kunna föranleda beslut att t. v. inte inkalla vederbörande skall av värnpliktsverket överlämnas till regeringen för beslut.

Anmälningarna om vägran eller rymning avseende vapenfria tjänstepliktiga handläggs inom arbetsmarknadsdepartementet. Mitt kommande för-

Prop. 1983/84: lOÖ    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 48

slag till regeringen innebär en motsvarande delegering av beslutanderätten i dessa ärenden till nämnden för vapenfriutbildning. Jag har i denna fråga samrätt med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.

Frivilliga försvarsorganisationer

Den frivilliga försvarsverksamheten är av väsentlig betydelse för värt totalförsvar. Friviiligorganisationerna har en fortsatt god tillströmning av medlemmar. Det frivilliga engagemanget är enligt min mening ett uttryck för den starka förankring försvarstänken har hos befolkningen. Det är därför väsentligt att frivilligorganisationernas verksamhet understöds och underiättas. Den särskilda kommitté som har tillkallats med uppgift att utreda frågan om förmåner m. m. vid frivillig försvarsverksamhet (Fö 1982:08) beräknas avsluta sitt arbete under år 1984.

5.4.4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

1. föreslår riksdagen att anta förslaget till lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

2. bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om det militära försvarets ekonomiska situation, besparingar i fredsorganisationen, utveckling av informationssystem, värnpliktsutbildning och frivilliga försvarsorganisationer.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 49

5.5 Vissa frågor rörande provningsresurserna inom försvaret

5.5.1 Inledning

Riksdagen beslutade vid 1981/82 års riksmöte (prop. 1980/81: 199, FöU 1981/82: 5, rskr 21) om en ny organisation för försvarets materielverk. I propositionen framhöll dåvarande departementschefen, statsrådet Krönmark, att försvarets materielverk i sin planering bör utgå från att verket bör la i anspråk ca 2650 personår år 1990. Departementschefen hade då inte tagit ställning till 1979 års militära flygindustrikommitlés förslag avseende vissa delar av dåvarande huvudavdelningen för flygmateriel.

Överbefälhavaren har i sin programplan för perioden 1983/84- 1987/88 angett ekonomiska ramar för försvarets materielverk. Hänsyn har därvid tagits till en minskad organisation för provning inom försvaret. Överbefälhavaren har vidare i sina direktiv för programplaneringen inriktat materielverkels personalstyrka mot ca 2200 personår budgetåret 1993/94.

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Gustafsson, i januari 1982 en särskild utredare' för att utreda försvarets samlade behov av provningsresurser. Utredaren skulle föreslå dimensionering och lokalisering av provningsresurserna mot bakgrund av det framtida behovet av provning samt pröva möjligheterna till samordning mellan försvaret, förenade fabriksverken, industrin och övriga provningsresurser inom statsförvaltningen. Vidare skulle utredaren pröva olika åtgärder för att minska kostnaderna och eventuellt ändrade finansieringsformer. Utredaren, som antog benämningen 1982 ärs militära provningsresursulredning (MPU 82), överlämnade i februari 1983 sitt betänkande (Ds Fö 1983: 3) Militära provningsresurser.

Betänkandet har remissbehandlats. Yttranden har avgells av överbefälhavaren, cheferna för armén, marinen och flygvapnet, fortifikationsförvaltningen, försvarets materielverk, försvarets forskningsanstalt, civilför-svarsslyrelsen, försvarets rationaliseringsinstitut, statens provningsanstalt, riksrevisionsverket, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Blekinge, Skaraborgs och Norrbottens län, Karlskrona kommun, förenade fabriksverken, Bofors försvarsmateriel, AB Hägglund & Söner, Swedair AB, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens Centralorganisation, Centralorganisationen SACO/SR, Statsanställdas Förbund, Sveriges arbetsledareförbund, Sveriges industriförbund, Svensk pilotförening och Svenska Elektronikföreningen.

' Generaldirektören Alf Resare.

4    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 50

5.5.2 Nuvarande organisation

Inom försvarsmakten finns resurser för forskning, försök och prov med materiel för militära ändamål vid försvarets materielverk, försvarets forskningsanstalt, fortifikationsförvaltningen samt i mindre omfattning inom vissa försvarsgrenar. Resurserna är uppbyggda för olika primära ändamål.

Inom försvarets materielverk är provningsresurserna till sin huvuddel samlade i en för verket gemensam provningsavdelning inom huvudavdelningen för flygmateriel. De är i huvudsak lokaliserade till Malmslätt, Karlsborg och Vidsel. Viss provning genomförs även pä andra orter. Vid provplatser inom materielverket sysselsätts personal motsvarande över 700 personår. Personal motsvarande ca 600 personår är anställd av verket och övrig personal till sin huvuddel anställd av Swedair AB vid försöksplatsen i Vidsel. Kostnaderna för provning beräknas f. n. uppgå till ca 280 milj. kr. per budgetår i prisläget februari 1982.

Försvarets forskningsanstalt bedriver forskning och provning vid försöksplatsen Grindsjön på Södertörn. Verksamheten motsvarar ca 120 personår. Kostnaderna uppgår till ca 25 milj.kr. per budgelår varav ca tio procent motsvaras av intäkter.

Fortifikafionsförvaltningens forskningsbyrå sysselsätter personal motsvarande 30 personår. Huvuddelen av verksamheten bedrivs vid försöksstationen i Märsta. Kostnaderna för verksamheten är ca 6 milj.kr. per budgetår, varav ca fem procent motsvaras av intäkter.

De totala kostnaderna för provningsverksamheten med angränsande forskning utgör således ca 315 milj. kr. per budgetär. Verksamheten sysselsätter personal motsvarande ca 850 personår. Enligt nuvarande planering beräknas de totala provningskostnaderna successivt minska under 1980-talet och uppgå till knappt 300 milj. kr. under budgetåret 1991/92.

5.5.3 1982 års militära provningsresursutredning

Utredningen anser att försvarsmakten i princip inte bör bygga upp eller vidmakthålla särskilda resurser, om provningen kan utföras till en lägre totalkostnad med utnyttjande av resurser utanför försvaret. Politiska, militära och industriella skäl kan dock tala i motsatt riktning.

Utredningen föreslär en minskad och inom försvarsmakten mera samlad organisation av de militära provningsresurserna. För försvarets materielverks provning bör även i fortsättningen en särskild avdelning vara organiserad inom verket och ingå i verkets huvudavdelning för flygmateriel.

Utredningen föreslår vidare att den verksamhet som bedrivs av Swedair AB i Vidsel förs över till materielverket och att huvuddelen av materielverkets verksamhet vid telelaboratoriet i Malmslätt flyttas till någon intressent utanför försvarsmakten. Dessutom anser utredningen att materielverkets provningsavdelning skall vara intäktsfinansierad.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 51

Försvarets materielverks provningsavdelning bör enligt utredningen minska frän nuvarande 548 till 450 personår. Det bör dock ankomma på materielverket att inom verkets personalram föreslå en annan fördelning av personal mellan provningsavdelningen och övriga enheter inom verket, om skäl därtill uppkommer.

De föreslagna ändringarna av provningsresurserna väntas leda till en sammanlagd besparing om ca 130 milj.kr. under de närmaste tio budgetåren.

5.5.4 Remissyttrandena

Huvuddelen av remissinstanserna anser alt utredningen ger en god överblick över nuvarande provningsorganisation samt befintliga provningsresurser. De väsentligaste problemområdena har belysts med utgångspunkt frän besparingsmöjligheter. De flesta remissinstanserna delar utredningens förslag till slutligt mål för organisation av provningsresurserna. Såväl överbefälhavaren som försvarets materielverk anser att utredningen utgör en god grund för en fortsatt organisationsutveckling och rationalisering. Liknande synpunkter framförs av bl. a. försvarsgrenscheferna. De fackliga organisationerna biträder i huvudsak utredningens förslag till organisationsmål men framhåller vikten av alt förändringarna genomförs med största möjliga hänsyn till den berörda personalen och med största möjliga beaktande av de regionalpolitiska förhållandena.

Utredningens förslag om överföring av Swedair AB: s verksamhet i Vidsel till försvarets materielverk avstyrks av huvuddelen av remissinstanserna. Flera remissinstanser anser att kalkylerna för de angivna besparingarna innehåller osäkerheter samt att det erfarenhetsmässigt uppstår oförutsedda kostnader vid genomförandet av sådana organisationsförändringar. Det framhålls också att personalproblem kan uppstå vid en sådan överföring.

Överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna och försvarets materielverk delar inte utredningens uppfattning att provningsavdelningen vid materielverket bör intäktsfinansieras, främst mot bakgrund av att någon reell konkurtenssituation inte föreligger vid upphandling av militär provning. Motsatt ståndpunkt har försvarets rationaliseringsinstitut och riksrevisionsverket med motiveringen att en intäktsfinansiering ger en mera rättvisande kostnadsfördelning av verksamheten.

5.5.5 Föredragandens överväganden

1982 års riksdagsbeslut (prop. 1981/82:102, FöU 18, rskr 374) om säkerhets- och försvarspolitiken saml totalförsvarets fortsatta utveckling har lagt fast att en så stor del som möjligt av försvarsutgifterna måste disponeras för åtgärder som ger direkt effekt i krigsorganisationen. Enligt försvärs-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet 52

beslutet är det vidare nödvändigt alt vidta åtgärder som ger ytterligare besparingar pä 800 - 1 000 milj. kr. under perioden 1982/83 - 1991/92 för att kunna uppnå det beslutade sparmålet på 8000 milj. kr. Jag bedömer att 1982 års militära provningsresursutredning utgör ett väsentligt bidrag i strävandena alt nå det uppsatta sparmålet.

Utredningen tar upp frågor rörande provningsresurserna inom försvaret och dess organisatoriska tillhörighet. Jag kommer i det följande endast alt beröra vissa av de frågor som utredningen har behandlat.

Utredningen framhåller att verksamheten vid försvarets provplatser bör effektiviseras och alt de administrativa kostnaderna härför bör minskas. Jag anser i likhet med utredningen att det är nödvändigt att i största möjliga utsträckning ta till vara ytterligare möjligheter till besparingar, framför allt genom atl så långt som möjligt samordna provningsresurserna inom försvarsmakten. Försvarsmakten bör inte bygga upp eller vidmakthålla särskilda resurser om provning kan utföras till en lägre totalkostnad med utnyttjande av resurser utanför försvaret. Vid en sådan avvägning finns dock ett antal starka förbehåll av politisk, militär och industriell karaktär. Jag delar utredningens uppfattning om principerna för utnyttjande av provningsresurserna inom försvaret. I likhet med utredningen anser jag atl dessa principer utgör en grundläggande förutsättning för atl stimulera lill atl fortlöpande pröva olika möjligheter att inom en given ram tillgodose föreliggande behov av provning. Enligt min mening måste också en avvägning mellan kostnaderna för provning och övriga kostnader för materiel-objekt göras.

Utredningen pekar på olika möjligheter att samordna provningsresurserna mellan försvarets materielverk, försvarets forskningsanstalt och fortifikationsförvaltningen och därmed rationalisera verksamheten. Dessutom framhålls att den övergripande centrala samordningen av provningsresurserna inom försvarets materielverk måste förbättras. Jag anser i likhet med utredningen att detta syfte bäst tillgodoses genom all materielverkets provning även i fortsättningen ingår i verkets huvudavdelning för flygmateriel.

I utredningen föreslås vidare dels en överföring till försvarels materielverk av den verksamhet som idag bedrivs i Vidsel av Swedair AB, dels att huvuddelen av materielverkets verksamhet vid telelaboratoriet i Malmslätl förs över till någon intressent utanför försvarsmakten. Rationaliseringsvinsten av att materielverket övertar den verksamhet som bedrivs av Swedair AB i Vidsel anser jag i likhet med flertalet remissinstanser vara tveksam. Jag vill därför inte förorda en sådan överföring. Sedan utredningen har lagt fram sitt förslag avseende telelaboratoriets verksamhet i Malmslätl har vissa av laboratoriets uppgifter ändrats. Jag avser därför föreslå regeringen att uppdra åt försvarets materielverk att pröva om delar av telelaboratoriets verksamhet kan föras över till intressenter utanför försvarsmakten.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 53

Utredningen föreslår att personalen minskas i syfte att nå en dimensionering av provningsavdelningen inom försvarets materielverk som motsvarar 450 personår. Utredningen har därvid bl.a. utgått från att Swedair AB: s verksamhet i Vidsel förs över till materielverket, att materielverkets telelaboratorium i Malmslätt förs över till någon annan intressent och alt en effektivisering av provningsverksamheten inom verket genomförs.

Jag har mot bakgrund av det nyss anförda vid mina beräkningar funnit att provningsavdelningen vid försvarets materielverk bör reduceras från nuvarande ca 550 personår till ca 375 personår exkl. personal vid telelaboratoriet i Malmslätt. Jag anser dock i likhet med utredningen att det bör ankomma pä materielverket att inom ramen för verkets personalminskningsmål väga behovet av personal för provning mot andra personalbehov inom verket och föreslå vilka olika åtgärder som skall vidtas för att skapa en sä effektiv provningsorganisation som möjligt.

Provningsresursutredningen föreslär vidare att materielverkets provningsavdelning skall vara intäktsfinansierad saml att ett nytt kostnadsredovisningssystem skall skapas. Jag bedömer all ett system med inläktsfinan-siering inte medger några direkta kostnadsbesparingar, eftersom någon reell konkurrenssituation i regel inte föreligger vid provningens genomförande. Jag kan därför inte dela utredningens uppfattning. Enligt min mening bör provningsverksamheten i stället styras av försvarets materielverk genom verkets programplan.

Försvarets materielverks provningsavdelning genomför även vissa uppdrag åt företag och myndigheter utanför försvarsmakten. För denna verksamhet åtgår f. n. ca 30 personår. Vid mina överväganden om den framtida provningsorganisationens storiek har jag inte räknat med dessa personår. Inriktningen bör dock vara att successivt inordna dessa i den framtida personalramen. I den mån försvarets provningsresurser inte är fullt utnyttjade bör således belastningen på försvarsanslagen kunna minskas genom att provning utförs åt andra intressenter än försvarsmakten. Denna externa uppdragsverksamhet bör enligt min mening vara intäktsfinansierad.

På grundval av de principer för provningens bedrivande som jag här har förordat ankommer det på regeringen att besluta om organisation, dimensionering m. m. av provningsverksamheten. Vidare bör regeringen fastställa en tidsplan för organisationsförändringarna.

Enligt min mening bör åtgärderna genomföras snabbt så att besparingarna kan göras sä tidigt som möjligt. Utredningen har redovisat en besparing i förhällande till dagens provning på sammanlagt ca 130 milj.kr. under perioden 1983/84-1991/92. Jag har vid mina överväganden inte i alla avseenden instämt i utredningens förslag till förändringar, men bedömer trots detta alt nu förordade åtgärder och inriktning kommer att ge en sammanlagd besparing under den närmaste fioårsperioden på ca 125 milj. kr.

Jag är medveten om att en del av förslagen kan medföra minskad sysselsättning inom vissa regioner.  1982 års försvarsbeslut förutsätter

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 54

emellertid att alla besparingsmöjligheter skall tas till vara. Organisationsändringarna kan i vissa fall komma att medföra personalproblem. Jag förutsätter emellertid att dessa begränsas så långt möjligt, bl.a. genom att förändringarna genomförs i nära samarbete mellan berörda myndigheter, statens arbetsmarknadsnämnd, försvarets personalnämnd och berörda personalorganisationer. Strävan bör vara att genomföra personalminskningarna i samband med naturlig avgång och i förening med effektiv omplaceringsverksamhet. Jag delar dock dåvarande departementschefens bedömning i totalförsvarspropositionen (prop. 1981/82:102 bil. 2) att det inte kan uteslutas att personal som inte godtar skäliga erbjudanden om annan anställning kan behöva sägas upp på grund av arbetsbrist.

5.5.6 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer för försvarets provningsverksamhet som jag har förordat.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 55

5.6 Värnpliktsförmåner

Inledningsvis villjag erinra om riksdagens beslut (prop. 1982/83: 115, FöU 11, rskr 291) om förbättrade förmåner ät värnpliktiga m.fl. fr.o.m. budgetåret 1983/84. Beslutet innebar bl.a. beträffande värnpliktiga under grundutbildning att dagersättningen höjdes med 4 kr., att ett nytt tillägg Ull dagersättningen om 60 kr. infördes samt att antalet fria resor fördubblades samtidigt som de s. k. vpl 10-resorna avskaffades.

Försvarsutskottet tog i sitt betänkande med anledning av propositionen upp frågan om reseförmånema för värnpliktiga under repetitionsutbildning och förutsatte att regeringen skulle återkomma till riksdagen med en redovisning av de reseförmåner som efter den I juli 1983 utgår till värnpliktiga under repetidonsutbildning.

Med anledning härav villjag redovisa att värnpliktiga under repetitionsutbildning fr. o. m. den I juli 1983 i stället för en fri resa efter 60 tjänstgöringsdygn får företa en ledighetsresa på statens bekostnad till och från hemorten för varje hel tjänstgöringsperiod om 14 dagar. Förändringen bör ses som en kompensafion för att vpl 1 O-resor inte längre kan utnyttjas.

Enligt min mening är det av väsentlig betydelse för såväl utbildningens resultat som för försvarsviljan i samhället att de värnpliktiga och deras anhöriga kan erbjudas rimliga ekonomiska förhållanden under värnpliktstjänstgöringen. De mål för värnpliktsförmånernas utveckling som jag angav i prop. 1982/83:115 står fast och min strävan är att, inom ramen för de ekonomiska resurser som kan avsättas härför, fortlöpande förbättra de värnpliktigas förmåner.

För det kommande budgetåret föreslår jag att värnpliktiga under grundutbildning får höjd dagersättning med 1 kr. Detta motsvarar en ökning med ca fyra procent och innebär att en värnpliktig får 23 kr. i dagersättning. Efter 230, 300 och 360 tjänstgöringsdagar utgår som tidigare tillägg till dagersättningen med 15 kr., 30 kr. resp. 60 kr. Den planerade höjningen av förplägnadsersättningen bör genomföras och ersättningen höjas från 20 till 25 kr. per dag. Det behovsprövade familjebidragets maximiersättning föreslås höjas med 60 kr. per månad för hustru och 30 kr. per månad för barn till 1 560 resp. 780 kr. Föreslagna förbättringar av familjebidraget kräver ändring i familjebidragslagen (1978:520).

Förslag till lag om ändring i familjebidragslagen har upprättats inom försvarsdepartementet och bör fogas till protokollet som bilaga 6.2. Med hänsyn till att lagstiftningsfrågan är av tekniskt enkel beskaffenhet torde lagrådets hörande i ärendet sakna betydelse.

Jag föreslär också vissa förbättringar för värnpliktiga under repetitionsutbildning. Alltsedan dagpenningsystemet infördes är 1976 har lägsta dagpenning varit oförändrat 40 kr. Sedan dess har dagersättningen för värnpliktiga under grundutbildning successivt höjts så att stora grupper numera

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 56

har högre dagersättning vid utryckningen från grundutbildning än de skulle få under repetitionsutbildning vid tillämpning av lägsta dagpenning. Jag föreslår därför att lägsta dagpenning fastställs till 55 kr.

Vissa värnpliktiga som inkallas till repetitionsutbildning hamnar i en ekonomisk eller social situation som avsevärt skiljer sig frän repetitionssoldatens i gemen. Trots den höjning av den lägsta dagpenningen som jag har förordat i det föregående kan det generella dagpenningsystemet inte alllid erbjuda rimliga ekonomiska förhållanden för sådana värnpliktiga och deras anhöriga.

Jag har därför avsatt medel till försvarets civilförvaltnings disposition för att användas till särskilda insatser för dessa värnpliktiga efter ansökan och prövning i varje särskilt fall.

De föreslagna förbättringarna av värnpliktsförmånerna belöper sig till ca 24 milj.kr. och bör genomföras den I juli 1984. I tillämpliga delar bör förmånerna också gälla andra som uppbär ersättning enligl samma grunder som värnpliktiga. Enligt min bedömning ryms föreslagna förbättringar inom givna ramar.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen alt

1. antaga   förslaget   till   lag   om   ändring   i   familjebidragslagen (1978:520),

2. godkänna vad jag har förordat om förmåner åt värnpliktiga.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 57

5,7 Anslagsfrågor för budgetåret 1984/85

5.7.1 Utbrytningspunkter

Som jag har anfört tidigare (s. 00) bereds f. n. överbefälhavarens förslag till åtgärder med anledning av de ekonomiska svårigheterna inom det militära försvaret. Därför tar jag inte nu ställning till det militära försvarets utveckling under programplaneperioden eller till utgiftsramen för budgetåret 1984/85. De anslag som anges i följande sammanställning bör t. v. föras upp med beräknade belopp

Litt. Anslagsrubrik

och nr

B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet

B 2. Arméförband: Materielanskaffning

B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

B 4. Arméförband: Forskning och utveckling

C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet

C 2. Marinförband: Materielanskaffning

C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

C 4. Marinförband: Forskning och utveckling

D I. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhel

D2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

D4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

E I. Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet

E2. Operativ ledning m. m.: Materielanskaffning

E3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar

F 19. Reglering av prisstegringar för del militära försvaret

5.7.2   Anslagsberäkningar

Beträffande anslagsberäkningarna för budgetåret 1984/85 villjag anföra följande.

De anslag som jag i det följande föreslär regeringen att förelägga riksdagen har beräknats i prisläget februari 1983 och i löneläget februari 1983 inkl. 39% lönekostnadspålägg.

Summan av de förordade och beräknade anslagen för det militära försvaret uppgår till 18935692000 kr. Härtill kommer ett beräknat prisregleringsanslag om 1800000000 kr. Sammanlagt beräknas alltså (18 935 692 000 -F 1 800000000) 20 735 692 000 kr. för det militära försvaret.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 58

Fjärde huvudtiteln

B.    Arméförband

B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet B 2. Arméförband: Materielanskaffning B 3. Arméförband: Anskaffning av anläggningar B 4. Arméförband: Forskning och utveckling

Med hänvisning till vad jag har anfört tidigare (s. 57) hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan pä särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1984/85 beräkna

1. till Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet ett förslagsanslag av 5 200 000 000 kr.,

2. till   Arméförband: Materielanskaffning   ett   förslagsanslag   av 1230000000 kr.,

3. till Arméförband: Anskaffning av anläggningar ett förslagsanslag av 415000000 kr.,

4. till Arméförband: Forskning och utveckling ett förslagsanslag av 260000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 59

C.    Marinförband

C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet

C 2. Marinförband: Materielanskaffning

C 3. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

C 4. Marinförband: Forskning och utveckling

Med hänvisning till vad jag har anfört tidigare (s. 57) hemställer jag alt regeringen föreslär riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1984/85 beräkna

1. till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet ett förslagsanslag av 1 630000000 kr.,

2. till   Marinförband: Materielanskaffning   ett   förslagsanslag  av 1040000000 kr.,

3. till Marinförband: Anskaffning av anläggningar ett förslagsanslag av 135000000 kr.,

4. till Marinförband: Forskning och utveckling ett förslagsanslag av lOOOOOOOOkr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 60

D. Flygvapenförband

D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning D 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

Med hänvisning till vad jag har anfört tidigare (s. 57) hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan pä särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1984/85 beräkna

1. till Flygvapenförband: Ledning ock förbandsverksamhet ett förslagsanslag av 2 775 000000 kr.,

2. till Flygvapenförband: Materielanskajfning ett förslagsanslag av 2 200000000 kr.,

3. till Flygvapenjörhand: Anskaffning av anläggningar ett förslagsanslag av 200000000 kr.,

4. till Flygvapenförband: Forskning och utveckling ett förslagsanslag av 1300000000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 61

E. Operativ ledning m. m.

E 1. Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet

E 2. Operativ ledning m.m.: Materielanskaffning

E 3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar

Med hänvisning till vad jag har anfört tidigare (s. 57) hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att, i avvaktan pä särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1984/85 beräkna

1. lill Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet ett
förslagsanslag av 590000000 kr.,

2. till Operativ ledning m.m.: Materielanskaffning ett förslagsanslag av 115000000kr.,

3. till Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar ett förslagsanslag av 110000000 kr.,

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet 62

F.    Gemensamma myndigheter m. m.

Försvarets civilförvaltning

Försvarets civilförvaltning har produktionsansvar i fråga om förmåner till anställda och värnpliktiga, ekonomisk redovisning, juridik och patentverksamhet. Civilförvaltningen handhar vidare redovisningsrevision inom försvaret och övervakar att den ekonomiska redovisningen är rättvisande och medelshanteringen säker. Förvaltningen har också fackansvar inom sakområdet Kameraltjänst.

Försvarets civilförvaltning leds av en generaldirektör. Civilförvaltningen är organiserad på en lönebyrå, en kameralbyrå, en revisionsbyrå, en juridisk byrå, en patentenhet och en administrativ enhet.

Huvuddelen av försvarets civilförvaltning ligger i Karlstad. Patentenheten ligger i Stockholm.

Verksamheten under delprogrammet budgeteras på tre primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet, nämligen ett för försvarets civilförvaltning, ett för revision och ett för vissa ersättningar m. m.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets civilförvaltning. Som uppbördsmedel redovisas bl. a. ersättningar för datorkostnader vid drift av ekonomiska redovisningssystem samt inkomster av viss avlöningsuträkning och av tjänster inom ekonomi- och patentområdena.

Planering för perioden 1984/85 - 1988/89

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets civilförvaltning bl.a. följande.

Delprogrammet bör i förhållande till programplanen för perioden 1983/84 — 1987/88 i stort sett ha en oförändrad inriktning. Civilförvaltningens roll som försvarsmaktens expertmyndighet i bl.a. personal-, ekonomiadministrativa och juridiska frågor kommer att prägla verkets handlande under perioden. Verksamheten inom förmåns- och patentomrädena samt det allmänt juridiska området kommer alltjämt att inriktas på att ge en tillfredsställande service samtidigt som rättssäkerhetskraven tillgodoses. Möjligheter till rationalisering skall tas till vara inom samtliga områden.

Den av civilförvaltningen beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets civilförvaltning framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1983; 1000-tal kr.).

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
98010'	103 750	101500	99250	97 750	96250	498 500

Prisläge februari 1982.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

63

Den av försvarets civilförvaltning planerade personalutvecklingen (antal anställda omräknat till personår) inom civilförvaltningen framgår av följande sammanställning.

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
191'	185'	180'	175'	175'	175'

Exkl. externt intäktsfinansierad personal.

F 1. Försvarets civilförvaltning

1982/83 Utgift 104653025

1983/84 Anslag 98010000

1984/85 Förslag 102870000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarels civilförvaltning	Föredraganden
Försvarets civilförvaltning:
Allmän ledning och för-   .
bandsverksamhel
Försvarets civilför-
valtning	44373	48788	46989	48 294	47 503
Revision	4 736	5072	4980	5 335	5 146
Vissa ersättningar m. m.	59256	61975	56 306	60286	60386
Kostnader	108365	115835	108275	113915	113035
Tillkommer/avgår:
Avlöningsulräkning m. m.
för vissa civila
myndigheter	-1895	-1819	-1895	-1953	-1953
Tjänster för militära
myndigheter	-7120	-9103	-8120	-7955	-7955
Externa tjänster	-   250	-  260	-   250	-  257	-   257
Medgiven prisreglering	-1-6400	-	-	-	-
Medelsbehov	105500	104653	98010	103750	102870
Personal
Personalkategori	Antal anställda omräknat till personår
	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	;    Försvarets ci-vilför valtning	Föredra ganden
Civil personal	198	195	191'	185'	185'

' Exkl. personal som finansieras genom intäkter från myndigheter utanför det militära försvaret.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 64

Budgetåret 1982/83

Försvarets civilförvaltning anger i sin redovisning av verksamheten under budgelåret 1982/83 bl.a. att arbetet med alt vidareutveckla system F/S har fortsatt. En effektivisering av ADB-systemet har genomförts (koncernredovisning) och inriktningen mot en ökad lerminalisering har forisatt.

Systemet för decentraliserad kontroll och rättning vid lönerapportering har inte börjat tillämpas under budgetåret 1982/83 som planerades. Systemet kommer att börja sättas i drift under budgetåret 1983/84.

För att höja myndigheternas förmåga att med hjälp av system F/S följa upp, prognosticera och styra resursförbrukningen har ett s. k. fyrapunkts-program arbetats fram.

En fackplan för sakområdet Kameraltjänsl med underområdena anställning och avlöning saml ekonomisk redovisning och kameral verksamhet har fastställts under budgetåret.

Budgetåret 1983/84

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1982/83: 100 bil. 6 (FöU 9, rskr 271) och i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 beräknas i huvudsak kunna följas.

Budgetåret 1984/85 Försvarets civilförvaltning

Förändringarna i förhällande till budgetåret 1983/84 motiverar försvarets civilförvaltning pä följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 6763000 kr.

B.  Förändringar enligt regeringens beslut

Planerade personalminskningar medför att lönekostnaderna minskar med 816000 kr.

C.  Uppgiftsförändringar

1. Den reduktion av personalkostnaderna som gjordes inför budgetåret 1983/84 bör alertas. Detta medför alt kostnaderna ökar med 530000 kr.

2. Datorkostnaderna beräknas minska med 350000 kr.

3. Hyreskostnaderna beräknas minska (- 660000 kr.).

4. Medlen för konsultmedverkan vid vidareutvecklingen av syslem F/S och för datorutrustning för att utveckla lokala tillämpningar av systemet beräknas minska med 400000 kr.

5. Kostnaderna för skadeersättningar beräknas öka med 580000 kr. .

6. Anslagets reserver minskar med 7000 kr.

7. Intäkterna beräknas sammanlagt minska med 100 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 65

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar förutsätter överbefälhavaren att försvarets civilförvaltnings anslagsyrkande minskas med 530000 kr. genom en anpassning till regleringsbrevet för budgetåret 1983/84. Överbefälhavaren anser vidare att den av försvarets civilförvaltning föreslagna överföringen till försvarsgrenarna av kostnader för intrång i fiske saknar underlag och inte bör genomföras.

Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen.

Föredragandens överväganden

Jag kan i hiJvudsak godta vad försvarets civilförvaltning har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. I min beräkning ingår 1,3 milj. kr. för konsultmedverkan och datoranskaffning. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 102870000 kr.

Försvarets sjukvårdsstyrelse

Försvarets sjukvårdsstyrelse har fackuppgifter och tillsynsansvar för försvarsmaktens hälso- och sjukvård, miljö- och hälsoskydd, djurhälsovård, djursjukvård och djurskydd. Styrelsen har vidare produktionsansvar för anskaffning av sjukvårdsförnödenheter för försvaret.

Chef för försvarets sjukvårdsstyrelse är en generalläkare som också är chef för försvarets medicinalkår. Styrelsen är organiserad på en enhet för hälso- och sjukvård i krig, en enhet för hälso- och sjukvård i fred, en personalförsörjningsenhet, en enhet för förnödenhetsförsörjning samt en administrativ enhet.

Försvarets sjukvårdsstyrelse ligger i Karlstad.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets sjukvårdsstyrelse budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets sjukvårdsstyrelse.

Planering för perioden 1984/85-1988/89

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets sjukvårdsstyrelse hl. a. följande.

Under programplaneperioden kommer verksamheten att inriktas mot att tillgodose styrelsens fack-, tillsyns- och ledningsfunktion inom försvars-5    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

66

maktens hälso- och sjukvård i krig och fred, att tillsammans med övriga totalförsvarsmyndigheter genomföra samordnade sjukvårdsstudier, att rekrytera hälso- och sjukvårdspersonal inom försvarsmakten och vidmakthålla dess kompetens samt att på uppdrag av försvarsgrenscheferna förse försvarsmaktens sjukvårdsorganisation med ändamålsenliga förnödeur heter.

Den av sjukvårdsstyrelsen beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets sjukvårdsstyrelse framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1983; 1000-tal kr.).

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
24 840'	27260	26070	25 851	25 221	25 221	129623

' Prisläge februari 1982.

Den planerade personalutvecklingen (antal anställda omräknat till personår) inom sjukvårdsstyrelsen framgår av följande sammanställning.

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
69	66	65	64	61	61

F 2. Försvarets sjukvårdsstyrelse

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

25846954 24840000 26280000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets sjukvårdsstyrelse	Föredraganden
Försvarets sjukvårdsstyrelse: Allmän ledning och förbandsverksamhet Koslnader	22880 22880	25 847 25847	24 840 24840	27 260 27 260	26425 26425
Tillkommer/avgår: Medel från tredje huvudtitelns anslag A 10. Kommittéer m. m.					-145
Medgiven prisreglering	-1-2850	-	-	-	-
Medelsbehov	25730	25847	24840	27 260	26 280

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

67

Personal

Personalkategori

Antal anställda omräknat till personår

1982/83

1983/84      1984/85

Planerat    Utfall

Planerat    Försvarels sjukvårdsstyrelse

Föredraganden

Militär personal Civil personal	19 53	15 61	19 50	19 47	19 47
	72	76'	69	66	66

' Inkl. lönebidragsanslällda, reservsjuksköterskor, beredskapsarbetare m. fl. (4 personår).

Budgetåret 1982/83

Försvarets sjukvårdsstyrelse anger i sin redovisning för budgetåret 1982/83 att den planerade verksamheten i stort sett har kunnat genomföras.

Förvaltningspersonal samt läkare, veterinärer, apotekare, hälsovårdsinspektörer och sjuksköterskor har utbildats. Det äriiga genomsnittsbehovet när det gäller rekrytering av läkare till medicinalkärens reserv har täckts. Planering för och försörjning av FN-sjukhuset i Libanon har genomförts som planerat. Sjukvärdsförnödenheter har anskaffats enligt försvarsgrenarnas produktionsplaner.

Budgetåret 1983/84

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1982/83: 100 bil. 6 (FöU 9, rskr 271) och i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 beräknas i huvudsak kunna följas. Planeringen för och försörjningen av FN-sjukhuset i Libanon kommer även under budgetåret 1983/84 atl kräva resurser avsedda för andra uppgifter, eftersom sjukvårdsstyrelsens organisation inte är anpassad för att lösa de uppgifter som följer av åtagandet.

Budgetåret 1984/85 Försvarets sjukvårdsstyrelse

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1983/84 motiverar försvarets sjukvårdsstyrelse pä följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med kr.

727400

B. Förändringar enligt regeringens beslut Bedömda personalavgångar minskar kostnaderna med 447 400 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 68

C. Uppgiftsförändringar

1. Symposiet Wound Ballistics ökar kostnaderna med 340000 kr.

2. Inköp av datorutrustning ökar kostnaderna med 800000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren att sjukvårdsstyrelsens anslagsyrkande skall minskas med 1050000 kr., varav 150000 kr. utgör en minskning av sjukvårdsstyrelsens prisuppräkning och 100000 kr. ett schablonavdrag under övriga kostnader för den planerade personalreduceringen. Anslagsyrkandet bör vidare minskas med 800000 kr. genom att datorn vid försvarets forskningsanstalt även i fortsättningen används.

Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen och förutsätter att 340000 kr. för symposiet Wound Ballistics tillförs försvarets sjukvårdsstyrelse utanför utgiftsramen.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets sjukvårdsstyrelse har anfört om verksamheten under prograrnplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har inte beräknat några medel för anskaffning av datorutrustning. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 26280000 kr.

Fortifikationsförvaltningen

Fortifikationsförvaltningen har produktionsansvar för försvarsmaktens anskaffning av fonifikatoriska anläggningar, byggnader och mark samt för sådana ombyggnads- och reparationsarbeten som kräver särskild kompetens. Förvaltningen har fackuppgifter inom sakområdet Fastighetsförvaltning. Förvaltningen skall i fred organisera byggnads- och reparationsberedskapen, vilken beslår av företag frän den civila byggnadsindustrin som förbereds för uppgifter i krig.

Chef för fortifikationsförvaltningen är en generaldirektör med en överdirektör som ställföreträdande chef. Fortifikalionsförvaltningen är organiserad på åtta enheter, nämligen en enhet för central planering, en administrativ enhet, en befäslningsenhet, en kasernenhet, en drift- och fackenhet, en byggnadsenhet, en markenhet och en forskningsenhet. I fortifikationsförvaltningen ingår i fred även chefen för byggnads- och reparationsberedskapen samt byggnads- och reparationsberedskapens centralkontor. I förvaltningen ingår vidare sex byggnadsområden.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 69

Fortifikationsförvaltningens huvuddel ligger i Eskilstuna. Del av forskningsbyrån samt byggnads- och reparationsberedskapens centralkontor ligger i Stockholmsområdet. Byggnadsomrädenas huvuddelar ligger i Kristianstad, Skövde, Strängnäs, Karlstad, Östersund och Boden. Därutöver finns ett antal lokalkontor.

Verksamheten under delprogrammet Fortifikationsförvaltningen budgeteras på tvä primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Huvuddelen av verksamheten finansieras frän förslagsanslaget Fortifikationsförvaltningen. Verksamheten vid forskningsenheten finansieras från anslaget Gemensam försvarsforskning.

Kostnaderna för konsulter som utför projektering täcks från resp. anslag till anskafining av anläggningar.

Planering för perioden 1984/85 - 1988/89

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför fortifikationsförvaltningen bl. a. följande.

Inriktningen är att antalet årsanställda som avlönas frän anslaget F3. Fortifikationsförvaltningen får utgöra högst 733 budgetåret 1988/89 exkl. personal som undergår arbetsvärd och personal som intäktsfinansieras.

Fortifikations- och byggnadsförvaltningen på alla nivåer inom det militära försvaret skall rationaliseras och anpassas till försvarets planerings- och ekonomisystem.

Försvarets bostäder och andra byggnader som inte behövs skall avvecklas.

Åtgärder för att spara energi skall ägnas särskild uppmärksamhet. Eldning med inhemska fasta bränslen skall införas när det är lämpligt.

Planeringen för byggnads- och reparationsberedskapen skall anpassas till utvecklingen inom de civila byggnadsföretagen och till ändringarna i totalförsvarets byggnadsbehov i krig.

Den av fortifikationsförvaltningen beräknade utvecklingen av anslaget Fortifikationsförvaltningen framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1983; 1000-tal kr.).

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
158610'	162600	157890	153 170	148460	144600	766 720

' Prisläge februari 1982.

Den av fortifikationsförvaltningen planerade personalutvecklingen för de anställda som förvaltningen har arbetsgivaransvar för (antal anställda omräknat till personår) framgår av följande sammanställning.   '

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

70

Anslag	1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
F3 F5 Summa	853' 28 881	828 26 854	803 25 828	778 25 803	753 24 777	733 24 757

' Personal motsvarande 20 personår har förts över till anslaget E 1. Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet.

F 3. Fortinkationsförvaltningen

1982/83 Utgift 158221 174

1983/84 Anslag 158610000

1984/85 Förslag 159850000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Ulfall	Planerat	Fortifi-kations-förvalt-ningen	Föredraganden
Fortifikationsförvaltningen: Allmän ledning och förbandsverksamhet Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.	146210 1540	160 100 1400	158850 1760	164400 1700	161650 1700
Koslnader	147 750	161500	160610	166100	163350
Tillkommer/a vgår:
Overplanering, reserver m.m. Medgiven prisreglering Intäkter	-t-11 250 + 1500	2900	-2000	-3 500	-3 500
Medelsbehov	157500	158221	158610	162600	159850

Personal
Personalkategori	Antal anställda omräknat till personår
	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Forlifi-kations-förvalt-ningen	Föredraganden
Militär personal Civil personal	22 885 907'	22 834 856'	22 859 881''	22 832 854-	22 831 853-

' Härav är personal motsvarande 28 personår avlönad från anslaget F5. Gemensam

försvarsforskning.

- Personal motsvarande 20 personår har förts över lill anslaget E I. Operativ ledning

m. m.: Ledning och förbandsverksamhet.

 Härav är personal motsvarande 26 personår avlönad frän anslaget F5. Gemensam

försvarsforskning.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 71

Budgetåret 1982/83

Fortifikalionsförvaltningen anmäler i sin redovisning för budgetåret 1982/83 att förvaltningen fick stora personalavgångar i samband med omlo-kaliseringen till Eskilstuna. Personalavgångarna drabbade organisationen slumpmässigt, vilket medförde att kontinuiteten bröts inom de flesta verksamhetsområdena. Av förvaltningens nuvarande personal har ca 60 % tillträtt sin befattning under de senaste tre åren.

Möjligheterna att elda med helved vid försvarets förband har undersökts. Resultatet har varit positivt.

Försök med längtidsplanerat fastighetsunderhåll har bedrivits vid förbanden inom Bodens garnison.

Samverkan med andra statliga myndigheter inom fastighetsdriften har fortsatt. Nya avtal har tecknats med bl.a. postverket och systembolaget.

Utveckling av ett informationssystem för försvarets fastigheter har påbörjats.

Utbildningen har haft stor omfattning. Bl. a. har förbandschefer fått viss utbildning inom fortifikations- och byggnadsområdet.

Budgetåret 1983/84

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1982/83: 100 bil. 6 (FöU 9, rskr 271) och i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 beräknas i stort sett kunna följas.

Fortifikationsförvaltningen har enligt regeringens uppdrag i oktober 1983 redovisat en plan för facket Fastighetsförvaltning.

Budgetåret 1984/85 Fortifikationsförvaltningen

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1983/84 motiverar fortifikationsförvaltningen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 8380000 kr.

B. Förändringar enligt regeringens beslut

Kostnaderna för att genomföra omlokaliseringen till Eskilstuna beräknas minska (-50000 kr.).

C. Uppgiftsförändringar

1. Byggnadsområdet i Bergslagens militärområde skall omlokaliseras till Karolinen i Karlstad, varvid hyreskostnaden ökar med 600000 kr.

2. För att kunna ge nyanställd personal erforderlig utbildning behövs 250000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet

72

3. För att kunna erbjuda praktikanter anställning vid förvaltningen och därmed kunna brygga för en framtida rekrytering behövs 250000 kr.

4. För att organisera verkskyddet vid förvaltningen, vilket har kostnadsberäknats till totalt 270000 kr., behövs 100000 kr. under budgetåret 1984/85 och resterande belopp påföljande två budgetår.

5. Kostnadsutvecklingen för och volymen av resor har varit större än vad en ren prisomräkning av kostnadsslaget medger. Reseverksamheten under budgetåret 1983/84 beräknas till ca 12,5 milj.kr. I prisläget februari 1983 beräknas resevolymen för budgetåret 1984/85 till 12360000 kr.

Med hänsyn till beräknade pensionsavgångar, den relativt låga personalrörligheten och det personalminskningsmål som nu har fastställts avses rekrytering ske endast till 828 personår och inte som tidigare planerat 873 personår.

För "Struktur 90" har enligt överbefälhavarens direktiv 1 milj. kr. överförts till anslaget El. Operativ ledning m.m.: Ledning och förbandsverksamhet. Fortifikationsförvaltningen förutsätter att en del av dessa resurser kommer att kunna utnyttjas för fortifikationsförvaltningens ADB-verksamhet.

Kostnaderna för förvaltningen av försvarets fastigheter beräknas enligt följande tabell.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Fortifikalionsförvaltningen

Föredraganden

Intäkter

Under resp. anslag upptagna belopp för ombyggnads- och underhållsåtgärder'

Hyror och arrenden för lokaler och markområden som upplåts lill enskilda

Intäkter av övnings- och skjutfalt

Diverse intäkter

Summa intäkter

Kostnader

Reparations- och underhållskostnader m. m.

Hyres- och arrendekostnader

Kostnader för övnings- och skjutfält

Summa kostnader

640850000	-62 850000	-62850000
10000000	4-10000000	-t-10 000 000
15000000	- 8000000	- 8000000
25000000	+ 3 000000	+ 3 000000
690 850000	-57850000	-57 850000
590850000	-72 850000	-72850000
80000000	+ 8000000	-1- 8000000
20000000	-1- 7000000	-1- 7000000
690850000	-57850000	-57850000

' Anslagen till ledning och förbandsverksamhet och anskaffning av anläggningar inom huvudprogrammen 1 - 4 och för anslagen inom huvudprogram 5.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 73

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren i stort fortifikationsförvaltningens anslagsyrkande. Överbefälhavaren anser dock att fortifikationsförvaltningen har utnyttjat för höga prisomräkningstal och att de resurser som har avdelats för "Struktur 90" enligt överbefälhavarens direktiv inte är avsedda för enskilda utvecklingsprojekt eller datorutrustningar.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad fortifikationsförvaltningen har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. I beräkningen ingår 50000 kr. i kvarvarande kostnader för att genomföra fortifikationsförvaltningens omlokalisering till Eskilstuna. Jag har vidare beräknat medel för att tillgodose behovet av personalutveckling m. m. för den nyanställda personalen inom förvaltningen.

Min beräkning av medelsbehovet för förvaltning av försvarsmaktens fastigheter framgår av den tidigare (s. 72) redovisade sammanställningen.

Med hän visning.till vad jag har anfört och till sammanställningen över kostnader och medelsbehov hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 159850000 kr.

Försvarets materielverk

Försvarets materielverk har produktionsansvar för materielanskaffning-en inom försvarsmakten utom i fråga om sjukvårdsmateriel och fortifika-torisk materiel. Materielverket har även produktionsansvar för större underhälls- och reparationsarbeten på försvarets materiel. Verket har fackuppgifter inom sakområdena Förplägnad, Förrådsverksamhet, Materielunderhåll och Verkstadsdrift. Verket svarar vidare för fördelningen i krig av landets samlade fordonsresurser och för reparationstjänsten för dessa.

Materielverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Verket är organiserat på sex huvudavdelningar, nämligen en huvudavdelning för central ledning, en för kommersiell verksamhet, en för armémate-riel m.m., en för marinmateriel m.m., en för flygmateriel m.m. samt en för gemensamma fackfrågor m. m.

Huvudavdelningarna för central ledning, kommersiell verksamhet, ar-mémateriel m.m., marinmateriel m.m. samt flygmateriel m.m. ligger i huvudsak i Stockholmsområdet medan huvudavdelningen för gemensamma fackfrågor är lokaliserad till Karlstad. Andra delar av materielverket ligger i Linköping, Arboga, Karlsborg och Vidsel.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet  , 74

Verksamheten under delprogrammet Försvarets materielverk budgeteras pä ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbands verksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarets materielverk.

Planering för perioden 1984/85-1988/89

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets materielverk bl.a. följande.

Under perioden kommer de organisationsförändringar och den anpassning av resurserna som är en följd av riksdagens beslut (prop. 1981/82: 199, FöU 1982/83: 5, rskr 21) om försvarets materielverks organisation m.m. fortlöpande att genomföras.

En ny organisation på huvudavdelnings- och avdelningsnivå har fastställts av regeringen den 10 juni 1982. De viktigaste organisatoriska förändringarna avser övergång till enheter som är gemensamma för verket. En förstärkning sker av den tekniska beredningsfunktionen och inom inköpsfunktionen m. m. Härigenom avses bl. a. uppnås en förbättrad intern samordning. Andra förändringar avser breddning av verkets kompetensprofil samt utveckling av verkets relationer till de militära staberna och till industrin.

Inom facken Materielunderhåll, Verkstadsdrift, Förrådsverksamhet och Förplägnad prioriteras rationaliseringsåtgärder och övrig medverkan vid genomförandet av de besparingar som ingår i 1982 års försvarsbeslut.

Den av materielverket beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets materielverk framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1983; 1000-tal kr.).

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
555650'	69610	544795	536500	517 360	495 735	2664000

' Prisläge februari 1982. Härutöver disponeras 6 milj. kr. enligt regleringsbrevet för budgetåret 1983/84.

 Härutöver begär materielverket 7,2 milj. kr. för verksamhet som inte ryms inom den ram som överbefälhavaren har anvisal.

Den av materielverket planerade personalutvecklingen (antal anställda omräknat Ull personår) inom verket framgår av följande sammanställning.

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
3 260	3100	2980	2860	2760	2660

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

75

F 4. Försvarets materielverk

1982/83 Utgift 618624156

1983/84 Anslag 555650000

1984/85 Förslag        568150000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Ulfall	Planerat	Försvarets materielverk	Föredraganden
Försvarets materielverk:
Allmän ledning och
förbandsverksamhel	544 120	629 162	571950	584065	586705
Kostnader	544 120	629 162	571 950	584065	586 705
Tillkommer/avgår:
Intäkter av extern
provning	-  1500	-1500	-1900	-1900	-6000
Intäkler av förvalt-
ningskontoret	- 5 500	-6824	-6100	-6640	-6640
Intäkter av lokalvård	- 2 120	-   164	-   150	-    40	-    40
Intäkler av admini-
stration av ackord-
häslorganisalionen
- försålda hästar	-	-	-	-   225	-  225
- löner	50	-    50	-    50	-    50	-    50
Medgiven prisreglering	-t-99 090	-	-	-	-
Kapitalkostnader för
anläggningar	- 2000	-2000	-2 100	-5 600	-5 600
Betalningsmedelsan-
passning	+ 3 000	-	-	-	-
Medgivet överskridande	-H5 200	-	-1-6000	-	-
Medelsbehov	619840	618624	567650	569610'	568150

Försvarels materielverk begär 7222000 kr. utöver överbefälhavarens ram.

Personal

Personalkategori	Antal anställda omräknat lill personår
	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarels materielverk	Föredraganden
Militär personal Civil personal	286 3 107 3393	292 3052 3344'	285 2975 3260'	3 100' 3100'	3 100' 3100

' Fördelningen kan inte anges på grund av pågående omorganisation. 1 enlighet med

regeringsbeslut den 10 juni 1982 fär materielverket besätta högst 285 tjänster med

militär personal.

' Inkl. ca 60 inläklsfmansierade personår vid förvaltningskontoret i Karistad.

' Inkl. ca 60 intäktsfinansierade personår vid förvaltningskontoret i Karistad. Exkl.'

ca 30 personår för iritäktsfinansierad extern provning.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 76

Budgetåret 1982/83

Försvarets materielverk anger i sin redovisning för budgetåret 1982/83 att den verksamhet som planerades i allt väsentligt har genomförts.

Materielanskaffning samt forskning och utveckling har i huvudsak genomförts enligt uppgjorda planer. Fackverksamheten har i ökad utsträckning inriktats mot direkt stöd till regionala och lokala myndigheter, t.ex. genom deltagande i förbandsanalyser. Härigenom har arbetet med att utveckla och systematisera fackverksamheten fått eftersättas.

Verket har satt det datorbaserade informationssystemet för förnödenhetsredovisning i fred (TOR) i drift. För TOR-systemets krigsfunktioner har provdrift genomförts.

För att rationalisera förrådsdriften har projektet "Förråd 90" påbörjats. En ny förplägnadsorganisation har införts vid flertalet förband. Utvecklingen av styr- och informationssystemet för verkstadsdrift (System VD) har fortskridit enligt planerna.

Budgetåret 1983/84

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1982/83: 100 bil. 6 (FöU 9, rskr 271) och i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 beräknas i stort sett kunna följas.

Fackplanerna för samtliga fack kommer att revideras. Stödet till produk-rionsmyndigheterna fortsätter med tyngdpunkt på genomförandet av de stora rationaliseringsprojekten.

Förberedelser genomförs för att införa av den för försvarsmakten gemensamma reservmaterielenhet som riksdagen har beslutat om (prop. 1982/83: 138, FöU 15, rskr 324).

Budgetåret 1984/85 Försvarets materielverk

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1983/84 motiverar försvarets materielverk pä följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 27210000 kr.

B. Förändringar enligt regeringens beslut

Inkomsterna ökar med 225000 kr. genom återbetalning av ett lån frän Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 77

C. Uppgiftsförändringar

1.  Den personalminskning som det åligger materielverket att genomföra
minskar medelsbehovet för budgetåret 1984/85 med 18310000 kr.

2. Kostnaderna för det intäktsfinansierade förvaltningskontoret vid huvudavdelningen i Karlstad ökar med 540000 kr.

3. Kostnaderna för den del av lokalvården som finansieras med intäkter minskar (-110000 kr.).

4. Kostnaderna för fastighetsförvaltning minskar med 5090000 kr.

5. Kostnaderna för utveckling och drift av ADB-system minskar med 1 290 000 kr.

6.   Kostnaderna för köpta tjänster (exkl. fasfighetsunderhäll) ökar
(-H40000 kr.).

7. Kostnaderna för inredning minskar med 400 000 kr.

8. För investering i utrustning för forskning och prov rörande s. k. elektromagnetisk puls (EMP) erfordras ytterligare 5,7 milj. kr.

9. Utöver den av överbefälhavaren givna ramen äskas 7222000 kr., varav 3,9 milj. kr. för åtgärder inom ADB-området, 900000 kr. för utrustning i samband med ombyggnaden av ämbetsbyggnaden Tre Vapen samt 1,2 milj. kr. för utrikes resor.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar noterar överbefälhavaren att materielverkets äskande överskrider överbefälhavarens ram med 7222000 kr. Medlen avses enligt överbefälhavaren för angelägen verksamhet men bör bekostas genom omfördelning inom materielverkets ram.

Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets materielverk har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid tagit hänsyn till överföring av viss personal från försvarets materielverk till marinstaben.

Försvarets materielverk har begärt 7220000 kr. utanför sin planeringsram. Jag har beräknat 1 098000 kr. som ett engångsbelopp för utrustning av vissa lokaler i ämbetsbyggnaden Tre Vapen samt för konsultmedverkan i samband med organisationen av en reservmaterielenhet som blir gemensam för försvarsmakten. Övriga behov utöver planeringsramen bör tillgodoses genom omfördelning.

Liksom föregående budgetår bör regeringen inhämta riksdagens bemyn-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet 78

digande att medge att förnödenheter för fredsutbildningen inom det militära försvaret fortlöpande får beställas så att vid varje tillfälle uteliggande skuld inte överstiger 700 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge för budgetåret 1984/85 förnöden
heter för fredsutbildningen får beställas så att vid varje tillfälle
uteliggande skuld inte överstiger 700000000 kr.,

2. till Försvarets materielverk för budgetåret 1984/85 anvisa ett för
slagsanslag av 568 150000 kr.

Gemensam försvarsforskning

Delprogrammet Gemensam försvarsforskning omfattar tillämpad forskning och grundforskning för totalförsvarsändamål främst inom de naturvetenskapliga, tekniskt-vetenskapliga, medicinska och beteendevetenskapliga forskningsgrenarna. Verksamheten är indelad i tio programelement (forskningsprogram).

Försvarets forskningsanstalt har programansvar för delprogrammet samt produktionsansvar för huvuddelen av den forskning som bedrivs inom delprogrammet. Fortifikationsförvaltningen har produktionsansvar för den fortifikatoriska forskningen och försvarets materielverk har motsvarande ansvar inom programelementet övrig försvarsteknisk forskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Gemensam försvarsforskning.

Under rubriken Försvarets forskningsanstalt (s. 213) beskrivs försvarets forskningsanstalts organisation och lokalisering samt den intäktsfinansierade verksamheten.

Planering för perioden 1984/85 -1988/89

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets forskningsanstalt bl a. följande.

Anslaget Gemensam försvarsforskning har sedan slutet av 1960-lalet minskat med drygt 30 % i fast penningvärde. Den personal som finansieras från anslaget har gradvis reducerats. T. o. m. budgetåret 1988/89 förutsätts ytterligare minskningar av personalen. Forskningsanstalten anför att behovet av forskningsunderlag är beroende av statsmakternas ambition att tidigt upptäcka förändringar som påverkar vär säkerhetspolitiska situation och av strävan att upprätthälla vår handlingsfrihet. Totalförsvarets storlek är däremot inte normgivande för detta behov. De planerade minskningarna

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 79

av delprogrammet Gemensam försvarsforskning leder enligt forskningsanstalten till att Sveriges möjligheter att följa med i den militärtekniska utvecklingen minskar.

Överbefälhavaren häri samråd med civilförsvarsstyrelsen, socialstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar utfärdat rekommendationer för inriktningen av försvarsforskningen under perioden 1982/83 - 1986/87. . Förändringar av resursramen har framtvingat en förnyad översyn av forskningsprogrammet, vilken har resulterat i tilläggsrekommendationer för inriktningen av försvarsforskningen under perioden 1984/85 - 1988/89.

Enligt försvarets forskningsanstalt medger inte den avsatta ekonomiska och personella ramen att samtidigt upprätthålla den kapacitet som krävs för att lämna forskningsresultat till totalförsvarsmyndigheterna under planeringsperioden och att bygga upp kompetens inom nya aktuella områden. Anstalten ser svårigheterätt före nästa s.k. stora rullning av forskningsplanerna under budgetåret 1985/86 kunna avsätta ytterligare resurser för kunskapsuppbyggnad.

Den av forskningsanstalten beräknade utveckhngen av anslaget Gemensam försvarsforskning framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1983; 1000-tal kr.).

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
286900'	302350	301 355	292 120	287910	282 190	1465925

Prisläge februari 1982.

Den av forskningsanstalten planerade personalutvecklingen (antal anställda omräknat till personår) för den personal vid försvarets forskningsanstalt och fortifikationsförvaltningen som finansieras över anslaget Gemensam försvarsforskning framgår av följande sammanställning.

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
1154	1127	1105	1085	1028	1000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

80

F 5. Gemensam försvarsforskning

1982/83 Utgift 300327763

1983/84 Anslag 286900000

1984/85 Förslag        301950000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarels forskningsanstalt	Föredraganden
Gemensam försvars-
forskning:
Tillämpad forskning inom
försvarels forsknings-
anstalt	212000	245 400	195 345	206120	205 720
Grundforskning inom för-
svarets forsknings-
anstalt	83 000	95 429	75 360	79545	79545
Tillämpad forskning för
programelementet Forti-
fikalorisk forskning	4 750	5 375	4 830	4 735	4 735
Grundforskning för pro-
gramelementel Forli-
fikalorisk forskning	800	910	765	745	745
Tillämpad forskning för
programelemenlel Övrig
försvarsteknisk forsk-
ning	3 550	4004	3 900	4 125	4 125
Grundforskning för pro-
gramelementet Övrig
försvarsleknisk forsk-
ning	6200	6970	6700	7080	7080
Kostnader	310300	358088	286900	302 350	301950

Tillkommer/avgår: Intäkter av betald uppdragsverksamhet och från tredje huvudtitelns anslag F5. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll Medgiven prisreglering

Medelsbehov

-43 000     -57 760 _ _ _

-1-32580 _ _ _ _

299880     300328    286 900      302350     301950

Personal
Personalkategori	Antal anställda omräknat till personår
	1982/83                       1983/84	1984/85
	Planerat    Utfall        Planerat	Försvarets forskningsanstalt	Föredraganden
Civil personal	1 197          1 166          1 154	1127'	1125'

Varav 26 personår för fortifikatorisk forskning.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 81

Budgetåret 1982/83

Försvarets forskningsanstalt anger i sin redovisning för budgetåret 1982/83 bl. a. följande.

Forskningsverksamheten har fortskridit i stort enligt tidigare planering. Dock har en lägre anslagsram än vad som låg till grund för överbefälhavarens rekommendationer för inriktning av forskningsverksamheten inom delprogrammet Gemensam försvarsforskning inneburit vissa omprioriteringar och senareläggning av viss planerad anskaffning av forskningsmate-riel.

Utöver den verksamhet som beskrivs i forskningsprogrammen har forskningsanstalten medverkat i totalförsvarsmyndigheternas studieverksamhet och lämnat forskningsresultat till dem. Exempel på områden där sådan medverkan lämnats är totalförsvarets grundsyn i fråga om ABC-stridsmedel, studier av flygplan JAS, luftvärnsfunktionen och frågan om ett nytt stridsfordon.

Insatserna i forskningspolitiska frågor har ökat.

Budgetåret 1983/84

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1982/83: 100 bil. 6 (FöU 9, rskr 271) och i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 bedöms i stort sett kunna följas. Vissa tillfälliga omdispositioner inom forskningen och en längre omsättningstid för materielen måste godtas med hänsyn till den ekonomiska ram som har tilldelats anstalten. Verksamheten kommer dock i stort sett att kunna följa överbefälhavarens rekommendationer frän är 1981 samt tilläggsrekommendationerna från den 20 maj 1983.

Budgetåret 1984/85 Försvarets forskningsanstalt

Förändringarna i förhällande till budgetåret 1983/84 motiverar försvarets forskningsanstalt på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 14,5 milj. kr.

B.  Uppgiftsförändringar

1. Planerade personalreduceringar medför att kostnaderna minskar med 5,7 milj. kr.

2. Kostnaderna för forskningsmateriel för hydroakustik beräknas öka med 530000 kr.

3. Forskning inom sambandsområdet kommer att läggas ul på industrier och högskolor. Detta beräknas öka kostnaderna med 740000 kr.

4.  På grund av omlokalisering behövs inredning och utrustning för

4385 000 kr.

6   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 82

5. Anskaffning av datorutrustning ökar kostnaderna medl milj. kr. Forskningsanstaltens bemyndigande att utöver anvisade medel lägga ut beställningar av materiel bör ökas till 10 milj. kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren forskningsanstaltens planering och föreslär att anslaget förs upp med 302350000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets forskningsanstalt har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid i stort kunnat godta forskningsanstaltens beräkning av kostnaderna under primäruppdragen. Jag har dock räknat med att personalen minskas med ytterligare två årsanställda under budgetåret.

Som chefen för utrikesdepartementet tidigare denna dag har anfört kan ett ökat stöd genom försvarets forskningsanstalts försorg komma att behövas i samband med förestående internationella förhandlingar, däribland Stockholmskonferensen. Jag utgår frän att detta stöd kan tillgodoses inom ramen för de medel som forskningsanstalten disponerar.

Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att medge beställningar av materiel för forskningsändamål utöver anvisade medel. Kostnadsramen bör bestämmas till 10 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1984/85 medge att materiel för forskningsändamål beställs inom en kostnadsram av 10000000 kr.,

2. till Gemensam försvarsforskning för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 301950000 kr.

F 6. Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt

1982/83 Utgift 2363626'

1983/84 Anslag 22000000

1984/85 Förslag 16600000

' Anslaget F 18. Anskaffning av anläggningar för försvarels forskningsanstalt.

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m. för försvarets forskningsanstalt.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

83

Primäruppdrag m.m.	1983/84	1984/85
		Försvarets forskningsanstalt	Föredraganden
Nybyggnad m. m. för delprogrammet Gemensam försvarsforskning Beräknat medelsbehov	22000 2700'	16600 16 600	16600 16 600

' Projektet Grindsjön har uppskjutits, vilket har medfört att medelsförbrukningen minskat med 19,3 milj.kr.

Budgetåret 1982/83

Den planerade verksamheten har i stort sett genomförts.

Budgetåret 1983/84

Den planerade verksamheten beräknas kunna genomföras. Pä grund av att ny- och ombyggnaden av lokaler i Grindsjön påbörjas senare än planerat beräknas medelsförbrukningen bli ca 19,3 milj.kr. lägre än vad som planerades.

Budgetåret 1984/85 Försvarets forskningsanstalt

Medelsbehovet för budgetåret 1984/85 beräknas till 16,6 milj.kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. För objekt som har påbörjats eller avses påbörjas före den 1 juli 1984 beräknas medelsåtgängen under budgetåret 1984/85 till 13,6 milj.kr. För objekt som avses påbörjas under budgetåret 1984/85 beräknas medelsbehovet till 3 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets forskningsanstalt har anfört om verksamheten under budgetåret 1984/85 och har i annat sammanhang givit byggnadsstyrelsen i uppdrag atl genomföra en förprojektering av anläggningarna i Ursvik.

Jag förordar att medel för nästa budgetår anvisas enligt sammanställningen över kostnader och medelsbehov och följande anskaffningsplan.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 84

Anskaffningsplan (1000-tal kr.)

Objekt

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Faktisk     Beräknad för
l.o.m.----------------------

82-01-01    83-01-01    83-06-30    1983/84      1984/85

A.  Nybyggnad m.m.

Delprogram 5.5 a.   Företag påbörjade

före 1983-07-01 h.   Förelag påbörjade

eller avsedda all

påbörjas 1983/84 c.   Företag avsedda att

påbörjas 1984/85

Summa A (a-c)

92 326 80036      13 405'      9400

500

500

500

174600 92 826       255136      13405        9900

13600

3000 16600

19204 000 kr. för Botkyrkaprojeklel har avskrivits.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsanstalt för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 16600000 kr.

Försvarets radioanstalt

Försvarets radioanstalt svarar för signalspaning inom totalförsvaret.

Försvarets radioanstalt leds av en generaldirektör. Anstalten är organiserad på en produktionsavdelning, en administrativ enhet, en teknisk enhet, en utbildningsenhet och ett planeringssekietariat.

Radioanstaltens huvuddel ligger i Stockholmsområdet.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets radioanstalt budgeteras på tvä primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarels radioanstalt.

Planering för perioden 1984/85-1988/89

Den av radioanstalten angivna utvecklingen av anslaget Försvarels radioanstalt framgår av följande tabell (prisläge februari 1983; 1 000-tal kr.).

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
171700'	181995	171740	180 765	179690	174 535	888725

Prisläge februari 1982.

I övrigt är verksamheten av sådan natur atl närmare redogörelse inte bör lämnas till regeringsprotokollet. Ytterligare upplysningar kommer att lämnas riksdagens försvarsutskott.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

85

F 7. Försvarets radioanstalt

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

179373516 171700000 182000000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1982/83

1983/84      1984/85

Planerat    Utfall

Planerat    Försvå-     Föredra-rets ra-      ganden dioan-stalt

Försvarets radioanstalt: Allmän ledning och

förbandsverksamhel Centralt vidtagen ma-

114 300     129862      128100      138280      137 860

terielanskaffning m. m.	41200	49512	45 600	45715	46140
Kostnader	155 500	179374	173 700	183995	184000
Tillkommer/a vgår:
Overplanering, reserver m. m. Medgiven prisreglering	-  1600 -1-26950	-	-2000	-2000	-2000
Medelsbehov	180850	179374	171700	181995	182000

Budgetåret 1984/85 Försvarets radioanstalt

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 10048000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

Upplysningar beträffande föreslagna uppgiftsförändringar kommer att lämnas riksdagens försvarsutskott. Totalt innebär uppgiftsförändringarna att kostnaderna ökar med 247000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren radioanstaltens planering och föreslär att anslaget förs upp med 181995 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets radioanstalt har anfört om inriktningen av verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att till Försvarets radioanstalt för budgetåret  1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 182000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 86

Värnpliktsverket

Värnpliktsverkets produktionsansvar omfattar inskrivning av personal enligt värnpliktslagen, uttagning, fördelning och inkallelse av värnpliktiga samt redovisning och medverkan vid krigsplacering av försvarsmaktens personal.

Verket leds av en verkschef och har sitt huvudkontor i Karlstad. Den regionala verksamheten bedrivs i huvudsak militärområdesvis av sju värnpliktskontor som lyder direkt under verkschefen.

Verksamheten under delprogrammet Värnpliktsverket budgeteras pä ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Värnpliktsverket.

Planering för perioden 1984/85-1988/89

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför värnpliktsverket bl. a. följande.

Samarbetsrutinerna mellan verket och överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna, arbetsmarknadsstyrelsen m. fl. kommer att utvecklas ytterligare.

Metoder för ett mera rationellt tillvaratagande av värnpliktiga kommer att utvecklas. Härvid skall regeringens beslut med anledning av utredningen "Personal i totalförsvaret" (ÖB/AMS-utredningen) omsättas till hanter-bara rutiner.

Metoder för handläggning av uppskovsärenden skall utvärderas och utvecklas.

Verkets planerings- och uppföljningssystem skall utvecklas med målsättningen att ytterligare inarbeta marinen och flygvapnet i systemet.

Statistiken över produktionsuppföljning skall vidareutvecklas.

Verket skall deltaga i studieverksamhet och utredningar bl.a. syftande till att ta fram underlag för kommande försvarsbeslut.

Ett nytt inskrivningssystem, med reviderade prövnings- och urvalsmetoder utvecklas och tas i bruk efter hand.

Den av värnpliktsverket beräknade utvecklingen av anslaget Värnpliktsverket framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1983; 1000-tal kr.).

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
97 200'-'	96170	94 105	91630	91630	91 630	465 165

' Prisläge februari 1982.

' Innefattar medel för anskaffning av datamaskinutrustning.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet

87

Den av värnpliktsverket planerade personalutvecklingen (antal anställda omräknat Ull personår) inom värnpliktsverket framgår av följande sammanställning.

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
362	359	355	350	350	350

F8. Värnpliktsverket

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

109996121 97200000 94 500000

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

1984/85

Värnplikts-verket

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Värnpliktsverket: Allmän ledning och

förbandsverksamhet Centralt vidtagen

materielanskaffning

m. m.

Kostnader

Tillkommer/avgår: Överplanering, reserver m. m. Medgiven prisreglering

Medelsbehov Bemyndigandebehov

92 200

5000 97200

97 200

96170

96170

96170

94500

94500

94500

Personal

Personalkategori	Antal ans	itällda omräknat lill personår
	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Ulfall	Planerat	Värnplikts-verket	Föredraganden
Militär personal Civil personal	106 261 367	98 269 367	106 256 362	105 254 359	105 254 359

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 88

Budgetåret 1982/83

Värnpliktsverket anger i sin redovisning för budgetåret 1982/83 att den verksamhet som planerades i allt väsentligt har genomförts. Inskrivningsverksamheten besväras dock fortfarande av läkarvakanser. Inskrivningarna har dock kunnat genomföras med hjälp av inkallade värnpliktiga läkare.

Verket har medverkat i arbetet med överbefälhavarens värnpliklsplan 83-93 som avslutades under våren 1983. Ett omfattande arbete har genomförts för att ta fram underiag rörande värnpliktstillgångarna under de närmaste 15-20 åren samt att anpassa dessa tillgångar till den planerade krigs- och fredsorganisationen.

Under budgetåret har systemomläggning till en ny datakraftstruktur påbörjats. Härvid har bl.a. sju nya datorer installerats. Arbetet har medfört avsevärd arbetsbelastning. Trots detta har en i huvudsak tillfredsställande servicenivå kunnat upprätthållas.

Anståndssituationen för vissa värnpliktskategorier är alltjämt ett problem. Värnpliktsverket har diskuterat lämpliga åtgärder med chefen för armén.

Värnpliktsverkets omställning till verksamhet under mobilisering och krig har hittills grundat sig på fredsorganisationens resurser och komplel-teringsåtgärder av provisorisk art. Dessa har bl.a. grundats på övningsverksamheten som har varit omfattande. Erfarenheter har efter hand inarbetats i verkets rutiner. Ett omfattande arbete med verkets krigsorganisation m. m. i ett nytt datorsystem återstår dock.

Budgetåret 1983/84

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1982/83: 100 bil. 6 (FöU 9, rskr 271) och i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 beräknas i stort sett kunna följas.

Budgetåret 1984/85 Värnpliklsverket

Förändringarna i förhållande fill budgetåret 1983/84 motiverar värnpliktsverket på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 4 524000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Personalen minskarmed tre anställda (-400000 kr.).

2. Övriga förändringar innebär att kostnaderna minskar med 5 154000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 89

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren att värnplikts verket Ulldelas ett anslag som med 600000 kr. understiger verkets anslagsyrkande.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad värnpliktsverket har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Värnpliktsverket för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 94500000 kr.

Försvarets rationaliseringsinstitut

Försvarets rationaliseringsinstitut har produktions- och fackansvar för raUonaliseringsverksamheten inom försvarsdepartementets område.

Institutet leds av en styrelse. Chef för institutet är en överdirektör. Vid institutet finns dessutom en samrädsdelegation med företrädare för de centrala personalorganisationerna.

Försvarets rationaliseringsinstitut ligger i Stockholm.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets rationaliseringsinstitut budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras huvudsakligen från förslagsanslaget Försvarets rationaliseringsinstitut. Medverkan i myndigheternas rationaliseringsarbete finansieras i viss utsträckning genom medel från resp. myndighets anslag.

Planering för perioden 1984/85 -1988/89

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets rationaliseringsinstitut bl. a. följande.

Den fredsorganisationsplan som riksdagen har godtagit genom 1982 års försvarsbeslut ligger i allt väsentligt till grund för planeringen. Ytterligare krav på strukturförändringar och rationaliseringar förutses.

För budgetåret 1982/83 har institutet ålagts att intäktsfinansiera en större del av sin verksamhet än tidigare. Institutet anser att dessa försök med intäktsfinansiering av institutets rationaliseringsstöd till armén och flygvapnet bör avbrytas. Institutet har i sin planering föreslagit att medel för denna verksamhet förs tillbaka från arméns och flygvapnets anslag för ledning och förbandsverksamhet till förevarande anslag.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

90

Inom internprogrammet Medverkan i direkt rationalisering kommer höga krav att ställas på institutet under perioden. På grund av de minskande personalresurserna måste internprogrammet under perioden minska totalt sett trots de ökade kraven.

Institutet räknar med en relativt sett minskad andel för internprogrammet Kompetens- och teknikutveckling.

Internprogrammet Planering och analys minskar något i fråga om den personal som är placerad vid främst de centrala staberna. Rationaliseringsplaneringen samt analysen av genomförda och planerade rationaliseringar bedöms däremot få en oförändrad omfattning.

Den av rationaliseringsinstitutet beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets rationaliseringsinstitut framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1983; 1000-tal kr.).

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
19950'	22790	21735	20685	19640	18 380	103230

' Prisläge februari 1982.

Planerad personalutveckling (antal anstäUda omräknat till personår) inom rationaliseringsinstitutet framgår av följande sarnmanställning.

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
83	79	75	71	67	62

F9. Försvarets rationaliseringsinstitut

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

27687871 19950000 21860000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.

1982/83

1983/84      1984/85

Planerat    Ulfall

Planerat

Försvå-     Föredra-

rets ra-      ganden

tionali-

serings-

instilut

Försvarels rationaliseringsinstitut:

Allmän ledning och förbandsverksamhet

Kostnader

Tillkommer/a vgår: Intäkter

Överplanering, reserver m. m. Medgiven prisreglering

Medelsbehov

22670       32958        23 200       24 790       23 860 22 670        32 958        23200        24 790        23860

-5 270

-3 250

-2000

-2000

-3 250

-1-7160 26580       27688        19950       22 790       21860

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 91

Personal

Personalkategori	Antal anställda omräknat till personår
	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets ra-lionali-serings-inslilut	Föredraganden
Militär personal Civil personal	6 79 85	6 79 85	6 77 83	6 73 79	6 73 79

Budgetåret 1982/83

Försvarets rationaliseringsinstitut anger i sin redovisning av verksamheten under budgetåret 1982/83 att personal har tjänstgjort vid de centrala staberna i planerad omfattning. Den externa rationaliseringsutbildningen har omfattat ca 1 000 utbildningsdagar.

Studier avseende förutsättningarna för rationaliseringar har genomförts vid 18 myndigheter och skolor inom armén. Institutet har lämnai särskilt stöd lill försöken med decentraliserad produktionsledning inom Nedre Norrlands militärområde.

Budgetåret 1983/84

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1982/83: 100 bil. 6 (FöU 9, rskr 271) och i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 bedöms kunna fullföljas. Detta innebär att verksamheten i stort seU är oförändrad jämfört med föregående budgetär.

Budgetåret 1984/85 Försvarets rationaliseringsinstitut

Förändringarna i förhällande till budgetåret 1983/84 motiverar försvarets rationaliseringsinstitut på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 2226000 kr.

B.  Uppgiftsförändringar

1. En personalminskning enligt statsmakternas beslut medför att kostnaderna reduceras med 716000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren i stort försvarets rationaliseringsinstituts anslagsyrkande.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 92

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets rationaliseringsinstitut har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

För chefen för försvarets rationaliseringsinstitut bör inrättas en tjänst för generaldirektör, varvid nuvarande tjänst för överdirektör kan dras in.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen att vid försvarets rationaliseringsinstitut
inrätta en ordinarie tjänst för generaldirektör med beteckningen

P,

2.  till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret 1984/85 an
visa ett förslagsanslag av 21 860000 kr.

Försvarshögskolan

Försvarshögskolan har till uppgift att utbilda personal för verksamhet i ledande befattningar inom totalförsvaret.

Försvarshögskolan är organiserad på en chef, en lärarstab och en administrativ enhet.

Försvarshögskolan ligger i Stockholm.

Verksamheten under delprogrammet Försvarshögskolan budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

Verksamheten finansieras frän förslagsanslaget Försvarshögskolan.

Planering för perioden 1984/85 - 1988/89

Beträfl"ande utvecklingen av delprogrammet anför försvarshögskolan bl. a. att skolan årligen skall anordna en chefskurs om ca sex dagar och två allmänna kurser om vardera elva veckor. Därutöver skall anordnas specialkurser avsedda huvudsakligen för deltagare frän de civila delarna av totalförsvaret.

Det beräknade elevantalet för vart och ett av budgetåren 1983/84 -1988/89 framgår av följande tabell.

	Elevanta	1
	1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
1  chefskurs 2  allmänna kurser Övriga kurser'	40 80 70 190	40 80 70 190	40 80 70 190	40 80 70 190	40 80 70 190	40 80 70 190

Antalet kursdeltagare är preliminärt.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

93

Den av försvarshögskolan beräknade utvecklingen av anslaget Försvarshögskolan framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1983; 1000-tal kr.).

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
2760'	2895	2895	2895	2895	2 895	14340

' Prisläge februari 1982.

Den av försvarshögskolan planerade personalutvecklingen (antal anställda omräknat till personår) inom skolan framgår av följande sammanställning.

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
11	11	11	11	11	11

F 10. Försvarshögskolan

1982/83 Utgift	3120813
1983/84 Anslag	2760000
1984/85 Förslag	2895000
Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m.	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvars-	Föredra-
				högskolan ganden
Försvarshögskolan: Utbildning till och av fast anställd
personal m.fl.	2620	3121	2760	2895	2 895
Kostnader	2620	3121	2760	2895	2895
Tillkommer/avgår:
Medgiven prisreglering Medelsbehov	-t-345 2965	3121	2760	2895	2895
Personal
Personalkategori	Antal anställda omräknat lill personår
	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Ulfall	Planerat	Försvars-	Föredra-
				högskolan ganden
Militär personal Civil personal	6 5	5 6	5 6	6 5	6 5
	11	11	11	11	11

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 94

Budgetåret 1982/83

Försvarshögskolan anger i sin redovisning för budgetåret 1982/83 att den planerade verksamheten har genomförts. Sammanlagt 191 deltagare har utbildats vid skolans kurser.

Budgetåret 1983/84

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1982/83: 100 bil. 6 (FöU 9, rskr 271) och i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 bedöms kunna följas.

Budgetaret 1984/85

Försvarshögskolan

Förändringarna i förhållande Ull budgetåret 1983/84 motiverar försvarshögskolan på följande sätt.

A.  Pris- och löneomräkning

Löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 223000 kr.

B.  Uppgiftsförändringar

Övriga kostnader minskar med sammanlagt 88000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren försvarshögskolans anslagsyrkande.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarshögskolan har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

För nästa budgetår bör medel för försvarshögskolans verksamhet beräknas enligt skolans huvudförslag.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning lill denna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarshögskolan för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2 895 000 kr.

Militärhögskolan

Militärhögskolan har till uppgift att utbilda yrkesofficerare för kvalificerade befattningar i krigs- och fredsorganisationen. Militärhögskolan svarar också för den militärhistoriska forskningen inom försvarsmakten.

Militärhögskolan är organiserad pä en stab och fyra linjer, nämligen armé-, marin- och flyglinjerna samt en särskild linje för arméns allmänna kurser. Till skolan är knuten en militärhistorisk avdelning.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 95

Militärhögskolan ligger i Stockholm.

Verksamheten under delprogrammet Militärhögskolan budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsomrädena Utbildning till och av fast anställd personal m. fl. samt Grundforskning.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Militärhögskolan.

Planering för perioden 1984/85 - 1988/89

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför militärhögskolan bl.a. följande.

Verksamheten vid militärhögskolan utreds f. n. på överbefälhavarens uppdrag. Högskolan har anmält till överbefälhavaren att vissa kurser av besparingsskäl endast bör anordnas vartannat år.

Det elevantal som nu kan förutses vid de ordinarie allmänna och högre kurserna framgår av följande sammanställning.

	Elevantal
	1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
Allmänna kurser
Armén	126	115	115	115	115	115
Marinen	46	50	45	50	45	50
Flygvapnet	42	40	40	40	40	40
	214	205	200	205	200	205
Högre kurser
Armén	103	95	94	99	99	99
Marinen	33	40	35	37	37	37
Flygvapnet	38	54	56	52	48	48
	174	189	185	188	184	184

Den av militärhögskolan (MHS) beräknade utvecklingen av anslaget Militärhögskolan och det av delegationen för militärhistorisk forskning (DMF) bedömda medelsbehovet framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1983; 1 000-tal kr.).

1983/84      1984/85      1985/86      1986/87      1987/88      1988/89     Summa

1984/89

MHS   31255        36093        34 859        34334        34 334       34 124       204999
DMF       385 450 550 650 750 850 3 635

31640'      36543       35409       34984       35084       34974       208634

' Prisläge februari 1982.

Den av militärhögskolan planerade personalutvecklingen (antal anställda omräknat till personår) inom skolan framgår av följande sammanställning.

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
109	112	112	112	112	111

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

96

Fil. Militärhögskolan

1982/83 Utgift	31728471
1983/84 Anslag	31640000
1984/85 Förslag	34000000
Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m.	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Militär-     Föredra-högskolan ganden
Militärhögskolan: Utbildning till och av fast anställd personal m.fl. Grundforskning Varav delegationen för militärhistorisk forskning	27740 1 5.10 (350)	29909 1819 (350)	29920 1720 (385)	34 688 1855 (450)	32 180 1820 (415)
Kostnader	29 270	31728	31640	36543	34000
Tillkommer/avgår:
Medgiven prisreglering m.m.	4-3 150	_	-	-	-
Medelsbehov	32420	31728	31640	36 543	34000
Personal
Personalkategori	Antal anställda omräknat till personår
	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Militär-     Föredra-högskolan ganden
Militär personal Civil personal	81 28	76 31	83 26	85 27	84 26
	109	107	109	112	110

Budgetåret 1982/83

Militärhögskolan anger i sin redovisning för budgetåret 1982/83 att högskolans verksamhet förändras endast obetydligt från ett budgetår till ett annat. Givna primäruppdrag har genomförts.

Budgetåret 1983/84

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1982/83: 100 bil. 6 (FöU 9, rskr 271) och i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 bedöms kunna följas.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 97

Budgetåret 1984/85 Militärhögskolan

Förändringarna i förhällande till budgetåret 1983/84 motiverar militärhögskolan pä följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

,  Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 1 916000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Högskolan föreslår inrättande av tjänster för lärare i arméteknisk tjänst vid armélinjen, biträdande lärare i ADB och biträdande lärare i matematik m. m. (-)-525000 kr.).

2. Kostnaderna för utrikes resor bör räknas upp med 260000 kr.

3. Högskolan föreslår slutligen att 2067000 kr. ställs till förfogande för diverse engångsanskaffningar.

Delegationen för militärhistorisk forskning Uppgiftsförändringar För att kunna stödja olika forskningsprojekt krävs ytterligare 65000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren inrättande av en tjänst för lärare för arméns tekniska kår.

Överbefälhavaren föreslår vidare att militärhögskolan tillförs medel för en skrivautomat samt för brandskyddsåtgärder.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad militärhögskolan har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Vid min bedömning av militärhögskolans medelsbehov har jag tagit hänsyn till den reducering av anslaget som en tillämpning av huvudförslaget medför.

Jag har under anslaget beräknat medel för en tjänst för lärare i teknisk tjänst vid armélinjen, för vilken medel tidigare har budgeteratc under anslaget Bl. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet. Jag har också beräknat medel för brandskyddsätgärder och för en skrivautomat.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att till Militärhögskolan för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 34000000 kr.

7    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 98

Försvarets förvaltningsskola

Försvaiets förvaltningsskola har till uppgift att utbilda personal inom försvarsmakten i allmän administration, personaladministration, kameraltjänst, förplägnad m. m.

Försvarets förvaltningsskola leds av en styrelse. Under en skolchef är skolan organiserad på en administrativ enhet, en utbildningsenhet samt en planerings- och utvecklingsdetalj.

Försvarets förvaltningsskola ligger i Solna. Personaltjänslutbildningen är föriagd till Karistad.

Verksamheten under delprogrammet Försvarets förvaltningsskola budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Utbildning till och av fasl anställd personal m. fl. Elevberoende kostnader budgeteras pä sekundäruppdrag.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Försvarels förvaltningsskola samt från sekundäruppdrag från överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna m.fl.

Planering för perioden 1984/85 - 1988/89

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets förvaltningsskola bl. a. följande.

Förvaltningsskolan bedömer att övertagandel av bl.a. personaltjänslutbildningen inom försvaret medför en ökning totalt av såväl antalet kurser som elevdagar.

Förvaltningsskolans huvuddel flyttar från Solna lill Östersund den 1 oktober 1984. Skolans omlokalisering till Östersund medför ökade kostnader.

Den av skolan beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets förvaltningsskola framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1983; 1000-tal kr.).

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
8050'	10.105	9430	9430	9430	9430	48025

' Prisläge februari 1982.

Den av försvarets förvaltningsskoia planerade personalutvecklingen (antal anställda omräknat till personår) inom förvaltningsskolan framgår av följande sammanställning.

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
34	32	30	30	30	30

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

99

F 12. Försvarets förvaltningsskola

1982/83 Utgift	8521320
1983/84 Anslag	8050000
1984/85 Förslag	9760000
Koslnader och medelsbehov (1000-tal kr.)
Primäruppdrag m.m.	1982/83	1983/84	1984/85
	Planerat    Ulfall	Planerat	Försvarels förvaltnings-skola	Föredraganden
Försvarets förvaltningsskola: Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.	6860      8521	8050	10 305	9760
Kostnader	6860       8521	8050	10 305	9760
Tillkommer/avgår:
Medgiven prisreglering m. m. Medelsbehov	-1-1000 7 860      8521	8050	10305	9760

Personal
Personalkategori	Antal ans	tällda omrj	iknat till personår
	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets förvaltnings-skola	Föredraganden
Militär personal Civil personal	18 11 29	17 II 28	19 11 30	22 10 32	19 12 31

Budgetåret 1982/83

Försvarets förvaltningsskola anger i sin redovisning av verksamheten under budgelårel 1982/83 alt skolans kapacitet har varit helt utnyttjad och delvis överutnyttjad. De uppsatta utbildningsmålen har i stort sett nåtts. Sammanlagt har hållits 56 kurser om 52000 elevdagar.

Budgetåret 1983/84

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1982/83: 100 bil. 6 (FöU 9, rskr 271) och i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 bedöms kunna följas. Totalt planeras 52 kurser om sammanlagt 44000 elevdagar.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet > 100

Budgetåret 1984/85 Försvarets förvaltningsskola

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1983/84 motiverar försvarets förvaltningsskola på följande sätt.

A.  Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 540000 kr.

B.  Uppgiftsförändringar

1. För att genomföra utbildning inom området ekonomiadministration behövs en tjänst som lärare (-1- 160000 kr.).

2. För utvecklingsarbete krävs två tjänsler för yrkesofficer (-f 320000 kr.).

3. För administration och kursledning vid kursdetaljen i Karlstad behövs en tjänst för kursledning (-1- 155000 kr.) och en halv tjänst för administration (-h 60000 kr.).

4. Inför omlokaliseringen lill Östersund behövs för anskaffning av inventarier, för anslåndstraktamenten, övriga traktamenten och resor m.m. ytteriigare 1350000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren den begärda tjänsten för lärare i ekonomiadministration.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarets förvaltningsskola har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har härvid beräknal medel för flyttningen till Östersund och för en tjänst för huvudlärare i ekonomiadministration.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets förvaltningsskola för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 9760000 kr.

Försvarets läromedelscentral

Försvarets läromedelscentral härtill uppgift att framställa publikationer och läromedel ät myndigheter inom i första hand försvarsdepartementels verksamhetsområde. Läromedelscentralens verksamhet skall huvudsakligen intäktsfinansieras.

Försvarets läromedelscentral är organiserad på en chef, en administrativ och ekonomisk enhet, en produktionsenhet och en driftenhet.

Försvarels läromedelscentral ligger i Stockholm.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet

101

Planering.för perioden 1984/85-1988/89

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets läromedelscentral bl. a. att strävan är att nå en i det närmaste fullständig intäktsfinansiering av uppdragsverksamheten under perioden. Beträffande organisation och utveckling av antalet anställda skall flexibilitet eftersträvas för att möta växlande behov bland kunderna.

Den av läromedelscentralen beräknade utvecklingen av anslaget Försvarets läromedelscentral framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1983; 1000-tal kr.).

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
2500'	2001	2001	2001	2001	2001	10005

' Prisläge februari 1982.

Den av försvarets läromedelscentral planerade personalutvecklingen (antal anställda omräknat till personår) inom läromedelscentralen framgår av följande sammanställning.

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
76	76	76	76	76	76

F 13. Försvarets läromedelscentral

1982/83 Utgift	6771992
1983/84 Anslag	2500000
1984/85 Förslag	1001000

Koslnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1982/83

1983/84      1984/85

Planerat    Ulfall

Planerat    Försvå-     Föredra-rets läro-   ganden medels-central

Försvarets läromedels-
central:
Allmän ledning och
förbandsverksamhet	25000	27630	25000
Tillämpad forskning	150	150	150
Kostnader	25150	27 780	25150
Tillkommer/avgår:
Intäkter av uppdrags-
verksamhet	-21520	-21298	-22 650
Intäktsbokförda ford-
ringar m. m.	-	+    290	-
Medgiven prisreglering	-I-  1550	-	-
Medelsbehov	4910	6772	2 500

27000

27 000

-24 999

2 001

27 000

27 000

-25999

1001

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

102

Personal

Personalkategori	Antal ans	itällda omräknat till personår'
	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets läromedels-central	Föredraganden
Militär personal Civil personal	6 73 79	3 69 72	5 72 77	4 72 76	4 72 76

' Inkl. personal för uppdragsverksamheten.

Budgetåret 1982/83

Försvarets läromedelscentral anger i sin redovisning för budgetåret 1982/83 att den verksamhet som planlagts för budgetåret har kunnat genomföras.

Budgetåret 1983/84

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1982/83: 100 bil. 6 (FöU 9, rskr 271) och i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 bedöms kunna genomföras.

Budgetåret 1984/85 Försvarets läromedelscentral

Verksamheten kommer att ha ungefär samma omfattning som under budgetåret 1983/84.

Pågående utredningar om ITV-verksamheten inom försvaret och om ökad samordning av förrådshållning och distribution av publikationer och läromedel kan påverka verksamheten vid läromedelscentralen.

Som ett led i övergången till en högre grad av självfinansiering begär läromedelscentralen för budgetåret 1984/85 ett anslag om 2 milj. kr., avsett att täcka kostnaden för myndighetsuppgifter samt ett 1000-kronorsanslag för att finansiera övrig verksamhet.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar föreslår överbefälhavaren att läromedelscentralen tilldelas ett 1 000-kronorsanslag.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta inriktningen av verksamheten under programplaneperioden.

Enligl förordningen (1983: 276) om verksamheten inom försvarsmakten skall produktionen vid försvarets läromedelscentral till övervägande del

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 103

finansieras genom uppdrag som beställarna betalar. Överbefälhavaren anser att läromedelscentralen helt skall kunna intäktsfinansiera sin verksamhet under budgetåret 1984/85. Jag bedömer att en fullständig intäktsfinansiering inte är möjlig redan under budgetåret 1984/85.

Liksom andra statliga myndigheter med uppdragsverksamhet har läromedelscentralen behov av rörelsekapital. Behovet av sådant kapital bör tillgodoses genom en rörlig kredit. Kreditens belopp bör bestämmas till 2 milj.kr.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att till Försvarets läromedelscentral för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1001 000 kr.

Krigsarkivet

Krigsarkivet har produktionsansvar för depätjänsten och forskarservi-cen i Stockholm och för arkivservicen till myndigheterna inom försvarsmakten. Krigsarkivet är arkivmyndighet enligt allmänna arkivstadgan (1961: 590).

Chef för krigsarkivet är en krigsarkivarie. Arkivet är organiserat på sex sektioner.

Krigsarkivet ligger i Stockholm.

Verksamheten under delprogrammet Krigsarkivet budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsomrädet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras frän förslagsanslaget Krigsarkivet. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av kopieringsverksamhet.

Planering för perioden 1984/85 - 1988/89

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför krigsarkivet bl. a. följande.

Krigsarkivet avser att främst inrikta verksamheten på service åt myndigheter. Servicen ät forskare skall bedrivas på i stort sett.samma ambitionsnivå som hittills. Möjligheterna att minska arbetet med skriftliga utredningar ät enskilda forskare skall fortlöpande prövas.

Informationsverksamheten kommer även i fortsättningen att ha stor omfattning, främst i fråga om utbildning i arkivfrågor.

Den av arkivet beräknade utvecklingen av anslaget Krigsarkivet framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1983; 1 000-lal kr.).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

104

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
5 625'	6240	5905	5905	5905	5 905	29860

' Prisläge februari 1982.

Den av krigsarkivet planerade personalutvecklingen (antal anställda omräknat till personår) inom arkivet framgår av följande sammanställning.

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
29'	30'	30'	29	29	29

' Varav ett personår skall utnyttjas för utbildning lill arkivbokbindare och papperskonservator.

F 14. Krigsarkivet

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

5782119 5625000 6105000

Kostnader och mtdelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Krigsarkivet	Föredraganden
Krigsarkivet: Allmän ledning och förbandsverksamhet Koslnader Tillkommer/avgår: Intäkter av foto Medgiven prisreglering Medelsbehov	5 386 5386 - 34 -1-470 5822	5 838 5838 -56 5782	5 665 5665 -40 5625	6300 6300 -60 6240	6165 6165 -60 6105
Personal
Personalkategori	Antal ans	tällda omräknat till personår
	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Krigsarkivet	Föredraganden
Civil personal	28	28'	292	30	292

' Exkl. lönebidragsanslällda.

-Varav ett personår skall utnyttjas för utbildning till arkivbokbindare och pappers-konservator.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 105

Budgetåret 1982/83

Krigsarkivet anger i sin redovisning för budgetåret 1982/83 att planerad verksamhet t stort sett har genomförts. Bl.a. har uppbyggnaden av moderna tätpackningsanläggningar för försvarets arkivhandlingar fortsatt. I utbildningsverksamheten har ingått arkivkurser för arkivvårdare och arkivföreståndare.

Budgetåret 1983/84

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1982/83: 100 bil. 6 (FöU 9, rskr 271) och i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 bedöms i huvudsak kunna följas.

Budgetåret 1984/85 Krigsarkivet

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1983/84 motiverar krigsarkivet på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 460000 kr.

B.  Uppgiftsförändringar

1. Ökade intäkter minskar medelsbehovet med 20000 kr.

2. Ytteriigare ett personår ökar personalkostnaderna med 135000 kr.

3.   Engångsanskaffning av tätpackningshyllor ökar kostnaderna med
370000 kr.

4.  För engångsanskaffning budgetåret 1983/84 avgår 350000 kr.

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar anger överbefälhavaren att krigsarkivets anslagsyrkande bör minskas med 335000 kr., varav 135000 kr. utgör avstyrkande av personalförändringen, IIOOOO kr. minskning av takten i anskaffandet av tätpackningsmateriel och 90000 kr. minskning av krigsarkivets allmänna pris- och löneomräkning.

Överbefälhavaren tillstyrker i övrigt planeringen.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad krigsarkivet har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Vid min bedömning av krigsarkivets medelsbehov har jag tagit hänsyn till den reducering av anslaget som en tillämpning av huvudförslaget innebär. Jag har vidare räknat med 370000 kr. för upprustning av arkivutrymmen samt medel för vissa särskilda insatser inom arkivområdet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 106

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att lill Krigsarkivet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 6 105 000 kr.

Statens försvarshistoriska museer

Statens försvarshistoriska museer omfattar armémuseum, marinmuseum och flygvapenmuseum och har bl. a. till uppgift att bevara föremål av betydelse för kunskapen om det svenska försvarets verksamhet och utveckling genom tiderna, att verka för information härom samt att främja studier och forskning i ämnen inom sitt område.

Försvarsmuseerna leds av en styrelse. Varje museum förestås av en chef.

Armémuseum ligger i Stockholm, marinmuseum i Karlskrona och flygvapenmuseum i Linköping.

Verksamheten under delprogrammet Statens försvarshistoriska museer budgeteras pä fyra primäruppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet, ett för resp. museum samt ett för den centrala ledningen.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Statens försvarshistoriska museer. Som uppbördsmedel redovisas inkomster av inträdesavgifter.

Planering för perioden 1984/85 - 1988/89

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför statens försvarshistoriska museer bl. a. följande.

Museerna skall bedriva insamlande, bevarande, bearbetande, offentliggörande samt rådgivande och stödjande verksamhet.

Den av statens försvarshistoriska museer beräknade utvecklingen av anslaget Statens försvarshistoriska museer framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1983; 1 000-tal kr.).

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
9530'	12 398	12 398	12 246	12246	12246	71064

' Prisläge februari 1982.

Den av försvarsmuseerna planerade personalutvecklingen (antal anställda omräknat till personår) inom museerna framgår av följande sammanställning.

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	•    1987/88	1988/89
43	50	50	49	49	49

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

107

F 15. Statens försvarshistoriska museer

1982/83 Utgift	10166785
1983/84 Anslag	9530000
1984/85 Förslag	10420 000
Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m.	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Statens försvarshistoriska museer	Föredraganden
Statens försvarshisto-
riska museer: Allmän
ledning och förbands-
verksamhet
Central ledning	400	400	415	449	440
Armémuseum	5 290	6 277	5 500	7 108	6100
Marinmuseum	1870	1870	1905	2 367	2 000
Flygvapenmuseum	1460	1692	1740	2 504	1910
Kostnader	9020	10239	9560	12428	10450
Tillkommer/avgår:
Inträdesavgifter vid
a) Armémuseum	-	-	-	-	-
b) Marinmuseum	-    30	-72	-30	-30	-30
c) Flygvapenmuseum	-	-	-	-	-
Medgiven prisreglering	-hl 490	-	-	-	-
Medelsbehov	10480	10167	9530	12398	10420
Personal
Primäruppdrag	Antal anställda omräknat till pe			Tsonär
	1982/83		.. 1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Statens försvarshistoriska museer	Föredraganden
Central ledning	0,5	_	0,5	0,5	0,5
Armémuseum	26,5	27	27,5	29	28
Marinmuseum	7	8	7	9	7
Flygvapenmuseum	8	7	8	11	8
	42	42	43	49,5'	43,5

' Härutöver finns 18 lönebidragsanslällda.

Budgetåret 1982/83

Statens försvarshistoriska museer anger i sin redovisning av verksamheten under budgetåret 1982/83 att styrelsen har ägnat stort arbete åt organisationen av den centrala ledningen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet 108

Armémuseum har fortsatt förnyelsen av basutställningarna och börjat renovera de nya lokaler som har tilldelats museet.

Marinmuseum har fortsatt att prioritera den offentliggörande verksamheten.

Flygvapenmuseum har bl. a. till följd av omstruktureringarna inom flygvapnet samlat in ett omfattande material.

Budgetåret 1983/84

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1982/83: 100 bil. 6 (FöU 9, rskr 271) och i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 bedöms i stort sett kunna följas.

Budgetåret 1984/85 Statens försvarshistoriska museer

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1983/84 motiverar statens försvarshistoriska museer på följande sätt.

A.  Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär alt kostnaderna ökar med 1576000 kr.

B.  Uppgiftsförändringar

1. Vid armémuseum föreslås en utvidgning till heltidstjänst för medgiven
halvtid avseende en tidsbegränsad tjänst för intendent/förste intendent och
en tjänst för lokalvårdare (4- 183000 kr.). För extra kostnader för konser
vering av trofékanoner begärs ytterligare 200000 kr. och för en arvodes
höjning för museiföreståndare krävs 25000 kr. För att anordna en interna
tionell kongress åtgår lOOOOO kr.

2. Vid marinmuseum föreslås en tjänst för förste intendent/chef för avdelning (-1- 190000 kr.).

3. Vid flygvapenmuseum begärs 250000 kr. för atl anordna en basutställning. Som personalförstärkningar krävs tjänster för receptionist (-F 112000 kr.), vaktmästare (-f 112000 kr.) och lokalvårdare (4- 107000 kr.).

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar anger överbefälhavaren att statens försvarshistoriska museers ram för budgetåret 1984/85 enligt regeringens anvisningar skall minskas med 2% i förhållande till budgetåret 1983/84. Överbefälhavaren anser att en tvåprocentig minskning skulle medföra orimliga konsekvenser. Han föreslår därför att museerna fritas från detta krav. Överbefälhavaren godtar museernas planering för budgetåret 1984/85 och föreslår atl anslaget förs upp med 10 milj.kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet- 109

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad statens försvarshistoriska museer har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har därvid beräknat medel för en halvtidstjänst för lokalvårdare vid armémuseum samt för en internationell kongress. Vidare har jag beräknal medel för en viss arvodeshöjning för museiföreståndare och för en basulställning vid flygvapenmuseum.

Vid en samlad bedömning av museernas medelsbehov har jag funnit att anslaget bör reduceras med två procent.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret  1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 10420000 kr.

Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

De frivilliga försvarsorganisationerna bedriver försvarsupplysning och rekryteringsverksamhet, medverkar vid och leder viss utbildning av frivillig personal samt tecknar avtal med, registrerar och krigsplacerar viss sådan personal.

Verksamheten under delprogrammet Frivilliga försvarsorganisationer m.m. budgeteras pä tvä primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet samt Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

Planering för perioden 1984/85 - 1988/89

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl.a. följande.

Frivilligverksamheten är sä betydelsefull att den även i fortsättningen kommer att prioriteras. Stor uppmärksamhet behöver ägnas åt såväl rekrytering som utbildning av medlemmar.

Verksamheten inom de frivilliga försvarsorganisationerna styrs av försvarsgrenarnas personal- och utbildningsbehov. F.n. råder i första hand brist på frivillig sambandspersonal och sjukvårdspersonal (hemvärnssamariter) inom hemvärnet samt lottor och bilkärister inom samtliga försvarsgrenar. Härutöver finns behov av frivillig utbildning avseende värnpliktiga plutonchefer inom armén.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Frivilliga

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

110

försvarsorganisationer m. m. framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1983; 1 000-tal kr.).

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
69400'	73000	73 000	73 000	73 000	73 000	434400

' Prisläge februari 1982.

F 16. Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

67598000 69300000 72800000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1982/83

1983/84      1984/85

Planerat    Utfall

Planerat Överbefälhavaren

Föredraganden

Frivilliga försvarsorganisationer m. m.:

Allmän ledning och förbandsverksamhet

Utbildning lill och av fast anställd personal m.fl.

Kostnader

Tillkommer: Medgiven prisreglering Medelsbehov

16625 18980 19197 20227 20027

43475 48618 50103 52773 52773

60100 67598 69300 73000 72800

-H7 382

67482 67 598 69300 73000 72800

Budgetåret 1982/83

Överbefälhavaren anger i sin redovisning för budgetåret 1982/83 att planerad verksamhet i stort sett har kunnat genomföras. Intresset för frivillig försvarsverksamhet fortsätter att öka. Flera organisationer anmäler ökat medlemsantal. Verksamhetens omfattning har varit oförändrad.

Budgetåret 1983/84

För budgetåret har ett något större belopp ställts till förfogande än föregående budgetår. Trots fortsatt rationalisering, större kostnadsmedvetande samt en ökad insats av frivilligt arbete finner överbefälhavaren att de medel som har anvisats för budgetåret 1983/84 är otillräckliga. Verksamheten kommer inte att kunna bedrivas utan allvarliga konsekvenser för krigsorganisationen, om inte ytterligare medel tillförs under budgetåret.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 111

Budgetåret 1984/85 Överbefälhavaren

Med hänsyn till vad som har anförts om budgetåret 1983/84 samt till den beräknade pris- och löneutvecklingen hemställer överbefälhavaren att anslaget ökas med 3,7 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad överbefälhavaren har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att   till   Frivilliga  försvarsorganisationer   m.m.   för   budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 72800000 kr.

Försvarets datacentral

Försvarets datacentral skall pä uppdrag utföra främst administrativ databehandling åt myndigheter inom försvarsdepartementets område. Datacentralen skall också pä uppdrag av dessa myndigheter medverka vid utveckling, modifiering och ADB-teknisk förvaltning av datorbaserade informationssystem.

Försvarets datacentral leds av en styrelse. Under chefen för datacentralen lyder enheter för teknik, produktion, systemutveckling och administration.

Driftledningen är i huvudsak lokaliserad rill Stockholm. Lokala produktionsorgan, s.k. driftenheter, finns i Stockholm, Arboga, Karlstad, Kristianstad och Östersund.

Verksamheten inom delprogrammet Försvarets datacentral budgeteras för budgetåret 1984/85 på två primäruppdrag inom delproduktionsomrädena Allmän ledning och förbandsverksamhet och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Verksamheten under primäruppdraget Försvarets datacentral: Allmän ledning och förbandsverksamhet redovisas som självbärande.

Planering för perioden 1984/85 - 1988/89

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför försvarets datacentral bl. a. följande.

Regeringen beslutade i mars 1982 att försvarets rationaliseringsinstituts rapport Struktur 90 — Förslag till långsiktig inriktning av försvarets administrativa databehandling skall ligga till grund för arbetet med utveckling av

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 112

datasystem inom försvarsdepartementets område. Arbetet med ny inriktning av ADB-verksamheten leds av överbefälhavaren som successivt utfärdar anvisningar inom området till ledning för berörda myndigheter. Sålunda har överbefälhavaren utfärdat grundläggande anvisningar för inriktning av försvarsmaktens ADB-verksamhet och anvisningar för att påbörja införandet av en ny datakraftstruktur (Struktur 90).

För försvarets datacentral innebär den nya inriktningen betydande nya uppgifter. Den nya strukturen innebär bl.a. ökat engagemang från användarna av datasystemen i såväl utveckling som drift. Detta engagemang kan inte åstadkommas utan ett kvalificerat stöd från fackkunniga inom ADB-området. Det är datacentralens avsikt alt erbjuda det datatekniskt inriktade stöd som användarna behöver i den nya datakraftstrukturen.

Datacentralen har pä regeringens uppdrag utrett sitt behov av datorkapacitet under den kommande programplaneperioden och lämnat förslag till hur detta bör tillgodoses. Utredningen visar bl. a. att tillväxten på mikrodatorsidan och av distribuerade system inte innebär att behovet av central datorkapacitet minskas totalt sett. I vissa fall är tillgång på central datorkapacitet en förutsättning även för de system som har lokal datakraft. I andra fall äter erbjuder de centrala datorerna unika möjligheter. Detta kan exempelvis gälla särskilt resurskrävande tillämpningssystem men också s. k. konferens- och meddelandesystem samt kraftfulla systemutvecklingshjälpmedel. De centrala datorernas roll när det gäller kommunikation i den nya datakraftstrukturen uppmärksammas också. Datacentralen bedömer att behovet av stordatortjänster och stöd i anslutning härtill föreligger inom försvaret under överskådlig tid.

Den av datacentralen beräknade årsomslutningen under anslaget Försvarets datacentral (exkl. primäruppdraget Försvarets datacentral: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.) framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1983; 1 000-tal kr.).

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
78 520'	92 810	94 500	94000	93 500	93 000	467 810

' Prisläge februari 1982.

Den av försvarets datacentral planerade personalutvecklingen (antal anställda omräknat till personår) inom datacentralen framgår av följande sammanställning.

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
265	260	255	250	240	230

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

113

F 17. Försvarets datacentral

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

3 191000 15 501000 12151000

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1983/84

1984/85

Försvarets datacentral

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Försvarets datacentral: Allmän ledning och

förbandsverksamhet Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Kostnader

Tillkommer/avgår: Intäkter Medelsbehov Bemyndigandebehov

8 500 8 500

8500

78521

15 500 94021

-78520 15501

92811

12 150 104 9fl

-92810 12151

92811

12 150 104961

-92810 12151

Kostnader och intäkter (1000-tal kr.)

Kostnader/intakter för primäruppdraget Försvarets datacentral: Allmän ledning och förbandsverksamhet	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets datacentral	Föredraganden
Ingående balans den 1 juli resp. år Utgifter Summa utgifter Tillkommer/avgår: Inkomster Medelsbehov Utgående balans den 30 juni resp. år	5 800 -73 601 -67801 73 600 1 5800	10232 -91793 -81561 89033 1 7473	5 800 -78 521 -72721 78520 1 5 800	5 800 -92811 -87 011 92810 1 5800	5 800 -92811 -87 011 92 810 1 5 800
Personal
Personalkategori	Antal ans	ällda omräknat till personår
	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarels datacentral	Föredraganden
Civil personal	270	245	265	260	260

8    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 114

Budgetåret 1982/83

Försvarets datacentral anger i sin redovisning av verksamheten under budgetåret 1982/83 att produktionen vid Univacanläggningarna har fungerat väl. Verksamheten vid dessa datorer har ökat ytteriigare, främst beroende på ökad terminalverksamhet. Beläggningen har varit hög vid samtliga tre driftställen.

Beläggningen pä Burroughsdatorerna har planenligt varit ca två skift. Förberedelser har vidtagits för avveckling av Burroughsdriften vid utgången av år 1983.

Förmedling av persondatorer startade den 1 juli 1982. Vid utgången av budgetåret hade ca 70 datorer förmedlats.

Behovet av dataregistrering har minskat enligt planerna. Förberedelser har vidtagits för att avveckla stansenheten i Kristianstad den 1 september 1983.

Utvecklingen av försvarets datacentrals kommunikationsnät har fortsatt med kompletteringar av kommunikationsdatorer. Verksamheten inom den tekniska enheten och de tekniska grupperna har i övrigt varit inriktad mot direkt produktionsstöd.

Efterfrågan på tjänster inom systemutvecklingsenheten har varit hög. Antalet medarbetare inom enheten har varit lägre än planerat. Nyrekryteringen av såväl uppdragsledare som systemerare/programmerare har dock under senaste halvåret varit framgångsrik.

Datacentralens priser för samtliga tjänster utom vissa persontjänster har genom ökat utnyttjande och fortgående produktivitetshöjning kunnat hållas oförändrade.

Budgetåret 1983/84

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1982/83: 100 bil. 6 (FöU 9, rskr 271) och regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 bedöms kunna följas.

Organisationen avses i stort vara oförändrad. Den 1 september 1983 avvecklades stansenheten i Kristanstad och den 31 december 1983 upphör driften på Burroughsdatorerna i Kristianstad och Östersund.

Persondatorförmedlingen utökas till att omfatta även ordbehandlingsutrustning och terminaler. Verksamheten bedrivs i Stockholm, Kristianstad och Östersund.

Budgetåret 1984/85 Försvarets datacentral

Styrande för datacentralens inriktning, resursdimensionering och utnyttjande är främst regeringens och överbefälhavarens direktiv samt kundernas krav pä administrativ databehandling.

Datacentralen begär ett anslag om 12 150000 kr. för anskaffning av datorutrustning m. m.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 115

Överbefälhavarens yttrande

I sitt yttrande över myndigheternas anslagsframställningar tillstyrker överbefälhavaren datacentralens planering och föreslår att anslaget förs upp med 12151000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag har tidigare (s. 17) redogjort för Hpg 5-kommitténs förslag om försvarets datacentral i betänkandet (DsFö 1983: 5) Strukturförändringar och samordning och mina ställningstaganden med anledning härav. I avvaktan på att ytterligare beslutsunderlag tas fram inom ADB-området kan jag i huvudsak godta vad försvarets datacentral har anfört om verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningarna över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel samt kostnader och intäkter. Jag har beräknat 12 150000 kr. för anskaffning av datorutrustning.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningarna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets datacentral för budgetåret  1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 12 151 000 kr.

F 18. Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret

1982/83 Utgift 18473 816' 1983/84 Anslag 11900000 1984/85 Förslag 12500000 ' Anslaget A 2. Vissa nämnder m. m.

Från anslaget täcks fr. o. m. budgetåret 1983/84 kostnader för vapenfrinämnden, värnpliktsnämnden, försvarets fastighetsnämnd, försvarets personalnämnd, riksvärderingsnämnden, de lokala värderingsnämnderna, försvarets skaderegleringsnämnd, försvarets personalvårdsnämnd, försvarets skolnämnd, sakkunniga för rådgivning i publicitetsfrågor, militära arbets-tidsdelegaUonen, fiskeskyddsnämnder inom försvarsdepartementets verksamhetsområde, försvarets arbetstidsnämnd, försvarets underrättelsenämnd, militärledningens rådgivande nämnd och försvarets centrala förslagskommitté.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

116

Kosttiader och medelsbehov (I 000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Nämnden	Föredraganden
1, Vapenfrinämnden	7085	8294	8365	8691	8560
2. Värnpliktsnämnden	1320	1497	1660	2026	1925
3. Försvarets fastig-
hetsnämnd	620	607	655	690	680
4. Försvarets personal-
nämnd	595	652	625	670	660
5. Övriga nämnder	555	592	595	690	675

Koslnader 10175        11642        11900        12767        12500

Tillkommer/avgår:

Medgiven prisreglering 985 - - - -

Medel för nämnder som

numera redovisas under

anslaget A 2. Vissa

nämnder m.m. inom

totalförsvaret 7040 6832 -       '       -

Medelsbehov 18200        18474        11900        12767        12500

Personal

Personalkategori	Antal anställda oi		mräknat lill personår
	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Nämnden	Föredraganden
Vapenfrinämnden Handläggande personal Övrig personal	17 6	17 5	17 6	17 6	17 6
Värnpliktsnämnden Handläggande personal Övrig personal	3 4	3 4	4 4	4 5	4 4
Försvarels fastighetsnämnd
Handläggande personal Övrig personal	1 1	1 1	1 1	1 1	1 1
Försvarets personalnämnd Handläggande personal Övrig personal	2 1	2 1	2 1	I	2 1
	35	34	36	37	36

/. Vapenfrinämnden

a) Pris- och löneomräkningen medför alt kostnaderna ökar med 185000 kr.

b) Nämnden beräknar 110000 kr. för köp av datakraft.

c) För utbildning krävs 24000 kr.

d) Nämnden beräknar att 7000 kr. behövs för ett ökat antal frilansulred-
ningar.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 117

2.  Värnpliktsnämnden

a) Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 256000 kr.

b) För personalförstärkningar erfordras ytteriigare 110000 kr.

3.  Försvarets fastighetsnämnd

Pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 35000 kr.

4.  Försvarets personalnämnd

Pris- och löneomräkningen medför att kostnaderna ökar med 45000 kr.

5.  Övriga nämnder

Pris- och löneomräkning samt vissa volymförändringar inom de övriga nämnderna medför att kostnaderna ökar med 89000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen över kostnader och medelsbehov beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 12,5 milj. kr. Vid min bedömning av nämndernas medelsbehov har jag tagit hänsyn till den reducering av anslaget som en tillämpning av huvudförslaget medför. Jag har vidare beräknat medel för datautbildning och förhyrning av datakapacitet för vapenfrinämnden. För värnpliktsnämnden har jag beräknat medel för tillfälligt anställd personal.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Vissa nämnder m. m. inom det militära försvaret för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 12500000 kr.

F 19. Reglering av prisstegringar för det militära försvaret

Med hänvisning till vad jag har anfört tidigare (s. 57) hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan pä särskild proposition i ämnet, till Reglering av prisstegringar för det militära försvaret för budgetåret 1984/85 beräkna ett förslagsanslag av 1800000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 118

6   Civilförsvaret

6.1 Planerings- och ekonomisystemet

Innan jag behandlar verksamheten inom civilförsvaret vill jag lämna en kort översikt över hur försvarets planerings- och ekonomisystem tillämpas inom civilförsvarsstyrelsens verksamhetsområde.

Grundtanken i systemet är att särskild vikt skall läggas vid att ange de långsiktiga målen, sä att de kan tjäna som vägledning vid planering och genomförande av verksamheten.

Planeringen inom civilförsvaret är inriktad dels på att underhålla och utveckla enheter i krigsorganisationen för ledning och undsättning m.m., dels på att vidta åtgärder i förebyggande syfte, främst genom att bygga skyddsrum. Vid genomförandet av den planerade verksamheten skall eftersträvas att delegera besluten så långt ned i organisationen som möjligt.

Liksom i det militära försvaret utgörs huvudfunktionerna i civilförsvaret av en operativ funktion, en programfunktion och en produktionsfunktion. Den operativa funktionen omfattar det operativa krigsförberedelsearbetet. Inom civilförsvaret utförs detta arbete i civilförsvarsstyrelsen samt hos civilbefälhavare och länsstyrelser. Arbetet består till stor del av planläggning för att genomföra utrymning och inkvartering av befolkningen, användning av tillgängliga skyddsrum, alarmering m.m. Programfunktionen - som avser ansvaret för att formulera mål för programmen, fördela resurser och kontrollera att målen uppfylls — utövas under regeringen av civilförsvarsstyrelsen och länsstyrelserna samt vad gäller skyddsrum även av kommunerna.

Civilförsvaret bildar ett huvudprogram. Inom detta finns delprogram för Skydd för befolkningen. Räddningstjänst och Administration. Delprogrammen är i första hand att betrakta som avvägningsprogram som främst används i den långsiktiga planeringen och vid avvägningsdiskussioner.

Verksamheten i civilförsvaret indelas i följande produktionsområden. Administration Utbildning

Underhåll och förtådsverksamhet Materielanskaffning

Anskaffning av anläggningar för krigsorganisationen Anskaffning av anläggningar för fredsorganisationen Skyddsrum för befolkningen Forskning och utveckling Kommunal planläggning m. m.

I den långsiktiga planeringen sker en avvägning mellan produktionsområdena enligt indelningen Vidmakthållande, Omsättning och tillförsel samt Forskning och utveckling.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 119

6.2 Verksamheten under det senast förflutna budgetåret (1982/83)

6.2.1 Civilförsvarsstyrelsen

Den verksamhet som planerades för budgetåret 1982/83 har i stort sett kunnat genomföras.

Vissa åtgärder för att höja krigsorganisationens beredskap har vidtagits. En prioritering av krigsorganisationen har genomförts som underlag för styrning av produktionen mot prioriterade enheter.

Tilldelade resurser har medgett att skyddsrumsbesked har kunnat lämnas för produktion av ca 160000 skyddsrumsplatser. Detta överensstämmer i huvudsak med behovet för att vara i takt med nyproduktionen av byggnader och anläggningar. På grund av brist pä resurser har dock mot slutet av budgetåret besked om att bygga skyddsrum inte kunnat lämnas i samband med viss planerad byggnadsverksamhet i småhusområden.

6.2.2 Det ekonomiska utfallet

Utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum var i prisläget februari 1981 312700000 kr. (prop. 1981/82: 102 bil. 2 s. 257, FöU 18, rskr 374). Efter omräkning till medelprisläget för budgetåret 1982/83 med försvarsprisindex motsvarar detta (1,148x312,7) avrundat 359 milj.kr. Utgiftsramen för budgetåret 1981/82 överutnyttjades med 2,6 milj.kr. Enligt de regler som gällde för budgetåret 1981/82 (prop. 1976/77: 74 bil. 1 s. 138, FöU 13, rskr 311) skall beloppet dras frän utgiftsramen för budgetåret 1982/83. Detta har skett genom att prisregleringsmedlen har minskats i motsvarande män. Det tillgängliga utrymmet inom utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum budgetåret 1982/83 var alltså (359,0-2,6) 356,4 milj. kr.

Enligt riksrevisionsverkets budgetredovisning uppgick utgifterna inom utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum till 358,5 milj.kr. under budgetåret 1982/83. Utgifterna var alltså 2,1 milj. kr. större än den tillgängliga ramen. Regeringen kommer med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1982/83: 100 bil. 6 s. 186, FöU 9, rskr 271) att beakta överutnyttjandet när utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum för budgetåret 1983/84 prisregleras.

Utgiftsramen för skyddsrum uppgick budgetåret 1982/83 till 270,5 milj.kr. i prisläget februari 1981 (prop. 1981/82: 102 bil. 2 s. 257, FöU 18, rskr 374). Efter omräkning till medelprisläget för budgetåret 1982/83 med nettoprisindex motsvarar detta (1,1605x270,5) avrundat 313,9 milj.kr. Enligt riksrevisionsverkets budgetredovisning uppgick utgifterna för skyddsrum till 317,2 milj.kr. Utgifterna var alltså 3,3 milj.kr. större än tillgängliga medel.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 120

6.2.3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att tadel av vad jag har anfört om verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret 1982/83.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 121

6.3 Verksamheten under innevarande budgetår (1983/84)

Verksamheten under budgetåret 1983/84 bedrivs enligt de riktlinjer som finns angivna i prop. 1982/83: 100 (bil. 6, FöU 9, rskr 271) samt i regleringsbreven för budgetåret.

Detta innebär bl. a. att civilförsvarsstyrelsen skall förbereda övergången till kommunal ledning av civilförsvarsverksamheten pä lokal nivä i krig samt införandet av skyddsplaner i alla kommuner.

Åtgärder skall vidtas för att förbättra krigsorganisationens mobiliseringsberedskap och effekt omedelbart efter mobilisering.

Utvecklingsarbete skall genomföras för att fä fram bättre styrmedel knutna till krigsorganisationssystemet.

Inför övergången till kommunal ledning på lokal nivå i krig skall civilförsvarsstyrelsen ta fram ett förslag till en reducerad krigsorganisation som omfattar ca 150000 personer. Rekrytering, utbildning och materieltillförsel skall t. v. enbart inriktas mot de enheter som ryms inom denna reducerade krigsorganisation.

Förslag till nya normer för fastställande av verkskyddsplikt och för verkskyddens organisation och utbildning skall utarbetas.

Riktlinjer för fördelning och utlämning av skyddsmasker skall utarbetas.

Förberedelsearbete för att anpassa utrymnings- och inkvarteringsplanläggningen till de nya principerna för skydd resp. utrymning skall genomföras.

Ett antal ledningscentraler skall byggas resp. moderniseras.

Produktion av skyddsrum i samband med nybyggnad av anläggningar och byggnader beräknas kunna startas för ca 320 milj.kr. under budgetåret. Härutöver beräknas produktion av skyddsrum utan samband med sådan nybyggnad kunna startas för ca 70 milj.kr., främst i de större städernas innerområden.

Den planerade verksamheten beräknas i stort sett kunna genomföras.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret 1983/84.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 122

6.4 Civilförsvarets fortsatta utveckling 6.4.1 Civilförsvarsstyrelsen

Civilförsvarsstyrelsen har i sin programplan för perioden 1984/85 -1988/89 enligt de anvisningar som regeringen meddelat utgått ifrån den inriktning som anges i prop. 1981/82: 102 om säkerhets- och försvarspolitiken samt totalförsvarets fortsatta utveckling.

Flera av de förändringar som ingick i 1982 ärs försvarsbeslut har sådan karaktär att de kräver omfattande administrativa förberedelser. Det är därför enligt civilförsvarsstyrelsens mening nödvändigt att åtminstone den nuvarande kapaciteten vid länsstyrelsernas försvarsenheter bibehålls för att det skall bli möjligt att genomföra riksdagens beslut.

Ansvaret för alarmeringsfunktionen i luftförsvarscentralerna skall föras över frän civilförsvarsstyrelsen till chefen för flygvapnet senast den 1 juli 1986. Under perioden sker fortsatt utbyggnad av alarmeringsanordningar och anpassning till utvecklingen av flygvapnets stridslednings- och luftbe-vakningssystem samt vidareutveckling av alarmeringssystemens driftsäkerhet.

Civilförsvarsstyrelsen föreslår en tidsplan för övergången till kommunal ledning som innebär att kommunerna gör sin planläggning för civilförsvar med början den 1 oktober 1984. Ledningsansvaret övergår senast den 1 juli 1986 till samtliga kommuner i riket. Vid övergången till kommunal ledning införs också en ny krigsorganisation, "Org 80 K", där hemskyddsorgani-satiönen ingär, och lokala skyddsplaner.

Produktionen av skyddsrum i samband med ny- och ombyggnad av byggnader och anläggningar planeras ge ca 230000 skyddsrumsplatser per budgetär under perioden. Civilförsvarsstyrelsen har i sin prognos över behovet av skyddsrumsplatser i samband med nybyggnad av bostäder och anläggningar utgått från att minskningen i bostadsbyggandet kommer att avta medan en ökning av byggandet förväntas inom industrisektorn. Antalet producerade skyddsrum utan samband med ny- eller ombyggnad beräknas öka från 79 objekt under budgetåret 1984/85 till 130 objekt under budgetåret 1988/89. Sammanlagt innebär detta en skyddsrumsproduktion under perioden om ca 1 200000 skyddsrumsplatser.

Civilförsvarsstyrelsen har genomfört en prioritering av krigsorganisationen genom en indelning i prioritetsgrupperna A, B och C. Rekrytering, utbildning och materieltillförsel under programplaneperioden inriktas enbart mot de prioriterade A- och B-enheterna i krigsorganisationen.

Övningsverksamheten inriktas mot att samtliga prioriterade enheter i krigsorganisationen övas minst vart Qärde år. Civilförsvarsstaber övas vartannat år fr. o. m. budgetåret 1984/85.

Civilförsvarsstyrelsen redovisar en förbättring av krigsorganisationens tillstånd främst i vad avser de prioriterade A- och B-enheterna jämfört med läget i april 1982.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

123

Utbildningen av vapenfria tjänstepliktiga ökas successivt lill att omfatta ca 2000 per år mot slutet av perioden.

En slutlig grundsyn med syfte att inom civilförsvaret balansera åtgärderna mot kärnvapen samt biologiska och kemiska stridsmedel utarbetas under bötjan av planeringsperioden.

Civilförsvarsstyrelsen har enligt 1982 års försvarsbeslut planerat en ny ulbildningsanläggning i Skövde. Styrelsen förordar nu en nyetablering i bostadsområdet Södra Ryd i stället för alternativet att utnyttja delar av Göta trängregementes nuvarande lokaler. En begränsad utbildning beräknas kunna genomföras i Södra Ryd fr. o. m. den 1 juli 1984 då denproviso-riska utbildningsaniäggningen i Brännebrona läggs ned. Anläggningen i Skövde beräknas nå full utbildningskapacitet i slutet av planeringsperioden.

Civilförsvarsstyrelsens fördelning av kostnaderna pä delprogram och betalningsmedlen på anslag framgår av följande sammanställningar (prisläge februari 1983;milj. kr.).

Delprogram	1983/84'	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
Skydd för befolkningen Räddningstjänst Administration	468,8 146,3 155,0	861,2 157,3 168,6	857,2 157,1 168,4	930,5 148,1 168,8	942,8 145,6 169,2	951,1 155,9 165,9	4542,8 764.0 840.9
Kostnader	770,1	1187,1	1182,7	1 247,4	1 257,6	1 272,9	6147,7
Avgår: Till regeringens disposition Överplanering Intäkter	-1- 0,2 -18,5 -15,0	-15,5 -16.2	-14,3 -14,8	-12,3 -14,8	-15,5 -14,8	-11,8 -14,8	-69,4 -75,4
Summa	736,8	1155,4	1153,6	1220,3	1 227,3	1 246,3	6002,9
' Pris- och löneläge februari	1982.
Anslag'	1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
G 1. Civilförsvar G 2. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar	357,0 16,0	394,3 21,6	409,4 22,7	422,2 22,6	431,4 13,4	434,9 9,9	2092,2 90,2 '
Summa civilförsvar utom skyddsrum	373,0	415,9	432,1	444,8	444,8	444,8	2182,4
G 3. Civilförsvar: Skyddsrum	363,8	739,5	721,5	775,5	782,5	801,5	3820,5
Totalt	763,8	1155,4	1153,6	1220,3	1 227,3	1246,3	6002,9

' Exkl. investeringar för nämnden för u-landsutbildning. - Pris- och löneläge februari 1982.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 124

6.4.2 Föredragandens överväganden

Grunderna för civilförsvarets utveckling har lagts fast genom 1982 års försvarsbeslut. Perioden 1984/85 - 1988/89, som jag nu behandlar, innefattar två budgetår utöver försvarsbeslulsperioden.

I försvarsbeslutet anges bl.a. att huvudinriktningen av civilförsvarsverksamheten skall vara att ge befolkningen skydd mot verkningarna av konventionella stridsmedel. Ökad uppmärksamhet måste dock ägnas åt skyddet mot kärnvapen och kemiska stridsmedel samt åt förmågan ätt möta verkningarna av överraskande angrepp.

Civilförsvarsstyrelsen föreslår i sin programplan för perioden en inriktning som stämmer överens med försvarsbeslutet. Enligt 1982 ärs försvarsbeslut skall bl. a. ledningen pä den lokala nivån av civilförsvarsverksamheten i krig föras över till kommunerna, en hemskyddsorganisation införas och skyddsplaner upprättas för alla kommuner. Kravet på att öka förmågan att möta verkningarna av ett överraskande angrepp innebär bl. a. skärpta krav på civilförsvarsorganisationens mobiliseringsberedskap och insatsberedskap omedelbart efter mobilisering.

Jag kan i allt väsentligt ansluta mig till de överväganden och förslag som civilförsvarsstyrelsen redovisar i programplanen.

Regeringen har i oktober 1983 (prop. 1983/84: 40 bil. 2) föreslagit att vissa åtgärder vidtas inom försvarsdepartementets verksamhetsområde i syfte att begränsa utgifterna. För civilförsvaret innebär detta följande.

1982 ärs försvarsbeslut innebar vissa ambitionsökningar inom civilförsvaret. Med hänsyn tiil det rådande samhällsekonomiska och statsfinansiella läget kan inte ambitionsökningarna till alla delar genomföras i den takt som tidigare planerats. Jag räknar med alt det blir nödvändigt att nägot minska den planerade taklen i anskaffningen av skyddsmasker för vuxna och motsvarande skydd för barn. Hittills har inriktningen varit atl hela civilbefolkningens behov skall vara tillgodosett vid utgången av budgetåret 1992/93. Anskaffningen av skyddsmasker och motsvarande skydd för barn bör nu inriktas mot atl behovet blir tillgodosett 3 -4 år senare. Jag kommer i nästa budgetproposition att närmare ange när anskaffningen kan vara genomförd.

Jag kommer senare vid behandlingen av berörda anslag att förorda ett antal besparingar som sammanlagt gör det möjligt att reducera utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum för budgetåret 1984/85 med ca 20 milj.kr.

Enligt 1982 ärs försvarsbeslut skall den äriiga bemyndigandetilldelning-en för skyddsrum bl. a. ge täckning för byggande av skyddsrum i takt med den förväntade nyproduktionen av anläggningar och byggnader i skyddsrumsorterna. Vidare anges i försvarsbeslutet att en härdare styrning av skyddsrumsbyggandet till riskområden bör vara möjlig. Ett system' med skyddsplaner kommer att införas. Skyddsplanerna kommer atl upprättas

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet 125

av kommunerna med början under hösten 1984. Den riskanalys som ingär som ett led i skyddsplanearbetet kommer att leda till en revidering av de skyddsrumsplaner som nu ligger till grund för byggande av skyddsrum i skyddsrumsorterna, varvid undantag kommer att göras från kravet på skyddsrumsbyggande för vissa lägriskomräden. Detta kommeitt leda till minskningar av behoven av skyddsrum, främst i villaområden.

En konsekvent genomförd begränsning av skyddsrumsbyggandet med hänsyn till en snävare riskbedömning går inte att genomföra förrän skyddsplanerna har upprättats. I avvaktan härpå bör emellertid, med hänsyn till den nuvarande ekonomiska situationen, några nya skyddsrum i småhusområden inte beställas under budgetåret 1984/85. Samtidigt villjag framhålla att vissa områden med småhusbebyggelse även i fortsättningen kommer att behöva förses med skyddsrum med hänsyn till att de ligger i högriskomräden. Även vid en begränsad resurstilldelning kan skyddsrum i dessa områden behöva prioriteras före skyddsrum i vissa områden med flerfamiljshus och industrilokaler.

En kommitté (Fö 1982: 04) har haft i uppdrag att behandla frågor som har samband med genomförande av 1982 års försvarsbeslut angående civilförsvaret och kommunerna. Kommittén har bl.a. lett en provplanläggning i 22 kommuner i Malmöhus och Kopparbergs län. I betänkandet (Ds Fö 1983: 10) Kommunerna och civilförsvaret - ledning och planläggning på lokal nivå har kommittén redovisat förslag om fördelningen av ansvaret mellan länsstyrelserna och kommunerna för olika planer m.m., om hur ledningen av den civilförsvarsverksamhet som skall samordnas över kommungränser bör organiseras, om innehållet i och utformningen av de olika planerna för civilförsvarsverksamheten, om erforderliga författningsbestämmelser för genomförande av riksdagens beslut i fråga om civilförsvaret och kommunerna samt om regler som bör gälla för ersättning till kommunerna för deras civilförsvarsverksamhet i fred. I sammanfattning innebär kommitténs förslag följande.

Inom varje kommun skall under beredskap och i krig finnas en civilförsvarsledning som består av kommunstyrelsen och en civilförsvarsstab. Kommunstyrelsen skall ha det övergripande ansvaret för all på kommunen ankommande totalförsvarsverksamhet. Chefen för civilförsvarsstaben, som i regel bör vara kommunens brandchef, skall utöva den direkta ledningen av civilförsvarsverksamheten inom kommunen. Den nuvarande indelningen av riket i civilförsvarsområden ersätts med en indelning i civilförsvarsregioner. I varje civilförsvarsregion skall under beredskap och i krig finnas en regionledning, som består av en politikergrupp med en beredningsgrupp som stabsorgan. Regionledningen skall leda den civilförsvarsverksamhet som måste samordnas över kommungränserna. Det primära syftet med civilförsvarsplanläggningen skall vara atl skapa ett grundläggande beslutsunderlag för ledningen av civilförsvarsverksamheten i krig. Planläggningen skall begränsas till att omfatta erforderligt beslutsun-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 126

derlag för starten av verksamheten. Kommunerna skall upprätta en led-ningsplan, en informationsplan, en plan för personal- och underhållstjänst, en skyddsplan, en undsättningsplan och en mobiliseringsplan. Kommunernas civilförsvarsplanläggning skall samordnas med den kommunala beredskapsplanläggningen. Länsstyrelserna skall utarbeta och lämna underlag för kommunernas planläggning. Länsstyrelserna skall upprätta en organisationsplan för varje kommun och civilförsvarsplaner för länsnivån och för civilförsvarsregioner. Mobiliseringsplanen och skyddsplanen — i vad avser skyddsrumsorternas avgränsning - skall fastställas av länsstyrelsen. Övriga civilförsvarsplaner som upprättas av kommunen skall fastställas av kommunfullmäktige. Full ersättning skall utgå till kommunerna för att upprätta civilförsvarsplanerna och anpassa de kommunala beredskapsplanerna och för att fortlöpande hålla planerna aktuella. Ändringar bör göras i civilförsvarslagen och lagen om kommunal beredskap. Kommunerna bör överta ledningsansvaret vid utgången av är 1986. En tvåärs-period dessförinnan bör avsättas för att genomföra erforderlig planläggning m.m.

Efter remissbehandling av betänkandet avser jag att föreslå regeringen att i proposition under våren 1984 lämna riksdagen förslag bl.a. om de ändringar i civilförsvarslagen (1960: 74) och lagen (1964: 63) om kommunal ; beredskap som behövs för att ansvaret för ledningen på den lokala nivån av civilförsvarsverksamheten i krig skall kunna föras över till kommunerna.

Jag har intet att erinra mot den tidsplan för övergången till kommunal ledning som civiLförsvarsstyrelsen redovisat i sin programplan. Den stämmer i stort sett överens med provplanläggningskommitténs förslag. För att tidsplanen skall kunna hållas måste vissa förberedelser vidtas redan innan ett slutligt ställningstagande till kommitténs förslag föreligger.

Den redovisning av krigsorganisationens tillstånd som lämnas i programplanen visar att en förbättring har skett sedan år 1982 främst i vad avser de prioriterade A- och B-enheterna. Fortfarande finns det dock allvariiga brister både beträffande personal och materiel. Jag anser att det är angeläget att civilförsvarsstyrelsen fortlöpande vidtar åtgärder för att på kort och något längre sikt förbättra beredskapen i krigsorganisationen.

Till skillnad från civilförsvarsstyrelsen räknar jag med att civilförsvarsstaberna liksom övriga A- och B-enheter i krigsorganisationen skall övas vart fjärde år och inte vartannat år. Dessa övningar leds av länsstyrelserna. Erfarenheterna från de senaste åren visar att länsstyrelserna inte helt har kunnat genomföra den övningsverksamhet som det åligger dem att leda. Med hänsyn till de resurs- och kapacitetskrav i övrigt som ställs på länsstyrelserna under de närmaste åren anser jag att det inte är möjligt att nu minska tiden mellan övningstillfällena för civilförsvarsstaberna, även om detta i och för sig är önskvärt.

Enligt 1982 års försvarsbeslut skall en ny skol- och förrådsanläggning

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 127

byggas i Skövde, varvid delar av Göta trängregementes nuvarande etablis-sement skall utnyttjas för förläggning och administration, undervisning, förråds verksamhet, förplägnad m.m. Övningarna skall förläggas till ett övningsområde ca 3 km öster om kasernetablissementet. Detta är under utbyggnad och beräknas vara klart under våren 1984. Civilförsvarsstyrelsen föreslär att de funktioner som är avsedda att förläggas till Göta trängregementes kasernetablissement i stället förläggs till förhyrda lokaler i stadsdelen Södra Ryd som är belägen ca 6 km norr om Skövde centrum och ca 5 km från övningsområdet. I Södra Ryd förfogar AB Skövdebostäder, som är ett allmännyttigt bostadsföretag, över ca 1 400 lägenheter i flerfamiljshus som är uppförda under åren 1970- 1976. Flera av lägenheterna står tomma. Byggnadsstyrelsen har redovisat en ekonomisk och funktionell jämförelse mellan de två alternativen och föreslår på grundval av denna att alternativet Södra Ryd väljs. Vid beräkningen av anslagen till civilförsvaret för budgetåret 1984/85 har jag räknat med att alternativet Södra Ryd genomförs.

6.4.3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer för civilförsvarets fortsatta utveckling som jag har angett i det föregående.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 128

6.5 Ekonomiska resurser för civilförsvaret

6.5.1  Planeringsram  för civilförsvar  utom  skyddsrum  under perioden 1984/85 - 1988/89, m. m.

Civilförsvarsstyrelsen

Civilförsvarsstyrelsen har med utgångspunkt i regeringens anvisningar för programplaneringen beräknat en planeringsram för civilförsvar utom skyddsrum för perioden 1984/85 - 1988/89 som framgår av följande tabell (prisläge februari 1983;milj. kr.).

1984/85	1985/86	1986/87	1987/88,	1988/89	Summa 1984/89
427,9'	432,1	444,8	444,8	444,8	2194,4

' Utgiftsram.

För skyddsrum har styrelsen beräknat ett bemyndigande om 933443 000 kr. och en utgiftsram om 739,5 milj. kr. i prisläget februari 1983 för budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar planeringsramen för civilförsvar utom skyddsrum för perioden 1984/85-1988/89 enligt följande tabell (prisläge februari 1983; milj. kr.).

1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
403,5'	411,9	424,6	424,6	424,6	2089,2

' Utgiftsram.

Planeringsramen är mindre än vad som svarar mot 1982 års totalförsvarsbeslut. Jag har tidigare (s. 124) förordat att en något senare lidpunkt än vad som förutsattes i försvarsbeslutet väljs för när behovet av skyddsmasker och motsvarande skydd för barn skall vara tillgodosett för hela civilbefolkningen. I övrigt räknar jag med att den planeringsram som jag har förordat skall vara tillräcklig för att kunna fullfölja den inriktning som anges i försvarsbeslutet. Detta innebär bl. a. att någon ändring av tidigare planering inte skall behöva göras för hemskyddsorganisationen, skyddsplanerna, den kommunala ledningen eller för de regelbundet återkommande övningarna för civilförsvarets krigsorganisation.

För att främja stabiliteten i planeringen bör liksom f. n. ett underutnyttjande om högst 2% av utgiftsramen fä föras över från ett budgetär till nästa. Ett överskridande bör avräknas under nästkommande budgetär.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 129

Jag förordar ett bemyndigande för skyddsrumsbyggande under budgetåret 1984/85 om 661 864000 kr. i prisläget februari 1983. Jag kan inte nu ta ställning till bemyndigandenas storiek under de därpå följande budgetåren.

6.5.2 Ramberäkningar för budgetåret 1984/85 m. m.

Civilförsvarsstyrelsen

Civilförsvarsstyrelsen beräknar utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum till 415909000 kr., vartill kommer 12 milj.kr. som avser investeringar i Sandö för nämnden för u-landsutbildning, samt utgiftsramen för skyddsrum till 739,5 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar utgiftsramarna för civilförsvar utom skyddsrum och skyddsrum för budgetåret 1984/85 till 403,5 resp. 579,5 milj.kr. i prisläget februari 1983. Till detta kommer beräknad kompensation för pris- och löneökningar enligt försvarsprisindex med 38 milj. kr. för civilförsvar utom skyddsrum och enligt nettoprisindex med 62 milj. kr. för skyddsrum.

Beräkningen för civilförsvar utom skyddsrum framgår av följande sammanställning. Civilförsvar utom skyddsrum

Basbelopp (prisläge februari 1982) 394 900 000

Avgår:

Överföring lill civilbefälhavarorganisationen - 180 000

Justerat basbelopp (prisläge februari 1982) 394720000

Tillkommer:

Prisomräkning februari 1982 - februari 1983 -H20999000

Avgår:

Ramreducering -20019000

Basbelopp (prisläge februari 1983) 395700000

Tillkommer:

Investeringar för u-landsutbildning -1-7 800 000

Utgiftsram (prisläge februari 1983) 403 500000

Tillkommer:

Beräknad priskompensation februari 1983 -

medelprislägel 1984/85 -f38000000

Beräknat ulfall den 30 juni 1985 441500000

Liksom tidigare bör utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum tillfälligt höjas med ett belopp som svarar mot planerade investeringar för u-landsutbildning i Sandö. Medel för investeringarna anvisas av praktiska skäl under anslaget Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar men skall enligt riksdagens beslut (prop. 1973: 1 bil. 6 s. 44, FöU 16, rskr 95) inte belasta civilförsvarets utgiftsram.

9    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 130

Medel för sysselsättningsskapande åtgärder under tionde huvudtiteln har under en följd av är i vissa fall ställts till förfogande för att betala byggnadsarbeten, materiel m. m. för civilförsvaret. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet förutsätter jag att sådana medel under budgetåret 1984/85 får disponeras utöver utgiftsramarna till ett belopp av 5 milj.kr.

Vid 1982/83 års riksmöte (prop. 1982/83: 100 bil. 6 s. 186, FöU 9, rskr 271) har riksdagen bemyndigat regeringen att justera utgiftsramarna för budgetåret 1983/84 för civilförsvar utom skyddsrum med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex och för skyddsrum med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex. Jag förordar att motsvarande bemyndigande begärs för budgetåret 1984/85.

Genom det nyss nämnda beslutet vid 1982/83 års riksmöte har riksdagen bemyndigat regeringen att justera de beställningsbemyndiganden som har lämnats för prisreglering med hänsyn till skillnaden mellan den prognosti-cerade utvecklingen av nettoprisindex och den verkliga. Motsvarande bemyndigande bör begäras för budgetåret 1984/85.

Genom nyssnämnda beslut har riksdagen vidare bemyndigat regeringen att justera utgiftsramarna för civilförsvaret för budgetåret 1983/84 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramarna för budgetåret 1982/83. Jag förordar att regeringen begär bemyndigande för utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum för budgetåret 1984/85 enligt samma principer.

För innevarande budgetär har riksdagen genom nämnda beslut vid 1982/83 års riksmöte även bemyndigat regeringen att av konjunkturskäl medge överskridande av utgiftsramarna för civilförsvaret och av lämnade beställningsbemyndiganden. Ett sådant överskridande regleras genom motsvarande justering av utgiftsramarna för ett eller flera efterföljande budgetär. Ett motsvarande bemyndigande för regeringen behövs för båda utgiftsramarna för budgetåret 1984/85 och bör därför begäras.

Genom nämnda beslut har riksdagen vidare bemyndigat regeringen att under budgetåret 1983/84 överskrida utgiftsramarna för civilförsvaret samt lämnade beställningsbemyndiganden om beredskapsbudgeten för totalförsvaret sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller i krig. Ett motsvarande bemyndigande behövs för budgetåret 1984/85. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att överskrida utgiftsramarna för civilförsvar samt lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av beredskapsskäl.

6.5.3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   godkänna vad jag har förordat i fråga om planeringsram för
civilförsvar utom skyddsrum under perioden 1984/85 - 1988/89,

2.  för budgetåret  1984/85 fastställa utgiftsramen för civilförsvar

prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 131

utom skyddsrum till 403500000 kr. och utgiftsramen för skyddsrum till 579500000 kr., båda i prisläget februari 1983,

3. bemyndiga regeringen att för budgetåret 1984/85 justera utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex samt utgiftsramen för skyddsrum med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

4. bemyndiga regeringen att justera lämnade beställningsbemyndiganden med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

5. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum för budgetåret 1984/85 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1983/84,

6. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1984/85 medge överskridande av utgiftsramarna för civilförsvaret samt av lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av konjunktur-eller beredskapsskäl.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 132

6.6 Anslagsfrågor för budgetåret 1984/85

De anslag som jag i del följande föreslår regeringen att förelägga riksdagen har beräknats i prisläget februari 1983 och i löneläget februari 1983 inkl. 39 % lönekostnadspålägg.

Summan av de förordade anslagen inom utgiftsramarna för civilförsvaret uppgår till 983 milj.kr. Härtill kommer ett prisregleringsanslag om 100 milj. kr. Sammanlagt begärs alltså (983 -I- 100) 1 083 milj. kr. för civilförsvaret.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 133

Fjärde huvudtiteln G.    Civilförsvar

Civilförsvarsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för civilförsvaret och har programansvar för huvudprogrammet Civilförsvar.

Civilförsvarsstyrelsen leds av en styrelse. Chef för civilförsvarsstyrelsen är en generaldirektör. Inom styrelsen finns en planeringsenhet, en produktionsavdelning och en administrativ byrå. Inom produktionsavdelningen finns tre byråer.

Civilförsvarsstyrelsens centrala del ligger i Karistad.

Inom civilförsvaret finns vidare fem skol- och förrådsanläggningar där personal för krigsorganisationen utbildas och övas och förrädsverksamhe-ten handhas.

Lokaliseringen av civilförsvarets skol- och förrådsanläggningar framgår av följande karta (intagen på s. 134).

Verksamheten under huvudprogrammet Civilförsvar budgeteras på ett antal primäruppdrag inom produktionsområdena Administration, Utbildning, Underhåll och förrådsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar för krigsorganisationen, Anskaffning av anläggningar för fredsorganisationen. Skyddsrum för befolkningen. Forskning och utveckling samt Kommunal planläggning m.m.

Verksamheten finansieras från följande anslag.

G I. Civilförsvar

G 2. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar

G 3. Civilförsvar: Skyddsrum

G 1. Civilförsvar

1982/83 Utgift 335 550196

1983/84 Anslag 356980000

1984/85 Förslag        372600000

Bemyndigandeskulden för anskaffning av civilförsvarsmateriel var den 30 juni 1983 224228965 kr. För budgetåret 1983/84 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 83750000 kr. och anvisat 106150000 kr. i betalningsmedel. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1984 blir därmed (224 228965 + 83750000- 106 150000) 201 828965 kr.

Tidigare åtaganden beträffande ersättning till kommuner för anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation motsvarar en bemyn-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 134

digandeskuld den 30 juni 1983 av 62161164 kr. För budgetåret 1983/84 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 59,3 milj.kr. För samma budgetår har 31,9 milj. kr. anvisats i betalningsmedel. Med utnyttjande av dessa belopp blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1984 (62767764 -t- 59300000 - 31 900000) 90 167764 kr.

.,   , KRAMfQI>.;:f|*-

y        ■ ■      '" ,'UPPSALA
KARLSTAD. _CUFA ROSERSBERG

; ~,j • v. • ■

•     9             • • STOCKHOLM

M                                 CUFA KATRINEHOLM

I    CUFA SKÖVDE % GÖTEBORiG,*

MALMÖ;,. •CURAflEVlNGEBY

?:«?;?.  "5 =civilområ(lesgräns                                            ,« =länsgräns

1) from Ilen 1 juli 1984

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

135

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (I 000-tal kr.)

Produktionsområde

1983/84

1984/85

Civilförsvars-styrelsen

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

146400

46500*'

-10730

- 2400 -15 000 -I- 2 680

356980

Civilförsvar:

Administration -

Utbildning -

Underhåll och förråds-verksamhet

Materielanskaffning 85 750'

Anskaffning av anlägg
ningar för krigsorga
nisationen 59300''

Forskning och
utveckling —

Kommunal planläggning
m. m. -

Kostnader 145050

Tillkommer/avgår: Reducering på grund av överplanering

- Materielanskaffning -

- Anskaffning av anläggningar för krigsorganisationen -

Intäkter m.m. -2000

Reserv -

Medelsbehov —

Bemyndigandebehov 143050

51480	-	54211
137970	-	162 525
36000	_	38740
118 880	208433-	118733
34 300	49632-'	32000
3 800	-	4 300
-	-	10000
382430	258065	420 509

192900

-10000

-2400 -16200        -2400

394309
255665 -        190500

53 488 157322

38 557 III 733

28400

4 300

5000 398800

-10000

-16200 372600

' Varav 25470000 kr. i prisregleringsbemyndiganden.

 Varav 40,8 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

' Varav 21 765000 kr. i prisregleringsbemyndiganden.

" Varav 12,6 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

' Varav 13432000 kr. i prisregleringsbemyndiganden.

* Varav 2 307000 kr. för korrigering av bemyndiganderedovisningen och 7 993 000

kr. i prisregleringsbemyndiganden.

Personal

Personalkategori	Antal anställda omräknat till personår
	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Civilförsvarsstyrelsen	Föredraganden
Civil personal	500	501	512	523	522
Tillkommer:
Civilförsvarslärare Arvodesanställda Tillfälhgt anställda förrådsmän	102 19	104 15	114 19 2	1.30 19 2	123 19 2
	621	620	647	674	666

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet 136

Budgetåret 1982/83

Civilförsvarsstyrelsen har i stort sett kunnat genomföra den planerade verksamheten.

Vissa åtgärder för att höja krigsorganisationens beredskap har vidtagits. En prioritering av krigsorganisationen har genomförts som underlag för styrning av produktionen mot prioriterade enheter.

Övningsverksamhet i länsstyrelsernas regi har genomförts i mindre omfattning än som var planerat. I övrigt har de planerade målen inom produktionsområdena Utbildning, Underhäll och förråds verksamhet, Materielanskaffning och Anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation i stort sett uppnåtts under budgetåret.

Budgetåret 1983/84

Verksamheten under budgetåret 1983/84 bedrivs enligt de riktlinjer som finns angivna i prop. 1982/83: 100 (bil. 6, FöU 9, rskr 271) och i regleringsbrevet för budgetåret.

De åtgärder som syftar till att ge underiag för övergången till kommunal ledning på lokal nivå och till att höja krigsorganisationens beredskap ges företräde framför annan verksamhet.

Förberedelser görs för alt föra över verksamheten från Brännebrona till Skövde.

Den planerade verksamheten beräknas kunna genomföras.

Budgetåret 1984/85 Civilförsvarsstyrelsen

Medelsbehovet för budgetåret 1984/85 beräknas till 394 309000 kr. För materielanskaffning behövs ett beställningsbemyndigande om 168943000 kr. Dessutom behövs ett bemyndigande att medge ersättning till kommuner för att anskaffa anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation om 49632000 kr.

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1983/84 motiverar civilförsvarsstyrelsen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 21 089000 kr.

B.  Uppgiftsförändringar
1. Administration

a) Det bedöms vara ändamålsenligt och lönsamt på lång sikt att förstärka personalen på materielbyråns sambands- och alarmeringssektion i stället för alt köpa konsulttjänster. F. n. råder en bristande balans mellan arbetsuppgifterna och personaltillgängen pä sektionen. För att kunna lösa arbetsuppgifterna krävs ärligen konsultinsatser i en omfattning som motsvarar

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 137

10- 15 personår. Fem av dessa personår åtgår för direkt linjearbete som borde utföras av egen arbetskraft. Konsultkostnaderna redovisas inom produktionsområdet Materielanskaffning. De beräknas till ca 420000 kr. per personår. Motsvarande kostnader för egen personal är ca 160000 kr. Fördelningen mellan egen personal och konsultinsatser bör ändras på sikt. Nu behövs tvä nya tjänster vid materielbyråns sambands- och alarmeringssektion (-t-320000 kr.).

b) Den personalförstärkning som har begärts medför ökade resekostnader (-1-30000 kr.).

c) Kostnaderna för ersättning till kommuner för deras medverkan i en provplanläggning bortfaller (- 529000 kr.).

d) Genom ett minskat lokalbehov i Karlstad minskar hyreskostnaderna
och styrelsens andel av förvaltningsbyggnadens gemensamma kostnader
för konlorsdrift (- 220000 kr.).

e)  Ett systematiskt bedrivet arbete med vardagsrationalisering väntas ge
besparingar (- 340000 kr.).

O Resekostnader för besiktningar bör föras över från produktionsområdena Materielanskaffning och Anskaffning av anläggningar för krigsorganisationen till produktionsområdet Administration (-1- 500000 kr.).

2. Utbildning

a) Den 1 juli 1984 påbörjas verksamheten vid den nya anläggningen i Skövde. För denna behövs fyra nya tjänster, en anläggningschef, en sekre-terare/receptionist, en kassör och en serviceverkmästare (-(- 575000 kr.).

b) Ökade elevvolymer, främst med anledning av den snabba uppbyggnaden av hemskyddsorganisationen, medför att det behövs ytteriigare 16 civilförsvarslärare, varav 15 för hemskyddsutbildning (-1-2240000 kr.).

c) För att möta de krav pä utbildningsservice som de ökade elevvolymerna medför krävs det en ny tjänst (-1- 120000 kr.).

d) Tillkomsten av nya lokaler medför behov av fyra nya tjänster för
lokalvårdare (-h 430000 kr.).

e) Två tjänster som hitulls har redovisats under produktionsområdet
Underhäll och förrådsverksamhet bör föras över till produktionsområdet
Utbildning, eftersom verksamheten i huvudsak riktar sig mot detta område
(H-245000 kr.).

f) Av motsvarande skäl bör tre tjänster för förrådsassistenter föras över
till produktionsområdet Underhåll och förtådsverksamhet (- 341 000 kr.).

g)   Hyror, lokalvård, transporter m. m. blir dyrare vid anläggningen i
Skövde än vid den provisoriska anläggningen i Brännebrona (-1-2495000
kr.).

h) Nya lokaler tas i bruk vid skol- och förtådsanläggningarna i Sandö och Rosersberg. Detta medför att hyreskostnaderna ökar (-1- 355000 kr.).

i) Vissa lokaler som hittills har använts som förrådslokaler för materiel används i fortsättningen enbart för utbildningsverksamheten. Hyreskost-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 138

naderna för dessa bör föras över från produktionsområdet Underhäll och förtådsverksamhet (-1- 538000 kr.).

j) Dagskostnaderna för elever i civilförsvarsutbildning ökar (4-6495000 kr.).

k) För den nya anläggningen i Skövde behövs nya inventarier, telefonväxel, arbetsmaskiner m. m. Dessutom medför avvecklingen av anläggningen i Brännebrona vissa kostnader för omstationering, fiyttning av personal m.m. (4-2515000 kr.).

1) Resekostnaderna ökar främst med anledning av en kraftig ökning av utbildningen av personal i hemskyddsorganisationen som sker lokalt ute i länen (-f 1,9 milj.kr.).

m) Några medel för utbildning av utbildningsledare behövs inte för budgetåret 1984/85 (- 420000 kr.).

n) Några särskilda medel för atl ta fram underlag för utbildning av förtroendevalda och tjänstemän i kommunerna inför övergången till kommunal ledning av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig behövs inle för budgetåret 1984/85 (- 280000 kr.).

o) Ansvaret för personalförsörjningen till alarmeringsavdelningarna vid flygvapnets luftförsvarscentraler förs successivt över till chefen för flygvapnet. Kostnaderna härför ökar med 740000 kr.

p) Kostnaderna för anskaffning av inventarier beräknas minska med 185 000 kr.

r) Kostnaderna för underhäll av utbildnings- och övningsanordningar beräknas minska med 605000 kr.

s) För produktion av informationsmaterial (TV-kassetter, broschyrer, förberedda radioinslag m. m.) avsett att delges befolkningen under beredskap och i krig behövs 200000 kr.

t) För bidrag till Svenska brukshundklubben för utbildning av räddningshundar som avses ingå i civilförsvarets krigsorganisation och för träning av hundarna vid skol- och förrådsanläggningarna behövs 170000 kr.

u) Bidraget till Kungl. Svenska aeroklubben (KSAK) behöver ökas för att KSAK skall kunna genomföra en rikstävling för frivilliga flygkåren (-h 157000 kr.).

v) Bidraget till Sveriges civilförsvarsförbund behöver ökas för att förbundet skall kunna påbörja arbetet med rekrytering m. m. av frivilliga hemskyddsombud (-1- 250000 kr.).

3. Underhåll och förrådsverksamhet

a) För att packa om den materiel för ordnings- och bevakningsenheterna som skall föras över till polisväsendet och försvarsmakten behövs två extra årsarbetskrafter för budgetåret 1984/85, vilket innebär en minskning med tre (-321 000 kr.).

b) Tre tjänster förs över frän och tvä tjänster förs över till produktionsområdet Utbildning (-1- 96000 kr.).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 139

c) Vissa hyreskostnader förs över till produktionsområdet Utbildning
(-538000 kr.).

d) Hyrorna (underhållskostnaderna) för vissa förråd beräknas minska
med 296000 kr.

e) I samband med flyttningen av förrådsanläggningen i Hällingsjö till nya
lokaler i Göteborg uppstår vissa avvecklingskostnader i Hällingsjö
(-1-200000 kr.).

f) Kostnaderna för drift och underhäll av alarmeringsnätet beräknas öka
med 990000 kr.

4. Materielanskaffning

För budgetåret 1984/85 behövs bemyndiganden om 206043 000 kr. och betalningsmedel till ett belopp av 106333000 kr.

Fördelningen på materielslag av de beställningsbemyndiganden som begärs för budgetåret 1984/85 framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1983; 1000-tal kr.).

Materielslag Bemyndigande

Alarmeringsmaleriel 8070

Skyddsutrustning för allmänheten 128400

Sjukvårdsmateriel 30

Brandmateriel 650

Fordonsmateriel 2 800

Skydds- och saneringsmateriel 835

Radiomaleriel 24908

Telefonmateriel 650

Diverse materiel 650

Frakter 400

Datorutrustning 250

Avgår

Inkomster -2400

Summa 165243

Härutöver begärs 40,8 milj. kr. för prisreglering.

5. Anskaffning av anläggningar för krigsorganisationen

För budgetåret 1984/85 behövs bemyndiganden om 49632000 kr. och betalningsmedel till ett belopp av 32 milj. kr. Bemyndigandena behövs för att bygga ledningscentraler och branddammar.

Vid en redovisningsrevision av handhavandet av beställningsbemyndiganden som genomförts av försvarets civilförvaltning har konstaterats att den bemyndigandeskuld som redovisats av civilförsvarsstyrelsen i årsredovisningen för budgetåret 1981/82 inte är rättvisande. Civilförsvarsstyrelsen hemställer därför att bemyndigandeskulden den 30 juni 1982, som i prop. 1982/83: 100 (bil. 6 s. 190) anges till 55605 298 kr., räknas upp med 2307000 kr. till 57912298 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 140

Fördelningen pä objektgrupper av de bemyndiganden som begärs för budgetåret 1984/85 framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1983; 1000-tal kr.).

Objektgrupp Bemyndigande

Nybyggnad av ledningscentraler 5000

Modernisering av ledningscentraler 30400

Branddammar 800

Summa 36200

Härutöver begärs 13432000 kr. för prisreglering.

6. Forskning och utveckling

För ökade studie- och forskningsinsatser främst i vad gäller ledning pä olika nivåer och människans beteende i olika hotsituationer behövs 283 000 kr.

7'. Kommunal planläggning m. m.

Ett nytt produktionsområde bör inrättas för atl få en särredovisning av inriktning och kostnader för den planläggning m. m. som behövs för att kommunerna skall kunna ta över ledningen av civilförsvarsverksamheten pä lokal nivå i krig. För budgetåret 1984/85 behövs 10 milj.kr. för detta ändamål på förevarande anslag.

Föredragandens överväganden

Jag har tidigare i samband med mina ställningstaganden till civilförsvarets programplan (s. 124) redogjort för de riktlinjer som civilförsvaret bör utvecklas efter i fortsättningen.

Beträffande medelsbehovet för budgelåret 1984/85 och de beställningsbemyndiganden som behövs för verksamheten villjag anföra följande.

Civilförsvarsstyrelsen har beräknat att pris- och löneomräkningen ökar kostnaderna med 21089000 kr. Jag beräknar kostnadsökningen till 20851000 kr.

Under produktionsområdet Administration räknar jag med all det är nödvändigt att genomföra rationaliseringsåtgärder som ger en besparing av 869000 kr. för att därigenom kunna begränsa medelsbehovet för produktionsområdet med 2% av en pris- och löneomräknad omslutning för budgetåret 1983/84.

Under produktionsområdet Utbildning föreslär civilförsvarsstyrelsen att vissa enheter i krigsorganisationen övas vartannat år. Jag räknar med att alla enheter skall övas vart Qärde år. För att genomföra hemskyddsutbild-ningen föreslär civilförsvarsstyrelsen att 16 nya tjänster för civilförsvarslärare inrättas. Jag har beräknat medel för tio sådana tjänster. Jag har räknat med att detta skall vara tillräckligt för alt genomföra hemskyddsul-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 141

bildningen i planerad utsträckning eftersom lärartesurser frigörs genom nämnda inskränkning av den av styrelsen planerade övningsverksamheten. Jag har också räknat med att en bilförare vid skol- och förtådsanlägg-ningen i Sandö förs över till nämnden för u-landsutbildning och att en lärare vid skol- och förtådsanläggningen i Rosersberg förs över till statens brandnämnd. De minskade kostnaderna på grund härav balanseras av en motsvarande minskning av intäkterna. Jag har vidare räknat med att flyttningen av utbildningsverksamheten från Brännebrona till Skövde kan genomföras till en kostnad som är 375000 kr. lägre än den som styrelsen beräknat, att dagskostnaderna för elever i civilförsvarsutbildning ökar med ca 2,7 milj.kr. mindre än vad styrelsen har beräknat, alt kostnaderna för anskaffning av inventarier kan minskas med 1380000 kr. mera än vad styrelsen har föreslagit och att bidraget till Sveriges civilförsvarsförbund bör ökas med 300000 kr. I övrigt biträder jag i huvudsak vad civilförsvarsstyrelsen har föreslagit för detta produktionsområde liksom för produktionsområdena Underhåll och förrädsverksamhet och Forskning och utveckling. För produktionsområdet Kommunal planläggning m. m. beräknar jag ett medelsbehov av 5 milj. kr.

För budgetåret 1984/85 beräknar jag att civilförsvarsstyrelsen för materielanskaffning behöver disponera ett beställningsbemyndigande om 144 milj.kr., varav 21765000kr. är avsedda för prisreglering. Jag har därvid bl.a. räknat med att den ändrade inriktning för anskaffning av skyddsmasker och motsvarande skydd för barn som jag tidigare (s. 124) har förordat medför en minskning av bemyndigandebehovet med 38,7 milj. kr. Behovet av betalningsmedel beräknar jag till 99333000 kr. Vid bifall till vad jag har förordat kommer bemyndigandeskulden för materielbeställ-ningar den 30 juni 1985 att uppgå till 246495965kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1983/84 och 1984/85. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 blir därmed ca 220 milj.kr.

Jag beräknar att bemyndiganden att medge ersättning till kommuner för att anskaffa anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation för budgetåret 1984/85 behövs till ett belopp av 46,5 milj.kr., varav 7993000 kr. avses för prisreglering. Medelsbehovet beräknar jag till 28,4 milj. kr. Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel blir bemyndigandeskulden för ersättning för anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation den 30 juni 1985 108267764 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1983/84 och 1984/85. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 blir därmed ca 100 milj. kr.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (s. 135). Med hänvisning

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet

142

till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föi"eslår riksdagen att

1.  bemyndiga regeringen att medge att civilförsvarsmateriel beställs
inom en kostnadsram av 144000000 kr.,

2. bemyndiga regeringen att medge att ersättning utgår för anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation inom en kostnadsram av 46500000 kr.,

3. till Civilförsvar för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 372600000 kr.

G 2. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

22933 169 23 700000 30900000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler, ulbild-ningsanordningar m. m. vid civilförsvarets skol- och förrådsanläggningar och nybyggnad av förråd för civilförsvarets mobiliseringsmateriel.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1983/84	1984/85
		Civilförsvarsstyrelsen	Föredraganden
Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar för delprogrammet Räddningstjänst Projekteringskostnader Reducering på grund av överplanering Beräknat medelsbehov	29116 -5416 23700	38 112 -l-IOOO -5512 33600	35412 -l-IOOO -5512 30900

Budgetåret 1982/83 Den planerade verksamheten har i stort sett kunnat genomföras.

Budgetåret 1983/84 Den planerade verksamheten beräknas kunna genomföras.

Budgetåret 1984/85

Civilförsvarsstyrelsen beräknar ett medelsbehov av 33,6 milj.kr. för budgetåret 1984/85 enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. För objekt som har påbörjats eller avses påbörias före den I juli 1984 beräknas ca 29 milj. kr. För projekteringskost-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

143

nåder beräknas 1 milj. kr. Återstående medelsbehov hänför sig till de nya objekt som avses påbörjas under budgetåret 1984/85, bl. a. en lekrionssals-och administrationsbyggnad i Rosersberg. Av det beräknade medelsbehovet hänför sig 12 milj.kr. till kostnader för investeringar i Sandö för den utbildningsverksamhet som nämnden för u-landsutbildning bedriver där. Denna kostnad bör inte belasta utgiftsramen för civilförsvaret.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag har räknat med en senare byggstart än vad civilförsvarsstyrelsen föreslagit för nybyggnad av en föriäggnings-byggnad med fritidslokaler i Sandö. 1 enlighet med vad jag har förordat under avsnittet 6.5 Ekonomiska resurser för civilförsvaret (s. 129) bör 7,8 milj.kr. som avser anskaffning av lokaler för den utbildningsverksamhet som nämnden för u-landsutbildning bedriver vid skol- och förrädsanlägg-ningen i Sandö inte belasta utgiftsramen för civilförsvaret. Jag förordar att medel anvisas enligt följande anskaffningsplan.

Anskaffningsplan (1000-tal kr.)

Objekt	Kostnads	ram	Medelsförbrukning			Bygg-	Färdig-
						start år-mån.	ställande år-mån
			Faktisk t 0. m	Beräknad för
	82-01-01	83-01-01	83-06-30	1983/84	1984/85		al   11 lul 1.
A. Förelag påbörjade
före 1983-07-01
1. Slutförda men ännu
inte slutredovisade
objekt	15 380	15 380	14655	661	64	-	-
2. Rosersberg. Nybyggnad
av en materiel vårds-
byggnad	3 000	3400	2926	472	2	81-11	82-08
3. Rosersberg. Nybyggnad
av en stabsspelsbygg-
nad	4 500	4 300	3 921	377	2	81-11	82-08
4. Revinge. Om- och till-
byggnad av mat-
inrättningen	5 200	5 200	4 625	574	1	81-12	82-07
5. Revingeby. Nybyggnad
av stabsspelsbyggnad	4250	3 300	2248	1000	52	82-10	83-06
6. Skövde. Nybyggnad av en
ulbildningsanläggning	17600	16600	6387	6200	4000	83-02	83-12
7. Diverse objekt	21822	21380	13976	6883	521	-	-
Summa A	71752	69560	48738	16167	4 642	-	-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

144

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

Faktisk     Beräknad för
t.o.m.      -----------------

82-01-01    83-01-01    83-06-30    1983/84      1984/85

Bygg-        Färdig-
slart stäl-

år-mån.     lande

år-mån.

17500

13 900 2700

34100

B. Företag påbörjade
eller avsedda atl
påbörjas 1983/84

8. Sandö. Nybyggnad av två förläggningsbyggnader och tillbyggnad för administrations-och undervisningslokaler

9. Rosersberg. Nybyggnad av en malinrält-ning

10. Diverse objekt

Summa B

C. Förelag avsedda
all påbörjas
1984/85

11. Rosersberg. Nybyggnad
av en lektionssals-

och administrations-byggnad

12. Sandö. Nybyggnad av en förläggningsbyggnad med fritidslokaler

13. Diverse objekt

Summa C

Summa A-C

Projekteringskostnader Reducering på grund av överplanering

Beräknat medelsbehov

91

3 500

12000

18900

84-03       . 85-05
84-04 85-05

677

2000 4500

10000

8000 670

20670

15 100 5 300

768

39100

—	21200	-	1400	2 600	85-03	86-06
4 700	5 100	95	1000	1000	85-03	85-12
-	12400	-	650	6500	-	-
4700	38700	95	3050	10100	-	-
10552	147360	49601	29 217	35 412	-	-
-	-	-	-	-1-1000	-	-
-	-	-	-5517	-5512	-	-
—	—	—	23 700	30900	—	—

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 30900000 kr.

G 3. Civilförsvar: Skyddsrum

1982/83 Utgift 317215249

1983/84 Anslag 513800000' 1984/85 Förslag 579500000 ' Varav 150 milj. kr. pä tilläggsbudget 1.

Verksamheten under anslaget omfattar utbetalning av ersättning m. m. för anordnande av skyddsrum för skydd av befolkningen. Bemyndigandeskulden under anslaget värden 30 juni 1983 1 120118 387

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

145

kr. För budgetåret 1983/84 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 557,3 milj.kr. och anvisat ett anslag om 513,8 milj.kr. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1984 blir därmed (1 120118387-1-557300000-513800000) I 163618387 kr.

Bemyndiganden och betalningsmedel (lOOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1983/84		1984/85
			Civilförsvars-		Föredra-
			styrelsen ■		ganden
	Bem.	Bet.	Bem.	Bet.	Bem.	Bet.
Skyddsrum Kommunal planläggning m. m.	407 800	513800	756500 10 000	729500 10000	484 500 10000	569500 10000
Kostnader	407 800	513 800	766500	739500	494500	579 500
Korrigering av bemyndiganderedovisningen			4-166943		-hl 67 364
Prisreglering	-M 49 500	-	4:212993	-	-f 121 136	-    ■
Medelsbehov	-	513800'	-	739500	-	579500
Bemyndigandebehov	557300	-	1146436	-	783000	-

' Varav 150 milj.kr. på tilläggsbudget 1.

Budgetåret 1982/83

Civilförsvarsstyrelsen anmäler att tilldelade resurser har medgett en produktion av ca 160000 skyddsrumsplalser, vilket i huvudsak överensstämmer med behovet för att vara i takt med nybyggnaden av anläggningar och byggnader. På grund av brist pä resurser har dock mot slutet av budgetåret skyddsrumsbesked inte kunnat lämnas i samband med viss planerad byggnadsverksamhet i småhusområden.

Budgetåret 1983/84

Under den förutsättningen att ett bemyndigande om 200 milj. kr. och 150 milj. kr. i betalningsmedel erhålls på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1983/84 räknar civilförsvarsstyrelsen med atl det inom ramen för tilldelade resurser blir möjligt att producera det antal skyddsrumsplatser som behövs för att i stort sett vara i takt med den beräknade nybyggnaden av anläggningar och byggnader.

Budgetåret 1984/85 Civilförsvarsstyrelsen

För budgetåret 1984/85 behövs bemyndiganden om I 146436000 kr. och betalningsmedel till ett belopp av 739,5 milj. kr.

Fördelningen på objektgrupper av de bemyndiganden som begärs för budgetåret 1984/85 framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1983; 1 000-tal kr.).

10    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 146

Objektgrupp Bemyndigande

Ersättning för skyddsrumsbyggande enligt

32 § civilförsvarslagen 640000
Ersättning för skyddsrumsåtgärder enligl

40 § civilförsvarslagen 92 000

Funklionsskydd för sjukvården i krig 18000

Tillrättande av fel och brister 2 000

Underhållsbesiktning av skyddsrum 4 500

Skyddsplaner 10000

Summa 766500

Det sammanlagda behovet av bemyndiganden är således 766,5 milj.kr. enligt prisläget den 1 februari 1983. Ay begärda bemyndiganden avses därutöver 212993000 kr. för prisreglering och 166943000 kr. för att korrigera bemyndiganderedovisningen. Sistnämnda belopp har räknats fram enligt följande.

Vid den redovisningsrevision av handhavandet av beställningsbemyndiganden som genomförts av försvarets civilförvaltning konstaterades att besked om att bygga skyddsrum har lämnats i en omfattning som överskrider de bemyndiganden som stått till civilförsvarsstyrelsens disposition för delta ändamål. Som motiv för detta förfaringssätt har legat att en kalkylerad del av de lämnade skyddsrumsbeskeden av olika skäl inte kommer att leda till byggande av skyddsrum. Denna del borde därför inte belasta bemyndiganderamen eftersom den inte innebär ett reellt betalningsåtagande för staten. Enligt civilförvaltningens uppfattning är detta förfaringssätt principiellt felaktigt, eftersom vaije enskilt skyddsrumsbesked kan komma att medföra ett reellt betalningsätagande för staten. Därmed bör också varje lämnat skyddsrumsbesked räknas av mot och rymmas inom den bemyndiganderam som civilförsvarsstyrelsen disponerar. Det överutnyttjande av bemyndigandena som har uppstått genom det förfaringssätt som civilförsvarsstyrelsen har tillämpat uppgår till 84015000 kr.

Den som åläggs att bygga ett skyddsrum skall få ersättning av statsmedel för skyddsrumskostnaderna. Ersättningen utgär med ett grundbelopp och tillägg till grundbeloppet. Både grundbeloppet och tilläggen är schablon-beräknade. Civilförsvarsslyrelsen har hittills i redovisningen mot bemyndigandena registrerat värdet av varje lämnat skyddsrumsbesked pä grundval av grundbeloppet med ett påslag av 7 % för att täcka kostnaderna för de förväntade tilläggen till grundbeloppet. Detta står i överensstämmelse med den bedömning av tilläggens genomsnittliga storlek som 1975 ärs skyddsrumsutredning gjorde innan det nya skyddsrumssystemet infördes. Utbetalningarna för de skyddsrum som färdigställdes under budgetåren 1981/82 och 1982/83 visar emellertid att tilläggskostnaderna i genomsnitt är ca 15 % av grundbeloppet. De skyddsrumsbesked som har avräknats mot bemyndigandena har alltså värderats för lågt. De betalningsätaganden som gjorts under perioden 1978/79- 1982/83 bedöms i verkligheten vara 83 357000 kr. högre än vad som har registrerats i bemyndiganderedovisningen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 147

För budgetåret 1982/83 erhölls 11 286000 kr. för litet för prisreglering av bemyndigandena. Detta belopp behövs för budgetåret 1984/85.

Tidigare erhållna men inte utnyttjade bemyndiganden minskar bemyndigandebehovet för budgetåret 1984/85 med 11 715000 kr.

För att korrigera bemyndiganderedovisningen så att den blir rättvisande behövs således (84 015 000 -I- 83 357 000 + 11 286 000 - 11715 000) 166943000 kr. i bemyndiganden för budgetåret 1984/85.

Vid den tidigare nämnda redovisningsrevisionen konstaterades också att den bemyndigandeskuld som redovisats av civilförsvarsstyrelsen i årsredovisningen för budgetåret 1981/82 inte är rättvisande. Civilförsvarsstyrelsen hemställer därför att bemyndigandeskulden den 30 juni 1982, som i prop. 1982/83: 100 (bil. 6 s. 200) anges till 837403637 kr., räknas upp med 11707000 kr. till 849 110637 kr.

Betalningsmedlen avses för att betala ersättning m. m. för den anskaffning av skyddsrum som har beställts med stöd av tidigare lämnade bemyndiganden.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över bemyndiganden och betalningsmedel.

Jag har tidigare under avsnittet 6.4 Civilförsvarets fortsatta utveckling (s. 125) förordat att några bemyndiganden för skyddsrum i småhusområden inte skall beräknas för budgetåret 1984/85. Vidare harjag inte beräknat några bemyndiganden för den av civilförsvarsstyrelsen planerade moderniseringen av ett antal stora och medelstora s.k. befolkningsskyddsrum. Denna modernisering fär uppskjutas till ett senare budgetår. I övrigt räknar jag med att de bemyndiganden som jag har beräknat skall vara tillräckliga för att det skall bli möjligt att bygga skyddsrum i stort sett i takt med. nyproduktionen av anläggningar och byggnader och för all därutöver bygga ett antal skyddsrum utan samband med sådan nyproduktion för att avhjälpa en del av de allvarligaste bristerna på skyddsrumsplatser i de största städernas innerområden.

För korrigering av bemyndiganderedovisningen har jag beräknat 167364000 kr., varav 11707000 kr. avser korrigering av bemyndigandeskulden den 30 juni 1982.

Med utnyttjande av de belopp som har tagils upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 1 367 118387 kr. Detta belopp bör emellertid justeras med hänsyn lill den beräknade tilldelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1983/84 och 1984/85. Den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1985 blir därmed ca 1 240 milj. kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen alt medge att ersättning utgår för anskaffning av skyddsrum för befolkningen inom en kostnadsram av 783000000 kr.,

2. till Civilförsvar: Skyddsrut?i för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 579500000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 148

G 4. Reglering av prisstegringar för civilförsvaret

1982/83 Utgift -'

1983/84 Anslag        110000000"

1984/85 Förslag       100000000

' Utgifterna redovisas under övriga anslag inom utgiftsramarna för civilförsvar utom skyddsrum och skyddsrum.

" Härav avser 53 milj. kr. civilförsvar utom skyddsrum och 57 milj. kr. skyddsrum. ' Härav avser 38 milj. kr. civilförsvar utom skyddsrum och 62 milj. kr. skyddsrum.

Anslagen inom civilförsvaret är för budgetåret 1984/85 beräknade i pris-och löneläget februari 1983. Anslaget Reglering av prisstegringar för civilförsvaret är avsett att täcka sådana pris- och löneökningar som inträffar frän februari 1983 intill utgången av budgetåret 1984/85. Detta innebär att ungefär två ärs pris- och löneökningar räknas in i anslaget. Anslaget är ett s. k. täckningsanslag som inle skall belastas.

Budgelåret 1982/83

Riksdagen har för budgetåret 1982/83 anvisat 90 milj. kr. lill reglering av prisstegringar för civilförsvaret, varav 47 milj.kr. för civilförsvar utom skyddsrum och 43 milj. kr. för skyddsrum.

Riksdagen har vid 1981/82 års riksmöte beslutat atl ell nytt priskompensationssystem - försvarsprisindex (FPI)-skall införas för civilförsvar utom skyddsrum (prop. 1981/82: 102 bil. 2 s. 47, FöU 18, rskr 374). För anslaget G 3. Civilförsvar: Skyddsrum sker prisregleringen under löpande budgetår enligt netioprisindex (NPI).

Resultatet av beräkningarna av NPI och FPI för budgelårel 1982/83 framgår av följande sammanställning (februari 1981 = 100).

Augusti November      Februari Maj Medeltal

1982 1982 1983 1983 1982/83

NPI 112,59 115.98 116,75 118.87 116.05

FPI 111.47 113,68 115,54 118.51 114.80

Bortsett från prisregleringsanslaget var summan av de rambundna anslagen till civilförsvar utom skyddsrum för budgetåret 1982/83 312,7 milj. kr. För prisreglering av anslagen inom utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum disponerades alltså (0.148x312,7) avrundat 46,3 milj.kr. Från delta belopp skall emellertid dras 2,6 milj. kr. på grund av överutnyttjande av utgiftsramen för budgelåret 1981/82 (prop. 1982/83: 100 bil. 6 s. 176. FöU 9, rskr 271).

För prisreglering av anslagen inom utgiftsramen tor civilförsvar utom skyddsrum disponerades alltså totalt (46,3 - 2,6) 43,7 milj. kr.

Regeringen har i december 1982 samt mars och juni 1983 beslutat om överskridande av anslaget G 1. Civilförsvar på grund av pris- och löneök-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 149

ningar m.m. Genom besluten har sammanlagt 44,2 milj.kr. ställts till förfogande för ändamål som avses med anslaget.

Utgiftsramen för skyddsrum (anslaget G3. Civilförsvar: Skyddsrum) uppgick till 270,5 milj.kr. För prisreglering av anslaget till skyddsrum disponerades alltså (0,1605 x 270,5) avrundat 43,4 milj. kr.

Regeringen har i december 1982 samt mars och juni 1983 beslutat om överskridande av anslaget G 3. Civilförsvar: Skyddsrum på grund av pris-och löneökningar m.m. Genom besluten har sammanlagt 40,6 milj.kr. ställts till förfogande för ändamål som avses med anslaget.

Budgetåret 1983/84

Hittills beräknat indextal för FPI (februari 1982 = 100) utgör för augusti 1983 108,5. Det beräknade indextalel för NPI (februari 1982= 100) utgör för augusti 1983 109,17. Under budgetåret skall indextal beräknas även för november 1983 samt för februari och maj 1984.

Regeringen föreslog i oktober 1983 i propositionen om vissa ekonomiskpolitiska åtgärder m. m. (prop. 1983/84: 40 bil. 2 s. 2, FöU 7, rskr 88) bl.a. att för år 1984 begränsa priskompensationen av utgiftsramarna för civilförsvaret till högst den förutsatta inflationsnivån, dvs. till 4%.

Budgetåret 1984/85

Under avsnittet 6.5.2 Ramberäkningar för budgelåret 1984/85 m.m. (s. 129) har jag angett hur jag har beräknat kompensationen för pris- och löneökningar för nästa budgetär. Med hänvisning till vad jag har anfört där hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att lill Reglering av prisstegringar för civilförsvaret för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 100000000 kr.   .

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 150

7   Det elionomisla försvaret

7.1    Inledning

Försöijningsberedskap är ett uttryck för landets försöijningsförmåga vid kriser och i krig. Försörjningsberedskapen bygger väsentligen pä det fredstida samhällets resurser och förmåga till snabb anpassning och omställning vid olika krissituationer. Kompletterande beredskapsåtgärder krävs emellertid för att en tillfredsställande försörjningsberedskap skall kunna upprätthällas. De berör mänga områden såsom rävaruförsötjning, industriell förädling, handel, försörjning med energi och arbetskraft, transportverksamhet, väghållning, post- och bankväsende, försäkringsverksamhet m. m.

Under de senaste decennierna har förutsättningarna förändrats när det gäller möjligheterna att upprätthålla en tillräcklig försörjningsberedskap. Strukturomvandlingen inom näringslivet och samhället i övrigt har inneburit att sårbarheten inom vissa sektorer har ökat. Samhällets komplexitet och olika funktioners inbördes beroende gör det allt svårare för ansvariga myndigheter att följa utvecklingen och vidta erforderliga beredskapsåtgärder. Av detta skäl och med hänsyn till kostnaderna blir det därför allt angelägnare att prioritera användningen av resurserna för att i görligaste mån trygga de oundgängliga behoven. I största möjliga utsträckning fär näringslivets och det övriga samhällets egen förmåga utnyttjas för att lösa i kristid förekommande uppgifter.

De åtgärder som vidtas i fred inom olika sektorer och funktioner i samhället för att Sverige skall ha en tillfredsställande försörjningsförmåga i kriser och krig sammanfattas i begreppet ekonomiskt försvar. Många myndigheter, organisationer och företag blir därmed berörda av beredskapsplaneringen. Detta ställer krav på en god samordning så att beredskapsät-gärderna blir balanserade inom och mellan olika sektorer.

Inom det ekonomiska försvaret tillämpas programplanering. I planeringssammanhang indelas verksamheten inom det ekonomiska försvaret i ett antal försörjningsområden - s. k. program.

Inom regeringskansliet berör verksamheten flera olika departement. Försvarsdepartementet samordnar denna verksamhet. Under regeringen ligger ansvaret för planering och samordning pä ett 20-lal centrala myndigheter. Beredskapsförberedelser genomförs också på regional nivä av landets sex civilbefälhavare, 24 länsstyrelser och av centrala myndigheters läns- och distriktsorganisationer.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) samordnar pä myndighetsnivå hela det ekonomiska försvaret. Inom livsmedelsområdet, energiområdet och transportområdet har statens jordbruksnämnd, ÖEF, resp. iransportrådet samordningsansvar.

Riksdagen har genom 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82: 102 bil. 3, FöU 18, rskr 374) fastställt följande övergripande mål för det ekonomiska försvaret.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 151

"Verksamheten inom det ekonomiska försvaret skall, genom komplettering av det fredstida samhällets resurser och förberedelser för dess omställning, skapa en sådan försörjningsberedskap att individens överlevnad och samhällets funktion kan tryggas om vi helt eller delvis blir hänvisade till egna försörjningsresurser.

Tillgängen pä oundgängligen nödvändiga förnödenheter och tjänster skall säkerställas genom en väl avvägd beredskap inom och mellan de olika försörjningsområdena.

Samhällets resurser skall kunna sättas in på det sätt som i varje enskilt läge bedöms ge den bästa effekten, när det gäller att mildra påfrestningarnas konsekvenser för landet. Resurserna skall härvid fördelas med beaktande av att befolkningens och de olika samhällsfunktionernas behov av resurser kan förändras efter hand som ett kris- eller krigsläge utvecklas."

I 1982 års försvarsbeslut framhölls särskilt vikten av att prioritera oundgängliga behov inom försörjningsområdena livsmedel, beklädnad, värme, hälso- och sjukvård samt härför erforderliga stödfunktioner. Vidare betonades betydelsen av att den administrativa, organisatoriska och personella handlingsberedskapen hos berörda myndigheter och i näringslivet förbättras samt att olika alternativ till den alltmer kostnadskrävande lagringen prövas.

Beträffande uppsatta försörjningsmål och antaganden om försörjningskrisers karaktär och längd konstaterades att de utgör grundläggande planeringsförutsättningar för det ekonomiska försvaret samt att statsmakternas anvisningar till myndigheterna i dessa hänseenden är olika i fråga om skilda program.

När det gäller eventuella krisers karaktär och förlopp konstaterades att det är omöjligt att mer exakt förutse dessa. I planeringen är det därför av vikt att upprätthålla en viss flexibilitet så att inte låsning görs till vissa bestämda krisfall. För bedömning av behovet av beredskapslager kan det dock vara nödvändigt alt bygga på förutsättningar om tidsförhållanden och möjlig krisimport. Planeringen av lagringen bör i sådana fall i princip utgå från ca ett års krisförbrukning i den män inte andra försörjningsvägar kan utnyttjas.

I prop. 1982/83:130 om åtgärder för tekoindustrin, m.m. redogjordes för planeringsnormerna, dvs. anlaganden om försörjningsuthållighet, försörjningsstandard och kristida utrikeshandel, inom de oundgängliga försörjningsområdena livsmedel, beklädnad, värme samt hälso-.och sjukvård. Det framkom härvid att det föreligger en viss brist på enhetlighet i dessa normer. I propositionen framhölls att en sådan brist pä enhetlighet är naturlig när det gäller försörjningsstandarden men atl det är angeläget att det finns en för dessa försörjningsområden gemensam grundsyn i fråga om försörjningsuthålligheten och den kristida utrikeshandelns omfattning. Riksdagen hade inte nägon erinran mot vad som anförts (NU 42, rskr 321).

När det gäller fredskriser begränsades det ekonomiska försvarets uppgifter i försvarsbeslutet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 152

7.2   Det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling

7.2.1 Inledning

Regeringen utfärdade i mars 1983 anvisningar för programplanering för perioden 1984/85-1988/89 och för anslagsframställningar för budgetåret 1984/85 för det ekonomiska försvaret. Planeringen skulle syfta till att ge underlag för inriktningen av det ekonomiska försvaret under den kommande femårsperioden.

Kommerskollegium, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, riksförsäkringsverket, postverket, statens järnvägar, vägverket, sjöfartsverket, luftfartsverket, transportrådet, generaltullstyrelsen, försäkringsinspektionen, statens krigsförsäkringsnämnd, statens krigsskadenämnd, statens pris- och kartellnämnd, lanlbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd, statens livsmedelsverk, arbetsmarknadsstyrelsen, nämnden för vapenfriuibildning och statens vattenfallsverk skulle delta i programplaneringen. Riksbanken skulle beredas tillfälle atl delta.

Det uppdrogs åt ÖEF att leda och samordna programplaneringen.

Programplaneringen skulle dokumenteras av ÖEF i en programplan för ekonomiskt försvar.

Planeringen skulle omfatta all verksamhet inom det ekonomiska försvaret oavsett finansieringsform. 1 fråga om drift- och förvaltningskostnader skulle planeringen utgå frän vad som angavs i regeringens anvisningar den 17 februari 1983 för myndigheternas anslagsframställningar. 1 avvaktan pä regeringens ställningstagande till resultatet av den särskilda översynen av oljelagringsprogrammet skulle ÖEF översiktligt redovisa underlag för de investeringar inkl. följdkostnader av engångskaraktär (inlagringskostnader) som krävs för att fullfölja lagring av råolja, gasol, flygdrivmedel och nafta enligt prop. 1982/83: 100 (bil. 14). För övriga åtgärder-industriella åtgärder, anskaffning av varor, materiel och anläggningar samt åtgärder för att förbättra handlingsberedskapen - angav regeringen en särskild medelsram för budgetåret 1984/85 pä 270 milj.kr. Det uppdrogs åt ÖEF att i samråd med övriga myndigheter lämna förslag till fördelning av medelsramen och redovisa behov av bemyndiganden för perioden. För programmet Beklädnad m.m. skulle av medelsramen reserveras 128 milj.kr. För budgetåren 1984/85 - 1987/88 skulle för varje budgetår planeras åtgärder inom en motsvarande medelsram som för budgetåret 1984/85. På beklädnadsom-rädet skulle dock ÖEF för budgetåren 1986/87- 1988/89 endast översiktligt redovisa medelsbehovet.

Mot bakgrund av vad som anfördes i prop. 1982/83: 130 uppdrogs åt ÖEF att översiktligt granska nu gällande planeringsnormer inom det ekonomiska försvaret och redovisa resultatet i samband med programplanen.

ÖEF överlämnade i september 1983 i samråd med berörda myndigheter programplan för ekonomiskt försvar lill regeringen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 153

7.2.2 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

Översyn av gällande planeringsnormer

I enlighet med anvisningarna för programplaneringen har ÖEF sett över gällande planeringsnormer inom det ekonomiska försvaret och lämnat vissa preliminära förslag.

ÖEF konstaterar att flera av de beredskapsåtgärder som vidtas är tämligen oberoende av kvantitativt underiag rörande t.ex. importnivåer och krislängd. Detta gäller bl. a. de åtgärder som vidtas för att höja handlingsberedskapen. För bedömning av behovet av beredskapslagring, försörjningsviktig produktionskapacitet och förberedelser för omställningsåi-gärder behövs emellertid kvantitativa uppgifter.

Följande planeringsnormer bör enligt ÖEF preliminärt gälla härvid lag.

- För varor där inhemska substitut planeras skall de oundgängliga behoven säkras under omställningsperioden.

- För sädana varor som saknar inhemska substitut skall de oundgängliga behoven för ett år säkras.

- Omställningar skall inte planeras eller förberedas om de ger effekt först efter längre tid än tre år.

- Vid beräkningar av lagringsbehov skall "gripbara kommersiella lager" och "krisimport" fränräknas. Som "gripbart kommersiellt lager" skall man räkna den lägsta lagervolymen under året minus en månads fredsförbrukning.

- Endast bedömd ransonerad förbrukning på krisnivän tas med. Ingen hänsyn skall las till att den verkliga totalförbrukningen i en kris kan komma att ligga högre.

- För det första krisåret skall krisimporten generellt räknas som 20% av den normala fredstida importen. För de efterföljande två åren antas importen utebli. Det generella antagandets tillämplighet för varje enskild vara skall dock prövas med hänsyn till bl.a. leverantörsländernas belägenhet m. m. och förekomsten av eventuella krishandelsavtal. Variationer i fråga om antagen krisimport kan således vara välmotiverade. Under hela perioden skall utrikeshandelskapaciteten hållas på så hög nivå som möjligt.

Inriktning av beredskapsåtgärderna

ÖEF föreslär att försörjningsberedskapen inriktas mot åtgärder som syftar till att upprätthälla handlingsberedskapen och den inhemska produktionskapaciteten, att förbereda omställningar vid kris och att anskaffa sådan materiel som inte efterfrågas i fred men som snabbt erfordras i krig. Ett minskat beroende av beredskapslagring eftersträvas även om sådan också i fortsättningen blir betydelsefull.

Genom övningar och spel skall handlingsberedskapen, dvs. förmågan att förutse och hantera kriser, uppövas. Detta innebär att personal både i myndigheter och i företag med ansvar för verksamheten i kriser och krig

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 154

skall utbildas. Personalen måste ges ökad förmåga att utnyttja de samlade resurserna efter lägets krav. Denna förmåga måste övas redan i fred vid återkommande övningar och spel av skilda slag. Pä så sätt skapas också en bättre förståelse för försörjningsberedskapens krav i den fredstida verksamheten.

Den bästa försörjningsförmågan nås om vi själva inom landet kan tillverka det vi behöver. Det är därför särskilt angeläget att säkerställa försörjningsviktig inhemsk produktionskapacitet inom de viktigaste områdena. Detta kräver ekonomiska insatser inom vissa branscher som i dag har lönsamhetsproblem.

Sveriges behov av varor tillgodoses i normala fall till stora delar genom import. Önskvärd försörjningsförmåga i kriser och krig måste i största möjliga utsträckning uppnås genom att utnyttja inhemska resurser. Detta bör vara möjligt inom många områden, men kräver omställningar av varierande omfattning. En viktig beredskapsåtgärd är därför alt söka finna inhemska substitut till insatsvaror som normalt importeras. Det är viktigt att erforderliga omställningar för kriser och krig förbereds i fred.

I de fall försörjningen inte helt kan tryggas med inhemska resurser eller genom förberett handelsutbyte i kriser, blir det nödvändigt att bygga upp beredskapslager. Det är av kostnadsskäl viktigt att hålla beredskapslager-nivån så läg som möjligt och söka ytterligare alternativ till lagring. Beredskapslagring kommer emellertid under överskådlig tid fortfarande att vara nödvändig och av betydande omfattning. Det är alltid nödvändigt att beredskapslagra sådana viktiga varor för vilka inhemska substitut saknas. Dessutom kan behov av viktiga insats- och råvaror under den inledande perioden av en kris endast tillgodoses genom lagring, innan omställning har kunnat ske till inhemsk produktion.

Särskild materielanskaffning bör genomföras för transportsektorns olika grenar, bl.a. för att trygga försvarsmaktens behov av transporter vid mobilisering och koncentrering. I övrigt måste viss materiel anskaffas för prioriterade delar av tjänstesektorn (post, bank, försäkringsväsende m.m.).

7.2.3 Föredragandens överväganden

ÖEF har i sin programplan lämnat ett preliminärt förslag till nya planeringsnormer för det ekonomiska försvaret. Förslaget bereds f.n. i regeringskansliet. Jag avser återkomma till regeringen i denna fråga våren 1984 i anvisningarna för programplaneringen inom det ekonomiska försvaret. Jag kan emellertid redan nu konstatera att det genomförda studiearbetet visar på behovet av en fortsatt och fördjupad analys. DeUa gäller bl.a. inriktningen av planeringen på neutralitets- resp. krigsfall samt frågan om en grundsyn för den kristida utrikeshandeln.

ÖEF:s redovisning av inriktningen i stort av beredskapsätgärderna över-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 155

ensstämmer med de principer som fastslogs i 1982 års totalförsvarsbeslut. Jag finner inte anledning att förorda någon ändring härvidlag.

Jag kommenterar i det följande de olika programmen utifrån det förslag som har lämnats i programplanen för ekonomiskt försvar. Mer detaljerade ställningstaganden görs under resp. huvudtitlar vid behandlingen av de berörda myndigheternas anslagsframställningar.

Programmet Livsmedel

Programmet omfattar frågor om försörjningen med livsmedel, fodermedel, utsäde, fetträvaror samt handelsgödsel- och bekämpningsmedel. Statens jordbruksnämnd har programansvar.

I försvarsbeslutet anges att minimibehovet av livsmedel måste kunna tillgodoses med hög säkerhet även i långvariga försörjningskriser. I programplanen framhålls att den grundläggande beredskapsätgärden är atl förbereda en omställning av livsmedelsproduktionen till i huvudsak självförsörjning. Främst för att klara en omställningsperiod krävs beredskapslagring saml förbättrad handlingsberedskap. Möjligheterna alt finna alternativ till beredskapslagringen skall prövas.

Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare denna dag att föreslå att 44,7 milj. kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar anslås för beredskapslagring av livsmedel, fodermedel samt gödsel- och bekämpningsmedel. Jag tillstyrker förslaget och finner efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet att de åtgärder som föreslås i programplanen i huvudsak ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

Programmet Beklädnad m.m.

Programmet omfattar frågor om försörjningen med beklädnadsvaror samt övriga textil-, läder- och skinnvaror. ÖEF har programansvar.

Enligt programplanen skall bl.a. utvecklingsarbete för att förbereda ransonering genomföras och förhandlingar med företag om fleråriga avtal avseende beredskapslån fortsätta. Målet är att stärka försörjningsberedskapen, främst inom den grundtextila industrin och skoindustrin.

Beredskapsläget

ÖEF lämnar i september varje år rapport om beredskapsläget på teko-och skoomrädena. I rapporterna jämförs behovet av produktion under en treårig krisperiod, beräknat med utgångspunkt i gällande planeringsnormer, med möjlig produktion under samma period. Hänsyn tas därvid till bl.a. den ökning av industrins skiftgång som bedöms möjlig i en krissituation.

ÖEF:s bedömning i den senaste rapporten i september 1983 sammanfattas i följande tabell (intagen pä s. 156). Alternativ 1 grundas pä den skiftgångsökning som tidigare har bedömts möjlig, medan alternativ 2 avser en mer pessimistisk bedömning som ÖEF under senare år ansett

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 156

vara mer realistisk. Beredskapsläget uttrycks i tabellen som möjlig produktion i procent av behov av produktion.

Varuområde	Alternativ 1	Alternativ 2
Teko
Tung konfektion Lätt konfektion	98 92	79 78
Strumpor (huvudsakligen svenskl garn) Egentlig väv Trikåväv (svenskt medelfint garn) Kam- och kardgarn Bomullsgarn	11 152 157 100 113	60 123 157 58 93
Skor
Läderskor	138	113
Gummistövlar	81	81

Endast obetydliga förändringar har inträffat sedan ÖEF:s bedömning i februari 1983 vilken redovisades i prop. 1982/83: 130 om åtgärder för tekoindustrin, m. m.

För läderskoindusirin har statsmakterna i särskild ordning beslutat om den försötjningsberedskapspolitiska ambitionen. Enligt riksdagsbeslut våren 1981 (prop. 1980/81: 100 bil. 14, NU 47, rskr 279) skall det sålunda vara ett riktmärke för försörjningsberedskapen alt upprätthälla en ärlig produktion om 2-2,5 milj. par läderskor. Produktionen uppgick år 1982 till knappt 2,4 milj. par.

Genomfört utredningsuppdrag

Sedan år 1972 gäller i fråga om upphandling bestämmelser (kbr 1972-12-15) som innebär att sädana myndigheter som upphandlar teko- och lädervaror samt skor i vissa fall inför större upphandlingar skall samräda med ÖEF.

Genom beslut av riksdagen hösten 1975 (prop. 1975/76:57, NU 15, rskr 107) bemyndigades regeringen bestämma att ÖEF i vissa upphandlingsärenden skall kunna fatta beslut om särskilt stöd, s.k. försötjningsbered-skapsstöd, som under vissa förutsättningar skall kunna utgå för atl täcka kostnader vid sådan upphandling. Stödet kan utgå vid statlig, kommunal och landstingskommunal upphandling. Del årliga stödet har under de senaste budgetåren uppgått till 8 milj. kr.

Regeringen föreskrev i januari 1976 att ÖEF, efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, statens industriverk och annan berörd myndighet, får besluta att försörjningsberedskapsstöd kan utgå i de fall merkostnaden vid inköp från svensk tillverkare uppgår till högst 100000 kr. eller högst 20% av inköpssumman. Föreligger skiljaktig mening mellan myndigheterna eller finns tvekan om att ett beslut är förenligt med Sveriges internationella åtaganden, skall ärendet hänskjutas till regeringen för avgörande.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet 157

Regeringen uppdrog våren 1982 åt ÖEF att utvärdera försörjningsberedskapsstödet. ÖEF har i september 1983 till regeringen lämnat en rapport, i vilken ÖEF framhåller att stödet i sin nuvarande tillämpning är av marginell betydelse för att säkra försörjningsberedskapen inom beklädnadsprogrammet och att argumenten mot en fortsatt tillämpning av försörjningsberedskapsstödet enligt nuvarande system väger tyngre än argumenten för. Mot bakgrund härav föreslår ÖEF att reglerna för stödet behålls men att ÖEF fär avgöra frågan om försörjningsberedskapsstöd utan ansökan från upphandlande organ samt att medel som förbudgetåret 1983/84 och tidigare budgetår har anvisats för beredskapsstöd även fär användas för beredskapslån.

ÖEF:s rapport har remissbehandlats. Den övervägande delen av remissinstanserna är positiva till ÖEF:s förslag.

LO, Beklädnadsarhetarnas förbund och TextilrådetlKonfektionsindu-striföreningen motsätter sig förslaget med likartad argumentation. Man anser bl.a. att ÖEF har underskattat stödets betydelse för enskilda företag.

Svenska tekoindustriföreningen anser att det är tveksamt om ÖEF ensam skall fä avgöra om en offentlig upphandling bör bli föremål för en behandling enligt befintliga regler för försörjningsberedskapsstöd.

Landstingsförbundet framhåller risken för en ökad administrativ ledning och för att landstingen kommer atl minska upphandlingen i Sverige.

Det är enligt min mening angeläget alt de resurser som sätts in för att stärka försörjningsberedskapen fördelas på olika slag av åtgärder pä ett sådant sätt att den samlade effekten på försörjningsberedskapen blir så stor som möjligt. Beredskapslånen och försörjningsberedskapsstödet är två av de instrument som används på beklädnadsområdet. ÖEF kan enligt min mening bäst bedöma i vilken utsträckning den ena eller den andra åtgärden i det enskilda fallet ger den bästa effekten frän försörjningsberedskapssynpunkt. De medel som jag i del följande beräknar för beredskapslån inom beklädnadsområdet bör därför också få användas för försörjningsberedskapsstöd. Sammanlagt bör dock för budgetåret 1984/85 få utgå högst 8 milj. kr. för försörjningsberedskapsstöd.

Åtgärder för att trygga försörjningsberedskapen

För beklädnadsprogrammet kommer jag i det följande alt för budgetåret 1984/85 förorda en bemyndiganderam för beredskapslån om 70 milj. kr. Jag kommer vidare att beräkna 122,5 milj.kr. för olika slag av industriella åtgärder. Härav beräknar jag 103 milj.kr. för tekoområdet, varav 72,5 milj. kr. för främst spinning och vävning, och 16,5 milj. kr. för skoområdel. Det totala anslagsbehovet uppgår lill 107,5 milj.kr. Härvid har hänsyn tagits till att 15 milj.kr. av anslagsbehovet kan tillgodoses från reservationer och deponerade medel i enlighet med vad som föreslogs i prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 158

Jag finner att de åtgärder som inom den angivna planeringsramen föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

Programmet Energi

Efter samråd med statsrådet Dahl villjag anföra följande.

Programmet indelas i två delprogram, Bränslen och drivmedel m. m. och Elkraft. ÖEF har samordnande programansvar.

Delprogrammet Bränslen och drivmedel m.   m.

Delprogrammet omfattar frågor om försörjningen med bränslen och drivmedel samt smörjmedel. ÖEF har programansvar.

Enligt programplanen skall bl. a. ske vidareutveckling av vissa ransoneringssystem, planläggning för inhemska bränslen inom uppvärmningsområdet samt utveckling av beredskapen vad gäller naturgas, kol, kärnbränsle m.m.

I enlighet med beslutet om det löpande oljelagringsprogrammet (prop. 1980/81:90 bil. 3, FöU 21, rskr 281) tillsattes våren 1982 en särskild utredning för översyn av programmet (Dir. 1982:54, 1982:99 och 1983:52). Utredningen lämnade i oktober 1983 delbetänkandet (Ds I 1983:22) Tvångslagring av olja och kol. Utredningen kommer i början av år 1984 att redovisa sitt slutbetänkande innefattande bl.a. förslag till nya lagringsmål inom oljeomrädet.

I enlighet med vad som anmäldes i samband med 1982 ärs försvarsbeslut tillkallades våren 1982 en utredning som skall lämna lagförslag om béred-skapslagring av ångkol och naturgas (Dir. 1982: 53). Utredningen har även i uppdrag att överväga formerna för fastställande av den s. k. oljeavgiflens storiek i samband med tvångslagringen av olja (Dir. 1982:20). Utredningen beräknas lämna sina förslag våren 1984.

Statsrådet Dahl kommer våren 1984 att i särskild proposition lämna förslag till inriktning av försörjningsberedskapen inom energiområdet. I avvaktan härpå kommer statsrådet Dahl senare denna dag alt för budgetåret 1984/85 föreslå ett jämfört med innevarande budgetår oförändrat belopp av 1094985000 kr., varav 2,2 milj.kr. för bl.a. förprojektering av värmeverk för eldning med inhemskt bränsle i en krissituation. För det senare ändamålet har ÖEF föreslagit att 7,5 milj.kr. anvisas ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar. Statsrådet Dahl avser att lämna förslag i enlighet härmed i den proposition som jag nyss har nämnt.

Delprogrammet Elkraft

Delprogrammet omfattar frågor om försörjningen med elektrisk energi. Statens vattenfallsverk har programansvar.

Enligt programplanen skall bl.a. beslutsunderlag tas fram angående kärnkraftens utnyttjande under beredskapstillstånd och krig. Vidare avses kärnkraftens uthållighet under långvariga kriser studeras.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 159

Jag finner, efter samråd med statsrådet Dahl, att de åtgärder som föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

Övriga försörjnings viktiga varor

Programmet indelas i två delprogram. Kemiska produkter m.m. och Metaller m. m. ÖEF har programansvar.

Delprogrammet Kemiska produkter m.   m.

Delprogrammet omfattar frågor om försötjningen med andra mineraler än metaller, trävaror, massa, papp och papper, grafiska produkter, nafta, gummi och plaster samt övriga kemiska produkter, dock ej läkemedel.

Enligl programplanen kommer arbetet att inriktas på utredningar om möjligheterna att finna andra beredskapsåtgärder än lagring, främst ersättningsproduktion. Vidare avses bl.a. gjorda åtaganden i syfte att behålla och även utveckla inhemsk produklion fullföljas.

Riksdagen beslöt våren 1982 om en utökad beredskapslagring av nafta för fredskris- och avspärtningssituationer (prop. 1981/82:102 bil. 3, FöU 18, rskr 374). Beslutet innebar att 100000 m' skulle inlagras vart och ett av budgetåren 1982/83-1985/86 och 55000 m budgetåret 1986/87, dvs. totalt 455000 m-\ För ändamålet har riksdagen för budgetåren 1982/83 och 1983/84 beviljat 139 resp. 160 milj.kr. ÖEF har för budgetåret 1984/85 föreslagit att 140,7 milj. kr. anslås.

I propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40 bil. 2) anmälde jag att ÖEF har reviderat försörjningsplanen för nafta och att denna plan skall utgöra en del av underlaget för utredningen rörande översyn av det löpande oljelagringsprogrammet som i början av är 1984 kommer att lämna förslag till reviderat mål för beredskapslagring av nafta. Mot bakgrund härav bör utredningens rapport avvaktas innan förslag lämnas riksdagen om ytterligare medel för beredskapslagring av nafta.

Jag kommer i det följande att för budgetåret 1984/85 förorda en bemyndiganderam för beredskapslån om 30 milj.kr. samt att 31,1 milj.kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar beräknas för industriella åtgärder, försök med lagring i företagens regi, omställningsåtgärder m. m. Anslagsbehovet uppgår till 11,1 milj.kr. Hänsyn har därvid tagits till alt 20 milj. kr. av anslagsbehovet kan tillgodoses från reservationer och deponerade medel i enlighet med vad som anfördes i prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.

Jag finner att de åtgärder som inom den angivna planeringsramen föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning aV verksamheten.

DelprogrammetMetallerm. m.

Delprogrammet omfattar frågor om försörjningen med malmer, slål, järn och andra metaller samt verkstadsprodukter utom sjukvårdsmateriel.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 16Ö

Enligt programplanen skall bl.a. företagsplanläggningen aktualiseras och beredskapsåtgärderna inom industrin följas upp. Vidare kommer möjligheterna att ställa om produktionen och använda inhemska resurser för att tillgodose stål- och metallverkens samt gjuteriernas behov av insatsvaror att studeras.

Jag kommer i det följande att för budgetåret 1984/85 förorda att 1,1 milj. kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar anslås för åtgärder som syftar till att förstärka handlingsberedskapen.

Jag finner att de åtgärder som inom den angivna planeringsramen föresläs i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

Programmet Transporter

Programmet Transporter omfattar frågor om försörjningen med transporter samt konsumtionsbegränsning av flytande drivmedel. Programmet indelas i delprogrammen Transporlsamordning, Järnvägstransporter, Landsvägstransporter, Vägar, Flygtransporter och Sjötransporter. Transportrådet, statens järnvägar, vägverket, luftfartsverket och sjöfartsverket har programansvar för resp. delprogram.

Delprogrammet Transport samord ning

Delprogrammet omfattar frågor om förberedelser för samordning och prioritering av transportresurser främst genom iransportreglering och genomförande av drivmedelsransonering. Transporlrådet har programansvar.

Enligt programplanen skall bl. a. ett nytt ransonerihgssystem för drivmedel utvecklas.

Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare denna dag att förorda att för budgetåret 1984/85 anslås 370000 kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar för fortsatt utveckling av ransoneringssystem m. m.

Delprogrammet Järn vägstransporter

Delprogrammet omfattar frågor om bl. a. statens järnvägars krigsorganisering, olika former av fortifikatoriskt skydd, anskaffning av reservmate-riel och utrustning av verkskydd och driftvärn samt utbildning för alt säkerställa erforderlig insatsberedskap. Statens järnvägar har programansvar.

Enligt programplanen skall bl.a. en fortsatt utbyggnad av krigstelenätet genomföras och skyddsåtgärder vidtas främst för ledningsorgan och sambandsfunktioner.

Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare denna dag att förorda att för budgetåret 1984/85 för materielanskaffning m. m. anslås 11,5 milj. kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 161

Delprogrammet Landsvägstransporter

Delprogrammet omfattar frågor om förberedelser för landsvägstransporter under krigsförhällanden. Transportrådet har programansvar.

Enligt programplanen avses bl. a. särbarhetsfrågor som hänger samman med utvecklingen av datoriserade transportplaneringssystem studeras.

Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare denna dag att förorda att för budgetåret 1984/85 65000 kr. anslås för delprogrammet.

Delprogrammet Vägar

Delprogrammet omfattar frågor om fortifikatoriskt skydd, anskaffning av reservmateriel och reservdelar samt planläggning av krigsorganisa-rionen och genomförande av försvarsutbildning. Vägverket har programansvar.

Enligt programplanen skall bl.a. planläggning och utbyggnad ske av tillfarter till reservbrolägen enligt krigsvägplanen.

Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare denna dag att förorda att för budgetåret 1984/85 för anskaffning av reservbromateriel m.m. anslås 20,5 milj.kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar.

Delprogrammet Flygtransporter

Delprogrammet omfattar frågor om materielanskaffning, beredskapsplanläggning m. m. för försörjningen med flygtransporter. Luftfartsverket har programansvar.

Enligt programplanen skall bl.a. anläggningsarbeten pä bassystemet, materielanskaffning och utbildning och övning av den krigsplacerade personalen genomföras.

Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare denna dag att förorda att för budgetåret 1984/85 för fortifikatoriska åtgärder, materielanskaffning m. m. anslås 11 milj. kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar.

Delprogrammet Sjötransporter

Delprogrammet omfattar frågor om beredskapsplanläggning, viss materielanskaffning m. m. för sjötransporter. Sjöfartsverket har programansvar.

Enligt programplanen avses bl.a. rekognoscering av reservlossningsplatser genomföras.

Chefen för kommunikationsdepartementet kommer senare denna dag atl förorda att för budgetåret 1984/85 för viss materielanskaffning anslås 1,7 milj. kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar.

Jag tillstyrker att förslag lämnas under programmet Transporter i enlighet med vad jag här har redogjort för och finner att de åtgärder som inom

11    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 162

den angivna planeringsramen föreslås i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

Programmet Arbetskraft

Programmet omfattar frågor om totalförsvarets försörjning med civil arbetskraft. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har programansvar.

Enligt programplanen avses bl.a. nya alternativ till krigsplacering av vapenfria tjänstepliktiga inom totalförsvarets civila delar prövas.

Efter samråd med mig kommer chefen för arbetsmarknadsdepartementet senare denna dag att föreslå följande.

Antalet tjänstgöringsdagar för vapenfria tjänstepliktiga skall uppgå till oförändrat 650000. Inom ramen för denna tilldelning kan en ökning av antalet grundutbildningsplatser komma att aktualiseras.

Möjligheterna att i första hand inkalla vapenfria tjänstepliktiga som är arbetslösa kommer att prövas. Härvid kan det föreslagna antalet ijänslgö-ringsdagar behöva överskridas.

Jag räknar med alt frivilligverksamheten skall kunna behållas på en i huvudsak oförändrad nivå.

Jag finner i övrigt att de åtgärder som föresläs i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten.

Programmet Övriga försörjningsviktiga tjänster

Programmet indelas i delprogrammen Penningmedel och betalningsförmedling, Postal kommunikation, Socialförsäkring och Övrig försäkringsverksamhet.

Delprogrammet Penningmedel och betalningsförmedling Beredskapsåtgärderna inom delprogrammet är främst av administrativ och planläggande karaktär. Riksbanken har programansvar.

Enligt programplanen skall särskild uppmärksamhet bl.a. ägnas ät möjligheten av icke fredsmässig beredskapslagring av sedlar och mynt och ät riksbankens krigsorganisation. Jag biträder förslaget till inriktning.

Delprogrammet Postal kommunikation

Beredskapsåtgärderna inom delprogrammet är främst av administrativ och planläggande karaktär. Postverket har programansvar.

Enligt programplanen avses bl.a. åtgärder genomföras för att förbättra möjligheterna till betalningsförmedling i ett datorlösl tillstånd.

Jag biträder förslaget lill inriktning.

Delprogrammet Socialförsäkring

Beredskapsåtgärderna inom delprogrammet är främst av administrativ och planläggande karaktär och omfattar verksamhet vid de allmänna försäkringskassorna och riksförsäkringsverket. Riksförsäkringsverket har programansvar.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 163

Enligt programplanen skall bl.a. dagpenningsystem för värnpliktiga utvecklas, blanketter för socialförsäkringsförmånernas administration i ett datorlöst tillstånd upphandlas och distribueras samt krigsrutinerna överarbetas och testas.

Jag biträder förslaget till inriktning.

I det följande kommer jag efter samråd med chefen för socialdepartementet att för budgetåret 1984/85 beräkna vissa medel ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar i enlighet med förslaget i programplanen.

Delprogrammet Övrig försäkrings verksamhet

Beredskapsåtgärderna inom delprogrammet är främst av administrativ och planläggande karaktär och omfattar verksamhet vid försäkringsinspek tionen, statens krigsförsäkringsnämnd och statens krigsskadenämnd, vilka har programansvar.

Enligt programplanen kommer beredskapsplanläggningen av försäkringsbolag att ses över, bl.a. när del gäller möjligheterna att tillgodose oundgängligt behov av datorstöd i krig. Jag biträder förslaget till inriktning.

Programmet Ledning och samordning m.m.

Beredskapsåtgärderna inom programmet är främst av administrativ och planläggande karaktär.

Programmet Ledning och samordning m. m. omfattar tre delprogram inom ÖEF:s ansvarsområde nämligen

- Samordning

- Informationsbehandling

- Ledning och administration

Programmet omfattar dessutom tre delprogram inom kommerskollegiets, statens pris- och kartellnämnds resp. generaltullstyrelsens ansvarsområde, nämligen

- Utrikeshandelsregleringar

- Prisregleringar

- Tullverksamhet

Jag kommer i det följande att för budgetåret 1984/85 förorda 6,5 milj. kr. ur den särskilda medelsramen för ekonomiskt försvar för åtgärder som syftar till alt förbättra handlingsberedskapen m. m.

7.2.4 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att godkänna de riktlinjer för det ekonomiska försvarets utveckling som jag har förordat.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 164

7.3    Ekonomiska resurser för det ekonomiska försvaret

7.3.1 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

Det totala medelsbehovet över statsbudgeten för att genomföra den beredskapsverksamhel som ÖEF har föreslagit i programplanen framgår av följande sammanställning.

Medelsbehov över statsbudgeten (milj. kr.)

Koslnadsslag	1984/85	1984/85-1988/89
Drift- och förvaltningskostnader (exkl. ränlor) Ränlor Oljelagring m. m. Särskild medelsram	198 1 163 1392 270	989 7 556 3 995     ' 1350
Summa	3023	13890
Särskilda yrkanden	186	471
Totalt	3 209	14361

Utöver kostnader som finansieras över statsbudgeten har kostnaderna över affärsverkens budgetar beräknats till 494 milj.kr. för perioden 1984/85-1988/89.

Som särskilda yrkanden utöver de för planeringen angivna ekonomiska restriktionerna föreslås vissa ytteriigare åtgärder.

-   Inom programmet Livsmedel begärs medel för utbyggnad av bered
skapslagren av gödselmedel och bekämpningsmedel.

— Inom programmet Beklädnad m. m. begärs medel för upprätthållande av
produktionskapacitet och för beredskapslagring.

-   Inom delprogrammet Kemiska produkter m. m. begärs medel för freds-
krislagring av petrokemiskt baserade varor och för fortsatta försök med
lagring i företagens regi.

— Inom delprogrammet Metaller m. m. begärs medel för fredskrislagring
av legeringsmetaller.

ÖEF:s förslag till fördelning på program av den särskilda medelsramen över statsbudgeten för budgetåret 1984/85 framgår av följande sammanställning.

Fördelning av särskilda medel över statsbudgeten för budgelåret 1984/85 (I 000-tal kr.)

Program/delprogram Belopp

Livsmedel 50 270

Beklädnad m. m. 128000

Bränslen och drivmedel m. m. 7455

Kemiska produkter m. m. 31545

Metaller m.m. I 100

Transporter 45 175

Övriga försöoningsvikliga tjänster I 050

Ledning och samordning m. m. 5 410

Summa 270000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

165

7.3.2 Föredragandens överväganden

Anslagsfrågor för det ekonomiska försvaret avseende budgetåret 1984/85 kommer senare att anmälas av cheferna för berörda departement. Jag redovisar här en sammanställning av dessa anslag. För budgetåret 1984/85 beräknas sålunda ett totalt medelsbehov över statsbudgeten på 2483 milj.kr. för verksamheten inom det ekonomiska försvaret. Därav avser 1093 milj.kr. medel som har tagits upp med oförändrat belopp för utgifter för utbyggnad inom oljelagringsprogrammet. I driftkostnaderna inräknas räntekostnader och övriga kapitalkostnader för beredskapslagringen på 1 172 milj.kr. Den särskilda medelsramen upptas med 218,2 milj.kr. Under försvarsdepartementets huvudtitel beräknas 386,1 milj.kr.

Utöver här redovisade anslag bekostas viss verksamhet inom del ekonomiska försvaret av de affärsdrivande verken och näringslivet. Jag vill i detta sammanhang framhålla att bedömningen av resursbehoven för återstoden av programplaneperioden får göras budgetärsvis vid prövning av förslag i anslagsframställningar och programplaner.

Anslag budgetåret 1984/85 (1 000-tal kr.)

Departe-	Anslagsrubrik	Särskild	Oljelag-	Drift- och	Totalt
ment,		medels-	ring m. m.	förvalt-
littera		ram		ningskostnader

Fö:Hl		ÖEF: Förvaltnings-
		kostnader	—
	H2	Drift av bered-
		skapslager	-
	H3	Beredskapslagring och industriella
		åtgärder	126200
	H4	Särskilda kostnader för lagring
		av nafta	-
	H5	Föriuster på beredskapsgarantier
		m.m.	—
K:	B9	Vägverket: För-
		svarsuppgifter	20500
	D3	Försvarsinvesle-ringar vid sta-
		tens järnvägar	11500
	El	Sjöfartsverket:
		Fariedsverksamhel	240
	E5	Övrig verksamhet	1500
	F2	Beredskap för
		civil luftfart	11000
	1 1	Transporlrådet	435
Fi:	: DI3	Statens krigsför-
		säkringsnämnd m.m.	-
Jo	: Bl	Lanlbruksstyrelsen	-
	B2	Lantbruksnämnderna	—
	Cl	Slalens jordbruks-
		nämnd	-

34 865 225060

I 8000

1632

2 298

67 100 400

2 370

34865 225 060

126200

28500

11500

1872 1500

11000

2 733

67 100 400

2 370

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet

166

Departe-	Anslagsrubrik	Särskild	Oljelag-	Drift- och	Totalt
ment,		medels-	ring m. m.	förvalt-
littera		ram		ningskostnader
C4	Inköp av livsmedel m.m. för bered-
	skapslagring	44 670	-	-	44670
C5	Kostnader för beredskapslagring
	av livsmedel m. m.	-	-	181987	181987
Fl	Statens livsmedels-
	verk	-	-	95	95
F4	Bidrag lill statens veterinärmedicinska
	anstalt	-	-	20	20
FI4	Bidrag till djurens
	hälso- och sjukvård	-	-	215	215
A: B5	Försvars- och be-
	redskapsplanering	-	-	22 120	22 120
B13	Nämnden för vapen-
	friuibildning	-	—	4 285	4 285
B 14	Vapenfria tjänsle-
	pliktiga	-	-	83 355	83 355
1:   Hl	Drift av bered-
	skapslager	-	-	604 913	604913
H2	Beredskapslagring och industriella
	åtgärder	2 175	1092810	-	1094985
H3	Särskilda kostnader för lagring av råolja och
	flygdrivmedel	-	1	-	1
Summa		218220	1092812	1171783	2482815

7.3.3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om ekonomiska resurser för det ekonomiska försvaret.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 167

7.4   Anslag under fjärde huvudtiteln för det ekonomiska försvaret

ÖEF är central förvaltningsmyndighet för det ekonomiska försvaret. ÖEF leds av en styrelse med nio ledamöter. Chef för ÖEF är en generaldirektör som också är ordförande i styrelsen.

ÖEF har till uppgift att samordna förberedelserna inom det ekonomiska försvaret sä att enskilda individers överievnad och samhällets funktioner kan tryggas om landet vid krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden helt eller delvis blir hänvisat till egna försörjningsresurser. ÖEF skall i den män det inte ankommer pä annan myndighet själv vidta sådana förberedelser. I den utsträckning det inte ingär i någon annan myndighets uppgifter skall ÖEF vidare förbereda åtgärder för att mildra verkningarna av importbortfall av varor, som är av vikt för folkförsörjningen, utan att det är krig eller krigsfara i rikets närhet (fredskris).

Följande programindelning gäller.

Program Delprogram inom fjärde huvudtiteln

1. Livsmedel 1.2 Gödsel och bekämpningsmedel

2. Beklädnad m. m.

3. Energi' 3.1 Bränslen och drivmedel m. m.'

4. Övriga varor 4.1  Kemiska produkter m. m.

4.2 Metaller m. m.
8. Ledning och samordning m. m. 8.1 Samordning

8.2 Informationsbehandling

8.3 Ledning och administration Läkemedel och sjukvårdsmateriel (Tillhör i planeringssammanhang tolalförsvarsgrenen Övrigt totalförsvar, ej det ekonomiska försvaret)

' Förvaltningskostnader.

Verksamheten inom programmen består huvudsakligen av försörjningsanalyser, förberedelser för reglering, ransonering och annan planläggning, tryggande av försörjningsviktig inhemsk produkuon, utveckling av inhemska substitut samt beredskapslagring.

ÖEF är uppdragsmyndighet gentemot statens jordbruksnämnd och socialstyrelsen när det gäller beredskapslagring av gödsel- och bekämpningsmedel resp. läkemedel och sjukvårdsmateriel.

7.4.1 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

ÖEF begärde i anslagsframställningen medel över följande anslag på försvarsdepartementets huvudtitel

- förslagsanslaget H 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader

- förslagsanslaget H2. Drift av beredskapslager

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet

168

- reservationsanslaget H3. Beredskapslagring och industriella åtgärder

- förslagsanslaget H4. Särskilda kostnader för lagring av nafta

- förslagsanslaget H 5. Förluster pä beredskapsgarantier m. m.

Sammanställning av anslag under fjärde huvudtiteln (1 000-tal kr.)'

Program/	Anslag 1983/84				För 1984/85 beräknar ÖEF
delprogram
	Hl	H2	H3	Totalt	Hl	H2	H3	Totalt
Gödsel och
bekämpningsmedel	-	1	-	1	-	1	-	1
Beklädnad m. m.	■   2582	55098	76500	134 180	3 301	50288	166000	•  219589
Bränslen och
drivmedel m. m.	5 834	-	-	5 834	5 209	-	-	5 209
Kemiska pro-
dukter m. m.	4520	94850	193 200	292 570	5003	113772	208 245    .	327020
Metaller m. m.	2 208	57425	5 500	65 133	2607	67056	91 100	160763
Ledning och
samordning m. m.	17972	—	2 805	20777	18763	-	5320	24083
Läkemedel och
sjukvårdsmateriel	-	1	-	1	-	1	-	1
Till ÖEF:s disposition	-	-	1 140	1 140	.	-	-	-
Till regeringens
disposition	-	-	12136	12 136	-	—	-	-
Till riksförsäkringsver-
kets m.fl. disposition	-	-	1860	1860	-	-	-	-
Summa betal-
ningsmedel	33116	207 375	293141	533632	34883	231118	470665	736666
Frän reserverade medel
till regeringens
disposition	-	-	8061	8061	-	-	-	-
Summa anslag	33116	207375	285080	525571	34883	231118	470665	736666

' Dessutom finns de båda I 000-kronorsanslagen H 4. Särskilda kostnader för lagring av gasbensin samt H 5. Föriuster på beredskapsgarantier m. m.

Av den av regeringen anvisade medelsramen för ekonomiskt försvar för budgetåret 1984/85 pä 270 milj. kr. har ca 166 milj. kr: fördelats pä program inom ÖEF:s ansvarsområde exkl. programmet Energi, delprogrammet Bränslen och drivmedel. Inom programmen har medlen fördelats pä prioriterade beredskapsåtgärder.

Enligt ÖEF är det med gällande förutsättningar och ekonomiska ramar inte helt möjligt att uppfylla intentionerna i 1982 ärs försvarsbeslut. ÖEF begär därför i särskilda yrkanden ytterligare ca 164 milj. kr. Härav avser 38 milj. kr. olika åtgärder inom beklädnadsprogrammet, 90 milj. kr. fredskrislagring av metaller, 30 milj.kr. fredskrislagring av petrokemikalier och 6 milj. kr. fortsatta försök med lagring i näringslivets regi.

Den beloppsram inom vilken ÖEF får ingå nya avtal om beredskapslån som medför utbetalningar under flera budgetär föresläs för budgetåret 1984/85 uppgå till 190 milj. kr. För kreditgarantier inkl. säsongkreditgarantier till läderskoföretag beräknar ÖEF en oförändrad ram, dvs. 125 milj. kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 169

När det gäller besparingskraven pä förvaltnings- och driftanslagen framhåller ÖEF att det finns ett klart uttalat samband mellan dessa anslag å ena sidan och anslagen till investeringar m. m. ä andra sidan. Genom de senare åläggs ÖEF vidgade uppgifter i form av bl.a. ett större beredskapslager och fler avtal om beredskapslän med försörjningsviktiga företag. Det är därför orimligt att i längden ålägga myndigheten besparingskrav i fråga om förvaltnings- och driftanslagen samtidigt som arbetsuppgifterna ökar via investeringsanslagen. Risken för att de senare utnyttjas pä ett felaktigt sätt på grund av otillfredsställande beslutsunderlag är uppenbar.

På anslaget Hl. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader beräknar ÖEF löne- och prisomräkningen på befintliga resurser till totalt 1596000 kr. och besparingarna enligt huvudförslaget till totalt 700000 kr.

På anslaget H2. Drift av beredskapslager beräknar ÖEF löne- och prisomräkningen på befintliga resurser, exkl. kapilalkostnadsomräkning, till 2640000 kr. och besparingarna enligt huvudförslaget till 21 000 kr.

Livsmedel

Gödsel och bekämpningsmedel

Delprogrammet omfattar frågor avseende handelsgödselmedel och bekämpningsmedel. Verksamheten bedrivs i samråd med statens jordbruksnämnd som lämnar erforderliga anvisningar.

Beklädnad m.m.

Programmet omfattar frågor rörande beklädnadsvaror samt övriga textil-och lädervaror.

För programmet beräknas ett totalt anslag pä 219590000 kr.

För förbättrad handlingsberedskap begärs 700000kr. och för forskning och utveckling 200000 kr.

För ingående av fleråriga avtal om beredskapslån begärs i alternativ A en bemyndiganderam på 130 milj.kr. och i alternativ B ytterligare 10 milj.kr. För industriella åtgärder föreslås sammanlagt 128 milj.kr. varav för läder-och läderskoindustrin inkl. branschåtgärder 13,5 milj.kr., för kam- och kardgarnsindustrin 10 milj.kr., för bomullsindustrin 25 milj.kr. samt för övrig industri inom programmet 76,6 milj. kr. Vidare föreslås för branschutredningar 2 milj. kr.

Utanför den särskilda medelsramen föreslär ÖEF 30 milj.kr. för inköp av råvaror och halvfabrikat till avspärtningslagret, 5 milj. kr. för inköp av syntetgarner för fredskrislagret och 3 milj.kr. för industriella åtgärder inom läder- och skoindustrierna.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 170

Energi

Bränslen och drivmedel m.   m.

Delprogrammet Bränslen och drivmedel m.m. omfattar råolja, petroleumprodukter inkl. smörjmedel, fasta fossila bränslen samt inhemska bränslen.

Delprogrammet redovisas under tolfte huvudtiteln, industridepartementet.

Övriga varor

Kemiska produkter m.   m.

Delprogrammet omfattar frågor avseende mineraler andra än metaller, trävaror, massa, papp och papper, grafiska produkter, petroleumprodukter andra än bränslen och drivmedel, glas- och porslinsvaror, gummi-och plastvaror samt övriga kemiska produkter, dock ej läkemedel.

För programmet beräknas ett totalt anslag på 327020000 kr.

För förbättrad handlingsberedskap begärs 700000 kr.

ÖEF föreslår att ett bemyndigande på 30 milj.kr. lämnas för att ingå fleråriga avtal om beredskapslån. För försök med lagring i företagens regi och olika slag av industriella åtgärder föreslår ÖEF 30,8 milj. kr. och för inköp av nafta enligt det av riksdagen beslutade inlagringsprogrammet 140,7 milj. kr. Utanför den särskilda medelsramen föreslås för försök med lagring i företagens regi 6 milj. kr. och för fredskrislagring av petrokemikalier 30 milj. kr.

Under anslaget H 2. Drift av beredskapslager begärs 5546000 kr. för hyres- och omsättningskostnader.

Metaller m.   m.

Delprogrammet Metaller m. m. omfattar frågor avseende malmer, järn och stål och andra metaller samt verkstadsprodukter. Till detta program hänförs även hjälpförnödenheter för gruv-, stål-, metall- och verkstadsindustri.

För programmet beräknas ett totalt anslag pä 160763000 kr.

För att kompensera för neddragningen enligt huvudförslaget begär ÖEF pä anslaget H 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader 200000 kr. för tillsättning av en vakanthållen tjänst.

Förökad handlingsberedskap beräknas 1,1 milj.kr.

I enlighet med regeringens anvisningar har ÖEF beräknat vilka medel som erfordras för att uppnå ett fredskrislager av vissa legeringsmetaller (krom, vanadin, kobolt, molybden, nickel och titan) som svarar mot tre månaders normal fredsimport. ÖEF bedömer kostnaderna uppgå till 275 milj.kr. För 1984/85 föreslår ÖEF att utom den särskilda medelsramen anslås 90 milj. kr. för ändamålet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 171

Ledning och samordning m.m. Samordning

Delprogrammet syftar till att samordna verksamheten inom det ekonomiska försvaret och avser planerings-, planläggnings- och utbildningsfrågor.

För programmet beräknas ett totalt anslag på 7 151 000 kr.

För att kompensera för neddragningen enligt huvudförslaget begär ÖEF på anslaget H 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader 146000 kr. för tillsättning av en vakanthållen tjänst. ÖEF begär därutöver 125000 kr. för en ny tjänst.

ÖEF föreslår för studier m. m. inför 1987 års totalförsvarsbeslut 1 milj.kr., för den övning som avses hällas med det ekonomiska försvarets myndigheter hösten 1984 I milj.kr. och för utbildningsåtgärder 1920000 kr.

Informationsbehandling m.   m.

Delprogrammet utgör stödverksamhet för övriga program inom ÖEF och andra myndigheter inom det ekonomiska försvaret.

För delprogrammet beräknas ett totalt anslag pä 3 866000 kr.

För översyn av det ekonomiadministrativa systemet och för ökad handlingsberedskap beräknas 1,1 milj.kr.

Ledning och administration Delprogrammet omfattar ÖEF:s centrala ledning och administration. För delprogrammet beräknas ett totalt anslag på 13066 000 kr.

Läkemedel och sjukvårdsmateriel

Delprogrammet omfattar frågor rörande sjukvärds- och läkemedelsförnödenheter. Verksamheten bedrivs i samråd med socialstyrelsen som lämnar erforderliga anvisningar.

7.4.2 Föredragandens överväganden

Jag kommer i det följande att beräkna medel till ÖEF under anslagen H 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader, förslagsanslag

H2. Drift av beredskapslager, förslagsanslag

H3. Beredskapslagring och industriella åtgärder, reservationsanslag H4. Särskilda kostnaderför lagring av nafta, förslagsanslag H 5. Förluster på beredskapsgarantier m. m., förslagsanslag

Som jag har anfört i det föregående kommer statsrådet Dahl senare i dag att förorda att medel för ÖEF:s delprogram Bränslen och drivmedel m. m., utom vad gäller förvaltningskostnader, begärs i en särskild proposition våren 1984.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

172

Sammanställning av totala anslag (1000-tal kr.)

	1983/84	För 1984/85 beräk	nar
		ÖEF	Före-
			draganden
Utgifter
Gödsel och bekämpningsmedel	1	1		1
Beklädnad m. m.	134 180	219589		175952
Bränslen och drivmedel m. m.'	5 834	5 209		5 508
Kemiska produkter m. m.	292 570	327020		144 161
Metaller m. m.	65 133	160763		70503
Ledning och samordning m. m.	20777	24083		23 864
Läkemedel och sjukvårds-
materiel	1	1		1
Till ÖEF:s disposition	1 140	-		-
Till riksförsäkringsverkets
m. fl. disposition	1860	-		-
Till regeringens disposition	12136	-		1 135
Särskilda kostnader för
viss lagring	1	1		1
Garantiförluster	1	1		1

Summa

Finansiering

Anslagsmedel

Från reserverade medel till regeringens disposition

Från reserverade och deponerade medel

Summa

533634

525 573 8 061

533634

736668

736668

736668

421 127

386 127

35 000 421127

' Förvaltningskostnader.

Jag beräknar pris- och löneomräkning på anslaget H 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader till 1 889000 kr. och på anslaget H2. Drift av beredskapslager till 2307000 kr. Mina beräkningar har skett med utgångspunkt i huvudförslaget.

Jag beräknar under anslaget H 2. Drift av beredskapslager kapitalkostnaderna för budgetåret 1984/85 till 195 603000 kr. för programmen Beklädnad m.m. och Övriga varor. Härav utgör ca 185 895000 kr. räntor på beredskapslager och ca 9708000 kr. kapitalkostnader.för anläggningar.

Riksdagen har för innevarande budgetår beviljat en bemyndiganderam pä 320 milj. kr. för beredskapslän som medför utbetalningar under flera är. Jag föreslår att ramen under budgetåret 1984/85 utgör 170 milj. kr., varav 70 milj. kr. till regeringens disposition.

Jag kommer i det följande först att redovisa medelsbehovet under anslagen HI-H3 uppdelat på olika program. Därefter övergår jag till att redovisa medelsbehovet under varje anslag. Regeringen har möjlighet att göra omfördelningar av anslagna medel mellan olika program.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 173

Livsmedel

Gödsel- och bekämpningsmedel

Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare denna dag att ta upp frågan om medelsbehovet för beredskapslagring av gödsel- och bekämpningsmedel.

Under anslaget H2. Drift av beredskapslager har jag tagit upp en 1000-kronorspost för att markera ÖEF:s funktion som uppdragsmyndighet gentemot statens jordbruksnämnd inom delprogrammet.

Beklädnad m.m.

Under anslaget Hl. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader beräknar jag 3 339000 kr.

Under anslaget H 2. Drift av beredskapslager beräknar jag 50113000 kr., varav 43 675000 kr. utgör kapitalkostnader.

I bemyndiganderam för beredskapslän beräknat" jag 70 milj. kr. och för anslaget H 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder av den särskilda medelsramen 122,5 milj.kr. Av det senare beloppet beräknar jag i beredskapslån för tekoomrädet 103 milj.kr., varav 72,5 milj.kr. för främst spinning och vävning, och för skoområdet 16,5 milj. kr. Av de beräknade medlen för beredskapslån bör högst 8 milj.kr. få omfördelas till försörjningsberedskapsstöd. Det totala anslagsbehovet uppgår till 107,5 milj.kr. Hänsyn har härvid tagits till att 15 milj.kr. av anslagsbehovet kan tillgodoses från reservationer och deponerade medel i enlighet med vad som föreslogs i prop. 1983/84: 40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.

Energi

Bränslen och drivmedel m.   m.

Under anslaget Hl. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader beräknar jag, efter samråd med statsrådet Dahl, 5508000 kr.

Övriga varor

Kemiska produkter m.   m.

Under anslaget Hl. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader beräknar jag 5044000 kr.

Under anslaget H2. Drift av beredskapslager beräknar jag 107972000 kr., varav 89203000 kr. utgör kapitalkostnader.

I bemyndiganderam för beredskapslän beräknar jag 30 milj. kr. och under anslaget H3. Beredskapslagring och industriella åtgärder av den särskilda medelsramen 31,1 milj. kr. Anslagsbehovet uppgår till 11,1 milj. kr. Hänsyn har härvid tagits till att 20 milj. kr. av anslagsbehovet kan tillgodoses frän reservationer och deponerade medel i enlighet med vad som föreslogs i prop. 1983/84: 40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 174

Metaller m.   m.

Under anslaget H 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader beräknar jag 2430000 kr.

Under anslaget H2. Drift av beredskapslager beräknarjag 66973 000 kr., varav 62 725000 kr. utgör kapitalkostnader.

Under anslaget H3. Beredskapslagring och industriella åtgärder beräknarjag 1,1 milj. kr. av den särskilda medelsramen för åtgärder som stärker handlingsberedskapen.

Ledning och samordning m.m. Samordning

Under anslaget H 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader beräknarjag 3 178000 kr.

Under anslaget H3. Beredskapslagring och industriella åtgärder beräknar jag 3920000 kr. av den särskilda medelsramen för utbildnings- och informationsverksamhet med berörd personal inom myndigheter och näringsliv i syfte att skapa ökad handlingsberedskap i ett krisläge. Härutöver beräknarjag för dessa ändamål av den särskilda medelsramen 1 135000 kr. till regeringens disposition.

Informationsbehandling

Under anslaget Hl. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader beräknar jag 2840000 kr.

Under anslaget H 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder beräknarjag 1,1 milj.kr. av den särskilda medelsramen för fortsatt utveckling av nytt ekonomiadministrativt system samt för ökad handlingsberedskap.

Ledning och administration

Under anslaget H 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader beräknarjag 12526000 kr.

Under anslaget H3. Beredskapslagring och industriella åtgärder beräknarjag 300000 kr. av den särskilda medelsramen.

Läkemedel och sjukvårdsmateriel

Statsrådet Sigurdsen kommer senare denna dag alt ta upp frågan om medelsbehovet för beredskapslagring av läkemedel m. m.

Under anslaget H 2. Drift av beredskapslager har jag tagit upp en 1 000-kronorspost för att markera att ÖEF är uppdragsmyndighet gentemot socialstyrelsen inom delprogrammet.

Jag övergår nu till att redovisa de beräknade medelsbehoven under varje anslag.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

175

Fjärde huvudtiteln

H Ekonomiskt försvar

H 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

33876431 33116000 34865000

Anslaget omfattar centrala myndighetskostnader och upptar främst kostnader för personal, resor, konsulter och övriga expenser.

I 000-tal kr.

Program/delprogram	1983/84	För 1984/85 beräk		nar
		ÖEF		Föredraganden
Beklädnad m. m. Bränslen och drivmedel m. m. Kemiska produkter m. m. Metaller m. m. Ledning och samordning m. m. Summa anslag	2 582 5 834 4520 2 208 17 972 33116		3 301 5 209 5003 2607 18763 34883		3 339 5 508 5044 2430 18 544 34865

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående och till programsammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 34865000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet

176

H 2. Drift av beredskapslager

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

686968332 207375000 225060000

Exkl. delprogrammet Bränslen och drivmedel m.m.

172906907

Anslaget omfattar driftkostnader för beredskapslagring, exkl. inlagringskostnader och centrala myndighetskostnader.

1 000-tal kr.
Program/delprogram	1983/84	För 1984/85 beräknar
		ÖEF                      Föredraganden

Gödsel och bekämpningsmedel 1
Beklädnad m. m. 55098
Kemiska produkter m. m. 94850
Metaller m.m. 57425
Läkemedel och sjukvårds
materiel I

Summa 207 375

1

50288 113772 67 056

1 231118

50113 107 972 66973

225060

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående och till programsammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att till Drift av beredskapslager för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 225060000 kr.

H 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder

Exkl. delprogrammet Bränslen och drivmedel m.m. 180267749

Reservation

298830323'

1982/83 Utgift    1379093067

1983/84 Anslag     285080000

1984/85 Förslag    126200000

' Exkl. delprogrammet Bränslen och drivmedel m. m. var behållningen 273 206430 kr.

Anslaget omfattar samtliga investeringar i varor inkl. inlagringskostnader samt olika former av industriella åtgärder. Under anslaget beräknas också medel för investeringar i förråd samt åtgärder för ökning av handlingsberedskapen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

177

1 000-tal kr.

Program/delprogram	1983/84	För 1984/85 beräk	nar
		ÖEF	Före-
			draganden
Beklädnad m. m.	76500	166000		107500
Kemiska produkter m. m.	193 200	208245		11 145
Metaller m. m.	5 500	91 100		1 100
Samordning	1705	3 920		3 920
Informationsbehandling	1 100	1 100		1 100
Ledning och administration		300		300
Till riksförsäkringsverkels
m.fl. disposition	1860	-		—
Till ÖEF:s disposition	1 140	-		-
Till regeringens disposition	12 136	-		1 135
Summa utgifter	293 141	470665		126200
Frän reserverade medel till
regeringens disposition	8061	-		-
Summa anslag	285080	470665		126200

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående och till programsammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen all inom en kostnadsram av 170000000 kr. medge avtal om nya beredskapslån som medför utbetalningar under senare budgetår,

2. till Beredskapslagring och industriella åtgärder för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 126200000 kr.

H 4. Särskilda kostnader för lagring av nafta

1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

1000 1000

Anslaget står till regeringens disposition för täckande av uppkomna merkostnader under reservationsanslaget H3. Beredskapslagring och industriella åtgärder vid beredskapslagring av nafta.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda kostnader för lagring av nafta för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

12    Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 178

H 5. Förluster på beredskapsgarantier m. m.

1983/84 Anslag 1000

1984/85 Förslag 1000

För beredskapsgarantier har jag beräknat en ram pä oförändrat 125 milj.kr. Anslaget bör tas upp med ett formellt belopp av 1000 kr. Även föriuster på sådana garantier som har lämnats t.o.m. budgetåret 1982/83 gällande den tidigare ramen om 125 milj. kr. bör belasta anslaget.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge alt beredskapsgarantier får läm
nas inom en ram av 125000000 kr.,

2.   till   Förluster på   beredskapsgarantier  m.m.   för  budgetåret
1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

179

8   Övrigt totalförsvar m. m.

8.1    Inledning

Övrigt totalförsvar har av tradition ansetts omfatta de delar av totalförr svaret som inte ingår i det militära försvaret, civilförsvaret eller det ekonomiska försvaret. Övrigt totalförsvar är sålunda inte någon enhetlig totalförsvarsgren utan utgör ett samlande begrepp för den försvarsverksamhet som bedrivs av ett antal olika myndigheter och för vilken verksamhet medel anvisas under särskilda anslag eller delar av anslag. Vilka anslag som skall tas upp under Övrigt totalförsvar kan diskuteras. Förteckningen över dessa anslag ses f.n. över. För budgetåret 1984/85 förutsätts följande myndigheter/anslag ingå i övrigt totalförsvar.

Departement

Anslag

Myndighet/verksamhet

Justiliedepartemenlel

Försvarsdepartementet

Socialdepartementet

Kommunikationsdepartementet

Bostadsdepartementet

Civildepartementet

B2	Polisväsendet: Särskild      polis-
	verksamhet för hindrande och
	uppdagande av brott mot rikets
	säkerhet m.m.
II	Beredskapsnämnden för psyko-
	logiskt försvar
12	Civilbefälhavarna
13	Signalskydd
14	Vissa teleanordningar
15	Identitetsbrickor
16	Vissa skyddsrumsanläggningar
17	Anläggningar m. m. för vissa mi-
	litära ändamål
18	Bidrag till kostnader för kommu-
	nal beredskap
El	Socialstyrelsen (del av anslaget)
H7	Statens  bakteriologiska  labora-
	torium:          Försvarsmedicinsk
	verksamhet
17	Beredskapslagring för hälso- och
	sjukvården m. m.
18	Driftkostnader för beredskaps-
	lagring m. m.
19	Utbildning av personal för hälso-
	och sjukvård i krig m. m.
Hl	Försvarsinvesteringar  vid  tele-
	verket
D4	Lantmäteriet:      Försvarsbered-
	skap
Bl	Länsstyrelserna  m. m.   (del  av
	anslaget)

Verksamheten under Övrigt totalförsvar indelas i programmen Ledning m. m.. Viss polisverksamhet samt Hälso- och sjukvård.

I det följande tas dessutom upp sådana anslag som varken hör till det militära försvaret, civilförsvaret, det ekonomiska försvaret eller övrigl totalförsvar men som hör till försvarsdepartementels verksamhetsområde.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 180

Anslag      Myndighet/verksamhet

J I Slalens brandnämnd

J 2 Beredskap för oljebekämpning lill havs m. m.

J 3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m.

J4 Strandbekämpningsbåtar

K 1 Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet

K 2 Flygtekniska försöksanstalten

K 3 Beredskapsslyrka för FN-ljänst

K 4 FN-styrkors verksamhet utomlands

K 5 Övervakningskontingenlen i Korea

8.2    Föredragandens överväganden

Beträffande den fortsatta utvecklingen inom övrigt totalförsvar vill jag anföra följande.

I 1982 ärs försvarsbeslut (prop. 1981/82: 102, FöU 18, rskr 374) angavs de grundläggande principerna för och inriktningen av den fortsatta utvecklingen för övrigt totalförsvar. Sålunda lades fast att grundläggande för försvarsplaneringen måste vara att ansvar i fred för en verksamhet behålls även i krig. När samhället skall ställas om för kris eller krig måste ändringar i ledningsförhållanden, organisation och arbetssätt undvikas i sä stor utsträckning som möjligt. Jag anser alt det är väsentligt att del tas hänsyn till totalförsvarets intressen i den fredstida samhällsplaneringen. Totalförsvaret och dess olika grenar måste behandlas som delar av samhället och en ökad samordning mellan totalförsvarets freds: och krigsfunktioner i samhället måste eftersträvas. Jag har därför uppdragit ät totalförsvarets chefsnämnd att utreda hur beredskäpshänsyn skall kunna tas i samhällsplaneringen.

Jag vill understryka det som också framhölls i försvarsbeslutet, nämligen att det inte bör skapas särskilda resurser för sådana behov som kan tillgodoses genom fredssam.hället. Omvänt bör de särskilda resurser som finns inom totalförsvaret i möjlig män användas för att bistå fredssamhället. Härigenom kan en bättre effekt erhållas till oförändrade eller lägre totala kostnader för samhället.

Verksamheten inom övrigt totalförsvar skall i krig bidra till att nödvändiga samhällsfunktioner hålls i gång och att de andra totalförsvarsgrenarna understöds. Det är därför av största betydelse med en effektiv samordning i fred sä att konsekvens och sammanhang uppnås i alla beredskapsät-gärder.

Jag övergår så till att behandla inriktningen av de olika programmen.

Under programmet Ledning m. m. behandlar jag psykologiskt försvar och civilbefälhavarna under resp. anslag. Försvarets rationaliseringsinstitut har fått i uppdrag att utreda ledningsstrukturen inom totalförsvarets civila delar. Denna utredning kan komma att påverka länsstyrelsernas försvarsenhetér. Chefen för civildepartementet har tillsatt en arbetsgrupp

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 181

för att bl.a. se över planeringsavdelningarna vid länsstyrelserna. Vidare har regeringen gett statskontoret i uppdrag att studera en samordnad statlig länsförvaltning i Norrbottens län. Även dessa studier berör försvarsenheterna.

På lägre regional nivä inom totalförsvaret är det främst länsstyrelserna som leder verksamheten. Sedan år 1978, när försvarsenheternas organisation fastställdes, har försvarsenheternas resurser minskat från drygt 600 tjänster till f.n. ca 520. Det är enligt min mening väsentligt att om resurserna minskas ytteriigare detta kombineras med att arbetsuppgifterna minskas i motsvarande mån.

Telekommunikationerna utgör ett viktigt stödsystem för många och viktiga funktioner i samhället. Inom teleområdet har tekniken blivit alltmer komplicerad och koncentrerad. Övergången till digitala system påverkar beredskapsfunktionen. Televerket har i sina anvisningar för perspektiv-planearbetet för totalförsvarets civila delar fått i uppdrag att mot denna bakgrund redovisa hur behovet av krigsskydds- och beredskapsåtgärder skall tillgodoses i det moderniserade digitala telesystemet. Jag biträder i stort televerkets förslag till inriktning. Jag vill dock särskilt framhålla att det, i avvaktan på bl.a. televerkets översyn i samband med perspektiv-planearbetet, är nödvändigt att tekniskt beakta beredskapssynpunkter i det nya telesystemet.

Polisen har stor betydelse för att förhindra sabotage och andra former av störningar, för gräns- och kustbevakningen samt för att delta i kuppförsvaret. Jag har inte någon erinran mot rikspolisstyrelsens förslag till inriktning av programmet Viss polisverksamhet.

Beträlfande programmet Hälso- och sjukvård angavs i 1982 års försvarsbeslut att det bl.a. var angeläget att förbättra försörjningsberedskapen, främst av sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär. Uppbyggnaden av denna beredskap har försenats i avvaktan pä att avtal mellan staten och sjukvårdshuvudmännen skulle kunna slutas. I och med att detta nu skett är det viktigt att en uppbyggnad sker snarast. I övrigt kan jag i huvudsak godta socialstyrelsens förslag till inriktning av programmet.

Den administrativa beredskapen bidrar till stabilitet i vårt samhälle när det är krrgsorganiserat och skapar därmed respekt för totalförsvaret. Den bör i all möjlig mån omfatta ett system av såväl beredskapsförfattningar som organisationsplaner för myndigheterna. Systemet bör redan i fred ha prövats vid övningar.

Jag anser att det frän totalförsvarssynpunkt är nödvändigt att man i allt arbete med författningar, utredningsdirektiv m.m. beaktar hur svårigheterna under kris, krigsfara eller i krig skall bemästras. Författningsmässigt anser jag att detta i regel bör ta sig uttryck i redan i fred utfärdade beredskapsförfattningar eller i särskilda beredskapsföreskrifter i den ordinarie författningstexten.

Allt fler samhällsfunktioner blir mer beroende av datamaskinstöd och

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 182

möjligheterna blir mindre att ersätta detta stöd med manuella reservmetoder. Det är stor risk att resurserna för underhåll och drift kommer att sätta gränserna för datasystemdriftens omfattning under avspärrning och i krig. Det är därför ett totalförsvarsintresse att få klarlagt vilka datasystem som oundgängligen måste vara i drift i krig och vilka resurser som då kan disponeras för underhåll och drift av systemen. Arbete pä detta område pågår.

För att säkerställa en effektiv samordning och samverkan mellan totalförsvarets olika delar och en god beredskap är det av stor betydelse att utbildning och övning i fred bedrivs regelbundet. Ett utvecklingsarbete inom detta område pågår.

Regeringen har i juni 1983 gett ut anvisningar för perspektivplanering för totalförsvarets civila delars utveckling efter budgetåret 1986/87.

Den fortsatta utvecklingen av de olika verksamheter som övrigl totalförsvar omfattar anmäls dels i det följande under resp. anslag, dels av ansvarigt statsråd i vederbörande departements bilaga till budgetpropositionen. De förslag som lämnas där står enligt min mening i stort sett i överensstämmelse med 1982 ärs försvarsbeslut.

För budgetåret 1984/85 beräknarjag de sammanlagda kostnaderna över statsbudgeten för verksamheten inom övrigt totalförsvar till ca 500 milj. kr. Härav faller 136795000 kr. på anslag under fjärde huvudtiteln. De anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde som inte hör till del militära försvaret, civilförsvaret, det ekonomiska försvaret, räddningstjänsten eller övrigt totalförsvar har tagits upp med 150751 000 kr.

Beredningen av anslaget K 2. Flygtekniska försöksanstalten har inte kunnat slutföras. Anslaget bör därför t. v. föras upp med beräknat belopp.

8.3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle.

att ta del av vad jag har anfört om övrigt totalförsvar m. m.

Jag övergår nu till att redovisa de beräknade medelsbehoven under varje anslag.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 183

Fjärde huvudtiteln

I. Övrigt totalförsvar

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar är central myndighet för den psykologiska försvarsberedskapen.

Beredskapsnämnden består av en ordförande och en kanslichef samt minst tolv och högst femton andra ledamöter. Kanslichefen är chef för nämnden.

Verksamheten under delprogrammet Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsomrädet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar.

Planering för perioden 1984/85 - 1988/89

Mot bakgrund av regeringens anvisningar och målen för verksamheten anger beredskapsnämnden för psykologiskt försvar följande inriktning för de tre huvuduppgifterna planläggning, utbildning och forskning.

Planläggningsarbetet skall främst ta sikte pä att underhålla en ändamålsenlig organisation för statens upplysriingscentral samt att biträda pressen, folkrörelserna och de regionala och lokala myndigheterna i deras planläggning av det psykologiska försvaret. Denna hjälp skall lämnas bl.a. genom att i samarbete med berörda myndigheter, organisationer och företag medverka till att inhemska substitut utvecklas för viktiga importerade insatsvaror för tidningsproduktion och till att finansiering av tidningsproduktion i krig underlättas.

Utbildningen inriktas mot att skapa beredskap hos den krigsplacerade personalen för arbetsuppgifter i krig samt att ge tillfälle till samövning.

Forskningen skall främst inriktas på masskommunikation, psykologisk krigföring, propaganda samt årliga riksomfattande opinionsundersökningar av attityder fill försvaret.

Målet för verksamheten är att upprätthålla insatsberedskapen och uthålligheten på central, regional och lokal nivä av det psykologiska försvaret. Fristående och oberoende enheter av det psykologiska försvaret skall initieras att själva upprätthålla erforderlig beredskap.

Den av beredskapsnämnden beräknade utvecklingen av anslaget Bered-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet

184

skapsnämnden för psykologiskt försvar framgår av följande sammanställning (prisläge juli 1983, löneläge 1983; 1 000-tal kr.).

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
3055' (3055)	3 156 (3 526)	3093 (3 455)	3 03! (3 386)	2970 (3 319)	2911 (3 252)	15161 (16938)

'Prislägejuli 1982, löneläge 1982.

I ett tilläggsalternativ räknar beredskapsnämnden med medel för att öka utbildningsverksamheten och forskningen.

Planerad personalutveckling (antal anställda omräknat till personår) inom beredskapsnämnden framgår av följande sammanställning.

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
9	9	9	9	9	9

I 1. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

1982/83 Utgift	3138 103
1983/84 Anslag	3055000
1984/85 Förslag	3 170000
Kostnader och medelshehov (1000-tal kr.)
Primäruppdrag m. m.	1982/83	1983/84	1984/85
	Planerat    Ulfall	Planerat	Beredskaps-nämnden för psykologiskt försvar	Föredraganden
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar: Allmän ledning och förbandsverksamhet	2984         3 162	3 079	3 550	3 194
Kostnader	2984         3162	3079	3550	3194
Avgår:
Intäkter m.m.	-24           -24	-24	-24	-24
Medelsbehov	2960         3138	3055	3526	3170

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

185

Personal

Personalkategori	Antal anställda omräknat till personår
	1982/83                       1983/84	1984/85
	Planerat    Utfall        Planerat	Beredskaps-nämnden för psykologiskt försvar	Föredraganden
Civil personal	9               9               9	9	9

Budgetåret 1982/83

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar anger i sin redovisning beredskapsläget den 1 juli 1983. Nämnden har utarbetat planer för statens upplysningscentral, förberett olika lokaler, telekommunikationer samt rekryterat och övat kvalificerad personal. Beredskapsnämnden har medverkat till att krigsplanläggningen för dagspress samt veckotidningar och organisationstidskrifter har reviderats.

Vidare har nämnden i samarbete med berörda myndigheter och orgatii-sationer utvecklat principer för tidningsproduktion i krig avseende lagerhållning av insatsvaror samt finansiering.

Beredskapsnämnden har också medverkat fill att krigsplanläggning för teater och regionmusik genomförts.

Forskningsverksamheten har följt uppgjorda planer och dessutom kunnat anpassas till aktuella händelser.

Budgetåret 1983/84

Den inriktning av verksamheten som anges i prop 1982/83: 100 bil. 6 (FöU 9, rskr 271) och regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 bedöms kunna följas.

Budgetåret 1984/85 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

Förändringarna i förhållande till budgetåret 1983/84 motiverar beredskapsnämnden på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 165 000 kr. Besparingarna är 64000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

I ett tilläggsyrkande begär beredskapsnämnden ytteriigare 120000 kr. för utbildningsverksamhet och 250000 kr. för forskningsverksamhet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 186

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad beredskapsnämnden har anfört om verksamheten under programplaneperioden. Informationsberedskapsutred-ningen har i september 1983 lämnat ett principbetänkande (Ds Fö 1983: 6) om informationsberedskapen. Betänkandet remissbehandlas f.n.

För nästa budgetår bör medel för beredskapsnämndens verksamhet beräknas med utgångspunkt i nämndens huvudförslag.

Med hänvisning till sammanställningen över kostnader och medelsbehov hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 3 170000 kr.

Civilbefälhavarna

Landets sex civilbefälhavare verkar i fred för att totalförsvaret inom resp. civilområde planläggs så att det i krig och vid krigsfara kan föras med en enhetlig inriktning samt så att största möjliga försvarseffekt uppnås. Förutom uppgiften att samordna viss planläggning skall civilbefälhavaren leda övningar, utbilda eHer verka för utbildning av viss personal för uppgifter i krig samt planera för den egna verksamheten i krig och vid krigsfara.

För dessa uppgifter biträds civilbefälhavaren av ett kansli, vilket i vissa administrativa hänseenden replierar pä en länsstyrelse.

Civilbefälhavarkanslierna har inemot 40 anställda. Medelsanvisningen för budgetåret 1983/84 uppgår till ca 13 milj. kr. inkl. ett överskridande på 540000 kr.

I 2. Civilbefälhavarna

1982/83 Utgift 10667000

1983/84 Anslag 12538000'

1984/85 Förslag 13 300000

' 13078000 kr. inkl. medgivet överskridande om 540000 kr.

Civilbefälhavarnas anslagsframställningar

Civilbefälhavarnas anslagsframställningar för budgetåret 1984/85 innehåller en anslagsnivå som utgör pris- och löneomräknat anslag med vissa besparingar för budgetåret 1983/84 och en beräkning av utbildnings- och övningsverksamheten för det närmaste budgetåret. Medelsbehovet enligt detta alternativ innebär en ökning med 599000 kr. Civilbefälhavarna lägger också fram ett alternativ som innebär en förstärkning av organisationen med nio tjänster. Sju av tjänsterna begärs i enlighet med 1982 års försvarsbeslut. I förslaget om förstärkning av organisationen föreslås bl. a. att varje kansli skall ha en ställföreträdande kanslichef pä avdelningsdirektörsnivå.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet

187

Medelsbehovet enligt delta alternativ innebär en ökning med ytterligare 1 434000 kr., dvs. ett anslag om totalt 15 111000 kr.

Sammanställning av anslagsberäkningarna (1000-tal kr.)

	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		Civilbefäl-	Före-
		havarna	draganden
Personal	29	-1-      9		-
Anslag
Förvaltningskostnader	8005	-1-2 297		-H405
Därav
lönekostnader	6830	4-2111		-f411
engångsiitgifter	-	+    70		-
Lokalkostnader	935	+   194		+ 92
Utbildnings- och övnings-
verksamhet	4 100	-   458		-517
Till regeringens disposition	38	-		-F242
	13078	-1-2033		-f222

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag att anslaget till civilbefälhavarna förs upp med 13,3 milj. kr. Min beräkning av anslaget innefattar de besparingar som är möjliga. Huvudalternativet har dock inte kunnat tillämpas fullt ut. Kostnaderna för utbildnings- och övningsverksamheten varierar med hänsyn till övningsrytmen. Budgetåret 1984/85 minskar kostnaderna för verksamheten av denna orsak. Vidare har vissa budgettekniska förändringar vidtagits i syfte att renodla kostnaderna för utbildnings-och övningsverksamheten. Med hänsyn till den stalsfinansiella situationen kan jag inte förorda att civilbefälhavarna tillförs några nya tjänster budgetåret 1984/85.

Jag övergår nu till att redovisa de beräknade medelsbehoven för resp. civilbefälhavare.

Civilbefälhavaren i Södra civilområdet
1983/84	Beräknad ändring 1984/85
	Myndig-                Före-heten                     draganden

Personal Anslag

Förvaltningskostnader

Därav lönekostnader engångsutgifler

Lokalkostnader

Utbildnings- och , övningsverksamhet

-I-    2

1700	-1-573	-H76
1415	■   -1-553	-1-105
-	+ 20	-
115	+ 76	+ 59
750	-h 53	- 20
2565	-1-702	-1-215

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 188

1. Pris- och löneomräkning (-f 298000 kr.).

2. Civilbefälhavaren begär medel för två tjänster för handläggare! enlighet med 1982 års försvarsbeslut (4- 288000 kr.).

3. Om de begärda tjänsterna erhålls, krävs ytterligare inventarier, larm m. m. (engångskostnad 20000 kr.).

4. Lokalkostnaderna beräknas öka (-1-76000 kr.). Av detta belopp är 8000 kr. en engångskostnad som hänger samman med de begärda tjänsterna.

5. En ändring i städavtalet innebär en besparing med 33000 kr.

6.   Utbildnings- och övningsverksamheten för krigsplacerad personal
beräknas öka (+ 53000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 2780000 kr.

Civilbefälhavaren i Västra civilområdet

	1983/84	Beräknad ändring		1984/85
		Myndig-		Före-
		heten		draganden
Personal	4		-1-    2		-
Anslag
Förvaltningskostnader	1090		-H332		+ 57
Därav
lönekostnader	920		+ 211		+ 47
engångsutgifler	-		-		-
Lokalkostnader	135		+    2		-    7
Utbildnings-och	•
övningsverksamhet	830		-470		-470
	2055		-136		-420

1.  Pris- och löneomräkning (-1- 61 000 kr.).

2. Civilbefälhavaren begär medel för en tjänst för avdelningsdirektör för utökade samordningsuppgifter samt med ansvar för övnings- och utbildningsverksamheten (-1-178000 kr.). Vidare begärs medel för en tjänst för assistent, halvtid (-1- 53000 kr.).

3. Om de begärda tjänsterna erhålls, ökar förvaltningskostnaderna för främst resor (-1- 30000 kr.) och engångsutgifler (-1- 10000 kr.).

4. Lokalkostnaderna beräknas öka (4-2000 kr.).

5.  Utbildnings- och övningsverksamheten för krigsplacerad personal
beräknas minska (- 470000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 1635000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

.189

Civilbefälhavaren i Östra civilo	mrådet
	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Myndig-                Före-heten                     draganden

Personal Anslag

Förvaltningskostnader

Därav lönekostnader engångsutgifler

Lokalkostnader

Utbildnings- och övnings verksamhet

4-    2

1920	4-588	4- 26
1690	4-552	+ 85
-	4- 20	-
425	+ 91	.+ 49
1090	-180	-105
3435	4-499	- 30

1.  Pris- och löneomräkning (4- 280000 kr.).

2. Civilbefälhavaren begär medel för två tjänster för handläggare i enlighet med 1982 års försvarsbeslut (4- 288000 kr.).

3. Om de begärda tjänsterna erhålls, krävs ytterligare inventarier (engångskostnad 20000 kr.).

4. Lokalkostnaderna beräknas öka (4- 91 000 kr.).

5.   Utbildnings- och övningsverksamheten för krigsplacerad personal
beräknas minska (- 180000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 3405000 kr.

Civilbefälhavaren i Bergslagens civilområde

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Myndigheten

Föredraganden

Personal Anslag

Förvaltningskostnader

Därav lönekostnader engångsutgifler

Lokalkostnader

Utbildnings- och övningsverksamhel

4-    1

1010	4-250	+ 25
900	4-236	4-45
45	4-  15	- 3
650	- 22	+ 8
1705	4-243	4-30

1. Pris- och löneomräkning (4- 39000 kr.).

2. Civilbefälhavaren begär medel för en tjänst för avdelningsdirektör

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet 190

(4- 185000 kr.). Vidare begärs medel för mellanskillnaden mellan en halvtids- och en heltidsanställd byräassistent (4- 26000 kr.).

3.  Lokalkostnaderna beräknas öka (4- 15000 kr.).

4.   Utbildnings- och övningsverksamheten för krigsplacerad personal
beräknas minska (- 22000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 1735000 kr.

Civilbefälhavaren i Nedre Norrlands civilområde

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Myndig- Före-

heten draganden

Personal 4 4-1

Anslag

Förvaltningskostnader

Därav

lönekostnader engångsutgifler

Lokalkostnader

Utbildnings- och övningsverksamhet

1 125	4-266	4-69
925	4-246	4-89
125	4-   10	4-   1
400	4- 40	-50
1650	4-316	4-20

1. Pris- och löneomräkning (4-84000 kr.).

2. Civilbefälhavaren begär, med hänvisning till tidigare framställningar och beslut om en successiv utbyggnad av kansliet, medel för en tjänst för byräassistent (4- 128000 kr.).

3. Lokalkostnaderna beräknas öka (4- 10000 kr.).

4.   Utbildnings- och övningsverksamheten för krigsplacerad personal
beräknas öka (4-40000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 1670000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet 191

Civilbefälhavaren i Övre Norrlands civilområde

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Myndig-		Före-
		heten		draganden
Personal	4		4-    1		-
Anslag
Förvaltningskostnader	1 160		-288		4- 52
Därav
lönekostnader	980		4-247		4-  40
engångsutgifler	-		4- 20		-
Lokalkostnader	90		-		-    7
Utbildnings- och
övningsverksamhet	380		-H21		4-120
	1630		4-409		4-165

1. Pris- och löneomräkning (4-88000 kr.).

2. Civilbefälhavaren begär medel för en tjänst för avdelningsdirektör i enlighet med 1982 ärs försvarsbeslut (4-180000 kr.).

3. Om de begärda tjänsterna erhålls ökar övriga förvaltningskostnader med 20000 kr.

3. Utbildnings- och övningskostnaderna för krigsplacerad personal beräknas öka (4-121 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 1795000 kr.

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Civilbefälhavarna för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 13 300000 kr.

Signalskydd

Verksamheten under delprogrammet Signalskydd omfattar resor och traktamenten för elever vid totalförsvarets signalskyddsskola samt anskaffning och underhåll av särskild signalskyddsmateriel för totalförsvarets civila sektor.

Verksamheten budgeteras pä tre primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet, Centralt vidtaget materielunderhåll m. m. och Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Verksamheten finansieras från reservationsanslaget Signalskydd.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet

192

Planering för perioden 1984/85 - 1988/89

Verksamhetens planerade omfattning och inriktning är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till regeringsprotokollet. Ytterligare upplysningar kommer att lämnas riksdagens försvarsutskott.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Signalskydd framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1983; I 000-tal kr.).

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
4030'	4740	5000	21IÖ	1940	1250	15040

' Prisläge februari 1982.

Det beräknade behovet av beställningsbemyndiganden för signalskyddsmateriel samt bemyndigandeskuldens storlek under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (1 000-tal kr.).

1983/84      1984/85      1985/86      1986/87      1987/88      1988/89     Summa

1984/89

Bemyndigandebehov

Bemyndigandeskuld vid utgången av resp. budgelår

2580 2390 250 260 290 300 3490

i 424 7024 3 224 2 324 1624 1624

I 3. Signalskydd

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

806511 4030000 5940000

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.	1983/84		1984/85
			Överbefäl-		Före-
			havaren		draganden
	Bem.	Bet.	Bem.	Bet.	Bem.       Bet.
Signalskydd:
Allmän ledning och
förbandsverksamhet	-	950	—	950	950
Centralt vidtaget
materielunderhåll
m. m.	280	280	290	290	290          290
Centralt vidtagen
materielanskaff-
ning m. m.	2300	2800	2 100	3 500	2100       4 700
Kostnader =
medelsbehov	-	4030	-	4740	5 940
Bemyndigandebehov	2 580	-	2390	-	2390

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 193

Överbefälhavaren

Anslaget bör föras upp med 710000 kr. och ett beställningsbemyndigande om 2390000 kr. inhämtas.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Med hänvisning till denna hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av signalskyddsmateriel fär läggas ut inom en kostnadsram av 2390000 kr.,

2. till Signalskydd för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 5940000 kr.

Vissa teleanordningar

Verksamheten under delprogrammet Vissa teleanordningar omfattar vidmakthållande och anskaffning av vissa teleanordningar för den civila försvarsberedskapen i länen och för teleanläggningar inom hälso- och sjukvården samt anskaffning av viss teleteknisk utrustning.

Verksamheten budgeteras pä ett primäruppdrag inom delproduktionsomrädet Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Verksamheten finansieras frän reservationsanslaget Vissa teleanordningar.

Planering för perioden 1984/85-1988/89

Verksamheten under programelementet Teleteknisk utrustning för vissa statliga myndigheter är av sådan natur att närmare redogörelse inte bör lämnas till regeringsprotokollet. Ytterligare upplysningar kommer att lämnas riksdagens försvarsutskott.

Beträffande planeringen av programelementet Teleanordningar för den civila försvarsberedskapen i länen anför televerket bl. a. följande.

Televerket fördelar anslagna medel mellan länsstyrelserna och utför inkomna beställningar av teleanordningar. Fyra centrala myndigheter är närmast berörda, nämligen socialstyrelsen, rikspolisstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och vägverkets centralförvaltning. De behov som f. n. kan förutses är i allt väsentligt tillgodosedda. Anslaget belastas därför huvudsakligen av abonnemangsavgifter.

13    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

194

Den av televerket beräknade utvecklingen av anslaget Vissa teleanordningar framgår av följande sammanställning (prisläge december 1983; I 000-tal kr.).

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
44455'	92215	51910	40055	8600	8975	201755

' Prisläge december 1982.

I 4. Vissa teleanordningar

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

43185 354 44455000 91 100000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1983/84.	Beräknad ändring	1984/85
		Televerket	Föredraganden
Vissa teleanordningar: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. Koslnader = medelsbehov	44455 44455	92215 92215	91 100 91100

Televerket

För budgetåret 1984/85 föreslås att anslaget förs upp med 92215000 kr. Av beloppet utgör ca 3,2 milj. kr. abonnemangsavgifter för tidigare utförda teleanläggningar eller sädana som avses bli utförda under budgetåret 1984/85. Ca 89 milj. kr. avser kostnader för ätt anskaffa teleteknisk utrustning.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta televerkets förslag till inriktning av verksamheten under programplaneperioden.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa teleanordningar för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 91 100000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

195

Identitetsbrickor

Länsstyrelsen i Kristianstads län svarar för framställning och distribution av identitetsbrickor m. m. som kostnadsfritt tilldelas nyfödda och barn till invandrare eller till självkostnadspris tillhandahålls andra personer, allt enligt riktlinjer som har godkänts av riksdagen (prop. 1962: 1 bil. 13, SU 11, rskr 11).

Verksamheten under delprogrammet Identitetsbrickor budgeteras på ett primäruppdrag under delproduktionsomrädet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Identitetsbrickor.

Planering för perioden 1984/85-1988/89

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför länsstyrelsen i Kristianstads län att framställning och distribution av identiletsbrickor skall genomföras i enlighet med det uppdrag som riksdagen har gett.

Den av länsstyrelsen beräknade utvecklingen av anslaget Identitets-brickor framgår av följande sammanställning (prisläge juli 1983; 1 000-tal kr.).

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
865'	915	897	879	861	•   843	4395

'Prisläge juli 1982.

I 5. Identitetsbrickor

1982/83 Utgift 856015

1983/84 Anslag 865000

1984/85 Förslag 910000

Kostnader och medelsbehov {t 000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Länsstyrelsen i Kristianstads län	Föredraganden
Identitetsbrickor:
Allmän ledning och
förbandsverksamhel	865	856	865	915	910
Kostnader = medels-
behov	865	856	865	915	910

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet

196

Personat

Personalkategori	Antal anställda omräknat till personår
	1982/83                       1983/84	1984/85
	Planerat    Utfall        Planerat	Länsstyrelsen i Krislian-stads län	Föredraganden
Civil personal	5               5               5	5	5

Budgetåret 1982/83

Under budgetåret 1982/83 har IIOOOO identiletsbrickor tillverkats för nyfödda och invandrarbarn. Länsstyrelsen har tillhandahållit 6000 brickor till självkostnadspris. Det låga utgiftsutfallet beror på leveransförseningar av brickmateriel.

Budgetåret 1 983/84

Verksamheten bedöms få i stort sett oförändrad omfattning.

Budgetåret 1984/85 Länsstyrelsen i Kristianstads län

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 54000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Kostnaderna för lokalvård ökar med 15000 kr. som tidigare bestridits av länsstyrelsen från ett förslagsvis anvisat anslag.

2. Kostnaderna för schablonmässigt beräknad besparing (2%) innebär en minskning med 19000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad länsstyrelsen i Kristianstads län har anfört om verksamheten under budgetåret 1984/85.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning lill denna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Identiletsbrickor för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 910000 kr.

Vissa skyddsrumsanläggningar

Verksamheten under delprogrammet Vissa skyddsrumsanläggningar omfattar anskaffning av andelar för statliga myndigheter i anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation, anskaffning och underhäll av viss sam-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet

197

bandsutrustning samt anskaffning av inventarier för vissa gemensamma stabsplatser.

Verksamheten under delprogrammet Vissa skyddsrumsanläggningar budgeteras på tre primäruppdrag inom delproduktionsområdena Centralt vidtaget materielunderhåll m.m.. Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. och Nybyggnad m. m.

Verksamheten finansieras från reservationsanslaget Vissa skyddsrumsanläggningar.

Planering för perioden 1984/85-1988/89

Civilförsvarsstyrelsen anför atl omfattningen och inriktningen av verksamheten under delprogrammet helt är beroende av den avvägning som är gjord inom huvudprogrammet Civilförsvar samt av andra myndigheters programmässiga mål.

Den av civilförsvarsstyrelsen beräknade utvecklingen av anslaget Vissa skyddsrumsanläggningar framgår av följande sammanställning (prisläge juH 1983; I 000-tal kr.).

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
3950'	9235	8805	8435	8 535	8985	43995

'Prisläge juli 1982.

1 6. Vissa skyddsrumsanläggningar

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

3 969129 3950000 6535000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Ulfall	Planerat	Civilförsvars-styrelsen	Föredraganden
Vissa skyddsrumsanläggningar: Centrall vidtaget materielunderhåll m. m. Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. Nybyggnad m.m. Kostnader = medelsbehov	75 60 4400 4 535	28 25 3916 3969	75 60 3815 3950	75 60 9100 9235	75 60 6400 6535

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 198

Budgetåret 1982/83

Civilförsvarsstyrelsen anmäler att anskaffningen av utrymmen i skydd för statliga myndigheter inte helt har haft den omfattning som var planerad på grund av att byggstarten för ett antal anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation har uppskjutits.

Budgetåret 1983/84 Den planerade verksamheten beräknas kunna genomföras.

Budgetåret 1984/85 Civilförsvarsstyrelsen

1. För underhåll av viss sambandsutrustning beräknas ett oförändrat medelsbehov av 75000 kr. för budgetåret 1984/85.

2. För anskaffning av viss sambandsutrustning och inventarier för vissa gemensamma stabsplatser beräknas ett oförändrat medelsbehov av 60000 kr. för budgetåret 1984/85.

3. För anskaffning av andelar för statliga myndigheter i anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation beräknas ett medelsbehov av 9,1 milj.kr. för budgetåret 1984/85 (-H 5285000 kr.).

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa skyddsrumsanläggningar för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 6535000 kr.

Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål

Verksamheten under delprogrammet Anläggningar m.m. för vissa militära ändamål omfattar sådana ändamål som bekostas av medel utanför utgiftsramen fördel militära försvaret. I verksamheten ingär för budgetåret 1984/85 den projektilröjning som enligt avtal ankommer pä staten inom de delar av Järvafältet som har överlåtits till Stockholms m.fi. kommuner, anskaffning av mark i anslutning till pansarövningsfältet i Skövde som kompensation för övningsmark som har överlåtits till Skövde kommun samt nybyggnad av diverse befästningsobjekt.

Av verksamheten under delprogrammet budgeteras projektilröjningen på ett primäruppdrag inom delprodukfionsomrädet Centrall vidtagen materielanskaffning m.m., markanskaffningen på ett primäruppdrag inom delproduktionsomrädet Markanskaffning samt nybyggnaden av befästningsobjekt pä ett primäruppdrag inom delproduktionsområdet Nybyggnad m.m.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet 199

Verksamheten finansieras från reservationsanslaget Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål.

Planering för perioden 1984/85-1988/89

Beträffande utvecklingen av delprogrammet anför överbefälhavaren bl.a. följande.

Enligt avtalet mellan staten och Stockholms m. fl. kommuner om överlåtelse av vissa delar av Järvafältet skall s. k. blindgångare inom de överlåtna områdena tas bort genom statens försorg. Röjningsarbetena har försenats pä grund av bl. a. de svåra arbetsförhållandena och beräknas fortsätta även under budgetåret 1984/85. Totalkostnaderna från arbetets början år 1963 beräknas till ca 33 milj. kr.

Genom beslut i maj 1970 godkände Kungl. Maj: t en mellan försvarets fastighetsnämnd och dåvarande Skövde stad träffad överenskommelse om försäljning till staden av ett område om ca 27 ha i anslutning till K3:s kasernområde och om att dra en större trafikled över P 4: s övningsområde. Ersättningen för den försålda marken m. m. uppgick till avrundat 2,7 milj.kr. Beslut har fattats (prop. 1972: 75, FöU 17, rskr 231) att P 4 och K 3 skall kompenseras för de försämrade övningsmöjligheter som har blivit en följd av överiåtelsen. Kompensationsmarken omfattar ca 180 ha i anslutning till pansarövningsfältet med en beräknad anskaffningskostnad av 4,2 milj. kr. Förvärv av denna mark fär ske endast genom frivilliga uppgörelser med markägarna och i syfte att åstadkomma en lämplig gränsdragning i övningsfältets östra del.

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1983; 1000-tal kr.).

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
28 100'	17000	11 100	500	500	500	29600

' Prisläge februari 1982.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet

200

17. Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål

42813099 28100000 15800000

1982/83 Utgift 42813099 Reservation

1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

27027940

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		Överbefäl-	Före-
		havaren	draganden
Anläggningar m. m. för
vissa militära ändamål:
Centrall vidtagen materiel-
anskaffning m. m.	3 000	3 500	3 500
Markanskaffning	500	500	500
Nybyggnad m. m.	47400	13000	13 000
Kostnader = medelsbehov	50900	17000	17000

Budgetåret 1982/83

I sin redovisning för budgetåret 1982/83 anmäler fortifikationsförvaltningen att något förvärv av kompensationsmark i Skövde inte har kunnat genomföras. Förhandlingar har inletts mellan försvarsmakten, berörda markägare och lantbruksnämnden i länet om slutlig avgränsning av kompensationsmarkområdet. Projektilröjningen på Järvafältet har kunnat genomföras i planerad omfattning.

Budgetåret 1983/84

Kompensationsmark i Skövde beräknas kunna förvärvas i begränsad omfattning. Projektilröjningen pä Järvafältet beräknas kunna genomföras enligt planerna.

Budgetåret 1984/85 Överbefäl ha våren

Medelsbehovet för budgetåret 1984/85 beräknas till 17 milj. kr. enligt vad som framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Föredragandens överväganden

Jag godtar vad överbefälhavaren har anfört om verksamheten under budgetåret 1984/85. Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Jag förordar atl medel anvisas enligt följande anskaffningsplan och anslagsberäkning.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

201

Anskaffningsplan (1000-tal kr.)

Objekt		Kostnadsram 82-02-01          83-02-01		Medelsförbrukning
				Faktisk t.o. m. 83-06-30	Beräknad för
					1983/84	1984/85
A. Centrall vidtagen materielanskaffning m. m. 1.   Projeklilröjning på Järvafältet		32600	32700	26200	3000	3 500
Summa A		32600	32700	26200	3000	3500
B.  Markanskaffning 1.   Förvärv av kompensationsmark i Skövde		4 200	4200	600	.500	500
Summa B		4200	4200	600	500	500
C. Nybyggnad m.m. a.   Företag påbörjade före 1983-07-01		220500	215900	149700	45000	13 000
b.   Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1983/84 1.   Ing 1. Byggnadsåtgärder för försvarets FN-ulbildning		3 400	2400		2400
Summa C (a-b)		223900	218300	149700	47400	13000
Totalt A-C		260700	255 200	176500	50900	17000
Anslagsberäkning (1000-tal kr.)
Medelstillgång			Beräknad medelsförbrukning
Reservation 1983-07-01 Anslag för 1983/84 Anslag för 1984/85 (förslag)	27028 28100 15 800 70928		1983/84 1984/85 Beräknad reservation 1985-06-30		50900 17000 3 028 70928

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Anläggningar m. m. för vissa militära ändamål för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservafionsanslag av 15 800000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6    Försvarsdepartementet 202

I 8. Bidrag till kostnader för kommunal beredskap

1982/83 Utgift - Reservation 51 142

1983/84 Anslag 350000

1984/85 Förslag 40000

Frän anslaget betalas bidrag till kommuner och landstingskommuner för den planläggning och de andra förberedelser som de enligt länsstyrelsens förordnande enligt 6 och 7§§ lagen (1964: 63) om kommunal beredskap ålagts att genomföra.

Kostnader och medelsbehov (1 000-tal kr.)

Ändamål 1983/84 1984/85

Planerat Riksnämnden        Före-

. för kommunal       draganden beredskap

Bidrag till kommuner för bered
skapsplanläggning 350 - -

Information och utbildning om

kyrklig beredskap - 40 40

Utbildning av kommunala bered-
skapsplanläggare - 80 -

Lokala ledningsövningar - 200 -

Landstingskommunala lednings
övningar - 20 -

Framställning av informations
materia! - 300 '    -

Kurser och konferenser för läns
styrelsernas personal - 30 -

Kostnader = medelsbehov 350 670 40

Riksnämnden för kommunal beredskap

1. Ansvaret för den kyrkliga beredskapen (inkl. gravtjänst) överfördes till riksnämnden för kommunal beredskap den I juli 1983. För att planlägga den kyrkliga beredskapen krävs utbildning av beredskapsplanläggare. För detta ändamål behövs 40000 kr. för budgetåret 1984/85.

2. För utbildning av kommunala beredskapsplanläggare behövs 80000 kr. för budgetåret 1984/85.

3. Länsstyrelserna tilldelas resurser för lokala och landstingskommunala ledningsövningar. För att betala de kostnader som riksnämnden bör bestrida i samband med sådana övningar behövs sammanlagt 220000 kr. för budgetåret 1984/85.

4. Det informationsmaterial som nu finns i form av film, stordiabilder, broschyrer, informationsskrift om lokalförsvaret på lokal nivå m. m. behöver arbetas om. Civilförsvarsstyrelsen har tidigare betalat kostnaderna för framställning av informationsmaterial, Den ökande omfattningen av denna produktion medför ett behov av särskilda medel härför. För framställning

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 203

av en ny film, nya stordiaserier och broschyrer behövs 300000 kr. för budgetåret 1984/85.

5. För att betala kostnaderna för konferenser för personal inom sakområdet Övrigt totalförsvar vid länsstyrelsernas försvarsenheter behövs 30000 kr. för budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Med hänvisning till denna hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till kostnaderför kommunal beredskap för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 40000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 204

J.    Räddningstjänst

Under littera J. Räddningstjänst täcks kostnader för statens brandnämnds verksamhet. Anslagen under J. avser också ersättningar för verksamhet vid räddningstjänst enligt brandlagen och kostnader för skogsbrandbevakning. Vidare anvisas medel för generaltullstyrelsens beredskap för olje- och kemikaliebekämpning till havs.

Frågor med anknytning till samhällets räddningstjänst berör såväl kommunerna och länsstyrelserna som flera andra myndigheter. Resurser för räddningstjänst finns uppbyggda pä mänga olika håll i samhället. Genom en förbättrad samordning av resurserna kan räddningstjänsten effektiviseras. Dessa frågor har under de senaste åren fått stor aktualitet. Räddnings-ijänstkommittén (Kn 1979: 01) har behandlat frågorna. Kommittén avslutar inom kort sitt arbete.

Räddningstjänstkommittén avlämnade i december 1982 delbetänkandet (Ds Fö 1983: 2) Geotekniska undersökningar och förebyggande åtgärder mot skred. Betänkandet har remissbehandlats, och ärendet bereds f.n. i regeringskansliet.

Med syfte att följa upp allvarliga olyckshändelser och tillbud till sädana händelser har regeringen tillkallat en kommitté (Kn 1981: 02), som har fått till uppgift att göra kompletterande undersökningar beträffande säkerhetsåtgärder och räddningsinsatser. Kommittén har genomfört undersökningar av flera allvarliga olyckshändelser som har inträffat och redovisat resultatet av undersökningarna i särskilda rapporter. Erfarenheterna och förslag till åtgärder för att samhällsinsatserna skall kunna förbättras har lämnats av kommittén. Detta har lett till uppdrag till ansvariga myndigheter från regeringens sida.

CESAM-kommittén (Kn 1982: 03) har lill uppgift att utreda frågan om en samordning av den centrala ledningen av räddningstjänsten i fred och civilförsvarsverksamheten. Kommittén skall pröva förutsättningarna för en samordning av verksamheten på central nivä, belysa konsekvenserna av en sådan samordning och ange principerna för hur den skall komma till stånd. Kommittén har i tilläggsdirektiv (Dir. 1983: 11) dessutom fått i uppdrag att fortsätta översynen av utbildningen i allmän räddningstjänst. Kommittén avslutar inom kort sitt arbete.

Statens brandnämnd har i samråd med generaltullstyrelsen och Svenska kommunförbundet pä regeringens uppdrag utrett frågan om organisation av personalberedskapen för kemikaliebekämpning till sjöss. Brandnämnden har slutfört utredningsuppdraget och föreslår att räddningsstyrkor frän vissa brandförsvar i kommuner med omfattande hamnverksamhet skall kunna rycka ut med en insatsgrupp för att förstärka tullverkets kustbevaknings kemikalieskyddsberedskap. Fem störte brandförsvar skall enligt

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 205

förslaget upprätthålla beredskap för insatser mot kemikalieutsläpp till sjöss, nämligen brandförsvaren i Göteborg, Helsingborg, Malmö, Stockholm och Sundsvall. Brandnämnden lägger också fram förslag om kompletterande utbildning och övning av personal för uppgiften. Mot bakgrund härav kommer jag vid behandlingen av anslagen under J. Räddningstjänst att ta upp förslag om insatser för att förstärka personalberedskapen för kemikaliebekämpning till sjöss.

Regeringen har uppdragit åt statens brandnämnd att inom ramen för befintliga anslag utreda förutsättningarna för och att utarbeta förslag till ett program dels för kunskapsuppbyggande forskning och studier för den långsiktiga inriktningen av beredskapen för bekämpning av kemikalieolyckor pä land och till sjöss, dels för utveckling av teknik för bekämpning av kemikalieolyckor. Arbetet skall bedrivas i samråd med överbefälhavaren, försvarets forskningsanstalt, civilförsvarsstyrelsen, generaltullstyrelsen, styrelsen för teknisk utveckling och Svenska kommunförbundet.

På regeringens uppdrag har överbefälhavaren i samråd med generaltullstyrelsen utrett frågan om gemensamt utnyttjande m. m. av flygplan för övervakning till sjöss. Regeringen har gett överbefälhavaren i uppdrag att i samråd med generaltullstyrelsen utarbeta ett preciserat förslag till gemensamt utnyttjande i civil form av tre flygplan med integrerad utrustning för övervakning av vårt havsområde.

Regeringen har på förslag av statens brandnämnd fastställt ett övningsprogram för perioden 1983/84 - 1987/88 för både den regionala räddningstjänsten och den samlade organisationen för bekämpning av miljöskadliga utsläpp till sjöss.

Inom räddningstjänstområdet pågår ett betydande internationellt samarbete. Bl. a. förekommer samverkan i fråga om åtgärder mot förorening av den marina miljön mellan de nordiska länderna inom ramen för 1971 års Köpenhamnsavtal, mellan Nordsjöstaterna enligt 1969 års Bonnöverenskommelse och mellan Östersjöstaterna enligl 1974 ärs Helsingforskonven-tion. En översyn av Bonnöverenskommelsen har avslutats under år 1983, och en ny överenskommelse undertecknades den 13 september 1983 i Bonn. Den nya Bonnöverenskommelsen har behandlats i propositionen (prop. 1983/84: 88) om godkännande av överenskommelsen den 13 september 1983 om samarbete vid bekämpning av förorening i Nordsjön genom olja och andra skadliga ämnen. Ett nordiskt samarbete har också inletts i fråga om räddningstjänstsamverkan över riksgränserna.

Sverige deltar aktivt i det internationella samarbetet inom räddningstjänstområdet. Genom detta samarbete får länderna tillfälle atl utbyta erfarenheter och tillgodogöra sig forskningsresultat i andra länder. Det blir också möjligt att samla olika länders resurser vid stora olyckor och för att bekämpa oljeutsläpp. Praktisk samverkan i fråga om oljebekämpning till sjöss mellan de nordiska länderna övas regelbundet. Under år 1982 genomfördes sålunda en gemensam dansk-norsk övning och en gemensam finsk-svensk övning.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet

206

J 1. Statens brandnämnd

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

14978000 15950000 16820000

Statens brandnämnd har som central förvaltningsmyndighet- tillsynen över brandförsvaret. I nämndens uppgifter ingär att utbilda brandpersonal och skorstensfejare. Genom annan utbildningsverksamhet samt försöks-och utvecklingsarbete skall brandnämnden främja sådan räddningstjänst som ankommer pä kommunerna. Brandnämnden skall lämna råd och anvisningar till länsstyrelser, kommuner och enskilda i frågor om räddningstjänst och om förebyggande åtgärder mot brand. Vidare skall brandnämnden bl.a. biträda länsstyrelserna vid handläggning av sådana frågor samt verka för alt brandförsvarets utrustning standardiseras och att brandförsvaret ordnas ändamålsenligt i olika delar av riket. Nämnden skall också verka för samordning av olika delar av samhällets räddningstjänst.

Nämnden består av en överdirektör, som är nämndens ordförande, och fyra särskilt utsedda ledamöter. Överdirektören är chef för nämnden. Hos nämnden finns ett kansli som består av en administrativ enhet, en enhet för räddningstjänst och en utbildningsenhet. Till nämnden är knutna dels ett utbildningsråd, dels en särskild ledningsgrupp för utbildning och övning av personal i beredskapsorganisationen för kärnkraftsolyckor. Nämnden fullgör också sekretariats- och kansliuppgifterna för rådet för räddningstjänst.

	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		Statens	Före-
		brandnämnd	draganden
Personal	42,5	-1-2	_
Anslag
Utgifter
Förvaltningskostnader	11549000	-1-1399000	-1-771000
(därav lönekostnader)	(8 817000)	(-1-1 119000)	(-1-750000)
Lokalkostnader	1 895 000	+  270000	-t-l.OOOO
Ersättning till kommuner
för lokaler och materiel,
drivmedel m. m.	325 000	+    32000	-1- 20000
Visst försöks- och ut-
vecklingsarbete m. m.	301000	-1-    30000	-1-  19000
Regionala förråd	2000000	-1-   200000	-1- 50000
	16070 000	-1-1931000	4-990000
Uppbördsmedel
Försäljning av publika-
tioner m. m.	120000	-	-
Nettoulgift	15950000	4-1811000	-1-870000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 207

Statens brandnämnd Nämnden föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande.

1. Pris- och löneomräkning m.m. 1761000 kr. I pris- och löneomräkningen ingår en omräkning av timlärararvoden inom AT-15 enligt TFU (-1-309000 kr.).

2. Brandnämnden yrkar medel för två tjänster som byrådirektör till sektionerna för oljeutflöden samt hälso- och miljöfarliga varor och farligt gods (-1-170000 kr.).

3. Nämnden redovisar ett huvudförslag vilket bl.a. innebären minskad utbildningsverksamhet och en fördröjning av nödvändiga anvisningar. En minskad medelstilldelning innebär också mindre möjligheter att tillgodose behovet av sakkunnniga rekommendationer till länsstyrelser, kommuner och enskilda. Minskad resurstilldelning drabbar i första hand nämndens centralt och regionalt bedrivna utbildningsverksamhet genom atl klasser och kurser inställs. Detta får enligt nämnden till följd att redan nu rådande bristsituation på brandpersonal förvärtas (- 348000 kr.).

Föredragandens överväganden

För nästa budgetär bör medel för brandnämndens verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag har beräknal vissa medel för ökning av timlärararvoden vid brandförsvarsutbildningen. Jag har vidare beräknat medel för ersättningsanskaffning av materiel för praktisk utbildning i räddningstjänst och för regionala räddningstjänstövningar dels till lands, dels för samordning av insatserna såväl till lands som till sjöss. Del är enligt min mening angeläget att övningsverksamheten särskilt inriktas på beredskap mot kemikalieolyckor. Jag har också beräknal medel för fortsatt uppbyggnad av regionala förtåd. Regeringen har uppdragit åt brandnämnden att undersöka behovet av att inom anslagsramen komplettera förråden med de nya hjälpmedel för insalser mot oljeutsläpp som. utvecklas inom styrelsens för teknisk utveckling forskningsprojekt TO-BOS 85.

Som jag inledningsvis har nämnt har statens brandnämnd i samråd med generaltullstyrelsen och Svenska kommunförbundet på regeringens uppdrag utrett frågan om organisationen av personalberedskapen för kemikaliebekämpning lill sjöss. Mot denna bakgrund har regeringen uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att teckna avtal med berörda kommuner om deras medverkan i kemikaliebekämpningen till sjöss. Jag har därför beräknat medel för den utbildning som behövs för att brandförsvarets personal skall kunna ingå som förstärkning i personalberedskapen för kemikaliebekämpning till sjöss. Jag har därvid förutsatt att kommunerna skall svara för sina egna kostnader.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens brandnämnd för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 16 820 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

208

J 2.. Beredskap för oljebekämpning till havs m. m.

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

16362000 16402000 10400000

Enligt instruktionen (1973:884, ändrad senast 1976:135) svarar tullverket för åtgärder till havs och i kustvattnen, Vänern och Mälaren för att avvärja eller begränsa skada lill följd ay utflöde av olja eller annat som är skadligt. Från anslaget betalas bl.a. anskaffning av bekämpningsmateriel, visst tekniskt utvecklingsarbete samt drift och underhåll av materiel för bekämpning av miljöfariiga utsläpp. Vidare fär tullverket förskottsvis betala bekämpningsätgärder som har utförts av tullverket eller på uppflrag av generaltullstyrelsen. Förskottsmedel som återbetalas tas upp som uppbörd under anslaget.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Géneraltullstyrelsen

Föredraganden

Kostnader för bekämpnings-
operationer	1000	-	-
Koslnader för anlitande av
konsulter och annan expertis	435000	+      65 000	-t-    33 000
Anskaffning av bekämpnings-
anordningar och bekämp-
ningsmedel m. m.	6742000	+ 7588000	-1-   309000
Tekniskt utvecklingsarbete
och forskning beträffan-
de medel och metoder för
bekämpning av miljöfar-
liga utsläpp till havs
samt i kuslvatlnen, Vä-
nern och Mälaren	1600000	-t-    660000	+    80000
Drift och underhåll av tek-
nisk materiel för bekämp-
ning av miljöfariiga ut-
släpp	7624 000'	+ 4 167000	-7624 000
Underhäll av materiel för
bekämpning av miljöfariiga
utsläpp saml övningar	-	-	-H 200000
	16402000	-1-12 480000	-6002000

Delvis överfört till annan huvudtitel.

Generaltullstyrelsen

Generaltullstyrelsen föreslär i sin anslagsframställning bl.a. följande.

1. Pris- och löneomräkning m. m. 2 208 000 kr.

2. Huvudförslaget medför en icke godtagbar försämring av beredskapen
mot miljöfarliga föroreningar till sjöss samtidigt som den ännu pågående
uppbyggnaden av organisationen skulle försenas.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 209

3. Anslagsposten Kostnader för anlitande av konsulter och annan expertis prisomräknas endast.

4. Fortsatt nyanskaffning av oljebekämpnings- och kemskyddsmateriel m. m. samt ersättning av föråldrad och försliten bekämpningsmateriel med ny sådan medför ökat medelsbehov. Medel har beräknats för bl.a. ersättningsanskaffning av oljeupptagningsanordningar, oljeupptagare, gripsko-por, skyddsdräkter m. m. samt nyanskaffning av kustlänsor, utrustning för land- och sjötransporter, mellanlagring samt materiel för fjärranalys m. m. (+7588000 kr.).

5. Under anslagsposten Tekniskt utvecklingsarbete och forskning beträffande medel och metoder för bekämpning av miljöfarliga utsläpp lill havs samt i kuslvatlnen, Vänern och Mälaren har beräknats medel bl.a. för utveckling av fjärranalysteknik och utveckling av befintlig oljebekämp-ningsmateriel saml teknik för kemikaliebekämpning (-1- 660000 kr.).

6. Leverans av nya miljöskyddsfartyg och utrustning medför ökade drift- och underhållskostnader (-1- 4 167000 kr.).

Föredragandens överväganden

Beredskapen för bekämpning av miljöfarliga utsläpp till havs samt i kustvattnen, Vänern och Mälaren har under senare år förstärkts. Del utredningsarbete som har bedrivits på detta område har nu till stora delar avslutats.

Riksdagen har fastställt den mera långsiktiga inriktningen av och formerna för en fortsatt förstärkning av den svenska beredskapen (prop. 1980/81:119, CU 38, ."skr 376). Jag har mot denna bakgrund beräknal medel bl.a. för en fortsatt ny- och ersättningsanskaffning av oljebekämpnings- och kemikalieskyddsmateriel och arbetsbätar samt för ytteriigare utbyggnad av den i Sverige utvecklade fjärranalysutruslningen för spaning efter oljeutsläpp.

Med den flygburna fjärranalysutruslningen kan olagliga oljeutsläpp upptäckas. Fartyg som gör sig skyldiga till sädana kan identifieras med denna utrustning och utrustningen gör det också möjligt atl följa oljan under en bekämpningsoperalion. Den svenska utrustningen har väckt stor internationell uppmärksamhet och har kunnat säljas till andra länder.

Kustbevakningens flygspaning har emellertid betydelse även i andra avseenden, t. ex. för fiskeövervakning, isövervakning och allmän övervakning av det svenska sjötertitoriel. Verksamheten bedrivs således i samverkan med andra myndigheter. Enligt min mening är det angeläget att denna samverkan utvecklas liksom övrigt samarbete i fråga om havsövervakning. Den utbyggnad av Qärranalyssyslemel som jag föreslär bör därför ske i samordnade former.

Som jag inledningsvis har nämnt har regeringen uppdragit åt överbefälhavaren atl i samråd med géneraltullstyrelsen redovisa hur behoven av flygplan för övervakning av våra havsområden kan samordnas när del 14    Riksdagen 1983184. I saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 210

gäller såväl anskaffning och förhyrning som utnyttjande, drift och underhåll av flygplanen. Överbefälhavaren har i skrivelse den 27 september 1983 redovisat uppdraget. Av skrivelsen framgår bl.a. att samma typ av flygplan kan användas för de behov som marinen och kustbevakningen har för övervakning och upptäckt i våra havsområden. Olika alternativ redovisas till hur flygplanen skall kunna utnyttjas samordnat. Överbefälhavaren beslöt ijanuari 1982 om anskaffning (leasing) av flygplan i syfte att förbättra den sjöbevakning som marinen bedriver och möjligheterna alt i fred indikera närvaron av främmande ubåtar på svenskt vatten. Chefen för marinen har därefter förhyrt ett flygplan för atl genomföra försök under sju månader i avsikt att skaffa beslutsunderlag bl.a. avseeende typ av radar och IR-utrustning.

Regeringen har uppdragit åt överbefälhavaren att för övervakning av våra havsområden utarbeta ett preciserat förslag till gemensamt utnyttjande av tre flygplan som har integrerad utrustning. Utredningen skall ske i samråd med generaltullstyrelsen. Förslagen skall redovisas senast den 1 april 1984.

Mot denna bakgrund finner jag efter samråd med chefen för finansdepartementet att ett av generaltullstyrelsens flygplan bör bytas ut under budgelåret 1984/85. Jag återkommer våren 1984 med förslag lill anskaffning av ett sådant flygplan vid behandlingen av anslaget C 2. Marinförband: Materielanskaffning.

I betänkandet (DsKn 1981: 1) Vän Tur föreslogs som en ytterligare åtgärd för att stärka insatsberedskapen vid oljeutsläpp alt mobila conlai-nerförråd med bekämpningsmateriel utplaceras hos vissa kommuner vid Vänern. Föregående budgetår har medel beräknats för att kustbevakningen under två till tre år successivt skall kunna bygga upp sådana mobila conlainerförråd. Jag har nu beräknat medel för en fortsatt uppbyggnad av containerförråd. En samordning bör kunna ske med annan förrådshållning för att i största möjliga utsträckning begränsa kostnaderna för förrådshållningen.

Jag har tidigare tagit upp frågan om insalser för all förslärka personalberedskapen för kemikaliebekämpning till sjöss. Jag har därför här beräknal medel för kustbevakningens kostnader vid samövning med berörd brandpersonal. Kostnader för insalser vid bekämpning betalas från anslagsposten Kostnader för bekämpningsoperationer.

Av anslagsposten Drift och underhäll av teknisk materiel för bekämpning av miljöfarliga utsläpp hänför sig endast en mindre del till underhåll av bekämpningsmateriel och koslnader förenade med bekämpningsövningar. Resten av anslagsposten används för drift och underhåll av fartyg, båtar och telemateriel. De drift- och underhållskostnader som hänför sig till generaltullstyrelsens allmänna övervakningsuppgifter läcks f.n. från anslaget D3. Tullverket: Förvaltningskostnader under sjunde huvudtiteln. Enligl min mening skulle en överföring av de drift- och underhällskosl-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

211

nåder för fartyg, båtar och telemateriel som hittills har upptagits under förevarande anslag skapa en bättre överblick och medge ett effektivare utnyttjande av resurserna. Mot denna bakgrund förordar jag efter samråd med chefen för finansdepartementet under förevarande anslag en anslagspost för underhäll av materiel för bekämpning av miljöfarliga utsläpp och för övningar, medan medel för drift och underhäll av fartyg, båtar och telemateriel bör beräknas under sjunde huvudtitelns anslag D4. Tullverket: Drift och underhäll av teknisk materiel m. m. Medel för deexceptio-nella kostnader som uppstår under bekämpningsoperationer bör liksom f. n. utgå från anslagsposten Kostnader för bekämpningsoperationer under förevarande anslag.

Anskaffning av miljöskyddsfarlyg har under senare år skett i form av tidigareläggning av statliga beställningar. Anskaffning av ytteriigare miljöskyddsfartyg bör även i fortsättningen kunna prövas som tidigareläggning av statliga beställningar. Sådan anskaffning bör dock fortsättningsvis ske genom sedvanlig upphandling.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att till Beredskap för oljebekämpning till havs m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 10400000 kr.

J 3. Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m. m.

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

4974000 5250000 5 300000

Frän anslaget täcks kostnader för skogsbrandbevakning. Vidare utgår från anslaget ersättning dels enligt 20§ brandlagen (1974: 80, ändrad senast 1980:427) när länsstyrelsen har övertagit ledningen av ett räddningsingripande, dels enligt 21 § första stycket för räddningstjänst vid oljeutflöde och för sanering av oljeskada samt dels enligt 21 § tredje stycket efter regeringens bestämmande för räddningsinsatser som har dragit särskilt stora kostnader.

	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		Statens	Före-
		brandnämnd	draganden
Skogsbrandbevakning	2050000	-1-100000	-F 50 000
Ersättning enligl 20 §
brandlagen	lOOOOO	-	-
Ersättning enligl 21 §
första stycket brandlagen	3 000000	-	-
Ersällning enligl 21 §
tredje stycket brandlagen	lOOOOO	-	-
	5250000	-1-100000	-t-50000

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 212

Statens brandnämnd

Brandnämnden har de senaste åren föreslagit i stort sett oförändrade anslag. För att möjliggöra fortsatt skogsbrandbevakning med flyg på 1983 års nivå anser brandnämnden det nödvändigt atl anslagsposten Skogsbrandbevakning uppräknas med fem procent..

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen Iiemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att till Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 5 300000 kr.

J 4. Strandbekämpningsbåtar

1982/83 Utgift	2316250
1983/84 Anslag	2100000
1984/85 Förslag	800000

Reservation 983749

Generaltullstyrelsen

Det är angeläget att kustbevakningen ges möjlighet till viss anskaffning av strandbekämpningsbåtar. Enligt kustbevakningens nuvarande plan erfordras totalt 12 båtar. Anskaffning av ytterligare två strandbekämpningsbåtar medger placering av tre sädana båtar i varje tullregion.

Föredragandens överväganden

Enligt min mening bör medel anvisas för fortsatt anskaffning av strandbekämpningsbåtar. Båtarna bör i största möjliga utsträckning också kunna användas för andra ändamål. Det får ankomma på generaltullstyrelsen att finna former för sådan användning utan att beredskapen för den skull äventyras. Jag beräknar därför 800000 kr. för ändamålet. Anskaffning av ytterligare strandbekämpningsbåtar bör också kunna ske genom tidigareläggning av statliga beställningar.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Strandbekämpningsbåtar för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 800000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 213

K.    Övriga ändamål Försvarets forskningsanstalt

Försvarets forskningsanstalt är totalförsvarets gemensamma forskningsinstitution. Forskningsanstalten har programansvar för delprogrammet Gemensam försvarsforskning samt produktionsansvar för huvuddelen av den forskning som bedrivs inom detta delprogram. Forskningsanstalten bedriver vidare forskning m. m. för utrikesdepartementets behov samt intäktsfinansierad forsknings- och utredningsverksamhet för bl.a. avnämare utanför totalförsvarssektorn.

Försvarets forskningsanstalt leds av en styrelse. Chef för forskningsanstalten är en generaldirektör. Anstalten är organiserad på ett centralt kansli för planering och administration och fem huvudavdelningar. Varje huvudavdelning svarar för forskningen inom ett eller flera områden (forskningsprogram).

Forskningsanstalten är lokaliserad till flera orter. Sålunda är enheter ur huvudavdelning 5 förlagda till Karlstad, huvudavdelning 3 och enheter ur huvudavdelning 5 till Linköping samt huvudavdelning 4 till Umeå. Övriga delar av forskningsanstalten ligger i Stockholmsområdet.

Huvuddelen av forskningen m. m. vid försvarets forskningsanstalt finansieras från fjärde huvudtitelns anslag F5. Gemensam försvarsforskning. En mindre del finansieras från tredje huvudtitelns anslag F5. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll.

Den forsknings- och utredningsverksamhet vid forskningsanstalten som bedrivs på uppdrag skall vara ekonomiskt självbärande. Den finansieras fr.o.m. budgetåret 1983/84 över förslagsanslaget Kl. Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet.

Planering för perioden 1984/85 - 1988/89

Beträffande utvecklingen av den intäktsfinansierade uppdragsforskningen anför försvarets forskningsanstalt bl.a. följande.

Försvarets forskningsanstalt biträder myndigheterna inom försvarsmakten, övriga myndigheter inom totalförsvaret, myndigheter utanför totalförsvaret, forskningsråd och företag med intäktsfinansierade forsknings-och utredningsuppgifter. Ungefär hälften av uppdragsvolymen utgörs av insatser för totalförsvaret, främst försvarets materielverk. Uppdragsvolymen till civila sektorer ökar.

Den intäktsfinansierade uppdragsverksamheten vid forskningsanstalten befinner sig ännu i ett uppbyggnadsskede. Den har tillmätts ökad betydelse i strävandena att vidmakthålla och vidareutveckla kompetensen inom så-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 214

dana vetenskaps- och teknikområden som är betydelsefulla för totalförsvaret. Forskningsanstalten avser att utveckla sin marknadsföring. Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt möjligheterna för huvudavdelningen i Umeå att nå en högre beställningsvolym. Forskningsanstalten avser att söka nya marknader inom ett flertal teknikområden.

Tillväxten i både ekonomisk volym och antal personår väntas ligga
mellan sju och tio procent per år under den del av planeringsperioden som
är möjlig att överblicka. :    ,

Den av försvarets forskningsanstalt bedömda årsomslutningen under anslaget Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet framgår av följande sammanställning (medelprisläge för budgelåret 1984/85;! 000-tal kr.).

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	Summa 1984/89
54 701'	63 501     -	'   69001	--	_2	--	_2

' Medelprisläge 1983/84.

- Belopp kan f. n. inle anges. Tillväxten väntas bli mellan sju och tio procent.

Den av försvarets forskningsanstalt bedömda personalutvecklingen (antal anställda omräknat till personår) inom forskningsanstalten - finansierad helt genom uppdragsverksamhet - frarngår av följande sammanställning.

1983/84	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
160	170	185	_ 1	_i	_i

Antalet kan f. n. inte anges.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet

215

K 1. Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet

1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

1000 1000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m.m.	1983/84'	1984/85-
	Planerat	Försvarets	Före-
		forsk-	draganden
		nings-
		anstalt
Försvarets forskningsanstalt:
Utvecklingsarbete (uppdrags-
verksamhet)	11000	13 000	13 000
Tillämpad forskning (uppdrags-
verksamhet)	29701	33001	33 001
Grundforskning (uppdragsverk-
samhet)	14 000	17 500	17 500
Koslnader	54701	63501	63501
A vgår:
Intäkter av uppdragsverksamhet	-.54700	-63 500	-63 500
Medelsbehov	1	1	1

' Medelprisläge för budgetåret 1983/84. - Medelprisläge för budgelåret 1984/85.

Budgetåret 1982/83

Försvarets forskningsanstalt anger i sin redovisning av verksamheten under budgetåret 1982/83 bl.a. att en översyn av mål och former för den intäktsfinansierade verksamheten har genomförts och att aktuella problem har kartlagts.

Ca hälften av verksamheten under budgelårel utgjorde uppdrag frän totalförsvaret. Den återstående delen dominerades av uppdrag från den övriga offentliga sektorn, bl.a. styrelsen för teknisk utveckling, nämnden för energiproduktionsforskning, energiforskningsnämnden, arbetarskyddsfonden, statens kärnkraftsinspektion och statens vattenfallsverk. Samarbetet med universitet och högskolor har varit speciellt utveck'at i Linköping och Umeå.

Insatserna för kommuner och landsting ökade under budgetåret. De ledde i flera fall till samarbete med svensk industri. Övriga indusiriuppdrag hade ofta anknytning till försvarsindustrin. Totalt omfattade industriuppdrag ca 15 % av verksamheten.

Budgetåret 1983/84

Resultaten av föregående budgetårs översyn av mål och former för verksamheten m. m. kommer stegvis alt omsättas i konkreta åtgärder. De mest betydelsefulla åtgärderna rör personalutveckling samt systematiska

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 216

marknadsanalyser för att på ett välavvägt sätt öka verksamhetsvolymen. Budgetering, debitering och ekonomisk analys genomförs med ökande noggrannhet.

Andelen totalförsvarsuppdrag minskar nägot. Inom svensk forskningspolitik läggs ökad vikt vid nyttiggörande av forskningsresultat, bl.a. genom samarbete över myndighets- och sektorsgränser. Denna inriktning skall tillvaratas genom initiativ från försvarssektorn och frän forskningsanstalten.

Forskningsanstalten har föreslagit byggnadsstyrelsen alt göra en tillbyggnad av det mikrobiologiska laboratoriet vid huvudavdelning 4 i Umeå för att möjliggöra en ökning av den intäktsfinansierade verksamheten.

Budgetåret 1984/85 Försvarets forskningsanstalt

Den intäktsfinansierade verksamhetens volym bedöms öka planenligt främst genom fortsatt personalutveckling och marknadsföring.

Insatserna för ett utvidgat forskningssamarbete över myndighets- och sektorsgränser fortsätter och väntas ge resultat i form av ett ökat antal uppdrag.

Forskningsanstalten avser alt försöka behålla uppdragsvolymen inom totalförsvaret och utöka volymen inom den offentliga sektorn med särskild tonvikt pä övergripande elektronikutveckling, energifrågor, arbetarskydds- och miljöproblem samt teknikutveckling och teknikupphandling i det offentligas tjänst.

Överbefälhavaren har yttrat sig över försvarels forskningsanstalts anslagsframställning för anslaget Kl.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad försvarels forskningsanstalt har anfört om den intäktsfinansierade uppdragsverksamhetens omfattning och inriktning under budgetåret 1984/85.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov. Kostnaderna för en eventuell tillbyggnad av del mikrobiologiska laboratoriet vid huvudavdelning 4 i Umeå förutsätts helt finansieras med intäkter från uppdragsverksamheten.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

217

K 2. Flygtekniska försöksanstalten

Med hänvisning lill vad jag har anfört tidigare (s. 182) hemställer jag atl regeringen föreslär riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1984/85 beräkna ett förslagsanslag av 2550000 kr.

FN-styrkor m. m.

Verksamheten under delprogrammet FN-styrkor m.m. omfattar bl.a. rekrytering, organisation och utbildning i Sverige av beredskapssiyrkan för FN-tjänst. Denna verksamhet budgeteras på ett primäruppdrag inom delproduktionsomrädet Allmän ledning och förbandsverksamhet och finansieras från förslagsanslaget Beredskapsslyrka för FN-ljänst. Delprogrammet omfattar vidare FN-styrkors tjänstgöring utomlands m. i.i. Denna verksamhet finansieras fr.o.m. budgetåret 1984/85 från förslagsanslagen FN-styrkors verksamhet utomlands och Övervakningskontingenlen i Korea.

Verksamheten under delprogrammet leds av chefen för armén.

K 3. Beredskapsstyrka för FN-tjänst

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

20958090 21300000 25 200000

Kostnader och medelsbehov (1000-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1982/83

1983/84      1984/85

Planerat    Utfall

Planerat    Chefen      Föredra-
för ganden

armén

Beredskapsslyrka för FN-tjänst: Allmän ledning och förbandsverksamhel

Koslnader = medelsbehov

22492       20958        21300       28912        25 200 22 492        20958        21300        28912        25200

15    Riksdagen 1983/84. t saml. Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 218

Personal

Personalkategori	Antal anställda omräknat till personår
	1982/83		1983/84	1984/85
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för armén	Föredraganden
Militär personal Civil personal	9 19 28	9 19 28	9 19 28	11 36 47	11 28 39

Budgetåret 1982/83

Under budgetåret 1982/83 har två beredskapsbataljoner om vardera ca 700 personer rekryterats och utbildats vid I4/Fo41 i Linköping och PlO/Fo43 i Strängnäs. Av dessa har totalt omkring 800 personer tagits i anspråk för tjänstgöring vid den svenska bataljonen i Republiken Cypern.

För tjänstgöring vid det svenska sjukhuskompaniet i södra Libanon har rekryterats och utbildats omkring 300 personer.

För tjänst i FN: s observatörsstyrkor i Mellersta Östern, Indien och Pakistan har rekryterats och utbildats 43 observatörer.

Till specialenheten för katastrofhjälp har rekryterats och utbildats ca 70 personer.

En centralisering till Ing 1 av beredskapsbataljonernas m. m. utbildning har planerats.

Riksdagen beslöt vid 1979/80 ärs riksmöte alt det bör uppföras en minnesvård över svensk personal som omkommit i FN-tjänst (FöU 1979/80: 12, rskr 189). Regeringen gav samma år uppdrag lill överbefälhavaren att lämna förslag till utförande och plats för minnesvården. Överbefälhavaren har under budgetåret 1982/83 i särskild skrivelse redovisat förslag till uppförande och beräknat den totala kostnaden till 500000 kr. Förslaget innebär atl en konstnärstävlan utlyses beträffande utformningen, att minnesvården ges en måttfull storlek, atl namnen pä de personer som avlidit inte anges pä minnesvården och att den placeras på Artillerigården i Stockholm.

Budgetåret 1983/84

Under budgetåret 1983/84 kommer verksamheten att få i huvudsak samma omfattning som under föregående budgetår och omfatta bl. a. rekrytering, organisation och utbildning av omkring 1 800 personer.

Beredskapsstyrkornas utrustning moderniseras under budgetåret.

Centralisering av beredskapsbalaljonernas m. m. utbildning påbörjas.

Budgetåret 1984/85 Chefen för armén

Två beredskapsbalaljoner om vardera ca 700 personer kommer atl rekryteras och utbildas. Bataljonernas utrustning moderniseras, bl. a. genom

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 219

anskaffning av skyddsvästar. Under förutsättning all mandatet föriängs kommer under budgetåret totalt omkring 800 personer all tas i anspråk för tjänstgöring vid den svenska bataljonen i FN:s fredsbevarande styrka i Republiken Cypern.

Om mandatet förlängs, kommer omkring 300 personer alt rekryteras och utbildas för det sjukhuskompani som tjänstgör i södra Libanon.

Rekrytering och utbildning av observatörer, personal till specialenhelen för katastrofhjälp m. fl. enheter förutsätts fä i stort sett oförändrad omfattning.

Centralisering av beredskapsbataljonernas m. m. utbildning till Ing I i Almnäs avslutas under budgetåret. Denna medför att vissa nya fasta tjänster bör belasta anslaget. Huvuddelen av dessa har under tidigare budgelår erhållits som gratistjänster från I4/Fo41 och P 10/Fo43. En motsvarande minskning görs därför av antalet tjänster vid dessa myndigheter. Med nuvarande FN-insatser beräknas centraliseringen medföra en årlig besparing i driftkostnader om totalt ca 1,3 milj.kr. genom bl.a. ett minskat behov av köpta tjänster och minskade traktamentskostnader.

Om deltagande i en ny fredsbevarande FN-insats beslutas under budgetåret, kan krävas en ulökad rekrytering och utbildning av FN-styrkan.

Förändringarna i förhällande till budgetåret 1983/84 detaljmoliverar chefen för armén pä följande sätt.

A.  Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 3 135000 kr.

B.  Uppgiftsförändringar

Volymförändringar innebär att medelsbehovet ökar med 4477000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag kan i huvudsak godta vad chefen för armén har anfört om verksamheten under budgetåret 1984/85. Vissa av de nya fasta tjänster som chefen för armén har beräknat för verksamheten kommer dock att erhållas som gratistjänster frän Ing I.

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag biträder i princip överbefälhavarens förslag till utförande av en minnesvård över svensk personal som omkommit i FN-tjänst. Med hänsyn till det statsfinansiella läget anser jag dock att uppförandet av minnesvården bör uppskjutas.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Beredskapsstyrka för FN-tjänst för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 25200000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 220

K 4. FN-styrkors verksamhet utomlands

Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades första gängen pä tilläggsstal till riksstaten för budgelåret 1956/57 (prop. 1956:198, SU 179, rskr 539). Därefter har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet.

Sedan budgetåret 1965/66 har anvisats medel för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige under anslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m.m., fr.o.m. budgetåret 1972/73 benämnt FN-styrkors verksamhet utomlands.

Sammanlagt har för den svenska verksamheten utomlands t. o. m. budgetåret 1983/84 anvisats 1 668065 000 kr. För budgetåret 1983/84 har anvisats 122 milj.kr.

Del av ifrågavarande koslnader avses bli ersatt av FN. Intill den 29 augusti 1983 har från FN återbetalats 633078036 kr. Vid den tidpunkten uppgick Sveriges återstående fordran hos FN enligt dittills framlagda krav till 176093492 kr. Ersättningar från FN tillgodoförs statsbudgetens inkomsttitel Övriga inkomster av statens verksamhet.

Föredragandens överväganden

Genom beslut i juni 1982 förordnade regeringen all ett sjukhuskompani omfattande högst 150 personer jämte viss stabspersonal skulle ställas till FN: s förfogande för fortsatt tjänstgöring i Mellersta Östern t. v.

Genom beslut i juni 1983 förordnade regeringen att liden för den svenska FN-insatsen i Republiken Cypern skulle föriängas t. v. Styrkan på Cypern uppgår till ca 400 personer.

Genom beslut i juni 1983 medgav regeringen att observatörer i FN-tjänst får avlösas under budgetåret 1983/84. Antalet observatörer uppgår till ca 43.

Jag kan f. n. inle bedöma hur länge de svenska FN-styrkorna behöver fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid anvisas för budgetåret 1984/85.

För en fortsatt verksamhet utomlands av nuvarande omfattning räknar jag med ett medelsbehov av 120 milj.kr. för budgetåret 1984/85. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för del militära försvaret.

Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1984/85 måste betraktas som ungefäriig med hänsyn till svårigheterna atl beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten att regeringen fattar beslut om nya svenska FN-insatser eller att de nuvarande kontingenterna avvecklas.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

alt lill FN-styrkors verksamhet utomlands för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 120000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 221

K 5. Övervakningskontingenten i Korea

Medel för övervaknings- och repatrieringskontingenten i Korea anvisades första gängen pä tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1953/54 (prop. 1953:234, SU 196, rskr 431). Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag 1954 men övervakningskontingentens uppgift står alltjämt kvar.

För övervakningskonlingentens fortsatta verksamhet har anvisats medel under anslaget Svenska övervakningskontingenten i Korea, fr.o.m. budgetåret 1972/73 benämnt Övervakningskontingenten i Korea.

Sammanlagt har för den svenska verksamheten i Korea t. o. m. budgetåret 1983/84 anvisats 42920000 kr. För budgetåret 1983/84 har anvisats 2,5 milj.kr.

Föredragandens överväganden

Genom beslut i april 1976 förordnade regeringen atl det t. v., intill regeringen bestämmer annat, skall finnas en övervakningskontingent i Korea om högst tio personer. Jag kan f. n. inte bedöma hur länge övervakningskontingenten i Korea behöver fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid anvisas för budgetåret 1984/85. Jag anser att kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hällas så läg som möjligt.

För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av 3 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1984/85 måste betraktas som ungefäriig med hänsyn till svårigheterna atl beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten att kontingenten avvecklas.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Övervakningskontingenten i Korea för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 3000000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 222

Bilaga 6.1

Förslag till

Lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

Härigenom föreskrivs att 27 § 1 mom. värnpliktslagen (1941:967) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 § 1.'  De värnpliktigas utbildningstid

Värnpliktsutbildningen utgöres av grundutbildning och repetitionsutbildning. Repetitionsutbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar, särskilda övningar, fackövningar, särskilda fackövningar och mobiliseringsövningar.

A. Värnpliktig, som ultagits för utbildning vid armén, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1.   menig kategori G eller F minst 220 och högst 245 dagar,

2. menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar eller, i särskilt kvalificerad befattning, minst 325 och högst 350 dagar,

3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

4. plulonsbefäl minst 325 och högst 360 dagar eller, i särskilt kvalificerad befattning, minst 395 och högst 450 dagar,

5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytteriigare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagils för utbildning vid flottan, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G minst 285 och högst 310 dagar,

2. menig kategori F minst 325 och högst 350 dagar,

3. menig kategori E minst 415 och högst 440 dagar,

4. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar,

5. plutonsbefäl minst 380 och högst 440 dagar eller, om den värnpliktige har avlagt sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen, minst 325 och högst 350 dagar,

6. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid kustartilleriet, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,

2. menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar,

3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

4. plutonsbefäl minst 380 och 4. plutonsbefäl minst 380 och högst 405 dagar eller, i stabstjänst-     högst 405 dagar,

befattning, minst 320 och högst 345 dagar,

5.  kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl saml ytterligare 90
dagar.

Senaste lydelse 1983: 278.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet 223

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flygvapnet, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1.   menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,

2. menig kategori E minst 325 och högst 350 dagar,

3. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar eller, i särskild befattning i underhålls- eller undertättelsetjänst, minst 260 och högst 300 dagar,

4. plulonsbefäl minst 335 och högst 360 dagar,

5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90 dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning till någon av följande särskilda befattningar, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1.   apotekare minst 200 och högst 225 dagar,

2. läkare minst 200 och högst 225 dagar,

3. läkarassistent minst 230 och högst 255 dagar,

4. personalvårdsassistent minst 320 och högst 345 dagar,

5.       tekniker vid armén och kust- 5. tekniker, vid armén minst 320
artilleriet minst 320 och högst 345      och högst 345 dagar och vid kustar-
dagar,                                                    tilleriet minst 380 och högst 405 da
gar,

6. systemtekniker vid flygvapnet minst 340 och högst 365 dagar,

7. meteorolog minst 340 och högst 365 dagar.

Värnpliktig, som uttagits till bevaknings- eller depåtjänst, skall fullgöra grundutbildning som omfattar vid

1.   armén minst 220 och högst 245 dagar,

2. flottan minst 285 och högst 310 dagar,

3. kustartilleriet minst 220 och 3. kustartilleriet minst 285 och högst 245 dagar,                                    högst 310 dagar,

4. flygvapnet minst 310 och högst 335 dagar.

B. Värnpliktig skall fullgöra högst fem krigsförbandsövningar. Krigsförbandsövning skall vid armén och marinen omfatta för värnpliktig i befattning för

1. menig högst 21 eller, i befattning för menig på stamslridsfartyg vid flottan eller i särskilt kvalificerad befattning för menig, högst 25 dagar,

2. gruppbefäl högst 25 eller, i befattning för gruppbefäl på stamslridsfartyg vid flottan, högst 32 dagar,

3. plutons- eller kompanibefäl högst 32 dagar.

Krigsförbandsövning skall vid flygvapnet omfatta för värnpliktig i befattning för

1. menig högst 15 dagar,

2. gruppbefäl högst 15 eller, i särskilt kvalificerad befattning för gruppbefäl, högst 22 dagar,

3. plutons- eller kompanibefäl högst 22 dagar.

För värnpliktig vid flottan i befattning för menig på sådant hjälpfartyg som det krävs speciella åtgärder för att rusta får krigsförbandsövningen utsträckas att omfatta högst 25 dagar. För värnpliktig vid flottan i befattning som menig radiosignalist eller, på stamslridsfartyg, i annan kvalificerad befattning, liksom för värnpliktig i befattning för menig på sådant stamslridsfartyg som det krävs speciella åtgärder för att rusta får krigsförbandsövningen utsträckas till att omfatta högst 32 dagar.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 224

För värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvartermästare eller i motsvarande befattning eller med uppgift som materielredogöra-re kan tiden för krigsförbandsövningen utsträckas till att omfatta högst två dagar utöver den tid den värnpliktige eljest skall tjänstgöra.

Tiden för en krigsförbandsövning fär lagas i anspråk för en fackövning. En krigsförbandsövning för värnpliktig i befattning pä stamslridsfartyg vid flottan får uppdelas i högst fyra delövningar.

C. Värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl saml värnpliktig i särskilt kvalificerad befattning för menig eller gruppbefäl kan åläggas alt fullgöra högst fem särskilda övningar.

Särskild övning skall omfatta högst elva dagar vid armén och marinen samt högst fyra dagar vid flygvapnet.

Värnpliktig, som vid förband skall fullgöra uppgift av särskild betydelse för genomförande av förbandets mobilisering eller som är krigsplacerad vid förband, vars mobilisering är avsedd alt kunna genomföras pä avsevärt kortare tid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens förband, kan åläggas att fullgöra högst fem mobiliseringsövningar om sammanlagt högst åtta dagar.

Tiden för särskild övning får tagas i anspråk för särskild fackövning.

Vid flygvapnet får särskild övning uppdelas i två delövningar, om den värnpliktige medger det.

Denna lag träder i kraft den I juli 1984. För värnpliktig, som har påböijat grundutbildningen före lagens ikraftträdande, gäller äldre bestämmelser.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet 225

Bilaga 6.2

Förslag till

Lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520)

Härigenom föreskrivs att 9§ familjebidragslagen (1978:520) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

9 §'

Familjepenning beräknas för månad till högst 750 kronor för barn och till högst / 500 kronor för annan person. Familjepenning för den som uppbär ersättning för vård som avses i 7 § 7 eller för den som har rätt till underhållsbidrag, som tjäns-tepliklig är skyldig att utge, får dock inte översliga ersättningens eller bidragets belopp för månad.

Familjepenning beräknas för månad till högst 780 kronor för barn och till högst / 560 kronor för annan person. Familjepenning för den som uppbär ersättning för vård som avses i 7§ 7 eller för den som har rätt till underhållsbidrag, som ijäns-lepliktig är skyldig atl utge, får dock inte överstiga ersättningens eller bidragets belopp för månad.

Denna lag träder i kraft den I juli 1984.

Senaste lydelse 1983:329.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet 226

Register

Sid.

1   Översikt

6  1 Huvudtitelns utformning

7 A.	Försvarsdepartementet m. m.
7   1.	Försvarsdepartementet	27 300000
8 2.	Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret	6870000
9 3.	KommiUéerm.m.	8600000
10 4.	Extra utgifter	535000 43305000

11   2 Säkerhetspolitiska överväganden

15	3 Strukturförändringar och samordning
15	3.1	Oversynsprojektet
15	3.2	Försvarsmaktens transportflyg
15	3.3	Flygplan för havsövervakning
16	3.4	Samordning mellan kommuner och fredsförband
16	3.5	Totalförsvarets ledning
16	3.6	Utredningen om försvarels gemensamma myndigheter
17	3.7	Försvarels datacentral
17	3.8	Hemställan
18	4 Bevakning av totalförsvarsobjekt
18	4.1	Gällande ordning
18	4.2	Monopolutredningen
19	4.3	Statsmakternas beslut
20	4.4	Regeringens beslut med anledning av propositionen
20	4.5	Överbefälhavarens redovisning
21	4.6	Remissutfallet
24	4.7	Föredragandens överväganden
25	4.8	Hemställan
26	5 Det militära försvaret
26	5.1	Planerings- och ekonomisystemet
30	5.2	Verksamheten under det senast förflutna

budgetåret (1982/83)

30 5.2.1 Myndigheternas preliminära årsredo-

visningar

31 5.2.2 Det ekonomiska utfallet

33            5.2.3 Hemställan

34 5.3   Verksamheten under innevarande budgetår

(1983/84)

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6    Försvarsdepartementet

227

5.4

5.5

36 36 36 38 48 49

49 50 50

51 51

54 55  5.6

57 5.7

57 57

Det militära försvarets fortsatta utveckling

5.4.1 Inledning

5.4.2 Överbefälhavaren

5.4.3 Föredragandens överväganden

5.4.4 Hemställan

Vissa frågor rörande provningsresurserna inom försvaret

5.5.1 Inledning

5.5.2 Nuvarande organisation

5.5.3 1982 ärs militära provningsresursutredning

5.5.4 Remissyttrandena

5.5.5 Föredragandens överväganden

5.5.6   Hemställan
Värnpliktsförmåner
Anslagsfrågor för budgetåret 1984/85

5.7.1 Utbrytningspunkter

5.7.2 Anslagsberäkningar

58   B. Arméförband

Arméförband: 58   1.     Ledning och förbandsverksamhet 58 2.     Materielanskaffning 58  3.     Anskaffning av anläggningar 58 4.     Forskning och utveckling

5 200000000*

1230000000*

415000000*

260000000*

7105000000

59 C. Marinförband

Marinförband: 59   1.     Ledning och förbandsverksamhet 59 2.     Materielanskaffning 59 3.     Anskaffning av anläggningar 59 4.     Forskning och utveckling

1630000000*

1040000000*

135000000*

100000000*

2905000000

60 D. Flygvapenförband

Flygvapenförband: 60  1.     Ledning och förbandsverksamhet 60 2.     Materielanskaffning 60 3.     Anskaffning av anläggningar 60 4.     Forskning och utveckling

2775000000* 2200000000* 200000000* I 300000000* 6475000000

61   E. Operativ ledning m. m.

Operaliv ledning m. m.: 61   1.     Ledning och förbandsverksamhet 61   2.     Materielanskaffning 61   3.     Anskaffning av anläggningar

590000000* 115000000* 110000000* 815000000

* Beräknat belopp.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet

228

62	F.
62	1.
65	2.
68	3.
73	4.
78	5.
82	6,
84	7,
86	8,
89	9,
92	10.
94	II.
98	12.
100	13,
103	14
106	15,
109	16
III	17
115	18,

Gemensamma myndigheter m. m.

117   19

Försvarets civilförvaltning 102870000
Försvarets sjukvårdsstyrelse 26280000
Fortifikationsförvaltningen 159850000
Försvarets materielverk 568 150000
Gemensam försvarsforskning 301 950000
Anskaffning av anläggningar för försvarets
forskningsanstalt 16600000
Försvarets radioanstalt 182 000000
Värnpliktsverket 94500000
Försvarets rationaliseringsinstitut 21 860000
Försvarshögskolan 2895000
Militärhögskolan 34000000
Försvarels förvaltningsskola 9760000
Försvarets läromedelscentral 1 001 000
Krigsarkivet 6105000
Statens försvarshistoriska museer 10420000
Frivilliga försvarsorganisationer m. m. 72800000
Försvarets datacentral 12151 000
Vissa nämnder m. m. inom det militära för
svaret 12 500000
Reglering av prisstegringar för det militära
försvaret 1800000000*

3435692000

20735692000*

Summa för det militära försvaret

118 118 119

119 119 120 121

122 122 124 127 128 128

129

130 132

6 Civilförsvaret

6.1 Planerings- och ekonomisystemet

6.2 Verksamheten under det senast förflutna budgetåret (1982/83)

6.2.1 Civilförsvarsstyrelsen

6.2.2 Det ekonomiska utfallet

6.2.3 Hemställan

6.3 Verksamheten under innevarande budgetår (1983/84)

6.4 Civilförsvarets fortsatta utveckling

6.4.1 Civilförsvarsstyrelsen

6.4.2 Föredragandens överväganden

6.4.3 Hemställan

6.5    Ekonomiska resurser för civilförsvaret

6.5.1 Planeringsram för civilförsvar utom skyddsrum för perioden 1984/85-1988/89, m. m.

6.5.2 Ramberäkningar för budgetåret 1984/85 m.m.

6.5.3 Hemställan

6.6    Anslagsfrågor för budgetåret 1984/85

* Beräknat belopp.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 6   Försvarsdepartementet

229

133	G.
133	1.
142	2.
144	3.
148	4.

Civilförsvar

Civilförsvar 372600000
Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar 30900000
Civilförsvar: Skyddsrum 579500000
Reglering av prisstegringar för civilför
svaret 100000000

Summa för civilförsvaret 1083000000

150 7 Det ekonomiska försvaret
150 7.1	Inledning
152 7.2	Det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling
152	7.2.1 Inledning
153	7.2.2 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
154	7.2.3 Föredragandens överväganden
163	7.2.4 Hemställan
164 7.3	Ekonomiska resurser för det ekonomiska försvaret
164	7.3.1 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
165	7.3.2 Föredragandens överväganden
166	7.3.3 Hemställan
167 7.4	Anslag under flärde huvudtiteln för det ekonomiska försvaret
167	7.4.1 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
171	7.4.2 Föredragandens överväganden
175  H.	Ekonomiskt försvar
175  1.	Överstyrelsen för ekonomiskt försvar:
	Förvaltningskostnader	34865000
176 2.	Drift av beredskapslager	225060000
176 3.	Beredskapslagring och industriella åtgärder	126200000
177 4.	Särskilda kostnader för lagring av nafta	1000
178 5.	Föriuster pä beredskapsgarantier m. m.	1000 386127000
179 8 Övrigt totalförsvar m. m.
179 8.1	Inledning
180 8.2	Föredragandens överväganden
182 8.3	Hemställan
183  I. Övrigt totalförsvar
183   1.	Beredskapsnämnden för psykologiskt
	försvar	3 170000
186 2.	Civilbefälhavarna	13 300000
191   3.	Signalskydd	5940000
193 4.	Vissa teleanordningar	91 100000
195 5.	Identitetsbrickor	910000
196 6.	Vissa skyddsrumsanläggningar	6535000
198 7.	Anläggningar m. m. för vissa militära
	ändamål	15800000
202 8.	Bidrag till kostnader för kommunal bered-
	skap	40000 136795000

Prop. 1983/84:100    Bilaga 6   Försvarsdepartementet

204 J. Räddningstjänst

206  1.     Statens brandnämnd 208 2.     Beredskap för oljebekämpning till havs m. m.

211    3.     Ersättning för verksamhet vid räddnings-

tjänst m. m.

212    4.     Strandbekämpningsbåtar

230

16820000

10400000

5 300000

800000

33320000

213	K
213	1.
217	2.
217	3.
220	4.
221	5.

Övriga ändamål

Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad uppdragsverksamhet Flygtekniska försöksanstalten Beredskapsstyrka för FN-tjänst FN-styrkors verksamhet utomlands Övervakningskontingenlen i Korea

Totalt för försvarsdepartementet

222 Bilaga 6.1 Förslag till lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

225 Bilaga 6.2 Förslag till lag om ändring i familjebidragslagen (1978: 520)

1000

2550000*

25 200000

120000000

3000000

150751000

22568990000

Beräknat belopp.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

Bilaga 7 till budgetpropositionen 1984 Prop. 1983/84:100

Bilaga 7

^{Socialdepartementet}

översikt

Till socialdepartementet hör det sociala trygghetssystemet i form av allmän sjukförsäkring och tandvårdsförsäkring, arbetskadeförsäkring, föräldraförsäkring, barnbidrag, flerbarnstillägg och annat ekonomiskt stöd till barnfamiljerna, folkpensionering, ATP och delpensionsförsäkring, barnomsorg, äldreomsorg, omsorger om handikappade samt hälso- och sjukvård, socialtjänst, alkohol- och narkotikapolitik liksom ansvar för forskning och utvecklingsarbete inom den sociala sektorn.

För socialdepartementets verksamhetsområde läggs fram förslag som för budgelårel 1984/85 medför utgifter i statsbudgeten på sammanlagt 71 770,8 milj. kr. Det är en ökning med 1 300,7 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Till dessa belopp skall läggas den del av socialförsäkringssystemet som ligger utanför statsbudgeten. Utgiftssumman blir då 140 870 milj. kr. och ökningen 5 940 milj. kr.

Budgetförslaget präglas av en stor restriktivitet vad gäller utgiftsökningar. Det allvarliga samhällsekonomiska läget gör det nödvändigt att dämpa ökningen i statens utgifter och ger inget utrymme för nya kostnadskrävande sociala reformer. Arbetet får istället inriktas på att åstadkomma förbättringar genom ökad effektivitet och omprioriteringar.

De socialpolitiska insatserna är av stor omfattning. Socialhuvudtiteln ger inte ensam en fullständig bild av samhällets insatser på det socialpolitiska området. Till totalbilden hör även vissa anslag som redovisas under andra huvudtitlar, kostnader för socialförsäkringen som inte tas över statsbudgeten samt landstingens och kommunernas kostnader. De sammanlagda kostnaderna för samhällets socialpolitik under år 1984 beräknas därmed uppgå till över 210 miljarder kr. vilket är en ökning med över 40 miljarder kr. jämfört med år 1981.

En av de viktigaste uppgifterna för den socialdemokratiska regeringen är att bevara och på sikt söka förbättra den sociala tryggheten för äldre, handikappade, sjuka och barnfamiljer.

På pensionsområdet har regeringen haft samtal med företrädare för pensionärsorganisationerna, vilka förklarat att pensionärerna är beredda att avstå från kompensation för devalveringen hösten 1982 på samma sätt som andra grupper. Riksdagen har därefter godkänt regeringens förslag om att vid fastställande av basbeloppet för år 1984 räkna av fyra procentenheter av den prisökning som beror på devalveringen.

Basbeloppet har nu ålerknulits till konsumentprisindex, vilket betyder att pensionerna är fullt värdesäkrade för de prisförändringar som inträffar

1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 2

fr. o. m. december 1983.

Det särskilda tilläggsbelopp som gällt vid beräkningen av pensioner m. m. under år 1983 omvandlas fr. o. m. år 1984 till ett ökat stöd för de pensionärsgrupper som har de lägsta pensionerna.

För barnomsorgen och den sociala hemhjälpen har riksdagen nyligen beslutat om en ny utformning av det statliga stödet.

Barnbidragen höjdes under år 1983 och flerbarnstilläggen fördubblades. Fr. o. m. den 1 juli 1983 omfattar flerbarnstilläggen även ungdomar upp till 19 år som bor hemma och studerar.

En familjeekonomisk beredningsgrupp har tillsatts för att bearbeta och överväga de utredningsmaterial som föreligger beträffande olika former av ekonomiskt stöd till barnfamiljerna.

En barn- och ungdomsdelegation har tillsatts under statsministerns ordförandeskap med uppgift att vara ell samordnande och rådgivande organ inom regeringskansliet för barn- och ungdomsfrågor.

Slutrapporten från projektet Hälso- och sjukvård inför 90-talet (HS 90) kommer år 1984 att ge planeringsunderlag och behandlingsprogram för en mer offensiv och förebyggande hälso- och sjukvård.

Under våren 1984 kommer förslag att läggas fram om den framtida tandvårdens och tandvårdsförsäkringens utformning m. m.

Den livliga alkoholpolitiska diskussionen har bidragit till en större medvetenhet om alkoholens skadeverkningar.

På narkotikaområdet har regeringen intensifierat kampen mot narkotikamissbruket och den illegala narkotikahandeln. En arbetsgrupp i socialdepartementet har föreslagit särskilda insalser för att utveckla den öppna narkomanvården. Socialstyrelsen har intensifierat opinionsbildningen mot droger.

Ekonomiskt stöd till barnfamiljerna

Samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljerna syftar till alt utjämna skillnader i ekonomiska villkor mellan barnfamiljer och familjer ulan barn samt att skapa en rättvis fördelning mellan olika typer av barnfamiljer.

Det ekonomiska stödet lill barnfamiljerna består av allmänna barnbidrag med flerbarnstillägg saml bostadsbidrag, föräldrapenning, bidrag för vård av barn med handikapp, bidragsförskott och barnpension. Dessa stödformer omfattar närmare 15 miljarder kr. under år 1984 med följande fördelning.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

Statens direkta stöd till barnfamiljerna år 1984

Milj. kr.

Barnbidrag

Bostadsbidrag (staten)

Föräldrapenning

Vårdbidrag för handikappade barn

Bidragförskott

Barnpensioner

5 750	39,7
1515	10,5
4 950	34,2
395	2,7
1295	8,9
575	4,0

Summa 14 480 100,0

Kommunerna 1 385 milj. kr.

Anm. Dessutom tillkommer 6 515 milj. kr. i statsbidrag till barnomsorgen.

Barnbidrag, som utgår med samma belopp till alla barn under 16 års ålder, utbetalas till ca en miljon familjer med ca 1,7 miljoner barn. Familjer med tre eller flera barn får dessutom s. k. flerbarnstillägg.

Barnbidraget är f. n. 3 300 kr. per barn och år. Flerbarnstilläggen innebär att en familj med tre barn får ett halvt extra barnbidrag. Familjer med fyra eller fler barn får dessutom ett extra helt barnbidrag för varje barn utöver de tre första.

Bostadsbidraget är ett inkomstprövat komplement till barnbidraget och utgår till ca 330000 familjer med 670 000 barn.

Föräldraförsäkringen ger alla föräldrar ett ekonomiskt stöd i samband med barns födelse eller sjukdom. Den ger också föräldrarna ekonomiska möjligheter att vara hemma hos sina barn under viss tid fram t. o. m. barnets första skolår. Ersättning utgår med samma belopp som sjukpenningen, dvs. 90 % av inkomsten eller med en garanlinivå på 37 kr. per dag. Föräldrapenning utgår under sex månader i samband med barns födelse eller adoptivbarns ankomst. Därtill utgår särskild föräldrapenning under ytterligare sex månader för varje barn.

Vidare utgår föräldrapenning för tillfällig vård av barn vid sjukdom eller liknande under högst 60 dagar per år och barn under 12 års ålder. Under år 1982 använde drygt hälften av de ersättningsberättigade familjerna denna föräldrapenning under genomsnittligt 6 dagar per familj. Av dem som uppburit denna ersättning var 48 % fäder.

Gravida kvinnor som inte kan fortsätta sitt ordinarie förvärvsarbete har rätt till omplacering under graviditetens slutskede. Finns ingen möjlighet till omplacering har kvinna rätt lill havandeskapspenning i högst 50 dagar med samma belopp som sjukpenningen. Under år 1982 betalades havandeskapspenning till 8 000 kvinnor.

Föräldrar som har hand om handikappade barn i hemmet kan få vårdbidrag med ett belopp som motsvarar folkpensionen för en förtidspensionär. Tillsammans med den uppräkning som följer av prisutvecklingen höjs vårdbidraget den 1 januari 1984 med 2 137 kr. till 38 976 kr. per år.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 4

Vårdbidraget, som utgår för ca 13 000 barn, beskattas som inkomst och är ATP-grundande. Fr. o. m. år 1983 kan en del av vårdbidraget betraktas som en skattefri ersättning för de särskilda kostnader som handikappet medför.

Barnpension utgår lill ca 43 000 barn och skall ge ett ekonomiskt grundskydd till de barn vars föräldrar avlidit.

Genom bidragsförskotten ger samhället ett ekonomiskt grundskydd för de barn vars föräldrar lever åtskilda. Bidragsförskotten utgår i dag för drygt 250 000 barn. Detta grundskydd uppgår under år 1984 lill 8 323 kr.

Flera utredningar har arbetat med det ekonomiska stödet till barnfamiljerna, t. ex. familjeekonomiska kommittén, ensamförälderkommittén, föräldraförsäkringsutredningen m.fl. En särskild beredningsgrupp inom regeringskansliet överväger f. n. detta material.

Försäkring vid sjukdom, handikapp och åldrande

Genom socialförsäkringssystemet garanteras medborgarna en allmän grundtrygghet och ersällning för inkomstbortfall vid sjukdom, handikapp och på ålderdomen.

Genom alt ersättningarna ulöver grundnivån i allmänhet utgår i förhållande lill inkomstbortfallets storlek kan stora förändringar i de ekonomiska levnadsvillkoren undvikas vid sjukdom, handikapp eller pensionering.

Socialförsäkringarna omfattar sjukförsäkring (inkl. tandvårdsförsäkring), folkpensionering, pensionstillskott, hustrulillägg, kommunall bostadstill-lägg, allmän tilläggspension, arbetskadeförsäkring och delpensionsförsäkring. Den ekonomiska omfattningen under år 1984 beräknas bli följande.

Sjukförsäkring 28 030 milj. kr.

Folkpensionering, pensionstillskott 40 700 milj. kr.

Kommunalt bostadstillägg 3 800 milj. kr.

Allmän tilläggspension 35 650 milj. kr.

Arbetsskadeförsäkring I 520 milj. kr.

Delpension I 160 milj. kr.

Summa 110860 milj. kr.

Det är nödvändigt att försöka begränsa kostnadsutvecklingen iiven inom socialförsäkringens område. Detta måste emellertid ske med slor varsamhet så att trygghetssystemets uppbyggnad inle äventyras. Åtgärderna måste också få en fördelningspolitiskt rättvis utformning. Den ekonomiska tryggheten för sjuka, handikappade och äldre får inle äventyras. Den svenska socialpolitiken skall åven i fortsättningen i sina grunddrag bygga på generella åtgärder och vara en socialpolitik för hela folket.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 5

Riksdagen har nyligen antagit förslag som innebär att reglerna för värdesäkringen av socialförsäkringsförmånerna i allt väsentligt återställs till vad som gällde före den borgerliga regeringsperioden. Beräkningen av basbeloppet har således återknutits till utvecklingen av konsumentprisindex. Vid fastställande av basbeloppet för år 1984 har viss avräkning gjorts för den prisstegring som är föranledd av devalveringen i oktober 1982. Därefter gäller värdesäkringen fullt ut för de prisförändringar som inträffar fr. o. m. december 1983.

Basbeloppet för år 1984 har fastställts till 20 300 kr.

Del särskilda tilläggsbelopp lill basbeloppet som gällt vid beräkningen av pensionsförmåner m. m. under år 1983 omvandlas den 1 januari 1984 till extra uppräkningar av folkpensionens grundnivå, pensionstillskotten och handikappersättningarna och vårdbidraget för barn med handikapp. Genom dessa åtgärder får de ekonomiskt svagaste grupperna bland de handikappade och äldre ett förstärkt ekonomiskt grundskydd fr. o. m. nästa år.

I syfte att begränsa kostnadsutvecklingen inom socialförsäkringen har riksdagen också beslutat om att skärpa reglerna för inkomstprövning av hustrutillägg till fokpensionen fr. o. m. den 1 januari 1984. Vidare genomförs vissa utgiftsbegränsande åtgärder på sjukförsäkringsområdet, bl. a. höjs patientavgifterna vid läkemedelsinköp och vid läkarbesök.

Det har nu gått lång tid sedan de grundläggande reglerna inom det allmänna pensionssystemet lades fast. ATP-systemet har varit i praktisk funktion i mer än 20 år. Mot denna bakgrund kommer en parlamentarisk utredning att tillsättas för att göra en översyn av vissa frågor som aktualiserats inom pensionsområdet. Bl. a. kommer det nuvarande värde-säkringssystemet att behandlas.

Drygt 2 miljoner personer har i dag folkpension, varav 1,4 miljoner har ålderspension och 310 000 förtidspension. Antalet folkpensionärer ökar med 16 000 per år. Omkring hälften av folkpensionärerna saknar eller har låg ATP. De får då i stället pensionstillskott.

Folkpensionen inkl. pensionstillskott uppgår för år 1984 till 29 232 kr. för en ensam ålderspensionär med helt pensionstillskott, 51 359 kr. för ett pensionärspar och 38 976 kr. för en ensam förtidspensionär.

Härtill kommer kommunalt bostadstillägg (KBT) som utgår fill 650 000 pensionärer i samtliga kommuner.

Över 1,1 miljon ålders- och förfidspensionärer har även allmän tilläggspension (ATP). Antalet ATP-pensionärer ökar årligen med närmare 65 000. Detta leder bl. a. till att antalet pensionärer med pensionsfillskott minskar. ATP utgår med 60 % av den pensionsgrundande inkomsten, som räknas på medeltalet av de 15 bästa inkomståren. ATP betalas helt med avgifter från arbetsgivare och egenföretagare.

En proposition kommer att läggas fram under år 1984 med förslag om ATP-avgiftens storlek under efterföljande år.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 6

Förvärvsarbetande som är mellan 60 och 65 år och vill minska sin arbetstid kan få delpension som då täcker 50 % av inkomstbortfallet.

Sjukförsäkringen ger rätt till sjukpenning med 90 % av arbetsinkomsten upp till 7,5 gånger basbeloppet (152 200 kr. år 1984). Det genomsnittliga antalet sjukdagar per försäkrad har gått ned från 22,9 dagar år 1976 till beräknat 18,2 år 1983. 73 % av sjukfallen varar högst 6 dagar men dessa svarar för endast 15 % av sjukpenningkostnaderna. De långa sjukfallen svarar således för huvuddelen av sjukpenningkostnaderna. Ökad vikt läggs vid åtgärder för rehabilitering av långa sjukfall.

En utredning skall tillsättas för att se över vissa grundläggande regler inom sjukförsäkringen i syfte att ge försäkringen en mer aktiv roll i både det sjukdomsförebyggande och det rehabiliterande arbetet. Därvid skall även vissa resurs-, ansvars- och samordningsfrågor avseende rehabiliteringsinsatserna ses över.

Sjukförsäkringen ersätter även de kostnader för läkarvård, läkemedelsinköp, tandvård, sjukhusvård, sjukvårdsbehandling och sjukresor som överstiger de patientavgifter som fastställts. Dessa avgifter kommer att höjas med mellan 5 och 10 kr. per besök eller inköp. För de personer som behöver mycket sjukvård eller läkemedel finns ett högkoslnadsskydd, som innebär befrielse från ytterligare koslnader efter 15 läkemedelsinköp eller läkarbesök under en tolvmånadersperiod.

Tandvårdsförsäkringen ersätter tandvårdskostnader med 40 % upp till 2 500 kr. och 75 % därutöver. Den som är under 20 år får avgiftsfri landvård hos landsfingens folktandvård.

Riksdagen beslöt under hösten 1981 (prop. 1981/82:22, SoU, 1981/82:12, rskr 1981/82:57) att ge sjukvårdshuvudmännen möjlighet att ta ut inkomst-relaterade avgifter från pensionärer som vårdas på sjukhus i fall där ersättning för vården inte utgår från den allmänna försäkringen. I riksdagsbeslutet förutsattes att tillämpningen av avgiftsreglerna skulle följas upp och redovisas för riksdagen. En arbetsgrupp med företrädare för socialdepartementet och Landstingsförbundet har därför tillsatts för att göra denna uppföljning. Uppdraget har utvidgats till att belysa alternativa lösningar angående sjukhusvårdsavgift för pensionärer. Arbetsgruppen har avlämnat en delrapport Tillämpningen av differentierade vårdavgifter (Ds 1983:13) och beräknas avge sin slutrapport under våren 1984.

Arbetsskadeförsäkringen omfattar alla arbetstagare, uppdragstagare och egenföretagare och ger i princip full ersättning för inkomstbortfall i samband med skada i arbete. Försäkringen finansieras helt genom avgifter frän arbetsgivare och egenföretagare.

En översyn skall göras av vissa frågor inom arbetsskadeförsäkringen. Det gäller bl. a. möjligheterna till en förenklad administration och en ökad samordning med den allmänna försäkringen.

En arbetsgrupp har tillsatts för att se över möjligheterna fill ökad medverkan av förtroendevalda vid beslut i försäkringsärenden hos försäkringskassorna.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 7

Omsorg om barn och ungdom

Barnomsorgen intar en central plats i samhällets service till barnfamiljerna. Barnomsorgen är till för barnens skull. Den skall stödja föräldrarna i föräldrarollen och förbereda barnen för ett vuxenliv i gemenskap och solidaritet. Barnomsorgen gör det också möjligt för båda föräldrarna att förvärvsarbete eller studera. Därigenom främjas jämställdheten mellan kvinnor och män.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen träffade år 1975 en överenskommelse med Svenska kommunförbundet som innebar att 100 000 nya daghemsplatser och 50 000 nya fritidshemsplatser skulle byggas åren 1976-1980. Samtidigt fattade riksdagen beslut om ett nytt statsbidragssystem som skulle underlätta denna utbyggnad.

I verkligheten har målet infriats bara till två tredjedelar. Den tidigare borgerliga riksdagsmajoriteten beslöt dessutom om ett nytt bidragssystem som skulle ha inneburit minskade anslag till kommunernas barnomsorgsverksamhet fr. o. m. 1 januari 1983. Det sistnämnda beslutet upphävdes av riksdagen i december 1982 och det tidigare bidragssystemet gällde även under år 1983.

Riksdagen beslutade den 7 december 1983 om nya regler fr. o. m. år 1984 för statsbidrag till barnomsorgen (prop. 1983/84:9, SoU 12, rskr 43).

Syftet med de nya reglerna är att möjliggöra ett bättre utnyttjande av tillgängliga resurser och att begränsa den automafiska ökningen av statsbidragen utan att de pedagogiska och sociala målen åsidosätts. Barnomsorgen är en kommunal uppgift. Genom det nya bidragssystemet markeras kommunernas frihet och ansvar när det gäller att anordna verksamheten på ett sätt som bäst svarar mot de lokala förutsättningarna. Detta sker bl. a. genom att ytnormerna för dag- och fritidshem slopas. Detta får dock inte leda fill att de kvalitativa målen eftersatts.

En arbetsgrupp har nyligen tillsatts som skall analysera målen för barnomsorgen ur såväl kvalitativ som kvantitiativ synvinkel. Arbetsgruppen skall bl. a. analysera effekterna av det nya statsbidragssystemet, vad gäller tillgången på barnomsorgsplatser.

Det nya statsbidraget utformas som ett bidrag per inskrivet barn i daghem, fritidshem, och familjedaghem kombinerat med ett bidrag per årsarbetare i daghem och frifidshem. Ett särskilt bidrag utgår för barn med behov av särskilt stöd beräknat i förhållande till antalet inskrivna barn i daghem och fritidshem. Vidare vidgas bidragsgivningen till att även omfatta den öppna förskolan.

För utveckling och förnyelse av barnomsorgen avsätts årligen 30 milj. kr.

Det statliga stödet till kommunernas barnomsorg beräknas för nästa budgetår till 6 515 milj. kr. vilket är en ökning med 195 milj. kr. i jämförelse med innevarande budgetår.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 8

Omsorg om äldre och handikappade

Vid sidan av det ekonomiska trygghetssystemet utgör insatser för vård, service och omsorg viktiga delar i en trygghetsskapande politik för äldre och handikappade.

Antalet personer över 65 år har under de senaste årtiondena ökat och är nu 1,4 miljoner eller 17 % av befolkningen. Samhällets insatser för äldre tar i anspråk allt större ekonomiska och personella resurser.

Insatserna för äldre och handikappade skall främja deras ekonomiska och sociala trygghet samt göra det möjligt för dem att delta aktivt i samhällslivet. I detta syfte har samhället byggt upp en omfattande omsorg om äldre och handikappade. Insatserna spänner över snart sagt alla områden av samhällslivet. Såväl staten som landstingen och kommunerna är engagerade i arbetet.

Bland äldre människor finns det både relativt sett och i absoluta tal många fler handikappade än bland yngre. Äldre människor behöver således i många fall samhällets särskilda stöd därför att deras funktioner ofta sätts ner med stigande ålder.

Insatserna inom äldreomsorgen inriktas på all äldre skall kunna bo kvar i sin invanda miljö. En viktig service i detta syfte är den sociala hemhjälpen. Den har utvecklats till en mångskiftande serviceinriktad socialtjänst. I det bostadsförbättringsprogram som riksdagen nyligen har beslutat om ingår en förbättrad tillgänglighet för äldre och handikappade i bostadsområdena som en viktig del. Samtidigt intensifieras samarbetet med hälso- och sjukvården i syfte att skapa möjligheter för de äldre att bo kvar i sina bostäder eller flytta från institutioner till eget boende. I den parlamentariskt sammansatta äldreberedningen utarbetas ett program för den framlida äldreomsorgen. En interdepartemental arbetsgrupp har nyligen tillsatts för att utreda vissa boendefrågor avseende äldre och handikappade m. fl.

För att äldre skall kunna erbjudas ett boende, som tillgodoser behov av mera omfattande personlig omsorg, inrättar kommunerna servicehus med gemensam service. F. n. finns närmare 30 000 lägenheter i servicehus, och kommunerna planerar att bygga ytterligare 10 000 servicebostäder under de närmaste åren. Antalet platser i ålderdomshem, som f. n. är ca 56 000, beräknas minska något.

Åtgärderna för handikappade har förtur i regeringens politik. Målet är att göra samhället tillgängligt för handikappade. Endast så kan samhället erbjuda en fullständig gemenskap, som kan utveckla och förbättra villkoren för alla.

De handikappåtgärder som vuxit fram sedan början av 1960-talet har i grunden förändrat levnadsvillkoren för handikappade. Under de borgerliga regeringarna fick handikappade vara med om att bära bördorna av en felaktig besparingspolifik. Arbetet efter regeringsskiftet har därför främst inriktats på att återställa den sociala tryggheten. Återställande av pensio-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet 9

nernas värdesäkring och upphävande av karensdagarna i sjukförsäkringen har stor betydelse för handikappade.

Det ekonomiska utrymmet för kostnadskrävande reformer är ytterst begränsat även inom handikappområdet. Trots rådande kärva budgetläge tillförs dock området.resurser genom omprioriteringar. Sålunda omvandlas det särskilda tilläggsbeloppet till basbeloppet till extra uppräkningar av folkpensionens grundnivå, pensionstillskotten och handikappersättningarna. Även under andra departement genomförs viktiga insatser inom handikappområdet.

Den sociala hemhjälpen omfattar ca 350 000 äldre och handikappade. För utveckling och förnyelse av äldres och handikappades möjligheter till eget boende anslås 30 milj. kr. om året fr. o. m. nästa budgetår. Också färdtjänsten möjliggör ett eget boende och förhindrar att handikappade isoleras. Ca 300 000 personer har nu rätt till färdtjänst. För statsbidrag till den kommunala färdtjänsten och sociala hemhjälpen beräknas 1 987 milj. kr.

Landstingens omsorger om psykiskt utvecklingsstörda inriktas på ökad integration i skolan, boendet och på arbetsmarknaden. En arbetsgrupp har nyligen tillsalts för medverkan i beredningen av frågor om omsorgerna för psykiskt utvecklingsstörda. Vårdartjänsten för svårt handikappade elever vid folkhögskolor, universitet och högskolor tillgodoser efterfrågan och omfattar ca 130 studerande. Den nya teletjänsten med förmedling av samtal mellan texttelefoner och vanliga telefoner har funnit sina former i en mera slutlig organisation. Av slor betydelse är de särskilda insatserna för synskadade som gäller ledarhundar och tidskrifter på ljudband och i punktskrift. Statens handikappråd får förstärkt stöd för det viktiga arbetet medflerhandikappfrågorna. Bidragen fill handikapporganisationerna blir 38 milj. kr. för nästa budgetår.

Till åtgärderna under detta avsnitt anslås 2 561 milj. kr. vilket är en ökning med 17,3 milj. kr.

Hälso- och sjukvården

Den nya hälso- och sjukvårdslagen trädde i kraft den 1 januari 1983. Den är en målinriktad ramlag som ger landslingen ett vidgat ansvar. De skall inte enbart erbjuda sjukvård, ulan också främja en god hälsa. Lagen syftar också till atl stärka patientens ställning inom hälso- och sjukvården.

Ett omfattande utvecklingsarbete bedrivs nu på olika nivåer för att förverkliga den nya lagstiftningens intentioner. Hälso- och sjukvårdslagen ger stort utrymme för landstingen atl utforma vården efter lokala och regionala behov och förutsättningar. Det pågår i landstingen en omstrukturering i riktning mot öppen vård, långtidssjukvård, decentralisering av psykiatrin och förebyggande vård. Det pågår också ett omfattande utvecklingsarbete inom primärvården för att bl. a. göra vården mer lättillgänglig

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 10

och serviceinriktad.

Staten har liksom hittills ansvar för den centrala, övergripande planeringen och samordningen av hälso- och sjukvården. Tillsynen över hälso- och sjukvården ligger på socialstyrelsen.

En hälso- och sjukvårdsberedning har under år 1983 inrättats som ett samrådsorgan mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. Beredningen skall särskilt behandla frågor som rör utveckling av förebyggande åtgärder och öppna vårdformer. Till dess arbetsområde hör samordning av den långsiktiga planeringen, fortsatt arbete med läkarfördelningsprogram saml utbildnings-och fortbildningsfrågor m. m.

Projektet Hälso- och sjukvård inför 90-talet (HS 90) bedrivs inom hälso-och sjukvårdsberedningen. Det kommer alt ge planeringsunderlag och handlingsprogram för en mer offensiv och förebyggande hälso- och sjukvård. Undersökningar av ohälsans sociala och yrkesmässiga fördelning visar att människor i arbetaryrken har fler sjukdagar och löper större risk för olycksfall än grupper med högre utbildning och högre lön. I en förebyggande hälsopolitik gäller det att påverka dåliga arbetsmiljöer och lägga folkhälso-aspekter även på t. ex. skola och trafik. Hälso- och sjukvården måste i framtiden medverka aktivt i samhällsplaneringen och arbeta för en bättre livsmiljö.

I en offensiv hälsopolitik ingår bl. a. att öka kunskaperna om den fysiska, biologiska och psykiska miljöns inverkan på hälsa och välbefinnande. Viktiga insatser görs där av statens miljömedicinska laboratorium (SML), som bl. a. studerar effekterna på människan av kemiska ämnen och giftiga eller besvärande substanser i miljön. Statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) bedriver målinriktad forskning samt utbildning, dokumentation och information om den psykosociala miljön.

En översyn av statens och sjukförsäkringens ersättningar till sjukvårdshuvudmännen pågår. Möjligheter och konsekvenser av att i ökad omfattning föra samman och schablonisera ersättningarna från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen utreds. Här ingår även frågan om kostnadsansvaret för sjukresor. Beredningen skall också pröva möjligheterna att fill ett schabloniserat ersättningssystem knyta nuvarande driftbidrag för den psykiatriska vården. Även ersättningen till privatpraktiserande läkare skall därvid prövas. Det skall också klarläggas på vilket sätt staten och sjukvårdshuvudmännen kan få underlag för en mer kontinuerlig utvärdering av verksamheten och användningen av bidragen.

Alt fullfölja förändringsarbetet inom den psykiatriska vården är angeläget. Fortfarande bedrivs större delen av den psykiatriska vården vid de f. d. mentalsjukhusen och mer än en fjärdedel av vårdplatserna finns i äldre och ofta avsides belägna sjukhem. Regeringen har i de nya direktiven till socialberedningen givit beredningen i uppdrag alt följa utvecklingen inom den psykiatriska hälso- och sjukvården. Beredningen skall vid sidan av bl. a. en översyn av den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen också redovisa de

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 11

samarbets- och gränsdragningsfrågor som finns mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Beredningen beräknas lämna sitt betänkande under år 1984. Vidare har regeringen i överenskommelse med sjukvårdshuvudmännen infört en ny ersättning till sjukvårdshuvudmännen för alt underlätta en utveckling mot öppna vårdformer inom den psykiatriska vården. Vid sidan av de statliga bidragen till drift och investering utgår 200 milj. kr. som fördelas med 24 kr./invånare under år 1984. Socialstyrelsen har också gjort en inventering av patienter i sluten psykiatrisk vård, vars resultat i sina huvuddrag publicerats under slutet av år 1983. Inventeringen visar på en fortgående minskning av tvångsvården under senare år, från 9 632 patienter som vårdades enligt LSPV vid inventeringstillfället år 1979 till 4 645 patienter år 1983. Denna process beräknas fortsätta ytterligare. Utvecklingen av förändringsarbetet inom den psykiatriska hälso- och sjukvården skall redovisas och diskuteras i hälso- och sjukvårdsberedningen under år 1984.

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) har till uppgift att förebygga och bekämpa infektionssjukdomar. SBL:s organisation har tidigare utretts vid olika tillfällen. En organisationskommitté tillsattes i augusti 1982. Den beräknar avlämna sitt förslag i januari 1984. Regeringen avser att under våren 1984 lämna riksdagen ett samlat förslag beträffande SBL:s framtida verksamhet.

Inom socialdepartementet pågår en utvärdering av förtroendenämndernas verksamhet. Dessa har till uppgift att främja kontakterna mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonalen samt att förmedla hjälp till patienterna när så behövs. Utvärderingen genomförs i samarbete med socialstyrelsen och Landstingsförbundet. Resultatet av denna kommer att redovisas i början av hösten 1984.

Socialstyrelsen och arbetarskyddsstyrelsen har under år 1983 utfärdat allmänna råd om begränsning av tobaksrökning i lokaler av s. k. gemensam-hetskaraktär. En proposition med förslag om tandvårdens framtida utformning skall läggas fram för riksdagen under år 1984. 1978 års tandvårdsutredning har redovisat förslag om bl. a. landstingens ansvar för befolkningens tandhälsa samt en modell för samverkan mellan folktandvården och privattandvården.

Regeringen tillsatte hösten 1983 en kommitté - 1983 års läkemedelsutredning- med uppdrag att se över läkemedelslagsfiftningen m. m. Utredningen skall bl. a. lägga fram förslag som tar sikte på att förstärka den problemo-rienterade läkemedelsinformationen till såväl läkare som allmänhet. Den skall också se över registreringskraven och efterkontrollen av godkända läkemedel. Vidare skall utredningen under år 1984 utvärdera statens avtal med Apoteksbolaget och lägga fram förslag till ett nytt avtal, så att regeringen kan lägga fram förslag till nytt avtal för riksdagen under år 1985.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 12

Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapplitik

En ny lagstiftning inom socialvårdsområdet trädde i kraft den 1 januari 1982. De nya lagarna är socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Lagstiftningen utvärderas f. n. av socialberedningen, som i oktober 1983 lämnade ett delbetänkande (Ds S 1983:16) om bl. a. erfarenheterna av LVM. Beredningen beräknar avsluta sitt arbete under år 1984.

Överförandet av huvudmannaskapet för ungdomsvårdsskolor och nykterhetsvärdsanstalter från staten fill landsting och kommuner skedde den 1 januari 1983. Den nya benämningen för alla socialtjänstens institufioner är hem för vård eller boende.

Ansvaret för att utreda behovet av vård enligt LVM låg under en övergångsperiod på kommunernas socialnämnder. Den 1 januari 1984 förs det över fill länsstyrelserna.

Socialtjänstlagen understryker behovet av social planering för att motverka uppkomsten av sociala problem. Inom socialdepartementets delegation för social forskning (DSF) har filisatts en inifiativgrupp för social planering.

I början av år 1983 lämnade en arbetsgrupp i socialdepartementet en rapport om kvinnomisshandel. Förslagen följs nu upp. Socialstyrelsen har fått 1 milj. kr. för utbildning och information. Våren 1984 inleds en fortbildning för personal i hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Regeringen har uppdragit åt socialstyrelsen att lämna förslag till försöksverksamhet inom området kvinnomisshandel inom en ram av 800 000 kr. per år under tre år. Från DSF utgår 1,2 milj. kr. lill olika projekt om misshandlade kvinnor och deras barn.

Med traditionella alkoholpolitiska medel - prispolitik, opinionsbildning och kontrollerad försäljning - har den totala alkoholkonsumtionen kunnat begränsas.

F. n. förbereds olika åtgärder mot hembränning och langning. I början av år 1984 kommer en särskild arbetsgrupp att redovisa de mer långsiktiga effekterna av lördagsslängningen av systembutikerna. Den 21 november 1983 höjdes skatterna på alkoholdrycker, vilket bl. a. innebar att priset på de mest sålda spritdryckerna gick upp med 9-13 kr.

Den livliga alkoholpolitiska diskussionen har medverkat till större medvetenhet om alkoholens skadeverkningar. Socialstyrelsen har intensifierat opinionsbildningen mot droger.

Socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor har nyligen fördelat statliga medel för år 1984 till mer än 250 lokala projekt.

En särskild utredare har haft i uppdrag atl se över de slatliga insatserna för alkohol- och narkotikainformaiion. Förslagen har redovisats i Rapport om alkohol- och narkotikaupplysning (RAN, Ds S 1983:11). Avsikten är atl en proposition skall läggas fram för riksdagen under hösten 1984. Propositionen

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet 13

kommer att behandla frågan om hur förändringar av missbrukets omfattning bör följas i framtiden och förslag som inom kort lämnas av narkotikakommissionen.

Regeringen har inlesifierat kampen mot narkotikamissbruket och den illegala narkotikahandeln. En arbetsgrupp inom socialdepartementet har i promemorian Offensiv narkomanvård föreslagit särskilda insatser för atl utveckla den öppna narkomanvården.

Regeringen anslog i juni 1983 15 milj. kr. till olika insalser som föreslagils av narkolikakommissionen och av socialdepartementets arbetsgrupp.

Det statliga stödet till behandling i öppen vård av alkohol- och narkotikamissbrukare föreslås uppgå till 89,9 milj. kr.

Fritidsverksamhet för barn och ungdomar är betydelsefull när det gäller atl förebygga problem. Regeringen anvisade i september 1983 30 milj. kr. ur allmänna arvsfonden för atl utvecklingsarbete vid fritidsgårdarna. Regeringen har vidare beslutat att 30 milj. kr. ur allmänna arvsfonden får disponeras för insalser med anledning av världsungdomsåret.

Till särskilda utvecklingsinsatser inom socialt behandlingsarbete, med tonvikt på missbrukarvården, föreslås 7 milj. kr.

Internationell samverkan

Inlernalionellt samarbete på det social - och hälsovårdspolitiska området bedrivs inom ell flertal organ-t. ex. världshälsoorganisationen (WHO), FN, Europarådet, OECD och Nordiska ministerrådet. Under år 1983 trädde en överenskominelse i kraft mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet inom hälso- och sjukvården samt veterinärväsendel. Socialförsäkringskonventioner med Nederländerna, Ungern och Israel har trätt i kraft under år 1983. En reviderad konvention med Österrike har likaledes trätt i kraft. Del internationella samarbetet på narkotikaområdet har intensifierats.

Sammanställning

Anslagsförändringarna inom socialdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1984/85 i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 framgår av följande sammanställning (milj. kr.)

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet

14

	Stalsbudgel	Förslag	Förändring
	1983/84	1984/85
Femte huvudtiteln
A. Socialdepartementet m. m.	71,0	71,7	-1-	0,7
B. Administration av social-	649,2	734,0	-1-	84,8
försäkring m. m.
C. Ekonomiskt stöd till barn-	7 889,0	8 401,0	-f	512,0
familjer m. m.
D. Försäkring vid sjukdom.	45 792,3	46 452,9	-1-	660,6
handikapp och ålderdom
E. Vissa myndigheter m. m.	286,3	263,4	-	22,9
F. Omsorg om barn och ungdom	6 360,1	■    6 553,3	-1-	193,2
G. Omsorg om äldre och handikappade	2 543,7	2 561,0	-1-	17,3
H. Allmän hälso- och sjukvård	66,8	70,0	-1-	3,2
I.   Övrig sjukvård m.m.	5 925,1	5 712,8	-	212,3
J.   Socialt behandlingsarbete,	856,8	924,2	-1-	67,4
alkohol- och narkolikapolitik
K. Internationell samverkan	29,8	26,5	-	3,3
Totalt för socialdepartementet	70 470,1	71 770,8	+ \ 300,7

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet

15

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-12-22

Föredragande: Statsrådet Andersson, såvitt avser frågor under avsnitten A-D, F, G och K, statsrådet Sigurdsen såvitt avser frågor under punkten A 5 (delpunkterna 1 och 2) samt avsnitten E, H-J.

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde

FEMTE HUVUDTITELN A. Socialdepartementet m.m. A 1. Socialdepartementet

1982/83	Utgift	18 682 418
1983/84	Anslag	17 617 000
1984/85	Förslag	19 752 000

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
Personal	96	+ 2
Anslag Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)	18 047 000 (16 604 000)	+ 1705 (+ 1 535)
Summa	18 047 000	+ 1705

Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår lill 19 752 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Socialdepartementet för budgelåret   1984/85  anvisa ett förslagsanslag av 19 752 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 16

A 2. Kommittéer m.m.

1982/83 Utgift 27 543 731 Reservation       2 316 832

1983/84 Anslag 23 500 000

1984/85 Förslag 22 500 000

För den utredningsverksamhet m.m. som bekostas från detta anslag beräknar jag ett anslagsbehov av 22,5 milj. kr. för nästa budgetår. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all  till   Kommittéer m.m.   för  budgetåret   1984/85   anvisa  ett reservationsanslag av 22 500 000 kr.

A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet

1982/83 Utgift 32 217 379 Reservation       9 853 763

1983/84 Anslag 26 800 000

1984/85 Förslag 27 417 000

Från detta anslag utgår bidrag lill forskning, undersökningar, utvecklingsarbete och försöksverksamhet inom socialdepartementets verksamhetsoin-råde.

Delegationen för social forskning (DSF) har bl.a. till uppgift atl initiera och stimulera FoU inom socialsektorn. Delegationen är beredningsorgan till regeringen då del gäller all ge bidrag från departementets anslag för FoU och försöksverksamhet.

I delegationen ingår företrädare för socialdepartementet, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket och den kommunala socialtjänsten, svenska kommunförbundet och landstingsförbundet samt den samhällsvetenskapliga och medicinska forskningen.

Iden av riksdagen antagna forskningspropositionen (1981/82:106, Ubu 37, rskr. 397) har delegationen för social forskning fåll huvudansvaret för forskning som avser social- och hälsovårdsområdet (med utgångspunkt i ell samhälls- och beieendevetenskapligt perspektiv) saml för lillätnpad forskning.

Under budgetåret 1983/84 har anslaget tillförts 1,2 milj.kr. för all främja den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom ämnet socialt arbete, barn-och familjepolitisk forskning, invandringsforskning med socialpolitisk inriktning, hälso- och sjukvårdsforskning främst i ett hälsopolitiskl och samhällsvetenskapligt perspektiv, epidemiologisk forskning saml forskning i anslutning till Vindelns hälsocentrum (universitetet i Umeå).

Inom samtliga ovan nämnda områden är bristen slor på kompetenta forskare och handledare. Delegationen för social forskning har därför under budgelårel 1983/84 utlyst ett antal forskarstipendier med syftet alt bereda

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7    Socialdepartementet 17

forskare på nivån efter doktorsexamen möjlighet att under högst sex år odelat få ägna sig åt forskningsarbete inom några av de områden som är väsentliga för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom den sociala sektorn. Härigenom kommer också universitetens kompetens att höjas för att ge stöd till FoU inom kommuner och landsting.

Anspråken på socialdepartementets anslag för FoU-verksamhet har under senare år ökat kraftigt. Budgetåret 1982/83 behandlade DSF närmare 350 projektansökningar på ca 70 milj.kr.

Inom delegationen arbetar f.n. fem initiativgrupper med uppgift att bl.a. inventera forskningsbehov inom områden, där de hittillsvarande insatserna är otillräckliga. Initiativgruppernas arbete är inriktat på en avrapportering under första halvåret 1984.

Från anslaget har stöd lämnats till forskning och utveckling inom ämnet socialt arbete vid institutionerna för socionomutbildning, till projekt som belyser den sociala vårdlagstiftningens praktiska tillämpning och för studier av hur socialtjänstens intentioner förverkligas. Samverkan mellan primärvård och socialtjänst studeras i flera projekt.

Från anslaget utgår vidare medel till den välfärdsforskning som bedrivs vid institutet för social forskning. Bl.a. ges stöd till en uppföljning av den levnadsnivåundersökning som genomfördes första gången år 1968. Även andra projekt som syftar till att utveckla nya metoder för välfärdsmätning och sociala områdesbeskrivningar får stöd, liksom studier av levnadsförhållanden för olika samhällsgrupper.

Arbetslöshetens sociala konsekvenser uppmärksammas i flera projekt. Effekterna på hälsan och konsekvenserna av företagsnedläggelser för bl.a. primärvården och socialtjänsten undersöks, liksom sambandet mellan arbetslöshet och socialbidrag. Arbetslöshetens återverkningar på familjelivet uppmärksammas i flera av projekten. En studie tar särskilt upp den kvinnliga arbetslösheten. Flera projekt är speciellt inriktade på ungdomsarbetslösheten.

Projekt rörande barnomsorgens innehåll och organisation utgör ett viktigt inslag bland barn- och ungdomsprojekten. Huvuddelen av dessa rör det pedagogiska arbetet i barnomsorgen.

Frågor om barns vårdnad och om samhällets ansvar för barn med instabila hemförhållanden markerar en annan viktig tyngdpunkt bland barn- och ungdomsprojekten. Dessutom ges stöd till prospektiva studier och försöksverksamheter i samverkan mellan socialvård och mödra- och barnhälsovård rörande barn i familjer med missbruks- och/eller misshandelsproblem.

Invandrarbarnens situation och frågor om barns språkutveckling uppmärksammas i flera projekt.

Den barn- och ungdomsdelegatioh som regeringen tillkallade i december 1982 skall enligt sina direktiv ange de översiktliga riktlinjerna för ett informationssystem rörande barn och ungdomars hälsa och välfärd samt uppmärksamma, analysera och redovisa det forskningsbehov som kan finnas

2 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 18

på barn- och ungdomsområdet. I samråd mellan barn och ungdomsdelegationen och DSF har en initiativgrupp tillsatts för barn- och ungdomsforskningsfrågor.

Jag har i regeringens skrivelse 1983/84:1 till riksdagen redovisat min syn på forsknings- och försöksverksamhet på barnomsorgsområdet. Den bör kunna stimulera utvecklingen av det programarbete på det barn- och familjepolitiska området som delegationen för social forskning påbörjat i samarbete med barn- och ungdomsdelegationen.

Ett flertal projekt belyser de äldres livssituation, hälsa och servicebehov. Bl.a. har det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet "Äldre i samhället -förr, nu och i framtiden" beviljats medel.

Forskningen kring beroendeframkalllande medel utgör ett av de högst prioriterade områdena. Flera av projekten på området gäller behandlingsforskning i vid mening.

Projekt inom handikappområdet rör bl.a. de handikappades möjligheter till ett liv utanför institutionerna.

Inom det psykiatriska vårdområdet pågår en utvärdering av öppna vårdformer inom psykiatrin, varvid vissa punkter i de vårdorganisatoriska principprogram för psykiatrisk vård som lagts fram av socialstyrelsen kommer att prövas i en lokal modell.

Stor vikt läggs vid nyttiggörande av resultat från projekt som fått stöd från anslaget. En kortfattad beskrivning av projekt som beviljats medel ges i en årlig verksamhetsberättelse från delegationen för social forskning.

Det är uppenbart att det finns behov av kunskaper om människors levnadsförhållanden i skilda hänseenden vid utformning av socialpolitiken.

Arbetslöshet och arbetsmiljörisker återverkar bl.a. på vårdbehov och vårdutnyttjande inom såväl kroppssjukvård som psykiatrisk sjukvård liksom på ianspråkstagande av samhällets resurser inom socialtjänsten och det ekonomiska trygghetssystemet. Att belysa de individuella, ekonomiska och sociala konsekvenserna av utvecklingen på arbetsmarknaden är därför en central uppgift för den sociala forskningen.

Den snabba samhällsomvandlingen och det senaste decenniets reformverksamhet har skapat ett stort behov av information om socialförsäkringens verkningar och fördelningspolitiska betydelse.

För att socialtjänsten skall kunna utvecklas i socialtjänstlagens anda förutsätts en kunskaps- och kompetensutveckling som det i dag saknas tillräckligt stöd för från universitet och högskolor. Inom socialtjänsten saknas i långa stycken teoribildning som stöd för bearbetning av centrala problemområden och frågeställningar. Man är vidare ovan vid erfarenhets-återföring och utvärdering.

För socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens medverkan i samhällsplaneringen med en särskild inriktning på förebyggande insalser i vid bemärkelse såväl inom den egna sektorn som inom andra samhällssektorer är

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet 19

det viktigt med utprövade och pålitliga analys- och planeringsmetoder.

Det är därför viktigt att förstärka bl.a. institutionerna för socialt arbete i samverkan med en väl utvecklad fältanknuten FoU.

I samband med att nya statsbidragssystem har införts för social hemhjälp och barnomsorg har under respektive anslag avsatts 30 milj. kr. för utveckling och förnyelse av social hemhjälp samt för lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen.

I hälso- och sjukvårdslagen samt hälsoskyddslagen ges de förebyggande insatserna större tyngd än i tidigare motsvarande lagstiftning. I en offensiv folkhälsopolitik ingår bl.a. att öka kunskaperna om den fysiska och psykosociala miljöns inverkan på hälsa och välbefinnande.

Inom hälso- och sjukvårdsområdet är det primärvården som i första hand har ansvaret för såväl det direkta sjukvårdsarbetet som de sjukdomsförebyggande insatserna. Arbetsmetodiken är ännu svagt utvecklad då det gäller områdesansvar och förebyggande insatser. En forskning med utgångspunkt i de problem som finns inom primärvården är därför angelägen bl.a. som grund för utbildning av den personal som skall verka och utbildas inom primärvården.

Statens miljömedicinska laboratorium och statens institut för psykosocial miljömedicin bedriver forskning om olika miljöfaktorers inverkan på hälsan. Det är bl.a. viktigt att utveckla den epidemiologiska forskningen inom detta område. Epidemiologiska studier av olika miljöproblem kan även bilda utgångspunkt för fortsatt forskning inom andra verksamhetsområden.

Av det anförda framgår att det på ett flertal områden inom den sociala sektorn är angeläget med förstärkningar då det gäller den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden och forskarkompetensen inom området. Det är min avsikt att återkomma fill dessa frågor i den forskningspolifiska proposition som regeringen avser att lägga fram senare i år. Redan här vill jag emellertid framhålla betydelsen av att fortsätta på den väg delegationen för social forskning har slagit in på, nämligen att avsätta en del av sin budget för forskar-och forskarrekryteringstjänster med syfte att bl.a. stärka forskar-och handledarkompetensen för sektorns FoU. Detta är viktigt icke minst därför att det utvecklingsarbete och den försöksverksamhet som bedrivs inom kommuner och landsting måste baseras på tillförlitliga metoder. Kvalitativt dåliga undersökningar som grund för förändringsarbete kan leda till felaktiga beslut och medföra olägenheter för såväl de medborgare som berörs av förändringarna som för ekonomin. Relevans och kvalitet måste gälla även praktiskt orienterade studier. Det är därför viktigt att högskoleinstitutioner inriktade på sektorns problem kan ge metodologiskt stöd till utvecklingsprojekt i kommuner och landsting. Jag bedömer det också sannolikt att det arbete som delegafionens initiafivgrupper nu bedriver skall resultera i programunderlag för mer långsiktiga satsningar på angelägna områden inom välfärds- och hälsopolitiken. Som delegationen tidigare framhållit är det också viktigt att man inom vissa forskningsområden där den

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7    Socialdepartementet 20

internationella kompetensen bedöms högre än inom landet avsätter medel för en internationell samverkan. Delegationen har särskilt nämnt barn- och ungdomsområdet. Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med 27 417 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 27 417 000 kr.

A 4. Extra utgifter

614 006

1982/83	Utgift	1 259 906	Reservation
1983/84	Anslag	1 600 000
1984/85	Förslag	1 640 000

Från anslaget utgår bl.a. bidrag till vissa pensionärsorganisationer. För nästa budgetår bör anslaget räknas upp med 40000 kr. för detta ändamål.

Jag beräknar anslagsbehovet för nästa budgetår till 1 640 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1 640 000 kr.

A 5. Vissa byggnadsarbeten m.m. inom socialdepartementets verksamhets område

2 329 491

1982/83	Utgift	12 517 683	Reservation
1983/84	Anslag	1 500 000
1984/85	Förslag	400 000

Medel beräknas under detta anslag för följande ändamål.

1. Vissa byggnadsarbeten vid ungdomsvårdsskolorna.

2. Vissa byggnadsarbeten vid statens bakteriologiska laboratorium.

3. Diverse projekt.

4. Vissa projekteringskostnader.

I det följande lämnas för vart och ett av dessa ändamål en redogörelse för anslagsframställningarna och för beräkningen av medelsbehovel.

I den följande redovisningen kommer inte att redogöras för sådana projekt som fidigare redovisats för riksdagen och för vilka byggnadsstyrelsen föreslagit sänkta eller oförändrade kostnadsramar eller ramhöjningar som föranletts enbart av den allmänna byggnadskostnadsutvecklingen. Med utgångspunkt från kostnadsutvecklingen under tiden den 1 januari 1982 -den 1 januari 1983 beräknar byggnadsstyrelsen ett uppräkningstal för kostnadsramarna på 8%. Byggnadsstyrelsen har med hänsyn till det ekonomiska läget varit restriktiv vid justeringar av kostnadsramarna på grund av kostnadsökningar.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 21

1. Vissa byggnadsarbeten m.m. vid ungdomsvårdsskolorna

Byggnadsstyrelsen

Med hänsyn fill beslutet om det ändrade huvudmannaskapet och överenskommelsen om statsbidrag fill projektering av byggnadsarbeten för bl.a. ungdomsvårdsskolor tas inte några nya projekt upp i anslagsframställningen.

Tio byggnadsprojekt har slutredovisats till en sammanlagd kostnad som understiger gällande kostnadsramar med 0,33 milj.kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att den investeringsplan som jag här redovisar läggs till grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår. Av investeringsplanen framgår att medelsförbrukningen för budgetåret 1984/85 för vissa avslutande byggnadsarbeten m.m. vid ungdomsvårdsskolorna beräknas uppgå fill 0,23 milj.kr.

Investeringsplan (1 000-tal kr).

Projekt

Kostnadsram kr.        Medelsförbrukning Bygg-        Färdig-

---------------------- ;------------------------------ start ställande

82-01-01    83-01-01    Faktisk      Beräknad för är/mån.     år/mån.

t. o. m.      ---------------

83-06-30    83/84   84/85

12 992

12 665

Slutredovisade per 1983-06-30

Hammargården

Mottagningsavdelning  Skoga.   Om
och tillbyggnad. 3 500       3 000 2 670 300     30      82-03 82-11

Lövsla

Specialavdelning. Om- och tillbygg
nad samt nybyggnad av verkstad 4 500       3 800 2 766 834   200      82-08 83-04

Långanäs

Specialavdelning Torpet.  Om- och

tillbyggnad 3 200       3 120 3 119 1

82-03 82-12

Summa

24192       9 920 21220       1135   230

2. Vissa byggnadsarbeten vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL)

Byggnadssty relse n

Byggnadsstyrelsen har bl.a. redovisat byggnadsprogram för om- och tillbyggnad av lokaler för den immunologiska avdelningen, angelägna arbetsmiljöåtgärder vid SBL, ombyggnad av L-huset för att där framställa

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7    Socialdepartementet

22

diploida celler som ersättning för bl.a. apceller vid tillverkning av vacciner och ombyggnad av J-huset för provisoriska lokaler för sektionen för sjukhusinfektioner. Byggnadsstyrelsen föreslår att sammanlagt 10,8 milj.kr. förs upp för dessa objekt som preliminära ramar i investeringsplanen.

Föredragandens överväganden

Som framgår av vad jag anför under anslagen H 4-H 8 till statens bakteriologiska laboratorium fillkallades den 12 augusti 1982 en organisa-fionskommitté med uppdrag att lägga fram ett detaljerat förslag om SBL:s framfida verksamhet och organisation. Organisationskommitténs förslag väntas bli klart inom kort. Jag är därför inte nu beredd att beräkna några medel för nya projekt vid SBL.

Jag förordar att följande investeringsplan läggs till grund för beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår.

Investeringsplan (I 000-tal kr.)

Projekt	Kostnadsram kr.		Medelsförbrukning			Bygg-	Färdig-
						start	ställande
	82-01-01	83-01-01	Faktisk t. o. m. 83-06-30	Beräknad för		år/mån.	år/mån.
				83/84	84/85
Projekt färdigställda före 1982-07-01
men ännu ej slutredovisade	1780	1875	1362	413	100
Byte av transformatorer	1030	1 110	-	800	130	83-11	84-05
Brandskyddsåtgärder	1380	1485	243	770	120	83-02	83-12
Ombyggnad av hus K	4 000	4 300	4   298 5   903	1 1984	1 351	82-06	83-03

3. Diverse projekt

Byggnadsstyrelsen

För hastigt uppkomna behov av byggnadsåtgärder under året finns i gällande investeringsplan uppförd en kostnadsram av 4 425 000 kr. i prisläge 1982-01-01. Av ramen, som står till regeringens disposition, har hittills 2 755 000 kr. tagits i anspråk och avser slutredovisade projekt. Resterande belopp - 1,67 milj.kr. i prisläget 1982-01-01 motsvarande 1,8 milj.kr. i prisläget 1983-01-01 - avser fillbyggnad för statens rättsläkarstation i Solna. Byggnadsstyrelsen föreslår att det senare beloppet uppförs i investeringsplanen.

Föredragandens överväganden

Enligt beslut av riksdagen (prop. 1982/83:100, SoU 20, rskr 195) anvisas fr.o.m. innevarande budgetår medel för diverse mindre projekt från det

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

23

under den trettonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget E 1 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning, posten Diverse projekt.

Jag föreslår att den investeringsplan som jag här redovisar läggs fill grund för beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1984/85.

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Projekt	Kostnadsram 82-01-01    83-01-01		Medelsfö Faktisk t. 0. m. 83-06-30	rbrukning          Bygg- -----------------  start Beräknad för år/mån.	Färdigställande år/mån.
				83/84   84/85
Slutredovisade projekt Pågående projekt	2 755 1670 4 425	1800 1800	2 738 1521 4 259	200      79 200      79

4. Vissa projekteringskostnader

Föredragandens överväganden

Under anslagsposten beräknas medel för de projekteringskostnader som avser objekt för vilka medel anvisas under anslaget. För budgetåret 1984/85 bör 200 000 kr. beräknas för vissa projekteringskostnader.

Sammanfattning

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad som tidigare nämnts under de olika anslagsposterna om erforderligt medelsbehov för de byggnadsprojekt som bekostas från ifrågavarande investeringsanslag, förordar jag att följande sammanfattande investeringsplan läggs till grund för beräkning av anslaget.

Investeringsplan

	Beräknad medelsförbrukning
	1983/84	1984/85
1. Vissa  byggnadsarbeten  m.m.  vid  ung-
domsvårdsskolorna	1 135	230
2. Vissa byggnadsarbeten m.m. vid statens
bakteriologiska laboratorium	1984	351
3. Diverse projekt	200	79
4. Vissa projekteringskostnader	200	200
Erfarenhetsmässig reduktion av medelsbe-
hovel	50	100
Summa	3 469	760

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

Anslagsberäkning (I 000-tal kr.)

24

Medelstillgång

Medelsförbrukning

Behållning 1983-07-01	2 329	1983/84	3 469
Anslag för 1983/84	1500	1984/85	760
Anslag för 1984/85	400
Summa	4 229		4 229

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten m.m. inom socialdepartementels verksamhetsområde för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

25

B. Administration av socialförsäkring m.m.

Administrafionen av huvuddelen av samhällets ekonomiska trygghetssystem ankommer på riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Försäkringsrätterna och försäkringsöverdomstolen utgör besvärsorgan i socialförsäkringsärenden m.m.

Den ekonomiska omfattningen av det trygghetssystem som handhas av denna administration framgår av följande sammanställning.

	Beräknade utbetal-
	ningar
	budgetåret 1983/84
	(milj.kr.)
Allmänna barnbidrag	5 800
Föräldraförsäkring	4 870
Vårdbidrag för handikappade barn	390
Bidragsförskott (brutto)	1900
Barnpensioner, inkl. ATP.	560
Sjukförsäkring	27 330
Folkpension och pensionstillskott	39 900
Allmän tilläggspension (ATP)	33 900
Kommunalt bostadstillägg	3 840
Delpension	1220
Arbetsskade- och yrkesskadeersättning	1500
Kontant arbetsmarknadsstöd, utbildningsbidrag	3 130
Vuxenstudiestöd, dagpenning till värnpliktiga m.	m.     , 910
	125 250

De olika stödformerna redovisas under C- och D-avsnitten. De ersättningsformer som ingår i de två sista punkterna redovisas under arbetsmarknads-, utbildnings-och försvarsdepartementen.

De här nämnda ekonomiska trygghetssystemens utveckling och relativa andel av samhällsekonomin framgår av följande sammanställning.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet 26

Miljarder kronor

	1970	1980	1982
De   sociala   stödformernas   ekono-
miska omfattning	14,1	92,3	112,5
BNP lill marknadspris	170,8	522,5	620,7
Stödformernas andel av BNP i %	8,3	17,7	18,1
Transfereringar från socialförsäkring
m.m. till hushällen'	12,3	67,8	81,0
Total privat konsumtion	91,0	267,6	330,5
Transfereringar i % av privat kon-
sumtion'	13,5	25,3	24,5

' År 1970 brutto före skatt, är 1980-1982 netto efter skatt

De ersättningar som efter skatteavdrag utgår från socialförsäkringen m.m. motsvarar omkring 25 % av den totala konsumtionen i landet och har således stor betydelse för hushållens ekonomi. Det ekonomiska trygghetssystemet omfattar hela befolkningen och är till större delen samordnat i lagen om allmän försäkring, som omfattar sjukförsäkring (inkl. tandvårdsförsäkring och föräldraförsäkring), folkpensionering och ATP.

Handläggningen av ersättningsärenden m.m. på lokal nivå sköts av de allmänna försäkringskassorna. Det finns en försäkringskassa i varje landstingskommun och kommun som inte tillhör landstingskommun. Lokalkontor finns i varje kommun. Riksförsäkringsverket är central förvaltningsmyndighet för verksamhotsområdet och utövar den centrala ledningen och tillsynen över försäkringskassornas verksamhet. Socialförsäkringsförmånerna utbetalas i huvudsak genom verkets försorg.

Riksförsäkringsverket har också hand om debitering och uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare. Socialavgiftsutredningen lämnade i juli 1983 betänkandet (Ds S 1983:7) Samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgift. Utredningen har bl.a. föreslagit att avgiftsuppbörden skall läggas om och föras över till skatteadministrationen. Jag avser att inom kort återkomma med förslag om en särskild proposition till riksdagen rörande uppbörd av arbetsgivarnas socialavgifter m.m.

Riksdagen har med anledning av regeringens proposition om vissa administrativa frågor inom den allmänna försäkringen m.m. (1982/83:127) beslutat om riktlinjer för riksförsäkringsverkets uppgifter samt för arbetsfördelningen mellan verket och försäkringskassorna. Enligt dessa riktlinjer skall lednings- och tillsynsfunktionerna ges en ökad tyngd i riksförsäkringsverkets verksamhet i syfte atl säkerställa en likformig och rättvis lagtillämpning över hela landet. Vidare bör verket ge de utvärderande inslagen i verksamheten ökad prioritet. I fråga om arbetsfördelningen mellan verket och försäkringskassorna bör alla möjligheter till decentralisering tas till vara.

I enlighet med regeringens bemyndigande den 1 december 1983 har en

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 27

arbetsgrupp tillkallats för att bl. a. se över möjligheterna till ökad medverkan av förtroendevalda vid beslut i försäkringsärenden hos försäkringskassorna.

En förutsättning för att det omfattande ekonomiska ersättningssystemet skall kunna administreras säkert och med rimliga resursinsatser är att modern ADB-teknik används. Riksförsäkringsverket förfogar över en stor datoranläggning som är placerad i Sundsvall. Försäkringskassorna är genom ett omfattande terminalnät anslutna till denna ADB-anläggning. ADB-utrustningen började installeras år 1972 och behöver förnyas och kompletteras. Regeringen har därför genom beslut i juni 1983 bemyndigat statskontoret att teckna avtal om anskaffning av ny dator- och kommunikationsutrustning. Det gäller i första hand utbyte av de äldsta delarna av ADB-systemet. Det nya systemet byggs upp så att det klarar volymmässiga förändringar och rationaliseringar som kan bli aktuella under 1980-talet och som innebär krav på ökad ADB-kapacitet.

Denna anskaffning av ADB-utrustning kommer inte att i nämnvärd grad förändra nuvarande centrala struktur på ADB-systemet, som därmed kan förväntas bestå under 1980-talet. För att få underlag för ett ställningstagande i frågan om den långsiktiga inriktningen av ADB-verksamheten på socialförsäkringsområdet har regeringen i juni 1983 uppdragit åt riksförsäkringsverket att i samråd med statskontoret och i nära samarbete med försäkringskassorna genomföra ett utrednings- och utvecklingsarbete samt praktisk försöksverksamhet avseende ADB-verksamheten. Utrednings- och utvecklingsarbetet skall bl.a. belysa olika alternativ med spridning av register och datorresurser på regional och lokal nivå. Härvid skall redovisas för- och nackdelar mellan de olika alternativen och ett bibehållande av nuvarande ADB-struktur.

Sedan år 1979 finns en ny besvärsorganisation för överprövning av försäkringskassornas beslut i socialförsäkringsärenden m.m. Denna består av tre regionala försäkringsrätter och - som högsta instans - försäkringsöverdomstolen. För bevakning av rättspraxis inom ifrågavarande område finns en särskild ombudsenhet vid riksförsäkringsverket som kan gå in som part hos försäkringsdomstolarna.

Försäkringsöverdomstolen och försäkringsrätterna har under flera år haft stora ärendebalanser. Sedan domstolarna fått ökade resurser och ett nytt omprövningsförfarande hos försäkringskassorna genomförts har balanssituationen förbättrats särskilt i försäkringsrätterna. Försäkringskassornas omprövning av sina beslut har lett till en påtaglig minskning av måltillströmningen hos försäkringsrätterna under det senaste året. Det innebär att ärendebalanserna nu minskar successivt. Den minskade ärendetillströmningen till försäkringsrätterna kommer sannolikt efter någon tid att leda till en minskning även hos försäkringsöverdomstolen. Jag har vid medelsberäkningen tagit hänsyn till balanssituationen hos överdomstolen.

Vid min anslagsberäkning i det följande har jag i övrigl räknat med att del genom  minskade  arbetsvolymer samt  genomgång av  organisation  och

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet

28

arbetsrutiner skall vara möjligt att bedriva verksamheten inom ramen för huvudförslaget i anslagsframställningarna.

B 1. Försäkringsöverdomstolen

1982/83	Utgift	8 614 419
1983/84	Anslag	8 365 000
1984/85	Förslag	9 370 000

Försäkringsöverdomstolen är högsta prövningsinstans för socialförsäkringen . Domstolen har att pröva sådana mål som fullföljs från försäkringsrätt och från arbetsmarknadsstyrelsen eller som styrelsen underställer domstolens prövning. Domstolen har f.n. fio lagfarna och nio andra ledamöter.

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Domstolen	Föredraganden
Personal Anslag Förvaltningskostnader (därav lönekostn.) Lokalkostnader	36 7 403 000 (6 460 000) 962 000	-1-2 -1- 1 041 000 (+    628 000) -I-.   305 000	-1-2 -1-    987 000 (+    612 000) -1-      18 000
Summa	8 365 000	-1- 1 346 000	-1- 1 005 000

Försäkringsöverdomstolen

Domstolen har redovisat en resultatanalys för budgetåret 1982/83. Av denna framgår att den redan tidigare stora målfillströmningen ökat ytterligare. Under år 1982 inkom 2 987 mål och för år 1983 räknar försäkringsöverdomstolen med att ca 3 000 nya mål skall komma in. Antalet avgjorda mål uppgick år 1982 till 2 148 och domstolen räknar med att under år 1983 avgöra 2 400 mål. Trots att målawerkningen ökat har således balanssituationen försämrats. Den 1 juli 1982 fanns 2 373 ej avgjorda mål hos försäkringsöverdomstolen och den 1 juli 1983 3 042 mål.

Domstolen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande.

1. Pris- och löneomräkning -I- 419 000 kr.

2. Huvudförslaget (-156 000 kr.) skulle innebära personalminskning och enligt domstolen medföra minskad målavverkning och ännu större målbalans än f.n.

3. Med hänsyn till måltillströmning och målbalans behövs personalförstärkning med två föredragande (-1- 304 000 kr.).

4. För bl.a. rese- och traktamentskostnader för att domstolen skall kunna rekrytera föredragande utanför Stockholmsområdet behövs en förstärkning

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 29

med 80 000 kr.

5. I samband med ökad målavverkning har kostnaderna för arvoden till. sakkunniga ökat. Förstärkning behövs med 50 000 kr.

Föredragandens överväganden

Balanssiluationen i försäkringsöverdomstolen är f.n. bekymmersam. Den stora målfillströmningen kan beräknas fortsätta som en följd av en hög avverkningstakt i försäkringsrätterna. På sikt kan dock måltillströmningen till överdomstolen väntas avta då antalet nya mål som kommit in till försäkringsrätterna väsentligt minskat under den senaste tiden. För nästa budgetår är det dock enligt min mening inte möjligt att tillämpa huvudförslaget på anslaget lill försäkringsöverdomstolen. Härvid bör noteras att jag i det följande räknar med en utgiftsbesparing vid försäkringsrätterna som är något större än huvudförslaget.

Genom regeringsbeslut har för innevarande budgetår medel för två extra föredragande förts över till försäkringsöverdomstolen från försäkringsrätterna. Dessa medel har avsetts för tillfällig tjänstgöring av försäkringsrättsassessorer och föredragande från rätterna. Med hänsyn till arbetsläget vid försäkringsdomstolarna anser jag att denna omfördelning av medel för två föredragande bör gälla även för budgelåret 1984/85. Jag har beaktat detta vid medelsberäkningen.

Jag beräknar därutöver 125 000 kr. för ökade arvodeskostnader m.m.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 9 370 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försäkringsöverdomstolen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 9 370 000 kr.

B 2. Försäkringsrätter

1982/83	Utgift	38 255 347
1983/84	Anslag	38 640 000
1984/85	Förslag	39 670 000

Försäkringsrätterna är första besvärsinstans för främst socialförsäkringsärenden m.m. som handläggs av de allmänna försäkringskassorna.

Det finns tre försäkringsrätter, nämligen en för Mellansverige (sex avdelningar), en för Södra Sverige (fem avdelningar) och en för Norra Sverige (två avdelningar).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

30

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Försäkringsrätterna

Föredraganden

-I-    768 000 -I-    430 000

{+    457 000)        (-1-    400 000)

-1-1134 000 -I-    600 000

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostn.) Lokalkostnader

Summa

191

33 577 000

(29 645 500)

5 063 000

38 640 000

-I- 1 902 000

-I- 1 030 000

Försäkringsrätterna

Försäkringsrätterna har redovisat en resultatanalys för budgetåret 1982/ 83. Av denna framgår att försäkringsrätterna har stora ärendebalanser. Under det senaste året har till följd av vissa av statsmakterna vidtagna åtgärder tillströmningen av besvärsärenden till försäkringsrätterna minskat samtidigt som målavverkningen ökat. Målbalanserna kan därför väntas minska successivt. Den 1 juli 1983 fanns ca 20 000 ej avgjorda mål hos försäkringsrätterna. Under innevarande budgetår räknar domstolarna med att 8 200 nya mål skall komma in och att man skall kunna avgöra 13 000 mål.

Försäkringsrätterna föreslår i sina anslagsframställningar bl.a. följande.

1. Pris- och löneomräkning + 2 727 000 kr.

2. Huvudförslaget (- 825 000 kr.) innebär personalminskning motsvarande sex tjänster och därmed minskad målavverkning.

3. Försäkringsrätterna har f.n. endast två ordinarie domare per avdelning, nämligen avdelningens ordförande och vice ordförande. Försäkringsrätterna för Mellansverige och Södra Sverige anser att en assessorstjänst per avdelning bör bytas ut mot ordinarie tjänst som försäkringsrättsråd. Organisationsförändringen bör kunna rymmas inom huvudförslaget.

Föredragandens överväganden

Det är tillfredsställande alt den tidigare fortgående ökningen av arbets-balanserna hos försäkringsrätterna nu har ersatts av en likaledes fortgående minskning. Det innebär att de alltjämt långa väntetiderna för beslut i besvärsärenden kan beräknas vara nere på en normal nivå om några år. De tre försäkringsrätternas organisation kommer därmed alt stabiliseras på en resursnivå som är något lägre än den nuvarande.

Mot denna bakgrund finner jag det möjligt att vid beräkningen av medel för försäkringsrätternas verksamhet under nästa budgelår räkna med en något större besparing än enligt rätternas huvudförslag. Som jag anfört under B 1.  Försäkringsöverdomstolen har jag med hänsyn till arbetsläget vid

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 31

försäkringsdomstolarna dessutom gjort en omfördelning av medel för två tjänster från rätterna till överdomstolen.

Det är enligt min mening angeläget att öka antalet ordinarie domare vid försäkringsrätterna. Jag anser att i första hand dé avdelningar där rätternas chefer är ordförande bör förstärkas. Tre assessorstjänster bör därför bytas ut mot ordinarie tjänster som försäkringsrätlsråd. Utbytena bör göras utan tillskott av särskilda medel härför.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 39 670 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försäkringsrätter för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 39 670 000 kr.

B 3. Riksförsäkringsverket

1982/83	Utgift	229 758 081
1983/84	Anslag	237 323 000
1984/85	Förslag	247 615 000

Riksförsäkringsverket är central förvaltningsmyndighet främst för ärenden som rör den allmänna försäkringen - dvs. sjukförsäkring inkl. föräldraförsäkring och tandvårdsförsäkring, folkpensionering, tilläggspensionering - samt delpensionsförsäkring och,arbetsskadeförsäkring, allmänna barnbidrag och bidragsförskott samt för ärenden som rör utbetalning av studiestöd vid vuxenutbildning, utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning och dagpenning till vissa värnpliktiga.

I verkets uppgifter ingår bl.a. att utöva tillsyn över de allmänna försäkringskassorna, som är lokala organ för den allmänna försäkringen m.m. Utbetalning av förmånerna sker i huvudsak genom verkets försorg. Verket handlägger också ärenden enligt lagen om yrkesskadeförsäkring m.fl. äldre författningar inom motsvarande område. I verket handläggs även ärenden angående debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter. För bevakning av rättspraxis inom socialförsäkringsområdet finns en ombudsenhet som även fullgör verkets uppgift att inträda som part vid socialförsäkringens överinstanser. Verket är vidare redovisningscentral och har ett revisionskontor för ett antal myndigheter och de allmänna försäkringskassorna.

Riksförsäkringsverkets styrelse utgörs av en generaldirektör och en överdirektör saml fem särskilt förordnade ledamöter jämte två personalföreträdare. Verket är organiserat på en administrativ avdelning, en tillsynsavdelning, en utvärderingsavdelning och en ombudsenhel. Därjämte finns tre fristående byråer, avgiftsbyrån, yrkesskadebyrån och ADB-centralen. Inom avdelningarna finns byråer och frislående sektioner. ADB-centralen är placerad i Sundsvall.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

32

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Riksförsäkringsverket

Föredraganden

Personal 1 101 -24 -24

Anslag Utgifter

-I-   7 355 000 -I-   7 722 000

(+   4 125 000)    .(+   5 542 000)

+   2 711000 -I-   1 151000

Förvaltningskostnader 147 336 000
(därav lönekostnader) (135 592 000)
Lokalkostnader 24 938 000
Koslnader för drift av data
maskinanläggning m.m. 46 954 000     -1- 17 708 000         -I- 18 458 000
Ersättning till postverket m.m. 102 020 000     -I-     770 000         -      730 000
Engångsanvisning -     +   6 304 000         +   3 300 000
Revisionskontor - särkostnader 2 570 000     +     836 000         +     651000

Summa utgifter

Inkomster

Försäljning av publikationer m.m.

Ersällning från allmänna pensionsfonden

Ersättning från de allmänna försäkringskassorna Ersättning från statens löne-och pensionsverk för datadrift m.m.

Ersättning från de affärsdrivande verken

Nettoulgift

Bidrag till förvaltningskostnader för arbetsskadeförsäkringen (redovisas på inkomsttitel)

323 818 000	-1- 35 684 000	-1- 30 552 000
15 000	-	-
33 000 000	+ 2 000 000	+ 4 300 000
51 250 000	+ 12 690 000	-H2 690 000
2 230 000	-1- 1820 000	-1- 1 820 000
-	-1- 1449 000	-1- 1450 000

17 725 000

10 292 000

237 323 000

+ 2 800 000

56 900 000     + 2 800 000

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket har redovisat en resultatanalys för budgelåret 1982/83. Av denna framgår att verket genom olika rationaliseringsinsatser i stort kunnat klara sina löpande arbetsuppgifter.

Riksförsäkringsverket föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande.

1. Pris- och löneomräkning -I- 22 634 000 kr.

2. Huvudförslaget (- 4 417 000 kr.) innebär bl.a. att verkets personalstyrka måste minskas med 24 personer.

3. Till följd av utbyte av viss datorutrustning ökar kostnaderna för ADB-driften med ca 16 milj.kr.

4. Riksförsäkringsverket bör genom utsändning av särskilda pensionsbesked ge de försäkrade information om intjänade pensionspoäng och hur stor

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 33

ATP-pension som därmed skulle kunna erhållas. Verket föreslår att, som en förstagångsinsats, ett besked sänds ut till samtliga försäkrade mellan 25 och 64 år som inte uppbär pension. Kostnaderna beräknas till ca 8,1 milj.kr. varav merparten är portokostnader. Fortsättningsvis skulle verket varje år sända ut ett besked till personer som det aktuella året fyller 25 år, 30 år etc. t.o.m. det 64:e året.

5. Enligt beslut av statsmakterna skall revisionskontoret vid riksförsäkringsverket delta i revisionen av de allmänna försäkringskassornas förvaltning fr.o.m. räkenskapsåret 1983/84. Omläggningen får full effekt fr.o.m. budgetåret 1984/85. Revisionskontoret behöver därför förstärkas med tre handläggartjänster {+ 726 000 kr.).

6. Beträffande inkomstposten Uppbördsmedel föreslår riksförsäkringsverket att en ny delpost tas upp för ersättning från de affärsdrivande verken. I likhet med staten i övrigt betalar dessa inte någon arbetsskadeavgift. Denna utgör 0,60 % av lönesumman. Av avgiften anses 1/30 svara mot förvaltningskostnaderna. Skadeersättningar till anställda vid affärsdrivande verk utbetalas av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Ersättningsbeloppen belastar slutligt vederbörande affärsverk. Även administrationskostnaderna borde dock betalas av affärsverken. Detta kan ske genom ett procentuellt pålägg på riksförsäkringsverkets fakturor avseende utbetalda ersättningar. Beloppet bör motsvara den förvaltningskostnadsandel som andra arbetsgivare betalar. Detta innebär ett pålägg med 3,45 %. För 1984/85 beräknar riksförsäkringsverket att ersättningen för administrationskostnaderna skulle uppgå till 1 449 000 kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för riksförsäkringsverkets verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget.I samband med beräkningen härav har jag tagit hänsyn till behovet av särskilda insatser för översyn av riksförsäkringsverkets och de allmänna försäkringskassornas arkivvård m.m. För översynen som skall genomföras i samverkan med riksarkivet har jag beräknat 195 000 kr. Jag har samrått i frågan med statsrådet Göransson.

Under budgetåret 1982/83 genomfördes en upphandling av ny datorutrustning för socialförsäkringens behov. Den nya utrustningen avser i huvudsak ersättningsanskaffning för försliten utrustning. Jag beräknar ca 16 milj.kr. för ökade kostnader för ADB-driften.

Jag finner det angeläget att förbättra informationen avseende rätten till ATP-pension. Jag ansluter mig till riksförsäkringsverkets förslag om att genom särskilda pensionsbesked informera allmänheten om intjänade pensionspoäng och vilken ATP-pension som skulle kunna erhållas. I första hand anser jag att pensionsbesked bör sändas ut till försäkrade som är mellan 55 och 64 år och som inte uppbär pension. Jag beräknar 2,3 milj.kr. för information och utsändande av pensionsbesked under budgetåret 1984/85.

3 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 34

Jag har vidare beaktat beloppet vid beräkningen av ersättningen från allmänna pensionsfonden.

För revision av försäkringskassornas verksamhet beräknar jag medel för förstärkning av revisionskontoret med två handläggartjänster. Medlen överförs från försäkringskassornas förvaltningsanslag. Vidare har jag från anslaget D 1. Bidrag till sjukförsäkringen fört över 2,1 milj.kr. avseende kostnader för undersökningar av utfallet av tandvårdstaxan m.m.

I likhet med riksförsäkringsverket anser jag att de affärsdrivande verken bör betala en avgift för administrafionskostnaderna för arbetsskadeersättningar som utgår enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Inkomsterna härav kan beräknas till 1 450 000 kr. och bör tas upp som uppbördsmedel under en särskild delpost.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 247 615 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 247 615 000 kr.

B 4. Allmänna försäkringskassor

1982/83	Utgift	341 307 436
1983/84	Anslag	364 850 000
1984/85	Förslag	374 805 000

Utgifterna för försäkringskassornas administration finansieras till 15 % med statsbidrag och till 85 % med arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Från anslaget finansieras statsbidragsandelen av försäkringskassornas förvaltningskostnader.

Ärenden inom den allmänna försäkringen handläggs i första instans av de allmänna försäkringskassorna. Allmän försäkringskassa finns i varje landstingskommun och i kommun som inte tillhör landstingskommun. Försäkringskassorna är självständiga juridiska personer och leds av styrelser som består av ordförande och vice ordförande som utses av regeringen samt fyra övriga ledamöter som utses av landstinget eller, i förekommande fall, av kommunfullmäktige. Riksförsäkringsverket är central förvaltningsmyndighet för verksamhetsområdet och utövar den centrala ledningen och tillsynen. Verket utfärdar anvisningar för kassornas verksamhet. Anvisade medel fördelas av riksförsäkringsverket på de olika försäkringskassorna.

Bestämmelserna om allmänna försäkringskassor återfinns i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Huvuddelen av den verksamhet inom försäkringskassan, som kräver kontakt med de försäkrade, bedrivs vid lokalkontor och filialexpeditioner som finns knutna till vissa lokalkontor. F.n. finns ca 460 lokalkontor och ca 50 filialexpeditioner, vilket sistnämnda innebär en halvering sedan förra budgetåret. Orsaken till minskningen av

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7    Socialdepartementet

35

antalet filialexpeditioner är bl.a. att kassorna i enlighet med tidigare regeringsbeslut i stort sett helt upphört med kontant utbetalning av förmåner och övergått till andra utbetalningsformer.

Är	Förvaltningsutgifter milj.kr.	Antal årsarbetare'
1978	1660	15 400
1980	2 236	16 750
1981	2 387	17 050
1981/82	2 504	16 900
1982/83	2 510	16 250
1983/84	2 582 (anvisat)	15 550

' För åren t.o.m. 1981 den Ijanuari. För de därpå följande budgetåren vid ingången av resp. budgetår.

	1983/84	Beräknad ändr	ng 1984/85
		Riksförsäk-	Föredra-
		ringsverket	ganden
Anslag
Utgifter
Förvaltningskostnader	2 048 845 000	-1- 195 531 OOO	-1-	111 990 000
(varav engångsanvisning)			( +	5 000 000)
Lokalkostnader	436 600 000	-   42 800 000	-	42 800 000
Pensionskostnader	32 000 000	-1-    4 300 000	-1-	4 300 000
Ersättning till postverket	65 000 000	+     4 200 000	+	6 760 000
Summa ulgifter	2 582 445 000	-1- 161 231 000	+	80 250 000
Inkomster
Ersättning från allmänna
pensionsfonden	140 000 000	-1-   14 000 000	+	14 000 000
Ersättning  från  centrala
studiestödsnämnden	9 000 000	-     1 800 000	-	100 000
Ersättning för extern
verksamhet	1 100 000	-     1100 000	+	0
Arbetsgivaravgifter m. m.	2 067 500 000	-1- 127 611000	+	56 390 000
Nettoulgift	364 850 000	-t-   22 520 000	+	9 955 000

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverkets anslagsframställning bygger på uppgifter som verket hämtat in från försäkringskassorna samt på bedömningar om verksamheten som gjorts centralt inom verket bl.a. med hjälp av det s.k. arbetsredovisningssystemet. Utöver vad som hänför sig till centralt beslutade rationaliseringsåtgärder bedöms några volymförändringar i verksamheten inte ske totalt sett under budgetåren 1983/84 och 1984/85. Riksförsäkrings-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 36

verket redovisar två alternativ till budgetförslag för 1984/85, nämligen dels ett huvudförslag, dels ett tilläggsförslag som innebär i huvudsak oförändrade resurser och som upptar enligt verkets mening angelägna resursförstärkningar på vissa delområden. Vissa inkomster föreslås också omförda till förvaltningskostnadsposten från inkomstredovisningen.

Riksförsäkringsverket föreslår i anslagsframställningen bl.a. följande.

1. Pris- och löneomräkning m.m. -I- 191 611 000 kr.

2. Huvudförslaget (- 68 380 000 kr.) innebär att kassornas personalstyrka reduceras med 165 årsarbetare. Medelsbehovet för lokalerna minskas också kraftigt. Riksförsäkringsverket redovisar vissa möjliga eller länkbara centrala rationaliseringsåtgärder som kan genomföras så att de får effekt under budgetåret 1984/85. Två av dessa kräver statsmaktsbeslut för genomförande, nämligen förenklad administration av de statsanställdas arbetsgivarinträde samt slopande av arbetsgivarnas skyldighet att lämna uppgift rörande arbetsanställning. Riksförsäkringsverket framhåller att vissa begränsningar i kassornas lokalkontorsnät torde bli aktuella under budgetåret. Vissa inskränkningar kan säkerligen godtas, men vid en fortsatt tillämpning av huvudförslaget blir det enligt verket på sikt fråga om att mera principiellt och generellt diskutera försäkringskassornas servicenivå.

3. Riksförsäkringsverket anser att det med ökade insatser på vissa områden skulle kunna göras effektiviseringar inom försäkrings- och bidragsområdet som åtminstone på någon sikt skulle ge samhällsekonomiska besparingar. Som exempel på sådana insatser anges förbättrad sjukfallshan-tering, effektiviserad rehabiliteringsverksamhet samt ökad kravverksamhet inom bidragsförskottshanteringen. Riksförsäkringsverket föreslår att sådana ökade insatser görs i den takt som resurser frigörs på grund av rationaliseringar. Därutöver bör enligt verket särskilda medel för projektverksamhet anvisas på anslaget. Dessa skall efter särskild ansökan prövas av verket och fördelas till kassorna.

4. Riksförsäkringsverket framhåller att drygt hälften av försäkringskas-na har någon form av företagshälsovård för sina anställda. Kostnaderna härför har under innevarande budgetår beräknats till 4 milj.kr. Fullt utbyggt kan kostnaden uppskattas till 10 milj.kr. För statliga myndigheter finansieras företagshälsovården över särskilt anslag. Verket anser att kassorna i detta hänseende bör jämställas med statliga myndigheter och föreslår att totalt 10 milj.kr. anvisas för ändamålet.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för försäkringskassornas förvaltningskostnader beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Detta innebär jämfört med pris- och löneomräknat anslag för budgetåret 1983/84 en minskning med ca 52 milj.kr. Jag har därvid beaktat de rationaliseringseffekter som kan uppkomma genom förenklingar i administrationen av de statsanställdas

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 37

arbetsgivarinträde och ett eventuellt slopande av arbetsgivarnas skyldighet att lämna uppgift rörande arbetsanställning. Beträffande dessa frågor avser jag att i annat sammanhang återkomma med förslag.

Enligt riksdagens beslut om anslag fill försäkringskassorna för budgetåret 1982/83 anvisades kassorna - utöver av regeringen föreslaget belopp -35 milj.kr. till förvaltningskostnader. Medlen beviljades bl.a. mot bakgrund av den tveksamhet som ansågs råda om vilka besparingar som kunde genomföras under budgetåret 1982/83 saml angelägenheten av att så långt möjligt undvika personaluppsägningar. Av detta belopp avräknades 15 milj. kr. vid beräkningen av kassornas medelsbehov för innevarande budgetår. Jag anser att den resterande delen av beloppet - 20 milj.kr. - bör kunna avräknas vid beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1984/85. Jag räknar således med en besparing av 20 milj.kr. utöver det generella huvudförslaget. Med hänsyn till beräknad anslagsbelastning för innevarande budgetår kan därutöver posten för lokalkostnader minskas med 42,8 milj.kr., varav 29 milj. kr. utgör kostnader för lokalvård som förs över till posten för förvaltningskostnader.

Riksförsäkringsverket har anmält att det med ökade insatser på vissa områden skulle kunna göras effektiviseringar inom försäkrings- och bidragsområdet som på någon sikt kan ge samhällsekonomiska besparingar. Verket föreslår bl.a. att särskilda medel för projektverksamhet anvisas i detta syfte. Även jag anser det angeläget att särskilda resurser avsätts för utvecklingsarbete i syfte att effektivisera försäkrings- och bidragsadministrationen och fillämpningen. Jag föreslår att 5 milj .kr. avsätts för budgetåret 1984/85 för nu nämnd projektverksamhet. Det ankommer på riksförsäkringsverket att bestämma hur medlen bör användas. Verket bör senast den 1 oktober 1985 redovisa hur medlen har använts.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det totala medelsbehovet för försäkringskassornas förvaltningsutgifter under nästa budgetår till 2 662 695 000 kr. och anslagsbehovet till 374 805 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna försäkringskassor för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 374 805 000 kr.

B 5. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag, pensioner m.m.

1982/83	Utgift	54 151 033'
1983/84	Anslag	64 000 000'
1984/85	Förslag	62 500 000

' Anslagen Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag m.m. och Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 38

Från anslaget bör för nästa budgetår utgå ersättning till postverket för utbetalning av dels allmänna barnbidrag och bidragsförskott, dels allmänna pensioner. De månader barnbidrag betalas ut görs utbetalningen av bidragsförskott på samma anvisning som barnbidrag. Övriga månader betalas bidragsförskott ut på särskild anvisning.

Ersättning till postverket för utbetalning av barnbidrag eriäggs halvårsvis i efterskott, medan ersättningen för pensionsutbetalningar eriäggs kvartalsvis i efterskott. Anslaget för budgetåret 1984/85 avser alltså kostnader för utbetalningar under kalenderåret 1984 resp. perioden april 1984-mars 1985.

Barnbidrag m.m.

Ersättningen fill postverket har för år 1983 utgjort 5:81 kr. för varje utbetald barnbidrags- eller bidragsförskottsanvisning. Med utgångspunkt i den för år 1983 tillämpade ersättningen beräknar riksförsäkringsverket anslagsbehovet för nästa budgetår till 17,8 milj. kr.

Postverket har därefter i framställning begärt att ersättningen avseende år 1984 skall höjas till 6:31 kr. för varje utbetald barnbidrags- eller bidragsförskottsanvisning. Med den högre ersättningen kan medelsbehovet beräknas till 19,3 milj. kr. Riksrevisionsverket har yttrat sig över framställningen.

Pensioner m.m.

Ersättningen till postverket för pensionsutbetalning och viss ur kontrollsynpunkt nödvändig databehandling har för kalenderåret 1983 bestämts till sammanlagt 6:39 kr. per utbetald pensionsanvisning. Ersättningen för försäkringskassornas s.k. FK-anvisningar, som i huvudsak avser retroaktiva utbetalningar av pensioner, kommunalt bostadstillägg, delpension och arbetsskadeersättning fastställs genom förhandlingar mellan riksförsäkringsverket och postverket. För år 1983 är ersättningen fastställd till 5:00 kr. per anvisning.

Riksförsäkringsverket har i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 förväntat en fortsatt minskning av antalet utbetalningar genom pensionsanvisning och har beräknat antalet till 7,7 milj. I fråga om pensionsanvisningar som även innefattar tilläggspension har verket förutsatt att halva ersättningen fill postverket kommer att bekostas av medel ur allmänna pensionsfonden. Verket har därvid räknat med att anslaget under budgetåret 1984/85 tillgodogörs ersättning för omkring 4,7 milj. utbetalningar innehållande tilläggspension.

Vid tillämpning av 1983 års ersättningsnivå uppgår kostnaderna till totalt 49,2 milj.kr. varav 15,2 milj.kr. skall ersättas av allmänna pensionsfonden.

FK-anvisningar som avser pension under 1984 beräknas uppgå till 1,3 milj. Med 1983 års ersättningsnivå beräknas kostnaderna härför till 6,5 milj.kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet 39

varav 1 milj.kr. skall ersättas av allmänna pensionsfonden.

Postverket har i särskilda framställningar begärt att ersättningen för år 1984 skall höjas till 7:10 kr. per pensionsansvisning.

Riksrevisionsverket har i remissyttrande förordat att postverkets ersättning för år 1983 bestäms till 6:93 kr. per pensionsanvisning.

Föredragandens överväganden

Jag har inte något att erinra mot den av postverket föreslagna ersättningen för utbetalning av allmänna barnbidrag och bidragsförskott. Anslagsbehovet för nästa budgetår uppgår därmed till avrundat 19,3 milj. kr.

Med hänsyn till postverkets framställning och riksrevisionsverkets bedömning anser jag att ersättningen för pensionsanvisningar bör fastställas till 7:06 kr. Det ankommer på regeringen att fastställa ersättningsnivån. Den av riksförsäkringsverket kalkylerade minskningen av antalet utbetalningar genom anvisning förefaller rimlig. Jag ansluter mig också till riksförsäkringsverkets beräkningar när det gäller kostnaderna för FK-anvisningarna.

Jag beräknar därmed de sammanlagda kostnaderna för pensionsutbetalningar till 43,2 milj.kr. för nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag, pensioner m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 62 500 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 40

C. Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m.m.

Samhällets direkta ekonomiska stöd åt barnfamiljerna utgörs främst av allmänna barnbidrag inkl. flerbarnsfillägg, bostadsbidrag, föräldrapenning, bidragsförskott, barnpensioner samt vårdbidrag för handikappat barn. Jag föreslår att de två sistnämnda stödformerna fr.o.m. nästa budgetår finansieras från särskilda anslag under detta avsnitt.

Följande sammanställning visar omfattningen och utvecklingen av samhällets direkta ekonomiska stöd till barnfamiljerna (milj.kr.).

Är	Barn-	Bostads-	Föräldra-	Värd-	Bidrags-	Barn-	Summa
	bidrag	bidrag	penning'	bidrag	förskott	pension
1965	1387	220	229	_	68	59	1963
1970	1611	580	367	-	131	105	2 794
1975	2 225	1740	1 350	130	445	226	6 116
1980	4 990	2 210	3 540	300	845	425	12 310
19832	5 640	2 765	4 720	375	1 180	550	15 230
19842	5 750	2 900	4 950	395	1295	575	15 865

' Före år 1974 förmåner från moderskapsförsäkringen. 2 Beräknat

Om man fill dessa belopp lägger studiehjälpen, vissa skatteförmåner och statens bidrag till barnomsorgen kan statens totala stöd till barnfamiljerna beräknas till drygt 25 miljarder kr.

Samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljerna får ökad betydelse i ekonomiskt kärva tider. Därför är det viktigt att i det nuvarande ekonomiska läget särskilt slå vakt om det grundläggande stödet till barnfamiljerna. Genom höjning av barnbidraget och förbättringar av flerbarnstilläggen har insatserna på detta område ökat.

Genom de allmänna barnbidragen tillförsäkras alla familjer med barn ett grundläggande ekonomiskt stöd. Barnbidraget, som utgår med 3 300 kr. per år för varje barn, utbetalas till omkring 1 miljon familjer med ca 1,7 miljoner barn under 16 års ålder. Därutöver utgår flerbarnstillägg för familjer med tre barn under 16 år med ett halvt barnbidrag extra och med ytterligare ett barnbidrag för varje därpå följande barn. Fr.o.m. den 1 juli 1983 får även 16-19-åringar som studerar medräknas vid bedömning av rätten till flerbarnsfillägg.

De sammanlagda kostnaderna för barnbidragen och flerbarnstilläggen under nästa budgetår beräknas fill 5 710 milj. kr.

Som komplement till de allmänna barnbidragen utgår inkomstprövade bostadsbidrag till barnfamiljer med lägre inkomster. Bostadsbidragen består av dels ett statligt bidrag som utgör ett inkomstprövat konsumfionsstöd utan anknytning till bostadsförhållandena, och dels ett statskommunalt bidrag som är anknutet till bostadskostnaden. Bostadsbidrag utgår till ca 330 000 familjer med ca 670 000 barn.   Fr.o.m.   den  1  april   1984 genomförs

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7    Socialdepartementet 41

förbättringar av bostadsbidragen. Anslaget för bostadsbidrag redovisas under bostadshuvudtiteln.

Genom föräldraförsäkringen har alla föräldrar ett ekonomiskt skydd i samband med barns födelse och sjukdom. Den ger också föräldrarna ekonomiska möjligheter att vara hemma hos sina barn under viss tid fram t.o.m. barnets första skolår. Försäkringens föräldrapenning utgår under sex månader i anslutning till barns födelse eller adopfivbarns ankomst till familjen. Ersättningsnivån är densamma som sjukpenningen dvs. 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten, dock lägst en garantinivå på 37 kr. per dag.

Vidare utgår särskild föräldrapenning under sammanlagt sex månader för varje barn. Under tre av dessa månader utgår ersättningen med belopp som motsvarar sjukpenningen, dock lägst 37 kr. per dag. Under de övriga tre månaderna utgår ersättningen för alla enligt garantinivån 37 kr. per dag.

Föräldrapenning i samband med barns födelse och särskild föräldrapenning används fortfarande huvudsakligen av mödrarna. Under år 1982 var det ca 10 % av de ersättningsberättigade fäderna som utnyttjade rätten till föräldrapenning i samband med barns födelse. Ersättning utgick för i genomsnitt 42 dagar. Bland de familjer som utnyttjade rätten till särskild föräldrapenning använde fadern i ca 30 % av fallen någon del av ersättningstiden.

En förvärsarbetande förälder som tillfälligt behöver stanna hemma och ta vård om barn i samband med sjukdom eller liknande har - utöver de tider jag nämnt i del föregående - rätt till föräldrapenning under högst 60 dagar per år och barn under 12 års ålder. Under år 1982 utnyttjade drygt hälften av de ersättningsberättigade familjerna denna föräldrapenning under genomsnittligt drygt 6 dagar. Bland de föräldrar som uppburit föräldrapenning var 46 % fäder som också tog ut 46 % av alla ersatta dagar, inklusive fäders särskilda ersättning i samband med barns födelse.

En kvinna som i graviditetens slutskede på grund av arbetets art inte kan fortsätta i sitt normala arbete har rätt till omplacering till ell lämpligare arbete. I den mån omplacering inte kan ordnas har hon rätt till havandeskapspenning under högst 50 dagar från och med den sextionde till och med den elfte dagen före den beräknade nedkomsten. Under år 1982 var det ca 8 000 kvinnor som fick havandeskapspenning.

De totala kostnaderna för föräldraförsäkringens förmåner beräknas för nästa budgetår till närmare 5 050 milj. kr. Enligt de finansieringsregler som gäller täcks 85 % av kostnaderna genom arbetsgivarnas och egenföretagar-nas socialavgifter till sjukförsäkringen och 15 % genom statsbidrag, vilket innebär att ca 755 milj. kr. faller på statsbudgeten.

Föräldraförsäkringsutredningen har avlämnat ett betänkande (SOU 1982:36) med förslag till enklare regler inom föräldraförsäkringen. Utredningen har vidare under år 1983 överlämnat ett betänkande (SOU 1983:30) om utbyggd havandeskapspenning m.m. Betänkandena har

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 42

remissbehandlats. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om att en proposition i dessa frågor skall lämnas till riksdagen under våren 1984.

Lagen (1978:410) om rän till ledighet för vård av barn m.m. ger föräldrar rätt att vara helt lediga från arbetet eller att förkorta sin dagliga arbetstid till tre fjärdedelar av normal arbetstid. Rätten lill heltidsledighet gäller så länge föräldern vårdar barn under ett och ett halvt års ålder. Rätten fill förkortad arbetstid till i vanliga fall sex timmar per dag gäller till dess barnet är åtta år eller har avslutat det första skolåret. Denna rätt till ledighet är fristående från ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen. Föräldrarna har dock alltid rätt till ledighet från sin anställning under tid då ersättning utgår från föräldraförsäkringen. I ledighetslagen regleras också rätten för gravida kvinnor att få omplacering fill andra arbetsuppgifter.

Föräldrar som har handikappat barn i hemmet kan få vårdbidrag med samma belopp som folkpensionen för en förtidspensionär. Vårdbidraget är graderat i helt eller halvt bidrag. Den 1 januari 1984 fårdessa föräldrar en extra förstärkning av samhällets stöd genom att vårdbidraget höjs till 192 % av basbeloppet, dvs. till 38 976 kr. för år räknat.

Fr. o. m. inkomståret 1983 kan en del av vårdbidraget utgå som skattefri ersättning för de särskilda kostnader som handikappet medför. I övrigt beskattas vårdbidraget som inkomst och blir ATP-grundande för den förälder som svarar för omvårdnaden av barnet. Vårdbidrag utgår f.n. för ca 13 000 barn.

Genom bidragsförskotten ger samhället ett ekonomiskt grundskydd för barn vars föräldrar lever åtskilda. Den ekonomiska tryggheten för dessa barn är därför inte helt beroende av den underhållsskyldige förälderns förmåga att betala underhållsbidrag. Bidragsförskott utgår med 41 % av basbeloppet vilket innebär 8 323 kr. per år vid basbeloppet 20 300 kr.

Barn vars föräldrar avlidit får ett ekonomiskt grundskydd genom barnpension från folkpensionering och ATP. Barnpensionen från folkpensioneringen utgår med lägst 26 % av basbeloppet och högst 41 % av basbeloppet i de fall då inte änkepension eller barnpension från ATP utgår. Barnpensionen från ATP är knuten till den avlidne förälderns arbetsinkomst.

Utvecklingen av def ekonomiska stödet till ensamförsörjande föräldrar i form av bidragsförskott och barnpension framgår av följande sammanställning som visar antal barn samt kostnader i milj.kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 43

	Bidragsförskott			Barn	pensioner
			Folkpensior			ATP
	Antal	Kostnad	Antal	Kost	nad	Antal	Kostnad
1965	104 200	68	35 900	43		12 700	16
1970	126 900	131	34 300	53		30 000	52
1975	211000	445	44 600	110		40 000	116
1980	232 100	845	42 900	167		44 300	258
1983'	250 000	1 180	39 000	208		43 500	340.
1984'	258 000	1295	38 500	216		43 800	360

' Beräknat

Ett flertal utredningar har den senaste tiden behandlat samhällets ekonomiska familjestöd.

Familjeekonomiska kommittén har lagt fram ett slutbetänkande (SOU 1983:14) med en kartläggning och analys av barnfamiljernas ekonomi samt en beskrivning av konsekvenserna av ett antal omfördelningsmodeller.

Ensamförälderkommittén har i sitt betänkande (SOU 1983:51) gjort en översyn av samhällsstödet till de ensamstående föräldrarna och deras barn. Kommittén föreslår bl.a. ändrade regler för beräkning av underhållsbidrag samt vissa förbättringar i bidragsförskottssystemet.

Socialutskottet tog i sitt betänkande (1982/83:12) upp frågan om den framtida familjepolitikens utformning. Utskottet ansåg att regeringen borde göra en samlad översyn av familjepolitiken och hänvisade samtidigt till familjeekonomiska kommittén och ensamförälderkommittén. Riksdagen godkände vad utskottet anfört.

Jag har därför tillsatt en familjeekonomisk beredningsgrupp med representanter för statsrådsberedningen samt för social-, finans-, jordbruks-, utbildnings-, arbetsmarknads- och bostadsdepartementen. Beredningsgruppen som började sitt arbete under våren 1983 skall väga samman de förslag som olika kommittéer har lagt fram inom familjepolitikens område.

C 1. Allmänna barnbidrag

1982/83	Utgift	5 486 998 223
1983/84	Anslag	5 890 000 000
1984/85	Förslag	5 710 000 000

Allmänna barnbidrag utgår fr.o.m. denl januari 1983 med 3 300 kr. per år och barn under 16 års ålder. Från samma datum utgår därutöver ett flerbarnstillägg med ett halvt barnbidrag per år fill familjer med tre barn och med ytterligare ett barnbidrag för varje ytterligare barn. Fr.o.m. den 1 juli 1983 får även 16-19-åringar som studerar medräknas vid bedömningen av rätt till flerbarnstillägg. Kostnaderna täcks helt av statsmedel. Administrafionen

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 44

av barnbidragen handhas av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Bidragsbestämmelserna finns i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag (omtryckt 1973:449, senast ändrad 1983:336).

Riksförsäkringsverket

Verket beräknar medelsbehovet för budgetåret 1984/85 till 5 710 milj. kr. Beräkningarna grundas på bidragsbeloppet 3 300 kr. och statistiska centralbyråns befolkningsprognos för riket åren 1980-2000. Med ledning härav beräknas antalet bidragsberättigade barn vara ca 1 624 000 vid utgången av år 1984.

Föredragandens överväganden

Som jag inledningsvis nämnt har jag tillsatt en familjeekonomisk beredningsgrupp som skall göra en översyn av det familjeekonomiska stödet. Jag föreslår därför inte någon höjning av beloppen för det allmänna barnbidraget. Med beaktande av det minskade antalet barn i bidragsberät-tigad ålder beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 5 710 milj.kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 5 710 000 000 kr.

C 2. Bidrag till föräldraförsäkringen

1982/83	Utgift	707 033 202
1983/84	Anslag	740 000 000
1984/85	Förslag	755 000 000

Från anslaget täcks statens andel (15 %) av kostnaderna för föräldraförsäkringen i form av föräldrapenning vid vård av barn samt havandeskapspenning.

Föräldrapenning utgår under sex månader i anslutning till barns födelse eller adoptivbarns ankomst till familjen. Föräldrapenningen utgår med samma belopp som sjukpenningen, dvs. med 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten dock lägst med en garantinivå på 37 kr. per dag. Ersättningen utgår till den av föräldrarna som stannar hemma och vårdar barnet.

Föräldrarna har också rätt till särskild föräldrapenning under sammanlagt sex månader för varje barn som fötts efter den 1 januari 1980. Under tre av dessa månader utgår ersättning med samma belopp som den egna sjukpenningen dock lägst garantinivån. Under övriga tre månader utgår ersättning till alla enligt garanlinivån.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 45

En förälder som behöver stanna hemma och tillfälligt ta vård om barn under 12 års ålder har också rätt till föräldrapenning under högst 60 dagar per barn och år. Denna föräldrapenning för tillfällig vård av barn kan utgå när barnet eller dess ordinarie vårdare är sjuk samt när förälder behöver följa med barnet fill barnavårdscentral m.m. Rätten till föräldrapenning för tillfällig vård av barn gäller också under högst tio dagar för fadern i samband med barns födelse.

Blivande mödrar, som under graviditetens senare del på grund av arbetets art inte kan fortsätta i sitt normala arbete och inte kan omplaceras, har rätt till havandeskapspenning. Denna utgår tidigast från den sextionde dagen före den beräknade förlossningen och längst till den tionde dagen före denna tidpunkt, dvs. under högst 50 dagar. Havandeskapspenning utgår med samma belopp som sjukpenning.

Föräldraförsäkringen är en integrerad del av sjukförsäkringssystemet såväl vad gäller finansieringen som administrationen av försäkringen. Kostnaderna för föräldrapenningen finansieras således till 15 % genom statsbidrag och till 85 % genom socialförsäkringsavgifter från arbetsgivare och egenföretagare.

Bestämmelserna om föräldrapenning finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1982:120).

Riksförsäkringsverket

Riksförsäkringsverket beräknar de totala kostnaderna för föräldrapenning och havandeskapspenning till 4 975 milj. kr. för vardera åren 1984 och 1985. Anslagsbehovet för budgetåret 1984/85 beräknas därmed till 750 milj. kr.

Kostnadsutvecklingen för de olika förmånsslagen framgår av följande tablå, milj. kr.

	1982	1983	1984	1985
Föräldrapenning;
a) i samband med barns födelse	2 385,9	2 450	2 570	2 570
b) för tillfällig vård av barn	685,4	745	785	785
Särskild föräldrapenning	1 447,4	1480	1570	1570
Havandeskapspenning	43,2	47	50	50
Summa	4 561,9	4 722	4 975	4 975
Statsbidrag 15 %	684,3	710	750	750

Föredragandens överväganden

Med beaktande av löneutvecklingens inverkan på föräldrapenningen beräknar jag de totala kostnaderna för föräldraförsäkringen under nästa budgetår till närmare 5 050 milj. kr. Därav avser ca 2 610 milj. kr. föräldrapenning i samband med barns födelse, ca 795 milj. kr. föräldrapenning för tillfällig vård av barn, ca 1 595 milj. kr. särskild föräldrapenning och ca

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 46

50milj. kr.   havandeskapspenning.  Statsbidragskostnaderna  blir därmed avrundat 755 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 755 000 000 kr.

C 3. Vårdbidrag för handikappade barn

1982/83 Utgift 365 000 000'

1983/84 Anslag 420 000 000'

1984/85 Förslag 405 000 000

' Del av anslaget Folkpensioner

Vårdbidrag utges till föräldrar för vård i hemmet av barn under 16 års ålder om barnet behöver särskild tillsyn eller vård på grund av sjukdom eller handikapp. Även merkostnader på grund av barnets sjukdom eller handikapp beaktas vid bedömningen av rätt till vårdbidrag.

Vårdbidrag utges med belopp som motsvarar hel eller halv förtidspension (folkpension jämte pensionstillskott) vilket fr.o.m. den 1 januari 1984 innebär 192 resp. 96 % av basbeloppet. Av vårdbidraget kan en viss del bestämmas som skattefri ersättning för merkostnader.

Riksförsäkringsverket

På grundval av 1983 års regler och prisläge beräknar verket anslagsbehovet för vårdbidrag under budgetåret 1984/85 till 380 milj.kr. Vårdbidrag beräknas utgå för 13 000 barn.

Föredragandens överväganden

De höjningar av folkpensionernas grundnivå.och pensionstillskotten som riksdagen nyligen har beslutat om (prop. 1983/84:40 SfU 10, rskr. 85) påverkar även storleken av utgående vårdbidrag. Med hänsyn tagen härtill och till prisutvecklingen beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 405 milj.kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vårdbidrag för handikappade barn för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 405 000 000 kr.

C 4. Bidragsförskott

1982/83 Utgift 1 174 576 022

1983/84        Anslag 1 240 000 000

1984/85 Förslag 1310 000 000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7    Socialdepartementet 47

Bidragsförskott utgår för barn under 18 årsomendast en av föräldrarna har vårdnaden om eller som står under vårdnad av annan än föräldrarna. Bidragsförskott kan också utgå när föräldrarna har gemensam vårdnad. Dessa barn garanteras ett generellt ekonomiskt bidrag, som i regel motsvarar 41 % av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Bestämmelserna om bidragsförskott finns i lagen (1964:143) om bidrags-förskoH (omtryckt 1976:277, senast ändrad 1983:50).

Riksförsäkringsverket

Med utgångspunkt i 1983 års prisläge beräknar verket kostnaderna för bidragsförskott under budgetåret 1984/85 fill 1 225 milj.kr.

Föredragandens överväganden

Antalet barn för vilka bidragsförskott utgår vid utgången av år 1983 kan beräknas till drygt 250 000, vilket motsvarar drygt 13 % av samtliga barn. Ca 36 % av de utbetalade bidragsförskotten beräknas bli återbetalda av de underhållsskyldiga föräldrarna.

På grundval av riksförsäkringsverkets beräkningar och med hänsyn tagen fill prisutvecklingen beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till 1310 milj.kr.

Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen

att till Bidragsförskott för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1310 000 000 kr.

C 5. Barnpensioner

1982/83 Utgift 205 000 000'

1983/84 Anslag 226 000 000'

1984/85 Förslag .221000 000

' Del av anslaget Folkpensioner

Från detta anslag bör bekostas barnpension från folkpensioneringen. Barnpension utges till barn som är under 18 års ålder och vars far eller mor eller båda föräldrarna har avlidit.

Barnpension från folkpensioneringen utges med 41 % av basbeloppet eller om barnet uppbär bidragsförskott med 31 % av basbeloppet. För barn vars båda föräldrar har avlidit utgör barnpensionen 31 % av basbeloppet efter vardera föräldern. Pensionen minskar om det även utges barnpension från ATP eller om modern får änkepension, men skall alltid utges med minst 26 % av basbeloppet.

Barnpension från tilläggspensioneringen finansieras direkt genom ATP-avgiften.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 48

Riksförsäkringsverket

Antalet barnpensioner har minskat under senare år. I januari 1980 uppgick antalet till ca 43 000 och beräknas i januari 1985 uppgå till ca 38 000. Barnpensionens medelbelopp beräknas i januari 1985 uppgå fill 28 % av basbeloppet.

Riksförsäkringsverket beräknar kostnaderna för barnpensioner från folkpensioneringen under budgetåret 1984/85 till 210 milj.kr. i 1983 års prisläge.

Föredragandens överväganden

På grundval av riksförsäkringsverkets beräkningar och med beaktande av prisutvecklingen   beräknar  jag  anslagsbehovet   för  nästa   budgetår  till 221 milj.kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Barnpensioner för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 221 000 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 49

D. Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom

Under detta avsnitt redovisas huvuddelen av den allmänna försäkringen, nämligen sjukförsäkring (inkl. tandvårdsförsäkring), folkpensionering och allmän tilläggspension (ATP). Här redovisas också de kompletterande förmånerna hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg samt arbetsskadeförsäkring och delpensionsförsäkring. (Föräldraförsäkringen, vårdbidrag för handikappade barn samt barnpension redovisas under avsnitt C).

Tillsammans skall dessa ersättningssystem ge en allmän grundtrygghet och ett skydd mot inkomstbortfall vid sjukdom, handikapp och när man blir äldre. Utbyggnaden och effektiviseringen av detta ekonomiska trygghetssystem, som omfattar hela befolkningen, har skett successivt under flera decennier. Det är viktigt alt slå vakt om detta grundläggande välfärdssystem inle minst i ekonomiskt kärva tider.

Den svåra ekonomiska situation som Sverige befinner sig i gör det nödvändigt att försöka begränsa kostnadsutvecklingen även inom socialförsäkringens område. Detta måste emellertid ske med stor varsamhet så att trygghetssystemets grundläggande drag eller inriktning inte äventyras. Åtgärderna måste också få en fördelningspolitiskt rättvis effekt.

Riksdagen har nyligen antagit regeringens förslag om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m (prop. 1983/84:40 SfU 10, rskr 85). Det innebär bl.a. att reglerna för värdesäkringen av socialförsäkringsförmånerna, efter viss avräkning för den prishöjande effekten av devalveringen hösten 1982, har återställts lill vad som gällde före den borgerliga regeringsperioden. Beräkningen av basbeloppet har således återknutits till utvecklingen av konsumentprisindex. Värdesäkringen gäller nu fullt ut för de prisförändringar som inträffar fr.o.m. december 1983.

Det särskilda tilläggsbelopp till basbeloppet som gällt vid beräkningen av pensionsförmåner m.m. under år 1983 omvandlas den 1 januari 1984 till extra uppräkningar av folkpensionens grundnivå, pensionstillskotten och handikappersättningarna. Genom dessa uppräkningar får de ekonomiskt svagaste grupperna bland de handikappade och äldre ett förstärkt ekonomiskt grundskydd fr.o.m. år 1984.

I syfte att begränsa kostnadsutvecklingen inom socialförsäkringen har riksdagen också beslutat om en skärpning av reglerna för inkomstprövning av hustrutillägg till folkpensionen fr.o.m. den 1 januari 1984. Ändringen innebär att reduktionsfaktorn höjs från en tredjedel till tre femtedelar av årsinkomsten. Vidare genomförs vissa utgiftsbegränsande åtgärder på sjukförsäkringsområdet, bl.a. höjs patientavgifterna vid läkemedelsinköp och vid läkarbesök.

Riksdagen beslöt under hösten 1981 (prop. 1981/82:22, SoU, 1981/82:12, rskr 1981/82:57) atl ge sjukvårdshuvudmännen möjlighet alt ta ut inkomst-relaterade avgifter från pensionärer som vårdas på sjukhus i fall där ersättning för vården inte utgår från den allmänna försäkringen. I riksdags-

4 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7    Socialdepartementet

50

beslutet förutsattes att tillämpningen av avgiftsreglerna skulle följas upp och redovisas för riksdagen. En arbetsgrupp med företrädare för socialdepartementet och Landstingsförbundet har därför tillsatts för att göra denna uppföljning. Uppdraget har utvidgats till att belysa alternativa lösningar angående sjukhusvårdsavgift för pensionärer. Arbetsgruppen har avlämnat en delrapport Tillämpningen av differentierade vårdavgifter (Ds 1983:13) och beräknas avge sin slutrapport under våren 1984.

Det har nu gått lång tid sedan de grundläggande reglerna inom det allmänna pensionssystemet lades fast. Vi har nu också drygt 20 års erfarenhet av ATP-systemet i praktisk funktion. Vidare har det nuvarande värdesäk-ringssystemets utformning diskuterats under senare år. Det finns mot denna bakgrund anledning att nu aktualisera en översyn av vissa frågor inom pensionsområdet. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag om att en parlamentarisk utredning skall tillsältas för att göra en sådan översyn.'

Av följande tabell framgår den beräknade ekonomiska omfattningen och finansieringen av den allmänna försäkringens olika huvudgrenar (inkl. de särskilda förmånerna för barnfamiljer) samt delpensionsförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen, milj.kr. år 1984.

	Sjukför-	Folk-	ATP	Delpen-	Arbets-	Summa
	säkring	pension		sionsförsäkring	skadeförsäkring
Kostnader	35 700	41300	36 000	1 160	1520	115 680
Finansiering
1    Socialavgifter	32 050-	31900	32 250	1695	1695	99 590
därav lill
fondering	1705'	-	-3 750	5352	175	-1 335
Andel av
utgifterna i %	85	77	100	100	100	87
Andel av löne
underlaget i %	9,5	9,45	9,83	0,5	0,6
2    Statliga
medel netto	5 355	9 400	-	-	-	14 755
Andel av
utgifterna i %	15	23	-	-	-	13

' Enligt riksdagsbeslut avsätts dessa medel inte formellt till sjukförsäkringsfonden

2             Fondunderskotlet vid årets slut beräknas understiga 100 milj.kr.

3             Härtill kommer 0,2 % som avdelas till löntagarfonderna.

Som framgår av sammanställningen finansieras de här upptagna socialförsäkringarna fill största delen av socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Den avgifisfinansierade delen har från 1975 lill 1983 ökat från 57 till 86 % av de totala utgifterna. Utvecklingen framgår av följande tablå.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet 51

Utvecklingen av utgifter och finansiering för den allmänna försäkringen, milj. kr.

	1975	1976	1978	1980	1982	1983'
Utgifter	33 688	41948	59 678	79 352	97 890	108 610
Finansiering
1    Socialavgifter	19 006	30115	49 553	66 505	81 554	93 220
Andel i %	57	72	83	84	83	86
2    Statliga medel	12 916	9 871	9 638	12 728    .	16 322	15 390
Andel i %	38	24	16	16	17	14
3    Statliga medel, lån	1766	1962	487	119	14	-
4    Reglering av
tidigare lån	-	-	-	2 938	-	210

' Beräknat

2 Lån av statsmedel till sjukförsäkringen åren 1975-1978 på totalt 6 140 milj.kr. har återbetalats åren 1979-1981 jämte ränta. Motsvarande lån till delpension åren 1979-1982 pä 794 milj.kr. har börjat återbetalas år 1983 med 210 milj.kr. och beräknas vara slutreglerat under år 1985.

Försäkringens omfattning

Ersättningarna från den allmänna försäkringen är värdesäkrade genom anknytning till ett basbelopp som fastställs för varje år på grundval av den allmänna prisutvecklingen under föregående år. Basbeloppet har för år 1984 fastställts till 20 300 kr.

Sjukförsäkringen

Sjukförsäkringssystemet omfattar hela befolkningen. Försäkringen ger rätt till dels sjukpenning vid sjukdom med 90% av arbetsinkomster upp till 7,5 gånger basbeloppet (152 200 kr. år 1984), dels viss ersättning i samband med läkarvård och läkemedelsinköp, tandvård, sjukhusvård och viss annan sjukvård samt för sjukresor.

Sjukförsäkringens ersättningsregler för öppen sjukvård innebär att patienten vid läkarbesök betalar en enhetlig avgift på f.n. högst 40 kr. per besök i offentlig vård och fr.o.m. den 1 januari 1984 vanligen 50 kr. per besök hos privatpraktiserande läkare. Försäkringskassan betalar sedan ersättning enligt fastställd taxa till sjukvårdshuvudmannen resp. läkaren. Motsvarande ersättningsregler gäller även för sjukvårdande behandling som utförs av annan personal än läkare. Patientavgiften är där f.n. 20 kr. per besök vid offentlig vård och fr.o.m. den 1 januari 1984 30 kr. per besök hos privatpraktiserande sjukgymnast.

Överläggningar pågår med representanter för sjukvårdshuvudmännen om ersättningarna från sjukförsäkringen till de offenlliga sjukvårdshuvudmännen fr.o.m. den 1 januari 1985. Avsikten är att resultaten från dessa överläggningar skall redovisas för riksdagen under våren 1984.

För läkemedel  betalar patienten  fr.o.m.   den   1  januari  1984  halva

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 52

kostnaden utöver ett karensbelopp på 20 kr., dock högst 50 kr. för varje läkemedelsinköp. Kostnaderna därutöver betalas direkt från sjukförsäkringen.

Sjukförsäkringens utgifter för läkemedel har ökat kraftigt under senare år. Socialstyrelsen och riksförsäkringsverket har därför fått regeringens uppdrag att senast den 1 april 1984 redovisa möjliga åtgärder för att reducera läkemedelskostnaderna med minst 100 milj.kr. under budgetåret 1984/85.

För personer med stort behov av sjukvård och läkemedel finns ett högkostnadsskydd. Skyddet gäller för lakar- och tandläkarordinerade läkemedel samt för läkarvård och sjukvårdande behandling i privat och offentlig öppen vård. Det innebär i princip att en person blir befriad från ytterligare kostnader för läkemedel och vårdbesök när han har betalat avgift för 15 inköp eller vårdbesök. Befrielsen gäller under en tolvmånadersperiod räknat från första inköpet eller besöket. För barnfamiljer gäller atl inköp eller vårdbesök för samtliga barn under 16 år i en familj får läggas samman.

När en försäkrad vårdas på sjukhus betalar sjukförsäkringen en vårdavgift till sjukvårdshuvudmannen med 45 kr. per dag. För varje dag som den försäkrade vårdas på sjukhus görs samtidigt avdrag från hans sjukpenning. Avdraget utgör 40 kr. per dag, dock högst en tredjedel av den utgående sjukpenningens bruttobelopp.

Sjukförsäkringen innefattar också den allmänna tandvårdsförsäkringen. Den omfattar alla försäkrade fr.o.m. 20 års ålder. Barn och ungdomar under 20 års ålder har rätt till avgiftsfri tandvård genom landstingens folktandvård. Tandvårdsförsäkringen ersätter kostnaderna för landvård enligt tandvårdstaxan med 40% upp till 2 500 kr. och med 75% för koslnader däröver.

1978 års tandvårdsutredning redovisar i sitt huvudbetänkande (SOU 1982:4) Tandvården under 80-talet förslag till den mera långsiktiga utvecklingen på tandvårdsområdet. Utredningens slutbetänkande (SOU 1982:50) Reviderad tandvårdstaxa innehåller förslag lill en reviderad tandvårdstaxa samt bedömningar av de ekonomiska konsekvenserna av de förslag som läggs fram i huvudbetänkandet. De båda betänkandena har remissbehandlats. Avsikten är att en proposition med förslag om tandvårdens och tandvårdsförsäkringens framlida utformning skall läggas fram till riksdagen inom kort.

Kostnaderna för sjukförsäkringen (exkl. föräldraförsäkringen) beräknas för år 1984 till 28 030 milj. kr. Kostnadsutvecklingen framgår av följande sammanställning (milj.kr.).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 53

År	Sjuk-	Öppen	Tandvård	Läke-	Övriga	Summa
	penning	sjukvård		medel	sjukvårdsutgifter
1965	1 139	280	15	176	160	1 770
1970	2 662	584	15	516	334	4 111
1975	8 108	1 181	989	1 276	461	12 015
1980	12 635	3 739	2 174	2 326	1 721	22 595
1983'	13 555	4 930	2 670	3 230	2 090	26 475
1984'	14 195	5 320	2 595	3 500	2 420	28 030

' Beräknat.

Sjukförsäkringen finansieras till 15 % av statsbidrag och lill 85 % av socialförsäkringsavgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen utgör fr.o.m. år 1983 9,5 % av lönesumman.

I följande tabell belyses utvecklingen av antalet sjukdagar, sjukfallsfrek-vens m.m.

År	Ersatta	sjukdagar	Sjukfallsfrekvens		Genomsnittligt
	per försäkrad		Antal fall	per	antal dagar per
			försäkrad		fall
1965	15,7		0,66		23,9
1970	19,8		1,09		18,2
1975	22,0		1,37		15,6
1978	22,8		1,52		15,2
1980	21,2		1,49		14,9
1981	19,6		1,47		13,6
1982	18,5		1,38		13,4
1983'	18,2

' Beräknat.

Som framgår av tabellen har antalet ersatta dagar minskat från i genomsnitt 22,8 år 1978 fill 18,5 år 1982, då nivån verkar ha stabiliserats. En minskning av det genomsnittliga antalet ersatta sjukdagar med en dag motsvarar en kostnadsminskning för sjukförsäkringen med totalt ca 750 milj. kr. per år.

Sjukfallsstatisfiken visar på stora regionala skillnader. Således har de tre storstadsområdena markant högre antal ersatta sjukdagar och antal sjukfall per försäkrad. Antalet ersatta sjukdagar per försäkrad år 1982 var 20,7 för Stockholms län, 25,0 för Göteborg och 21,1 för Malmö jämfört med 14,4 för Skaraborgs län och 15,2 för Hallands län. Riksgenomsnittet var 18,5 sjukdagar per försäkrad. Antal sjukfall per försäkrad var 1,75 för Stockholm, 1,59 för Göteborg och 1,54 för Malmö jämfört med 1,10 för Hallands län och 1,11 för Kristianstads län. Medeltalet för riket var 1,38 sjukfall per försäkrad.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 54

Av följande tabell framgår hur andelen sjukdagar resp. sjukfall fördelar sig på sjukfall av olika längd för åren 1970-1982. De långa sjukfallen svarar för ca 85 % av antalet sjukdagar men för mindre än 30 % av antalet sjukfall. Förde korta sjukfallen är förhållandet det omvända. Vidare kan utläsas all de korta sjukfallens andel ökar.

År	Sjukfallets varaktighet
	1-6 dagar		7 dagar eller	mer
	Andel av	Andel av	Andel av	Andel av
	sjukfallen	dagarna	sjukfallen	dagarna
	%	%	%	%
1970	64	11	36	89
1974	68	12	32	88
1978	70	13	30	87
1980	72	13	28	87
1981	73	15	27	85
1982	73	15	27	85

Den kostnadsmässiga tyngdpunkten inom sjukpenningförsäkringen ligger således på de långa sjukfallen. För den enskilde kan långa sjukskrivningsperioder också föra med sig negativa konsekvenser. Jag anser det därför angeläget både ur kostnadssynpunkt och inte minst ur den försäkrades egen synpunkt att åtgärder vidtas för att underlätta rehabiliteringen av dem som drabbats av sjukdom. Riksförsäkringsverket gör kontinuerligt uppföljningar av försäkringskassornas handläggning av långa sjukfall och rehabiliteringsärenden. Uppläggningen av rehabiliteringsarbetet behandlas på kurser och konferenser som verket anordnar för handläggare hos kassorna. Vidare har riksförsäkringsverket utarbetat en aktivitetsplan på rehabiliteringsområdet som innebär en ökad uppmärksamhet och en rad åtgärder för att nå bättre effekt på detta område. Försök pågår också på flera platser i landet för att uppnå en effektivare rehabilitering.

Det finns emellertid också anledning att se över vissa grundläggande regler bl.a. inom sjukförsäkringen som kan utgöra ett hinder i rehabiliteringsarbetet. Vidare behöver vissa resurs-, ansvars- och samordningsfrågor när det gäller rehabiliteringsinsatserna ses över. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag om att en utredning skall tillkallas för att göra en sådan översyn i syfte alt ge sjukförsäkringen en mera aktiv roll i rehabiliteringsarbetet liksom även när det gäller sjukdomsförebyggande insatser.

Folkpensioner

Antalet folkpensionärer och kostnaderna för folkpensionerna framgår av följande sammanställning.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet

55

Antal med folkpension

1 början	Ålders-	Förtids-	Hustru-	Änke-	Handi-	Summa	Bostads-
av år	pension	pension	tillägg	pension	kapp-ersättn.		stöd lill pensionärer.
1965	827 200	150 600	41 700	84 400	10 800	1 114 700	580 700
1970	946 600	187 900	53 700	100 700	14 900	1 303 800	657 900
1975	1 061 700	288 900	68 000	105 800	17 600	1 542 000	739 000
1980	1 363 100	293 300	55 500	83 700	39 000	1 834 600	791 400
1983'	1 418 500	313 500	54 800	80 200	40 500	1 907 500	670 000
1985'	1 443 000	321 000	54 000	78 000	41 300	1 937 300	620 000
Genomsnittl	g årlig ökning
1965-69	23 900	7 400	2 500	3 200	1 800	38 800	15 450
1970-75	23 000	18 100	2 800	800	1 800	46 500	17 950
19762	199 900	-38 500	-14 700	-19 000	19 500	147 200	24 400
1977-79	26 200	11 700	-     100	-    900	3 400	40 300	-    500
1980-84'	16 000	5 500	-    300	- 1 100	500	20 600	-34 300

' Beräknat

2 Redovisas separat p.g.a. pensionsälderssänkningen den 1 juli 1976.

Folkpensionskostnader, milj. kr.

År	Ålders-	Förtids-	Hustru-	Änke-	Handi-	Barn-	Summa	Bostads-
	pension	pension	tillägg	pension	kapp-ersätt-ning	tillägg		stöd till pensionärer
1965	3 146	577	88	302	20	13	4 146	449
1970	5 180	1 040	170	537	33	14	6 974	849
1975	9 945	2 660	450	910	66	19	14 050	1663
1980	21 940	5 200	675	1 148	242	50	29 255	3 512
1983'	29 430	7 000	840	1425	353	57	39 105	3 880
1984'	30 650	7 370	827	1410	385	58	40 700	3 800

Beräknat.

Den första tabellen visar att antalet personer med olika förmåner inom folkpensionssystemet har ökat successivt under de senaste 20 åren. Orsaken härtill är främst ökningen av antalet äldre i befolkningen. Andelen personer över 65 år av hela befolkningen var 12,7 % år 1965 och har därefter successivt ökat fill 15,2 % år 1975 och är f.n. ca 17 %

Denna utveckling i kombination med sänkningen av den allmänna pensionsåldern år 1976 har bl.a. inneburit att antalet ålderspensionärer nära nog fördubblats under de två senaste decennierna. Även andra reformer inom folkpensioneringen har bidragit till utvecklingen, t.ex. vidgade möjligheter för vissa äldre att få förtidspension.

Det ökade antalet äldre personer har medfört kraftigt ökade pensionskostnader. Kostnadsökningen orsakas också av förmånernas anknytning till

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet 56

basbeloppet och därmed anpassning till förändringarna av penningvärdet. Vidare har de årliga standardförbättringarna i form av höjda pensionstillskott medfört en ökad kostnad. Av det totala antalet folkpensionärer i januari 1984 beräknas 835 000 eller 43 % ha helt eller reducerat pensionsfillskott.

På förslag av regeringen i prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder har riksdagen som tidigare nämnts beslutat om återgång till anknytning till konsumentprisindex av värdesäkringen av pensionsförmånerna m.m. Vidare kommer det särskilda tilläggsbeloppet till basbeloppet för år 1983 att fr.o.m. den 1 januari 1984 ersättas med en höjning av folkpensionens grundnivå med en procentenhet, dvs. från 95 till 96 % av basbeloppet för en ensam ålders-, förtids- eller änkepensionär och från 155 till 157 % av basbeloppet för två pensionsberättigade makar. Vidare höjs pensionstillskottet för ålders- och änkepensionärer från 47 till 48 % av basbeloppet och för den som är förtidspensionär från 92 till 96 % av basbeloppet. Även handikappersättningen, som utgår för att täcka särskilda hjälpbehov och merutgifter på grund av handikapp, höjs med två procentenheter. Därmed kommer ersättningen att utgå med 34, 50 eller 65 % av basbeloppet alltefter hjälpbehovets omfattning och merutgifternas storlek.

Genom denna omvandling av det särskilda tilläggsbeloppet förstärks det ekonomiska grundskyddet för de ekonomiskt svagaste grupperna bland handikappade och äldre. Omläggningen innebär också en förenkling av beräkningsreglerna.

För att förhindra att hustrutillägg fortsättningsvis betalas ul i situationer där det är uppenbart att det inte är motiverat med ett stöd av detta slag beslöt riksdagen även att reduktionsfaktorn vid inkomstprövning av hustrutillägg höjs från en tredjedel av sidoinkomsten till tre femtedelar av denna. Dessa ändringar träder i kraft den 1 januari 1984.

Fr. o. m. januari 1984 kommer därmed folkpensionens årsbelopp -inklusive helt pensionstillskott men exklusive kommunalt bostadstillägg- att uppgå till 29 232 kr. för ensam ålderspensionär och till 51 359 kr. för ett pensionärspar. Motsvarande årsbelopp för en ensam förtidspensionär uppgår till 38 976 kr.

Anslagsbehovet för folkpensioner under budgetåret 1984/85 beräknas till 41 450 milj. kr.

Folkpensionerna finansieras delvis genom en socialförsäkringsavgift som betalas av arbetsgivare och egenföretagare. Denna folkpensionsavgift är fr.o.m. år 1984 9,45 % av löneunderlaget. Avgiften, som tillförs statsbudgeten, beräknas vid nämnda avgiftsuttag täcka ca 77 % av statens utgifter för folkpensioneringen år 1984.

Pensionstillskotten utgör en komplettering till folkpensionen och syftar till att fylla ut pensionen upp till en viss garanlinivå för den som saknar ATP eller har låg ATP. Därför avräknas tillskottet mot utgående ATP-pension krona mot krona. Däremot görs ingen avräkning av tillskottet mot annan pension

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 57

eller annat slag av inkomst.

Att pensiontillskottet på detta sätt räknas av helt mot ATP medan ingen som helst avräkning görs mot andra inkomster i form av tjänstepension, kapitalinkomster etc. är inte invändningsfritt. Som jag anförde i min anmälan till prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder finns det anledning att närmare överväga möjligheterna till och konsekvenserna av en avräkning av pensionstillskotten mot även andra inkomster än ATP. En genomgång av hithörande frågor har påbörjats inom socialdepartementet och jag avser alt återkomma till regeringen i dessa frågor. Eftersom dessa frågor har nära samband med hur pensionsförmånerna beskattas måste genomgången även omfatta de särskilda skatteregler som gäller för dem som uppbär folkpension.

Bostadsstöd till pensionärer

Kommunerna bestämmer själva om kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT) skall utgå och vilka grunder som skall gälla. Inkomstprövningsreglerna är dock fastlagda i lag. Samtliga kommuner har beslutat att KBT skall kunna utgå. KBT administreras av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna och betalas ut samtidigt med folkpension. KBT utgår f.n. till 650 000 pensionärer.

Statsbidrag utgår till kommunernas kostnader för KBT under förutsättning atl kommunen svarar för minst 80 % av den del av den månatliga bostadskostnaden som ligger mellan 80 kr. och 800 kr. för ogift pensionär samt mellan 80 kr. och 950 kr. för makar. Kommunen får statsbidrag med 25 % av sina statsbidragsberältigande KBT-kostnader.

Statsbidragskostnaderna har för år 1983 beräknats fill 730 milj.kr. och för år 1984 till 710 milj.kr. Kommunernas totala KBT-kostnader, som i sin helhet förskotteras av staten, har för resp. år beräknats till 3 880 resp. 3 800 milj.kr. Kostnaderna kan beräknas minska något för varje år fill följd av den fortgående ökningen av antalet pensionärer med ATP.

Allmän tilläggspension

Antalet ATP-pensionärer och utgiftsutvecklingen framgår av följande sammanställningar.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet 58

Antalet ATP-pensionärer

I början	Ålders-	Förtids-	Änke-	Summa
av är	pension	pension	pension
1965	51 300	17 600	19 600	88 500
1970	224 600	70 300	68 100	363 000
1975	419 900	173 700	136 400	■ 730 000
1980	756 700	208 500	217 100	1 182 300
1983	874 300	241 100	265 600 .	1 381 000
1985	946 000	258 000	297 000	1 501 000
Genomsnittlig	årlig ökning
1965-69	34 650	10 550	9 700	54 900
1970-75	39 150	19 300	13 950	72 400
1976'	163 700	-22 500	16 200	157 400
1977-79	44 500	15 000	16 400	75 900
1980-84	37 900	9 900	16 000	63 800

' Redovisas separat p. g. a. pensionsålderssänkningen den 1 juli 1976.

Kostnaderna för ATP, milj.kr.

År	Ålders-	Förtids-	Änke-	Summa
	pension	pension	pension
1965	57	47	48	152
1970	560	359	195	1 114
1975	2 450	1 830	610	4 890
1980	12 350	4 640	1 780	18 770
1983'	21 730	7 400	3 020	32 150
1984'	24 250	8 090	3 310	35 650

' Beräknat.

ATP:s ålderspension utgör 60 % av den pensionsgrundande inkomsten, räknat på medeltalet av den försäkrades 15 bästa inkomstår i arbetslivet. Pensionsgrundande inkomst beräknades första gången för år 1960. Enligt huvudregeln krävs 30 års förvärvsarbete för full pension. Den årliga pensionsgrundande inkomsten beräknas på inkomster som ligger mellan 1 och 7,5 basbelopp. ATP-poäng för år 1984 beräknas således på inkomster mellan 20 300 kr och 152 200 kr. Reglerna för pensionsålder m.m. överensstämmer med motsvarande regler inom folkpensioneringen.

Av de redovisade sammanställningarna framgår att ATP-förmånerna successivt fått ökad betydelse. Andelen ATP-pensionärer utgjorde år 1970 33 % av samtliga pensionärer med motsvarande förmåner från folkpensioneringen. Denna andel uppgår nu till ca 77 %. Av de f.n. drygt 1,4 milj. ålderspensionärerna och ca 305 000 förtidspensionärerna med folkpension har ca 900 000 (63 %) resp. 240 000(78 %>)också ATP-pension. Ökningen av antalet ATP-pensionärer fortsätter.  Utöver denna ökning av andelen

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 59

folkpensionärer med ATP sker det också en markant ökning av den genomsnittliga ATP-pensionens storlek genom att de nytillkommande pensionärerna vanligen har en högre ATP-poäng.

ATP finansieras genom avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Fr.o.m. år 1982 beräknas ATP-avgiften på samma löneunderlag som övriga socialavgifter. ATP-avgiften utgör för år 1983 9,60 % av lönesumman. För år 1984 höjs avgiften med 0,40 procentenheter och kommer därmed att utgöra 10 % av lönesumman.

ATP-avgiften betalas in till allmänna pensionsfonden (AP-fonden). Fondförvaltningen är fr.o.m. den 1 januari 1984 uppdelad på nio styrelser. Första - tredje fondstyrelserna förvaltar var sin del av influtna medel från avgifter lill tilläggspensioneringen, medan fjärde fondstyrelsen förvaltar en avgränsad del av dessa medel genom placering i aktier m.m. De fem nya fondstyrelserna, löntagarfondsstyrelserna, som inrättas vid årsskiftet skall förvalta de medel som inflyter dels från vinstdelningsskatt och vinstskatt, dels från en särskild del (0,2 procentenheter) av ATP-avgiften. Löntagarfonds-styrelserna skall årligen överföra en real kapitalavkastning pä minst 3 % till AP-fondens pensionsmedel.

AP-fonden uppgick år 1965 till 7 300 milj.kr. och ökade till 31 343 milj.kr. år 1970 saml 164 994 milj.kr. år 1980. I januari 1984 beräknas AP-fonden uppgå fill 221 000 milj.kr.

Riksförsäkringsverket har redovisat underlag för beslut om ATP-avgiftens storlek under femårsperioden 1985-1989. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om att en proposifion i denna fråga skall lämnas till riksdagen under år 1984.

Delpensionsförsäkring

Förvärvsarbetande i åldern 60-65 år har möjlighet att minska arbetsinsatsen genom att övergå fill deltidsarbete i kombination med delpension. Delpensionen fyller då ut en viss andel av det inkomstbortfall som följer av arbetstidsminskningen. För att delpension skall kunna utgå krävs bl.a. att den försäkrade har haft ATP-grundande inkomst under sammanlagt minst 10 år fr.o.m. 45 års ålder och att vederbörande under de senaste tolv månaderna före arbelstidsminskningen förvärvsarbetat under minst fem månader.

För anställda gäller att arbetstiden måste minskas med minst fem timmar i veckan och uppgå fill minst 17 timmar i veckan. Egna företagare måste minska sin arbetstid med i genomsnitt minst hälften och därefter arbeta i genomsnitt minst 17 timmar i veckan. För dem som beviljats delpension före år 1981 utgör pensionen 65 % av inkomstbortfallet vid minskningen av arbetsfiden. För nytillkommande delpensionärer fr.o.m. den 1 januari 1981 utgör pensionen 50 % av inkomstbortfallet. Delpensionen är knuten till basbeloppet och är pensionsgrundande för ATP.

Av följande sammanställning framgår hur antalet delpensionärer- och

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet 60

kostnaderna har utvecklats sedan pensionsformen infördes år 1976. Fr.o.m. år 1981 har den tidigare ökningen ersatts av en klar minskning av antalet personer med delpension.

Antalet delpensionärer och kostnaderna

1 början av år Antalet delpensionärer Kostnader per år,

milj.kr.

1978	33 900
1980	50 500
1981	68 500
1983	61 000
1984'	55 000
' Beräknat.

687 1 239 1 558 1 335 1 160

Delpensionsförsäkringen finansieras genom en avgift från arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften förs till en särskild fond. Den från 0,25 % till 0,50 % höjda socialförsäkringsavgifien fr.o.m. år 1980 avsågs att på sikt ge full täckning för de löpande pensionsutbetalningarna och därutöver lämna successiv täckning av de underskott som uppstått i delpensionsfonden. Underskottet i december 1983 var ca 600 milj.kr. Detta innebär en minskning av fondunderskotlet sedan december 1982 med ca 200 milj.kr.

Sammanfattningsvis kan konstateras alt utbetalningarna från de allmänna pensionssystemen uppgår till mycket stora belopp. Statens kostnader under folkpensionsanslaget uppgår således till 41 450 milj.kr. under nästa budgetår. Härtill skall läggas statens och kommunernas kostnader, 3 835 milj.kr. för kommunala bostadstillägg. Vidare tillkommer delpensions- och ATP-utbetalningarna, som för det kommande budgetåret beräknas uppgå till i runda tal 1 200 resp. 37 900 milj.kr. Totalt kommer utgifterna för förmånerna från den allmänna pensioneringen inkl. bostadstillägg därmed att uppgå till omkring 85 miljarder kr., vilket innebär en ökning med närmare 5 miljarder kr. i förhållande till motsvarande beräkningar för innevarande budgetår.

Arbetsskadeförsäkringen

Arbetsskadeförsäkringen omfattar anställda, uppdragstagare och egenföretagare. Den ger i princip full ersättning för inkomstbortfall till den som drabbas av skada i sitt arbete.

Arbetsskadeförsäkringen anknyter till de principer som gäller för invaliditetsbedömning inom den allmänna försäkringen. Det är därigenom den faktiska nedsättningen i den försäkrades förmåga alt skaffa sig inkomst genom förvärvsarbete som bestämmer ersättningens storlek. Ersättningen vid arbetsskada utgår i form av en livränta, som i princip skall utgöra

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 61

skillnaden mellan den inkomst som den försäkrade kan antas ha haft om han inte hade skadats och den inkomst som han trots skadan kan beräknas få. Arbetsskadeförsäkringen är samordnad med den allmänna sjukförsäkringen på så sätt alt ersättning utgår från sjukförsäkringen för de första 90 dagarna sedan skadan uppkom (samordningstiden). Från arbetsskadeförsäkringen utgår efter samordningstidens slut ersättning för sjukvårdskostnader inkl. resor och andra kostnader. Vidare utgår sjukpenning och - som tidigare nämnts -livränta. Livränta kan också utgå till efterlevande anhörig. Den ersätter årlig inkomstförlust upp till samma inkomsttak som gäller för ATP dvs. 7,5 gånger basbeloppet vilket för år 1984 motsvarar 152 200 kr.

För år 1982 redovisades ca 173 600 anmälda arbetsskador. Av dessa avsåg 43 000 fall skador som skall prövas enligt arbetsskadeförsäkringen eller motsvarande äldre lagstiftning. För åren 1983 och 1984 beräknas antalet skadefall bli ungefär oförändrat.

Utbetalningarna från försäkringen var 1 160 milj.kr. underår 1980 och har stigit till ca 1 465 milj.kr. år 1983.

Arbetsskadeförsäkringen ligger utanför statsbudgeten och finansieras helt genom avgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften till arbetsskadeförsäkringen utgör fr.o.m. år 19800,6 % av löneunderlaget och förs lill en särskild fond. Behållningen på denna arbetsskadefond beräknas den 1 januari 1984 uppgå till 1 570 milj.kr.

Riksdagen har senast vid behandlingen av prop. 1982/83:3 om samordningsfrågor inom det socialpolitiska bidragssystemet pekat på behovet av en översyn av vissa frågor inom arbetsskadeförsäkringen (SfU 1982/83:14, rskr. 211). Del gäller bl.a. möjligheterna till en förenklad administration och en ökad samordning med den allmänna försäkringen. Jag avser atl inom kort återkomma till regeringen med förslag om att en sådan översyn skall genomföras.

D 1. Bidrag till sjukförsäkringen

1982/83	Utgift	3 361 777 937
1983/84	Anslag	4 125 000 000
1984/85	Förslag	4 280 000 000

Från anslaget utgår statsbidrag lill försäkringskassornas utgifter för sjukförsäkringsförmåner (utom föräldraförsäkringen, som redovisas under anslaget C 2). Sjukförsäkringen innefattar bl.a. följande förmåner.

Sjukpenning utgår med 90 % av inkomsten upp lill 7,5 basbelopp, vilket vid basbeloppet 20 300 kr. motsvarar 152 200 kr. Sjukpenningen är skattepliktig och ATP-grundande. Sjukpenning för hemmamakar utgår med 8 kr. om dagen utan beskattning.

Vid läkarbesök och viss sjukvårdande behandling betalar den försäkrade

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 62

en fast patientavgift och sjukförsäkringen betalar övrig ersättning direkt till vårdgivaren enligt fastställd taxa. Kostnaden för sjukresor ersätts i princip med det belopp som överstiger 30 kr. Tandvårdsförsäkringen ersätter 40 % av tandvårdskostnader upp till 2 500 kr. och 75 % av kostnader därutöver enligt gällande tandvårdstaxa.

Statsbidrag utgår med 15 % av kostnaderna för den obligatoriska försäkringen, medan 85 % finansieras genom socialavgifter från arbetsgivare och egenföretagare. Avgiften är 9,5 % av löneunderlaget.

Bestämmelserna finns i lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1982:120) och lagen (1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader m.m.

Statsbidrag utgår vidare med i regel 20 % av försäkringskassornas ulgifter för frivillig sjukpenningförsäkring enligt kungörelsen (1962:402) om frivillig sjukpenningförsäkring hos allmän försäkringskassa.

Riksförsäkringsverket

Verkels kostnadsberäkningar för nästa budgetår utgår från de för år 1983 gällande bestämmelserna. Beräkningarna innefattar även kostnader för taxeförändringar t.o.m. juli 1983. Vid beräkning av sjukpenningutgifterna har 1983 års lönenivå använts som beräkningsgrund även för åren 1984 och 1985.

Fördelning av de beräknade kostnaderna på förmånsslag framgår av följande sammanställning (milj.kr.)

Förmånsslag	Utgifter 1982	Beräknade	utgifter
		1983	1984	1985
Sjukpenning	13 295	13 550	14 250	14 250
Läkarvård, allmän regi	2 604	2 750	3 010	3 160
Privatläkarvård	376	430	440	440
Tandvård	2 634	2 670	2 640	2 650
Resor	526	620	655	675
Sjukvårdande behandling	1 599	1 750	1890	1950
Ersättning till arbetsgivare	375	435	480	525
Födelsekonlrollerande
verksamhet	59	65	70	75
Sjukhusvård	742	770	790	810
Läkemedel	2 919	3 230	3 560	3 920
Bidrag till primär-
vård m.m.	206	200	200	200
Bidrag till utbyggnad
av öppen psykvård	-	-	200	200
Frivillig sjukpenning-
försäkring	5	5	5	5
Totalt	25 340	26 475	28 190	28 860

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 63

Utifrån nämnda förutsättningar beräknar riksförsäkringsverket anslagsbehovet under budgetåret 1984/85 till 4 280 milj.kr.

Föredragandens överväganden

Med utgångspunkt i riksförsäkringsverkets kostnadsberäkningar och med beaktande av dels en viss löne- och prisutveckling, dels det av riksdagen nyligen fattade beslutet med anledning av prop. 1983/84:40 om vissa ekonomiska-politiska åtgärder m.m. beräknar jag de sammanlagda sjukförsäkringskostnaderna (exkl. föräldraförsäkringen) till 28 530 milj.kr. för nästa budgelår. I fråga om ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen för tiden efter år 1984 har jag i avvaktan på resultatet av pågående överläggningar räknat med oförändrade belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att fill Bidrag tUlsjukförsäkringen för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 4 280 000 000 kr.

D 2. Folkpensioner

1982/83 Utgift 37 246 312 233

1983/84 Anslag 40 194 000 000

1984/85 Förslag. 41 450 000 000

Från detta anslag bekostas folkpension i form av ålderspension, förtidspension och änkepension samt hustrulillägg och barntillägg till den som uppbär ålders- eller förtidspension. Härifrån bekostas också handikappersättning.

Folkpensionssystemet omfattar hela befolkningen. Ålderspension utgår från 65 års ålder. Den enskilde har dock möjlighet att mellan 60 och 70 års ålder själv bestämma tidpunkten för sin pensionering. Vid uttag av ålderspension före 65 års ålder reduceras den utgående pensionen livsvarigt och vid uppskjutet uttag efter 65 års ålder sker i stället en höjning. Det är även möjligt att ta ut halv ålderspension.

Förtidspension utgår till den som fått sin arbetsförmåga varakfigt nedsatt med minst hälften. Änkepension utgår till änka fram till den allmänna pensionsåldern. Hustrulillägg, som är inkomstprövat, kan utgå till gift kvinna mellan 60 och 65 års ålder vars make har ålders- eller förtidspension.

Folkpensionsförmånerna är indexreglerade, vilket innebär att pensionsbeloppen automatiskt ändras i takt. med basbeloppets utveckling.

Fr.o.m. den 1 januari 1984 utgår ålderspension liksom hel förtidspension eller änkepension för år räknat med 96 % av fastställt basbelopp för ensam pensionär och med sammanlagt 157 % för två pensionsberättigade makar. För den som inte har ATP eller har lågt ATP-belopp kompletteras folkpensionen med pensionstillskott, som utgår med 48 % av basbeloppet för

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 64

ensam ålderspensionär och med 96 % för makar gemensamt. För en förtidspensionär utgår pensionstillskott med 96 % av basbeloppet.

Bestämmelserna om folkpensionsförmånerna finns i lagen 1962:381 om allmän försäkring (omtryckt 1982:120), lagen (1962:392) om hustrufillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension (omtryckt 1976:1014) samt lagen (1969:205) om pensionsfillskott.

Från anslaget bekostas även vissa läkarundersökningar m.m. för den allmänna försäkringens behov främst vid riksförsäkringsverkels sjukhus i Nynäshamn och Tranås.

Riksförsäkringsverket

Vid beräkningen av folkpensionskostnaderna för budgetåret 1984/85 har riksförsäkringsverket utgått från ett uppskattat antal pensionslagare i januari 1985. Verket har därvid gjort följande uppskattning beträffande antalet pensionärer med olika slag av pensionsförmåner.

Pensionsförmån		Antal personer
		Jan 1983	Jan 1984	Jan 1985	Förändring
					under 1984
Ålderspension		1418 500	1 431 000	1 443 000	+ 12 000
Förtidspension		313 500	318 000	321 000	-1-   3 000
Hustrutillägg		54 800	54 500	54 000	-      500
Ankepension, huvudfall		78 500	77 500	77 000	-      500
övergångsfall		1700	1300	lOöO	-      300
Handikappersättning		40 500	41000	41300	+      300
Barntillägg (antal	barn)	34 200	35 000	35 000	-
Summa		1 941 700	1 958 300	1 972 300	-t- 14 000

På grundval av pensionsbeslämmelserna för år 1983 och vid basbeloppet 19 400 kr. jämte det särskilda tilläggsbeloppet om 300 kr. beräknar riksförsäkringsverket anslagsbehovet för här aktuella pensionsförmåner budgelåret 1984/85 fill 38 779 milj kr.

Föredragandens överväganden

Enligl de nyligen beslutade pensionsreglerna fr.o.m. den 1 januari 1984 och vid basbeloppet 20 300 kr. kommer folkpensionens grundbelopp (exkl. pensionstillskott) att uppgå till 19 488 kr. per år för en ensam pensionär och 31 871 kr. för ett pensionärspar. För den som saknar ATP eller har lågt ATP-belopp kompletteras folkpensionen med pensionstillskott som kan uppgå lill 9 744 kr. för en ålderspensionär och till 19 488 kr. för en förtidspensionär. Härtill kommer kommunall bostadstillägg.

För budgelåret 1984/85 beräknar jag de sammanlagda kostnaderna under

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 65

detta anslag till 41 450 milj.kr. Det innebär en ökning med 1 256 milj.kr. jämfört med innevarande budgetår. Av ökningen hänför sig 305 milj.kr. fill ett ökat antal pensionärer. 560 milj.kr. avser höjningen av folkpensionens grundnivå, höjningen av pensionstillskotten samt ökningen av handikappersättningen, medan återstoden utgör beräknade kostnader för den indexmässiga höjningen av pensionsförmånerna. Jag har då också tagit hänsyn till den minskning av kostnaden för hustrutillägg med 110 milj. kr. som blir följden av den skärpning av inkomstprövningen vid beräkning av hustrufillägg som riksdagen nyligen beslutat om (prop. 1983/84:40, SfU 10, rskr. 85).

Utgifterna för de olika pensionsförmånerna framgår av följande sammanställning.

Pensionsförmän Beräknade utgifter, milj. kr.

Ålderspension Förtidspension Hustrutillägg Änkepension

Huvudfall

Overgängsfall Handikappersättning Barntillägg ■Vissa undersökningar m.m.

1984/85	Förändring
	från 1983/84
31 245	+	985
7 488	-1-	388
797	-	153
1 424	-1-	9
14	-	7
391	+	30
60		-
31	+	4
41 450	+ 1 256

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Folkpensioner för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 41 450 000 000 kr.

D 3.Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension

1982/83	Utgift	1 110 744 222
1983/84	Anslag	780 000 000
1984/85	Förslag	720 000 000

Från detta anslag finansieras statsbidrag till kommunernas kostnader för kommunala bostadstillägg till folkpension (KBT). Statsbidrag utgår under förutsättning att kommunen före avdrag på grund av inkomst täcker minst 80 % av den del av den månatliga bostadskostnaden som överstiger 80 kr. men inte 800 kr. för ogift pensionär och 950 kr. för makar. Kommuner erhåller statsbidrag med 25 % av sina bidragsberättigande kostnader för KBT.

KBT betalas ut av riksförsäkringsverket varje månad gemensamt med folkpension. Kostnaderna förskotleras av staten och påförs kommunerna

5 Riksdagen 1983/84: 1 saml. Nr 100

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 66

följande år genom avräkning mot kommunalskattemedel som betalas ul tolv . gånger om året. Därvid sker också beräkning av statsbidraget. Anslaget för budgetåret 1984/85 avser halva statsbidragsbeloppen för vardera kalenderåret 1983 och 1984.

Bestämmelserna om statsbidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension finns i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension och förordningen (1979:830) om statsbidrag till kommunalt bostadstillägg till folkpension.

Riksförsäkringsverket

På grundval av nu gällande lagstiftning har riksförsäkringsverket beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1984/85 till 720 milj. kr. Detta belopp hänför sig dels till återstående halv årskostnad på 365 milj. kr. för år 1983, dels halv årskostnad på 355 milj. kr. för bidragsåret 1984. Minskningen beror bl.a. på den successiva ökningen av utgående ATP.

Föredragandens överväganden

Jag har inget att erinra mot riksförsäkringsverkets anslagsberäkning. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension för

budgetåret      1984/85      anvisa      ett      förslagsanslag      av

720 000 000 kr.

D 4. Vissa yrkesskadeersättningar m.m.

1982/83	Utgift	2 658 485
1983/84	Anslag	2 300 000
1984/85	Förslag	2 900 000

Från anslaget bekostas tillägg på vissa äldre livräntor samt ersättning i anledning av skadefall, där ersättningen på grund av speciella författningar eller särskilda beslut helt eller delvis utgår av statsmedel.

Riksförsäkringsverket

För budgetåret 1984/85 beräknas medelsbehovet för uppräkning av vissa äldre livräntor från arbetsskade- resp. fiskarförsäkringsfonden lill ca 0,6 milj.   kr.   och   för  ersättning  enligt   särskilda  författningar   till   ca

2.2 milj. kr., varav kostnaderna för äldre livräntor beräknas uppgå till ca

1.2 milj. kr. och kostnaderna för nytillkomna skador till ca 0,9 milj kr. Riksförsäkringsverket föreslår att anslaget förs upp med 2,8 milj. kr. Verket har vid sin anslagsberäkning utgått från 1983 års prisnivå.

Föredragandens överväganden

Jag har med utgångspunkt i riksförsäkringsverkels kostnadsberäkningar och med beaktande av en viss löne- och prisutveckling under åren 1984 och

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 67

1985 beräknat kostnaderna för anslaget till 2,9 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa yrkesskadeersättningar m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2 900 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet 68

E. Vissa myndigheter m.m.

Under detta avsnitt redovisas socialstyrelsen samt vissa myndigheter m.m. inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Utformningen av lagstiftningen inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten som ramlagar ger de kommunala huvudmännen ökade möjligheter att anpassa vården efter regionala och lokala behov och förutsättningar.

En större kommunal handlingsfrihet medför behov av ett centralt utvecklings- och rådgivningsarbete som kan läggas till grund för de enskilda huvudmännens handlande. Ansvaret för att verksamheterna utvecklas i riktning mot de övergripande mål för hälso- och sjukvården och socialtjänsten som statsmakterna fastställt åvilar socialstyrelsen.

Avsikten är att socialstyrelsens planering och tillsyn i högre grad än hittills skall utgå från att verksamheten - inom tillgängligt resursutrymme -skall baseras på befolkningens behov och utformas så att alla, oberoende av bl.a. ålder och social bakgrund, har samma möjlighet att erhålla en god vård på lika villkor.

Socialstyrelsen bör vidare utifrån dessa övergripande mål i ökad utsträckning analysera såväl välfärdspolitiska som finansiella, samhällsekonomiska och sysselsättningsmässiga konsekvenser av alternativa verksamhetsformer inom såväl hälso- och sjukvården som socialtjänsten.

En förutsättning för socialstyrelsens arbete med planerings- och tillsynsfrågorna är att kunskaperna om såväl hälsoförhållanden som sociala betingelser inom olika befolkningsgrupper ökar.

Den löpande stafistiken bör i ökad utsträckning användas för att klarlägga t.ex. ohälsans och vårdutnyttjandets fördelning mellan olika befolkningsgrupper. Inom ramen för socialstyrelsens löpande tillsynsverksamhet bör därvid i ökad omfattning uppmärksammas behovet av rådgivning och erfarenhetsutbyte om bl.a. medicinska säkerhetsfrågor. Vidare är det angeläget att styrelsen aktivt söker få till stånd en löpande verksamhelsre-dovisning som innefattar ekonomisk uppföljning och kan relateras till angivna mål och riktlinjer bl.a. vid prioritering av de förebyggande insatserna och utbyggnaden av primärvården.

Sjukvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) är en serviceorganisation i hälso- och sjukvårdens tjänst. Staten och Landstingsförbundet svarar för driften. Institutet bedriver utvecklingsarbete tillsammans med olika sjukvårdshuvudmän och med deltagande av praktiskt verksam personal. Arbetsområdet är främst planering, organisation, byggnaders utformning och projektering samt försörjnings- och utrustningsfrågor.

Det är angeläget att Spri:s resurser i större utsträckning än f.n. inriktas på projekt som innebär en rationalisering av pågående verksamheter och som underlättar en omstrukturering från dyrare till mindre kostnadskrävande vårdformer. Vidare bör Spri medverka till att staten, främst socialstyrelsen, får ett underlag och metoder för bl.a. planerings- och tillsynsverksamhet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 69

Läkemedlen är en väsentlig del av hälso- och sjukvården och de svarar för ca åtta procenl av hälso- och sjukvårdskostnaderna. Samhällets kostnader för läkemedel har kraftigt ökat under senare år. Åtgärder för alt begränsa samhällets läkemedelskostnader har redovisats i prop. 1983/84:40 bil. 3. Socialstyrelsen och riksförsäkringsverket har därför fått regeringens uppdrag att senast den 1 april 1984 redovisa möjliga åtgärder för att reducera läkemedelskostnaderna med minst 100 milj. kr. under budgetåret 1984/85.

Målet för läkemedelspolitiken är att tillgodose människornas behov av säkra och effektiva läkemedel till så låga kostnader som möjligt för samhället och den enskilde. Nya läkemedel som innebär verkliga framsteg bör snabbt komma i praktisk användning. Detta får dock inte medföra att säkerhetskraven eftersatts.

En läkemedelskommitté har tillsatts hösten 1983 med uppgift att göra en översyn av läkemedelslagstiftningen m.m. och bättre anpassa den till den nya hälso- och sjukvårdslagen. I uppdraget ingår att pröva statens avtal med Apoteksbolaget, som går ut den 31 december 1985. Kommittén skall vidare bl.a. se över läkemedelsinformationen, överväga om någon form av behovsprövning bör införas i registreringsärenden, överväga olika former av s.k. generisk förskrivning av läkemedel och undersöka möjligheterna att ge de lokala läkemedelskommittéerna en starkare ställning. I kommitténs uppgifter ingår också att överväga åtgärder för att registreringsförfarandet för nya läkemedel skall bli så snabbt som möjligt utan att säkerhetskraven eftersatts, att se över efterkontrollen av godkända läkemedel och ansvaret för information om biverkningar m.m. och att undersöka förutsättningarna för ett vidgat internationellt samarbete i registreringsärenden och tillsyn.

För att underlätta en flexibel användning av resurserna och en smidig handläggning av registreringsärenden föreslås att socialstyrelsens läkemedelsavdelning blir programmyndighet med s.k. 1 000-kr.-anslag.

En särskild utredare har tillkallats för att utreda frågan om det rättsmedicinska, rättskemiska och kriminaltekniska undersökningsväsendets organisation.

E 1. Socialstyrelsen

1982/83	Utgift	130 314 410
1983/84	Anslag	117 587 000
1984/85	Förslag	125 900 000

Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör socialtjänst, hälso- och sjukvård, tandvård, läkemedelsförsörjning, hälsoskydd, omsorger om psykiskt utvecklingsstörda samt frågor som rör alkohol och andra missbruksmedel.

Riksdagen har på grundval av proposition 1979/80:6 fattat principbeslut om socialstyrelsens framtida uppgifter och organisation (SoU 45, rskr 386).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7    Socialdepartementet

70

Detaljutformningen av organisationen har handlagts av en särskild organisationskommitté. Den nya organisationen har trätt i kraft den 1 juli 1981 men skall i huvudsak vara genomförd under budgetåret 1984/85.

Socialstyrelsen är organiserad på fem avdelningar, en för förebyggande arbete och planering, en för socialtjänst, en för hälso- och sjukvård, en för läkemedelsärenden samt en för administration. Styrelsen utgörs av generaldirektören, en överdirektör och elva särskilt förordnade ledamöter. I styrelsen ingår även personalföreträdare.

Läkemedelskontrollen behandlas under anslaget E 2. Statlig kontroll av läkemedel m.m.

	1983/84	Beräknad ändri	ng 1984/85
		Social-	Föredra-
		styrelsen	ganden
Personal (helår)	508	-38	0
Anslag Utgifter Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	94 729 000 (79 402 000) 22 983 000	-1-11 820 000' (-1-     549 000) - 4 829 000	-1- 9 720 000'.2.3 (-1- 2 080 000)" - 3 473 000
Övriga ulgifter Telefonväxel	677 000	-1-       46 000 + 1 935 000	-1-      46 000 + 2 070 000
Summa utgifter	118 389 000	+ 8 972 000	-h 8 363 000
Inkomster
Försäljning av publikationer	800 000	_	-)-      50 000
Ersättning för telefonkostnader,
kontorsservice samt
för viss administra-
tiv service	1000	-	-
Avgifter för godkännande av tandtekniska
laboratorier	1000	-	-
Summa inkomster	802 000	-	+      50 000
Nettoutgift	117 587 000	-1- 8 972 000	+ 8 313 000

' Medel för bidrag till konlorsdrift m.m. i kv. Garnisonen har redovisats under denna anslagspost; tidigare redovisat under Lokalkostnader.

2             Av detta belopp avser 8,3 milj. kr. medel för bidrag till kontorsdrift m.m. samt
bidrag för lokalvårdskostnader.

3             Inkl. L-ATF 1982; exkl. L-ATF 1983.

''Inkl. sammanträdesarvoden 1,6 milj. kr.; tidigare redovisat under Övriga förvaltningskostnader.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 71

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande

1 Pris- och löneomräkning m.m. -I- 5 384 000 kr.

2 Ökade medel behövs för 1) handläggning av statsbidrag till barnomsorgen, 2) handläggning av ärenden av tillsynskaraklär, 3) uppgifter vid kansliet för styrelsens råd för vissa rättsliga, sociala och medicinska frågor, 4) administration av kursverksamhet för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk utbildning, 5) analys av samt administration av uppgifter ur landstingens patientdatabaser samt 6) arbete med hälso- och sjukvårdspersonalregistren.

3 Medel behövs för uppdragsforskning inom det miljömedicinska området.

Föredragandens överväganden

Regeringen har den 25 juni 1981 beslutat att den nya organisationen vid socialstyrelsen med en smärre justering skall utformas i enlighet med det av organisationskommittén framlagda organisationsförslaget samt omfatta sammanlagt 463 tjänster (exkl. läkemedelsavdelningen). Avvecklingen av tjänster och arbetsuppgifter vid socialstyrelsen kommer att i huvudsak vara avslutad under budgetåret 1984/85. Medelsberäkningen för socialstyrelsen har skett med utgångspunkt i den nya organisationen. Medel har dessutom beräknats för uppgifter i samband med administration av statsbidragen till barnomsorgen, läkares vidareutbildning, kuratorsverksamhet i Köpenhamn, trafikmedicin samt tillsynsuppgifter. Enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen (1979/80:6) om socialstyrelsens uppgifter och organisafion skall viss förstärkning av resurserna ske inom vissa områden, bl.a. äldreomsorgen, långtidsvården, psykiatrin samt handikappområdet, med sammanlagt 18 tjänster. Utgångspunkten har under de närmast föregående budgetåren varit att en successiv utbyggnad skulle ske av dessa resurser i takt med att de arbetsuppgifter som övergångsvis kvarstår kunde avvecklas och medel därigenom frigöras. För att skapa finansiellt utrymme för de arbetsuppgifter som fortfarande finns vid styrelsen övergångsvis samt för vissa arbetsuppgifter som behöver utredas ytterligare har medel för denna förstärkning delvis (motsvarande nio tjänster) beräknats för sådana uppgifter under budgetåret 1984/85.

I propositionen om socialstyrelsens uppgifter och organisation framhölls att socialstyrelsens nuvarande detaljanvisningar för beredskapsplanläggningen borde ersättas med mer övergripande planeringsbestämmelser. Enligt propositionen skulle omfattningen av socialstyrelsens beredskapsuppgifter närmare prövas i samband med statsmakternas ställningstagande till förslag från utredningen om sjukvården i krig (USIK) samt fortsatta åtgärder rörande decentralisering av ansvar och uppgifter inom beredskapsområdet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet 72

Socialutskottet tillstyrkte i sitt betänkande (SoU 1979/80:45) i princip vad som förordades i propositionen om ändring av ansvar, uppgifter och organisation för socialstyrelsens beredskapsuppgifter och framhöll angelägenheten av insatser för beredskapen på hälso- och sjukvårdsområdet.

Utredningen (S 1982:03) om socialstyrelsens beredskapsuppgifter har i augusti 1983 överlämnat sitt betänkande (Ds S 1983:9) Ansvar och uppgifter inom socialstyrelsens beredskapsområde. Utredningen har lämnat förslag om ansvar och uppgifter för socialstyrelsens beredskapsuppgifter, uppgifter som bör decentraliseras till främst sjukvårdshuvudmännen, organisationsstruktur och personaldimensionering samt erforderliga författningsändringar.

Utredningen har föreslagit att socialstyrelsen för beredskapsuppgifter erhåller sammanlagt 30 tjänster. Betänkandet har remissbehandlats. Ärendet bereds nu inom regeringskansliet.

För beredningen kommer en särskild arbetsgrupp att tillsältas inom regeringskansliet för att mot bakgrund av utredningens förslag samt de remissyttranden som avgivits över betänkandet närmare analysera behovet av resurser samt frågan om finansiering och lämplig organisatorisk utformning av socialstyrelsens uppgifter inom beredskapsområdel. I avvaktan på arbetsgruppens förslag har jag vid medelsberäkningen utgått från den organisation som regeringen beslutat den 25 juni 1981, dvs medel för sammanlagt 18 tjänster för beredskapsuppgifter.

Enligt utredningen om socialstyrelsens beredskapsuppgifter skall socialstyrelsen även fortsättningsvis krigsplacera sådan personal på vilken tillgången är begränsad inom riket som helhet eller som besitter speciella kunskaper som är vikfiga i krig. Remissinstanserna har instämt i utredningens förslag i denna del.

Registeransvaret enligt datalagen (1973:289) för hälso- och sjukvårdspersonalregistren ligger f.n. på socialstyrelsen. Dessa register används förutom för krigsplacering av den tjänstepliktiga personalen även för legitimations-och behörighetskontroll. Det finns enligt min mening inga bärande skäl för att ändra på ansvaret för registren. Det bör även fortsättningsvis ligga på socialstyrelsen.

Jag har i min medelsberäkning utgått från att socialstyrelsen under budgetåret 1984/85 får medel för ett begränsat antal tjänster för att göra viss löpande uppdatering av hälso- och sjukvårdspersonalregistren. Dessa register har tidigare aktualiserats årligen efter en omfattande enkät till samfiiga berörda personalkategorier. I avvaktan på att en utredning sker av frågan vilken omfattning dessa register bör ha samt om formerna för att hålla dem aktuella har medel för en mer omfattande uppdatering inte beräknats. Det finns inte heller skäl f.n. att ändra på driftorganisationen. Jag har i denna fråga samrått med chefen för civildepartementet.

Jag har beräknat medel för vissa tjänster för att socialstyrelsen, bl.a. med uppgifter ur landstingens patientdatabaser som underlag, löpande skall

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 73

kunna följa och analysera utvecklingen av sjuklighet och vårdkonsumtion inom befolkningen. Vid sådana studier skall särskilt beaktas hälsoförhållanden inom social- och yrkesgrupper med hög sjuklighel och stor risk för tidig död. Jag har förutsatt att dessa tjänsler finansieras genom en omprioritering av socialstyrelsens samlade resurser.

Vid arbetarskyddsstyrelsen finns en s.k. bedömningsnämnd för dammlunga inrättad. Denna nämnd är centralt organ för granskning av svårbedömda lungförändringar. Då nämndens huvudsakliga uppgifter ligger inom hälso- och sjukvårdsområdet bör huvudmannaskapet för nämnden överföras till socialstyrelsen fr.o.m. den 1 juli 1984. Jag har beräknat medel härför. Jag har i denna fråga samrått med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.

Den omfattande kostnads- och volymutveckling som skett inom hälso- och sjukvården under de senaste decennierna ställer i del nuvarande samhällsekonomiska läget stora krav på omprioriteringar och omfördelningar inom vårdområdet. Socialstyrelsen har en mycket viktig roll i uppföljningen av resursanvändningen inom hälso- och sjukvården. Jag har beaktat detta vid beräkningen av medel för konsulter. Jag ser denna förstärkning som särskilt angelägen mot bakgrund av behovet att öka socialstyrelsens kompelens när det gäller bl.a. ekonomi, statistik och ADB. Riksrevisionsverket har i sin rapport Kostnadsutveckling och resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården - en granskning av socialstyrelsens ansvar och uppgifter särskilt framhållit behovet av en sådan förstärkning.

De satsningar som socialstyrelsen föreslagit för utrustning i samband med dalorstödsprojektet, ny registreringsutruslning till redovisningscentralen samt minidator får finansieras inom ramen för styrelsens samlade resurser.

Jag har räknat med ett begränsat huvudalternativ. Jag har vidare i min medelsberäkning förutsatt att tidskrifterna Socialnytt och Vigör fr.o.m. budgetåret 1984/85 helt skall finansieras med avgifter. Jag har slutligen beräknal medel för en ny telefonväxel med 2 070 000 kr. samt räknat med en viss medelsbesparing till följd av rationaliseringsvinster i samband med ett sådant byte.

Läkemedelsavdelningens andel i de gemensamma funktionerna vid socialstyrelsen kommer fr.o.m. budgelårel 1984/85 att finansieras från anslaget E 2.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 125 900 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Socialstyrelsen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 125 900 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 74

E 2. Statlig kontroll av läkemedel m.m'

1982/83	Utgift	39 132 152
1983/84	Anslag	40 188 000
1984/85	Förslag	1000'

' Ny anslagskonslruktion.

Farmacevtisk specialitet får i regel inte säljas utan att vara registrerad hos socialstyrelsen. Registrerad farmacevtisk specialitet skall fortlöpande kontrolleras genom socialstyrelsens försorg. Inom socialstyrelsen svarar en särskild läkemedelsavdelning (SLA) för granskning och analys av läkemedel m.m. Läkemedelsavdelningen utövar också kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål, radioaktiva läkemedel och naturmedel.

Läkemedelsavdelningen är lokaliserad lill Uppsala. Vid läkemedelsavdelningen fanns den 1 juli 1983 144 tjänster.

Samtliga kostnader för kontrollen av läkemedel m.m. skall täckas med registrerings- och årsavgifter. I enlighet härmed tas avgifter ul för farma-cevtiska specialiteter, nya indikationer för farmacevtiska specialiteter, naturmedel, fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål, radioaktiva läkemedel samt diabetestest, som utgör kostnadsfria förbrukningsartiklar enligt särskild förordning.

Regeringen uppdrog den 19 juni 1983 åt socialstyrelsen att lämna in en anslagsframställning för budgetåret 1984/85 i programtermer enligt de krav som ställs på uppdragsmyndigheter. I beslutet föreskrevs att regeringen även fortsättningsvis skall fastställa verksamhetens omfattning och avgifter för kontrollen samt ange behov av utrustning.

Socialstyrelsen

När det gäller verksamheten inom läkemedelskontrollen har styrelsen prioriterat dels urvalsarbetet, dvs. arbetet med ansökningar om registrering av nya läkemedel, dels kontrollen av läkemedel som finns på marknaden. Prioriteringen av urvalsarbetet har inneburit att antalet balanserade ärenden har sjunkit fill 352 vid slutet av budgetåret 1982/83. Detta innebär att balansen under fyra budgetår har minskat med en fjärdedel.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 har styrelsen redovisat ett huvudförslag om 45 842 000 kr. Av detta belopp är 2 569 000 kr. pris- och löneomräkning. Därutöver har socialstyrelsen redovisal ett alternativt förslag om ytterligare ca 2 milj.kr.

Socialstyrelsen har föreslagit atl verksamheten inom ramen för anslaget till den statliga kontrollen av läkemedel m.m. skall beskrivas enligt följande tre huvudprogram.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 75

Program I. Läkemedel före registrering

Programmet omfattar de verksamheter som ligger före en registrering av en farmacevtisk eller radiofarmacevtisk specialitet. Häri ingår arbetet med ansökningar om förskrivning av preparat på licens, ansökningar om klinisk prövning av läkemedel, godkännandet av ny indikafion för sådan farmacev-fisk specialitet som redan har registrerats för viss indikation samt arbetet med registrering av farmacevtisk eller radiofarmacevtisk specialitet.

Program 2. Läkemedel i användning

Styrelsen föreslår alt programmet skall omfatta arbetet med kontroll av registrerad farmacevtisk eller radiofarmacevtisk specialitet. Sådan kontroll sker utifrån medicinska, biologiska och farmacevtiska krav. I programmet ingår vidare den inspektionsverksamhet som omfattar bl.a. tillverkare, partihandel och apotek. Programmet föreslås även omfatta dels biverkningskontroll, tillsynsverksamhet samt konsumtionsstudier, dels de informationsinsatser som i första hand riktar sig till sjukhuspersonal och farmacevter.

För att registreringsbalansen skall kunna nedbringas ytterligare måste socialstyrelsen tillföras ytterligare resurser. Socialstyrelsen begär en resursförstärkning om 650 000 kr.

Socialstyrelsen gör nu liksom tidigare bedömningen att efterkontrollresur-serna till följd av tidigare neddragningar inte kan skäras ned ytterligare.

Socialstyrelsen anser det angeläget att det föreligger en beredskap för att omgående kunna utföra det vetenskapliga utrednings- och utvärderingsarbete som krävs för att bekräfta eller avfärda misstankar om allvarliga biverkningar. Mot denna bakgrund begär styrelsen förstärkta resurser till biverkningskontrollen med en tjänst som förste laboratorieläkare.

Genom den nordiska läkemedelsnämnden har gemensamma riktlinjer för registreringskrav för s.k. allergener, dvs. preparat för behandling och diagnostisering av allergiska sjukdomar utarbetats. Övriga nordiska länder har redan infört dessa riktlinjer. Styrelsen föreslår atl dessa regler införs även i Sverige. Ett genomförande av förslaget medför effektivare och säkrare diagnostik och behandling av allergiska sjukdomar samt förbättrade förutsättningar för svensk industri på exportmarknaden. För arbetet med registrering och kontroll av allergener fordras en resursförstärkning med 650 000 kr.

Program 3. Kontroll av andra produkter än läkemedel

Programmet bör enligt styrelsen omfatta kontrollen av produkter vid sidan av läkemedel såsom fabrikssteriliserade engångsartiklar, för sjuk- och hälsovård, naturmedel, naturmedel för injektion, preventivmedel samt diabetestester.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 76

Övrigt

Socialstyrelsen föreslår att läkemedelsavdelningens anläggningstillgångar definieras som statskapital. Mot bakgrund av det låga värde utrustningen kommer att åsättas vid värderingslillfället, eftersom huvuddelen av utrustningen är avskriven, föreslår styrelsen att en successiv ökning av statskapitalet sker genom att styrelsen medges finansiera denna ökning över avgifterna. Förslagsvis bör en årlig utökning ske av kapitalet med 1 milj. kr.

Resultatutveckling

Socialstyrelsens beräkning av resultatutvecklingen för budgetåret 1984/85 för programmen 1-3 framgår av följande tabell

Verksamhet	1982/83	1983/84	1984/85
	Utfall	Budgeterat	Budget SLA
1    Läkemedel före registrering
Intäkter	4 338	4 301	4 381
Kostnader	17 720	17 123	18 771
Resultat	-13 382	-12 822	-14 390
2    Läkemedel i användning
Intäkter	38 017	38 816	39 521
Kostnader	23 807	23 886	26 187
Resullal	-H4 210	-H4 930	-f 13 334
3    Kontroll av andra produkter
än läkemedel
Intäkter	1992	2 006	2 900
Koslnader	2 587	2 594	2 844
Resultat	-     595	-     588	-1-      56
4    Externt finansierad
forskning m.m.
Intäkter	801	1 115	1000
Kostnader	776	1 115	1000
Resultat	+      25	+        0	+        0
Summa intäkler	45 148	46 238	47 802
Summa kostnader	44 890	44 718	47 802
Rörelseresultat	+     258	+  1520	±        0

Föredragandens överväganden

För att underlätta en flexibel användning av resurserna och en smidig handläggning av registreringsärendena anser jag att verksamheten vid socialstyrelsens läkemedelsavdelning bör bedrivas enligl s.k. upjjdragsmo-dell. Jag föreslår därför en ändrad anslagskonslruktion fr.o.m. nästa budgetår. För verksamheten vid läkemedelsavdelningen gäller redan principen om full kostnadsläckning för verksamheten genom del avgiftssystem som

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet

77

tillämpas. För budgetåret 1984/85 räknar jag med en verksamhet av ungefär samma omfattning som under innevarande budgetår. Prioriterade områden för avdelningens verksamhet bör främst vara efterkontroll av redan registrerade läkemedel och registrering av nya läkemedel med högt medicinskt värde. De s.k. allergenpreparaten omfattas redan idag av läkemedelsförordningen (1962:701) och bör rymmas inom verksamheten. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statlig kontroll av läkemedel m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

E 3. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

1982/83 1983/84 1984/85

Utgift

Anslag

Förslag

3 366 304 3 341 000 3 581 000

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd inrättades den 1 juli 1980 (prop. 1978/79:220, SoU 1979/80:16, rskr 1979/80:130). Nämnden har fill uppgift att pröva ärenden enligt lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. Närmare bestämmelser för nämndens verksamhet återfinns i förordningen (1980:497) med instruktion för hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Nämnden består av ordförande och åtta andra ledamöter.

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Nämnden	Föredraganden
Personal Anslag Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning Summa	14 2   909 000 (1998 000) 332 000 100 000 3    341 000	-1-3 -f 960 000 (-1-808 000) -f-   35 000 - 100 000 -1- 895 000	-1- 161000 (-Hl 09 000) +   19 000 +   60 000 -h 240 000

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.  Pris- och löneomräkning -I- 186 000 kr.

2.  Det föreskrivna huvudförslaget innebär en besparing med 67 000 kr.
Besparingen måste inrymmas under tillgängliga medel för löner. Det innebär
att två tjänster måste hållas vakanta. Det medför i sin tur längre
handläggningstider och ökade ärendebalanser. Den genomsnittliga hand
läggningstiden för ell ärende uppgår f.n. till drygt ett år.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 78

3.   Nämnden yrkar medel för inrättande av tre tjänster, varav en för
administrativa göromål (-1- 417 000). Härutöver begär nämnden lönemedel
lill en handläggartjänst i högst F 19 som f.n. hålls vakant (-1- 160 000).

4. Nämnden begär en uppräkning av anslaget med sammanlagt 50 000 kr.
för ökade kostnader för resor, utbildning av personalen m.m.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn till ärendebalanserna och den ökande ärendelillströmningen har jag för budgetåret 1984/85 beräknat medel för att möjliggöra en avarbetning av den balans som f.n. finns.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 3 581 000 kr. Jag har härvid i övrigt utgått ifrån pris- och löneomräkning av anslaget. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 3 581 000 kr.

E 4. Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut

1982/83 Utgift 14 675 000

1983/84 Anslag 17 025 000

1984/85 Förslag 18 600 000

Från anslaget utgår bidrag lill Sjukvårdens och socialvårdens planerings-och rafionaliseringsinslilut (Spri). Institulet har till uppgift alt främja, samordna och medverka i huvudmännens planerings- och rationaliseringsverksamhet inom hälso- och sjukvården samt socialvården. Huvudmän för institutet är slaten och Landstingsförbundet (prop. 1967:68, SU 105, rskr 251).

Bidragen utbetalas kvartalsvis i förskott.

Föredragandens överväganden

Enligl den överenskommelse som träffats mellan slalen och Landstingsförbundet om finansieringen av Spri under åren 1984-1986 skall institutet bedriva sin verksamhet inom en ekonomisk totalram av 172,7 milj. kr. Under åren 1984 och 1985 skall staten svara för bidrag med 17,7 milj. kr resp. 18,9 milj. kr. För budgelåret 1984/85 bör anvisas 18 600 000 kr. för statens bidrag till institutels verksamhet. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag lill Sjukvårdens- och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut för budgelårel 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 18 600 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet

79

E 5. Bidrag till driften av en WHO-enhet för rapportering av läkemedelsbiverkningar.

1982/83	Utgift	1 074 324
1983/84	Anslag	1 297 000
1984/85	Förslag	1 384 000

Från anslaget utgår bidrag till driften av de operativa delarna av verksamheten vid världshälsovårdsorganisationens enhet för läkemedelsbiverkningar (WHO Drug Monitoring Centre) som fr.o.m. den 1 januari 1978 har förts över till Sverige och verkar som ett WHO Collaborating Centre. Verksamheten bedrivs i stiftelseform.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Stiftelsen        Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

Summa

5                             -t-t/2

1216 000 -1-395 000 -(-70 000

(   762 000) (-1-278 000) (-1-27 000)

81 000 -t-   25 000 + 17 000

1 297 000 -I- 420 000 -I- 87 000

Styrelsen för stiftelsen

Verksamhetens omfattning har ytterligare vuxit under budgetåret 1982/83 och fler btverkningsrapporter än fidigare har kommit in och bearbetats, drygt 58 000. Det innebär en ökning av databasen med drygt 24%. Databasen innehöll den 1 juli 1983 ca 303 000 rapporter med medicinsk information rörande iakttagna läkemedelsbiverkningar.

Styrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1.  Huvudförslag 28 000 kr. Det föreskrivna huvudförslaget innebär atl den
pågående uppbyggnaden av verksamheten vid centret motverkas.

2. Pris- och löneomräkning m.m. -I- 121 000 kr.

3. För att lösa ledningsfrågan vid centret föreslår styrelsen att en halv professur i klinisk farmakologi finansieras av centret (-I- 200 000 kr.). I övrigt har styrelsen ej funnit underlag för andra förslag om resursförstärkningar än vad som följer av driftfunktionen och den allmänna kostnadsutvecklingen vid centret.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7    Socialdepartementet

80

Föredragandens överväganden

Med utgångspunkt i huvudförslaget och med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 1 384 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår-riksdagen

att till Bidrag till driften av en WHO-enhet för rapportering av läkemedelsbiverkningar för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 384 000 kr.

E 6. Statens rättskemiska laboratorium

1982/83	Utgift	17 193 665
1983/84	Anslag	18 504 000
1984/85	Förslag	19 059 000

Statens rällskemiska laboratorium (SRL), som numera är förlagt lill Linköping, har lill uppgift atl utföra undersökningar av rällskemisk och blodgruppsserologisk art samt att bedriva annan hithörande verksamhet med praktiskt och vetenskapligt syfte. Laboratoriet är uppdelat på en kemisk och en blodgruppsserologisk avdelning.

Den kemiska avdelningens alkoholsektion ligger t.v. kvar i Stockholm.

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Social-	Föredra-
		styrelsen	ganden
Personal	96	-	-
Anslag
Förvaltningskostnader	16 752 000	+ 559 000	-t- 591 000'
(därav lönekostnader)	(12 736 000)	(-h 368 500)	(-h 444 000)1
Lokalkostnader	1 647 000	-f   85 000	-1-   68 000
Uppdragsverksamhet	-	-1-     1000	-1-     1000
Engångsanvisning	105 000	- 105 000	- 105 000
Summa	18 504 000	+ 540 000	-1- 555 000
Inkomster vid laboratoriet	8 500 000	-1- 400 000	-1- 400 000
som redovisas på budgetens
inkomstsida

1 Inkl. L-ATF år 1982; exkl. L-ATF år 1983.

Socialstyrelsen

Antalet analyser vid den toxikologiska avdelningen har ökat något under senare år. Analyserna har efter hand blivit allt mer omfattande samtidigt som kraven på undersökningarnas kvalitet har ökat. Den särfinansierade verksamheten med analys av narkotika i urinprov från personer som är

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 81

intagna på kriminalvårdsanstalter har mellan åren 1981 och 1982 ökat med 47%. Antalet ärenden vid alkoholsektionen har under de senaste åren varit i stort sett oförändrat.

Antalet faderskapsärenden för basundersökning ökade något jämfört med år 1980. Antalet ärenden för utvidgad rältsgenefisk undersökning har ökat betydligt mellan åren 1981 och 1982. Även de kliniska utredningarna har ökat under del senaste året.

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Pris- och löneomräkning m.m. 4-645 000 kr.

2. Det föreskrivna huvudförslaget innebär en besparing med 389 000 kr. Styrelsen är f.n. inte beredd att i detalj precisera på vilket sätt besparingen enligt huvudalternativet skall genomföras.

3. Medel för miljöförbättrande åtgärder bör anvisas utöver huvudförslaget. Kostnaderna för dessa beräknas till totalt 143 000 kr.

4. Styrelsen har i en särskild framställning hemställt om att under en treårsperiod få bedriva försöksverksamhet med intäktsfinansierad uppdragsverksamhet.

Föredragandens överväganden

Statens rättskemiska laboratorium bör ges möjlighet att bedriva intäktsfinansierad uppdragsverksamhet. En särskild anslagspost bör inrättas för ändamålet.

En särskild utredare har fillkallats för att utreda frågan om det rättsmedicinska, rättskemiska och kriminaltekniska undersökningsväsendets organisation.

Med utgångspunkt i huvudförslaget och med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att anslaget tas upp med 19 059 000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Statens rättskemiska laboratorium för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 19 059 000 kr.

E 7. Statens rättsläkarstationer

1982/83	Utgift	17 630 390
1983/84	Anslag	17 371 000
1984/85	Förslag	19 664 000

Statens rättsläkarstationer har till huvudsaklig uppgift att utföra rättsmedicinska undersökningar av olika.slag såsom obduktioner, undersökningar av misshandlade eller för brott misstänkta personer samt laboratorieundersökningar. Rättsläkarstafionerna är underställda socialstyrelsen.

Rättsläkarstalioner finns i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.

6 Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 100

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet

82

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Social-            Föredra-
		styrelsen         ganden
Personal	66 1/2	3 1/2
Anslag		-
Förvaltningskostnader	14 334 000	+    877 000     +    817 000'
(därav lönekostnader)	(11995 000)	{+    774 000) {+    680 000)
Lokalkostnader	3 037 000	+    126 000     +    126 000
Engångsanvisning	-	+ 1 861 000     + 1 350 000
Särskilda inventarie-	-	-1-    600 000     -
medel
Summa	17 371 000	-1- 3 464 000     + 2 293 000

' Inkl. L-ATF år 1982; exkl. L-ATF år 1983.

Socialstyrelsen

Med hänsyn till rättsmedicinens karaktär- framför allt att verksamheten styrs av förrättningar begärda av andra myndigheter - och att verksamheten genom tidigare års snabba ökning av antalet förrättningar med blott obetydlig personalökning redan är hårt rationaliserad är del inte möjligt att minska anslaget med 2% årligen. Om besparingar skall kunna göras måste antingen författningsändringar genomföras som minskar efterfrågan på rättsmedicinsk service eller beslut fattas om att någon av de mindre stationerna skall avvecklas.

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Styrelsen föreslår att huvudförslaget ej genomförs (-1- 358 000 kr.).

2. Pris och löneomräkning m. m. 4-1 003 000 kr.

3. I relation till verksamhetens omfattning och antalet läkartjänster vid övriga enheter är läkartjänstslaten i Uppsala otillräcklig. En av styrelsen inrättad extra avdelningsläkartjänst bör därför tillföras stationen i Uppsala inom ramen för löneomräknat anslag.

4.   Verksamhetens omfattning och svårigheter att klara den ökade
verksamheten vid sjukdom, semester m.m. har sedan flera år gjort det
nödvändigt för styrelsen att inom ramen för befintliga medel inrätta en tjänst
som assistent vid stationen i Lund, en halvtidstjänst som obduktionsassistent
och en halvtidstjänst som laboratorieassistent vid stationen i Uppsala och en
halvtidstjänst som laboratorieassistent vid stationen i Linköping. Styrelsen
hemställer atl dessa av socialstyrelsen inrättade extra tjänster förs över till
ordinarie personalstat inom ramen för pris- och löneomräknat anslag.
Socialstyrelsen beräknar vidare medel för arvode till en odontologvikarie
inom anslagsramen.

5.  Särskilda inventariemedel m.m. för bibehållen verksamhet bör återin
föras (4-600 000 kr.).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 83

6. För miljöförbättrande ombyggnad av rättsläkarstationen i Solna behövs en engångsanvisning för inredning och utrustning {+ 1 861 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 19 664 000 kr. Jag har härvid utgått ifrån pris- och löneomräkning av anslaget. Av anslaget avser 1350 000 kr. engångsanvisning för inredning och utrustnirig vid ombyggnad av statens rättsläkarstation i Solna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens rättsläkarstationer för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 19 664 000 kr.

E 8. Rättspsykiatriska stationer och kliniker

1982/83 Utgift 66 450 035

1983/84 Anslag 71001000

1984/85 Förslag 75 234 000

Från anslaget bekostas verksamheten vid rättspsykiatriska stationer och kliniker.

De rättspsykiatriska stationernas och klinikernas uppgift är att utföra rättspsykiatriska undersökningar och läkarundersökningar enligt personun-dersökningslagen av häktade och icke häktade personer misstänkta för brott. Vidare bedrivs viss vård samt rättspsykiatrisk forskning och utbildning.

Det rättspsykiatriska undersökningsväsendet har socialstyrelsen som chefsmyndighet.

Rättspsykiatriska stationer finns i Linköping, Örebro och Umeå. Rättspsykiatriska kliniker finns i Huddinge, Uppsala, Lund och Göteborg.

Den nya kliniken i Umeå har inte kunnat tas i bruk som planerat. Lokalerna utnyttjas f.n. för den rättspsykiatriska stationens verksamhet samt av Västerbottens läns landstingskommun.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet

84

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Socialstyrelsen

Föredraganden

Personal'	296
Anslag Utgifter
Förvaltningskostnader	50 838 000
(därav lönekostnader2)	43 343 000
Lokalkostnader	10 849 000
Ersättning enl. vissa
avtal	9 369 000
Summa utgifter	71056 000
Inkomster
Uppbördsmedel	55 000
Nettoutgifter	71 001 000

-I- 1 817 000 + 1 659 000

+ 1 436 000

-1-2 256 000  -I- 413 000

-f 1 971 000  -1-2 161 000 4- 6 044 000  +4 233 000

-t- 6 044 000  -1- 4 233 000

' Umeåslalionens tjänster ej upptagna. (Upphör när kliniken i Umeå tas i bruk). 2 Exkl. löner till städpersonal.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Pris- och löneomräkning m.m. + 6 044 000 kr.

2. Styrelsen hemställer att huvudförslaget inte tillämpas.

3. Från anslagsposten Ersättning enligt vissa avtal täcks andra omkostnader än lokalkostnader vid de rättspsykiatriska stationerna och klinikerna enligt de avtal som träffats eller kommer att träffas med vederbörande landsfingskommun eller kommun. Beträffande kliniken i Umeå skall dock den totala driftkostnaden belasta anslagsposten.

4. Inkomsterna från försäljning av terapialster beräknas för budgetåret 1984/85 lill 55 000 kr.

Föredragandens överväganden

Regeringen uppdrog den 20 april 1979 åt socialstyrelsen alt utreda vad som kan göras för att effektivisera det rättspsykiatriska undersökningsväsendet. Uppdraget redovisades till regeringen i rapporten Effektivisering av rättspsykiatrin (socialstyrelsen 1980-04-09). Med anledning av utredningens resultat uppdrog regeringen i beslut den 9 oktober 1980 åt socialstyrelsen att bl.a. stänga en avdelning vid den rättspsykiatriska kliniken i Huddinge tills vidare.

En särskild arbetsgrupp inom socialstyrelsen har utarbetat ett planeringsunderlag, "Förslag till rättspsykiatrisk regionvård", som överlämnats till socialdepartementet. En av huvudpunkterna i förslaget är atl ansvaret för rättspsykiatriska undersökningar samordnas med vårdansvaret för motsva-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 85

rande patientkategorier inom allmänpsykiatrin. Enligt förslaget kan vårdplatserna pä ett helt annat sätt än f.n. flexibelt användas för såväl undersökningar som vård. Därigenom ökar kapaciteten väsentligt inom rättspsykiatrin. Förslaget har remissbehandlats och bereds inom regeringskansliet.

Med utgångspunkt i huvudförslaget och med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 75 234 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Rättspsykiatriska stationer och kliniker för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 75 234 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 86

F. Omsorg om barn och ungdom

Barnomsorgen intar en central plats i samhällets service till barnfamiljerna. Följande sammanställning visar utvecklingen av antalet barn i den kommunala barnomsorgen från år 1960 samt det för åren 1983,1984 och 1985 beräknade antalet enligt kommunernas utbyggnadsplaner.

År	Antal barn
(31 dec.)	daghem	frilids-	familjedaghem		sammanlagt	antal barn i
		hem	0-6 år 7-12 är		antal barn	deltidsgrupp
1960	10 300	2 400		4 000	16 700	38 400
1965	11900	3 000		8 000	22 900	52 100
1970	33 000	6 500		32 000	71500	82 900
1975	73 700	23 500		67 300	164 500	115 700
1980	129 100	48 800	90 200	35 000	303 100	104 700
1981	139 800	54 900	91500	40 000	326 200	95 100
1982	149 100	60 900	97 500	43 800	351 300	92 000
1983'	155 800	62 600	100 500	44 600	363 500	90 000
1984'	165 800	66 900	102 300	45 100	380 100	90 000
1985'	173 300	72 800	104 100	45 200	395 400	90 000

' Beräknal

Den tidigare socialdemokratiska regeringen träffade år 1975 en överenskommelse med Svenska kommunförbundet om en omfattande utbyggnad av barnomsorgen i daghem och frifidshem. Överenskommelsen, som också innefattade förslag till ett nytt statsbidragssystem, förelades riksdagen i en särskild proposition. På grundval härav fastställde riksdagen genom beslut våren 1976 att 100 000 nya daghemsplatser och 50 000 nya fritidshemsplatser skulle börja byggas under femårsperioden 1976-1980 (prop. 1975/ 76:92, SoU 28, rskr 219). Det av riksdagen samfidigt beslutade nya statsbidragssystemet utformades så att det skulle underlätta för kommunerna att genomföra den beslutade utbyggnaden. Riksdagen beslutade samtidigt om en allmän målsättning för utbyggnaden av barnomsorgen som innebar att alla barn fill förvärvsarbetande och studerande föräldrar samt barn med behov av särskilt stöd, skulle kunna beredas plats inom den kommunala barnomsorgen inom en tioårsperiod. I verkligheten har omkring två tredjedelar av utbyggnaden under planperioden 1976-1980 genomförts.

Statsbidrag till driften av daghem utgick (före slutlig uppräkning) under år 1983 med 22 450 kr. per plats och för frifidshem med 11225 kr. För familjedaghem utgick statsbidrag med 35 % av kommunernas bruttokostnader för verksamheten. Härfill kom ett grundbelopp som för barn i förskoleåldern utgick med 4 000 kr. För barn i skolåldern utgick grundbeloppet med hälften av det belopp som nämnts för förskolebarn.

Statsbidragen har årligen räknats upp med hänsyn till den genomsnittliga löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst. I april 1984 görs den slutliga regleringen av bidragsbeloppen för år 1983.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 87

På förslag av den borgerliga regeringen beslutade riksdagen den 25 november 1981 om ett ändrat statsbidragssystem för barnomsorgen (prop. 1980/81:205, SoU 1981/82:1, rskr 38). Det nya bidragssystemet skulle träda i kraft den 1 januari 1983.

Detta bidragssystem skulle ha inneburit minskade bidrag till kommunerna motsvarande ca 575 milj. kr.

Riksdagen upphävde hösten 1982 i enlighet med den nya socialdemokratiska regeringens förslag sitt tidigare beslut, (prop. 1982/83:55, SoU 12, rskr 100). Detta innebar en återgång till gällande statsbidragsbestämmelser under år 1983. I propositionen meddelade regeringen att förslag om ett förändrat statsbidragssystem skulle föreläggas riksdagen efter överläggningar med Svenska kommunförbundet.

Regeringens förslag till nytt statsbidragssystem förelades riksdagen hösten 1983 och riksdagen beslutade den 7 december 1983 om nya regler för statsbidrag till barnomsorgen (prop. 1983/84:9, SoU 12, rskr 43).

Syftet med de nya reglerna är att möjliggöra ett bättre utnyttjande av tillgängliga resurser och att begränsa den automatiska ökningen av statsbidragen utan att de pedagogiska och sociala målen åsidosätts. Barnomsorgen är en kommunal uppgift. Genom det nya bidragssystemet markeras kommunernas frihet och ansvar när det gäller att anordna verksamheten på ett sätt som bäst svarar mot de lokala förutsättningarna utan att de kvalitativa målen eftersatts. Detta sker bl.a. genom att ytnormerna för dag- och fritidshem slopas.

Riksdagen har i samband med behandlingen av förslaget uttalat att regeringen med förtur bör slutföra arbetet med en av riksdagen begärd utbyggnadsplan för barnomsorgen så att den kan framläggas för riksdagen under innevarande riksmöte.

En arbetsgrupp har nyligen tillsatts som skall analysera barnomsorgens utveckling såväl ur kvalitafiv som kvantitativ synpunkt. En viktig uppgift blir därvid att analysera effekterna av det nya bidragssystemet vad gäller möjligheterna att bereda fler barn plats inom den kommunala barnomsorgen. Erfarenheterna hittills visar att en del av nyefterfrågan på platser inom barnomsorgen kommer att tillgodoses genom en bättre användning av befintliga resurser. Den fortsatta utvecklingen härvidlag kommer att få stor betydelse. Hänsyn härtill bör tas vid överväganden om en ny utbyggnadsplan för barnomsorgen. Därför kan jag inte nu precisera vid vilken tidpunkt jag kan återkomma i denna fråga.

Det nya statsbidraget utformas som ett bidrag per inskrivet barn i daghem, frifidshem och familjedaghem kombinerat med ett bidrag per årsarbetare i daghem och frifidshem. Ett särskilt bidrag utgår för barn med behov av särskilt stöd beräknat i förhållande till antalet inskrivna barn i daghem och fritidshem. Vidare vidgas bidragsgivningen till att även omfatta den öppna förskolan. Följande bidragsbelopp gäller fr.o.m. den 1 januari 1984.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet

a) Daghem

för varje barn inskrivet heltid (minst 7 tim/dag) 22 000 kr

för varje barn inskrivet deltid (mellan 4 och 7 tim/dag) 11 000 kr

b) Fritidshem; för varje inskrivet barn 7 000 kr

c) Bidrag per årsarbetare i daghem och fritidshem 30 000 kr

d) Familjedaghem

för varje barn inskrivet heltid (minst 7 tim/dag) 15 000 kr

för varje barn inskrivet dellid (mindre än 7 tim/dag) 7 500 kr

e) Öppen förskola; per enhet 50 000 kr

f) Barn med behov av särskilt stöd:

Bidrag för vart 10:e inskrivet barn i daghem och 6 000 kr

fritidshem

Bidrag per inskrivet barn i daghem och fritidshem kan även utgå för verksamhet som har annan huvudman än kommunen under förutsättning att daghemmet eller fritidshemmet finns angivet i kommunens barnomsorgsp-lan. Därutöver kan under vissa förutsättningar utgå bidrag för en årsarbetare per avdelning i daghem och fritidshem som drivs i enskild regi.

Vidare avsätts årligen 30 milj. kr. för utveckling och förnyelse av barnomsorgen. Dessa medel fördelas av regeringen efter ansökan hos socialdepartementet. Inom socialdepartementet förbereds information om användningen av de nya medlen.

Det statliga stödet till kommunernas barnomsorg kan för nästa budgetår beräknas till sammanlagt 6 515 milj. kr., vilket jämfört med innevarande budgetår innebär en anslagsökning med ca 195 milj. kr. Härtill kommer medel från bostadshuvudtiteln som utgår i form av slatliga bostadslån till förskolor och fritidshem.

Statsbidragssystemet finansieras genom socialavgiften från arbetsgivare och egenföretagare. Den andel av denna avgift som avser barnomsorgen utgör 2,2% av löneunderlaget.

Statistiska centralbyrån genomförde kring årsskiftet 1982/83 på socialdepartementets uppdrag en efterfrågeundersökning som underlag för barnomsorgsplaneringen. Denna visade bl.a. att ca 345 000 barn har plats inom den kommunala barnomsorgen. Ytterligare 88 000 platser efterfrågas enligt undersökningen inom barnomsorgen för förskolebarn, varav 60 000 i daghem, 27 000 i familjedaghem och 1 000 i annan form av kommunal barnomsorg. För barn i åldern 7-10 år efterfrågas ytterligare 27 000 platser, varav 24 000 i fritidshem, och 3 000 i familjedaghem.

Socialstyrelsen har i enlighet med sin utvecklingsplan för barnomsorgen nyligen presenterat ett förslag till pedagogiskt program för förskolan. Detta program kommer alt remissbehandlas under våren 1984. Vidare räknar socialstyrelsen med att under år 1984 fullfölja regeringens uppdrag (1981-12-17) att sammanställa erfarenheter och finna modeller för verksamheten inom barnomsorgen som är anpassade lill morgondagens behov av en god barnomsorg.

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag i en rapport redovisat sin

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet 89

forsknings- och försöksverksamhet samt ett förslag till plan för den fortsatta forsknings- och försöksverksamheten inom barnomsorgsområdét. Regeringen har i en skrivelse till riksdagen (1983/84:11) den 22 september 1983 redovisat dels socialstyrelsens rapport dels den forsknings- och försöksverksamhet som bedrivs inom högskolan. Skrivelsen har behandlats av riksdagen (SoU 1983/84:11, rskr 42).

Ett särskilt statsbidrag utgår till kommunerna för hemspråksträning för invandrarbarn. Bidraget utgår för fem- och sexåringar som deltar i hemspråksträning som anordnas av kommunen. För varje bidragsberättigat barn som deltar i grupp där hemspråksträning bedrivs minst fyra timmar per vecka utgår bidrag med 3 050 kr. för år 1983. Detta bidrag har varit anknutet till löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst. Som ett led i regeringens arbete att minska inflationsförväntningarna föreslås i enlighet med riksdagens beslut i anledning av prop 1982/83:150 vissa förändringar i fråga om uppräkningen av statsbidraget till hemspråksträning i förskolan. Jag återkommer lill delta vid min anmälan av anslaget.

Utbyggnaden av den öppna förskolan har fortsatt. I början av år 1982 fanns det 371 öppna förskolor i 143 kommuner i landet. Fram till år 1985 kommer enligl kommunernas barnomsorgsplaner ytterligare ca 150 sådana förskolor att inrättas. Den öppna förskolan har visat sig spela en väsentlig roll i strävandena att skapa sociala kontakter mellan människor i bostadsområdena. Den utgör ofta en bas för arbetet med föräldrasamverkan och föräldrautbildning och är ett stöd för dagbarnvårdarna i deras arbete. Öppna förskolan blir fr.o.m. den 1 januari 1984 en statsbidragsberättigad verksamhet.

En utvecklings- och försöksverksamhet inom förskoleområdet bedrivs bl.a. under socialstyrelsens ledning i anslutning till de reformer som har beslutals under senare år. Denna avser bl.a. utformningen av verksamheten inom daghemmen, uppsökande verksamhet bland barn i förskoleåldern, åtgärder för barn med behov av särskilt stöd och stimulans, familjedaghem, föräldrautbildning och öppen förskoleverksamhet. Häri ingår bl.a. försök med mångsidigt användbara förskolor och fritidshem (MAFF-projektet) som bedrivs i samverkan mellan socialstyrelsen och byggforskningsrådet. Under åren 1982-1983 har en rad forskningsrapporter lämnats från detta projekt. Slutrapportering väntas inom kort.

En kommitté har tillkallats för att se över fritidshemverksamheten för yngre skolbarn (S 1982:08). Kommittén skall se över de frågor som gäller verksamhetens innehåll, organisation och samordning med övrig verksamhet. Kommittén skall därvid bl.a. överväga i vilka former samverkan mellan fritidshem och skola kan ske. Vidare skall kommittén se över det pedagogiska programmet för fritidshemsverksamheten.

Ett särskilt bidrag utgår under nionde huvudtiteln för ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna. Bidraget fördelas av statens ungdomsråd efter samråd med socialstyrelsen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 90

En särskild kommitté (U 1981:01) ser över frågan om samverkan mellan förskola och skola, i första hand genom en utvärdering av den försöksverksamhet som har bedrivits eller som fortfarande bedrivs. Kommittén skall vidare enligt särskilda tilläggsdirektiv förutsättningslöst överväga de för- och nackdelar som är förknippade med en sänkt skolpliktsålder.

Statistiska centralbyrån (SCB) fick i samband med internationella barnåret år 1979 i uppdrag att undersöka orsakerna till de sjunkande födelsetalen i landet. SCB har därvid utarbetat en kunskapsöversikt Barn -behov eller börda (1979) och en studie av befintlig statisfik Få barn (1980). Resultaten av en intervjuundersökning bland 5 000 kvinnor i landet redovisas i rapporten Kvinnor och barn (1982). En rapport har även utgivits på engelska Fertility of Swedish women born 1927-1960 (1983). Under år 1984 avser SCB ge ut rapporterna Arbete och barn. Ha barn samt Familj och barn.

Del insamlade materialet ger en bred belysning i frågor som gäller kvinnors livshislorik och samband mellan arbetsliv, familjeliv och barnafödande. Det ger också ett informationsunderlag inom det demografiska området, vilket också har givit upphov fill ett stort antal forskningsprojekt i Sverige.

I det fortsatta arbetet kommer SCB dessutom att på uppdrag av socialdepartementet göra en enkätundersökning bland män om deras syn på orsakerna till de låga födelsetalen.

I december 1983 publicerade enheten för politisk planering i statsrådsberedningen boken "BARN?". I boken belyser en rad författare, forskare och debattörer befolkningsfrågan.

På grundval av förslag från barnomsorgsgruppen (S 1973:07) har riksdagen godkänt allmänna riktlinjer för en allmän föräldrautbildning kring barnets födelse. Denna genomförs successivt i landstingens regi fr.o.m. år 1980.1 betänkande (SOU 1980:27) Barn och Vuxna, har barnomsorgsgruppen behandlat frågan om föräldrautbildning under förskole- och skolåldrarna saml föräldrautbildning som når alla i samhället. Betänkandet har remissbehandlats.

I samband med utredningsarbetet har olika försök påbörjats i kommuner och landsting för att praktiskt pröva föräldrautbildningens innehåll, utformning och organisation. Försöksverksamheten stöds genom bidrag från allmänna arvsfonden och bedrivs inom olika studieförbund, mödrahälsovården, BB, barnhälsovården, förskolan och skolan.

Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att utarbeta närmare förslag om hur föräldrautbildningen skulle kunna göras tillgänglig för invandrarfö-räldrar. Socialstyrelsen har under hösten 1981 redovisat sina uppdrag i rapporten Föräldrautbildning i ett mångkulturellt samhälle.

Som ett led i genomförandet av en allmän föräldrautbildning har Statens handikappråd haft i uppdrag att i samarbete med socialstyrelsen, Landstingsförbundet,   Svenska   kommunförbundet  och   handikapporganisationerna

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 91

utforma förslag till rutiner för den första informationen till föräldrar som fått barn med handikapp. Rådet har i februari 1982 till regeringen överlämnat en rapport. Materialet avses bl.a. kunna utnyttjas i såväl grundutbildning som fortbildning.

Barnmiljörådet inrättades den 1 juli 1980 som ett självständigt centralt organ med uppgift att samordna frågor som rör barns miljö och barnsäkerhet. Rådet har bl.a. bildat en referensgrupp för barnsäkerhetsfrågor för att få en samordning av insatserna inom barnsäkerhetsområdet  Vidare har informationsmaterial m.m. utarbetats rörande barn och trafik, miljö- och lekmaterial i förskolan, barns boendemiljö, barnavårdscentralernas väntrum samt barn och samhällsplanering. Rådet har även påbörjat en kartläggning av den forskning som bedrivs i barnmiljö- och barnsäkerhetsfrägor.

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) inrättades som en självständig central myndighet den 1 juli 1981. Nämnden övertog därvid de uppgifter som tidigare handlagts av socialstyrelsens nämnd för internationella adoptionsfrågor, dvs. att underlätta adoption i Sverige av utländska barn samt att utöva tillsyn över och informera om verksamheten.

Vidare övertog nämnden från socialstyrelsen uppgiften att auktorisera ideella organisationer som arbetar med internationella adoptionsfrågor samt frågan om prövning och godkännande av utländska beslut om adoption. För närvarande finns sju ideella organisationer som har auktorisation att bistå vid internationell adoption. De organisationer som erhållit auktorisation kan efter beslut av NIA beviljas statsbidrag inom ramen för NIA:s anslag.

Drygt 5 000 svenska familjer har medgivande från socialnämnd att ta emot barn för adoption. Sedan början av 1970-talet har det kommit sammanlagt ca 20 000 barn från ett 30-tal olika länder utanför Norden till Sverige för adoption. De flesta barnen har kommit från Asien och Latinamerika.

Under de senaste åren har mellan 1 500 och 1 700 barn anlänt till Sverige varje år. Ca 30 % av antalet barn som under år 1981 kommit fill Sverige för adoption har förmedlats utan hjälp av de auktoriserade ideella organisationerna. Under år 1982 har andelen minskat till 22 %.

Andelen adoptioner som sker utan medverkan av auktoriserade organisationer har minskat men fortfarande utnyttjar många svenska familjer enskilda kontakter i utlandet i stället för en auktoriserad organisation. I den mån den enskilda kontakten i utlandet inte är tillförlitlig kan detta innebära risker. NIA har i en framställning till socialdepartementet uppmärksammat dessa problem och därvid föreslagit att de enskilda adoptionerna i likhet med vad som gäller bl.a. i övriga nordiska länder bör regleras.

Frågan om verksamheten med internationell adoptionshjälp och behovet av åtgärder för att motverka olagligt och olämpligt genomförda adoptioner av utländska barn har behandlats i en särskild promemoria från socialdepartementet (Ds S 1983:14) Internationella adoptioner. I promemorian diskuteras olika möjligheter att komma till rätta med dessa missförhållanden. Bl.a. föreslås att NIA får till uppgift att pröva frågan om medgivande för

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet 92

sökande som önskar ta emot ett utländskt barn för adoption. Förslaget innebär att privata adoptioner fortfarande skall vara möjliga, men att de skall ske under mer kontrollerade former än hitfills. Förslaget innebär också att NIA skall få en parlamentarisk sammansättning och att NIA skall få ta ut en avgift för varje ansökan om medgivande. Ett alternativt förslag som diskuteras i promemorian är att kommunen genom en särskild kontroll hos NIA undersöker lämpligheten hos de kontaktvägar för adoptioner som inte förmedlas via auktoriserade organisationer. Promemorian remissbehandlas f.n.

F 1. Bidrag till kommunal barnomsorg

1982/83	Utgift	5 553 947 805'
1983/84	Anslag	6 320 000 000'
1984/85	Förslag	6 515 000 000

' Inkl. förslagsanslagen Bidrag till driften av förskolor och fritidshem och Bidrag till kommunala familjedaghem.

Riksdagen beslutade den 7 december 1983 om ett nytt statsbidrag för barnomsorgen (prop. 1983/84:9, SoU 12, rskr. 43).

Statsbidrag för kommunal barnomsorg lämnas fr.o.m. den 1 januari 1984 för inskrivna barn i följande omsorgsformer och med följande belopp.

	Bidrag per barn
	kr.
Daghem
Inskrivna minst 7 tim.	22 000
Inskrivna 4-7 tim.	11000
Fritidshem	7 000
Familjedaghem
Inskrivna minst 7 tim.	15 000
Inskrivna mindre än 7 tim.	7 500

Vidare lämnas statsbidrag med 30 000 kr./år för varje helårsarbetare som är direkt sysselsatt i barngrupp i daghem och fritidshem.

För öppen förskola lämnas ett statsbidrag med 50 000 kr. per enhet. För barn med behov av särskilt stöd lämnas statsbidrag med 6 000 kr./år för varje tiotal barn som är inskrivna i daghem eller frifidshem.

Till kommunen lämnas statsbidrag även för barn inskrivna i daghem eller frifidshem som drivs av annan än kommunen under förutsättning att verksamheten är upptagen i kommunens barnomsorgsplan. Statsbidrag lämnas med samma belopp och efter samma tidsregler som gäller för kommunala daghem och fritidshem. Därutöver kan bidrag lämnas för en årsarbetare per avdelning.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 93

Statsbidragen beviljas och betalas ut av socialstyrelsen. Förskott lämnas med 75 % av statsbidraget för året före bidragsåret. Förskottet betalas ut med en fjärdedel i vardera april, juli och oktober under bidragsåret samt i januari året efter bidragsåret. Slutavräkning sker i april året efter bidragsåret.

För 1984 års verksamhet gäller särskilda övergångsregler som är gemensamma för bidragen till kommunal barnomsorg och social hemhjälp. Kompensation utgår då till de kommuner som, jämfört med de tidigare bidragsreglerna, skulle få en minskning av de totala bidragen till den del minskningen överstiger 10 öre per skattekrona. På motsvarande sätt innehålls en ökning av statsbidraget till den del ökningen överstiger 10 öre per skattekrona.

Vidare avsätts inom ramen för statsbidraget till barnomsorgen årligen 30 milj.kr. för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete. Dessa medel fördelas efter beslut av regeringen.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen beräknar medelsbehovet enligt för år 1983 gällande statsbidragssystem utifrån en preliminär sammanställning av kommunernas barnomsorgsplaner för år 1983.

Socialstyrelsen anser det angeläget att betona det stora behovet av fortsatt utbyggnad av daghem och fritidshem. Fr.o.m. år 1983 kommer en intensifierad översyn att ske av metodiken i arbetet med barnomsorgsplanerna.

Socialstyrelsen har nyligen redovisat ett förslag till pedagogiskt program för förskolan samt kommer att inhämta synpunkter på detta i en bred remissomgång. Vidare påbörjas arbetet med ett pedagogiskt program för fritidshemsverksamheten i samarbete med fritidshemskommittén.

Socialstyrelsen räknar med att under år 1984 fullfölja regeringens uppdrag (1981-12-17) alt sammanställa erfarenheter och finna modeller för verksamheten inom barnomsorgen som är anpassade till morgondagens behov av en god barnomsorg.

I en till regeringen redovisad plan för forsknings- och utvecklingsarbete inom barnomsorgen har styrelsen föreslagit två delprogram, ett för forskning och ell för lokalt utvecklingsarbete. I detta sammanhang pekar även styrelsen på behovet av fortbildning.

Socialstyrelsen föreslår alt anslaget för förskolekonsulenter för synskadade överförs till socialdepartementets huvudtitel. Styrelsen påpekar även att ansvarsfördelningen för hörselskadade och döva barns förskolevistelse är oklar. Vidare är enligt styrelsens bedömning organisafionen och resurserna för lalvård i förskolan bristfällig.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 94

Föredragandens överväganden

Det av riksdagen nyligen beslutade nya statsbidragssystemet för barnomsorgen innebär förenklingar och skapar möjligheter för en bättre anpassning av barnomsorgen till de lokala förhållandena i kommunerna. Den slatliga styrningen i form av en särskild ytnorm för bestämmande av antalet platser i dag- och fritidshem tas bort. Samtidigt sker satsningar på ett förnyelsearbete i olika former.

Socialstyrelsen har nyligen presenterat förslag till ett pedagogiskt program för förskolan. Vidare förväntas inom kort en redovisning från socialstyrelsen av styrelsens arbete med att bl.a. finna nya modeller för barnomsorgsverksamheten.

En arbetsgrupp har nyligen tillsatts med bl.a. representanter från regeringskansliet, socialstyrelsen, Svenska kommunförbundet och de fackliga organisationerna. Den har till uppgift att analysera barnomsorgens utveckling under 1980-talet i kvantitativt och kvalitativt avseende. Målfrågorna kommer i det sammanhanget att uppmärksammas särskilt.

Inom ramen för det nya statsbidragssystemet har avsatts 30 milj.kr. för lokalt utvecklingsarbete. Dessa medel kommer att fördelas av regeringen efter ansökan hos socialdepartementet.

Fortbildning av personal inom barnomsorgen genomförs i samverkan mellan socialstyrelsen, kommunerna och personalorganisationerna. Socialstyrelsen har därvid planerande och övergripande uppgifter. I dessa uppgifter ingår att tillsammans med kommunförbundet och i samråd med personalorganisationerna utveckla metoder och innehåll i en lokal allmän fortbildningsverksamhet samt att utforma utbildningen av lokala studievägledare. I samarbete med nämnda organ skall socialstyrelsen framställa lämpligt material samt följa och utvärdera verksamheten. Inle rninst vikfigt blir detta i samband med förslaget om ett pedagogiskt program för förskolan. För denna verksamhet hos socialstyrelsen beräknar jag för nästa budgetår 2 milj.kr.

Jag beräknar anslagsbehovet för nästa budgetår till 6 515 milj.kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kommunal barnomsorg för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 6 515 000 000 kr.

F 2. Bidrag till hemspråksträning i förskolan

1982/83	Utgift	25 999541
1983/84	Anslag	34 200 000
1984/85	Förslag	32 200 000

Från anslaget utgår statsbidrag till kostnader för hemspråksträning för invandrarbarn. Statsbidraget räknas årligen upp med hänsyn till löneutveck-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 95

lingen för anställda i offentlig tjänst. För år 1983 har bidragsbeloppet före slutlig uppräkning fastställts till 3 050 kr. Bidragsbestämmelserna återfinns i förordningen (1977:628, ändrad 1979:266) om statsbidrag till hemspråksträning i förskolan samt förordningen (1983:146) om anpassning av statsbidrag till daghem m.m. med hänsyn till löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst vid slutavräkning för år 1982 m.m.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen framhåller att det är ett viktigt mål att alla barn som har ett annat språk än svenska som ett levande inslag i hemmiljön skall få möjlighet att använda sitt modersmål och uppleva sin familjs kultur i förskolan. . Styrelsen anser vidare att det är angeläget att erhålla centrala resurser för att utveckla och sprida information om sådana pedagogiska hjälpmedel som kan an vändas i hemspråksverksamheten för förskolebarn. Styrelsen hän visar därvid till ett samarbete som bedrivits med Statens Institut för Läromedelsinformation (SIL) varvid material tagits fram för förskolan på flera språk.

Socialstyrelsen beräknar att kostnaderna för det fortsatta arbetet med framtagning av förskolematerial på olika språk uppgår till 160 000 kr. för budgetåret 1984/85. Socialstyrelsen anser att detta medelsbehov bör vägas in vid fastställandet av anslaget för fortbildning under anslagsposten Fl. Bidrag till kommunal barnomsorg.

Det totala medelsbehovet beräknas av socialstyrelsen till 30,2 milj. kr. för budgelåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

Som ett led i regeringens arbete med att minska inflationsförväntningarna föreslår jag i enlighet med vad riksdagen beslutat med anledning av prop. 1982/83:150 att statsbidraget till hemspråksträning i förskolan för år 1984 räknas upp med högst 4 % i samband med slutbetalningen i april 1985. Beslut om bidragsbeloppens storlek kommer därefter att tas i särskild ordning.

Jag beräknar därmed anslagsbehovet för nästa budgetår till 32,2 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till hemspråksträning i förskolan för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 32 200 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet F 3. Barnmiljörådet

96

1982/83	Utgift	2 770 078
1983/84	Anslag	2 793 000
1984/85	Förslag	2 823 000

Barnmiljörådet är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att handlägga frågor rörande barns miljö och barns säkerhet. Instruktion för barnmiljörådet framgår av särskild förordning (1980:572).

Barnmiljörådet leds av en styrelse bestående av en ordförande och tio övriga ledamöter. I styrelsen, som utses av regeringen, ingår ledamöter med anknytning bl.a. till socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, konsumentverket, bostadsstyrelsen, statens planverk och statens trafiksäkerhetsverk.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Barnmiljö-      Föredra-
rådet ganden

Personal   ■

Anslag Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

Summa

11 -1-1

2 483 000 -I- 924 000       -I- 90 000

(1 459 000) (-1- 585 000) (+ 48 000')
310 000         -   39 000       - 60 000

2 793 000 + 885 000       + 30 000

1 Inkl. L-ATF 1983; exkl. L- ATF 1984.

Barnmiljörådet

Sedan omorganisationen lill egen myndighet har barnmiljörådel fått en betydande ökning av sina arbetsuppgifter såväl vad gäller verksamhet som administration. Därtill kommer ett från både privatpersoner och myndigheter/organisationer ökande intresse för miljö- och säkerhetsfrågor för barn.

För budgetåret 1982/83 har barnmiljörådel redovisat en resultatanalys. Av denna framgår att rådet kunnat satsa på information genom skrifter, konferenser, utställningar, seminarier m.m. i frågor rörande barn och trafik, barnolycksfall, barns säkerhet och barns miljö i samarbete med kommunala och statliga organ saml olika organisationer. Rådet medverkar också i ett samarbete med de övriga nordiska länderna i barnsäkerhetsfrågor.

För atl tillfredsställande svara mot de krav som ställs på rådet anser rådet atl dess informalionsanslag bör förstärkas. Rådet vill bl.a. inrikta sina informationsinsatser på frågor som gäller barns villkor i boendet, planeringen för barn och barns säkerhet t.ex. i trafiken m.m.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 97

Barnmiljörådet föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Huvudförslag + 885 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning -t- 136 000 kr.

3. Den besparing som barnmiljörådet redovisat enligt det obligatoriska huvudförslaget innebär en minskning av verksamheten motsvarande 53 000 kr. Detta alternativ är svårt att genomföra för en liten myndighet som barnmiljörådet och skulle främst drabba rådets utåtriktade verksamhet.

4. Medel begärs för två nya tjänster varav en för analys av statistik och information om barnolycksfall samt en för registrering av och information om forskning inom barnomsorgsområdet (-1- 294 000 kr.).

5. För att kunna rekrytera vikarier i samband med långtidssjukskrivning och graviditetsledighet begärs medel för vikariats- och övertidstillägg (4-186 000 kr.).

6. För utrikes resor och för utvidgad information i barnsäkerhets- och barnmiljöfrågor begärs ytterligare medel (-1-5 000 resp -I-250 000 kr.). Vidare hemställer rådet att vissa medel får disponeras för representation. För lokalkostnader beräknas en minskning på grund av överbudgetering under budgetåret 1983/84 (- 39 000 kr.).

7.   Barnmiljörådet föreslår att det får möjlighet att ta ut avgift för
anordnandet av konferenser och för visst informationsmaterial. Detta har
hitintills inte varit avgiftsbelagt. Rådet beräknar att ett avgiftsuttag i detta
sammanhang skulle ge ca 40 000 kr. i intäkter under det första året.

Rådet anhåller om att få utöka sitt informationsanslag med ett belopp motsvarande de intäkter, som kan erhållas från avgifter för ovan nämnda verksamheter.

Föredragandens överväganden

Jag anser i likhet med vad barnmiljörådet föreslagit att rådet bör få ta ut avgift för anordnandet av konferenser och för visst informationsmaterial. Detta bör i första hand få ske på försök under ett år. I avvaktan på en utvärdering av försöksverksamheten bör de intäkter som rådet erhåller i detta sammanhang få användas i rådets informationsverksamhet. När verksamheten utvärderats får ställning tas till om en del av intäkterna kan avräknas mot anslaget och därvid minska anslagsbehovet.

Med utgångspunkt i huvudförslaget och med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 2 823 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Barnmiljörådet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2 823 000 kr.

7 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet

98

F 4. Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor

1982/83	Utgift	3 067 620
1983/84	Anslag	3 152 000
1984/85	Förslag	3 326 000

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA) är en central förvaltningsmyndighet med ansvar för information, tillsyn och kontroll i frågor rörande internationella adoptioner.

Nämnden ansvarar också för frågor om godkännande av utländska beslut om adoption (SFS 1976:834 ändrad 1981:674) samt frågor om auktorisation av organisationer för internationell adoptionshjälp (SFS 1979:552 ändrad 1981:580).

Efter ansökan och särskild prövning kan NIA ge auktorisation till ideella organisationer som avser arbeta med internationell adoptionshjälp. NIA beslutar också om fördelningen av statsbidrag till sådana organisationer.

Nämnden består av nio ledamöter, som förordnas av regeringen.

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		NIA	Föredra-
			ganden
Personal	12	-	-
Anslag
Förvaltningskostnader	1886 000	+ 383 000	-1- 117 000
(därav lönekostnader)	(1495 000)	(-1-   76 500)	(-1-   89 000')
Lokalkostnader	221 000	+     1000	-   14 000
Bidrag till auktoriserade
organisationer	1 045 000	+ 159 000	+   31000
Engångsanvisning			+   40 000
Summa	3 152 000	-1- 543 000	-1- 174 000

' Inkl. L-ATF 1983; Exkl. L-ATF 1984

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor

Omorganisationen av NIA till egen myndighet den 1 juli 1981 har inneburit ökade arbetsuppgifter speciellt beträffande personal- och ekonomiadministration. Antalet auktoriserade organisationer har under senare år ökat, vilket inneburit en ökad arbetsbelastning för NIA:s kansli. Vidare kräver det förhållandevis stora antalet privata adoptioner stora insatser från kansliet bl.a. genom fortlöpande kontroll i kontakt med kommunerna och genom telefonrådgivning till enskilda.

NIA föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Huvudförslag -I- 543 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 99

2. Pris- och löneomräkning -I- 284 000 kr.

3. Den besparing som redovisats enligt det obligatoriska huvudförslaget innebär en minskning av nämndens verksamhet motsvarande 64 000 kr. Vissa delar av nämndens verksamhet måste därvid bli åsidosatta. Nämnden har redan med de medel som filldelats för 1983/84 svårt att kunna fullfölja sina uppgifter enligt sin instruktion.

4. NIA har i sin långtidsbedömning beräknat att en fortsatt minskning av myndighetens anslag med 2 % årligen, motsvarande 10 % vid planeringsperiodens slut 1988/89, skulle innebära en nedskärning med 59 000 kr. per år, dvs. totalt 294 000 kr. för hela perioden i dagens penningvärde.

En nedskärning av detta slag skulle, enligt NIA, innebära krav på betydande inskränkningar i NIA:s verksamhet med behov av en översyn av NIA:s instruktion.

Antalet tjänster vid NIA:s kansli måste med det nämnda besparingskravet minskas med 1,5 tjänst på fem år (- 189 000 kr). I samband med en flyttning av NIA:s kansli kan dock, om all personal samlas till en arbetsplats, en besparing motsvarande halv tjänst i lönegrad F2 vara möjlig, enligt NIA.

Bidraget till de auktoriserade organisationerna måste dessutom skäras ned om ett långsiktigt besparingskrav kommer att gälla (- 105 000 kr för fem år). En konsekvens härav blir att väntetiderna hos organisationerna förlängs eller att organistionerna höjer avgifterna för de sökande.

5. Medel begärs för vikariats- och semestertillägg (-1- 65 000 kr.) på grund
av att arbetsbelastningen ökat vid nämndens kansli.

6.   För bl.a. inhämtande av erforderliga expertutlåtanden i enskilda
ärenden, anordnande av särskilda konferenser, utbildning av kanslipersonal
i personal- och ekonomiadministrativa frågor, lokalvårdskostnader samt för
nya kontorsmaskiner önskas extra medel {+ 129 000 kr.).

7.  För bidrag till auktoriserade organisationer för internationell adoptions
hjälp begärs extra medel på grund av auktorisation av två nya organisationer
(-f- 65 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Frågan om verksamheten med internafionell adoptionshjälp och behovet av åtgärder för att motverka olagligt och olämpligt genomförda adoptioner av utländska barn har behandlats i en särskild promemoria från socialdepartementet (DsS 1983:14) Internationella adoptioner.

Promemorian remissbehandlas f.n.

Med utgångspunkt i huvudförslaget och med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår för nämndens verksamhet och för bidrag till auktoriserade organisationer för internafionell adoptionshjälp till 3 326 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att  till  Statens  nämnd för internationella adoptionsfrågor för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 3 326 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 100

G. Omsorg om äldre och handikappade

Allmänt

Samhällets insatser för äldre och handikappade skall främja deras ekonomiska och sociala trygghet samt göra det möjligt för dem att delta aktivt i samhällslivet.

I detta syfte har samhället byggt upp omfattande anordningar för omsorg om äldre och handikappade. Insatserna spänner över snart sagt alla områden av samhällslivet. Såväl staten som landstingen och kommunerna är engagerade i arbetet. Statens insatser finansieras från ett stort antal anslag under flera huvudtitlar.

Den verksamhet som finansieras från anslag under detta avsnitt riktar sig till både äldre och handikappade.

Aldreomsorg

Arbetet med att fullfölja de politiska målen inom äldreområdet påverkas av den förväntade befolkningsutvecklingen. Antalet personer i åldern 65 år och däröver har i det närmaste fördubblats under de senaste 30 åren. Ålderspensionärerna utgör nu över 1,4 miljoner eller mer än 17 % av befolkningen. Gruppen över 85 år, som f.n. är ca 110 000 personer, beräknas öka med närmare 60 000 fram till sekelskiftet. Behovet av vård, omsorg och service är störst bland dessa äldre. Bland äldre människor finns både relativt sett och i absoluta tal fler handikappade än bland yngre. Detta ställer ökande krav på insatser.

Hörnpelarna i en bra äldreomsorg är ekonomisk trygghet, ändamålsenliga bostäder och personlig hjälp. De äldres ekonomiska situation har förbättrats på ett omvälvande sätt genom pensionssystemet.

Det är ett viktigt politiskt mål att de äldre skall ha ett eget boende och kunna bo kvar i sin invanda miljö. Detta förutsätter att bostäder och närmiljö anpassas till äldre människors behov, och att de får vård, social omsorg och service. Uppgifterna ankommer på landstingen och kommunerna. Staten deltar i finansieringen genom omfattande specialdestinerade bidrag.

Social hemhjälp och färdtjänst är viktiga medel för att förverkliga regeringens äldrepolitiska mål. Staten stöder den kommunala hemhjälpen med ett särskilt bidrag. Ca 350 000 äldre och handikappade får hemhjälp. Även barnfamiljer får hemhjälp genom hemvårdar-och barnvårdarverksam-het.

Hemhjälpen har utvecklats till en mångskiftande, serviceinriktad socialtjänst. Exempel på denna utveckling är matdistribution, hår- och fotvård, snöröjning, verksamhet vid dagcentraler, boendeservice och ledsagarhjälp. Kommunerna satsar också i ökad utsträckning på områdesanknuten service, där de boende har fillgång till socialtjänst, fritidsverksamhet och sjukvård. Det finns en strävan till ökat samarbete mellan socialtjänsten och hälso- och

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 101

sjukvården. På flera håll har vårdplaneringsgrupper bildats, där sjukvårds-och hemhjälpspersonal ingår i syfte att samordna insatserna inom äldreomsorgen. Landstingens hemsjukvård har likaledes utvecklats i omfattning och kvalitet. Den utförs i allt högre grad av medicinsk personal i samarbete med kommunens hemhjälpspersonal.

För att de äldre skall kunna erbjudas ett boende, som tillgodoser behov av mera omfattande personlig omsorg, inrättar kommunerna bostäder med gemensam service. Genom om- och tillbyggnad av ålderdomshem kan en mer individuellt anpassad service erbjudas. Antalet lägenheter i servicehus är närmare 30 000 och antalet platser i ålderdomshem ca 56 000. Kommunerna planerar att under åren 1984 - 1986 bygga ytterligare ca 10 000 servicebostäder. Antalet platser i ålderdomshem beräknas samtidigt minska något.

För statsbidraget till den sociala hemhjälpen gäller nya regler fr.o.m. den 1 januari 1984 (prop. 1983/84:9, SoU 12, rskr 43). Då avlöses det hittills gällande procentuella stödet till kommunernas kostnader med ett avindex-erat statsbidrag i enlighet med regeringens strävan att begränsa inflationen. Det nya statsbidraget består dels av en prestationsrelaterad del i form av ett bidrag per årsarbetare inom den sociala hemhjälpen, dels av ett schablonbidrag per person i gruppen ålders-och förtidspensionärer.

Samtidigt med de nya bidragsreglerna för den sociala hemhjälpen införs ett särskilt stöd för utveckling och förnyelse av verksamheten. De särskilda medlen skall användas för åtgärder som ökar äldres och handikappades möjligheter till eget boende. Medlen uppgår till 30 milj.kr. årligen och fördelas av regeringen efter ansökan. Inom socialdepartementet förbereds f.n. tillsammans med bl.a. socialstyrelsen och Svenska kommunförbundet en information över hela landet om användningen av de nya utvecklingsmedlen. Jag vill även erinra om att bostadsministern i prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder har redovisat ett omfattande program för förbättring av bostadsbeståndet (BoU 11, rskr 63). Ett syfte är att öka tillgängligheten i det befintliga bostadsbeståndet och därmed möjligheterna för äldre att bo kvar i den invanda miljön. Vidare har bostadsministern enligt regeringens bemyndigande tillkallat en interdepartemental arbetsgrupp för frågorom hur äldre, handikappade och andra med särskilda behov i boendet och närmiljön skall få dessa tillgodosedda.

Eftersom antalet personer i de äldsta grupperna fortsätter att öka, stiger också anspråken på service, omvårdnad och vård i det egna boendet. Inom äldreberedningen (S 1981:01) pågår arbetet med ett program för den framfida äldreomsorgen. Beredningen har under år 1983 publicerat en rapport från en konferens om invandrarna och äldreomsorgen. Jag vill i detta sammanhang även nämna, att anhörigvårdskommittén (S 1979:11) hösten 1983 lämnat betänkandet (SOU 1983:64) Ledighet för anhörigvård. Det remissbehandlas f.n.

Pensionärsorganisationerna spelar en betydelsefull roll för inriktningen

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 102

och utformningen av insatserna för de äldre. Det är särskilt viktigt, att de förmedlar sin kunskap om äldres situation, problem och behov till statliga och kommunala organ. Genom pensionärsråd i kommunerna och förtroenderåd stärker de äldre sina möjligheter till inflytande. Pensionärsorganisationerna gör dessutom stora insatser för sysselsättnings- och kontaktverksamhet bland äldre. Ekonomiskt stöd till pensionärsorganisationerna på riksnivå beräknas under anslaget A 4. Extra utgifter.

Handikappomsorg

Åren kring 1960 innebar genombrottet för handikappfrågorna i Sverige. Från denna tid har påsnart sagt alla områden av samhällslivet byggts upp anordningar för att fillgodose de behov som handikapp medför. En ny syn på handikappade har varit en förutsättning för denna utveckling.

Den förändrade synen innebär, att handikappade är resurser i samhället på samma sätt som andra och med samma rättigheter och skyldigheter som de. Handikapp uppfattas alltmer som en otillräcklighet eller en bristande förutsättning i den verksamhet eller i den miljö som utestänger människor med funktionsnedsättningar. Denna syn, som utvecklats gemensamt av folkrörelserna, ställer jag mig bakom. Den lägger ett långtgående ansvar på alla offentliga och privata utövare av verksamhet att öppna den för alla människor.

De politiska målen är att göra samhället tillgängligt för handikappade. Endast så kan samhället erbjuda en fullständig gemenskap, som kan utveckla och förbättra villkoren för alla.

Det system av handikappåtgärder som vuxit fram sedan början av 1960-talet har i grunden förändrat levnadsvillkoren för handikappade. Under de borgerliga regeringarna fick handikappade vara med att bära bördorna av en felaktig besparingspolifik. Arbetet efter regeringsskiftet har därför först och främst inriktats på att återställa den sociala tryggheten. Detta har bl.a. skett genom att riksdagen återställt värdesäkringen av pensionerna och avskaffat karensdagarna inom sjukförsäkringen. Dessa åtgärder har stor betydelse för handikappade.

Det ekonomiska utrymmet för reformer är ytterst begränsat. Handikappområdet har emellertid hög prioritet, och därför kan även i rådande kärva budgetläge resurser tillföras handikappområdet genom omfördelningar. Det särskilda tilläggsbeloppet fill basbeloppet omvandlas sålunda på mitt förslag i proposifion om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. fill extra uppräkningar av folkpensionens grundnivå, pensionstillskotten, vårdbidragen för svårt handikappade barn och handikappersättningen (prop. 1983/84:40, SfU 10, rskr 85). Under kommunikationshuvudtiteln föreslås i budgetproposifio-nen en permanentning av riksfärdtjänsten. Riksdagen har vidare med anledning av förslag från utbildningsdepartementet tagit ställning till ett program för ökad integrering av handikappade elever i det allmänna

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 103

skolväsendet (prop. 1983/84:27, UbU 8, rskr 112). Under utbildningshuvudtiteln läggs vidare fram förslag om förbättringar inom kulturpolitik och vuxenutbildning. Jordbruksministern föreslår en satsning på handikappidrotten. Arbetsmarknadsministern kommer att i särskild proposition under innevarande riksmöte föreslå bl.a. en reformering av lönebidragssystemet. Inom bostadsdepartementets område har riksdagen nyligen beslutat bl.a. om ett treårigt statsbidrag för vissa fillgänglighetsskapande åtgärder.

Inom detta avsnitt beräknas medel för flera olika ändamål inom handikappområdet. Statens finansiella stöd till social hemhjälp är redan nämnt. Under avsnittet är även upptagna bl.a. anslag för bidrag till färdtjänst samt anslag för ett antal insatser som riktas till olika grupper handikappade.

Statsbidrag för färdtjänst infördes år 1975. Denna service avser att tillgodose behovet av lokal förflyttning för yngre och äldre personer, som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller anlita allmänna kommunikationer. Färdtjänst finns i alla kommuner, och närmare 300 000 personer har legitimation att anlita den. Dess kvalitet skiftar mellan kommunerna.

Omsorgerna om psykiskt utvecklingsstörda, som bl.a. innefattar särskoleverksamheten, är en landstingskommunal angelägenhet. Statsbidrag utgår till lönekostnaderna i särskolan. Huvudmännen är inriktade på ökad integration i skola, boende och sysselsättning. Omsorgskommittén tog upp dessa frågor i sitt betänkande (SOU 1981:26) Omsorger om vissa handikappade. Betänkandet är remissbehandlat. För beredningen av dessa frågor har en särskild arbetsgrupp tillkallats.

Genom den statliga styrelsen för vårdartjänst bedrivs en viktig verksamhet för vissa handikappade studerande. Anordningarna gäller dels social omvårdnad och habilitering åt gymnasieelever inom ramen för en försöksverksamhet i Stockholm-Skärholmen, dels boendeservice åt studerande vid folkhögskolor, universitet och högskolor. Riksdagen har nyligen beslutat om åtgärder för handikappade elevers integrering i det allmänna skolväsendet (prop. 1983/84:27, UbU 8, rskr 112). Beslutet innebär bl.a., att nämnda försöksverksamhet skall avslutas, varvid medlen förs över fill utbildningsdepartementet och alltjämt används för handikappade elevers utbildning. Elever, som f.n. går i Skärholmens gymnasium eller börjar där höstterminen 1984, kommer att kunna fullfölja sin skolgång och få social och medicinsk omvårdnad i samma omfattning som nu gäller. Förhandlingar pågår om kommunalt övertagande av verksamheten i Skärholmen. I avvaktan på resultatet av dessa förhandlingar beräknas medel för ändamålet under anslaget Kostnader för viss utbildning av handikappade. Därifrån bekostas också ett särskilt bidrag till institutionen för handikappforskning vid universitetet i Göteborg. Vidare erhåller De handikappades riksförbund visst stöd till sina rekreationsanläggningar.

I detta sammanhang vill jag även erinra om att staten finansierar ett

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 104

omfattande forsknings- och utvecklingsarbete inom handikappområdet med medel som står till forskningsrådens förfogande eller beviljas av regeringen från socialdepartementets anslag Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet. Stor betydelse har även det stöd till projekt och försöksverksamhet som regeringen beviljar från allmänna arvsfonden. Som jag nyss har nämnt, ställs vidare fr.o.m. budgetåret 1984/85 medel om 30 milj. kr. till förfogande för utvecklings- och förnyelsearbete inom den sociala hemhjälpen. Styrelsen för teknisk utveckling (STU) är en viktig källa för finansiering av teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete bl.a. inom hjälpmedelsområdet. Jag vill dessutom nämna, att handikappinsfitutet fortlöpande tar viktiga initiativ inom området, vilka delvis finansieras genom bidrag från Norrbacka-Eugeniastiftelsen. Även övriga s.k. vanförestiftelser och Stiftelsen Sunnerdahls handikappfond har stor betydelse i detta sammanhang.

Texttelefonen år en angelägen insats för dövas delaktighet i samhället. Televerkets förmedlingstjänst för kommunikation mellan texttelefoner och vanliga telefoner erbjuder service åt hörande och döva telefonabonnenter. För dessa ändamål beräknas medel under anslaget Ersättning till televerket för texttelefoner.

Från anslag under avsnittet finansieras vidare en rad särskilda insatser för synskadade. De avser bl.a. verksamhet för hantverkare, anskaffning av ledarhundar, befordran av blindskriftsförsändelser, utgivning av fidskrifter på ljudband och i punktskrift, nyhetsförmedling för dövblinda samt vissa andra åtgärder för synskadade med flerhandikapp. Medel för flerhandikap-pade beräknas även under anslagen fill statens handikappråd och till handikapporganisafionerna. Jag vill i detta sammanhang även anmäla, att jag inom kort kommer att föreslå regeringen att uppdra åt statens handikappråd att i enlighet med riksdagens beslut kartlägga det ekonomiska stödet fill handikappade (prop. 1982/83:3, SfU 14, rskr 211).

Utbildningen av ledarhundar äger rum vid statens hundskola i Sollefteå. Där utbildas även narkotikahundar och andra tjänstehundar. Skolan är i princip ekonomiskt självbärande, men hundpriserna subventioneras genom anslag fill hundskolan under detta avsnitt samt under justifiehuvudtiteln.

Handikapprörelsen har en avgörande betydelse både för inriktningen och den mera konkreta utformningen av handikappåtgärderna. Organisationerna har ett omfattande samarbete med staten, landstingskommunerna och primärkommunerna. Statens ekonomiska stöd avser riksorganisafionernas verksamhet.

Remissbehandlingen av bilstödskommitténs betänkande (SOU 1982:44) har avslutats under hösten 1983. Beredningen av dessa frågor pågår inom regeringskansliet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7    Socialdepartementet 105

Anslagen

Utgiftsbehovet under avsnittet utgör för nästa budgetår sammanlagt 2 561 milj.kr., vilket jämfört med innevarande budgetår innebär en ökning med 17,3 milj. kr.

G 1. Bidrag till social hemhjälp

1982/83	Utgift	1 465 ??? 833
1983/84	Anslag	1 700 000 000
1984/85	Förslag	1 662 000 000

Från anslaget betalas statsbidrag till kommunernas kostnader för social hemhjälp. Från och med den 1 januari 1984 utgår statsbidrag med 30 000 kr. per årsarbetare inom den sociala hemhjälpen. Vidare utgår statsbidrag med lägst 250 kr. och högst 350 kr. per person i gruppen ålders- och förtidspensionärer.

Statsbidragsbestämmelserna finns i förordningen (1983:944) om statsbidrag till social hemhjälp. Bidragen betalas för kalenderår i efterskott. Anslaget för budgetåret 1984/85 avser således bidrag för verksamheten under år 1984.

Socialstyrelsen

Antalet äldre och handikappade, som fick social hemhjälp, fortsatte att minska under år 1982. Även hemhjälpen till barnfamiljerna fortsätter att minska. Styrelsen framhåller, att nya arbetsformer växer fram inom den sociala hemhjälpen. Förhållanden som påverkar den sociala hemhjälpen är att antalet personer över 80 år ökar, samt att servicehus med självständiga bostadslägenheter väntas öka och antalet platser i ålderdomshem minska snabbare än vad som hittills varit fallet. Dessutom sker en omstrukturering av institutionell vård till öppna former.

Föredragandens överväganden

Riksdagen har nyligen beslutat om nya regler för statsbidraget till den sociala hemhjälpen att gälla fr.o.m. den 1 januari 1984 (prop. 1983/84:9, SoU 12, rskr 43). Beslutet innebär, att det tidigare statsbidraget avindexeras i enlighet med strävandena att begränsa inflationen under år 1984. Det nya statsbidraget består av en prestationsrelaterad del i form av ett bidrag per årsarbetare inom den sociala hemhjälpen samt ett schablonbidrag per person i gruppen ålders- och förtidspensionärer. För 1984 års verksamhet har bidraget per årsarbetare bestämts till 30 000 kr., och schablonbidraget till ett belopp inom intervallet lägst 250 kr. och högst 350 kr. per person i de

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 106

nämnda grupperna, beroende på medelsåtgången för bidraget per årsarbetare. Statsbidragsgrundande är även kommunens ersättning till en organisation eller någon annan enskild, som på kommunens uppdrag utför social hemhjälp. För att i övergången till det nya statsbidraget motverka alltför stora förändringar av bidrag till enskilda kommuner gäller för 1984 års verksamhet vissa övergångsregler.

Det nya statsbidragssystemet för social hemhjälp har som komplement ett särskilt stöd för utveckling och förnyelse av hemhjälpen. Dessa medel har bestämts fill 30 milj.kr. årligen.

Jag övergår nu till anslagsberäkningen för budgetåret 1984/85. Utgångspunkten för beräkningen av medelsbehovet är de utbetalda statsbidragen för 1982 års verksamhet. En uppräkning bör ske med hänsyn till löne- och kostnadsutvecklingen under år 1983. Beloppet bör därefter räknas upp med 4 % för år 1984 i enlighet med strävandena att dämpa inflationen. På grund härav beräknarjag anslaget till 1 662 milj.kr., inberäknat utjämningsmedel enligt övergångsreglerna för år 1984 samt medel för utveckling och förnyelse med 30 milj.kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till social hemhjälp för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 662 000 000 kr.

G l.Bidrag till färdtjänst

1982/83	Utgift	288 263 548
1983/84	Anslag	320 000 000
1984/85	Förslag	325 000 000

Från anslaget betalas statsbidrag till landsting och kommuner för färdtjänst åt handikappade. Bidraget är 35 % av bruttodriftkostnaderna, inräknat kostnaderna för arbetsledare. Bidraget får dock inte öka med mer än ett belopp som står i visst förhållande till antalet personer som är 65 år och äldre samt utvecklingen av konsumentprisindex. Bidragsbestämmelserna finns i kungörelsen (1974:840) om statsbidrag till färdtjänst. Bidraget betalas för kalenderår i efterskott. Anslaget för budgetåret 1984/85 avser således bidrag för verksamheten under år 1984.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen noterar, att ökningstakten för statsbidraget fill färdtjänsten gradvis har avtagit, och för budgetåret 1982/83 var utgiften väsentligt lägre än beräknat medelsbehov. På regeringens uppdrag har styrelsen närmare analyserat effekterna av den begränsningsregel för statsbidraget som infördes den 1 januari 1981. Styrelsen konstaterar, att regeln innebar att ökningen av statsbidraget beräknas ha blivit drygt 11 milj.kr. mindre under

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 107

år 1981 och ca 2 milj .kr. mindre under år 1982: Båda åren svarar Stockholms läns landstingskommun för huvudparten av beloppet. Därutöver fick 10 kommuner minskat statsbidrag år 1981 och 9 kommuner år 1982. Redovisningen kunde enligt styrelsen tolkas så att begränsningsregeln saknar praktisk betydelse för kommunernas satsningar på färdtjänsten. Vetskapen om begränsningsregeln kan dock enligt socialstyrelsen komma att medföra större vaksamhet i kommunerna på kostnadsutvecklingen. Styrelsen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1984/85 till ca 329,3milj.kr.

Föredragandens överväganden

Färdtjänsten underlättar för den enskilde att bo hemma och ha kontakter med andra. Den är en del av det kommunikationssystem som samhället ställer till allmänhetens förfogande.

Socialstyrelsen redovisar, att den s.k. begränsningsregeln för statsbidraget till färdtjänsten minskade bidraget med ca 4 % under år 1981 och med mindre än 1 % under år 1982, jämfört med vad som skulle ha utgått, om regeln inte hade funnits. Totalt sett ökade dock statsbidraget med närmare 25 milj.kr. under vartdera året. Den statsunderstödda färdtjänsten kan beräknas kosta ca 930 milj.kr. under kalenderåret 1984. Medelsbehovet för statsbidrag under budgetåret 1984/85 blir därmed 325 milj.kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till färdtjänst för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 325 000 000 kr.

G 3. Bidrag till driften av särskolor m.m.

1982/83	Utgift     .	428 897 253
1983/84	Anslag	415 000 000
1984/85	Förslag	448 743 000

Landstingen och de kommuner som inte hör till landsting får statsbidrag med 95 % av lönekostnaderna för särskolchefer, rektorer, studierektorer och lärare vid särskolan. Även till särskoleverksamhet som ordnas av enskilda, föreningar och stiftelser utges statsbidrag om det finns särskilda skäl. Bidraget betalas i princip i efterskott för varje läsår, men huvudmännen får under läsåret ett förskott. Detta är hälften av bidraget för det föregående läsåret. Bidragsreglerna finns i kungörelsen (1968:350) angående statsbidrag fill omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (ändrad senast 1982:781). Från anslaget betalas också statsbidrag till en försöksverksamhet med undervisning för vuxna psykiskt utvecklingsstörda. Socialstyrelsen och skolöverstyrelsen erhåller vidare medel för viss kurs- och konferensverksamhet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 108

Skolöverstyrelsen (SÖ)

Antalet elever i särskolan är ca 13 000 och förändras obetydligt år från år. Särskolan har närmare 3 400 skolledare och lärare. Kostnaderna för avtalsenliga lönehöjningar m.m. beräknas fill 11,9 milj.kr. Lärarnas inplacering i ålderstilläggsklass ligger något högre än vad fidigare antagits. På grund härav beräknas ökat medelsbehov för statsbidrag med 18,7 milj. kr. SÖ föreslår att undervisningen på specialsjukhusen läggs ned, och att de skolpliktiga elever som vistas vid sjukhusen fr.o.m. läsåret 1984/85 bereds plats vid särskolorna.

SÖ anser att liksom i grundskolan statsbidrag skall utgå till lokal skolutveckling. Medelsbehovet härför för nästa budgetår beräknas till 10,1 milj.kr. Härvid kan enligt SÖ gällande bestämmelser om tilläggsbidrag med 2 % av lärarlönebidraget för kostnader för vikarier avskaffas (- 8,4 milj.kr.). SÖ beräknar statsbidraget till lönekostnader inom särskolan för budgetåret 1984/85 till 440,7 milj.kr. (-1-30 milj.kr.)

SÖ föreslår vidare en uppräkning med 206 000 kr. Ull ca 4,3 milj.kr. för statsbidrag till försöksverksamheten med vuxenundervisning för psykiskt utvecklingsstörda. För SÖ:s konferensverksamhet för särskolans personal begärs 35 000 kr.(-t- 3 000 kr.).

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen begär 116 000 kr. för kurs- och konferensverksamhet för personal inom omsorgerna för psykiskt utvecklingsstörda (-1- 9 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Beredningen av omsorgskommitténs betänkande (SOU 1981:26) Omsorger om vissa handikappade pågår inom en för ändamålet särskilt tillkallad arbetsgrupp med företrädare för bl.a. socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och handikapprörelsen. På grund härav är jag inte beredd att nu föreslå några ändringar beträffande undervisningen vid specialsjukhusen eller av statsbidraget till särskolan.

I övrigt anser jag att skolöverstyrelsens beräkning av statsbidraget till särskolan för nästa budgetår i princip bör godtas. Jag beräknar statsbidraget till särskolan för budgetåret 1984/85 till 444 265 000 kr. Det särskilda bidraget till försöksverksamheten med undervisning för vuxna psykiskt utvecklingsstörda bör uppgå till 4 326 000 kr. För kurs- och konferensverksamhet beräknar jag åt socialstyrelsen 117 000 kr. och åt skolöverstyrelsen 35 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till driften av särskolor m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 448 743 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet

109

G 4. Kostnader för viss utbildning av handikappade

1982/83	Utgift	22 537 067
1983/84	Anslag	20 949000
1984/85	Förslag	22 454 000

Från anslaget betalas en försöksverksamhet med omvårdnad åt svårt rörelsehindrade elever vid Skärholmens gymnasium i Stockholm m.m. Vidare betalas vårdartjänst åt svårt handikappade, som studerar vid universitet, högskolor och folkhögskolor. Verksamheten leds av styrelsen för vårdartjänst. Den består av sju ledamöter, som utses av regeringen.

Från anslaget utgår också bidrag till institutionen för handikappforskning vid universitetet i Göteborg.

Slutligen utgår ett tillfälligt bidrag till De handikappades riksförbund (DHR) för rekreationsanläggningar för handikappade.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Styrelsen för   Föredra-vårdartjänst/   ganden handikappforskningen/ DHR

1. Omvårdnad för vissa gymnasieskolelever

2. Vårdartjänst åt elever vid universitet, högskolor och folkhögskolor

3. Styrelsen för vårdartjänst

4. Handikappforskningen vid universitetet i Göteborg

5. DHR för rekreationsanläggningar

Summa utgifter

Inkomster vid styrelsen för vårdartjänst (redovisas pä inkomsttiteln)

501 000'

7 952 000       -1-3182 0001

10 550 000 -I- 2 875 000 -I- 875 000

999 000 -I-    407 000 -1-111000

448 000 -I-     22 000 +   18 000

1 000 000

20 949 000 + 6 486 000 -I- 1 505 000

32 000

' 67 000 kr. gemensamma för posterna 1 och 3.

Styrelsen för vårdartjänst

1. Försöksverksamheten med boende i elevhushåll och därmed sammanhängande omvårdnad åt svårt rörelsehindrade i Skärholmens gymnasium i Stockholm gällde 18 elever under läsåret 1982/83. Styrelsen anger pris- och

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 110

löneomräkningen till 576 000 kr. Eftersom minskningar av resurserna för verksamheten inte är möjliga att göra, bör besparing enligt huvudförslaget (171 000 kr.) inte komma i fråga. Styrelsen föreslår att försöksverksamheten utvidgas fill andra orter. Kostnaden för 10 elever beräknas till 2 milj. kr. Vidare begärs 300 000 kr. för att bygga upp ett resurscentrum i anslutning till försöksverksamheten i Skärholmen samt 300 000 kr. för en buss för elevresor.

2. Vårdartjänst har under läsåret 1982/83 beviljats 24 studerande vid universitet och högskolor samt 105 elever vid folkhögskolornas långa vinterkurser. Dessutom har vårdartjänst tillhandahållits under ca 200 elevveckor vid folkhögskolornas korta kurser. Vårdartjänsten tillhandahölls på åtta universitets- och högskoleorter saml vid 30 folkhögskolor. För vårdartjänst enligt nuvarande riktlinjer beräknar styrelsen ökade medel med 875 000 kr. Enligt styrelsen behövs emellertid vårdartjänst även i andra studiesituationer efter den obligatoriska skolan. Styrelsen föreslår en vidgning av vårdartjänsten och beräknar att ytterligare ca 10 personer därmed kommer att få vårdartjänst. Kostnaden anges till 2 milj. kr.

3. För styrelsens kansli anges pris- och löneomräkningen till 81 000 kr. Ytterligare inskränkningar i verksamheten går inte att göra, och styrelsen motsätter sig besparing enligt huvudförslaget (22 000 kr.). Styrelsen begär vidare medel för viss personalförslärkning, information, resor m.m. med sammanlagt 326 000 kr.

Handikappforskningen i Göteborg

4.  Bidraget avser huvudsakligen löner, och handikappforskningen begär
löneomräknade medel för verksamheten.

De handikappades riksförbund

5. Svårt handikappade behöver semester och rekreation minst lika väl som andra. De kan emellertid ofta inte utnyttja de rekreationsanläggningar som finns. För många är därför riksförbundets anläggningar den enda möjligheten lill rekreation. Förbundet är i trängande behov av statligt stöd till denna verksamhet och hemställer om bidrag med 1 milj.kr. även under budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

Försöksverksamheten med elevhushåll och omvårdnad åt vissa handikappade elever i Skärholmens gymnasium kommer enligt riksdagens beslut att upphöra i samband med genomförandel av ett program för integrering av handikappade elever i del allmänna skolväsendet (prop. 1983/84:27, UbU 8, rskr 112). Medel motsvarande vad som årligen anvisats för detta ändamål

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 111

kommer att föras över till utbildningsdepartementets anslag Särskilda åtgärder på skolområdet och således även i fortsättningen stå till förfogande för åtgärder för handikappade elevers utbildning. De elever som nu går i Skärholmens gymnasium skall dock kunna fortsätta där, fills deras skolgång är avslutad och få erforderlig social och medicinsk service. Även svårt handikappade elever som planeras börja i Skärholmens gymnasium höstterminen 1984 kan göra det och erhålla utbildning samt sociala och medicinska insatser i motsvarande omfattning som de elever som går där nu. I avvaktan på resultatet av statens förhandlingsnämnds redovisning av uppdraget om kommunalt övertagande av försöksanordningarna i Skärholmen beräknar jag medelsbehovet för denna verksamhet under hela budgelåret 1984/85 till 8 453 000 kr.

Verksamheten med vårdartjänst åt handikappade studerande vid folkhögskolor, universitet och högskolor bör fortgå enligl samma riktlinjer som hittills. Den medelsberäkning som styrelsen för vårdartjänst har gjort bör godtas.

För styrelsens kansli beräknar jag medel med utgångspunkt i huvudförslaget. Handikappforskningen i Göteborg bör tillerkännas viss uppräkning av medlen för sin verksamhet.

De handikappades riksförbund (DHR) har innevarande budgetår som ett engångsstöd erhållit bidrag om 1 milj.kr. för minskning av kapitalkostnader för sina rekreationsanläggningar. DHR har hemställt alt få bidrag med samma belopp för ändamålet även för nästa budgetår.

DHR:s anläggningar är väl anpassade lill svårt rörelsehindrades behov och erbjuder dem behövlig personlig service. Kostnaden för dygnet-runl-service åt gästerna är stora. Även om landstingskommunerna lämnar en avsevärd prissubvention, kan dygnskostnaden bli alltför betungande för den enskilde. DHR har inte ekonomiska möjligheter att täcka hela det uppkommande driftunderskottet. Jag förordar därför, att DHR för ytterligare ett budgetår erhåller ett särskilt ekonomiskt stöd till sina rekreationsanläggningar. Bidraget bör även för nästa budgetår bestämmas fill 1 milj. kr. och avse minskning av kapitalkostnaderna.

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag, atl anslaget förs upp med 22 454 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för viss utbildning av handikappade för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 22 454 000 kr.

G 5. Ersättning till televerket för texttelefoner

1982/83	Utgift	9 581 995
1983/84	Anslag	19 160 000
1984/85	Förslag	17 818 000

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 112

Från anslaget ersätts televerket dels för tillhandahållande av texttelefoner åt döva, gravt hörselskadade, dövblinda och talskadade, dels för förmedlingstjänst för samtal mellan texttelefoner och vanliga telefoner. Ersättningen betalas budgetårsvis i efterskott och innefattar ränta på nedlagt kapital.

Socialstyrelsen

Enligt televerket torde ca 1 000 texttelefoner komma att tillhandahållas inom den berättigade personkretsen under innevarande budgetår. Engångsavgiften är 6 100 kr., och för ändamålet bör således beräknas 6,1 milj. kr., exkl. ränta. Förmedlingstjänsten utvecklas enligt tidigare gjord prognos. Televerket beräknar kostnaderna under innevarande budgetår fill 12,0 milj. kr. oräknat ränta, vilket belopp skall belasta nästa budgetårs anslag. Den sammanlagda ersättningen för engångsavgifter och förmedlingstjänst beräknas följaktligen till 18,1 milj. kr. Televerket tillkommande ränta anges till 1,4 milj. kr., och anslaget föreslås uppfört med 19,5 milj. kr.

Socialstyrelsen erinrar om riksdagens beslut, att verksamheten med förmedlingstjänst under uppbyggnadsskedet skall finansieras över statsbudgeten och att finansieringsfrågan därefter kan komma att omprövas (prop. 1980/81:181, SoU 41, rskr 366). Statsmakterna har i sina riktlinjer för verksamheten räknat med att förmedlingstjänsten skall nå full utbyggnad under budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

Televerkets verksamhet med texttelefoner utvecklas på ett tillfredsställande sätt. Jag räknar emellertid med att full behovstäckning kommer att nås senare än vad man ursprungligen antagit. Jag bedömer att antalet tillhandahållna texttelefoner under innevarande budgetår kommer alt bli 750. Därmed skulle det vid slutet av budgetåret finnas närmare 4 000 texttelefoner. Jag beräknar televerket tillkommande ersättning för engångsavgifter för texttelefoner, räntan oräknad, lill 4 575 000 kr.

Förmedlingstjänsten för kommunikation mellan texttelefoner och vanliga telefoner har förutsättningar att erbjuda en bra service åt samtliga telefonabonnenter, som önskar anlita denna teletjänst. Televerket har dimensionerat förmedlingstjänsten enligt de riktlinjer som riksdagen har beslutat (prop. 1980/81:181, SoU 41, rskr. 336). Förmedlingstjänsten är alltjämt under uppbyggnad och bör finansieras som hittills. Televerkets ersättning härför bör bestämmas till begärda 12 milj.kr.

Medelsbehovet för ersättning till televerket för dess befattning med texttelefoner utgör följaktligen ca 16,6 milj.kr. Härtill kommer ränta på nedlagt kapital, beräknad för ett halvt år och efter en räntefot av 15 %, eller ca 1,2 milj.kr. Anslaget för nästa budgetår bör alltså tas upp med ca 17,8 milj.kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 113

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till televerket för texttelefoner för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 17 818 000 kr.

G 6. Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser

1982/83	Utgift	16 082 000
1983/84	Anslag	16 971 000
1984/85	Förslag	28 135 000

Från anslaget ersätts postverket för befordran av portofria blindskriftsförsändelser. Ersättningen får lyftas halvårsvis i efterskott.

Postverket

Antalet blindskriftsförsändelser har hittills underskattats. Noggrannare mätningar visar, att de postbefordrade talböckerna till och från läns- och kommunbiblioteken är avsevärt flera, än vad tidigare stickprov visat. Dessutom har portot höjts med ca 11 % under år 1983. Postverket beräknar att dess ersättning bör höjas med drygt 11 milj. kr.

Riksrevisionsverket har inget att erinra mot postverkets beräkningar.

Föredragandens överväganden

Postverkets beräkning av ersättningen bör godtas. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 28 135 000 kr.

G 7. Kostnader för viss verksamhet för synskadade

1982/83	Utgift	11964 000
1983/84	Anslag	13 082 000
1984/85	Förslag	14 626 000

Från anslaget får Synskadades riksförbund (SRF) bidrag till Aktiebolaget SRF-Produkters (tidigare De blindas förenings försäljningsaktiebolags) depåverksamhet med arbetsmaterial till synskadade hantverkare och försäljning av deras produkter, till verksamheten med ledarhundar, till utgivning av lidskrifter för synskadade samt till individinriktad verksamhet för flerhandi-kappade synskadade. Vidare utges bidrag till Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB) för tidningsutgivning för dövblinda.

8 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet

114

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Organisatio-   Föredra-
nerna ganden

1. Depåverksamheten

2. SRF för ledarhundar

3. Tidskriftsutgivning inom SRF

4. SRF för viss verksamhet för flerhandikappade

5. Tidningsutgivning inom FSDB

Summa utgifter

3 853 000	-1-	244 000	+	236 000
5 444 000	+	561 000	+	459 000
2 000 000	+	277 000	+	277 000
500 000	+	775 000	+	150 000
1 285 000	+	422 000	+	422 000
13 082 000	+ 2 279 000		+ 1	1 544 000

Synskadades riksförbund (SRF)

1. Pris- och löneomräkningen för depåverksamheten är 244 000 kr.

2. SRF hemställer att 40 ledarhundar får lämnas ut även under nästa budgetår. Kostnaden för köp av hundarna hos statens hundskola beräknas öka med 357 000 kr. Pris-och löneomräkningen för introduktions- och fortbildningskurser för synskadade, för veterinärkostnader och för konsulentverksamhet anges till 139 000 kr. Vidare begär SRF 65 000 kr. som kostnadstäckning för informationskurser för synskadade, som anmält intresse att få ledarhund. Dessa kurser kan förhindra att ledarhundar lämnas ut till personer som senare inte vill eller kan behålla hunden. Koslnader för omplacering av hundar kan härigenom undvikas.

3. SRF ger ut ett 10-tal tidskrifter på ljudkassett eller i punktskrift som ett slags ersättning för den mängd tidskrifter som finns för seende men som är otillgängliga för synskadade. SRF:s nettokostnader för ändamålet är 2 277 000 kr. Förbundet anser att staten skall täcka dessa kostnader.

4. Var fjärde synskadad har ett tilläggshandikapp, vanligast hörselskada, dövhet, rörelsehinder eller psykisk utvecklingsstörning. Med stöd av det särskilda statsbidraget håller SRF en central resurs för individinriktade insatser åt flerhandikappade. Verksamheten beräknas budgetåret 1984/85 kosta 1 275 000 kr., och SRF begär att statsbidraget för ändamålet skall räknas upp till detta belopp.

Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB)

5. Dövblinda är utestängda från all information, som lämnas i radio, TV, tidningar och tidskrifter. Även i övrigt är dövblinda ytterst isolerade. FSDB:s nyhetsförmedling har därför mycket stor betydelse. En veckas nyheter motsvarar dock inte mer än vad som ryms på en sida i en vanlig tryckt dagstidning. Föreningens medlemmar begär mer nyheter och en spridning över fler ämnesområden, så att dövblindas nyhetstidning mer liknar en vanlig

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 115

tidning. FSDB hemställer om bidrag för budgetåret 1984/85 med ytterligare 422 000 kr.

Föredragandens överväganden

SRF:s beräkning av medelsbehovet för depåverksamheten bör i princip godtas, och jag beräknar 4 089 000 kr. för ändamålet.

Behovet av ledarhundar anges av SRF till 40 även för nästa budgetår, och medel bör beräknas för att täcka SRF:s kostnader för köp av detta antal. Kostnaden härför beräknas till 4 395 000 kr. För introduktion av hundarna i samband med att de lämnas till de synskadade och för vissa veterinärkostnader beräknar jag 678 000 kr. SRF:s kostnader för konsulentverksamhet och fortbildning bör tas upp med 830 000 kr. Jag kan inte förorda statsbidrag till nya ändamål inom SRF:s ledarhundsverksamhet och beräknar följaktligen statsbidraget för nästa budgelår till 5 903 000 kr.

SRF:s produktion av ersättningstidskrifter är en angelägen insats, så länge utgivarna av vecko- och fackpress, kulturtidskrifter samt barn- och ungdomstidningar inte gör dessa fillgängliga för synskadade. Jag förordar, att medel för ändamålet tas upp med begärt belopp om 2 277 000 kr. SRF:s individinriktade insatser bland synskadade med tilläggshandikapp är en betydelsefull verksamhet. Jag anser det rimligt att SRF får ökat stöd till dessa insatser och beräknar ytterligare 150 000 kr. för ändamålet.

Bidraget till FSDB för tidningar åt dövblinda finansierar en angelägen verksamhet. Jag anser det viktigt, att FSDB kan utveckla denna insats i den omfattning som begärts och tillstyrker således medel för detta ändamål med 1 707 000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen förordar jag, att anslaget förs upp med 14 626 000 kr. Medlen bör i fortsättningen utbetalas periodiskt i förskott med en fjärdedel per kvartal.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Kostnaderför viss verksamhet för synskadade för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 14 626 000 kr.

G 8. Statens hundskola

1982/83	Utgift	1 890 000
1983/84	Anslag	1 790 000
1984/85	Förslag	1 690 000

Statens hundskola i Sollefteå fillhandahåller mot ersättning dresserade hundar och ger utbildning i hundtjänst. Skolan får även tillhandahålla djursjukvård och andra tjänster, om det kan ske utan att arbetsuppgifterna eftersatts.

Produktionen av hundar skall tillgodose försvarsmaktens, polisväsendets,

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet

116

tullverkets och andra statliga och kommunala myndigheters behov av tjänstehundar samt Synskadades riksförbunds behov av ledarhundar. Utbildning i hundtjänst sker genom kurser för personal från bl.a. försvarsmakten och tullverket, personer från frivilliga försvarsorganisationer samt för synskadade. Djursjukvården tillgodoser myndigheters och enskildas behov.

Hundskolan leds av en styrelse. Ledamöter är chefen för skolan och sex andra ledamöter som utses av regeringen. Skolan är organiserad på fyra enheter, avels- och test-, dressyr- och utbildnings-, djursjukvårds- samt förvaltningsenheterna.

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Statens hundskola	Föredraganden
Personal Kostnader Intäkter Nettokostnad Bidrag från andra huvudtiteln Medelsbehov	82 15 245 000 11915 000 3 330 000 1 540 000 1 790 000	-1- 3 334 000 -1- 3 068 000 +    266 000 -1-    266 000	-1-3 334 000 -1-3 434 000 -       100 000 -       100 000

Statens hundskola

Under budgetåret 1982/83 har verksamheten haft i stort sett samma inriktning som tidigare år. Aveln planeras budgetåret 1984/85 få samma omfattning som för närvarande. Den framtida inriktningen för anskaffning av hundar till dressyr kommer att närmare övervägas. Hundutbildningen beräknas öka bl.a. genom televerkets efterfrågan på röthundar. Kurserna i hundtjänst kommer att marknadsföras intensivare än hittills. Den forskning som har bedrivits vid skolan tillsammans med lantbruksuniversitetet och Stockholms universitet kommer inom kort att redovisas i en slutrapport. Resultaten av forskningen har efter hand kunnat omsättas i skolans verksamhet. Fortsatta forskningsinsatser är behövliga. I samverkan med Föreningen Sveriges dövblinda fortsätter försök med utbildning av ledarhundar för dövblinda.

För budgetåret 1983/84 erhåller skolan medel över statsbudgeten under justitie- och socialhuvudtitlarna med sammanlagt 3 330 000 kr. Inom skolan utreds verksamheten i olika avseenden, och ställning kommer att tas till förslag om översyn av organisationen. Möjligheterna till personalbesparingar skall beaktas samtidigt som effektiviteten förbättras. Skolan lägger nu fram en mycket stram budget för verksamhetsåret 1984/85. Anslagsbehovet beräknas till 3 596 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 117

Föredragandens överväganden

Under detta anslag och under anslag på justitiehuvudtileln har för innevarande budgelår anvisats sammanlagt 3 330 000 kr. för verksamheten vid statens hundskola. Medlen utgör en prissubvention till polisväsendet, Synskadades riksförbund och övriga köpare av hundar. Skolan beräknas under budgetåret 1983/84 omsluta drygt 15,2 milj. kr., och de särskilda medlen över statsbudgeten utgör nära 22 % därav.

Skolan upprätthåller hög kvalitet i sin produktion. Detta möjliggörs bl.a. genom den forsknings- och avelsverksamhet som bedrivs vid skolan. Verksamheten vid skolan är personalintensiv. Även av andra skäl har det varit ofrånkomligt att utgifterna ökat. Avsättningen av hundar har dock varit god. Det ekonomiska resultatet för budgelåret 1982/83 blev tämligen tillfredsställande.

Jag anser att skolan bör kunna ytterligare minska sitt beroende av särskilt drifttillskott över statsbudgeten. Jag förordar en anvisning under detta anslag av 1 690 000 kr. Chefen för justitiedepartementet, som jag samrått med i dessa frågor, har tidigare i dag förordat en medelsanvisning till hundskolan under justitiehuvudfiteln med oförändrat 1 540 000 kr. Jag vill även nämna, att chefen för justitiedepartementet senare i dag vid anmälan av en särskild proposition kommer att förorda, att rikspolisstyrelsens polishundsektion i Sollefteå dras in den 1 juli 1984 och att dess utbildningsverksamhet förs över till hundskolan. Rikspolisstyrelsen kommer därefter att betala skolan för utbildningen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att  till  Statens hundskola  för  budgetåret  1984/85  anvisa  ett förslagsanslag av 1 690 000 kr.

G 9. Statens handikappråd

1982/83	Utgift	2 163 587
1983/84	Anslag	2 279 000
1984/85	Förslag	2 543 000

Statens handikappråd skall verka för förbättrade levnadsförhållanden för handikappade och främja samarbetet i handikappfrågor mellan samhällsorganen samt mellan dem och handikapporganisafionerna. Rådet, som utses av regeringen, består av ordförande och 17 övriga ledamöter. I rådet ingår företrädare för handikapporganisationerna samt för socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, bostadsstyrelsen, statens planverk, Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet

118

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Handikapp-    Föredra-
rådet ganden

Personat

Anslag Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

Summa

10 1/2

1  873 000
(1 432 000)

406 000

2 279 000

+ 547 000 (-t- 450 000)

+ 547 000

+ 276 000 (+ 206 000) -   12 000

+ 264 000

Statens handikappråd

Pris- och löneomräkningen är 147 000 kr. En besparing enligt huvudförslaget (48 000 kr.) skulle försvåra rådets möjligheter att verka som samordnings- och sakkunnigorgan på handikappområdet. Flerhandikappfrå-gorna måste nu tilldraga sig allt större uppmärksamhet. Rådet har genomfört intensifierade insatser inom detta område med stöd av de särskilda medel om 300 000 kr. som anvisats för ändamålet. Det är angeläget att ytterligare kunna öka dessa insatser. Rådet anser det betydelsefullt att kunna tillgodose den ökande efterfrågan på rådgivning, information och dokumentation i flerhandikappfrågor. För detta ändamål hemställer rådet om ökade resurser med 400 000 kr.

Föredragandens överväganden

Flerhandikappade är eftersatta även vid en jämförelse med andra handikappade. I ekonomiskt kärva tider är det särskilt viktigt att slå vakt om tryggheten för de mest utsatta grupperna i samhället. Flerhandikappade hör till dem, och insatserna på detta område har därför hög prioritet. Enligt min mening är statens handikappråds insatser på flerhandikappområdet angelägna. Rådets dokumentation och information stimulerar till insatser för att bättre tillgodose flerhandikappades behov. Handikapprådet disponerar innevarande budgetår särskilda medel om 300 000 kr. för sådan verksamhet. Jag anser det vikfigt att dessa insatser kan byggas ut väsentligt och beräknar ytterligare ca 200 000 kr. för detta ändamål. Flerhandikappverksamheten är numera en integrerad del av rådets verksamhet, och medel för ändamålet bör därför fr.o.m. nästa budgetår inte anvisas särskilt.

Med hänvisning fill sammanställningen hemställer jag, alt regeringen föreslår riksdagen

att till Statens handikappråd för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2 543 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 119

G 10. Bidrag till handikapporganisationer

Reservation   -

1982/83	Utgift	31 067 000
1983/84	Anslag	34 437 000
1984/85	Förslag	38 000 000

Från anslaget erhåller handikapporganisationerna bidrag till sin allmänna verksamhet. Regeringen beslutar om fördelningen av anslagsbeloppet mellan organisationerna efter förslag av statens handikappråd. Innevarande budgetår är bidragen sammanlagt 34 437 000 kr. Följande 29 organisationer har fått bidrag under innevarande budgetår.

Afasiförbundet i Sverige, Riksförbundet för döva och hörselskadade barn. De handikappades riksförbund. Föreningen för blödarsjuka i Sverige, Föreningen för de neurosedynskadade i Sverige, Föreningen Sveriges dövblinda, Riksföreningen för psykotiska barn, Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, Hörselfrämjandets riksförbund, ILCO/Svenskt förbund för ileo-, colo- och urostomiopererade, Neurologiskt handikappades riksförbund, Svenska psoriasisförbundet, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, Riksföreningen för cystisk fibros. Riksförbundet för hjärt- och lungsjuka, Riksföreningen för laryngectome-rade. Riksförbundet för mag- och tarmsjuka, Riksförbundet mot astma-allergi, Riksförbundet mot reumatism, Riksförbundet för njursjuka. Riksförbundet för social och mental hälsa, Riksföreningen för trafik- och polioskadade, Svenska celiakiförbundet. Svenska diabetesförbundet, Sveriges dövas riksförbund, Svenska epilepsiförbundet. Synskadades riksförbund, Sveriges Stamningsföreningars riksförbund samt Handikappförbundens centralkommitté.

Föredragandens överväganden

Handikapporganisationerna har haft en avgörande betydelse för utvecklingen av en ny syn på handikapp och handikappfrågor. Deras intressepolitiska verksamhet fullföljer en folkrörelsetradition. Den spelar en viktig roll både för den politiska inriktningen och för den konkreta utformningen av handikappåtgärderna. Handikapprörelsens insatser kommer även i fortsättningen att vara nödvändiga för samhällets utveckling.

Statsbidraget till handikapprörelsens riksorganisationer utgör för innevarande budgetår drygt 34,4 milj. kr. Bidragen är avsedda för allmän verksamhet, dvs. främst för löne- och andra förvaltningskostnader, lokalkostnader, utredningsverksamhet, information, funktionärsutbildning och medlemsskolning. Av bidraget till handikapporganisafionerna avser en viss del insatser för flerhandikappade inom ramen för organisafionernas allmänna verksamhet. Det särskilda bidraget tillkom för att ge riksförbunden resurser att utveckla sitt intressepolitiska arbete inom flerhandikappområdet och aktivare än tidigare bevaka dessa frågor. För innevarande budgetår avser

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 120

5 milj.kr. sådana insatser. Av de redovisningar förbunden lämnat om medlens användning framgår att organisafionerna har byggt upp kunskaper och startat nya aktiviteter inom flerhandikappområdet. Jag förutsätter, att denna angelägna del av handikapporganisationernas verksamhet fortsätter och utvecklas. Något behov av specialdesfination av medel för ändamålet föreligger enligt min uppfattning.inte längre, och jag förordar att den nu upphör.

Handikapporganisationerna har betonat vikten av att statsbidragen till dem fortsätter att utvecklas. Även jag anser, att denna bidragsgivning alljämt bör vara ett prioriterat ändamål. Jag förordar, att stödet för nästa budgetår räknas upp med ca 3,6 milj. kr. Jag har vid beräkningen tagit hänsyn till att bidragen i fortsättningen bör utbetalas periodiskt i förskott med en fjärdedel per kvartal.

I detta sammanhang vill jag även erinra om handikapporganisationernas möjligheter att finansiera särskilda projekt och försöksverksamhet med understöd från allmänna arvsfonden. Under år 1983 har ca 8,5 milj. kr. ställts till förfogande för ändamålet, och jag räknar med att regeringen har möjlighet att bevilja sådant understöd i minst samma omfattning under år 1984. I denna fråga har jag samrått med statsrådet Sigurdsen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 38 000 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 121

H. Allmän hälso- och sjukvård

Det övergripande målet för hälso- och sjukvården är enligt den nya hälso-och sjukvårdslagen en god hälsa och en vård på Hka villkor för hela befolkningen. Landstingen har enligt den nya lagen fått ett vidgat ansvar för befolkningens hälsa. Förutom att erbjuda sjukvård skall landsfingen nu också främja en god hälsa och förebygga ohälsa genom insatser som avser både människan och miljön. Lagen markerar en övergång från sjukvårdspolitik till hälsopolitik som står i god överensstämmelse med världshälsoorganisationens (WHO) program "Hälsa för alla år 2 000".

Under det senaste decenniet har vårdpolitiken i allt högre grad syftat till att ge hälso- och sjukvården den ändrade inriktning som den nya lagen ger uttryck för. Den öppna hälso- och sjukvården utanför sjukhusen och långtidssjukvården har prioriterats. Behovet av förebyggande insatser har alltmer uppmärksammats. En ökad samverkan mellan olika verksamhetsgrenar och en social helhetssyn har vidare kännetecknat utvecklingen de senaste åren.

Våra kunskaper om ohälsans sociala och yrkesmässiga fördelning har ökat markant under 1970-talet. Undersökningar visar att arbetare har fler sjukdagar och löper större risk för olycksfall än sociala grupper med högre utbildning och högre lön. Rörelsehinder, hörselskador, sömnsvårigheter och depressioner är exempel på hälsoproblem som i betydligt högre grad drabbar människor som har eller har haft arbetaryrken.

Vårdresurserna var länge mycket ojämnt fördelade. Trots sämre hälsotillstånd hade arbetare färre läkarbesök än grupper med högre lön och utbildning. Detta förhållande förändrades i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet i samband med att hälso- och sjukvården byggdes ut och avgifterna i vården sänktes. Fortfarande finns dock skillnader i vårdresurser mellan olika delar av landet och mellan olika socialgrupper i fråga om att utnyttja resurserna.

En effektiv hälsopolitik måste utgå från befolkningens behov. Hälso- och sjukvården måste spåra ohälsans orsaker i samhället. I detta förebyggande arbete gäller det att påverka dåliga arbetsmiljöer och andra orsaker till fysiska och psykiska lidanden och beakta hälsoaspekter även inom andra samhällssektorer som arbetsliv, skola och trafik.

Hälso- och sjukvården måste i framfiden aktivt medverka i samhällsplaneringen och på så sätt bidra till en bättre livsmiljö för befolkningen. Vid planeringen av hälso- och sjukvården bör landstingen samverka med kommunerna och med andra myndigheter och organisationer inom länet.

Miljö- och hälsoskyddsnämndens medverkan i den kommunala planeringen har stärkts genom den nya hälsoskyddslagen som trädde i kraft den 1 juli 1983. I den nya lagen läggs större tonvikt på sådana arbetsuppgifter som ligger utanför det traditionella hygienområdet. Till följd härav kommer nämndernas arbete med förebyggande insatser inom miljöområdet att få en allt större betydelse.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 122

Hälso- och sjukvårdslagen ger stort utrymme för landstingen att utforma vården efter lokala och regionala behov och förutsättningar.

Staten har liksom förut ett ansvar för den övergripande centrala samordningen inom hälso- och sjukvården. Staten anger ramar för hälso- och sjukvårdens utveckling, bl.a. utifrån statsmakternas ställningstaganden till det samhällsekonomiska utrymme som kan ställas till förfogande för detta ändamål.

Socialdepartementets hälso- och sjukvårdsberedning har iinder år 1983 inrättats som ett nytt organ för samråd mellan staten och sjukvårdshuvudmännen i syfte att åstadkomma en övergripande samordning av hälso- och sjukvården samt en samordning av denna med de sektorer i samhället som är av betydelse för en samlad hälso- och sjukvårdspolifik. Beredningen, som ersätter den tidigare sjukvårdsdelegationen, skall särskilt behandla frågor som rör utveckling av förebyggande och öppna vårdformer. Särskild uppmärksamhet skall därvid ägnas äldrevården och den psykiatriska vården. Till hälso- och sjukvårdsberedningens arbetsområde hör också bl.a. vårdpersonalprognoser. Beredningen består av åtta ledamöter, av vilka fyra representerar staten och fyra sjukvårdshuvudmännen.

Inom hälso- och sjukvårdsberedningen finns en arbetsgrupp för långsiktig planering som anUtas för att ta fram ett principprogram för den framtida hälso- och sjukvården med sikte på åren 1990-2000 (HS 90). Generella utgångspunkter för arbetet, vars resultat kommer att redovisas under år 1984, är att hälso- och sjukvårdens verksamhet måste utgå från ett offensivt hälsopolitiskl synsätt och att befolkningens behov av vård skall vara avgörande för fördelningen av hälso- och sjukvårdens resurser. Vidare skall hälso- och sjukvårdens resurser fördelas med hänsyn till såväl samhällsekonomiska som sysselsättningspolitiska mål och förutsättningar.

Inom hälso- och sjukvårdsberedningen undersöks vidare möjligheterna att i ökad utsträckning föra samman och förenkla statens och sjukförsäkringens ersättning till sjukvårdshuvudmännen. Därvid skall också sjukförsäkringens ersättningar till privatpraktiserande läkare beaktas. I detta sammanhang kommer även vissa frågor som rör fritidspraktiserande läkares verksamhet att behandlas.

En arbetsgrupp inom socialdepartementet med representanter för staten och landstingsförbundet har under oktober år 1983 redovisat en kartläggning av tillämpningen av differentierade vårdaygifter (DsS 1983:13). I det fortsatta arbetet kommer gruppen att behandla olika alternafiva lösningar, bl.a. det förslag som förts fram i motioner fill riksdagen våren 1983 (SoU 1982/83:34). Arbetsgruppen beräknas avsluta sitt arbete under våren 1984.

Den pågående omstruktureringen av vården i riktning mot öppen vård, långtidssjukvård, en decentraliserad psykiatri och förebyggande insatser måste fortsätta. En utbyggnad av primärvården och den förebyggande

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 123

vården bör kunna möjliggöras genom en överföring av resurser från sluten sjukhusvård. Om inte omprioriteringar och effektiviseringar av verksamheten sker finns det risk för att den nuvarande starkt sjukhuscentrerade och kostsamma vårdorganisafionen bevaras.

Statens miljömedicinska laboratorium (SML) bedriver långsiktig forskning, undersöknings- och utredningsverksamhet samt information och viss utbildning inom den fysikalisk-kemiska miljömedicinen och den allmänna hälsovården. SML studerar effekterna på människan av kemiska ämnen och giftiga eller besvärande substanser i den yttre miljön. Resultaten från dessa studier och riskbedömningar har betydelse som underlag för hälso- och sjukvården. Viktiga områden för laboratoriets verksamhet är exempelvis epidemiologiska bevakningssystem, bostadshygien, effekter av bekämpnings- och lösningsmedel och tungmetallers eventuella giftiga eller cancerframkallande effekter.

Även den psyko-sociala miljön är betydelsefull för hälsan. Verksamheten vid statens institut för psykosocial miljömedicin (IPM) omfattar målinriktad forskning samt utbildning, dokumentation och information. Institutets verksamhet är särskilt inriktad på studier av psykosociala risker och riskgrupper samt förslag till hälsofrämjande åtgärder. Exempel på risker är arbetslöshet och dålig arbetsmiljö. Riskgrupper kan t.ex. vara dubbelarbe-tande, flyktingar och äldre. Förhållanden i den psyko-sociala miljön kan leda till reakfioner som på olika sätt kan skada hälsa och välbefinnande.

Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet och statsrådet Ingvar Carlsson har jag beräknat sammanlagt 2 milj. kr. för anskaffning av viktig utrustning för forskningen vid SML och IPM.

Statens giffinformationscentral (GIC) ger råd till allmänheten och läkare vid akuta förgiftningar. GIC fungerar på det sättet också som ett led i bevakningen av människans miljö. Förhandlingar pågår mellan staten och sjukvårdshuvudmännen om deras deltagande i finansieringen av GIC.

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) har övergripande uppgifter för förebyggande och bekämpning av infektionssjukdomar, för standardisering och kvalitetskontroll inom medicinsk mikrobiologi och för tillämpad forskning. SBL svarar vidare för försörjning med och framställning av vacciner. SBL:s organisation har utretts under lång tid. En organisationskommitté tillsattes i augusfi år 1982. Kommittén i vilken ingår representanter för staten, Landstingsförbundet och Stockholms läns landsting, skall utarbeta förslag till SBL:s framtida verksamhet och organisafion. Organisationskommittén räknar med att kunna överlämna sitt förslag under januari månad. Jag avser att föreslå regeringen att under våren 1984 lämna riksdagen ett samlat förslag beträffande SBL:s framtida verksamhet och organisation.

Det är angeläget att på ett tidigt stadium upptäcka olika sjukdomar hos barn för att därmed kunna förhindra bestående skador. En sådan åtgärd är de

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 124

s.k. PKU-undersökningar som SBL gör på prov från alla nyfödda i landet för att grav utvecklingsstörning hos barnet skall kunna undvikas. En försöksverksamhet med kompletterande analyser av dessa prov för att spåra brist på sköldkörtelhormon pågår. Sådan brist kan orsaka psykisk utvecklingsstörning och dvärgväxt, om inte motåtgärder vidtas.

Av de individinriktade förebyggande åtgärderna har vaccinafionerna en mycket stor humanitär och samhällsekonomisk betydelse. Vaccinationer har lett till att smittkoppor har utrotats i hela världen och till att sjukdomar som polio och difteri så gott som helt har försvunnit fråii vårt land. Förhoppningen är nu att det nyligen påbörjade vaccinationsprogrammet mot påssjuka, mässling och röda hund skall medföra att även dessa sjukdomar på sikt skall försvinna. Det skulle, förutom rent humanitära vinster, medföra minskade utgifter för samhället.

Rätt utformade hälsoundersökningar spelar också en viktig roll i den förebyggande hälsovården. Redovisningen av resultaten av försöksverksamheten i Kopparbergs och Östergötlands läns landsting med mammografiun-dersökningar för att spåra bröstcancer kommer att dröja ytterligare något. Den snabba ökningen av kunskaperna om bröstcancersjukdomen har medfört ändrade förutsättningar för bedömning av projektet. På grundval av det material som finns tillgängligt i dag räknar socialstyrelsen med att en säker nyttobedömning kan göras tidigast år 1985.

Hälsoupplysning och hälsorådgivning till enskilda individer och bestämda målgrupper i samhället är en viktig uppgift för landstingen för att på sikt minska behovet av mer kvalificerade vårdinsatser. Det är landstingens uppgift att föra hälsoupplysningen ut på fältet genom hälso- och sjukvårdspersonal i olika funkfioner. Hälsoupplysning och annan individinriktad förebyggande vård bör vara en betydelsefull del i all vård men framför allt inom primärvården. Det är angeläget att landstingen vid sin prioritering inom ramen för begränsade resurser särskilt beaktar behovet av förebyggande åtgärder i vidsträckt bemärkelse.

Landstingens övergripande ansvar för hälsoupplysning innebär inte att behovet av centrala initiativ försvinner. Socialstyrelsens uppgift bör vara att på grundval av styrelsens verksamhet samt nationella och internafionella rön om hälsorisker och hälsofrämjande åtgärder prioritera viktiga områden för hälsoupplysningsverksamhet och verka för att denna utvecklas.

1981 års behörighetskommitté har under året avlämnat sitt betänkande Kompetens inom hälso- och sjukvården (SOU 1983:33). Betänkandet innehåller förslag till en samlad rättslig reglering av frågor som rör legifimation och behörighet inom hälso- och sjukvården m.m. Betänkandet har remissbehandlats och bereds f.n. inom regeringskansliet. Kommittén har avslutat sitt arbete genom att under december månad avge ett betänkande om tillsättning av tjänster för vissa läkare m.fl. (DsS 1983:17).

Journalutredningens delbetänkande Bevarande av journaler m.m. (Ds S 1982:5) samt en inom socialdepartementet utarbetad promemoria om

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet 125

en alternativ lösning av denna fråga remissbehandlas f.n. Frågan om principer för bevarande av journaler m.m. inom den allmänna hälso- och sjukvården beräknas bli föremål för slutligt ställningstagande under våren 1984.

Inom socialdepartementet pågår f.n. en utvärdering av förtroendenämndernas verksamhet i överensstämmelse med vad som anfördes av socialutskottet (SoU 1979/80:16) i anslutning fill riksdagens beslut om att under en femårig försöksperiod införa bestämmelser om förtroendenämnder för hälso- och sjukvården inom landsfingskommunerna och de landstingsfria kommunerna. Utvärderingen genomförs i samarbete med socialstyrelsen och Landsfingsförbundet.

Den 3 augusti 1983 har överenskommelsen mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet inom hälso- och sjukvården och veterinärväsendet trätt i kraft. Överenskommelsen gäller för följande 16 yrkesgrupper: Läkare, tandläkare, sjuksköterskor, apotekare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, barnmorskor, distriktssköterskor, optiker, receptarier, rönlgenassistenler, skötare i psykiatrisk vård, tandhygienister, tandsköterskor, tandtekniker och undersköterskor. Överenskommelsen har ännu inte trätt i kraft vad avser yrkesgrupperna psykologer och veterinärer.

Det centrala i överenskommelsen är att den som tillhör någon av de nämnda yrkesgrupperna och som godkänts för yrkesutövning i ett nordiskt land i princip skall vara berättigad atl utöva sitt yrke samt söka och erhålla anställning i de andra fördragsslutande staterna och där få likvärdiga avlöningsförmåner. För att genomföra en svensk anslutning till överenskommelsen har ändringar gjorts i de bestämmelser som reglerar legitimafion och behörighet för den som utomlands genomgått utbildning. Bestämmelserna återfinns i lagen (1982:175) med bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om legitimation eller annan behörighet för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk utbildning och förordningen (1983:751) om legitimation och annan behörighet för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk utbildning. En nordisk arbetsgrupp har tillsatts för att följa tillämpningen av överenskommelsen och för att ge råd om sådana ändringar och tillägg till denna som kan visa sig påkallade. Arbetsgruppen har inlett sitt arbete.

Socialstyrelsen och arbetarskyddsstyrelsen har under året, på uppdrag av regeringen, utfärdat allmänna råd om begränsning av tobaksrökningen i lokaler av gemensamhetskaraktär. Socialstyrelsen har vidtagit särskilda åtgärder för att informera om de nya råden. På uppdrag av regeringen utreder socialstyrelsen f.n. åtgärder för att i utbildningen av läkare och annan vårdpersonal öka uppmärksamheten på frågor som rör tobakens skadeverkningar.

Aborikommitlén har under året överlämnat sitt belänkande Familjeplanering och abort (SOU 1983:31). Kommittén föreslår bl.a. ändrade ersättningsregler för abortrådgivningen saml understryker vikten av en fortsatt

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 126

satsning på preventivmedelsrådgivning och upplysning i samlevnadsfrågor för att ytterligare minska antalet aborter. Betänkandet har remissbehandlats och bereds f.n. inom regeringskansliet.

Den medicinska forskningen ger fortlöpande nya möjligheter att förebygga, upptäcka, lindra och bota sjukdomar. Resultat från forskningen inom hälso- och sjukvården ger ny kunskap som ökar förutsättningarna att framgångsrikt angripa hälsoproblem. Det är viktigt att hälso- och sjukvårdsforskningen ger underlag för bedömningar inte enbart av medicinska effekter utan också av sociala, etiska och ekonomiska konsekvenser av olika åtgärder.

De totala hälso- och sjukvårdskostnaderna uppgår f.n. fill närmare 60 miljarder kr. per år. Detta motsvarar ca 10% av bruttonationalprodukten. År 1960 var motsvarande andel 3,6%. Ca 400 000 personer är sysselsatta inom hälso-och sjukvården, motsvarande ca 8% av det totala antalet sysselsatta i landet, vilket kan jämföras med ca 3% år 1960.

1978 års tandvårdsutredning har i sitt huvudbetänkande (SOU 1982:4) Tandvården under 80-talet redovisat förslag om bl.a. landstingens ansvar för befolkningens tandhälsa samt en modell för samverkan mellan folktandvården och privattandvården. Utredningen har mot bakgrund av att tandvårdens reala resurser blir begränsade ansett det angeläget att möjligheter skapas för en rättvis fördelning av bl.a. tandläkarresurserna mellan olika delar av landet och mellan olika befolkningsgrupper. Det är enligt utredningen viktigt att hushålla med resurserna framför allt genom förebyggande åtgärder.

Avsikten är att en proposition med förslag om tandvårdens framtida utformning skall läggas fram för riksdagen i början av år 1984.

H 1, Statens miljömedicinska laboratorium

1982/83	Utgift	18 012 358
1983/84	Anslag	16 790 000
1984/85	Förslag	19 399 000

Statens miljömedicinska laboratorium (SML) har till uppgift att inom den fysikaliska och kemiska miljömedicinen samt hälsoskyddet bedriva långsiktig forskning samt undersöknings-, utrednings- och utbildningsverksamhet. Laboratoriet medverkar i det internationella hälsovårdsarbetet, främst inom WHO:s miljömedicinska program. Socialstyrelsen är chefsmyndighet för laboratoriet. En rådgivande nämnd med företrädare för huvudintressenterna är knuten till laboratoriet och skall medverka i planeringen av verksamheten.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet

127

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Socialsty-        Föredra-relsen             ganden
Personal Anslag Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Uppdragsverksamhet Engångsanvisning Summa	94 14 224 000 (11736 000)' 2 565 000 1000 16 790 000	-1-    566 000     +    549 000 (-1-    599 000) {+    439 000)2 +    412 000     -1-    360 000 + 4 735 000     + 1 700 000 -1- 5 713 000     -1- 2 609 000

' Inkl. 674 000 kr. för städtjänster. 2 Inkl. L-ATF 1982 och 1983.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Pris- och löneomräkning m.m. -I- 1 341 000 kr.

2. Huvudförslaget innebär en besparing med 363 000 kr. Besparingen möjliggörs genom omprioriteringar och förbättrad verksamhetsplanering.

3. Under den långa provisorietid som föregick bildandet av laboratoriet och under vilken den förutvarande omgivningshygieniska avdelningen var knuten till statens naturvårdsverk, tillfördes verksamheten endast mycket begränsade resurser för utrustning. Detsamma gäller resursfilldelningen i samband med själva omorganisationen och tiden därefter. Basal forskningsutrustning är en förutsättning för att laboratoriet skall kunna bedriva verksamheten enligt instruktionen. En ökad uppdragsverksamhet innebär vidare ökade krav på modern och adekvat utrustning. Mot bakgrund härav begär socialstyrelsen att 4 735 000 kr. anvisas för inköp av utrustning.

Föredragandens överväganden

Hälsopolitiken måste i allt högre grad inriktas på alt påverka livsmiljön. Miljömedicinsk forskning är viktig för atl få underlag för skade- och sjukdomsförebyggande åtgärder inom olika samhällssektorer. Bristen på modern vetenskaplig utrustning är f.n. i viss utsträckning en hämmande faktor för SML:s forskning. Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet och statsrådet Ingvar Carlsson beräknarjag 1 700 000 kr. för inköp av atomabsorptionsutruslning saml viss utrustning för att kunna genomföra fältstudier av besvärsreaktioner vid olika miljöstörningar.

För nästa budgetår bör medel för SML:s verksamhet i övrigt beräknas enligt huvudförslaget.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet

128

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Statens miljömedicinska laboratorium för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 19 399 000 kr.

H 2. Statens institut för psykosocial miljömedicin

Utgift	2 473 009
Anslag	2 178 000
Förslag	2 843 000

Statens institut för psykosocial miljömedicin inrättades den 1 juli 1980. Institutet har till uppgift att utveckla, värdera och förmedla kunskaper om psykosociala risksiluationer, riskgrupper och riskreaktioner. Verksamheten omfattar målinriktad forskning samt utbildning, dokumentation och information.

Institutet leds av en föreståndare under en styrelse med representanter för huvudavnämarna av institutets tjänster.

	1983/84	Ber	äknad ändring 1984/85
		Institutet		Föredraganden
Personal Anslag Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning Summa	8 1   841 000 (1 383 000) 337 000 2     178 000	-1-3 +    811000 {+    762 000) +      19 000 +    820 000 + 1 650 000		+ 240 000 (-1-204 000) -f    4 000 + 421 000 -1- 665 000

Styrelsen för institutet

Styrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Pris- och löneomräkning m.m. -I- 212 000 kr.

2. Huvudförslaget innebär en besparing med 52 000 kr. Institutet bedömer att denna besparing inte kan genomföras, om institutet skall kunna bedriva sin verksamhet enligl de inlenfioner som förelåg vid inslitutels inrättande.

3. Institutet behöver ytterligare 191 000 kr. för att täcka lönekostnaderna för institutets åtta tjänster.

4.   Institutet anser det vara ytterst angeläget att viss vetenskaplig
basutrustning anskaffas för atl verksamheten skall kunna bedrivas effektivt.
För detta ändamål begärs 820 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 129

5. För en tjänst som kontorist, två forskarrekryteringstjänster samt för att möjliggöra anställning av vikarier behövs en ökning av lönemedlen med 427 000 kr.

6. Den föreslagna ökningen av forskningsverksamheten äskas bl.a. mot bakgrund av hälso- och sjukvårdslagens och socialtjänstlagens betoning av förebyggande åtgärder.

Föredragandens överväganden

Jag anser att det är angeläget att IPM:s verksamhet kan bedrivas så effektivt som möjligt inom de ramar som riksdagen angav vid institutets tillkomst. Huvudförslaget bör inte tillämpas. Vidare beräknar jag under budgetåret 1984/85 en tillfällig förstärkning med 121 000 kr. för lönekostnader.

Institutet bedriver en viktig forskning om hälsorisker i den psykosociala miljön. Institutet behöver viss vetenskaplig utrustning för alt mäta hur kroppen reagerar vid olika psykosociala påfrestningar. Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet och statsrådet Ingvar Carlsson beräknar jag 300 000 kr. för inköp av en laboratoriedator samt utrustning för helautomatisk blodprovstagning.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens institut för psykosocial miljömedicin för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2 843 000 kr.

H 3. Statens giftinformationscentral

1982/83	Utgift	4 308 455
1983/84	Anslag	4 473 000
1984/85	Förslag	4 630 000

Slalens giftinformationscentral (GIC) svarar för information till allmänheten och till läkare i akuta förgiftningssituationer. Upplysningarna lämnas på grundval av insamlad och bearbetad information om ämnens giftiga egenskaper. GIC betjänar hela landet. De flesta förfrågningarna kommer från allmänheten. Verksamhetens tyngdpunkt ligger dock i besvarandet av kvalificerade medicinska frågeställningar från läkare. GIC deltar också i förebyggande arbete, undervisning och forskning.

Enligt avtal med Stockholms läns landstingskommun (SLL) får staten t. o. m. år 1984 ulan ersättning för någon kapitaltjänstkostnad utnyttja lokaler för GIC på Karolinska sjukhusets område. SLL svarar för fastighets-drift m. m. Förhandlingar sker med SLL om vad som skall gälla fr. o. m. år 1985.

9 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet

130

Socialstyrelsen är chefsmyndighet för GIC, som förestås av en överläka-

re.

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Socialstyrelsen	Föredraganden
Personal Anslag Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Hyreskostnader Summa	16 4 321000 (3 935 000) 152 000 4 473 000	-S,25 + 1 494 000 (-1- 1273 000) -1-      13 000 + I 507 000	-1- 144 000 (+ 100 000) +   13 000 + 157 000

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Huvudförslag -I- 187 000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m. m. 282 000 kr.

3. Tre läkare måste kunna dela på bakjoursarbetet. GIC har två läkare. Även den ökade arbetsvolymen motiverar ännu en läkartjänst. Jourarbetels omfattning gör att ensamtjänstgöring inte bör förekomma under kvällar och under dagtid på helger. För en önskvärd dubbelbemanning dessa lider behövs ytterligare tre apotekartjänster. För utökade administrativa uppgifter behövs ytterligare 3/4 assistentjänst och 1/2 bibliotekarietjänst. För de nya tjänsterna bör vidare beräknas kostnader för vikarier m. m. (-1- 1014 600 kr.).

4. Medlen till expenser och utrustning samt till den administration, som utförs av socialstyrelsen, bör ökas med sammanlagt ca 197 400 kr. utöver pris- och löneomräkning.

5. Hyreskostnaderna för år 1984 enligt avtal 1982-06-04 med SLL ökar med
, omkring 13 000 kr. Avtal för tiden fr. o. m. år 1985 föreligger ännu inte.

Föredragandens överväganden

Statskontoret har nyligen redovisat resultatet av en organisationsöversyn med anledning av regeringens uppdrag åt statskontoret att i samråd med socialstyrelsen se över GIC:s organisation (Statskontorets rapport 1983:54). Statskontoret har framhållit att den helt dominerande delen av GIC:s verksamhet är en del av samhällets hälso- och sjukvårdssystem. Statskontoret anser därför att GIC bör överföras till landstingskommunal huvudman. Detta skulle ge de bästa förutsättningarna för att pröva och bedöma kraven på fillgänglighet, kvahtet och resurser för GIC:s verksamhet i relation till andra insatser inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 131

Regeringen har uppdragit åt statens förhandlingsnämnd att förhandla med berörda sjukvårdshuvudmän om deras deltagande i kostnaderna för verksamheten vid GIC fr.o.m. år 1982.

I avvaktan på resultatet av förhandlingarna utgår jag från den medelsram, som f. n. står till centralens förfogande. Medel är beräknade enligt huvudförslaget.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens giftinformationscentral för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 4 630 000 kr.

H 4-8. Statens bakteriologiska laboratorium

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) är i samverkan med socialstyrelsen landets centrala organ för epidemiologiskt befolkningsskydd. Dess huvudsakliga uppgift består i att förebygga infektionssjukdomar, speciellt epidemiska. Laboratoriet utför diagnostik, framställer vacciner och utövar epidemiologisk övervakning. En speciell gren av verksamheten är upprätthållandet av civil och militär beredskap mot epidemier.

Medel för laboratoriets verksamhet anvisas under följande anslag:

H4.   Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet

H5.   -"- Driftbidrag

H 6.   -"- Centrallaboratorie-

uppgifter

H 7.    -"- Försvarsmedicinsk

verksamhet

H 8.   -"- Utrustning

H9.   Allmän hälsokontroll

H 11. Epidemiberedskap m.m. (Vissa anslagsposter)

Flera utredningar har sedan början av 1970-talet sett över SBL:s lokalisering, verksamhet och organisation. I prop. 1982/83:16 om vaccinproduktion, m. m. föreslogs att vaccinproduktionen vid SBL skulle bedrivas vid en ny myndighet förlagd i anslutning till SBL. Övriga delar av SBL:s verksamhet behandlades inte i propositionen. Riksdagen avslog propositionen. Socialutskottet framhöll bl. a. behovet av en samlad lösning av frågan om SBL:s framtida uppgifter och organisation (SoU 1982/83:11, rskr 132).

Den 12 augusti 1982, samtidigt som regeringen beslutade om propositionen, tillkallades en organisationskommitté med uppdrag att lägga fram ett detaljerat förslag om organisationen m. m. av statens vaccininstitut och statens bakteriologiska laboratorium. Regeringen uppdrog den 17 februari 1983 åt organisationskommittén att beakta vad socialutskottet anfört i sitt betänkande.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 132

Organisationskommitténs förslag beräknas bli klart inom kort. Beredningen av SBL:s anslag bör slutföras i samband med att ställning tas till SBL:s framtida verksamhet och organisation. Jag avser att föreslå regeringen alt senare under riksmötet lägga fram en proposition i ämnet. I avvaktan härpå förordar jag att anslagen till SBL tas upp med oförändrade belopp.

H 4. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet

1982/83 Utgift

1983/84 Anslag 1000

Uppdragsverksamheten omfattar tjänster och tillhandahållande av olika preparat till andra statliga myndigheter, enskilda kunder, kommuner och landsting samt viss export av preparat. För undersökningar och preparat uppbär SBL ersättning enligt taxa som SBL fastställer efter samråd med riksrevisionsverket. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1984/85 beräkna ett förslagsanslag av 1 000 kr.

H 5. Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag

1982/83 Utgift 1000

1983/84 Anslag 1000

Anslaget avser att täcka kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete inom uppdragsverksamheten, dvs. diagnosfiska undersökningar och preparatförsörjning, som inte kan täckas genom taxeinkomster. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag för budgetåret 1984/85 beräkna ett reservationsanslag av 1 000 kr.

H 6. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter

1982/83 Utgift 18 455 000

1983/84 Anslag 18 417 000

Detta anslag finansierar SBL:s centrallaboratorieuppgifter.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter för budgelåret 1984/85 beräkna ett förslagsanslag av 18 417 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 133

H 7. Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet

1982/83 Utgift 3 558 000

1983/84 Anslag 3 551000

Detta anslag finansierar SBL:s försvarsmedicinska verksamhet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet för budgetåret 1984/85 beräkna ett förslagsanslag av 3 551 000 kr.

H 8. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning

1982/83 Utgift 2 783 112 Reservation      4 478 424'

1983/84        Anslag 2100 000

' Därav 3 750 000 pä tilläggsbudget 1 för budgetåret 1981/82 för utrustning för tillverkning av vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund.

SBL:s anskaffning av utrustning finansieras dels genom utnyttjande av detta reservationsanslag för anskaffning av utrustningsobjekt, vars värde överstiger 10 000 kr. och har en livslängd överstigande tre år, dels genom anlitande av resp. programanslag för utrustningsobjekt, vars värde inte uppgår till nämnda belopp. Medel motsvarande avskrivning och förräntning av utrustningskapitalet belastar SBL:s budget och inlevereras fill statsverket. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning för budgetåret 1984/85 beräkna ett reservationsanslag av 2 100 000 kr.

H 9. Allmän hälsokontroll

1982/83 Utgift 3 480 857

1983/84 Anslag 3 517 000

Som jag har angett under anslagen H 4-8 Statens bakteriologiska laboratorium kommer senare under riksmötet att läggas fram en proposition om statens bakteriologiska laboratoriums framtida verksamhet och organisation. I samband därmed kommer även anslagsfrågor som gäller allmän hälsokontroll att tas upp till behandling. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition om statens bakteriologiska laboratorium, till Allmän hälsokontroll för budgetåret 1984/85 beräkna ett förslagsanslag av 3 517 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet 134

H 10. Hälsoupplysning

Reservation 33 508

1982/83	Utgift	5 735 654
1983/84	Anslag	4 419 000
1984/85	Förslag	4 104 000

Från förevarande anslag disponerar socialstyrelsen medel för särskilda informationsprojekt och sammanställning av informationsmaterial m.m. om hälsoupplysning. Från anslaget bekostas också upplysningsverksamhet genom vissa organisationer, bl. a. Nationalföreningen för upplysning om tobakens skadeverkningar (NTS), Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) m. fl.

	1983/84	Beräknad	ändring 1984/85
		Socialstyrelsen	Föredraganden
1. Bidrag till organisatio ner 2. Socialstyrelsen för hälsoupplysning 3.    Vigör Summa	2 369 000 2 049 000 1000 4 419 000	+ 213 000 + 707 000 -1- 920 000	-1-   71 000 -     386 000 -     315 000

Socialstyrelsen

Socialstyrelsens hälsoupplysning kommer främst att inriktas på olika strategiska insatser. Det är angeläget att inifiera hälsoupplysning inom olika samhällssektorer och att satsa på utvecklingsarbete. Stöd och stimulans till sjukvårdshuvudmännen har hög prioritet. Innehållsmässigt koncentreras verksamheten till abortförebyggande insatser och tobaksupplysning. Att informera om de reviderade kostrekommendationerna som beräknas ligga färdiga under år 1984 är också en angelägen uppgift.

I enlighet med den nya hälso- och sjukvårdslagens intentioner, känner socialstyrelsen ett ansvar för att särskilt stödja och stimulera hälsoupplysningen inom ramen för primärvårdens förebyggande arbete.

Ett långsiktigt arbete av grundläggande betydelse är att etablera hälsoupplysning som en integrerad del inom utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal och utbildningen av anställda inom socialtjänsten, fritidssektorn och skolan. Regeringen har bl. a. givit socialstyrelsen i uppdrag "att verka för att frågor som rör tobakens skadeverkningar ägnas ökad uppmärksamhet i utbildningen av läkare och annan vårdpersonal".

Även om sjukvårdshuvudmännen till följd av den nya lagstiftningen på hälso- och sjukvårdsområdet ålagts ett ansvar för förebyggande insalser, har

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 135

flertalet ännu inte tillräcklig erfarenhet för att systematiskt kunna arbeta med hälsoupplysning.

För att ha möjlighet att stimulera de sjukvårdshuvudmän, vilkas verksamhet fortfarande ligger på en relativt låg nivå och ge stöd till dem som börjat utveckla sin verksamhet, begär socialstyrelsen att anslaget för hälsoupplysning under 1986/87 återställs till 1981/82 års nivå. Det innebär en uppräkning av anslaget till 6 753 tkr. omräknat i löpande priser. Socialstyrelsen föreslår att en sådan uppskrivning av anslaget sker successivt under treårsperioden 1984/85-1986/87. För budgetåret 1984/85 begär socialstyrelsen ca 5,3 milj. kr., varav drygt 2,7 milj. kr. avser styrelsens egenverksamhet.

Föredragandens överväganden

Enligl den nya hälso- och sjukvårdslagen har landstingen fått ett vidgat ansvar för befolkningens hälsa. Förutom att erbjuda sjukvård skall landstingen nu också förebygga ohälsa genom insatser som avser både människan och miljön. Hälsoupplysning och annan individinriktad förebyggande vård bör i första hand vara en uppgift för primärvården.

Landstingens övergripande ansvar för hälsoupplysning innebär inte att behovet av centrala initiativ försvinner. Jag räknar dock även i år med att en viss ytterligare begränsning av de centrala insatserna inom området kan ske. Socialstyrelsens uppgift beträffande hälsoupplysning bör vara att på grundval av styrelsens verksamhet samt nationella och internationella rön om hälsorisker och hälsofrämjande åtgärder prioritera viktiga områden för hälsoupplysningsarbetet och förse huvudmännen med visst underlag för deras hälsoupplysning. Styrelsen bör bistå och sfimulera huvudmännens upplysningsverksamhet.

Socialstyrelsen har utvecklat metoder för den abortförebyggande upplysningen och stimulerat och stött landsting och kommuner som startat upplysning om sexualitet och samlevnad. Styrelsen har alltjämt en vikfig roll när det gäller förmedling av kunskaper och erfarenheter på detta område. Abortkommittén har under året överlämnat sitt betäkande Familjeplanering och abort (SOU 1983:31). Kommittén understryker bl. a. vikten av en fortsatt satsning på upplysning i samlevnadsfrågor för att ytterligare minska antalet aborter. Betänkandet har remissbehandlats och bereds f. n. inom regeringskansliet.

Det behövs fortsatta insatser för information om skadeverkningar vid bruk av tobak. Socialstyrelsen och arbetarskyddsstyrelsen har under året, på uppdrag av regeringen, utfärdat allmänna råd om begränsning av tobaksrökningen i lokaler av gemensamhetskaraktär. Socialstyrelsen har vidtagit särskilda insatser för alt informera om de nya råden. På uppdrag av regeringen utreder socialstyrelsen f. n. åtgärder för att i utbildningen av läkare och annan vårdpersonal öka uppmärksamheten på frågor som rör tobakens skadeverkningar.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 136

Det är angeläget att socialstyrelsen fortsätter med information till invandrare. Kost- och motionsvanor utgör vikliga förutsättningar för hälsan och välbefinnandet. Det behövs fortsatta insatser på detta område. En fråga som tilldragit sig stor uppmärksamhet under det gångna året är marknadsföringen av modersmjölksersättningar. Socialstyrelsen har under hösten utkommit med allmänna råd om svensk tillämpning av världshälsoorganisationens (WHO) internationella kod för marknadsföring av bröstmjölksersättningar.

Jag har i det föregående under anslaget E 1. Socialstyrelsen räknat med att tidskriften Vigör fr. o. m. nästa budgetår helt kommer att finansieras med avgifter.

Under anslaget har jag räknat med en viss ökning av bidraget till olika organisationer för hälsoupplysning.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 4 104 000 kr. Regeringen beslutar efter förslag av socialstyrelsen om den närmare fördelningen av tillgängliga medel under anslagsposten 1. Bidrag till organisationer.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Hälsoupplysning för budgetåret 1984/85 anvisa ell reservationsanslag av 4 104 000 kr.

H 11. Epidemiberedskap m.m.

1982/83 Utgift 10 762 205

1983/84 Anslag 11410 000

Anslaget kan betecknas som ett allmänt beredskapsanslag för hälso- och sjukvården såvitt avser smittsamma sjukdomar.

Som jag har angett under anslagen H4-8 Statens bakteriologiska laboratorium kommer senare under riksmötet att läggas fram en proposition om statens bakteriologiska laboratoriums framtida verksamhet och organisation. I samband därmed kommer även anslagsfrågor som gäller epidemiberedskapen att tas upp till behandling. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposifion om statens bakteriologiska laboratorium, till Epidemiberedskap m. m. för budgetåret 1984/85 beräkna ett förslagsanslag av 11 410 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 137

I. Övrig sjukvård m. m.

Under detta avsnitt tas de anslag upp från vilka bidrag utgår till sjukvårdshuvudmännen för olika verksamheter. Vidare behandlas anslag till utbildning av viss personal inom hälso- och sjukvården samt till konferenser, som anordnas av socialstyrelsen.

Staten var huvudman för flertalet av mentalsjukhusen t. o. m. år 1966, varefter landstingskommunerna tog över ansvaret. Vid samma tidpunkt ersattes den gamla sinnessjuklagen av en ny lagstiftning. Sjukvårdslagen blev gemensam för all sjukvård.

Sedan mitten av 1970-talet har den psykiatriska vården utvecklats innehållsmässigt och vårdorganisatoriskt. Såväl medicinsk som psykologisk och social kompetens i behandlingsarbetet har i ökad utsträckning kommit till användning under senare år. En helhetssyn på patientens problem eftersträvas.

Det sker en snabb förändring med inriktning mot öppna och halvöppna vårdformer inom psykiatrin. Antalet vårdplatser har minskat med ca 35 procent under de senaste decennierna. En fortsatt minskning med cirka 1000 vårdplatser per år väntas. Fortfarande bedrivs dock huvuddelen av den psykiatriska vården vid de f. d. mentalsjukhusen och mer än en fjärdedel av vårdplatserna finns vid äldre ofta avsides belägna sjukhem.

För investeringar och drift utgår bidrag från staten till sjukvårdshuvudmännen från anslagen 11 och 12. Dessutom har en ny ersättning till sjukvårdshuvudmännen införts för atl underlätta en utveckling mot öppna vårdformer inom psykiatrin. Denna ersättning med 200 milj. kr. för år 1984 fördelas mellan sjukvårdshuvudmännen med 24 kr. per invånare. Sjukvårdshuvudmännen skall enligt överenskommelsen tillsammans med primärkommunerna inom sitt område arbeta för en snabbare övergång från institutionsvård till öppen vård. Utvecklingen under år 1984 skall följas upp i socialdepartementets hälso- och sjukvårdsberedning.

Socialstyrelsen genomförde i oktober 1982 en inventering av patienter i sluten psykiatrisk vård. Resultaten av denna inventering analyseras f. n. av en arbetsgrupp som är sammansatt av representanter för socialstyrelsen, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och Spri och kommer att redovisas i en gemensam rapport vid en konferens som socialdepartementet avser att anordna i början av år 1984. Syftet är att förbättra informations- och erfarenhetsöverföringen till kommuner och landsting om dagsläget inom svensk psykiatri.

Socialberedningen (S 1980:07) har- utöver utvärdering av socialtjänstreformen och översyn av den psykiatriska tvångsvårdslagstiftningen - också alt följa den utveckling som pågår inom psykiatrin och redovisa de samarbets-och gränsdragningsfrågor som finns mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Beredningen beräknas lämna sitt betänkande under år 1984.

Barn- och ungdomspsykiatrins framlida verksamhet utreds f. n. inom en

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 138

särskild utredning (S 1980:09). Utredningen har under hösten avgivit ett delbetänkande (Ds S 1983:8) om familjerådgivning. Utredningens arbete beräknas bli avslutat under år 1984.

Tillgången på läkare i landet har förbättrats väsentligt under senare år. Sålunda har antalet läkare ökat starkt under 1970-talet, nämligen från ca 10 000 år 1970 till drygt 19 000 år 1980. Detta har kunnat ske på grund av den kraftiga ökningen av antalet utbildningsplatser för läkare som genomfördes under 1960-talet och i början av 1970-talet och en betydande invandring av utländska läkare.

I prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. föreslås alt planeringsramen för läkarlinjen minskas med 90 platser för budgetåret 1984/85.

Med nuvarande intagningskapacitet på läkarlinjen beräknas antalet examinerade läkare under 65 år att uppgå till 23 400 år 1985. Den föreslagna minskningen av antalet nybörjarplatser på läkarlinjen påverkar inle delta förhållande.

Fortfarande råder brist på läkare inom vissa geografiska områden och specialiteter, främst inom allmänmedicin, långtidssjukvård och psykiatri. Inom ramen för hälso- och sjukvårdsberedningens arbete med projektet Hälso- och sjukvård inför 90-talet (HS 90) pågår undersökningar av del framtida personalbehovet. Läkarna utgör en av de personalgrupper, som särskilt uppmärksammas.

Grundutbildningen till läkarexamen omfattar studier under fem och ett halvt år. Utbildningen når efter två år det propedeutiska stadiet med kliniska inslag, som i stor utsträckning förläggs till sjukhus.

Drift- och invesleringsersältningar till sjukvårdshuvudmännen för medverkan i läkarnas grundutbildning utgår enligl särskilda läkarutbildningsavtal. Förhandlingar pågår om vad som skall gälla efter är 1982.

Läkare som efter grundutbildning och allmäntjänstgöring fått legitimation kan förvärva specialistkompetens genom fortsatt vidareutbildning. Utbildningen sker som regel genom tjänstgöring på blockförordnande på särskild läkartjänst för vidareutbildning. Läkaren skall också under specialistutbildningen delta i systematisk undervisning som anordnas av socialstyrelsen. Socialstyrelsen har utsett en expertnämnd - socialstyrelsens experinämnd för läkares vidareutbildning - med uppgift att bistå styrelsen med råd i frågor som rör läkares vidareutbildning. Genomförandet av den systematiska undervisningen läggs i viss utsträckning ul på de nya samverkansnämnderna, som tillkommit vid ingången av år 1984 med anledning av den nya regionsjukvårdsindelningen av landet (prop. 1980/81:9, SoU 6, rskr 123).

I propositionen 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. har föreslagits att antalet utbildningsplatser vid tandläkarlinjen minskas med 120 platser till 260 platser. Denna dimensionering innebär med de antaganden som socialstyrelsen använder i sina prognoser över tillgången på

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 139

tandläkare att antalet yrkesverksamma tandläkare kommer att bli ca 400 fler år 2000 än år 1985.

Vissa externa kurser, som hittills har anordnats av socialstyrelsen för medel under förslagsanslaget I 8. Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m.m., bör som jag tidigare har föreslagit (prop. 1982/83:100 bil. 7, SoU 24, rskr 251) i fortsättningen handhas av olika ulbildningsmyndigheter. I avvaktan på att beredningen av denna fråga kan slutföras bör socialstyrelsen få medel att anordna kurserna även under budgetåret 1984/85. Vissa uppgifter bör socialstyrelsen behålla på sikt, såsom att anordna kunskapsprov för läkare med utländsk utbildning och kompletteringsutbildning för tandläkare med utländsk utbildning. Medel till socialstyrelsens utbildningsinsatser bör i fortsättningen i sin helhet anvisas under reservationsanslaget I 6. Vidareutbildningen av läkare m. m. Under samma anslag bör beräknas medel för konferenser och seminarier, som anordnas av socialstyrelsen. Genom konferenser m. m. kan socialstyrelsen föra ut nya kunskaper och metoder samtidigt som styrelsen kan fillgodogöra sig erfarenheter från fältet. Detta anser jag vara angeläget med tanke på socialstyrelsens nya roll.

11982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 5, FöU 18, rskr 374) som avser perioden 1982/83-1986/87 gavs en långsiktig inriktning för den fortsatta utvecklingen av hälso- och sjukvården samt socialtjänsten i krig. En ekonomisk ram fastställdes samtidigt. Beslutet innebar bl. a. en prioritering av beredskapslagring av sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär. Regeringen har den 10 november 1983 godkänt en överenskommelse med sjukvårdshuvudmännen om att de under budgetåren 1983/84- 1986/87 skall inköpa sådan materiel som har stor betydelse i krig. En plan skall upprättas över sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär som för beredskapsändamål skall integreras i sjukvårdshuvudmännens normala försörjningssystem. Kostnaderna för inköp av malerielen skall rymmas inom den ekonomiska ram som statsmakterna har angett för investeringar för hälso- och sjukvården i krig för budgetåren 1982/83-1986/87. Förbrukningsmaterielen skall lagras och omsättas av sjukvårdshuvudmännen.

Utredningen om socialstyrelsens beredskapsuppgifter har i augusti 1983 överlämnat betänkandet (Ds S 1983:9) Ansvar och uppgifter inom socialstyrelsens beredskapsområde. Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom regeringskansliet tillsammans med betänkandet (SOU 1982:42) Utbildning för hälso- och sjukvård vid katastrofer och krig.

I 1. Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m.m.

1982/83	Utgift	249 802 559
1983/84	Anslag	240 000 000
1984/85	Förslag	20 000 000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 140

Från anslaget bekostas byggnadsbidrag till landstingskommunerna samt Göteborgs, Malmö och Gotlands kommuner för anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. Bidragen utgår enligt avtal mellan staten och landstingskommunerna om landstingens övertagande av den psykiatriska sjukvården (prop. 1966:64, SU 1966:94, rskr 1966:220) samt mellan staten och Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner om dessa kommuners övertagande av huvudmannaskapet för hela sin psykiatriska sjukvård m. m. (prop. 1967:69, SU 1967:106, rskr 1967:252) samt filläggsavtal fill dessa avtal (prop. 1972:50, SoU 1972:17, rskr 1972:169).

Sjukvårdshuvudmännen skall enligt reglerna i mentalsjukvårdsavtalen erhålla bidrag enligt angiven bidragsplan. Anläggningsbidrag utgår för uppförande av nya vårdplatser och upprustningsbidrag utgår för renovering, om- och tillbyggnad m. m. av byggnader.

Bidragen är i avtalen angivna i kostnadsläget den 1 juli 1962. Indexering skall göras från denna tidpunkt och till utgången av det kvartal under vilket byggnadsåtgärderna vidtagits.

Socialstyrelsen

Statens förhandlingsnämnd har år 1981 träffat överenskommelse med sjukvårdshuvudmännen om bidrag till den psykiatriska vården för åren 1980 - 1983 m. m. Parterna har bl. a. enats om att staten skall lämna ett särskilt bidrag under åren 1982-1991, som skall avlösa kvarstående byggnads- och utrustningsbidrag enligt nu gällande mentalsjukvårdsavial.

Fr. o. m. år 1981 skall endast vissa byggnadsobjekt vara bidragsberättigande enligt hittills tillämpade regler.

En säker beräkning av anslagsbehovet kan inte göras. Socialstyrelsen uppskattar medelsbehovet till 20 milj.kr.

Föredragandens överväganden

I likhet med socialstyrelsen beräknar jag medelsbehovet för budgelårel 1984/85 fill 20 milj.kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 000 kr.

I 2. Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m.m.

1982/83	Utgift	4 117 050 131
1983/84	Anslag	4 423 000 000
1984/85	Förslag	4 516 000 000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 141

Från anslaget utgår bidrag fill landstingskommunerna samt Göteborgs, Malmö och Gotlands kommuner för driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. Bidragen utgår enligt avtal mellan staten och landstingskommunerna om landstingens övertagande av den psykiatriska sjukvården (prop. 1966:64, SU 94, rskr 220) samt mellan staten och Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner om dessa kommuners övertagande av huvudmannaskapet för hela sin psykiatriska sjukvård m.m. (prop. 1967:69, SU 106, rskr 252) samt filläggsavtal till dessa avtal (prop. 1972:50, SU 17, rskr 169, prop. 1974:134, SoU 39, rskr 320, prop. 1975/76:17, SoU 16, rskr 30).

Socialstyrelsen

Statens förhandlingsnämnd träffade den 23 mars 1983 överenskommelse med sjukvårdshuvudmännen om bidrag till den psykiatriska vården för åren 1982-1984 m. m. Bidragsbeloppen är fastställda t. o. m. år 1984.

Styrelsen beräknar i avvaktan på resultatet av överläggningar med sjukvårdshuvudmännen om statsbidrag för år 1985 medelsbehovel för budgetåret 1984/85 till 4 516 milj. kr.

Föredragandens överväganden

I avvaktan på resultatet av överläggningar med sjukvårdshuvudmännen beräknarjag i likhet med socialstyrelsen anslagsbehovet med utgångspunkt i de fastställda beloppen för år 1984 till 4 516 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka, m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 4 516 000 000 kr.

I 3. Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare

1982/83	Utgift	15 024 830
1983/84	Anslag	15 025 000
1984/85	Förslag	15 025 000

Från anslaget utgår ersättning till landstingskommunerna och Gotlands kommun enligt övenskommelse mellan staten och dessa kommuner om deras överlagande av statens ansvar för provinsialläkarnas pensionering (prop. 1972:50, SoU 1972:17, rskr 1972:169).

Överenskommelsen innebär att berörda sjukvårdshuvudmän tar över ansvaret för provinsialläkarnas pensionering utom för vissa provinsialläkare som fåll behålla pensionsrätl enligt slalens allmänna pensionsreglemenle. Slaten ersätter huvudmännen för deras åtaganden genom utbetalning av dels ett engångsbelopp motsvarande pensionsskulderna, dels årliga bidrag.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7    Socialdepartementet 142

Socialstyrelsen

Engångsbeloppet har fastställts till 78 383 870 kr. per den 1 juli 1971. Det fördelas på 19 annuiteter, och eriäggs fr. o. m. år 1975.

För år 1975 och följande år har parterna enats om att de årliga bidragen till landstingskommunerna och Gotlands kommun skall utgå med 8 milj. kr. intill dess slutlig avlösning sker av statens kostnadsansvar för ifrågavarande provinsialläkares pensionering.

Styrelsen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1984/85 fill 15 025 000 kr.

Föredragandens överväganden

I överensstämmelse med socialstyrelsens förslag beräknar jag anslagsbehovet fill 15 025 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 15 025 000 kr.

I 4. Bidrag till kommunala undervisningssjulihus

1982/83 Utgift 1 020 002 496

1983/84 Anslag 1 090 000 000

Från anslaget utgår drift- och investeringsersätlningar till huvudmännen för de kommunala undervisningssjukhusen enligt avtal om läkarutbildning och forskning inom de kliniska ämnesområdena. Ersällning utgår även till viss annan verksamhet på uhdervisningssjukhusens områden m. m.

Enligt en överenskommelse den 25 januari 1983 med företrädare för kommunala undervisningssjukhus om fortsatt samarbete angående läkarutbildning och forskning tillämpas föreliggande läkarulbildningsavial m. m. under år 1983 intill det annat avtalas och med vissa förändringar (prop. 1982/ 83:123, SoU 33, rskr 345). Förhandlingar pågårom avtal med huvudmännen för de kommunala undervisningssjukhusen om fortsatt samarbete angående läkarutbildning och forskning. Vidare pågår en översyn av slalens koslnader med anledning av läkarulbildningsavtalen m. m. Jag räknar med att en överenskommelse om samarbetet skall kunna redovisas i en proposition till riksdagen under våren 1984. I avvaktan på en ny överenskommelse förordar jag alt anslaget tas upp med 1 miljard kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Bidrag till kommunala undervisningssjukhus för budgetåret 1984/85 beräkna ell förslagsanslag av 1 000 000 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 143

I 5. Lån till Stockholms läns landstingskommun för vissa investeringar

Reservation -

Utgift	40 000 000
Anslag	20 000 000
Förslag	20 000 000

Från anslaget utbetalas lån till Stockholms läns landstingskommun (SLL) för investeringar vid Karolinska sjukhuset (KS).

Enligt avtal om slutreglering av ekonomiska frågor avseende KS (prop. 1980/81:95 s. 65, SoU 27, rskr 278) beviljar staten SLL lån om sammanlagt 100 milj. kr. för investeringar vid KS. Lånen får lyftas med 20 milj. kr. per den 15 juni under vart och ett av åren 1982-1986. Varje lån löper på 15 år och amorteras med 1/15 varje år. Ränta eriäggs.

Ränta och amortering redovisas på inkomsttitlarna: Övriga ränteinkomster och Övriga återbetalningar.

Föredragandens överväganden

För det lån till Stockholms läns landstingskommun, som enligl gällande avtal skall betalas ut den 15 juni 1985, bör under detta anslag beräknas 20 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till Stockholms läns landstingskommun för vissa investeringar för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

I 6. Vidareutbildning av läkare m.m.

1982/83	Utgift	22 431210'
1983/84	Anslag	27 642 000'
1984/85	Förslag	28 433 000

Reservation 1 301 789'

' Anslaget Vidareutbildning av läkare

Från anslaget bekostas utgifter i samband med de olika utbildnings- och informationsinsatser, som socialstyrelsen svarar för. Dessa avser i huvudsak vidareutbildning av läkare till specialistkompetens och viss vidareutbildning av tandläkare m. m., kompletteringsutbildning för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk utbildning samt konferenser m. m.

Vidareutbildningen av läkare omfattar dels allmänljänslgöring (AT), efter vilken legitimation kan erhållas, dels fortsall vidareutbildning (FV), varigenom specialistkompetens uppnås. Enligt kungörelsen (1972:678) med tillämpningsföreskrifter till lagen (1960:408) om behörighet att utöva läkaryrkel skall den som avlagt läkarexamen inom riket och vill få legitimation som läkare genomgå allmänljänstgöring som läkare under ett år

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 144

och nio månader, varav i princip sex månader inom allmän kirurgi, sex månader inom allmän internmedicin, tre månader inom allmän psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri samt sex månader inom allmänmedicin. Prov avläggs i allmän kirurgi, allmän internmedicin och allmän psykiatri. Den som vill få specialistkompetens skall efter legitimation som läkare genomgå fortsatt vidareutbildning, som består av viss huvudutbildning samt sidoutbildning inom verksamhetsområde av betydelse för sökt kompetens.

Det åligger socialstyrelsen att anordna dels prov för läkare som fullgör allmäntjänstgöring, dels systematisk undervisning med kunskapsprov för läkare som genomgår specialistutbildning. Socialstyrelsen meddelar också beslut om godkänd allmäntjänstgöring samt bevis om specialistkompetens.

Socialstyrelsen har inrättat en rådgivande expertnämnd för frågor om läkares vidareutbildning (NLV). En ledamot, tillika ordförande i nämnden, företräder socialstyrelsen. Av övriga ledamöter utses två efter förslag av vartdera UHÄ, landstingsförbundet och Sveriges Läkarförbund samt en efter förslag av Svenska Läkaresällskapet.

Enligt riksdagens beslut om ny tandläkarutbildning (prop. 1978/79:41, Ubu 23, rskr 205) har den allmänna utbildningslinjen för tandläkare moderniserats och förkorlats från fio till nio terminer fr. o. m. den 1 juli 1979. Vidare införs en ettårig allmäntjänstgöring för tandläkare den 1 januari 1984. Allmäntjänstgöringen förläggs till folktandvården och utgör ett krav för att få legitimation som tandläkare.

Socialstyrelsen
	Anslag	Beräknad ändring 1984/85
	1983/84
		Social-	Före-
		styrelsen	draganden
Vidareutbildning av läkare och tandläkare
1.   Omkostnader för soci-
alstyrelsens nämnd för
läkares   vidareutbild-
ning	100 000	-f    100 000	-     20 000
2.   Prov   under   läkares
allmäntjänstgöring	1 292 000	-1-     80 000	-     92 000
3.   Systematisk undervis-
ning   och   kunskaps-
prov för läkare	24 500 000	-1- 3 242 000	- 1 658 000
4.   Sekretariat    hos    re-
gionkommittéer	750 000	-	+      18 000
5.   Allmänläkarkurser
m. m.	1 000 000	-1-    159 000	-1-     33 000
6.   Prov under tandläka-
res allmäntjänstgöring
m. m.	-	+    230 000	+    230 000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 145

	Anslag	Beräknad ändring 1984/85
	1983/84
		Social-	Före-
		styrelsen	draganden
Kurser för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk examen
7.   Prov  för  läkare  och
kurser för landläkare	287 000'	-     29 000	-     32 000
8.   Övriga kurser	1 981 000'	+     11000	-    281000
Kurser och konferenser
9.   Kurser  för sjukgym-
naster m. m.	205 000'	-     80000	-      80000
10. Konferenser m. m.	230 000'	+    106 000	-     30 000
Annan utbildning
11. Utbildning av handle-
dare för vissa tandlä-
kare	2 200 0002	- 1 200 000	- 2 200 000
12. Viss uppföljningskon-
ferens	-	+    150 000	-
13. Kurser i oral galva-
nism	-	-1-     658 000	-
14. Tilläggsutbildning för
tandtekniker med ut-
ländsk utbildning
m. m.	-	+    122 000	-
Summa	32 545 000	-t- 3 615 000	-4 112 0003

' Medlen har anvisats under förslagsanslaget Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m.

2 Medlen har anvisats under förslagsanslaget Vidareutbildning av landläkare m. m. 31 förhållande till anslaget Vidareutbildning av läkare föreslås av föredraganden en ökning med 791 000 kr.

Socialstyrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande: Huvudförslaget innebär att 34 454 000 kr. bör anvisas, vilket är en ökning med 1 909 000 kr. i förhållande till de medel, som anvisats för budgetåret 1983/84 under reservationsanslaget Vidareutbildning av läkare samt förslagsanslagen Vidareutbildning av tandläkare m. m. och Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. Pris- och löneomräkning m. m. uppgår till 2 642 000 kr. under nämnda anslag.

Vidareutbildning av läkare och tandläkare

Regeringen har föreskrivit att socialstyrelsen bör pröva möjligheten att stegvis i den utsträckning som det är lämpligt och ekonomiskt försvarbart lägga ut genomförandet av kurser inom ramen för den systematiska undervisningen i läkarnas vidareutbildning på de nya regionala samverkansnämnderna, som kommer till fr. o. m. år 1984, och deras kanslier. Detta skall

10 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 146

ske med utgångspunkt i att ett nära samarbete sker mellan nämnderna och berörd högskoleenhet.

Antalet avlagda examina för läkare beräknas till 1000 under nästa budgetår. Dessutom tillkommer ca 100-150 läkare med utländska examina.

1. 135 000 kr. avser kostnader för en kurskatalog och en tryckt författningssamling.

2. Antalet deltagare i skriftliga prov under läkares allmäntjänstgöring beräknas till 3 600 under budgetåret 1984/85.

3. Medel beräknas för ca 290 kurser om vardera en vecka med i genomsnitt 23 deltagare i varje kurs.

4. Administrativa uppgifter har decentraliserats till regionkommittéernas sekretariat som nu ersätts av samverkansnämndernas kanslier.

5. Medel beräknas under anslagsposten för efterutbildning av allmänläkare m. m. Medlen avses användas för följande kurser.

Efterutbildning för allmänläkare m.fl. 550 000

Efterutbildning inom långvårdsmedicin 150 000

Efterutbildning i miljömedicin och toxikologi 350 000

Kurs i klinisk läkemedelsprövning 50 000

Efterutbildning i medicinsk rehabilitering 59 000

Summa 1 159 000 kr.

6. Antalet deltagare i en centralt utformad kunskapskontroll, som skall
avsluta allmäntjänstgöringen (AT) för tandläkare, beräknas bli 400 per år
fr.o.m. budgetåret 1984/85. Socialstyrelsen har i samråd med universilets-
och högskoleämbetet, Landstingsförbundet, Sveriges tandläkarförbund och
Sveriges förenade studentkårer utarbetat föreskrifter för AT-provens
innehåll, uppläggning och genomförande. Första provtillfället planeras till
senhösten 1984. Materialkostnaderna för provet beräknas bli ca
110 000 kr.

Kurser för hälso- och sjukvårdspersonal med utländsk examen

7. Två förkunskapsprov för läkare med utländsk utbildning avses bli anordnade (118 000 kr.). Socialstyrelsen anordnar praktiska prekliniska prov i cariologi och protetik för tandläkare med utländsk utbildning. Godkända tandläkare får provtjänstgöra inom folktandvården. Tilläggsutbildning ges vid odontologisk fakultet i enstaka ämnen. Socialstyrelsen betalar merkostnaden. För prov och lilläggsutbildning beräknas 120 000 kr. Kurs i svenska medicinalförfattningar hålls i Stockholm i socialstyrelsens regi (20 000 kr.). Kursen är obligatorisk för svensk tandläkarlegifimation.

8. Kurser i svenska språket anordnas i samarbete med föreningen Kursverksamheten i Uppsala enligl avtal. Årligen invandrar ca 100 läkare

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 147

och ca 200 annan sjukvårdspersonal. Två kurser beräknas kosta 940 000 kr. och en repetitionskurs 50 000 kr. Ca 300 behöver också genomgå språkprov (läkare, tandläkare, sjukgymnaster m. fl.). Proven beräknas kosta 180 000 kr. Tidigare ganska dyra kompletteringskurser för sjuksköterskor avses nu bli ersatta av två förkunskapsprov för sjuksköterskor med utömnordisk utbildning (162 000 kr.). För en kurs för barnmorskor med utomnordisk utbildning, stipendier till vissa deltagare samt utbildning individuellt av ca fem barnmorskor från de nordiska länderna beräknas 106 000 kr. Kurser i medicinalförfattningar avses bli anordnade för läkare (330 000 kr.), sjuksköterskor med utbildningi Danmark, Finland, Norge och Island (104 000 kr.), sjuksköterskor med utomnordisk utbildning (50 000 kr.) samt sjukgymnaster och arbetsterapeuter (96 000 kr.).

Sjukgymnaster måste för svensk legitimation genomgå prov i klinisk fysioterapi. Vissa arbetsterapeuter måste avlägga prov i arbetsterapi. Kostnaden per prov är 2 500 kr. Åtta beräknas vilja genomgå provet (20 000 kr.). Ca 15 psykologer med utländsk utbildning beräknas varje år begära svensk legitimation. Ca 10 behöver bedömas av institution vid högskola med psykologutbildning å 1000 kr. (10 000 kr.). Utbildningen måste som regel kompletteras i ämnena svensk socialkunskap och sociallagstiftning. För en kurs beräknas 10 000 kr.

Kurser och konferenser

9. Universitets- och högskoleämbetet avser att i samband med sin anslagsframställning för budgetåret 1985/86 lägga fram förslag om påbyggnadsutbildning för sjukgymnaster. I avvaktan härpå bör efterutbildningen för sjukgymnaster, som socialstyrelsen hittills anordnat, fortsätta. Under budgetåret 1984/85 avses anordnas en kurs i ortopedi/neurologi med betoning på behandlingsbehov i primärvården och en kurs i habilitering för rörelsehindrade barn.

10. Socialstyrelsen avser anordna tre regionala konferenser inom hälsovård av mödrar och barn samt inom socialtjänst för att informera och få en återkoppling av konkreta problem på fältet (150 000 kr.). Vidare planerar socialstyrelsen att anordna seminarier beträffande aktivering inom äldrevården (50 000 kr.), nya vårdformer för personer med åldersdement beteende (50 000 kr.), omvårdnad och aktivering av yngre hjärnskadade och andra yngre personer med svåra funktionshinder (30 000 kr.) samt för personal och beslutsfattare inom äldreomsorgen med inriktning mot öppna vårdformer (60 000 kr.).

Seminarier anordnas för att enkelt och effektivt informera om vad som pågår inom olika verksamhetsområden och samtidigt få del av seminariedeltagarnas kunskaper.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 148

Annan utbildning

11. Nuvarande statligt organiserade utbildning av handledare för tandläkare under allmäntjänstgöring bör fortsätta (1 milj. kr.).

12. Socialstyrelsen bedömer det som väsentligt att samla till en konferens för att utbyta erfarenheter om den nya grundutbildningen och allmäntjänstgöringen för tandläkare.

13. En utbildning i ämnet "oral galvanism" bör behandla dentalmateria-lens användningsområde med hänsyn till deras beteende i oral miljö och till korrosion. Även dentalmaterialens användning ur t. ex. toxikologiska, allergologiska och psykiatriska/psykologiska aspekt avses ingå.

14. Kostnaden för att anordna tilläggsutbildning för 20 tandtekniker med utländsk utbildning under budgetåret 1984/85 beräknar styrelsen till 100 000 kr. Härtill kommer viss avrundning.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att medel, som tidigare anvisats under förslagsanslagen Vidareutbildning av tandläkare m. m. och Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. i fortsättningen anvisas under detta reservationsanslag, som bör benämnas Vidareutbildning av läkare m. m.

Slaten har i enlighet med förslagen i prop. 1969:35 angående vidareutbildning och fördelning av läkare (SU 83, rskr 215) satsat på en systematiserad vidareutbildning för läkarna, inte enbart för att befrämja deras yrkesskicklighet utan även för att inordna läkarutbildningen i den allmänna sjukvårdsplaneringen.

Efter legitimationen genomgår läkaren fortsatt vidareutbildning (FV), vanligen genom förordnande på s. k. FV-block, under i regel fyra och ett halvt år. Under denna tid skall läkaren också genomgå systematisk undervisning, som för närvarande består av sex veckolånga kurser med kunskapsprov. Därefter erhåller läkaren bevis om specialistkompetens, vilken krävs för stadigvarande läkartjänst inom den offentliga sjukvården. Man kan uttrycka det så att först i och med att specialistkompetensen har förvärvats är läkarens långa utbildning avslutad, en utbildning som består av grundutbildning, allmäntjänstgöring och den fortsatta vidareutbildningen. Genom att vidareutbildningen för läkare är systematiserad fram till vunnen specialistbehörighet kan utbildningen användas som ett medel att styra in läkarna på en verksamhet inom hälso- och sjukvården som samhället är bäst betjänt av.

I prop. 1969:35 framhölls att staten skall svara för de kostnader som berör själva undervisningen. I prop. 1972:104 med förslag till ändring i sjukvårdslagstiftningen, m. m. (s. 86, SoU 37, rskr 286) anfördes att sjukvårdshuvudmännens kostnader för vidareutbildning av läkare hade beaktats vid bestämningen av ersättningsbeloppen från sjukförsäkringen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 149

Som jag framhöll vid min anmälan av detta anslag i prop. 1982/83:100 (bil. 7, SoU 24, rskr 251) anser jag att det är viktigt att staten fortsätter att följa läkarnas vidareutbildning på riksplanet, inte minst av sjukvårdspolitiska skäl. Staten bör ha kvar sitt inflytande över vidareutbildningen.

Jag framhöll också vid min anmälan av anslaget för budgetåret 1983/84 att genomförandet av kurserna bör i den utsträckning som är lämplig och ekonomiskt försvarbar läggas ut på de nya samverkansnämnderna och deras kanslier.

Den nya hälso- och sjukvårdslagen innebär att huvudmännen för hälso-och sjukvården erhållit ett vidgat ansvar för befolkningens hälsa. Det är därvid i överensstämmelse med huvudmännens intresse att medverka till att läkarnas kompetens blir tillräcklig och väl lämpad för att befolkningen skall kunna erbjudas bästa möjliga hälso- och sjukvård. Genom att verkställandet av vidareutbildningen kommer att i alltmer ökad utsträckning läggas ut på de nya samverkansnämnderna inom sjukvårdsregionerna får huvudmännen ett lokalt inflytande över utbildningen.

Organisationskommittén för socialstyrelsen räknade med att socialstyrelsen i sin slutUga organisation skulle behöva disponera tio tjänster för uppgifter i samband med läkarnas fortsatta vidareutbildning m. m. Med hänsyn till att jag nu utgår från att socialstyrelsen inte kommer att överföra arbetsuppgifter inom vidareutbildningen till samverkansnämnderna i den omfattning som organisationskommittén en gång förutsatte, har jag under förslagsanslaget E 1. beräknat medel som motsvarar femton tjänster för ifrågavarande ändamål fr. o. m. budgetåret 1984/85.

Jag beräknade medel för socialstyrelsens externa kursverksamhet för budgetåret 1983/84 i avvakten på att frågan skulle kunna beredas om hur kursverksamheten skulle kunna överföras fill annan huvudman än socialstyrelsen (prop. 1982/83:100 bil 7, s. 149, SoU 24, rskr 251). Frågan är ännu inte slutligt beredd. Jag beräknar därför medel under detta anslag för ifrågavarande verksamhet även för budgetåret 1984/85.

Jag vill i detta sammanhang nämna att frågan om undervisning i svenska språket för invandrare f. n. bereds i regeringskansliet med sikte på en proposition i ämnet.

Jag har beräknat medel för slutprov i samband med AT-tjänstgöringen för tandläkare.

Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att anslaget tas upp med 28 433 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vidareutbildning av läkare m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 28 433 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 150

1 7. Beredskapslagring för hälso- och sjukvården m.m.

1982/83      Utgift 16 647 966 Reservation 70 613 018

1983/84      Anslag       56 802 000 1984/85      Förslag      55 930 000

Från anslaget bekostas utgifter för investeringar i beredskapslager m.m. för den civila hälso- och sjukvården i krig.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

1. Anskaffning av utrustning

mm. 15 900 000

2. Beredskapslagring av lä
kemedel,   sera,   vacciner

m.m. 7 002 000

3. Beredskapslagring av för
brukningsmateriel 33 900 000

Summa 56 802 000

Social-	Föredraganden
styrelsen
-1-1352 000	+ 500 000
-t-2 404 000	- 3 002 000
-1-6 117 000	-1-1630 000
+9 873 000	-   872 000

Socialstyrelsen

Planeringen för hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt hälsoskyddet i krig utgår från den inriktning som anges i 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 5) och har redovisats i programplan för perioden 1984 - 1989 enligt regeringens anvisningar 1983-03-17.

Styrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande:

1.  Medel för anskaffning av sjukvårdsutrustning beräknas efter fastlagd
plan samt för ersättning till sjukvårdshuvudmännen för genomförda
ändringsarbeten i byggnader avsedda för operationsannex (-1- 1 352 000).

För att säkerställa möjligheterna till anskaffning av utrustning och uppnå fördelaktiga inköpspriser samt säkerställa ändringsarbeten på lämpligt sätt hemställer styrelsen om ett oförändrat beställningsbemyndigande på 20 milj. kr.

2. Försörjningsberedskapen avseende läkemedel fortsätter att omstruktureras enligt den inriktning mot krigsfallsbehov som gavs i 1982 års försvarsbeslut. Den reservation som uppkommit under anslaget beror delvis på pågående omsättning av läkemedel (-1-2 404 000).

3. Enligt 1982 års försvarsbeslut skall uppbyggnaden av försörjningen med sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär ges hög prioritet. På grund av förhandlingar mellan staten och sjukvårdshuvudmännen om de senares medverkan i hälso- och sjukvårdens  försörjningsberedskap har någon

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 151

egentlig anskaffning ännu inte kunnat påbörjats, vilket förklarar en stor del av den reservation som finns under anslaget. Medelsbehovet för anskaffning av sjukvårdsmateriel enligt försvarsbeslutet uppgår fill 37 milj. kr. Därutöver tillkommer kostnader för anskaffning av identitetskort och röda-korsarmbindlar {+ 6 117 000).

Föredragandens överväganden

Enligt regeringens förslag (prop. 1983/84:40 bil. 2) om vissa ekonomiskpolitiska åtgärder skall medelsbehovet för civilt totaltförsvar minska med 23 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet och med hänvisning till reservationen under anslaget anser jag atl medelsbehovet under anslaget tillfälligt kan minskas med 3 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Regeringen godkände den 10 november 1983 en överenskommelse som träffats med företrädare för Landstingsförbundet om sjukvårdshuvudmännens medverkan i bl. a. hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap med sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär. Överenskommelsen innebär att sjukvårdshuvudmännen åt staten lagrar och omsätter materiel av särskild betydelse i krig. För detta utgår ersättning till sjukvårdshuvudmännen efter fastställt antal vårdplatser i krig samt för driftkostnader. Kostnader enligt överenskommelsen av investeringskaraktär belastar detta anslag.

Med hänvisning fill sammanställningen beräknar jag anslaget till 55 930 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   bemyndiga regeringen att medge att sjukvårdsutrustning m. m.
får beställas inom en kostnadsram av 20 000 000 kr.

2.   till Beredskapslagring för hälso- och sjukvården m. m. för bud
getåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 55 930 000
kr.

1 8. Driftkostnader för beredskapslagring m. m.

1982/83	Utgift	27 565 694
1983/84	Anslag	40 240 000
1984/85	Förslag	49 790 000

Från anslaget bekostas förvaring och underhåll av beredskapsutrustning samt drift av beredskapslager av läkemedel m. m. för den civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet

152

		1983/84	Beräknad ändring 1984/85
			Social-	Föredraganden
			styrelsen
1.	Förvaring och underhåll
	av utrustning m. m.	9 640 000	-1-      800 000	-1-    355 000
2.	Läkemedel m. m.	20 335 000	- 11524 000	+ 9 265 000
3.	Förbrukningsmateriel	5 165 000	+   5 245 000	-    565 000
4.	Ersättning    till    sjukvårdshuvudmännen för vissa planläggningskost-
	nader	3 900 000	+     600 000	-1-    195 000
5.	Sjukvärdens    skydd    i
	krig	1200 000	+   2 800 000	+    300 000
	Summa	40 240 000	-   2 079 000	+ 9 550 000

Socialstyrelsen

Styrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande:

1. En utökad anskaffningsverksamhet av s. k. varaktig sjukvärdsutrust-ning medför också ökade kostnader för förvaring och underhåll av sådan utrustning (-I-800 000 kr.).

2. Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel har beräknats efter samråd med överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Ränta på investerat kapital har inte beräknats, eftersom styrelsen anser att internräntor inte bör belasta driftkostnaderna för läkemedel (-11 524 000 kr.).

3. Styrelsen har beräknat driftkostnaderna för beredskapslagring av förbrukningsmateriel enligt den ersättningsnorm som tillämpas för den försöksverksamhet som har pågått hos vissa sjukvårdshuvudmän (-1-5 245 000 kr.).

4. Hos varje sjukvårdshuvudman finns beredskapsplanläggare med uppgift att hålla samman beredskapsplaneringen. Planläggarnas arbetstid varierar mellan olika sjukvårdshuvudmän beroende på planläggningens omfaftning (-1- 600 000 kr.).

5. Utrednings- och projektarbetet för sjukvårdens skydd i krig inför 1987
års försvarsbeslut genomförs i samverkan mellan styrelsen och civilförsvars
styrelsen. Socialstyrelsen har ansvaret för den centrala projektledningsfunk
tionen samt för att genomföra det inventeringsarbete som skall ligga till
grund för inriktningen och prioriteringen av olika former av skydd
(-1- 2 800 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Driftkostnaderna för hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap är beroende av de investeringar som görs under det föregående anslaget. Vad avser driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel har jag i motsats fill

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet

153

socialstyrelsen beräknat kapitalkostnader. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 49 790 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Driftkostnader för beredskapslagring m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 49 790 000 kr.

I 9. Utbildning av personal för hälso- och sjukvård i krig m.m.

1982/83	Utgift	6 088 602
1983/84	Anslag	7 465 000
1984/85	Förslag	7 670 000

Från anslaget bekostas utbildning av personal som skall tjänstgöra inom den allmänt civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation.

			Beräknad ändring 1984/85
		1983/84
			Social	Föredraganden
			styrelsen
1.	Utbildning av personal för den civila hälso- och sjukvårdens   krigsorga-
	nisation	4 000 000	-f 440 000	+ 262 000
2.	Försvarsmedicinsk tjänstgöring och vapen-
	fri utbildning	1 145 000	-   62000	-150 000
3.	Bidrag till Svenska röda korset för utbildning av civilsamariter och personal vid krigsblodcen-
	traler	1 420 000	+ 134 000	+   57 000
4.	Bidrag     till     Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund för utbildning
	av bilförare	900 000	-1-   75 000	-t-   36 000
	Summa	7 465 000	+ 587 000	-1- 205 000

Socialstyrelsen

Styrelsen föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande:

1. Utbildnings- och informationsinsatserna genomförs med samma inriktning och omfattning som tidigare år {+ 440 000 kr.).

2. Som utbildningsmyndighet för vapenfria tjänsteplikliga inom hälso- och sjukvårdsområdet räknar socialstyrelsen med att inkalla ca 400 vapenfria tjänstepliktiga i grundutbildning och 40 vapenfria i repetitionsutbildning.

Styrelsen har planläggnings- och organisationsansvar för försvarsmedi-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 154

cinsk tjänstgöring för värnpliktiga läkare som överförs från försvarsmakten till den civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation. Då sjukvårdshuvudmännen inte längre efterfrågar läkare för sådan tjänstgöring, avser styrelsen att senare lämna förslag om att denna verksamhet skall upphöra (-62 000 kr.).

3. För socialstyrelsen räkning utbildar Svenska röda korset civilsamariter för placering inom den civila krigssjukvården i första hand hemsjukvården och personal för krigsblodcentraler (-1- 134 000 kr.).

4. Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund utbildar bilförare för sjuktransporter (4-75 000 kr.).

5. För att underlätta ekonomiadministrationen och mera effektivt använda tillgängliga medel hemställer styrelsen att anslaget ändras till ett reservationsanslag.

Föredragandens överväganden

Det är angeläget alt den utbildning som nu bedrivs för hälso- och sjukvården i krig fortsätter och förstärks inom givna ramar. Förslag om utbildningen har redovisats i betänkandet (SOU 1982: 42) Utbildning för hälso- och sjukvård vid katastrofer och krig. Betänkandet har remissbehandlats och bereds nu i regeringskansliet.

Den försvarsmedicinska tjänstgöringen för läkare tillkom när det rådde en kraftig läkarbrist i landet. Denna situation föreligger inte längre. Utredningen om socialstyrelsens beredskapsuppgifter har i sitt betänkande (Ds S 1983:9) föreslagit att den försvarsmedicinska tjänstgöringen kan upphöra. Jag delar denna uppfattning. Jag räknar med att den försvarsmedicinska tjänstgöringen upphör fr. o. m. nästa budgelår. Jag har inget att erinra mot styrelsens förslag att ändra anslaget till ett reservationsanslag.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Utbildning av personal för hälso- och sjukvård i krig m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 7 670 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 155

J. Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

Socialtjänstreformen

En helt ny lagstiftning inom spcialvårdsområdet trädde i kraft den 1 januari 1982. De nya lagarna är socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Överförandet av huvudmannaskapet för ungdomsvårdsskolor och nykterhetsvärdsanstalter m. m. till nya huvudmän skedde den 1 januari 1983.

Den år 1980 tillkallade socialberedningen (S 1980:07) erhöll i december

1982   nya direktiv som preciserar och avgränsar utredningsuppdraget.
Liksom enligt de ursprungliga direktiven skall beredningen genomföra en
översyn av bestämmelserna om vård oberoende av samtycke inom social
tjänst- och sjukvårdslagstiftningen saml följa och utvärdera socialtjänslre-
formen. De delar av socialtjänstlagsliftningen som är avsedda att utgöra ett
grundläggande skydd för barn och ungdomar i risksituationer, främst LVU,
blir därmed föremål för ytterligare överväganden. Beredningen skall även
följa upp tillämpningen av LVM. Översynen skall också omfatta Lagen om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV).

Uppdraget att utvärdera socialtjänstreformen bör enligt de nya direktiven avse bl. a. frågan om kostnadsansvar för den enskilde i samband med behandlingsinsatser. Beredningen skall vidare behandla frågan om sjukpenningrätt för missbrukare som vårdas på hem för vård eller boende. Även återverkningarna inom socialtjänsten av den omstrukturering som pågår inom det psykiatriska vårdområdet skall behandlas av beredningen.

Beredningen har i oktober 1983 avlämnat ett delbetänkande Erfarenheter av LVM och vissa andra socialtjänstfrågor (Ds S 1983:16).

Hem för vård eller boende är den nya benämningen för socialtjänstens institutioner. Med stöd av riksdagens beslut godkände regeringen den 26 juni

1980 för statens del en principöverenskommelse om ändrat huvudmannaskap för ungdomsvårdsskolor och nykterhetsvärdsanstalter m. m., som träffats med landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet (prop. 1979/ 80:172, SoU 44, rskr 385). Regeringen godkände också - efter riksdagens bemyndigande (prop. 1980/81:196, SoU 1981/82:23, rskr 92) - den 22 december 1981 den överenskommelse som statens förhandlingsnämnd i mars

1981 träffade med landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet om statsbidrag för verksamheten.

Sedan statens förhandlingsnämnd träffat avtal med var och en av de nya huvudmännen godkände regeringen den 5 augusti 1982 för statens del avtalen. De nya huvudmännen övertog enligt dessa avtal statens rättigheter och skyldigheter för verksamheten den 1 januari 1983.

Enligt den överenskommelse mellan statens förhandlingsnämnd, landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet som träffats den 18 mars

1983   skall staten utge bidrag till kommuner och  landstingskommuner

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 156

(huvudmännen) för driften av de hem för vård eller boende som avses i principöverenskommelsen. Bidraget har med utgångspunkt i statens kostnader för verksamheten fastställts till 618 milj. kr. år 1983 enligt löne- och prisnivån den 1 juli 1982. Det överenskomna beloppet innebär en ökning av anslaget med 48 milj. kr. i förhållande till den tidigare överenskommelsen om bidragets storlek. Överenskommelsen godkändes av regeringen den 14 april 1983.

Den nuvarande bidragskonstruktionen för driftbidragen gäller för åren 1983 och 1984. En ny bidragskonstruktion - som i högre grad medger handlingsfrihet för kommuner och landsting att utveckla och förändra institutionsvården - bör komma fill stånd fr. o. m. år 1985. Det är angeläget att institutionsvården får en utformning som är ägnad att främja de mål som statsmakterna har ställt upp för socialtjänsten.

Socialstyrelsen har under år 1983 utgivit allmänna råd angående bl. a. svenskt-finskt samarbete i omsorger om barn och ungdom, samt om handläggning och dokumentation inom socialtjänsten.

Socialstyrelsens socialkonsulentorganisation överfördes till länsstyrelserna den 1 juli 1981. Personalen inordnades i en social funktion inom den allmänna enheten. Socialstyrelsen upprätthåller kontakter och samarbetar med länsstyrelserna inom en rad områden.

Ansvaret för att utreda behovet av vård enligt LVM har övergångsvis legat på kommunernas socialnämnder. Den 1 januari 1984 går detta utredningsansvar över till länsstyrelserna.

Socialtjänstlagen understryker behovet av social planering för att motverka uppkomsten av sociala problem. Inom socialdepartementets delegation för social forskning har en initiativgrupp för social planering tillsatts. Den skall koncentrera sina insatser på forskning och utveckling rörande socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens medverkan i samhällsplaneringen.

En arbetsgrupp inom socialdepartementet avlämnade i början av år 1983 en rapport om kvinnomisshandel (DsS 1983:2). Rapporten innehåller en kartläggning av problemet kvinnomisshandel och förslag till åtgärder. Förslagen är främst inriktade på utbildning, information, forskning och försöksverksamhet samt åtgärder inom rättsväsendet. Rapporten har bemötts positivt av remissinstanserna som med få undantag tillstyrker åtgärdsförslagen.

Förslagen i rapporten håller nu på att följas upp. Socialstyrelsen har erhållit 1 milj. kr. för utbildning och information och kommer under våren att genomföra fortbildning för personal inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. För det ändamålet kommer arbetsgruppens rapport att omarbetas till ett studiematerial.

Regeringen har uppdragit åt socialstyrelsen att i samråd med rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen. Svenska kommunförbundet, landstingsförbundet saml företrädare för kvinnojourerna lämna förslag till försöksverk-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 157

samhet inom området kvinnomisshandel inom en ram av 800 000 kr per år under tre år. Försöksprojekten skall avse såväl de misshandlade kvinnorna som de misshandlande männen. Även barnens och invandrarkvinnornas situation bör beaktas i försöksverksamheten.

Från delegationen för social forskning utgår närmare 1,2 milj. kr. till olika projekt rörande misshandlade kvinnor och deras barn.

I ett förslag om ändrade bestämmelser för sexualbrott som regeringen har remitterat till lagrådet föreslås också bl. a. att berörda myndigheter skall få i uppdrag att utarbeta ett informations- och utbildningsmaterial i frågor som rör sexualbrott. Efter samråd med chefen för jusfitiedepartementet förordar jag att även frågor om kvinnomisshandel innefattas i detta uppdrag. De förslag till förändrade rutiner m. m. inom rättsväsendets område som har lämnats av socialdepartementets arbetsgrupp och av remissinstanserna bör beaktas i detta sammanhang.

Chefen för justitiedepartementet har i en nyligen beslutad lagrådsremiss med förslag till polislag m. m berört frågan om samarbete mellan polis och socialtjänst vid fall av kvinnomisshandel. Justitieministern har också tidigare denna dag uttalat att kvinnomisshandel är en typ av våldsbrott där brottsbekämpningen måste prioriteras högt.

Alkoholpolitik

Det finns idag en stor medvetenhet om skadeverkningarna vid alkoholbruk. Ungdomar har blivit mer negativa till droger. Föräldrar har blivit mindre benägna att langa vin eller sprit till sina ungdomar. Totalkonsumtionen har minskat.

Med de tradifionella alkoholpolitiska medlen - prispolitik, opinionsbildning och kontrollerad försäljning - har vi närmat oss det alkoholpolitiska mål som riksdagen i stor enighet fastställde år 1977, nämligen att begränsa den totala alkoholkonsumtionen så att alkoholmissbruket trängs tillbaka och alkoholskadorna därmed motverkas.

Siffrorna för år 1983 visar att den långsiktiga nedgången i alkoholkonsumtionen håller i sig. Vi är nu tillbaka på den försäljningsnivå som vi hade i mitten på 1960-talet. Det innebär att den sammanlagda försäljningen av alkoholdrycker minskade från 3,02 liter första halvåret 1982 lill 2,82 liter första halvåret 1983. Detta motsvarar en minskning med 6,7 procent.

Även i ett internationellt perspektiv har alkoholkonsumtionen minskat kraftigt i Sverige jämfört med liknande industriländer. Bland de 35 länder som redovisar alkoholkonsumtionens storlek hade Sverige år 1981 sjunkit till 30:e plats i konsumtionstabellen som loppas av Frankrike, Spanien, Västtyskland och Portugal.

En annan glädjande utveckling är minskningen av Irafiknykterhetsbrott. Statistiken över brott som kommit till polisens kännedom visar att antalet skäligen misstänkta fall av trafiknykterhelsbrolt minskade med 5,3 % från

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 158

första halvåret 1982 till första halvåret 1983.

Även antalet omhändertaganden av alkoholberusade personer har gått ned. Under första halvåret 1983 minskade antalet berusade personer som omhändertogs med polisens hjälp med 4,8 % jämfört med samma period år 1982.

Det finns dock också oroande utvecklingstendenser på området. Missbrukarna blir allt yngre. Allt fler kvinnor blir missbrukare - dolt eller öppet.

Samfidigt som försäljningen av alkoholdrycker har sjunkit, är det möjligt att den olovliga sprittillverkningen, hembränningen, ökat. De uppgifter som finns om hembränningen är mycket knapphändiga. Tillgängliga data tyder emellertid på att hembränningen har en betydande omfattning och att den i varje fall inte har minskat under 1970- och 1980-talen. Uppfattningen är dock att ökningen inte alls är så stor att den uppväger den kraftiga försäljningsminskningen av alkoholdrycker.

F. n. förbereds olika åtgärder mot hembränning och langning. Socialstyrelsen arbetar med en skrift om åtgärder mot hembränning som skall göra personal inom bl. a. polisväsendet mer uppmärksam på hembränningsbrott. Rikspolisstyrelsen håller på alt granska marknadsföringen av aktivt kol för att förhindra olovlig sprittillverkning.

Inom kort kommer en särskild arbetsgrupp atl redovisa de mer långsiktiga effekterna av lördagsstängda systembutiker.

Genom 1977 års alkoholpolitiska beslut fastslogs att skatteinstrumenlet skall användas som ett aktivt alkoholpolitiskt instrument. Priserna på alkoholdryckerna skall vara höga och följa den allmänna prisutvecklingen. Statsmakterna har nyligen beslutat om en höjning av skatterna på alkoholdrycker. Detta beslut, som trädde i kraft den 21 november 1983, innebär att priset på de mest sålda spritdryckerna steg med 9-13 kr., på starkvin med omkring 4,25 kr. och på flertalet lältviner med 1,50-2,50 kr. Skatten på starköl höjdes samtidigt med 70 öre per liter. Prishöjningen omfattade alltså även lältviner trots atl priset på dessa drycker har följt konsumentprisindex. Motivet var att dämpa den ökande försäljningen av lättvin.

Den livliga alkoholpolitiska debatten har bl. a. medverkat till en ökad medvetenhet om alkoholens skadeverkningar och om det enskilda lidande som alkoholmissbruket skapar. Vi talar också mer om det s. k. dolda alkoholmissbruket. Det finns överhuvud taget en större benägenhet att la upp ämnet alkohol med varandra. Denna dialog måste givelvis fortsätta.

I en Rapport om aktion mot droger, som har publicerats under år 1983, beskrivs den informations- och kampanjverksamhet mot droger som genomfördes av socialdepartementet i samarbete med en rad myndigheter och organisationer under åren 1980-1982. I rapporten redovisas en del av det som hände under kampanjerna och i deras spår.

Aktionerna bör ses som en början lill ett fortlöpande informationsarbete.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 159

Den starka opinionsbildningen om alkoholbruk och dess risker måste hela tiden förnyas. Socialstyrelsen har fått särskilda medel av regeringen för att följa upp socialdepartementets kampanjer.

Under våren 1983 gick socialstyrelsen ut med information om missbruk och försäljning av alkoholhaltiga preparat. Samtliga kommuner erbjöds faktamaterial i syfte att de kommunala socialnämnderna i sin tur skall påverka dem som säljer preparaten.

Uppföljning och tillsyn av alkohollagstiftningen är viktiga delar av socialstyrelsens verksamhet. Om lagarna skall efterlevas måste del finnas stöd och förståelse hos befolkningen om varför de finns. För att klargöra motiven bakom alkohollagstiftningen och beskriva hur de har vuxit fram genom åren presenterade socialstyrelsen tillsammans med Systembolaget AB sommaren 1983 en faktabok om alkoholpolitiken.

Socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor har nyligen fördelat slatliga medel för år 1984 till mer än 250 lokala projekt med drogförebyggande aktiviteter och med varierande inriktning. Den övervägande delen av statsbidraget går till organisationer och föreningsliv men även kommunerna får del av dessa medel.

De ungdomsorganisationer som får bidrag genom statens ungdomsråd för information på drogområdet har bl. a. genomfört alternativa drogfria aktiviteter i samband med större helger. Ett arbete som beskrivs som framgångsrikt.

De traditionella alkoholpolitiska åtgärderna måste kompletteras med insatser på andra områden av samhällspolitiken. Med en aktiv alkoholpolitik kan inte bara avses prispolitik och restriktioner av olika slag. Det krävs en politik som gör solidariteten möjlig. Samhällspolitiken måste utformas så att den bidrar till att skapa sådana livsbetingelser för människor att de orkar och kan ta ett ansvar för varandra i familjen, i skolan, i bostadsområdena, på arbetsplatserna och under fritiden. Folkrörelserna utgör en viktig resurs i det alkoholpolitiska arbetet.

En särskild utredare har haft i uppdrag alt se över de statliga insatserna för alkohol- och narkotikainformation. Förslagen har redovisats i Rapport om alkohol- och narkotikaupplysning (RAN, DsS 1983:11). I rapporten, som nyligen har varit på remiss, lämnas förslag till en förbättrad samordning och organisation av de statliga insatserna för alkohol- och narkotikainformation. De förslag som lämnas i rapporten innebär inle bara att folkrörelsernas insatser i alkoholinformationen tas till vara utan även att de förstärks. I rapporten föreslås sålunda att folkrörelserna ges större ansvar för alkohol-och narkotikainformalionen än hittills.

För att göra de statliga insatserna på drogområdel så effektiva som möjligt föreslås i rapporten all den slatliga administrationen för bl. a. bidragsfördelningen förenklas. De statliga informationsinsatserna på drogområdet bör enligt förslagen föras samman under femte huvudtiteln. Härmed underlättas samordning och överblick. Sammanblandning av myndighetsuppgifter och

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 160

folkrörelsearbete bör undvikas. I RAN lämnas därför förslag till organisatoriska förändringar som syftar till att klarare markera socialstyrelsens myndighetsansvar för den beslutade alkohol- och narkolikapolitiken.

Avsikten är att en proposition med förslag till samordning och organisation av de statliga insatserna för alkohol- och narkotikainformation m. m. skall läggas fram för riksdagen under hösten 1984. Propositionen avses även komma att bl. a. behandla frågan hur förändringar av missbrukets omfattning bör följas i framtiden med anledning av tidigare redovisade förslag (DsS 1982:13) från utredningen om narkotikamissbrukets omfattning (UNO).

Som ett första led i det fortsatta beredningsarbetet av förslagen i RAN förordar jag dock, efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet och statsrådet Göransson, att de anslag under åttonde huvudtiteln som avser bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) samt organisationsstöd och bidrag till vissa nykterhetsorganisafioner m. m. förs över till femte huvudtiteln redan fr. o. m. nästa budgetår. Förslaget innebär en uppräkning av anslaget J 1. Upplysning och information på drogområdet, från ca 15 milj. kr. innevarande budgetår till ca 37 milj. kr.

Narkotikapolitik

Narkofikamissbruket får förödande konsekvenser för missbrukarna och deras anhöriga. Narkotikamissbruket är också ett stort samhällsproblem, inte minst genom det starka samband som finns mellan missbruket och olika typer av brottslighet. Narkotikasituationen i världen har aldrig varit så allvarlig som den är idag. Tillgången på illegal narkotika är större än någonsin. Den illegala narkotikahandeln blir allt mer välorganiserad och svår att bekämpa. Efterfrågan på narkotika blir allt större. Narkotikamissbruket ökar i många länder och har spridits till allt fler grupper i samhället. Särskilt oroande är den kraffiga ökningen av kokainmissbruket i USA och Europa.

Även i Sverige är narkotikasituationen allvarlig. Internationellt sett är den dock inte alarmerande. Enligt brottsförebyggande rådets narkotikagrupp, där berörda departement, myndigheter och organisationer är representerade, har inte samma negativa utveckling ägt rum som i många andra länder. Totalt sett tycks narkotikamissbruket inte ha ökat under de senaste åren. Från vissa håll rapporteras även tecken på atl det tunga missbruket har gått ned. I t. ex. Stockholmsregionen har antalet unga injektionsmissbrukare minskat.

Tillgången på narkotika är emellertid alltjämt stor. Heroinmissbruket är i huvudsak koncentrerat till Storstockholmsområdel och Skåneregionen, men det förekommer också på andra orter i landet. Missbruk av centralstimulantia förekommer i hela landet i samma utsträckning som tidigare. Cannabis-missbruket har spridits till allt större grupper i samhället. Narkomanvården

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet 161

får i ökad utsträckning kontakt med cannabismissbrukare som har stora behov av vårdinsatser.

Kokainmissbruk förekommer bara i begränsad utsträckning i Sverige. Jag har haft överläggningar med berörda myndigheter för att diskutera vilka åtgärder som kan vidtas för att minska risken för en spridning av kokainmissbruket i Sverige.

Regeringen har intensifierat kampen mot narkotikamissbruket och mot den illegala narkotikahandeln. I november 1982 tillsattes en särskild narkotikakommission. Kommissionens uppgift är att ge regeringen underlag för en samordnad intensifierad kamp mot narkotikamissbruket. Kommissionen har arbetat skyndsamt och kommer att avsluta sitt arbete i början av år 1984. Kommissionen har löpande lämnat förslag och har hittills bl. a. föreslagit insatser för att effektivisera arbetet inom polisens och tullens verksamhetsområden. Vidare har förslag lämnats om narkotikaarbetet inom kriminalvården och inom skolans verksamhetsområde. Kommissionen har också föreslagit hur de lokala insatserna mot narkotikamissbruket kan intensifieras liksom hur det opinionsbildande arbetet kan utvecklas. Förslag har också lämnats om vissa förändringar av narkotikastrafflagen. Tillsammans med regeringens barn- och ungdomsdelegation har kommissionen gett ut en bok, "Tro på mig". Boken beskriver olika typer av projekt som är inriktade på att förebygga missbruk och social utslagning. I början av år 1984 kommer kommissionen att redovisa förslag om förstärkta internationella insatser och ytterligare förslag rörande kriminalvården. Kommissionen skall avlämna sitt slutbetänkande i februari 1984.

Vård- och rehabiliteringsfrågorna bereds i socialdepartementet i en särskild arbetsgrupp bestående av företrädare för socialdepartementet, justitiedepartementet, socialstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen. Arbetsgruppen har i promemorian Offensiv narkomanvård föreslagit särskilda insatser i syfte att utveckla och effektivisera den öppna narkomanvården. Arbetsgruppen kommer i början av år 1984 att föreslå ytterligare insatser. Under innevarande budgetår har disponerats 15 milj. kr. för särskilda insatser som föreslagits av narkotikakommissionen och av socialdepartementets arbetsgrupp. Av denna ram anslogs 4,3 milj. kr till förstärkning av polisens insatser, 1 milj. kr. till åklagarväsendet, 1,5 milj. kr. fill tullens arbete, 2 milj. kr. för insatser inom skolan och för information lill värnpliktiga, 1,7 milj. kr. för ytterligare insatser mot narkotikamissbruket inom kriminalvården samt 4,5 milj. kr. för att effektivisera narkomanvården.

Som jag anfört under avsnittet om alkoholpolitik kommer jag att tillsammans med andra berörda statsråd föreslå regeringen att en särskild proposition föreläggs riksdagen under hösten 1984. Avsikten är att propositionen utöver det jag tidigare har anfört skall behandla förslag från narkotikakommissionen och från socialdepartementets arbetsgrupp.

Regeringens målsättning är ett narkotikafritt samhälle. För att nå detta

11 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 162

mål är det viktigt att samhällets särskilda insatser mot missbruket och den illegala handeln prioriteras. Narkotikaproblemet är ett komplext problem som kräver många olika typer av insatser.

En samlad narkolikapolitik måste avse åtgärder mot såväl tillgång som efterfrågan. Polisens och tullens insatser spelar en avgörande roll för att stoppa tillgången på narkotika. För att minska narkotikatillgången är det också viktigt med en effektiv lagstiftning. För att minska efterfrågan på narkotika har informations- och attitydpåverkande insatser stor betydelse, liksom vård- och rehabiliteringsinsatser för missbrukare.

Grunden för en effektiv narkotikapolitik är att stärka och sprida den inställning som finns hos de allra flesta ungdomar att säga nej till droger.

Hösten 1983 publicerade socialstyrelsen en bok om hasch, "Haschboken -man måste veta vad man talar om". Boken har skickals ul till alla föräldrar med 14-åriga barn. Socialstyrelsen kommer att tillsammans med Riksförbundet Hem och Skola och Föräldraföreningen mot narkotika arrangera studiecirklar och initiera andra lokala aktiviteter kring boken.

I arbetet för ett narkotikafritt samhälle spelar folkrörelserna en avgörande roll. Det är främst folkrörelserna och det idéburna föreningslivet som kan skapa alternativ till den passiviserande drogkulturen och erbjuda människor gemenskap och ett aktivt deltagande i samhällsutvecklingen. Även klientrörelsen spelar här en viktig roll.

Det är också nödvändigt att angripa sådana samhällsförhållanden, som ökar risken för missbruk bland ungdom. Sådana förhållanden kan vara brist på social gemenskap, utslagningen i skolan, arbetslöshet och en kommersiellt styrd fritid. Regeringens arbete att garantera alla människor social trygghet har stor betydelse i kampen mot missbruket. Av särskilt stor vikt är insatserna för att minska ungdomsarbetslösheten, liksom de insatser som inriktas på att förhindra den sociala utslagningen bland ungdomar. Genom allmänna arvsfonden lämnar regeringen ett omfattande stöd till olika typer av förebyggande verksamhet.

Narkotikaproblemet är ett globalt problem. För att bekämpa narkotikamissbruket och den illegala narkotikahandeln krävs ett effektivt inlernalionellt samarbete. Sverige verkar i de olika internationella organisationerna för att få till stånd en effektivisering och intensifiering av det internationella narkotikaarbetet.

Sverige tillhör de största bidragsgivarna till FN:s narkolikafond. I november 1983 beslöt regeringen all bevilja ett bidrag med 4 milj. kr. avseende 1983 års verksamhet. Sverige har också lämnat ett ärligt bidrag till narkotikafondens allmämia verksamhet. Under anslaget J 1. beräknar jag 309 000 kr. för detta ändamål.

Inom den s. k. Pompidougruppen genomförs ett aktionsprogram mot narkofikamissbruket och mot den illegala narkotikahandeln i Europa. Särskilda europeiska seminarier har anordnats om behandling av de tyngst belastade  missbrukarna,   personalens  situation  inom  narkomanvården,

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 163

forskning om missbrukets omfattning samt om kontrollinsatser mot den illegala narkotikahandeln. Gruppen förbereder nu ett nytt program som skall diskuteras vid ett ministermöte i september 1984.

Inom Norden sker ett omfattande samarbete. En nordisk ämbetsmanna-grupp, Nordiska kontaktmannaorganet för narkotikafrågor, följer kontinuerligt utvecklingen i Norden och föreslår samordnade insatser mot missbruket. Som ett led i uppföljningen av det program som ett nordiskt ministermöte beslutade om år 1982 har nordiska seminarier anordnats om informations- och behandlingsinsatser. En särskild arbetsgrupp behandlar frågan om jämförande studier av missbrukets utveckling. Inom ramen för det arbete som bedrivs av Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning (NAD) har en expertgrupp utarbetat en vetenskaplig översikt över cannabismissbrukets hälsomässiga skadeverkningar. Särskilda arbetsgrupper har lämnat förslag om intensifierat nordiskt samarbete inom polisens och tullens verksamhetsområden. Nordiska kontaktmannaorganet för narkotikafrågor förbereder nu ett nytt nordiskt handlingsprogram på området.

Barn- och ungdomsvård m. m.

Syftet med samhällets vård av barn och ungdom är att främja en gynnsam utveckling och goda uppväxtförhållanden för unga. Här är samhällets grundläggande insatser genom barnavårdscentralerna, barnomsorgen och skolan av stor betydelse.

I arbetet med att skapa en mer barn- och ungdomsvänlig miljö bl. a. i bostadsområdena är aktiv medverkan från företrädare för olika sociala verksamhetsgrenar liksom från ungdomsorganisationer och de boende själva av stor vikt.

Fritidsverksamhet för barn och ungdomar är betydelsefull när det gäller att förebygga olika sociala problem. Bidrag har under år 1983 lämnats från allmänna arvsfonden till ett stort antal projekt inom barn- och ungdomsområdet. Som exempel kan nämnas att statens ungdomsråd har erhållit medel för att under en fyraårsperiod genomföra flera projekt med och bland invandrarungdom. Vidare har tre invandrartäta kommuner erhållit medel för att utveckla metoder för förebyggande arbete med invandrarungdom. Dessa projekt har utarbetats av statens invandrarverk i samråd med kommunerna.

För alt initiera och genomföra ett utvecklingsarbete vid fritidsgårdarna har regeringen i september 1983 anvisat 30 milj. kr. ur allmänna arvsfonden avseende en treårig försöksperiod. En särskild arbetsgrupp har tillsatts med företrädare för bl. a. socialdepartementet, barn- och ungdomsdelegationen, socialstyrelsen, statens ungdomsråd, statens kulturråd och Svenska kommunförbundet. Utvecklingsarbetet avser insatser för att utveckla nytt innehåll, nya arbetsmetoder och nya verksamhetsformer som syftar till att skapa attraktiva alternativ till de kommersiella ungdomsmiljöerna. Olika

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet 164

former för ökad kulturmedverkan, utveckling av former för verksamhetsplanering och ekonomiskt självstyre samt insatser för att nå föreningslösa tonårsgrupper m. m. skall prövas.

Förenta Nationernas generalförsamling antog hösten 1979 en resolution i vilken året 1985 proklamerades som internationellt ungdomsår. Ungdomsårets teman är delaktighet, utveckling och fred. Statsrådet Göransson har tillsatt en beredningsgrupp för världsungdomsåret. Beredningsgruppen skall svara för planering, genomförande och uppföljning av olika insatser.

Regeringen har beslutat att sammanlagt högst 30 milj. kr. ur allmänna arvsfonden får disponeras för insatser med anledning av världsungdomsåret för åren 1984-1986. Medlen skall användas för försöks- och utvecklingsarbete inom barn- och ungdomsorganisationerna, försöksverksamhet i lokala miljöer och för insatser av bildningsförbund, handikapporganisationer, kommuner och landstingskommuner m. fl.

Vid överläggningar med företrädare för Sveriges Riksidrottsförbund har diskuterats idrottsrörelsens behov av resurser för utvecklingsarbete. Därvid har frågor rörande idrottsrörelsens sociala ansvar och dess samverkan med socialtjänsten m. m. diskuterats liksom andra för idrottsrörelsen och samhället angelägna utvecklingsfrågor. Jag avser att i början av år 1984 föreslå regeringen att anvisa medel ur allmänna arvsfonden för utvecklingsarbete inom idrottsrörelsen.

En barn- och ungdomsdelegation har tillsatts av regeringen. Delegationen skall vara ett samordnande organ för barn- och ungdomsfrågor. Inom delegationen för social forskning (DSF) har under sommaren 1983 i samråd med barn- och ungdomsdelegationen tillsatts en initiativgrupp för att bl. a. uppmärksamma, analysera och redovisa forskningsbehov beträffande barns och ungdomars levnadsvillkor och välfärd.

Medel från departementets anslag A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet går till forsknings- och utvecklingsarbete inom bl. a. barn- och ungdomsområdet. Angelägna problemområden är separationer och deras följder för barn, hur och när ingripanden skall ske i barnavårdsärenden, alternativa vårdformer och deras utveckling, vilka krav som skall ställas på bra familjehem, vad som händer efter familjehemsplaceringar och hur stöd kan ges till familjehemmen.

Socialstyrelsen kommer inom kort att ge ut en ny upplaga av en skrift om barnmisshandel och annan vanvård av barn. I början av år 1984 kommer styrelsen att presentera en rapport om incest och andra sexuella övergrepp mot barn. Styrelsen har bl. a. för regeringens barn- och ungdomsdelegation redovisat en modell för metodutveckling inom socialt behandlingsarbete.

Inom socialstyrelsen planeras ett projekt om separationer och deras konsekvenser för barn och ungdomar. Styrelsen kommer vidare att i samarbete med Allmänna barnhuset anordna ell idéseminarium om vård av barn och ungdomar i familjehem. Vidare kommer styrelsen att ge ut allmänna råd om stöd lill familjehemmen, biologiska föräldrarna och barnen

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet 165

efter ett omhändertagande.

Allmänna barnhuset planerar att tillsammans med socialstyrelsen utarbeta en informationsskrift om omhändertagande av barn avsedd för allmänheten. Vidare planerar Barnhuset att anordna en konferens om hämtning av barn. Ett nordiskt projekt om samhällets resp. familjens ansvar för barnen pågår. Det syftar bl. a. till att undersöka vad som ligger till grund för variationer i antalet omhändertaganden av barn i de nordiska länderna.

Antal tvångsomhändertaganden av barn har minskat kraftigt sedan den nya socialtjänstlagen och LVU trädde i kraft den 1 januari 1982. Socialstyrelsen har i november 1983 inhämtat siffror från länsrätterna som visar att antalet barn som tas om hand på grund av missförhållanden i hemmet har mer än halverats från 1 206 år 1981 enligt 25 §a, barnavårdslagen, till 535 år 1982 enligt 1 § p. 1 LVU. Även antalet barn och ungdomar som omhändertagits på grund av sitt eget beteende (t. ex. missbruk eller kriminalitet) har minskat ftån 754 enligt 25 § b, barnavårdslagen, till 408 år 1982 enligt 1 § p. 2 LVU. De preliminära siffrorna för år 1982 måste tolkas med stor försiktighet. Den kraftiga minskningen under år 1982 kan fill en del sammanhänga med skillnader i barnavårdslagens och LVU:s konstruktion. När det gäller antalet omhändertaganden på grund av missförhållanden i hemmet är tendensen fortsatt nedåtgående under första halvåret 1983. Socialstyrelsen kommer att analysera dessa siffror närmare när Statistiska centralbyråns statistik för år 1982 föreligger.

Enligt senast tillgänglig statitik var antalet fosterbarn den 31 december 198112 847, varav 1 935 ej var omhändertagna för samhällsvård. 2 895 barn var nytillkomna under år 1981. 858 barn var placerade som fosterbarn i avvaktan på adoption.

Antalet barnhem inom fastställd barnhemsplan uppgick vid slutet av år 1981 till 127 med 1 243 platser. På hemmen vårdades totalt 3 742 barn under år 1981.

Antalet platser vid sådana hem för vård eller boende som tidigare betecknats som ungdomsvårdsskolor är ca 500 fördelade på 18 insfitutioner. Antalet vårdade elever den 31 december 1982 var 362.

Under år 1982 har 378 elever inskrivits, varav 307 pojkar och 71 flickor. De vanligaste intagningsorsakerna var för pojkar förmögenhetsbrott, aggression och våldshandlingar, missbruk av narkotika samt fordonstillgrepp. För flickor var de vanligaste intagningsorsakerna missbruk av narkotika, förmögenhetsbrott, och missbruk av alkohol.

Ersättning till kommunerna för bistånd till vissa utländska medborgare

Fr. o. m. den 1 januari 1980 gäller nya regler för ersättning till kommunerna för hjälp till flyktingar och utlänningar som väntar på beslut om uppehållstillstånd. Ett syfte med de nya ersättningsreglerna var att åstadkomma en förenklad administration. Kostnadsfördelningen mellan stat och

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet 166

kommun för hjälp till flyktingar skulle i princip vara oförändrad i jämförelse med äldre regler. När det gäller utlänningar som väntar på beslut om upphållstillstånd var det fråga om en viss utvidgning av del statliga kostnadsansvaret.

Mot bakgrund av att effekterna för kommunerna av de nya ersättningsreglerna på vissa punkter var osäkra tillsattes i april 1981 en särskild arbetsgrupp med uppgift att utvärdera ersättningsreglerna. Resultaten av arbetsgruppens arbete har redovisats i promemorian (Ds S 1982:1) Utvärdering av reglerna för ersättning till kommunerna för hjälp till flyktingar och utlänningar som väntar på beslut om uppehållstillstånd. Arbetsgruppen framhåller att det finns behov av vissa förändringar av ersättningsreglerna.

Inom regeringskansliet pågår arbetet med att utforma ett nytt system för mottagningen av flyktingar och asylsökande i Sverige. Till grund för arbetet ligger det förslag som den s. k. AGFA-gruppen (arbetsgruppen för flyktingansvaret) inom arbetsmarknadsdepartementet lämnade i promemorian (DsS A 1981:11) Ett lokalt omhändertagande av flyktingar och förslag som lämnats av invandrarpolitiska kommittén (IPOK) i delbetänkandet (SOU 1983:29) Invandringspolitiken - Förslag. AGFA-gruppens förslag innebär bl. a. att det huvudsakliga flyktingomhändertagandel bör genomföras i kommunal regi mot statlig ersättning enligt överenskommelser mellan Statens invandrarverk (SIV) och enskilda kommuner.

AGFA-gruppen har också föreslagit ändringar av nuvarande statsbidrag till familjepedagogisk verksamhet för flyktingar. Detta förslag har utvecklats i vissa delar, bl. a. vad gäller ansvarsfördelningen mellan socialstyrelsen och invandrarverket, i promemorian (DsS 1981:20) Förändring av nuvarande statsbidrag till familjepedagogisk verksamhet bland flyktingar och zigenare.

Överläggningar pågår f. n. med Svenska kommunförbundet om kommunernas medverkan i flyktingomhändertagandet. Frågor rörande ersättning fill kommunerna för bistånd lill flykfingar m. fl. behandlas också i delta sammanhang. Siktet är inställt på att under våren 1984 förelägga riksdagen en proposition.

De planerade förändringarna kan komma att innebära att merparten av de statliga medlen under anslaget J 6. Ersättningar till kommuner för hjälp till utländska medborgare, flyktingar m. m. överflyttas till anslag under arbetmarknadsdepartementetshuvudtitel. I avvaktan härpå bör anslaget J 6. uppföras med oförändrat belopp.

Vården av alkohol- och narkotikamissbrukare

Socialberedningen (S 1980:07) skall enligt sina direktiv följa och utvärdera socialtjänstreformen och därvid bl. a. särskilt granska tillämpningen av lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM, samt föreslå de ändringar som

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 167

befinns påkallade. Beredningen har i oktober 1983 lämnat ett delbetänkande (DsS 1983:16), Erfarenheter av LVM och vissa andra socialljänstfrågor.

Vad gäller inledande sjukhusvård enligt LVM konstaterade beredningen bl. a. att endast 29 % av de personer som kom till ett LVM-hem under år 1982 inledde värden på sjukhus. Under första halvåret 1983 var andelen 28 %. En LVM-patient kan inte hållas kvar mot sin vilja på sjukhus, såvida inte lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV) är fillämplig. Utredningen anser att LVM borde ändras så att det blir möjligt att förordna om vård enligt LVM även om LSPV används i ett akut skede under en kortare tid i början av vårdperioden. Beredningen avser att återkomma fill frågan i sitt slutbetänkande. Delbetänkandet remissbehandlas för närvarande.

Resurserna för de öppna och frivilliga vårdformerna inom missbrukarvården har successivt byggts ut. Alkoholpolikliniker och vårdcentraler för narkolikamissbrukarefyller härvid en viktig funktion. Fr. o. m. innevarande budgetår finns ökade möjligheter för alkoholpoliklinikerna att arbeta mera behandlingsinriktal och med en samordnad behandling av alkohol- och narkotikamissbrukare. Möjligheten att få kontakt med dolda missbrukare har också ökat. F. n. finns omkring 130 alkoholpolikliniker i 112 kommuner. Även den särskilda öppna vården av narkotikamissbrukare har successivt byggts ut, i första hand i storstadslänen. Vid årsskiftet 1983/84 finns 26 särskilda öppenvårdsmottagningar som under benämningen vårdcentraler för narkotikamissbrukare erhåller statsbidrag för sin verksamhet. Socialstyrelsen har lämnat positivt förhandsbesked om statsbidrag inom ramen för anslaget till ytterligare fem vårdcentraler.

Familjevården är ett viktigt komplement fill institutionsvården för missbrukare. Med utgångspunkt från familjevårdsutredningens förslag påbörjades den 1 januari 1983 en tvåårig försöksverksamhet med utveckling , av familjevårdsenheter. Totalt har 5,2 milj. kr. anslagits för denna försöksverksamhet som omfattar 13 olika projekt.

En arbetsgrupp i socialdepartementet föreslog i juni 1983 i en promemoria Offensiv narkomanvård särskilda insatser i syfte att utveckla och effekfivi-sera den öppna narkomanvården. I promemorian föreslog arbetsgruppen att medel skulle anslås till utbildnings- och utvecklingsinsatser i syfte att utveckla dels socialtjänstens metoder för tidiga insatser, dels effektivare samverkansformer mellan socialtjänst, polis och kriminalvård för att socialtjänsten bättre skall kunna nå de tunga narkotikamissbrukarna samt för försöksverksamhet med inriktning på gatuprostituerade narkotikamissbrukare och missbrukare med allvarliga psykiska störningar.

Regeringen beslutade den 30 juni 1983 att ställa 4,5 milj. kr. till socialdepartementets förfogande att disponeras i enlighet med förslag från arbetsgruppen. Statsbidrag har därefter utgått till utvecklingsinsatser i 15 kommuner, de flesta utanför storstadslänen.

Arbetsgruppen har fortsatt sitt arbete under hösten och återkommer med

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 168

fler förslag i en rapport som beräknas vara klar i början av år 1984.

Försöksverksamhet med samverkan inom missbrukarvården pågår sedan år 1982 i socialdepartementets regi. Verksamheten omfattar 11 projekt i olika delar av landet. Projekten har olika omfattning och inriktning, men flertalet har som främsta syfte att åstadkomma en bättre samordning av socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insatser för alkoholmissbrukare. Andra har som huvudsyfte att underlätta samarbetet mellan institutionsvård och öppen missbrukarvård.

Arbetsgruppen har nyligen 1983 lämnat en lägesrapport. En erfarenhet från projektarbetet hittills är att bristerna inom vårdsystemet blivit tydligare, men man har också börjat se konkreta positiva effekter av ett förbättrat samarbete. Några projekt redovisar också en effektivisering i form av bl. a. snabbare service från hälso- och sjukvården, minskat dubbelarbete och gemensamt utformade behandlingsplaner. Den 1 juli 1984 skall samtliga projekt vara avslutade.

Stödet till försöksverksamhet och metodutveckling är av central betydelse för utveckling av missbrukarvården. F. n. utgår vissa särskilda statsbidrag för dessa ändamål bl. a. från anslaget J 5. Utveckling och försök med vissa vårdformer. Specialdestinerade bidrag fill vissa bestämda områden kan dock medföra svårigheter att stödja sådana projekt och verksamheter där de särskilda insatserna integrerats i övrig verksamhet som är helt i linje med socialtjänstlagstiftningens intentioner. För att bättre anpassa stödet till försöksverksamhet och metodutveckling till dessa intentioner kommer jag i det följande att föreslå atl anslaget ges karaktären av ett utvecklingsanslag inom området socialt behandlingsarbete med tonvikt på missbrukarvården. Anslaget bör också kunna anlitas för viss försöksverksamhet med behandling av och stöd till familjer i kris och barn och ungdomar som far illa. För att möjliggöra förstärkta utvecklingsinsatser inom detta område beräknar jag en uppräkning av anslaget J 5 Utveckling och försök med vissa vårdformer med ca 4,4 milj. kr. fill 7 milj. kr. nästa budgetår.

J 1. Upplysning och information på drogområdet

Reservation 2 986 449

1982/83	Utgift	16 493 228'
1983/84	Anslag	15 040 000
1984/85	Förslag	37 003 0002

' Anslaget Upplysning och information på alkoholområdet. 2 Inkl. vissa från ättonde huvudtiteln överförda anslag.

Av anslaget för innevarande budgetår disponerar socialstyrelsen 0,7 milj. kr. för den informationsverksamhet om alkohol och andra droger som bedrivs av styrelsens byrå för alkohol- och narkotikafrågor. Vidare fördelar socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor sammanlagt 10,2 milj. kr. för informationskampanjer och annat informationsarbete. Av detta belopp

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 169

är arbetsmarknadens parter tillförsäkrade minst 3,2 milj. kr. för kamratstödjande verksamhet inom arbetslivets område. För statens ungdomsråds verksamhet med upplysning kring alkohol- och narkotikaproblemen utgår 4,1 milj. kr.

En särskild utredare har i Rapport om alkohol- och narkotikaupplysning (RAN, DsS 1983:11) lagt fram förslag till en förbättrad samordning och organisation av de statliga insatserna för alkohol- och narkotikaupplysning. I rapporten, som nyligen har remissbehandlats, lämnas förslag som bl. a. syftar till att göra de statliga insatserna för information på drogområdet så effektiva som möjligt. Det innebär bl. a. att den statliga administrationen i samband med bidragsansökan och bidragsfördelning föreslås förenklad. Vidare föreslås att informationsinsatserna på drogområdet förs samman under femte huvudtiteln för att underlätta samordning och överblick.

Från åttonde huvudtitelns förslagsanslag B 52. Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m. utgår bl. a. bidrag till den centrala verksamheten inom de ungdomsorganisationer som regeringen förklarat berätfigade till statsbidrag enligt förordningen (1971:388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer (omtryckt 1981:502, ändrad senast 1983:514).

Nykterhetsorganisationen Verdandi har i skrivelse till regeringen framfört att den arbetar med alla generationer samtidigt och vill bli betraktad som en socialt arbetande organisation. Förbundet har därför hemställt bl. a. atl statsbidraget från det aktuella anslaget förs över från åttonde huvudtiteln till femte huvudtiteln. Denna hemställan tillstyrks av RAN.

Från åttonde huvudtitelns reservationsanslag B 55. Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning utgår verksamhetsbidrag fill förbundet. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har som främsta uppgift att främja saklig upplysning om verkningar av alkohol- och narkofikabruk på individ och samhälle och därmed sammanhängande frågor.

Till CAN är 40 olika organisationer anslutna. Förutom nykterhetsrörelsens organisationer ingår bl. a. Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges riksidrottsförbund, Svenska Röda korset, Riksförbundet Hem och Skola och Elevorganisationen i Sverige. Verksamheten som leds av en styrelse bestående av tolv ledamöter står under tillsyn av skolöverstyrelsen (SÖ) som också betalar ut statsbidraget. Sedan budgetåret 1977/78 är personalen formellt anställd vid SÖ med tjänstgöringen förlagd till CAN.

Från samma huvudtitel utgår under förslagsanslaget D 1. Skolöverstyrelsen medel för personalen vid CAN.

I RAN föreslås att anslagen till CAN förs över från åttonde till femte huvudtiteln.

Från åttonde huvudtitelns reservationsanslag B 56. Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer m.fl. utgår statsbidrag fill central verksamhet hos organisationer som bedriver nykterhetsarbete. Genom riksdagsbeslut år

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet

170

1977 (prop. 1976/77:108, KrU 40, rskr 232) uppdrogs ål en särskild nämnd att pröva frågor rörande statsbidrag till sådana organisafioner.

Denna nämnd - samarbetsnämnden - består av sju ledamöter. Nämnden utses av regeringen för tre år i sänder, efter förslag från de bidragsberättigade organisationerna.

Den s. k. KALV-gruppen (Länkens kamratförbund, Alkoholproblemafi-kers riksorganisation, Länkarnas riksförbund och Nykterhetsorganisationen Verdandi) har hemställt att det stöd som nu går till KALV över samarbetsnämnden utgår direkt från femte huvudtiteln. I RAN föreslås att anslaget förs över från åttonde till femte huvudtiteln. Samarbetsnämnden tillstyrker också förslaget.

		1983/84	Beräknad ändring 1984/85
			Mynd.'	Föredraganden
1	Socialstyrelsen	713 000	-1- 3 488 000	-1-    20 000
2	Socialstyrelsens nämnd
	för alkoholfrågor	10 227 000	+ 1 632 000	-t-   273 000
3	Statens ungdomsråd	4 100 000	-1- 1 900 000	-1-   109 000
4	Bidrag till Centralförbundet för alkohol-
	och narkolikaupplysning	2 555 0002	-1-    287 000	+    65 000
5	Medel för personal i Centralförbundet för alkohol- och narkotika-
	upplysning	2 625 0002	-1-    162 000	-1-   170 000
6	Organisationsslöd till vissa nykterhetsorganisationer m. fl. a Samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till vissa nyklerhelsorganisa-
	tioner m. fl.	12 658 5002	-1-5 511500	-1-   347 000
	b Nykterhetsrörelsens
	landsförbund	330 0002	-	-
7	Bidrag lill KALV-organisationerna (Länkens kamratförbund, Alkoholproble-malikers riksorganisation, Länkarnas riksförbund och Nyklerhetsorganisa-
	tionen Verdandi)	1 891 5002	-1-    945 750	-1-    51000
8	Bidrag till Nykler-helsorganisationen
	Verdani	843 0002	-1-      421500	+    25 000
Summa utgifter		35 943 000	-1- 20 347 750	-Hl 060 000

' 1,2 socialstyrelsen, 3 statens ungdomsråd, 4,5 skolöverstyrelsen, 6 samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till vissa nykterhetsorganisationer m. fl., 7 ICALV, 8 Verdandi. 2 Överflyttas från åttonde huvudtiteln

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 171

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen disponerar verksamhetsmedel för egna informationsinsatser inom drogområdet. Styrelsen har ansvar för att följa upp socialdepartementets kampanjer mot droger. I budgetpropositionen 1983 har anslaget upptagits till 713 000 kr. avseende budgetåret 1983/84.

Under 1983/84 sker en väsentlig nedtrappning av statens droginformation jämfört med åren innan då socialdepartementets kampanjer genomfördes. Det kan finnas skäl för en utvärdering och mer långsiktig analys av metoder m. m. för den framtida inriktningen.

För att den positiva utvecklingen skall kunna fortsätta är det väsentligt att åter intensifiera drogupplysningen under år 1985. Här bör socialstyrelsen spela en central roll.

För att få genomslagskraft behövs både centrala massmediainsatser och produktion av material som kan användas lokalt i skolor, föreningar etc.

För budgetåret 1984/85 begär socialstyrelsen 4 000 000 kr. för denna verksamhet.

För att genomföra en undersökning av hembränningens omfattning och för vissa ytterligare ändamål äskar socialstyrelsen sammanlagt 201 000 kr. för budgetåret 1984/85.

Socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor har alltsedan starten år 1978 årligen förfogat över arvsfondsmedel för att stödja försöksverksamhet med frifidsaktiviteter. För budgetåret 1983/84 utgår ett belopp på 6,3 milj. kr. Socialstyrelsen har begärt att även denna summa inräknas i anslaget. Den av regeringen tillsatta utredningen om de statliga insatserna för alkohol- och narkotikainformation m. m. och dess konsekvenser för socialstyrelsen kan inte överblickas i nuläget. Styrelsen har därför, utöver nämnd justering, utgått från oförändrat belopp. Totalt innebär detta för budgetåret 1984/85 17 859 000 kr.

Statens ungdomsråd

Statens ungdomsråd har sedan år 1972 fördelat medel för informafions-och upplysningsverksamhet inom ungdomsorganisafionerna. Under dessa år har värdefulla erfarenheter dokumenterats.

I avvaktan på utredningen om de statliga insatserna för alkohol- och narkotikainformation har rådet avstått från att föreslå större förändringar av anslaget.

Rådet anser att det är viktigt att informationsinsatserna genom ungdomsorganisationerna får fortsätta och utvecklas.

Informationen kan dock ta sig många uttryck. Det är därför viktigt att begreppet "informationsinsatser" inte ges en alltför snäv innebörd.

Rådet anser att medel för alkoholinsatser främst skall användas till lokala aktiviteter.

Rådets nuvarande administrativa resurser och anslag till organisationer

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 172

bör   höjas.    För   budgetåret   1984/85   beräknar   statens   ungdomsråd 6 000 000 kr. för sin verksamhet.

Skolöverstyrelsen

1. Prisomräkning m. m. 179 000 kr.

2. SÖ finner det angeläget att CAN ges ökade möjligheter till informationsåtgärder. SÖ föreslår därför uppräkning av anslaget till CAN:s verksamhet med 108 000 kr.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning har begärt medel till lönekostnader för två tjänster inom den administrativa detaljen och biblioteket. SÖ har framfört samma förslag för budgetåret 1983/84, vilket emellertid inte bifölls i budgetpropositionen 1983 (prop. 1982/83:100). Med hänsyn till de förändringar, som kan bli följden av utredningsförslaget från utredningen om narkotikamissbrukets omfattning (DsS 1982:13), vill SÖ avvakta med förslag om nya tjänster. SÖ föreslår löneomräkning m. m. av anslaget med 162 000 kr. på grund av gällande avtal.

Samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till vissa nykterhetsorganisationer m. fl.

Samarbetsnämnden begär att anslaget till nykterhetsrörelsen skall räknas upp till sammanlagt 18 500 000 kr, Nämnden hemställer vidare att anslag till KALV-organisationerna utgår i särskild ordning.

Föredragandens överväganden

Det är ett väsentligt samhällsintresse att motverka uppkomsten av drogproblem. För den informafionsverksamhet om alkohol och andra droger som bedrivs av socialstyrelsens byrå för alkohol- och narkotikafrågor beräknar jag 733 000 kr. budgetåret 1984/85. För informationskampanjer och övrig informationsverksamhet som bedrivs av socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor beräknar jag sammanlagt 10 500 000 kr. För att arbetsmarknadens parter skall kunna fortsätta det viktiga kamratstödjande arbetet inom arbetslivet bör fortsatt statligt stöd utgå. Av det belopp som beräknats till socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor bör därför arbetsmarknadens organisationer tillförsäkras minst 3 300 000 kr. för sådan verksamhet. Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen att anvisa medel ur allmänna arvsfonden för budgetåret 1984/85 för försöksverksamhet med fritidsaktiviteter.

Jag föreslår sålunda en ökning av de medel som socialstyrelsen disponerar för drogupplysning med 293 000 kr.

För statens ungdomsråds verksamhet med upplysning om alkohol- och narkofikaproblemen beräknar jag 4 209 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 173

Som ett första led i det fortsatta beredningsarbetet av förslagen i RAN förordar jag efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet och statsrådet Göransson, att följande anslag förs över från åttonde huvudtiteln till förevarande anslag under femte huvudfiteln, nämligen: B 52. Bidrag till ungdomsorganistionernas centrala verksamhet m. m. (delvis), B 55. Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, B 56. Organisationsslöd till vissa nykterhetsorganisationer m. fl. och D 1. Skolöverstyrelsen (delvis). I avvaktan på den proposition med förslag till samordning och organisation av de statliga insatserna för alkohol- och narkotikainformation m. m. som jag avser att lägga fram under hösten 1984 bör den organisatoriska tillhörigheten vad gäller CAN:s personal vara oförändrad.

För den verksamhet som bedrivs vid Centralförbundet för alkohol- och narkolikaupplysning beräknar jag 2 620 000 kr. Kostnaderna för personalen vid CAN beräknar jag till 2 795 000 kr.

Jag beräknar vidare en höjning av anslaget till Samarbetsnämnden för fördelning av statsbidrag till vissa nykterhetsofganisationer m. fl. till 13 335 500 kr.

Samarbetsgruppen Länkens kamratförbund, Alkohölproblematikers riksorganisation. Länkarnas riksförbund och Nykterhetsorganisationen Verdandi (KALV), bör få medel i särskild ordning. För samarbetsgruppens verksamhet beräknar jag 1 942 500 kr.

Det anslag som utgår från åttonde huvudtiteln till Nykterhetsorganisationen Verdandi i egenskap av ungdomsorganisation föreslås överfört till förevarande anslag. För Verdandis verksamhet under budgetåret 1984/85 beräknar jag 868 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Upplysning och information på drogområdet för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 37 003 000 kr.

J 2. Bidrag till alkoholpolikliniker och vårdcentraler

1982/83	Utgift	82 860 413
1983/84	Anslag	97 283 000
1984/85	Förslag	89 901 000

Statsbidrag utgår till kommunernas kostnader för verksamhet med alkoholpolikliniker enligt bestämmelserna i förordningen (1981:614) om statsbidrag till kommunernas verksamhet med alkoholpolikliniker.

De i förordningen angivna grunderna för statsbidrag tillärhpas även beträffande kostnaderna för vård på alkoholpoliklinik av narkotikamissbrukare. Vidare utgår statsbidrag till försöksverksamhet vid nytillkommande alkoholpolikliniker och till vårdcentraler för narkotikamissbrukare. Bestämmelserna återfinns i regleringsbrev den 16 juni 1983.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 174

Socialstyrelsen

Alkoholpolikliniker och vårdcentraler för narkofikamissbrukare fyller en viktig funktion, inte minst efter integrationen av de sociala nämnderna, i och med att det på dessa enheter kan utvecklas ett specialistkunnande. Det skapar även förutsättningar för att den öppna missbrukarvården får ett kvalitetsmässigt likvärdigt innehåll över hela landet. Fr. o. m. budgetåret 1983/84 finns ökade möjligheter för alkoholpoliklinikerna att arbeta mer behandlingsinriktal och med en samordnad behandling av alkohol- och narkotikamissbrukare.

En översyn av statsbidragsreglerna har påbörjats inom styrelsen. Syftet är att förenkla rutinerna och handläggningen vad gäller bidragsansökningar, uppnå en rättvis fördelning av resurserna utan extra tillskott av medel samt även möjliggöra vissa besparingar på anslaget. Enligt gällande bestämmelser är det socialstyrelsen som beslutar vid förstagångsansökningar rörande alkoholpolikliniker, men regeringen när det gäller vårdcentraler. Socialstyrelsen beslutar om fortsatt bidrag, både ifråga om alkoholpolikliniker och vårdcentraler. Socialstyrelsen hemställer om sådan ändring av bestämmelserna att styrelsen blir beslutande i alla frågor som gäller anordnandet och driften av alkoholpolikliniker och vårdcentraler.

Socialstyrelsen beräknar 98 521000 kr. under anslaget 1984/85. Av beräkningarna framgår att visst finansiellt utrymme finns för att överföra medel från detta anslag till anslagen J 4. Bidrag fill organisafioner m. m. och J5. Utveckling och försök med vissa vårdformer utan att det påverkar storleken av bidragen till de enskilda kommunerna mer än marginellt. Styrelsens förslag innefattar en omprioritering av 2,7 milj. kr. till anslaget J 4 och 0,3 milj. kr. till anslaget J 5.

Föredragandens överväganden

För statsbidrag fill alkoholpolikliniker och vårdcentraler samt försöksverksamhet vid nytillkommande alkoholpolikliniker beräknar jag sammanlagt 89 901 000 kr. nästa budgetår.

F. n.  pågår inom socialstyrelsen en översyn av bestämmelserna om statsbidrag. Jag är därför inte nu beredd atl ta ställning till förslaget om ändrad beslutsordning. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till alkoholpolikliniker och vårdcentraler för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 89 901 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 175

J 3. Bidrag till driften av hem för vård eller boende

1982/83	Utgift	229 573 020
1983/84	Anslag	570 000 000
1984/85	Förslag	618 000 000

Enligt principöverenskommelsen år 1980 mellan staten, landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet har berörda kommuner och landstingskommuner den 1 januari 1983 övertagit huvudmannaskapet för de statliga ungdomsvårdsskolorna och nykterhetsvårdsanstalterna samt de rättigheter och åtaganden som staten har ifråga om Margretelunds och Råby yrkesskolor, erkända och enskilda nykterhetsvärdsanstalter samt inackorderingshem och behandlingshem för alkohol- och narkotikamissbrukare.

Enligt den överenskommelse mellan statens förhandlingsnämnd, landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet som träffades den 18 mars 1983 skall staten utge bidrag till kommuner och landstingskommuner (huvudmännen) för driften av de hem för vård eller boende som avses i principöverenskommelsen. Bidraget har med utgångspunkt i statens kostnader för verksamheten fastställts till 618 milj. kr. år 1983 enligt löne- och prisnivån den 1 juli 1982. Det överenskomna beloppet innebär en ökning av anslaget med 48 milj. kr. i förhållande till den tidigare överenskommelsen om bidragets storlek. Överenskommelsen godkändes av regeringen den 14 april 1983.

Den totala årliga bidragssumman 618 milj. kr. är beräknad med följande fördelning:

Ungdomsvårdsskolor 223 milj. kr.

Nykterhetsvårdsanslallerna

Gudhem, Runnagården (med Brotorp),

Venngarn (med Hornö), Frösö saml Hessleby 62 milj. kr.

Övriga nykterhetsvärdsanstalter 191 milj. kr.

Behandlings- och inackorderingshem

för narkotikamissbrukare 36 milj. kr.

Inackorderingshem för alkoholmissbrukare 106 milj. kr.

Av det belopp som anges för viss kategori av institutioner skall 75 % användas för bidrag lill de huvudmän som driver eller åtagit sig ansvaret för driften av institutioner. Bidraget utgår med ell för varje angiven kategori av institutioner enhetligt belopp per vårdplats.

Vid förhandlingar mellan parterna skall den överenskomna bidragssumman omräknas med hänsyn till löne- och prisnivån per den 1 juli 1983. Parterna skall i samband med förhandlingar om omräkningen även behandla frågor om förändringar i institutionsbeståndel, platsanlalel m. m.

Enligt den överenskommelse som träffades mellan parterna den 25 mars 1981 skulle, förutom driftbidrag till verksamheten, även utgå slatliga medel i form av dels 5 milj. kr. som bidrag till projektering av vissa anläggnings- och

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 176

husbyggnadsarbeten, dels 150 milj. kr. såsom särskilt bidrag för alt möjliggöra upprustning och utveckling m. m. av institutionsvården. Enligt överenskommelsen den 18 mars 1983 har den tidigare överenskommelsen ändrats på så sätt att staten betalar sammanlagt 155 milj. kr. till huvudmännen såsom särskilt bidrag för att möjliggöra upprustning och utveckling m. m. av institutionsvården. Av detta upprustningsbidrag utbetalas 70 milj. kr. enligt den fördelning parterna bestämt. Parterna är ense om att fördela återstoden av bidraget (150-70-1-5=85 milj. kr) i samband med förhandlingar om omräkning av driftbidraget med hänsyn till löne-och prisnivån per den 1 juli 1983. Dessa förhandlingar har påbörjats i november 1983.

I avvaktan på resultatet från förhandlingarna om omräkningen av bidragssumman med hänsyn fill löne- och prisnivån den 1 juli 1983 har jag för budgetåret 1984/85 beräknat 618 milj. kr. för bidrag till driften av hem för vård eller boende.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till driften av hemför värd eller boende för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 618 000 000 kr.

J 4. Bidrag till organisationer m. m.

1982/83 Utgift 13 431221

1983/84 Anslag 13 879 000

1984/85 Förslag 14 295 000

Från anslaget utgår bidrag till sammanslutningar av förutvarande alkoholmissbrukare (Sällskapet Länkarna m. fl.) och till sammanslutningar för stöd och hjälp åt narkotikamissbrukare. Vidare får styrelsen disponera en del av anslaget som bidrag till kommuner samt till nämnda sammanslutningar och till andra organisafioner som ägnar sig åt rehabilitering av alkohol- eller narkotikamissbrukare m. fl. Bidragsbestämmelserna återfinns i förordningen (1983:731) om statsbidrag till organisationer för stöd till missbrukare m. m.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet

177

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Socialstyrelsen

Föredraganden

311000

3 502 000       -I-    221 000

5 433 000    .   -I-    342 000

-I- 2 700 000 -1- 3 574 000

1. Bidrag lill sammanslutningar av t. d. alkoholmissbrukare 4 944 000

2. Bidrag till sammanslutningar för stöd och hjälp ät narkotikamissbrukare

3. Bidrag till kommuner samt till sammanslutningar under punkt 1 och 2 och till andra organisationer som ägnar sig åt rehabilitering av alkohol-eller narkotikamissbrukare m. fl.

4. Bidrag till försök inom den institutionella missbrukarvården

Summa utgifter 13 879 000

+ 148 000

+ 105 000

-I- 163 000

-1- 416 000

Socialstyrelsen

1. Ca 235 föreningar med uppskattningsvis 15 000 medlemmar fick bidrag ur detta anslag 1982/83. Hälften av föreningarna är organiserade i riksorganisationerna Sällskapet Länkarnas Riksförbund och Länkens kamratförbund. Patientföreningar vid vissa insfitutioner är anslutna till Alkoholproblematikers riksorganisation (ALRO) som också får bidrag från anslaget. Länkrörelsen har under lång tid framgångsrikt kompletterat samhällets nykterhetsvård. För budgetåret 1984/85 beräknar socialstyrelsen ett medelsbehov av 5,3 milj. kr.

2. Statsbidrag till sammanslutningar för stöd och hjälp åt narkotikamissbrukare söktes för budgetåret 1982/83 av 10 organisationer. Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare (RFHL) och Riksförbundet föräldraföreningen mot narkotika har totalt ett 30-tal lokalavdelningar och befinner sig i fortsatt utveckling. Förutom organisationernas rehabiliterande verksamhet för aktiva missbrukare spelar de en viktig roll för f. d. missbrukare som ofta behöver ett långvarigt stöd efter att de slutat med sitt missbruk. För budgetåret 1984/85 beräknar socialstyrelsen ett medelsbehov av 3,7 milj. kr.

3. Bidrag till löpande verksamhet utgår till organisationer och sammanslutningar som inte erhåller bidrag ur andra delar av anslaget. Under budgetåret 1982/83 beviljades 15 organisationer bidrag till sin löpande

12 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 178

verksamhet. Socialstyrelsen finner det angeläget med fortsatt stöd till organisationerna. För försök med nya vård- och behandlingsmetoder fördelade socialstyrelsen totalt ca 3,1 milj. kr. till kommuner och organisationer under budgetåret 1982/83. Behovet av metodutveckling inom missbrukarvården är stort. Sammanlagt beräknar socialstyrelsen 5,8 milj. kr. för budgetåret 1984/85 under posten 3.

4. Det finns starka skäl för alt inrätta ett anslag för metodutveckling inom institutionsvärden. Socialstyrelsen föreslår att anslaget J4 ökas med 2,7 milj. kr. (omprioritering genom minskning av anslaget J 2 med samma belopp) för försök inom den institutionella missbrukarvården.

Föredragandens överväganden

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar   jag   anslaget   till 14 295 000 kr. för nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till organisationer m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett anslag av 14 295 000 kr.

J 5. Utveckling och försök med vissa vårdformer

1982/83	Utgift	3 397 250
1983/84	Anslag	2 570 000
1984/85	Förslag	7 000 000

Reservation 3 602 750

Från innevarande budgetårs reservafionsanslag bekostas kurser och konferenser för personal inom nykterhetsvårds- och narkomanvårdsområdet. Socialstyrelsen disponerar också vissa belopp för utbildning och information för handläggare av alkoholärenden hos länsstyrelserna, för att anordna kurser och konferenser m. m. Medel utgår också från anslaget till försöksverksamhet med samordning av vård- och behandlingsinsatser för i första hand kvinnliga alkoholmissbrukare samt till fortbildning av vissa personalgrupper som kommer i kontakt med misshandlade kvinnor och till information om kvinnomisshandel m. m.

Socialstyrelsen

1. Konferens- och utbildningsverksamhet är ett viktigt instrument för socialstyrelsens tillsyn och ansvar för metodutvecklingen.

Utbildningsverksamheten har hög aktualitet under de närmaste åren. Speciellt viktigt är att följa upp tillämpningen av den nya lagstiftningen -både LVM och socialtjänstlagen - att bevaka att ramlagstiftningens intentioner följs samt att följa upp effekterna av förändringen av huvudmannaskapet och statsbidraget för vårdinstitutioner.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 179

Socialstyrelsen beräknar kostnaden för dessa konferenser under budgetåret 1984/85 till sammanlagt 720 000 kr. Vidare beräknar styrelsen kostnaderna för konferenser för handläggarna av alkoholärenden hos länsstyrelserna till ca 235 000 kr. Socialstyrelsen yrkar sammanlagt en ökning av medlen till kurser och konferenser inom missbrukarvården m. m. med 300 000 kr. fill 800 000 kr. för budgetåret 1984/85. Förslaget till ökning innebär en omprioritering genom motsvarande minskning av anslaget J 2. Bidrag till alkoholpolikliniker och vårdcentraler m. m.

2. Under kalenderåren 1983 och 1984 pågår försöksprojekt med utveckling
av familjevård för vuxna missbrukare. Projekten beräknas vara dokumen
terade och klara senast sommaren 1985. Projektanslaget är ett resultat av
utredningen "Det förstärkta familjehemmet" (Ds S 1981:17) och samtliga
projekt ansluter sig till huvudlinjen i utredningen med utökat stöd och
handledning till familjehemmen. Av de totalt 13 projekt som fått statsbidrag
är sju kommunalt drivna medan fem drivs i stiftelseform. Dessutom har
Rikskommittén för familjevård fått bidrag fill information och utbildning
inom familjevården. Bland projekten finns både nystartade verksamheter
och redan existerande.

För budgetåren 1982/83 och 1983/84 anslogs sammanlagt 5,2 milj. kr. för utveckling av familjevården. Det är angeläget att statsbidrag i någon form utgår även i fortsättningen. Socialstyrelsen föreslår att 3 563 800 kr. anslås för 1984/85 för bidrag till familjevården för vuxna missbrukare under kalenderåret 1985. I denna summa ingår 800 000 kr. för bidrag lill två nya familjevårdsenheter under året.

3.   Stockholms läns landsting har hemställt om medel för fortsatt
försöksverksamhet med kvinnliga alkoholmissbrukare vid Karolinska sjuk
husets klinik för alkoholsjukdomar, Magnus Huss klinik.

Föredragandens överväganden

Stöd fill försöksverksamhet och metodutveckling har slor betydelse för missbrukarvården. Det är ett viktigt instrument i socialstyrelsens uppgifter enligt socialtjänstlagen att följa och påverka lagtillämpningen. Utvecklingsinsatser krävs inom framför allt den öppna vården.

För innevarande budgetår bekostas från detta anslag viss försöksverksamhet vid Karolinska sjukhusets klinik för alkoholsjukdomar, stöd till misshandlade kvinnor samt kurser och konferenser inom missbrukarvården m. m. Erfarenheterna av detta sätt att specialdestinera det statliga stödet till vissa områden är positiva, men samtidigt är det också angeläget att stimulera sådana projekt och verksamheter som berör flera områden där gränserna förändrats eller områdena integrerats bl. a. i enlighet med socialtjänstlagstiftningen. Önskvärdheten av att stimulera utvecklingen inom området barn och familj har också på senare år framträtt allt tydligare.

Anslaget bör därför kunna användas mer flexibelt. Det bör få karaktären

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 180

av ett utvecklingsanslag inom området socialt behandlingsarbete med tonvikten på missbrukarvård. Stöd bör bl. a. utgå till fortsatt försöksverksamhet med familjevård för missbrukare, liksom för försök med nya vårdformer för kvinnliga missbrukare. Från anslaget bör även kunna utgå bidrag till försöksverksamhet med behandling av och stöd till familjer i kris samt barn och ungdomar som far illa. Anslaget bör alltså användas för att stimulera utvecklingen genom bidrag till försöksverksamhet och metodutveckling samt till kurs- och konferensverksamhet för att sprida kunskap och erfarenheter inom detta område och alkoholområdet.

För dessa ändamål beräknar jag medelsbehovet till 7 milj. kr. nästa budgetår. Medlen bör tills vidare i enlighet med de riktlinjer jag nu angivit disponeras av socialdepartementet enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Utveckling och försök med vissa vårdformer för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.

J 6. Ersättningar till kommunerna för hjälp till utländska medborgare, flyktingar m. m.

1982/83	Utgift	214 785 874
1983/84	Anslag	158 000 000
1984/85	Förslag	158 000 000

Från anslaget utgår ersättning till kommunerna för kostnader för bistånd till flyktingar och vissa andra utlänningar. Ekonomisk hjälp lill flyktingar ersätts för det år beslut om uppehållstillstånd fattas samt de två efterföljande åren. För atl täcka även andra kostnader inom socialtjänsten som kommunerna kan ha haft för flyktingar utgår därutöver en schablonersättning med 25 % av av ersättningen för ekonomisk hjälp. Ersättning utgår också för ekonomisk hjälp och viss vård som lämnas till utlänningar under den tid då deras ansökningar om uppehållstillstånd behandlas. Ersättningsbestämmelserna finns i förordningen (1979:1120) om ersättning för bistånd till flyktingar m. fl. (ändrad senast 1981:1233). Ersättningen utbetalas av länsstyrelserna för kalenderår i efterskott.

Från anslaget utgår också ersättning från socialstyrelsen lill sjukvårdshuvudmännen för varaktig vård på sjukvårdsinrättning av sådana flyktingar som har överförts lill Sverige med stöd av särskilt regeringsbeslut och som vid mottagningen i Sverige på grund av sjukdom eller handikapp inte kan omhändertas på mottagningsförläggning. Socialstyrelsen medverkar också vid bosiadsanskaffning ål vissa flyktingar och kan bevilja lån till flyktingar för bostadsrättslägenheter. Kostnaderna för dessa lån redovisas på detta anslag.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 181

Vidare utgår från anslaget ersättning till kommunerna för koslnader för familjepedagogisk verksamhet bland flyktingar och zigenare. Ansökningar om sådan ersättning prövas av socialstyrelsen.

Genom särskilt beslut den 26 juni 1980 har socialstyrelsen också bemyndigats att från detta anslag tills vidare utge ersättning för omhändertagande av vissa vietnamesiska barn.

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen utgår i sin anslagsframställning från att ingen förändring av styrelsens uppgifter kommer att ske under budgetåret 1984/85.

Omfattningen av den familjepedagogiska verksamheten är svår att bedöma, då den hänger samman med storleken på flyklingkvoten, omfattningen av den enskilda invandringen av flyktingar och invandringens sammansättning. Behovet av insatser har minskat, vilket främst beror på att någon ny stor flyttningsgrupp inte har kommit till Sverige.

Familjepedagogiska insatser bland nordiska zigenare och utomnordiska, som inte omfattas av flyktingbestämmelserna, har minskat något. Vissa pågående projekt är planerade att fortsätta även budgetåret 1984/85. Dessutom behövs insatser för nyanlända familjer, framför allt i kommuner, som inte tidigare bedrivit familjepedagogisk verksamhet.

Förutsatt att ingen ny stor flyktinggrupp kommer till Sverige beräknas kostnaderna för flykfingar fill 10 milj. kr., för nordiska zigenare och utomnordiska zigenare, som inte omfattas av flyktingbestämmelserna, till 2 milj. kr. Kostnaderna för kurser och konferenser för familjepedagoger beräknas uppgå till 350 000 kr. De sammanlagda kostnaderna för familjepedagogisk verksamhet beräknas således till 12 350 000 kr.

Kostnaderna för lån till bostadsrättslägenheter beräknas till 1,5 milj. kr. Sjukvårdskostnaderna hänger samman med det antal flyktingar, som tas ut för vård i Sverige och är därför svåra att beräkna. Kostnader för vissa åtgärder för flyktingbarn från Vietnam beror på i vilken takt barnens föräldrar kan komma till Sverige. Samtliga barn kommer inte att kunna förenas med föräldrarna. Den sammanlagda kostnaden för dessa tre poster uppskattas till 5 milj. kr.

Totalt för sin del av anslaget beräknar socialstyrelsen kostnaderna fill 17 350 000 kr.

Föredragandens överväganden

Som framgått av avsnittsinledningen pågår inom regeringskansliet arbetet med att utforma ett nytt system för mottagningen av flyktingar i Sverige. Frågor rörande ersättning till kommunerna för bistånd till flyktingar m. fl. samt förslag till förändringar av nuvarande statsbidrag till familjepedagogisk verksamhet bereds också i detta sammanhang. Överläggningar i dessa frågor

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7    Socialdepartementet 182

pågår mellan regeringen och Svenska kommunförbundet. Siktet är inställt på att under våren 1984 förelägga riksdagen en proposition. I detta sammanhang kan också en överföring av medel från detta anslag lill anslag inom arbetsmarknadsdepartementet bli aktuell. I avvaktan härpå räknar jag med samma medelsbehov som innevarande budgetår, d. v. s. 158 milj. kr. Jag har därvid räknat med att 2,5 milj. kr. bör få disponeras för familjepedagogisk verksamhet bland zigenare som inte omfattas av flyktingbestämmelserna. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättningar till kommunerna för hjälp till utländska medborgare, flyktingar m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 158 000 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 183

K. Internationell samverkan

Samarbetet med världshälsoorganisationen (WHO) är den mest omfattande enskilda delen av socialdepartementets internationella verksamhet. Arbetet inriktas bl. a. pä alt stödja WHO:s insatser på primärhälsovårdens område. Sverige har aktivt drivit frågan om en internationell marknadsföringskod för bröstmjölksersättningar och om utformandet av ett läkemedelsprogram inom WHO till stöd framför allt för u-länderna.

Samarbetet inom Förenta nationerna (FN) gäller organisationens sociala verksamhet, särskilt handikapp-, narkotika-, äldre-, barn- och kvinnofrågor. Sverige spelar en aktiv roll inte minst för att få till stånd effektiva åtgärder mot narkotikamissbruk.

Även inom Europarådet, organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och den internationella arbetsorganisationen (ILO) bedrivs ett omfattande social- och hälsovårdspoliliskl samarbete i vilket Sverige deltar. I Europarådet svarar socialdepartementet för Sveriges deltagande i rådets hälsovårdskommitté, sociala kommitté och socialförsäkringskommitté samt i den s. k. Pompidou-gruppens arbete med olika narkotikafrågor. Departementet är vidare representerat i OECD:s kommitté för arbetskrafts- och sociala frågor.

Det nordiska samarbetet på social- och hälsovårdsområdet har sin utgångspunkt i nordiska ministerrådet och dess ämbetsmannakommitté för socialpolitik, den nordiska socialpolitiska kommittén. Verksamheten har bedrivits enligt riktlinjerna i det reviderade samarbetsprogram som fastställdes av social- och hälsovårdsministrarna i augusti 1982. Den 3 augusti 1983 trädde en överenskommelse i kraft mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet inom hälso-och sjukvården samt veterinärväsendet.

En svensk-finsk arbetsgrupp arbetar sedan år 1979 med frågor om de finsk-språkiga invandrarnas situation inom den svenska hälso- och socialvården och med att kartlägga de eventuella problem inom hälso- och socialvårdssektorn, som återvändande finska medborgare kan ställas inför i Finland.

Socialförsäkringskonventioner med Nederländerna, Ungern och Israel har trätt i kraft under år 1983. En reviderad konvention med Österrike har likaledes trätt i kraft under året.

Det bilaterala samarbetet inom hälso- och socialvärdsområdena mellan Sverige och ett antal enskilda länder består bl. a. av erfarenhetsutbyte, stipendiatverksamhet, symposier etc. Sverige har avtalsbundet samarbete med Polen och Ungern. Samarbete förekommer vidare med flera andra länder.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 184

K 1. Bidrag till världshälsoorganisationen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m. m.

Utgift	22 427 429'
Anslag	29 594 000'
Förslag	26 312 000

' Inklusive reservationsanslaget Vissa internationella resor.

Från anslaget bekostas bl. a. Sveriges deltagande i världshälsoorganisationens (WHO) verksamhet, bilateralt samarbete på hälso- och socialvårdens område, internationellt - särskilt nordiskt - socialpolitiskt samarbete samt riksförsäkringsverkets medlemskap i International Social Security Association (ISSA).

Beräknad ändring
1983/84 1984/85

Bidrag till WHO 27 549 000      - 3 402 000

Utgifter för svenskt deltagande i WHO:s reguljära

sammankomster 109 000      -I-     24 000

394 000	+	30 000
504 000	+	40 000
127 000		-
212 000	-	7 000
399 000	+	24 000
594 000	-	3 282 000

Bidrag till FN:s fond för kontroll av beroende-
framkallande medel 300 000      +       9 000
Bilateralt samarbete på hälso- och socialvårdens
område

Nordiskt socialpolitiskt samarbete Vissa internationella resor Riksförsäkringsverkets medlemskap i ISSA Övrigt Summa utgifter

Socialstyrelsen beräknar prisomräkningen till 33 000 kr. för bilateralt samarbete på hälso- och socialvårdens område. Därutöver föreslår styrelsen en volymökning med 73 000 kr. för detta område.

Föredragandens överväganden

På grund av en omläggning av rutinerna för betalningen av den svenska medlemsavgiften fill WHO har ett och ett halvt års avgift belastat anslaget för innevarande budgetår. För budgetåret 1984/85 beräknas medelsbehovet till 24 147 000 kr., vilket utgör den svenska avgiften för kalenderåret 1985.

Reservafionsanslaget K 2. Vissa internationella resor, som finns upptaget i statsbudgeten för innevarande budgetår, föreslås upphöra och ersättas av en anslagspost under detta anslag.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 185

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag det sammanlagda anslagsbehovet till 26 312 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till världshälsoorganisationen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 26 312 000 kr.

K 2. Vissa internationella kongresser i Sverige

1982/83	Utgift	171 190
1983/84	Anslag	200 000
1984/85	Förslag	200 000

Reservation 102 667

Föredragandens överväganden

Anslaget bör för nästa budgetår tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Vissa internationella kongresser i Sverige för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 7   Socialdepartementet

186

Register

Kronor

sid.

1   Översikt

Femte huvudtiteln-

A.    Socialdepartementet m. m.

15 1.   Socialdepartementet, förslagsanslag

16 2.   Kommittéer m. m., reservationsanslag 16    3.   Forsknings- och utvecklingsarbete samt

försöksverksamhet, reservationsanslag

20    4.   Extra utgifter, reservationsanslag

20    5.   Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde, reservationsanslag

19 752 000 22 500 000

27 417 000 1 640 000

400 000 71 709 000

B.

25
28	1
29	2,
31	3,
34	4,
37	5,

Administration av socialförsäkring m. m.

Inledning

Försäkringsöverdomstolen, förslagsanslag Försäkringsrätter, förslagsanslag Riksförsäkringsverket, förslagsanslag Allmänna försäkringskassor, förslagsanslag Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag, pensioner m. m., förslagsanslag

9 370 000

39 670 000

247 615 000

374 805 000

62 500 000 733 960 000

40

43 44

Ekonomiskt stöd till barnfamiljer m. m.

Inledning

Allmänna barnbidrag, förslagsanslag Bidrag till föräldraförsäkringen, förslagsanslag

46    3.

Värdbidrag för handikappade barn, förslagsanslag Bidragsförskott, förslagsanslag

46    4.

47    5.   Barnpensioner, förslagsanslag

5 710 000 000

755 000 000

405 000 000

1 310 000 000

221 000 000

8 401 000 000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 187

D.    Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålder
dom

49 Inledning

61    1.   Bidrag till sjukförsäkringen, förslags
anslag 4 280 000 000
63    2.   Folkpensioner, förslagsanslag                              41 450 000 000

65     3.   Bidrag lill kommunala bostadstillägg

till folkpension, förslagsanslag 720 000 000

66     4.   Vissa yrkesskadeersättningar m. m., förslags-

anslag 2 900 000

46 452 900 000

E.     Vissa myndigheter m. m.

68   Inledning

69     1.   Socialstyrelsen, förslagsanslag 125 900 000
74    2.   Statlig kontroll av läkemedel m. m., för
slagsanslag 1 000

77     3.   Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd,

förslagsanslag 3 581 000

78     4.   Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens

planerings- och rationaliseringsinstitut,

förslagsanslag c 1,8 600 000 .

79     5.   Bidrag till driften av en WHO-enhet för rap-

portering av läkemedelsbiverkningar, för
slagsanslag 1 384 000

80     6.   Statens rättskemiska laboratorium, förslags-

anslag 19 059 000

81     7.   Statens rättsläkarstationer, förslagsanslag 19 664 000
83    8.   Rättspsykiatriska stationer och kliniker,

förslagsanslag 75 234 000

263 423 000

F.     Omsorg om barn och ungdom

86 Inledning

92    1.   Bidrag till kommunal barnomsorg, förslags
anslag 6 515 000 000

94    2.   Bidrag till hemspråksträning i förskolan, förslags-      32 200 000 anslag

96    3.   Barnmiljörådet, förslagsanslag 2 823 000

98    4.   Statens nämnd för internationella adop
tionsfrågor, förslagsanslag 3 326 000

6 553 349 000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 188

G.    Omsorg om äldre och handikappade

100 Inledning

105 1.   Bidrag till social hemhjälp, förslags-

1 662 000 000

325 000 000

448 743 000

22 454 000

17 818 000

28 135 000

14 626 000

1 690 000

2 543 000

38 000 000

2 561 009 000

anslag

106 2.   Bidrag till färdtjänst, förslagsanslag

107 3.   Bidrag till driften av särskolor m. m., för-

slagsanslag

109    4.   Kostnader för viss utbildning av handikappade, förslagsanslag

111    5.   Ersättning till televerket för texttelefoner, förslagsanslag

113    6.   Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser, förslagsanslag

113    7.   Kostnader för viss verksamhet för synskadade, förslagsanslag

115    8.   Statens hundskola, förslagsanslag

117    9.   Statens handikappråd, förslagsanslag

119  10.   Bidrag till handikapporganisationer, reservationsanslag

H.    Allmän hälso- och sjukvård

121 Inledning

126    1.   Statens miljömedicinska laboratorium, förslagsanslag

128 2.   Statens institut för psykosocial miljö-

medicin, förslagsanslag

129 3.   Statens giftinformationscentral, förslags-

anslag

131 Statens bakteriologiska laboratorium:

132 4.   Uppdragsverksamhet, förslagsanslag
132    5.   Driftbidrag, reservationsanslag

132 6.   Centrallaboratorieuppgifter, förslagsan-

slag

133 7.   Försvarsmedicinsk verksamhet, förslags-

anslag 133    8.   Utrustning, reservafionsanslag

133 9.   Allmän hälsokontroll, förslagsanslag

134 10.   Hälsoupplysning, reservationsanslag
136  11.   Epidemiberedskap m. m., förslagsanslag

19 399 000

2 843 000

4 630 000

1 000*

1000*

18 417 000*

3 551 000*

2 100 000*

3 517 000*

4 104 000

11 410 000*

69 973 000

Beräknat belopp

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 189

I.     Övrig sjukvård m. m.

137 Inledning

139     1.   Bidrag till anordnande av kliniker för

psykiskt sjuka m. m., förslagsanslag 20 000 000

140     2.   Bidrag till driften av kliniker för psykiskt

sjuka m. m., förslagsanslag 4 516 000 000

141     3.   Bidrag till pensioner för vissa provinsial-

läkare, förslagsanslag 15 025 000

142     4.   Bidrag lill kommunala undervisningssjukhus,

förslagsanslag 1 000 000 000*

143     5.   Lån lill Stockholms läns landstingskommun

för vissa investeringar, reservationsanslag 20 000 000

143    6.   Vidareutbildning av läkare m m, reservationsan-      28 433 000 slag

150     7.   Beredskapslagring för hälso- och sjukvården

m. m., reservationsanslag 55 930 000

151     8.   Driftkostnader för beredskapslagring

m. m., förslagsanslag 49 790 000

153    9.   Utbildning av personal för hälso- och sjukvård

i krig m. m., reservationsanslag 7 670 000

5 712 848 000

J.     Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik

155 Inledning

168    i.   Upplysning och information på drogområdet,

reservationsanslag 37 003 000

173    2.   Bidrag lill alkoholpolikliniker och vård
centraler, förslagsanslag 89 901 000

175     3.   Bidrag till driften av hem för vård eller

boende, förslagsanslag 618 000 000

176     4.   Bidrag lill organisationer m. m. 14 295 000
178    5.   Utveckling och försök med vissa vårdformer,

reservationsanslag 7 000 000

180    6.   Ersättningar till kommunerna för hjälp

till utländska medborgare, flyktingar m. m.,

förslagsanslag 158 000 000

924 199 000

Beräknal belopp

Prop. 1983/84:100   Bilaga 7   Socialdepartementet 190

K.    Internationell samverkan

183            Inledning

184      1.   Bidrag till världshälsoorganisationen samt

internationellt socialpolitiskt samarbete

m. m., förslagsanslag 26 312 000

185      2.   Vissa internationella kongresser i Sverige,

reservationsanslag 200 000

26 512 000

Totalt för socialdepartementet 71 770 882 000

mlnabgoteb   Stockholm 1983 76573

Bilaga 8 till budgetpropositionen 1984

Prop. 1983/84:100 Bilaga 8

Kommunikationsdepartementet

ÖVERSIKT

Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde omfattar väg-, järnvägs-, sjö- och lufttransporter, post- och telekommunikationer, trafiksäkerhet samt forsknings- och utvecklingsverksamhet på transportområdet. Till kommunikationsdepartementet hör också bl. a. Sveriges meteorologiska och hydrologiska insfitut (SMHI) och statens geotekniska institut (SGI).

Myndigheterna under kommunikationsdepartementet och det ungefärliga antalet anställda vid myndigheterna framgår av nedanstående sammanställning.

Myndighet	Antal	Myndighet	Antal
	anställda		anställda
	1983		1983
Vägverket	9000	Televerket	42900
Trafiksäkerhetsverket	600	Transporlrådet	50
Statens järnvägar	38 500	Sveriges meteorologiska
Sjöfartsverket	1450	och hydrologiska institut	975
Handelsflollans pensions-		Statens väg- och trafik-
anslalt	8	institut	200
Handelsflottans kullur-		Statens geotekniska
och fritidsråd	35	inslilul	•    75
Luftfartsverket	2700	Transportforskningsdele-
Slalens haverikommission	7	gationen	6
Postverket	63600	Riksfärdljänstnämnden	1

Inriktning

Regeringens ambition alt återställa balansen i Sveriges ekonomi ställer krav på en återhållsam budgetpolitik. Inom fiertalet verksamhetsområden måste man därför arbeta med realt krympande resurser. Myndigheter och verk måste ompröva verksamheter och rationalisera metoder och rutiner.

Regeringen fullföljer riksdagens trafikpolitiska beslut från 1979 att ge invånare och näringsliv en tillfredsställande transportförsörjning till lägsta möjliga samhällsekonomiska koslnader. God transportförsörjning är en förutsättning för en balanserad befolknings- och näringslivsutveckling i skilda delar av landet. Trafikpolitiken skall därför utformas i syfte att 1    Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet       2

medverka till att målen för näringspolitiken, energipolitiken, miljöpolitiken, sysselsättningspolitiken och regionalpolitiken kan uppnås.

Investeringar i infrastrukturen

Regeringen föreslår mot denna bakgrund sådana omprioriteringar att kraftiga satsningar på investeringarna inom transport- och kommunikationssektorn kan komma till stånd.

Investeringar, som kan och måste aktualiseras nu, är därför sådana som ger förbättringar i infrastrukturen eller medför lägre drift- och underhållskostnader. Det gäller bl.a. byggande av järnvägar, vägar och broar, förbättringar av flygtrafiksystemet samt underhåll av transportapparaten. Detta är av strategisk betydelse för svenskt näringsliv.

Transportkostnadernas stora betydelse för svensk industri har uppmärksammats allt mer. Utöver de direkta transportkostnaderna inkluderar man då sådana kostnader som hänför sig till det totala godsflödet dvs. lager och förråd. Man talar om de s. k. materialadministrativa kostnaderna. Deras andelar av varupriset är betydande.

För att transportnäringen skall kunna förbättra effektiviteten krävs ett ständigt forsknings- och utvecklingsarbete av såväl fordon, transportsystem som transportorganisation. När det gäller godstransporter är olika former av systemtransporter och kombinerade transporter exempel pä produktutveckling inom transport verksamheten.

En samordning av transporter

En fortsatt utveckling mot olika skräddarsydda transportlösningar kan förutses. Det bör innebära att förnyelsen av transportverksamhelen ofta kan ske genom bättre samordning av transporter där man lar tillvara fördelarna inom varje transportgren.

Genom teknikupphandling och beställningar till industrin kan den offentliga sektorn påskynda den tekniska utvecklingen och stärka industrins konkurrenskraft.

Det är viktigt att våra begränsade resurser utnyttjas pä ett sådant sätt att varje trafikgrens fördelar tas till vara. En trafikplanering på såväl nationell som regional nivå är därför angelägen. En samordning är nödvändig mellan trafikgrenarna sä att onödig överkapacitet inte uppslår.

För att medverka till en sådan samordning och ett bättre resursutnyttjande har departementet startat ett översynsarbete. Detta beskrivs senare i översikten.

Satsning på vägar

En kraftig satsning görs för atl vidmakthålla vägnätet och därmed spara både energi- och fordonskostnader samt minska risken för trafikolyckor. En markant återhämtning av eftersatt underhåll av det statliga och statskommunala vägnätet påbörjas.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet       3

Investeringarna inom SJ beräknas till ca 2 miljarder kr., varav 100 milj. kr. för förbättring av spårkapacitelen i Storstockholmsområdet.

För luftfartsverket föreslås investeringar pä 157 milj. kr. Postverket föreslås bl. a. bygga ett nytt hus för postterminalen Stockholm Ban.

I propositionen föreslås att televerkets investeringar inte längre finansieras över budgeten. Verket kommer i stället att finansiera sina investeringar på den öppna kapitalmarknaden och kan därmed även i fortsättningen upprätthälla en hög investeringstakt. Statsmakternas hittillsvarande styrning av televerkets verksamhet via budgeten ersätts med effektivare styrformer.

Vägtrafik

Väg- och gatunätet är vårt största transportsystem. En god standard på väg- och gatunätet är av avgörande betydelse för både näringslivet och för alla de människor som dagligen individuellt eller kollektivt färdas på vägarna.

Den allmänna ekonomiska politiken i landet syftar till att öka industrisektorns andel i ekonomin. En väl utvecklad infrastruktur i samhället är en viktig förutsättning för näringslivets tillväxt. Åtgärder som främjar näringslivets transporter har mycket hög prioritet. Därför måste underhållsåtgärder som vidmakthåller och förbättrar vägnätet ges företräde vid fördelningen av tillgängliga medel.

Det totala vägnätet i landet omfattar ca 409000 km. Statsvägnätet har en längd av ca 98000 km, kommunala vägar och gator ca 32000 km och enskilda vägar ca 279000 km. Av de kommunala vägarna erhåller ca 5700 km statligt bidrag och av de enskilda vägarna ca 69000 km.

Ca 88 % av det inrikes persontransportarbetet sker i dag på gator och vägar, medan knappt 10 % sker på järnväg och tunnelbana och mindre än 2 % med flyg.

Av det inrikes godstransportarbetet år 1982 skedde 50 % med lastbil, knappt 30 % med järnväg och ca 20 % med sjöfart.

Praktiskt taget hela riksvägnätet och över 90% av länsvägnälel har under 1970-talet upplåtits för 10 tons axel- och 16 tons boggitryck. När del tillåtna axel- och boggitrycket höjdes från 8/12 ton till 10/16 ton föregicks det endast i en del fall av atl bärigheten hade höjts genom tekniska åtgärder. Underhållskostnaderna har lill följd härav ökat kraftigt. Dessa kostnader har dock ansetts vägas upp av de minskningar av transporikosi-naderna som följer av det högre tillåtna axel-/boggitrycket.

För ca 35 % av länsvägnälel har nu del högsta tillåtna axel-/boggitryckel satts lägre än 10/16 ton, antingen temporärt lill följd av tjällossning eller

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet       4

permanent, vilket ofta beror på broarnas bärighet. De mest omfattande bärighetsrestriktionerna förekommer i skogslänen och drabbar härvid de tunga transporterna.

De belagda vägarnas skick när det gäller jämnhet, spärdjup, sprickbildning m.m. har kartlagts genom en beläggningsinveniering under år 1982. Inventeringen visar att åtgärder omedelbart behöver vidtas pä 660 mil eller ca 10% av det belagda vägnätet. Åtgärder är angelägna på ytteriigare 8% eller 530 mil väg.

Under senare är har det varit nödvändigt att genomföra betydande och kostsamma reparationer av betongfarbanorna på ett flertal broar. Vägverket har inlett en stor studie, som skall omfatta ca 6000 broar, för att närmare kartlägga skadornas karaktär och omfattning. En ökning av underhålls- och reparalionsinsatserna för broarna kommer atl krävas.

Medelstilldelningen till drift verksamheten har enligt vägverket varit för låg under senare år. Vägverket har därför vid flera tillfällen varnat för att effekterna på sikt av eftersatt underhäll av vägarna, främst av beläggningar och broar, kommer alt bli allvarliga. Utan åtgärder kommer den goda utvecklingen av trafiksäkerheten enligt verket inte att kunna beslå och framkomligheten för trafiken blir sämre med ökad energiåtgång och högre fordonskostnader som följd.

För verksamhetsåret 1985 föreslår därför regeringen att drift och underhäll av vägnätet prioriteras. För de statliga och kommunala driftanslagen föresläs en anslagshöjning med ca 564 milj. kr. För anslaget till drift av statliga vägar innebär del en höjning med 436 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Anslaget uppgår därmed till 3961 milj. kr., vilket med hänsyn till de rationaliseringar och den inhämtning av eftersatt vägunderhåll som beslutats för år 1984 innebär alt dagens standard kan bibehållas och återhämtningen av eftersatt underhåll kan påbörjas. Även för bidragsanslaget till drift av kommunala vägar och gator sker en motsvarande uppräkning. Anslaget höjs med ca 128 milj. kr. lill 698 milj. kr. för år 1985. Förslaget innebär att väghållningen på det stalskommunala vägnätet kan upprätthällas minst på samma nivå som del ställiga vägnätet.

Den föreslagna höjningen av anslagen till drift av ställiga och stalskommunala vägar avses komma att finansieras genom en höjning av fordonsskatterna.

Från anslaget lill bidrag till drift av kommunala vägar och galor utgår bidrag fr.o.m. bidragsärel 1984 med 95% enligt nya beräkningsregler. Vägverket bestämmer efter samråd med Svenska kommunförbundet normkostnader för olika driftåtgärder. Den nya bidragsordningen syftar till en förenkling av bidragsgivningen och därmed lill en minskad byråkrati.

Förslag förs fram om ett nytt differentierat bidragssystem för enskild väghållning. Det årliga driftbidraget till enskilda vägar föreslås utgå med 80% till Genomfartsvägar

70% lill Ulfarts- eller uppsamlingsvägar för fast boende och för näringslivet

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet       5

50% till Utfarts- eller genomfartsvägar för det röriiga friluftslivet

40% till Utfarts- eller uppsamlingsvägar för boende inom bebyggelseom-

räden och för uppsamlingsvägar för fritidsbebyggelse Till färjedrift utgår bidrag med 85 %.

Förslaget till nytt bidragssystem beräknas innebära väsentliga förbättringar av den enskilda väghållningen i jämförelse med nuvarande system. Bidraget till den enskilda väghållningen beräknas öka med nära 40 milj. kr. för 1985. Härutöver kommer samtliga enskilda vägar som nu står i kö för bidrag att kunna rustas upp och erhålla bidrag. Anslaget till bidrag till drift av enskilda vägar föresläs till 266,5 milj. kr. Anslaget till bidrag till byggande av enskilda vägar föreslås bli oförändrat, dvs. 30 milj. kr.

För vägbyggandet har den särskilda medelsbeviljningen för sysselsättningsfrämjande åtgärder inneburit att ell väsentligt större vägbyggande kommit till stånd än vad de ordinarie väganslagen skulle medge. I olika omgångar anvisades sålunda sammanlagt 2,1 miljarder kr. under åren 1982 och 1983 för sysselsättningsfrämjande väginvesleringar och 100 milj. kr. för åtgärder mot eftersatt underhåll. Genom de nämnda besluten hålls väginvesteringarna på en hög nivå.

För byggande av statliga vägar föreslås i budgeten oförändrade anslag. Genom särskilda sysselsättningsinsatser strävar regeringen efter att genomföra de nu beslutade vägplanerna fullt ut. Flerårs- och fördelningspla-nema för det statliga resp. statskommunala byggandet har fastställts i slutet av är 1983. De nya planerna innebären avsevärt högre ambitionsnivå i fråga om vägbyggandet än under senare år.

Regeringen har under år 1983 i anvisningar för flerårs- och fördelnings-planearbetet gjort det möjligt för väghållarna att på ett bättre sätt än hittills skett beakta de särskilda medelstillskotten i sin planering. Inte minst när det gäller att upprätthälla vägverkets kompetens i vägbyggandet genom de personella resurserna och organisationen för vägplanerings- och byggnadsverksamheten är detta väsentligt. Åtgärder föresläs som säkerställer detta.

Lokal och regional kollektivtrafik

Kollektivtrafiken har fått en väsentlig standardförbättring under de senaste åren. Den viktigaste orsaken till detta är reformen med ett samlat ansvar för kollektivtrafiken i länen under länshuvudmännen.

Såväl miljö- och energi- som resursanvändnings- och jämställdhetsmäl talar för fortsatta satsningar pä kollektivtrafiken. Både privatekonomiska och samhällsekonomiska skäl motiverar också en utbyggnad och förnyelse av kollektivtrafiken. Statsbidrag lämnas fill grundläggande trafikförsöij-ning i landets olika delar. Kollektivtrafikberedningen har fått 40 milj. kr. för att stimulera till investeringar i ny eller mer utvecklad teknik för kollektivtrafiken. Ett stort antal projekt har startats med stöd av de anvisade medlen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet       6

I årets budgetproposition ges förslag om ändrade bidragsregler för stöd till investeringar liksom till drift av kollektivtrafiken. Det föresläs också att den statliga fastställelsen av huvudmännens trafikplaner slopas saml att statsbidragsgivningen ytterligare förenklas.

Ändrade bidragsregler

Genom riksdagsbeslut är 1982 har kommunerna fått ökade möjligheter att få bidrag till investeringar i kollektivtrafikanläggningar som alternativ till väginvesteringar. Nu föresläs ytterligare förbättringar i denna riktning.

• Statsbidragen lill investeringar i spårbunden kollektivtrafik höjs frän 50% till 70%.

• Statsbidrag skall kunna lämnas även till investeringar för lokaltrafik på SJ:s bannät.

• Statsbidrag till kollektivtrafikinvesteringar skall kunna lämnas även till länshuvudmännen, inte som tidigare endast till kommunerna.

För driften av kollektivtrafiken med buss föreslås den statliga ersättningen bli höjd med 1 kr. per mil. En successiv övergång föreslås vidare göras till en mer schabloniserad bidragsgivning. Detta skall främja en rationell kollektivtrafik, samtidigt som administrativa vinster kan göras hos länshuvudmännen.

Slopad granskning av trafikplaner

Det statliga kravet på länsvisa trafikförsörjningsplaner har varit en viktig del i uppbyggnaden av den lokala och regionala kollektivtrafiken. En ny situation har dock uppstått med bildandet av länshuvudmän. Deras politiska och ekonomiska ansvar för länens kollektivtrafik är tillräckligt för att en effektiv och samordnad trafikförsörjning skall kunna uppnås. Den statliga granskningen av länshuvudmännens trafikförsörjningsplaner föresläs därför slopas. Rådgivande stöd till huvudmännens planering kommer även i fortsättningen att lämnas av transporträdet.

TraFiksäkerhet

Riksdagen fastställde våren 1982 riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet. Trafiken skall enligl dessa göras säkrare för alla trafikanter men framförallt för de oskyddade trafikanterna, däribland barnen. Som ett led i arbetet mot detta mål beslöt riksdagen att under tre år successivt flytta över den s. k. pläderande informationen till NTF. Sakinformationen förblir irafiksäker-hetsverkets ansvar. I linje med beslutet har för budgetåren 1982/83 och 1983/84 sammanlagt 7 milj. kr. överförts frän trafiksäkerhetsverket till NTF. En tredje och sista överföring med 8 milj. kr. förordas nu.

Efter en gynnsam utveckling under mer än ett årtionde noterades år 1982 en viss ökning av antalet trafikskadade. De skadade ökade med 4% under det alt antalet dödade gick ned med 3% till 758. Under 1983 noteras en

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet       7

ökning av såväl skadade som dödade. Olycksökningen är mycket påtaglig i fråga om motorcyklisterna och cyklisterna, medan antalet skadade och dödade förare och passagerare i personbil har fortsatt att minska.

Med anledning av olycksulvecklingen har överläggningar hållits med organisationerna på motorcykel- och cykelområdet. Under vintern kommer ett handlingsprogram med åtgärder på såväl kort som lång sikt att tas fram.

Extra satsning

Mot den bakgrunden föresläs extraordinära trafiksäkerhetsinsatser för motorcyklister och cyklister. Ett engångsbelopp på 3 milj. kr. avsätts för detta ändamål.

År 1983 har varit det nordiska trafiksäkerhetsåret (NTÅ-83). Detta har präglat Irafiksäkerhetsarbetet under året. En rad gemensamma nordiska aktiviteter har genomförts. Bl.a. har hållits en nordisk seminarieserie där man behandlat ämnena Barn och trafik. Bilens säkerhet, Cyklisters säkerhet samt Alkohol och trafik.

I mycket stor utsträckning har arbetet inriktats på att engagera frivilliga organisationer och intressegrupper för ett effektivare trafiksäkerhetsarbete i framtiden.

En utvärdering av vissa av de akuviteter som ägt rum under trafiksäkerhetsåret görs och kommer att presenteras vid ett nordiskt seminarium under 1984.

En utredning kommer att tillsättas med uppgift att förutsättningslöst studera ekonomiska och andrå konsekvenser av en ökad samordning av trafiksäkerhetsarbetet.

Statens järnvägar

Riksdagen beslutade under våren 1983 om en finansiell rekonstruktion av SJ. Rekonstruktionen innebär att man i fortsättningen bättre kan skilja på vad som primärt är SJ:s ansvarsområde som affärsföretag och vilka delar som samhället har ansvaret för. Grundprincipen är att staten skall stå för kostnaderna för åtgärder som strider mot SJ:s direkt företagsekonomiska intresse men som ändå är samhällsekonomiskt motiverade. Staten uppträder alltså - vilket är fallet med t.ex. lågpriserna i persontrafiken -som kund till SJ. Ett annat exempel är de statliga insatser som görs i enlighet med uppgörelsen mellan Stockholms läns landsfing, SJ och staten beträffande spårinvesteringar i Stockholmsregionen och som innebär ett delat ansvar för de fortsatta investeringarna i området. Uppgörelsen innebär dessutom att SJ:s besväriigaste flaskhals elimineras. En god grund skapas för en väl fungerande järnvägstrafik fill Stockholm från hela landet.

Det här innebär att den samhällsekonomiska grundsyn som 1979 ärs trafikpolitiska beslut bygger på mycket väl går att förena med de företagsekonomiska principer som styr SJ:s agerande på transportmarknaden.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet       8

För innevarande budgetär räknar SJ med ett driftöverskott pä ca 70 milj. kr., vilket innebär en viss förräntning på statskapitalet. Det sammanlagda förräntningskravet uppgår till 390 milj. kr.

Fortsatta kraftfulla åtgärder kommer att krävas av SJ på alla områden för att SJ skall kunna uppnå sitt ekonomiska mål och fullt ut kunna förränta det av staten satsade kapitalet. SJ:s möjligheter att öka sina marknadsandelar i utlandstrafiken har stor betydelse för om resultatet av godstrafiken kan förbättras. Inom landet satsar SJ bl.a. starkt på att erbjuda sädana kunder som har industrispär en hög servicegrad och differentierade marknadsmässiga priser som inkluderar transport "från golv till golv".

Persontrafik

I den interregionala tågtrafiken har under är 1983 City-Expresstågen för affärsresenärer introducerats pä linjerna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Karlstad. I samarbete med länshuvudmännen utvecklas även den lokala och regionala tågtrafiken. I flera län har avtal träffats mellan huvudmännen och SJ. I första hand är det fråga om avtal som innebär att huvudmännens periodkort kan utnyttjas på SJ:s tåg.

SJ bedriver en omfattande busstrafik. En fjärdedel av intäkterna från persontrafiken kommer från bussarna. 90% av busstrafiken sker i form av entreprenadtrafik för länshuvudmännen.

Investeringar

Fortsatta höga investeringar är väsentligt för att SJ skall kunna leva upp till de trafikpolitiska mål som satts upp och för att verket skall kunna nå sitt ekonomiska mål. För budgetåret 1984/85 föreslås SJ få investera för 1,9 miljarder kr. Härvid har beaktats en besparing på 200 milj. kr. som ett led i regeringens övergripande ekonomiska politik. Denna besparing innebär inte att investeringar inom de mest angelägna områdena eftersatts. Bl.a. hålls säkerhetsinvesteringarna på en hög nivä liksom moderniseringen av lok- och vagnparken.

Fr.o.m. budgetåret 1984/85 föresläs finansieringen av investeringar för busstrafiken, liksom investeringar i motorvagnar och annan rullande materiel samt anläggningar och inventarier avsedda för trafik enligt avtal med länshuvudmännen, får göras av SJ utanför statsbudgeten genom ett dotterbolag till SJ. Detta bolag skall också - inom en ram på 20 milj. kr. — svara för köp av vissa typer av godsvagnar som sedan kan långtidsförhyras till SJ eller direkt till SJ:s kunder.

I sammanhanget skall också nämnas att SJ under perioden oktober 1982-oktober 1983 - utöver ordinarie investeringsram - har tilldelats 445,5 milj. kr. för olika sysselsättningsskapande åtgärder. För att ännu snabbare kunna sätta igång investeringar och underhållsarbeten i sysselsättningsfrämjande syfte bygger SJ upp en särskild "objektbank".

SJ föreslås få 1,5 miljarder kr. som ersättning för sådana tjänster som är önskvärda från samhällets synpunkter men som inte är företagsekono-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet       9

miskt motiverade för SJ som affärsföretag. Ersättning utgår i första hand för drift av det ersättningsberättigade bannätet, trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar och för fortsatta lågprisrabatter i persontrafiken.

Sjöfart

Den svenska sjöfartsnäringen

Den svenska handelsflottan bestod den 1 juli 1983 av 463 fartyg på sammanlagt 3,3 milj. ton brutto. Detta innebär att handelsflottan jämfört med samma tid förra året har fortsatt att minska. Sin största volym någonsin nådde handelsflottan i slutet av år 1975 med 7,7 milj. ton brutto fördelat på 616 fartyg. Sedan dess har alltså tonnaget mer än halverats.

Sjöfartsnäringen har under en lång period haft betydande svårigheter. Fortfarande finns ett överskott av fartyg vilket samtidigt verkar dämpande på fartygsvärdena. Fortsatt rederislöd med 200 milj. kr. föreslås.

Miljösäkra kusttankfartyg

Statsmakterna beslutade är 1981 om att ett särskilt avgiftssystem skulle införas för att stimulera användningen av miljösäkrare fartyg i farvatten som är svårnavigerade och särskilt känsliga frän miljösynpunkt. Det uppdrogs åt sjöfartsverket att utarbeta ett förslag till avgiftssystem. Sedan uppdraget nu redovisats, föreslås i budgetpropositionen att den särskilda avgiften inte införs. De nya behovsanpassade lotspliktsbestämmelserna som trädde i kraft den I januari 1983 tjänar enligt sjöfartsverket saniima syfte som den särskilda avgiften när det gäller att främja användningen av miljösäkrare fartyg.

Hamnarna

Frågan om staten aktivt skall styra de svenska hamnarna - som till största delen är kommunalt ägda - har varit föremål för en rad utredningar och uttalanden av statsmakterna. Mest aktuellt har varit att införa nägon form av investeringskontroll. Syftet med de olika förslagen har varit att åstadkomma en bättre samordning och därmed undvika bl.a. överkapacitet i hamnväsendet.

I budgetpropositionen föresläs att de tidigare tankarna om tvingande statlig styrning av hamninvesteringar nu skall överges. Främst omsorgen om den kommunala självbestämmanderätten motiverar en sådan inställning från statens sida. Hamnägaren, som har det ekonomiska ansvaret för hamnen, bör också ha rätlen att själv bestämma över hamnens verksamhet och inriktning. Som underlag för en bättre samordning - både på nationell och regional nivå - föreslås att sjöfartsverket fortlöpande skall äjourhälla underiagsmaterial och ge råd till hamnägare som vill investera.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      10

Sjöfartsverket

Sjöfartsverkets ekonomiska resultat har kraftigt förbättrats under budgetåret 1982/83. Efter avskrivningar och förräntningskrav gav verksamheten ett överskott pä ca 22,7 milj. kr. Även för innevarande budgetär beräknas verket - efter taxehöjning på 4% från den 15 november 1983 -kunna fullgöra förräntningskravet.

I förslaget till budget för nästa budgetår föreslås sjöfartsverket få sammanlagt 608 milj. kr. till driftverksamheten, vilket överensstämmer med verkets huvudförslag. För investeringar nästa budgetår föresläs 56 milj. kr.

En särskild utredare har i maj 1983 tillkallats för att ta fram ett förslag till samlad organisation för sjöfartsverket och kustbevakningen. Förslaget beräknas vara färdigt under hösten 1984.

Luftfart

Flygtrafikens utveckling

Inrikesflyget fortsätter att utvecklas snabbt. Under verksamhetsåret 1982/83 ökade trafiken med ca 11 % lill drygt 4 milj. passagerare. Den utrikes linjefarten som under några år stagnerat ökade med 2%. Scandina-vian Airlines Syslem (SAS) ökade sin trafik med 3 % och uppvisar en vinst för år 1982/83 på 600 milj. kr. Även Linjeflyg AB förbättrade sitt resultat är 1982/83. Vinsten uppgick till närmare 100 milj. kr.

Ny inrikesterminal på Arlanda

Den nya inrikesterminalen på Arlanda flygplats togs i bruk som planerat i oktober 1983. I samband därmed överflyttades Linjeflygs verksamhet från Bromma till Arlanda. Med inrikesflygel lokaliserat i omedelbar anslutning till utrikestrafiken skapas förutsättningar för en fortsatt positiv utveckling av flygtrafiken i landet. Kostnaden för den nya terminalen har uppgått till 300 milj. kr. De totala investeringarna, inkl. åtgärder på bansy-stemet och nytt parkeringshus m. m. samt flygbolagens egna investeringar uppgår till ca 500 milj. kr. Efter utflyttningen har ökningen av antalet passagerare i inrikesflyget jämfört med samma period föregående år varit ca 7%.

I den nya inrikesterminalen på Arlanda har ett intensifierat samarbete mellan SAS och LIN inletts.

Förhandlingar pågår vidare om att uppnå ytterligare samordningsvinster genom att organisera det svenska inrikesflyget, som nu sköts av SAS och LIN, i ett särskilt bolag.

För att ta hand om den ökande trafiken pågår en upprustning av landets övriga flygplatser, bl. a. i Kiruna, Luleå, Norrköping och Kalmar.

Riksdagen beslutade år 1973 om ett integrerat civil-militärt flygtrafikledningssystem. Första etappen av den tekniska utbyggnaden har nu avslutats i och med att nya kontrollcentraler på Arlanda och Sturup har tagits i bruk.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      11

Detta leder till en högre flygsäkerhet och bättre driftekonomi för luftfarten. I förslaget till investeringar för budgetåret 1984/85 avser 105 milj. kr. flygplatser. Totalt beräknas luftfartsverkets investeringar till 193 milj. kr., varav 164 milj. kr. faller pä slalen.

Trafikflygarhögskola

Riksdagen beslutade år 1981 att en statlig trafikflygarhögskola skulle inrättas under förutsättning att avtal kunde slutas med SAS om bl.a. formerna för en sådan utbildning. Våren 1983 träffades ett samarbetsavtal mellan staten och bolaget om en civil trafikfiygarulbildning. Antagning lill utbildningen pågår f. n. Utbildningen beräknas kunna påbörjas våren 1984 i Ljungbyhed.

Postväsende

Riksdagens beslut hösten 1983 om ny organisation för postverket innebär en starkare betoning av affärs- och marknadsorienteringen hos verket. Postverket skall ge hela landet en snabb, säker och lättillgänglig postservice. Den service som postverket idag ger innebär bl.a. att 96% av alla normalbrev vardagar skall befordras till adressaten över natt inom landet. Postverkets service kan näs på ca 1 850 postkontor, knappt 400 postställen, ca 2700 lantbrevbärarlinjer och via ca 40000 brevlådor. I glesbygd ges service till ca 10000 hushåll via postväskor.

Postverket har sedan mitten av 1970-talet haft en tillfredsställande ekonomisk utveckling. Kostnaderna, inkl. förräntningskravet pä det kapital statsmakterna har tillskjutit för investeringar har täckts med rörelseintäkter. Priserna på postens service har under senare år stigit betydligt mindre än konsumentpriserna i genomsnitt.

Postverket har föreslagit att rörelsemedel skall få användas för finansiering av samtliga investeringar och att ramarna för beslut som inte kräver regeringens godkännande skall vidgas.

Frågan om beviljande av investeringsmedel hör nära samman med på vilket sätt statsmakterna i fortsättningen bör styra postverket. I 1984 års budgetproposition tas därför frågan upp om inte statsmakterna i högre grad bör använda målstyrning för verket i stället för styrning av medlen - t. ex. lokaler, organisation och finansiering - för att uppnå målen. Ett arbete med inriktningen att finna bättre former för styrning av postverket har påbörjats inom regeringskansliet. Detta arbete kommer att samordnas med arbetet inom verksledningskommittéen (C 1983:04).

Mot bakgrund av sysselsättningssituationen är det angeläget att postverket i möjligaste män forcerar sin byggnadsverksamhet över landet. Med hänsyn till detta förordas att riksdagen för budgetåret 1984/85 medger undantag från gällande finansieringsprinciper sä att samtliga posthusbyggen kan finansieras med rörelsemedel. Någon kostnadsram för byggande

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     12

av posthus kommer heller inte atl anges. Det föreslås således att postverket med användande av rörelsemedel får bygga ett nytt hus för postterminalen Stockholm Ban för ca 325 milj. kr. under förutsättning att bl. a. vissa planfrågor kan lösas.

Telekommunikationer

Telefontjänsten är fortfarande dominerande bland televerkets tjänster. Elektronikens utveckling och användning inom telekommunikationsområdet gör dock alt nya viktiga tjänsler växer fram. Snabbast sker detta inom kommunikation av data och text av olika slag. Samma teknik, elektroniken, används inom tele- och dataområdet. Detta medför bl.a. att teleförvaltningarna, leleindustrin och dataföretagen efter hand kommer in på samma marknader.

Riksdagen har tidigare beslutat om en rad åtgärder för atl göra det lättare för televerket att aktivt bidra till alt modern informationsteknologi införs. Bl.a. har televerkets förutsättningar för samarbete med andra företag förbättrats. Man fick också möjligheter att ge sina kunder bättre betalningsvillkor. Avgränsningen av televerkets monopolområde preciserades. Televerkets kundorientering markerades.

I årels budgetproposition föreslås att statsmakternas behandling av televerkets investeringar och övriga verksamhet ytteriigare utvecklas. Den ärliga riksdagsbehandlingen av televerkets verksamhet har hittills bestätt i att en begränsad del av televerkets investeringar prövats. Det gäller de investeringar i främst telenätet och byggnader som inte kan sägas styras helt av marknaden. Dessa investeringar uppgår för budgetåret 1983/84 till ca 1,8 miljarder kr., medan de totala investeringarna är ca 4,6 miljarder kr.

Rullande treårsplan

Det är alltmer andra frågor på teleområdet som är av politiskt intresse än den begränsade del av investeringarna som hittills ingått i budgetpropositionen. Förslag i årets budgetproposition innebär att statsmakternas styrning av utvecklingen inom telekommunikationerna anpassas till detta. Förslaget innebär att investeringar i teleanläggningar inle längre finansieras över statsbudgeten.

I stället får statsmakterna en rullande treärsplan för televerkets verksamhet som underlag för en övergripande styrning. I planen belyser verket för en treårsperiod bl.a. väntad efterfrågan pä verkets produkter och tjänster, planerade investeringsvolymer, soliditet, räntabilitet, taxenivå och resultat.

Servicenivåer, produktivitetsutveckling och strategin för modernisering och utbyggnad av telenätet redovisas också.

Riksdagens finansiella styrning föreslås i första hand omfatta utvecklingen av televerkets räntabilitet och soliditet. Dessutom föreslås att riksdagen skall godkänna inriktningen och omfattningen av investeringsplanen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      13

Koncernens planerade investeringar under treårsperioden 1984/85-1986/87 beräknas bli ca 5,8 miljarder kr. per år, jämfört med ett beräknat utfall på 5,0 miljarder kr. för innevarande budgetär. Räntabiliteten för televerket beräknas under perioden ligga runt 9,0%. Soliditeten i televerket är mycket hög och beräknas under perioden sjunka frän nuvarande 80% till 76%.

Bl.a. eftersom verksamheten inle syftar lill att maximera vinsten bör målen för räntabilitet och soliditet kompletteras. Ett annat mål för televerket är således att verket skall öka arbetsproduktiviteten med ca 5 % per år. Därigenom beräknas den generella taxenivän behöva höjas mindre än konsumentprisindex. De generella taxorna bör kunna ligga stilla till 1986. Stora förbättringar av televerkets service till kunderna planeras under perioden.

Beräkningen av televerkets statskapital ändras. Detta ger en förstärkning av statsbudgeten med ca 300 milj. kr./år.

Inget förslag angående Telis bolagsbildning

Enligt riksdagsbeslut är 1980 skall televerkets industridivision (Teli) överföras t'll bolag senast den 1 juli 1985.

Televerket har föreslagit att överföringen till bolag görs den 1 juli 1984.

Regeringen har beslutat att klariägga förutsättningarna för det fortsatta samarbetet mellan televerket och LM Ericsson. Även möjligheterna för televerket att samarbeta med andra förelag skall ses över. En förhandlingsman har tillkallats för uppgiften.

Eftersom denna fråga har stor betydelse för Telis utvecklingsmöjligheter kommer frågan om Telis bolagsbildning att avgöras först när resultatet av överiäggningarna är klart.

Riksfärdtjänsten blir permanent

De kollektiva trafikmedlen anpassas successivt till handikappades behov. Alltfler handikappade kommer att kunna använda reguljära kollektiva transportmedel. Detta är ett led i strävandena att så långt möjligt integrera handikappade i samhället.

För de från kommunikationssynpunkt gravast handikappade startade ett försök med riksfärdtjänst år 1979. Riksfärdtjärtsten är ett komplement till den kommunala färdtjänsten och gäller för längre resor.

Nu föresläs att riksfärdtjänsten blir permanent från den I juli 1984. Tills vidare följs samma regler som under försöksperioden. Vissa frågor utreds ytterligare innan formerna för riksfärdtjänsten slutligt läggs fast. Transportrådet - som redan ansvarar för arbetet med alt handikappanpassa de kollektiva färdmedlen — fär ansvaret för riksfärdljänsten.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     14

Samverkan och samordning i statliga verkstäder

Tolv statliga verk har regeringens uppdrag att genomföra samordningsåtgärder som främjar ett effektivt utnyttjande av resurserna i de statliga verkstäderna.

Verken har under hösten 1983 lämnat en rapport över arbetet under 1983. I rapporten redogörs för ett anial praktiska samverkansåtgärder som har kommit till stånd under året. Bl.a. har ett antal teleområden inom televerket efter anbudsförfarande i konkurrens köpt sitt fordonsunderhåll hos statliga verkstäder. Inom försvaret har på många orter miloverkslä-derna kontaktat andra statliga verk och utför nu i varierande omfattning underhällsarbeten ät dessa.

Gemensamma principer för prissättning av de egna verkstädernas tjänster och för förfarandet vid beslut om köp av tjänsler från statliga verk har introducerats vid flera av verken.

En särskild arbetsgrupp kartlägger de statliga verkens samlade underhällsbehov i Göteborgsområdet. Man har funnit att nuvarande verkstadsresurser består av flera gemensamma s. k. teknikområden, dvs. områden där identisk eller likartad produktion äger rum. Samverkan eller samordning mellan sådana områden kan innebära ökad effektivitet vid verkstäderna.

Beräkningen av olika alternativ genomförs f. n. Arbetsgruppen beräknas presentera sina förslag till åtgärder i Göteborgsområdet i februari 1984.

Avställningsinstitutet ses över

En särskild utredare har tillkallats av regeringen för alt se över reglerna för avställning av fordon. Antalet avställda fordon har ökat kraftigt under senare år och avställningsmöjligheien har delvis kommit att användas för andra syften än den var avsedd för. De nuvarande rutinerna framstår också som tunga och resurskrävande.

Utredarens uppgift är att granska det nuvarande avslällningsinstilulet och försöka finna lösningar som innebär besparingar för staten och förenklingar för fordonsägarna till en oförändrad kostnad. Samtidigt understryks kravet att bilregistret skall ge tillförlitlig och användbar information om fordonsbeständet.

Öresundsförbindelserna

Inom departementet har under året genomförts en översyn av det tidigare utredningsmaterialet om fasta förbindelser över Öresund. Resultatet av översynen övervägs f. n. inom kommunikationsdepartementet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      15

Översyn av kostnadsansvar, avgiftssystem och investeringsplanering

Under året har inom kommunikationsdepartementet påbörjats två översynsprojekt som syftar till en bättre resursanvändning inom transportsektorn.

Kostnadsansvar och avgiftssystem

Det ena projektet tar sikte på att belysa koslnader och avgifter inom de skilda transportsätten.

Projektet skall klariägga vilka skillnader som f.n. råder mellan de olika trafikgrenarna i fråga om kostnadsslrukturen och finansieringen av fasta koslnader. Dessutom skall förhållandet mellan samhällsekonomiska marginalkostnader för olika person- och godsiransporlijänsler och motsvarande rörliga avgifter/skatter inom olika irafikgrenar studeras. En bedömning avses göras av vilka eventuella konkurrenssnedvridande effekter som kan finnas mellan trafikgrenarna och vilken betydelse dessa kan ha för trafikfördelningen.

Översynen görs av en arbetsgrupp med medverkan frän samtliga berörda verk. Arbetet beräknas vara klan i millen av 1984.

Investeringsplanering

Det andra projektet avser planeringen av investeringar inom transportsektorn.

Detta projekt syftar lill att erhålla gemensamma utgångspunkter för lönsamhetsbedömningar av investeringar inom iransportsektorn, främst infrastrukturinvesteringar. Därmed kan man åstadkomma ell bättre underlag för resursfördelning mellan trafikgrenarna. De gemensamma utgångspunkterna skall i första hand omfatta samhällsekonomisk ulvärderingsme-lodik, planeringsunderlag och värdering av olika effekter.

I projektet ingår representanter frän departementet och de myndigheter som berörs. Slutsatser från projektet beräknas kunna presenteras under första halvåret 1985.

Forsknings- och utvecklingsverksamhet

En målmedveten satsning på forsknings- och utvecklingsverksamhet inom transportområdet är av slor betydelse för utvecklingen av svenskt näringsliv och för att öka svensk industris konkurrenskraft.

Regeringen kommer under våren 1984 atl i en särskild proposition lägga förslag om insatser för forsknings- och utvecklingsverksamhet. I det sammanhanget kommer vissa FoU-frågor pä transporiområdel att behandlas. Förslag kommer bl.a. atl framläggas om former för en bättre samordnad och mer målinriktad transportforskning. De verksamheter som kommer att särskilt behandlas i forskningspropositionen berör bl.a. iransporlforsk-ningsdelegationen och kolleklivtrafikberedningen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     16

Resvaneundersökning

En resvaneundersökning avses genomföras för all få bättre kunskap om människors resvanor saml utveckla prognosmetoder för bedömning av framtidens resmönster.

Nordiskt samarbete

Det nordiska samarbetet på trafik- och transportområdet är väl utvecklat.

Den nordiska ämbetsmannakommittén för transportfrägor, NÄT, har till uppgift atl följa utvecklingen inom transport- och kommunikationsområdet och att ta fram arbetsuppgifter som är lämpliga för samarbete mellan de nordiska länderna. NÄT biträds av den nordiska kommittén för transport-forskning, NKTF. I NÄT:s regi drivs ett flertal projekt, i allt väsentligt finansierade över nordiska ministerrådets budget. Projekten gäller bl.a. vägforskning (t.ex. vägstandard och transportkostnader), energifrågor (t.ex. körsättets betydelse för energiförbrukningen) och transport av farligt gods. För 1984 planeras flera nya projekt, bl.a. om näringslivets transportkostnader och om skatte-, taxe- och avgifispolitiken inom transportsektorn. Ett projekt om transporistatistik utförs på NÄT:s uppdrag av NKTF. NKTF har under 1983 också arrangerat konferenser, bl.a. en under rubriken Telekommunikationer - komplement eller alternativ till fysisk transport.

Huvudansvaret för trafiksäkerhelssamarbetet finns hos del nordiska trafiksäkerhetsrådet, NTR. NTR biträds av tre permanenta samarbelsor-gan, nämligen nordisk kommitté för vägtrafiklagstiftning, NKV, nordisk kommitté för trafiksäkerhetsforskning, NKT och nordisk bilieknisk kommitté, NBK. NTR har under 1983 drivit ett stort antal nordiska trafiksäkerhetsprojekt, exempelvis om cyklande barn, äldre fotgängare och användning av bilbälten i bilars baksäten. NTR planerar att under 1984 och kommande år prioritera bl. a. forskning om molorcyklislernas säkerhet.

Under 1983 har som tidigare nämnts särskild uppmärksamhet riklats mot trafiksäkerhetsfrägorna i samband med det nordiska trafiksäkerhelsåret (NTÅ-83).

Internationella frågor

Inom Europeiska transportministerkonferensen (CEMT) deltar Sverige aktivt i arbetet med internationella transportpolitiska frågor. Viktiga frågor som f.n. behandlas inom organisationen gäller järnvägarnas finansiella situation, finanseringen av infrastrukturkostnader och liberalisering av den internationella lastbilstrafiken. En allt viktigare fråga blir att underlätta internationella transporter, dels genom att förenkla gränspassagen, dels

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      17

genom att använda modern informationsteknologi vid överförande av uppgifter i transportdokument m.m.

Sedvanliga överläggningar i transportfrägor harägl rum med företrädare för EG-kommissionen. Förhandlingar om ett eventuellt avtal med EG och vissa andra länder om liberalisering av villkoren för kombinerade transporter har påbörjats. Förberedande arbete beträffande ett avtal om busstrafik har också satts igång.

Landtransportkommittén inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) fortsätter sitt arbete med frågor om trafik- och bilsäkerhet och med harmonisering av de internationella reglerna för landtransporier.

Centralbyrån för internationella järnvägstransporter (OCTI) samarbetar med ECE om bl. a. en översyn av reglerna för transport av farligt gods.

Samarbetsavtal

Samarbeisavtal av liknande slag som del som träffades med Saudiarabien i juni 1982 (om vägar, järnvägar och transportfrägor) har ingåtts med Jordanien i oktober 1983 (om vägar) och förbereds mellan Sverige och Tunisien och mellan Sverige och Algeriet.

Luftfart

Pä luftfartens område har Sverige under 1983 tillsammans med Danmark och Norge fört gemensamma förhandlingar med:

- USA om charter (bl. a. Skandinavien-Florida vv) och om reguljära landningsrättigheter samt om prisfrågor, bl.a. anslutning till ett multilateralt prisavtal mellan USA och medlemsländerna i European Civil Aviation Conference (ECAC) gällande trafiken över Nordatlanten,

- Canada om landningsrälligheter för SAS i Toronto,

- Japan om SAS trafikering av Tokyo på Polar- och Sibirienlinjerna,

- Brasilien om villkoren för SAS trafikering av Rio de Janeiro.

Sjöfart

I sjöfariskommitlén inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har arbetet fortsall med au utforma en gemensam sjöfartspolitik baserad på största möjliga frihet för den internationella sjöfarten. Sedan vissa sjöfarlspoliiiska riktlinjer för förhållandel lill icke-OECD-länder lagts fram diskuteras nu de sjöfarlspoliiiska relationerna mellan OECD-länderna. Dessa diskussioner innefattar områden som konkurrenssituationen inom linjesjöfarlen, off-shore verksamhet saml kustsjöfart.

Inom ramen för den s. k. Consultative Shipping Group (CSG) har under år 1983 en serie diskussioner skett med USA. Diskussionerna har till syfte att nå en överenskommelse om skilda åtgärder och försäkringar frän de i diskussionerna medverkande parternas sida, vilka sammanlaget skulle medföra atl parternas sjöfart fortsatt kan bedrivas med största möjliga 2    Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     18

frihet under kommersiella villkor. Diskussionerna kommer att fortsätta underår 1984.

Diskussionerna inom FN:s konferens för handel och utveckling (UNCTAD) om de s. k. öppna fartygsregistren (bekvämlighetsflaggsfrågan) har fortsatt under 1983, då frågan om en överenskommelse om principer för registrering av fartyg dryftades vid en förberedande konferens. Frågan skall tas upp på en diplomatkonferens under 1984. UNCTAD avser också att påbölja en serie expertmöten där åtgärder mot bedrägliga förfaranden inom .sjöfarten och mot piratverksamhet skall behandlas.

Sverige har liksom tidigare aktivt deltagit i det arbete som bedrivs inom Internationella sjöfartsorganisationen (IMO), FN:s fackorgan för tekniska sjöfarlsfrägor. Den 2 oktober 1983 trädde MARPOL 73/78, dvs. 1973 ärs internationella havsföroreningskonvention i den lydelse konventionen erhållit genom ändringar år 1978, i kraft såvitt avser artiklarna och reglerna om förhindrande av förorening genom olja.

Världssjöjärtsuniversitet i Malmö

Det av IMO inrättade världssjöfartsuniversitetet i Malmö började sin verksamhet ijuli 1983. Vid universitetet får befattningshavare vid sjöfartsadministrationer och utbildningsanstalter i utvecklingsländer avancerad utbildning. I december 1983 var ett sjuttiotal studenter inskrivna. Universitetet drivs i IMO:s regi. För verksamheten utgår ekonomiska bidrag från bl.a. FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och - i enlighet med särskilt riksdagsbeslut våren 1983 - Sverige.

Konventioner om satelliter

Sverige deltog i maj 1982 i en regeringskonferens om bildandet av en definitiv europeisk telesatellitorganisation (Eutelsat). Den konvention som utformades vid konferensen har undertecknats av Sverige med förbehåll för ratifikation. Sedan riksdagen godkände proposition om ratificering av konventionen i maj 1983 har regeringen beslutat att ratifikation skall ske före 15 januari 1984, om möjligt samordnat med övriga nordiska länder.

Regeringen har vidare undertecknat konventionen om ett internationellt vädersatellilsystem, EUMETSAT, med förbehåll för ratifikation.

Sammanfattning av budgetförslagen

Sammanlagt innebär förslagen en minskning av anslagen under sjätte huvudtiteln med drygt 2 miljarder kr. enligt nedanstående sammanställning.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      19

	Anvisat	Förslag	.Förändring
	1983/84	1984/85
		Milj. kr.
Kommunikationsdepartemenlet
m. in.	20,3	22,0	+      1.7
Vägväsende	6415,8	6259,4	-   156,4
Trafiksäkerhet	43,2	48,9	-1-      5,7
Järnvägar	3 575,5	3421,7	-   153,8
Sjöfart	895,9	903,8	+      7,9
Luftfart	144,4	157,4	-1-     13,0
Poslväsende	470,5	558,0	+    87,5
Telekommunikationer	1 886,8	11,0	-1875,8
Institut m.m.	666,0	714,9	+    48,9
Summa	14 118,4	12 097,1	-2021,3

Affärsverkens driftkostnader tas inle upp i statsbudgeten ulan i särskilda driftbudgeter. De sammanlagda driftkostnaderna inkl. avskrivningar för affärsverken under kommunikalionsdeparlemeniet har för innevarande budgetår beräknats till drygt 30 miljarder kr. enligt följande fördelning.

SJ

Luftfartsverket Postverket Televerket

7,7 miljarder kr. 0,7 miljarder kr. 9,0 miljarder kr. 12,7 miljarder kr.

Kostnaderna skall täckas av verkens intäkter.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     20

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-12-22

Föredragande: statsrådet Boström

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

Sjätte huvudtiteln

A. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Kommunikationsdepartementet

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

15943 991 16025000 17010000

1983/84

Beräknad

ändring

1984/85

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (diirav lönekostnader)

83

16025000

(14 290000)

-f985

(-1-820)

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag anslaget för nästa budgetär till 17010000 kr. Anslaget har beräknats med utgångspunkt i en tvåprocentig minskning av resurserna i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Kommunikationsdepartementet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag pä 17010000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     21

A 2. Kommittéer m.m.

Reservation 2521444

1982/83 Utgift	3838235
1983/84 Anslag	3800000
1984/85 Förslag	4600000

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget uppgå till 4600000 kr. under nästa budgetår. Jag har därvid bl.a. beräknat medel för delfinansiering av en ny resvaneundersökning. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Kommittéer m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag pä 4600000 kr.

A 3. Extra utgifter

1982/83 Utgift	377460
1983/84 Anslag	430000
1984/85 Förslag	430000

Reservation 328 275

Anslagsbeloppet bör under nästa budgetår vara oförändrat. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag på 430000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     22

B.    VÄGVÄSENDE Vägverket

ANSLAGSFRAMSTÄLLNING

Vägverket är central förvaltningsmyndighet för ärenden om allmänna vägar och galor saml statsbidrag m.m. till den kommunala och enskilda väghållningen. Verket svarar även för viss tillsyn över enskilda järnvägar, spårvägar och tunnelbanor.

Vägverkets centralförvaltning finns i Boriänge. Pä regional nivå finns en vägförvaltning i varje län, sju byggnadsdistrikt samt två projekteringskontor. De lokala enheterna inom driftorganisationen utgörs av drift- och arbetsområden och inom byggnadsorganisationen av lokala vägbyggnads-arbetsplatser. Väg- och trafiklagstiftningen innehåller de grundläggande bestämmelserna om väghållningen.

I sin verksamhet har verket omfattande kontakter och samråd med myndigheter och organisationer pä central, regional och lokal nivå.

Ett av vägverket helägt bolag - Swedish National Road Consulting Aktiebolag - inrättades år 1982. Företaget skall på affärsmässiga grunder bedriva exportverksamhet inom väghållningsomrädel.

1. Samhället och väghållningen

Riksdagens trafikpolitiska beslut år 1979 innebar för väghållningen atl driftverksamheten skulle utföras lill en sådan nivå alt vägnätet kan bibehålla sin kvalitet. För vägbyggnadsverksamheten innebar riksdagens beslut krav på en högre ambitionsnivå. Riksdagen har senare med hänvisning till det statsfinansiella lägel uttalat att en ambitionshöjning inte bör ske nu. Riksdagen har dock uttalat atl ett ökat vägbyggande är angeläget från såväl samhällsekonomiska som trafiksäkerhetsmässiga synpunkter samt atl den fortsatta planeringen och medelstilldelningen därför på sikt borde inriktas härpå. Angeläget är atl även beredskapsmedel i all den utsträckning som befinns möjlig ställs till förfogande för vägunderhåll och -byggande.

I nedanstående tabell redovisas omfattningen under perioden 1979-1982 av de statliga insatserna pä de olika vägkategorierna, väglängder m.m. Medlen redovisas i resp. års prisnivå.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     23

	1980	1981	1982	1983*
Statsvägar:
våglängd	97600	97800	97900	97 900
anslag/medel
- drift (inkl. invesl. i
anläggningstillgångar)	2235	2573**      2814		3 279
- byggande	992	1231	1 178	2461
- beredskapsarbeten
(VV regi)	123	148	258	300
personal	11760	11246	12833	14000
därav fasl anställda	10 176	9971	9466	9000
Kommunala vägar och gator:
bidragsberättigade
statskommunvägar	5 700	5 700	5700	5 700
icke bidragsberättigade
gator	25900	25 900	25900	25900
bidrag
- driO	315	374	374	476
- byggande	350	422	320	420
Enskilda vägar:
bidragsberättigade vägar	68700	68700	68700	68800
icke bidragsberättigade
vägar	210000	210000	210000	210000
bidrag
- drift	204	222	242	275
- byggande	30	30	30	40
Totalt:
våglängd .Wjuni	408 100	408 100	408 100	408 300
motorfordon	3 169000	3211000	3 268000	3 341000
anslag/bidrag	4 249	5000	5216	7251
* Beräknat för är 1983 ** Inns	häller 1,5 än	invesleringsanslag

Under de senaste 30 åren har samhällets transportberoende vuxit oavbrutet. Standardförbättringar i samhället under denna period har bl.a. kunnat ske lack vare utvecklingen av landets väg- och gatunät. Vägtrafiken kännetecknas av alt den lättare än andra trafikgrenar kan anpassas till de varierande förutsättningarna och kraven i samhället. Denna förmåga till anpassning kommer att spela en stor roll även i framtiden. Vägverket bedömer att vägtrafikens dominerande ställning kommer att bestå under överskådlig framtid.

Väg- och gatunätet är vårt största transportsystem. Praktiskt taget varje hushåll kan nås av en vägtransport. Även om annat transportmedel som järnväg, flyg eller sjötransport används sker oftast den slutliga transporten pä väg för aft nä målet. En god standard pä väg- och gatunätet är av väsentlig betydelse för landets näringsliv och för de människor som dagligen individuellt eller kollektivt måste färdas pä vägarna. Landets befolkning har sin bosättning och utkomst spridd över en stor yta med långa transportavstånd. Samhällets utveckling liksom industrins omvandling förändrar hela liden transportbehoven. Godstransportarbetet ökar, vilket bl.a. sammanhänger med en koncentration fill färre produktionsställen

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     24

och en distributionsteknik med effektivare lagerhantering. Denna omvandling ställer i sin tur krav på god framkomlighet pä vägnätet under alla tider pä dygnet. Väghållarnas uppgift är att möta de förändringar i transportbehoven som uppstår.

Den allmänna ekonomiska politiken i landet syftar till en ökning av industrisektorns relativa ande! i ekonomin. Ett flertal åtgärder har vidtagits i detta avseende. I sammanhanget har också pekats på betydelsen av åtgärder i samhällets infrastruktur, bl. a. vägarna, så att dessa förnyas och utvecklas i en riktning som främjar näringslivets tillväxt och förutsättningarna härför. En starkare tilltro lill vägbyggandels värde för den ekonomiska tillväxten har också kommit till uttryck i den av regeringen utfärdade förordningen om flerårs- och fördelningsplaner. 1 denna förordning ges vägbyggande som har som mål att främja näringslivets transporter högsta prioritet. Förordningen gäller visserligen enbart vägbyggandet, men den ökade vikt regeringen här lagt vid näringslivstransporterna bör enligt vägverkets mening också avse drift- och underhållsverksamhelen.

En viktig förutsättning för att landels anläggningsentreprenörer och konsulter i fortsättningen effektivt skall kunna delta i konkurrensen om vägbyggnadsobjekt i utlandet är tillgång till referensobjekt i det egna landet. Exportmarknaden för entreprenörer och konsulter är väsentlig för landels totala export och måste därför främjas. Detsamma gäller den verkstadsindustri som inom landet behöver utveckla nya produkter för anläggningsbranschen.

Ytterligare en viktig faktor för verksamheten är allmänhetens krav och förväntningar på väghållningen. Vägverket har därför genomfört en undersökning av allmänhetens attityder till vägar och väghållning hösten 1981. Resultaten visar bl.a. alt allmänheten anser att de stora vägarna har god standard, bra barmarksunderhåll och god vinterväghållning. Däremot anser många att de minsta vägarna är dåliga och att de inle sköts tillfredsställande. De tillfrågade fick vidare rangordna ett antal olika mål för väghållningen. Därvid framkom att de flesta anser bättre trafiksäkerhet vara det viktigaste målet.

Det totala vägnätet i landet omfattar ca 409000 km. Statsvägnätet har en längd av ca 98000 km, kommunala vägar och galor ca 32000 km och enskilda vägar ca 279000km. Av de kommunala vägarna erhåller ca 5 700 km statligt bidrag och av de enskilda vägarna ca 69000 km.

Trafikarbetet på statsvägnätet uppgick är 1982 till 32 miljarder fordonskilometer. Pä det statskommunala vägnätet beräknas trafikarbetet lill ca 9 miljarder fordonskilometer och på övriga kommunala gator och vägar till mellan 2 och 5 miljarder fordonskilometer. Trafikarbetet på de enskilda vägarna uppgår till ca 2 miljarder fordonskilometer. Det sammanlagda trafikarbetet pä vägar och gator i landet bedöms därmed uppgå till mellan 45 och 48 miljarder fordonskilometer.

Ca 88% av det inrikes persontransportarbetet sker i dag på gator och

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     25

vägar medan knappt 10% sker påjärnväg eller med tunnelbana och mindre än 2% med flyg.

Vägverket utarbetade under är 1980 en prognos över utvecklingen av antalet personbilar saml deras trafikarbete. Prognosen avser liden fram till år 2000 och förutsätter atl balans uppnäs i den svenska ekonomin under 1980-lalet. Enligt prognosen kommer antalet personbilar, som år 1980 uppgick till ca 2,9 miljoner, att öka till 3,5 miljoner vid periodens slut. Antalet bilar per 1 000 invånare kommer under samma lid atl öka från 350 lill ca 415. Personbilarnas trafikarbete, som år 1980 uppgick till 42 miljarder fordonskilomeler, bedöms öka till 47 miljarder fordonskilomeler. Trafikmälningarna visar en trafikutveckling något under den upprättade prognosens. Såväl prognoserna som den hittillsvarande utvecklingen pekar dock mot atl såväl antalet personbilar som trafikarbetet kommer alt öka fram lill sekelskiftet, men alt ökningen kommer all ske i långsammare takt än vad som framgått av tidigare prognoser. I jämförelse med motsvarande bedömningar i andra länder ligger vägverkels antaganden något lägre.

Linjetrafiken med buss på landsbygden har ökat mellan åren 1980 och 1982 från 3,1 lill 4,2 miljarder passagerarkilomeler.

Av det inrikes godslransportarheiet .år 1982 skedde 50% med lastbil, omkring 30% med järnväg och ca 20% med sjöfart. Godstransportarbetels omfattning varierar mycket starkare än personlransporiarbelets och är nära beroende av konjunkturen och näringslivets strukturrationaliseringar.

Enligt en prognos som har färdigställts under 1983 av transporträdet tillsammans med bl.a. vägverket bedöms lastbilstransportarbetct öka från nuvarande 25 miljarder tonkilometer per år lill mellan 29 och 34 miljarder tonkilomeler år 2000. Av godsslagen ökar högvärdiga industriprodukter på länga avstånd mest, särskilt pä export, dvs. i huvudsak lätt gods som ställer stora krav på snabbhet, regularitet och frihet från skador. Även rundvirke och skogsindustriprodukter bedöms öka, men exportmöjligheterna är naturligtvis starkt konjunkturberoende. Byggandet väntas återhämta sig något, men dess transportalstring är svårbedömd, då ombyggnader är mindre transportalstrande än nybyggnader. Oljetransporterna bedöms minska och i någon mån ersättas med transporter av kol, torv och ved. I transportrådels prognos antas att en omfördelning sker frän sjöfart till järnväg och bil. Fördelningen mellan de senare bedöms lotall sett bli oförändrad, men rymmer stora förändringar för enskilda godsflöden med hänsyn lill bland annat förväntad utveckling av kombinerade tåg-bil-lös-ningar. Prognoser av denna typ baseras på ett antal faktorer som är svårbedömbara. Vägverket kommer därför under de kommande åren att noga följa utvecklingen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     26

Mål för väghållningen

Med utgångspunkt frän riksdagens trafikpolitiska och regionalpoliliska beslut år 1979 har vägverket formulerat generella mål för den slatliga väghållningen.

Följande huvudmål gäller:

Medborgarna och näringslivet i landels olika delar skall erbjudas en tillfredssiällande vägtransportslandard till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad.

"Tillfredsställande vägtransportslandard" är ett relativt begrepp som måste preciseras med hänsyn lill vägnätets nuvarande standard och en bedömning av det troliga framlida ekonomiska utrymmet.

Väghållningens generella mål har. för atl kunna ligga lill grund för vägverkets samlade verksamhet, preciserats i älta delmål enligt följande:

- vägstandarden skall vidmakthållas

- antalet trafikolyckor skall minskas på mest effektiva sätt

- tillgängligheten till arbete och service bör utjämnas genom minskad restid

- kostnaderna för vägtransport av gods och personer bör minskas särskilt i områden där dessa hämmar näringslivels utveckling

- väghållningsåtgärder bör medverka till en förbättrad samhällsutbyggnad och markanvändning

- väghållningsålgärder bör medverka lill en förbättrad trafikmiljö

- väghållningsåtgärder bör medverka lill en god kollekiivtrafikstandard saml främja gång- och cykellrafiken

- väghållningsåtgärder med god totalavkastning bör ulföras. Vägälgärder, såväl drift som byggande, ger i de flesta fall effekter pä

flera delmål, även om något kan vara huvudmotiv. En åtgärd avsedd att förbättra framkomligheten för den lunga trafiken medför därför oftast även positiva effekter för bl. a. trafiksäkerheten.

Anslagsutvecklingen

Tilldelningen av anslag för driftverksamheten innebar lill följd av stora prisstegringar under åren 1980 och 1981 en minskning av verksamheten med ca 10%. För är 1982 blev driftverksamheten kompenserad för inträffade prisstegringar. Anslagen för åren 1983 och 1984 ger kompensation för prisstegringarna samt möjliggör smärre volymökningar. Nuvarande medelstilldelning leder emellertid till en fortsatt försämring av främst de lågtrafikerade vägarnas tillstånd, risk för fler trafikolyckor samt i jämförelse med vidmakthållandenivän ökade restids- och fordonskostnäder för trafikanterna.

Medelstilldelningen till driftverksamheten för åren 1980—1984 räcker inte för att utföra nödvändiga driftåtgärder sä att vägarna kan hållas i sådan standard som anges i det trafikpolitiska beslutet och som utgör vidmakthållandenivän i femårsplan drift för åren 1982- 1986. Vägverket har vid upp-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      27

repade tillfällen varnat för atl konsekvenserna pä sikt av eftersatt underhåll av vägarna kommer atl bli allvariiga, främst beträffande beläggningar och broar. Det medför vidare stor risk för atl den gynnsamma utvecklingen av trafiksäkerheten inle kommer all beslå och all framkomligheten för trafiken blir sämre med ökad energiåtgång m.m. som följd.

Byggandevolymen har halverats under 1970-talet. Den ökade tilldelningen av medel till vägbyggandet under åren 1982 och 1983 kan till en del förklaras av sysselsällningspolitiska skäl men ses också från vägverkets sida som ullryck för den vikt statsmakterna ger investeringar i samhällets infrastruktur. De ramar som regeringen anvisat för upprättande av flerärs-planerna åren 1984-1993 visar också all regeringen är beredd lill en fortsatt satsning på vägbyggandel.

Trots denna satsning kommer åtskilliga samhällsekonomiskt motiverade objekt inte att kunna inrymmas i planerna.

I de nya flerårs- och fördelningsplanerna för väginvesteringarna åren 1984-1993 har objekt tagits upp som främst motiveras av kraven på ökad trafiksäkerhet, bättre tillgänglighet, lägre koslnader för näringslivels transporter samt kraven pä en god samhällsutbyggnad och markanvändning. De väginvesleringar som återfinns i planerna har mycket goda samhällsekonomiska effekter. Uteblivna väginvesleringar fär negativa följder för landets ekonomi och utgör på sikl inga reala besparingar. Dessutom är angivna investeringar en förutsättning för atl åstadkomma en god hushållning med samhällets resurser och främja förhållandena inle minst för den korikur-rensutsatta sektorn i samhällsekonomin.

Nedanstående figur visar utveckligen under 1970-ialel och början av 1980-lalel för trafikarbete och väglängd pä del statliga vägnätet saml antal anställda pä vägverket och ordinarie anslag till vägverket (exklusive bidragsanslag). Figuren illustrerar del tidigare förda resonemanget med minskade anslag och ökad trafik pä det statliga vägnätet. Utgångspunkten för jämförelsen är läget år 1970.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     28

30 %

20

10 I

- 10 %

- 20

\.................

"-X;::.................

*»» —.   ....... •.     ANSTÄLLDA

30

ORDINARIE ANSLAG

- 10 Z

1970

1972

19711

1976

1978

1980

1982

1984 •

1986

Figur 1. Trafikarbete, väglängd, anställda vid vägverket och ordinarie anslag till vägverket 1970-1984.

Som framgår av figuren har trafikarbetet ökat under perioden medan våglängden i stort varit oförändrad. Ordinarie anslag och antal anställda har minskat i stort sett parallellt. Gapet mellan trafikarbete och anslag har ökat under hela perioden. Det är enligt vägverkets mening inte acceptabelt om vägarna ska kunna hällas i sådant skick som vägverket anser erforderligt för att transporter ska kunna ske säkert och snabbt. Underhållet av vägarna har under en följd av år varit mindre än den årliga förslitningen, varför vägnätet i dag har stora brister pä bärighet, beläggningar, profil m.m.

Nuvarande inriktning av drifiåtgärderna mot det högtrafikerade vägnätet gör att vägar med mer än 4000 fordon per ärsdygn i stort har kunnat vidmakthållas. Det lågtrafikerade vägnätet har krackeleringsskador som indikerar skador på själva vägkroppen, ojämnheter och spärbildning i en omfattning som pä sikt leder till skador som inte kan klaras genom normala underhållsinsatser. Behovet av mer genomgripande iståndsättningsät-gärder kommer att successivt öka för vägar i trafikklasserna under 4000 fordon per ärsdygn och med stigande andel nedåt i trafikklasserna och den eftersläpning som i dag kan beräknas till ca 500 milj. kr. kommer att växa. För aft denna ökning inte ska inträffa och för att under en period av 10—15 år ta igen rådande eftersläpning krävs en ytterligare satsning utöver dagens anslagsnivå på ca 150—200 milj. kr. per år.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     29

Verkets strävanden att rationalisera och effektivisera verksamheten har inte varit tillräckliga för alt uppväga den minskning av ordinarie anslag som skett i förhållande till bl.a. ökat trafikarbete och ökad belastning. Enligt vägverkets mening måste därför anslagen till vägväsendet höjas kraftigt för att i vägarna nedlagt kapital inte ska furstöras och för att satsningar ska kunna ske på vägobjekt som är vitala för landets framtida transportsystem.

Vägtransport- och vägstandard

De redovisade målen för väghållningen måste, för att ge underlag för olika åtgärder, ställas mot gällande vägtransportslandard. Vägverket har därför utarbetat beskrivningar av vägtransporislandarden på riks- och länsnivå. Dessa tillståndsbeskrivningar illustrerar bl.a. målen trafiksäkerhet, tillgänglighet/reshaslighel samt vägiransporlstandard/bärighei.

Trafiksäkerhet. Totala antalet polisrapporterade olyckor år 1982 på statsvägnätet var 27460 stycken. Dödsolyckorna uppgick till 462 och personskadeolyckorna exkl. dödsolyckorna till 6600. Samhällets koslnader för olyckorna pä det statliga vägnätet uppskattas till ca 6000 miljoner kronor årligen.

Trafikarbete

Vo

+ 30

Samtliga olyckor

20

10

10 20 30

/v     -"'	-y	C
/y j<	'/	N.
/y .		uoasoiycKor
		v
\ v

I           I           I           I           I           I           I           I           I           I           I           I           I

1970    71       72      73      lU      75      76      77      78      79      80      81       82

Figur 2 Trafikolyckornas utveckling pä slaisvägnätel åren 1970- 1982

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     30

Av figur 2 framgår förändringen i trafikarbete, antal polisrapporterade olyckor och dödsolyckor under åren 1970-1982 på det statliga vägnätet. Totala antalet olyckor har ökat ungefär lika myckel som trafikarbetet, dödsolyckorna ökade mellan åren 1970-1975 men har därefter minskat markant medan antalet villolyckor ökat från ca 2 000 år 1970 till ca 11 000 år 1982.

Bärighet. Praktiskt tagel hela riksvägnäiei och över 90% av länsvägnäiet är i dag upplåtet för 10 lons axel- och 16 tons boggitryck. Ökningen av det tillåtna axel- och boggitrycket från 8/12 ton lill 10/16 föregicks endast i en del fall av att bärigheten höjdes genom tekniska åtgärder. Uppräkningen kunde i stället genomföras bl.a. mot bakgrund av skärpta bestämmelser mot överlaster och ell utökat samarbete mellan transportörerna och vägverket. Det är väsentligt all polisen utrustas med modern utrustning så alt kontrollen av överlaster kan ske på mest elfekliva sätt och därmed förhindra den ökade förslitning av vägnätet som överlaster innebär. Vägverket och rikspolisstyrelsen avser all göra en översyn av platser där koniroll-vägning kan ske. Underhållskostnaderna ökar på grund av det högre axel-och hoggitiycket. Dessa kostnader har från samhällsekonomisk synpunkt ansetts vägas upp av de minskningar av transportkostnaderna som följer av del högre tillåtna axel-/boggilryckei.

Länsvägarnas bärighelstillstånd är sådant all ca 35% motsvarande ca 30000 km av länsvägnälel måste bli föremål för bärighctsrestriklioner (dvs. del högsta tillåtna axel-/boggitryckel är lägre än 10/16 ton), antingen temporärt lill följd av tjällossning eller permanent, vilket ofta beror på broarnas bärighet. Ca 3 % av det totala trafikarbetet pä länsvägnälel berörs av sädana. bärighelsreslriklioner. Stora länsvisa variationer föreligger kring dessa riksgenomsnitt. De mest omfattande bärigheisreslriklionerna förekommer i skogslänen och drabbar de tunga transporterna som är av stor betydelse för inte minst den lokala och regionala transportförsörjningen.

Beläggningar och broar. De belagda vägarnas tillstånd vad gäller jämnhet, spårdjup, krackeleringar m.m. har kartlagts genom en beläggningsinveniering under 1982. Inventeringen pekar mot atl vid en irafikviklad tillständsvärdering, vilken innebär all lägre standard accepteras på mindre vägar, är del angelägel alt omedelbart åtgärda 660 mil eller ca 10 % av det belagda vägnätet. Ätgärder är därutöver angelägna på ytteriigare 8 % eller 530 mil väg.

Under senare år har för ell flertal broar betydande och kostsamma reparationer av betongfarbanorna visat sig nödvändiga. Skadorna döljer sig under brobanans beläggning och orsakas av frost och vägsalt. Framför allt äldre broar drabbas, vars betong saknar salt-frosl-besländighei. Vägverket har inlett en stor'studie, sotti skall omfatta ca 6000 broar, för att närmare kartlägga skadornas karaktär och omfattning. Det kan redan nu sägas, att en ökning av underhålls- och reparationsinsatserna för broarna

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     31

kommer att bli erforderlig. En preliminär uppskattning pekar pä kostnader på ca 200 milj. kr/år, vilket motsvarar 1 % av broarnas återanskaffnings-värde på ca 20 miljarder kronor.

2. Vägverkets medelsberäkning för budgetåret 1984/85 m. m.

Vägverkets verksamhet är uppdelad pä nio programinrikiade anslag på statsbudgeten, nämligen Vägverket: Ämbetsverksuppgifler, Drift av statliga vägar. Byggande av statliga vägar, Bidrag tiil drift av kommunala vägar och gator. Bidrag till byggande av kommunala vägar och galor. Bidrag lill drift av enskilda vägar m.m.. Bidrag till byggande av enskilda vägar, Tjänsler till utomstående samt Vägverket: Försvarsuppgifter.

För samtliga anslag utom anslaget Tjänsler lill utomstående redovisar vägverket två planeringsnivåer, A och B, där A är den högsta nivån och B utgör besparingsallernaliv enligl regeringens anvisningar för myndigheternas anslagsframställningar.

De redovisade planeringsnivåerna utgör underlag för olika verksamhets-alternativ med beskrivning av konsekvenserna för den framlida verksamheten inorn väghållningen. Denna redovisning avser underlätta statsmakternas budgetprövning.

Mot bakgrund av planeringsnivåerna saml med utgångspunkt från de överväganden och bedömningar som vägverket gör anges ett alternativ för verksamhetsåret 1985, som vägverket äskar medel för. Verksamhetsalternativet grundar sig härvid på de redovisade planeringsnivåerna som i det högsta fallet svarar mot en verksamhelsvolym i enlighet med riksdagens trafikpolitiska beslut. Den lägsta nivån svarar mot kraven pä besparingar i statens ulgifter.

Anslagen för driftverksamheten år 1984 är beräknade så atl de ger kompensation för prisstegringarna saml därutöver möjliggör smärre volymökningar. Denna anslagsberäkning och del beslut riksdag och regering härvid tog uppfattar vägverket som atl statsmakterna är beredda atl prioritera driftverksamheten i den slatliga budgeten.

Med hänsyn lill redovisade brister och de effekter dessa har för bl.a samhället och trafikanterna anser verket all anslagen för drifiprogrammen under verksamhetsåret 1985 skall komma upp lill en nivä som bättre än tidigare år motsvarar del trafikpolitiska beslutet är 1979. Vägverkets äskande innebär atl ell avgörande steg las för att pä sikl nå denna nivå på driftverksamheten. Verksamhetsallernativ 1 för samtliga drifiprogram underskrider dock vidmakthällandeprogrammen med 250 milj. kr. Delta innebär alt vägverket för de statliga vägarna inle kan uppfylla målen all förbättra framkomligheten och tillgängligheten på delar av glesbygdsväg-nälei saml förbättra trafikmiljön. Däremot kommer möjligheterna all vidmakthålla investeringarna i vägar och broar all förbättras betydligt i jämförelse med dagens situation. Åtgärder som leder till högre trafiksäkerhet

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     32

kommer även alt kunna ökas. Vägverket föreslår atl anslaget Drift av statliga vägar får uppgå lill 4 200 milj. kr., vilket skulle innebära en anslagshöjning med 675 milj. kr.

Anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator ligger i verkets förslag 70 milj. kr. under den nivå vid vilken 95%' bidrag kan utgå. Anslaget uppgår i delta alternativ till 725 milj. kr. och innebär atl endast ca 86% av beräknad driftkostnad kan täckas av del statliga bidraget. Anslaget Bidrag lill drift av enskilda vägar m. m. föreslår vägverket uppräknat med 46,5 milj. kr. till 290 milj. kr. vilket ligger ca 20 milj. kr. under vidmakthållandenivän innebärande alt bl.a. förnyelsen av beläggningar begränsas.

För byggandeverksamheten är verksamhetsåret 1984 första året i de nya flerårs- och fördelningsplanerna. Med hänvisning lill lönsamheten av väginvesteringar finner vägverket det nödvändigt atl kraftigt höja de ordinarie anslagen till vägbyggande. Vägverket begär därför medel för byggandeverksamheten för år 1985 motsvarande de i regeringens direktiv för flerärs-och fördelningsplanearbetel angivna planeringsramarna, dvs. för statligt byggande 1450 milj. kr. och för kommunalt byggande 450 milj. kr. Även om medlen för vägbyggandel ges som ordinarie anslag bör möjligheter enligt vägverkets uppfattning finnas att samtidigt tillgodose sysselsällningspolitiska strävanden. Fördelarna med denna konstruktion utgörs bl.a. av den ökade effektivitet i medelsanvändningen som följer av ökad framförhållning i projektering och byggplanering. Dessutom förbättras möjligheterna alt dimensionera byggandeorganisalionen genom all byggandeverksamhetens omfattning och geografiska fördelning lättare kan förutses. För enskilt byggande äskas 55 milj. kr. för alt bl. a. kunna åtgärda objekt med väsentlig betydelse för näringslivels iranporier.

Vägverket hemställer alt slalsmakterna för budgelårel 1984/85 (verksamhetsåret 1985) för landels väghållning godkänner verksamhetsallernati-vet I samt däremot svarande koslnader.

Sammanfattningsvis föreslår vägverket för budgelåret 1984/85 enligl sitt högsta alternativ, alt. I, en total ökning med I 565 milj. kr., till ca 7234 milj. kr. Enligt alt. II begär verket en ökning med 567 milj. kr. Pris- och löneomiäkningen har beräknats lill 504 milj. kr. eller ca 8,9% av anslagen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     33

Anvisat        Föreslagen ökning till      Pris- och
1983/84        budgetåret 1984/85 löneom-

lolall räkning

B 1. Vägverket:

Ämbetsverksuppgifter B 2. Drift av statliga vägar B 3.  Byggande av statliga

vägar B 4. Bidrag lill drift av kommunala vägar och gator B 5. Bidrag lill byggande av

kommunala vägar och

gator 8 6.  Bidrag lill drift av

enskilda vägar m. m. B 7. Bidrag till byggande av

enskilda vägar B 8. Tjänster till utomstående B 9. Vägverket:

Försvarsuppgifter

	All. 1	Alt. II
milj. kr.
6,6 1525,0	0,4 675,0	0,4 335,0	0,7 314,0
900,0	550,0	80,0	80,0
570,3	154,7	82,7	54,7.
340,0	110,0	30,0	33,0
243,5	46,5	31,5	15,6
30,0 26,6	25,0 1,8	3,0 1,8	2,6 1,8
26,2	2,3	2,2	2,0
»668,2	1565,7	566,6	504,4

Vägverkets resurser, personal och organisation

Regeringen har framhållit vikten av alt vägverket fortsätter den påbörjade översynen av verkets organisation på lokal, regional och central nivå. Arbetet med översynen bör inriktas på atl organisationsförändringar i rationaliseringssyfte skall genomföras snarast. Vägverket har vid översynen av driftorganisationen utgått från i stort sett oförändrat realt driftanslag. Beträffande verkets organisation för byggandeverksamhelen har utgångspunkten vid organisationsöversynen varit atl medelstilldelningen till statligt vägbyggande kommer alt följa planeringsramarna för flerärs-planerna.

Personal

Antalet anställda vid vägverket var 9121 personer den I januari 1983 (motsvarar 9059 heltidstjänster) varav 4404 L-tjänstemän och 4717 R-tjän-stemän. Under året har antalet L-ijänstemän minskat med 101 och antalet R-tjänstemän med 244. De anställda fördelas på centralförvaltningen m. m. 709, vägförvaltningarna 7275 och byggnadsdislriklen 1089. Totalt var, inklusive anställda hos entreprenörer, ca. 14000 personer engagerade i direkt produktion.

Personalriktpunkterna för är 1986 uppgår totalt till 7570 tjänster varav ca 3610 tjänsler för L-ljänstemän och ca 3960 tjänsler för R-ljänsiemän. Riktpunkterna skall vara uppnådda år 1986.

Under åren 1983 till och med 1986 skall således personaliillgängen minskas med drygt 700 L-tjänslemän och ca 750 R-ijänslemän. 3    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     34

Den minskning av personaltillgängen som ägt rum under år 1982 har skett med en aktiv tillämpning av det befintliga personalrörlighetspaketei och stor restriktivitet i samband med nyanställningar.

Den pågående anpassningen av verkets personalresurser kommer att innebära fortsatta ansträngningar för att öka den interna och externa rörligheten. Utjämning av regionala obalanser innebär att personal måste byta arbetsuppgifter och verksamhetsområde inom verket i större utsträckning än hittills.

Verket har tilldelats konjukturpolitiska medel i betydande omfattning i sysselsättningsfrämjande syfte för åren 1983 och 1984. Dessa medel genererar stora ansträngningar för den befintliga organisationen och medför betydande svårigheter att planenligt följa riktlinjerna för resursanpassningen för den personal som berörs av extraanslagen.

Ett av huvudproblemen i resursanpassningen är att bibehålla en godtagbar ålder- och kompetensstruktur. Samtidigt som resursanpassningen innebär en avveckling av personal föreligger därför behov av att i begränsad omfattning rekrytera vissa personalkategorier, främst R-tjänstemän och välutbildade L-tjänstemän.

Organisation centralförvaltning

Vid fyra av vägverkets sex avdelningar har organisationsöversyner skett under de senaste tvä åren. Dessa har gjorts mot bakgrund av den genomgång av centralförvaltningens verksamhet som ägt rum och de diskussioner om kommande inriktning som förts samt med hänsyn till fastställda riktpunkter för år 1986.

Vägförvaltning

Den regionala organisationen för vägverkets väghållning utgörs av 24 st vägförvaltningar, en i varje län. Riktpunkterna för personalinnehav som fastställts i femårsplan 1982-1986, innebär en fortsatt inriktning alt minska personalinnehavet. För den regionala verksamheten avser minskningen i första hand planerings- och kanslifunktionen. Minskningen av antalet R-tjänstemän kommer totalt för perioden att överensstämma med den naturliga avgången. Personalinnehavet varierar mellan enheterna och regionala skillnader kommer atl uppstå, dvs. en region kan ha övertalighet medan andra fär arbetskraftsbehov.

Anpassningen av antalet R-tjänstemän till verksamhetsvolymen och på denna grundade riktpunkter får med oförändrat antal arbetsområden konsekvenser för små trafiksvaga områden med låg omslutning. Dessa områden får så små resurser i form av personal och maskiner alt det blir svårt all klara verksamheten, speciellt passnings- och beredskapstjänsten vintertid. Det är därför nödvändigt med en fortsatt översyn av den lokala organisationen. Ca 45 arbetsområden bedöms enligt vägverket under de närmaste åren bli föremål för utredningar som kan resultera i samman-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     35

läggning med angränsande arbetsområden. Eftersom det vid lokalisering av vägstationer är viktigt från effektivitetssynpunkt atl dessa läggs vid de vägar som har högst trafikvolym, kommer indragningar främst atl ske av vägstationer i glesbygderna.

Byggnadsdistriki

Vägverkels regionala organisation för vägbyggandet utgörs av sju byggnadsdistriki, vilket vari och ell omfattar två lill fem län. Byggnadsdistriktens omsättning i fast pris har under senare tid varierat starkt men minskat med 20% under sista 1 O-årsperioden. Personalminskningen härunder samma lid varit drygt 40%. Vid fyra av de sju byggnadsdistrikten har större förändringar i den regionala organisationen genomförts under de senaste två åren.

Personalriktpunkterna för är 1986 innebär en personalminskning med ca 350 personer eller ca 30% jämfört med i dag. Personalminskningen beräknas för R-tjänstemän klaras genom naturlig avgång och övriga avgångar. På L-tjänslemannasidan klaras inle personalminskningen genom enbart naturiiga avgångar varför kraftiga stimulansåtgärder av olika slag har salts in för att komma ner lill personalriktpunklen för år 1986. Neddragningar av denna storlek kommer all ställa mycket stora krav på organisationen. Organisationens möjligheter all klara varierande produktionsvolymer kommer att minska och risk föreligger för alt verkets goda kompelens inom byggandeverksamhelen kommer alt urholkas. Genom atl medelåldern hos personalen ökar kommer det att bli allt svårare atl bibehålla den nödvändiga rörligheten hos personalen.

Anläggningstillgångar och omsättningstillgångar

Vägverkels anläggningstillgångar beslår av fastigheter, motorfordon, vägmaskiner och färjor m. m. Omsättningstillgångarna omfattar grustag, förrådsvaror, drivmedel samt material för vägöverbyggnad och halkbe-kämpning. Tillgångarna används huvudsakligen för drift av statsvägar, i mindre omfattning för vägbyggande i egen regi och för tjänster till utomstående. Vägverkels maskinbehov för byggandeverksamhelen i egen regi anskaffas genom inhyrning eller genom upphandling. Investeringsbehovet är uttryckt som ett genomsnittligt behov under femårsplaneperioden. Avvikelser kommer alt ske mellan åren.

Fastigheter

Den lokala driftverksamheten bedrivs för närvarande från 266 vägstationer. Beslut om indragning av 5 vägstationer lill 261 har fattats men ännu inle genomförts. Förutom vägstationer finns för olika stödfunktioner läns-verksläder, ett antal filialgarage, förråd och två varv.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     36

Maskiner

Dimensioneringen av den egna maskinparken grundas pä driflverksam-hetens långsiktiga inriktning samt pä uppföljning av maskinanvändningen. Härutöver görs en avvägning mellan egna och lejda maskiner varvid hänsyn tas till att full sysselsättning skall uppnås. För närvarande disponerar verket bl. a. 700 lastbilar, 700 paketbilar, 500 väghyvlar och 600 lastmaskiner i driftverksamheten.

Färjor

Vägverket har 1984 en beräknad färjeflotla pä 90 enheter som trafikerar 54 färjeleder. Under de närmaste åren beräknas ell tiotal fäijor behöva utrangeras. Utredningen år 1980 om besparingar i färjedriften beräknas resultera i all ca 20 av de små färjelederna kommer att förändras. Merparten av dessa ersätts med broar. Under åren 1982-1984 kommer 12 färjeleder att ersättas med broar.

Omsättningstillgångar

Vägverkets omsättningstillgångar hade den 31 december 1982 ell totalt återanskaffningsvärde av ca 390 milj. kr. Lagren av dessa tillgångar har under de två senaste åren minskat. En ytterligare minskning är planerad under femårsplaneperioden.

Föredragandens överväganden

Ett väl fungerande vägtransportsystem är en grundförutsättning för ett utvecklat samhälle. I vårt land har vägarna en särskild betydelse, eftersom landets befolkning har sin bosättning och utkomst spridd över en slor yla med långa transportavstånd. Samhällsutbyggnaden jämte förändringar på arbetsmarknaden bl.a. genom industrins omvandling förändrar hela liden transportbehoven. En fortsatt hög ambitionsnivå för väghållningen är nödvändig för samhället.

Vägverket framhåller i sin anslagsframställning att medelstilldelningen hittills till landets väghållning har medfört all de mål som angavs i riksdagens beslut inte har kunnat näs. Väganslagen har realt minskat under senare är. Byggandevolymen har i stort sett halverats från början av 1970-lalet till i dag och ytterligare nerdragning kan komma atl bli följden om den nuvarande utvecklingen av medelstilldelningen till vägbyggande fortsätter. Medelstilldelningen till driftverksamheten har enligt vägverket också varit för låg under senare år. Verket har vid flera tillfällen varnat för all effekterna på sikl av eftersatt underhåll av vägarna, främst av beläggningar och broar, kommer all bli allvarliga. Den goda utvecklingen av trafiksäkerheten kommer enligl verket inte atl bestå och framkomligheten för trafiken blir sämre med ökad energiåtgång och högre fordonskostnäder som följd.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     37

Enligt 1979 års trafikpolitiska beslut är del översiktliga målet för väghållningen att medborgarna och näringslivet i landels olika delar skall erbjudas en tillfredsställande vägtransportstandard till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Denna översiktliga målsättning har vägverket konkretiserat i en rad delmål för den statliga väghållningen, vilka inarbetas i verkets planer för drift- och byggnadsverksamheten.

Den takt i vilken väghållningens olika mål kan förverkligas är i hög grad beroende av i vilken utsträckning statsmakterna anvisar medel för verksamheten. Den inriktning av planeringen för statsvägarna som statsmakterna angett är att vägverket för driftverksamheten bör planera utifrån i stort realt oförändrade anslag och för vägbyggandet utifrån planeringsramarna för flerårsplanerna. Del innebär att väsentligt högre byggnadsvolym kommer till utförande än vad de ordinarie väganslagen skulle medge eftersom medlen för sysselsätlningsfrämjande åtgärder ingår i planeringsramarna.

Vägverkets långtidsplan för driftverksamheten - femårsplan drift - för åren 1982-1986 visade att medelstilldelningen för åren 1982 och 1983 var otillräcklig för att vidmakthålla vägkapitalet, för att uppnå trafiksäkerhetsmålet och för att förbättra framkomligheten pä det lågtrafikerade vägnätet vintertid. ■

Regeringen föreslog därför hösten 1982 (prop. 1982/83:50, TU 1982/83:6, rskr 1982/83:110) att vägverket för är 1983 skulle tilldelas särskilda medel för åtgärder mot eftersatt vägunderhåll. Genom riksdagens beslut anvisades 100 milj. kr. pä tilläggsbudget I för budgetåret 1982/83. Av dessa medel avsäg 25 milj. kr. åtgärder pä det stalskommunala vägnätet under är 1983. Regeringens förslag innebar att en ytterligare eftersättning av vägunderhållet t. v. kunde undvikas.

Av den nämnda propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m, framgår att regeringen fäster stor vikt vid att vägtransporterna skall kunna genomföras säkert och med god framkomlighet. Industrins och övriga näringslivets transporter har stor betydelse för samhällets utveckling. Den pågående koncentrationen till färre produktionsställen, minskade lager i produktionsprocessen och förändrad distributionsteknik med ökad lagring i centrallager innebär att transportarbetet ökar. Dessa förändringar innebär ökade krav pä god framkomlighet på vägnätet under alla lider pä dygnet. Även när det gäller persontransporterna innebär samhällsutbyggnaden förändringar i resbehov och resmönster, vilket ställer högre krav på väghållningen.

Det är inte enbart de lokala resmönstren som förändras. Även regionalt och framför allt i glesbygdsområden har resebehoven ökat genom den koncentration av kommunal och annan service som samhällsutvecklingen gett upphov till. Det är enligt min mening väsentligt att även dessa rese-och transportbehov kan tillgodoses på ett tillfredsställande sätt genom en bra organisation av väghällningsinsatserna. Detta ställer dock betydande

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     38

krav på samhället och medför i ett ansträngt budgetläge all väghållarna måste hushälla med de tillgängliga medlen så att en i landet i förhållande till trafiken likformig service kan upprätthållas.

Jag går nu över tillfrågan om väganslagen för budgelåret 1984/85, som avser verksamheten under kalenderåret 1985.

I föregående års budgetproposition beräknades medelsbehovet lill sammanlagt ca 5669 milj; kr. för verksamhetsåret 1984.

Härutöver har under år 1983 betydande medel - ca 718 milj kr. -anvisats med stöd av den s. k. finansfullmaklen för sysselsällningsfräm-jande väginvesleringar.

Del kapital som har investerats i vägar och broar är mycket omfattande. Underhållet och skötseln av vägarna är därför mycket viktig så att vi effektivt kan utnyttja den infrastruktur som vägnätet erbjuder. Bristande underhåll innebär förutom sämre iransportförutsättningar att vi skjuter en reparalionsskuld framför oss. Vi tär pä kapitalet och det blir dyrare att återställa vägnätet i framtiden.

För verksamhetsåret 1985 är det därför nödvändigt all prioritera verksamheterna under driftanslagen. För de slatliga och kommunala driflansla-gen harjag beräknat en anslagshöjning med inle mindre än 563.7 milj. kr. För anslaget Drift av statliga vägar förordar jag en höjning med 436 milj. kr. jämfört med det av riksdagen beslutade anslaget för innevarande budgetår. Anslaget kommer därmed upp i en nivä av 3961 milj. kr., vilket med hänsyn lill fortlöpande rationaliseringar innebär en väsentligt utökad medelsram. Även för bidragsanslaget till drift av kommunala vägar och gator sker en motsvarande uppräkning. Anslaget höjs med 127,7 milj. kr. till 698 milj. kr. för är 1985. Förslaget innebär all väghållningen på det statskommunala vägnätet kan upprätthällas på samma standard som det statliga vägnätet. När det gäller bidragsanslaget drift av enskilda vägar kommer jag i det följande att förorda ett nytt differentierat bidragssystem.

Beträffande byggandeanslagen innebär mitt förslag en oförändrad nivä för anslagen Byggande av statliga vägar. Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator samt Bidrag till byggande av enskilda vägar. Regeringen strävar dock efter att genom särskilda sysselsättningsinsatser genomföra de beslutade vägplanerna - som ligger pä en avsevärt högre nivä - fullt ut. Åtgärder föresläs nu som säkerställer vägverkets möjligheter att upprätthålla sin kompetens i vägbyggandet genom att vägverket garanteras all få bibehålla den personal som behövs för genomförandel av flerårsplanerna.

Jag går nu över till att redovisa mina ställningstaganden i fråga om anslagens storlek och kommer senare att hemställa om medelsanvisning under resp. anslag.

Anslaget Drift av statliga vägar avses täcka kostnaderna för servicear-belen, underhällsarbeten samt vissa förbättringsarbeten inom de olika delarna av det statliga vägnätet. För innevarande är är anslaget 3 525 milj.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     39

kr. Anslaget innefattar även verkets anskaffningar av anläggningstillgäng-ar.

Verksamheten under anslaget baseras i stor utsträckning pä den femårsplan för driftverksamheten som vägverket antagit för åren 1982-1986. Anslagsutvecklingen de senaste åren har enligt verket inneburit en lägre verksamhetsvolym än den vidmakthållandenivå som verket förordar med ledning av del trafikpolitiska beslutet. De minskade väghållningsinsatserna har anpassats till trafiken vilket innebär att de lågtrafikerade vägarna inte har fått lika hög service- och underhållsnivå som de mera trafikerade vägarna. För den senare kategorin vägar har väghållningsstandarden upprätthållits. Samtidigt har verket anpassat sina personella och övriga resurser med beaktande av målen för vägpolitiken. Liksom för övriga statliga myndigheter måste en fortgående rationalisering av verkets verksamhet ske om den väsentligt utökade medelsramen enligt årets budgetförslag ska kunna få avsedd effekt att förhindra kapitalförstöring och reparera uppkomna skador.

Inom vägverket pågår nu en revidering av den nämnda planen för driftverksamheten. Nästa femårsplan för driftverksamheten omfattar åren 1985-1989. Vägverket har under ett antal år redovisat att verkets insatser i fråga om service och underhäll av vägnätet inte har nått upp till den nivä som uttalades i det trafikpolitiska beslutet år 1979. Det är framför allt det lågtrafikerade vägnätet - bl.a. i glesbygden — som har fått vidkännas en sänkt standard.

Denna utveckling stämmer inte med den vägpolitik som jag har förordat i andra sammanhang. Det är i och för sig en riktig anpassning av driftinsatserna till de anvisade resurserna som vägverket har gjort i nu gällande plan. Under 1983 och 1984 innebär anslagsutvecklingen att en viss återhämtning sker. Med hänsyn lill de insatser som erfordras för att service och underhåll av vägnätet skall motsvara dels vissa minimikrav, dels slitaget pä vägarna är det nödvändigt att anslagen till drift och underhåll av vägarna höjs väsentligt. Den ökade belastning på statsbudgeten som detta innebår föreslår jag finansieras genom en höjning av fordonsskatten. Jag har samrätt med chefen för finansdepartementet i denna fråga.

Jag har tidigare framhållit att ett bra vägnät är en förutsättning för näringslivets och industrins framtida utveckling. Detsamma gäller för skogs- och jordbruket. Denna syn på vägnätets betydelse för den svenska ekonomins utveckling har tidigare kommit till uttryck i regeringens anvisningar för vägplaneringen och utbyggnaden av vägnätet. Prioriteringen av driftanslagen syftar till att förverkliga tre väsentliga mål för väghållningen. Det första målet är att väghållarnas ätgärder avseende vägunderhållet skall anpassas så att vägnätets standard kan upprätthållas. Vägunderhållet skall täcka den årliga förslitningen. Det andra målet är att genom särskilda insatser återställa förslitna delar av vägnätet fill en från allmänna synpunkter acceptabel standard. Det av vägverket angivna eftersläpande väg-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     40

underhållet bör återhämtas under den närmaste tioårsperioden. Det tredje målet är att öka serviceåtgärderna på framför allt det lågtrafikerade vägnätet. Det gäller dä i första hand insatserna beträffande vinterväghällningen.

När väghållningen ges en inriktning mot de tre huvudmålen innebär genomförandet av åtgärderna att även andra delmål för vägpolitiken bl. a. avseende trafiksäkerhet, framkomlighet saml tillgänglighet kan tillgodoses på ett bättre sätt än nuvarande budgetnivå tillåter.

I samband med att statliga vägar byggs om och öppnas för trafik förekommer ofta att vägen i den gamla sträckningen dras in från allmänt underhåll. Väghållningen av sädana vägar får som regel övertas av enskilda. Vägarna uppfyller ofta fordringarna för att få statsbidrag lill enskild väghållning. Vägverket saknar emellertid som regel medel under anslaget B6. Bidrag till drift av enskilda vägar för den bidragsgivning som egentligen borde komma till stånd i samband med att statens väghållningsansvar upphör. För att lättare kunna ordna med väghållningen för de enskilda bör del därför vara möjligt för vägverket att besluta om överföring av medel motsvarande gällande statsbidrag lill nämnda anslag. Då det nu är svårt att förutse det medelsbehov som kan bli aktuellt för bidrag till enskilda väghållare bör regeringen inhämta riksdagens bemyndigande att vid behov låta vägverket överföra medel mellan del statliga driftanslaget och anslaget för bidrag till drift av enskilda vägar.

Från anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator utgär bidrag fr.o.m. bidragsåret 1984 med 95% enligt nya beräkningsregler. Det ankommer på vägverket att efter samråd med Svenska kommunförbundet bestämma normkostnader för olika driftåtgärder. Den nya bidragsordningen syftar till en förenkling av bidragsgivningen och därmed en minskad byråkrati.

Jag har vid min bedömning av anslagsbehovet räknat med att i motsvarande mån som pä den statliga sidan täcka kommunernas ökade driftkostnader för väghållningen samt motverka kapitalförluster. Jag beräknar en höjning av anslaget med 127,7 milj. kr. till 698 milj. kr. för nästa budgetär avseende 1985 års verksamhet.

Det statliga bidraget till de enskilda vägarna har tillkommit för att ersätta väghållarna för de kostnader det innebär att enskilda vägar hälls öppna för allmän trafik. Förutom det statliga bidraget förekommer i betydande omfattning kommunala bidrag till den enskilda väghållningen. I många fall innebär detta att de enskilda väghållarna har samtliga koslnader för väghållningen täckta med bidrag.

Jag förordade i föregående års budgetproposition att en omläggning av den statliga bidragsgivningen skulle genomföras på sä sätt ätt bidragen till enskild väghållning från och med år 1984 skulle utgå med 50% av de beräknade kostnaderna. Härutöver borde, när det är särskilt motiverat, ett med 15%-enheter förhöjt bidrag kunna utgå. För t.ex. drift av enskilda

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     41

färjeleder anförde jag att vägverket med hänsyn till de speciella förutsättningarna i varje enskilt fall borde kunna besluta om ännu högre bidrag, dock högst 85 %.

Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget. Del nya systemet lillämpas under år 1984. Anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar beräknades till 540,5 milj. kr. för innevarande budgetår. Det av riksdagen beslutade anslaget omfattar, genom en omläggning av bidragsgivningen, båda bidragsåren 1983 och 1984 för att även detta anslag skall avse framförliggande kalenderår i likhet med övriga väganslag. I samband med anslagsberäkningen för två kalenderår och ändringen av bidragsgivningen beräknades anslaget till ett för högt belopp, varför en reservation av storieksordningen 35 milj. kr. kommer atl uppslå. Jag kommer i del följande alt redovisa hur dessa reservationsmedel avses utnyttjas.

Jag går nu över till att redovisa mina förslag om ell nytt differentierat bidragssystem för enskild väghållning. Min redovisning och mina förslag i det följande bygger på en rapport (1983:09) "Differentierade driftbidrag lill enskilda vägar" som vägverket publicerat i september 1983. En sammanfattning av rapporten bör fogas lill protokollet som en bilaga, (bilaga 8.1)

Bakgrunden till rapporten är en granskning som riksrevisionsverket (RRV) gjorde under år 1980 av vägverkels verksamhet avseende bidragsgivningen fill enskild väghållning. I sin rapport (1981:482) framförde RRV bl.a. att vägverket borde utreda möjligheterna att införa ett differentierat driftbidrag till enskilda vägar.

Vägverket tillsatte med anledning av RRV:s rapport en projektgrupp med uppdrag att bl.a. klariägga hur ett sådant syslem lämpligen borde utformas och vilka konsekvenser som kunde följa därav.

Under arbetets gång har som jag nämnt beslut fattats av riksdagen om en sänkning av bidragsprocenten lill drift av enskilda vägar från 70% lill 50% fr.o.m. bidragsåret 1984.

Projektgruppen rekommenderar en övergäng frän nuvarande syslem till ett differentierat system. Jag delar denna uppfattning med hänsyn till att ett differentierat system ger en för den enskilde rättvisare fördelning av medlen samtidigt som samhällets varierande intresse i de olika vägarna bättre kan återspeglas. Ett differentierat system kan även anpassas till och möjliggöra förändrade prioriteringar från samhällets sida. Projektgruppen presenterar tre olika alternativ. Alternativen O och I innebär att vissa vägkate-gorier inte skulle erhålla statsbidrag. Enligt alt. 2 kan alla vägar som nu fär bidrag även fä det fortsättningsvis.

Med hänsyn till de stora negativa konsekvenser för väghållarna som alternativ O och 1 medför, och till det allmänna intresset av ett fungerande enskilt vägnät bör enligt min mening alternativ 2 väljas för ett ändrat bidragssystem.

Det ärliga driftbidraget till enskilda vägar bör således mot denna bakgrund ges med

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     42

80% till Genomfartsvägar

70% till Utfarts- eller uppsamlingsvägar för fast boende och Utfarts- eller uppsamlingsvägar för näringslivet

.50% till Ulfarts- eller genomfartsvägar för det rörliga friluftslivet

40% till Utfarts- eller uppsamlingsvägar för boende inom bebyggelseområden samt Uppsamlingsvägar för fritidsbebyggelse

Ett nytt differentierat bidragssystem som jag nu har redovisal kommer att innebära väsentliga förbättringar av den enskilda väghållningen i jämförelse med nuvarande system.

En övergång till ett differentierat årligt driftbidrag kräver även en översyn av de bidrag som f. n. lämnas till övriga ätgärder inom den enskilda väghållningen. Bidrag lämnas härvid i form av särskilt driflbidrag, red-skapshidrag och bidrag tillfärjdrift. Bidragen för dessa åtgärder samt även möjligheten till förhöjt bidrag påverkas av en förändring av nuvarande bidragssystem. Jag föreslår att bidrag för dessa ändamål bör lämnas enligt följande.

Särskilt driftbidrag, dvs. för reparations- och Irafikålgärder samt förnyelse av beläggning bör kunna utgå med högst 70%.

Särskilt driftbidrag till sammanläggningsförrättningar bör kunna utgå med högst 50%. Syftet med bidraget är alt få till stånd en mer rationell väghållning genom att flera smärre enheter slås samman. Då sammanläggningen skall innebära fördelar för väghållarna bör bidraget begränsas lill 50%.

Redskapsbidrag bör kunna utgå med 50%. Bidraget bör i första hand utgå till väghållare inom områden där möjligheter till inhyrning av lämplig utrustning är begränsad.

Bidrag till drift av enskilda färjeleder bör kunna utgå med samma bidragsprocent som nu, dvs. med högst 85%.

Förhöjt bidrag med 15 procentenheter kan i dag utgå om särskilda skäl finns. Med hänvisning till det föreslagna systemet med differentierade bidrag kan det förhöjda bidraget för vissa vägar slopas. Det förhöjda bidraget är inarbetat i det differentierade bidragssystemet.

Det bör ankomma på regeringen att besluta de författningar som erfordras.

Under flera år har p.g.a. brist på medel inga nya "bidragsberättigade" vägar kunnat tas in till bidragsgivning. Den kö av bidragsansökningar som uppstått bör nu avvecklas. Under år 1984, dä bidraget lill enskilda vägar uppgår till 50%, finns visst utrymme för nyintagning av vägar. Härutöver bör enligt min mening 10milj. kr. användas för intagning av sanitliga nu vilande ansökningar om bidrag för sådana vägar som är bidragsberättigade. Avvecklingen av hela kön av bidragssökande vägar bör ske under är 1984 genom att ifrågavarande vägar rustas upp under året. Jag har räknat med

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     43

att de nya vägarna kommer att ta i anspråk 5 milj. kr. av 1985 års driftbidrag. Jag avser senare denna dag föreslå atl regeringen beslutar alt vägverket med ianspråktagande av 10milj. kr. av reservationen pä anslaget får genomföra denna angelägna åtgärd.

Med de anslag som jag förordar för nästa budgetär kan således samtliga bidragsberättigade enskilda vägar som nu står i kö för bidrag erhålla bidrag. Härutöver kan den reformering av bidragsgivningen som jag redovisat i det föregående genomföras. Jag har beräknal medelsbehovel lill 279,5 milj. kr. för verksamhetsåret 1985. Anslaget bör beräknas till 266.5 milj. kr. Resterande 13 milj. kr. av medelsbehovet föreslär jag får finansieras genom att vägverket budgelårel 1985 fär utnyttja reservationsmedel under anslaget. Resterande reservation på anslaget bör kvarstå på anslaget till följande bidragsår.

Vad gäller väg- och gatubyggandet uttalade riksdagen i 1979 års trafikpolitiska beslut att planeringen av vägbyggandel borde utgå från en högre ambitionsnivå. Som jag redovisade i fjolårets budgetproposition har jag tagit fasta pä delta beslut och föreslog således i anvisningarna för flerårs-och fördelningsplanearbetel höjda planeringsramar för vägbyggandet.

Förutom de medel som anvisas pä ordinarie byggnadsanslag erhåller vägverket ärligen regelmässigt stora tillskott av medel för sysselsättnings-främjande vägbyggnadsätgärder. Pä senare år har de medel som står till regeringens förfogande i den s.k. finansfullmakten använts för nämnda ändamål. De senaste fem åren har - visserligen med stora ärliga variationer - i genomsnitt drygt 500 milj. kr. tillförts vägbyggandet pä detta sätt. Från AMS har dessutom medel avsatts för ell stort antal mindre vägbyggnadsobjekt. Under senare år har vägbyggandet med beredskapsmedel minskat.

De nämnda medelstillskollen har inneburit att vägbyggandet enligt den nu avslutade flerårsplanen för statliga vägar i slort sett har kunnat hållas. För byggandet av statskommunvägar enligl fördelningsplanen har en eftersläpning uppstått genom de besparingsåtgärder som statsmakterna för ett par år sedan beslöt om för denna kategori väginvesteringar.

Regeringen härunder 1983 i sina anvisningar för flerårs- och fördelningsplanearbetel gjort del möjligt för väghållarna atl på ett bättre sätt än hittills beakta de särskilda medelstillskollen i sin planering. Inte minst när det gäller de personella resurserna och organisationen för vägplanerings- och byggnadsverksamheten harjag ansett detta väsentligt. För verkets resursplanering är det därför viktigt att beslut om sysselsättningsmedel kan tas så tidigt som möjligt inför verksamhetsåret.

Jag har i andra sammanhang framhållit hur väsentligt det är att samhället kan upprätthålla en kompetent vägbyggnadsorganisalion. Bland annat mot denna bakgrund har regeringen föreskrivit att vägverket skall basera sin vägbyggnadsorganisation på de planeringsramar som angivits i anvisningarna för flerårsplanerna. Eftersom dessa planeringsramar i stor utsträck-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     44

ning bygger på att medel kommer atl anvisas för sysselsätlningsfrämjande ändamål är det viktigt att vägverket kan upprätthålla sin vägbyggnadskompetens även om medelstilldelningen tillfälligtvis inte kommer alt ansluta direkt lill de nämnda planeringsramarna. För all verket skall kunna vidmakthålla de resurser som behövs för atl ha beredskap och kompelens för en byggnadsvolym enligt planeringsramarna föreslär jag att verket under anslaget B 8. Tjänster till utomstående erhåller en lönegaranti för sin ifrågavarande personal. Med en sådan lönegaranti kan vägverket vid uppstående fluktuationer nedåt i medelstilldelningen för vägbyggandet ändock behålla den personal som erfordras för genomförande av flerårsplanerna. Vad jag nu sagt om behovet atl upprätthålla en tillräcklig vägbyggnads-kompelens får givelvis inte leda till atl kraven på att fortlöpande ta tillvara rationaliseringsmöjligheter inom organisationen eftersatts.

Ell annat betydelsefullt motiv för atl i planeringen beakta de särskilda medelslillskotten är atl väginvesteringarna härigenom kan inplaceras i planerna enligl den prioritetsordning som myndigheter och kommuner i resp. län finner bäst förenlig med de av riksdagen fastlagda vägpolitiska målen. Eftersom vägplaneringen omfattar en tioårsperiod, kommer ett stort antal vägobjekt att fä plats inom de av regeringen beslutade planeringsramarna.

Den nya flerårsplanen för åren 1984-1993 har baserats på ordinarie anslag saml därutöver 500 milj. kr. för vägbyggande av sysselsättningspolitiska skäl. Det betyder att för första året i den nya planen kommer väginvesteringar för I 400 milj. kr. atl las med. För år 1985 som vi nu behandlar uppgår planeringsramen till 1 450 milj. kr.

Pä motsvarande sätt har den nya fördelningsplanen för byggande av statskommunvägar grundats pä en planeringsnivå som ligger 60 milj. kr. över det ordinarie anslaget, vilket ger en total planeringsram av 400 milj. kr. för år 1984 och 450 milj. kr. för är 1985.

I fråga om statsbidragsgivningen till statskommunvägarna kommer jag senare under rubriken Särskilda frågor att ta upp ändrade regler för bidrag till de kollektivtrafikanknutna väginvesteringarna.

Statsmakterna har i skilda sammanhang under senare är framhållit vikten av att vägverket på ett smidigt sätt kan genomföra rationaliseringar i organisations- och drifthänseende utan att servicenivån pä vägverkets olika delar eftersatts eller undergår några väsentliga förändringar. Genom beslut i anledning av 1981 ärs budgetproposition har vägverket bemyndigats använda driftmedel för att bygga broar som ersätter färjor. För att ytteriigare öka rationaliseringen pä detta område föreskrev regeringen även i direktiven för vägplaneringen för åren 1984-1993 att särskild vikt skulle läggas vid sådana företagsekonomiskt lönsamma objekt utan hinder av det gängse samhällsekonomiska synsättet i planeringen. I detta sammanhang angavs också att det reinvesteringsbehov som föreligger i befintligt brobestånd bör inta en framskjuten plats i flerårsplanerna.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     45

För budgetåret 1984/85 förordar jag att för anslaget Byggande av slatliga vägar anvisas 900 milj. kr.

Anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator uppgår för innevarande budgetår till 340 milj. kr. Jag förordar atl anslaget för nästa budgetär tas upp med samma belopp. Härvid är atl märka atl regeringen i är beslutat tidigarelägga statskommunala väginvesteringar för inte mindre än 192milj. kr., vilket innebär att byggandet av statskommunvägar under år 1984 kommer att överstiga planeringsnivån med ca HOmilj. kr.

Anslaget Bidrag till byggande av enskilda vägar bör för nästa budgetår tas upp med oförändrat belopp, dvs. med 30 milj. kr. I fråga om det enskilda vägbyggandet bör inte den nuvarande bidragsordningen ändras. Motivet för detta är att investeringarna är av sådan storleksordning att de enskilda vid en sänkning av bidragsprocenten inte själva kan finansiera en nödvändig investering i vägnätet. Bidragsprocenten bör således även i fortsättningen uppgå till 70% eller i särskilda fall 85%.

B 1. Vägverket: Ämbetsverksuppgifter

1982/83 Utgift 6392000

1983/84 Anslag 6670000

1984/85 Förslag 6985000

Från detta anslag betalas kostnaderna för central administration (andel), översiktlig vägplanering, fastställande av arbetsplaner samt järnvägsärenden.

Vägverkels anslagsframställning

Verket begär ett anslag av 7,0 resp. 6,9 milj. kr. i sitt högsta resp. lägsta alternativ för budgetåret 1984/85 avseende verksamheten under är 1985.

Föredragandens överväganden

Jag bedömer att kostnaderna för är 1985, som jag beräknar till 6985000 kr., ungefärligen kommer att fördelasig pä följande sätt.

Plan Kr.

Central administration 2240000

Översiktlig vägplanering 3 365 000

Fastställande av arbetsplaner 810000

Järnvägsärenden m. m. 570000

6985000

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Vägverket: Åmbetsverksuppgifter för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag pä 6985000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     46

B 2. Drift av statliga vägar

1982/83 Utgift 2909520000 Reservation 1619175000

1983/84 Anslag        3 525000000 1984/85 Förslag       3 961000000

Frän detta anslag betalas kostnaderna för de delar av vägverkels verk-samhei som är hänförliga till driften av de statliga vägarna, vissa förbättringsarbeten, vilka avser främst de sekundära och terliära vägnäten, samt invesleringsulgifter för vägverkets anläggningstillgångar.

Vägverket

För all uppfylla målen för väghållningen lill lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad krävs kunskaper om var, när, hur och i vilken omfattning åtgärderna skall sättas in och dessutom om sambandet mellan olika åtgärder och deras effekter. Detta kräver en aktiv planering och all forsknings-och utvecklingsarbete bedrivs inom aktuella områden.

Den långsiktiga driftplaneringen har successivt utvecklats inom ramen för del system av femårsplaner med revideringar vart tredje år som infördes i början av 1970-talet. För femärsplan drift 1982-1986 har denna utveckling bl.a. inneburit alt analyser av olika driftåtgärders effekter lill en del kunnat utföras. Stort arbete har också ägnats åt att föra ul en medvetenhet om målen samt hur olika åtgärder respektive standard påverkar måluppfyllelsen. Detta har lett till atl vägförvaltningarna har konkretiserat sina mål samt att standardbeskrivningar har utarbetats som underlag för planerna. Genom delta skapas bättre möjligheter atl närmare beskriva konsekvenserna av olika handlingsalternativ.

Enligl det trafikpolitiska beslutet skall omfattningen av driflinsalserna medge att vägnätet vidmakthålls samtidigt som insatserna ökar för all höja trafiksäkerheten på hela vägnätet och förbättra framkomligheten pä de delar av glesbygdsvägnälel som är av särskild betydelse för exempelvis arbetspendlingsresor, skolskjutsar och näringslivels transporter. Dessa vägar är i mänga fall grusvägar med relativt myckel trafik.

Vägverket har vid sin prioritering av olika åtgärder utgått från alt insatserna skall leda till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. För alt uppnå detta måste i driftverksamheten eftersträvas ökad effektivitet med bl. a. kraftigare anpassning till trafiken och bättre utnyttjande av rationella arbetsmetoder genom fortsalt teknisk utveckling. Detta innebär framför allt att väg- och servicestandarden fär anpassas efter trafiken och effekterna pä transportkostnaderna.

Gjorda omprioriteringar kan sammanfattas pä följande sätt • Vidmakthällandemålet framhålls starkt. Vid val av åtgärder i samband

med femårsplanearbelet har del varit viktigt att sä långt som möjligt

undvika atl vägnätet försämras. Trots den höga prioritet som vidmakt-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     47

hållandemålet har måste underhållet eftersättas på det trafiksvaga vägnätet. Inventeringar under det senaste året visar också atl bro- och beläggningsunderhållet borde vara högre.

• Målen för trafiksäkerhet och transportkostnader är högt prioriterade. För att nå målen med oförändrad eller minskad omfattning av driftinsatserna krävs en kraftigare anpassning till trafiken av driftätgärderna. Det innebär en oförändrad satsning på del trafikstarka vägnätet och minskad satsning pä de trafiksvaga vägarna.

• Målet att förbättra framkomlighet och tillgänglighet på delar av glesbygdsvägnätet samt att förbättra trafikmiljön för dem som är utsatta för damm och nedsmutsning från grusvägar måste också stå tillbaka.

Den beskrivna inriktningen vid nuvarande anslagsnivå gör del trots allt möjligt alt upprätthålla en sådan vägstandard på det högtrafikerade vägnätet alt de trafikpolitiska målen, som vägverket tolkar dem, i stort sett uppfylls på detta vägnät och de totala transporlkoslnaderna minimeras.

Vägstandarden kommer för vägar med trafik över 2000 fordon per dygn atl på kort sikt vara oförändrad. På detta vägnät som motsvarar 13% av det totala statsvägnätet utförs 67% av det totala trafikarbetet. Beläggningsstandarden kommer dock alt sänkas för vägar med upp till 4000 fordon per dygn. Detta innebär att för vägar med under 2000 fordon per dygn kommer vinterväg- och barmarksväghållningen att fä lägre standard. Dessutom minskar trafiksäkerhelsätgärderna och beläggningen av grusvägar.

Den verksamhet som kan bedrivas med nuvarande anslagsnivå karakteriseras av att vägverket i första hand eftersträvar all vidmakthålla vägstandarden och höja trafiksäkerheten på det högtrafikerade vägnätet. Detta leder till att serviceätgärder samt vissa underhällsåtgärder pä del lågtrafikerade vägnätet fär hällas på en miniminivå. Den nuvarande anslagsnivån ger också en fortsatt försämring av framför aUt lågtrafikerade belagda vägar men även av broar genom atl uppkomna skador inle kan åtgärdas i den takt som är nödvändigt för alt klara vidmakthällandemålet. En ökning av anslaget i enlighet med vidmakthållandenivän skulle ge betydande samhällsekonomiska effekter. Den infrastruktur som har byggts upp i Sverige i form av vägar är en viktig förutsättning för näringslivets tillväxt och samhällets utveckling. Detta måste leda till att vägarna underhålls sä att näringslivets och medborgarnas krav på transporter kan tillgodoses. Därför måste driftätgärder prioriteras. Med den nuvarande anslagsnivån klarar inte vägverket att hålla den servicenivå som krävs eller all bibehålla vägarnas tillstånd. Vägnätet har under en följd av år försämrats och nuvarande anslagsnivå leder till en fortsatt försämring. Vägverket äskar därför är 1985 ell anslag om 4 200 niilj. kr. lill drift av slatliga vägar.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     48

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående beräknar jag kosl-nadsramen för statliga drift verksamheten är 1985 till 3 734 milj. kr. För anskaffning av anläggningslillgängar beräknarjag 227 milj. kr. Förslaget innebär en ökning av anslaget för nästa budgelår med 436milj. kr. lill lotall 3961 milj. kr.

1 följande sammanställning redovisas hur kostnaderna för vägdriften beräknas i stort fördela sig under år 1985. Sammanställningen visar även de ungefärliga kostnaderna för år 1984 (milj. kr.).

Plan 1984 1985

	Föredraganden
49,0	51,0
68,0	71,0
1 536,0	1 672,0
1310,0	1 480,0
375,0	460.0
187,0	227.0

Central administration

Regional administration

Servicearbelen

Underhällsarbeten

Förbättringsarbeten

Anläggningstillgångar

Summa anslag 3 525,0 3 961,0

Kostnadsramen för anslaget Drift av statliga vägar innefattar inle investeringar i anläggningstillgångar. Kostnadsramarna för är 1985 för anslagen Drift av statliga vägar resp. Byggande av statliga vägar bör i princip bestämmas lill samma belopp som anslagen. Del bör ingå i regeringens befogenheter att i den mån arbetsmarknadsläget, kravet på ändamålsenlig planering av verksamheten eller andra skäl motiverar del, bemyndiga vägverket att under år 1984 resp. år 1985 jämka de föreskrivna kostnadsramarna för dessa är, t. ex. genom alt under andra halvåret 1984 i förväg ta i anspråk behövliga belopp av de medel under de kalenderårsberäknade anslagen, som anvisas för verksamhetsåret 1985.

Jag har beräknat 227 milj. kr. för investeringar i anläggningstillgångar. Jag har därvid beräknal 10 milj. kr. för anskaffning av bordsdatorer och ord- och textbehandlingsutruslning. Vägverket bör genom lämpligt avvägda beställningsbemyndiganden ges möjlighet alt anskaffa de olika anläggningstillgångarna sä ekonomiskt som möjligt. Mot bakgrund av de av mig förordade investeringarna anser jag att en lämplig nivå för beställ-ningsbemyndigandet är 120 milj. kr. för åren 1985, 1986 och 1987 i 1985 ärs beräknade prisnivå. För är 1987 behöver verket erhålla ett nytt beställningsbemyndigande på 90 milj. kr. Därmed sker en höjning av tidigare lämnade bemyndiganden för år 1987 med 30 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

1. att medge att vägverket lämnas de beställningsbemyndiganden som jag förordat i det föregående

2. att till Drift av statliga vägar för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag på 3961 000000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet     49

3. att medge att regeringen vid behov när allmän väg övergår till enskild väghållning fär låta vägverket överföra medel motsvarande gällande statsbidrag mellan detta anslag och anslaget B 6. Bidrag till drift av enskilda vägar.

4. att godkänna att jämkning av kostnadsramar för åren 1984 och 1985 fär ske i enlighet med det sagda.

B 3. Byggande av statliga vägar

1982/83 Utgift 1346260000 Reservation 1651380000

1983/84 Anslag 900000000

1984/85 Förslag 900000000

Från anslaget betalas vägverkets kostnader för byggande av statliga vägar samt vissa förbättringsarbeten. Fr. o. m. år 1984 lämnas från anslaget bidrag till cykelleder m. m. i icke väghållande kommuner. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1979:627) om statsbidrag för cykelleder samt anordningar och åtgärder som främjar viss busstrafik (ändrad senast 1982:854).

Vägverket

I februari 1983 beslöt regeringen förordning (VVFS 1983:01) om flerärs-planer och fördelningsplan som rör väg- och gatuhållning. I förordningen anges att vid prioritering av byggnadsobjekt som kan komma i fråga i flerårsplanerna eller fördelningsplanen skall särskilt beaktas möjligheterna alt vidta ätgärder som

1. underlättar jord- och skogsbrukets saml industrins transporter, såsom åtgärder för atl minska trafikinskränkningar vid tjällossning,

2. förbättrar trafiksäkerheten,

3. förbättrar den kollektiva trafikstandarden,

4. innebär väsentligt minskade driftkostnader för vägar och gator,

5. innebär ersättning av större väganordningar, såsom ombyggnad och förbättring av broar.

Förordningen innehåller även planeringsramar för upprättandel av flerårsplanerna. Ramarna, som anges i löpande priser, är så dimensionerade att väg- och galubyggande som kan komma alt utföras av sysselsättningspolitiska skäl i huvudsak kan inrymmas i planerna.

De vägbyggnadsobjekt av olika slag som återfinns i de upprättade flerårsplanerna motiveras starkt av trafikanternas och näringslivels krav. Dessutom utgör de ofta en förutsättning för fortsatt samhällsutbyggnad och en effektiv markanvändning. Vägverkels beräkningar visar all vägbyggandet ger god samhällsekonomisk avkastning, inklusive förbättringar i miljön och markanvändningen samt positiva regionalpoliliska effekter. 4    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     50

Genomförande av dessa objekt innebär dessutom ett betydande tillskott till sysselsättningen av såväl arbetskraft som maskiner och påverkar inte nämnvärt landets importkostnader.

Flerårsplanerna innehåller många angelägna vägbyggnadsobjekt som nya genomfarter och förbifarter vilka har stor betydelse för miljön i tätorter saml för att öka trafiksäkerheten och sänka transportkostnaderna. Planerna innehåller även förstärkningsåtgärder och beläggning på vägavsnitt med permanent eller periodvis lägre tillätet axel-/boggitryck än 10/16 ton. Andra åtgärder är ombyggnad av låga vägportar, smala broar, trånga välskäl etc. Hinder av angivet slag tvingar den tunga trafiken till omvägskörningar, vilket fördyrar transporterna.

Omfattningen av delta merlrafikarbete har beräknats för skogslänen. Resultaten som är något osäkra visar att ca 60 miljoner lastbilskilometer ärligen skulle inbesparas vid flerårsplaneperiodens slut. De minskade trafikarbetet innebär besparingar i fråga om fordons- och tidskostnader. Besparingarna uppgår ärligen till 20 milj. kr. Noteras bör att indirekta skatter o. dyl. inle räknats in.

Den årliga olycksreduktionen i riket på statsvägnätet, jämfört med om inga åtgärder vidtas, beräknas uppgå till 1 200 polisrapporterade olyckor. Kostnaden för en trafikolycka med genomsnittlig svårighetsgrad på statsvägnätet är 280000 kronor i 1984 års kostnadsnivå. 1 värdet ingår kostnader för produktionsbortfall, administration, egendomsskador samt vårdkostnader. Dessutom ingår bl.a. sveda och värk genom det s.k. humanvärdet. Värdet för olycksreduktionen uppgår till 336 milj. kr. per år.

På riksvägar beräknas antalet polisrapporterade olyckor minska med 850. Motsvarande tal pä länsvägar är 350 olyckor. Till redovisade minskningar av antalet trafikolyckor skall läggas effekter av trafiksäkerhetsfränri-jande ätgärder som vidtas inom driftverksamheten.

Verket hemställer om ett anslag på 1 450 milj. kr. för budgelåret 1984/85 avseende verksamheten under år 1985. En närmare redovisning av verkets förslag har lämnats i det föregående.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag anförde tidigare i fråga om vägbyggandet förordar jag atl kostnadsramen för år 1985 bestäms till 900 milj., kr. och att anslag begärs med samma belopp.

1 det följande redovisas hur kostnaderna för vägbyggandet beräknas i slorl fördela sig under år 1985 (milj. kr.).

prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     51

plan 1985

Föredraganden

Central administration 59,0
Regional administration 41,0
Byggande av riksvägar 565,0
Byggande av länsvägar 210,0
Bidrag lill cykelleder m. m. 10,0
Utrednings- och utvecklings
verksamhet 15,0

900,0

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Byggande av statliga vägar för budgetåret 1984/85 anvisa ell reservationsanslag på 900000000 kr.

B 4. Bidrag till drift av kommunala vägar och gator

1982/83 Utgift 450550000 Reservation 1098000

1983/84 Anslag*      1020800 000
1984/85 Förslag 698000000

* Avser båda åren 1983 och 1984

Från anslaget lämnas driflbidrag lill statskommunvägar och väg- och gaiuanläggningar för kollekliv persontrafik i mån av tillgång på medel med 95% av det belopp som kostnaden för driften beräknas till. Bidragsunder-lagel skall grundas på normkostnader för olika typer av driftätgärder. Normkostnaderna bestäms av vägverket efter samråd med Svenska kommunförbundet. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1982:853) om statsbidrag till väg- och gatuhållning m. m.

Vägverket

Vägverkels högsta resp. lägsta alternativ uppgår lill 725 milj. kr. resp. 653 milj. kr. Verket hemställer att del högsta alternativet anvisas som anslag för bidragsärel 1985.

Föredragandens överväganden Jag beräknar medelsbehovet lill 698,0 milj. kr. Förbrukningen beräknas fördela sig pä ungefär följande sätt.

Plan 1984 1985

milj.kr.

Central och regional

administration 1,8 1,9

Bidragsbelopp 568,5 696.1

570,3 698,0

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     52

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för budgetåret 1984/85 anvisa ell reservationsanslag pä 698000000 kr.

B 5. Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator

1982/83 Utgift 327900000 Reservation 319400000

1983/84 Anslag 340000000

1984/85 Förslag 340000000

Frän detta anslag lämnas frän och med är 1984, i mån av tillgång på medel, bidrag med 70% av kostnaderna lill byggande av statskommunvägar, cykelleder och väg- eller gaiuanläggningar för kollektiv persontrafik. Till byggande av spåranläggningar för lokal kollektiv persontrafik utgår bidrag med 50% av kostnaderna. Särskilda bidrag till större byggnadsobjekt utgår enligt av vägverket fastställd fördelningsplan för tio år. Fördelningsplanen skall förnyas vart femte är. Till mindre anläggningar, cykelleder m. m. lämnas generella (schablon-) bidrag. Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1982:853) om statsbidrag till väg- och gatuhållning m.m.

Vägverket

I februari 1983 utfärdade regeringen direktiv för upprättandet av planerna i förordning om flerärsplaner och fördelningsplan som rör väg- och gatuhållning. I förordningen anges all vid prioritering av byggnadsobjekt som kan komma i fråga i flerårsplanerna eller fördelningsplanen skall särskilt beaktas möjligheterna att vidta ätgärder som

1. underlättar jord- och skogsbrukets saml industrins transporter, såsom ätgärder för att minska trafikinskränkningar vid tjällossning,

2. förbättrar trafiksäkerheten,

3. förbättrar den kollektiva irafiksiandarden,

4. innebär väsentligt minskade driftkostnader för vägar och gator,

5. innebär ersällning av större väganordningar, såsom ombyggnad och förbättring av broar.

Förordningen innehåller även planeringsramar för upprättandet av flerårs- och fördelningsplanerna. Ramarna, som anges i löpande priser, är så dimensionerade all väg- och galubyggande som kan komma all ulföras av sysselsällningspolitiska skäl i huvudsak kan inrymmas i planerna.

För byggande av statskommunvägar utgår bidrag i mån av tillgång på medel enligt fastställd fördelningsplan. Denna upprättas för en tioårsperiod och revideras vart femte år. Under år 1983 har fördelningsplan för byggande av stalskommunvägur avseende perioden 1984-1993 fastställts.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     53

Vid en medelstilldelning enligt förordningen om flerårs- och fördelningsplaner (450 milj. kr. 1985) erhålls följande effekter vid fördelningsplanepe-riodens slut i 1984 års kostnadsnivå.

Antalet trafikolyckor förväntas minska med ca 950 per år. Den genomsnittliga svårighetsgraden för trafikolyckor pä statskommunvägar är mindre än pä statsvägar och en olycka värderas lill 170000 kr. i genomsnitt. Värdet på olycksreduktionen uppgår till 160 milj. kr.

Effekterna av minskade tids- och fordonskostnader beräknas uppgå till 250 milj. kr. Miljöeffekterna är stora vid tätortsobjekt. Antalet personer störda av buller bedöms minska med ca 5000 och antalet berörda av barriäreffekter med ca 30000. Till dessa effekter ska läggas effekten av förbättrad markanvändning i tätorterna.

Vägverket anger i sin anslagsframställning två planeringsnivåer, 450 resp. 370 milj.kr., för byggandet av statskommunvägar. Verkets förslag innebär ett anslag pä 450 milj. kr. för budgetåret 1984/85 (verksamhetsåret 1985).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag tidigare anfört om byggandeverksamheten förordar jag ett anslag på 340 milj. kr. för verksamhetsåret 1985. Jag kommer senare att föreslå vissa ätgärder för att främja kollektivtrafiken. Fr. o. m. bidragsärel 1985 föreslår jag förändrade bidragsregler till kollektivtrafikinvesteringar. Förbrukningen beräknas då fördela sig på ungefär följande sätt (milj. kr.).

Bidragsär 1985

Plan

Central och regional administration 11,5

Generellt bidrag 70,0

Särskilt bidrag 258,5

340,0

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag på 340000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     54

B 6. Bidrag till drift av enskilda vägar m. m.

1982/83 Utgift 271185000 Reservatioii .     23575000

1983/84 Anslag*        540500000
1984/85 Förslag 266500000

*Avser båda åren 1983 och 1984

Från detta anslag lämnas bidrag till drift av enskilda vägar enligt förordningen (1979:788) om statsbidrag lill enskild väghållning. Bidrag utgår till sådan väg som inle är av ringa längd under förutsättning all kostnaderna för vägen är skäliga med hänsyn till nyttan av den. I övrigt baseras bidragsgivningen på vägens användningssätt, användare och belägenhet. Bidrag utgår med 50% av skälig kostnad för väghållningen. Bidrag kan beviljas med 65% under vissa förutsättningar. Från anslaget lämnas även bidrag till bl.a. anskaffning av redskap för driften. Bidrag utgår i mån av tillgäng pä medel.

Vägverket

Planeringsnivåerna för år 1985 har upprättals enligt riksdagens beslut om sänkt bidragsprocent. Planeringsnivå A utgör vidmakthållandenivå och baseras på av länsstyrelserna äskade bidrag till särskild drift, nivå B utgår frän 1984 ärs anslag som pris- och löneomräknats.

Förhöjt bidrag har beräknats för samtliga färjeleder i enlighet med nuvarande ordning. Ett tillgodoseende av trafikutskottets förslag om ett förhöjt bidrag till i första hand vägar med kostsam vinlerväghållning medför att 20-40% av vägnätet i Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län beräknas få detta förhöjda bidrag. Totalt har förhöjt bidrag beräknats för år 1985 med ca 12 milj. kr. för alt trygga tillgänglighet till arbete och service, och näringslivets transporter främst i glesbygd och bygder med besvärliga transportförhållanden.

Planeringsnivå A (313 milj. kr.) bygger på de åtgärder som länsstyrelserna anmält bidragsberättigade för 1983 inom ramen för förväntad medelstilldelning. Planeringsnivån ger möjlighet att vidmakthålla det befintliga stats-bidragsvägnätel så att kapitalförstöring inte sker och så att framkomlighet tryggas. Nyintagning av vägar har beräknats till ca 6 milj. kr. i enlighet med intentionerna för sänkning av bidragsprocenten. Härtill kommer ungefär lika mycket till upprustning av dessa vägar.

Planeringsnivå B (275 milj. kr.) ger möjlighet till motsvarande driftverk-samhei som är 1984. Nyintagning av vägar har beräknats till ca 2 milj. kr. Härtill kommer ungefär lika mycket till upprustning.

För att underlätta möjligheterna att ge bidrag i samband med förändringar av väghållare begär verket att vid behov få överföra medel från anslaget Bl. Drift av statliga vägar till anslaget B6. Bidrag till drift av enskilda vägar m.m.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     55

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag fidigare har anfört om ett nytt differentierat bidragssystem förordar jag att anslaget för budgetåret 1984/85, tas upp med 266,5 milj. kr. Härutöver harjag räknat med att verket behöver ta i anspråk 13 milj. kr. av reservationen på anslaget. Förbrukningen beräknas fördela sig pä ungefär följande sätt.

Bidragsår 1985

Plan milj. kr.

Administration och rådgivning 19,5

Bidragsbelopp 258,4

Bidrag till järnvägskorsningar 1,6

279,5

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de av mig förordade rikflinjerna för ändrad bidragsgivning till drift av enskilda vägar,

2. till  Bidrag till drift av enskilda  vägar m.m.  för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag pä 266500000 kr.

B 7. Bidrag till byggande av enskilda vägar

1982/83 Utgift 30105000 Reservation 27493000

1983/84 Anslag 30000000

1984/85 Förslag 30000000

Från anslaget lämnas bidrag till byggande av enskilda vägar enligt samma regelsystem som gäller för anslaget Bidrag fill drift av enskilda vägar m.m. med högst 70% av skäliga kostnader. Under vissa förutsättningar kan bidraget höjas till högst 85%. Bidrag utgår i mån av tillgång på medel.

Vägverket

Anslaget har under en lång följd av är varit nominellt oförändrat 30 milj. kr. Detta har medfört att endast en del av de mest angelägna objekten i glesbygdsområdena kunnat åtgärdas.

Med nominellt oförändrade anslag framdeles kan endast ett mindre antal av de mest angelägna broarna börja byggas under en femårsperiod. Endast punktförbättringar bland de allra sämsta vägobjekten på det befintliga vägnätet kan bli möjliga.

Planeringsnivå A innebär ett anslag på 55 milj. kr. och medger att endast de sämsta vägobjekten på det befintliga vägnätet samt därtill satsningar på synnerligen angelägna broobjekt. Med denna planeringsnivå kan 360 synneriigen angelägna broobjekt startas under en femårsperiod.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     56

Planeringsnivå B (33 milj.kr.) medger endast punktförbättringar bland de sämsta vägobjekten på det befintliga vägnätet.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att anslaget tas upp med oförändrat belopp, dvs. 30 milj. kr. för nästa budgetär.

Bidragsår	1985
Plan	milj. kr.
Administration och rådgivning Bidragsbelopp	7,0 23,0 30,0

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till byggande av enskUda vÄgar för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservafionsanslag på 30000000 kr.

B 8. Tjänster till utomstående

1982/83 Utgift 24450000

1983/84 Anslag 26600000

1984/85 Förslag 28400000

Frän anslaget betalas vissa kostnader inom vägverket för planering m. m. av beredskapsarbeten ät arbetsmarknadsstyrelsen.

Vägverkets anslagsframställning

Verket begär ett anslag på 28 400 000 kr. för budgetåret 1984/85 avseende verksamheten under är 1985.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslaget för budgetåret 1984/85 till 28,4 milj. kr. Anslaget kan - som jag anförde tidigare - komma aft belastas med vissa lönekostnader för att vägverket skall kunna vidmakthålla de resurser som behövs för att ha beredskap och kompetens för en byggnadsvolym i enlighet med flerårsplanerna för vägbyggandet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Tjänster till utomstående för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag på 28400000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet      57

B 9. Vägverket: Försvarsuppgifter

1982/83 Utgift 10747000 Reservation 19496000

1983/84 Anslag 26250000

1984/85 Förslag 28500000

Från anslaget betalas koslnader inom vägverket för planering m.m. samt investeringar inom det ekonomiska försvaret. Delta anslag är ett kalenderärsanslag och avser framförliggande kalenderår. Anslaget avser således är 1985. Vägverket begär i sin högsta planeringsnivå ett anslag pä 28,6 milj. kr. för nästa budgetär.

Delposten Försvarsuppgifter, drift under anslaget omfattar den verksamhet som skall tillgodose totalförsvarets krav pä väghållning under beredskapstillständ och krig och den planläggning i fred som erfordras härför.

Vägverkets långsiktiga beredskapsplanläggning inom del ekonomiska försvarets ram ställer ökade krav på planeringsinsalser på central och regional nivå. En vidareutveckling och samordning av planläggningsarbetet inom totalförsvaret kommer att genomföras. Försvarsulbildning av verkets personal förutsätts kunna pågå i oförändrad omfattning under planeringsperioden.

Delposten Försvarsuppgifter, investeringar under anslaget omfattar anskaffning av reservbromateriel och reservdelar för verkets färjor, fordon och maskiner.

Föredragandens överväganden

Chefen för försvarsdepartementet har tidigare i dag anmält bl.a. programplanen för det ekonomiska försvaret och därvid redovisat sin syn på delprogrammet Vägar. Jag beräknar medelsbehovel för budgetåret 1984/85 fill 28500000 kr., dvs. en ökning med 2250000 kr.

Plan Kr.

Försvarsuppgifter, drift 8000000

Försvarsuppgifter, investeringar 20500000

28500000

Vägverket bör genom ett lämpligt avvägt beställningsbemyndigande ges möjlighet att anskaffa reservbromateriel så ekonomiskt som möjligt. Mot bakgrund av de av mig förordade investeringarna anser jag att ett lämpligt beställningsbemyndigande för är 1986 är 10 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att vägverket lämnas det beställningsbemyndigande som jag förordat i det föregående

2. att till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag på 28 500000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     58

C.    TRAFIKSÄKERHET

Trafiksäkerhetsverket är central myndighet för uppgifter rörande trafikreglering, fordonskontroll, förarutbildning, körkort, bil- och körkortsregistrering, irafiksäkerhelsinformation och allmänt trafiksäkerhetsarbele.

Verksamheten finansieras genom tre anslag (anslag C I -C 3).

För alt erhålla en mer funktionell beskrivning av myndighetens verksamhet har trafiksäkerhetsverket föreslagit nya anslagsbeleckningar för anslagen C 1 och C2. Enligl min mening bör ändringar ske. Anslag C l:s beteckning, Trafiksäkerhetsverket: Förvaltningskostnader, ändras till Tra-fiksäkerhelsverkel: Trafik och administration och anslag C2:s beteckning, Trafiksäkerhelsverket: Uppdragsverksamhet, ändras till Trafiksäkerhets-verket: Fordon och körkort.

Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) är centralt samordningsorgan för det frivilliga Irafiksäkerhetsarbetet. Föreningen erhåller statsbidrag för sin stadgeenliga verksamhet (anslag C 4).

I prop. 1981/82:81 om riktlinjer för del framtida Irafiksäkerhetsarbetet lämnades förslag bl.a. om en under tre år successiv överflyttning av viss del av informationsverksamheten från trafiksäkerhetsverket till NTF. Riksdagen beslöt (rskr 1981/82:231) i enlighet med framlagt förslag.

1 linje med detta principbeslut har för budgetåren 1982/83 och 1983/84 sammanlagt 7 milj. kr. överförts från trafiksäkerhelsverket till NTF.

Vid behandlingen av föregående års budgelprop. (1982/83:100) hänvisade trafikutskottet till sitt tidigare uttalande om informationens stora betydelse, om vikten av fortsatt stöd ät frivilligorganisationerna och om betydelsen av trafiksäkerhetsinformation via massmedia.

Trafiksäkerhetsverket och NTF har regelbundna överiäggningar för att under liden för medelsöverflyttningen säkerställa ett effektivt trafiksäkerhetsarbete med beaktande av trafikutskottels önskemål. Som ett resultat härav kan ses de omfattande informationsinsatser som man gemensamt engagerat sig i inom ramen för Nordiskt Irafiksäkerhetsår 1983 (NTÅ-83). Tillsammans med rikspolisstyrelsen har man samordnat sina aktiviteter till ett basprogram och också gett detta en nordisk prägel. Genom stimulans och stöd har frivilligorganisationer förmätts medverka i rader av aktiviteter inle minst pä det regionala och lokala planet. Massmediainsatser har förekommit i mycket stor utsträckning. Satsningen under året har skett i medvetande om informationens stora betydelse för trafiksäkerheten.

Trafikutskottet har också uttalat att trafiksäkerhetsintressets förankring i en bred folkopinion utgör en tillgång som bör tillvaratas för att främja ökad trafiksäkerhet och understrukit vikten av att frivilligorganisationerna handhar den s.k. pläderande informationen medan trafiksäkerhetsverket ansvarar för myndighetsinformationen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     59

I linje med riksdagens beslut förordas nu en tredje och sista överflyttning av informationsmedel från trafiksäkerhetsverket till NTF. Den fastlagda principen - enligt vilken sakinformalion ankommer på verket och pläderande information pä NTF - kommer därmed att bli tillämpad fullt ut.

Begränsningen och preciseringen av trafiksäkerhetsverkets åligganden på informationsområdet, som därmed gäller, ger vägledning för verket och NTF vid planering och genomförande av informalionsaklivileler.

Behovet av en nära samverkan kvarstår dock. Möjligheter lill gemensamma aktiviteter bör utnyttjas.

Med anledning av riksdagens beslut (TU 1983/84:2, rskr 21) kommer en utredning att tillsättas med uppgift att förutsättningslöst studera ekonomiska och andra konsekvenser av en ökad samordning av irafiksäkerhetsarbetet.

C 1. Trafiksäkerhets verket: Trafik och administration

1982/83 Utgift 31341000*

1983/84 Anslag 29479000*

1984/85 Förslag        23085 000

* Anslaget Trafiksäkerhetsverket: Förvaltningskostnader

Trafiksäkerhetsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Inom verket finns fyra byråer, nämligen trafik- och informations-byrån, fordonsbyrån, körkortsbyrän och kanslibyrän samt en registeravdelning för bil- och körkortsregistren m. m. För förarprov, fordonsbesiktning, informations- och utbildningsuppgifter samt tillsyn av efterlevnaden av trafikreglerande bestämmelser finns en regional organisation med sju distrikt. Till verket är knutet ett råd för registerfrågor.

Från föreliggande anslag betalas löner och omkostnader för verkets styrelse, trafik- och informationsbyrån samt vissa tjänster inom kanslibyrän och den regionala organisationen. Vidare betalas verkets kostnader för informationsverksamheten samt malerialundersökningar och utredningar.

Trafiksäkerhetsverkets anslagsframställning

Trafiksäkerhetsverket fortsätter översynen av tidigare utfärdade föreskrifter och anvisningar. Arbetet syftar till att åstadkomma förenklingar och minskad detaljreglering.

Inom trafikområdet arbetar verket med bl.a. genomförandel av vägmärkesförordningen, ätgärder vid signal reglerade övergångsställen, kriterier för allmän differentierad hastighetsbegränsning samt försök med märke för rekommenderad maximal hastighet till 30 km/h.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     60

Inriktningen för informationsverksamheten har varit atl uppnå effekter på läng sikl. Verksamheten har bedrivits konlinueriigt och varit koncentrerad på områden som är särskilt vikliga frän trafiksäkerhetssynpunkt. Verksamhetsområdena är oskyddade trafikanter, bilförare/bilpassagerare samt alla trafikanter.

Mot bakgrund av de positiva effekter som verket sett från genomförd övergäng lill I 000-kronorsanslag för anslagen C 2 och C 3 återkommer verket med förslag lill avgiftsfinansiering även av anslag C 1 fr. o. m. budgetåret 1984/85. Verksamheterna inom anslag C 1 resp. anslag C 2 är i dag mycket integrerade med varandra. Verket kan inte se någon artskillnad i verksamheterna som skulle motivera olikheter i finansieringen.

Verket kan inte se någon anledning att göra skillnad mellan finansieringen av verkets och NTF:s informationsmedel. Trafiksäkerhetsverket återkommer därför med förslag om all en Irafiksäkerhelsavgifi beräknas så all den även läcker del belopp som riksdagen beslutar anslå som statsbidrag lill NTF. Verket har beräknal avgiften till 15 kr. per registrerat fordon.

Vid bibehållande av nuvarande anslagskonstruktion begär trafiksäkerhelsverket följande höjning av anslaget

1. Pris- och löneomräkning m.m. 2489000 kr.

2. Huvudalternativet innebär en höjning av anslaget med I 779000 kr. Huvudalternativet ingår som del i en rullande plan som innebär en real

reducering av anslaget med 10% under den framförliggande femårsperioden.

Huvudalternativet kan uppnäs genom dels en indragning av tre tjänster, dels en minskning av expensmedel och dels en reducering av informations-medel.

Av de ifrågavarande tjänsterna är en placerad vid trafikseklionen och två i distriktsorganisationen.

3. För sin informationsverksamhet beräknar irafiksäkerhetsverket ett
ytterligare medelsbehov av 6000000 kr. Den utökade informationsverk
samheten gäller huvudsakligen områdena barn och skola, bilbälte och
gällande trafikregler.

Föredragandens överväganden Anslagsform och budgetförslag

Förslag om avgiftsfinansiering av verksamheten under detta anslag har tidigare avvisats. Vad trafiksäkerhetsverket redovisar i sitt nya förslag ger enligt min mening ej anledning fill någon ändring. Trafiksäkerhetsverkets kostnader bör även fortsättningsvis täckas med ett förslagsanslag med angiven utgiftsstal. Den avgift på 10 kr. som sedan den Ijanuari 1982 tas ut tillsammans med registerhällningsavgiften bör liksom nu tillföras en inkomsttitel.

För nästa budgetär bör medel för verksamheten beräkrias med utgångspunkt i det s. k. huvudalternativet. Jag har därvid efter samråd med stats-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     61

rådet Göransson räknat in 90000 kr. för atl tillgodose det behov som föreligger av särskilda insalser för översyn av irafiksäkerhelsverkels arkivvård m.m. Översynen skall ske i samverkan med riksarkivet.

I enlighet med riksdagens tidigare beslut om successiv överflyttning av delar av trafiksäkerhetsverkets informationsverksamhet till NTF och omfördelning av medel härför bör för budgetåret 1984/85 8,0 milj. kr. föras över från irafiksäkerhetsverket till NTF. Verket får därigenom 4,5 milj. kr. för sin informationsverksamhet, som fortsättningsvis inriktas på sakinformalion.

1983/84     Beräknad ändring 1984/85

1000-lal----------------------------------

kr. Trafiksäker-

helsverket

Huvud-     Förealternativ dragande

Personal

63

3

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)

Lokalkostnader

Informationsverksamhet

Malerialundersökningar, utredningar m. m.

Övriga utgifter

13 650 (10966) 1853 11600	+   691 (-f 453) +   182 -1-7450	-1- 241 (+ 33) + 182 + 1190	+   349 (+   123) -1- 182 -7 100
2 375 2	+   166 0	+   166 0	+   175 0

29480

-1-8489

-fl 779

6394

Uppbördsmedel

Ersättning för uppdrag

-     1 O

29479        4-8489

O O

4-1779       =6 394

Anpassning av organisationen

Inom irafiksäkerhelsverkels informalionsadministralion är antalet tjänster 18-11 vid informationssektionen inom trafik-och informalionsbyrån vid centralförvaltningen i Borlänge samt sju i distriklsorganisationen.

I prop. (1981/82:81) om riktlinjer för det framtida Irafiksäkerhetsarbetet m.m. framfördes all överförandel av en slor del av verkets informationsverksamhet till NTF borde leda till en personalbesparing pä informationssektionen. Man bedömde också att överföringen kunde ge anledning för trafiksäkerhetsverket alt pröva om ändringar borde göras i verkets regionala informationssystem.

I och med alt det tredje och sista stegel nu las i den successiva medelsöverföringen från trafiksäkerhelsverket lill NTF måste organisationsförändringarna fastläggas.

En indragning bör ske av lem tjänster vid informationssektionen samt de sju tjänsterna som informationssekreterare i distriklsorganisationen fr. o. m. ingången av budgetåret 1986/87.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     62

I distriklsorganisationen finns sju skolkonsulenter som svarar för kontakterna i irafiksäkerhetsfrågor med skolorna inom respektive distrikt. Någon ändring i skolkonsulentverksamheien är inte påkallad.

Jag har för avsikt att föreslå regeringen atl besluta om den av mig angivna organisationsändringen.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Trajiksäkerhetsverket: Trajik och administration för budgetåret 1984/85 anvisa ell förslagsanslag pä 23085000 kr.

C 2. Trafiksäkerhetsverket: Fordon och körkort

1982/83 1000*

1983/84 1000*

1984/85 1000

* Anslaget Trafiksäkerhelsverket: Uppdragsverksamhel

Från delta anslag betalas löner och omkostnader för fordonsbyrån, körkortsbyrän samt de delar av kanslibyrän och den regionala organisationen som inte betalas från anslag C 1. Förarprov och fordonsinspektion är de största verksamhetsgrenarna.

Inkomster genom avgifter knutna lill verksamheten tillförs trafiksäkerhelsverket.

Trajiksäkerhetsverkets anslagsframställning

Uppdatering och aktualisering av gällande föreskrifter pågår inom fordonsområdet. Meddelade föreskrifter anpassas i görligaste mån lill motsvarande utländska bestämmelser och standard så atl tekniska handelshinder och andra olägenheter undviks. Verket deltar i betydande utsträckning i del internationella beslämmelsearbeiet.

Genom verkets regionala organisation görs flygande inspektion, inspektion av begagnade bilar hos bilhandlare, teknisk undersökning av fordon som varit inblandade i trafikolyckor saml bedömning av handikappades behov av särskild fordonsulrustning.

Arbetet med att utveckla de praktiska och teoretiska förarproven fortsätter. Vidare bedrivs en omfattande provförrätlning. Under budgetåret 1982/83 har avlagts 237000 förarprov och 4000 prov för iraktorkort. Jämfört med föregående budgelår har antalet förarprov stigit med 7%. För atl ersätta inträlTad och förväntad personalavgång samt anpassa organisationens storlek till ökningen på förarprovssidan har en utbildning av 15 nya förarprövare påbörjats.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     63

I sin anslagsframställning redovisar trafiksäkerhetsverket resultatutvecklingen inom förarprovs- och fordonsverksamheien. Redovisningen har senare kompletterats i samband med verkels årliga laxeöversyn. Verket beräknar överskott för innevarande och nästkommande budgelår. De för år 1982 fastställda avgifterna har kunnat gälla även under år 1983. För 1984 har verket hemställt om en avgiftshöjning på i genomsnitt 1 %.

Föredragandens överväganden

Antalet förarprov har överstigit tidigare framlagt underlag för laxeberäkning. Detta gör att irafiksäkerhelsverkels inkomsler blivit större än beräknat. Vidare har verket fått extraordinära inkomster p.g.a. all antalet ansökningar om utbyte till körkort med C-behörighel med stöd av intyg blivit större än beräknat. Del ackumulerade överskottet vid utgången av budgetåret 1983/84 uppskattas till 38,3 milj. kr. I likhet med föregående budgetär bör den del av överskottet som är alt hänföra till prognosernas avvikelser inlevereras till staten. Jag kommer att föreslå regeringen att trafiksäkerhelsverket skall inleverera 15,0 milj. kr.

Trafiksäkerhetsverkets begränsade kostnadsutveckling gör det möjligt all under 1984 hålla taxorna pä oförändrad nivå.

1983/84 1984/85

milj.kr. milj.kr.

Inkomster

Förarprov 58,1 48,1

Fordon 17,9 18,2

Övrigt 6,2 5,3

82,2 71,6

Utgifter

Förarprov

Fordon

Övrigt

Resultat

Särskild inleverans

Ackumulerat resultat

51,2 12,8 2,3	55,6 13,9 2,0
66,3	71,5
-t-15,9	-1-0,1
8,5	15,0
38,3	23,4

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Trajiksäkerhetsverket: Fordon och körkort för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag på 1000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     64 C 3, Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m. m.

1982/83 Utgift	1000
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Från detta anslag betalas löner och omkostnader för trafiksäkerhetsverkets registeravdelning. Verksamheten är indelad i områdena/oro/i, körkort, uppdrag och skyltar.

1 verksamhetsområdet/rWo/i ingår bl.a. registrering av fordon och registerhållning av ägardala och fordonsuppgifter. En stor del av verksamheten gäller uppbörd av väglrafikskati.

Verksamhetsområdet körkort omfattar tillståndsprövning, förnyelse eller utbyte samt tillverkning av körkort. Vidare ingår registerhållning av uppgifter om körkortshavare.

Verksamhetsområdet uppdrag beslår av funktionerna informaiionsuitag och parkeringsanmärkningar. Information kan tas ur registren på magnetband, lista eller etiketter eller genom anslutning av textskärm eller telex. Verksamheten bedrivs på kommersiella grunder.

Parkeringsanmärkningssystemel administreras av trafiksäkerhelsverket som uppbär och redovisar felparkeringsavgifier och överlämnar obetalda ärenden till kronofogdemyndighet för indrivning.

Verksamhetsområdet skyltar omfattar tillverkning och distribution av registrerings-, saluvagns- och exportvagnsskyllar saml provisoriska skyltar.

Verksamheten är avgiftsfinansierad och kostnaderna för bil- och kör-korisregistrering, framställning och distribution av körkort, registreringsskyltar m. m. täcks av registerhållnings- och skyltavgifter samt av särskilda avgifter för körkort. För alt täcka kostnaderna för uppbörd av vägtrafik-skatt får verket också avräkna ell visst antal kronor per fordonsskatt. En del av inkomsterna skall täcka kostnaderna vid länsstyrelsernas bil- och körkortsregister.

Trajiksäkerhetsverkets anslagsframställning

Inom verket sker en översyn av de större rutinerna vad gäller registrering och avställning av fordon samt kontrollmärkessystemet.

Under 1983 har det s.k. tioårsutbytet av körkort påbörjats. Vidtagna rationaliseringar i körkortsrutinerna förbilligar verksarhheten för både irafiksäkerhetsverket och posten och medför lägre körkortsavgifier för allmänheten.

En ökning sker av informalionsutiagen ur registren. Det gäller fill övervägande del abonnemangsuttag och frågeverksamhet via terminalanslutningar. Verksamheten som sker på kommersiella grunder beräknas ge ökade inkomster som gör det möjligt för verket att hälla nere registerhållnings- och körkortsavgifterna.

Prop. 198.1/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     65

För parkeringsanmärkningar kommer nuvarande system för utfärdande, betalning och redovisning alt ses över med syfte alt åstadkomma en säkrare datafångst, färre invändningar frän allmänheten samt större förståelse för systemet.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 redovisar irafiksäkerhetsverket inkomst- och resultatutveckling. Redovisningen har senare kompletterats i samband med verkets äriiga taxeöversyn. För 1984 har verket hemställt om en avgiftsökning på i genomsnitt 4,5%.

De avgifter som tas ut för bil- och körkortsregisterområdel skall i första hand täcka trafiksäkerhetsverkets och länsstyrelsernas kostnader. Vidare inlevereras till statsverket 3% av inkomsterna under anslaget för atl läcka vissa övriga verksamhetsanknutna kostnader inom statsförvaltningen.

Enligt trafiksäkerhetsverkels bedömning bör del befintliga skalskyddet V.ring det centrala datorsystemet förbättras genom att glaskrossningsdetek-t(.>rer installeras. Likaså bedöms viss försliten utrustning behöva ersättas och kompletteras. Verket beräknar investeringarna till 3,0 milj. kr.

Fo redragandens överväganden

E'iudgetåret 1982/83 ändrades konstruktionen för detta anslag. Ändringen medförde bl.a. att ränteinkomster från inbetalda avgifter kom att tillföras trafiiksäkerhetsverket. Som jag nämnde vid genomgången av anslag C 2 har också fler förarprov och fler utbyten lill körkort med C-behörighet skett än beräiknat. Detta har inneburit ökade inkomster för trafiksäkerhetsverket utan att utgifterna stigit i motsvarande omfattning.

Lil:.aså har motorfordonsbeständet kommit all överstiga de prognoser som j;äUa,nde avgifter beräknats utifrån. Ökningen har medfört större inkoms tir än verket räknat med.

Del. ackumulerade överskottet vid slutet av budgetåret 1983/84 uppskattas ull 94,1 milj. kr.

De delar av överskottet som beror på den ändrade anslagskonslruk-tionen samt prognosernas avvikelser bör tillföras staten. Jag kommer atl föreslå regeringen att Irafiksäkerhetsverket skall inleverera 50,0 milj. kr.

5    Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     66

1983/84 milj. kr.

1984/85 milj. kr.

Inkomster

Fordon

Körkort

Uppdrag

•Skyltar

Övrigt

220,3	226,6
75,6	98,2
24,8	22,7
16,7	19,2
10,9	8,6

348,3

375,3

101,2 58,7 13,5 24,4 10,1

207,9

Utgifter vid trafiksäkerhetsverket

Fordon

Körkort

Uppdrag

Skyltar

Övrigl

Inleverans för täckande av länsstyrelsernas kostnader 1U5,0

ResulUit H-35,4
Särskild inleverans

Ackumulerat resultat 94,2

112,5 90,3 14,6 23,6 11,0

252.0

I13,U

-1-10,3

50,0

54,5

Totala kostnaden för verksamheten beräknas för budgelåret 1984/85 uppgå till 365 milj. kr. varav 113 milj. kr. avser kostnader vid länsstyrelserna. Avgifterna för registerhållning, körkort, skyltar m.m. skall tillsammans med avräknat belopp för uppbörd av fordonsskatt läcka kostnaderna. Med nuvarande avgifter uppskattas inkomsterna till 376 milj.kr. under budgetåret.

Trafiksäkerhetsverkets behov av investeringar kan klaras med hjälp av tillgängliga likvida medel.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Trafiksäkerhetsverket: Bil- och körkortsregister m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag pä 1 000 kr.

C 4. Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande.

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

8923000 13700000 25 800000

Nationalföreningen Jör trajiksäkerhetens främjande (NTF)

NTF är en ideell förening med övergripande mälsäuning atl öka trafiksäkerheten främst genom utbildning och information. NTp som riksorganisation organiserar och leder del frivilliga irafiksäkerhetsarbetet och stöder de regionala och lokala trafiksäkerhetsorganen. I samverkan med sina med-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet     67

lemsorganisationer arbetar NTF för att öka de frivilliga krafterna inom trafiksäkerhetsarbetel.

Medlemmar i NTF är 72 riksorganisationer, 24 länsförbund för trafiksäkerhet samt trafiksäkerhetsföreningarna i Stockholm, Göteborg och. Malmö.

NTF:s beslutande organ är årsmöte, överstyrelse och arbetsutskott. Ordföranden i NTF:s överstyrelse och ersättare för denne utses av regeringen, styrelsens övriga ledamöter väljs av årsmötet. Regeringen utser också en av föreningens revisorer och ersättare för denne. NTF:s kansli är under verkställande direktören organiserat på ett VD-sekretariat och fem avdelningar - en fält- och informationsavdelning, en barn-, ungdoms- och utbildningsavdelning, en produktions- och försäljningsavdelning, en yrkes-trafikavdelning och en administrativ avdelning.

NTF har genom sina medlemsorganisationer och länsförbund och de lokala irafiksäkerhetsorganen ett omfattande kontaktnät och har härigenom goda möjligheter atl nå ut lill de enskilda trafikanterna. En av NTF:s viktigaste arbetsuppgifter är att samordna, stimulera och stödja del frivilliga irafiksäkerhetsarbetet.

NTF arbetar efter en rullande treårsplan. Den långsiktiga verksamheten i form av bl.a. Barnens Trafikklubb, verksamhet för barn och ungdom, fortbildning, materialproduktion och stödet till det regionala irafiksäkerhetsarbetet utgör en omfattande del. Därutöver genomförs särskilda kampanjer och aktiviteter. För att skapa ytterligare resurser lill kampanjer och aktiviteter genomförs dessa ibland som samarbetsprojekt.

Basen i NTF:s trafiksäkerhetsarbele är de frivilliginsatser som görs regionalt och lokalt. En betydande del av de nuvarande resurserna går också till all stödja den verksamheten. NTF arbetar för och skall fortsätta atl arbeta för att landsting och kommuner i ökad utsträckning skall engageras i och stödja denna verksamhet.

NTF har inom ramen för treårsplanen en flexibilitet för alt kunna göra omprioriteringar och möta olika krav som kan komma att ställas på organisationen och motiveras pä grund av förändringar i trafiksäkerheissiiua-tionen.

Genom riksdagens beslut om en omfördelning av informationsmedel från TSV lill NTF fär NTF ett betydligt utökat ansvarsområde och större krav kommer alt ställas på NTF. NTF anpassar efter hand organisation och arbetsformer för atl möta dessa krav.

NTF tar f. n. fram en mer utvecklad informations- och långtidsplan. Som ett led i detta arbete har en studie över NTF:s verksamhetsidé, verksamhetsinriktning och verksamhetsformer färdigställts.

Inför budgetåret 1984/85 hemställer NTF om medel för en betydande utökning av verksamheten.

Detta görs i enlighet med riksdagens beslut att ansvaret för den pläderande irafiksäkerhelsinformalionen skall övertoras frän trafiksäkerhets-verket fill NTF.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     68

Under perioden planeras en förstärkning och ökning av verksamheten särskilt vad avser barn i trafiken, verksamhet riktad lill ungdom och stödet till det regionala och lokala Irafiksäkerhetsarbetet.

NTF begär för budgetåret 1984/85 en ökning av statsanslaget med 9,8 milj. kl. Detta skall ses mot bakgrund av riksdagsbeslutet och atl budgelåret 1984/85 är det sista året i den treåriga överföringsperioden. Av beloppet utgör 1,5 milj.kr. prisomräkning.

Medelsbehovet för budgetåret 1984/85 redovisas i del följande.

Intäkter 1984/85 (lOOO-tal kr.)		Kostnader 1984/85 (lUOU-tal kr.) Basverksamhet
Försäljningsverksamhet	8 300	Regional och lokal
Barnens Trafikklubb	2 500	verksamhet	7000
Bidrag från Försäkrings-		Barn i trafiken	3 700
branschens Service AB	8300	Barnens Trafikklubb	5 500
Övrigt	300	Ungdom i trafiken	1900
		Fortbildning	2 000
Intäkter totalt	19400	Förlagsverksamhet	7 800
		Yrkesiiafikverksamhet	.   600
		Effektmätningar	700
		Övrig verksamhet	300
		Särskilda aktiviteter
		Bilens inre säkerhet	3 000
		Unga i trafiken	5 000
		Trafiknyklerhet	1000
		Cykel	1300
		Reflexanvändning	900
		Sommarkampanj	900
		Äldre i trafiken	800
		Kostnader totalt	42900
Resultatunderskott exkl. statligt anslag för		budgetåret 1984/85 (lOOO-tal kr.)	23500

För budgelårel 1983/84 utgår enligt riksdagens beslut ett statsbidrag till NTF med 13 700000 kr. NTF bedömer att en ökning lill 23 500000 kr. behövs för att täcka kostnaderna under budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

Bidraget till NTF bör räknas upp med 1,1 milj. kr. med hänsyn till penningvärdesförändringen. Därutöver bör i enlighet med vad jag tidigare framfört 8,0 milj.kr. föras över från trafiksäkerhelsverket lill NTF. Det ordinarie statsbidraget blir därigenom 22,8 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

I prop. 1981/82:81 förutsattes alt NTF:s medelsförstärkning skall utnyttjas främst för vidgade regionala och lokala insatser. Arbetet för alt ge den regionala organisationen en fastare form och på att få lill stånd lokala trafiksäkerhetsorgan i alla kommuner borde intensifieras.

Ell i skilda sammanhang uttalat önskemål är alt det i varje länsförbund skall finnas minst en heltidsarbetande irafiksäkerhetskonsulent.

Den breddade informationsverksamhet som genom medelsövertoringen ankommer på NTF gör det angelägel att berörda parter snarast söker lösa konsulentfrågan. Med bibehållande av nuvarande ordning - enligl vilken

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     69

länsförbundet anställer konsulent och landstingen i huvudsak svarar för finansieringen - bör NTF aktivt verka för att heltidsarbetande konsulenter med informationserfarenhet finns i alla länsförbund.

Jag noterar i sammanhanget alt begränsningen av irafiksäkerhelsverkels informalionsuppgifter leder till övertalighet av utbildade informatörer inom verket.

Den under ca 10 är nedåtgående trenden på trafikolycksomrädet har brutits under de senaste två åren. Under 1982 ökade de skadade med 4% under det att antalet dödade fortsatte att gä ned. Minskningen var 3%. Under 1983 har vi noterat en ökning av såväl skadade som dödade. Olycksökningen är mycket påtaglig i fråga om motorcyklisterna och cyklisterna medan antalet skadade förare och passagerare i personbil fortsatt att minska.

Med anledning av den påtalade olycksulvecklingen kallade jag i november berörda parter på motorcykel- resp. cykelomrädet till överläggningar. Under vintern kommer ett handlingsprogram med åtgärder på såväl kort som lång sikt att las fram.

I programmet skall ingå bl. a. riktad information till berörda trafikantkategorier och kompletteringsutbildning för motorcyklisterna med hjälp av frivilligorganisationerna. För att snabbt få igång dessa aktiviteter behövs extraordinära insatser under budgetåret 1984/85. I det längre perspektivet kan önskat resultat uppnås genom omprioriteringar av ordinarie bidragsmedel.

Jag bedömer att ett engångsbelopp på 3 milj. kr. krävs för de extraordinära insatserna. Jag har låtit tillkalla en mindre ledningsgrupp för motorcykel- och cykelfrågor med uppgift atl leda och samordna arbetet för ökad trafiksäkerhet för motorcyklister och cyklister. Det blir gruppens uppgift att bl.a. fördela dessa medel. Arbetets uppläggning förutsätter en bred medverkan frän olika intressenter - inte minst frivilligsidan.

Det sammanlagda statsbidraget fill NTF bör därför fastställas till 25800000 kr. för budgetåret 1984/85.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande för budgelåret 1984/85 anvisa ett anslag på 25 800000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     70

D.    JÄRNVÄGAR

Statens järnvägar (SJ) är ett affärsdrivande verk, som bedriver gods- och persontrafik pä järnväg samt buss- och färjetrafik. I dotterbolagen GDG Biltrafik AB, AB Gävle Vagnverkstad, AB Landtransport, ASG AB, AB Swedcarrier (f d. Svenska Lastbil AB), AB Trafikrestauranger samt Nora Bergslags Järnvägs AB bedrivs kompletterande verksamhet. Genom beslut av riksdagen hösten 1982 har SJ den Ijanuari 1983 förvärvat hälften av aktierna i Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägar (TGOJ) och kommer att förvärva resterande del av aktierna år 1989.

D 1. Statens järnvägar

(1000-lal kronor)     Ing.be-     Anslag Utgift

hållning

1982/83		192 771	1 993 200*	1 945 100*
1983/84		240900	2 102 100**	2 225 800**
1984/85	statens järnvägar	117 200	2 345 900	2 345 800
	föredraganden	117 200	1 898 800	1 920000

* Inkl.   förstärkning  av   vinterberedskapen,   sysselsätlningsfrämjande  åtgärder m. m. ** Inkl. sysselsätlningsfrämjande åtgärder m. m. för sammanlagt 209,8 milj. kr.

Frän anslaget betalas investeringar vid statens järnvägar exkl. investeringar inom det ekonomiska försvaret som betalas genom ett särskilt anslag D3. Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar.

•SJ.s anslagsframställning SJ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 begärt

- att medel för den planerade investeringsverksamheten anvisas inom en investeringsram på 2 330 milj. kr.

- att verket får bemyndigande alt träffa finansieringsavtal med EURO-FIMA, alternativt leasingavtal, inom en ram motsvarande 40 milj. kr. och att SJ härutöver får leasa sådan rullande materiel som avskiljs för viss godskunds trafik enligt transportavtal med kunden

- att investeringar i ersättningsberättigade järnvägslinjer på 295,0 milj. kr. inte skall tillföras statskapitalet

- att verket på den del av det ersättningsberättigade järnvägsnätet som ligger utanför riksnätet och inlandsbanan får genomföra icke avtalsreg-lerade investeringar för 14,8 milj. kr.

- att nedsättning av förräntningsplikten för vissa investeringar på Stockholms Central skall ske i enlighet med avtalet mellan Stockholms läns landsting och SJ

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     71

- att medel för de investeringar i Stockholmsområdet som skall utföras enligt avtalet mellan Stockholms läns landsfing och SJ ställs till SJ:s förfogande utanför ordinarie investeringsram och med, beträffande fasta anläggningar, reducerad förräntningsplikt. SJ hemställer vidare att den reducerade förräntningsplikten även skall gälla de 35 milj. kr., som regeringen i beslut 1982-12-22 anvisade som del av kostnaden för nytt dubbelspär Älvsjö-Flemingsberg

- att eventuella investeringar för lokal/regional persontrafik Malmö-Ystad, beträffande vilka kapitalkostnaderna ej skall åvila huvudmännen i ett kommande avtal, fär genomföras samt att dessa medel ej skall filiföras statskapitalet.

Den totala investeringsomfattningen för budgetåret 1984/85 beräknas således av SJ till 2 370 (2330 -t- 40) milj. kr. vilket innebär en ökning med 314 milj. kr. jämfört med det av riksdagen beslutade utrymmet för innevarande budgetär. Ökningen utgörs av anlagen prisniväförändring (213 milj. kr.) samt en real ökning av investeringsvolymen med 5% i enlighet med strukturplanen för SJ (101 milj. kr.). Fördelningen på olika objeklgrupper framgår av tabellen nedan. I det följande redovisas vilka investeringar av större betydelse som planeras att genomföras under budgetåret 1984/85.

Av SJ planerade investeringar under budgetåret 1984/85

Objektgrupp Milj. kr.

Fasta anläggiiingar 1 380

- bangårdar 116

- ny-och ombyggnad av järnvägslinjer 115

- spårstandard 424

- broar 10

- husbyggnader 100

- bussverkstäder och garage 29

- verksläder                        - 74

- huviidförråd 1

- signalanläggningar 166

- vägskydd 9

- tele 90

- eldrift 128

- anläggningar för förortstrafik 113

- anläggningar för snabbtåg 4

Lok och vagnar 643*

- lok 245

- motorvagnar 155

- personvagnar 153

- godsvagnar- 88*

- tjänstefordon 1

Färjor 44

Bussar 127

Investeringsinventarier 12!

Diverse och oförutsett 15

Summa 2330

* Härtill kommer finansieringsavtal med EUROFIMA, alternativt leasing, motsvarande ell anskaffningsvärde på 40 milj. kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     72

Närmare 60% av de av SJ begärda medlen avser investeringar i fasta anläggningar. Medlen avser bl.a. fortsatta större bangärdsombyggnader och linjeomläggningar pä flera platser. Det gäller bl.a. bangärdsombyggnader i Hagalund (inkl. nytt signalställverk) och i Älvsjö. Kapaciteten pä västkustbanan förbättras successivt genom bättre mötesmöjligheter. .Arbetena med linjeomläggningen mellan Halmstad och Getinge fortsätter. I samband med omläggningen anlägger SJ dubbelspår på en del av sträckan. Utbyggnad till dubbelspår pågår också mellan Ange och Bräcke. Ny- och ombyggnadsarbetena ger kapacitetsökningar och höjda tåghastigheter.

Ar 1979 fick SJ i uppdrag av regeringen att inom en ram av 250 milj. kr. genomföra sysselsättningsbefrämjande investeringar inom Norrbottens län. Ramen höjdes 1983 till 275 milj. kr. Åtgärderna avser främst upprusl-ningsarbeten på malmbanan. Arbetena inom ramen för dessa medel fortskrider som planerat och beräknas vara genomförda under budgetåret 1984/85.

Drygt 30% av medelsbehovet för fasta anläggningar avser det pågående programmet för spårupprustningar. På de mest trafikerade järnvägslinjerna, både inom affärsbanenätet och delar av det ersättningsberättigade riksnätet, höjs banstandarden genom tjälisolering, makadamisering och byte till helsvetsade räler, i regel på betongsliprar. Ombyggnaderna omfattar ca 250 km huvudspår per år.

På andra linjer används frigjorda, fullt användbara, räler frän huvudlinjerna för att förstärka spåret. Frostskyddet kompletteras och grusballast ersätts med makadam. Detta program avser ca 100 km huvudspår per år. I medelsbehovet ingår även rälsbyten på totalt ca 50 km på bangårdar, samt växelbyten.

Personal- och arbetslokaler förbättras successivt. Vidare byggs nya tvätthallar för personvagnar och bussar liksom verkstäder och skötselhallar medan äldre byggnader byggs om.

1 medelsbehovet för signalanläggningar ingår den pågående utbyggnaden av den automatiska tåghastighetskontrollen (ATC) som fortsätter i snabb takt. Under åren 1984 och 1985 kommer bl.a. resterande delar av sträckorna Riksgränsen-Boden och Vännäs-Bräcke samt linjerna Öster-sund-Ånge, Vännäs-Umeå, Avesta—Mora, Falun —Ludvika, Kil-Char-lottenberg, Göteborg-Uddevalla-Öxnered-Herrljunga, Göteborg-Alvesta och Hässleholm-Kariskrona atl förses med ATC-ulrustning. Även utbyggnaden av fjärrblockeringen fortsätter. Under budgetåret 1984/85 fortsätter arbetet på sträckan Hässleholm-Alvesta och arbete påbörjas pä sträckorna Göteborg-Hallsberg och Helsingborg-Teckomalorp.

Utbyggnaden av teledatanätet, det nya boknings- och rapportsystemet, driftradioanläggningarna, trafikradion och kommunikationsradion för bussar fortsätter enligt planerna. Vidare installeras successivt detektorer för att upptäcka fel på tåg och laster, bl.a. tjuvbroms- och varmgångsdetek-torer saml detektorer för hjulringskontroll. Den interna och externa informationen om tågtrafiken förbättras också.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     73

Ombyggnad, modernisering och förstärkning av kontaktledningen för att tillåta högie hastighet, öka kapaciteten samt minska störningarna pågår. Ca 300 km koritaktledning byggs om per år. Omformarstationerha för matning av kofitaktledningsnälel moderniseras och förstärks.

Investeringar i förortstrafiken i Göteborgsregionen kommer alt genomföras i enlighet med det avtal som SJ träffat med Göteborgsregionens Lokaltrafik (GL). Vidare kommer investeringar alt göras i Malmö-Ystad-linjen under förutsättning att avtal träffas med huvudmannen för lokaltrafiken i regionen.

SJ förbereder på olika sätt den planerade trafiken med snabbtåg. Medelsbehovel för fasta anläggningar avser främst slopande av plankorsningar och ökat skydd vid sådana plankorsningar som måste bibehållas.

Upprustningen av inlandsbanan fortsätter. Medelsbehovet beräknas til! 34 milj. kr. Insatserna koncentreras huvudsakligen lill bandelarna Holing-Forsmo, Storuman-Holing och Hoting-Östersund. SJ;s investeringsplaner innebär också en fortsatt upprustning av andra delar av det ersätlnings-berälligade bannätet. Delta gäller främst bandelar som ingår i det av riksdagen avgränsade och sedan den I juli 1983 utvidgade riksnätet för persontrafiken. Åtgärderna avser i första hand förbättrad spårstandard.

För investeringar i lok och vagnar begär SJ 683 milj. kr. varav 40 milj. kr. via EUROFIMA, alternativt leasing. För atl ersätta de ellok som successivt slopas planerar SJ - i likhet med vad som skett under senare år - att anskaffa 18 Rc-lok. SJ har också beställt 18 diesellok av typ T44. Vidare sker en successiv modernisering av äldre ellok och lokomolorer.

SJ avSef beställa tre snabbtägsprototyper för försöksverksamhet. Om försöken slår väl ut kan beställning av ytterligare ett 50-tal tågsätt bli aktuell.

Den föista serien av 14 elmotorvagnsätt XIO för lokaltrafik har slutleve-rerats. Leverans pågår av ytterligare 20 vagnsätt varav 5 skall användas i den lokaltrafik som SJ utför enligt avtal med Sydvästra Skånes Kommunalförbund (SSK) och Nordvästra Skånes Kommunalförbund (NSK). Övriga 15 vagnsätt erfordras för lokaltrafiken i Storstockholm (SL). Ytterligare 9 vagnsätl har beställts för Göteborgsregionens Lokaltrafik (GL) och fler kan komma att beställas om avtal träffas med länshuvudmännen.

I maj 1977 beställde SJ 150 personvagnar för leverans t. o. m. sommaren 1984. I april 1981 beställde SJ ytteriigare 50 personvagnar med sista leverans i december 1984. Hittills har 157 vagnar levererats. SJ tillförs f. n. fyra vagnar per månad. Ytterligare 50 sittvagnar, 20 sovvagnar och 17 serveringsvagnar kan komma att beställas för att möjliggöra en utrangering av de äldsta vagnarna. Ytterligare beställningar av sovvagnar och liggvagnar diskuteras.

Även godsvagnparken förnyas successivt. Inköpen av slutna standardvagnar med helt öppningsbara sidor (Hbis-vagnar) fortsätter. Vidare omfattar anskaffningsplanerna containervagnar samt vagnar för transport av

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     74

påhängsvagnar i kombinerad trafik järnväg/landsväg. För användning i den nya transportorganisationen för styckegods byggs 600 äldre vagnar om så att de kan transportera den s.k, C-samcontainern som är speciellt anpassad för styckegods.

I medelsbehovet för ombyggnad av lok och vagnar ingår ATC-utrustning i loken. Ombyggnadsarbetena i övrigt syftar till att minska underhållskostnaderna, öka kapaciteten, anpassa materielen till nya transporttekniska krav och skapa en bättre arbetsmiljö för personalen.

Något beslut om den framtida inriktningen av tågfärjetrafiken till kontinenten har inte fattats. SJ har dock beräknat medel under budgetåret 1984/85 för anskaffning av ytterligare en tågfärja.

Om SJ skall kunna möta väntade transportbehov i busstrafiken behövs enligt verket en nettoökning med 20-30 bussar per år under de närmaste åren. Det beräknade medelsbehovet på 127 milj. kr. motsvarar ca 150 nya bussar.

Redan i arislagsframställhingen för budgelåret 1983/84 ansåg SJ del nödvändigt att statsmakternas utforrnning av SJ:s kostnadsansvar omprövas. I årets anslagsframställning för SJ fram idén om en "vägtrafikmodell" för investeringar i järnvägens infrastruktur. Modellen innebär att kostnaden för infrastrukturen liksom på vägsidan skulle bäras av staten. SJ skulle vidare i likhet med vägtrafiken fä betala en avgift för utnyttjande av infrastrukturen.

Föredragandens överväganden

SJ redovisade för budgetåret 1982/83 en total resultatbrist på 725.9 milj. kr. varav 283,1 milj. kr. utgjorde utebliven förräntning. För driftunderskottet, 442,8 milj. kr., har regeringen (prop. 1983/84:101) hemställt om erforderliga medel för underskottstäckning.

Genom den finansiella rekonstruktion som riksdagen (prop. 1982/83:100, bilaga 8, TU 15, rskr 293) beslutade om våren 1983 tar staten fr.o.m. budgetåret 1983/84 ansvaret för sådana investeringar och sådan service som SJ inte kan fa det företagsekonomiska ansvaret för men som är nödvändiga för att SJ skall kunna tillgodose statsmakternas krav beträffande järnvägstrafikens omfattning och standard. Ett exempel på detta är de statliga insatser som görs i enlighet med uppgörelsen mellan Stockholms läns landsting, SJ och staten beträffande lokaltågstrafiken i Stockholmsregionen (prop. 1983/84:54) och som innebär ett delat finansieringsansvar för de fortsatta investeringarna i området.

De företagsekonomiska principer som utgör grunden för SJ:s agerande på transportmarknaden ligger därmed helt i linje med den samhällsekonomiska syn pä järnvägen som lades fast i 1979 års trafikpolitiska beslut.

Den finansiella rekonstruktionen innebär att ett steg tagits i riktning mot större likabehandling av de olika trafikgrenarna. Inom kommunikationsdepartementet pågår nu bl. a. mot den här bakgrunden, två projekt som syftar

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     75

till en bättre resursanvändning inom transportsektorn. Del ena projektet skall bl. a. klariägga vilka skillnader som finns mellan de olika trafikgrenarna i fråga om kostnadsstrukturen och finansieringen av fasta koslnader. En bedömning kommer att göras av vilka eventuella konkurrenssnedvridande effekter som kan finnas mellan trafikgrenarna och vilken betydelse dessa kan ha för trafikfördelningen.

Det andra projektet syftar till alt få till stånd gemensamma utgångspunkter för lönsamhetsbedömningar av investeringar inom transportsektorn, främst infrastrukturinvesleringar. Härigenom får man ett bättre underlag för resursfördelning mellan trafikgrenarna.

Sedan man tagit del grundläggande steg som den finansiella rekonstruktionen innebär så är det SJ:s sak att helt ansvara ekonomiskt för affärsverksdelen. Detta innebär att verksamheten bör uppvisa så stort överskott att statens insatser i form av investeringsmedel kan förräntas fullt ut.

För budgetåret 1983/84 räknar SJ f. n. - efter nedskrivning av statskapitalet m.m. i enlighet med den finansiella rekonstruktionen - med ett driftöverskott på ca 70 milj. kr., vilket innebär en viss förräntning på statskapitalet. Förräntningskravet uppgår dock totalt till 390 milj. kr.

En bidragande orsak till resultatförbättringen är att styckegodstrafiken efter introduktionen av det s. k. C-samsystemét i oktober 1982 nu uppvisar betydligt lägre underskott än tidigare.

I 1980 års strukturplan för SJ uttalades atl åtgärder snabbt måste vidtas för att åstadkomma effektivitet och lönsamhet i styckegodstrafiken. De nödvändiga förändringarna kunde ske genom t. ex. ökat samarbete mellan SJ och andra transportföretag. I 1979 års trafikpolitiska beslut understföks betydelsen av ett ökat samarbete mellan de i SJ-koncernen ingående företagen i syfte att effektivisera transportsystemet.

Mot bl.a. denna bakgrund fattade SJ beslutet att tillsammans med dotterbolaget Svelast försöka vända trenden. Ett system som bättre passar kundernas behov byggdes upp, baserat på transport i s. k. C-samcontainer, som distribueras och samlas upp av Svelast med lastbil och transporteras påjärnväg mellan SJ:s olika styckegodsterminaler. Svelast sköter dessutom all marknadsföring och försäljning. Målet för SJ var att styckegodset inom en period pä tre år skulle läcka sina särkostnader. Därefter skall verksamheten lämna bidrag till SJ:s gemensamma kostnader.

Genom C-samtekniken har andelen gods som transporteras via SJ:s terminaler kunnat minska och är nu nere i ca en tredjedel. Personalantalet i terminalerna har reducerats kraftigt vilket påverkat kostnadsnivån. Utvecklingen går därmed i den riktning som bl.a. riksdagen uttalat, dvs. till minskat behov av underskottstäckning vid SJ. Fram t.o.m. innevarande budgetår räknar SJ med att resultatet i styckegodstrafiken skall ha förbättrats med i storleksordningen 100 milj. kr. Min bedömning är att det finns goda förutsättningar för ytterligare resultatförbättringar.

För att SJ skall kunna förränta det av staten satsade statskapitalet fullt ut krävs att SJ vidtar kraftfulla åtgärder även pä andra områden.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     76

SJ:s möjligheter all förbättra resultatet de närmaste åren hänger bl.a. i hög grad samman med i vilken utsträckning SJ lyckas öka sina marknadsandelar i utlandstrajiken. Av den totala exporten svarar SJ f. n. endast för ca 13% och av importen 8%. Potentialen är således betydande. Härtill kommer att järnvägen erbjuder goda möjligheter att bygga upp rationella transportlösningar i form av regelbundna systemtransporter direkt från förelag i Sverige lill företag på kontinenten. Det gäller bl. a. för skogsindustrins Iransporter. Motsvarande uppläggning av transporterna sker när det gäller importen.

Frågan om de framtida tågförbindelserna tiil kontinenten är av strategisk betydelse för SJ:s möjligheteratt stärka sin konkurrenskraft i utlandstrafiken. 1 sammanhanget kan nämnas att ett avtal nu träffats mellan SJ, MoDo och Örnsköldsviks kommun om projektering av ett industrispår till Mo-Do:s fabrik i Husum. Den möjliga transporlvolymen om spåret kommer till stånd uppgår till mellan en halv och en milj. ton per år.

För LKAB har framtidsutsikterna förbättrats något vilket innebär förhoppningar om ökade transporlvolymer på malmbanan. Förhandlingar pågår f. n. mellan SJ och LKAB om ett nytt transportavtal för malmtransporterna fr. o. m. år 1984. SJ, NSB och LKAB har i en överenskommelse i oktober 1982 enats om att skapa former för gemensam planering och samordnad ledning av malmflödet. Som ett resultat härav inrättas för SJ:s del under våren 1984 en särskild organisation för malmbanan med säte i Kiruna. Den är utformad för gemensam planering och ledning över avdelningsgränserna, dvs. en s.k. Ivärorganisation. Malmbanan fär härigenom en chef som ges fullständigt resultatansvar för malmtrafiken och övriga verksamheter på malmbanan. För gemensam planering och samordning av malmflödet tillsätts en särskild styrgrupp bestående av representanter för SJ, NSB och LKAB.

Även inom landet bör som jag ser det finnas goda möjligheter för SJ att stärka sin konkurrenskraft och återta förlorade marknadsandelar i godstrafiken. SJ satsar nu bl.a. massivt på sädana kunder som har industrispär och som bedöms ha en stor järnvägspotenlial — oftast på långa avstånd. Dessa kunder som är SJ:s nyckelkunder, kommer att erbjudas en hög servicegrad och differentierade marknadsmässiga priser som inkluderar transport "från golv till golv". Satsningar på systemtransporter typ transporterna av stälämnen frän Luleå till Boriänge fortsätter. Vidare satsar vSJ pä kombitransporter dvs. i första hand transport av container och trailer på järnvägsvagnar.

I persontrafiken har SJ en andel pä endast 8 % av det totala persontransportarbetet i landet. Potentialen är således även här betydande. Tidigare har del i första hand bedömts vara i fråga om mera långväga resande som SJ har möjligheter att konkurrera och öka marknadsandelarna. I takt med att allt fler avtal med länshuvudmän har tillkommit under senare år har emellertid också den mera kortväga järnvägstrafiken ökat och SJ bör här ha goda möjligheter att ytterligare öka resandet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     77

För att få fler resenärer att välja tåget måste SJ fortsätta arbetet med att bättre anpassa både kvalitet och pris till olika kundgruppers behov och möjligheter. Ett led i denna strävan var de under år 1983 introducerade City-Expresstägen för affärsresenärer på linjerna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Karlstad. SJ planerar nu att introducera s.k. Inter-Ciiy-tåg på huvudlinjerna. Dessa tåg skall ge snabba och täta förbindelser med bl. a. service under veckans alla dagar och kommer att ha vagnar för både affärs- och privatresenärer. SJ satsar också regionalt på särskilda lågprisarrangemang och planerar att höja kvaliteten i vissa sovvagnsrelationer. Äyen andra nya tågprodukter som SJ bedömer skall kunna öka marknadsandelarna är under utveckling. Jag vill i det här sammanhanget understryka att genomförandet av det nya produklprogrammet förutsätter en fortsatt snabb förnyelse och modernisering av personvagnsparken.

Av 1983 ärs budgetproposition framgår att SJ i sitt långsiktiga program för alt förbättra verkets ekonomi lägger stor vikt vid forskning och utveckling: Riksdagen har (TU 1982/83:15, rskr 193) förutsatt att regeringen noga följer frågan och i lämpligt sammanhang redovisar det forsknings- och utvecklingsarbete som pågår inom järnvägsområdet saml vilka eventuella ytteriigare initiativ som regeringen anser erforderliga. En sådan redogörelse kommer att lämnas i regeringens forskningspolitiska proposition som senare kommer att föreläggas riksdagen.

Enligt riksdagsbeslutet är 1980 öm strukturplanen för SJ skall SJ under en femårsperiod erhålla en årlig uppräkning av investeringsvolymen med 5% i reala termer under förutsättning att SJ uppnådde full förräntning senast budgetåret 1983/84. Den period som avsågs i beslutet var 1981/82-1985/86. SJ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 begärt all investeringsramen skall höjas från 2016 milj. kr. liH 2330 milj. kr. dvs. med 314 milj. kr. Ökningen består dels ay en antagen prisnjyäförändring på 213 milj. kr. dels av en real volymökning med 5% i enhghet med struktur-planen.

En fortsatt hög investeringsnivå är enligt min mening en grundförutsättning för att SJ skall kunna leva upp till de trafikpolitiska mål som ställs upp för verksamheten och för att verket skall kunna nå upp till sitt ekonomiska mål. Stora satsningar behöver göras för att rusta upp infrastrukturen. Den riillande materielen behöver moderniseras och förnyas. Forisatta satsningar på säkerhet och pä åtgärder för att öka rationaliseringstakten är nödvändiga.

Med hänsyn till behovet att begränsa utgifterna pä statsbudgeten har emellertid regeringen i enlighet med vad som anförts i den i oktober förra året framlagda propositionen (prop. 1983/84:40) om vissa ekonomisk- politiska åtgärder m. m. bedömt det nödvändigt att under nuvarande omständigheter sänka investeringsnivån. Härvid har räknats med en neddragning av investeringsramen för budgetåret 1984/85 med netto 200 milj. kr. Detta belopp kvarstår sedan hänsyn tagits med 100 milj. kr. till behovet av medel

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     78

för investeringar i iokallågstrafiken i Stockholmsregionen under budgetåret 1984/85 enligt uppgörelsen mellan Stockholms läns landsting, SJ och staten (prop. 1983/84:54).

En sänkt investeringsnivå enligl ovan möjliggörs delvis genom alt vissa av de planerade investeringarna senareläggs något. Neddragningen fär emellertid inte innebära att investeringar inom de mest angelägna områdena eftersatts. Bl.a. får inte säkerhelsinvesteringarna eftersättas. Jag räknar också med atl den föreslagna investeringsramen skall vara tillräcklig för att SJ skall kunna upprätthälla en hög beredskap mot svåra vinterförhållanden. Vidare måste rationaliseringstaklen öka. Fortsall utbyggnad av fjärrblockeringssystemet och fortsatta satsningar för atl lösa kapacitetsproblemen på vissa delar av bannätet är nödvändiga. Satsningen på offensiva ätgärder i syfte att öka järnvägens marknadsandelar måste fortsätta. Bl. a. måste som jag tidigare varit inne pä den rullande materielen successivt förnyas och moderniseras.

Jag vill också peka pä att investeringsnivån kan bli högre än den ovan angivna om sysselsättningsläget eller andra skäl motiverar särskilda insalser. SJ har sedan regeringsskiftet 1982 - utöver ordinarie investeringsram - tilldelals investeringsmedel med ca 450 milj. kr. enligl följande.

1982-10-21    sysselsättningsålgärder 59,9 milj. kr.

1982-12-17 tidigareläggning indusiribeställningar 59,0 milj. kr.
1982-12-22    särskilda investeringar vid SJ (prop.

1982/83:50) 177,0 milj. kr.

1983-04-14 sysselsättningsåtgärder 26,2 milj. kr.
1983-05-19    investeringar i Norrbotten (prop.

1982/83:120) 44,0 milj. kr.

1983-10-06    sysselsättningsåtgärder 79,4 milj, kr.

Summa   445,5 milj. kr.

Enligt min mening är det möjligt för SJ att ytteriigare öka beredskapen för att kunna tidigarelägga planerade investeringar och i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen snabbt sätta igång investeringar och underhållsarbeten i sysselsätlningsfrämjande syfte. För att kunna motsvara dessa krav bygger SJ upp en särskild objektbank. Jag räknar därför med ökade möjligheter att när sysselsättningsläget motiverar del, tilldela järnvägstrafiken mer investeringsmedel.

En förutsättning för att långsiktigt upprätthålla investeringsprofilen i SJ:s affärsverksamhet är att investeringarna i ökad utsträckning styrs till de bandelar som med hänsyn till trafikunderlaget har störst behov av upprustning och modernisering. Detta ligger i linje med del samhällsekonomiska synsätt som råder inom trafikpolitiken.

Ambitionsnivån bör emellertid fortfarande vara att på den del av det ersättningsberättigade nätet som tillhör riksnätet på sikl uppnå en banstan-dard som medger att persontåg kan framföras med en hastighet av minst ca 90 km/tim. På det nät pä vilket godstrafik bör bibehållas bör på sikt krav

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     79

kunna ställas pä 20 tons axellast och en högsta fillåten hastighet av minst ca 70 km/tim. För renodlade godsbanor bör dock eventuell upprustning ske med beaktande av trafikbehovet och längden på respektive bana.

En viss omfördelning av ordinarie investeringsmedel behöver inte innebära all upprustningen till den standard som anges ovan sker i långsammare takt än hittills om möjligheterna till beredskaps- och särskilda sysselsättningsinsatser tas till vara. Bland de sysselsättningsfrämjande ätgärder som regeringen beslutade om i oktober 1983 fanns t.ex. upprustningsät-gärder på riksnätsdelen av det ersättningsberättigade nätet motsvarande ca 50 milj. kr.

När det gäller behovet av investeringar för persontrafiken på bandelar utanför riksnätet är detta i första hand beroende på i vilken utsträckning SJ kommer atl träffa avtal med regionala trafikhuvudmän om särskilda investeringar. Detta hänger i sin tur samman med i vilken omfattning huvudmännen vill bibehålla persontrafiken på berörda bandelar. Behov av sådana medel bedöms i första hand uppstå först efter budgetåret 1984/85.

Sammantaget bedömer jag behovet bv ordinarie medel för investeringar i det ersättningsberättigade bannätet till 242 milj. kr. Den kraftiga ökningen i förhållande till tidigare budgetår sammanhänger främst med utvidgningen av det ersättningsberättigade nätet den Ijuli 1983. Beloppet skall inte föras till statskapitalet. Det fär ankomma pä regeringen att vid behov omfördela ytterligare medel till det ersättningsberättigade nätet. Sådant behov kan t. ex. uppstå om avtal träffas mellan SJ och huvudnriännen i Skåne (SSK, SÖSK) om upprustning av linjen Malmö—Ystad. För inlandsbanan med bibanor har jag vid beräkningen av investeringsbehovet räknat med ett medelsbehov på 24 milj. kr. En del av beloppet avser den pågående upprustningen av bandelen Hoting-Forsmo. I sammanhanget bör erinras om att regeringen i oktober 1983 i sysselsättningsfrämjande syfte beslutade tidigarelägga vissa arbeten på inlandsbanan. Detta innebär alt av de för 1984/85 ursprungligen planerade investeringarna på inlandsbanan pä 34milj. kr., investeringar för 30milj. kr. kan genomföras.

En annan förutsättning för en smidig anpassning av de ordinarie investeringsmedlen är att det görs möjligt för SJ att vara mer jlexibelt i sin resursanskaffning. Det gäller i första hand vid finansiering av nya bussar och godsvagnar.

Sedan budgetåret 1977/78 har SJ erhållit bemyndigande alt träffa avtal med EUROFIMA beträffande hyresköp av godsvagnar. EUROFIMA tar upp län i olika valutor och ställer medlen till anslutna järnvägsföretags disposition genom finansieringsavtal. Fr.o.m, budgetåret 1980/81 får SJ inom av statsmakterna angivna ramar bestämma fördelningen mellan hy-resköpsavtal med EUROFIMA och sedvanlig långtidsförhyrning, dvs. leasing. För budgetåret 1984/85 begär SJ atl fä träffa ytteriigare finansie-ringsavlal med EUROFIMA motsvarande ett anskafl"ningsvärde på 40 milj. kr., dvs. oförändrad ram i förhällande till innevarande budgetår. Jag föreslår atl SJ ges ett sådant bemyndigande.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     80

Finaiisiering genom EUROFIMA används tillsammans med ordinarie investeringsmedel för att i huvudsak tillgodose SJ:s behov av standardvagnar. SJ har emellertid också ell växande behov av specialvagnar framför allt i den expanderande utlandslrafiken. Svårigheterna atl vid behov snabbt få fram medel för sådana investeringar är betydande eftersom SJ:s investeringsram under pågående budgetår redan är intecknad. Omprioriteringar [ill förmån för ytteriigare beställningar av godsvagnar blir därför svåra att göra. Behovet av sådana vagnar har hittills kunnat tillgodoses genom privata vägnar pch genom korttidsinhyrning av utländska vagnar. I mänga fall har SJ eniellertid inte fått fram vagnar vilket medfört att kunderna valt andra transportalternativ.

En möjlighet att komma till rätta med detta är att ett särskilt dotierföre-tiig till SJ köper godsvagnar och sedan leasar ut dem lill SJ (och/eller SJ:s kiinder). En på deUa sätt utvidgad leasingrätl ger SJ möjligheter att med kört varsel få transportuppdrag och därmed öka sina marknadsandelar. För SJ:s kunder innebär systemet ökade möjligheter att anpassa godsvagnarna till speciella transportbehov.

Jag föreslär mot den här bakgrunden att SJ under budgelårel 1984/85 fär en leasingram, utöver EUROFIMA, motsvarande ett anskaffningsvärde på 20 milj. kr. Defipadel av den totala leasingramen, sorn enligt vad jag anfört ovan avser speciella vagntyper som normall inle ryms i SJ:s ordinarie vagnsortiment, bör administreras ay ett inom SJ-koncernen vilande dotterföretag. Jag äterkornmer till detta i det följande. Det fär ankomma på regeringen att vid behov medge atl leasingramen höjs om delta kan innebära väsentligt ökade möjligheter till resultatförbättringar i jgodslrafiken.

Behovet av alternativa finansieringsforriier gäller också bl.a. anskaff-Viingen av nya bussar.

Statens järnvägar bedriver en pnifattande busstrafik i stora delar av landet. Bussparken ornfattar nästan I 600 bussar och omsättningen beräknas under budgetåret 1983/84 uppf;å till ca 800 milj. kr. I SJ:s nya organisation är SJ:s busstrafik organiserad i en egen division med åtta bussregioner.

Omkring 90% av busstrafikens intäkter härrör frän trafik som bedrivs enligt entreprenadavtal med oHka trafikbolag i landet, främst länshuvudmännen. SJ arbetar här jämsides med privata, kommunala och övriga statjiga trafikföretag (GDG som är helägt dotterföretag till SJ och poslens diligensrörelse).

De villkor som SJ:s busstrafik arbetar under skjyer sig från villkoren för övriga trafikföretag. Kapitalanskaffning via statsbudgeten ger inte samma flexibilitet i resursplaneringen som andra företag i branschen har. SJ styrs vidare av de ränte- och avskrivningsregler som staten ställt upp för flertalet affärsverk, vilket bl. a. innebär att man inte kan fondera medel för atl öka självfinansieringsgraden.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     81

Dessa förhållanden gör atl SJ:s ersättningsanspråk gentemot länshuvudmännen blir ojämt fördelade över liden. SJ:s höga koslnader för närvarande är också delvis beroende av alt SJ är inne i ett skede med snabb förnyelse av bussparken.

Med den utveckling som skett sedan del regionala huvudmannaskapet tillkom har del blivit alltmer väsentligt all SJ kan arbeta på villkor som är så likartade övriga förelag som möjligt.

Jag föreslår mot den här bakgrunden att den fortsatta anskaffningen och finansieringen av bussar lill SJ, liksom anläggningar och inventarier i övrigt för busstrafiken görs av ell inom SJ vilande dotlertoreiag. Förelaget föreslås sedan leasa utrustningen lill SJ-koncernen på affärsmässiga villkor. Delta innebär atl för aktiebolag sedvanliga ränte-, avskrivnings- och fonderingsprinciper kan lillämpas.

Vidare föreslår jag atl SJ får möjlighet all pä motsvarande sätt finansiera motorvagnar och annan spårbunden rullande materiel liksom anläggningar och inventarier avsedda för trafik enligl avtal med länshuvudmännen.

Samtliga gamla bussar bör överföras lill företaget motsvarande deras andel i SJ:s statskapital (beräknat till 160 milj. kr. per den 30 juni 1984). Av detta belopp avsätts hälften som eget kapital i förelaget (apporlemission). Resterande del får regleras genom en skuldförbindelse mellan SJ och företagel avseende t.ex. en tioårsperiod. Företagel får betala ränta och amorteringar till SJ som härigenom får möjlighet all betala av statskapitalet. Statskapitalet är därmed helt avskrivet efter 10 är med undantag av den del som faller pä del i företaget insalta egna kapitalet.

Leasingalternalivet ger enligt min mening förutsättningar för en mer marknadsmässig prissättning frän SJ:s sida och flexibilitet i kapitalanskaffningen. Dessutom fär SJ lägre kostnader för kapitalet vilket innebär all bussdivisionens resultat totalt sett inle försämras.

Den nya finansieringsformen bör gälla senast fr.o.m. den I juli 1984. Del f. n. vilande dotterföretaget lill SJ bör som jag tidigare nämnt också svara för leasing av godsvagnar motsvarande ett anskaffningsvärde på 20 milj. kr. SJ bör vid behov och intill ett belopp av totalt 300 milj. kr., få lämna statlig kreditgaranti för dotieiförelageis räkning. Det ankommer på regeringen att falla de yiierligare beslut som är nödvändiga för förslagens genomförande. Jag vill vidare anmäla att jag har för avsikt all föreslå atl riksrevisionsverket ges möjlighet atl utse medrevisor i företaget.

Jag föreslår mot bakgrund av vad som anförts i det föregående beträffande behovet av besparingar på statsbudgeten, möjligheterna att tillföra SJ mer investeringsmedel när sysselsättningsläget motiverar särskilda insalser, styrning av investeringarna lill bandelar som med hänsyn lill trafikunderlaget hårde största upprusiningsbehoven saml förslagen till ulternaiivu finanseringslbrmer i vissa fall, att SJ för budgetåret 1984/85 erhåller en investeringsram pä I 920 milj. kr. Jag har härvid räknat med en prisnivålor-

6    Riksdagen 1983/84. 1 .saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     82

ändring på 4 % samt med en real ökning av investeringsvolymen på 5 % i enlighet med strukturplanen för SJ.

Den av mig förordade investeringsramen för SJ innebär atl anslaget Statens järnvägar under budgetåret 1984/85 uppgår till 1898,8 milj. kr. Härvid har hänsyn tagits till att det bör finnas en viss marginal utöver den beräknade medelsförbrukningen. Anslagsberäkningen framgår av tabellen nedan.

Anslagsberäkning avseende budgetåret 1984/85

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1984/85	1 920,0
5% marginal	96,0
Avgår beräknad ingående balans 1984-07-01	117,2
Anslag budgelårel 1984/85	1 898,8

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen all

1. till Statens järnvägar för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag på I 898800000 kr.,

2. godkänna att statens järnvägar i enlighet med vad jag anfört ovan fär träffa hyresköpsavtal och långtidsförhyra (leasa) godsvagnar motsvarande ett anskaffningsvärde på 60000000 kr.,

3. godkänna vad jag förordat beträffande finansiering av investeringar för busstrafiken vid statens järnvägar, liksom investeringar i motorvagnar och annan rullande materiel saml anläggningar och inventarier avsedda för trafik enligt avtal med länshuvudmännen,

4. godkänna att statens järnvägar, intill ett belopp av totalt 300 milj. kr., får lämna statlig kreditgaranti till ett av stalensjärnvägars dotterföretag till följd av den föreslagna nya finansieringsformen för busstrafikinvesteringar m.m., och den utökade rätten för statens järnvägar atl leasa godsvagnar.

D 2. Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster

1982/83* Utgift 862500000

1983/84   Anslag     1463000000

1984/85    Förslag    1511400000

* Anslajels benämnning: Ersällning lill slatensjämvägar för drift av icke lönsamma jiirnvägslinjer ni. m.

Från anslaget betalas fr.o.m. budgetåret 1983/84 ersättning lill SJ för samtliga sådana tjänsler som är önskvärda från samhällsekonomiska utgångspunkter men som inte är företagsekonomiskt motiverade lör SJ som affärsföretag.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     83

SJ:s anslagsframställning

I sin anslagsframställning begär SJ ersättning med sammanlagt 1591,8 milj. kr. Av detta belopp avser 1288,3 milj. kr. drift av icke lönsamma järnvägslinjer, 10 milj. kr. medel för förstärkt underhåll pä bandelar som inle tillhör riksnätet, 2,0 milj. kr. bibehållande av olönsamma järnvägsta-lioner på affärsbanenätet, 20,0milj.kr. trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar och 36,5 milj. kr. vissa andra koslnader för järnvägskorsningar. Vidare begär SJ ersättning för fortsatta rabatlålgärder i persontrafiken motsvarande 235 milj. kr.

Föredragandens överväganden

SJ:s beräkning av ersättning för driften av det ersättningsberättigade bannätet bygger på utfallet av 1980 ärs trafik så som den redovisats i 1981 års separalredovisning saml på uppgifter om kostnadsutvecklingen sedan år 1980 och SJ:s bedömning av hur kostnaderna kommer all utvecklas fram lill utgången av budgelåret 1984/85. .ven på intäklssidan har SJ räknat fram hur intäkterna har förändrats sedan år 1980 och hur de kan väntas utvecklas fram till budgetärels utgång.

Jag har vid beräkningen av ersällningsbehovet tagit hänsyn lill taxeförändringar och trafiknedläggningar som beslutats efter det atl SJ redovisade sin anslagsframställning. Vidare harjag - vilket underslröks redan i 1983 års budgetproposition - funnit del angeläget atl stimulera SJ att öka ralionaliseringslaklen och vidta åtgärder för all öka intäkterna pä del ersättningsberättigade bannätet. Jag har härvid räknat med en rationaliseringspotential pä 3,5 %, inte minst med hänsyn till möjligheterna alt effektivisera styckegodstransporterna med hjälp av C-samtekniken i samarbete mellan SJ och Svelast. Behovet av ersättning under budgelårel 1984/85 uppgår därmed till 1 244 milj. kr.

Den driftersätlning som SJ sedan budgelårel 1958/59 erhållit för underskott på del irafiksvaga bannätet har baserats på de vart tredje år återkommande separatredovisningarna. Den första separatredovisningen av irafiksvaga järnvägslinjer vid SJ lades fram år 1956 och avsåg 1952 ärs trafik.

Utgångspunkten vid en separalredovisning är atl bedöma den resultatförbättring för SJ som en nedläggning av hela del irafiksvaga järnvägsnätet skulle medföra. I en sådan kalkylsiiuation bortfaller de kostnader och intäkter som är hänförliga lill ifrågavarande nät.

Separatredovisningarna genomförs av SJ och granskas sedan av särskilda sakkunniga som tillkallas av regeringen.

Metodiken vid separatredovisningarna har successivt förfinats. Den trafikpolitiska utredningen gjorde en fullständig genomgång av dessa frågor i sill betänkande (SOU 1975:66) Trafikpolitik - behov och möjligheter. På grundval av betänkandet framfördes förslag till principer för ersättning lill SJ:s trafiksvaga bannät i prop. 1978/79:99. Förslagen godtogs av riksdagen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     84

De sakkunniga som granskade 1981 års separatredovisning gjorde en förnyad genomlysning av dessa frågor i sin granskningsredogörelse (Ds K 1981:7). Bl.a. förfinades metodiken när det gäller beräkning av kostnaderna för grenstationer mellan del ersättningsberättigade bannätet och affärsbanenätet.

En stor del av arbetet med granskningen av separatredovisningarna har beställ i att söka förbättra metodiken i en strävan all komma fram lill ett ersättningsbelopp som är så rättvisande som möjligt. Jag anser all del f. n. inte går att komma längre i detta avseende. Granskningsarbetet har vidare präglats av diskussioner om gränsdragningen mellan affärsbanenätet och det ersättningsberättigade bannätet. Sedan den Ijuli 1983 har denna avgränsning fått en mer långsiktig utformning. Därmed har de två viktigaste motiven för separatredovisningar och särskild granskning av dessa bortfallit.

Det kan vidare konstaleras all även om användningen av datasystem under senare år underlättat SJ:s arbete med separatredovisningarna, sä medför sepaialredovisningarna fortfarande en arbetsbelastning för SJ, som knappast längre slår i rimlig proportion till nyttan av redovisningens resultat.

I stället för fortsatta separatredovisningar bör enligt min mening den nivå på drijtersättningens storlek under budgetåret 1984/85 som jag förordat i det föregående kunna tjäna som utgångspunkt för årsvisa justeringar av beloppet. Delta kan göras på grundval av inträffade och förväntade ändringar i kostnadsläget samt genom alt bedöma de ekonomiska konsekvenserna av t. ex. förändringar i trafiken och i taxeläget.

Av betydelse är t.ex. att regeringen senare kommer all fastställa ett basutbud av persontrafik på bandelar som tillhör riksnätsdelen av del ersällningsberältigade bannätet. Möjligheterna all i del sammanhanget göra erforderliga kostnadsberäkningar är goda. Jag vill också stryka under atl SJ under senare år visat en större öppenhet än tidigare när del gäller redovisning av koslnader och intäkter för olika verksamheter.

Jag anser del mot den här bakgrunden tillräckligt all regeringen fortsättningsvis i samband med det ärliga budgetarbetet begär in erforderiigl underlag frän SJ för att kunna göra bedömningar av driftersältningens storlek. Jag utesluter emellertid inle alt behov av särskilda kontroller av anslagsnivån kan komma alt uppslå efter en lid. När tillräckliga ertarenhe-ler vunnits kan därför frågan om särskilda redovisningar komma att aktualiseras pä nytt.

Uppgifter från den senaste separatredovisningen, som genomfördes år 1981, utgör grunden för beräkningen av koslnader och bidrag till huvudman vid prövning av den framtida persontrajlken på vissa trajiksvaga järnvägslinjer. Jag vill dock stryka under att SJ och transporlrådet (TPR) kompictlciar dessa uppgifter i varje enskilt fall med detaljerade studier för atl ytterligare förbiiitra heräkningsunderiaget. Detta innebär all de siffror

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     85

som presenteras i dessa sammanhang får anses belysa de faktiska kostnaderna för fortsatt trafik på ett fullt tillfredsställande sätt. Inom ramen för den handläggningsordning som lagts fast kan länshuvudmännen begära in offerter frän SJ pä del tägulbud de är intresserade av.

Prövningen av den framlida persontrafiken vid SJ:s irafiksvaga järnvägslinjer pågår nu alltså enligt den ordning som riksdagen beslutat om och som bl. a. innebär atl länshuvudmännen före utgången av är 1984 har alt ta ställning till persontrafikens framlid på de ersältningsberälligade järnvägslinjer som ligger utanför riksnätet.

Under år 1983 har persontrafiken lagts ned på tre kortare trafiksvaga järnvägslinjer. I stället för fortsalt järnvägstrafik har huvudmännen vall alt salsa pä en väsentligt utbyggd busstrafik. Förulsällningar för fortsatt trafik på övriga aktuella linjer i denna prövningsgrupp prövas f. n. Beredningsarbetet har kommit olika långt pä olika linjer. Huvudmännens ställningstaganden kommer därför att föreligga successivt under år 1984. Träffas inte överenskommelse mellan SJ och länshuvudman om fortsatt trafik med tåg, ankommer det på TPR att till regeringen redovisa förslag i de olika fallen. Det är angeläget att ha en viss framförhållning i dessa frågor, där erfarenhetsmässigt en rad delproblem kan försena hanteringen.

I TPR:s beredning av dessa frågor ingår också överväganden om de olika linjernas karaktär. Linjer som ingär i eller utgör betydelsefulla länkar i interregionala eller internationella persontrafikförbindelser, skall hänföras till riksnätet pä vilket persontrafiken enligt de trafikpolitiska besluten skall bibehållas under det tidsperspektiv som kan överblickas. Dessa linjer skall ingå i ett funktionellt sammanhängande järnvägsnät och ha ett betydande antal genomgående personresor. Trafikutskottet uttalade vid sin behandling av budgetpropositionen i denna del under våren 1983 att man inte kan utesluta att ytterligare linjer kan komma att tillföras riksnätet. TPR beaktar detta vid beredningen av dessa frågor.

Enligt gällande regler får länshuvudmännen i de fall de väljer att föra över persontrafiken på bandelar som ligger utanför riksnätet till landsväg ett särskilt statsbidrag för ersättningstrafiken under i första hand fem år. Detta bidrag är avsett att täcka länshuvudmännens merkostnader för ersättningstrafiken. Efter en period av fem år bedömer jag emellertid att ersättningstrafiken skall vara integrerad med länshuvudmannens övriga trafik. Bidraget bör därför inte utgå efter denna femårsperiod. TPR kan dock om synnerliga skäl föreligger fä besluta om visst bidrag utöver ö/7g-se statsbidrag till kollektivtrafiken.

Förslaget att slopa det särskilda bidraget efter fem är får ses söm ett led i strävandena att nä ökad konkurrensneutralitet i valet mellan järnvägs- och busstrafik på de irafiksvagaste linjerna. I sammanhanget erinras om det delade betalningsansvar som gäller i och med att staten svarar för upprustning och förstärkt underhåll vid de nedläggningsprövade linjer där huvudman köper fortsatt tågtrafik av SJ.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     86

Det är nu inle möjligt all förutse vilka bandelar som kan komma all omfattas av avtal med länshuvudman om upprätlhållande av persontrafik, och vilka krav som då ställs pä förstärkt underhäll och andra upprustningsåtgärder. SJ måste emellertid vara beredd på sådana krav. I enlighet med verkets önskemål bör anvisas 10 milj. kr. för förstärkt underhäll på bandelar som inte tillhör riksnätet. Åtgärder som kräver investeringsmedel finansieras över anslag D 1.

Jag föreslär vidare alt SJ erhåller ersättning med 2,0milj.kr. för vissa olönsamma järnvägsstationer. Ersättningen avser stationer på affärsbanenätet som regeringen under tidigare är ålagt SJ att bibehålla sedan resp. kommuner gjort framställning härom. Jag konstaterar alt SJ pä nytt har aviserat driftinskränkningar på flera av de berörda stationerna.

Under innevarande budgetår erhåller SJ särskilt bidrag pä 12,6 milj. kr. till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar. Bidrag utgår för sådana trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar som huvudsakligen betingas av vägtrafikens säkerhetskrav. Bidraget avser såväl vägskyddsanläggningar. exempelvis ljus- och ljudsignaler och bommar som andra åtgärder, t.ex. slopande av vägar, ersättningsvägar, plan-, profil- och siktförbätlringar m. m.

Del totala antalet korsningar har kunnat minskas med ca 350 under år 1982. Vid årsskiftet 1982-1983 fanns 23 350 plankorsningar med spär tillhöriga eller trafikerade av SJ. Av dessa var 65% helt utan skydd för vägtrafikanterna. Till delta kommer ca 1 200 korsningar mellan väg och enskild järnväg. Medelsbehovet för det fortsatta säkerhetsarbetet vid plankorsningar under budgetåret 1984/85 anges av SJ till 20milj. kr.

För samordning, utvärdering och utveckling av irafiksäkerhetsfräm-jande åtgärder i korsningar mellan väg och järnväg finns en särskild delegation beslående av representanter för SJ. trafiksäkerhelsverket och vägverket. Beslut om irafiksäkerhetsfrämjande ätgärder vid plankorsningar föregås av samråd mellan de berörda parterna.

I sammanhanget bör nämnas atl SJ med egna medel i betydande utsträckning bidrar lill en bättre säkerhet vid plankorsningarna. Den totala resursinsatsen vid Si under innevarande budgelår beräknas lill ca 41 milj. kr. Den totala resursinsatsen för atl öka säkerheten vid järvägskorsningar är således betydligt större än vad det statliga bidragets storlek i sig visar.

Mot den här bakgrunden föreslår jag atl under budgelåret 1984/85 utgår 13,9milj.kr. som stöd för irafiksäkerhetsarbetet vid järnvägskorsningar.

I enlighet med principen att staten skall stå för sådana kostnader som saknar motsvarighet hos SJ:s konkurrenter erhåller SJ särskild ersättning även för vissa andra kostnader för järnvägskorsningar. Kostnaderna avser drift, underhäll och förnyelse av plankorsningar och vägskyddsanläggningar samt banlekniskl underhåll vid korsningar mellan järnvägar och allmänna vägar. För innevarande budgetär utgår ersättning med 33.4 milj. kr. Ersällningsbehovet för budgelåret 1984/85 uppgår till 36,5 milj. kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     87

SJ erhåller för innevarande budgetär HOmilj. kr. i ersättning för att upprätthålla lågprisprofilen i persontrafiken. Enligt riksdagens beslut skall SJ inom ramen för bibehållen lågprisprofil, utveckla rabattsystemet sä att kapaciletsutnylljandet ökar ytterligare. Målet är att särskild kompensation för upprätthållande av lågprisprofilen skall behöva utgå som längst t. o. m. budgetåret 1986/87.

SJ håller som jag tidigare redovisat nu på att utveckla ett nytt produktprogram för persontrafiken och ett därtill knutet pris- och rabattsystem. Delta produklprogram tar dock lid att utveckla och kommer endast till en del all kunna genomföras t. o. m. budgetåret 1984/85. SJ hemställer därför att avtrappningen av ersättningen för bibehållen lågprisprofil genomförs med tyngdpunkt under senare delen av den treårsperiod under vilken ersättningen till SJ skall avvecklas. För budgetåret 1984/85 begär SJ att ersättning skall utgå med 125 milj. kr.

Jag för min del anser det nödvändigt atl SJ vidtar åtgärder i sä snabb takt att man genom ökade trafikintäkler kan kompensera en neddragning av den särskilda ersättningen i enlighet med riksdagens beslut. Detta innebär ett ersättningsbehov för budgetåret 1984/85 pä 105 milj. kr.

För innevarande budgetär erhåller SJ vidare 100 milj. kr. i ersättning för ej kommersiellt motiverade pensionärs- och studeranderabatter. SJ hemställer att denna ersättning för 1984/85 efter uppräkning till nämnda ärs prisnivå skall uppgå till 110 milj. kr.

Jag ser f. n. inga skäl alt ta bort stödet till pensionärs- och studeranderesorna. Rabattsystemet bör dock även i detta avseende utformas sä att behovet av statligt bidrag minskar på längre sikt. Bidraget bör därför t. v. bibehållas på oförändrad nominell nivä under de närmaste åren och således utgå med lOOmilj. kr. även under budgetåret 1984/85 som ersättning till SJ för föriorade intäkter.

Det sammanlagda medelsbehovet för ersättning fill SJ för vissa tjänster under budgetåret 1984/85 uppgår till 1 51 l,4milj. kr. enligt sammanställningen nedan. Beloppet skall inte föras till statskapitalet.

Milj. kr.

- drift av det ersättningsberättigade bannätet I 244,0

- förstärkt banunderhåll utanför riksnätet 10,0

- bibehållande av vissa olönsamma stationer 2,0

- Irafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid järnvägskorsningar 13,9

- vissa övriga koslnader för järnvägskorsningar 36.5

- fortsatta rabattätgärder i persontrafik påjärnväg 205,0

1511,4

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster för budgetåret 1984/85 anvisa eU anslag pä 1 511 400000 kr.

att godkänna de av mig förordade riktlinjerna för separatredovisningar och bidrag till länshuvudmännen vid nedläggning av järnvägstrafik i vissa fall.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     88

D 3. Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar

1982/83 Utgift 9000000

1983/84 Anslag 10400000

1984/85 Förslag 11500000

Från anslaget betalas investeringar inom det ekonomiska försvaret. SJ har beräknal anslagsbehovet för budgetåret 1984/85 till 11,5 milj. kr., en ökning i förhällande till innevarande budgetär med 1,1 milj. kr. Chefen för försvarsdepartementet har tidigare i dag anmält bl.a. programplaner för det ekonomiska försvaret och därvid redovisal sin syn på delprogrammet Järnvägstransporter. Efter samråd har medelsbehovel för budgetåret 1984/85 bestämts till 11,5 milj. kr. Beloppet skall inte föras till statskapitalet.

Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

atl lill Försvarsinvesteringar vid statens järnvägar för budgetåret 1984/85 beräkna ett reservationsanslag pä 11 500000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     89

E.    SJÖFART

Sjöfartsverket

Sjöfartsverket är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör sjöfarten i den mån handläggningen inte ankommer på annan myndighet. Verksamheten skall bedrivas med huvudsaklig inriktning på handelssjöfarten. Vid sjöfartsverket finns också en särskild enhet för handläggning av ärenden som gäller landtransporier av farligt gods.

Sjöfartsverket tillämpar programbudgetering. Verksamheten är indelad i programmen Farledsverksamhet (anslagen El och E2), Farlygsverksam-het (anslaget E3) och Övrig verksamhet (anslaget E5). Farledsverksamheten exkl. isbrytning (fyrväsendel. lotsväsendet och sjökartläggning m. m.) och fartygsverksamhelen finansieras genom direkta avgifter och andra inkomster från handelssjöfarten. Den statliga isbrytningen som redovisas pä anslaget E2 och anslaget E5 ligger utanför handelssjöfartens kostnadsansvar.

Inkomster i sjöfartsverkets verksamhet

Sjöfartsverkets inkomster kommer i allt väsentligt frän de statliga sjöfartsavgifterna - fyravgift, farledsvaruavgift och lotsavgift- och från försäljning av sjökort och publikationer. Dessa inkomster redovisas på särskilda inkomsttitlar på statsbudgetens inkomstsida. Pä inkomstsidan under den avgifisfinansierade verksamheten ingär vidare ersättning från chefen för marinen för militär sjökarlläggning, bidrag frän jordbruksdepartementets huvudtitel för fiskets andel av sjöfartsverkets farledskoslnader och inkomster från uppdragsverksamhet och uthyrning. Sjöfartsverket fär också ersättning för fritidsbällrafikens andel av verkels koslnader inom fariedsverksamheten via anslaget E5. Övrig verksamhet. Den huvudsakliga inkomstkällan under anslaget E3. Fartygsverksamhet utgörs av stämpelskatter frän farlygsförsäljningar.

Ekonomiskt resultat budgetåret 1982/83

Sjöfartsverkets inkomster som är relaterade till fariedsverksamheten -fyr- och fariedsvaruavgifter, lotsavgifter och försäljning av sjökort - uppgick budgetåret 1982/83 lill 348,2 milj. kr. och övriga inkomsler till 30,3 milj. kr. Mot dessa inkomster skall ställas kostnaden för fariedsverksamheten exkl. isbrytning som för budgetåret 1982/83 uppgick lill 355,9 milj. kr. Efter avskrivningar och förräntningskrav innebär utfallet för budgelåret 1982/83 ett överskott på ca 22,7 milj. kr.

Resultatet innebär en kraftig förbättring jämfört med utfallet de två

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     90

föregående budgetåren då förräntningskravet inte uppfylldes. Utfallet innebär dessutom en resultatförbättring pä ca 4 milj. kr. jämfört med den prognos som verket redovisade i sin anslagsframställning. Förbättringen förklaras enligt verket förutom av en allmän älerhällsamhel på kostnadssidan av all kapitalslockens tillväxt något överskattats och vidare all den nu tillämpade principen för beräkning av förräntningspliktigt kapital den s.k. affärsverksmodellen givit ett gynnsammare utfall än tidigare beräknat.

Rcsiiliaibcräkningarför budgetåren 1983/84 och 1984/85

Sjöfartsverkets bedömning av inkomslulvecklingen under budgetåren 1983/84 och 1984/85 utgär bl.a. från cn förväntad relativt gynnsam utveckling av den svenska utrikeshandeln. Samtidigt pekar verket på atl statsmakternas program för oljeersätlning och energipolitiska åtgärder i övrigl håller tillbaka mineraloljeförbrukningen. Variationer i exporten och importen av mineraloljor har slor betydelse för sjöfartsverkets inkomsler.

Sjöfartsverket anmälde i förra årels anslagsframställning en höjning av fyr- och farledsvaruavgifterna med 8% och lotsavgiften med 6% frän den 1 januari 1983. På grund av del då rådande prissloppet senarelades laxehöjningarna till den 1 juni 1983. Beroende av senareläggningen höjdes farleds-varuavgiften för mineraloljor med 12%. För budgetåret 1983/84 beräknar verket sin andel av inkomsterna från sjöfartsavgifierna och frän försäljning av sjökort lill 362.8 milj. kr. Detta beräknas ge ett överskott på ca 3 milj. kr. efter avskrivningar och förräntningskrav. I kalkylförutsättningarna ingår dä en generell laxehöjning med 6% frän den 1 januari 1984.

Sjöfartsverket har i en skrivelse till regeringen den 16 september 1983 begärt all i enlighet med sin anmälan i anslagsframställningen få höja sjöfartsavgifierna med 6% från den 1 januari 1984. Verkets inkomstberäkningar utgår vidare från all den s. k. Öresundsdeklaralionen, som ger svenska och danska fartyg i trafik mellan öresundshamnar befrielse från fyravgift, upphör atl gälla frän den 1 januari 1984. Detta beräknas ge en inkomstökning på drygt I milj. kr. är 1984.

Med dessa förutsättningar och en avgiftshöjning med 6% från den 1 januari 1985 beräknas inkomsterna under budgetåret 1984/85 lill 383,4 milj. kr. Inkomsterna under anslaget är i verkels budgetförslag upptagna till 36,8 milj. kr. Mot detta skall ställas sjöfartsverkels bruttoutgifier för farledsverksamheten exkl. isbrytning som i anslagsframställningen beräknas till 41 l.l milj. kr. Enligt huvudförslaget är inkomsterna under anslaget upptagna till 34,5 milj. kr. och bruttoutgiften beräknad lill 401,0 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Del ekonomiska utfallet för den avgifisfinansierade farledsverksamheten för budgetåret 1982/83 innebar en kraftig förbättring jämfört med de tvä föregående budgetåren. Verkels bedömningar i nuläget indikerar ett visst överskott efter avskrivningar och förräntningskrav även för innevarande

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     91

budgetår. Beräkningarna för budgetåret 1984/85 visar däremot en under-förränlning på ca 4.0 milj. kr. Verket har dä bl.a. utgått från en generell höjning av sjöfartsavgifierna med 6% från den I januari 1984 och med samma procenttal från den 1 januari 1985. Såväl det nu bedömda överskottet för innevarande budgetär på ca 3 milj. kr. som underskottet för budgetåret 1984/85 är båda av förklarliga skäl osäkra uppgifter. Oljeimportens förändringar har t.ex. stor betydelse för det ekonomiska resultatet. Konjunkturutvecklingen och den allmänna kostnadsutvecklingen är andra faktorer av betydelse.

Regeringen har i annat sammanhang uttalat riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Ell viktigt inslag är bl. a. all minska inflationen. Mot den bakgrunden har regeringen den 20 oktober 1983 medgivit en höjning av sjöfartsavgifierna med 4% från den 15 november 1983. Den lägre höjningen jämfört med verkels föreslagna innebär emellertid inte något avsteg frän kravet på full kostnadstäckning för farledsverksamheten exkl. isbrytning. Det inkomstbortfall del här blir fråga om, ca 4 milj. kr., kommer i första hand all reducera del överskott som nuvarande prognoser visar. Regeringens inflationsbekämpning och en positiv trafikutveckling är andra förhållanden som kan bidra till att gällande kostnadsläckningskrav nås under budgetåret 1983/84 trots den lägre avgiftshöjningen. Med gällande inkomst-förutsättningar är det emellertid enligt min mening nödvändigt för verket att ha en skärpt uppmärksamhet på den fortsatta resultatutvecklingen och vid behov vidta lämpliga besparingsåtgärder för att klara resultatet för innevarande budgetär. Del inkomstbortfall den nägot lägre avgiftshöjningen ger för budgetåret 1984/85 harjag beaktat i mina följande anslagsberäkningar. Jag vill i sammanhanget också nämna atl den s. k. Öresundsdeklaralionen, som ger svenska och danska fartyg i trafik mellan öresundshamnar befrielse från fyravgift, beräknas bli upphävd den 1 juli 1984.

E 1. Farledsverksamhet, exkl. isbrytning

1982/83 Utgift 325504000 -

1983/84 Anslag 346054000

1984/85 Förslag        366380000

Från anslaget betalas den del av utgifterna under programmet Farledsverksamhet som hänför sig till farledsulmärkning, radionavigering, lotsväsendet, sjökartläggning och vissa koslnader inom sjöräddningsväsendet. Vidare betalas från anslaget bl. a. utgifterna för administration hänföriig till fariedsverksamheten.

Sjöfartsverkets anslagsframställning

För budgetåret 1982/83 anvisades 343,3 milj. kr. till Farledsverksamhet exkl. isbrytning. Till verkets disposition ställdes 337,6 milj. kr. Skillnaden

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     92

hänger samman med den koslnadsavlastning som följer av atl verket fr. o. m. den 1 juli 1982 tillämpar samma princip för beräkning av förräntningspliktigt statskapital som affärsverken. Trots avtalsenliga löneökningar på 7.4 milj. kr. blev utfallet pä anslaget ca 12 milj. kr. lägre än del disponibla beloppet. Det gynnsamma utfallet förklaras till slor del av atl kapitalkostnaderna blev lägre än beräknat beroende på, dels en underskattning av kapitalkoslnadsavlaslningens effekter, ca 3 milj. kr., dels all vissa förskjutningar inträffat på investeringssidan. Därtill kommer allmänna kostnadsbesparingar och atl inkomsterna under anslaget från bl.a. sjömätningsuppdrag och uthyrning blev nära 3 milj. kr. större än budgeterat.

Brullokostnaden för verksamheten budgetåret 1984/85 under anslaget Farledsverksamhet exkl. isbrytning beräknas av sjöfartsverket lill 411,1 milj. kr., vilket är en ökning jämfört med innevarande budgetär pä 35,7 milj. kr. Pris- och löneomräkningen inkl. kapitalkostnader uppgår enligl verket till 30,0 milj. kr. Intäkterna under anslaget beräknas lill ca 36,8 milj. kr. varav 26,9 milj. kr. avser ersättning för vissa fritidsbåtkostnader från anslaget E5. Övrig verksamhet, 4,1 milj. kr. ersättning för militär sjökarlläggning. 4.5 milj. kr. bidrag från jordbruksdepartementels huvudtitel avseende fiskels andel av sjöfartsverkets koslnader för fariedsverksamheten och resterande 1.2 milj. kr. intäkter från uthyrning och viss uppdragsverksamhet. Efter avdrag för intäkter under anslaget blir anslagsbelastningen för budgetåret 1984/85 enligt sjöfartsverkets förslag 374.3 milj. kr. alt jämföra med 346.1 milj. kr. för innevarande budgetår. I verkets besparings-alternativ uppgår anslaget lill 366.5 milj. kr.

1 verkels förslag ingår resursförstärkningar pä sammanlagt 8,4 milj. kr. Den alldeles övervägande delen gäller sjökartläggningen. Verket begär 6,8 milj. kr. för dubbelbemanning av sjömätningsfarlygen och dessutom atl sjökarlläggningen undantas frän en tvåprocentig besparing (ca 0,9 milj. kr.). Sjöfartsverket framhåller liksom tidigare år alt den allt övervägande delen av Sveriges vatten inte är ekolodade utan endast mätta med gammaldags handlod. Fortfarande finns enligt verket stora områden där mätningar är utförda pä 1800-talet. De f. n. fyra sjömätningsfarlygen är enligt verket dyra i drift och den tid pä året då effektiv sjömälning kan utföras är förhållandevis kort. Verket menaratt det ärav största vikt att fartygen kan utnyttjas under hela den ljusa delen av mätsäsongens alla dagar. Detta går enligt verket inle med endast en besättning. Beroende bl.a. på arbetstidsbestämmelser kan med en besättning endast ca 30 av mätsäsongens 180 dagar utnyttjas. Försöksvis har under ett par är tillämpats ett system med dubbla besättningar. Erfarenheterna är enligt verket goda. För mätningssäsongen 1983 har ett nytt arbetstidsavtal träffats som möjliggör den nya bemanningsformen.

Sjöfartsverket redovisar i sin anslagsframställning kostnaderna för sjömätningsfarlygen relaterade till olika bemanningsalternativ och fartygens

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikation.sdepartementet     93

kapacitet. Kostnaden för all loda en timme med t. ex. Johan Nordenankar anges till ca 1700 kr. med en besättning och ca 600 kr. med dubbla besättningar. För Johan Månsson — det andra stora sjömätningsfarlygel -är motsvarande kostnader I 000 kr. resp. ca 400 kr. Sjöfartsverket drar den slutsatsen frän sitt material att "en övergång från optimal användning av nuvarande anslag till anslag ökat för dubbelbemanning skulle för de fyra fartygen sammantagna ge en produktionsökning med ca 90%;. Kostnadsökningen stannar vid ca 18%". De ökade sjömätningsresullaten bedöms kunna tas om hand genom utnyttjande av automation i utvärderingsarbetet och alltså utan ytterligare medelstilldelning.

En ytterligare väg all öka sjömätningsproduklionen är enligl verket atl sätta in fler fartyg. Sjöfartsverket hur emellertid med hänsyn till dagens ekonomiska läge inle ansett det realistiskt atl föreslå nyanskaffning av sjömälningsfartyg de närmaste åren. Däremot las medel upp för tvä ledar-motorbåtar i verkels långlidsplan för investeringar i slutet av planeringsperioden.

Även med en föreslagen ökning av anslagsnivän med 6,8 milj. kr. för dubbelbemanning av sjömätningsfarlygen kommer behovet av sjömälning enligl verket inle alt vara läckt på mycket länge. Någon reguljär sjömätning utanför farledsområdena kommer inte atl kunna ske inom överskådlig framlid. För att mot den bakgrunden något förbättra det hydrografiska underiaget avser sjöfartsverket utnyttja en ny flygfotoleknik. Försök genomfördes sommaren 1983 med flygfotografering av östgöiakusten. Kostnaderna beräknas vid full drift lill ca 300000 kr. pr år. Eftersom åtgärden i första hand kommer bätsporlen tillgodo föreslär verket alt ersällning för verksamheten inräknas i den ersättning verket får för fritidsbällrafikens kostnader inom farledsverksamheten under anslaget E5. Övrig verksamhet.

1 enlighet med den medelstilldelning som gäller för innevarande budgetär kommer Johan Månsson alt vara upplagd. Avsikten är all de medel som frigörs genom uppläggningen, ca 1,8 milj. kr., skall användas för alt öka utnyttjandet av övriga enheter. Medges inle en anslagsökning för dubbelbemanning är det enligt verket mer naturligt alt försälja Johan Månsson snarast möjligt. Enbart kapitalkostnaderna för fartyget uppgår till 1,0 milj. kr. per är. Att hälla fartyget upplagt ytterligare ell budgelår är i ett ansträngt läge enligl verket inte ekonomiskt försvarbart. Skall en tvåprocentig besparing tillämpas för budgetåret 1984/85, ca 0,9 milj. kr., kan det enligt verket ligga nära till hands alt ta delta från de resurser som frigörs från Johan Månsson.

Förutom den begärda resursökningen för dubbelbemanningen av sjömätningsfarlygen lar verket upp 1,5 milj. kr. för beredskapsanpassning av kustradion och 142000 kr. för en tjänst som redaktör till redaktionen för utsändning av navigationsvarningar. Beredskapsanpassningen av kustradion avser ersättning till televerket för vissa lotalförsvarsmotiverade investeringar i kustradioslalionerna.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     94

I sitt budgetförslag redovisar verket besparingar på ca 5,1 milj. kr. 1 huvudförslaget tillkommer ca 0,9 milj. kr. inom sjökarlläggningen. Den största besparingen gäller lotsväsendet. Det är i det sammanhanget enligt verket fråga om cn nödvändig anpassning lill sjöfartens ändrade struktur och servicebehov. Inom lotsväsendet finns f.n. en inte obetydlig överkapacitet. Antalet fariygsanlöp i svenska hamnar har minskal under en lång följd av år. Samtidigt har en successiv ökning skett i storleken hos fartygen. Ell utmärkande drag i utvecklingen har även enligl verket varit atl en ökande andel av trafiken faller på syd- och västkusten medan ostkustens trafikandel minskar.

Genom samordning inom och mellan lotsplatser samt ökat utnyttjande UV tekniska hjälpmedel beräknas personalsiaten kunna minskas med 26 tjänster 1984/85, i samtliga fall genom naturlig avgång. Besparingen uppgår lill 4,5 milj, kr. Ingen lolsplals kommer all helt avbemannas. Sjöfartsverket förutsätter all nuvarande servicenivå i huvudsak kan upprätthållas. Verket räknar vidare med alt spara ca 0,3 milj. kr. i drift- och underhållskostnader genom utbyte av två lotsbålar mot en ny.

\nom fyrväsendet beräknar verket besparingen lill ca 160000 kr. Under den kommande femårsperioden planerar verket att bygga om totalt 250 fyrar. Avsikten är i första hand alt ansluta fyrarna via sjökabel till del allmänna eldistributionsnäiei. På fyrar där detta ej är ekonomiskt försvarbart knyts förhoppningar till all använda solpaneler och vindgeneratorer. Genom ombyggnadsprogrammet räknar verket med all spara energi, och kunna minska farlygsbesöken för energitillförsel. På sikl räknar verket med all spara in fartyg och därutöver kunna minska den fartygsbundna energilillförseln. Den besparing verket tar upp för budgetåret 1984/85 gäller enbart energikostnaderna.

Inom delprogrammet sjöräddning redovisas en nedskärning med 100000 kr. avseende ersättningen till televerket för vissa radiotjänstkosinader åt sjöfarten.

Föredragandens överväganden

Sjöfartsverkets uppgifter i farledssystemel är att verka för en effektiv och säker framkomlighet för sjöfarten. En samtidig restriktion vid avvägningen av olika åtgärder för säkerhet och iransporlelfektiviiet är kravet pä kostnadstäckning. Den affärsmässiga inriktningen kräver fortlöpande insalser i rationaliserande och effektiviserande syfte för all därigenom kunna begränsa behovet av avgiftshöjningar. Verkels egen programförklaring därvidlag - som jag allmänt kan instämma i - innebär atl inkomsterna i högre grad än tidigare blir styrande för kostnadsutvecklingen och atl nivån på nödvändiga avgiftshöjningar ligger inom ramen för en ren inflalionsupp-räkning.

Del gynnsamma ekonomiska resultatet under budgelåret 1982/83 har bl.a. sin förklaring i genomförda rationaliseringar och att olika möjligheter

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     95

lill besparingar tillvaratagils i den löpande verksamheten. Stora rationaliseringsvinster har under flera år kunnat göras inom fyrväsendet och lotsväsendet. Genom anskaffning av tvä nya fartyg har tre äldre underhällsdryga och mindre rationella lotsdistrikisfarlyg kunnat utrangeras. Dessutom har ett mindre arbelsfarlyg kunnat säljas. Inom lotsväsendet har den minskande fartygstrafiken och även omstruktureringen av trafiken mellan olika kuslavsnilt gett utrymme för rationaliseringar. Genom ökad samordning av verksamheten inom och mellan lotsplatser saml ökat utnyttjande av teletekniska hjälpmedel har servicenivån kunnat bibehållas i stort sett oförändrad samtidigt som personal kunnat frigöras genom naturlig avgång. De senaste årens nyanskaffningar av rationella lotsbålar har också bidragit till besparingarna inom lotsväsendet. Antalet lotsbålar har kunnat minskas med ett trettiotal enheter med bl.a. minskade underhållskostnader som följd.

Den inkomstulveckling som kan överblickas motiverar fortsalla krav pä rationaliseringar och besparingar i verksamheten. Som framgår av verkels anslagsframställning gäller den största besparingen för budgetåret 1984/85 lotsväsendet. Samtidigt öppnas nya rationaliseringsmöjligheter pä sikt inom fyrväsendet genom det fyrombyggnadsprogram verket har börjat genomföra. Som jag framhöll redan i förra årets budgetproposition måste även möjligheterna till effektivitetsvinster genom organisatoriska förändringar och samverkan med andra myndigheter prövas. Även om sådan samverkan redan bedrivs inom vissa områden, del gäller t.ex. inom sjöräddningen och mellan Göteborgs hamn och sjöfartsverket i fråga om trafikcentralen i Göteborg, återstår del viktiga sammanförandet av sjöfartsverket och kustbevakningen lill en gemensam organisation.

I enlighet med mitt förslag i förra årets budgetproposition har ett sådant organisationsarbete påbörjats. Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade jag den 26 maj 1983 en särskild utredare, justitieombudsmannen Per-Erik Nilsson, atl utarbeta ell organisationsförslag. Med hänsyn lill all utredaren fick sitt uppdrag relativt sent är del min bedömning nu att ell organisalionsförslag kan vara färdigt först under hösten 1984.

Jag övergår nu lill alt redovisa mina ställningstaganden lill sjöfartsverkets anslagsframställning för anslaget Fariedsverksamhel, exkl. isbrytning för budgelårel 1984/85.

Sjöfartsverket hur i sill förslag beräknat brullokostnaden för järleds-verksamheten, exkl. isbrytning till ca 411,1 milj. kr., vilket innebär en ökning med ca 35,7 milj. kr. jämfört med innevarande budgetär. Förutom kompensation för löne- och prisstegringar inkl. kapitalkostnader som verket beräknar till ca 30,0 milj. kr. ingår en investering på 1,5 milj. kr. för beredskapsanpassning av kustradion och volymökningar på drygt 6,9 milj. kr. I brullokostnaden ingår också 2,3 milj. kr. för främst upprustning av Baggenssläket som emellertid anslagsmässigt belastar anslaget E5. Övrig verksamhet. Jag kommer därför all la upp den frågan vid min föredragning

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     96

av det anslaget. Jag kommer även all la upp den föreslagna beredskapsanpassningen av kuslradion under anslaget E5. Eftersom det rör sig om en tolalförsvarsmotiverad åtgärd bör kostnaden enligt min mening inte belasta handelssjöfarlen. Besparingarna i verkets förslag uppgår lill ca 5,1 milj. kr. I huvudförslaget tillkommer en besparing inom sjökartläggningen på ca 0,9 milj. kr.

När del gäller verkels prisomräkning harjag i huvudsak inget all erinra. Den delen av prisomräkningen som gäller ersättningen lill televerkets radiotjänstkosinader återkommer jag särskilt till. Beträffande löneomräkningen skall tillägg göras med ca 1,8 milj. kr. för s.k. L-ATF-åtgärder 1983.

Den resursförstärkning sjöfartsverket begär för sjökarlläggningen för nästa budgetär, 6,8 milj. kr., innebär i princip en upprepning av yrkandena i förra årets anslagsframställning. Såväl verkets resursökninesalternativ som huvudalternativ lar sikte på all utnyttja befintliga resurser på bästa sätt. I verkets budgetförslag är ambitionen all samtliga tillgängliga fartyg skall utnyttjas. I verkets huvudförslag är utgångspunkten atl Johan Månsson bör försäljas om inte resurser kan medges för dubbelbemanning. Jag tolkar verkels alternativa förslag beträffande sjökartläggning på så sätt atl en mer långsiktig ambitionsnivå bör läggas fast.

Under budgetåret 1982/83 disponerade sjöfartsverket tre sjömälningsfartyg. Av verksamhetsberättelsen framgår atl samtliga fartyg ulnyltjals för sjömälning med dubbla besättningar. Under innevarande års sjömätnings-säsong har Johan Månsson legal upplagd. Övriga fartyg inklusive del mindre sjömälningsfartyg som levererades lill sjöfartsverket våren 1983 har däremot kunnat utnyttjas med dubbla besättningar på sä sätt som redovisades i förra årels budgetproposition. Man kan således konstatera atl verket inom ramen för tillgängliga medel under såväl budgetåret 1982/83 som under innevarande mälsäsong tillämpat ett system med dubbla besättningar på fartygen. Den fråga som närmast aktualiseras i verkets anslagsframställning är därför vilken långsiktig ambitionsnivå som skall gälla för sjökartläggningen. Jag uttalade redan i föregående års budgetproposition i del sammanhanget all jag inle var beredd all förorda vare sig en anslagsförstärkning eller ytterligare fartygsanskaffningar med tanke på den belastning detta skulle få för avgiftsnivån. Som jag pekat pä i min inledande redovisning av inkomstberäkningarna för såväl innevarande som nästa budgetår saknas utrymme för reala anslagsökningar. Detta bör också vara utgångspunkten för verkets långsiktiga planering av sjökartläggningen.

En långsiktig ambitionsnivå som inkluderar medel för atl också la Johan Månsson i drift igen innebär inle bara omedelbara kostnader för fartygels drift, underhåll och indirekta bemanningskostnader. På sikl kommer också kostnaderna för ersältningsfarlyg eller för större underhållsåtgärder. Av långtidsplanen för investeringar framgår t. ex. all enbart en ledarmolorbåt beräknas kosta ca 26 milj. kr. De samlade kostnaderna kommer således på sikt att öka väsentligt över den kostnadsnivå som är aktuell i sjöfartsver-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     97

kels förslag. Jag förordar därför sjöfartsverkets huvudförslag vilket innebär alt sjömätarflouan reduceras med ett fartyg - Johan Månsson - och all en besparing görs på anslaget för nästa budgetår med 850000 kr.

En försäljning av Johan Månsson som verket aktualiserar i sin anslagsframställning ligger också enligt min mening nära till hands. Förutom de ca 1,8 milj. kr. som frigörs genom all inle utnyttja fartyget kan besparingar också göras pä kapilalkoslnadssidan pä ca 1 milj. kr. Del bör enligl min mening ankomma pä verket att pä kommersiella grunder avgöra om fartyget skall försäljas eller om det kan finnas andra alternativ, t. ex. uthyrning, som kan vara mer fördelaktiga. Jag vill avslutningsvis när det gäller fartygsresurser för sjökarlläggning erinra om atl verket har isbrytarna all tillgå varav åtminstone ALE hittills ansetts ekonomisk att använda för sjömälning.

Förutom resursförstärkningen för sjökarlläggningen och för beredskapsanpassningen av kustradion som jag behandlar under anslaget Övrig verksamhet begär verket 142000 kr. för en tjänst som redaktör vid redaktionen för underrättelser för sjöfarande. Kostnaden är hänförlig till all sjöfartsverket påtagit sig alt i ett världsomfattande system för utsändning av navigationsvarningar svara för Östersjöområdet. Jag förordar alt anslagsposten Publikationer räknas upp med 142000 kr. och finansieras genom omföring av motsvarande belopp från anslagsposten sjökarlläggning.

Vid mina anslagsberäkningar för nästa budgetår harjag förutom besparingen inom sjökartläggningen på ca 0,9 milj. kr. utgålt från att besparingar också görs inom lots- och fyrväsendel med ca 5,0 milj. kr. Inom lotsväsendet innebär besparingen en minskning av personalstalen med 26 tjänster i samtliga fall genom naluriig avgång. Som framgår av verkels redovisning kommer nuvarande servicenivå i huvudsak atl kunna upprätthållas. Besparingen leder inle heller lill all någon lolsplals helt avbemannas.

Sjöfartsverket har vidare tagit upp 100000 kr. i besparing som gäller ersättningen till televerket för vissa radiotjänstkosinader. Sjöfartsverkets ersättning lill televerket uppgår för innevarande budgetär lill ca 9,9 milj. kr., varav ca 0,7 milj. kr. från anslaget E5. Övrig verksamhet. Kostnaderna gäller i allt väsentligt det arbete televerkets kustradiostationer utför på sjöräddningsomrädel. Som framgår av sjöfartsverkets anslagsframställning och den anslagsframställning televerket lämnar direkt lill regeringen begär televerket en ersällning på ca 14,1 milj. kr. för nästa budgelår. Ökningen -ca 4,3 milj. kr.- motiverar televerket med förutom ökade personalkostnader och trafikavgifter med ändrade principer för prissättningen. Televerket anför all den ändrade prissättningen innebär all sjöfartsverket betalar enligl samma principer som gäller för kunder med vilka televerket inte har långsiktiga avtal. Sjöfartsverket anser sig å sin sida inle kunna sluta långlidsavial om ersättningen till televerket eftersom de medel som sjöfartsverket förfogar över för delta ändamål är avhängiga statsmakternas årliga prövning. 7    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     98

Vid underhandskontakter mellan departementet och de båda verken har televerket betonat sill behov av att i ett nägot längre tidsperspektiv än ett år kunna dimensionera personalresurserna för sjöräddningsarbetel och avväga behovet av underhåll och investeringar. Del står samtidigt klart atl ett långtidsavtal med ekonomiska garantier inle kan realiseras inom ramen för den nu tillämpade anslagstekniken. För regeringens och riksdagens information vill jag därför nämna att jag för egen del anser det naturligt att televerket skall kunna påräkna en viss långsiktighet i medelstilldelningen. Skulle större förändringar i organisationen av sjöräddningsarbetet aktualiseras som påverkar samarbetet mellan verken bör såväl sjöfartsverket som televerket ges rimlig tid att planera för en sådan situation.

Televerket har efter att frågan diskuterats, i samråd med sjöfartsverket modifierat sina tidigare beräkningar och utgålt frän en prissättning som tillämpas vid långfristiga avtal. Till följd av detta kan brullokostnaden under anslaget El reduceras med ca 1,5 milj. kr. ulöver de 100000 kr. sjöfartsverket tagit upp som besparing. Ersättningen lill televerket för radiotjänst åt sjöfarten beräknarjag sålunda lill ca 12,5 milj. kr. varav ca 11,0 milj. kr. gäller anslaget E I. För att något förenkla behandlingen av televerkels radiotjänstkosinader anser jag del tillräckligt att anslagsfrågan fortsättningsvis behandlas inom ramen för sjöfartsverkels anslagsframställning.

Jag beräknar sammanfattningsvis bruttokostnaden under anslaget för nästa budgetär lill 401,8 milj. kr. Bidrag och andra inkomsler under anslaget beräknarjag till ca 35,4 milj. kr. Den största posten gäller ersättningen för vissa fritidsbåtkoslnader (25 803000 kr.) som anvisas över anslaget E5. Övrig verksamhet. Ersättningen frän chefen för marinen för den militära sjökarlläggningen är beräknad lill 4100000 kr. Fiskels andel av sjöfartsverkets kostnader under anslaget E I, som också påverkas av televerkets radiotjänstkostnader, beräknarjag efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet till 4 273000 kr. Sjöfartsverkets kostnader för farledsverksamheten inom det ekonomiska försvaret beräknar jag efter samråd med chefen för försvarsdepartementet till I 872000 kr. under anslaget E 1. Jag förordar därtor ett anslag på ca 366,4 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Mitt förslag lill medelsförbrukning fördelat på delprogram framgår av följande sammanställning.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet     99

Delprogram	1982/83 Utfall	1983/84 Anvisal	Beräknal	1984/85
			Verket	Före-
				draganden
		tusental kr.
1. Administration	31247	30647	34 291	32 953
2. Fyrväsendel	92 568	100034	107956	108 190
3. Lotsväsendet	162 729	170574	176549	177 372
4. Sjöräddning m. m.	11099	11930	15 083	13 543
5. Södertälje kanal	5 564	6096	6988	7032
6. Mindre kanaler och
fördjupade farieder	4 174	4960	7278	7 298
7. Sjökartläggning	46315	49539	60 723	53 162
8. Publikationer	2 155	1592	2 226	2 247
Summa koslnader	355851	375 372	411094	401 797
Avgår intäkter
Under anslaget	3 858	1241	124!	1241
Bidrag frän andra
huvudtitlar och anslag	26489	28077	35 532	34 176
Summa intäkter	30347	29318	36773	35417
Sunima ulfall/anslag	325 504	346054	374321	366380

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Farledsverksamhet exkl. isbiytning för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag på 366 380000 kr.

E 2. Isbrytning

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

129755000 167500000 173 500000

Från anslaget betalas den del av utgifterna under programmet Farleds-verksamhet som är all hänföra till statens isbrytningsverksamhel.

Sjöjärtsverkets anslagsjiamställning

För budgelåret 1982/83 anvisades 166 milj. kr. under anslaget Isbrytning varav verket, beroende pä de ändrade principerna för beräkning av förräntningspliktigt kapital, fick disponera 160,9 milj. kr. Beroende på den milda vintern behövde endast tre statsisbryiare utnyttjas i de norrländska farvattnen samt isbrytaren ALE en kortare tid i Vänern. Utfallet på anslaget blev ca 129,8 milj. kr. För budgetåret 1984/85 beräknar sjöfartsverket kostnaden till ca 173,7 milj. kr. Pris- och löneomräkningen uppgår lill ca 8,3 milj. kr.

Verket räknar med att kunna spara 1,5 milj. kr. genom rationaliseringar inkl. Ymers ombyggnad för ijockoljedrift och ca 0,6 milj. kr. genom alt egen personal i större utsträckning än hittills utför rutinmässigt underhäll.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    100

Föredragandens överväganden

Jag förordar efter endast en mindre justering av verkets prisomräkning ett anslag på 173,5 milj. kr. för isbrytning nästa budgetår. Fördelningen på delprogram framgår av nedanstående sammanställning. Jag vill i sammanhängd nämna att statskontoret under hand meddelat atl uppdraget angående civil bemanning av isbrytare och sjömälningsfartyg kommer alt redovisas inom den närmaste liden.

Delprogram	1982/83 Ulfall	1983/84 Anvisat	Beräknal 1984/85
			Verket	Föredraganden
		tusental kr.
1.   Administration 2.   Isbrytning	1308 128447	1466 166084	1555 172 167	1561 171989
Summa koslnader	129755	167 550	173722	173550
Avgår intakter Under anslaget	0	50	. 50	50
Summa ulfall/anslag	129755	167500	173672	173500

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Isbrytning för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag pä 173 500000 kr.

E 3. Fartygsverksamhet

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

29398000 29429000 30600000

Från anslaget betalas utgifterna för sjöfartsverkets uppgifter som gäller säkerheten ombord på fartyg, skyddet av den marina miljön från påverkan av fartyg och last samt uppgifter som gäller de ombordanställdas sociala förhållanden pä fartygen. Förutom lillsynsuppgifier inrymmer verksamheten kontroll av farleders utmärkning och arbete med normer och föreskrifter. Inom programmet Fartygsverksamhel ingär också enheten för land-transporter av fariigl gods (LFG) och del nya sjömansregistrei.

Sjöjärtsverkets anslagsframställning

För budgetåret 1982/83 anvisades ca 30,0 milj. kr. under anslaget Fartygsverksamhet. Beroende pä den beslutade avvecklingen av sjömansnämnden ställdes ca 29,3 milj. kr. till verkets disposition i regleringsbrevet. Ulfallel blev efter avtalsenliga löneökningar på 0,3 milj. kr. 29,4 milj. kr.

Sjöfartsverket bcriiknar brullokostnaden för budgelårel 1984/85 till ca 34,9 milj. kr. Pris- och löneomräkningen uppgår till ca 2,1 milj. kr. I sitt

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    101

förslag tar verket upp en besparing på ca 0,8 milj. kr. Denna uppnäs genom indragning av fem fartygsinspektörsljänster, i samtliga fall genom naturlig avgång, inom distriklsorganisationen. Personalminskningen får enligl verket ses mot bakgrund av den fortgående minskningen av antalet enheter i den svenska handelsflottan.

Sjöfartsverket beräknar inkomsterna under anslaget till ca 4,5 milj. kr. vilket ger ett anslagsbehov pä ca 30,5 milj. kr. Av inkomsterna är 2,0 milj. kr. hänföriiga lill ersättningen för del nya sjömansregistret och 1,1 milj. kr. för LFG frän anslaget E5. Övrig verksamhet. Vidare ingär bidrag från nionde huvudtiteln med 1,2 milj. kr. för viss taxejämkning när del gäller säkerhetstillsyn av fiskefartyg.

Föredragandens överväganden

Jag godtar i huvudsak sjöfartsverkels anslagsberäkning. Efter endast en smärre justering av verkets prisomräkning och tillägg för L-ATF-ätgärder förordar jag ett anslag för nästa budgetår på 30,6 milj. kr. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet har jag beräknat bidraget frän nionde huvudtiteln till 1,2 milj. kr.

Mitt förslag till medelsförbrukning fördelat på delprogram framgår av följande sammanställning.

Delprogram	1982/83	1983/84	Beräknal 1984/85
	Utfall	Anvisat
		/kli v lal	Verket	Föredraganden
		tusental kr.
1. Administration	2 273	2 272	2442	2455
2. Tillsyn m. m. av Irans-
porter av farligt gods	2 340	2 370	2642	2743
3. Sjömansregistrei, be-
hörighets- och be-
manningsfrägor	1416	1382	3 460	3461
4. Övrig tillsyn av fartyg	20263	209.35	21365	21445
5. Skeppsmätning	3 537	3 164	3 375	3 395
6. Sjöleknisk utred-
ningsverksamhet	1494	1553	1641	1657
Summa koslnader	31323	31676	34925	35156
Avgår intäkter
Under anslaget	254	101	151	151
Bidrag	1779	2 146	4 305	4405
Summa intäkter	2033	2247	4456	4556
Summa utfall/anslag	29290*	29429	30469	30600

exkl. sjömansnämnden

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Fartygsverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag pä 30600000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    102 E 4. Sjöfartsmateriel m. m.

Budgetår	Ing.behållning	Anslag	Utgift
		tusental kr.
1982/83 1983/84 1984/85 verket föredraganden	57 336 34 586 100 1086	53 400* 35900 83 935** 56160	715.50 69400 84 035 54 520

*    varav 7.7 milj. kr. med finansfullmaklen ** exkl. 5% marginal

Från anslaget betalas utgifterna för sjöfartsverkets investeringar i fartyg, båtar, fyrar, fyr- och telemateriel samt i farleder m.m. Räntor och avskrivningar pä investerat kapital påverkar kostnaderna för farleds- och fartygsverksamheten. Medel för atl bestrida de årliga kapitalkostnaderna ingår i anslagen för farieds- och fartygsverksamhelen.

Sjöfartsverkets anslagsframställning

För nästa budgetär räknar sjöfartsverket med en medelsförbrukning på ca 84 milj. kr. Efter avdrag för en beräknad ingående behållning begär verket ett anslag på ca 83.9 milj. kr. I förslaget lill medelsförbrukning ingår 14,7 milj. kr. för ny- och ombyggnad av fyrar och 9,9 milj. kr. för fyr- och telemateriel. Investeringarna inom lotsväsendet uppgår i förslaget till 13,9 milj. kr. varav ca 7,8 milj. kr. gäller två lotsbålar och molorbyten.

För investeringar inom sjökartläggningen begär verket ca 22,0 milj. kr. varav 13,0 milj. kr. gäller en självgående farledsram, 3.0 milj. kr. sidobälar till Johan Månsson och 5.0 milj. kr. utrustning för sjömälning. Verket tar vidare upp 16 milj. kr. för ombyggnad av isbrytarna Frej och Alle för Ijockoljedrift och 2 milj. kr. för teknisk utrustning lill isbrytarna.

Föredragandens överväganden

Investeringarna som sjöfartsverket tar upp gäller i allt väsentligt ersättningsanskaffningar. I huvudsak gäller det dessutom investeringar som görs i rationaliserande syfte. Av investeringarna inom fyrväsendel gäller 10 milj. kr. tvä nya fyrar i Ålands hav. Fyrbyggnalionen hänger samman med att sjöfartsverket och finska sjöfartsstyrelsen gemensamt planerar att anlägga en farled genom Ålands hav. Efter vad jag underhand har inhämtat pågår numera projektering av fyrarna. Enligt planerna skall fyrarna vara färdiga under 1985. Som jag framhöll redan i föregående års budgetproposition kan objekten i sig vara lämpliga att i första hand genomföras,inom ramen för eventuella sysselsältningsfrämjande åtgärder och dä med stöd av finansfullmakten. Jag vill därför avvakta med att föreslå finansiering av fyrarna via ordinarie anslagsmedel. Detsamma gäller en planerad mindre fördjupning av lolsbälshamnen vid Skags udde för I milj. kr. Vidare kan de

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    103

13,0 milj. kr. verket begär för farledsramen räknas bort från medelsförbrukningen nästa budgetår. Den totala finansieringen av farledsramen, 23 milj. kr., är numera ordnad via medel frän arbetsmarknadsstyrelsen. Med hänvisning lill mitt tidigare ställningstagande beträffande sjömätningsfarty-get Johan Månsson, kan också de 3,5 milj. kr. verket tar upp för bl.a. sidobåtar utgå frän medelsförbrukningen nästa budgelår.

Med de avvikelser jag nu redogjort för godtar jag i huvudsak verkets förslag lill investeringar i övrigt. Jag beräknar medelsförbrukningen till ca 54,5 milj. kr., vilket ger ett anslag för nästa budgetår på ca 56,2 milj. kr. Med hänsyn lagen till omfattningen och karaktären av sjöfartsverkets investeringar förordar jag atl verket pä samma sätt som tidigare år ges ett beställningsbemyndigande pä högst 5 milj. kr. för leveranser av sjöfartsmateriel under budgetåret 1986/87.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att sjöfartsverket lämnas ett beställningsbemyndigande på högst 5000000 kr. för leveranser av sjöfartsmateriel under budgetåret 1986/87,

2. till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag på 56 160000 kr.

E 5. Övrig verksamhet

1982/83 Utgift 26645000

1983/84 Anslag 26984000

1984/85 Förslag 37 111000

Frän anslaget betalas utgifterna för viss radiotjänst ät sjöfarten, vissa koslnader för sjöfartsverkets omlokalisering, åtgärder mot förorening från fartyg, särskild undersökningskommission vid sjöolyckor, bemanning av fyrar av regionalpoliliska skäl. Vidare finansieras från anslaget vissa koslnader för internationellt samarbete pä sjöfarlsområdet, vissa fritidsbåt-kostnader, sjömansregistrei samt enheten för landtransporter av farligt gods. Ett engångsbelopp för beredskapsanpassning av kustradion las upp på anslaget för nästa budgetär.

Sjöfartsverkets anslagsframställning

För budgetåret 1984/85 beräknar sjöfartsverket bruttokostnaden för Övrig verksamhet lill ca 37,7 milj. kr. Efter avdrag för intäkter som huvudsakligen utgörs av bidrag från olika intressenter för vissa bemanningskostnader, blir anslagsbelastningen i sjöfartsverkets förslag ca 37,1 milj. kr. Förutom kompensation för inträffade pris- och lönekostnadsökningar som verket anger till ca 5.8 milj. kr., tar verket upp 2,3 milj. kr. för upprensning av Baggenssläket (2,0) och för flygfotografering för bätsportkort samt ca

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    104

2.0 milj. kr. för finansiering av det nya sjömansregistret. I verkels huvudförslag bortfaller de 2,3 milj. kr. verket begär för bl. a. Baggenssläket.

Beträffande den begärda volymökningen för upprensning av Baggenssläket framhåller verket alt farleden genom staket tillhör en av Sveriges mest trafikerade farvatten med framför allt fritidsbåtar. Verkets förslag innebär atl farleden återställs lill ursprungligt djup, 3 meter med 10 meter botlenbredd. Avsikten är atl förbättra framkomligheten och säkerheten för fritidsbåtarna. På sä sätt avlastas enligl verket också farlederna för handelssjöfarlen från frilidsbällrafik. Samtidigt avvisar verket det förslag som olika intressenter fört fram nämligen atl för ca 7,7 milj. kr. fördjupa och bredda farleden till 4,5 meter ramfrill djup. Sjöfartsverket anser del inle rimligt all lägga ned en sådan kostnad med hänvisning till all många andra projekt för handelssjöfarlen har högre prioritet. Del är dessutom enligl verket tveksamt om t. ex. bunkerfartyg och mindre tankfartyg skall trafikera Baggenssläket.

Föredragandens överväganden

Den prisomräkning verket redovisar kan justeras ned med ca 1.5 milj, kr. varav 1.1 milj. kr. är hänföriiga till televerkets ersättning för viss radiotjänst ål sjöfarten, vilken jag närmare redogjort för under anslaget E 1. Min justering i övrigt gäller i huvudsak vissa reskostnader och delprogrammet omlokaliseringskoslnader.

Beträffande kostnaderna för sjömansregistrei. 2 milj. kr., som verket tar upp är detta en konsekvens av statsmakternas tidigare beslut om ell nytt mönstringssystem för sjömän. Utvecklingsarbetet har pågått sedan våren 1982 och del nya registret avses vara i drift och det gamla manuella i huvudsak avvecklat fr. o. m. den 1 januari 1985.

I sitt förslag har verket tagit upp 120000 kr. utöver pris- och löneomräkningen för alt läcka vissa koslnader för skrivarbeten och andra kansligöromål vid LFG-enhelen. Uppräkningen bygger pä förutsättningen all ungefär samma belopp kommer att inflyta som inkomster under anslaget. Jag har för egen del inle nägot all erinra mot verkets förslag. Jag anser emellertid all beloppen skall redovisas under anslaget E3. Fartygsverksamhel.

När del gäller upprensningen av Baggenssläket tillstyrker jag verkets förslag. En fördjupning av farleden för nära 8 milj. kr. anser jag i likhet med verket inte vara vare sig ekonomiskt eller trafikmässigt motiverad. Jag tillstyrker också verkels förslag att satsa på flygfololekniken som underlag för framställningen av bätsportkort. Jag ser den föreslagna försöksverksamheten som en intressant väg atl förslärka bälsporlkorlspro-duklionen. Den förordade resursförstärkningen får också ses mot bakgrund av alt bätsporlkorlen ger sjöfartsverket vissa inkomsler. I mitt förslag för nästa budgetår har jag också efter samråd med chefen för försvarsdepartementet beräknat 1,5 milj. kr. för beredskapsanpassning a\ kuslradion. Investeringen som initierats från såväl sjöfartsverkets som televerkets sida är lolalförsvarspolitiskt motiverad.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    105

Jag förordar ett anslag på 37,1 milj. kr. för nästa budgetår. Milt förslag fördelat på delprogram framgår av följande sammanställning.

Delprogram	1982/83 Utfall	1983/84 Anvisat	Beräknat	1984/85
			Verket	Före-
				draganden
		lusenlal kr.
1. Radiotjänst ål sjöfarten	665	665	1 4.S0	1 450
2. Omlokaliserings-
koslnader	2 765	3 129	3 650	3 426
3. Åtgärder mot vatten-
förorening från fartyg	■ -	1	1	1
4. Särskild undersöknings-
kommission vid sjö-
olyckor	556	86	93	93
5.  Bemanning av fyrar av
regionalpoliliska skäl	1602	1723	1 905	1858
6. Bidrag lill vissa in-
ternationella organisa-
tioner m. m.	271	293	446	3.S6
7. Vissa kostnader för
fritidsbättrafik	19 548	20 602	26912	25 803
8. Enheten för land-
transporter av
fartigt gods	579	946	1220	1080
9. Vissa kostnader för
sjömansregistret	-	1 600*	2 005	2 005
10. Viss beredskapsan-
passning av kuslradion	-	-	-	1500
Summa koslnader	25986	29045	37 682	37 572
Avgår intäkter
Under anslaget	340	461	581	461'
Summa utfall/anslag	25646**	28584	37 101	37 111

*   Anvisat på TB 1

** Avser kvarvarande delprogram

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Övrig verksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag på 37 111 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    106

Övriga sjöfartsändamål

E 6.  Handelsflottans pensionsanstalt

982/83	Utgift	1000
983/84	Anslag	1000
984/85	Förslag	1000

Handelsflottans pensionsanslalt (HPA) handlägger ärenden om pensionering av sjömän enligl kungörelsen (1972:412) om sjömanspension (ändrad senast 1980:432).

Enligl lagen (1961:300) om avgift för sjöfolks pensionering (ändrad senast 1979:660) skall redare betala avgift för beredande av pension ät sjömän, vilka som manskap varit anställda på svenskt handelsfartyg i utrikes fart.

Kostnaderna för pensionsanstallens administration betalas med dessa avgifter. Av dessa medel las ell sä slorl belopp i anspråk till pensionsan-slallen, som motsvarar summan av anstaltens avlöningar och omkostnader med avdrag för I 000 kr. Sistnämnda belopp utgör den anslagsmässiga neltoutgiften.

Föredragandens överväganden

	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		Pensions-	Före-
		anstalten	draganden
Anslag
Lönekostnader	914000	4- 45 000	+ 45 000
Sjukvård	2000	-	-
Reseersättningar	21000	-	-
Lokalkostnader	107 000	-f 47 000	+ 47 000
Expenser	58000	-t-   10000	-1-   10000
Utbetalningskostnader	65 000	-1-170000	+ 170000
	1167 000	-1-272000	4-272000

Summan av posterna lill avlöningar, arvoden och omkostnader blir 1439000 kr. Till uppbörd under anslaget skall således las 1438000 kr. Medelsanvisningen pä statsbudgeten skall ske med oförändrat 1 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Handelsflottans pensionsanslalt för budgetåret 1984/85 anvisa ett anslag pä I 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    107 C 7. Handelsflottans kultur- och fritidsråd

1982/83 Utgift	1000
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Handelsflollans kultur- och fritidsråd (HKF) planlägger, samordnar och genomför kultur- och fritidsverksamhet för sjöfolk. Rådels verksamhet inriktas på kulturell service som avses ge en bild av del svenska kulturul-budet genom distribution av TV-kassetter, ljudband, tidningar, litteratur och film samt biblioteksverksamhet. Rådet ordnar även bl. a. idrottsarrangemang. Rådet har ett omfattande samarbete med bl.a. motsvarande nordiska organisationer och med svenska kyrkan i utlandet samt - när det gäller idrottsfrågor - med kommuner och idrottsorganisalioner.

Från den 1 juli 1976 gäller de riktlinjer för den inriktning, organisation och finansiering inom handelsflottan som godkänts av riksdagen efter förslag i prop. 1975/76:73 (TU 1975/76: 10. rskr 1975/76:89) och vidare de anvisningar för verksamheten som lämnats i regleringsbrev för verksamheten under budgelåret 1983/84.

- Rådets verksamhet finansieras via handelsflollans kultur- och fritidsfond, som tillförs en viss del, f. n. 6 milj. kr. dock högst 9.0%, av nettobeloppet av erlagda statliga fyravgifier. Filmverksamhelen skall dock finansieras med filmhyror.

Över statsbudgeten anvisas ell formellt belopp av I 000 kr.

HKF:s anslagsframställning

Kultur- och fritidsrådet beräknar utgifterna inkl. filmverksamhelen lill ca 12,4 milj. kr. och inkomsterna till ca 11,7 milj. kr. varav 10 milj. kr. från fyravgifier. Det beräknade underskollel, ca 0.7 milj. kr., föresläs utgå ur handelsflottans kultur- och frilidsfond. Handelsflottans kultur- och fritids-fond visade den 30juni 1983 ett överskott på ca 4,8 milj. kr. Av överskottet avses ca 3,9 milj. kr. användas för täckande av utgifter under innevarande budgelår.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    108

Föredragandens överväganden

	1983/84	Beräknal 1984/85
		Kultur- och fritidsrådet	Föredraganden
Ulgifter
1. KuUur- och fritidsverksamhet inkl. filmverksamhet	11866 000	12 438000	10868 000
	11866000	12438000	10868000
Inkomster
2.   Filmhyror 3.   Inkomsträntor 4.   Övriga inkomsler	1500000 440000 6000 000	1.500000            förslagsvis 270000 10000000	1000 370000 9597 000
	7 940 000	11770 000	9968000
Beräknat underskott all utgå ur handelsflottans kultur- och frilidsfond	3 926000	668 000	900000

Del tidigare kravet på självfinansiering av filmverksamheten föreslås slopas. Verksamheten får i stället, pä utgiftssidan, ingå i Kultur- och fritidsverksamheten ulan atl några särskilda medel beräknas för den. Bland inkomster bör dock filmhyror särredovisas och i budgeten las upp med förslagsvis I 000 kr. HKF bör sedan i regleringsbrev bemyndigas att överskrida utgiftsposten Kultur- och fritidsverksamhet med del belopp som motsvaras av inkomster av filmhyror. I den män delta inle förslär alt täcka kostnaderna för filmverksamheten fär resterande behov tas från anslagna medel för Kultur- och fritidsverksamhet pä bekostnad av övrig verksamhet inom anslaget.

En fortsatt successiv minskning av Handelsflottans kultur- och frilidsfond föresläs.

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen atl

1.  godkänna de av mig föreslagna riktlinjerna för finansiering av
Handelsflottans kultur- och fritidsråd

2.   till Handelsflottans kultur- och fritidsiMd för budgetåret 1984/85
anvisa ett förslagsanslag pä 1 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    109 E 8. Ersättning till viss kanaltrafik m. m.

1982/83 Utgift	1000
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Från anslaget kompenseras Trollhätle kanalverk, Vänerns seglationssiyrelse och Stockholms hamn i överensstämmelse med statsmakternas beslut om all slopa de särskilda passageavgifterna för Väner- och Mälartra-fiken (prop. 1978/79:24, TU 6, rskr 61), Vidare betalas kostnaderna för vissa fyrar i Röda Havet och ispairulleringen i Norra Atlanten och för statsbidrag till vissa hamnar för mottagning av miljöskadligl avfall. Kostnaderna under anslaget avräknas från inkomsttiteln fyr- och fariedsvaruavgifter. Över statsbudgeten anvisas ett formellt belopp på I 000 kr.

Föredragandens överväganden

De verkliga kostnaderna under anslaget uppgick för budgetåret 1982/83 lill ca 37,3 milj. kr. varav 35,3 milj. kr. avsåg ersättning till Trollhälte kanalverk och Vänerns seglationssiyrelse. För budgetåret 1984/85 beräknarjag kostnaderna under anslaget till 44,3 milj. kr. Jag har då räknat med ca 36 milj. kr. i ersättning till Trollhätle kanalverk och 6 milj. kr. till Vänerns seglationssiyrelse.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att lill Ersättning till viss kanaltrajik m.m. för budgelårel 1984/85 anvisa ett förslagsanslag på I 000 kr.

E 9. Lån till den mindre skeppsfarten

1982/83 Utgift 37 225000 Reservation 16616000

1983/84 Anslag 40000000

1984/85 Förslag 40000000

Kapitaltillgång 30/6 1983: 169436000

Beräknad kapitalföriust 1982/83: 500000

Anslaget för län lill den mindre skeppsfarten har till syfte att främja en från allmän synpunkt önskvärd förnyelse av landets bestånd av mindre fartyg. Län kan enligt förordningen (1971:324) om län lill den mindre skeppsfarten (omtryckt 1980:462) beviljas svenskl rederiföretag för förvärv, ombyggnad eller reparation av mindre fartyg. Företräde till län skall ges mindre rederier. Län beviljas av statens lånenämnd för den mindre skeppsfarten.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    110

Länenämndens anslägsjramsliillning

Under budgelårel 1982/83 beviljade lånenämnden 6 lån på sammanlagt 37,2 milj. kr., varav 3 lån på tillsammans 26 milj. kr. för inköp av tvä lorrlasifariyg och 2 lån för nybeställningar av tvä passagerarfartyg för skärgärdslrafik. Länenämnden redovisar vissa kapitalförluster i ullånings-verksamhelen beroende på den under flera är svåra situationen för sjöfarten. För budgetåren 1980/81 och 1981/82 uppgick dessa lill 3 milj. kr. resp. 0,3 milj. kr. För budgetåret 1982/83 beräknas kapitalförlusten till ca 0,5 milj. kr. Läncnämnden bedömer att den dåliga frakimarknaden för framför allt lorrlasifariyg medför en risk för ytterligare förluster även under innevarande budgetär för sådana fartyg som under en längre lid haft likviditets-svårigheter. Av länenämndens anslagsframställning framgår vidare atl beviljade uppskov med amorteringar uppgår lill 10 milj. kr. av totalt fastställda 19 milj. kr. Nämnden gör den bedömningen atl del sedan våren 1983 utgående rederislödel kan komma atl innebära en förbättring av låntagarnas belalningsmöjligheter under innevarande budgetär.

Länenämnden bedömer alt utlåningen de närmaste åren huvudsakligen kommer atl avse inköp av begagnat tonnage. Orsaken är enligl nämnden all nybeställningar med nuvarande intjäningsmöjligheter blir alltför kapi-talkrävande i jämförelse med inköp av modernt och fullt jämförbart andra-handslonnage. Intresset från de mindre rederiernas sida för sådana förvärv har enligt nämnden påtagligt ökat. Lånenämnden begär ell anslag på 50 milj. kr. för utlåning nästa budgelår. Nämnden bedömer samtidigt all tillgängliga medel i sin helhet kommer all lånas ul under innevarande budgelår.

Föredragandens överväganden

Lånenämnden disponerar för innevarande budgelår 56,6 milj. kr. för sin utlåning, varav 16,6 milj. kr. utgör en ingående behållning från föregående budgelår. Trots den försikliga optimism som ullrycks frän nämndens sida när det gäller efterfrågan på lån anser jag all ell anslag på 40 milj. kr. kan vara lämpligt även för nästa budgetår. Detta överensstämmer relativt väl med den faktiska utlåningen under de tre senaste åren. Vid min bedömning av anslagsbehovet harjag vidare tagit hänsyn lill den relativt goda ullä-ningskapacitet som beroende på släpande reservationer finns under innevarande budgetår.

När del gäller de kapitalförluster nämnden redovisar, ca 3,8 milj. kr. är ca 3 milj. kr. hänföriiga lill en konkurs under budgelåret 1980/81. Del är enligl min mening förklarligt alt vissa kapitalförluster inträffat mot bakgrund av dels den under flera är svaga sjöfarlskonjunkluren dels nämndens inriktning att kunna ställa upp med kapital i betydligt högre riskläge än vad som följer av en strikt bankmässig prövning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Lån till den mindre skeppsfarten för budgelåret  1984/85 anvisa ell reservationsanslag på 40000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    111

E 10. Stöd till svenska rederier

1982/83 Utgift 137000000

1983/84 Anslag 250000000

1984/85 Förslag        200000000

Våren 1982 fattade riksdagen beslut om vissa sjöfarlspoliiiska frågor (prop. 1981/82:217, TU 37, rskr 437). Beslutet innebär bl. a. ell tidsbegränsat stöd till svenska rederier. Enligl beslutet skall stödet utbetalas med början under är 1983, vilket innebär alt sjömansskatt som inlevererats underår 1982 utgör underlag för beräkning av det första årets stöd. Riksdagen har senare (prop. 1982/83: 25, TU 5, rskr 115) beslutat om att tidigarelägga stödet till s. k. kuslsjöfarlsfarlyg ett år.

Nämndens för rederistöd anslagsjramställning

Nämnden för rederistöd uppger i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 att nämnden under budgetåret 1982/83 har beviljat stöd om sammanlagt 137 milj. kr. Härav avser 30 milj. kr. kvalifikationsårei 1981 och 107 milj. kr. kvalifikationsåret 1982.

För budgelårel 1983/84 har anvisats 250 milj. kr. Nämnden beräknar under hand utfallet till 215 milj. kr.

För budgetåret 1984/85 beräknar nämnden att stödet kommer att uppgå till 200 milj. kr. Nämnden har härvid tagit hänsyn till kvarvarande "balans" frän kalenderåren 1982 och 1983. Vidare har hänsyn tagits till alt för utbetalningar som blir aktuella 1985 och grundas på 1984 som kvalifikationsår gäller reducerat procenttal av inbetald sjömansskatt. Nämnden beräknar administrationskostnaderna för budgetåret 1984/85 lill 875000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar i enlighet med nämndens förslag ell anslag på 200 milj. kr. för stöd lill svenska rederier budgetåret 1984/85. Jag godtar också nämndens beräkning av administrationskostnaderna.

För administrationskostnader beräknarjag 875000 kr. under budgetåret 1984/85. Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

att till Stöd till svenska rederier för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag pä 200000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    112

F. LUFTFART

Luftfartsverket driver och förvaltar statens flygplatser för civil luftfart samt ansvarar för driften av stationsområdena för den civila luftfarten på militära flygplatser. Luftfartsverket har också lill uppgift att i fred svara för civil och militär flygtrafikledning samt att ha överinseendet över flygsäkerheten för den civila luftfarten. Verket skall vidare ulföra irafikala myndighetsuppgifter.

Luftfartsverkets ekonomiska mål är att driva verksamheten sä all full kostnadstäckning erhålls och så alt ett överskoll uppnäs som motsvarar räntekravet på det av staten och berörda kommuner tillskjutna invesle-ringskapilalel. Del ekonomiska resultatet för verket uppgick lill 98,9 milj. kr. budgetåret 1982/83.

Under 1970-talei skedde en kraftig utbyggnad av flygplatser och trafikledningssystem. De omfattande investeringarna har lett till atl luftfartsverket f. n. inte helt kan uppfylla sill förräntningskrav. Enligt luftfartsverkets plan för tioårsperioden 1977/78-1986/87 skall slalen och kommunerna fr. o. m. budgetåret 1983/84 erhålla full ränteersäilning samt kompensation för tidigare undert"örräntning.

Luftfartsverkets resultatutveckling har hittills i stort sett svarat mot planen. En uppdatering av de beräkningar som ligger lill grund för tioårsplanen, visar emellertid alt den prognostiserade resultatutvecklingen under de återstående budgetåren av perioden är sådan atl laxehöjningarna inle kan begränsas till de tidigare förutsatta 10% per år om planen skall kunna fullföljas.

Riksdagen beslutade år 1981 att en statlig trafikflygarhögskola skall inrättas under förutsättning att avtal kunde slutas med SAS om bl.a. formerna för en sådan utbildning. Våren 1983 träffades ell samarbeisavtal mellan slalen och bolaget avseende en civil trafikflygarutbildning. Antagning till utbildningen pågår f.n. Utbildningen beräknas kunna påbörjas våren 1984 i Ljungbyhed.

Fl. Flygplatser m. m.

Ing. be- Anslag Utgift

hållning

1982/83 121 100 000 223 700 000 213 200 000

19«3/84 131600000 * 127 900 000 219800 000

1984/85   verket 39700000 149 100000 **1807()0000

föredraganden .39700000 131900000 163 700000

* Inkl. sysselsällningsinvesleringar på Karlstads flygplats enl. regeringsbeslut 1983-10-06.

** Inkl. i anslagsframställningen upptagna investeringar finansierade med rörelsemedel 13,2 milj. kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    113

Från anslaget betalas investeringar i flygplatser (statlig andel), i navige-ringshjälpmedel, i teleteknisk och meteorologisk utrustning för flygtrafiktjänst saml i fordon och maskiner.

För budgetåret 1982/83 fastställdes investeringsramen till 213,2 milj. kr. Medelsförbrukningen under budgetåret uppgick t'ill 213,2 milj. kr.

För budgetåret 1983/84 uppgår investeringsramen till 222,1 milj. kr. efter höjning med 8,0 milj. kr. lill följd av regeringsbeslut 1983-10-06 om sysselsällningsinvesleringar på Karislads flygplats. Medelsförbrukningen beräknas lill 219,8 milj. kr.

Lujijärtsverkets anslagsframställning

Luftfartsverkets förslag till investeringsprogram för budgetåret 1984/85 upptar arbeien och anskaffningar till ett sammanlagt belopp av 203,4 milj. kr. Efter avdrag för kommunala och andra externa bidrag uppgår investeringarna till 174,2 milj. kr. I beloppet har inräknats investeringar pä 13,2 milj. kr. som luftfartsverket föreslår finansieras med rörelsemedel. De föreslagna investeringarna är 45,6 milj. kr. mindre än de beräknade utgifterna för innevarande budgetår. Av de totala invesleringsuigiflerna under budgetåret 1984/85 hänför sig 75 % lill objekt som beräknas vara påbörjade vid ingången av budgetåret.

Av de nya objekt som föreslås för budgetåret 1984/85 är huvuddelen ersättningsinvesleringar. På Arlanda föreslås medel för fortsalla utredningar avseende Arlanda 80-kraft, ringmainingsledning för vattenförsörjning, ersällning av dockningsanläggning, bansynviddsmälare, markrörelseradar, utrustning för bestämning av inversionsskiki (sodar) och väderradar. På Umeå och Örnsköldsviks flygplatser föreslås utbyte av hög- och lägspänningsställverk samt reservkraft. Ersättningsanskaffning av brandbilar, snöröjnings- och lerminalljänstmaterial planeras pä bl.a. Arianda, Umeå, Örnsköldsviks, Kiruna, Jönköpings, Kalmar, Sturup och Landvetter flygplatser. Inom flygtrafikledningen planeras bl.a. utbyte av radioui-rustning i ell antal navigeringsfyrar. Pä Norrköpings, Halmstad och Kalmar flygplatser avses anskaffning påbörjas av utrustning för halvautoma-liska väderobservaiionsslationer.

En specificering av luftfartsverkets förslag lill investeringsprogram för budgetåret 1984/85 framgår av följande tabell, där även utfall för 1982/83 och prognos för 1983/84 redovisas.

8    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    114

	Faktisk	Beräknad	utgift
	utgift
	1982/83	1983/84	1984/85
		milj. kr.
Flygplatser, totalt	245,6	338,2	145,2
varav
Arianda inrikes	146,8	124,6	9,0
Arlanda övrigl	60,0	59,2	18,3
Landvetter	0,2	2,7	0,1
Bromma	0,7	0.2	-
Umeå	0,1	1,1	0,6
Kiruna	1,8	17,7	11,4
Skellefteå	0,4	1,1	0,1
Sundsvall/Härnösand	2,1	9,7	12,7
Örnsköldsvik	5,4	7,1	2,0
Östersund	0,8	3,8	-
Luleå	12,3	55,9	43,7
Jönköping	0,7	4.5	0,7
Karlstad'	1,4	10,7	13,7
Norrköping	2,0	11,8	8,4
Visby	1,9	9,6	5,4
Bråvalla/F 13	0,8	2,7	0,2
Slurup	1,7	0,7	3,0
Halmstad	-	4,5	1,1
Kalmar	6,5	13,7	14,3
Ljungbyhed/F 5	-	-	0,1
Ronneby	0,0	—	-
Ängelholm	0,0	0,0	0,4
Flygtrafiktjänst, en route	39,3	45,5	44,6
Fordon, maskiner, utrustning	7,6	25,5	14,2
Diverse och oförutsett	2,7	4,5	5,9
Totalt	295,2*	415,2**	209,9
Avgår kommunala bidrag	66,2	43,5	8,9
Statlig andel	225,1*	267,1**	180,7'*
AMS-medel	3,9	14,1	11,3
Övriga externa medel	-	90,5	9,0

*     Varav 11,9 milj. kr. över anslaget F 6. Särskilda investeringar för luftfarten. **   Varav 48,1 milj. kr. över anslaget F 6.

*** Inkl. 13,2 milj. kr. som enligl luftfartsverket bör finansieras med rörelsemedel. ' Inkl. sysselsällningsinvesleringar enl. regeringsbeslut 1983-10-06. Beräknad uigifl 1,5 milj. kr. 1983/84 och 6,5 milj. kr. 1984/85.

De sammanlagda utgifterna för de för budgelårel 1984/85 redovisade arbetena uppgår lill ca 210 milj. kr. Häri ingär medel för investeringar i sysselsätlningsfrämjande syfte pä bl.a. Luleå flygplats om 44 milj. kr. Efter avdrag för kommunala och andra finansieringsbidrag faller ca 181 milj. kr. pä slalen.

Luftfartsverket lar också upp frågan om en förändring av finansierings-och beslutsregler. Hittills har finansiering över statsbudgeten av luftfartsverkets investeringar varit förmånligast frän ekonomisk synpunkt. Genom den höjning av statens avkastningsränta som successivt har skett och den samtidiga minskningen av räntan vid inlåning på räkning i riksgäldskontoret har det enligl luftfartsverket blivit fördelaktigare atl använda egna rörcisemedel framför statskapital för finansiering av investeringar. Luft-fiirisverket anser all det bör vara möjligt för verket att inom sitt eget

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    115

finansiella utrymme fä finansiera investeringar med rörelsemedel. Ell ökal finansiellt ansvar bör enligt verket naturligen kopplas till en ökad frihet atl prioritera och besluta om investeringars genomförande.

För budgetåret 1984/85 räknar luftfartsverket i sin investeringsplan med alt finansiera diverse mindre investeringar och oförutsett om sammanlagt 13,2 milj. kr. med rörelsemedel. Behovet av anslagsmedel minskar därigenom i motsvarande mån.

Investeringsavtal med kommun underställs f.n. regeringen för godkännande i enlighet med 1982 ärs luflfarispolitiska beslut. Enligt luflfarlsverkel innebär detta all verkets befogenheter atl träffa avtal med kommuner har begränsats jämfört med tidigare regler. Verket anser all sådana avtal bör kunna träffas av verket för investeringar som regeringen godkänner. Samma bör gälla för avtal med kunder och övriga intressenter.

I det fall en investering kan finansieras helt och hållet utan anslag över statsbudgeten, anser luftfartsverket att verket bör ges befogenhet alt självt besluta om investeringen och träffa förekommande finansieringsavial.

Remissyttranden

Linjejlyg AB (LIN) understryker viklen av all den planerade markrörelseradarn på Arianda installeras. Däremot bör försöken i militär regi avvaktas innan beslut fattas om installation av SODAR. LIN framför nödvändigheten av glidbanesändare till bana 12 på Östersunds flygplats. Bolaget anser, vad gäller ATCAS, atl de årliga systemrevideringskosinaderna är för höga. LIN poängterar vikten av all en samordning sker mellan luftfartsverket, LIN och SAS innan verket beslutar om investering i sådan ramp-och terminalmaierial som kan utnyttjas gemensamt.

Scandinavian Airlines System (SAS) understryker viklen av alt förändringen av verkets organisation mot en mera marknadsorienterad inriktning och en härmed följande decentralisering med vidgade befogenheter för flygplatserna sker i samråd med de större brukarna, SAS och LIN, sä all inle en för luftfarten som helhet osund konkurrenssituation uppstår. Det är enligt SAS viktigt, all verket uppträder gentemot kunden SAS/LIN med utgångspunkt från en för samtliga fiygplatser och verket gemensam policy, vilken bör formuleras av luftfartsverket och SAS/LIN i samarbete.

Föredragandens överväganden

Luftfartsverkets investeringar syftar till atl bibehålla och vid behov höja flygsäkerheten saml alt bibehålla erforderlig kapacitet och standard i flygplats- och flyglrafikledningssyslemei.

Innan jag behandlar luftfartsverkets investeringar för del kommande budgelåret villjag ta upp några frågor som har anknytning lill luftfartsverkets verksamhet och förslagen i verkets anslagsframställning.

En fråga som jag inledningsvis berört är verkets I O-årsplan för resultatutjämning. Planen omfattar perioden 1977/78-1986/87 och innebär all en

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    116

ackumulerad underförräntning under periodens första del skall balanseras av en lika stor överiorräntning under periodens senare del.

Behovet av taxehöjningar beräknades vid planens upprättande till ca 10% per år. De förutsättningar som lioårsplanen ursprungligen byggde på har successivt förändrats. Det gäller bl.a. en lägre trafikvolymutveckling och ett högre ränteläge än beräknat. För att motverka de ogynnsamma förändringarna har verket successivt begränsat resursätgången genom verksamhetsförändringar och rationaliseringar.

I den senaste revideringen av lioårsplanen har effekterna räknats in av den ogynnsamma utvecklingen av chartertrafiken samt de ökade drift- och kapitalkostnader som beräknas uppslå i samband med LIN:s flyttning från Bromma till Arianda. Utjämiiingsmälei bedöms inte längre kunna uppnås med årliga avgiftshöjningar pä 10%. För atl uppnå balans krävs avgiftshöjningar på ca 14,5 % per år under resten av perioden.

I sitt förslag till laxehöjning per den 1 november 1983 konstaterade luftfartsverket att del finns omständigheter som talar emot en taxehöjning av denna storlek i nuvarande läge. Hit hör främst flyttningen av inrikesflyget till Arlanda som innebär en känslig omslällningsperiod för LIN saml den vikande efterfrågan pä charterresor. Detta är omständigheter som verket anser sig böra ta hänsyn lill i sin prissättning. Luftfartsverket föreslog därför att laxehöjningen skulle begränsas.

Jag delar luftfartsverkels bedömning atl verkets taxor inle kan höjas i den takt som krävs för alt lO-årsplanen skall kunna fullföljas. Det övergripande ekonomiska målet för verket står dock fasl, nämligen all kostnadstäckning skall nås totalt sett inklusive räntekravet på tillskjutet investeringskapital. Kostnadstäckningskravet skall i princip uppfyllas för varje enskilt budgetår. Resultalutjämning över tiden kan dock medges.

Kommunerna kommer dock i enlighet med den ursprungliga planen atl erhålla full förräntning pä investerat kapital fr.o.m. budgelåret 1983/84 och en återbetalning av ränieskulden under perioden 1984/85-1986/87.

Sedan några år tillbaka har verket som intern planeringsförutsättning angett en minskning av personalvolymen med ca 2 % per år. Denna reducering har hittills i slort sett kunnat genomföras.

Enligl den personalplan för budgelårel 1983/84 som luftfartsverket redovisal den 2 september 1983 kommer en viss ökning av verkels personal att ske under innevarande budgetår jämfört med föregående budgelår. Delta förklaras av LIN:s utflyttning till Arlanda som inneburit en net-loökning av personalen saml utökad kommersiell verksamhet på Arlanda och en satsning på exportverksamhet. Jag har förståelse för all ambitionen all minska personalen inle kan uppfyllas varje enskilt år. Jag vill dock stryka under att verkets egen personal i första hand bör användas för kommersiella satsningar. Tanken bakom verkets exportbolag är således alt merulnyilja verkels resurser, inte alt binda nya såvida delta inte kan ske med bibehållen långsiktig lönsamhet. Kommersiella aktiviteter måste gi-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    117

vetvis vara så efterfrågade av marknaden att full eller förbättrad kostnadstäckning kan nås.

Beträffande luftfartsverkets förslag om förändrade finansierings- och beslulsregler vill jag erinra om atl affärsverkens finansiering av sina investeringar successivt omprövats. För luftfartsverket har genom förslagen i den luflfarispolitiska propositionen som riksdagen behandlade våren 1982 (prop. 1981/82:98, TU 28, rskr 339) en viss uppmjukning av tidigare investeringsregler skett så lill vida all verket fält utökade möjligheter att träffa investeringsavtal med kommuner och andra intressenter. Eftersom det nya systemet endast prövats under en begränsad tidsperiod är jag inle beredd alt föreslå ytteriigare förändringar innan de nyligen beslutade ändringarna utvärderats. Detta kommer att ske av en särskild arbetsgrupp i kommunikationsdepartementet.

Ett särskilt problem har varit utvecklingen av trafiken på Sturup. Flygplatsen som logs i drift i början av 1970-talet har fortfarande ett visst kapacitelsöverskott. Under senare år har luftfartsverket vidtagit olika ätgärder för att stimulera trafiken på Sturup som därigenom blivit en betydelsefull flygplats för chartertrafik. Flygplatsen har dock saknat utrikes reguljär trafik förutom den s. k. pendeln mellan Sturup och Köpenhamn.

Frågan har fått förnyad aktualitet i samband med att SAS under år 1984 kommer att sälla igång svävarlrafik mellan Malmö och Kastrup. Vissa farhågor har funnits att pendeln i samband därmed skulle läggas ned. I anslutning lill att tillstånd för svävartrafiken meddelades förklarade dock SAS all man f. n. inte avsåg att lägga ned pendeltrafiken utan att möjligheterna att förbättra denna trafik och göra den mer kundanpassad först prövats samt att man avsåg att undersöka möjligheterna dels att inrätta en DC9-linje till London från Malmö via Köpenhamn, dels att sätta in SAAB-Fairchild SF-340 mellan Malmö och vissa orter i Västtyskland.

SAS nya företagsfilosofi innebär en större känslighet för marknadens krav på direktlinjer och färre mellanlandningar i Köpenhamn. På t.ex. Landvetter ökar SAS sin direkttrafik successivt. Del förefaller naturligt att man nu också fortsätter med att förbättra resemöjlighelen på den svenska marknaden med direkt utrikestrafik också från Slurup. Alla möjligheter till direkttrafik frän och via Landvetter och Sturup måste fortlöpande prövas av SAS. Som ett led i en kraftigare satsning på Sturup kan man också se att SAS öppnat trafik pä sträckan Malmö-Göteborg. Sammantaget finns det därför enligt min mening anledning att se positivt pä Sturups framtid. Utvecklingen av trafiken på flygplatsen kommer liksom hittills att uppmärksamt följas av kommunikationsdepartemenlet. Vid de återkommande överläggningarna med SAS och de skandinaviska trafikministrarna kommer också trafiken på Sturup att tas upp.

Jag vill i detta sammanhang också ta upp vissa frågor rörande flygtrafiktjänstens organisation.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    118

Med anledning av betänkandet (Ds K 1981:14) Flygtrafikledning - En organisationsöversyn fick luftfartsverket den 29april 1982 i uppdrag att redovisa vissa frågor rörande flygtrafikledningstjänstens organisation, ekonomi och framtida inriktning.

Verket redovisade resultaten av sill arbete i en rapport i oktober 1982. Yttranden över rapporten har lämnats av chefen för flygvapnet, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), riksrevisionsverket. Linjeflyg AB, Scandinavian Airlines System (SAS). Swedair AB, Svenska kommunförbundet, Svensk flygledarförening, Kungl. Svenska Aeroklubben (KSAK), Svensk pilotförening och Svenska allmänflygföreningen.

Flygtrafiktjänstens nuvarande system, metoder och organisation har till största delen sin grund i den s.k. flygtrafikledningskommitténs (FTK) förslag vilket riksdagen år 1973 beslutade i princip skulle ligga lill grund för flygtrafiktjänstens fortsatta utbyggnad.

I stora drag innebar beslutet att ett yttäckande kontrollerat luftrum skulle upprättas i Sverige och att en gemensam organisation för den civila och militära flyglrafikledningstjänslen skulle bildas. De huvudsakliga motiven för förändringen var den bedömda trafikutvecklingen, kraven på direkta flygvägar saml olika användares - civila och militära - tillgång lill luftrummet.

Det yttäckande kontrollerade luftrummet skulle införas med början i landels södra och mellersta delar. Enligt beslutet skulle allt svenskl luftrum söder om 61° N (söder om Mora) kontrolleras från ca I 300 m upp till 14 000 m.

Riksdagens beslut år 1973 om flygtrafikledningens system och organisation innebar bl.a. också atl de separata flygtrafikledningssystemen för militär resp. civil luftfart skulle slås samman till en gemensam organisation för flygtrafiktjänst. Frän denna undanlogs dock för militär luftfart vissa ijänstegrenar för vilka chefen för flygvapnet (CFV) även fortsättningsvis skulle ha ansvaret. I enlighet med riksdagens beslut organiserades flygtrafiktjänsten i fred som en särskild huvudenhet inom luftfartsverket.

Utvecklingen av luftfarten har ställt allt större krav pä ett effektivt utnyttjande av luftrummet och därmed även på flygtrafiktjänsten. Med utgångspunkt i tidigare nämnda riksdagsbeslut har en omfattande utbyggnad av trafikledningssystemet skett. Datorsystemet benämns ATCAS (Air Traffic Control Automated System). Genom ATCAS erhålls ett flygtrafikledningssystem som bl.a. medger datorbchandling och -presentation av radarinformation och färdplaner.

Hittills har enligt luftfartsverket investeringar på drygt 300 milj. kr. gjorts som resultat av 1973 ärs riksdagsbeslut. Driftkostnaderna för flygtra-flktjänsten uppgår f. n. till ca 200 milj. kr. per är.

En stor del av driftkostnaderna utgörs av personalkostnader. Antalet helärsarbelskrafter inom flygtrafiktjänsten uppgår f. n. lill ca 800. vilket är en ökning med 380 från år 1970 för luftfartsverkets del. Personalökningen

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    119

hänger främst samman med sammanslagning av civil och militär flygtrafikledning, men också med övertagande av meteorologiska observatörer från SMHI, ökat personalbehov lill följd av trafikökning, förändrade arbetstidsregler m. m.

Genom införande av ett yttäckande kontrollsystem har flygvägarna förkortals och bränslebesparande metoder och procedurer introducerats. Kostnadssänkningar för den civila tyngre luftfarten på storleksordningen 50 milj. kr. per år har därigenom enligl luftfartsverket gjorts möjliga. Jag vill också nämna att lufttrafiktillbuden, som i början på 1970-talet betraktades som det allvarligaste och mest oroande flygsäkerhetsproblemet under de senaste åren har minskat väsentligt i omfattning. Den förbättring som inträtt kan huvudsakligen tillskrivas upprustningen inom flyglrafikledningssyslemei samt ett utvecklat samarbete mellan flygtrafikledningen och flygvapnets slridsledning.

Jag kan konstatera alt standarden på svensk flygtrafiktjänst ligger pä en mycket hög nivå. Flygtrafiktjänsten är funktionellt uppbyggd och fyller väl de krav som ställs pä den. Luftfartsverkets utrustningar för flygtrafikledning är väl kvalificerade och internationellt uppmärksammade på grund av den höga driftsäkerheten och de låga underhållskostnaderna. Personalen är välutbildad och fyller högt ställda krav.

Flygtrafikens svaga utveckling under senare år har inneburit senareläggning och anpassning av syslemutbyggnaden. Bränslesiluationen i väriden har dock accentuerat kraven på flygtrafikledningen och understrukit kraven pä kortast möjliga flygvägar.

1973 ärs riksdagsbeslut ger också enligt min mening utrymme för anpassningar i genomförandel både tidsmässigt och beträffande innehåll i systemlösningen. I vilken utsträckning FTK:s principmodell för luftrumsorgani-salionen kommer alt realiseras i sin ursprungliga form och i sin helhet bör bli beroende av de krav på flygsäkerhet och effektivitet som ställs, den internationella utvecklingen inom ICAO och de ekonomiska möjligheterna all realisera dessa krav saml möjligheterna att läcka kostnaderna genom avgifter.

Den mest intensiva utbyggnadsfasen av flyglrafikledningssyslemei kommer atl vara avslutad om några år i samband med överföring av områdeskontroll (ACC) för Göteborgs flyginformationsregion till Malmö. Överföringen planeras ske är 1985. Efter detta kvarstår tre ACC i landet; Sturup, Arlanda och Sundsvall.

Trafikutvecklingen, nuvarande omrädeskontrollers tekniska status, och det ekonomiska läget indikerar atl en ersättning av omrädeskontrollen för norra Sverige kan bli aktuell först in på 1990-talet. Frågan om eventuell annan lokalisering än Sundsvall bör därför tills vidare anstå.

Från år 1985 kommer Sverige sålunda att vara indelat i tre flyginforma-lionsregioner med områdeskontroller i Sturup, Arlanda och Sundsvall. Anläggningarna i Sturup och Arlanda innehåller reservkapacitel i form av

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    120

lokalutrymme och arbetspositioner för flygtrafikledningstjänst. Radarpre-sentationsulrustningen i Sundsvall har viss utbyggnadsmöjlighet. De teletekniska hjälpmedlen i områdeskontrollerna torde ha en teknisk livslängd åtminstone till millen av 1990-talet.

FTK:s systemlösning innebar en reducering av landets fyra flyginforma-tionsregioner till tvä med områdeskontrollerna förlagda till Sturup och Luleå. Med hänsyn till den faktiska utvecklingen av flygtrafiken, de investeringar som gjorts och moderniteten i nuvarande områdeskonlroller bör enligt luftfartsverkets uppfattning FTK:s systemlösning ej längre vara styrande i delta avseende. Jag delar denna uppfattning. Vid en framtida ersättningsanskaffning av teknisk utrustning eller vid ändrat kapacitetsbehov för omrädeskontrollerna får frågan på nytt prövas.

Del utvecklingsarbete som utförts för de nya centralerna på Arlanda och Sturup bör därefter enligl min mening övergå i ett systemanpassningsarbete. Ett arbete som bör syfta till atl vidmakthålla systemets kapacitet och standard. Detta torde innebära en väsentligt lägre investeringsvolym. En viss omprövning av ambitionsnivåer kan också bli nödvändig med syfte alt anpassa systemen till aktuell efterfrågan.

Från våren 1983 utövas i syd- och mellansverige yttäckande kontroll av luftrummet mellan 7 500-14000 m, dvs. mellan flygnivå 245 upp till flygnivå 460.

Ett fullföljande av FTK:s principlösning innebär en utbyggnad av det yttäckande kontrollerade luftrummet ned till I 350 m. Modellen bör fortfarande vara inriktningen men den fortsatta utbyggnaden bör ske utifrån säkerhetsmässiga, tekniska och ekonomiska bedömningar samt marknadens krav. Luftfartsverket undersöker f. n. behovet av och möjligheterna alt i ett andra steg sänka undersidan på det yttäckande kontrollområdet. Målsättningen är atl läcka in marschhöjder för huvuddelen av den civila jeltrafiken. I sammanhanget kommer också att beaktas den nya flygmateriel av typ Saab Fairchild SF-340 som kommer att introduceras på marknaden underår 1984.

Verket har som målsättning all fortlöpande söka rationalisera sin verksamhet och därvid bl. a. personalulnyttjandet. Detta kan enligl verket bl. a. ske genom all integrera civil och militär meteorologisk tjänst för luftfarten. Med hänsyn till den trafikvolym och den komplexitet som råder under hela eller delar av dygnet är det vidare enligt verket möjligt att förändra flygtra-fikledningsljänsten vid vissa av verkets tjänsteställen frän flygkonlroll-tjänst (ATC) till flyginformationstjänst (AFIS). De flygplatser som i första hand kan komma i fråga för en förändring av tjänsteutbudet är Kiruna, Umeå, Karlstad, Jönköping och Visby.

Vissa remissinstanser ser med oro pä möjligheterna lill besparing genom atl ersätta flygkontrolltjänst med flyginformalionsljänst.

För egen del vill jag erinra om alt den dämpade ökningslakten för flygtrafiken för luftfartsverkets del inneburit ätgärder i konsoliderande

prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    121

syfte såsom lägre investeringslakt, minskad personalvolym saml genom olika ralionaliseringsåtgärder en anpassning av tjänsteulbudel lill aktuell efterfrågan.

I sammanhanget villjag understryka viklen av all luftfartsverket i sitt rationaliserings- och besparingsarbete ser lill hela sektorns effektivitet. Detta arbete fär sålunda inle bedrivas så alt sektorns totala effektivitet påverkas negativt. Ej heller fär avkall göras pä flygsäkerheten. Goda möjligheter bör dock fortfarande finnas atl uppnå kostnadsreduceringar genom vissa ambilionsanpassningar inom flygtrafiktjänsten. En rimlig avvägning måste göras mellan verkets kostnader och kundernas värdering av olika servicenivåer. Om t.ex. tillämpade normer inte motiverar annat än AFIS-ljänsl vid en flygplats bör kunden kunna erhålla flygkonlrolltjänst mot läckande av verkels särkostnader för den tjänsten.

Jag vill också la upp vissa frågor om flygtrafiktjänstens fredsorganisation. En ny organisation för luftfartsverket med bl. a. en särskild huvudavdelning för flygtrafiktjänsten beslutades av riksdagen år 1975 (prop. 1975:81, TU 1975:16, rskr 1975:197). Riksdagen beslutade vidare att den integrerade flygtrafiktjänsten skulle ses över inom en femårsperiod frän ikraftträdandet. Den I januari 1978 trädde den nya organisationen med integrerad militär och civil flygtrafiktjänst i funktion.

CFV och luftfartsverket har sett över nu gällande organisation och föreskrifter för den integrerade flygtrafiktjänsten och har som gemensam uppfattning kommit fram lill alt den integrerade flyglrafiktjänsten i allt väsentligt fungerar bra för såväl civil som militär luftfart.

Överbefälhavaren har ansvaret för flygtrafiktjänsten i krig. En översyn pågår av flygtrafiktjänstens krigsorganisation.

Flygledarna bestrider i slor utsträckning befälsuppgifter inom krigsorganisationen. De f.d. flygvapenanställda flygledarna har överförts till FV reserv och en ny reservofficerslinje inom flygtrafiktjänsten har införts. Bättre rutiner för frivillig tjänstgöring måste dock åstadkommas. Inom försvarsmaktens krigsorganisation erfordras ytterligare ett antal flygledare vars befälsuppgifter icke kräver reservofficersulbildning.

För att underiätta deltagandet i tillämpade militära övningar i fred bör former för atl redan i fred kunna inkalla dessa för utbildning och övning tillskapas. Även möjligheter att för krig kunna konstituera dem till motsvarande värnpliktigt befäl bör finnas. Frågan övervägs f.n. av chefen för flygvapnet.

Jag vill också i samråd med chefen för försvarsdepartementet la upp vissa förhållanden där man inle kommit sä långt i integrationen som 1973 års riksdagsbeslut förutsatte eller gav utrymme för. Del gäller t. ex. breddutbildningen av personalen, vad gäller alt kunna betjäna såväl civil som militär luftfart jämte behovet av atl ha full förståelse för och kunskap om både trafikantgruppernas särpräglade krav och uppträdande. Denna brist har främst orsakals av resursbegränsningar, men såväl luftfartsverket som CFV är medvetna om bristerna och arbetar för atl lösa problemet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    122

För alt vidga samarbetet mellan myndigheterna har i samråd luflfarlsverkel och CFV tillsatt en representant i luftfartsverkets direktion från den militära myndigheten med utvidgade befogenheter all delta när frågor av gemensamt intresse för luftfartsverket och försvaret behandlas i direktionen.

I prop, 1975:81 uttalade sig föredragande departementschefen beträffande Östgöta kontrollcentrals (ÖKC) ställning i organisationen, att eftersom den var lokaliserad till en militär flygplats (FI3) och dess verksamhet domineras av militär flygverksamhet, så borde den underställas förbandschefen (C F 13), Frågan om ÖKC ställning bör ånyo prövas, ansåg föredragande departementschefen i samband med översynen av organisationen för flyglrafiktjänsten som helhet.

Sedan integralionstillfällel har den militära delen av flygverksamheten vad beträffar ÖKC ledningsverksamhet minskal i och med att Fil lades ned. Fortfarande dominerar dock ledning av militär luftfart.

Vid översynen har. enligt luftfartsverket och chefen för flygvapnet, inget framkommit som bör ändra ÖKC ställning. Enligt min mening fungerar organisationen väl och bör bibehållas. I denna fråga harjag samrått med chefen för försvarsdepartementet.

Det är givet att delaljorganisalionen av flyglrafiktjänsten liksom hittills ständigt måste ses över och anpassas till trafikutvecklingen, användarnas krav och tekniskt utbud, så atl bästa möjliga tjänsteutbud kan lämnas på mest ekonomiska sätt. Av bl.a. den anledningen ser luftfartsverket och chefen för flygvapnet över flygirafikledningsskolan i Slurup (FLSS) organisatoriska ställning. Den ingår f.n. i luftfartsverkets centrala stabsorgan men vissa erfarenheter lyder pä all organisationen skulle vinna på atl skolan gavs en mer frislående ställning. Om översynen leder till ell sådant förslag bör del ankomma på regeringen atl besluta om FLSS organisatoriska ställning.

Jag övergår nu lill att behandla luftfartsverkets investeringar.

Vid min avvägning har jag för nästa budgelår räknat med en total medelsförbrukning på 192.9 milj. kr. Den statliga andelen av den totala investeringsvolymen uppgår till 163,7 milj. kr. Med hänsyn till del begränsade budgetutrymmet harjag prioriterat investeringar av säkerhets- och ralionaliseringskaraktär och investeringar som syftar till att bibehålla kapaciteten på fiygplalserna.

Innan avtal träffats om bidrag till de objekt som kan rymmas inom den angivna ramen kan någon exakt fördelning mellan flygplatser och andra objektsgrupper av det tillgängliga medelsutrymmet inte göras. Av följande sammanställning framgår hur investeringarna (statlig andel) i stort beräknas komma all fördela sig under budgelårel 1984/85. Sammanställningen visar också utfallet för budgetåret 1982/83 saml den i prop. 1982/83:100 och den nu beräknade medelsförbrukningen för innevarande budgetär.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    123

	1982/83 Ulfall	1983/84		1984/85
		Beräknad	Beräknad	Verket	Föredra-
		i prop.	hösten		ganden
		1982/83:	1983
		100
Arlanda inrikes	91.8	86.1	21.1	0	0
Övriga flygplatser	71.8-	65.8-	I23.2-'	114.5	109.5
Flygtrafiktjänst.
en route	39.3	51.7	45.5	44,3	40.3
Fordon, maskiner.
utrustning	7.6	3.4	25.5	8.7	8.9
Diverse och
oförutsett	2.7	3.0	4.5	13.2'	5.0
	213,2'	210,0'	219,8	180,7	163,7

' Enligt luftfartsverket bör finansiering ske med rörelsemedel. - Därutöver 11.9 milj. kr. över anslag F 6. ' Därutöver 27,7 milj. kr. över anslag F 6. '' Därutöver 48.1 milj. kr. över anslag F 6.

För objekthuvudgruppen Övriga flygplatser harjag beräknat medel för ombyggnad av den förutvarande inrikesterminalen på Arlanda (T 3) samt en upprustning av eldistributionssystemen på Örnsköldsviks och Umeå flygplatser.

För investeringar inom objekthuvudgruppen Flygtrafiktjänst en route beräknarjag efter samråd med chefen för försvarsdepartementet 40,3 milj. kr. Den angivna ramen medger planenlig ersättning och erforderlig nyanskaffning av utrustning. Bl, a. kommer radioulruslningcn i ett antal navigeringsfyrar all bytas ul. Installation av halvaulomaliska väderobsérva-tionsstationer fortsätter.

För ersättnings- och nyanskaffningar av Fordon, maskiner och utrustning beräknarjag 8,9 milj, kr.

Under poslen Diverse och oförutsett harjag beräknat 5 milj. kr.

Anslaget till Flygplatser m.m. bör beräknas med en viss marginal utöver den beräknade medelsförbrukningen. Investeringar i sysselsätlningsfrämjande syfte bör dock finansieras över finansfullmakten.

Med hänsyn till vad jag sålunda har anfört förordar jag all medel för nästa budgelår anvisas enligt följande anslagsberäkning.

milj. kr.

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1984/85

5 % marginal

Avgår beräknad ingående behållning

Anslag budgetåret 1984/85

163,7

7,9*

-39,7

131,9

Beräknat exkl. 6,5 milj. kr. för sysselsättningsinvesleringar på Karislads flygplats enl. regeringsbeslut 1983-10-06.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Flygplatser m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag på 131900000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    124

F 2. Beredskap för civil luftfart

1982/83 Utgift 10300000 Reservation 6600000

1983/84 Anslag 10000000

1984/85 Förslag 11000000

Verksamheten under anslaget omfattar planläggning och förberedelser för flyglransportledning. flygplatsdrift och flygtransportverksamhet under beredskapstillständ och krig.

Luftfartsverkets anslag.sframställning

Luftfartsverket har beräknat medelsbehovel för budgelårel 1984/85 till 11.0 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Chefen för försvarsdepartementet har tidigare denna dag anmält bl.a. programplan för del ekonomiska försvaret och därvid redovisal sin syn på den programplan för delprogrammet Flygtransporter som luflfarlsverkel har lagt fram. Jag ansluter mig till hans ställningstaganden och beräknar medelsbehovet för budgetåret 1984/85 lill 11.0 milj. kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1984/85 anvisa ell reservationsanslag pä 11 000000 kr.

F 3. Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland

1982/83 Utgift 14 500000

1983/84 Anslag 14 500000

1984/85 Förslag 14500000

Sedan budgetåret 1973/74 har riksdagen beviljat ersällning lill Linjeflyg AB (LIN) för särskilda rabatter vid flygtrafik lill och frän Gotland. Sedan budgetåret 1981/82 har stödet givils en ny utformning med syfte atl en tillfredsställande flygtrafik skall kunna upprätthållas. Efter en försöksverksamhet har luftfartsverket tillsammans med berörda intressenter fastställt riktlinjer för stödels utformning på längre sikt.

Luftfartsverket bedömer att syftet med stödet kan uppnås genom en ersättning av oförändrad omfattning. Luftfartsverket beräknar anslaget för budgelårel 1984/85 till 14500000 kr.

Jag har inget att erinra mot luftfartsverkets beräkning av bidragsbehovet för budgetåret 1984/85.

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

all till Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Golland för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag på 14 500000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    125 F 4. Statens haverikommission

1982/83 Utgift	1000
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Statens haverikommission utreder enligt sin instruktion (1978:555) allvarlig luftfartsolycka och tillbud till sådana inom civil och militär flygverksamhet enligl bestämmelser i luftfartslagen (1957:297), luftfarlskungörel-sen (1961:558) och kungörelsen (1966:436) om undersökning av militära luftfartsolyckor. Fr.o.m. budgetåret 1982/83 utreder kommissionen även mindre allvarliga olyckor och olyckstillbud. Haverikommissionen skall vidare följa den nationella och internationella utvecklingen på de områden som omfattas av kommissionens verksamhet och samarbeta med berörda säkerhetsmyndigheter i deras haveriförebyggande verksamhet.

Luftfartsverket och chefen för flygvapnet skall svara för kostnaderna för haverikommissionens verksamhet. Antalet civila och militära haverier och resursåtgången för att utreda haverierna skall ligga lill grund för fördelningen av kostnaderna. På statsbudgeten upptas därför endast ett formellt anslag.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all till Statens haverikommission för budgelåret 1984/85 anvisa ett anslag på 1 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    126

G. POSTVÄSENDE

Regeringen har i proposition l98,3/84:.34 angett övergripande mål för postverket och föreslagit en ny organisation som skall göra postverket bättre lämpat alt möta den allt starkare konkurrensen inom kommunikationsområdet. Del skall ske bl.a. genom atl förulsällningar skapas för en bättre anpassning av postverkets service lill olika kunders behov.

Postverket skall ge en snabb, säker och lättillgänglig postservice som täcker hela landet. Den service postverket idag ger innebär bl. a. alt 96% av alla normalbrev vardagar skall befordras lill adressalen över natt inom landet. Enligl de undersökningar som postverket gjort kommer drygt 95% av försändelserna fram i lid. Postverkets service kan näs på ca 1850 postkontor, knappt 400 postslällen, ca 2700 lantbrevbärarlinjer och via ca 40000 brevlådor. I glesbygd ges service till ca 10000 hushåll via postväskor. Enligt postverkets serviceundersökning där drygt 1 000 slumpmässigt utvalda personer svarat på frågor var 88% nöjda med postbefordran och posiuldelning måndag-fredag. 88% av de som svarat var också nöjda med närheten lill postkontor medan 83% var nöjda med säkerheten i postbefordran.

Samtidigt som verket skall ge en god service skall kostnaderna täckas med rörelseintäkler och del kapital förräntas som statsmakterna tillskjulil för investeringar. Postverket har uppfyllt förräntningskravet. Dessutom har verket till följd av en gynnsam resultatutveckling kunnat göra extra avskrivningar med 300 milj. kr. under vardera budgetåren 1981/82 och 1983/84 som förstärker statsbudgeten med motsvarande belopp.

Priserna på postverkels produkter har, sett över en längre period, kunnat begränsas till atl ligga i nivä med prisutvecklingen i samhället i övrigt. Under senare år har portot stigit betydligt mindre än konsumentpriserna i genomsnitt. Det torde ha bidragit till att postvolymen ökal med 4% under budgelåret I982/8V3.

Riksdagens ställningstagande krävs i delta sammanhang lill stora post-husbyggen samt till anslag för ersättning till postverket för befordran av ijänsteförsändelser och ersällning lill postverket för lidningsdisiribuiion.

G 1. Posthus m.m.
	Ing. behållning	Anslag	Utgift
1982/83 1983/84 1984/85   verket föredraganden	12913000 26180000 12 780000 80000	198 750000 19800 000* 153 200000 3 020000	185 483 000 45 900000 158 100000 3 100000

* Inkl. 10,3 milj. kr. på tilläggsbudget 11.

Från anslaget betalas investeringar i stora posthus och fastigheter.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    127

Postverkets anslagsjramställning

Postverket redovisar i anslagsframställningen en bedömning av önskvärd byggnadsverksamhet t. o. m. 1988/89 i fråga om stora posthus. Verket har kommit in med en bedömning av behovet atl bygga posthus såsom redovisas i tabellen (s. 128).

Postverket föreslår alt investeringar i fastigheter och byggnader för postdriften fr.o.m. budgetåret 1984/85 i sin helhet får finansieras med postverkets rörelsemedel. Postverket föreslär vidare, att investering i enskilt byggnadsprojekt där kostnaden ej överstiger 25 milj. kr. i prislägel den 1 januari året före det är arbetena påbörjas får ske ulan särskild prövning frän statsmakternas sida saml all ramar för medelsförbrukning avseende byggprojekt ej fastställs av slalsmakterna. Dessutom föresläs, alt förhyrning av ny-, om- eller tillbyggda lokaler som planeras med särskild hänsyn lill postverkels lokalbehov, där byggnadskostnaderna för poslens lokaler ej överstiger 25 milj. kr. i prislägel den I januari året före del år arbetena påbörjas, får ske utan särskild prövning av statsmakterna.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    128 Postverkets långtidsbedömning för byggnadsverksamhet för tiden t. o. m. 1988/89

Prisläge: 1983-01-01 Milj. kr.

Objekt	Kosln.ram       1983/84		1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
Stora posthus
Poslterminal i
Göteborg, el 1	125,9	4,2
Postlerminal
Sth-Tomteboda	624,6	40,0	3,1
Postterminal Gö-
teborg Ban et 11	230,0	30,0	85,0	85,0	30,0
Postterminal
Stockholm Ban	325,0	20,0	85,0	100,0	100,0	20,0
Postlerminal
Borås Ban	170,0	-	-	55,0	60,0	45,0	10,0
Postlerminal
Sth-Årsla	140,0	-	-	-	30,0	75,0	35,0
Ombyggnad av
Poslgirohuset i Sth el IV	138,4	26,0	36,0	60,0	6.1
Meilelslora posthus inkl.	tomter
Kalmar	14,3	0,3
Sundsvall	29,0	5,0	0.7
Jönköping	24,0	6,0	0,9
Härnösand	24,5	6,0	0,4
Borlänge	26,8	9,0	0,8
Ulvsunda	15,3	2,0	0,8
Falköping	33,0	6,0	0,4
Luleå	34.7	7,0	0,3
Skövde	18.2	6,0	0,2
Bollnäs	22,1	13,0	0,8
Karlskrona	15,1	8,6	-> 1
Lund	25,8	12,7	T.O	0,4
Stockholm 6	19,0	12,0	4:0
Malmö	41,0	11,0	17,0	8.0	1.0
Östersund	30,3	9,0	14.0	1,0
VarbeIg	12,3	2,3	8.0	1,0
Luleå	12.0		10.0	2,0
Lycksele	13,0		11,0	2,0
Nyköping	11,2	0,7	2,0	8,0	0,5
Gävle	13,0		9,0	4,0
Sundsvall	18,0			12.0	6,0
Enskede/Joh	25,0			8.0	15.0	2.0
Göteborg,
kassiiexp.	20,0		10,0	10,0
Örebro	15,0		7.5	7,5
Karlstad	15,0			7,5	7,5
Halmstad	35,0			12,0	18,0	5,0
Parlille	12,0			9,0	3,0
Köping	12,0			9,0	3,0
Oskarshamn	13,0	2,0	6,0	5,0
Norrköping	60,0				20,0	30,0	10,0
Alvesta	16,0				6,0	10,0
Eskilstuna	28,0				5,0	15,0	8,0
Stockholm 4/
Sth 9	.30,0					10,0	20,0
Nya objekt							60,0
Mindre bygg-
nadsföretag
«1(1 milj.kr.)		60,0	60.0	60,0	60,0	60,0	60,0
Totalt		298,8	382,1	466,4	371,1	272,0	203,0

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    129

Skulle förslaget om rörelsemedelsfinansiering av allt byggande inle accepteras hemställer postverket i stället atl det för budgetåret 1984/85 anvisas ett reservationsanslag för Posthus m.rn. pä 153,2 milj. kr., för Tomtebodaterminalen (3,1 milj. kr.), Göteborg Ban etapp II (85 milj. kr.) och Stockholm Ban (70 milj. kr.). Anslaget för Tomtebodaterminalen avser slutbetalning. Terminalen invigdes hösten 1983.

För Göteborg Ban begärdes i en särskild skrivelse medgivande om byggstart budgetåret 1983/84.

Postverket begär också medel för nybyggnad av Stockholm Ban. Totalt beräknas nybyggnaden kosta 290 milj. kr. exkl. projekteringskostnader. Projekteringen beräknas i huvudsak ske under budgetåret 1983/84 och avses bli finansierad med rörelsemedel. Medelsbehovet för bygget under budgelårel 1984/85 beräknas till 70 milj. kr. exkl. projekteringskostnader.

Den planerade utbyggnaden av lerminalnätet i Storstockholm under 1980-lalet inriktas på atl posilerminalen Stockholm Ban, sedan viss del av verksamheten överflyttats lill Tomlebodaterminalen, i fortsättningen skall vara poslterminal för Stockholms innerstad. Där skall huvudsakligen servicekänslig brevpost och värdepost behandlas. Stockholm Ban skall också vara omlaslningscentral för all järnvägsbefordrad brevposi till och från hela Storstockholmsområdel. En förutsättning för dessa framtida huvuduppgifter för Stockholm Ban är anläggningens läge i nära anslutning till SJ:s snabbtägsförbindelser. Vid Stockholm Ban skall dessutom finnas en kassaexpedition för i första hand de postinlensiva cilyföretagen saml en huvudkassa för penningmedelsförsörjningen till och från de ca 300 postkontoren i Stockholms län.

Kraven pä anpassning av lokalerna lill dagens produktionssystem och irafikföring samt lill SJ:s framtida behov av ytterligare ett järn vägsspär gör atl den mest funktionella lösningen är rivning av befintlig byggnad och uppförande av en ny terminalbyggnad. Byggnadsprogrammet för den planerade nybyggnaden omfattar 44000 m- bruiioarea motsvarande en byggnadsvolym om ca 230000 m\ För projektets genomförande erfordras ny stadsplan för fastigheten Norrmalm 4:3 m.fl. Förhandlingar med kommunen om sladsplaneändring pågår. Överiäggningar pågår också med SJ om nyttjande av berörd tomtmark. Föreliggande tomiuiredning innebär alt utrymme kan skapas för ytterligare ett järn vägsspår (spär 19) inom cenlral-stalionsområdel och atl en del av spårområdet överbyggs.

Under byggnadstiden beräknas terminalverksamhelen komma alt inrymmas i SJ:s Klaraslrandskonlor (ilgodsbyggnaden). Dessa lokaler erbjuder genom sin nära anslutning lill tågen ell unikt tillfälle all ordna evakueringen av Stockholm Bans verksamhet under byggnadstiden. Lokalerna får dock disponeras längst l.o.m. 1987 med hänsyn lill SJ:s planering för sin egen verksamhet för liden därefter. Iordningställandet av lokalerna avses finansieras med poslens rörelsemedel.

Rivning av befintlig byggnad planeras ske hösten 1984 och nybyggnads-9    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    130

arbetena beräknas kunna påbörjas i januari 1985 för färdigställande till årsskiftet 1986-1987 och med inflyttning under 1987. Som mest beräknas ca 100 byggnadsarbetare sysselsättas. Det sker vintern 1984/85.

Föredragandens överväganden

Sedan budgetåret 1982/83 gäller följande system för beslut och finansiering av postverkels investeringar. Endast stora posthus — totalkostnad över 100 milj. kr. - finansieras normalt med anslag över statsbudgeten. Små och medelstora posthus och övriga investeringar finansieras med i verket tillgängliga likvida medel. För medelstora byggnader - totalkostnad över 10 milj. kr. - anger regeringen en ärlig kostnadsram. Regeringen skall också godkänna igångsättningen av medelstora byggnadsprojekt liksom förhyrningar i lokaler som särskilt byggts för postverkets behov. Riksdagen har (prop. 1983/84:25, TU 9, rskr 78) beslutat om en avvikelse från dessa principer. Göteborg Ban etapp II som totalt kostar 230 milj. kr. får enligt beslutet finansieras med i postverkets rörelse tillgängliga likvida medel.

Postverket föreslär nu att rörelsemedel skall fä användas för finansiering av samtliga investeringar och att ramarna för beslut som inle kräver regeringens godkännande skall vidgas.

Jag vill inledningsvis behandla den mer övergripande frågan om hur statsmakterna fortsättningsvis bör styra postverket. Det bör enligt min mening övervägas om inte statsmakterna i högre grad bör kunna styra verket genom alt sätta ekonomiska mål och servicemäl och i mindre grad genom styrning av medlen — t. ex. lokaler, organisation och finansiering -för att uppnå mälen. Ett arbete med denna inriktning pågår inom regeringskansliet och jag avser att senare återkomma med en redovisning av eventuella förslag till ändrade styrformer. Jag vill i sammanhanget även nämna verksledningskommitléns (C 1983:04) arbete med denna fråga.

Mot bakgrund av ovanstående övergår jag nu till att behandla postverkets yrkanden rörande investeringsverksamheten i posthus m. m. Enligt min mening är del mot bakgrund av sysselsättningssiluationen angeläget alt postverket i möjligaste mån forcerar sin byggnadsverksamhet över landet. Med hänsyn lill detta förordar jag all riksdagen för budgelårel 1984/85 medger undantag frän gällande finansieringsprinciper enligl ovan och all därmed postverket ges möjlighet alt finansiera investeringarna med i rörelsen tillgängliga medel. Belastningen pä statsbudgeten avseende finansieringen av stora posthus kan pä detta sätt avsevärt reduceras. Enligl min mening bör den föreslagna ordningen - i kombination med att någon kostnadsram för medelstora posthus ej anges för budgetåret 1984/85 -kunna resultera i all ett flertal byggnadsprojekt kan startas under hösten 1984. Jag avser vidare all från postverket under våren 1984 infordra uppgifter på möjliga projekt i detta sammanhang. Därmed övergår jag lill atl närmare behandla post"erkels förslag angående vissa större byggnadsprojekt.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    131

Jag ansluter mig til! postverkets bedömning i fråga om medelsåtgången för Tomtebodaterminalen i Stockholm - 3,1 milj. kr.

Såsom framgår av vad jag tidigare sagt är några anslagsmedel för finansiering av Göteborg Ban inte aktuella.

Stockholm Bans läge intill centralstationen och i direkt anslutning lill Klaraslrandsleden medger all liden från inlämning av post till vidareexpe-diering ut över landet med posikupéer kan utnyttjas maximalt. Ingen lid förioras i extra omlastningar och fordonstransporter. Nuvarande lokaler är utslitna och dåligt anpassade lill den verksamhet som planeras vid terminalen. Om SJ skall få tillgäng till ökat spårutrymme vid centralstationen krävs så stora ingrepp i nuvarande huskropp att en rivning och nybyggnad är det klart bästa alternativet om marken även fortsättningsvis skall användas för en postterminal.

Postverket har beräknat alt verket med en ombyggnad kan göra produktivitetsvinster som gör projektet lönsamt. Det beror bl. a. på all man kan få ett rationellt utnyttjande av en automatisk brevsorleringsmaskin och att man bättre än i nuvarande sorteringslokaler, som ligger spridda på sex. olika lokaler, kan utnyttja moderna interna transportsystem. Till följd av atl postbehandlingen samlas kommer transportkostnaderna atl minska och postverket kan miiiska sina hyreskostnader. De nya lokalerna kommer all. innebära en bättre arbetsmiljö med mindre olycksrisker vilket kan antas minska personalomsättningen och på så sätt höja service och produktivitet. I nya lokaler kan också säkerheten höjas.

Vissa planfrågor som berör bygget är ännu inte slutligt lösta. Förhandlingar pågår vidare med SJ om utformningen av bygget med hänsyn lill SJ:s krav pä spårulrymme m.m. vid centralstationen. Under föruisäitning att dessa frågor kan lösas bör postverket enligl min mening fä bygga ett nytt hus för posilerminalen Stockholm Ban lill en beräknad kostnad av ca 325 milj. kr. inkl. projekteringskostnader i prisläget den I januari 1983. I enlighet med vad jag tidigare föreslagit bör bygget finansieras med i postverkels rörelse tillgängliga likvida medel.

I syfte all långsiktigt stärka postverkets ekonomi kommer jag efter samråd med chefen för finansdepartemenlet alt senare föreslå regeringen alt verket skall göra en extra avskrivning av statskapitalet med preliminärt 300 milj.kr., vilket samtidigt förstärker statsbudgeten budgelåret 1984/85 med samma belopp. Avskrivningens storlek får slutligt avvägas mot den prognostiserade resultatutvecklingen.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl för budgetåret 1984/85 medge undanlag från gällande finansieringsprinciper för byggnadsinvesteringar så alt även stora investeringar kan finansieras med i postverkets rörelse tillgängliga likvida medel, all lill Posthus m. m. för budgelåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag på 3020000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    132

G 2. Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser

1982/83 Utgift 453015 163

1983/84 Anslag 413000000

1984/85 Förslag        513000000

Från anslaget betalas ersättning till postverket för ijänsteförsändelser inkl. särskild postdelgivning. Ersättning för befordran av ijänsteförsändelser i allmänhet betalas enligt 3 § tjänstebrevsförordningen (1979:33) och grundas dels pä statistiska beräkningar, dels pä exakta beräkningar. Principerna för beräkningarna bestäms efter överenskommelse mellan postverket och riksrevisionsverket.

Postverket har beräknat ersättningsbehovet budgetåret 1984/85 lill 532 milj. kr. Verket räknar inle med någon volymökning. Någon hänsyn lill eventuella framtida portohöjningar har inle tagits.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn till att tjänslebrevsrätten inle längre omfattar utbetalningskort, inbetalningskort och postanvisningar bedömer jag behovet av anslag för ersättning lill postverket för befordran av tjänsteförsändelser lill 513 milj. kr. Jag räknar liksom postverket inte med någon volymökning för tjänsteposten. Nägon hänsyn lill eventuella porlohöjningar har jag inte tagit i beräkningen.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning lill postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag pä 513000000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet    133

G 3. Ersättning till postverket för tidningsdistribution

1982/83 Utgift 54000000

1983/84 Anslag 48000000

1984/85 Förslag 42000000

Riksdagens beslut år 1976 om avgifterna i postverkets lidningsrörelse (prop. 1975/76:127, TU 22, rskr 301) innebar att postverket för tidnings-distribution för budgetåret 1976/77 anvisades ett anslag på 90 milj. kr. Underskottet i postverkets tidningsrörelse skall avvecklas genom en successiv höjning av tidningsavgifterna och i samband därmed en minskning av statsbidragen med lika delar under avvecklingsperioden. Efter 15 år - räknat fr. o. m. kalenderåret 1977 - skall avgifterna täcka tidningsrörelsens särkostnader.

För budgetåret 1984/85 föreslår postverket att 42 milj. kr. anvisas till ersättning för tidningsdistributionen.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

atl till Ersättning till postverket för tidningsdistrihution för budgetåret 1984/85 anvisa ett anslag på 42000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    134

H.    TELEKOMMUNIKATIONER

1. Inledning

Televerkets uppgift är alt tillgodose samhällets och enskildas behov av telekommunikationer. Verksamheten beräknas delta budgetår omsluta ca 13 miljarder kr. I del följande lämnar jag förslag till en ny form för behandling av televerkets investeringar och övriga verksamhet i budgetpropositionen. Som bakgrund lill mina förslag inleder jag med att erinra om den allmänna utvecklingen på telekommunikationsområdet och de frågeställningar som utvecklingen ger upphov lill. Jag beskriver vidare de beslut om förändringar av televerkets arbetsförutsättningar som på senare är har fallals av regering och riksdag. Därefter redovisar jag den treårsplan för verket som föreslås ersätta den traditionella anslagsframställningen och ett förslag till nytt system för finansiering av televerkets verksamhet. I enlighet med vad jag aviserade i den ekonomisk-politiska propositionen innebär förslagen en förstärkning av statsbudgeten med ca 300 milj. kr. per budgetår. Avslutningsvis redogör jag för vissa särskilda frågor saml redovisar milt förslag lill medelstilldelning för försvarsberedskapsätgärder.

2. Teknikutvecklingen reser nya frågeställningar

Till för något decennium sedan var intresset för telekommunikation nästan bara inriktat pä möjligheterna att telefonera. Stora resurser sattes med god förräntning in i utbyggnaden och automaliseringen av telenätet. Televerket fick successivt ökade möjligheter att erbjuda abonnenterna lelefonuiruslningar ulan finansiella restriktioner frän statsbudgeten. Det enda krav som uppställdes var all dessa investeringar skulle självfinansieras, dvs, direkt med intäkter frän verkels kunder. Förelag och enskilda kunde därigenom anskaffa abonnentväxlar och telefonapparater utan alt vara beroende av televerkels tillgäng på anslagsmedel. Detta har bidragit lill all Sverige idag har den högsta telefontåthelen i väriden. Telefoni är fortfarande den grundläggande telekommunikationstjänsten men i takt med elektronikens utveckling och användning på det här området har nya tjänsler vuxit fram. Det som utvecklas snabbast är kommunikation av data och text av olika slag och en mängd apparater för sådan kommunikation kommer nu fram runt om i världen. Del är samma teknik, elektroniken, som används i apparaterna och i telenätens växlar. Del är också samma teknik som används i datorer vilket medför alt del blir allt svårare att skilja mellan teleteknik och datateknik. Det medför också att teleförvaltningarna, leleindustrin och dataföretagen kommer in på samma marknader men från olika håll. Många av de nya tjänsterna och apparaterna kan tillhandahållas både av teleförvaltningar och av privata företag.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    135

De nya,användningarna av tele- och datateknik i hanteringen och överföringen av olika slags information har en snabbt växande betydelse för användarna, och dä främst för företagen. Mänga företag fäster numera stor vikt vid all ha ell effektivt system för informationshantering både inom och utom företaget. Information har blivit en resurs vid sidan av råvaror, arbetskraft och kapital.

Den snabba utvecklingen av elektroniken och dess tillämpningar på telekommunikationsområdet har också gjort att det politiska intresset för telekommunikationer har ökat markant på senare är. Det är en mängd frågor, där telekommunikation har blivit nägot av en gemensam nämnare, som numera tas upp nationellt och internationellt i olika sammanhang. Det handlar bl. a. om frågeställningar i samband med datakommunikation över nationsgränserna. Frågor som f. n. behandlas framför allt inom OECD är den ekonomiska betydelsen av den förelagsinterna datakommunikationen i multinationella förelag och den framväxande internationella handeln med information via telenäten. I sammanhanget studeras också bl.a. vilka sårbarhetsaspekter som finns när t.ex. databehandlingen kan ske utomlands med hjälp av telekommunikation. Det finns också ett växande intresse från flera länders sida att ta upp ytterligare telekommunikationsfrågor i OECD-diskussionerna. T. ex. frågor om hur televerksamheten i medlemsländerna bör bedrivas i framtiden, hur rollfördelningen mellan teleförvaltningar och den privata företagsamheten bör utformas, vilka regler som bör gälla för användningen av telenäten osv. för alt kunna tillvarata den nya teknikens möjligheter pä bästa sätt.

Ell annat exempel där utvecklingen av tele- och datatekniken ger upphov till ett ökande politiskt intresse rör nya tillämpningar för massmedieändamål. Utvecklingen av satellit- och kabellekniken ger exempelvis möjligheter att sända TV-program pä nya sätt vid sidan av annan telekommunikation.

Betydelsen av telekommunikationer ökar alltså i olika avseenden. Förutom det jag hittills nämnt, alltså betydelsen av nya tjänster för näringslivet och frågorna kring datakommunikation över gränserna och de medie-och kulturpolitiska frågeställningarna, vill jag också peka på det stora industripolitiska intresse som knyts till vad som brukar kallas informa-' lionsteknologin, dvs. tele- och datatekniken i förening. Detta område förväntas bli ett av de mest expansiva under 1980-talet. Dessutom har frågor om information och telekommunikation en central roll i den internationella diskussionen om obalansen mellan u- och i-länder.

Även om utvecklingen går olika snabbt i olika länder och trots att de nationella förutsättningarna på olika sätt varierar kan man konstatera alt förhållandena på teleområdet har kommit i blickpunkten i praktiskt taget alla industriländer. I enlighet med vad jag har anfört i det föregående knyts därvid intresset i allt större utsträckning till betydelsen och effekterna av nya användningar av telekommunikation och formerna för hur verksamheten bedrivs.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    136

3. Riksdagsbeslut om ökad kundorientering

I syfte att öka televerkets ekonomiska handlingsfrihet föreslog televerket hösten 1979 dels inrättande av dotterföretaget Telefinans AB för att finansiera vissa terminalanläggningar, dels inrättande av ett helägt holding-bolag Teleinvest AB med uppgift att äga och förvalta televerkels aktier i befintliga och tillkommande dotterföretag.

I en partimolion i januari 1980 (mot. 1979/80:1353) tog socialdemokraterna i riksdagen upp frågan om den fortsatta utvecklingen inom teleområdet. Där framhölls att televerket behöver större ekonomisk handlingsfrihet för att kunna följa med i den teknologiska utvecklingen och konkurrera om kunderna med i första hand de stora multinationella företagen. I den socialdemokratiska motionen slogs fast att det svenska televerket innehar en internationell tätposition i fråga om att tillhandahälla billiga och kvalificerade telekommunikationer lill hushåll, företag, myndigheter och organisationer och alt det är angelägel atl televerket ges möjligheter atl försvara denna position vid den snabba utveckling som äger rum. Därför borde televerket salsa pä nya tjänster och ges möjlighet alt finansiera sina investeringar pä ett sådant sätt att man kan konkurrera med andra företag.

I motionen föreslogs därför bl.a. att televerket skulle ges möjlighet att bilda Teleinvest AB som ger bättre förutsättningar för ett aktivt affärsmässigt handlande.

Trafikutskottet (TU 1979/80:14) delade i princip uppfattningen i den socialdemokratiska motionen men ville avvakta förslag från regeringen. Utskottet fann del angeläget att verkets ekonomiska handlingsfrihet och möjligheter atl möta en skärpt konkurrens kunde ökas på ett sätt som skulle kunna ske, t.ex. genom de föreslagna bolagsbildningarna eller i annan ordning. Därför ansåg utskottet att skäl talade för ett tillmötesgående av verkets och motionärernas önskemål.

Hösten 1980 återkom regeringen till frågan och riksdagen fattade då beslut (prop. 1980/81:66, TU 9, rskr 132) om vissa åtgärder på teleområdet i syfte att underlätta för televerket att aktivi bidra till införandel av modern informationsteknologi i Sverige. En åtgärd var bildandet av Teleinvest AB som holdingbolag för televerkets bolagssektor. Därigenom skapades bättre förutsättningar för ett ökat samarbete med andra företag på telekommunikations- och informationsteknikens område. Televerket fick också förbättrade möjligheter att finansiera vissa abonnentutrustningar. För delta ändamål ställdes en särskild röriig kredit i riksgäldskonloret till televerkels förfogande. Verket kunde därmed erbjuda kunderna likartade betalningsvillkor som dess konkurrenter. Riksdagsbeslutet omfattade också andra åtgärder som syftade till alt lägga en god grund för en dynamisk utveckling på teleområdet under resten av 1980-talel. Sålunda godkändes t.ex. en preciserad avgränsning av televerkets monopolomräde och en ny hanlc-ringsordning för verkets provningsverksamhet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    137

Genom riksdagens beslut markerades viklen av en ökad kundorientering hos televerket. Kundernas behov och önskemål skall i högre grad än tidigare styra verksamhetens inriktning. För verkels grundtjänster gäller därvid alt de tillhandahålls i hela landet lill enhetliga taxor och jämn servicenivå. Tjänsler och produkter för telekommunikation kommer vidare att i ökande utsträckning tillhandahållas i konkurrens med andra förelag vilket skärper kraven pä televerkels konkurrensförmåga. Televerket har mot denna bakgrund inlett en omfattande intern förändringsprocess för att kunna möta den nya situationen. Ett framgångsrikt televerk ger inte bara fördelar för kunderna ulan bör också kunna ge verkets personal tryggare jobb och stimulerande arbetsuppgifter.

Sedan år 1980 har regering och riksdag beslutat om ytterligare åtgärder för all successivt anpassa den formella ramen för televerksamheten till de nya tekniska och marknadsmässiga förulsällhiiigarna. Televerkels styrelse har utökats och givits nya uppgifter med anledning av bildandet av Teleinvest AB. Televerkets möjligheter att finansiera abonnenlulruslningar har utökats genom riksdagens medgivande alt de konkurrensulsalta utrustningarna får finansieras via finansbolaget Telefinans AB (prop. 1982/83:101. TU 7, rskr 163). Regeringen har vidare delegerat rätten att inrätta vissa högre tjänter, dvs. tjänster i lönegrader frän F 19 upp lill F25. till televerket. Dessa åtgärder har möjliggjort en snabbare beslutsprocess i televerket och bidragit lill att jämställa verket med dess konkurrenter i olika hänseenden.

Samtidigt som televerkels ökade kundorientering och affärsmässighet har betonats pä senare är har frågorna om slalsmakternas styrning och kontroll av verksamheten uppmärksammals. Det har hittills i första hand gällt frågor som rör verksamheten i verkels bolagsseklor. Låt mig kort rekapitulera gällande ordning.

I syfte atl televerkets styrelse skall utöva ägarrollen för bolagsseklorn har regeringen gett verksstyrelsen i uppgift att utse styrelsen i Teleinvest AB. Regeringen utser en suppleant. Av televerkets styrelse avgörs också andra viktigare frågor som angår statens innehav av aktier i detta bolag. Sålunda underställs beslut i Teleinvest AB televerkels styrelse för godkännande om de avser t. ex. köp och försäljning av aktier eller bolagsbildningar. Vidare får bolagsordningen för Teleinvest AB inle ändras ulan regeringens godkännande. En möjlighet lill insyn från riksrevisionsverkels sida har skapats genom en s.k. insynsklausul i bolagsordningen. Dessutom gäller sedan är 1981 att riksdagsledamöter har rätt alt närvara och ställa frågor vid bolagsstämman i Teleinvest AB liksom i andra aktiebolag av viss storiek som ägs direkt av staten.

Trots dessa insyns- och styrningsmöjligheler kan rent allmänt konstateras att riksdagens, regeringens och allmänhetens insyn eller inflytande i dessa statliga bolag är mindre än när verksamheten bedrivs i myndighets-eller verksform. Den kommitté (C  1983:04) som regeringen tillkallade

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    138

sommaren 1983 med uppdrag all utreda frågan om ledningen av de slatliga myndigheterna skall bl.a. se över insynsproblemaliken i samband med slatliga koncernbildningar där "moderbolaget" är en myndighet. I del sammanhanget kan också komma att behandlas frågor om ansvarsförhållanden m. m. som uppstår dä myndighetsfunktioner och affärsverksamhet utövas i samma koncern, vilket gäller bl. a. för televerket. En ökad tonvikt på affärsmässighet och förenkling av regler och rutiner måste dä förenas med kraven pä opartiskhet och kvalitet i myndighetsutövningen.

4. Treårsplan ersätter anslagsframställningen

4.1 Behov av nya styiformer

Del är enligt min mening naturligt och nödvändigt att också formerna för riksdagens behandling av televerkels verksamhet i samband med regeringens redovisning och förslag i budgetpropositionen kan las upp lill omprövning mot bakgrund av vad jag har anfört i det föregående.

Inledningsvis bör erinras om omfattningen av den hittillsvarande prövningen av televerksamheten. Riksdagsbehandlingen har i princip avsett en prövning av förslag angående begränsade delar av televerkets investeringsprogram. Som framgått av det föregående har riksdagen genom successiva beslut medgett atl del endast är vissa av investeringarna som redovisas över statsbudgeten och prövas av slalsmakterna. Del är framför allt investeringar i telenätet och byggnader vilka inte kan sägas vara marknads-styrda fullt ul. För budgetåret 1983/84 uppgår dessa investeringar till ca I 800 milj. kr. Televerkets totala investeringar uppgår däremot till ca 4600 milj. kr. De investeringar pä 2800 milj. kr. som således inle redovisas över statsbudgeten avser investeringar i lokallinjenäl, terminaler hos kunderna saml bilar, maskiner etc. för verkels egen driflverksamhet. De nämnda delarna beskrivs närmare här nedan.

• Investeringar i lokallinjenäl beräknas uppgå lill ca 1,2 miljarder kr. under 1983/84 och självfinansieras liksom tidigare är helt av verket.

• Investeringar i terminaler hos kunderna beräknas uppgå lill ca 1,3 miljarder kr. under 1983/84. Olika finansieringskällor tillämpas därvid enligl följande:

a) Vissa ej konkurrensutsatta terminaler såsom abonnentväxlar, telexapparater och modemer. Investeringarna uppgår till ca 1,0 miljarder kr. under 1983/84. För finansieringen utnyttjar televerket fr.o.m. budgetåret 1980/81 den särskilda röriiga krediten i riksgäldskonloret.

b) Övriga ej konkurrensutsatta terminaler såsom olika slag av speciallele-fonapparaler m.m. Investeringarna under 1983/84 uppgår lill ca 0,3 miljarder kr. Investeringarna självfinansieras liksom tidigare år helt av televerket. Slandardtelefonapparater som tidigare redovisades som investeringar och helt självfinansierades redovisas fr.o.m. 1983/84 som driftkostnad.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    139

c) Som nämnts i del föregående får televerket utnyttja Telefinans AB (dotterbolag lill televerkels holdingbolag Teleinvest AB) för finansiering av konkurrensulsalta terminaler fr.o.m. budgetåret 1983/84. Finansieringen tillgår på sä sätt atl televerket säljer terminalerna lill Telefinans varefter Telefinans hyr ut terminalerna till kunderna. Inves-teringsvärdel för de konkurrensulsalta terminalerna, som således ej redovisas som investering i televerket, uppgår till ca 0.1 miljarder kr. under 1983/84. •   Investeringar i maskiner, inventarier etc. uppgår lill ca 0,3 miljarder kr. under 1983/84. Investeringarna finansieras fr.o.m. budgetaret 1982/83 genom atl Telefinans AB köper anläggningarna varefter anläggningarna hyrs ul lill verket eller säljs lill verket på avbetalning. Televerkels investeringar finansieras således f. n. på ett flertal olika sätt. Prövningen av de investeringar som redovisas över statsbudgeten, förutom dem som avser försvarsberedskap, har på senare år alltmer kommit atl koncentreras lill televerkets möjligheter alt självfinansiera även dessa investeringar, dvs. atl de inle belastar statsbudgeten. Prövningen av investeringarnas absoluta omfattning har samtidigt minskal. i betydelse då televerkets förslag som regel har godtagits. En viktig utgångspunkt har därvid varit alt investeringar i telenätet i huvudsak är efterfrägestyrda. Bedömd efterfrågan på telefoner, växlar, modemer och andra utrustningar som televerket tillhandahäller styr således i slor utsträckning behovet av investeringar i telefonstationer, förbindelser och kopplingstekniska anläggningar. Nedskärningar i verkels investeringsprogram skulle väsentligen drabba sådana investeringar. Lönsamheten i investeringarna är god och nedskärningar skulle ge inläktsbortfall och försämrade framkomstmöjligheler för tele- och datatrafiken.

Som jag har anfört i det föregående är del numera andra frågor pä teleområdet som är av politiskt intresse än den årliga volymen av en begränsad del av televerkels investeringar. Styrningen av utvecklingen när del gäller telekommunikationerna bör anpassas härtill.

Av bl. a. det skälet har under våren 1983 en arbetsgrupp med företrädare för televerket, kommunikationsdepartementet, finansdepartemenlet och riksrevisionsverket diskuterat vissa frågor som rör finansieringen av televerkets investeringar och formerna för statsmakternas styrning av verket. I den reviderade finansplanen (prop. 1982/83:150, s. 71) beskrevs syftet med dessa diskussioner som "atl undersöka förutsättningarna för att skapa finanseringsmöjligheter för televerket som garanterar atl utbyggnaden av telenätet kan ske pä ett optimalt sätt utan all belasta statsbudgeten eller leda lill höjda teletaxor. Vissa förstärkningar av statsbudgeten bör också kunna uppnås i detta sammanhang. Samtidigt är det angeläget att åstadkomma bättre möjligheter än f.n för statsmakterna atl fortlöpande påverka televerksamhetens utveckling".

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    140

4.2 Treårsplanens innehåll

4.2.1  Treårsplanen skall vara ell styrinstrument

Med utgångspunkt frän resultatet av de fortsalla diskussionerna har televerkets anslagsframställning givils en delvis ny utformning. Den nuvarande bindningen lill statsbudgeten av investeringar i teleanläggningar föreslås således upphöra och det gamla statskapitalet göras om till ett amorteringsfritt lån. Samtidigt föreslår televerket att verket fr. o. m. budgetåret 1984/85 finansierar sitt kapitalbehov via län pä den allmänna kreditmarknaden. Vidare föresläs all verkets skuld på rörlig kredil i riksgäldskonloret avvecklas successivt under 1984/85 samt atl vissa fastigheter uppvärderas och uppvärderingen redovisas som nytt statskapital. Televerket har också tagit upp en del frågor som rör verkets lokalförsörjning och dé regier som gäller i sammanhanget.

Televerket har i stället för den traditionella anslagsframställningen lagt fram en treårsplan för tiden 1984/85-1986/87 för televerkskoncernen. Strävan har enligl televerket varit all den nya. rullande ireärsplanen skall ge statsmakterna ell bättre underlag än tidigare för den övergripande styrningen av televerkskoncernens verksamhet. I ett ireårsperspekliv belyses således prognostiserad efterfrågan på verkets produkter och tjänster, planerade investeringsvolymer saml de finansiella konsekvenserna vad gäller kapitalbehov, finansieringskällor, soliditet, räntabilitet, taxenivå och resullal. Vidare redovisas servicenivåer, produktivitetsutveckling samt strategin för den pågående moderniseringen och utbyggnaden av telenätet.

I det följande' återges vissa utdrag ur Ireärsplanen.

4.2.2  Utgångsläget är gott

Pä lelefonomrädet har Sverige och televerket en ledande ställning. Tele-fonläthelen är högre än i något annat land. Taxorna är enligt ett flertal europeiska studier lägre än i något annat industriland för såväl hushåll som förelag. Televerkels uppgift blir nu att, snabbt och effektivt modernisera telenätet, trots atl tillväxten naturiigen är lägre än i länder som ännu har stora nybyggnadsbehov.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    141

>

O)

"55

1e

. ' £ '

C :nj

DCDC C    >

■-    "3
__    C   lyi

._  :0   01 >. —   C

O) OI C

■O "C   o

Ifl   QJ XI

SE"'

1/1   .    DO O   1

C

O

«

OJ

• 2 c

o;   t

»9

._

~  t;

»fl    c

'I

o

■03 —■ O.   TI

C

•<fl

DC > ro

DC

C

D " IT-

v_

00 fo

E Dc£ c 2P

>

t:

(O

X

>   n   O  S   a (A   O   Z   U.   (O

-    J£ JC JS            N

l<    f « I I

S 5 « .8  2   o g

)C   U.   3 >    (fl U)

<n -i > z

< i

3   Q

2j        3

ft    c    '

i * I fi

u. i£ ca u)

Figur 1

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    142

Ledande länder med avseende på telefontäthet (apparater/1000 invånare den 1 januari)

800

Sverige 828 USA 789

Schvi/eiz 748

-Kanada 693 Danmark 675

600

Luxemburg 569 Nya Zeeland 560

400

-H

H-- 1-

-1-- 1-

1972  1974  1976  1978  1980  1982

Källa: Yearbook of Common Carrier Telecommunication Statistics, Geneve 1982 (ITU)

Figur 2

Också vad gäller data och lexikommunikaiion har Sverige och televerket ell gott utgångsläge, särskilt jämfört med andra europeiska länder. Sverige har redan idag (1983) mer än dubbla antalet dataanslutningar per capita än t. ex. Västtyskland. Ännu viktigare är alt tillväxttakten är hög (ca 30% om året) vilket ger underlag inle bara för utbyggnad av särskilda datanät, ulan på längre sikt också viktiga sammanlagringseffekler med AXE-ulbyggnad för telefoni och senare nationella bredbandsnäl med utnyttjande av optiska fibrer och satelliter. Antalet dataanslutningar kommer 1987 all uppgå lill minst 130000 om den hittillsvarande lillväxliaklen består. Såväl när del gäller datakommunikation via telefonnätet som via förhyrda ledningar tillhör Sverige lågprisländerna.

Ell annat viktigt och expansivt område är mobil telekommunikation där Sverige i nordiskt samarbete lyckats etablera ett landsiäckande automatiskt nät (NMT) snabbare än något annat land. I det nordiska mobiltelefonsystemet (NMT) finns f. n. sammanlagt fler mobiltelefoner än i resten av

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    143

världens moderna mobiltelefonsystem. NMT har för svensk industri blivit basen för ett internationellt genombrott pä mobillelefonomrädet. På mobiltelefonsidan förutses en kraftig expansion, 20-25 %/är saml stimulans lill nyutveckling. .

Utgångsläget för televerket är således i en internationell jämförelse mycket gott, såväl för telefoni som för nya expansiva områden (data, text, bild och mobila teletjänster) där televerket internationellt sett tidigt lanserat nya tjänsler och produkter som t.ex. landsiäckande mobilsökning (MBS) 1978, telefax 1980, landstäckande automatisk mobiltelefon (NMT) och DATEX 1981, datavision 1982 ochieletex 1983.

4.2.3 Några mål för treårsperioden

All verksamhet skall enligl televerket bidra lill alt utveckla koncernen lill ett marknadskänsligi kommunikationsföretag. Under perioden kommer många nya tjänster och produkter att eftertVägas, inle enbart av ett fåtal storkunder ulan av ett växande antal mindre och medelstora företag liksom av hushållen. Detta ställer stora krav, inte bara på teknisk kompetens, utan också pä flexibilitet och serviceanda vid anpassningen till olika kundgruppers skilda behov. En annan utmaning finns i att en stor del av marknadstillväxten kommer att ligga på områden där televerket arbetar i direkt konkurrens.

Den ökande marknadsorienteringen berör all personal, inte enbart den direkta försäljningen. Televerket strävar efter att bli ett dynamiskt, effektivt serviceförelag.

En omfattande intern kampanj och utbildningsverksamhet pågår för atl informera och medvetandegöra all personal om betydelsen av alt se kunderna som de yttersta uppdragsgivarna. Kopplat till detta pågår översyn av regler och rutiner i riktning mot förenkling och kundanpassning.

Några huvudmål för perioden är:

- Arbetsproduktiviteten höjs med 5% per år och taxorna bibehålls på låg internationell nivå. Taxorna höjs i genomsnitt långsammare än allmänna inflationstakten.

- Räntabiliteten skall vara tillräckligt hög för att den reala avkastningen på eget kapital skall uppgå till 3% och televerket även i fortsättningen skall kunna hälla en läg skuldsältningsgrad.

- Nätet utbyggs så alt framkomligheten i telefonnätet följer de fastställda servicemälen.

- Digitala förbindelsemöjligheter (64 kbii/s höghastighelsförbindelser för datatrafik) skall senast 1986/87 kunna erbjudas över hela landet, genom utnyttjande av det alltmer moderniserade telenätet och speciallösningar (kundanpassade lösningar).

- Antalet dataförbindelser totalt ökas från 60000 lill minst 130000 med beredskap för alt klara ytterligare efterfrågan.

- Anlalel anknytningar i elekironiska ubonnentväxlar ökas från ca 450000

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    144

till ca I 000000 med en slor del av ökningen på mindre växlar. Antalet anknytningar i digitala abonneniväxlar med dalakommunikationsmöj-ligheler ökar frän ca 250000 lill ca 500000.

- Leveranstid för DATEX-ansluining sänks från f.n. ca 10 veckor till 5 veckor och för förhyrd dalaledning från f. n. ca 12 veckor lill 8 veckor.

- Mobilradioverksamheien byggs ut med möjligheter inte bara lill ljud utan också dala och text.

- Satsningen pä patienitelefoni samt automater med möjligheter lill kort-betalning fortsätter.

4.2.4 Stora investeringar för ett digitalt telefonnät

Strategin för den fortsatta utbyggnaden och moderniseringen (konver-teringen) av telefonnätet innebär all den skall ske med digital teknik och i en takt som i första hand bestäms av reinvesteringsbehovet och av tillväxten.

Stora investeringar mäsie företas för all byta ul äldre stationer, vilka kräver stora underhållsresurser. Detta gäller speciellt stora stationer i storstadsregionerna, där moderna funktioner efterfrågas.

Eftersom tillväxten i slorl sett är jämnt fördelad på samtliga stationer i nätet finns del ett behov av små utökningar på var och en. Att använda ny teknik vid varje utökning skulle emellertid vara mycket oekonomiskt på grund av de höga fasta kostnaderna och det dyrbara samtrafikarrangemang som därmed skulle bli nödvändigt. Den metod som valts innebär i stället att man byter ut hela eleklromekaniska stationer mot elektroniska och återanvänder den nedtagna malerielen för utökningar i de återstående eleklromekaniska anläggningarna.

I figuren nedan visas hur konverieringarna lill AXE under planeringsperioden beräknas bli fördelade på storstadsregionerna Stockholm, Göle-bprg och Malmö samt övriga landet. Under planeringsperioden beräknas andelen AXE-anknulna anslutningar öka från 10% lill 22%.

Prop, 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    145

ATusental nummer

1 500

Totalt antal AXE-nri hela landet

TTTTTTTTfyriT*

1 000-

iiiiiiti

500-1,

1984/85

1985/86

1986/87

Konvertering till AXE för hela landet samt uppdelat på Stockholm, Göteborg, Malmö och övriga landet 1984/85-86/87 vid utgången av angivet år.

Figur 3

4.2.5 Serviceförbättringar i alla rörelsegrenar

Televerket har också redovisat sina servicemål för olika rörelsegrenar under planperioden. För telejönrörelsen gäller nedanstående mål fram till budgetåret 1986/87.

Redovisade värden på servicenivån avser riksgenomsnittet. Stora lokala variationer kan förekomma. Sålunda är exempelvis framkomligheten i nätet lokalt inom Stockholm saml i vissa förbindelser lill och frän Stockholm otillfredsställande. Orsaken härtill är i slor utsträckning de omfattande omläggningar av nät och stationer p. g. a. moderniseringen som f. n. pågår. Vid slutet av planeringsperioden beräknas emellertid framkomligheten även i Stockholmsområdet ansluta lill nedanstående servicemål.

10   Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    146

Mål

Lägel 1982/83 (prel.)

Telefon, vanliga abonnemang

- leveranslid, medelvärde

- underhåll avslutat inom 8 .arbetstimmar helgfri män-fre

Telefon, systemabonnemang

- leveranslid, medelvärde abonnentväxlar 2-40 ankn abonnentväxlar 41-110 ankn

- underhåll avslutat inom 8 arbetstimmar, mån-fre

Framkomlighet i nätet. förluslkoppel per anrop, medelvärde

- lill egen station

- till eget riklnummerområde i övrigl

- lill annat riktnummerområde

17 dagar	18 dagar
55%	55%
60 dagar 90 dagar	63 dagar 90 dagar

60%

60%

0,5%

0,6%

2,0%              2,0%

3,0%              3,0%

Datakommunikation har en kraftig och stadig tillväxt. Anialel datanäts-anslutningar ökar med uppåt 30% per år, och bedöms i bötjan av 1987 uppgå lill minst 130000 anslutningar. (På varje datänälsanslutning sitter i genomsnitt ca 2 terminaler.) Datakommunikationstjänslen genomgår en kontinuerlig snabb förändring. Del nordiska publika datanätet, DATEX, är en mycket viktig komponent i televerkets utbud av datakommunikations-tjänster.

För datarörelsen redovisas följande servicemäl för perioden.

Mål

Laget 1982/83 (prel.)

Leveranstid, medelvärde

Dulex

Daiel, uppringt

Daiel, fast

Underhåll avslutat inom

8 arbetstimmar, helgfri

mån-fre

Datex

IDatel

35 dagar 21 dagar 56 dagar

95% 90%

70 dagar 35 dagar 84 dagar

74% 71%

Telextjånsien dominerar för närvarande televerkets utbud av texikom-munikalionstjänsier. Marknadssituationen för telex kommer dock alt förändras som en följd av alt lelelex etablerats på marknaden. Anledningen härtill är, all televerket och konkurrenterna marknadsför prisbilliga skriv-maskinsorienlerade terminaler typ Telelex 10, som avgiftsmässigt ligger myckel nära telex och som funklionsmässigl är telex överiägsna, Neliotill-viixtcn av telexbeständet beräknas kulminera under 1983 för all sedan plana ul och längre fram minska.

I'ör teicxtjänsien redovisas följande servicemål.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    147

Mål

Lägel 1982/83 (prel.)

90%

■ Leveranslid. medelvärde • Underhåll, avslutat inom

8 arbetstimmar, helgfri

mån-fre

28 dagar 40 dagar

90%

4.2.6 Teleinvestgruppen utvecklas positivt

Televerket har vidare översiktligt redovisal verksamheten i verkels bolagsseklor.

Teleinvestgruppen omfattade den Ijuli 1983 följande företag:

Ägarandel

Swedish Telecoms International AB (Swedtel)

Swedish Telecoms Contractiiig AB (Swedcom)

Tele Larm AB

Teleindustrier AB

Telefinans AB

Nerion A/S

Telelogic AB

Därutöver äger Teleinvest AB aktier i följande företag:

SOS Alarmering AB

Ericsson Information Syslems .AB

AB Teleplan

Svenska Telebild AB

100% 100% 100% 100%, 100% 100% 100%

50%.

9,5 %

16,7%

30%

Teleinvestgruppens omsättning 1982/83 uppgick enligt bokslutet lill ca 770 milj, kr. Vinst efter ränlor och planmässiga avskrivningar uppgick lill ca 85 milj. kr. För 1983/84 förutses en forisatt positiv utveckling av omsättning och resullal.

En närmare beskrivning av bolagens verksamhet finns i ireärsplanen.

4.2.7 Totala investeringarna beräknas lill 18 miljarder kr. under perioden

Hela koncernens planerade investeringar under treårsperioden 1984/85-1986/87 framgår av följande tabell.

Televerkskoncernens investeringar inkl. abonnentanläggningar finansierade via Telefinans AB.

Milj. kr.

1983/84      1984/85      1985/86      1986/87      1984/85-
Ber. 1986/87

Ulfall

Fasl prisnivå
fr.o.m. 1984/85	4 962	5 877	5 930	5 755	17 562
Löpande pris-
nivå	4 962	5 877	6 285	6466	I862X.

Den reala ökningen av investeringarna mellan budgetåren 1983/84 och 1984/85 uppgår till ca 2% och kan i huvudsak hänföras lill televerkets

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    148

investeringar i kopplingslekniska anläggningar. De investeringar i nål och abonnentutrustningar m. m. som beräknas falla på televerket är följande.

Televerkets investeringar. Fast prisnivå fr. o. m. 1984/85.

Milj. kr.

Rörelsegrenar	1983/84 Ber. utfall	1984/85	1985/86	1986/87	1984/85-1986/87
Ljud	3719	3 367*	3 378	3 268	10013
Text	86	9*	7	7	23
Data och Bild	331	338	388	389	1 115
Radio**	185	195	172	157	524
Gemensamt	340	638	446	417	1501
Summa	4661	4547	4391	4238	13176

* Fr.o.m. 1984/85 finansieras även ej konkurrensutsatta terminaler via Telefinans AB.

** Inkl. investeringar i radio- och TV-anläggningar som finansieras via rundradiofonden.

4.3 Minajörslag

4.3.1 Televerket bör få låna på kreditmarknaden

Riksdagen bör nu få ta ställning till nya former för finansiering av televerkels verksamhet och en förändrad behandlingsordning för televerksamhetens utveckling. Jag tar huvudsakligen upp frågor som kräver riksdagens ställningslagande. I frågor som ligger inom regeringens kompelens-område återkommer jag i annat sammanhang med förslag.

Genom möjligheterna att kunna utnyttja Telefinans AB för att ta upp lån för vissa investeringar har den finansiella belastningen pä televerkets resultaträkning minskat. Televerket behöver sålunda inle belasta ell enskilt års resullal med hela utgiften för investeringar i bilar, maskiner, inventarier etc. För terminaler gäller, som framgått av det föregående, atl de säljs lill Telefinans AB. Investeringarna i telenätet, som i princip självfinansieras utan tillskott av stalsbudgetmedel eller lånade medel, är dock myckel stora och styrs av en ökad efterfrågan på televerkels tjänster och av ett slorl behov av en modernisering av nätet. Eftersom investeringsbehovet måste bedömas ligga kvar på minst denna nivä under läng lid framöver blir den finansiella belastningen för televerket avsevärd när varje ärs investeringar i sin helhet belastar årets resultat. Detta leder till atl televerkets taxor måste höjas i snabbare takt än vad som är nödvändigt vid friare finansieringsformer. Del innebär i sin lur alt dagens abonnenter bekostar investeringar som är av långsiktig karaktär och som i slor utsträckning kommer all tillgodose framlida kommunikationsbehov. Med hänsyn härtill och lill den vikl som bör fästas vid investeringar i leleinfraslrukluren bör televerket därför ges mer rationella finansieringsförutsättningar och få möjlighet all la upp lån på den allmänna kreditmarknaden:

Därigenom kan televi;rkets finansiella kostnader minskas. En upplåning

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    149

i riksgäldskontorels regi för televerkels räkning skulle i och för sig vara ett länkbart alternativ lill atl verket självt fär ta upp lån. Riksgäldskontoret svarar för all annan statlig upplåning utanför den statliga bolagssektorn och besitter givetvis stor kompelens. Jag fäster dock stor vikt vid all en effektiv och ändamålsenlig finansfunktion skapas inom televerkskoncerr nen så att koncernen själv lar det fulla ansvaret för sin upplåning. Det finns anledning att tro alt verket självt eller dess bolag bättre kan anpassa sin upplåning till marknadens villkor och snabbare besluta om t.ex. omsättning av dyrare läneformer lill billigare. Det är därför angeläget att televerket och dess dotterbolag har det avgörande inflytandet över koncernens finansieringsverksamhet och kontakterna med kreditgivare. Ett sådant finansieringssystem kan emellertid medföra vissa konsekvenser för den övriga statliga upplåningen genom riksgäldskonloret. De närmare formerna för upplåningen inom televerket och relationerna till riksgäldskontoret och riksbanken bör därför behandlas i en arbetsgrupp med företrädare för regeringskansliet och berörda parter. Jag avser ta initiativ till att tillsätta arbetsgruppen inom kort. När gruppen har avslutat sitt arbete bör det ankomma på regeringen alt besluta om de praktiska arrangemangen, kring läneverksamheten. En redovisning av resultaten bör lämnas till riksdagen. Frågan om bemyndigande för regeringen atl besluta om upplåningen för televerket behandlas av chefen för finansdepartementet i bilaga 1 till budgetpropositionen under avsnittet Särskilda frågor.

Jag föreslår att investeringar i telenätet inkl. lokallinjenätet i första hand självfinansieras av televerket i den utsträckning som svarar mot avskrivningar beräknade pä anläggningstillgångarnas återanskaffningsvärden. Resterande finansieringsbehov bör televerket få täcka med ytteriigare självfinansiering och/eller lån pä den allmänna kredilmarknaden. Avvägningen mellan ytterligare självfinansiering och lån fär ske med beaktande av lånevillkor, soliditet, taxenivän för verkets tjänster etc. Televerket har föreslagit atl verket självt och via Teleinvest AB fär ta upp lån för investeringar i anläggningstillgångar, främst telenätet. Telefinans AB, som redan nu finansierar televerkets anskaffning av bilar, maskiner, datorer och konkurrensulsalta abonnenlutruslningar, har föreslagits få finansiera även anskaffningen av ej konkurrensutsatta utrustningar vilka f. n. finansieras med den särskilda rörliga krediten i riksgäldskontoret. För egen del tillstyrker jag förslaget beträffande Telefinans AB. Härigenom skapas ett enhetligt finansieringssystem för alla abonnentutrustningar. Omläggningen kan beräknas medföra en ökning av bolagets omslutning med ca 900 milj. kr. Frågan om i vems namn och pä vilket sätt olika delar av upplåningen i övrigt skall ske bör avgöras sedan behandlingen av formerna för låneverksamheten har avslutats i den nyss nämnda arbetsgruppen.

Televerkels behov av rörelsemedel som f.n. täcks genom en rörlig kredit i riksgäldskontoret bör också få täckas genom att televerkskoncernen fär ta upp län på kredilmarknaden. Därmed kan hela koncernens

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    150

kapitalbehov ingå i de finansiella övervägandena. Genom atl den rörliga krediten i riksgäldskontoret ersätts med upplåning på kredilmarknaden minskas riksgäldskontorels upplåningsbehov. Detta har positiva effekter pä statsbudgeten.

Teleinvestgruppens eget lånebehov förutsätts täckas genom upplåning i bolagens regi.

Ett företags kapitalbehov täcks normalt genom atl ett flertal olika finansieringsmöjligheter tas i anspråk samtidigt. Finansieringskostnaderna blir härvid beroende av vilket alternativ som används, kostnaden för detta alternativ och hur stor andel av finansieringen varje alternativ svarar för. En strävan är självfallet att uppnå en optimal finansieringsslruktur där de genomsnittliga finansieringskostnaderna blir sä låga som möjligt pä såväl kort som lång sikt. Väsentliga delar i denna planering utgörs av avvägningar mellan kort- och långfristig upplåning respektive mellan eget och främmande kapital. När televerket nu föresläs få ökade möjligheter all påverka de finansiella kostnaderna så ökar också kraven på verkels finansiella planeringsfunkiion.

Del är därför angeläget att organisationen för kapitalanskaffning utformas på ett förtroendeingivande och kompetent sätt. Del förefaller rationellt att, som televerket föreslagit, ha en samlad central finansfunklion för hela leleverkskoncernen. Kapitalförsörjning, likviditelsplanering m.m. kan därigenom hanleras på ett enhetligt och effektivt salt oberoende av om upplåning etc. sker för televerkets eller dotterbolagens räkning. En förut-sällning för detta är givetvis atl koncernen tillförs erforderlig kompelens. I del sammanhanget bör det också övervägas vilken roll televerkels styrelse bör ha i beslutsprocessen kring finansieringsfrågorna. Jag vill vidare anmäla att jag har för avsikt atl föreslå att koncernrevision införs fullt ul i televerkskoncernen genom atl riksrevisionsverket ges möjlighet all utse medrevisorer i Teleinvest AB och dess belagda dotterbolag.

Televerket har angivit det totala ackumulerade lånebehovet för koncernen fram t.o.m. 1986/87 till ca 6000 milj. kr. Under budgetåret 1984/85 beräknas koncernen behöva ta upp län med 3574 milj. kr. varav 2417 milj. kr. avser avlösning av de rörliga krediterna i riksgäldskonloret. Nämnvärda avvikelser under löpande budgelår frän de bedömningar av finansieringsbehovet som televerket gjort för år 1, dvs. 1984/85, bör underställas regeringen. Jag kommer också senare atl föreslå alt televerket ges i uppdrag att i fortsättningen lämna en redovisning av verksamhetens utveckling lill regeringen tvä gånger per år i form av halvårsbokslut och bokslut. Jag vill i sammanhanget anmäla att jag senare idag i min anmälan med förslag till tilläggsbudget II lill statsbudgeten för innevarande budgelår kommer att föreslå all televerket redan nu får möjlighet att låna överskottsmedel från Teleinvest AB för sitt rörelsemedelsbehov.

prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    151

4.3.2 Garantier för upplåningen

Televerket har, efter kontakter med kreditmarknadsexpertis, utgått från att televerket skall uppta lån pä den långsikliga kreditmarknaden och Teleinvest AB och Telefinans AB pä de korta och medellånga kreditmarknaderna med i vissa fall televerkets borgen.

Jag bedömer att det inte skall behövas några formella säkerheter för den upplåning som kan komma atl ske i televerkels namn då televerket är en del av slalen. Om upplåningen däremot sker i bolagssektorn för televerkets behov kan det uppstå behov av borgensåtaganden. Televerket har f.n. enligt riksdagens beslut möjlighet att teckna garantier upp till 300 milj. kr. för Teleinvest AB. Televerket har framhållit alt fördelningen av lån pä kort, medelfrislig och långfristig upplåning i hög grad påverkas av förväntade ränteändringar, konkurrerande låntagare etc. Med hänsyn härtill kan inle den exakta fördelningen av upplåningen mellan verket och dess bolag nu fastställas. Del går därför inle heller, enligt verket, att i förväg fastställa en behövlig garantiram ulan garantierna kan variera avsevärt med mycket kort varsel. Garantiåtaganden är även aktuella vid större entreprenader som bolagen åtar sig m. m. Av denna anledning har televerket föreslagit att verket efter behov får teckna garantier. För egen del vill jag framhålla att också resultaten av den aviserade arbetsgruppens överväganden kan påverka behovet av garantier. Jag delar televerkets uppfattning att beslut om att ställa garantier kan behöva fattas snabbt. Jag anser dock att detta kan tillgodoses genom att regeringen i stället för riksdagen fastställer garantiramens storiek. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande till detta.

4.3.3 Räntabilitets- och solidilelsmått bör användas i styrningen
Styrningen av televerket från statsmakternas sida kan och bör ske på

flera olika sätt. Det mest väsentliga är givetvis betoningen av televerkets ansvar när det gäller att utveckla telekommunikationerna efter näringslivets och hushällens behov. De av televerkets tjänster som räknas till verkels grundtjänster skall således uppfylla en mängd krav. Av stor vikt är möjligheten för användarna alt i hela landet kunna få tillgäng till tjänsterna till enhetliga taxor och att televerket kan hälla en hög servicenivå. Detta har stor social- och regionalpolitisk betydelse. Betydelsen är naturiigtvis särskilt stor när verksamheten bedrivs med ensamrätt. Jag vill också peka på viklen av alt hålla televerkets taxor låga. Det gäller framför allt de s. k. generella taxorna, samlalsmarkeringsavgiften och abonnemangsavgiften för telefon. Regeringen fastställer dessa avgifter liksom större förändringar av taxesystemel. Mina förslag angående finansieringen av televerkets verksamhet ger, som jag tidigare framhållit, ökade möjligheter atl hälla nere taxorna. Således räknar televerket inte med att behöva föreslå höjningar av de generella taxorna förrän i början av år 1986. Ett nytt telefon-laxesyslem infördes den 12 januari 1983. Under avsnittet 5. Övriga frågor redovisar jag effekterna i vissa avseenden av taxeomläggningen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    152

Utöver vad jag hittills anfört börden mer specifikt finansiella styrningen av televerket i fortsättningen ske genom att statsmakterna så långt möjligt tillämpar samma slyrningskriterier som används i andra större företag. Sädana styrningskriterier är avkastning på eget kapital, dvs. räntabilitet, och soliditet. Det nuvarande avkastningskravet, dvs. räntan på statskapitalet, är mindre lämpligt från styrningssynpunkt. Det tar t.ex. inle hänsyn till avkastningen pä det kapital som genererats inom verket och som tillskjulits av kunderna. Avkastningskravet bör därför beräknas på ett vidgat kapitalbegrepp, verkskapitalel. Detta egna kapital bör inbegripa statskapitalet samt konsolideringsfond och övriga avsättningar. Det går visserligen inte att utan vidare jämställa det egna kapitalet i televerket med det egna kapitalet i ett privat företag. Samma metod för att formulera avkastningskrav bör dock kunna tillämpas.

Vad gäller formuleringen av ett avkastningskrav på televerket kan framhållas alt ett procentuellt avkastningsmålt vanligen beräknas med eget eller totalt arbetande kapital som bas. Skillnaden mellan avkastning på eget respektive totalt kapital beror dels på skillnaden mellan totalavkastningen och den genomsnittliga läneräntan, dels relationen mellan skulder och eget kapital. Avkastningen på eget kapital kan därför sägas utgöra en bedömning av företagets totala verksamhet inklusive finansieringsfunk-lionen medan avkastningen på totalt kapital exkluderar finansieringsfunk-lionen. Agarens avkastningskrav i ett aktiebolag riktas normalt i första hand mot den totala verksamheten inklusive finansieringsfunktionen, dvs. det egna kapitalets avkastning i företaget, inte det totala kapitalets.

Då televerket enligt milt förslag ges en större finansiell rörelsefrihet bör avkaslningsmättet avse det egna kapitalet för att därigenom också beakta verkets finansfunktion. Televerkets verksamhet under den närmaste treårsperioden bör enligt min mening inriktas i enlighet med de ränlabililets-och soliditetstal som televerket har angett i treårsplanen. Dessa är:

1983/84 1984/85 1985/86 1986/87

Ber.

utfall

Räntabilitet 10,6 9,1 9,2 9,0

Soliditet 80 77 75 76

De redovisade talen bör tolkas med viss försiktighet bl, a. eftersom det är första gången som de beräknas i den nya finansieringssitualionen. Vissa åtgärder av engångskaraktär i samband med syslemändringen påverkar t.ex. beräkningarna.

Soliditeten definieras här som relationen mellan verkskapitalet och de totala tillgångarna. Det höga självfinansieringskravet har medfört all verkets soliditet är mycket hög jämfört med andra företag. Verkets soliditet uppgår lill ca 80%' vilket skall jämföras med en soliditet på ca 20-30% för

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    153

förelag i allmänhet. En viss nedgång i televerkels soliditet är därför acceptabel. Jag vill emellertid i likhet med televerket betona viklen av att en hög soliditet bibehålls.

Jag delar televerkets bedömning atl den långsiktiga målsättningen vid den nya finansieringssitualionen bör vara att räntabiliteten skall vara tillräckligt hög för att den reala avkastningen på eget kapital skall uppgå till 3% och att televerket även i fortsättningen skall kunna hålla en tillräckligt låg skuldsättningsgrad. Televerket har antagit en inflationstakt pä 6%. Vid den antagna inflationstakten uppgår målet för avkastningen lill nominellt 9% under perioden 1984/85- 1986/87. Som framgår av tabellen ovan beräknas målet kunna uppnås under perioden. Jag vill framhålla atl detta avkastningskrav inte skall förväxlas med det krav på inleverans av medel till statsbudgeten som jag berör under avsnitt 4.3.5.

Televerkels verksamhet bedrivs lill stor del inom en monopolsektor. Verksamheten syftar inte heller lill all maximera vinslen. Avkastningskravet på det egna kapitalet bör därför kompletteras med andra måltal. Ell sådant mål under perioden är att verket skall öka arbelsprodukliviielen med ca 5% per år varigenom taxenivän beräknas utvecklas i långsammare takt än konsumentprisindex. Jag noterar vidare med tillfredsställelse de avsevärda serviceförbättringar som planeras för perioden. Måluppfyllelsen i olika avseenden och eventuella nya mål bör redovisas i de kommande treårsplanerna. Statsmakterna kan därigenom fortlöpande följa och vid behov påverka verksamhetens utveckling.

4.3.4 Treårsplanens investeringsprogram bör godkännas

När det gäller inriktningen och omfattningen av verkets investeringsprogram villjag anföra följande.

Det skulle givetvis kunna ifrågasättas om statsmakternas investerings-styrning kan utövas tillräckligt effektivt om den frigörs frän den finansiella styrningen via televerkets investeringsanslag. Av vad jag har anfört i det föregående framgår dock atl denna styrning i del nuvarande systemet endast avser vissa av verkels investeringar och all styrningen alltmer inriktats på att säkerställa alt investeringarna inte belastar statsbudgeten under ett visst budgelår.

Investeringarna spelar emellertid en viktig roll frän ekonomisk och strategisk planeringssynpunkl genom att de binder resurser och påverkar verkets utveckling under lång tidsrymd. De har också stor betydelse för utvecklingen i allmänhet pä telekommunikationsområdet. Därutöver gäller att åtminstone vissa delar av investeringsverksamheten kan användas av statsmakterna i stabiliseringspolitiskt syfte. Statsmakternas inflytande över investeringsverksamhetens inriktning och omfattning saml tidsmässiga fördelning bör därför beslå.

Televerket har i treårsplanen redovisat sitt planerade investeringsprogram fördelat pä olika rörelsegrenar. Jag har ingen anledning att resa

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    154

invändningar mot den redovisade inriktningen av investeringarna och föreslår alt investeringsplanen godkänns. Den närmare fördelningen mellan rörelsegrenarna bör få avgöras av televerket .självt. Även fördelningen mellan budgetåren bör kunna göras med viss flexibilitet.

Vissa viktigare investeringar som rör utvecklingen av koncernen bör enligt min mening inle heller i del nya finansieringssystemet få avgöras av televerket självt. Detta bör gälla för beslut om höjningar av aktiekapitalet i Teleinvest AB och beslut om aktieförvärv av verket. Sådana beslut skall f.n. underställas riksdagen. I syfte att uppnå en smidigare och snabbare beslutsprocess förordar jag att regeringen bör kunna avgöra dessa frågor under förutsättning atl besluten inte innebär någon ökad belastning på statsbudgeten. Ett bemyndigande med denna innebörd bör inhämtas. Jag avser atl senare återkomma lill regeringen angående de höjningar av aktiekapitalet i Teleinvest AB som televerket har angivit i Ireärsplanen. Överföring av verksamhet som f. n. drivs i verksform till bolagsform skall givelvis liksom hittills inle kunna ske ulan riksdagens prövning.

Televerket har också föreslagit vissa ändringar av de bestämmelser som regeringen har utfärdat angående televerkets lokalförsörjning. Bl.a. vill televerket slippa den samrådsskyldighel med byggnadsstyrelsen som gäller i fråga om större lokaler för förvaltningsändamål. För egen del räknar jag med alt televerket och byggnadsstyrelsen bedriver ett effektivt samarbete. Någon ändring av gällande bestämmelser är jag f. n. inle beredd att förorda.

4.3.5 Förslagen förstärker statsbudgeten

Televerket levererar f. n. in ett årligt belopp till statsbudgeten som motsvarar 12% förräntning pä det statskapital som verket disponerar. Genom del nya finansieringssystemet minskar, som jag tidigare har framhållit, de finansiella kostnaderna för televerket. Jag har dä bedömt det rimligt att en del av det ekonomiska utrymme som därvid skapas bör användas för att stärka statsbudgeten. Jag vill understryka att taxenivån för verkets tjänster inte behöver höjas för att uppnå detta. De åtgärder som jag i likhet med televerket föreslår och som leder till en årlig budgetförstärkning med totalt sett ca 300 milj. kr. jämfört med del gamla systemet är följande.

Jag föreslär att televerkets statskapital per den 30juni 1984 omvandlas till ett amorteringsfritt statslän och redovisas som en långfristig skuld i televerkets räkenskaper. Räntan på detta län bör vara slalens utlånings-ränta.

Vid beräkning av statskapitalets storiek per den 30juni 1984 bör hänsyn tas till de kostnader som televerket haft för tull och mervärdesskatt i samband med utbyggnad av den nordiska jordstalionen för satellittrafik i Tanum. Denna fråga togs upp i budgetpropositionen för några år sedan (prop. 1978/79:100, bil. 9, s. 203-204) varvid anfördes.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    155

"Tnvesleringsramen (för 1979/80) är vidare beräknad med hänsyn lill behovet av en andra antenn vid den nordiska jordstalionen för lelesalellil-trafik i Tanum i Bohuslän. Antennen byggs i nordiskt samarbete och en ekonomisk uppgörelse har träffats mellan de nordiska televerken. Uppgörelsen och lönsamhetskalkylerna är baserade på en investeringskostnad exkl. svensk tull och mervärdesskatt. Om det svenska televerkets andel skulle belastas med även dessa koslnader uppkommer från verkets synpunkt en avsevärd lönsamhelsförsämring för projektet. Tull- och beskattningsreglerna bör, enligt min mening, inte medföra alt del är förenat med ekonomiska nackdelar all investera i Sverige jämfört med atl investera i ell annat nordiskt land.

Jag vill därför redan nu avisera alt jag, sedan investeringen är slutförd och beloppen har preciserats, kommer all föreslå regeringen att hos riksdagen hemställa om ell särskilt avskrivningsanslag för all neutralisera dessa skattetekniska olikheter. Anslaget skall användas för att reducera den investeringskostnad som televerket har all förränta."

Tekniken med särskilda avskrivningsanslag lillämpas inle längre. 1 stället bör det kapital som jag föreslär skall omvandlas lill statslån minskas med del aktuella beloppet, som enligl en skrivelse från televerket den 1 Ijanuari 1983 uppgår till 7,4 milj. kr. Därvid har även 1.0 milj. kr. avseende tull och mervärdesskall för om- och tillbyggnad av den första antennen i Tanum inräknats.

Vidare föreslår jag all ett nytt fasl statskapital bildas genom att vissa av televerkets fastigheter som kan anses ha ell marknadsvärde uppvärderas med 1 760 milj. kr. Statens krav på överskoll bör baseras pä detta statskapital. Räntesatsen bör vara statens avkastningsränla. Med hänsyn till all statsbudgeten tillgodoräknas de värdestegringar pä televerkets fasligheter som uppkommit t. om. budgetåret 1983/84 anser televerket all verket skall få disponera uppkommande realisationsvinster vid eventuella framlida fastighetsförsäljningar. Jag delar denna uppfattning. Dock bör dispositionen av realisationsvinster som överstiger 20 milj. kr. underställas regeringens prövning. För tydlighetens skull vill jag påpeka all milt förslag inle innebär nägon ändring av de beloppsgränser som gäller för riksdagens och regeringens prövning av fastighelsförsäljningar utan endast frågan om dispositionsrätten till eventuella realisalionsvinsler.

I samband med omläggningen till del nya finansieringssystemet bör också den nuvarande bindningen av televerket till statsbudgeten ändras. Anslaget "Teleanläggningar m.m." och inkomstposten "Televerkets avskrivningar" bör utgå. Endast en inkomstpost för televerkets inlevererade medel erfordras i fortsättningen. Ränta på det nya statslänet bör redovisas som en finansiell kostnad i televerket och under poslen ränteinkomster i statsbudgeten.

Då det nuvarande anslaget utgår vid budgetårsskiftet kvarstår sannolikt reservationer på anslaget. De anvisade anslagsmedel som inle disponerats bör återföras lill statsbudgeten. Del bör ankomma på regeringen alt besluta om formerna för detta när beloppen preciserats.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    156

4.3.6 Nytt anslag H I. Försvarsinvesteringar vid televerket

För investeringar avseende försvarsberedskap krävs även fortsättningsvis ett anslag. Detta bör benämnas "H I. Försvarsinvesteringar vid televerket".

För budgetåret 1984/85 föreslär jag att 11,0 milj. kr. anvisas för ändamålet. Medelsbehovel avser investeringar för reservlelefonnätet, förstärkta lokaler, radio, materielförsörjning i krig och televerkets ledning i krig. Beloppet skall inle tillföras statskapitalet.

5. Övriga frågor

5.1. Monopolgränsen anpassas lill den tekniska utvecklingen m. m.

Enligl riksdagsbeslutet år 1980 skall televerket - utifrån den av riksdagen beslutade inriktningen av verksamheten - följa den tekniska utvecklingen och anpassa monopolgränsen efter denna. Delta innebär självfallet inte atl televerket självt kan besluta om grundläggande förändringar i monopolavgränsningen, t.ex. atl lägga vanliga telefonapparater utanför monopolet. Under budgetåret 1982/83 fattade verket beslut om att överföra vissa modemer för dalahastigheter upp lill I 200 bils/s lill konkurrenssektorn. Modemer för högre dalahastigheter har ansetts alltjämt böra höra till monopolområdet av tekniska skäl. Denna ordning lillämpas fr.o.m. den Ijuli 1983. I treårsplanen har televerket anmält sin avsikt alt i enlighet med intentionerna i riksdagsbeslutet pröva när utvecklingen motiverar ytteriigare inskränkningar i nu gällande monopolavgränsning. Enligt min mening är det angelägel att det därvid görs en noggrann prövning av de sociala och regionalpolitiska effekterna av ändrade monopolgränser.

Som en följd av 1980 ärs beslut inrättades ett särskilt godkännandekontor inom televerkets tekniska avdelning för provning av privatägda utrustningar som skall anslutas till telenätet. S.k. T-märkning som visar alt saluförda produkter är godkända för anslutning har tillämpats sedan hösten 1981. Vidare inrättades teleanslulningsnämnden för prövning av besvär över avslagsbeslul efter den tekniska provningen. Nämnden har ännu inle haft något ärende alt ta ställning till.

Under hösten 1983 har televerket beslutat atl öppna möjligheten lill extern provning som alternativ lill provning vid televerkets laboratorier. Godkännandet kommer dock alltjämt alt utfärdas av televerkets godkännandekontor. Till grund för godkännandet kan ligga ett mälprotokoll från ett externt laboratorium som bedöms ha erforderiig kompetens och självständighet. I vissa fall kan delta underlag behöva kompletteras med andra mätningar eller funklionsprovas t.ex. mot kopplingsutrustningar i telenätet. Sädana funktionsprov kan i princip bara utföras av televerket.

Fördelen med att anlita externa laboratorier är kortare handläggningstid om mätprotokollet är tillfredsställande och minskad belastning pä televerkets laboratorieresurser. Detta är särskilt fördelaktigt när allt fler produkter kan anslutas till telenätet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    157

Speciella önskemål om sekretess kan också lättare tillgodoses.

Intresse för att utnyttja denna möjlighet bedöms vara störst hos utländska tillverkare, som vill lansera en produkt i Sverige, och hos svenska eller utländska tillverkare som samtidigt vill få en produkt godkänd i flera länder. I båda fallen kan det vara praktiskt att vända sig lill en utländsk matplats. Den nya möjligheten införs frän den 1 mars 1984.

Det är också av intresse all notera atl televerkets beslut ligger väl i linje med det arbete som pågår nordiskt och iniernalionelll med all försöka harmonisera godkännandeprocedurerna.

5.2 Effekterna av det nya taxesystemet blev som väntat

Televerket har, pä regeringens uppdrag, i en skrivelse den 17 november 1983 redovisat de Irafikala och ekonomiska effekterna av det nya telefon-taxesysiemet. En redovisning av dessa bör lämnas till riksdagen.

Den 12januari 1983 genomfördes en omläggning av taxorna för inländska telefonsamtal. Upprepad markering för lokalsamtal infördes samtidigt som lidsdifferentierade taxor infördes för alla inländska samtal.

För lokalsamtal innebar ändringen att ett markeringsintervall om 6 minuter tillämpas måndagar-fredagar kl. 08.00-18.00. Under övrig lid är intervallet 12 minuter. För inländska rikssamtal höjdes avgifterna med i genomsnitt 25% under vardagar 08.00-12.00. Under vardagar kl. 12.00-18.00 förblev avgifterna oförändrade, medan avgifterna under övrig tid sänktes med i genomsnitt 30%. För samtal till utlandet innebar omläggningen inte någon förändring.

Syftet med omläggningen vai att åstadkomma en jämnare belastning på telefonnätet genom att flytta viss del av trafiken från de hårt belastade förmiddagstimmarna måndag-fredag till andra lider. Omläggningen skulle också ske inom ramen för oförändrade intäkter för televerket.

För atl mäta de irafikala effekterna av laxeomläggningen har dels specialmätningar utförts pä vissa särskilt ulvaida telefonstationer i landet, dels analyser gjorts av antalet fakturerade markeringar fördelade på olika abonnentkategorier.

Del preliminära resultatet visar att en kraftig omfördelning av trafiken i tiden och mellan abonnentkategorier har ägt rum, medan totaltillväxten i stort sett förblivit oförändrad. Kategorin "vanliga abonnemang", dvs. huvudsakligen privata hushåll, har ett betydligt lägre antal samtalsmarkeringar efter taxeomläggningen orsakat dels av överflyttning av trafik lill "rabatlerad tid", dels av att bosladsabonnenlerna bibehållit vanan att huvudsakligen telefonera under kvällar och helger.

För "systemabonnemangen", dvs. näringsliv och förvaltning, däremot tyder en stark ökning av samlalsmarkeringarna på all denna kundgrupp är mera okänslig för tidsvarierade taxor.

Beträffande taxeornläggningens effekter på televerkets intäkler är hittillsvarande irafikmätningar ännu otillräckliga för atl en tillförlitlig bedöm-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    158

ning skall kunna göras. Bilden kompliceras dessutom av den höjning av markeringsavgiften från 20 lill 23 öre som genomfördes den 20 juni 1983. Svårigheter uppslår härigenom alt åstadkomma en renodling av taxeomläggningens effekter.

Televerkets preliminära bedömning är dock att taxeomläggningen, som avsett, inle kommer all påverka verkels totala intäkter.

5.3 Inget Jörslag angående Telis holagshiUlning

Televerket har under våren 1983, på regeringens uppdrag, redovisat sin bedömning av Telis framlida konkurrenssituation och konsekvenserna i olika avseenden av om Teli blir bolag eller inte. Verket har föreslagit all Teli övertors lill bolag den Ijuli 1984. Av televerkets redovisning framgår atl den tekniska och marknadsmässiga miljön för televerket förändras under 1980-talel. Nya produkter och tjänster kommer all tillhandahållas i konkurrens med andra företag. Produkter inom monopolsekiorn bedöms komma alt genomgå en stagnerande volymutveckling medan lillväxipro-duklerna finns inom konkurrenssekiorn.

Del ökande konkurrensinslagei skärper kraven på televerkets konkurrensförmåga. Televerket har framhållit all del inle finns anledning att förändra verkels hittillsvarande strategi med egen tillverkning och därmed sammanhängande produktutveckling. För all fullfölja strategin krävs dock, enligt televerket, all verket gör stora utvecklingsinsatser och all Teli är konkurrenskraftigt i fråga om produktion och produktförnyelse. Endast på del viset kan Teli behålla sin strategiska roll för televerket och verket därmed bibehålla sin oberoende ställning gentemot andra leverantörer. Televerket har anmält all man, om Teli blir bolag, avser all lägga utvecklingsuppdrag hos Teli pä 25 milj. kr. per år under tre är för utveckling av en ny generation terminaler och system. Enligt televerket förbättras också sysselsättningsläget inom Teli genom en sådan insats för produktutveckling tillsammans med ökade ansträngningar för atl sälja Telis produklion även till andra än televerket, i Sverige och utomlands. Verkets bedömning är dock att minskningar av personalstyrkan ändå inte kan undvikas.

De tekniska och marknadsmässiga förändringarna på teleområdet innebär delvis nya förutsättningar för samarbetet mellan televerket och LM Ericsson (LME). Det gemensamma utvecklingsarbetet har hittills huvudsakligen avsett framtagning av en ny generation publika teleslalioner. Både televerket och LME, liksom många andra tele- och dataföretag, inriktar emellertid i ökande utsträckning sina resurser på lerminalområdel och på system för s.k. kontorsautomation.

Utvecklingen inger viss osäkerhet om det framtida samarbetets utformning. Svenska Melallindustriarbetareförbundet och Statsanställdas Förbund har också i en gemensam skrivelse lill regeringen tagit upp denna fråga. Regeringen har beslutat att förulsältningarna för del fortsatta samarbetet mellan televerket och LME nu bör klarläggas av en särskild förhand-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    159

lingsman. Därvid bör även möjligheterna lill samarbete mellan televerket och andra parter klariäggas. Uppgiften skall utföras i nära kontakt med de berörda centrala arbetstagarorganisationerna.

Förhandlingsmannen bör enligt sina direktiv inleda sill arbete med all orientera sig om de diskussioner som f. n. förs mellan televerket och LME eller andra företag. Förhandlingsmannen bör klarlägga på vilka områden ömsesidiga fördelar kan uppnäs genom ett samarbete. Han bör därvid undersöka förutsättningarna för samarbete inte bara i fråga om utveckling Ulan också i fråga om produklion, försäljning, installation och underhäll av hård- och mjukvara avseende telemateriel. Förhandlingsarbetet bör omfatta befintlig och planerad verksamhet såväl i Sverige som utomlands. Överläggningarna skall också klarlägga i vilka organisatoriska former samarbetet i olika avseenden bör ske.

Arbetet skall bedrivas skyndsamt. Frågan om Telis framlida verksamhetsform bör inte slutligt avgöras förrän resultatet av överiäggningarna föreligger. Jag kommer därför all senare återkomma lill regeringen i denna fråga.

6. Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen atl

1. ta del av vad jag har anfört om finansieringen av televerkets verksamhet,

2. bemyndiga regeringen all medge alt televerket finansierar icke konkurrensulsalta abonnentutrustningar via Telefinans AB,

3. bemyndiga regeringen alt fastställa ram för televerkets garantiåtaganden gentemot Teleinvest AB,

4. godkänna den föreslagna formen för finansiell styrning av televerket och utvecklingen av verkels räntabilitet och soliditet under budgetåren 1984/85-1986/87,

5. godkänna televerkets investeringsplan för budgetåren 1984/85-1986/87,

6. bemyndiga regeringen att besluta om höjningar av aktiekapitalet i Teleinvest AB,

7. bemyndiga regeringen all besluta om aktieförvärv som görs av televerket,

8. godkänna alt televerkets statskapital per den 30 juni 1984 omvandlas lill ell amorleringsfritt statslån pä del sätt som jag har redovisal,

9. godkänna vad jag har anfört om ett nytt statskapital,

10. godkänna vad jag har anfört om televerkels rätt all disponera realisationsvinster vid faslighetsförsäljning,

Frop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    160

11. till Försvarsinvestcringar vid televerket för budgelårel 1984/85 anvisa ett reservationsanslag på 11 000000 kr.,

12. ta del av vad jag har anfört under avsnittet Övriga frågor.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    161

1.    INSTITUT M. M.

Under littera I tas sammanlagt upp 18 anslag varav anslagen I l.-I 5. och I 18. avser transportrådets verksamhet. 16.-18. statens meteorologiska och hydrologiska institut, 19.-111. slalens väg- och trafikinslitut och 112:-114. statens geotekniska institut.

11. Transportrådet

1982/83 Utgift 12626000

1983/84 Anslag 13 800000

1984/85 Förslag 14482000

Transporlrådet (TPR) är förvaltningsmyndighet för vissa uppgifter rörande trafikplanering, energihushållning och totalförsvarsplanering inom transportsektorn, stöd lill kollektivtrafiken, transportstöd för Norrland och Gotland saml pä yrkestrafikområdet. TPR svarar även för kanslifunktionen för buss- och taxivärderingsnämnden samt kolleklivtrafiknämnden.

TPR leds av en styrelse. I styrelsen ingär generaldirektören och sju ledamöter som utses av regeringen och som företräder riksdagen och näringslivet. TPR är organisatoriskt indelat i tvä enheter. Till TPR är knutet en rådgivande delegation för beredskapsplanering m.m. Vidare finns inrättat en samrådsgrupp för yrkeslrafikfrägor samt en referensgrupp för handikappfrågor.

TPR:s arbetsuppgifter på yrkestrafikområdel är delvis avgifisbelagda. Inkomsterna redovisas pä statsbudgetens inkomstsida och beräknas uppgå till nära 2 milj. kr. för nästa budgelår (1982/83 1,7 milj. kr.).

TPR:s anslagsjramställning

TPR har i sin anslagsframställning redovisal en plan enligt huvudförslaget, som innebär en besparing pä sammanlagt 10 procenl under en femårsperiod. Planen förutsätter bl.a. en nedskärning av verksamheten inom energihushållning, handikappanpassning av kollekliva färdmedel och drivmedelsransonering. Vidare förutsätter planen att kanslifunktionen för riksfärdljänsten överfors lill TPR.

TPR har analyserat konsekvenserna av en nedskärning enligl huvudalternativet. Analysen visar atl på energiområdet är möjligheterna redan i dag begränsade atl genomföra informationskampanjer, projekt och modelltillämpningar. Nedskärningar kan därmed få lill följd att antingen informations- eller projektverksamheten lidvis helt omöjliggörs eller atl utbytet av verksamheterna blir bristfälligt. En nödvändig förutsättning för alt riksda-11    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. BiUiga 8

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    162

gens uppställda sparmål för energi skall kunna tillgodoses är därför enligt TPR all minst oförändrade resurser för energihushållning kan påräknas under kommande verksamhetsår.

Huvudalternativet innebär vidare atl en personalminskning sker på området för drivmedelsransonering. TPR konstaterar här att redan nuvarande personalsituation med endast tre handläggartjänster för att vidmakthålla och utveckla drivmedelsransoneringen är besvärande. Alternativet lill ransoneringsberedskap utgörs främst av ökad beredskapslagring som innebär höga kostnader. TPR bedömer därför att en god ransoneringsberedskap är ett betydligt.mera lönsamt alternativ för samhället.

Huvudalternativets förslag atl flytta kanslifunktionen för riksfärdtjänsten till TPR bedöms däremot ge en statsfinansiell besparing. Med hänsyn till de arbetsuppgifter och den organisation som TPR redan har på handikappområdet anges att förslaget innebär en naluriig och rationell integrering av olika myndighetsuppgifter.

När det gäller besparingar har TPR vidare fört fram ell förslag utöver vad huvudalternativet stipulerar. Förslaget innebär att uppgiften all handlägga bidraget till gymnasieelevernas skolresor överiors från centrala sludiestödsnämnden lill TPR. Genom alt TPR redan handhar olika stöd till kollektivtrafiken kan därmed enligt TPR en förenklad administration uppnås vilket samtidigt ger besparingar för statsförvaltningen.

TPR har vidare i sin anslagsframställning föreslagit följande:

1. Kompensation för pris- och löneökningar med 907000 kr.

2. En samlad prognos för persontrafikens utveckling fram till år 2000 med fördelning på resändamäl och transportmedel. För detta ändamål begärs en engångsanvisning om 300000 kr., avseende koslnader för databearbetning, metodik- och analysarbete.

3. Förstärkt personalutbildning. För att kunna möta del ökade behov av utbildning som behövs för att myndighetens personal skall kunna klara av de ralionaliseringsåtgärder som krävs och ges möjlighet atl la sig an förändrade arbetsuppgifter beräknas en engångsanvisning om 20000 kr.

4.   Utökade insalser inom del ekonomiska försvaret för sammanlagt
435000 kr. som en engångsanvisning. Merparten av medlen föreslås an
vändas för all fortsätta utvecklingen av ett nytt system för drivmedelsran
sonering (300000 kr.). Vidare ingår i förslaget utbildning av beredskaps
planläggande och krigsplacerad personal hos civilbefälhuvare och länssty
relser (70000 kr.), en studie av sårbarhetsfrågor inom åkerinäringen
m, h. t. utvecklingen av datoriserad iransporiplanering och ledningssystem
(50000 kr.) samt produktion av dalalistor med fordonsuppgifier anpassade
för liinsslyrelsernas krigslransportplanläggning (15 000 kr.).

TPR har vidare i samband med sin anslagsframställning redovisat regeringsuppdraget alt följa bränsleförbrukningen för nya personbilar. TPR anger all nedgången i den genomsnillliga bränsleförbrukningen i nya bilar nu har bromsals upp och all förbrukningen 1983 lorde komma att ligga på

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    163

ungefär samma nivå som 1981 och 1982. TPR bedömer dock att utvecklingen ännu inte ger anledning förvänta annat än atl de mål som uppställts av riksdagen om bränsleförbrukningen kommer att kunna uppfyllas.

Föredragandens överväganden

När del gäller TPR:s besparingsförslag kommer jag under behandlingen av anslaget I 4. föreslå att riksfärdljänsten permanentas och att TPR övertar de uppgifter som i dag sköts av nämnden för riksfärdtjänsi. Förslaget innebär atl den nuvarande administrationen för riksfärdljänsten kan reduceras och atl vissa kvarvarande koslnader för personal och expenser övertlyttas lill TPR. Jag har förutsatt all dessa merkostnader avräknas anslaget I 4. Riksfärdtjänst.

Vad gäller TPR:s förslag om en överflyttning av handläggningen av statsbidraget till gymnasieelevers skolresor frän centrala sludiestödsnämnden till TPR vill jag erinra om all bidragels utformning nyligen behandlats av riksdagen (prop, 1982/83:129, SfU 1982/83:25, rskr 1982/83:386). Jag har mot denna bakgrund, i samråd med chefen för utbildningsdepartementet, bedömt att TPR:s förslag bör bli föremål för ytterligare överväganden inom regeringskansliet under våren 1984.

Jag anser vidare all bland TPR:s reformönskemål är det angeläget alt en samordnad prognos kan tas fram över persontransporternas utveckling. Som jag framhöll i 1983 års budgetproposition fordrar en ändamålsenlig trafikplanering all ett konsistent planeringsunderlag finns på trafikområdet i form av översikter och prognoser. TPR har under innevarande budgetår färdigställt en godstransporlprognos för utvecklingen fram till är 2000. Jag finner det lämpligt alt TPR även lar fram en prognos över persontrafiken.

I sammanhanget vill jag erinra om atl iransporlforskningsdelegalionen (TFD) sedan några år tillbaka stöder ett omfattande FoU-projekt om interregionala personresor vid Umeå universitet. Metodarbetei i detta projekt avses bilda en viktig grund för TPR:s prognosarbete. Jag anser alt finansieringen av det föreslagna prognosarbelet böi* kunna ske inom den samlade ram som f. n. avsälis för prognos- och melodikarbete inom TFD:s och TPR:s verksamhetsområde. Jag förutsätter här, i likhet med vad som varit fallet vid utarbetandet av godstransportprognosen, all en nära samverkan kommer till stånd mellan TPR och irafikverken. Jag avstyrker därmed att TPR tillförs extra resurser över anslaget och förutsätter atl finansieringsfrågan blir löst i samverkan mellan TFD och TPR inom befintliga ramar.

Jag bedömer även TPR:s förslag om ökade insatser för personalutbildning som angelägel. Skall TPR kunna svara mot uppställda krav på såväl besparingar, rationaliseringar som nya och förändrade arbetsuppgifter krävs en kompetent personal. Jag anser dock all behovet i huvudsak bör klaras genom interna omprioriteringar inom myndighetsanslaget.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    164

	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		TPR	Föredraganden
Personal Anslag Förvaltningskostnad (därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning	49 11525000 (8469000) 1760000 515000 13800000	+   778000 (+  437000) -1-   100000 -1-   240000 -1-1118000	-1-662000 (-1-437000) + 100000 - 80000 -1-682000

För åtgärder inom det ekonomiska försvaret harjag, efter samråd med chefen för försvarsdepartementet, godtagit TPR:s förslag. Detta innebär att sammanlagt 435000 kr. bör anvisas som en engångsanvisning saml 2298000 kr. för drift- och förvaltningskostnader.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Transportrådet för budgetåret 1984/85 anvisa ell förslagsanslag på 14482000 kr.

I 2. Transportstöd för Norrland m. m.

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

131264000 176000000 202000000

Frän anslaget ges transportstöd för att utveckla näringslivet och minska de kostnadsmässiga ölägenheter som följer med de stora avstånden i de norra delarna av landet.

Transportstödet är ett fraktbidrag i efterskott lill förelag. Bidrag lämnas för järnvägs- och landsvägstransporter i yrkesmässig trafik. Del gäller transporter av dels varor som förädlats inom stödområdet till hel- eller halvfabrikat samt vissa jordbruks- och livsmedelsprodukter som härrör från stödområdet, dels råvaror och halvfabrikat som anskaffas av företag i stödområdet inom vissa bestämda näringsgrenar.

Transportstödet lämnas med 10 till 50 procent av nettofraklkostnaden beroende på transportsträckans längd och var den bidragsberättigade verksamheten ligger inom stödområdet.

TPR:s anslagsframställning

Behovet av bidragsmedel är beroende av dels de stödberätligade transporternas omfattning, dels transportkostnadernas förändringar. Med utgångspunkt i ell medelsbehov av 182 milj. kr. för är 1983 och med en av

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    165

konjunklurtorhållandena betingad volym- och kostnadsökning om sju resp. fyra procent beräknar TPR anslagsbehovet till 202 milj. kr. för budgelåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

Regeringen har mot bakgrund av riksdagens regionalpolitiska beslut .1982 (prop. 1981/82:113, AU 1981/82:23, rskr 1981/82:388) tillkallat en parlamentarisk utredning (I 1982:05) för all ta fram underlag för de framtida regionalpoliliska stödinsatsernas inriktning och omfattning. Utredningen har bl. a. i uppgift att avväga stödinsatser mellan generella regionalpolitiska medel, som exempelvis transportstödet, och selekliva regionalpoliliska medel. Utredningen skall arbeta skyndsamt och vara klar senast i augusti 1984.

Jag anser mot denna bakgrund att transportstödet tills vidare bör lämnas enligt de bidragsregler som gäller i dag. Jag förutsätter här att TPR, med bibehållen kontroll av väsentliga kostnadspäverkande variabler, fortsätter sitt arbetet med att söka förenkla och schablonisera bidragsgivningen.

När det gäller stödets finansiering harjag, efter samråd med chefen för industridepartementet, funnit det lämpligt att stödet, liksom för tidigare budgetår, delvis avräknas mot den regionalpolitiska beslutsramen under fjortonde huvudtiteln. Sålunda harjag bedömt att .37 milj. kr. bör avräknas mot denna ram. Detta motsvarar den beräknade kostnadsökningen under bidragsärel 1984 som orsakats av 1982 års regionalpolitiska beslut om ett förstärkt transportstöd.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Transportstöd för Norrland m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag på 202000000 kr.

I 3. Transportstöd för Gotland

1982/83 Utgift 55400000

1983/84 Anslag 62500000

1984/85 Förslag 47000000

Från anslaget ges statsbidrag för trafiken till och från Gotland. Transportstödet omfattar såväl person- som godsbefordran i fäijetrafiken pä Gotland och är inbyggt i den taxa som Rederi AB Gotland tillämpar. Vidare ges från anslaget ett bidrag till transportföretagen för att täcka de merkostnader som inte kompenseras av det s. k. Gotlandstillägget.

För persontrafiken innebär stödet att priset för en färjeresa är anpassat till priset för en andraklassbiljett på tåg för motsvarande färdsträcka. De olika formerna av stöd till godstrafiken innebär att transportförmedlingsföretagen och med dem samverkande transportföretag kan tillämpa samma taxa i Gotlandstrafiken som för övrig inrikestrafik i landet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    166

TPR:s anslagsfranislällning

För budgetåret 1984/85 har TPR beräknat medelsbehovet till 57 milj. kr. Härav avser 52 milj. kr. underskott i Rederi AB Gotlands verksamhet och 5 milj. kr. bidrag lill transportföretagen.

Föredragandens överväganden

Det är nu känt all fartyget M/S WASA STÅR, som ingått i koncessions-flottan för Gotlandstrafiken, har sålts med leverans och likvid under första kvartalet 1984.1 enlighet med avtalet mellan staten och Rederi AB Gotland reduceras därmed bolagels lån för koncessionsflotlan. Effekten på statsbidraget motsvarar räntan på ca 80 milj. kr., vilket utgör ca 10 milj. kr. Anspråken på statsbidrag kan därmed, med utgångspunkt från TPR:s beräkning, reduceras lill 42 milj. kr. för budgelåret 1984/85.

Jag vill i sammanhanget stryka under atl det bör vara en angelägen uppgift för TPR all medverka lill fortsatta rationaliseringar i trafiken i syfte att med upprätlhållande av en tillfredsställande trafikförsörjning minska bidragsbehovel. Samtidigt är det angeläget med en bättre framförhällning vad gäller den framtida irafikuppläggningen och dispositionen av tonnage.

Vad gäller TPR:s beräkning av anslagsbehovet för statsbidraget till transportföretag har jag inga erinringar. Jag vill dock i sammanhanget meddela all ett översynsarbete kommer att genomföras i kommunikationsdepartementet för atl i förenklingssyfle pröva möjligheterna all slopa del s.k. Gotlandstillägget och samtidigt minska behovet av statsbidrag under anslagsposten.

Mot denna bakgrund har jag beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1984/85 till 47 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Transportstöd för Gotland för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag pä 47000000 kr.

I 4. Riksfärdtjänst*

1982/83 Utgift 20437224 Reservafion 7051953

1983/84 Anslag       30000000** 1984/85 Förslag      38000000

*  Tidigare benämnt I 17. Kostnader för försök med riksfärdtjänsi

** Varav 14000000 kr. upplaget i tilläggsbudget I för budgelårel 1983/84.

I Inledning

Ett försök med riksfärdtjänsi som ett komplement lill kommunal färdtjänst för gravt handikappade personers längre resor startade i juli 1980 (prop.  1978/79:99, TU  1978/79:18, rskr 1978/79:419). Försöket pågår till

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    167

den 30 juni 1984. Nämnden för riksfärdtjänst som lett försöket har lämnai en preliminär rapport den 23 augusti 1982 och en slutrapport den 9 augusti 1983. Rapporterna har remissbehandlats.

2 Handikappanpassning av kollektivtraFiken

Syftet med regeringens handikappolitik är atl göra samhället tillgängligt för alla, atl ge människor med handikapp möjlighet atl delta i samhällsgemenskapen och att leva på ell sätt som sä långt möjligt är likvärdigt med andras, bl. a. när det gäller resande. Därför skall de kollektiva färdmedlen och terminalerna efter hand handikappanpassas och kommunal färdtjänst och riksfärdtjänsi erbjudas dem som, trots anpassningen, inte kan resa kollektivt pä egen hand. Del trafikpolitiska målet är att uppnå en så långt möjligt fullständig handikappanpassning av den kollektiva trafikapparaten. I den takt den kollektiva trafikapparaten handikappanpassas minskar behovet av färdtjänst. Av både tekniska och ekonomiska skäl måste emellertid denna anpassning ske successivt.

Handikappanpassningen av de kollektiva färdmedlen har föreskrivits i en särskild lag. I denna sägs atl den som har tillsynen över kollektivtrafik och den som utövar sådan trafik skall se till att trafiken anpassas med hänsyn lill de handikappade. Vid planeringen och genomförandet av kollektivtrafiken skall de handikappades särskilda behov beaktas sä långt det är möjligt. Vad gäller terminalanläggningarna har en ändring gjorts i byggnadsstadgan. Genom ändringen slås det fast atl terminalerna skall handikappanpassas oavsett om de annars skulle ha byggts om eller inte. Det direkta ansvaret för genomförandet av handikappanpassningen ligger pä de olika trafikverken och irafikförelagen.

TPR har tilldelats en central roll i handikappfrågor. Som ett resultat av det trafikpolitiska beslutet har transportrådet fått till uppgift att svara för bl.a. samordningen av den kollekliva persontrafikens anpassning till handikappades behov. TPR skall också utfärda de föreskrifter som kan behövas. Rådet utkom i början av förra året med föreskrifter för handikappanpassning av vissa färdmedel som används i kollektivtrafiken. De färdmedel som berörs är bussar, loktågsvagnar, spårvagnar, tunnelbanevagnar och fartyg.

I föreskrifterna anges anpassningsätgärdernas inriktning och omfattning dels med avseende på åtgärder i nyproducerade färdmedel, dels med avseende på åtgärder i befintliga färdmedel. Med nya färdmedel avses i princip sädana färdmedel som levereras efter utgången av 1983. Föreskrifterna berör exempelvis dörrar, handtag, toaletter, sittplatser och utrymmen för rullstol. Den föreskrivna handikappanpassningen skall vara genomförd senast 1989 för bussar och hälften av antalet loktågsvagnar och i övrigt senast 1992.

TPR har nyligen utfärdat föreskrifter för handikappanpassning av SJ:s

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    168

motorvagnar och pendeltåg. Även i dessa föreskrifter skiljs mellan gamla och nya vagnar. Vagnar som levereras fr. o. m. 1985 skall vara handikapp-anpassade. Äldre vagnar skall vara anpassade senast 1992.

3 Sammanfattning av nämndens slutrapport om försöket med riksfärdtjänst

Riksdagen beslöt den 1 juni 1979 att försök med riksfärdtjänsi skulle bedrivas under tre år. En särskild nämnd, nämnden för riksfärdtjänst, inrättades för att organisera och leda verksamheten och för att bedöma om och på vilket sätt ett framtida system med riksfärdtjänst borde anordnas. Sedan nämnden utarbetat riktlinjer för verksamheten och de praktiska rutiner som behövdes, har resor med riksfärdtjänst kunnat företas i huvudsak sedan den Ijuli 1980. 20 milj. kr. per år har anslagits för försöksverksamheten.

Syftet med riksfärdljänsten är att göra det möjligt för gravt handikappade atl göra längre resor inom landet till normala koslnader. Berättigade till riksfärdtjänst är gravt handikappade personer som på grund av handikappet och ötillgängligheter i trafikmedlen måste resa på ett dyrare sätt än normalt. Resor kan företas med flyg, 1 kl tåg, taxibil eller färdtjänslfordon (ev, också med ledsagare) till ett pris som motsvarar 2 kl låg. Merkostnaden täcks av det statliga anslaget för riksfärdtjänsi. Ansökan om riksfärd-tjänstresa görs hos kommunens socialförvaltning.

Verksamheten har förlängts till den 30 juni 1984. De erfarenheter som har samlats under de tre försöksären redovisas i nämndens rapport. Reseverksamheten har vuxit i jämn takt under åren. Nära 13000 personer har hittills beviljats riksfärdtjänsi vid ett eller flera tillfällen. Under det tredje försöksäret har ca 17300 resor företagits. Under tredje året har 92% av resenärerna företagit högst tre resor per person, vilket motsvarar 72% av samtliga resor. Detta betyder sålunda att 8% av resenärerna företagit fyra eller flera resor och att dessa resor motsvarar drygt en fjärdedel av samtliga resor.

Ca 56% av resenärerna är 65 är och äldre. Vid 23% av alla resor har ledsagare medföljt.

Vad beträffar valet av irafikmedel har utvecklingen inle blivit den som HAKO-ulredningen antog. Enligt dess anlaganden skulle 50% av resenärerna resa med tåg, 40% med flyg och återstående 10% med taxibil eller färdtjänstfordon. I verkligheten har under tredje försöksåret flyg använts endast i 17% av resorna och tåg i 7% av resorna. För taxibil är motsvarande siffra 56% och för färdtjänslfordon 20%.

En riksfärdljänstresa har under tredje året kostat i genomsnitt ca 1 250 kr. för staten och ca 200 kr. för resenären. Kommunernas koslnader för anslulningsresor i vislelsekommunen och lokalresor under vistelsetiden har i genomsnitt varit ca 100 kr. för varje riksfärdljänstresa.

I svaren på en enkät till ett slumpmässigt urval av resenärer har de allra

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    169

flesta uttryckt stor tillfredsställelse med del sätt varpå riksfurdtjänsten fungerat. Över 60% anger att om riksfärdtjänsi ej funnes skulle de inle kunnat resa alls.

Under de tre år som försöksverksamheten med riksfärdtjänsi pågäll har enligt nämndens mening samlats sådant faktamaterial att del nu är möjligt all la ställning till om riksfärdtjänsi bör införas som en permanent irans-portservice ät handikappade. Av försöksverksamheten framgår atl det föreligger ell behov av denna transportservice. För många gravt handikappade blir eljest kostnaden för en längre resa mycket hög jämfört med vad som är fallet för resenärer i allmänhet. Behovet av riksfärdtjänsi kommer alt bestå för vissa handikappade även sedan en bättre handikappanpassning av transportmedlen skett.

Under försöksverksamheten har viktiga erfarenheter vunnits om hur ell permanent syslem bör utformas. Villkoren för tillstånd till riksfärdtjänsi har angivits och prövats i praktisk verksamhet. En väl fungerande organisation av verksamheten har byggts upp lill koslnader som är relativt låga. Statistiskt material har samlats som utgör underlag när ställning skall tas till hur ett eventuellt framlida system för riksfärdtjänsi bör utformas.

Trots att behovet av riksfärdtjänst är klart belagt kan det enligl nämnden dock finnas skäl alt låta den slutliga utformningen av ett permanent system anstå ytterligare nägon lid. Del viktigaste skälet härför är att någon avmattning i efterfrågan på riksfärdtjänsi ännu inte kan skönjas. Del är dätför inte möjligt atl nu beräkna kostnaden för ett permanent syslem. Även ett antal ytterligare frågor som bör bearbetas talar för all ell definitivt ställningstagande bör anslå. Till dessa frågor hör informations- och insli"uk-tionsverksamhet i att åka med reguljära fjärrtrafikmedel. utökad samåkning i laxibilar och färdtjänstfordon.

Nämnden konstaterar således att det finns ett behov av riksfärdtjänst men alt det ä andra sidan finns vissa skäl som talar för att verksamheten ännu nägon tid, förslagsvis under tre är. bedrivs såsom försöksverksamhet eventuellt med nya direktiv. Mot bakgrund härav har nämnden kommit till den slutsatsen att riksfärdtjänsten visserligen nu hör införas som ett permanent system men alt vissa faktorer bör studeras ytterligare inom ramen för cn fortsalt försöksverksamhet. Sedan denna slutförts finns bättre förutsättningar att bedöma hur ett slutgiltigt system med riksfärdtjänsi bör utformas och den kostnadsram som bör gälla för verksamheten. Ansvaret för den fortsatta försöksverksatnheten föreslås liksom hittills vila på nämnden. På denna punkt föreligger en reservation.

Enligl nämndens mening bör i huvudsak de regler som nu lillämpas också gälla i en framtida riksfärdtjänst, t.ex. beträffande förutsättningarna för att tillstånd till riksfärdtjänst skall kunna meddelas. Generella tillstånd bör dock i fortsättningen kunna meddelas inte bara, såsom nu, för resor med låg och flyg ulan även för resor med laxibil och färdljänstjördon.

Tillstånd till riksfärdljänstresa förutsätter att resan företas för rekreation

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    170

eller annan privalangelägenhcl. Undantagsvis kan tillstånd också ges för enstaka tjänsteresor. Beträffande resor för förtroendemän i föreningar av olika slag föreslås att dessa inle skall likställas med tjänsteresor utan betraktas som resor för prival angelägenhet.

1 ett särskilt avsnill diskuteras om begränsningar av antalet tillåtna resor per resenär och år bör införas. Enligl nämndens mening kan del finnas skäl alt i ett längre perspektiv införa begränsningar men nämnden är dock inte beredd atl nu förorda sådana. På denna punkt föreligger tvä reservationer. Nämnden ifrågasätter också om inte egenavgifierna bör differeniienis med hänsyn till valet av färdmedel, dess kostnad och standard. Delta bör studeras ytterligare.

Avslag pä ansökningar om riksfärdtjänsi bör enligl nämndens mening kunna överklagas i länsrätt.

Nämnden föreslår atl de nya reglerna om riksfärdtjänsi skall träda i kraft den Ijuli 1984.

Nämnden beräknar att om riksfärdtjänsi införs kommer den all kosta ca 29 milj. kr. resp. ca 38 milj. kr. för budgetåren 1983/84 och 1984/85.

Följande reservationer har avgivits av ledamöter i nämnden. De innehåller hänvisningar till olika avsnill i nämndens "Slutrapport om försöket med riksfärdtjänst" dalerad 1983-08-09.

RESERVATION av ordföranden Birgitta Blom

Jag avstyrker nämndens förslag all begränsningar beträffande antalet tillåtna resor per resenär och år inte skall införas. Enligt min mening bör varje resenär i princip kunna beviljas högst irc resor per år. Möjlighet bör dock finnas alt i särskilda fall göra undanlag frän huvudregeln. Tillstånd lill ytterligare resor bör beviljas enligt det system som skisserats i avsnitt 5.2.3.

Skälen för min ståndpunkt är följande.

Riksfärdljänsten har.inrättats främst för atl underlätta för svårt handikappade personer att företa långdislansresor för rekreation. Enligl de uttalanden som gjordes i prop. 1978/79:99 (s. 144) har nämnden haft i uppdrag att. med utgångspunkt i de ekonomiska förulsältningarna, göra en avvägning mellan antalet personer som är berättigade lill riksfärdtjänst, ä ena sidan, och antalet resor och reslängd per person och år, å andra sidan. Av detta uttalande framgår atl riksdagen, när den i enlighet med förslaget i propositionen beslöt att på försök inrätta riksfärdtjänsten, ansåg att en viss begränsning skulle gälla i fråga om de resor som en till denna trans-portservice berättigad person årligen skulle få företa och alt del skulle ankomma på nämnden att lägga fram förslag i detta hänseende.

Erfarenheter a v försöksverksamheten visar att en begränsning av antalet resor per resenär lill två eller tre resor per är läcker del resebehov som del alldeles övervägande antalet resenärer har (87% resp. 92%, se bilaga 8). Av nämndens undersökningar framgår vidare alt ett fätal resenärer har använt riksfärdljänsten i mycket stor utsträckning och till sammanlagt relativt höga koslnader (se bilaga 19). Om begränsningar inle införs, föreligger en risk att detta rcsemönsler sprids till större grupper.

Nämnden har föreslagit all resor som sker för fullgörande av förlroen-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    171

deuppdrag i fortsättningen skall behandlas pä samma sätt som vanliga privatresor (se avsnitt 5.2.2). Vidare föreslås all generella tillstånd all använda taxibil och färdtjänslfordon skäll kunna meddelas i vissa fiill (se avsnitt 5.2.7). Båda dessa förslag avviker frän vad som gällt under försöksperioden. Resor som förtroendeman i föreijing el. likn. har hittills följt de mera restriktiva regler som gällt för tjänsteresor (se bilaga 2) och generella tillstånd har bara beviljats för resor med låg eller flyg, vilka är avsevärt billigare än resor med taxibil och färdtjänstfordon. De nämnda förslagen till ändringar, för vilka starka skäl i och för sig talar, kan emellertid komma all medföra oförutsedda drastiska höjningar av kostnaderna för riksfärdljänsten om någon begränsning av det lillälna antalet resor per person inle införs.

RESERVATION av ledamöterna Kerstin Denkert och Alf G. Ericsson

Vi, som representerar handikapprörelsen i nämnden för riksfärdtjänsi. reserverar oss mot nämndens slutrapport i nedan redovisade avsnitt och anför följande.

Antal resor per person och år

Enligt vår uppfattning bör texten från och med fjärde stycket sid. 47 till och med andra stycket sid. 49 helt utgå ur rapporten.

Vi delar inle majoritetens slutsatser atl skäl kan finnas all i ett längre perspektiv införa begränsningar av anlalel resor.

Enligl vår uppfattning bör detta avsnitt utmynna i den bedömningen atl några skäl till begränsningar inle föreligger, vare sig nu eller i ett längre perspektiv.

Motiven lill värt ställningstagande är flera. Handikappade bör inte utsättas för begränsningar som inte medborgare i gemen drabbas av i sitt användande av allmänna kommunikationsmedel. Resenärer med riksfärdtjänsi bör således behandlas jämlikt i förhällande till andra resenärer. Det har varit en strävan under senare lid frän trafikföretagens sida all öka möjligheterna för människor att kunna resa bl.a. genom lågprissatsningar och anpassning av kommunikationerna efter resenärernas behov. Detta bör självfallet också gälla handikappade som måste använda riksfärdtjänst.

Erfarenheterna av riksfärdljänsten visar också alt 92% av antalet resenärer gjort tre eller färre resor per är och endast 8 % fler än tre resor per år. De som gjort fler resor har vidare goda motiv för sitt resande, vilket framgår av bilaga 19. Enligt vår uppfattning är del därför i högsta grad tveksamt om en begränsning av antalet resor verkligen skulle innebära en kostnadsbesparing av storieksordningen 20% som anges i nämndens rapport.

Mot bakgrund av erfarenheter frän den kommunala färdtjänsten kommer med största sannolikhet begränsningarna i stället all leda lill ökade kostnader genom att varje resenär indirekt uppmanas all utnyttja maximalt antal tillåtna resor. Kostnadsbesparingar måste i första hand uppnås genom rationaliseringar och samordning av verksamheten och inte genom begränsningar som innebär avsevärda inskränkningar av gravt handikappades rörelsefrihet.

Skilda egenavgifter beroende på färdtnedel

Enligt vår uppfattning bör texten i tredje stycket på sid. 55 utgå ur rapporten.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    172

Vi motsätter oss bestämt en höjning av egenavgiften för de svårast handikappade resenärerna, dvs. de som alltid på grund av sina funktionsnedsättningar är tvingade alt använda taxibil eller färdtjänslfordon.

Del framlida organet för riksfärdtjänsten bör i ställd få i uppgift atl överväga olika former av styrmekanismer i syfte alt öka antalet resor med låg eller flyg. I delta sammanhang måste också olika former av rabatter förekomma.

Av nämndens statistiska material (bil. 11) framgår dessutom att taxi och färdtjänstfordon i första hand använts pä kortare sträckor, där andra färdmedel inte står lill förfogande eller inle är tillgängliga.

Besparingseffekten av en höjd egenavgift är således synnerligen dubiös.

Jämförelsen med privalbilisler hallar också avsevärt, eftersom ingen reell valsituation föreligger för riksfärdljänstresenärerna.

Ansvarigt organ för den fortsatta verksamheten

I anslutning till detta avsnill vill vi, även om vi står bakom nämndens skrivning i denna del, anföra följande.

Vi vill starkt understryka att vi förutsätter all handikapprörelsen även i en framlida organisation bereds minst motsvarande infiylande över riks-färdtjänstverksamheten som under försöksverksamheten genom deltagande i ell beslutande, partssammansatt, organ. Konsumentinflylandet måste snarare förstärkas än försvagas.

Denna uppfattning gäller i ännu högre grad om regering och riksdag skulle finna skäl till en annan ståndpunkt i huvudmannaskapsfrågan än den nämnden gett uttryck för i delta avsnitt. Vid en avveckling av nämnden för riksfärdtjänsi redan nu och en överflyttning av ansvaret till en annan statlig myndighet, t.ex. transporlrådet, måste tillfredsställande garantier ges för ett reellt inflytande frän handikapporganisationerna, t. ex. i form av slyrel-serepresentalion i frågor som rör handikapp kompletterat av ett rådgivande organ utsett av regeringen. Ett organ av denna typ bör också vara av värde för samråd i andra frågor som rör resemöjligheter för handikappade.

Det är också vår uppfattning alt den framtida riksfärdtjänslverksamhe-ten bör anförtros ät ett organ som har erfarenheter av praktisk reseverk-samhel.

RESERVATION

av ordföranden Birgitta Blom och ledamoten Christer Andersson

Ansvarigt organ för den fortsatta verksamheten

I nämndens preliminära rapport föreslogs, i enlighet med de ursprungliga planerna, att transporträdet skall la över ansvaret för den fortsatta verksamheten. Detta förslag bör enligt vår uppfattning ligga fast.

TPR har till uppgift alt planera, initiera och följa upp handikappanpassningen av den kollektiva trafikapparaten samt svara för den samordnande normgivningen. Anpassningen av Irafikmedlen och riksfärdtjänsten är kompletterande uppgifter och bör därför handhas av ett organ. Härigenom uppnås att de handikappades Iransportproblem behandlas i ett och samtidigt naturligt sammanhang vilket är en väsentlig förutsättning för att målsättningen om normalisering och integrering skall kunna uppnås.

I avsnitt 5.3 redovisas ett antal frågor som bör studeras ytteriigare. Enligl vår mening är transporträdet bäst skickat att studera dessa frågor. Vi vill också framhålla att det inte kan vara rimligt alt skapa en ny

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    173

myndighet för all handha de myckel begränsade uppgifter som en permanentning av riksfärdtjänsten innebär.

I syfte alt skapa en bred sakkunskap inom del berörda området bör en förstärkt rådgivande delegation för handikappfrågor knytas till transporlrådet med företrädare för bl.a. handikapporganisationerna och kommunförbundet. Härigenom tillförsäkras intressenterna också ell inflytande på myndighetsutövningen inom handikappområdet.

4 Remissinstanserna

Såväl nämndens preliminära rapport som dess slutrapport har remissbehandlats. Över nämndens slutrapport har socialstyrelsen, slalens handikappråd, statens järnvägar, TPR, riksrevisionsverket (RRV), Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Legitimeringsnämnden inom Stockholms läns landsting. De Handikappades Riksförbund (DHR), Handikappförbundens Centralkommitté (HCK) och Rörelsehindertorbunden inom HCK yttrat sig. I huvudsak tillstyrker remissinstanserna nämndens förslag.

RRV anser att alternativa överväganden bör göras beträffande riksfärd-tjänslens inriktning och statsbidragens utformning. SJ och TPR framhåller liksom RRV att det är angelägel alt kostnadsansvar och kostnadspåverkan samlas hos en huvudman. Legitimeringsnåninden vid Stockholms läns landsting anser att även anslulningsresor inom kommuner bör bekostas av staten.

Socialstyrelsen, statens handikappråd, LandsiingsjÖrhundet, DHR och HCK säger nej till en begränsning av antalet tillåtna resor per resenär. Samma instanser avstyrker även införande av dijfcrentierade egenavgifter med hänsyn till val av färdmedel. RRV anser däremot atl en sådan differentiering bör prövas. Svenska kommunjörhundet anser att någon form av begränsning av resandet bör övervägas. Del finns enligl förbundet också anledning att överväga om egenavgifterna kan förändras så all incitament ges hos den enskilde atl välja billigaste färdsätt. Legitimeringsnämnden vid Stockholms läns landsting avvisar generella begränsningar av antalet resor men framhåller atl man kan göra begränsningar i enskilda fall.

Enligt socialstyrelsen. Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och DHR bör nämnden för riksfärdtjänst fortsätta att ha ansvaret för verksamheten tills formerna för den permanentats. Statens handikappråd och HCK framhåller atl del inle får innebära nägon lidsförskjutning när del gäller utfärdandet av föreskrifter för färdmedel och terminaler om TPR övertar ansvaret. TPR och Legitimeringsnämnden vid Stockholms läns landsting anser att rådet bör överta ansvaret för riksfärdljänsten från nämnden.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    174

5 Föredragandens överväganden

5.1  Riksfärdtjänslen permanentas

Jag föreslär i likhet med nämnden för riksfärdtjänsi att verksamheten permanentas frän den Ijuli 1984. Behovet av riksfärdtjänsi har belagts under försöksperioden. 60% av de tillfrågade i en enkät bland dem som använt färdijänslen sa all de över huvud laget inle hade kunnat resa om riksfärdljänsten inle hade funnits.

Antalet resor med riksfärdtjänsi har ökal stadigt. Någon tendens lill minskad ökningstakt kan ännu inle skönjas. För försöksverksamheten anvisades 20 milj. kr. per år. Nämndens beräkningar lyder nu på all kostnaden kan komma atl uppgå lill 60-70 milj. kr. per är när en mättnad i efteiirägan uppnåtts. Del är mot denna bakgrund och med hänsyn till andra angelägna behov som staten skall tillgodose, inle minst för de handikappade, angelägel au undersöka möjligheterna att begränsa kostnadsutvecklingen. 1 sammanhanget bör nämnas all slalen bidrar med 35% (325 milj. kr.) av kostnaderna för kommunal färdljänsl som år 1984 kostar ca 930 milj. kr. lotall.

Formerna för riksfärdtjänslen kan. bl. a. mot bakgrund av att efleifrågan inte stabiliserats, inle läggas fasl i sin helhet. Jag återkommer till de problem som kräver ytterligare utredning. I avvaktan på resultatet av dessa utredningar föreslår jag alt verksamheten tills vidare i princip drivs enligl nämndens förslag. Jag kommenterar särskilt de avvikelser frän förslaget som jag förordar.

5.2  Riksfärdtjänsi för svårt handikappade

Den som på grund av svårartat beslående handikapp måste resa på ett särskilt kostsamt sätt bör enligl min uppfattning vara berättigad till riks-färdtjänst. Såsom framhölls i propositionen om försök med riksfärdtjänsi (1978/79:99, sid. 142) är riksfärdljänsten

"tänkt alt la vid där den kommunala färdtjänsten slutar, dvs. skall i princip avse interregionala och vissa regionala resor. Detta innebär emellertid inle att den kommunala färdtjänsten skall utvidgas till en riksfärdtjänsi. Flertalel individer som är berättigade lill kommunal färdtjänst bör sålunda bl.a.'med hänsyn lill de kollektiva färdmedlens successiva handikappanpassning kunna genomföra längre resor ulan riksfärdtjänsi. Syftet är i stället alt en särskild grupp som från kommunikationssynpunkt är myckel gravt handikappad genom riksfärdtjänsi skall ges möjlighet alt göra längre resor."

Jag ansluter mig lill delta synsätt. Det är viktigt för strävandena mot normalisering och integrering atl endast de svårast handikappade erbjuds speciella iransporllösningar såsom sker inom riksfärdljänslens ram. Handikappades intresse av all klara sig själva med de vanliga färdmedlen måste enligl min mening understödjas. Färdtjänsten bör inte byggas ul sä

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    175

mycket att en handikappanpassning av de vanliga kollekliva färdmedlen framstår som mindre angelägen för irafikförelagen. Nämnden och remissinstanserna har heller inte föreslagit någon uppmjukning av kravet på handikapp i förhållande till riksdagsbeslutet. Nämnden har däremot gett närmare anvisningar om hur kravet skall tolkas.

Resor som är längre än 100 km (dvs. 200 km lur och retur) bör liksom under försöksperioden kunna vara riksfärdljänslresor. Även om resans längd understiger 100 km blir resan att betrakta som riksfärdljänstresa om hela resan företas med laxibil eller färdtjänslfordon. En resa som företas inom en och samma kommun är aldrig en riksfärdljänstresa.

Jag föreslär alt privata resor för rekreation och andra privata angelägenheter fär företas med riksfärdtjänsi. Undanlagsvis bör liksom under försöksverksamheten tillstånd kunna ges för enstaka tjänsteresor. Beträffande resor för förtroendemän i föreningar av olika slag föreslår jag i likhet med nämnden att dessa inte skall likställas med tjänsteresor utan betraktas som resor för prival angelägenhet.

I enlighet med vad nämnden föreslagit bör enligl min mening generella tillstånd kunna ges för riksfärdtjänslresor med 2:a klass tåg med ledsagare, för l:a klass läg eller flyg - eventuellt med ledsagare - saml för vissa personers resor med taxibil och färdtjänst fordon.

Generella tillstånd för resor med laxibil och färdtjänslfordon hela vägen bör kunna ges till den lilla grupp av myckel svårt handikappade personer som man kan förutse aldrig kommer att kunna resa på annat sätt. De skall vidare förväntas göra flera resor under flera års lid och ha stora praktiska svårigheter all söka tillstånd för varje resa. Tillstånden skall kunna förses med villkor, t.ex. att inle mer än ett visst antal resor per år fär företas eller all den sammanlagda kostnaden för staten inle får översliga visst belopp.

5.3 Nu ingen begränsning i antalet resor

Jag föreslår för närvarande ingen begränsning i antalet resor som varje färdtjänstberältigad får företa. Liksom nämnden gör jag dock bedömningen atl en begränsning av antalet resor synes nödvändig om kostnaderna för riksfärdtjänslen skall kunna förutses i rimlig grad. Denna fråga bör dock närmare utredas och en bedömning göras med ledning av de erfarenheter som vinns.

En grundläggande tanke bakom riksfärdljänsten är atl svårt handikappa-. de personer försäkras en iransporistandard som i huvudsak överensstämmer med vad som är normalt för andra människor. Erfarenheterna från försöket med riksfärdtjänsi har dock gett vid handen all ett fätal personer gjort väldigt mänga resor per år. Såsom jag påpekat tidigare har någon tendens lill avmattning i ökningstakten för riksfärdtjänslen ännu inle kunnat skönjas. Ulan andra restriktioner än de som gällt hittills kan kostnaderna för färdtjänsten komma att uppgå lill 60-70 milj. kr. per är när efterfrågan stabiliserats. Det finns anledning all överväga åtgärder som begränsar dessa koslnader.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    176

5.4  Resenärernas avgifter bör utredas

Jag föreslär liksom nämnden atl resenärerna, i avvaktan på en utredning av frågan, tills vidare betalar vad en järnvägsbiljett i 2:a klass skulle kostal på den aktuella sträckan vid den lid dä resan företas saml sedvanlig taxa enligt besökskommunens regler för eventuella anslutningsresor inom besökskommunen (färdtjänslområdet). Så har resenärerna betalat under försöksperioden och det är också vad som förulsalies i JDroposilionen (1978/79:99 sid. 144). Liksom nämnden anser jag emellertid alt frågan om resenärens reskoslnad, som har en styrande effekt pä resenärens val av färdmedel, bör bli föremål för ytterligare överväganden inom ramen för den forisatta verksamheten.

Såsom jag påpekade inledningsvis är syftet med riksfärdtjänslen alt ge svårt handikappade personer liknande resevillkor som andra människor. Jag kan konstalera att riksfärdljänslresorna med taxi eller färdtjänslfordon erbjuder en dörr lill dörr service som en icke-handikappad hade behövt betala mer för än vad den handikappade nu betalar. Del kan ifrågasätlas om inte även de handikappade i nägon mån skulle vidkännas dessa kostnadsskillnader. Hade detta skett under försöksperioden hade troligen andelen resor med laxibil och färdtjänslfordon blivit mindre än de 80% som nämnden redovisar. I propositionen förutsattes atl resorna framför allt skulle ske med tåg eller flyg. HAKO-ulredningen hade bedömt all endast 10% skulle ske med taxibil eller färdtjänslfordon.

Mot denna bakgrund förordar jag atl fiågan om en differentiering av avgifterna förde riksfärdtjänstresande övervägs ytterligare. Bedömningarna bör göras mot bakgrund av de ytterligare erfarenheter som vinns av kostnads- och efterfrågeutvecklingen.

5.5  Transportrådet fur ansvaret

Konstruktionen med en särskild nämnd för atl leda och bedöma erfarenheterna av försöket med riksfärdtjänsi har varit ändamålsenlig. När verksamheten kommer in i ell skede då den drivs mer rutinmässigt är det naturligt atl transporträdet, som redan handlägger näraliggande frågor, lar över nämndens arbete den Ijuli 1984. Transporträdet ansvarar redan för arbetet med atl handikappanpassa de kollekliva färdmedlen. Detta arbete fär enligt min mening inte försenas genom all transporträdet övertar ansvaret för riksfärdljänsten.

Det är angeläget all handikapporganisationerna och övriga inblandade parter, bl.a. kommunerna, fär ett betydande inflytande över besluten om riksfärdtjänst. När det gäller samordning av olika av stal och kommun betalda transporter bör exempelvis länstrafikbolagen kunna spela en viktig roll. För transportrådels arbete med riktlinjer för handikappanpassning av kollektiva färdmedel finns en samrådsgrupp med representanter för handikapporganisationerna. Jag föreslår alt denna grupp ombildas lill en rådgivande delegation som förstärks med representanter för kommunförbundet och länstrafikbolagen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    177

Transportrådet skall disponera anslaget för riksfärdtjänst, övervaka verksamheten, utfärda riktlinjer och sprida kunskaper om dessa, se över riktlinjerna och utforma närmare föreskrifter samt träffa de centrala avtal som behövs.

De utredningar av olika aspekter på riksfärdtjänslen som enligl min mening behövs bör vara avslutade senast under år 1987. Redan dessförinnan kan naturiigtvis förändringar behöva göras i systemet och utredningsresultaten skall tas fram sä snart som möjligt. Det bör ankomma på regeringen att besluta de författningsändringar som behövs.

5.6  Kommunerna, SJ Resebyrå och Kommundata medverkar

Liksom under försöksverksamheten bör kommunerna enligl min mening pröva ansökningar om riksfärdtjänsi. SJ Resebyrå bör, om inte annat befinnes lämpligare efter gängse upphandlingsförfarande, tills vidare vara den resebyrå som anlitas för riksfärdljänslresor. Kommundata AB bör, om inte annat befinnes lämpligare efter gängse upphandlingsförfarande, anlitas för statistikföring och för att förmedla betalningar för resor med taxibil och färdtjänstfordon. Nämnden har föreslagit att denna organisation bibehålles eftersom den fungerat bra vilket bekräftas av flertalel remissinstanser.

Kommunernas medverkan i riksfärdljänsten grundar sig pä en rekommendation som Svenska kommunförbundet givit. Vid tredje försöksårets utgång hade sammanlagt 280 av landets 284 kommuner anslutit sig lill de rutiner för handläggning av riksfärdljänslresor som utarbetats av nämnden. Jag har erfarit att kommunförbundet avser alt utfärda en liknande rekommendation för den permanentade riksfärdljänsten för den händelse att riksdagen beslutar om en sådan.

5.7 Kostnadsansvaret hos transportrådet tills vidare

Kostnaderna för riksfärdtjänsten bör enligl min mening tills vidare i princip täckas av staten från ell särskilt anslag som disponeras av iransportrådet. Kostnader för anslulningsresor inom ett färdljänstområde lill en järnvägsstation eller en flygplats betalas dock av den kommun där den handikappade är mantalsskriven. Dessutom betalas på delta sätt andra färdtjänstresor i besökskommunen. Jag har ertarit alt kommunförbundet avser att rekommendera sina medlemmar all följa dessa principer. Kommunerna rekommenderas också atl, såsom sken under försöket, bidra lill riksfärdtjänsten med det arbete kommunernas handläggare utför vid prövning av resorna. Denna kostnadsfördelning överensstämmer med den som tillämpats under försöket.

Det system som tillämpats har inneburit att kommunerna fattat de flesta besluten om resor medan staten ställ för den allra största delen av kostnaden. All på delta sätt skilja den som betalar från den som beslutar kan vara olyckligt med hänsyn lill all del inte ger så slorl incitament hos beslutsfattaren till effektivisering av verksamheten. Även om resor med flyg och låg 12    Riksdagen 1983/84. 1 .saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    178

- med anslutningsresor - ofta är billigare totalt sett än resor med färdtjänstfordon och taxi - utan anslutningsresor - kan de vara dyrare för kommunerna. Det kan leda till snedvridningar vid val av färdmedel.

Vad denna uppdelning mellan beslutsfattande och kostnadsansvar betytt i praktiken är svårt att bedöma. Även denna fråga bör studeras närmare. Förutsättningarna för att samla kostnadsansvar och beslutsfattande bör övervägas ytterligare.

5.8 Samordning av samhällsstödda transporter

Samhällsbetalda transporter förekommer t.ex. när det gäller sjukresor, kommunal färdtjänst, riksfärdtjänst, kompletteringstrafik och skolskjutsar. Troligtvis finns del ekonomiska vinster att göra genom en närmare samordning av dessa trafikformer. Inom socialdepartementet bereds f.n. frågor om det organisatoriska och ekonomiska ansvaret för sjukresorna varvid möjligheter lill samordning av transporterna beaktas. Jag kommer att undersöka möjligheterna att, i enlighet med vad Svenska Busstrafikförbundet föreslagit, låta färdtjänstresenärer utnyttja charterbussar när sä är lämpligt. Frågan om samordning av samhällsstödda transporter bör utredas ytterligare för att åstadkomma besparingar genom samordning. Projekt med denna inriktning bedrivs av kollekuvtrafikberedningen.

5.9 Länsfärdtjänst i stället för riksfärdtjänst inom län

I propositionen (1978/79:99) avsågs riksfärdtjänsten i huvudsak gälla interregionala resor. Denna ståndpunkt hade, såsom nämnden påpekar i sin slutrapport, sin grund i att man utgått från att länshuvudmännen skulle sörja för färdtjänslresor inom respektive län. Endast i Stockholms län sker dock detta idag. Totalt är ca 20% av riksfärdtjänstresorna regionala resor. De svarar för ca 10% av kostnaden. I vissa län är uppemot 50% av riksfärdljänslresorna regionala. Om de skulle undantas från riksfärdljänsten beräknas kommunerna få ökade kostnader på ca 4 milj. kr. 1984/85.

Enligt min mening skapas successivt, i och med att den länsvisa trafik-samordningen genom länshuvudmännen får verka, bättre förutsättningar att göra länen till färdtjänsiområden. De vanliga korta regionala resorna skulle dä inte behöva ge upphov till den rätt omfattande administration som riksfärdtjänsten innebär.

Utredningsarbetet med praktiska försök när det gäller färdtjänstens organisation sker genom bl. a. kollektivtrafikberedningens försorg. Jag följer med intresse detta arbete.

5.10 Överklagande

Besvär över socialnämndens beslut i riksfärdtjänstärenden har i några fall prövats av länsrätt. Frågan om att införa en besvärsordning enligt vilken överprövning av besluten skall ske hos TPR, såsom det ekonomiskt ansvariga organet, bör prövas under de fortsatta utredningarna om formerna för riksfärdljänsten.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    179

6 Kostnader för verksamheten budgetåret 1984/85

Nämnden har beräknat en medelsålgång under budgetåret 1983/84 pä 29 milj. kr. Av detta belopp har 16 milj. kr. redan anslagits. I enlighet med nämndens prognoser för behovet av medel har riksdagen (prop. 1983/84:25, TU 9, rskr 78) beslutat alt anslå ytteriigare 14 milj. kr. för riksfärdtjänsten under budgetåret 1983/84. För budgetåret 1984/85 föreslår jag ett förslagsanslag på 38 milj. kr. Anslaget bör betecknas 14. Riksfärdtjänsi och disponeras av TPR. Anslaget bör vara ett förslagsanslag med hänsyn till atl medelsåtgängen knappast kan påverkas när regelsystemet väl är fastlagt. Kostnaderna för administration av färdtjänsten bör läckas av anslaget. Därmed skall reservationsanslaget I 17. Kostnaderför försök med riksfärdtjänsi upphöra. De pä detta anslag anvisade medel som inle använts bör återföras lill statsbudgeten. Det bör ankomma pä regeringen alt besluta om hur detta skall ske.

Hemställan

Med anledning av vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de av mig förordade riktlinjerna för en permanent

riksfärdtjänsi, alt till Riksjärdtjänst för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 38000000 kr.

I 5. Ersättning till lokal och regional kollektiv persontrafik

1982/83 Utgift 195624000

1983/84 Anslag 230698000

1984/85 Förslag        251800000

Frän anslaget ges fr.o.m. bidragsåret 1983/84 ersällning för lokal och regional kollektivtrafik i samtliga län. Del tidigare bidraget under anslaget 14., Statligt stöd till icke lönsam landsbygdstrafik, har därmed upphört. Ersättningen lämnas efter olika bidragsformer. För linjetrafik ges bidragsåret 1983/84 ersättning med 26 kr. per vägmil bidragsgrundande trafikarbete inom Gollands, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Väslernorr-lands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län . För landet i övrigl utgär ersättningen med 23 kr. per vägmil. Högst tre dubbelturer måndagfredag resp. tvä dubbelturer lördag-söndag per vägsträcka utgör bidragsgrundande trafik. För trafik utanför de större huvudstråken, i skärgården och i s. k. väglöst land ges ersällning lill kompletteringstrajik, skärgårdstrafik och fjällflygtrafik med 35 procenl av bidragsgrundande kostnad. För trafiken i Stockholms skärgård ges till Waxholnis Ångfartygs AB ell sär-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    180

skilt statsbidrag enligl avtal mellan staten och Stockholms läns landsting. Från anslaget lämnas slutligen också statligt stöd till ersättningstrafik för nedlagd persontrafik påjärnväg.

TPR:s anslagsframställning

Behovet av ersättning till linjetrafik och kompletteringstrajik beror i första hand pä den bidragsgrundande trafikens omfattning samt vägmilser-sättningens storlek. När det gäller stödet till linjetrafiken föreslär TPR all vägmilsersättningen höjs med 1 kr. för att den relativa bidragsnivän skall kunna bibehållas. Med denna förutsättning beräknar TPR medelsbehovet för linje- och kompletteringstrafik till 229 milj. kr.

Anspråken pä statsbidrag till skärgårdstrajiken beror på dels omfattningen och kvaliteten på trafikservicen för den bofasta öbefolkningen, dels fartygstrafikens kostnadsutveckling. TPR beräknar för budgetåret 1984/85 anslagsbehovet till 6,5 milj. kr. För stödet till den trafik som Waxholms Ångfartyg AB utför i Stockholms skärgård beräknas medelsbehovet till 9,5 milj. kr.

Behovet av bidragsmedel till jjälljlygtrajiken avgörs av omfattningen av del bidragsgrundande trafikarbetet och av flygtrafikens kostnadsutveckling. TPR beräknar medelsbehovet lill 0,5 milj. kr. för budgelårel 1984/85.

För statsbidraget till ersättningstrajik för nedlagd järnvägstrafik beräknar TPR, mot bakgrund av de nedläggningsbeslut som hittills fatlats, ett medelsbehov av 5319000 kr. TPR anmäler slutligen alt om nedläggning av persontrafiken påjärnväg sker på fler bandelar erfordras ytteriigare medel till anslaget. Samtidigt reduceras dock behovet av medel under anslaget D2. Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster. Sammantaget begär därmed TPR 250819000 kr. för budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

Jag vill i sammanhanget hänvisa lill mina förslag i avsnill C under Särskilda frågor. Jag föreslär där bl.a. en mer schabloniserad form av statsbidrag till kollektivtrafiken. De nya förenklade bidragsvillkoren föresläs i huvudsak gälla fr. o. m. bidragsåret 1985/86.

När del gäller behovet av bidragsmedel ansluter jag mig i huvudsak lill TPR:s beräkningar. Jag tillstyrker sålunda en uppräkning av vägmilsersättningen för linjetrafiken med 1 kr., dvs. till 24 resp. 27 kr. per vägmil. Med hänsyn till vad som nu är känt beräknarjag anspråken på statsbidrag till ersällningsirafik för nedlagd järnvägstrafik till ca 6,4 milj. kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all till Ersättning lill lokal och regional kollekliv personlrajlk för budgetåret 1984/85 anvisa ell förslagsanslag på 251 800000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    181

I 6. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

1983/84 Anslag 1000

1984/85 Förslag 1000

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) är central förvaltningsmyndighet för meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska ärenden. SMHI utför undersökningar och utredningar pä uppdrag av myndigheter och enskilda. Institutet bedriver också tillämpad forskning och utveckling.

SMHI leds av en styrelse. I styrelsen ingår generaldirektören och fem ledamöter som utses av regeringen.

Inom institutet finns fyra avdelningar, nämligen den meteorologiska avdelningen, den hydrologiska och oceanografiska avdelningen, den tekniska avdelningen saml den administrativa avdelningen.

SMHLs verksamhet finansieras dels med bidrag direkt över statsbudgeten, dels med ersättning för uppdrag. Bidraget avser att täcka institutets myndighetsuppgifter. Uppdragsverksamheten skall ge full kostnadstäckning.

SMHLs anslagsframställning

SMHI har under budgetåret 1982/83 för första gången på fem år redovisat ett positivt resultat i uppdragsverksamheten. Ett överskott pä ca tre milj. kr. har kuiinat näs bl. a. genom satsning på aktiv marknadsföring och målmedveten överföring av personal till expansiva produktområden.

Föredragandens överväganden

Enligt de riktlinjer för SMHLs verksamhet som riksdagen beslutat om skall anslagsfinansierad verksamhet sä långt som möjligt överföras till uppdrag. Det positiva resultatet i uppdragsverksamheten har uppnätts trots atl omfattande sädana överföringar har skett. Jag noterar med tillfredsställelse att det ekonomiska utfallet av uppdragsverksamheten successivt förbättrats och att verksamheten gett ett visst överskott budgetåret 1982/83.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret.1984/85 anvisa ett förslagsanslag pä 1 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    182

I 7. Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

1983/84 Anslag 87620000

1984/85 Förslag 92253000

Frän anslaget betalas kostnaderna för SMHLs myndighetsuppgifter.

SMHLs anslagsframställning

SMHI har i sin anslagsframställning begärt medel enligt del s. k. huvudalternativet. Institutet hänvisar dessutom till tidigare skrivelse angående pilotanläggningen PROMIS 600. PROMIS 600 (PRogram för ett Operationellt Meteorologiskt Informationssystem) avser en pilotanläggning för ett nytt vädertjänstsystem med inriktning på korta detaljerade prognoser. Systemet redovisas närmare i prop. 1980/81:149 om SMHLs verksamhet och organisation.

Institutet har vidare hemställt om att förordningen (1977:542) om sjukförsäkringsersättning i vissa fall av arbetsgivarinträde skall omfatta SMHI.

Föredragandens överväganden

Vid min beräkning av bidragsanslaget har jag med utgångspunkt från anslagsframställningen tillämpat huvudalternativet på SMHI. I fråga om PROMIS 600 vill jag nämna atl överiäggningar pågår mellan SMHI och Ericsson Radio System AB bl.a. om projektels finansiering. En del andra frågor i anslutning till projektet övervägs också f n. Jag återkommer till regeringen i denna fråga så snart de pågående överiäggningarna avslutats.

	Plan 1983/84	Beräknad ändri	ing 1984/85
		SMHI	Föredraganden
Förvaltningskostnader* (därav lönekostnader) Lokalkostnader Summa	81094 (55 564) 6526 87620	6713 (3987) 698 7411	4 372 (3932) 261 4633

* Häri ingår bidrag m.m. lill vissa internationella organisationer.

Frågan om ersättning från försäkringskassan för arbetsgivarinlrädel bereds f. n. i socialdepartementet.

Regeringen ratificerade våren 1975 en överenskommelse om gemensam finansiering av väderstationer i Nordatlanten - den s. k. NAOS-överens-kommelsen. SMHI har sedermera funnit det vara värdefullare atl delta i del planerade internationella vädersatellitprojeklet EUMETSAT. Den s.k. NAOS-överenskommelsen har därför sagts upp och konventionen angående EUMETSAT har undertecknats med förbehåll för ratifikation. Kostnaderna för deltagandet i EUMETSAT avses bli finansierat inom

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    183

ramen för de medel som frigörs genom utträdet ur NAOS. Jag avser att återkomma till regeringen i frågan om EUMETSAT under våren 1984. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag på 92253000 kr.

I 8. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning

1982/83 Utgift 7365000 Reservation 3865000

1983/84 Anslag 3800000*

1984/85 Förslag 5620000

* Inkl. disposition av finansfullmaklen med 800000 kr. (beslut 1983-04-21).

Anslaget belastas med utgifter för SMHLs investeringar vars värde per objekt i princip är minst 5000 kr. och vars livslängd är minst tre år.

SMHLs anslagsframställning

SMHI har i sin anslagsframställning begärt en höjning av anslaget med ca 200000 kr. jämfört med innevarande budgetårs anslag. Även under detta anslag har SMHI enligt särskild skrivelse hemställt om medel för PROMIS 600.

Föredragandens överväganden

Enligt min mening bör anslaget prisomräknas med 120000 kr. Härigenom kan investeringarna bibehållas pä en i princip oförändrad nivä.

Regeringen har våren 1983 bemyndigat SMHI att anskaffa utrustning för bearbetning av satellitbilder. För att delfinansiera utrustningen behöver institutet ett medelstillskott på 2500000 kr. för budgetåret 1984/85. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag på 5620000 kr.

I 9. Statens .väg- och trafikinstitut

1982/83 Utgift	1000
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) har till uppgift att bedriva dels forsknings- och utvecklingsarbete främst avseende vägar, vägtrafik och vägtrafiksäkerhet, dels systematisk informafions- och dokumentations-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    184

verksamhet rörande sådan verksamhet, att sprida information om de resultat som nåtts i arbetet och samverka med universitet och högskolor för att främja undervisningen pä de vetenskapliga och tekniska områden som omfattas av insfitutets verksamhet.

VTI leds av en styrelse. I denna ingår institutschefen och fem andra ledamöter som utses av regeringen och två som utses av personalorganisationerna. Antalet heltidsanställda vid institutet uppgår till ca 195 personer. Institutet är administrativt uppdelat på fyra avdelningar: en vägavdelning, en trafikant- och fordonsavdelning, en Irafikavdelning samt en driftavdelning. Verksamheten är för budgetåret 1983/84 indelad i fem olika program, nämligen trafiksystem, väg, fordon, trafikant samt myndighetsuppgifter,

VTLs verksamhet finansieras dels med bidrag direkt över statsbudgeten, dels med ersättning för uppdragsforskning. Bidraget över statsbudgeten avser att täcka kostnader för programmet Myndighetsuppgifter samt egen FoU-verksamhet vid institutet.

Bidragsmedlen används huvudsakligen för att höja kunskapsnivån och förändra kunskapsprofilen sä att institutets attraktionskraft som uppdrags-myndighet minst bibehålls samt för att utföra forskning inom områden som av statsmakterna angivits som viktiga men där uppdragsgivare saknas eller inte är beredda att satsa egna resurser.

Till grund för VTLs verksamhet ligger ett av institutet utarbetat s. k. ramprogram för perioden 1981-1985. Programmet beskriver inriktningen av verksamheten och den ram inom vilken enskilda projekt bör väljas. VTI ser det som särskilt angeläget med insatser inom följande områden:

- Väg- och trafikproblem i tätorter

- Drift och underhåll av vägar, gator och flygfält

- Vintertrafik

- Mörkertrafik

- Kollektivtrafik

- Energifrågor

- Trafikanters informationsinhämtning i trafik

- Informationskampanjer

- Oskyddade och handikappade trafikanter

- Trafiken som arbetsmiljö

- Fordons köregenskaper

- Vägytans funktionella egenskaper

- Lägkvalitativa materials användning för byggnadsändamäl

- Däckens funktionella egenskaper

Viktiga komponenter inom de flesta av ovanstående insatsområden är ekonomi, trafiksäkerhet och miljö.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    185

VTLs anslagsframställning

Institutet begär kompensation för pris- och löneomräkning som beräknas lill 2689000 kr.

Huvudalternativet innebär en ökning av bidragsanslaget med 2086000 kr. Ett genomförande av detta alternativ skulle enligt VTI innebära väsentligt ökad risk för ett negativt rörelseresultat. Följden blir alt VTI måste göra nedskärningar inom områden som är vikliga för atl VTI skall kunna upprätthålla sin kompetens. Detta kan komma att påverka uppdragsverksamheten, vilket på sikt kan leda till minskade intäkler. Av institutets uppdragsgivare är 80 procent statliga organ som själva får sina anslag reducerade. På grund härav kan dessa myndigheter tvingas all minska sina uppdrag till VTI. Huvudalternativet kan härigenom fä dubbla negativa effekter på verksamheten. Av bl. a. ovan angivna skäl avvisar VTI huvudalternativet.

Föredragandens överväganden

I följande sammanställning redovisas den totala verksamheten enligl institutets anslagsframställning och mitt förslag.

	1983/84 tusental kr.	Beräknad ändring	1984/85
		Institutei	Föredraganden
Kostnader Myndighetsuppgifter Egen FoU FoU på uppdrag Div. försäljning	6 865 20597 26601 800	-1-  915 -1-1774 -1-2948 +   700	+   749 -1-1302 -1-3 586 +  700

54863

4-6337

-1-6337

Intäkter

Myndighetsuppgifter Egen FoU FoU pä uppdrag Div. försäljning

6865   •	-1-   915	4-   749
20597	4-1774	4-1 302
26601	4-2948	4-3 586
800	4-   700	4-   700

54863

+6337

+6337

Jag har inget att erinra mot den inriktning av forskningsverksamheten som framgår av institutets ramprogram. Inriktningen synes vara ändamålsenlig och väl avspegla många aktuella och viktiga frågor inom institutets verksamhetsområde.

Institutet har under senare är fält reala nedskärningar av bidragsanslaget genom att det s.k. huvudalternativet har tillämpats. Institutet har hittills lyckats kompensera dessa nedskärningar med ökad uppdragsvolym. Om huvudalternativet skulle tillämpas även för budgetåret 1984/85 gör jag i likhet med institutet den bedömningen att uppenbara risker föreligger för

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    186

atl ett negativt rörelseresultat uppstår och att erforderlig kompetens inte kan upprätthällas.

Jag förordar att huvudalternativet inle lillämpas på institutets bidragsanslag. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Statens våg- och trafikinstitut för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.

I 10. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut

1982/83 Utgift 27074000 Reservation 515000

1983/84 Anslag 27462000

1984/85 Förslag 29513000

Med hänvisning till vad jag anfört under anslaget 19. Statens väg- och trafikinstitut hemställer jag att regeringen förslär riksdagen att

1.  godkänna den allmänna inriktningen av verksamheten

2.  till  Bidrag  till statens  väg-  och  trafikinstitut för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag pä 29513000 kr.

111. Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning

Reservation 369000

1982/83 Utgift	428000
1983/84 Anslag	500000
1984/85 Förslag	500000

Över utrustningsanslaget finansieras utrustningsobjekt vars värde överstiger 20000 kr. och vars livslängd är längre än tre är.

VTI:s anslagsframställning

För budgetåret 1984/85 begär institutet ett utrustningsanslag av 500000 kr.

Föredragandens överväganden Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens väg- och trafikinstitut: Utrustning för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag på 500000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    187 I 12. Statens geotekniska institut

1982/83 Utgift	0
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Statens geotekniska institut (SGI) är central förvaltningsmyndighet för geotekniska ärenden. SGI har till uppgift att bedriva geoleknisk forskning och att utveckla och utprova geoleknisk utrustning samt nya metoder för grundläggning, jordförstärkning, m.m. SGI skall också inventera och värdera efterfrågan på geoleknisk forskning samt systematiskt samla, bearbeta och offentliggöra resultaten av verksamheten. Vidare skall inslitutel verka för att sprida geoleknisk kunskap saml främja undervisningen inom sakområdet. SGI utför undersökningar och utredningar pä uppdrag av myndigheter, kommuner och enskilda.

SGI leds av en styrelse. I styrelsen ingär överdirektören och fem ledamöter som utses av regeringen.

Inom institutei finns från den 1 januari 1984 sju enheter, nämligen enheten för anläggningsverksamhet, enheten för byggnadsverksamhet, enheten för fysisk planering, enheten för mät- och undersökningsverksamhet, enheten för laboratorieverksamhet, enheten för informations- och marknadsverksamhet samt enheten för administrativ verksamhet. Verksamheten är inriktad pä de fyra programmen forskning, information, konsultation och skredfarliga områden,

SGLs verksamhet finansieras dels med bidrag direkt över statsbudgeten, dels med ersättning för uppdrag. Bidraget avser att täcka institutets myndighetsuppgifter. Uppdragsverksamheten skall ge full kostnadstäckning.

SGLs anslagsframställning

SGI har inom sina program prioriterat forskningen.

Institutels uppdragsverksamhet har de senaste åren legat på en erforderlig nivä. På grund av nedgången inom byggnadssektorn befarar institutet en stark reduktion av konsultuppdrag inom denna sektor. Nya områden som ställer ökade krav pä geoleknisk forskning finns inom bl.a. miljövårds- och energisektorn. SGI konstaterar att de geotekniska frågorna får en allt större betydelse i samhället. Vidare konstaterar SGI att ett speciellt viktigt område för institutet gäller landets säkerhet mot skred. Det samarbete som SGI under senare är inlett med utländska forskningsinstitut kommer att intensifieras, bl. a. för atl hjälpa exporten av svensk byggnadsteknik.

Föredragandens överväganden Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Statens geotekniska institut för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag pä 1 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    Ii

I 13. Bidrag till statens geotekniska institut

1982/83	Utgift	6602 793
1983/84	Anslag	7514000
1984/85	Förslag	7887000

Reservation

948949

Frän anslaget betalas kostnaderna för SGLs myndighetsuppgifter.

SGLs anslagsjiamställning

SGI begär i sin anslagsframställning i princip pris- och löneomräkning av anslaget enligt det s.k. huvudalternativet. Institutet hemställer emellertid att lokal- och kapitalkostnaderna skall undantas från huvudalternativet eftersom dessa kostnader är opåverkbara under planeringsperioden. Behovet av rådgivning inom skredverksamheten ökar bland landets länsstyrelser och kommuner. Med anledning härav hemställer SGI om 600000 kr. för budgelåret 1984/85 för sådan rådgivningsverksamhet.

Föredragandens överväganden

I likhet med SGI anser jag att huvudalternativet inte skall tillämpas fullt ul på inslitulet. Lokal- och kapitalkostnaderna är opåverkbara under perioden och bör därför undantas från det s. k. huvudalternativet.

För budgetåret 1984/85 harjag beräknat anslagsbehovet till 7887000 kr.

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

Summa

Plan 1983/84	Beräknad ändring	1984/85
	SGI	Föredraganden
6 273000 (5027000) 1241000 7514000	347 000 (262000) 143 000 490000	230000 (227000) 143000 373000

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens geotekniska institut för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag pä 7 887 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    189

I 14. Statens geotekniska institut: Utrustning

1982/83 Utgift 221104 Reservation 66310

1983/84 Anslag 250000

1984/85 Förslag 270000

Anslaget belastas med kostnader för utrustning vars värde per objekt överstiger 20000 kr. och vars livslängd överstiger tre år.

SGI:s anslagsjramställning

SGLs planer att bredda sin verksamhet medför ett ökal behov av investeringar. I framtiden ser institutet en tendens till minskning av traditionella geotekniska undersökningar och en ökning av specialundersökningar inom delvis nya verksamhetsområden. Denna utveckling ställer krav på mer tekniskt avancerad utrustning. Institutet begär därför en ökning av anslaget med 20000 kr.

Föredragandens överväganden Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att  till  Statens geotekniska  institut:   Utrustning  för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag på 270000 kr.

1 15. Transportforskningsdelegationen

1982/83 Utgift 20360000 Reservation 4705905

1983/84 Anslag 18418000

1984/85 Förslag 18418000

Budgetåren 1980/81 -1982/83 har under detta anslag medel beräknats till dels iransportforskningsdelegalionen (TFD), dels kolleklivtrafikberedningen. Fr.o.m. budgetåret 1983/84 anvisas medel lill beredningen under särskilt anslag.

TFD har fått regeringens uppdrag att förbereda en omläggning av verksamhetens organisation m. m. fr. o. m. den I juli 1984 i enlighet med vissa riktlinjer.

TFD handhar uppgifter som avser initiativ, planläggning, samordning och stöd i fråga om forskning och utveckling rörande transporter, trafik och trafiksäkerhet i den mån sädana uppgifter inle ankommer pä annan statlig myndighet.

Delegationen består av 15 ledamöter som företräder irafikverk, forskning, näringsliv och intresseorganisationer inom transportsektorn. Till delegationen är knuten en professur i trafiksäkerhet med placering vid Chalmers tekniska högskola. Vidare finns ell kansli som beslår av sex personer.  Delegationen kan inrätta rådgivande och beredande expert-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    190

nämnder. Under budgetåret 1982/83 har det funnits tre sådana nämnder med inriktning mot trafiksäkerhet, transport- och trafikteknik saml transport- och trafikekonomi. Dessutom inrättas vid behov kommittéer för olika projekt med företrädare för såväl delegationen som av resp. projekt berörda intressenter. Vid slutet av budgetåret 1982/83 fanns sammanlagt 31 sådana kommittéer.

En av TFD;s viktigaste uppgifter är alt kartlägga behov och resurser inom transportforskningsomrädet. På grundval härav skall delegationen upprätta ett FoU-program som successivt följs upp och aktualiseras. TFD har låtit utarbeta en s. k. perspektivplan som underlag för bedömning av de mer långsiktiga FoU-behoven. För den kortsiktiga forskningen utarbetar delegationen treårsprogram. I programmen lillämpas ett klassificeringssystem med huvudindelning på transportplanering, vägtransporter, spårbundna transporter, sjötransporter och flygtransporter. Transportplanering omfattar frågor som berör alla trafikgrenarna. Forskningsinsatsernas tyngdpunkt ligger på transportplanering och vägtransporter.

Transportforskningsdelegationens anslagsframställning

Enligt TFD uppgår pris- och löneomräkningen lill I 027000 kr. Huvudalternativet innebär en ökning med 637000 kr. TFD anser att eti medelsreduktion enligt huvudalternativet i sin helhet måste belasta anslaget för forskning. TFD begär dessutom en anslagsförstärkning med I 000000 kr. TFD:s hemställan uppgår härmed till 20055000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag avser att i regeringens särskilda proposition om forskningspolitik i vår behandla vissa FoU-frågor på transportområdet. I avvaktan härpå bör anslaget till transportforskningsdelegationen nu tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Transportforsk-ningsdelegationen för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag på 18418000 kr.

I 16. Kollektivtrafikberedningen

1983/84 Anslag 3489000

1984/85 Förslag 3489000

Kollektivtrafikberedningen (KTB) tillkom år 1979 till följd av riksdagens trafikpolitiska beslut (prop. 1978/79:99, TU 1978/79:18, rskr 1978/79:419). KTB är ett parlamentariskt sammansatt organ med uppgift att stimulera praktiskt inriktad utveckling på kolleklivlrafikområdet. KTB initierar och

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8   Kommunikationsdepartementet    191

medverkar sålunda i praktiska försök med nya och mer utvecklade planeringsmetoder, förbättrad samordning av olika kollektiva trafikformer, förbättrad trafikantinformation och en förbättrad anpassning av väg- och gatunätet till kollektivtrafikens behov. Projekten genomförs i nära samarbete mellan KTB, trafik- och transportmedelsföretag, kommuner, länshuvudmän, forskare och konsulter.

Genom den ekonomisk-politiska propositionen (prop. 1982/83:50, TU 1982/83:6, rskr 1982/83:110) har KTB fått vidgade uppgifter och ökade resurser. Del medför att KTB nu även kan bidra till merkostnaderna för investeringar i främst ny teknik inom områdena fasta anläggningar, fordon och fordonskomponenter och beställnings-, lednings- samt informationscentraler. KTB disponerar för detta ändamål ett reservationsanslag av 40 milj. kr.

KTB:s anslagsframställning

KTB:s verksamhet har successivt breddats. Antalet projekt har årligen fördubblats och uppgår nu till ett 60-tal. KTB:s arbetsplan för åren 1983-1985 innehåller projekt inom följande sex områden:

- övergripande projekt

- planering, samordning och ledning av olika trafikformer

- trafikantinformation och marknadsföring

- vägar och övriga anläggningar

- fordon och fordonskomponenter

- ekonomi och finansiering

Tyngdpunkten i verksamheten har hittills legat inom verksamhetsområdet planering, samordning och ledning av kollektivtrafiken. För budgetåret 1984/85 har KTB i sin anslagsframställning förutsett en ökad satsning på bl.a. utveckling av fordon och fordonskomponenter. Det har enligt KTB visat sig finnas ett stort intresse hos trafikföretagen och industrin för att tillsammans med KTB genomföra projekt med denna inriktning. Ökade insalser planeras också för alt medverka till att de nya metoder och den nya teknik som prövats i tidigare projekt och som nu börjar slutföras sprids till andra trafikföretag och kommuner.

KTB:s verksamhetsområde har vidgats genom tvä tilläggsdirektiv. Detta har enligt KTB förbättrat möjligheterna att i olika projekt behandla kollektivtrafiksystemet i sin helhet. Enligt KTB:s mening har det dock visat sig all det finns ytteriigare möjligheter till samverkan och effektivisering inom de områden länshuvudmännen har ansvar för, men som hittills inte behandlats i KTB:s verksamhet. Det gäller bland annat den länsöverskridande "regionala" trafiken och samverkan mellan lokal, regional och interregional trafik. Såväl samordnad planering som samordnade terminaler och frågor rörande valet av transportmedel samt utveckling och standardisering av fordon kommer in här. KTB anser att det inom beredningens nuvarande direktiv finns möjlighet genom en vidgad tolkning att i fortsättningen även behandla dessa frågor.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    192

När det gäller medel för verksamheten nästa budgetär bedömer KTB atl del finns ell slorl behov av utökade insatser. Med hänsyn lill den ekonomiska situationen begränsar KTB ändå sill förslag lill 3,5 milj. kr. exkl. kompensation för pris- och löneökningar.

Vad gäller det reservationsanslag pä 40 milj. kr. som KTB erhållit för investeringar i främst ny teknik på kolleklivlrafikområdet bedöms atl anvisade medel kommer all räcka även för verksamheten under budgelårel 1984/85.

Föredragandens överväganden

Jag avser all i regeringens särskilda proposition om forskningspolitik i

vår behandla vissa FoU-frågor pä transportområdet. I avvaktan härpå bör

anslaget lill kolleklivtrafikberedningen nu las upp med oförändrat belopp.

Med hänvisning lill del anförda hemställer jag alt regeringen föreslär

riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Kollektivtrajik-heredningen för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag på 3 489000 kr.

I 17. Viss internationell verksamhet

1982/83 Utgift 4001025

1983/84 Anslag 3 370000

1984/85 Förslag 3635000

Frän anslaget betalas resor, medlemsavgifter och bidrag lill vissa internationella sammanslutningar.

Anvisat Beräknad ändring

1983/84 1984/85

1. Internationella föreningen för frågor rörande vägväsendet (PIARC) m.m. 60000

2. Förhandlingar rörande luftfarten 250000

3. Förenta Nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE) 300000 25000

4. Europeiska Iransporiminis-

lerkonferensen (CEMT) 225 000 25000

5. Internationella järnvägsfördragen (CIM-CIV) .50000 - 5000

6. Vissa förhandlingar rörande

vägtransporter 150000 -25 000

7. Internationellt samarbete rörande sjöfarten saml Inlernalionella sjöfartsorganisationen (IMO) 2300000 180000

8. Diverse internationell verksamhet 35000 65000

Summa kr. 3370000 265000

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    193

Föredragandens överväganden

Anslagsposterna behöver i regel räknas upp på grund av kostnadsutvecklingen. I anslagsposten 7. ingår även bidrag till del västeuropeiska samarbetet angående hamnsiaiskonlroll. I anslagsposten 8. ingär bl.a. kostnader för visst inlernalionellt trafiksäkerhetsarbele. vissa tele- och salellilfrågor samt förhandlingsmöten med EG. Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

all lill Viss internationell verksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag på 3635000 kr.

I 18. Kostnader för vi.sst värderingsförfarande

1982/83 Utgift	0
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Från anslaget betalas kostnaderna för buss- och laxivärderingsnämn-dens verksamhet. Nämnden prövar frågor om inlösen av irafikrörelser enligl yrkeslrafiklagen (1979:559).

Nämnden beslår av tre ledamöter med ersättare som utses av regeringen. Nämndens koslnader förskotteras av staten och belastar slutligt den som förvärvar tillståndet genom utdebitering efter varje värdering. TPR svarar för nämndens kanslifunktion och rekvirerar medel från kammarkollegiet som har disponsilionsrätlen lill anslaget.

TPR:s anslagsframställning

TPR förordar att anslagsbeloppet under nästa budgetår förblir oförändrat med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Föredragandens överväganden Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

alt lill  Kostnader för visst vårderingsförfarande för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag på I 000 kr.

13    Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    194

Särskilda frågor

A. MIIJÖSÄKRA KUSTTANKFARTYG

1 prop. 1980/81:119. bilaga 2 om miljösäkrare sjötransporter föreslog föredraganden att ett särskilt avgiftssystem skulle införas som stimulerade användningen av miljösäkrare fartyg i farvatten som är särskilt känsliga från miljösynpunkt. Avgiftssystemet skulle enligl förslaget åtminstone till en början begränsas till att gälla Vänern-Göta älv, Mälaren och Stockholms skärgård. Som riktpunkter för avgiftsnivån och ikraftträdandet förordades 2 kr. per lon respektive den 1 januari 1982. 1 propositionen aviserades ett uppdrag lill sjöfartsverket all utarbeta förslag till utformning av avgiftssystemet och vidare förslag till kriterier som bör gälla för befrielse från särskild avgift.

Riksdagen anslöt sig lill föredragandens uppfattning all utvecklingen mot miljösäkrare fartyg bör främjas och att det förordade avgiftssystemet införs (TU 1980/81:31, rskr 422). Riksdagen betonade samtidigt i sill beslut all en framlida avgift inte får medföra en snedvridning av konkurrensför-hållandcna mellan fartygs- och landtransporier. Riksdagen beslutade vidare atl senarelägga tidpunkten för ikraftträdandet lill den 1 juli 1984.

Regeringen uppdrog den 8 oktober 1981 ät sjöfartsverket all utarbeta ett förslag lill avgiftssystem med de förutsättningar som angavs i riksdagsbeslutet. Sjöfartsverket har redovisat sitt uppdrag i en skrivelse den 13 oktober 1983. Den uppfattning verket redovisar i skrivelsen är atl utarbetandet av förslag lill avgiftssystem bör anstå tills vidare. Verket hänvisar till andra åtgärder som bedöms tjäna samma syfte. Det gäller främsl de nya lolspliktsbeslämmelserna som trädde i kraft den I januari 1983. Enligt verkels föreskrifter gäller skyldighet all anlita lots för lastade tankfartyg med en brullodräktighet av 800 eller fler enheter inom Landsorls, Slock-holms/Furusunds samt Mälarens lotsplatser. För Trollhätle kanal och Vänern gäller en generell lolsplikl för fartyg med en dödvikt som överstiger 800 lon eller en total längd på 60 m eller ett djupgående på 4,2 meter.

Den behovsanpassning som kännetecknar det nya lotspliklssyslemet sker till väsentlig del genom dispensgivning. Undantag från lolspliklen grundas pä en säkerhetsmässig prövning, varvid fartygets konstruktion och utrustning saml befälhavarens kunskaper om farleden och i svenska språket bedöms. Vidare kan befälhavare på svenskl lorrlasifariyg medges särskilt undantag frän lolspliklen i alla eller vissa farieder. Denna regel omfattar generellt inte tankfartyg men inkluderar oljetankfartyg med dubbel botten under samtliga lasttankar. Sjöfartsverket anser att det tillämpade lotspliktssystemel för oljelaslade tankfartyg har samma innebörd och syfte som den särskilda avgiften. Lolspliktsreglerna är enligt verket utformade så atl de avses gynna användningen av miljösäkrare fartyg, oavsett

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    195

om denna effekt nås till följd av fartygets konstruktion eller val av befälhavare. Verket erinrar vidare om att särskilda trafikföreskrifter meddelats för Stockholms och Mälarens/Landsorts trafikinformationsomräden. För fartyg med en brullodräktighet över 300 eller med en längd över 50 meter föreskrivs bl.a. anmälningsplikt till trafikinformationscentral vid ankomsten till trafikområdet och en fortlöpande rapportering av fartygets färd genom området. Liknande regler gäller för Vänern och Trollhätle kanal.

Med utgångspunkt i det aktuella fartygsbeståndet och i förändringar i det som kan överblickas skulle enligl verket praktiskt taget alla fartyg som trafikerar Stockholms skärgärd, Mälaren och Vänern med olja drabbas av den särskilda avgiften. Dessa kusttankers arbetar för närvarande under stora ekonomiska svårigheter. Uppenbar risk föreligger enligt verket att en ytterligare avgiftsbeläggning skulle kunna resultera i att de relativt säkra oljetransporterna lill sjöss inom berörda områden i allt större utsträckning överfiyttades till järnväg eller landsväg. Detta skulle enligt verket kunna bli ett hårt slag för den ännu kvarvarande svenska kustfarten med konsekvenser beträffande sysselsättning för svenska sjömän, försämrad beredskap m.m.

Föredragandens överväganden

I statsmakternas beslut våren 1981 beträffande miljösäkra kusltankfar-tyg var del primära syftet alt stimulera användningen av miljösäkrare fartyg i farvatten som är svårnavigerade och särskilt känsliga från miljösynpunkt. I detta syfte skulle fartyg som uppfyller högre ställda krav på miljösäkerhet premieras. Det Uttalades samtidigt i propositionen att avsikten inle var att för svenskt vidkommande utveckla en särskild fartygstyp som saknade förankring i internationella krav: En viktig grund för beslutet var samtidigt den vid den tidpunkten konstaterade spontana utvecklingen mot anskaffning av miljösäkrare tanktonnage.

I del uppdrag till sjöfartsverket som föredraganden aviserade i propositionen gavs ell utrymme för verket att vid utformningen av avgiftssystemet beakta regionala förhållanden bl. a. i fråga om sjöfartens konkurrensförut-sällningar och tillgången pä miljösäkrare tonnage. Riksdagen betonade ytterligare konkurrensaspekten genom sitt beslut att senarelägga ikraftträdandet lill den I juli 1984 och genom sitt uttalande att en framtida avgift inle fär medföra en snedvridning av konkurrensen mellan fartygs- och landtransporier.

Som framgår av sjöfartsverkets redovisning skulle en särskild avgift med utgångspunkt i befintligt tonnage praktiskt drabba alla fartyg som trafikerar de farvatten som berörs av avgiften. Av bl. a. lånenämndens för den mindre skeppsfarten anslagsframställningar har vidare framgått att de investeringar som gjorts i fartyg i allt väsentligt gällt inköp av andrahands-tonnage. Sedan riksdagen år 1981 tog ställning till förslaget om miljösäkra kusltankfartyg har statsmakterna beroende pä sjöfartsnäringens akuta svä-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    196

righeter gäll in med särskilda stödinsatser för att över huvud kunna trygga överlevnaden hos mänga rederier. Sedan våren 1981 har vidare frågor som gäller konkurrensneutraliteten mellan olika transportmedel rönt ett ökat intresse. Som framgår av min redovisning i förra årets budgetproposition bedrivs ett översynsarbete inom departementet för att analysera effekterna av nuvarande kostnadsansvar och avgiftssystem för olika transporttjänster. Avsikten med arbetet är att utvärdera ifall konkurrenssnedvridning mellan trafikgrenarna föreligger och vilka åtgärder som i så fall är påkallade.

Utifrån de förutsättningar som f n. gäller för sjöfartsnäringen generellt och för oljetrafiken i de aktuella farvattnen anser sjöfartsverket att den särskilda miljöavgiften innebär en uppenbar risk för konkurrenssnedvridning till sjötransporternas nackdel. Eftersom riksdagen särskilt betonat att avgiftssystemet inte fär medföra en snedvridning av konkurrensförhållandena mellan fartygs- och landtransporter och att enligt min mening en sådan överflyttning dessutom inte innebär miljösäkrare transporter anser jag att den särskilda avgiften inte bör införas från den 1 juli 1984. Som sjöfartsverket framhåller i sin skrivelse tillgodoser det nu tillämpade behovsanpassade lotspliklssyslemet samma syfte som den särskilda avgiften när det gäller att premiera miljösäkrare fartyg. Sjöfartsverket avser att noga följa upp effekterna av de åtgärder som hittills vidtagits och vid behov återkomma till regeringen med förslag till avgiftssystem.

Mitt förslag är därför att den.särskilda avgiften inte införs. Det bör ankomma på regeringen att vid behov återkomma till riksdagen i ärendet.

Jag vill i detta sammanhang nämna att sjöfartsverket i en särskild skrivelse den 30 december 1982 rapporterat sin undersökning om bärgningsresurser i Östersjön. Även det uppdraget aviserades i propositionen om miljösäkrare sjötransporter.

Verket konstaterar atl det finns bärgningsresurser tillgängliga genom bärgningsföretag med verksamhet lokaliserad till Sverige. Del finns vidare enligt verket inte behov av särskilda avtal eller ekonomiska garantier för att behålla bärgningsresurser i Östersjön. Verket redovisar vidare att man avser att särskilt studera hur man genom en samordnad planering beträffande användningen av bogserbätar som finns i svenska hamnar kan förbättra beredskapen vid vissa snabba ingripanden. Jag kan konstalera att sjöfartsverkels rapport inle kräver nägon åtgärd från regeringens sida.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag

att regeringen bereder riksdagen tillfälle att la del av vad jag anfört om en särskild avgift för att stimulera användningen av miljösäkrare kusttankfartyg.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    197

B. HAMNFRÅGOR Allmänt

Vid mitten av 1960-talet inleddes en period med omfallande slruklurför-ändringar inom sjöfart och hamnväsende. Fram till dess hade fartygskonstruktioner och hanteringsieknik förändrats endast gradvis och förändringarna hade inte haft nägon avgörande påverkan på hamnstrukluren. De flesta transoceana linjerederier som trafikerade Norden anlöpte fortfarande vid mitten av 1960-talel ett stort antal hamnar för lastning och lossning. Närtrafiken, dvs. trafiken på Europa, upprätthölls i regel med små konventionella fartyg. Järnvägs- och lastbilstransporterna till och från kontinenten hade fram lill denna tid en relativt blygsam omfattning.

Sedan mitten av 1960-talel har del skett en snabb utveckling och förändring ay de utrikes transporterna. Den transoceana linjesjöfarlen har kännetecknats av en strävan all uppnå slordriflsfördelar i fartyg, godshantering och hamnanläggningar, vilket bl. a. har medfört en långtgående koncentration av hamnanlöpen. I nårtrafiken har den präglats av en kraftig ökning av den direkta järnvägs- och lastbilstrafiken lill och frän kontinenten, vilket bl.a. medfört en betydligt snabbare ökning av färjetrafiken än av fartygstrafiken i övrigt.

Utvecklingen pä sjöfartssidan har påverkat hamnväsendels struktur. Verksamheten i olika hamnar har alltmer specialiserats, upptagningsområdena har blivit större, samtidigt som konkurrensen om godset har skärpts. Valet av hamn avgörs numera i högre grad än tidigare på basis av den service en hamn kan erbjuda snarare än pä avståndet mellan hamn och exportör/importör. Hamnarnas läge och anknytning lill de regionala och interregionala väg- och järnvägssysiemen får i del sammanhanget allt större betydelse. Därigenom har utvecklingen inom landiransporlseklorn och de snabbt växande hanterings- och terminalkosinaderna saml utformningen av rederiernas trafikuppläggning bidragit till alt ge vissa hamnar en mer fördelaktig utveckling än andra.

En tidigare i huvudsak lokal konkurrens mellan hamnarna har således successivt ersatts med en konkurrens som är regional eller nationell och i vissa fall internationell. Detta förhållande ställer betydligt större krav än tidigare på bl.a. hamnägare och transportföretag vad gäller överblick och förmåga till långsikliga bedömningar av de generella utvecklingsförloppen inom hamn- och sjöfartsnäringen. Del är därvid naturligt all många hamnägare, ställda inför en långtifrån klar ulvecklingsbild, tvekar inför nyinvesteringar respektive inte accepterar all deras hamn får en förändrad funktion.

Det har dock inte sällan hänt all hamnägare i hopp om all framgångsrikt kunna delta i konkurrensen har investerat stora belopp i utbyggnad och modernisering av sin hamn samtidigt som konkurrerande hamnägare reagerat på liknande sätt. Följden har dä ofta blivit en total överkapacitet, där 14    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 8

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    198

den enskilde hamnägarens möjligheter alt attrahera gods och tillämpa taxor och avgifter som ger kostnadstäckning är begränsade. Effekten av deiia har i sin tur blivit alt många hamnar inle är självbärande ulan atl kommunerna får lillskjuia skattemedel i drifisundersiöd.

Detta utvecklingsförlopp, som under den senare delen av 1960-ialel var mest påtagligt i fråga om hamnanläggningar för modern siyckegodshanie-ring, synes under senare år också avse anläggningar för mäss- och parii-gods. De ekonomiska problemen i hamnväsendei har accentuerats genom all vissa siuverier drabbats av ekonomiska svårigheter och bristande möjligheter att finansiera erforderliga investeringar. I ökad utsträckning har också kommunerna förvärvat aktier och i en del fall övertagit ett dominerande inflytande i siuveribolagen.

De beskrivna förhållandena har sedan lång lid tillbaka gjort del naluriigl att söka uppnå en bättre samordning av hamnverksamheien och av utbyggnaderna av svenska hamnar. De aktuella frågesiällningarna har bl.a. varit föremål för olika statliga utredningar och de har även behandlats i riksdagen.

Hamnplanering

Frågan om en övergripande hamnplanering och därmed förenad statlig styrning av hamnväsendei behandlades av riksdagen år 1979 i samband med riksdagens ställningstagande lill prop. 1978/79:99 om en ny trafikpolitik (TU: 18, rskr 419),

Enligl propositionen borde lillskapandei av en övergripande hamnplanering och därmed sammanhängande faklasammanslällningar och framlidsbedömningar väsentligt förbättra de olika hamnägarnas beslulssilua-tion. Därmed borde enligl föredraganden även en i vissa fall önskvärd samordning av de ekonomiska förhållandena mellan hamnar inom samma område främjas.

I propositionen betonades också all en övergripande hamnplanering skulle underiätta den samordning som måste ske mellan hamnutbyggnader och de investeringar som görs i andra delar av trafiksektorn, såsom vägar, järnvägar och andra terminalanläggningar. Vidare framhölls att en vidgad hamnplanering skapar bättre förutsättningar för en sarriordning av investeringarna inom hamnsektorn med den övriga samhällsplaneringen, i.ex. den fysiska planeringen och den regionala utvecklingsplaneringen.

I fråga om tillvägagångssältel vid planeringen förordades i propositionen att en samordning borde ske av den planering som bedrivs på lokal, regional och nationell nivå. I anslutning härtill underströks vikten av all kommunerna lar aktiv del i planeringen. I sammanhanget erinrades om de riktlinjer som regeringen den 14 december 1978 meddelat länsstyrelserna angående en kartläggning av hamnförhällanden i respektive region.

I propositionen föreslogs alt sjöfartsverket skulle handha planeringen på nationell nivå och för landets hamnar utarbeta en perspektivplan, grundad

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    199

på bl.a. det av länsstyrelserna insamlade materialet. Enligl förslaget borde, för atl säkerställa dels all sjöfartsverket tillförs erforderlig kompetens i hamnfrägor. dels all olika intressen blir tillgodosedda i planeringen, ell särskilt samarbelsorgan knytas till verket.

För atl planeringsarbetet skall kunna ske pä ett meningsfullt och framsynt sätt föreslogs vidare i propositionen atl ägare lill såväl allmänna som enskilda hamnar skulle åläggas att årligen informera sjöfartsverket och respektive länsstyrelse om sina investeringsplaner genom all sända in en förteckning över de investeringsobjekt som avses atl utföras under den närmaste femårsperioden.

För alt säkerställa samhällets inflytande föreslogs i propositionen atl några väsentliga utbyggnader i hamnarna inle skulle få göras förrän sjöfartsverket avgivit utlåtande om deras lämplighet från samhällelig synpunkt. Denna ordning skulle enligl förslaget gälla för projekt uppgående lill minst 15 milj. kr. I fråga om projekt mellan 2 och 15 milj. kr. innebar förslaget krav pä redovisning av planerna för sjöfartsverket. På grundval härav skulle verket besluta om vilka investeringar i nämnda koslnadsinler-vall som skulle bli föremål för utlåtande.

Riksdagen delade föredragandens uppfallning om behovet av en övergripande hamnplanering och om värdet av en perspektivplan för utvecklingen av hamnsyslemel, bl.a. som ledning för olika hamnägare. Riksdagen godtog också förslaget om all sjöfartsverket bör vara den myndighet som handhar den övergripande planeringen på nationell nivå och alt ett samarbelsorgan bör knytas till verket.

När det gäller de i propositionen föreslagna reglerna - och därpå grundat lagförslag- för information, anmälan och utlåtande om planerade hamninvesteringar kunde riksdagen emellertid på väsentliga punkter inle godta regeringens förslag. Riksdagen fann således all den föreslagna avgränsningen av de investeringar varom anmälan enligt förslaget skulle göras var alltför vid. Anmälan lill sjöfartsverket borde enligt riksdagens mening krävas bara för hamninvesteringar som i väsentlig grad påverkar hamnarnas struktur eller som pä ell avgörande sätt påverkar förulsältningarna för övriga Irafikinvesleringar. Vidare uttryckte riksdagen tveksamhet lill om del över huvud tagel borde krävas anmälan annat än för investeringar i fasta anläggningar. Riksdagen ansåg också atl de föreslagna beloppsgränserna för informations- och anmälningsskyldighet var för snävt tilltagna och att den föreslagna utformningen av reglerna medförde risk för all en onödig byråkrati vid handläggningen av hamninvesteringsärendena kunde uppslå.

Med hånsyn lill alt hamnägarnas rörelsefrihet inle mer än nödvändigt skall inskränkas genom införandet av ett uilålandeinstilul, ansåg riksdagen vidare all en kort tidsfrist borde sättas, inom vilken sjöfartsverket normalt bör avge sill ullätande. Om utlåtande av nägot skäl inte avgells inom denna lid borde del, enligt riksdagens mening, slå hamnägaren eller annan berörd fritt alt utan hinder härav fullfölja sina investeringsplaner.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    200

Med hänvisning härtill återförvisade riksdagen regeringens förslag till handläggningsordning och förslag lill lag om hamninvesieringar med hemställan om en överarbclning.

Frågan om en statlig styrning av hamnväsendet behandlades sedan i prop. 1979/80:166 om sjöfartspolitiken m.m. Föredraganden avlämnade därvid inga förslag men erinrade om atl sjöfartsverket då hade fåll regeringens uppdrag att utarbeta en perspektivplan för hamnväsendei. Planeringsarbetet vid sjöfartsverket borde enligl föredragandens mening avvaktas.

Under senhösten 1980 avlämnade sjöfartsverket sin rapport lill regeringen. I planen pekar sjöfartsverket ut 23 bashamnar. Sjöfartsverket menar atl dessa bashamnar är tillfyllest för all klara utrikeshandeln, svara för energiförsörjningen och tillgodose regionala behov av nära tillgång till hamnkapacitet. Verket menar att dessa bäshamnar bör vara stommen i hamnsyslemel och all de statliga insatserna i farleder och farledsservice i första hand bör prioriteras mot dessa hamnar.

I rapporten ultalar sjöfarlsverkel myckel klart att man inle ser något behov av alt införa några nya styrmedel inom hamnväsendei ulan pekar i stället på de styrmedel som verket förfogar över i form av åtgärder inom farledssystemel.

Sjöfartsverkets rappori har varit föremål för remissbehandling. Flertalel remissinstanser instämmer i de synpunkter som framförs i sjöfartsverkets rapport och avvisar ytterligare styrmedel.

Hamnfrågor behandlades också av närsjöfarlsutredningen (SOU 1981:103) Sjöfartens roll i trafikpolitiken. Utredningen avråder från statligt engagemang i hamnväsendet och menar att de kommunala huvudmännen - liksom hittills - bör bära det ekonomiska ansvaret för hamnarna.

Föredragandens överväganden

Såväl sjöfartsverkets rapport som yttrandena över denna har klart givit vid handen att de tidigare tankarna om någon form av tvingande statlig styrning av hamninvesteringar nu bör överges. Också omsorgen om den kommunala självbestämmanderätten motiverar enligl min mening en sådan inställning från statens sida. Hamnägaren, som har det ekonomiska ansvaret för sin hamn, bör också ha rätten att så långt som möjligt själv bestämma över hamnens verksamhet och inriktning.

Däremot anser jag det vara befogal att staten mera aktivt verkar för all skapa förutsättningar för en samordnad hamnplanering. Inte minst angelägen är en förbättrad hamnplanering på regional basis. För att underiätta en bättre samordning av hamninvesteringarna - i första hand på regional nivä - bör ett planeringsunderlag tas fram av sjöfartsverket. Tanken är att hamnägare som står i begrepp att göra investeringar skall kunna få ta del av ett för hela landet gemensamt underiagsmaterial och också kunna få råd. Enligt min mening är det lämpligt att sjöfartsverket och det till verket

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    201

knutna hamnrådel tar ansvar för uppgiften att fortlöpande äjourhälla för hamnväsendet relevant utrednings- och faktamaterial. Det kan t. ex. gälla handels- och trafikprognoser, aktuell utveckling i fråga om hanteringsieknik och fariygsleknik, lagstiftning etc. I sammanhanget kan jag erinra om att sjöfartsverket nyligen genomfört en enkät bland hamnarna som syftar till atl ge verket ett aktuellt underlagsmaterial.

Jag anser del inte meningsfullt att alltför mycket formalisera relationerna mellan hamnarna och sjöfarlsverkel. Del ligger i sakens natur att samarbetet i allt väsentligt måste grundas pä frivillighet och ömsesidigt förtroende.

Den beskrivna ordningen fungerar i viss män redan nu och den kan utvecklas ytterligare inom ramen för det tillägg i sin instruktion som sjöfartsverket erhöll är 1971. Innebörden av denna är all verket skall följa utvecklingen och vid behov stå lill förfogande för samråd och konsultation i fråga om den lämpliga hanteringen och bedömningen från mer övergripande synpunkter av aktuella lokaliserings- och utbyggnadsprojekl inom hamnväsendet. Enligt sin instruktion kan verket också ta initiativ till sådant samråd.

Med hänvisning till min redovisning hemställer jag

att regeringen bereder riksdagen tillfälle atl ta del av vad jag har anfört.

C. ÅTGÄRDER FÖR ATT FRÄM.IA KOLLEKTIVTRAFIKEN Trafikpolitiska utgångspunkter

För att vårt samhälle skall kunna fungera väl och utvecklas vidare krävs att människors resbehov kan tillgodoses pä ett tillfredsställande sätt. Den hittillsvarande utvecklingen visar pä att transportbehoven fortlöpande ökar. Den restyp som ökar mest är arbetsresor. Det beror bl.a. på ökad förvärvsfrekvens hos kvinnor och att det blivit allt mer vanligt att bo i en kommun och arbeta i en annan. Det har därmed också blivit nödvändigt med ett regionalt samarbete för atl klara kollektivtrafiken.

Del finns inget som tyder på att arbetsresorna skulle minska. Näringslivets omstrukturering bidrar till all avstånden mellan bostad och arbetsplats ökar för mänga människor. Med hänsyn till atl arbetsresorna ofta är dimensionerande för investeringarna i trafikanläggningarna och för driften av kollektivtrafiken har de också en stor samhällsekonomisk betydelse.

Även om arbetsresorna är betydelsefulla måste hänsyn också tas fill serviceresorna. Detta gäller inte minst i glesbygden för alla dem som inte har tillgång till egen bil. Mänga skäl talar således för att behovet av kollektivtrafik kommer att öka under 1980-talet och att det därför behövs en handlingsberedskap för en utbyggd kollektivtrafik. Inte minst inom storstadsområdena krävs omfattande investeringar för alt klara av detta.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    202

Enligl min mening är del därför angeläget med en fortsatt satsning på kollektivtrafiken. För detta talar såväl miljö-, energi-, resursanvändnings-och jämställdhetsmäl. Också ekonomiska skäl motiverar en utbyggnad och förnyelse av kollektivtrafiken.

Samtidigt är del nödvändigt alt konstatera att den traditionella kollektivtrafiken inte under överskådlig lid kommer all kunna fylla alla väsentliga transportbehov. Bilen har "många fördelar och utgör för många människor del bästa iransporlalternativel. För en del - särskilt i glesbygderna - står heller inga andra alternativ till buds. Men även privatbilar kan användas på ell effektivare sätt än nu bl. a. genom en ökad samåkning. Där trafikunderlaget är litet kan också bilen las i kollektivtrafikens tjänst genom atl taxi och skolskjulsverksamhelen samordnas med den vanliga linje- eller kom-pletleringslrafiken.

En ansträngd ekonomi för stat, landsting och kommuner kan leda till krav pä nedskärningar även på trafikområdet. Men människorna har än större behov av all resa kollektivt om samhällsekonomin inle utvecklas i snabb takt. En otillräcklig satsning på kollektivtrafiken leder därför inle i första hand till ett minskal resande utan till en ökad bilism. Eftersom kollektivt åkande i många fall är effektivt frän resursanvändningssynpunkt, är åtgärder som bidrar till ett ökat kollektivresande därför mycket angelägna.

Även om landet befinner sig i ell svårt ekonomiskt läge är det nödvändigt all fortsätta framlidsbyggandel. Kollektivtrafiken är ett av de områden som vi inte har råd alt eftersätta. Därför måste inriktningen vara atl få till stånd en effektivisering av kollektivtrafiken genom bättre utnyttjande av befintliga resurser.

Del allmänna kommer i framliden inte atl ha råd att bygga upp parallella trafiksystem. Därför är trafiken ett av de områden där det är nödvändigt med planering. De medel som står till förfogande för irafikinvesleringar måste användas med stor omsorg. Mot den bakgrunden är del nödvändigt atl samhällsorgan som har uppgifter pä trafikområdet samarbetar. Bl. a. är det viktigt med en samstämmighet mellan landsting, kommuner och statliga organ.

Slalen främjar kollektivtrafikens utveckling genom en rad åtgärder. För all trygga en grundläggande trafikförsörjning i landels olika delar lämnas statsbidrag. Genom bidragels planeringsanknylning haren uppbyggnad av rationella trafiklösningar främjats. För all utjämna resevillkoren för olika grupper i samhället ger slalen vidare bidrag lill färdtjänst och riksfärdtjänst. Vidare medger det statliga bidragsyslemel för väg- och gatuhållning alt bidrag lämnas till vissa kollektivtrafikinvesteringar.

Staten ger också bidrag till forskning och utveckling. Detta stöd har traditionellt inriktats pä grundforskning och framtagande av ny teknik pä området. Efter regeringens förslag i den ekonomisk-politiska propositionen 1982 har dock detta stöd byggts ul (prop. 1982/83:50, TU 1982/83:61

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    203

rskr 1982/83:110), Kolleklivtrafikberedningen (KTB) fick därmed 40 milj. kr. för all stimulera till investeringar i framför allt ny eller mer utvecklad teknik på kolleklivlrafikområdet. Det kan gälla beställnings-, lednings- och informationscentraler liksom fasta anläggningar saml fordon och fordons-komponenter för den kollekliva trafiken, Slalen medverkar därmed lill att begränsa det risklagande som trafikförelag, länshuvudmän, kommuner och tillverkare utsätter sig för när de genomför praktiska försök. Ett annat viktigt syfte med delta anslag är alt främja trafiklösningar som förbättrar effektiviteten. Det nya stödet har rönt ett slorl intresse och KTB har på kort lid fåll igång ett slort antal projekt. Härvid har del bl. a. visat sig all svenska företag är i slort behov av s. k. referensobjekl i Sverige för atl kunna öka sin försäljning utomlands.

När del gäller den lokala och regionala kollektivtrafiken kan allmänt konstateras atl samhällsekonomiska lösningar främjas om irafikbesluien fattas av dem som har del ekonomiska och politiska ansvaret för trafiken. Detta betyder vad gäller lokal och regional trafik atl statens åtgärder i princip bör begränsas lill att ange allmänna förutsättningar och ramar medan länshuvudmännen bör svara för de egentliga irafikbesluien, dvs. beslut om när, var, hur och till vilket pris kollektivtrafiken i länet skall upprällhällas.

Med denna utgångspunkt harjag övervägt åtgärder inom fyra områden, nämligen länshuvudmännens ansvarsområde, statsbidragsgivningen lill investeringar i kollektivtrafikanläggningar, statsbidragsgivningen till drift av kollektivtrafik saml slalens granskning av trafikplaneringen. Jag har vid beredningen av dessa frågor haft överläggningar med länshuvudmännens och de lokala trafikföretagens centrala organ Svenska Lokaltrafikförening-

1. Länshuvudmännens ansvarsområde

Ansvaret för den lokala och regionala kollektivtrafiken preciserades genom riksdagsbeslut 1978 (prop. 1977/78:92, TU 1977/78:28. rskr 1977/78:364). Bestämmelser härom finns i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik. Beslutet innebar atl inom en viss tidsrymd skulle i varje län finnas ell samordnat politiskt och ekonomiskt huvudmannaskap för den lokala och regionala kollektivtrafiken på väg.

Innan länshuvudmannareformen trädde i kraft kännetecknades kollek-livtrafiken av en splittrad bild. Busstrafiken skönes i huvudsak av de enskilda trafikföretagen med stöd av trafiktillstånd utfärdade genom statens försorg. Organistorisk samordning i större utsträckning fanns endast i storstadsområdena. Lönsamheten för landsbygdslinjer var ofta svag med indragningar som följd. Samhällets inflytande inskränkte sig i huvudsak till länsstyrelsernas utfärdande av irafiklillsiånd, prövning av turlistor och taxor samt bussbidragsnämndens förmedling av statsbidrag. Stalsbidruget var dock kopplat lill ell vissl krav på planering av trafiken.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    204

Efter genomförandet av reformen har bilden ändrats. Anlalel resenärer i kollektivtrafiken har ökat kraftigt vilket till stor del kan hänföras lill länshuvudmannareformens genomförande med bättre resursutnyttjande, utökad och samordnad trafik, lågprislinje med månadskort, satsning på information och marknadsföring, upprustning av terminaler m. m. De ökade drivmedelspriserna har samtidigt verkat dämpande på bilismen.

Resandeökningen i kollektivtrafiken de senaste åren har varit betydligt större än ökningen av irafikutbudet vilket innebär all beläggningen har förbättrats. Trafikutbudet mätt i turantal har i sin tur också ökat mer än insatsen av fordon och personal vilket visar pä att fordonsulnyiljandet förbättrats. Kollektivtrafiken har därmed blivit effektivare. Den ökade effektiviteten har dock inte kunnat uppväga de ökade kostnader som standardhöjningarna orsakat. Finansieringsfrågan har därmed allt mer kommit i förgrunden.

Huvudmännens obligatoriska ansvarsområde är enligt lagstiftningen begränsat lill lokal och regional linjelrafik på väg. Flera länshuvudmän har dock självmant tagit på sig ansvar också för kompleiieringstrafik, skärgärdslrafik och viss järnvägstrafik. 1 mänga län har också ett nära samarbete utvecklats mellan skolskjulstrafiken och den reguljära kollektivtrafiken. För atl anpassa lagstiftningen lill dagens förhållande och för all stimulera till en fortsatt samverkan och därmed effektivare resursutnyttjande anser jag atl liden nu är mogen till all överväga en utvidgning av länshuvudmännens ansvarsområde till att i princip omfatta all lokal och regional kollektivtrafik i länen.

När del gäller järnvägstrafik har riksdagen redan våren 1983 uttalat sig för ett vidgat ansvar för länshuvudmännen (prop. 1982/83:100, bil. 8, TU: 15, rskr:293). Riksdagens beslut innebär atl länshuvudmännen fr. o. m. den I juli 1985 får ansvaret för persontrafik på bandelar utanför riksnätet. För den irafiksvaga delen av riksnätet innebär riksdagsbeslutet vidare atl huvudmännen fär ansvaret fördel irafikulbud som, efter särskilt regeringsbeslut, avgränsas till att inle vara av interregional karaktär.

Jag avser mot denna bakgrund återkomma i annat sammanhang med förslag lill ändringar i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollekliv persontrafik.

På sikl kan det vidare övervägas alt även färdtjänsten inordnas i huvudmännens irafikansvar. Utredningsarbete med praktiska försök inom detta område sker genom KTB:s och TFD:s försorg.

2. Statsbidrag till investeringar i kollektivtrafikanläggningar

Möjligheterna att erhålla statsbidrag till kolleklivtrafikanläggningar har ulokais under senare år. År 1982 beslutade sålunda riksdagen om nya riktlinjer för statsbidragen till kommunal väg- och gatuhållning (prop. 1481/82:133. TU 1981/82:34. rskr 1981/82:373). Bestämmelserna återtmns i

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    205

förordningen (1982:853) om statsbidrag till väg- och gatuhållning m.m. Dessa bestämmelser innebär ökade möjligheter för de kommuner som är väghållare enligt väglagen (1971:948), s.k. väghållande kommuner, samt Stockholms läns landsfingskommun au få bidrag till investeringar i kolleklivtrafikanläggningar som alternativ lill väginvesleringar. År 1983 har riksdagen vidare beslutat att staten skall slå för erforderiiga kapitalkostnader om en länshuvudman vill behålla och utveckla persontrafiken på en pröv-mngsbana (prop. 1982/83:100 bil. 8, TU 1982/83:15, rskr 1982/83:293).

Jag anser del viktigt all väganslagen används på ett samhällsekonomiskt rationellt sätt saml all vi får en bra balans mellan individuell och kollektiv trafik. Möjligheterna att använda väganslagen till vissa kollektivtrafikin-vesteringar - där detta är samhällsekonomiskt effektivt - fyller därvid en' viktig funktion. Nuvarande regelsystem kan dock förbättras och jag anser att det finns skäl all överväga följande ändringar

- all statsbidrag lill kollektivtrafikinvesteringar skall kunna lämnas även lill länshuvudmännen,

- att statsbidragen till investeringar i spårbunden kollektivtrafik höjs från 50 % till 70 % saml

- all statsbidrag skall kunna lämnas även till vissa investeringar för kollektivtrafik på SJ:s bannät.

Bidragsprocenten

När del gäller bidragsprocenten behandlas f. n. investeringar i väg- resp. spåranläggningar olika. För väg- och gaiuanläggningar, även sådana som direkt avser kollekliv persontrafik, utgör sålunda bidragsprocenten 70procenl medan motsvarande andel för späranläggningar för lokal kollekliv persontrafik som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov är 50 procent. Förklaringen till den lägre bidragsandelen är enligt riksdagsbeslutet år 1982 alt en s.k. kapitaliserad driftkostnad bedömdes ingå i kapitalkostnaderna för späranläggningar. Bidrag som utgår från väganslagen kan som bekant endast avse infrastrukturen och inte driften av trafiken.

Den nyssnämnda kapitaliserade driftkostnaden lorde dock knappast vara av den omfattningen. Nuvarande regelsystem innebär således att investeringar i spårtrafikanläggningar missgynnas. Jag anser atl investeringar i spärlrafikanläggningar saml väg- och gaiuanläggningar måste kunna ske pä samma villkor. Jag förordar därtor alt bidragsprocenten för nämnda investeringar i spåranläggningar höjs från 50 lill 70 procenl. Redan i fördelningsplanen för åren 1984-1993 föreslås byggande av flera vikliga späranläggningar. Del är väsentligt atl även dessa omfattas av del nya bidragssystemet. Jag förordar därför all 70 procenl bidrag lillämpas för de spåranläggningar vars byggande påbörjas efter den Ijanuari 1985.

Med den av mig föreslagna höjda bidragsprocenten ökas förutsättningarna alt uppnå en samhällsekonomiskt god avvägning såväl mellan kollektiv och individuell trafik som mellan olika former av kollekliva trafiksystem. 15    Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 100. Bilaga H

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    206

En sådan riktig avvägning uppnås genom den decentraliserade beslutsordning och den samhällsekonomiska utvärderingsmetodik som tillämpas inom vägsektorn.

Staten:, järnvägars spåranläggningar

Statsbidrag till investeringar i späranläggningar för uteslutande lokal
kollektiv persontrafik som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov
kan med nuvarande regler lämnas till investeringar i spärvagnstrafik, tun
nelbanetrafik och egna järn vägssyslem men däremot inte till anläggningar
som hör till statens järnvägars späranläggningar eller som avser regional
trafik. i

För investeringar på bandelar som skall prövas gäller - enligt riksdagens beslut år 1983 - atl staten bekostar nödvändiga kapitalinvesteringar om en länshuvudman önskar behälla lokal och regional järnvägstrafik. Motsvarande gäller inte för investeringar pä SJ:s övriga bannät.

För alt mer likställa förutsättningarna förordar jag atl investeringar på riksnälsdelen av SJ:s bannät bör kunna vara bidragsberättigade investeringsobjekt enligt gängse prioriteringsgrunder. Detta innebär all objekten, sett ur samhällsekonomisk synvinkel, skall vara konkurrenskraftiga i förhållande till övriga investeringsobjekt i fördelningsplanen. Jag anser det rimligt att sådana investeringar på SJ:s bannät bidragsmässigt skall behandlas på samma sätt som investeringar i nyssnämnda tunnelbanor, egna järnvägssystem m. m. En förutsättning för detta måste dock vara atl SJ och berörd länshuvudman har träffat en långsiktig överenskommelse om trafik-uppläggning och när investeringen bör genomföras. De av mig föreslagna utökade bidragsmöjligheterna avser framlida överenskommelser som främst kan vara aktuella att prioritera i kommande fördelningsplan åren 1989-1998. Bidragsmöjligheterna avser inte överenskommelser som redan är träffade och inte heller de delar av en överenskommelse som betalas av SJ.

Bidragsmöjligheterna bör även utvidgas lill att omfatta investeringar för regional trafik. Jag förordar därför alt statsbidrag till investeringar i späranläggningar bör kunna lämnas till sädana späranläggningar som faller inom huvudmannens ansvarsområde och som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov.

Bidragsmottagare

Med de förbättrade bidragsreglerna lill investeringar i kollektivtrafik-anläggningar som nyligen infördes och som jag nu föreslår bli förstärkta, ökar möjligheterna all åstadkomma samhällsekonomiskt effektiva trafiklösningar. Länshuvudmännen har en viktig roll att spela i det sammanhanget, eftersom de är ansvariga för kollektivtrafiken och troligen bättre än andra har kunskap om kollektivtrafiken och kollektivtrafikens villkor.

Jag anser därför att statsbidrag till investeringar i kolleklivlrafikanlägg-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    207

ningar förutom lill väghållande kommuner även skall kunna lämnas lill länshuvudmännen. Rimligtvis bör kommunerna,och berörd länshuvudman — pä samma sätt som i Stockholms län - kunna komma överens om vem som skall vara mottagare av bidrag för dessa ändamål. Länshuvudmännen i övriga län bör även kunna få del av det generella bidraget (schablonbidraget) som de väghållande kommunerna i berört län erhåller. Den för Stockholms län tillämpade principen för atl avskilja kollektivtrafikandelen bör därvid utnyttjas.

Till de icke väghållande kommunerna kan bidrag lämnas lill vissa kollek-tivlrafikinvesleringar via det s.k. cykelbidraget. Jag förordar att även sådana bidrag - i likhet med vad jag nyss föreslagit - skall kunna lämnas till länshuvudmännen.

Fördelningsplanen

Den i vägplaneringen tillämpade decentraliserade beslutsordningen innebär en samhällsekonomisk prövning av väg- och kollektivirafikobjekl. Genom atl länshuvudmännen föreslås få iniliaiivräii i frågan om investeringar i kolleklivtrafikanläggningar garanteras en allsidig prövning av alternativa trafiklösningar.

Fördelningsplanen revideras f n. vart femte är. Del kan i vissa fall -med tanke pä den snabba utvecklingsprocessen - upplevas som en alltför läng tid. Samtidigt måste vi dock ha klart för oss all de byggnadsobjekl som ingår i fördelningsplanen ofta är mycket omfattande och kräver läng förberedelsetid och ingående diskussioner med berörda enskilda människor. 1 vissa fall kan del dock uppstå sådana ändrade förutsättningar all en nytt byggnadsobjekt tillkommer under en löpande planperiod. Jag vill därför påpeka att gällande regler för fördelningsplanen ger utrymme för atl i sådana akuta lägen göra smärre revideringar av planen under pågående planperiod.

Författningsändringar

Statsbidrag lill väghållande kommuner m.m. regleras i förordningen (1982:853) om statsbidrag lill väg- och gatuhållning m.m. och förordningen (1979:627) om statsbidrag för cykelleder saml anordningar och åtgärder som främjar viss busstrafik (omtryckt 1982:854). Del bör ankomma på regeringen att besluta de ändringar i dessa förtaitningar som erfordras. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1985.

Fördelningsplan enligt de nya reglerna upprättas första gängen för perioden 1989-1998. I de fall del kan bli akluellt all göra smärre revideringar i fördelningsplanen för perioden 1984-1993 bör de av mig föreslagna ändringarna lillämpas från den Ijanuari 1985.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    208

3. Statsbidragsgivningen till drift av kollektivtrafik

Jag har vid min behandling av anslaget I 5., Ersättning lill lokal och regional kollektivpersontrafik, beräknal medel för slalsbidragei lill den lokala och regionala persontrafiken. Mitt förslag innebär bl. a. att bidraget till länshuvudmännens kollektivtrafik uppräknas med hänsyn lill förväntad kostnadsutveckling. Som jag tidigare aviserade återkommer jag nu med förslag till en förenklad bidragsgivning. Först villjag dock något redogöra fördel nuvarande bidragssystemets uppbyggnad och konstruktion.

I samband med 1978 ärs riksdagsbeslut om ett samordnat huvudmannaskap skedde en markant förbättring av statsbidraget lill kollektivtrafiken. Det nya bidragssystemet blev i administrativt hänseende avsevärt enklare än det gamla stödet till lokal resp. regional landsbygdslrafik. Som exempel kan nämnas att kraven pä redovisning av trafikens kostnader och intäkter slopades. De mänga gånger svära bedömningarna av trafikens grad av olönsamhel, som tidigare fanns, bortföll därmed. Till skillnad mot tidigare infördes bl.a. statsbidrag till tätortstrafik med buss, spårvägs- och lunnel-banetrafik samt sådan järnvägstrafik som fyller utpräglade lokala och regionala trafikbehov. Härutöver infördes ett nytt stöd lill olönsam flygtrafik i vissa Qällområden. Det nuvarande bidragssystemet består därmed av följande sex olika bidragsformer.

Det statliga stödet till linjeirajiken lämnas lill resp. länshuvudman. Trafiken skall ingå i en av huvudmannen antagen trafikförsörjningsplan. Det slatliga stödet lämnas med ett visst belopp per trafikerad vägmil. För bidragsåret 1983/84 är beloppet 26 kr. inom Gotlands, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Väslernorrlands, Jämllands, Västerbottens och Norr-botlens län samt 23 kr. för övriga län. Högst tre dubbellurer måndagfredag respektive två dubbelturer lördag-söndag pä varje trafikerad sträcka utgör bidragsgrundande trafik. Utformningen av bidragssystemet gynnar därmed glesbygdslän.

Statligt stöd lill kompletteringstrajik lämnas lill länshuvudman eller kommun med 35% av den del av kostnaderna som belöper på högst sex körlillfällen i veckan inom vissl område.

Statligt stöd lill skärgårdstrajik med fartyg och lill jjälltrujik med flyg utgår lill den länshuvudman eller kommun som ansvarar för trafiken. Statsbidraget utgör högst 35% av bidragsgrundande kostnad. För skärgärdslrafik gäller delta för högst fyra dagliga dubbellurer pä viss linje respektive högst en förbindelse fram och åter i veckan inom vissl komplel-teringstrafikomräde. För fjällflygtrafik gäller bidraget för högst en förbindelse fram och äter i veckan under liden Ijuli - 30september.

För samtliga nämnda bidragsformer gäller att högre bidrag än i normalfallet kan utgå om synnerliga skäl föreligger.

Särskilt stöd lämnas till den trafik som bedrivs av Waxholms Ångfartygs AB. Statsbidrag lill denna trafik utgår enligl ell särskilt avtal mellan slalen och Stockholms läns landsting.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    209

Slutligen finns ett särskilt stöd lill ersättningstrafik jör nedlagd järnvägstrafik. Bidraget utgär i första hand under fem år och baseras i huvudsak på bandelens sårkostnader för persontrafiken minskade med motsvarande trafikintäkter.

Det finns ett nära samband mellan statsbidragssystemets uppbyggnad och de trafikpolitiska målen. Stödets utformning lill linjetrafiken med bidrag för upp till tre dagliga dubbellurer på alla linjer i hela landet kan sålunda ses som ett uttryck för statens vilja att säkeiställa atl en grundläggande trafikförsörjning erbjuds i hela landet. På samma sätt kan bidragen till kompletteringstrafik, skärgärdslrafik, Waxholmsbolaget och Ijällflyg-trafik ses som ett ullryck för statens ambition alt trygga en basstandard i områden även utanför de större huvudstråken, i skärgården och i s.k. väglöst land.

Däremot kan slalens stöd lill ersällningsirafik inle motiveras på samma grund. Delta temporära slöd har införts för att förhindra kostnadsöver-vältringar när tågtrafik dras in till dess ersällningslrafiken integrerats med övrig trafik. Stödet har vidare tillkommit för atl stimulera en övergång till samhällsekonomiskt effektiva trafiklösningar. Med hänsyn till de speciella villkor som därmed gäller och att denna ersättning ofta är en förutsättning för uppgörelse mellan SJ resp. TPR och länshuvudmännen harjag bedömt att delta bidrag bör finnas kvar.

För de övriga stödformerna förordar jag dock en successiv överföring genom att medlen förs till ett nytt generellt bidragssystem. Med tanke pä länshuvudmännens politiska och ekonomiska ansvar för trafiken bör även genom ett schablonstöd statsbidraget medverka till atl garantera en mini mistandard. Jag anser därför atl statsbidragets nuvarande konstruktion, med ett stöd för vissa specificerade lokala och regionala förbindelser, inte längre kan anses vara nödvändigt för att uppfylla samhällets målsättning om atl trygga en grundläggande trafikförsörjning.

Situationen är däremot något annorlunda i de län där ansvaret för kompletteringstrafiken, skärgärdstrafiken och fjällflygtrafiken ännu inte ingår i länshuvudmännens ansvarsområde. Med hänsyn till att trafiken här är en kommunal angelägenhet torde bidraget i flera fall t.v. spela en roll för aft uppnå en tillfredsställande trafikförsörjning.

För att främja en rationellt uppbyggd kollektivtrafik samt minska administrationskostnaderna både för stat och kommun anser jag därför att en successiv övergäng fr. o. m. bidragsärel 1985/86 bör ske till en mer generell bidragsgivning.

När det gäller handläggningsordningen bör statsbidragets storlek avgöras efter sedvanliga trafikpolitiska och statsfinansiella överväganden i samband med den äriiga budgeibehandlingen. TPR bör härvid ha till uppgift att lämna erforderligt underlagsmaterial inför anslagsprövningen. TPR bör vidare utarbeta en länsfördelning av bidragsmedel på grundval av material som lämnats av länshuvudmannen. Jag förutsätter härvid att överläggningar äger rum med företrädare för länshuvudmännen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    210

Fördelningen av statsbidraget bör göras på ett starkt förenklat sätt. En utgångspunkt bör vara den bidragsfördelning som i dag görs till resp. länshuvudman, vilket beaktar bl.a. de högre kostnader som är förenade med kollektivtrafik i glesbygd. Vid fördelningen av bidrag bör TPR vidare beakta kostnadsutvecklingen inom kollektivtrafiken och all kollektivtrafikens utbyggnad inte kommit lika långt i alla län. Del bör ankomma på regeringen alt besluta de författningar och författningsändringar som behövs.

Med det beskrivna förslaget kan effektivitetsvinster göras. De arbetsre-surser som fn. åtgår hos länshuvudmännen för bidragsförfarandel kan användas för andra ändamål. För länshuvudmännen kan de därmed frigjorda arbetsresurserna uppskattas frän en vecka till en manmånad. Även hos länsstyrelserna och efterhand inom TPR bör den slopade bidragsprövningen ge upphov till rationaliseringsvinster.

4. Statens granskning av trafikplaneringen

En grundläggande förutsättning för en samhällsekonomiskt effektiv trafikförsörjning är en väl utvecklad planering av investeringar i trafiksektorn samt en planering av kollektivtrafiken som väl tar tillvara alla samordnings- och rationaliseringsmöjligheter. Vägledande vid utformningen av bidragssystemet till kollektivtrafiken har därför också varit principen om planeringsanknylning. Denna princip innebär att kravet på att en trafikförsörjningsplan skall finnas för att bidrag skall kunna ges har haft ett vidare syfte än att enbart ligga till grund för bidragsgivningen. De länsomfattande irafikförsörjningsplanerna har också setts som ett medel i genomförandet av 1979 års trafikpolitiska beslut.

Allmänt sett gäller alt statlig styrning av kommunal planering bör ske endast när det finns starka skäl. Ell sådant skäl kan var atl statlig styrning behövs i inledningsskedet av en ny verksamhet i syfte atl driva fram en effektiv planering. Med hänsyn till att länsomfattande trafikförsörjningsplaner nu funnits under ett antal är i 21 av landets 24 län och till de goda erfarenheter som vunnits under planarbetet, bör enligt min mening tiden nu vara mogen för alt slopa kravet på en statlig granskning av trafikens standard.

I likhet med vad som är fallet pä andra områden av samhällslivet där lokala och regionala organ är ansvariga, bör del enligt min mening ankomma pä de kommunala trafikhuvudmännen att själva närmare avgöra nivån på planeringen och atl utveckla planeringsformer som är lämpliga med hänsyn till den egna situationen. Jag bedömer det som sannolikt att alla länshuvudmän för sin verksamhet kommer all la fram trafikförsörjnings-planer som även fortsättningsvis fyller kraven på att utgöra en god grund när del gäller all bedöma behovet av resursinsatser mot bakgrund av de resbehov som finns i länet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet   211

Länshuvudmannens lagstadgade uppgift all antaga en trafikförsörjnings-plan bör dock enligl min mening fortfarande ligga fast. För detta talar bl. a. det legala dokument som trafikförsörjningsplanen utgör på yrkestrafikområdel. Med hänsyn lill alt olika regler gäller inom yrkestrafiklagstiftningen beträffande taxefastställelse och tidtabellsfastställelse för trafik som innefattas i länshuvudmannens trafikansvar och för sådan som ligger utanför detta, är del också av slor vikl all del genom en trafikförsörjningsplan dokumenteras vilken trafik som huvudmannen svarar för. Det är självfallet endast för denna trafik som han kan ha rätt att fastställa t.ex. taxan. Taxefastställelse för annan trafik fär däremot ske i annan ordning. Därmed är också sagt att avgränsningen mellan huvudmannens trafik och annan trafik måste registreras av någon annan instans än huvudmannen själv.

Detsamma gäller de regler som nu gäller för fastställelse av tidtabell. De undantag från tidtabellsfastställelse, alternativt del förenklade förfarande för fastställelse som kan medges, gäller givetvis endast om trafiken omfattas av huvudmännens ansvar.

Åven med ett generellt bidragssystem som jag tidigare förordat kvarstår också behovet av trafikförsörjningsplaner. En plan bör således ges in till TPR för atl del skall vara möjligt atl bedöma hur trafikens omfattning förändras från ett bidragsär till ett annat. Med hänsyn till att huvudmännen har hunnit olika långt i sin uppbyggnad av den kollektiva trafiken i länet torde det av rättviseskäl vara angeläget alt en sådan bedömning frän bidragsgivande myndighet av trafikens omfattning kommer lill stånd. Vidare gäller alt underlag kan erfordras för att klara ut trafiksamverkan över länsgränserna och vilken länshuvudman som ansvarar för den aktuella trafiken.

Vad nu sagts innebär således att sedan planen formellt antagits av huvudmannen bör gängen vara den att planen sänds in till TPR för registrering. Därmed blir det också från statens sida bekräftat vilken trafik som innefattas i huvudmannens ansvar och vilken trafik som därmed kan ligga utanför detta och för vilken gäller särskilda regler inom bl.a. yrkestrafiklagstiftningen. Härmed bekräftas också omfattningen av länshuvudmannens trafik till ledning för den äriiga fördelningen pä län av statsbidragsramarna.

Planen bör sändas in till TPR före bidragsärets början så alt den kan beaktas vid TPR:s arbete med bidragsfördelningen. I jämförelse med vad som nu gäller kan länshuvudmännen därmed fä mer tid till sitt förfogande för atl ta fram en trafikförsörjningsplan.

Jag bedömer vidare att staten kan hjälpa lill med utvecklingen av länshuvudmännens planering genom t. ex. metodutveckling, erfarenhetsutbyte och information. Delta är angeläget inte minst mot bakgrund av kollektivtrafikens stora ekonomiska betydelse och sambandet mellan länstrafik och interregional kollektivtrafik. Jag anser därför att transporträdet tillsammans med FoU-organen pä området även fortsättningsvis bör stimulera till

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    212

en ökad iransporteffeklivitel och samtidigt fä det underiag från länshuvudmännen som behövs för trafikpolitiska beslut pä riksplanet. Jag vill dock betona att det inte är fråga om några bindande föreskrifter som skall förmedlas till länshuvudmännen utan information av rådgivande karaktär.

Mitt förslag innebär sammantaget att länshuvudmännen kan göra vissa administrativa besparingar. Planeringen kan anpassas mer efter lokala och regionala förhållanden. Förskjutningen i arbetsinriktning på den statliga sidan från granskning till mer kunskapsförmedling torde vidare kunna bidra till administrativa besparingar, en ökad transporteffeklivitet samt stärkt samordning mellan länstrafik och inteiregional kollektivtrafik.

Jag bedömer atl den slopade plangranskningen bör kunna genomföras samtidigt som mitt förslag om en mer generell bidragsgivning träder i kraft. Det betyder att för lokal och regional linjelrafik kan det formella kravet pä granskning utgå fr. o. m. bidragsåret 1985/86. För övriga trafikformer kan kravet slopas i takt med att länshuvudmännen ikläder sig ansvaret för trafiken.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att godkänna de av mig förordade riktlinjerna för statsbidragsgivningen till kommunal väg- och gatuhållning m. m., godkänna de av mig förordade riktlinjerna för statsbidragsgivningen fill kollektivtrafiken.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet   213

Bilaga 8.1

Sammanfattning av vägverkets rapport (1983:09) "Differentierade bidrag till enskilda vägar"

Vägverket har i september 1983 redovisal en rappori (1983:09) "Differentierade bidrag till enskilda vägar".

Bakgrunden till rapporten är en granskning som riksrevisionsverket (RRV) gjorde under är 1980 av vägverkels verksamhet avseende bidragsgivningen lill enskild väghållning. I sin rappori (1981:482) framförde RRV bl.a. atl vägverket borde utreda möjligheterna atl införa ell differentierat driftbidrag till enskilda vägar.

Vägverket lillsalle med anledning av RRV:s rappori en projektgrupp med uppdrag all bl.a. klarlägga hur ett sådant syslem lämpligen borde utformas och vilka konsekvenser som kunde följa därav. Till projektgruppen knöls en referensgrupp.

Under arbetets gång har beslut fattals av riksdagen om en sänkning av bidragsprocenten lill drift av enskilda vägar från 70% lill 50% fr.o.m. bidragsärel 1984.

Projektgruppen har bearbetat ett antal alternativa modeller och slutligen valt all belysa en differentiering av driftbidragen utifrån vägarnas funktion och den indelning i vägkategorier som f. n. gäller för bidragsvägarna. Arbetsgruppen har lagt ner ell omfattande arbete i syfte alt prioritera de olika vägkategorierna. Utifrån statsmakternas trafikpolitiska beslut, vägarnas funktion samt efter interna och externa diskussioner har följande beskrivning och prioritering av de olika vägkategorierna redovisats.

Vägarna beskrivs i olika kategorier med benämning frän A till E.

A-vägarna är en förutsättning för all människor skall kunna bo och verka i glesbygd. Dessutom har de ofta ett litet antal väghållare varför kostnaden för de fasl boende blir betungande. Vägarna skall tillgodose behov av service, arbelspendling, etc samt är även viktiga för jord- och skogslransporter.

Vägarnas funktion har ofta stor social betydelse.

B-vägarna ligger inom eller i anslutning till byggnadsplanelagda områden vilket innebär atl väghållarna är många. Kostnaden för väghållningen blir därför föga betungande för den enskilde. Jämförelser mellan stadsplan och byggnadsplan pekar på all dessa vägar borde vara en kommmunal angelägenhet.

C-vågarnas trafik alstras lill övervägande del av andra än de som bor utmed vägen eller svarar för väghållningen. Kravet på väghällningsätgär-derna för denna vägkalegori jämställs ofta med kravet pä service och framkomlighet på de allmänna vägarna. Detta medför alt väghållarna belastas med högre kostnader än som svarar mot deras egna behov.

D-vägarnas trafik alstras till övervägande del av andra än väghållarna.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    214

Vägarna är ofta tillfarlsviigar lill någon anläggning i form av allmän badplats, skidanläggning m.m. eller till naturliga rekreationsområden, forn-lämningar etc. I vissa delar av landet har dessa vägar dessutom betydelse för turismen.

E-vägarna. Nyttjandet av vägarna är delvis säsongsbelonal. Frilidsslu-gorna är ell andraboende och frivilligl, varför det skulle vara motiverat alt väghållarna bär en större andel av kostnaden. Antalet väghållare är i allmänhet stort, vilket medför atl kostnaden per väghållare blir relativt liten.

F-vögarna är regionalpolitiskt viktiga, bl.a. för att stimulera företagsamheten i områden med sysselsättningsproblem.

Efter genomgäng och analys av vägarnas funktion med tanke på vägens användningssätt, användare och belägenhet prioriterades de olika vägkategorierna enligt följande: C, A, F, D, B och E.

/. C-väganui är lill sin funktion viktiga komplement lill del allmänna vägnätet. Dessa vägar är till största delen förbindelsevägar mellan allmänna vägar.

2.  A-vägarna är av väsentlig betydelse som utfartsvägar eller uppsam-

lingsvägar för fasl boende i glesbygd.

3.  F-vägarna är av slor betydelse såsom utfarlsvägar eller genomfartsvä-

gar för näringslivet.

4.  D-vägarnii är betydelsefulla för del rörliga friluftslivet såsom ulfarls-

eller genomfarlsvägar.

5.  B-vägarna är ulfarisvägar eller uppsamlingsvägar för fast boende inom

bebyggelseområde. (E.xempelvis tätorisvägar).

6.  E-vägarna är uppsamlingsvägar för fritidsbebyggelse.

Prioriteringen baseras på den betydelse respektive vägkalegori har för den allmänna samfärdseln, där kategori C- har den största och kategori E-har den lägsta betydelsen.

Utgångspunkter för differentiering

En övergäng till ell differentierat årligt driftbidrag kräver även en översyn av de bidrag som f n. lämnas lill övriga åtgärder inom den enskilda väghållningen.

Bidrag lämnas härvid i form av särskilt driflbidrag. redskapsbidrag och bidrag till färjdrift. Dessutom lämnas bidrag för nyintagning av vägar.

Bidragen för dessa åtgärder saml även möjligheten lill förhöjt bidrag påverkas av en förändring av bidragssystemet för den årliga driften. Främsl är det bidragen till särskild drift som kan komma alt påverkas beroende på huruvida bidrag till ärlig drift skall utgå eller ej.

Särskilt driflbidrag, dvs. för reparations- och trafikåtgärder saml förnyelse av beläggning föresläs i verkels rapport kunna utgå med högst 70%. Projektgruppen menar all gemensamt för dessa slag av arbeten är att de syftar till alt trygga framkomligheten pä vägarna. Det är därför viktigt att

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    215

väghållarna oavsett vägkalegori ges möjlighet all bevara nedlagt vägkapi tal.

Särskilt driflbidrag till sammanläggningsförrältningar föreslår projektgruppen bör kunna utgå med högst 507c. Syftet med bidraget är all fä till stånd en mer rationell väghållning genom all flera smärre enheter slås samman. Dä sammanläggningen skall innebära fördelar för väghållarna bör bidraget begränsas lill 50%.

Redskapshidrag föreslår projektgruppen bör kunna utgå med 50%.. Pro-, jeklgruppen menar all en begränsning av inköp av egna redskap bör ske. Bidraget bör i första hand utgå.till väghållare inom områden där möjligheter lill inhyrning av lämplig utrustning är begränsad.

Bidrag till drift av enskilda fäijeleder bör kunna utgå med samma bidragsprocent som nu, dvs. med högst 85%.

Förhöjt bidrag med 15 procentenheter kan i dag utgå om särskilda skäl finns. Förhöjt bidrag utgår i huvudsak lill vägar tillhörande kategori A och C. Med hänsyn lill de förslagen i del följande bör systemet med förhöjt bidrag för vissa vägar slopas. Del förhöjda bidraget föreslås inarbetat i det differentierade bidragssystemet.

Differentiering av driftbidrag

Det enskilda stalsbidragsnälel har följande sammansättning.

Kategori i Antal Andel i 9?

prioritetsordning km

10380	15.1
50060	73.0
536	0.8
1606	2.4
3 434	5.0
2551 .	3.7
68 567 km	100.0

C Genomfartsvägar

A Utfartsvägar

F Näringslivsvägar

D Rörligt friluftsliv

B Samhällsvägar

E Fritidsbebyggelse

Av sammanställningen framgår ätt de tre vägtyper som prioriterats högst utgör nära 89%' av det enskilda slalsbidragsvägnälet.

Projektgruppen har föreslagit tre olika alternativ som ger uttryck för variationer i bedömningen av del allmänna intresset. Alternativen medför olika anslagsbehov och fär dessutom skilda konsekvenser för väghållarna.

Alternativen är följande:
Kategori	Alternativ
0   .	1	2

C	70%	80%	80%
A	60%	70%.	70%
F	60%	70%	70%
D	0%	50%	50%
B	0%	0%	40%.
E	0%'	0%	40%

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet   216

Motiv för de olika bidragsprocenterna

Den procentsals med vilken bidrag bör lämnas för respektive vägkalegori skall spegla den nytta vägen medför för den allmänna samfärdseln. Härutöver tillkommer emellertid andra motiv som bör beaktas vid fastställande av bidragsprocenlsalser.

För del första bör inte bidragsprocenten sällas så lågt att kostnaderna för bidragsgivningen upptar alltför stor andel av del lämnade bidraget. Efter närmare analys har projektgruppen funnit alt procentsatsen inle bör understiga 40%, bl.a. för atl del allmänna skall kunna fä ett rimligt inflytande pä vägstandard och framkomlighet.

Den högsta procentsatsen bör ligga pä en sådan nivå som återspeglar väghällaransvaret och vägens funktion i anslutning lill del allmänna vägnätet. Projektgruppen har härvid funnit atl bidraget i vart fall bör lämnas med minst 80 %. Jämförelse bör också kunna göras med det 95 %-iga statsbidraget som lämnas lill drift av statskommunvägar.

Enligt projektgruppen bör C-vägarna, av vilka många i dag har förhöjt bidrag, tillförsäkras högsta möjliga statsbidrag. Gruppen föreslär 80% saml all det inte i något alternativ understiger 70%.

A- och F-vägarna måste också ses som mycket angelägna för det allmänna. Gruppen föreslår all dessa vägar återtar den bidragsprocent som i normalfallet gällt t. o. m. 1983 dvs. 70%. Bidraget bör inle i något alternativ understiga 60%.

B-, D- och E-vägarna måste anses mindre behövliga för det allmänna och föresläs därför fä lägre bidragsprocent.

Konsekvenser av de olika alternativen

Alternativ O, som ansluter sig till 1984 ärs fastställda anslagsram, innebär all tre vägkategorier D, B och E helt ställs utanför statlig bidragsgivning. Väghållningskoslnaden bortsett från eventuella kommunbidrag får bäras av de enskilda väghållarna.

Beträffande kategorierna C, A och F innebär alternativet en sänkning med 15-25% i jämförelse med 1983 års bidrag.

En standardsänkning kommer atl bli följden för kategorierna D, B och E,

Sänkt standard kommer atl innebära särnre framkomlighet. Många av dessa vägar kommer helt eller delvis att avstängas för obehörig trafik. En av följderna blir t.ex. att de rekreationsområden som finns efter D och E vägarna inle längre kan näs av allmänheten.

Ett ökat tryck på kommunerna till större engagemang kan förväntas.

Projektgruppen anser an alternativet ej fillgodoser de krav på inriktning av bidragsgivning som statsmakterna angivit i politiska beslut.

Alternativ 1 innebär atl två vägkategorier B och E helt ställs utanför statlig bidragsgivning. Väghållningskostnaden borisen frän eventuella kommunbidrag fär bäras av de enskilda väghållarna.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    217

Beträffande vägkategorierna C, A och F innebär alternativet en sänkning med 20% jämfört med 1983 års bidrag.

En standardsänkning kommer atl bli följden för kategorierna B och E.

Genom att kategori D erhåller bidrag kommer allmänheten atl kunna nå de rekreationsområden, t. ex. badplatser, skidanläggningar som finns utefter D-vägarna. Många av E-vägarna kommer all slängas för obehörig trafik.

Ell ökat tryck pä kommunerna till större engagemang kan förväntas beträffande kategorierna B och E.

Enligt alternativ I ökar kravet på nyintagning av vägar med ca 20 st per år.

Alternativ 2 innebär att samtliga nuvarande vägkategorier erhåller statsbidrag. Kravet pä kommunernas engagemang minskar jämfört med tidigare alternativ. Enligt detta alternativ ökar kravet på nyintiigning av vägar med ca 60 per år.

Genom alternativ 2 erhålls en godtagbar avvägning mellan statens intresse om utgiftsbegränsningar och del allmännas intresse av ell fungerande enskilt vägnät för person- och godstransporter.

Differentieringen av bidragsprocenten återspeglar på ell bättre sätt samhällsintresset i olika vägar och systemet kan anpassas till samhällets ev. förändrade krav på inriktning av bidragsgivningen.

För väghållarna innebär alternativ 2 sänkta bidrag, jämfört med de som hittills gällt, mest för vägkategorierna D, B och E och endast obetydligt för vägkategorierna C, A och F.

Projektgruppen rekommenderar en övergäng från nuvarande system till ett differentierat system. Ell differentierat system ger en för den enskilde rättvisare fördelning av medlen samtidigt som samhällets varierande intresse i de olika vägarna bättre kan återspeglas. Ett differentierat syslem enl. förslaget kan även anpassas lill och möjliggöra förändrade prioriteringar från samhällets sida.

Med hänsyn till de stora negativa konsekvenser för väghållarna som alternativ O och 1 medför, och lill det allmänna intresset av ett fungerande enskilt vägnät bör enligt projektgruppen alternativ 2 läggas lill grund för ell ändrat bidragssystem.

Det åriiga driftbidragel till enskilda vägar bör således ges med

80% till Genomfarts vägar

70% lill Utfarts- eller uppsamlingsvägar för fast boende och Utfarts- eller uppsamlingsvägar för näringslivet

50% till Ulfarts- eller genomfartsvägar för del röriiga friluftslivet

40% till Ulfarts- eller uppsamlingsvägar för boende inom bebyggelseområden samt Uppsamlingsvägar för fritidsbebyggelse

Rekommendationen innebär samtidigt alt förhöjt bidrag slopas.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet    218

Register I   Översikt

Sjiilie hnviidliieln 20  A.  Kummunikationsdepartementet m. m.

20 21 21

1  Kommunikationsdepartementet

.; KommiUéerm.m. 3 Extra utgifter

I70I0U00

4600000

430000

22040000

22  B. Vägvä.sende

45 46 49 51

52 54 55 56

57

Vägverket: Ämbetsverksuppgifler 6985 000

Drift av Slatliga vägar 3961 000 000

Byggande av slatliga vägur 900000000

Bidrag till drift av kommunala vägar och galor 698000000

Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator 340000000

Bidrag till drifl av enskilda vägar m. m. 266 500000

Bidrag lill byggande av enskilda vägar 30000000

8 Tjänsler lill utomstående 28400000

9 Vägverket: Försvarsuppgifter 28500000

6 259385000

58    C. Tranksäkerhet

Trafiksäkerhelsverket:

59        I Trafik och administration
62    2 Fordon och körkort

64    3 Bil- och körkorisregister m. m.

66    4 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande

23 085 000 I 000 1000

25 800000 48 887 000

■ 70 D. Järnvägar

70     1  Statens järnvägar

82    2 Ersättning till statens järnvägar för vissa tjänster

88    3 Försvarsinvesteringar vid slalens järnvägar

1898 800000

I 511 400000

II.SOOOOO

3421700000

89

91 99 100 102 103

E. Sjöfart

Sjöfartsverket

Farledsverksamhet exkl. isbrytning

Isbrytning

Fartygsverksamhel

Sjöfarlsmateriel m. m.

Övrig verksamhet

366 380000 173 500000 30600000 56 160000 37 111 000

106 107 109 109 111

Övriga sjöjärtsändamåt

6 Handelsflollans pensionsanslalt

7 Handelsflottans kultur- och fritidsråd

8 Ersällning lill viss kanaltrafik m. m.

9     Lån lill den mindre skeppsfarten
10 Slöd lill svenska rederier

1000

1000

1000

40000000

200000000

903754000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 8    Kommunikationsdepartementet   219

112 F. Luftfart

112     1  Flygplatser m. m.

124    2 Beredskap för civil luftfart

124      3 Ersättning lill LinjeOyg AB för särskilda raballer vid flyg-

trafik

på Gotland

125      4 Statens haverikommission

131900000 11 000 000

14 500 000 1000

157401000

126 G. Postväsende

126    1  Posthus m.m.

132      2 Ersättning till postverket för befordran av ijänsteförsän-

delser

133      3 Ersällning till postverket för lidningsdisiribuiion

3 020000

513 000 000 42000000

55802UOOO

134  H. Telekommunikationer

156    1  Försvarsinvesteringar vid televerket

11000000 IIOOOUOO

161   I. Institut m.m.

161     I Transporlrådet

164    2 Transportstöd för Norrland m. m.

165	3
166	4
179	5
181	6
182	7
183	8
183	9
186	10
186	11
187	12
188	13
189	14
189	15
190	16
192	17
193	18

Transportstöd för Gotland

Riksfärdtjänsi

Ersällning till lokal och regional kollektiv persontrafik

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning

Statens väg- och irafikinstitul

Bidrag till statens väg- och trafikinslitut

Statens väg- och Irankinstilui: Utrustning

Statens geotekniska institut

Bidrag till statens geotekniska institut

Statens geotekniska instilul: Utrustning

Transporllbrskningsdelegationen

Kollekii vira tikberedningen

Viss iniernalionell verksamhet

Kostnader för visst värderingsförfarande

Summa

14 482000 202 000000

47000000

38000000

251800000

1000

92253 000

5 620000

1000

29513 000

500000

1000

7 887 000

270000

18418000

3489 000

3 635 000

1000

714871000 12 097 058 000

Särskilda frågor

194 A. Miljösiikra kusUankfariyg

197  B. Hamnfrågor

201  C. Åtgärder för att främja kollektivtrafiken

213  Bilaga 8.1 Sammanfattning av vägverkels rappori (1983:09) "Differentierade bidrag till enskilda vägar"

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

Bilaga 9 till budgetpropositionen 1984 Prop. 1983/84:100

Bilaga 9

Finansdepartementet

ÖVERSIKT

Finansdepartementets verksamhet avser främst beredning av frågor om ekonomisk politik och skattepolitik samt frågor som rör statens budget. Vidare omfattar verksamheten frågor om skatteutjämningsbidrag m.fl. generella statliga bidrag till den kommunala sektorn och andra kommunalekonomiska frågor. Till departementets verksamhetsområde hör också pris-, konkurrens- och konsumentfrågor. Vidare bereder departementet frågor som rör statligt byggande, tullväsendet, bank- och försäkringsrörelserna, värdepappershandeln, myntväsendel, statliga lotterier och spel, m.m.

De förslag till utgifter inom finansdepartementets verksamhetsområde som nu läggs fram för budgetåret 1984/85 omfattar ca 13722 milj. kr. Detta innebär en ökning med ca 261 milj. kr. i förhållande till motsvarande utgifter under innevarande budgetär. För nästa budgetär utgör skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. liksom tidigare den största utgiftsposten. I avvaktan pä en särskild proposition under våren 1984 om kommunalekonomiska åtgärder har anslaget till skatteutjämningsbidrag till kommunerna förts upp med oförändrat belopp.

Den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

De allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken redovisas i finansplanen tillsammans med förslaget till statsbudget. I underbilagor till finansplanen redovisas en preliminär nationalbudget (PNB) samt riksrevisionsverkets inkomstberäkning och beräkning av budgetutfallet.

Inom finansdepartementet utarbetas de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken. Med utgångspunkt i budgetförslaget och PNB beskrivs och analyseras den ekonomiska utvecklingen under det kommande året. Vidare utarbetas budgetpolitiska riktlinjer på kort och längre sikt. Regeringskansliets arbete med budgetförslaget leds och samordnas av finansdepartementet. Utöver beräkningar över statsutgifternas utveckling 1    Riksdagen 1983/84. 1 samt. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 2

görs i budgetförslaget en reviderad beräkning av statsinkomsterna pä grundval av riksrevisionsverkets inkomstberäkning.

Inom finansdepartementet görs även kalkyler och analyser av den ekonomiska utvecklingen på längre sikt. Finansdepartementet svarar bl. a. för utarbetandet av de statliga långtidsutredningarna. I dessa kartläggs såväl den möjliga framtida tillgängen pä resurser som vilka anspråk som kan komma att ställas frän olika användningsområden beträffande utnyttjandet av dessa resurser. Vidare analyseras vilka spänningar som kan uppkomma mellan utbud och efterfrågan pä olika delområden i ekonomin och samtidigt hur de grundläggande ekonomisk-politiska målen skall uppnäs under prognosperioden. Arbetet med nästa långtidsutredning, som avseer perioden fram till 1990, pågår. Utredningen avses presenteras under våren 1984.

Finansdepartementet svarar för de åriigen utarbetade långtidsbudgetarna för statens utgifter och inkomster för de kommande fem budgetåren. Länglidsbudgetkalkylerna beskriver vilken budgetutveckling som blir följden om inga nya utgiflsåtaganden görs och inga nya beslut fattas om ändrade skatte- och utgiftsregler. De utgör däremot inte någon prognos över innehållet i kommande statsbudgetförslag, utan är rena konsekvens-framskrivningar av gällande bestämmelser.

Kredit- och valutapolitik

I finansdepartementets uppgifter ingår att följa utvecklingen på kreditmarknaden och att svara för kontakterna mellan regeringen och riksbanken i frågor som rör kredit- och valutapolitiken. Riksbanken har under året sänkt det svenska diskontot till 8,5 % som en anpassning till den internationella räntenedgängen. De korta marknadsbestämda räntorna har hållits uppe på en relativt hög nivä. Detta har varit nödvändigt för att motverka privat kapilalutflöde och möjliggöra en fortsatt betydande statlig upplåning hos förelagen.

Bankernas kreditgivning begränsas av riksbankens rekommendation om att öka utlåningen till allmänheten med högst 15% mätt över 24 månader. Efter den bilvis mycket snabba expansionen under år 1982 har därför uiläningsökningen i år varit betydligt mindre.

Lagen om kreditpolitiska medel har förlängts alt gälla till utgången av år 1986.

Valutakommittén väntas lägga fram sitt betänkande under första halvåret 1984.

Skatte- och indrivningsväsen

Ett väl fungerande skattesystem är av stor betydelse för samhällets verksamhet. Åtgärder vidtas fortlöpande i syfte alt förbättra organisationen för beskattning och uppbörd.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 3

Riksskatteverket svarar för den centrala ledningen av beskattnings-, uppbörds- och folkbokföringsväsendet. En huvuduppgift, för verket inom skatteområdet är att verka för en effektiv, rättvis och likformig beskattning. Denna uppgift fullgör verket genom råd, anvisningar och föreskrifter, genom information till myndigheter och allmänhet, genom kontrollverksamhet samt genom en kontinuerlig uppföljning och anpassning av organisation och arbetsformer inom skatteväsendet till utvecklingens krav. Det är angeläget att skatteförvaltningen ses som en helhet. Vissa åtgärder för att förstärka riksskatteverkets lednings-, uppföljnings- och samordningsansvar för hela skatteväsendet föreslås därför samtidigt som andra ätgärder f.n. planeras inom regeringskansliet.

Skatteförvaltningen har i likhet med flertalet andra myndigheter utsatts för en strikt budgetprövning med ökade krav på prioriteringar och höjd effektivitet. Mot bakgrund av den alltmer utbredda skatteflykten har dock skatteförvaltningen tillförts betydande resurser för bl.a. granskning av komplicerade deklarationer och för en mera aktiv arbetsgivarkontroll. Avsikten med anslagspolitiken är således att förskjuta tyngdpunkten i skattekontrollen mot de mer komplicerade kontrollobjekten och mot sådana områden där skatteundandragandet kan antas vara betydande.

Skatteförenklingskommittén (B 1982:03) har bl. a. i uppgift att föreslå en förenkling av laxeringsförfarandet. Först när ett förslag frän kommittén kan genomföras kan resurser som nu utnyttjas för granskning av löntagar-deklarationer frigöras och överföras till de mer svårkontrollerade deklarationerna.

För att ytterligare förbättra kontrollen av mervärdeskatten föresläs att länsstyrelsernas mervärdeskalteenheler tillförs sex milj. kr.

Riksskatteverket tillförs, liksom övriga delar av skatteförvaltningen, kontinuerligt nya arbetsuppgifter genom statsmakternas beslut. Verket föreslås i årets budgetförslag fä vissa medel för dessa nya arbetsuppgifter.

Riksskatteverket har i sin anslagsframställning begärt medel för bl.a. revision hos oljebolag. Dessa önskemål har även framförts till kommissionen mot ekonomisk brottslighet. Kommissionen kommer i ett betänkande kring årsskiftet 1983-84 att behandla frågan om resurser till skatteförvaltningen för kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Dessa frågor kommer därför alt behandlas av regeringen efter det all kommissionen har presenterat sitt förslag.

Ett antal kronofogdemyndigheter har under de senaste budgetåren disponerat särskilda medel för bekämpande av kvalificerad skatteflykt och ekonomisk brottslighet. Erfarenheterna från dessa satsningar är mycket goda. Ifrågavarande myndigheter bör även fortsättningsvis kunna förfoga över dessa förstärkningar.

Under år 1983 har införts ell påminnelseförfarande hos skattemyndigheterna, som innebär all alla skattskyldiga som ej i tid erlagt debiterad B-skatl eller K-skatt aviseras innan ärendet överlämnas för indrivning.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 4

Förfarandet har bl.a. medfört att uppemot 18% av del totala B-skattebe-loppet betalas innan restlängd framställs. Trots denna och flera andra åtgärder av förenklande art fortsätter de restförda beloppen att öka.

Prispolitik

För att den ekonomiska politiken skall bli framgångsrik krävs ätgärder på ett brett fält. Till dessa hör prisövervakning och ingripanden mot prisstegringar. Tillämpningstiden för den allmänna prisregleringslagen har därför förlängts ett är. Genom den prisövervakning som bedrivs av statens pris- och kartellnämnd följer regeringen noga hur prissättningen utvecklas. Nya riktlinjer för denna övervakning har utfärdats av regeringen.

En utredning som syftar till en modernisering och en allmän översyn av den allmänna prisregleringslagen har nyligen tillsatts.

Konkurrenspolitik

Genom den nya konkurrenslagen, som trädde i kraft den 1 januari 1983, infördes ett system för kontroll av företagsförvärv. För alt bl. a. underlätta näringsfrihetsombudsmannens (NO) utredning av förelagsförvärv har åtgärder vidtagits för att ett register skall kunna byggas upp hos statens pris-och kartellnämnd (SPK) med uppgifter om bl.a. olika företags marknadsandelar på skilda varu- och tjänsteområden. Import- och exportuppgifler kan överföras från tullverket genom en ändring i tullagen. Produktionsuppgifter m. m. överförs från statistiska centralbyrån efter samtycke frän de berörda företagen.

Konsumentpolitik

I ekonomiskt kärva tider är det särskilt viktigt med en effektiv konsumentpolitik. Regeringens ambitioner är att försvara de konsumentpolitiska landvinningar som gjorts på 1970-talet men också att förbättra det skydd som har byggts upp.

En kommitté ser f.n. över konsumentpolitikens roll och uppgifter i samhället. Kommittén skall ha avslutat sitt arbete senast den 30 april 1985.

Mot bakgrund av atl mänga konsumenter möter komplicerade problem i samband med främst förvärv av småhus har regeringen för avsikt att förbättra rådgivningen pä detta område. Länsbostadsnämnderna kommer att fä i uppgift att svara för en utvidgad rådgivning i småhusfrägor när det gäller fastighetsjuridiska och därmed sammanhängande byggnadslekniska problem (jfr. bilaga 11). Konsumentverket kommer atl ha ell ansvar gentemot länsbostadsnämnderna när det gäller utbildning av personal vid nämnderna, materialservice och stöd i särskilt komplicerade frågor.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 5

Tullverket

Bekämpning av narkotikasmuggling och ätgärder mot den ekonomiska brottsligheten är verksamheter som tullverket även i fortsättningen bör ägna största uppmärksamhet. De inkomstförstärkningar generaltullstyrelsen föreslagit inom sin verksamhet kommer lill stor del att tillgodoräknas tullverket för förstärkning av insatserna de prioriterade områdena. Kontrollen av importen av tekovaror, tillsynen av att olika miljöbestämmelser efterlevs samt oljebekämpning är andra prioriterade områden för tullverket.

Ett omfattande samarbete äger sedan länge rum mellan de nordiska ländernas tullmyndigheter bl.a. inom ramen för Nordiska tulladministrativa rådet.

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsens huvuduppgift är att förse de statliga myndigheterna med ändamålsenliga lokaler. Styrelsen arbetar fortlöpande med åtgärder för att öka effektiviteten i lokalutnyttjandet och att förbättra lokalekonomin. Som ett led i detta arbete ser styrelsen över vissa standard- och normfrågor, omfattande bl. a. areastandard för enskilda tjänsterum, möjligheter till större samutnyttjande av lokaler, utarbetande av effektivare planlösningar samt översyn av de bestämmelser som reglerar byggandet av lokaler. Styrelsen arbetar vidare med ätgärder i syfte alt öka myndigheternas kostnadsmedvetande i lokalfrågor och att skapa incitament för att få till stånd ett rationellare utnyttjande av myndigheternas lokaler.

Bank- och försäkringsverksamhet m. m.

Banklagstiftningen är sedan är 1976 föremål för en omfattande översyn av banklagsutredningen (Fi 1976:04). En av utredningens huvuduppgifter är alt anpassa banklagarna till den nya aktiebolagslagen. Utredningens slutbetänkande beräknas föreligga under år 1984.

Under år 1983 har tillsatts en kommitté (Fi 1983:06) med uppgift att se över kreditmarknadens struktur. Utredningen kommer bl.a. att behandla frågan om vilka skiljelinjer som bör upprätthällas mellan olika typer av kreditinstitut. Utredningen skall också ta upp frågor som rör utländska kreditinstituts etableringar i Sverige.

Pä försäkringsområdet pågår bl.a. en utredning inom försäkringsverk-samhetskommittén (E 1979:01). Denna utredning behandlar de grundläggande principerna för bedrivande av försäkringsrörelse. Nämnda utredning har under år 1983 avlämnat ett delbetänkande som behandlar koncession för försäkringsrörelse och frågor rörande de s.k. captivebolagens verksamhet. Betänkandet är f.n. föremål för beredning inom finansdepartementet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 6

Det skattesparsystem som infördes av de borgerliga regeringarna kommer från den I april 1984 att ersättas med ett nytt och fördelningspoliUskt mer rättvist system för att stimulera hushällssparandet benämnt Allemanssparandet. Allemanssparandet har två former, sparande på rikssparkonto i bank, varifrån medlen slussas vidare till riksgäldskontoret, och aktiesparandet m. m. i kapitalsparfond.

I övrigt kan nämnas att värdepappersmarknadsutredningen (E 1979:02) och utredningen (E 1980:05) angående de små och medelstora företagens finansiella situation lämnat sina slutbetänkanden under hösten 1983. Vär-depappersmarknadsutredningen föreslår bl.a. att ett förbud mot s.k. insi-derspekulation införs vid sidan av gällande informationsplikt. I samband med den fortsatta beredningen av dessa förslag kommer vissa övriga frågor rörande förhållandena inom börshandeln att aktualiseras. Utredningen angående små och medelstora företags finansiella situation har lagt fram olika förslag för att förbättra förutsättningarna för dessa företags finansiering bl.a. vid generationsskiften. Betänkandena är f.n. föremål för remissbehandling.

Skatteutjämningsbidrag till kommuner m. m.

Skatteutjämningssystemet syftar till att utjämna de stora skillnader som finns mellan enskilda kommuner resp. landstingskommuner i fråga om skattekraft och kostnader för bedrivande av kommunal verksamhet. Bidragssystemet är ett av de främsta medlen för en i möjligaste män likvärdig kommunal service i olika delar av landet.

Riksdagen beslöt våren 1979 (prop. 1978/79:95, FiU 35, rskr 335, SFS 1979:362) om en omfattande reformering av skatleutjämningssystemet. Denna reform var fullt genomförd fr. o. m. år 1982.

För år 1984 får kommuner och landstingskommuner ordinarie skatteutjämningsbidrag med tillsammans 10951 milj. kr. Av landels totalt 284 kommuner erhåller 258 kommuner (ca 90%) ordinarie skatteutjämningsbidrag år 1984. Samtliga landsting utom Stockholms läns landsting får skatteutjämningsbidrag. Utöver ordinarie bidrag har beviljats extra skatteutjämningsbidrag. Extra skatteutjämningsbidrag ges till kommuner som av olika skäl har kommit i ekonomiska svårigheter. För år 1984 har beviljats 85 milj. kr. för detta ändamål. I form av extra skatteutjämningsbidrag har för år 1984 dessutom beviljats 300 milj. kr. som särskilt riktat stöd för att motverka skattehöjningar i de kommuner och landstingskommuner som är i ett finansiellt utsatt läge. Det särskilda stödet utgär till kommuner och landstingskommuner som fär en lägre ökning av skatteintäkterna mellan åren 1983 och 1984 än den genomsnittliga ökningen i landet. Som ytterligare villkor för stödet gäller atl de finansiella reserverna är små i förhållande lill genomsnittet i riket.

Skalteutjämningsbidragen för år 1984 motsvarar en kommunal skatte-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 7

sats pä 3:68 kr. per skattekrona (skr.) i genomsnitt för landet eller 1 360 kr./invånare. För att ge en bild av skatteutjämningsreformens betydelse för olika delar av landet redovisas i följande tabell hur bidragen fördelar sig länsvis under åren 1979 och 1984. Det extra skatteutjämningsbidragel inkl. det riktade stödet för år 1984 ingär i bidragssummorna.

Länsvis fördelning av skatteutjämningsbidrag åren 1979 och 1984

Län	1979'		1984-
	Milj.	Kr./'	Totalt		varav extra skalte-
	kr.	skr			utjämni Milj.	ngsbidrag
			Milj.	Kr./'		Kr./'
			kr.	skr.	kr.	skr.
Stockholms	86,0	0:18	240,3	0:32	45,3	0:06
Uppsala	62,2	1:11	162,8	1:76	2,4	0:03
Södermanlands	64,3	1:09	247,5	2:64	47,7	0:51
Östergötlands	117,1	1:27	468,7	3:25	11,3	0:08
Jönköpings	127,2	1:84	489,3	4:64	7,1	0:07
Kronobergs	97,3	2:53	346,7	5:76	3,8	0:06
Kalmar	204,4	3:93	578,0	7:14	5,4	0:07
Gotlands	132,9	11:75	217,9	11:99	-	-
Blekinge	112,6	3:34	324,4	6:16	20,2	0:39
Kristianstads	163,0	2:68	560,2	5:94	0,6	0:01
Malmöhus	92,0	0:49	514,6	2:02	63,4	0:22
Hallands	111,2	2:19	318,9	3:93	-	-
Göteborgs och
Bohus	155,1	0:84	308,6	1:63	24,9	0:09
Älvsborgs	232,6	2:46	616,3	4:12	0,2	0:00
Skaraborgs	177,6	3:05	563,5	6:20	3,7	0:04
Värmlands	234,8	3:65	588,6	5:90	9,0	0:09
Örebro	59,7	0:91	398,5	3:90	42,0	0:41
Västmanlands	43,0	0:68	135,2	1:37	6,7	0:07
Kopparbergs	196,8	3:04	619,1	6:11	38,1	0:37
Gävleborgs	245,6	3:61	555,4	5:23	14,0	0:13
Väslernorrlands	358,2	5:69	658,4	6:75	4,4	0:04
Jämllands	341,3	11:68	586,0	12:55	16,4	0:35
Västerbottens	463,9	8:47	771,3	8:76	9,4	0:11
Norrbottens	715,6	11:43	1065,4	10:90	9,4	0:09
Summa	4594,4	2:22	11335,7	3:68	385,0	0:12
Dito i kr./inv.	555		1 360		46

' Inkl. den förhöjning med två procentenheter som hänför sig lill 1979 års särskilda statsbidrag lill kommuner och landstingskommuner. Skatteutjämningsbidragel lill de kyrkliga kommunerna som avskaffats fr.o.m. år 1983 ingår ej i de för är 1979 redovisade beloppen. ~ Preliminära uppgifter

' Beräknad förändring av uldebiteringsbehovet vid slopande av skalteutjämningsbidragen.

Det största betydelsen har skalteutjämningsbidragen för Gollands, Jämllands och Norrbottens län. Som framgår av tabellen motsvarar bidragen för år 1984 en kommunal skattesats pä 12:55 kr./skr. i Jämflands län, 11:99 kr./skr. i Gotlands län och 10:90 kr./skr. I Norrbottens län. I kronor per

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 8

invånare utgör bidragen i de nämnda tre länen 4340 resp. 3 890 och 4025. Minst betydelse - sett med länet som enhet - har skatteutjämningssystemet för Stockholms län, där bidragen motsvarar 0: 32 kr./skr och 155 kr. per invånare.

Det extra skatteutjämningsbidragel inkl. det riktade stödet för år 1984 har störst betydelse för Södermanlands, Blekinge, Örebro, Kopparbergs och Jämtlands län.

Skatteutjämningsbidragens utveckling under senare är framgår av följande sammanställning.

Skatteutjämningsbidrag till den kommunala sektom åren 1979—1984 (milj. kr.)

	1979	1980	1981	1982	1983	1984
Ordinarie bidrag	4604	6613	8186	9886	9956	10951
varav lill kommuner landstingskommuner kyrkliga kommuner	2705 1774 125	3 793 2688 132	4 598 3 450 138	5467 4 337 82	5 664 4292	6 260 4 691
Extra skatteutjämningsbidrag	115	96	226	206	402	385
varav särskild kompensation (1981-83)/ riktat stöd (1984)			127	105	306	300
Totalt	4719	6709	8412	10092	10358	11336

Under sommaren 1983 utfärdades direktiv till en parlamentarisk utredning med uppdrag att se över skatleutjämningssystemet. Översynen skall utgå från att ramen för skalteutjämningsbidragen inte kan göras större. Därutöver skall utredningen bl.a. ta upp hur automatiken i bidragen skall kunna begränsas.

Kommunsektorns reala och finansiella utveckling har under senare år tilldragit sig ett allt större intresse. Förutsatt att pris- och lönekostnadsökningarna kan hållas vid en nivä som är förenlig med regeringens inflationsmål indikerar nu föreliggande bedömningar en tämligen stabil finansiell situation i kommunsektorn totalt sett de närmaste åren. Dock skiljer sig de finansiella förutsättningarna ät mellan enskilda kommuner resp. landstingskommuner. De kommunalekonomiska frågorna inför är 1985 kommer att behandlas i en särskild proposition våren 1984.1 bilaga 1 till budgetpropositionen (finansplanen) redovisas vissa utgångspunkter för övervägandena i dessa frågor.

Internationellt ekonomiskt samarbete

Sverige tar aktiv del i arbetet inom flera internationella organisationer för ekonomiskt-politiskt och valutapolitiskt samarbete. Finansdepartementet verkar härvid i samråd med övriga berörda departement och myn-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 9

digheler. De ekonomiska attachéerna i Bryssel, Paris resp. Washington spelar en viktig roll genom att tillhandahålla värdefull information på det ekonomisk-politiska området.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) är den mest betydande organisationen för ekonomiskt samarbete mellan de västliga industriländerna. Inom ramen för OECD analyseras det ekonomiska läget och diskuteras aktuella ekonomisk-politiska problem. Årligen granskas dessutom varje enskilt land med avseende pä den ekonomiska utvecklingen och den förda ekonomiska politiken.

Finansdepartementet deltar också i arbetet inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) där främst den långsiktiga ekonomiska utvecklingen analyseras.

Internationella valutafonden (IMF) spelar en central roll i del internationella valutasamarbetet. Den ekonomiska utvecklingen efter de kraftiga oljeprishöjningarna under sjuttiotalet har karaktäriserats av betydande bytesbalansproblem. Finansieringsbehoven är avsevärda, behoven alt anpassa ekonomierna till de ändrade förhållandena likaså. Fondens roll i anpassningsprocessen har kontinuerligt ökat. IMF spelar vidare en alltmer central roll i arbetet med att lösa akuta betalningsproblem i de skuldtyngda länderna. Regelbundet sker konsultationer mellan IMF och varje enskilt medlemsland om främst betalningsbalanslägel i landet.

Inom ramen för det europeiska frihandelsavtalet (EFTA) diskuteras främst handelsfrågor men även del allmänna ekonomiska lägel i EFTA-länderna bl. a. i den ekonomiska kommittén.

Inom ramen för Sveriges samarbete med EG hälls åriigen ett möte mellan representanter för EG-kommissionen och finansdepartementet då frågor om den ekonomiska utvecklingen och den ekonomiska politiken diskuteras.

Det nordiska samarbetet pä det ekonomiska området är väl utbyggt. Nordiska möten äger rum regelbundet för att granska den ekonomiska utvecklingen i de nordiska länderna. Nordiska ekonomiska forskningsrådet ger stöd till analyser av och utredningar om det ömsesidiga beroendet mellan de nordiska ekonomierna. I nordiska ämbetsmannakommittén för valutafrågor och finansiella frågor förbereds bl.a. gemensamma nordiska ståndpunkter i IMF.

FN: s konferens för handel och utveckling (UNCTAD) häller normall möten var Qärde är. Finansdepartementels medverkan avser främst monetära och vissa finansiella frågor.

Finansdepartementet medverkar vidare i de bilaterala blandade regeringskommissionerna med Förbundsrepubliken Tyskland, Norge saml Japan.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9

10

Sammanfattning

Förändringarna inom finansdepartementets verksamhetsområde i förhållande till motsvarande utgiftsändamäl pä statsbudgeten för budgetåret 1984/85 framgår av följande sammanställning.

	Anvisal	Förslag	Förändring
	1983/84	1984/85
A  Finansdepartementet m. m.	59,2	63,5	+   4,3
B   Skalle- och indrivningsväsen	1 599,8	1695,2	+ 95,4
C   Pris-, konkurrens- och konsu-
mentfrågor	85,3	93,7	-1-    8,4
D   Vissa centrala myndigheter m.m.	740,2	804,9	-f 64,7
E   Bidrag och ersättningar till
kommunerna	10811,3	10811,1	~    0,2
F   Övriga ändamål	165,0	253,1	+ 88,1
Totalt för finansdepartementet	13460,8	13 721.5	4-260,7

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 11

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-12-22

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser finansdepartementets verksamhetsområde

Sjunde huvudtiteln

A.    FINANSDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Finansdepartementet

1982/83 Utgift' 44208092

1983/84 Anslag 36868000

1984/85 Förslag 39548000

' Utgiften avser anslagen till ekonomi- och budgeldeparlemenlen

1983/84 Beräknad ändring

1984/85

Personal 217 —

Anslag

Förvaltningskostnader 36868000 -1-2680000

(därav lönekostnader) (32 565 000) (-1-1 200000)

36868000 4-2680000

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag anslaget för nästa budgetär till 39548000 kr. Jag har därvid tillämpat en modell för beräkning av medelsbehovel som motsvarar huvudförslaget i myndigheternas anslagsframställningar. Under anslaget har beräknats medel för ytteriigare maskinutrustning för ord-och textbehandling m. m. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Finansdepartementet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 39548000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 12

A 2. Finansråd/ekonomiska attachéer

1982/83 Utgift	1498339
1983/84 Anslag	1439000
1984/85 Förslag	1867000

Från anslaget bestrids kostnaderna för finansråd/ekonomiska attachéer. Sädana tjänster finns inrättade i Bryssel, Paris och Washington. Anslagsbehovet beräknarjag till I 867000 kr. för nästa budgetär. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Finansråd/ekonomiska attachéer för hudgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 867000 kr.

A 3. Kommittéer m.m.

1982/83 Utgift 21302500' Reservation 838400'

1983/84 Anslag 19300000

1984/85 Förslag 21300000

' Beloppen avser anslagen lill kommittéer m. m. under sjunde och åttonde huvudtitlarna.

Från anslaget bestrids förutom kostnaderna för finansdepartementets kommittéer även kostnaderna för de ekonomiska långtidsutredningarna.

Sju nya kommittéer har tillkallats under är 1983. Dessa är placerings-utredningen (Fi 1983:01), utredningen om differentierad mervärdeskatt (Fi 1983:02), konsumentpolitiska kommittén (Fi 1983:03), 1983 års folkbokföringskommitté, kommittén med uppdrag atl se över skatleutjämningssystemet (Fi 1983:05), kommittén med uppdrag all göra en översyn av kreditmarknadens struktur (Fi 1983:06), kommittén med uppdrag att utreda hur statsskuldspolitiken skall samordnas (Fi 1983:07) saml delegationen för allemanssparandet (Fi 1983:08). Under är 1983 har vidare tio kommiltéer fullgjort sina uppdrag, nämligen lönspardelegalionen (E 1978:01), Kronoholmsutredningen (B 1978:08), brutloskaltekommiltén (B 1979:04), 1980 års kommitté (1980:01) för översyn av reglerna för beskattning av statsbidrag, kommunala grundgarantiulredningen (B 1980:02), utredningen (E 1980:05) om de små och medelstora företagens finansiella situation, skattekreditutredningen (B 1982:02), vinstdelningsgruppen (B 1982:08), placeringsutredningen (Fi 1983:01) och utredningen (Fi 1983:02) om differentierad mervärdeskatt.

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget föras upp med 21 300000 kr. för nästa budgetär.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

atl till Kommittéer m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ell reservationsanslag av 21 300000 kr.

Prop, 1983/84:100 Bilaga 9                                                            13

A 4. Extra utgifter

1981/82 Utgift 838012'              Reservation                     75000'

1982/83 Anslag 635000

1983/84 Förslag 795000

' Beloppen avser anslagen lill extra utgifter m. m. under sjunde och åttonde huvudtitlarna

Jag förordar att anslaget förs upp med 795000 kr. i statsbudgeten för nästa budgetår. Därvid har medel beräknats för en konferens om ekonomisk planering på medellång sikt som skall hållas i Stockholm under hösten 1984 med deltagare från andra europeiska finansdepartement m. m. Det svenska finansdepartementet skall vara värd för konferensen. Jag har vidare räknat med att fortsatt bidrag till utgivningen av Sveriges statskalender skall bestridas frän detta anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 795000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 )4

B.    SKATTE- OCH INDRIVNINGS VÄSEN

Allmänt om skatte- och indrivningsväsendet

Vid 1975 ärs riksmöte beslutades om dels riktlinjer för en ändrad skatteadministration och taxering i första instans, m.m. (prop. 1975:87, SkU 31, rskr 229), dels ett nytt system för automatisk databehandling inom folkbokförings- och beskattningsområdet (prop. 1975: 57, SkU 32, rskr 230). Besluten innebär bl. a. att alla deklarationer skall granskas och föredras inför taxeringsnämnderna av tjänstemän vid länsstyrelse eller lokal skattemyndighet och ambitionen i granskningen skall vara att upptäcka fall av väsentliga undandraganden. Skatteadministrationen effektiveras bl.a. genom ett väl utbyggt ADB-stöd som underlag för granskningen och taxeringen. Den nya taxeringsorganisationen började genomföras vid 1979 års taxering.

Vid 1982 ärs taxering granskades dock fortfarande ca 50 % av samtliga deklarationer av fritidsfunklionärer. Detta beror bl. a. på all antalet deklarationer ökat efter det att organisationen dimensionerades och på atl de produktionstal som satts upp som mål för deklarationsgranskningen inte har kunnat uppnås bl. a, beroende på den ökade komplexiteten i lagstiftningen. Enligt riksskatteverkets beräkningar skulle det behövas ytterligare 1 500 gransknings-och biträdestjänster för att fullfölja RS-reformens målsättningar. I takt med att statsfinanserna försämrats har även skatteförvaltningen fått genomgå en allt striktare budgetprövning där det ställs ökade krav pä prioriteringar och höjd effektivitet. Den alltmer utbredda skatteflykten och den kvalificerade ekonomiska brottsligheten har medfört att det blivit allt angelägnare att föra över resurser till svårkontrollerade och komplicerade deklarationer. Den under år 1982 tillsatta skatteförenklingskommittén (B 1982:03) har bl.a. i uppgift att föreslå en förenkling av taxeringsförfarandet. En första huvuduppgift för kommittén är att försöka finna ett förenklat system för löntagarbeskattningen. Kommittén kommer att lämna ett sådant förslag i början av år 1984. Jag finner det mycket angeläget att arbetet med att föra över tyngdpunkten av kontrollen till kvalificerade och svårkontrollerade deklarationer drivs vidare. I avvaktan på att en reform kan komma till stånd på grund av förslag frän skatteförenklingskommittén måste befintliga rutiner för förenklad granskning tillämpas i ökad utsträckning. De förstärkningar som tidigare är tillförts skatteförvaltningen med inriktning pä handläggningen av de nu åsyftade komplicerade ärendena bör i princip permanentas.

I årets budgetförslag föreslås dessutom ytterligare resurser för kontroll av mervärdeskatt. Vidare anser jag att en ytterligare förstärkning av kontrollen av vägtrafikskalt är nödvändig.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 15

Det nuvarande debiterings- och uppbördssystemet för socialavgifter har en rad brister. Bl.a. har de hittills gällande reglerna för avgiftsberäkningen fält till följd atl betydande belopp påförs och betalas in med upp till två års eftersläpning. Mot denna bakgrund har socialavgiftsutredningen i ett betänkande ijuli 1983 (DsS 1983:7) föreslagit att ansvaret för debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter överförs frän riksförsäkringsverket lill skatteförvaltningen. Förslaget innebär att uppbörden administrativt och tidsmässigt samordnas med uppbörden av källskatt och att redovisningsperioderna förkortas från två månader till en månad. Avsikten är atl arbetsgivarna vid varje tillfälle skall beräkna och betala in ett i princip riktigt avgiftsbelopp. Regeringen bör under våren 1984 föreslå riksdagen att socialavgiftsutredningens förslag genomförs per den 1 januari 1985. Förslaget, som även innebär en höjning av ambitionsnivån i kontrollen av arbetsgivaravgifterna, medför ett behov av resurstillskott för skatteförvaltningen. Samtidigt minskar dock resursbehoven vid riksförsäkringsverket.

Del är angelägel att effektivisera skatte- och indrivningsväsendel genom att samordnat kunna bedöma resursernas omfattning och användning och de regler som styr skattemyndigheternas och övriga hithörande myndigheters verksamhet. Som ett led i en sådan samordningsprocess överfördes ansvaret för lokala skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna den 1 januari 1983 till finansdepartementet. Det är viktigt atl organisationen anordnas så att lednings- och styrfunktionerna blir så effektiva som möjligt. Målsättningen måste vara alt hela skatteförvaltningen skall framstå och kunna fungera som en sammanhållen enhet - en koncern — med riksskatteverket i ledningen. Detta synsätt medför att skatteförvaltningens organisatoriska anknytning lill länsstyrelserna bör prövas. Möjligheterna för länsledningarna atl påverka inriktningen av skatteavdelningarnas verksamhet är av naturliga skäl begränsade. Frågan om hur skatteavdelningarna organisatoriskt skall anknytas lill övriga delar av skalleförvaltningen bör därför utredas närmare. Regeringen har givit statskontoret i uppdrag att i samband med utredningen om en framlida länsförvaltning i Norrbottens län göra en specialsludie av lämpliga former för en frän länsstyrelsen fristående skatteadministration i detta län. Som ett komplement till denna utredning avser jag att begära regeringens medgivande atl fä tillsätta en särskild utredningsman för atl utreda hur en frän materiella utgångspunkter effektiv styrning ocli samordning av hela skatteförvaltningen skall utformas. I avvaktan pä resultatet av dessa utredningar kommer chefen för civildepartementet att senare föreslå regeringen alt del i regleringsbrevet för länsstyrelserna för budgetåret 1984/85 anges de för skatteavdelningarna beräknade beloppet för i vart fall lönekostnader.

Indrivningsväsendet har genom olika åtgärder förstärkts. Införandet av ulsökningsbalken den 1 januari 1982 har förändrat kronofogdemyndigheternas sätt atl arbeta. Under budgelårel 1983/84 ansluts återstående kronofogdemyndigheter till ADB-systemet för exekutionsväsendet (REX) vad

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 16

gäller de allmänna målen. Registreringen av de enskilda mälen i ADB-systemet påböljades också budgelåret 1983/84 och utbyggnaden kommer att fortsätta. Detta leder till en bättre gäldenärsöverblick och enklare samordning av verkställigheten av målen. Genom införandet av det tidigare nämnda påminnelseförfarandet, har antalet mål sjunkit. Trots detta fortsätter de restförda beloppen att öka. På grund av bl. a. myndigheternas sinsemellan ojämna arbetsbelastning är det svårt att i den nuvarande organisationen öka effektiviteten. Riksskatteverket har bl.a. föreslagit att antalet kronofogdedistrikt skall reduceras från nuvarande 81 till 45 distrikt. Frågan bereds f.n. inom regeringskansliet.

B 1. Riksskatteverket

1982/83 Utgift 234700152

1983/84 Anslag 242104000

1984/85 Förslag        255983000

Riksskatteverket är dels central förvaltningsmyndighet i fråga om beskattning, uppbörd av skatt, folkbokföring och val, dels centralmyndighet för administration av exekutionsväsendet; allt i den män uppgifterna ej ankommer på annan myndighet. Verket är dessutom beskaltningsmyn-dighet för sjömansskatt, kupongskatt och punktskatter.

Riksskatteverket leds av en styrelse. Chef för verket aren generaldirektör som även är styrelsens ordförande. Denne har närmast under sig en överdirektör. Verket är organiserat på åtta huvudenheter, nämligen en avdelning för verkets administration, en för rättsärenden, en för direkt skatt, en för indirekt skatt, en för kontroll och revision, en för administration av exekutionsväsendet, en för folkbokföring och val samt en för driftteknik. Dessutom finns en enhet för allmänna ombud och ett sekretariat för verksledningen.

Inom riksskatteverket finns en nämnd för rättsärenden och sjömansskattenämnden. Till verket är energiskattenämnden och reklamskaltenämnden knutna.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9

17

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Riksskatteverket

Föredraganden

Personal	1016	-1-61	-
Anslag
Förvaltnings kostnader	177710000	+ 21 142000	-1- 9306000
(därav lönekost-
nader)	(133 292000)	(-1-17454 000)	(-1- 8397000)
Expenser för annat
än eget behov	42476000	-1- 4 509000	+ 3 120000
Utbildning och
information	21918000	-1- 2192000	+  1453 000
	242104000	4-27843000	4-13 879000

Riksskatteverkets yrkanden

1 enlighet med regeringens direktiv till myndigheterna har riksskatteverket som huvudförslag i anslagsframställningen för budgetåret 1984/85 redovisat ett huvudalternativ som, jämfört med det pris- och löneomräknade anslaget för innevarande budgetär, innebär en minskning med 2%.

1. Löne-och prisomräkning uppgår lill 15950000 kr.

2. Riksskatteverkets huvudförslag innebär att anslaget föreslås nedräk-nat med 5 169000 kr. sedan löne- och prisomräkning gjorts. Minskningen hänför sig till lönekostnader, 3 169000 kr., Expenser för annat än eget behov 1 000000 kr. samt till Utbildning och information 1000000 kr. Verket avser att genomföra den personalminskning som följer av besparingsalternativet genom naluriig avgång. Förslaget innebär bl. a. att tre tjänster pä distriktskontoren avsedda för revisioner dras in. Vidare föreslås att sy-stemdriftsektionens lönebudget minskas med 1500000 kr. samt atl tre tjänster för användareservice och utvecklingsinsatser pä ADB-driftsek-tionen dras in.

3. Ulöver huvudförslaget lämnar riksskatteverket ett utbyggnadsalternativ innebärande en utbyggnad av verksamheten med 4,6% eller 11 893000 kr. Verket har i detta förslag beaktat genomförandet av nödvändiga åtgärder på grund av ny lagstiftning, genomförandet av pågående rationaliseringsprojekt, fullgörandet av offensiva insatser samt ett fortsalt stöd åt den regionala och lokala skatteförvaltningen.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för riksskatteverkets verksamhet beräknas med utgångspunkt i verkets huvudförslag. Riksskatteverket har under ett flertal år tilldelats medel efter en princip som innebär en reducering av anslaget med 2% efter pris- och löneomräkning. Jag delar i viss mån verkets uppfattning att en reducering med 2% kan komma all leda till att 2    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 18

även högt prioriterade områden berörs. Jag anser därför att den av verket föreslagna besparingen av ADB-driftpersonal och systemutveckling inte bör genomföras. Jag beräknar att en viss del av de medel som pä sä sätt undantas frän besparingskravet kan användas för samordning av kontorsdatorsystem inom riksskatteverkets verksamhetsområde.

Riksskatteverkets arbetsbörda fortsätter att öka till följd av ny lagstiftning pä skatteområdet. Jag beräknar därför resurser bl.a. för arbetet med tillfällig vinstskatt, vinstdelningsskatt, omsättningsskatt på aktier, dispensärenden och reformerad inkomstbeskattning. För arbetet i samband med 1985 års allmänna val och för översyn av länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter bör verket vidare tillföras tillfälliga förstärkningar. Under budgetåret 1983/84 tas ett nytt ADB-system för punktskatter i drifl. Till följd härav har jag även beräknat medel för driftkostnader för den dator som anskaffats till det nya ADB-systemet. Jag räknar med att det nya systemet skall leda till besparingar fr. o. m. budgetåret 1985/86.

Som jag tidigare anfört bör regeringen under våren 1984 föreslå riksdagen att samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgifter införs. Riksskatteverket kommer när detta nya system införs att behöva en viss personalförstärkning. Jag återkommer lill denna fråga under våren.

Riksskatteverket har under de senaste budgetåren disponerat särskilda medel för offensiva insatser på skattekontrollens och indrivningsväsendets områden. Jag anser att verket även i fortsättningen bör tillföras 1 milj. kr. för sådana insatser.

Riksskatteverket har i sin anslagsframställning yrkat medel för bl.a. revision hos oljebolag, utbyggnad av revisionsverksamheten hos verkets distriktskontror samt för offensivt utredningsarbete. Dessa önskemål har även framförts till kommissionen mot ekonomisk brottslighet. Kommissionen kommer inom en snar framtid i ett betänkande att behandla frågan om resurser till skatteförvaltningen för kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Jag anser att frågan om resurser till riksskatteverket för denna verksamhet därför bör behandlas efter det att kommissionen har presenterat sitt förslag.

Hos riksskatteverket utförs för närvarande tekniska undersökningar av kilometerräknarapparatur som misstänks vara manipulerad. Denna uppgift skall frän och med den i juli 1984 utföras av statens kriminaltekniska laboratorium. Jag har beaktat detta vid medelsberäkningen för riksskatteverket.

I syfte att förstärka riksskatteverkets samordnande roll avser jag att föreslå regeringen att uppdra ät riksskatteverket att fördela vissa medel inom exekutionsväsendet. Beloppet motsvarar en del av den besparing pä 2% som tillämpas för kronofogdemyndigheterna och som bör återföras för att förstärka de mest resurssvaga kronofogdemyndigheterna. Jag har vid beräkningen av medel för kronofogdemyndigheterna, vilket jag senare återkommer till, reserverat dessa medel under anslagsposten Till regering-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 19

ens disposition. Även för de lokala skattemyndigheternas del bör vissa medel som beräknas under anslaget ställas till riksskatteverkets förfogande.

Med hänvisning till vad jag anfört och i övrigt till sammanställningen beräknarjag anslaget till 255983000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Riksskatteverket för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 255 983 000 kr.

B 2. Lokala skattemyndigheterna

1982/83 Utgift 651486616

1983/84 Anslag 704382000

1984/85 Förslag 750535000

De lokala skattemyndigheterna verkställer mantalsskrivning, upprättar allmän röstlängd, tar befattning med taxeringsarbete saml debitering och uppbörd av skatt m.m., bestämmer pensionsgrundande inkomst samt utövar kontroll över att viss uppgiftskyldighet inom den allmänna försäkringskassan fullgörs.

Vatje län är indelat i fögderier. Inom vatje fögderi finns en lokal skattemyndighet. Länsstyrelsen är chefsmyndighet för de lokala skattemyndigheterna i länet. I hela landet finns 120 lokala skattemyndigheter. Varje sådan myndighet förestås av en fögderichef. Antalet tjänster vid de 120 lokala skattemyndigheterna i landet uppgår till ca 4400.

Anslagsframställningarna

Varje länsstyrelse lämnar anslagsframställning för de lokala skaltemyndigheterna i länet. Länsstyrelsernas anslagsframställningar för budgetåret 1984/85 innehåller som huvudförslag en anslagsnivå som utgör pris- och löneomräknat anslag för budgetär 1983/84 minskat med 2%. Medelsbehovel enligl detta alternativ ökar med 36655000 kr.

Åtskilliga länsstyrelser har yrkat atl huvudförslaget, dvs. innevarande budgetårs anslag pris- och löneomräknad minskat med 2%, inle skall tillämpas vid resurstilldelningen för budgetåret 1984/85. Länsstyrelserna anser att en minskning av resurserna för lokala skattemyndigheterna enligt huvudförslaget inte kan mötas med omprioriteringar och rationalisering av verksamheten i nägon nämnvärd grad. En reducering med 2% kommer därför att leda till att kraven pä service och rättssäkerhet allvarligt eftersatts. Länsstyrelserna understryker alt lokala skattemyndigheternas arbetsbörda under de senaste åren fortsatt att öka lill följd av bl.a. ny och

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 20

ändrad lagstiftning. För alt klara besparingar är lokala skattemyndigheterna beroende av förenklande författningsändringar.

Länsstyrelserna yrkar sammanlagt 154 nya tjänster för de lokala skattemyndigheterna. De personalförstärkningar som begärs avser dels tjänster för fortsatt utbyggnad av granskningsorganisationen för taxering i första instans dels förstärkning på grund av ökade ärende- och arbetsvolymer. Ett flertal länsstyrelser redovisar dessutom ett behov av nya tjänsler till de lokala skattemyndigheterna men avstår med hänsyn till det stalsfinansiella läget från att framföra yrkanden. Länsstyrelsernas yrkanden om personalförstärkningar m. m. innebär atl medelsbehovet ökar med 83930000 kr.

Riksskatteverkets yttrande

Riksskatteverket har yttrat sig över anslagsframställningarna för de lokala skaltemyndigheterna.

Riksskatteverket ultalar sig mot en schablonmässig nedskärning av resurstilldelningen med 2% för budgetåret 1984/85.

Även riksskatteverket framhåller att skalleförvaltningens resurser i förhällande till arbetsuppgifterna avsevärt minskals under senare år. Anlalel deklarationer har nämligen, jämfört med del antal som läg lill grund för RS-reformens bemanningsberäkningar i millen av 1970-talel, ökal med ca 900000 eller med drygt 15%. Praktiskt taget varje beslutad förändring i skattelagstiftningen har dessutom i sig inneburit att skalteförvaltningen har tillförts ytterligare permanenta arbetsuppgifter. För alt långsiktigt kunna förbättra de lokala skattemyndigheternas arbetssituation anser verket atl del krävs förändringar i både de administrativa och materiella lagreglerna som styr verksamheten. Skatteförenklingskommilléns förslag (B 1982:03) beräknas i delta sammanhang få slor betydelse.

Riksskatteverket anser atl arbelsgivarkonlrollen bör förstärkas ytterligare. En sådan satsning bör huvudsakligen samordnas med ett genomförande av socialavgiftsutredningens förslag (Ds S 1983:7) angående samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgifter. Verket föreslär alt 10 milj. kr. under budgetåret 1984/85 anslås för en intensifierad arbetsgivarkontroll vid länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna.

Föredragandens överväganden

Ett antal länsstyrelser har i sina anslagsframställningar för de lokala skattemyndigheterna yrkat atl anslagen inle skall minskas med 2% enligl del s.k. huvudförslaget. Riksskatteverket delar denna uppfallning. Antalet självdeklarationer har under åren 1975-1982 ökat med ca 2% per år. Det är de mer svårgranskade deklarationerna som ökat kraftigast. Författningsbestämmelserna som styr de lokala skattemyndigheternas verksamhet ändras ofta och medför i stor utsträckning en ökad arbetsbörda för myndigheterna. Mot denna bakgrund och dä del är viktigt atl genom en effektiv skatteförvaltning öka slalens intäkler har lokala skallemyndighe-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 21

terna under budgetåret 1983/84 undantagits från den generella besparingen. Jag gör samma bedömning inför det kommande budgetåret och föreslår således att lokala skattemyndigheterna tilldelas medel utan besparing pä 2%.

Enligt planerna för den s.k. RS-organisationen återstår ca 160 tjänsler för att organisationen vid de lokala skattemyndigheterna skall vara fullt utbyggd. Tjänsterna är huvudsakligen avsedda för granskning av löntagar-deklarationer. Riksskatteverket har under hösten utrett behovet av granskningsresurser i första instans. Resultatet av utredningen visar att det i nuläget på grund av den ökade deklarationsmängden skulle behövas ytterligare 1 500 tjänsler för att nå upp till RS-reformens målsättning beträffande tjänstemannagranskning och fördjupad kontroll. Riksskatteverket anser emellertid alt situationen hos myndigheterna i första hand bör förbättras genom förenklingar i de administrativa och materiella lagregler som styr verksamheten. I avvaktan på resultatet av skalteförenklingskommitténs arbete avstyrker verket en utbyggnad av resurserna för löntagargransk-ning. Däremot anser riksskatteverket att skillnaderna mellan olika län vad gäller resurser för granskning av rörelsedeklarationer bör utjämnas. Skillnaderna beror bl.a. på variationer mellan länen i rörelsedeklarationernas tillväxt. Riksskatteverket anser att en utbyggnad för detta ändamål bör ske med sammanlagt 227 handläggartjänster. Med hänsyn till det statsfinansiella läget föreslås atl utbyggnaden sker successivt. Riksskatteverket föreslår för budgetåret 1984/85 en förstärkning med 45 tjänster.

Jag är medveten om att resurserna för granskning av rörelsedeklarationer inte är tillräckliga. Av den anledningen tillfördes 16 län sammanlagt 3 milj. kr. i extra medel i årets statsbudget. Jag föreslår att dessa medel skall tilldelas ifrågavarande myndigheter även i fortsättningen.

Skalteförenklingskommitténs väntade förslag beräknas leda till att 4 milj. löntagare i stället för att avge självdeklaration får ge in en försäkran efter dansk modell. Detta förslag leder sannolikt till att medel för löntagar-granskning kan frigöras och överföras till granskning av rörelsedeklarationer. Jag är därför inte beredd att förorda den av riksskatteverket föreslagna förstärkningen.

Riksskatteverket har även föreslagit att länstyrelsernas skatteavdelningar och lokala skattemyndigheterna skall tillföras sammanlagt 10 milj. kr. för en fortsatt intensifierad arbetsgivarkontroll. Riksdagens revisorer som granskat organisationen för arbelsgivarkonlrollen, har ansett att granskningen efter den nya uppbördsorganisationens genomförande inte kommit igång i önskvärd omfattning. Av bl.a. den anledningen tillfördes lokala skattemyndigheterna för budgetåret 1983/84 sammanlagt 8,5 milj. kr. Enligt inkomna redogörelser från myndigheterna för medlens användning framgår att myndigheterna i enlighet med statsmakternas intentioner använt resurserna för offensiv källskatte- och avgiftsrevision. Jag anser atl satsningar av den här karaktären måste ha en viss varaktighet för att ge

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 22

önskat resultat. Jag föreslär därför att den höjda kontrollnivän får bestå även under de kommande budgetåren. Förslaget angående samordnad uppbörd av källskatt- och arbetsgivaravgifter innebär som jag tidigare anfört en höjning av ambitionsnivån i kontrollen av arbetsgivaravgifter. Jag återkommer därför till frågan om ytterligare medel för intensifierad arbetsgivarkontroll senare i annat sammanhang.

För budgetåret 1983/84 tilldelades de lokala skattemyndigheterna dessutom extra medel för utökade arbetsuppgifter med särskild fastighetstaxering och för arbetet med insamling av basuppgifter lill ett register över företag och organisationer som skall inrättas hos statistiska centralbyrån. Då det även i framtiden kommer att åligga de lokala skattemyndigheterna att sköta dessa arbetsuppgifter förefaller det lämpligt atl medel för ändamålet anvisas.

Lokala skattemyndigheterna disponerar vidare under innevarande budgetår 15 milj. kr. för arbetet med den reformerade inkomstbeskattningen. Dessa medel bör enligt min mening stå till myndigheternas förfogande i vart fall till och med budgetåret 1985/86.

Under anslagsposten Till regeringens disposition harjag beräknal medel för läckande av vissa engångsutgifler samt en reserv för oförutsedda medelsbehov. Med hänsyn till att riksskatteverket fortlöpande följer verksamheten och då verket har i uppgift att svara för samordningen inom området kommer jag att senare föreslå regeringen att dessa medel fortsättningsvis ställs till riksskatteverkets disposition.

Chefen för civildepartementet har aktualiserat en översyn av myndigheternas behov av nya elektroniska telefonväxlar. I avvaktan pä resultatet av en sådan översyn bör därför stor restriktivitet iakttas vad gäller tilldelning av medel för inköp av sådan utrustning.

Mina ställningstaganden till länsstyrelsernas förslag, vilka redovisas närmare i det följande, innebär med bortseende frän det under anslaget beräknade uppbördsmedlen, en medelsanvisning om 803214000 kr. Ökningen i förhällande till innevarande budgetår uppgår till 48908000 kr. De särskilda uppbördsmedlen beräknarjag till 52679000 kr. vilket är en ökning med 2755000 kr. i förhållande till innevarande budgetär.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9

Sammanställning

Lokala skattemyndigheterna

23

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelserna

Föredraganden

Personal	44UU	-I-1S4
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader Diverse ändamål	632 141000 (589690000) 109340000 12 825000	-1-65 909000 (-1-55 881000) (-1- 5882000) -1-18021000	-1-39762000 (36988000) -1- 9146000
	754306000	4-83930000	4-48908000
Uppbördsmedel
Ersällning från allmänna pensionsfonden	49924 000	-	- 2 755 000
Nettoutgift	704382000	4-83930000	4-46153000
Stockholms län
	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Länsstyrelsen	Föredraganden

(-1-25 960000)
(-t-  1 100000)
25 059000 -t- 2 667000

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

Därav lönekostnader engångsutgifler

Lokalkostnader

946

125 503000 (117522000)

150562000

4-80

-1-27 858000

4-30525000

-1-7 872000

(-1-7401000)

-1-1266000 4-9138000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m.m. 9521000 kr.

2. Med anledning av volym- och ärendeökningar yrkas förstärkning med 33 handläggare och 47 assistenter. Vidare yrkas medel för tillfällig personal övergångsvis (+19904000 kr.)

3. Lånsstyrelsen yrkar att huvudförslaget (minskning med 2%) inte skall tillämpas (+3 201000 kr.)

4. Telefonväxeln vid Huddinge fögderi behöver bytas ul (-f600000). För anskaffning av säkerhetsskåp för förvaring av taxeringslängder m.m. hos samtliga fögderier begärs 500000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9

24

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 159700000 kr. Vidare harjag under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 250000 kr. för inköp av säkerhetsskåp till en del av länets lokala skattemyndigheter.

Uppsala län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	105	-1-14	—
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader	15 507 000 (14401000) 2582000	-1-2654000 (-1-1972000) (+  595 000) -1-   165000	-h 980 000 (-1-903 000) -1-  18000
	18 089000	-1-2819000	-1-998000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 996000 kr.

2. Länsstyrelsen, yrkar förstärkning med en expeditionsvakt och tvä handläggare lill Enköpings fögderi samt ett kontorsbilräde lill Tierps fögderi. Vidare begärs till Uppsala fögderi två handläggare för granskningsverksamheten och tre handläggare för uppbörds- och avgifiskontroll samt dessutom fem kontorsbiträden alternativt medel motsvarande fem årsarbetskrafter (4-1 553 700 kr.).

3. För Uppsala fögderi begärs en ny växel (-1-400000 kr.) i samband med flyttning. Samtliga fögderier behöver säkerhetsskåp för längdförvaring (4-120000 kr.). Vidare behöver Uppsala fögderi utrustas med bl.a. nya skriv- och räknemaskiner (4-75000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 19087000 kr. Jag har under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat 400000 kr. för en ny telefonväxel i samband med flyttning till nya lokaler av Uppsala fögderi saml 120000 kr. för inköp av säkerhetsskåp.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 Södermanlands län

25

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

Därav lönekostnader engångsulgifter

Lokalkostnader

112

17237000	-f517000	4-1081000
(15 803 000)	(-t-411000)	(4-   995000)
2908000	4-152000	4-      4 000
20145000	4-669000	4-1085000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 093000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 21230000 kr.

Östergötlands län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	166	-	-
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader	24 771000 (23 257 000) 3 221000	4-  803000 (4-  685000) 4-1611000	-H 553000 (4-1455 000) 4-  972000
	27992000	4-2414000	4-2525000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m.m. 2 148000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget (minskning med 2%) inte skall tillämpas beträffande lönemedlen.

3. I samband med flyttning av Mjölby fögderi till nya lokaler beräknas lokalkostnaderna öka med 788000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 30517000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 Jönköpings län

26

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	163	-	-
Anslag
Förvaltningskostnader	23 371000	-hl 253000	4-1458000
Därav
lönekostnader	(21874 000)	(4-1 104000)	(4-1358000)
engångsutgifler	-	-	-
Lokalkostnader	4016000	4-1004000	-  387000
	27387000	4-2257000	4-1071000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 2 257000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget (minskning med 2%) inte skall lillämpas (4-593000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 28458000 kr.

Kronobergs län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

Därav lönekostnader engångsulgifter

Lokalkostnader

96

13451000	4-	811000	-F 981000
(12 709000)	( +	607000)	(- 802 000)
2128000	4-	213000	-215000
15 579000	4-1	1024000	4-766000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 894000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget (minskning med 2%) inle skall riilämpas (4-329000 kr.).

3. Omkostnaderna beräknas öka (4-130000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 16345000 kr. Jag har därvid beräknal ytterligare 130000 kr. årligen för lokalvårdskostnader.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 Kalmar län

27

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

Därav lönekostnader engångsutgifler

Lokalkostnader

118

17 394000	4-1411000	4-1085000
(16218000)	(4-1235000)	(-H 018000)
2 604000	4-  260000	4-    96000
19998000	4-1671000	4-1181000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 263000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar alt huvudförslaget (minskning med 2%) inte skall tillämpas (4-425 000 kr.).

3. Medel yrkas för personal under utbildning m.m. (4-413000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknarjag medelsbehovet 71 i7Qnnnkr.

till

Gotlands län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	30	4-4	—
Anslag
FörvaUningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader	4668000 (4401000) 546000	4-671000 (4-591000) (4- 20000) 4-100000	4-296000 (-F 280 000) - 31000
	5 214000	4-771 000	4-265000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 362000 kr.

2. Med hänsyn till volymökning yrkas tre handläggare och ett kontorsbilräde för granskningsenheten (4-461 000 kr.).

3. För inbindningskostnader begärs ett engångsbelopp (4-20000 kr.).

4. Omkostnaderna beräknas öka (4-36000 kr.).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9

28

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovel till 5479000 kr.

Blekinge län

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Länsstyrelsen	Föredraganden
Personal	74	-	-
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader	11880000 (10586000) 1926000	-1-   739000 (+  610000) 4-1061000	+  733 000 (4-  658000) 4-  946000
	13806000	4-1800000	4-1679000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne-och prisomräkning m. m. 1725000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget (minskning med 2%) inle skall tillämpas (4-310000 kr.).

3. För kostnader i samband med flyttning har beräknats 75000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till 15485000 kr. Jag har under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat medel för kostnader i samband med flyttning till nya lokaler av lokala skattemyndigheten i Karlskrona.

Kristianstads län

	1983/84	Beräknad än	dring 1984/85
		Länsstyrelsen	Föredraganden
Personal	135	-	-
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader	19200000 (17905 000) 2293 000	4-1035 000 (4-   905 000) 4-   132000	4-1 186000 (4-1 112000) -    22000
	21493000	4-1167000	4-1164000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9

29

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1167000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget (minskning med 2%) inte skall tillämpas (4-453000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 22657000 kr.

Malmöhus län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	407	-	-
Anslag
Förvaltningskostnader	57886000	4-1849000	-h3 632 000
Därav
lönekostnader	(54089000)	(4-1554000)	(-H34I6000)
engångsulgifter	-	-	-
Lokalkostnader	13 878000	4-1 083 000	-    57000
	71764000	4-2932000	4-3575000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 4457000 kr.

2. Länsstyrelsen har redovist ett behov av nya inventarier (4-170000 kr.).

3. Omkostnaderna beräknas öka (4-305000 kr.).

4. För kostnader i samband med flyttning av lokala skattemyndigheten i Trelleborg begärs 645 000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 75 339000 kr. Under anslagsposten Till regeringens disposition har preliminärt beräknats 485000 kr. för kostnader i samband med flyttning till nya lokaler av lokala skaltemyndigheten i Trelleborg.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 Hallands län

30

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	111	4-6	—
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader	15998000 (15043 000) 1645000	-3 661000 (-h2 554 000) (1033 000) +   199000	4-1003 000 {+  947000) 4-    80000
	17643000	4-3860000	4-1083000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 858000 kr.

2. Kungsbacka fögderi behöver förstärkas med tvä handläggare till granskningsenheten. Vidare föreligger behov av ett biträde till granskningsenheten och ett biträde till serviceenheten. Till Varbergs fögderi begärs två kontorsbiträden. Vidare yrkas medel för motsvarande 11 årsarbetskrafter (4-1 793 990 kr.) till fögderierna i länet.

3. Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget (minskning med 2%) inte skall tillämpas beträffande lönekostnaderna (4-316000 kr.).

4. För kostnader i samband med flyttning av Halmstads fögderi begärs 932000 kr. Vidare begärs medel för nyanskaffning av inventarier (4-101000 kr.)

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet lill 18726000 kr. Vidare harjag under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat 700000 kr. för kostnader i samband med flyttning till nya lokaler av Halmstads fögderi.

Göteborgs och Bohus län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	472	-	-
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader	70572000 (65 146000) 12484000	-h 2 345 000 (4-1921000) 4-3 899000	-4 345 000 (4-4 047000) 4-3488000
	83056000	4-6244000	4-7833000

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9

31

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 8066000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 90889000 kr.

Älvsborgs län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

Därav

lönekostnader engångsulgifter

Lokalkostnader

201

28 223 000

(26 556000)

4397000 32620000

4-1 495 000

(-1-1328000)

4-   726000 4-2221000

4-1 753 000

(-1-1656000)

-     31000 4-1722000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne-och prisomräkning m.m. 2221000kr.

2. Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget (minskning med 2%) inte skall tillämpas (4-697 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 34342000 kr.

Skaraborgs län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	132	4-9	—
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader	18641000 (17578000) 2308000	4-1926000 (-H 572000) (+  271000) 4-1318000	+ \ 173000 i+l 106000) 4-1 121000
	20949000	4-3244000	4-2 294000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9

32

Länsstyrelsens yrkanden

1.   Löne- och prisomräkning m. m. 2 386000 kr.

2. För granskningsorganisationen inom skatteadministrationen begärs nio handläggare (4-1053000 kr.).

3. För flyttning av Tidaholms fögderi begärs särskilda medel (4-271000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 23 243000 kr. Jag har under anslagsposten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 250000 kr. för kostnader i samband med flyttning till nya lokaler av Tidaholms fögderi.

Värmlands län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

Därav lönekostnader engångsutgifler

Lokalkostnader

149

21420000

(19811000)

4 151000 25571000

4-6

4-1589000

(4-1033 000)

(4-   395000)

4-   208000

4-1797000

4-1338000

(4-1238000)

-    53 000 4-1285000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 402000 kr.

2. För granskningsorganisalionen inom skatteadministrationen begärs sex handläggare.

3. Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget (minskning med 2%) inle skall tillämpas (4-452000 kr.).

4. För flyttning av Säffle fögderi begärs särskilda medel (4-395000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet lill 26856000 kr. Jag har under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 300000 kr. för kostnader i samband med flyttning till nya lokaler av Säffle fögderi.

Prop. 1983/84:100	Bilaga 9			33
Örebro län
		1983/84	Beräknad ändring 1984/85
			Länsstyrelsen	Föredraganden
Personal		123	-	-
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader		17285000 (16280000) 1954000	4-   914000 (+  814000) 4-1088000	4-1076000 (4-1019000) +  948000
		19 239000	4-2 002 000	4-2024000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 2002000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar aft huvudförslaget (minskning med 2%) inte skall ullämpas (4-363000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 21263000 kr.

Västmanlands län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	118	4-4	-
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader	16815000 (15 646000) 2235000	-H 277 000 (4-1004000) ■{+   182000) 4-   167000	4-1046000 {+  975000) 4-    46000
	19050000	4-1444000	4-1092000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. I 115000 kr.

2. För granskningsorganisationen inom skatteadministrationen begärs tvä handläggare till Västerås och en handläggare till Sala. Till Västerås begärs vidare en handläggare för B-skatt och ytteriigare medel för tillfällig personal (4-550000 kr.).

3. För utbyte av inventarier m.m. begärs särskilda medel (4-182000 kr.). 3   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9

34

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 20142000 kr.

Kopparbergs län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	145
Anslag Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader	20273 000 (19096000) 3 462000	4-2062000 (4-1355 000) (4-   510000) +  270000	4-1323000 (4-1207 000) -   158000
	23735000	4-2332000	4-1165000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne-och prisomräkning m. m. 1419000 kr.

2. För volymökningar begärs medel för tillfällig personal (4-400000 kr.)

3. Länsstyrelsen yrkar alt huvudförslaget (minskning med 2%) inte skall tillämpas beträffande lönemedlen (4-401 000 kr.).

4. För kostnader i samband med flyttning av Mora fögderi begär särskilda medel. Vidare begärs medel för utbyte av inventarier m.m. (4-510000 kr.).

5. Omkostnaderna beräknas öka (4-105 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 24900000 kr. Därvid har jag beräknat ytterligare 35000 kr. per är för telefonkostnader. Jag har vidare under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 400000 kr. för kostnader i samband med flyttning till nya lokaler av Mora fögderi.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 Gävleborgs län

35

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	142	4-14	—
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader	21402000 (20081000) 3 026000	4-3 381000 (4-2 399000) (4-  896000) 4-   325000	4-1341000 (4-1259000) 4-  280000
	24428000	4-3706000	4-1621000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 510000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar att fögderierna förstärks med tretton handläggare och ett kontorsbilräde (4-1 817000 kr.).

3. För kostnader i samband med flyttning av Bollnäs fögderi begärs medel (-896000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 26049000 kr. Jag har under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 500000 kr. för kostnader i samband med flyttning till nya lokaler av Bollnäs fögderi.

Västernorrlands län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	131	4-8	-
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader	20557000 (19154000) 3 231000	4-3 808000 (4-3460000) (4-   214000) 4-   204000	-hl 353000 (4-1204000) 4-    98000
	23788000	4-4012000	4-1451000

Länsstyrelsens yrkanden

1.   Löne- och prisomräkning m. m. 1 366000 kr.

2.  För granskningsorganisationen inom skatteadministrationen begärs
till Sundsvalls och Örnsköldsviks fögderier tre resp. två handläggare.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9

36

Kramfors fögderi behöver förstärkas med en telefonist. För arbetet med riksförsäkringsverkets skatleredovisning yrkas en handläggare och ett kontorsbiträde lill Sundsvalls fögderi (4-942000 kr.).

3. För fögderierna gemensamt yrkas medel för tillfällig personal (4-1942000 kr.).

4. För kostnader för utbyte av inventarier m.m. yrkas särskilda medel (4-214000 kr.).

5. Omkostnaderna beräknas öka (4-110000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 25239000 kr. Jag har därvid beräknat ytterligare 70000 kr. för lokalvärds-kostnader i Härnösands fögderi.

Jämtlands län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	69	—	—
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader	10430000 (9648000) 872000	4-424 000 (4-287000) (4- 60000) 4-148000	4-650000 (4-605 000) 4-102000
	11302000	4-572000	4-752000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 752000 kr.

2. För inköp av klädskåp begärs särskilda medel (4-60000 kr.,).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 12054000 kr.

Prop, 1983/84:100   Bilaga 9 Västerbottens län

37

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	125	4-9	-
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader	18076000 (16907000) 2895000	-H 2 279000 (-H 532000) . (4-  596000) 4-   174000	4-1 137000 (4-1067000) 4-    22000
	20971000	4-2453000	4-1 159 000

Länsstyrelsens yrkanden

1.   Löne- och prisomräkning m. m. I 144000 kr.

2. För granskningsorganisationen inom skatteadministrationen yrkas fem handläggare. Till Lycksele fögderi begärs en telefonisttjänst. Till Vilhelmina fögderi begärs vidare en granskningsassistent, en handläggare för arbetsgivarkontroll samt ett kontorsbiträde (4-1 034000 kr.).

3. För kostnader i samband med flyttning av Lycksele fögderi begärs 408000 kr. För anskaffning av bl.a. snabbtelefonanläggning till Umeå fögderi begärs särskilda medel (4-188000 kr.).

4. Omkostnaderna beräknas öka (4-60000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 22130000 kr. Jag har under anslagsposten Till regeringens disposition beräknat preliminärt 300000 kr. för kostnader i samband med flyttning till nya lokaler av Lycksele fögderi.

Norrbottens län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	130	-	—
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader	21760000 (19979000) 5 340000	4-1 147000 (4-  988000) (4-     10000) 4-  847000	4-1367000 (4-1260000) 4-  613 000
	27100000	4-1994000	4-1980000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 38

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m.m. 2013000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget (minskning med 2%) inte skall tillämpas beträffande medlen för löner och lokalkostnader (4-543000 kr.).

3. Till Luleå fögderi yrkas medel för utbyte av inventarier (4-10000 kr.).

4. Omkostnaderna beräknas öka (4- lOOOO kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 29080000 kr.

Diverse ändamål

Lokala skatte- 1983/84 Beräknad ändring 1984/85

myndigheterna

Myndighet Före-

draganden

Till regeringens

disposition 12 825 000

Föredragandens överväganden

Under anslagsposten Till regeringens disposition harjag beräknat medel bl.a. för viss övertalig personal hos lokala skattemyndighetens i Stockholms fögderi och för de under respektive län särskilt redovisade engängs-utgifterna.

Med hänvisning till sammanställningarna hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Lokala skattemyndigheterna för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 750535000 kr.

B 3. Kronofogdemyndigheterna

1982/83 Utgift 505118130

1983/84 Anslag 500208000

1984/85 Förslag        531633000

Kronofogdemyndigheternas verksamhet avser dels det allmännas fordringar för skatter, böter, allmänna avgifter m.m., dels ärenden som an-hängiggörs av enskilda rättsägare. Den förra ärendegruppen dominerar. Kronofogdemyndigheternas indrivningsverksamhet regleras bl.a. i ulsökningsbalken (1981:744) i vilken del finns bestämmelser om exekutiv försäljning av fast egendom. Dessutom är kronofogdemyndighet skyldig att handlägga ärenden enligt lagen (1970: 741) om statlig lönegaranti vid kon-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 39

kurs. Fr.o.m. den 1 januari 1980 är vissa kronofogdemyndigheter tillsynsmyndigheter enligt 42 § konkurslagen (1921:225) och har i denna egenskap tillsyn över förvaltningen i konkurser.

För den exekutiva verksamheten är landet indelat i kronofogdedistrikt. I varje distrikt finns en kronofogdemyndighet med en kronodirektör eller kronofogde som chef. Inom länet åligger det länsstyrelsen särskilt att ta befattning med bl. a. beskattningsväsendet, uppbördsväsendet och exekutionsväsendet. Riksskatteverket är centralmyndighet för administration av exekutionsväsendet.

I landet finns 81 kronofogdedistrikt med sammanlagt ca 2800 tjänster.

Riksskatteverket har i juni 1983 presenterat en översyn av kronofogdemyndigheternas arbetsorganisation. Riksskatteverket föreslår bl. a. att antalet kronofogdedistrikt reduceras till 45.

Anslagsframställningarna

Länsstyrelsernas anslagsframställningar för kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1984/85 innehåller som huvudförslag en anslagsnivå som utgör pris- och löneomräknat anslag för budgetåret 1983/84 minskat med 2%. Medelsbehovet enligt detta alternativ ökar med 21055000 kr.

Åtskilliga länsstyrelser har yrkat alt huvudförslaget, dvs. en minskning med 2%, inte skall tillämpas vid resurstilldelningen för budgetåret 1984/85. Verksamheten är strikt reglerad i lagar och författningar varför kronofogdemyndigheternas möjligheter till rationaliseringar och omprioriteringar är begränsade. Ett flertal länsstyrelser anför att budgetläget under innevarande budgetär är ansträngt. En ytterligare minskning av anslagen kan därför leda till att uppsägningar blir nödvändiga.

Länsstyrelserna yrkar ca 33 nya tjänster. Ett flertal länsstyrelser redovisar dessutom ett behov av nya tjänster men avstår bl.a. på grund av riksskatteverkets förslag till ny distriktsindelning från att framföra yrkanden.

Länsstyrelsernas yrkanden om personalförstärkningar m. m. innebär att medelsbehovet ökar med 36563000 kr.

Riksskatteverkets yttrande

Riksskatteverket har yttrat sig över länsstyrelsernas anslagsframställningar för kronofogdemyndigheterna.

Verket konstaterar att arbetsmängden inom kronofogdemyndigheternas arbetsområde fortfarande är stor. Trots en ökad satsning pä komplicerade indrivningsfall och införandet av det ADB-baserade redovisningssystemet för exekutionsväsendet (REX) m. m. fortsätter de restförda beloppen att öka. Antalet inkomna allmänna mål minskar dock medan antalet inkomna enskilda mål ligger kvar pä en oförändrat hög nivå. Andelen levererat belopp i förhållande till beloppet att indriva tenderar att minska.

Riksskatteverket avstyrker att huvudförslaget genomförs vid kronofog-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 40

demyndigheterna. En tvåprocentig besparing innebär en minskning av tilldelade medel motsvarande 55-60 årsarbetskrafter. De negativa effekterna vid en fortsatt besparing riskerar att bli kännbara. Om statsmakterna skulle välja att inte förändra distriktsindelningen för exekutionsväsendet innebär en tillämpning av huvudförslaget att de relativt sett mest arbets-tyngda myndigheterna drabbas hårdast. För det fall anslaget minskas med 2% motsätter sig verket en generell minskning. Enligt riksskatteverket är det nödvändigt att en tvåprocentig besparing sker på ett sådant sätt att myndigheter som har en relativt låg arbetsbelastning fär vidkännas större besparing än två procent. Ett genomförande av riksskatteverkets förslag till ny distriktsindelning bidrar enligt verket till att lösa problemet med den ojämna arbetsbelastningen myndigheterna emellan.

För att tillgodose statsmakternas besparingskrav och samtidigt förstärka insatserna mot de större gäldenärerna föreslår riksskatteverket att REX-systemet införs i sin helhet även för de enskilda mälen. Dessutom föresläs att bestämmelserna i ulsökningsbalken ändras sä alt kronofogdemyndigheterna får möjlighet atl göra prioriteringar i sin verksamhet. Riksskatteverket bör också ges möjlighet alt ge direktiv beträffande bl. a. prioriterings-frågor för att åstadkomma en rättvis och likformig saml effektiv indrivning i riket. Slutligen föreslår verket att exekutionsväsendet omstruktureras i enlighet med riksskatteverkets förslag.

Riksskatteverket anser att de särskilda medel som de senaste åren anvisats myndigheterna för bl.a. anlitande av ekonomer även i fortsättningen bör anvisas. Resultatet av de gjorda satsningarna är goda. Riksskatteverket föreslär därför att ytteriigare 10 milj. kr. anslås för att bygga ut dessa satsningar.

Riksskatteverket tillstyrker en förstärkning av kronofogdemyndigheterna med fyra tjänster.

Föredragandens överväganden

Kronofogdemyndigheternas huvudsakliga arbetsuppgifter är att verkställa allmänna mål - skatter, böter och allmänna avgifter - och enskilda mål. Vad gäller statsverkets fordringar uppgick beloppet att indriva under 1983 till 11 300 milj. kr. varav 2700 milj. kr. drevs in och 1400 milj. kr. avskrevs. Av det oredovisade beloppet — 7200 milj. kr. - var drygt hälften tillfälligt oåtkomligt för direkta indrivningsåtgärder pä grund av pågående konkurser eller anstånd. Andelen indrivet beloppet av det totala beloppet att indriva tenderar att sjunka. Av riksskatteverkets statistik över det allmännas fordringar vid de myndigheter som i augusti 1983 var anslutna till REX-systemet framgår vidare att 36% av gäldenärerna har skulder understigande 1000 kr. De gäldenärer som har skulder till staten överstigande 200000 kr. utgör endast 2,2% av antalet gäldenärer men dessa svarar för 52% av den totala skulden.

För att bl.a. öka effektiviteten inom exekutionsväsendet föreslår riks-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 41

skatteverket en reducering av antalet kronofogdedistrikt från 81 till 45. Jag har för avsikt att återkomma till frågan om en omstrukturering av exeku-fionsväsendet under våren 1984.

För att komma till rätta med det allt svårare indrivningsarbetet tillfördes 12 myndigheter inför budgetåret 1983/84 förstärkningar. Syftet med förstärkningarna var att myndigheterna skulle anlita funktionärer med ekonomisk kompetens. Enligt vad jag erfarit är resultatet av dessa satsningar gott. Jag föreslär därför att dessa förstärkningar, liksom de medel som tidigare budgetår anvisats för samma ändamål, permanent knyts till myndigheterna. Däremot vill jag inte, inför en eventuell omorganisation av exekutionsväsendet, ta ställning till frågan huruvida denna typ av förstärkningar skall utbyggas.

Kronofogdemyndigheterna har under de senaste budgetåren tilldelats medel som beräknats enligt det s.k. huvudförslaget dvs. ett pris- och löneomräknat anslag minskat med 2%. I anslagsframställningarna har anförts att budgetläget hos många myndigheter är ansträngt. Jag är medveten om att kraven pä ärliga besparingar kan leda till att vissa myndigheter med minimibemanning snabbt fär stora problem medan myndigheter med relativt låg arbetsbelastning i förhållande till bemanningen inte påverkas i någon större utsträckning. Problematiken hänger samman med den ojämna arbetsbelastningen myndigheterna emellan. I förslaget till statsbudget för nästa budgetår har jag, som framgår av sammanställningarna, beräknat medel för kronofogdemyndigheterna i enlighet med huvudförslaget, vilket innebär alt anslaget efter pris- och löneomräkning minskas med totalt 10,5 milj. kr. I avvaktan pä ställningstagandet till riksskatteverkets förslag till en ändrad distriktsindelning för kronofogdemyndigheterna bör myndigheterna i viss män undantas frän besparingskravet. Jag avser därför att föreslå regeringen att uppdra åt riksskatteverket att fördela 6 milj. kr. inom exekutionsväsendet. Dessa medel skall fördelas mellan kronofogdemyndigheterna på ett sådant sätt att de mest resurssvaga myndigheterna tillförs extra medel. I syfte att förstärka riksskatteverkets samordnande roll avser jag dessutom, som jag tidigare nämnt, alt föreslå regeringen att vissa medel, som tidigare stått till regeringens disposition, ställs till riksskatteverkets förfogande. Avsikten är att medlen skall användas för bl.a. de engångsulgifter som jag avsatt medel för till respektive län.

För det fortsatta införandet av de enskilda målen i REX-systemet harjag för budgetåret 1984/85 beräknat 1 milj. kr.

Chefen för civildepartementet har aktualiserat en översyn av myndigheternas behov av elektroniska telefonväxlar. I avvaktan på resultatet av en sådan översyn bör därför stor restriktivitet iakttas vad gäller tilldelning av medel för inköp av sådan utrustning.

Mina ställningstaganden till länsstyrelsernas anslagsframställninar, vilka redovisas närmare i det följande innebär, med bortseende från det under anslaget beräknade uppbördsmedlen, en medelsanvisning om 542 152000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 42

kr. Ökningen i förhållande till innevarande budgelår uppgår till 30060000 kr. De särskilda uppbördsmedlen beräknarjag till 10519000 kr. Detta innebär en minskning med ca 1365000 kr. i förhållande till innevarande budgetär.

Sammanställning Kronofogdemyndigheterna

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelserna

Föredraganden

Personal	2853	4-29	-
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader Exekutiva förrältningsnings- kostnader Diverse ändamål	388 336000 (358 125 000) 70939000 6415000 46402000	4-23 531000 (4-18394 000) (4- 2091000) 4- 9890000 + 3 142000 4- 6629000	4-10423000 (4- 9190000) 4- 3 490000 4-    263 000 4-15 884000
	512092000	4-43192000	4-30060000
Uppbördsmedel
Ersättning från allmänna pensionsfonden	11884000	-	4-  1365 000
Nettoutgift	500208000	4-43192000	4-31425 000
Stockholms län
	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Länsstyrelsen	Föredraganden
Personal	678	4-6	-
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader Exekutiva förrättningskostnader	90488000 (83422000) 22786000 2120000	+ 5494000 (4- 4 788000) 4- 2946000 + 2380000	4-2319000 (4-2031000) 4-  713000 4-    86000
	115394000	4-10820000	-1-3118000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9

43

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 7076000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar alt huvudförslaget (minskning med 2%) inte skall tillämpas (4-2450000 kr.).

3. Med hänsyn till de stora arbetsvolymerna m.m. begär länsstyrelsen en kronokommissarie till Handen, en kronofogde (i utbyte mot kronofogdesekreterare) till Nacka resp. Södertälje, en kronofogdesekreterare och ett biträde till Stockholm samt en ekonom till Täby distrikt (4-576000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet lill 118512000 kr. Under anslagsposten Till regeringens disposition harjag beräknat I milj. kr. till Stockholms distrikt för insatser till bekämpande av ekonomisk brottslighet.

Uppsala län

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Länsstyrelsen	Föredraganden
Personal	61	4-6	-
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader Exekutiva förrällningskoslnader	8458000 (7853 000) 1254000 70000	4-1003000 (4-  956000) 4-    44 000 +      7000	-H 237 000 (4-212000) - 21000 4-    3 000
	9782000	4-1054000	4-219000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 504000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar förstärkning med sex tjänster (4-728000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till lOOOlOOOkr.

44

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 Södermanlands län

	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		Länsstyrelsen	Föredraganden
Personal	76	-	-
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader Exekutiva förrällningskoslnader	9992000 (9188000) 1 342 000 97000	4-304000 (4-244000) 4- 39000 4-  10000	4-309000' (4-276000) - 42000 4-    4000
	11431000	4-353000	4-271000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m.m. 593000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet lill 11702000 kr.

Östergötlands län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	113	4-2	—
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader Exekutiva förrättningskostnader	15 159000 (14 085 000) 1824000 63000	+   826000 (4-   743000) 4-   703000 4-      6000	4-421000 (4-377000) 4-417 000 4-    3 000
	17046000	4-1535000	4-841 000

Länsstyrelsens yrkanden

1.   Löne- och prisomräkning m. m. I 305000 kr.

2.  Länsstyrelsen yrkar att kronofogdemyndigheten i Norrköping för
stärks med en kronofogde samt en ekonomtjänst (4-328000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovel till 17887000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 Jönköpings län

45

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav

lönekostnader

engångsulgifter Lokalkostnader Exekutiva förrättningskostnader

85

11563000

(10655 000)

1771000 90000

13424000

4-5,5

4-1294000

(4-1 154000)

(4-    35 000)

4-  442000

4-      9000

4-1745 000

- 322 000

(4-285000)

- 83000 4-    4000

4-243000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne-och prisomräkning m. m. 1079000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget (minskning med 2%) inte skall tillämpas (4-289000 kr.).

3. Eksjö distrikt bör förstärkas med ett och ett halvt biträde, Jönköpings distrikt med en ekonom och ett biträde samt Värnamo med tvä biträden (4-616000 kr.). Dessutom yrkas 50000 kr. till inventarier för de nya tjänsterna.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 13 66700 kr.

Kronobergs län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	47	-	-
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader Exekutiva förrällningskoslnader	6944000 (6274 000) 933000 28000	4-229000 (-Hl 77 000) 4- 73 000 4-    3 000	4-201 000 (4-173 000) -170000 +    2000
	7 905000	4-305000	4- 33000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 471 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9

46

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 7938000 kr.

Kalmar län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	74,5	4-1	-
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader Exekutiva förrällningskoslnader	10494000 (9643000) 1215000 86000	4-846000 (4-604000) 4-122000 4-    9000	4-300000 (-h 265 000) -    1000 4-    3000
	11795000	4-977000	4-302000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 751 000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget (minskning med 2%) inte skall tillämpas (4-251000 kr.).

3. Kronofogdemyndigheten i Oskarshamn bör förstärkas med en assistenttjänst (4-112000 kr.).

4. Omkostnaderna beräknas öka (4-114000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 12097000 kr.

Gotlands län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	19	—	-
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader Exekutiva förrällningskoslnader	2582000 (2432000) 268000 11000	4-85 000 (-H72000) 4-12000 4- 2000	-F 74 000 (4-68000) 4- 5000 4-  1000
	2861000	4-99000	4-80000

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 47

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 158000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 2941000 kr.

Blekinge län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	46	4-1	-
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader Exekutiva förrällningskoslnader	6332000 (5 842 000) 977000 96000	4-394000 (-1-345 000) 4- 43000 4-  10000	4-176000 (4-156000) - 26000 4-    4000
	7405000	4-447000	4-154000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 397000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget (minskning med 2%) inte skall tillämpas (4-156000 kr.).

3. Länet bör tillföras en ekonom för komplicerade indrivningsfall (4-146000 kr.).

4. För kostnader i samband med flyttning begärs 50000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 7559000 kr. Under anslagsposten Till regeringens disposition harjag beräknat medel för kostnader i samband med flyttning till nya lokaler av kronofogdemyndigheten i Karlskrona.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 Kristianstad län

48

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	96,5	—	—
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader Exekutiva förrällningskoslnader	13 198000 (12 294000) 1597000 69000	4-  711000 {+  621000) 4-  344000 4-   100000	4-369000 (-F332000) 4-239000 4-    3000
	14864000	4-1155000	4-611000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. I 055000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget (minskning med 2%) inte skall tillämpas (4-317000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovel till 15475000 kr.

Malmöhus län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	281,5
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader Exekutiva förrällningskoslnader	38606000 (35 526000) 8684000 1678000	-H 386000 (4-1 146000) (4-  977 000) 4-   677000 4-   131000	4-1024000 (4-  898000) -  332000 4-    68000
	48968000	4-2194000	4-  760000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 3238000 kr.

2. Den s.k. EK-gruppen i Malmö distrikt bör införlivas i den fasta organisationen och en kronofogdetjänst i Helsingborg bör permanentas.

3. Länsstyrelsen har redovisat ett behov av nya inventarier (4-417000 kr.).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9

49

4. Omkostnaderna beräknas öka (4-343000 kr.).

5. För kostnader i samband med flyttning av kronofogdemyndigheten i Trelleborg begärs medel (4-560000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 49728000 kr. Under anslagsposten Till regeringens disposition har preliminärt beräknats 420000 kr. för kostnader i samband med flyttning av myndigheten i Trelleborg till nya lokaler. Vidare har under nämnda anslagspost beräknats 1 milj. kr. till Malmö distrikt för bekämpande av ekonomisk brottslighet.

Hallands län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	65	4-1	-
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader Exekutiva förrällningskoslnader	8 844000 (8155 000) 1004000 130000	4-1571000 (4-  976000) (4-  541000) 4-    53000 4-     10000	4-253 000 (4-225 000) -  13000 4-    5000
	9978000	4-1634000	4-245000

Länsstyrelsens yrkanden

1.   Löne- och prisomräkning m.m. 495000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget (minskning med 2%) inte skall tillämpas beträffande lönemedlen (4-171000 kr.).

3. Kronofogdemyndigheten i Varberg bör tillföras en kronofogdetjänst och arbetsgruppen för svårare indrivningsfall i Halmstad bör förstärkas (-1-564000 kr.).

4. För kostnader i samband med flyttning av kronofogdemyndigheten i Halmstad m.m. begärs medel (4-541000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 10223000 kr. Under anslagsposten Till regeringens disposition har jag preliminärt beräknat 500000 kr. för kostnader till följd av flyttning till nya lokaler av myndigheten i Halmstad.

4    Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 Göteborgs och Bohus län

50

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	300	—	-
Anslag
FörvaUningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader Exekutiva förrällningskoslnader	39113 000 (36464 000) 7968000 1080000	4-1358000 (4-1076000) (4-    75000) 4-   291000 4-    84000	4-1044000 (4-  936000) -    61000 4-    44000
	48161000	4-1733000	4-1027 000

Länsstyrelsens yrkanden

1.   Löne- och prisomräkning m. m. 2 674000 kr.

2.   För inköp av en kontorsdator yrkas 75000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 49188000 kr. Under anslagsposten Till regeringens disposition harjag beräknat I milj. kr. till myndigheten i Göteborgs distrikt för bekämpande av ekonomisk brottslighet.

Älvsborgs län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal Anslag Förvaltningskostnader	11.: 15 534000	-t-i 4-649000	4-440000
Därav
lönekostnader	(14 376000)	(4-539000)	(4-393 000)
engångsulgifter	-	-	-
Lokalkostnader	2 176000	4-340000	-253000
Exekutiva förrällningskoslnader	72000	4-    6000	4-    3 000
	17782000	4-995000	4-190000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 152000 kr.

2. Kronofogdemyndigheten i Vänersborg bör förstärkas med en ekonomtjänst (4-170000 kr.).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9

51

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 17972000 kr.

Skaraborgs län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	75	4-2	—
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader Exekutiva förrällningskoslnader	10763000 (9783000) 1585000 40000	4-   365000 (+  289000) 4-1051000 4-   103 000	4-   283 000 (4-   243 000) 4-   905 000 4-       1000
	12 388000	4-1519000	4-1 189000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 701000 kr.

2. Lidköpings distrikt bör förslärkas med ett biträde och Skövde bör tilldelas 200000 kr. för bekämpande av ekonomisk brottslighet. Vidare bör en extra tjänst i Lidköpings distrikt permanentas.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovel till 13 577000 kr.

Värmlands län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	89	4-1	-
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader Exekutiva förrättningskoslnader	12078000 (11 184000) 1627 000 64000	-h901 000 (4-707000) (4- 30000) 4- 39000 4-    6000	-h 339 000 (4-303 000) - 40000 +    3000
	13769000	4-946000	4-302000

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9

52

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 708000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget (minskning med 2%) inte skall tillämpas (4-256000 kr.).

3. Arvika distrikt bör tillföras ytterligare lönemedel (4-133000 kr.).

4. Medel för ökade omkostnader och engångsutgifler begärs (4-105000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 14071000 kr.

Örebro län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	76	—	—
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader Exekutiva förrällningskoslnader	10315000 (9658000) 1483 000 116000	4-   539000 (4-  473 000) 4-   531000 4-     11 000	+   184000 (-1-   157000) 4-  923 000 +      5 000
	11914000	4-1081000	4-1112000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne-och prisomräkning m. m. 1081000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkaratt huvudförslaget (minskning med 2%) inte skall lillämpas (4-211000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovel till 13026000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 Västmanlands län

53

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal		73	-	-
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader Exekutiva förrällningsko;	jlnader	9927000 (9240000) 2077000 129000	4-382000 (-h 268 000) {+ 60000) 4- 73 000 4-  10000	4-264000 (4-236000) -    5000 4-    6000
		12133000	4-465000	4-265000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 661000 kr.

2. För inköp av flextidsutrustning yrkas 60000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 12398000 kr.

Kopparbergs län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav

lönekostnader

engångsulgifter Lokalkostnader Exekutiva förrällningskoslnader

80

11569000

(10434000)

2809000 96000

14474000

4-2 196000

(4-1022000)

(4-1005000)

+  791000

4-    58000

4-3045000

4-291000

(4-245 000)

4-349000 4-    4000

4-644000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 1 205000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget (minskning med 2%) inte skall tillämpas (-314000 kr.).

3. Myndigheterna bör tilldelas extra lönemedel (4-500000 kr.).

4. För bl.a. kostnader i samband med flyttning av myndigheterna i Falun och Mora begärs medel (4-1 005000 kr.).

5. Omkostnaderna beräknas öka (4-80000 kr.).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9

54

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 15118000 kr. Under anslagsposten Till regeringens disposition harjag beräknat medel för kostnader i samband med flyttning av myndigheterna i Falun och Mora till nya lokaler.

Gävleborgs län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	92	4-1	-
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader Exekutiva förrättningskoslnader	12578000 (11672000) 2031000 80000	4-  631000 (4-8463 000) (4-   106000) 4-   218000 +   158000	4-343000 (-h 306 000) -1-191 000 +    3000
	14689 000	4-1007000	4-537 000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 936000 kr.

2. Till kronofogdemyndigheten i Gävle yrkas en byråsekrelerare för handläggning av ärenden ang. exekutiv fastighetsförsäljning (4-124000 kr.).

3. Till kronofogdemyndigheten i Söderhamn yrkas 106000 kr. för kostnader i samband med flyttning av lokalkontoret i Bollnäs.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 15226000 kr. Under anslagsposten Till regeringens disposition harjag preliminärt beräknat 75000 kr. för kostnader i samband med flyttning till nya lokaler av lokalkontoret i Bollnäs.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 Västernorrlands län

55

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	94	4-1	-
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader Exekutiva förrättningskostnader	12664000 • (11732000) 1542000 49000	4-   554000 (4-475000) (4-    6000) 4-121000 4-    4 000	4-357000 (4-319000) 4- 76000 4-    2000
	14255000	4-679000	4-435000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 841000 kr.

2. För arbetet med exekutiv fastighetsförsäljning yrkas en byråsekrete-rartjänst till kronofogdemyndigheten i Härnösand. Dessutom yrkas medel för kostnader till följd av inrättandet av tjänsten (4-140000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 14690000 kr.

Jämtlands län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav

lönekostnader

engångsulgifter Lokalkostnader Exekutiva förrättningskoslnader

48

6455000

(5 952000)

590000 43 000

7088000

4-1

4-382000

(4-322000)

4-159000 4- 20000

4-561000

4-185000

(-hl 65 000)

4-129000 4-    2000

4-316000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne-och prisomräkning m. m. 553000 kr.

2. För arbetet med svåra indrivningsfall m.m. yrkas en ekonomtjänst (-h 158000 kr.).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9

56

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 7404000 kr.

Västerbottens län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	65,6	—	—
Anslag
Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader Exekutiva förrättningskostnader	9165000 (8266000) 921000 35000	-hSBOOO (4-243000) (4-125000) -h 303 000	4-262000 (4-225000) 4-242000 4-    1000
	10121000	4-816000	4-505000

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m. m. 810000 kr.

2. För inventarier m.m. yrkas engångsbelopp (4-125000 kr.).

3. Kostnaderna för utbildning beräknas öka (4-75000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 10626000 kr.

Norrbottens län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal	106	-	-
Anslag
Förvaltningskostnader Därav Lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader Exekutiva förrättningskoslnader	15515000 (13 995000) 2475000 73 000	+  918000 {+  691000) (4-   108000) 4-  475000 4-      5000	4-426000 (4-364 000) -h 348 000 +    3000
	18063000	4-1398000	4-777000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9

57

Länsstyrelsens yrkanden

1. Löne- och prisomräkning m.m. 1 325000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget (minskning med 2%) inte skall tillämpas betr. löne- och lokalkostnader (4-353000 kr.).

3. Medel yrkas för utbyte av inventarier (4-108000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning rill sammanställningen beräknarjag medelsbehovet till 18840000 kr.

Diverse ändamål

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85 Myndig-                Före-hel                        draganden
Utbildning av personal vid kronofogdemyndigheterna Koslnader för datamaskintid Blanketter Bokföringsmaskiner Till regeringens disposition	4 672000 29570000 2828000 216000 9116000 46402000	4-   901000 -t-5 253 000 4-   583000 -   108000 4-6629000	4-    318000 -1- 5 253 000 4-    221000 -     108000 4-10200000 4-15884000

Föredragandens överväganden

Under anslagsposten Kostnader för datamaskintid harjag beräknat ytterligare 5 253 000 kr. för ökade kostnader efter införandet av ADB-stöd i samtliga kronofogdedistrikt. Vidare harjag i anslagsposten beräknat medel för registrering av de enskilda mälen i REX-systemet. Under anslagsposten Till regeringens disposition har jag beräknat medel för bl.a. under respektive län redovisade engångsulgifter. Jag har därutöver reserverat 6 milj. kr. att återföras som bl.a. förstärkningar till resurssvaga kronofogdedistrikt.

Med hänvisning till sammanställningarna hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Kronofogdemyndigheterna för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 531633000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 58

B 4. Stämpelomkostnader

1982/83 Utgift	1804000
1983/84 Anslag	2207000
1984/85 Förslag	2624000

Från detta anslag bestrids kostnaderna för postverkets befattning med stämpel väsendet.

Kostnaderna för stämpelväsendet under nästa budgetår beräknarjag till 2624000 kr.

Jag yill i detta sammanhang erinra om att en särskild utredare (B 1977:06) arbetar med att se över reglerna om stämpelskatt och expeditionsavgift, m. m. Översynen syftar i första hand lill att fä lill stånd ett förenklat och mer lättöverskädligt system än det nuvarande. Behovet av förenkling är särskilt påtagligt i fråga om expeditionsavgifterna. Utredaren skall undersöka möjligheterna till en genomgripande förändring av den avgiftslista som finns fogad till expeditionskungörelsen. Vid sidan om användande av grövre schabloner skall övervägas om prestationer för vilka expeditionsavgift nu tas ut i stället kan beläggas med koslnadsläck-ande avgifter. Vidare skall möjligheterna till rationalisering av stämpelme-delsuppbörden undersökas. Utredaren skall även överväga om stämpelmärkena, som redan i huvudsak har avskaffats för domstolarnas skatteoch avgiftsredovisning, bör mönstras ut ur ett framtida system.

Jag vill vidare erinra om att riksdagen (SkU 1981/82:15, rskr 62) beslutat att kostnaderna för inskrivningsväsendet i princip helt skall täckas genom avgifter samt att statens, kommunernas och landstingskommunernas avgiftsfrihet vid tingsrätterna slopats.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stämpelomkostnader för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2624000 kr.

B 5. Kostnader för årlig taxering m.m.

1982/83 Utgift 137313 399

1983/84 Anslag 117000000

1984/85 Förslag 117000000

Från detta anslag betalas f.n. bl.a. ersättningar till ordförande och kronoombud i taxeringsnämnder enligt 129 § (1956:623) samt kostnader för handräckning på grund av avtal med främmande makt i vissa beskattningsärenden.

Frän detta anslag bör även andra kostnader som kan bli aktuella för allmän eller särskild fastighetstaxering kunna få bestridas.

Regeringen har genom beslut den 15 december 1983 fastställt det högsta

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 59

antal av lekmän förstahandsgranskade deklarationer inom varje län för vilken ersättning utgär vid 1984 års taxering.

Med ledning av detta beslut och med beaktande av att någon allmän fastighetstaxering inte är aktuell under år 1985 förordar jag att anslaget förs upp med oförändrat belopp i statsbudgetförslaget för budgetåret 1984/85. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Kostnader för årlig taxering m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 117000000 kr.

B 6. Ersättning till postverket m.fl. för bestyret med skatteuppbörd m.m.

1982/83 Utgift 34109236

1983/84 Anslag 33900000

1984/85 Förslag 37400000

Från anslaget betalas ersättningar till postverket, affärsbankerna, sparbankerna och föreningsbankerna för deras medverkan vid skätteuppbörden. Ersättningarna avser bl.a. uppbörd och redovisning av skatt som inbetalas genom postverket och bankerna, utbetalning genom postkontoren av överskjutande preliminär skatt samt kostnader för postverkets bestyr med mervärdeskatten. Från anslaget betalas vidare ersättning till postverket för de koslnader som uppstår genom att kyrkobokföringsmyndigheterna underrättas om permanenta adressförändringar som har anmälts till posten.

Enligt en promemoria som har upprättats inom postverket beräknas medelsbehovet för verket för nästa budgetär rill 30 186577 kr. Därav avser 29925681 kr. ersättning för postverkets arbete i samband med in- och utbetalningar av skatt, befordran av frankeringsfria försändelser, bestyret med mervärdeskatt m. m. samt drygt 260000 kr. ersättning för information till folkbokföringsmyndighet.

Postbefordringsavgifter och inbetalningsavgift i postgirorörelsen har av postverket beräknats i gällande avgiftsnivå.

Föredragandens överväganden

Med utgångspunkt i postverkets beräkningar och det avtal som har träffats med bankerna om dessas medverkan i skatteuppbörden förordar jag att anslaget förs upp i statsbudgetförslaget för nästa budgetår med 37,4 milj. kr. Det ankommer emellertid pä regeringen alt sedermera besluta om de ersättningsbelopp som skall utgå. Detta sker pä grundval av särskilda framställningar som bygger på vederbörandes faktiska medverkan, m. m.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 60

Jag vill i detta sammanhang nämna att ersättning till postverket för distribution av skattsedlar och förtryckta deklarationsblanketter betalas frän det under sjätte huvudtiteln upptagna förslagsanslaget Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Ersättning till postverket m.fl. för bestyret med skatteuppbörd m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 37400000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 61

C. PRIS-, KONKURRENS- OCH KONSUMENTFRÅGOR

Kontroll av vissa insamlingar

Riksdagen behandlade under 1979/80 ärs riksmöte på grundval av betänkandet (SOU 1977:95) Måste insamlare kontrolleras? frågan om samhällelig kontroll av insamlingar för ideellt ändamål (prop. 1978/79:111, NU 21, rskr 132). Offentlig insyn eller kontroll avvisades såväl av regeringen som av riksdagen bl.a. mot bakgrund av den frivilliga kontroll som redan utövades. Riksdagen gav emellertid som sin mening regeringen till känna att den insamlingsmetod, som innebär att fristående företag medverkar vid insamlingar, främst klädinsamlingar, borde bli föremål för ytterligare uppmärksamhet. Även de marknadsförings- och informationsproblem som kan hänga samman härmed borde övervägas ytterligare. Regeringen borde därför ytterligare bereda frågan om fristående förelags medverkan vid insamlingar och, om undersökningsresultatet ger anledning till det, lägga fram förslag till erforderliga åtgärder pä området. Den kritik som riktades mot denna typ av insamlingar var främst alt en huvudsakligen kommersiell verksamhet gavs en humanitär och ideell prägel.

Vid tidpunkten för riksdagens behandling av dessa frågor utövades den frivilliga kontrollen av penninginsamlingar och viss försäljningsverksamhet för ideellt ändamål av Näringslivets granskningsnämnd. Förhandlingar pågick emellertid med organisationer bl.a. pä arbetsmarknaden om ett övertagande av nämndens uppgifter. Granskningsnämnden utövade ingen kontroll av varuinsamlingar.

Som ett resultat av de nämnda förhandlingarna avvecklades i slutet av år 1980 granskningsnämndens verksamhet och uppgifterna övertogs av den nybildade Stiftelsen för insamlingskontroll (SFI). Stiftare var Landsorganisationen, Tjänstemännens centralorganisation. Centralorganisationen SACO/SR, Svenska arbetsgivareföreningen och Föreningen auktoriserade revisorer. Enligt sina stadgar skall stiftelsen verka för atl insamlingar för ideellt ändamål sker under betryggande kontroll, att insamling inte belastas med oskäliga kostnader, att sunda marknadsföringsmetoder används pä insamlingsområdet och att ändamålsenliga metoder för insamlingskontroll utvecklas. SFI förfogar, liksom tidigare granskningsnämnden, över s. k. kontrollgirokonton hos postgirot och bankgirot (90-konton). SFI kan enligl stadgarna, till skillnad från granskningsnåmnden, påta sig att kontrollera även annan offentlig insamling än penninginsamling.

SFI:s verksamhet har inledningsvis huvudsakligen avsett kontroll av större penninginsamlingar. Härefter har emellertid även riktats uppmärksamhet mot den typ av varuinsamlingar i samarbete med fristående företag som riksdagen särskilt behandlade. Så har i SFI:s regi i samråd med

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 62

finansdepartementet (tidigare handelsdepartementet) genomförts en analys av marknaden för klädinsamlingar och de ekonomiska förutsättningarna för berörda organisationer och företag.

SFI har i december 1983 tillskrivit finansdepartementet i ärendet och överlämnat en PM om utredningen och de åtgärder som vidtagits av SFI. Av utredningen, som avser klädinsamlingar under är 1982, framgår att det totala värdet av insamlat material uppgick till ca 20 milj. kr. varav ca 8 milj. kr. samlades in av fristående kommersiella företag i samarbete med ideella organisationer. Det totala värdet av penningmedel insamlade via kontrollgirokonton uppgick samma är till ca 400 milj. kr. Härutöver samlade bl. a. kyrkliga organisationer in ungefär lika mycket. Totalt var ungefär 200 personer sysselsatta med klädinsamlingar. Antalet kommersiella företag som sysslade med sådana insamlingar var 6 st. Vid denna typ av insamling är det normalt sä, att den ideella organisationen enligl avtal med det kommersiella företaget erhåller en till beloppet bestämd summa eller en viss summa per kilo insamlat material. Organisationen har normall ingen befattning med själva insamlingen, och insamlat material säljs vanligtvis vidare som lump av det kommersiella företaget. I vissa fall tillfaller plagg från insamlingen den ideella organisationen. Den andel som tillfaller den ideella organisationen uppgår enligt utredningen till 5-10% av det totala värdet. Kostnaderna för denna typ av insamling är enligt utredningen stora och verksamheten ger normalt ett förhållandevis litet överskott. För organisationer utan egna insamlingsresurser bedöms emellertid även ett sådant mindre tillskott till verksamheten som värdefullt. I utredningen har inte påvisats några missförhållanden kring skötseln av insamlingarna eller i fullgörandet av gällande avtal.

AV SFLs skrivelse framgår vidare att SFI har beslutat om vissa generella anvisningar för varuinsamlingar. Anvisningarna innehåller närmare uppgifter om anmälan om planerad insamling till SFI, om avtalsinnehåll vid samarbete med fristående företag samt om utformning av informationen kring planerade insamlingar. Till anvisningarna finns fogat ett standardavtal för insamlingar i samarbete med fristående företag. Anvisningarna antas av SFI fä en självsanerande effekt. De ideella organisationerna förutsätts ha ett eget intresse av att följa utfärdade anvisningar.

Mot bakgrund av den genomförda utredningen och del arbete som SFI numera bedriver kring varuinsamlingar finner jag inte skäl föreslå ytterligare ätgärder från regeringens sida i denna fråga. Riksdagen bör informeras om detta.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 C 1. Marknadsdomstolen

63

1982/83 Utgift	2137000
1983/84 Anslag	2 380000
1984/85 Förslag	2292000

Marknadsdomstolen handlägger ärenden enligt konkurrenslagen (1982:729), marknadsföringslagen (1975: 1418), lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor, konsumentkreditlagen (1977:981), lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker och lagen (1978:764) med vissa bestämmelser om marknadsföring av tobaksvaror samt konsumentförsäkringslagen (1980:38).

Marknadsdomstolen består av ordförande och vice ordförande samt tio andra ledamöter, av vilka fyra är särskilda ledamöter, tre för ärenden om konkurrensbegränsning och en för ärenden om marknadsföring och ärenden om oskäliga avtalsvillkor. Till domstolen är knutet ett kansli.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Marknadsdomstolen

Föredraganden

Personal	9	—	—
Anslag
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader Lokalkostnader Engångsanvisning	1786800 1384000) 553 200 40000	+ 39000 {+ 3000) - 3000 -40000	-20000 (-20000) -28000 -40000
	2380000	- 4000	-88000

Marknadsdomstolen

Under verksamhetsåret 1982 har 28 ärenden inkommit till marknadsdomstolen och 27 ärenden har avgjorts. Domstolen hade den 30 juni 1983 en balans pä 25 ärenden. Den genomsnittliga handläggningstiden för alla typer av ärenden var under år 1982 ca 12 månader.

Marknadsdomstolen anför i sin anslagsframställning bl. a. följande.

1. Pris- och löneomräkning m. m. 84000 kr.

2. Genom att en tjänsteman med en personlig assistenttjänst har förtidspensionerats fr. o. m. den 1 juli 1983 räknar domstolen med att huvudförslaget (-48000 kr.) skall kunna genomföras.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslär riksdagen

att till Marknadsdomstolen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2292000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9

64

C 2. Näringsfrihetsombudsmannen

1982/83 Utgift	4916600
1983/84 Anslag	5800000
1984/85 Förslag	6005000

Näringsfrihetsombudsmannen (NO) handhar uppgifter som tillkommer honom enligt konkurrenslagen (1982:729) och förordningen (1982:1048) med instruktion för NO.

NO biträds i sin tjänsteutövning närmast av en ställföreträdare. Verksamheten är uppdelad på rotlar, vilka omfattar olika branscher av näringslivet.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

NO

Föredraganden

Personal	31	—	—
Anslag
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	5 346000 (4973000) 454000	4-239000 (4-205000) 4-    9000	-F217000 (4-191000) -  12000
	5800000	4-248000	4-205000

Näringsfrihetsombudsmannen

Under de senaste 10-15 åren har antalet ärenden hos NO visat en stigande trend. Denna utveckling kan väntas fortsätta särskilt som nya uppgifter tillkommit genom den nya konkurrenslagen, som trädde i kraft den 1 januari 1983. NO finner det svårt att nu göra några säkra bedömningar av det framtida medelsbehovet, dä den utökade organisationen knappast hunnit nå full effekt. NO bedömer därför att den nuvarande anslagsnivän måste behållas för att NO tillfredsställande skall kunna fullgöra de krav som ställs pä verksamheten.

NO anför i sin anslagsframställning också bl. a. följande.

1. Pris- och löneomräkning 248000 kr.

2. Huvudförslaget skulle för NO innebära en minskning av anslaget med 121 000 kr., vilket ungefär motsvarar en tjänst.

Föredragandens överväganden

Sedan den 1 januari 1983 har NO att tillämpa en förstärkt konkurrenslag. Det är svårt att närmare bedöma effekterna i resurshänseende. Jag har därför räknat med ett begränsat huvudförslag, innebärande en besparing pä en procent.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Näringsfrihetsombudsmannen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 6005000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9

65

C 3. Statens pris- och kartellnämnd

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

32807000 29737000 34275000

Statens pris- och kartellnämnd (SPK) är central förvaltningsmyndighet för frågor rörande prisövervakning och har till uppgift atl följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhällanden inom näringslivet med undantag av bank- och försäkringsväsendet. SPK skall föra kartell- och marknadsregister saml ulföra sädana utredningar som behövs för den löpande pris- och konkurrensövervakningen och för tillämpning av konkurrenslagen (1982:729) och lagen (1971: 112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor. SPK administrerar allmänna prisregleringslagen (1956:236) när denna är i tillämpning (jfr. prop. 1983/84:32, FiU 12, rskr 14).

	1983/84	Beräknad ändr	ing 1984/85
		SPK	Föredraganden
Personal	1751'	4- 3	-
Anslag
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader (engångsanvisning, ADB 4- lele) Lokalkostnader	24 588000 (22005000) 5 149000	4-5949000 (4-4425000) (4-   210000) 4-   526000	4-4 354000 (4-3911000) 4-   184 000
	29737000	4-6475000	4-4538000

' Exklusive 26 vakanta tjänsler, inklusive extra anställd personal den 1 juli 1983 (23 tjänster).

Statens pris- och kartellnämnd

SPK begär medel enligl ett konsolideringsförslag som utgår från ett pris-och löneomräknat anslag utan någon minskning med 2 procenl och med tillskott av resurser för sådana nya arbetsuppgifter som ålagts nämnden de senaste budgetåren. Förslaget skall enligl SPK ses mot bakgrund av atl de särskilda besparingar som genomförts under de tvä senaste budgetåren inneburit stora påfrestningar på SPK:s organisation. Regeringens prioritering av inflationsbekämpningen kommer enligl SPK all ställa ytteriigare krav pä nämndens pris- och konkurrensövervakande saml utredande verksamhet. Uppgiften atl övervaka atl prisbildningen i näringslivet är effektiv och i möjligaste mån fri frän konkurrensbegränsningar samt all förse konsumenterna med prismässiga underlag för rationella inköpsbeslul kommer att ta stora resurser i anspråk. Den nya konkurrenslagen, som trädde i kraft den 1 januari 1983, ställer också nya krav på nämndens verksamhet. 5    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 66

Bl. a. skall SPK enligt riksdagens beslut aktualisera sitt marknadsregister. Nya uppgifter har också tillkommit när det gäller den pris- och kostnadsuppföljning som genomförs inom ramen för jordbruks- och fiskprisregleringarna. SPK föreslär i sin anslagsframställning bl. a. följande.

1. Huvudförslag 30814000 kr.

2. Pris- och löneomräkning 4- I 706000 kr.

3. SPK begär att medel motsvarande del ärliga medgivandel från regeringen atl överskrida ordinarie anslag för 23 tjänster överförs till ordinarie anslag (4- 3656000 kr.). Överskridandet innebär numera atl en del av personalen har anställningsförhållanden som avviker från huvuddelen av personalen utan att någon skillnad i arbetsuppgifter föreligger.

4. För konsolidering av verksamheten begärs undantag från 2%-bespa-ringen(4- 629000 kr.).

5. För utökade arbetsuppgifter inom ramen för jordbruks- och fiskprisregleringarna och utredningar för statliga myndigheter om kostnadsmässiga konsekvenser av förslag till nya eller ändrade regler begärs tre tjänster, i högst F 15 (4-433000 kr.).

6. Medel begärs för byte av telefonväxel (4- 480000 kr., varav 160000 kr. som engångsanvisning) och för datakostnader för övervakning av fiskpriser (4- lOOOOO kr., varav 50000 kr. som engångsanvisning). Dessutom anmäls behov av medel för datakostnader för att föra marknadsregistret.

Föredragandens överväganden

Jag delar SPK:s uppfattning att de medel vilka hittills disponerats efter särskilda årliga medgivanden av regeringen om överskridande av anslag nu bör föras in under ordinarie anslag! Del belopp som bör föras in under anslaget beräknarjag till 3583000 kr. Jag är härutöver inte beredd att förorda de resursförstärkningar som redovisats i SPK:s konsolideringsförslag. Medel har därför i övrigl beräknats enligt huvudförslaget. När det gäller frågan om datakostnader för bl. a. marknadsregislret har ett särskilt uppdrag lämnats till SPK.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag all regeringen föreslär riksdagen

att lill Statens pris- och kartellnämnd för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 34275000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 C 4. Konsumentverket

67

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

39710000 39640000 43215000

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor och har lill uppgift att stödja konsumenterna och förbättra deras ställning pä marknaden. I anslutning härtill fullgörs de uppgifter som enligt marknadsföringslagen (1975:1418) och lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor ankommer pä konsumentombudsmannen. Verket fullgör vidare uppgifter enligt konsumentkreditlagen (1977:981), konsumentförsäkringslagen (1980:38) och förordningen om statligt stöd till glesbygd (1979:638).

Verket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Denne är tillika konsumentombudsman (KO).

Medel för konsumentverkets verksamhet anvisas i programtermer. Fölr jande programindelning gäller f. n.

1. Marknadsinriktade aktiviteter

2. Systeminriktade aktiviteter

3. Allmän information

4. Varuprovningar m. m. på uppdrag

Programmet Varuprovningar m. m. på uppdrag redovisas under en förslagsvis betecknad anslagspost med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under denna posl redovisas kostnader och intäkter för verkels uppdragsverksamhet. Anslagsposten får inle belastas. För att lösa tillfälliga likvidilelspro-blem för uppdragsverksamheten disponerar konsumentverket en rörlig kredit hos riksgäldskonloret på f. n. högst 200000 kr.

Programsammanställning

	1 000-lal kronor
	1983/84	1984/85
	Anslag	Konsument-	Före-
		verket	draganden
1. Marknadsinriktade
aktiviteter	25 210	26937	26762
2. Systeminriktade
aktiviteter	10199	10816	10746
3. Allmän informa-
tion	13 460	13 979	13891
4. Varuprovningar
m. m. pä uppdrag	1	1	1
Summa kostnader	48870	51733	51400
Avgår intäkter under
anslaget	9230	8185	8 185
Summa anslag	39640	43548	43215

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 68

Utredning om KO:s ställning

Den nuvarande organisationen har gällt sedan den 1 juli 1976. Med anledning av en motion vid 1980/81 ärs riksmöte begärde riksdagen all regeringen skulle föranstalta om atl frågan om en självständig KO-funklion skulle utredas och all resultaten av utredningen skulle redovisas för riksdagen (motion 1980/81: 1870, NU 50, rskr 408). En särskild utredare' som skulle pröva frågan om konsumentombudsmannens ställning tillkallades är 1982 (Dir 1982: 12). Utredaren avlämnade den 2 februari 1983 betänkandet (Ds Fi 1983:2) Konsumentombudsmannens ställning. Utredaren har inte kunnat finna atl rätlsäkerhetsskäl motiverar en ändring av nuvarande ordning samtidigt som han anSer att effektivitetsskäl talar för en fortsatt samordning av den producentpåverkande verksamheten. Utredaren har funnit alt samtliga organisationsallernaliv med en mer självständig KO-funktion medför komplikationer utan att uppvägas av uppenbara fördelar. Han anser vidare att del inle har kunnat påvisas några påtagliga nackdelar med nuvarande ordning. Hans slutsats år därför all det saknas tillräckliga skäl för att ändra den nuvarande organisationen. En sammanfattning av utredarens förslag bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 9.1.

Konsumentverket

Konsumentverket hemställerom medel i enlighet med huvudförslaget.

Mot bakgrund av regeringens beslut den 10 februari 1983 att tillkalla en kommitté för översyn av konsumentpolitiken (Dir 1983: 15) föreslår verket inga väsentliga förändringar av verksamhetens inriktning. Frågor om hushällens ekonomi och säkerhet prioriteras liksom tidigare och kommer att ta i anspråk en allt större del av resurserna. Lagtillämpningen kommer vidare atl inriktas mot de nämnda områdena. Konsumentverket påpekar atl den nuvarande ambitionsnivån när del gäller marknadsbevakning, utredningsverksamhet saml produklion av informations- och utbildningsmaterial inte kan upprätthållas med en medelstilldelning enligl huvudförslaget. För alt motverka ambilionssänkningar kommer verket all söka rationalisera verksamheten. Översyn av organisations- och arbetsformer, lokalanvändning samt kontorsaulomationsfrägor kommer att göras. Samverkan med offenlliga organ, folkrörelser och andra organisationer kommer all intensifieras.

programmet Marknadsinriktade aktiviteter

1. Pris- och löneomräkning för programmet uppgår lill 2277 000 kr.

2. Verksamheten under programmet kommer all koncentreras pä pro-dukklsäkerhelsfrågor saml frågor av större ekonomisk betydelse för hushällen eller frågor av särskild betydelse för särskilt utsatta konsumentgrupper. Marknadsbevakningen fär med en anslagstilldelning enligl huvudför-

f. d. landshövdingen Erik Huss.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 69

slaget begränsas. Pä avtalsvillkorsomrädet kommer ingripanden i första hand att göras mot villkor som innebär särskilt betydande risker för hushållens ekonomi. Verkets planering omfattar bl. a. projekt angående registrering av olyckor i hemmet och på fritiden, hushållens matekonomi, brandegenskaper hos textilmaterial i kläder, prisinformation, riktlinjer för brandsäkerhet hos produkter som ingår i bostaden, energideklaralion av småhus, konsumentskydd på bilområdet, revidering av riktlinjer för marknadsföring av krediter, riktlinjer för hem- och telefonförsäljning samt provning av produkter från energisynpunkt.

Programmet Systeminriktade aktiviteter

1. Pris- och löneomräkningen för programmet uppgår till 838000 kr.

2. Del långsiktiga utvecklingsarbete som bedrivs under programmet inom områdena hushållsekonomi, glesbygd, utbildning inom ungdomsskolan och slöd till lokal konsumentverksamhet kommer alt fortsätta och ta merparten av de disponibla resurserna i anspråk. En mindre förändring av resursfördelningen kommer dock atl göras för att insatserna pä det hus-hällsekonomiska området skall kunna upprätthällas på oförändrad nivå. Inom de prioriterade områdena kommer verksamheten atl koncentreras lill de konsumentproblem som särskilt utsatta grupper har.

Programmet Allmän information

1.   Pris- och löneomräkningen för programmet uppgår till 804000 kr.

2.  Verksamheten under programmet omfattar massmediekontakter,
publikationer och förlagsverksamhet och påverkas i hög grad av utred
nings-, informations- och förhandlingsarbetet inom främst programmet
marknadsinriktade aktiviteter.

Programmet Varuprovningar m.m. pä uppdrag Programmet omfattar varuprovningar m. m. som verket mot betalning

åtar sig att utföra. Under budgetåret 1982/83 var verksamhetens ekonomiska omslutning

1 121200 kr. Verksamhetens omfattning blev därmed ca 40 % större än

under budgetåret 1981/82.

Intäkter under anslaget

Konsumentverkets verksamhet finansieras f. n. till ca 20 % genom intäkter frän försäljning av publikationer m. m. Erfarenheterna har enligt verket visat atl kraftiga prishöjningar pä bl.a. verkets huvudsakliga inkomstkälla Råd och Rön inte längre ger ökade intäkter. En negativ upplageutveckling förutses de närmaste åren. Intäkterna för innevarande budgetår bedöms komma atl bli ca 1 milj. kr. lägre än vad som tidigare beräknats.

Konsumentverket beräknar att intäkterna under budgetåret 1984/85 kommer alt uppgå rill 8 185000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 70

Föredragandens överväganden

De yttre förutsättningarna för konsumentpolitiken har förändrats genom ' de samhällsekonomiska obalanser som vuxit fram det senaste decenniet med åtföljande återverkningar för hushållen. Konsumentpolitiken måste i första hand inriktas mot de grupper som bäst behöver samhällets stöd saml på hushällens grundläggande behov. Introduktionen av nya media, marknadsföring över gränserna etc. ställer också konsumenterna inför nya situationer. En kommitté har mot den här bakgrunden tillsatts under är 1983 för en översyn av konsumentpolitiken. Arbetet skall vara avslutat senast den 30 april 1985. En utgångspunkt för kommittén är att den statliga organisationen pä det konsumentpolitiska området med bl.a. ett konsumentverk som central förvaltningsmyndighet i stort skall ligga fast.

När det gäller den statliga organisationen på konsumentomrädet villjag i det här sammanhanget la upp frågan om konsumentombudsmannens (KO) ställning. Chefen för konsumentverket är f. n. tillika KO. Den utredare som nyligen, med anledning av en begäran från riksdagen, har granskat KO:s ställning har funnit att samtliga organisationsalternativ med en mer självständig KO-funktion medför komplikationer utan alt uppvägas av påtagliga fördelar. Han har vidare inte kunnat påvisa några påtagliga nackdelar med nuvarande ordning. Hans slutsats är därför att det saknas tillräckliga skäl för att ändra den nuvarande organsiationen. Jag delar denna bedömning och anser därför att nuvarande organisation bör ligga fast.

Jag vill också beröra en annan organisationsfråga. Chefen för civildepartementet kommer senare idag att föreslå en indragning av hemkonsulenttjänsterna där per den 1 januari 1985. Förslaget innebär att verksamheten kommer att koncentreras lill central, statlig och lokal, kommunal nivä (jfr bil. 15). Man bör därför överväga hur kontakterna mellan konsumentverket och kommunerna skall utformas. Denna fråga bör prövas av den nyss nämnda konsumenlpolitiska kommittén och ligger redan i linje med dess uppdrag. I det sammanhanget får särskilt övervägas konsekvenserna på kommunal nivå av avvecklingen av hemkonsulenterna och om ytterligare stöd till kommunerna från konsumentverket kan behöva ges med anledning av avvecklingen. Redan innan ställning kan tas till kommitténs kommande förslag måste dock vissa anpassningsälgärder vidtas. Jag kommer därför senare idag atl föreslå regeringen all konsumentverket ges i uppdrag alt vidta de omedelbara ätgärder respektive lämna de förslag, som övergängs vis är påkallade.

Mänga konsumenter möter tekniskt och juridiskt komplicerade problem i samband med främst/örvörv av småhus. Rådgivning till enskilda är sedan är 1975 en kommunal uppgift. Konsumentverket har emellertid upprätthållit en viss direktrådgivning. Denna avvecklades i huvudsak är 1982. Konsumentverket anmälde i anslutning härtill atl de problem som konsumenterna ställdes inför på småhusområdet var så komplicerade att det var

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 71

tveksamt om det var möjligt att helt låta kommunerna svara för denna rådgivning. Verket föreslog därför i en skrivelse lill regeringen att en central rådgivningsbyrå skulle inrättas. Förslaget remissbehandlades. Remissinstanserna var ense om all behovet av rådgivning pä småhusområdet var stort. Flera instanser var dock negativa till att en ny instans inrättades och menade att befintliga informationskanaler borde förslärkas.

Även jag anser det angeläget att kvalificerad rådgivning rörande köp av småhus kan tillhandahållas. Chefen för bostadsdepartementet kommer senare idag att föreslå att länsbostadsnämnderna får i uppgift att svara för fastighetsjuridisk rådgivning och därmed sammanhängande byggnadsteknisk rådgivning lill enskilda konsumenter (jfr bilaga 11). För konsumentverkets vidkommande innebär förslaget att verket kommer att få svara för viss utbildning av personalen vid länsbostadsnämnderna, för malerialser-vice och för slöd till nämnderna i särskilt komplicerade frågor. Dessa uppgifter bör kunna utföras inom ramen för verkets nuvarande resurser.

Konsumentverkets anslag har beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget.

När det gäller intäkter m.m. av publikationsverksamhet harjag utgått från konsumentverkets beräkningar.

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Konsumentverket för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 43215000 kr.

C 5. Allmänna reklamationsnämnden

1982/83 Utgift 7598000

1983/84 Anslag 7782000

1984/85 Förslag 7881000

Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift att på begäran av enskild konsument pröva tvister mellan konsument och näringsidkare rörande vara eller tjänst saml rekommendera hur tvisten bör lösas. Nämnden skall dessutom pä begäran av domstol avge yttrande enligt lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden.

Chef för nämnden är en heltidsanställd ordförande.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9

72

	1983/84	Beräknad än	dring 1984/85
		Allmänna reklamanämnden	Föredraganden
Personal	39	-	-
Anslag
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	7 281000 (6239000) 501000	4-500000 (4-126000) 4-  19000	-hl 18000 (-217000) -  19000
	7782000	4-519000	4- 99000

Allmänna reklamotionsnåmnden

Under budgetåret 1982/83 kom 7789 ärenden intill nämnden. Detta är en ökning med 4 % jämfört med föregående budgetär. Ökningen avser främst hantverksijänsler och ärenden inom den allmänna avdelningen. Antalet nämndbeslut har under 1982/83 uppgått till 4 377, vilket är en ökning med 17%. Vid utgången av budgetåret 1982/83 var ärendebalansen 2350jämfört med 2 226 ärenden vid utgången av föregående budgetår. Antalet telefonförfrågningar i ej registrerade ärenden har det senaste budgelårel varit 14500.

Allmänna reklamationsnämnden anför i sin anslagsframställning bl.a. följande.

1. Pris- och löneomräkning 4- 219000 kr.

2. Huvudförslaget innebär en minskning av anslaget med 160000 kr. och skulle enligt nämnden innebära ökade ärendebalanser och längre handläggningstider.

3. Nämnden utgär i sin medelsberäkning från ett pris- och löneomräknat anslag, dvs. att huvudförslaget inte skall genomföras. Även vid en sådan anslagstilldelning bedöms ärendebalansen och handläggningstiderna öka. För alt motverka denna utveckling planeras bl. a. en översyn av de värdegränser nämnden f. n. tillämpar för atl ta upp ett ärende lill prövning.

Nämnden har tidigare påtalat atl erfarenheterna visar att ett stort behov föreligger av ett reklamaiionsorgan för tvister om snickeriarbeten. Nämnden föreslår därför en utvidgning av verksamhetsområdet till alt omfatta snickeriarbeten (4- 75000 kr.). Medel yrkas också för inköp av utrustning och höjning av ordförandearvoden m.m. (4-225000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag har beräknat allmänna reklamationsnämndens anslag med utgångspunkt i huvudförslaget.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att lill Allmänna reklamationsnämnden för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 7881000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 73

D.    VISSA CENTRALA MYNDIGHETER M.M. D 1. Byggnadsstyrelsen

1982/83 Utgift	-
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Byggnadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om anskaffning av lokaler för statliga myndigheter och förvaltning av statliga fastigheter.

I verkets uppgift ingår främst atl förvalta de fastigheter som är upptagna i styrelsens förmögenhetsredovisning, att anskaffa lokaler för statsmyndigheterna och utreda behovet av statliga byggnadsprojekt i den mån dessa uppgifter inte ankommer på annan myndighet, att efter uppdrag projektera, utföra och inreda byggnadsprojekt för slalens räkning saml all genom utvecklings- och normeringsarbete verka för rationaliseringar och besparingar i fråga om byggande och fastighetsförvaltning för statens räkning.

Verket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör som också är ordförande i styrelsen. Den centrala förvaltningen är uppdelad pä sju byråer, nämligen en utredningsbyrå, en projekteringsbyrå, en byggnadsbyrå, en utrikesbyrå, en intendentsbyrå, en teknisk byrå saml en administrativ byrå. Härtill kommer ell planerings- och budgetsekretariat, en fastighetssektion, en inredningsseklion, en personaladministrativ sektion samt ett revisionskontor. Vidare finns fem regionala byggnadsförvaltningar, nämligen i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå. Byggnadsförvaltningarna i Lund, Stockholm och Uppsala har enheter för byggnadsverksamhet i egen regi. Inom styrelsen fanns vid utgången av budgetåret 1982/83 sammanlagt 2235 anställda vilket är 57 färre än vid utgången av budgetåret innan. Av de anställda ingick 1546 i den regionala organisationen. Av dessa var 771 sysselsatta med fastighetsdrift och 416 med byggnadsverksamhet i egen regi.

Omfattningen av byggnadsstyrelsens administration fastställs av regeringen. 1 bokslutet för budgetåret fördelas administrationskostnaderna mellan de olika drift- och investeringsverksamheterna. I statsbudgeten förs endast upp ett formellt anslag av 1000 kr.

Fr.o.m. budgetåret 1982/83 redovisar byggnadsstyrelsen sin verksamhet uppdelad på huvudområdena: Lokalhållning, Fastighetsförvaltning, Anskaffning, Egen regi, Inredning samt Övrig verksamhet. Härtill kommer för verksamheten gemensamma funktioner. Kostnaderna för byggnadsstyrelsens verksamhet har indelats i dels direkta kostnader, dels indirekta kostnader. Med indirekta kostnader avses administrationskostnader som slufligt fördelas pä de nämnda huvudområdena.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 74

Kostnaderna finansieras på följande sätt: Lokalhållning frän hyresintäkter. Fastighetsförvaltning frän hyresintäkter och anslag för energibesparande ätgärder m.m.. Anskaffning frän anslag lill byggnadsverksamhet, uppdragsintäkter m.m.. Inredning frän inredningsanslag och uppdragsintäkter. Övrig verksamhet med uppdragsintäkter, parkeringsavgifter

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsens huvuduppgifter - fastighetsförvaltning och lokalanskaffning - styrs av utvecklingen inom de statliga verksamhetsgrenar för vilka styrelsen är ansvarig för lokalhållningen. Detta innebär att uppgifterna inom dessa områden inte primärt kan styras genom förslag från byggnadsstyrelsen. Ett minskat ekonomiskt utrymme för den offentliga sektorn med en minskning av den statliga verksamheten får konsekvenser för omfattning och inriktning för både anskaffning och förvaltning av statliga fastigheter och lokaler. För byggnadsverksamheten leder ett minskat ekonomiskt utrymme till ökade behov av ombyggnader för att utnyttja lokalerna mer effektivt samt till behov av att avgränsa större projekt för genomförande i takt med i liden tillgängligt investeringsutrymme. Inom befintligt fastighetsbestånd måste ätgärder vidtas för att undvika hyresförluster m. m. genom tomma lokaler. Det är särskilt viktigt alt vidta åtgärder för att använda befintligt lokalbestånd på ett effektivare sätt. Byggnadsstyrelsen måste därvid biträda myndigheterna atl genomföra verksamhetsförändringar inom ramen för befintliga lokaler. Detta för med sig ändrade former för styrelsens lokalförsörjningsplanering. Seklorskunnandet hos styrelsen och kostnadsmed velandet hos lokalbrukarna måste förbättras.

Byggnadsstyrelsen fortsätter arbetet med atl effektivisera och hälla nere kostnaderna för fastigheisdrift och fastighetsunderhåll, bl.a. genom ökad samordning av den statliga fastighelsdriften, ytterligare åtgärder för alt begränsa energiförbrukningen saml utveckling av system för planering pä längre sikt av fastighetsunderhåll.

Pä grundval av under 1983 systematiskt genomförda kontakter med praktiskt taget samtliga brukare inom styrelsens obligatoriska ansvarsområde har byggnadsstyrelsen fått underlag för att ändra en rad rutiner i syfte att förbättra servicen till brukarna och öka effektiviteten i lokalanvändningen. Det gäller ätgärder av typen bättre ömsesidig löpande information, klarare ansvarsfördelning, snabbare besked och ätgärder i den dagliga verksamheten, större planmässighet och mera brukarinflytande i fastighetsunderhållet m. m.

Byggnadsstyrelsen är statsförvaltningens centrala expertorgan för bl.a. lokalförsörjning för civila statliga myndigheter. Inom styrelsen flnns kunskap om lokalfrågor för i stort sett hela den civila statsförvaltningen. Styrelsen har överblick över det statliga lokalbeståndet och hyresmarknaden, mångsidigt utvecklad kompetens beträffande produktion och förvalt-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 75

ning av statliga lokaler samt omfattande erfarenhet av hyresavtal och andra hyresfrågor. Ansvar för fastighetsförvaltning och anskaffning av lokaler för statlig verksamhet har under senare är i ökad utsträckning lagts på byggnadsstyrelsen. Enligt styrelsens uppfattning bör denna utveckling fortsätta i syfte att tillvarata styrelsens kunskaper och erfarenheter inom verksamhetsområdet. Det är också angeläget atl inte splittra sakkunskap och expertis på för många häll inom den statliga sektorn och närliggande områden. Myndigheter och andra lokalbrukare bör uppmärksammas på styrelsens kunskaper och erfarenheter inom lokalförsörjningsomrädei.

Pris- och löneomräkning för byggnadsstyrelsens administrationskostnader beräknar styrelsen lill sammanlagt 3 377000 kr. Med tillämpning av huvudalternativet beräknas för nästa budgetår förvaltningskostnaderna, exkl. lokalkostnader, till 173 552000 kr., varav för löner 130542000 kr. I detta belopp ingär medel för tvä nya tjänster som erfordras pä grund av det utökade revisionskontoret. Lokalkostnader beräknas till 25543000 kr. Sammanlagt beräknas administrationskostnaderna uppgå lill 199095000 kr. I den följande redovisningen ingär dessa kostnader i resp. verksamhetsområde i enlighet med följande tabell. Utöver administrationskostnaderna beräknas en nettoförbrukning under nästa budgetår av 8000000 kr. för utredningar rörande byggnadsföretag m.m.

Verksamhetsområde Av byggnadsstyrelsen beräknat för

1. Lokalhållning

2. Fastighetsförvaltning

3. Anskaffning

4. Inredning

5. Övrig verksamhet

1983/84	1984/85
23 500000	23 155000
70400000	69650000
95 800000	93960000
9700000	9520000
2800000	2810000
202200000	199095000

I. Lokalhållning omfattar lokalförsörjningsplanering, behovsprövning samt inhyrning av lokaler. Enligt byggnadsstyrelsen innebär ett minskat utrymme för investeringar i nybyggnader att betydelsen av en fortlöpande angelägenhetsgradering av aktuella projekt ökar. Elappindelningar måste prövas i större utsträckning än tidigare. Befintliga lokaler måste utnyttjas mer effektivt. Lokalstandarden varierar dock kraftigt mellan olika områden. Det är enligt styrelsen angeläget alt de restriktioner som blir aktuella inte drabbar brukare med läg lokalstandard. Detta kräver ett mer intensivt planeringsarbete i styrelsen.

Den lokalstandard som lillämpas idag bör enligt styrelsen ytterligare diskuteras. Standard och kostnader måste vägas mot övriga kostnader för verksamheterna. I första hand måste grundläggande arbetsmiljökrav tillgodoses. I övrigt måste syftet vara att de totala kostnaderna för lokalbrukarnas verksamhet blir sä låga som möjligt.

Den av byggnadsstyrelsen förvaltade lokalarean uppgick vid utgången

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 76

av budgetåret 1982/83 lill ca 8,9 miljoner m", varav ca 5,7 miljoner m-utgjorde statsägda lokaler. Detta innebär en ökning under budgetåret med ca 700000 m', företrädesvis inhyrda lokaler. Ökningen beror främsl pä att byggnadsstyrelsen efter beslut av regeringen fr. o. m. den 1 juli 1982 övertagit lokalförsörjningsansvaret för arbetsmarknadsutbildningen.

Enligt regeringens anvisningar för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1984/85 skall civila statliga myndigheter redovisa i vilken omfattning och vid vilka tidpunkter som begränsningar i lokalinnehavet beräknas kunna genomföras under de närmaste följande fem budgetåren. Redovisningarna skall ulföras i samråd med byggnadsstyrelsen. Ca 40 myndigheter har redovisat förslag till lokalbesparingar som enligl styrelsens bedömning bör leda till reducering av lokalkostnaderna under budgetåret 1984/85. Av det redovisade materialet framgår all den disponerade lokalarean kan minskas med ca 10000 m". För att åstadkomma reella lokalbesparingar kommer styrelsen alt samråda med berörda myndigheter och utreda hur de lokaler som lämnas skall kunna användas för annan verksamhet. Byggnadsstyrelsens administrationskostnader för programmet beräknas för budgetåret 1984/85 lill ca 23 milj. kr.

2. Fastighetsförvaltning omfattar ekonomisk och teknisk förvaltning av fastigheter. Den ekonomiska fastighetsförvaltningen avser uthyrning av lokaler samt ekonomiska och juridiska frågor som sammanhänger med fastighetsägande. Den tekniska fasrighetsförvaltningen omfattar fastighetsdrift samt fastighetsunderhäll och ombyggnader. Förvaltningens primära ändamål år att tillgodose de statliga myndigheternas lokalbehov. Den skall bedrivas sä att fastigheternas värde och tekniska funktion vidmakthålls. Den skall vidare ge ell godtagbart ekonomiskt resultat vid en marknadsanpassad hyressättning.

Resultatbudget för fastigheter sorri förvallas av byggnadsstyrelsen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9

77

	1983/84	Av byggnadsstyrelsen beräknad ändring 1984/85
Intäkter
Hyror från statsmyndigheter Hyror från enskilda Diverse intäkter	4 524 500000 175 600000 75000000	4-293 000000 4-  15 900000 4-  12600000
Summa intäkter	4775100000	4-321500000
Kostnader
Teknisk fastighetsförvaltning i statsägda lokaler Hyror m. m. för inhyrda lokaler Administrationskostnader Kapitalkostnader a)   avskrivningar b)   ränta på kapitalet	1089401000 1813000000 93900000' 210700000 1262500000	-H06599000 4-137000000 -    1095000 4-  17 200000 4- 91000000
Summa kostnader	4469501000	4-350704000
Resultat efter avskrivningar. finansiella in takter och kostnader Extraordinära intäkter Resultat före avsättningar och skall	305 599000 15 000000 320599000	-     29204000 -       7000000 -     36204000
Avsättningar/upplösning av avsättningar Kommunalskatt	24 101000 -1000000	- 24101000 ±                0
Årets resultat	343700000	- 60305000

Inkl. adminislralionskoslnader för lokalhållningen, 23 500000 kr.

Resultatutvecklingen sammanhänger med atl marknadsanpassade hyror ej täcker kostnadshyrorna i nyproduktionen de första åren samt att byggnadsstyrelsen anpassat sina hyresuppräkningar för budgetåret 1984/85 sä att de står i överensstämmelse med det inflationsbekämpningsmål som regeringen uppställt för är 1984.

Marknadshyrorna för nybyggda lokaler är normalt lägre än kostnaderna för lokalerna under de första tre lill fem åren. Därefter lämnar lokalerna ett överskott. Utvecklingen har gått mot alt den inledande förlustperioden blivit något längre och förlusterna under de första åren blivit något större än tidigare. De nya delarna av del statsägda beståndet påverkar därför resultatet negativt i större utsträckning än tidigare.

En analys av kostnaderna för inrikes fastighetsförvaltning visar alt kostnaderna för de statsägda lokalerna är lägre än kostnaderna för förhyrning av motsvarande lokaler på marknaden. Del är därför enligt byggnadsstyrelsens mening på sikt lönsamt med statsägda lokaler. Beaktas också värdeförändringarna pä de statsägda fastigheterna blir skillnaderna till de statsägda lokalernas fördel i de flesta fall ännu större. Staten sparar sålunda åriigen myckel stora belopp på alt äga de fastigheter som behövs för lokalförsörjningen.

Regeringen föreskriver atl byggnadsstyrelsens bokslut skall innehålla

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 78

förslag till disposition av överskottet för fastighetsförvaltning. Överskottet för inrikes fastighetsförvaltning före avsättningar och skatt för budgetåret 1982/83 uppgick enligt bokslutet till ca 450 milj. kr. Resultatökningen är delvis en följd av ändrade bokföringsrutiner. Sedan hänsyn tagits till dessa blir resultatet den inrikes fastighetsförvaltningen 225 milj. kr. En del av detta överskott, 10,6 milj. kr., har uppkomit genom realisationsvinster vid fastighetsförsäljning. Byggnadsstyrelsen föreslår i enlighet med regeringens beslut i regleringsbrev för budgetåret 1983/84 att realisationsvinsten för 1982/83 får användas för fastighetsunderhåll och ombyggnadsarbeten.

Under utgifterna för fastighetsförvaltningen har byggnadsstyrelsen beräknat sammanlagt ca 1 196 milj. kr. för teknisk fasUghetsförvaltning i statsägda lokaler. Av beloppet avser ca 814 milj. kr. fastighetsdrift, vilket innebär en ökning om ca 73 milj. kr. som till stor del beror pä ökade förbrukningskostnader. De höjda värmekoslnaderna har dock kunnat begränsas genom olika energisparåtgärder. För fastighetsunderhåll samt ombyggnad och komplettering beräknar byggnadsstyrelsen sammanlagt ca 364 milj. kr., varav ca 21 milj. kr. avser slottsbyggnader m.m. och ca 19 milj. kr. utrikes fastigheter. Detta innebär en ökning för den inrikes fastighetsförvaltningen med ca 54 milj. kr. - varav för slottsbyggnader ca 8 milj. kr. - och för utrikes fastigheter med ca 1 milj. kr. Byggnadsstyrelsens administrationskostnader för programmet beräknas till ca 70 milj. kr., dvs. en minskning med ca 1 milj. kr. Förräntning av det av byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalet och avskrivningar beräknas öka med ca 91 milj. kr. resp. ca 17 milj. kr. Överskottet av fastighetsförvaltningen beräknas till ca 307 milj. kr. vilket är en minskning med ca 61 milj. kr.

3. Anskaffning omfattar delprogrammen Byggproduktion och Köp och försäljning av fastigheter. Delprogrammet Byggproduktion omfattar projektering och byggande. För projekteringen anlitas utomslående konsulter. Projektledning utförs av projekteringsbyrån och i viss utsträckning av de regionala byggnadsförvaltningarna. Byggnadsförvaltningarna svarar även för byggledning, kontroll och besiktning. För utförandet anlitas entreprenörer eller de tre egenregienheterna i Stockholm, Uppsala och Lund.

Inom byggproduktionen leder enligt styrelsen ett fortsatt begränsat investeringsutrymme lill atl frågorna om bl.a. angelägenhetsgradering av enskilda byggnadsprojekt tydligare än hittills måste vidareutvecklas genom hela planeringsprocessen från utredningsfasens början. Med utgångspunkt i bl.a. en sådan angelägenhetsgradering för inrikes byggande har styrelsen redovisat att en investeringsnivå budgetåret 1984/85 för projekt inom styrelsens lokalhållningsansvar av ca 650 milj. kr. är nödvändig för att föreliggande behov skall kunna tillgodoses hjälpligt. I förhållande till motsvarande beräkningar för innevarande budgetår är delta en reducering med ca 150 milj. kr. Styrelsen räknar vidare med en investeringsnivå budgetåret 1984/85 för projekt inom styrelsens uppdragsverksamhet av ca 450 milj. kr. Sammantaget beräknas investeringsnivån därmed till ca I 100

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 79

milj. kr., vilket motsvarar en reducering om 300 milj. kr. i förhällande till beräkningarna för budgetåret 1983/84. Styrelsen redovisar att byggnadsprojekt med en beräknad investeringsnivå budgetåret 1984/85 av ca 250 milj. kr. därutöver kan påbörjas.

För fastighetsköp uppgick förbrukningen under budgetåret 1982/83 till ca 60 rriilj. kr. För budgetåren 1983/84 och 1984/85 beräknar styrelsen medelsförbrukningen till ca 140 resp. ca 100 milj. kr.

Kostnaderna för byggprodukdon och för fastighetsköp bestrids slutligt från anslag till byggnadsverksamhet m. m. samt frän uppdragsmedel. Byggnadsstyrelsens administrarionskostnader för programmet beräknas för innevarande budgetår till ca 96 milj. kr. Eftersom verksamheten är beroende av investeringsvolymen kan resursbehovet för budgetåret 1984/85 inte slutgiltigt bedömas förrän vid ingången av budgetåret.

4. Byggverksamheten i egen regi omsätter sammanlagt ca 260 milj. kr. per budgetår. Både ny- och ombyggnadsarbeten inom styrelsens byggproduktion och arbeten inom förvaltningsprogrammet utförs i egen regi. Under senare år har verksamheten i ökad utsträckning inriktats mot underhåll och ombyggnad där det kan vara svårt att upphandla arbeten lill fast pris. Genom egenregiverksamheten fär byggnadsstyrelsen insyn i byggbranschen och detaljkunskap om koslnader och produktionsteknik. Erfa-renhetsälerföringen från verksamheten stärker styrelsens kompetens som beställare och byggherre.

5. Inredning omfattar planering och upphandling av inredning för lokaler inom utbildnings- och jordbruksdepartementens verksamhetsområden och i övrigt efter regeringens särskilda beslut. Sålunda har verket fått ansvaret för planering och anskaffning av inredning för de myndigheter som omlokaliseras frän stockholmsområdet samt för lokalerna för regeringskansliet i Stockholm. Härtill kommer sädana projekt, där lokalbrukarna uppdrar åt styrelsen att planera och upphandla inredning och ställer erforderliga medel till styrelsens förfogande. Utomlands svarar byggnadsstyrelsen för projektering, förvaltning och anskaffning av inredning för utrikesrepresentarionens kanslilokaler, chefsbostädernas representationsdelar samt vissa andra bostäder m.m. Kostnaderna för inredningsverksamheten beräknas lill ca 129 milj. kr. innevarande budgetär och ca 124 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Administrationskostnaderna beräknas till ca 9,7 resp. ca 9,5 milj. kr. budgetåren 1983/84 resp. 1984/85.

6. Övrig verksamhet omfattar samordning av parkerings verksam
heten vid vissa statliga myndigheter, effektivisering och rationalisering
inom städningsområdet samt övrig uppdragsverksamhet som rådgivning i
transportfrägor, slutande av avtal för sådana transporter av bohag för
statsanställda som bekostas av staten i egenskap av arbetsgivare samt
försäljning m.m. av den inredning som lämnas kvar av omlokaliserings-
myndigheter i de lokaler som utryms.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 80

Kostnaderna för drift av parkeringsanläggningar budgetåret 1983/84 beräknas till 3,2 milj. kr. och inkomsterna till 7,2 milj. kr. För budgetåret 1984/85 beräknas preliminärt inkomsterna överstiga utgifterna med ca 5 milj. kr.

Inom städverksamheten har under året nya avtal, som underlag för atl pä förhållandevis kort tid överföra den personal som fortfarande är anställd enligt del gamla belingsavialet till anställning på ijänstemannavill-kor, slutits med arbetsgivarverket och statsanställdas förbund som parter. Samtidigt har parterna beskrivit inriktningen av den statliga lokalvården, och byggnadsstyrelsens ställning som uttolkare av tekniska frågor och utfärdare av tekniska riktlinjer har markerats.

Byggnadsstyrelsen bedriver också försök med extern konsultverksamhet med internationell inriktning.

Till de gemensamma funktionerna räknas utvecklingsarbete, teknisk service, kalkylering, upphandling och besiktning, ekonomi och administration samt den gemensamma kontorsdriften och reprocentralen för myndigheterna inom kv. Garnisonen.

De sammanlagda kostnaderna för förvaltningskontoret Garnisonen beräknas uppgå till ca 35985 milj. kr. för budgelårel 1984/85. Verksamheten finansieras genom ell konlorsdriftpålägg som debiteras lokalbrukarna i förhällande till disponerad area. Bidraget uppgick budgetåret 1982/83 till 262 kr/m- och beräknas för budgelåret 1983/84 lill 272 kr/m' och för budgetåret 1984/85 till 275 kr/ml

Byggnadsstyrelsen har utrett förutsättningarna för att förbättra telefonservicen för myndigheterna i kvarteret Garnisonen (statistiska centralbyrån, skolöverstyrelsen, socialstyrelsen, stalshälsan och byggnadsstyrelsen). Resultatet av utredningen redovisar att ett byte till ny telefonväxel kompletterat med datoriserad hänvisningstjänst ger både en lägre kostnad än övriga analyserade alternativ och en bättre service. En ny växel kostar ca 21 milj. kr. Sedan inbytesvärdet för befintlig växel och tidigare för ändamålet gjorda avsättningar dragits av krävs ytteriigare 15 milj. kr. att betalas pä tvä är. Byggnadsstyrelsen har därför i sitt förslag till driftslal för förvaltningskontoret Garnisonen beräknat 7,5 milj. kr., fördelat pä berörda myndigheter, som engångsanvisning budgetåret 1984/85 för ny telefonväxel.

Föredragandens överväganden

Byggnadsstyrelsen är statsförvaltningens centrala expertorgan för bl.a. lokalförsörjning för civila statliga myndigheter.

Ansvaret för fastighetsförvaltning och anskaffning av lokaler för statlig verksamhet har under senare är i ökad utsträckning lagts på byggnadsstyrelsen. Enligt styrelsen bör denna utveckling fortsätta i syfte alt tillvarata styrelsens kunskaper och erfarenheter inom verksamhetsområdet. Jag delar denna uppfattning. En ökad samordning av lokalfrågor bör kunna leda

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 81

till en rationellare användning av lokaler som disponeras av myndigheterna.

De rationaliseringseffekter som åstadkommits inom statsförvaltningen genom bl. a. tillämpningar av huvudförslaget vid beräkning av myndighetsanslag bör medföra mindre behov av lokaler än tidigare. Byggnadsstyrelsens arbete med att effektivisera lokalanvändningen innebär mindre behov av nyinvesteringar. Med hänsyn härtill och att utrymmet för nyinvesteringar är begränsat bör byggnadsstyrelsen räkna med atl investeringsvolymen för de myndigheter för vilka verket har lokalansvaret skall uppgå till ca 500 milj. kr. i prisläget den Ijanuari 1983 per budgetär under planeringsperioden. Jag vill i detta sammanhang framhålla att jag delar byggnadsstyrelsens uppfattning att ett begränsat investeringsutrymme leder lill att frågorna om bl.a. angelägenhetsgradering av enskilda byggprojekt tydligare än hittills måste vidareutvecklas genom hela planeringsprocessen frän utredningsfasens början.

Byggnadsstyrelsens huvuduppgift är att förse myndigheterna med ändamålsenliga lokaler. Styrelsen arbetar fortlöpande med åtgärder för att öka effektiviteten i lokalutnyttjandet och att förbättra lokalekonomin. Som ett led i detta arbete ser byggnadsstyrelsen över standard- och normfrågor. Arbetet med standardfrågor omfattar bl.a. storieken pä enskilda tjänsterum, möjligheter till större samulnyttjande av lokaler, utveckling av effektivare planlösningar samt programmeringsregler för deltidsarbetande. Arbetet med normfrågor omfattar främst en översyn av de bestämmelser som reglerar byggandet av lokaler och som påverkar styrelsens lokalförvaltningsuppgifter. Arbetet bedrivs i samråd med de myndigheter som svarar för normgivningen. Regeringen har den 20 oktober 1983 remitterat ett förslag till en ny plan- och bygglag lill lagrådet. Regeringen har vidare under våren 1983 givit statens planverk i uppdrag att utarbeta förslag lill särskilda ombyggnadsregler i anslutning till en reformerad plan- och bygg-lagsliftning. Reglerna skall utformas så all de går att tillämpa även dessförinnan efter motsvarande ändringar i byggnadsstadgan. En utgångspunkt i detta arbete är att utforma regelsystemet pä ett sådant sätt alt befintliga byggnaders byggnadstekniska och ekonomiska förutsättningar och brukarnas önskemål kan beaktas. Jag anser detta arbete, som bör kunna leda till begränsningar av kostnaderna för byggverksamheten och fastighetsförvaltningen, som angeläget och förutsätter att arbetet noga följs av byggnadsstyrelsen.

Det är viktigt att incitament skapas för såväl enskilda lokalbrukare som lokalhållaren byggnadsstyrelsen att fä till stånd ett rationellare lokalutnyttjande. En förutsättning för att detta arbete skall ge resultat är att myndigheterna får ett ökat ansvar för sina lokalkostnader. Jag avser att senare återkomma till regeringen med förslag om anvisningar för myndigheternas anslagsframställningar för budgetåret 1985/86 bl.a. vad avser redovisning av lokalkostnader. Det är angeläget att byggnadsstyrelsen biträder myndigheterna i det arbete med lokalfrågor som kommer att erfordras. 6   Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9

82

Byggnadsstyrelsen framhåller vikten av att arbetet med alt effektivisera fastighetsdriften och fastighetsunderhållet genom ökad samordning, utveckling av system för planmässighet vad gäller fastighetsunderhåll m. m. fortsätter för att begränsa kostnaderna för fastighetsförvaltningen. Jag delar denna uppfattning. Kravet på hyresökningar av delta skäl minskas därmed.

Byggnadsstyrelsen har i samråd med riksantikvarieämbetet och fortifikationsförvaltningen utrett frågan om värd av byggnadsminnesmärken. Av utredningen framgår bl.a. att byggnadsminnesmärken skall ingå i de fas-tighetsförvaltande myndigheternas och affärsverkens normala åtaganden vad gäller byggnadsunderhäll m.m. Utredningen framhåller också vikten av att långtidsplaner utarbetas för genomförandet av erforderliga åtgärder. Jag delar dessa synpunkter och finner att de väl stämmer överens med den verksamhet som i dag bedrivs vid fastighetsförvaltande myndigheter. Utredningen har vidare beaktats i regeringens proposition om vissa ekonomisk-politiska ätgärder (prop. 1983/84:40 bil. 9) saml i förslag till ny plan-och bygglag.

1 del föregående redovisas den av byggnadsstyrelsen beräknade omslutningen inom de olika verksamhetsområdena under innevarande och nästa budgetår. Jag finner del tillfredsställande att styrelsen anpassat sina hyresuppräkningar sä att de står i överensstämmelse med det inflationsbekämpningsmål som regeringen uppställt för är 1984. Inom verksamhetsområdet Fastighetsförvaltning beräknarjag sammanlagt I 134,2 milj. kr. för drifl, reparations-, och underhällskostnader samt energibesparande åtgärder m. m. Av detta belopp harjag beräknat kostnaderna för inrikes fastighetsdrift till 775 milj. kr. Jag avser alt senare återkomma lill regeringen med förslag om hur mycket härav som bör användas för ändamål som inte avser förbrukningar. För fastighetsunderhåll samt ombyggnad och komplettering harjag beräknat 322,2 milj. kr. varav 20 milj. kr. utgör medel för eftersatt underhäll och åtgärdande av skador till följd av av materialfel etc.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Byggnadsstyrelsen

Föredraganden

Kostnader för faslig-hetsunderhåll samt ombyggnad och komplettering därav

a) slottsbyggnader m. m.

b) utrikes fasligheter

309800000'

(13 600000) (18500000)

4-54 200000

(4- 7000000) (4-    500000)

4-12400000 (- 3 600000)

' Enligt regleringsbrev.

I enlighet med prop. 1982/83: 100 bil. 9, FiU 34, rskr 215 fär byggnadsstyrelsen efter regeringens bemyndigande ta i anspråk realisationsvinster som uppkommer vid försäljning av fastigheter för underhäll och ombygg-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 83

nad. Realisationsvinsten för budgetåret 1982/83 var 10,6 milj. kr. Jag avser att senare föreslå regeringen i vilken utsträckning byggnadsstyrelsen skall fä la i anspråk realisationsvinsten för underhåll och ombyggnad.

Byggnadsstyrelsen har hemställt att få engångsnedskriva statskapitalet med markvärdet för Kungliga Djurgården som uppgår till 50 milj. kr. Djurgärden är, pä villkor som meddelats av 1809/10 ärs riksdag, ställd under H.M. Konungens enskilda disposition. Intäkter i form av arrenden och hyror tas in av Djurgärdsförvaltningen och skall användas för Djurgärdens förbättrande och förskönande. Jag har mot denna bakgrund inget all erinra mot styrelsens förslag.

För verksamhetsområdet Anskaffning av fasligheter och lokaler innebär de förslag till anslag för byggnadsverksamhet som redovisas under olika huvudtitlar i budgetpropositionen en viss minskning av investeringsvolymen för nästa budgetär. Jag anser mot denna bakgrund alt verksamheten inom byggnadsstyrelsen bör kunna bedrivas inom ramen för ett huvudförslag. Jag beräknar kostnaderna för byggnadsstyrelsens administration till ca 198 milj. kr. för nästa budgetår enligt följande sammanställning.

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Byggnadsstyrelsen	Föredraganden
Förvaltningskostnader Lokalkostnader	175080000 27120000 202200000	-1528000 -1577000 -3105000	-2 821000 -1577000 -4398000

I beloppen ingår medel för tvä nya tjänster som erfordras för del utökade revisionskontorel.

Vid beräkningen av förvaltningskostnaderna har jag tagit hänsyn till kostnaderna för byggnadsstyrelsens del i en ny telefonväxel i kvarteret Garnisonen.

Jag vill erinra om att omfattningen av byggnadsinvesteringarna och av reparations- och underhållsåtgärder och därmed verksamheten inom byggnadsstyrelsen kan komma att förändras i förhållande till budgetförslaget med anledning av de konjunktur- och arbetsmarknadsåtgärder som fortlöpande övervägs.

Kostnaderna för byggnadsstyrelsens administration och övriga driftkostnader bestrids, inom ramen för de ekonomiska restriktioner som regeringen beslutar, slutligt från hyresinkomster saml de anslag m. m. som står till förfogande för förvaltning och anskaffning av fasligheter och lokaler och för inredning samt av inkomster från uppdragsverksamhet. I statsbudgeten tas endast upp ett formellt belopp av 1 000 kr. under detta anslag.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen atl

' 1. lill Byggnadsstyrelsen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av ] 000 kr, 2. bemyndiga regeringen att besluta om engängsnedskrivning av statskapitalet i enlighet med vad jag redovisal i del föregående.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 84

D 2. Inköp av fastigheter m.m.

1982/83 Utgift 20051375 Behållning 78391924

1983/84 Anslag 50000000

1984/85 Förslag 50000000

Anslaget används för faslighelsförvärv, efter beslut av regeringen i varje särskilt fall, för den civila statsförvaltningen. Byggnadsstyrelsen har av regeringen bemyndigats all - om kostnaden i det enskilda fallet inle överstiger I 000000 kr. - själv besluta i frågor som gäller bl. a. fastighetsregleringar och kompletteringsköp.

Byggnadsstyrelsen

Under budgetåret 1982/83 har utbetalats ca 20 milj. kr. för faslighelsförvärv. Byggnadsstyrelsen hade vid utgången av budgetåret till regeringen redovisat förslag om ytterligare förvärv lill en sammanlagd kostnad av ca 20 milj. kr. Vidare hade styrelsen avslutat förhandlingar om faslighelsförvärv för ca 40 milj. kr. för vilket framställning till regeringen inte hade gjorts vid budgetärels utgång.

Förhandlingar pågår fortlöpande med kommuner och enskilda om mark-och fasUghetsförvärv för statlig förvaltning, bl. a. länsförvaltningen samt domstols- och polisväsendet. Styrelsen bör vidare hålla en viss beredskap för sådana byggnadsobjekt som kan komma att tidigareläggas.

Byggnadsstyrelsen beräknar att ett genomförande av nu aktuella förvärv skulle ge ett medelsbehov av ca 70 milj. kr. för nästa budgetår. Därvid har vissa medel beräknats för förvärv av sådana fasligheter där styrelsen är ensam eller dominerande hyresgäst. Enligl styrelsen ökar statens kostnader kraftigare för sädana lokaler än för del egna fastighetsbeståndet. Anslaget för nästa budgetår föreslås föras upp med 70 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Med beaktande av anslagsbehållningen beräknarjag anslagsbehovet för budgetåret 1984/85 till 50 milj. kr.

För sådana förvärv som är intressanta ur lokalförsörjningssynpunkl, som innebär stor lönsamhet för staten och där avslut måste ske med kort varsel, framhåller byggnadsstyrelsen att det är angeläget att regeringen skapar möjligheter att lösa finansieringen dä medelsbehovet inte ryms inom tilldelad ram för faslighelsförvärven.

Jag delar byggnadsstyrelsens uppfattning att en beredskap bör finnas för denna form av förvärv. Jag föreslär att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att för angelägna faslighelsförvärv förskottsvis ta i anspråk tillgängliga medel från sådana reservationsanslag som slår till byggnadsstyrelsens förfogande och i efterhand begära medel för förvärven hos riksdagen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 85

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1. till Inköp av fastigheter m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 50000000 kr,

2. bemyndiga regeringen all för angelägna fastighetsförvärv förskottsvis ta i anspråk tillgängliga medel i enlighet med vad jag förordat i det föregående.

D 3. Tullverket: Förvaltningskostnader

1982/83 Utgift 673187000

1983/84 Anslag 663 379000

1984/85 Förslag        671522000

Tullverket har till uppgift att debitera, uppbära och redovisa tull samt skatter och andra avgifter. Verket övervakar vidare efterlevnaden av särskilda bestämmelser om införsel och utförsel av varor och utövar i övrigt uppsikt över trafiken till och från utlandet samt fullgör kontrolluppgifter, som sammanhänger därmed, och vissa andra övervakningsuppgifter. Verket svarar även för åtgärder till havs och i kustvattnen, Vänern och Mälaren för atl avvärja eller begränsa skada till följd av utflöde av olja eller annat som är skadligt.

Den centrala ledningen för tullverket utövas av generaltullstyrelsen. Chef för verket är en generaltulldirektör. Inom styrelsen finns tvä avdelningar, en driftavdelning och en tulltaxeringsavdelning. Inom driftavdelningen finns ett planeringssekretariat samt tvä byråer, personal- och driftbyrån och bevakningsbyrån. Tulllaxeringsavdelningen omfattar två byråer, tariffbyrån och tullfrihetsbyrän. Inom styrelsen finns ytterligare tvä byråer, kanslibyrån och ekonomibyrån. Styrelsen är värdmyndighet för ett utökat revisionskontor.

Tullverkets regionala och lokala förvaltning är indelad i fyra tullregioner och tre gränstulldistrikt. Tullregionerna kallas norra, östra, södra och västra tullregionen. Chefsmyndighet för tullregionerna är tulldirektionerna i resp. Sundsvall, Stockholm, Malmö och Göteborg. Tullregionerna indelas för annan verksamhet än kustbevakning i sammanlagt 19 tulldistrikt. Ledningsorgan för tulldislriklen är distriktstullkammare.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9

86

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		General-tullstyrelsen	Föredraganden
Personal
Generaltullstyrelsen Tullslaten Revisionskonlor	312 3 626 9	4- 2 1 4-42 /	4-7
	3947	4-44	4-7
Anslag
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader, förslagsvis Revisionskonlor	618044000 (524 753 000) 53 870000 1465 000	4-61707000 (4-35 778000) + 8462000 4-      95 000	4-50004000 (4-41384 000) + 5 355000 +     180000
Summa koslnader	673379000	4-70264000	4-55 539000
Avgår intäkter Avgår till anslaget D4 Drifl- och underhåll av teknisk materiel m. m.	10000000	52 653 000	3 300000' 44 096000
	663379000	4-17611000	4- 8143000

' Avser intäkter från förrättningar på obekväm lid/plals. " Nyll anslag

Generaltullstyrelsen

Styrelsen har i sin anslagsframställning presenterat ett förslag till verksamhetsinriktning för de närmaste tre åren. Förslaget innebär en kombination av rationaliseringar, insalser och inkomstförstärkningar. Styrelsens utgångspunkt har varit atl lämna ett sammanhållet förslag där tolaleffeklen blir störst om rationaliseringar och inkomstförstärkningar kombineras med vissa begränsade punktförstärkningar. Styrelsen framhåller att anslagsframställningen netlo räknat innebär en statsfinansiell förstärkning.

Liksom tidigare är uppgår den trendmässigt ökande arbetsvolymen till ca 2% per är som en följd bl.a. av volymutvecklingen i utrikestrafiken. Ulöver denna trendmässiga ökning tillkommer den ökning som de alltmer komplicerade ärendena och de nya krav statsmakterna ålagt verket föranleder.

Vidare framhåller styrelsen att balansen mellan verkets kontrollerande verksamhet och den serviceinriktade verksamheten - gentemot bl.a. näringslivet, som ställer krav pä smidig expediering, ett snabbt godsflöde, inrättande av nya tullupplag, tullklarering pä obekväm tid m.m. - sedan länge har inneburit avvägningsproblem. Kontrollinslaget i verksamheten har successivt måst skäras ner beroende på resursbrist av skilda slag samt vidgade arbetsuppgifter för tullmyndigheterna, samtidigt som näringslivels önskemål om insatser frän tullverkets sida väntas fortsätta alt öka. Styrelsen betonar att utvecklingen mot en minskad kontroll måste brytas för att

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 87

tullverket skall kunna leva upp till statsmakternas målsättningar rörande bl. a. ätgärder mot narkotikasmuggling och ekonomisk brottslighet samt till stöd för miljön i en vidare bemärkelse.

En av utgångspunkterna i förslaget till verksamhetsinriktning är att insatserna förstärks i kampen mot framförallt ekonomisk brottslighet och narkotikasmuggling. Styrelsen pekar på tullverkets möjlighet att medverka inom dessa områden. Beträffande den ekonomiska brottsligheten har tullen unika möjligheter att i samverkan med andra myndigheter göra stora insatser eftersom verket besitter en mängd grundläggande information rörande varuströmmar, företag m. m. Tullmyndigheterna har sålunda möjlighet och kompetens att kontrollera företagens import och export, men även att i anslutning härtill väcka misstanke om oegentligheter bl.a. i valuta-, moms- och punktskattehänseende. Styrelsen har dock i olika sammanhang påpekat den brist som föreligger i fråga om exportkontrollen. Under senare tid har allt fler fall upptäckts där exporthandeln ingår som delar i ekonomiska brott av olika slag. Vad gäller åtgärder mot narkotikasmuggling är styrelsen helt övertygad om att en större mängd insmugglad narkotika kan upptäckas med utbyggda resurer vid gränskontroller m. m. Olika åtgärder har därför vidtagits under senare år för att effektivisera narkotikabekämpningen som komplement till den stickprovsmässiga kontrollen. Bl.a. har inrättats särskilda underrättelseenheter i Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessa samlar in och bearbetar informationer om misstänkt narkotikasmuggling för att sedan delge tullens operativa enheter underrättelser härom för målinriktade insatser. Dessa insatser har ofta varit svåra att genomföra pä grund av brist på personal.

Styrelsen är väl medveten om del statsflnansiella läget som medför hårda besparingskrav inom all offentlig verksamhet och har därför presenterat förslag till nya och höjda avgifter. Syftet är atl - förutom att i högre grad kunna styra trafikströmmarna - dels finansiera delar av den egna verksamheten som till viss del naturiigen bör bäras av trafikanterna, dels ge ett ökat tillskott till statskassan.

Beträffande kustbevakningen pågår en utredning om gemensam organisation för sjöfartsverket och tullverkets kustbevakning (Dir 1983:40). Enligt styrelsens uppfattning är det av stort värde att en omsorgsfull översyn görs av de organisatoriska förutsättningarna för ett samgående. Styrelsen räknar med atl när konsekvenserna kartlagts fä tillfälle att för egen del ta ställning till huruvida en eventuell ny organisation uppfyller de rationaliseringskrav m. m. som anges i direktiven. De tidigare anmälda behoven av rationaliseringar inom lednings-, sambands- och informationstjänst kvarstår emellertid, även om kustbevakningen i övrigt med anledning av översynen i stort bör lämnas intakt.

Inom tullverket pågår sedan 1981 en genomgripande organisationsöversyn som förväntas kunna presenteras under budgetåret 1983/84. Denna avses utgöra underlag för ralionaliseringsinsatser inom verket.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 88

Projektet med ADB-baserad lokal dataregislrering av tulldeklarationer beräknas avslutas är 1984 och kommer all redovisas i anslagsframställningen för budgetåret 1985/86.

Rationaliserings förslag och konsekvenser

Mot bakgrund av ovanstående samt riksdagens uttalande (SkU 1982/83:28) har styrelsen valt att redovisa ett besparingsalternativ som innebär 6 % neddragning på tre år där kustbevakning och övriga bevakning har undantagits. Utskottet framhöll att de av ekonomiska skäl erforderliga personalminskningarna inte fär drabba de viktiga delarna av tullens verksamhet. Med dessa delar avses kustbevakning och övrig bevakning. En annan prioritering borde prövas enligt utskottet.

Ett traditionellt huvudalternativ för budgetåret 1984/85 skulle för tullverket innebära att reduceringen nästan uteslutande skulle behöva ske genom personalminskningar eftersom verksamheten i sä stor utsträckning bygger pä personella resurser. Minskningen skulle behöva uppgå till ca 100 tjänster varav ca 2/3 pä be'.akningssidan. En medelsUlldelning enligl huvudalternativet förutsätter atl statsmakterna avser att minska samhällets ambitionsnivå i fråga om tullverkels verksamhet.

Insatser

Styrelsen föreslår bl. a. ökade insatser mot narkotikasmuggling och ekonomisk brottslighet samt förstärkning av tillsynen över att skilda införselbestämmelser efterlevs. Sammanlagt har för olika insatser föreslagils 62 tjänster. För alt effektivt använda dessa resurstillskott planeras verksamheten organiseras i särskilda kontrollgrupper och motsvarande i avsikt att tillse atl resurstillskottet direkt kommer prioriterade områden tillgodo.

För narkotikabekämpning har föreslagits ytterligare 15 tjänster, teknisk materiel för 2 milj. kr. samt lossnings- och godskontroll för 2 milj. kr.

För bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten har föreslagits ytterligare 31 tjänster. För exportkontroll innebär styrelsens förslag sammanlagt 25 tjänster samt anskaffning av bilar. Av tjänsterna avser 20 inrättande av fem kontrollgrupper som skulle bestå av vardera tvä tulltax-eringsulbildade tjänstemän och tvä bevakningstjänslemän. För arkivering m. m. av fakturor, som enligt förslag från kommissionen mot ekonomisk brottslighet, skall biläggas exportanmälan har föreslagits 5 tjänster. Utredningarna av misstänkt ekonomisk brottslighet med anknytning till export-och imporlbedrägerier har blivit alltmer resurskrävande. För en ökad ambitionsnivå pä detta område föreslås 6 tjänster.

För utökad kontroll Ull skydd för trädgårdsnäringen har föreslagits 8 tjänster.

För förstärkning av havsfiskeövervakningen har föreslagits ytteriigare 8 tjänster till kustbevakningen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 89

Inkomstförstärkningar

Intäkterna av de avgiftsförstärkningar som är genomförbara under budgetåret 1984/85 summeras till ca 10-15 milj. kr. Generaltullstyrelsen föreslår bl.a. att en avgift påförs de tullräkningar som skall betalas av de importörer eller ombud som får kredit för tull och annan införselavgift hos tullverket, s.k. kreditimportörer. Styrelsen finner det rimligt att kreditimportörerna får betala en viss avgift för de förmåner som tullverkets kreditsystem ger dem. Möjligheten att fä kredit för tull och annan införselavgifl är inskriven i 18 § tullagen (1973:670) i form av ett bemyndigande för generaltullstyrelsen alt föreskriva att tull och annan införselavgifl får betalas enligt särskild tullräkning som fär utfärdas gemensamt för flera beslut. Kreditsystemet i dess nuvarande utformning innebär nämligen att varorna i regel kan frigöras från tullverket utan atl säkerhet för tull och andra avgifter ställs samt att avgifterna inflyter omkring 40-55 dagar senare än om de skulle erläggas enligt de regler som föreskrivs i tullagen för s.k. kontantimport. Avgiften behöver inte enligt styrelsens mening motsvara statsverkets ränte- och likviditeismässiga förlust eftersom kreditsystemet är rationellt och arbetskraftsbesparande även för tullverket. En avgift som inbringar 7-8 milj. kr. ärligen vid nuvarande tullräkningsvolym får därför anses vara en rimlig nivä, åtminstone i ett inledande skede. Härutöver föreslås en höjning till 400 kr. av det s.k. 100 kr.-avdraget som tullverket gör vid återbetalning av debiterad tull för varor som förtullas och egentligen är berättigade till tullfrihet eller tullnedsättning enligt frihandelsavtal med andra länder (intäkt ca 2-3 milj. kr.). Vidare pågår inom tullverket utredningar om ytteriigare avgiftsuttag är möjliga bl.a. för tullupplag och inom områden som temporär tullfrihet och tullrestitution, vissa omtulltax-eringar och preliminära deklarationer. Vissa förslag på detta område, främst vad gäller tullupplag och förrättning pä obekväm tid/plats, kommer att presenteras under första hälften av är 1984.

Förvaltning av fastigheter

Generaltullstyrelsen förvallar fastigheter för tullverket till ett vid utgången av budgetåret 1982/83 bokfört anskaffningsvärde av sammanlagt 47457979 kr. Vid utgången av detta budgetär uppgick de ackumulerade avskrivningarna för byggnader till 16854612 kr. Det bokförda nettovärdet av fastigheterna utgjorde således 30603 367 kr. Under budgelåret 1983/84 räknar styrelsen med att avveckla vissa av tullverkets uthyrningsfastigheter. Den intäktsminskning som följer härav motsvaras av en i stort sett lika stor minskning av drift- och underhällskostnaderna.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9

90

Förslag till driftstat for generaltullstyrelsens fastighetsförvaltning

	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		Generel- tullsty- relsen	Föredraganden
Intäkter
Ersällning för lokaler som disponeras av tullverket Hyror och arrenden för lokaler och mark områden Diverse intäkter	44 552000 375 000 1000	4-9482000 -   215000	-H6375000 -  215 000
	44928000	4-9267000	4-6160000
Kostnader
Drifl och underhäll Hyra och arrende Avskrivningar enl. plan	1 180000 42 354 000 805 000	4-  410000 -h 4 680 000 4-   395 000	-h  410000 -hl 573000 +  395000
	44339000	4-5 485000	4-2378000
Årels resultat'	589000	4-3 782 000	4-3 782000

' ökningen av årels resultat beror på alt géneraltullstyrelsen ändrat principerna för beräkning av lokalkostnaderna i det egna faslighelsbeslåndel

Kommissionen mot ekonomisk brottslighet

Kommissionen har med skrivelse den 16 augusti 1983 överiämnat en promemoria "Förbättrad kontroll av export", utarbetad av tullverket i samråd med kommissionen, och föreslagit olika ätgärder för atl förbättra tullens kontroll vid export. Förslaget har remissbehandlats och yttranden har avgetts av Sveriges riksbank, riksåklagaren, riksskatteverket, kommerskollegium, Svea hovrätt, kammarrätten i Stockholm, länsstyrelsen i Malmöhus län, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Sveriges exportråd, Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges spedi-törförbund, Sveriges redareförening och Sveriges advokatsamfund.

I.   Exportkontrollgrupper   för   utökad fysisk godskontroll

För alt effektivisera exportkontrollen har kommissionen föreslagit atl tullverkets resurser förstärks med fem särskilda grupper för fysiska kontroller av exportgods vid större ulförselorter.

Förslaget tillstyrks av remissinstanserna. Sveriges exportråd, Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund och Sveriges redareförening anför dock alt den utökade exportkontrollen inte får medföra störningar i löpande exportverksamhet och godssströmmar.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 91

2.    Skyldighet att bifoga faktura till exporlanmälan

För att ge tullen möjlighet att effektivt kontrollera hur exporten har bokförts i företagens redovisning har kommissionen föreslagit att fakturor på 5000 kr. eller högre belopp skall bifogas exporlanmälan och alt exportör skall vara skyldig att uppge fakturanummer och varumottagare i exportanmälan. Förslaget innebär en viss merkostnad för tullverket och exportörerna.

De myndigheter som har yttrat sig över förslaget tillstyrker detta eller lämnar det utan erinran. Exportrådet anser att kravet på att faktura skall bifogas exportanmälan inte bör genomföras, då detta skulle orsaka allvarliga störningar i exportföretagens dokumentrutiner. Industriförbundet och grossistförbundet motsätter sig bestämt en sådan åtgärd som skulle medföra ökade kostnader för exportindustrin.

3. Utökade befogenheter för tullen vid kontroll av ex
portuppgifter

Kommissionen har föreslagit att tullverket - utöver nuvarande befogenheter att kontrollera uppgifter som lämnas vid export - även skall få göra det med hänsyn till intresset att förhindra, uppdaga och beivra brott som anges i skattebrottslagen.

De flesta remissinstanser avstyrker förslaget, som de anser är utformat pä ett sådant sätt att det bl. a. skapar svårigheter vid gränsdragning mellan brottsbekämpande myndigheters ansvars- och kompetensområden. Enligt remissorganen bör förslaget utredas närmare.

4. Utvidgning och förbättring av tullverkets samarbete
med andra myndigheter med brottsbekämpande upp
gifter

Kommissionen har ansett del angelägel alt tullverkets samarbete med andra myndigheter med brottsbekämpande uppgifter byggs ul och förbättras, vilket också stöds av remissinstanserna.

Föredragandens överväganden

Géneraltullstyrelsen har presenterat ett förslag till verksamhetsinriktning för de kommande tre åren. Förslaget är en kombination av rationaliseringar, insatser på prioriterade områden och inkomstförstärkningar. Jag anser liksom styrelsen att den utveckling som medfört alt konlrollinslaget i verksamheten successivt måst skäras ned bör brytas. Detta gäller inle minst mot bakgrund av tullverkets möjligheter till insatser i bl.a. kampen mot ekonomisk brottslighet och narkotikasmuggling. Vidare kan jag med tillfredsställelse konstatera alt styrelsen lämnat förslag lill finansiering av föreslagna åtgärder. Jag kan således i huvudsak ställa mig bakom den principiella uppläggning styrelsen avgivit för verksamheten under de närmaste åren.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 92

Jag anser inte att en satsning pä ökad kontroll nödvändigtvis behöver innebära att servicen gentemot näringslivet försämras. Som styrelsen påpekat kan servicenivån hällas uppe pä en lillfredslällande nivä om förutsättningar skapas för att finansiera verksamheten. Del bör också påpekas att del från trafikens synpunkt är angeläget med en god konlrollnivå bl. a. med hänsyn till intresset av atl den inhemska produktionen och samhället i övrigt fär det skydd i olika hänseenden som eftersträvas genom tullagstiftningen och med hänsyn lill kravet pä en likformig rättstillämpning.

Utredning om utvidgning av området för tullförättningsavgifter pågår och väntas slutföras under första hälften av år 1984. Statskontoret har fält regeringens uppdrag att se över gällande bestämmelser och tullverket kommer att redovisa de ytterligare möjligheter verket anser föreligga för att la ut avgifter. Utredningarna syftar till atl tullförrältningar utom normal förrätlningstid och förrättningsplats ska kunna avgiftsbeläggas i högre utsträckning än vad nu sker. Detta utökade avgiftsuttag avses möjliggöra för tullverket att kunna ställa upp med resurser för klarering som är bättre anpassade till marknadens efterfrågan samtidigt som det väntas kunna ge tillskott till statskassan. Jag avser redan för innevarande budgetär föreslå regeringen att nu inflytande avgifter för förrättning ställs till tullverkels disposition. Med nuvarande avgiftsregler beräknas avgifterna uppgå till drygt 3 milj. kr. för helt år. Jag vill också i sammanhanget nämna att tullverkets initiativ till en utredning rörande möjligheterna till avgiftsbeläggning för innehav av tullupplag ytterligare skulle förbättra möjligheten för tullen att erbjuda en marknadsanpassad servicenivå.

Rationaliserings förslag

Jag har godtagit generaltullstyrelsens förslag till en besparing pä 6%, varvid de prioriterade områdena är undantagna. Jag har därvid beräknal en besparing motsvarande 90 tjänster för kommande tre år. För budgelårel 1984/85 harjag beräknat besparingen till ett belopp av 2 milj. kr.

Insatser

De förslag till inkomstförstärkningar styrelsen lämnat har skapat finansiellt utrymme för att öka insatserna mot narkolikasmuggling och ekonomisk brottslighet. Utöver de 1,5 milj. kr. för lossnings- och godskontroll som anslagits redan innevarande budgetär är jag inte nu beredd atl ta ställning till vilka ytterligare resurser tullverket ska tillföras för narkotikabekämpning. Regeringen avser att i särskild proposition under är 1984 samlat framlägga förslag till åtgärder mot den illegala narkotikahanteringen. Jag avser att i det sammanhanget även ta upp frågan om tullverkets användning av ADB-förda spaningsregisler.

Beträffande tullens förslag till älgårder mot den ekonomiska brottsligheten överensstämmer de i stort med de förslag kommissionen mot ekonomisk brottslighet presenterat.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 93

De förslag som kommissionen har lämnat i fråga om utökad fysisk godskontroll vid export samt skyldighet för exportör atl bifoga faktura till exportanmälan och att i anmälan uppge fakturanummer och varumottagare har tillstyrkts av åtskilliga av remissinstanserna. När det gäller de två sistnämnda förslagen är jag medveten om att dessa medför vissa ökade kostnader för näringslivet. Med hänsyn till de positiva effekterna för exportkontrollen och exportstalistiken som förslaget väntas innebära anser jag emellertid att en möjlighet bör öppnas att kunna föreskriva att faktura eller motsvarande handling skall bifogas exportanmälan. I 23 § tullagen (1973:670) bör därför anges att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela sådana föreskrifter. Vid den närmare utformningen av föreskrifternas innehåll bör beaktas bl.a. möjligheterna att på annat sått få fullgod säkerhet från kontrollsynpunkt, t.ex. i de fall datoriserad fakturering sker mellan olika företag inom en koncern. Tullen bör tillföras särskilda resurser för den utökade kontrollen. Jag har beräknat att lotall 3,4 milj. kr. bör tillföras tullen varav 2,9 milj. kr. tillförs tullens förvaltningskostnadsanslag för särskilda grupper för fysisk kontroll av exportgods samt för adminislrativa koslnader med anledning av förslaget om utökade exportuppgifter.

Härutöver anser jag i likhet med kommissionen och remissinstanserna att det är angeläget att tullverkets samarbete med andra myndigheter med brottsbekämpande uppgifter byggs ut och förbättras. Det särskilda förslaget om att genom särskild lagreglering ge tullverket utökade befogenheter vid kontroll av exportuppgifter, vilket har avstyrkts av flertalet remissinstanser, är jag däremot inte beredd atl ulan närmare utredning biträda.

Jag har förståelse för generaltullstyrelsens förslag till utökad kontroll av trädgärdsprodukter samt en förstärkning av kustbevakningen men vid bedömning av de resurser som kan avsättas för tullens verksamhet harjag inte funnit att de kan bifallas. Jag kan inte heller biträda tullverkets förslag om ytterligare 6 tjänster för utredningar av misstänkt ekonomisk brottslighet med anknytning lill export- och importbedrägerier. Jag anser atl denna resursförstärkning till viss del blivit tillgodosedd genom de medel som föreslås tilldelas för ulökad kontroll av exporten.

Inkomstförstärkningar

Generaltullstyrelsen har föreslagit att avgift skall tas ul för de förmåner som tullverkets kreditsystem ger de s.k. kredilimportörerna. En sådan avgift skulle enligt generaltullstyrelsens beräkningar ge statsverket en inkomstförstärkning på 7-8 milj. kr. årligen. Jag delar generaltullstyrelsens uppfattning att en sådan avgift bör las ut. Del bör ankomma pä regeringen eller, efter regeringens bestämmande, generaltullstyrelsen att utfärda närmare föreskrifter härom. Ett bemyndigande av denna innebörd bör tas in i 18 § tullagen.

Generaltullstyrelsen har vidare föreslagit all det s.k. 100kr.-avdraget

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 94

skall höjas till 400 kr., vilket skulle innebära en inkomstförstärkning på 2-3 milj. kr. Det ankommer pä statsrådet Hellström att föreslå regeringen att besluta om erforderliga ändringar i gällande förordningar om frihandelsavtal med andra länder. Beträffande styrelsens förslag om att ta ut ersättning för arbete med uppbörd av jordbruks-, fisk- och sjöfartsavgifter anser jag inte att det för närvarande är akluellt.

Jag har beräknat tullverkets lokalkostnader för budgetåret 1984/85 i enlighet med uppräkningen av hyrorna inom det av byggnadsstyrelsen förvaltade lokalbeståndet för är 1984, vilket innebär en uppräkning med 4%.

Beträffande förslag om sanktionsavgifter vid överträdelse av näringspolitiska importbegränsningai bör regeringen senare i vår återkomma till frågan i särskild proposition. Förslaget om införande av tulltillägg på grund av oriktig uppgift i tulldeklaration kräver lagändring och utreds av beredningsgruppen för översyn av tullagstiftningen (H 1982:02).

Med anledning av riksdagens begäran om en översyn av passkontrollens organisation fick generaltullstyrelsen och rikspolisstyrelsen i uppdrag av regeringen att göra en översyn av passkontrollens organisation. Avsikten var att därefter ge statskontoret i uppdrag atl utreda förutsättningarna för en till tid och plats begränsad försöksverksamhet med samverkan tull/polis vid passkontroll. Regeringen uppdrog den 24 mars 1983 åt riksåklagaren, rikspolisstyrelsen och generaltullstyrelsen atl i samarbete med berörda regionala och lokala myndigheter under tiden från och med april till och med september 1983 genomföra en försöksverksamhet i Malmöhus län för alt utveckla och förbättra samarbetet mellan tull och polis pä narkolikabe-kämpningens område. I denna försöksverksamhet belystes även samverkan mellan tull och polis vid passkontroll. Mot bakgrund av de rationaliseringskrav som råder för verksamheten inom den offentliga sektorn kan jag inte förbise möjligheten att resurserna för gränskontrollen kan utnyttjas effektivare. Generaltullstyrelsen har i skrivelse till regeringen presenterat ett förslag till samordning av passkontrollen och tullkontrollen som innebär en rationalisering. Det skulle i första hand beröra de orter där ett mer betydande antal passkontrollanter finns anställda för den inlernordiska trafiken. Förslaget innebär att passkonlrollanterna pä dessa orter skulle överföras rill tullverket där de i så fall skulle beredas möjlighet till utbildning som bevakningstjänstemän. Jag avser att senare återkomma lill regeringen i denna fråga.

Erfarenheterna av användningen av flygplan inom kustbevakningen har visat sig vara myckel goda. Jag vill i detta sammanhang erinra om att överbefälhavaren har fått i uppdrag att för övervakning av våra havsområden utarbeta ett preciserat förslag till gemensamt utnyttjande av tre flygplan med integrerad utrustning för kustbevakningens och marinens behov.

Förslag ull lag om ändring i tullagen har utarbetats inom finansdepartementet och bör föras till protokollet (bil. 9.2).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9

95

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

1. att anta förslaget till lag om ändring i lullagen (1973:670),

2. att till Tullverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av kr. 671 522000 kr,

3. att godkänna förslaget till driftsstat för budgetåret 1984/85 för förvaltning av tullverkets fastigheter.

D 4. Tullverket: Drift och underhåll av teknisk materiel m.m.

Nytt anslag (förslag)   51354000

Bevakning Oljebekämpning

Område

Budgeterat 1983/84	Beräknad ändring 1984/85
	General-tullstyrelsen	Föredraganden
40300000 6632000 46932 000	-1-12 353000 4- 4167000 4-16520000	4-3 921000 4-   501000 4-4422000

Generaltullstyrelsen

Styrelsen har yrkat pä ett särskilt anslag för drift och underhäll av teknisk materiel m. m. Dessa kostnader ingår för närvarande i anslaget Förvaltningskostnader. I likhet med vad som gäller bevakningsverksamheten i övriga avseenden har drifl- och underhällssidan undantagits frän besparingar. Utöver prisomräkning, 4,8 milj. kr., har styrelsen hemställt om medel till bl. a. följdkostnader för yrkanden under anslaget Anskaffning av viss materiel.

Föredragandens överväganden

I samband med att drift- och underhällskostnaderna för teknisk materiel m.m. bryts ut ur generaltullstyrelsens anslag för förvaltningskostnader bör motsvarande kostnader - exklusive underhåll av miljöskyddsmateriel -inom försvarsdepartementets verksamhetsområde vilket under innevarande budgetår har budgeterats under Qärde huvudtitelns anslag Beredskap för oljebekämpning till havs föras över till generaltullstyrelsens anslag för drift och underhåll. Jag har i denna del samrått med chefen för försvarsdepartementet.

För ovanstående harjag beräknat anslagsbehovet till 51 354000 kr. Jag har i delta belopp inkluderat medel för merkostnader till följd av införande av exportkontrollgrupper.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att lill Tullverket: Drift och underhåll av teknisk materiel m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 51 354000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 96

D 5. Tullverket: Anskaffning av viss materiel

1982/83 Utgift 3466487 Reservation 4 308

1983/84 Anslag 1000 000

1984/85 Förslag 3425000

Frän anslaget bestrids utgifter för anskaffning av fortskaffnings- och telemateriel.

Generaltullstyrelsen

Styrelsen hemställer om ett anslag på sammanlagt 39491 000 kr. Därvid har beräknats 36,5 milj. kr. för ersättningsanskaffningar, till största delen avseende bevakningsfartyg och båtar för kustbevakningen. För nyanskaffningar har beräknats 3 milj. kr. till största delen för distrikts- och gränsbevakningen.

Föredraganden

För nästa budgetär förordar jag ett anslag pä 3 425 000 kr. för ersällnings-och nyanskaffningar av bl.a. mindre båtar och telemateriel samt för anskaffning av fem bilar till kontrollgrupper för exportkontroll. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till  Tullverket:  Anskaffning av  viss materiel för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 3425000 kr.

D 6. Vissa byggnadsarbeten vid tullverket

1982/83 Utgift	23590175
1983/84 Anslag	1000000
1984/85 Förslag	3200000

Reservation 26970357

Från anslaget bestrids kostnader för anskaffning av markområden och byggnader avsedda att tillgodose behovet av lokaler för de regionala och lokala tullmyndigheterna i den män det inte täcks genom förhyrning. Därtill kommer nödvändiga om- och tillbyggnadsarbeten inom befintligt fastighetsbestånd för att tillgodose ändrade lokalbehov med krav på funktionell utformning. Frän anslaget skall dessutom bestridas kostnader för energibesparingsåtgärder och för utredning och projektering av planerade byggnadsprojekt samt investeringskostnader för lelemaster.

Generaltullstyrelsen

Av den under budgetåret 1982/83 uppkomna medelsreservationen avses all under budgetåret 1983/84 användas 25,9 milj. kr. för färdigställande av

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9

97

ell flertal beslutade byggnadsprojekt bl. a. områdesbas i Slite, tullstationer i Eda, Storlien och Övertorneå samt kustpostering i Grisslehamn. För budgetåret 1984/85 har styrelsen begärt 3,2 milj. kr. dels för färdigställande av tullstationsanläggning i Svinesund samt kustposteringslokaler i Haparanda och Gryt, dels för vissa mindre objekt. Medelsåtgängen budgetåret 1984/85 beräknas till 3,2 milj. kr.

Föredragandens överväganden

1 enlighet med generaltullstyrelsen förordar jag att anslaget förs upp med 3200000 kr. i statsbudgeten för budgetåret 1984/85. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 3 200000 kr.

D 7. Konjunkturinstitutet

1982/83 Utgift	12224000
1983/84 Anslag	12589000
1984/85 Förslag	12924000

Konjunkturinstitutet är ett vetenskapligt forsknings- och ulredningsor-gan med uppgift att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom och utom landet, utarbeta prognoser för den svenska ekonomin och bedriva forskning i anslutning härtill.

Chef för konjunkturinstitutet är en överdirektör. Institutets uppgifter är fördelade på tre verksamhetsområden: forskning, löpande verksamhet och administration.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Konjunkturinstitutet

Föredraganden

Personal	44	—	—
Anslag
Förvaltningskostnader (därav lönerkoslnader) Lokalkostnader	11062000 (6443000) 1527000	-1-1084000 (4-  434000) 4-    70000	4-399000 (4-379000) - 64000
Summa	12589000	4-1154000	4-335000

Konjunkturinstitutet

Konjunkturinstitutet har under budgetåret 1982/83 lagt fram tre rapporter i serien Konjunkturläget samt publicerat två av dessa i serien The 7    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 98

Swedish Economy. Fyra kvartalsvisa barometerundersökningar har gjorts och resultaten av dessa har redovisats i branschvisa redogörelser. En särskild enkät lill verkstadsföretag angående 1981 ärs devalvering har ulförts i samverkan med Verkstadsföreningen och industriverket.

Institutet har under budgetåret 1982/83 för långtidsutredningen utfört en studie rörande utsikterna för svensk utrikeshandel.

Institutets förslag inför budgetåret 1984/85 kan sammanfallas enligt följande:

1. Pris- och löneomräkning 826000 kr.

2. Huvudförslaget innebär en begränsning av anslaget med 318000 kr. och föresläs bli finansierat genom de besparingar institutet kommer alt göra vid flyttning till nya lokaler.

3. Konjunkturinstitutet begär att en tjänst omvandlas till en högre tjänst och alt medel för denna samt för ytterligare en halvtidstjänst på tillsammans 94000 kr. beviljas.

4. För lokalhållning begär konjunkturinslituiet 1 597000 kr.

5. Konjunklurinstilutet hemställer alt vad som inflyter vid försäljningsverksamheten får tillföras anslagsposten förvaltningskostnader.

6. För särskilda undersökningar begär konjunkturinstitutet 3 663 000 kr. För hushållens inköpsplaner begär institutei 3160000 kr., för speciella arbetsinsatser inom konjunkturbaromelern 60000 kr., samt 443000 kr. för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom ADB-området.

7. Konjunklurinstilutet begär 939000 kr. för ADB-utrustning. Detta är en ökning med 284000 kr. ulöver prisomräkningen pä 55000 kr. och innefattar kostnader för viss ny utrustning för datorn saml ell ordbehandlingssystem.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår har medel för konjunkturinstilutels verksamhet i huvudsak beräknats med utgångspunkt i institutets huvudförslag.

Konjunkturinstitutet har sedan en tid planerat alt intensifiera arbetet med all utveckla en konjunkturmodell. Inslitutel väntas inkomma med en beskrivning av ell modellprojekt. Medel kommer att krävas för arbetet med denna modell. Vidare behövs medel för omvandling av en tjänst hos institutet och för anskaffande av viss ADB-utruslning.

Jag förordar att dessa åtgärder liksom genomförandet av huvudförslaget finansieras genom en motsvarande neddragning av medlen för den särskilda undersökningen Hushållens inköpsplaner.

Vidare biträder jag förslaget atl konjunkturinstiluiei avgiflsbelägger vissa publikationer och tjänsler. Dessa avgifter bör i förekommande fall tas ul av t.ex. forskningsinstitutioner, organisationer, näringsliv saml andra myndigheter än regeringen.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag all regeringen föreslär riksdagen

atl lill Konjunkturinstitutet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 12924000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9

99

D 8. Myntverket: Förvaltningskostnader

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag	7639000 7836000 8280000
	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Myntverket           Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

Summa

45

6447 000

(5 186000)

1389000

7836000

-2

4-273 000

(4-170000)

4-239000

4-512 000

-2

4-266000

(4-179000)

4-178000

4-444000

Myntverket är central förvaltningsmyndighet för myntväsendet med uppgift att tillverka mynt. 1 mån av resurser får verket ge ut medaljer och mot ersättning utföra även andra arbeten.

Chef för myntverket är en myntdirektör. Inom verket finns tre enheter, nämligen en för adminislrativa ärenden, en för tillverkning av mynt och medaljer saml en för materialkontroll.

Kostnaderna för myntverkets verksamhet bestrids från tre anslag, nämligen förslagsanslagen Myntverket: Förvaltningskostnader och Myntverket: Uppdragsverksamhet samt reservationsanslaget Myntverket: Utrustning. Pä budgetens inkomstsida är under rubriken 2141 Myntverkels inlevererade överskott upptaget en inkomst av myntningen, vilken för innevarande budgetår beräknas uppgå till ca 128 milj. kr. Detta belopp avser värdet av vid myntverket producerade mynt med avdrag för materialkostnader. Värdet av producerade mynt sätts därvid till det nominella värdet av de utväxlade mynten. De formella besluten om storleken pä myntpräglingen meddelas i de myntningslov regeringen beviljar efter förslag av myntverket.

Myntverket

För budgetåret 1984/85 planeras en normal produktion av 255 miljoner mynt till ett nominellt värde av 147 milj. kr.

Inkomst av myntning som redovisas pä budgetens inkomstsida under Inkomst av statens verksamhet beräknas till 106 milj. kr.

Myntverkets förslag inför budgetåret 1984/85 kan sammanfattas enligl följande.

1. Huvudförslag 8348000 kr.

2. Pris-och löneomräkning 682000 kr.

3. I förslaget, som överensstämmer med huvudalternativet, förordar

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 100

verket en minskning av lönekostnaderna under anslaget genom indragning av två tidigare delvis vakanshållna tjänster. I övrigt avser besparingen rationaliseringar. En utredning pågår inom Sveriges riksbank under medverkan från bl. a. myntverket med syfte all föreslå olika distributions- och förpackningsmetoder. Det är oklart i vad män resultatet av utredningen kommer att påverka myntverkets koslnader. Myntverket räknar med att den planerade mynlproduktionen kan uppnås även om de föreslagna besparingsåtgärderna kommer lill stånd.

Föredragandens överväganden

Medel för myntverkets verksamhet bör beräknas med utgångspunkt i verkets huvudförslag.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslär riksdagen

att till Myntverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 8280000 kr.

D 9. Myntverket: Uppdragsverksamhet

1982/83 Utgift	1000
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Under detta anslag redovisas inkomsler och utgifter för myntverkets uppdragsverksamhet. Denna omfattar främsl tillverkningen av medaljer.

Uppdragsverksamheten skall inte belasta statsbudgeten med några net-loulgifler. Ett formellt anslag på 1 000 kr. finns anvisal för redovisningen av verksamheten. Myntverket disponerar också en rörlig kredit i riksgäldskontoret intill 500000 kr. Krediten fär användas för att lösa tillfälliga eller säsongsmässiga likvidilelsproblem eller för atl tillgodose uppkommande behov av ett ökat rörelsekapital. Uppdragsverksamheten sysselsätter f. n. åtta anställda.

För budgetåret 1982/83 redovisar myntverket ett överskott på 805000 kr. Detta innebär en förbättring jämfört med föregående budgetår med drygt 1 milj. kr. Den samlade faktureringen uppgick lill 6414000 kr. Det starkt förbättrade resultatet kan tillskrivas materialvinster på grund av under året kraftigt stegrade priser pä guld och silver. Under budgetåret 1984/85 beräknas uppdragsverksamheten till ungefär samma omfattning som under budgetåret 1982/83 innebärande ett beräknat överskoll för 1984/85 pä 50000 kr.

Anslaget bör för budgetåret 1984/85 föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Myntverket: Uppdragsverksamhet för budgetåret  1984/85 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 101

D 10. Myntverket: Utrustning

1982/83 Utgift 946000 Reservation 187000

1983/84 Anslag 470000

1984/85 Förslag 520000

Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning och underhåll av mera kostnadskrävande maskiner till myntverket.

Myntverket

Anslaget har under budgetåret 1982/83 belastats med 946000 kr. innefattande en myntpräglingsmaskin och en hydraulpress för verktygstillverkning. För budgetåret 1983/84 beräknas anslaget belastas med 657000 kr. för diverse verktygs- och produktionsutrustning. För 1984/85 beräknar myntverket endast kostnader för större underhåll och inköp av verktygs-och kontrollutrustning.

Myntverket hemställer att 520000 kr. anvisas för budgetåret 1984/85 under detta anslag.

Föredragandens överväganden

Jag delar myntverkels bedömning av kostnader för underhäll och inköp. Med hänsyn härtill beräknarjag anslagsbehovet för budgetåret 1984/85 lill 520000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Myntverket: Utrustning för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 520000 kr.

D 11. Bankinspektionen

1982/83 Utgift	1000	Reservation	15697092
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Bankinspektionen är central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift att utöva tillsyn över bankinstituten, dvs. bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker (jordbrukets kredilkassor, jämte riksorganisation). På bankområdet ingår det vidare i inspektionens uppgifter atl följa såväl svenska bankers etableringar i utlandet som verksamheten vid utländska bankers representationskontor i Sverige. Sedan den 1 juli 1980 står också s.k. finansbolag under inspektionens tillsyn. Inspektionen är vidare tillsynsmyndighet för kreditaktiebolag, landshypoteks- och stadshypoteksin-stiiutionerna, Stockholms fondbörs, fondkommissionärerna samt Värde-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9

102

papperscentralen VPC Aktiebolag och fondbolag, dvs. bolag som förvaltar aktiefonder. Andra tillsynsuppgifter följer av lagstiftningen om registrering av aktieinnehav. Bankinspektionen är vidare registreringsmyndighet för bankinstituten och för en särskild förteckning över finansbolag. En särskild uppgift för bankinspekrionen är att följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrensförhållanden inom dess verksamhetsområde och att föra kartellregister. Inspektionens tillsynsverksamhet omfattar också uppgifter på konsumentskyddsområdel, såsom t. ex. granskning av avtalsvillkor samt tillsyn enligt konsumentkreditlagen.

Bankinspektionen leds av en styrelse. Chef för myndigheten är en generaldirektör, som också är styrelsens ordförande. Inom inspektionen finns tre avdelningar — en allmän avdelning, en kreditavdelning och en redovisningsavdelning - samt en byrå för adminislrativa ärenden.

Bankinspektionens verksamhet finansieras genom obligatoriska bidrag frän dem som står under tillsyn av inspektionen. Tillsynsbidragen tas inte upp pä statsbudgetens inkomstsida utan förs till ett reservationsanslag som uppbördsmedel. För inspektionens verksamhet skall regeringen fastställa en stat för vatje budgetär.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Personal

Stat för bankinspektionen

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Kungörelsekostnader Engångsanvisning

Summa

	Bankinspektionen	Föredraganden
60	4- 1	4- 1
12228000 110043000) 1524000 100000	4-   739000 (+  513 000) 4-   589000 4-      7000	+  835 000 (-H   340000)' +  589000 4-      7000 +  350000
13852000	4-1335000	4-1781000

' Delta belopp skall höjas när frågan om hanteringen av en statistisk undersökning om aklieägarförhållanden klariagls närmare.

Bankinspektionen

Bankinspektionen har för budgetåret 1982/83 redovisat en resultatanalys. Av denna framgår att tyngdpunkten i inspektionens arbete har legat pä den förebyggande verksamheten. Tillsynen över finansbolagen och börshandeln har under 1982/83 krävt större insatser än som förulselts.

Inspektionens förslag avseende budgetåret 1984/85 kan sammanfattas enligt följande:

1. Pris- och löneomräkning I 335000 kr.

2. I enlighet med givna direktiv har inspektionen lagt fram ett huvudförslag som innebär en framräkning av staten för budgetåret 1983/84, reducerat med två procent (alt. A). Enligt detta alternativ uppgår utgifterna rill 14883000 kr. Inspektionen har däremot förordat ett alternativ utan tvä

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 103

procents reduktion (alt. B). Enligt alternativ B skulle utgifterna under budgetåret 1984/85 uppgå till 15 187000 kr.

Som skäl för yrkandet har inspektionen framfört att möjligheterna att göra rationaliseringar i allt väsentligt är utnyttjade. Ytterligare resursminskningar måste betyda en sänkt nivå i tillsynsarbetet. Om ambitionsnivån skall sänkas anser inspekfionen att detta bör föregås av statsmakternas uttryckliga uttalande.

Föredragandens överväganden

Jag har i det föregående erinrat om att bankinspektionens verksamhet finansieras genom avgifter frän de kreditinstitut, m.fl. som berörs av inspektionens tillsyn. I statsbudgeten tas upp ett utgiftsanslag om 1000 kr. och i regleringsbrevet fastställer regeringen en utgiftsstal för del kommande budgetåret. I likhet med vad som skett tidigare år skall i förevarande sammanhang redovisas de ändringar som nu kan beräknas i fråga om ulgiftsslalen.

Jag gör bedömningen atl inspektionens verksamhet skall kunna hållas pä en i stort sett oförändrad ambitionsnivå även om en viss neddragning sker av resurserna.

Bankinspektionen svarar enligl föreskrift i instruktionen för publicering av uppgifter om bankbolagen och offentliggörandet av statistiska uppgifter om fondkommissions- och fondbörsverksamheten. Inspektionen anlitar statistiska centralbyrån (SCB) för atl ställa samman sådan statistik. Jag anser att det nu finns anledning all låta inspektionen svara för all en statistik pä motsvarande sätt tas fram i fråga om aktieägandet i dé svenska företagen, främst börsbolagen. Den under de senaste åren starkt ökade handeln med aktier har aktualiserat en rad börsetiska frågor och har inneburit betydande ändringar i ägarstrukturen. En löpande statistik som belyser ägandeförhållandena i föi:etagen bör kunna vara av värde för inspektionen som tillsynsmyndighet för handeln med aktier. Det är självklart att en sådan statistik också är av ett stort allmänt intresse. Jag vill i sammanhanget nämna att en annan myndighet. Arbetslivscentrum, nyligen påbörjat ett projekt som också kan förväntas ge värdefull information i fråga om aktieägarområdet. Detta projekt har dock en annan inriktning. Avsikten är närmast atl belysa förändringar i ägarstrukturerna i de svenska storföretagen.

Inspektionen har under hand förklarat sig villig atl ta fram en aklieägar-slatisrik. Jag anser att vid beräkningen av ulgiftsslalen skall medel beräknas för en sådan statistik. Jag har beräknal det totala medelsbehovel för budgetåret 1984/85 för en aktieågarslalistik lill 650000 kr. Av delta belopp är ca 350000 kr. av engångskaraktär. Den närmare bedömningen av kostnaderna får anslå tills inspektionen, efter samråd med SCB, klarlagt hur uppgiften skall fullgöras.

Jag beräknar medelsbehovel i övrigt med utgångspunkt i ett begränsat

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9

104

huvudförslag. Med hänvisning till sammanställningarna och vad som anförts om en aktieägarstatistik beräknar jag inspektionens utgifter till 15633000 kr. för nästa budgetär. 1 likhet med vad som skett föregående år bör utgiftsanslaget i statsbudgeten föras upp med ett formellt belopp om 1 000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Bankinspektionen för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

D 12. Försäkringsinspektionen

1982/83 Utgift	150000
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Försäkringsinspektionen har som central förvaltningsmyndighet atl utöva tillsyn över del enskilda försäkringsväsendet.

Försäkringsinspeklionen leds av en styrelse. Chef för försäkringsinspektionen är en generaldirektör som också är styrelsens ordförande. Inom inspektionen finns tre byråer, nämligen en för försäkringsjuridiska och administrativa ärenden, en för livförsäkringsärenden och en för skadeförsäkringsärenden.

Försäkringsinspektionens verksamhet finansieras genom obligatoriska bidrag frän försäkringsbolag och understödsföreningar. Pä samma sätt som gäller för bankinspektionen las tillsynsbidragen upp som uppbördsmedel under ett reservationsanslag ulan all redovisas på statsbudgetens inkomstsida. För inspektionens verksamhet skall regeringen fastställa en stat för varje budgetär.

	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		Försäkringsinspektionen	Föredraganden
Personal	40	-	-
Stat för försäkringsinspektionen
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	7905 000 (6842000) 1861000	4-487000 (4-356000) 4-157000	4-332000 (-h 242 000) 4- 21000
Summa	9 766000	4-644000	4-353000

Försäkringsinspeklionens verksamhet påverkas av att försäkringsväsendet befinner sig i ett skede av stark utveckling och förändring. Den nya konsumentförsäkringslagen har lett till ökade insalser från inspektionens sida i fråga om bl. a. skaderegleringsgranskning och villkorsgranskning.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 105

Försäkringsinspektionen

Inspektionens förslag avseende budgetåret 1984/85 kan sammanfattas enligt följande:

1. Pris-och löneomräkning 644000 kr.

2. I enlighet med givna direktiv har inspektionen lagt fram ett huvudförslag som innebär en framräkning av staten för budgetåret 1983/84, reducerat med två procent (alt. A). Enligt detta alternativ uppgår utgifterna till 10202000 kr. Inspektionen har däremot förordat ett alternativ utan tvä procents reduktion (alt. B). Enligt alternativ B skulle utgifterna under budgetåret 1984/85 uppgå till 10410000 kr.

Som skäl för yrkandet har inspektionen framfört atl ytterligare neddragningar ej kan ske om inte verksamhetens inriktning och kvalitet genomgripande omprövas.

Föredragandens överväganden

Jag gör bedömningen att försäkringsinspektionens verksamhet skall kunna hållas på en i stort sett oförändrad ambitionsnivå även om en viss neddragning sker av resurserna.

Jag beräknar medelsbehovet för inspektionen med utgångspunkt i ett begränsat huvudförslag.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag nu inspektionens utgifter till 10119000 kr. för nästa budgetår. Utgiftsanslaget i statsbudgeten bör föras upp med ett formellt belopp om I 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försäkringsinspektionen för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1000 kr.

D 13. Statens krigsförsäkringsnämnd m. m.

1982/83 Utgift	65000
1983/84 Anslag	65000
1984/85 Förslag	67000

Frän anslaget bestrids utgifter för statens krigsförsäkringsnämnd och statens krigsskadenämnd.

Statens krigsförsäkringsnämnd beräknar medelsbehovel för verksamheten under budgetåret 1984/85 till 44500 kr. Enligt statens krigsskadenämnd uppgår medelsbehovet för krigsskadenämndens verksamhet till 23000 kr.

Föredragandens överväganden

Statens krigsförsäkringsnämnd och statens krigsskadenämnd ingår i det ekonomiska försvaret. Efter samråd med chefen för försvarsdepartemen-8    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 106

tet har jag beräknat medelsbehovet för budgetåret 1984/85 för statens krigsförsäkringsnämnd till 44000 kr. och för statens krigsskadenämnd till 23000 kr. Anslaget bör alltså föras upp med 67000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens krigsförsäkringsnämnd m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 67 000 kr.

D 14. Statens förhandlingsnämnd

1982/83 Utgift 3357751

1983/84 Anslag 3 850000

1984/85 Förslag 3650000

Statens förhandlingsnämnd har till uppgift atl efter uppdrag av regeringen för statens räkning föra förhandlingar med kommuner, landsting eller annan icke statlig huvudman. Nämnden, som inrättades år 1963, arbetade ursprungligen huvudsakligen med frågor om villkor för samverkan mellan staten och huvudman inom sjukvård, utbildning eller forskning. Nämndens verksamhet har senare utvidgats till att omfatta olika statsbidragsfrågor och frågor om ändring av huvudmannaskap. Nämnden handlägger vidare bl.a. ärenden om förvärv eller överlåtelse av mark mellan stat och kommun. På nämnden ankommer också vissa uppgifter beträffande tolkning och tillämpning av avtal inom nämndens verksamhetsområde.

Nämnden består av en ordförande som tillika är chef för nämndens kansli samt fyra ordinarie ledamöter med personliga suppleanter. Hos nämnden finns ett kansli. För alt biträda nämnden i de olika aktuella förhandlingsfrägorna anlitar nämnden dessutom ett stort antal experter.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Slalens Före-

förhand- draganden

lingsnämnd

Personal 16 - -1

Anslag

Koslnader för utrednings-

och förhandlingsarbete 3850000 4-150000 -200000

Statens förhandlingsnämnd

Omfattningen av nämndens verksamhet styrs väsentligen av i vilken utsträckning nämnden fär förhandlingsuppdrag och uppdragens karaktär. Nämnden har under de tre senaste budgetåren erhållit ca 80 uppdrag.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 107

Det är f.n. inte möjligt att överblicka i vilken utsträckning pågående större utrednings- och förhandlingsuppdrag kommer atl kunna slutföras under innevarande budgetår eller vilka frågor som eljest kommer atl kräva utrednings- och förhandlingsarbete under budgetåret 1984/85. Nämnden räknar med en i allt väsentligt oförändrad verksamhet under nästa budgetär.

1. Anslagsbehovet ökar med 248000 kr. till följd av pris- och löneomräkning.

2. Nämnden skall enligt gällande anvisningar redovisa ett huvudalternativ. Ett sådant alternativ innebär ett med ca 80000 kr. minskat anslagsbehov. Nämnden vill fästa uppmärksamheten pä alt förhandlingsarbetets speciella karaktär innebär atl tidtabell och tidsåtgång för förhandlingsverksamheten endast i begränsad utsträckning kan påverkas av nämnden. Nämnden måste också vara beredd alt med kort varsel disponera om resursinsatserna.

Mot denna bakgrund föreslår nämnden att anslaget för nämndens verksamhet räknas till avrundat 4000000 kr. för nästa budgetär.

Föredragandens överväganden

Jag har från förhandlingsnämnden inhämtat att vissa tjänster hos nämnden väntas bli vakanta under nästa budgetår. Detta bör medföra atl anslaget minskas med 200000 kr. i förhållande till vad som anvisats för innevarande budgetär. Anslaget bör således föras upp med 3 650000 kr. i förslaget till statsbudget för budgetåret 1984/85. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

alt till Statens förhandlingsnämnd för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 3 650 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 108

E.    BIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR TILL KOMMUNERNA

E I. Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag

1982/83 Utgift	425 923
1983/84 Anslag	270000
1984/85 Förslag	116000

Den tolagersältning som har utgått till vissa städer har i enlighet med riksdagens beslut avvecklats för samtliga kommuner utom Trelleborgs kommun (prop. 1964: 157, SU 164, rskr 342). För denna kommun bestämdes avvecklingstiden till tjugo är. Ersättningar kommer att betalas ut t.o.m. år 1984, vilket innebär all budgetåret 1984/85 är det sista år statsbudgeten belastas med utgifter för delta ändamål. Utbetalningarna för budgelårel 1984/85 uppgår till ca 116000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 116000 kr.

E 2. Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har anslaget Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. förts upp med 10811 milj. kr.

Frän anslaget bestrids skatteutjämningsbidrag lill kommuner och landstingskommuner enligt lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag samt lagen (1982:221) med särskilda bestämmelser angående del kommunala skatteunderlaget m. m. Ytterligare föreskrifter för bidragsgivningen finns i förordningen (1979: 363) om skatteutjämningsbidrag.

Jag har tidigare denna dag vid min anmälan av finansplanen för nästa budgelår (bil. 1 lill budgetpropositionen) anfört atl de kommunalekonomiska frågorna inför år 1985 bör fä en samlad behandling. Med anledning av att beredningen av frågor om den kommunala ekonomin ännu inte är avslutad avser jag att senare anmäla frågan om anslag till skatteutjämningsbidrag under budgetåret 1984/85. Enligt min mening bör regeringen avge en proposition till innevarande riksmöte som behandlar olika kommunalekonomiska frågor. I avvaktan på delta bör förevarande anslag föras upp med 10811 milj. kr. i förslaget till statsbudget för budgelåret 1984/85.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan pä särskild proposition i ämnet, till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. för budgetåret 1984/85 beräkna ett förslagsanslag av 10811 000000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 109

F. ÖVRIGA ÄNDAMÅL

Fl. Kostnader för vissa nämnder

1982/83 Utgift	19970
1983/84 Anslag	20000
1984/85 Förslag	20000

Från anslaget bestrids f.n. utgifter för arvoden, expenser m.m. för resegarantinämnden.

Medelsförbrukningen beräknas till oförändrat 20000 kr. för budgetåret 1984/85. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för vissa nämnder för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 20000 kr.

F 2. Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m.m.

1982/83 Utgift	166500
1983/84 Anslag	170000
1984/85 Förslag	170000

Frän anslaget bestrids f.n. Sveriges bidrag lill nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet.

Medelsbehovet för nästa budgetär beräknarjag till avrundat 170000 kr. Anslaget bör således föras upp i statsbudgetförslaget med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 170000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 110

F 3. Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon

1982/83 Utgift 10460735

1983/84 Anslag 10900000

1984/85 Förslag 13 200000

Enligt förordningen (1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon utgär bidrag av statsmedel till sådana handikappade motorfordonsägare som har befriats frän årlig vägtrafikskatt. Bidragen motsvarar skattekostnaderna för viss mängd bensin som för ägare av bil uppgår till 700 liter och för ägare av motorcykel till 250 liter för helt år. Bidragen utgår i efterskott för budgetår. Ärenden om bidrag handläggs av riksskatteverket.

Riksskatteverket föreslär - med utgångspunkt i de skattesatser som gällde vid tiden för anslagsframställningen - att anslaget räknas upp med 2,3 milj. kr. rill nästa budgetår. Antalet bidragsberättigade beräknas därvid av verket till ca 11000. Den övervägande delen av dessa erhåller helt bidrag.

Med ledning av riksskatteverkets förslag beräknar jag medelsbehovet under detta anslag under nästa budgetår till 13,2 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 13200000 kr.

F 4. Bidrag till vissa investeringar

1982/83 Utgift 4342889

1983/84 Anslag 100000

1984/85 Förslag 100000

Frän detta anslag bekostas statliga investeringsbidrag enligt dels lagen (1975: 1149) om statligt investeringsbidrag för invenlarieanskaffning, dels lagen (1978:951) om statligt investeringsbidrag för vissa byggnadsarbeten.

Möjligheten till investeringsbidrag upphörde den 31 december 1979. För budgetåret 1984/85 kan endast belopp pä grund av överklagade beslut komma atl utbetalas. Riksskatteverket föreslår atl anslaget för detta är beräknas schablonmässigt lill 100000 kr. Den beräkning av anslagsbehovet som riksskatteverket har gjort föranleder ingen erinran från min sida.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa investeringar för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av lOOOOO kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 111

F 5. Exportkreditbidrag

1982/83 Utgift	4431862
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Från detta anslag bekostas exportkreditbidrag enligt lagen (1978:401) om exportkreditstöd.

Vid riksmötet 1977/78 beslutade statsmakterna om olika åtgärder för att ge svenska företag ökade möjligheter att konkurrera på likartade villkor som företag i andra länder i fråga om krediter vid export (prop. 1977/78: 155, NU 73, rskr 379). Besluten innebar bl. a. att det exportkreditstöd i form av ett extra avdrag vid inkomsttaxeringen för vissa räntekostnader, som tidigare gällde för exportkreditavtal som ingås före utgången av år 1979, förlängdes till att gälla även avtal som ingås under åren 1980 och 1981. Vidare kompletterades exportkreditstödet med en möjlighet för sädana företag, som inte har tillräckligt vinstunderlag för att kunna utnyttja avdraget, att i stället få ett statligt s.k. exportkreditbidrag. Exportkredit som finansieras hos AB Svensk Exportkredit är i princip undantaget frän stöd. Gällande regler för exportkreditstödet återfinns i lagen (1978:401) om exportkreditstöd och förordningen (1978:401) om villkor för exportkreditstöd.

Exportkreditstöd kan alltså utgå i form av avdrag vid inkomsttaxeringen eller som bidrag. Ansökan om stöd görs i första hand hos exportkreditnämnden som prövar om de allmänna förutsättningarna för stöd föreligger. Ansökan skall göras hos nämnden före utgången av den tid inom vilken det sökande företaget skall lämna allmän självdeklaration för det beskattningsår dä exportkreditavtalet har ingåtts. Pä grundval av exportkreditnämndens beslut kan exportföretaget sedan yrka avdrag eller ansöka om bidrag.

Exportkreditavdraget innebär att exportföretaget vid beräkning av nettointäkt enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1974:576) om statlig inkomstskatt fär ett extra avdrag för stödberätligade kostnader. Ett yrkande om extra avdrag prövas i vanlig ordning vid företagets inkomsttaxering.

Exportkreditbidraget innebär att exportföretaget i stället för att erhålla exportkreditavdrag får uppbära ett statligt, skattefritt bidrag som motsvarar hälften av avdraget. Bidraget är ett substitut till avdraget och skall bara betalas ut när avdraget inte har kunnat utnyttjas i sin helhet och inte heller har utnyttjats till viss del.

Ansökan om utbetalning av exportkreditbidrag prövas av riksskatteverket. Ansökningshandlingen skall komma in senast en månad efter det att exportföretagets taxeringar för beskattningsåret har vunnit laga kraft. Innan utbetalning sker måste riksskatteverket undersöka om utrymme för fullt avdrag finns eller om företaget delvis har utnyttjat avdraget. Denna

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 112

prövning sker i första hand pä grundval av lagakraftvunnet beslut om företagets taxering. Om företaget begär det får prövningen dock grundas på det beslut angående företagets taxering som föreligger när riksskatteverket tar ställning till yrkandet om bidrag.

Riksskatteverket

Under de är möjlighet funnits till exportkreditbidrag har endast ett fåtal ansökningar inkommit till verket. Dä nägon prognos för budgetår 1984/85 inte låter sig göras föresläs verket att anslaget tas upp med 1 000 kr. i statsbudgeten.

Föredraganden

Någon tillförliflig beräknmg av medelsbehovet under detta anslag är inte möjlig atl göra. Förutom svårigheten att överblicka omfattningen av underlaget för exportkreditstödet är det omöjligt atl förutse taxeringsutfallet och de därav föranledda yrkandena om bidrag. Med hänsyn till osäkerheten om vilket medelsbehov som kan bli aktuellt förordar jag att anslaget förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. också i statsbudgeten för budgetåret 1984/85.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Exportkreditbidrag för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

F. 6 Lönsparande m.m.

1982/83 Utgift 168722000

1983/84 Anslag 153800000

1984/85 Förslag        200600000

Från anslaget bestrids utgifter för lönsparande. Nya lönsparandet, numera benämnt sparande på vinstsparkonto, drar utgifter för vinstullottning och viss del av sparpremien bekostas också av statsmedel.

Riksgäldskontoret svarar för administrationen av lönsparandel. Riksgäldskontorets administrationskostnader bestrids från särskilt anslag under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m.

Fullmäktige i riksgäldskontoret

Inom vinstsparandel anordnas tvä vinstutlottningar per är. Utlottningar-na som till sin huvuddel bekostas av staten skall äga rum i mars och september närmast efter spararet. Vinslsumman i marsutlottningen skall uppgå lill en procent av det belopp som ligger lill grund för utlollningen. Detta belopp har beräknats till ca 6,8 miljarder kr. Spararna deltar med del

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 113

lägsta av saldona på vinstsparkontot vid de två senaste årsskiftena. I septemberutlottningen skall vinstsumman uppgå till fyra procent av den på visst sätt beräknade saidoökningen under spararet på samtliga konton. För år 1983 beräknas nämnda beräkningsunderlag till ca 2,95 miljarder kr. Medelsbehovet för vinster i utlollningen i september 1984 beräknas mot denna bakgrund till 118 milj.kr. och utlollningen i mars 1985 till 47,6 milj. kr. för statens del.

Under budgetåret 1984/85 kommer vidare att utbetalas en sparpremie på fem procent av den del av sparandet 1980 som fortfarande står kvar pä kontot vid utgången av ett vart av åren 1981-1984. Premien bekostas av staten och bankerna med hälften vardera. Statens kostnader för sparpre-miering beräknas till 35 milj. kr.

Fullmäktige förordar sålunda att till Lönsparandet m. m. anvisas ett förslagsanslag av 200,6 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

Jag har ingen erinran mot fullmäktiges beräkningar av medelsbehovet för vinstutlottningar och sparpremiering för sparande pä vinstsparkonlo. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Lönsparande m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 200600000 kr.

F 7. Information om allemanssparandet

1983/84 Anslag' 13000000

1984/85 Förslag 5000000

' Anslag enligt tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgelåret 1983/84 (prop. 1983/ 84:30, FiU 13, rskr 72)

Enligt riksdagsbeslut hösten 1983 (prop. 1983/84:30, FiU 13, rskr 72, SFS 1983:890) skall det inrättas en ny form av hushållssparande med ikraftträdande den I april 1984. Sparformen benämns Allemanssparandet.

Allemanssparandet ersätter det s.k. skattesparandet. Den nya sparformen skall administreras av riksgäldskonloret. Behövliga informations- och utbildningsinsatser m. m. skall i slort planläggas av en särskild delegation som jag efter bemyndigande av regeringen tillkallat. Del praktiska genomförandet av nämnda ätgärder skall som anges i propositionen ankomma pä riksgäldskontoret.

För att uppnå en bred anslutning till den nya sparformen krävs betydande informations- och utbildningsinsatser m.m. Jag beräknar medelsbehovet för spardelegationens insatser under budgetåret 1984/85 till 5 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Information om allemanssparandet för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 5000000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 114

F 8. Höjning av grundkapitalet i Nordiska investeringsbanken

1983/84 Anslag' 32000000

1984/85 Förslag 34000000

' Anslag enligl tilläggsbudget 1 lill statsbudgeten för budgetåret 1983/84 (prop. 1983/ 84: 25, NU 14)

Från anslaget bestrids f. n. utgifter för Sveriges andel av höjningen av Nordiska investeringsbankens grundkapital. Sveriges inbetalning under budgetåret 1984/85 uppgår till 4,14 milj. kr. SDR. Med viss reservation för eventuella förändringar i kronans värde i förhällande lill SDR beräknarjag medelsbehovet för nästa budgetär till avrundat 34000000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Höjning av grundkapitalet i Nordiska invesleringsbanken för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 34000000 kr.

F 9. Täckande av förluster till följd av vissa statliga garantier

Nytt anslag (förslag) 1 000

Staten lämnar bl. a. garantier för lån som tas upp av privata och statliga förelag samt av organisationer och enskilda personer. För staten uppstår direkta utgifter om garantierna måste infrias till följd av all den som fått en garanti inte fullgör sina förpliktelser. För alt täcka sädana ulgifter har för vissa statliga garanlisystem tagits upp särskilda anslag på statsbudgeten. För andra garantier regleras eventuella förluster i särskild ordning via riksgäldskontoret.

Regeringen har tidigare (prop. 1982/83: 150, bil. I, s. 95) understrukit vikten av att fortlöpande kunna följa verksamheten med statliga kreditgarantier m. m. Därför bör utgifter och inkomster redovisas på ett klart och entydigt sätt. Härvid bör bruttoredovisning tillämpas. Av detta skäl har inrättats särskilda inkomsttitlar för dels influtna avgifter för statliga garantier, dels återbetalning av tidigare infriade statliga garantier.

För alt i fortsättningen få en fullständig bruttoredovisning av den slatliga garantiverksamheten bör ulgifter för i princip samtliga infriade garantier belasta anslag på statsbudgeten. För garantisystem där stora utbetalningar kan bli aktuella bör särskilda anslag under resp. huvudtitel utnyttjas. För de garantier där detta inte är fallet bör utgifterna belasta ett nytt förslagsanslag för täckande av förluster till följd av vissa slatliga garantier. I förslaget till statsbudgeten för nästa budgetår bör därför anslaget föras upp med endast ett formellt belopp av 1000 kr.

Jag hemställer alt regeringen förslår riksdagen

att till Täckande av förluster tillföljd av vissa statliga garantier för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 115

Bilaga 9.1

Sammanfattning av betänkandet (Ds Fi 1983:2) Konsumentombudsmannens ställning avgivet av en särskild utredare'

Denna utredning kom till sedan riksdagen vid 1980/81 ärs riksmöte funnit det befogat att ta upp frågan om KO-ämbetets relation till KOV till förnyad prövning.

KO:s uppgifter regleras i främst marknadsföringslagen (MFL) och lagen om förbud mot oskäliga avtalsvillkor (AVL). Denna lagstiftning bör enligt direktiven utgöra utgångspunkt för min utredning. En annan utgångspunkt är att KOV är den centrala förvaltningsmyndigheten för konsumentfrågor.

I KOV:s uppgifter ingär atl kartlägga konsumenternas situation och atl söka påverka marknadsföring och produktutformning pä ett sätt som främjar konsumenternas intressen. Utgångspunkten för det producentpåverkande konsumenlpolitiska arbetet är alt i första hand söka åstadkomma förbättringar genom förhandlingar och överenskommelser med företagen. Verkets marknadsinriktade aktiviteter kan resultera i överenskommelser med näringsidkarna och riktlinjer för marknadsföring och produktutformning. KO skall självständigt och under eget ansvar avgöra ärenden avseende tillämpningen av MFL och AVL. Del gäller även när ett ärende är på förhandlingssiadiet och oavsett om beslut fattas om atl väcka talan vid marknadsdomstolen.

Enligt instruktionen för KOV är verkets generaldirektör också KO. Av lagen om marknadsdomstol m. m. framgår atl KO skall vara lagkunnig. De s. k. formella KO-uppgifterna enligt lagstiftningen (all föra talan i marknadsdomstolen, atl utfärda förelägganden och atl pröva älalsärenden) handläggs inom KO-sekretarialel. Den helt övervägande delen av de drygt 4000 ärenden som varje år anmäls av konsumenter till KOV - eller KO -bereds och avgörs i huvudsak av verkels sakbyräer. Generaldirektö-ren/KO har således i flertalet anmälningsärenden delegerat befogenheten att fatta beslut till byråerna.

En viktig del av underiaget för KOV:s riktlinjearbete härrör från förmedlingar och utredningar i anslutning till handläggningen av anmälningsärenden. Förslag till riktlinje underställs stf KO för granskning och kommentarer. Sedan slutförhandling hållits med företag/branschorganisationer fastställs riktlinjen av KOV:s styrelse eller, i undanlagsfall, av generaldirektören.

Till grund för en utvärdering av erfarenheterna från tiden efter sammanslagningen av KOV och KO harjag genom intervjuer inhämtat synpunkter frän personer som bedömts ha kunskap om KOV/KO:s verksamhet och organisation. Samtliga intervjuade tjänstemän hos KOV anser att nuvaran-

' f. d. landshövdingen Erik Huss.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 116

de organisation bör bibehållas. Samma entydiga uppfattning redovisas av företrädarna för såväl de centrala löntagarorganisationerna som de berörda personalorganisationerna. Av intervjuade ämbetsmän utanför KOV förordar flertalet en självständig KO-funktion. Näringslivet redovisar olika uppfattningar i frågan. De borgerliga partiernas företrädare förordar med varierande motiveringar någon form av organisationsförändring, medan socialdemokraternas företrädare vill ha kvar nuvarande ordning. Enligt en nästan samstämmig bedömning bör den som innehar tjänsten som generaldirektör och KO vara "kvaliflcerad jurist".

Den nuvarande organisationen har ansetts kunna medföra problem ur rättssäkerhetssynpunkt därigenom alt normgivnings- och åklagaruppgif-lerna förenas hos KOV/KO. Den likställdhet som skall råda i domstol mellan åklagare och motpart kan uppfattas som rubbad om åklagaren har normgivningsmakt i tvistefrågan.

KO fick vid ämbetets tillkomst en aktiv konsumentpolitisk uppgift. Köfunktionen är nu integrerad i KOV:s utredande och förhandlande verksamhet. Otvivelaktigt har KO-ämbetet efter sammanslagningen fåll en mindre framträdande personlig profil än det hade tidigare. Genom riktlinjeverksamheten och på andra sätt medverkar KOV lill att utveckla regler för företagens marknadsföring. Verkschefen i KOV, tillika KO, och KOV:s styrelse anger arbetets inriktning och beslutar om innehållet i de enskilda riktlinjerna. När en riktlinje har blivit fastställd, kan man förutsätta atl KO häller fast vid riktlinjen även när han utför talan inför marknadsdomstolen.

Jag har särskilt övervägt om rättssäkerhetsskäl kan anses tala för all nuvarande ordning bör ändras. Vid bedömningen av kravet på rättssäkerhet harjag utgått frän de principer som kommer till uttryck i grundlagen och i statsförvaltningens faktiska organisation. Grundlagen söker skilja mellan ä ena sidan de beslutande politiska organens normgivande uppgifter och å den andra sidan myndigheternas tillämpande och verkställande funktioner. På myndighetsnivå finns det inga fastlagda organisationsprinciper som kräver att föreskrifter och bestämmelser vid myndighetsutövning prövas av annan än den som utfärdat normen. En översiktlig genomgäng av några exempel pä faktiskt tillämpad organisation i statsförvaltningen visar emellertid att såväl normgivnings- som tillsyns- och tillämpningsfunktioner organiseras pä olika sätt hos förvaltningsmyndigheter. Det är inte bara rättssäkerheten utan även effektiviteten i hushållningen med knappa resurser som avgör vilken organisation som väljs.

Huvudinvändningen mot påståendet alt den nuvarande KOV/KO-orga-nisationen skulle innefatta en diskutabel hopkoppling av normgivnings-och åklagaruppgifter är att riktlinjerna inte är rättsregler ulan rekommendationer för företagens marknadsföring och produktutformning. Riktlinjerna har endast den "rättsverkan" att, om de inle följs, KO kan komma atl instämma det berörda företaget till marknadsdomstolen, som har lill uppgift atl utforma rättsligt bindande regler och som därvid är obunden av

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9 117

riktlinjerna. Jag vill emellertid tillfoga, att uppfattningen att KO - genom sin anknytning till KOV:s riktlinjeverksamhet inte skulle vara likställd med sin motpart i domstolen kan förklaras av att det i varje fall tidigare synes ha rått viss oklarhet om riktlinjernas rättsliga karaktär.

Det kan också påpekas all de tvångsmedel som KO förfogar över är svagare än allmänne åklagarens. Det förhällandet att det producentpåverkande arbetet förutsätts bedrivas i första hand med sikte pä att genom förhandlingar nä överenskommelser med företagen skiljer i hög grad KO:s verksamhet från en allmän åklagares.

Det ur effektivitetssynpimkt avgörande argumentet är enligt min mening alt en ökad självständighet för KO måste leda lill att KOV och KO stundom kommer till olika uppfattningar i sakfrågan, vilket medför minskade möjligheter att effektivt företräda konsumentintresset. Jag anser därför att effektivitetsskäl talar för atl det bör finnas endast en ansvarig myndighet för det producentpåverkande arbetet och den däri ingående utrednings- och förhandlingsverksamheten.

Sammanfattningsvis kan jag inte finna att rättssäkerhetsskäl motiverar en ändring av nuvarande ordning. Effektivitetsskäl talar för en fortsatt samordning av den producentpåverkande verksamheten. Samtliga de organisationsallernaliv som kan tänkas med en mer självständig KO-funktion medför komplikationer utan atl uppvägas av uppenbara fördelar. Det har inle heller visats på några sådana påtagliga nackdelar med nuvarande ordning alt en organisationsförändring år motiverad. Min slutsats är därför alt tillräckliga skäl saknas att ändra den nuvarande organisationen.

En nackdel med nuvarande ordning är alt den begränsar urvalet av personer som kan komma i fråga till posten som verkschef. Ett alternativ som gör det möjligt att utse annan person än en "kvalificerad jurist" till generaldirektör är att personalunionen upplöses sä att stf KO förordnas som KO ulan större förändringar i övrigt. Ett annat alternativ är att KO konstitueras som egen myndighet med enda uppgift all svara för de s. k. formella KO-funklionerna.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9

118 Bilaga 9.2

1    Förslag till

Lag om ändring i tullagen (1973:670)

Härigenom föreskrivs att 18 och 23 §§ tullagen (1973:670) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

18§

Generaltullstyrelsen får föreskriva att tull och annan införselavgift får betalas enligt särskild tullräkning.

Särskild tullräkning fär utfärdas gemensamt för flera beslut. Räkningen skall betalas inom den tid som generaltullstyrelsen bestämmer, dock ej senare än en månad från den dag då räkningen utfärdades.

Särskild tullräkning får utfärdas gemensamt för flera beslut. Räkningen skall betalas inom den tid som generaltullstyrelsen bestämmer, dock ej senare än en månad från den dag då räkningen utfärdades. Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, generaltullstyrelsen får föreskriva att en särskild avgift skall erläggas för sådan räkning.

Särskild tullräkning får utställas pä ombud som avses i 7 § andra stycket, om ombudet åtagit sig betalningsansvaret.

23 §'

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter i fråga om förfarandet vid utförsel och vid återbetalning av eller befrielse från tull eller annan införselavgift på grund av utförsel eller därmed jämställd åtgärd.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter i fråga om förfarandet vid utförsel och vid återbetalning av eller befrielse frän tull eller annan införselavgifl pä grund av utförsel eller därmed jämställd åtgärd. Därvid får föreskrivas att den för vars räkning vara utförs ur landet skall avlämna faktura eller motsvarande handling saiiit uppge fakturanummer och varumottagare i exportanmälan för varan när denna anmäls till utförsel.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. ' Senaste lydelse 1976:532.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 9 Register

Sid 1 Översikt

119

Anslag kr.

A. Finansdepartementet m.m.

11 Finansdepartementet

12 Finansråd/ekonomiska attachéer

12 Kommittéer m.m.

13 Extra utgifter

39548000

1867000

21300000

795000

63510000

14 B. Skatte- och indrivningsväsen

16 Riksskatteverket

19 Lokala skattemyndigheterna

38 Kronofogdemyndigheterna

58 Stämpelomkostnader

58 Kostnader för årlig taxering m. m.

59 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m.

255983000 750535000 531633000 2624000 117000000

37400000 1695175000

61   C. Pris-, konkurrens- och konsumentfrågor

63 Marknadsdomstolen

64 Näringsfrihetsombudsmannen

65 Statens pris- och kartellnämnd 67 Konsumentverket

71   Allmänna reklamationsnämnden

2 292000

6005000

34275000

43 215000

7881000

93668000

73 D. Vissa centrala myndigheter m.m.

73  Byggnadsstyrelsen	1000
84  Inköp av fastigheter m.m.	50000000
85 Tullverket:
85      Förvaltningskostnader	671522000
95      Drift och underhåll av teknisk materiel m. m.	51354000
96      Anskaffning av viss materiel	3425000
96      Vissa byggnadsarbeten vid tullverket	3 200000
97  Konjunkturinstitutet	12924000
99 Myntverket:
99      Förvaltningskostnader	8280000
100     Uppdragsverksamhet	1000
101      Utrustning	520000
101   Bankinspektionen	1000
104  Försäkringsinspektionen	1000
105  Statens krigsförsäkringsnämnd m. m.	67000
106 Statens förhandlingsnämnd	3650000
	804946000

Prop. 1983/84:100    Bilaga 9

120

108 E. Bidrag och ersättningar till kommunerna

108  Ersättning till Trelleborgs kommun för

mistad tolag 108  Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.

116000 10811000000*

10811116000

109 F. Övriga ändamål

109  Kostnader för vissa nämnder

109 Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m.

110 Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon

110 Bidrag till vissa investeringar

111 Exportkreditbidrag

112 Lönsparande m.m.

113 Information om allemanssparandet

114 Höjning av grundkapitalet i Nordiska investeringsbanken

115 Täckande av förluster lill följd av vissa statliga garantier

20000

170000

13 200000

100000

1000

200600000

5000000

34000000

1000 253092000

115  Bilaga 9.1     Sammanfattning av betänkandet (DsFi 1983:2) Konsumentombudsmannens ställning avgivet av en särskild utredare

118  Bilaga 9.2     Förslag till Lag om ändring i lullagen (1973:670)

Totalt för finansdepartementet

13721507000

*Beräknat belopp

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

Bilaga 10 till budgetpropositionen 1984 Prop. 1983/84:100

Bilaga 10

Utbildningsdepartementet

ÖVERSIKT

Till utbildningsdeparlemenlets verksamhetsområde hör skolväsendet, högskoleutbildningen, forskningsfrågor, vuxenutbildningen, studiestödet, kulturverksamheten, massmedier och iniernalionelll kulturutbyte.

Budgetförslaget inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde präglas av en strävan atl så långt del är möjligt värna om verksamheternas kvalitet och om deras förutsättningar atl positivt bidra till den långsiktiga utvecklingen. Utrymme för angelägna insatser skapas genom omdispositioner av tillgängliga resurser.

Inom grundskolan står f. n. frågor om innehåll och kvalitet i centrum. Svenskämnets situation och kulturens ställning i skolan är frågor som här måste uppmärksammas liksom den s. k. utslagningen av elever. En omfattande satsning görs pä dataområdet. Viss undervisningslid föresläs avsättas för dataundervisning på högstadiet. Reformen skall genomföras successivt under tre år fr. o. m. budgetåret 1984/85. Som en stimulans till kommunerna föreslås atl dessa skall få statsbidrag till inköp av datorutrustning och programvara till alla högstadieskolor. Statsbidrag föreslås utgå med hälften av de beräknade kostnaderna för detta ändamål under en treårsperiod. Vidare föreslås att särskilda medel anslås dels för information och utvecklingsarbete med inriktning på dalaundervisning, dels för stöd till produktion av läromedel inom området.

Nära nog hela ungdomsgruppen fortsätter i dag, direkt efter grundskolan eller efter en tids uppehåll, sina studier i gymnasieskolan. Gymnasieskolan måste därför anpassas till alla ungdomars behov och förutsättningar. Det gäller i fråga om både innehåll, organisation och arbetssätt. En särskild proposition om reformering av gymnasieskolan kommer atl presenteras under våren 1984. Där kommer atl föreslås mål och riktlinjer för del fortsatta reformarbetet samt initieras försöksverksamhet och utvecklingsarbete.

Förslag läggs nu fram som innebär en omprövning av systemet med-självstudietimmar ("lärarlösa lektioner"). Vidare föreslås två ärs obligatorisk svenska pä de tvååriga linjer som inte har detta samt särskilda medel för stödåtgärder i samband härmed. Försök med esieiisk-prakiiska linjer föreslås. En fortsatt satsning görs på datautrustning.

För den grundskoleanknutna delen av gymnasieskolan föreslås en dimensionering som innebär alt ambitionsnivån för läsåret 1984/85 höjs frän i 1    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 2

budgetpropositionen 1983 angivna 108,7% av anlalel 16-äringar till 110,0%. Ett bemyndigande att, om arbetsmarknadsskäl sä påkallar, medge alt totalramen utökas begärs även för budgetåret 1984/85.

Lärlingsutbildningen föreslås bli ett reguljärt inslag i utbudet av gymnasieutbildning. Vissa förändringar i utbildningen föresläs i samband därmed.

Medel beräkas för uppföljningsätgärder motsvarande 16000 16-17-äring-ar. Alla ungdomar under 18 år som inte har arbete eller utbildning skall kunna erbjudas en ungdomsplats.

En särskild proposition kommer att läggas under våren 1984 med förslag till förstärkt studiehjälp för elever med särskilt behov av stöd.

Betydelsen stryks under av atl gymnasieskola och högskola ses i ett sammanhang när det gäller att utveckla kortare utbildningar inom det tekniska området. Ytterligare insalser pä detta område aviseras.

Antalet nybörjarplatser inom grundläggande högskoleutbildning föresläs budgetåret 1984/85 ligga pä oförändrad nivå, dvs. 2 300 nyböijarplalser över den nivä som gällde 1981/82, då satsningen för all möta den s.k. ungdomspuckeln inleddes. Nya platser förelås i första hand inom områdena teknik, data och ekonomi. En ny allmän utbildningslinje, konserva-lorslinjen, föresläs starta budgetåret 1985/86. Bland övriga förslag kan nämnas en ny påbyggnadslinje i bioteknik. Fler platser föreslås tillkomma inom yrkesteknisk högskoleutbildning. Höjda kostnadsramar föreslås för enstaka kurser inom bl. a. det tekniska området.

En forskningspolitisk proposition kommer alt läggas fram under våren 1984. Frågor som rör forskning behandlas därför i huvudsak inle i delta budgetförslag.

Vägledande för förslagen om vuxenutbildning är att utbildningens volym skall upprätthållas. Regeringen begär fortsatt bemyndigande att tillskapa särskilda kurser för arbetslösa inom kommunal vuxenutbildning och vid folkhögskolor. Studieförbundens verksamhet - studiecirklar och kulturverksamhet - skall i stort ha oförändrad omfattning under nästa budgelår. Kompensation ges för ändrade regler för utbetalning av statsbidrag. Då det gäller folkhögskolorna innebär förslagen framför allt ell väsentligt förbättrat stöd till de döva och hörselskadade samt särskilda insatser för vissa andra folkhögskolor. 1 fråga om det särskilda vuxenstudieslödel föresläs atl stödet skall differentieras ytteriigare.

Budgetförslaget för kultur innebär en kraftig satsning på konstnäriig utsmyckning av den offenfliga miljön. Ökade resurser föresläs för barnkultur genom stöd rill Riksteatern, Rikskonserler, Riksutställningar och lill de fria grupperna. Ett stöd för att förverkliga Arbetets museum i Norrköping föreslås. En särskild proposition om regionalisering av verksamheten vid regionmusiken och Rikskonserler planeras.

Inom medieområdet pågår f. n. ett omfallande utredningsarbete som senare kommer atl kräva ställningstaganden i flera betydelsefulla frågor. I

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 3

det nu aktuella budgetförslaget permanentas fraktslödet för film och utvidgas till att omfatta smäbiografer i hela landet. Vidare föreslås talboks- och punktskriftsbibliotekel få ansvaret, för medlen för studielilteraturfram-ställning för synskadade högskolestuderande samtidigt som bl.a. dessa medel förstärks.

Ekonomiskt utrymme för reformer inom departementets verksamhetsområde skapas främst genom följande omprioriteringar. Den utökning av resurserna för tillvalsämnen på grundskolans högstadium fr. o. m. 1984/85, som tidigare beslutats, slopas. Som följd av ändringarna inom lärlingsutbildningen i gymnasieskolan dras statsbidraget till tredje året i utbildningen in. Vidare slopas statsbidraget till primärkommunernas inbyggda utbildning på värdområdet i gymnasieskolan. Inom högskolan minskas antalet utbildningsplatser inom vissa områden. För dagstidningar som är storstadstidningar försvinner möjligheten att få reducerat produktionsbidrag.

En del av det resursutrymme som uppstår lill följd av riksdagens beslut att minska resurstilldelningen till mindre väl fyllda grupper i gymnasieskolan tas nu i anspråk. Detsamma gäller en del av det resursutrymme som skapats genom riksdagens beslut om ändrade regler för studiemedel till 18-19-äringar.

Totalbeloppen för de olika anslagsgrupperna framgår av nedanstående tabell.

De redovisade beloppen inkluderar inte medel anvisade pä tilläggsbudget. Del bör vidare påpekas att beloppen för budgetåren 1983/84 och 1984/85 inte är helt jämförbara, eftersom vissa anslag tillkommit resp. utgått. Vidare här överföringar gjorts mellan olika anslag. Vid jämförelser med tidigare års anslag bör även observeras att det fr.o.m. budgetåret 1984/85 inom utbildningsdepartementets huvudtitel kommer all införas en ny litteraordning.

Bland förändringarna kan nämnas att anslagen till Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning samt anslaget Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer m.fl. överförts från littera F Kulturverksamhet m.m. till femte huvudtiteln. Från littera F har vidare till littera G Massmedier m.m. förts anslagen till Arkivet för ljud och bild. Anslaget Ulrustningsnämnden för universitet och högskolor har förts från littera D Högskola och forskning liH littera I Investeringar m. m. Vidare bör noteras alt anslagen till forskning m.m. under littera D är en s.k. utbrytningspunkt, där medel endast preliminärt beräknats i avvaktan pä särskild proposition. Andra utbrytningspunkter är anslagen B 18. Fristående skolor på gymnasial nivå, E 3. Studiehjälp m.m. saml H 5. Nordiska ministerrådets kulturbudget.

Större delen av radio- och TV-verksamheten finansieras med medel ur radiofonden. För budgetåret 1984/85 föreslås där medelsanvisningar om sammanlagt 2 179 milj. kr. Under budgetåret 1982/83 har ur behållningen av de särskilda lotterier som anordnats till förmän för konst, teater och

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 4

andra kulturella ändamål beviljats bidrag med sammanlagt 6765000 kr., varav 4035000 kr. avser byggnadsarbeten inom teater-, dans- och musikområdet, 2 550000 kr. avser investeringsändamäl inom konst-, musei- och arkivområdet och 180000 kr. andra investeringsändamäl inom kulturområdet.

		Belopp i m	ilj. kr.
		Anvisat	Förslag	Förändring
Lillera Anslagsgrupp		1983/84	1984/85
A	Utbildningsdepartementet	45,0	41,9	-	3,1
B	Skolväsendet Centrala och regionala	17 913,2	17 989,3	+	76,1
	myndigheter	277,1	305.5	+	28,4
	För skolväsendet gemen-
	samma frågor	264,4	284,4	+	20,0
	Del obligatoriska skol-
	väsendet m. m.	13 190.2	13 101.2	-	89,0
	Gymnasiala skolor m. m.	3993,8	4133,1	+	139,3
	Investeringsbidrag	187,7	165,1	-	22.6
C	Vuxenutbildning	2 205,5	2310,5	+	105,0
D	Högskola och forskning Centrala och regionala	6 096,2	6 360,9	+	264,7
	myndigheter	91,3	96,3	+	5,0
	Grundläggande högskole-
	utbildning	3 683,3	3 943.0	+	259,7      ■
	Forskning m. m.	2321,6	2321,6		C
E	Studiestöd	5 768,8	6433,1	+	664,3
F	Kulturverksamhet m. m.	1 347,7	1 392,2	+	44,5
	Allmän kulturverksamhet m. m.	123,3	158,4	+	35,1
	Teater, dans och musik	653,3	643.1	-	10.2
	Bildkonst	26.6	36,8	+	10,2
	Arkiv	80,9	83,0	+	2,1
	Kulturminnesvård	59,9	62,3	+	2,4
	Museer och utställningar	240.9	263,3	+	22,4
	Ungdoms- och nykterhets-
	organisationer	162,8	145,3	-	17,5
G	Massmedier m.m.	661,0	679,0	+	18.0
	Film m. m.	35,9	44,4	+	8,5
	Dagspress och tidskrifter	531,9	536,9	+	5,0
	Litteratur och bibliotek	93,2	97.8	+	4.6
H	Internationellt-kulturellt samarbete	91,7	80,4	-	11,3
I	Investeringar m. m.	242,0	586,5	+	344,5
Totalt för utbildningsdepartementet		34371,1	35873,9	4-1502,8

' Förslag om forskning m. m. läggs fram i en forskningspolitisk proposition under våren 1984.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 5

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-12-22

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén såvitt avser frågorna under Inledning punkterna 1, 2.1, 4, 5, 6, 7, 8.1, 8.2, 8.3.1, 8.3.3, 11. I l.l, 11.1.2 11.2, 11.3 lillera A, B vad avser punkterna 17-22, C, D vad avser punkterna 1-14, E,HochI;

statsrådet Göransson såvitt avser frågorna under Inledning punkterna 2.2,3,8.3.2,9, 10, 11.l.l, 11.4, littera B vad avser punkterna 1-16, F och G;

statsrådet 1. Carlsson såvitt avser frågorna under lillera D punkten 15

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Åttonde huvudtiteln

INLEDNING 1.    Allmänt

Utbildnings- och forskningspolitiken har en strategisk roll i regeringens politik för all bygga Sverige starkt igen. Utveckling av våra samlade kunskaper är en av förutsättningarna för att långsiktigt lösa de ekonomiska svårigheterna. Utbildning och forskning har en nyckelroll som drivkraft i samhällsutvecklingen. Detta gäller den tekniska, ekonomiska och industriella utvecklingen, liksom den sociala och kulturella. Även kulturpolitiken har en viktig roll för samhälllets förnyelse och utveckling. Den ger bl.a. förutsättningar för en intensiv debatt och ett fördjupat engagemang kring omställningsproblem i samhället.

1 det omedelbara perspektivet innebär regeringens politik för atl återställa den ekonomiska balansen i samhället ett starkt krav på återhållsamhet även för verksamheterna inom utbildningsdepartementets område. Krispolitikens bördor är märkbara för alla medborgare och inom alla samhällsområden. Det budgetförslag som kommer atl redovisas i del följande präglas av alt även utbildnings- och kulturområdena måste lämna

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 6

kännbara bidrag. Strävan har likväl varit - och är - att sä långt det är möjligt värna om verksamheternas kvalitet och om deras förutsättningar att bidra till en positiv långsiktig utveckling. Åtgärder som är av betydelse för att främja en sådan utveckling har därför prioriterats. Utrymme för angelägna insatser har skapats genom omdispositioner av tillgängliga resurser.

Statsrådet Göransson och jag inleder budgetförslaget inom utbildningsdepartementets område med en samlad redogörelse för vilka viktigare åtgärder vi nu föreslår som ett led i den nämnda politiken. Vi ger därvid först som en bakgrund en allmän överblick över hela utbildningsdepartementets område, för att sedan fortsätta med större frågor inom de olika sakområdena. Därefter tar vi upp de enskilda anslagspunkterna. Under dessa lägger vi också fram samtliga förslag till beslut, även i frågor där utgångspunkter och motiveringar redovisats i inledningsavsnitlet.

Statsrådet I. Carlsson avser alt senare återkomma till regeringen med förslag till en forskningspolitisk proposition. Frågor rörande forskning behandlas därför i huvudsak inte i detta budgetförslag.

2.    Vissa övergripande frågor 2.1. Utbildning

Utbildningsområdet har under de senaste årtiondena varit föremål för ett omfattande reformarbete. En grundläggande utgångspunkt för detta har varit alt alla har rätt lill goda kunskaper. Alla människor har också behov av goda kunskaper. Att kunskaper är makt blir alltmer påtagligt i ett komplicerat och högteknologiskt samhälle. Utbildning fär därför inte bli ett privilegium för ett fåtal, utan måste vara en demokratisk rättighet för alla. Möjlighet till utbildning får inte .vara beroende av ekonomiska förhållanden, social och kulturell bakgrund, bostadsorl eller kön.

Utbyggnaden av utbildningssystemet och nya insatser på kulturområdet har bidragit till att väsentligt minska ojämlikheten i samhället. Men ännu finns betydande skillnader i människors förutsättningar att leva ett socialt och kulturellt rikt liv. Välfärden är fortfarande ojämnt fördelad.

Social och ekonomisk bakgrund, föräldrarnas arbetsvillkor och bostadsförhållanden liksom de kulturella traditionerna har fortfarande ett.starkt samband med barnens möjligheter att lyckas i skolan. Dessa och andra faktorer, t.ex. kön, har också stor betydelse för valen av fortsatt utbildning. Även benägenheten att vidareutbilda sig i vuxen ålder styrs i slor utsträckning av social bakgrund och kulturell tradition. Olikheter i materiella villkor har grundlagt skillnader i attityder till utbildning, som i sin tur är en viktig förklaring till att den sociala selektionen i utbildningssystemet

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 7

fortfarande är stark. Att bryta detta negativa mönster är en viktig uppgift för utbildningspolitiken.

Också de som har svagast förutsättningar har rätt till en god utbildning. Genom att insalser för dem prioriteras kan utbildningen bli ett verksamt medel i samhällets jämlikhelssträvanden. Denna målsättning måste prägla såväl innehåll och uppläggning som arbetssätt i alla utbildningar.

Ansträngningarna att bekämpa den s; k. utslagningen i grundskolan har i detta sammanhang en central betydelse. Också behovet av att förnya gymnasieskolan bör ses i bl. a. detta perspektiv. För högskolans del är det angeläget att fortsätta strävandena att tillgodose utbildningsbehov hos också andra studerandegrupper än de traditionella.

En förändring av det inre arbetet i skolan är en förutsättning för att utbildning skall bli en rättighet för alla också i reell mening. Den starkaste utslagningsfaklorn i både grundskolan och gymnasieskolan är brister i baskunskaper och basfärdigheter. Att ge alla elever tillgång till denna grund för skolarbetet är en första förutsättning för att de senare skall kunna lära sig annat. Att värna om och höja utbildningens kvalitet i skolan är därmed en nödvändighet för hela utbildningsområdet. Skolan måste ge en god grund för återkommande utbildning senare i livet.

En viktig faktor i detta sammanhang är studiestödets utformning. Som jag återkommer lill i det följande kan det vara nödvändigt att i ökad utsträckning rikta insatser till grupper som är i särskilt behov av stöd. Därigenom kan en jämnare social rekrytering till högre utbildning stimuleras.

Insatser för dem som har ett sämre utgångsläge ställs ofta i utbildningsdebatten mot insatser för atl låta dem som har särskilda färdigheter eller intressen inom olika områden utveckla dessa. Enligl min mening är detta en konstlad motsättning. En bra skola tar hänsyn till varje enskild elev och hans eller hennes förutsättningar och anpassar sina insatser efter dem. Men den har samtidigt som ett väsentligt mål att ge alla en gemensam bas och bidra till förståelse för enskildas olika förutsättningar och intressen.

Utbildning är samhällets tidsmässigt och ekonomiskt största satsning för den enskilde medborgarens personliga utveckling och förkovran. En hög kunskapsstandard för alla medborgare är emellertid inte bara till nytta för den enskilde i form av höjt självförtroende och möjligheter att utvecklas socialt och kulturellt. Den är också nödvändig med hänsyn till den snabba förnyelsen i samhället och arbetslivet. Det är ell väsentligt jämlikhetskrav att alla kan få sådana kunskaper att de kan ta del av den nya tekniken och påverka den. Att ge barn och ungdomar, men också vuxna, beredskap att möta den tekniska utvecklingen är därför en viktig uppgift för såväl grundskola och gymnasieskola som vuxenutbildning. Om inte utbildningssystemet lyckas med denna uppgift riskerar vi all öka kunskapsklyftorna, både inom och mellan generationer.

Det utbildningspolitiska målet att alla skall få kunskap fär aldrig ges upp.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 8

Tvärtom är denna ambition än mer aktuell i ett snabbt föränderligt samhälle. Samhället har ansvaret/ör att säkra en kvalitativt god utbildning för alla medborgare.

Den tekniska utvecklingen medför att det också från kulturella utgångspunkter finns anledning att ställa krav på utbildningen. Nya sått att distribuera filmer och TV-program kan resultera i atl mediekoncentrationen ökar snabbi och alt del internationella medieutbudet får kraftig dominans över del inhemska. I detta läge behövs del ell slöd åt värt lands levande kultur, som bl. a. innefattar atl skolan lägger större vikl vid atl ge eleverna kullurupplevelser och därmed del av värt eget kulturarv. All stimulera lill eget skapande är i detta sammanhang viktigt.

Utbildning och forskning kan långsiktigt lämna vikliga bidrag lill ansträngningarna atl trygga full sysselsättning och alt stärka och stimulera näringslivets utveckling. Regeringens mål alt åstadkomma en snabb förnyelse av näringslivet i syfte all uppnå ekonomisk tillväxt ställer stora krav på både innehållet i och dimensioneringen av utbildningen. Utbildningssystemet måste vara så dynamiskt och flexibelt men också ha en sä hög kvalitet att del kan tillgodose önskemålen från ett föränderligt arbetsliv. Inte minst gäller detta i förhållande till den tekniska utvecklingen. I det myckel kärva siatsfinansiella läget är det därför nödvändigt att genom omprioriteringar bereda utrymme för reformer med denna inriktning. Sä sker också i del föreliggande budgetförslaget.

Utbildningssystemet utsätts för betydande påfrestningar med hänsyn lill stora demografiska förändringar. Antalet barn i grundskolan minskar nu kraftigt. Dessa minskande åldersgrupper påverkar även gymnasieskolans dimensionering. Samtidigt kommer planeringen av den eftergymnasiala utbildningen att under hela 1980-lalel präglas av den s.k. ungdomspuckeln, dvs. det kraftigt ökade anlalel ungdomar i åldern 18-24 år.

Både dessa demografiska förändringar och de skärpta kraven på effektivt resursutnyttjande innebär atl dimensioneringen av olika utbildningar i större utsträckning måste ses samlat. Del finns anledning lill en ökad samplanering också av innehållet i utbildningar som f. n. bedrivs i skilda former och med olika huvudmän.

Behoven av ett fortsatt reformarbete är inte lika stora inom alla delar av utbildningsväsendet. Inom vissa områden finns i dag påtagliga behov av förändring. Detta gäller t. ex. gymnasieskolan, vars innehåll och organisation behöver förnyas, bl.a. i perspektivet av de förändringar som har genomförts beträffande grundskolan och högskolan. Del gäller också, av liknande skäl, lärarutbildningen. Även i fråga om högskolans lärartjänst organisation finns del behov av förändringar.

Inom stora delar av utbildningsområdet har reformer genomförts under 1960- och 1970-talen. Där finns det anledning alt nu pröva ulfallel av reformerna gentemot de ursprungliga målen. Hit hör vuxenutbildningsom-rädei och principerna för tillträde lill högskolan samt studiestödet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 9

Inom andra områden åter bör huvuduppgiften nu vara alt fullfölja intentionerna i beslutade reformer. Jag tänker här i första hand på grundskolan och på högskolan i stort.

2.2. Kultur och medier

Riktlinjerna för kulturpolitiken lades fasl av 1974 års riksdag, alltså för nästan tio år sedan. Då gjordes för första gången en samlad bedömning av vilka samhällsinsatser som krävs för ett vitalt kullurliv i vilket alla tar del. 1974 års mål för kulturpolitiken har haft stor betydelse för utvecklingen såväl inom det statliga området som i kommuner och folkrörelser. Mälen har skapat enighet och handlingsberedskap inom ett oprövat verksamhetsfält.

Mycket har också ulrållais inom kulturområdet under de senaste tio åren. Nya teatrar, orkestrar och museer har startats på många platser. Folkbiblioteken har alltmer utvecklats till lokala kulturcentra. En uppsökande kulturverksamhet har vuxit fram, tack vare folkrörelsernas och de fria konslnärsgruppernas engagemang. Amalörverksamheien har fåll bredd och kvalitet. Radio- och TV-verksamheten har byggts ul kraftigt utanför Stockholm och samhället har tagit ett ökat ansvar när det gäller produklion av tidningar, lidskrifter, filmer, böcker och fonogram.

1974 ärs kulturpolitiska riktlinjer är allmänt hållna. Yttrandefriheten skall garanteras. Människorna skall ges möjligheter till eget skapande. Kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet skall motverkas. Decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner skall främjas. Eftersatta gruppers erfarenheter och behov skall beaktas. Konstnärlig och kulturell förnyelse skall möjliggöras. Äldre tiders kultur skall tas till vara och levandegöras. Internationellt kulturutbyte skall stimuleras.

Någon konkret och heltäckande utbyggnadsplan antogs inte i samband med det kulturpoliliska beslutet år 1974. Beslutet om mål och riktlinjer var avsett som ett startskott för successiva statliga och kommunala insalser.

Trots det reformarbete som steg för steg har genomförts under de gångna tio åren återstår mycket att göra. 1 några regioner är resurserna goda, i andra alltför begränsade. Inom vissa sektorer av kulturlivet är förhållandena tillfredsställande, på andra häll finns många återstående problem all lösa.

Den ekonomiska situation som landet befinner sig i ger dock inte utrymme för en lika expansiv kulturpolitik som den som fördes under 1970-lalet. Den utveckling som kan ske måste i största utsträckning åstadkommas genom omprioriteringar. Strävan måste dock vara alt inom kulturområdet, lika väl som inom utbildningen eller del sociala området, skapa sådana basresurser att människor oberoende av bostadsort, uppväxtmiljö och erfarenhelsbakgrund får goda möjligheter atl la del i kullurlivet.

Del statsfinansiella läget har lett till atl ett antal kulturinstitutioner har blivit mer benägna att söka kompletterande medel hos näringslivet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 10

Inom vissa områden, exempelvis industriminnesvården och kultur i arbetslivet, kan del vara motiverat att företagen stöder eller helt svarar för kulturverksamheten. Inom andra delar av kulturområdet får vi inte underskatta riskerna för att näringslivsbidrag kan snedvrida kulturinstitutionernas verksamhet, t.ex. genom att tillfälliga evenemang gynnas på bekostnad av basarbetel. Det får naturligtvis inte heller bli sä att näringslivet av kortsiktiga intressen engagerar sig i uppbyggnaden av verksamheter där förutsättningen är att staten - om näringslivet drar sig ur sitt engagemang - dä skulle ta över ansvaret.

Det kan vara naturligt att näringslivet eller andra sponsorer går in i och medverkar i olika projekt. Det är emellertid viktigt att staten och kommunerna behåller ansvaret för kulturens "basresurser" så att institutionerna kan agera självständigt gentemot intressen utifrån. Det är för alt stärka kulturinstitutionernas självständighet som årets budgetförslag innehåller både omfattande reformer och väsentliga modifieringar vad gäller tillämpningen av huvudförslaget.

Ibland påstås det atl 1974 års kulturpolitiska riktlinjer har förlorat sin giltighet i 1980-talets ekonomiska klimat. Jag delar inte denna uppfattning. Strävandena att åstadkomma de förändringar som målformuleringarna ger uttryck för är lika angelägna i ekonomiskt kärva tider. Däremot kan det vara motiverat att - inom den ram som de kulturpolitiska målen anger -precisera vilka insatser som bör ges förtur i ett läge då resurserna är begränsade. Under de närmaste åren bör strävandena framför allt inriktas pä att i den nya mediesituationen slå vakt om mediernas kulturpolitiska roll, att stimulera kulturen i skolan, föreningslivet och på arbetsplatserna samt att bygga ut kulturverksamheten i underförsörjda regioner.

3.    Grundskolan

Jag vill inledningsvis understryka att den svenska skolan generellt sett håller en hög kvalitet också mätt med internationella mätt. Fler elever lär sig mer än någonsin förr. Skolan har goda lärare som utför ett ambitiöst arbete. Arbetssätt och metodik är väl utvecklade. Det är inte utan skäl som Sverige under en stor del av efterkrigstiden tjänat som ett föredöme på skolområdet för många andra europeiska länder.

Att den generella bilden av svensk skola är positiv innebär inte atl det inle i vissa avseenden finns problem och brister. Många elever lämnar grundskolan efter att ha avbrutit skolgången i förtid eller utan att ha deltagit i undervisning i läroplanens alla ämnen. Även om flertalet elever lämnar skolan med goda kunskaper i de flesta avseenden finns del områden där de har brister i sina kunskaper. Ett grundläggande medborgeriigt krav på skolan måste vara att alla elever uppnår vissa grundläggande mål.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 11

Detta förutsätter enligt min mening att samhället utanför skolan har en realistisk syn på skolans möjligheter, sä att skolan inte ges vidare uppgifter eller omfattas av större förväntningar än den kan klara.

Som exempel pä orealistiska förväntningar villjag nämna de många nya uppgifter som undervisningen i svenska fått sig ålagd i de senaste läroplanerna. Den viktiga funktion skolan har att intressera eleverna för litteratur och ge dem goda läsvanor har till följd av detta i mänga fall kommit atl fä för litet utrymme. Därtill kommer att den tid som slår till svenskämnets disposition har minskats. Mot bakgrund av att 1980 ärs läroplan för grundskolan (Lgr80) ännu inte gällt mer än ett drygt läsår är jag inte beredd att f. n. föreslå några ändringar i kursplaner eller i timfördelningen mellan olika ämnen. I samband med läroplansöversyner i framtiden bör dock svenskämnets situation uppmärksammas. Redan nu är del angeläget atl lokalt inom skolväsendet vidta de ätgärder som är möjliga inom ramen för den gällande läroplanen. Till de viktigaste hör att varje enskild lärare i sin planering inför läsåret gör klart för sig vad som är "basen" inom resp. ämne och ger denna bas tillräckligt utrymme.

En sådan inriktning mot en ökad betoning av baskunskaper och basfärdigheter har ett starkt stöd i Lgr80. För att denna inriktning skall få full genomslagskraft är det väsentligt att den följs upp i de delar av läroplanen som består av kommentarmaterial och lokala arbetsplaner. Jag har erfarit att skolöverstyrelsen (SÖ) under är 1984 kommer att publicera ett kommentarmaterial om läsning och litteraturundervisning i skolan. Jag räknar med att detta material kommer att ge en god grund för att åstadkomma en höjd kvalitet i ämnet svenska, bl.a. genom att kunna ligga till grund för aktiviteter inom ramen för det lokala utvecklingsarbetet.

Kvalitetskravet måste ställas högt också när det gäller den del av innehållet i skolans verksamhet som fastställs lokalt. Den ökade lokala friheten att utforma grundskolans innehåll beträffande t. ex. tillvalsämnen och fria aktiviteter bör inte användas lill att erbjuda eleverna valalternafiv som är utformade så, eller presenteras pä ett sådant sätt, alt deras huvudsakliga lockelse för eleverna är att de uppfattas som lätta och mindre arbetskrä-vande. Tillvalsämnen som fastställs lokall måste enligt min mening utformas sä att de kräver samma arbetsinsats som de traditionella tillvalsämnena, även när de har en praktisk inriktning. När det gäller fria aktiviteter vill jag understryka att Lgr80 innebär en stark betoning av samspelet mellan dessa och den ämnesbundna undervisningen.

Lgr80:s målsättning att lillvalsämnen skall utformas sä atl de kan förväntas få en könsmässigt jämn rekrytering har enligt min mening i vissa fall kommit att fä en alltför snäv tolkning. Det finns därför anledning att betona att jämställdhetsmålet måste ses i ett längre tidsperspektiv än frän ett läsår till ett annat. Syftet att t. ex. få fler flickor all intressera sig för ett tillvals-ämne som teknik kan ju inte uppnås genom att undervisning inte alls anordnas i detta lillvalsämne på den grunden alt del i huvudsak lockar

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 12

pojkar. I stället bör positiva metoder såsom information och aktiv studievägledning användas. Det bör härvid vara möjligt all hämta erfarenheter frän de projekt inriktade pä flickors teknikintresse som bedrivs inom ramen för regeringens induslrikampanj.

Ett annat område som sammanhänger med kvaliteten i skolan gäller kulturens ställning i undervisning m. m. Under kulturavsnillel kommer jag alt presentera vissa ätgärder för att stärka den roll som kultur bör spela i skolan. Denna satsning pä kulturen i skolan fär dock inte bara bli en fråga om att tillföra extra resurser. Risken finns dä att kulluren ses som en avgränsad verksamhet i skolan, riktad till vissa elever med speciella intressen. Kulturarbetet i skolan får inte bli något vid sidan av den vanliga verksamheten, utan måste bli ett normall inslag i undervisningen. Redan i dag har skolan stora möjligheter som kan utnyttjas i detta syfte. Del gäller de ordinarie ämnena där t.ex. en satsning på all stärka litteraturens roll inom ämnet svenska självfallet är en viktig kultursatsning. Den inriktning som ämnet bild fått i LgrSO ger detta ämne en viktig kullurroll i skolan. Genom atl musikundervisningen fr.o.m. läsåret 1982/83 kan bedrivas i mindre grupper kan också kvaliteten i delta ämne höjas.

En viktig roll för kulluren i skolan kan självfallet också de delar av läroplanen spela som fastställs lokalt. Det gäller lillvalsämnena, där t.ex. alternativ som bygger på sång och musik pä många håll säkert skulle kunna vara ett sätt atl tillgodose det kraftigt ökade intresse för musik som f. n. finns, ett intresse som bl.a. kommit till uttryck i förslag från ett antal kommuner om inrättande av särskilda musikklasser. Fria aktiviteter kan vidare ge utrymme för en nära samverkan mellan skolan och del lokala kulturlivet. Att låta den kommunala musikskolan bli en del av skolans ordinarie verksamhet inom t. ex. samlad skoldag kan också vara ett sätt atl garantera musikskolan elevunderlag även i lider av ekonomisk åtstramning i kommunerna, samtidigt som alla elever pä del sätlel kan näs av verksamheten.

Kvalitet i skolan fär inte bli nägot som gäller bara vissa elever. Alla elever måste ha rätt att fä en god utbildning. Lösningen för de elever som har del svårast i skolan kan därför aldrig fä bli atl de skiljs ul från skolan och lämnas ulan hjälp. Skolan måste till del yttersta anstränga sig atl hålla kvar också de elever som starkast söker bryta sig loss genom skolk m. m. Delta ställer stora krav pä alla inblandade parter i skolan, inte minst pä lärarna.

Den s.k. utslagningsgruppen inom utbildningsdepartementet, som jag tillsatte i november 1982 med uppdrag all kartlägga utslagningen i grundskolan, lämnade i början av november 1983 sitt betänkande (SOU 1983:63) Utslagningen i grundskolan. Gruppen konstaterar all del är myckel svårt, om ens möjligt, atl åstadkomma en bestämd definition av vad "utslagning" i grundskolan egentligen är för något. En elev kan lämna grundskolan med ett fullständigt betyg och med kompelens atl söka vidare till gymnasiesko-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 13

lan, men med kunskaper som inte alls motsvarar läroplanens krav. En annan elev kan sakna betyg i ämnet idrott men ha högsta betyg i alla övriga ämnen, vilket innebär att han har en formellt ofullständig grundskoleutbildning.

Mot denna bakgrund måste man enligt min mening vara försiktig med alltför snabba slutsatser om utslagningen i grundskolan. Till skillnad frän vad som kom att bli den allmänna uppfattningen under den debatt som fördes förra hösten visar utslagningsgruppens rapport att den "utslagning" som tar sig uttryck i form av skolgångsbefrielse, anpassad studiegäng och särskild undervisning inte ökat under senare år. Utslagningen i grundskolan är således inte ett kvantitativt problem i betydelsen att en allt större del av eleverna i grundskolan skulle "slås ut". Vad som däremot enligt min mening måste uppmärksammas är det kvalitativa problem som består i alt skillnaderna mellan olika kommuner och skolor är mycket stora när del gäller förekomsten av olika åtgärder. Exempelvis redovisas i en stickprovsundersökning att 20 procenl av rektorsområden med högstadium inte har en enda elev med anpassad studiegång, medan 5 procent av rektorsområdena har en frekvens av mer än 10 procenl elever med sådan studiegång. Gruppen har i sin analys av dessa skillnader inte funnit att de kan förklaras med de närmast till hands liggande omständigheterna såsom skillnader i social miljö runt skolorna eller i elevernas sociala bakgrund.

Jag menar att en av de viktigaste uppgifterna pä skolområdet under de närmaste åren måste vara alt undersöka orsakerna till atl elever lämnar grundskolan med ofullständig utbildning och därvid inte minst alt försöka analysera de skillnader som finns mellan olika skolor. För att lägga en grund för en debatt i denna fråga och för alt fä en bred belysning av det material som utslagningsgruppen tagit fram har gruppens rapport sänts ut lill alla skolstyrelser och rektorsområden i grundskolan med möjlighet för dem att inkomma med synpunkter till i mitten av april 1984. Jag kommer därefter atl ta ställning till den fortsatta beredningen av dessa frågor.

Jag vill dock redan nu understryka vad som sägs i Lgr80 om att undervisningen måste utformas sä att alla elever kan uppleva den som stimulerande. Detta innebär bl. a. att undervisningen inte får utformas så abstrakt atl vissa elever inte upplever den som meningsfull. Skolan måste med nödvändighet ha en omfattande teoretisk undervisning. Även teoretiskt stoff kan dock i stor utsträckning förmedlas till eleverna på ett konkret sätt med hjälp av praktiska tillämpningar. En sådan inriktning slår enligl min mening inte i strid med kravet på kvalitet i undervisningen, ulan kan tvärtom medverka till alt hos många elever, som i dag lämnar grundskolan med dåliga kunskaper, skapa en bättre motivation och därmed minska utslagningen. En inriktning mot ökad praktisk tillämpning av teoretiska kunskaper kan också för de elever som i och för sig klarar en renodlat teoretisk undervisning innebära en breddning av perspektiv och ett befästande av kunskaper.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 14

Ambitionen att få också elever som är svagt motiverade atl uppleva skolan som meningsfull understryker behovet av att fördjupa kontakterna mellan skola och arbetsliv. Att skolan knyts närmare arbetslivet, genom praktisk arbetslivsorientering och arbetslivsanknutna inslag i undervisningen, kan vara en åtgärd som förebygger vantrivsel hos eleverna, något som i sin förlängning ofta leder till utslagning från skolan i form av anpassad studiegång eller skolk.

Utslagningsgruppens rapport ger anledning för mig att ånyo betona vad jag sade i 1983 års budgetproposition om fördelning och användning av skolans resurser. Gruppens konstaterande att det redan på lågstadiet är möjligt att identifiera flertalet av de elever som blir "utslagna" på högstadiet understryker således enligt min mening ytterligare de krav som måste ställas på en behovsinriktad användning av resurserna. Vissa rapporter frän bl.a. SÖ tyder pä atl del generellt sett fortfarande finns betydande brister när det gäller att uppnå tillräcklig grad av behovsinriktning vid resursfördelningen. Rapporter från enskilda län visar dock att många skolstyrelser målmedvetet arbetar för alt leva upp till kraven på atl resurserna skall fördelas behovsinriklat. SÖ och Svenska kommunförbundet har rill-sammans utarbetat ett informationsmaterial om resursanvändning i grundskolan som riktar sig till ledamöter i skolstyrelser och länsskolnämnder. Avsikten med detta material är att stärka skolstyrelsernas och länsskolnämndernas möjligheter att ta ett reellt ansvar för skolans utveckling.

Att skolstyrelsen fördelar resurser efter behov till skolor och rektorsområden är emellertid inte tillräckligt. Samma medvetna strävan atl de största resurserna skall nå de klasser och elever som har de största behoven måste prägla också användningen av resurserna inom varje enskild skola. Jag räknar med att den debatt, som jag hoppas skall bli resultatet av utslagningsgruppens rapport, skall leda till att ökad uppmärksamhet ägnas dessa frågor också lokalt inom skolväsendet.

. Antalet elever i grundskolan kommer all fortsätta alt minska kraftigt åtminstone fram till första hälften av 1990-talet. Denna förändring av elevunderlaget kommer att få konsekvenser för grundskolan i olika avseenden. Underlaget för lärares tjänstgöring kommer att minska i huvudsak proportionellt med minskningen i elevunderlaget. Behovet av lärartjänster kan för landet som helhet väntas sjunka i betydande omfattning. Del minskade antalet elever kommer sannolikt att leda till nedläggning av skolor. Särskilda svårigheter kommer i detta läge skolorganisationen i glesbygdsområden att utsättas för.

Vad gäller lärarsysselsätlningen kan man enligt min bedömning räkna med att en stor del av det minskade lärarbehovet kan mötas genom s.k. naturlig avgång, dvs. pensioneringar m.m. Även om man för landet som helhet kan räkna med att gruppen nu tjänstgörande behöriga lärare inte totalt sett behöver drabbas särskilt hårt av en minskad organisation, fär

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 15

man emellertid inte bortse frän att det i vissa län och kommuner kan uppkomma en övertalighet.

Jag utgär frän att de lokala skolmyndigheterna, länsskolnämnderna och SÖ följer utvecklingen i fråga om elevantalet uppmärksamt och vidtar de planeringsåtgärder som fordras. Jag räknar med att SÖ i de närmaste årens längtidsbedömningar skall presentera mer detaljerat underiag för en prövning av hithörande frågor avseende hela ungdomsskolan.

4.   Gymnasieskolan m. m.

Nära nog hela ungdomsgruppen fortsätter idag, direkt efter grundskolan eller efter en tids uppehåll, sina studier i gymnasieskolan. Gymnasieskolan måste därför anpassas till alla ungdomars behov, och förutsättningar. Del gäller i fråga om både innehåll, organisation och arbetssätt. Gymnasieskolan har härmed en vidare uppgift än att enbart förbereda för högskolan eller yrkeslivet. Den måste också bygga vidare på och fördjupa de grundläggande kunskaper och färdigheter eleverna förvärvat i grundskolan. De allmänna kunskapsmål som statsrådet Göransson diskuterat beträffande grundskolan gäller i lika hög grad gymnasieskolan. Att förbereda eleverna för ett samhälls-, kultur- och arbetsliv där alla kan ta aktiv del är här en viktig uppgift. Gymnasieskolan måste därmed ge både allmänbildning, gedigna yrkeskunskaper och god förberedelse för högre utbildning.

Utbildningsområdet har övertagit del samlade ansvaret för ungdomar upp lill 18 år. Enligt min bedömning kommer flertalet ungdomar under 18 är även i fortsättningen att vara hänvisade till antingen gymnasieutbildning eller olika ätgärder inom kommunernas uppföljningsansvar. Gymnasieskolans dimensionering kommer därmed direkt att påverka omfattningen av ätgärder inom uppföljningsansvaret. Jag vill erinra om vad jag framhöll i budgetpropositionen 1983, nämligen att målet för uppföljningsansvaret skall vara att så snart del finns möjlighet erbjuda ungdomarna reguljär utbildning eller stadigvarande arbete.

De olika insatserna för ungdomarna under 18 år har alltså ett tydligt planeringsmässigt samband. Gymnasieskolan och uppföljningsansvaret kan liknas vid kommunicerande kärl och måste därför bedömas gemensamt. Mina förslag i det följande om förändringar av inlagningssystemel och om dimensionering av gymnasieskolan och uppföljningsätgärderna utgår ifrån en sådan helhetsbedömning av insatserna för ungdomar under 18 år. De mer långsiktiga förändringar av innehåll, organisation och arbetssätt som krävs för atl skapa en gymnasieskola för alla kommer alt vara huvudinslag i den kommande reformeringen av gymnasieskolan.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 16

4.1. Reformering av gymnasieskolan

Kravet pä en grundläggande gymnasial utbildning för en första anställning har ökat kraftigt sedan mitten av 1960-talet, dä ca hälften av en årskull 16-åringar kunde gä frän grundskolan direkt ul i arbetslivet utan vidare utbildning. Gymnasial utbildning är därmed i realiteten en förutsättning för atl ungdomarna skall fä fotfäste på arbetsmarknaden. Alt kunna erbjuda alla ungdomar i en årskull 16-åringar en meningsfull gymnasial utbildning blir ett krav som utbildningsväsendet måste kunna leva upp till.

Gymnasieskolan blir pä detta sätt en väsentlig första ulbildningselapp i ett system för återkommande utbildning. Detta innebär atl den måste kunna fylla den dubbla funktionen all både ge en grund för en första anställning liksom en fördjupad allmänbildning och utgöra den plattform pä vilken fortsatta studier, yrkesinriktade eller teoretiska, kan bygga.

Värdet av en hög kunskapsnivå och en gemensam referensram för alla kan inte överskattas. En gemensam kunskapsbas är en förutsättning för förståelse för andras situation och därmed för tolerans och solidaritet. Den breddar också möjligheterna för alla atl delta i demokratiska beslutsprocesser och påverka samhållets utveckling i slorl. Reformeringen av gymnasieskolan skall bygga vidare på denna grundläggande skolpolitiska målsättning.

Gymnasieutredningen avlämnade i december 1981 sill huvudbetänkande (SOU 1981:96) En reformerad gymnasieskola, vilket har remissbehandlats. Jag avser att under våren 1984 återkomma lill regeringen med förslag till en proposition om reformering av gymnasieskolan.

1 nämnda proposition kommer jag endast att la upp större och mer principiella frågor i gymnasieulredningens belänkande. Jag avser atl föreslå att en försöksverksamhet påbörjas med målet att ge ett förbättrat och i skolan förankrat beslutsunderlag för kommande ställningstaganden i viktiga principiella frågor. Vissa angelägna förändringar av gymnasieskolan bör dock kunna genomföras ulan försöksverksamhet. Jag kommer i propositionen all föreslå vissa sådana förändringar, i flertalel fall av sådan karaktär att principbeslut behöver följas upp med utvecklingsarbete som närmare skall precisera vilka regelförändringar m. m. som kan komma alt behövas.

I propositionen kommer jag att föreslå all försöksverksamhet och utvecklingsarbete skall bedrivas under minst en femårsperiod med början läsåret 1984/85. Efter hand som detta arbete ger resullal avser jag all återkomma till regeringen med ytterligare förslag.

Jag vill nu ta upp vissa aktuella frågor som har samband med principer för den fortsatta reformeringen av gymnasieskolan.

Som ett första steg i att vidareutveckla gymnasieutredningens förslag om fördjupningsstudier föreslär jag nu en omprövning av sstemet med .självstudietimmar — eller vad som vanligtvis kallas "lärarlösa lektioner". Detta system har utsatts för hård kritik. Enligt en rapport från SÖ befarar

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 17

man t.o.m. att organiserat självständigt arbete, något som läroplanen förespråkar, har minskat jämfört med tidigare år, då bl.a. betingsläsning och specialarbete var reguljära inslag. Jag anser en sådan utveckling synneriigen olycklig. I propositionen om reformering av gymnasieskolan avser jag därför att återkomma med förslag om hur självständigt arbete i gymnasieskolan i framtiden bör organiseras som lärarledd verksamhet för atl ge eleverna fördjupade och bättre kunskaper. Vad som bör göras omedelbart i fråga om självstudietimmarna är enligt min mening följande.

Skolorna har enligl SÖ:s undersökning genom omfördelning av resurser endast använt i genomsnitt tvä av fem självsludielimmar. Efter förslag av regeringen i den ekonomisk-politiska propositionen har riksdagen beslutat (prop. 1983/84:40, UbU 7, rskr 91) atl 40 milj. kr. av den besparing som gjorts avseende gymnasieskolan får användas vid en omprövning av systemet med självstudier. Därigenom kan de resterande två av de ursprungliga fem självstudielimmarna tas bort ur timplanerna. Något tvång att använda förstärkningsresursen till atl avskaffa samtliga självstudietimmar bör dock inte införas. Förslärkningsresursens fördelning bör som tidigare avgöras lokalt utifrån syftet att ge stöd och hjälp åt de elever som har störst behov. Om man sålunda lokalt bedömer att förstärkningsresursen behöver användas för andra åtgärder och man har funnit en bra form för självstudietimmar, bör sådana få anordnas upp till högst 3 veckotimmar på de tre- och fyraåriga linjerna. På de tvååriga linjerna bör självstudietimmarna dock helt avskaffas.

Enligt min mening intar svenskämnet en särställning i utbildningssystemet. Jag tänker här pä ämnets avgörande betydelse för elevernas spräk-och personlighetsulveckling och förmåga atl delta i ett demokratiskt arbetsliv samt i samhälls- och kulturlivet i övrigt. För elever med särskilt behov av stöd och stimulans kan en tvåårig studiegång i ämnet tillsammans med en yrkesundervisning innebära att de övervinner den känsla av otillräcklighet de nu ofta har med sig från grundskolan. Till frågan om särskilt stöd för dessa elever återkommer jag längre fram.

De kulturpoliliska mälen gäller självfallet för dessa elever på samma sätt som för gymnasteskolans övriga. Även här bör man med svenskämnet som bas kunna vidga elevernas möjlighet att göra sitt kulturval, forma sina värderingar och utveckla sin personlighet.

1 anslutning härtill föreslår jag nu att elever pä de yrkesinriktade linjer, som i dag inte har svenska i årskurs 2, får delta i stället för något av de lillvalsämnen (vanligen engelska) som i dag erbjuds i denna årskurs. Jag ser förslaget om tvä ärs obligatorisk svenska pä alla linjer som ett steg på väg mot en gymnasieskola där alla elever ges en gedigen både teoretisk och praktisk grund. Jag kommer i det följande alt utveckla hur denna förändring skall genomföras.

Vad gäller den estetisk-praktiska sektorn har SÖ pä uppdrag av regeringen framlagt förslag lill linjer inom områdena bild, dans, musik, slöjd och 2    Riksdagen 1983184. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 18

teater. Jag kommer i del följande atl föreslå alt försök med sådana estetisk-praktiska linjer fär starta fr. o. m; nästa läsår. Detta utgör enligt min uppfattning ett viktigt inslag i strävandena all skapa bättre förutsättningar inom gymnasieskolan för specialiseringar med hänsyn lill elevernas intressen.

4.2. Företräde för ungdomar under 18 år vid intagning till gymnasieskolan

Gymnasieskolan har under senare är genomgått en kraftig utbyggnad för att möta de ökande ungdomskullarna. Trots denna utbyggnad har antalet sökande som inte kunnat beredas plats ökat under de senaste åren. Enligt min mening är det oacceptabelt alt mänga ungdomar under 18 år ställs utan gyriinasial utbildning trots alt antalet gymnasieplatser ökal så att alla ungdomar borde fä en gymnasieplats. Förklaringen är atl antalet sökande som är 18 är och äldre har ökat och att dessa sökande konkurrerar ul ett antal 16-17-åringar.

Som jag tidigare framhållit har skolan nu ansvaret för att bereda samtliga ungdomar under 18 år antingen utbildning eller arbete. Jag anser mot denna bakgrund att bestämmelserna för intagningen till gymnasieskolan bör förändras så att sökande under 18 år ges företräde vid intagning till direkt grundskoleanknutna studievägar. Samtidigt bör i fortsättningen den som redan har en minst tvåårig gymnasial utbildning inle ulan särskilda skäl få plats pä ytteriigare en sådan utbildning. För att inlagningsnåmn-derna och inte minst ungdomarna skall ges möjlighet att planera utifrån dessa nya förutsättningar bör dock dessa ändringar genomföras först inför intagningen lill gymnasieskolan läsåret 1985/86. Jag utgår emellertid ifrån alt intagningsnämnderna redan vid intagningen jnför läsåret 1984/85 inom ramen för den fria kvoten beaktar de yngsta sökandes särskilda behov av utbildning. Jag har också erfarit atl så redan sker i flera kommuner.

Jag förutsätter all dessa ätgärder skall innebära all alla sökande under 18 är, som så önskar, skall beredas plats i gymnasieskolan.

4.3. Dimensionering av grundskoleanknutna studievägar i gymnasieskolan läsåret 1984/85

För den grundskoleanknutna delen av gymnasieskolan innebär mitt dimensioneringsförslag alt ambitionsnivån för läsåret 1984/85 höjs frän i budgetpropositionen 1983 angivna 108,7% lill 110,0% av antalet 16-äringar. Härigenom uppnäs den högsta dimensioneringsnivän hittills inom ramen för den ordinarie planeringen av gyrhnasieskolan.

För innevarande är har, bl. a. med stöd av arbetsmarknadsbemyndigan-det, efter hand ytteriigare ett stort antal platser fördelats inom främst vissa yrkesinriktade sektorer av gymnasieskolan. Dessa tilläggsbeslut har givit

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 19

annars arbetslösa ungdomar möjlighet till gymnasial utbildning. Samtidigt som detta varit av stort värde har det inneburit planeringssvärigheter. Vårterminens arbete i årskurs 9 har försvårats och kommunerna har belastats med extra arbete till följd av förändrade förutsättningar för intagningen.

Det är min förhoppning att en ökad stabilitet i gymnasieplaneringen skall kunna uppnäs de närmaste åren. Jag vill här anmäla att jag av planeringsskäl har låtit offentliggöra milt förslag till riktlinjer för dimensionering av gymnasieskolan läsåret 1984/85 redan i november 1983. Detta preliminära besked om en höjd ambitionsnivå ger alla som berörs av planeringsprocessen en plattform för en säkrare planering av gymnasieskolan.

Jag anser likväl atl det behövs ett bemyndigande all medge atl totalramen för elevplatser i gymnasieskolan utökas även för budgetåret 1984/85 om arbelsmarknadsskäl sä påkallar. Den föreslagna nivån pä 110,0% tillsammans med möjligheten atl inom ramen för den fria kvoten beakta situationen för sökande under 18 år bör dock innebära att bemyndigandet inle behöver utnyttjas i samma mån som för innevarande budgetår.

Inte minst mot bakgrund av de satsningar som gjorts de senaste åren ser jag det som naturligt alt hälla utbildningskapaciteten uppe inom vissa investeringskrävande sektorer. Jag vill här erinra om atl SÖ i sin anslagsframställning bedömt att arbetsmarknaden för ungdomar frän de teknisk-naturvetenskapliga och teknisk-industriella utbildningarna saml jord-, skogs- och trädgårdssektorn är förhållandevis god.

4.4. Lärlingsutbildning

Med utgången av innevarande budgetär avslutas försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning som påbörjades 1980. SÖ har'pä regeringens uppdrag utvärderat försöksverksamheten. Del är enligl min mening angeläget att nu samlat ta ställning till läriingsutbildningens framtida inriktning. Jag anser i likhet med SÖ att lärlingsutbildning kan vara ell värdefullt komplement lill gymnasieskolans ordinarie utbud av studievägar. Del gäller främst vissa mindre frekventa yrken bl. a. inom hantverks-området. På orter där det inte finns underiag för vissa studievägar kan också lärlingsutbildningen bidra till alt ge ungdomar, som annars inle skulle ha sökt lill gymnasieskolan, möjlighet lill en yrkesutbildning. För vissa ungdomar kan av bl.a. sociala skäl en lärlingsplats vara ett lämpligt alternativ.

Jag föreslär mot denna bakgrund att läriingsutbildningen fr.o.m. nästkommande budgetär blir ett reguljärt inslag i utbudet av gymnasieutbildning. Jag anser del angeläget atl i samband härmed också föreslå vissa förändringar i lärlingsutbildningen i syfte att förslärka dess kvalitet och åstadkomma en klar ansvarsfördelning mellan skola och förelag.

Gymnasial läriingsutbildning bör i fortsättningen endast utgöras av nu-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 20

varande grundutbildning. Färdigutbildningen bör således enligt min uppfattning anordnas fristående i förhållande lill gymnasieskolan. Det innebär atl statsbidraget till färdigutbildning bör slopas. Denna betoning av grundutbildningen står i överensstämmelse med vad jag tidigare framhållit om vikten av att i första hand ge ungdomar under 18 är en grundläggande yrkesutbildning.

En lärlingsutbildning som ingår i gymnasieskolan som en reguljär utbildning måste uppfylla vissa krav med avseende på kvalitet och innehåll. För atl ge eleverna möjlighet till en bredare utbildning av hög kvalitet kommer jag atl föreslåatt ramkursplaner med allmänna utbildningsinslag införs för den gymnasiala läriingsutbildningen.

Jag vill i sammanhanget erinra om att riksdagen nyligen bifallit regeringens förslag i den s.k. sysselsättningspropositionen om en utökad lärlingsutbildning. När erfarenheter vunnits av lärlingsutbildningen i den förändrade form som jag nu föreslår, får vidare överväganden göras om lärlingsutbildningens utformning och dimensionering.

4.5. Ungdomsuppföljningen

Jag har redan i det föregående berört all riksdag och regering i och med del delvis nya system för uppföljningsansvaret, som trädde i kraft den I juli 1983, befäst åldersgränsen 18 är för skolans ansvarsområde och åtgärder förbundna därmed. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder i form av beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning med utbildningsbidrag skall inte längre kunna komma ifråga för ungdomar under 18 är. Den 1 januari 1983 slopades också möjligheten för ungdomar under 18 år atl få kontant arbetsmarknadsstöd. Arbetsförmedlingens roll i uppföljningsarbetet skall i fortsättningen huvudsakligen begränsas till platsförmedling. Samtidigt har, som jag nyss berört, gymnasieskolans kapacitet utökats.

För innevarande budgetär har i budgetpropositionen anvisats 266 milj. kr. under del nya anslaget Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdomar under 18 är m.m. Ytteriigare 150 milj. kr. har tilldelats under hösten 1983. Av hittills redovisade erfarenheter framgår del att uppföljningsåtgärderna bidragit lill alt avsevärt minska arbetslösheten för åldersgruppen under 18 år. Enligt arbetsmarknadsstyrelsens statistik var i oktober 1983 anlalel arbetslösa 16- och 17-äringar ca 3 500, jämfört med 6400 vid samma lid året dessförinnan.

För budgetåret 1984/85 beräknarjag medel för uppföljningsätgärder motsvarande 16000 16-17-åringar, vilket är samma antal ungdomar som utgjorde min beräkningsgrund i budgetpropositionen 1983. Samtidigt villjag, i likhet med vad som gäller för innevarande budgetår, framhålla alt det angivna antalet ungdomsplatser är en preliminär beräkningsgrund som under budgetåret kan komma atl justeras i förhållande till det verkliga behovet. Medel för ungdomsplaiser bör ställas till förfogande så att alla

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 21

ungdomar under 18 är som inte har arbete eller utbildning kan erbjudas en ungdomsplats. Jag vill dock stryka under att mina förslag i det föregående avseende gymnasieskolan bör få till följd att en större andel ungdomar under 18 år än hittills kommer att kunna tas in i gymnasieskolan. Detta bör i sin tur resultera i att färre ungdomar än i år kommer att vara i behov av uppföljningsåtgärder.

4.6. Studiestöd åt gymnasiestuderande m. m.

I likhet med urvalsreglerna är studiestödets utformning en fråga av stor betydelse för olika ungdomars möjligheter att fä tillgång till gymnasial utbildning. Tillgängliga uppgifter visar att ungdomar från de lägre socialgrupperna i mindre utsträckning går vidare till gymnasieskolan över huvud taget. Särskilt gäller det de tre- och fyraåriga linjerna. Detta får konsekvenser även för rekryteringen till högskolan. För att motverka en sådan social snedrekrytering och för att allmänt sprida de faktiska möjligheterna till utbildning bättre är det enligt min mening angeläget att göra vissa omprioriteringar inom studiehjälpen.

Ett av målen för utbildningspolitiken är att hindren för en jämn social rekrytering till alla former av frivillig utbilding i så stor utsträckning som möjligt skall undanröjas. För det studiesociala stödet är detta en primär uppgift. Det är till i första hand just för atl de som inte har egna tillgångar och inte kan fä hjälp frän föräldrar eller andra ändå skall ha möjlighet att bedriva studier.

Tre av stödformerna inom studiehjälpen prövas mot den studerandes egen och föräldrarnas ekonomi, nämligen del behovsprövade tillägget, det inkomstprövade tillägget samt äterbetalningspliktiga studiemedel. Då det gäller de tvä formerna av tilläggsbidrag har utvecklingen inneburit en markant nedgång av antalet elever som kunnat få sådana bidrag, trots alt antalet studiehjälpsberättigade under perioden har ökat. Sedan mitten av 1960-talet har andelen som kunnat få dessa tillägg sjunkit från över 30 procent lill mindre än 4 procent.

År 1979 beslutade riksdagen om nya regler för äterbetalningspliktiga studiemedel. Genom detta beslut underiättades möjligheterna för 18-19-äringar som har flyttat från föräldrahemmet att fä sådana medel. Detta har lett till en kraftig ökning av antalet elever som söker och får återbetalningspliktiga studiemedel. Undersökningar visar, att en stor andel av de 18-19-åringar som får studiemedel på grundval av att de skaffat en egen bostad ("brutit med föräldraekonomin") kommer från relativt välbärgade hem. Detta hänger antagligen samman med att rädslan för skuldsättning för studier är minst i de grupper som har en relativt stabil ekonomisk bakgrund.

En sedan länge fastlagd utgångspunkt för det studiesociala stödet är dock att skuldsättning bör undvikas för studier pä gymnasial nivå. Därtill

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 22

kommer att gällande lagstiftning ålägger föräldrarna ett försörjningsansvar för barnen under deras studietid. Mot denna bakgrund har riksdagen i huvudsaklig överensstämmelse med förslag i den ekonomisk-politiska propositionen (1983/84:40) beslutat (SfU 11, rskr 86) aU kraftigt inskränka möjligheterna för 18-19-äringar alt fä äterbetalningspliktiga studiemedel utan prövning mot föräldrarnas ekonomiska förhållanden. Härigenom beräknas statens utgifter minska med ca 100 milj. kr. årligen. Av detta belopp bör, som jag anförde i samma proposition, ca 50 milj. kr. användas för all öka selektiviteten i studiehjälpssystemet.

Mera översiktligt innebär mina förslag att medel som enligt hittills gällande regler skulle ha använts som återbetalningspliktiga studiemedel för att finansiera att barn i familjer med god ekonomi kan flytta hemifrån används för att förstärka bidragen till barn frän familjer med sämre ekonomi. Denna åtgärd står enligt min mening i god överensstämmelse med de ursprungliga och grundläggande syftena med det studiesociala stödet och är naturligtvis särskilt motiverad i den nu rådande besvärliga ekonomiska situationen.

Jag avser all återkomma till dessa frågor i förslag lill en särskild proposition våren 1984.

5.    Gymnasieskola — högskola

Det finns många skäl som talar för alt planering och dimensionering av utbildningar som bygger pä linjer eller motsvarande utbildning i gymnasieskolan i större utsträckning bör ske utifrån ett helhetsperspektiv. Detta gäller i första hand högre specialkurser i gymnasieskolan och grundläggande högskoleutbildning.

5.1. Ungdomspuckeln och satsningen på högre specialkurser m. m.

1980-talets första år har präglats av att de stora årskullarna födda 1964-67 har passerat eller påbörjat gymnasieskolan. Ett stort antal olika åtgärder har, som jag förut berört, vidtagits för alt kunna ta emot dessa ungdomar i gymnasieskolan. Det har också lyckats att erbjuda de flesta någon form av gymnasial utbildning. Trots en betydande utökning av de yrkesinriktade linjernas kapacitet har en viss del av ökningen lagts också pä de teoretiska studievägarna.

Under de närmaste åren kommer därför de frågor som är förknippade med att erbjuda en fortsatt utbildning åt alla elever frän gymnasieskolan, som där inte fått nägon yrkesinriktad utbildning, att bli akuta. Parallellt med en ökning av antalet nybörjarplatser i högskolan de senaste budgetåren har i detta läge ett mera samlat synsätt på gränsområdet gymnasiesko-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 23

la-högskola och i viss män även kommunal vuxenutbildning vuxit fram. Bl. a. har ökad vikt lagts vid gymnasieskolans högre specialkurser som alternativ till studier i högskolan.

Jag vill erinra om vad jag anförde i kompletteringspropositionen 1983 (prop. 1982/83:150 bil 2, s. 2 f.) om de högre specialkurserna. Jag framhöll bl.a. att behovet av högre specialkurser - och även andra päbyggnadsut-bildningar — är olika för ungdomar som har en yrkesutbildning och ungdomar som har en högskoleförberedande utbildning. För den förstnämnda kategorin behövs en specialisering inom det yrke utbildningen syftar till. För den andra kategorin behövs en yrkesutbildning vilken - som ett alternativ till högskoleutbildning - kan ske t.ex. i form av en högre specialkurs. Genomgående för sädana högre specialkurser bör vara alt de blir attraktiva frän näringslivets synpunkt och därmed lättare leder lill anställning. Därför är det nödvändigt att utveckla kurserna i nära samverkan med både arbetsgivare och fackliga organisationer.

SO har pä regeringens uppdrag tagit fram nya tim- och kursplaner för yrkesinriktade högre specialkurser om minst en termins längd. Med hänsyn till alt arbetet med att ta fram nya tim- och kursplaner kräver tid och till behovet av elevplatser för övriga delar av gymnasieskolan måste ökningen av antalet intagningsplatser i de nu berörda specialkurserna ske successivt. De nya högre specialkurserna har kunnat erbjudas fr.o.m. läsåret 1983/84.

I detta sammanhang bör man också utnyttja de möjligheter som ett utökat regionalt planeringsansvar erbjuder. Genom ett utvecklat regionalt samarbete kan utbildningar som motsvarar de regionala behoven lättare komma till stånd. För atl tillgängliga resurser skall utnyttjas effektivt bör därvid en nära samverkan etableras mellan gymnasieskolan och annan utbildning pä gymnasial nivä saml högskolan.

Enligt regeringens beslut bedrivs inom gymnasieskolan fr.o.m. läsåret 1983/84 försöksverksamhet med högre specialkurser som är särskilt anpassade till det regionala näringslivels struktur och behov inom fem län. För dessa regionalt arbetsmarknadsanknutna högre specialkurser fastställer länsskolnämnden lim- och kursplaner. Försöksverksamheten pågår i Södermanlands, Västernorriands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Detta skapar i första hand i Umeå högskoleregion förutsättningar för samverkan gymnasieskola - högskola.

Jag erinrar om att de högre specialkursernas betydelse har markerats genom att de from innevarande budgetår har fått en egen minimiram (f. n. 8 630 årselevplatser). Jag vill också nämna alt SÖ i skrivelse 1983-11 -04 har framfört ett antal förslag inom detta område, som nu bereds i regeringskansliet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 24

5.2. Kortare teknisk utbildning

Jag går nu över till ett område som enigt min mening väl illustrerar behovet av en utvecklad samverkan mellan gymnasieskola och högskola, nämligen kortare teknisk utbildning.

Inom gymnasieskolan erbjuds teknisk utbildning bl.a. pä den fyraåriga tekniska och den tvååriga tekniska linjen. Den först nämnda är nu den största enskilda studievägen med inemot 13000 inlagningsplatser. Intresset för linjen har nästan fördubblats under de senaste sex ä sju åren. Samtidigt har under motsvarande period intresset för den tvååriga linjen minskat. Till följd härav har också antalet intagningplatser minskats frän 4000 till 720. Också flera av de tvååriga yrkesinriktade linjerna förbereder eleverna för arbetsuppgifter inom det tekniska området. Ulöver utbildning pä dessa linjer finns specialkurser inom del tekniska området, både högre specialkurser och andra, samt vissa likartade kurser inom den kommunala vuxenutbildningen.

Inom högskolan utbildas civilingenjörer på 13 linjer, med ett sammanlagt antal nybörjarplatser om ca 3600. Utbildningen är fyraårig. Tekniska studier erbjuds vidare på bl.a. den tvååriga driftteknikerlinjen, inom sjöbefälsutbildning samt pä - i regel tvååriga — lokala linjer och enstaka kurser. Yrkesteknisk högskoleutbildning anordnas för dem som har yrkeserfarenhet och som vill fördjupa sina teoretiska kunskaper. Antalet nybörjarplatser uppgår till ca 750.

Under senare tid har på många häll diskuterats om denna organisation för att utbilda ingenjörer och tekniker är ändamålsenlig. Förändringar pä arbetsmarknaden och behovet av regional utveckling genom utbildning har spelat in.

Gymnasieutredningen har i sitt belänkande uppmärksammat behovet av olika typer av högre specialkurser. Dessa skall enligt utredningens förslag kunna innebära yrkestekniskl och teoretiskt inriktade kompletteringsslu-dier för personer som har gått igenom teoretiskt resp. praktiskt inriktade studieprogram. Utbildningsekonomiska utredningen har i sin slutrapport (DsU 1983:9) Utbildning för framtid föreslagit all kortare yrkesinriktade kurser utvecklas inom gymnasieskola och högskola för atl tillgodose lokala och regionala utbildningsbehov. Utredningen har pekat på all avståndet mellan gymnasieingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna är slorl, räknat i antal studieår. Svenska arbetsgivareföreningen och Tjänstemännens centralorganisation m. fl. har också utvecklat idéer och förslag kring dessa frågor.

I 1983 års budgetproposition pekade jag pä all det finns skäl som talar för att utbudet av kortare teknisk utbildning bör vidgas (prop. 1982/83: 100 bil. 10, UbU 23, rskr 270). Jag anmälde alt jag avsäg att ta initiativ lill en analys av hithörande problem. Som ell led i detta arbete anordnade utbildningsdepartementet under sommaren 1983 en överläggning om kortare teknisk

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 25

utbildning. I överiäggningen deltog företrädare för bl.a. utbildningsmyndigheter inom skola och högskola samt organisationerna på arbetsmarknaden. Diskussionen bekräftade att det finns behov av kortare teknisk utbildning som inte är tillgodosedda. Nägon entydig bild av vilka studieorganisa-loriska åtgärder som bäst skulle tillgodose detta behov framträdde emellertid inte vid överläggningen.

En rad skäl talar för atl arbetet med att utveckla en kortare teknisk utbildning drivs vidare. Ett sådant är att arbetsmarknaden behöver ingenjörer pä mellannivå, för vilka det i dag saknas utbildning. Tidigare har s. k. institutingenjörer delvis kunnat fylla detta behov. Ett flertal ätgärder har också redan vidtagits i syfte att utveckla utbildningsorganisationen. En viss del av de regionall anknutna högre specialkurser som påbörjats läsåret 1983/84 är inriktad mot tekniska yrken. Flera sädana kurser planeras, i några fall i samarbete med högskoleenheter.

Samtidigt behöver ätgärder av nämnda slag sällas in i ett samlat perspektiv. Enskilda åtgärder bör passas in i ett mer genomtänkt mönster. Härvid måste principen om återkommande utbildning beaktas. Hinder i form av återvändsgränder bör röjas undan eller undvikas i de fall nya utbildningar skapas. Detta innebär bl.a. att möjligheterna bör ökas för elever från tvååriga yrkesinriktade linjer j gymnasieskolan att söka sig vidare till fortsatt utbildning inom det tekniska området, inom gymnasieskolan eller högskolan. Sådana möjligheter saknas nästan helt f. n. För elever frän tre-och fyraåriga linjer i gymnasieskolan kan behövas kortare utbildningsalternativ än fyraårig civilingenjörsutbildning. Övergångar mellan kortare utbildningar av detta slag till längre måste säkerställas, vilket också kan få följder för uppläggningen av de längre utbildningarna. Även möjligheterna för den som gått genom yrkesteknisk högskoleutbildning att gå vidare i högskolan bör beaktas. En fråga som kan behöva uppmärksammas är också vilken ställning det sista året på den fyraåriga tekniska linjen skall ha.

Ytterligare riktlinjer för det fortsatta arbetet bör vara att skola och högskola ses i ett sammanhang, inte minst resursmässigl och med avseende pä geografisk tillgänglighet. För egen del menar jag att en helhetssyn pä organisation och resurser är särskilt viktig i det ekonomiska läge vi befinner oss i. Mot denna bakgrund anser jag att man inom det nu berörda -och högprioriterade - området bör pröva sig fram och låta pågående och nya försök med god lokal och regional förankring bli vägledande. Arbetet bör emellertid, utan några förändringar i gällande beslutsordning, hållas samman centralt, exempelvis i form av en ledningsgrupp inom utbildningsdepartementet. Detta arbete måste bedrivas i nära samband med del försöks- och utvecklingsarbete som jag kommer att föreslå i den kommande propositionen om gymnasieskolans reformering.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 26

6.    Högskolan 6.1. Allmänt

Samhälle och högskola står i ett ömsesidigt beroendeförhållande till varandra. I högskolan måste impulser fångas upp frän det omgivande samhället, samtidigt som högskolan - och det är här dess särart jämfört med andra utbildningsformer ligger - fullgör en kritisk och nyskapande uppgift gentemot detta samhälle.

Som jag redan haranfört ärdet en självklar strävan i utbildningspolitiken att främja och stimulera den omvandling av samhället i tekniskt och ekonomiskt hänseende som är nödvändig. Högskoleutbildningens uppgifter är på den punkten uppenbara, och jag återkommer strax till delta. Jag vill samtidigt redan här stryka under högskolans betydelse också för den sociala och kulturella utvecklingen. Även om det budgetförslag som jag kommer all lägga fram har en tyngdpunkt inom del tekniska området vill jag - som bl.a. universitets— och högskoleämbetet (UHÄ) har gjort i sin anslagsframställning - framhålla att humanistiska och samhällsvetenskapliga kunskaper och värderingar måste vara ett viktigt inslag i planeringen för materiell välfärdsutveckling.

För de flesta studerande i högskolan utgör högskoleutbildningen den första yrkesutbildningen efter en teoretisk skolutbildning. Sedd i sådant perspektiv får den grundläggande högskoleutbildningen avgörande betydelse för den kompetensuppbyggnad samhället är beroende av. Av slor vikt är vidare uppgiften atl förbereda för den mest specialiserade utbildningsnivån, forskarutbildningen. Till dessa funktioner skall läggas vidareutbildningen av människor med kunskaper och erfarenheter från yrkeslivet. Inom detta senare område kan högskolan lämna sitt på kort sikl kanske viktigaste bidrag lill samhällsutvecklingen.

Högskolans förutsättningar att i dagens ekonomiska situation med framgång fullgöra dessa uppgifter står i centrum för den diskussion som förs inom och utom högskolan. UHÄ har väl sammanfattat situationen i sin anslagsframställning när ämbetet pekar pä att det är nödvändigt för högskolan att förena en samhällsbyggande insats med krav på egen inre förnyelse och utveckling. Jag delar UHÄ:s uppfattning atl högskolan nu står inför svåra planeringsproblem. För egen del villjag beskriva dem som ett antal balansproblem. De gäller bl.a. avvägningen mellan kvalitativa och kvantitativa krav, mellan yngre och äldre studerande, mellan grundläggande högskoleutbildning å ena sidan och forskarutbildning och forskning å andra sidan. Vad gäller medlen all nå den rätta eller åtminstone den bästa möjliga avvägningen mellan sädana krav flnns också olika vägar alt gå. En väsentlig fråga i sammanhanget är den fortsatta inriktningen av de rationaliserings- och besparingsåtgärder som lorde bli nödvändiga.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 27

6.2. Resursplaneringen

Den grundläggande högskoleutbildningen har under de senaste åren inom oförändrade ramar fått ta emot ett växande antal studerande. Detta har till viss del medfört att kostnaderna per utbildningsplats har måst sänkas, framför allt inom sektorerna för utbildning för värdyrken och för undervisningsyrken. Ett allmänt ökat kostnadsmedvetande inom högskoleenheterna har dock inneburit att allvarligare kvalitetssänkningar hittills har kunnat undvikas. 1 likhet med UHÄ anser jag att högskoleutbildningens kvalitet måste upprätthållas. Det är inte minst viktigt att undvika alt de senaste årens satsningar inom forskningspolitiken urholkas till följd av att rekryteringen till forskarutbildning och forskning försämras; basen för dessa verksamheter ligger uteslutande inom högskolans grundläggande utbildning. Jag erinrar här om all jag i 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83:100, bil. 10. s. 377) uttalade "att besparingar och omprioriteringar inom grundläggande högskoleutbildning i förening med reformsatsningar på forskning och forskarutbildning på sikl kan rubba balansen mellan de båda verksamhetsgrenarna på ett olyckligt sätt."

Mina förslag i den ekonomisk-politiska propositionen syftade till att bryta utvecklingen mot en allmän uttunning av resurserna och att därmed bättre kunna bemästra sist nämnda balansproblem. 1 det budgetförslag som jag nu lägger fram fullföljer jag denna linje. Det innebär bl.a. att jag inte tillämpar huvudförslaget på den grundläggande högskoleutbildningen - jag bortser då frän en förvaltningsrationalisering - i annan mån än att vissa platser som jag i del följande förordar skall tillkomma finansieras inom ramen för de resurser som i dag står till förfogande för högskoleutbildningen totalt sett. Jag är således inte beredd att förorda nägon allmän besparing under anslagen till grundläggande högskoleutbildning. Sammantagna är mina förslag uttryck för en bestämd strävan atl värna om kvalité- len i högskoleutbildningen.

Också för tiden efter budgelåret 1984/85 kommer högskolan att ställas inför stora påfrestningar. Jag bedömer det som nödvändigt med ett fortsatt besparings- och effekliviseringsarbete inom högskolan. Jag har i den ekonomisk—politiska propositionen förordat att all utbildning pä ett antal linjer avvecklas pä vissa orter. Jag vill stryka under all denna metod att genomföra besparingar och omprioriteringar har valts för att säkerställa högsta möjliga standard inom högskolan totalt sett. Vilka områden och högskoleenheter som framdeles kan bli aktuella för motsvarande ätgärder måste avgöras i en samlad bedömning av bl.a. utbildnings- och forskningspoliiiska, arbetsmarknadsmässiga och regionalpolitiska faktorer med beaktande av kostnads- och rationaliseringsaspekter. Av avgörande betydelse är atl en rimlig geografisk avvägning kan åstadkommas under en period som sträcker sig över längre tid än ett enstaka budgetär.

Jag vill i detta sammanhang ytteriigare framhålla all besparingar och

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 28

arbetsfördelning på den grundläggande högskoleutbildningens område inte kan göras isolerat från motsvarande åtgärder på forskningsområdet. I den forskningspoliiiska propositionen avser jag atl la upp frågor om fördelning av arbetsuppgifter och resurser mellan högskoleenheter och i anslutning härtill aktualisera en mera systematisk sådan fördelning, såväl inom enskilda ämnesområden som inom fakulteter eller motsvarande. Jag vill redan här särskilt peka på de möjligheter i detta avseende som bör finnas i Stockholm-Uppsalaområdet med dess breda utbud av utbildning och forskning inom ett geografiskt relativt begränsat område.

Det budgetförslag som jag lägger fram innehåller besparingar på utvalda punkter, dvs. förslag om att minska viss verksamhet. En grund för dessa förslag är UHÄ:s anslagsframställning. Underiag för sädana förslag måste givetvis också framdeles arbetas fram av högskolemyndigheterna. Därutöver måste enligt min mening högskoleenheterna - i vissa fall med stöd av centrala insatser - själva la ett ökat ansvar för besparingar, rationaliseringar och omprioriteringar. Jag är för egen del övertygad om att del är åtgärder av detta slag som är de avgörande för om högskolan fortlöpande skall kunna utvecklas och förnyas i det resursläge som vi har och kan förutse. Jag vill här också peka pä den roll högskolestyrelserna har när det gäller att leda verksamheten, däri inbegripet att hushålla med tilldelade resurser. Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen om vissa högskoleorganisatoriska frågor (prop. 1983/84:52, UbU 10, rskr 114) stärks styrelsernas möjligheter också i detta avseende genom de vidgade befogenheterna atl besluta om den interna planerings- och ledningsorganisationen. Också UHÄ:s roll är väsentlig i detta perspektiv. Enligt min mening finns det anledning att UHÄ lägger större vikl vid sädana uppgifter som ökar i betydelse i en stramare planeringssituation. Jag tänker här bl. a. pä frågor om organisationsutveckling, administrativ rationalisering, datorstödda system och personaladministration, allt i den män de bäst behandlas i ett övergripande och nationellt sammanhang. Jag utgår från alt UHÄ vid planeringen av sin verksamhet beaktar de krav på samordning och stöd till högskoleenheternas effektiviserings- och förnyelsearbete som kommer att ställas i bl. a. här berörda avseenden. UHÄ:s roll diskuteras också inom ramen för det översynsprojekl på högskolans område som jag kommer att beröra i det följande.

6.3. Dimensionering m.m.

De närmaste åren kommer att innebära extra påfrestningar pä högskolans resurser till följd av ungdomskullarnas storlek. Det har varit och är naturiigt att detta i första hand tar sig uttryck i en strävan att hålla uppe och öka antalet platser i sammanhängande yrkesinriktad utbildning, dvs. utbildningslinjerna. Samtidigt har den grundläggande högskoleutbildningen

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 29

andra vitala uppgifter som inte får eftersättas. Jag tänker dä på de ändamål som i första hand tillgodoses inom ramen för enstaka kurser. De avser dels fortbildning och vidareutbildning av redan yrkesverksamma, dels kompetensuppbyggnad inom ämnesområden som inte täcks av linjesystemet men där inte minst en rekrytering till forskarutbildning och forskning måste säkras.

Jag vill här erinra om vad jag i propositionen om vissa högskoleorganisatoriska frågor har anfört beträffande en ny planeringsordning för vissa enstaka kurser. En sådan bör bl.a. ge bättre förutsättningar för avvägningarna såväl inom som mellan de nämnda ändamålen. Bl.a. bör bättre utgångspunkter ges - något som riksdagen tidigare har uttalat önskemål om - för fördelningen av resurser för fortbildning och vidareutbildning mellan olika högskoleregioner.

I 1982 års budgetproposition (prop. 1981/82:100, bil. 12) presenterades för riksdagen en utbyggnadsplan för grundläggande högskoleutbildning. Bakgrunden till förslaget var de stora ungdomskullarna under de närmaste åren. Ca 115000 fler ungdomar fyller 20 är under 1980-lalel än om årskullen 20-äringar hade legat kvar pä 1980 års nivä. Dessa ungdomar borde i princip få lika stor möjlighet att studera i högskolan som tidigare årskullar hade haft. Kortfattat innebar 1982 års plan en ökning med 3000 nyböijarplalser under perioden 1982/83 - 1984/85. Enligt hittills fattade beslut har planeringsramarna höjts med totalt ca 2300 nybörjarplatser.

Som ett av måtten på efterfrågan på högskoleutbildning kan användas antalet ansökningar till de utbildningslinjer, lill vilka antagning görs genom UHÄ:s centrala datorbaserade antagningssystem. Systemet omfattar ca. 70% av antalet nybörjarplatser på utbildningslinjer. Antalet ansökningar till dessa ökade dramatiskt de första åren pä 1980-talet men fr. o. m. vårterminen 1983 har en minskning kunnnal konstaleras. Jag är inle beredd all dra några mera långtgående slutsatser av detta senare förhållande men vill ändå peka på alt det kan vara fråga om en mer stadigvarande tendens.

Jag vill här också erinra om vad jag förut har anfört om utbildningsinsatser i gränsområdet gymnasieskola - högskola. En betydande del av de stora ungdomskullarnas behov av yrkesinriktad utbildning efter gymnasieskolan bör kunna tillgodoses genom den ökade satsning pä högre specialkurser inom bl. a. det tekniska området som jag förordar i del följande.

Med hänvisning till de senast nämnda omständigheterna anser jag det i rådande ekonomiska läge rimligt all nu inte öka del totala antalet nyböijarplalser. Jag förordar således endast så mänga nybörjarplatser att - med hänsyn tagen till mina besparingsförslag i den ekonomisk-politiska propositionen och i det följande - oförändrad nivå nås, dvs. 2300 platser utöver 1981/82 års nivå.

Beträffande planeringsramarna för kommunal högskoleutbildning hänvisar jag lill vad jag kommer alt anföra när jag anmäler anslaget för denna utbildning.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 30

I fråga om inriktningen av mitt förslag till planeringsramar inom statlig högskoleutbildning villjag redan här anmäla att tidigare års profll fullföljs. Nya platser tillförs i första hand de tekniska och ekonomiska områdena samt i någon mån det kulturella området, medan nedskärningarna gäller utbildningar som främst är inriktade mot den offenlliga sektorn. Det är enligl min mening angeläget att de närmaste åren lägga tyngdpunkten i fråga om kapacitetsökningar på utbildningar som är förhållandevis brett användbara och ger så goda förutsättningar som möjligt för en positiv utveckling av sysselsättningen.

UHÄ har anmält att ämbetet avser atl presentera en plan för fortsatt utbyggnad av de yrkestekniska utbildningarna. Jag anser det angeläget atl sä sker. Erfarenheterna talar för att man bör ge olika intressenter i sådan utbildning någorlunda fasta utgångspunkter för fortsalt planerings- och utvecklingsarbete. Det gäller här avvägningar mellan olika branscher och inriktningar liksom inom varje område mellan olika aktuella orter. Härvid måste givetvis hänsyn tas lill såväl arbetsgivar— och arbetstagarintressen som högskoleplaneringen i stort och principerna för den.

Riksdag och regering anger dimensionering av allmänna saml lokala och individuella utbildningslinjer och enstaka kurser i form av planeringsramar. Linjerna anges antingen som a-linjer, där en planeringsram fastställs per linje och högskoleenhet, eller som b-linjer, där en planeringsram per seklor och högskoleenhet fastställs och endast en beräknad antagning per linje och högskoleenhet anges. För enstaka kurser anges såväl planeringsramar som årsstudieplatser. UHÄ har föreslagit atl alla linjer inom sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken skall anges som a-linjer. För egen del är jag inte beredd att ta ställning lill detta förslag utan all frågan har belysts mera allsidigt och för samtliga sektorer m.m. Jag avser att ta initiativ till en sådan belysning.

Den snabba tekniska utvecklingen ger upphov lill kraftiga omställningar av arbetslivet inom näringsliv och offentlig verksamhet, vilket i sin tur kräver insatser i form av vidareutbildning och fortbildning. Också av andra skäl är det angelägel atl de som har kortare eller längre yrkeserfarenhet får möjlighet atl vidareutbilda sig i högskolan.

Genom högskolereformen blev, som jag har berört förut, begreppet återkommande utbildning vägledande för utbildningsplaneringen. I själva reformbeslutet ingick ätgärder som skulle främja återkommande utbildning i högskolan. Principen återkommande utbildning sågs dä i första hand från individens utgångspunkt. De senare årens allt hårdare krav pä omställningar i näringsliv och offentlig verksamhet har kommit att bekräfta hur riktig principen återkommande utbildning är. Samhällets och arbetslivets behov av sådan utbildning, vid sidan av individens, har således kommit atl betonas alltmer.

Behovet av fortbildning och vidareutbildning år i dag särskilt slort för yrkesgrupper som är verksamma inom del tekniska området. 1 den mån

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 31

ansvaret för alt tillgodose dessa behov faller på högskolan kan konstateras, alt behovet är betydligt större än möjligheterna hittills har varit att tillgodose det. Genom mina förslag i det följande att öka kostnadsramarna för ett visst antal platser inom enstaka kurser bör del bli möjligt att öka utbudet av sådan utbildning bl. a. inom del tekniska området. Väl så viktigt i detta sammanhang är att det, enligl vad jag har erfarit, finns ett slort intresse frän industrins sida att medverka till atl öka möjligheterna för yrkesverksamma personer att genomgå fortbildning. En sådan samverkan syftar till att den stora kunskapspotential som finns vid de tekniska högskolorna (molsv.) skall kunna utnyttjas av industrin. Jag anser det riktigt att sådan samverkan äger rum och atl berörda parter utvecklar smidigare former för den. Jag avser att ta de initiativ i denna fråga som jag bedömer erforderliga.

6.4. Studiemedelsfrågor

I proposition 1982/83:150 om en reviderad finansplan (bil. 1, sid. 66) anmäldes att en översyn av studiemedelssystemet skulle påbörjas med sikte på alt pröva möjligheterna lill en omfördelning av studiemedlen till förmän för dem som bäst behöver stöd. Bakgrunden härtill var del förhållandet att studiemedlen i många fall inte räcker till för att medge de studerande en rimlig levnadsstandard.

Behovet av förstärkning av studiemedlen föranledde regeringen all i propositionen (1983/84:40) om vissa ekonomisk-politiska ätgärder, m.m. (bil. 6) föreslå, alt studiemedlen för ell läsår skulle, med verkan fr.o.m. den I juli 1984, höjas till 148 procenl av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. För alt finansiera denna höjning föreslogs dels alt studiebidraget skulle omvandlas till återbetalningspliktiga studiemedel, dels att behovet av studiemedel skulle prövas mot makes/makas ekonomi, såsom var fallet före den Ijuli 1980.

Riksdagen har sedermera (SfU 1983/84: 11, rskr 86) beslutat att höja studiemedlen till 145 procent av basbeloppet med verkan fr.o.m. den 1 januari 1984. Riksdagen har med detta avslagit regeringens förslag om en större höjning av studiemedelsbeloppel liksom de besparingsförslag som var avsedda att finansiera denna höjning. I sitt belänkande hänvisar social-försäkringsulskollet till den kritik som har mött regeringens förslag om en omprioritering inom studiemedelsomrädel. Utskottet anser atl del finns anledning att närmare undersöka vilka andra finansieringsmetoder som står till buds för en höjning av studiemedlen. Utskottet finner en översyn med den inriktning som regeringen aviserat i proposition 1982/83: 150 vara av stor vikt. Härigenom kan, enligt utskottet, en mera förutsättningslös prövning ske av vilka omprioriteringar som är möjliga för alt få utrymme för atl höja studiemedelsbeloppel för de studerande som är i störst behov av medel för att kunna bedriva sina studier.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 32

Vid den aviserade översynen av frågan kommer en av utgångspunkterna atl vara de uttalanden som riksdagen sålunda har gjort.

7.    Vuxenutbildning

Målet att uppnå en höjd kunskapsstandard i samhället kräver att de vuxna som har fått en jämförelsevis dålig utbildning i ungdomsskolan ges möjligheter atl senare i livet rätta till bristerna i utbildningen. Vidare är det nödvändigt att alla kan genomgå en fortsatt utbildning även i vuxen ålder för att kunna följa med i och påverka samhällets och teknikens utveckling. Slutligen är, som jag berört beträffande högskolan, kompletterande utbildning av redan utbildade ett viktigt instrument när del gäller att snabbt förse arbetsmarknaden med specialister inom olika yrkesområden. Ofta kan brist på kvalificerad personal utgöra ett hinder för en induslriell expansion. Sädana tendenser finns f. n. inom data- och eleklronikområdena. Alla dessa tre aspekter pä utbildning av vuxna är viktiga för det nu aktuella budgetförslaget. Betydelsen av vuxenutbildningen understryks ytterligare i en situation där en tillämpning av principen om återkommande utbildning blir allt viktigare.

Vägledande för mina förslag till anslagstilldelning för budgelårel 1984/85 är att vuxenutbildningens volym måste upprätthällas. 1 detta sammanhang bör särskilt framhållas att trycket på vuxenutbildningen ökar i och med att ungdomar under 18 är ges företräde till gymnasieskolans utbildningsplatser pä direkt grundskoleanknutna studievägar.

Åtskilliga av dem som deltar i kommunal och statlig vuxenutbildning eller som studerar vid folkhögskola skulle som alternativ ha öppen arbetslöshet. Riksdagen har under flera år bemyndigat regeringen att tillskapa särskilda kurser för arbetslösa. Under innevarande budgetår beräknas ca 12 000 personer delta i sådana kurser inom kommunal vuxenutbildning och 1 500 personer i särskilda kurser för arbetslös ungdom vid folkhögskolor. Regeringen bör begära motsvarande bemyndiganden även för budgelårel 1984/85. Som ett komplement till utökningen av antalet utbildningsplatser inom kommunal vuxenutbildning och vid folkhögskolor har regeringen i förslag till tilläggsbudget I för innevarande budgetår föreslagit alt 50 milj. kr. av en ingående reservation på anslaget till vuxenstudieslöd får användas för särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.

1 strävan att bekämpa arbetslösheten i landet är del naturligt all anlita flera samhälleliga system än sådana som är knutna till arbetsmarknadsverket, bland dem vuxenutbildningen och vuxenstudieslödel. Delta är emellertid att se som temporära åtgärder i nuvarande svåra situation. Pä litet längre sikt är det inle rimligt atl låta kortsiktigt arbetsmarknadsmotiverade utbildningsbehov gä ut över de mera permanenta utbildningsbehoven hos vuxna.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 33

Sedan mitten av 1960-talet har en serie reformer genomförts pä vuxenutbildningens område. Det finns nu anledning att söka göra en samlad bedömning av resultatet av reformerna. Jag har därför nyligen tillkallat en särskild utredare (U 1983:04) för att utvärdera effekterna av de olika reformerna.

Min avsikt är atl i den tidigare nämnda propositionen om reformering av gymnasieskolan behandla ett antal frågor rörande dels gränsdragningen mellan gymnasieskolan och vuxenutbildningen, dels samverkan och satn-arbete mellan gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. 1 nära anslutning härtill avser jag atl framlägga förslag lill en särskild proposition om statlig och kommunal utbildning för vuxna.

Jag räknar med att studieförbundens verksamhet - studiecirklar och kulturverksamhet - skall få i stort oförändrad omfattning under nästa budgetär. Mina förslag pä denna punkt innebär en fortsättning av den utveckling som inleddes med 1983 års budgetproposition, nämligen en uppräkning av de riktade bidragen till vissa studiecirklar saml höjning av bidragen till kulturverksamhet.

Frågan om svenskundervisning för vuxna invandrare bereds f. n. i regeringskansliet. I avvaktan på detta arbete föresläs i princip oförändrade resurser för studieförbundens svenskundervisning för invandrare.

Dä det gäller folkhögskolorna innebär mina förslag framför allt ell väsentligt förbättrat slöd lill de döva och hörselskadade. Dessutom föreslär jag ett förbättrat stöd till Samernas folkhögskola i Jokkmokk och till Finska folkhögskolan i Haparanda. Vidare föreslär jag förbättrade bidragsvillkor för folkhögskolan i Ljungskile. Bland de s. k. "stora" folkhögskolorna har denna enligl min mening haft särskilda svårigheter alt anpassa sin verksamhet till de nya bidragsreglerna.

När det särskdda vuxenstudiestödet infördes vid mitten av 1970-talet var avsikten främst att del skulle göra del möjligt för förvärvsarbetande vuxna att ta ledigt från sitt arbete för att studera. Stödet skulle alltså ge en rimlig ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Det var naturligtvis aldrig fråga om full ersättning utan om ett schabloniserat stöd som anknöts till nivån på utbildningsbidraget under arbetsmarknadsutbildning. Vuxenstudiestödets inriktning på förvärvsarbetande vuxna understryks ytterligare av finansieringen, nämligen genom en vuxenutbildningsavgift, som eriäggs av arbetsgivarna och följaktligen reducerar det tillgängliga löneutrymmet.

Det särskilda vuxensludiestödet beslår av två delar, dels ett vuxenslu-diebidrag som utgår med 65 procent av del belopp som efter skall skulle ha kunnat utgå i utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning. Den resterande delen av stödet - som inte utnyttjas av alla berättigade - utgörs av återbetalningspliktiga studiemedel.

Med åren har det särskilda vuxenstudieslödel blivit allt mindre attraktivt för dem som förvärvsarbetar samtidig som bidraget, enligt centrala studiestödsnämndens bedömning, skulle kunna sänkas väsentligt för dem som 3    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 34

inte förvärvsarbetar. Detta bör kunna ske utan att rekryteringseffekten i denna grupp skulle försämras.

Även om man tar hänsyn till de kostnader som sammanhänger med studierna innebär studiestödet oftast ett ekonomiskt tillskott, vilket bestyrks av alt denna grupp endast i ringa mån utnyttjar möjligheten att komplettera bidraget med återbetalningspliktiga studiemedel.

Med hänsyn till del huvudsakliga syftet med det särskilda vuxenstudiestödet - att ge reella utbildningsmöjligheter för de förvärvsarbetande som ytterst själva finansierar det - föreslår jag nu att slödel skall differentieras ytterligare.

8.    Datafrågor

8.1.   Allmänt

Datorer spelar i dag en central roll inom utbildning, forskning, förvaltning och industri. Enligt de flesta tillgängliga prognoser kommer användningen av datorer alt öka kraftigt under hela 1980-talel.

Med hänsyn till dessa frågors allmänna betydelse kommer i det följande att lämnas en samlad redovisning av de förslag till ätgärder beträffande datafrågor inom utbildningsdepartementets område som statsrådet Göransson och jag nu föreslår. Innan de enskilda förslagen redovisas lämnas som en bakgrund och utgångspunkt en kort beskrivning av nuvarande förhållanden.

8.2.   Nuvarande datautbildning på olika nivåer

Datafrågor i vid bemärkelse är aktuella inom i stort sett alla verksamhetsgrenar inom utbildningsdepartementets område. Sålunda görs utbildningsinsatser på i princip alla nivåer, dvs. inom grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning samt högskola. Inom forskningen är datatekniken och konsekvenser av dess användning ett prioriterat område. Inom kultur- och medieområdet utnyttjas datorstöd i allt större utsträckning.

Datautbildningen spänner över ett vitt fält, frän grundskolans mer allmänt hållna datalära lill t.ex. den specialiserade utbildning som ges pä datatekniklinjen inom högskolan.

Enligl läroplanen för grundskolan (Lgr80) ingår undervisning i datalära, dvs. undervisning om datorer och deras användning, på högstadiet inom ramen för i första hand matematik samt samhälls- och naturorienterande ämnen. Undervisningen skall orientera eleverna om användningen av datorer i samhället. Härvid betonas vikten av att eleverna ges insikt om att datorer är tekniska hjälpmedel som styrs av människor. 1 undervisningen skall även uppmärksammas datorfunklioner med tyngdpunkt i datorpro-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 35

grammens uppgift och metoder för problemlösning. Vidare skall uppmärksammas olika databehandlingsområden där betydelsen av den snabba tekniska utvecklingen särskilt betonas. Förutom inom den reguljära undervisningen kan pä lokalt initiativ dataundervisning ges inom ramen för tillval och fria aktiviteter pä högstadiet. Inom denna allmänna ram varierar omfattningen av dataundervisningen frän skola till skola.

I samband med behandlingen av Lgr80 beslöt riksdagen att datalära skall införas i gymnasieskolans årskurs I och i huvudsak få sin tyngdpunkt inom den samhällsorienterande sektorn och i matematik. På linjer där ämnena matematik och samhällskunskap saknas ges i stället undervisning i datalära inom ämnet arbelslivsorientering och i resp. linjes karaktärsämne.

Förutom denna generella undervisning ingär mer specialiserad utbildning om datorer och datoranvändning som ett naturligt inslag för vissa studievägar i gymnasieskolan. Linjer med sådan inriktning är t.ex. naturvetenskaplig, teknisk, el-leleteknisk, processteknisk, drift- och underhållsteknisk samt verkstadsteknisk linje.

Inom gymnasieskolans ram finns även flera högre specialkurser som är inriktade mot dataområdet. Kurserna riktar sig både mot offentlig förvaltning och mot industrin.

Tillgången pä utrustning och programvara är av central betydelse för möjligheterna atl bedriva undervisning inom dataområdet. För gymnasieskolans behov har bedrivits ett särskilt teknikupphandlingsprojekt om-datorn i skolan (TUDIS). Projektet har lett till att en prototyp till en skoldator tagits fram. Under innevarande läsår utprovas prototypen med tillhörande programvara i 15 gymnasieskolor.

För innevarande budgetär har riksdagen (UbU 1983/84:6, rskr 59), efter förslag i propositionen om särskilda sysselsättningsålgärder (prop. 1983/84:26), beslutat om ett särskilt statsbidrag pä 5 milj. kr. för inköp eller förhyrning av utrustning för högre specialkurser inom områdena datateknik och mikroelektronik.

Inom högskolan finns utpräglat dalainriktade utbildningar inom såväl sektorn för utbildning för tekniska yrken som sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken. Vidare finns datautbildningar i form av lokala linjer och enstaka kurser.

Den datatekniska utvecklingen har medfört konsekvenser för i princip alla vetenskaper, inle minst de tekniska. Civilingenjörsutbildningen har därför under senare år fält allt mer av datatekniskt innehåll. Dels har datatekniklinjen byggts ut kraftigt, dels har ett stort antal dalainriktade studieinriktningar och kurser på andra civilingenjörslinjer kommit lill.

Datautbildning förekommer även inom det matematisk-naturvetenskap-liga området. För några är sedan inrättades en dalavetenskaplig linje. Denna linje är till skillnad frän civilingenjörsutbildningen i huvudsak inriktad mot produklion av mjukvara. Linjen innehåller också kurser som ger förståelse för hur dalaanvändning påverkar viktiga samhällsfunktioner.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 36

Här kan nämnas att även matematikerlinjen har studieinriktningar inom dataområdet.

Även när det gäller lokala linjer har det skett en kraftig utbyggnad av utbildning med datatekniskt innehåll. Flertalet lokala linjer inom del tekniska området ger kunskaper om utveckling och underhäll av datorbaserade styrsystem inom industrin.

Vidare ges datautbildning pä syslemvelenskapliga linjen samt ADB-lin-jen. Systemvetenskapliga linjen kan inriktas mot skilda områden, från systemorienlerat utrednings-, prognos- och utvecklingsarbete lill dalabe-handlingslekniskt konstruktionsarbete inom näringsliv, förvaltning och organisationer. ADB-linjen är inriktad mot verksamhet som programmerare och andra befallningar inom ADB-området.

1 personalutbildningen för skolväsendets behov utgör fortbildningen inom dataområdet ell prioriterat område. Detta har bla kommmil till uttryck genom att regeringen beslutat att lärare i samhällskunskap och matematik på grundskolans högstadium och lärare i gymnasieskolan som undervisar i dalalära kan ges full lön under tre veckors fortbildning i datalära. För lärare i gymnasieskolan som undervisar i datalära och datoranvändning gäller motsvarande förmåner under fem veckor.

Inom vuxenutbildningsområdet ges datautbildning inom komvux, vid folkhögskolor och inom studiecirkelverksamhet. Inom komvux ingår undervisning i datalära i grundskolkurser (etapp 1) och gymnasieskolkurser (etapp 2) inom ramen för ämnena matematik och samhällskunskap. Vidare ingår datortillämpningar i gymnasieskolkurserna inom ramen för ämnena förelagsekonomi (etapp 3) och redovisning (etapp 2 och 3) saml datorteknik inom ramen för ämnet elektronik (etapp 3Kr). Dessutom finns yrkesinriktade kurser med särskild inriktning på data.

Datakunskap förmedlas vid folkhögskolorna dels i de allmänna kurserna, dels inom kortkursverksamheten. Vidare ges vid några skolor kurser med särskild inriktning mot dataområdet.

För folkbildningsverksamheten anvisades för budgelåret 1982/83 10 milj. kr. för bred utbildning i datafrågor. Av beloppet skulle 6 milj. fördelas mellan studieförbunden som lilläggsbidrag lill studiecirklar medan resterande 4 milj. kr. disponerades av datadelegationen för utvecklingsprojekt och information. Utbildningen skulle dels omfatta leknikorienlering, dels belysa de samhälleliga konsekvenserna av införande av datorer pä arbetsplatser och övriga sammanhang. Riksdagen har nyligen efter förslag i prop. 1983/84:25 beslutat atl pä tilläggsbudget I anslå 3,5 milj. kr. för innevarande budgetär till sädana studiecirklar som jag nyss beskrivit. Datadelegalionen har föreslagit att sammanlagt drygt 13 milj. kr. skall anvisas lill bred utbildning i datafrågor för budgetåret 1984/85. Avsikten med de tilläggsbidrag till studiecirklar som anvisats föregående och innevarande budgelår var all stimulera studieförbunden till en särskild insats på dataområdet genom atl täcka etableringskostnaderna. Studieverksamheten har nu nätt

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 37

en betydande omfattning. Jag anser det därför inle nödvändigt alt särskilda medel anvisas till tilläggsbidrag för datacirklar i fortsättningen. Chefen för civildepartementet har fidigare i dag anmält att han beräknat särskilda medel för informations- och utbildningsprojekt och stöd till nya försök med sådan datautbildning i kommunal regi som syftar till att ge allmänheten bred utbildning i datafrågor.

För forskning och forskarutbildning finns ett slort antal professurer med primär inriktning mot dataområdet. De vetenskapliga områdena avser här utveckling av maskin- eller programvara för datorer. Exempel härpå är professurer i ADB, datalogi, datorsystem, datateknik, elautomatik och datamedialeknik. Vidare finns ett antal professurer för vilka det vetenskapliga området innebär utveckling av datorsystem för specifika tillämpningar. Till denna grupp hör professurer i bl.a. informationsbehandling, teletrafiksystem och elektronisk systemteknik.

Under de senaste åren har inom lokalförsörjningen för högskolan prioritet getts åt lokaler för datautbildningar. Exempelvis togs i föregående ärs proposition (prop. 1982/83:50) om vissa ekonomisk-politiska åtgärder upp tillbyggnad för datalogi vid universitet i Linköping. I 1983 års budgetproposition pekade jag på att satsningen på datautbildningar ställer krav på terminalarbetsplatser, vilket nödvändiggör att berörda myndigheter prioriterar ombyggnaden av befintliga lokaler.

I min nulägesbeskrivning villjag även avslutningsvis nämna atl Nordiska ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna) fatlat beslut om atl avsätta medel (0,5 milj. Dkr.) lill nordiskt samarbete inom datateknologiområdet vad avser kulluravtalets område. Beslutet grundar sig på förslaget till nordisk handlingsplan för datateknologiområdet, vilken presenterades hösten 1983.

8.3. Förslag till åtgärder

8.3.1. Allmänt

Som jag tidigare nämnt pekar de flesta prognoser pä att den snabba utvecklingen inom dataområdet kommer all fortsätta, förmodligen i än mer intensiv takt. Vid planeringen av utbildning inom dataområdet måste denna utveckling beaktas. Frågan har också särskilt uppmärksammats i anslagsframställningarna från SÖ och UHÄ. SÖ anmäler atl man startat en samlad översyn av utbildningsinsatserna. En genomgång kommer atl göras av förutsättningarna i form av fortbildning och grundutbildning av lärare, tillgång till datorutrustning och program saml centralt utvecklingsarbete och forskning inom området. SÖ kommer att redovisa sill samlade program i 1984 års långtidsbudget och i anslagsframställningen för budgetåret 1985/86. UHÄ har redan redovisat flera rapporter om forskning och ulbild-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 38

ning inom dataområdet. Vidare har UHÄ tillsatt en arbetsgrupp för dator-anskaffningsärenden med uppgifter av planerande, samordnande och rationaliserande karaktär.

De båda myndigheterna har även lämnat förslag till åtgärder för kommande budgetår. SÖ har föreslagit en höjning av utrustningsanslaget för datorutrustning i gymnasieskolan. UHÄ har föreslagit relativt kraftiga ökningar av antalet platser på linjer med datainriktat innehåll. UHÄ har vidare föreslagit höjda anslag för anskaffning av utrustning.

Det är naturligtvis önskvärt med en samlad långsiktig strategi för insatser inom dataområdet för hela utbildningsssystemet. Det planerings- och utvecklingsarbete som främsl SÖ och UHÄ bedriver är här av väsentlig betydelse. Vid sitt arbete bör myndigheterna bl. a. analysera vilka åtgärder som krävs för att öka rekryteringen av kvinnor på studievägar med inriktning mot dataområdet.

Vad gäller kunskapsuppbyggnad inom området menar jag alt det är angeläget att insatserna görs mot bakgrund av en helhetssyn på datatekniken. Sålunda måste frågor om teknik och användning samt konsekvenser av denna användning för människor, organisationer och samhället betraktas i ett sammanhang. Denna centrala aspekt bör betonas pä alla utbildningsnivåer. Enligt vad jag erfarit avser statsrådet I. Carlsson att i den forskningspolitiska propositionen beröra forskning om de grundläggande förutsättningarna för datateknikens användning. Jag vill i sammanhanget vidare peka på vikten av den breda, allmänna medborgarutbildning i datafrågor som bedrivits i studieförbundens regi. En annan viktig aspekt som bör betonas är angelägenheten att öka kvinnors intresse för datateknik. Det är därför glädjande att studieförbundens satsningar på särskilda datakurser för kvinnor samlat mänga deltagare. Staten har här, som jag tidigare nämnt, initialt tillskjutit bidrag för verksamheten. Det är nu min förhoppning att verksamheten fortgår som en del av studieförbundens reguljära utbud.

8.3.2. Grundskolan

Det är viktigt att den grundsyn som chefen för utbildningsdepartementet nu redovisat etableras redan i grundskolan. Dataundervisningens omfattning och inriktning skiftar i dag starkt mellan olika skolor beroende på intresse, tillgång till utrustning och utbildad personal. Jag ser det som angeläget att grundskolan förmår ge alla elever en god grund när del gäller datakunskap. För att ge ökat utrymme för dataundervisningen i grundskolan föreslär jag att viss del av undervisningstiden på högstadiet avsätts för dataundervisning sä att undervisningstiden för datakunskap ökar till tvä stadieveckotimmar pä högstadiet. För atl kunna konkretisera undervisningen och i större utsträckning ge den en praktisk inriktning är tillgång till utrustning och programvara önskvärd. Med hänsyn till de särskilda skäl

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 39

som föreligger kommer jag under anslaget Bil. Bidrag till driften av grundskolor m.m. att föreslå att ett sårskilt stimulansbidrag lämnas till kommunerna för anskaffning av datorutrustning och programvara för grundskolans högstadium. Vidare kommer jag under anslagen B 1. 3kol-överstyrelsen och B 5. Stöd till produktion av läromedel föreslå att särskilda medel anslås dels för information och utvecklingsarbete med inriktning pä dataundervisning, dels för slöd till produklion av läromedel. Förslagen beträffande grundskolan bör genomföras under en treårsperiod med början under budgetåret 1984/85.

Trots de särskilda insatser för fortbildning i datafrågor för skolväsendets personal som gjorts de senaste åren är behovet fortfarande mycket slort. Chefen för utbildningsdepartementet kommer i det följande atl redovisa förslag till fortsatta särskilda insalser.

8.3.3. Gymnasieskolan

För gymnasieskolans del är det viktigt att alla elever så snabbt som möjligt får den orientering om och insikt i dataområdet som anges i kursplanerna. Jag vill särskilt betona vikten av att också elever på de tvååriga yrkesinriktade linjerna får tillgäng till datautbildning. Det gäller både inom ramen för yrkesutbildningen och som ell led i den allmänna dalaorientering som skall ges till alla elever.

Det flnns på mänga gymnasieskolor problem vad gäller tillgång på bl.a. datorutrustning och programvara. Kommunernas möjligheter atl anordna utbildning inom dataområdet har hittills i många fall varit beroende av tillgången pä utrustning. Nuvarande generella slatsbidragsregler för gymnasieskolan är i princip inte tillämpliga för inköp av datorutrustning och därtill hörande programvara. En förutsättning för att snabbt kunna erbjuda mer utbildning inom dataområdet är att kommunerna kan få stöd till sådan anskaffning. Ett bidrag till datorutrustning för gymnasieskolan bör utformas sä att det även kan användas för förhyrning.

Som jag tidigare har nämnt har riksdagen beslutat om ett särskilt statsbidrag pä 5 milj. kr. för innevarande budgetär för inköp eller förhyrning av utrustning för högre specialkurser inom områdena datateknik och mikroelektronik. Det finns enligt min mening starka skäl för att med utgångspunkt i det s.k. TUDlS-projektet fortsätta att med statsbidrag stödja anskaffning av datorer för undervisningsändamål till gymnasieskolan i ett par år. Det blir därvid fråga om anskaffning av såväl ny utrustning och därtill hörande programvara som komplettering av äldre utrustning och därtill hörande programvara. Jag kommer i det följande att föreslå att anslaget B 22. Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m. räknas upp för budgetåret 1984/85 i syfte att skapa ett riktat bidrag till datoranskaffning för gymnasieskolan.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 40

8.3.4. Högskolan

Pä tvä år har den dalatekniska civilingenjörsutbildningen byggts ut från 60 nybörjarplatser på en ort lill 336 nybörjarplatser pä fem orter. Under samma tidsperiod har även utbildning, som gränsar till den datatekniska, expanderat kraftigt. Denna snabba utveckling har inneburit vissa problem för berörda högskoleenheter vad gäller tillgängen på kvalificerade lärare, lokaler och utrustning. Det föreligger emellertid ett stort behov inom industrin av ingenjörer med dalateknisk utbildning. Del finns även ett stort intresse bland de studerande för sådan utbildning. Därför anser jag del angeläget att ytterligare öka datatekniklinjens platsantal. Jag kommeri det följande att förorda att linjen får ytteriigare 60 nybörjarplatser. Jag kommer även atl föreslå att antalet nybörjarplatser pä dalavelenskapliga linjen ökas med 30.

När del gäller datautbildning med administrativ inriktning kommer jag i det följande att föreslå au systemvetenskapliga linjen nästa budgelår skall få sammanlagt 124 nya platser. Linjen bör bl.a. etableras vid högskolan i Luleå med 30 nybörjarplatser. Sammanlagt kommer planeringsramen i landet att uppgå till drygt 600 platser.

Kapaciteten pä ADB-linjen kommer enligl mina förslag all ökas med 120 nybörjarplatser nästa budgelår. ADB-linjen har ett starkt samband med kortare datautbildningar som finns i gymnasieskolan. Jag återkommer till den frågan under anslaget Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken.

För att öka möjligheterna lill dalaundervisning på grundskolans högstadium kommer, som statsrådet Göransson nyss nämnt, förslag atl läggas fram dels om atl öka undervisningstiden för dalakunskap i grundskolan, dels om att införa stimulansbidrag till kommunerna för anskaffning av datorutrustning och programvara. Förslagen avses komma alt genomföras successivt under en treårsperiod med början budgetåret 1984/85.

Dessa förslag måste för att få full effekt kompletteras med en ökad fortbildning i datakunskap för lärare på grundskolans högstadium. En eller två lärare per högstadieskola bör genomgå en mer kvalificerad fortbildning. Dessa lärare bör sedan dels kunna fungera som en resurs för sin skola och sina lärarkolleger, dels kunna svara för en del av dalaundervisningen. Jag räknar med atl en sådan utbildning skall kunna genomföras under tre år med böljan budgetåret 1984/85 och att lotall 1500 lärare skall kunna genomgå den. Kostnaderna för denna utbildning harjag räknat med skall rymmas inom ramen för del anslag för personalutbildning för skolväsendets behov som jag beräknar för budgetåret 1984/85. Mitt förslag innebär självfallet inte att behovet av fortbildningsinsatser för övriga lärare i grundskolan och för lärare i gymnasieskolan bortfaller. För gymnasieskolan gäller detta behov främst lärare i samhällskunskap, matematik och yrkesinriktade ämnen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 41

I sammanhanget vill jag erinra om riksdagens nyligen fattade beslut (prop. 1983/84:8, NU 11, rskr 130) om ett nationellt mikroelektronikprogram (NMP). Genom beslutet har UHÄ anvisats 5 milj. kr. under innevarande budgetär för bl.a. utrustning i samband med mikroelektronikutbildning i högskolan. Jag kommer vid min beräkning av utrustningsramar till UHÄ:s disposition i det följande att ta hänsyn till behov inom mikroelektronikområdet. Det blir anledning för regeringen att under våren 1984 åter ta ställning till mikroelektronikfrågor.

Mot bakgrund av att användningen av datorer inom högskolesektorn ökat kraftigt är det av största vikt att högskolan både lokalt och centralt planerar för den fortgående utvecklingen inom detta område. Jag har med tillfredsställelse konstaterat alt flertalet högskoleenheter f. n. är i färd med att ta fram eller planera för en samlad syn i frågan. Del är därvid naturligt att UHÄ på central nivå samordnar planeringen. Jag vill redan nu anmäla att jag avser återkomma till regeringen med förslag rill uppdrag åt ämbetet alt i ett helhetsperspektiv ta fram en strategi för högskolans utnyttjande av datorer. Härvid bör även tas upp frågor sammanhängande med bl.a. de regionala datorcentralernas för högre utbildning och forskning ställning i högskoleorganisationen och styrning och reglering av verksamheten vid dessa centraler. Enligt vad jag erfarit kommer chefen för civildepartementet senare i dag behandla frågan om eventuell dispens från gällande handläggningsordning för myndigheter med fastställd ADB-slralegi.

9.    Kultur- och mediefrågor

Jag har inledningsvis berört de allmänna riktlinjerna för kulturpolitiken. Under detta avsnitt presenteras de viktigaste delarna i budgetförslaget för budgetåret 1984/85.

9.1. Konst i offentlig miljö

Sedan slutet av 1930-talet har riksdagen - med undantag för åren under och närmast efter andra världskriget - årligen anvisat medel för konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. Medlen budgeterades till all börja med i direkt anslutning rill de statliga byggnadsanslagen under resp. huvudtitel, varvid en procent av byggnadskostnaden utgjorde ett allmänt riktmärke för beräkningen av ulsmyckningsbeloppet. Sedan slutet av 1940-talet har emellertid ett samlat belopp utan anknytning lill några investeringsanslag anvisats för ändamålet. Beloppet uppgår innevarande budgetår till drygt 13 milj. kr. Med anlitande av dessa medel har statens konstråd under årens lopp kunnat tillföra den offenlliga miljön betydande konstnärliga värden.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 42

I mänga kommuner och landsting tillämpas numera inköpsregler som resulterar i alt konsten integreras i byggandet. 1 vårt land har vuxit fram en konst i offentlig miljö som har ett betydande konstnärligt värde och på samma gäng en folklig förankring.

Samhällets ansvar för konstnärlig utsmyckning och gestaltning av den offentliga miljön är ett viktigt inslag i vår kulturpolitik. Konstnärlig utsmyckning berikar miljön och ger samtidigt arbetsmöjligheter ät konstnärer. Det bästa sättet för samhället att förbättra bildkonstnärernas ställning är enligt min mening atl öka antalet offentliga uppdrag. Mot den bakgrunden harjag för nästa budgetår beräknat en förstärkning av anslaget för konstförvärv till statliga byggnader med drygt 9milj. kr. Förvärvsanslaget kommer därmed att uppgå till 26milj. kr nästa budgetår. Därav avser drygt 3 milj. kr. bidrag för konstinköp till folkparkerna och vissa samlingslokalhållande organisationer. Den föreslagna anslagsnivän medger enligt min beräkning satsningar pä konstnärlig utsmyckning av nya byggnader, som nästa budgetär motsvarar en procent av de statliga byggnadskostnaderna. Det är emellertid inte särskilt lämpligt att fastställa ambitionsnivån som en andel av det statliga byggandet.

Föreningen Svensk Form har hos regeringen begärt ekonomiskt stöd för att i Stockholm starta ett Design Center, en utställningslokal för visning av svensk design och konsthantverk. Frågan om inrättandet av ett Design Center bereds f. n. i industridepartementet. .

9.2. Kultur i skolan

Barnkulturfrågorna har ständigt varit aktuella i den politiska debatten under senare år. Ofta har debatten gällt den s. k. skräpkulturen och framför allt videogrammen. Av inläggen är det lätt atl dra slutsatsen att det står illa till med barnkulturen. Det som dä fångar uppmärksamheten är de massproducerade lättåtkomliga produkter som finns i form av kioskböcker och serier, dussinfilmer och dåliga videogram.

Sådana produkter är ett omfattande inslag i barnkulturutbudet, men inte det enda som erbjuds barnen. I Sverige finns många författare, konstnärer, filmare och tonsättare som bidrar till alt värt land vid internationella jämförelser torde framstå som ett av de främsta pä barnkulturområdet. Vi har en väl utbyggd kommunal musikskola, vi har bibliotek, teatrar, fria teatergrupper och museer med en omfattande verksamhet för barn. Vi har stödåtgärder som främjar barnboksutgivning, kvalitetsserier samt produklion, import och distribution av barnfilm, osv.

Men det finns också problem. Barn, ungdomar och deras föräldrar väljer ofta bort kvalitetskulturen till förmån för en spekulativ kommersiell kultur. Kvalitetskulturen är ofta mindre lättillgänglig och kräver en viss ansträngning av sin läsare, lyssnare eller åskådare. Det år ingen lätt uppgift att

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 43

vänja barn och ungdomar vid god kultur på ett sätt som gör dem intresserade i stället för avskräckta.

Barnens väg till kulturen kan beroende pä sociala, geografiska eller andra faktorer vara mer eller mindre lättframkomlig. Insatser för att underlätta för barn och ungdomar att fä del av bra kultur bör ske i barnens vardagsmiljöer. I ett sådant arbete är skolan den viktigaste resursen. Jag har tidigare i skolavsnitlel redovisat hur kulturens roll kan betonas i grundskolan. Det är i just detta sammanhang som den viktigaste kulturförmedlingen sker; i den ordinarie undervisningen, i klassrummet med den vanliga klassläraren, svenskläraren, bildläraren eller musikläraren. Det är under dessa timmar - som sammantaget är ganska mänga under ett barns skoltid — som det finns en möjlighet att uppmuntra ett kulturintresse. Del är i skolan som alla barn ges möjlighet att få del av värt kulturarv, pröva olika uttrycksformer, roas och oroas av litteratur, teater, film och musik. Många lärare utför i dag en viktig kulturgärning. Nya arbetsformer prövas i skolan både när det gäller samverkan mellan lärare och ämnesområden och när det gäller samarbete med personer, organisationer och institutioner utanför skolan. Det finns många lyckade exempel på samverkan mellan skola och kommunal musikskola, bibliotek, lokala museer, studieförbund och organisationslivet i övrigt såväl inom ramen för den samlade skoldagen som i andra former.

Det är just sädana lyckade insatser antingen av en enskild lärare eller i större samverkansprojekt som kan ge goda effekter genom exemplets makt, som inspirationskälla och som metodutveckling. Pä litteraturens område har olika satsningar gjorts för att stimulera lill ett större litteraturintresse. Litteraturfrämjandet, studieförbund, Sveriges författarförbund. Författarcentrum m. fl. har genomfört litteraturkampanjer bl. a. i skolorna. Det s. k. Dalaprojektet i kulturrådets regi är en läskampanj som bl. a. riktar sig till skolorna. Projektet genomförs i främst tre kommuner i Dalarna och syftar lill atl öka samarbetet bl.a. mellan olika institutioner och över nämndgränserna i kommunerna. Projektet har fält god genomslagskraft och utgör ett exempel på hur samspelet mellan centrala och kommunala organ kan leda till nya arbetssätt och bättre utnyttjande av befintliga resurser.

De centrala resurser som ställs till förfogande för barnkultur skall i första hand ge effekt i form av stimulans och idéspridning. En verksamhet som ger genomslagseffekter kan bara åstadkommas genom ett utvecklingsarbete på lång sikt som innebär att allt fler som arbetar med barn och ungdomar ger kulturfrågorna särskild uppmärksamhet. För budgetåret 1984/85 bör arbetet framför allt inriktas på ökade insatser för konst, musik och teater i skolorna. Extra resurser till Riksutställningar, Riksteatern och Rikskonserter - de tre R:en - ska stimulera skolarbetet på dessa områden.

R:en har redan en omfattande verksamhet som riktar sig till barn och ungdomar. Riksutställningar bedriver ett konstpedagogiskt arbete genom

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 44

bildkonstutställningar i skolorna. Skolteaterverksamheten är etablerad och uppskattad, skolkonserterna likaså. R:ens arbete i kontakt med skolorna har pä senare lid kompletterats med projektarbete i syfte atl stimulera skolorna själva alt ge kulturaktiviteterna en mer framträdande plats i undervisningen. Jag anser att detta projektarbete bör utvecklas ytteriigare. Det handlar framför allt om atl vara idégivare och kunskapsbank för skolorna. R:en bör fungera som samarbetspartners under en uppbyggnadsperiod och utnyttjas av skolorna genom t. ex. temadagar för lärarna, konkreta projekt och konlinueriigt rådgivningsarbete. Arbetet bör bedrivas med sikte på atl erfarenhet och kompetens skall kunna byggas upp lokalt. De centrala resurserna kan dä satsas pä nya projekt.

Redan i dag förekommer ett visst samarbete mellan R:en. Enligt min mening är det viktigt alt detta utvecklas både i det prakriska arbetet med olika projekt och när det gäller melodutvecklingsfrägor.

Mitt förslag till medelstilldelning innebär också all de fria teatergrupperna får ökade resurser för teaterverksamhet för barn och ungdomar, bl.a. i samarbete med Riksteatern.

9.3. Kultur i kommuner och folkrörelser

En av de viktigaste statliga insatserna för den lokala kulturverksamheten är det stöd som utgär lill studieförbundens verksamhet. Innevarande budgelår uppgår anslaget Bidrag till studieförbunden lill 812milj.kr. Härav utgör bidraget till kulturverksamheten i studieförbunden 88 milj.kr. Även andra delar av anslaget, främst bidragen till s. k. estetiska cirklar, kan anses ha en nära anknytning till kulturområdet.

Huvudsyftet med bidraget till kulturverksamhet är dels att utgöra ett slöd till anordnande av kulturprogram i studieförbundens egen verksamhet och i det övriga föreningslivet, dels atl möjliggöra förberedelse i vid mening för sädana arrangemang. I sistnämnda mening avses bl.a. atl bidrag skall utgå till ensembler, t. ex. körer och teatergrupper.

Bidraget till kulturverksamhet i studieförbunden bör kunna ses som en viktig insats för stimulans till kulturaktiviteter i folkrörelserna. Del representerar samtidigt en väg för det professionellt inriktade kullurlivet att nå ut till nya grupper och därmed åstadkomma ökade sysselsällningsmöjlig-heler för kulturarbetarna. Delta innebär att stödet har en nyckelroll för atl främja vikfiga delar av 1974 års kulturpolitiska mål. För nästa budgetär föreslär chefen för utbildningsdepartementet under avsnittet Vuxenutbildning en fortsatt utbyggnad av detta slöd med 7milj. kr. lill sammanlagt ca 95 milj. kr.

Konstfrämjandet och Sveriges konstföreningars riksförbund bedriver ett viktigt konstbildande arbete vilket tjänar som stimulans och komplement till studieförbundens verksamhet. Deras verksamhet förtjänar ökal statligt

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 45

stöd. Jag har för detta ändamål i budgetförslaget beräknat 250000 kr. Från budgetåret 1984/85 föreslås Bygdegårdarnas riksförbund fä ett permanent stöd till sin kulturverksamhet.

Intresset för arbetets historia och arbetslivets förändringar har ökat under senare är. Många studiecirklar arbetar med att dokumentera den egna historien. Bevarandet av industriminnen framstår som en av de viktigaste uppgifterna för kulturminnesvården. Det finns i dag inget museum i landet som har till huvuduppgift att bedriva dokumentation, insamling, forskning och utställningsverksamhet i syfte att belysa arbetets historia. Stiftelsen Arbetets museum vari ingår LO, TCO, ABF och KF har föreslagit att staten ger bidrag till ett Arbetets museum. Museet skulle inrymmas i en av de från kulturminnesvårdssynpunkt värdefullaste gamla industribyggnaderna i Norrköpings s.k. industrilandskap som genom sin väl bevarade karaktär och sitt läge milt i staden är ett unikt och märkligt induslriminne. Jag anser att dokumentationen av arbetets historia är viktig och föreslår därför att ett bidrag på 2,5 milj. kr. avsätts för att förverkliga Arbetets museum i Norrköping. Insatsen skall också ses som ett bidrag till industrilandskapets bevarande i Norrköping.

Nästa budgetär kommer en ny regional teater att inrättas i Kronobergs län genom att Riksteaterns Växjöensemble får landstinget och Växjö kommun som huvudman. Staten bör ekonomiskt stödja den nyinrättade teatern på samma sätt som vid tidigare regionala nyetableringar.

Det regionala kulturstödet bör också kunna omfatta uppförande och ombyggnad av sädana lokaler där kulturverksamheter skall bedrivas. Det stöd som tidigare har kunnat utgå frän de s. k. lotterimedlen har numera i praktiken upphört pä grund av medelsbrist. Detta anmälde min företrädare i budgetpropositionen 1981. För att bl. a. kunna fullgöra de åtaganden som har gjorts under åren 1976-1982 inom ramen för lotterimedlen föreslår jag en förstärkning av kulturbudgeten med ett engångsbelopp om 32milj. kr.

Chefen för bostadsdepartementet kommer alt efter samråd med mig föreslå att de regler som f.n. gäller i fråga.om stödet till samlingslokaler ändras sä alt de i väsentliga delar också omfattar teater-, konserthus- och museilokaler.

När det gäller musikområdel planerar jag atl i annat sammanhang föreslå regeringen att en regionalisering av betydande delar av verksamheten vid Rikskonserter och regionmusiken genomförs.

Anslagen till nyklerhetsorganisationerna och lill Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning redovisas under socialdepartementets huvudtitel.

Under hösten 1983 har Riksförbundet finska föreningar i Sverige inkommit med en skrivelse där det föreslås särskilda utbildningsinsatser frän hösten 1985. Syftet med utbildningen skulle vara att skapa underlag för en yrkesverksam finskspråkig teaterensemble med förankring i den sverigefinska befolkningen. Härvid bör målsättningen vara att uppnå en tvåsprå-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 46

kig yrkesfärdighet. Förutsättningarna för att kunna starta en sådan utbildning bör närmare utredas.

9.4. Bok- och biblioteksfrågor

Under år 1983, då den svenska bokens 500-årsjubileum har firats, har frågor om böcker och läsning fått stort utrymme i debatten. En omfattande läskampanj har genomförts hösten 1983, till vilken särskilda statsbidrag har utgått. Det är angeläget att bokens centrala roll i kultur- och bildningsarbetet blir uppmärksammad.

Ett utredningsarbete pågår om såväl situationen pä bokmarknaden som folkbibliotekens arbetsvillkor.   .

1982 års bokutredning (U 1982:02) häri uppdrag alt se över det statliga stödet till bokutgivning och kommersiell bokdistribution. Beträffande bokdistributionen skall kommittén ägna uppmärksamhet ät vilka effekter som gällande konkurrensrättslig lagstiftning och dess tillämpning - framför allt i fråga om bruttoprisförbudet - kan ha haft för utvecklingen.

Folkbiblioteksutredningen (U 1979: 17) gör en översyn av de statliga insatserna på biblioteksområdet. Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun diskuteras bl.a. Mot bakgrund av detta skall kommiftén lämna förslag om det statliga stödets framtida omfattning och inriktning. 1 folk-biblioteksutredningens uppdrag ingär också atl lämna förslag om den framlida talboksförsörjningen.

Invandrarpolitiska kommittén (A 1980:04) skall se över del slatliga stöd som utgår till produktion av tidningar, tidskrifter och böcker pä invand-rarspråk.

De båda förstnämnda utredningarna kommer att redovisa sina förslag under kommande vår. Efter sedvanligt remissförfarande avser jag atl i en särskild proposition under våren 1985 redovisa mina ställningstaganden till de förslag som utredningarna kommer att lägga fram.

9.5. Statens kulturråd

I samband med atl regeringen i juni 1983 utsåg ny styrelse för statens kulturråd genomfördes också inom ramen för regeringens befogenheter vissa ändringar i rådets organisation med syfte att uppnå förenklingar i arbetet.

Antalet ledamöter och suppleanter i styrelsen och nämnderna minskades betydligt och möjligheterna ökades alt avgöra fler ärenden på tjänstemannanivå, vilket medför förenklingar.

Statens kulturråd disponerar ett stort antal bidragsanslag men har trots detta ingen fri dispositionspost för snabbt uppkommande behov eller för

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 47

försöksverksamhet. Medel för sädana behov fördelas f. n. av regeringen. En decentralisering till kulturrådet av bidragsgivningen bör ske i betydande utsträckning. Genom denna förändring blir kulturrådet i högre grad ett verkställande organ. Jag återkommer till denna fråga vid min behandling av anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m.

Det är också angeläget att förenkla kulturrådets budgetarbete. Enligt sin instruktion skall kulturrådet varje år i anslutning lill sitt eget förslag till anslagsframställning granska förslag till sådana framställningar frän andra myndigheter och organ inom den del av kulturområdet som är närmare preciserat i instruktionen samt göra en sammanfattande bedömning av anslagsbehoven inom denna del av kulturområdet.

Den handläggningsordning som infördes år 1974 innebar bl.a. att de myndigheter och organ över vars anslagsframställningar kulturrådet skulle avge sammanfattande bedömningar måste färdigställa och inge sina framställningar till kulturrådet redan i mars månad. Sedan kulturrådet tagit del av framställningarna har dessa tillsammans med rådets bedömning överlämnats till regeringen den 1 september.

Erfarenheterna av denna handläggningsordning har i vissa avseenden varit mindre goda. Berörda kulturmyndigheler måste utarbeta sina framställningar alltför fidigl för atl innehållet skulle kunna innefatta tillräckligt aktuell information. Förutsättningar fanns inte heller för kulturrådet att göra sädana detaljbearbetningar av materialet att beredningsarbetet i mera väsentlig utsträckning kunde underiättas i regeringskansliet.

Mot denna bakgrund har det framställ som motiverat att göra sådana förändringar av budgethandläggningen att kulturrådet i mera direkt form kan få behövligt underlag för sitt arbete. Enligt regeringsbeslut den 10 december 1982 inleddes inför anslagsframställningen för budgetåret 1983/84 en försöksverksamhet. Denna innebär att berörda kulturorgan i stället för att inge anslagsframställning via kulturrådet lämnar dessa direkt till utbildningsdepartementet före den I september. Kulturrådets behov av underiag för den övergripande bedömningen av utvecklingen och av krav på insatser tillgodoses genom att myndigheterna i en särskild skrivelse till kulturrådet i mars månad redovisar vilka frågor av större vikt man avser alt ta upp i den kommande anslagsframställningen.

Erfarenheterna av den nyss berörda försöksverksamheten är goda. Kulturrådets arbete belastas ej längre av ett omfattande budgetmaterial. Rådet kan därigenom i ökad utsträckning koncentrera sitt arbete pä all bedöma viktigare förslag frän kulturpolitisk synpunkt och sälta dem i relation till olika andra insatser som berör kulturfältet. Fördelen för de berörda myndigheterna är att de genom att flytta fram inlämnandet av anslagsframställningen bättre kan överblicka del senaste bokslutsåret, varigenom de kan ge en mera aktuell och korrekt redovisning av den bedrivna verksamheten. Detta är givetvis av väsentlig betydelse för beredningen i regeringskansliet, inle minst med hänsyn lill de krav på skärpt utgiftsgranskning som nu föreligger till följd av del statsfinansiella läget.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 48

Med hänsyn till de gjorda erfarenheterna bör i fortsättningen, såsom redan skett under ett pa"" år, anslagsframställningarna på kulturområdet ges in direkt till regeringen i enlighet med de allmänna anvisningar som gäller för budgetarbete.. Rådet kommer härigenom inte atl ha lill uppgift alt reguljärt granska förslag till anslagsframställningar frän andra myndigheter eller organ inom sill ansvarsområde. För de samlade bedömningar av förhållandena på området som kulturrådet behöver göra i anslutning till sin egen anslagsframställning kan erforderligt material ändå göras tillgängligt.

Den förändring i ansvarsförhållandena för anslagsframställningarna som jag här berört föranleder ändringar i instruktionerna för kulturrådet och vissa andra myndigheter. Jag avser alt återkomma till regeringen i denna fråga i annat sammanhang.

9.6. Inför en ny mediesituation

En.genomgripande förändring av radio- och TV-silualionen sker när program kan tas emot inte bara över del markbundna distributionsnätet ulan också via videogram, satelliter och kablar. Utbudet ökar, de utländska programinslagen blir fler och det finns risk för att inhemska program som har betydelse för vårt kulturliv och vär samhällsdebatt blir undanträngda. Det behövs målmedvetna insatser för att bevara kvalitet och mångfald också i den nya mediesituationen. Massmediekommittén (U 1982:07) har en viktig uppgift i delta sammanhang.

Kommittén, som tillsattes under den förra regeringens tid, fick tilläggsdirektiv (Dir 1983: 19) i februari 1983. Enligt dessa, som helt ersätter de tidigare direktiven, skall kommittén lägga fram förslag om principer för utbyggnad och utnyttjande av ny teknik för massmedieändamäl. Förslagen skall utarbetas från såväl massmediepolitiska som kulturpolitiska utgångspunkter.

En av kommitténs huvuduppgifter är att lägga fram förslag om de krav som frän massmediepoliliska och kulturpolitiska utgångspunkter bör ställas vid utbyggnad av kabelsystem. I direktiven framhålls all en utbyggnad redan från början bör ske planmässigt så att lokala och regionala nät efter hand kan samordnas.

Kommitténs andra huvuduppgift är att föreslå hur den nya tekniken skall användas för massmedieändamål. Uppgiften avser främsl regler för kabel-distribution, men även frågor om trådlös distribution kan beröras. Uppdraget omfattar frågor om tillgång lill kabelnät, befordran av program från Sveriges Radio, regler för utländska program och specialproducerade ka-bel-TV-program saml kostnadsfrågor och frågor om reklam.

Kommitténs arbete skall vara slutfört i sådan tid att proposition pä grundval av kommitténs förslag kan föreläggas riksdagen senast våren 1985.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 49

Även i andra avseenden pågår utredningsarbete som kan fä betydelse i den nya mediesituationen. 1 en alltmer internationell medievärld ökar intresset för ett nordiskt TV-samarbete. Nordiska ministerrådet har med deltagande av de finländska, isländska, norska och svenska regeringarna inlett en studiefas som är ett led i utvecklingen av ett nordiskt radio- och TV- samt telesamarbete baserat på överföring via ett satellitsystem. Studiefasen skall enligt planerna vara avslutad våren 1984.

Pä uppdrag av de nordiska kultur- och undervisningsministrarna har en särskild utredningsgrupp gjort en översyn av de regler som gäller för s. k. grannlandstiltande, dvs. vidarespridning inom Norden av i första hand TV-program frän nordiska progamföretag. Enligt vad jag har inhämtat kommer gruppens rapport att föreligga i början av år 1984.

Också lokala medier bör få en chans att utvecklas. Närradiokommittén (U 1978: 11) ansvarar för den försöksverksamhet med närradio som f.n. bedrivs. Kommittén skall sommaren 1984 lämna förslag om vilka regler som skall gälla för en eventuell permanent närradioverksamhet.

Försöksverksamhet med fraktstöd för film inleddes budgetåret 1978/79. Syftet är att öka möjligheterna att visa kvalitetsfilm på biograferna runt om i landet. Till en början omfattade försöket endast en fjärdedel av landet, men försöksområdet utsträcktes lill tolv län den 1 juli 1982. Under senare tid har möjligheten att erhålla stöd utnyttjats i allt högre grad. Stödet synes ha lett till att filmer som annars inte skulle ha visals på smäbiografer ute i landet visas i större utsträckning. Verksamheten bör nu införas permanent i hela landet.

Den tekniska utvecklingen får konsekvenser också för dagspressen och den öppnar möjligheter för grupper av handikappade att få del av det dagliga informationsflödet.

Femte pressutredningen (U 1983:01) undersöker hur den nya tekniken påverkar förutsättningarna för ökad samverkan inom dagspressen. Utredningen analyserar också förhållandet mellan dagspressen och annonsbladen. 1 skrivelse till regeringen den 24 oktober 1983 har utredningen uttalat sig i frågan huruvida företag som ger ut annonsblad skall kunna erhålla stafligt presstöd. I sammanhanget ifrågasätter nämnden om reducerat produktionsbidrag bör utgå till storstadstidningar med hänsyn till dessas marknadssituation. Mot bakgrund av nämndens analys av hithörande frågor föreslår jag för budgetåret 1984/85 att möjligheten till reducerat produktionsbidrag avvecklas i fråga om de dagstidningar som är storstadstidningar. Femte pressutredningen avser att framlägga sina förslag under är 1984.

Taltidningskommittén (U 1982:05) fördelar bidrag och bedriver utrednings- och utvecklingsarbete rörande utgivning av radio- och kassettidningar. Mot bakgrund av sina erfarenheter skall kommittén sommaren 1984 redovisa sina förslag om bl.a. hur ett framtida stöd till tallidnings-verksamheten bör utformas. 4   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 50

Taltidningskommittén har nyligen getts tilläggsdirektiv och därmed fält i uppdrag att ange förutsättningarna för eventuella statliga insatser för nyhetsförmedling till utvecklingsstörda.

Utredningen om videogram för döva (U 1983:02) har i uppgift att precisera förutsättningarna för och utarbeta förslag till utformningen av de framtida statliga insatserna för den verksamhet som Sveriges dövas riksförbund bedriver och som medverkar till att ge framför allt barndomsdöva delaktighet i kulturiiv och informationsutbud. Utredningens förslag beräknas komma våren 1984.

Jag vill också ta upp vissa frågor med anknytning till Sveriges Radiokoncernens verksamhet.

Utbyggnaden av radio- och TV-verksamheten enligt riksdagens beslut år 1978 har nu pågätt i sex budgetär. Hittills har utbyggnaden i första hand gällt olika former av regionalisering, men fr. o. m. budgetåret 1984/85 kommer en förskjutning atl ske till förmån för kvalitetshöjande åtgärder.

Sveriges Radio-koncernens avtal med staten gäller t.o.m. den 30 juni 1986. I de tilläggsdirektiv som getts till massmediekommittén framhålls atl Sveriges Radio aktiebolag (SRAB) kan aktualisera och genomföra organisatoriska förändringar inom koncernen. I den mån förändringarna är av sådan art att de kräver avtalsändringar förutsätts att företaget kommer in till regeringen med förslag till sådana. I sin anslagsframställning för nästa budgetär har företaget aviserat att man har för avsikt att återkomma till regeringen med förslag till avtalsförändringar sä att åtgärderna kan genomföras senast i samband med avtalets upphörande den 30 juni 1986.

I sin anslagsframställning uttalar SRAB vidare sin avsikt atl återkomma fill regeringen när det gäller ett av Sveriges Television AB (SVT) aktualiserat förslag till försöksverksamhet med betal-TV. I en särskild skrivelse till regeringen har företaget senare redovisat sina ställningstaganden i frågan och bl.a. framhållit att SVT:s förslag om provverksamhet med betal-TV bör ses mot bakgrund av den utveckling som f.n. sker internationellt på olika områden av mediefältet. SRAB avser därför att ytteriigare studera de nya distributionsformerna som yppas och de ekonomiska förutsättningarna i syfte att kunna lägga fram de förslag som är befogade för att stärka radio och TV i allmänhetens tjänst.

Riksdagens beslut med anledning av förslagen i regeringens proposition (prop. 1983/84:40) om ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (bil. 6 KrU 1983/84:8, rskr 90) innebär att en besparing om 50milj. kr. skall genomföras för SRAB:s del fr. o. m. budgetåret 1985/86. Beslutet innebär också att utbildningsradions verksamhet från samma tidpunkt skall finansieras med medel ur radiofonden i stället för med skattemedel. SRAB skall vidare utreda utbildningsradions verksamhet och överväga ev. förändringar av verksamheten med sikte pä genomförande i samband med en ny avtalsperiod.

Arbetet med de nya TV-lokalerna på Förrådsbacken påbörjades i okto-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 51

ber 1983. Den etapp som därmed inleddes avser om- och fillbyggnad av TV-huset och nybyggnad av ett nyhetshus för TV. Byggnaderna beräknas vara färdiga hösten 1987. För budgetåret 1984/85 kommer 98milj. kr. att tas i anspråk för detta ändamål.

Den största ökningen av belastningen på rundradiofonden utgörs av kompensationen för kostnadsökningar. Företaget får i dag tillgodoräkna sig kompensation för kostnadsökningar enligl en kombinerad pris- och löneindex. För kalenderåret 1984 lillämpas en begränsning av prisökningskompensation till 4% i enlighet med riksdagsbeslutet med anledning av prop. 1983/84:40. Företaget får kompensation för kostnadsökningar enligt en justerad konsumentprisindex upp lill 4%. I det fall kostnadsökningarna skulle bli större får SRAB kompensation enligl den faktiska utvecklingen upp lill 4%. Därefter låses medelstilldelningen på denna nivä för resten av kalenderåret.

För nästa budgetår 1984/85 föreslås en höjning av motlagaravgiften med 28 kr., vilket motsvarar 4% av den nuvarande avgiften.

10.    Vissa barn och ungdomsfrågor

Utbildning och kultur är tvä viktiga inslag i barns och ungdomars uppväxt. 1 det föregående har redovisats en rad förslag till insatser inom utbildnings- och kulturområdet i syfte alt förbättra förhållandena för barn och ungdomar. För att förbättra uppväxtvillkoren för barn och ungdomar krävs dock medvetna åtgärder inom ett bredare register. Regeringen tillkallade därför i december 1982 en barn- och ungdomsdelegation (Ju 1983:01) under statsministerns ledning. Delegationens uppgift är att vara ett rådgivande och samordnande organ för barn- och ungdomsfrågor inom regeringskansliet. Delegationen bör också söka stimulera debatt kring de frågor man tar upp i sitt arbete. Den skall ha nära kontakt med myndigheter, organisationer, kommittéer m. fl. som har ansvar för och arbetar med barn- och ungdomsfrågor.

Jag vill i del följande erinra om de viktigaste initiativen som regeringen har tagit under det gångna året på barn- och ungdomsområdet.

Delegationen följer bl. a. de olika initiativ som tagits för att fortlöpande utveckla innehållet i barnomsorgens verksamhet. Inom ramen för det nya statsbidragssystemet för barnomsorgen har regeringen avsatt 30 milj. kr. för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen. Medlen är en markering av att innehållet i förskolans verksamhet fortlöpande måste utvecklas sä att kvaliteten i barnomsorgen behälls och förstärks. Regeringen har gett UHÄ i uppdrag att se över innehållet i utbildningen av försko-lärare och fritidspedagoger. SÖ gör en motsvarande översyn av barnskö-tarutbildningen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 52

Regeringen har också avsatt 30 milj. kr. för lokalt utvecklingsarbete pä lågstadiet. Pengarna kan användas för tillfälliga personalförstärkningar eller fortbildningsinsatser för att få en bättre samverkan mellan förskola och skola. De kan också användas för all förbättra kontakterna mellan hem och skola och tas i anspråk för att utveckla arbetssättet pä lågstadiet, t. ex. genom projekt med årskurslös undervisning.

I arbetet med atl skapa goda uppväxtvillkor för barn och ungdom måste åtgärder för alt minska ungdomsarbetslösheten prioriteras. Ungdomsarbetslösheten har effekter långt ner i åldrarna. Att barn litar på att de som vuxna kommer att få ett arbete är grundläggande för deras framtidstro. Alt ungdomar känner att de behövs och har en plats i arbetslivet är nödvändigt om vi inte vill riskera att fä en generation, där mänga redan frän början känner sig ställda vid sidan av samhällsgemenskapen.

Regeringen tillsatte i juni 1983 en särskild arbetsgrupp under barn- och ungdomsdelegationen som har lill uppgift atl stimulera och ge slöd till olika ungdomsprojekt. Arbetsgruppen disponerar 20 milj. kr. att fördela till projekt som skapar meningsfulla arbeten. Under del senaste året har runt om i landet ungdomar själva tagit initiativ till olika projekt för atl skaffa arbete. En rad kommuner har också satsat mycket medvetet på åtgärder av del här slaget.

För att sprida informationen om framgångsrika projekt kommer arbetsgruppen under hösten 1984 att publicera en bok med exempel hämtade frän olika verksamheter som beviljats bidrag. Boken kommer även att ta upp de allmänna erfarenheter arbetet med fördelningen av projektmedel gett.

Delegationen kommer också tillsammans med bl. a. SÖ att sammanställa en bok med exempel på hur barn och ungdomar kan få inflytande och la ansvar över de verksamheter de kommer i direkt kontakt med i sin omgivning. Exempel kan hämtas från förskolan, skolan, olika fritidsverksamheter, kulturaktiviteter, föreningslivet, del egna bostadsområdet etc.

1983 års demokratiberedning (C 1983:03) skall studera hur kommuner och landstingskommuner kan stimuleras att pröva olika former av brukarinflytande och brukarmedverkan. Försöksverksamhet kommer alt initieras i ett antal kommuner på områden som berör barn och ungdom. Barn- och ungdomsdelegationen kommer atl nära följa arbetet på detta område.

Regeringen tillsatte vidare i september 1983 en arbetsgrupp för utvecklingsarbete vid fritidsgårdar. Bidrag utgår till verksamheten ur allmänna arvsfonden med 30 milj. kr. under en försöksperiod pä tre är.

Utvecklingsarbetet kommer atl la sikte på att utveckla nytt innehåll, nya arbetsmetoder och nya verksamhetsformer som syftar till alt skapa attraktiva alternativ till de kommersiella ungdomsmiljöerna. Olika former av kullurmedverkan skall prövas. Utvecklingen med föreningsdrivna fritidsgårdar skall stödjas. Ungdomarnas inflytande över verksamheten skall uppmuntras. Nya former för utnyttjandet av fritidsgårdarnas lokaler skall prövas bl.a. genom samverkan med skolans SlA-verksamhet. Barn- och

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 53

ungdomsdelegafionen är representerad i arbetsgruppen och följer därmed arbetet.

En arbetsgrupp kommer att tillsättas inom socialdepartementet med medverkan av riksidrottsförbundet för att genomföra försöksverksamhet med syfte att demokratisera idrotten och minska utslagningen. Den skall också försöka stimulera flickor, handikappade ungdomar och invandrarungdomar att i ökad utsträckning delta i idrottsaktiviteter.

Ungdomarnas situation kommer att ägnas särskild uppmärksamhet under 1985, som av Förenta Nationerna proklamerats som internationellt ungdomsår. Temat för ungdomsåret är fred, delakughet och utveckling.

För Sveriges del kommer verksamheten i anslutning till ungdomsåret framför allt att inriktas på utvecklingsarbete på lokal nivå för bättre barn-och ungdomsmiljöer. Arbetet kommer i hög utsträckning att inriktas pä att öka barns och ungdomars delaktighet, engagemang och eget skapande, där kulturaktiviteter spelar en viktig roll. Till stor del handlar del om att utnyttja befintliga resurser och. hitta samverkansformer mellan statliga organ, kommunal förvaltning och föreningslivet. Ungdomsorganisationerna kommer att spela en central roll i såväl förberedelsearbetet som det praktiska genomförandet av aktiviteterna i anslutning till ungdomsåret.

En beredningsgrupp har tillsatts för att svara för informations- och samordningsarbetet inför och under ungdomsåret. I grtjppen ingår representanter för ungdomsorganisationerna. Beredningsgruppen skall även pröva projektansökningar med anledning av ungdomsåret och upprätta förslag till medelstilldelning inom en totalram pä 30 milj. kr. av medel från allmänna arvsfonden för kalenderåren 1984-1986.

11.   Översynsprojekt

Mot bakgrund av besparings- och effektiviseringssträvandena har statsrådet Göransson och jag funnit det ändamålsenligt att ge en samlad redovisning av större översynsprojekt som pågår inom departementets verksamhetsområde och på olika sätt berör verksamhetens organisation och resurser.

11.1. Skolväsendet

Vad det gäller skolväsendet är ett huvudsyfte att åstadkomma väsentliga effektiviseringar av verksamheten. Utgångspunkter är härvid att även utbildningsområdet skall bidra till regeringens uttalade målsättning att genom decentralisering och avregléring öka del lokala inflytandet och därmed också uppnå en effektivare och för medborgarna mer ändamålsenlig verksamhet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 54

Det är nödvändigt att i detta arbete beakta skolområdets särskilda förutsättningar. Mälen om en för landet likvärdig utbildningsstandard måste bibehållas. Rapporterna om de stora skillnaderna i utbildningsstandard mellan kommuner, skolor och enskilda elever har i än större utsträckning aktualiserat kravet pä en behovsinriktad resursfördelning. Ett jämlikt utbildningsväsende där alla medborgare får rätt till kvalitativt goda kunskaper förutsätter ett visst mått av styrning.

När det gäller målet att öka det lokala inflytandet för medborgarna över den offentliga verksamheten måste särskild hänsyn tas till utbildningens centrala betydelse för samhällets framtida utveckling. Sålunda bör föräldrar, elever, lärares, skolledares och annan skolpersonals rätt till inflytande och delansvar utformas så att det kan kombineras med bibehållande av samhällets inflytande över utbildningens innehåll och utformning.

Statsrådet Göransson och jag avser att under nästa budgetår återkomma till dessa frågor. Inom ramen för en pågående översyn av skolförfattningarna kommer frågorna om avregléring och inflytande att tas upp. Dessutom pågår inom den av chefen för civildepartementet tillkallade stat-kommun-beredningen ett utvecklingsarbete med den inriktning jag här har beskrivit. En arbetsgrupp har bildats med representanter för utbildnings-, finans- och civildepartementen samt Svenska kommunförbundet. Avsikten är att en försöksverksamhet skall startas i några kommuner med förenklingar i det regelsystem som styr skolan.

Statsbidragsfrägorna spelar också en central roll för planering och styrning m.m. av skolväsendet. Statsrådet Göransson och jag tar nu upp frågorna om översyn av statsbidragssystemen.

11.1.1. Grundskolan

Regeringen, har i enlighet med vad som anmäldes i kompletteringspropositionen våren 1983, uppdragit åt SÖ att se över statsbidragssystemet för grundskolan. Utgångspunkten skall därvid vara att undersöka om det är möjligt att hitta ett system som innebär ytterligare förenklingar och scha-bloniseringar. SÖ skall bl.a. pröva och redovisa olika alternativ i fråga om länsskolnämndernas medverkan, där ytterligheterna utgör å ena sidan ett system som ligger nära det nuvarande där nämnderna gör en detaljerad genomgäng av den faktiska skolorganisationen i en kommun och å andra sidan ett system där ett visst centralt fastställt bidrag utgär per elev. En ytterligare utgångspunkt för SÖ är att också ett mer schabloniserat system så långt det är möjligt skall ta hänsyn till den faktiska skolstrukturen i en kommun. Hänsyn bör också tas till skillnader i lönestruktur mellan olika kommuner.

SÖ skall vidare undersöka om det i samband med förändringar i statsbidragssystemet, med nuvarande målsättning för grundskolan, går att göra sädana förenklingar eller andra förändringar att det nya systemet totalt

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 55

medför minskade kostnader för staten. En förutsättning bör dock härvid vara att sådana kommuner och skolor som har de största problemen pä skolområdet eller som har de sämsta ekonomiska förutsättningarna inte får försämrade möjligheter för skolverksamheten.

SÖ skall redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den I oktober 1984. Jag utgår från att förslag till riksdagen om förändringar med anledning av SÖ:s förslag måste föregås av remissbehandling. Förändringar kan därigenom inte genomföras förrän tidigast till budgetåret 1986/87.

11.1.2. Gymnasieskolan

Vad gäller gymnasieskolans statsbidragssystem har statskontoret tidigare i höstas redovisat ett uppdrag att dels kartlägga förutsättningarna för ett schablonsystem, dels ge förslag till alternativa modeller för utveckling av ett nytt system. Statskontorets rapport remissbehandlas f. n.

Statskontoret anger två huvudalternativ för ett schablonsystem. Det ena alternativet liknar grundskolans system och består av en schablonberäk-nad s. k. basresurs och en förstärkningsresurs. Det andra alternativet innehåller en kombination av bidrag per elev och bidrag per linje eller linjegrupp. Statskontoret bedömer atl dessa två modeller bör kunna läggas till grund för ett fortsatt utvecklingsarbete. Statskontorets uppdrag har även gällt den kommunala vuxenutbildningen (komvux). Rapporten innehåller en modell för ett schabloniserat statsbidragssystem för komvux, byggande vidare pä ett förslag från komvuxutredningen.

I kompletteringspropositionen i våras anmäldes att frågan om ett nytt och förenklat statsbidragssystem för gymnasieskolan och komvux skulle beredas med förtur inom regeringskansliet. Jag avser att i annat sammanhang återkomma lill regeringen i dessa frågor.

11.2. Högskolan

Jag har i det föregående pekat på att besparingar, rationaliseringar och omprioriteringar som högskoleenheterna själva tar ett ökat ansvar för blir avgörande för om högskolan fortlöpande skall kunna utvecklas och förnyas i den resurssituation som föreligger och kan förutses. Det arbete rörande högskolans resursanvändning, som jag anmälde i 1983 ärs budgetproposition och som har inletts under våren 1983, bör kunna utgöra ett väsentligt led i en sådan process. Detta projekt syftar lill att bidra till en förbättrad effektivitet i högskolans resursanvändning. Det skall ge underlag för besparingar och omprioriteringar och stimulera högskoleenheterna till lokalt rationaliseringsarbete. Detta arbete bör omfatta såväl utbildningen och forskningen som den administration som stödjer dessa verksamheter. En särskild arbetsgrupp med företrädare för några högskoleenheter.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 56

centrala myndigheter och regeringskansliet biträder utbildningsdepartementet med ledningen av arbetet.

I en inledande studie har ett antal organisatoriska och administrativa frågor behandlats. En central roll spelar härvid organisationen för planering, ledning och uppföljning av verksamheten inom högskolan. Häri ingär frågor rörande anslagsframställning, budget, personalplanering, medelsanvändning och de administrativa stödsystemen. Viktigt för det långsiktiga effektiviseringsarbelet är också den fråga om en genomtänkt plan för hur olika former av datakraft skall utnyttjas, som har tagits upp inom projektet. Jag har berört frågan i det föregående i samband med att jag aviserade ett uppdrag till universitets- och högskoleämbetet på denna punkt.

De lokala myndigheterna är ansvariga för fiertalet rationaliseringsfrägor. En rad lokala delprojekt kommer därför atl påbörjas inom projektet. På sikt bör projektet kunna fortsätta som ett rullande lokall arbete utan utbildningsdepartementets direkta medverkan. Vissa nationella samordningsuppgifter bör fullgöras av UHÄ.

11.3. Lokalkostnadsprojektet

Pä regeringens uppdrag har byggnadsstyrelsen, UHÄ, statens kulturråd och riksarkivet utrett förutsättningarna för ett mer rationellt planeringssystem för lokaler och lokalkostnader samt hur lokalförsörjningen för den externfinansierade verksamheten vid högskoleenheterna kan förbättras.

För att kunna göra planeringen effektivare och för atl underlätta prioriteringar har en översiktlig kartläggning av befintliga lokaler genomförts. När det gäller högskolan har myndigheterna redovisat för- och nackdelar vid övergång till ett ändrat anslagssystem för högskolans lokalkostnader. Myndigheterna har i samband därmed framhållit angelägenheten av att högskoleenheterna fär ett ökat ansvar för lokalkostnaderna och att utbytbarheten mellan olika resursslag även kan inkludera lokalkostnader. Läng-siktighelen i investeringsätagandena och den sektorsövergripande resursavvägning som måste göras i dessa frågor leder dock, enligt myndigheterna, till svårigheter atl enkelt infoga styrningen i ett anslagssystem med långt driven decentralisering av resursavvägningen. Myndigheterna vill därför ytterligare analysera de långsiktiga frågorna om planerings- och anslagsförändring och bl.a. utreda förutsättningarna för en försöksverksamhet.

Myndigheternas inventeringsarbete utgör en god grund för fortsatt arbete med lokalförsörjningsfrågorna. Jag anser dessa frågor vara mycket vikliga inom samtliga de verksamhetsområden som har berörts inom det nämnda utredningsarbetet.

Frågan om planeringssystemet för lokaler och lokalkostnader bör nu föras vidare. Angelägenheten att snarast möjligt fä resurserna för lokaler.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 57

inredning och utrustning närmare integrerade i planeringen i stort talar för detta. Jag räknar med att myndigheterna skall kunna fullfölja sitt arbete i sådan tid att systemförändringar genom försöksverksamhet eller på annat sätt kan påbörjas senast den I juli 1985. I sammanhanget skall nämnas att enligt de av regeringen meddelade direktiven för utredningsarbetet skall som förutsättningar för detta bl.a. gälla att nuvarande ansvarsfördelning mellan skilda myndigheter och nuvarande anslagsformer helt eller i huvudsak behålls. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Göransson.

11.4. Museisamverkan

De statliga anslagen lill de centrala museiinstitutionerna återfinns under ett tiotal olika rubriker i statsbudgeten. Den totala anslagssumman uppgår innevarande budgetår till ca 190 milj. kr. Det redovisade antalet tjänster uppgår till ca 800, vartill kommer ca 700 anställda, för vilka kostnaderna finansieras genom inkomster i museernas verksamhet, lönebidrag och andra insatser från arbetsmarknadsverket m.m.

Genom att varje museiinslilution inom ramen för sin organisation måste bedriva en synnerligen mångfacetterad verksamhet ligger det nära till hands att pröva om inte resursutnyttjandet kan förbättras genom samverkan mellan museerna. Sådan samverkan kan i första hand tänkas gälla olika delar av de allmänt administrativa uppgifterna samt utnyttjande av olika tekniska resurser i museernas verksamhet. För att närmare undersöka möjligheterna till samverkan mellan museerna i berörda avseenden tillkallades år 1982 en särskild kommitté, museisamverkanskommittén. Den undersöker i samarbete med statskontoret olika delområden i museernas verksamhet för att klarlägga möjligheterna till samverkan. Exempel pä sådana områden är löneadministration, ekonomiadministration, personaladministration, skriv- och reproservice, telefonservice, skyddsåtgärder för samlingarna, transportservice, förlagsverksamhet, biblioteksverksamhet, lokaler och utrustning, konservering, ADB-frågor m. m.

Museisamverkanskommitténs arbete är inriktat på att undersöka förutsättningarna för samarbete i olika administrativa och tekniska basfunktioner. Ett successivt förstärkt samarbete mellan museerna enligt de riktlinjer som gäller för museisamverkanskommitténs arbete ger förnyad aktualitet åt mera övergripande museipolitiska frågor. En grundläggande fråga härvid är vilka krav som det finns anledning att ställa på de centrala museerna i deras egenskap av centrala organ pä museiområdet. I detta avseende har museerna dels ett nationellt ansvar för vissa, i institutioner och stadgar avgränsade samlingar och samlingsomräden, dels en stödjande roll i förhållande till landets övriga museiväsende med därtill anknuten utställnings- och informationsverksamhet. Behovet att överväga övergripande frågor av detta slag har fält ökad aktualitet genom bl. a. det regiona-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 58

la museiväsendets utveckling samt andra förändringar i förutsättningar för museernas arbete. Jag avser att senare återkomma till regeringen i denna fråga i annat sammanhang.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 59

A.    UTBILDNINGSDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Utbildningsdepartementet

1982/83 Utgift	29877412
1983/84 Anslag	28396000
1984/85 Förslag	29928000
	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
Personal	194	-4
Anslag
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)	28396000 (25 131000)	-1-1532000 (+  863000)
	28396000	4-1532000

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag anslaget för nästa budgetår till 29928000 kr. Jag har därvid beräknal en besparing enligl huvudförslaget på 604000 kr. Under anslaget beräknar jag medel (+ 300000kr) för arbetsgruppen för samefrågor och svenska delegationen av finsk-svenska utbildningsrådet, vilkas kostnader f.n. bestrids från anslaget A2. Kommittéer m. m. Under innevarande budgetår har en omorganisation skett inom utbildningsdepartementet. Förutvarande skolenheten har delats i en enhet för grundskolefrågor och en enhet för gymnasieskolfrågor. Vidare har förutvarande högskoleenheten delals i en enhet för grundläggande högskoleutbildning m. m. och en enhet för forskning och forskarutbildning m.m. Omorganisationen har skett inom oförändrade resursramar.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Utbildningsdepartementet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 29928000 kr.

A 2. Kommittéer m. m.

1982/83 Utgift	15618770
1983/84 Anslag	16000000
1984/85 Förslag	11400000

Reservation 2272722

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten under nästa budgetär bör anslaget föras upp med 11 400000 kr. Chefen för civildepartementet kommer i det följande att beräkna medel för bibel-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 60

kommissionen. Jag har vid min medelsberäkning tagit hänsyn till delta. Förändringen innebär inte nägon ändring av kommissionens direktiv eller arbetsuppgifter. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Göransson. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 11 400000 kr.

A 3. Extra utgifter

1982/83 Utgift 375854 Reservation 342132

1983/84 Anslag 609000

1984/85 Förslag 568000

Anslaget bör för nästa budgetär föras upp med 568000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Extra utgifter för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 568000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

B.    SKOLVÄSENDET

Centrala och regionala myndigheter m.m.

B 1. Skolöverstyrelsen

1982/83 Utgift 120773 162

1983/84 Anslag 133984000' 1984/85 Förslag 137604000 ' Härutöver har genom regeringsbeslut i juni 1983 anvisats 300000 kr.

Skolöverstyrelsens (SÖ) arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1981: 1371) med instruktion för den statliga skoladministra-tionen (ändrad senast 1983:877).

Ur anslaget för SÖ utgår även medel för 20 tjänster, vilkas innehavare har sin tjänstgöring förlagd till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN), samt för kostnader för bidrag till vissa organisationer.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Skolöverstyrelsen

Föredraganden

Personal Anslag

507

-29,7'

-30,7

Förvaltningskostnader	101 184000-	-1-	8699800	-1-3 683 000
(därav lönekostnader)	(86861000)	{ +	1220200)	(-t-  275000)
Lokalkostnader	15 385000	+	2081700	-1-1 163 900
Koslnader för redovisnings-
central	2577000	+	123000	-t-    54000
Revisionskontor-Särkostnader	2 639000	+	142400	+   119400
Skolöverstyrelsens förfallnings-
samling	1 160000	+	6000	-t-      6000
Koslnader för konlorsdrift och
bibliotek	5 248000	+	1 422 500	-1-1 123 500
Centralförbundet för alkohol-
och narkolikaupplysning	2625 000	+	162000	-2625 000
Bidrag till vissa organisationer	1 166000	+	101 000	+    35 000
Bidrag lill lönlagar-
organisationer	2000000	+	173 000	-1-    60000
	133984000	4-12911400		-1-3619800
Avrundat		-t-12911000		-1-3 620000

Exkl. tjänster vid CAN.

Härutöver har genom regeringsbeslut i juni 1983 anvisats 300000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 62

Skolöverstyrelsen

SÖ:s anslagsframställning innebär i huvudsak följande:

1. Pris- och löneomräkning 9893000kr., avgår engångsanvisningar på 1000000 kr.

2. Huvudförslag -1894000kr. Fr.o.m. budgetåret 1982/83 gäller den av riksdagen beslutade nya organisationen för den statliga skoladministra-tionen. Således gäller en ny organisation för SÖ fr.o.m. den 1 juli 1982. Vid SÖ finns i den nya organisationen 456 tjänster. Dessutom finns den I juli 1984 51 tjänster kvar frän den gamla organisationen vilka beräknas successivt kunna dras in under budgetåret 1984/85. SÖ har för budgetåret 1984/85 beräknat lönekostnaderna för den nya organisationen till 73 810000kr. och för övergängsorganisationen till 5411000 kr. (-3,5 milj.kr.). Vidare beräknar SÖ atl kostnaderna för reseersättningar inom Norden och för expenser pä grund av personalavvecklingen minskar med sammanlagt 98000 kr. SÖ anser att den produktivitetsökning som huvudförslaget innebär redan har åstadkommits för SÖ:s del genom att organisationen kraftigt minskats samtidigt som vissa uppgifter blivit mer omfattande.

3. SÖ bedömer att behov föreligger även under budgetåret 1984/85 för särskilda personalutvecklingsinsatser med anledning av SÖ:s och länsskolnämndernas omorganisation och föreslär 500000 kr. för ändamålet som engångsanvisning.

4. SÖ finner det angeläget att även i fortsättningen undersöka skolungdomars alkohol-, narkotika- och tobaksvanor (ANT-vanor) i årskurserna 6 och 9. SÖ bedömer medelsbehovet för budgetåret 1984/85 vara 200000 kr.

5. SÖ har beräknat att medel skall utgå även för budgetåret 1984/85 för de ANT-åtgärder, som narkotikakommissionen nu föreslagit och som enligl regeringsbeslut den 30 juni 1983 gäller innevarande budgetår. Därvid har SÖ föreslagit inrättande av en handläggartjänst för samordning och utveckling av ANT-arbetet inom skolans område.

6. SÖ anser del nödvändigt att särskilda medel anvisas dels för information om grundskolan, dels för information om gymnasieskolans reformering och beräknar 4milj. kr. härför.

7. SÖ bedömer atl medelsbehovet för framställning av ett folkhögskoleprov, prov för yrkestekniska linjer saml prov för kommunal vuxenutbildning uppgår till 2 120000 kr.

8. I en pågående omläggning lill ett nytt redovisningssystem krävs en anpassning av blankettsystemet. SÖ bedömer kostnaderna lill 500000 kr.

Föredragandens överväganden ,

Jag vill inledningsvis ta upp sammansättningen av skolöverstyrelsens (SÖ) styrelse. Riksdagen godkände vid 1980/81 års riksmöte nya riktlinjer för SÖ:s

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 63

ledning (prop. 1980/81: 107, UbU 38, rskr 395). SÖ:s styrelse har sedan den 1 november 1981 följande sammansättning. Utöver generaldirektören och överdirektören, vilka är styrelsens ordförande resp. vice ordförande, ingär sju ledamöter som regeringen utser särskilt, nämligen fem representanter för riksdagspartierna saml en representant vardera för kommunerna och landstingskommunerna. För var och en av ledamöterna, med undantag för generaldirektören och överdirektören, finns en personlig ersättare.

Inför kommande mandatperiod, som börjar den I november 1984, ser jag det angeläget att styrelsen tillförs företrädare för breda samhällsintressen också på annat sätt än genom riksdagspartierna. En sådan ordning gällde fram till november 1981 och gäller alltjämt för flertalet andra verksstyrelser. På skolans och vuxenutbildningens område är det ett vitalt intresse atl verksstyrelsen inom sig besitter direkta och allsidiga kunskaper om och erfarenhet frän arbetsliv och arbetsmarknad. Jag föreslår därför att en företrädare för vardera Landsorganisationen i Sverige, Centralorganisationen SACO/SR, Svenska arbetsgivareföreningen och Tjänstemännens centralorganisation bereds plats i styrelsen.

I anslutning härtill finner jag det rimligt att begränsa antalet representanter för riksdagspartierna. En ordning där tvä företrädare för den politiska majoriteten och tvä för oppositionen garanterar fortfarande en bred parlamentarisk insyn i verksamheten, samtidigt som stabilitet främjas. Jag förordar därför att antalet företrädare för riksdagspartierna begränsas till fyra.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av verksstyrelsens förändrade sammansättning.

Genom den föreslagna ändringen av verksslyrelsens sammansättning anser jag att några av regeringen utfärdade föreskrifter om ett centrall planeringsråd vid SÖ för samverkan mellan skola och arbetsliv inte behövs. Det bör i fortsättningen ankomma på SÖ:s styrelse atl avgöra formerna för samverkan på detta område. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av ändringen.

Nu går jag över till anslagsframställningen.

Med hänsyn till den nyligen genomförda omorganisationen inom SÖ, som vad avser minskning av personalstyrkan skall vara avslutad den 30 juni 1985, harjag inte heller för budgetåret 1984/85 beräknat medel enligt det s. k. huvudförslaget (2).

I likhet med SÖ bedömer jag all medel för särskilda personalulvecklings-och informationsåtgärder med anledning av SÖ:s och länsskolnämndernas omorganisation behövs även under budgetåret 1984/85. Jag beräknar 500000 kr. som en engångsanvisning härför (3).

Jag ansluter mig till SÖ:s bedömning av det angelägna i atl fortsätta undersökningarna om skolungdomens alkohol-, narkotika- och tobaksvanor (ANT-vanor) för att få underlag för planering av ätgärder mot missbruk. Jag beräknar medel motsvarande 200000kr. för budgetåret 1984/85 (4).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 64

Den statliga upplysningsverksamheten om alkohol och narkotikamissbruk har nyligen behandlats i betänkandet (DsS 1983:11) Rapport om alkohol- och narkotikaupplysning. Jag har erfarit all statsrådet Sigurdsen avser att under är 1984 föreslå en proposition i frågan, vilket kan medföra omfördelningar mellan den femte och åttonde huvudtiteln. I avvaktan på detta beräknas i enlighet med förslag i den nämnda rapporten medel för Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) under femte huvudtiteln.

Genom regeringens beslut den 30 juni 1983 erhöll SÖ en engångsanvisning för insatser på skolområdet mot narkotika. Av dessa medel har 50000kr. använts för vidareutbildning av kontaktpersoner för ANT-verk-samhet i skolväsendet och 30000 kr. för gruppsammankomster för dessa kontaktpersoner. För arbete inom SÖ med samordning och utveckling av ANT-verksamhelen anslogs 220000kr. SÖ föreslår att en särskild tjänst inrättas inom SÖ för denna kontakt- och utvecklingsverksamhet fr.o.m. budgetåret 1984/85. Även i den ovan nämnda rapporten föresläs en sådan tjänst genom överförande av en tjänst frän CAN lill SÖ. I avvaktan på den nämnda propositionen är jag inte beredd att tillstyrka en tjänst av detta slag vid SÖ (5). Av samma skäl beräknarjag inte heller medel för vidareutbildning av ANT-kontaklpersoner eller gruppsammankomster för dessa.

SÖ har sedan 1977 regeringens uppdrag alt utarbeta normeringsprov för folkhögskolor och har i årets anslagsframställning äskat medel för detta. Därutöver har man begärt särskilda medel för utarbetande av normerande prov för den kommunala vuxenutbildningen saml prov för de yrkestekniska linjerna i gymnasieskolan. Enligl min mening måste frågan om medel för dessa prov bli föremål för SÖ:s egen prioritering, varför jag inle beräknar några extra medel i dessa fall (7).

Decentraliseringen av skolväsendel förutsätter en återkoppling mellan fältet och den statliga skoladminislrationen i form av en sammanhållen informationsplanering. I likhet med SÖ bedömer jag all ytterligare medel behövs för information i anslutning till 1980 ärs läroplan för grundskolan. Jag har genom omprioriteringar beräknal 2 milj. kr. för ändamålet under budgetåret 1984/85.

Vidare beräknarjag under SÖ:s anslag medel motsvarande 1 milj. kr. för information och utvecklingsarbete ulöver nuvarande nivå med inriktning pä datautbildning i grundskolan och gymnasieskolan.

I övrigt räknar jag inte med några förändringar under anslaget.

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen all

1. godkänna vad jag har förordat om sammansättningen av SÖ:s styrelse,

2. godkänna vad jag har förordat om del centrala planeringsrädel,

3. till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 137604000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

65

B 2. Länsskolnämnderna

1982/83 Utgift 105 786863

1983/84 Anslag 114307000' 1984/85 Förslag 135085000 ' Härutöver har genom regeringsbeslut i juni 1983 anvisats 1 500000 kr.

Länsskolnämndernas arbetsuppgifter och organisation framgår av förordningen (1981:1371) med instruktion för den statliga skoladminislrationen (ändrad senast 1983:877). Föreskrifter om ledamöter och suppleanter i länsskolnämnderna finns i 22§ skollagen (1962:319, omtryckt 1970:1026, 22 § ändrad senast 1981:1113).

Ur anslaget bestrids kostnader för personal vid länsskolnämnderna. Ur anslaget utgär vidare bidrag till verksamhet med regionala planeringsråd för samverkan mellan skola och arbetsliv samt bidrag lill utbildning av representanter i planeringsråd.

	1983/84	Beräknad äni	Jring 1984/85
		Skolöver-	Före-
		styrelsen	draganden
Personal	358,5	4-92	4-80
Anslag
Förvaltningskostnader	96809700	-1-24492000	-1-20189000
(därav lönekostnader)	(82 174000)	(-1-18510000)	(+16883 000)
Lokalkostnader	10147300	+  1859000	-1-  1390000
Regionala planeringsråd	6350000	-1-    380000	+    315000
Medel för utbildning av repre-
sentanter i planeringsråd	1000000	-1-      93 000	-1-      30000
Ytteriigare besparing	-	-	-  1 146000
	114307000'	4-26824000	4-20778000

Härutöver har genom regeringsbeslut i juni 1983 anvisats 1 500000 kr.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning innebär i huvudsak följande:

1. Pris- och löneomräkning 7787 000 kr., avgår engångsanvisning pä 450000 kr.

2. Huvudförslag -2807900kr. SÖ föreslär med hänsyn till den nyligen genomförda omorganisationen att huvudförslaget inte tillämpas på detta anslag.

3. SÖ beräknar i enlighet med integrationsutredningens förslag i betänkandet (SOU 1982:19) Handikappade elever i det allmänna skolväsendel en överföring till länsskolnämnderna av den regionala verksamheten för pedagogiskt slöd åt synhandikappade med sammanlagt 10797000 kr. frän anslaget B 14. Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader. Vidare föreslär 5   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 66

SÖ en överföring av 1 258000kr. från anslaget G3. Bidrag fill driften av särskolor m. m. under femte huvudtiteln av det statsbidrag som f. n. utgär till landstinget för de regionala lärarna för flerhandikappade.

4. SÖ föreslär att medel anvisas för utökning av verksamheten med anledning av integrationsutredningens förslag (-t-5 169 000 kr.).

5. SÖ föreslär en förstärkning av länsskolnämndernas kanslipersonal genom inrättande av 14 halvtidstjänster på grund av ökad belastning på biträdespersonalen till följd av integrationsutredningens förslag (-1-763 000 kr.).

6. SÖ beräknar - i enlighet med regeringsbeslut den 30 juni 1983 -medel för förstärkning av ANT-kontaklpersonernas verksamhet i storstadslänen och verksamhetsstöd för ANT-projekt m. m. genom länsskolnämnderna med 1500000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn till den nyligen genomförda omorganisationen vid länsskolnämnderna beräknar jag en generell nedskärning pä förvaltningskostnaderna med en procent i stället för de två procent som föreskrivs i huvudförslaget.

Enligt riksdagens beslut' med anledning av propositionen (prop. 1983/84:27, UbU 8, rskr 112) om åtgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendet m. m. skall den regionala verksamheten för pedagogiskt stöd ät synhandikappade föras över från Tomtebodaskolan till länsskolnämnderna. Med anledning härav bör ett belopp om sammanlagt 10896000kr. föras över från anslaget B 14. Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader till anslaget B 2. Länsskolnämnderna. Beloppet avser kostnader för 28 speciallärare (reselärare), 27 förskolekonsulenter och 5 kansliskrivare/assistenter, reseersättningar, expenser samt lokalhyror (3).

När det gäller utökning av verksamheten enligt riksdagsbeslutet beräknarjag medel för 5 regionala samordnare (handikappkonsulenter), 5 kansliskrivare, 5 konsulenter för rörelsehindrade, 3 förskolekonsulenter och 2 reselärare för synskadade samt 1040000kr. för reseersättningar och expenser (4).

Vidare beräknar jag medel för köp av tjänster från landstingels hörselvård (4-1 milj. kr.) samt medel för en konsulent för dövblinda vuxna.

SÖ har begärt 1,5 milj.kr. för upplysningsverksamhet om alkohol, narkotika och tobak genom länsskolnämnderna. I avvaktan pä den särskilda proposition i dessa frågor som jag nämnt vid min anmälan av anslaget B 1. Skolöverstyrelsen beräknarjag inga medel för detta ändamål.

Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) har i gemensam skrivelse den 17 november 1982 begärt att organisationerna var för sig tilldelas såväl en ordinarie som en suppleant-plats i samtliga länsskolnämnder. F.n. är LO och TCO representerade av antingen en ordinarie ledamot eller en suppleant. Även Centralorganisa-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 67

lionen SACO/SR har i skrivelse den 10 januari 1983 begärt att få bli representerad i länsskolnämnderna genom en ordinarie ledamot och en suppleant i varje nämnd. Jag är f. n. inte beredd att föreslå nägon ändring av sammansättningen av länsskolnämnderna utan avser att ta ställning till denna fråga inför den mandatperiod som börjar den I januari 1986.

I övrigt räknar jag för nästa budgetär inte med andra förändringar under anslaget än sådana som är av automatisk natur.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Länsskolnämnderna för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 135085000 kr.

B 3. Länsskolnämndernas utvecklingsstöd

1982/83 Utgift	6754577
1983/84 Anslag	8196000
1984/85 Förslag	10696000

Reservation 1134 800

Ur anslaget utgår medel dels för länsskolnämndernas verksamhet för främjande av lokalt utvecklingsarbete, dels för bidrag till kommunernas lokala skolutveckling enligt förordningen (1983:238) om särskilt statsbidrag till lokal skolutveckling.

Skolöverstyrelsen

1. Prisomräkning 829000 kr.

2- I enlighet med vad som förordats i prop. 1980/81:97 om skolforskning och personalutveckling föreslår skolöverstyrelsen (SÖ) en överföring från anslaget B 7. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet till detta anslag (4-2 161000kr.).

3. Fördelningen av medlen för bidrag lill kommunens lokala skolutveckling görs f. n. enligt samma principer som medlen för särskilda åtgärder på skolområdet (SÅS). SÖ föreslår att medelsfördelningen frigörs från kopplingen lill hur SÅS-medlen fördelas.

4. SÖ beräknar medelsbehovet under reservationsanslaget Länsskolnämndernas utvecklingsstöd till 11 186000 kr.

Föredragandens överväganden

Vid behandlingen av prop. 1980/81:97 om skolforskning och personalutveckling beslöt riksdagen (UbU 37, rskr385) att frän del dåvarande anslaget C 7. Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendel sammanlagt ca 13 milj. kr. skulle föras över under en fyraärsperiod till länsskolnämnderna

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 68

för att stödja det regionala och lokala utvecklingsarbetet. Hittills har 7,1 milj. kr. förts över lill detta anslag från förutnämnda anslag (2). Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslär atl den för budgetåret 1984/85 planerade medelsöverföringen på 3 milj. kr. från anslaget Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet minskas lill 2 161 000 kr. Delta är nödvändigt, anser SÖ, för alt inte överföringen skall behöva finansieras av medel som är avsedda för skolforskning och centralt utvecklingsarbete. Den av SÖ föreslagna medelsöverföringen anser jag dock vara för knappt tilllagen för de ändamål som skall bekostas inom delta anslag. Jag föreslår att för budgetåret 1984/85 2,5 milj. kr. av berörda medel förs över lill detta anslag.

SÖ har föreslagit att länsskolnämndernas fördelning av medlen för bidrag till kommunernas lokala skolutveckling skall frikopplas från SÅS-medlens (särskilda åtgärder inom skolväsendet) fördelningsprincip (3).

Den princip som SÖ åsyftar är den form av behovsinriktad styrning som ligger i fördelningen av SÅS-medlen. Centralt fördelas SÅS-resursen med särskilda viktningsfaklorer till förmän för de tre storstadslänen. Inom länen är utgångspunkten för medelsfördelningen kommuner som har särskilda svårigheter inom sitt skolväsende.

Enligt SÖ:s mening bör möjligheterna till styrning av anslaget i enlighet med riksdagsbeslut och ställningstaganden från andra politiska instanser förbättras. Länsskolnämnden bör således kunna fördela medel till sädana ändamål, som ligger i linje med statsmakternas och de lokala skolstyrelsernas prioriteringar. Som en del av sin aktiva tillsyn bör länsskolnämnden också ges reella möjligheter att följa upp hur fördelade resurser utnyttjas.

Jag instämmer med SÖ i att medlen under detta anslag i stället bör fördelas enligt de nu berörda grunderna. Självfallet bör vid fördelning av medel även i fortsättningen särskild hänsyn las lill de kommuner som har speciella behov. Jag anser att den nya fördelningsprincipen även bör avse den centrala medelsfördelningen. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av de ändrade grunderna för fördelning av bidraget.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt

1. godkänna vad jag har förordat om fördelning av bidrag till kom
munernas lokala skolutveckling,

2.   till Länsskolnämndernas utvecklingsstöd för budgetåret 1984/85
anvisa ett reservationsanslag av 10696000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

69

B 4. Statens institut för läromedelsinformation

1982/83 Utgift	4621002
1983/84 Anslag	5 367000
1984/85 Förslag	5 565000

Statens institut för läromedelsinformation (SIL) har enligt förordningen (1982:393) om vissa statliga insatser beträffande läromedel (omtryckt 1983:273) till uppgift att fastställa basläromedel, låta utföra läromedelsgranskning samt informera om läromedel.

SIL har vidare enligt förordningen (1974:440) med instruktion för statens institut för läromedelsinformation (ändrad senast 1983:274) till uppgift att vara central myndighet för rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade (RPH), handlägga ärenden om statsbidrag enligt kungörelsen (1974:439) om statsbidrag till produktion av vissa läromedel, främja produktion av och utge information om läromedel för minoriletsspråks-och invandrarundervisning samt i övrigt verka för förbättrad tillgång på läromedel inom områden där det råder brist.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Statens instilul för läromedelsinformation

Föredraganden

Personal	10	of.	of.
Anslag
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning	4 882000 (3 556000) 485000	+  942000 (-1-  644000) -1-   200000 -1-    40000	-H95380 (-1-110180) +    3040
	5367000	4-1182000	4-198420
Avrundat			198000

Statens institut för läromedelsinformation

Anslagsframställningen från SIL innebär i huvudsak följande:

1. Pris- och löneomräkning m.m. 302000kr.

2. Huvudförslag-113000 kr.

3. SIL föreslår all medel beräknas för utökning av verksamheten med information m. m. om läromedel för minoritets- och invandrarundervisning (MlNV-verksamhet) och permanentning av försöksverksamheten med information om material för invandrarbarn på förskolestadiet (4-993 000 kr.).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 70

Föredragandens överväganden

I 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83:100 bil. 10 s.242) anmälde jag min avsikt att bl. a. ersätta det statliga stödet till produktion av läromedel med ett system av generella avgifter på läromedel. Det har emellertid visat sig att det inte är tekniskt möjligt alt finna en rimlig grund för avgiftsbeläggning med mindre än att kostnaderna för kontroll blir opropor-. tionerligt höga i förhållande till den tänkta avgiftens storlek. Jag föreslår därför inte något system med generella avgifter.

Betänkandet (SOU 1983:58) Kunskap för gemenskap-Läromedel för språklig och kulturell mångfald som språk- och kulturarvsutredningen avlämnade i oktober 1983 remissbehandlas f. n. I avvaktan på beredningen av detta betänkande beräknar jag ingen utökning av verksamheten med information m. m. om läromedel för minoritets- och invandrarundervisning (MINV-verksamhet). Försöksverksamhet med information om material för invandrarbarn på förskolestadiet bör tills vidare fortsätta som tidigare (3).

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens institut för läromedelsinformation för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 5565000 kr.

B 5. Stöd för produktion av läromedel

Reservation 72073

Utgift	3823818
Anslag	4100000
Förslag	4414000

Ur anslaget utgår bidrag för produktion av läromedel i ämnen, vari brist råder på lämpliga läromedel. Bidrag utgår endast för produktion av låromedel som är avsett att användas inom undervisning som står under tillsyn av skolöverstyrelsen (SÖ). Bestämmelser om verksamheten återfinns i kungörelsen (1974:439) om statsbidrag fill produktion av vissa läromedel.

Ur anslaget skall enligt gällande föreskrifter i regleringsbrev utgå bidrag med lägst 300000 kr. för framställning av punktskriftsböcker till försäljning ät synskadade.

Statens institut för läromedelsinformation

Statens institut för läromedelsinformation (SIL) föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Prisomräkning 410000 kr. I huvudförslaget har SIL räknat med minskning med 90000 kr. i förhällande till det prisomräknade anslaget.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 71

2.  Läromedelsproducenter, centrala, regionala och lokala skolmyndig
heter, rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade
(RPH), handikapporganisationer, invandrarorganisationer, studieorganisa
tioner, skolor och lärare saml olika organ som i sin verksamhet har kontakt
med skolan ansöker hos SIL om bidrag för framställning av läromedel.

SIL anger ett behov av 8,2 milj. kr. under budgetåret 1984/85 för stöd av produktion av läromedel inom områden där läromedel f. n. saknas eller är av bristfällig kvalitet. Regeringens anvisningar för myndigheternas anslagsframställning för budgetåret 1984/85 begränsar emellertid SIL:s möjligheter att begära ett anslag på denna nivå. SIL begär därför endast 4420000 kr. i anslag för produktionsstödjande insalser under budgelåret 1984/85.

3. Framställningen av punktskriftsböcker till försäljning åt synskadade har hittills ombesörjts av RPH-SVN. SIL föreslär att ansvaret för verksamheten permanentas och förs över till talboks- och punktskriftsbiblioteket.

4. SIL föreslär att produktionsstöd för minoritets- och invandrarundervisning utvidgas till att omfatta även förskolan.

5. De produktionsstödjande åtgärderna kan ges i olika form. SIL utnyttjar bl.a. stödformen garanti, vilket innebär att producenten garanteras ett bidrag, om resultatet av försäljningen under viss tid inle motsvarar kostnaderna för framställningen. För denna stödform har planeringsramar fastställts för perioden 1984/85 till 1987/88. SIL föreslår att planeringsramarna för perioden 1985/86 till 1988/89 skall vara följande (milj. kr.).

1985/86 1986/87 1987/88 1988/89

2,5 2,0 2,0 L5

Föredragandens överväganden

Jag räknar med ett lägre belopp för prisomräkning än vad statens institut för läromedelsinformation (SIL) har gjort (-t-114000kr.) (1).

1 likhet med SIL föreslår jag att verksamheten med framställning av punktskriftsböcker till försäljning ät synskadade permanentas och att en summa av 309000 kr. förs över till anslaget G 20. Talboks- och punktskriftsbibliotekel: Produktionskostnader (3).

I avvaktan på beredningen av betänkandet (SOU 1983:58) Kunskap för gemenskap-Läromedel för språklig och kulturell mångfald från språk- och kulturarvsutredningen, som f.n. remissbehandlas, är jag inle beredd att tillstyrka förslaget om alt produktionsstödet för minoritets- och invandrarundervisning utvidgas till att omfatta även förskolan (4).

För att ge ett förhandsbesked om produktionsstöd i form av garantibelopp föreslär jag för perioden 1985/86 till 1988/89 följande planeringsramar (milj. kr.) (5).

1985/86 1986/87 1987/88 1988/89

2,0 1,5 1,5 1,5

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

72

Som jag redovisat i det föregående (avsnitt 8.3.2) anser jag all härutöver särskilda resurser bör avsättas för stöd till produklion av och information om läromedel på dataområdet inom grundskola och gymnasieskola. Jag har beräknat 0,5 milj. kr. för detta ändamål. Medlen bör utgå under en treårsperiod.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.   medgeatt förhandsbesked om statsbidrag till stöd för produktion
av läromedel i form av garantibelopp får lämnas i enlighet med
vad jag har förordat,

2.  till Stöd för produktion av läromedel för budgelårel 1984/85
anvisaiett reservationsanslag av 4414000kr.

B 6. Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

10860177 11 124000 12160000

Det finns fyra rikscentraler för pedagogiska hjälpmedel för handikappade (RPH), nämligen en för hörselskadade (RPH-HÖR), en för rörelsehindrade (RPH-RH), en för synskadade (RPH-SVN) och en för särskolan (RPH-SÄR). Centralerna är belägna i Örebro (Birgittaskolan), Göteborg (Bräcke Östergård), Solna (Tomlebodaskolan) och Umeå (Olovsdalssko-lan).

RPH har till uppgift all främja utveckling, produktion och utlåning av samt information om pedagogiska hjälpmedel för handikappade elever inom utbildningar som står under tillsyn av skolöverstyrelsen saml för handikappadelelever inom förskolan. Verksamheten regleras genom förordningen (SÖ-FS 1977:70) med instruktion för rikscenlraler för pedagogiska hjälpmedel för handikappade. Statens institut för läromedelsinformation (SIL) är central myndighet för rikscenlralerna.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Slalens institut      Före-för läromedels-     draganden information

Personal	46,5	4-2,5	4-0,5
Anslag
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisningar	9869000 (6759000) 1005 000 250000	-t-1882000 (-1-1409000) +   330000 +  483 000	-H 023 000 {+  713000) +  203000 -   190000
	11124000	+2 695 000	4-1036000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 73

Statens institut för läromedelsinformation

SIL:s anslagsframställning för budgetåret 1984/85 innebär i huvudsak följande:

1. Huvudförslag 11883000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 1 257000 kr. Engångsanvisningar på 250000 kr. avgår.

3. SIL anser att RPH bör få möjlighet att utvidga sina insalser framför allt för handikappade elever som integrerats i grundskolan och gymnasieskolan. Nya resurser erfordras också för insatser för flerhandikappade elever.

4. För RPH-HÖR beräknar SIL ytteriigare expertismedel (-1-90000kr.) samt medel för framställning av videogram (4-140000kr.). För framställning av läromedel för flerhandikappade samt för kompaklarkiv föreslår SIL engångsanvisningar (4-170000kr.).

5. För RPH-RH föreslår SIL att en och en halv tjänst som läromedelsproducent inrättas (-1-223000kr.) samt alt ytterligare expertismedel beräknas (4-81 000kr.). För ulprövning av läromedel/hjälpmedel behövs ytterligare medel (+3 000 kr.). För kopieringsutrustning och inredning av lokaler behövs engångsanvisningar (-fl 10000 kr.).

6. SIL föreslår att det vid RPH-SYN inrättas en tjänst som kansliskrivare/assistent för skärning och bindning av punktskrifter (-1-105000kr.) samt att ytteriigare experlismedel beräknas (4-65000 kr.). SIL beräknar ytterligare medel för bl.a. framställning av punktskrifts- och talböcker (-(-205000 kr.). För offsetpress och kopiator samt för inredning av nya lokaler beräknas engångsanvisningar (-1-220000 kr.).

7. RPH-SÄR bör få ökade expertismedel (-(-179000kr.) för bl. a. insalser för flerhandikappade. För resekostnader, ökad framställning av läromedel m.m. behövs ytterligare medel (4-31 000kr.). För folosätter och lagerhyllor behövs engångsanvisningar (-(-233000kr.).

8. SIL begär dessutom en uppräkning av anslagsposten Förvaltningskostnader för löner till lokalvårdare, representation, hälso- och sjukvård samt telefon m. m. med 36000kr. för utökad verksamhet vid RPH.

9. För utökade lokaler vid RPH beräknar SIL 45000 kr. i ökade hyreskostnader.

Föredragandens överväganden

Under de senaste budgetåren har rikscentralerna fö' agogiska hjälpmedel för handikappade (RPH) tillförts ökade medel för att kunna tillgodose handikappade elever i den vanliga undervisningen med erforderliga pedagogiska hjälpmedel.

För nästa budgetär bör medel för RPH:s verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Därutöver beräknar jag sammanlagt 493000 kr., varav 60000 kr. i engångsanvisningar, för följande ändamål.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 74

För RPH-RH tillstyrker jag medel för en halv tjänst som läromedelsproducent (5).

För punktskriflsframställning vid RPH-SYN beräknar jag dels 100000kr. i expertismedel, dels 100000kr. för övriga framställningskostnader (6).

Jag tillstyrker att RPH-SÄR filldelas 150000kr. i expertismedel för insatser for flerhandikappade (7).

Jag förordar en uppräkning av anslagsposten Förvaltningskostnader med 9000kr. för bl.a. ökade telefonkostnader vid samtliga rikscentraler (8).

Vidare beräknarjag engångsanvisningar till RPH-HÖR med 45000 kr. för inköp av kompaktarkiv och till RPH-SÄR med 15000 kr. för anskaffning av lagerhyllor (4 och 7).

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslär riksdagen

att till Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 12160000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 75

För skolväsendet gemensamma frågor

B 7. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet

1982/83 Utgift 29516537 Reservation 2137462

1983/84 Anslag 27437000

1984/85 Förslag 24937000

Frän anslaget bekostas forskning och centralt utvecklingsarbete inom ungdomsskola och vuxenutbildning samt informationsåtgärder i samband därmed. Skolöverstyrelsen (SÖ) ansvarar för planering, samordning, utvärdering och spridning av information om verksamheten. Skolforskning-en bör huvudsakligen bestå av uppdragsforskning inom högskolans ram och vara inriktad mot problem aktualiserade i arbetet med den långsiktiga planeringen, uppföljningen och utvärderingen av skolreformer. SÖ skall lägga fram långsiktiga skolforskningsprogram enligt riktlinjer som angivits i propositionen 1980/81:97 om skolforskning och personalutveckling och i propositionen 1981/82: 106 om forskning m. m. Det centrala utvecklingsarbetet avser främst vuxenutbildningsområdet och handikappområdet samt andra områden där det finns problem av övergripande karaktär som av olika skäl ej är lämpade att omfattas av den lokala skolutvecklingen. Genomförandet kan ske antingen inom SÖ eller förläggas hos olika utbild-ningsanordnare, skolor och organisationer.

Skolöverstyrelsen

SÖ:s anslagsframställning innebär i huvudsak följande:

1. I enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen om skolforskning och personalutveckling (prop. 1980/81:97, UbU 37, rskr385) skall varje budgetår t. o. m. 1985/86 en viss del av detta anslag överföras till anslaget B3. Länsskolnämndernas utvecklingsstöd. SÖ föreslär att 2 161000 kr. budgetåret 1984/85 överförs till nämnda anslag.

2. För återstoden av anslaget beräknar SÖ löne- och prisomräkning med 1335000 kr.

3. SÖ hemställer att 26611 000 kr. anvisas under förevarande anslag för budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

Jag erinrar om vad jag anfört under anslaget B 3. Länsskolnämndernas utvecklingsstöd om överföring av medel från detta anslag och beräknar i enlighet härmed att 2,5 milj. kr. överförs budgetåret 1984/85.

Anslaget skall enligt riksdagens beslut inriktas mot att bekosta forskning, främst av övergripande och långsiktig karaktär, visst centralt utvecklingsarbete rörande bl.a. vuxenutbildning, handikappfrågor och frågor rörande invandrare och nationella minoriteter samt planering, uppföljning och information.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 76

Sektorsforskningen inom skolområdet skall enligt min mening vara inriktad mot problem aktualiserade i skolans och vuxenutbildningens vardag eller i arbetet med den långsikliga planeringen och utvecklingen av skolväsendet eller uppföljningen av skolreformer. Detta nödvändiggör ett krav på koncentration på för skolväsendets utveckling centrala områden och frågeställningar.

I samband med anslagsframställningen har skolöverstyrelsen (SÖ) presenterat sitt forskningsprogram. Inom de närmaste åren aktualiseras en rad förändringar inom SÖ:s ansvarsområde. Till de viktigaste frågorna hör uppföljning och utvärdering av effekterna av decentraliseringen på utbildningsområdet och den successiva reformeringen av gymnasieskolan. Jag vill här erinra om vad chefen för utbildningsdepartementet anfört om försöks- och utvecklingsarbete i anslutning till den kommande propositionen om reformering av gymnasieskolan.

Jag föreslår inte nägon uppräkning av anslaget. Del är enligt min mening likväl nödvändigt atl SÖ i sin planering skapar utrymme för nya, angelägna projekt genom omprioriteringar av pågående projekt.

I detta sammanhang vill jag erinra om alt sådant utvecklingsarbete som kan anses höra till SÖ:s löpande arbete med planering och utvärdering av skolans verksamhet inte är avsett alt finansieras med medel ur delta anslag.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Forskning och centralt utvecklingsarbete Inom skolväsendet för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 24937000 kr.

B 8. Fortbildning m. m.

1982/83 Utgift 23848530 Reservafion 81469

1983/84 Anslag 22 105000

1984/85 Förslag 22989000

Från anslaget bestrids kostnader för skolledarutbildningen och för sådana övriga utbildningsinsatser där skolöverstyrelsen (SÖ) ansvarar för genomförandet. SÖ ansvarar därvid för atl vissa angelägna utbildningar kommer till stånd, vilka inte kan anordnas inom högskolan. SÖ ansvarar således för att vissa kurser och andra utbildningsinsatser anordnas för lärare i yrkesämnen och för personal vid specialskolan, särskolan och sameskolan. Inom anslaget disponerar SÖ också medel, som i styrande och stimulerande syfte fördelas vidare lill kommunerna för atl bestrida sådana kostnader för viss utbildning, som kommunerna själva ansvarar för. Under innevarande år fördelas således medel till fortbildning för det lokala utvecklingsarbetet i grundskolan och till fortbildning för klasslärare i naturorienterande och tekniska moment (No/Teknik). Vidare bekostas från anslaget bidrag till lärarorganisationer m. fl. för fortbildningsverksamhet och bidrag till skolpersonal för deltagande i internationella kurser och

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 77

konferenser. Inom anslaget disponerar SÖ också vissa medel för planering, uppföljning och information.

Enligt 8§ förordningen (1981:1371) med instruktion för den stafliga skoladminislrationen (8§ ändrad 1983: 275) skall SÖ kartlägga behovet av personalutbildning inom skolväsendet. Kartläggningen skall tillsammans med SÖ:s förslag till prioriteringar åriigen presenteras för regeringen som ett underlag för dess och riksdagens ställningstaganden när det gäller resurser till högskolan, SÖ och kommunerna samt de övergripande riktlinjer som skall gälla för verksamheten.

Skolöverstyrelsen

Extern utbildning för skolpersonal bekostas förutom med medel från förevarande anslag också med medel från anslaget D 11. Utbildning för undervisningsyrken, anslagsposten Personalutbildning för skolväsendets personal. För budgetåret 1984/85 föreslär SÖ inte någon förändring i den överenskomna ansvarsfördelningen mellan högskolan och SÖ. Däremot föreslår SÖ vissa ändringar i pågående verksamhet samt nya fortbildningsinsatser.

SÖ:s anslagsframställning för budgetåret 1984/85 innebär i huvudsak följande:

1. Pris- och löneomräkning m. m. 921 000kr.

2. SÖ har i samband med anslagsframställningen inkommit med förslag till prioriteringar för budgetåret 1984/85 avseende personalutbildning för skolväsendets personal. SÖ bedömer att inriktningen och omfattningen av verksamheten bör vara huvudsakligen densamma som under budgetåret 1983/84.

3. SÖ redovisar sitt arbete med en plan för ett samlat program för skolledarutbildningen som, med undantag av en fördjupningsutbildning, skall genomföras lokalt under kommunernas ansvar med stöd av länsskolnämnder och högskolor. SÖ hemställer att regeringen godkänner planen. Den nuvarande skolledarutbildningen bör enligt SÖ även för budgetåret 1984/85 följa den fr.o.m. verksamhetsåret 1982/83 reviderade långtidsplanen. Utbildningen beräknas vara slutförd år 1988. SÖ räknar med oförändrat medelsbehov under budgetåret 1984/85, men däremot med en ökning - i förhållande till tidigare bedömningar - av medelsbehovet i slutet av längtidsbedömningsperioden.

4. De särskilda medlen för att stimulera lill fortbildning för del lokala utvecklingsarbetet i grundskolan skall enligt gällande långtidsplan utgå t.o.m. budgetåret 1989/90. För all frigöra medel för insatser för lärare inom gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning (komvux) och grundutbildning för vuxna (grundvux) föreslär SÖ att medlen för fortbildning för lokalt utvecklingsarbete i grundskolan omdisponeras fr.o.m. budgetåret 1984/85.

5. SÖ föreslär därför att 2530000kr. avsätts inom anslaget för fortbildning av lärare inom gymnasieskolan och komvux med inriktning på att

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 78

förbättra möjligheterna att bedriva försöks- och utvecklingsarbete. Vidare föreslår SÖ en successiv utbyggnad av medelsramen genom atl fr.o.m. budgetåret 1985/86 större delen av de medel som f. n. utnyttjas för No/Tek-nik-fortbildningen får tas i anspråk.

6. Lokala utvecklingsinsatser inom komvux och grundvux är angelägna. SÖ anser att det är nödvändigt med en centralt initierad fortbildningsinsats. Detta kan åstadkommas genom att skolenheterna erhåller ett särskilt, ändamålsinriktat bidrag under en treårsperiod. SÖ föreslår att bidraget under budgetåret 1984/85 skall utgöra 1 525000 kr.

7. SÖ föreslår att medel för lokalt utvecklingsarbete i specialskola och sameskola liksom resekostnader och traktamente för lärare och skolledare som deltar i särskilda kurser för skolpersonal i fortsättningen beräknas under anslagen till dessa skolor (-315000kr.).

Föredragandens överväganden

Inriktningen och omfattningen av fortbildningen och vidareutbildningen för skolväsendets personal under budgetåret 1984/85 bör vara i huvudsak densamma som under innevarande är.

Skolöverstyrelsen (SÖ) har i anslagsframställningen för budgetåret 1984/85 föreslagit vissa förändringar och omprioriteringar. Jag behandlar vissa av dessa frågor i det följande.

Skolledarna har e,i nyckelroll inom skolan. Deras insatser är av avgörande betydelse för skolans utveckling. För att skolledarna skall ha förutsättningar att lyckas är det nödvändigt atl de fär utbildning för sin uppgift. Utbildningsinsatserna för skolledare bör enligt min mening ske vid olika tillfällen under en skolledares yrkesverksamma liv. Ansvaret för utbildningsinsatser bör fördelas mellan stat och kommun.

Utbildningen av skolledare följer fr. o. m. budgetåret 1982/83 en reviderad långtidsplan innebärande att ca 400 skolledare årligen kan tas in i utbildningen. Jag utgår frän all utbildningen kan genomföras enligl den fastlagda planen så att den i sin nuvarande form kan avvecklas senast läsåret 1988/89.

Frågan om karaktären och inriktningen av framtida utbildningsinsatser för skolledare fordrar enligt min mening fortsatta överväganden. Jag är således inte beredd att nu ta ställning till ett samlat program för skolledar-utbildning i enlighet med SÖ:s förslag. Jag avser att ta initiativ till en fortsatt beredning av dessa frågor.

Chefen för utbildningsdepartementet har i det föregående meddelat sin avsikt atl föreslå att medel avsätts för försöks- och utvecklingsarbete i samband med reformering av gymnasieskolan och all hon avser återkomma härtill i en proposition under delta riksmöte. Resurser för detta ändamål liksom för fortbildning för lokall utvecklingsarbete i kommunal vuxenutbildning (komvux) och grundutbildning för vuxna (grundvux) bör i enlighet med SÖ:s förslag frigöras genom att medlen för fortbildning för lokalt utvecklingsarbete i grundskolan omdisponeras. Jag vill betona att

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 79

detta inte innebär att fortbildning gemensam för lärare och övrig personal i grundskolan inte skulle vara angelägen även fortsättningsvis.

Medlen för utvecklingsarbete i samband med reformering av gymnasieskolan bör t. v. anvisas under förevarande anslag. Jag har i samråd med chefen för utbildningsdepartementet beräknat 2,5 milj.kr. för detta ändamål budgetåret 1984/85. Jag är inte beredd att nu ta ställning till en ökning av medelstilldelningen för därefter följande budgetår.

För fortbildning för lokalt utvecklingsarbete i komvux och grundvux har jag beräknat 1325000kr. fr.o.m. budgelårel 1984/85. Detta belopp bör utgå årligen under i första hand en treårsperiod.

Nuvarande fortbildning för lärare i No/Teknik avslutas i och med utgången av budgetåret 1984/85. Detta innebär självfallet inle att fortbildningsbehovet i naturvetenskap för bl. a. klasslärare kan anses uppfyllt. Del bör ankomma pä SÖ att bedöma behovet av fortsatta centralt initierade insatser för fortbildning i naturvetenskapliga ämnen i grundskolan.

Enligt min mening finns det fortfarande motiv för all SÖ har ansvaret för' central fortbildning för personal vid sameskolan och specialskolan. Jag är därför inte beredd tillstyrka SÖ:s förslag att föra över medel från detta anslag till anslagen B 13. Sameskolor resp. B 14. Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader. Däremot bör SÖ få möjlighet att fördela medel till styrelsen för en specialskola eller sameskolstyrelsen för genomförande av ett visst fortbildningsprojekt.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Fortbildning m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 22989000 kr.

B 9. Särskilda åtgärder på skolområdet

1982/83 Utgift 203193105

1983/84 Anslag 209342000

1984/85 Förslag        230911000

Frän anslaget bestrids kostnader för statsbidrag enligt förordningen (1981:501) om statsbidrag till särskilda ätgärder pä skolområdet (ändrad senast 1983:422).

De medel som anvisas under anslaget fördelas av skolöverstyrelsen (SÖ) mellan länen. Fr. o. m. budgetåret 1983/84 fördelar SÖ ett visst av regeringen bestämt belopp dels mellan de länsskolnämnder som i länet har kommuner med stor andel elever i små högstadieskolor och därmed behov av extra bidrag för studie- och yrkesorientering (syo), dels mellan de länsskolnämnder som i länet har kommuner som anordnar praktisk arbelslivsorientering (prao) på högstadiet under kortare lid än fyra veckor. Övriga medel ur anslaget fördelas av SÖ med hänsyn lill det beräknade antalet elever i grund- och gymnasieskolan den 15 september det läsår resursen avser. De tre storstadslänen fär en större tilldelning per elev än övriga län. Varje

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 80

länsskolnämnd fär ett enda belopp ur anslaget att fördela till kommunerna i länet.

Länsskolnämnden fördelar sedan medlen dels i form av särskild resurs för inomregionala insatser, dels i form av allmän resurs. Vid fördelningen av den allmänna resursen gäller bl. a. atl behovet av extra resurser för syo liksom kompensation för bortfall av tidigare bidrag samt en stor andel handikappade elever i kommunen skall vara faktorer i länsskolnämndens helhetsbedömning av situationen för skolväsendet i varje kommun i länet. Kommunen fär ett enda belopp i allmän resurs och har sedan i huvudsak frihet att disponera resurserna på det sätt den finner bäst för särskilda åtgärder pä skolområdet. Den särskilda resursen skall användas för det ändamål som anges av länsskolnämnden.

Skolöverstyrelsen

SÖ föreslår att medlen under anslaget Särskilda åtgärder pä skolområdet (SÅS) delas upp i tre anslagsposter,

anslagspost I (syo i glesbygd) 2700000 kr.

anslagspost 2 (prao) 2600000kr.

anslagspost 3 (allmän och särskild resurs) resterande medel

under anslaget.

SÖ föreslår vidare dels att regeringen föreskriver att de medel som beräknats under var och en av anslagsposterna skall användas till det ändamål, som anges vid fördelningsbeslutet, dels atl tilldelade medel under anslagsposten 3 skall användas behovsinriklat.

SÖ hemställer att ett anslag av 213 141000kr. anvisas till Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1984/85 beräknarjag 230911000 kr. för särskilda ätgärder pä skolområdet (SÅS). Detta belopp motsvarar dels den tidigare s.k. länsskolnämndsresursen inom grundskolan, dels 25% av den tvåprocentiga besparingen under grundskol- och gymnasieskolanslagen, sedan hänsyn tagits till att vissa medel avsätts under anslaget D 11. Utbildning för undervisningsyrken för att möjliggöra utbildningsinsatser för obehöriga lärare m.fl., dels också medel för glesbygdskommuners behov av extra resurser för studie- och yrkesorientering i skolan. I beloppet ingår även de medel som tillförs anslaget genom riksdagens nyligen fattade beslut med anledning av propositionen om åtgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendet m. m. (prop. 1983/84:27, UbU 8, rskr 112).

Genom riksdagens beslut med anledning av propositionen om ätgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendet m. m. tillförs anslaget totalt 13,8 milj. kr. Medlen skall huvudsakligen användas för regionala insalser för elever med handikapp. Skolöverstyrelsen (SÖ).skall enligt nämnda riksdagsbeslut vid fördelningen av SÅS-anslagel väga in de regio-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 81

nala ätgärder för elever med handikapp som planeras inom ett visst län. Den särskilda resursen för regionala åtgärder och övriga resurser ur SÅS-anslaget skall därefter läggas samman. Varje länsskolnämnd får således ett enda belopp att fördela lill kommunerna i länet.

Medlen för de regionala åtgärderna för elever med handikapp bör vid länsskolnämndens fördelning till kommunerna enligt min mening utgå i form av särskild resurs, dvs. specialdestinerade bidrag. Vid fördelningen av den allmänna resursen skall hänsyn redan enligt nuvarande regler tas till om en kommun har en stor andel handikappade elever. Anslaget har även tillförts medel motsvarande det belopp som väntas inflyta till staten i kommunal ersättning för specialskolans elever. 1 vissa kommuner, t.ex. Örebro, bor särskilt många familjer med barn som går i specialskolan. För att dessa kommuner inte skall åsamkas alltför stora kostnader bör såväl SÖ som länsskolnämnderna beakta delta vid fördelningen av SÄS-anslaget. Medel för ändamålet bör vid länsskolnämndens fördelning till kommunerna ingå i den allmänna resursen.

För budgetåret 1984/85 bör SÖ åläggas att hålla inne större delen av det belopp som tillförs anslaget med anledning av nämnda proposition för de åtgärder som planeringsberedningarna kan komma att aktualisera redan läsåret 1984/85. SÖ bör därvid avsätta medel för utbildningen för svårt rörelsehindrade elever vid Skärholmens gymnasium i enlighet med utbildningsutskottets uttalande i anledning av propositionen (UbU 1983/84:8 s. 15).

Genom det nyligen fattade riksdagsbeslutet med anledning av propositionen om åtgärder för elever med handikapp har ytterligare komponenter införts som skall beaktas vid fördelningen av medel ur anslaget. Det finns enligt min mening risk för att fördelningen blir sä komplicerad atl anslaget förlorar i överskädlighet. Mot denna bakgrund bör principerna för anslagets fördelning och användning ses över. Det är naturligt att en sådan översyn görs i samband med den pågående översynen av statsbidragssystemet för grundskolan. Jag är därför inte beredd att nu följa SÖ:s förslag till ändring av principerna för fördelning och användning av medel ur anslaget. Jag avser att återkomma lill denna fråga senast i samband med ställningstagande till resultatet av denna översyn.

Fördelningen av medlen sker f.n. med utgångspunkt i det beräknade elevantalet i grund- och gymnasieskolan den 15 september del redovisningsår resursen avser. Fördelningen bör av praktiska skål i stället göras med utgångspunkt i det faktiska elevantalet vid samma tidpunkt närmast föregående redovisningsär. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av det ändrade beräkningssättet.

Det belopp som kommunen erhåller för särskilda åtgärder på skolområdet inkluderar ersättning för kostnader för vissa arbetsgivaravgifter. Lönekostnadspålägg bör i likhet med vad som gäller innevarande budgetär inom ramen för anslaget beräknas på hälften av den resurs som fördelas mellan 6    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 82

länsskolnämnderna sedan hänsyn tagits till att en viss del av resursen avser arbetsgivaravgifter. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat om tidpunkt för beräkning av elevantal vid fördelning av medel,

2. lill Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret 1984/85 anvisa ett anslag av 230911000 kr.

B 10. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet

1982/83 Utgift	5482177
1983/84 Anslag	5520000
1984/85 Förslag	5520000

Mellan staten och vissa upphovsrättsliga organisationer träffades den 11 juni 1981 ett avtal om kopiering i skolorna och högskolorna (se prop. 1981/82:25 bil. 6, UbU7, rskr 124). Avtalet gäller ft. o.m. den Ijuli 1981 t. o. m. den 30 juni 1984 och omfattar utbildning som staten, kommun eller landstingskommun är eller under avtalsperioden blir huvudman för och som står eller under avtalsperioden ställs under tillsyn av skolöverstyrelsen (SÖ), universitets- och högskoleämbetet eller styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet. Avtalet ger lärare vid skolor och högskolor rätt att i viss utsträckning kopiera svenska och utländska litterära eller konstnärliga verk samt fotografier. Ersättning betalas av staten med ett vissl belopp per kopiesida. Den skall grundas på en redovisning av kopieringens omfattning, som skett vid skolorna under tiden den ljanuari-den30 juni 1982 och vid högskolorna under tiden den 1 oktober 1982—den 31 mars 1983.

Ersättningen utbetalas till föreningen BONUS.

Skolöverstyrelsen

1 avvaktan på utgången av förhandling mellan staten och föreningen BONUS om ersättning för budgetåret 1984/85 föreslår SÖ att anslaget tas upp med oförändrat belopp (5520000 kr.).

Föredragandens överväganden

Förhandlingar om nytt avtal för tiden efter utgången av juni 1984 har inletts mellan staten och vissa upphovsrättsliga organisationer. I avvaktan på resultatet av dessa förhandlingar bör anslaget tas upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 5520000kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 83

Det obligatoriska skolväsendet m.m.

Bli. Bidrag till driften av grundskolor m. m.

1982/83 Utgift 12139187513 1983/84 Anslag 12975000000 1984/85 Förslag    12890000000

Från anslaget bestrids utgifter för statsbidrag till kommunerna för kostnader för driften av grundskola, viss praktisk lärarutbildning vid grundskola och lokala planeringsråd samt för koslnader för vissa skolchefsfunk-lioner. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkostnader för grundskolan, m.m. (ändrad senast 1983:418). Dessa bestämmelser innebär i korthet all statsbidrag lill koslnader för driften av grundskola i huvudsak utgår i form av basresurser och förstärkningsresurser. För varje skolenhet beräknas antalet basresurser med hänsyn till antalet elever i varje årskurs av grundskolan vid enheten. För filialskola gäller dock särskilda regler. Förstärkningsresurser utgår direkt till kommunerna med 0,6442 veckotimmar per elev i grundskolan. Vidare utgår tilläggsbidrag för vissa kostnader, främst vikariekostnader. Tilläggsbidraget utgår med viss procentsats av statsbidraget för bas- och förstärkningsresurserna. Härutöver utgår bidrag för vissa särskilda ändamål, bl. a. särskild undervisning, hemspråksundervisning, vissa arbetsgivaravgifter och samlad skoldag.

Regeringen fastställer ärligen veckotimpris för bas- och förstärkningsresurser m. m. I den förordning som avser redovisningsäret 1982/83 (SÖ-FS 1983:165) har veckotimpriset för basresurser för resp. stadium fastställts lill i genomsnitt 3382kr., 3406 kr. och 4169kr. samt veckotimprisel för förstärkningsresursen till 3 708 kr. Tilläggsbidraget har fastställts till 8,8 %.

Statsbidraget utbetalas i form av förskott och slutreglering. Budgetåret 1984/85 belastas anslaget med förskott för detta år beräknat pä statsbidraget för redovisningsäret 1983/84 samt slutreglering av bidraget för redovisningsäret 1983/84. Regeringen har föreskrivit (SÖ-FS 1983: 201) att förskott pä vissa statsbidrag för redovisningsåret 1983/84 skall beräknas på ett lägre bidragsbelopp än del slutgiltigt fastställda för redovisningsåret 1982/83.

Från anslaget bestrids vidare kostnader för statsbidrag till kommunerna för lokal skolutveckling enligt bestämmelser i förordningen (1982:608) om statsbidrag till lokal skolutveckling m.m. (omtryckt 1983:416, ändrad 1983:686). Även för detta bidrag gäller ett förskotts- och slutregleringsför-farande.

Anslaget belastas vidare med bidrag till kommuner och organisationer

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

84

för vissa verksamheter, för kostnader för reservlärare enligl en särskild förordning (SÖ-FS 1983:200) saml med kostnader för reducerat lönekoslnadspälägg (Ikp).

I enlighet med föreskrifter i förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag till kommunal utbildning (ändrad senast 1983:417) skall flertalel bidrag som utbetalas under delta anslag minskas med 2% av det belopp som annars skulle ha utgetts.

Ur anslaget utgär bidrag dels enligt förordningen (1983:97) om statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever, dels enligt förordningen (SÖ-FS 1983:61) om statsbidrag till Kristofferskolan, Hillelskolan och de estniska skolorna.

Ur anslaget utgår även bidrag enligt förordningen (SÖ-FS 1983: 106) om statsbidrag till lokalt utvecklingsarbete på grundskolans lågstadium.

Anslagsberäkning

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Skolöver-	Före-
		styrelsen	draganden
Anslag
1. Bas-och förslärk-
ningsresurser m. m.	9618840000	-581040000	-114540000
2. Bidrag lill den
samlade skoldagen	28900000	-t-    1200000	-1-    3 200000
3. Bidrag lill
kommuner och orga-
nisationer för
vissa verksamheter	52 294 000	- 47 088 500	-  45094000
4. Bidrag lill
frislående skolor	8766000	+    8591000	+    8 532000
5. Bidrag lill lokal
skolutveckling	186700000	-    5 200000	+    3 100000
6. Bidrag lill kost-
nader för vissa
socialavgifter	1969400000	- 23 200000	-t- 55000000
7. Lönekoslnadspälägg	1080100000	- 71000000	-   16700000
8. Bidrag lill lokall
utvecklingsarbete
på lågstadiet	30000000	+    1500000	+    1700000
9. Bidrag lill
datorutrustning m. m.	-	-	+  20000000
	12 975000000	-716237 500	-  84802000
Avrundat		-716237000	-  85 000000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

85

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) har - där ej annat anges - beräknat kostnaderna efter ett preliminärt veckotimpris som beräknats utan hänsyn till löneutvecklingen under redovisningsåret 1983/84.

1. Antalet elever, basresurser och veckotimmar fördelade pä stadier framgår av följande sammanställning.

Stadium

Låg

Mellan

Hög

Totalt

Beräknat elevantal 1983/84	Basresurser 1982/83	Basresurser 1983/84	Timmar i basresurs inkl. garantitimmar 1983/84
311400 331900 326800 970 100	15967 14391 12 830 43188	15446 14 395 12310 42151	391 900 502400 518500 1412 800

Kostnaden för basresurserna beräknar SÖ till 5 221,5 milj. kr. för verksamhetsåret 1983/84.

Totalt beräknar SÖ antalet timmar i förstärkningsresursen till 624938, vilket motsvarar en kostnad av 2372,9milj. kr. för verksamhetsåret 1983/84.

Tilläggsbidraget utgår med viss procent av de sammanlagda kostnaderna för bas- och förstärkningsresurser. Efter den i föregående budget-proposifion (prop. 1982/83:100 bil. 10) beräknade procentsatsen 8,8 och sedan hänsyn tagits till att provledarverksamheten upphört, uppskattar SÖ kostnaderna för tilläggsbidraget till 667,0milj.kr. för verksamhetsåret 1983/84.

SÖ beräknar statsbidraget för särskild undervisning till 55,0milj.kr. och bidragen till kostnader för stödundervisning i svenska samt hemspräksundervisning och studiehandledning på hemspråk till 197,9 resp. 194,7milj.kr. för verksamhetsåret 1983/84.

Statsbidraget till kostnaderför rektorer och studierektorer beräknar SÖ till 424,6 milj. kr.

För bidrag till kallortstillägg, finskspråktillägg och vissa uppdragstillägg beräknar SÖ 24,5milj.kr. För bidrag till kostnader förvissa skolchefs funktioner har SÖ beräknat 35,7 milj. kr.

SÖ beräknar det totala medelsbehovet under anslagsposten 1 till 9194,1 milj. kr. för verksamhetsåret 1983/84.

2. För den icke limplanebundna verksamheten under den samlade skoldagen beräknar SÖ 28,6milj.kr. SÖ har därvid med stöd i tillgängliga uppgifter från kommunerna uppskattat att 37,4% av totala antalet elever i grundskolan kommer att omfattas av den samlade skoldagen läsåret 1983/84.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 86

De under anslagsposterna 1 och 2 uppförda bidragsändamälen omfattas av ett förskotts- och slutregleringsförfarande. Under budgetåret 1984/85 utbetalas ett förskott om 90% av beslutat bidrag för redovisningsåret 1983/84. Anslaget belastas budgetåret 1984/85 även av slutregleringen av anslaget för redovisningsåret 1983/84.

Beräkning av förskott och slutreglering under budgetåret 1984/85, belopp i milj. kr.

Anslagspost 1
Budgetår	Totalt bidrag	Förskoll	Slutreglering   Summa 100%	Summa 98%
1982/83 1983/84 1984/85	9146,7' 9194,1	8 232,0 8 274,7	962,1               9236,8	9052,0

' Avser underlag för förskoll budgetåret 1983/84.

För anslagsposten 2 beräknar SÖ ett medelsbehov under budgetåret 1984/85 om 30,1 milj. kr.

SÖ föreslär förändring av bidraget till vikariekostnader. Förslaget innebär att medel överförs från tilläggsbidraget till förstärkningsresursen för vikariekostnader under de två första tjänstledighetsdagarna för lärare och för fasta lärarvikarietjänster.

SÖ har i besparingssyfte bedömt det som angeläget att fä till stånd en mer enhetlig praxis vid länsskolnämndernas basresursfördelning. SÖ har därför föreslagit att elevmedeltal per basresurs och län fastställs för hela grundskolan. SÖ har beräknat att förslaget innebär en minskad statlig kostnad pä ca 15 milj. kr. För att få effekt redan under budgetåret 1984/85 måste underlaget för förskottsutbelalningar för budgetåret 1984/85 justeras.

3.   Bidrag till kommuner och organisationer för vissa verk
samheter. SÖ beräknar 108500 kr. (+5500kr.) för bidrag till kom
muner i Norrbottens län med finskspräkiga barn samt
190050 kr. (4-9050 kr.) för bidrag till lägerskolor anordnade av
Riksförbundet finska föreningar i Sverige.

SÖ beräknar kostnaden för lokal resurs för genomförande av 1980 års läroplan för grundskolan till 4,9milj. kr. för redovisningsåret 1983/84. Denna del av anslagsposten omfattas av förskotts- och slutregleringsförfarande. SÖ beräknar belastningen, som endast avser slutreglering, under budgetåret 1984/85 till 4,9milj. kr.

4. Bidrag till fristående skolor

Estniska kommittén har begärt fortsatt bidrag för budgetåret 1984/85 för de estniska grundskolorna och för de s. k. kompletleringssko-lorna. För skolan i Stockholm anhåller kommittén om bidrag till förstärk-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 87

ningsresurs för 20 timmar till skolans inre arbete. SÖ beräknar oförändrad organisation och föreslår att bidrag utgår med I 775 000 kr.

Stiftelsen Kristofferskolan anhåller i likhet med tidigare år om bidrag till ytterligare en klass i vardera årskurserna 10-12. Vidare anhåller stiftelsen om utökning av bidraget med ytterligare veckotimmar för euryt-mi, vikarier, syo-konsulent och handledning vid studiebesök m. m.

SÖ beräknar oförändrad organisation och föreslår att bidrag utgår enligt oförändrade regler, vilket för budgetåret 1984/85 innebär 5453000 kr.

Styrelsen för H i 11 e I s k o 1 a n anhåller om fortsatt bidrag för budgetåret 1984/85' samt i likhet med föregående år även om bidrag för sekreterare åt rektor, skolvärdinna och för arvode åt en skolpsykolog.

SÖ beräknar oförändrad organisation och föreslär att bidrag utgår med 1612000 kr.

SÖ beräknar för bidrag till övriga fristående skolor budgetåret 1984/85 ett anslagsbehov av 8517000 kr.

5. SÖ beräknar för bidrag till lokal skolutveckling ett anslagsbehov av 181,5 milj. kr. under budgetåret 1984/85, varav 134,0milj. kr. utgör förskott för redovisningsåret 1984/85 och 47,5 milj. kr. utgör slutreglering för redovisningsåret 1983/84.

6. SÖ beräknar för bidrag för lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet efter pris- och löneomräkning ett anslagsbehov av 31 500000 kr. budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

Principerna för statsbidragssystemet för grundskolan fastställdes genom beslut vid 1975/76 och 1977/78 ärs riksmöten (prop. 1975/76:39, UbU 30, rskr367 och prop. 1977/78:85, UbU2l, rskr 260). Som jag har redovisat i inledningen (avsnitt 11.1.1) har skolöverstyrelsen (SÖ) i uppdrag att se över statsbidragssystemet i syfte att åstadkomma ytterligare förenkling och schablonisering. Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 1984.

Som jag har redovisat i det föregående omfattas flertalet anslagsposter under anslaget av ett förskotts- och slutregleringsförfarande. Det innebär att kostnaden under dessa anslagsposter budgetåret 1984/85 påverkas av det statsbidrag kommunerna fär för driften av grundskolor för redovisningsäret 1983/84, vilket i sin tur styrs av kostnaderna för skolorganisationen det redovisningsäret.

Bas- och förstärkningsresurser

Jag ansluter mig till SÖ:s bedömning rörande antalet elever i grundskolan samt antalet timmar i bas- och förstärkningsresurser. Den totala kostnaden för bas- och förstärkningsresurser beräknar jag till 7 898,7 milj. kr. för redovisningsåret 1983/84. Mina beräkningar grundar sig pä löneläget ijuli 1983 med viss uppräkning för de kostnadsökningar som kan förväntas under redovisningsåret.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 88

Vid mina beräkningar av basresurser för högstadiet för redovisningsåret 1983/84 harjag i enlighet med riksdagens beslut med anledning av förslag i 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83:100 bil. 10 s.267, UbU20, rskr 253) minskat veckotimprisel motsvarande bortfallet av lärartimmar under de perioder eleverna har praktisk arbelslivsorientering.

I enlighet med riksdagens beslut med anledning av 1983 års budgetproposition har jag vid mina beräkningar av kostnaden för förstärkningsresurser för redovisningsåret 1983/84 tagit hänsyn lill att en resurs avsatts att användas för lärare eller annan personal som besöker elever pä deras arbetsplats under den praktiska arbelslivsorienteringen.

Jag kan inte biträda SÖ:s förslag om överföring av medel för fasta lärarvikarietjänster frän tilläggsbidraget till den undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen, eftersom det skulle inskränka kommunernas handlingsfrihet att vid lärares tjänstledighet välja mellan att anställa korl-tidsvikarier och alt inrätta fasta vikarietjänster.

Beträffande SÖ:s förslag om överföring av medel motsvarande vikariekostnader under de två första tjänslledighetsdagarna frän tilläggsbidraget till förslärkningsresursen vill jag hänvisa till riksdagens beslut om minskning av tilläggsbidraget med anledning av propositionen om vissa ekonomisk-politiska ätgärder m. m. (prop. 1983/84:40 bil. 6, UbU7, rskr91).

1 rådande ekonomiska läge finns det fä möjligheter att tillskjuta nya resurser till skolan. För att få utrymme för reformer är det därför nödvändigt att företa omprioriteringar av verksamheten.

Riksdagen beslutade vid 1978/79 års riksmöte (prop. 1978/79: 180 s. 104, UbU 45, rskr422) om en utökning av timantalet i basresurserna på högstadiet för att möjliggöra ökade valmöjligheter. För att fä ekonomiskt utrymme för reformer föreslär jag att utökningen av timantalet i basresurserna i årskurs 9 fr. o. m. redovisningsåret 1984/85 inte kommer till stånd. Besparingseffekten härav kan beräknas till 28,9milj. kr.

Jag är mot bakgrund av bl. a. pågående översyn av systemet för statsbidrag Ull grundskolan inte beredd att nu biträda SÖ:s förslag om ändring av reglerna för tilldelning av basresurser. Behovet av älerhällsamhel med statliga utgifter gör att jag inle heller är beredd att f. n. biträda SÖ:s förslag om basresurstilldelning till högstadieskolor med mindre än tre paralleller i icke glesbygd m. m.

Tilläggsbidrag

Tilläggsbidraget utgår med en viss procent av bidraget för bas- och förstärkningsresurser. Regeringen har för redovisningsåret 1982/83 fastställt procentsatsen till 8,8 (SÖ-FS 1983:165). Till grund för detta beslut har legat dels en uppskattning av kommunernas statsbidragsberättigade vikariekostnader för lärare och skolledare, som utförts av SÖ pä grundval av uppgifter från Kommun-data AB, dels en beräkning av kommunernas kostnader för uppdragstillägg och nedsätlningar av lärarnas undervisnings-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 89

skyldighet på grundval av uppgifter från statisfiska centralbyrån (SCB). Ett motsvarande underlag kommer under våren 1984 att presenteras för fastställande av definitiv procentsats för tilläggsbidraget för redovisningsåret 1983/84.

Jag beräknar att tilläggsbidraget för redovisningsäret 1983/84 skall utgå med 8,8% av bidraget till bas- och förstärkningsresurser. Detta motsvarar ett bidragsunderlag på 695,1 milj. kr. Vid beräkningen av tilläggsbidraget har hänsyn tagits till att förordningen (SÖ-FS 1978:189) om viss skolpsy-kologisk verksamhet har upphört att gälla. I propositionen 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. (bil.6. s.8) föreslogs en viss minskning av tilläggsbidraget. Riksdagen har godkänt förslaget (UbU 7, rskr91). Vid i övrigt oförändrade förhållanden räknar jag med att procentsatsen för tilläggsbidraget således blir 7,3 för redovisningsäret 1984/85.

Hemspråksundervisning m. m.

För stödundervisning i svenska och för hemspräksundervisning beräknarjag sammanlagt 408,4milj. kr. för redovisningsåret 1983/84. Jag har därvid tagit hänsyn till att ett särskilt veckotimpris skall beräknas för hemspräksundervisning, vilket baseras på kommunernas lönekostnad för enbart de lärare som bedriver hemspräksundervisning.

Regeringen meddelade den 21 juni 1979 bestämmelser om försöksverksamhet med jämkade timplaner på grundskolans låg- och mellanstadier för ulprövning och utvärdering av olika former för hemspråksundervisning under läsåren 1979/80, 1980/81 och 1981/82. Regeringen har senare beslutat om fortsatt försöksverksamhet, senast den 19 maj 1983 för läsåret 1983/84. Språk- och kulturarvsutredningen (SKU, U 1981:04), som överlämnade sitt huvudbetänkande (SOU 1983: 57) Olika ursprung - Gemenskap i Sverige i oktober 1983, har bl. a. haft till uppgift att söka klarlägga konsekvenserna av den hitfillsvarande försöksverksamheten inom området och möjligheterna att genomföra tvåspråkiga undervisningsformer. Remissbehandlingen av betänkandet pågår. Eventuella förändringar i anledning av utredningens förslag kan inte genomföras före läsåret 1985/86. I avvaktan pä en varaktig lösning av frågor som rör hemspråksundervisningen i bl. a. grundskolan avser jag att senare föreslå regeringen att medge fortsatt försöksverksamhet med jämkade timplaner på grundskolans låg- och mellanstadier under läsåret 1984/85.

Bidrag utgär till kostnader för särskild undervisning för elever som på grund av handikapp, långvarig sjukdom eller sjukdom som tvingar till upprepad kortare frånvaro inte kan delta i vanligt skolarbete. För redovisningsåret 1983/84 beräknarjag kostnaden för särskild undervisning m.m. till 57,2milj.kr.

För bidrag till kostnader för kallortstillägg och finskspräktill-lägg beräknar jag 25,5 milj. kr.

För redovisningsäret 1983/84 beräknarjag kostnaden för rektorer och

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 90

studierektorer   samt   för   skoldirektörer   och   vissa   andra skolchefs funktioner till 478,7 milj. kr.

För att möjligheter skall skapas att variera och anpassa undervisningen för elever med rörelsehinder i särskild undervisningsgrupp i grundskolan har SÖ i särskild skrivelse föreslagit att tillrättalagd undervisning med individuell anpassning av tim- och kursplaner skall kunna ges vid behov. Jag delar denna uppfattning. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av den föreslagna anordningen.

Anslagsberäkning

Totalt beräknarjag statsbidraget för redovisningsåret 1983/84 till ändamål under anslagsposten 1 till 9563,6milj. kr. Som jag har redovisat i det föregående omfattas denna anslagspost av ett förskotts- och slutregleringsförfarande. Under budgetåret 1984/85 utbetalas till kommunerna dels förskott baserat på det fastställda bidraget för redovisningsäret 1983/84, dels slutreglering för detta redovisningsår.

Vid beräkningen av utbetalning av förskott under redovisningsåret 1984/85 harjag tagit hänsyn till den besparingseffekt som uppstår genom riksdagens beslut med anledning av propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. (prop. 1983/84:40 bil. 6, UbU7, rskr91) rörande dels ett särskilt veckotimpris för den icke-undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen, dels om minskning av tilläggsbidraget.

Beräkning av förskott och slutreglering under budgetåret 1984185, belopp i milj. kr.

Budgetår	Totalt bidrag	Förskott	Slut-reglering	Summa
1982/83 1983/84 1984/85	9 146,7 9563,6	8232,0 8366,7'	1331,6	9698,3

' Justerat med hänsyn till besparing i prop. 1983/84:40.

I enlighet med riksdagens beslut med anledning av 1981 års budgetproposition skall driftbidrag till grundskolan och vad därmed hör samman reduceras med 2%. Besparingen på statsbudgeten för budgetåret 1984/85 pä anslagsposten beräknarjag till 194 milj. kr.

Bidrag utgår till kostnader för icke timplanebunden verksamhet under den samlade skoldagen. För varje elev som omfattas av den samlade skoldagen utgår bidrag med ett vissl belopp per läsår. För läsåret 1983/84 har SÖ beräknat alt 37,4% av eleverna skall omfattas av denna. Jag delar denna bedömning.

Kostnaden för bidrag till samlad skoldag detta redovisningsår beräknar jag till 29,7milj. kr. Även denna anslagspost omfattas av ett förskotts- och slutregleringsförfarande.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 91

Beräkning av förskott och slutreglering under budgetåret 1984/85 för bidrag till den samlade skoldagen, belopp i milj. kr.

Budgelår	Totalt bidrag	Förskoll	Slut-reglering	Summa
1982/83 1983/84 1984/85	26,2 29,7	23,6 26,7	6,1	32,8

Även för bidrag till kostnader för samlad skoldag skall i enlighet med tidigare beslut utbetalning endast ske med 98% av bidraget. Besparingen på statsbudgeten budgetåret 1984/85 blir då 0,7 milj. kr.

För bidrag till kostnader för vissa arbetsgivaravgifter beräknar jag 2024,4 milj. kr. I likhet med vad som gäller innevarande budgetär skall utbetalning av bidraget endast ske med 98% av bidragsunderlaget. Jag har tagit till hänsyn till detta vid beräkningen av bidraget. Besparingen harjag därvid beräknat till 41,3milj.kr. För reducerat lönekostnadspålägg beräknarjag 1 063,4 milj. kr. Beräkningen grundar jag därvid på utbetalningen sedan den tvåprocentiga besparingen fråndragils.

Under posten Bidrag till kommuner och organisationer för vissa verksamheter har jag för budgetåret 1984/85 beräknat 108500 kr. för bidrag till kommuner i Norrbottens län med finskspråkiga barn för anskaffande av speciella hjälpmedel för att överbrygga språksvårigheterna samt 190 050 kr. för bidrag till lägerskolor anordnade av Riksförbundet finska föreningar i Sverige.

Under redovisningsåren 1980/81 - 1983/84 utgär ett särskilt statsbidrag i form av en lokal resurs för planering inför den nya läroplanen för grundskolan. Resursen uppgår lill 0,01 veckotimme per elev. Bidraget utbetalas enligt ett förskotts- och slutregleringsförfarande. Jag har beräknat medelsbehovet, som endast avser slutreglering, för budgetåret 1984/85 till 6,9milj. kr.

Fristående skolor

Som jag har redovisat i det föregående utgär fr. o. m. redovisningsåret 1983/84 statsbidrag till fristående skolor enligt förordningen (1983:97) om statsbidrag till fristående skolor för skolpliktiga elever. Statsbidrag till Kristofferskolan, Hillelskolan och de estniska skolorna utgär enligt en särskild förordning (SÖ-FS 1983:61). Bidrag lämnas med ett vissl belopp, olika för olika stadier. För Kristofferskolan, Hillelskolan och de estniska skolorna gäller att skolorna skall fä bidrag i samma omfattning och för samma organisation som de hade redovisningsäret 1982/83. För att uppnå en sådan bidragsnivå skall bidragsbeloppet per elev för varje skola överstiga annars gällande belopp med så många procentenheter som krävs för att bidraget skall vara i princip oförändrat vid ungefär samma antal elever som redovisningsåret 1982/83.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 92

För budgetåret 1984/85 beräknar jag, i enlighet med SÖ:s förslag, för Kristofferskolan, Hillelskolan och de estniska skolorna bidraget till sammanlagt 8840000 kr. Häri ingår även belopp för bidrag till de s. k. kompletteringsskolorna (viss undervisning i estniska språket m.m. som meddelas skolpliktiga elever av estniskt ursprung på ett tiotal orter i landet).

Regeringen har genom beslut den 6 oktober 1983 förklarat sammanlagt sjutton fristående skolor berättigade till statsbidrag, varav sexton skolor fr.o.m. redovisningsäret 1983/84 och en skola fr.o.m. redovisningsåret 1984/85. Jag beräknar kostnaden för bidrag för dessa skolor till 8 458000 kr. för redovisningsåret 1984/85. Åtta av skolorna är Waldorfskolor, fyra är internationella skolor och fem är kristna skolor. Jag vill i delta sammanhang redovisa att regeringen uppdragit ät SÖ att utvärdera verksamheten vid Waldorfskolorna och vid de kristna skolorna. SÖ skall därvid göra en bedömning av i vilken utsträckning och pä vilka sätt erfarenheterna frän skolorna kan överföras till det allmänna skolväsendet. SÖ skall redovisa uppdraget senast den 1 maj 1986. I avvaktan härpå räknar jag inte med atl ytterligare skolor skall förklaras berättigade till bidrag.

Lokal skolutveckling

Regeringen har för redovisningsåret 1983/84 fastställt procentsatsen för bidrag till lokal skolutveckling avseende grundskolan till 2,4 av bidraget till bas- och förstärkningsresurser. Jag räknar med oförändrad procentsats för bidraget till lokal skolutveckling för redovisningsåret 1984/85. Jag beräknar medelsbehovet för budgetåret 1984/85 till 189,8 milj.kr., sedan hänsyn tagits till att utbetalning endast sk.ill ske med 98% av bidraget. Besparingen på statsbudgeten blir dä 3,9milj. kr.

Av bidraget till lokal skolutveckling skall 60-80% (bidrag.sdelen för personalutbildning) användas för personalutbildning, varvid bidraget fär användas till kostnader för dels ersättare för lärare och skolledare i grundskolan som genomgår utbildning, dels lön till lärare och skolledare i gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen som är tjänstlediga för personalutbildning. Skolstyrelsen får använda högst 10% av bidragsdelen för personalutbildning för lön med B-avdrag vid tjänstledighet för sädana studier som inte omfattas av de generella medgivanden regeringen och SÖ beslutat om.

Den nuvarande ordningen innebär alt en kommun i vilken behovet är stort av sådan personalutbildning som inte omfattas av de generella medgivandena kan välja att använda 80% av bidraget för personalutbildning trots att det kanske inte är motiverat från andra utgångspunkter. Jag förordar därför att skolstyrelsen inom ramen för bidragsdelen för personalutbildning får medge lön med B-avdrag vid tjänstledighet för studier inom en ram om högst 8% av den totala omfattningen av bidraget lill lokal skolutveckling.

Den totala besparingen under grundskoleanslaget till följd av de ändrade

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 93

utbetalningsreglerna harjag beräknat till 261,7milj.kr. I enlighet med riksdagens beslut efter förslag i 1981 ärs budgetproposition har 25% -65,4milj. kr. - av denna besparing överförts fill anslaget B9. Särskilda åtgärder på skolområdet.

Lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet

Efter förslag i 1983 ärs budgetproposition (prop. 1982/83: 100 bil. 10 s. 274-276) har riksdagen beslutat (UbU 20, rskr253) att särskilda medel ärligen skall avsättas för bidrag till lokalt utvecklingsarbete pä lågstadiet. För innevarande budgetår har 30milj.kr. avsatts för ändamålet. För nästa budgetär beräknarjag bidraget under denna anslagspost till 31,7 milj. kr. I likhet med vad som gäller för budgetåret 1983/84 bör enligt min mening en mindre del av medlen avsättas för centralt utvecklingsarbete kring frågeställningar rörande övergängen mellan förskola och skola.

Dataundervisning på grundskolans högstadium m.m.

Jag har i inledningen (avsnitt 8.2 och 8.3.2) redovisat bakgrunden till mina förslag om dataundervisning pä grundskolans högstadium.

Jag föreslår således att två stadieveckotimmar av undervisningstiden på högstadiet avsätts för dataundervisning. Frågan hur undervisningstiden skall läggas ut inom ramen för timplanen bör fä avgöras lokalt. Den del av undervisningstiden som inte läggs ut inom matematik resp. inom naturorienterande och samhällsorienterande ämnen kan förläggas inom ramen för fria aktiviteter.

Med hänsyn till skolornas olika förutsättningar att utöka dataundervisningen i enlighet med mitt förslag räknar jag med alt reformen skall genomföras successivt under en treårsperiod med början läsåret 1984/85.

Som jag också har redovisal i del föregående föreslär jag särskilda insatser i fråga om datorutrustning m.m. Jag föreslår således i samband med reformeringen av dataundervisningen pä grundskolans högstadium fr. o. m. budgetåret 1984/85, att kommunerna skall fä ett särskilt stimulansbidrag för anskaffning av datorutrustning och programvara för grundskolans högstadium. Mot bakgrund av mina förslag om dataundervisningen bör de resurser som ställs till förfogande för inköp av datorer och programvara fördelas under tre budgetär. Jag har beräknat den totala kostnaden för anskaffning av datorutrustning och programvara för grundskolans högstadium fill 120milj. kr. Kommunerna bör enligt min mening få statsbidrag till hälften av denna kostnad för anskaffning av utrustningen. Bidraget bör fördelas av SÖ efter ansökan från kommunerna. Som förutsättning för bidrag bör gälla att vissa grundläggande krav på kvalitet på datorutrustning och programvara är uppfyllda. SÖ bör försäkra sig om alt det finns en övergripande planering för uppbyggnad och genomförande av dataundervisningen samt att kommunen avser all svara för hälften av investerings-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 94

kostnaden. SÖ bör disponera medlen så att samtliga skolenheter med högstadium kan få bidrag. Vidare bör gälla att den kommun som får bidrag skall vara bunden till att använda bidraget för det avsedda ändamålet. Det bör ankomma på regeringen att utforma de närmare bestämmelser som erfordras för bidrag till datorutrustning och programvara. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att ge SÖ i uppdrag att utarbeta allmänna råd och en studieplan för dataundervisningen samt en kravspecifikation för datorutrustning och programvara. SÖ bör därvid samråda med styrelsen för teknisk utveckling. Jag har i denna fråga samrått med chefen för industridepartementet.

För budgetåren 1984/85-1986/87 beräknar jag medelsbehovet till 20milj. kr. per år. Bidraget till kostnader för inköp av datorutrustning och programvara bör beräknas som en särskild anslagspost under grundskoleanslaget. Jag vill betona att ett bidrag av den här karaktären inte normalt skall utgå under detta anslag utan fär ses som ett undantag frän vad som gäller för bidrag till grundskolan.

Vad jag har föreslagit under detta anslag måste för att få full effekt kompletteras med ökad fortbildning i datakunskap för lärare pä grundskolans högstadium. En eller två lärare per högstadieskola bör genomgå en mer kvalificerad fortbildning. Dessa lärare bör sedan dels kunna föra vidare sina kunskaper till sina kolleger, dels kunna svara för en del av dataundervisningen. Chefen för utbildningsdepartementet kommer att under anslaget D 11. Utbildning för undervisningsyrken, redovisa förslag om sådan fortbildning för lärare pä grundskolans högstadium. Vikariekostnader som uppkommer i samband med att lärare genomgår den föreslagna fortbildningen i datakunskap får på sedvanligt sätt belasta anslagsposten Lokal skolutveckling under detta anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat om att inte genomföra viss beslutad ökning av antalet veckotimmar för basresurserna,

2. godkänna vad jag har förordat om särskilt tillrättalagd undervisning för elever med rörelsehinder i särskild undervisningsgrupp,

3. godkänna vad jag har förordat om bidrag till lokal skolutveckling,

4. godkänna vad jag har förordat om dataundervisning på grundskolans högstadium,

5. godkänna de grunder för ett särskilt bidrag till kostnader för anskaffning av datorutrustning m. m. för grundskolans, högstadium som jag har förordat,

6. till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 12890000000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 95

B 12. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.

1982/83 Utgift 21220867

1983/84 Anslag 25463000

1984/85 Förslag 26175000

Statsbidrag fill svensk undervisning i utlandet utgår enligt förordningen (1978:591) om statsbidrag till svensk undervisning i utlandet (ändrad senast 1983:725).

Statsbidrag till utlandsskola utgär i form av bidrag till kostnader för lärarlöner med belopp som i princip motsvarar lönen för motsvarande lärartjänst vid svensk grundskola och bidrag till skolans lokalkostnader med 50% av årskostnaden för nödvändiga undervisningslokaler samt i form av särskilt driftbidrag med 8% av lönekostnader och vissa pensionskostnader. Vidare utgär statsbidrag till korrespondensundervisning, kompletterande svensk undervisning och svensk undervisning vid internationell skola.

Från anslaget bestrids vidare utgifter för statsbidrag till pensionskostnad för vissa lärare.

Överenskommelse har den 15 september 1982 träffats mellan Finland, Norge och Sverige om samarbete pä utlandsundervisningens område.

Skolöverstyrelsen

Organisationen vid de svenska utlandsskolorna innevarande läsår framgår av följande sammanställning.

Statsunderstödda svenska utlandsskolor låsåret 1983184

	Låg-	och	Högstadium
	mellansladium
Europa     Belgien (Bryssel)	X		X
England (London)	X		X
Frankrike (Paris)	X		X
Italien (Milano)	X
Portugal (Lissabon)	X
Schweiz (Geneve)	X
Sovjetunionen (Moskva)	X
Spanien (Fuengirola)	X
(Madrid)	X		X
(Palma de Mallorca)	X
(Las Palmas)	X
Förbundsrepubliken
Tyskland (Beriin)	X
(Hamburg)	X

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

96

		Låg- och	Högstadium
		mellanstadium
Asien	Irak (Bagdad)	X
	-"-   (Bagdad)	X
	Japan (Kosai)	X
	Saudi-Arabien (Jeddah)	X
	(Riyadh)	X
	Sri Länka (Kotmale Project)	X
	Thailand (Hua Hin)	X
	Vietnam (Bai Bång)	X
	(Hanoi)	X
Afrika	Algeriet (El Khemis)	X
	Botswana (Gaborone)	X
	Burundi (Bujumbura)	X
	Etiopien (Addis Abeba)	X
	Guinea Bissau (Bissau)	X
	Kenya (Nairobi)	X	X
	(Nyanza)	X
	Folkrepubliken
	Kongo (Poinle Noire)	X
	Libyen (Benghazi)	X
	(Tripoli)	X
	Mozambique (Maputo)	X
	Tanzania (Dar es Salaam)	X
	(Nzega)	X
	Republiken Zaire (Semendua)	X
	Zambia (Lusaka)	X
Amerika	Argentina (Tucumän)	X
	Bolivia (Cochabamba)	X
	Brasilien (Sao Paulo)	X
	Ecuador (Banos)	X
	Mexico (Mexico City)	X
	Peru (Carhuaquero)	X
	-"-    (Lima)	X

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning för budgetåret 1984/85 innebär i huvudsak följande:

1. Pris- och löneomräkning m. m. 1 825000 kr.

2. För läsåret 1984/85 beräknar SÖ antalet skolor till 50. Anlalel elever i de statsunderstödda ullandsskolorna beräknas till 1 300, antalet elever i korrespondensundervisning beräknas till 520 samt i kompletterande svensk undervisning till 1 700.

3. Ekonomisk avräkning skall enligt överenskommelsen om samarbete mellan Finland, Norge och Sverige ske efter varje läsårs slut. Efter avräkning beräknar SÖ alt ca 900000 kr. kommer atl inbetalas till SÖ.

4. SÖ föreslår viss utökning av försöksverksamheten med undervisning i ämnet Swedish Cullure (svenska, historia och samhällskunskap) på hög-stadie- och gymnasienivå vid internationell skola där ämnet erbjuds som tillvalsämne inom ramen för skolans undervisningsprogram.

5. SÖ hemställer atl för nästa budgetär 26072000 kr. anvisas under
anslaget.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 97

Föredragandens överväganden

För nästa budgetär räknar jag inte med andra förändringar under anslaget än sådana av automatisk natur. Jag är således inte beredd att biträda skolöverstyrelsens förslag om utökning av försöksverksamheten med undervisning i ämnet Swedish Culture (4). Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 26 175000kr.

B 13. Sameskolor

1982/83 Utgift 11 146253

1983/84 Anslag 12849000

1984/85 Förslag 12543000

Sameskolor finns i Karesuando, Lannavaara, Gällivare, Jokkmokk, Ar
jeplog, Tärnaby och Ange. Innevarande läsår förekommer undervisning i
årskurserna 1 -6. Vid sameskolan i Arjeplog är driften nedlagd t. v. I stället
pågår fr.o.m. innevarande läsår försöksverksamhet med integrerad sa
misk undervisning vid grundskolan i Arjeplog. Samisk högstadieunder
visning förekommer i Gällivare. Fr. o. m. innevarande läsår samordnas
undervisningen pä försök med grundskolans högstadium i kommunen.
Elevantalet vid sameskolorna uppgår läsåret 1983/84 till 108 och beräknas
läsåret 1984/85 till 126. Därutöver deltar innevarande läsår 25 elever och
beräknas läsåret 1984/85 delta 27 elever i den integrerade sameundervis
ningen. Verksamheten regleras i sameskolförordningen (1967:216, om
tryckt 1980:437, ändrad senast 1983:615) samt i förordningar
(SÖ-FS 1983:123-125) om integrerad samisk undervisning vid grundsko
lan i Arjeplog, Gällivare och Åre. j

Vid sameskolan sker undervisning på svenska och samiska. Ämnet samiska förekommer i samtliga årskurser.

Sameskolorna leds av en styrelse, vars kansli är förlagt till Jokkmokk.

7   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

98

	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		Skolöverstyrelsen	Föredraganden
Personal
Lärare Övrig personal	24 33,5	of. of.	of. of.
	57,5	of.	of.
Anslag
Utgifter Lönekostnader för lärarpersonal Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Lokal skolutveckling m. m.	3 489000 6454000 (4282000) 3 036000	+ 261000 +326400 (+155 300) - 86000 + 108000	+ 184000 + 148000 (+161000) -600000
	12979000	+609400	-268000
Inkomster	130000	- 43000	- 38000
Nettoulgift Avrundat	12849000	+566400 +566000	-306000

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning för budgetåret 1984/85 innebär i huvudsak följande:

1. Pris- och löneomräkning 620200 kr. Automatiska kostnads förändringar-335400kr.

2. SÖ föreslår att medel motsvarande en tjänst som ekonomibiträde dras in (-109900kr.). Vidare föreslår SÖ att de biträdestjänster vid elevhemmen som nu är vakanta eller blir vakanta under budgetåret 1983/84 inte får tillsättas förrän SÖ ger sitt tillstånd.

3. SÖ föreslåratt försöksverksamhet med integrerad samisk lägstadieun-dervisning anordnas vid grundskolan i Kiruna fr. o. m. läsåret 1984/85. För detta beräknar SÖ medel för ökade lärarlönekostnader (+77500 kr.), övriga förvaltningskostnader (+24 000 kr.) samt engångsanvisning för samiskt bibliotek (+10000 kr.).

4. SÖ föreslår atl 180000 kr. avsätts som engångsanvisning för nyanskaffning av inventarier och AV-utrustning vid sameskolorna (varav 110000kr. avser inventarier vid upprustning av sameskolan i Ange).

5. SÖ föreslår att medel för läromedelsutveckling på samiska även i fortsättningen beräknas under anslaget B 7. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet samt att medel (100000kr.) för personalutveckling i fortsättningen anvisas under detta anslag i stället för under anslaget B 8. Fortbildning m. m.

6. SÖ har haft i uppdrag att inom ramen för 1983/84 års beslutade resursnivå utarbeta ett förslag till nytt schabloniserat system för tilldelning

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 99

av lärarresurser för sameskolorna. Uppdraget har redovisats i särskild skrivelse den 21 oktober 1983. Förslaget omfattar inte den samiska undervisning som på försök integrerats vid grundskolan i Arjeplog och Gällivare och som planeras vid grundskolan i Åre.

SÖ framhåller att grundskolans modell med bas-, förstärknings- och hemspråksresurser för tilldelning av lärarresurser inte kan tillämpas vid sameskolorna. Ett sådant system, baserat på elevantalet vid den enskilda sameskolan, skulle jämfört med nuläget medföra minskningar av lärarresurserna vid sameskolorna. Däremot anser SÖ att det varken av pedagogiska, sociala eller ekonomiska skäl är försvarbart med alltför få elever i en grupp.

SÖ föreslår att följande resursfilldelningssystem tillämpas under en försöksperiod om tre är. Vid oförändrat elevantal ryms den föreslagna ordningen inom den för budgetåret 1983/84 beslutade resursnivån.

För klassundervisning vid sameskola med högst tolv elever beräknas en resurs om 29 lärarveckotimmar. Om elevantalet vid en sameskola uppgår till lägst 13 beräknas en resurs om 36 lärarveckotimmar samt därutöver tre lärarveckotimmar för varje påböijat 4-tal elever utöver 20, dock högst för 40 elever vid en sameskola.

För övrig undervisning beräknas en resurs om 2,2 lärarveckotimmar per elev.

SÖ förordar att sameskolstyrelsen får i uppdrag att besluta om fördelningen av lärarresurserna mellan de sex sameskolorna.

SÖ föreslår vidare

att särskilda medel beräknas för lönetillägg, tillsynslärararvoden, bibliotekariearvoden och vikarier, med undantag av vikariekostnader i samband med lokal skolutveckling,

att medel för lokal skolutveckling beräknas med fyra lärarveckotimmar per sameskola

samt att en central resurs motsvarande 45 lärarveckotimmar ställs till SÖ:s förfogande för att vid behov fördelas mellan sameskolorna.

Föredragandens överväganden

Skolöverstyrelsen (SÖ) har i särskild skrivelse redovisat ett förslag till nytt system för tilldelning av lärarresurser vid sameskolorna. Jag tillstyrker SÖ:s förslag vad gäller principen för tilldelning av lärarresurser. Systemet bör tillämpas under en försöksperiod om tre år fr. o. m. läsåret 1984/85 (6).

För klassundervisning vid varje sameskola beräknar jag i enlighet härmed följande resurser:

Antal elever Antal lärarveckotimmar (Ivir)

-12 29

13-20 36

varie påbörial 4-lal elever ytterligare 3 Ivlr,

ulöver 20 dock högst för 40 elever

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 100

För övrig under v isningberäknar jagen resurs om 2,2 Ivlr per elev.

I enlighet med SÖ:s förslag beräknarjag särskilda medel för lärarlöne-tillägg och arvoden m. m. Jag beräknar dessutom medel motsvarande 4 Ivtr per sameskola för utvecklingen av verksamheten vid sameskolorna.

För att sameskolstyrelsen inför följande läsår skall kunna planera verksamheten vid sameskolorna är det angeläget att styrelsen i god tid under våren före läsåret får kännedom om den totala resurs styrelsen kan väntas erhålla. Jag förutsätter därför att SÖ — redan innan riksdagen tagit ställning till det i budgetpropositionen för varje budgetår föreslagna anslaget -fastställer en preliminär resurs för sameskolorna. Sameskolstyrelsen kan därefter göra en preliminär fördelning av den totala resursen mellan skolorna. Styrelsen bör därvid kunna hålla inne en del av den totala resursen för att möta under året uppkommande särskilda behov vid någon skola. Jag avstyrker med hänsyn till vad jag nu har anfört SÖ:s förslag om att en central resurs ställs till SÖ:s förfogande.

Med det här redovisade systemet för tilldelning av lärarresurser får sameskolstyrelsen stor frihet att fördela resurserna sä att behoven vid varje enskild sameskola kan tillgodoses på bästa möjliga sätt.

Jag har erfarit att sameskolstyrelsen på eget initiativ beslutat se över sameskolans elevhemsorganisation. Jag utgår från atl resultatet av denna översyn redovisas i anslagsframställningen för budgetåret 1985/86. I avvaktan härpå räknar jag med en besparing under anslaget motsvarande en tjänst som ekonomibiträde (2).

Jag förordar att 150000 kr. utgär som engångsanvisning för inköp av inventarier och AV-utrustning vid sameskolorna (4).

Fr.o.m. innevarande läsår pågår försöksverksamhet med integrerad samisk undervisning på låg- och mellanstadiet vid grundskolan i Arjeplog samt på högstadiet vid grundskolan i Gällivare. SÖ skall i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 redovisa en samlad utvärdering av försöksverksamheterna. I avvaktan på denna utvärdering är jag inte beredd att tillstyrka SÖ:s förslag om försöksverksamhet med integrerad samisk lågstadieundervisning vid grundskolan i Kiruna (3).

Jag har tidigare under anslaget B8. Fortbildning m.m. redovisat mina överväganden vad avser SÖ:s förslag om överföring av medel för personalutveckling frän fortbildningsanslaget till detta anslag (5).

Eftersom sameskolans högstadium i Gällivare fr. o. m. läsåret 1983/84 på försök integrerats med grundskolans högstadium i kommunen beräknarjag inte medel för uppdragstillägg åt studierektor vid sameskolans högstadium.

I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under anslaget än sådana av automatisk natur.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat om beräkning av lärarresurser,

2. till Sameskolor för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 12543000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 101

B 14. Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader

1982/83 Utgift' 164559178

1983/84 Anslag'        167619000

1984/85 Förslag        168180000

' Anslagen Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader och Specialskolan m.m.: Resor för elever jämte ledsagare.

Synskadade elever undervisas inom specialskolan vid två skolenheter, belägna i Solna (Tomtebodaskolan) och Örebro (Ekeskolan). Vid Ekesko-lan mottas som elever synskadade barn med ytterligare handikapp. Döva och hörselskadade elever undervisas vid dels sex skolenheter, belägna i Stockholm (Manillaskolan), Gnesta (Åsbackaskolan), Lund (Östervångs-skolan), Vänersborg (Vänerskolan), Örebro (Birgittaskolan) och Härnösand (Kristinaskolan), dels i särskilda klasser föriagda till grundskolan (s. k. externa klasser). Åsbackaskolan tar emot elever med ytteriigare handikapp. Vid en skolenhet i Sigtima (Hällsboskolan) undervisas normal-begävade barn med grava talskador samt hörselskadade barn med beteendestörningar och vissa andra komplikationer.

Verksamheten regleras i specialskolförordningen (1965:478, omtryckt 1983:736).

Bestämmelser om tilldelning av lärarresurser finns i förordningen (SÖ-FS 1983:155) om filldelning av lärarresurser vid specialskolan m.m., som gäller under en försöksperiod om tre år (1983/84-1985/86).

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Skolöver-	Före-
		styrelsen	draganden
Personal
Lärare	364	-14,5	-21
Övrig personal	492,5	-18	-25,5
	856,5	-32,5	-46,5
Anslag
Utgifter
Lönekostnader m. m. för skol-
ledare och lärarpersonal	58474000	+    603 000	-  1501000
Utveckling av verksamheten vid
specialskolan	-	-	+  1658000
Förvaltningskostnader	74 889000	+ 2 277000	-    659000
(därav lönekostnader)	(63 554000)	(+  1337000)	(+      42000)
Resor för elever jämte ledsagare	_i	+ 12218000	+ 11519000
Lokalkostnader	24063 000	+ 2 319000	+    344000
	157426000	+ 17417000	+ 11361000
Inkomster	572000	-      494100—	-      35000
Nettoulgift	156854000	+ 17368000	+ 11326000

' 10765000 kr. anvisal under särskilt anslag.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 102

Skolöverstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning m.m. 10290000kr.

2. Skolöverstyrelsen (SÖ) har - i enlighet med sitt yttrande över integrationsutredningens förslag i betänkandet (SOU 1982: 19) Handikappade elever i det allmänna skolväsendet — i anslagsframställningen preciserat sitt ställningstagande till förslagen. Därvid föreslår SÖ att den regionala verksamheten för pedagogiskt stöd åt synhandikappade knyts till länsskolnämnderna (-10797000kr.). Vidare föreslår SÖ att verksamheten vid resurscentrumen utökas, att biblioteksresurserna vid specialskolorna förstärks samt att medel beräknas för personalutveckling för all personal vid skolorna (+5396000kr.).

3. Verksamheten vid Tomtebodaskolans resurscentrum bör enligt 1980 års budgetproposifion bedrivas inom ramen för befintliga resurser, sä att de resurser som friställs vid Tomtebodaskolan genom det minskade elevunderlaget efter regeringens bestämmande omfördelas till resurscentrumet. SÖ föreslår nu att en tjänst som förstadielärare och 67 lärarveckotimmar tillförs resurscentrumet genom omvandling av vid skoldelen frigjorda lärarveckotimmar.

4. SÖ beräknar medel för anskaffning av ytterligare fyra lägenheter eller villor som elevbostäder (+1140000kr.). En utflyttning till dessa bostäder medför behov av tre tjänster som skötare (+327000 kr.).

5. Vid anordnande av externa klasser till specialskolan betalar staten enligt avtal ersättning till värdkommunen för elever från andra kommuner. På grund av belastningen beräknar SÖ en ökning av medlen härför (+300000 kr.).

6. Vart tredje är hälls en konferens för all personal vid specialskolorna för döva och hörselskadade. Nästa konferens hålls sommaren 1984. För detta ändamål beräknar SÖ 235000 kr. som engångsanvisning.

7. Enligt SÖ kan en tjänst som sömmerska vid Manillaskolan, två tjänster som skötare vid Tomtebodaskolan samt vissa medel för personell assistans dras in (-503000 kr.).

8. SÖ föreslår att medel för personalutveckling i fortsättningen beräknas under detta anslag i stället för under anslaget B8. Fortbildning m.m. (+215000 kr.).

9. SÖ föreslår som ett led i en friare resursanvändning att medlen under anslaget Specialskolan m.m.: Resor för elever jämte ledsagare fr.o.m. budgetåret 1984/85 förs över till deUa anslag (+ 10765000kr.).

Föredragandens överväganden

Riksdagen har nyligen tagit ställning till förslagen i propositionen (1983/84:27) om åtgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendet m.m. (UbU8, rskr 112).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 103

Enligt riksdagens beslut skall den regionala stödorganisationen för synskadade föras över från Tomtebodaskolan till länsskolnämnderna. Med anledning härav bör ett belopp om 10896000 kr. föras över från detta anslag till anslaget B 2. Länsskolnämnderna. Beloppet avser kostnader för 27 förskolekonsulenter, 28 reselärare, 5 kansliskrivare/assistenter, reseersättningar, expenser samt lokalhyror.

Jag beräknar 1756000 kr. för de i den tidigare nämnda propositionen redovisade tjänsterna vid Ekeskolans, Åsbackaskolans och Hällsbosko-lans resurscentrum. Vidare beräknarjag295000kr. förresekostnadsersättningar och expenser till följd av den utökade organisationen.

Enligt vad jag har redovisal i propositionen bör arvodesmedlen för biblioteksverksamheten räknas upp. Jag beräknar 270000 kr. för ändamålet (2).

Enligt nämnda riksdagsbeslut skall elevernas hemkommuner betala ersättning till staten för undervisningen i specialskolan. Denna ersättning bör redovisas under inkomsttiteln Övriga inkomster av statens verksamhet.

Fr.o.m. budgetåret 1983/84 tillämpas försöksvis ett nytt system för tilldelning av lärarresurser, som innebär att ett visst antal lärarveckotimmar beräknas per elev i specialskolorna. Därutöver beräknas särskilda medel för resurscentrumen, reselärarna för synskadade vid Tomtebodaskolan samt för skolledarna. Enligt vad som anfördes i prop. 1982/83:100 (bil. 10 S.285) beräknas f. n. ett högre antal lärarveckotimmar per elev till de riksrekryterande specialskolorna än vad skolöverstyrelsen (SÖ) gjort i sitt förslag till lärarresurstilldelningssystem, detta bl.a. för att tillgodose behovet av resurser för Ekeskolans utåtriktade verksamhet bland flerhandikappade. Innevarande budgetår har SÖ tilldelat Ekeskolan åtta lärartjänster för denna verksamhet. För nästa budgetår föreslår jag att medel för dessa tjänster beräknas särskilt, vilket medför att schablonen för antalet lärarveckotimmar för de riksrekryterande skolorna bör justeras.

Enligt riksdagens beslut med anledning av förslag i 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83:100 bil. 10 s. 285, UbU 20, rskr253) ingår enligt det nya systemet för tilldelning av lärarresurser inom ramen för det antal lärarveckotimmar som skolorna tilldelas, kostnader för erforderiiga vikarier och tjänstledighetslöner vid lokal skolutveckling och lärares fortbildning.

Enligt riksdagens beslut med anledning av propositionen om ätgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendet m. m. har för fortbildning beräknats 700000 kr. 1 propositionen betonade jag att reselärarna och förskolekonsulenterna för synskadade måste ges möjlighet till fortbildning vid Tomtebodaskolans resurscentrum även om de formellt knyts till länsskolnämnderna. Jag förordar därför att det nämnda beloppet för fortbildning tillförs detta anslag.

För att göra det möjligt för såväl lärarpersonal som övrig personal att delta i fortbildning bör de särskilda medlen för utveckling av verksamheten

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 104

vid specialskolan utgöra en gemensam resurs för samtlig personal. Jag förordar därför med avvikelse från föregående ärs riksdagsbeslut atl de medel för detta ändamål som f. n. utgår från anslagsposten Lönekostnader m. m. för skolledare och lärarpersonal samt den nytillkommande resursen utgör en gemensam resurs för all personal. Jag beräknar beloppet härför till 1658000 kr. Det bör ankomma på regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, SÖ att utfärda föreskrifter om verksamheten. Villkoren för dellagande bör vara i huvudsak desamma för lärare och annan personal, dels av praktiska skäl, dels därför alt det i båda fallen rör sig om slatliga tjänsler och en och samma arbetsgivare.

För nästa budgetår räknar jag med atl kostnaderna för konferensen för all personal vid specialskolorna för döva och hörselskadade skall rymmas inom nämnda belopp (6).

Vid beräkning av särskilda resurser för dels utveckling av verksamheten vid specialskolan, dels Ekeskolans resurscentrum bör schablonen för antalet lärarveckotimmar justeras. För budgetåret 1984/85 beräknarjag schablonen till 9,75 lärarveckotimmar per elev för de fem regionala specialskolorna och till 13,7 lärarveckotimmar per elev för de fyra riksrekryterande specialskolorna.

Jag har tidigare under anslaget B8. Fortbildning m.m. redovisat mina överväganden vad avser SÖ:s förslag om överföring av medel för personalutveckling frän fortbildningsanslaget till delta anslag (8).

I enlighet med SÖ:s förslag förordar jag atl för nästa budgetår en tjänst som förstadielärare och 67 lärarveckotimmar tillförs Tomtebodaskolans resurscentrum genom omvandling av vid skoldelen frigjorda lärarveckotimmar (3).

För nästa budgetår tillstyrker jag medel för den av SÖ föreslagna utflyttningen till fyra lägenheter eller villor. Under anslagsposten Lokalkostnader beräknarjag medlen för ökade hyreskostnader med anledning härav till 280000 kr. Vidare beräknarjag medel för tre tjänster som skötare (4).

I enlighet med SÖ:s förslag räknar jag med atl en tjänst som sömmerska, två tjänster som skötare och vissa medel för personell assistans kan dras in (7).

Vid 1981/82 års riksmöte uttalade riksdagen (UbU 1981/82:17, rskr232) att en lämplig form av rambudgetering torde öka specialskolornas förutsättningar att hushälla inom ramen för tilldelade medel. Med anledning härav gav regeringen SÖ i uppdrag atl inkomma med förslag till friare resursanvändning inom ett system av rambudgetering för specialskolorna. SÖ har i skrivelse den 10 maj 1983 redovisat uppdraget. Enligt SÖ har de senaste årens förändringar av regeringens föreskrifter för anslagens disposition i regleringsbreven inneburit att detaljregleringen minskat, vilket enligt SÖ:s mening ger specialskolorna möjlighet till en mycket fri resursanvändning inom de ramar som anges för resp. anslag. Som ell led i en friare resursanvändning föreslår SÖ alt medlen under anslaget Specialsko-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 105

lan m.m.: Resor för elever jämte ledsagare förs över lill detta anslag. Några ytterligare förändringar anser SÖ inte nu vara nödvändiga. Jag delar SÖ:s uppfattning i denna fråga och förordar att de medel för elevernas resor som hittills anvisats under ett särskilt anslag förs över lill detta anslag (9).

1 en särskild skrivelse har Manillaskolan m. fl. påtalat behovet av familjepedagoger för invandrarfamiljer med döva eller hörselskadade barn samt föreslagit att ett resurscentrum för denna verksamhet inrättas vid Manillaskolan. SÖ, länsskolnämnden i Stockholms län och Stockholms kommun har yttrat sig i ärendet. I enlighet med riksdagens beslut med anledning av den tidigare nämnda propositionen om åtgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendet m.m. kommer det den 1 april 1984 att inrättas fem planeringsberedningar för samordning av insatserna för elever med handikapp. Det ankommer enligt min mening på planeringsberedningen för den östra regionen att beakta det behov som skolan pekat pä i sin skrivelse. Jag avser därför föreslå regeringen atl handlingarna i ärendet skall överlämnas till nämnda planeringsberedning.

I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under anslaget än sådana av automatisk natur.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat om en gemensam resurs för utveckling av verksamheten vid specialskolan för all personal,

2. till Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 168 180000kr.

B 15. Specialskolan m. m.: Utrustning m. m.

1982/83 Utgift 3883068 Reservation 1157511

1983/84 Anslag 3628000

1984/85 Förslag 4270000

Frän anslaget bestrids utgifter för läromedel, undervisnings- och arbetsmaterial, inventarier m.m., bibliotek samt hörsel- och talteknisk utrustning.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning för budgetåret 1984/85 innebär i huvudsak följande:

1. Pris- och löneomräkning m. m. 312000 kr.

2. Med hänvisning till integrationsulredningens förslag i betänkandet (SOU 1982:19) Handikappade elever i det allmänna skolväsendet föreslär

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 106

SÖ atl 80000 kr. beräknas till följd av personalförstärkningar samt att 450000kr. beräknas för litteraturförsörjningen.

3. SÖ beräknar medel för utrustning till fyra nya enheter för s. k. smä-boende i lägenheter eller villor (+340000 kr.).

Föredragandens överväganden

Riksdagen beslöt med anledning av propositionen om åtgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendet m.m. (prop. 1983/84:27, UbU 8, rskr 112) om vissa personalförstärkningar vid.specialskolorna. Till följd härav beräknarjag 50000 kr. för undervisnings- och arbetsmaterial, inventarier m. m. (2).

Vidare beräknarjag för utrustning till fyra enheter för s. k. smäboende i lägenheter eller villor 340000kr. som engångsanvisning (3).

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 4270000 kr.

B 16. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor

1982/83 Utgift

1983/84 Anslag 1000

1984/85 Förslag 1000

Med utgången av läsåret 1972/73 var samtliga statliga realskolor avvecklade. Vissa ordinarie tjänster fördes dä på övergångsstat. I den mån innehavarna av tjänsterna inte har kunnat beredas tjänstgöring vid annan skolform fär medel för lönekostnader och sjukvård för dem utgå ur detta anslag.

Skolöverstyrelsen

Anslaget bör t. v. föras upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Kostnaderför viss personal vid statliga realskolor för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 107

Gymnasiala skolor m. m.

B 17. Bidrag till driften av gymnasieskolor

1982/83 Utgift 3 748924639 1983/84 Anslag 3 660000000 1984/85 Förslag      3804000000

Ur anslaget utgär statsbidrag till driften av gymnasieskolor enligt bestämmelser i förordningen (1966:115) om statsbidrag till driftkostnader för viss kommunal utbildning (omtryckt 1977:490, ändrad senast 1982:609).

Ur anslaget bekostas även visst bidrag enligt förordningen (1982:608) om statsbidrag till lokal skolutveckling m.m. (omtryckt 1983:416, ändrad 1983:686) samt statsbidrag till studie- och yrkesorientering i gymnasieskolan.

Enligt förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag till kommunal utbildning (ändrad senast 1983:417) skall en del av de nämnda statsbidragen minskas med 2 % av det belopp som annars skulle ha utgetts. 1 fråga om landstingskommunal vårdutbildning görs en minskning med 20%.

Till de ytterligare bidrag som utgär ur anslaget hör statsbidrag enligt förordningen (1980:533) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning (ändrad senast 1983:411), särskilda bidrag till gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade i Örebro kommuns gymnasieskola samt bidrag till kostnader för korrespondensundervisning pä gymnasial nivä.

I gymnasieskolan finns ett stort antal studievägar i form av 25 linjer och ca 550 specialkurser. Härtill kommer såsom försöksverksamhet gymnasial läriingsutbildning.

Linjerna och de gängse förkortningarna av dem är följande.

Minst treåriga linjer (teoretiska)

Ekonomisk linje E

Humanistisk linje H

Naturvetenskaplig linje N

Samhällsvetenskaplig linje S

Teknisk linje (fyraårig) T

Tvååriga teoretiska linjer

Ekonomisk linje Ek

Musiklinje Mu

Social linje So

Teknisk linje Te

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 108

Tvååriga yrkesinriktade linjer

Beklädnadsleknisk linje Be

Bygg- och anläggningsleknisk linje Ba

Distributions- och kontorslinje Dk

Drifl- och underhållsieknisk linje Du

El-teleieknisk linje Et

Fordonsleknisk linje Fo

Jordbrukslinje Jo

Konsumlionslinje Ko

Livsmedelsteknisk linje Li

Processleknisk linje Pr

Skogsbrukslinje Sb

Social servicelinje Ss

Trädgårdslinje Td

Träleknisk linje Tr

Verkstadsteknisk linje Ve

Vårdlinje Vd

Enligt riksdagens beslut om den statliga skoladminislrationen m.m. (prop. 1980/81: 107, UbU 38, rskr 395) lillämpas ett nytt system för dimensioneringen av gymnasieskolan för tiden fr.o.m. budgetåret 1983/84. Del nya systemet innebär bl.a. att elevplatsramar i gymnasieskolan fastställs för tre budgetår i sänder. För del andra och det tredje budgetåret har ramarna karaktären av planeringsramar. Inför budgetåret 1984/85 skall riksdagen ta ställning till dels slutliga ramar för del närmaste budgelåret, dels planeringsramar för budgetåren 1985/86 (frågan om ändringar i de tidigare fastställda planeringsramarna) och 1986/87.

1 planeringssystemet, som beskrevs mer ingående i budgetpropositionen 1983 (prop. 1982/83: 100 bil. 10 s.290f.), ingår riksramar och länsramar som anges i årselevplatser. Inom länsramarna bestämmer länsskolnämnderna antalet intagningsplatser.

Riksramar och länsramar fastställs dels för sex uibildningssektorer, dels för specialkurser som inte förs till någon sektor.

Till de sex utbildningssektorerna förs utbildningar som tidigare ingick i gymnasieskolans stora ram, dvs. dels linjer, dels specialkurser som omfattar minst ett läsår och som inte förutsätter vare sig annan utbildning än grundskolan eller viss ålder för tillträde, dels gymnasial lärlingsutbildning.

De sex utbildningssektorerna är följande.

Sektor Linjer (vartill kommer

närliggande specialkurser)

1. HS - Humanistisk och H, S, So, Mu samhällsvetenskaplig sektor

2. VSK - Vård-, social- och kon- Vd. Ss, Ko sumlionssektor

3. EM - Ekonomisk och merkan- E, Ek, Dk lil seklor

4. TN - Teknisk och naturvelen- N, T, Te, Du skaplig sektor

5. TI - Teknisk och industriell Ba, Be, Et, Fo, Li, Pr, sektor                                                                           Tr, Ve

6. JST - Jordbruks- och skogs- Jo, Sb. Td brukssektor

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

109

Utanför sektorsindelningen står studievägar som ingår i gymnasieskolans lilla ram, dvs. specialkurser som är kortare än ett läsår eller som kräver tidigare gymnasial utbildning eller viss ålder för tillträde.

Planeringssystemet är reglerat i förordningen (1982:171) om elevplatser i gymnasieskolan (ändrad senast 1983; 506).

Skolöverstyrelsen

Trots att antalet 16-åringar minskat med ca 1600 inför läsåret 1983/84 jämfört med föregående år, har antalet behöriga förstahandssökande till gymnasieskolans stora ram ökat markant och var ca 7 500 fler inför läsåret 1983/84.

Det är enligt skolöverstyrelsen (SÖ) inte realistiskt att förvänta sig att arbetsmarknadsläget för ungdomar omedelbart kommer att förbättras. Detta är bakgrunden lill att SÖ föreslår att antalet årselevplatser inom stora ramen ökas med 14000 läsåret 1984/85 i förhållande till det preliminära beslutet ufifrån 1983 års budgetproposifion.

Tidigare beslutade planeringsramar för 1984/85 och SÖ:s förslag till dimensionering 1984/85 för de olika sektorerna framgår av följande tabell.

HS

VSK

EM

TN

TI

JST

Ospec'

SUMMA

Antal		Antal
inlagningsplatser		årselevplatser
1984/85		1984/85
Plane-	SÖ:s	Plane-	SÖ:s
ringsram	förslag	ringsram	förslag
18100	18455	45 700	46600
21500	22 560	40360	42 360
24 800	25980	59850	62750
23 550	23930	76540	77 800
33 500	34 375	67000	68750
2400	2525	4800	5050
750	3 220	1500	6440

124600

131045

309750

295750

' Ospecificerade platser som inte direkt förs till någon av de sex sektorerna men är avsedda för direkt yrkesinriktade studievägar inom dessa.

SÖ beräknar att antalet platser för högre specialkurser behöver ökas till minst 11 630 under perioden 1984/85-1988/89. Detta innebär att minimira-men för högre specialkurser ökas med 3000 läsåret 1984/85 jämfört med 1983/84. Om det ökade antalet platser för högre specialkurser inte skall medföra nedskärningar för andra kurser inom "lilla ramen" fordras att det totala antalet platser inom denna ram ökas till minst 38130 fr.o.m. 1984/85.

Härutöver föreslår SÖ bl. a. att - tvåårig studiegång införs i svenska på direkt yrkesförberedande linjer

med nuvarande ettårig studiegång i ämnet,

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 110

- estetisk-praktiska utbildningsvägar prövas inom bl.a. områdena dans, drama och bild/form,

- musiklinjen utökas från 270 till 330 intagningsplatser,

- timplanerna för de tre- och fyraåriga linjerna revideras,

- ramtimplaner i kombination med friare resurstilldelning blir reguljära för årskurs 4 av T-linjen,

- SÖ bemyndigas att även för budgetåret 1984/85 få dels göra omfördelningar inom ramarna för gymnasieskolans dimensionering, dels omfördela platser mellan ramarna,

- SÖ bemyndigas att utöka "lilla ramen", om det senare visar sig finnas ett växande behov av särskilda utbildningsåtgärder för arbetslös ungdom,

- regeringen fär utöka ramarna i övrigt, om det senare visar sig finnas ett växande behov av särskilda utbildningsåtgärder för arbetslös ungdom.

Föredragandens överväganden

Jag kommer att disponera min föredragning av gymnasieskolanslaget på följande sätt.

Jag tar först upp reglerna för intagning till gymnasieskolan och kommer därvid att föreslå bl. a. att 16- och 17-åringar prioriteras (avsnitt 1).

Därefter redovisar jag mina förslag beträffande dimensioneringen av gymnasieskolan budgetåren 1984/85-1986/87 (avsnitt 2). Skolöverstyrelsen (SÖ) har här föreslagit vissa ändringar av tidigare preliminära beslut.

I avsnitt 3 tar jag upp olika låroplansfrågor. Jag föreslår först (avsnitt 3.1) olika förändringar av timplanerna. För de teoretiska linjerna innebär mina förslag dels att ingen skola skall behöva lägga ut självstudietid, dels att möjligheterna till samläsning mellan olika linjer förbättras och slutligen att alternafivämnen som datakunskap och miljövärdsteknik skall kunna erbjudas på N-linjen även pä mindre orter. Vidare föreslår jag bl.a. alt tvåårig studiegång i svenska införs på linjer och vissa specialkurser som i dag inte har sådan.

Därpå (avsnitt 3.2) behandlar jag viss pågående och planerad försöksverksamhet, bl.a. kombination av ramtimplaner och friare resurstilldelning i årskurs 4 av T-linjen samt olika satsningar på estetisk-praktiska utbildningar.

Efter detta redovisar jag (avsnitt 4) mina överväganden beträffande elever med särskilda behov, i vilka innefattas bl.a. invandrarelever saml döva och hörselskadade elever. Jag tar här också upp erfarenheter av den friare resursanvändningen i gymnasieskolan samt frågan om en återfö-ringsresurs i samband med systemet för timreduktioner i förhållande till gruppstorlek.

Därefter behandlar jag inbyggd utbildning pä yrkesinriktade studievägar (avsnitt 5) och gymnasial lärlingsutbildning (avsnitt 6).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 111

Jag fortsätter sedan min genomgång av gymnasieskolanslaget med förslag om statsbidrag till studie- och yrkesorientering (syo) och lokal skolutveckling (avsnitten 7 resp. 8). Därefter avslutar jag genomgängen med att redovisa vissa övriga frågor (avsnitt 9) rörande bl.a. samverkan skolanäringsliv genom s. k. teknikservice.

Föredragningen avslutas med anslagsberäkningar (avsnitt 10).

1 Principer för intagning i gymnasieskolan

1.1 Allmänt

Gymnasieskolan är i första hand avsedd för ungdomar. Läroplanen och undervisningens organisation samt dimensionering och planering utgår från behoven hos de ungdomar som just har lämnat grundskolan.

Tillgänglig statistik visar dock att många andra än de som sökt direkt från grundskolan har tagits in i gymnasieskolan. SÖ gjorde våren 1983 en kartläggning av konkurrensen mellan åldersgrupperna vid intagning till gymnasieskolan. Av SÖ:s rapport framgår att sökandetrycket ökar pä gymnasieskolan och att detta även gäller de äldre ungdomarna. Totalt sett har det ärligen rört sig om över 10000 elever, som varit minst 18 är gamla i den första årskursen av de grundskoleanknutna studievägarna.

Detta har varit möjligt genom att bestämmelserna om kvotgrupper och proportionell kvotering ger olika sökandegrupper i princip samma chans att komma in, oavsett ålder, tidigare utbildning och sysselsättning.

Inom några av gymnasieskolans utbildningssektorer är konkurrensen mellan dem som söker direkt efter grundskolan och äldre sökande mer uttalad än inom andra. Även om vissa regionala skillnader förekommer, kan det konstateras att var tionde sökande 16-äring inle togs in i gymnasieskolan hösten 1982. Därtill kommer att åtskilliga av dem som sökte direkt från grundskolan togs in på något av sina lägre prioriterade alternativ.

Mot denna bakgrund behöver principerna för intagning i gymnasieskolan ändras i vissa avseenden, något som jag berört redan i inledningen. Dels bör sökande under 18 år normalt ges företräde framför äldre sökande vid intagning till gymnasieskolans grundskoleanknutna studievägar. Dels bör sökande som redan har en tidigare fullföljd, minst tvåårig gymnasial utbildning inte utan vidare få tas in på grundskoleanknutna studievägar.

Dessa förslag, som jag utvecklar närmare i det följande, kräver att det nuvarande intagningssystemet ses över. Den nuvarande indelningen i grupper måste ersättas av ett nytt motsvarande system. Även i det nya systemet måste finnas en fri kvot, men reglerna för den behöver omprövas. För sökande över 18 år kommer den fria kvoten sannolikt att få större betydelse, eftersom platserna för denna grupp blir färre med den ordning jag nu föreslår. Även andra ändringar behövs. Med anledning av ett förslag från SÖ kommer jag i det följande att föreslå att de nuvarande komplette-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 112

rande urvalsgrunderna rangordning av val och upprepad ansökan ersätts av urvalsgrunden intresse för sökt utbildning.

1.2 Prioritering av sökande under 18 år

Mot bakgrund av att utbildning oftast är det enda reella sysselsättningsalternativet de första åren efter grundskolan förordar jag, aU sökande under 18 år ges företräde vid intagning till gymnasieskolans grundskoleanknutna studievägar. Därmed undantar jag sädana studievägar, för vilka gäller särskilda inträdesvillkor i form av minimiålder, viss föregående utbildning eller viss arbetslivserfarenhet. Vid intagning till sädana studievägar blir det inte aktuellt att ge dem som inte fyllt 18 år företräde.

Äldre sökande tas in bara om del blir platser över, sedan alla behöriga sökande under 18 är tagits in. För dem som är 18 är eller äldre och önskar en gymnasial utbildning men inte kommer in i gymnasieskolan finns den kommunala vuxenutbildningen. För denna utbildningsform gäller en huvudregel om lägsta inträdesålder om 18 år.

Den studerande har där möjlighet att komponera studieprogram efter sitt eget behov utan att för den skull vara tvungen att fullfölja en fullständig gymnasieutbildning, även om möjligheten självfallet finns.

Prioriteringen av ungdomar under 18 år innebär att de som är 18 är eller äldre får stå tillbaka, när det gäller tillgång till utbildning i gymnasieskolan. Genom att gymnasieskolan dimensioneras på en avsevärt högre nivä än 100% av 16-åringarnas antal kommer det dock att totalt sett finnas ett visst antal platser inom gymnasieskolan också för dem som är äldre.

I vissa fall kan det finnas anledning att åtminstone övergångsvis inte tillämpa principen om företräde för sökande under 18 år fullt ut. Det bör få ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att avgöra vilka undantag som bör göras.

1.3 Sökande som redan har en minst tvåårig gymnasial utbildning

Som jag tidigare redovisat bör i första hand den få plats på gymnasieskolans grundskoleanknutna studievägar, som inte redan har en minst tvåårig gymnasial utbildning. Självfallet måste det finnas möjligheter att ta hänsyn till speciella omständigheter. När sådana föreligger, bör en sådan sökande inte ha sämre möjligheter att komma in än sökande utan motsvarande tidigare utbildning. Det behövs således en särskild bedömning beträffande sökande med en minst tvåårig gymnasial utbildning.

Principen om särbehandling av sökande som redan har en minst tvåårig gymnasial utbildning bör tillämpas i första hand vid intagning till sädana grundskoleanknutna studievägar som är minst tvååriga. Det bör få ankomma pä regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att närmare avgöra vilka regler som bör gälla.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 113

1.4 Tekniska frågor m.m.

Som jag påpekat redan inledningsvis kräver mina nu redovisade förslag en revidering av det nuvarande regelsystemet för intagning. Det bör få ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att avgöra vilka anpassningar som behövs. Jag vill här upplysningsvis nämna att jag ämnar föreslå att sökande under 18,år vid ansökan lill grundskoleanknutna studievägar i princip fördelas i tvä grupper, som tilldelas platser i proportion till antalet sökande i varje grupp.

Till den första gruppen bör föras endast de som söker på höstterminsbetyget i årskurs 9 i grundskolan. Utöver betyg bör finnas en enda kompletterande urvalsgrund, nämligen underrepresenteral kön.

Till den andra gruppen bör föras övriga sökande som inte fyllt 18 år och som söker pä slutbetyget frän årskurs 9 i grundskolan. För denna grupp bör de kompletterande urvalsgrunderna vara underrepresenteral kön, intresse för sökt utbildning samt arbetslivserfarenhet och/eller tidigare avslutad utbildning i den män det blir aktuellt att ge meritpoäng för sådan.

Urvalsgrunden intresse för sökt utbildning innebär en ändring som inte föranleds av mina övriga förslag. Den grundar sig på ett förslag frän SÖ, som har redovisat en utvärdering av effekterna av kompletterande urvalsgrunder vid intagning till gymnasieskolan enligt nuvarande regler. Nu gällande kompletterande urvalsgrunder tillämpades för första gången vid intagning till gymnasieskolan höstterminen 1982/83. De är rangordning av val, upprepad ansökan - vilka var och en skall uttrycka intresse för sökt utbildning - underrepresenteral kön och arbetslivserfarenhet/avslutad förutbildning.

Effekten av urvalsgrunden rangordning av val har enligt SÖ blivit att den inte kan anses ha avspeglat intresset för en utbildning utan att det i praktiken har blivit fråga om en sannolikhetsbedömning av vad som säkrast ger utdelning i form av en plats.

Jag biträder SÖ:s förslag att de två urvalsgrunderna rangordning av val och upprepad ansökan sammanförs till en som benämns intresse för sökt utbildning. Intresset bör, som SÖ föreslagit, premieras genom poäng, när ansökan upprepas vid närmast efterföljande ansökningstillfälle. Poäng bör ges för endast ett efterföljande tillfälle.

1.5   Genomförande m.m.

Mina förslag till ändringar av intagningsreglerna bör av praktiska skäl gälla först fr. o. m. intagningen till gymnasieskolan för läsåret 1985/86.

Principen om företräde ät sökande under 18 år är rent tekniskt en urvals-grund. I mänga fall kommer det att finnas så mänga sökande under 18 är till en studieväg, att det inte blir några platser över för äldre sökande. Då kommer åldersgränsen 18 år, som alltså egentligen är en urvalsgrund, att i praktiken fungera som ett inträdesvillkor. På liknande sätt kan det i praktiken bli ett inträdesvillkor att sökanden inte har en tvåårig gymnasial 8   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 114

utbildning. Enligt 29 § skollagen (1962:319) fär inträdesfordringar betingas endast av utbildningens syfte. En åldersgräns eller frånvaron av tidigare gymnasial utbildning är inte betingad av ett sådant syfte. 29 § skollagen bör ändras så att det i stället anges att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om inträdesfordringar och urvalsgrunder. Förslag till bl. a. sådan ändring (en annan ändring föranleds av förslag i det följande) har upprättats inom utbildningsdepartementet och bör fogas till detta protokoll som bilaga 10.1.

Det bör fä ankomma pä regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer atl med iakttagande av de principer jag angett avgöra vilka regelförändringar som bör göras och hur reglerna bör utformas.

Vad gäller regeländringarna inom regeringens kompetensområde villjag upplysningsvis nämna att jag utgår från att förordningen (1966:24) om grundskolans kompetensvärde kommer att upphävas och ersättas av nya bestämmelser i bl.a. skolförordningen (1971:235, omtryckt 1983:721).

Den intagning till gymnasieskolan som görs till läsåret 1984/85, måste ske enligt nu gällande bestämmelser. Som jag förut nämnt, förutsätter jag emellertid att intagningsnämnderna i möjligaste män redan inför läsåret 1984/85 beaktar situationen för ungdomar under 18 är inom ramen för den fria kvoten.

Jag utgär från att SÖ även i fortsättningen följer utvecklingen på detta område. Det är viktigt att valprocessen lill gymnasieskolan inle påverkar skolarbetet i grundskolan i negativ riktning.

1.6  Intagning till vissa andra skolformer

Intagning till externatplatser vid riksinternatskolor och platser vid skolor som omfattas av privatskolförordningen (1967:270) sker enligt i huvudsak samma bestämmelser som gäller för kommunernas gymnasieskolor. Det är också samma intagningsnämnder som prövar sädana ansökningar. Mot denna bakgrund bör de nya intagningsreglerna för gymnasieskolan gälla även vid intagningen till de nämnda skolornas motsvarande studievägar. Jag vill emellertid inte utesluta att ett större utrymme för undantag kan behövas för dessa skolor. Det bör fä ankomma pä regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att avgöra hithörande frågor.

1.7  Övrigt

1 9kap. 13§ skolförordningen (1971:235, omtryckt 1983:721) finns bestämmelser om 5. k. praktikkvot. Bestämmelserna innebär att en Qärdedel av platserna pä Ek-, So- och Te-linjerna skall fördelas bland sökande som har minst tre års väl vitsordad praktik eller som förvärvat praktisk erfarenhet genom minst tvåårig utbildning i gymnasieskola eller yrkesskola. Bestämmelserna om praktikkvot bör upphöra i och med införandet av de nya regler som jag föreslår.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att riksdagsbeslutet om en ny

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 115

läroplan för grundskolan (prop. 1978/79:180, UbU45, rskr422) bl.a. innebär att det särskilda behörighetskravet beträffande engelska och matematik inte skall gälla vid intagning till gymnasial utbildning som påbörjas läsåret 1985/86 eller senare. Hittills har särskild kurs i engelska krävts för behörighet att söka till de tre- och fyraåriga linjerna och särskild kurs i matemafik för att söka till Te-, N- och T-linjerna.

Jag vill också nämna att SÖ har redovisat det uppdrag som regeringen gav SÖ i maj 1982 angående viktning av betyg vid urval för intagning i gymnasieskolan. Jag instämmer med SÖ:s åsikt att det inte är motiverat av vare sig intagningsmässiga eller pedagogiska skäl att införa bestämmelser om viktning av betyg.

Slutligen villjag erinra om det uppdrag SÖ sedan 1981 haft att överväga huruvida gymnasieskolans s. k. lilla ram bör ingå i de sektorsramar som jag nyss beskrivit. SÖ lade i sin långtidsbedömning 1982 fram ett principförslag om ett ramsystem som gör det möjligt att vid planeringen överblicka vilka platser som i realiteten står till förfogande för de ungdomar som lämnar grundskolan. En förändring härvidlag borde enligt SÖ genomföras fr. o. m. läsåret 1985/86, dvs. samtidigt med att den prioritering av sökande under 18 år som jag nu förordat får effekt. Jag anförde redan i förra årets budgetproposition att jag delade SÖ:s uppfattning om det viktiga i att alla direkt grundskoleanknutna intagningsplatser kan särskiljas (prop. 1982/ 83:100 bil. 10 s. 298 f.). Detta blir än väsentligare mot bakgrund av vad jag nu anfört om prioritering av dem som söker till gymnasieskolan mer eller mindre direkt från grundskolan.

Jag ämnar därför snarast föreslå regeringen att uppdra ät SÖ att slutligt utforma sitt tidigare principförslag och snabbt redovisa detta sä att det kan användas som underlag för beslut om gymnasieskolans dimensionering läsåret 1985/86. Jag avser att vid min anmälan av propositionen om reformering av gymnasieskolan återkomma till regeringen med förslag att föreläggas riksdagen om slutliga ramar för läsåret 1985/86. Dessa förslag kommer inom en given totalram att innebära ändringar i förhållande till de planeringsramar för det nämnda läsåret som jag föreslår i det närmast följande.

Med på detta vis tidigarelagda förslag ges - i linje med vad jag anfört i det föregående - SÖ, länsskolnämnder och kommuner avsevärt bättre tid för den årliga planeringen av gymnasieskolan.

2 Gymnasieskolans dimensionering

Mot bakgrund av vad jag nu anfört om att prioritera ungdomar under 18 år vid intagning till gymnasieskolan övergår jag nu till hur denna bör dimensioneras för de närmaste tre budgetåren. Jag vill här erinra om vad jag anfört i inledningen. Av rent praktiska skäl tar jag dock först upp några mindre, rent tekniska frågor i samband med dimensioneringen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 116

2.1  Vissa tekniska frågor

Frågan om inräknande av elever vid vissa fristående skolor m. m.

Under senare är har i enlighet med riksdagens beslut elevplatserna i intagningsklasser vid riksinternatskolorna och Bergsskolan i Filipstad inkluderats i den s.k. stora ramen (fr.o.m. budgetåret 1983/84 sektorsramarna). De har därvid räknats av från ramarna, innan fördelning av elevplatser skett till kommunernas gymnasieskolor. Även elevplatserna i den engelskspråkiga utbildningen i Stockholm ingår i systemet.

I betänkandet (SOU 1983:1) Fristående skolor för inle längre skolpliktiga elever har kommittén angående skolor med enskild huvudman (SEH-kommittén) föreslagit att elevplatserna i alla statsunderstödda fristående skolor pä gymnasial nivå skall ingå i planeringssystemet. SÖ har sedan föreslagit en särskild ram om 3 300 årselevplatser för fristående skolor.

Jag avser att ta upp hithörande frågor i samband med anmälan av en proposition om fristående skolor på gymnasial nivå våren 1984. I mina ramförslag i det närmast följande häller jag mig till den ordning som har tillämpats i 1983 års budgetproposition.

Frågan om låsning av antalet platser i lilla ramen

Det finns enligt SÖ en direkt koppling mellan behovet av platser inom lilla ramen och behovet av ungdomsplatser. Enligt beslut av riksdagen skall det i budgetpropositionen 1983 angivna antalet ungdomar inte betraktas som en ram som begränsar utläggningen av ungdomsplatser utan som ' en beräkningsgrund. Mot bakgrund härav föreslär SÖ att inte heller antalet platser inom lilla ramen låses med en övre gräns.

För egen del ifrågasätter jag självklart inte behovet av största möjliga flexibilitet i ätgärder för ungdomsuppföljningen. 1 fråga om den direkta kopplingen mellan lilla ramen och behovet av platser inom ungdomsuppföljningen villjag dock först konstatera att i dag endast ca 18% av ärselev-platserna inom lilla ramen är direkt grundskolanknuina. Detta minskar givetvis den möjliga effekten av att den lilla ramen skulle föreslås obegränsad av hänsyn till ungdomar som bara kan välja grundskolanknuina studievägar.

Flexibilitet i systemet har hittills kunnat nås genom vissa omfördelningar mellan sektorsramama och lilla ramen för att bättre utnyttja totalt tilldelade platser. Om denna möjlighet skulle finnas kvar och om den lilla ramen inte hade någon begränsning, skulle SÖ:s förslag i praktiken kunna innebära ett obegränsat antal platser även på studievägarna inom sektorerna.

Härtill kommer atl av den för läsåret 1983/84 medgivna ramen på 37630 årselevplatser enligt SÖ:s statistik ännu den 31 augusti 1983 ca 5400 årselevplatser inte kunnat läggas ut. Därtill kommer de 2000 årselevplatser som anvisades enligt beslut med anledning av kompletteringspropositionen våren 1983 och som normall hör till lilla ramen. Jag finner därför ett större värde i möjligheten till samma flexibilitet som tidigare är - nämligen i fråga

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 117

om viss omfördelning mellan sektorsramarna och lilla ramen och skall återkomma härtill (avsnitt 2.2). Jag är sålunda inte beredd att följa SÖ:s förslag på denna punkt.

Elevplatser vid skolor med samordnade timplaner (ST-skolor) i glesbygd

1 vissa län, där en del större orter tillämpar normaltimplaner, andra, mindre orter alternativa timplaner (AT-planer) och åter andra, mycket små orter samordnade fimplaner (ST-planer), medför det nu vikande elevunderlaget en minskning av länets elevplatser i sektorsramarna för de teoretiska linjerna. Detta påverkar i synnerhet de större gymnasieorterna ogynnsamt. Dessa måste vidkännas extra nedskärningar för att de små ST-skolorna skall kunna behålla ett utbud av alla teoretiska linjer och de samläsningsmöjligheter som är en förutsättning för själva ST-planerna.

För att inte eleverna på de större orterna i län med ST-skolor skall få sämre tillgång till teoretiska studievägar än eleverna i andra län föreslår SÖ att gymnasieskolenheter med ST-planer fär en egen ram av elevplatser utanför ramarna för HS-, EM- och TN-sektorerna. Det bör enligt SÖ beräknas en elevplatsram som täcker en minimiorganisation för undervisning enligt ST-planer. En tilldelning av elevplatser därutöver bör länsskolnämnderna få bedöma med ledning av bl.a. elevunderlag i länet och filldelade länsramar.

Eftersom skolstyrelserna enligt gällande bestämmelser om undervisning enligt ST-planer fördelar intagningsplatserna med hänsyn främst till första-handsönskemälen hos behöriga sökande bör enligt SÖ en särskild elevplatsram för ST-skolor ligga inom stora ramen men utanför sektorsramarna, lämpligen inom utrymmet för s. k. ospecificerade platser.

Jag finner SÖ:s förslag väl ägnat att gagna såväl de berörda länens totala gymnasieplanering som de glesbygdsskolor, vilkas verksamhet blev reguljär och tryggades genom riksdagens beslut med anledning av mina förslag i budgetpropositionen 1983.

Jag föreslår alltså att nuvarande regler ändras i huvudsaklig överensstämmelse med SÖ:s förslag. Med hänsyn till den planering som redan hunnit ske inför läsåret 1984/85 bör de nya reglerna inte tillämpas fullt ut redan då. Jag återkommer till detta i det följande. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av mitt förslag om hur elevplatser skall bestämmas för undervisning enligt ST-planer.

2.2 Gymnasieskolans dimensionering budgetåret 1984/85 Grundskolanknuina studievägar om minst ett läsår budgelåret 1984185

Jag har i det föregående redovisat mina allmänna överväganden om gymnasieskolans dimensionering. Jag anförde därvid att intagningskapaciteten inom de grundskolanknuina studievägarna om minst ett läsår i förhållande till antalet 16-äringar bör höjas frän den preliminärt beslutade ramens

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   UtbUdningsdepartementet

118

108,7% till 110% under budgetåret 1984/85. I förhållande till den preliminärt beslutade ramen innebär detta en ökning med 790 intagningsplatser.

Jag redovisar mina dimensioneringsförslag i inlagningsplatser för att underlätta jämförelser med tidigare beslut och verkligt utfall i form av utlagda platser. Jag gör också omräkningar till årselevplatser.

1984/85

Sektor	Utlagt den	Plane-	Före-	Jämfö-	Föredra-
	31 aug.	ringsra-	dragan-	relse	gandens
	1983 för	mar bå	dens nya	med	förslag.
	bä 1983/84	1984/85	förslag	BP 83	räknat i
		enligt	förbå		årselev-
		BP 83	1984/85		platser
HS	20942	18100	18800	+700	47 370
VSK	24001	21500	21470	- 30	40360
EM	27076	24800	24900	+ 100	60000
TN	23626	23 550	23550	0	76530
TI	32120	33 500	33850	+ 350	67700
JST	2402	2400	2500	+ 100	5000
Ospec.	0'	750	320	-430	640
Totalt	130167	124600	125390		297600
Procent av		108,7	110,0		2,61 års-
					elevplatser/
					16-åring
16-åringai	■ 121810	114630	113 990'

' Före utläggningen fördelat pä sektorerna  Exkl. lärlingsutbildning och LA-kurser  Reviderad prognos för antalet 16-åringar

Jag har här gjort de justeringar jag tidigare beskrivit till förmån för de yrkesinriktade, investeringskrävande sektorerna. Därvid har jag i görii-gaste mån anpassat förslaget till vad som nu är känt om sökandetrycket och kommunernas möjligheter att anordna utbildning på främst HS-sek-tom och till vad som kan förväntas i fråga om VSK-sektorn, som traditionellt haft många äldre sökande.

Inom HS-sektom har SÖ föreslagit en ökning av den tvååriga musiklinjen (Mu) från 270 intagningsplatser till 330. Mu-linjen, som har det högsta sökandetrycket av alla linjer (3 sökande per plats), har inte utökats sedan 1979. Som jag senare skall återkomma till, anser jag det väsentligt att estetiskt inriktade elever kan få sina intressen tillgodosedda i större utsträckning än hittills. SÖ:s förslag om en ökning med två klasser verkar i denna riktning, och jag förordar därför att den särskilda ramen för Mu-linjen ökas till 330 intagningsplatser (dvs. 660 årselevplatser) fr. o. m. läsåret 1984/85.

Jag vill i sammanhanget nämna att SÖ har föreslagit försöksverksamhet med ramtimplan för Mu-linjen. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om att sådan försöksverksamhet får bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med SÖ:s förslag. SÖ har också föreslagit försöksverksamhet med praktikinslag pä Mu-linjen. Detta förslag är jag inte beredd att

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 119

fillstyrka. En sådan försöksverksamhet skulle för fem klasser innebära en extra kostnad på inemot en kvarts milj.kr., utöver de 300000kr. SÖ beräknat i merkostnad för de två extra klasser jag nyss tillstyrkt. Jag finner det också lämpligast att ta upp praktikfrägor för olika utbildningar i ett mer samlat sammanhang och skall återkomma härtill i förslag till proposition om reformering av gymnasieskolan.

SÖ har också föreslagit en utökning av kombination med specialidrott i gymnasieskolan. Denna verksamhet utökades så sent som förra året med 50 platser. Jag räknar också med att sökandetrycket skall minska avsevärt genom den nyligen påbörjade försöksverksamheten med individuella timplanejämkningar för idrottsträning för elever i gymnasieskolan. Denna får enligt regeringens föreskrifter (SÖ-FS 1983:98) automatiskt utökas med 150 nya elever läsåret 1984/85. Jag är mot den bakgrunden inte beredd att tillstyrka SÖ:s förslag om en ytterligare utökning av kombination med specialidrott.

Till Tl-sektorn hör platser inom gymnasial lärlingsutbildning. Sådan bedrivs f. n. i form av försöksverksamhet. Jag kommer i det följande att föreslå att denna utbildningsform görs reguljär och har i mitt förslag till ram för Tl-sektorn för budgetåret 1984/85 räknat med 5915 årselevplatser för gymnasial lärlingsutbildning.

I mitt förslag till ram om 640 årselevplatser för ospecificerade sektorsplatser ingår 215 årselevplatser för undervisning enligt samordnade timplaner. En minimiorganisation för sådan undervisning i de berörda sju kommunerna innebär ett behov av ytterligare 400 årselevplatser. Dessa bör kommunerna kunna tilldelas enligt nuvarande regler. I övrigt bör de ospecificerade sektorsplatserna fä användas dels för utbildningar som inte utan vidare låter sig inordnas i en viss sektor, dels för utbildningar inom andra sektorer än HS-sektorn. Det bör få ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att avgöra hur fördelningen skall göras.

Övriga studievägar (den s. k. lilla ramen) budgetåret 1984/85

Vad först gäller den lilla ramens totala omfattning har den i planeringsramen för budgetåret 1984/85 utvidgats till 36330 årselevplatser (mot 35 130 budgetåret 1983/84). SÖ föreslär här en förändring av vad riksdagen redan preliminärt beslutat och jag har tidigare redovisal mina skäl för att inte tillstyrka SÖ:s förslag.

Jag föreslär alltså att den lilla ramen för budgetåret 1984/85 skall omfatta 36330 årselevplatser. Det tillskott som görs på 1 200 platser i förhällande till föregående års planeringsram bör helt reserveras för en ökning av de högre specialkurserna. För budgetåret 1984/85 bör sålunda för högre specialkurser avdelas en egen minimiram pä 9830 årselevplatser. Mitt motiv för detta är bl. a. strävan att tillgodose det behov av yrkesinriktad utbildning som alternativ till högskoleutbildning, om vilket jag talat i det föregående.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 120

Jag vill vidare redovisa följande. Enligt riksdagens beslut får fem län bedriva försöksverksamhet med anpassning av utbildningsutbudet till olika regionala behov. Jag har redan tidigare framhållit detta projekt som mycket intressant. Jag anförde i förra årels budgetproposition del angelägna i att detta utvecklingsarbete prioriteras i olika avseenden. Jag förutsätter således att SÖ vid fördelningen av platser i den s. k. lilla ramen i göriigaste mån ger resp. län det tillskott av platser som behövs. Utvecklingsarbetet i de fem länen skall ses som försöksverksamhet i syfte att fä i gäng regional samplanering och anpassning till näringslivets struktur och behov. SÖ har fått i uppdrag att successivt följa utvecklingsarbetet och åriigen rapportera erfarenheterna av del i sin anslagsframställning.

För kurser för invandrarungdom bör liksom tidigare 1 000 årselevplatser avdelas inom lilla ramen.

Möjligheter till avsteg från ramarna för budgetåret 1984/85

Om det visar sig nödvändigt för ett bättre utnyttjande av det genom ramarna medgivna totala antalet årselevplatser (totalramen), bör smärre justeringar få göras av platserna dels mellan sektorsramarna inbördes, dels mellan dessa och lilla ramen. I det senare fallet bör omfördelning/rå/i lilla ramen få utnyttjas för en utökning av i första hand TI- och TN-sektorerna och i andra hand EM-, JST- och VSK-sektorerna. Ingen omfördelning bör dock få ske från vad som anvisats för högre specialkurser. Om en omfördelning //// lilla ramen blir aktuell, bör den göras med hjälp av platser i den ospecificerade gruppen och användas i första hand för utökning av platserna för högre specialkurser. Det bör fä ankomma pä regeringen att avgöra i vad mån dessa befogenheter till omfördelningar bör lämnas till SÖ.

I den män arbetsmarknadsskäl påkallar en utökning av totalramen bör, liksom hittills, regeringen ha rätt att besluta om detta.

2.3 Planeringsramar för budgetåret 1985/86

Jag har i det föregående lagt fram förslag om gymnasieskolans dimensionering för budgetåret 1984/85 enligt det nya planeringssystemet för gymnasieskolan. Enligt detta skall planeringsramarna täcka även två budgetär framåt i tiden och fastställas med stöd av riksdagens bemyndigande. Detta innebär att de planeringsramar som fastställts för budgetåret 1985/86 nu skall omprövas av riksdagen och att planeringsramar för budgetåret 1986/87 skall fastställas för första gången.

Jag vill erinra om vad jag i det föregående (avsnitt 1.7) anfört om en eventuell omläggning av ramsystemet fr. o. m. budgetåret 1985/86 och om min avsikt att redan under våren återkomma med förslag om slutliga ramar för budgetåret 1985/86.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

121

Grundskolanknuina studievägar om minst ett läsår budgetåret 1985/86

Antalet 16-äringar beräknas läsåret 1985/86 vara ca 108240 (dvs. ytterligare 5750 färre än läsåret 1984/85).

Mot bakgrund av vad jag anfört om prioritering av 16- och 17-äringar (avsnitt 1) bör ambitionsnivån i fråga om antalet grundskolanknuina intagningsplatser kunna återgå fill den preliminärt beslutade (108,6%) fr.o.m. budgetåret 1985/86. I det förslag jag nu kommer att presentera harjag anpassat mig till vad jag förordat om att i görligaste män behålla nivån pä de utbildningar, där kostnadskrävande investeringar gjorts under de senare åren. Även i övrigt harjag haft samma utgångspunkt som i mitt förslag för budgetåret 1984/85.

1985/86

Sektor	BP 83	Föredra-	Jämförelse	Föredragan-
		gandens	med BP 83	dens förslag,
		nya för-		räknat i års-
		slag		elevplatser
HS	16400	17600	+ 1200	44400
VSK	21000	18 130	-2870	34100
EM	23000	22370	-   630	54 000
TN	22 300	22 300	0	72500
TI	32650	33 850	+ 1250	67700
JST	2200	2500	+   300	5000
Ospec.	750	900	+   150	1800
Totalt	118300	117650		279500
Procent av	108,6 %	108,6%		2,58 årselevplatser/ 16-äring
16-åringar	108900	108240'

Övriga studievägar (den s. k. lilla ramen) budgetåret 1985186

Riksdagen beslutade våren 1983 efter förslag i 1983 års budgetproposition om en bibehållen dimensionering av lilla ramen för budgetåret 1985/86 (36330 årselevplatser). Mot bakgrund av vad jag tidigare anfört om den lilla ramen anser jag att antalet 36330 årselevplatser bör ligga fast för lilla ramen under budgetåret 1985/86. För budgetåret 1985/86 bör för högre specialkurser reserveras en egen minimiram på 10830 årselevplatser.

För kurser för invandrarungdom bör liksom tidigat-e 1 000 årselevplatser avdelas inom lilla ramen.

Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande om planeringsramar för budgetåret 1984/85 i enlighet med vad jag nu har förordat.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

122

2.4 Planeringsramar för budgetåret 1986/87

För det sista budgetåret i den nya treåriga planeringsperioden, dvs. 1986/87, skall planeringsramar nu fastställas för första gången. Jag bygger mina förslag pä de dimensioneringar som jag förordat för de två tidigare åren.

Grundskolanknuina studievägar om minst ett läsår budgetåret 1986/87

Antalet 16-äringar beräknas läsåret 1986/87 vara ca 109700 (dvs. knappt 1 500 fler än läsåret 1985/86).

1986/87

Sektor	Föredragandens	Föredragandens
	förslag	förslag, räknat i årselevplatser
HS	17900	45100
VSK	18750	35 300
EM	22600	54500
TN	22700	73 800
TI	33 850	67700
JST	2500	5000
Ospec.	900	1800
Totalt	119200	283200
Procent av	108,6%	2,58 årselevplatser/ 16-åring
16-åringar	109700

Övriga studievägar (den s.k. lilla ramen) budgetåret 1986/87

Jag föreslår att den lilla ramen för budgetåret 1986/87 behålls på samma nivä som budgetåret före (36330 årselevplatser). Av de 36330 platserna bör liksom budgetåret före avdelas en viss minimiram för högre specialkurser. Denna ram bör nu utökas ytterligare och för budgetåret 1986/87 utgöra 11 830 årselevplatser.

För särskilda kurser för invandrarungdom bör liksom hittills avdelas 1 000 årselevplatser.

Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande om planeringsramar för budgetåret 1986/87 i enlighet med vad jag nu har förordat.

3    Läroplansfrågor

Jag kommer nu först att behandla vissa pedagogiska och organisatoriska förändringar som enligt min mening bör genomföras, främst i fråga om gymnasieskolans timplaner. Jag övergår sedan till ett antal förslag beträffande olika slag av försöksverksamhet i gymnasieskolan.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 123

3.1 Vissa pedagogiska och organisatoriska förändringar

3.1.1 Borttagande av självstudietimmar på de teoretiska linjerna

Jag vill erinra om vad jag i inledningen (avsnitt 4.1) har anfört om självstudier eller s. k. lärarlösa lektioner, vilka nu kan slopas helt genom en omfördelning av vissa medel frän mindre väl fyllda grupper.

På de skolor där man inte vill använda förstärkningsresursen för att göra alla lektioner lärarledda bör högst tre veckotimmar självstudier fä läggas ut per klass i årskurs 3 av E, H, N, S och T. En sådan tidsram bör införas i timplanerna.

De kvarvarande tre självstudietimmarna bör vidare inte låsas så hårt som hittills i fråga om timtal för olika ämnen. I årskurs 3 av E, H, N, S och T bör sålunda fimplanerna ändras så att de högst tre veckotimmarna självstudier får läggas ut i princip fritt inom de ämnen, där hittills sammanlagt fem veckotimmar har markerats som självstudietid.

I fråga om självständigt arbete i gymnasieskolan avser jag att återkomma i förslag till proposition om reformering av gymnasieskolan. Jag kommer därvid också att ta upp det förslag till temastudier som SÖ lämnat i sin anslagsframställning.

3.1.2 Förändring av timplanerna för de teoretiska linjerna

1 samma beslut som om självstudier (prop. 1981/82:14, UbU 5, rskr 112)
gjordes också andra ändringar av de tre- och fyraåriga linjernas timplaner
för att ge besparingar genom ökad samläsning mellan linjer. Dessa tim
planer täckte i sig in vissa dittills vilande reformförslag från SÖ och synes i
stort ha mottagits väl. Som alltid i timplanefrågor blev dock kompromisser
nödvändiga och i ett par fall har lösningarna inte blivit bra. SÖ har i
anslagsframställningen givit förslag till hur timplanerna bör justeras på
dessa punkter.

Kort uttryckt syftar SÖ:s ändringsförslag till att

•   eleverna inte tvingas välja mellan biologi och samhällskunskap i årskurs

2 för T-linjen utan får båda ämnena,

• bereda utrymme för datalära i ämnet samhällskunskap i årskurs I av N-och T-linjerna,

• minska koncentrationen av ämnet historia till sista årskursen av N-linjen,

• stärka kemiämnets ställning på N-linjen,

• möjliggöra val av alternativämnen pä N-linjen även pä mindre orter med alternativa eller samordnade timplaner samt att

• återställa fimtalen i religionskunskap till vad som tidigare gällde för olika linjer.

Som synes syftar flera av ändringarna till att stärka N-linjens ställning. Jag vill särskilt peka pä den ökade flexibilitet linjen så väl behöver och nu

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 124

kan fä även pä mindre orter genom möjlighet till alternativämnen såsom datakunskap och miljövärdsteknik. Detta i kombination med ett förbättrat språkprogram och minskad ämnessplittring bör kunna leda till en förbättrad rekrytering till N-linjen. Jag lägger stor vikt vid en sådan och kommer att noga följa utvecklingen för att se resultaten av de förändringar jag föreslagit.

Jag vill också erinra om alt redan mina förslag om slopande av självstudietimmar föranleder ändringar i timplanerna. Det gäller såväl de tvååriga teoretiska linjerna som de tre- och fyraåriga linjerna. Jag vill i sammanhanget erinra om att jag nyss också anförde att tidsramen för högsta tillåtna kvarvarande självstudietid bör få användas mer flexibelt än hittills.

Dessa förändringar bör såsom nämnts genomföras fr.o.m. läsåret 1984/85. 1 övrigt bör i linje med en del av SÖ:s förslag vissa ytterligare ändringar i timplanerna för de teoretiska linjerna genomföras. Mitt förslag till förändringar är inte fullt så långtgående som SÖ:s förslag. Jag har t. ex. för T-linjen inte ändrat timfördelningen mellan årskurserna 1 och 2 i linjens karaktärsämne teknologi och inte heller förlagt engelska till årskurserna 1 och 3 med åtföljande lucka för ämnet i årskurs 2.

I den mån det är lämpligt bör ändringarna göras redan fr. o. m. läsåret 1984/85. Det bör fä ankomma pä regeringen att närmare bestämma genomförandetidpunkterna. Mina förslag till förändringar av timplanerna bör fogas till detta protokoll som bilaga 10.6.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag förordat om ändringar av timplanerna för de tre- och fyraåriga linjerna.

3.1.3 Tvåårig studiegång i svenska på studievägar som i dag inte har sådan

Svenska finns i dag inte i årskurs 2 av Te-linjen och inte heller i årskurs 2 av de elva direkt yrkesinriktade linjerna Ba, Be, Et, Fo, Jo, Li, Pr, Sb, Td, Tr och Ve.

Problemet med att ett stort antal linjer bara har svenska i årskurs 1 berördes redan i propositionen om reformering av högskoleutbildningen (prop. 1975:9), i vilken dåvarande chefen för utbildningsdepartementet bl.a. betonade vikten av att utvecklingen av studieförberedande inslag på de mera yrkesinriktade linjerna fortsätter. Jag vill också erinra om att kravet pä svenska i samtliga årskurser för alla elever förts fram i gymnasieutredningens principbetänkande (SOU 1981:96).

SÖ har föreslagit att tre veckotimmar svenska införs i årskurs 2 på de yrkesinriktade linjerna och att utrymme skapas genom en minskning med tre véckofimmar i yrkesämne. En sådan förskjutning mellan oliika ämnesgrupper bör dock enligt min mening prövas i ett vidare sammanhang.

SÖ har i sitt förslag förordat tvåårig studiegäng i svenska på de direkt yrkesinriktade linjerna. Som jag nämnt saknar dock även Te-linjen svenska i årskurs 2. Jag finner det naturligt att även denna linje kan erbjuda sina

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 125

elever svenska i båda årskurserna. Detsamma bör f. ö. enligt min mening gälla också för de minst tvååriga linjelika specialkurserna i de fall dessa inte redan omfattar två årskurser svenska.

Svenska bör sålunda enligt min mening införas under tre veckotimmar i årskurs 2 av dels Te-linjen (fr.o.m. läsåret 1984/85 som ett obligatoriskt ämne i utbyte mot tre veckotimmar tekniska ämnen), dels Ba-, Be-, Et-, Fo-, Jo-, Li-, Pr-, Sb-, Td-, Tr- och Ve-linjerna samt minst tvååriga linjelika specialkurser (för läsåret 1984/85 som ett alternativt obligatoriskt tillvalsämne och fr.o.m. läsåret 1985/86 som obligatoriskt ämne i stället för de obligatoriska tillvalsämnena). Det successiva införandet av svenska som obligatorium finner jag motiverat av hänsyn till de elever i nuvarande årskurs 1 av de aktuella studievägarna, som redan valt lillvalsämnen som i flera fall är tvååriga.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag förordat beträffande tvåårig studiegång i svenska på vissa studievägar.

3.1.4 Halvklass, B-form, på Ko-linjen

För att kommuner med vikande elevunderlag skall kunna bibehålla ett allsidigt utbildningsutbud föreslår SÖ inrättande av halvklass pä Ko-linjen.

Förslaget innebär att samläsning i allmänna ämnen kan ske med annan linje - t. ex. halvklass av Ss-linjen. I övriga ämnen, där undervisning sker i hel klass, föreslår SÖ samläsning mellan årskurserna 1 och 2, varvid vissa ämnen kommer att läsas bara vartannat år. I ämnen, där klassen är delad i grupper, tänks varje årskurs läsa var för sig. Kostnaden för ett sådant system blir enligt SÖ densamma som för en hel klass i reguljär utbildning per år.

Systemet innebär en begränsning av antalet utlagda elevplatser och i detta fall ett bättre utnyttjande av Ullgängliga platser inom VSK-sektorn. Om man vid ett bibehållande av 30 klass-systemet bara skulle fä en klass-fyllnad på 17-18 elever, skulle kostnaden per elev bli oproportionerligt stor.

Jag har i SÖ:s förslag särskilt fäst mig vid att tillgängliga platser inom VSK-sektorn pä det sättet kan utnyttjas bättre. Detta är av särskild vikl mot bakgrund av vad jag tidigare anfört om den totala dimensioneringen av gymnasieskolan. Med tanke på det relativt ringa sökandetrycket på Ko-linjen (79 behöriga förstahandssökande per 100 platser läsåret 1983/84) bör dock förslaget om möjlighet till halvklass kompletteras med en spärr mot nyetablering. Ett nyinrättande skulle också medföra extra koslnader i form av utrustningskomplettering för årskurs 2. Halvklassanordningen på Ko-linjen bör därför förbehållas orter, som redan har denna linje inrättad. Den bör även vara möjlig pä orter som tillämpar samordnade limplaner (ST-planer).

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag förordat om halvklass, B-form, av Ko-linjen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 126

3.2 Försöksverksamhet

Jag övergår nu till att behandla olika slag av sådan försöksverksamhet, för vilken regeringen bör inhämta godkännande av riksdagen. Jag tar först upp några försök som bör övergå i reguljär verksamhet, därefter ett försök som bör utvidgas. Jag avslutar denna del med bl. a. ett par förslag om nya försök.

Gymnasial lärlingsutbildning, som f. n. bedrivs som försöksverksamhet, behandlar jag i ett senare sammanhang (avsnitt6).

3.2.1 Försök som bör övergå i reguljär verksamhet

• Kombination av ramtimplaner och friare resurstilldelning i årskurs 4 av

T-linjen

Utifrån den vikt jag redan tidigare lagt vid frågan om utvecklandet av nya tekniska utbildningar villjag motivera detta förslag relativt utförligt.

I årskurs 4 av T-linjen pågår f. n. försök med ramtimplaner i kombination med ett friare resurstilldelningssystem, baserat på antalet grenar och antalet elever vid resp. skolenhet. Fr.o.m. läsåret 1982/83 deltar samtliga 39 skolor med årskurs 4 av T-linjen i försöket. Försöksperioden löper ut den 30 juni 1984. SÖ har inkommit med en rapport om erfarenheterna av försöket.

Systemet med ramtimplaner har särskild betydelse genom att vissa teknikområden inte tillgodoses inom de centralt styrda tim- och kursplanerna för de fyra grenarna och två varianterna. Genom ramtimplaner kan nämligen behovet av specialiseringar fillgodoses inom befintliga grenar. Ramtimplanerna är så konstruerade att en tredjedel av innehållet i årskurs 4 kan få en mera lokal prägel.

Det friare resurstilldelningssystemet gör det möjligt för varje skola atl organisera sina grupper helt efter eget behov inom givna ekonomiska ramar, baserade pä det totala elevantalet i årskurs 4 pä skolan.

SÖ föreslär nu att systemet med kombination av ramtimplaner och friare resurstilldelning blir reguljärt. Därvid bör enligt SÖ formeln för resurstilldelning ändras till 1=13 x n+l,50 x e. (I formeln är t del totala antalet lärarveckotimmar, n antalet grenar och e antalet elever i T4.) Inom samma totalram uppnås sä en bättre fördelning av resursen mellan små och stora skolor. Därvid reduceras också de kostnadsökningar som nyinrättande av T4-skolor medför.

Det är av intresse att konstatera att enligt SÖ:s rapport en klar majoritet av skolledare på skolor med flera linjer än T-linjen anser att T-linjens resurstilldelningssystem borde kunna tillämpas även pä andra studievägar.

Med ramtimplaner i kombination med friare resurstilldelning har sålunda en betydande del av beslutsfattandet förts ner pä lokal nivå och därmed ökat möjligheterna för berörda - skolledare, lärare, elever och näringslivsföreträdare - att påverka utbildningens innehåll och undervisningens genomförande.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 127

Jag delar SÖ;s uppfattning att det är viktigt att denna påbörjade process fär fortsätta sä att en övergäng successivt kan ske frän detaljstyrning till målstyrning av den tekniska gymnasieutbildningen.

Jag föreslår således att ett reguljärt system med ramfimplaner och friare resurstilldelning i årskurs 4 av T-linjen införs fr.o.m. läsåret 1984/85. Därvid bör formeln för resurstilldelning ändras i huvudsaklig överensstämmelse med SÖ:s förslag.

•   VVS- och materialtekniska utbildningar i årskurs 4 av T-linjen

Jag har nyss beskrivit hur behovet av inriktningar och specialiseringar kan rymmas inom de sex grenarna och varianterna i årskurs 4 av T-linjen med hjälp av ramtimplaner. Tvä undantag finns dock enligt SÖ, nämligen materialteknisk specialgren, som funnits på försök i över tio är, och VVS-teknisk specialisering, som funnits som ettårig högre specialkurs sedan 1974.

Dessa utbildningar har en högre specialiseringsgrad än de reguljära grenarna och kan inte rymmas inom dem. Båda utbildningarna är nu etablerade och fyller ett dokumenterat behov och bör därför enligt SÖ bli reguljära. Med den djupare specialisering som kännetecknar dessa båda utbildningar finner SÖ dock att de liksom nu bör begränsas fill en resp. sex skolenheter.

Jag ansluter mig fill SÖ:s förslag om en övergång till ett reguljärt system. Båda utbildningarna bör därvid bli grenar i årskurs 4 och inrymmas i systemet med ramfimplaner och friare resurstilldelning. Det bör fä ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att avgöra eventuella begränsningar av antalet skolenheter med dessa grenar.

•   Transportteknisk gren i årskurs 2 av Fo-linjen (FoTs)
Försöksverksamhet med transportteknisk gren av fordonsteknisk linje

- som innefattar bl.a. körkortsutbildning avseende tung lastbil - har bedrivits sedan läsåret 1977/78. Riksdagens beslut med anledning av prop. 1981/82:81 om riktlinjer för det framtida trafiksäkerhetsarbetel m.m. (TU 19, rskr 231) har enligt SÖ förändrat förutsättningarna för utbildningens genomförande på transportteknisk gren av fordonsteknisk linje. För atl klara säkerhetskrav och undervisning för körkort genom övningskörning på väg med tung lastbil erfordras enligl SÖ:s bedömning ytterligare en lärare under viss tid av utbildningen.

SÖ har därför i sin anslagsframställning lämnai vissa förslag om annan organisation av undervisningen på grenen. Kort uttryckt innebär SÖ:s förslag att den första terminen på grenen görs helt skolförlagd och att ytterligare en lärartjänst inrättas. Den ökade lärarkostnaden motsvaras av en minskning av kostnaderna för bidrag lill inbyggd utbildning. SÖ föreslår vidare att grenen blir reguljär och att en ökning fär ske med fem klasser (till 35).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 128

Jag förordar att transportteknisk gren av fordonsteknisk linje fr.o.m. läsåret 1984/85 blir en reguljär gren med den modifierade organisation av undervisningen som SÖ föreslagit. Det bör få ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen utser att bestämma dimensioneringen. Jag vill upplysningsvis nämna att jag av finansiella skäl inte är beredd att föreslå en ökning av antalet platser. En sådan skulle enligt SÖ innebära en ökad kostnad med 530000 kr. på detta anslag och en ökning med 4,5 rnilj. kr. på anslaget för utrustning.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag förordat om att transportteknisk gren av fordonsleknisk linje får ingå i del reguljära utbudet av studievägar.

3.2.2 Försök som bör utvidgas

• Estetisk variant av So-linjen (SoEs)

Försöksverksamhet med estetisk variant av So-linjen har bedrivits sedan läsåret 1972/73. Försöket har varit begränsat till totalt tre klasser i Linköping och Stockholm.

De estetiska ämnena har i utbyte mot andra ämnen sammanlagt sex veckotimmar i årskurs 1 och fem i årskurs 2. I Linköping ingår ämnena dramatik, bild, musik samt dans och rörelse eller bild och form för samtliga elever. Varje ämne har ett relativt lågt timtal. I Stockholm väljer eleverna ett huvudämne i båda årskurserna (formgivning och miljökunskap, dramatik, musik, konstnärlig dans eller film- och TV-kunskap) samt ett stödämne i årskurs 1 (nämnda ämnen eller rytmik). Starkt förenklat kan Linköpings verksamhet sägas utmärkas av större bredd, medan Stockholms verksamhet erbjuder mera specialisering.

Estetisk variant av So-linjen är enligt SÖ:s mening ett värdefullt komplement till gymnasieskolans övriga studievägar. Det bör enligl SÖ kunna erbjudas elever i även andra kommuner än Linköping och Stockholm. SÖ föreslär därför att försöksverksamhet med estetisk variant av So-linjen får anordnas i ytterligare sju kommuner fr. o. m. läsåret 1984/85. Därvid bör enligt SÖ även andra organisatoriska modeller än de som används i Linköping och Stockholm få prövas.

Även jag anser atl försöksverksamheten med estetisk variant av So-linjen bör få fortsätta och utvidgas, så att andra organisatoriska modeller än de nuvarande kan prövas. Det bör fä ankomma pä regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att avgöra vilka föreskrifter som behövs. Av finansiella skäl ser jag f. n. endast utrymme för en ökning med tre klasser inom försöket fr. o. m. läsåret 1984/85.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag förordat om fortsatt försöksverksamhet med estetisk variant av So-linjen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 129

3.2.3 Förslag om nya försök

I den proposition om reformering av gymnasieskolan som jag avser föreslå regeringen att förelägga riksdagen i början av 1984 kommer, som jag nämnt, försöks- och utvecklingsarbete att bli en viktig del. Av praktiska skäl och till hjälp för skolornas planering väljer jag dock att redan här ta upp vissa förslag om nya försök som SÖ lämnat i sin anslagsframställning.

• Estetisk-praktiska linjer

SÖ har den 22 augusti 1983 redovisat ett uppdrag att utifrån gymnasieutredningens påbörjade arbete framlägga förslag till estetisk-praktiska studievägar i gymnasieskolan inom områdena musik, dans, teater och bildslöjd.

SÖ konstaterar att företrädare för såväl gymnasieskola som högskola och fackliga organisationer uppfattar som angeläget att det skapas flera estetiska studievägar inom gymnasieskolan. Den stora tillströmningen till de nu existerande utbildningarna pä detta område visar att också eleverna delar denna uppfattning. Det estetiska området är också ett bristområde i den bemärkelsen att det i gymnasieskolan saknas linjer eller kurser som naturligt leder till vissa högre utbildningar inom kultursektorn. Detta gäller såväl bild-slöjd som dans och teater.

Musiklinjen har utgjort modell för de förslag som SÖ lägger fram. Samtliga föreslagna estetiska utbildningar syftar till att ge en bred allmän grund för fortsatta studier inom de sociala och kulturella områdena, varför ungefär tvä tredjedelar av veckotimtalet utgörs av allmänna ämnen. De föreslagna utbildningarna skall också ge en god grund för fortsatta studier inom resp. specialområde.

SÖ föreslår försöksverksamhet med följande principiella uppläggning av del estetiska ämnesblocket under tre till fem är, omfattande 300 intagningsplatser läsåret 1984/85.

Antal veckolimmar:
årskurs I årskurs 2

12	14
a) kombinations-	(i ett ämne;
ut b.
6 vlr i van-
dera av två
ämnen
b) ettämnesutb.
12 vlr i endera
bild, dans
eller teater

Estetiska ämnen (bild, foto/film/video, keramik, hård slöjd, mjuk slöjd, dans, teater, musik - det sistnämnda endast i årskurs 1)

Lärarlönekostnaderna överstiger enligt SÖ:s beräkningar inte genomsnittskostnaden för övriga studievägar. För praktikhandledning beräknar

9    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 130

SÖ en kostnad på 450000 kr. vid utbyggd verksamhet och 300 inlagningsplatser.

Med syfte att prioritera elever med en stark motivation för studier inom del estetiska området föreslås att vid intagningen skall fillämpas urvalsgrunder som fiämst mäter fallenhet för den estetiska specialiseiingen. Jag vill även erinra om att utbildning av detta slag ges vid många folkhögskolor. För tillträde lill dessa krävs normalt att den sökande fyllt 18 år.

Jag föreslär att försöksverksamhet med olika estetisk-praktiska linjer får anordnas under en femårsperiod fr.o.m. läsåret 1984/85. Det bör få ankomma pä regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer atl utforma regler för verksamheten. Jag räknar med att det kan ske i huvudsaklig överensstämmelse med SÖ:s förslag. Jag är dock inte nu beredd att föreslå att särskilda medel anvisas för praktik. Elevplatser för försöket bör reserveras inom HS-sektorn.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag här förordat om försök med estetisk-praktiska linjer fr. o. m. läsåret 1984/85.

• Ämnet kulturkunskap

SÖ har den 29 augusti 1983 redovisat ett uppdrag att ge förslag till utformning av det av gymnasieutredningen föreslagna ämnet kulturkunskap.

SÖ finner, liksom gymnasieutredningen, att ämnet kulturkunskap skulle kunna tillföra eleverna i gymnasieskolan mycket av värde. I avvaktan pä regeringens proposition angående mål och ramar för ett långsiktigt reformarbete inom de frivilliga skolformerna har SÖ föreslagit en försöksverksamhet med ämnet kulturkunskap på samtliga linjer i högst 10 gymnasieskolor. SÖ föreslår vidare att ämnet i utbyte mot annat ämne eller del av ämne får omfatta 2 veckotimmar på de studieförberedande teoretiska linjerna och I veckotimme på de yrkesförberedande linjerna.

SÖ har i sitt förslag till utformningen av ämnet kulturkunskap utgått från utredningens intentioner att hos alla elever väcka medvetenhet om det egna kulturmönstret för att därigenom också öka förståelsen för andra kulturer och öppna vägar för internationell solidaritet. 1 medvetenhet om den ringa bärkraft ett till timtalet litet, nytt ämne kan ha i en studiegång finner SÖ det viktigt att ämnet får integrationskaraktär.

Jag anser att försöksverksamhet med ämnet kulturkunskap bör fä anordnas fr.o.m. läsåret 1984/85. Det bör få ankomma pä regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att utforma reglerna för försöksverksamheten. Jag avser att efter en utvärdering av verksamheten och efter beredning av språk- och kulturarvsutredningens (SOU 1983:57) förslag ta närmare ställning till om kulturkunskap bör införas som ell nytt, reguljärt ämne i gymnasieskolan eller om ämnets syfte också kan uppnås genom alt innehållet integreras i den löpande ämnesundervisnin.gen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 131

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag förordat om försöksverksamhet med ämnet kulturkunskap.

3.2.4 Vissa övriga försök

•   Ramtimplaner med obligatoriska och valbara timtal
Försöksverksamhet bedrivs sedan läsåret 1979/80 och med sista intag
ning hösten 1983. Försöket innebär att försöksskolorna får möjlighet att
anordna undervisning av delvis annan karaktär än den som annars erbjuds
gymnasieskolans elever. Lokala intressen liksom aktuella behov av mer
allmän art kan därvid tillgodoses. Enligt lokala beslut inom ramen för SÖ:s
föreskrifter har vissa ämnen i normaltimplanerna under upp till fem vecko
timmar per årskurs bytts ut mot de ämnen som ingått i försöksverksamhe
ten.

Under läsåret 1983/84 har försöksverksamheten omfattat följande ämnen, nämligen datakunskap (S-linjen) i Göteborg, estetiska ämnen på N-linjen (musik-estetisk specialisering, teckning-estetisk specialisering och dramatik) i Karlstad, förvaltningskunskap (Dk-linjen) i Hallsberg, mediakommunikation (E, H, N och S) i Torsby, mediakunskap och teaterkunskap (H, S och So) i Växjö samt slöjd (H och S) i Norrköping.

SÖ redovisar genomgående goda erfarenheter av försöket frän skolledare, lärare och elever och anser det angeläget att bedriva ramtimplaneförsök även under läsåret 1984/85.

Jag anser för min del att denna verksamhet har stort värde, inte minst för att öka flexibiliteten i gymnasieskolan. Jag avser att återkomma till dessa frågor vid min anmälan av den kommande propositionen om reformering av gymnasieskolan.

Jag anser därför att försöket med obligatoriska och valbara timtal bör ges längre tid än ytterligare endast ett år. Försöksperioden bör förlängas så att sista intagning medges till läsåret 1988/89. Härigenom ges också kommunerna bättre underlag för planering och eventuell utbyggnad av systemet, nägot som jag skulle se som värdefullt för en successiv reformering av gymnasieskolan.

•   Vårdinriktad kompletteringskurs för särskild behörighet till vissa linjer i
högskolan

Kompletteringskursen är en ettårig högre specialkurs som är avsedd att ge dem som genomgått annan linje än Vd-linjen särskild behörighet till den kommunala högskolans hälso- och sjukvårdslinje i högskolan. Den bedrivs som försöksverksamhet sedan läsåret 1981/82. Utbildningen är principiellt viktig som ett exempel pä en kompletteringskurs av det slag gymnasieutredningen föreslagit.

SÖ har enligt uppdrag den 30 september 1983 redovisat erfarenheter av försöket. Av rapporten framgår bl.a. att två elever av tre har sökt till högskolan. Vid de jämförelser som gjorts mellan kompletteringskursen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 132

Vd-linjen och undersköterskeutbildningen är det allmänna omdömet att eleverna i kompletteringskursen klarar sig lika bra som eleverna i de tvä andra utbildningarna. SÖ rapporterar dock vissa svårigheter med heterogena grupper och problem i de fall studerande redan läst vissa ämnen och vill kunna fördjupa sig i andra i stället. SÖ hemställer att kursen får anordnas som försök även under läsåret 1984/85. Jag tillstyrker detta.

Jag anser det väsentligt att SÖ noga kan följa denna verksamhet och återkomma med definitiva förslag om dess utformning snarast möjligt.

Regeringen bör bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om den vårdinriktade kompletteringskursen.

• Gren för barna- och ungdomsvård på Vd-linjen (VdBu)

Sedan läsåret 1979/80 pågår försöksverksamhet med reviderade tim- och kursplaner på VdBu. SÖ arbetar f.n. på en översyn av dessa rned inriktning på att få nya tim- och kursplaner fastställda som reguljära. Jag har erfarit att detta arbete kan bli färdigt först under våren 1984. SÖ har med syftet att få en samordning inom hela sin del av barnomsorgsutbildningen även påbörjat en revidering av specialkurserna pä området. Jag räknar inte med att nya tim- och kursplaner för VdBu kan bli prövade och fastställda i tillräcklig tid före läsåret 1984/85. Försöksverksamheten bör därför få fortsätta även det läsåret. Jag räknar med att med utgångspunkt i SÖ:s kommande förslag kunna återkomma med förslag i frågan inför läsåret 1985/86.

4 Åtgärder för elever med särskilda behov

4.1 Erfarenheter av den friare resursanvändningen

Det riksdagsbeslut om förändringar i gymnasieskolans utformning m. m. som fattades i december 1981 (prop. 1981/82:14, UbU5, rskr 112) innebar bl. a. att tidigare specialdestinerade resurser sammanfördes till en förstärkningsresurs, över vars fördelning skolstyrelsen och rektor fattar beslut. Den friare resursanvändningen har som syfte att göra det möjligt att lokalt fördela resurser till de områden i skolan, där de största problemen finns. Vid riksdagsbehandlingen av förslaget om en friare resursanvändning rådde enighet om vikten av att förbättra möjligheterna för de elever som har stort behov av hjälp och stöd.

Endast ett läsår enligt den nya ordningen har slutförts. SÖ:s utvärdering har under denna tid främst varit inriktad på en kartläggning av förstärkningsresursens fördelning. Den hittills gjorda utvärderingen visar enligt SÖ att en övergång från regelstyrning till målstyrning skett endast undantagsvis. Förstärkningsresursen har som jag tidigare nämnt av skolorna främst använts för att undvika självstudietid och inte att särskilt förbättra möjligheterna till stöd och hjälp åt elever med svårigheter. Jag har redan erinrat om att förstärkningsresursen totalt sett är liten och att skolorna bedömer

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 133

möjligheterna till omföidelning som starkt begränsade och beroende av bl. a. tillgång på lokaler och utrustning och av ämnenas karaktär.

Tillskapandet av förstärkningsresursen och den ökade lokala frihet som detta innebar synes i sig ha mottagits positivt. Skolledare ser den fria resursanvändningen som ett medel att styra ekonomiska och personella resurser till de områden i skolan där de största behoven finns.

Jag vill i sammanhanget erinra om att vid ett bifall till mitt tidigare förslag om två års svenska för alla minst tvååriga studievägar, så utökas den grupp elever som erfarenhetsmässigt visat sig behöva särskilda resurser i form av klassdelning, kompanjonlärare eller andra anordningar. Detta är en av de elevgrupper, vilkas behov av stöd uppmärksammades redan i prop. 1981/82:14 om förändringar av gymnasieskolans utformning m.m.(s. 18).

Behovet av sådana stödinsatser i svenska kan i viss män tillgodoses genom den nuvarande förstärkningsresursen. Så sker redan i årskurs 1. Enligt min mening är det emellertid nödvändigt att åtminstone övergångsvis tillföra ytterligare resurser för att skolorna skall kunna ge tillräckligt stöd i svenska i årskurs 2 av de yrkesinriktade linjerna. Resurstillskottet bör för läsåret 1984/85 motsvara 7,5 milj. kr. Det bör få ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att inom den kostnadsramen avgöra genom vilka regler syftet med resursen skall uppnås. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av mitt förslag.

4.2 En återföringsresiirs i samband med systemet för timreduktioner i förhållande till gruppstorlek

Riksdagen barden 15 december 1983 beslutat (UbU 1983/84:7. rskr91) i enlighet med regeringens förslag i prop. 1983/84:40 om vissa ekonomiskpolitiska åtgärder, m. m. Enligt beslutet om en utbyggnad av systemet med timreduktioner i förhällande till gruppstorleken skall en särskild återfö-ringsresurs ställas till vissa skolors disposition. Denna resurs skall kunna bli ett komplement till den nu för varje skola varierande reguljära förstärkningsresursen. Detta är, som jag redan tidigare framhållit, nödvändigt främst med tanke på de mindre skolorna i glesbygd. SÖ skall fördela de ,extra resurstimmarna mellan länsskolnämnderna, vilka sedan i sin tur fördelar dem vidare till de kommuner och skolenheter som är i särskilt behov av resurser.

Jag har redan i den nyss nämnda propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. beräknat äterföringsresursen till ca 15 milj.kr. Enligt mina beräkningar kan därmed 1 960 extra resurstimmar fördelas av SÖ på det sätt jag nu beskrivit.

Rättelse: S. 133. näst sista raden Står: I 300 Rättat till: 1 960

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 134

4.3   Gymnasial utbildning för svårt rörelsehindrade vid Skärholmens gym
nasium i Stockholm

Enligt riksdagens beslut med anledning av prop. 1983/84:27 om åtgärder för elever med handikapp vid det allmänna skolväsendet m. m. (UbU 1983/84:8, rskr 112) skall medel motsvarande nuvarande bidrag till verksamheten vid Skärholmens gymnasium överföras till anslaget B 9. Särskilda åtgärder på skolområdet. Elever frän hela landet skall få tas in vid Skärholmens gymnasium även inför läsåret 1984/85. Dessa elever och de som redan går vid Skärholmens gymnasium skall enligt riksdagens beslut få fullfölja sin utbildning vid denna skola under de ekonomiska förutsättningar som gäller i dag. Medel till denna utbildningsverksamhet skall utgå ur nämnda anslag enligt särskilda övergångsvis gällande bestämmelser.

Detta utesluter inte att elever frän hela landet tas jn vid Skärholmens gymnasium även senare, som ett resultat av samarbete inom den blivande östra planeringsregionen och mellan denna region och övriga regioner i landet.

4.4   Särskilda kostnader för gymnasial utbildning för döva och gravt hör
selskadade i Örebro kommuns gymnasieskola

•   Bidrag till tekniska och organisatoriska stödåtgärder

För budgetåret 1983/84 har sammanlagt 1,47 milj. kr. beräknats för detta ändamål. I detta belopp innefattas 1,22milj. kr. förelever vid Skärholmens gymnasium i Stockholm.

SÖ räknar för budgetåret 1984/85 endast med kostnadsökningar av automatisk natur. För Örebros del beräknarjag kostnaderna lill 538000kr.

•   Övriga kostnader

SÖ har med stöd av skrivelse frän skolförvaltningen i Örebro om anlalel döva och gravt hörselskadade elever 1984/85 räknat med 265 elever läsåret 1984/85.

Enligt avtal om gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade i Örebro erlägger staten, utöver vad som följer av för gymnasieskolan gällande bestämmelser eller särskilda beslut av regeringen, statsbidrag till Örebro kommun för varje läsår med 30000 kr. per elev i kostnadslägel i juni månad 1981 (verksamhetsstöd). Jag beräknar efter prisomräkning verksamhetsstödet lill (265 x 38580 kr. =) 10223700 kr.

Kostnader för statsbidrag till löner för skolledning och lärarpersonal ingår i de kostnader för sådan personal som beräknats för gymnasieskolan som helhet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 135

4.5  Särskilda kostnaderför gymnasial utbildning för hörselskadade i Öre
bro kommuns gymnasieskola

Riksdagen har beslutat (prop. 1983/84:27, UbU 8, rskr 112) att gymnasial utbildning med riksrekrytering för hörselskadade elever får anordnas inom Örebro kommuns gymnasieskola fr.o.m. läsåret 1984/85. En förutsättning är att godtagbart avtal kan träffas med kommunen beträffande statlig ersättning i nivå med de kostnader som förutsatts i den nämnda propositionen (1983/84:27). Utbildningen bör efter en uppbyggnadsperiod få en intagningskapacitet av 100 elever per år. Jag har för utbildningen beräknat 2600000 kr. för budgetåret 1984/85.

4.6  Särskilda åtgärder för invandrarelever

4.6.1 Extra undervisning i svenska

För elever i gymnasieskolan som har minoritetsspråk som hemspråk och som behöver och önskar delta i extra undervisning i svenska anordnas sådan undervisning i form av stödundervisningieller undervisning i ämnet svenska som främmande språk. Föreskrifter om detta finns i förordningen (1982:490) om extra undervisning i svenska för vissa elever i gymnasieskolan. Statsbidrag lämnas till kostnader för 0,85 lärarveckotimmar per deltagande elev och läsår.

Föreskrifterna innebär bl. a. att svenska som främmande språk för varje elev skall ha en omfattning som motsvarar minst två veckotimmar. Elevens timmar i svenska som främmande språk fär ersätta högst lika många timmar i den ordinarie undervisningen. Utbyte fär inte ske så att ett ämne helt faller bort eller att de kvarvarande timmarna blir för få för att eleven skall kunna.följa undervisningen i ämnet. Betyg sätts inte i svenska som främmande språk.

Enligt SÖ visar erfarenheterna, att utformningen av dessa bestämmelser inte gagnar berörda elevgrupper på det sätt som avsetls. Invandrareleverna lämnar ogärna sin ordinarie klass/grupp för att få undervisning i svenska som främmande språk. Att gä miste om lektioner i ämnen som betygsätts för att i stället fä undervisning i ett ej betygsatt ämne känns för dem ofta svårt och omotiverat.

SÖ föreslår därför att ämnet svenska som främmande språk som eget ämne fär läsas i gymnasieskolan enligt de villkor som nu gäller för hemspråk, dvs. i utbyte mot ett eller flera obligatoriska ämnen dock att utbyte inte må ske mot ämnet svenska. SÖ har meddelat bestämmelser om betyg i hemspråk. SÖ föreslår också att ämnet svenska som-främmande språk betygsätts. Jag är inte beredd att nu ta ställning lill SÖ:s förslag. Jag återkommer till detta efter remissbehandlingen av språk- och kulturarvsul-redningens betänkande (SOU 1983:57) Olika ursprung - Gemenskap i Sverige. Jag utgår från att SÖ följer den extra undervisningen i svenska och också ger akt på hur invandrarelevernas möjlighet att följa den övriga undervisningen utvecklas.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 136

Jag räknar med att 1900 elever kommer att delta i extra undervisning i svenska läsåret 1984/85. Kostnaderna härför beräknarjag till 8343000 kr.

4.6.2  Hemspråksundervisning och studiehandledning på hemspråket
För de elever i gymnasieskolan som har minoritetsspråk som hemspråk

anordnas dels undervisning i hemspråk som ämne, dels studiehandledning på hemspråket. Verksamheten ersätter undervisning av motsvarande omfattning i ett eller flera obligatoriska ämnen pä elevens studieväg. Statsbidrag utgår för 0,75 lärarveckotimmar per deltagande elev och läsår.

SÖ uppskattar att 6000 elever kommer att delta i hemspråksundervisning och studiehandledning pä hemspråket läsåret 1984/85. Jag beräknar i likhet med SÖ 12852000kr. för denna undervisning.

4.6.3  Kurser för invandrarungdom

Särskilt statsbidrag utgår enligl förordningen (1983:46) om kurser för invandrarungdom i gymnasieskolan. 1 den mån en kurs föranleder merkostnader för kommunen i fråga kan kommunen erhålla särskilt statsbidrag för merkostnaderna, dock aldrig med högre belopp än 25000kr. per kurs. Jag beräknar 250000 kr. för detta ändamål.

4.6.4  Försöksverksamheten med finskspråkig gymnasial utbildning
Språk- och kulturarvsutredningen har avlämnat sitt huvudbetänkande

(SOU 1983: 57) Olika ursprung - Gemenskap i Sverige i oktober 1983 och det remissbehandlas f. n. 1 avvaktan på den fortsatta beredningen av betänkandet bör försöksverksamheten med finskspråkig gymnasial utbildning vara oförändrad.

5   Inbyggd utbildning

5.1   Industri och hantverk samt handel och kontor

För industri och hantverk räknar SÖ med atl statsbidraget per elev och år uppgår till 10600 kr. Således beräknarjag att medelsåtgängen för uppskattningsvis 7600 elever blir 80560000kr.

För handel och kontor beräknas enligl SÖ statsbidrag per elev och undervisningsär uppgå till 5500 kr. För uppskattningsvis 9100 elever beräknarjag kostnaden till 50050000 kr.

5.2   Vårdyrken m.m.

Enligt 13 § förordningen (1966:115) om statsbidrag lill driftkostnader för viss kommunal utbildning lämnas statsbidrag för särskilda kostnader för inbyggd utbildning för värdyrken i gymnasieskolan med högst 15000 kr. per klass om minst åtta elever i utbildning om 40 veckor. Sedan den I juli 1982 lämnas dock inte sådant bidrag till landstingskommuner eller kommunalförbund i vilka en landstingskommun ingär.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 137

Den inbyggda utbildning som anordnas inom värdområdet (dvs. pä Ss-och Vd-linjerna) är till organisation och uppläggning likartad, antingen huvudmannen är landsfingskommunal eller primärkommunal. Till skillnad från övrig inbyggd utbildning på gymnasieskolans linjer är det en befattningsutbildning, som är helt inriktad på anställning hos utbildningsanord-naren. Jag förordar mot denna bakgrund att det särskilda statsbidraget för vårdyrken i primärkommunal utbildning upphör för tiden fr. o. m. den Ijuli 1984. Jag räknar med att detta för budgetåret 1984/85 innebär en besparing på 9048000 kr.

Enligt nämnda paragraf i 1966 års statsbidragsförordning lämnas bidrag för inbyggd utbildning även inom området husligt arbete i gymnasieskolan. Högsta belopp är i detta fall 10800 kr. Enligt min bedömning har bidraget ytterst liten, om ens någon praktisk betydelse för kommunerna och landstingskommunerna. Jag föreslår därför att även detta bidrag skall upphöra för tiden fr. o. m. den 1 juli 1984.

6 Gymnasial lärlingsutbildning

6.1 Nuvarande bestämmelser

Kommuner med gymnasieskola får sedan den I juli 1980 anordna försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Sedan augusti 1982 kan försöksverksamheten även anordnas i vissa kommuner som inte har gymnasieskola men kommunal vuxenutbildning. Försöksperioden löper, efter förlängning, ut den 30juni 1984.

Den gymnasiala lärlingsutbildningen innebär i korthet att den som är anställd hos ett företag eller en institution även är elev i gymnasieskolan. Företaget eller institutionen åtar sig att ge den anställde yrkesutbildning enligt kursplan som skolstyrelsen fastställer efter samråd med företaget eller institutionen. Gymnasial läriingsutbildning kan förekomma utan nägon begränsning med avseende pä verksamhetsområde eller yrkesområde på arbetsmarknaden dels som grundutbildning, dels som färdigutbildning. En förutsättning är dock att utbildningen för yrket i fråga normalt inte kan erhållas på linje eller specialkurs i gymnasieskolan. Elever antas till utbildning av skolstyrelsen som även i övrigt handlägger de angelägenheter som rör den gymnasiala lärlingsutbildningen.

För innevarande budgetår har i budgetpropositionen 1983 beräknats 4500 inlagningsplatser för lärlingsutbildning inom Tl-sektorns ram. Som aviserats i prop. 1983/84:26 om särskilda sysselsättningsätgärder för budgelåret 1983/84 har regeringen med stöd av det s.k. arbetsmarknadsbe-myndigandet beslutat om ytterligare 2000 intagningsplatser, avsedda för gymnasial läriingsutbildning. Ett rekryteringsbidrag på 5 000 kr. utgår innevarande budgetår. Det lämnas till kommuner för extra ersättning till företag som inrättar nya lärlingsplatser för utbildning som päböijas under

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 138

perioden den I november 1983-den 30 juni 1984. För detta beräknas medel för sammanlagt 30 milj. kr.

Verksamheten regleras enligt förordningen (1980:533) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Förordningen innehåller också bestämmelser om statsbidrag till kommunerna. Statsbidraget beräknas med utgångspunkt i visst belopp per elev och lärotimme hos företaget. För varje elev och vecka under vilken elev har deltagit i grundutbildning inom ramen för två utbildningsår utgår statsbidrag med belopp som motsvarar 30 lärotimmar. För färdigutbildning beräknas för varje elev och vecka under vilken eleven har deltagit, inom ramen för ett utbildningsår, statsbidrag motsvarande 20 lärotimmar. Statsbidraget är avsett för den ersäiitning som kommunen betalar företaget för utbildningsplatsen. Viss del av bidraget får dock användas för samverkan med gymnasieskolan, tillsyn m. m.

6.2 SÖ:s utvärdering och förslag

SÖ har på uppdrag av regeringen utvärderat försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning.

Under redovisad treårsperiod (den 1 juli 1980-den 30 juni 1983) har i runda tal 9300 elever tagits in i gymnasial lärlingsutbildning, varav 4300 i färdigutbildning. Mer än 95% av eleverna har fullföljt sin utbildning. Inte fullt 10% av deltagarna var kvinnor. 1 färdigutbildningen var andelen kvinnor omkring 3%. Undersökningen visade således att rekryteringen till läriingsutbildningen inte avvek från det traditionella könsrollsmönstret. Drygt 40% av eleverna i grundutbildningen var över 18 år.

Den gymnasiala lärlingsutbildningen omfattade vid undersökningstillfället våren 1983 mer än 150 olika yrken. Byggbranschen svarade för den största andelen, även i fråga om antal deltagare.

Med stöd av resultaten från undersökningen föreslär SÖ:

- atl gymnasial lärlingsutbildning ges reguljär karaktär i gymnasieskolan

- att utbildningen fär anordnas inom större del av eller hela arbetsmarknaden

- att möjligheten att låta läriingsutbildningen följa normalarbetsår i stället för skolarbetsär övervägs

- att stimulansbidrag införs för atl bryta det könsbundna mönster som rekryteringen till lärlingsutbildningen visat sig följa.

6.3 Reguljär gymnasial lärlingsutbildning

Resultaten från den undersökning som SÖ har gjort visar att försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning utgjort ett betydelsefullt komplement till linjer och specialkurser i gymnasieskolan. Jag vill i detta sammanhang särskilt peka på lärlingsutbildningens individuella utformning, möjligheten till geografisk spridning av utbildningsplatserna och det förhällandet att intagning kan ske vid olika tidpunkter pä året.

Som jag anfört redan i inledningen bör den gymnasiala lärlingsutbild-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 139

ningen fr. o. m. den 1 juli 1984 ingå i det reguljära gymnasiala utbildningsutbudet.

Gymnasial läriingsutbildning anordnas såsom nämnts i form av såväl grundutbildning som färdigiitbildning. Grundutbildning, som normall är tvåårig, är den form som del är mest angeläget atl satsa på mot bakgrund av att den kan ge i första hand 16- och 17-åringar en grundläggande yrkesutbildning som i viss män kan jämföras med vissa direkt grundskolan-knutna studievägar av samma längd i gymnasieskolan. Av detta och andra skäl som jag utvecklat i inledningen föreslår jag all färdigulbildning i fortsättningen inte skall ingå i gymnasial liirlingsulbildning. Del får i stället ankomma på berörda parter alt anordna lämplig färdigulbildning som är fristående i förhållande till gymnasieskolan. Vissa övergångsanordningar är nödvändiga med tanke på dem som under försöksperioden har påbörjat en färdigulbildning.

Mina förslag innebär också att statsbidraget till färdigulbildningen slopas. Som jag återkommer lill i del följande behövs också en ändring beträffande statsbidraget lill grundutbildning.

För den reguljära gymnasiala lärlingsutbildningen bör i övrigt i slort sett samma regler gälla som i försöksverksamheten. Del bör få ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att avgöra vilka ändringar, utöver begränsningen lill grundutbildningen och ändringen beträffande statsbidrag till denna, som bör göras. Jag vill upplysningsvis redovisa vilka förändringar som jag finner angelägna.

1 samband med atl den gymnasiala lärlingsutbildningen fär karaktär av reguljärt inslag i gymnasieskolan bör vissa kvalitativa förbättringar införas.

Mina utgångspunkter är följande.

En lärling bör även i fortsättningen vara elev i gymnasieskolan samtidigt som han/hon är anställd vid lärlingsföretagel.

Läriingsutbildningen bör komplettera det reguljära utbudet av studievägar i gymnasieskolan, inte vara ell alternativ lill den. Den kan således inte ersätta någon av gymnasieskolans yrkesinriktade studievägar. Läriingsutbildningen bör även i fortsättningen behålla del nära sambandet med skolan eftersom den framför allt bör rikta sig till samma åldersgrupper som gymnasieskolan.

Jag vill redan inledningsvis nämna att jag avser alt föreslå regeringen att uppdra ät SÖ att följa och redovisa erfarenheterna av den nya form för gymnasial lärlingsutbildning som jag nu föreslär.

6.3.1 Ramkursplaner

En lärlingsutbildning som ingår i gymnasieskolans reguljära utbildningsutbud och som gör anspråk pä alt utgöra en avslutad gymnasial utbildning måste uppfylla vissa krav pä enhetlighet med avseende på kvalitet och innehållslig nivä. Jag ämnar föreslå regeringen atl uppdra ål SÖ att i samråd med arbetsmarknadens parter utarbeta och inkomma lill regering-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 140

en med förslag till ramkursplaner för lärlingsutbildning för varje yrkesområde.

Genom centralt fastställda ramkursplaner och införandet av utbildningsinslag bör eleverna erbjudas möjlighet att fä en bredare och kvalitativt bättre utbildning. För den lokala tillsynen av utbildningens innehåll bör bl.a. de lokala yrkesråden kunna spela en aktiv roll. Jag vill också understryka vikten av en nära samverkan med arbetsmarknadens parter pä central, regional och lokal nivä.

Ramkursplanerna bör ge stor lokal frihet att utforma lärlingsutbildningen på bästa möjliga sätt och med hänsyn till lokala förhållanden och lill de enskilda företagen.

En ramkursplan bör inrymma möjligheter att anordna utbildningsinslag bestående av komplettering av och färdighetsträning i baskunskaper av allmän art eller i ett yrkesämne eller av arbetslivs- och samhällsoriente-. ring.

6.3.2 Utbildningsinslag

Enligt de föreskrifter som gäller för försöksverksamheten skall en elev i gymnasial lärlingsutbildning, om eleven så önskar och utbildningsplats kan ställas till förfogande, kunna byta ut en del av utbildningen i företaget mot annan utbildning som tillhandahålls inom gymnasieskolan eller på annat sätt. En förutsättning för utbyte är att utbildningen är av betydelse för dugligheten i yrket eller för fortsatta studier. Utbildningen får inte heller ha större omfattning än som är normalt för undervisningen i icke yrkesinriktade ämnen på yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan.

Enligt min mening bör dessa föreskrifter kompletteras av bestämmelser som utgär från atl utbildningsinslag skall vara det normala. Mål sättningen bör vara att utbildningsinslagen så långt som möjligt lill innehåll och omfattning skall motsvara undervisningen på de yrkesinriktade studievägarna i gymnasieskolan.

Utbildningsinslagen bör för den enskilde eleven kunna variera i omfattning. Stor flexibilitet bör gälla när det gäller utläggningen av utbildnings-inslagen.

Utbildningsinslagen bör kunna äga rum i okonventionella former. Det kan exempelvis vara lämpligt att anlita de utbildningsresurser som finns på arbetsplatsen eller dem som arbetsmarknadens parter förfogar över. Förutom skolväsendets utbildningsformer bör även studieförbunden kunna anlitas. Jag förutsätter att arbetsgivaren svarar för introduktion pä arbetsplatsen, varvid även tid för facklig information bör ges.

Skolstyrelsen bör, i fråga om utbildningsinslag som inte anordnas inom ramen för vanlig ämnesundervisning eller liknande i gymnasieskolan, efter samråd med arbetsmarknadens parter få avgöra vilken personal som skall anlitas för utbildningsinslagen. Om den som är anställd som lärare på en statligt reglerad tjänst i en skolform i kommunen eller vid skolväsendet i

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 141

kommunen dessutom medverkar i utbildningsinslag, bör denna medverkan kunna inräknas i lärartjänsten.

Jag räknar med att dessa förslag skall genomföras inom oförändrade kostnadsramar.

6.3.3 Samråd med arbetsmarknadens parter

Det är enligt min mening nödvändigt att den gymnasiala lärlingsutbildningen bedrivs i nära samverkan med arbetsmarknadens organisationer.

Innan myndighetsbeslut fattas på central och regional nivå bör myndigheten ha skyldighet att samråda med arbetsmarknadens parter.

Företag som vill inrätta lärlingsplatser måste godkännas av skolstyrelsen. Ett villkor för godkännande måste vara att arbetsgivaren i fråga bedöms kunna fullgöra alla åtaganden avseende handledning och att arbets- och utbildningsförhållandena i övrigt är tillfredsställande. Regler enligt lag och avtal om arbetsmiljö skall självfallet äga samma giltighet för dessa ungdomar som för andra anställda på arbetsstället.

Om lärlingsplatsen inte har inrättats efter lokal överenskommelse mellan arbetsgivaren och den berörda lokala arbetstagarorganisationen, bör skolstyrelsen ha skyldighet att bereda närmast berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer inom branschen tillfälle att yttra sig. Dessutom bör i ett sådant fall yttrande inhämtas från berört yrkesråd eller, om sådant inte finns, frän det lokala planeringsrådet. Om någon av organisationerna underkänner lärlingsplatsen, bör skolstyrelsen få godkänna den endast om det finns särskilda skäl. Den kursplan som skolstyrelsen skall fastställa med ledning av ramkursplaner måste, för att fylla kraven på kvalitet, utarbetas i nära samverkan med dem som har kompetens på yrkesområdet i fråga. En sådan kompetens finns hos arbetsgivaren, den lokala fackliga organisationen och hos yrkesrädet. Jag avser att föreslå bestämmelser som säkerställer att denna kompetens tas i anspråk.

Skolstyrelsen bör utöva tillsynen av lärlingsföretagen och därvid biträdas av ett av facklig organisation utsett ombud. Jag erinrar om vad jag sagt tidigare om vikten av yrkesrådens medverkan.

6.3.4  Arbetsårets omfattning

Jag är f. n. inte beredd att ansluta mig till SÖ:s förslag alt låta lärlingsutbildningen följa normalarbetsär i stället för skolarbetsär då varken de ekonomiska eller organisatoriska konsekvenserna härav låter sig överblickas.

6.3.5 Flickor i lärlingsutbildningen

Av SÖ:s utvärdering framgår att könsfördelningen bland eleverna i den gymnasiala lärlingsutbildningen är extremt sned. I likhet med SÖ finner jag det angeläget att denna motverkas men detta sker enligt min åsikt inte lämpligast genom införandet av ett stimulansbidrag. Den påverkan som

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 142

kan och bör göras sker bäst inom ramen för skolans allmänna jämställd-helsprogram, varav syon är en viktig del. Anställda och arbetsgivare bör informeras om de svårigheter som kan uppstå för de lärlingar som bryter könsrollsmönstret och hur man kan underlätta deras anpassning.

6.3.6   Lagförslag

Mitt förslag om regularisering av systemet med gymnasial läriingsutbildning föranleder vissa ändringar i skollagen (1962: 319). Dess bestämmelser om gymnasieskolan är tillkomna för linjer och specialkurser och passar inte i alla delar för gymnasial lärlingsutbildning. När denna inle längre är försöksverksamhet måste lagen ändras, så att den ger utrymme för de avvikande föreskrifter som behövs. Förslag till ändringar i lagen ingår i det lagförslag som enligt vad jag anfört i det föregående bör fogas till protokollet som bilaga 10.1.

6.3.7   Statsbidrag

Som jag nämnt är statsbidraget till gymnasial lärlingsutbildning avsett för den ersättning som kommunen betalar företaget för utbildningsplatsen. Kommunen får dock använda viss del av bidraget för samverkan, tillsyn m.m., nämligen en tiondel av den del av bidraget som avser tänkta lönekostnader. Jag anser att en viss del av hela bidragsbeloppet bör få användas till dels utbildningsinslag som inte anordnas inom ramen för vanlig ämnesundervisning eller liknande i gymnasieskolan, dels samverkan, tillsyn m. m.

I mina nyss redovisade förslag till dimensionering av gymnasieskolan harjag räknat med 5915 årselevplatser för budgetåret 1984/85. Kostnaderna för bidrag till gymnasial lärlingsutbildning för budgetåret 1984/85 beräknarjag fill 62700000 kr.

7 Studie- och yrkesorientering (syo)

Enligl riksdagens beslut med anledning av föregående budgetproposition utgär även innevarande budgetår statsbidrag till syo i gymnasieskolan, med undantag av högre specialkurser och gymnasial lärlingsutbildning, i formavettschablonbidrag. Bidraget utgår med belopp motsvarande 168 kr. per elev räknat enligt löneläget den Ijanuari 1983. Regeringen gav den 27 maj 1982 SÖ i uppdrag att inkomma med förslag till ett nytt system för statsbidrag till syo senast i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1984/85.

SÖ har anmält att detta uppdrag inte kan fullgöras förrän det föreligger ett konkret förslag frän statskontoret om ett nytt system för statsbidrag till driften av gymnasieskolor. 1 avvaktan härpå har SÖ beräknat kostnaderna enligt nuvarande system.

Det förslag om nytt statsbidrag för gymnasieskolor som SÖ åsyftar

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 143

föreligger nu och remissbehandlas f.n. Jag har erfarit alt SÖ kommer att redovisa nämnda uppdrag i sitt remissyttrande över statskontorets förslag. För nästkommande budgetår förordar jag alt samma statsbidragsgivning för syo i gymnasieskolan skall fillämpas som för innevarande budgetår. Det bör ankomma på regeringen att bestämma beloppet per elev med hänsyn till löneutvecklingen efter den Ijanuari 1983. Med utgångspunkt i löneläget den Ijanuari 1983 beräknarjag 48606000 kr. för syo i gymnasieskolan för budgetåret 1984/85.

8  Lokal skolutveckling

För bidrag 2 enligt förordningen (1982:608) om statsbidrag till lokal skolutveckling räknar jag med 44235000 kr. för budgetåret 1984/85. Jag har därvid utgått frän den procentsats som gäller innevarande budgetår, nämligen 1,66.

9  Vissa övriga frågor

9.1 Samverkan skola — näringsliv genom teknikservice

Jag har redan tidigare under min föredragning betonat den vikt jag fäster vid en fortsatt målmedveten utveckling av den tekniska sektorn även inom gymnasieskolan, liksom vid att skola och arbetsliv kan fortsätta en nära samverkan.

Ett värdefullt exempel pä båda dessa ting ser jag i den satsning på s. k. teknikservice som görs av SÖ och styrelsen för teknisk utveckling. I samverkan med utvecklingsfonderna och länsstyrelserna har ett intressant samarbete utvecklats mellan skola och näringsliv kring den s. k. teknikservicen. Denna skiljer sig frän skolans tidigare sätt att skaffa praktiska arbetsuppgifter till eleverna inom tekniska utbildningar. Traditionellt har man kontaktat de större företagen, vilka överlämnat för dem lätt ulförbara uppgifter med relativt begränsat teknikinnehåll. Inom teknikservice arbetar man däremot normalt med problem som uppdragsgivaren av olika anledningar inte själv kan klara av.

Genom teknikservice erbjuds mindre företag och enskilda idégivare skolans resurser i olika utvecklingsprojekt. Därigenom fär uppdragsgivarna moment i utvecklingsarbetet utförda, företrädesvis av teknisk men även av ekonomisk art, till låg kostnad eller ibland helt kostnadsfritt. För skolans del är vinsten tvåfaldig: eleverna fär komma i kontakt med näringslivet inom ramen för realistiska och intressanta arbetsuppgifter, och lärarna kommer i kontakt med aktuella frågeställningar inom näringslivet och kan bättre följa dess utveckling, vilket är värdefullt ur fortbildningssynpunkt.

Jag föreslår att 400000 kr. anslås för verksamheten med teknikservice under budgetåret 1984/85. Det bör fä ankomma på regeringen eller myndig-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 144

het som regeringen bestämmer att avgöra vilka regler som kan behövas i fråga om teknikservice och användningen av de medel som jag föreslår bli anvisade.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av mitt förslag om teknikservice.

9.2   Titeln gymnasieingenjör

Jag har tidigare framlagt mina förslag beträffande vissa förändringar i fyraårig teknisk linje (T-linjen), grundade på förslag från SÖ. SÖ har också föreslagit att gymnasieingenjörsfiteln återinförs fr. o. m. läsåret 1984/85 för den som fullföljt den fyraåriga utbildningen och alt därvid betygsgraderna underkänd, godkänd och väl godkänd tillämpas i årskurs 4. SÖ åberopar härvid önskemål såväl från de studerande själva som frän företrädare för näringslivet.

Ett motiv är bl.a. den ökade svenska byggnadsverksamheten i utlandet och de krav på examen eller cerlifikal som därvid alltfler länder ställer.

Ett annat motiv för att återinföra ingenjörstileln är T-linjens roll när det gäller att utgöra alternativ till högskoleutbildning. Flera undersökningar under de senaste åren pekar pä ett ökat behov av personal pä s. k. mellannivå i näringslivet. Här borde T-linjen enligt SÖ i ån högre grad än i dag kunna vara en lämplig utbildning och SÖ ser det som önskvärt att fler fullföljer hela utbildningen inkl. det fjärde året. Ett återinförande av gym-nasieingenjörstiteln skulle enligt SÖ kunna bidra härtill genom alt T-linjen dä på ett naturligare sätt uppfattas som ett alternativ lill civilingenjörsutbildning eller annan liknande högskoleutbildning.

SÖ har i sin skrivelse kopplat samman gymnasieingenjörstiteln med dels annan betygsättning, dels också särskilda krav för övergäng till T4 på minst betygssnittet 2,5 i vissa ämnen från årskurs 3. Redan den första punkten föranleder enligt min mening att frågan måste prövas i ett vidare sammanhang. Jag är heller inte beredd atl för en av de 25 linjerna i gymnasieskolan föreskriva särskilda poängkrav för övergäng från en årskurs till en högre. Mot denna bakgrund och även med hänsyn lill den översyn av kortare teknisk utbildning jag talat om i det föregående är jag f. n. inte beredd alt föreslå införande av titeln gymnasieingenjör i avgångsbetyg från årskurs 4 av T-linjen.

Regeringen bör bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om titeln gymnasieingenjör.

9.3   Ersättande av vissa specialkurser vid Textilinstitutet i Borås med
högskoleutbildning

Enligt beslut av 1981/82 ärs riksmöte (prop. 1981/82: 100 bil. 12, UbU24, rskr 312) har en ny högskoleutbildning, textil- och konfektionslirijen, inrättats vid högskolan i Borås budgetåret 1983/84. Denna linje skall ersätta flertalet av de gymnasiala kurser som hittills anordnats vid Textilinstitutet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 145

Den gymnasiala utbildningen bör avvecklas successivt och i takt med atl högskoleutbildningen byggs upp.

Som ett led i avvecklingen bör fem specialkurser i bl. a. produktutformning och mönsterritning upphöra fr.o.m. nästa budgetär. Regeringen bör bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört i denna fråga.

9.4 Tjänstgöring i s. k. karaktärsämne på musiklinjen (Mu-linjen)

Fr.o.m. läsåret 1983/84 kan lärare i den kommunala musikskolan i sina tjänster räkna in tjänstgöring som lärare i musik i grundskolan och gymnasieskolan och tjänstgöring i s. k. karaktärsämne på Mu-linjen. Som villkor för detta gäller dels att läraren skall vara behörig lill en tjänst, vari undervisningen kan ingå, dels att lärare med statligt reglerade tjänsler i minst samma omfattning skall ha tjänstgöring i den kommunala musikskolan.

Underlaget för tjänster pä Mu-linjen är relativt litet. I vissa ämnen är det sä litet, att inle ens en halvtidstjänst kan inrättas. Dessutom finns tjänster bara i sädana ämnen, där underiaget kan bedömas uppgå till minst denna omfattning. Från kommunalt håll har framförts önskemål att del nämnda villkoret beträffande omfattningen av statligt reglerade lärares tjänstgöring skulle tas bort i fråga om Mu-linjen. Kommunerna menar att kvaliteten på undervisningen skulle kunna förbättras med en sådan anordning. Jag kan i sammanhanget nämna all i t.ex. Västerås samverkar den kommunala musikskolan med den lokala symfoniorkestern, vilket givetvis innebär att lärarnas musikaliska kunnande ökar, något som får positiv effekt pä undervisningen. Det är önskvärt att detta också kommer Mu-linjen till del.

Rent administrativt är nuvarande ordning också mindre rationell. Underlaget på Mu-linjen i de enskilda ämnena varierar nämligen ganska kraftigt från år till är, vilket gör organiserandet av tjänsterna onödigt komplicerat, när man måste ta hänsyn till nämnda spärregel. Det är vidare en fördel om lärarna kan användas mera flexibelt inom såväl den kommunala musikskolan som Mu-linjen.

Enligt min uppfattning talar starka skäl för en ändring i den riktning som förordas frän kommunalt häll. Det bör tilläggas att en sådan förändring inte heller får någon negativ effekt på tillgängen pä "vanliga" musiklärare i grundskolan, där ju bristen fortfarande är svär, eller i gymnasieskolan.

Jag förordar således att lärare med kommunalt reglerad anställning vid kommunal musikskola skall fä tjänstgöra pä gymnasieskolans Mu-linje utan atl lärare med statligt reglerad anställning i minst samma utsträckning tjänstgör i den kommunala musikskolan. I fråga om behörighet bör ingen förändring ske utom att nägot behörighetskrav inte uppställs för undervisning i sådana ämnen, där tjänster och därmed behörighetsvillkor saknas.

Regeringen bör föreslå riksdagen att godkänna vad jag förordat om tjänstgöring i s. k. karaktärsämne på Mu-linjen i gymnasieskolan.

10   Riksdagen 1983/84. 1 samt. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 146

9.5   Stimulansbidrag till utbildningar inom industri och hantverk

Enligt förordningen den 26 maj 1983 om stimulansbidrag till utbildning inom industri och hantverk i gymnasieskolan budgetåret l982'/84 lämnas sådant bidrag med i princip 6000 kr. för varje nyinrättad och ianspråktagen intagningsplats. Detta bidrag gäller alltså endast budgetåret 1983/84. Ifråga om då nyinrättade platser på minst tvååriga studievägar i Norrbottens län har riksdagen beslutat att bidrag med ytterligare 6000kr. per plats skall lämnas budgetåret 1984/85, om platsen tas i anspråk även i årskurs 2 (prop. 1982/83:120, UbU 21, rskr 311).

Som jag återkommer till vid min anmälan av anslaget B 22. Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m.m. bör stimulansbidrag i nuvarande form inte lämnas i fortsättningen.

Kostnaden för det särskilda stimulansbidraget för minst tvååriga studievägar i Norrbottens län budgetåret 1984/85 beräknarjag till 480000kr. Denna kostnad bör belasta anslaget B 17. Bidrag till driften av gymnasieskolor.

9.6   Tvåårig specialkurs för yrkesdansare

Stockholms kommun anordnar fr.o.m. läsåret 1982/83 tvåårig specialkurs i gymnasieskolan för utbildning av yrkesdansare. Utöver kostnader för lärarlöner harjag för budgetåret 1984/85 beräknat ett verksamhetsstöd om 1,6milj. kr., i vilket ingår kostnader för gästpedagoger och ackompan-jatörer.

9.7   Vissa lanthushållsskolor med enskild huvudman

Statsbidrag lämnas till tvä lanthushållsskolor med enskild huvudman, vilka bedriver utbildning som motsvarar vissa specialkurser i landstingskommunernas gymnasieskolor (Apelrydsskolan och Vackstanässkolan). Bidraget har hittills bekostats ur detta anslag.

Frågor rörande de två skolorna bör tas upp i den till våren 1984 planerade propositionen om fristående skolor på gymnasial nivå. 1 avvaktan härpå bör statsbidrag till de två skolorna beräknas under det nya anslag som enligt mitt förslag i det följande bör föras upp på statsbudgeten, nämligen B 18. Bidrag till fristående skolor på gymnasial nivå m. m.

9.8   Avgift för vissa prövningar

Enligt gällande bestämmelser för grundskolan, gymnasieskolan samt kommunal och statlig vuxenutbildning finns möjlighet till särskild prövning och fyllnadsprövning. Den som vill göra en sådan prövning skall enligt kungörelsen (1972:314) om avgifter för prövning inom skolväsendet betala en avgift på 50kr. till länsstyrelsen för vatje ämne och prövningstillfälle, om inte annat följer av särskilda föreskrifter. Kungörelsen utfärdades med stöd av ett av riksdagen lämnat bemyndigande (prop. 1972:26 s.82, UbU 17, rskr 149). Avgiften redovisas under inkomsttiteln Offentligrättsliga avgifter.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 147

Beloppet har varit 50 kr. alltsedan avgiften infördes år 1972. Riksdagens utbildningsutskott har för ett par är sedan med anledning av ett motionsyrkande uttalat att skäl kan anföras för all avgiften i högre grad än f. n. borde täcka statens kostnader för prövningar av detta slag. Utskottet utgick från att regeringen, om den fann att avgiften borde höjas, skulle återkomma till riksdagen i frågan (UbU 1981/82:2 s. 4-5).

Efter samråd med statsrådet Göransson får jag anföra följande.

Föreskrifterna om avgifter behöver ses över bl.a. med hänsyn till att 50 kr. numera framstår som ett alltför lågt belopp. Det bör få ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen utser att bestämma avgiftens storlek inom ramen för statens kostnader för prövningarna. Det bör vara möjligt att tillämpa differentierade avgifter och även att, i särskilda fall, inte ta ut någon avgift. Regeringen bör utverka riksdagens bemyndigande att meddela föreskrifter om avgifter i enlighet med vad jag förordat och att medge att regeringen överlåter åt förvaltningsmyndighet att meddela sådana bestämmelser. Jag vill upplysningsvis nämna att jag räknar med att avgiften fr.o.m. den 1 juli 1984 kan höjas till 100kr. Inkomsterna för budgetåret 1984/85 kan därför beräknas till 1 700000kr.

10 Anslagsberäkningar

För de ändamål som avses med detta anslag behöver enligt mina beräkningar anvisas medel enligt följande, nämligen för bidrag till

1. lönekostnader för utbildning på
gymnasieskolans linjer och specialkurser

m.m. 2611500000

2. särskilda koslnader för gymnasial
utbildning för döva och gravt
hörselskadade i Örebro kommuns

gymnasieskola 10762000

3. särskilda koslnader för gymnasial
utbildning för hörselskadade i Örebro

kommuns gymnasieskola 2600000

4. särskilda koslnader för inbyggd utbildning 130700000

5. gymnasial lärlingsutbildning 62700000

6. speciella åtgärder för invandrarelever 21445 000

7. studie-och yrkesorientering 48576000

8. lokal skolutveckling 45000000

9. kostnader för tilläggspensionsavgifier 249004000

10. kostnader för sjukförsäkrings- och folkpensionsavgifter 318200000

Härutöver behöver anvisas för

11. lönekostnadspålägg 301300000

12. övrigt 2090000

Summa kr. 3 804 000 000

Rättelse: S. 147, sifferulföring 1. Står: 2641 500000 Rättal lill: 2611 500000 4. Slår: 100700000 Rättat lill: 130700000

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 148

11 Hemställan

Jag hemställer atl regeringen dels föreslår riksdagen all

1. anta del inom utbildningsdepartementet upprättade förslaget lill lag om ändring i skollagen (1962: 319) (bilaga 10.1 j,

2. godkänna de principer för intagning lill gymnasieskolan som jag har förordat (1)',

3. godkänna milt förslag om hur elevplalser skall bestämmas för undervisning enligl samordnade limplaner (2.1),

4. godkänna vad jag för budgelårel 1984/85 har förordat om ramar för elevplalser i gymnasieskolan (2.2),

5. bemyndiga regeringen all - i den mån arbetsmarknadsskäl sä påkallar - för budgetåret 1984/85 medge att totalramen för elevplatser i gymnasieskolan utökas (2.2).

6. bemyndiga regeringen all fastställa planeringsramar för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåren 1985/86 och 1986/87 i enlighet med vad jag har förordat (2.3 resp. 2.4),

7. godkänna att samtliga självstudielimmar i årskurs 2 av de tvååriga teoretiska linjerna och tvä av fem självsludielimmar i årskurs 3 av de tre- och fyraåriga linjerna tas bort ur timplanerna fr. o. m. läsåret 1984/85(3.1.1),

8. godkänna vad jag har förordat om tvåårig studiegång i ämnet svenska på tvåårig teknisk linje samt vissa andra tvååriga linjer och specialkurser (3.1.3).

9. .godkänna de övriga förändringar av timplanerna för de teoretiska

linjerna som framgår av bilaga 10.6,

10. godkänna atl halvklasser, B-form, av konsumiionslinjen fär inrättas på orter som redan läsåret 1983/84 har den linjen och på orter som tillämpar samordnade timplaner (3.1.4),

11. godkänna mitt förslag om införande av ell reguljärt syslem med ramtimplaner och friare resurstilldelning i årskurs 4 av fyraårig teknisk linje (3.2.1),

12. godkänna att maierialteknisk gren och VVS-teknisk gren införs såsom reguljära grenar i årskurs 4 av fyraårig teknisk linje fr.o.m. läsåret 1984/85(3.2.1),

13. godkänna mitt förslag om alt transporlteknisk gren i årskurs 2 av fordonsleknisk linje görs reguljär (3.2.1),

14. godkänna vad.jag har förordat om fortsatt försöksverksamhet med estetisk variant av social linje (3.2.2),

15. godkänna mitt förslag om försöksverksamhet med estetisk-praktiska linjer (3.2.3),

' Hänvisning görs till avsnill i föredragandens anförande.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 149

16. godkänna mitt förslag om försöksverksamhet med ämnet kulturkunskap (3.2.3),

17. godkänna mitt förslag om föriängning av försöksverksamheten med ramtimplaner med obligatoriska och valbara timtal (3.2.4),

18. godkänna mitt förslag om resurser för stödinsatser i svenska i årskurs 2 av de yrkesinriktade linjerna (4.1),

19. besluta att statsbidragen till inbyggd utbildning i gymnasieskolan inom områdena vårdyrken och husligt arbete skall upphöra för fiden fr. o. m. den Ijuli 1984 (5),

20. godkänna mitt förslag om införande av gymnasial lärlingsutbildning såsom reguljär utbildningsform (6),

21. godkänna mitt förslag om statsbidrag till gymnasial lärlingsutbildning (6),

22. godkänna de principer för statsbidrag till syo i gymnasieskolan som jag har förordat (7),

23. godkänna mitt förslag om teknikservice (9),

24. godkänna vad jag har förordat om förutsättningar för lärare med kommunalt reglerad anställning vid kommunal musikskola att tjänstgöra i s. k. karaktärsämne pä musiklinjen i gymnasieskolan (9.4),

25. bemyndiga regeringen att besluta föreskrifter rörande avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet i enlighet med vad jag förordat samt medge att regeringen överlåter ät förvaltningsmyndighet att meddela bestämmelser om sädana avgifter (9.8),

26. till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 3804000000 kr.,

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om

27. vårdinriktad kompletteringskurs (3.2.4),

28. titeln gymnasieingenjör (9.2),

29. avveckling av vissa specialkurser vid Textilinstitutet i Borås (9.3).

B 18.    Bidrag till fristående skolor på gymnasial nivå m. m.

F.n. utgår statsbidrag enligt särskilda förordningar till riksinternalsko-lorna. Bergsskolan i Filipstad, fyra s. k. privatskolor, enskild yrkesutbildning och två lanthushållsskolor med enskild huvudman.

Jag ämnar i den proposition om fristående skolor på gymnasial nivä, som jag avser föreslå regeringen att under våren 1984 förelägga riksdagen, bl. a. ta upp de förslag beträffande bidrag till vissa fristående skolor som framlagts av kommittén angående skolor med enskild huvudman i betänkandet (SOU 1983: 1) Fristående skolor för ej längre skolpliktiga elever. Jag anser

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 150

det lämpligt att i detta sammanhang även behandla skolöverstyrelsens förslag i anslagsframställningen för 1984/85 beträffande anslagen Bidrag till driften av riksinternatskolor, Bidrag till Bergsskolan i Filipstad, Bidrag till driften av vissa privatskolor och Bidrag fill driften av enskild yrkesutbildning. Därför bör för fristående skolor pä gymnasial nivä tas upp ett preliminärt beräknat belopp i statsbudgeten under ett gemensamt anslag. Som jag tidigare nämnt bör även bidrag till de två lanthushållsskolorna med enskild huvudman beräknas under detta anslag. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till fristående skolor på gymnasial nivå m.m. för budgetåret 1984/85 beräkna ett förslagsanslag av 70690000 kr.

B 19.    Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m.

1982/83 Utgift	2310212
1983/84 Anslag	2000000
1984/85 Förslag	1000000

Ur anslaget lämnas statsbidrag för lärlingsutbildning enligt Kungl. Majt:s bestämmelser den 28 maj 1959 om främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. (ändrade senast den 28 juni och den 23 augusti 1979). Bestämmelserna har upphävts fr.o.m. den I juli 1980 men gäller fortfarande i fråga om lärlingsutbildning som har inletts dessförinnan.

Dessutom lämnas ur anslaget ett bidrag om 44000 kr. till hantverksdistrikt och yrkesförbund för kostnader för granskning av utförda gesällprov. Bidraget utbetalas lill Sveriges Hantverks- och Industriorg.anisation--Familjeföretagen samt fördelas av denna organisation mellan hantverksdistrikten resp. berörda yrkesförbund eller deras organ.

Skolöverstyrelsen

1. För budgetåret 1984/85 beräknar skolöverstyrelsen (SÖ) ett medelsbehov av 2milj.kr. under anslaget, om anslaget ej avvecklas enligt SÖ:s förslag under p. 2.

2. Statsbidrag utgår för sådan lärlingsutbildning som har inletts före den 1 juli 1980. Utbildningstiden växlar mellan två och fyra är. Bidragsbestämmelserna innehåller inget slutdatum för rekvisition och utbetalning, vilket medför att bidragsgivningen kan komma att sträckas ut över obestämd tid.

F. n. finns ca 2000 oavslutade statsbidragsärenden avseende traditionell lärlingsutbildning. Ungefär hälften av dessa avser utbildningar om minst tre års längd som SÖ fattal beslut om under budgetåret 1979/80. Del totala utestående bidragsbeloppet för hela den återstående bidragsgivningen till

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 151

den traditionella lärlingsutbildningen uppgår, enligt SÖ:s beräkningar, till ca 4,5 milj. kr.

För att avsluta denna ärendegrupp har SÖ i skrivelse den 15 mars 1983 föreslagit ändring i bestämmelserna så att statsbidrag inle betalas ut efter ett visst datum. Detta förutsätter att SÖ ges rätt att göra förhandsutbetalningar av bidragen för den resterande delen av utbildningen resp. åtagandet gentemot lärlingsombuden.

Medel för kostnaderna för granskning av utförda gesällprov, vilka beräknas till oförändrat 44000 kr., bör enligt SÖ i fortsättningen utgå ur anslaget B 17. Bidrag till driften av gymnasieskolor.

Föredragandens överväganden

Under anslaget B 17. Bidrag till driften av gymnasieskolor harjag lagt fram mina överväganden och förslag rörande den nuvarande försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning. Denna form av lärlingsutbildning har ersatt den s. k. traditionella lärlingsutbildningen, till vilken statsbidrag övergångsvis utgår under detta anslag. I och med utgången av innevarande budgetår har fyra år förflutit sedan bestämmelserna för den traditionella lärlingsutbildningen upphävdes. Detta är en tillräckligt lång övergångstid för att de lärlingsutbildningar som har inletts före den 1 juli 1980 skall ha hunnit slutföras.

Jag föreslär mot denna bakgrund att regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som innebär att statsbidrag för lärlingsutbildning enligt Kungl. Majt:s bestämmelser den 28 maj 1959 om främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m.m. inte utbetalas efter den 30 juni 1985.

Som en följd av alt detta bidrag avvecklas bör inte heller bidrag för granskning av utförda gesällprov lämnas för senare budgelår än 1984/85 och inte heller fä utbetalas efter den 30 juni 1985.

Jag räknar med att avvecklingen av de båda bidragen kommer att medföra en minskad medelsålgång under avvecklingsäret och jag beräknar det totala medelsbehovet under anslaget till 1 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen all

1. godkänna mitt förslag om avveckling av statsbidraget fill tradiUo-
nell lärlingsutbildning,

2. godkänna mitt förslag om avveckling av bidraget för granskning av utförda gesällprov,

3. till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1000000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

152

B 20.    Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljniiigsansvar för ungdom under 18 år m. m.

1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

266000000 257425000

Ur anslaget utgår statsbidrag enligt förordningen (1983:583) om statsbidrag till uppföljningsinsatser för ungdomar under 18 år. Enligl förordningen fär kommuner statsbidrag för uppföljningsprogram och administration (allmänt bidrag). Till arbetsgivare som anställer ungdomar pä ungdomsplatser lämnas bidrag till ungdomsplats. Till kommunerna lämnas bidrag till utbildningsinslag under ungdomarnas perioder på ungdomsplats. Från anslaget bestrids också kostnader för bidrag till kommuner enligt förordningen (1983:584) om statsbidrag till utbildning av handledare för skolungdomar under praktik på arbetsplats. Ur anslaget ersätts även koslnader för bidrag till särskilda kommunala ungdomsåtgärder.

Anslag	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Skolöver-	Före-
		styrelsen	draganden
Uppföljningsprogram
m. m. (allmänt bidrag)	60000000	+ 42563 000	of.
Ungdomsplaiser	158400000	+ 112365000	of.
Utbildningsinslag	25000000	+  17 721000	+  1425000
Handledarulbildning	12 600000	of.	of.
Särskilda kommunala
ungdomsåtgärder	10000000	of.	-10000000
	266000000	+ 172649000	- 8575000

Skolöverstyrelsen

1. Skolöverstyrelsen (SÖ) erinrar om att riksdagen i maj 1983 beslöt atl de i budgetpropositionen 1982/83:100 beräknade 16000 platserna inte skulle betraktas som en ram, vilken begränsar utläggningen av ungdomsplatser, ulan som en beräkningsgrund.

Den brist på statistik som ännu råder får, enligt SÖ, till följd atl beräkningar av hur många ungdomar som budgelårel 1984/85 kommer alt vara i behov av åtgärder inom uppföljningsansvaret måste grundas pä ett antal antaganden. SÖ antar således att 85 % av 16-åringarna går direkt vidare till gymnasieskolan från grundskolans årskurs 9. Detta gäller både för läsåret 1983/84 och för 1984/85. Av återstående 15 % 16-äringar i årskullen antar SÖ alt 5 % fär arbete eller går till annan utbildning och all 10%, 11 460, av årskullen 16-åringar kommer att vara i behov av uppföljningsätgärder.

Gruppen 17-äringar består enligt SÖ dels av dem som kvarstår i uppföljningsansvaret sedan föregående år, dels av dem som avbryter studier i gymnasieskolan och dels av dem som efter avslutad högst tvåårig gymnasi-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 153

al utbildning ännu inte hunnit fylla 18 år. SÖ beräknar all dessa 17-äringars antal är 15 890, vilket utgör 13 % av åldersgruppen.

För budgetåret 1984/85 räknar SÖ med att antalet ungdomar som kan behöva uppföljningsätgärder ökar med 11 350 till sammanlagt 27350.

2. För uppföljningsprogram beräknar SÖ medel motsvarande 92563000 kr.

3. Utgångspunkt för beräkningarna av medlen för ungdomsplatser och utbildningsinslag har varit en sexmänadersperiod för varje individ. Eventuella förlängningar eller förnyade placeringar på ungdomsplats inom samma budgetår ingår inte i SÖ:s beräkningar. För budgetåret 1984/85 beräknar SÖ för ungdomsplatser 270765000 kr. och för utbildningsinslag 42721000 kr.

4. I avvaktan på erfarenheter av hur medlen till särskilda kommunala ungdomsåtgärder har använts och vilka behov som kommer att finnas föreslär SÖ oförändrat belopp för budgetåret 1984/85.

5. Även anslagsposten för handledarutbildning pä 12,6milj. kr. föresläs oförändrad i avvaktan på närmare erfarenheter.

6. SÖ framhåller att de lokalt arbetsmarknadsanknutna kurserna (LA-kurserna) utgör en viktig del i de tvååriga individuella planerna inom uppföljningsansvaret. De kan ses som komplement till och i vissa fall som ersättning för ungdomsplatser, varför SÖ menar att det antal platser som behövs för verksamheten bör få inrättas.

Föredragandens överväganden

Som en följd av riksdagsbesluten med anledning av förslag i budgetpropositionen 1983 infördes den 1 juli 1983 ett nytt system för kommunernas uppföljande verksamhet. 266milj.kr. anvisades som förslagsanslag för budgetåret 1983/84. Medlen beräknades med utgångspunkt i att ca 16000 16- och 17-åringar skulle behöva uppföljningsinsatser.

Såsom redovisades i prop. 1983/84:26 om särskilda sysselsättningsålgärder för budgetåret 1983/84 behövs ytterligare 150milj.kr. till kommunernas uppföljningsätgärder under budgetåret 1983/84, vilket innebär att ytterligare nästan 9000 ungdomar kan sysselsättas i uppföljningsåtgärder under innevarande budgetär. Sammanlagt har således för innevarande budgetär 416milj. kr. beräknats för insatser för ca 25000 16- och 17-äringar, vilket motsvarar ca 10% av åldersgruppen.

För nästa budgetär har skolöverstyrelsen (SÖ) uppskattat att inalles 27350 16- och 17-åringar, vilket utgör ca 12% av åldersgruppen, kommer att befinna sig i det kommunala uppföljningsansvaret.

Jag har tidigare i inledningen och vid min anmälan av anslaget B 17. Bidrag till driften av gymnasieskolor redovisal mina överväganden och ställningstaganden rörande bl.a. dimensionering av gymnasieskolan samt prioritering av sökande under 18 år vid intagning i gymnasieskolan. Be-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 154

träffande budgetåret 1984/85 harjag anfört att jag utgår från att intagningsnämnderna inom ramen för reglerna om fri kvot beaktar dessa ungdomars situation. Jag har också berört del starka sambandet mellan åtgärderna inom uppföljningsansvaret och gymnasieskolans dimensionering. Jag räknar sammanfattningsvis med alt färre ungdomar kommer att behöva uppföljningsåtgärder och att ett större antal ungdomar under 18 är tas in i gymnasieskolan 1984/85 än innevarande budgetår.

Jag räknar mot denna bakgrund med att 16000 ungdomar kommer att behöva uppföljningsinsatser i form av uppföljningsprogram och ungdomsplats med utbildningsinslag under sex månader budgetåret 1984/85. Detta antal bör betraktas som en beräkningsgrund som inte är maximerad utan är knuten till behovet. Om det trots allt visar sig att fler ungdomar behöver uppföljningsinsatser, måste regeringen få anvisa SÖ medel för bidrag som motsvarar det faktiska behovet.

För uppföljningsprogram m. m. beräknarjag 60 milj.kr.

För ungdomsplatser beräknarjag 158,4milj.kr. och för utbildningsinslag 26,5 milj. kr.

För handledarutbildning bör anvisas 12,6milj. kr.

Jag har inle beräknal medel för särskilda kommunala ungdomsåtgärder för nästa budgetär då syftet med delta bidrag var alt under innevarande budgetär stimulera igångsättningen av projekt som var inriktade mot arbetslös ungdom och ungdomar med särskilda behov. Regeringen bör föreslå riksdagen att besluta atl bidraget till särskilda kommunala ungdomsåtgärder skall upphöra för tiden fr. o. m. den 1 juli 1984.

Vad avser SÖ:s förslag om lokalt arbetsmarknadsanknutna specialkurser (LA-kurser) och sambandet med dimensioneringen av gymnasieskolans s.k. lilla ram harjag behandlat denna fråga i det föregående vid min anmälan av anslaget B 17. Bidrag till driften av gymnasieskolor. I delta sammanhang vill jag emellertid påpeka alt LA-kurserna har kommit atl spela en viktig roll i samband med uppföljningen. Det är min avsikt att föreslå regeringen alt uppdra åt SÖ att kartlägga och redovisa erfarenheterna av verksamheten med LA-kurser.

Budgetåret 1982/83 fördes verksamheten med ungdomsplatser över från arbetsmarknadsmyndigheternas ansvarsområde lill skolan. Därmed hade skolan fått överta det totala ansvaret för uppföljning av och åtgärder för ungdomar under 18 år, vilket också kom till uttryck i en skollagsändring. Mot denna bakgrund och med tanke pä att målet för uppföljningsverksamheten är att leda till antingen utbildning eller arbete förutsatte jag i 1983 års budgetproposition att de ungdomar, som efter grundskolan väljer atl söka arbete, även framdeles skulle få den hjälp och det slöd de behöver av arbetsmarknadsmyndigheterna. Det ankommer på SÖ och arbetsmarknadsstyrelsen atl i samarbete och efter samråd med kommunförbunden och parterna på arbetsmarknaden utarbeta riktlinjer för ansvars- och arbetsfördelningen mellan de tvä myndigheterna bl.a. med avseende på

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 155

skolans uppföljningsansvar och i samband med att ansvaret vid 18-årsgrän-sen övergår till arbetsmarknadsmyndigheterna.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att

1. besluta att bidraget till särskilda kommunala ungdomsåtgärder skall upphöra fr. o. m. den I juli 1984,

2. till Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 257425000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 156

Investeringsbidrag

B 21.    Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.

1982/83 Utgift	141005046
1983/84 Anslag	43 700000
1984/85 Förslag	1000

Ur anslaget ersätts kostnader för statsbidrag till byggnadsarbeten m. m. avseende lid före den 1 juli 1982.

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsens (SÖ) anslagsframställning innebär i huvudsak följande:

1. Anslaget bör för budgelåret 1984/85 föras upp med 1 000 kr.

2. SÖ föreslår att kommuner och landstingskommuner som har fåll
statsbidrag till skollokaler, lärarbostäder och elevhem och som säljer sä
dana lokaler eller upphör alt använda dem för avsett ändamål skall gene
rellt befrias frän skyldighet atl betala tillbaka bidrag. Enligt gällande be
stämmelser avgör i sådana fall SÖ i vad mån statsbidraget skall återbetalas.
När en skollokal, en lärarbostad eller ett elevhem inte längre används för
sitt ändamål pä grund av minskad skolorganisation medger SÖ enligt
praxis generell befrielse från älerbetalningsskyldighet. Avskrivningstiden
är numera 30år. De sista skolbyggnadsbidragen beviljades under budgel
året 1981/82. Återbetalningsärenden blir således aktuella fram lill år 2012.
Enligl SÖ:s bedömning blir de sammantagna handläggningskostnaderna
för framtida äterbetalningsärenden oproportionerligt stora.

Föredragandens överväganden

Beslut har fattats att avveckla statsbidraget till investeringar i skolbyggnader (prop. 1979/80:90 bil. 3, FiU 25, rskr287). I 1983 ärs budgetproposifion (prop. 1982/83: 100 bil. 10 s.361) beräknade jag därför atl det vid utgången av budgetåret 1983/84 inte längre skulle föreligga något medelsbehov under anslaget.

Pä grund av förseningar i byggverksamheten förordar jag alt 1000 kr. förs upp pä anslaget för budgetåret 1984/85 (1).

Jag kan av stalsfinansiella skäl inte tillstyrka skolöverstyrelsens (SÖ) förslag att kommuner och landstingskommuner, som har fäll statsbidrag till kostnader för investeringar i skollokaler, lärarbostäder och elevhem

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 157

skall befrias från ålerbetalningsskyldighet om lokalerna säljs eller inte längre används för avsett ändamål (2). Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 22.    Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m.

1982/83 Utgift 223080966

1983/84 Anslag 144000000

1984/85 Förslag 165100000

Ur anslaget utgår statsbidrag lill undervisningsmateriel för karaktärsämnena på studievägar inom del lekniskt-induslriella och det lekniskt-natur-velenskapliga området i gymnasieskolan. Bestämmelser om bidrag finns i förordningen (1982: 589) om statsbidrag till förnyelse av undervisningsmateriel i gymnasieskolan (omtryckt 1983:609) och förordningen (1982:591) om särskilt statsbidrag lill första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel i gymnasieskolan (ändrad 1983:610). Särskilda föreskrifter gäller i fråga om statsbidrag lill koslnader för utrustning för dator- och mikrodalorleknik och viss utrustning för fyraårig teknisk linje.

Efter beslut av regeringen i varje enskilt fall kan ur anslaget också anvisas medel för särskilt verksamhetsstöd för vissa lågfrekventa utbildningar i gymnasieskolan.

Vidare utgår ur anslaget statsbidrag enligl förordningen (1982:462) om statsbidrag lill hörselieknisk utrustning i grundskolan och gymnasieskolan.

Från anslaget bekostas dessutom bl.a. statsbidrag till anskaffande av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel vid enskilda yrkesskolor enligt förordningen (1971: 342) om enskilda yrkesskolor (ändrad senast 1982:757) samt statsbidrag enligt förordningen (SÖ-FS 1980:213) om statsbidrag till koslnader för maskiner m. m. vid vissa lanlhushällssko-lor.

Skolöverstyrelsen

1. Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår all ett nytt statsbidrag för anskaffning och förnyelse av undervisningsmateriel införs inom gymnasieskolan.

Del nya bidragssystemet föresläs inrymma flertalet nu existerande investeringsbidrag inom gymnasieskolan vilka sammanförs lill ett gemensamt system med uppdelning pä siarlbidrag, kompleiieringsbidrag och förnyelsebidrag.

Bidragsberäkningen föreslås bli schabloniserad och utbelalningsruii-nerna förenklas.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 158

Startbidrag skall utgå i samband med att en studieväg nyinrättas i kommunen eller i samband med att kommunens gymnasieskolorganisation utökas pä nu redan inrättad studieväg.

Kompletteringsbidrag skall utgå till inköp av kompletterande undervisningsmateriel och annan utrustning i samband med av staten initierade förändringar i undervisningen enligt särskilda föreskrifter.

Förnyelsebidrag är ett årligt bidrag till förnyelse av undervisningsmateriel enligt befintlig konstruktion.

För start- och kompletteringsbidrag beräknar SÖ ett medelsbehov av ca 183 milj. kr. och för förnyelsebidrag 72 milj. kr.

2. SÖ beräknar inom ramen för det nya systemet en förstärkning av statsbidraget till nyanskaffning för dator- och mikrodatorteknik i gymnasieskolan med 5 milj. kr.

3. För särskilt verksamhetsstöd för vissa lågfrekventa utbildningar i gymnasieskolan beräknar SÖ ett medelsbehov om 2,5 milj. kr.

4. Det totala medelsbehovet under anslaget beräknar SÖ till 258245000 kr.

Föredragandens överväganden

Formerna för statens medverkan vid finansieringen av investeringar i undervisningsmateriel för gymnasieskolan har förändrats på flera väsentliga punkter de senaste budgetåren.

Sedan den 1 juli 1982 utgår bidrag till inköp eller förhyrning av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel enbart för utbildningar inom de tekniskt-industriella och tekniski-naturvetenskapliga områdena i gymnasieskolan. Bidragsgivningen har dock utökats inom dessa områden bl. a. genom att ett förnyelsebidrag till kostnader för föråldrad och försliten utrustning har tillkommit. Riksdagen har beslutat att länsskolnämnderna fr.o.m. den 1 juli 1983 skall fatta beslut om förnyelsebidragel och om huvuddelen av bidragen till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel.

Riksdagen har därutöver under de senaste åren fatlat beslut om särskilda stimulansbidrag för varje nytillkommen elevplats på de investeringskrävande utbildningarna inom industri- och hantverksomrädet. Riksdagen har vidare bemyndigat regeringen all besluta om särskilt verksamhetsstöd för vissa lågfrekventa utbildningar.

Jag vill inledningsvis ge lill känna min allmänna syn på investeringsanslaget till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan som jag anser fått större betydelse och en mer strategisk roll genom den snabba tekniska utvecklingstakten i samhället. Denna betydelse har visat sig under de senaste åren, när staten bl. a. genom att öka bidragsgivningen till undervisningsmateriel har kunnat bidra lill en kraftig utbyggnad av den yrkesinriktade utbildningen såväl på linjer som i högre specialkurser.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 159

Svenskt näringsliv präglas av produktion, som kräver högt teknologiskt kunnande och väl utbildad arbetskraft. I framtiden torde detta komma att gälla i än högre grad. Utbildningsväsendet, och inte minst gymnasieskolan, måste i detta avseende följa med samhällsutvecklingen. Genomgående gäller för utbildningar inom de högteknologiska områdena att de fordrar betydande investeringar i undervisningsmateriel. Särskilt gäller detta datorutrustning samt mikroelektronisk utrustning. Exempelvis genomgår den fyraåriga tekniska linjen med stafligt stöd en betydande upprustning i fråga om materielkomplettering inom elektronikområdet. Elfackets centrala yrkesnämnd har i en skrivelse till regeringen den 21 september 1983 påtalat vissa brister i nuvarande statsbidragshantering och betonat vikten av att systemet förändras så att bl.a. införandel av ny teknik i de el-tekniska utbildningarna påskyndas.

Utrustningsanslagets strategiska betydelse för en effektivisering och modernisering av den gymnasiala utbildningen måste nu lyftas fram.

Jag presenterar i det följande förslag till ett nytt och mera samordnat system för bidragsgivningen att tillämpas fr.o.m. den Ijuli 1984. Nuvarande system för statsbidrag till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel bör samtidigt avskaffas.

I likhet med vad SÖ föreslagit bör inom det nya bidragssystemet inrymmas flertalet nu existerande investeringsbidrag inom gymnasieskolan. Dessa förs samman till ett enhetligare system uppdelat i startbidrag, kompletteringsbidrag och förnyelsebidrag. För de tvä förstnämnda anslagspunkterna ställs maximerade belopp till den stafliga skoladministrationens disposition.

Fr.o.m. den 1 juli 1984 bör sålunda statsbidrag vid nyetablering och utökad organisation lämnas i form av startbidrag fill ett i förhällande till nuläget begränsat antal studievägar. Statsbidrag bör utgå även i form av ett schabloniserat kompletteringsbidrag i de fall förändringar i tim- och kursplaner för en bidragsberättigad studieväg fär konsekvenser i form av behov av ny utrustning, detta för att garantera att utbildningarnas kvalitet i fråga om anpassning till ny teknik inte går förlorad.

Nuvarande system för förnyelsebidrag förutsätts däremot inom det nya systemets ram ha kvar oförändrad konstruktion.

Del nya bidragssystemet skall förstärka möjligheterna för riksdag och regering att inrikta utbyggnaden av den gymnasiala utbildningen mot prioriterade områden.

Genom den nya bidragskonstruktionen riktas intresset mot behovet av att modernisera många utbildningar med hänsyn fill teknisk utveckling, vilket medför att det föreslagna kompletteringsbidraget får en central roll.

Det nya systemet bör bättre än det nuvarande vara anpassat till alt besluten om gymnasieskolans årliga organisation numera i stor utsträckning fattas regionalt genom att bidragsgivningen direkt samordnas med besluten om den årliga organisationen. Samordningen av organisationsbesluten och beslut om bidrag lill utrustningsanskaffning bör kunna leda till att huvudmännen lättare kan starta den utbildning som blir beslutad.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 160

Staten bör följa upp bidragsgivningen genom länsskolnämnderna. Dessa skall följa den kommunala anskaffningen av den utrustning som föreskrivits och att de ätgärder i övrigt vidtagits som innefattas i bidragsgivningen.

Genom det nya bidragssystemet kan således statens kostnadskontroll bli bättre, anslagsberäkningen säkrare och de nuvarande anslagsöverskridan-dena undvikas. SÖ bör årligen pä grundval av besluten om preliminär organisation för gymnasieskolan inhämta uppgifter hos länsskolnämnderna om beräknad medelsålgång och presentera denna i sin anslagsframställning. Viss osäkerhet kommer dock alltid att kvarstå genom alt de årliga förändringarna i gymnasieskolorganisationen är svåra att i detalj förutse.

Det bör ankomma på regeringen, eller myndighet som regeringen bestämmer, att utforma den tekniska konstruktionen och utfärda de närmare bestämmelser som erfordras för ett sådant samordnat bidrag till undervisningsmateriel i gymnasieskolan.

De av SÖ fastställda utrustningslistorna för olika studievägar har såväl pedagogiska som stalsbidragstekniska funktioner. Förutom syftet alt garantera viss kvalitet i undervisningen utgör listorna även bidragsunderlag för statsbidraget till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel, som lämnas med 50, 75 eller 100% beroende pä studieväg. Någon prisuppräkning har inte skett under de senaste åren. Många ulruslningslis-tor upptar fortfarande utrustningar till 1970-talspriser. SÖ har sedan år 1980 befogenhet att efter samråd med Svenska kommunförbundet fastställa och revidera utrustningslistor och i samband härmed räkna upp priset. SÖ har dock enligt vad jag erfarit hittills endast i undantagsfall räknat upp priserna i fråga om utrustningslistor som inte samtidigt reviderats i större grad.

Jag finner det orealistiskt att inle ta hänsyn lill behovet av viss uppräkning av bidragsunderlagen i samband med en omläggning av bidragssystemet. Jag räknar dock som jag tidigare redovisat med en viss minskning av antalet bidragsberättigade studievägar.

Riksdagen har under de senaste åren i olika omgångar beslutat om stimulansbidrag till kommunerna för nytillkommande elevplatser på investeringskrävande utbildningar inom industri och hantverk. Som jag tidigare redovisat under anslaget B 17. Bidrag till driften av gymnasieskolor bör stimulansbidrag i nuvarande form i princip inte lämnas i fortsättningen. Jag har för budgetåret 1984/85 i stället beräknat alt 15520000kr. av dessa medel får ingå i det föreslagna nya samordnade bidraget till undervisningsmateriel i gymnasieskolan.

Jag beräknar ell medelsbehov för siarlbidrag och kompleiieringsbidrag om 81 milj.kr. (1).

Jag övergår nu till frågan om förnyelse av undervisningsmateriel i gymnasieskolan.

Fr.o.m. budgetåret 1983/84 utgär ett differentierat bidrag till förnyelse av undervisningsmateriel.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 161

Jag anser att användningen av bidraget liksom hittills bör kunna avgöras lokalt. Bidragsgivningen har hittills endast inkluderat studievägar inom det tekniskt-industriella området och del tekniski-naturvetenskapliga området. Från budgetåret 1984/85 bör den även omfatta studievägar inom det ekonomiskt-merkantila området.

Medel för statsbidrag till förnyelse av undervisningsmateriel i gymnasieskolan beräknarjag oförändrat till 72 milj. kr. budgetåret 1984/85 (1).

Med utgångspunkt i det teknikupphandlingsprojekt för datorn i skolan (TUDIS) som styrelsen för teknisk utveckling (STU) bedrivit på regeringens uppdrag har under budgetåren 1981/82, 1982/83 och 1983/84 anvisats särskilda medel för statsbidrag lill nyanskaffning av utrustning för dator-och mikrodalorteknik i gymnasieskolan. Totalt har 12 milj. kr. anslagils för detta ändamål. STU har fördelat medlen.

Jag har i del föregående, översiktligt redovisat bakgrunden till mina förslag om dataundervisning i gymnasieskolan.

Jag har mot denna bakgrund beräknat medel för budgetåret 1984/85 i syfte att stimulera datautbildningen i gymnasieskolan. Vidare harjag beräknat medel för statsbidrag till komplettering av utrustning för fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan främsl vad gäller elektronikomrädet inom maskinteknisk gren. Enligt min mening bör i likhet med innevarande budgetär särskilda bestämmelser utfärdas beträffande statsbidrag för dessa ändamål, för vilka jag beräknar ett totalt medelsbehov om 9,6milj.kr. budgetåret 1984/85. Del bör ankomma pä regeringen atl utforma dessa bestämmelser. Jag har i denna fråga samrått med chefen för industridepartementet (2).

Jag har under detta anslag inte beräknal medel för undervisningsmateriel till enskilda yrkesskolor och lanthushällsskolor. Jag avser alt återkomma i denna fråga under våren 1984 i samband med min anmälan av särskild proposition om fristående skolor pä gymnasial nivä.

Riksdagen har med anledning av förslag i prop. 1982/83:174 om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m. m. beslutat att landstingskommunerna den Ijuli 1984 skall ta över ansvaret för tillhandahållande av tekniska hjälpmedel för handikappade elever i bl. a. grundskolan och gymnasieskolan (SfU 26, rskr367). Med anledning härav förordar jag atl del bidrag som f. n. utgår till hörselteknisk utrustning i grundskolan och gymnasieskolan, upphör för tiden fr.o.m. den Ijuli 1984. I denna fråga har jag samrått med statsrådet Göransson.

För budgetåret 1984/85 beräknarjag 2,5 milj. kr. för särskilt verksamhetsstöd för vissa lågfrekventa utbildningar i gymnasieskolan. I likhet med vad som gäller för innevarande budgetär bör del ankomma pä regeringen att fä besluta om särskilt verksamhetsstöd (3).

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1. godkänna mitt förslag om statsbidrag till slartbidrag och kompletteringsbidrag för undervisningsmateriel i gymnasieskolan, 11    Riksdagen 1983/84. 1 samt. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 162

2. godkänna vad jag har förordat om statsbidrag till förnyelse av undervisningsmateriel i gymnasieskolan,

3. godkänna vad jag har förordat om statsbidrag till datoranskaffning för gymnasieskolan,

4. godkänna vad jag förordat om statsbidraget till kommuner och landstingskommuner för hörselteknisk utrustning i grundskolan och gymnasieskolan,

5. lill Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m. budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag om 165 100000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 163

C.    VUXENUTBILDNING

C I. Sveriges Utbildningsradio aktiebolag

1982/83 Utgift 122497400 Reservation 34492300

1983/84 Anslag 121 300000

1984/85 Förslag 120281000

Frän anslaget bekostas utgifter för den verksamhet med produktion och sändning av utbildningsprogram m. m. för radio och television som sedan den 1 januari 1978 handhas av Sveriges Utbildningsradio aktiebolag (UR).

Riktlinjerna för UR:s verksamhet fastställdes av riksdagen i samband med att företaget bildades (prop. 1975/76:110, UbU 1976/77:8, rskr 1976/77:46) och innebär bl. a. att UR härtill uppgift att producera ljud-och bildprogram för i första hand elersändning. Programmen bör i första hand inriktas mot områden och grupper som lider brist på läromedel. Förskolan och vuxenutbildningen bör därvid prioriteras.

Sveriges Radio AB (SR) har till regeringen inlämnat anslagsframställning för koncernens samlade verksamhet. Denna framställning redovisas under avsnittet Massmedier m. m. Den del av anslagsframställningen som berör UR redovisas i del följande.

Sveriges Radio

SR anför all de hittills gjorda besparingarna vid UR har lett till neddragning av verksamheten. Således har programutbudet för gymnasieskolan begränsats lill att omfatta främmande språk och teaterproduktionen för skol-TV har upphört. Även andra ätgärder som innebär försämring av programverksamheten har måst vidtas.

SR förordar all UR får ett anslag för driftverksamheten med 91,1 milj. kr., en ökniiig med 1,8 milj. kr. Del innebär all UR skulle kunna återställa nedlagda verksamheter inom gymnasieskolverksamheten (0,8 milj. kr.), utveckla distansundervisningen på högskoleområdet (0,5 milj. kr.), utöka hemspråksundervisningen och säkerställa ell texl-TV-uibud (0,3 milj. kr.) saml utveckla den regionala verksamheten (0,2 milj. kr.).

Rationaliseringskravet om 2% innebär all driflmedlen minskas med 1,8 milj. kr.

För investeringar begär SR ett anslag om 3 milj. kr.

Televerket beräknar kostnaderna för distribution av programmen lill 22,4 milj. kr. i 1984/85 års kostnadsnivå.

Rättelse: S. 164. rad 10 i stycket som böqar med För UR Står: 7 milj. Rattat till: 8 milj.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

164

	Programverksamhet 1. Besparing Investeringar Distribution Kompensation för prisutveckling	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
			SR Televerket	Föredraganden
1. la 2. 3. 4.		86100000' 2000000 20200000 13000000 121300000	+6814000= -1858000 + 1000000 +2 200000 of. +8156000	+ 3 173000 (-1822000) of. +  808000 -5000000 -1019000

' Genomsnittligt prisläge budgetåret 1981/82.    ,

- Varav 5014000 kr. avser priskompensalion för budgelåret 1982/83 och 1800000

kr. nya ändamål.

Föredragandens överväganden

I prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. har regeringen lagt fram förslag rörande utgiftsbegränsningar inom Sveriges Radio-koncernens (SR) verksamhetsområde.

Förslaget berör inte medelstilldelningen till verksamheten inom UR under budgetåret 1984/85 på annat sätt än alt återstående del (24,2 milj. kr.) avengånganvisningenom35 milj. kr. för utrustning av nya lokaler för bl. a. radio- och TV-produktion föreslås bli innehållen. Några ytteriigare investeringar för UR:s egen produktion bör således inte göras med stöd av den för budgetåret 1982/83 beviljade engångsanvisningen. Riksdagen har (KrU 1983/84:8, rskr 1983/84:90) beslutat i enlighet med proposifionen i denna del.

För UR, liksom för övriga företag inom SR-koncernen, beräknas kompensation för kostnadsutvecklingen enligt en kombinerad pris- och löneindex. Kostnadsökningar till följd av 1982 års devalvering skall därefter fränräknas denna kompensation. Under budgetåret 1982/83 uppgår kompensationen för prisutvecklingen fill 3 173000 kr. Detta belopp bör tillföras anslagsposten programverksamhet, som i budgeten för nästa budgetär bör beräknas i 1983/84 ärs prisläge. UR bör fä kompensation för prisutvecklingen under budgetåren 1983/84 och 1984/85 frän anslagsposten 4 Kompensation för kostnadsökningar. Med hänsyn lill den ingående reservationen beräknarjag denna anslagspost lill 8 milj. kr. för budgetåret 1984/85. 1 prop. 1983/84:40 har regeringen föreslagit att den kompensation till SR som är knuten till prisutvecklingen skall begränsas. Priskompensationen bör utgå enligt den faktiska kostnadsökningen, dock högst lill 4%. Därefter skall ingen ytterligare kompensation för eventuella prisstegringar utgå under resten av kalenderåret. Jag föreslår att motsvarande regler skall gälla för UR under kalenderåret 1984 vid beräkning av den kompensation som är knuten till prisutvecklingen.

SR framför flera förslag till reformer inom UR:s verksamhetsområde. Jag är emellertid inte beredd att biträda något av dessa förslag.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

165

Vid mina beräkningar för budgetåret 1984/85 harjag utgått frän att UR genom rationaliseringar skall åstadkomma en besparing motsvarande 2% av medlen till programverksanihet eller I 822000 kr.

För distributionen räknar jag i likhet med SR enbart med prisomräkning av de medel som utgår för nuvarande sändningsvolym. För löpande investeringar beräknarjag emellertid ett oförändrat belopp om 2 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att beräkna kompensation för kostnadsök
ningar på det sätt som jag har förordat,

2. till Sveriges Radio AB för verksamheten vid Sveriges Utbild
ningsradio AB för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsan
slag av 120281000 kr.

C 2. Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

12492427 12325000 13052000

Som ett komplement till den kommunala vuxenutbildningen (komvux) finns riksrekryterande statliga skolor för vuxna (SSV) i Norrköping och Härnösand. Vid dessa ges utbildning enligt läroplanen för kommunal vuxenutbildning (Lvux 82). Pä försök bedrivs sedan vårterminen 1977 viss yrkesinriktad utbildning.

Bestämmelser om den statliga riksrekryterande vuxenutbildningen har meddelats i förordningen (1971:424) om kommunal och stafiig vuxenutbildning (omtryckt 1983:511). I enlighet med beslut av 1967 års riksdag (prop. 1967:85, SU 1967:117, rskr 1967:277) anordnas vid skolan i Norrköping även enbart brevundervisning.

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85   .
		Skolöverstyrelsen	Föredraganden
Personal
Lärarpersonal Övrig personal	39,5 23,5	of. of.	of. of
	63,0	of.	of.
Anslag
Förvaltningskostnader Lokalkostnader Organisatoriska stödåtgärder m. m. för handikappade elever Utveckling av verksamheten vid de statliga skolorna för vuxna	11854700 450000 20300	+ 595 300 + 50000 +    9700 + 63000	+600 100 + 50000 +  13 700 + 63 000
Avrundat	12325000	+718000	+726800 +727000

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 166

Skolöverstyrelsen

1. Pris- och löneomräkning 655 000 kr.

2. Skolöverstyrelsen (SÖ) beräknar budgetaret 1983/84 antalet elever
och kursdeltagare i den varvade undervisningen till ca 6900 resp. ca
21500.

1 den rena brevundervisningen vid skolan i Norrköping har antalet deltagare minskat. Denna minskning beräknas fortsätta och antalet elever budgetåret 1983/84 uppgå till ca 13000 motsvarande ca 20000 kursdeltagare, där varje elev beräknas läsa i genomsnitt 1,5 kurs.

3. SÖ föreslår uppräkning av medlen för tekniska stödåtgärder för handikappade deltagare med 9700 kr. pä grund av den ökade satsningen pä kurser för dessa grupper.

4. Den besparing som enligt budgetdirektiven skulle redovisas pä detta anslag (- 260000 kr.) måste heh fä belasta anslaget C 3. Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m.

5. Det nya systemet för resurser till lokal skolutveckling omfattar inte statlig vuxenutbildning. Under detta anslag bör därför enligt SÖ:s mening beräknas medel för lokal skolutveckling med 63000 kr. för att tillgodose skolornas behov av eget utvecklingsarbete och personalutbildning. Bidraget bör beräknas på samma procentuella andel av lärarlönebidraget som för kommunal vuxenutbildning, dvs. 1,6%.

SÖ hemställer

att till Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader anvisas ett förslagsanslag av 13 043 000 kr.

Föredragandens överväganden

Vid min beräkning av anslaget har jag räknat med en något högre prisomräkning än vad skolöverstyrelsen (SÖ) har gjort. Jag har vidare utgått från huvudförslaget. Besparingen bör dock inte belasta detta anslag utan anslaget C 3. Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m. m.

Vid min medelsberäkning harjag även för budgetåret 1984/85 utgått från oförändrad organisation i förhällande till budgetåret 1980/81 vad gäller den varvade undervisningen.

Som jag närmare kommer att beröra under anslaget C 4. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna tar landstingskommunerna fr.o.m. den 1 juli 1984 över ansvaret för att tekniska hjälpmedel tillhandahålls handikappade elever. Därför skall medel för detta ändamål för handikappade elever i statens skolor för vuxna inte längre anvisas på detta anslag.

Jag föreslär en uppräkning av medel till organisatoriska stödåtgärder m. m. för handikappade elever med 13700 kr., varav 12500 kr. finansieras genom överföring frän anslaget C3. Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m. m.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 167

I överensstämmelse med SÖ:s förslag harjag beräknat medel för utveckling av verksamheten vid de statliga skolorna för vuxna enligt de närmare bestämmelser som regeringen utfärdar. Jag beräknar behovet av medel till 63000 kr., vilket finansieras genom överföring från anslaget C3. Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m. m. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 13052000 kr.

C 3. Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m. m.

1982/83 Utgift	5172631
1983/84 Anslag	5069000
1984/85 Förslag	4896000

Reservation 471672

Ur anslaget betalas material för självstudier och kostnader i samband med granskning av kursdeltagarnas svarslösningar samt böcker och utrustningskomplettering m.m. vid de statliga vuxenskolorna och vid viss förlängd undervisning i gymnasieämnen utanför gymnasieskolan enligt bestämmelserna i ämbetsskrivelse till skolöverstyrelsen den 30 juni 1972.

Anslaget tillgodoförs inkomster från avgifter enligt förordningen den 24 juni 1982 om avgifter för undervisningsmaterial i statlig vuxenutbildning (ändrad den 19 maj 1983).

Skolöverstyrelsen

Statens skolor för vuxna fär fr. o. m. budgetåret 1982/83 ta ut en avgift av eleverna för undervisnings- resp. studiematerial i både varvad undervisning och brevundervisning. Erfarenhet från detta saknas, varför skolöverstyrelsen (SÖ) för budgetåret 1984/85 endast föreslår prisomräkning.

Enligt SÖ:s förslag beräknas besparingsalternativen för Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader resp. Undervisningsmaterial m.m. till 260000 + 143200 = 403200 kr.

SÖ hemställer

att till Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m. m. anvisas ett reservafionsanslag om 5070600 kr.

Föredragandens överväganden

Genom riksdagens beslut (prop. 1981/82:100, UbU 1981/82:21, rskr 1981/82:257) får skolorna fr. o. m. den I juli 1982 ta ut en avgift av eleverna för undervisningsmaterial som dessa genom skolans försorg skaffar för

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 168

eget bruk. Inkomsten av avgifterna beräknas under innevarande budgetår uppgå till ca 1,5 milj. kr., vilket belopp utgör drygt 31 %av anslaget. Detta innebär i sin tur att eleverna själva svarar för nära en fjärdedel av de totala kostnaderna för undervisningsmaterial m.m.

Jag föreslår att anslaget för budgetåret 1984/85 prisomräknas med 303 400 kr. Jag har vidare utgått från huvudförslaget och räknar dessutom med alt en besparing enligt huvudförslaget för anslaget Slatliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader, skall tas ut under detta anslag. Sammantaget innebär detta en besparing av 400500 kr. Denna besparing bör göras genom att elevernas avgifter för undervisningsmaterial m. m. höjs.

Mitt förslag innebär atl elevavgifterna kommer att öka till drygt en tredjedel av de totala kostnaderna för undervisningsmaterial m. m.

Som jag har anfört under anslaget C 2. Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader bör de där redovisade kostnaderna om 12500 kr. till organisatoriska stödåtgärder m. m. för handikappade elever och 63000 kr. till utveckling av verksamheten vid de statliga skolorna för vuxna finansieras genom överföring från förevarande anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 4896000 kr.

C 4. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna'

1982/83 Utgift 730612675

1983/84 Anslag 722149000

1984/85 Förslag        744600000 ' Anslagets tidigare namn Bidrag lill kommunal vuxenutbildning m. m.

Kommunal vuxenutbildning (komvux) består av fristående kurser (grundskolkurser och gymnasieskolkurser) som motsvarar utbildningen pä grundskolans högstadium (i ämnet engelska grundskolans samtliga stadier) och utbildningen i gymnasieskolan. Dessutom finns särskild yrkesinriktad utbildning, som saknar motsvarighet i gymnasieskolan. Dessa kurser räknas som gymnasieskolkurser inom komvux.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1980/81:203, UbU 1981/82:1, rskr 1981/82:46 och prop. 1982/83:2, UbU 1982/83:2, rskr 1982/83:61) gäller fr. o. m läsåret 1982/83 en särskild läroplan för komvux (Lvux 82).

Statsbidrag lill komvux utgår enligt förordningen (1971:424) om kommunal och statlig vuxenutbildning (omtryckt 1983:511).

Enligt förordningen (1981:449) om minskning av vissa statsbidrag till kommunal utbildning (ändrad senast 1983:417) skall bl.a. nämnda statsbidrag fill komvux minskas med 2% av det belopp som annars skulle ha utgetts. 1 fråga om landstingskommunal vårdutbildning görs en minskning med 20 %.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

169

Från anslaget bestrids enligt riksdagens beslut (prop. 1976/77:100 bil. 12, UbU 1976/77: 19, rskr 1976/77: 176) också kostnaderna för grundutbildning för vuxna (grundvux). Utbildningen är avsedd för vuxna som saknar grundläggande kunskaper i läsning, skrivning eller matematik. Varje kommun skall sörja för att grundvux anordnas i kommunen för den som behöver den.

Bestämmelser om statsbidrag finns i förordningen (1977:537) om grundutbildning för vuxna (ändrad senast 1983:287).

Vidare bestrids frän anslaget kostnader för bidrag 3 och 4 enligt förordningen (1982:608) om statsbidrag till lokal skolutveckling m. m. (omtryckt 1983:416, ändrad 1983:686).

Ur anslaget utgår också statsbidrag för särskilda behov inom komvux och grundvux enligt en särskild förordning (SÖ-FS 1981:149).

Riksdagen beslutar vilket antal undervisningstimmar som får disponeras för komvux och grundvux i riket.

Skolöverstyrelsen

Antalet kursdeltagare (kd) och undervisningstimmar (utr) i k o m m u n a I vuxenutbildning (komvux) framgår av följande sammanställning.

		Grund-	Gymnasieskolkurser		Summa
		skolkurser
			Allmänna	Yrkes-
			ämnen	inriktade ämnen
1981/82	Kd	91900	161 100	65000'	318000'
	Ulr	868226	1 115401	771717'	2755 344'
1982/83	Kd	87697	157 756	66173	311626'
	Ulr	869914	984678	757 505	2612097'
Beräkn.	Kd	100000	145000	70000	315000
1983/84	Ulr	920000	965000	771000'	2656000'
Beräkn.	Kd	lOOOOO	140000	75000	315000
1984/85	Ulr	920000			2 590000
' Härtill kommer i yrkesinriktade kurser för arbetslösa:
	Kursdeltagare		Undervisningslimmar
1981/82	7700		73 400
1982/83	9700		84 500

' Härtill kommer 4 400 undervisningslimmar som tilldelals kommuner i Norrbottens län.

SÖ räknar med att antalet kommuner med rätt att anordna komvux skall uppgå lill oförändrat 281 och antalet särskilda skolenheter öka frän 95 (maj 1983) till 105 under budgelårel 1984/85.

SÖ fördelade inför budgetåret 1982/83 10% av det totala antalet undervisningstimmar i riket enligt de riktlinjer som statsmakterna fastställt. I första hand prioriterades grundskolkurser (etapp 1). SÖ räknar med att rekrytering lill grundskolkurser (etapp I) visserligen kommer att påverkas

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 170

dels av tidigare deltagande i grundvux, dels av den ökade satsningen på studier pä grundskolnivä (etapp 1) för intagna pä kriminalvårdens öppna och slutna anstalter och inom frivärden. Den totala efterfrågan pä grundskolkurser kan dock trots detta antas vara oförändrad eller något vikande.

I avvaktan på resultatet av införandet av etappsystemet på gymnasienivå och mot bakgrund av SÖ:s förslag i det följande om delvis förändrade resursramar avstår SÖ från att nu föra fram krav på en utökning av antalet undervisningstimmar för teoretiska gymnasieskolkurser.

En ökad satsning på yrkesinriktade kurser är av flera skäl önskvärd. För många arbetslösa erbjuder komvux meningsfull utbildning för att stärka deras position på arbetsmarknaden. Efterfrågan på yrkesinriktade och arbetsmarknadsanpassade kurser har ökat genom rekryteringsinsater från både arbetsgivare och fackliga organisationer. Under förutsättning särskilda kurser för arbetslösa får anordnas och med hänsyn till sitt förslag i det följande om delvis nya resursramar avstår SÖ emellertid från atl nu föra fram krav på en utökning av antalet limmar för yrkesinriktade gymnasieskolkurser.

Möjligheterna att samordna resurserna för komvux över kommungränserna bör prövas särskilt i fråga om avslutande etapper och yrkesinriktade kurser. Där samverkan mellan kornmuner inte kan få effekt på grund av stora avstånd bör enligt SÖ:s uppfattning andra vägar prövas, t.ex. alt inom en kommun anordna en kurs, inom ramen för högsta antalet timmar, pä mer än en ort. Varje deltagare fär därigenom färre lärarledda lektioner än normalt, vilket dock delvis kan kompenseras genom viss studiehandledning. Ett annat sätt kan vara att anordna en kurs i ett ämne där deltagarna läser olika etapper men endast konstituerar en kurs. Ämnets första etapp i kursen bör då vara resursgrundande. Ännu en metod är att samläsa närliggande ämnen på samma etapp, varvid det största ämnet bör vara resursgrundande.

SÖ föreslår att grundvux tillförs 66000 undervisningslimmar. Vidare föreslår SÖ att undervisningstimmar till kurser i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap, samtliga etapp 2, tillsammans med timmar för grundskolkurser (etapp 1) förs till en gemensam ram. SÖ räknar därvid med oförändrade kostnader.

SÖ anser att en extra skolledarresurs för stöd ät vissa kommiuner, där komvux fortfarande är under uppbyggnad, motsvarande 174 veckotimmar bör beräknas även för budgetåret 1984/85. Enligt SÖ:s mening bör också en mindre extra skolledarresurs, motsvarande 22 veckolimmar, därutöver beräknas för försöksverksamheter som initieras av den statliga skoladminislrationen men leds lokalt.

För budgetåret 1983/84 har komvux med hänvisning till det ansträngda läget pä arbetsmarknaden beviljats en extra resurs avseende kurser för arbetslösa på grundskolnivå, i ämnet teknologi, tekniska och naturvetenskapliga ämnen pä gymnasieskolnivä samt för yrkesinriktade kurser inkl.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 171

särskilda yrkesinriktade kurser. SÖ anser det synnerligen angeläget att en sådan resurs beviljas redan genom beslut med anledning av 1984 ärs budgetproposition.

För att uppnå ett bättre resursutnyttjande och därmed kunna erbjuda ett större kursutbud har samverkan mellan arbetsmarknadsutbildning (AMU) och komvux initierats inom olika områden och pä skilda nivåer. SÖ:s samlade reformarbete avseende försöks- och utvecklingsarbete inom de frivilliga skolformerna inriktas också mot samverkan och ansvarsfördelning mellan olika utbildningsvägar i gymnasieskolan, komvux och AMU.

Verksamheten inom grundutbildning för vuxna (grundvux) har ökat kraftigt. Antalet deltagare och undervisningstimmar redovisas i följande sammanställning.

Beräkn. Beräkn.

1981/82' 1982/83' 1983/84 1984/85

Antal deltagare 10200 15 255

Antal   undervisningslim
mar 1233 755 1267 891 1234000        1300000

' Källa: SÖ:s specialundersökning i mars 1982.

' För 1982/83 har SCB:s statistiska insamlingar v 240 och 317 använts.

' Härtill kommer 600 undervisningstimmar som tilldelats kommuner i Norrbottens

län.

SÖ:s uppgifter visar att grundvux fram till 1982/83 fortsatt att öka kraftigt. Fr. o. m. 1982/83, då antalet undervisningstimmar i grundvux fick öka endast på bekostnad av motsvarande antal undervisningstimmar i komvux, har den fidigare kraftiga tillväxttakten dämpats. SÖ har emellertid i sin långtidsbedömning redovisat skäl för en fortsatt ökad tillströmning av deltagare, i första hand svenska deltagare, till grundvux, vilket i sin tur medför ett ökat behov av undervisningsfimmar. Mot denna bakgrund framstår den föreslagna omfördelningen av 66000 undervisningstimmar till grundvux som en minsta möjlig satsning. I avvaktan på regeringens proposition i anledning av komvux-utredningens slutbetänkande föreslår SÖ emellertid f. n. inga förändringar avseende organisation och innehåll för grundvux.

SÖ hemställer

att ett belopp av 780 177000 kr. anvisas under förslagsanslaget Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m. för budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

För att minska statens utgifter för kommunal vuxenutbildning (komvux) föreslog jag i proposition 1983/84:40 om vissa ekonomisk- politiska ätgärder, m. m. att schablontilläggets storlek i samtliga kurser i komvux fr. o. m.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

172

den Ijuli 1984 skall fastställas till 15 % av ett timarvode som motsvarar det som nu utgår för grundskolkurser. Detta förslag får också ses som ett led i förenklingen av statsbidragssystemet för komvux. Riksdagen har godkänt detta förslag (UbU 1983/84:7, rskr 1983/84:91). Jag har gjort medelsberäkningen i enlighet härmed.

För komvux och grundutbildning för vuxna (grundvux) beräknar jag medel för löneomräkning med ett nägot högre belopp än vad skolöverstyrelsen (SÖ) har gjort. I övrigt räknar jag med en oförändrad omfattning av grundvux och komvux, dvs.

för grundutbildning för vuxna

för grundskolkurser

för gymnasieskolkurser i allmänna ämnen

för gymnasieskolkurser i yrkesämnen och särskilda yrkesinriktade kurser

Totalram för komvux

I 234000 undervisningstimmar 920000 undervisningstimmar

965000 undervisningstimmar

771 000 undervisningstimmar 2656000 undervisningstimmar

SÖ har föreslagit att undervisningstimmar för gymnasieskolkurser i etapp 2 av vissa allmänna ämnen skall föras samman med grundskoltimmarna till en gemensam ram. Jag föreslär att regeringen begär riksdagens bemyndigande att fä göra fördelningen av del totala antalet undervisningstimmar i komvux pä andra delramar än dem jag nyss angett. Gällande prioritering och nuvarande fördelning pä delramar bör tjäna som riktlinje för vilket antal undervisningstimmar som kan hänföras till delramar enligt ny modell.

SÖ bör, under förutsättning att det inte medför ökade kostnader för staten, ha rätt att medge omfördelning av timmar mellan olika delramar inom totalramen för komvux.

SÖ har sedan budgetåret 1978/79 haft rätt att tilldela kommuner med en svagt utvecklad komvux en förstärkning av skolledarresursen. SÖ har årligen kunnat lämna medgivande att nedsätta undervisningsskyldigheten för skolledare med sammanlagt 174 veckotimmar utöver vad sorn annars är möjligt enligt gällande bestämmelser. Jag föreslår att denna förstärkning av skolledarresuren fär lämnas även under budgetåret 1984/85. Jag biträder SÖ:s förslag att också en mindre extra skolledarresurs, motsvarande 22 veckotimmar, därutöver beräknas för försöksverksamheter som inifieras av SÖ men leds lokalt.

Riksdagen har med anledning av förslag i proposition 1982/83:174 om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen m. m. beslutat att landstingskommunerna den I juli 1984 skall ta över ansvaret för tillhandahållande av tekniska hjälpmedel för handikappade elever i grundskolan, gymnasieskolan och kommunal och statlig vuxenutbildning samt för handikappade studerande i högskolan (SfU 1982/83:26, rskr 1982/83:367). Den av kom-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 173

munerna anordnade grundutbildningen för vuxna har därvid ansetts tillhöra den kommunala vuxenutbildningen. Med anledning härav skall statsbidrag för tekniska hjälpmedel för handikappade elever i komvux och grundvux inte längre utgå frän detta anslag. Jag har därför minskat det beräknade beloppet för tekniska stödåtgärder med 100000 kr. avseende tekniska hjälpmedel för komvux och grundvux. 1 det avräknade beloppet ingär också motsvarande medel som kunnat utgå för tekniska hjälpmedel för handikappade elever vid statens skolor för vuxna. För tekniska stödåtgärder i övrigt harjag gjort prisomräkning med ett något lägre belopp än SÖ. .

Vad avser SÖ:s resonemang om samverkan över kommungränserna och förläggning av undervisning i en och samma kurs till olika orter vill jag erinra om atl komvux-utredningen i sill huvudbetänkande (SOU 1982:29) Kommunal utbildning för vuxna behandlat bl. a. dessa frågor. Betänkandet har remissbehandlats. Som jag tidigare denna dag har anmält avser jag att under våren 1984 framlägga förslag Ull en särskild proposition om statlig och kommunal utbildning för vuxna.

Sedan budgetåret 1978/79 har antalet undervisningstimmar i komvux kunnat ökas genom beslut av regeringen för att bereda utbildningsmöjligheter för arbetslösa. Härigenom har ca 9700 personer beretls utbildning under budgetåret 1982/83. Jag vill också erinra om den riktade åtgärd om ytteriigare 5 000 undervisningstimmar till komvux och grundvux i Norrbottens län som beslutades på grundval av förslag i propositionen om utveckling i Norrbotten (prop. 1982/83:120 bil. 2, UbU 1982/83:21, rskr 1982/83:311). I den män det är påkallat av arbetsmarknadsskäl bör liknande ätgärder kunna vidtas beträffande komvux och grundvux även under budgetåret 1984/85.

Efter beslut vid 1981 års riksmöte (prop. 1980/81: 100 bil. I2p. E4, UbU 1980/81: 18, rskr 1980/81:217) lämnas sedan den 1 juli 1981 statsbidrag för särskilda behov inom komvux och grundvux. Tillgängliga medel fördelas av SÖ. De skall i första hand användas för behov inom komvux. Med anledning av förslag i prop. (1983/84:27) om ätgärder för elever med handikapp i det allmänna skolväsendet m. m. (s. 17) har riksdagen beslutat att medlen efter framställning frän föreslagna planeringsberedningar också skall kunna användas för regionala åtgärder inom komvux och grundvux för elever med handikapp (UbU 1983/84:8, rskr 1983/84: 112). För budgetåret 1984/85 räknar jag med 2990000 kr. för dessa ändamål.

Enligt riksdagens beslut med anledning av proposifionen om skolforskning och personalutveckling (prop. 1980/81:97, UbU 1980/81:37, rskr 1980/81:385) infördes ett nytt system för statsbidrag till lokal skolutveckling inom skolan och den av kommunerna bedrivna vuxenutbildningen. Jag beräknar medel för de bidrag som utgär ur förevarande anslag enligt samma procentsats som gäller för innevarande budgetår, dvs. 1,6%.

Jag vill erinra om att jag under anslaget B 17. Bidrag till driften av gymnasieskolor föreslagit regeringen att begära ett bemyndigande att be-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildniiigsdepartementet 174

sluta föreskrifter beträffande avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning.

Språk-och kulturarvsulredningen (SKU, U 1981:04), som överlämnade sitt huvudbetänkande Olika ursprung - Gemenskap i Sverige (SOU 1983:57) i oktober 1983, har bl. a. framlagt vissa förslag som berör komvux och grundvux. Remissbehandlingen av betänkandet pågår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1. godkänna vad jag förordat om undervisningslimmar i grundvux och komvux,

2. bemyndiga regeringen alt fördela undervisningstimmarna i komvux på delramar i enlighet med vad jag förordat,

3. bemyndiga regeringen att - i den män arbetsmarknadsskäl så påkallar - öka anlalel undervisningstimmar i komvux och grundvux för alt bereda utbildningsmöjligheter för arbetslösa,

4. till Bidrag till kommunal utbildning jör vuxna anvisa ell förslagsanslag av 744600000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 175

C 5. Bidrag till studieförbunden m. m.

1982/83 Utgift 763084491

1983/84 Anslag 812128000

1984/85 Förslag        870982000

Enligt de grunder som har godtagils av 1981 års riksdag (prop. 1980/81: 127, UbU 1980/81:36, KrU 1980/81:6y, rskr 1980/81:386) utgår ur detta anslag bidrag till studiecirklar, till kulturverksamhet i folkbildningen, till studieförbundens organisation, pedagogiska verksamhet och verksamhet för handikappade, till Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden samt till uppsökande verksamhet i bostadsområden. Medlen till kulturverksamhet samt till Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden disponeras av statens kulturråd. Övriga medel disponeras av skolöverstyrelsen.

Enligt förordningen (1981:518) om statsbidrag lill studiecirklar m.m. (ändrad senast 1983:409) utgär schablonbidrag, tilläggsbidrag och bidrag till kostnader för resekostnadsersältningar och traktamenten för vissa studiecirklar. Schablonbidrag utgår med 90 resp. 28 kr. för varje studietimme. Det högre schablonbidraget utgår under innevarande budgetär för 6 300 000 studietimmar. Tilläggsbidrag utgår till vissa studiecirklar med 10 resp. 20 kr. per studietimme.

Enligt förordningen (1981:519) om statsbidrag till kulturverksamhet i studieförbunden m.m. (ändrad senast 1983:410) utgär bidrag till sådan verksamhet som anordnas av studieförbund, föreläsningsföreningar och andra ideella föreningar.

Statsbidrag till studieförbundens centrala organisationskoslnader, deras pedagogiska verksamhet och utvecklingsarbete, deras verksamhet för handikappade samt till deras uppsökande verksamhet i bostadsområden utgår enligt bestämmelser i förordningen om statsbidrag till studiecirklar m. m.

89 milj. kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenulbild-ningsavgiften för innevarande budgetår används till att delvis finansiera anslaget C 5. Bidrag till studieförbunden m. m.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

176

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

1. Bidrag till studiecirklar,/ör-slagsvis

2. Bidrag till kulturverksamhet

3. Bidrag lill studieförbundens centrala organisationskoslnader

4. Bidrag till Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden

5. Bidrag till studieförbundens pedagogiska verksamhet och utvecklingsarbete

6. Bidrag till studieförbundens verksamhet för handikappade

7. Bidrag till uppsökande verksamhet i bostadsområden

8. SÖ:s konferenser för studieförbunden

	Skolöverstyrelsen Statens kulturråd		Föredraganden
665400000 88010000	+ 31816000 + 14780000		f 15 500000 + 7 100000
17000000	+	850000	+ 35 000000
2 780000	+	167000	+  85 000
21630000	+	1298000	+ 650000
11000000	+	660000	+ 330000
6180000	+	309000	+  185 000
128000	+	6000	+   4000
812128000	+49886000		+58854000

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen (SÖ) räknar med att antalet studietimmar för budgetåret 1984/85 skall bli detsamma som det beräknade utfallet för 1982/83, dvs. ca 8200000 timmar. SÖ föreslår dels en prisomräkning om sammanlagt 34536000 kr., dels atl tilläggsbidraget till studiecirklar i de regionalpolitiska stödområdena A, B och C ökas till 11 kr. per studietimme.

SÖ hemställer

att det högre schablonbidraget beräknas för oförändrat 6300(100 studietimmar,

att tilläggsbidraget till studiecirklar i de regionalpoliliska stödområdena A, B och C bestäms till 11 kr. per studietimme,

samt att för SÖ:s del av anslaget Bidrag till studieförbunden m.m. för budgetåret 1984/85 anvisas ett förslagsanslag av 756277000 kr.

Statens kulturråd

För budgetåret 1984/85 föreslår statens kulturråd en uppräkning av bidraget lill kulturverksamhet med 14780000 kr. 4,5 milj. kr. avser ell bidrag för centrala pedagogiska insalser i studieförbunden. 5 milj. kr. utgör en förstärkning av bidraget för att möjliggöra en utökad samverkan med kulturarbetare saml andra organisationer och grupper verksamma på kulturområdet. 5 280000 kr. utgör kompensation för kostnadsutvecklingen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 177

För Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden föresläs en ökning av bidraget med 167000 kr. som kompensation för pris- och löneökningar.

Föredragandens överväganden

Studiecirkelverksamhetens volym har under de senaste budgetåren minskat avsevärt. En orsak till svårigheterna är sannolikt det kärva ekonomiska läget och ökningarna av deltagaravgifterna. I detta perspektiv anser jag att det finns anledning att ytterligare öka stödet till de studiecirklar som är avsedda att stödja folkrörelserna och utbilda deras medlemmar för uppgifter i samhället och i föreningslivet. Jag anser också att särskilt stöd bör ges ät den del av verksamheten som har till syfte att ge en ny chans åt kortutbildade och ät socialt och kulturellt missgynnade grupper. Jag föreslär därför en höjning, från 20 lill 30 kr., av de tilläggsbidrag som avser handikappverksamhet saml studiecirklar i hemspråk, svenska, matematik och samhällsinriktade ämnen. Vidare föreslär jag en höjning från 10 till 15 kr. av lilläggsbidraget för studiecirklar som hålls inom nägot av stödområdena A, B och C enligt bestämmelserna om regionalpolifiskt stöd.

Skillnaden mellan kommuner inom stödområdena är stor när det gäller kostnaden för att anordna studiecirklar. Enligt min mening bör det ankomma på studieförbunden själva alt lösa dessa problem genom att utnyttja sin rätt att omfördela statsbidrag mellan avdelningarna.

När det nuvarande statsbidragssystemet infördes var avsikten att det högre schablonbidraget skulle utgå för ungefär 70% av det totala antalet statsbidragsberättigade studietimmar (prop. 1980/81:127 s. 25-26). Studiecirkelverksamheten har, som jag nyss har nämnt, under budgetåret 1982/83 minskat ytterligare. Jag anser att förhällandet mellan antalet studietimmar med det högre schablonbidraget och antalet limmar med det lägre bidraget inte bör rubbas alltför mycket. Jag föreslår därför atl under budgetåret 1984/85 det högre schablonbidraget om 90 kr. skall utgå till 6200000 studiefimmar. Jag räknar då med alt ungefär 2 milj. studietimmar med det lägre bidraget kommer att anordnas.

Efter två års erfarenhet av bidraget till kulturverksamhet kan man konstatera att studieförbunden nu varierar verksamhetsformerna på ett sätt som tidigare inte var möjligt. Jag räknar med en ökning av detta bidrag till 95,1 milj. kr., för att studieförbunden skall dels ha möjlighet atl i större utsträckning än hitfills engagera kulturarbetare i verksamheten, dels kunna satsa ytterligare på gruppverksamhet och kulturprojekt för barn och ungdom.

Statsbidragen utbetalas f. n. i förskott till varje studieförbund med 90% av det belopp som förbunden fått i statsbidrag för närmast föregående redovisningsår. Studieförbunden kan därefter tillgodogöra sig ränteinkomster av medlen innan de utbetalas till avdelningarna. Dessa inkomster använder förbunden för att delvis bekosta sin centrala administration. Jag 12    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 178

räknar med att bidragen fr. o. m. nästa budgetär i stället skall utbetalas med en fjärdedel per kvartal i förskott. Som kompensation för förlusten av ränteinkomsterna bör bidraget lill studieförbundens centrala organisationskostnader ökas med 35 milj. kr.

Jag föreslår vidare att följande bidrag prisomräknas: bidraget till Folkbildningsförbundet och länsbildningsförbunden med 85000 kr., bidraget till studieförbundens pedagogiska verksamhet och utvecklingsarbete med 650000 kr., bidraget till studieförbundens verksamhet för handikappade med 330000 kr., bidraget till uppsökande verksamhet i bostadsområden med 185000 kr. samt bidraget till skolöverstyrelsens konferenser för studieförbunden med 4 000 kr.

Anslaget bör tillföras 89 milj. kr. av de medel som tillfaller statsverket genom inkomster från vuxenutbildningsavgiften.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1. godkänna att 89000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/85 används till atl delvis finansiera anslaget Bidrag till studieförbunden m.m.,

2. till Bidrag till studieförbunden m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 870982000 kr.

C 6. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.

1982/83 Utgift 86087292

1983/84 Anslag 89667000

1984/85 Förslag 98459000

Från anslaget bestrids kostnader för bl. a. grundläggande undervisning i svenska språket med samhällsorientering för vuxna invandrare som är stadigvarande bosatta i Sverige samt kostnader för cirkelledanitbildning, pedagogiskt utvecklingsarbete och administration. Från anslaget utgår även medel till försöksverksamhet med uppsökande verksamhet m.m. bland hemarbetande invandrare. Sedan budgetåret 1974/75 bestrids från anslaget också kostnader för skolöverstyrelsens (SÖ) register över den lagstadgade invandrarundervisningen (SFI-registrel).

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 25 maj 1973 har bestämmelser meddelats om undervisning för invandrare i svenska språket m.m. Bestämmelserna har ändrats av regeringen senast den 14 juli 1983. Undervisningen, som bedrivs som försöksverksamhet, får innevarande budgetår omfatta högst 500000 studietimmar, varav 13000 får avse särskild samhällsunder-visning. Undervisningen bedrivs av SÖ i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och statens invandrarverk och anordnas av studieförbunden.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 179

Skolöverstyrelsen

Omfattningen av svenskundervisningen för invandrare under de fem senaste budgetåren framgår av följande uppställning:

Budgetår	Deltagare'	Studie-	Kost-
		Ummar	nader, kr.'
1978/79	151128	823931	82973810
1979/80	135 151	769 140	83 312725'
1980/81	114826	652873	71706677
1981/82	95 424	570428	75449268
1982/83	87598	532571	76048597

Cirkelledama inräknade

■ Inkl. kostnader för deltagare med utbildningsbidrag ' Preliminär kostnad

För budgetåret 1983/84 har 500000 studietimmar medgivits med 50000 studietimmar för lagbunden undervisning och 450000 studietimmar för övrig undervisning inkl. särskild samhällsundervisning. Med utgångspunkt i preliminära uppgifter från maj 1983 föreslår skolöverstyrelsen (SÖ) atl verksamhetsvolymen för budgetåret 1984/85 minskas med 10000 studietimmar till totalt 490000 studietimmar, varav 40000 avser lagbunden undervisning och 450000 studietimmar övrig undervisning samt särskild samhällsundervisning.

Med hänsyn till kostnadsutvecklingen föreslär SÖ en uppräkning utöver prisomräkning av dels bidraget till studiematerialkostnader med 1:45 kr. till 11 kr. per studietimme, dels bidraget till lokal administration, lokaler och uppsökande verksamhet avseende s. k. övrig svenskundervisning och särskild samhällsundervisning med 5 kr. fill 63:70 kr. per studietimme (+ 2960000 kr.).

SÖ har den 9 september 1983 redovisat en rapport över försöksverksamheten med undervisning för invandrare i svenska språket m. m. budgetåret 1982/83.

SÖ hemställer

att 490000 studietimmar beräknas för svenskundervisning av invandrare varav 40000 studietimmar för lagbunden undervisning, 437000 studietimmar för övrig svenskundervisning och 13000 studietimmar för särskild samhällsundervisning,

att bidrag dels till studiematerialkoslnader dels till lokal administration, lokaler och uppsökande verksamhet avseende övrig undervisning och särskild samhällsundervisning fär lämnas med 11 kr. per studietimme resp. 63:70 kr. per studiefimme,

samt att till Undervisning för invandrare i svenska språket anvisas ett förslagsanslag av 95 346000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 180

Föredragandens överväganden

Undervisning som ges enligt 1972 ärs lag fär innevarande budgetär omfatta högst 50000 studietimmar. Den övriga undervisningen får omfatta högst 437000 studietimmar samt den s. k. särskilda samhällsundervisning-en högst 13000 studietimmar. Totalt innebär detta en medgiven undervisningsvolym om högst 500000 studietimmar.

För budgetåret 1984/85 föreslår jag i enlighet med skolöverstyrelsens (SÖ) förstag att undervisningen i svenska för invandrare får omfatta sammanlagt högst 490000 studietimmar. Dessa studietimmar bör fördelas med 40000 studietimmar för lagbunden undervisning, 437000 studielimmar övrig undervisning och 13000 studietimmar för s. k. särskild samhällsundervisning. Jag betraktar detta antal studietimmar som tak, som inte bör fä överskridas.

Jag räknar med en viss prisomräkning av statsbidraget för studiemateriel samt för lokal administrafion, lokaler och uppsökande verksamhet. Bidrag bör lämnas enligt följande tabell under budgetåret 1984/85.

Bidrag per studietimme

Ändamål	Nuvarande bidrag Lagbunden       Övrig		Föreslagna bidrag Lagbunden       Övi		rig
Cirkelledararvode Studiemateriel Lokal administra-	80,45-96,15 9,10	80,45-96,15 9,10	80,45-96,15 10,0	80,45-96,15 10,0
tion, lokaler, uppsökande verksamhet Lönebikoslnader	68,95 5,20	54,35 5,10	73,10 5,20		57,60 5,10
Totalt	163,70-179,40	149,0-164,70	168,75-184,45	153,15-168,85

För försöksverksamheten med uppsökande verksamhet bland hemarbetande invandrare beräknarjag 1 230000 kr., varav 36000 kr. utgör prisomräkning. För utbildning av cirkelledare och pedagogiskt utvecklingsarbete beräknarjag 1797000 kr., varav 52000 kr. utgör prisomräkning. För socialförsäkringsavgiften beräknarjag 13438000 kr. För pensionskostnader för cirkelledarna beräknarjag 2500000 kr. För den centrala registreringen av vissa arbetstagares deltagande i svenskundervisningen beräknar jag oförändrat 385000 kr.

Jag vill slutligen anmäla att staträdel Gradin under inledningen till tionde huvudtiteln kommer att anmäla att arbete f. n. pågår med sikte på att under våren 1984 förelägga riksdagen en proposition om svenskundervisning för vuxna invandrare.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Undervisning för invandrare i svenska språket m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 98459000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 181

C 7. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.

1982/83 Utgift 431322483

1983/84 Anslag 405165000

1984/85 Förslag        420777000

Frän anslaget lämnas statsbidrag till driftkostnader för 123 folkhögskolor enligt folkhögskoleförordningen (1977:551, ändrad senast 1983:510) i form av ett schablonbidrag per elevvecka om 0,0037 av kostnaden för lärarlön enligt L 12:4 jämte sociala avgifter. För budgetåret 1983/84 har vatje skolas statsbidragsberättigade volym begränsats till den volym som genomfördes 1981/82. Skolöverstyrelsen (SÖ) kan dessutom dels fördela ytterligare 10000 bidragsveckor, dels omfördela inte utnyttjad volym mellan skolorna. För viss fritidsledarutbildning vid folkhögskolor ges tilläggsbidrag inom en kostnadsram av 1 461 500 kr. För alt bereda folkhögskollä-rare fortsatt anställning vid vikande elevunderlag ges medel inom en särskild kostnadsram. För handikappades folkhögskolestudier lämnas bidrag till extrastöd samt bidrag fill extra förstärkningsåtgärder. Viss del av sistnämnda bidrag skall reserveras för kompletteringar i byggnader som ökar de enskilda skolornas åtkomlighet för handikappade studerande. Bidrag till extrastöd ges för musikkurser vid folkhögskolor.

Vidare bekostas vissa speciella statsbidrag med medel ur anslaget.

Skolöverstyrelsen

Omfattningen av undervisningen vid folkhögskolor under de fem senaste budgetåren framgår av följande uppställning.

Budgetår	Antal deltagare	Antal deltagare	Antal deltagare
	Kurser om minst	Kurser kortare	sammanlagt
	30 veckor	än 30 veckor
1978/79	12500	200700	213 200
1979/80	13 000	223000	236000
1980/81	17000'	248000	265000
1981/82	17200'	253000	270200
1982/83'	17000'	245000	262000

' Avser kurser om minst 15 veckors längd ' Preliminära siffror

Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslär att, om regeringen alltfort bedömer en totalbegränsning av folkhögskolans undervisningsvolym som nödvändig, begränsningen får samma konstrukfion budgetåret 1984/85 som innevarande budgetär, dvs. att ingen skolas volym fär bli större än den var budgetåret 1981/82 med de tillägg som gjorts ur den särskilda resursen om 10000 bidrags veckor. SÖ bör även budgetåret 1984/85 kunna omfördela ej utnytt-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 182

jad resurs mellan skolorna. För att trygga nya skolors normala tillväxt samt - enligt riksdagens beslut - inrättandet av en ny folkhögskola. Bona utanför Motala, föreslär SÖ en resurs om 5 500 elevveckor (+2653000 kr.) att används för den händelse omfördelning av pä förhand kända och bestående antal elevveckor från andra skolor inte föreligger. SÖ beräknar således att den totala volymen kommer att uppgå till högst 705 500 bidragsveckor.

SÖ föreslår att statsbidraget till Ljungskile folkhögskola förbättras i jämförelse med vad som kan ges enligt p. 8 övergångsbestämmelserna till folkhögskoleförordningen (1977:551). Den procentuella andelen av vatje elevvecka som fär läggas till grund för statsbidrag föreslås till 80% i skiktet 7501-9500 elevveckor och till 50% i skiktet 9501-11000 elevveckor. Merkostnaden för staten för budgetåret 1984/85 i förhållande till nu gällande övergångsbestämmelser beräknas av SÖ till 353000 kr.

SÖ anser att det av planeringsskäl är lämpligt att SÖ ges en rambudget även för folkhögskolans kurser för arbetslös ungdom m. m. enligt de principer som gäller exempelvis för i viss mån jämförbar kursverksamhet inom kommunal vuxenutbildning.

För att förbättra möjligheterna för döva och dövblinda att följa länga kurser beräknar SÖ ytteriigare medel (+560000kr.) sä att ytteriigare tolkhjälp kan ställas fill förfogande. Dessutom föreslär SÖ resurser för teckenspråkskurser för unga syskon fill döva, hörselskadade och talskadade (+50000 kr.).

Vidare föreslår SÖ att vuxendöva skall fä tillgäng till samma slag av korta anpassningskurser, som nu kan erbjudas synskadade (+1100000 kr.).

Särskilt bidrag kan efter prövning av SÖ f.n. lämnas lill Samernas folkhögskola resp. Finska folkhögskolan, vilka pä grund av sin målinriktning får endast begränsade eller inga landstingsbidrag. Bidraget har varit avsett att delvis täcka annars uppkommet underskott för verksamheten. SÖ föreslår nu att bidraget till skolorna får vara kompensation för uteblivet landstingsbidrag. För Samernas folkhögskola tillkommer dessutom bidrag till arvode fill samekonsulent. Förslaget medför ett ökat medelsbehov av 388500 kr.

SÖ föreslär vidare att en byggnadsfond på nytt inrättas för folkhögskolans behov, men att de ekonomiska resurserna bör utgå frän arbetsmarknadsdepartementet inom ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

SÖ hemställer

att för att trygga nya skolors normala tillväxt beräknas en resurs om 5 500 bidragsveckor,

att särskilt bidrag till Ljungskile folkhögskola fär ges med 80% i skiktet 7 501 - 9 500 och 50 % i skiktet 9 501 -11000 elevveckor,

att ytterligare medel beräknas för att möjliggöra för döva och dövblinda att delta i länga kurser,

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 183

att resurser beräknas för att unga syskon till döva skall få träning i teckenspråk,

att medel ställs till förfogande för att anordna anpassningskurser för nyblivna vuxendöva i likhet med vad som gäller för synskadade,

att det särskilda bidraget till Samernas folkhögskola och lill Finska folkhögskolan fär utgöras av kompensation för uteblivna landstingsbidrag,

att inom ramen för arbetsmarknadspolitiska ätgärder öppnas lånemöjligheter för byggnadsarbeten vid folkhögskolor,

samt att till Bidrag till driften av folkhögskolor anvisas ett förslagsanslag av 451 364000 kr.

Styrelsen för Västanviks folkhögskola har i en särskild skrivelse anhållit om ett extra bidrag om 3 milj. kr. samt att ytteriigare åriigt driftbidrag skall utgå.

Riksförbundet för Döva och Hörselskadade barn har i en särskild skrivelse bl.a. anhållit om att föräldrar fill döva, hörselskadade eller talskadade barn skall vid genomgäng av teckenspråkskurs betraktas som handikappade enligt 87 och 94 §§ folkhögskoleförordningen (1977:551).

Föredragandens överväganden

Jag har vid min medelsberäkning beaktat den sänkning av bidragskoefficienten från 0,0037 till 0,0036 som föreslagits av regeringen i prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska ätgärder m. m. och som godkänts av riksdagen (UbU 1983/84:7, rskr 1983/84:91).

I enlighet med det förhandsbesked jag gav i föregående års budgetproposition föreslär jag att statsbidrag skall utgå fill en folkhögskola i Bona (Västra Ny) med vänsterpartiet kommunisterna som huvudman.

Även för budgetåret 1984/85 bör statsbidrag ges för högst det antal bidragsveckor som statsbidrag lämnats för under budgetåret 1981/82. Pä sätt som gäller för innevarande budgetär bör bidragsveckor som inte utnyttjas vid en skola kunna ge underlag för statsbidrag vid annan skola efter beslut av skolöverstyrelsen (SÖ) i varje enskilt fall. Det totala antalet bidragsveckor och därigenom kostnaderna för staten får dock inte öka härigenom. SÖ har för innevarande budgetår disponerat ytteriigare lOOOO bidragsveckor att dela ul fill skolor med särskilda behov. Enligt min mening bör SÖ fä disponera 12500 bidrags veckor för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1984/85. Inom denna ram bör SÖ avdela elevveckor för den nya folkhögskolan i Bona.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört harjag vid min medelsberäkning utgått från en undervisningsvolym om 702500 bidragsveckor.

Fr. o. m. budgetåret 1977/78 har särskilda medel lämnats för att garantera rektor vid folkhögskola, om han inte längre vill vara rektor, en reträttpost som lärare om han skulle bli förbigången vid ett sedvanligt tillsättningsförfarande (prop. 1976/77:55, UbU 30, rskr 318). För innevarande

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 184

budgetår har 300000 kr. beräknats för ändamålet. Enligt min mening bör det vara möjligt att utan särskild medelsanvisning lösa berörda problem. Statsbidrag för nämnda ändamål bör därför upphöra att ges fr. o. m. budgetåret 1984/85.

Jag beräknar 944000 kr. för de skolor, vilkas personal är berättigade till kallortstillägg, samt 7330000 kr. för det särskilda bidrag, som lämnas till skolor vilkas lärare och/eller rektor uppbär tjänstledighetslön. Jag beräknar vidare 4067000 kr. i semesterlönetillägg, 300000 kr. för undervisning i samiska språk och sameslöjd vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk. Medelbör ges för en särskild resurs baserad på oförändrat 25000 elevveckor till kvalificerad musikundervisning samt medel för en särskild resurs baserad pä 40000 elevveckor för handikappade. Sistnämnda resurs bör enligt min mening fr. o. m. budgetåret 1984/85 kunna användas även för föräldrar till döva, hörselskadade eller talskadade barn vid genomgäng av teckenspräkskurser vid folkhögskola. Merkostnaden härför beräknar jag till 165000 kr.

SÖ föreslär att till Ljungskile folkhögskola skall ges ett högre extra bidrag än vad som nu lämnas enligt p. 8 övergångsbestämmelserna till folkhögskoleförordningen (1977:551). Jag vill med anledning härav anföra följande.

Folkhögskoleutredningen angav i sitt betänkande (SOU 1976:16) Folkhögskolan två vägar för de mycket stora skolorna atl minska sin volym. Antingen kunde verksamheten föras över till andra betydligt mindre skolor t.ex. inom samma rörelse, eller leda till etablerandet av en helt ny skola. Dessa möjligheter har inte förelegat för Ljungskile folkhögskola. Skolan har skaffat sig lokaler anpassade till en mycket omfattande verksamhet. Dessa lokaler kan endast svårligen användas till andra ändamål än folk-högskoleverksamhet. Skolans möjligheter all ytterligare minska sin volym är därför mycket begränsade. Till detta kommer att skolans huvudman saknar ekonomiska förutsättningar alt med egna medel bestrida kostnader, som inte täcks av statsbidrag. Detta sammantaget gör att jag bedömer atl ett högre statsbidrag bör lämnas till Ljungskile folkhögskola än vad nu gällande bestämmelser medger för att möjliggöra för skolan att behälla i stort nuvarande undervisningsvolym. Jag biträder därför SÖ:s förslag och föreslär alt för Ljungskile folkhögskola fär - i stället för vad som föreskrivs i 83 § första stycket folkhögskoleförordningen och p. 8 i övergängs-bestämmelserna i förordningen - fr.o.m. budgetåret 1984/85 vatje elevvecka i intervallet 7501-9500 läggas till grund för statsbidrag med 80 % och i intervallet 9501-11000 beräknas med 50 %. För elevveckor därutöver bör, i likhet med vad som gäller enligt 83 §, inte ges något statsbidrag. Merkostnaden för staten beräknar jag fill 343000 kr. under budgetåret 1984/85.

Totalt räknar jag med alt anslagsposten Allmänt bidrag m. m. skall uppgå till 392898000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 185

Regeringen medgav genom särskild förordning den 29 september 1983 (SÖ-FS 1983:242) att vissa kurser för arbetslös ungdom får anordnas pä folkhögskola även under innevarande budgetår. Beslutet innebär att folkhögskolorna inom en ram av sammanlagt 15000 elev veckor får anordna särskilda kurser upp till tio veckors längd för arbetslös ungdom. Utöver gällande statsbidrag kan berörda folkhögskolor erhålla statsbidrag med högst 25000 kr. per kurs till ett sammanlagt belopp om högst 3000000 kr. För kurserna ges statsbidrag utan hinder av bestämmelserna i 83 § folkhögskoleförordningen och förordningen (SÖ-FS 1983:74) om folkhögskolans undervisningsvolym. Motsvarande ätgärder kan behöva vidtas även under budgetåret 1984/85. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att — i den män arbelsmarknadsskäl så påkallar — fä anordna vissa kurser för arbetslös ungdom pä folkhögskola. Jag vill betona att, regeringen genom att begära detta bemyndigande inte utfäster sig att utnyttja del. Detta bör avgöras först när förhållandena pä arbetsmarknaden under budgelårel 1984/85 är närmare kända.

För de skolor, som före den 1 oktober 1976 hade inkommit till SÖ med ansökan om statsbidrag för viss byggenskap och som därvid fått sin ansökan prövad av SÖ, beräknarjag ett belopp av 7735000 kr.

Till Samernas folkhögskola i Jokkmokk och Finska folkhögskolan i Haparanda lämnas f.n. ett särskilt bidrag, som fastställs inför vatje budgetår. Till Finska folkhögskolan har sådant bidrag getts sedan budgetåret 1974/75 (prop. 1973:54, UbU 27, rskr 174). 1974 års riksdag fattade beslut om särskilt stöd till Samernas folkhögskola i Jokkmokk (prop. 1974:1 bil. 10, UbU 21, rskr 209). För innevarande är har 797500 kr. beräknats för ändamålet. Enligt min mening finns det skäl som talar för vissa förändringar i det nu utgående extra stödet. Bägge skolorna har en mycket ansträngd ekonomi. I likhet med SÖ bedömer jag att det extra bidraget bör ges i form av kompensation för uteblivet landstingsbidrag. Till Samernas folkhögskola bör även fortsättningsvis dessutom lämnas ersättning för en samekonsulents arbete. I likhet med SÖ beräknarjag del totala medelsbehovet för budgetåret 1984/85 till 1226000 kr.

Kostnaderna för korta anpassningskurser för synskadade och hemin-struktörsutbildning beräknarjag till 4650000 kr. varav 135000 kr. utgörs av prisomräkning. Jag är inte beredd att biträda SÖ:s förslag om medel för motsvarande kurser för döva eller gravt hörselskadade.

För extra förstärkningsätgärder utöver tilläggsschablonerna för handikappades folkhögskolestudier samt för elevassistans har för innevarande budgetår beräknats 6699000 kr. För budgetåret 1984/85 beräknarjag en prisomräkning av anslagsposten med 201 000 kr. Härutöver harjag beräknat 560000 kr. för att öka möjligheterna för döva och dövblinda all följa länga kurser. Vidare bör under denna anslagspost ges ett bidrag om högst 50000 kr. för särskild undervisning i teckenspråk för syskon över sju är till döva, hörselskadade eller talskadade elever som genomgår teckenspråks-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 186

kurs vid folkhögskola. Sammantaget bör således för extra förstärkningsåtgärder utöver tilläggsschablonen för handikappades folkhögskolestudier samt för elevassistans beräknas ett belopp av 7510000 kr. Av detta belopp bör 1000000 kr. avsättas för att göra fler skolor anpassade för handikappade elever.

Styrelsen för Västanviks folkhögskola med Sveriges Dövas Riksförbund som huvudman har i en särskild skrivelse anmält att skolan genom nödvändig om- och tillbyggnad tvingats ta ett banklän pä 5624000 kr. Ränte- och amorteringskostnaderna har medfört att verksamheten vid skolan lett till sådana underskott att skolans ekonomi äventyras. Styrelsen anhåller nu om ett engångsanslag om 3 milj. kr. samt ett årligt driftbidrag som motsvarar räntekostnaderna på återstående länebelopp.

Jag är för min del beredd att föreslå att Västanviks folkhögskola ges ett särskilt bidrag i form av engångsanvisning om 3 milj. kr. för att därigenom förbättra skolans likviditet. Jag vill på detta sätt säkerställa att en utsatt handikappgrupp ges fortsatta möjligheter till folkhögskolestudier vid en för deras behov särskilt anpassad skola. Detta ställningstagande innebär inte att jag är beredd att föreslå ändringar i principerna för statsbidrag till folkhögskolor i allmänhet.

Sammantaget föreslår jag således, trots det svåra ekonomiska läget, reformer för att förbättra situationen för döva, hörselskadade eller talskadade om 3 775 000 kr.

Riksdagen beslöt år 1975 att inrätta ett tilläggsbidrag om 700 kr. per elev och årskurs för folkhögskolans fritidsledarutbildning (prop. 1975:14, UbU 12, rskr 123). Syftet med tilläggsbidraget var dels att göra det möjligt för folkhögskolorna att höja kvalitén på utbildningen, dels att styra dimensioneringen av den yrkesinriktade fritidsledarutbildningen. Bidraget räknades budgetåret 1977/78 upp till 840 kr. per elev och årskurs och har därefter legat kvar på denna nivå. Av besparingsskäl anser jag att ifrågavarande tilläggsbidrag för fritidsledarutbildning bör upphöra att ges fr. o. m. budgetåret 1984/85. Jag gör också den bedömningen att den friiidsledanitbildning, som har jämställts med högskoleutbildning och anordnas enbart vid folkhögskolor, inte längre kräver något särskilt styrinstrument för dimensionering. Det tak som satts för folkhögskolans verksamhet fr. o. m. innevarande budgetår talar även härför.

SÖ disponerar f. n. 500000 kr. till åtgärder för alt säkra lärares anställningstrygghet vid växlande kursunderlag. Några sådana särskilda medel bör inte lämnas fr. o. m. budgetåret 1984/85.

För utbildning av teckenspräkstolkar, tolkar för vuxendöva och dövblinda samt av tolkutbildare beräknarjag ett medelsbehov av 3665000 kr. varav 107000 kr. utgör prisomräkning.

Jag beräknar slutligen 93000 kr. för SÖ:s konferenser med företrädare för folkhögskolor under detta anslag.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 187

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1. godkänna att en ny självständig folkhögskola fär inrättas,

2. godkänna vad jag har förordat om ändringar i statsbidragsreglerna fr. o. m. den 1 juli 1984,

3. bemyndiga regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar - anordna vissa kurser för arbetslös ungdom pä folkhögskolor,

4. godkänna vad jag har förordat i fråga om en särskild engångsanvisning till Västanviks folkhögskola,

5. godkänna vad jag har förordat om folkhögskolans undervisningsvolym,

6. godkänna vad jag har förordat i fråga om borttagande av styrinstrument för dimensionering av fritidsledarutbildning,

7. till Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 420777000 kr.

C 8. Bidrag till viss central kursverksamhet

1982/83 Utgift 27062795

1983/84 Anslag 33000000

1984/85 Förslag 34000000

Statsbidrag ges fr. o. m. budgetåret 1970/71 lill löntagarorganisationerna för deras centrala kursverksamhet enligl beslut av statsmakterna år 1970 (prop. 1970:35, SU 1970:107, rskr 1970:273). Vidare ges statsbidrag till central kursverksamhet inom Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund samt Sveriges hantverks- och industriorganisation-Familjeföretagen.

Enligt bestämmelserna i förordningen (1970: 272) om statsbidrag till viss central kursverksamhet (ändrad senast 1983:817) skall bidragsberättigad kurs omfatta minst fem kursdagar eller, i fråga om kurs som inom en för kursdeltagarna sammanhållen utbildningsgång uppdelas pä flera kurstillfällen (delkurser), sammanlagt minst fem kursdagar. Vidare skall kurs för att vara bidragsberättigad till inle obetydlig del avse utbildning i allmänna ämnen som samhällskunskap, nationalekonomi, psykologi, svenska, matematik eller produktionsteknik.

Bidragen ges i form av ett ärligt fast bidrag till varje organisation. Beloppens storlek bestäms av regeringen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 188

Skolöverstyrelsen

Prisomräkning 1980000 kr.

Den centrala kursverksamheten under budgetåret 1982/83 omfattade 979 kurser, 5 670 kursdagar och 23 798 kursdeltagare.

I avvaktan på erfarenheter frän organisationernas sätt att disponera sina bidrag efter de nya bidragsreglerna gör skolöverstyrelsen (SÖ) inte några beräkningar av den framtida volymutvecklingen.

SÖ hemställer

att till Bidrag till viss central kursverksamhet för budgelåret 1984/85 anvisas ett anslag av 34980000 kr.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör räknas upp med 1 000000 kr. till totalt 34000000 kr.

Riksdagen gav i samband med sin behandling av prop. 1982/83: 100 regeringen tillkänna atl regeringen i samband med budgetarbetet för budgetåret 1984/85 borde pröva förutsättningarna att inom ramen för tillgängliga medel för central kursverksamhet rymma bidrag även till de konsu-mentkooperafiva organisationerna (UbU 1982/83:17, rskr 1982/83: 196). Enligt min mening är det angeläget att underlätta förtroendemannautbild-ning inom kooperationen. Bidrag härför bör dock enligt min bedömning inte utgå ur förevarande anslag. Anslaget finansieras i sin helhet genom medel som inflyter från vuxenutbildningsavgiften, dvs. ytterst från medel som löntagarna avstått från vid löneförhandlingar. Bidrag ur detta anslag bör därför som hittills i första hand ges till löntagarorganisationerna. Ur anslaget utgår f. n. även bidrag till Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riksförbund samt Sveriges hantverks- och industriorganisation-Familjeföretagen. Jag kommer senare under anslaget E 5. Vuxenstudiestöd att redovisa min avsikt atl ta upp överläggningar med berörda organisationer om eventuella förändringar i fråga om vuxenutbildningsavgift för egenföretagare. Mot den bakgrund jag nu har redovisat bedömer jag alt endast de organisationer bör komma i fråga som f. n. erhåller bidrag ur anslaget.

Jag vill dock erinra om att regeringen nyligen förelagt riksdagen en proposition om kooperationens kapiialförsöijning, m.m. (prop. 1983/84:84). I propositionen anmäler chefen för industridepartemenlel bl. a. alt regeringen avser att inrätta ett kooperativt råd knutet till industridepartementet med huvuduppgift att i samarbete med kooperationen stimulera utvecklingen av såväl befintlig som ny kooperativ verksamhet. Även åtgärder med anknytning till forskning och utbildning skall kunna komma i fråga för rådels verksamhet. Frågor rörande kooperationens förtroendemannautbildning bör kunna diskuteras inom ramen för kooperativa rådets arbete.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 189

Anslaget i sin helhet bör finansieras genom medel som inflyter från vuxenutbildningsavgiften. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att 34000000 kr. av de medel, som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/85, används till att finansiera anslaget,

2. till Bidrag till viss central kursverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett anslag av 34000000 kr.

C 9. Bidrag till kontakttolkutbildning

1982/83 Utgift'	3 149040
1983/84 Anslag'	4663000
1984/85 Förslag'	3500000

' Avser merkostnader för konlakttolkulbildningen. Därutöver utgår medel till kostnaderna under anslagen C 5. Bidrag till studieförbunden m. m. och C 7. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.

Medlen disponeras av skolöverstyrelsen (SÖ) för bidrag enligt förordningen (1977:461) om statsbidrag till kontakttolkutbildning (ändrad senast 1982:294) samt förordningen (SÖ-FS 1978:165) om ersättning för rese- och inackorderingskostnader samt ersättning för förlorad arbetsförtjänst för deltagare i kontakttolkutbildning m. m. (ändrad SÖ-FS 1983:73).

Frän anslaget bestrids kostnader för kontakttolkutbildning, framtagning av studiemateriel, administrativa och pedagogiska merkostnader för an-ordnarna samt information.

Utbildning anordnas inom fem huvudområden, socialtolkning, sjukvårdstolkning, arbetsmarknadstolkning, arbetsplatstolkning och rättstolkning. För undervisning i studiecirklar ges ett särskilt statsbidrag med 51:50kr. per studietimme. Ett särskilt statsbidrag med högst 1,1 lärartimmar för elev och kursvecka utgår för undervisning i ämneskurs på folkhögskola. Under innevarande budgetår får verksamheten omfatta högst 180000 studietimmar. Utbildningen av tolkar för arbetsplatstolkning får utgöra högst 40 % av det sammanlagda antalet studietimmar.

Skolöverstyrelsen

Prisomräkning 219500 kr.

Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att det särskilda bidraget till studiecirklar höjs frän 51:50 kr. till 62 kr. per studietimme.

SÖ föreslår en höjning av det studiesociala stödet fill samma nivå som vuxenstudiestödet. Således föresläs, alt ersättningen för förlorad arbetsförtjänst höjs från 175 kr. till 216 kr. per dygn vid folkhögskolekurs samt

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 190

från 30 till 36 kr. per timme för deltagande i studiecirkel. Vidare föreslås, att inackorderingsersättningen vid folkhögskolekurs höjs från 156 till 180 kr. per dygn samt att reseersättningen vid folkhögskolekurs höjs från 158 fill 180 kr. per kurstillfälle.

SÖ hemställer

att under förslagsanslaget Bidrag till kontakttolkutbildning anvisas ett belopp av 5339000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att det särskilda bidraget för undervisning i studiecirklar höjs från 51 kr. 50 öre till 53 kr. per studietimme.

För studiemateriel och pedagogiskt utvecklingsarbete beräknar jag 242500 kr., och för administration och pedagogiska merkostnader för anordnarna 129500 kr. För informafion beräknarjag 147200 kr.

Bidraget till inackorderingskostnader vid folkhögskolestudier bör höjas från högst 156 kr. per dygn till högst 161 kr. per dygn. Resekostnadsersättningen vid folkhögskolekurs bör höjas från högst 158 kr. till högst 168 kr. per kurstillfälle. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst vid folkhögskolekurs bör höjas frän högst 175 kr. till högst 180 kr. per dygn samt vid deltagande i studiecirkel från högst 30 kr. till högst 31 kr. per fimme.

Medelsförbrukningen under anslaget har under flera är varit lägre än det i statsbudgeten beräknade beloppet.

Totalt beräknarjag nu under detta anslag ett medelsbehov av 3500000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 3 500000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 191

D.    HÖGSKOLA OCH FORSKNING

Som jag har anmält i inledningen avser statsrådet I. Carlsson att senare återkomma till regeringen med förslag fill en forskningspolitisk proposition. Anslagen till forskning m. m. realbehandlas därför inte i detta budgetförslag.

Vissa anslagsfrågor

För reservationsanslagen till grundläggande högskoleutbildning har universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) begärt en prisomräkning med 10,6 procent. Jag har i enlighet med vad som tillämpats för motsvarande ändamål för statsbudgeten i övrigt beräknat ca 7 procent för samtliga utgiftsslag utom för bokinköp där jag har beräknat en prisomräkning om 14 procent. I löneomräkningen har UHÄ för reservationsanslagen för grundläggande högskoleutbildning begärt 117902000 kr. Jag har beräknat 112745000 kr. förföljande avtal:

Avtal 1981-06-10 om ändringar i AST och TFU i anledning av reformering av musikutbildningen i högskolan.

Avtal 1981-06-10 om ändringar i AST och TFU om utbildning av sjöbefäl samt drift- och underhållsteknisk personal vid statlig högskola m. fl.

Avtal 1982-08-25 om anställningsvillkor för vissa statliga läkare m.fl. (ABL).

Avtal 1983 om löner fr. o.m. 1983-01-01.

Avtal 1983-04-20 om beräkning av avlöningsförmåner för tid fr. o. m. maj 1983, m.m.

Avtal 1983-04-29 om löner för statstjänstemän m.fl. (ALS 1983), ändringar av TFU.

L-ATF för fiden 1983-07-01 - 1984-06-30.

Härutöver harjag beräknat 28 000000 kr. för avtal godkänt den 22 juni 1983 om förmåner till handledare m. fl.

Vad beträffar pris- och löneomräkning för fakultetsanslagen återkommer jag i den forskningspolitiska propositionen våren 1984.

Efter förslag från regeringen har riksdagen bemyndigat regeringen, eller den myndighet regeringen i sin tur bemyndigar, att medge överföringar mellan anslag på statsbudgeten och mellan anslagsposter som har underställts riksdagen. Detta har bl.a. varit nödvändigt för att erforderliga resurser för handikappätgärder skall kunna disponeras pä det sätt riksdagen beslutade om i enlighet med förslag i budgetpropositionen 1981 (prop. 1980/81:100 bil. 12, UbU 20, rskr246). För att samma ordning för disposition av resurser för nämnda ätgärder skall kunna gälla även i fortsättningen bedömer jag att det även för nästa budgetär behövs ett bemyndigande av denna art. Regeringen bör därför föreslå riksdagen att lämna ett motsvarande bemyndigande för budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 192

Fr.o.m. den 1 juli 1984 kommer den ändrade ordningen att gälla att berörda landstingskommuner skall tillhandahålla tekniska hjälpmedel för handikappade studerande i högskolan (prop. 1982/83:174, SfU 26, rskr 367). Vid min medelsberäkning under berörda högskoleanslag harjag beaktat detta.

Anslaget Vissa tandvärdskostnader förs nu upp som reservat:ionsanslag. Det är innevarande budgetår upptaget som förslagsanslag.

De förslag som UHÄ har fört fram i sin anslagsframställning och i en kompletterande anslagsframställning och som inte behandlas i det följande harjag med hänsyn till del statsfinansiella läget eller av andra skäl inte tagit upp.

Sammanfattning av budgetförslag för högskoleutbildning

Medlen för grundläggande högskoleutbildning kommer vid bifall till mina förslag atl fördelas på följande sätt.

Medel för grundläggande högskoleutbildning budgetåret 1984/85
Ändamål Milj. kr.

Utbildning för tekniska yrken 605
Utbildning för administrativa, ekonomiska och

sociala yrken 313

Utbildning för vårdyrken 640

Utbildning för undervisningsyrken 769

Utbildning för kultur- och informationsyrken 178

Lokala och individuella linjer och enstaka kurser 351

Gemensamt 18

Summa			2874
Medel för grundläggande högskoleutbildning	per	högskoleenhet m.m.
Högskoleenhet m. m.			Milj.kr.

Regionslyrelsen i Stockholm 92

Universitetet i Stockholm 89

Tekniska högskolan i Stockholm 153

Karolinska institutet 128
Högskolan för lärarutbildning i

Stockholm 124

Konstnärliga högskolor i Stockholm 87

Regionstyrelsen i Uppsala 81

Universitetet i Uppsala 182

Högskolan i Eskilstuna/Västerås 14

Högskolan i Falun/Borlänge 17

Högskolan i Gävle/Sandviken 21

Högskolan i Örebro 50

Regionstyrelsen i Linköping 20

Universitetet i Linköping 151

Högskolan i Jönköping 22

Regionslyrelsen i Lund/Malmö 69

Universitetet i Lund 318

Högskolan i Halmstad 5

Högskolan i Kalmar 28

Högskolan i Kristianstad 17

Högskolan i Växjö 36

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 193

Högskoleenhet m. m. Milj. kr.

Regionslyrelsen i Göteborg 77

Universitetet i Göteborg 252

Chalmers tekniska högskola 115

Högskolan i Borås 20

Högskolan i Karlstad 35

Högskolan i Skövde 2

Regionstyrelsen i Umeå 43

Universitetet i Umeå 138

Högskolan i Luleå 69

Högskolan i Sundsvall/Härnösand 26

Högskolan i Östersund 13

Kommunal högskoleutbildning m. m. 192

Ej fördelat 188

Summa 2874

Budgetförslaget i det följande innebär att totalt omkring 4,4 miljarder kr. ställs till förfogande för högskoleutbildning m. m. inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Fördelningen av detta belopp framgår av följande tabell.

Medel för högskoleutbildning inom utbildningsdepartementets verksam
hetsområde
Ändamål Milj. kr.

Högskolan

- grundläggande högskoleutbildning 2874

- lokalkostnader 1 110

- utrustning 295

- centrala och regionala myndigheter 96

Summa 4375

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen , föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att besluta om omföringar mellan anslag för högskolan i enlighet med vad jag har förordat.

D I. Universitets- och högskoleämbetet

1982/83 Utgift 64997408

1983/84 Anslag 79833000

1984/85 Förslag 84143000

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är central förvaltningsmyndighet för de statliga högskoleenheterna med undantag för Sveriges lantbruksuniversitet. UHÄ är dessutom central förvaltningsmyndighet för de övriga myndigheter som regeringen bestämmer. För UHÄ gäller förordningen (1976:702) med instruktion för universitets- och högskoleämbetet (ändrad senast 1982:827). 13   Riksdagen 1983184. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

194

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Universitels-och högskoleämbetet	Föredraganden
Personat Handläggande personal Övrig personal	141 :112	of. of.	of. of.

253

of.

of.

Anslag

1. Förvaltningskostnader

2. Lokalkostnader, f

3. Drifl, underhåll och utveckling av datasystem för antagning av studerande, f

4. Utveckling m. m. av lokala system för studiedokumentation, statistik och antagning

5. Högskoleprov

6. Centralt utvecklingsarbete och personalutbildning m. m.

7. Forskning om högskolan

8. Revisionskontor

9. Besvärsnämnd'

44 342000 7 207000	+2589000 +  734000	+2281000 +   365 000
4730000	+   870000	+	760000
3447000 3090000	+  244000 +   105000	+ +	200000 86000
9549000 4 800000 2494000 174000	+ 1282000 +   170000 +    78000 +    J9000	+ + + +	34000 140000 415000 29000
79833000	+6091000	+4310000

' Besvärsnämnden för högskoleutbildning har överlämnat anslagsframställning över vilken UHÄ har avgivit yttrande.

Universitets- och högskoleämbetet Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

1.   Pris- och löneomräkning 6995 000 kr.

2. Medel för kontaktverksamhet högskola/forskningsavnämare beräknas under anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. (-530000 kr.)

3. Kostnader för chefsutbildning inom högskolan (+ 1 240000kr.).

4. Besparingen beräknas till 1614000kr. Härvid har besparing inte beräknats på medel som anvisas under anslagsposten 3.

Föredragandens överväganden

Vid beräkning av anslaget har huvudförslaget tillämpats.

Jag vill erinra om att jag i inledningen berört universitets- och högskoleämbetets (UHÄ:s) centrala roll i effektiviserings- och förnyelsearbetet inom högskolan.

UHÄ har upprepat ett förslag om medel för chefsutbildning för prefekter inom högskolan. I likhet med ämbetet finner jag det angeläget att nyckelpersoner bland dem som har del direkta ansvaret för forskning och utbildning får en utbildning som motsvarar chefsutbildningen inom statsförvalt-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

195

ningen i övrigt. Jag är dock inte beredd att förorda särskilda medel härför utan förutsätter att utbildningsinsatser successivt kan genomföras inom ramen för fillgängliga medel.

Medel för kontaktverksamhet högskola/forskningsavnämare har för nästa budgetår inte beräknats under detta anslag. Jag avser atl återkomma med förslag till medelsberäkning för denna verksamhet i den forskningspolitiska propositionen.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (79833000+ 4 310000=) 84143000kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 84143000 kr.

D 2. Regionstyrelserna för högskolan

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

12332475 11478000 12166000

Regionstyrelserna för högskolan har till uppgift att planera och samordna den grundläggande högskoleutbildningen i resp. högskoleregion, främja denna utbildnings forskningsanknytning samt svara för frågor som är gemensamma för tvä eller flera högskoleenheter. Verksamheten regleras i förordningen (1977:458) med instruktion för regionstyrelserna för högskolan (ändrad 1980:1100). Regionstyrelserna skall enligt instruktionen åriigen inkomma till universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) med sina förslag till anslagsframställningar.

Anslag	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Universilets-och högskoleämbetet	Föredraganden
1. Förvaltningskostnader 2.   Lokalkostnader	10211000 1267000 11478000	+ 513 000 + 292000 +805 000	+503 000 + 185000 +688000

Universitets- och högskoleämbetet Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

1. Pris-och löneomräkning 805000 kr.

2. I utbildningsdepartementets promemoria Högskolans institutionella organisation (DsU 1983:6) sägs att i planeringen av främst grundläggande

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 196

utbildning även regionalpoliliska och regionalekonomiska aspekter bör vägas in. En stor del av denna planering måste åvila högskolestyrelserna. För frågor som bör ses i ett vidare perspektiv och som rör mer än en högskoleenhet, bör regionstyrelserna även i fortsättningen spela en viktig roll för en sådan utbildningsplanering. De förslag som framläggs i promemorian kommer enligt UHÄ:s bedömning inte att leda till nägon minskning av regionstyrelsernas kompetensområde och arbetsuppgifter. UHÄ föreslår i denna anslagsframställning inte någon reell förändring av anslaget. UHÄ förutsätter emellertid att statsmakterna i samband med behandlingen av promemorian Högskolans institutionella organisation prövar regionstyrelsernas fortsatta verksamhet och därvid avväger arbetsuppgifterna mot de resurser som kan ställas till förfogande för personal och utredningsverksamhet m.m.

Föredragandens överväganden

Vid beräkning av anslaget har ett begränsat huvudförslag tillämpats.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (11478000 + 688 000=) 12 166000kr. Jag har härvid beaktat bl.a. ökade lönekostnader för tjänsten som kanslichef vid regionstyrelsen i Umeå. Vidare harjag räknat medel för en förstärkning av resurserna för expenser vid regionstyrelserna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Regionstyrelserna för högskolan för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 12 166000 kr.

D 3. Redovisningscentralerna vid universiteten

1982/83 Utgift	-
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Genom anslaget regleras inkomster och utgifter för sex redovisningscentraler, en vid vart och ett av universiteten. Till redovisningscentralerna är knutna samtliga högskoleenheter inom universitets- och högskoleämbetets verksamhetsområde samt vissa andra statliga myndigheter. Verksamheten bedrivs under inseende av riksrevisionsverket. Redovisningscentralerna beslutar i samråd med berörda myndigheter om taxor för sina tjänster. Var och en av redovisningscentralerna är självfinansierad.

Universitets- och högskoleämbetet föreslår att anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 197

Föredragandens överväganden

I enlighet med universitets- och högskoleämbetets förslag bör anslaget för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp.

Hemställan

' Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Redovisningscentralerna vid universiteten för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

D 4. Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm

1982/83 Utgift	.-
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Under anslaget redovisas inkomster och utgifter för verksamheten vid Stockholms datorcentral för högre utbildning och forskning. Centralen är knuten till regionstyrelsen för Stockholms högskoleregion och gemensam för universitetet i Stockholm, tekniska högskolan i Stockholm och karolinska institutet samt försvarets forskningsanstalt.

Universitets- och högskoleämbetet föreslär att anslaget förs upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

1 enlighet med universitets- och högskoleämbetets förslag bör anslaget för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

D 5. Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna

1982/83 Utgift 894270612

1983/84 Anslag       1006469000 1984/85 Förslag      1069892000

Från anslaget bestrids innevarande budgetår ulgifter för lokalhyror, bränsle, lyse och vatten samt övriga kostnader för fastighetsdriften vid de stafliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhets-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

198

område, Insfitutet för internafionell ekonomi, kungl. biblioteket, statens psykologisk-pedagogiska bibliotek och Nordiska institutet för samhällsplanering.

Vidare bestrids frän anslaget kostnader för viss med fastighetstjänsten sammanhängande service vid universiteten, tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola samt högskolan i Luleå.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Universitets- Före-

och högskole-       draganden ämbetet

Utgifter

Lokalhyror

Kostnader för viss med faslighetsljänsten sammanhängande service

Inkomster

Upplåtelse av lokaler m. m.

Nettoutgift

+ 88116000

1018576000 +135496000

2893 000 +      307000 +    307000

1021469 000 +135 803 000 +88 423 000

15 000000 of. +25 000000

1006469000 +135803000 +63423000

Universitets- och högskoleämbetet Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

1. Prisomräkning och ökade kostnader på grund av planerad lokalutbyggnad (135496000 kr.).

2. Pris- och löneomräkning för viss med fastighetstjänsten sammanhängande service (307000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag vill erinra om vad jag i inledningen anfört angående försöksverksamhet med lokalplanering.

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till ett uppdrag till universitets- och högskoleämbetet att i anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 särskilt redovisa dels besparingar under detta anslag till följd av att verksamhet avvecklas eller minskar vid högskoleenhet, dels underlag för beräkning av uppbördsmedel under anslaget. Dessa uppbördsmedel, som främst avser lokalutnyttjande vid viss externfinansierad verksamhet, har för nästa budgetår uppskattats till 40milj.kr. Jag vill i sammanhanget framhålla att ersättning givetvis skall tillföras delta anslag, även om statens kostnader för lokaler bestrids från annat anslag, t.ex. vad gäller den kliniska delen av medicinsk utbildning och forskning.

Vid mina beräkningar av anslaget harjag även beaktat att kostnader för lokaler för projektet Sveriges medeltida personnamn nästa budgetår beräknas under anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskl visarkiv.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

199

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag för nästa budgetår anslaget till (1006469000 + 63423000=) 1069892000kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 069 892 000 kr.

D 6. Vissa tandvårdskostnader

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

62351031

67724000

133600000

Detta anslag avser den tandvård som bedrivs i anslutning fill den odontoi-logiska utbildningen och forskningen vid karolinska institutet (enheten i. Huddinge) samt universiteten i Lund, Göteborg och Umeå.. Vidare utgår från anslaget vissa medel till de statliga tandtekniker- och tandskötersker skolorna samt till ersättning åt tandtekniker- och- tandskötefskeprakti-kanter.

A nslagsfördelning

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Universilets-och högskole ämbetet	Föredraganden
Anslag
Utgifter
Lönekostnader Förvaltningskostnader Renhållning och städning	65 545000 19207000 3 407000	+ 1800000] + 1564000 +   185000..	+45441000
Brutloulgift	88159000	+3549000	+45441000
Uppbördsmedel
Patientavgifter m.m.	20435000	+ 7065000	+ 8400000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

200

Ändamål/högskoleenhet m. m.	Kostnad	Ändamål/högskoleenhet m. m.	Kostnad
	budget-		budget-
	året		året
	1984/85		1984/85
	(tkr.)		(tkr.)     •
1           Pris- och löneomräkning		3.3      Övergångskostnader i samband
1.1       Prisomräkning	+2071	med genomförande av ny studie	;-
1.2       Löneomräkning	+ 3 362	ordning för tandläkariinjen	-2310
Summa under 1	+5 433	Summa under 3	-1884
3          Konsekvenser av tidigare		Summa	+3549
beslut 3.1       Minskal antal platser på		Ökade patientavgifter	-7065
tandläkarlinjen i Malmö	-  591	Summa totalt	-3516
3.2      Ökat antal platser på land-
läkariinjen i Umeå	+ 1017

Universitets- och högskoleämbetet hemställer att under ett förslagsanslag Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1984/85 anvisas 64208 000 kr. med ovan angivna fördelning pä anslagsposter.

Föredragandens överväganden

Budgeteringen av detta anslag, som är ett förslagsanslag, har under ett flertal år varit förknippat med en rad problem. Bl. a. har stora överskridanden gjorts av flera högskoleenheter till följd av betydande prisstegringar på dentalmaterial och ökade lönekostnader för vissa personalgrupper. Högskoleenheternas prognoser över utfallet budgetåret 1983/84 pekar återigen på kraftiga överskridanden.

Mot denna bakgrund förslår jag att anslaget budgetåret 1984/85 görs om så att samfiiga kostnader som har ett direkt samband med den kliniska utbildningen och tandvården vid högskoleenheterna anvisas under förevarande anslag. Härav skulle, enligt den nuvarande anslagsfördelningen, totalt 32935000 kr. ha anvisats under anslaget Utbildning för vårdyrken och anslaget Odontologiska fakulteterna. Jag kommer därför i det följande att beräkna en minskning av anslaget Utbildning för vårdyrken med 21877000kr. Vidare avser jag att i forskningspolitiska propositionen i anledning härav föreslå en minskning av anslaget Odontologiska fakulteterna med 11058000 kr.

Som en följd av denna förändring förordar jag att detta anslag betecknas som reservationsanslag fr. o. m. budgetåret 1984/85 samt anvisas med bruttobelopp. Härmed kommer det att ställas höga krav på berörda högskoleenheter vad gäller planering och budgetering av tandvårdsverksamheten. Planeringen av verksamheten bör underlättas väsentligt genom den av mig förordade ändrade anslagsfördelningen.

Jag vill framhålla att jag vid  min medelsberäkning för budgetåret

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 201

1984/85, utöver den årliga pris- och löneomräkningen har anpassat anslagsnivån efter de senaste årens överskridanden av anslagsposten för löne- och materielkostnader.

Den beräknade ändringen av medelsanvisningen fördelad pä orter för budgetåret 1984/85 framgår av följande tabell (tkr.).

Anslag Beräknad ändring 1984/85 Summa

Kl UL UG UUm

Konsekvenser av

anslagsomläggningen +17003     +7424      +10577     +8010      +43014

Omläggningskostnad

av landläkarutbildning -    693     -   577       -    693     -   347       - 2 310

Ändrad planeringsram

tandläkarlinjen -  591 +1509      +    918

KI= karolinska institutet, UL= universitetet i Lund,

UG= universitetet i Göteborg, UUm= universitetet i Umeå.

Med hänsyn till de senaste årens utfall av patientintäkterna har jag beräknat att dessa kommer aft uppgå till totalt 28835000 kr. (+8400000kr.) budgetåret 1984/85. Dessa inkomster bör i fortsäUningen inlevereras till inkomsttitel på statsbudgeten.

Hemställan

Jag beräknar medel enligt sammanställningen och hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 133600000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

202

D 7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

50228094 46338000 14340000

Reservation

3 118009

Från anslaget bestrids bl.a. kostnader för internationalisering av högskoleutbildningen samt utveckling av lokala system för studiedokumentation, statistik och antagning.

Anslagsfördelning

Anslagspost

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Universitets- Före-

och högskole-       draganden ämbetet

Till universitets- och högskoleämbetets disposition

Vissa kostnader för lokal antagning vid högskoleenheterna

Verksamhet med kontaktforskare

Högskolans kontakt-organisation m. m. Forsknings- och utvecklingsarbete vid mindre högskolor saml förbättrad nyll-jarinformalion om forskning Utveckling och försöksvis drift av överbryggande kurser och påbyggnadsutbildning

Finansiering av universitetslektorers m. fl. tjänstledighet för forskning

Viss utredningsverksamhet Förstärkning av biblioteksresurser inom högskolan Biblioteksresurser

engångsanvisning 11. Till regeringens disposition

4 730000	+ 687000	+  45000
590000	of.	of.
5000000	+ 250000	- 5000000
	+ 1029000	0
	+ 1800000	0
2485 000	+ 324000	+ 200000
28865 000	+ 981000	-28865000
668000	of.	- 668000
4000000	-4000000	- 4000000 + 4000000 + 2 290000
46338000	+ 1071000	-31998000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

203

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål

Kostnad	Ändamål	Kostnad
budgel-		budget-
årel		året
1984/85		1984/85
(tkr.)		(tkr.)

237

250

49

+   124

+  981 + 1641

980 980

Pris- och löneomräkning

1.2

1.3

Till universitets- och hög
skoleämbetets disposition +
Verksamhet med kontakt
forskare +
Högskolans kontaklorganisation

m.m.

1.4

Överbryggande kurser och

påbyggnadsutbildning

1.5

Universitetslektorers m. fl.

tjänstledighet för forskning

Summa under I

2 Förändring av anslagsleknisk

natur

2.1       Högskolans kontaklorganisation m. m. Medel från anslaget Universitets- och högskoleämbetet (530000) samt medel från Styrelsen för teknisk utveckling (450000)

Summa under 2

4 4.1

Alternativ 1

-4000 -4000

Förstärkning av biblioteksresurser inom högskolan, engångsanslag

Summa under 4

5 Alternativ 2

+2450 + 1071

5.1 Till universitets-och högskoleämbetets disposition +  450

5.2 Forskning och utvecklingsarbete vid mindre högskolor samt förbättrad nyltjarinformation om forskning +1 800

5.3 Överbryggande kurser och påbyggnadskurser +  200

Summa under 5 Summa totalt

Föredragandens överväganden

De höga bokpriserna utgör ett allvarligt problem för högskoleenheternas bokinköp. Jag anser det viktigt att stärka högskoleenheternas resurser i detta avseende. Jag beräknar därför, engångsvis, en förstärkning om 4milj.kr. fördetta.

Jag övergår nu till att behandla frågan om värdering av utländsk högre utbildning. Universitets-och högskoleämbetet (UHÄ) har genom en arbetsgrupp kartlagt antalet förfrågningar och ansökningar rörande värdering av utländsk högre utbildning. Enligt UHÄ ligger dessa i storieksordningen 3000-5000 ärligen. Förutom för vissa utbildningar inom värd- och undervisningsområdena finns ingen klar ansvarsfördelning och handläggningsordning av dessa frågor. UHÄ föreslår nu en mer ändamålsenlig hantering. Denna innebär bl. a. att det övergripande ansvaret läggs på ämbetet. Verksamheten bör, enligt UHÄ:s förslag, läggas upp som en försöksverksamhet under budgetåret 1984/85. Ämbetet är berett att avsätta resurser motsvarande ett personår under försöksåret. Därutöver krävs resurser för särskilda utredningar och UHÄ föreslår att 250000 kr. avsätts för ändamålet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

204

Med hänsyn bl. a. till vårt förhällande till olika länder och deras medborgare anser jag det angeläget alt förutsättningen för att i Sverige behandla frågor av det berörda slaget förbättras. Jag biträder därför ämbetets förslag och beräknar medel härför (+ 250000 kr.).

Anslagsposten Viss utredningsverksamhet bör benämnas Till regeringens disposition.

Jag föreslår vidare förändringar av medelsfördelning mellan vissa anslag. Förändringarna framgår av följande sammanställning.

Verksamhet med kontaktforskare,

finansiering

av universitetslektorers

m. fl. tjänstledighet för

forskning, viss utredningsverksamhet

samt förstärkning

av biblioleksresurser

inom högskolan

Bidrag lill nämnden för svenskl-amerikanskt forskarutbyte (Fulbrighl-kommis-sionen)

Till regeringens disposition

Utveckling och försöksvis drift av överbryggande kurser och påbyggnadskurser

-38265000 kr.

205000 kr.

+ 2 022000 kr.

+    200000 kr.

Motsvarande belopp avses bli beräknat i den forskningspoliiiska propositionen under ell anslag Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål

Motsvarande belopp beräknas under anslaget Hl. Kulturellt utbyte med utlandet

Motsvarande belopp beräknas under anslagen Utbildning för tekniska yrken. Utbildning för undervisningsyrken saml Utbildning för kultur- och informationsyrken

Motsvarande belopp beräknas under anslaget Bidrag lill kommunal högskoleutbildning m. m.

Jag beräknar anslaget fill (46338000-31998000=) 14340000kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 14340000kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

205

D 8. Utbildning för tekniska yrken

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

529991486 551823000 605296000

Reservation

2494578

Detta anslag avser grundläggande utbildning för tekniska yrken vid de stafliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet/ändamål	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Universitels-och högskoleämbetet	Föredraganden
Stockholms högskoleregion
Universitetet i Stockholm Tekniska högskolan i Stockholm	24598000 141678000	+ 3 016000 + 15 904 000	+  1440000 + 11672000
Uppsala högskoleregion
Universitetet i Uppsala Högskolan i Eskilstuna/Västerås Högskolan i Falun/Borlänge Högskolan i Gävle/ Sandviken Högskolan i Örebro	30909000 3402000 1307000 651000 1 IIOOOO	+ 6120000 +    315000 +    584000 +      42000 ,+    135000	+ + + + +	4950000 184000 387000 33000 102000
Linköpings högskoleregion
Universitetet i Linköping Högskolan i Jönköping	59582000 1293000	+ 9559000 +    431000	+ +	6712000 64000
Lund/Malmö högskoleregion
Universitetet i Lund Högskolan i Kalmar Högskolan i Växjö	95 182000 6803000 976000	+ 10183 000 + 2241000 +    539000	+ + +	6402000 907 000 192000
Göteborgs högskoleregion
Universitetet i Göteborg Chalmers tekniska högskola Högskolan i Borås Högskolan i Karistad	16949000 105 058000 1290000 1022000	+ 2 882000 + 13 003 000 +  1154000 +    785 000	+  1998000 + 10389000 +  1427000 +    411000
Umeå högskoleregion
Universitetet i Umeå Högskolan i Luleå Högskolan i Sundsvall/ Härnösand Vissa kurser för aktiv sjöpersonal	14 634000 37 121000 6587000 1671000	+  1742000 + 4773000 + 3 119000 +      84000	+ + + +	831000 4082000 1206000 84000
Utgift	551823000	+76611000	+53473000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 206

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m.m.'''' Kostnad

budgetåret 1984/85

_________________________________________________________ (tkr.)

1         Pris- och löneomräkning

1.1 Prisomräkning +11303

1.2 Löneomräkning +29783

Summa under 1 +41 086

2         Förändringar av anslagsteknisk natur

2.1 Från anslaget Utbildning för undervisningsyrken och Lokala och individuella linjer och enstaka kurser                                             + 1 687

2.2 Från anslaget Utbildning för undervisningsyrken (HF/B)              + 315

2.3 Från anslaget Malematisk-naturvetenskapliga fakulteterna (UG) + 1 050

Summa under 2 + 3052

3         Konsekvenser av tidigare beslut

3.1      4-åriga linjer (dimensioneringsändringar)
Enl prop 1980/81: 100 bil. 10

(-30åp) -    711

Enl prop 1981/82: 100 bil. 10

(+466åp) + 8128

Enl prop 1982/83: 25 (TB 1)

(+ 248 åp) +5 878

TB 1 upphör (- 248 åp) - 4541

Enl prop 1982/83: 100 bil. 10

(+233åp) + 4 588

3.2      3-åriga linjer (dimensioneringsändringar)
Enl prop 1981/82: 100 bil. 10

(+ 98 åp) O

Enl prop 1982/83:25 (TB!)

(+ 45 åp) +    465

TB 1 upphör (- 45 åp) -    455

Enl prop 1982/83: 100 bil. 10

(+ 45 åp) +    455

3.3      Sjö- och driftspersonalulbildningar

+	1881
-	269
+	268
+	710
+	525

3.3.1 Dimensioneringsändringar (+ 96 åp)

3.3.2 Planeringsmedel upphör

3.3.3 Brandskyddskurser

3.4 Yrkesleknisk högskoleutbildning (+30 åp)

3.5 Övriga linjer (+ 28 åp)

Summa under 3 +16922

' US = universitetet i Stockholm, KTH = tekniska högskolan i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, HF/B = högskolan i Falun/Borlänge, ULi = universitetet i Linköping, HJ = högskolan i Jönköping, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, CTH = Chalmers tekniska högskola, HB = högskolan i Borås, UUm = universitetet i Umeå, HS/H = högskolan i Sundsvall/Härnösand.  Åp = årsstudieplatser  TB = tilläggsbudget

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 207

Ändamål/högskoleenhet m. m.''' Kostnad

budget
året
1984/85
__________________________________ (tkr.)

4         Alternativ 1

4.1 Integrering i alla linjer av dala, elektronik m. fl. viktiga områden + 2 300

4.2 4:e år på malemalikerlinjen (dataloggren) +    840

4.3 Nya linjer i yrkesleknisk högskoleutbildning Processindustrilinje HS/H

(+15 åp) + 355

Plast-och gummiinduslrilinje HJ (+ 15 åp) + 355

4.4 Dalavetenskapliga linjen inrättas vid US (+30 äp) + 711

4.5 Dimensioneringsändringar på befintliga linjer

4-åriga linjer (+ 111 åp) +1 077

3-åriga linjer (+99 åp) + 961

Yrkesleknisk högskoleutbildning (+23 åp) + 535

Textil- och konfektionstekniklinjen HB (+ 15 åp) + 525

4.6 Justering av anslag ULi + 1050

4.7 Miljö-och hälsoskyddslinjen UUm (namnbyte) O

4.8 Per capita-nedskärning - 3 682

4.9 Gemensamma funktioner - 563

4.10 Gemensamma funktioner (bibliotek) + 650

Summa under 4 +5 114

5         Alternativ 2

5.1 Återtåg av per capita-nedskärning + 3 682

5.2 Återtåg av del av tidigare nedskärning + 2 100 5.3.     Påbyggnadslinjer

Samhällsplanering KTH

(+ 30 åp) +    630

Bioteknik UU, UL, UUm

+	1260
+	420
+	630
+	710
+	320
+	160
+	525

(+ 32 äp)

Ekotoxikologi UU (+ 10 åp)

5.4 4:e år naturvelarlinjerna

5.5 Yrkesleknisk högskoleutbildning, eleklronikinduslrilinje ULi (+ 30 åp)

5.6 Nya studieinriktningar (engångsanslag)

5.7 Varvad civilingenjörsutbildning ULi (engångsanslag)

5.8 Basresurser datalekniklinjen CTH

Summa under 5 +10437

Summa totalt +76611

' US = universitetet i Stockholm, KTH = tekniska högskolan i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, HF/B = högskolan i Falun/Borlänge, ULi = universitetet i Linköping, HJ = högskolan i Jönköping, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, CTH = Chalmers tekniska högskola, HB = högskolan i Borås, UUm = universitetet i Umeå, HS/H = högskolan i Sundsvall/Härnösand.  Åp = årsstudieplatser  TB = tilläggsbudget

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 208

UHÄ hemställer att

1. en påbyggnadslinje, fartygsradiotelegrafistlinjen, 30 poäng, inrättas den I juli 1984,

2. en allmän utbildningslinje, processindustrilinjen, 60 poäng, inrättas den Ijanuari 1985,

3. en allmän utbildningslinje, plast- pch gummiindustrilinjen, 60 poäng, inrättas den I januari 1985,

4. en allmän utbildningslinje, elektronikindustrilinjen, 60 poäng, inrättas den 1 juli 1984,

5. en påbyggnadslinje, samhällsplaneringslinjen, 40 poäng, inrättas den Ijuli 1984,

6. en påbyggnadslinje, biotekniklinjen, 40 poäng, inrättas den 1 juli 1984,

7. en påbyggnadslinje, ekoloxikologilinjen, 60 poäng, inrättas den Ijuli 1984,

8. miljö- och hälsovårdslinjen ändrar benämning den I juli 1984 till miljö- och hälsoskyddslinjen,

9. ordinarie universitetslektorat i metallernas bearbetning inrättas den Ijuli 1984 vid KTH,"

10. ordinarie universitetslektorat i fordonsteknik inrättas den Ijuli 1984 vid KTH,

11. ordinarie universitetslektorat i biologi inrättas den 1 juli 1984 vid universitetet i Lund,

12. planeringsramar fastställs i enlighet med vad som förordas,

13. under ett reservationsanslag Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1984/85 anvisas kr. 628434000 med ovan angiven fördelning på anslagsposter.

Universitetet i Lund har i skrivelse anhållit om ytterligare medel för utbildning pä yrkeshygienikerlinjen. UHÄ har yttrat sig i ärendet den 7 november 1983.

Föredragandens överväganden

Konsekvenser av tidigare beslut

Vid min beräkning av medelsbehovet till följd av förändringar av antalet nybörjarplatser på tre- och fyraåriga linjer budgetåren 1981/82-1983/84 har jag utgått frän den beräkningsmodell avseende kostnaderna per utbildningsplats som har tillämpats under senare år. När del gäller konsekvenser av tidigare beslutad ökning av antalet nybörjarplatser i yrkesteknisk högskoleutbildning och på textil- och konfektionstekniklinjen har jag följt universitets- och högskoleämbetets (UHÄ:s) förslag (+1 235000 kr.).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 209

Dimensioneringsfrågor m.m.

Arbetsmarknadens efterfrågan och de studerandes intresse för teknisk utbildning talar för en ökning av utbildningskapaciteten i civilingenjörsutbildningen. Jag förordar därför att antalet nybörjarplatser ökar med 118 nästa budgetår (+1086000kr.). Vid fördelningen av platserna pä linjer, vilken framgår av följande tabell, harjag tagit särskild hänsyn till det stora behovet av civilingenjörer som föreligger inom data- och elektronikområdena.

Linje	Högskoleenhet'	Ändring av planeringsramar
Datalekniklinjen	CTH	+ 30
Datatekniklinjen	HLu	+ 30
Elektrotekniklinjen	KTH	+ 35
Eleklrolekniklinjen	UL	+ 20
Kemitekniklinjen	UL	+  13
Maskintekniklinjen	CTH	+    8
Teknisk fysik-linjen	UL	+    7
Väg- och vattenbyggnadslinjen	CTH	- 25 + 118

' KTH=  tekniska högskolan i Stockholm,  UL=  universitetet i Lund, CTH = Chalmers tekniska högskola, HLu= högskolan i Luleå.

Antalet examinerade civilingenjörer har inte ökat i takt med att civilingenjörsutbildningen har byggts ut. Jag ser med oro på denna utveckling. I prop. 1982/83:100 (bil. 10, UbU24, rskr290) betonade jäg vikten av att bl.a. kvaliteten i den tekniska utbildningen inte sätts åt sidan i samband med den kvantitativa utbyggnaden. Mot den- bakgrunden bör enligt min mening särskilda medel för en kvalitetsförstärkning av civilingenjörsutbildningen anvisas även för budgetåret 1984/85. Jag beräknar 1,3 milj. kr. för ändamålet. Medlen bör i första hand användas för sådana åtgärder som bidrar fill att de studerande fullföljer sin utbildning.

Jag kommer i det följande att förorda en ökning av antalet nybörjarplatser på datavetenskapliga linjen (+ 30 platser). Vidare kommer jag att ta upp en ökning av antalet nybörjarplatser i yrkesteknisk högskoleutbildning (+ 75 platser) och på textil-och konfektionstekniklinjen (+ 30 platser). Mina förslag avser även en ny påbyggnadslinje inom biöteknikområdet (+22 platser).

Mina förslag till planeringsramar redovisar jag i följande tabell. För högskoleutbildningen anges planeringsram per linje och högskoleenhet (a) eller per seklor och högskoleenhet tillsammans med beräkningsunderlaget i form av beräknad antagning per linje och högskoleenhet inom parentes (b).

14    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

210

Planeringsramar för sektorn för utbildning för tekniska yrken budgelåret 1984/85

UibiJdoingslinje/poäng

Siock-holm

Uppsala

Eskilstuna/ Västerås

Falun/ Borlänge

Gävle/ Sandviken

Örebro

Linköping/ Norrköping

Jönköping

(60)	(68)
	(12)
	(60)
(30)	(43)
(27)	(40)
(72)	(48)
(60)	(55)

99

326

a) Arkitektlinjen, 160 60'

Datalekniklinjen, 160 60'

Driflingenjörslinjen," 80        30'
Driflleknikeriinjen, 80 60'

Eleklrolekniklinjen, 160        205' Farkosllekniklinjen, 160        105' Geoleknologilinjen, 160 Hälso- och miljövårds-linjen, 120

Industriell arbetsmiljö-linjen, 160 Industriell ekonomi-linjen, 160

120' 70'

250' 90'

Kemitekniklinjen, 160 Lantmäterilinjen, 160 Maskinteknikerlinjen, 80 Maskintekniklinjen, 160 Malerialtekniklinjen, 160 Radiokommunikationslinjen, 60

Samhällsbyggnads-
lekniklinjen, 160
Sjöingenjörslinjen," 40
Sjökaptenslinjen," 40
Styrmanslinjen, 80
Teknisk fysik-linjen, 160       100'
Teknisk fysik- och
eleklrolekniklinjen, 160
Texlilingenjörslinjen, 80
Textil- och konfektions
tekniklinjen, 80
Väg- och vallenbyggnads-
linjen, 160 146'
Yrkeshygienikerlinjen," 60

Yrkestekniska linjer Byggnadsinduslrilinjen, 60     30' Eleklronikinduslrilinjen, 60 Fordonslekniklinjen, 60 Grafisk industri-linjen, 60       30' Livsmedelsindustrilinjen, 60 Pappers- och pappers-masseinduslrilinjen, 40 Processindustrilinjen, 60 Styr- och reglerteknik-linjen, 60

Stålindustrilinjen, 60 Sågverksinduslrilinjen, 60 Textil- och konfektions-industrilinjen, 60 Träindustrilinjen, 60 Verksladsindustrilinjen, 60

b) Biologlinjen, 120 Biolekniklinjen, 40 Dalavelenskapliga linjen, 160 Fiskevårdslinjen, 80 Fysikeriinjen, 120 Geovelarlinjen, 120 Kemistlinjen, 120 Malemalikerlinjen, 120

Planeringsram för linjer enl. b) 249

60

30

30

30

30

30

90

188

120

180

30

(18)

(30)

(12)

(18) (20)

98

30 30

Noter på sid 212.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

211

Utbildningslinje/poäng	Lund/	Kal-        Växjö      Göle.      Borås      Karl.		Umei      Luleå	Sunds-	Summa
	Malmö	mar	borg                       stad		vall/ Härnösand
a) Arkitektlinjen, 160	45		45'			150
Datalekniklinjen, 160	60		120'	60		390
Driflingenjörslinjen," 80	30		303     ■			90
Driflleknikeriinjen, 80	60	60	603		30	360
Elektrotekniklinjen, 160	156		2003			561
Farkosllekniklinjen, 160						105
Geoleknologilinjen, 160				40		40
1                 Hälso- och miljövårds-
linjen, 120				62		62
Industriell arbetsmiljö-
■                 linjen, 160				30		30
1                 Industriell ekonomi-
linjen, 160			303			218
Kemitekniklinjen, 160	125		1003			345
Lantmäterilinjen, 160						70
Maskinteknikeriinjen, 80		24	48'		24	96
Maskintekniklinjen, 160	118		200'	115		803
Materialtekniklinjen, 160						90
Radiokommunikations-
linjen, 60		2413			24   -	48
Samhällsbyggnads-
tekniklinjen, 160				30		30
Sjöingenjörslinjen," 40		22	353		15	72
Sjökaptenslinjen," 40		48	483		24	120
Styrmanslinjen, 80		48	723		24	144
Teknisk fysik-linjen, 160	67		1003			366
Teknisk fysik och
elektrotekniklinjen, 160						180
Texlilingenjörslinjen, 80			153			15
Textil- och konfektions-
tekniklinjen, 80			45			45
Väg- och vallenbyggnads-
linjen, 160	90		128'	50		414
Yrkeshygienikeriinjen," 60	0'					0"

Yrkestekniska linjer
Byggnadsindustrilinjen, 60
Eleklronikinduslrilinjen, 60
Fordonslekniklinjen, 60
Grafisk industri-linjen, 60
Livsmedelsindustrilinjen, 60    30'
Pappers- och pappers-
masseinduslrilinjen, 40 O'

Processindustrilinjen, 60 Styr- och reglerleknik-linjen, 60

Slälinduslrilinjen, 60 Sågverksinduslrilinjen, 60 Textil- och konfeklions-induslrilinjen, 60 Träinduslrilinjen, 60 Verksladsindustrilinjen, 60      30'

b) Biologlinjen, 120 (75)

Biolekniklinjen, 40 (10)
Dalavelenskapliga linjen, 160
Fiske värdslinjen, 80

Fysikerlinjen, 120 (35)

Geovelarlinjen, 120 (35)

Kemisllinjen, 120 (35)

Malematikeriinjen, 120 (40)

Planeringsram för linjer enl. b)   230

Summa

(30) 30

303

30'

(57)"'

(16)"" (26)" (20)"'' (40)"'' (45)"'' 204

30

45'

15'

(36)

(20) (10) (24) (31) 121

30

30

O' 30'"     O

(16) 16

60 30 O 30 30

O 30

30 60

45

30 30 195

314

22

90

16

166

132

253

281

1274

6688

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 212

Jag går nu över till att behandla frågor som rör vissa utbildningslinjer.

Utbildning inom arbetsmiljöområdet

Mot bakgrund av vad riksdagen tidigare har uttalat om utbildning inom arbetsmiljöområdet (UbU 1982/83:24, rskr290) föreslär UHÄ att en allmän utbildningslinje, industriell arbetsmiljö-linjen, om 160 poäng, inrättas den 1 juli 1984 och förläggs till högskolan i Luleå. Antalet nybörjarplatser bör enligt UHÄ vara 30 och resursutrymme bör skapas genom en minskning med 30 platser på maskintekniklinjen vid högskolan. UHÄ har därutöver inte beräknat några medel för utbildningens genomförande.

Enligt min mening finns det nu förutsättningar att genomföra en civilingenjörsutbildning inom arbetsmiljöområdet vid högskolan i Luleå. Jag biträder därför UHÄis förslag. Tyngdpunkten i utbildningen bör, såsom UHÄ framhåller, vara arbetsmiljöutformning i den mekaniska industrin med inriktning mot produktionsteknik och materialteknik. Den nya linjen bör anordnas inom ramen för det antal nybörjarplatser som högskolan i Luleå har i dag. Planeringsramen för maskintekniska linjen bör därför minskas med 30 nybörjarplatser. För de kostnader för industriell arbetsmiljö-linjen som inte täcks genom minskningen av antalet nybörjarplatser på maskintekniklinjen beräknarjag 250000 kr.

Biotekniklinjen

UHÄ tillsatte år I98I en referensgrupp med uppgift att lägga fram en samlad plan för forskning och utbildning inom bioteknikområdet. Gruppen har redovisat sina förslag i rapporten Bioteknik - utbildning, forskning (UHÄ-rapport 1983:6), som har remissbehandlats.

Med utgångspunkt i referensgruppens förslag och remissinsitansernas yttranden har UHÄ i en kompletterande anslagsframställning bl. a. föreslagit att en påbyggnadslinje, biotekniklinjen om 40 poäng, inrättas den 1 juli 1984 och förläggs till universiteten i Uppsala, Lund och Umeå med totalt 32 nybörjarplatser. Kostnaden härför beräknas nästa budgetår till ca 1,3 milj. kr.

Biöteknikområdet har alltmer kommit att stå i centrum för industriell utveckling såväl i Sverige som i andra länder. Jag ser därför med tillfred-ställelse pä de initiativ som UHÄ har tagit i syfte att skapa ett underlag för beslut om framtida bioteknisk utbildning och forskning.

Jag anser det angeläget att en päbyggnadslinje i bioteknik inrättas. Jag

' Teknislta högskolan i Stockholm.

 Lfniversiletet i Stockholm.

 Chalmers tekniska högskola.

'*'* Universitetet i Göteborg. Antagning vartannat år.

 Universitetet i Göteborg.

' Avser Alnarp.

 Avser Markaryd. Antagning vartannat år,

' Avser Skellefteå.

** Antagning lill flertalet linjer sker var tredje termin. Här anges antalet nybörjarplatser budgetåiet 1983/84.

' Avser Karlskrona.

'" 30 i Luleå och O i Skellefteå.

" Påbyggnadslinje.

'- 15 platser avser underhållsteknisk inriktning.

'■* Periodiserad antagning. Ingen antagning budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 213

biträder därför UHÄ:s förslag. Utbildningen bör förläggas lill universiteten i Uppsala och Lund. Antalet nybörjarplatser bör vara 12 resp. 10. Som jag har nämnt har UHÄ föreslagit att päbyggnadslinjen startar också i Umeå budgetåret 1984/85. Jag är inte beredd att nu ta ställning till förslaget i denna del. De finansieringsmöjligheter som kan föreligga framdeles får avgöra om en fortsatt utbyggnad kan bli aktuell. I sådant fall bör påbyggnadslinjen enligt min mening lokaliseras också till Umeå.

Utbildningen bör planeras på ett sådant sätt att även studerande med annan relevant grundläggande utbildning än biologlinjen eller kemistlinjen blir behöriga till den nya påbyggnadslinjen.

Datavetenskapliga linjen

Datavetenskapliga linjen är förlagd till universiteten i Uppsala och Linköping med ca 30 nybörjarplatser på vardera orten. UHÄ har föreslagit att datavetenskaplig utbildning skall anordnas även i Stockholm fr. o. m. nästa budgetår.

För egen del anser jag att tillgängliga resurser utnyttjas bäst genom att antalet nybörjarplatser ökas där utbildningen redan finns etablerad. Efter vad jag har inhämtat finns det goda möjligheter att anordna ytterligare 30 nybörjarplatser på datavetenskapliga linjen vid universitetet i Uppsala. Jag förordar därför att linjen där får sammanlagt 60 nybörjarplatser budgetåret 1984/85.

Hälso-och miljövårdslinjen

UHÄ för i sin anslagsframställning fram ett förslag frän universitetet i Umeå att hälso-och miljövårdslinjen i stället skall benämnas miljö-och hälsoskyddslinjen. Med en sådan benämning markeras linjens anknytning till de kommunala miljö- och hälsoskyddsnämndernas verksamhet. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om ändrad benämning.

Påbyggnadskurs i oljeprospektering

Genom beslut den 2 juni 1983 har regeringen anvisat 750000kr. för en påbyggnadskurs i oljeprospektering vid Chalmers tekniska högskola (CTH) budgetåret 1983/84. Kursen är avsedd för civilingenjörer och geove-tare. Som ett led i det norsk-svenska industrisamarbetet skall även norska studerande beredas möjlighet att genomgå kursen.

1 prop. 1983/84:10 om svensk havsresursverksamhet har regeringen nyligen lagt fram förslag om åtgärder för att främja svenskt deltagande i prospektering och utvinning av olja och gas i Nordsjön. En förutsättning för att svensk industri skall kunna vinna insteg pä denna marknad är enligt min mening att det finns tillgång på kvalificerad personal.

Den påbyggnadskurs i oljeprospektering som nu pågår vid CTH är den enda i sitt slag i landet. Jag anser det angeläget att utbildningen kan bedrivas även efter utgången av innevarande budgetår. För att göra detta möjligt beräknarjag 750000 kr. för budgetåret 198/85.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 214

Samhällsplaneringslinjen (påbyggnadslinje)

Utbildning i samhällsplanering med teknisk inriktning saknas f. n. i högskolan. I årets anslagsframställning upprepar UHÄ ett tidigare förslag om en ettårig påbyggnadslinje i samhällsplanering förlagd till tekniska högskolan i Stockholm (KTH). Linjen är avsedd för arkitekter, väg-och vattenbyggnadsingenjörer och lantmätare men skall även stå öppen för studerande med grundläggande administrativ eller ekonomisk utbildning samt för yrkesverksamma samhällsplanerare med annan utbildning.

Jag har inte funnit det möjligt att nu bereda utrymme för den föreslagna påbyggnadslinjen i samhällsplanering. Jag är dock beredd att åter pröva frågan om berörda myndigheter kan redovisa förslag fill hur utbildningen skall kunna finansieras inom ramen för befinfiiga resurser.

Sjöbefäls utbildning

Genom beslut den 26 augusti 1982 tillkallade regeringen en kommitté (U 1982:08, Dir. 1982:66) med uppdrag att pröva frågan om sjöbefälsutbildningens dimensionering och lokalisering. Kommittén beräknas slutföra sitt uppdrag inom kort. Jag avser att återkomma till regeringen i dessa frågor i samband med 1985 års budgetproposition.

Även om den beslutade utbildningskapaciteten i sjöbefälsutbildningen utnyttjas till mindre än 80 % är jag - i avvaktan på kommitténs förslag -inte beredd att föreslå några förändringar av antalet nybörjarplatser nästa budgetår. I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör utbildningen på sjökaptenslinjen och sjöingenjörslinjen få bedrivas på en utbildningsort endast om det finns minst 12 antagna som, vid den fidpunkt antagningsmyndigheten bestämmer, har förklarat att de skall påbörja utbildningen. Denna regel bör enligt min mening också omfatta styrmanslinjen, maskinteknikerlinjen och radiokommunikationslinjen.

För att uppfylla internationellt överenskomna säkerhetskrav inom sjöfarten ingår i sjöbefälsutbildningen vissa kurser i brandskydd. I enlighet med UHÄ:s förslag beräknarjag 268000 kr. nästa budgetår för genomförande av dessa kurser.

Den 1 juli 1983 inrättades en radiokommunikationslinje om 60 poäng. Linjen ersatte dåvarande radiotelegrafistutbildning och är en grundläggande utbildning för landljänstgöring. UHÄ har föreslagit att en päbyggnadslinje, fartygstelegrafistlinjen, om 30 poäng inrättas den 1 juli 1984 och förläggs till högskolan i Kalmar. En tredjedel av utbildningen beräknas vara praktik.

För egen del vill jag anföra följande. Det tycks f. n. råda balans mellan antalet examinerade radiotelegrafister och arbetsmarknadens behov. När det emellertid gäller behovet på längre sikt är det svårt att göra tillförlitliga beräkningar. Skälen härtill är följande.

Omkring år 1990 kommer enligt förslag av det internationella sjösäkerhetsorganet International Maritime Organization (IMO) ett nytt globalt nöd- och radiosäkerhetssystem att införas. Detta kommer att innebära att

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 215

utbildningen av radiotelegrafister för fartyg framdeles antingen fär ett annat innehåll eller utgär. IMO har ännu inte tagit ställning till om en särskild operatör skall krävas eller om det nautiska befälet även skall ha denna utbildning.

1 avvaktan på övergången till det nya globala radiosäkerhetssystemet måste antalet yrkesverksamina fartygsradiotelegrafister fortlöpande anpassas till den svenska handelsflottans behov. Det är osäkert om någon nyrekrytering av personal fordras fram till år 1990.

Med den utveckling inom fartygskommunikationsomrädet som jag nyss har redovisat är det tveksamt om det numera finns skäl att inrätta en särskild päbyggnadslinje för fartygskommunikation. En annan bidragande orsak till min tveksamhet är att radiokommunikationslinjen har sä få studerande; endast 28 nybörjarplatser av 48 är utnyttjade.

För att tillgodose det nu överblickbara behovet av fartygstelegrafistut-bildning harjag stannat för att en teoretisk kurs om 20 poäng t. v. bör anordnas vid högskolan i Kalmar. Jag beräknar 305000 kr. för ändamålet.

Som en följd av beslutet vid 1978/79 års riksmöte att avveckla den dåvarande sjöbefälsutbildningen i Stockholm blev vissa lärare övertaliga. I prop. 1982/83:100 (bil. 10, UbU 24, rskr290) beräknade jag medel för de kostnader som uppstod med anledning av detta. För nästa budgetär bör 381000 kr. anvisas för ändamålet. Vid mina beräkningar av anslagsposten Tekniska högskolan i Stockholm harjag tagit hänsyn härtill.

Textil- och konfektionstekniklinjen

I enlighet med riksdagens beslut vid 1981/82 ärs riksmöte (prop. 1981/82:100 bil. 12, UbU 24, rskr 312) inrättades textil-och konfektionstekniklinjen den 1 juli 1983 och förlades till högskolan i Borås. Linjen skall vid utgången av budgetåret 1984/85 ha ersatt flertalet av de grundläggande kurser som har anordnats eller f. n. bedrivs vid Textilinstitutet i Borås.

Innevarande budgetår anordnas samtliga 15 nybörjarplatser på textil-och konfektionstekniklinjen med inriktning mot tillverkning. För att möjliggöra en inriktning även mot produktutformning bör antalet nybörjarplatser pä linjen ökas med 30 (-t-840000 kr.).

Vad avser kursen i textilindustrien tillverkning som f. n. bedrivs vid Textilinstitutet för studerande pä konsthantverkslinjen vid universitetet i Göteborg återkommer jag under anslaget Utbildning för kultur-och informationsyrken.

Yrkesteknisk högskoleutbildning

I prop. 1982/83:100 (bil. 10) framhöll jag angelägenheten av att den yrkestekniska högskoleutbildningen (YTH) byggs ut i en snabbare takt än , tidigare. Jag angav där också vissa förutsättningar för det fortsatta planeringsarbetet av YTH vid högskolorna i Karlstad och Sundsvall/Härnösand. 1 samband med sin behandling av frågan uttalade utbildningsutskottet (UbU 24, rskr290) att en eventuell YTH-linje vid högskolan i Sundsvall/

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 216

Härnösand med inriktning mot processindustrin/pappersmasseområdet inte får planeras så att den tar bort rekryteringsunderlaget för den pappers-och pappersmasseindustrilinje som redan finns i Markaryd.

Användningen av datorstödda styrsystem i processindustrin har ökat under det senaste decenniet. Pappers-och pappersmasseindustrin tillhör de branscher som i stor omfattning redan utnyttjar datorstödda styrsystem. Andra branscher såsom kemiska industrin, textil-och konfektionsindustrin, sågverksindustrin och gruvindustrin väntas följa efter.

De förändringar i behoven av kunskaper som blir en följd av datorstödda styrsystem påverkar befattningshavare i hela processindustrin. Enligt min mening är det viktigt att anordna utbildning i ökad utsträckning för dem som skall använda och underhålla sådana system. Jag biträder därför UHÄ:s förslag om en processindustrilinje om 60 poäng. Linjen bör förläggas till högskolan ii Sundsvall/Härnösand 'från den I januari 1985. Med hänsyn till vad utbildningsutskottet 'har anfört och vad företrädare för pappers- och pappersmasseindustrin sedermera har strukit under utgär jag från alt linjen inriktas mot processindustrin som helhet och inte i första hand mot pappers-och pappersmasseindustrin.

I enlighet med vad jag tidigare har uttalat förordar jag all verkstadsindustrilinjen vid högskolan i Karlstad får ytterligare 15 nyböriarplatser den 1 juli 1984.1 detta sammanhang villjag anmäla alt regeringen genom beslut den 14 juli 1983 har medgivit att den yrkestekniska högskoleutbildningen i Karlstad planeras så att utbildningen pä samtliga linjer/inriktningar (sågverksinduslrilinjen med: en underhållsteknisk inriktning och verkstadsindustrilinjen) kan starta samtidigt den 1 juli 1984.

I sin anslagsframställning för UHÄockså fram ett förslag från universitetet i Linköping om en ny allmän utbildningslinje, eleklronikinduslrilinjen, om 60 poäng den I juli 1984. Utbildningen bör enligt universitetet och UHÄ förläggas till Norrköping.

Frågan om utbildning i YTH-form för elektronikindustrin har varit aktuell länge. Med tanke pä den snabba utvecklingen inom elektroniken och dess ökande betydelse inom flera industrigrenar anser jag del angeläget att en särskild utbildning kommer.till stånd. Jag biträder därior UHÄ:s förslag. För att en tillfredsställande planering av utbildningen skall bli möjlig bör linjen inrättas först den 1 januari 1985.

När det gäller UHÄ: s förslag om en ny allmän utbildningslinje, plasl-och gummiindustrilinjen, med förläggning lill högskolan i Jönköping, anser jag att den föreslagna utbildningens innehåll och lokalisering bör utredas närmare. Jag är därför nu inte beredd att ta ställning i denna fråga.

Övriga frågor

UHÄ har föreslagit vissa förändringar av medelsfördelningen vid universitetet i Uppsala, högskolan i Falun/Borlänge och vid universitetet i Göteborg. Jag biträder UHÄ:s förslag (4-3052000kr.).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 217

Dessutom förordar jag att 432000 kr. som f. n. har beräknats under delta anslag för nästa budgetår beräknas under anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. Beloppet avser medel som under fem är har använts för att planera sjö-och driftspersonalutbildning i samband med atl dessa utbildningar har lagts om.

Antalet studerande på driflleknikeriinjen och driftingenjörslinjen vid universitetet i Lund är endast ca 50 % av det planerade. Mot den bakgrunden förordar jag att anslagsposten Universitetet i Lund minskas med 1058000 kr. nästa budgetår. Motsvarande belopp bör istället beräknas under anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.

Jag beräknar en besparing om 701 000 kr. till följd av förvaltningsrationalisering.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (551 823 000 -I- 53 473 000=) 605 296000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, industriell arbetsmiljö-linjen, om 160 poäng den 1 juli 1984,

2. bemyndiga regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, elektronikindustrilinjen, om 60 poäng den 1 januari 1985,

3. bemyndiga regeringen atl inrätta en allmän utbildningslinje, processindustrilinjen, om 60 poäng den I januari 1985,

4. bemyndiga regeringen att inrätta en påbyggnadslinje, biotekniklinjen, om 40 poäng den 1 juli 1984,

5. fastställa planeringsramar enligt vad jag har förordat,

6. till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 605296000 kr.

D 9. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken

1982/83 Utgift 238599408 Reservation 1823 552

1983/84 Anslag 256169000

1984/85 Förslag        279230000

Detta anslag avser grundläggande utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken vid de statliga högskoleenheterna (motsvarande) inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och päbyggnadslinjer inom sektorn. Under anslaget beräknas vidare medel för bidrag till Stiftelsen Stora Skandals sociala utbildningsverksamhet. Medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn beräknas under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

218

Anslagsfördelning

Högskoleenhet	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Myndigheterna		Före-
				draganden
Stockholms högskoleregion
Universitetet i Stockholm	48503000	-1-	4 739000	+	1979000
Uppsala högskoleregion
Universitetet i Uppsala	30463000	-f	4 735 000	+	2787000
Högskolan i Eskilstuna/Västerås	1403000	-1-	284000	+	196000
Högskolan i Falun/Borlänge	1257000	+	859000	+	475000
Högskolan i Gävle/Sandviken	283000	+	294000	+	263000
Högskolan i Örebro	19473000	+	2079000	+	1418000
Linköpings högskoleregion
Universitetet i Linköping	12044000	+	2 365000	+	1474000
Högskolan i Jönköping	1052000	+	370000	+	303000
Lund/Malmö högskoleregion
Universitetet i Lund	44033000	+	4981000	+	2668000
Högskolan i Växjö	9045 000	+	2 325 000	+	1947 000
Göteborgs högskoleregion
Universitetet i Göteborg	39423000	+	4 809000	+	2894000
Högskolan i Borås	504 000	+	585000	+	524000
Högskolan i Karlstad	6602000	+	2088000	+	1455000
Högskolan i Skövde	1421000	+	407 000	+	339000
Umeå högskoleregion
Universitetet i Umeå	22 297000	+	2947000	+	2055000
Högskolan i Luleå	2 357000	+	513000	+	753000
Högskolan i Sundsvall/
Härnösand	2497000	+	561000	+	417000
Högskolan i Östersund	11658000	+	2034000	+	1028000
Bidrag till Stiftelsen
Stora Sköndals
sociala utbildnings-
verksamhet	1854000	+	862000	+	86000
Utgift	256169000	4-37837000		-1-23061000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.

1 Pris- och löneomräkning

1.1 Prisomräkning

1.2 Löneomräkning

Summa under 1

Kostnad	Ändamål/högskoleenhet m. m.'              Kostnad
budget-		budgel-
året		årel
1984/85		1984/85
(tkr.)		(tkr.)
	2	Förändringar av anslagsteknisk
-1- 5 520		natur
+ 10954	2.1	Överföringar från anslaget
+ 16474		Utbildning för undervisningsyrken, HF/B                                   +    630
	Summa under 2                                        +    630

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

219

Ändamål/högskoleenhet m. m.

Kostnad budgetåret 1984/85 (tkr.)

Ändamål/högskoleenhet m. m.

Kostnad budgetåret 1984/85 (tkr.)

3 Konsekvenser av tidigare beslut

3.1 Konsekvenser av minskade planeringsramar budgetåren 1980/81, 1981/82 och 1982/83

3.2 Konsekvenser av ökade planeringsramar budetåret 1982/83, ekonomlinjen, helt finansierad

3.3 Konsekvenser av ökade planeringsramar budgelårel 1982/83, syslemvelenskapliga linjen

3.4 Konsekvenser av ökade planeringsramar budgetåret 1982/83, ekonomlinjen m. m., delfinansierade

3.5 Konsekvenser av ökade planeringsramar budgetåret 1982/83, linjen för kost och näringsekonomi, prop. 1982/83:25

3.6 Konsekvenser av ökade planeringsramar budgetåret 1982/83, ekonomlinjen, prop. 1982/83:25

3.7 Konsekvenser av ökade planeringsramar budgetåret 1982/83, syslemvelenskapliga linjen, prop. 1982/83:25

3.8 AU-reform, konsekvenser av nedläggning av redovisnings-och revisionslinjen

3.9 AU-reform, konsekvenser av nedläggning av transportadministrativa linjen

3.10 AU-reform, konsekvenser av nya platser på ekonomlinjen

3.11 AU-reform, konsekvenser av nedläggning av linjen för offentlig förvaltning

3.12 AU-reform, konsekvenser av nedläggning av samhällsplane-rariinjen

3.13 AU-reform, konsekvenser på förvaltningslinjen

3.14 A U-reform, konsekvenser av nedläggning av beteendevelen-skapliga linjen

3.15 AU-reform, resurser för andra årskursen, linjen för personal-och arbelslivsfrågor

Summa under 3

-    1402
+ 2675
+  1773

+  1 181

+ 84 +    938

+    437

-    1526

-      805
+ 3 988

-    1 131

-      995
+  1036

-   3 481

+ 5221 + 7 993

4 Alternativ 1

4.1       Ökade planeringsramar

4.1.1   Ekonomlinjen, UU, HB, HKs

(+73) +    675

4.1.2 Linjen för personal- och arbetslivsfrågor, HKs, HÖS (+40)       +    332

4.1.3 Syslemvelenskapliga linjen, UU, ULi, UL, HV, HKs, UUm (+104) +  1229

4.2       Kvalitet

4.2.1   Ekonomlinjen, US, UU, HE/V,
HF/B, HG/S, HÖ, ULi, HJ, UL,
HV, UG, HB, HKs, HS, UUm,

HLu, HS/H + 3 163

4.2.2   Förvaltningslinjen, US, UU,
HÖ, ULi, UL, HV, UG, HKs,

UUm, Hös +    756

4.2.3   Linjen för personal- och arbets
livsfrågor, US, UU, HÖ, ULi,

UL, HV, UG,HKs,UUm, HÖS+    635

4.2.4   Juristlinjen, US, UU, UL, UG,

UUm +  1247

4.2.5   Systemvetenskapliga linjen, US,
UU,HÖ, ULi.UL, HV, UG,

HKs, UUm, Hös + 3 394

4.2.6   Psykologlinjen, US, UU, UL,

UG, UUm +    285

4.3       Minskade planeringsramar
4.3.1    Sociala linjen, UG, UUm	-    498
4.3.2    Psykologlinjen, US, UU, UL,
UG	-    322
4.4      Per capita-nedskärning	- 2008
4.5       Gemensamma funktioner	-    260
4.6      Gemensamma funktioner (bib-
liotek)	+    410
Summa under 4	+ 9038
5          Ahernativ 2
5.1      Återtagande av per capita-ned-
skärning	+ 2008
5.2       Kvalitet, juristlinjen, US, UU,
UL, UG,UUm	+    832
Summa under 5	+ 2840
Summa totalt	+36975

' US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, HE/V = högskolan i Eskilstuna/Västerås, HF/B = högskolan i Falun/Borlänge, HG/S = högskolan i Gävle/Sandviken, HÖ = högskolan i Örebro, ULi = universitetet i Linköping, HJ = högskolan i Jönköping, UL = universitetet i Lund, HV = högskolan i Växjö, UG = universitetet i Göteborg, HB = högskolan i Borås, HKs = högskolan i Karlstad, HS = högskolan i Skövde, UUm = universitetet i Umeå, HLu = högskolan i Luleå, HS/H = högskolan i Sundsvall/Härnösand, HÖs = högskolan i Östersund.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 220

Planeringsramar för sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken budgetåret 1984/85

Utbildningslinje/poäng

Stockholm

Solna      Uppsala

Eskilstuna/ Västerås

Falun/ Borlänge

Gävle/ Sandviken

Örebro

Statlig högskoleutbildning

a) Förvaltnings
linjen, 140
Handels- och
distributions-
linjen, 60

Linjen för kost och näringsekonomi, 100 Psykologlinjen, 200 Sociala linjen, 140 Kostadministration, 20 Kostterapi, 20 Psykologutbildning efter grundutbildningen (PEG), 80 Linjen för personal-och arbetslivsfrågor, 140

b) Ekonomlinjen, 140
Juristlinjen, 180
Samhällsvetar-
linjen, 120

Syslemvelenskapliga linjen, 120

Fortbildning i socialt behandlingsarbete, 20 Planeringsram för linjer enligl b)

Kommunal högskoleutbildning

ADB-linjen, 40

180

30

240

90

150

(505) (480)

(90)

(20)

1095

90        150

60

54 30

24 16

70

60

(475) (340)

(80)

(60)

955 30

(60)'

60

90"

90

240

60
(60)' (30)' (160)

(30) (32)

60

30

222

30

60

' Endast basblock.  Varav 24 basblock. ' Varav 30 basblock. " Avser Västerås. ' Avser Gävle.

UHÄ hemställer att

1. beslut fattas om en reformering av system vetenskapliga linjen enligt förslag i anslagsframställningen,

2. planeringsramar fastställs i enlighet med UHÄ:s förslag,

3. under ett reservationsanslag Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1984/85 anvisas 291 290000 kr.

Anslagsframställning har avgivits även av styrelsen för Stiftelsen Stora Sköndal.

Länsstyrelsen i Norrbotten har i skrivelse den 2 september 1983 inkommit med förslag angående systemvetenskaplig utbildning vid högskolan i Luleå.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

221

Utbildningslinje/poäng	Linkö-	Jön-	t,und/	Växjö	Göte-	Borås	Karl-	Skövde   Umeå	Luleå	Sunds.	öster- Summa
	ping/	köping	Malmö		borg		stad			vall/	sund
	Norr.									Härnö-
	köping									sand

Statlig högskole-
utbildning
a) Förvaltnings-
linjen, 140	60		120	30	120	30	60			60	810
Handels- och
distributions-
linjen, 60						30					30
Linjen för kost och
näringsekonomi, 100					72		34				160
Psykologlinjen, 200			30		30		30				150
Sociala linjen, 140			180		210		120			150	1 140
Kostadministra-
tion, 20					36						60
Kostterapi, 20					16						32
Psykologutbildning
efter grundutbild-
ningen (PEG), 80			70		70		34				334
Linjen för personal-
och arbelslivs-
frågor, 140	60		60	30	90	30	60			30	630
b) Ekonomlinjen, 140	(180)	(60)'	(445)	(234)	'" (510)    (60)'	(144) (30)'	(160)	(90)	(100)'		3 303
Juristlinjen, 180			(365)		(120)'		(40)'				1345
Samhällsvetar-
linjen, 120			(110)	(20)	(60)		(45)				345
Systemvetenskapliga
linjen, 120	(60)		(75)	(30)	(90)	(48)	(60)	(30)		(60)	635
Fortbildning i socialt
behandlingsarbete, 20			(20)								40
Planeringsram för
linjer enligl b)	240	60	1015	284	780     60	192   30	305	120	100	60	5668
Kommunal högskole-
utbildning
ADB-linjen, 40	60'		90'	30	150		30		60«		870
Summa											9884

'' 30 i vardera kommun ' Avser Malmö. ' Avser Sundsvall

Avser grundläggande rätlsulbildning, 80 p. ' Varav 60 basblock i Kristianstad.

Föredragandens överväganden

För konsekvenser av tidigare fattade beslut beräknarjag medel i huvudsak i enlighet med vad universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagit. För sammanhangets skull behandlar jag under detta anslag även frågor som rör ADB-linjen. Medel för denna utbildning anvisas under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.

Jag kommer i det följande att förorda dels en ökning av antalet nybörjarplatser på ekonomlinjen (+73 platser), på systemvetenskapliga linjen (+ 134 platser) och på ADB-linjen (+ 120 platser), dels en minskning av

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 222

antalet nybörjarplatser på sociala linjen (- 60 platser) och på psykologlinjen (- 30 platser).

Mina förslag till planeringsramar redovisar jag i följande tabell.

För den statliga högskoleutbildningen anges planeringsram per linje och högskoleenhet (a) eller per sektor och högskoleenhet tillsammans med beräkningsunderlag i form av beräknad antagning per linje och högskoleenhet inom parentes (b). För den kommunala högskoleutbildningen anges planeringsram per linje och kommun.

Jag går nu över till att behandla frågor som rör vissa utbildningslinjer m.m.

Administrativt inriktad utbildning inom dataområdet

Administrativt inriktad utbildning på dataområdet bedrivs som linjeutbildning dels på ADB-linjen, dels på systemvetenskapliga linjen. ADB-linjen är inriktad mot i första hand verksamhet som programmerare, medan systemvetenskapliga linjen har sina huvudinriktningar mot system-och programutveckling.

Före den 1 juli 1977 tillhörde den utbildning, som i högskolan fick benämningen ADB-linjen, gymnasieskolan och utgjorde en högre specialkurs. När utbildningen fördes över till högskolan behöll den primärkom-munalt huvudmannaskap. Huvudmannaskapskommittén föreslog i sitt betänkande (DsU 1980:6) Förändrat huvudmannaskap för AEiB-linjen att linjen skulle få statligt huvudmannaskap. Genom beslut den 7 maj 1981 överlämnade regeringen betänkandet till UHÄ med uppdrag att för regeringen redovisa sina ställningstaganden i frågan.

En arbetsgrupp inom UHÄ har utrett den administrativt inriktade utbildningen inom dataområdet (UHÄ-rapport 1982: 18). Arbetsgruppen har behandlat frågan om att integrera ADB-linjen och systemvetenskapliga linjen samt redovisat förslag om systemvetenskapliga linjens utveckling. Arbetsgruppens rapport har remissbehandlats.

UHÄ redovisar i anslagsframställningen sina ställningstaganden i dessa frågor. Utredningsarbetet har enligt UHÄ visat att en integration av ADB-linjen och systemvetenskapliga linjen är förenad med betydande svårigheter. UHÄ föreslär i stället att en påbyggnadslinje till ADB-linjen inrättas som skall göra det möjligt för de studerande att fortsätta sina studier på systemvetenskapliga linjen. UHÄ föreslår dessutom atl syslemvelenskapliga linjen förlängs från 120 till 160 poäng och att linjen studieorganisato-riskt skall omfatta dels ett basblock om 80 poäng, dels en fördjupningsdel om 80 poäng. Studerande frän ADB-linjen skall efter genomgången påbyggnadslinje om 20 poäng kunna tillgodoräkna sig 40 poäng av basblocket pä systemvetenskapliga linjen. UHÄ föreslår slutligen en resursförstärkning för systemvetenskapliga linjen för atl tillgodose behovet av laborativa moment i utbildningen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 223

För egen del fär jag anföra följande.

ADB-linjen är den enda linjen med kommunalt huvudmannaskap utanför sektorn för utbildning för vårdyrken och den enda som har enbart primärkommunala huvudmän. Ett förstatligande av utbildningen, som huvudmannaskapskommittén har föreslagit och flertalet remissinstanser anslutit sig till, skulle i och för sig troligen på sikt innebära större möjligheter till samordning och samverkan med övrig högskoleutbildning. Med hänsyn till resultatet av UHÄ:s utredningsarbete finns det emellertid inte anledning att nu vidta någon åtgärd i denna riktning. Både skolöverstyrelsen (SÖ) och UHÄ ser som ett alternativ till förstatligande att ADB-linjen återförs fill gymnasieskolan. För en sådan åtgärd talar enligt min uppfattning det förhällandet att åtskilliga andra högre specialkurser i ADB har kommit till stånd eller planeras inom gymnasieskolan. Det resursmässiga och pedagogiska samband som hela tiden har funnits mellan ADB-linjen och delar av gymnasieskolan bör i detta läge fä utvecklas ytterligare. Jag avser därför all i annat sammanhang föreslå regeringen atl ge SÖ och UHÄ i uppdrag att utreda frågan om att återföra ADB-linjen till gymnasieskolan och lägga fram förslag i samband med anslagsframställningarna för budgetåret 1985/86.

Antalet nyböijarplalser på ADB-linjen bör öka med hänsyn såväl till efterfrågan på utbildning som till behovet på arbetsmarknaden (+120 platser).

Systemvetenskapliga linjen har visat sig fylla ett snabbt växande utbildningsbehov pä arbetsmarknaden. Del är mot denna bakgrund och med hänsyn till den starka utvecklingen inom dataområdet angeläget att utbildningen fyller högt ställda krav pä alt ge de studerande en god grund för kommande yrkesverksamhet. Med hänsyn till de kostnader som är förenade med en förlängning av linjen är jag dock inle beredd atl förorda en sådan. Jag finner det heller inte möjligt att föreslå särskilda medel för en förstärkning av utbildningen.

Med hänsyn till alt utbildningen på linjen har visat sig attraktiv för ungdomar föreslår jag också i överensstämmelse med UHÄ:s förslag en försiktig ökning av antalet nybörjarplatser (+ 104 platser). Därutöver bör utbildning pä linjen komma till stånd vid högskolan i Luleå med 30 nybörjarplatser. Den satsning på datateknisk utbildning som har skett vid denna högskola under senare år kompletteras därvid med en administrativt inriktad utbildning inom dataområdet (+ I 581 000kr.).

Ekonomlinjen

Antalet nybörjarplatser bör ökas med 30 vid universitetet i Uppsala, 13 vid högskolan i Karistad och 30 vid högskolan i Borås (+606000 kr.). De senare platserna avser utbildning endast inom linjens basblock och syftar till att förstärka utbudet av utbildning inom det ekonomisk- administrativa området vid högskolan i Borås.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 224

Sociala linjen

I enlighet med UHÄ:s förslag bör av besparings- och arbetsmarknadsskäl antalet nybörjarplatser minskas med sammanlagt 60, varav 30 platser vid universitetet i Göteborg och 30 platser vid universitetet i Umeå (-498000 kr.)

Psykologlinjen

UHÄ föreslår en minskning av antalet nybörjarplatser på linjen med 30 och anför därvid, förutom arbetsmarknadsskäl, angelägenheten av att frigöra resurser för att bekosta psykoterapiinslag i utbildningen. Jag biträder förslagen och beräknar därvid medel för förstärkning av utbildningen i enlighet med UHÄ:s förslag.

Övrigt

Jag beräknar en besparing om 324000 kr. till följd av förvaltningsrationalisering.

Jag har vid beräkning av anslaget även tagit upp medel för en personlig tjänst vid högskolan i Karistad (+122000kr.).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (256 169000 + 23061 000 =) 279230000kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1. fastställa planeringsramar enligt vad jag har förordat,

2. till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av
279230000 kr.

D 10. Utbildning för vårdyrken

1982/83 Utgift 380218751 Reservation 7 304752

1983/84 Anslag 379591000

1984/85 Förslag        362187000

Detta anslag avser grundläggande utbildning för vårdyrken vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och päbyggnadslinjer inom sektorn. Medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn beräknas under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

225

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Universitets- Före-

och högskole-       draganden ämbetet

+ 8757000 -12436000

-    857000 -13 257000

3070000

+ 3017000 - 4538000

+ 2494 000 -    961000

+  1355 000 +  1000000

+ 12359000 -17 404000

Stockholms högskoleregion

Karolinska institutet 124 608 000

Enheten vid Holländargalan 17 910 000

47196000 + 3 284000

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala

17 140000 +  1685 000 +  1386000

Linköpings högskoleregion Universitetet i Linköping

72966000 +4 203000 -3 247000

Lund/Malmö högskoleregion Universitetet i Lund

Göteborgs högskoleregion

Universitetet i Göteborg 60 927 000

Umeå högskoleregion

Universitetet i Umeå 38844000

Till UHÄ:s disposition -

Utgift 379591000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.'		Kostnad	Ändamål/högskoleenhet m.m.'		Kostnad
		budget-			budgel-
		året			årel
		1984/85			1984/85
		(tkr.)			(tkr.)
1	Pris- och löneomräkning		4	Alternativ 1
1.1	Prisomräkning	+ 4 854	4.1	Läkariinjen, minskad
1.2	Löneomräkning	+ 24 273		planeringsram. Kl	-  1290
Summa under 1		+ 29127	4.2	Tandläkarlinjen, minskad
				dimensionering
3	Konsekvenser av tidigare beslui	f		all I 40 nyböriarplatser, UG	-    470
3.1	Tandläkarlinjen, omläggning			alt II
	av utbildningen	- 3 100		60 nyböriarplatser, UG	-    705
3.2	Tandläkariinjen, ökat antal			all 111
	nyböriarplatser, UUm	+    252		20 nyböriarplatser, UUm	-    525
3.3	Tandläkarlinjen, nedläggning		4.3	Läkariinjen, medel
	av enheten vid Holländargalan	-13513		för omläggning av linjen
3.4	Tandläkariinjen, minskad plane			(egen anslagspost)	+  1355
	ringsram, UL	-    645	4.4	Besparingsförslag, minskad
3.5	Sjukgymnastlinjen, ökal an-			kostnad per studerande	- 2685
	tal nyböriarplatser. Kl	+     185	4.5	Gemensamma funktioner	-    390
3.6	Sjukgymnasllinjen, ökal an-		4.6	Gemensamma funktioner
	tal nyböriarplatser, UL	+     145		(bibliotek)	+      25
3.7	Läkariinjen, avveckling av
	den särskilda studieordningen.		Summa under 4		- 3 455
	Kl	-      42

Summa under 3 -16718

15    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

226

Ändamål/högskoleenhet m. m.'	Kostnad	Ändamål/högskoleenhet m. m.'		Kostnad
	budget-			budget-
	året			året
	1984/85			1984/85
	(tk2.)			(tkr.)
5          Alternativ 2		5.4	Professur i långvärds-
5.1       Återtagande av bespa-			medicin, särskilt geriatrik.
ringar per studerande	+ 2685		ULi, (grundulbildningsdel)	+     180
5.2       Professur i allmän-		5.5	Professur i medicinsk
medicin, UUm,			miljögiflsforskning. Kl
(grundulbildningsdel)	+     180		(grundulbildningsdel)	+     180
5.3       Professur i trans-		Summa under 5		+ 3405
planlalionsbiologi, UG, (grundulbildningsdel)	+     180	Summa toUll:		+ 12359

' Kl = karolinska institutet, ULi = universitetet i Linköping, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå.

UHA hemställer att

1. planeringsramar för budgetåret 1984/85 fastställs i enlighet med UHÄ:s förslag,

2. under ett reservationsanslag Utbildning för värdyrken budgetåret 1984/85 anvisas 391 950000 kr med ovan angiven fördelning på anslagsposter.

Föredragandens överväganden

För konsekvenser av tidigare fattade beslut beräknarjag medel i huvudsak i enlighet med vad universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagit.

För sammanhangets skull behandlar jag under anslaget även vissa frågor rörande den kommunala högskoleutbildningen inom sektorn för utbildning för värdyrken. Medlen till denna utbildning anvisas under anslaget Bidrag fill kommunal högskoleutbildning m. m.

Mina förslag till planeringsramar redovisar jag i följande tabeller. För den statliga högskoleutbildningen anges planeringsram per linje och högskoleenhet. För den kommunala högskoleutbildningen anges planeringsram per linje och kommun/landstingskommun.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

227

Planeringsramar för statlig utbildning inom sektorn för utbildning för värdyrken budgetåret 1984/85.

Statlig högskoleutbildning

Utbildningslinje m. m.	Högskoleort
	Stock-	Upp-	Lin-	Lund/	Göte-	Umeå	Sum-
	holm	sala	köping	Malmö	borg		ma
Apoiekariinjen, I60pioäng Logopedlinjen, 120 poäng Läkarlinjen. 220 poäng	0' 370	80 110	86-	24 100	24 168	102	80 48 936
Receptarielinjen, 80/40 poäng Rehabiliieringslinjen, sjukgymnaslik. 100 poäng Tandläkarlinjen, 180 poäng	160 120	260		100 60		80	260 260 260
Utbildning i psykoterapi,	40'					24'	64
90 poäng
Tandleknikerulbildning,''					30		30
3-4 år
Tandsköierskeulbildning,''				80	80	60	220
18 månader
Summa							2158

' Antagning var tredje termin, ingen antagning vid Kl 1984/85 - De två första åren sker utbildningen i Uppsala " Avser steg I och steg 2 i utbildningen

■* Avser gymnasial utbildning som bedrivs i anslutning till den odontolpgiska verksamheten vid resp. högskoleenhet

Läkarlinjen

Regeringen har i prop. 1983/84:40 om Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. föreslagit all anlalel nybörjarplatser pä läkarlinjen vid universitetet i Lund skall minskas med 90 platser fr. o. m. budgetåret 1984/85. Som en följd härav har jag vid min medelsberäknihg för budgetåret 1984/85 beriiknal en minskad medelsanvisning om 1 800000 kr. under förevarande anslag. Beträffande medelsberäkr.ing under anslaget Medicinska fakulteterna återkommer jag i den forskningspolitiska propositionen våren 1984.

UHÄ har nyligen fastställt en ny utbildningsplan för läkarlinjen. Reformeringen förutsätts i enlighet med mina förslag i 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83: 100. UbU 26. rskr 273) ske inom befintlig kostnadsram för läkarlinjen. Flera högskoleenheter har nu påbörjat, eller planerar all påbörja, omläggningen av läkarlinjen. UHÄ bedömer del dock angelägel atl de planerade omläggningarna genomförs utan dröjsmål och föreslär atl medel för alt lägga om läkarlinjen anvisas till UHÄ under en särskild anslagspost under förevarande anslag. Medlen skall fördelas under en femårsperiod av ämbetet efter ansökan. J:ig delar UH,'\:s uppfallning all del är angeläget med en snabb förnyelse av läkarlinjen så alt kunskapsområden såsom allmänmedicin, långvärdsmedicin och yrkesmedicin kan stärkas. Jag beräknar medel om I milj. kr. för ändamålet budgetåret 1984/85 lill UHÄ:s disposition.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 228

Tandläkarlinjen m. m.

Regeringen har i prop. 1983/84:40 om Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. föreslagit att tandläkarutbildningen vid universitetet i Göteborg avvecklas fr. o. m. budgelårel 1984/85. Jag har som en följd härav beräknat, en minskad medelsanvisning om 2900000 kr. under förevarande anslag. Beträffande medelstilldelningen under anslaget Odoniologiska fakulteterna återkommer jag i den forsknings-politiska propositionen våren 1984.

Med hänvisning lill vad jag har anfört under anslaget Vissa tandvärdskostnader beräknarjag en minskad medelsanvisning med 21877000kr. under förevarande anslag budgetåret 1984/85 till följd av anslagsomläggningen vid de odontologiska fakulteterna. Härav avser 10213000kr. karolinska institutet, 4674000kr. universitetet i Göteborg, 4067000kr. universitetet i Lund och 2923000kr. universitetet i Umeå.

Tandtekniker- samt tandsköierskeulbildning

Utbildning av tandsköterskor och tandtekniker bedrivs med statligt huvudmannaskap i anslutning till de odoniologiska fakulteterna i Stockholm, Göteborg, Umeå och Malmö. Utbildningarna tillhör gymnasieskolan.

1 prop. 1978/79:41 om ändrat huvudmannaskap för landvård i anslutning till odontologisk utbildning och forskning uttalade min företrädare att också 1970 års beslut om all avveckla de slatliga landskölerske-och tand-leknikerulbildningarna borde genomföras. Regeringen uppdrog ät statens förhandlingsnämnd atl träffa erforderliga överenskommelser härför. En överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om planeringen ■förde statliga utbildningarnas avveckling godkändes av regeringenär 1981. Samtidigt uppdrog regeringen ät UHÄ alt planera för avvecklingen och ät skolöverstyrelsen (SÖ) all planera för en utökning av motsvarande utbildningar inom gymnasieskolan.

Avvecklingen av den slatliga tandleknikerulbildningen har inte förverkligats enligt planerna. En reguljär läroplan inom gymnasieskolan har saknats. Detta har hindrat landstingskommunerna alt starta motsvarande utbildning. Fr. o. m. är 1983 finns en av SÖ fastställd läroplan för tandlekni-kerutbildning som en högre specialkurs i gymnasieskolan. Härmed är hindren undanröjda för atl starta landleknikerutbildning i kommunal regi. Efter vad jag har erfarit planeras sådan utbildning också atl starta i Västerbottens läns landstingskommun med 16 platser budgetåret 1985/86 och i Malmöhus läns landstingskommun med 30 platser budgetåret 1984/85. I Stockholm anordnas sedan flera år landleknikerutbildning av landstingskommunen enligt en försöksläroplan. Jag. vill i detta sammanhang även erinra om all socialstyrelsen inom kort beräknar atl presentera en prognos om del framlida behovet av tandtekniker.

Mot bakgrund härav förordar jag att den statliga tandleknikerulbildningen avvecklas fr.o.m. budgelårel 1984/85 på de orter där motsvarande kommunal utbildning startar, dvs. vid universiteten i Lund och Umeå saml

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 229

vid karolinska insfitutet. För budgetåret 1984/85 beräknarjag en minskad medelsanvisning om 825000 kr. under förevarande anslag, varav 750000 kr. under anslagsposten universitetet i Lund och 75000 kr. under anslagsposten universitetet i Umeå. De studerande som nu fullföljer s. k. förprakfik bör få möjlighet att genomföra den teoretiska delen av tandteknikerutbildningen. Jag utgår från att detta kan ske i huvudsak inom ramen för befintliga resurser vid karolinska institutet.

Enligt min mening bör antagningen till tandteknikerutbildningen vid universitetet i Göteborg fortgå även budgetåret 1984/85, i avvaktan pä att den av socialstyrelsen planerade prognosen om det framtida behovet av tandtekniker presenteras.

Som en följd av avvecklingen av tandläkarutbildningen vid universitetet i Göteborg bör också den statliga tandsköterskeutbildning som bedrivs i anslutning till denna avvecklas. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om att UHÄ skall inkomma med förslag vid vilken tidpunkt antagningen till tandsköterskeutbildningen där skall upphöra. Jag har vid min medelsberäkning för budgetåret 1984/85 utgått från en utbildningskapacitet om 80 nybörjarplatser.

Avvecklingen av de statliga tandsköterskeutbildningarna i Malmö och Umeå bör enligt min mening samordnas med tidpunkten när huvudmannaskapet för den tandvård som staten bedriver i anslutning till odontologisk utbildning och forskning kan föras över till kommunalt/landstingskommunalt huvudmannaskap.

Jag utgår från att statens förhandlingsnämnd inom ramen för ovan nämnda förhandlingsuppdrag beaktar personalkonsekvenserna till följd av vad jag har anfört beträffande stafiig tandtekniker-och tandsköterskeutbildning.

Rehabiliteringslinjen

Enligt riksdagens beslut (prop. 1982/83: 100, UbU 30, rskr 341) anordnas under budgetåret 1983/84 vid universitetet i Göteborg en fördjupningskurs i arbetsterapi och vid universitetet i Lund en fördjupningskurs i sjukgymnastik med 20 studerande i varje kurs. UHÄ föreslär nu att antalet nybörjarplatser på fördjupningskursen i sjukgymnastik dubbleras. Jag har erfarit att dessa kurser har rönt stort intresse, även inom andra nordiska länder. Enligt min uppfattning vore det därför värdefullt att dels öka utbildningskapaciteten, dels öppna möjligheter för sjukgymnaster från övriga nordiska länder att delta i dessa kurser. Jag tillstyrker ämbetets förslag och beräknar medel för berörda kurser under anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. Jag avser att återkomma fill.regeringen med förslag om att UHÄ skall fä i uppdrag att beakta möjligheterna till ett utökat nordiskt samarbete avseende utbildningen i sjukgymnastik. En utgångspunkt bör därvid vara att antalet platser för nordiska studerande fär uppgå till högst 10 procent.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

230

Ö .o  o -J

a:.2_i

r4 CN r- - — oo

s

00    oo	o
-<»■ O	rrt
00 '	O
	■

t»

'S

J3

S o

s

tio •a

'äj

c u

■t

:>, •p

:0   ".J V)   E J

i  &l

lid

o oo o

, c — .E u

■S 'S-.S-cSS

OJ   di  i>

■SS 2

t;-g <« OoÄ

1=

O)

il       O  c" ■o       00 —

>       tu ■>

• gl-5.3 j£ S S2-5

•3   00

■" i;

nj O

>, o 00 ta

•= TS o 3 .2 o

o o c/3 00

.=   1> —   3

■Sig §'■5 • •5,«•! °  •

00 c "   ■

> OJO 3   O   C .

:= oo-jc.a,- >> c :ca 5" CO ocd

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

231

O r4 — O oo oo 00 — r 00 »- O </ ©\ " (N r- r4      oo r4 vj

> J2_J

sD O        >0

sO O

cn XI -J

3                             •=

Q.

sO \0 Os

u

• w   00

ii E 5

c/3

roo o

;   -o

oro   C

> 5:

•	C/5	%r>	c	c
	-a	rt	Ji	•c
	t,	A	lU	a>
	ad	tn
o	>	.c-o		:
6 jn	i/}	• 5	o	rt
:ca	■o	0)	c	fli
TUSÖQS

c   ™ »oj .

"' - >

OJ

"3 "  '=•£>■ =

'2 .S "5

>i ÖO O

x: ÖO '' *?  rt ort HO,

Eg

O

csa

:0   O

_e (u

So

OJ   c/}

. -O   M

c c

3   3

E-e

o a>

C   00

3   3™

E-e:fe ä

E-|

c  c '

3   3

■e £■ Si

lo

l.s.

— T3 .

"- ort 2 .§

S > '.5 «

u 1- sS

u u =■-,

>    >

ra d rA Os in fi

rt ra   (/) 

o  OJ o

c/)   (/)     U   W o

rt      ra  dj

> >

>>r

<<

-C   r-   «   O'   O   --

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 232

Dimensioneringsfrågor m.m. inom kommunal högskoleutbildning

För den kommunala högskoleutbildningen inom vårdsektorn gäller sedan den 1 juli 1982 ett nytt statsbidragssystem, en ny planeringsordning och en ny studieorganisation. Den senare genomförs successivt enligt riksdagens beslut är 1982 (prop. 1981/82: 89, UbU 20, rskr 248). I beslutet anges tidpunkten när de äldre utbildningarna skall vara avvecklade.

UHÄ har i särskild skrivelse till regeringen påpekat att studerande som har påbörjat vissa vårdutbildningar, av olika orsaker inte kommer att kunna slutföra sin utbildning inom föreskriven tid. UHÄ föreslår därför att möjligheterna att slutföra utbildningen måste finnas kvar under ytterligare en övergångsperiod. Jag delar UHÄ:s uppfattning att möjligheterna att delta i utbildning och genomgå prov bör utsträckas ytterligare. Jag räknar med att erforderlig utbildning skall kunna anordnas inom ramen för tillgängliga resurser. Det bör fä ankomma pä regeringen att besluta i frågan.

Genom vårdutbildningsreformen kom utbildningen till oftalmologassis-tent att omfatta tvä nya utbildningsmoment som förbereder för verksamhet vid dels ögonoperations-, dels ögonvårdsavdelning. UHÄ föreslår en kompletterande utbildning avsedd för de oftalmologassistenter som har påbörjat sin utbildning före den Ijuli 1982. Jag beräknar medel (4-165 000 kr.) för ändamålet under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning, anslagsposten Vårdyrken.

Enligt UHÄ är planeringssituationen fortfarande svär för utbildningshuvudmännen. Under budgetåret 1983/84 förväntas utfallet bli ungefär 1000 nybörjarplatser mindre än antalet beviljade. Orsakerna härtill är flera. Rekryteringsproblem föreligger till utbildningar inom radiologi., onkologi, psykiatrisk sjukvård och operationssjukvärd liksom inom tandvårdsområdet och laboratorieområdet. De problem som består i låg sökandefrekvens och hög återbudsandel har ökat de senaste åren. Om denna trend fortsätter kan det, påpekar ämbetet, på sikt leda till brist pä rätt utbildad personal inom hälso-och sjukvärden.

Enligt min uppfattning är det angeläget att denna utveckling kan brytas genom särskilda insatser. Sådana kan t. ex. utgöras av ökad samordning av utbildningsresurser mellan regioner och information om berörda värdyrken för att locka fler sökande till utbildningarna. Jag vill även påpeka att jag i prop. 1982/83:100 (bil. 10, s. 429 UbU 26, rskr273) betonade vikten av att studerande frän de stora ungdomskullarna kan beredas plats även inom den kommunala delen av högskolan.

UHÄ föreslår planeringsramar om sammanlagt 10498 nyböijarplalser för den kommunala högskoleutbildningen inom vårdområdet för budgetåret 1984/85, vilket är en minskning med 457 platser jämfört med budgetåret 1983/84.

Mot bakgrund av vad jag i det föregående har anfört är jag inte beredd att tillstyrka hela UHÄ:s förslag till minskning av antalet nybörjarplatser.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 233

Jag förordar följande förändring av antalet nybörjarplatser budgetåret 1984/85 i förhällande till budgetåret 1983/84.

Linje Förändring 1984/85 i

förhällande lill 1983/84

Hälso-och sjukvårdslinjen -302

Hörselvårdslinjen - 20

Medicinska servicelinjen - 64

Orlopedlekniska linjen -I- 2

Rehabiliteringslinjen - 8

Sociala omsorgslinjen + 81

Tandhygienistlinjen - 30
Påbyggnadslinjer till

hälso- och sjukvårdslinjen - 55

medicinska servicelinjen -l- 39

SUMMA -357

Enligt min mening bör det budgetåret 1984/85 pä hälso- och sjukvårdslinjen finnas 100 platser utöver UHÄ:s förslag. Efter vad jag har erfarit finns det trots nedgång i sökandefrekvensen fortfarande väsentligt fler sökande än nybörjarplatser pä denna linje.

Jag vill framhålla att mina förslag till planeringsramar totalt sett inte innebär någon reell minskning av antalet nybörjarplatser. Såsom jag tidigare har nämnt beräknas ca 1000 nyböijarplalser inte tas i anspråk under budgetåret 1983/84. För päbyggnadslinjen i medicinsk och kirurgisk sjukvård innebär t. ex. mina förslag till planeringsramar en utökning i förhällande till huvudmännens förslag. Enligt min mening är det angeläget att utbildningsbehovet för de sjuksköterskor som önskar genomgå denna vidareutbildning kan tillgodoses så snabbt som möjligt. Samtliga berörda landsfing har ansvar för att detta utbildningsbehov tillgodoses och jag förutsätter att dessa kan nå upp fill de planeringstal som jag har förordat.

Vad gäller den framtida dimensioneringen av tandhygienistlinjen avser jag att senare föreslå regeringen att uppdra åt UHÄ att komma in med förslag.

Jag beräknar en besparing om 487000 kr. till följd av förvaltningsrationalisering.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (379591000-17404000=)362 187000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1.   fastställa planeringsramar i enlighet med vad jag har förordat

2. att godkänna vad jag har anfört i fråga om anordnande av viss utbildning enligt äldre studieordning inom kommunal högskoleutbildning

3. till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 362 187000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

234

D II. Utbildning för undervisningsyrken

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

686810059 723 885000 757548000

Reservation

19408160

Anslaget avser grundläggande utbildning för undervisningsyrken vid de statliga högskoleenheterna samt personalutbildning för skolväsendets behov inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn samt för vissa kurser m.m. Medel för kommunal högskoleutbildning inom sektorn beräknas under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet/högskoleregion m.	m. 1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Universitels-och högskoleämbetet		Föredraganden
Grundläggande   högskoleutbildning och påbyggnadsutbildning:
Stockholms högskoleregion
Högskolan för lärarutbildning i Stockholm Konstfackskolan Musikhögskolan i Stockholm	115795000 4085000 12 208000	-1--t-	5017000 44 000 1459000	-1--1-	8515000 226000 1 128000
Uppsala högskoleregion
Universitetet i Uppsala Högskolan i Eskilstuna/ Västerås Högskolan i Falun/Borlänge Högskolan i Gävle/Sandviken Högskolan i Örebro	50600000 8915000 13 139000 17942000 24972000	-1- + + +	165000 230000 191000 301000 1544000	-1--1--1-	2173000 426000 277 000 1368000 1489000
Linköpings högskoleregion
Universitetet i Linköping Högskolan i Jönköping	47785000 18042000	+	1338000 272000	-1-+	2792000 1269000
Lund/Malmö högskoleregion
Universitetet i Lund Högskolan i Kalmar Högskolan i Kristianstad Högskolan i Växjö Högskolan i Halmstad	73 782000 16001 000 15425 000 19674000 4 341000	+ + + +	3442000 125 000 458000 1534000 400000	+ + + + +	6429000 1565000 1632000 2638000 327000
Göteborgs högskoleregion
Universitetet i Göteborg Högskolan i Borås Högskolan i Karlstad	92 372000 6205 000 21662000	+ +	2992000 123 000 1 IIOOOO	+ +	6420000 2 539000 2 761000

Prop. 1983/84:100    Bilaga	10   Utbildningsdepartementet           235
Högskoleenhel/högskoleregion m	. m. 1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Universilels-		Före-
		och högskole-		draganden
		ämbetet
Umeå högskoleregion
Universitetet i Umeå	52 790000	+	2 719000	+ 4756000
Högskolan i Luleå	23973000	+	32000	-t-    900000
Högskolan i Sundsvall/
Härnösand	14 608000	+	720000	+  I 103 000
EJ fördelade medel
Hemspråkslärarulbildning	302000	+	15000	+       15 000
Utbildning av instruktörer
för näringsliv och förvalt-
ning	689000	+	34000	-1-      34000
Särskild och riktad ämnes-
lärarutbildning	2674000	+	133 000	-  1067000
Avslutande praktisk-peda-
gogisk ämnesulbildning
(engångsanvisning)	1090000	-	1090000	-  1090000
Utbildningsarvoden	29765 000	-1-	1488000	- 3762000
Särskilda utbild-
ningsåtgärder för
obehöriga lärare	2466000	-	650000	-    650000
Påbyggnadskurser på
hemspråkslärarlinjen		-1-	1048000	0
Kompletteringsutbildning
för lärare i svenska som
andra språk		-1-	4725000	0
GRUNDVUX-läramlbildning		-1-	661000	0
Utbildning av lärare i dala-
kunskap		+	630000	0
Bidrag till Stockholms musik-
pedagogiska institut		-1-	2415000	0
Till regeringens dispo-
sition	251000	-1-	13000	-    251000
	691553000	4-32050000		4-33234000
Personalutbildning för
skolväsendets behov:
Stockholms högskoleregion	5 501000	-1-	236000	+      79000
Uppsala högskoleregion	6614 000	-f	272000	-1-      91000
Linköpings högskoleregion	3511000	-1-	149000	-1-      47000
Lund/Malmö högskoleregion	6715000	+	284 000	-1-      89000
Göteborgs högskoleregion	5916000	+	233000	-1-      74000
Umeå högskoleregion	4075000	+	197000	-1-      49000
	32332000	+	1371000	4-    429000
Summa	723885000	4-33421000		4-33663000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

236

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.'		Kostnad	Ändamål/högskoleenhet m. m.'		Kostnad
		budget-			budget-
		året			året
		1984/85			1984/85
		(tkr.)			(tkr.)
1	Pris- och löneomräkning			Enl BP 81 Särskild utbildning	_	148
1.1	Prisomräkning	-H4910		Enl BP 82 Särskild utbildning	-	1240
1.2	Löneomräkning	-31262		Enl BP 83	-1-	148 355
Summa under 1		-1-46 172	3.8	Mellanstadielärarlinjen
				Enl BP 82 Ökal antal årsstudie-
2	Förändringar av anslagsteknisk			platser (-1-216)	+	4 582
	natur			Enl Tilläggsbudget 1,82 (-25)	+	306
2.1	Studiestöd till forskarstuderande, justering av			Vartannat år:	-	306
	medelsberäkning, UU	-    273		Tillvalskurser i samiska	_	391
2.2	Gemensamma funktioner i			Vidareutbildning av lågstadie-
	högskolan, HF/B	-    630		lärare lill mellanstadielärare	-1-	260
2.3	Studiestöd lill forskarstuderande, justering av medelsberäkning, UG	+    420	3.9	-Enl BP 83 Särskild utbildning Musiklärarlinjen Enl BP 82 Ökat antal års-	'	355
Summa under 2		-     483		studieplatser (-1-18)	+	875
			3.10	Slöjdlärarlinjen
3	Konsekvenser av tidigare beslut		3.11	Enl BP 83 Särskild utbildning Textillärarlinjen	—	532
3.1	Bildlärarlinjen			Enl BP 83 Särskild utbildning	-	118
	Enl BP 82 Särskild utbildning	-    431	3.12	Vårdlärariinjen
	Enl BP 83 Särskild utbildning	-    357 -1-    431	3.13	Enl BP 81 Särskild utbildning Ämneslärarlinjema	"	710
3.2	Frilidspedagoglinjen Minskning av antalet års-			Enl Tilläggsbudget 1, 82	-1-	2 339 2 339
	studieplatser			Engångsanvisning	—	1090
	Enl BP 82 (-72,5)	-  1208		Enl BP 83 Ökal antal års-
	Enl BP 83 (-128)	- 2135		studieplatser (-1-50)	■ +	578
3.3	Förskollärarlinjen Minskning av antalet årsstudieplatser		3.14	Speciallärariinjen Utbildning av yrkesvalslärare för särskolan
	Enl BP 81 och BP 82 (-260,5)	- 4344		(vartannat år)	-1-	344
	Enl BP 83 (-480)	- 8006	Summa under 3		_	14700
3.4	Hemspräkslärariinjen Särskilda utbildningsåtgärder		4	Alternativ 1

Enl BP 82 -    252

Enl BP 83 variant -     146

Enl BP 83 kurser x     -    888

3.5 Idroilslärarlinjen
Förändring av anlalel års
studieplatser

Enl Tilläggsbudget 1, 82 (-24)    -    615
Enl BP 83 (-1-26) -I-    672

3.6 Industri- och hantverkslärar
linjen

Särskilda utbildningsåtgärder     -    273

3.7 Lågsladielärarlinjen
Ökal antal årsstudie
platser och varlannalårs-
antagning

Enl BP 82 (+15) + 1 160

Enl Tilläggsbudget 1,82 (-4)     -      25 Vidareutbildning av mellanstadielärare lill lågstadielärare (vartannat år)      -     131

4.1 Bildlärarlinjen

-H2 nyböriarplatser KF, UUm   +    336

4.2 Fritidspedagoglinjen

-12 nyböriarplatser HF/B, UL  -    200

4.3 Förskollärarlinjen
-240 nyböriarplatser

HLS, UU, HE/V, HG/S, ULi,

UL, HKr, UG - 3703

4.4 Musiklärarlinjen
-1-12 nyböriarplatser

HÖ, UL, HLu -I-    583

Särskild musiklärarulbildning

-12 nyböijarplalser HK -     187

4.5 Slöjdlärarlinjen

120-poängsulbildning

+ 12 nyböriarplatser ULi -I-     749

4.6 Ämneslärarlinjema

160-poängsutbildning

-1-50 nyböriarplatser

HLS, UU, ULi, UL, UG +    580

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

237

Ändamål/högskoleenhet m. m.'		Kostnad
		budget-
		året
		1984/85
		(tkr.)
	40-poängsutbildning
	-75 nyböriarplatser
	HLS, UU, ULi, UL, UG,
	UUm	- 2 835
4.7	Dala-lärarutbildning -1-30 nyböriarplatser
	(ej fördelade medel)	-t-    630
4.8	Per capila-nedskärning	- 5116
4.9	Gemensamma funktioner	-    671
4.10	Gemensamma funktioner (bib-
	liotek)	+    350
Summa under 4		- 9484
5	Alternativ 2
5.1	Hemspråkslärarlinjen Påbyggnadskurser
	(ej fördelade medel)	+   1048
	Särskilda åtgärder
	(ej fördelade medel)	-1-    688
5.2	Lågsladielärariinjen Särskilda åtgärder.
	kurser (ej fördelade medel)	+    381

Ändamål/högskoleenhet m. m.

5.3 Mellansladielärarlinjen Särskilda ätgärder, kurser (ej fördelade medel)

5.4 Påbyggnadslinje Vidareutbildning för barnomsorgspersonal

HLS, HE/V, ULi, HKr, UG, UUm

5.5 Kompletterande utbildning för lärare i svenska som andra språk (ej fördelade medel)

5.6 GRUNDVUX för hemspråkslärare, klasslärare och ämneslärare

(ej fördelade medel)

5.7 Bidrag lill Stockholms
musikpedagogiska insti
tut

Summa under 5 Summa totalt

Kostnad budgetåret 1984/85 (ikr.)

+    381

-f  1617

+ 4 725

-I-    661

+ 2415 -1-11916 4-33421

' HLS = högskolan för lärarutbildning i Stockholm, KF = konstfackskolan, UU = universitetet i Uppsala, HE/V = högskolan i Eskilstuna/Västerås, HF/B = högskolan i Falun/Borlänge, HG/S = högskolan i Gävle/Sandviken, HÖ = högskolan i Örebro, ULi = universitetet i Linköping, UL = universitetet i Lund, HK = högskolan i Kalmar, HKr = högskolan i Kristianstad, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå, HLu = högskolan i Luleå.

UHÄ hemställeratt

1.  en påbyggnadslinje för barnomsorgspersonal, 20 poäng, inrättas den 1
juli 1984,

2. planeringsramar, fastställs i enlighet med vad som förordas i anslagsframställningen,

3. under ett reservationsanslag Utbildning för undervisningsyrken anvisas kr. 757306000 med angiven fördelning pä anslagsposter.

Föredragandens överväganden

Vid mina överväganden harjag samrått med statsrådet Göransson.

I prop. 1983/84:40 om Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. har regeringen föreslagit minskningar av planeringsramarna för förskollärar-och fritidspedagoglinjerna, innebärande atl dessa utbildningar läggs ner vid universitetet i Uppsala och vid högskolan i Borås och att utbildningen av förskollärare i Visby upphör. 1 mina förslag till planeringsramar och i medelsberäkningen harjag beaktat dessa förslag.

För konsekvenser av tidigare fattade beslut beräknarjag medel i enlighet med vad universitets-och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagit. Rättelse: S. 238, tabellen Vårdlärariinjen - Linköping Slår: 48 Rättat till: 24

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

!38

Mina förslag till planeringsramar för sektorn framgår av tabellen i del följande.

Planeringsramar för sektorn för utbildning för undervisningsyrken biidyetårel 1984/85.

Utbildningslinje/poäng

HLS    Konsl-SMH    Upp-Eskils-    Falun/Gävle/OiebroLin-     Jon-     Lund/
fack .Sala   liin;i/       Bor-     Sand- köpinj; köping Malmö

Västerås länge   viken

Barnavårdslärariinjen. 120

Bildlärarlinjen, 120

Folkhögskollärarlinjen, 40

184 870

36 120

145

148 96' 96

Fritidspedagoglinjen, 100

Förskollärarlinjen, 100

Handels- och kontorslärarlinjen, 40

Hemspråkslärarlinjen. 80

Hushållslärarlinjen. 120

Idrottslärarlinjen. 80

Industri- och hantverks-lärarlinjen. 40

Lågsladielärarlinjen. 100

Mellansladielärarlinjen, 120

Musiklärarlinjen. 160

Slöjdlärarlinjen. 40

30

120 208

Studie- och yrkesorienle-ringslinjen, 120

Textillärarlinjen. 120

Vårdlärarlinjen, 60

Ämneslärarlinjerna. 160

Lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel". 20

Speciallärarlinjen", 20-100 407

Pedagogik/metodiklärar
linjen", 20 18

48

16

48

36 48 140'

84 84

				75
60	36	30	72	60	60	96
126	102	144	120 106'	168	120	3.30 24 36 124
	30	30		30	30	30
	30	60	30	60	61)	78 56

96

60

24 118

96 182"

84

24

302"

Härav avser minst 50 platser 50-poängsutbildning.

Härav avser minst 576 platser 50-poängsulbildning och niinsl 192 platser i Stockholm. EskilstunayVäsieriis.
Linköping, Lund och Göteborg utbildning för tvåspråkiga studerande. >

Härav avser 50 platser iväämnesutbildning. Härav avser 24 platser iväämnesutbildning.

Härav avser 24 platser särskild utbildning för sökande med Imska som modersmål.

Härtill kommer 30 platser landstingskommunal högskoleutbildning i Arvika. 96 platser avser iväämnesutbildning, varav 16 i Stockholm, 24 i Lund, 32 i Göteborg samt 24 i Luleå. Vidare lillkomnier 48 platser i särskild utbildning för musiklärare ulan föreskriven utbildning. Härav avser 20 platser ämnesteorelisk utbildning i Örebro. Härav avser 25 platser ämnesteorelisk utbildning i Vä.xjö. Härav avser 50 platser ytteriigare påbyggnad om 20 poäng, gren 1.

'" Härav avser 30 platser ytteriigare påbyggnad om 20 poäng, gren 1 " Påbyggnadslinje.

Jag kommer i det följande att förorda en ökning av anlalel nybörjarplatser på musiklärarlinjen (4-8 platser) och en minskning av anlalel nybörjarplatser på vårdlärarlinjen (-48 platser). Dessutom kommer jag atl förorda att antalet platser på den praklisk-pedagogiska utbildningen minskas med 75 och att dimensioneringen av en fortbildningskurs i specialpedagogik minskar.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

239

Utbildningslinje/poäng	Växjö Kal-	Kris-	Halm- Göte-  Kari-	Umeå Luleå  Sunds-   Sum-
	mar	tianstad	stad    borg    stad	leå       vall/       ma Härnösand

Barnavårdslärariinjen, 120 Bildlärarlinjen, 120 Folkhögskollärarlinjen, 40 Fritidspedagoglinjen, lÖO Förskollärarlinjen, 100 Handels- och kontors-lärarlinjen, 40 Hemspråkslärarlinjen, 80 Hushållslärarlinjen, 120 Idroilslärarlinjen, 80 Industri- och hantverks-lärarlinjen, 40 Lågstadielärarlinjen, 100 Mellansladielärarlinjen, 120 Musiklärarlinjen, 160 Slöjdlärarlinjen, 40 Studie- och yrkesorienle-

ringslinjen, 120 Texlillärarlinjen, 120 yårdlärarlinjen, 60 Ämneslärarlinjerna, 160 Lärarlinjen för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel, 20 Speciallärarlinjen, 20-100 Pedagogik/melodiklärar-

linjen, 20 Summa

60 120

30 60

120

30 60

		12		12 48			40 96 75
30	30	114	60		36	30	958'
138	60	240 24 36 36	120	120 24 48-	120	120	3138 108 192 132 251
		. 120		78		36	506
30		48	30	30	30	30	504
30		72 62 60 120	48	60 60 24 72	48 44	30	792 264'* 96 150 120 504
		192	60	110			1010 84
		290'		258'"			1473
		12					30 10523

Jag övergår nu till att behandla vissa utbildningslinjer inom sektorn samt frågor rörande personalutbildning för skolväsendets behov.

Mus i klä ra r linje n

Planeringsramen för musiklärarlinjen är för innevarande budgetår 256 nyböijarplalser. Härtill kommer 60 platser i särskild utbildning för obehöriga musiklärare, anordnad av högskolan i Kalmar. Behovet av musiklärare är enligl skolöverstyrelsen (SÖ) och UHÄ fortfarande slort, såväl inom del allmänna skolväsendet som inom den kommunala musikskolan, men andelen obehöriga lärare minskar. UHÄ föreslär en fortsatt utbyggnad av ettämnesutbildningen med 12 nybörjarplatser vid högskolan i Örebro, universitetet i Lund och högskolan i Luleå.

Enligt min mening är det angeläget att på skilda sätt förbättra situationen när det gäller behöriga musiklärare. Jag biträder därför UHÄ:s förslag om en utbyggnad av ettämnesutbildningen och förordar att antalet nybörjarplatser ökas med fyra vid vardera högskolan i Örebro och universitetet i Lund. Eftersom andelen obehöriga lärare går ner bör den utbildning som

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 240

riktar sig till denna grupp minska i omfattning. Jag biträder UHÄ:s förslag om en minskning med 12 platser i den särskilda utbildningen för obehöriga lärare (-60000kr.). Jag har räknat med en relativt liten minskning av medelsanvisningen till följd av de indragna platserna och förutsätter att det därigenom skall vara möjligt att förbättra utbildningens kvalitet.

Studie- och yrkesorienteringslinjen

Regeringen har den 8 december 1983 beslutat om en proposition om tjänstekonstruktion för studie- och yrkesorientering i skolväsendet m.m. (prop. 1983/84:86). Jag beräknar! överenstämmelse med förslagen i propositionen ett ökat medelsbehov för utbildningen på studie- och yrkesorienteringslinjen (4- 765000kr.).

Vårdlärarlinjen

Planeringsramen för vårdlärariinjen är innevarande budgetår 552 nybörjarplatser. SÖ anger att tidigare framräknat utbildningsbehov är nägot för högt. Av SÖ:s planeringsunderlag framgår att antalet obehöriga lärare minskade mellan åren 1980 och 1981, att antalet vakanta tjänster samtidigt minskade samt att landstingen inrättar allt färre nya tjänster. Anlalel sökande till värdlärarlinjen höstterminen 1983 var enligt uppgift frän UHÄ betydligt lägre än vid motsvarande ansökningstillfälle år 1982. Dä sökte ca 1500 personer medan motsvarande siffra för år 1983 var ca 1 000. Höstterminen 1983 har inte alla nybörjarplatser kunnat fyllas. Mot denna bakgrund förordar jag att antalet nyböijarplalser minskas med vardera 24 vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm och universitetet i Göteborg.

Ämneslärarlinjema

Planeringsramen för ämneslärarlinjerna är innevarande budgetår 1010 nybörjarplatser. Dessutom beräknas medel för praktisk-pedagogisk utbildning för studerande enligt äldre studieordning m. m. Behovet av nyutbildade ämneslärare har enligt SÖ:s bedömning varit för högt beräknat, samtidigt som tillgången på lärare har underskattats. Mot denna bakgrund och med tanke pä att antalet sökande till den praklisk-pedagogiska utbildningen har sjunkit och kan förväntas sjunka ytterligare föreslår UHÄ en minskning av antalet nybörjarplatser vid den praklisk-pedagogiska utbildningen med 75. Jag biträder UHÄ:s förslag.

Den avslutande praklisk-pedagogiska utbildningen för andra studerande än tekniker och ekonomer skall enligt gällande bestämmelser avvecklas med utgången av år 1986. UHÄ föreslär dock alt sådan utbildning fär anordnas även fortsättningsvis. Del är, enligl UHÄ, angeläget all det även efter är 1986 ges möjlighet för studerande, som förvärvat ämnesteorelisk behörighet pä annat sätt än genom linjeutbildning, atl kunna genomgå en praktisk-pedagogisk utbildning. Det kan gälla t.ex. studerande som har genomgått forskarutbildning eller har en genomgången ämnesutbildning och som önskar välja läraryrket. Det vore enligt UHÄ:s uppfattning olyck-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 241

ligt om dessa kategorier skulle utestängas från möjligheten atl bli lärare.

Riksdagen har (UbU 1981/82: 37, rskr 397) som sin mening gett regeringen tillkänna, att UHÄ borde söka finna former för en reguljär lektorsutbildning genom att studerande pä ämneslärarlinjerna fick möjlighet atl föriänga sina ämnesteoreliska studier med forskarutbildning. Ett särskilt antal platser vid den praktisk-pedagogiska utbildningen borde vidare, enligl utskottet, avsättas för studerande, som är ämnesteoretiskl behöriga lill leklorstjänst, men som inte har följt lärarutbildningslinje.

Med anledning av nu nämnda uttalanden och förslag avser jag alt senare föreslå regeringen att ge UHÄ i uppdrag att inkomma med preciserade förslag i denna fråga i god tid före utgången av är 1986.

Speciallärarlinjen

Ulöver planeringsramen för speciallärarlinjen anordnas fortbildningskurs i specialpedagogik om 18 veckor för lärare i vissa yrkesinriktade ämnen med sammanlagt 100 nybörjarplatser vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm (20 platser) samt universiteten i Lund (40 platser), Göteborg (20 platser) och Umeå (20 platser). Med hänsyn till all efterfrågan på denna kurs har minskat i omfattning förordar jag alt utbildningen koncentreras lill universitetet i Göteborg med 20 platser och all utbildningen vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm samt universiteten i Lund och Umeå avvecklas (-986000 kr.).

Utbildning av obehöriga lärare m. m.

För utbildning av obehöriga låg- och mellanstadielärare räknar jag medel för kurser för studerande som inom ramen för särskilda utbildningsåtgärder har påbörjat en klasslärarutbildning. Jag räknar med all dessa utbildningsinsatser skall vara avslutade med utgången av budgetåret 1985/86. Jag räknar vidare medel för utbildning av obehöriga hemspråkslärare. Slutligen harjag vid medelsberäkningen beaktat behovet av kompletteringsutbildning för nu verksamma syo-funktionärer enligt den tidigare nämnda propositionen om tjänstekonstruklion för studie- och yrkesorientering i skolväsendet m. m. (prop. 1983/84:86).

Beträffande finansieringen av de särskilda lärarulbildningsålgärderna hänvisar jag till vad statsrådet Göransson har anfört under littera B. Skolväsendet, anslaget B 9. Särskilda ätgärder pä skolområdet.

Jag beräknar vidare ett minskat medelsbehov för särskild och riktad ämneslärarutbildning.

Personalutbildning för skolväsendets behov

Under littera B. Skolväsendet, anslaget B8. Fortbildning har statsrådet Göransson anfört att inriktningen och omfattningen av fortbildningen och vidareutbildningen för skolväsendets personal under budgetaret 1984/85 bör i huvudsak vara densamma som under innevarande budgetär. 16   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 242

För att öka möjligheterna till dataundervisning på grundskolans högstadium har statsrådet Göransson tidigare i dag lagt fram förslag dels om en ökning av undervisningstiden pä högstadiet i datakunskap, dels om ett särskilt stimulansbidrag till kommunerna för anskaffning av datorutrustning och programvara. Förslagen avses bli genomförda successivt under en treårsperiod med början budgetåret 1984/85. Dessa förslag måste för att få full effekt kompletteras med en ökad fortbildning i datakunskap för lärare pä grundskolans högstadium. Åtminstone en eller två lärare per högstadieskola bör fä tillfälle att genomgå en mer kvalificerad fortbildning. Dessa lärare bör sedan dels kunna utgöra en allmän resurs i dalafrågor för sin skola och föra sina kunskaper vidare till sina lärarkolleger, dels kunna svara för dataundervisning. Jag räknar med atl en sådan utbildning skall kunna genomföras under tre år med början budgetåret 1984/85 och att ca 1500 lärare skall kunna genomgå den. Kostnaderna för denna utbildning harjag räknat med skall rymmas inom ramen för tillgängliga medel. Detta minskar självfallet inte behovet av övriga fortbildningsinsatser pä dataområdet för lärare inom grund- och gymnasieskolan.

Det är angeläget att kurserna inom personalutbildningen läggs ul pä ett sådant sätt att schemaläggningen och personalplaneringen i övrigl inom skolan inte försvåras. Det är enligt min mening värdefullt om kommunerna i så hög grad som möjligt väljer att anlita högskolan för sin personalutbildning. Därigenom kan resurserna utnyttjas mera rationellt och en god kvalitet på utbildningen upprätthällas. Högskolan måste därför planera kurserna i nära samverkan med kommunala företrädare. Jag vill härvid erinra om vad jag anförde i prop. 1982/83:100 (bil. 10) om planeringen av fortbildningen.

Utvärderingen av den nya fortbildningsorganisalionen pågår. UHÄ aktualiserar några områden vilka är föremål för analys. Bl.a. ifrågasätter ämbetet om inte en alltför stor del av fortbildningsresurserna går till administrativa arbetsuppgifter av olika slag. För egen del räknar jag med att forlbildningsadministrationen kan rationaliseras och effektiviseras och beräknar därför en minskning av anslagsposten med I milj. kr.

Övriga frågor

UHÄ har i sin anslagsframställning tagit upp behovet av fortbildning och vidareutbildning av barnomsorgspersonal. Till grund för UHÄ:s framställning ligger socialstyrelsens utvecklingsplan för barnomsorgen. I vilken behovet av atl förstärka fortbildnings- och vidareutbildningsmöjligheterna för barnomsorgspersonalen beskrivs. UHÄ framhåller att den kapacitet som finns vid högskoleenheterna när grundutbildningen minskar bör tas till vara för att täcka detta behov. För egen del anser jag att det är angeläget att kommunerna, som ansvarar för fortbildningen och vidareutbildningen av barnomsorgspersonalen, kan utnyttja högskolans kompetens för utbildningsinsatser för denna personal. Det är därför viktigt att högskolan utvecklar sina kontakter med kommunerna i detta syfte.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 243

Jag beräknar ett minskat medelsbehov för utbildningsarvoden till följd av tidigare beslut och med anledning av vad jag har förordat om vissa kurser i specialpedagogik.

Vid min beräkning av anslaget till högskolan i Gävle/Sandviken harjag beaktat vissa särskilda lokalkostnader där.

UHÄ har föreslagit vissa förändringar av medelsfördelningen inom tre högskoleenheter. Dessa berör dels universiteten i Uppsala och Göteborg, dels högskolan i Falun/Borlänge. Medelsförändringarna för universiteten i Uppsala och Göteborg avser justering av medelsberäkning enligt prop. 1982/83:100 (bil. 10) för studiefinansiering inom forskarutbildningen. Den föreslagna förändringen för högskolan i Falun/Boriänge innebär justering av den proportionellt stora andel för gemensamma funkfioner som lades på sektorn för utbildning för undervisningsyrken vid högskolereformen år 1977. Jag biträder UHÄ:s förslag.

Jag beräknar en besparing om 915000kr. till följd av förvaltningsrationalisering.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (723885000 4-33663000 =)757548000kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. fastställa planeringsramar enligt vad jag har förordat,

2. fill Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1984/85 an
visa ett reservafionsanslag av 757548000 kr.

D 12. Utbildning för kultur- och informationsyrken

1982/83 Utgift 163588994 Reservation 5 237635

1983/84 Anslag 166190000

1984/85 Förslag        178174000

Detta anslag avser grundläggande utbildning för kultur- och informationsyrken vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer m. m. inom sektorn. Från anslaget utgår även bidrag till de fria samfundens teologiska seminarier.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 244

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

		Universitels-		Före-
		ocl	1 högskole-	draganden
		ämbetet
Stockholms högskoleregion
Universitetet i Stockholm	11892000	+	1470000	4-	672000
Gemensamt för de konst-
närliga högskolorna	448000	+	22000	4-	22000
Danshögskolan	3447000	+	289000	4-	155000
Dramatiska institutei	14505000	+	1211000	4-	850000
Grafiska institutet och
institutet för högre
kommunikations- och
reklamutbildning	2697000	+	171000	4-	139000
Konstfackskolan	16333 000	+	1214000	4-	509000
Konsthögskolan	8901000	+	857000	4-	437000
Musikdramatiska skolan
i Stockholm	2705000	+	196000	4-	181000
Musikhögskolan i Stockholm	12503 000	+	1719000	4-	1 126000
Scenskolan i Stockholm	4 739000	+	297000	+	269000
Uppsala högskoleregion
Universitetet j Uppsala	12 729000	+	1390000	+	1094000
Högskolan i Örebro	1414000	+	140000	4-	77 000
Linköpings högskoleregion
Universitetet i Linköping	2231000	+	388000	4-	289000
Limd/Malmö högskoleregion
Universitetet i Lund	17 230000	+	2757000	4-	2148000
Högskolan i Kalmar	2642000	+	212000	4-	168000
Högskolan i Växjö	1391000	+	194000	4-	75000
Göteborgs högskoleregion
Universitetet i Göteborg	33 216000	+	4 265000	4-	2590000
Högskolan i Borås	12 166000	+	1 156000	4-	899000
Högskolan i Karistad	1495000	+	187000	4-	85000
Umeå högskoleregion
Universitetet i Umeå	2203000	+	370000	4-	134 000
Allmänt bidrag till de
fria samfundens teolo-
giska seminarier	918000	+	46000	4-	46000
Bidrag till högskole-
anknuten utbildning vid
de fria samfundens teo-
logiska seminarier	189000	+	9000	4-	9000
Antagningskostnader för
vissa konstnärliga ut-
bildningar	196000	+	10000	4-	10000
Utgift	166190000	4-18570000		4-11984000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

245

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål/högskoleenhet m. m.'		Kostnad		Ändamål/högskoleenhet m. m.'		Kostnad
		budget-				budgel-
		året				året
		1984/85				1984/85
		(tkr.)				(tkr.)
1	Pris- och löneomräkning			4.6	Konservalorsutbildning, US	4-	517
1.1	Prisomräkning	4-	3 599	4.7	Tealerteknikerutbildning, DI	4-	262
1.2	Löneomräkning	4-	9259	4.8	Kvalitet på kulturvelariinjen	4-	454
				4.9	Gemensamma funktioner	_	171
Summa under 1		4-12858		4.10	Gemensamma funktioner
					(bibliotek)	4-	250
3	Konsekvenser av tidigare beslut
3.1	Indragning av deltidsulbild-			Summa under 4		4-	1293
3.2	ning, KF Uppbyggnad av fotograflin-	—	269	5	Ahernativ 2
	jen, UG	4-	387	5.1	Per capita-återhämtning	4-	1 181
3.3	Kyrkomusikerlinjen, UG	4-	108	5.2	Kvalitet på linjen för fri
3.4	Musikerlinjen, UL	4-	224		konst, UG	4-	212
3.5	Överföring av utbildningsplatser inom musikerlinjen			5.3	Kvalitet på linjerna för design- och konsthant-
	Minskat antal platser, SMH	-	149		verk, UG	4-	296
	Ökal antal platser, UG	4-	149	5.4	Påbyggnadslinje i musik, SMH	4-	220
3.8	Religionsvetenskapliga linjen			5.5	Påbyggnadslinje i bild och
	Ökat antal platser, UU	4-	129		form, KF	4-	346
	Ökal antal platser, UL	4-	258	5.6	Förlängning av kulturvelar-
3.9	Kulturvelariinjen, ULi	4-	162	5.7	iinjen, UUm Påbyggnadslinje i restaure-	4-	123
Summa under 3		4-	999		ringskonst, KH	4-	378
				5.8	Kvalitet danslinjen, DH	4-	34
4	Ahernativ 1			5.9	Professur i fotografi, UG		-
4.1	Per capita-nedskärningar	-	1181	5.10	Professur i pianospelning, SMH 4-		52
4.2	Kulturvelariinjen, UL, HV,			5.11	Professur i målning, UG	4-	289
	UG, HKs	4-	347	5.12	Professur i keramik och
4.3	Religionsvelenskapliga				glas, KF	4-	289
4.4	linjen, UU, UL                           4-Kyrkomusikeriinjen, SMH, UL 4-		567 162	Summa under 5		4-	3420
4.5	Danslinjen, DH	4-	86	Summa totalt		4-18570

' DH = danshögskolan, DI = dramatiska inslitutel, KF = konstfackskolan, SMH = musikhögskolan i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, ULi = universitetet i Linköping, UL = universitetet i Lund, HV = högskolan i Växjö, UG = universitetet i Göteborg, HKs = högskolan i Karlstad, UUm = universitetet i Umeå.

UHÄ hemställer att

1. en allmän utbildningslinje, konservatorslinjen, om 120 poäng inrättas den Ijuli 1984,

2. en allmän utbildningslinje, konservatorsassistentlinjen, om 60 poäng inrättas den Ijuli 1985,

3. en allmän utbildningslinje, leaterteknikerlinjen, om 120 poäng inrättas den Ijuli 1985,

4.en påbyggnadslinje, teatertekniska påbyggnadslinjen, inrättas den 1 juli 1986,

5. en påbyggnadslinje, påbyggnadsutbildning i musik, om 80/160 poäng inrättas den I juli 1984,

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 246

6. en påbyggnadslinje, utbildning i restaureringskonst, om 20 poäng inrättas den 1 juli 1984,

7. en påbyggnadslinje, påbyggnadsutbildning i bild och form, om 40 poäng inrättas den 1 juli 1984,

8. kulturvelariinjen förlängs till att omfatta 140 poäng fr.o.m. den I juli 1984,

9. religionsvetenskapliga linjen delvis förlängs till att omfatta 140/160 poäng fr.o.m. den Ijuli 1984,

10. planeringsramar fastställs i enlighet med UHÄ:s förslag,

11. under ett reservationsanslag Utbildning för kultur- och informations
yrken för budgetåret 1984/85 anvisas 184760000 kr.

Föredragandens överväganden

För konsekvenser av tidigare fattade beslut beräknarjag medel i huvudsak i enlighet med vad UHÄ har föreslagit.

Jag kommer att i det följande förorda en ökning av antalet nybörjarplatser på religionsvetenskapliga linjen (4- 45 platser) och kyrkomusikerlinjen (4-3 platser). Vidare kommer jag att föreslå regeringen att begära bemyndigande av riksdagen att inrätta en allmän utbildningslinje, konservatorslinjen, den Ijuli 1985.

Mina förslag fill planeringsramar för sektorn framgår av tabellen. För den statliga högskoleutbildningen anges planeringsram per linje och högskoleenhet (a) eller per sektor och högskoleenhet (b) tillsammans med beräkningsunderlag i form av beräknad antagning per linje och högskoleenhet inom parentes.

Religionsvetenskapliga linjen

Kapaciteten på linjen bör, i enlighet med UHÄ:s förslag, byggas ut med hänsyn till bristen på personal med religionsvetenskaplig utbildning och en ökad efterfrågan på utbildningen. Antalet nybörjarplatser bör således ökas med 20 vid universitetet i Uppsala och 25 vid universitelet i Lund (4-567000 kr.).

Kyrkomusikerlinjen

Med hänsyn till bristen på kyrkomusiker bör, som UHÄ föreslär, antalet utbildningsplatser ökas med en vid musikhögskolan i Stockholm och tvä vid universitetet i Lund (4-162 000 kr.).

Konservatorsutbildning m.m.

Som jag nyss har redovisat har frågan om utbildningar på konserverings-området utretts. Utredningen föreslår att grundläggande konservatorsutbildning inrättas i form av en allmän utbildningslinje, konservatorslinjen, om 120 poäng.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

247

oroooo-r      oot     ■t      oo

-    (N       >n 00

c O   o o o

rA fi     cc Ost>

»/ m oo o

IS

51

ÖO C

.E'ä

a.--o

.E o

3 B t/)  o

oo'

« o o  - 2

g.£t/5 O «•"

00 E-g •.o-o ii J= j tS

c'' '-i  e

Cm  m 3 " C5 Sc/3

ecu
CO    CO   "
• cc u
CO   CO 13
gsv gsv
C   C   u
:rt irt a
O O >
acLu
ööi>
OOOO-TJ
1- t-
(U   o   "U
:£
rt jrt 4J  p
r2p r6p vart; ;kola
	TT
m   tUiiU	c 00
> > c o
a M-£,co
g   g   B   S	00
	>,
	x>
:rt  :rt    C    O	oCO
QQ<i	(2

OOO SC fi Os

' rA rA

I    00 (N c
' — t

o

— X)

c öb « ::=

.T,       

O   O0.<=-i

—' a=

-  CO   i_

c .ii :0

OJ   (/] (

"Se

t; t'

> (/I

CA    00

c c

o-c

u

c

< 

— •31'r

u J   o

u —

3   .H,

— fM -S    C

u. ZB

D. t-°C0   -1

u

■o .-3 ;0 -o -o -o

C4~   ~tr~:. tH   t4-a   (+   Ca

. so •3**-'

c

_   00

p c

'■>

i-J   00

rt c -

3 oo

— "   cg  , _
                  3

3-E

E

1

r-j; « g

E c

c' o -

	'.É'		t
[«		CN		u,
	,4>		c <u c 00 c7)	OJ
.:i£				>
S a £	ca .o	C C		c rt -C c
	.£	a	o	o
<cqqq:

„ 00 '

■%-w

00,2

*j ca o t [J-O

o _   -

VO o >

— ° [1 B c c

IJ  o

E -O'?-E '*- .5

o c U  u.--

>, C   u •

-■S,E_      3 ' oo-tf.S g      ii

■-   B   00 o        .t;

• c .E £ S      «

3'a~:| •o S x c c v

00 '/I",     w • :0 g   U

S-p     E

i« o o o

c' c' c' c

J J J J

a   E

. S oii'c

c = .E CO

- -B .£ "ö o tS2 j

,« .= J3   00 Op CO   3 -O

E 2

■O .li 5 j: j: c/1 E j

Jii   3

E c« 3

QQO SS

c o

CO .1

CO   00

15

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 248

De två första terminerna skall enligt förslaget bestå av gemensamma kurser samt miljöpraktik och de fyra sista terminerna uppdelas på grenar som består av specialkurser, praktik samt ett självständigt arbete. Praktiken skall omfatta den fjärde terminens studier och förläggas till en större institution. Konservatorslinjen skall byggas upp successivt och skall vid full utbyggnad ha 20 nybörjarplatser. Vid varje antagningstillfälle skall enligt förslaget antas till högst tre-fyra ulbildningsgrenar.

Utredningen föreslår också en särskild utbildning fill konservalorsassi-stent. Denna skall enligt förslaget organiseras som en allmän utbildningslinje om 60 poäng. De två första terminerna föreslås bli gemensamma med konservatorslinjens två första terminer. Den tredje terminen skall bestå av specialkurser och praktik. Linjen skall enligt förslaget ha 5-10 nybörjarplatser.

Förslagen omfattar även viss kompletteringsutbildning för yrkesverksamma konservatorer.

Som möjliga lokaliseringsorter anger utredningen Stockholm, Göteborg och Lund/Malmö och föreslår den förstnämnda. Utredningen föreslår att utbildningarna skall tillhöra sektorn för utbildning för tekniska yrken och knytas till universitetet i Stockholm.

Enligt förslaget skall konservatorsassistentlinjen och kompletteringsutbildningen starta ett år efter konservatorslinjen.

Som jag har anfört i det föregående har betänkandet remissbehandlats. Sä gott som alla remissinstanser har varit posifiva till förslagen i stort med invändningar endast pä vissa punkter. Invändningarna berör bl.a. frågor om grenindelning, utbildningens lokalisering och linjens seklorstillhö-righet.

Jag går nu över till att redovisa mina egna ställningstaganden till utredningens förslag. Mänga av förslagen är av den arten att de kan genomföras utan medverkan av riksdag och regering och berörs bara i den män sammanhanget kräver det.

Som utredningen har klarlagt råder stor brist på kompetent personal inom konserveringsområdet och medelåldern på verksamma konservatorer är hög. .Föremälsvården, som är en av museernas huvuduppgifter, har länge varit eftersatt men prioriteras nu. Regeringen har gett särskilda bidrag till inventeringar, utredningar och planering inom'konserveringsom-rådet. I detta läge framträder särskilt starkt bristen att vi i värt land saknar en egen yrkesutbildning på detta område. En grundförutsättning för att kunna förbättra förhållandena är, enligt min mening, att reguljär utbildning kan erbjudas inom konserveringsomrädet. Jag biträder därför förslaget att en allmän utbildningslinje om 120 poäng, konservatorslinjen inrättas, i huvudsak med den utformning som utredningen har angett. Kritik har anförts av vissa remissinstanser i fråga om graden av specialisering inom linjen. De mindre och medelstora museernas företrädare önskar således en mindre specialiserad grundutbildning.  Enligl min mening bör berörda

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 249

högskolemyndigheter i möjlig mån beakta de mindre och medelstora institutionernas behov i detta avseende när de planerar och genomför utbildningen. Jag förutsätter också att man vid val av inriktningar, som i första hand bör komma i fråga vid uppbyggnaden, tar hänsyn till vilka områden som har de största konserveringsbehovén samt hur utbildning erbjuds inom ramen fördel nordiska samarbetet. Dimensioneringen bör begränsas till ungefär hälften av den föreslagna volymen. UHÄ bör fä i uppdrag att pröva frågan om studerande bör antas till linjen varje är eller om en annan periodisering bör tillämpas. Linjen bör inrättas den I juli 1985. Den bör byggas ut successivt. Jag avser alt återkomma till regeringen i denna fråga.

Vad gäller utredningens förslag om ytterligare en allmän utbildningslinje på konservatorsomrädet, konservatorsassistentlinjen, delar jag den tveksamhet om värdet av en sådan utbildning som har framförts av flera remissinstanser och är inte beredd atl tillstyrka förslaget.

I fråga om utbildningens sektorstillhörighet anser jag, i likhet med flera remissinstanser, bland dem UHÄ, att utbildningen bör föras till sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken. Jag delar UHÄ:s bedömning att avgörande i sammanhanget år att konservatoms yrkesfunktioner är en del av den kulturbevarande verksamheten i samhället, även om den innehåller väsentliga inslag av teknisk-naturvetenskaplig karaktär.

När det gäller lokalisering av utbildningen inom konserveringsomrädet har utredningen, som jag nyss har nämnt, förordat Stockholm, men ansett att även Göteborg är möjlig som förläggningsort. För en lokalisering till Göteborg talar enligt min mening det förhållandet atl de institutioner som denna tvärvetenskapliga utbildning är beroende av och skall samarbeta med är integrerade i högskoleorganisationen. Den rymmer bred kompetens av betydelse för utbildningen ifråga. Inom denna organisation ges för övrigt redan viss utbildning på området. Inom bl.a. textilomrädet finns särskild kompetens som är av intresse i sammanhanget även utanför högskoleorganisationen. De regionala åtgärder som har aktualiserats på före-mälsvårdens område i Västsverige bör på sikt kunna skapa en värdefull resurs, bl.a. för praktikbehoven. Med hänsyn lill vad jag här har anfört förordar jag atl den nya linjen lokaliseras till Göteborg och knyts till universitetet där. Jag utgår från att samarbete i fråga om praktikplatser m. m. skall etableras mellan universitetet och Göteborgs museer samt övriga institutioner som kan komma i fråga.

Vissa övriga frågor

Jag tar här upp medel lill högskolan i Borås för en kurs i textil-industriell tillverkning för vissa studerande pä konsthantverkslinjen vid universitetet i Göteborg. Kursen har hittills getts vid Textilinstitutet i Borås (4-52000 kr.).

Vidare beräknar jag ett minskat medelsbehov i samband med att en arvodestjänst som utländsk lektor i nederländska vid universitetet i Göte-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 250

borg dras in i enlighet med särskild framställning från UHÄ (- l()8000kr.).

Riksdagen har fidigare anvisat medel för att förstärka utbildningen vid musikhögskolan i Stockholm samt universiteten i Lund och Göteborg på eftersatta eller nya repertoarområden (jfr prop. 1977/78:100 bil. 12 s. 464, prop. 1878/79:100 bil 12 s.526 och prop. 1981/82:100 bil 12 s. 456). UHÄ har i utbildningsplanen för musikerlinjen gett de kurser det här är fråga om ställning som en kortare variant av linjen, 80-poängsvarianten. UHÄ föreslår nu att de befintliga platserna förs upp i planeringsramarna för musikerlinjen vid nämnda högskoleenheter. Förslaget innebär inga ytterligare kostnader. Jag har beaktat UHÄ:s förslag i mitt förslag till planeiingsramar för nästa budgetår.

UHÄ har utrett frågan om utbildning av teatertekniker och i årets anslagsframställning föreslagit bl. a. att sådan utbildning skall anordnas vid dramatiska institutet med början läsåret 1985/86.

Vissa principiella problem är förenade med denna fråga. Jag är f. n. inte beredd att biträda UHÄ:s förslag.

Som statsrådet Gradin kommer att redovisa under arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel bereds frågan om tolkutbildning m.fl. angränsande frågor inom regeringskansliet.

Jag beräknar en besparing om 211 000 kr. till följd av förvaltningsrationalisering.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (166190000 4-11 984000=) 178 174000 kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, konservatorslinjen, om 120 poäng den 1 juli 1985,

2. fastställa planeringsramar enligt vad jag har förordat,

3. till Utbildning för kidtur- och informationsyrken för budgetåret 1984/85 anvisa att reservationsanslag av 178 174000kr.

D 13. Lokala och individuella linjer och enstaka kurser

1982/83 Utgift 331479655 Reservafion 10980618

1983/84 Anslag 332800000

1984/85 Förslag        350808000

Detta anslag avser utbildning pä lokala och individuella utbildningslinjer samt enstaka kurser vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde och inom kommunal högskoleutbildning. För sådan kommunal högskoleutbildning utgår statsbidrag från anslaget. Från anslaget utgår även statsbidrag till Socialpedagogiska institutet i Stockholm samt till Stockholms musikpedagogiska institut.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

251

Anslagsfördelning

Högskoleregion m. m.	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Universitets-	Före-
		och högskole-	draganden
		ämbetet
Stockholms högskoleregion	82453 000	-f    837000	+ 4 253000
Uppsala högskoleregion	71780000	+ 3 499000	+ 2467000
Linköpings högskoleregion	15910000	-1-  1038000	-1-    378000
Lund/Malmö högskoleregion	58 105000	-t- 4 327000	-1- 3 882000
Göteborgs högskoleregion	66735 000	-1- 5 153000	-H 4 354 000
Umeå högskoleregion	36215000	+ 3312000	-1- 2602000
Långdistansundervisning	723 000	-1-      35000	+      32000
Till regeringens
disposition	879000	+      43000	-1-      40000
	332800000	4-18244000	4-18008000

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Linje/Ändamål'	Kostnad	Linje/Ändamål'	Kostnad
	budgel-		budgel-
	året		årel
	1984/85		1984/85
	(tkr.)		(tkr.)
1          Pris- och löneomräkning		3.4      Avveckling av socialpeda-
1.1       Prisomräkning	+ 4014	goglinjen, US, UL	-    527
1.2       Löneomräkning	+ 12371	Summa under 3	-    969
Summa under I	-H6385	4          Alternativ 1
2         Förändring av anslagsteknisk		4.1       Besparing genom minskal
natur		antal årsstudieplatser	-  1300
2.1      Överföring av medel lill anslaget		4.2       Enstaka kurser inom nya
Samhällsvetenskapliga		områden	+ 2 152
fakulteterna, US	- 4 158	4.3       Nya platser på lokala linjer	-1- 2361
2.2      Överföring av medel till an-		Summa under 4	-1- 3213
slaget Utbildning för
tekniska yrken, UU	-  1414	5          Ahernativ 2
Summa under 2	- 5 572	5.1         Återtagande av besparing 5.2         Överföring lill anslaget	+  1300
3          Konsekvenser av tidigare		Utbildning för kultur och
beslut		informationsyrken, KH	-      63
3.1      Avveckling av vissa lokala		5.3       Fortbildning och vidare-
linjer	-  1278	utbildning	+ 3 950
3.2       Nya lokala linjer	+ 2029	Summa under 5	.   -1-5187
3.3      Avveckling av vissa lokala
linjer med anledning av		Summa totalt	4-18244
AU-reformen	-  1 193
' US = universitetet i Stockholm, KH = konsthögi		skolan, UU = universitetet i

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

252

UHA föreslår nedan angiven dimensionering av lokala och individuella linjer och enstaka kurser budgetåret 1984/85.

Högskoleregion m. m.	UHÄ: s	förslag till	Därav årsstudieplatser för
	årssludi	ieplatser	lokala och individuella utbildningslinjer	enstaka 1 kurser
	alt. 1	alt. 2		all. 1	all. 2
Stockholm	9847	9942	(  332)	( 9515)	( 9610)
Uppsala	7891	7989	(  680)	( 7211)	( 7 309)
Linköping	1510	1546	(  374)	( 1 136)	( 1 172)
Lund/Malmö	7853	7961	(  559)	( 7294)	( 7402)
Göteborg	7735	7835	( 861)	( 6874)	( 6974)
Umeå	3430	3482	( 482)	( 2948)	( 3 000)
Långdistans-
utbildning	200	200	-	(    200)	(    200)
TOTALT	38466	38955	(3 288)	(35 178)	(35 667)

UHÄ hemställer att

1. den allmänna inriktningen av verksamheten under anslaget som har
föreslagits av UHÄ godkänns och att regeringen sålunda till ledning för de
regionala och lokala högskolemyndigheterna ger till känna sin syn på
verksamhetens inriktning och på de prioriteringar som måste göras,

2. kapaciteten för lokala och individuella linjer samt enstaka kurser fastställs i enlighet med vad som anges i anslagsframställningen,

3. under ett reservationsanslag Lokala och individuella linjer och enstaka kurser anvisas 351044000 kr. med angiven fördelning på ansliigsposter.

Föredragandens överväganden

I propositionen om vissa högskoleorganisatoriska frågor (prop. 1983/84:52) harjag berört vissa problem och lagt fram vissa förslag som rör planeringen av lokala linjer och enstaka kurser i framtiden. Riksdagen har fattat beslut i överenstämmelse med mina förslag (UbU 1983/84:10). Jag avser att senare återkomma till regeringen i dessa frågor.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslår i sin anslagsframställning att antalet nyböijarplalser på lokala linjer ökas med 150. Jag konstaterar med tillfredsställelse att en stor del av de nya lokala linjer som planeras ligger inom det tekniska området och inom dataområdet. Detta är värdefullt inle minst för alt ungdomar får tillfälle att på skilda håll i landet genomgå kortare teknisk utbildning. Jag föreslår mot denna bakgrund en ökning av planeringsramarna för lokala linjer med 213 och beräknar medel härf"ör(4-3 355000kr.).

Vid min medelsberäkning utgär jag från att nya platser pä lokala linjer schablonmässigt avser tvååriga linjer. Det står givelvis regionslyrelserna

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 253

fritt atl inom de ramar som riksdag och regering har angett göra de omfördelningar som behövs. Vad beträffar konsekvenser av tidigare fattade beslut om dimensioneringsökningar harjag emellertid vid min medelsberäkning tagit hänsyn till att regionstyrelserna tidigare har inrättat längre linjer utan att nyss nämnda förutsättning för planeringen av linjerna tydligt har kommit till uttryck. För konsekvenser i övrigl av tidigare fattade beslut räknar jag medel i huvudsak enligt UHÄ:s förslag.

UHÄ föreslär en förstärkning av anslaget för alt höja per capita-kostnaden för kurser inom nya områden, bl. a. för kurser med teknisk och annan laborativ karaktär. Jag beräknar en höjning av kostnaden med 3 200 kr. per årsstudieplats, avseende 371 årsstudieplatser.

De planeringsramar för lokala och individuella linjer och enstaka kurser som jag har räknat med framgår av följande tabell.

	Lokala och individuella		Enstaka kurser
	utbildningslinjer
Högskoleregion	Årsstudie-	Planerings-	Årsstudie-	Planerings-
	platser	ramar	platser	ramar
Stockholm	362	171	9573	19146
Uppsala	693	383	7260	14520
Linköping	350	160	1 142	2284
Lund/Malmö	629	285	7 343	14686
Göteborg	895	310	6918	13 836
Umeå	480	280	2974	5 948
Långdislans-
undervisning	-	-	200	400
	3409	1589	35410	70820

UHÄ redovisar i sin anslagsframställning ett uppdrag atl se över den organisatoriska ställningen för utbildningen av musikpedagoger vid Stockholms musikpedagogiska institut (SMI). Förslaget innebär bl. a. att statsbidraget måste höjas med 2,3 milj. kr. Jag är inte beredd att biträda UHÄ:s förslag.

Genom beslut den 3 november 1983 har regeringen föreskrivit atl en tjänst som utländsk lektor i nygrekiska vid universitetet i Uppsala skall placeras vid universitetet i Stockholm. Jag har beaktat detta vid mitt förslag till anslagsfördelning.

UHÄ har föreslagit vissa förändringar av medelsfördelningen för universitetet i Uppsala. Jag biträder UHÄ;s förslag.

Jag beräknar en minskning av anslaget med 1444000 kr. eftersom antalet årsstudieplatser på lokala linjer minskas till följd av reform av den administrativt och ekonomiskt inriktade utbildningen (prop. 1982/83: 100, UbU 25, rskr 340). Jag räknar med motsvarande ökning under anslaget till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken.

Jag beräknar anslaget till 350808000kr. Härav bör 919000kr. ställas till regeringens disposition. Jag räknar med att från denna anslagspost skall

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

254

bekostas bl. a. utbildning för svenska studerande vid konservatorsskolan i Köpenhamn.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. fastställa planeringsramar enligt vad jag har förordat,

2. till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser för budget
året 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 350808000 kr.

D 14. Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

167960171 182333000 191964000

Detta anslag avser statsbidrag till kommuner och landstingskommuner för utbildning på allmänna utbildningslinjer och päbyggnadsHnjer m.m. Anslaget avser även statsbidrag till vissa enskilda sjuksköterskeskolor och kostnader för inbyggd utbildning vid vissa statliga högskoleenheter samt bidrag till Ericastiftelsen, Handelshögskolan i Stockholm och musiklärarutbildning i Arvika.

Frågor om dimensionering och lokalisering m.m. av utbildning inom kommunal högskoleutbildning redovisas under resp. sektorsanslag.

Anslagsfördelning

Yrkesulbildningssektor	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Myndigheterna	Före-
			draganden
Adminislrativa, ekonomiska
och sociala yrken	18649000	-t-3 264 000	-1-3 490000
Vårdyrken	132995000'	-1-5 260000'	-1-8327 000'
Bidrag lill Erica-
sliflelsen	2556000	+  202000	+   128000
Bidrag till Handels-
högskolan	11392000	-    52000	-    73000
Musiklärarulbildning i
Arvika	11039000	-1-   836000	+  836000
Bidrag lill koslnader
för hörselieknisk
utrustning. Handikapp-
medel	52000	+   150000	-    52000
Till regeringens
disposition	5650000	-	-3 025 000
Utgift	182333000	4-9660000	4-9631000

Beloppet motsvarar 80 procenl av bidragsunderlagel.

Anslagsframställning har avgivits av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). UHÄ avger inte anslagsframställning för Handelshögskolan.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

255

Ändringsförslagen fördelade på ändamål innebär följande.

Linje/Ändamål		Kostnad
		budget-
		året
		1984/85
		(tkr.)
1	Pris- och löneomräkning
1.1	Statsbidrag lill utbildning
	inom värdområdet (schablon-
	bidrag)
1.2	Särskilda koslnader för praktisk utbildning vid Kl' och
	universiteten	+   225
1.3	Statsbidrag lill musiklärar-
	linjen. Ingesund	+  836
1.4	Statsbidrag till ADB-linjen	+  932
1.5	Bidrag till Ericasliftelsen	+  202

-1-2 195

Summa under I

3 Konsekvenser av tidigare beslut

3.1       Förändringar av linjers

längd, nya inriktningar m. m.
år   2   och   3   (-1-282   årsstudie
platser) -1-4 700

Summa under 3 +4 700

' Kl = karolinska institulet

 Beloppet beräknal på 80 procenl av bidragsunderlagel.

Linje/Ändamål

4 Alternativ 1

4.1 Minskning med 457 nyböriarplatser (441 inom allmänna utbildningslinjer och 16 inom påbyggnadslinjer = 230 årsstudieplatser)

4.2 Kompletterande utbildning för oftalmologassistenter (20 årsstudieplatser)

4.3 Medel för stödundervisning

4.4 Medel för handikappade studerande

4.5 Medel för lokal personalutveckling

4.6 Utökat antal platser

på ADB-linjen i Östersund

4.7 Fortbildning av lärare
på ADB-linjen

Summa under 4 Summa totalt

Kostnad budgelårel 1984/85 (tkr.)

-1900

-I-   165

+    70

+   150

-1-2000

+ 1932

+ 400 + 2817 +9712

UHÄ hemställer att

1. principbeslut fattas om att tandhygienistlinjen fr. o. m. den I juli 1987 skall föras upp i bilaga 5 till högskoleförordningen,

2. planeringsramar fastställs i enlighet med vad som förordas,

3. under ett reservationsanslag Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. för budgetåret 1984/85 anvisas 180653000kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar under anslaget medel för bidrag till allmänna utbildningslinjer och päbyggnadslinjer inom den kommunala delen av högskolan. Bidrag till övrig kommunal högskoleutbildning utgär frän anslaget Lokala och individuella linjer och enstaka kurser.

I fråga om utbildningens dimensionering och lokalisering m. m. hänvisar jag till vad jag har anfört under resp. sektorsanslag. Min medelsberäkning under förevarande anslag utgär frän de planeringsramar som jag där har angivit för ifrågavarande utbildningar.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 256

Sektorn för utbildning för adminislrativa, ekonomiska och sociala yrken Jag beräknar medel för ytterligare 120 nybörjarplatser på ADB- linjen

(+2576000 kr.). Jag har under anslaget Utbildning för adminislrativa, ekonomiska och

sociala yrken även redovisat min avsikt alt i annat sammanhang föreslå

regeringen att ge SÖ och UHÄ i uppdrag att utreda frågan om att återföra

ADB-linjen till gymnasieskolan.

Sektorn för utbildning för vårdyrken

Statsbidraget för värdutbildningar inom kommunal högskoleutbildning utgär i form av ett samlat schablonbidrag per landstingskommun eller motsvarande. Schablonbidraget beräknas utifrån visst belopp per årsstudieplats, termin och utbildningslinje. Med hänvisning fill vad jag har anfört i prop. 1982/83:100 bil. 12 s. 462, (UbU 26, rskr 273) beräknarjag att 974000 kr. utöver schablonbidraget skall utgå till Norrbottens läns landstingskommun för rehabiliteringslinjen även för budgetåret 1984/85.

Jag beräknar sålunda att statsbidrag lill kommunal högskoleutbildning inom vårdområdet skall utgå totalt med 136077000 kr. fördelat per kommun/landstingskommun med de i följande tabell angivna beloppen för budgetåret 1984/85.

Statsbidrag till kommunal högskoleutbildning inom sektorn för utbildnmg för vårdyrken för budgetåret 1984/85 (tkr.)'

Landstingskommun/motsv.
Stockholms LL	Uppsala LL	Södermanlands LL	öster-götlands LL	Jönköpings LL	Blekinge LL	Kalmar LL	Kronobergs LL	Kristianstads LL	Malmöhus LL	Hallands LL	Göte-      Göteborgs borgs       0 Bohus 0 Bohus lans hög-LL          skoleförbund
25 897	7545	2 390	7221	7877	2463	2 225	2329	3033	9257	1871	1317    11898
Landslingskommun/motsv.
Älvsborgs LL	Skaraborgs LL	Värmlands LL	öre-bro LL	Västmanlands LL	Kop-        Gävle-par-         borgs bergs LLLL		Väster-    Jämt-norr-        lands lands LLLL		Västerbottens LL	Norrbottens LL	Malmö kommun
3 475	2 280	2617	6821	2110	2510	2795	4 277	1593	10940	5 662	5 674

' Beloppen avser 80% av schablonbidragen

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 257

Jag förordar, atl det i likhet med föregående budgetär anvisas medel under en särskild anslagspost till regeringens disposition för att bl. a. täcka koslnader som föranleds av övergängen fill den nya studieorganisationen, som började lillämpas budgetåret 1982/83. För budgetåret 1984/85 beräknarjag denna post till 2625000 kr. Sålunda räknar jag med att förändringar i dimensionering eller längd avseende vissa utbildningslinjer som jag har förordat under anslaget Utbildning för värdyrken kan bekostas inom ramen för förevarande anslag. Detsamma gäller även den kompletterande utbildning för oftalmologassistenter om 12 poäng som jag har förordat under anslaget Utbildning för värdyrken.

För de koslnader för utbildning på medicinska servicelinjen och landhy-gienisllinjen som inle läcks genom schablonbidragel för vårdutbildning inom den kommunala delen av högskolan beräknarjag totalt 4780000 kr. (+ 227000 kr.).

UHÄ föreslår all medel för stödundervisning i engelska får utgå l.o. m. budgelårel 1985/86. Jag beräknar för delta ändamål 200000kr. för budgetåret 1984/85.

1 anslagsframställningen för budgelårel 1984/85 för UHÄ fram behov av stödundervisning även i matematik, fysik och kemi. Efter vad jag har erfarit har vissa studerande sedan den nya studieorganisationen trädde i krafi svårigheter atl fullfölja de mer naturvetenskapligt inriktade vårdutbildningarna. Särskilt gäller detta för studerande på medicinska servicelinjen. Regeringen beslöt därtor i oktober 1983 - efter framställningar frän UHÄ - atl en särskild resurs om lOOOOO kr. lill medicinska servicelinjen får fördelas lill berörda huvudmän under innevarande budgetår. Jag föreslår alt en sådan resurs skall utgå även under budgelårel 1984/85 och beräknar 100000 kr. för ändamålet. Medlen bör efter ansökan hos UHÄ fördelas till berörda huvudmän.

Med hänvisning lill riksdagens beslut med anledning av förslag i prop. 1982/83: 174 (SfU 26, rskr 367) om Vissa ersättningar lill sjukvårdshuvudmännen m. m. beräknarjag inle under detta anslag medel för hörselteknisk utrustning efter den I juli 1984.

Sektorn för utbildning för undervisningsyrken

Jag räknar medel för musiklärarutbildningen i Arvika med 11 875000 kr. (+8.36000 kr.)

Enskild utbildning

För nästa budgetär harjag beräknal 2684000 kr. (+ 128000 kr.) för bidrag lill Ericasliftelsen för den av stiftelsen bedrivna lärar-och handledar-uibildningen för barn-och ungdomspsykoierapeuier m. m.

Jag beräknar statsbidraget till Handelshögskolan i Stockholm för nästa budgelår lill sammanlagt 11256000 kr. (-73000kr.), varav 10081000kr. 17    Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10 Rättelse: S. 271, rad 25 Står: 802 milj. Rätlat till: 815 milj.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 258

som preliminärt bidrag för budgetåret 1984/85 och en minskning med 104000 kr. som slutreglering av statsbidraget för budgetåret 1981/82 enligt gällande avtal (jfrprop. 1978/79; 15, UbU 13, rskr49). I beloppet ingåräven bidrag till utbildningsbidrag för doktorander med 1 279000kr.

Med  hänvisning till  sammanställningen  beräknar jag anslaget  till (182333000+ 9631 000=) 191 964000kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 191 964000 kr.

Statsrådet L Carlsson anför.

D 15. Forskning och forskarutbildning inom högskolan saimt övriga forskningsändamål

I statsbudgeten för innevarande budgetår finns uppförda följande anslag

som helt eller delvis avser forskning och forskarutbildning inom högskolan

samt övriga forskningsändamål:

Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete.

Humanistiska fakulteterna.

Teologiska fakulteterna.

Juridiska fakulteterna.

Samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Medicinska fakulteterna.

Odontologiska fakulteterna,

Farmaceuiiska fakulteten,

Malematisk-naturvetenskapliga fakulteterna.

Tekniska fakulteterna,

Temaorienterad forskning,

Kungl. biblioteket,

Slalens psykologisk-pedagogiska bibliotek.

Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.,

Forskningsrädsnämnden,

Humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

Medicinska forskningsrådet.

Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m..

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning.

Europeiskt samarbete inom rymdforskningen.

Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader, Materiel m.m.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 259

Kiruna geofysiska institut, Institutei för internafionell ekonomi. Vissa bidrag till forskningsverksamhet. Bidrag till EISCAT Scientific Associalion.

Medelsanvisningarna för forskning m. m. under utbildningsdepartementets huvudtitel uppgår innevarande budgetår till 2321590000 kr. Myndigheterna har föreslagit att medel för ändamålet budgetåret 1984/85 anvisas under dessa anslag.

Beredningen av dessa frågor är ännu inte avslutad. Jag avser, efter samråd med statsrådet Hjelm-Wallén, att föreslå regeringen att för riksdagen vid 1983/84 års riksmöte lägga fram en särskild proposition om forskning m. m. Jag förutsätter att medel anslagstekniskt kommer att anvisas på i huvudsak samma sätt som innevarande budgetår. Det synes lämpligt att för berörda ändamål ta upp ett preliminärt belopp av 2321 590000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Forskning och forskarutbildning inom högskolan samt övriga forskningsändamål för budgetåret 1984/85 beräkna ett anslag av 2321 590000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 261

E.    STUDIESTÖD M.M.

E I. Centrala studiestödsnämnden m.m.

1982/83 Utgift 70446072

1983/84 Anslag 55392000

1984/85 Förslag 58082000

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är enligt förordningen (1978:500) med instruktion för centrala studiestödsnämnden (ändrad 1982:443) central förvaltningsmyndighet för ärenden om studiesocial verksamhet och därmed sammanhängande frågor i den mån sådana ärenden ej ankommer på annan myndighet. Nämnden är chefsmyndighet för sex studiemedelsnämnder och 24 vuxenutbildningsnämnder. CSN:s delegation för utländska studerande handlägger vissa frågor rörande utländska studerandes principiella rätt till svenskt studiestöd.

CSN leds av en styrelse. Chef för CSN är en överdirektör. Inom nämnden finns tvä byråer, en för studiestödsfrågor och en för administrativa frågor.

Studiemedelsnämnderna (SMN) handhar ärenden om studiemedel. För studiemedelsnämnderna gäller en särskild instruktion (1965:745, ändrad senast 1982:664).

Vuxenutbildningsnämnderna (VUN) handhar ärenden om vuxenstudiestöd och bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser. För vuxenutbildningsnämnderna gäller en särskild instruktion (1975:394, ändrad senast 1982:507).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

262

Centrala studiestödsnämnden, studiemedelsnämnderna och vuxenutbildningsnämnderna

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Centrala	Före-
studie-	draganden
stöds-
nämnden

Centrala studiestödsnämnden och studiemedelsnämnderna

Personal

Vuxenutbildningsnämnderna Personal

211,5

78,75

of.

of.

of.

of.

Anslag Förvaltningskostnader Lokalkostnader för CSN och SMN Inkomster från återbetalnings-Verksamheten Besparing Anslag enligt statsbudgeten

63 407000 5 992 OÖO 14007000 55392000

+8495000 +  463000 -3 898000 -   760000 +4300000

+ 7 328000 +    20000 -3 898000 -  760000 +2690000

21500000kr. av utgifterna under anslaget rör administration av och information om vuxenstudiestöden och täcks av medel från vuxenutbild-ningsavgiflen.

Centrala studiestödsnämnden

Pris-och löneomräkning 4098000 kr.

För verksamheten vid CSN, SMN och VUN begär CSN miedel enligt tilläggsalternativ. Medelstilldelning enligt tilläggsalternativet innebär att CSN gör en besparing pä sammanlagt 6200000 kr. för anslagen E 1. Centrala sludiestödsnämnden m.m. och E2. Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd under femårsperioden. 2000000 kr. föreslås i besparing under 1984/85 varav 760000 kr. inom anslaget E 1. Centrala sludiestödsnämnden m. m. Dessutom görs rationaliseringar för att klara volymökningar, otillräcklig priskompensation samt vikariat vid föräldra- och längre sjukledigheter m. m.

CSN föreslår att medel engängsanvisas för del i telefonväxel med 970000 kr. CSN föreslår vidare atl denna engångsanvisning finansieras genom ytterligare besparingar inom verksamheten enligt följande plan (tkr)

1985/86 1986/87 1987/88 1988/89 1989/90 1990/91

145 150 150 160 200 165

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 263

' CSN föreslär att 9 kap. I § studiestödsförordningen ändras sä att handläggningen av återkrav vid kontroll av angiven inkomst i' studiemedelsansökan kan ske både vid CSN och SMN enligt CSN:s beslut. Detta bör ske sä att ärendena kan handläggas där det är mest lämpligt med hänsyn till volymutvecklingen.

CSN har i en skrivelse den 23 september 1983 föreslagit atl studiestödslagens 4 kap. 43 § anpassas fill de nya rutinerna för utbetalning av studiemedel.

CSN föreslär att en byrå inrättas med ansvar för äterbetalningsverksam-heten samt att därvid en tjänst som byråchef i lönefältet Fe25-Fe28 inrättas (finansieras genom omprioritering av tillgängliga medel).

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1983/84 beräknades anslaget till centrala studiestödsnämndens (CSN) verksamhet med utgångspunkt i det huvudförslag som CSN förordade för budgetåren 1983/84-1985/86 och som också innefattade anslaget E 2. Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd. Jag räknade då med att CSN senast t.o.m. budgetåret 1985/86 skulle ha genomfört en real minskning av de båda anslagen med sammanlagt 4920000 kr.

CSN genomför under budgetåret 1983/84 en besparing om 3 700000 kr. och räknar med att under budgetåret 1984/85 kunna spara 1220000 kr. Nämnden skulle därmed redan detta budgetår uppnå det för en treårsperiod uppsatta sparmålet om 6 %.

Nll återkommer CSN med ett nytt långsiktigt huvudförslag. Det nya förslaget omfattar en femårsperiod fr.o;m. budgetåret 1984/85 t.o.m; budgetåret 1988/89. Under denna period'räknar CSN med att kunna spara sammanlagt 10 % fördelade så att de stora besparingarna ligger på budgets åren 1984/85 och 1986/87. Möjligheten fill en relativt kraftig besparing budgetåret 1984/85 sammanhänger med att studiemedlen numera utbetalas via konto, vilket bl.a. innebär besparingar på portoulgifter. Budgetåret 1986/87 räknar CSN med att kunna genomföra omfattande rationaliseringar i hanteringen av vuxenstudiestöden. Rafionaliseringarna beräknas bli följden av den översyn CSN f.n. pä regeringens uppdrag genomför i samråd med riksförsäkringsverket. Översynen gäller framför allt de administrativa rutinerna för utbetalning av vuxenstudiestöd. CSN menar sig redan nu kunna förutse stora besparingar.

Jag har, som jag framhöll i föregående'års budgetproposition, en stor respekt för CSN:s rationaliseringsarbete. Jag anser det dock inte nödvändigt att redan nu ta ställning till ett femårigt tilläggsalternativ, speciellt med tanke på att demväntade redovisningen av CSN:s nyss nämnda utredningsuppdrag ännu inte föreligger. Jag är emellertid beredd att godta att ca

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 264

800000 kr. av den av CSN beräknade besparingen om 2000000 kr. för budgetåret 1984/85 fär fillgodoräknas myndigheten i ett flerårsperspektiv.

Jag behandlar nu först förvaltningskostnaderna vid CSN och studiemedelsnämnderna.

Jag har gjort löneomräkningar med hänsyn till träffade avtal samt sedvanliga prisomräkningar. För förvaltningskostnadsanslagets del innebär det en ökad medelstilldelning med 6568000 kr. Under förvaltningskostnadsanslaget har CSN äskat medel för sin del av kostnaderna för en ny telefonväxel. CSN delar f.n. telefonväxel med bl.a. polismyndigheten, åklagarmyndigheten, kammarrätten, fingsrätten och hovrätten i Sundsvall. Växeln är hårt belastad och berörda myndigheter vill skaffa en modernare och mer ändamålsenlig anläggning. Jag anser emellertid att denna fråga bör utredas ytterligare och flera möjliga alternativ diskuteras, innan jag är beredd att la ställning till den betydande investering det här är fråga om. Lokalkostnaderna beräknarjag till 6012000 kr., vilket innebär en ökning med 20000 kr. Beloppet innefattar också en överföring av medel frän anslaget E 2. Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd samt en överföringspost från förvaltningskostnadsanslaget som sammanhänger med lokalsamverkan mellan vissa studiemedelsnämnder och vuxenutbildningsnämnder. Överföringsposterna uppgår sammanlagt till 531 000 kr.

CSN har beräknat inkomsten av de avgifter som debiteras i anslutning fill återbetalnings verksamheten till 17905000 kr., en ökning med 3 898000 kr. Dessa medel bör tillföras anslaget.

Handläggningen av de återkravsärenden, som föranleds av kontroll av angiven inkomst i en studiemedelsansökan mot taxeringsuppgifter, har enligt förordning den 30 april 1981 i ett inledningsskede handlagts vid CSN. Fr. o. m. den I juli 1984 kommer sädana ärenden atl handläggas av studiemedelsnämnderna. CSN föreslår nu att aktuella ärenden skall kunna handläggas såväl vid studiemedelsnämnderna som vid CSN. CSN bör enligt förslaget fä bemyndigande att, beroende på arbetsbelastningar m. m., avgöra var handläggningen vid varje tillfälle skall ske. Jag är beredd att biträda CSN:s förslag och avser att.senare återkomma till regeringen i frågan.

Vidare förordar jag alt CSN får göra den föreslagna omorganisationen, som innebär att återbetalningsenheten vid studiestödsbyrän blir en självständig byrå under ledning av en byråchef. Jag räknar med att CSN skall täcka eventuella kostnader i samband med omorganisationen och kostnaderna för byråchefstjänsten genom omfördelningar inom förvaltningskostnadsanslaget.

Slutligen föreslär jag att som högsta chefstjänst vid myndigheten, som f. n. är en överdirektörstjänst, bör inrättas en generaldirektörstjänst. Härvid kommer CSN:s organisafion och tjänstestruktur att anpas:»as fill vad som är vanligt vad gäller myndigheter av motsvarande storlek och ekonomisk omslutning.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 265

Jag övergår nu till att behandla vuxenutbildningsnämnderna. För vuxenutbildningsnämndernas förvaltningskostnader samt för arvoden och förlorad arbetsförtjänst beräknarjag sammanlagt 16773 300 kr., en ökning med 1075000 kr.

För CSN:s administration av och information om vuxenstudiestöd beräknar jag totalt 4721700 kr., en ökning med 267000 kr.

Ersättningen till riksförsäkringsverket för dess administration av vuxenstudiestöden beräknarjag till 6900000 kr. De sammanlagda kostnaderna för administrationen av vuxenstudiestöden beräknar jag således till 28395000 kr. Anslaget bör tillföras 28400000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom inkomster från vuxenutbildningsavgiften.

Enligt CSN:s förslag i skrivelse den 23 september 1983 förordar jag atl 4 kap. 43 § studiestödslagen ändras så att studiemedel får betalas ut om den studerande före utgången av aktuellt kalenderhalvår begärt detta. Ändringen föranleds av de nya utbetalningsrutinerna för studiemedel och bör gälla från den I juli 1984.

Jag återkommer med förslag till ändring av studiestödslagen under anslaget E5. Vuxenstudiestöd m. m.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat om en ändrad byräindelning vid centrala studiestödsnämnden,

2. bemyndiga regeringen att vid centrala studiestödsnämnden inrätta en generaldirektörstjänst med beteckningen cp.

3. godkänna att 28400000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/85 används för att delvis finansiera anslaget,

4. till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 58082000 kr.

E 2. Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd

1982/83 Utgift 21046899

1983/84 Anslag 21457000

1984/85 Förslag 16041000

Från detta anslag bestrids kostnaderna för portoavgifter, riksförsäkringsverkets handläggning av vuxenstudiestöd samt avgifter till kronofogdemyndigheter och tingsrätter för viss kravverksamhet. Kostnaderna för riksförsäkringsverkets handläggning av vuxenstudiestöd finansieras med medel från vuxenutbildningsavgiften.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 266

Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) kommer den 1 januari 1984 att överta handläggningen av äldre studielån. Vidare kommer studiemedel att utbetalas genom insättning på konto fr. o. m. den 1 december 1983. Medel för denna verksamhet beräknas fr. o. m. 1984/85 under anslaget E 1. Centrala studiestödsnämnden m. m. CSN beräknar därför endast medel till postverket för portoavgifter med 9809000 kr. CSN räknar dessutom med minskad volym av utbetalningshandlingarna på grund av insättning pä konto varför en besparing beräknas med 1240000 kr. Således begär CSN 8569000 kr. för följesedelbunden post.

CSN beräknar medelsbehovet för ersättning till riksförsäkringsverket, vilken finansieras med den särskilda vuxenutbildningsavgiften, fill 7 190000 kr. under budgetåret 1984/85.

CSN beräknar avgifter lill kronofogdemyndigheter och tingsrätter till 585000 kr. under budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

Under förevarande anslag räknar jag med betydande besparingar till följd av att centrala studiestödsnämnden (CSN) den 1 januari 1984 kommer att överta handläggningen av äldre studielän frän postgirot. För ersättning till postverket för följesedelsbunden post beräknarjag ett medelsbehov om 8569000 kr.

Ersättningen till riksförsäkringsverket för verkets och de allmänna försäkringskassornas kostnader i samband med beräkning och utbetalning av särskilt vuxenstudiestöd samt tim- och dagstudiestöd beräknar jag till 6887000 kr.

Slutligen beräknar jag avgifterna till kronofogdemyndigheterna och tingsrätterna till 585 000 kr.

Jag heiiiställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna att 6900000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/85 används för att delvis finansiera anslaget,

2. till Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 16041000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 267

E 3. Studiehjälp m. m.

Jag har i prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, in. m. anmält att jag avser att senare föreslå regeringen att lägga fram förslag om selektiva åtgärder inom studiehjälpssystemet. Jag avser att senare återkomma med anmälan om en proposifion i dessa frågor. Genom den inskränkning av möjligheterna att erhålla återbetalningspliktiga studiemedel prövade utan hänsyn till föräldraekonomin, som beslutats på grundval av förslag i prop. 1983/84:40, (SfU 1983/84:11, rskr 1983/84:86) minskar belastningen på anslaget E 3. Studiehjälp m.m. med omkring 100 milj. kr. under budgetåret 1984/85. I den proposition jag avser att senare anmäla, kommer jag bl. a. att föreslå åtgärder som tar i anspråk 50 milj. kr. av dessa medel.

I avvaktan på den särskilda propositionen bör anslaget E 3. Studiehjälp m. m. tas upp med ett preliminärt beräknat belopp i statsbudgeten.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1984/85 beräkna ett förslagsanslag av 1 223450000 kr.

E 4. Studiemedel m. m.

1982/83 Utgift 3655994159 1983/84 Anslag 3 862800000 1984/85 Förslag      4428500000

Frän anslaget bestrids utgifter för studiebidrag enligl 4 kap. och för återbetalningspliktiga studiemedel enligt 4 och 7 kap. studiestödslagen (1973:349, omtryckt 1981:579, ändrad senast 1983:1033).

Äterbetalningen av studiemedel regleras i 8 kap. samma lag.

Centrala studiestödsnämnden

Studiemedel

Vid oförändrade regler beräknar centrala studiestödsnämnden (CSN) medelsbehovet för studiemedel för budgetåret 1984/85 till 4287,6 milj. kr., vilket är 426,6 milj. kr. högre än anslaget budgetåret 1983/84. 36,8 milj. kr. avser bidrag och 387,8 milj. kr. avser äterbetalningspliktiga studiemedel. Ökningen föranleds av ett större antal elever och förväntade basbeloppshöjningar.

CSN föreslår ånyo att studiemedlens basbelopp höjs till 145% av basbeloppet för ett läsår om nio månader. Förslaget beräknas medföra ett ökat medelsbehov pä ca 88 milj. kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementen 268

CSN föreslår att det i vissa fall skall vara möjligt för utländska medborgare att få studiemedel för studier utomlands — dock ej i det egna medborgarskapslandet. CSN föreslår vidare smärte justeringar av reglerna för prövning av hur återbetalning skötts före ny beviljning av .studiemedel samt av bestämmelserna om reducering av studiemedel vid fria läromedel eller skolmåltider.

Utgiften för särskilt vuxenstudiestöd i form av äterbetalningspliktiga studiemedel beräknas öka med 33,7 milj. kr.

Återbetalning och återkrav

CSN föreslär att räntan på studiestöd som återkrävs pä grund av ändrade förhållanden för den studerande, felaktiga uppgifter i ansökan m.m. skall vara lika med statens utlåningsränta. F. n. gäller att återkravsräntan är två procentenheter högre än utlåningsräntan. CSN beräknar att den föreslagna ändringen kommer att innebära ett minskat årligt ränteinflöde med ca 1 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) upprepar sitt förslag från tidigare anslagsframställningar om en höjning av studiemedlens totalbelopp. Jag har i prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-polifiska åtgärder, m.m. lagt fram förslag om en höjning av studiemedlen till 148% av basbeloppet fr.o.m. den Ijuli 1984.

Riksdagen har med anledning av prop. 1983/84:40 om vissa ekonomiskpolitiska åtgärder, m. m. fattat vissa beslut som är av betydelse för detta anslag (SfU 1983/84:11, rskr 1983/84:86). Riksdagen Ullstyrkte således inte den höjning av studiemedlens totalbelopp till 148% av basbeloppet fr. o. m den 1 juli 1984 som regeringen föreslog. Riksdagen biföll inle heller regeringens förslag om återinförande av en prövning gentemot make/makas ekonomi eller att bidragsdelen omvandlas till äterbetalningspliktiga studiemedel. I stället beslöt riksdagen att höja studiemedlen redan fr.o.m den 1 januari 1984 till 145% av basbeloppet. Jag beräknar kostnaden för denna höjning fill ca 80000000 kr. för budgetåret 1984/85.

För höstterminen 1984 harjag beräknat ett basbelopp om 20300 kr. och för kalenderåret 1985 ett basbelopp om 21 300 kr.

Av statsfinansiella skäl biträder jag inte CSN:s förslag om rätt för utländsk medborgare till studiemedel för studier utomlands.

CSN föreslår vidare en ändring av 4 kap. 22 § studiestödslagen sä att reglerna för reducering av studiemedel till följd av fria läromedel och/eller skolmåltider skall gälla endast studerande i gymnasiala skolformer. Nu kan t.ex. fria skolmåltider förekomma även inom den kommunala högskolan. På grund av det naturliga sambandet mellan vissa gymnasiala utbildningar och vissa högskoleutbildningar och de förmåner som kan vara knutna till

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 269

utbildningarna, anser jag att samma reduceringsregler bör gälla. Jag är således inte beredd att biträda CSN:s förslag i detta avseende.

Jag är däremot beredd att biträda nämndens förslag om att den som har misskött tidigare återbetalning av studiestöd som regel inte skall beviljas fortsatta studiestöd. Detta kräver ändringar i studiestödslagen. Den nya bestämmelsen bör träda i kraft den I juli 1984. Jag återkommer med förslag fill ändring i studiestödslagen under anslaget E5. Vuxenstudiestöd m. m.

Utgiften för särskilt vuxenstudiestöd i form av återbetalningspliktiga studiemedel beräknarjag till 108 milj. kr.

CSN föreslär att den ränta på studiestöd som återkrävs vid återbetalning av studiemedel skall vara så avvägd att den motsvarar statens utlånings-ränta. Förslaget beräknas medföra att ränteinkomsterna minskas med ca 1 milj. kr. Jag är av statsfinansiella skäl inte beredd att biträda delta förslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Studiemedel m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 4428500000 kr.

£ 5. Vuxenstudiestöd m. m.

1982/83 Utgift 689410431

1983/84 Anslag 602400000

1984/85 Förslag        627300000

Från anslaget bestrids utgifter för timstudiestöd, dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd i form av vuxenstudiebidrag enligt 5, 6 och 7 kap. studiestödslagen (1973:349, omtryckt 1981:579, ändrad senast 1983:1033). Från anslaget bestrids också kostnader för statsbidrag fill uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m. enligt förordningen (1980:483, ändrad 1982:495) därom. Vidare bestrids från anslaget kostnader för bidrag till centrala fackliga organisationer för planering av uppsökande verksamhet och grundläggande utbildning av fackliga studieorganisatörer samt för information om vuxenstudiestöd m. m.

Utgifterna under anslaget täcks genom medel frän vuxenutbildningsavgiften.

Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) beräknar utrymmet från vuxenutbildningsavgiften till vuxenstudiestöd m. m. och lill administration av dessa stöd till 648,8 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Av detta belopp föreslår CSN att 619,9 milj. kr. avsätts för vuxenstudiestöd, uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer m. m.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 270

1. CSN föreslog i fjolårets anslagsframställning att vuxenstudiebidraget
fill studerande som inte uppfyller kraven för ersättning från arbetslöshets
kassa sänks från 65 till 32,5% av det belopp som den studerande skulle ha
fått i utbildningsbidrag men att den återbelalningspliktiga delen ökas i
motsvarande utsträckning så att totalbeloppet blir oförändrat. Vidare före
slog CSN att studerande som uppfyller förutsättningarna för ersättning
frän arbetslöshetskassa får ett filläggsbidrag för varje barn som i huvudsak
överensstämmer med de belopp och de regler som gäller för barntillägg
inom studiemedelssystemet. I 1982 års budgetproposition framhölls att
förslagen var intressanta och att regeringen är beredd att återkomma till
frågan efter ytteriigare beredning. CSN vill ånyo understryka vikten av en
sådan förändring.

Nämnden föreslår vidare att CSN och vuxenutbildningsnämnderna utifrån vissa allmänna riktlinjer bemyndigas att själva besluta om hur anslagna medel för vuxenstudiebidrag skall fördelas mellan studerande i utbildningar av olika längd. Förslag lämnas om en mindre ändring av reglerna om särskilt vuxenstudiestöd under julferie och att nuvarande bestämmelser om prövning av utländska medborgares rätt till särskilt vuxenstudiestöd upphävs.

CSN räknar med ca 15 200 årsstöd för budgetåret 1984/85. Om nämndens förslag om en differenfiering av det särskilda vuxenstudiestödet genomförs behöver inte antalet stöd bli mindre eftersom utgångspunkten för förslaget är att samma antal stöd skall kunna beviljas inom ramen för en oförändrad anslagsnivå. Kostnaderna för budgetåret 1984/85 beräknas till 435 milj. kr., vilket är en ökning med 9,7 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1983/84.

Medelsbehovet för äterbetalningspliktiga studiemedel till dem som beviljas vuxenstudiebidrag beräknar CSN till 122 milj. kr., vilket är en ökning i förhållande fill anslaget 1983/84 med 33,7 milj. kr. (Belastar anslaget E 4. Studiemedel m. m.).

2. CSN föreslår att antalet timstudiestöd minskas från 20000 till 17500
för budgetåret 1984/85.

När det gäller timstudiestödets storiek föreslär CSN en uppräkning frän 36 kr. till 42 kr. per timme. Medelsbehovet för budgetåret 1984/85 beräknas fill 66,1 milj. kr., vilket är en ökning i förhållande fill budgetåret 1983/84 med 1,3 milj. kr.

Beträffande timstudiestöd föreslär CSN att bestämmelserna om fördelning av studietid och restid upphävs och att rikflinjerna för antalet ansökningstillfällen för kollektiva ansökningar ändras. Vidare föresläs att riktlinjer anges för en utvidgning av antalet ämnen som ger rätt till timstudiestöd.

3. Budgetåret 1983/84 uppgår antalet dagstudiestöd fill 15000. CSN
föreslär att antalet minskas till 14200 för budgetåret 1984/85. CSN föreslär
vidare att inkomstbidraget höjs från 216 till 252 kr. och att internatbidraget
höjs från 180 till 190 kr. Medelsbehovel kan då beräknas till 75,3 milj. kr.
för budgetåret 1984/85, vilket är en ökning med 4,1 milj. kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 271

CSN föreslår att inkomstbidrag skall beviljas för varje dygn under vilket den studerande åsamkas inkomstbortfall. Nämnden föreslär vidare beträffande dagstudiestöd att bestämmelserna om fördelning av studietid och restid upphävs, att riktlinjerna för antalet ansökningstillfällen för kollektiva ansökningar ändras samt att bestämmelserna om dagstudiestöd fill studerande som uppenbart inte är i behov av slöd upphävs.

4. CSN föreslår att för uppsökande verksamhet på arbetsplatser anvisas 32 milj. kr. under budgetåret 1984/85, vilket är en ökning med 2 milj. kr. Vidare föresläs att riktlinjerna för antalet ansökningstillfällen för bidrag till uppsökande verksamhet pä arbetsplatser ändras.

5. CSN föreslår att för planering m.m. av uppsökande verksamhet och utbildning av fackliga studieorganisatörer samt medel för de fackliga organisationernas information om vuxenstudiestöd m. m. anvisas 11,5 milj. kr. för budgetåret 1984/85, vilket är en ökning med 0,5 milj. kr.

6. CSN föreslär att medel för timstudiestöd, dagstudiestöd och uppsökande verksamhet på arbetsplatser anvisas under en gemensam anslagspost. 1 andra hand föresläs att medel för timstudiestöd och dagstudiestöd anvisas under en anslagspost.

Sveriges arbetares centralorganisation (SAC) har i en skrivelse begärt att få möjlighet alt söka bidrag för planering av uppsökande verksamhet och utbildning av studieorganisatörer.

Föredragandens överväganden

Vuxenutbildningsavgiften

Vuxenutbildningsavgiften är 0,25 % av den totala lönesumman. Jag beräknar inkomsterna från vuxenutbildningsavgiften till 815 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Härutöver skall resultatet av slutregleringen av vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1982/83 beaktas vid beräkningen av den tillgängliga summan för budgetåret 1984/85. Slutregleringen beräknas ge ett överskott på6 milj. kr.

Jag föreslär att 89 milj. kr. av medlen från vuxenutbildningsavgiften överförs till anslaget C 5. Bidrag till studieförbunden m. m.

Vidare förordar jag att anslaget C 8. Bidrag till viss central kursverksamhet i sin helhet skall finansieras av medel från vuxenutbildningsavgiften. Kostnaden härför beräknarjag till 34 milj. kr., en ökning med 1 milj. kr.

Kostnaderna för centrala studiestödsnämndens (CSN) administration av stöden uppgår till 21,8 milj. kr. Därutöver utgär ersättning till riksförsäkringsverket med 6,9 milj. kr. 1 likhet med föregående budgetår förordar jag att timersättningen vid grundutbildning för förvärvsarbetande vuxna finansieras med medel frän vuxenutbildningsavgiften. Kostnaden härför beräknarjag till 42,3 milj. kr. under anslaget E 6. Timersättning vid grundutbildning för vuxna.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 272

Utrymmet för vuxenstudieslöd saml uppsökande verksamhel pä arbetsplatser blir med hänsyn lill nyss nämnda utgifter 627,3 milj. kr.

Särskilt vuxenstudieslöd

Jag beräknar att 449,5 milj. kr. av de medel som inflyter frän vuxenut-bildningsavgiften kan avsättas lill särskilda vuxenstudieslöd. Med nuvarande regler skulle del ge utrymme för ca 15 500 årsstudieplatser, en ökning med ca 1 300 i förhållande lill föregående budgetär.

Jag föreslär emellertid nu en mer genomgripande förändring beträffande de särskilda vuxensiudieslöden. Redan i sin anslagsframställning budgetåret 1983/84 föreslog CSN all vuxensiudieslöden skulle diffeientieras så alt ett lägre stöd skulle utgå lill sökande som inle är löntagare, samtidigt som stöden för övriga sökande skulle förbättras genom införandet av ell barntillägg. Jag anförde i 1983 års budgetproposition all jag fann CSN:s förslag intressanta, men all jag ville bereda frågan ytteriigare innan jag log ställning.

CSN upprepar sill förslag om differentiering i årets anslagsframställning. De förslag jag nu lägger fram överensstämmer i huvudsak med CSN:s förslag.

Vuxenstudieslödel är knutet till utbildningsbidraget vid arbetsmarknadsutbildning. Del utgår med ett vuxenstudiebidrag om 65% .iv vad som skulle ha utgått i utbildningsbidrag om den studerande varit berättigad till sådant. Ulöver vuxenstudiebidragel kan den studerande erhålla återbelalningspliktiga studiemedel sä att det totala stödbeloppet blir delsamma som utbildningsbidraget efter skatteavdrag.

Jag förordar atl ett differentierat vuxenstudieslöd införs fr. o. m. budgelårel 1984/85. Del differentierade stödet skall utgå antingen med 32.5% av vad den sökande hade kunnat erhålla i utbildningsbidrag om han beviljats ett sådant bidrag eller med som f.n. 65% av motsvarande utbildningsbidrag. Det högre beloppet skall förbehållas sådana sökande, som är berättigade till ersättning från erkänd arbetslöshetskassa eller har uppburit ersättning från sådan kassa under den längsta lid ersällning kan utbetalas. Till det högre beloppet skall knytas ett barntillägg som skall motsvara del barntillägg som i dag utgår i studiemedelssystemet, dvs. för heltidsstuderande skall vuxenstudiebidragel förhöjas med ett belopp om 1.39% av basbeloppet för varje hel, sammanhängande lidsperiod om 15 dagar eller 0,09% av basbeloppet per dag. Ett barntillägg bör utgå för vaije barn under 16 är, samt för varje barn som har fyllt 16 år och går i grundskola eller motsvarande skolform.

Liksom i dag skall vuxenstudiebidragel - barniilläggei ej medräknat -kunna kompletteras med äterbetalningspliktiga studiemedel upp till ell belopp som motsvarar 100% av ell beräknal utbildningsbidrag.

Det differentierade stödet bör utgå för säväl hel- som dellidsstudier.

Del huvudsakliga motivet för mina förslag är behovet att höja ersättning-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 273

en för de studerande, i första hand familjeförsörjare, som avstår från en inkomst för att börja studera.

CSN pekar i 1982 ärs anslagsframställning på att vuxenstudiestödets reala värde har försämrats sedan det infördes. En jämförelse visar t.ex., att medan studiemedelsbeloppet höjdes med 78% mellan åren 1976 och 1982, höjdes vuxenstudiestöden endast med 50%. Vuxenutbildningsnämn-dema har också rapporterat att det blivit allt vanligare att studerande, som beviljats särskilt vuxenstudiestöd, tackar nej till detta. I stället ansöker de om studiemedel, som visserligen till mycket större del är återbetalningspliktiga, men som pä grund av barntilläggen ger ett högre stödbelopp.

CSN anför vidare att samstämmiga rapporter frän vuxenutbildningsnämnder, fackliga organisationer och utbildningsanordnare påtalar att vuxenstudiestödet är för lågt för att verka rekryteringsfrämjande.

Även löntagare med relativt låga inkomster får vidkännas en betydande standardsänkning om de under någon tid tar ledigt frän sitt arbete för att studera. Detta förhållande är speciellt allvarligt med tanke på att del grundläggande syftet med vuxenstudiestöden inte bara är att erbjuda en studiemöjlighet, utan också att stimulera till studier. Den rekryteringsfrämjande effekten av studiestödet är naturligtvis direkt beroende av dess storlek i förhållande till ett inkomstbortfall.

Jag delar CSN:s uppfattning att även ett lägre studiestöd kan ha en rekryteringsfrämjande effekt för den grupp som inte behöver ersätta en inkomst, medan ett högre stöd är nödvändigt för dem måste ersätta ett faktiskt inkomstbortfall.

Jag vill här erinra om att en av regeringens första ätgärder efter tillträdet hösten 1982 var att föreslå en uppräkning av utbildningsbidragen. Mot bakgrund av det nyss anförda anser jag emellertid att en höjning av nivån på vuxenstudiebidragen, utöver den som automatiskt följer av höjda utbildningsbidrag, är nödvändig för att vuxenstudiestöden skall ha en rekryteringsfrämjande effekt för löntagarna.

Den önskvärda höjningen för familjeförsörjare bör utan alltför negativa konsekvenser kunna åstadkommas genom den här förordade omfördelningen av medel. Jag vill samtidigt särskilt erinra om att möjligheten att uppnå samma nivå pä vuxenstudiestöden som i dag kvarstår. Samtliga studerande med vuxenstuäiebidrag skall även i fortsättningen kunna komplettera bidragen med återbetalningspliktiga studiemedel upp till 100% av ett beräknat utbildningsbidrag. Jag räknar självklart inte med att denna möjlighet skall utnyttjas i någon högre grad av dem som får det lägre stödet, men i den män enstaka studerande väljer att utnyttja hela lånedelen, villjag framhålla att stödet genom den högre bidragsdelen då fortfarande är betydligt förmånligare än studiemedel.

Studerande som har bedrivit studier med särskilt vuxenstudiestöd under våren 1984 och beviljats studiestöd även för höstterminen 1984 bör få detta enligt nu gällande bestämmelser. 18    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 274

Mina förslag beträffande ett differentierat vuxenstudiestöd kräver ändringar i 5 kap. studiestödslagen. Jag räknar med alt mina förslag skall innebära ett ökat antal vuxenstudiestöd, ca 17500.

Eftersom barntilläggen i sin helhet bör utgå som bidrag, räknar jag också med att lånebehovet skall sjunka nägot och har därför under anslaget E 4. Studiemedel m. m. räknat med en lägre kostnad för återbetalningspliktiga studiemedel i samband med vuxenstudiestöd.

Enligt bestämmelser i regleringsbrev skall tillgängliga medel för vuxenstudiestöd, sedan bidragen för studier på högskolenivå frånräknats, fördelas ungefär lika mellan bidrag för studier på grundskolenivå resp. gymnasieskolenivå. Den nuvarande fördelningen, som också innefattar en fördelning mellan längre och kortare gymnasieutbildningar, grundas på riksdags-uttalanden i frågan (prop. 1975:23 om vidgad vuxenutbildning).

CSN föreslär nu all det skall ankomma pä CSN och vuxenutbildnings-nämnderna att själva avgöra hur kvoteringen mellan olika utbildningar lämpligen bör göras. Jag delar CSN:s uppfattning i denna fråga och är beredd att gå ett steg längre än CSN föreslår. Jag anser således alt vuxen-uibildningsnämnderna själva bör kunna ta ansvar för fördelningen av medel såväl mellan grundskole- och gymnasieskoleutbildning som mellan längre och kortare gymnasieutbildningar. Jag räknar med alt de lokala skillnaderna i fråga om utbildningsbehov, utbildningsutbud, arbetsmarknadsförhållanden och andra relevanta faktorer är sä betydande alt en central kvotering ej är lämplig. CSN har ju ändå möjlighet att följa utvecklingen och notera om några mer uppseendeväckande avvikelser görs. Nämnderna i sin tur bör i sin kvotering av stöden kunna använda hitfills tillämpade fördelningsnormer som en riktpunkt och bör, t.ex. i de årliga anslagsframställningarna, redovisa större avvikelser.

Slutligen föreslår CSN att bestämmelserna om rätt att behålla det särskilda vuxenstudieslödel under julferier ändras, sä atl rätten kvarstår om den studerande fortsätter sina studier minst fem dagar omedelbart efter juluppehållet. 1 dag krävs atl studierna fortsätter efter den I februari. Jag avser att senare föreslå regeringen de förordningsändringar som krävs för att bifalla CSN:s förslag i detta avseende.

I övrigt föreslår jag inga förändringar beträffande det särskilda vuxenstudiestödet.

Tim- och dagstudiestöd

Jag beräknar atl det skall finnas utrymme för ca 18000 timstudiestöd, vilket är en minskning med 2000 stöd. Jag förordar att ersättningen per timme höjs med 2 kr. till 38 kr. Antalet dagstudiestöd beräknar jag till oförändrat 15000. Jag räknar med en höjning av inkomstbidraget fill 228 kr. och av internatbidraget till 190 kr.

I 1983 års budgetproposition aktualiserades vissa frågor kring tim- och dagstudiestöden. Det gällde bl.a. kvoteringen mellan enskilda och kollek-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 275

liva ansökningar om dagstudiestöd och begränsningen av den typ av kurser vid folkhögskola som dagstudiestödet bör utgå för.

När det gällde kvoteringen föreslog jag att ansvaret för fördelningen av dagstudiestöd mellan olika grupper helt och hållet skulle överlåtas på vuxenutbildningsnämnderna och att studieslödslagens 6 kap. dåvarande 8§, dvs. nuvarande 9§, skulle ändras.

Riksdagen biföll regeringens förslag om ändring av denna paragraf men socialförsäkringsutskottet anförde i sitt betänkande (SfU 1982/83:19, rskr 1982/83:268) att utskottet utgick ifrån att regeringen innan slutlig ställning togs till kvoteringsanvisningar och prioriteringar mellan olika utbildningar skulle avvakta resultatet av en aviserad utredning om vuxenstudiestödsre-formen från CSN. Vidare anförde utskottet atl förslaget beträffande kvo-leringsanvisningar borde samordnas tidsmässigt med översynen av besvärsreglerna så att tillämpningsproblem kunde undvikas.

Jag återkommer nu efter ytterligare överväganden i hithörande frågor.

Vad gäller den avviserade utvärderingen av vuxenstudiestödsreformen har en första del av denna i dagarna publicerats i CSN:s rapportserie (nr 2 1983). Jag har inte hunnit med någon närmare analys av innehållet, men gör ändå den bedömningen att det inte i någon avgörande grad påverkar de förhållanden jag nu tar upp.

Huvudproblemet, så som det aktualiserades av CSN bl.a. i 1982 års anslagsframställning samt av CSN och vuxenutbildningsnämnderna i samband med besvärshanteringen, tycks vara svårigheterna att göra ett urval mellan de sökande, som står i rimlig samklang med intentionerna i betänkandet (SOU 1974:54) Vidgad vuxenutbildning av kommittén för försöksverksamhet med vidgad vuxenutbildning (FÖVUX) och prop. 1975:23 om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m.m. Svårigheterna gäller i första hand dagsludiestödet och avvägningarna mellan arbetstagare och icke-arbetstagare samt mellan personer med kort utbildning och olika typer av studiehinder.

Jag vill först ge en kort bakgrund. Dåvarande utbildningsministern framhöll i prop. 1975:23 om vidgad vuxenutbildning samt studiestöd till vuxna m. m. att en huvudlinje i det då förestående reformarbetet var att förbättra korttidsutbildades möjligheter att bedriva studier. FÖVUX hade i sitt betänkande (SOU 1974:54) Vidgad vuxenutbildning, beskrivit vissa grupper kortutbildade som deltagit i kommitténs försöksverksamhet och som det fanns anledning atl särskilt uppmärksamma nämligen personer med skiftarbete eller obekväm arbetstid, med olika slag av handikapp, anställda i skyddat arbete, bosatta i glesbygd samt hemarbetande kvinnor. Detta kom atl avspeglas i lagstiftningen.

Enligt bestämmelserna i studiestödslagens 5 kap. 8 § skall vid beviljande av timstudiestöd företräde ges ät studerande med särskilt svära arbetsförhållanden. Därefter ges företräde åt studerande med kort fidigare utbildning framför studerande med längre utbildning. När det gäller dagstudie-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 276

stöd till arbetstagare skall enligt 6 kap. 10 § studiestödslagen företräde ges åt studerande med särskilt svåra arbetsförhållanden. Därefter ges företräde åt studerande med kort tidigare utbildning framför studerande med längre utbildning. Vid beviljande av internatbidrag till studerande som inte är arbetstagare ges enligt samma bestämmelse företräde ät studerande som har särskilt svära studiehinder pä grund av att han bor i glesbygd, arbetar i hemmet eller är handikappad. Därefter ges företräde åt studerande med kort tidigare utbildning framför studerande med längre utbildning.

Lagstiftningen innebär att när det gäller arbetstagare är särskilt svåra arbetsförhållanden, t.ex. skiftgång, ett viktigare kriterium vid urvalet fill studiestöd än kort utbildning. När det gäller dagstudiestödens internatbidrag till icke-arbetstagare ges studerande som bor i glesbygd, är hemarbetande eller handikappade företräde framför sökande med kort fidigare utbildning.

Nu visar erfarenheten att man knappast har lyckats nå den grupp som är högst prioriterad, nämligen personer med svära arbetsförhållanden. Skälen härtill kan vara många och flertalet finns säkert att söka på annat håll än i studiestödens konstruktion. De fackliga organisationerna och vuxenutbildningsnämnderna bör naturligtvis inte förtröttas i sina ansträngningar att komma åt orsakerna till den låga studiebenägenheten hos den främsta målgruppen. Detta hindrar emellertid inte att de problem vid urvalet av sökande, som i hög grad sammanhänger med svårigheterna att nä t.ex. skiftarbetande, bör lösas. Nämnderna står nu ofta i en urvalssituation där de sökande inte skiljer sig nämnvärt i utbildningsbakgrund och inte heller tillhör de med hänsyn till arbetsförhållandena prioriterade grupperna.

Jag vill här anknyta till FÖVUX' ursprungliga förslag fill urvcilskriterier. FÖVUX föreslog således att hänsyn skulle tas såväl till arbetsförhållanden och tidigare utbildning som fill studieförhållanden, personliga förhållanden och andra omständigheter av vikt för att bedöma behovet av fim- eller dagstudiestöd. Enligt min mening har hittills vunna erfarenheter visat att det finns ett behov av den typ av ytterligare bedömningsgrunder som FÖVUX' förslag innebar. Samtidigt anser jag del viktigt att ytterligare understryka att samtliga vuxenstudiestöd i första hand bör gä t:ill personer med särskilt svära arbetsförhållanden och till personer med kort utbildning.

När man har flera sökande med i dessa avseenden lika förhållanden bör vuxenutbildningsnämnderna få en möjlighet att med lagens stöd göra ytterligare bedömningar. Därför föreslår jag atl i lagen införs en bestämmelse om att i urvalet mellan i övrigt lika sökande skall hänsyn tas till övriga förhållanden av vikt för bedömningen av behovet av slöd. Sådana förhållanden kan t.ex. vara den sökandes ekonomiska situation, hans familjesituation, utbildningens art, huruvida den sökande tidigare har uppburit stöd, etc.

En sådan utvidgad möjlighet att ta in fler urvalsgrunder i bedömningen

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 277

ligger väl i linje med tidigare uttalanden i dessa frågor. Jag tänker t. ex. på min företrädares uttalande angående hänsyn till ekonomiska förhållanden i 1980 års budgetproposition och mina egna uttalanden i 1983 ärs budgetproposition med anledning av CSN:s förslag om att begränsa rätten att få dagstudiestöd vid folkhögskolestudier.

Mina ställningstaganden innebär vad gäller företräde för arbetstagare ingen annan ändring av gällande bestämmelser än att ytterligare urvalsgrunder tas in i studiestödslagen 5 kap. 7§ och 6 kap. 10§. Vad gäller icke-arbetstagare innebär de en ändring av 6 kap. 10 § studiestödslagen, så att kort utbildning i första hand ger företräde och först därefter hänsyn tas till studiehinder av olika slag.

De förändringar jag nu föreslår i lagstiftningen innebär inte lika klara skiljelinjer mellan arbetstagare och icke-arbetstagare som tidigare. Det ger anledning att också återkomma till frågan om kvotering. Det kan finnas skäl att skapa garantier för att huvuddelen av de anslagna medlen går till löntagargruppen. Samtidigt bör även icke-arbetstagare, i den mån de i övrigt tillhör de grupper för vilka stöden primärt är avsedda, också kunna få stöd. Jag är således nu beredd att delvis tillmötesgå CSN:s förslag i 1982 års anslagsframställning. Jag föreslär i enlighet härmed att ett nytt stycke införs i 6 kap. 9§ studiestödslagen med innebörden att vuxenutbildningsnämnderna fär möjlighet att bestämma att en viss del av det belopp som står till förfogande för dagstudiestöd inom ett län skall förbehållas ickearbetstagare. Härvid kan CSN:s förslag om en kvotering till 5% för ickearbetstagare utgöra en riktpunkt.

Enligt CSN:s förslag bör kvoteringen göras av statsmakterna. Jag menar emellertid att kvoteringsbesluten bör decentraliseras fill vuxenutbildningsnämnderna. Det är i nämnderna den nödvändiga kunskapen för en sådan kvotering finns, eftersom den enligt mitt förmenande bör göras med hänsyn till den aktuella sökandegruppens sammansättning, lokala utbildnings-och arbetsmarknadsförhållanden, etc.

När det gäller besvärsrätten har jag påbörjat den i föregående ärs budgetproposition aviserade översynen. Med anledning av de relativt omfattande förändringar jag nu föreslär i lagstiftningen villjag emellertid avvakta ytterligare, innan jag är beredd att ta slutgiltig ställning i besvärsfrägan.

CSN föreslår beträffande dagstudiestödens inkomstbidrag att nuvarande bestämmelser ändras sä att studerande som oundgängligen får ett inkomstbortfall som omfattar fler dagar än kursdagarna skulle få inkomstbidrag för vaije sådan dag. Nu utgär bidrag förutom för kursdagar endast för resdagar, men t.ex. när det gäller löntagare med skiftgäng, kan den förlorade arbetsförtjänsten komma att omfatta ytterligare någon dag. Jag förordar att 6 kap. 4§ studiestödslagen ändras i den riktning som CSN föreslår.

CSN föreslår vidare att bestämmelserna om fördelning mellan studietid och restid för såväl tim- som dagstudiestöd upphävs. Jag är inte beredd atl biträda CSN:s förslag pä denna punkt. Ändrade bestämmelser i den rikt-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 278

ning CSN föreslår skulle innebära en återgång till den orättvisa mellan studerande som har restid och sådana som kan ägna alla stödtimmar resp. stöddagar åt studier, som avskaffades när nuvarande regler infördes efter förslag i 1978 års budgetproposition.   .

I övrigt är jag inte nu beredd att tillstyrka CSN:s förslag till ändringar beträffande tim- och dagstudiestöden.

Uppsökande verksamhet m.m.

Jag räknar med en oförändrad kostnad för uppsökande verksamhet på arbetsplatser och för planering m.m. av uppsökande verksamhet och utbildning av fackliga studieorganisatörer.

Sveriges arbetares centralorganisation (SAC) har hemställt om att tas med bland de organisafioner som kan söka bidrag för planering av uppsökande verksamhet och utbildning av fackliga studieorganisatörer. Jag kommer senare att föreslå regeringen en ändring av gällande bestämmelser, så att SAC kan söka sådant bidrag.

Gemensamma frågor

CSN föreslår att CSN och vuxenutbildningsnämnderna ges bemyndigande att själva bestämma om antalet ansökningstillfällen vad gäller såväl de olika studiestöden som medlen till uppsökande verksamhet på arbetsplatser. Jag biträder CSN:s uppfattning att de berörda myndigheterna själva bör kunna avgöra de lämpliga tidpunkterna för olika ansökningar samt också kunna utvidga antalet ansökningstillfällen. Däremot anser jag det angeläget att antalet ansökningstillfällen för de olika stöden inte ytterligare begränsas. Jag är alltså beredd att förorda det begärda bemyndigandet med nyss nämnda reservation. Det ankommer på regeringen att utfärda närmare bestämmelser i frågan.

Under anslaget bör för budgetåret 1984/85 sammanlagt 627,3 milj. kr. tas upp. Dessa medel bör fördelas enligt följande uppställning:

Milj. kr.

Uppsökande verksamhet pä arbetsplatser 30
Planering av uppsökande verksamhet och

utbildning av studieorganisatörer samt

information om vuxenstudiestöden 11

Timstudiestöd 61,6

Dagstudiestöd 75,2

Särskilt vuxenstudiestöd 449,5

Jag förordar att anslaget i sin helhet skall finansieras med de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 279

Regeländringar

De förslag jag nu har lagt fram om ett differentierat vuxenstudiestöd kräver ändringar i sak i 7 kap. 4, 7 och 8 §§ studiestödslagen. Bestämmelserna om ett differenfierat vuxenstudiestöd bör dock av systematiska skäl delas upp. Fyra nya paragrafer, 7 kap. 7 a, 7 b, 8 a och 8 b bör därför införas i studiestödslagen.

Förslagen om ändrade belopp för tim- och dagstudiestöd, om fördelningen mellan arbetstagare och icke-arbetstagare vad gäller internatbidraget samt om ändrade regler för rätten till inkomstbidrag kräver ändringar i 5 kap. 5 och 8 §§ samt 6 kap. 4, 9, 10 och 11 §§ samma lag.

Samfiiga nu föreslagna nya bestämmelser bör träda i kraft den 1 juli 1984.

Jag vill erinra om att jag under anslagen E 1. Centrala studiestödsnämnden m.m. och E4. Studiemedel m.m. har lagt fram förslag om vissa ändrade regler som kräver ändringar i 4 kap. 7a § och 43 § studiestödslagen.

Det fullständiga förslaget fill ändringar i studiestödslagen bör fogas till detta protokoll som bilaga 10.2.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag
om ändring i studiestödslagen (1973:349),

2. godkänna att 627,3 milj. kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/85 används för att finansiera anslaget,

3. till Vuxenstiidiestöd m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservafionsanslag av 627300000 kr.

E 6. Timersättning vid grundutbildning för vuxna

1982/83 Utgift 63673824

1983/84 Anslag 64000000

1984/85 Förslag 72600000

Från anslaget bestrids utgifter för timersättning vid grundutbildning för vuxna enligt förordningen (1976:327) om timersättning vid grundutbildning för vuxna (ändrad senast 1983:602). Kostnaderna för timersättning till den som förlorar arbetsinkomst finansieras med medel från vuxenutbildningsavgiften.

Centrala studiestödsnämnden

Antalet deltagare i grundutbildning för vuxna kan antas fortsätta att öka. Centrala studiestödsnämnden (CSN) beräknar därför att medelsbehovet

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 280

med oförändrade regler och belopp kommer att uppgå fill 73,1 milj. kr., vilket är en ökning i förhällande till vad som anslagits för budgetåret 1983/84med9,!l milj.kr.

CSN föreslår en höjning av fimersättningen för de studerande som har inkomstbortfall frän 36 till 42 kr. Medelsbehovet med de höjda beloppen beräknas till.81,1 milj. kr. ■Kostnadsökningen för förslaget beriiknas till 7 milj.!kr.

Föredragandens överväganden

Centrala studiestödsnämnden (CSN) föreslår en höjning av timersättningen vid grundutbildning för vuxna för studerande som har inkomstbortfall med anledningav .studierna. Jag tillstyrker att beloppet höjs från 36 kr. per timme fill 38 'kr. per timme. Medelsbehovet beräknas till följd av höjnitigen öka.med'2,-3 milj.'kr.

.Jag:ansluter:mig till'CSN:s beräkning av antalet deltagare i grundvux och räknarmed atfmedélsutflödet till följd härav kommer att öka med 9,1 milj. kr.

Som Jag tidigare :i .dag har anmält avser jag att under våren 1984 lägga fram.förslagitill entproposition om kommunal utbildning för vuxna. I denna ■.proposition avser jagiäven att behandla vissa frågor om grundutbildning för ■vuxna och/niöjligheterna fill fimersättning för deltagande i sådan utbildning. Utflödet.avimedel för timersättning kommer emellertid inte att påver-;kas.i någon större.omfattning av eventuella förändringar.

Timersättriing vid grundutbildning för förvärvsarbetande vuxna med inkomstbortfall finansieras.med medel från vuxenutbildningsavgiften. Jag beräknar kostnadernaitill 42,3 milj. kr. 7ag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

:1. godkänna att 42300000 kr. av de medel som tillfaller statsverket .genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/85 används för att finansiera delar av anslaget, 2. till/Timersättning md grundutbildning för vuxna för budgetåret 1984/85 anvisa ettlförslagsanslag om 72600000 kr.

'E.7. Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti

.1982/83 Utgift	85293
11983/84 Anslag	200000
1984/85 Förslag	.200000

Från detta anslag bestrids kostnader dels för avskrivning med 25% av 'kapitalskiilden ipå statsgaranterade studielån i enlighet med kungörelsen

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 281

(1961:384) om avskrivning av län för studier, dels för avskrivning i de fall låntagaren avlidit eller varaktig betalningsoförmåga inträtt. De låneformer som är förbundna med allmän avskrivning med 25% har upphört enligt 1964 års riksdagsbeslut om reformering av det studiesociala stödet till studerande ungdom. Genom konstruktionen av den allmänna avskrivningen kommer dock anslaget att belastas med kostnader under en övergångstid.

Centrala studiestödsnämnden

Centrala studiestödsnämnden föreslär att anslaget för nästa budgetår förs upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig

kreditgaranti för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av

200000 kr.

E 8. Bidrag till vissa studiesociala ändamål

1982/83 Utgift	3015200
1983/84 Anslag	3 220000
1984/85 Förslag	6990000

Från detta anslag bestrids f n. kostnader för bidrag fill hälso- och sjukvård för studerande enligt bestämmelser som regeringen har meddelat i regleringsbrev den 16 juni 1983. Förevarande anslag är fn. benämnt Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande. Med hänsyn fill mina förslag bör det fortsättningsvis benämnas på rubricerat sätt.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1982/83:129, SfU 1982/83:25, rskr 1982/83:386) kommer tillsynen över hälsovården för studerande att fr.o.m. budgetåret 1984/85 utövas av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). På grundval av samma beslut införs ett nytt statsbidragssystem fr.o.m. budgetåret 1985/86.

Tillsyn över hälso- och sjukvården för studerande har hittills utövats av socialstyrelsen som prövat ansökningar om statsbidrag till sådan verksamhet. Statsbidrag utgär till kårortsnämnderna för hälso- och sjukvård i Borås, Göteborg, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö/Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala, Växjö, Örebro och Östersund med 25 kr. per studerande

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 282

infill ett antal av IO 000 studerande och med 17 kr. för varje ytterligare studerande. Statsbidrag beräknas efter antalet studerande som under budgetåret aktivt bedriver studier.

Socialstyrelsen

Anslaget till studerandehälsovården uppgår budgetåret 1983/84 fill 3220000 kr. som socialstyrelsen har att fördela till var och en av de i regleringsbrev för anslaget upptagna kårortsnämnderna efter beräkningsgrunden 25 kr. för varje aktivt studerande intill ett antal av 10000 studerande och med 17 kr. för varje studerande därutöver.

I avvaktan på genomförandet av besluten på grundval av prop. 1982/83:129 om hälsovård för högskolestuderande m. m. föreslår socialstyrelsen en ökning av statens bidrag till hälso- och sjukvård för studerande under budgetåret 1984/85 med 1 kr. per aktivt studerande till 26 resp. 18 kr. Med ett till 155 000 uppskattat antal aktivt studerande innebär delta förslag en ökning av anslaget med 155000 kr.

Socialstyrelsen föreslår sålunda att anslaget för budgetåret 1984/85 förs upp med 3 375 000 kr.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Stöd till synskadades merkostnader för studielitteratur vid högskolestudier har hittills huvudsakligen utgått i form av utbildningsbidrag. Studiestödsutredningen föreslog i betänkandet (DsU 1981:11) Studiestöd att dessa resurser skulle föras över till universitets- och högskoleämbetet. Talboks- och punklskriftsbiblioteket (TPB), som har en central roll i produktionen av studielitteratur för synskadade, framhöll i sitt remissyttrande över utredningens förslag att medlen för studielitteraturframställning för synskadade i stället bör föras över till TPB. 1 sin anslagsframställning föreslär TPB nu att denna förändring genomförs fr.o.m. budgetåret 1984/85. Därigenom, framhåller TPB, undviks dyrbar dubbelproduktion och en bättre överblick över och systematisering av framställt material erhålls.

TPB betonar att del är svårt all bedöma omfattningen av det stödbehov som föreligger. På grundval av vad som utgått i form av utbildningsbidrag samt en uppskattning av det återstående stödbehov som inte kunnat täckas genom denna förmån beräknar emellertid TPB medelsbehovet till ca 3,8 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

Ett nytt statsbidragssystem för bidrag till hälso- och sjukvård för studerande kommer att träda i kraft budgetåret 1985/86. I avvaktan på detta anser jag att stödet till de studerandes hälso- och sjukvård bör utgå efter

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 283

samma principer som hittills. Jag anser emellertid att bidragen bör höjas i enlighet med socialstyrelsens förslag och förordar således att bidragen utgår med 26 kr. för varje aktiv studerande intill ett antal av 10000 och med 18 kr. per studerande därutöver. Jag beräknar att denna nivå på bidragen medför en merutgift om 155000 kr. jämfört med vad som anvisats för innevarande budgetår.

I likhet med talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) anser jag att administrativa och servicemässiga fördelar kan uppnås om tillgängliga medel för studielitteraturframställning för synskadade högskolestuderande disponeras av TPB. Jag föreslår därför att 2,5 milj. kr. förs över från anslaget Arbetsmarknadsutbildning under arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel till detta anslag. Vidare föreslär jag att 34000 kr. överförs från anslaget G 19. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader och 80000 kr. från anslaget G 20. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader fill detta anslag. Jag har i denna fråga samrätt med chefen för arbetsmarknadsdepartementet och statsrådet Göransson.

TPB framhåller att kostnaderna är svåra att uppskatta men bedömer att en viss ökning kan förväntas. Jag delar denna uppfattning, därför att bedömningen av litteraturbehovet i mindre utsträckning än hittills bör kunna göras utifrån arbetsmarknadsmässiga hänsyn. För alt täcka de ökade kostnaderna bör anslaget tillföras ytterligare 1 milj. kr. så att det sammanlagda beloppet för produktion av studielitteratur uppgår till 3614000 kr. för budgetåret 1984/85.

Trots anslagsuppräkningen blir det troligen inte heller i fortsättningen möjligt att täcka kostnaderna för alla typer av studielitteratur, även om det nu bör bli möjligt för TPB att planera verksamheten bättre och rationellare. Det kan därför bli nödvändigt för TPB att göra en bedömning av behoven såväl för enskilda studerande som för skilda ämnesområden. I en sådan situation bör företräde liksom hittills ges ät produktion av kurslitteratur för studerande som genomgår grundläggande högskoleutbildning eller annan utbildning som kan antas vara av direkt värde för vederbörandes yrkesverksamhet. En prioritering av kurslitteratur pä bekostnad av litteratur av bredvidläsningskaraktär bör också göras. I tveksamma fall bör TPB rådgöra med vederbörande högskoleenhet och länsarbetsnämnd. TPB:s beslut bör inte kunna överklagas. Även om vissa prioriteringar således kan bli nödvändiga räknar jag med att den nya ordningen skall innebära, att alla synskadade som antagits till högskoleutbildning i huvudsak skall kunna få sitt behov av studielitteratur täckt av TPB. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till bestämmelser om medlens användning.

Med hänsyn till de förhållandevis långa leveranstiderna för den aktuella studielitteraturen finner jag det lämpligt att TPB ges bemyndigande att beställa sådan produktion av studielitteratur som förfaller till betalning först under budgetåret 1985/86 upp till ett belopp av 1,5 milj. kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 284

Jag avser att senare föreslå regeringen att uppdra åt TPB att redovisa erfarenheterna av verksamheten samt lämna förslag om eventuellt erforderliga ändringar av riktlinjerna för verksamheten.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för produktion av studielitteratur för syn
skadade högskolestuderande som jag har förordat,

2. medge att regeringen lämnar talboks- och punktskriftsbiblioteket det beställningsbemyndigande om 1500000 kr. för budgetåret 1985/86 som jag har förordat,

3. till Bidrag till vissa studiesociala ändamål för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 6990000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

285

F.     KULTURVERKSAMHET M. M. Allmän kulturverksamhet m. m.

F 1. Statens kulturråd

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

15074011

15215000'

15398000

' Härutöver har 505 000 kr. anvisats på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1983/84.

Enligt sin instrukfion (1974:644, omtryckt 1982:604, ändrad 1983:515) skall statens kulturtåd främja förverkligandet av målen för den statliga kulturpolitiken. Rådet handlägger ärenden om statliga åtgärder som rör teater, dans och musik, litteratur och folkbibliotek, konst, museer och utställningar samt folkbildning och folkrörelser. Rådet skall varje år granska förslag till anslagsframställningar frän andra myndigheter och organ inom nämnda delar av kulturområdet samt göra en sammanfattande bedömning av anslagsbehoven.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Slalens kulturråd

Föredraganden

Personal	58,5	of.	-0,4
Anslag
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Utrednings- och utvecklingsverksamhet inom bamkullurområdel	12695000 (8892000) 1 520000 1000000	+771000 (+448000) + 190000 of.	+611000 ( + 364000) -428000 of
	15215000	+961000	+183000

Statens kulturråd

1. Pris- och löneomräkning m. m. 961 000 kr.

2. Kulturtådet föreslär att besparingen enligt huvudförslaget alertas (+323000kr.). Rådet vill kraftigt markera att någon ytteriigare nedskärning av förvaltningsanslaget inte kan göras om inte samtidigt det kulturpo-lifiska uppdraget begränsas. En nedskärning de senaste fyra budgetåren med 16% lämnar inga marginaler för ytteriigare rationaliseringar. Kulturrådet anser att i ett första steg kan en sänkning av ambitionsnivån och en besparing göras genom att vissa tjänster även i fortsättningen hälls vakanta

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementen 286

samt att pågående vikariat upphör. På sikt finns endast ett alternativ till besparing kvar, nämligen att sänka ambitionsnivån för att därmed kunna minska personalkostnaderna.

3. I syfte att få en mer rationell beslutsordning föreslår kulturrådet att rådets instruktion ändras. Bl.a. bör en ökad delegation till kansliet om beslut av bidrag övervägas.

4. Kulturrådet anhåller om att uppdragen att utreda dels folklig dans och musik (mot. 1978/79:613, KrU 1978/79:24, rskr 1978/79:234), dels inrättandet av ett jakt- och fiskemuseum (mot. 1975/76:1591, JoU 1975/76:22, rskr 1975/76:106) skrivs av. Genom utvecklingen de senaste åren har uppdragen blivit inaktuella anser kulturtådet.

Föredragandens överväganden

Handläggning av ärenden

Jag vill först erinra om vad jag i inledningen anfört om kulturrådets uppgifter vid behandlingen av förslag till anslagsframställningar inom rådets ansvarsområde. Innebörden härav är att kulturtådet i fortsättningen inte skall pröva anslagsframställningar från sädana myndigheter eller andra kulturorgan som själva utarbetar anslagsframställningar. Dessa skall i fortsättningen lämnas direkt till regeringen i likhetet med vad som redan försöksvis har tillämpats under ett par år.

I propositionen (prop. 1974:28) om den statliga kulturpolitiken uttalades att kulturtädets nämnder pä grundval av beslut av styrelsen borde ges rätt att självständigt besluta i fråga som faller inom den särskilda nämndens ansvarsområde och som inte är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på styrelsen. En sådan delegering av beslutanderätten borde, om inte för visst område eller i övrigt särskilda skäl talar däremot, komma till stånd i fall när användningen av medel under ett visst anslag kan avgränsas till en nämnds ansvarsområde. Bestämmelser om detta finns i kulturrådets instrukfion (1974:644, omtryckt 1982:604, ändrad 1983:515). Kulturtådet har framhållit att det är angeläget att ärenden om fördelning av medel även kan överlämnas till styrelsens ordförande, direktören eller annan tjänsteman. Kulturtådet menar att arbetet inom rådet därmed kan bedrivas mer rationellt.

Enligt min mening bör huvudregien alltjämt vara alt ärenden om fördelning av medel, som ställts till förfogande för ändamål som kan hänföras till en nämnds område, överlämnas till den nämnden. Jag delar emellertid kulturrådets uppfattning att det är angelägel att rådels arbete med fördelning av medel bedrivs rationellt. Med hänsyn härtill och lill att jag, under anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m., kommer alt föreslå att en särskild dispositionspost ställs till rådels förfogande för kulturella ändamål, anser jag atl rådets styrelse bör ha möjlighet att även överlämna till ordföranden, direktören eller annan tjänsteman alt avgöra ärenden om fördelning av medel.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 287

Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen i denna fråga.

Vissa utredningsuppdrag

Jag vill i detta sammanhang anmäla atl kulturtådet, vars resurser för utredningsverksamhet under senare år minskals väsentligt, begärt befrielse från ett uppdrag att utreda vissa frågor om folklig dans- och musikverksamhet (mot. 1978/79:613, KrU 1978/79:24, rskr 1978/79:234). Sedan uppdraget gavs har, bl.a. genom införande av ett särskilt statsbidrag till kulturverksamhet i folkbildningen, möjligheterna till stöd för den avsedda verksamheten förbättrats. Jag förutsätter att studieförbunden bevakar behovet av insatser på området och anser därför att några särskilda statliga utredningsinsatser f. n. inte är aktuella.

Jag anser inte heller att ett till kulturrådet är 1976 lämnai uppdrag att utreda frågan om inrättande av ett särskilt jakt- och fiskemuseum (mot. 1975: 1591, JoU 1975/76:22, rskr 1975/76: 106) har tillräcklig aktualitet för att genomföras. Bl.a. behandlas inom landstinget i Södermanlands län frågan om ett skärgårdsmuseum i Södermanlands län. En planering finns också för ett jaktmuseum vid Julita gärd. Förutsättningar synes härigenom föreligga för ställningstaganden ulan ett särskilt utredningsarbete.

Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen i dessa frågor.

Medelsberäkning

Vid beräkningen av medel för kulturtädets verksamhet för nästa budgetår har huvudförslaget tillämpats. I enlighet med vad jag i det följande under anslaget Bidrag till konstnärer anfört om avveckling av stödet lill sceniskt verk beräknar jag under förevarande anslag en minskning motsvarande kulturrådets nuvarande kostnader för denna handläggning.

Vid min beräkning av lokalkostnaderna har jag tagit hänsyn till atl kulturtådet under år 1984 flyttar till lokaler på Skeppsholmen.

Hemställan Jag hemställer alt regeringen

1. bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört dels i
fråga om handläggningen inom statens kulturtåd av ärenden om
fördelning av medel och dels i fråga om vissa utredningsuppdrag,

2.   föreslår riksdagen att till Statens kulturråd för budgetåret
1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 15398000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

288

F 2. Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m.

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

10315409 10617000 13 325000

Reservation

1621

Ur detta anslag utgår bidrag dels direkt till organisationer, som bedriver en omfattande kulturverksamhet, dels till statens kulturtåd för fördelning till olika kulturprojekt inom organisationslivet m. m.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Slalens kulturråd

Föredraganden

1. Centrala amalörorga-
nisationer

2. Centrumbildningar på teaterns, dansens, musikens, filmens, bildkonstens och litteraturens områden

3. Folkparkernas centralorganisation för central service och andra gemensamma insatser saml för Folkparkernas artist-förmedling

4. Folkets husföreningarnas riksorganisation för anordnande av bl.a. konstutställningar och sk. kullurhörnor

5. Bygdegårdarnas riksförbund för kulturverksamhet

6. Festivaler, konferenser m. m. inom landet

7. Bidrag lill läsfrämjande åtgärder bland barn och ungdom

8. Till kulturrådets disposition för kulturella ändamål

2617000

78000

+  557000

3 090000

+    95 000

+   585 000

3 190000

+    95 000

+   191000

1 130000	+ 68000	+ 35000
-	+ 250000	+ 200000
590000	+ 35 000	- 590000
(400000)'	+ 124000	-
-	_	+2 795000
10617 000	+ 1810000	+2 708000

' Medlen anvisas för budgelåret 1983/84 under anslaget Litteraturstöd.

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslår atl varje anslagspost räknas upp med 6% som kompensation för pris- och löneökningar. Detta motsvarar en ökning av anslaget med 416000kr. Under resp. anslagspost redogörs för övriga förslag.

1. Kulturrådet föreslär under anslagsposten till centrala amatörorganisationer en överföring av medel frän anslaget Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet i enlighet med förslaget i kulturrådets

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 289

rapport 1982:4 Dramatikerersättning. Överföringen avser bidrag till Amatörteaterns riksförbund för dess pjäsbibliotek (+ 100000 kr.) och för uppförandeersättning (+ lOOOOO kr.). Kulturtådet begär vidare medel för utökad verksamhet med 200000 kr.

2. Under anslagsposten till centrumbildningar föreslår kulturrådet
atl Teatercentrum, Författarcentrum och Konslnärscentrum får en upp
räkning av sina anslag med 100000 kr. vardera. För Danscenlrum och
Fotograficentrum föreslås en höjning med vardera 50000 kr.

3. Bidraget till Folkparkernas centralorganisation (FPC) syftar bl.a. till att göra parkerna mindre kommersiellt beroende. Folkparkerna har viktiga kulturpolitiska uppgifter, dä de genom ell seriöst syftande kulturutbud kan nå nya målgrupper. Som ett led i utvecklingsarbetet planeras en fortsatt utbyggnad av barn- och ungdomsverksamheten, verksamhet för handikappade samt metodutveckling och utbildning. FPC begär för verksamheten exkl. artistförmedlingen en anslagshöjning med 4610000 kr.

4. Statsbidrag till Folkets husföreningarnas riksorganisation (FHR) avser bl.a. konstutställningsverksamhet och utbyggnad av s.k. kullurhörnor. En fortsatt utveckling av dans-, musik- och program-produktionsområdet planeras liksom fortsatt utbildningsverksamhet för scenarbetare och scenmästare. Sammanlagt begär FHR en anslagshöjning med 1082000 kr.

5. Kulturrådet begär under denna anslagspost ett nytt bidrag pä 250000kr. till Bygdegårdarnas riksförbund. Bidraget avser ökade satsningar pä kulturområdet för turnéverksamhet med specialproduktioner inom musik- och teaterområdet, utbyggd konstverksamhet samt utbildning av artangörer.

7. Bidrag fill läsfrämjande åtgärder bland barn och ungdom beräknas innevarande budgetår under anslaget Litteraturstöd. Kulturrådet föreslär atl anslagsposten förs över lill detta anslag (+400000 kr.). Bidrag utgår till Stiftelsen Litteraturfrämjandet, studieförbunden samt barn- och ungdomsorganisationer. Medlen är avsedda atl användas till inköp av litteratur och till läsfrämjande aktiviteter bland barn och ungdom. Kulturtådet föreslår dessutom en utökning av bidraget med 100 000 kr.

Föredragandens överväganden

En rad angelägna verksamheter erhåller slöd under förevarande anslag. Syftet är att bredda möjligheterna alt delta i kulturlivet.

Bygdegårdarnas riksförbund

Bygdegärdarnas riksförbund organiserar f. n. ca 640 bygdegårdar. De flesta är belägna på landsbygden. Bygdegårdsrörelsen har alltsedan sin 19    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 290

start år 1944 arbetat med kulturaktiviteter av skilda slag. Sedan år 1978 har förbundet arbetat med att öka kulturutbudet i bygdegårdarna och en organisation med programråd har byggts upp. Försök har också bedrivits bl. a. i form av familjefilmvisning, konstutställningar och ökade litteraturaktiviteter.

Jag finner det angeläget att stödja Bygdegårdarnas riksförbunds arbete med att sprida intresset för kultur. Jag föreslår därför att Bygdegårdarnas riksförbund ur detta anslag erhåller ett bidrag av 200000 kr.

Medel till kulturrådets disposition

Jag föreslår att kulturrådet i fortsättningen får ett störte ansvar i fråga om bidragsgivningen på kulturområdet. Mitt förslag skall ses mot bakgrund av att hanteringen av bidragsärenden i regeringskansliet är förhållandevis omfattande. Ärendena remitteras i allmänhet till kulturtådet. Kulturområdet är ett av de få områden inom vilket regeringen genom bidragsgivning i enskilda ärenden under löpande budgetår fortfarande fungerar som en central myndighet.

Kulturtådet tillkom bl. a. för att ta över den dittills förhållandevis blygsamma bidragsgivningen på kulturområdet, en bidragsgivning som under åren utvecklats betydligt. Kulturrådet har nu en stor erfarenhet av och god kännedom om de olika kulturella behoven i landet. En stor del av den löpande bidragsgivningen bör därför nu kunna föras över till kulturrådet.

Mot denna bakgrund föreslär jag att 1,5 milj. kr. förs över till en särskild anslagspost Till kulturtädets disposition för kulturella ändamål under detta anslag frän anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål, anslagsposten Till regeringens disposition: Övriga kulturella ändamål. Jag föreslår också att sammanlagt 625000kr. förs över från anslaget Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet, anslagsposterna Teater- och musikorganisationer och Daglig träning för frilansdansare. Vidare föreslår jag att 590000 kr. från anslagsposten under detta anslag till festivaler, konferenser m. m. inom landet ingår i den föreslagna dispositionsposten. Sammantaget föreslår jag att anslagsposten Till kulturtädets disposition inkl. viss prisuppräkning beräknas till 2795000 kr. Det bör ankomma på kulturtådet all bestämma om användningen av dessa medel.

Hemställan

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 13 325000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 291

F 3. Bidrag till särskilda kulturella ändamål

1982/83 Utgift 9146956 Reservation 1290691

1983/84 Anslag 8102000

1984/85 Förslag 37960000

Frän detta reservationsanslag, det s.k. kulturmedelsanslaget, utgår f n. bidrag för skilda ändamål till organisafioner och institutioner pä kulturområdet.

Fördelning av anslaget budgetåret 1983/84

Ändamål Belopp

1. Stiftelsen Gerlesborgsskolan för verksamheten i Gerlesborg 460000

2. Riksförbundet Invandramas kulturcentrum för verksamheten 170000

3. Skolöverstyrelsen för utvecklingsarbete för handikappade 100000

4. Engångsanvisningar till arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar 2 831 000

5. Statens kulturråd för bidrag till film- och videogramproduk-

tion inom museerna 750000

6. Till regeringens disposifion

a) bidrag till arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar 685 000

b) övriga" kulturella ändamål 3106000

8102000

1. Stiftelsen Gerlesborgsskolan begär ett statsbidrag av
600000kr. för verksamheten i Geriesborg (+ 140000kr.).

2. Riksförbundet Invandrarnas kulturcenlrijm begär ett verksamhetsbidrag av 200000kr. (+ 30000kr.).

3. Skolöverstyrelsen föreslår att kostnaderna för den verksamhet som bekostas ur anslagsposten 3 fr. o. m. nästa budgetår belastar anslaget Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet, anslagsposten Centralt utvecklingsarbete (- 100000kr.).

Föredragandens överväganden

Vissa omfördelningar

Från anslagsposten Skolöverstyrelsen för utvecklingsarbete för handikappade bekostas f. n. försöksverksamhet, seminarier och konferenser på vuxenulbildningsområdel. Jag förordar i enlighet med skolöverstyrelsens förslag att dessa ändamål finansieras ur anslaget Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet. Den uppkomna besparingen om 100000 kr. under detta anslag bör användas för andra ändamål med inriktning på handikappade. Jag återkommer med förslag härom vid min anmälan av anslaget Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader.

Statens kulturtåd disponerar 750000kr. för bidrag till film- och video-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 292

gramproduktion inom museerna under förevarande anslag. Medel för detta ändamål bör i fortsättningen beräknas under anslaget Bidrag till vissa museer.

Under anslaget står drygt 3 milj. kr. till regeringens disposition för att fillgodose tillfälliga bidragsbehov pä kulturområdet i övrigt. Av skäl som jag har redovisat vid min anmälan av anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m. bör särskilda medel under nämnda anslag ställas till statens kulturtåds disposition för olika kulturändamål. 1 samband därmed bör medlen under förevarande anslag minskas med 1,5 milj. kr. Regeringen bör dock fortfarande ha möjlighet att disponera vissa medel, bl.a. med hänsyn till att kulturtädets myndighetsansvar inte omfattar hela kulturområdet.

Engångsanvisningar m.m.

För engångsanvisningar till arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar har för innevarande budgetår beräknats sammanlagt 3516000kr. Av denna summa har 2831000kr. vid budgetårets början fördelats på 12 olika ändamål, medan 685000kr. står till regeringens disposition för ytterligare engångsanvisningar inom nämnda områden under budgetåret. För nästa budgetår beräknarjag sammanlagt 3621000 kr. för engångsanvisningar inom ifrågavarande områden. Inom denna ram bör 3010000kr. utgå till ändamål, som jag i det följande kommer att redovisa under resp. anslag. Äterstäende belopp, 611 000 kr., bör disponeras av regeringen för att tillgodose medelsbehov som kan uppstå på dessa områden under budgetåret.

Sedan är 1953 har regeringen medgett att Svenska penninglotteriet får anordna ett lotteri till förmån för kulturella ändamål. Regeringen beslutar frän fall till fall om anvisande av medel ur behållningen av dessa lotterier till investeringsändamål av engångsnatur pä kulturområdet, t.ex. byggnadsändamål, anskaffande av utrustning o.d. 1 enlighet med det statsbidragssystem som i praxis utbildades under 1960- och 1970-talen vid användningen av denna lotterimedelsbehällning, fattades ett antal principbeslut om statligt bidrag med en femtedel av totalkostnaden vid ny- och ombyggnader av regionala teater-, konserthus- och museibyggnader. I 1981 års budgetproposition (I980/I981: 100 bil. 12 s. 19) uttalades att detta stöd inte längre borde utgå. F.n. finns statliga åtaganden som innebär att ca 40 milj. kr. återstår att betala. Behållningen från lotteriet utgör som regel 5-6 milj. kr. per år. För att snabbare kunna fullgöra de åtaganden som gjorts har jag under detta anslag beräknat ett engångsbelopp om 32 milj. kr.

Medelsberäkning

Jag beräknar anslaget till sammanlagt 37960000 kr. för nästa budgetår. Vid anslagsberäkningen harjag, ulöver de förändringar jag nyss förordat, tagit viss hänsyn till prisutvecklingen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 293

Hemställan Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till  Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 37960000kr.

F 4. Bidrag till samisk kultur

1982/83 Utgift	1661158
1983/84 Anslag	1888000
1984/85 Förslag	1960000

Ur detta anslag kan bidrag utgå till olika former av samisk kulturverksamhet och till de samiska organisationerna i enlighet med de i prop. 1976/77:80 (s. 116, 122, 128-132 och 148, KrU 1976/77:43, rskr 1976/77: 289) angivna riktlinjerna. Medlen disponeras av samefonden och beslut om bidrag fattas av samefondens kulturdelegafion.

Styrelsen för samefonden

Kulturdelegationen föreslår en höjning av anslaget med 185000kr. för nästa budgetår. Delegationen framhåller att anspråken från organisationer och föreningar på bidrag ur anslaget är mycket stora.

Föredragandens överväganden

Jag anser att bidraget till samisk kulturverksamhet är ett viktigt komplement till det stöd som i andra former kan komma det samiska kulturarbetet till del. Anslaget bör räknas upp med 72000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1984/85 anvisa ett anslag av 1960000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 294

F 5. Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer

1982/83 Utgift 19726000

1983/84 Anslag 20318000

1984/85 Förslag 20928000

Frän anslaget utgår ersättning åt bild- och formkonstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt (visningsersättning).

Visningsersättningen utgår i form av ett fast ärligt belopp som tillförs Sveriges bildkonstnärsfond, inrättad den 1 juli 1982. Fondmedlen skall användas för ändamål som i första hand syftar fill att ge yrkesverksamma konstnärer ekonomisk och arbetsmässig trygghet. Ur fondmedel betalas också viss del av konstnärsnämndens' förvaltnings- och lokalkostnader.

Frågor rörande fonden och fondmedlens användning handläggs av en styrelse inom konstnärsnämnden, kallad styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond. Styrelsens verksamhet regleras i instruktionen för konstnärsnämnden (1976:531, omtryckt 1982:601) och i förordningen (1982:600) om Sveriges bildkonstnärsfond.

Styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond

1. Styrelsen har under budgetåret 1982/83 utarbetat preliminära riktlinjer för sin verksamhet. För bildkonstnärerna har utarbetats ett syslem med en inkomstrelaterad s.k. grundersättning. Systemet tillämpas på försök t. o. m. budgetåret 1984/85. För övriga kategorier (konsthantverkare, tecknare/illustratörer, fotografer och arkitekter) tillämpas ett bidragssystem, motsvarande de konstnärsbidrag som tidigare fördelades av arbetsgruppen för ärenden rörande bild- och formkonstnärer inom konstnärsnämnden.

2. För att grundersättningen skall få avsedd effekt, dvs. ge ekonomisk grundtrygghet åt yrkesverksamma bildkonstnärer, och för alt arbetsbidrag m. m. skall kunna ges i erforderlig utsträckning måste anslaget höjas betydligt. Styrelsen begär att anslaget höjs till 40milj. kr., vilket motsvarar nivån pä författarnas biblioteksersättning. Styrelsen framhåller alt grundersättningen och vissa arbetsbidrag är skattepliktiga.

Konstnärernas riksorganisation (KRO) föreslär att visningsersättningen följer biblioteksersättningen beloppsmässigt intill dess att ett värderingssystem för det allmännas nyttjande av bildkonst har utformats. KRO begär vidare att visningsersättningen beräknas med hänsyn till effekten av skatt och sociala avgifter på utbetalda ersättningar.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 295

Föredragandens överväganden

Jag förordar ingen annan förändring än en viss uppräkning av anslagsbeloppet med hänsyn till prisutvecklingen.

Det är enligt min mening angeläget att bildkonstnärsfondens medel fördelas på sådant sätt, att konstnäriigt arbete stimuleras och vidareutvecklas. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond ges i uppdrag att i anslutning lill anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 redovisa sin erfarenhet av den pågående försöksverksamheten med s. k. grundersättning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för budgetåret 1984/85 anvisa ett anslag av 20928000kr.

F 6. Bidrag till konstnärer

1982/83 Utgift 12673667 Reservation 2206496

1983/84 Anslag 12715000

1984/85 Förslag 14180000

Från anslaget utgär bidrag enligt förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer (ändrad senast 1982:602). Bjdragen kan ha formen av konstnärsbidrag eller projektbidrag.

Konstnärsbidrag kan utgå för att ge aktiva konstnärer ekonomisk trygghet. Konstnärsbidrag kan också tilldelas konstnärer för andra ändamål, t. ex. för resor. Konstnärsbidrag får f n. uppgå till högst 43 000 kr. om året för varje mottagare. Det kan utgå till samma konstnär för högst fem år i sänder utan omprövning. Bidrag av pensionskaraktär och bidrag till efterlevande får utgå t. v.

Projektbidrag skall avse målinriktat konstnärligt utvecklingsarbete av mer kostnadskrävande natur. Bidrag kan utgå för avgränsade projekt som kan antas få betydelse för utvecklingen inom det aktuella konstområdet eller som utgör försök att vidga användningen av konstnäriig verksamhet till nya områden i samhället.

Konstnärsbidrag och projektbidrag utdelas av styrelsen för Sveriges författarfond i fråga om författare, översättare och kulturjournalister, av styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond i fråga om bild- och formkonstnärer och av konstnärsnämnden i fråga om övriga konstnärer.

Konstnärsnämnden inrättades den Ijuli 1976. Enligt sin instruktion (1976:531, omtryckt 1982:601) skall nämnden vid sidan av uppgiften att handha ärenden om bidrag till konstnärer hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Nämnden skall också avge förslag till innehavare av inkomstgaranti för konstnärer. Inom konst-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 296

närsnämnden finns en särskild styrelse för ärenden rörande bild- och formkonstnärer,-kallad styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond.

Innevarande budgetår har för bidrag till författare, översättare och kulturjournalister anvisats 1 105000 kr., varav högst 5000kr. avser handläggningskostnader. För bidrag till bild- och formkonstnärer har anvisats 2923000 kr. För bidrag itill ton-, scen- och filmkonstnärer samt vissa förvaltnings- och ilökalkostnader vid konstnärsnämnden har anvisats 8687000 kr. Under anslaget Filmstöd har vidare 325000kr. anvisats för projektbidrag:påifilmområdet.

Styrelsen för Sveriges författarfond

'Bidragen till författare, översättare och kulturjournalister bör bli fler och bidragsbeloppen bör höjas (+275000kr.). Vidare begärs en höjning av beloppsramen för handläggningskostnader (+10000 kr.).

Konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond

Bidrag ;till bild- och formkonstnärer har under budgetåret 1982/83 huvudsakligen'Utgått i form av projektbidrag. Kompensation begärs för kostnadsutvecklingen (+ 292000kr.).

'.(>kade medel begärs för bidrag till ton-, scen- och filmkonstnärer bl.a. för att kunna höja bidragsbeloppen och öka antalet bidrag (+869000kr.). Maximibeloppet för konstnärsbidrag bör höjas till 53000 kr.

Föredragandens, överväganden

'Stöd till dramatiker m.m.

Under anslaget Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhei har innevarande budgetär anvisats 1 milj.kr. för stöd till sceniskt verk. I rapporten 1982:4iDramatikerersättning föreslär statens kulturråd att detta stöd avvecklas. En viss del av de medel som därigenom frigörs, jämte vissa bidragsmedel från Törevarande anslag, föreslås i stället bli avsatta lill en särskild fondfönupphovsmän till sceniska verk. Jag kommer under ansla-■getVissabidrag tillsteater-, dans- och musikverksamhet att redovisa mina ställningstaganden till kulturrådets rapport. Av skäl som jag återkommer fill i det sammanhanget är jag inte beredd att tillstyrka förslaget om en fondbildning.

De nuvarande reglerna för bidrag till konstnärer är enligt min mening tillräckligt flexibla för.att tillgodose berörda konstnärsgruppers behov av direkt stöd i olika former. Jag anser därför att stödet till sceniskt verk i sin hélhetbör omvandlas till bidrag till konstnärer och föreslår följaktligen atl ■;l milj.kr. beräknas under förevarande anslag i stället för under anslaget Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhei. Vidare bör lill detta

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 297

anslag föras ett belopp av 52000kr. frän anslaget Statens kulturråd, vilket motsvarar kulturtädets handläggningskostnader för stödet till sceniskt verk.

Självfallet bör de överförda medlen komma de konstnärsgrupper till godo som hittills fått del av stödet till sceniskt verk. Anslagsökningen till följd av nämnda överföringar bör sålunda göra det möjligt för konstnärsnämnden att öka bidragsgivningen till tonsättare och koreografer med åtminstone 300000kr.

Vad gäller dramatikerna finner jag det rimligt att bidragsgivningen organiseras på ett sätt som tar vederbörlig hänsyn till denna yrkeskårs framförda önskan om ökat medinflytande vid medelsfördelningen.

Därför förordar jag att medel för bidrag till dramatiker fr.o.m. nästa budgetår anvisas över en särskild anslagspost under förevarande anslag. Jag beräknar anslagsposten lill 1 290000 kr. Detta belopp motsvarar ungefär vad som under senare tid ärligen har utgått till dramatiker i form av bidrag från konstnärsnämnden och ersättning enligl förordningen (1976: 530) om stöd till sceniskt verk. I beloppet ingår även handläggningskostnader och viss kompensafion för prisutvecklingen. Ansvaret för medelsfördelningen bör av skäl som jag strax kommer all redovisa ligga inom styrelsen för Sveriges författarfond.

Flera remissinstanser har i sina yttranden över kulturtädets förslag om en scenauktorsfond framhållit att dramatikerna i sin egenskap av litterära upphovsmän kan anses ha närmare anknytning till verksamheten inom styrelsen för Sveriges författarfond än till konstnärsnämnden. Även jag anser att dramatikerna i mänga hänseenden är mer jämförbara med författarna än med scen-, ton- och filmkonstnärerna vad gäller arbetsvillkor och bidragsbehov.

Vid sidan av sin huvuduppgift att fördela biblioteksersättningen har styrelsen för Sveriges författarfond ålagts att bl. a. besluta om utdelning av konstnärsbidrag till författare, översättare och kulturjournalister. Ett uppdrag att handha fördelningen av konstnärsbidrag och projektbidrag till dramatiker skulle därför ligga i linje med de uppgifter som fondstyrelsen redan har. Även praktiska hänsyn talar för en sådan lösning. Eftersom flertalet dramatiker också är skönlitterära författare finns en stor del av de bakgrundsuppgifter som behövs för handläggningen av bidragsärendena redan tillgängliga inom författarfondens kansli.

Jag förordar således att styrelsen för Sveriges författarfond får i uppdrag att fördela bidragen till dramatiker. Uppgiftens art kräver en smärre förändring av fondstyrelsens organisation.

Författarfondens styrelse är sammansatt med hänsyn till uppgiften att fördela biblioteksersättningen. Då endast en obetydlig del av den nya svenska dramatiken finns utgiven i bokform bör företrädare för dramatikerkåren inte delta i fördelningen av denna ersättning. Sveriges dramatikerförbund bör därför inte vara företrätt i själva styrelsen. Behovet av

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 298

kompetens och medinflytande vid handläggningen av ärenden rörande dramatiker fär i stället tillgodoses på annat sätt. Enligt förordningen (1962:652) om Sveriges författarfond kan styrelsen utse utskott och åt dessa uppdra att pä styrelsens vägnar fatta beslut. Del bör ankomma pä regeringen att utforma bestämmelserna för fondstyrelsens verksamhel på sådant sätt att dramatikernas organisation kan bli företrädd av en majoritet av röstberättigade ledamöter i ett sådant utskott.

Mitt förslag innebär att konstnärsnämnden fr. o. m. nästa budgetår inte kommer att handlägga ärenden om bidrag till dramatiker. Då någon sakkunskap pä detta område följaktligen inte längre behöver vara företrädd i konstnärsnämnden bör antalet ledamöter i nämnden kunna minskas från 16 till 15. Jag räknar med att vissa arvodesmedel m.m. därigenom skall kunna frigöras för bl. a. bidragsändamäl.

Medelsberäkning

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med 14 180000 kr. Förutom de förordade överföringarna harjag beräknat en viss kompensation för prisstegringar. Inom denna ram bör maximibeloppet för konstnärsbidrag i enlighet med konstnärsnämndens förslag höjas till 53 DOC kr. per år och mottagare.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag alt regeringen föreslär riksdagen att

1. godkänna mitt förslag till höjning av konstnärsbidragels maximi
belopp,

2. till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1984/85 anvisa ett reser
vationsanslag av 14 180000kr.

F 7. Inkomstgarantier för konstnärer

1982/83 Utgift	5042520
1983/84 Anslag	4948000
1984/85 Förslag	5949000

Enligt förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer kan inkomstgaranti beviljas konstnärer som står för konstnäriig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv. Beslut om innehavare av inkomstgaranfi fattas av regeringen efter förslag från eller yttrande av konstnärsnämnden.

Inkomstgaranti kan per är uppgå till högst fem gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring gällde vid kalenderårets in-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 299

gång. Det för kalenderåret 1984 fastställda basbeloppet är 20300 kr. Garantins maximibelopp för år 1984 uppgår således fill 101500 kr. Delta maximibelopp minskas med innehavarens årsinkomst upp till ett basbelopp och med 75 % av årsinkomsten i övrigt.

Antalet inkomstgarantier är innevarande budgetår 120.

Konstnärsnämnden upprepar sitt i föregående ärs anslagsframställning framförda förslag om en ökning av antalet garantirum frän 120 till 140.

Styrelsen för Sveriges författarfond föreslår med hänvisning till biblioteksersättningens värdeförsämring, att styrelsen ges rätt att jämte konstnärsnämnden föreslå eller yttra sig över förslag till innehavare av inkomstgaranti.

Föredragandens överväganden

Enligt gällande bestämmelser för inkomstgarantierna kan alla konstnärsgrupper komma i fråga för sådan garanti. Med hänsyn till att de litterära upphovsmännen inte är representerade i konstnärsnämnden finner jag det rimligt att också styrelsen för Sveriges författarfond ges möjlighet att direkt till regeringen inge förslag eller yttrande över förslag till innehavare av inkomstgaranti. Det är emellertid angeläget med ett nära samråd mellan konstnärsnämnden och fondstyrelsen i syfte att komma fram till gemensamma ställningstaganden i dessa ärenden. Jag ämnar återkomma till regeringen med förslag till bestämmelser av nämnd innebörd.

Vid konsthögskolan och vid musikhögskolan i Stockholm finns tjänster som professor, vilkas innehavare förordnas för högst tio år. Förlängda förordnanden får ej meddelas. Vid konstfackskolan finns tjänster som huvudlärare, vilkas innehavare förordnas för sammanlagt högst 15 är utan möjlighet till förlängning.

I lärartjänstutredningens betänkande (SOU 1980: 3) Lärare i högskolan, förslag till ny arbets- och tjänsteorganisation (s.93) har för bl.a. dessa tjänstekategorier föreslagits en möjlighet till lönegaranti efter förordnandetidens utgång, vilken bör utformas enligt de regler som gäller för inkomstgaranti för konstnärer.

Jag finner det angeläget att de personer som innehaft tjänst av berört slag som professor eller huvudlärare, sedan deras förordnanden löpt ut, skall kunna återuppta sin konstnärliga verksamhet utan oro för ekonomin. Under budgetåret 1984/85 kommer förordnandetiden att löpa ut för innehavarna av tvä tjänster. Jag förordar därför efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet att två nya garanfirum beräknas för dessa personer. Jag beräknar för ifrågavarande inkomstgarantier ytterligare 200000 kr. under anslaget.

Vidare beräknarjag ett ökat medelsbehov av 801000kr. lill följd av basbeloppets höjning och ett ökat ianspråkstagande av befintliga garanfier.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 300

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har anfört om förslagsrätten i fråga om fördel
ning av inkomstgarantier för konstnärer,

2. till Inkomstgarantier för konstnärer för budgetåret 1984/85 anvi
sa ett förslagsanslag av 5949000 kr.

F 8. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m.

1982/83 Utgift 40537000

1983/84 Anslag 40368000

1984/85 Förslag 42525000

Gällande bestämmelser om biblioteksersältning finns i förordningen (1962:652) om Sveriges författarfond (omtryckt 1979:394, ändrad senast 1983:613). Ersättning utgår för utlåning genom folkbibliotek och skolbibliotek ay litterärt verk i original av svensk eller i Sverige bosatt upphovsman och litterärt verk i svensk översättning. Ersättning utgär även för böcker som ingår i folk- och skolbibliotekens referenssamlingar.

Från detta anslag överförs årligen till Sveriges författarfond medel motsvarande vissa grundbelopp för biblioteksersättningen. Innevarande budgetär uppgår grundbeloppen i fråga om originalverk till 37 öre för hemlån och till 148 öre för referensexemplar samt i fråga om översatt verk till 18,5 öre för hemlän och fill 74 öre för referensexemplar. Av fondens medel utbetalas individuell författarpenning till författare av originalverk med 22 öre för hemlån och med 88 öre för referensexemplar. För författare med höga utlåningssiffror gäller vissa begränsningar. Styrelsen för Sveriges författarfond kan bestämma att författarpenning till viss upphovsman skall utgå med högre belopp än det stafistiskt beräknade. Denna möjlighet används för att ge f n. ca 190 upphovsmän s.k. garanterad författarpenning, vilken för innevarande budgetår av styrelsen har fastställts till 48000 kr. Återstoden av fondens medel, den s. k. fria delen, används efter styrelsens bestämmande till pensioner, understöd, stipendier och andra för författare, översättare m.fl. gemensamma ändamål.

Regeringen har i förordningen (KRFS 1983:22) om fortsatt försöksverksamhet med översättarpenning medgivit att sådan försöksverksamhet får bedrivas även under budgetåret 1983/84. Översättarpenning får därvid utgå med högst en tredjedel av förfaltarpenningens grundbelopp.

Ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar fördelas av Sveriges författarförbund enligt regler som förbundet fastställer.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 301

Biblioteksersättningen har för innevarande budgelår beräknats till 38671000 kr. För talboks- och taltidningsersättning har anvisats 1697000 kr.

Styrelsen för Sveriges författarfond

1. För att medge en anpassning till inkomstutvecklingen under är 1982 begär styrelsen att biblioteksersättningens grundbelopp höjs från 37 till 40 öre och att övriga grundbelopp höjs i motsvarande mån. Den föreslagna grundbeloppshöjningen innebär ett medelsbehov för budgetåret 1984/85 av 42784000kr. (+4 113000kr.). Styrelsen har därvid beräknat biblioteksutlåningen till 106 miljoner lån och bibliotekens referensbokbestånd till 8,3 miljoner exemplar år 1984 (beräkningsbas för budgetåret 1984/85). Styrelsen hemställer vidare atl statsmakterna som mål för den framtida utvecklingen av biblioteksersättningen fastslär, att grundbeloppens eftersläpning i förhållande till den allmänna inkomstutvecklingen sedan mitten av 1970-talet snarast skall inhämtas.

2. Mot bakgrund av atl statistiska centralbyrån (SCB) fr.o.m. läsåret 1981/82 åter redovisar statisfik över skolornas samlade bokbestånd men inte över referensbokbeständen föreslär styrelsen att anlalel referensexemplar i skolbiblioteken schablonberäknas till 25 % av det totala bokbeståndet. Med denna skattningsmetod ökar medelsbehovet vid föreslagna grundbelopp till 45444000kr. (+ 2660000kr.). Vid medelsberäkningen har styrelsen utgått från den av SCB publicerade beståndsuppgiften för läsåret 1981/82, 36,5 miljoner volymer, varav andelen referensexemplar av styrelsen beräknats till 9,1 miljoner volymer.

3. Styrelsen föreslär atl översättarpenning införs permanent fr. o. m. nästa budgetår enligt de principer som tillämpats på försök under budgetåren 1981/82-1983/84 och att översättarpenningens öretal därvid fastställs till hälften av förfaltarpenningens öretal.

4. Styrelsen föreslär slutligen en förordningsändring som medger att författar- och översätlarpenningen i flertalet fall beräknas enligt de örelal som gäller vid utbetalningstillfällel.

Sveriges författarförbund

Författarförbundet begär I 787000 kr. (+ 90000 kr.) för ersättning åt författare och översättare för utnyttjandet av deras verk i form av talböcker och taltidningar. Förbundet har vid beräkningen av medelsbehovet utgått bl. a. från ett grundbelopp av 3 kr. 20öre per halvtimme speltid vid talboksframslällning av prosaverk i original. För taltidningsersättning begärs ett samlat belopp av 70000 kr.

I särskild skrivelse begär Författarförbundet ett principbeslut om bib-lioteksersällningens värdesäkring genom automatisk anpassning av grundbeloppen fill den allmänna löneutvecklingen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 302

Föredragandens överväganden

I fråga om biblioteksersättningens grundbelopp förordar jag en uppräkning med ett öre av grundbeloppet för hemlån av originalverk och av övriga grundbelopp i motsvarande män. Beloppen bör sålunda vara 38öre för hemlån och 1 kr. 52 öre för referensexemplar av originalverk samt 19 öre för hemlån och 76öre för referensexemplar av översatt verk. Vid mina överväganden rörande grundbeloppens storlek harjag funnit det rimligt att ta samma hänsyn fill prisutvecklingen som jag gjort i fråga om flertalet bidragsanslag på kulturområdet.

Det ankommer pä regeringen att efter överläggningar med berörda upp-hovsmannaorganisationer besluta om reglerna för bestämmande och utbetalning av författarpenning. Det bör även ankomma på regeringen att efter sädana överläggningar ta ställning till om en särskild översättarpenning, som f.n. utgär pä försök, skall införas fr.o.m. budgetåret 1984/85. Jag hänvisar därvid till riksdagens uttalande i denna fråga våren 1980 (KrU 1979/80: 26 s. 16, rskr 1979/80:249). Jag avser att återkomma till regeringen med förslag i de frågor som jag nu har nämnt.

Eftersom det inte har visat sig möjligt att ta fram specialstalistik över skolornas bestånd av referensböcker anser jag i likhet med författarfondens styrelse att antalet sådana böcker bör schablonberäknas lill en viss procentuell andel av det totala bokbeståndet i skolorna. Med utgångspunkt i den fiktiva skattning av antalet referensböcker i skolorna som låg till grund för beräkningen av biblioteksersättning för innevarande budgetär bör denna schablon beräknas till 20% av totalbesländet. Vid ett totalbe-ständ av 36,5 miljoner volymer utgör andelen referensböcker med tillämpning av nämnda schablon 7,3 miljoner volymer. Detta tal har har legat lill grund för min beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1984/85. Vad gäller hemlän och folkbibliotekens referensbokbeständ harjag som beräkningsgrund godtagit de uppgifter som fondstyrelsen lämnat i sin anslagsframställning.

Jag beräknar biblioteksersättningen till 40777000 kr. för nästa budgetär.

För talboks- och taltidningsersättning beräknarjag en höjning av bidraget med 51 000 kr. till 1 748000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt

1. godkänna vad jag har anfört om biblioteksersättningens grundbe
lopp,

2.   till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslags
anslag av 42 525 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 303

F 9. Ersättning till rättighetshavare på musikområdet

1982/83 Utgift	8000000
1983/84 Anslag	8000000
1984/85 Förslag	5000000

Från anslaget utgår ekonomisk kompensation till rättighetshavare pä musikområdet för verkningarna av privatkopiering av fonogram. Efter överläggningar med berörda organisationer har medlen fördelats på följande sätt för budgetåret 1983/84.

Mottagare Belopp 1983/84

Svenska tonsättares intemationella musikbyrå (STIM) 3 200000

Svenska gruppen av the International Federation of Producers

of Phonograms and Videograms (IFPI) 2 246000

Nordiska icke-kommersiella fonogramproducenters förening

(NIFF) 154000

Svenska artisters och musikers intresseorganisation (SAMI) 2400000

8000000

Föredragandens överväganden

Försäljningen av oinspelade Ijudkasettband och dess konsekvenser för omsättningen inom fonogrambranschen utgör ett motiv för den ersättning som utgår från detta anslag. Den redovisade försäljningen av sådana band har under föregående budgetår varit betydligt mindre än beräknat och väntas inte heller nå upp till förutsatta nivåer under innevarande och nästa budgetär. Mot den bakgrunden och med beaktande av det stalsfinansiella läget beräknarjag en minskning av anslaget med 3 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Ersättning till rättighetshavare på musikområdet för budgetåret 1984/85 anvisa ett anslag av 5000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 304

F 10. Lotterinämnden

1982/83 Utgift 1002380'

1983/84 Anslag 1123000

1984/85 Förslag 1 176000

' Medlen anvisade under elfte huvudtitelns förslagsanslag Kostnader för vissa nämnder m. m.

Lotterinämnden inrättades den Ijanuari 1983 (prop. 1981/82:170, NU 1982/83:7, rskr 1982/83:40).

Lotterinämnden är enligt sin instruktion (1982: 1013) central förvaltningsmyndighet för frågor om tillämpning av lotterilagen (1982:1011, ändrad den 20 december 1983) och lotteriförordningen (1982:1012). Nämnden har framför allt fill uppgift att som sista instans pröva besvär över länsstyrelsebeslut i lotteriärenden och utfärda allmänna råd för tillämpningen av lotterilagen och lotteriförordningen samt pröva frågor om fillstånd till s. k. rikslotterier.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Lotterinämnden

Föredraganden

Personal	6	+ 1	of.
Anslag
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	1055000 (948000) 68000	+ 308000 ( + 218000) +    2000	+53000 (+55000) of.
	1123000	+310000	+53000

Lotterinämnden

1. Pris- och löneomräkning m.m. 81000kr.

2. En besparing enligt huvudförslaget kommer atl medföra betydande svårigheter att utöva tillsyn över spel- och lotterimarknaden.

3. Nämnden föreslår att en ny tjänst som byråsekreterare/byrådirektör inrättas med uppgift att svara för tillsynsfunkfionen. Nämnden begär också utökade expensmedel för denna verksamhet (+ 220000 kr.).

Föredragandens överväganden

Huvudförslaget innebär en minskning av anslaget med 24000 kr. Min beräkning innebär att anslaget minskar med 12000 kr.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att till Lotterinämnden för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 176000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 305

Teater, dans och musik

Fil. Bidrag till Svenska riksteatern

1982/83 Utgift 96654000 Reservation

1983/84 Anslag 97675000'

1984/85 Förslag        104976000

' Härutöver föreslås 10016000kr. på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1983/84.

Svenska riksteatern är en riksorganisation för lokala teaterföreningar. Till Riksteatern är även länsleaterföreningar knutna.

Enligt de av Kungl. Maj:t den 28 juni 1974 utfärdade bestämmelserna angående statsbidraget till Svenska riksteaterns verksamhet skall bidraget användas för central och regional produkfion och distribution av teater som komplettering till regional och lokal teaterverksamhet. Riksteatern skall vidare förmedla teaterföreställningar och gästspel av andra institutioner och ensembler samt ge allmän information och rådgivning lill yrkesmässigt arbetande teatrar och amatörteatrar. Teatern skall samarbeta med Institutet för rikskonserter. Operan och Dramatiska teatern och i övrigt samverka med myndigheter och folkbildningsorganisationer och med institutioner inom teatern och andra konstområden.

För budgetåret 1982/83 anvisades till Svenska riksteatern ett statligt bidrag av 89595000 kr. Genom riksdagens beslut om ytteriigare anslag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 (prop. 1982/83:25, KrU 1982/83:14, rskr 1982/83:77) höjdes ifrågavarande statsbidrag med 7059000 kr., avseende ökade kostnader lill följd av avtalsenliga löneökningar, höjda sociala avgifter och höjda traktamenten.

Svenska riksteatern har under spelåret 1982/83 framfört 3437 föreställningar. Anlalel besök var ca 711 000. Riksteaterns utbud bestod av ca 109 turnéer varav den egna produktionen omfattade ca75 program.

20   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

306

	1983/84	Beräknad änd	ring 1984/85
		Svenska	Före-
		Riksteatern'	draganden
Statsbidragsberäkning
Utgifter
Förvaltningskostnader	111657000	+33944000	+ 10861000
(lönekostnader)	(67600000)	(+11712000)	(+ 5 692000)
(Bidrag till verksamheten
på Södra teatern i
Stockholm)	(3 860000)	(+    966000)	(+    254000)
(Bidrag till teaterverk-
samheten för döva och
hörselskadade)	(1512000)	(+    304 000)	(+    117000)
(Finsk teaterverksamhet)	(1092000)	(+ 8 235000)	(+      70000)
(Bidrag till dansverk-
samheten på Cirkus i
Stockholm)	(725000)	(+  1502000)	(+     100000)
Lokalkostnader	5439000	+    635000	-    450000
Upphörande av Växjö-
ensemblen	-	-	-  1945000
	117096000	+34579000	+ 8466000
Inkomster
Egna inkomster	19421000	+  1400000	+  1 165 000
Statligt bidrag	97675000	+ 33 179000	+ 7 301000
	117096000	+34579000	+ 8466000

' 1 institutionens siffror ingår även belopp motsvarande tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgelårel 1983/84.

Riksteatern

1. För allmänna kostnadsstegringar beräknas ett behov av 664.2000 kr.

2. Riksteatern begär ett återtagande av besparingen enligt huvudförslaget (+2085000kr..). Besparing enligt huvudförslaget skulle t.ex. innebära att några orter helt får upphöra med sin teaterverksamhet och vissa orter får upphöra med kontinuerlig verksamhet. 1 fråga om personal följer i första hand att den korttidsanställda personalen måste minska.

Om huvudförslaget tillämpas under en femårsperiod kommer detta också att drabba den fast anställda personalen. Vidare kommer de lokala teaterföreningarna pä många häll att behöva läggas ner i brist på teaterproduktion. Detta kommer främst att drabba landsändar som är underförsörjda i fråga om teater.

3. Vidare begär Riksteatern en utökning av teateravdelningens verksamhet bl.a. i fråga om musikdramatik (+6000000kr.).

4. Ökat stod till lokal verksamhet genom föreningsavdelningen föreslås (+500000kr.).

5. Ökade medel begärs för köp av föreställningar bl.a. för att öka samarbetet med Operan, Dramaten och de fria grupperna (+1000000 kr.).

6. Förstärkning av gästspelsverksamheten på Södra teatern föreslås (+200000kr.).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 307

7. När det gäller finsk teaterverksamhet föreslås medel för en yrkesverksam fast teaterensemble, ytteriigare medel för finska amatörteatergrupper samt ökad gästspels verksamhet (+ 8070000 kr.).

8. För genomförände av dansverksamhet på Cirkus beräknas ökade medel (+ 1 405000 kr.).

9. Växjöensemblen föreslås av Kronobergs läns landsting och Växjö kommun ombildas till Stiftelsen Kronobergsteatern.

10. Riksteatern har i en skrivelse redovisat en utvärdering av barnkonsu-
lentverksamheten vid Riksteatern samt anhållit om ökade statliga medel
för verksamheten.

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslår att anslaget ökas med 5860000 kr. samt accepterar besparing enligl huvudförslaget om 2070000kr., dvs. en nelloökning av anslaget med 3790000 kr.

Föredragandens överväganden

Kronobergs läns landsfing och Växjö kommun har efter överenskommelse med Riksteatern beslutat att fr. o. m. den 1 juli 1984 överta huvudmannaskapet för Riksteaterns Växjöensemble genom att bilda Sfiftelsen Kronobergsteatern. Medel för statsbidraget lill denna teater har därför beräknats under anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. Med anledning härav har jag beräknat motsvarande minskning av statsbidraget till Riksteatern.

För dansverksamheten på Cirkus har jag beräknat en ökning med 100000 kr. för nästa budgetår sä att det skall bli möjligt för Riksteatern att driva dansverksamheten som planerat.

Jag har ännu inte kunnat beräkna kostnaderna till följd av 1984 års löneavtal på teater- och musikområdena. Jag avser att senare återkomma i dessa frågor. Jag räknar dock med atl de ökade lönekostnaderna i framliden skall kompenseras i en utsträckning som motsvarar löneutvecklingen inom det statligt reglerade avtalsområdet. Jag vill erinra om att ett arbete pågår för att förändra förhandlingsorganisationen för bl.a. teaterinstitutionerna, vilket kan komma att leda till ett större engagemang i förhandlingsarbetet från statens och kommunernas sida. Vid en sådan förändring kan det finnas anledning att ompröva frågan om hur avtalskompensationen skall ske.

Jag har utgått frän alt behovet av ökade resurser till en del kommer att motsvaras av ökade intäkter frän Riksteaterns föreställningsverksamhet. Riksteaterns intäkter förutsätts öka med I 165000 kr.

För att ge Riksteatern möjlighet att öka sina insatser på barnteaterområdet harjag beräknat ökade medel om 1 milj. kr. bl.a. för alt förstärka barnteaterkonsulentverksamheten och för ökat samarbete med fria teatergrupper.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 308

En arbetsgrupp med representanter för Riksteatern, Sveriges Television AB, Operan, Dramatiska teatern och Svenska Filminstitutet har i oktober 1983 överlämnat en rapport om samverkan mellan insfitutionerna i fråga om rekvisita och dekor samt lokaler och arbetskraft för denna verksamhet. I rapporten föreslås en ökad och förbättrad samverkan mellan institutionerna. Vidare diskuteras inrättandet av ett sekundärförtåd samt en utredning av frågan om en ADB-registrering av förtåden. Det är enligt min mening värdefullt att ett fortsatt samarbete mellan institutionerna sker i dessa frågor i syfte att minska kostnaderna. Detta bör genomföras på institufionemas eget initiativ.

En full tillämpning av huvudförslaget skulle enligt Riksteatern bl.a. innebära att några orter helt eller delvis fär upphöra med sin teaterverksamhet. Riksteatern har därvid räknat med atl huvudförslaget skulle medföra en minskning av anslaget med drygt 2 milj.kr. Jag har vid min beräkning av anslaget utgått frän en minskning med 1008000 kr. Riksteaterns nuvarande likviditet bör kunna medverka till att de negativa konsekvenserna av den resterande besparingen begränsas.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 104976000 kr.

F 12. Bidrag till Operan

1982/83 Utgift 165516000' Reservation 32564000'

1983/84 Anslag 198433000'

1984/85 Förslag 78957000

' Tidigare anslagsbeteckning Bidrag lill Operan och Dramatiska teatern.

Operan bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. För verksamheten vid teatern gäller de av regeringen den 30 juni 1977 utfärdade bestämmelserna om statsbidraget till Operan (KRFS 1977:23).

Det för budgetåret 1982/83 anvisade statsbidraget till Operan uppgick till 128474000 kr. Riksdagen beslöt om ytterligare anslag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 (prop. 1982/83:25, KrU 1982/83: 14, rskr 1982/83:77) varigenom statsbidraget höjdes med 4060000 kr. med hänsyn till kostnadsökningar till följd av avtalsenliga löneökningar och höjda sociala avgifter. För budgelåret 1983/84 uppgick det efter förslag i budgetpropositionen anvisade statsbidraget till Operan till 131 617000kr.

Under spelaret 1982/83 gav Operan 248 föreställningar och konserter i Operahuset, på Drottningholmsteatern och på andra scener samt 58 föreställningar under turnéer. Dessutom har ett antal specialevenemang getts. Antalet premiärer eller andra nyuppsättningar uppgick till 10. Genomsnittligt har 76% av platserna varit belagda. Antalet besök vid Operans föreställningar och turnéer uppgick sammanlagt till ca 182000.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

309

Operan

	1983/84	Förslag 1984/85
		Operan	Föredraganden
Statsbidragsberäkning
Utgifter
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	115 585000 (105 280000) 29988000	116615000 (of.) 28381000	124957 000 (115654000) 19000000
	145573000	144996000	143957000
Inkomster
Egna inkomsler Statligt bidrag	13 956000 131617000	14 350000 130646000	65000000 78957 000
	145573000	144996000	143957000

Operan

1. För allmänna kostnadsstegringar m.m. beräknas ett ökat medelsbehov av 971 000 kr.

2. Besparing enligt huvudförslaget innebär en minskning av personalen med ca 10 personer.

3. Operan har genom en ökning av egna inkomster kunnat bygga upp stora fonder. Härigenom har man enligt Operan möjlighet att mellan säsonger med kraftigt varierande inkomst och utgiftsutfall balansera teaterns ekonomi pä ett kontrollerat sätt och slippa kastningar i planeringen. För att minska reserverna till avsedd nivä föreslär Operan att under löpande budgetår aktualiserade kostnadshöjningar främst i form av avtalsuppgörelser fär täckas utan filläggsanslag.

Statens kulturråd

Kulturtådet förordar en pris- och löneomräkning med 11 906000 kr. för Operan och Dramatiska teatern samt accepterar en besparing på Operan enligt huvudförslaget. Statens kulturtåd har i en särskild studie analyserat teaterns verksamhet, organisation och tillgängliga resurser. Vidare nämner kulturrådet att man avgett remissyttrande över riksdagens revisorers rapport Statens anslag till Operan.

Föredragandens överväganden

Anslaget Bidrag till Operan och Dramatiska teatern bör fr.o.m. nästa budgetär delas upp på två anslag, ett för vardera av de båda institutionerna. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1983/84 finns på de två anslagsposterna under nämnda reservafionsanslag bör föras till det nya anslag till vilken reservationen hänför sig.

Som framgår av sammanställningen föreslär jag att statsbidraget till

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 310

Operan skall uppgå fill 78 957 000 kr. Jag vill i sammanhanget anföra följande.

Riksdagens revisorer har pä uppdrag av kulturutskottet granskat statens anslag till Operan. En rapport i frågan har avgivits. Riksdagens revisorer har sedan rapporten remissbehandlats överlämnat ärendet till kulturutskottet. I revisorernas skrivelse har bl. a. behandlats frågan om den reservfond som byggts upp inom Operan. Vidare har statens kulturtåd avgivit en rapport benämnd 1983 ärs Operastudie (rapport från kulturtådet 1983:8). Rapporten från kulturrådet remissbehandlas f n.

Vid mina ställningstaganden till Operans behov av statsbidrag m. m. har jag beaktat vad riksdagen nyligen har anfört med anledning av rapporten från riksdagens revisorer (KrU 1983/84:10, rskr 1983/84:116).

Av det material som hittills framkommit och som gäller Operans ekonomi framgår inte klart omfattningen av de medel som Operan har reserverat. Det torde dock vara en rimlig bedömning att de reserverade medlen ligger i storleksordningen 80-100 milj. kr. En slutlig bedömning av fondens storlek kan inte göras förtän en grundligare redovisningsrevision genomförts. När denna revision är klar kan en slutlig bedömning av statsbidragsbehovet ske. Denna bedömning kan ske först i samband med budgetförslaget för budgetåret 1985/86.

Jag har utgått från att Operans verksamhet i princip skall vara oförändrad nästa budgetär i jämförelse med innevarande budgetår.

Med hänsyn till de medel Operan har fonderat torde en sådan oförändrad verksamhet kunna åstadkommas med väsentligt reducerat statsbidrag. Jag har vid mina beräkningar utgått från att 50 milj. kr. av de angivna fondmedlen bör kunna ersätta statsbidrag för verksamheten nästa budgetår.

Vidare harjag utgått från att det inom ramen för en i princip oförändrad verksamhet finns utrymme för en besparing på statsbidraget. I avvaktan på resultatet av den grundligare revisionen beräknarjag denna besparing fill 10 milj.kr. budgetåret 1984/85.

Jag har beräknat att Operans inkomster nästa budgetår skall uppgå till 15 milj. kr. Inkomsterna utgörs av recetter m.m. samt räntor på fonderade medel. Beloppet till hyreskostnader för den del där byggnadsstyrelsen är lokalhällare bör dock utbetalas direkt frän kammarkollegiet till byggnadsstyrelsen. Det ökade medelsbehovet om ca 16 milj. kr. som uppkommit med anledning av 1983 års löneavtal bör bestridas av de medel som Operan har fonderat. Det innebär en reducering av fondmedlen med ca 16 milj. kr.

Vad gäller det löneavtal som kan komma att träffas under är 1984 harjag förutsatt att kostnaderna för den del av avtalet som faller på första halvåret 1984 också bör kunna täckas av Operans egna medel. Jag vill i övngt hänvisa till vad jag har anfört under anslaget Bidrag till Svenska riksteatern om framtida kompensation av löneavtal.

De åtgärder som jag här har redovisat innebär att ett belopp i storleksordningen 70 milj. kr. tas i anspråk av de medel som Operan har fonderat.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 311

Riksdagen har i samband med behandlingen av rapporten från riksdagens revisorer uttalat att det vore naturligt att det ekonomiska utrymme' som skapats genom Operans fonderingar används för ändamål inom kultursektorn. Jag vill i det sammanhanget påpeka följande. Bakgrunden till den uppkomna ekonomiska situationen hos Operan är f. n. inte kartlagd i detalj. Anslagsframställningarna har inte gett en rättvisande bild av Operans ekonomiska situation. Den grundligare redovisningsrevision som jag tidigare har förordat torde dock ge ökad klarhet i det avseendet. Såvitt nu kan bedömas torde bl. a. reglerna för utbetalning av statsbidraget utgöra en viktig faktor bakom fondbildningen. Genom förmånliga utbetalningsregler har betydande delar av det årliga statsbidraget kunnat placeras och ge väsentliga ränteinkomster. Mot den bakgrunden kan det inte hävdas att det finns något direkt samband mellan Operans fonduppbyggnad och tillgången av medel på kulturområdet i övrigt.

Likväl kan man i den uppkomna situationen hävda att ett visst utrymme kan sägas föreligga för att täcka ett underskott i en annan fond, nämligen lotterimedelsfonden. Mot den bakgrunden kommer jag i det följande att föreslå en förstärkning med ett engångsbelopp om 32 milj. kr. för att staten-snabbare skall kunna fullgöra de åtaganden som har gjorts beträffande statligt stöd till regionala teater-, konserthus- och museibyggnader m. m:

Av statsbidraget till Operan för budgetåret 1982/83 återstår som reservation på anslaget 32564000 kr. Jag har för avsikt att i annat sammanhang; föreslå regeringen att reservationen inte får tas i anspråk av Operan. Detta bör som information meddelas riksdagen.

Det nuvarande systemet att täcka uppkomna behov av ökat statsbidragtill Operans verksamhet till följd av avtal m. m. som träffas under löpande budgetär, genom att begära anslag pä tilläggsbudget medför olägenheter från flera utgångspunkter. Detta har också riksdagen påpekat. Jag föreslår därför att kompensation för sådana löneavtal m.m. som inte har kunnat beaktas i samband med beräkningen av statsbidragsbehovet i budgetpropositionen bör kunna åstadkommas genom att regeringen bemyndigas att belasta ett särskilt förslagsanslag med dessa kostnader. Anslaget bör benämnas Täckning av merkostnader för löner m. m. vid Operan.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

till Bidrag till Operan för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservafionsanslag av 78957000kr.

F 13. Täckning av merkostnader för löner m. m. vid Operan

Nytt anslag (förslag) 1 000

Riksdagens revisorer har i sin skrivelse till riksdagens kulturutskott uttalat att en ny anslagskonslruktion för Operan bör införas som innebär att all tilläggsbudgetbehandling slopas och ersätts med en enda samman-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 312

hållen budgetberedning per år. Jag delar denna uppfattning och därför bör ett nytt anslag uppföras som står till regeringens disposition. Anslaget bör belastas endast efter prövning i varje enskilt fall. Det är f. n. inte möjligt att bedöma medelsbehovet för Operan med hänsyn till 1984 års löneavtal. Detta anslag bör därför föras upp med endast ett formellt belopp i förslaget lill statsbudgeten. Anslaget bör under budgetåret 1984/85 kunna överskridas med hänsyn till träffade löneavtal som hänför sig till detta budgetår.

Riksdagens revisiorer har vidare i sin skrivelse anfört att frågan om huruvida Operan i något avseende varit skattskyldig för sin verksamhet bör prövas av berörd skattemyndighet. Kopia av skrivelsen har av revisorerna överlämnats till bl.a. riksskatteverket och skatteavdelningen vid länsstyrelsen i Stockholms län.

Som jag har anfört under anslaget Bidrag till Operan utgär beräkningen av statsbidragsbehovet frän att verksamheten under nästa budgetår i betydande utsträckning bör kunna finansieras av de medel som Operan har fonderat. Med hänsyn härtill förutsätter jag att en eventuell konstaterad skattskyldighet måste bestridas med medel som statsverket tillskjuter. Detta bör kunna ske genom att detta anslag överskrids.

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Täckning av merkostnader för löner m.m. vid Operan för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

F 14. Bidrag till Dramatiska teatern

1982/83 Utgift 165 516000' Reservation

1983/84 Anslag 198433000''

1984/85 Förslag 70359000

' Tidigare anslagsbeteckning Bidrag lill Operan och Dramatiska teaiem.  Härutöver föreslås 6980000 kr. på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgelårel 1983/84.

Dramatiska teatern bedriver sin verksamhel i aktiebolagsform. För verksamheten vid teatern gäller de av regeringen den 30 juni 1977 utfärdade bestämmelserna om statsbidraget till Dramatiska teatern (KRFS 1977:22).

Det för budgetåret 1982/83 anvisade statsbidraget till Dramatiska teatern uppgick till 61456000 kr. Riksdagen beslöt om ytterligare anslag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1982/83 (prop. 1982/83:25, KrU 1982/83:14, rskr 1982/83:77) varigenom statsbidraget hcjjdes med 4060000 kr., med hänsyn till kostnadsökningar till följd av avtalsenliga löneökningar och höjda sociala avgifter. För budgetåret 1983/84 uppgick det efter förslag i budgetpropositionen anvisade statsbidraget till Dramalen till 66826000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

313

Dramatiska teatern hade under spelåret 1982/83 15 premiärer och gav sammanlagt ca 1 073 föreställningar, inkl. föreställningar på andra än teaterns egna scener. Del sammanlagda antalet besök uppgick till ca 285000. Beläggningen beräknas till ca 76% vid stora scenen och till i genomsnitt ca 84% vid teaterns övriga fasta scener.

Dramatiska teatern

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Dramatiska teatern'	Föredraganden
Statsbidragsberäkning
Utgifter Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	58834 000 (52790000) 15 806000	+ 9238000 (+ 4 633000) +    388000	+8 117000 (+4 456000) -3 804000
	74640000	+ 9626000	+4313000
Inkomster
Egna inkomsler Statligt bidrag	7814000 66826000	-  1650000 + 11276000	+   780000 +3 533 000
	74640000	+ 9626000	+43J3000

' I inslilutionens siffror ingår även belopp motsvarande tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgelårel 1983/84.

Dramatiska teatern

1. För allmänna kostnadsstegringar beräknas ett ökat medelsbehov av 993000 kr.

2. Besparing enligt huvudförslaget innebär bl.a. personalminskningar samt färre produktioner. Nedskärningar innebär på sikt enligt Dramaten en förändrad verksamhet för teatern. Dramaten önskar i ett sådant läge besked om vilka ändrade förväntningar som bör ställas på Dramaten.

3. Dramaten begär via utrustningsnämnden för universitet och högskolor medel för ett nytt ställverk lill stora scenen.

4. Dramaten föreslär att teatern för budgetåret 1984/85 får samma reella anslagsnivå som budgetåret 1982/83. Därvid förutsätts utbetalningsreglerna återgå till vad som gällde budgetåret 1982/83.

Statens kulturråd

Kulturrådet förordar en pris- och löneomräkning med 11 906000 kr. för Operan och Dramatiska teatern. För Dramatiska teatern föreslås atl hela besparingen enligt huvudförslaget fär alertas.

Kulturtådet avser att börja en förstudie som under budgetåret 1984/85 skall leda till en översyn av Dramatiska teaterns ekonomiska situation i förhällande lill uppdraget som nationalscen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 314

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar till vad jag har anfört under föregående anslag om uppdelning av del nuvarande anslaget Bidrag lill Operan och Dramatiska teatern samt om fördelningen av behållningen.

Som framgår av sammanställningen beräknar jag att statsbidraget lill Dramatiska teatern ökar med 3533000 kr. Del ökade medelsbehov som kan uppkomma genom 1984 ärs löneavtal har ännu inle kunnat beräknas. Jag avser att återkomma i denna fråga. Jag avser även all återkomma vad gäller de förändringar av medelsbehovel som följer av ändrade sociala avgifter för år 1984. När det gäller frågan om framfida kompensation för löneavtal vill jag hänvisa till vad jag har anfört under anslaget Bidrag till Svenska riksteatern. Vid mina beräkningar av medelsbehovet för Dramaten harjag utgått från att behovet av ökade resurser fill en del kommer atl kunna täckas genom en ökning av teaterns intäkter. Jag beräknar denna ökning fill 780000 kr.

Tillämpningen av huvudförslaget för Dramaten skulle innebära en anslagsminskning med ca 1,4 milj.kr. I likhet med Dramaten anser jag atl detta skulle få alltför negativa konsekvenser, bl.a. i fråga om antalet produktioner. Jag har vid min beräkning av anslaget med hänsyn till huvudförslaget utgått från en minskning med 690000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Dramatiska teatern för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 70359 000 kr.

F 15. Rikskonsertverksamhet

1982/83 Utgift 41909000 Reservation

1983/84 Anslag 40582000'

1984/85 Förslag 46538000

' Härutöver föresläs 4762000 kr. på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgelårel 1983/84.

Stiftelsen Institutet för rikskonserter har fill uppgift att främja musiklivet genom atl ge råd och informera i frågor om konsertverksamhet och andra musikframträdanden, anordna och förmedla konserter som komplettering till annan musikverksamhet i landet samt i övrigt verka för musiklivets utveckling. Rikskonserter skall därvid särskilt informera om och främja nya tendenser i svenskt musikliv, verka för kontakter med musiklivet i utlandet samt främja utvecklingsarbete inom skolkonsertverksamheten. Vidare bedriver Rikskonserter produktion och distribution av fonogram.

Budgetåret 1982/83 uppgick artangemangen under medverkan av Rikskonserter till följande antal, nämligen skolmusikaktiviteter 10089, varav regionmusiken svarade för 4883, lägerkurser inom ramen för Musik för

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 315

Ungdom 39, interna konserter inkl. interna ungdomskonserter 934, varav regionmusiken svarade för 164, och offentliga konserter 1 386, varav regionmusiken svarade för 327.

Anslagspost/program 1983/84

1. Skolkonsertverksamhel 13000000

2. Musik för Ungdom 1300000

3. Intern konsertverksamhet inom vårdanstalter och föreningsliv m.m.    3 300000

4. Offentlig konsertverksamhet 10800000

5. Utlandsverksamhet 2150000

6. Försöksverksamhet med social och pedagogisk inriktning 1050000

7. Produklion av fonogram 4950000

8. Konsult-och informationsverksamhet 3 782000

9. Vidareutbildning av regionmusiker 250000

40582000

Rikskonserter

1.   För allmänna koslnadsstegringar beräknas ett medelsbehov av
985 000 kr. Dessutom tillkommer medel som föreslås anvisas på tilläggs
budget till statsbudgeten för budgetåret 1983/84.

2.  Besparing enligt huvudförslaget (-831 000 kr.) innebär att verk
samhetens omfattning och kvalitet drabbas.

Rikskonserter föreslär bl.a. inför den förestående omorganisationen av Rikskonserter och regionmusiken ett undantagande från huvudförslaget. Ett undantagande från huvudförslaget föreslås t.o.m. budgetåret 1986/87 för att bidra till förbättrade förutsättningar för den planerade omorganisationen.

3.  För skolkonsertverksamheten föreslås ökade medel för att
Rikskonserter skall kunna engagera musikhandledare som kan arbeta inom
förskoleområdel (+ 250000kr.).

4. Inom den offentliga konsertverksamheten föresläs 750000kr. för en utbyggnad av konsertserien "Musik i vår tid" och 500000 kr. för att göra det möjligt för Rikskonserter att engagera ytterligare fyra tonsättare. Vidare föreslås en ökning med 900000kr. för att kunna förverkliga målsättningarna med det Europeiska musikåret i Sverige.

5. För informations- och konsultverksamhet beräknas 60000 kr. för utgivning av en bok om svenska tonsättare i anslutning till det Europeiska musikåret samt 100000kr. för försöksverksamhet med kontinuerlig kontakt/utbildning av arrangörer för genomförande av konserter.

6.  För rationalisering av arbetet vid regionkontoren och huvudkontoret
föresläs 720000 kr. som engångsanslag för inköp av persondatorer för tolv
arbetsplatser.

Statens kulturråd

Rikskonserters anslag föresläs öka med 1 883000 kr. I kulturrådets förslag ingär kompensation för kostnadsökningar med 2434000 kr. Vidare föresläs att huvudförslaget delvis kompenseras (+200000kr.) sä att en urholkning av de regionala produktionsmedlen skall kunna motverkas.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 316

Föredragandens överväganden

Vid min beräkning av anslaget har jag inte kunnat ta hänsyn fill kostnadsstegringar till följd av 1984 ärs löneavtal samt beslutade sociala avgifter för år 1984. Jag avser att återkomma i dessa frågor. Jag vill dock i detta sammanhang hänvisa till vad jag har anfört under anslaget Bidrag till Svenska riksteatern om framtida kompensation av löneavtal.

Statens kulturtåd har på uppdrag av regeringen utrett regionmusikens och Rikskonserters roll i den regionala musikverksamheten. Jag har för avsikt att under våren 1984 återkomma med förslag i dessa frågor. Jag har med hänsyn härtill räknat med att huvudförslaget inte skall tillämpas vid beräkningen av anslaget till Rikskonserter.

För att öka Rikskonserters möjligheter att bedriva pedagogiskt utvecklingsarbete för barn och ungdom och öka skolkonsertverksamheten harjag räknat med en ökning av anslaget med 1 milj. kr. Vid anslagsberäkningen harjag vidare tagit hänsyn till automafiska kostnadsökningar och till effekterna av 1983 års löneavtal.

Jag förordar att anslaget ökas med sammanlagt 5956000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Rikskonsertverksamhet för budgetåret  1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 46538000 kr.

F 16. Regionmusiken

1982/83 Utgift 92903772

1983/84 Anslag 89638000

1984/85 Förslag 96322000

För myndigheten gäller förordningen (1973:446) med instruktion för regionmusiken. Enligt denna har regionmusiken uppgifter inom både det allmänna musiklivet och försvaret. En betydande del av regionmusikens insatser i det allmänna musiklivet sker inom ramen för rikskonsertverksamheten. Viss kapacitet disponeras dock för direkta lokala insatser. Verksamheten innefattar främst skolkonserter, framträdanden i föreningsliv och vid värdanstalter m. m. samt insalser till stöd för amatörmusiken.

Organisafionen omfattar 22 musikavdelningar fördelade på åtta regioner. Pä huvudorten i vatje region finns förutom en musikavdelning även ett regionkansli.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 317

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Region- Före-

musiken draganden

Personal 607 of. of.

Plan
Utgifter
Kostnader för verksamheten	108498000	+ 11738000	+ 8004000
Inkomsler
Intäkter för verksamheten	18860000	of.	+ 1320000
Nelloutgifl	89638000	+ 11738000	+6684000

Regionmusiken

1. Pris- och löneomräkning m. m. 10538000 kr.

2. Regionmusiken anser del angeläget att regionmusiken undantas från huvudförslaget i samband med att en eventuell musikpolitisk reform diskuteras. Om en besparing inte kan undvikas bör den tas ut genom tillämpning av s. k. huvudalternativ, dvs. med 6% budgetåret 1986/87 (-6011000 kr.).

3. Full kompensation för pris- och löneförändringar (+11738000 kr.). Intäktsnivån föreslås oförändrad.

4. Ett särskilt engångsanslag för anskaffning av inventarier till nya lokaler i Stockholm och Umeå föreslås (+ 1 200000kr.).

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslår en ökning av anslaget med 5 378000 kr. vari ingår återtagande av besparing enligt huvudförslaget. Intill dess att beslut fattas angående regionalisering av regionmusiken och Rikskonserter är del enligt kulturrådet angeläget att regionmusikens verksamhet hålls på oförändrad

Föredragandens överväganden

Jag hänvisar till vad jag har anfört under anslaget Rikskonserter om min avsikt atl under våren 1984 återkomma till regeringen med förslag i fråga om regional musikverksamhet. Jag har med hänsyn härtill räknat med atl huvudförslaget inte skall lillämpas vid beräkningen av anslaget till regionmusiken.

Regionmusikens intäkter bör öka med I 320000 kr.

Som närmare redovisas under anslaget Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde kommer chefen för utbildningsdepartementet atl föreslå atl regionmusikens Stockholmsavdelning får nya

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 318

lokaler i kvarteret Kungl. Myntet i Stockholm. I samband därmed har medel beräknats för inredning av de ombyggda lokalerna.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Regionmusiken för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 96322000kr.

F 17. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitu-tioner

1982/83 Utgift 175069537

1983/84 Anslag 182140000

1984/85 Förslag 199685000

Enligt förordningen (1974:451) om statsbidrag till teater-, dans- och musikinsfitutioner saml regionala skådebanor (ändrad senast 1982: 387) får institution, som bedriver yrkesmässig teater-, dans- eller musikverksamhet och som uppbär bidrag från kommun eller landstingskommun, statsbidrag till kostnader för verksamheten, om regeringen förklarat institutionen berättigad till sådant.

Statsbidraget utgår i form av grundbidrag och för teater-, dans- och musikinstitutioner även i form av tilläggsbidrag. Underlaget för beräkningen av grundbidraget utgörs av det antal grundbelopp som varje är fastställs för institutionen eller den regionala skådebanan. Enligt beslut av regeringen är f. n. 23 teater- och dansinstitutioner, 10 musikinstitutioner och 7 regionala skådebanor berättigade till bidrag. Grundbeloppet för teater- och dansinstitutioner samt för regionala skådebanor är innevarande budgetår 129700 kr. och för musikinsfitutioner 158900 kr., varav 9700 kr. resp. 11 900 kr. avser kostnader för lönekostnadspålägg. För institutioner där lönekoslnadspälägg ej skall beräknas är grundbeloppet 120000 kr. resp. 147000 kr. Regeringen har bemyndigat statens kulturråd alt besluta om fördelningen av grundbeloppen på de enskilda statsbidragsberättigade institutionerna och skådebanorna. Fördelningen skall redovisas för påföljande ärs riksmöte.

Bidragsunderlaget för varje institution motsvaras i första hand av de tilldelade grundbeloppen.

Statsbidrag utgår med 55% av bidragsunderlagel. Till nyinrättade institutioner kan efter regeringens prövning statsbidrag utgå med 60% av bidragsunderlaget under högst tre år.

Teater-, dans- eller musikinstitution med regional verksamhet av väsentlig omfattning kan efter prövning av statens kulturråd få tilläggsbidrag inom ramen för tillgängliga medel.

Under anslaget utgår vidare bidrag till nothyra och bidrag till tonsättare

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

319

Statens kulturråds förslag

Statens kulturtåd föreslår följande fördelning av statsbidraget till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitufioner samt till regionala skådebanor budgetåret 1984/85.

Institution	Beslutad för-	Föreslagen
	delning av an-	ökning av an-
	talet grundbe-	talet grund-
	lopp 1983/84	belopp 1984/85
Teater- och dansinstitutioner
Borås stadsteater	51
Folkteatern, Gävle	35
Folkleatem, Göteborg	64
Stora teatern, Göteborg	280
Helsingborgs stadsteater	68
Upsala stadsteater	80
Göteborgs stadsteater	191
Malmö stadsteater	352
Stiftelsen Östergötlands länslealer	154
Stockholms stadsteater	280
Musikteatern i Värmland	21
Norrbollenslealern	58
Norrlandsoperan	34
Länstealern i Dalarna	19
Västmanlands länslealer	35
Älvsborgs läns barn- och ungdomsteater	12
Stiftelsen Västerbottens tallealer	29	+ 5
Länsleatern i Blekinge	16
Jönköpings länslealer	14
Stockholms läns- och skärgårdsteater	10
Väslemorrlands regionleaier	42
Regionleaiern i Säffle	12
Örebro länsteater	38,5

N y institution Stiftelsen Kronobergsleatern

Musikinstitutioner

Gävleborgs läns orkesterförening Göteborgs teater- och konsert AB Malmö konserthusstiflelse Helsingborgs konsertförening Norrköpings orkesterförening Oskarshamnsensemblen Stockholms konserthusstiflelse Upplands musiksliflelse Västerås musiksällskap Örebro orkestersliflelse

1895,5

57 105,5'

85,5'

56,5

75,5'

18 170

13

19

29

629

+ 25' +30

+ 5

Regionala skådebanor

Stiftelsen Skådebanan i Göteborg Skådebanan i Norrbottens län, Luleå Stiftelsen Skådebanan i Stockholms län

Skådebanan i Södra regionen, Malmö Skådebanan i Uppsala län Skådebanan i Östergötland,'Linköping Skådebanan i Östergötland, Norrköping

5 3

37 5 4 4 4

62

of.

Varav ett halvt grundbelopp avser anställning av tonsättare/tonsättarbeställning. Tidigare Riksteaterns ensemble i Växjö.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 320

Statens kulturråd

1. Till följd av avtalsenliga löneökningar och höjda sociala avgifter m. m. beräknas anslagsbehovet öka med 8430000kr.

2. För budgetåret 1984/85 föreslås ytterligare fem nya grundbelopp för teater- och dansinstitutioner. Av de begärda grundbeloppen föreslås tre användas till dramatiker, koreografer och tonsättare (+330000kr.).

3. Från Riksteatern föresläs medel överföras lill en ny länslealer i Kronobergs län. Stiftelsen Kronobergsteatern. Enligl kulturtådet är det viktigt att teatern i Kronobergs län erhåller minst 25 grundbelopp.

4. För musikinstitutionerna föresläs en ökning med fem grundbelopp (+400 000 kr.).

5.  För det särskilda bidraget till teater-, dans- och musikinstitutionernas
regionala verksamhet föreslär kulturtådet en ökning med
200000 kr.

Föredragandens överväganden

Sedan del nya systemet för stöd till regionala och lokala institutioner infördes år 1974 har tolv teatrar och två musikinsfitutioner förklarats berättigade till statsbidrag. Jag har vid min anmälan av Riksteaterns anslag i det föregående uttalat att Växjöensemblen bör omvandlas fill en regional teater i Kronobergs län. Jag beräknar 25 grundbelopp för denna teater. Medel motsvarande dessa grundbelopp är en överföring frän anslaget Bidrag till Svenska riksteatern. För nästa budgetär bör således antalet grundbelopp för teaterinstitutioner ökas med totalt 25.

Jag har för avsikt att i annat sammanhang föreslå regeringen att uppdra åt kulturtådet att undersöka vilka möjligheter det kan finnas för ett närmare samarbete mellan Musikteatern i Värmland och Regionteatern i Säffle, båda i Värmlands län.

Vid min beräkning av medelsbehovet harjag utgått från ett preliminärt beräknat grundbelopp av 129700 kr. för teater- och dansinstitutioner där lönekostnadspålägg skall beräknas. För de institutioner där lönekostnadspålägg inte skall beräknas och för regionala skådebanor är grundbeloppet preliminärt beräknat till 120000kr. För musikinstitutioner där lönekostnadspålägg skall beräknas är grundbeloppet preliminärt 158900 kr. och för institutioner där sådant pålägg inte skall beräknas preliminärt 147000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 199685000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 321

F 18. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper

1982/83 Utgift 22443735 Reservafion 18873

1983/84 Anslag 24900000

1984/85 Förslag 27500000

Enligt förordningen (1974:452) om statsbidrag till teater-, dans- och musikverksamhet i mindre ensembler och fria grupper (ändrad 1982:699) utgär bidrag till ensemble eller grupp som bedriver sin verksamhel i yrkesmässiga former eller under liknande förhållanden.

Statens kulturråd

1.   Kompensation för pris- och löneökningar för teater- och dansgrupper
1031000kr.

2. Kulturrådet föreslär en ökning av 5 635 000 kr. för teatergrupperna för budgetåret 1984/85. Kulturrådet har gjort en översyn av samhällsstödet till de fria teatergrupperna. Denna översyn har redovisats i en särskild skrivelse. Kulturrådets förslag innebär en höjning av bidragen fill ett begränsat antal grupper med fast scen. Del ökade bidraget förutsätter även bidrag frän landsting och/eller kommuner. Vidare föreslås bidrag för turnerande grupper samt produktionsbidrag till nybildade grupper och experimentell verksamhet. Rådet framhåller att den föreslagna ökningen av anslaget är en förutsättning för genomförande av bidragssystemet.

3. Kuhurrådet har vidare genomfört en översyn av samhällsstödet till de fria dansgrupperna. Denna översyn har också redovisats i en särskild skrivelse. 1 översynen föresläs ett nytt bidragssystem för de fria dansgrupperna. En höjning av samhällsstödet till ett begränsat antal grupper föreslås samtidigt som bidrag föreslås för produktioner med ny koreografi. Vidare föresläs ett särskilt arrangörsstöd för en försöksperiod av tre är. Dessutom har kulturtådet tagit hänsyn till behovet av konstnärligt utvecklingsarbete, experiment, förankring och publikarbete. (+1 300000kr.)

Kulturtädets förslag beträffande bidrag till teater- och dansgrupperna har remissbehandlats.

4.  Rådet föreslär alt ett nytt anslag inrättas för bidragen lill fria musik
grupper och stödet för arrangerande musikföreningar från anslaget Vissa
bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet. Pris- och löneomräkningen
beräknas lill 66900 kr. Som ökal bidrag föreslås 250000 kr.

Föredragandens överväganden

Kulturtädets förslag om utformning av slödel till de fria teater- och dansgrupperna innebär stora anspråk på statliga och kommunala medel. Flera remissinstanser har i sina yttranden varit kritiska mot förslagen. Kritiken har bl.a. kommit frän grupperna själva och till en del från kom-

21    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 322

munalt håll. Jag finner det inte möjligt att lägga kulturtädets förslag till grund för åtgärder pä området.

Trots det ekonomiska läget anser jag det angeläget att öka stödet till de fria grupperna. Förstärkningen, som bör uppgå till 2,6 milj. kr., bör i första hand avse behovet att öka teaterverksamheten för barn och ungdom.

Reglerna för utbetalning av statsbidraget till de fria grupperna bör inte ändras.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att fill Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 27500000kr.

F 19. Bidrag till Musikaliska akademien

1982/83 Utgift	1498000
1983/84 Anslag	1543000
1984/85 Förslag	1589000

Musikaliska akademien skall enligt sina av regeringen den 17 juni 1982 fastställda stadgar främja tonkonsten och vårda musiklivet. Akademin skall även följa utvecklingen inom det svenska och internationella musiklivet, ta initiativ som främjar den svenska musikkulluren och inom musikens områden stödja konstnärligt utvecklingsarbete m. m.

Musikaliska akademien

För atl akademin skall kunna öka sina musikfrämjande insatser föreslås förstärkning av personal och övriga resurser med 733000 kr.

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslår en ökning med 93000 kr., vilket avser kompensation för pris- och löneökningar.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med I 589000 kr.

Jag vill erinra om att regeringen har gett byggnadsstyrelsen i uppdrag att projektera och utföra tillbyggnad av Musikaliska akademiens lokaler.

Jag tar upp frågan om stöd till utgivning av en musikhisiorisk skivanto-logi under anslaget Slöd lill fonogram verksamhel. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret 1984/85 anvisa ett anslag av 1 589000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

323

F 20. Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

10252160

10821000

9568000

Reservation

9506

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

1. Stiftelsen Riksskådebanan för verksamheten

2. Stiftelsen Drottningholms leatermuseum för före-slällningsverksamhelen

3. Stöd lill sceniskt verk

4. Stiftelsen Elektronmusikstudion (EMS) för verksamheten

5. Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs- och föreslällningsverksamheten

6. Arrangerande musikföreningar

7. Teater- och musikorganisationer m. m. saml sommarspel

8. Svenska tonsättares intemationella musikbyrå (STIM) för informationsverksamhet om svensk musik

9. Daglig träning för frilansdansare

10. Regional försöksverksamhet med teater

	Slalens kulturråd	Föredraganden
1060000	+ 63 000	+ 128000
1888000 1000000	+ 113 000 -1000000	+ 56000 -1000000
1697 000	+ 102000	+ 51000
355 000	+ 21000	+  12000
3 451000	-3 451000	+ 103000
414000	+ 25 000	- 414000

745 000	+ 45000	+ 22000
211000	+ 89000	- 211000
-	+ 250000	-
10821000	-3743000	-1253000

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslår att varje anslagspost räknas upp med 6% som kompensation för pris- och löneökningar. Detta motsvarar en ökning av anslaget med 381000kr. Under vissa anslagsposter redogörs för övriga förslag.

3. Stöd till sceniskt verk. Statens kulturråd har i rapporten (1982:4) Dramalikerersällning lämnai förslag om stöd till dramatiker, översättare av dramatiska verk, koreologer och koreografer. Kulturrådet har bl. a. föreslagit att en fond, benämnd Sveriges scenauktorsfond, inrättas. En sammanfattning av rapporten bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 10.9.

Yttrande över rapporten har avgetts av statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), Musikaliska akademien, konstnärsnämnden, styrelsen för Sveriges författarfond. Tjänstemännens centralorganisation (TCO), som bifo-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 324

gal yttrande från Svenska Tealerförbundel, Landsorganisationen i Sverige (LO), Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), Svensk teaterunion - Svenska ITl, Sveriges Dramatikerförbund, Sveriges Författarförbund, Föreningen Svenska tonsättare. Föreningen Svenska populärauktorer (SKÅP), Amatörteaterns riksförbund och Svenska lon-sällares internationella musikbyrå (STIM).

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 10.10.

Kulturrådet föreslår i sin anslagsframställning att anslagsposten avvecklas samt alt medlen förs över med 200000 kr. till anslaget Bidrag fill kulturverksamhet inom organisationer, anslagsposten Centrala amalöror-ganisalioner, med 198000 kr. till anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinsfitutioner saml med 602000kr. till en ny an-, slagsposi, Sveriges scenauktorsfond, under anslaget Bidrag till konstnärer.

6. Kulturrådet föreslär atl anslagsposten arrangerande musikföreningar förs över till ell nyll anslag benämnt Bidrag till fria musikgrupper och arrangerande musikverksamhet.

9.   Kulturrådet föreslär en höjning av anslagsposten daglig träning
för frilansdansare med 77000kr. för atl möjliggöra daglig iräning för
frilansdansare ute i landet, dä företrädesvis i Göteborg.

10. Regional försöksverksamhet med teater. F.n. pågår
försöksverksamhet i Jämtlands, Hallands och Skaraborgs län, med huvud
saklig inriktning på barn- och ungdomslealer. Kulturrådet föreslår
250000kr. för försöksverksamhet med teater i län som f n. saknar fasl
leaierensemble.

Föredragandens överväganden .

Riksskådebanan behöver förslärkas och jag har därför räknat upp anslagsposten med 128000 kr.

Utvecklingen på teaterområdet har gjort att det nuvarande stödet lill sceniskt verk inte längre är en lämplig bidragsform för all stödja svensk dramalik. Kulturrådet har i sin rappori (1982:4) Dramalikerersällning därför föreslagit att nämnda stöd avvecklas och atl medel för stöd till dramatiker m. fl. i stället tillförs en fond, över vars användning berörda upphovs-mannagrupper själva har ett avgörande inflytande.

Jag delar kulturrådets och remissinstansernas uppfattning att stödet till sceniskt verk bör avvecklas och ersättas med en annan form av statligt stöd, som är mer direkt inriktad pä all skapa ekonomisk trygghet och arbetsro ål upphovsmännen. Den lösning som kulturrådet och de flesta remissinstanser förordar, nämligen inrättande av en särskild fond, finner jag emellertid tveksamt från flera synpunkter.

Del huvudsakliga skälet till all jag ställer hiig tveksam till en fond är rent principiellt. Enligl min mening bör fondbildning övervägas endast i fall där

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 325

medelsanvisningen har ett klart samband med ell samhälleligt nyttjande som inte upphovsmännen ersätts för enligt privalrättsliga regler. Biblioteksersättningen till de litterära upphovsmännen och visningsersätiningen till bildkonstnärerna har båda ett sådant bakomliggande motiv. Någon klar ersättningsgrund av denna karaktär föreligger inte i fråga om sceniska verk. Jag är därför inte beredd alt tillstyrka förslaget om att inrätta en särskild fond för upphovsmän till sådana verk.

Som jag nyss nämnt anser jag del angeläget att göra en samlad insats i syfte att öka den ekonomiska och arbetsmässiga tryggheten hos denna konstnärsgrupp. De behov som det här är fråga om bör dock kunna tillgodoses inom ramen för gällande bestämmelser för bidrag till konstnärer. Vid min anmälan av anslaget Bidrag till konstnärer harjag föreslagit att de medel som innevarande budgetär anvisats för slöd lill sceniskt verk i sin helhet omvandlas till bidrag för dramatiker, tonsättare och koreografer. Jag är följaktligen inte beredd att tillstyrka kulturrådets förslag om atl en del av medlen till grundbelopp vid regionteatrarna skall användas till Amatörteaterns Riksförbund.

Jag har fört över sammanlagt 625000 kr. från anslagsposterna Teater-och musikorganisationer m.m. och Daglig träning för frilansdansare till anslagsposten Till kulturrådets disposition för kulturella ändamål under anslaget Bidrag lill kulturverksamhet inom organisationer m. m.

Jag vill erinra om att regeringen i särskild ordning har tilldelat Hallands länsteaterförening 225000 kr. för försök med regional teaterverksamhet för barn och ungdom i Hallands län under budgetåren 1983/84 och 1984/85. Jag är f.n. inte beredd alt tillstyrka ytterligare stöd ål regional försöksverksamhet med teater.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 9568000 kr.

F 21. Stöd till fonogramverksamhet

1982/83 Utgift	2743315
1983/84 Anslag	7600000
1984/85 Förslag	7600000

Reservation 3156684

Frän anslaget utgär stöd enligt förordningen (1982:505) om statsbidrag för framställning och utgivning av fonogram. Fr. o. m. budgetåret 1983/84 lämnas inom ramen för detta stöd även bidrag till Rikskonserters föno-gramproduktion. Bidrag utgår vidare lill Musikaliska akademien för utgivning av den musikhistoriska fonogramantologin Musica Sveciae. Under

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

326

anslaget finns också medel till regeringens disposition för visst utredningsarbete på fonogramområdet. Inom ramen för dessa medel har regeringen den 24 juni 1982 uppdragit åt arkivet för ljud och bild (ALB) att dels komma in med förslag till utformning av en fonogramkatalog, dels klargöra förutsättningarna för utgivning av en svensk nafionaldiskografi. Vidare har efter regeringens bemyndigande den 4 november 1982 en särskild utredare (U 1982:09) ' tillkallats med uppgift att utreda frågor av betydelse för fonogramdislribulionen.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

1. Stöd till fonogram-
produktion

2. Stöd lill utgivning av en musikhisiorisk fonogramantologi

3. Utredning av vissa distributionsfrågor m. m.

	Slalens	Före-
	kulturråd resp.	draganden
	Musikaliska
	akademiens
	styrelse
6673 000	-   400000	-388000-
515000	+ 1485000	+ 800000
412000	-	-412000
7600000	+ 1085000	of.

- För stöd till produktion och distribution av fonogram.

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslår att anslagsposten Stöd till fonogrampro-duktion höjs med 400000kr., motsvarande prisomräkning. Vidare föreslås en överföring av 800000 kr. till anslagsposten Slöd till utgivning av en musikhisiorisk fonogramantologi. Slutligen begär kulturtådet alt av produktionsstödet få disponera 500000 kr. för utrustningsbidrag och 230000kr. för administrafion.

Musikaliska akademiens styrelse

Styrelsen begär för budgetåret 1984/85 ell bidrag av 2 milj. kr. för projektet Musica Sveciae, en musikhisiorisk fonogramantologi. Enligt styrelsen medger beloppet en utgivning av 15 produktioner under nästa budgelår.

Föredragandens överväganden

Våren 1982 beslöt riksdagen (prop. 1981/82:128 s. 23-25, KrU 1981/82: 30, rskr 1981/82:360) att anvisa medel för stöd till en musikhisiorisk fonogramantologi. Stödet avsågs utgå under i första hand en period av

' Kulturrådet Ulf Lundin.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 327

tre till fyra år och förutsattes medge en utgivning av cirka tio produktioner per år. Ansvaret för utgivningen av och innehållet i antologin ligger på Musikaliska akademien, som förutsätts samarbeta med olika skivproducenter, bl.a. Rikskonserter. Hösten 1983 presenterades de första sju utgåvorna i antologin, som marknadsförs under namnet Musica Sveciae. Tre av dessa utgåvor, omfattande fem LP-skivor, har Rikskonserter producerat.

Fr. o. m. innevarande budgetär har Rikskonserter alt söka produktionsbidrag för sin fonogramutgivning ur de medel som statens kulturtåd disponerar för sådana ändamål under detta anslag. Enligt vad jag har inhämtat har kulturtådet beviljat Rikskonserler produktionsstöd även för skivor som ingår i antologin Musica Sveciae. För atl underlätta en samlad bedömning av vilka produktioner som bör ingå i antologin är det lämpligt att statsbidrag till dessa fördelas enbart av det för antologin ansvariga organet, dvs. Musikaliska akademien. Med anledning härav beräknarjag medelsbehovet för akademiens utgivning av en musikhisiorisk fonogramantologi lill 1 315000 kr. för nästa budgetär. Jag utgår ifrån atl Musikaliska akademien inom denna bidragsram skall kunna ge ut minst tio antologiproduktioner.

Jag vill i sammanhanget erinra om att regering och riksdag inte uttalat sig om hur många produktioner som totalt bör ingå i antologin. Musikaliska akademien har angivit 200-250 LP-skivor som ett preliminärt mål för utgivningen. Vid en årlig utgivning av tio skivor skulle del således la sammanlagt 20—25 år alt fullborda antologin. Motsvarande skivserier i Danmark och Norge har betydligt mindre omfattning.

För marknadsföringen av antologin är del väsentligt atl produktionstiden för hela serien inte blir alltför läng. Därför bör planeringen i första hand inriktas pä en utgivning som kan vara avslutad inom en tioårsperiod. Med en årlig utgivning av cirka tio skivor skulle den omfatta ca 100 LP-skivor. Musikaliska akademien bör ges i uppdrag all för regeringen lägga fram en ulgivningsplan med denna omfattning i anslutning till anslagsframställningen för budgetåret 1985/86.

Jag avser att under våren 1984 återkomma till regeringen med synpunkter på Rikskonserters fonogramutgivning i samband med alt jag redovisar mina förslag om regionalisering av verksamheten vid Rikskonserter och regionmusiken.

Det utredningsarbete om fonogramdistribulion m.m., för vilket medel har anvisats under detta anslag, är nu till största delen avslutat. Den särskilde utredaren har den 21 december 1983 lämnai in rapporten (Ds U 1983:19) Fonogramdistributionen i Sverige. Beredningen av denna fråga har nyligen påbörjats. Som ett led i beredningsarbetet kommer förhandlingar att föras med fonogrambranschen. Det kan även bli nödvändigt att pröva föreslagna organisatoriska lösningar i praktisk verksamhet. Jag räknar med att behov av vissa resurser för ätgärder på dislribulionsomrädet kommer att uppstå innan riksdagen hunnit ta ställning till regeringens

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 328

förslag i dessa frågor. Regeringen bör därför under budgetåret 1984/85 få disponera en samlad medelsram för stöd till produklion och distribution av fonogram. Jag fräknar denna ram fill 6285000kr.

Mina förslag innebär att statens kulturråd fär ett något mindre belopp att fördela som stöd till fonogramproduktion under nästa budgetår. Kulturtådet har begärt att få fördela en viss del av produktionsstödel som ulrust-ningsbidrag. Det bör ankomma pä regeringen alt ta ställning till detta förslag.

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen atl

1. godkänna vad jag har anfört om behovet alt få disponera en samlad medelsram för stöd till produkfion och distribution av fonogram,

2. till Stöd till fonogramverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 7600000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

329

Bildkonst

F22. Statens konstråd

1982/83 Utgift	1748254
1983/84 Anslag	1798000
1984/85 Förslag	2210000

Enligt sin instruktion (1965:746, omtryckt 1976:502, ändrad senast 1982:383) har statens konstråd till uppgift att genom förvärv av konstnärliga arbeten till statens byggnader och andra lokaler för staUiga myndigheter verka för att konstnärliga värden införlivas med samhällsmiljön.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Statens konstråd

Föredraganden

Personal	6,5	+ 1	of.
Anslag
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	1563 000 (1043 000) 235000	+ 302000 (+125000) + 265 000	+ 110000 (+ 63 000) + 302000
	1798000	+567000	+412000

Statens konstråd

1. Pris- och löneomräkning m. m. 177000kr.

2. En besparing enligt huvudförslaget innebär enligt konstrådet atl rådets informationsskrift måste dras in eller att fillväxten av bildarkivet radikalt måste begränsas.

3. Rådet begär medel för en ny tjänst för informationsfrågor (+125000 kr.).

4. För ökad informationsverksamhet begärs 120000 kr.

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslår en ökning av anslaget med 70000 kr., vilket motsvarar huvudförslaget.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill 2210000kr. Jag kommer senare att föreslå att medlen till konslförvärv ökar kraftigt. Med hänsyn till den ökade arbetsbelastning detta innebär för konstrådet harjag beräknat dels ett begränsat huvudförslag, dels en förstärkning av förvaltningskostnaderna med 25000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 330

Vid min beräkning av lokalkoslnadsposten har jag tagit hänsyn till att statens konstråd under år 1984 flyttar in i nya lokaler i kvarteret Ostindie-fararen. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att fill Statens konstråd för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2210000kr.

F 23. Förvärv av konst för statens byggnader m. m.

1982/83 Utgift 15889171 Reservafion 431776

1983/84 Anslag 16716000

1984/85 Förslag 26000000

Frän anslaget bekostas sådana förvärv av konst till statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter som beslutas av statens konstråd. Förvärven kan avse dels konst som särskilt beställts i anslutning lill olika byggnader, dels stafflikonst, skulptur, grafik, konsthantverk m. m. Till dessa ändamål har för budgetåret 1983/84 anvisats 13760000 kr. Utöver beställningar som är möjliga inom anslagets ram får konstrådet innevarande budgetår beställa konst infill ett belopp av högst 6,8 milj. kr. för betalning under följande budgetår. Under budgelårel 1983/84 disponerar konstrådet 515000 kr. under detta anslag för beställningar hos Föreningen Handarbetets vänner.

Frän anslaget utgår vidare bidrag med sammanlagt 2956000 kr. för konstinköp till folkparker, folkets hus, bygdegårdar och nykterhetsorganisationernas samlingslokaler. För budgetåret 1983/84 har bidrag utgått med 1040000kr. till Folkparkernas centralorganisation och med 1916000 kr. till Samlingslokalorganisationernas samarbetskommilté att fördelas mellan allmänna samlingslokaler anslutna till Folkets husföreningarnas riksorganisation. Bygdegårdarnas riksförbund och Riksföreningen Våra gårdar.

Statens konstråd

Konstrådets anslagsframställning avser endast de medel som konstrådet disponerar.

1. Konstrådet föreslär att principbeslut fattas om att i fortsättningen minst en procent av de medel, som anvisas för byggnadsändamål inom statligt byggande, skall avsättas för konstnärliga satsningar och atl anslagen för det statliga byggandet anpassas härefter.

2. För avslutande av pågående utsmyckningsprojekt bör 15 milj.kr. anvisas.

3. För konstnärlig utsmyckning i befintliga statliga byggnader begär konstrådet lOmilj.kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 331

4. Utöver de beställningar som blir möjliga inom anslagets ram bör konstrådet fä beställa konst till ett belopp av högst 8,5 milj. kr. för betalning under följande budgetår.

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslär en ökning av anslaget med 3003000 kr. Därav utgör 1003000 kr. kompensation för prisutvecklingen och 2 milj. kr. gäller reformmedel inkl. ökat stöd till konsthantverk. Av ökningen avser 2828000 kr. inköp för statens byggnader och 175000 kr. konst som ställs till de samlingslokalhällande organisationernas disposition.

Föredragandens överväganden

Staten har en lång tradition när del gäller konstnärlig utsmyckning av lokaler för statlig verksamhel. Härigenom berikas den offentliga miljön och de statliga arbetsplatserna. Det är av slort värde att människor kommer i kontakt med god konst i sin vardagsmiljö. De offenlliga konstinköpen bidrar också verksamt till att skapa arbetstillfällen för bild- och formkonstnärer. Jag föreslär därför att denna anslagspost ökas med 9 190 000 kr. till totalt 22950000kr. för budgetåret 1984/85. Vid min beräkning av anslags-poslen harjag utgått frän atl den konstnärliga utsmyckningen av lokaler för de affärsdrivande verken — Hksom hittills - delvis skall bekostas av verken själva.

Beloppet, som innebär en mycket kraftig ökning av de statliga resurserna för konstnärlig utsmyckning och gestaltning, har möjliggjorts genom omprioriteringar inom kulturområdet. Det innebär all insatserna för utsmyckning av nya statliga byggnader under budgetåret 1984/85 kommer att uppgå till en procent av de totala statliga byggnadsinvesteringarna. Det är emellertid inte särskilt lämpligt att knyta ambitionsnivån som andel av det stafiiga byggandet. Medelsberäkningen i övrigt utgår vidare frän att konstrådet även i fortsättningen skall kunna medverka vid konstnärlig utsmyckning av redan befintliga statliga byggnader och lokaler för statlig verksamhet.

Det bör liksom hittills ankomma på statens konstråd att besluta om medlens fördelning.

Konstrådet bör enligt samma principer som gäller för innevarande budgetär medges att ulöver beställningar som blir möjliga inom anslagets ram beställa konst fill ett belopp av högst 6,8 milj. kr. för betalning under följande budgetår.

Föreningen Handarbetets vänner bör tillförsäkras slöd genom alt ett visst belopp av de medel för konstinköp som statens konstråd disponerar används för beställningar hos Handarbetets vänner.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 332

Bidraget för konstförvärv till samlingslokaler och folkparker beräknar jag till 3050 000 kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen all

1.   godkänna vad jag har anfört angående beställningar av konst som
föranleder utgifter under senare är än budgetåret 1984/85,

2.   till Förvärv av konst för statens byggnader m. m. för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 26000000kr.

F 24. Bidrag till Akademien för de fria konsterna

1982/83 Utgift	1073000
1983/84 Anslag	1 105000
1984/85 Förslag	1 138000

Akademien för de fria konsterna har till uppgift atl inom Sverige främja utvecklingen av målar-, bildhuggar- och byggnadskonsten och övriga till den bildande konsten hänförliga konstarter samt alt yttra sig i frågor som hör lill akademins verksamhetsområde.

Akademien för de fria konsterna

Akademin begär en ökning av anslaget med totalt 119000kr., varav 70000kr. avser ökade lönekostnader och 20000kr. ökade kostnader i samband med tjänstebrevsrättens upphörande.

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslär en ökning av anslaget med 66000 kr., vilket utgör kompensation för pris- och löneökningar.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med I 138000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Akdemien för de fria konsterna för budgetåret 1984/85 anvisa ett anslag av 1 138000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

333

F 25. Vissa bidrag till bildkonst

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

6645000 6939000 7423000

Reservation

Från anslaget utgår verksamhetsbidrag till vissa organisationer med uppgifter inom konstbildning och konstförmedling samt formgivning.

		1983/84	Beräknad ändring 1984/85
			Statens		Före-
	Konstfrämjandet		kulturråd		draganden
1.		4 295000	+	257000	+ 280000
2.	Sveriges konstföre-
	ningars riksförbund	927000	+	244000	+ 153 000
3.	Grafiska sällskapet	224 000	+	163000	+    7000
4.	Föreningen för nu-
	tida svenskl silver	30000	+	20000	of
5.	Föreningen Svensk form	870000	+	52000	+ 26000
6.	Föreningen Handarbetets
	vänner	103 000	+	6000	+    3 000
7.	Konslhantverkskooperativ	415000	+	500000	+  10000
8.	Eskilstuna kommun för
	svenskl barnbildarkiv	75 000	+	185 000	+    5 000
9.	Skulptörförbundet	-	+	30000	-
10.	Design och konsthant-
	verkscenler	-	+2000000		-
		6939000	+3457000		+484000

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslär att varje anslagspost räknas upp med 6% som kompensation för pris- och löneökningar. Detta motsvarar en ökning av anslaget med totalt 416000kr. Under vissa anslagposter redogörs för övriga förslag.

2. Kulturrådet föreslår alt bidraget lill Sveriges konstföreningars riksförbund ökar med 150000kr. för en tjänst som konstpedagog och med 38000 kr. för ökade hyreskostnader.

3. Kulturrådet föreslär en ökning av bidraget till Grafiska sällskapet med 150000 kr. för en intendenttjänst.

4. Kulturrådet föreslär en ökning av bidraget till Föreningen för nutida svenskt silver med 18000 kr. för ökad verksamhet.

7. Kulturrådet föreslär ett ökat verksamhetsstöd till konsthantverkskooperativ med 475 000 kr.

8. Kulturrådet föreslär en ökning av bidraget till Eskilstuna kommun för svenskl barnbildarkiv med 180000 kr. för tjänster.

9. Kulturrådet föreslår ett nytt bidrag om 30000kr. lill Skulplörför-bundet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 334

10. Kulturtådet föreslår att Föreningen Svensk form filldelas 2milj. kr. för att inrätta ett Design- och konsthantverkscenter i Stockholm.

Föredragandens överväganden

Vid min beräkning av bidraget till Konstfrämjandet har jag tagit upp medel för att Konstfrämjandet skall kunna öka sina insatser inom det bildpedagogiska området. Jag har vidare under bidraget till Sveriges konstföreningars riksförbund beräknat medel för att möjliggöra en ökad konst-pedagogisk verksamhet.

Jag anser att god svensk formgivning är en viktig kultur- och industripo-litisk fråga. Jag har erfarit att det pågår överläggningar om att inrätta ett Designcenter i Stockholm.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att till Vissa bidrag till bildkonst för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 7423000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

335

Arkiv

F 26. Riksarkivet och landsarkiven

1982/83 Utgift 49450387'

1983/84 Anslag 57305000

1984/85 Förslag 63187000

' Anslagen Riksarkivet och Landsarkiven.

Riksarkivet är central förvaltningsmyndighet för arkivfrågor och chefsmyndighet för landsarkiven. De sju landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand och Östersund är regionala arkivmyndigheter. 1 arkivmyndigheternas uppgifter ingår att vara arkivdepäer och att understödja forskning.

Inom Stockholm fullgörs landsarkivfunktionen av Stockholms stadsarkiv och inom Malmö av Malmö stadsarkiv.

För riksarkivet gäller förordningen (1977:553) med instruktion för riksarkivet (ändrad senast 1983:415) och för landsarkiven förordningen (1965:743) med instruktion för landsarkiven.

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Riksarkivet	Före-
			draganden
Personal	184,5	of.	of.
Anslag
Utgifter
Förvaltningskostnader	28288000	+2124000	+4 576000
(därav lönekostnader)	(25 125000)	(of)	(+3 543000)
Lokalkostnader	26104000	+ 1450000	of.
Riksarkivets nämnd för
enskilda arkiv	796000	+    92000	+    36000
Vissa transportkostnader m. m.	IIOOOO	+      9000	+      6000
Stockholms stadsarkiv	2416000	-	of.
Särskilda projektinsatser	-	-	+  605000
Svensk arkivinformation
i Ramsele m. m.	-	-	+  700000
	57714000	+3675000	+5923000
Inkomster
Publikations-, reproduktions-
och konsultverksamheten	409000	+ 1257 000	+    41000
Nettoulgift	57305000	+2418000	+5882000

Riksarkivet

1. Pris- och löneomräkning m. m. 3359000kr.

2. De besparingar som har redovisats enligt huvudförslaget innebär huvudsakligen en minskning av lönekostnaderna. Reduceringen måste göras genom ytterligare vakantsättning av tjänster (- 555000 kr.).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 336

Riksarkivet begär, med hänsyn till arkivmyndigheternas möjligheter atl fullgöra sina uppgifter, att riksarkivet och landsarkiven undantas frän bespanng enligt huvudförslaget.

Huvudförslaget har under fyra år tillämpats på arkivstaten. Resultatet har blivit en fortgående uttunning av redan begränsade resurser. Omdisponeringar har hittills skett konlinueriigt lill del högprioriterade myndighets-serviceområdet. I sin långtidsbedömning anger riksarkivet atl en fortsatt tillämpning av huvudförslaget under den kommande femårsperioden kommer att leda till generellt stopp för leveranser lill arkivmyndigheterna, omfattande stängning av forskarexpeditioner och forskarsalar samt per-sonalavskedanden. Vidare kommer vården av arkivbestånden, utbildning av arkivpersonal vid myndigheter samt fältarbetet alt eftersättas, tillsynsverksamheten atl inskränkas och rådgivning lill kommuner m.fl. atl upphöra.

Någon fortsatt utgivning av de svenska medellidsbreven kommer inle atl kunna ske.

Sammanfattningsvis konstaterar riksarkivet atl arkivmyndigheterna vid ett genomförande av huvudförslaget successivt försätts i ett läge där de inte längre kan fullgöra sina författningsenliga uppgifter.

3. Riksarkivet har inlett ett samarbete med bosladsstyrelsen som innebär att bostadsstyrelsen övertar huvudmannaskapet för telefonkommuni-kalion och lokalvård vid riksarkivet. För dessa ändamål föreslår riksarkivet att 600000 kr. förs över från riksarkivet till bosladsstyrelsen.

4. Riksarkivet föreslär all engängsanvisningarna om 85 000 kr. för inredning och utrustning saml 300 000 kr. för anskaffning av brukskopior av mikrofilmade kyrkoskrivningshandlingar förnyas. För det senare ändamålet föreslår riksarkivet att ytteriigare 600000 kr. anslås.

Föredragandens överväganden

I 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83:100 bil. 10 s. 60-66) redogjorde jag utförligt för situationen på arkivområdet och för de behov av ätgärder som jag ansåg all denna situation föranleder. Mot bakgrund av dessa överväganden harjag för budgetåret 1984/85 räknat med ett begränsat huvudförslag på riksarkivet och landsarkiven. Jag har samtidigt beräknat ett engångsbelopp om 605000 kr. att användas för särskilda projeklin-salser för myndighetsservice med anledning av de behov som jag utvecklade närmare i 1983 års budgetproposition.

Riksarkivet har, pä uppdrag av regeringen, i en särskild skrivelse redovisat möjligheterna lill riktade arkivinsatser gentemot ett antal myndigheter inom statsförvaltningen.

De myndigheter som kommer att beröras av de särskilda projektinsal-serna bör själva bidra till kostnaderna för projekten. Under berörda myndigheters anslag bör därior särskilda engångsbelopp avsällas för detta ändamål. Jag har i denna fråga samrått med berörda statsråd.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 337

Riksarkivet har i sin långtidsbedömning angivit vilka konsekvenser en fortsalt tillämpning av huvudförslaget skulle föra med sig pä arkivområdet. Jag anser det vara väsentligt att det inom ramen för de resurser som kommer atl vara tillgängliga för annat än myndighetsservice en balans upprätthälls mellan de olika verksamhetsgrenarna vid arkivmyndigheternas fullgörande av sina uppgifter.

Jag har för inredning och utrustning m. m. hos arkivmyndigheterna beräknat en engångsanvisning om 60000 kr. under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.

Jag har vidare efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet beräknat en ökning av medelsbehovel med 3 150 000 kr. avseende vissa kostnader för arbetsledning m. m. som riksarkivet och landsarkiven har för anställda med lönebidrag.

Svensk arkivinformation i Ramsele m.m.

Jag vill framhålla alt det ankommer på regeringen atl besluta i de frågor som jag behandlar i del följande, men att dessa år av sådant intresse all regeringen bör informera riksdagen om sitt ställningstagande.

Sedan årskiftet 1977/78 finns i Ramsele i Sollefteå kommun en registreringsbas som för landsarkivets i Härnösand räkning upprättar register över skilda typer av handlingar ur bl.a. länsstyrelse- och kyrkoarkiv. Basen tillkom av arbetsmarknadsskäl och som ett samarbelsprojekt mellan landsarkivet, länsarbetsnämnden i Västernortlands län och Sollefteå kommun. Landsarkivet filiför basen arbetsuppgifter samt svarar för administrationen medan länsarbetsnämnden står för drifts- och lönekostnader och kommunen för lokaler saml inventarier. Basen bedrivs som en beredskapsarbetsplats och har f. n. en fast anställd föreståndare och fyra lönebidragsanslällda. Den övriga personalen utgörs av ett 20-tal beredskapsarbetare.

Projektet Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR) har vuxit fram ur ett utvecklingsarbete vid demografiska databasen vid universitetet i Umeå och ur det arbete som länsstyrelsen i Västernortlands län genomfört för att utveckla verksamheten i Ramsele lill att bilda ett rikstäckande genealo-giskt centrum. SVAR har till uppgift att tillhandahålla registerförsedda kopior av arkivmaterial på mikrofilmkort, maskinläsbara och andra medier för forskning, utbildning och informationsverksamhet. Projektet har sedan september 1982 bedrivits som en försöksverksamhet med universitetet i Umeå som huvudman. En mindre ledningsenhet är förlagd lill Härnösand medan produktionen sker i Ramsele. SVAR leds av en styrelse med representanter frän universitetet, riksarkivet, landsarkivet i Härnösand, statens kulturråd, länsstyrelsen och länsarbetsnämnden i Väslernorrlands län, Sollefteå kommun och SVAR:s ledningsenhel. Sollefteå kommun fillhandahåller lokaler och verksamheten finansieras med beredskapsmedel. Länsstyrelsen har finansierat vissa investeringar i arkivmateriel m. m. med regionalpolitiska projektmedel. Genom försäljning av mikrofilmkort 22    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 338

ger verksamheten intäkter, vilka för perioden september 1982-juni 1983 uppgick till drygt 300000 kr.

Länsstyrelsen i Västernortlands län har vid flera tillfällen begärt att få regislreringsbasen permanentad. Frågan har också behandlats i riksdagen med anledning av ett antal motioner, vilka också aktualiseral en permanentning av SVAR. En arbetsgrupp inom regeringskansliet har haft i uppdrag alt finna en organisatorisk och finansiell lösning för en permanentning av bl.a. verksamheterna i Ramsele. Av ett antal alternativa lösningar har arbetsgruppen därvid funnit att en anknytning till riksarkivet är lämpligast.

Verksamheten vid registreringsbasen samt vid SVAR-projektet i Ramsele bidrar till att tillgängliggöra arkivmaterial för forskning och undervisning, underlätta arkivens och bibliotekens service samt medverka till att säkerställa förstörelseholat arkivmaterial av vitall intresse. Jag finner det därför angeläget att de båda verksamheterna permanentas fr.o.m. den I juli 1984 och att de ges en samordnad organisation under riksarkivels förvaltningsansvar.

Den nya organisationen kan dock inte bli av samma omfattning som de båda verksamheternas samlade resurser i dag. Jag har för den permanenta verksamheten i Ramsele under förevarande anslag beräknal ell belopp av 700000kr. Jag räknar med att de inkomster som kan uppstå bl.a. genom försäljning av mikrokort skall användas för konvertering av mikrofilmade arkivhandlingar som utgör verksamhetens basmaterial samt för andra ätgärder som bidrar lill atl öka produktionsvolymen. För anskaffning av brukskopior av mikrofilmade kyrkoskrivningshandlingar harjag beräknat en engångsanvisning om 400 000 kr. Medlen har beräknats under anslaget Bidrag lill särskilda kulturella ändamål.

Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet räknar jag med att de personer som i dag innehar arvodestjänster med lönebidrag från arbetsmarknadsverket och som är stationerade i Ramsele och administrativt lyder under landsarkivet i Härnösand fr. o. m. den 1 juli 1984 knyts lill riksarkivet, men fortfarande stationeras i Ramsele. Jag har vidare inhämtat att arbetsmarknadsstyrelsen kan, om styrelsen finner déi lämpligt, avdela ytterligare platser med lönebidrag för den nya organisationen i Ramsele.

Jag förutsätter att verksamheten även i fortsättningen bedrivs i samverkan med regionala och lokala myndigheter och intressenter och att detta bidrar till att verksamheten ges en omfattning som'är sysselsättningspoli-tiskt motiverad och dimensionerad med hänsyn till verksamhetens betydelse för forskningen.

Mot bakgrund av att de principer för permanentning som jag hår har angivit innebär relativt omfattande organisatoriska förändringar i förhållande till hittillsvarande verksamhel harjag för avsikt att föreslå regeringen atl ge riksarkivet i uppdrag att komma in med förslag om hur den framtida verksamheten bör utformas. Förslaget skall utarbetas i samarbete med den

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

339

nuvarande styrelsen för SVAR. Jag avser att återkomma fill regeringen med förslag fill bestämmelser om verksamheten i Ramsele.

Hetnställan

Med hänvisning till vad jag har anfört och i övrigt till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 63 187000 kr.

F 27. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

10686707 10631000 13056000

1 myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) ingår dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, ortnamnsarkivet i Uppsala, dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå saml svenskl visarkiv. Myndigheten har till uppgift att samla in, bevara och publicera material om svenska, samiska och finska dialekter och folkminnen samt ortnamn i riket, ombesörja statliga ortnamnsundersökningar, handlägga ärenden om fastställande av ortnamn m. m. saml insamla och sammanställa material om svensk vis- och folkmusik.

För myndigheten gäller förordningen (1977:556) med instrtiktion för dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (ändrad 1981:505).

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

DOVA

Föredraganden

Personal Anslag

48

+4

of.

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning	7 565700 (7 128000) 2699300 316000	+ 1348000 (+  802000) + 1006000 +   144000	+ 1716000 (+1650000) +  709000 +    50000
	10581000	+2498000	+2475000
Anslag enligt statsbudgeten	10631000	+ 2448000	+ 2425 000

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA)

1. Pris-och löneomräkning m.m. 1 510000kr.

2. Huvudförslaget innebär all vissa fasta tjänsler måste hållas vakanta och all arkivens möjligheter att anställa tillfälliga vetenskapliga medarbeta-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 340

re begränsas. Konsekvenserna härav blir bl.a. lägre publiceririgstakt och sämre service åt forskare och allmänhet. DOVA prioriterar högst att myndigheten undantas från besparingar. Om huvudförslaget genomförs fullt ul under femårsperioden innebär del lill en början all arkiven helt måste upphöra med att anlita tillfälliga medarbetare, vilket drabbar arkivens publiceringsarbete mycket hårt. Även det viktiga insamlingsarbetet måste inskränkas. Under senare delen av perioden måste hela eller delar av tjänster hållas vakanta.

3. Brislen på kansliresurser är ett mycket allvarligt problem för samtliga arkiv. DOVA begär därför två halvtidstjänster som förste arkivassislent vid arkiven i Göteborg och Umeå.

4. Arbetet med alt lägga upp ett nytt faslighelsregisler beräknas pågå under en följd av år. Den engångsanvisning om 316000kr. som DOVA tilldelals för budgetåret 1983/84 för namngranskning i samband med fas-tighelsbeleckningsreformen föresläs förnyad och utökad med 144000 kr.

5. Ell belopp om 100000kr. begärs för arbete med personnamnssamlingen vid arkivet i Umeå bl.a. pä grund av atl delar av Vetenskapssamhällets i Uppsala personnamnssamlingar överförts till Umeå.

6. Lönemedlen för en tjänst som arkivarie vid svenskl visarkiv med inriktning på jazzforskning föreslås överförda från anslaget Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m. (+ 120000kr.).

7. Sveriges medeltida personnamn

Sedan år 1947 har en personnamnskommitté inom Kungliga Vitlerhels-, Hislorie- och Antikvitets Akademien i Uppsala arbetat pä en ordbok över Sveriges medeltida personnamn.

Materialet till ordboken har samlats in med hjälp av anslag från Humanistiska fonden, statens humanistiska forskningsråd och humanistisk-sam-hällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Anslaget förvaltas av riksantikvarieämbetet.

1 en år 1978 genomförd personnamnsarkivutredning behandlades även projektet Sveriges medeltida personnamn (SMP). Utredningen föreslog all utgivningen av SMP skulle fullföljas antingen genom fortsatt stöd frän HSFR eller genom till DOVA särskilt anvisade medel för detta ändamål. En särskild granskningskommillé borde även framdeles svara för utgåvans vetenskapliga kvalitet.

DOVA ansåg i sitt yttrande att en samlad lösning av personnamnsforskningen borde komma till stånd inom DOVA-organisationen. Pä sikl borde därför SMP anslutas till DOVA, lämpligen som en avdelning eller ett projekt inom ortnamnsarkivet i Uppsala.

Överläggningar har därefter förts mellan Vitterhetsakademien, riksantikvarieämbetet, HSFR och DOVA om SMP:s framlida ställning. Samtliga parter är eniga om all SMP bör föras över fill DOVA den 1 juli 1984.

DOVA föreslär i samråd med HSFR att SMP ansluts lill DOVA som ell särskilt projekt knutet till ortnamnsarkivet i Uppsala (OAU). Ansvaret för

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 341

ekonomiska och administrativa frågor rörande projektet föreslås åvila chefen för OAU. En rådgivande expertnämnd, knuten till DOVA, föresläs överta ansvaret för den vetenskapliga granskningen från personnamns-kommittén. Nämnden bör tillsättas av DOVA. Två ledamöter i nämnden bör utses av Vitterhetsakademien.

DOVA föreslär att 425000 kr. förs över frän anslaget Humanislisk-sam-hällsvetenskapliga forskningsrådet till anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv. DOVA föreslår vidare att 71000kr. förs över från anslaget Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna. DOVA begär också 14000kr. för tillkommande kostnader för lokalvård.

8. Ordbok över Sveriges dialekter

På inifiativ av Kungl. Gustav Adolfs Akademien påbörjades år 1954 arbetet med att skapa en ordbok över Sveriges dialekter (OSD). Verksamheten har till allra största delen bekostats av anslag frän staten, f. n. genom HSFR.

HSFR:s uppgift är att initiera och finansiera mera kortsiktiga forskningsprojekt. Forskningsrådet tillsatte därför år 1978 en arbetsgrupp som fick i uppgift att bl.a. överväga frågan om OSD: s finansiering. År 1979 hemställde Gustav Adolfs Akademien alt redaktionen för OSD så snart som möjligt skulle inordnas under DOVA-nämnden.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84 föreslog HSFR att en utredning borde göras med sikte på att överföra kostnaderna för OSD fill annan myndighet.

Mot bakgrund av detta förslag har inom utbildningsdepartementet utarbetats en promemoria om OSD: s framtida verksamhet Ordbok över Sveriges dialekter (OSD); ambitionsnivå, organisation och finansiering.

Sammanfattningsvis innebär utredningsförslaget att Ordboksprojektet förs över frän HSFR till DOVA som ett självständigt projekt under DOVA-nämnden. En rådgivande expertnämnd bör knytas till ordboksprojektet. Dialekt- och folkminnesarkivel i Uppsala (ULMA) bör, liksom f.n., svara för vissa administrativa frågor. Projektet bör leda till att en ordbok över Sveriges dialekter ges ut. Ordboken bör omfatta högst 6000 sidor. Utgivningen bör påbörjas budgetåret 1985/86. Medel för verksamheten bör föras över från HSFR till DOVA. Promemorian har remissbehandlats. Remissinstanserna är positiva till förslagen.

Föredragandens överväganden

Huvudförslaget innebär en minskning av anslaget med 292000 kr. Min beräkning av huvudförslaget innebär att anslaget minskar med 126000kr. Besparingen har fördelats mellan förevarande anslag och anslaget Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m. Besparingen bör tas ut i huvudsak på det sätt som myndigheten angivit.

Jag föreslär att lönemedel för en tjänst som arkivarie vid svenskt visar-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 342

kiv beräknas under förevarande anslag i stället för under anslaget Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m.

Efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet och statsrådet I. Carlsson föreslår jag att medel för projektet Sveriges medeltida personnamn (SMP), som f.n. stöds av humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR), beräknas under förevarande anslag. För detta ändamål beräknarjag under förevarande anslag 451000 kr., saml under anslaget Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m. 122000 kr. Dessutom beräknarjag ett belopp av 71000 kr. under förevarande anslag för ökade lokalkostnader. Överföringen bör leda till att utgivningen av Ordbok över Sveriges medeltida personnamn fullföljs. SMP bör inordnas i dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) som ett självständigt projekt.

Jag föreslär vidare efter samråd med statsrådet I. Carlsson atl medel för projektet Ordbok över Sveriges dialekter (OSD), som f. n. stöds av HSFR, beräknas under förevarande anslag. För detta ändamål beräknarjag under förevarande anslag 710000kr. saml under anslaget Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m. 140000kr.

Jag förutsätter att ordboksarbetet bedrivs i huvudsak i enlighet med de förslag som förs fram i en inom utbildningsdepartementet utarbetad promemoria. Ordboksprojektet bör således innebära att en ordbok över Sveriges dialekter ges ut. Utgivningen bör påbörjas snarast. Ordboken bör utgöra ett självständigt projekt inom DOVA.

Jag förutsätter vidare att de kostnader, som kan komma att uppstå till följd av det ändrade ansvaret för här berörda projekt, skall täckas inom ramen för de medel som jag har beräknat. Det ankommer på regeringen atl meddela erforderliga bestämmelser och träffa erforderliga avtal.

Betänkandet (SOU 1982:45) Ortnamns värde och vård har remissbehandlats. Ärendet bereds f. n. inom regeringskansliet.

Med hänvisning i övrigl till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Dialekt- och ortnamnsarkivet samt svenskt visarkiv för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 13056000kr.

F 28. Svenskt biograriskt lexikon

1982/83 Utgift 1692442

1983/84 Anslag 1779000

1984/85 Förslag 1913000

Svenskt biografiskt lexikon har lill uppgift att fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon.

För myndigheten gäller förordningen (1977:557) med instruktion för svenskt biografiskt lexikon.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

343

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Svenskt biogra-     Före-
fiskl lexikon draganden

Personal	8	of.	of.
Anslag
Utgifter
Förvaltningskostnader	1862000	+ 153000	+ 91000
(därav lönekostnader)	(1527000)	(+106000)	(+ 75000)
Lokalkostnader	141 000	+ 23 000	+  14000
	2003000	+ 176000	+ 105000
Inkomster
Publikationer	224000	- 29000	- 29000
Nettoulgift	1779000	+205000	+ 134000

Svenskt biografiskt lexikon

1. Pris-och löneomräkning m.m. 176000kr.

2. En besparing enligt huvudförslaget innebär överförande till redaktionen av vissa utlagda forskningsuppgifter och en minskning av registreringsarbetet, vilket drabbar utgivningstakten. Utgivningen sker med 2 1/2 häften per år. Ett genomförande av huvudförslaget under en femårsperiod drabbar utgivningslakten och innebär pä sikt en fördyring.

3. En höjning av förfaltararvodet föreslås för alt ersättningen skall motsvara de nuvarande minimirekommendationerna från Sveriges författarförbund (+40000kr.).

4. Inkomsterna av försäljning av publikationerna beräknas sjunka med 29000 kr.

Föredragandens överväganden

Huvudförslaget innebär en minskning av anslaget med 38000 kr. Min beräkning innebär att anslaget minskar med 19000kr. Besparingen bör tas ut i huvudsak pä det sätt som myndigheten angivit.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

atl lill Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1913000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

344

F 29. Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m.

1982/83 Utgift	2894651
1983/84 Anslag	3050000
1984/85 Förslag	2741000

Reservation

1493018

Från anslaget betalas kostnader för följande arkiv och ändamål.

Riksarkivet och landsarkiven i samband med datamediekonlroll m.m. för undersökning och kontroll av tekniska medier (ADB-band, ljud- och videoband, mikrofilm m. m.) och för anskaffning av teknisk utrustning.

Riksarkivet för inköp av arkivalier och böcker saml publicering av källskrifter. Landsarkiven för konservering av arkivalier, bokbindning samt reproduktion av arkivhandlingar.

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) för arvoden för tillfälliga vetenskapliga medarbetare, kostnader för forskningsarbete rörande den svenska jazzens historia, inlösen av samlingar, resor och expenser.

Arkivet för ljud och bild (ALB) för verksamhet med förvärv av äldre ljud- och bildmaterial samt andra ljud- och bildupplagningar som ALB införlivar i sina samlingar samt för materielunderhåll och ersättningsanskaffning av viss apparatur.

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Myndig-	Före-
		heten	draganden
Riksarkivet
Datamediekonlroll m. m.	807000	+ 107000	+ 44000
Dialekt- och ortnamns-
arkiven samt svenskl
visarkiv	1705 000	+ 176000	+ 185000
Engångsanvisning	125000	-	-125000
Arkivet för ljud och
bild	413 000	-122000	-413 000
	3050000	+ 161000	-309000

Riksarkivet

Pris- och löneomräkning m. m. 107000 kr.

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv

1. Pris- och löneomräkning 176000.

2. Huvudförslaget kommer att medföra en begränsning i arkivens möjligheter att utnyttja tillfälliga vetenskapliga medarbetare samt minska möjligheterna till inspelningar i fält.

3. Lönemedlen för en tjänst som arkivarie vid Svenskt visarkiv med inriktning pä jazzforskning föresläs överförda lill anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (- 120000kr.).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 345

4. Medel bör tillföras anslaget frän Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) för övertagande av Sveriges medellida personnamn (SMP) (+ 115000 kr.).

5. DOVA föreslår att den engångsanvisning om 50000kr. för anskaffande av inredning och utrustning m.m. som DOVA tilldelals under anslaget Bidrag fill särskilda kulturella ändamål minskas till 40000 kr.

6. DOVA föreslär att en ny engångsanvisning på 20000 kr. beräknas för skyddskopiering av fonogram m. m.

Föredragandens överväganden

Huvudförslaget har tillämpats pä anslagsposten Riksarkivet.

Vid beräkning av anslagsposten Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA) har ett begränsat huvudförslag tillämpats. Besparingen har fördelats mellan förevarande anslag och förvaltningsanslaget. Besparingen bör tas ut i huvudsak på det sätt som myndigheten angivit.

För anskaffande av inredning och utrustning till DOVA saml för skydds-och säkerhetskopiering av fonogram har jag under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål beräknat en engångsanvisning om 50 000 kr.

Jag har tidigare under anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv beräknat medel för en tjänst som arkivarie vid svenskt visarkiv vilket föranleder en motsvarande minskning under förevarande anslag.

Som jag tidigare anmält under anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv bör 122 000 kr. beräknas under detta anslag i samband med den föreslagna överföringen av ansvaret för projektet Sveriges medeltida personnamn till DOV A-myndigheten saml 140 000 kr. i samband med överföringen av projektet Ordbok över Sveriges dialekter.

Medelsberäkningen för arkivet för ljud och bild i vad avser dess verksamhet med förvärv av äldre ljud- och bildmaterial m. m. redovisas under ett särskilt anslag under Massmedier m. m.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslär riksdagen

atl till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och material m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 2741000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet F 30.    Bidrag till vissa arkiv

346

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

4117000 2056000 2141000

Ur anslaget utgår bidrag till Emigrantregistret i Karistad, Stiftelsen Emigranlinstitutet, Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv. Genealogiska föreningen. Föreningen Värmlandsarkiv , Folkrörelsernas arkivförbund och Ruotsinsuomalaisten Arkisto (Arkiv för Sverigefinnar och Finlandssvenskar i Sverige).

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

1. Emigranlregislrel i Karlstad

2. Stiftelsen Emigranl-inslilutet

3. Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv

4. Genealogiska föreningen

5. Föreningen Värmlands arkiv

6. Folkrörelsernas arkivförbund

7. Ruotsinsuomalaisten Arkisto (Arkiv för Sverigefinnar och Finlandssvenskar i Sverige)

	Institu-	Före-
	tionen	draganden
78000	+ 194 000	+ 2000
321000	+ 134 000	+ 10000
1460000	+430000	+44000
28 000	+    4 000	+ 2 000
58000	+    4000	+ 2000
59000	+    6000	+ 2000
52000	+ 88000	+ 23000
2056000	+860000	+85000

1. Emigranlregislrel i Karlstad anhåller att bidraget höjs med 194000kr. till 270000kr. för atl del bl.a. skall bli möjligt att anställa en föreståndare på heltid. Riksarkivet förordar oförändrat statsbidrag med tillägg för den beräknade pris- och löneökningen.

2. Stiftelsen Emigrantinstitutet i Växjö begär en höjning av bidraget med 134000 kr. till 446000 kr. för ökade löne- och driftkostnader. Riksarkivet tillstyrker oförändrat statsbidrag förutom kompensation för pris- och löneökningar.

3. Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv begär alt bidraget höjs med 430000 kr. till 1 890000 kr. för ökade hyres- och lönekostnader samt en uppräkning av mediainköpsanslaget. Riksarkivet tillstyrker oförändrat statsbidrag förutom kompensation för pris- och löneökningar.

4. Genealogi ska föreningen anhåller alt bidraget höjs med 4000 kr. till 32000 kr. för att täcka ökade hyreskostnader. Riksarkivet tillstyrker att statsbidraget ökas med ett belopp som motsvarar höjningen av hyreskostnaden för budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 347

5. Föreningen Värmlandsarkiv begär alt bidraget höjs med 4000 kr. lill 62000 kr. för pris- och löneökningar. Riksarkivet tillstyrker oförändrat statsbidrag förutom kompensation för beräknad pris- och löneökning.

6. Folkrörelsernas arkivförbund anhåller om att bidraget höjs med 6000 kr. till 65000 kr. för kostnadsökningar. Riksarkivet fillstyrker oförändrat statsbidrag förutom kompensation för pris- och löneökningar.

7. Ruotsinsuomalaisten Arkisto (Arkiv för Sverigefinnar och Finlandssvenskar i Sverige) anhåller att bidraget höjs med 88000kr. till 139500kr. bl.a. för att kunna anställa en föreståndare pä heltid. Arkivet anger all finska staten normalt bidrar med samma belopp som den svenska. Riksarkivet tillstyrker oförändrat statsbidrag förutom kompensation för pris- och löneomräkningar.

8. I särskild skrivelse har Baltiska arkivet anhållit om ett statligt bidrag om 70000 kr. för löne- och driftkostnader. Arkivet har hittills finansierat sin verksamhel med medel som Estniska kommittén erhållit från statens invandrarverk. Enligt Baltiska arkivet kan denna bidragsmöjlighet komma att försvinna. Riksarkivet tillstyrker ett statsbidrag om 48 000 kr. för lokal-, kontors- och verksamhetskostnader under förutsättning att bidraget frän invandrarverket uteblir.

Föredragandens överväganden

För Ruotsinsuomalaisten Arkisto har jag beräknat en ökning med 23000 kr.

Med hänvisning i övrigl lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa arkiv för budgetåret 1984/85 anvisa ett anslag av 2 141 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

348

Kulturminnesvård

F 31.    Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

39049878 36992000 38872000

För myndigheten gäller förordningen (1975:468) med instruktion för riksantikvarieämbetet och statens historiska museer.

Myndigheten riksantikvarieämbetet och statens historiska museer omfattar riksantikvarieämbetet (RAÄ), historiska museet, kungl. myntkabinettet, medelhavsmuseel, en teknisk insfitulion och Vitterhetsakademiens bibliotek. Myndighetens förvaltningskostnader upptas dels under detta anslag, varifrån förvaltningskostnaderna för RAÄ och Vitterhetsakademiens bibliotek bestrids, dels i det följande under anslaget Statens historiska museer.

RAÄ svarar för myndighetens kulturminnesvärdande uppgifter. Det åligger ämbetet särskilt att verka för en övergripande planering av kulturminnesvården, bevaka kulturminnesvärdens intressen vid bebyggelse- och annan samhällsplanering, leda arbetet med alt planmässigt inventera och dokumentera kulturminnen och kulturmiljöer samt handlägga frågor om vård och bevarande av kulturminnen och kulturmiljöer. Ämbetet skall också utarbeta råd och anvisningar, främja utbildning och information rörande kulturminnesvården samt följa den regionala kulturminnesvärden och biträda länsstyrelserna i ärenden som rör denna.

Vitterhetsakademiens bibliotek skall svara för biblioteksservice ät myndigheten samt på lämpligt sätt hälla sina samlingar tillgängliga för forskning och studier inom myndighetens verksamhetsområde.

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer	Föredraganden
Personal Anslag Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Fomminnesinvenlering Bidrag till organisationer och föreningar	130 25 199000 (20093 000) 6333000 5 169000 291 000 36992000	+2 + 1454 000 (-1-1444000) -   603 000 + 2064000 +    26000 +2941000	+2 + 1 152000 (+ 1477000) -  688000 + 1407000 + 9000 + 1880000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 349

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer

1. Pris- och löneomräkning m. m. 2941000kr.

2. Besparingarna enligt huvudförslaget fördelar sig med 634000kr. på anslagsposten Förvaltningskostnader samt 150000 kr. pä anslagsposten Fornminnesinventering. Riksantikvarieämbetet framhåller att de årliga besparingarna har börjat leda till en sänkt ambitionsnivå för verksamheten, samfidigt som anspråken på myndighetens insatser växer. Särskilt pekar ämbetet på situationen inom byggnadsvårdens område, där planering och uppföljning av statens ekonomiska stödåtgärder inte kan hållas pä en tillfredsställande nivå.

Riksantikvarieämbetet hemställer därför att regeringen undantar ämbetet från fortsatta besparingsåtgärder. För det fall endast en begränsad älerläggning av besparingen skulle komma i fråga, prioriteras vissa för myndigheten gemensamma funktioner inom ramen för äteriagda medel. Det gäller Vitterhetsakademiens bibliotek, ADB-drift saml viss ADB-utrustning.

Under hänvisning till regeringens prop. 1982/83: 120 och det därav föranledda riksdagsbeslutet (CU 1982/83:29, rskr 1982/83:309) hemställer ämbetet att av särskilda medel för sysselsättningsskapande åtgärder 600000 kr. anslås för arbetet med fornminnesinventering i Norrbottens län.

I sin långlidsbedömning anger ämbetet atl ett besparingskrav pä sammanlagt 10% under den kommande femårsperioden till större delen måste tillgodoses genom begränsningar av den inventering av landets fasta forn-lämningar som utförs för den ekonomiska kartan. Under hänvisning bl.a. till de omfattande konsekvenserna av en sådan åtgärd anser ämbetet det angeläget att regering och riksdag snarast tar ställning till vilka ekonomiska ramar och kulturpolitiska utgångspunkter som skall gälla för verksamheten i ett längre perspektiv.

Föredragandens överväganden

Min beräkning av huvudförslaget innebär en minskning av förvaltningskostnaderna pä anslaget med 811 000 kr.

Jag har för arbetet med kartläggning i Norrbottens län beräknat en ökning av medlen för Fornminnesinventering med 600000 kr. Jag har i denna fråga samrått med chefen för bostadsdepartementet.

Riksrevisionsverket har under år 1983 genomfört en förvaltningsrevisionen studie av kullurminnesvårdsomrädet. I den mån studien kan komma atl föranleda ställningstaganden frän regeringens sida avser jag atl återkomma.

Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att anslaget för nästa budgetår förs upp med 38872000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 38872000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet F 32.    Kulturminnesvård

350

1982/83 Utgift 38327650 Reservafion 29512819'

1983/84 Anslag 22882000

1984/85 Förslag 23468000

' Genom regeringsbeslut den 4 november 1982 och den 21 april 1983 har för vissa sysselsättningsskapande åtgärder inom kulturminnesvården totalt 23950000kr. tillförts delta anslag.

Frän anslaget utgår bidrag enligt förordningen (1981:447) om statsbidrag lill värd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Medel får även utgå lill värd och underhåll av vissa kyrkliga inventarier.

Från anslaget utgär vidare ersättning enligt 5 och 7 §§ lagen (1960:690) om byggnadsminnen (omtryckt 1976:440, ändrad 1981:857) samt bidrag enligt de regler som finns i 9 § lagen (1942; 350) om fornminnen (omtryckt 1976:442, ändrad senast 1981:854) och medel för täckande av kostnader föranledda av förundersökningar av fornminnesplatser.

Anslaget skall dessutom användas för vård och underhåll av de fasligheter som står under riksantikvarieämbetets (RAÄ) förvaltning och för värdarbeten på fornlämningar.

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Riksantikvarie-	Före-
		ämbetet och	draganden
		slalens histo-
		riska museer
Anslag
1. Värd av kulturhisto-
riskt värdefull
bebyggelse	13465000	+ 1077000	+ 350000
2. Bidrag till
restaurering av kyrkor-
na m. m. på Gotland	2 500000	+   200000	+ 65000
3. Ersättning enligl	-
byggnadsminneslagen	900000	of.	of.
4. Undersökning av
fasl fornlämning
och vård av forn-
lämningar	1523 000	+  785000	+659000
5. Fastighelsförvallning	3 061000	-  415000	-546000
6. Utrednings-och
utvecklingsarbete	1 433 000	+   648000	+ 58000
	22882000	+2295000	+586000

Riksantikvarieämbetet och statens historiska niuseer (RAÄ)

1. Prisomräkning m. m. 1795000kr.

2. För att åstadkomma ökad ändamålsenlighet i anslagets uppdelning på posterna 4-6 begär ämbetet en omfördelning så all poslen Fastighetsförvaltning minskas med 611000kr. och posten Undersökning av fast forn-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 351

lämning och vård av fornlämning samt Utrednings- och utvecklingsarbete ökas med 594000 kr. resp. 17000 kr.

3. För anslagsposten Värd av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse önskar ämbetet att utöver den ärliga anslagsramen medgivande ges att besluta om bidrag för utbetalning under följande budgetär intill hälften av det belopp som regeringen anvisar för ändamålet.

4. Med hänvisning fill regeringens prop. 1982/83:151 om byggnadsforskning m. m. och sitt centrala ansvar för vård och upprustning av landets kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse önskar RAÄ att medlen för utrednings- och utvecklingsarbete höjs med 500000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag har i enlighet med riksantikvarieämbetets förslag räknat med en omfördelning av medel mellan anslagsposterna Fastighetsförvaltning, Undersökning av fast fornlämning och värd av fornlämningar samt Utrednings- och utvecklingsarbete.

För bidrag till vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse disponerar riksanfikvarieämbetel och statens historiska museer medel som anvisas under förevarande anslag. Bidragen betalas ul i efterskott, när det arbete som avses med bidraget är slutfört. Det är också bakgrunden till den betydande reservation som f. n. redovisas under detta anslag. Det förutsätts att huvuddelen av de för budgetåret anvisade medlen skall vara utbetalda vid budgetårets slut. Riksantikvarieämbetet framhåller atl del har visat sig vara förenat med svårigheter all genomföra bidragsberättigade projekt under loppet av det budgetär dä bidragsbeslut fattas. Sedan beslut om bidrag har meddelats återstår ofta ett tidskrävande förberedelsearbete rörande projektels slutliga finansiering, detaljprojektering och upphandling. Pä grund av åtgärdernas karaktär är tiden för själva utförandet i vissa fall begränsad till sommarsäsongen vilket skapar problem bl.a. i Nort-landslänen. Möjlighet till en tidigareläggning av bidragsbesluten skulle enligt riksanfikvarieämbetel skapa en mer ändamålsenlig ordning.

Med hänsyn lill de svårigheter som riksantikvarieämbetet redovisal kan det finnas anledning alt överväga om riksantikvarieämbetet skall bemyndigas all besluta om bidrag för utbetalning under nästföljande budgetär. Del bör ankomma pä regeringen alt besluta i denna fråga.

Vid byggnadsvärdsreformens (prop. 1980/81: 122) tillkomst förutsattes atl beredskapsarbeten i form av tidigareläggning av byggnadsvårdsprojekt skulle komplettera del slatliga bidragsanslaget då detta var motiverat av sysselsätlningsskäl. Jag vill framhålla all sä skett i betydande omfattning och under budgetåret 1982/83 har sålunda genom särskilda regeringsbeslut byggnadsvårdsområdel tillförts sammanlagt 23950000kr. Under innevarande budgetår har byggnadsvärden hittills tillförts 8230000kr. pä samma grund.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 352

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har anfört angående beslut om bidrag som föranleder ulgifter under senare är än budgetåret 1984/85,

2. till Kulturminnesvård för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 23468000 kr.

F 33.    Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet

1982/83 Utgift	8582094
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Under detta anslag tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. för sådana undersökningar och utredningar som föranleds av lagen (1942:350) om fornminnen (omtryckt 1976:442, ändrad senast 1981:854) och som pä uppdrag av statlig eller kommunal myndighet eller enskild utförs av riksantikvarieämbetet (RAÄ) mot avgift.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Riksantikvarie-     Före-ämbetel och sta-   draganden lens historiska museer

Personal 126 of. of.
Plan

Kostnader 10587000 of. of.

Intäkter 10587000 of of.

Föredragandens överväganden

Jag vill erinra om att det ankommer på regeringen att fastställa omfattningen av den röriiga krediten och övriga omständigheter kring uppdragsverksamhetens utformning.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

353

Museer och utställningar

F 34.    Statens historiska museer

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

25931220 26722000 29005000

Historiska museet, kungl. myntkabinettet, medelhavsmuseet och tekniska institutionen ingår i myndigheten riksantikvarieämbetet och statens historiska museer.

Historiska museet skall fullgöra myndighetens uppgift att bevara och levandegöra minnet av äldre tiders kultur i Sverige, företrädesvis under förhistorisk tid och medeltid. Kungl. myntkabinettet skall belysa penningväsendets historia från förhistorisk lid till nutid. Medelhavsmuseet skall belysa de antika kulturerna kring Medelhavet och i Främre Orienten. Tekniska institutionen skall inom myndighetens verksamhetsområde utföra uppdrag som rör analys, konservering och fotografering.

Det åligger de tre museerna särskilt att inom sina resp. samlingsområden värda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika samlingarna. Museerna skall också hälla ett urval av samlingarna tillgängligt för allmänheten, driva och stödja utställningar och annan pedagogisk verksamhet samt lämna råd och information lill regionala och lokala museer.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Riksantikvarie-	Före-
ämbetet och	draganden
statens histo-
riska museer

Personal	94	+ 1	of.
Anslag
Utgifter
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	17389000 (14707000) 9654000	+2417000 (+   996000) + 1885000	+ 1063 000 (+  965000) + 1252000
	27043000	+4302000	+2315000
Inkomster
Uppdragsverksamhet vid tekniska institutionen	321000	of.	+    32000
Nettoutgift	26722000	+4302000	+2283000

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer

1. Pris-och löneomräkning m. m. 3039000kr.

2. Besparingarna enligt huvudförslaget fördelar sig med 373 000 kr. på förvaltningskostnader genom minskning av expensmedel, information och 23    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 354

yttre verksamhet och 221000kr. på lokalkostnader genom minskade bevakningskostnader inom historiska museet. De negativa konsekvenserna för verksamheten på grund av redan framtvingade nedskärningar och av fortsatta uttag av huvudförslaget är inte längre försvarbara med hänsyn till de uppgifter som ålagts museerna och den tekniska institutionen. Uppgifterna kan inte längre fullgöras och långsiktiga samhällsintressen tar skada. Mot bakgrund av denna situation önskar myndigheten att museerna och den tekniska institutionen undantas från fortsatta besparingsåtgärder.

3. För att skapa möjlighet att besätta en vakantsatt tjänst vid historiska museet föreslås att högstbeloppet för löner höjs med 150000kr. med motsvarande minskning av övriga förvaltningskostnader.

4. Myndigheten föreslår att anslaget utöver älerläggning av besparing enligl huvudförslaget räknas upp med 629000 kr. innefattande medel för information och annan yttre verksamhet för.myntkabinettet, medel för alt möjliggöra en något mer adekvat verksamhet i de nya lokalerna för medelhavsmuseet samt bl. a. medel för en tjänst vid tekniska institutionen.

5. Myndigheten föreslår atl 720000kr. ställs till förfogande som en engångsanvisning. Av medlen avser 79000 kr. fortsatt registrering och dokumentation av myntkabinettets samlingar, 300000 kr. fortsatt ombyggnad av historiska museets basutställningar samt 341 000 kr. vissa kostnader i samband med medelhavsmuseets utställningsverksamhet.

Statens kulturråd

Kulturtådet tillstyrker en ökning av medlen till museerna och tekniska institutionen med totalt I 887 000 kr. Rådels förslag innebär att besparingen enligt huvudförslaget återtagits till viss del samt att 475000 kr. beräknats för fortsatt ombyggnad av basutställningar.

Föredragandens överväganden

Historiska museet har under en följd av år erhållit särskilda medel i form av engångsanvisningar för ombyggnad av museets basutställningar. Totalt har museet erhållit närmare 2,8 milj. kr. för detta ändamål. Flera av de centrala museerna har av olika anledningar begärt medel för liknande ändamål. Då resurserna är starkt begränsade bör historiska museet för nästa budgetär tilldelas en engångsanvisning om 150000 kr. för ombyggnad av museets basutställningar. För medelhavsmuseel har jag beräknat en fortsatt engångsanvisning om 340000kr. för täckande av vissa kostnader i anslutning fill museets utställningsverksamhet. Jag har beräknat medlen till engångsanvisningar under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.

Myndigheten har beräknat besparingarna enligl huvudförslaget till 594000 kr. Jag har beräknat en besparing av 224000 kr. Den sålunda starkt begränsade besparingen bör kunna tas ut i enlighet med museels förslag till besparing på förvaltningskostnadsposten.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

355

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   till 29005000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Statens historiska museer för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 29005000 kr.

F 35.    Statens konstmuseer

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

33994339 31789000 33978000

För myndigheten gäller förordningen (1976:439) med instruktion för statens konstmuseer (ändrad senast 1982: 384).

Myndigheten statens konstmuseer omfattar nationalmuseet, moderna museet, östasiatiska museet och en förvaltningsenhet.

Statens konstmuseer skall främja konsten, konstintresset och konstvetenskapen. Museerna skall levandegöra äldre och nutida konstformer och deras samband med samhällets utveckling samt verka för konstnäriig och kulturell förnyelse.

Nationalmuseet skall fullgöra de uppgifter inom myndigheten som rör äldre måleri och skulptur, företrädesvis från tiden före är 1900, saml teckning, grafik och konsthantverk från äldre tid till nutid.

Moderna museet skall fullgöra de uppgifter som rör nutida måleri och skulptur samt fotografi.

Östasiatiska museet skall belysa de östasiatiska kulturerna från äldre tid fill nutid.

Förvaltningsenheten skall svara för administrativa ärenden inom myndigheten samt fullgöra tekniska serviceuppgifter.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Slalens konstmuseer

Föredraganden

Personal	148,5	of.	of.
Anslag
Utgifter
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	18616000 (16917000) 13 204000	+  801000 (+  654000) + 1237000	+ 1 158000 (+1057000) + 1034 000
	31820000	+2038000	+2192000
Inkomsler
Tavelkonservering Nettoulgift	31000 31789000	of. +2038000	+      3 000 +2189000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 356

Statens konstmuseer

1. Pris- och löneomräkning m.m. 2038000kr.

2. De besparingar som redovisas enligt huvudförslaget innebär atl medel till en halv tjänst som museivakt dras in (—58000 kr.). Myndigheten begär att besparingen skall alertas. Den resterande delen av besparingen redovisas under anslaget Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m. Myndigheten påpekar i sin långlidsbedömning att ett fullföljande av besparingsprogrammet under ytterligare en femårsperiod skulle drabba publiken genom kraftiga begränsningar i öppethållandet och genom en alltmer nedtonad ulställningsproduktion för att därefter hota även vård- och bevaranderesurserna.

3. Myndigheten begär atl även för nästa budgetär få disponera 112000 kr. under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål för konservering av fotografiska bilder vid moderna museets fotografiska avdelning.

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslär en ökning av anslaget med 1 630000 kr., vilket innebär pris- och löneomräkning saml att lOOOOO kr. av ålagd besparing kompenseras.

Föredragandens överväganden

Statens konstmuseer har vid sin beräkning av huvudförslaget redovisal en minskning av medlen för myndigheten med 677 000 kr. Jag har beräknal en minskning med endast 282000 kr. Med hänsyn lill myndighetens förslag harjag därvid fördelat denna minskning med 20000 kr. pä detta anslag och med 262 000 kr. pä de medel som står till statens konstmuseers disposition under anslaget Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m.

Vid min beräkning av lokalkoslnadsposten harjag tagit hänsyn till atl statens konstmuseer under år 1984 flyttar in i nya lokaler i kvarteret Ostindiefararen.

Jag har vidare under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål beräknat medel för omsättning av en engångsanvisning på IIOOOO kr. för konservering av fotografiska bilder vid moderna museets fotografiska avdelning.

Med hänvisning i övrigt fill sammanställningen beräknarjag anslaget till 33978000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

atl till Statens konstmuseer för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 33978000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 357

F 36.    Utställningar av svensk konst i utlandet

1982/83 Utgift 975810' Reservafion 41653'

1983/84 Anslag 1029000'

1984/85 Förslag 1060000

' Tidigare anslagsbeleckning Utställningar av nutida svensk konst i utlandet.

Nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet (NUNSKU) har enligt sin instruktion (1976:526) lill uppgift att anordna utställningar i. utlandet av nutida svensk konst samt att vara det organ som enligt stadgarna för nordiskt biennalråd har att planlägga och genomföra svenskt deltagande i biennalutställningarna i Venedig. Anslaget används av nämnden för direkta utställnings- och administrationskostnader.

Nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet

Nämnden föreslår en ökning av anslaget för nästa budgetär med totalt 305 ÖGO kr. Förutom kompensation för automatiska kostnadsökningar föreslår nämnden ökade medel till publikationer, material för utställningar samt utställningsersättning till konstnärer. Vidare föreslär nämnden 110000 kr. fill ett stafligt sfipendium.

Statens kulturråd Kulturtådet föreslår en ökning av anslaget med 62000 kr.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med 1060000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

att till  Utställningar av svensk konst i utlandet för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1060000kr.

F 37.    Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet

1982/83 Utgift 12773962

1983/84 Anslag 12784000

1984/85 Förslag 13281000

För myndigheten gäller förordningen (1980:394) med instruktion för livrustkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museet.

Livrustkammaren, som är landets äldsta museum, skall belysa kulturhistoria med anknytning till den forna arsenalen, de kungliga livrusl-, kläd-och skattkamrarna och hovstallet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

358

Skoklosters slott skall belysa den kulturhistoria som har samband med slottsbyggnaden, dess användning och samlingar. SamUngarna omfattar främst konst, konsthantverk, vapen, möbler och annan inredning samt bibliotek.

Hallwylska museet skall belysa den kulturhistoria som har samband med Hallwylska palatset, dess användning och samlingar. Museets samlingar omfattar företrädesvis konst, konsthantverk, vapen, möbler och annan inredning samt bibliotek och arkiv.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Livrustkamma-	Före-
ren, Skoklos-	draganden
ters slott
och Hallwylska
museet

Personal	45,75	of.	of.
Anslag		.
Ulgifter Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Konserveringsverksamhet	6 660000 (5 558000) 6124 000 130000	+410000 (+331000) + 504000 of.	+ 308000 (+250000) + 189000 of.
	12914000	+914000	+497000
Inkomster
Konserververings-verksamhet	130000	of.	of
Nettoulgift	12784000	+914000	+497000

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet (LSH)

1. Pris- och löneomräkning m.m. 914000kr.

2. De besparingar som myndigheten inför nästa budgetår har redovisat enligt huvudförslaget (-274000kr.) innebär bl.a. vakantsättning av tvä halvtidstjänster inom den del av verksamheten som omfattar värd- och konservering, en halvtidstjänst som fotoregistrator, minskning av medlen till styrelsens disposition samt minskat öppethållande av Skoklosters slott och Hallwylska museet. Huvudförslagets tillämpning under en femårsperiod skulle slå hårt mot en så liten myndighet som LSH. Om besparingar genomförs måste detta ske genom bl. a. vakantsättning av tjänster. Konsekvenserna blir bl. a. ökad skaderisk för samUngarna, nedskärning av den vetenskapliga verksamheten och otillräcklig bevakning.

3. För att fullfölja ADB-registreringen av samlingarna behövs en fortsatt engångsanvisning om 20000kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 359

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslår en ökning av anslaget med 767000 kr. 1 rådets förslag ingår att hela besparingen enligt huvudförslaget har kompenserats. En engångsanvisning om 20000kr. tillstyrks.

Föredragandens överväganden

Myndigheten har beräknat besparingarna enligt huvudförslaget till 274000kr. Jag har beräknat en besparing av 91 000kr. Den sålunda starkt begränsande besparingen bör kunna tas ut i enlighet med museets förslag.

Jag har även för nästa budgetär beräknat ett belopp av 20000kr. för ADB-kostnader för registrering av samlingarna. Jag har fört upp beloppet under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.

Med hänvisning till sammanställningen i övrigt beräknarjag anslaget till 13 281000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 13 281000 kr.

F 38.    Naturhistoriska riksmuseet

1982/83 Utgift 27641304

1983/84 Anslag 28513000

1984/85 Förslag 33242000

För myndigheten gäller förordningen (1966:264) med instruktion för naturhistoriska riksmuseet (omtryckt 1973:408).

Naturhistoriska riksmuseets verksamhet avser växt- och djurvärlden, jordens uppbyggnad och historia samt människans biologi och naturmiljö. Inom museet finns en museiavdelning och en forskningsavdelning. Inom forskningsavdelningen finns ett laboratorium för isotopgeologi.

Regeringen har uppdragit ål byggnadsstyrelsen att utföra den första etappen av om- och tillbyggnad för naturhistoriska riksmuseet. Etappen omfattar lokaler för mineralologiska och paleozoologiska sektionerna och beräknas vara färdigställd kring årskiftet 1984/85.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

360

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Naturhistoriska riksmuseet	Föredraganden
Personal Anslag Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Laboratoriet för isotopgeologi	112 17121000 (15 309000) 10044000 1348000 28513000	+2,5 + 3 174000 (+1888000) + 3463000 +      9000 +6646000	+2,5 + 1692000 (+1343000) + 3 028000 + 9000 +4729000

Naturhistoriska riksmuseet

1. Pris- och löneomräkning m. m. 5070000kr.

2. De besparingar som naturhistoriska riksmuseet enligl huvudförslaget föreslår, innebär en minskning av medlen med totalt 608000 kr., varav 160000kr. redovisas under delta anslag och innebär en minskning av medlen till löner motsvarande en och en halv tjänst. Ett fortsalt krav på nedskärning enligt huvudförslaget under den närmaste femårsperioden skulle för riksmuseets del innebära en reducering av medlen mied mer än 2,9milj. kr. Museet konstaterar att en nedskärning av verksamheten enligt "modell oslhyvel" inte är praktiskt genomförbar. Riksmuseet har presenterat effekter på olika verksamhetsområden av tre skilda nedskärningsalternativ. Enligt det första alternativet skärs utställnings- och forskningsverksamheten ner med ca 24% vardera. Enligt andra alternativet skärs utställningsverksamheten ner med 50% och enligt det tredje alternativet läggs tyngdpunkten av nerdragningen på forskningsverksamheten. Museet framhåller vidare att kunskapsutveckling och internationella forskarkontakter kräver en levande forskning kring samlingarna. Kan en s.ådan verksamhet inte vidmakthållas, kommer museets styrelse att tvingas föreslå all museet överlåter delar av sina samlingar till utländska museer som har resurser att vidmakthålla och utveckla dem.

3. Riksmuseet föreslår efter samråd med naturvårdsverket en överföring från anslaget till miljövärdsforskning av tvä och en halv tjänst för arbetet med biologiska kodsystem (+ 305000kr.).

4. Som en förstärkning av forskningens basresurser föreslår museet att ett par av de tjänster som har vakantsatts eller som nu föreslås för vakantsättning kan återbesättas (+ 362000 kr.).

5. Museet föreslår att medel tillförs museet som möjliggör återbesättande av vakantsatta tjänster på grund av tidigare års besparingskrav (+144000 kr.).

6. Museet föreslår att begränsningen av de medel som får användas för utrikes resor upphör.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 361

7. Museet begär en engångsanvisning om 760000kr. för extra personal som skall medverka i uppordning av samhngarna inför planerad omflyttning samt för nydaning av utställningsverksamheten.

Statens kulturråd

1. Kulturrådet föreslår att hela besparingen enligt huvudförslaget kompenseras.

2. Kulturtådet anser att museet bör tillföras ytterligare 150000kr. för förstärkning av forskningens basresurser.

3. En naturlig konsekvens av museets ombyggnad är uppförandet av nya basutställningar. Kulturtådet tillstyrker 200000 kr. för uppordning av samlingarna och 300000 kr. för en första årsetapp av utställningsarbetet.

Föredragandens överväganden

Förordningen (1966:264) med instruktion för naturhistoriska riksmuseet innehåller ett flertal bestämmelser som har blivit föråldrade. Förordningen bör därför ersättas av en ny. Enligt den nu gällande förordningen utses en ledamot i nämnden för isotopgeologi vid naturhistoriska riksmuseet av Svenska gruvföreningen, dvs. en enskild sammanslutning. Denna uppgift utgör myndighetsutövning och kräver, om den bibehålls vid utfärdande av en ny förordning, stöd av lag. Med anledning härav har jag upprättat förslag till ändring i lagen (1976: 1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Förslaget bör fogas till protokollet som bilaga 10.3. Med hänsyn lill frågans enkla beskaffenhet anser jag alt lagrådet inle behöver höras i ärendet.

Myndigheten har beräknat besparingarna enligt huvudförslaget till 608000 kr., varav 160000 kr. under detta anslag. Jag har beräknat ett uttag med 258000 kr., varav 64000 kr. under detta anslag och 194000 kr. under anslaget Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar av samlingar m. m. Myndigheten har presenterat tre nedskärningsalternativ när det gäller konsekvenserna av huvudförslaget i ett femårsperspektiv. Med hänsyn till att mitt förslag för nästa budgetår innebär en starkt begränsad besparing i förhällande till myndighetens utgångspunkt vid bedömningen av konsekvenserna förutsätter jag att besparingen tas ut sä att balans upprätthälls mellan olika verksamhetsgrenar.

Under förvaltningskostnadsposten har jag efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet beräknat 80000kr. för arbetsledare för lönebidragsanslällda, som hittills finansierats från tionde huvudtiteln.

Riksmuseet har föreslagit att kostnader för vissa tjänster m. m. för arbetet med biologiska kodsystem (projektet BIODATA) i fortsättningen skall beräknas under anslag till naturhistoriska riksmuseet. Jag biträder detta förslag och förordar att 305000kr. fr.o.m. nästa budgetär bestrids från förevarande anslag. Vid beräkning av anslaget till miljövärdsforskning

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

362

under nionde huvudtiteln har hänsyn tagils till detta. Jag har i denna fråga samrått med chefen för jordbruksdepartementet.

Vid naturhistoriska riksmuseet pågår f n. en om- och tillbyggnad. För att göra det möjligt för museet att i samband med dessa lokalförändringar ordna upp sina samlingar och planera sin utställningsverksamhet bör museet tillföras 175000 kr. Medlen har beräknats under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.

För att kunna genomföra beslutade byggnadsarbeten vid riksmuseet får museet disponera vissa lokaler som tidigare bl. a. utnyttjats av Sveriges geologiska undersökning. Hyreskostnaden för dessa lokaler har jag för nästa budgetår beräknat till 2,8 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att

1. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde,

2. till Naturhistoriska riksmuseet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 33 242000 kr.

F 39.    Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

13 640184 13 971000 14398000

För myndigheten gäller förordningen (1965:698) med instruktion för statens sjöhistoriska museum (ändrad senast 1982:385). Enligt denna har museets till uppgift att främja kunskapen om det svenska sjöförsvarets, den svenska handelssjöfartens och det svenska skeppsbyggeriets verksamhel och utveckling genom tiderna. Inom museet finns sex avdelningar, nämligen en administrativ avdelning, en konserveringsleknisk avdelning, en informations- och undervisningsavdelning, en fältundersökningsavdelning, en dokumentationsavdelning samt en Wasa- och utställningsavdelning.

	1983/84	Beräknad ändrit	Ig 1984/85
		Statens sjöhistoriska museum	Föredraganden
Personal Anslag Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	59 8166000 (7425000) 5805000 13971000	of. +  973000 (+   685000) +   266000 + 1239000	of. / +578000 (+630000) -151000 +427 000

Prop, 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 363

Statens sjöhistoriska museum

1. Pris- och löneomräkning m. m. 854000kr.

2. De besparingar som museet har redovisat enligt huvudförslaget innebär minskade resurser för den utåtriktade verksamheten samt för underhåll och vård av samhngarna (-296000kr.). En åriig besparing om 2% under en femårsperiod motsvarar ett belopp om nära 1,5 milj. kr. Detta innebär att medlen för övriga förvaltningskostnader kommer att vara förverkade under budgetåret 1986/87. Dessutom måste museet vakantsatta ytterligare sex tjänster. Personalomsättningen vid museet är mycket låg och de flesta tjänsterna utgör specialisttjänster. Om denna besparing genomdrivs och eventuellt förlängs därutöver, tvingas museet att lägga ner delar av den verksamhet som museet är ålagt enligt sin instrukfion.

3. Museet föreslår en återföring av besparing enligt huvudförslaget som påförts museet för budgetåret 1983/84 (+ 185 000kr.).

4. Museet föreslår att museet under budgetåret 1984/85 undantas frän besparingskrav enligl huvudförslaget (+ 296000kr.).

5. För arbeten med layout, produktionsschema och kostnadsberäkningar för basutställningar i ett nytt Wasamuseum behöver museet under nästa budgetär ett engångsanslag om 200000 kr.

6. Museet har i särskild skrivelse föreslagit en ändring av organisationen. Denna organisationsförändring innebär att museets instruktion bör ändras. Inom museet finns nu sex avdelningar. Enligt förslaget skall det inom museet finnas endast tre avdelningar, nämligen två museiavdelning-ar, varav en för insamling, bearbetning och vård (dokumentationsavdelningen) och en för utställningsverksamhet, visning och information (utställningsavdelningen) samt en administrativ avdelning. Denna ändring skulle ge museet möjlighet att på ett mer rationellt sätt utnyttja museets samlade resurser. Museet avser att inom ramen för befintlig personalstat vidta de åtgärder som erfordras med anledning av organisationsändringen. Över förslaget har statskontoret och statens kulturråd yttrat sig. Båda myndigheterna har tillstyrkt förslaget.

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslår en ökning av anslaget med 838000 kr. I rådets förslag ingår att hela besparingen enligt huvudförslaget kompenseras.

Föredragandens överväganden

Myndigheten har beräknat besparingarna enligt huvudförslaget fill 296000 kr. Jag har beräknat en besparing av 109000 kr. Den sålunda starkt begränsade besparingen bör kunna tas ut i enlighet med museets förslag.

Under förvaltningskostnadsposten harjag efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet beräknat 130000 kr. för arbetsledare för lönebidragsanslällda som hittills finansierats frän tionde huvudtiteln.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

364

Statens sjöhistoriska museum har föreslagit alt museet fr.o.m. den Ijuli 1984 skall organiseras från mer rationella utgångspunkter. Museels nuvarande sex avdelningar skall enligt förslaget reduceras fill tre, nämligen tvä museiavdelningar - dokumentalionsavdelningen och utställningsavdelningen - samt en administrativ avdelning. Med hänsyn till vad bl.a. statskontoret har anfört finns del anledning atl tillstyrka den föreslagna organisationen. Jag anser alt det bör ankomma på regeringen all besluta såväl i denna fråga som i framtida frågor som rör museets organisation.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 14398000 kr.

Jag hemställer att regeringen

1. bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om museets organisation,

2. föreslär riksdagen alt till Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader för budgetåret 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 14398000 kr.

F 40.    Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader m. m.

1982/83 Nettoinkomst     144406 Reservafion 1413463

1983/84 Anslag 1 000

1984/85 Förslag 1 000

Anslaget används enligl en av regeringen fastställd stat. Inkomsler av inträdesavgifter, försäljningsmedel, gävomedel och övriga inkomster vid museet och Wasavarvet tillgodoförs anslaget som uppbördsmedel.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Statens Före-

sjöhistoriska draganden

museum

Personal	18	of.	of.
Anslag
Utgifter 1. Dokumentation, före-mälsvård, försälj-ningsverksamhel m. m.	4 063 000	+287000	+ 287000
Inkomster
2. Inkomster vid Wasavarvet	4062000	+287000	+ 287000
Nettoutgift	1000	of.	of.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

365

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att till Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1 000kr.

F 41.    Ftnograflska museet

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

11670477 12254000 13097000

För myndigheten gäller förordningen (1966:265) med instruktion för etnografiska museet (ändrad senast 1982: 386). Enligt denna skall museet främja kunskapen om främmande kulturer, framför allt utomeuropeiska.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Etnografiska museet

Föredraganden

Personal	26	of.	of.
Anslag
Utgifter
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	4664000 (3 780000) 8030000	+   389000 (+   246000) + 1587000	+ 378000 (+173 000) + 25 000
	12694000	+ 1976000	+403000
Anslag enligl statsbudgeten	12254000	+2416000	+ 843000

Etnografiska museet

1. Pris- och löneomräkning m. m. 289000 kr.

2. Besparingen enligt huvudförslaget (- 98000 kr.) återtas (+ 98000kr.). Besparingen kommer atl leda till att personal måste friställas.

3. För att kunna fullfölja den ursprungligen planerade verksamheten i Verkstad för tre generationer begärs 100000kr.

4. Museet begär att få omsätta och utöka engängsanvisade medel under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål för konservering, informationsprogram m. m. (+ 572000kr.).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 366

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslär en ökning av anslaget med 835000 kr. F'.ådets förslag innebär att besparingen enligt huvudförslaget kompenseras samt att medel därutöver tillstyrks för verksamhet vid museets Verkstad för tre generationer.

Vidare tillstyrker kulturtådet engångsanslag med 400000 kr. för budgetåret 1984/85 för fortsatt basutställnings- och konserveringsarbete.

Föredragandens överväganden

Huvudförslaget innebär en minskning av anslaget med 253000 kr. Mitt förslag innebär att anslaget minskas med 65 000kr. Med hänsyn till det underlag som museet har presenterat finner jag det inte möjligt att närmare precisera konsekvenserna av förslaget. Jag förutsätter att museet tar ut besparingarna så att balans upprätthålls mellan de olika verksamhetsgrenarna.

Museets Verkstad för tre generationer skall ge allmänheten möjlighet att på ett praktiskt sätt möta de utomeuropeiska invandrarnas och tredje världens tekniker och konsthantverk. Verkstaden är ett viktigt medel för kunskapsöverföringen frän tredje världen, inte minst för barn och ungdom. Jag har beräknat en ökning av anslaget med 100000 kr. för att museet skall kunna fullfölja den planerade verksamheten i Verkstad för tre generationer.

Etnografiska museet har under en följd av år förfogat över engångsanvisningar för olika insatser inför uppbyggnaden av utställningarna i de nya museilokalerna. Museet bör även för nästa budgetår förfoga över engångsanvisningar för värd- och konserveringsändamäl m.m. Jag har därför under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål beräknat 550000 kr. till etnografiska museet.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Etnografiska museet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 13097000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 367

F 42.    Arkitekturmuseet

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

1262276 1278000 1443000

För myndigheten gäller förordningen (1978:245) med instruktion för arkitekturmuseet. Enligt denna skall museet belysa byggnadskonsten, samhällsplaneringen och bebyggelseforskningen. Museet skall därvid särskilt levandegöra den byggda miljöns samband med samhället och samhällsplaneringen.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

. Arkitekturmuseet

Föredraganden

Personal	5,5	-0,2	of.
Anslag
Utgifter Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	1 117000 (852000) 161 000	+ 518000 (+226000) + 270000	+ 54000 (+ 37000) + 111000
	1278000	+788000	+ 165000

Arkitekturmuseet

1. Pris- och löneomräkning m. m. 130000kr.

2. Besparing enligt huvudförslaget (-26000kr.) innebär redan på kort sikt nedskärning av personalen. Eftersom museet har endast fem anställda - en per arbetsområde — är möjligheterna till personalomflyttningar mycket små. Detta innebär att fillämpningen av huvudförslaget mycket snart fär allvariiga konsekvenser för verksamheten. Museet föreslär atl besparingen enligt huvudförslaget inte tas ut (+ 26000kr.).

3. Museet begär medel för ökade hyreskostnader i samband med utökning av lokalerna (+ 250000kr.).

4. För en handläggartjänst inom området forskning och dokumentation begär museet (+ 158000kr.).

5. Museet begär en engångsanvisning om 250 000 kr. för uppbyggnad av basutställningarna.

Statens kulturråd

Arkitekturmuseets anslag föreslås öka med 207000 kr. I rådets förslag ingår att besparingen enligt huvudförslaget har kompenserats och att 130000 kr. anvisas för informations- och kontaktverksamhet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 368

Föredragandens överväganden

Huvudförslaget innebär en minskning av anslaget med 27000 kr. Mitt förslag innebär att anslaget minskas med 14000 kr. Jag förutsätter atl besparingen tas ut så att balans upprätthålls mellan olika verksamhels-grenar.

Vid min beräkning av arkitekturmuseets lokalkostnader harjag beaktat att museet fr. o. m. budgetåret 1984/85 disponerar en utökad lokalyta.

För uppbyggnad av basutställningar i de nya lokalerna har jag under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål beräknal en engångsanvisning av 150000kr. till arkitekturmuseet.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill 1443000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arkitekturmuseet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 443000 kr.

F 43.    Statens musiksamlingar

1982/83 Utgift 9921775

1983/84 Anslag 10125000

1984/85 Förslag 10490000

För myndigheten gäller förordningen (1981:504) med instruktion för statens musiksamlingar (ändrad 1983: 56).

Statens musiksamlingar omfattar institutionerna musikbiblioteket och musikmuseet samt en enhet för dokumentation.

Statens musiksamlingar, som är en central myndighet på musikens område, skall främja musiken, musikintresset och musikvelenskapen.

Musikbibliotekel skall fullgöra de uppgifter inom myndigheten som särskilt rör musikalier, musiklilteratur samt annat som hör lill biblioteksverksamheten.

Musikmuseet skall fullgöra de uppgifter som särskilt rör musikinstrument, musikalisk uppförandepraxis saml folklig musikkultur.

Enheten för dokumentation skall fullgöra de uppgifter som rör dokumentations- och informationsverksamhet avseende svensk musik och svenskl musikliv.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

369

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Statens musiksamlingar	Föredraganden
Personal Anslag Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	34,5 5 855000 (4912000) 4270000 10125000	+ 1 +  947000 (+  490000) +   140000 + 1087000	of. + 365000 (+335 000) of +365000

Statens musiksamlingar

1. Pris- och löneomräkning m. m. 391000kr.

2. De besparingar som redovisas enligt huvudförslaget (— 176000kr.) innebär en minskning av detta anslag med 88000 kr. och en minskning av anslaget Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m. med motsvarande belopp. Myndigheten föreslår att besparingarna återtas.

3. Statens musiksamlingar begär 120000kr. till inrättande av en sekre-terartjänst vid museet, 80000kr. för en allmän förstärkning av förvaltningsanslaget samt 125000 kr. för att läcka kostnader för viss övertalig personal.

4. För ökning av forskningsresurserna begärs 195000kr.

5. För ersättning av förslitet material begärs ett engångsbelopp om 75000 kr.

6. För en ny telefonväxel begärs 280000kr. och för en telefonisttjänst 120000 kr.

Statens kulturråd

Kulturrådet föreslär en ökning av anslaget med 615000kr. I rådets förslag ingår att hela besparingen enligt huvudförslaget kompenserats.

Föredragandens överväganden

Statens musiksamlingar har vid sin beräkning av huvudförslaget redovisat en minskning av medlen för myndigheten med 176000kr. Jag har beräknat en minskning av medlen med 85000 kr. Jag finner det rimligt att denna besparing tas ut enligt myndighetens förslag och har därför beräknal en minskning av detta anslag med 39 000 kr. och en minskning med 46000kr. av de medel som står lill statens musiksamlingars disposition under anslaget Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m.m.

24    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

370

Med   hänvisning   lill   sammanställningen   beräknar jag  anslaget   till 10490000kr. Jag har därutöver under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål beräknat ett engångsbelopp av 125000 kr. för atl täcka kostnader för viss övertalig personal. Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

atl till Statens musiksamlingar för budgetåret 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 10490000kr.

F 44.    Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m.m.

1982/83 Utgift	5229548	Reservation	3080763
1983/84 Anslag	5410000
1984/85 Förslag	5 344000

Från anslaget betalas kostnader för följande museer och ändamål.

Statens konstmuseer för utställningar och allmänkullurell verksamhet samt underhäll och ökande av samlingarna saml för inköp av konst av nu levande svenska konstnärer.

Naturhistoriska riksmuseet för materiel m. m.

Statens musiksamlingar för bokinköp, utställningar, allmänkullurell verksamhet samt underhäll och ökande av samlingarna.

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Myndigheten	Föredraganden
Slalens konstmuseer Naturhistoriska riksmuseet Statens musiksamlingar	3 508000 1236000 666000 5410000	+592000 + 228000 + 174000 +994000	-52000 -40000 + 26000 -66000

Statens konstmuseer

1. Prisomräkning 592000 kr.

2. De besparingar, som myndigheten enligt huvudförslaget har redovisat, innebär alt medlen till utställningar och allmänkullurell verksamhet minskar (-619000kr.). Myndigheten begär att besparingen skall återtas.

Naturhistoriska riksmuseet

1. Prisomräkning 153000 kr.

2. De besparingar som museet har redovisat enligt huvudförslaget innebär en reducering av medlen under detta anslag med 448000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 371

3. Från anslaget till statens naturvårdsverk bör 75000 kr. föras över till detta anslag. Medlen utgör driftskostnader för de tjänster som föreslås överförda till museels förvaltningsanslag.

Statens musiksamlingar

1. Prisomräkning 86000kr.

2. De besparingar som myndigheten enligt huvudförslaget har redovisat,
innebär att medlen under denna anslagspost minskar med 88000 kr. Myn
digheten begär att besparingen kompenseras.

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslär en ökning av anslaget med 324000 kr. Inga besparingar bör tas ut pä detta anslag.

Föredragandens överväganden

I enlighet med myndigheternas önskemål har konsekvenserna av huvudförslaget fördelats mellan detta anslag och resp. myndighets förvaltningskostnadsanslag.

I enlighet med vad jag har anfört under naturhistoriska riksmuseets förvaltningskostnadsanslag biträder jag museets förslag att 75 000 kr. för arbetet med biologiska kodsystem (projektet BIODATA) i fortsättningen skall beräknas under detta anslag.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknarjag anslaget till 5344000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 5344000 kr.

F 45.    Bidrag till Nordiska museet

1982/83 Utgift 32006401

1983/84 Anslag 33424000

1984/85 Förslag 35384000

För Stiftelsen Nordiska museet gäller stadgar som har fastställts av regeringen den 14 maj 1981.

Nordiska museet är ett kulturhistoriskt museum med ett samlingsområde som - med undantag av vissa specialområden som bevakas av andra museer - omfattar arbete och liv i Sverige från 1500-talet till nutid, samt jämförande material från andra länder, främst de nordiska.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

372

Museet är en stiftelse till vilken utgår statligt driftbidrag. Ledamöterna i stiftelsens styrelse. Nordiska museets nämnd, utses av regeringen.

Nordiska museet har sju avdelningar. Till museet hör institutet för folklivsforskning och Julita gård samt Kulturarvet i Falun.

	1983/84	Beräknad änd	ring 1984/85
		Nordiska museet	Föredraganden
Personal
Nordiska museet Kulturarvet i Falun	136 7	-10 of.	of. of
	143	-10	of.
Anslag
Nordiska museet
Utgifter Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	19927000 (16399000) 13 650000	+ 1 102000 (-   828000) + 2029000	+ 1669000 (+1344000) +  427000
	33577 000	+3 131000	+2096000
Inkomsler
Entré- och visnings-avgifter, försäljning m. m. Fondavkastning och hyror	1 161000 814 000	of. of	+   113000 +    85 000
	1975000	of.	+   198000
Nelloutgifl	31602000	+3131000	+ 1898000
Kulturarvet i Falun
Utgifter Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	1473000 (1 100000) 510000	+   117000 (+    76000) of.	+    75 000 (+    55 000) of.
	1947000	+   117000	+    75000
Inkomster	125 000	of.	+     13 000
Nettoulgift	1822 000	+   117000	+    62000

Nordiska museet

1. Pris-och löneomräkning m.m. 3 835000kr.

2. Museet begär all få avveckla vissa lokaler och utnyttja de därmed frigjorda medlen, 547000 kr., under lokalkostnadsposten för andra verksamheter inom museels verksamhetsområde. Om huvudförslaget tillämpas bör de frigjorda resurserna utnyttjas för alt eliminera effekterna på verksamheten i övrigt.

3. Museet begär att regeringen beslutar om utbyggnad av Julita etapp 111 och lantbruksmuseel.

4. Museet begär att inkomsterna för museet och Kulturarvet i Falun hålls oförändrade och vidare atl hyresintäkterna fär disponeras för underhåll av museets byggnader.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 373

5. Museet begär fortsatta medel i form av engångsanvisningar för upprustning av basutställningarna (+200000kr.) saml för samordning av re-gistreringsfrägor vid museerna (+100000kr.) under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslär en ökning av anslaget till Nordiska museet med 1539000kr. 1 rådets förslag ingår att besparingen enligt huvudförslaget 284000 kr. beräknats enbart på förvaltningskostnaderna. För Kulturarvet föreslås en ökning med 109000kr. och att ingen besparing tas ul.

Föredragandens överväganden

Vid beräkningen av medel för Nordiska museets verksamhel för nästa budgetår har ett begränsat huvudförslag tillämpats. Konsekvenserna härav har tagits ut på lokalkostnadsposten i enlighet med museets förslag till lokalbesparingar. Förändringarna av lokalkostnadsposten i övrigt beror på ändrade hyreskostnader för kvarvarande lokaler.

Under förvaltningskostnadsposten harjag efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet beräknat 285000 kr. för arbetsledare för lönebidragsanslällda som hittills finansierats över tionde huvudtiteln.

Nordiska museet har vidare i sin anslagsframställning förelagt regeringen förslag om ny organisation för Kulturarvet. Jag är f. n. inte beredd alt ta ställning i frågan.

Jag har under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål även för nästa budgetär beräknat 100000kr. för kostnader för utveckling av ett för museerna gemensamt dokumentationssystem samt 100000 kr. för upprustning av basutställningarna.

Med hänvisning i övrigt lill sammanställningen beräknarjag anslaget till 35 384000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Nordiska museet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 35 384000kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 374

F 46.    Bidrag till Tekniska museet

1982/83 Utgift	6540011
1983/84 Anslag	6889000
1984/85 Förslag	7853000

För Stiftelsen Tekniska museet gäller stadgar som har fastställts av regeringen i regleringsbrev för budgetåret 1965/66. Enligt stadgarna skall museet belysa utvecklingen inom ingenjörskonsten och dess grundvetenskaper samt inom industrin.

Tekniska museet är en stiftelse lill vilken utgår statligt driftbidrag. Enligt den stat som fastställts av regeringen för innevarande budgetår täcker statsbidraget 75% av utgifterna för driften. Inkomsterna i övrigt härtör främst från bidrag frän näringslivet och museets vänförening. 1 stiftelsens styrelse, som bestar av högst 20 ledamöter, utses tre ledamöter av regeringen.

Kostnaderna för skötseln av Telemuseet täcks av ett anslag från Televerket.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Tekniska museet

Föredraganden

Personal	30	+ 1,5		of.
Anslag
Utgifter Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Koslnader för Telemuseet	7 730000 (4 778 000) 1 117000 275000	+  975000 (+  455000) +  622000 -     10000	+ (+ +	438000 332000) 616000 10000
	9122000	+ 1587000	+ 1044000
Inkomster
Entré- och visningsav-gifler saml försäljning m. m. Bidrag frän näringslivet, museets vänförening m.m. Ersättning från Telemuseet	558000 1400000 275000	+    90000 of -     10000	+	90000 of. 10000
	2233000	+    80000	+	80000
Nelloutgifl	6889000	+ 1507000	+	964000

Tekniska museet

1. Pris- och löneomräkning m. m. 1 218000kr.

2. Besparingar enligt huvudförslaget innebär bl. a. indragning av en halv telefonisttjänst samt nedskärning av förvaltningskostnaderna (- 150000 kr.).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 375

3. Museet begär att en tjänst som arkivarie/bibliotekarie inrättas samt en deltidstjänst för arbete med industriminnesvård och dokumentation (+ 199000kr.).

4. Museet begär 300000kr. för investeringar budgetåret 1984/85, varav 30000 kr. avser värdutrustning, 30000 kr. fortsalt arbete med omkopiering av nitratfilm, lOOOOOkr. utvecklingsarbete och anskaffning av material i samband med Teknotekets uppbyggnad i Teknorama, lOOOOOkr. teknisk utrustning och 40000 kr. investeringar i samband med uppbyggandet av museets förlagsverksamhet.

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslår en ökning av anslaget till Tekniska museet med 290000 kr. 1 rådets förslag ingär att huvudförslaget tillämpas (-123000 kr.).

Föredragandens överväganden

Huvudförslaget innebären minskning av anslaget med 148000 kr. Anslaget bör enligt min beräkning minska med 74000 kr. Museets förslag bör kunna ligga till grund för uttaget av denna besparing.

Jag har under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål beräknat engångsanvisningar om 30000kr. för omkopiering av nitratfilm samt 75000 kr. för utvecklingsarbete och anskaffning av material för Teknotekets uppbyggnad i Teknorama.

Med hänvisning till sammanställningen i övrigt beräknarjag anslaget till 7853000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Bidrag till Tekniska museet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 7 853 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 376

F 47.    Bidrag till Skansen

1982/83 Utgift 11598000

1983/84 Anslag 8214000

1984/85 Förslag 8410000

För Stiftelsen Skansen gäller stadgar som fastställts av regeringen den 29 juni 1964. Enligt dessa har friluftsmuseet Skansen i Stockholm lill uppgift att i sin verksamhet levandegöra svensk kultur och natur samt kring ett centrum av kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen. Till Skansen hör Biologiska museet. Skansen är en stiftelse. Ordföranden i stiftelsens styrelse utses av regeringen. Av övriga ledamöter utses en av regeringen, tre av Stockholms kommun och två av Stiftelsen Nordiska museet.

I ett år 1968 träffat avtal mellan staten och Stockholms stad (prop. 1968:46, SU 1968:84, rskr 1968:202) regleras frågor om bidrag till Skansen under femårsperioden 1966-1970. Avtalet innebär alt det underskott som uppkommit eller uppkommer i Stiftelsen Skansens verksamhet vart och ett av åren 1966-1970 täcks till 40% av staten och till 60% av kommunen. Avtalet är efter år 1970 förlängt och gäller sä länge det inte sagts upp. Förutom driflbidrag utgår även särskilda investeringsbidrag. Staten svarar för hela kostnaden för investeringar i kulturhistoriska byggnader och för 40% av kostnaden för investeringar i vissa gemensamma anläggningar såsom vägar, parkanläggningar, vatten- och avloppsledningar, elektriska installationer m.m. Kommunen svarar för resterande 60% av kostnaderna för dessa investeringar. Dessutom läcker kommunen hela kostnaden för investeringar i andra anläggningar än kulturhistoriska byggnader och gemensamma anläggningar.

Stockholms kommun och Stockholms läns landsting har den 5 maj 1982 träffat ett avtal med innebörd att landstinget fr.o.m. den 1 januari 1983 träder i kommunens ställe i det mellan kommunen och staten år 1968 träffade avtalet. Avtalets innebörd bibehålls i övrigt oförändrad. Stockholms kommun har hemställt alt staten godkänner att landstinget inträder i kommunens ställe i avtalet.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att godkänna avtalet (prop. 1983/84:25, KrU 1983/84:9, rskr 1983/84: 115).

Det bör även nämnas att Stiftelsen Skansen har hemställt atl regeringen skall godkänna ett förslag till ändring av stiftelsens stadgar innebärande bl.a. att tre av ledamöterna i styrelsen i fortsättningen skall utses av Stockholms läns landsting i stället för som nu av Stockholms kommun.

På grundval av förslag från Skansen har numera fastställts inkomst- och utgiftsstat för år 1984. Enligt denna erfordras ett driftbidrag frän statens sida som uppgår till 6886000 kr., medan tillskottet från Stockholms läns landsting beräknas till 10328000kr. Av det statliga bidraget har 3071 000kr. anvisats för första halvåret 1984.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

377

Beräkning av driftunderskott för Skansen

	1983	1984	1985
	Stal	Stat	Skansens förslag
Egna inkomster	15 803 000	17067000	17830000
Utgifter	31336000	34 281000	36584 000
därav löner, pensioner m. m.	(22736000)	(25 161000)	(25 241000)
Driftunderskott	15 533000	17 214000	18754000
därav staten	( 6213000)	( 6886000)	( 7502000)
därav Stockholms läns
landsting	( 9320000)	(10328000)	(11252000)

Statsbidragsberäkning

Andra halvåret 1984 och första halvåret 1985

	Skansens förslag	Föredraganden
Driflunderskoll	7780000	7410000
därav andra halvåret 1984	(4 029000)	(3 815 000)
därav första halvåret 1985	(3 751000)	(3 595 000)
Investeringsbidrag till
kulturhistoriska byggnader	850000	600000
Investeringsbidrag till övriga
gemensamma anläggningar	1320000	400000
Statsbidrag 1984/85	9950000	8410000
Statsbidrag 1983/84	8214000	8214000
	1736000	+ 196000

Skansen

1. Skansen beräknar att antalet besök även under år 1983 kommer att
öka och uppgå till mer än 2,1 miljoner.

De egna inkomsterna har av Skansen räknats upp med 1022 000 kr. motsvarande en ökning med drygt 6%.

2. Utöver kompensafion för automatiska kostnadsökningar begär Skan
sen bl. a. medel för tvä tjänster.

3.1 fråga om investeringsbidrag till kulturhistoriska byggnader framhålls att Skansens ca 150 kulturhistoriska hus kräver stora kostnader för den nödvändiga byggnadsvärden. Enbart för vård av halmtak beräknas ett årligt bidrägsbehov av lOOOOOkr. Vissa av husen erfordrar nu en ordentlig upprustning. Skansen beräknar bidragsbehovet för nästa budgetår till 850000 kr., en ökning med 285000 kr.

4. Medel till investeringar i gemensamma anläggningar bör räknas upp med hänsyn till en fortsatt upprustning av vatten- och avloppssystemet samt behovet av bl.a. utbyte av det yttre staketet, en ny huvudentré och en tillbyggnad av Sollidenscenen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 378

Föredragandens överväganden

Vid godkännande av inkomst- och utgiftsstat för år 1984 har inkomstsidan räknats upp med totalt 1264000 kr. På utgiftssidan har beräknats kompensation för löne- och kostnadsutvecklingen. Statsbidraget för att täcka väntat underskott för år 1984 har beräknats till 6886000 kr., en ökning med 673000 kr. i förhällande lill 1983 års stat.

I fråga om investeringsbidrag till kulturhistoriska byggnader för nästa budgetår harjag beräknat 600000 kr., en ökning med 35000 kr. För gemensamma anläggningar harjag för statens del beräknat 400000 kr., en ökning med 20000 kr.

Till sådana investeringar som numera landstinget helt bekostar har, enligt vad jag inhämtat, beräknats ett belopp om 600000 kr. för iir 1984.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Skansen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 8410000kr.

F 48. Bidrag till vissa museer

1982/83 Utgift	4185000
1983/84 Anslag	4961000
1984/85 Förslag	9014000

Ur anslaget utgår innevarande budgetår bidrag till Dansmuseet, Drottningholms teatermuseum, Marionetteatern för teaterns museiverksamhet, Carl och Olga Milles Lidingöhem, Thielska galleriet. Strindbergsmuseet och Zornsamlingarna.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

379

'		1983/84	Beräknad ändring		1984/85
(			Museet resp.		Före-
			statens kul-		draganden
	Dansmuseei		turråd'
1.		1 683 000	+	275 000	+	131000
2.	Drottningholms
	leatermuseum	2228000	+	427 000	+	446000
3.	Marioneitealem	100000	+	6000		of
1            4.	Carl och Olga Milles
'	Lidingöhem	237000	+	300000	+	147000
5.	Thielska galleriet	375000	+	116000	+	55 000
6.	Slrindbergsmuseel	188000	+	37000	+	24000
;        7.	Zornsamlingarna	150000	+	9000		of.
8.	Värda! Bevara! Museerna
	och föremålsvården	_2	+	300000		—
9.	Dokumentera! Museemas dokumentation av föremål
	och bilder	_3	+	150000		-
10.	Foto vid museerna m.m.	_4	+	275000		-
11.	Bidrag för film- och videogramproduklion inom
	museerna	_5		of.	+	750000
12.	Arbetets museum	-	+5000000		+2 500000
		4961000	+6895000		+4053000

' Statens kulturråd beträffande p. 3, 7-11.

 300000kr. anvisat frän anslaget Bidrag lill särskilda kulturella ändamål. ' lOOOOOkr. anvisal från anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål. ■* 130000kr. anvisal från anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål. ' 750000 kr. anvisat från anslaget Bidrag till särskilda kuhurella ändamål.

/. Stiftelsen Dansmuseifonden

Stiftelsen framhåller att museet behöver ett ökat bidrag om 275000 kr. Därvid har 125000 kr. beräknats för automatiska kostnadsökningar och 150000 kr. för bevarande och hantering av The Unesco Dance Film and Video Collection samt för förstärkning av museets ledningsfunktion. Ett avtal har träffats mellan museet ä ena sidan och Unescos Conseil International de la Danse å andra sidan om bevarandet och hanteringen av den nämnda Unescosamlingen.

Statens kulturråd föreslär en ökning av bidraget med 101000 kr.

2. Stiftelsen Drottningholms teatermuseum

Drottningholms teatermuseum består av Drottningholms slottsteater, ett bibliotek och ett bildarkiv. För föreställningsverksamheten vid teatern utgår innevarande budgetår bidrag från anslaget Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 6 september 1979 tillkallades en särskild utredare' (U 1979:15) för att utreda verksamheten vid

Kanslichefen Carl-Erik Virdebrant

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 380

Stiftelsen Drottningholms teatermuseum m. m. I betänkandet (Ds U 1982:8) Drottningholms teatermuseum m.m. redovisas olika förslag om den framtida verksamheten vid Stiftelsen Drottningholms teatermuseum. En sammanfattning av betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 10.11.

Remissyttranden över betänkandet har avgells av riksmarskalksämbetet, riksrevisionsverket (RRV), statskontoret, byggnadsstyrelsen, statens kulturråd, Kungl. Teatern AB (Operan), statens musiksamlingar, riksarkivet, arkivet för ljud och bild, riksantikvarieämbetet och statens historiska museer (RAÄ), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), som bifogat yttrande från institutionen för Teater- och filmvetenskap vid universitet i Stockholm, delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsför-söijning, kungl. biblioteket (KB), Föreningen Drottningholmsteaterns vänner. Norrbottensteatern, Göteborgs museer, som bifogat yttrande från teaterhistoriska museet i Göteborg, Centralorganisationen SACO/SR, som bifogat yttrande från Sveriges museimannaförbund. Stiftelsen Drottningholms teatermuseum. Stiftelsen Ulriksdals slottsteater, som bifogat yttrande frän Confidencen Rediviva, Stockholms kommun, Stockholms läns landsting, Stockholms stadsteater AB, Svensk teaterunion-Svenska ITl-rådet, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Television AB och AB Upsala stadsteater. Dessutom har skrivelser inkommit från till DlK-förbundet ansluten personal vid Drottningholms teatermuseum och institutionen för litteraturvetenskap vid universitetet i Umeå.

En sammanställning av remissvaren bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 10.12.

Stiftelsen begär en ökning av bidraget med 427000kr. exkl. löne- och prisomräkning. Därvid har stiftelsen bl.a. föreslagit en förstärkning av verksamheten med tre tjänster. Vidare föreslår stiftelsen atl medel till verksamheten anvisas under ett förslagsanslag i stället för som nu under ett obetecknat anslag i statsbudgeten.

I särskild framställning anhåller stiftelsen att två personliga tjänster inrättas vid teatermuseet för omplacerade lärare.

Statens kulturråd beräknar en ökning av bidraget med 133 000 kr., vilket avser kompensation för pris- och löneökningar.

4. Stiftelsen Carl och Olga Milles Lidingöhem

Stiftelsen har utförligt redovisat sin ekonomiska situation och därmed sitt behov av statsbidrag. Redovisningen innebär alt stiftelsen för sin verksamhet under nästa budgetår behöver en ökning av statsbidraget med lOOOOOkr. för att täcka ett beräknat underskott i budgeten. Ytterligare 200000 kr. behövs som en nödvändig förstärkning av stiftelsens personella resurser.

Statens kulturråd föreslår att stiftelsens personalorganisation och ekonomi blir föremål för en särskild översyn så att den fortsatta verksamheten

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 381

kan tryggas. I avvaktan på den föreslagna särskilda översynen föreslår kulturrådet en ökning av bidraget med 14000kr. som avser pris- och löneomräkning.

5. Stiftelsen Thielska galleriet

Stiftelsen begär en ökning av anslaget med 81000 kr. I förslaget ingår ett extra anslag om 50000kr. för restaurering av tavlor.

Statens kulturråd föreslär en kompensation för prisutvecklingen med 22000 kr. samt 25000 kr. som en engångsanvisning för tavelkonservering.

6.  Stiftelsen Strindbergsmuseet

Statsbidraget till Strindbergsmuseet avser medel för en vetenskapligt inriktad tjänst. Stiftelsen begär för nästa budgetår en ökning av bidraget med 37000 kr. för täckande av de fakfiska kostnaderna för tjänsten.

Statens kulturråd beräknar en ökning av bidraget med 11000 kr. som kompensation för löneutvecklingen.

8. Vårda! Bevara! Museerna och föremålsvården

För budgetåren 1982/83 och 1983/84 har för rubricerade ändamål under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål anvisats engångsbelopp om 300000kr. för vardera budgetåret. Medlen avser att göra det möjligt för centrala och regionala museer att utföra inventering och planering samt utarbeta handlingsprogram för sin föremålsvård. Medlen disponeras av kulturrådet, som fördelar medlen efter ansökan från museerna.

Statens kulturråd föreslär att även för nästa budgetär ett engångsanslag om 300 000 kr. utgår. Kulturrådet konstaterar atl de medel som rådet hittills disponerat för Bidrag till centrala och regionala museer har haft en avgörande effekt när det gällt att följa upp det medvetande om föremålsvärd och planering av denna som rådets utredning Värda! Bevara! väckte till liv. Inför det tredje bidragsåret för vilket medlen nu söks anser rådet att det föreligger ett stort behov av medel för gemensamma publikationer, tryckning av rapporter m. m.

9. Dokumentera! Museernas dokumentation avföremål och bilder
Sedan budgetåret 1982/83 utgär under anslaget Bidrag Ull särskilda kul
turella ändamål ett anslag om 100 000 kr. ärligen för utveckling av ett för
museerna gemensamt dokumentationssystem. Medlen disponeras av Sfif
telsen Nordiska museet som tillsammans med kulturrådet har ansvar för en
särskild samordningsgrupp för ändamålet.

Statens kulturråd föreslär en uppräkning av anslaget till 150000 kr. för att utvecklingsarbetet skall kunna fullföljas.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 382

10. Foto vid museerna m.m.

Statens kulturtåd har i skrivelse den 17 juni 1983 anhållit om medel för att kunna bedriva ett utvecklingsarbete under tre och ett halv år kring museernas fotofrågor. Regeringen har i beslut den I september 1983 anvisat 130000kr. för detta ändamål avseende första halvåret 1984. Kulturtådet anhåller nu om 275000 kr. för fortsatt verksamhet under budgetåret 1984/85.

//. Bidrag för film- och videogramproduklion inom museerna

För budgetåret 1983/84 utgär ur anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål ett belopp om 750000 kr. för film- och videogramproduklion vid museerna. Medlen disponeras av statens kulturråd, som har alt fördela medlen efter ansökan från museerna.

Statens kulturråd. Bidragsformen infördes budgetåret 1982/83. Den första fördelningen som kulturrådet genomförde gav ett myckel positivt gensvar vad ämnesval och väl planerade projekt beträffar och visade på ett aktuellt behov av produktion i samband med museernas såväl dokumenterande som utåtriktade arbete. De ca 50 ansökningarna visade på en stor variation i fråga om innehåll.

Kulturrådet anser det svårt atl bedöma om antalet ansökningar lyder på alt det finns ett uppdämt behov av medel eller om intresset kommer att stanna på samma nivä. I avvaktan på ytterligare erfarenheter föreslår kulturrådet ett oförändrat anslag.

12. Arbetets museum

Stiftelsen Arbetets museum bildades den 1 juli 1983. Bakom tillkomsten av stiftelsen, som har bildats av Landsorganisationen (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Kooperativa förbundet (KF) samt Arbetarnas bildningsförbund (ABF), ligger ett omfattande utredningsarbete. Resultatet av utredningsarbetet presenterades för regeringen i en särskild skrivelse den 5 november 1982 med förslag om tillskapande av ett museum som dokumenterar arbetets och arbetartörelsens historia och som klargör hur arbetets innehåll har förändrats och hur det påverkar våra levnadsvillkor. Arbetets museum avses förläggas till det tidigare bomullsspinneriet Strykjärnet i Nortköping.

Länsmuseichefen Erik Hofrén har i en särskild skrivelse lämnat synpunkter på utredningsförslaget om Arbetets museum. Han föreslår alt staten bidrar till museets verksamhel med 5 milj. kr. om året under de närmaste åren.

Utredningsförslaget och Hofréns kommentar har remitterats lill statens kulturråd och riksantikvarieämbetet, som tillstyrker att staten stöder verksamheten.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 383

13. Bidrag till lokala arbetslivsmuseer

Staten kulturtåd föreslär att ett nytt statsbidrag införs fr.o.m. budgetåret 1984/85 till lokala arbetslivsmuseer. Statsbidraget bör uppgå till 800000 kr. och utgå i form av projektbidrag. Bidraget bör ges fill organisation eller stiftelse som har till syfte att genom musealt bevarande och genom prov på yrkets utövande tillvarata försvinnande yrkeskunskaper. Verksamheten bör förmedlas och levandegöras i en autentisk arbetsmiljö och hållas öppen för allmänheten.

Föredragandens överväganden

Dansmuseet

För Dansmuseet beräknarjag en ökning av anslaget med 131000kr., varav 60000 kr. avser handhavandet av Unesco:s samling av dansfilmer.

Drottningholms teatermuseum

I betänkandet (Ds U 1982; 8) redovisas olika förslag om den framtida verksamheten vid Stiftelsen Drottningholms teatermuseum. Jag delar utredningens uppfattning att slottsteatern pä Drottningholm även framöver bör användas för offentliga föreställningar i hittillsvarande omfattning trots alt detta innebär en viss förslitning av byggnaden. Det ankommer pä byggnadsstyrelsen att i samråd med stiftelsen och riksantikvarieämbetet vidta de skyddsåtgärder m.m. som föranleds av de behov som påvisats i utredningen.

Föreställningsverksamheten på slotlsteatern är väl utvecklad och anpassad till sina unika förutsättningar. Det stora publikintresset och det begränsade antalet föreställningar som av slitageskäl kan ges pä slottsteatem gör att TV-överföringar blir särskilt intressanta. Från kulturpolitiska och konstnärliga utgångspunkter är det vidare angeläget att verksamheten även i fortsättningen bedrivs så att den utvecklar internationella kontakter och ett internationellt samarbete. Jag delar också utredningens uppfattning att Operan har ett särskilt ansvar gentemot sfiftelsen och att Operan bör planera sin verksamhet med hänsyn till de speciella behov som föreställningarna på slottsteatern medför, oavsett om de produceras av Operan eller stiftelsen.

När det gäller musei-, biblioteks- och arkivverksamheten konstaterar utredningen att stiftelsens samlingar numera domineras av material som belyser den moderna teaterutvecklingen och att stiftelsen bl. a. härigenom intar en central roll inom informafionsförsörjningen på teaterområdet. Enligt utredningen karaktäriseras dock informationsförsörjningen på teaterområdet som helhet av en rad brister när det gäller ändamålsenlighet och samordning av resurser. I denna uppfattning instämmer remissinstanserna. Utredningen lämnar en rad förslag fill åtgärder på området och föreslår i första hand ett fortsatt utvecklings- och samordningsarbete. Remissvaren understödjer förslagen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 384

Jag delar utredningens uppfattning om det väsentliga i ett väl fungerade system för bevarande och spridande av kunskaper om svensk teater, inte minst för de mindre teaterinstitutioner och teatergrupper som inte själva har resurser för detta i sin löpande verksamhet. Jag har erfarit alt Stiftelsen Drottningholms teatermuseum är beredd att organisera ett utvecklingsarbete av det slag som utredningen föreslagit. Detta arbete bör bedrivas i samverkan med berörda intressenter på området. Jag har för ändamålet beräknat ett belopp av 250000 kr.

För teatermuseet har jag vidare beräknat en ökning av anslaget med 130000 kr. för museets verksamhet vid klipparkivet och handhavandet av fotografiskt material.

Carl och Olga Milles Lidingöhem

Vid min medelsberäkning för Carl och Olga Milles Lidingöhem har jag tagit hänsyn till museets behov av resursförstärkning genom atl räkna upp anslaget med 147000 kr.

Vård och dokumentation

Särskilda medel bör anvisas under ytterligare ett budgelår för utveckling av föremålsvärden vid museerna, framför allt för redovisning av vunna erfarenheter samt för ett fortsatt utvecklingsarbete för att skapa ett gemensamt dokumentationssystem för museerna. Jag har därför under anslaget Bidrag lill särskilda kulturella ändamål beräknat engångsanvisningar för ändamålen om 300000kr. resp. lOOOOOkr. Medlen för föremålsvården bör ställas till kulturtädets förfogande medan medlen för gemensamt dokumentationssystem bör disponeras av Nordiska museet. Särskilda resurser för de nämnda ändamålen har därmed utgått under tre budgelår. Jag förutsätter att behoven av särskilda medel för ändamålen därigenom kan anses ha tillgodoselts.

Foto vid museerna m.m.

Regeringen har under innevarande budgetår tilldelat statens kulturtåd 130000 kr. för ett utvecklingsarbete avseende fotohanteringen vid museerna m. m. För delta ändamål har jag för nästa budgetär beräknat 275000kr. under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.

Film- och videogramproduklion

Under de senaste budgetåren har frän anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål även utgålt medel för bidrag för film- och videogramproduklion inom museerna. Fr. o. m. nästa budgelår bör medel för delta ändamål beräknas under förevarande anslag och utgå med oförändrat 750000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 385

Arbetets museum m. m.

Att dokumentera och levandegöra arbetet och dess historia är f. n. inte huvuduppgift för något museum. Stiftelsen Arbetets museum utgör således något nytt i museivärlden. Stiftelsen bildades den 1 juli 1983 av Landsorganisationen (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Kooperativa förbundet (KF) och Arbetarnas bildningsförbund (ABF). Det nya museet skall inrymmas i fastigheten Strykjärnet i Norrköping. Enligt min uppfattning är inrättandet av Arbetets museum av stor betydelse för en samlad dokumentation av arbetets historia och arbetslivets förändringar. Arbetets museum i Nortköping kan få en viktig roll när det gäller dokumentation, insamling, presentation, forskning och studieverksamhet kring arbetets, arbetarnas och deras organisationers historia. Jag föreslår därför att 2,5 milj. kr. fr. o. m. budgetåret 1984/85 utgår som ett bidrag lill Stiftelsen Arbetets museum.

Pä flera platser i landet har under senare år vuxit upp en rad museer som har till syfte all genom en viss produktion bevara försvinnande yrkeskunskaper i en autentisk miljö. Slalens kulturråd har föreslagit att ett nytt statsbidrag skall införas till sädana lokala arbetslivsmuseer. Jag biträder kulturrådets förslag. Det bör få ankomma på regeringen att bestämma vilken myndighet som skall pröva frågor om bidrag. Det bör även ankomma pä regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att besluta om vilka villkor som skall gälla för rätten att erhålla bidrag. Jag vill i detta sammanhang anmäla atl ett investeringsstöd har utgått till musei-järnvägar sedan budgetåret 1980/81 ur behållningen frän de särskilda lotterier som ärligen anordnats till förmän för konst, teater och andra kulturella|| ändamål. Detta stöd bör nu kunna utvidgas lill alt även omfatta lokalafj arbetslivsmuseer.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

1. alt godkänna vad jag har förordat i fråga om bidrag lill lokala arbetslivsmuseer,

2. alt till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1984/85 anvisa ell anslag av 9014000kr.

25    Riksdagen 1983184. I .saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 386

F 49. Bidrag till regionala museer

1982/83 Utgift 26971300

1983/84 Anslag 26568000

1984/85 Förslag 28780000

Statsbidrag utgår enligt förordningen (1977:547) om statsbidrag till regionala museer (ändrad 1982: 388) till regionalt verksamt museum som regeringen har förklarat berättigat till sådant bidrag. Statsbidrag utgår endast fill museum som också får bidrag från landstingskommun eller kommun.

Statsbidrag utgår i form av grundbidrag. Underlaget för beräkningen är det antal grundbelopp som varje är fastställs för museerna. Enligt beslut av regeringen är 26 museer berätfigade till bidrag. Antalet grundbelopp för budgetåret 1983/84 har fastställts till 457. Grundbeloppet för innevarande budgetår har preliminärt beräknats lill 114500 kr. Statens kulturråd fördelar grundbeloppen på de museer som regeringen har förklarat berättigade till statsbidrag.

Bidragsunderlaget för varje museum motsvaras i första hand av summan av de tilldelade grundbeloppen. Statsbidrag utgår med 55% av bidragsunderlaget.

Statens kulturråds fördelning av grundbelopp budgetåret 1983/84
Museum Beslutad fördelning

Stockholms läns museum	12
Upplandsmuseet	14
Södermanlands museum	18
Östergötlands och Linköpings stads museum	13
Jönköpings läns museum	15
Smålands museum	10
Kalmar läns museum	14
Gotlands fomsal	11
Blekinge museum	8
Kristianstads länsmuseum	20
Kulturhistoriska museet i Lund	34
Malmö museum	27
Hallands länsmuseer	14
Bohusläns museum	11
Göteborgs museer	81
Älvsborgs länsmuseum	16
Skaraborgs länsmuseum	12
Värmlands museum	8
Örebro läns museum	14
Västmanlands läns museum	10
Dalamas museum	17
Länsmuseet i Gävleborgs län	16
Länsmuseet-Murberget	9
Jämllands läns museum	20
Västerbollens museum	18
Norrbottens museum	15

457

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 387

Statens kulturråd

Kulturtådet har i sina tidigare framställningar om anslag argumenterat för ett fullbordande av den regionmuseireform som inleddes budgetåret 1977/78. Rådet räknade med att grundbelopp skulle kunna utgå lill samtliga bidragsberättigade årsverken vid museerna. Kulturtådet framhåller att statsmakterna aldrig uttryckligen angivit någon tidsplan eller omfattning av regionmuseireformen.

När statsbidragssystemet infördes befann sig museerna i mycket varierande utgångslägen vad de egna huvudmännens satsningar beträffar. Den ledande principen för statsbidraget var alt initiativet till utbyggnad skulle ligga hos huvudmännen. Kulturtådet konstaterar atl den länsmuseala verksamheten är alltför litet utbyggd i många län.

Kulturtådet anser att regeringen måste komma med klarare besked om hur man ser på utvecklingen av regionmuseistödet. Kulturrådet menar atl den nuvarande situationen med ovissheten när del gäller servicen inom den statliga kulturminnesvården samt de hittills rådande regionala skillnaderna i regionmuseernas utbyggnad är myckel otillfredsställande. Kulturrådet föreslår därför atl regeringen inför en miniminivå för antalet grundbelopp till regionmuseerna.

Kulturtådet föreslår att staten genom en uppräkning av regionmuseibi-draget garanterar att åtminstone 15 grundbelopp utgår till vaije länsmuseum som bas för verksamheten - under förutsättning att huvudmännen finner att verksamheten skall ligga pä minst den nivån. Vidare anser kulturrådet att staten också måste söka komplettera stödet till de museer som ligger i högre intervall än 15 grundbelopp.

Kulturtådet föreslår atl ett tak om preliminärt 25 grundbelopp läggs för de "ordinarie" länsmuseerna och atl statsmakterna därmed också redogör för hur långt de kan följa med i utvecklingen. Även museerna i Malmö och Göteborg bör erhålla viss kompensation för sin hittills låga statsbidragsandel.

För nästa budgetär bör enligt kulturtådet ytterligare 74 grundbelopp tillföras anslaget motsvarande en kostnad av 4660000 kr. Därutöver tillkommer en prisomräkning om 2212000 kr.

Föredragandens överväganden

Systemet för statligt stöd till regionala museer infördes fr.om. budgelåret 1977/78. Bidragssystemet är konstruerat så att det skall trygga den fortsatta verksamheten vid ett antal regionala museer, för vilka landsting och kommuner tagit ett huvudansvar. Regeringen har förklarat 26 museer bidragsberättigade. Bidraget är avsett att tillgodose kravet på en kvalificerad kulturminnesvårdsexpertis i regionerna samt utgöra ett allmänt stöd till den regionala museiverksamheten.

Jag är inte beredd att tillstyrka några fler grundbelopp tör nästa budgetår

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 388

utöver de 457 som utgår innevarande budgelår. Vid beräkning av medelsbehovet för nästa budgetär har jag utgålt frän ell preliminärt beräknal grundbelopp av 114 500 kr., av vilket statsbidrag utgår med 55%.

Jag är inte heller beredd i nuvarande ekonomiska läge all, som kulturrådet begär, ge besked om den framlida utvecklingen av detta bidragssystem. Inte heller är jag beredd att uttala mig i fråga om en miniminivå för antalet grundbelopp per regionalt museum.

Del sammanlagda medelsbehovet för bidrag lill regionala museer beräknarjag till 28780000kr., vilket innebär en ökning med 2212000kr. jämfört med innevarande budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 28780000 kr.

F 50. Riksutställningar

1982/83 Utgift 16609833 Reservation 5527

1983/84 Anslag 16855 000

1984/85 Förslag 18411000

Stiftelsen Riksutställningar har enligl sina stadgar (KRFS 1978:5) till uppgift atl främja utställnings- och konslbildningsverksamhelen genom alt förmedla och anordna utställningar, biträda med rådgivning och annan service samt i övrigl utveckla och förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.

Riksutställningar skall samarbeta och samräda med statliga och kommunala myndigheter, kulturinstitutioner, organisationer och enskilda som är verksamma i samhälls- och kulturlivet.

Riksutställningar

1. Pris- och löneomräkning m.m. 604000kr.

2. De besparingar enligt huvudförslaget som redovisas aktualiserar en neddragning av de fasta kostnaderna genom personal- och lokalminskning.

3. För ökad verksamhet bland barn och ungdom begärs 275000 kr.

4. För konstnärers medverkan i utslällningsprojekt begärs ytterligare 385000 kr.

5. Med tanke pä hur angeläget del är all stimulera den uppsökande verksamheten genom regional kursverksamhet begärs för delta ändamål 275000 kr.

6. För utvecklingsarbete begärs 50000 kr.

7. För personalförstärkningar begärs ett resurstillskott på 150000kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 389

Statens kulturråd

Kulturtådet föreslår en ökning med 654000 kr., vilket motsvarar huvudförslaget.

Föredragandens överväganden

Huvudförslaget innebär en minskning av anslaget med 289000 kr. Mitt förslag innebär att anslaget minskas med 144 000 kr.

Anslaget bör föras upp med 18411000kr. Jag har därvid beräknat I milj.kr. för ökade insatser bland barn och ungdom. Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

atl till Riksutställningar för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 18411000kr.

F 51. Inköp av vissa kulturföremål

1982/83 Utgift	140000
1983/84 Anslag	100000
1984/85 Förslag	100000

Ur delta anslag utgår medel till inköp av kulturföremål för vilka risk föreligger att de kommer att föras ul ur landet och som har sådant konstnäriigt, historiskt eller vetenskapligt värde alt del är av synneriig vikt att de behålls inom landet. Anslaget kan belastas med högre belopp än det som beräknats i statsbudgeten under förutsättning atl regeringen i efterhand anmäler medelsförbrukningen för riksdagen (prop. 1965:58, SU 1965:76, rskr 1965:204).

Utförsel av vissa äldre kulturföremål

I prop. 1981/82:82 föreslog regeringen en ny lag om utförsel av vissa äldre kulturföremål. Riksdagen (KrU 1981/82:20, rskr 1981/82:213) avslog propositionen med hänsyn lill riksdagens önskemål om förnyade överväganden på vissa punkter i lagförslaget. Riksdagen hemställde atl regeringen efter utredning och förnyade överväganden borde förelägga riksdagen ett nytt förslag i fråga om förbud mot utförsel av äldre kulturföremål.

Regeringen gav i maj 1982 riksantikvarieämbetet och statens historiska museer i uppdrag att i samråd med statens konstmuseer och Stiftelsen Nordiska museet överväga och lägga fram förslag om sådana ändringar av och tillägg till det av regeringen framlagda förslaget lill lag om utförsel av vissa äldre kulturföremål m. m. som kunde anses erforderiiga med hänsyn till vad riksdagen hade anfört.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 390

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer inkom i november 1982 med vissa förslag om lagstiftning avsedd att förhindra utförsel ur riket av kulturföremål. Förslagen har därefter remissbehandlats.

Föredragandens överväganden

Jag avser att senare föreslå regeringen att under våren 1984 återkomma till riksdagen i frågan om utförsel av vissa kulturföremål.

Anslaget till inköp av vissa kulturföremål bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av lOOOOOkr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

391

Ungdomsorganisationer

F 52. Statens ungdomsråd

1982/83 Utgift	3250273
1983/84 Anslag	3044000
1984/85 Förslag	3 502000

Statens ungdomsråd har enligt sin instruktion (1976:527) till uppgift att inom ramen för samhällets kultur- och fritidspolitik främja ungdomens sociala och personliga utveckling. Rådet skall handlägga och utreda frågor om samhällets stöd till ungdomsorganisafionerna och verka för en samordning av statliga insatser som avser verksamhet bland barn och ungdom.

Från anslaget bestrids kostnader även för ungdomsrådets uirednings-och informationsverksamhet.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Statens ungdomsråd

Föredraganden

Personal	8,5	of.	of.
Anslag
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	27.39000 (1429000) 495000	+ 110000 (+ 63000) + 122000	+ 187 000 (+ 80000) + 81000
	3234000	+232000	+268000
Anslag enligl statsbudgeten	3 044000	+422000	+458000

Statens ungdomsråd

1. Pris-och löneomräkning m. m. IIOOOO kr.

2. Med anledning av världsungdomsåret 1985 anhåller rådet att vad beträffar huvudförslaget få tillämpa ett tilläggsalternativ.

3. Med hänsyn till de krav som ställs på rådet i samband med världsungdomsåret begär rådet medel ur utbildningsdepartementets kommittéanslag för en handläggartjänst och en halv assistenitjänst.

4.   Om huvudförslaget genomförs fullt ut under perioden 1984/85-
1988/89 måste antingen kansliet minskas med två tjänster, vilket motsvarar
20% av personalstyrkan eller kraftiga nedskärningar göras av rådets infor
mations- och utredningsmedel. Det innebär att inriktningen och omfatt
ningen av rådets verksamhel måste omprövas.

5. I en skrivelse fill regeringen den 1 juni 1983 har statens ungdomsråd

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 392

hemställt om särskilda medel för försöks- och utvecklingsarbete inom barn- och ungdomsorganisationerna.

Bidrag bör kunna utgå till egna studier av arbetsformer, medlemsomsättning etc. för att lokalisera problem som bör bli föremål för ett vidare utvecklingsarbete inom organisationerna. Bidrag bör också kunna utgå till projekt.

Bidraget bör fördelas av statens ungdomsråd. Projektplaner, utvecklingsområden, arbetsmetoder, utvärdering m. m. bör utformas av organisationerna själva.

Utvecklingsstödet kan sökas av barn- och ungdomsorganisationer som är statsbidragsberättigade. Projekten bör garanteras en viss kontinuitet.

Bidraget bör enligt ungdomsrådets förslag uppgå till 5 milj. kr.

6. 1 statens ungdomsråds utredning Ej till salu föreslogs att ett försöks-och utvecklingsarbete skulle påbörjas i syfte atl förbättra barns uppväxtmiljö.

Ungdomsrådet begär nu medel för atl starta sådana projekt i ett begränsat antal försökskommuner där behovet av insatser för atl förbättra barns och ungdomars uppväxlvillkor är stort. Stöd bör kunna utgå till verksamhet som genomförs av lokala barn- och ungdomsföreningar, andra folkrörelser, kooperativ osv. Stöd bör inte utgå till projekt som drivs av kommunerna själva.

Projektbidrag bör avse igängsättningsslöd och bör i första hand avse lokaler, material m. m.

Ungdomsrådet föreslår att 5 milj. kr. avsätts för försöksverksamhet i närmiljöer.

Föredragandens överväganden

Jag vill först erinra om att regeringen med anledning av det internafionella världsungdomsåret 1985 har tillsatt en särskild beredningsgrupp. Beredningsgruppen skall svara för planering, genomförande och uppföljning av olika insatser med anledning av världsungdomsåret.

Regeringen har vidare beslutat att - efter förslag från beredningsgruppen - ur allmänna arvsfonden stödja insatser med anledning av världsungdomsåret med sammanlagt högst 30 milj. kr. under kalenderåren 1984-1986, varav högst 10 milj. kr. för försöks- och utvecklingsarbete inom barn- och ungdomsorganisationerna, högst 10 milj. kr. för försöksverksamhet i lokala miljöer och högst 10 milj. kr. för insatser av bildningsförbund, handikapporganisationer, kommuner och landstingskommuner m.fl.

Med hänsyn till behovet av resurser i samband med världsungdomsåret tillstyrker jag rådets begäran om alt få tillämpa ett tilläggsalternaliv. Beräkningen av huvudförslaget för nästa budgetär skulle - liksom tidigare budgetär - ha inneburit en reell minskning av resurserna med 1 %. Ungdomsrådet bör som villkor för min tillstyrkan av tilläggsallernativet åläggas

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 393

att senast till budgetåret 1986/87 redovisa förslag om en reell minskning av anslaget med 3 %.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Statens ungdomsråd för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 3502000 kr.

F 53. Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m.m.

1982/83 Utgift 42683421

1983/84 Anslag 43945000

1984/85 Förslag 46780000

Från anslaget utgår bidrag till den centrala verksamheten inom de ungdomsorganisationer som regeringen förklarat berättigade lill statsbidrag enligt förordningen (1971:388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer (omtryckt 1981:502, ändrad senast 1983:514). Vidare utgår bidrag till vissa samarbetsorgan samt bidrag i särskild ordning till den centrala verksamheten inom vissa ungdomsorganisationer.

Statsbidrag lill central verksamhel utgår enligt nyssnämnda förordning till organisationer som bedriver verksamhet huvudsakligen bland barn och ungdom och som har minst 3000 medlemmar i åldern 7-25 år samt lokalavdelningar i minst hälften av landels landstingskommuner. Statsbidraget utgår i form av grundbidräg och rörligt bidrag. Grundbidragel utgör 295000 kr. Det röriiga bidraget uppgår budgetåret 1983/84 till 26 kr. per medlem i intervallet 3001-40000 medlemmar och till 21 kr. per medlem över 40000. Vid beräkningen av bidraget till vissa organisationer med verksamhet bland handikappade barn och ungdomar gäller alt bidrag utgår om organisationen har mer än 1 500 medlemmar i åldern 7-25 är. Utöver grundbidrag utgår därvid röriigt bidrag även för antalet medlemmar i intervallet 1 501-3000 varvid bidraget per medlem är 106 kr. I övrigl utgår bidrag enligt de generella bestämmelserna. För organisationer som första gången erhåller bidrag till central verksamhet saml för organisationer som inte längre uppfyller villkoren i fråga om antalet medlemmar och lokalavdelningar gäller särskilda bestämmelser om statsbidragels storlek.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

394

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

1. Grundbidrag till ungdomsorganisationer

2. Verdandi

3. Rörligt bidrag lill ungdomsorganisationer

4. Bidrag lill vissa samarbetsorgan

5. Särskilda bidrag till vissa ungdomsorganisationer

	Statens ungdomsråd	Föredraganden
19299500 843000	+  450500	+ 1782 500 -   843000
21885 000	+ 2452000	+ 1686000
1 180000	+    20000	+    60000
737500	+    30000	+   149500
43945000	+2952500	+2835000

Statens ungdomsråd

1. Ungdomsrådet föreslår all grundbidraget höjs frän 295000kr. till 300000kr. per statsbidragsberättigad organisation.

2. Rådet föreslår vidare atl Elevorganisationen i Sverige inte längre får bidrag i särskild ordning utan i enlighet med förordningens bestämmelser.

3. Även Skytterörelsens ungdomsorganisation bör beviljas stöd enligt förordningens bestämmelser. Delta föresläs ske genom intrappning under två år, varvid grundbidrag och halvt röriigt bidrag utgär under första året samt grundbidrag och helt röriigt bidrag under andra året.

4. Sju nya organisationer begär att få bli statsbidragsberättigade. Ungdomsrådet föreslår alt två av dem, nämligen Assyriska riksförbundet och Syrianska riksförbundet, medges dispens från förordningens bestämmelser och beviljas bidrag i särskild ordning motsvarande ett grundbidrag. Rådet föreslår vidare att Sveriges folkhögskoleelevers förbund godkänns för statsbidrag enligt gällande förordning.

5. Ungdomsrådet föreslär att tröskeln i det rörliga bidraget flyttas från 40000 till 50000 medlemmar. Vidare föreslär rådet att det röriiga bidraget i det lägre intervallet höjs från 26kr. till 27 kr. per medlem. Rådet föreslår också att det röriiga bidraget i intervallet 1501-3000 medlemmar inom handikapporganisationerna höjs frän 106 kr. till 107 kr.

6. Rådet föreslår att bidragen till Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar (RSFH) höjs med 15000 kr. och att bidraget till Svenska samernas riksungdomsförbund höjs med 5000kr. Ungdomsrådet föreslår vidare att bidraget till vissa samarbetsorgan höjs med 20000kr. Ungdomsrådet föreslår att Föreningen Nordens ungdomsrepresentantskap (FNU) och Sveriges ungdomsorganisationers landsråd (SUL), under förutsättning att den planerade sammanslagningen genomförs, erhåller ett belopp motsvarande tre grundbidrag.

7. Ungdomsrådet anser att någon periodisering av statens utbetalningar av bidraget till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet inte skall genomföras.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 395

8. I en särskild skrivelse har Nykterhetsorganisationen Verdandi anhållit om att de bidrag organisationen erhåller frän statens ungdomsråd överförs till socialdepartementet.

Föredragandens överväganden

För grundbidrag till ungdomsorganisationerna beräknar jag ett medelsbehov av 21082 000 kr.

Den av regeringen filisatta utredningen (S 1982:07) för översyn av de statliga insatserna för alkohol- och narkotikainformaiion har i rapporten (Ds S 1983:11) om alkohol- och narkolikaupplysning bl.a. föreslagit att Verdandis nuvarande anslag från statens ungdomsråd skall utgå frän anslag under socialdepartementets huvudtitel. Efter samråd med chefen för socialdepartementet tillstyrker jag detta förslag i fråga om förevarande anslag, som härigenom kan minskas med 843000 kr. Någon ändring beträffande bidrag som utgår till Verdandi under anslagen Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet och Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna bör däremot inte ske. Verdandi bör dock enligt min mening även i fortsättningen kunna erhålla bidrag ur dessa båda anslag.

För nästa budgetär bör helt grundbidrag till statsbidragsberättigad organisation utgå med 310000kr. För Elevorganisationen i Sverige beräknar jag I lOOOOOkr. och för Skytterörelsens ungdomsorganisation 645000kr.

För röriigt bidrag beräknar jag för nästa budgetär ett medelsbehov av 23 571000kr. Rörligt bidrag bör utgå med 28 kr., dvs. en ökning med 2 kr., per medlem i intervallet 3001 -40000 medlemmar och med 24kr., dvs. en ökning med 3 kr., per medlem över 40000 medlemmar. Till handikapporganisationerna bör bidrag utgå med 112kr., dvs. en ökning med 6 kr., per medlem i intervallet 1 501 - 3 000 medlemmar.

Under anslagsposten Bidrag lill vissa samarbetsorgan beräknas medel till Föreningen Nordens ungdomsrepresentantskap, Sveriges kristna ungdomsråd och Sveriges ungdomsorganisationers landsråd. Enligt vad jag erfarit har Föreningen Nordens ungdomsrepresentantskap och Sveriges ungdomsorganisationers landsråd gått samman i en organisation. Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer. Bidraget till Sveriges kristna ungdomsråd och Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer beräknarjag-till 1 240000 kr. Det bör ankomma pä regeringen att bestämma bidragets storlek för resp. samarbetsorgan.

För Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar har jag beräknat 775000 kr. och för Svenska samernas riksungdomsförbund 112000 kr.

Jag vill erinra om att reglerna för utbetalning av statsbidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet bör - liksom för flertalet andra statsbidrag — ändras så att utbetalning sker fyra gånger per år. Jag avser att senare återkomma till regeringen i denna fråga. Vid min beräkning av

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 396

anslaget harjag tagit hänsyn till att en särskild kompensation bör utgå för den ränteförlust som uppkommer genom de förändrade utbelalningsreg-lerna för organisationerna. Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen alt

1. godkänna de förändrade regler för bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet som jag har förordat,

2. till Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 46780000 kr.

F 54. Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet

1982/83 Utgift 84486269

1983/84 Anslag 89610000

1984/85 Förslag 86000000

Bidrag lill ungdomsorganisationernas lokala verksamhel utgär enligt förordningen (1971:388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer (omtryckt 1981:502, ändrad senast 1983:514).

Berättigade till statsbidrag för lokal verksamhet är dels de ungdomsorganisationer som enligt I § nämnda förordning förklarats berättigade att erhålla bidrag under anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m., dels Sveriges riksidrotlsförbund och övriga organisationer med organisationsslöd under jordbruksdepartementets huvudtitel, dels de ungdomsorganisationer som erhåller stöd i särskild ordning under anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet m. m.

Statsbidrag utgår under budgetåret 1983/84 med 10 kr. för varje bidragsberättigad sammankomst. Med sådan sammankomst förslås en av lokalavdelning planerad och anordnad sammankomst som varat minst en timme och med minst fem deltagare i åldern 7-25 år.

Statens ungdomsråd

1. Statens ungdomsråd föreslär ett oförändrat bidrag pä 10 kr. per bidragsberättigad sammankomst. Då antalet sammankomster beräknas sjunka under nästa budgetår minskar anslaget med 2610000 kr. Ungdomsrådet föreslär vidare all den nedre åldersgränsen vid sju är avskaffas. Detta beräknas medföra en ökad kostnad av 2460000 kr. Rådet föreslär också att rådet får disponera medel för en översyn av de statliga bidragen till ungdomsorganisationerna (+ 150000 kr.).

2. Rådet föreslår att de ungdomsorganisationer som så önskar skall kunna begära dispens hos rådet för atl kunna använda det lokala aktivitetsstödet för utvecklingsinsatser.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 397

3. Ungdomsrådet anser att någon periodisering av statens utbetalningar av bidraget till ungdomsorganisationernas lokala verksamhel inte skall genomföras.

Föredragandens överväganden

Bidrag till lokal verksamhet bör utgå med oförändrat 10 kr. per bidragsberättigad sammankomst.

Ungdomsrådet har föreslagit alt det lokala aktivitetsstödet genom dispens skall få användas för utvecklingsinsatser. Som jag anmält under anslaget Statens ungdomsråd kommer särskilda medel alt ställas till förfogande för utvecklingsarbete inom ungdomsorganisationerna. Nägon särskild dispensmöjlighel bör därför inle införas.

Anslaget bör med hänsyn till ulfallel budgetåret 1982/83 minskas. Anslaget bör föras upp med 86 milj. kr.

Reglerna för utbetalning av statsbidraget lill ungdomsorganisationernas lokala verksamhet bör inte ändras.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 86000000kr.

F 55. Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna

1982/83 Utgift	7851175
1983/84 Anslag	8800000
1984/85 Förslag	9065000

Reservation 161825

Bidrag ur detta anslag utgår enligt förordningen (1981:503) om statsbidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationer. Frågor om bidrag prövas av statens ungdomsråd efter ansökan.

Statens ungdomsråd

Sedan år 1973 har regeringen beviljat medel ur allmänna arvsfonden till försöksverksamhet med sommaraktiviteler företrädesvis för åldersgruppen 7-12 år.

Riksdagen beslutade mot bakgrund av de erfarenheter som gjordes under försöksverksamheten att inrätta ett anslag till ferieverksamhet fr. o. m. budgetåret 1981/82. Verksamheten skall stå öppen för alla barn utan krav på medlemskap i en organisation. Verksamheten riktar sig i första hand till barn i åldern 7—12 är men kan även omfatta ungdomar i grundskolans högstadium. Bidraget kan förutom lill sommaraktiviteter också utgå till föreningsledd verksamhet under sportlov, ferier i samband med de stora

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 398

helgerna eller andra längre ledigheter under terminerna. Medel kan utgå fill personalkostnader, kost och logi, resor, material, administration samt utvärdering och utbildning.

Ungdomsrådet föreslår en ökning av anslaget med 1,2 milj. kr. samt atl rådet ur anslaget fär disponera 225000 kr. för administrafion, information och utbildningsinsatser.

Statens ungdomsråd har i uppdrag att utvärdera verksamheten och föreslå mer permanenta fördelningskriterier. Rådet begär nu att fä utarbeta fördelningskriterier utan atl behöva underställa regeringen dem för godkännande.

Rådet anser att någon periodisering av statens utbetalningar av bidraget till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna inte skall genomföras.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med 9 065 000 kr.

Reglerna för utbetalning av statsbidraget till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna bör inte ändras. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till ferieverksamhet inom ungdomsorganisationerna för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 9065 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

G.    MASSMEDIER M. M.

Film m. m.

G 1. Statens biografbyrå

399

1982/83 Utgift	3110353
1983/84 Anslag	2845000
1984/85 Förslag	3457000

Statens biografbyrå skall enligt sin instruktion (1965:748, omtryckt 1977:1057, ändrad senast 1983:516) pröva frågor om godkännande av film avsedd för offentlig biografföreställning. Byrån svarar också för försöksverksamhet med fraktstöd för film enligt bestämmelser i förordningen (1978:223) om försöksverksamhet med fraklstöd för film (ändrad 1982:504). Utgifter för försöksverksamheten bestrids med medel ur anslaget lill biografbyrån.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Statens biografbyrå

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Återanskaffning av utrustning Fraklstöd för film

10

of.

of.

1707000	+ 77 295	+ 99000
(1572000)	(+ 65 170)	(+ 23000)
629000	+ 20875	-  19000
-	+ 125000	+    1000
509000	+ 294 730	+ 531000
2845000	+517900	+612000

Inkomsterna vid statens biografbyrå, som redovisas under inkomsttiteln 2522 Avgifter för granskning av biograffilm, beräknas lill 2,63 milj. kr. för nästa budgetår. (Budgetåret 1982/83 var inkomsterna 2,05 milj. kr.)

Statens biografbyrå

Statens biografbyrås anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1. Pris- och löneomräkning 117300 kr.

2. En tvåprocentig minskning av resurserna för granskningsverksamheten kan inte genomföras utan personalinskränkningar. Sådana skulle leda fill försämrad service åt filmdistributörerna. Biografbyrån påpekar att samtliga kostnader för byråns granskningsverksamhet täcks av de granskningsavgifter som betalas av distributörerna. Några besparingskrav bör därför inte ställas på byrån.

3. Medelsanvisningen för utrikes resor bör höjas från 4400 kr. till lOOOO kr. (+5600 kr.).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 400

4. Till grund för beräkning av granskningsavgifternas storlek ligger bl. a. avskrivningar på biografbyråns utrustning. För innevarande budgelår uppgår avskrivningarna till 101034 kr. och för budgelåret 1984/85 till 125739 kr. Byrån begär alt få göra åleranskaffningar under budgetåret 1984/85 inom en ram av 125000 kr.

5. Intäkterna genom granskningsavgifter har för budgetåret 1982/83 understigit beräknat belopp med drygt 145000 kr. Detta beror på en tillfällig minskning av antalet granskade kopior. För budgetåret 1984/85 föreslår byrån en höjning av granskningsavgiften med 5%, vilket skulle ge totalt 2656000 kr. i intäkter.

6. Utnyttjandet av fraktstödet har ökal kraftigt. För budgetåret 1984/85 begär biografbyrån därför en förstärkning (+ 270000 kr.).

I skrivelse lill regeringen har Sveriges Biografägareförbund föreslagit att verksamheten med fraktstöd, som nu pågår i tolv av landels län, skall utökas till att gälla hela landet. 1 sitt yttrande över skrivelsen hänvisar slalens biografbyrå fill en undersökning som byrån har gjort om fraklstö-dels effekter i Norrbottens län under våren 1983. Enligt byrån fördelades antalet föreställningar ganska jämnt mellan mer publikdragande filmer, utpräglat "smala" filmer och en mellangrupp. "Publikfilmernas" andel av det antal filmer som visats med fraklstöd är mindre än de båda andra gruppernas andel. Enligt biografbyrån är medvetenheten om möjligheterna lill fraklstöd nu stor hos biografägarna och den skepsis till stödformen som tidigare rått är borta. Av delta drar byrån slutsatsen all fraktslödet har en positiv effekt på biografrepertoaren och all åtskilliga mer exklusiva filmer inte skulle visas utan fraktslödet. Byrån tillstyrker därför förslaget atl verksamheten utvidgas fill att gälla hela landet.

Föredragandens överväganden

En försöksverksamhet med fraklstöd för film har pågått sedan budgelårel 1978/79, frän böljan i en fjärdedel av landet men sedan den 1 juli 1982 i tolv län. Syftet med fraktslödet är atl biografägarna skall stimuleras atl visa kvalitetsfilmer genom alt fraktkostnaderna för dessa filmer ersätts av staten.

F.n. kan fraktstöd utgå om statens biografbyrå har förklarat filmen berättigad lill fraklstöd och om filmen har visals vid biografföreställning pä någon ort i Södermanlands, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Kristianstads, Älvsborgs, Värmlands, Västmanlands, Gävleborgs, Väslernorrlands, Jämllands eller Nortbottens län. Fraktslödet utgår för sådana kostnader för frakt av film som enligt regler inom filmbranschen normalt uppkommer för den som låter visa film på ort som omfattas av försöksverksamheten.

Endast film som är minst 35 mm bred får förklaras berättigad lill fraktstöd. För filmer som har visats första gängen vid biografföreställning i Sverige den 1 januari 1978 eller senare gäller att urvalet skall ske med

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 401

hänsyn lill kvalitet. Sammanlagt skall urvalet omfatta omkring en tredjedel av det antal filmer som åriigen har biografpremiär i Sverige. Också filmer som har haft svensk premiär före den 1 januari 1978 fär förklaras berättigade till fraktstöd om särskilda skäl föreligger. Härvid skall urvalet främst ske med hänsyn till del filmhistoriska värdet.

Frågor om utbetalning av fraktstöd prövas av statens biografbyrå.

Sveriges Biografägareförbund har begärt alt fraktslödet skall utökas till all gälla i hela landet. 1 sitt yttrande över förbundets skrivelse anför biografbyrån att fraktslödet har haft en positiv effekt pä biografrepertoaren. Åtskilliga mer exklusiva filmer skulle sannolikt inte ha visats utan fraktstödet. Biografbyrån tillstyrker därför förslaget alt verksamheten skall utvidgas till hela landet.

För egen del anser jag det vara en viktig filmpolilisk uppgift atl på olika sätt främja att de kvalitetsfilmer som finns tillgängliga i vårt land når sin publik också utanför de största städerna. Det är därför myckel glädjande att fraktstödet synes ha den åsyftade effekten. En närmare analys av biografbyråns material visar emellertid atl det genomsnittliga stödbeloppet per föreställning skiljer sig avsevärt mellan biografer med olika föresläll-ningstäthet. För biografer med högst fem föreställningar i veckan, barnma-tinéer oräknade, utgjorde det genomsnittliga fraktstödsbeloppet per föreställning 90 kr. För filmstudios var motsvarande belopp 180 kr. För de biografer som har sex eller flera föreställningar i veckan stannade det genomsnittliga stödbeloppet per föreställning vid 12 kr. Orsaken till dessa skillnader är givelvis att filmstudios och biografer pä små orter visar varje film vid endast ell eller ell fåtal tillfällen, medan biografer i större tätorter, där underlaget räcker för en kontinuerlig föreställningsverksamhet, visar varje film vid ett större antal föreställningar. Det säger sig självt atl ett fraklstöd som endast uppgår till 12 kr. per föreställning inte kan utgöra någon särskild stimulans för en biografägare att ändra sill programval. Det är därför inte troligt atl fraktslödet när del gäller dessa biografer har haft någon nämnvärd effekt på repertoaren.

Enligl min mening bör därför, samtidigt som fraktstödet utvidgas till atl gälla i hela landet, en inskränkning ske i fråga om vilka biografer som skall kunna erhålla stöd. Biografer med stor föreslällningstäthet bör i fortsättningen inte kunna erhålla fraklstöd. På detta sätt används insatta resurser på ett mer effektivt sätt för att nå det mål som fraktstödet skall främja.

Vid avgränsningen av de biografer som skall kunna erhålla stöd framstår del som ändamålsenligt alt anknyta lill de regler som gäller för avgiftsbefrielse enligt 1982 ärs film- och videoavlal. Enligl 24§ i avtalet skall biografavgift inte utgå för biografföreställning på sådant fast visningsställe där det - enligt det register som förs av Filmägarnas Konlrollbyrå Aktiebolag - ges högst fem föreställningar i veckan ulöver barnmatinéer. Med barnmatiné avses föreställning som riktar sig lill barn och som börjar senast kl. 17. Stiftelsen Svenska Filminstitutets styrelse har medgivit att 26    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 402

avgiftsbefriade biografer under vissa förutsättningar vid enstaka tillfällen får visa fler än fem föreställningar per vecka utöver barnmatinéer med bibehållen avgiftsbefrielse. Detta gäller dels om en avgiftsbefriad biograf under spelvecka i vilken helgdag ingär visar olika filmer vid sammanlagt fler än fem föreställningar, dels dä man på dessa biografer under högst fem veckor per år visar fler än fem men högst åtta föreställningar utöver barnmatinéer, förutsatt alt det under en sådan vecka visas en och samma film vid samtliga föreställningar. Filminstitutets styrelse kan också efter särskild framställning medge att en avgiftsbefriad biograf under en vecka högst två gånger per år får visa fler än fem föreställningar utöver barnmatinéer. Dessa veckor skall vara filmveckor som syftar till att vidga intresset för värdefull film. Under sädana veckor inträder visserligen avgiftsskyldighet, men biografens klassificering som avgiftsbefriad påverkas inte.

Enligt min mening bör fraktstöd fr.o.m. den 1 juli 1984 kunna utgå för film som visas vid biografföreställning på sådant fast visningsställe där det ges högst fem föreställningar i veckan utöver barnmatinéer. Med barnmatiné bör avses föreställning som riktar sig till barn och som börjar senast kl. 17. Biografbyrån bör ges rätt att lämna fraktstöd även om antalet föreställningar vid ell visningsställe tillfälligt utökas. Avsikten med att ge biografbyrån denna möjlighet är alt fraktstöd skall kunna utgå i bl. a. de fall som jag nyss har angivit.

1 samband med utvidgningen bör verksamheten med fraklstöd betraktas som permanent. Den bör som hittills handhas av statens biografbyrå.

Kostnaden för fraktstödet efter en utvidgning i enlighet med vad jag har förordat kan beräknas till 1040000 kr., vilket är 531 000 kr. mera än som anvisats för innevarande budgetår. Det ökade medelsbehovel i jämförelse med den verksamhet som sker enligt nuvarande regler har finansierats genom omprioriteringar på massmedieområdet.

Kostnaderna för fraktstödet har varit svåra att uppskatta. Under budgetåret 1982/83 har medelsbehovet varit högre än det anvisade beloppet och mycket talar för att så kommer atl bli fallet även under innevarande budgelår. Med hänsyn till att regering och riksdag bör kunna förutse omfattningen av framtida utgiflsåtaganden förordar jag därför en ändrad ordning för beräkning av fraklstöd. Fr. o. m. budgetåret 1984/85 bör frakt-stödels storlek vara beroende av tillgången på medel. Det bör dock högst få motsvara de kostnader för frakt av film som enligt regler inom filmbranschen normalt uppkommer för den som låter visa filmen. .

För riksdagens information vill jag också redovisa mina överväganden när det gäller sättet atl betala ut fraktstöd. 1 samband med alt biograferna successivt under året redovisar sina fraktkostnader bör biografbyrån betala ut preliminära stödbelopp, som utgör 70% av det som skulle utgå om hela fraktkostnaden ersattes. Efter budgetårels slut, när den totala belastningen kan överblickas, bör en slutreglering ske, varvid biografbyrån, i den män medelstillgången medger det, betalar ut återstående delar av

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 403

stödbeloppen. Jag ämnar senare återkomma till regeringen i denna fråga.

Avgifterna för granskning av biograffilm hos statens biografbyrå fastställs av regeringen och inkomsterna förs lill en särskild inkomsttitel på statsbudgeten. Avgifternas höjd fastställs sä att inkomsterna kan beräknas täcka dels förvaltnings- och lokalkostnader för biografbyrån, dels kostnader för ränta på och avskrivning av utrustningskapital. Kostnaderna för fraktstödet skall däremot inle läckas med granskningsav-gifler. Jag har för avsikt att senare föreslå regeringen alt fr. o. m. den 1 juli 1984 höja granskningsavgifterna med ca 4%.

För återanskaffning av utrustning till statens biografbyrå bör en särskild, förslagsvis betecknad anslagspost föras upp i biografbyråns stal. Anslagsposten bör tas upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Biografbyrån bör fä belasta anslagsposten efter prövning av regeringen.

Vid min medelsberäkning harjag inte tillämpat huvudförslaget. I likhet med föregående är vill jag emellertid understryka vikten av att verksamheten bedrivs rationellt och till så låga kostnader som möjligt med hänsyn till biografbyråns uppgifter. Att så sker bör vara ett avnämarintresse så att de framtida avgiftshöjningarna kan begränsas.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att

1. godkänna de av mig förordade ändringarna av grunderna för fraklstöd för film,

2. godkänna vad jag har förordat om återanskaffning av utrustning,

3. till Statens biografbyrå för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 3457000 kr.

G 2. Filmstöd

1982/83 Utgift 32308698 Reservation 235775

1983/84 Anslag 33045000

1984/85 Förslag 34040000

För stiftelsen Svenska Filminstitutels verksamhet gäller 1982 års film-och videoavtal, som godkändes av regeringen den 3 juni 1982. En ändring i avtalet godkändes den 17 mars 1983. Enligt avtalet, som är slutet mellan slaten och organisationerna inom film- och videobranscherna, skall avgifter till stiftelsen erläggas av biografägare och videogramuthyrare. Avgifterna tillförs en filmfond, vars medel enligt närmare bestämmelser i avtalet skall användas för produktion av svensk film, för att främja spridning och visning av värdefull film, för branschfrämjande ändamål saml för övriga filmkulturella ändamål. För budgetåret 1982/83 uppgick biografavgiflerna till 41,3 milj. kr. och videoavgifterna till 15,5 milj. kr.

Frän anslaget utgår bidrag enligl följande sammanställning. Bidraget till projekt på filmområdet utgår till konstnärsnämnden, övriga bidrag till Svenska Filminstitutet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

404

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

1. Bidrag till filmfonden

2. Produklionsgarantier lill svenska kortfilmer

3. Främjande av sprid
ning och visning av
värdefull film

4. Bidrag lill projekt på filmområdet

5. Bidrag för filmkulturella ändamål

6. Produklion av svensk film

	Svenska Filminstitutet, konstnärsnämnden	Föredraganden
24 500000	+ 980000	+ 700000
2050000	+ 80000	+450000
5000000'	+ 320000	+ 100000
325000	+ 325 000	-325000
1 170000	+ 900000	+ 70000
-	+ 5000000	-
33045000	+7605000	+995000

' Därav högst 2 milj. kr. för försöksverksamhet med lokalt arbete med video.

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutets anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1. Prisomräkning 1430000 kr.

2. Under verksamhetsåret 1982/83 hade 26 svenska långfilmer premiär. Detta är enligt Filminstitutet ett rimligt antal. Under innevarande verksamhetsår förväntas antalet premiärer emellertid stanna vid 17-18. Filminstitutets egna produktionsmedel har i ökad utsträckning fäll tas i anspråk för delfinansiering av filmer som annars inte hade producerats. Detta har begränsat institutels möjligheter alt särskilt inrikta sitt engagemang på kulturpolitiskt värdefull produklion. För budgetåret 1984/85 föreslär Filminstitutet därför en särskild post om 5 milj. kr. för institutets engagemang i svensk filmproduktion (+5000000 kr.).

3. Filminstitutet konstaterar alt äldre svenska färgfilmer hotar atl blekna bort och förstöras. Institutet vill därför inleda en aktion som pä tio är skall rädda 295 hotade färgfilmer från förstöring. Den totala kostnaden anges till 8 milj. kr. i 1982 ärs penningvärde (+ 850000 kr.).

Konstnärsnämnden

De medel som står till konstnärsnämndens förfogande för bidrag till projekt pä filmområdet är helt otillräckliga beroende på dels antalet sökande, dels de höga kostnaderna för filmskapande. Nämnden föreslår all medlen fördubblas (+ 325000 kr.).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 405

Föredragandens överväganden

1 samband med att 1982 års film- och videoavtal trädde i kraft den 1 juli 1982 ökades resurserna för slöd till svensk korlfilmsprodukiion. Den nyinrättade garantinämnden för kortfilm disponerar enligt avtalet lägst fem procent av filmfondens medel. Därtill kommer ett direkt statsbidrag. För innevarande budgetår disponerar nämnden sammanlagt nära 6 milj. kr. Hittills har garantinämnden, som inledde sin verksamhet i mars 1983, bl. a. beviljat garantier för 19 kortfilmer för barn med sammanlagt 4,4 milj. kr. och för 26 andra kortfilmer med 5,0 milj. kr.

Produktionsmöjligheter för kortfilm finns också inom ramen för Filminstitutets egen filmproduktion. Enligt avtalet skall lägst tio procent av medlen för Filminstitutets engagemang i produktion av svensk film användas för produktion av kortfilm, företrädesvis för barn. För innevarande budgelår är 3,4 milj. kr. avsatta för kortfilmsproduktion, varav 1,7 milj. kr. för produktion av barnfilm.

Trots alt ansvaret för stöd till kortfilmsproduktion fr.o.m. den 1 juli 1982 kan anses ligga helt på Svenska Filminstitutet har vissa resurser för stöd tillprojekt på filmområdet även efter detta datum anvisats lill konstnärsnämnden. För innevarande budgetår är beloppet 325000 kr. Under budgetåret 1982/83 har nämnden gett bidrag till sex projekt, av vilka endast fyra framstår som egentlig filmproduktion.

Enligt min mening leder nuvarande splittrade ordning för fördelning av stöd till kortfilmsproduklion till nackdelar i form av administrativt dubbelarbete som inte motsvaras av några egentliga fördelar. Fr. o. m. nästa budgetär bör därför inga medel som är särskilt avsedda för filmområdet anvisas till konstnärsnämnden. De statliga medel som är direkt avsedda för stöd till kortfilmsproduklion bör i sin helhet anvisas fill Filminstitutet för fördelning i form av produktionsgarantier. Jag räknar med en ökning av institutets medel för detta ändamål med 450000 kr.

Inom Filminstitutet pågår sedan många är tillbaka ett arbete som syftar till alt rädda äldre svenska spelfilmer, gjorda pä nitralbas, frän förstörelse. Enligt vad jag erfarit kan arbetet med dessa filmer beräknas vara avslutat under budgetåret 1987/88. I årets anslagsframställning pekar Filminstitutet på behovet att även göra insatser för att rädda färgfilmer från förstörelse. Det rör sig om 295 svenska färgfilmer där det finns risk atl färgen bleknar bort. För budgetåret 1984/85 begär institutet ett särskilt statsbidrag för ändamålet.

Enligt 1982 års film- och videoavtal skall Svenska Filminstitutet medverka till bevarandet av filmer och material av film- och kulturhistoriskt intresse. För detta ändamål kan institutei använda medel som institutet får genom avtalet eller på annat sätt. 1 fråga om svenska färgfilmer bör de svenska filmproducenterna ha ett intresse av alt filmerna bevaras. Det är

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 406

därför naturiigt atl Filminstitutet söker träffa en uppgörelse med producenterna om bidrag till finansiering av en restaureringsverksamhet. Vidare kommer betydande resurser att frigöras för nya ändamål när restaureringen av de svartvita nitratfilmerna är avslutad. Jag är sålunda inte nu beredd att föreslå att särskilda medel anvisas till Filminstitutet för restaurering av färgfilm under nästa budgetår.

Det är visningsnämnden resp. nämnden för barn- och ungdomsfilm som inom Filminstitutet handhar den närmare utformningen av institutets åtgärder för alt främja spridning och visning av värdefull film. Visningsnämnden svarar vidare för försöksverksamheten med lokalt arbete med video. Eftersom det är fråga om delvis nya verksamhetsområden är det viktigt att åtgärderna fortlöpande utvärderas av Filminstitutet. Särskilt angeläget är det enligt min mening att effekterna av försöksverksamheten med lokalt arbete med video kan klargöras. Jag har för avsikt all återkomma till regeringen i sistnämnda fråga.

Sedan budgetåret 1982/83 har som villkor för statsbidrag lill Filminstitutet för visningsfrämjande åtgärder gällt alt bidragen till Folkels Husföreningarnas Riksorganisation för Bio Kontrast-verksamheten samt till Sveriges förenade filmstudios inte skall understiga vissa belopp. För budgelåret 1984/85 bör bidragen inte understiga 1 200000 kr. resp. 845 000 kr.

Jag räknar med en höjning till 5 lOOOOO kr. av bidraget till främjande av spridning och visning av värdefull film. Av beloppet bör liksom under innevarande budgetär högst 2 milj. kr. få användas för försöksverksamhet med lokalt arbete med video.

Bidraget till filmfonden bör höjas med 700000 kr. och bidraget lill Filminstitutet för filmkulturella ändamål med 70000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Filmstöd för budgelårel 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 34040000 kr.

G 3. Arkivet för ljud och bild: Förvaltningskostnader

1982/83 Utgift 5 546569

1983/84 Anslag 6062000'

1984/85 Förslag 6485000

' Anslaget Arkivet för ljud och bild.

Enligt förordningen (1978:780) med instruktion för arkivet för ljud och bild (ALB) har arkivet bl. a. till uppgift alt bevara och tillhandahålla sädana ljud- och bildupptagningar som anges i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptagningar.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

407

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Arkivet för ljud och bild

Föredraganden

Personal	22	+ 1	of.
Anslag
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Bandkosinader	3 394000 (2855000) I 195 000 1473 000	+417 000 (+440000) + 109000 + 353 000	+268000 (+230000) + 67000 + 88000
	6062000	+879000	+423000

Arkivet för ljud och bild

ALB:s anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1. Huvudförslag 838000 kr.

2. Pris- och löneomräkning 854000kr.

3. En besparing enligt huvudförslaget bör enligt ALB innebära ett begränsat uttag på förevarande anslag under Övriga förvaltningskostnader (- 16000kr.). Huvuddelen av besparingen bör tas från anslaget för samlingar och materiel m. m. I långtidsbedömningen konstaterar ALB atl en fortsatt tillämpning av huvudförslaget under planeringsperioden måste medföra en frän forskningssynpunkt allvarlig begränsning i intaget av pliktexemplar. Det blir nödvändigt för ALB att alltmer profilera sig som ett nationalarkiv även om det ursprungliga syftet var att ALB även skulle fungera som ett arkiv för det totala utbudet i Sverige av ljud och rörlig bild. Möjligheterna att ersätta besparingarna genom ökade avgiftsuttag bedöms som ringa. Speciell avgiftssättning för större forskningsprojekt bör dock kunna övervägas.

3. Intag och katalogisering av pliktexemplar kräver mer personal bl.a. till följd av videogramutbudets omfattning. Arkivsekfionen bör därför förstärkas med en byråassistent (+ 122000kr.).

4. Enligt instruktionen för ALB leds myndigheten av statens arkivstyrelse (STARK). Hos ALB finns vidare en nämnd som har fill uppgift bl. a. att planera och samordna myndighetens verksamhel, upprätta förslag till anslagsframställningar m. m. Nämnden förordnas av regeringen.

STARK är styrelse också för riksarkivet, dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv och för svenskt biografiskt lexikon. 1 skrivelse den 16 november 1983 har STARK föreslagit atl arkivstyrelsen fr.o.m. den I juli 1984 skall upphöra att vara styrelse för ALB och att ALB fr.o.m. samma tidpunkt får en egen styrelse. STARK anför i skrivelsen bl. a. att ALB har visat sig ha få naturliga beröringspunkter med arkivsektorn.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 408

Föredragandens överväganden

1 föregående års budgetproposition redovisades budgetförslaget avseende verksamheten för arkivet för ljud och bild (ALB) i avsnittet Kulturverksamhet m.m. under dels ett anslag till förvaltningskostnader, dels ett anslag till statliga arkivs kostnader för samlingar och materiel m. m. Nu redovisas motsvarande budgetförslag i förevarande avsnitt, avsnittet Massmedier m. m. Budgetförslagen återfinns under dels delta anslag, dels ett därefter följande, nytt reservationsanslag benämnt Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet m. m.

Vid beräkningen av förevarande anslag har ett begränsat huvudförslag tillämpats. Konsekvenserna av tillämpningen har i enlighet med ALB:s önskemål fördelals mellan förevarande anslag och det nya reservationsanslaget för insamlingsverksamhet. Den föreslagna resurstilldelningen innebär framför aUt en begränsning av arkivets möjligheter att förvärva sådant ljud- och bildmaterial som inte faller under lagen om pliktexemplar.

Jag delar statens arkivstyrelses uppfattning atl dess funktion som styrelse för ALB bör upphöra fr. o. m. den 1 juli 1984. ALB bör då i stället få en egen styrelse. Därvid bör även den till ALB knutna nämnden avvecklas. Jag anser vidare att det bör få ankomma på regeringen att besluta såväl i dessa avseenden som i andra frågor som rör ALB:s organisation.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen föreslår jag all anslaget för nästa budgetår förs upp med 6485000 kr.

Jag hemställer att regeringen

1. bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om
arkivets för ljud och bild organisation,

2. föreslår riksdagen alt lill Arkivet för ljud och bild: Förvaltnings
kostnader för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av
6485000 kr.

G 4. Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet m. m.

1982/83 Utgift 237000' Reservation 481000'

1983/84 Anslag 413000'

1984/85 Förslag 380000

' Anslaget Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m.m., anslags-poslen Arkivet för ljud och bild.

Från anslaget bestrids koslnader för arkivels för ljud och bild (ALB) verksamhet med förvärv av äldre ljud- och bildmaterial samt andra Ijud-och bildupptagningar som ALB införlivar i sina samlingar samt för materielunderhåll och ersättningsanskaffning av viss apparatur.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 409

Arkivet för ljud och bild

ALB;s anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1. Prisomräkning 40000 kr.

2. En del av besparingen enligt huvudförslaget för anslaget till ALB:s förvaltningskostnader bör las ut under förevarande anslag. Besparingen kommer att innebära inskränkningar i ALB:s förvärv av sådant ljud- och bildmaterial som kan ha intresse för forskningen men som inte faller under lagen om pliktexemplar. (- 140000 kr.)

Föredragandens överväganden

Den behållning som vid utgången av budgetåret 1983/84 kan finnas kvar under reservationsanslaget Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m., anslagsposten Arkivet för ljud och bild bör föras över till förevarande anslag. Enligt vad jag har inhämtat motiveras reservations-uppbyggnaden huvudsakligen av behovet av viss ersättningsanskaffning av teknisk apparatur.

Vid min beräkning av arkivets för ljud och bild (ALB) förvaltningskostnadsanslag och förevarande anslag har jag, som jag tidigare redovisat, utgått från ett begränsat huvudförslag. Huvuddelen av besparingen bör i enlighet med ALB:s önskemål tas ut under förevarande anslag. Konsekvenserna härav harjag redovisat under förvaltningskostnadsanslagei.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Arkivet för ljud och bild: Insamlingsverksamhet m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 380000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet Dagspress och tidskrifter

410

G 5. Presstödsnämnden

1982/83 Utgift	1758234
1983/84 Anslag	2130000
1984/85 Förslag	2300000

Presslödsnämnden har till uppgift att fördela det statliga stödet lill dagspress och organisationstidskrifter i enhghet med gällande bestämmelser. Därutöver har nämnden enligt sin instruktion (1976:419, ändrad senast 1981:975) till uppgift att följa och analysera den ekonomiska utvecklingen för ohka fidningsgrupper och övriga väsenfiiga förändringar inom pressen saml att rapportera om utfallet av de presstödjande ätgärdenia och om förändringar inom tidningsägandet.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Presstödsnämnden

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

2011000

(1306000)

119000

2130000

of.

+ 98000

(+ 82000)

+ 39000

+ 137000

of.

+ 138000

(+105000)

+ 32000

+ 170000

Presstödsnämnden

1. Huvudförslag 137000 kr.

2. Pris- och löneomräkning 183000 kr.

3. Nämnden anför alt en fortsatt tvåprocentig minskning av anslaget medför betydande svårigheter. Möjligheterna att göra besparingar minskar för varje år. Med oförändrade arbetsuppgifter kan nämnden inle arbeta med mindre kansli än man f. n. har. Besparingen måste dä inriktas på övriga förvaltningskostnader, vilka budgetåret 1982/83 utgjorde drygt 26 % av nämndens totala egna koslnader, varav en femtedel avsäg ersättning till kammarkollegiet. För budgetåret 1984/85 beräknar nämnden en tvåprocentig besparing om 46000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänsyn till förhållandel mellan resurser och arbetsuppgifter i nämndens verksamhet har ett begränsat huvudförslag tillämpats vid beräkningen av anslaget.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

411

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen förordar jag att anslaget förs upp med 2300000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att fill Presslödsnämnden för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2300000 kr.

G 6. Stöd till dagspressen

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

365754998 440900000 444000000

Från anslaget utgår stöd enligt förordningen (1981:409) om statligt stöd lill dagstidningar (ändrad senast 1983:775).

Stöd kan utgå i de former som framgår av sammanställningen. Villkoren för tilldelning av bidrag framgår av stödförordningens 5-45 §§. Vidare kan dagstidningar erhålla lån ur pressens lånefond (se anslaget Lån till dagspressen).

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

1. Produklionsbidrag

2. Elableringsslöd

3. Utvecklingsbidrag

4. Samverkansbidrag

5. Samdistribulionsrabatt

	Presstöds-	Före-
	nämnden	draganden
361500000	+ 11500000	+ 3 700000
3 800000	of.	of
10000000	of.	of.
7000000	of	of.
58600000	-    600000	-   600000
440900000	+ 10900000	+3100000

Presstödsnämnden

1.   För är 1983 har t.o.m. september månad beviljats 350724300 kr. i
produktionsbidrag. Ytteriigare bidrag för år 1983 beräknas uppgå till
drygt 10 milj. kr. Utgiften för budgetåret 1983/84 beräknas således uppgå
fill anvisat belopp.

Det beräknade utfallet för budgetåret 1983/84 bedöms behöva räknas upp med 9,5 milj. kr. på grund av nyetablering av tidningar och periodici-tetsökningar, samt med 2 milj. kr. för ökad pappersförbrukning (+ 11,5 milj. kr.).

2.  Under budgetåret 1982/83 har en rikstidning och en lokaltidning -
båda endagstidningar - beviljats sammanlagt 3 375000 kr. i elable
ringsslöd, varav 562000 kr. har betalats ut under budgetåret. Dessutom
har 2250000 kr. betalats ut avseende elableringsslöd beviljade under tidi
gare budgetär. Tre etableringslån har eftergivits.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 412

Nämnden begär för budgetåret 1984/85 oförändrat 3,8 milj. kr.

3. För kalenderåret 1982 har under budgetåret 1982/83 åtta tidningar
beviljats utvecklingsbidrag med sammanlagt 7,8 milj. kr. Hela be
loppet har betalats ul under budgetåret. Dessutom har till en tidning
600000 kr. betalats ut för bidrag som beviljats under tidigare budgelår.

Nämnden begär för budgetåret 1984/85 oförändrat 10 milj. kr.

4. Under budgelåret 1982/83 har nämnden beviljat 200000 kr. i sam
verkan sbidrag för en utredning om samverkan mellan tre tidningar.
Under budgetåret har 1,2 milj. kr. betalats ut för bidrag som beviljats under
tidigare budgelår.

Nämnden begär för budgetåret 1984/85 oförändrat 7 milj. kr., varav högst 500000 kr. för samverkansutredningar och högst 500000 kr. för större branschprojekt.

5.   Under budgetåret 1982/83 betalade nämnden ut sammanlagt
56255 798 kr. i samdistribulionsrabatt. Samtliga abonnerade fler-
dagarstidningar ingår f.n. i samdistribulionssystemel. Anslutning av ny-
etablerade tidningar och en allmän upplageökning beräknas innebära en
ökning av samdistributionsrabatten med ca 1,5 % per år.

Nämnden föreslär att anslaget för samdistribulionsrabatt sänks från nu anvisade 58,6 milj. kr. lill 58,0 milj. kr., vilket innebär en ökning med 900000 kr. i förhållande till den beräknade utgiften för budgetåret 1983/84 (-600000 kr.):

Femte pressutredningen

Efter regeringens bemyndigande den 10 februari 1983 tillsattes den 11 mars utredningen (U 1983:01) om vissa pressfrågor. Utredningen, som har tagit namnet femte pressutredningen, har bl.a. i uppdrag all undersöka huruvida tidningsföretag som ger ut annonsblad skall kunna erhålla statligt presstöd.

Förordningen (1981:409) om statligt stöd till dagstidningar (ändrad senast 1983:775) hindrar inte att tidningsföretag som ger ul annonsblad fär produktionsbidrag, förutsatt alt intäkterna från annonsbladsverksamheten är lägre än intäkterna från dagstidningsutgivningen. Därför har tre storstadstidningar i Malmö kunnat fä produktionsbidrag för år 1983 trots att de ger ut annonsblad. Utredningens uppgift i delta sammanhang har varit att bedöma om förhållandena i något avseende ändrats sä att något annat bör gälla för produktionsbidraget för år 1984. Utredningen har i skrivelse till regeringen den 24 oktober 1983 uttalat sig i denna fråga.

Utredningen påpekar att malmötidningarna Sydsvenska Dagbladet, Arbetet och Skånska Dagbladet började ge ut annonsblad under hösten 1982, de två senare i samverkan. Arbetets och Skånska Dagbladets imnonsblad delas ut till samtliga hushåll i regionen och Sydsvenska Dagbladets till alla som inte har modertidningen. För ett obetydligt pristillägg kan nu regio-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 413

nens annonsörer i princip nå ut till samtliga hushåll i regionen en gång i veckan under förutsättning att de annonserar i huvudtidningarna.

Tidningarnas utgivning av annonsblad innebär att deras ställning på annonsmarknaden inte korrekt återspeglas i deras hushällstäckningslal, eftersom annonsörerna en gång i veckan faktiskt når i stort sett samtliga hushåll i regionen. Detta innebär atl själva grunden för produklionsbidrag - hushällstäckningstalet på ulgivningsorten - knappast längre är rättvisande i de berörda fallen.

Utgivningen av annonsblad väcker enligt utredningen därmed frågan om hur väl reglerna för produktionsbidrag återspeglar marknadsförhållandena. Detta gäller särskilt för det s. k. avtrappningsintervallet mellan 40 och 50% i hushållstäckning pä utgivningsorten. Situationen i Malmö - där förstalid-ningen får reducerat produktionsbidrag trots långt större annonsintäkter än de två konkurtenttidningarna tillsammans - antyder att en reduceringsregel i läckningsintervallet 40-50 varken återspeglar relationen mellan försla-och andratidningarna eller den verkliga fördelningen av annonsintäkterna.

Även om produklionsbidragen inte är öronmärkta och det inte kan hävdas att de används för visst ändamål utgör de en resurs som företagen utnyttjar. Vid en första analys synes det enligt utredningen i vart fall tveksamt om reducerat produktionsbidrag bör utgå lill tidning som ger ut kompletterande gratistidning för alt bearbeta annonsmarknaden. Denna uppfattning influeras givetvis av uppfattningen atl det är tveksamt över huvud taget om den nuvarande regeln om reducerat produktionsbidrag har marknadsrelevans.

Utredningen säger avslutningsvis all det labila konkurtensläge som skapats genom malmötidningarnas annonsbladsulgivning gör det omöjligt att bedöma den fortsatta utvecklingen för mer än ett halvt till ett år i taget. Utredningens hitulls genomförda analyser föranleder inget förslag till ändring av den generella regeln om stöd till dagstidningar som ger ut annonsblad vad gäller rätt fill produktionsbidrag för är 1984.

Föredragandens överväganden

För innevarande budgetär har produktionsbidraget efter beslut av riksdagen (prop. 1982/83: 100 bil. 10, KU 26, rskr 189) höjts med 15%. Denna åtgärd i förening med en gynnsam annonskonjunktur har gjort atl intäklslä-get i branschen förbättrats. Enligl presstödsnämnden finns det dock risk för atl kostnadsökningarna blir störte är 1983 än år 1982.

I min anmälan till 1983 ärs budgetproposition underströk jag atl statens möjligheter att bidra till att lösa tidningsbranschens svårigheter är begränsade. Jag framhöll alt det är nödvändigt all tidningsbranschen själv vidtar kraftfulla åtgärder för atl vända den negativa kostnadsutvecklingen. Därefter har också femte pressutredningen tillsalts med uppdrag atl undersöka

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 414

dels förhällandet mellan dagspressen och annonsbladen, dels förutsättningarna för ökad samverkan inom dagspressen.

Femte pressutredningen har i skrivelse lill regeringen redovisal en analys av den annonsbladsutgivning som bedrivs av tre tidningsföretag i Malmö som har produktionsbidrag samt därvid uttalat atl reglerna för produktionsbidrag med anledning av detta inte behöver ändras för är 1984. Däremot anser utredningen att det är tveksamt om den nuvarande regeln om reducerat produktionsbidrag i rådande marknadssituation är motiverad i fråga om storstadstidningar.

Enligt 11 § i stödförordningen utgår reducerat produklionsbidrag för en flerdagarstidning med ett täckningstal som är lägst 40 men understiger 50, förutsatt alt upplagan är större än IO 000 exemplar. Bestämmelsen har införts av det skälet att en flerdagarstidning med ett täckningslal under 50 inle har ansetts ha ett sådant försteg pä utgivningsortens annonsmarknad att annonsintäkterna rimligen motsvarar det statliga bidrag som enligt reglerna tillfaller en konkurrerande flerdagarstidning med ett täckningstal pä högst 40.

Femte pressutredningens analyser visar att den fördelning av annonsmarknadsandelar som denna regel är avsedd all avbalansera knappast är representativ för förhållanden i storstäderna. Där kan ett täckningslal på mellan 40 och 50 i själva verket innebära ett betydande övertag på annonsmarknaden.

Utredningen påpekar att förslatidningen i Malmö år 1982 hade täckningstalet 49 och 195 milj. kr. i annonsintäkter. De två konkurtenttidningarna hade täckningstalen 31 resp. 5. Deras annonsintäkter uppgick samma år till sammanlagt 92 milj. kr. Trots all förstatidningens intäkter var störte än den totala summan av konkurtenttidningarnas annonsintäkter och presstöd tillsammans, erhöll förslatidningen 3,9 milj. kr. i reducerat produktionsbidrag för år 1983. För är 1984 kommer beloppet alt fördubblas, eftersom förstatidningens täckningstal dä sjunker till 48 och tidningen äger rätt till en tiondel av fullt produktionsbidrag för vatje procentenhet av täckningstalet under 50.

På liknande sätt förhåller del sig i Stockholm. Där hade förslatidningen år 1982 täckningslalel 46 och 520 milj. kr. i annonsintäkter. Andratidningen hade samma tid täckningstalet 20 och 173 milj. kr. i annonsintäkter. Enligt förordningens bestämmelser i denna del är förslatidningen - om övriga villkor för produktionsbidrag uppfylls - berättigad till ett reducerat produktionsbidrag på 15,6 milj. kr., trots att tidningen f n. har tre gånger sä stora annonsintäkter som den största konkurrentlidningen.

Det framgår klart av båda fallen atl förstatidningarna har ett överlägset grepp om annonsmarknaden på resp. utgivningsort, trots atl täckningstalen för båda ligger under 50. Under dessa förhållanden är dei enligt min mening inte motiverat att storstadstidningar äger rätt till reducerat produklionsbidrag. Reglerna bör därför ändras så alt reducerat produklionsbidrag

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 415

för flerdagarstidning som har ett täckningstal som är lägst 41 men understiger 50 och som har en upplaga på mer än 10000 exemplar skall utgå till flerdagarstidningar utom storstadstidningar. Förslaget innebär en besparing på produktionsbidraget med 7,8 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Det ankommer pä presstödsnämnden att - om riksdagen godkänner förslaget - i enlighet med sin instruktion studera effekterna av denna regeländring och till regeringen vidarebefordra eventuella synpunkter i sammanhanget.

I övrigt beräknar jag anslaget i huvudsaklig överensstämmelse med presstödsnämndens förslag. Nettoeffekten av uppräkningarna i sammanställningen och den av mig föreslagna besparingen beräknas lill 3,1 milj. kr. Anslaget bör föras upp med 444 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de av mig förordade ändringarna i grunderna för stöd fill dagspressen,

2. till Stöd till dagspressen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 444000000 kr.

G 7. Lån till dagspressen

1982/83 Utgift 11690000 Reservation 24886978

1983/84 Anslag 25000000

1984/85 Förslag 25000000

Från anslaget utbetalas lån enligt förordningen (1981:409) om statligt stöd till dagstidningar (ändrad senast 1983:775).

Presstödsnämnden

1. Under budgetåret 1982/83 har fyra tidningar beviljats sammanlagt
4411 000 kr. i lån ur pressens länefond. Härav har 3090000 kr. betalats ut
under budgetåret. Dessutom har 8,6 milj. kr. betalats ut för lån som
beviljats under tidigare budgetär.

Nämnden begär för budgetåret 1984/85 oförändrat 25 milj. kr.

2. Nämnden anför att anspråken på lån ur pressens lånefond sannolikt
kommer att öka under de närmaste åren på grund av snabb teknisk utveck
ling och kostnadsökningar pä sälteri- och tryckeriutrustning. Reserverade
medel innebär marginal för sådana ökningar under budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

Vid ingången av budgetåret 1983/84 fanns en behållning om nästan 25 milj. kr. under anslaget. Med hänsyn härtill och med beaktande av den

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 416

beräknade belastningen under nästa budgetär är det enligt min mening befogat att 20 milj. kr. av den nämnda behållningen förs bort från anslaget såsom besparing.

Lån ur pressens lånefond skall enligt stödförordningen företrädesvis ges för projekt som syftar till kostnadsbesparingar genom samverkan mellan tidningsföretag. Femte pressutredningen (U 1983:01) undersöker f n. bl.a. presstödets ändamålsenlighet för att främja samverkan. Utredningen avser att avge sitt betänkande under är 1984. I avvaktan pä utredningens förslag finner jag atl lånefonden bör tillföras oförändrat 25 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till dagspressen för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 25000000 kr.

G 8. Stöd till organisationstidskrifter

1982/83 Utgift 38140269

1983/84 Anslag 38600000

1984/85 Förslag 39700000

Från anslaget utgår stöd enligt förordningen (1977:607) om slöd till organisationslidskrifter (ändrad senast 1982:500).

Med organisalionslidskrifl förslås dels en tidskrift som utges av en organisation för sina medlemmar (medlemslidskrifl), dels en tidskrift som är organ för en organisation med huvudsakligt syfte att verka för ett religiöst, nyklerhetsfrämjande, politiskt, miljövärdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företräda handikappade eller arbels-hindrade, dels slutligen en tidskrift som har idémässig anknytning till en politisk organisation.

Presstödsnämnden

Under budgetåret 1982/83 har 455 tidskrifter beviljats slöd för kalenderåret 1982 fill ett sammanlagt belopp av 38 140269 kr.

Nämnden beräknar att stödet ökar med 2% per år på grund av tillkomst av nya lidskrifter saml upplage- och periodicitelsökningar. Nämnden begär för budgetåret 1984/85 39,7 milj. kr. (+1,1 milj. kr.).

Regeringen har till följd av ett uttalande av riksdagen (KU 1982/83:26 s. 8) genom beslut den 28 april 1983 uppdragit åt presstödsnämnden att pröva frågan huruvida slöd skall utgå lill tidskrift som väsentligen framstår som organ för organisation som bekämpar all icke-medicinsk användning av narkotika. Med anledning av uppdraget har presstödsnämnden den 30 augusti 1983 överlämnat en rapport till regeringen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 417

Presstödsnämnden påpekar att stöd f.n. utgår dels till medlemstidskrifter, dels till s. k. organtidskrifter. För tidskrift som ej har kvalificerat sig för maximall bidrag är det förmånligare atl räknas som organlidskrift, eftersom stöd då även utgär för samtliga exemplar som abonneras av andra än organisationens medlemmar. För medlemstidskrifter utgår stöd för högst 1000 exemplar per nummer, inkl. friexemplar, utanför medlemskretsen.

En tidskrift mot narkotika kan f. n. endast få bidrag som medlemstidskrift. De två fidskrifter av aktuellt slag som hittills har erhålla bidrag skulle enligt nämnden inte vinna ekonomiskt inom stödet på en annan klassificering. Ulöver dessa två finns enligl nämnden inle någon tidskrift som skulle få större stöd som organtidskrift än som medlemstidskrift. En ändring i stödordningen skulle därför f. n. ha principiell men inte ekonomisk betydelse för stödet.

Föredragandens överväganden

Presstödsnämnden har på regeringens uppdrag till följd av ell uttalande av riksdagen (KU 1982/83:26 s. 8) prövat frågan huruvida en tidskrift som väsentligen framstår som organ för organisation som bekämpar all ickemedicinsk användning av narkotika skall vara berättigad till organisalions-tidskriftsstöd.

Nämnden framhåller alt en lidskrift mot narkotika kan fä slöd som medlemslidskrifl. Aktuella tidskrifter som får eller skulle kunna få sådant stöd skulle enligl nämnden inle vinna någon ekonomisk fördel inom stödet genom atl i stället klassificeras som s. k. organtidskrifter. Under dessa förhållanden finns del enligl min mening inle skäl alt föreslå någon ändring i gällande stödordning.

Anslaget bör i överensstämmelse med presstödsnämndens förslag för budgetåret 1984/85 föras upp med 39700000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

att till Stöd till organisationslidskrifter för budgetåret  1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 39700000 kr.

G 9. Stöd till kulturtidskrifter

1982/83 Utgift	9328257
1983/84 Anslag	9618000
1984/85 Förslag	9907000

Reservation 17 376

Från anslaget utgår stöd enligt förordningen (1977:393) om statligt stöd fill kulturtidskrifter (ändrad senast 1982:501). 27    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 418

Statens kulturråd

För budgelåret 1982/83 beviljades stöd till 206 tidskrifter med bidragsbelopp om mellan 5000 kr. och 185000 kr. Av innevarande budgetårs anslag har bidrag hittills beviljats till 198 tidskrifter.

Mot bakgrund av kulturiidskriflernas betydelse för en fördjupad informafion och debatt samt med hänvisning till deras utsatta ekonomiska läge bör stödet lill kulluriidskrifter höjas med 500000 kr.

Dessutom krävs för budgetåret 1984/85 en koslnadskompensalion om 6% (+577000 kr.).

Föredragandens överväganden

Jag är inle beredd atl tillstyrka en uppräkning av anslaget utöver en kompensation för kostnadsökningar med 289000 kr.

Som information villjag nämna atl reglerna för utbetalning av stödet till kulturtidskrifter bör ändras så alt bidragen, i likhet med fiertalet andra statsbidrag, betalas ut fyra gånger per år. Jag avser alt senare återkomma till regeringen i denna fråga. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

all till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1984/85 anvisa ell reservationsanslag av 9907000 kr.

G 10. Stöd till tidningar på andra språk än svenska

1982/83 Utgift 4165 900

1983/84 Anslag 5356000

1984/85 Förslag 5 365000

Frän anslaget utgår stöd enligt förordningen (1977:523) om slöd lill tidningar på andra språk än svenska (ändrad senast 1983:776).

	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		Statens in-	Före-
		vandrarverk	draganden
Slöd lill allmänna nyhets-
tidningar	4 700000	of.	of
Slöd lill medlemstidningar	350000	of.	of
Behovsprövat produktions-
bidrag och tillägg lill produk-
lionsbidrag'	306000	+ 100000	+9000
	5356000	+ 100000	+9000

Prop. 1982/83: 100 bil. 10 s. 167, anslagsposten Slöd lill övriga tidningar.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 419

Statens invandrarverk

1. För är 1983 har sju allmänna nyhetstidningar beviljats produklionsbidrag om sammanlagt 3 185 500 kr. och en tidning elableringsslöd med 570400 kr., en ökning jämfört med föregående år.

Slödel till allmänna nyhetstidningar bör enligt invandrarverket räknas upp med 15 % i likhet med den uppräkning av presstödet som tidigare skett för svenska dagstidningar. Detta kan ske utan atl ytterligare medel behöver anvisas.

2.   Sex medlemstidningar har beviljats slöd med sammanlagt
155 700 kr. och elableringsslöd har beviljats två tidningar med sammanlagt
30300 kr., vilket också innebär en ökning jämfört med föregående är.

Verket föreslär atl grundbidraget höjs till 5000 kr. för alt motsvara stödet till svenska organisationslidskrifter. Vidare bör som en stimulansåtgärd del rörliga bidraget höjas till 2:50 kr. Även dessa förändringar kan vidtas utan att ytterligare medel behöver anvisas.

3.   Av de tidningar som inle uppfyller villkoren för stöd lill allmänna
nyhetstidningar och medlemstidningar har 14 tidningar beviljats behovs
prövat bidrag med sammanlagt 140300 kr. Elableringsslöd har bevil
jats fyra tidningar med totalt 56700 kr.

Även för det behovsprövade slödel bör bidragsnivån öka. Verket föreslår all grundbidragel höjs lill 2 500 kr. och del rörliga bidraget till 1:25 kr.

Tilläggsbidrag till tidningar som utkommer på minst två andra språk än svenska har beviljats tre tidningar till ett belopp av sammanlagt 40000 kr.

Medlen för behovsprövade produklionsbidrag och tillägg till produktionsbidrag bör enligl invandrarverket anvisas under en förslagsvis betecknad anslagspost, alternativt höjas med 100000 kr., för att möjliggöra stöd lill små språkgruppers tidningar och lilläggsbidrag lill fler tidningar.

Föredragandens överväganden

Invandrarpolitiska kommittén (A 1980:04, IPOK) fick genom regeringsbeslut den 19 maj 1983 tilläggsdirektiv som bl. a. innehöll ett uppdrag atl se över statens stöd lill minoriletspolitiska insalser och överväga formerna för ett sådant slöd. Stödet lill tidningar på andra språk än svenska ingär i detta uppdrag. 1 avvaktan på lPOK:s förslag är det enligt min mening inte akluellt med några förändringar av det statliga stödels konstruktion. För budgetåret 1984/85 bör inte heller några anslagsmässiga förändringar göras ulöver en uppräkning av anslagsposten Behovsprövat produktionsbidrag och tillägg lill produklionsbidrag (+ 9000 kr.).

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att lill Stöd till tidningar på andra språk än svenska för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 5 365 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 420

Gli. Stöd till taltidningar

1982/83 Utgift 3 246600 Reservation 6753400

1983/84 Anslag 10318000

1984/85 Förslag 10622000

Frän anslaget utgär stöd enligt förordningen (1982: 669) om stöd till radio- och kassettidningar (ändrad 1983:500). Frågor om stöd prövas av taltidningskommittén (U 1982:05) i enlighet med nämnda förordning och förordningen (KRFS 1982:9) med instruktion för taltidningskommittén (ändrad KRFS 1983: 16). Även medel för kommitténs förvaltningskostnader beräknas under anslaget.

Kommittén har också i uppdrag alt bedriva del ytterligare utrednings-och utvecklingsarbete rörande stöd till laltidningar som erfordras i enlighet med vad som har anförts i propositionen (1981/82: 129) om stöd lill laltidningar.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Taltidnings- Före-

kommillén draganden

Slöd lill laltidningar 10318000 +398000 +304000

(därav förvaltningskostnader) (739000) (+  15000) (+ 30000)

Taltidningskommittén

1. Pris- och löneomräkning av förvaltningskostnaderna 30000 kr.

2. Under budgetåret 1982/83 har sex tidningsföretag beviljats sammanlagt 2881400 kr. för utgivning av laltidningar, varav 350000 kr. avser bidrag till Synskadades riksförbund för fortsatt försöksverksamhet med tallidningsutgivning i avvaktan på laliidningskommitléns första fördelningsbeslut. Kommittén begär för budgetåret 1984/85 9962000 kr. för bidrag till taltidningsverksamhet (+ 383 000 kr.).

3. Utöver fördelning av bidrag har kommittén i överensstämmelse med de mål och den inriktning som lagts fasl av regering och riksdag i samverkan med särskild expertis förberett en utvärdering av laltidningsverksam-heten. Kommittén avser att lägga fram en rapport till regeringen i juni 1984. Dessutom har kommittén i samverkan med styrelsen för teknisk utveckling och handikappinstitutet engagerat sig i tekniskt utvecklingsarbete, främst avseende mottagningsapparatur för radiotidningar.

För atl förbättra förutsättningarna för tallidningsutgivning och därmed bredda underlaget för utvärderingen av verksamheten föreslår kommittén atl vissa ändringar görs i stödordningen. Av tvingande skäl, nämligen för alt över huvud taget fä i gäng någon verksamhel, har kommittén under del första verksamhetsåret beviljat bidrag för i princip full kostnadstäckning

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 421

till de tidningar som startat utgivning av laltidningar, dock med det uttalade förbehållet atl så inte kan ske i fråga om tidningsföretag med god ekonomi. Kommittén föreslår mot bakgrund av dessa erfarenheter en generösare bidragslinje inom oförändrad totalram, dvs. begär rätt att ge bidrag till full täckning även av redaktionella merkostnader.

Vidare föreslär kommittén vissa ändringar i den särlagsliftning som reglerar formerna för sändning av radiotidning. Televerket bör sålunda ges möjligheter att dels utan särskilt godkännande av regeringen ändra sändningstiden för en radiotidning frän fall till fall, dels ulan särskild ansökan till regeringen göra temporära provsändningar av radiolidningar. Slutligen begär kommittén att nivån på den förvrängning av ljudet eller kodning av innehållet som enligl lagen (1981:508) om radiotidningar (ändrad senast 1983:495) föreskrivs för sändning av radiotidning närmare preciseras.

Föredragandens överväganden

Taltidningskommittén anför i sin anslagsframställning svårigheter atl fä lill stånd utgivning av laltidningar i önskvärd omfattning. För alt förbättra förutsättningarna för verksamheten och därmed bredda underiaget för kommande bedömningar i fråga om slödels framlida utformning m. m. föreslår kommittén vissa ändringar i slödordningen.

Kommittén framhåller alt tidningsutgivarna f n. inte är beredda all tillskjuta egna medel för atl täcka de redaktionella merkostnader som utgivningen av en taltidning medför. Kommittén begär därför rätt att få ge bidrag till full täckning även av sådana kostnader.

1 regeringens proposition (1981/82: 129 s. 11) om slöd till laltidningar anför det föredragande statsrådet atl stödet i första hand bör avse kostnader för den tekniska framställningen och distributionen av taltidningen. Del kan dock enligl föredragandens mening bli nödvändigt med vissl statsbidrag även lill koslnader för det redaktionella arbetet. Enligt förordningen (1982:669, ändrad 1983:500) om stöd till radio- och kassettidningar skall stödet främsl avse kostnader för teknisk framställning och distribution av laltidningar. Gällande förordning och förarbetena lill denna lämnar således ett visst utrymme för bidrag även till redaktionella kostnader. För övrigl villjag anföra följande.

Taltidningskommitténs huvuduppgift f. n. fär anses vara atl få i gäng en lallidningsverksamhel av sådan omfattning att kommitténs utvärderingsarbete - och därav föranledda förslag om stödets framlida utformning och handläggning m.m.- kan grundas på tillräckligt omfattande erfarenheter. Det ligger enligt min mening i slalens intresse att förutsättningarna för sädana bedömningar blir sä gynnsamma som möjligt. Av delta skäl anser jag det befogat alt kommittén får möjligheter alt lämna bidrag lill full täckning även av redaktionella merkostnader. Denna rätt bör dock endast gälla i fråga om tidningsförelag som inte bedöms kunna bidra lill sådana

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 422

kostnader med egna medel, i enlighet med den praxis som har utvecklats av kommittén. Del ankommer pä tallidningskommillén atl utnyttja denna rätt med vederbörlig hänsyn lill nödvändigheten av att hushålla med de medel som finns tillgängliga inom den totalram för bidragsverksamhelen som fastställts av riksdagen. Frågan får därefter omprövas förutsällnings-löst i samband med regeringens bedömning av kommitténs analyser av verksamheten och därmed sammanhängande överväganden och förslag.

Taltidningskommittén föreslär också vissa ändringar i den särlagsliftning som reglerar formerna för sändning av radiotidning. Lagen (1981:508) om radiotalfidningar trädde i kraft den I juli 1981. I samband med inrättandet av stödet lill laltidningar ändrades lagen (1982:520) med verkan från den 1 juli 1982. Samtidigt reglerades ansvarigheten för både radio- och kassettidningar i lagen (1982: 521) om ansvarighet för laltidningar. I anslutning lill regeringens proposition (1982/83: 137) om radiolidningar m. m. ändrades sedan båda lagarna (1983:495 resp. 496) från den 1 juli 1983.

1 samband med regeringens bedömning av tallidningsfrågan i sin helhet med utgångspunkt i laliidningskommitléns analyser kan del bli aktuellt med nya ställningstaganden i fråga om särlagsliflningen inför budgelårel 1985/86. Enligt min mening bör eventuella lagstiftningsåtgärder anstå tills kommittén har lagt fram sina överväganden och förslag i övrigl. Jag är därför f. n. inle beredd atl överväga ytterligare detaljregleringar i de berörda lagarna.

1 övrigt beräknar jag anslaget i huvudsaklig överensstämmelse med taltidningskommitténs förslag. Del bör för budgetåret 1984/85 föras upp med 10622 000 kr.

Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen alt

1. godkänna de av mig förordade ändringarna i grunderna för slöd lill taltidningar,

2. lill Stöd till tcdtidningar för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservafionsanslag av 10622000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet Litteratur octi bibliotek

423

G 12. Litteraturstöd

1982/83 Utgift 28283868

1983/84 Anslag 30391000

1984/85 Förslag 30310000

Reservation

6108662

Från anslaget utgår stöd till utgivning av litteratur enligl förordningen (1978:490) om statligt lilleraturstöd (ändrad 1981:444). De olika kategorierna inom utgivningsslödei och de övriga ändamål som får slöd under anslaget framgår av följande sammanställning.

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Statens kultur-		Före-
		råd	, skolöver-	draganden
		sty	relsen
1. Ulgivningsslöd	(21244000)'
a)   Ny svensk skönlitteratur
för vuxna	6000000
b)  Skönlitteratur för vuxna i
svensk översättning	2 850000
c)   Klassiker	2200000
d)   Facklitteratur för vuxna	3919000
e)   Barn- och ungdomslitte-
ratur	2 500000
0   Barn- och ungdomsserier	475 000	+ 2 320000		►     +637000
g)   Projektstöd   till   särskilt
kostnadskrävande utgiv-
ning	1290000
h)   Utgivning    av     August
Strindbergs samlade verk	900000
i)    Litteratur pä invandrar-
och minoritetsspråk	900000
j)   Stöd    lill    författarverk-
städer	210000		,
2, Framställning av lättläst lit-
teratur	1531000	+	122000-	+ 46000
3. Slöd    lill    presentation    av
svensk litteratur i utlandet	—	+	300000	—
4. Studie av bokbranschen	200000		of.	of
5. Bidrag till läsfrämjande åt-
gärder bland barn och ung-
dom	400000	-	400000	-400000
6. Utgivning och distribution av
prisbillig   kvaliieisliiteratur,
En bok för alla	5958000	+	477 000	-398000
7. Sigtunasliftelsens klipparkiv	46000	+	3 000	+    4000
8. Stiftelsen Svenska barnboks-
institutet	940000	+	456000	+ 30000
9. Svenska    Vitterhetssamfun-
det	55 000	+	3 000	of
10. Samfundet De nio	17000	+	1000	of.
	30391000	+3282 000		- 81000

' Statens kulturråd får under budgetåret 1983/84 omfördela medel till ett belopp av

500000 kr. mellan posterna a)-g).

 Skolöverstyrelsen och statens kulturråd.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 424

Statens kulturråd, skolöverstyrelsen

1. Kulturrådet föreslår en ökning av utgivningsstödet med 8 %
som nödvändig kompensation för kostnadsökningar inom den grafiska
industrin (+ 1 700000 kr.). Därutöver begär rådet sammanlagt 620000 kr. i
ökade medel för stödkalegorierna Skönlitteratur för vuxna i svensk över
sättning (+ 200000 kr.). Barn- och ungdomsserier (+ 100000 kr.). Littera
tur på invandrar- och minoritetsspråk (+ 200000 kr.) och Slöd till författar
verkstäder (+ 120000 kr.). Rådet begär vidare all under budgetåret få
omfördela 1 milj. kr. mellan stödkategorierna a-g och i. (+2 320000 kr.)

Under budgelåret 1982/83 har stöd tilldelats 714 titlar allmänlilteratur pä svenska (exkl. serier), vilket skall jämföras med 930 titlar som ursprungligen angavs som riktmärke för stödet. Av totalt 1552 giltiga ansökningar avslogs 709, medan 129 inte hann slutbehandlas under budgetåret.

2. Stödet till presentation av svensk litteratur i utlandet har utvärderats av kulturrådet i samråd med Svenska institutet. Rådet föreslär atl stödet i fortsättningen utgär i form av stödköp av översalt och i utlandet utgiven svensk litteratur. Stödets handhavande föresläs övergå lill Svenska institutei, medan kulturtådet även i fortsättningen bör fä besluta om vilka titlar som skall komma i fråga för stöd. Eftersom slödel under innevarande budgetår finansieras med reserverade medel bör enligt rådet ett belopp av 300000 kr. tillföras anslagsposten. Förslaget har remissbehandlats. (+ 300000 kr.)

3. Kulturrådet föreslår all anslagsposten Bidrag till läsfrämjande verksamhet bland barn och ungdom flyttas till anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer. Rådet begär under nämnda anslag utöver kompensation för ökade kostnader en ökning med lOOOOO kr. för ytteriigare bokinköp till verksamheten. (- 400000 kr.)

4. Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet anför alt en nödvändig flyttning till större lokaler med marknadsmässig hyreskostnad medför en merkostnad av 562000 kr., varav 150000 kr. som engångskostnad. Som kompensation för ökade kostnader i övrigt begär stiftelsen 111000 kr. Kulturrådet föreslär en prisomräkning med 56000 kr. samt tillstyrker en medelsökning med 400000 kr. för nya lokaler (+ 456000 kr.).

5. För övriga ändamål under anslaget beräknar kulturtådet resp. skolöverstyrelsen ökade medel enbart för kompensation för kostnadsstegringar (+606000 kr.).

Föredragandens överväganden

Som jag anförde inledningsvis övervägs frågan om statens framtida insalser på litteraturområdel av 1982 ärs bokulredning (U 1982:02). Kommittén kommer att lämna sina förslag under våren 1984. Jag räknar med att kunna redovisa regeringens ställningstaganden därtill i en särskild proposi-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 425

tion våren 1985. Frågan om det slatliga stödet lill litteratur på invandrar-och minoritetsspråk utreds av invandrarpolitiska kommittén (A 1980:04). Mina förslag för budgetåret 1984/85 under förevarande anslag begränsar sig därför till mindre justeringar inom ramen för ett i övrigt oförändrat stödsystem.

För riksdagens information vill jag upplysa om att det förhållandevis stora beloppet reserverade medel under anslaget till största delen hänför sig till förhandsstöd inom utgivningsslödei, dvs. medel som redan har beviljats för planerad utgivning, men som inte betalas ut förrän resp. bok getts ut.

Statens kulturråd fär inom utgivningsslödei och mellan de olika stödbelopp som regeringen fastställer omfördela ett belopp av 500000 kr. mellan stödkalegorierna inom det svenska utgivningsstödet, dvs. kategorierna a-g i den nyss redovisade sammanställningen. Rådet begär all denna möjlighet vidgas till att omfatta även kategori i, dvs. litteratur pä invandrar- och minoritetsspråk, samt att beloppet höjs till 1 milj. kr. För egen del finner jag det önskvärt med en ökad flexibilitet i stödet. Därigenom kan stödet lättare anpassas till förändringar i föriagens utgivningsprofil. Med hänsyn lill invandrarpolitiska kommitténs pågående arbete är jag emellertid inte beredd alt låta stödet till invandrar- och minoriletslilteralur omfattas av en sådan omfördelning. Däremot bör det belopp som får omfördelas kunna höjas till det föreslagna beloppet 1 milj. kr.

Stödet lill presentation av svensk litteratur i utlandet utvärderades av kulturtådet under budgetåret 1982/83 och föreslogs bli ändrat till ett stödköpssyslem. Enligt min mening bör frågan huruvida stödformen skall förändras anstå för att behandlas i samband med regeringens ställningstaganden till den samlade statliga litteraturpolitiken våren 1985. För budgetåret 1984/85 bör därför - liksom för de tvä föregående budgetåren - inte anvisas några nya medel under anslagsposten. För att verksamheten skall kunna upprätthållas även kommande budgetår förordar jag dock att rådet vid behov får omfördela ett belopp av högst 100000 kr. frän anslagsposten 1. Utgivningsstöd, posterna a-g, för att användas för stöd till presentation av svensk litteratur i utlandet enligt nu gällande regler.

Bidrag lill läsfrämjande verksamhel bland barn och ungdom utgär efter tidigare försöksverksamhet sedan budgetåret 1982/83 lill studieförbunden för särskilda projekt med läsfrämjande verksamhet. Kulturtådet föreslår att anslagsposten flyttas till anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer samt att anslagsmedlen ökas för atl möjliggöra störte bokinköp för verksamheten.

Jag har förståelse för att det finns ett behov att med särskilda medel tillföra denna verksamhet ett störte utbud av prisbilliga böcker. Redan nu använder kulturtådet hälften av anslagsmedlen till inköp av böcker. Inköpen handhas av Stiftelsen Litteraturfrämjandet. Jag förordar att rådets

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 426

begäran om större bokinköp tillgodoses pä sä sätt atl medlen under anslagsposten överförs lill anslagsposten Utgivning och distribution av prisbillig kvalilelslitleralur. Medlen bör betalas ul lill Litteraturfrämjandet och användas för läsfrämjande verksamhet. Medelsanvändningen bör regleras i del avtal mellan staten och stiftelsen som avser verksamheten En bok för alla. Denna förändring innebär atl kulturtädets möjlighet atl ge direkta bidrag lill studieförbundens läsfrämjande verksamhet bland barn och ungdom upphör. Sädana bidrag kan emellerfid utgå på sedvanligt sätt via det statliga stödet till kulturverksamhet inom folkbildningen under anslaget Bidrag till studieförbunden m. m.

Verksamheten En bok för alla regleras f n. i tvä skilda ettärsavtal, avseende dels vuxenböcker, dels barn- och ungdomsböcker. Avtalen löper ut vid utgången av juni 1984. 1 fråga om att träffa ell nytt avtal om barn-och ungdomsböcker bör riksdagens bemyndigande inhämtas. Vad gäller vuxenböcker har riksdagen tidigare beslutat (prop. 1979/80: 100 bil. 12, KrU 26, rskr 249) om en utgivning i permanenta former. Det ankommer således i detta fall på regeringen atl i avtal reglera verksamhetens närmare utformning.

Frågan om den långsikliga inriktningen av verksamheten - såväl för vuxna som för barn och ungdom- bör enligl min mening behandlas i samband med regeringens ställningstaganden i anledning av 1982 ärs bokutrednings och folkbiblioteksutredningens (U 1979: 17) förslag. Jag avser atl senare föreslå regeringen att ge kulturrådet i uppdrag atl förbereda ell mer långsiktigt avtal. Med hänsyn lill verksamhetens speciella krav på utgivnings- och personalplanering bör ett sådant avtal inte träda i kraft förtån tidigast ett år efter riksdagens beslut i frågan, alltså den 1 juli 1986. För tiden fram lill dess bör staten enligt min mening nu träffa avtal med stiftelsen avseende budgetåren 1984/85 och 1985/86. Jag finner det nödvändigt att för budgetåret 1984/85 föreslå en besparing om 798000 kr. under anslagsposten. Det bör emellertid vara möjligt atl ändå bedriva verksamheten med i princip samma inriktning som hittills. Jag förordar emellertid atl stiftelsen redan nu prövar möjligheten alt ytterligare förslärka den läsfrämjande inriktningen i verksamheten. Resurser härför bör kunna frigöras dels genom att antalet utgivna titlar minskas något, dels genom alt stiftelsen vidtar inkomslförstärkande och kostnadssänkande ätgärder i övrigl.

Med hänvisning till vad jag haranfört och i övrigt lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen alt

1. godkänna vad jag har förordat beträffande omfördelning av me
del inom anslaget,

2. godkänna alt försöksverksamheten med presentation av svensk
litteratur i ullandel utsträcks till att gälla till utgången av juni
1985,

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

427

3. godkänna vad jag har förordat beträffande användningen av medel för läsfrämjande verksamhet bland barn och ungdom,

4. godkänna vad jag har förordat beträffande inriktningen av verksamheten En bok för alla,

5. bemyndiga regeringen att träffa tvåårsavtal med Stiftelsen Litteraturfrämjandet om utgivningen av En bok för alla - barn och ungdomar,

6. lill Litteraturstöd för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 30310000 kr.

G 13. Bokhandelsstöd

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

1980441 2300000 2 000000

Frän anslaget utgår statligt distributionsstöd till bokhandel enligt bestämmelser i förordningen (1981:445) om statligt stöd till distribution av böcker.

Från anslaget utgär dessutom statligt stöd lill det kompletieringslager och reordersystem som grossistföretaget AB Seelig & Co (Seelig) driver. Användningen av stödet regleras genom ell avtal mellan slalen och förelaget. Frän anslaget utgår vidare bidrag lill Bokbranschens finansieringsinstitut AB (BFI) för utbildningsinsatser inom bokhandel. Utbildningen bedrivs genom Bok-, pappers- och konlorsvaruförbundel.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Statens Före-

kulturråd, draganden

Seelig, BFI

1. Distributionsstöd

2. Slöd till kompletieringslager

3. Utbildningsinsatser

1200000 800000 300000

2300000

+ 72000 of. of.

+72 000

of.

of.

-300000

-300000

Statens kulturråd

Kulturtådet har under budgetåret 1982/83 betalat ut ca 1 milj. kr. i slöd till 422 boktitlar som hade erhållit statligt lilleraturstöd och spritts i abonnemang. Vid ett oförändrat antal titlar räknar rådet med en slödsumma på 1 114000 kr. för budgelårel 1984/85, en ökning lill följd av att stödet är relaterat lill bokprisel. Det är vidare troligt atl anlalel ansökningar och stödberätligade titlar ökar, vilket kan medföra all det beräknade anslagsbeloppet behöver överskridas. För nästa budgetär begär kulturtådet emellertid enbart kompensation för prisökningar (+ 72000 kr.).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 428

AB Seelig & Co

Seelig anhåller att stödet till kompletteringslager - i avvaktan på bokutredningens resultat - utgår med oförändrat belopp för nästa budgelår.

Bokbranschens finansieringsinstitut AB

BFI anhåller om oförändrat slöd lill utbildningsinsatser inom bokhandel under nästa budgetår.

Även Bok-, pappers- och konlorsvaruförbundel m.fl. har i skrivelser anhållit atl stödet kvarstår.

Föredragandens överväganden

Dislributionsslödel inrättades fr.o.m. budgetåret 1981/82 och var ursprungligen beräknat till 1,6 milj. kr. Medelsförbrukningen under de tvä första budgetåren stannade avsevärt under den beräknade nivån. Detta berodde lill stor del på dels atl färte boktitlar än beräknal hade erhållit utgivningsstöd, dels alt litteralurstödda titlar hade getts ul av förlag som inte var anslutna lill fackbokhandelsavtalel eller atl sådana titlar inte ingick i förlagens abonnemangserbjudanden lill bokhandeln. Alla dessa omständigheter har bidragit lill ell lågt utnyttjande av distributionsstödel. Dessutom var stödet under inledningsskedet inte tillräckligt känt i branschen.

Regeringen har bedömt det angelägel atl de under stödet beräknade men ej förbrukade medlen - totalt ca 1,5 milj. kr. för budgetåren 1981/82 och 1982/83 — pä annat sätt kommer litteraturområdel till godo. Regeringen har därför beviljat särskilda bidrag till litteraturkampanjer i samband med den svenska bokens 500-ärsjubileum samt vissa andra insalser av engångskaraktär på litteraturområdet. Bidragen finansieras genom överskridande av förevarande anslag innevarande budgetår till ett belopp motsvarande de oförbrukade medlen tidigare budgelår. Detta bör anmälas för riksdagen. Anslagsmedlen har redan för innevarande budgetär minskats lill 1,2 milj. kr. Detta innebär att medelsförbrukningen i fortsättningen endast obetydligt väntas avvika frän anslagsberäkningen.

Stödet lill det kompletieringslager och det därtill knutna reordersystem som del bokhandelsägda aktiebolaget Seelig & Co driver har utgått pä försök sedan budgetåret 1977/78, lill en böijan som ett stöd till förlusttäckning och rabattgivning vid försäljning till bokhandeln. Sedan budgetåret 1981/82 utgår endast stöd till bokhandelsrabalter med ett belopp av 800000 kr. per är.

Redan i 1981 års budgetproposition (prop. 1980/81:100 bil. 12) framhöll min företrädare att ett stöd under en ytterligare treårsperiod eventuellt kunde vara tillräckligt för att säkerställa det centrala lägersystemets effektiva utnyttjande i branschen. Efter försöksperiodens slut skulle granskas

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 429

under vilka betingelser bidraget skulle kunna avvecklas helt. Det ingär i 1982 års bokulrednings (U 1982:02) uppdrag att genomföra en sådan översyn.

Stödet har tidigare haft karaktären av föriusltäckningsbidrag och det har därför konstruerats sä att det betalas ut i efterskott av medel som anvisas budgetåret efter stödäret. Om stödet skulle utgå även för verksamheten under budgetåret 1984/85, skulle detta sålunda medföra en inteckning i medelsulrymmet för budgetåret 1985/86. En sådan läsning av anslagsmedel finner jag olämplig med tanke på att bokutredningen bör ha frihet att föreslå alternativa stödformer. Jag förordar därför att stödet i sin nuvarande form betalas ul för sista gången under budgetåret 1984/85. Det avser då verksamheten under budgetåret 1983/84. Något bidrag för verksamheten under budgetåret 1984/85 bör sålunda inle utgå.

Bidraget till utbildningsinsatser inom bokhandeln har utgått sedan budgetåret 1977/78. Sedan budgelårel 1981/82 har bidraget utgått med ett belopp av 300000 kr. per år. I förta årets budgetproposifion (prop. 1982/83: 100 bil. 10) anförde jag all utbildningen efter det sista bidragsärel, budgetåret 1983/84, borde kunna finansieras helt av branschen. Riksdagen (KrU 1982/83:30, rskr 358) hade inga erinringar mot detta. Jag har sålunda inle beräknat några medel för ändamålet för budgetåret 1984/85.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag atl regeringen

dels bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag har anfört om

1. användningen av medel under anslagsposten Dislribulionsstöd,
dels föreslär riksdagen all

2. godkänna vad jag har förordat beträffande stöd till kompletieringslager,

3. lill Bokhandelsstöd för budgetåret 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 2000000 kr.

G 14. Kreditgarantier till förlag och bokhandel

1982/83 Utgift	0
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Slatliga kreditgarantier för lån lill bokförlag utgår enligl förordningen (1978:490) om statligt litteraturstöd (ändrad 1981:444). För innevarande budgetår får garantier beviljas intill ett belopp av 2 milj. kr.

Statliga kreditgarantier för lån lill bokhandel utgår enligt förordningen (1977: 395) om försöksverksamhet med statligt kreditstöd till bokhandel (ändrad senast 1983:777). För innevarande budgetår får garantier beviljas intill ett belopp av 1,5 milj. kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 430

Statens industriverk

Under budgelåret 1982/83 beslöt statens industriverk om infriande av kreditgarantier lill förlag om totalt 122432 kr. För budgetåret 1984/85 föreslår verket inte några förändringar.

Bokbranschens nnansierlngsinstitut AB

Institulet anhåller om statligt kreditslöd lill bokhandel för budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

Reglerna för de statliga kreditgarantierna till förlag och bokhandel bör behållas oförändrade under budgetåret 1984/85. Ramarna för beviljandet av garanlilån bör likaså föras upp med oförändrade belopp.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen atl

1. medge all statsgaranti för lån till nyetablering av förlag m.m. under budgelårel 1984/85 får beviljas infill ett belopp av 2000000 kr.,

2. medge alt staisgaranti för lån lill bokhandel under budgelåret 1984/85 får beviljas intill ett belopp av 1 500000 kr.,

3. lill Kreditgarantier lill förlag och bokhandel för budgelårel 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

G 15. Lån för investeringar i bokhandel

Reservation 1345000

982/83	Utgift	2690000
983/84	Anslag	2200000
984/85	Förslag	2200000

Frän anslaget utgår statligt stöd enligt förordningen (1977: 395) om försöksverksamhet med statligt kreditstöd till bokhandel (ändrad senast 1983:777).

Bokbranschens nnansierlngsinstitut AB

Bokbranschens finansieringsinstitut AB (BFI) anhåller om statligt kreditslöd lill bokhandel för budgetåret 1984/85. I avvaktan på 1982 års bokulrednings förslag föreslår BFI att anslaget utgår enligt oförändrade villkor.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 431

Föredragandens överväganden

Försöksverksamhet med statligt kreditslöd till investeringar i bokhand-lar har bedrivits sedan budgetåret 1977/78.1 enlighet med riksdagens beslut år 1981 (prop. 1980/81:100 bil. 12, KrU 26, rskr 299) har försöksverksamheten förlängts l.o.m. innevarande budgetär. Redan vid den preliminära utvärderingen, som genomfördes av 1980 års bokbranschutredning (U 1980:07) och som föregick nämnda riksdagsbeslut, konstaterade den särskilde utredaren i betänkandet (Ds U 1980:11) Samverkan i bokbranschen alt stödet hade motsvarat ställda förväntningar. Det var vid denna tidpunkt emellerfid inte möjligt att bedöma de långsiktiga effekterna av stödet för bokhandelsbranschen. En sådan utvärdering av stödet har 1982 års bokutredning (U 1982:02) i uppdrag att genomföra. Resultatet kommer all redovisas i kommitténs slutbetänkande våren 1984. Jag räknar därför med att frågan om det framtida stödbehovet kan behandlas i den proposition om bok- och biblioteksfrågor som regeringen planerar alt lägga fram under våren 1985. Mot denna bakgrund förordar jag att försöksverksamheten förlängs med ytterligare ett år och bedrivs enligl samma regler som hittills. Regeringen bör bemyndigas att med ett är förlänga del avtal mellan slalen och Bokbranschens finansieringsinstitut AB, som reglerar tillämpningen av slödel inom ramen för de föreskrifter som utfärdas av regeringen.

Mina förslag i det föregående medför all lagen (1977:485) om tillfälligt överlämnande av förvaltningsuppgift inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde (ändrad senast 1981:443) bör ges föriängd giltighet. Inom utbildningsdepartementet har därför upprättats förslag till lag om ändring i denna lag i syfte alt åstadkomma en sådan förlängning. Lagförslaget rör i och för sig sådant ämne som avses i 8 kap. 18 § andra stycket regeringsformen. Enligt min mening är dock frågan av sådan enkel beskaffenhet att yttrade från lagrådet inle behöver inhämtas. Lagförslaget bör fogas till protokollet som bilaga 10.4.

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen att

1. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1977:485) om tillfälligt överlämnande av förvaltningsuppgift inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde,

2. godkänna att försöksverksamheten med kreditstöd till bokhandel utsträcks lill att gälla fill utgången av juni 1985,

3. bemyndiga regeringen att förlänga avtalet mellan staten och Bokbranschens finansieringsinstitut aktiebolag om bolagels handha-vande av stödet med ett är,

4. lill Lån för investeringar i bokhandel för budgelårel 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 2200000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 432

G 16. Bidrag till Svenska språknämnden

1982/83 Utgift	1093000
1983/84 Anslag	1 174000
1984/85 Förslag	1257000

Från anslaget utgår bidrag till löner för föreståndare och fem forskningsassistenter vid nämndens sekretariat. Vidare utgår bidrag till vissa kostnader för lokaler och expenser. Övriga kostnader täcks av anslag frän olika fonder, prenumerationsavgifler för tidskriften Språkvård, m. m.

Svenska språknämnden

Språknämnden begär en ökning av bidraget med sammanlagt 103000 kr. som kompensation för pris- och lönehöjningar, bl.a. ökade lokalkostnader.

Statens kulturråd

Kulturrådet förordar en ökning av bidraget med 70000 kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetär bör anslaget lill nämnden tillföras ytteriigare 83000 kr. som kompensation för ökade kostnader.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag till Svenska språknämnden för budgetåret 1984/85 anvisa ett anslag av 1 257000 kr.

G 17. Bidrag till folkbibliotek

1982/83 Utgift	16514634
1983/84 Anslag	16610000
1984/85 Förslag	17 108000

Reservation 10373 703

Från anslaget utgår bidrag till folkbiblioleksverksamhel enligt förordningen (1975:467) om statsbidrag lill folkbibliotek. Övriga ändamål under anslaget framgår av sammanställningen. ,

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

433

		1983/84	Beräknad ändring	1984/85
			Statens	Före-
			kulturråd,	draganden
	Lokal biblioteksverksamhet		Kiruna kommun
1.		11390000	+689000	+ 342000
2.	Lokala biblioteks, länsbiblioteks och lånecentralers inköp av litteratur på invandrar- och mino-
	ritetsspråk	4 473000	+ 268000	+ 134000
3.	Tornedalens bibliotek	176000	+  11000	-176000
4.	Bokbuss i norra gräns-
	området	lOOOOO	of.	-100000
5.	Biblioteksverksamhet bland
	svenskar i utlandet	25 000	+    2000	- 25000
6.	Vissa gemensamma ändamål i
	folkbibliotekens verksamhet	446000	+ 27000	+ 323 000
		16610000	+997000	+498000
Statens kulturråd

Kulturrådet föreslår en ökning av anslagsposterna 1-3 samt 5-6 enbart med avseende på kompensation för prisökningar (+ 997000 kr.).

Kiruna kommun

Kiruna kommun anhåller om fortsall slöd för bokbussen i norra gränsområdet.

Föredragandens överväganden

Jag har beräknat medel till ändamålen Tornedalens bibliotek. Bokbuss i norra gränsområdet samt Biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet under anslagsposten Vissa gemensamma ändamål i folkbibliotekens verksamhel. Del bör i fortsättningen ankomma pä regeringen att fastställa anslagsbeloppen till de nämnda ändamålen.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till folkbibliotek för budgelårel 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 17108000 kr.

G 18. Bidrag till regional biblioteksverksamhet

1982/83 Utgift 12 315 250

1983/84 Anslag 12075000

1984/85 Förslag 13 377000

28   Riksdagen 1983184. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

434

Bidrag till regional biblioteksverksamhet utgår enligt förordningen (1975:467) om statsbidrag lill folkbibliotek.

Underlaget för statsbidrag till koslnader för länsbiblioteken utgör 150 grundbelopp. Grundbeloppels storlek fastställs årligen av regeringen. Innevarande budgetår uppgår beloppet preliminärt till 107300 kr. För verksamheten vid varje länsbibliotek beräknas lägst fem och högst sju grundbelopp. Statsbidrag utgår med 55 % av grundbeloppen.

Statsbidraget lill lånecentralerna fördelas av statens kulturråd.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsbibliotek

Verksamhet som lånecentral med depåfunktion vid Malmö, Stockholms och Umeå stadsbibliotek

Anslag enligt statsbudgeten

	Statens	Före-
	kulturråd	draganden
8853 000	+   531000	of.
3 907000	+  974000	+  617000
12760000	+ 1505000	+  617 000
12075 000	+ 2 190000	+ 1302000

Statens kulturråd

1. Kulturrådet begär för anslagsposten Länsbibliotek enbart kompensation för pris- och löneökningar (+ 531 000 kr.).

2. Kulturrådet anför atl lånecentralernas verksamhet i princip helt skall bekostas med statliga medel. På grund av otillräcklig uppräkning under en följd av år har löpande nyanskaffning av böcker inle kunnat göras, vilket har medfört en otillbörlig belastning av värdkommunernas bokbestånd.

Depåverksamheien vid lånecentralerna har alltifrån starten inneburit högre kostnader än vad som ursprungligen beräknades. Bara hyreskostnaden uppgår till 65% av tillgängliga medel. Kulturrådet föreslår en medelsökning med 740000 kr. ulöver kompensation för pris- och löneökningar. Förslaget ges mycket hög prioritet i rådets samlade anslagsframställning. (+974000 kr.)

Föredragandens överväganden

Statsbidraget till regional biblioteksverksamhet infördes i sin nuvarande form fr.o.m. budgelåret 1979/80 och utgär dels till länsbiblioteken i form av 150 ärligen fastställda grundbelopp, dels lill landets tre lånecentraler. Sedan budgelåret 1981/82 (prop. 1980/81: 100 bil. 12, KrU 26, rskr 299) ingår i bidraget till lånecentralerna ell statsbidrag lill den särskilda depå-verksamhel för folkbibliotek som har startats vid samtliga lånecentraler

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 435

och som innebär att lokalt mindre efterfrågad litteratur samlas i depåer för omfördelning till andra biblioteksenheier.

Frågan om statens framtida ekonomiska insatser på folkbiblioteksområ-del ingår som en huvuduppgift i folkbiblioleksulredningens (U 1979: 17) uppdrag. Kommittén väntas lägga fram sina förslag våren 1984. 1 avvaktan på dessa förslag bör bidragssystemet inle ändras.

Ansvarsfördelningen mellan stat, landsting och kommun vad gäller folkbibliotekens verksamhel ansluter lill de principer för ansvarsfördelning pä kulturområdet som lades fasl genom 1974 års kulturpoliliska beslut. Staten ansvarar för den riksomfattande verksamheten och ger stöd till den regionala.

Vad gäller lånecentralernas verksamhet har sålunda slalen ell särskilt ansvar. Lånecentralerna är den sista länken i folkbibliotekens s.k. lånekedja. Del innebär all där bör finnas sådan litteratur som efterfrågas mer sällan och som det därför finns varken möjlighet eller behov av att köpa in lill flertalet biblioteksenheter på lokal nivä eller länsnivå. Under senare är har lånecentralerna emellertid inte kunnat hålla bokinköpen på en tillräcklig nivå. Följden har blivit alt de lokala bokbestånden på lånecentralsorterna i alltför stor utsträckning har behövt anlitas för lånecentralernas Qärtlåne verksamhel.

Därtill kommer all den depäverksamhel som är under uppbyggnad och som pä sikl förväntas innebära en påtaglig rationalisering för folkbibliotekssystemet i stort är mer kostnadskrävande än vad som antogs vid anslagsberäkningen.

Mot denna bakgrund anser jag del nödvändigt atl öka bidraget lill länecentralerna nästa budgetår med ell belopp av 500000 kr. ulöver kompensation för kostnadsökningar. Ökningen möjliggörs genom omprioriteringar på medieområdet. Det bör ankomma pä regeringen atl precisera medelsanvändningen för de båda ändamålen under anslagsposten.

Vid beräkningen av anslagsbeloppel lill länsbiblioteken har jag utgått ifrån det grundbelopp som gäller preliminärt för innevarande budgetär, dvs. 107300 kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag  till regional biblioteksverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 13 377000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 436

G 19. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader

1982/83 Utgift 9120989

1983/84 Anslag 14192000

1984/85 Förslag 14581000

Talboks- och punklskriftsbiblioteket (TPB) har enligt sin instruktion (1979:1073, ändrad 1983: 501) till uppgift att i samverkan med andra bibliotek i landet arbeta för att synskadade och andra handikappade fär tillgång lill litteratur. Del åligger biblioteket särskilt att framställa och låna ut talböcker och punktskriftsböcker samt atl inom sill verksamhetsområde lämna information och råd till folkbibliotek och andra. 1 fråga om utlåningen av talböcker skall TPB inrikta sin verksamhel på att fungera som lånecentral. Biblioteket svarar också för framställning av studielilleralur för högskolesiuderande. Vidare beslutar TPB om utbetalning enligl förordningen (1982: 798) om kompensation i vissa fall för koslnader pä grund av kasseltskatt (ändrad 1982:1246). Ulgifter härför bekostas av medel ur anslaget.

	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		TPB	Före-
			draganden
Personal	57,9	of.	of.
Anslag
Förvaltningskostnader	7 992000	+   471000	+ 520000
(därav lönekostnader)	(6812000)	(+   331000)	(+423 000)
Lokalkostnader	1 691 000	+     19000	- 97000
Produktionskostnader för
studielilleralur	34000	+ 3 766000	- 34 000
Kompensation för kostnader
på grund av kassettskatt	4475 000	of.	of.
	14192000	+4256000	+389000

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

TPB:s utlåning av talböcker ökade under budgetåret 1982/83 med nästan 14%. Av lånen gick 70% lill bibliotek och andra institutioner. Talboksul-läningen från folkbiblioteken har de senaste åren ökat med ca 15% per är. Utvecklingen av den lokala och regionala talboksverksamheten bedöms leda lill ökad efterfrågan pä och samtidigt en nägot ändrad inriktning av TPB:s tjänsler.

TPB:s anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1. Huvudförslag 315000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 495000 kr.

3. TPB anser att biblioteket bör undantas från tillämpning av huvudför-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 437

slaget. En besparing enligt huvudalternativet motsvarar enligt biblioteket ett belopp om 203 000 kr. TPB beräknar dock ett begränsat huvudförslag under förevarande anslag (- 180000 kr.). Resterande belopp (- 23000 kr.) beräknas under anslaget till produktionskostnader. Utöver medlen för personalkostnader är medlen för resor, utbildning, kurser och konferenser de enda som kan minskas. Delta innebär alt bibliotekels uppgift atl inom sitt verksamhetsområde ge information och råd lill folkbibliotek och andra väsentligt skulle försvåras vid en besparing. Likaså försväras TPB:s arbete för ökad decentralisering av lalboksverksamheten i landet. Pä personalsidan skulle besparingen innebära att medlen för den arvodesanställda finskspråkiga bibliotekarien försvinner. Besparingen bör därför inte las ul (+180000 kr.).

4. TPB föreslår att de medel som arbetsmarknadsverket disponerar för framställning av studielilleralur för högskolesiuderande förs över lill biblioteket. TPB förutsätter att den förändrade finansieringsor-ganisalionen kommer att innebära alt de synskadade studerande som antas till högre studier får tillgång till läromedel utan arbelsmarknadspolitisk prövning. TPB räknar med alt ge service åt ca 125 studerande till en kostnad av ca 3,8 milj. kr. Medlen bör anvisas under en anslagspost som bör vara förslagsvis betecknad (+ 3 761 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Vid beräkningen av anslaget för nästa budgetär har jag vid pris- och löneomräkningen tagit hänsyn till de ökade kostnader för lokalvård som utvidgningen av talboks- och punktskriftsbibliotekets (TPB) lokaler i En-skede har medfört (+520000 kr.). Vidare har huvudförslaget tillämpats. Besparingen (-202000 kr.) bör dock, i likhet med motsvarande besparing på innevarande budgetårs anslag, tas ut under bibliotekets pro-duklionskostnadsanslag.

TPB har föreslagit att de medel för produklion av studielilleralur för synskadade högskolestuderande, som f.n. anvisas under arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel, skall överföras till biblioteket. Chefen för utbildningsdepartementet har, efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet och mig, tidigare denna dag under anslaget Bidrag till vissa studiesociala ändamål beräknat medel som TPB bör fä disponera för verksamheten. Därmed behöver medel för detta ändamål inte längre anvisas vare sig under arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel eller under anslagen lill TPB:s förvaltningskostnader (-34000 kr.) resp. TPB:s produktionskostnader (- 80000 kr.).

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 14581 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

438

G 20. Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

14715045 14261000 16955000

Reservation

5 235677

Ur anslaget bekostas talboks- och punktskriftsbibliotekets (TPB) produklion av talböcker och punktskriftsböcker saml kalaloger och annat informationsmaterial. Från anslaget utgär också bidrag till Sveriges dövas riksförbund (SDR) för produktion av videogram för döva.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Produktionskostnader för talböcker och punktskrifts-böcker m. m. Produktionskostnader för punktskriftsböcker för försäljning

Bidrag lill Sveriges dövas riksförbund för produklion av videogram för döva

	TPB	Föredraganden
12861000	+ 5 676000	+2 336000
-	+   700000	+   316000
1400000	+   140000	+    42000
14261000	+6516000	+2694000

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Under budgetåret 1982/83 omfattade produktionen av talböcker drygt 1 400 tiUar och produktionen av punktskriflsböcker drygt 300 titlar. Därtill kom produktionen av studielilleralur som omfattade drygt 350 talbokstillar och 28 punktskriflstitlar.

I sin långtidsbedömning anför TPB atl antalet talbokstillar bör öka med lägst 200 titlar per år och antalet punktskriflsböcker med 25 titlar per år ft.o.m. budgelåret 1985/86.

TPB:s anslagsframställning innebär för övrigl i huvudsak följande.

1. Huvudförslag 2 116000 kr.

2. Prisomräkning 2443000 kr. De ettärsavtal som TPB slutit med producenterna för budgelåret 1983/84 innebär prisökningar om 13-25,5% jämfört med tidigare tvåårsavtal. För SDR:s videogramproduklion begärs kompensation för prisökningar om 10%.

3. En tvåprocentig minskning av TPB:s produktionsresurser motsvarar enligt biblioteket 304000 kr. Tillsammans med den besparing om 23000 kr. som TPB beräknal under anslaget till förvaltningskostnader skulle besparingen uppgå till 327000 kr. En minskning av resurserna av denna omfattning skulle få till konsekvens att TPB:s förvärv av finska talböcker helt upphör. TPB anser atl biblioteket bör undantas från tillämpningen av huvudförslaget. Besparingen bör således inte tas ut (+ 327000 kr.).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 439

4. TPB begär, ulöver prisomräkning, ökade medel för alt kunna bibehålla 1982/1983 års produktionsnivå för talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial (+ 3 373 000 kr.).

5. Under föregående anslag har förslag redovisats rörande finansieringen av studielitteratur för högskolestuderande. Om förslaget genomförs avgår 91000 kr. frän förevarande anslag.

6. TPB begär bemyndigande alt budgetåret 1984/85 få lägga ut beställningar av talböcker, punktskriftsböcker och tryckta publikationer som belastar anslaget budgelåret 1985/86 upp till ett belopp av 4500000 kr.

7. SDR begär utöver prisomräkning ytterligare 610000 kr. för atl kunna öka sin produktion av videogram för döva och förslärka sin distributions- och informationsverksamhet. TPB föreslår ingen ökning av SDR:s statsbidrag utöver prisomräkningen mot bakgrund av att regeringen tillkallat en särskild utredare (U 1983: 02) med uppgift att utreda frågan om SDR:s videogramproduklion.

8. TPB föreslår i en komplettering till anslagsframställningen att den nuvarande försöksverksamheten med försäljning av punktskrifts-böcker som sedan budgetåret 1976/77 handhafts av rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel för synskadade (RPH-SYN) permanentas och att medel tillräckliga för verksamheten förs över till TPB. Ett belopp om 700000 kr., vilket motsvarar en produktion om tio titlar samt administrationskostnader m. m., bör anvisas för verksamheten under nästa budgetär. TPB hemställer slutligen alt det till biblioteket överlåts alt ta ställning till huruvida produktion m.m. skall ske i TPB:s egen regi eller överlåtas lill Synskadades riksförbund. (+ 700000 kr.)

Föredragandens överväganden

Enligl min mening bör huvudförslaget inte tillämpas för förevarande anslag. Däremot bör, i enlighet med vad jag har föreslagit i del föregående, den besparing om 202000 kr. som har beräknats på talboks- och punktskriftsbibliotekets (TPB) förvallningskostnadsanslag tas ul under produktionskostnadsanslaget.

Som jag också har redovisat under förvaltningskostnadsanslaget bör de medel (80000 kr.), som f n. anvisas under förevarande anslag för produktion av studielitteratur för synskadade högskolestuderande, fr. o. m. nästa budgetär anvisas under anslaget Bidrag till vissa studiesociala ändamål.

Beträffande produktionskostnader för talböcker och punktskriflsböcker villjag inledningsvis erinra om att talbokskommittén (U 1979:02) lagt fram förslag om ett nytt statsbidrag till folkbibliotekens uppbyggnad av talboksbeständ i betänkandet (SOU 1982:7) Talböcker - utgivning och spridning. Förslaget har överlämnats till folkbiblioteksutredningen (U 1979: 17) för att vägas in i en samlad bedömning av statens framtida ekonomiska insatser på folkbiblioteksomrädet. Som jag

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 440

tidigare redovisat räknar jag med att kunna behandla utredningens förslag i en proposition våren 1985. Vidare villjag anföra följande.

Vid behandlingen av 1983 års budgetproposition tillstyrkte riksdagen (KrU 1982/83:30, rskr 358) regeringens förslag om alt för innevarande budgetär anvisa 12861000 kr. för produktion av talböcker, punktskrifts-böcker, informationsmaterial m. m. Vidare har regeringen, som en följd av ett uttalande av kulturutskottet (KrU 1982/83:30 s. 25-26) och riksdagens beslut med anledning härav, i särskilt beslut den 1 december 1983 medgett atl TPB får disponera behållningen om 4477660 kr. frän den 30 juni 1983 under anslagsposten Kompensation för kostnadsökningar lill följd av kassettskatt för att bekosta produklion av talböcker och punktskriflsböcker. Genom denna engångsanvisning kan produktionsnivån hällas högre än vad som skulle vara möjligt enbart med hjälp av de medel som riksdagen anvisal.

För budgelårel 1984/85 begär TPB ett belopp om 18537000 kr. för produktionskostnader, vilket i förhällande till innevarande ärs medelsanvisning innebär en ökning med 5676000 kr. Därav utgör ett förhållandevis stort belopp, 3 373000 kr., reformmedel. Med hänsyn lill dagens ekonomiska situation är jag inle beredd atl förorda alt ett så slort belopp anvisas som TPB begär. Jag föreslär dock atl TPB får dels en priskompensation innebärande fullständig täckning enligt bibliotekels förslag för kostnaderna för ingångna avtal, dels en förstärkning om 366000 kr. av medlen för produktionskostnader. Dessa medel bör, tillsammans med de medel biblioteket kan disponera lill följd av regeringens nyssnämnda beslut, göra del möjligt för TPB att planera sin långsiktiga produklion sä all den blir förhållandevis stabil. Förstärkningen har åstadkommils dels genom att la i anspråk de medel som tidigare särskilt anvisats för utvecklingsarbete för handikappade under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål, dels genom omprioriteringar inom litteratur- och biblioteksområdet.

Regeringen, eller efter beslut av regeringen TPB, bör i likhet med tidigare år ges ell bemyndigande all under budgetåret 1984/85 lägga ut beställningar av talböcker, punktskriflsböcker och tryckta publikationer som kommer att belasta anslaget budgetåret 1985/86. Jag föreslär att bemyndigandet får avse ett belopp om högst 4,5 milj. kr.

Mot bakgrund av alt utredningen (U 1983:02) om videogram för döva f.n. överväger utformningen av de statliga insatserna för den verksamhet med produktion av videogram pä teckenspråk som Sveriges dövas riksförbund bedriver, är jag inte beredd atl förstärka bidraget lill förbundet utöver viss kompensation för kostnadsökningar (+42000 kr.).

Ell bidrag om 300 0(K) kr. har sedan år 1977 årligen betalats ul till rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel för synskadade (RPH-SYN) för försöksverksamhet med försäljning av punktskriftsböcker. Bidraget tillkom genom riksdagens beslut i anledning av propositionen om insatser för handikappades kulturella verksamhet (prop. 1976/77:87, KrU

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 441

44, rskr 325). Medlen anvisades under de första budgetåren under anslaget Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet. Fr.o.m. budgetåret 1979/80 anvisas de under anslaget Stöd för produktion av läromedel.

Statens instilul för läromedelsinformalion (SIL) föreslog i sin anslagsframställning för innevarande budgetär alt ansvaret för verksamheten skulle överföras till TPB. 1 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83: 100 bil. 10) förklarade jag atl jag inte var beredd atl dä tillstyrka SlL:s förslag.

1 samband med riksdagens behandling av förslagen rörande anslagen till TPB i 1983 ärs budgetproposition samt en motion (1982/83: 1329) om försäljning av punktskriftsböcker uttalade kulturutskottet (KrU 1982/83:30 s. 24) atl frågan skulle komma atl prövas i en proposition med anledning av integrationsulredningens betänkande (SOU 1982: 19) Handikappade elever i det allmänna skolväsendet. Med anledning härav anmälde jag i propositionen (1983/84:27) om åtgärder för elever med handikapp i del allmänna skolväsendel m. m. alt frågan kunde behandlas först i 1984 års budgetproposition.

TPB har i en komplettering lill sin anslagsframställning redogjort för hur en permanent verksamhel med försäljning av punktskriflsböcker skulle kunna organiseras. TPB har angett två alternativa ambitionsnivåer och beräknat kostnaderna härför. Dels gäller del en nivå om tio punklskriftslit-lar i vardera 40 kopior, dels en nivä om fem punklskriftstillar i samma antal kopior. TPB har därvid räknat med kostnader för administration, produktion, lagerhållning, försäljning m. m. och förutsatt viss samproduktion med TPB:s ordinarie punktskriflsulgivning. Intäkter från försäljning har medräknats i båda alternativen.

Bidraget till försäljning av punktskriflsböcker bör enligt min mening nu föras över från anslaget Slöd för produktion av läromedel till förevarande anslag. Verksamheten bör därvid permanentas. Jag beräknar för budgelårel 1984/85 ett sammanlagt bidrag om 316000 kr. för verksamheten. Beloppet bör kunna räcka lill produklion för försäljning av fem titlar under förutsättning all enklare inbindning används och alt viss samproduktion sker med TPB:s ordinarie utgivning. Medlen bör disponeras av TPB.

Beträffande huvudmannaskapet har TPB föreslagit att biblioteket fär slutligt ta ställning till om produktion m. m. skall ske i TPB:s eller Synskadades riksförbunds (SRF) regi. För egen del anser jag del vara en fördel om TPB närmare kan överväga vilken den lämpligaste lösningen är. Regeringen bör därför inhämta riksdagens bemyndigande alt få besluta i frågan. Jag avser all senare föreslå regeringen all ge TPB i uppdrag att i samråd med SRF och i avvaktan på riksdagens beslut om bemyndigande m. m. komma in lill regeringen med förslag vad gäller huvudmannaskapet i sådan lid att beslut kan fallas av regeringen före ingången av budgelårel 1984/85.

Med hänvisning till vad jag har anfört och lill sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen alt

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 442

1. medge att regeringen lämnar talboks- och punklskriftsbiblioteket
det beställningsbemyndigande om 4500000 kr. för budgetåret
1985/86 som jag har förordat,

2. godkänna atl försöksverksamheten med försäljning av punktskriflsböcker permanentas,

3. bemyndiga regeringen att bestämma om huvudmannaskap för verksamheten med försäljning av punktskriftsböcker,

4. till Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Produktionskostnader för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 16955000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 443

Radio och television

Allmänna riktlinjer

Riktlinjerna för radio- och TV-verksamheten lades fast av riksdagen är 1978 (prop. 1977/78:91, KrU 24, rskr 337).

Verksamheten regleras främst genom radiolagen (1966:755, omtryckt 1972:240. ändrad senast 1983:494) och radioansvarighetslagen (1966:756) med förordningen (1967:226) om tillämpningen av radioansvarighetslagen. Av betydelse i sammanhanget är också lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare (ändrad senast 1983:270) och förordningen (1978:482) med instruktion för radionämnden.

Sändningsrält enligl radiolagen tillkommer f. n. de fyra programföretagen Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio ÄB. Närmare bestämmelser om rättigheter och skyldigheter beträffande sändningsrälten och programverksamheten finns i avtal mellan staten och programföretagen träffade år 1979. I samma år träffade avtal mellan staten och Sveriges Radio AB regleras dels delta bolags uppgifter som moderbolag i en koncern i vilken de nämnda programföretagen ingår, dels koncernens verksamhel under krig eller vid krigsfara. Samtliga avtal omfattar perioden t. o. m. den 30 juni 1986.

Radionämnden övervakar genom efterhandsgranskning att programföretagen iakttar föreskrifterna i radiolag och avtal.

Finansiering och ansvarsfördelning

Radio- och TV-verksamhetens drifts- och investeringskostnader har sedan starten huvudsakligen finansierats med motlagaravgifter. Undantagna frän avgiftsfinansiering är utbildningsprogramverksamhelen och programverksamheten för utlandet. Medelsbehoven för dessa verksamheter redovisas under anslaget Sveriges Utbildningsradio aktiebolag under utbildningsdepartementets huvudtitel resp. anslaget Sveriges Radios programverksamhet för utlandet under utrikesdepartementets huvudtitel.

Radionämndens verksamhet finansieras med motlagaravgifter. Televerket svarar för distribution av program, avslörningsverksamhet inom hela radioområdet och uppbörd av motlagaravgifter. Avgiflsuppbörden är samordnad med inkasseringen av telefonavgifter. Avgiftsmedlen fonderas hos riksgäldskontoret.

Byggnadsstyrelsen har ansvar för projektering och uppförande av störte byggnader för Sveriges Radio-koncernen. Denna får utan särskilt bemyndigande göra byggnadsinvesteringar i de fall då byggnadskostnaderna inte överstiger 2 milj. kr.

Televerkets drifts- och investeringsutgifter samt byggnadsstyrelsens investeringsutgifter i samband med den allmänna programverksamheten bekostas med avgiftsmedel. Investeringarna avskrivs omedelbart i sin helhet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 444

Kostnader för budgetåret 1982/83 för den avgiftsfinansierade verksamheten

För ljudradio- och televisionsverksamhelen togs 2086 milj. kr. i anspråk under budgetåret 1982/83. Sveriges Radio-koncernen disponerade 1716 milj. kr. för programverksamheten. Televerket utnyttjade totalt 330 milj. kr., varav 227 milj. kr. för programdistribution och avgiflsuppbörd och 103 milj. kr. för avskrivning av investeringar. Därav utgör 2,6 milj. kr. en tidigareläggning av sysselsätlningsskäl och 1,6 milj. kr. en omfördelning frän budgetåret 1983/84. Byggnadsstyrelsens investeringskostnader uppgick lill totalt 38,5 milj. kr. för budgetåret mot beräknade 34,5 milj. kr. Utfallet sammanhänger med förskjutningar i betalningsutfallet mellan budgetåren 1981/82 och 1982/83. För de tvä budgetåren ligger förbrukningen totalt sett inom de anvisade ramarna. Kostnaderna för radionämndens verksamhet var 1,5 milj. kr.

Under budgelårel uppgick de totala intäkterna i form av motlagaravgifter och räntor på avgifter till 2 111 milj. kr., vilket i förhållande till de avgiftsmedel som logs i anspråk innebär ett överskoll på 25 milj. kr. Överskottet medförde atl behållningen i rundradiofonden per den 30 juni 1983 var 157 milj. kr.

Den allmänna motlagaravgiften är 548 kr. per år sedan den 1 juli 1983 och tilläggsavgiften för färg-TV är 160 kr. per år. Antalet allmänna avgifter uppgick den Ijuli 1983 lill drygt 3,2 miljoner och antalet tilläggsavgifter för färg-TV till ca 2,9 miljoner.

Televerket

Investeringar

För budgetåret 1983/84 har 106,9 milj. kr. anvisats för investeringar i rundradioanläggningar. Därav utgör 3,9 milj. kr. kostnader för investeringar som tidigareläggs av sysselsättningsskäl.

Televerkets beräkningar av investeringskostnaderna för den avgiftsfinansierade rundradioverksamheten under budgetåren 1984/85-1988/89 redovisas i det följande.

Femårsplanen för investeringar (utbyggnad och reinvestering) överensstämmer med den i prop. 1982/83:100 (bil. 10 s. 153) t.o.m. budgetåret 1987/88 angivna och av riksdagen godkända nivån, uppräknad till aktuell kostnadsnivå. Vissa justeringar och omprioriteringar inom denna nivå har dock vidtagits.

Sändarstationer för FM och TV

I princip kan tvä nya landstäckande FM-näl utöver de tre befintliga inrymmas i FM-bandel i och med atl del utvidgas fill all omfatta delen 100-108 MHz. Televerket inriktar i enlighet med de av riksdagen lämnade riktlinjerna sin planering pä atl de fjärde och femte näten utformas på ell

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 445

sådant sätt alt de medger sändningar av riksprogram och lokalradioprogram över nuvarande områden, dvs. i huvudsak län, och av lokalradioprogram över mindre områden än länen. Sveriges Radio förordar att inriktningen sker mot kommunuppdelade nät och att televerkets frekvensplanering inför en planeringskonferens i Internationella Teleunionens regi sker med detta som mål för de fjärde och femte näten.

En viss komplettering av befintliga FM-nät erfordras, även om täckningen som helhet kan anses god.

Den av riksdagen i anslutning till förslagen i prop. 1980/81:100 (bil. 12 s. 92) beslutade reduceringen av utbyggnadsvolymen för mindre TV-stationer har medfört att uppförandet av vissa stationer senarelagts flera år. 1 en del fall har noterats invändningar mot det nyssnämnda riksdagsbeslutet. Vidare har klagomålen avseende dåliga mottagningsmöjligheter för TV ökat under det senaste året. Mot bakgrund av dessa reaktioner bedömer televerket att utbyggnadstakten för mindre TV-stationer bör ökas nägot. Detta kan ske genom omprioriteringar inom ramen för televerkets medel för investeringar.

Befolkningstäckningen beräknas nu uppgå lill 99,6% för TV I och 99,5% för TV 2 för alt vid femårsperiodens slut uppgå till 99,7 resp. 99,6 %.

Reinvesteringar tar under femårsperioden i anspråk ett allt störte utrymme av investeringsmedlen. De FM- och TV-sändaranläggningar, som anskaffades i början av resp. näts utbyggnad, har nu varit i bruk i mer än 20 är och börjar bli förslitna. Fortsatta reinvesteringar främsl i TV 1-anläggningarna behöver därför göras under hela femårsperioden.

Sändarstationer för AM

Medel har sedan budgetåret 1980/81 anvisats för uppförande av en ny mellanvägsstation, Sölvesborg MV, tidigare benämnd Skåne MV, avsedd att ersätta mellanvågssändaren vid Hörby radiostation. Stationen uppförs på Listerlandet i Blekinge och beräknas vara färdig under första halvåret 1985. Stationen är kostnadsberäknad till 23,8 milj. kr., vilket innebär en fördyring jämfört med tidigare beräkning, huvudsakligen beroende på valutaförändringar. Hälften av kapitalkostnaden under anläggningstiden bestrids av det under utrikesdepartementets huvudtitel uppförda anslaget Sveriges Radios programverksamhet för utlandet.

När Sölvesborg MV etablerats. Hörby MV och Göteborg MV lagts ned samt Motala LV modifierats (del sistnämnda sker huvudsakligen under budgelårel 1983/84), kommer Sölvesborg MV och Motala LV atl fr.o.m. budgelåret 1985/86 vara de enda kvarvarande lång- och mellanvågssän-darna. Dessa skall främst ge täckning av närområdel kring Sverige. För täckning av områden på störte avstånd används kortvägssändarna i Hörby och Karlsborg.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 446

Sammanställning av investeringsmedelsbehov

Televerkets beräkningar i 1984/85 års kostnadsnivå av investeringskostnader för den avgiftsfinansierade rundradioverksamhelen under perioden 1984/85-1988/89 redovisas i följande sammanställning, där även dispositionen av erhållna medel i milj. kr. för budgetåret 1983/84 anges.

Objekt Disposition     Beräknat investeringsmedelsbehov under

av erhållna     femårsperioden 1984/85-1988/89 medel för

1983/84 1984/85    85/86        86/87        87/88        88/89

(1983/84 års    (1984/85 års kostnadsnivå)

kostnadsnivå)

Utbyggnad av sändarstationer för
FM och TV	41,7	30.1	27,0	18,7	13,0	12,4
Reinvestering för sändarstationer för
FM och TV	30,0	29,7	34,7	43,6	44,0	42,6
Sändarstationer för AM	9,0	5,5	1,2	-	-	-
Radiolänklinjer och OB-ulruslning	19,0	19,4	21,8	23,0	26,2	28,1
Rundradiocentraler m. m.	7,2	3,8	6,8	5,0	7,1	7,2
Summa	106,9'	88,5	91,5	90,3	90,3	90,3

' Inkl. 3,9 milj. kr. enligt regeringsbeslut den 28 april 1983 för investeringar som tidigarelagts av sysselsätlningsskäl.

Utbyggnaden under budgetåret 1984/85

För budgetåret 1984/85 har televerket erhållit ett beställningsbemyndigande om 30 milj. kr.

För utbyggnad av sändarstationer för FM och TV erfordras 30,1 milj. kr., i huvudsak för tillbyggnader för främst TV 2-reservsändare vid större stationer och ett tjugotal nya mindre TV-stationer.

För reinvestering erfordras 29,7 milj. kr.

Beträffande sändarstationer för AM erfordras för anläggning av den nya mellanvågsstalionen Sölvesborg MV 5,5 milj. kr.

Utbyggnaden av radiolänklinjer och OB-utrustning beräknas till 11,4 milj. kr. och reinvesteringarna lill 8 milj. kr.

För en modernisering av rundradiocentralerna i Falun och Stockholm krävs 3,8 milj. kr.

Programdistribution inkl. programinsamling Televerket   räknar  med  atl   verksamhetsvolymen  under  budgetåret

1984/85 kommer att vara av samma storiek som under budgetåren 1982/83

och 1983/84. Driftskostnaderna för programdistribution m. m. beräknas uppgå lill

231,4 milj. kr. i den kostnadsnivå som beräknas gälla under budgetåret.

Härav avser 7,4 milj. kr. ljudradiosändningar till lyssnare i utlandet och

22,4 milj. kr. ett preliminärt beräknal belopp för distribution av program

för Sveriges Utbildningsradios räkning, dvs. sammanlagt 29,8 milj. kr.

Dessa koslnader bör bestridas av medel anvisade över statsbudgeten.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 447

Kostnaderna för den avgiftsfinansierade verksamheten utgör återstoden, dvs. 201,6 milj. kr. En eventuell nedskärning av anslagen till utlandssändningar och distribution av program för Sveriges Utbildningsradio kommer att medföra ett i motsvarande grad ökat behov av avgiftsmedel.

Avgiftsinkassering och avgiftskontroll

Televerkels kostnader för inkassering/kontroll av motlagaravgifter beräknas komma att uppgå till 80,7 milj. kr. i den kostnadsnivå som beräknas gälla under budgetåret, varav 66,9 milj. kr. avser debitering och uppbörd och 13,8 milj. kr. kontrollverksamhet. Kostnadsökningen jämfört med föregående år hänför sig lill den förhöjda kostnadsnivån men med 2 % rationalisering invägd samt volymökningar m.m. 1 beloppet för kontrollverksamheten ingår 3,3 milj. kr. för fortsall intensifierad kampanj mot avgiftsskolk.

Medels be hovet för televerkets kostnader för rundradioverksamheten budgetåret 1984/1985

Medelsbehovel för investeringsverksamheten uppgår till 88,5 milj. kr.

Kostnaderna för avgiftsfinansierad programdistribution inkl. programinsamling samt avgiftsinkassering uppgår till (201,6 + 80,7 =) 282,3 milj. kr. i den kostnadsnivå som beräknas gälla under budgetåret.

Byggnadsstyrelsen

För budgetåret 1983/84 har 65,5 milj. kr. av lelevisionsavgiftsmedel tilldelats byggnadsstyrelsen för byggnadsarbeten. Därav utgör 12,5 milj. kr. medel för investeringar som tidigarelagts av sysselsättningsskäl.

Byggnadsstyrelsen har beräknat medelsbehovet för projektering och uppförande av radio- och TV-byggnader under budgetåret 1984/85 till 114,4 milj. kr. Beloppet avser till övervägande del beslutad till- och ombyggnad inom kvarteret Förtådsbacken i Stockholm jämte energibesparande åtgärder inom samma kvarter samt härutöver bl.a. tillbyggnader i Sundsvall och Nortköping samt om- och tillbyggnad i Göteborg.

Sveriges Radio

Verksamheten under budgetåren 1978/79-1983/84

Utbyggnaden av radio- och TV-verksamheten enligl riksdagens beslut år 1978 har pågått i sex budgetär. Utbyggnaden skall vara genomförd vid utgången av budgetåret 1988/89.

Regionaliseringsälgärderna har under perioden l.o. m. budgelåret 1983/84 kostat mest av de olika reformåtgärderna.

Huvuddelen av regionaliseringen av riksprogramproduklionen har kunnat genomföras. Riksradion har ökat distriktens riksprogramproduktion

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

448

frän 62 till 93 limmar per vecka, dvs. en ökning med 31 veckotimmar. Televisionens distrikt kommer budgetåret 1983/84 att vara utbyggda för alt producera 39,5% av riksprogrammen.

Regional-TV-verksamheten har fått fastare form i de fyra ursprungliga försöksområdena. Norrköping startade regional-TV-sändningar i böijan av år 1980 och Växjö startade sädana sändningar över Småland som sjätte regional-TV-distrikt våren 1983.

Lokalradion har gjort väsentliga insalser för att konsolidera verksamheten och genomföra utvecklingsplanerna för basstationer, glesbygd och storstäder.

Stora insatser har vidare gjorts för kvalitetsförbättringar i programverksamheten. Sammanlagt har under de sex budgetåren 95 milj. kr. motsvarande drygt en tredjedel av medelstillskollen använts för detta ändamål.

Hur resurstillskotten har fördelats på de olika ändamålen och på programföretagen framgår av följande sammanställning.

	Total användning	därav
		lokalradion	riksradion	televisionen
Vidgad regionalisering Regional-TV, lokalradio Kvaliletsförbällringar Minoritetsspråk m. m. Övrigl	58.2 64,5 94,8 14,3 39,8 271,6	46,9 4,5 1,0 52,4	22,5 22,5 5,2 15.8 66,0	35,7 ' 17,6 72.3 4,6 23,0 153,2

Rationaliserings verksam heten under budgetåren 1982/1983-1983/1984

Rationaliseringskravet på 2% motsvarar årligen för Sveriges Lokalradio AB (LRAB) 3,9 milj. kr., för Sveriges Riksradio AB (RR) 7,5 milj. kr. och för Sveriges Television AB (SVT) 20,4 milj. kr. För moderbolaget, Sveriges Radio AB (SRAB) utgör kravet 1 milj. kr.

Devalveringen hösten 1982 medförde för RR och SVT direkta driftmerkostnader (utrikeskortespondenler, utrikes resor, utländskt programmaterial etc.) med tillsammans ca 18 milj. kr. 1982/83 och ca 24 milj. kr. 1983/84.

Med hänsyn till skillnader i organisation och verksamhetsformer mellan koncernföretagen drivs ralionaliseringsarbeiel på olika sätt i de olika bolagen.

För LRAB sker de huvudsakliga rationaliseringsvinsterna genom samarbetsavtalet med RR. Relativt stora besparingar förutsätts ske vid lokalradiostationerna bl.a. genom förändrade produktionsmetoder. Förutom åtgärder av renodlad besparingskaraklär har under budgelåret 1982/83 besparingar genomförts inom central verksamhel.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 449

RR räknar med en effektivisering av distriklsproduktionen, bl. a. genom samarbete med LRAB. I övrigt sker besparingarna i huvudsak genom minskningar av tjänster och omkostnader.

SVT fortsätter arbetet med all utveckla mer rationella produktionsmetoder inkl. ny och bättre produktionsteknik. Såväl i distrikten som i Stockholm har stora investeringar gjorts i lätt elektronik, s. k. ENG-leknik, för nyhetsverksamheten. Denna har därmed kunnat rationaliseras samtidigt som tillgängligheten ökar. Fortsatta rationaliseringar sker vidare inom olika grenar av administrativ service, bl. a. effektivare kontorsadminislra-tion och transporter, ändrade städ- och bevakningsrutiner m. m.

SRAB uppfyller rationaliseringskravet främst genom indragning av vakanta tjänster.

Inom företagen sker vidare en systematisering av vardagsrationaliseringen.

Planerna för verksamheten under budgetåren 1984/1985-1988/1989

De kostnadsmässigt tyngsta delarna av reformprogrammet utgörs av regionaliseringen i vid mening och kvalitetsförbättringarna. Regionali-seringens huvuddelar är regionaliseringen av riksprogramproduklionen i radio och TV och utbyggnaden av lokalradio och regional-TV.

Regionaliseringen av riksprogramproduklionen är nu genomförd så långt att några stora ytterligare höjningar av driftskostnaderna härför inte erfordras. Efter starten av Smålandsnyll våren 1983 planerar SVT alt starta regional-TV-sändningar i Örebro-Karlstad budgetåret 1985/86. Därefter är hela landet med undantag av ABC-länen täckta av regional-TV. Lokalradions utveckling är en viktig del av regionaliseringsprogrammel.

Därmed utgör åtgärderna för att höja kvaliteten i programverksamheten den kostnadsmässigt tyngsta posten i det återstående reformprogrammet.

De kostsammaste åtgärderna för kvalitetsförbättringar torde gälla dels TV:s allmänna programverksamhet, dels åtgärder för lokalradion. SRAB understryker, liksom i tidigare anslagsframställningar, att det är angelägel att TV kan upprätthålla och stärka sin konkurtenskraft i den nya mediesituationen. Detta kräver enligt SRAB ekonomiska insalser, inle minst för att förbättra kvaliteten i utbudet. Samfidigt är det viktigt att radiomediet kan hävda sig i förhållande till TV och lill nya konkurrerande medier. Ett av de väsentliga medlen härför lorde vara all utveckla radions verksamhet på lokal nivå.

Det finns sålunda enligl SRAB störte anledning än tidigare atl knyta övervägandena till de båda mediernas behov, dvs. TV-mediets resp. radiomediets, snarare än lill programföretagens. Radioverksamhetens uppdelning på två programföretag som inom sig rymmer uppgifter som för TV är sammanhållna i ett företag bör således inle hindra att radions behov liksom TV:s bedöms i ett sammanhang. 29    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 450

Dessa överväganden har lett fram till en ändring av planeringsförutsättningarna för programföretagen inför anslagsframställningen för budgetåret 1984/85. Några ramar för planeringen har inte getts av moderbolaget i är. I stället har programföretagen uppmanats att redovisa vilka ätgärder som enligt deras bedömning återstår alt förverkliga inom reformprogrammet. Redovisningen förutsätts ske enligl samma principer för medelstilldelningen lill koncernen som budgetåret 1983/84, dvs. med ett årligt reformtillskott om 2,3% t.o. m. planeringsperiodens slut budgetåret 1988/89.

Av programföretagens redovisning framgår att kvalitetsförbättringarna dominerar de kvarstående reformåtgärderna. Totalt svarar de för inemot 80% av den planerade medelsförbrukningen. LRAB:s förslag beträffande åtgärder för att utveckla lokalradion har förts till rubriken kvalitetsförbättringar som en följd av att utvecklingen av radions verksamhel på lokal grund ses som en viktig kvalitetshöjande åtgärd inom ramen för reformprogrammet.

Av övriga återstående reformåtgärder är regionaliseringen den största. Främst gäller detta kvarstående åtgärder för regionalisering av riksprogramproduklionen. Regional-TV-utbyggnaden avser tillkomsten av det sjunde regional-TV-områdel.

Programföretagen har hittills kunnat genomföra rationaliseringskravet på 2% ärligen utan all detta återverkat på programutbudet. Det samlade trycket av det externa rationaliseringskravet från statsmakterna och de interna rationaliseringskraven för att höja effekfivilelen och möta icke kompenserade kostnadsstegringar leder emellertid till att rationaliseringsverksamheten i fortsättningen alltmer måste ta sikte på mer väsentliga strukturförändringar. Både inom RR och SVT pågår ett arbete med denna utgångspunkt.

Verksamheten under budgetåret 1 98411 985

Utvecklingen pä medieområdet understryker enligt SRAB betydelsen av de åtgärder som förespråkades i 1978 års proposition för att höja programkvaliteten i radion och televisionen.

SR-koncernens avtal med staten löper ut med budgetåret 1985/86. Massmediekommittén skall enligt sina direktiv inte behandla radio-TV-verk-samhetens organisation med undanlag av text-TV. Av direktiven följer att SRAB är oförhindrat att aktualisera och genomföra organisatoriska förändringar inom koncernen.

Mot denna bakgrund har inom koncernen ett arbete salts i gång för studier och ätgärder i anslutning lill denna SR:s initiafivrält. Arbetet bedrivs med sikte på att kunna underställa regeringen förslag om eventuella avlalsförändringar i sådan tid att de kan genomföras senast vid avtalets upphörande vid utgången av juni 1986.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 451

Medelsbehovet för SR-koncernens avgiftsfinansierade verksamhet budgetåret 1984/1985

Medelstilldelningen för budgetåret 1983/84 är i 1982/83 års prisläge 1701,0 milj. kr.

1 enlighet med riksdagens beslut år 1981 (prop. 1980/81: 100 bil. 12 s. 84-85) beräknas medelsfillskottet för budgetåret 1984/85 till 2,3%, vilket motsvarar 39,1 milj. kr. SRAB förutsätter att investeringsbehoven skall kunna tillgodoses inom medelsramen.

Planeringen inom koncernen bygger på att ett rationaliseringskrav om 2% skall kunna uppfyllas även budgetåret 1984/85. Kravet motsvarar 34,8 milj. kr. Beräknat på samma sätt som innevarande budgetår blir medelsbehovet därmed 1 705,3 milj. kr.

Motlagaravgiften

Den allmänna moitagaravgiften har fr. o. m. den I juli 1983 höjts med 40 kr. till 548 kr. Färgtillägget är oförändrat 160 kr. Den samlade avgiften för innehav av färg-TV-mottagare är således 708 kr.

Intäkterna för rundradiofonden under budgetåret 1983/84 beräknas till 2253 milj. kr. Vid årets ingång fanns dessutom en behållning från föregående budgelår om 157 milj. kr.

Den senaste avgiftshöjningen är, liksom tidigare års avgiftshöjningar, uteslutande förorsakad av inflationen. Vid en fast prisnivå i fortsättningen skulle enligt SRAB avgiften kunna hällas oförändrad. De begränsade kostnadsökningar som uppkommer lill följd av 1978 års reformprogram och nybyggnaderna på Förrådsbacken i Stockholm täcks väl av ökningen av antalet motlagaravgifter.

SRAB föreslär en avgiftshöjning även för budgetåret 1984/85. Med hänsyn till osäkerheten i föreliggande inflationsbedömningar har beräkningarna utformats från två olika inflafionsantaganden (4% resp. 7%). Enligt beräkningarna måste den allmänna motlagaravgiften för budgetåret 1984/85 höjas i båda fallen. Med samma principer i övrigt för reservbehållning i fonden etc. som tidigare år bör höjningen enligt företagel vara 28 kr. vid 4% inflation och 44 kr. vid 7% inflation.

SRAB understryker vikten av att den kompensation som koncernen fär för kostnadsutvecklingen även i fortsättningen följer den allmänna kostnadsutvecklingen i samhället.

Radionämnden

Medelsanvisningen lill radionämnden för budgetåret 1983/84 uppgår till 1 610000 kr. För budgetåret 1984/85 har nämnden beräknat alt ytterligare 135000 kr. behövs som kompensafion för pris- och löneökningar. En engångsanvisning under budgetåret 1983/84 om 70000 kr. för ny teknisk utrustning avgår. Nämndens medelsbehov uppgår därmed till sammanlagt

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

452

1 675 000 kr. för nästa budgetår. Nämnden har inte beräknal någon 2-pro-centig minskning av resurserna med motivering atl nämndens begränsade krav på prisomräkning i sig innebär en besparing som i praktiken är betydligt störte.

Föredragandens överväganden

Utbyggnaden av radio- och TV-verksamheten enligl riksdagens beslut år 1978 har pågått i sex budgetär. Den har hittills gällt främst olika former av regional ijtbyggnad såsom utbyggnaden av regionala TV-nyheter, ökningen av distriktens andel av riksproduklionen och utvecklingen av lokalradion. Tyngdpunkten i reformåtgärderna kommer nu all förskjutas frän regional utbyggnad lill insatser för atl höja programkvalileten. Enligt Sveriges Radio AB (SRAB) är en ökad satsning på inhemsk produklion viktig i en situation dä en radio och TV i allmänhetens tjänst ska hävda sin ställning i konkurtens med del utbud som kommer via satellit, kabel eller video. Jag delar denna uppfattning.

När det gäller radio- och TV-områdel har jag i inledningen redovisat förutsättningarna för verksamheten och hur dessa förändrats bl. a. lill följd av mina förslag vid min anmälan lill regeringens proposition (1983/84:40) om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (bil. 6 s. 2-6).

Mina förslag till medelstilldelning för den avgifisfinansierade verksamheten för nästa budgetär (i milj. kr.) framgår av följande sammanställning.

	Beräknat för 1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		Sveriges Radio, televerket, byggnadsstyrelsen, radionämnden	Föredraganden
Televerket
Investeringskostnader Driftskostnader	106,9 271.3	88,5 282,3	86,8 277,6
Byggnadsstyrelsen	65,5	114,4	108,0
Sveriges Radio
Drifts- och investeringskostnader (prisläge 1982/83)	1701,0	I 705,3	1 705,3
Summa	2144,7	2 190,5	2177,7
Radionämnden	1,610	1,675	1,653

I 1981 ärs budgetproposition (bil. 12 s. 92) angavs en plan för televerkets investeringar i rundradioanläggningar fram till budgetåret 1985/86. Denna plan förlängdes med anledning av förslag i 1983 års budgetproposition (prop.  1982/83:100 bil. 10 s.  151-152), gjordes rullande och

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 453

kom att omfatta de fem närmast följande budgetåren. Del innebär alt den nu bör föriängas med ell år l.o.m. budgelårel 1988/89. För åren efier I98.V86 gäller besluten under förutsättning all slalens avtal med SRAB och dess programbolag förlängs efter budgelårel 1985/86 då investeringsnivån bör vara densamma som förde närmast föregående åren. dvs. 88,6 milj. kr. i 1984/85 ärs prisläge.

Televerket bör också fortlöpande pröva om det finns anledning atl revidera investeringsplanerna med hänsyn lill utvecklingen, t.ex. vad gäller satellit- och kabellekniken.

Televerket har i sin anslagsfnimställning anfört atl den lägre utbyggnadstakt som beslöts med anledning av förslag i 1981 års budgetproposition (prop. 1980/81: 100 s. 92) har orsakat svårigheter i vissa fall och all anlalel klagomål över dåliga mollagningsförhållanden ökal. Televerket föreslär därför en viss ökning av utbyggnaden av mindre TV-stationer genom en omprioritering inom medelstilldelningen för investeringar. Jag ansluter mig lill denna uppfattning och förordar en omprioritering av del slag televerket redovisat i sin investeringsplan.

Mitt förslag till medelstilldelning för televerkets investeringar för budgelårel 1984/85 uppgår lill 86,8 milj. kr. 1 medelsanvisningen ingår kompensation för kostnadsökningar.

Jag förordar vidare alt televerket i likhet med tidigare år får rätt all ulnyllja upp lill 5 milj. kr. av nästa ärs medgivna förbrukning för att avbalansera del löpande årels förbrukning saml får rätt all intill en summa av 5 milj. kr. utnyttja medel som inle lagils i anspråk ell år del nästkommande budgetåret.

Jag förordar vidare all ell beställningsbemyndigande om 30 milj. kr. i likhet med tidigare är lämnas lill televerket för budgetåret 198.5/86.

Vid mina beräkningar av medel för televerkets drifl harjag beräknat kompensation för kostnadsökningar. Jag beräknar medelsbehovet för programdistribution och avgiftsinkassering till 277,6 milj. kr.

Jag övergår nu till frågan om SRAB:s lokalbehov och medelstilldelningen lill byggnadsstyrelsen.

För nästa budgetår harjag gjort upp följande investeringsplan.

Rättelse: S. 454 Förskjutningar av sifferrader är rättat i tabellen

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

454

1984/85

Byggnadsobjekl

Kostnadsram (tkr)        Medelsförbrukning (tkr)

82-01-01     83-01-01

Faktisk     Beräknad för
t.o.m----------------------

83-06-30    1983/84

Byggstart år-månad

Färdigställande år-månad

284000       .307000

Objekt färdigställda

eller förvärvade

före 1982-07-01 men

ännu ej slutredovisade   65 886 Tillbyggnad av TV-hus

i Luleå 3 200

Ombyggnad av kvarteret

Laven i Umeå 9200

Tillbyggnad av radio-

och TV-hus i Sundsvall 12.500' Utbyggnad inom kvarteret Förrådsbacken i

Stockholm Ombyggnad av radio

21000=

huset i Stockholm

m. m. Kontorshus i Malmö Projektering

395 786

Summa

Erfarenhetsmässig reduktion av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

61086	60262	817	7
3 200	2517	600	83	82-09	83-02
9800	8373	1000	427	82-09	83-04
13.500	1099	10000	2000	83-09	84-06

83-09

20899

98400

87-08

.'56000

22 700=			2000	84-03	87-12
14100	933		7 000	84-08	85-07
	1244	1000	1000
•31386	95 327	69417 -3917 65 500	110917 -2917 108000

' Tidigareläggning enligt regeringsbeslut den 21 april 1983 om vissa sysselsättningsskapande åtgärder m. m. ' Preliminär ram

Som framgår av investeringsplanen beräknarjag en medelsförbrukning om 108 milj. kr. för nästa budgetär. Huvuddelen av delta belopp, 98 milj. kr., avser de nya TV-lokalerna inom kvarteret Förrådsbacken i Stockholm.

Regeringen uppdrog den 30 juni 1983 åt byggnadsstyrelsen atl i samråd med SRAB och inom en sammanlagd kostnadsram om 284 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1982 ulföra nybyggnad av nyhetshus och skyddad produktionsplats samt till- och ombyggnad av TV-huset. Byggnadsarbetena påbörjades i oktober 1983 och beräknas vara avslutade hösten 1987.

Av den ursprungliga, preliminära kostnadsramen om 320 milj. kr. för utbyggnaden inom kvarteret Förrådsbacken återstår därmed för ombyggnad av radiohuset m.m. 36 milj. kr. Föreslagen förtätning av kontorslokaler i radiohuset kommer enligt regeringens beslut den 24 november 1983 att successivt genomföras av SR-koncernen inom ramen för den normala medelstilldelningen. För resterande byggnadsåtgärder inom kvarteret har

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 455

uppförts en preliminär ram om 22,7 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1983.1 investeringsplanen angiven medelsförbrukning under 1984/85 avser energibesparande åtgärder i radiohuset.

För planeringen av lokaler för radio- och TV-verksamheten i övrigt gäller följande.

Den av riksdagen beslutade regionala utbyggnaden har förutsatt investeringar främst för televisionens behov. På grundval av förslag i 1980 års budgetproposition (prop. 1979/80: 100 bil. 12 s. 83) har riksdagen fastställt en planeringsram om 90 milj. kr. i prisläget den I april 1979 för investeringar i byggnader och utrustning för TV i de åtta mindre distrikten. Planeringsramen gäller för den förlängda reformperioden, dvs. t.o.m. budgetåret 1988/89 (prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 84). Av dessa har planerade ätgärder för fyra av distrikten - Nortbolten (Luleå), Västerbotten (Umeå), Nedre Nortland (Sundsvall) och Småland (Växjö) - genomförts eller igångsatts. Lokalförbättringar för Östra (Nortköping) och Mellansvenska distrikten (Örebro) är under projektering resp. utredning och ryms enligt planerna inom 90-miljonersramen. Störte investeringar i Värmland (Karlstad) och Gävle-Dala (Falun) planeras f n. få anstå till budgetåret 1989/90 eller senare. Eventuella omprioriteringar inom 90-miljonersramen kan dock ske.

Det sedan ett par är färdigprojeklerade kontorshuset i Malmö bör nu uppföras. Därmed får Sydsvenska distriktet de samlade och ändamålsenliga lokalresurser som motsvarar den regionala satsningen pä detta distrikt. För Göteborgs del planeras en om- och tillbyggnad av radio- och TV-huset. En rimlig förutsättning för planeringen av utbyggnaden i Västra distriktet är alt investeringen i Göteborg kommer till utförande inom reformperioden med byggstart under budgetåret 1986/87.

Regeringen bör bemyndigas att av konjukturmässiga eller andra skäl anvisa ytterligare högst 10% av nu föreslagna totala investeringsmedel till televerket och byggnadsstyrelsen:

Förslaget fill medelstilldelning för SRAB baseras på samma principer som tidigare år, med undantag för kostnadsökningskompensationen.

För kalenderåret 1984 införs i enlighet med förslag i prop. 1983/84:40 en förändring i företagets planeringsförutsättningar så till vida att den kompensation för kostnadsökningar som tidigare beräknades enligt basbeloppsindex, kommer att följa en justerad konsumentprisindex upp lill 4%, varefter medelstilldelningen läses pä denna nivå för resten av budgelåret. I det fall den faktiska kostnadsökningen överstiger 4% skall ingen ytteriigare kompensation utgå. Om prisökningen för perioden understiger 4% bör kompensationen för SRAB:s del motsvara den faktiska ökningen.

Regeringen bör begära riksdagens bemyndigande att besluta om ny indexkonstruktion för beräkning av kompensafion för kostnadsökningar för SR-koncernens avgiftsfinansierade verksamhet för andra delen av budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 456

I övrigt bör samma förutsättningar som tidigare år gälla, dvs. ett reformtillskott pä 2,3% och ett rationaliseringskrav på 2%.

Medelstilldelningen till SRAB blir därmed 1 705,3 milj. kr. i 1982/83 ärs prisläge.

SRAB bör som nu ha möjlighet alt i kostnadsutjämnande syfte från rundradiofonden rekvirera högst 30 milj. kr. med skyldighet att under nästföljande budgetår återbetala motsvarande belopp. Denna dragningsrätt skall avse kortare tidsperiod. De medel som erhålls genom utnyttjande av dragningsrätten fär ej behällas som ett permanent lån till koncernen. Regeringen, eller efter beslut av regeringen SRAB, bör därför ges ell bemyndigande alt i kostnadsutjämnande syfte från rundradiofonden rekvirera högst 30 milj. kr.

SRAB har på regeringens uppdrag redovisat en verksamhetsplan för perioden 1984/85-1988/89 för SR-koncernens försvarsberedskap. Planen följer de riktlinjer som angavs i den proposition om säkerhetspolitiken och totalförsvaret (prop. 1981/82: 102, FöU 18, rskr 374) som, vad beträffar SR-koncernens verksamhet, antogs av riksdagen våren 1982. 1 medelsberäkningarna för den avgifisfinansierade radio- och TV-verksamheten har hänsyn tagits till kostnader för beredskapsålgärder.

Milt förslag avseende radionämnden innebär att jag vid mina beräkningar har tagit hänsyn till kända löneökningar och lill prisutvecklingen samt att i likhet med föregående år ett begränsat huvudförslag har tillämpats. Vidare har en engångsanvisning om 70000 kr. för inköp av ny teknisk utrustning avräknats. Min medelsberäkning för budgelårel 1984/85 uppgår därmed lill 1653000 kr. Därav utgör medlen för lönekostnader högst 1 308000 kr. och medlen för lokalkostnader 128000 kr.

Normalt anvisas medel för statliga myndigheters koslnader över statsbudgeten och via förslagsanslag. Detta gäller även i de fall då verksamheter avgiflsfinansieras. För radionämndens del belastar televerket radiofonden med nämndens kostnader direkt, dvs. ulan att ett anslag utnyttjas. Det har till konsekvens att samtliga ej förutsebara kostnadsökningar som för nämndens del inträffar under ett löpande budgetär måste rymmas inom de medelsramar som riksdagen fastställt för året i fråga. Myndigheter med förslagsanslag kan däremot överskrida dessa med hänsyn till både kostnadsökningar till följd av löneavtal och ökningar av lokalkostnader på grund av t. ex. hyreshöjningar. En liknande ordning bör enligt min mening gälla även för radionämnden. Regeringen, eher den myndighet som regeringen bestämmer, bör därför ges ett bemyndigande atl överskrida medelsanvisningarna för radionämndens verksamhet på grund av kostnadsökningar av här nämnt slag.

Fr.o.m. den I juli 1983 är motlagaravgiften 548 kr. och färg-TV-tillägget 160 kr. För budgetåret 1984/85 bör avgiften höjas för att kompensera för kostnadsökningar. Höjningen bör dock begränsas till 28 kr. vilket motsvarar 4% av den nuvarande totala avgiften. Med den föreslagna

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 457

höjningen beräknas fondbehållningen vid budgetårets slut uppgå lill ca 60 milj. kr. Mitt förslag om höjning av den allmänna motlagaravgiften förutsätter atl lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmoltagare ändras. Förslag härtill har upprättats inom utbildningsdepartementet och bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 10.5.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningarna hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att

1. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare,

2. godkänna förlängningen av televerkels investeringsplan med ett

o

ar,

3. godkänna den förändring av utbyggnadsplanen för bättre TV-läckning som jag har förordat,

4. godkänna mitt förslag till medelsberäkning för televerkets investeringar,

5. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen televerket, att föra högst 5000000 kr. mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86 som skuld resp. tillgodohavande,

6. medge atl regeringen lämnar televerket ell beställningsbemyndigande om 30000000 kr. för budgetåret 1985/86 avseende investeringsändamål,

7. godkänna mitt förslag till medelsberäkning för televerkets driftskostnader,

8. bemyndiga regeringen all besluta om byggnadsarbeten för radio-och TV-verksamheten inom de kostnadsramar jag har förordat,

9. bemyndiga regeringen atl av konjunkturmässiga eller andra skäl anvisa ytterligare högst 10% av föreslagna totala investeringsmedel fill televerket och byggnadsstyrelsen,

10. godkänna mitt förslag till medelsberäkning för den avgiftsfinan
sierade verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen,

11. bemyndiga regeringen att beräkna kompensation för kostnadsök
ningar för radio- och TV-verksamhel pä det sätt som jag har
förordat,

12. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen Sveriges Radio aktiebolag, alt rekvirera högst 30000000 kr. från rundradiofonden i kostnadsutjämnande syfte,

13. godkänna mitt förslag till medelsberäkning för radionämndens verksamhet,

14. bemyndiga regeringen, eller myndighet som regeringen bestämmer, att belasta radiofonden med ej kända kostnadsökningar för radionämndens verksamhel lill följd av löneavtal eller ökade lokalkostnader.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 459

H. INTERNATIONELLT KULTURELLT SAMARBETE

Vissa gemensamma frågor

Föredragandens överväganden

Anslagen till internationellt kulturellt samarbete avser både bilateralt utbyte och multilateralt samarbete, exempelvis inom Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco). Sveriges deltagande i Europarådets verksamhet på kultur- och utbildningsområdet liksom i Organisationens för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) utbildnings- och forskningssamarbete bekostas till största delen genom anslag under tredje huvudtiteln. 1 övrigt bedrivs den större delen av utlandskontakterna och det internafionella samarbetet inom utbildningens, forskningens och kulturens områden inom ramarna för de berörda myndigheternas och institutionernas allmänna verksamhetsmedel.

Jag kommer senare att anmäla frågan om Sveriges andel av Nordiska ministerrådets kulturbudgel för verksamheten är 1985. 1 det följande kommer jag endast att redovisa ett preliminärt beräknat belopp för detta ändamål.

Mina förslag vad gäller den särskilda budgeten för del internationella kulturella samarbetet präglas liksom inom övriga områden av den återhållsamhet som betingas av det stalsfinansiella lägel. Jag föreslär i huvudsak endast sådana nya åtaganden som kan finansieras genom omprioriteringar mellan befintliga anslag eller anslagsposter.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

460

H 1. Kulturellt utbyte med utlandet

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

3777413 4306000 5135000

Reservation

157125

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

1. Statens kulturråd för interna
tionellt kulturutbyte

2. Svenska institutet för        ■

a) internationellt kulturutbyte

b) viss stipendieverksamhet

3. Skolöverstyrelsen för internationellt utbyte pä skolans område

4. Svenska studenthemmel i Paris

5. Nämnden för svenskl-amerikanskt forskarutbyte (Fulbright Commission)

6. Riksföreningen Sverige-kontakt

7. Folkrörelsernas internationella kulturkontakter

Summa

	Ans ställ	lagsfram-ningar	Föredraganden
2238000	+	134000	+ 60000
616000 54000	+ +	53000 5000	+ 18000 + 2 000
426000	+	75000	+ 20000
177000	+	67000	+ 7000
271000	+	509000	+ 714000
310000	-1-	390000	+ 8000
214000		-	of.
4306000	+ 1	1233000	+829000

Statens kulturråd

Kulturrådet framhåller att behovet av bidrag för internationell verksamhet är stort och att intresset för internationellt kulturutbyte har ökal märkbart under senare år. Det är därför väsentligt alt den nuvarande anslagsnivån inte sänks.

Svenska institutet

Institutet konstaterar all efterfrågan pä institutets insatser ifråga om kontakter och praktisk service samt ekonomiskt bistånd fortsätter atl öka både inom och utom Sverige.

Skolöverstyrelsen (SÖ)

Från anslagsposten bestrids bl.a. kostnader för bidrag lill stipendier åt svenska elever vid United World College of the Allanlic, stipendier lill svenska gymnasieskolelever för studier i Frankrike, den av Svenska förbundet för internationella barnbyar bedrivna barnbyverksamhelen i Sverige, svenskt medlemskap i internationella förbundet för hushållsundervisningens befrämjande samt svenska elevers dellagande i de årliga internationella skolungdomstävlingarna, de s. k. olympiaderna, i naturvetenskap. SÖ anhåller ulöver prisomräkning om kompensation för devalveringen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 461

Svenska studenthemmet i Paris

Ulöver kompensation för kostnadsökningar anhåller styrelsen om ell med 39000 kr. förhöjt statsbidrag. Med ett förhöjt bidrag skulle studenthemmets hela kapacitet kunna utnyttjas för studerande.

Nämnden för svenskl-amerikanskt forskarutbyte (Fulbright Commission) Medel till Fulbrightkommissionen anvisas med 271 000 kr. från förevarande anslag och med 205000 kr. från anslaget E 28. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m., anslagsposten  1. Till universitets- och högskoleämbetets disposition.

Den av nämnden föreslagna ökningen av anslaget om 509000 kr. är ett led i syfte alt uppnå paritet mellan det svenska och del amerikanska bidraget. Del svenska bidraget har hittills, framhåller nämnden, varit relativt lågt i förhällande lill det amerikanska. Svenska akademiska rektorskonferensen har som bilaga till Fulbrighlkommissionens anslagsframställning överlämnat en skrivelse där den uttalar sitt stöd för Fulbrightprogram-mel.

Föredragandens överväganden

Svenska akademiska rektorskonferensen har i en skrivelse förordat en förstärkning av anslaget lill Fulbrightkommissionen. För all möjliggöra att det svenska bidraget kommer i paritet med det amerikanska föreslår jag i anslutning härtill att anslaget, utöver prisomräkning, ökas med 495 000 kr. Därutöver har jag under förevarande anslag beräknat 205000 kr. som innevarande budgetär bestrids frän anslaget E 28. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m., anslagsposten 1. Till universitets- och högskoleämbetets disposition.

Jag förordar härutöver en viss uppräkning av anslaget för nästa budgetår med hänsyn till prisutvecklingen.

Med hänvisning lill vad jag har anfört och lill sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Kulturellt utbyte med utlandet för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 5 135000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

462

H 2. Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

19444933 32241000 19446000

År 1950 anslöt sig Sverige till Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur, Unesco (Sveriges överenskommelser med främmande makter 1950:114). Svenska unescorådet är ett med stöd av Unescos stadga inrättat nationellt råd med uppgift att i Sverige främja Unescos verksamhet och stödja svenska insatser inom ramen för organisationens program.

Medel för den upplysningsverksamhet i Sverige om Unesco, för vilken svenska FN-förbundet ansvarar, anvisas över tredje huvudtiteln.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

1. Årsbidrag till Unesco

2. Svenska unescorådet för

a) rådets möten

b) utrednings- och programverksamhet

3. Dellagande i Unescos generalkonferens år 1983

4. Anslutning Ull konvention om väridens kultur- och naturarv

Summa

	Unesco-	Före-
	rådet	draganden
31872 000	-12 872000	-12 872000
106000	+       14000	+        3 000
133000	+      27000	+        4000
130000	-     130000	-     130000
-	-	+    200000
32241000	-12961000	-12795000

Svenska unescorådet

Medlemsländernas bidrag till Unescos reguljära budget fastställs vid generalkonferensen. Vid Unescos 22:e generalkonferens hösten 1983 har organisationens budget för tvåårsperioden 1984-85 fastställts. För budgetåret 1984/85 bör anvisas medel motsvarande den svenska andelen för är 1985, ca 19 milj. kr.

Rådet föreslår att Sverige nu ansluter sig till 1972 års Unescokonvenlion om skydd för världens kultur- och naturarv.

Föredragandens överväganden

Det svenska bidraget till Unescos budget bör öka i enlighet med Sveriges åtagande vid 1983 års generalkonferens.

Jag delar Unescorådets uppfattning att Sverige nu bör ansluta sig lill 1972 års Unescokonvenlion om skydd för världens kultur- och naturarv. Jag avser atl senare återkomma till regeringen med förslag lill särskild proposition bl. a. i denna fråga. Jag har preliminärt beräknal kostnaden för anslutning lill en procent av Sveriges årsbidrag lill Unesco.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 463

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 19446000 kr.

H 3. Bidrag till internationella kongresser m. m. i Sverige

1982/83 Utgift 523 543 Reservafion 43577

1983/84 Anslag 577000

1984/85 Förslag 594000

Från anslaget utgår efter särskild ansökan bidrag till förberedelse- och administrationskostnader för i Sverige anordnade internationella kongresser och symposier företrädesvis pä utbildningens och forskningens områden.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör för nästa budgetär föras upp med 594000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Bidrag till internationella kongresser m.m. i Sverige för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 594000 kr.

H 4. Bidrag till svenska institut i utlandet

1982/83 Utgift	2086000
1983/84 Anslag	2260000
1984/85 Förslag	2639000

Under detta anslag utgår f n. bidrag lill tre svenska icke-statliga forsknings- och kulturinstitut i utlandet.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Instituten Före-

draganden

Svenska institutet i Rom 1945000 +534000 +219000

Svenska institutet i Athen 282000 +300000 +159000
Svenska forskningsinstitutet

i Istanbul 33000 + 27000 +    1000

Summa 2260000 +861000 +379000

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 464

Instituten

Styrelsen för Svenska institutet i Rom begär, utöver kompensation för pris- och löneökningar samt ökad hyra, medel för alt kunna anställa en forskarassistent.

Styrelsen för Svenska institutet i Athen framhåller alt institutets inkomster inte håller takten med de kraftiga kostnadsökningarna i Grekland och att institutet räknar med underskott i verksamheten. Om ekonomin inte förbättras ser styrelsen ingen annan möjlighet än att sälja insfitutets fastighet i Kavalla i Tessaloniki. Styrelsen anhåller vidare att regeringen överväger att överlämna förvaltningsansvaret för institutets fastighet i Kavalla till byggnadsstyrelsen.

Styrelsen för Svenska forskningsinstitutet i Istanbul begär medel för ökade lokalkostnader samt för stipendier och kursverksamhet.

Föredragandens överväganden

Styrelsen för Svenska institutet i Athen har anfört all institutets ekonomi är hårt ansträngd och att man, om inte de ekonomiska förhållandena förbättras, får överväga atl sälja institutets fastighet i Kavalla i Tessaloniki.

Ett antal kulturellt verksamma personer har i en skrivelse lill utbildningsdepartementet vädjat om att institutet bör få ekonomiska möjligheter atl behålla Kavalla.

Fastigheten i Kavalla har kommit att bli en bas för kulturutbytet mellan Grekland och Sverige. Det är enligt min mening värdefullt om denna länk mellan det moderna Grekland och Sverige kan bestå och utvecklas.

Jag har utöver prisomräkning räknat med ökade medel för institutet i Athen med 150000 kr. Därmed bör institutets ekonomi kunna stabiliseras. Jag räknar med att en försäljning av fastigheten i Kavalla inte skall komma i fråga.

Jag är inte nu beredd att lägga fram förslag om att överföra institutets fastighet i Athen i statlig ägo för värd och förvaltning av byggnadsstyrelsen.

Med hänvisning i övrigt lill sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslär riksdagen

att till Bidrag till svenska institut i utlandet för budgetåret 1984/85 anvisa ett anslag av 2639000 kr.

H 5. Nordiska ministerrådets kulturbudget

Genom 1971 års nordiska kulturavtal har en för de nordiska länderna gemensam kulturbudgel upprättats. Denna budget fastställs av Nordiska

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

465

ministertädet med förbehåll för de nationella parlamentens godkännande och avser ett budgetår som sammanfaller med kalenderåret. I statsbudgeten för 1983/84 har under anslaget Nordiska ministertädeis kulturbudget anvisats 46700000 kr. som svensk andel av denna budget förär 1984 (prop. 1982/83:164, KrU 29, rskr 331).

Föredragandens överväganden

Budgetarbetet beträffande Nordiska ministertädeis kulturbudget för är 1985 pågår f n. i ministertädeis olika organ. Jag avser att senare föreslå regeringen atl lägga fram en särskild proposition rörande denna budget. I avvaktan härpå bör preliminärt beräknas oförändrat belopp för den svenska andelen. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att, i avvaktan pä särskild proposition i ämnet, till Nordiska ministerrådets kulturbudget för budgetåret 1984/85 beräkna ett förslagsanslag av 46700000 kr.

H 6. Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.

14145136 5659000 5840000

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

Reservation

87933

Frän detta anslag anvisas medel för vissa ändamål, bl.a. av bilateral karaktär, som inte ingår i Nordiska ministerrådets kulturbudgel.

Ändamål

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Anslagsframställningarna

Föredraganden

Svenska Föreningen Norden

1. Föreningens allmänna verksamhel 1 453 000

2. Fortbildning av lärare i de nordiska språken

3. Lärarutbyte mellan de nordiska länderna

4. Nordiska siudieulbyiesresor    [•      546000 för skolungdom

5. Stipendier till svenska gymnasieskolelever för studieresor i Norden

30   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

247000

54000

40000

+  15000

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

466

Ändamål	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		Anslags-	Före-
		framställ-	draganden
		ningarna
6. Stipendier lill kulturkritiker
och kulturioumalisler	39000	+      6000	of.
7. Stipendier till isländska
folkhögskolelever	69000	+      6000	+    2000
8. Kulturellt utbyte med Island	102000	+      8000	+    3000
9. Kulturellt utbyte med
Färöarna	32000	+      3 000	of.
10. Föreningen Nordens instilul	176000	+    23 000	of.

Samarbete med Finland

11.  Kurser i finska och svenska
inom Norrbotlensdistriklel
av föreningen Norden

12. Kurser i svenska för finländska lärare

13. Nordkalottlinjen vid Tornedalens folkhögskola

14. Kommittén för översättning till svenska av finsk facklitteratur

15. Sverigefinska språknämnden

16. Hanaholmen, kulturcentrum för Sverige och Finland

Samarbete med Island

17. Bidrag till inköp av svensk litteratur lill Islands riksbibliotek

18. Stipendier till isländska forskare och forskarstuderande

19. Stipendier lill islänningar för yrkesutbildning i Sverige

20. Kurs i svenska för islänningar

21. Kurs i isländska för deltagare från Nordkalotten

Samarbete med Norge

22. Svenskhemmet Voksenäsen
A/S

a) Lokalkostnader

b) Kulturell verksamhet vid hemmet

23. Svensk-norska samarbels-
fonden

Nordiskt samarbete

24. Föreningen Nordisk folkhögskola i Geneve

25. S:te Geneviéve-biblioieket i Paris

a) Lönetillägg för en nordisk bibliotekarie

b) Inköp av svensk litteratur till biblioteket

233 000	+	19000	+	6000
34000	.+	3 000	+	1000
29000	+	2000		of.
55 000	+	45000	+	2000
268000	+	92000	+	18000
245000	+	235 500	+	6500

1000

of.

10000

97 000	+	8000	+	3 000
46000	+	2 000	+	1000
80000	+	120000	+	2000

255 000	+	49000	+	49000
159000	+	14000	+	4000
157000	+	18000	+	4000
128000	+	182000	+	4 000
8.500	+	14000	+	14 000
19000	+	3 000		of.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

467

Ändamål	1983,/84	Beräknad ändring 1984/85
		Anslags-	Före-
		fram släll-	draganden
		nmgarna
26. Nordiska kurser i språk och
litteratur	117000	+    59000	of.
27. Nordiska författarstipendier	41500	+     17500	of.
28. Nordiskt författarsamarbele	17000	-	of.
29. Nordiskt musiksamarbele	97000	+      5980	of
30. Till regeringens disposition	146000	-	+    6 500
Summa	5659000	+ 1237000	+ 181000

Ur anslagsframställningarna

Svenska föreningen Norden begär ell med 247000 kr. höjt statsbidrag, för föreningens administration och allmänna verksamhet.

Styrelsen för kulturcentret Hanaholmen ansöker om ett anslag av 480000 kr. som bidrag för svenskars deltagande i centrets verksamhetspro-jekl. Höjningen motiveras förutom av den allmänna kostnadsökningen av att anslaget frän finska staten successivt höjts.

Sverigefinska språknämnden begär en uppräkning av statsbidraget fill 360000 kr. Uppräkningen är nödvändig för att koslnader för bl.a. löner och hyra skall kunna läckas.

Expertkommittén för översättning av finskspråkig facklitteratur till svenska anhåller om alt statsbidraget räknas upp med 45000 kr. Kommittén hänvisar bl. a. lill alt det finska bidraget är större än det svenska.

Styrelsen för Svenskhemmet Voksenåsen begär en ökning av statsbidraget för höjda hyreskostnader. För den kulturella verksamheten vid hemmet inskränker styrelsen sig lill att begära prisomräkning. Styrelsen framhåller emellertid all uppbyggnaden och underhållet av basresurserna för denna verksamhet är nödvändig för alt skapa en kulturell miljö som kan främja Voksenäsens syfte.

Föredragandens överväganden

För Svenska föreningen Norden och de särskilda ändamål föreningen har att tillgodose beräknarjag en sammanlagd bidragshöjning av 70000 kr. som kompensation för kostnadsstegringar m. m.

Enligt statsmakternas beslut hösten 1976 om ny förvaltningsform för Svenskhemmet Voksenåsen (prop. 1976/77:25 s. 73-77, KrU 27, rskr 72) ankommer del på regeringen atl varje år i förslaget fill statsbudget ta ställning till i vilken mån Voksenäsens drifl kan belastas med kostnaderna för lokalhyra. Regeringen beslutade är 1980 om en ombyggnad och modernisering av Voksenäsens äldre del. Ombyggnaden slutfördes i mars 1981. Som en följd av ombyggnaden har hyran höjts för den delen av fastigheten. Denna hyreshöjning täcks av ökade intäkler varför jag inle beräknar medel

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 468

härför. Det överskott i verksamheten som därutöver uppstår bör användas för avskrivning av inventarier och vissa nyinvesteringar. Resterande hyresbelopp bör täckas av bidrag från detta anslag. För detta ändamål beräknarjag 1304000 kr.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bilateralt nordiskt kultursamarbete m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 5 840000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

469

I.    INVESTERINGAR M.M.

I 1. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

1982/83 Utgift	8364000
1983/84 Anslag	8277000
1984/85 Förslag	8471000

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att utrusta institufioner och andra arbetsenheter vid de statliga högskoleenheterna, de statliga arkiven, biblioteken och museerna. Operan och Dramatiska teatern saml de övriga inrättningar som regeringen bestämmer särskilt. För UUH gäller förordningen (1978:498) med instruktion för utrustningsnämnden för universitet och högskolor (ändrad 1979:476).

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

UUH

Föredraganden

Personal	45	of.	of.
Anslag
1. Förvaltningskostnader (varav lönekostnader 2.  Lokalkostnader	7496000 6739000 781000	+ 207000 + 187000 -  10000	+ 258000 + 271000) - 64000
	8277 000	+ 197000	+ 194000

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

UUH:s anslagsframställning innebär i huvudsak följande.

1. Huvudförslag + 197 000 kr. Vid beräkningen har beaktats alt en tjänst i F 13 överförs till riksarkivet enligt regeringsbeslut den 30 juni 1983.

2. Pris- och löneomräkning + 515000 kr.

3. Med hänvisning till arbetsbelastningen hemställer nämnden om att UUH undantas från besparingskravet (-173000 kr.) och att nämnden får disponera ytterligare resurser för förvaltningsändamål motsvarande de rammedel som UUH för innevarande budgetår medgivits att ta i anspråk för förvaltningsuppgifter.

Föredragandens överväganden

För närvarande pågår inom utbildningsdepartementet en översyn av ordningen för upphandling av utrustning för högskole- och kulturområ-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 470

dena m.m. I avvaktan på resultat av översynsarbetel föreslär jag att medel för utrustningsnämndens verksamhet för nästa budgetär beräknas enligt huvudförslaget. Med hänsyn till att arbetsbelastningen vid UUH ökat under senare år till följd av utvecklingen av utrustningsfrågorna och till att ytterligare ökade utrustningsresurser föreslås för nästa budgetår anser jag det vara nödvändigt - för atl motverka flaskhalsproblem - att vissa medel från kostnadsramar får användas av nämnden för upphandlingsändamäl. Jag avser att senare återkomma till regeringen i denna fråga. I min beräkning harjag fört över lönemedel motsvarande en tjänst i F 13 (146000 kr.) till anslaget för riksarkivet i enlighet med regeringsbeslut den 30juni 1983. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att fill Ulrustningsnämnden för universitet och högskolor för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 8471000 kr.

I 2. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

1982/83 Utgift 301885715 Behållning 355045478

1983/84 Anslag 34801000'

1984/85 Förslag       283000000

' varav 14800000 kr. disponerat av finansfullmaklen saml 20000000kr. i prop. 1982/83: 120 bil. 2 (UbU 32, rskr 380).

Detta reservationsanslag avser byggnadsarbeten inom de delar av sektorerna utbildning, forskning och kultur - med undantag för verksamheten vid Sveriges Radio - som finansieras inom utbildningsdepartementets huvudtitel och där byggnadsstyrelsen har ansvaret för lokalförsörjningen.

Myndigheterna

Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframställning redovisat prioriterade byggnadsobjekt inom utbildningsdepartementets område fill en sammanlagd kostnad om 58,9 milj. kr. och hemställt om ett reservationsanslag om 291 milj.kr. för budgetåret 1984/85. Byggnadsstyrelsen har därutöver redovisat ett antal byggnadsobjekl med möjlig byggstart under budgetåren 1983/84 och 1984/85 till en sammanlagd kostnad om ca 130 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen har i samråd med universitets- och högskoleämbetet upprättat en gemensam prioriteringslista för byggnadsobjekt vid högskoleenheterna, vilken upptar ett trettio-tal projekt. Enligt byggnadsstyrelsens beräkningar motsvarar dessa en investeringskostnad om ca 675 milj.kr. exkl. s.k. diverse objekt.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 471

1 prioriteringslistan redovisas vidare en förteckning på ett tio-tal från utbildnings- och forskningssynpunkt viktiga lokalförsöijningsärenden där lokalbehoven m. m. ännu inte fastställts. Dessa ärenden kommer successivt alt tas in i prioriteringslistan så snart förutsättningarna för projekten har klarlagts.

Byggnadsstyrelsen har vidare upprättat en prioriteringslista omfattande byggnadsobjekt inom kultur- och arkivområdet. Listan omfattar 15 projekt med en sammanlagd investeringskostnad om ca 275 milj.kr. exkl. s.k. diverse objekt.

1 den följande redogörelsen för byggnadsstyrelsens förslag redovisas endast de byggnadsobjekt för vilka åtgärder kommer all föresläs för budgetåret 1984/85.

Sådana objekt som tidigare har redovisats för riksdagen och för vilka kostnadsramarna föreslås antingen bli uppförda med oförändrade eller sänkta belopp eller bli höjda med hänsyn lill den allmänna utvecklingen av byggnadskostnaderna kommer inte all behandlas särskilt. Regeringen har under budgetåren 1982/83 och 1983/84 med stöd av riksdagens bemyndigande (senast i prop. 1982/83:50 bil. 2, FiU 21, rskr 108), uppdragit ät byggnadsstyrelsen all utföra vissa sysselsättningsskapande åtgärder. Redogörelse för samtliga dessa byggnadsobjekt lämnas i del följande.

För liden den 1 januari 1982 till den 1 januari 1983 beräknar byggnadsstyrelsen den allmänna byggnadskostnadsstegringen till 8%. Kostnaderna redovisas i del följande i prisläget den I januari 1983 om inte annat anges.

UTBILDNING OCH FORSKNING

Stockholm

Om- och tillbyggnad för musikhögskolan i Stockholm, etapp IL Med slöd av riksdagens bemyndigande uppdrog regeringen den 28 april 1983 ät byggnadsstyrelsen alt inom ramen för vissa sysselsättningsskapande åtgärder utföra etapp II av om- och tillbyggnad av lokaler för musikhögskolan i Stockholm. Etappen omfattar ombyggnad av aula och ensemblesal samt av del s.k. slagverksblocket i fd. statens normalskolas västra flygel, sammanlagt 1 350 m bruksarea för arbetsutrymmen. Kostnaderna för etappen har beräknats motsvara 13,5 milj. kr. i prislägel den 1 januari 1983. Byggnadsarbetena beräknas avslutade under sista kvartalet 1984.

Uppsala

Om- och tillbyggnad för Gustav Werners institut. 1 gällande investeringsplan är uppförd en preliminär kostnadsram motsvarande 37 milj. kr. i prislägel den 1 januari 1983 för om- och tillbyggnad av lokaler för accelera-torbaserad forskning vid Gustav Werners institut. Kostnadsramen innefat-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 472

tar även en preliminär kostnad för tillbyggnad för den s.k. Celsius-ringen.
Redogörelse för projektet har lämnats senast i prop. 1982/83:100 bil. 10 (s.
646). '

Byggnadsstyrelsen har redovisat byggnadsprogram med förnyad kostnadsberäkning för tillbyggnaden för Celsius-ringen och föreslagit en höjning av kostnadsramen med 7,8 milj. kr., vilket innebär en total kostnadsram om 44,8 milj. kr. för hela projektet.

Linköping

Nybyggnad för temaforskning. Enligt systemhandlingarna omfattar nybyggnaden 3 370m bruksarea för arbetsutrymmen. Kostnaden för projektet beräknas till 49,3 milj. kr. Nybyggnaden är färdigprojekterad. Byggtiden är beräknad till 24 månader.

Lund

Om- och tillbyggnad för livsmedelsteknik. Med stöd av riksdagens bemyndigande uppdrog regeringen den 28 april 1983 åt byggnadsstyrelsen atl inom ramen för vissa sysselsättningsskapande åtgärder projektera och utföra om- och fillbyggnad av lokaler för livsmedelsteknik vid universitetet i Lund. Kostnaden för projektet beräknas motsvara 36,6 milj. kr. i prisläget den Ijanuari 1983.

Göteborg

Ombyggnad för institutionen för genetik. Med slöd av riksdagens bemyndigande uppdrog regeringen den 28 april 1983 ål byggnadsstyrelsen atl inom ramen för vissa sysselsättningsskapande åtgärder projektera och utföra ombyggnad av lokaler för institutionen för genetik inom- en kostnadsram motsvarande 5950000 kr. i prisläget den 1 januari 1983. Förslaget innebär att institutionen flyttar till lokaler i f d. Änggårdens yrkesskola i Göteborg.

Umeå

Tillbyggnad för imiversitetsförvahningen m.m. Med stöd av riksdagens bemyndigande uppdrog regeringen den 28 april 1983 åt byggnadsstyrelsen att inom ramen för vissa sysselsättningsskapande åtgärder projektera och utföra tillbyggnad av lokaler för universitetsförvaltningen m.m. vid universitelet i Umeå. Tillbyggnaden omfattar 3 339 m" bruksarea för arbetsutrymmen och kostnaden för projektet beräknas motsvara 18,3 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1983.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 473

KULTURÄNDAMÅL M. M.

Ombyggnad för regionmusiken i Stockholm. Regeringen uppdrog den 26 februari 1981 åt byggnadsstyrelsen alt utreda alternativa förslag till nya lokaler för regionmusiken i Stockholm. Byggnadsstyrelsen har föreslagit all regionkansliet, Stockholms musikavdelning och centrala nolbiblioieket får permanenta lokaler motsvarande ca 1 700 m" bruksarea för arbetsutrymmen i tre av byggnaderna i kvarteret Kungl. Myntet i Stockholm. Kostnaden för föreslagen ombyggnad för regionmusiken beräknas till totah 9,2 milj. kr.

ÖVRIGT

Kostnadsramarna för Diverse objekt disponeras delvis av byggnadsstyrelsen för sädana smärte byggnadsåtgärder för vilka kostnaderna inte överstiger 2 milj.kr. Kostnadsramarna får i övrigt las i anspråk för byggnadsobjekt till en kostnad av högst 4 milj.kr. efter beslut av regeringen (prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 686). Kostnadsramarna Diverse objekt får även användas för etappvis upprustning av lokaler inom kultursektorn och högskoleområdet (prop. 1981/82: 100 bil. 12 s. 652-653, prop. 1982/83:100 bil. 12 s. 642-648).

I gällande investeringsplan är uppförd en kostnadsram för Diverse objekt (budgetåret 1983184) om 68 milj. kr i prisläget den 1 januari 1982. Med slöd av riksdagens bemyndigande uppdrog regeringen den 10 oktober 1983 åt byggnadsstyrelsen att tidigarelägga byggnadsåtgärder som finansieras inom denna kostnadsram till en sammanlagd kostnad av 14,8 milj.kr. Byggnadsstyrelsen föreslår för Diverse objekt (budgelåret 1984/85) en kostnadsram om 80 milj. kr.

Föredragandens överväganden

1 jämförelse med föregående års investeringsplaner redovisar jag nya eller ändrade kostnadsramar om lotall 178 milj. kr. dels för redan beslutade tidigarelagda byggnadsobjekt, dels för vissa ytteriigare byggnadsobjekt.

För utbildning och forskning föreslås följande nya kostnadsramar: Om- och tillbyggnad för musikhögskolan i Stockholm, etapp If' Nybyggnad för temaforskning i Linköping Om- och tillbyggnad för livsmedelsteknik i Lund' Ombyggnad för institutionen för genetik i Göteborg' Tillbyggnad för universitetsförvaltningen m.m. i Umeå'

För kulturändamål m.m. föreslås följande kostnadsram: Ombyggnad för regionmusiken i Stockholm

' Disponerat av finansfullmakten

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

474

Till följd av bl.a. tidigareläggning av flera byggnadsobjekt ligger medelsförbrukningen för innevarande och nästa budgetår pä en hög nivä. För att åstadkomma en jämnare fördelning av medelsbehovel för de kommande budgetåren föreslår jag därför att byggstarten för nybyggnad för temaforskningen i Linköping senareläggs till mars månad 1985.

1 samråd med chefen för industridepartementet föreslår jag att de byggnadsarbeten som hittills redovisats under anslaget Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m.m. i fortsättningen skall redovisas under detta anslag. Motivet för detta är alt samordna handläggningen av dessa lokalförsöijningsärenden, som ofta har nära anknytning till de tekniska högskolorna (motsvarande). Med anledning härav har jag fört över en av riksdagen beslutad kostnadsram Om- och tillbyggnad av lokaler för Svenska träforskningsinstitutet m.m. till detta anslag. Även mindre byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. bör i fortsättningen kunna belasta kostnadsramen Diverse objekt under förevarande anslag fr.o.m. budgetåret 1984/85.

I mitt förslag till investeringsplan harjag under rubriken Projekteringskostnader beräknal medel för projektering av sådana byggnadsobjekl där arbetet inle nått så långt alt objekten kan redovisas för riksdagen.

Efter samråd med statsrådet Göransson förordar jag för nästa budgetär följande investeringsplaner (1000-lal kr.).

Byggnadsobjekl	Kostnadsram		Medelsförbrukning			Bygg-	Färdig-
						start år-män	ställande
	82-01-01	83-01-01	Faktisk t.o. m. 83-06-30	Beräknad för
				1983/84	1984/85		ar-män
Utbildning och
forskning
Objekt färdigställda
före 1982-07-01 men
ej slutredovisade	274 130	261305	239633	18020	3 652
Stockholm
Försöriningsålgärder
inom Frescatiområdet:
Anslutningsavgifter	4950	5 100	4027	1070	3
Övriga åtgärder	31225	32500	18618	5000	3000
Ombyggnad för beteende-
vetenskapligt centrum.
etapp 1	16100	16100	13 726	1800	500	81-09	82-09
Nybyggnad för biologi
inom Frescatiområdet	147600	158400	29922	60000	39100	82-11	85-04
Faslighetsövervak-
ningsanläggning
för tekniska högskolan	7000	7500	2 895	3400	1000	82-02	83-12
Strömförsöriningsanlägg-
ning vid tekniska hög-
skolan	6200	6500	4782	1300	300	81-09	82-08
Ombyggnad av byggnad 4
vid tekniska högskolan	12 800	13 800	4 803	7000	1 150	82-12	84-01

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

475

Kostnadsram

Byggnadsobjekl

Medelsförbrukning

82-01-01    83-01-01    Faktisk        Beräknad för
t.o.m. ----------------

83-06-30       1983/84      1984/85

Bygg-        Färdig
start stäl-
år-mån      lande
år-mån

Om- och tillbyggnad för sektion kemi vid tekniska högskolan, etapp I

Försöriningsålgärder inom karolinska institutets område:

Anslutningsavgifter

Om- och tillbyggnad för bibliotek vid karolinska institutet

Om- och tillbyggnad för musikhögskolan i Stockholm, etapp I

Om- och tillbyggnad av lokaler för Svenska träforsk-ningsinslitutet m.m.'

Uppsala

Försöriningsålgärder: Anslutningsavgifter Nybyggnader på

Artillerifältat,

etapp IV Ombyggnad av Regnel-

lianum Om- och tillbyggnad för

Gustaf Werners

inslilul, etapp I

och II Om- och tillbyggnad

för Uppsala jonosfär-

observatorium Om- och tillbyggnad

av djuriokaler för

zoofysiolögi och zoologi

Linköping

Försöriningsålgärder:

Anslutningsavgifter

Tillbyggnad av hus B för datalogi

Nybyggnad för lemaforskning

Lund/Malmö

Försöriningsålgärder:

Anslutningsavgifter

Övriga åtgärder

Nybyggnad för musikutbildning i Malmö

Nybyggnad i kv. Paradis, {. d. Patologen

Ombyggnad av Palaestra el Odeum

56100       60200      9243 18000       22000       83-03 85-04

40

700 700 651

10800        11600       1108 6000 3000       83-08 84-12

12600        13500 800 3700 7000       83-11 84-11

500 500       80-12 88-12

27 200        28 400     19051

6710

400

379

6770       5991

92200       97500    48798 30000        16000       79-09 84-06

5 100 5320      5041 270 9       81-11 82-07

34400       44 800      7489

84-03

22000        10000       82-12

5 550	5 500	3 830	1500	170	82-09	83-06
12 200	13 200	121.7	6000	5 700	83-11	84-11
2115	2115	2038	70	7
27900	30100	3062	10000	12000	83-11	85-05
	49300	3618		4000	85-03	87-03
6150	6400	3405	1500	1400	successivt
10900	11400	5417	3 000	2000	successivt
48000	47 500	43 110	3 500	800	80-11	82-08
16800	17700	14 262	2500	500	81-12	83-05
5 300	5 700	1 131	3 800	700	83-03	83-12

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

476

Kostnadsram

Byggnadsobjekt

Medelsförbrukning

82-01-01    83-01-01    Faktisk        Beräknad för
t.o.m.------------------------

83-06-30       1983/84      1984/85

Bygg-        Färdig
start stäl-
år-mån      lande
år-mån

Anslutningsavgifter	2000	2000	1859	140	1
Övriga åtgärder	4 350	4 750	2664	1000	500	successivt
Om- och tillbyggnad för
administrationen inom
Chalmers tekniska hög-
skola	8350	8600	7714	880	6	81-09
Umeå
Försöriningsålgärder:
Anslutningsavgifter	1200	1250	575	625	50	successivt
Övriga åtgärder	5000	5400	801	1000	1000	successivt
Brandskyddsåtgärder	5 850	5 850	3 389	1500	900	82-06
Nybyggnad av fält-
station i Norrbyn	14700	13000	1246	8000	3 100	83-09
Tillbyggnad för uni-
versitetsförvalt-
ningen m.m.	17000	18 300		7 500	7500	83-11

26700       22600      3 122

12000 6000       83-05 84-10

6000       11900 9000 1900       83-06 84-03

33900        36600 648 12000        17000       83-11 84-12

83

134 500      135000     31119 30000       30000       83-02 86-03

5 500 5950 4500 1000       83-09 84-03

Nybyggnad i kv. Paradis, f.d. Tvätten

Lokaler för extern-finansierad forskning

Om- och tillbyggnad för livsmedelsteknik

Göteborg

Försöriningsålgärder för humanistiska fakulteten m. m.:

Anslutningsavgifter

Försöriningsålgärder inom medicinarområdet:

Anslutningsavgifter i

Övriga åtgärder        I

Ombyggnad för högskoleutbildning i Mölndal

Om- och tillbyggnad för icke-laborativa institutioner m. m.

Ombyggnad för institutionen för genelik

Försöriningsålgärder inom Chalmers tekniska högskolas område:

Luleå

Försöriningsålgärder: Anslutningsavgifter Övriga åtgärder Nybyggnader för

högskolan Lokaler för extern-finansierad forskning.

154

160

3 100   3310  1173 8350   9000'-   744

6800         6800 4228

6450         3 800 2352

20000'      21600

1190634   1274780 559385

70               7

600 600       successivt

5000       84-10 85-10

82-10

84-08 84-08

84-10

500 500       successivt

1400 48       72-08 82-10

84-12

12300 5 300       83-09

313385     215291

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

477

Byggnadsobjekt	Kostnadsram		Medelsförbrukning			Bygg-	Färdig-
						start år-män	ställande år-mån '
	82-01-01	83-01-01	Faktisk t. 0. m.	Beräknad för
			83-06-30	1983/84	1984/85
Kulturändamål m.m.
Objekt färdigställda
före 1982-07-01 men
ej slutredovisade	10350	10370	10005	350	15
Upprustning av Operan,
etapp IV	37200	38 700	27537	6000	2000	81-04	82-12
Närverkslad vid
Dramatiska teaiem	4000	3900	3417	400	83	82-03	83-01
Ombyggnader för riksan-
tikvarieämbetet och sta-
tens historiska museer	15 800	15800	12257	3000	543	81-04	83-09
Ombyggnad av fastigheten
Ostindiefararen 1,
etapp I	15100	15 500	14120	1080	300	80-12	82-11
Om- och tillbyggnad
för naturhistoriska
riksmuseet, etapp I	13 200	14 100	1488	7 400	4082	83-04	84-10
Värmeförsörining m.m.
för Tekniska museet
m.fl.	6450	6600	5927	600	73	81-05	82-09
Ombyggnad i kv.
Garnisonen för Sveriges
Radio AB	27900	29900	16540	8200	2500	82-09	83-10
Ombyggnad för region-
musiken i Stockholm		9200		1300	3 630	84-07	85-07
Om- och tillbyggnad
av Vadstena slott
för landsarkivet	31650	31650	11892	9000	8000	82-08	85-10
Ombyggnad för
landsarkivet i
Härnösand	23600	24 800	21606	2500	694	81-11	83-05
	185250	200520	124789	39830	21920
Övrigt
Diverse objekt				'
(budgelårel 1984/85)		73000			■ 80000
Diverse objekt
(budgetåret 1983/84)	68000	73000"		. 90000
Diverse objekt
(tidigare budgetår)	127611	168200'	105974
Projekteringskostnader			2710	15000	15 000
Totalt	1571495	1789500	792858	458215	332211
Erfarenhetsmässig
reducering av medels-
behovel				68369	49211
Beräknal medelsbehov				389846	283000

' Senast redovisat i prop. 1982/83: 100 bil. 14, s. 246

 Preliminär kostnadsram

' Jfr. prop. 1982/83: 120 bil. 2, UbU 32, rskr 380

■• Härtill kommer 14,8 milj. kr. disponerat av finansfullmaklen enligl regeringsbeslut 1983-10-06.

' Varav 12,7 milj. kr. disponerat av finansfullmakten enligt regeringsbesluten 1982-09-09 och 1983-04-28

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 478

I likhet med vad som skett tidigare år harjag i förslaget till investeringsplaner gjort en på erfarenhet grundad reducering av summan av de beräknade medelsförbrukningarna för de enskilda objekten. På grundval av mina förslag lill investeringsplaner harjag gjort följande anslagsberäkning.

Anslagsberäkning (1000-tal kr	.).
Medelstillgång		Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1983-07-01 Anslag för 1983/84 Anslag för 1984/85	355045 34 801' 283000 672846	1983/84                 389846 1984/85                 283 000 672846

' varav 14800000 kr. disponerat av finansfullmaklen samt 20000000 kr. i prop. 1982/83:120 bil. 2 (UbU 32, rskr. 380)

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen atl besluta om byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2. till Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag om 283 000000 kr.

I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m.

1982/83 Utgift 192141366 Reservation 35311068

1983/84 Anslag 222000000

1984/85 Förslag        295000000

Från delta reservationsanslag bestrids ulgifter för inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna inom utbildningsdepartementels verksamhetsområde samt vid vissa stafiiga institufioner inom bl.a. skol-och kulturområdena.

Av anslaget disponeras innevarande budgetär 47 milj. kr. av byggnadsstyrelsen enligt en av regeringen fastställd inredningsplan. Utrustnings-nämnden för universitet och högskolor (UUH) disponerar 175 milj.kr. enligl en av regeringen fastställd utrustningsplan.

Myndigheterna

Byggnadsstyrelsen hemställer atl 106 milj. kr. anvisas för verkels inredningsverksamhet budgetåret 1984/85. UUH föreslår med överiämnande av förslag från berörda myndigheter m. fl. all den för UUH:s verksamhetsområde avsedda anslagsposten för budgetåret 1984/85 beräknas till 265 milj. kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 479

Föredragandens överväganden

För inredning föreslår byggnadsstyrelsen kostnadsramar lill ett sammanlagt belopp av ca 61 milj. kr. fördelade på 14 olika inredningsobjekt. Utrustningsnämnden föreslär inom sitt ansvarsområde kostnadsramar för utrustning lill särskilt redovisade utrustningsobjekt för sammanlagt ca 123 milj. kr. Av beloppet avser ca 82 milj. kr. utrustning till följd av pågående byggnadsobjekl, medan ca 41 milj. kr. avser medel för ny Ijusregleringsan-läggning till Dramaten, ersättningsanskaffningar av utrustning till tandläkarutbildningen i Göteborg, maskinrumssimulator till sjöbefälsulbildning-en och ny telefonväxel vid Chalmers tekniska högskola saml basutrustning för professur i materiefysik vid universitetet i Linköping. Vidare har regionmusiken hemställt om särskilda medel för inredning med anledning av nya lokaler för musikavdelningarna i Stockholm och Umeå. Flertalet av de nya eller ändrade kostnadsramar, som byggnadsstyrelsen resp. utrustningsnämnden redovisar, är således konsekvenser av beslutade och pågående byggnadsobjekl. Mot bakgrund härav föreslär jag alt en samlad kostnadsram för inredning resp. utrustning förs upp för nästa budgetår. Efter riksdagens beslut bör det ankomma på regeringen att, efter hörande av myndigheterna, fastställa kostnadsramarna för de enskilda objekten inom de ekonomiska ramar som riksdagen angivit.

Med utgångspunkt i redovisat förslag föreslår jag att en samlad kostnadsram om 45 milj. kr. förs upp i inredningsplanen för följande objekt.

Nybyggnad för biologi i Stockholm

Ombyggnad av Södra huset inom Frescatiområdet i Stockholm

Ombyggnad av lokaler för musikutbildning i Stockholm

Ombyggnad för regionmusiken i Stockholm

Ombyggnad av f.d. biokemibyggnaden i Uppsala

Tillbyggnad för datalogi i Linköping

Lokaler för externfinansierad forskning i Lund

Om- och tillbyggnad för livsmedelsteknik i Lund

Icke-laborativa institutioner m.m. i Renströmsparken i Göteborg

Tillbyggnad för universitetsförvaltningen i Umeå

Tillbyggnad för högskolan i Luleå

Elevbostäder för specialskolan

Jag är inte beredd alt föreslå särskilda kostnadsramar för inredning till ombyggnaden för naturgeografi vid universitetet i Stockholm, om- och tillbyggnaden vid Tjärnö marinbiologiska station och för institutionen Valands konsthögskola vid universitetet i Göteborg. Inredning får därför prioriteras tillsammans med andra behov inom kostnadsramen Till byggnadsstyrelsens disposition.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 480

För utruslningsändamål föreslår jag att en samlad kostnadsram om 60 milj. kr. förs upp i utrustningsplanen för följande objekt:

Biologi m.m. i Stockholm

Kemi vid tekniska högskolan i Stockholm

Gustav Werners institut i Uppsala

Livsmedelsteknik m.m. i Lund

Icke-laborativa institutioner m.m. i Göteborg inkl. flyttningskostnader

Tandläkarutbildning i Umeå

Med hänvisning till förslaget i prop. 1983/84:40 (bil. 6 s. 15-17) avseende bl.a. nedläggning av tandläkarutbildningen i Göteborg anser jag det inte motiverat att föreslå särskilda medel för ersättningsanskaffning av utrustning till odontologi vid universitetet i Göteborg. De behov av ersättningsanskaffningar som eventuellt kan föreligga bör prövas mot övriga behov inom UHÄ-ramen. F. n. utreds den framtida omfattningen och lokaliseringen av sjöbefälsutbildningen. Mot bakgrund härav är jag inte nu beredd att ta ställning till anskaffning av en maskinrumssimulator.

Jag är inte beredd att föreslå en särskild kostnadsram för materiefysik vid universitetet i Linköping. Utrustning får därför prioriteras tillsammans med andra behov inom ramen för de medel som ställts till UHÄ:s resp. FRN:s disposition.

För ersättningsanskaffningar m.m. för inredning och utrustning föreslår byggnadsstyrelsen resp. UHÄ kraftigt höjda kostnadsramar för nästa budgetår. Båda myndigheterna framhåller behovet av ökade resurser för dels den planmässiga ersättningsanskaffningen, dels nyanskaffningar av inredning resp. utrustning inom ramen för myndigheternas bemyndiganden och nämner bl.a. de behov som uppstår till följd av mindre om- och nybyggnadsprojekt, ändrad utbildning och dimensionering, kompletteringar m.m. Byggnadsstyrelsen föreslår att kostnadsramen Till byggnadsstyrelsens disposition för budgetåret 1984/85 förs upp med ett belopp om 66 milj. kr. Till UHÄ:s disposition för nästa budgetär beräknar UHÄ i samråd med UUH ett belopp om 175 milj. kr., varav ca 75 milj. kr. avser nyanskaffning av utrustning enligt särskilda program och för prioriterade satsningar bl.a. inom dataområdet. Statens kulturtåd beräknar kostnadsramen Till statens kulturråds disposition för budgetåret 1984/85 till ett belopp om 3,5 milj. kr., varav ca 2 milj. kr. avser fortsatt utbyggnad av säkerhetsskyddet vid museerna.

Med hänvisning till det begränsade ekonomiska utrymmet är det enligt min mening inte möjligt att öka resurserna för ersättningsanskaffning av inredning eller utrustning. Ifrågavarande kostnadsramar måste i första hand användas vad avser inredning för nyanskaffningar och kompletteringar liksom för riktade insatser och liknande särskilda ätgärder - t.ex. byte av dragskåp - saml vad avser utrustning för programmerade, dyrbara nyanskaffningar och för riktade insatser. Detta innebär att ersättningsan-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 481

skaffningar delvis måste finansieras med utnyttjande av medel frän myndigheternas reguljära anslag. Inköp av inredning och utrustning frän dessa anslag görs i viss utsträckning redan idag. Enligt min mening bör man närmare undersöka förutsättningarna för att på sikt föra över löpande kompletteringar av utrustning och all ersättningsanskaffning till myndigheternas reguljära anslag, dvs. för högskoleenheternas del till sektors- och fakultetsanslag. Med hänsyn till att myndigheterna bör ha en möjlighet att anpassa sig till ett nytt system anser jag att en sådan förändring bör genomföras tidigast den 1 juli 1985.

Till byggnadsstyrelsens disposition för budgetåret 1984/85 harjag beräknat 31,2 milj. kr.

Vad gäller utrustningsresurser för prioriterade områden delar jag UHÄ:s uppfattning om alt ytterligare medel behövs för utrustning inom dessa områden. För att de resursförstärkningar som görs inom utbildning och forskning på dataområdet skall kunna utnyttjas effektivt är del enligt min mening angeläget att även tillgången på utrustning för detta ändamål tillgodoses. Mot bakgrund härav beräknarjag kostnadsramen Till UHÄ.s disposition för budgetåret 1984/85 fill 100 milj. kr. Av kostnadsramen skall 50 milj. kr. avsättas för komplettering av utrustning- enligt särskilda utrustningsprogram och för riktade insatser inom nämnda prioriterade områden vid samtliga berörda högskoleenheter. Därutöver skall minst 20 milj. kr. användas för anskaffning av utrustning inom dataområdet, innefattande mikroelektronik, vid högskoleenheter med fasta forskningsresurser. Resterande medel fär tas i anspråk för ersättningsanskaffning m. m.

Jag föreslår vidare att kostnadsramen Till statens kulturråds disposition för budgelårel 1984/85 förs upp med ell belopp om 1,7 milj. kr. Anskaffningen av säkerhetsutrustning får ske inom ramen för anvisade medel.

Kostnadsramarna 7"(7/ forskningsrådsnämndens disposition för kommande budgetär avser jag all redovisa i den forskningspolitiska proposition som kommer alt föreläggas riksdagen under våren 1984. I avvaktan härpå föreslår jag atl oförändrade belopp förs upp.

Med utgångspunkt i de förslag som redovisats harjag efter samråd med statsråden Carisson och Göransson gjort upp följande förslag till inrednings- och utrustningsplaner.

31    Rikstlagen 1983184. I saml. Nr 100. Bilaga 10 Rättelse: S. 496. Allmiin språkkunskap - Årskurs 4 Utgår: 3

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

482

Inredningsplan (1 000-tal kr.)

Inredningsobjekt	Förordad ram	Kostnadsram	Medelsför-
	eller förordad		brukning
	ändring av		t.o. m.
	tidigare ram		83-06-30
Objekt färdigställda före
1982-07-01 men ännu ej
slutredovisade		17400	16439
Pågående och beslutade
objekt		144905	84 936
Inredning budgetåret
1984/85	-t-45 000	45000
Till byggnadsstyrelsens
disposition
budgetåret 1984/85	-1-31200	31200
(tidigare budgelår)		102000	,56493
Till byggnadsstyrelsens
disposition för extra
inredning
(budgetåret 1984/85)	+  1000	1000
(tidigare budgetär)		4 000	1.562
	4-77 200	345 505	159430
Utrustningsplan (1 000-tal kr.)
Utrustningsobjekt	Förordad ram	Kostnadsram	Medelsför-
	eller förordad		brukning
	ändring av		t. 0. m.
	tidigare ram		83-06-30
Färdigställda ej slutredovisade	objekt	285 637	261751
Pågående och beslutade
objekt		54 220	20289
Utrustning budgetåret
1984/85	-1- 60000	60 000
Till universitets- och
högskoleämbetets
disposition
budgetåret 1984/85	-t-IOOOOO	100000
(tidigare budgetår)		206000	50006
Till universitets- och
högskoleämbetets
disposition för extra
utrustning
budgetåret 1984/85	+    4000	4 000
(tidigare budgetår)		8000	1 506
Till statens kulturråds
disposition
budgetåret 1984/85	-1-     1700	1700
(tidigare budgetår)		3 100	735
Till forskningsrådsnämndens
disposition
(budgetåret I98.S/86)		32 500
(budgetåret 1984/85)		32 500
(budgetåret 1983/84)		65 300
(budgelåret 1982/83)		47000	26 808
	4-165700	899957	.361095

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 483

Vid utgången av budgetåret 1982/83 utgjorde behållningen på de anslagsposter som byggnadsstyrelsen och UUH disponerar 35 311068kr. För innevarande budgetär har 222 milj. kr. ställts till myndigheternas förfogande. För nästa budgetår räknar jag med all sammanlagt 295 milj. kr. bör anvisas.

1 inrednings- och utruslningsplanerna harjag tagit upp kostnadsramar om sammanlagt (345505000-H 899957000=) 1245462000kr. Inom dessa ramar har vid utgången av budgetåret 1982/83 betalats ut sammanlagt (159430000 4- 361095000=) 520525000 kr. De föreslagna planerna innebär således atl myndigheterna skall kunna beställa inredning och utrustning för sammanlagt (1 245 462 000 - 520 525 000 - 35 311 068 - 222 000000 - 295000000=) 172625932kr. atl betalas ul tidigast under budgetåret 1985/86.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning lill lokaler vid högskoleenheterna m.m. inom de kostnadsramar som jag förordat i det föregående.

2. till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ell reservationsanslag om 295000000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 484

Bilaga 10.1

Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1962:319)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1962: 319)' dels alt 29 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels atl i lagen skall införas tvä nya paragrafer, 29 a och 47 §§, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

29 §-

Ungdomar, som äro bosatta i riket och som fylla föreskrivna inträdesfordringar, äga i män av tillgång på plals/c/ undervisning i gymnasieskolan. Inträdesfordringar må betingas endast av utbildningens syfte. Om ytterligare villkor för rätt till undervisning i gymnasieskolan gälla föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, annan myndighet meddelar.

Ungdomar, som äro bosalla i riket och som fylla föreskrivna inträdesfordringar, äga i mån av tillgång pä plats bli antagna till undervisning i gymnasieskolan. Om inträdesfordringar, urvalsgrunder och ytterligare villkor för rätt lill undervisning i gymnasieskolan gälla föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, annan myndighet meddelar.

Om undervisningen och verksamheten i övrigl skola bestämmelserna i 26, 27 och 28 §§ äga motsvarande tillämpning.

Gymnasieskolan omfattar skolhälsovård för eleverna på studieväg som omfattar minst ett läsår. Sådan elev skall läkarundersökas en gäng under första läsåret och därefter högst vartannat år enligl bestämmelser som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, annan myndighet meddelar. I övrigt äga 25 a § andra, fjärde, sjätte och sjunde styckena motsvarande tillämpning.

29 a §

Kommuner får anordna gymnasial lärlingsutbildning enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Gymnasial lärlingsutbildning innebär att en elev i gymnasieskolan samtidigt är lärling hos ett förelag eller motsvarande och därvid huvudsakligen genom förelagels försorgfår utbildning för ett visst yrke eldigt plan som är fastställd eller godkänd av statlig eller komi7iunal myndighet.

' Lagen omtrycket 1970: 1026.  Senaste lydelse 1979:212.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 485

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Föreskrifterna i 29 § gäller inte gymnasial lärlingsutbildning. Elever i gymnasial lärlingsutbildning har rätt till skolhälsovård enligt jöre skrifter som meddelas av regeringen eller niyndighet som regeringen bestämmer.

47 f

Föreskrifterna i 40-43, 45 och 46 §§ gäller inle ifråga om gymnasial lärlingsutbildning.

Regeringen eller myndighe! som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om elevområden och ersättning mellan kommuner för gymnasial lärlingsutbildning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

 Förutvarande 47 § upphävd genom 1977: 194.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 486

Bilaga 10.2

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs i fråga om sludieslödslagen (1973: 349)'

dels atl 4 kap. 7 a § skall upphöra att gälla,

dels att 4 kap. 43 §, 5 kap. 5 och 8 §§, 6 kap. 4, 7, 9, 10 och 11 §§, saml 7 kap. 7 och 8 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas sju nya paragrafer, 7 kap. 7a, 7 b, 7 c, 8 a, 8 b och 8 c §§ samt 9 kap. 2 b § av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

43 §

Rätt till  studiemedel är förver- Den studerandes rätt till studie-

kad, om medlen icke lyfts före ul- medel är förverkad om han inte be
gången av del kalenderhalvår för gärt att få medlen utbetalade före
vilket de beviljats eller om den stu- utgången av det kalenderhalvår för
derande avlider innan han lyft med- vilket de har beviljats eller om den
len. studerande  avlider innan  medlen

har betalats ut.
Om särskilda skål föreligger, får Om en begäran om utbetalning

studiemedel lyftas efter utgången av studiemedel kommer in efter ut
av det kalenderhalvår för vilket de gängen av del kalenderhalvår för
beviljats. vilket   medlen   har  beviljats, får

medlen  dock  betalas  ut  om  det finns särskilda skäl.

5 kap.

5§-
Timstudiestöd  utgör 36 kronor Timstudiestöd  utgör 38 kronor

för studietimme enligt 3 § första för studietimme enligl 3 § första
stycket I och för timme enligt 3 § stycket 1 och för timme enligl 3 §
första stycket 2. första stycket 2.

Vid beviljande av timstudiestöd ges företräde ät studerande med särskilt svåra arbetsförhållanden. Därefter ges företräde ät studerande med kort tidigare utbildning framför studerande med längre utbildning.

Kan de studerande inte skiljas åt enligt första stycket skall timstudiestöd beviljas den som med hänsyn till familjesituation, ekonomis-

' Lagen omtryckt 1981:579. Senaste lydelse av 4 kap. 7a § 1982:266. - Senaste lydelse 1983:272. ' Senaste lydelse 1983:272.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

487

ka förhållanden och andra omständigheter av vikt bedöms bäst behöva timstudiestöd.

6 kap.

4§''

Inkomstbidrag utgär för varje dygn

1. under vilket den studerande deltager i kurs och på grund därav förlorar sin arbetsinkomst.

Inkomstbidrag utgår för varje dygn

1.   under vilket den studerande
reser till eller från den plats där en
kurs äger rum och pä grund därav
förlorar sin arbetsinkomst/ör detta
dygn,

2. under vilket den studerande reser till eller från den plats där kurs äger rum och på grund därav förlorar sin arbetsinkomst/ör detta dygn.

Till samma studerande får under ett budgetår utgå inkomstbidrag för högst tio dygn enligt första stycket 1 och för högst två dygn enligt första stycket 2.

2. för vilket den studerande eljest
förlorar sin arbetsinkomst på grund
av att han deltar i en kurs.

Till samma studerande får under ett budgetär utgå inkomstbidrag för högst två dygn enligt första stycket 1 och för högst tio dygn enligl första stycket 2.

Med arbetsinkomst enligt första stycket jämställs ersällning från arbetslöshetskassa och kontant arbetsmarknadsstöd.

7§'

Inkomslbidrag utgör 216 kronor Inkomslbidrag utgör 228 kronor

för varje dygn. för varje dygn.

Internatbidrag utgör 180 kronor Internatbidrag utgör 190 kronor

för varje dygn. för vatje dygn.

9§<'

Dagstudieslöd får inom ell län under samma budgetår utgå med sammanlagt högst det belopp som följer av bestämmelser som regeringen meddelar.

Det belopp som står till förfogande för dagstudieslöd inom ett län utgår lill

1.   arbetstagare som utför sitt arbete huvudsakligen inom länet och för
vilken facklig organisation ansökt om dagstudieslöd,

2. arbetstagare som pä grund av resor i sin anställning eller annan omständighet ej utför sill arbete inom huvudsakligen ett län men för vilken facklig organisation som har sin postadress i länet, har ansökt om dagstudiestödet,

3. studerande som själv har ansökt om dagstudiestöd och som är bosatt i länet, när han ger in ansökan om sådant stöd.

'' Senaste lydelse 1982:266. ' Senaste lydelse 1983:272. * Senaste lydelse 1983:272.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

488

Vuxenutbildningsnämnden får bestämma att viss del av det belopp som står till förfogande för dagstudiestöd inom ett län skall jörbehål-las studerande som inte är arbetstagare.

10 §' Vid beviljande av dagstudiestöd till arbetstagare ges företräde åt studerande med särskilt svåra arbetsförhållanden. Därefter ges företräde åt studerande med kort tidigare utbildning framför studerande med längre utbildning.

Vid beviljande av internatbidrag till studerande som e; är arbetstagare ges företräde ål studerande som har särskilt svåra studiehinder på grund av att han bor i glesbygd, arbetar i hemmet eller är handikappad. Därefter ges företräde ät studerande med kort tidigare utbildning framför studerande med längre utbildning.

Vid beviljande av internatbidrag lill studerande som inte är arbetstagare ges företräde åt studerande med kort tidigare utbildning framför studerande med längre utbildning. Därefter ges företräde åt studerande som har särskilt svåra studiehinder på grund av att han bor i glesbygd, arbetar i hemmet eller är handikappad.

Kan de studerande inte skiljas åt enligt första och andra styckena skall dagstudiestöd beviljas den som med hänsyn till familjesituation, ekonomiska förhållanden och andra omständigheter av vikt bedöms bäst behöva dagstudiestöd.

Bestämmelser om vad som vid tillämpning av andra stycket skall anses vara glesbygd och om vad som skall anses utgöra handikapp meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

11§« Har internatbidrag beviljats facklig organisation för fördelning mellan vissa arbetstagare gäller följande utan hinder av vad som eljest föreskrivs i detta kapitel.

1.   Bidraget får utgå till den fackliga organisationen i stället för till den
studerande.

2.   Bidraget skall motsvara den faktiska kostnaden för resor, kost och
logi för den studerande.

3. För varje kurs får bidragen dock aldrig beräknas till högre belopp än som motsvarar 180 kronor i genomsnitt för varje dygn och varje studerande som har rätt till bidraget.

' Senaste lydelse 1983:272. * Senaste lydelse 1983:272.

3. För varje kurs får bidragen dock aldrig beräknas till högre belopp än som motsvarar 190 kronor i genomsnitt för varje dygn och varje studerande som har rätt till bidraget.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

489

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

7§

För varje tidsperiod om 15 kalenderdagar utgår till heltidsstuderande

1.  vuxenstudiebidrag med 65 pro
cent av det belopp som den stude
rande skulle ha fått i utbildningsbi
drag, enligt bestämmelserna om
dagpenning, för heltidsstudier un
der en lika lång sammanhängande
tidsperiod, om han kunnat få så
dant bidrag,

2.  återbetalningspliktiga studie
medel med det belopp som motsva
rar skillnaden mellan följande två
tal, nämligen

a) det utbildningsbidrag som avses under I efter avdrag för preliminär A-skatt,

b) vuxenstudiebidraget enligt I efter avdrag för preliminär A-skatt.

För tidsperiod som omfattar mindre än 15 dagar utgår för varje kalenderdag vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel till heltidsstuderande med en femtondel av de i första stycket angivna beloppen.

Till en studerande som är medlem i erkänd arbetslöshetskassa och som uppfyller villkoren för ersättning från kassan vid arbetslöshet eller har uppburit ersättning från någon arbetslöshetskassa under den längsta tid som ersättning kan betalas ut, utgår vuxenstudiestöd enligt 7 a, 7b, 7c och 8b§§.

Till annan studerande utgår särskilt vuxenstudiestöd enligt bestämmelserna 18, 8a och8b§§.

7a§

För varje tidsperiod om 15 dagar utgår till heltidsstuderande som avses i 7 § första stycket

1.  vuxenstudiebidrag med 65 pro
cent av det belopp som den stude
rande skulle ha fått i utbildningsbi
drag, enligt bestämmelserna om
dagpenning, för heltidsstudier un
der en lika lång sammanhängande
tidsperiod, om han kunnat få så
dant bidrag,

2.  återbetalningspliktiga studie
medel med det belopp som motsva
rar skillnaden mellan följande två
tal, nämligen

a)    det utbildningsbidrag som
avses under 1 efter avdrag för preli
minär A-skatt,

b)   vuxenstudiebidraget enligt I
efter avdrag för preliminär A-skatt.

Rättelse: S. 490, rad 11 Utgär: lika läng rad 12 Tillkommer: om 15 dagar S. 492, not 2 rad 1 Står: 1983 Rättat till: 1984

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 490

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7b§

För varje tidsperiod om 30 dagar utgår till deltidsstuderande som avses i 7 § första stycket

1.  vuxenstudiebidrag med 65 pro
cent av det belopp som den stude
rande skulle ha fått i utbildningsbi
drag, enligt bestämmelserna om
dagpenning, för heltidsstudier un
der en sammanhängande tidspe
riod om 15 dagar, om han kunnat få
sådant bidrag,

2.   återbelalningspliktiga studie
medel med det belopp soni motsva
rar skillnaden mellan följande två
tal, nämligen

a) det utbildningsbidrag som avses under 1 efter avdrag för preliminär A-skatt,

b) vuxenstudiebidraget enligt I efter avdrag för preliminär A-skatt.

7c§

Om en studerande, som avses i 7 § första stycket, har vårdnaden om barn som inte har fyllt 16 år eller som har fyllt 16 år och går i grundskola eller motsvarande skolform förhöjs vuxenstudiebidraget med barntillägg.

Barntillägget utgår för varje barn
med 1,39 procent av basbeloppet
för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar för heltids-
■  ■ studerande och 30 dagar för del-

tidsstuderande. Motsvarande gäller om den studerande är skyldig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utge underhållsbidrag till barn soin inte har fyllt 16 år eller som har fyllt 16 år och går i grundskola eller motsvarande skolform.

För en tidsperiod som omfattar mindre än 15 dagar för heltidsstuderande och mindre än 30 dagar för deltidsstuderande utgår barntillägg för varje barn och kalenderdag med 0,09 procent av basbeloppet för heltidsstuderande och med 0,045 procent av basbeloppet för deltidsstuderande.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet

491

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8§

För vatje tidsperiod om 30 kalenderdagar utgår till deltidsstuderande

1. vuxenstudiebidrag med 65 procent av det belopp som den studerande skulle ha fått i utbildningsbidrag, enligt bestämmelserna om dagpenning, för heltidsstudier under en sammanhängande tidsperiod om 15 dagar, om han kunnat få sådant bidrag.

För varje tidsperiod om 15 dagar utgår lill heltidsstuderande som avses i 7 § andra stycket

1. vuxenstudiebidrag med 32,5 procent av det belopp som den studerande skulle ha fått i utbildningsbidrag, enligl bestämmelserna om dagpenning, för heltidsstudier under en sammanhängande tidsperiod om 15 dagar, om han kunnat fä sådant bidrag,

2. återbetalningspliktiga studiemedel med det belopp som motsvarar skillnaden mellan följande två tal, nämligen

a) det utbildningsbidrag som avses under 1 efter avdrag för preliminär A-skatt,

b) vuxenstudiebidraget enligt 1 efter avdrag för preliminär A-skatt.

För tidsperiod som omfattar mindre än 30 dagar utgår för varje kalenderdag vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel till deltidsstuderande med en trettiondel av de i första stycket angivna beloppen.

8a§

För varje tidsperiod om 30 dagar utgår till deltidsstuderande som avses i 7 § andra stycket

1. vuxenstudiebidrag med 32,5 procent ay det belopp som den studerande skulle ha fått i utbildningsbidrag, enligt beståmtnelserna om dagpenning, för heltidsstudier under en sammanhängande tidsperi-'od om 15 dagar, om han kunnat få sådant bidrag,

2. återbetalningspliktiga studiemedel med det belopp som motsvarar skillnaden mellan följande två tal, nämligen

a) det utbildningsbidrag som avses under 1 efter avdrag för preliminär A-skatt,

b) vuxenstudiebidraget enligt 1 efter avdrag för preliminär A-skatt.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 492

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8b§

För en tidsperiod som omfattar mindre än 15 dagar för heltidsstuderande och mindre än 30 dagar för deltidsstuderande utgår för varje kalenderdag vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel, till heltidsstuderande med en femtondel och till deltidsstuderande med en trettiondel av de 17 a, 7b, 8 och 8 a §§ angivna beloppen.

8c§

Vid beräkning av ett barntillägg tillämpas det basbelopp som gäller vid ingången av den tidsperiod för vilken tillägget år avsett.

9 kap.

2b§

Till studerande som tidigare har uppburit studiestöd utgår nytt sådant stöd endast om

1. debiterad studiemedelsavgift, som förfallit till betalning före det kalenderår som de nya studiemedlen avser, i sin helhet erlagts eller beslut fattats enligt 8 kap. 39, 40 eller 44-49 §§ att avgift inte skall utgå,

2. återkrav av återbetalningspliktiga studiemedel enligt 3 kap., studiemedel enligt 4 kap. eller särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap., som avser högst ett kalenderhalvår, som har återkrävts med stöd av 2 § kvarstår oreglerat.

Om synnerliga skäl föreligger får studiestöd dock beviljas utan hinder av vad som anges i första stycket.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

2. För den som före utgången av juni 1984 har bedrivit studier och beviljats särskilt vuxenstudiestöd även för höstterminen 1984 gäller äldre föreskrifter om studiestödets storlek under höstterminen 1984.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 493

Bilaga 10.3

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Härigenom föreskrivs att i lagen (1976: 1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde skall införas en ny paragraf, 10c §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 c §

Svenska gruvföreningen utser och entledigar en ledaniot i nämnden för isotopgeologi vid naturhistoriska riksmuseet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 494

Bilaga 10.4

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:485) om tillfälligt överlämnande av förvaltningsuppgift inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Härigenom föreskrivs att lagen (1977; 485) om tillfälligt överlämnande av förvaltningsuppgift inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde, som enligt lag (1981:443) gäller till utgången av juni 1984, skall äga fortsatt giltighet till utgången av juni 1985.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 495

Bilaga 10.5

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare

Härigenom föreskrivs alt I S lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmoltagare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

Den som innehar mottagare som är avsedd för mottagning av bildsändning med eller ulan ljud (televisionsmoltagare) skall erlägga allmän mottagaravgift med 137 kronor per kalenderkvartal. Är mollagaren avsedd för färgmollagning av bild-sändning med eller utan ljud skall innehavaren dessutom eriägga lill-läggsavgift med 40 kronor per ka-lenderkvarlal.

Den som innehar moUagare som är avsedd för mottagning av bildsändning med eller ulan ljud (televisionsmoltagare) skall erlägga allmän mottagaravgift med 144 kronor per kalenderkvarlal. Är mottagaren avsedd för färgmottagning av bildsändning med eller ulan ljud skall innehavaren dessutom erlägga lill-läggsavgift med 40 kronor per kalenderkvarlal.

Skall avgift första gången erläggas under löpande avgiftsperiod, skall avgifien sällas ned lill del belopp som svarar mot anlalel kvarvarande dagar av perioden.

Avgift eriäggs lill myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i krafi den 1 juli 1984.

Senaste Ivdelse 1983:270.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

496

Bilaga 10.6 Förslag till reviderade timplaner för linjerna E, H, S, N och T

H

rn 1

1 OO r i

-1- 1 r\

m i-

H z "ra Z a t/1 15 X 15 UJ

p

"rn o rn O

r\                 ( O

Vi r\ m m rr\ rr\ Vi r\

-

O m in r'\ f\ v, rn vi r, Tt Tt rn

1 f-1

1 r\ rl

■i-

-r

r\

1

1

1           1     I O fM ri n rT o

1

1   1    1 •rt r\ r*-i

1

1

1          1    1 Cl     2. Cl TT rl rTo

1

lill lo .r rl r.s ©

1

1     1     1     1     1 V, Tt ri ri r 1 sC

1 V"!

1                        1 r r<-i fi Irp [o

1    1     1    1    1 Vi                            © ■ m r\ r\ \o

1 in m

* r r*-i

1                 1     1 -i- n       ri n

r-x 3

H Z t/) LU

r*-i rn m m

Jr Ö r*-, r r*-i  r<) © r r*-i m O

ri r-l u".                    no *n v,                  r\ Vi r'i

If, & m

Tf < r1 Tt r*-, ri O t O

in

© ? r 1       o ? r\       o

vO          ri r-         ri

r\ Vi r\ Vi r'\ v, r\ Vi rl

-

m ri r\ m rt m rt rn

I- ■3 1/1

Z X LU

m m m fi

3      3      3      3      3 3/4   3/4   3/4   3/4   3/4 0/4' 4      4/0>

r\                    ri n                  PI rn m

D sD V, Vi v,

iri 1/-» ri r ri f Tf b Tf

v,

ri r-l ri

-t                                ri

r-\ r\ r\ ri r\

-

m m rn O m r\

c OJ > c/}

Engelska B-sprak/C-spr;ik C-språk .MImiin språkkunskap Latin

Historia Religionskunskap Filosofi Psykologi Samhällskunskap Socialkunskap

'i o c o UJ

-TJ E ti) 1

Naturkunskap Fysik Kemi Biologi .Alternativåmne

C c E :?3 f 'c ■— J CO  u 11

Konst-och musikhistoria Bild/Musik Estetiskt specialämne

Företagsekonomi Administration Rältskunskap Arbetsmetodik Ekonomiskt specialämne .Maskinskrivning Stenografi

i 3

OJ -a c g) et i2 ■5 i-

E E u tr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 497

1- OJ	>	tu	rt	_aj	5 ■				C
>			:0		1)				O)
OJ		H	w 3	"O 3	"?				'?
:0	E o	a	c/3	rt	ort				UJ
o	c/)	"rt	">	'i7	D. (U   ri ■-				CJ
						i-   —   u			o
						Dö   *   :0
						u CD<ii    M   c			in
						<U   Oi   >			c/)
	c 4>	c e :rt				c   00.- c " c cy   C3   L.	C	OJ	=rt DO
©	<					._   C   OJ	1>	'-0 (/)	C -o
							X	> :rt	.5
						!«    >     t/5	■.Cd	• Ji	c
						t'; rt lo3	o.		o
		ert	C			J-5-H	"O	2	lf>
		c/]	• r			w   O	c rt	DO :0	•■O OD

»■X2 5 X EOL«

E       o

■a > g ,3:

oo                              t.

to                                o

c                               U.

L.     ■>     (U

o .i c Ci « E

>   .4

>c.f'                                                              "v                                                                              Hr.irn— rto

> X .: S >     2 g o ■•? i; g.                      'i

..a '   E .5 Tf u-i                       o

oi9 tS.E

■U

t E

;0 ??

i;   = Z :r„ ? <i o'         — rj      -I-

•    Z     I    I 4- -I-      o

ri o'     o +

+    \ lo

.gi5 2                  o     o

>-2 ■

u   > TD T3

00:0 CO

-O   C " .- —.

c -TI !                            WO 1.;

.1   ■ .rfT i                           ..ni.

VI

o o       g        g r

I  +     iS    -tj;   Z   -I-

:C0   --

Q. o.

■!  -g       -S  -g                     J

-v,      X           o 00 Z 5 0-öb-§ 5ri£-E 5

:0 'M        :S           5     .!£ 'u :fe t -i '"S   I 3   2. £ .2  

u-iS    u.   t:XDi2 u. :-j; xxtu.ia3
32   Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

498

UD •O

s s >•

e :n

u M

.a

.SF 'C

£

b

v e .2 "o.

E

4>

"O

:0

			rn						fl rg	-	o m
		1		1	r	-	1
fi 'C 3 t/i u	'co Z		r-l						rn	„	m
		1 »O	1	'    å' r4 (N (N fvj	■	1    1    1 V-i  ~ m
	15 Z		ni						f*		m
		1 *n r-i »o	1 O fi fi	1      1  1 n      o rJ  r4 r4 o	1	1  1  in v\        o
	lo		?n		m					_	m
		1 rn	1 m fn	' 1 1 1 1, v\ m rA rA vi
	X		rn						m		m
		1	v V) m m m       o	1 ' ' ' i v\ rn rA rA v
	'a UJ		rn								m
			1 m	'          o'	m			1 1     1
u L-	H	t<".	ri m	»n r	V\	f, fi n	Vi		Vi rA	-	»o m
	Z	m	m m		Vi	m m rJ o			Vi rÄ	-	O m
	tn	n-i	m m rn	>n                  >r m m                  ri o	m	rn		(N r.1	*n rÄ	-	m
	X	rn	Vi O :£ m rn m m o	rn                  rl		O V; m		r rsl	Vi	-	m
	U	m	m m m	Vi m r4 o	m			sC        r*s rj	r4	-	m
Vi ii:	H Z	fi	rn rn	n                 n	sO	rn rn	rn		n	-	r4 m
	C/5 X tu	rn	LU rn rn	I/i Ul m m o	Vi	■		rj	r-t	-	o m
		v: C > C/3	Engelska B-/C-språk C-språk Allmän språkkunskap Latin	Historia Religionskunskap Filosofi Psykologi Samhällskunskap Socialkunskap	rt E <u rt	Naturkunskap Fysik Kernj_ Biologi Alternativämne	c a> c e :rt rt t/5 'c Öp a>	Konst- och musikhistoria Bild/Musik Företagsekonomi Rättskunskap Arbetsmetodik Maskinskrivning	2 2	■o c CO 00 £ rt E E	rt E E 00

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 499

eH:o				c 0)
21"ä				§":<i
OJ    1-    c/3 >-c«_	.H			Z 5
r ele rtvå n vil	"O 3 c«	c
■0 u ."	CO			= 1=
u-c: ?	P	i		e;5'
=    u —	'c			.i   c/1
				—   c?0
				CO   c
				C .
« Ez				U   C/I
<::>-g.		5		J: :cO
	;=■	r/1 :0
		JZ		trt   t-
				i:!i  rj
				-O  >
u		oi)		U :0
gi		c rt
a so tivä njen		c	aj	:SS
		rt	■■ij= 5
■r		E	(yi	E.SP
'- fcX :c.=		H	> ;rt '!/?
o   CO   D.		'rt"		' ■- c
				3iS
				—   c/1
				n-g
				XJ <
ta				« c
o.				E u
5i				-o "y
c				c   00
6 :rt				CO rl
>				E v.
■				CO :Ö
				c/] c*-
C				■- 73
Jr;  c				CO   W
2 5				C   g
<.§				a> (fl
rJ    1				■iä
oZ				"T   CO
E o  . Ul    >				-c   SJ
				?"
=3'ia	c .1»			?l
0/6,5 altern ämne	p			(/) —
				i"
	X
				:«'

f—' rt        r*1        .— —

Z            I        I       -I- -I-

..c — r* r iri 1/-1

g          I    I    I   O rJ------ '

°   Z   OOO  II        + +

v-i ir        m ri o' — o"

!-

.: ir      1/-1      rj rj rs)

C                           ö - d rJ + -I-   I

■X   Z                       III   -(-ooo

CO   00	■a				T3
1-  c	c				C
?„■=	CO				rt
Il *— :cO		''-1			£	..
T3   1.	t/1	t.1			Ul	t.1
P   t	'O	>.-				1
1"	t/1 u £	-5	ir\	»/	in ti	3
CO    OO		2	o'O 1 +		i2	t -X
.•g	CO				CO
	c				c
>  1	t-
i_  a	0/			C	CJ
:«■£"	:§■			rt	;?
.D .==
u -T p y3				c/I
	on			c	H
.Ej:	.c				j:
*- y	o			t/1	CJ
H, ö	o		CO	C	o
00  , c«  "	X	c	o	O '5)	Z	5:
:0 :0	to	5	—	Ij	• .O	5
U.U.	u.		las		u.	■

S-o-

J2J2 «

t/1                                                                           =

5 5                    

c«15coÉ' -S

c/)CQXQSc/52a.:h"Co<a32

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

500

m      (1

rs»       r*-,       m

r-i      rn      rn

r-l      m      mm

r*-,        m

m       mm

_ i"

v

"O

ca

c

"O

o

E

n

V)

ii

"O

u

;o ">

u

ja

u

f-

Q. CO

tn     'fi I o 3

mtA

CO CO         c

.i!    .:«:    o

t/: t/1 ■ —

C    C  00

tu a> — >  >  u

c/3 l/l C

r*-,        m Tt

tn <       E lo CO CO-2     .|

1/1   t/1   t/1   ,/, „co —
1---------------- ■    l_   CO

a >

t/1 —

a; LU OJ UJ 03 U H

t/5

uJc/jZ

.:£ .u .u       ._

'— ■;:        ■;:      oo

CO   CO                          CO        o

E E E

0/   tu              tu .-i   c

« s  2,-?;

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

501

p z c/3 I LU	C u c E iS	»o	r fi rA m	r* r       O		00	o o o
1- Z O C/3 'x UJ	p tu c E w +	m       rJ	6        6          6          6 4,5       4,5 5          5	s      n yri       O	»o o ri       ?J rsl      r.4 rl       rl rsl       ri	o	r-
h- Z c/3 C/3 X UJ	c c E +	rg in »n • n »n *n		rg       sO ri      sC TT •* ■* t		rl ri -           rsl	r- U~l r--
		Allmän språkkunskap Historia Psykologi	Samhällskunskap EHSSo Samhällskunskap HS Samhällskunskap NT Socialkunskap	Naturkunskap EHSSo Naturkunskap HSSo Naturkunskap So Biologi Fysik Kemi Allernativämne	Bild/Musik Konst- och musikhistoria Teknologi	Företagsekonomi Rättskunskap Maskininskrivning Maskininskrivning o. kontorskunskap Arbetsmetodik	co e E 3 C/3

O m
		5!
1  *
0 r-4		S
!  r- rsi		s
!   m 1	rt m S! m	s
sD m	m	o
rA m	o m
m	00 n
r-l 1  m	n m
rn	m,
m m	m
1   " m	m
m m	v\ m
Vi m	m
Vi m	Vi m

+

Q.

—       —       =C0

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 502

.■HL, v

C <0 CJ D. ■  

CL **    1-_flj    U

E   ."5.

> CJ — .- c «

nJ2.>

c   D.

rt

S E

rt —

rt

. on t:

i/i -O '—

■i

tÖH. .o .

C    :/!    O

= j«:0  oCO t/] .-O   1. —

£-= " '

E  w

...   ''l   3

CO -O £                                                   "1 ~

.D-XO -   g

p « .te;                                                    - "=

SlS        2 ■p>-°' >,      

1    CO r,                                       .14

3                                                            Tt

E                        _.(--!-

ioE

C-g   CO           "5  g-S

p E S2      =    2 "u

t=é                      S   Z        -H

> "" l:      1    L- i_ 1-

 £:i!   00 > > >   

Sp-j: y       E                                 P                              u-i      ri

; H 5 E -3 7 ri      -H

• 1 £• ±5 ■      ■    

'S -B = . u c

r- t/1 — 3   

ho CO ■ - s:

C :C0
t/1 —

t/1   t/1 "O

■>iS fe

,   ' p

L.    D    t

■5 i; ™

Xl :0   t/1

tu ■— _

c   L.   00

p  CO ;3

— 00 c

— P tu

U "u *-00-n t/1 _a £ :_C0 t/1 :C0   _

>- >- E

• O -o §

•<

X)	c	rt
I- X3		c I- '-n			a
t>	r-l	C			CO
C	+	T			Ul
E	— m	f-			c
:c	V3    Crt	f—			3
>	L-     ;_	u			J
rt	3   D	o		CO	t/1
c u Oi	v:   i*				. 'rTi
	u   u «rt -rt	Z L- tO		istoi amh ioloj
<	•   •	u.	•"	XC/3CD

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 503

Bilaga 10.7

Sammanfattning av överväganden och förslag i konservatorsutredningens betänkande (Ds U 1981:22) Konservatorn i centrum

Samhällets behov av konservatorer

Med utgångspunkt i de utredningar och kartläggningar som gjorts av statens kultuiråd, nksantikvarieämbetet, kungl. biblioteket samt riksarkivet gör utredningen en analys av samhällets behov av konservatorer. Behoven beräknas för två nivåer: en lägre nivä som motsvarar det nyrekryteringsbehov av konservatorer som finns för att bibehålla konservatorskårens nuvarande storlek och en högre nivå motsvarande det antal konservatorer som behövs för att möjliggöra de vård- och konserveringsinsatser som föranleds av föremålsbeståndens vårdbehov. Samhällets behov av konservatorer menar utredningen ligger mellan dessa båda nivåer. Var man inom dessa gränser vill sätta behovet är en fråga om den ambitionsnivå man vill välja.

I kapitlet görs försök att kvantifiera behoven för de två nivåerna. Samhällets stadigvarande behov beräknas sålunda uppgå till mellan 250 och 375-400 heltidsverksamma konservatorer. Nyrekryteringsbehovet under den närmaste tioårsperioden för att bibehålla konservatorskårens nuvarande storlek uppgår totalt till ca 125 konservatorer. Det akuta behovet av nytillskott därutöver för att möjliggöra en utbyggnad av föremålsvärden motsvarar 125-150 heltidsverksamma konservatorer.

Under den närmaste tioårsperioden behövs således ett ärligt tillskott av 12-28 heltidsverksamma konservatorer beroende pä vilken ambitionsnivå man väljer. Därefter behövs ett årligt tillskott pä 6-11 konservatorer. Genom att det kommer att dröja ett antal år innan en reguljär konservatorsutbildning kan starta och ytterligare ett antal år innan några konservatorer kommer ut frän utbildningen räknar utredningen med att de behov som redovisats för den närmaste tioårsperioden kommer att gälla oförändrade åtminstone 15-20 år framåt.

Samhällets behov av konservatorer återspeglas i utredningens förslag främst i förslaget till dimensionering av konservatorsutbildningen. Faktorer som påverkar samhällets framtida behov av konservatorer är därvid viktiga att ta hänsyn till. Ett antal sådana faktorer diskuteras i ett särskilt avsnitt innan några sammanfattade slutsatser redovisas sist i kapitlet.

Grundläggande konservatorsutbildning

Inledningsvis klargör utredningen att i begreppet konservatorsutbildning inryms såväl yrkesförberedande, grundläggande konservatorsutbildning som fortbildning, vidareutbildning och specialistutbildning för konservatorer. Detta kapitel behandlar den grundläggande konservatorsutbildning-'

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 504

en. Förslag rörande fortbildning, vidareutbildning och specialistutbildning avser utredningen att lägga fram i sitt slutbetänkande.

Utbildningens mål och nivä

Den grundläggande konservatorsutbildningens främsta mål är att förbereda för en yrkesverksamhet som konservator inom ett visst konserveringsområde. Utbildningen skall lägga grunden för verksamhet för såväl institutionsanställda som privatutövande konservatorer. De kunskaper som krävs för konservatorsyrket kan enligt utredningens mening inte rymmas inom ramen för gymnasieskolan. Utbildningen föreslås därtor ligga pä högskolenivå och i princip bygga pä genomgången gymnasieskola. Detta är också regeln i andra länder.

Formuleringen av utbildningens mål har sin utgångspunkt i den kommande yrkesverksamheten som konservator. Målen bör formuleras dels som övergripande mål som gäller oberoende av inriktning, dels specifika mål avseende en bestämd utbildningsinriktning.

Utbildningens allmänna organisation

Tre olika alternativ att organisera en utbildning med uppgift att tillgodose landets behov av konservatorer diskuteras: 1) reguljär högskoleutbildning inom landet 2) inomverksutbildning förlagd till någon eller några större konserveringsateljéer 3) köp av utbildningsplatser vid konservatorsutbildningar utomlands.

Utredningen föreslär att den grundläggande konservatorsutbildningen organiseras som en reguljär utbildning inom högskoleorganisationen. Ett samarbete mellan utbildningen och ett antal myndigheter utanför högskolan måste dock förutsättas vara både önskvärt och nödvändigt. Detta gäller bl.a. all praktisk utbildning.

Utredningen föreslår vidare att utbildningen inrättas i form av en allmän utbildningslinje med möjlighet till flera inriktningar. Linjen föreslås bli benämnd konservatorslinjen. Åtminstone under utbildningens uppbyggnadsskede bör möjligheterna att köpa utbildningsplatser utomlands finnas kvar. Detta gäller särskilt inriktningar som kräver speciell utrustning, lärare eller andra resurser som för närvarande saknas i Sverige.

Utbildningsinriktningar

Utredningens utgångspunkt när det gäller hur mänga och vilka inriktningar konservatorslinjen bör ha är att dessa i huvudsak bör motsvara de skilda konserveringsområdena. Många frågeställningar, problem och arbetsmetoder bör enligt utredningens bedömning vara gemensamma för alla områden. Utredningen föreslår därför att konservaiorslinjen läggs upp som en utbildning med flera inriktningar där delar av utbildningen är gemensam för alla inriktningar. En gemensam bas i utbildningen för samtliga konservatorer underlättar också förhoppningsvis kommunikationen och samarbetet mellan konservatorer inom olika specialområden.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 505

Tre olika modeller för att i mer utbildningsteknisk mening konstruera inriktningar av en linje redovisas. Den modell som bäst svarar mot konservatorsutbildningens krav är modellen med flera grenar.

Utredningen föreslår följande sju grenar inom konservatorslinjen:

1) gren för pappers-, foto- och filmkonservering

2) gren för målerikonservering

3) gren för skulpturkonservering

4) gren för textilkonservering

5) gren för etnologisk konservering

6) gren för arkeologisk konservering

7) gren för naturhistorisk konservering

Utredningen kommenterar därefter de föreslagna grenarna. Den motiverar också varför den inte föreslår någon särskild gren för byggnadsrestaurering. När det gäller utbildning på grundnivå anser utredningen att behovet av konservatorer inom byggnadsvården tillgodoses av i första hand grenarna för måleri- och skulpturkonservering. Framför allt bör dock enligt utredningens synsätt utbildning i byggnadsvård och byggnadsteknik för konservatorer ligga pä vidareutbildningsnivä och vara öppen för såväl konservatorer som arkitekter m.fl.

Utbildningens längd

Ett antal faktorer som är avgörande för hur läng konservatorslinjen bör vara anges och kommenteras. Särskilt viktigt anser utredningen det vara att betrakta den grundläggande konservatorsutbildningen som en del av en konservators totala utbildning där de övriga delarna utgörs av förutbildning och vidareutbildning. En viktig utgångspunkt för utredningens resonemang är också att ingen utbildning - oavsett längd och innehåll - kan producera helt färdiga yrkesutövare. Den första tiden i ett yrke måste alltid betraktas som en sorts utbildning eller inskolning. Utredningen kallar detta för färdighetsträning.

En central fråga för att definitivt kunna avgöra konservatorslinjens längd blir därför frågan om färdighetsträningens omfattning och inplacering i utbildningsgången. Frän nu verksamma konservatorer har rests krav på en förhållandevis läng utbildning för verksamhet som konservator med självständigt ansvar. I denna utbildning har då räknats in ett till tvä års färdighetsträning under tillsyn av en konservator med självständigt ansvar. Detta är även förhållandet i många andra länder där konservatorsutbildningen är t. ex. femårig. En sådan färdighetsträning bör enligt utredningens mening kunna åstadkommas under den inledande delen av yrkesutövningen som konservator. Den bör således inte inrymmas i konservatorslinjen utan följa därefter. Målet för konservatorslinjen bör vara att bibringa de studerande sådana kunskaper att de är väl ägnade att gå in i en yrkesutövning under tillsyn av en konservator med självständigt ansvar.

Utredningen föreslår att konservatorslinjen blir en treårig utbildning

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 506

omfattande 120 poäng. Den föreslagna längden bör avse samtliga grenar inom linjen. Utbildningen på linjen bör följas av färdighetsträning under den inledande delen av yrkesutövningen. Grundutbildningen bör också följas av fortbildning och vidareutbildning.

Färdighetsträning

Syftet med den inledande fasen av yrkesverksamheten bör således bl. a. vara att ge konservatorn den färdighetsträning som krävs för att utöva konservatorsyrket med självständigt ansvar. I avsnittet diskuteras utformningen av denna färdighetsträning. Denna fråga liksom frågan om färdighetsträningens längd ankommer emellertid pä de myndigheter och organisationer som har ansvar för konserveringsverksamheten att föreslå lösningar för. Detta gäller även frågan om eventuell auktorisation för yrkesutövning med självständigt ansvar.

Enligt utredningens uppfattning bör dock färdighetsträningen vara styrd till sitt innehåll och förlagd till en större konserveringsateljé.

Behörighetskrav

Inledningsvis ges en redogörelse för innebörden av begreppen allmän och särskild behörighet. Därefter diskuteras de moment som behöver ingå i en konservators totala utbildning samt vilka av dessa moment som bör ingå i konservatorslinjen och vilka som bör vara delar av förutbildningen. Genom förutbildning skaffar sig den sökande till konservatorslinjen de förkunskaper som krävs för att vara behörig att antas till linjen. Förkunskaperna skall enligt utredningens mening i princip gä att inhämta genom en gymnasial utbildning. I bilaga 4 till betänkandet lämnar utredningen en översiktlig beskrivning av studievägarna inom den nuvarande gymnasieskolan samt av de utbildningar av relevans för konservatorsutbildningen som finns vid sk. enskilda skolor med statsbidrag.

Utredningen föreslår att som behörighetskrav till konservatorslinjens samtliga grenar skall gälla dels krav pä allmän behörighet, dels krav på särskild behörighet avseende kunskaper i kemi motsvarande tre årskurser pä treårig naturvetenskaplig linje i gymnasieskolan. Utöver dessa krav rekommenderar utredningen praktiskt handlag för tillträde till samtliga grenar samt dessutom vissa kunskaper och/eller förutbildningar för de skilda grenarna, t.ex. hantverksutbildningar. I informationen om konservatorslinjen bör också framhållas behovet av goda språkkunskaper i konservatorsyrket.

Utbildningens uppläggning och innehåll i stort

I detta avsnitt anges vilka huvudsakliga moment som bör ingå i konservatorslinjen. Avvägningen mellan den teoretiska och den praktiska utbildningens längd diskuteras. Även avvägningen mellan hur mycket av utbildningen som skall vara gemensam för grenarna och hur mycket som skall

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 507

vara mer specialiserad utbildning uppdelad på grenar tas upp. Utredningen ger därefter förslag till gemensamma kurser samt till innehåll i stora drag i de sex terminerna på konservatorslinjen. Utredningens mer detaljerade förslag framgår av bilaga 5 till betänkandet, förslag till utbildningsplan för konservatorslinjen.

Utredningen föreslår att utbildningen delas upp i poängsatta kurser. Vidare föreslås att de två första terminerna skall bestå av helt gemensamma kurser samt miljöpraktik och att gemensamma moment därutöver kan förekomma som "strimmor" eller kurser som är gemensamma för två eller flera grenar även under resterande terminer. Utbildningen de fyra sista terminerna föresläs vara huvudsakligen uppdelad pä grenar och bestå av specialkurser, praktik samt ett självständigt arbete. Praktiken omfattar den fjärde terminens studier och förläggs till en större institution.

Utbildningens dimensionering

Vid dimensionering av en högskoleutbildning bör man utgå från dels samhällets behov av utbildade, dels individernas behov av och önskemål om utbildning. Samhällets behov av konservatorer har behandlats i kapitel 6. Utredningen ger i detta avsnitt några synpunkter pä individernas behov och önskemål. Den tar även upp några andra faktorer som man bör ta hänsyn till vid dimensionering av konservatorslinjen.

Utredningen föreslår att konservatorslinjen när den är fullt utbyggd dimensioneras för en årlig antagning av 20 studerande under en överskådlig framtid. I utredningens direktiv sägs att förslag om dimensioneringen bör vara så utformat att det möjliggör en successiv uppbyggnad. Utredningen föreslår att det första året åtta studerande antas, det andra året 16 och det tredje året samt därefter 20 studerande. Vid vaije antagningstillfälle bör antagning göras till högst tre-fyra utbildningsgrenar. Man bör i framtiden vara öppen för att vid behov föreslå ändringar av konservatorslinjens dimensionering.

Utbildningens lokalisering

Utredningen anser att det med hänsyn till bl.a. konservatorslinjens dimensionering och kostnaderna för utbildningen inte är lämpligt atl splittra utbildningen på flera orter. Tänkbara lokaliseringsalternativ är Stockholm, Göteborg och Lund/Malmö. Ett antal faktorer som bör vara styrande vid val av lokaliseringsort anges. Utredningen redovisar även förutsättningarna för de tänkbara alternativen vad gäller tillgång till högskoleenheter, andra utbildningsanstalter, museer, arkiv m.m. av betydelse för konservatorsutbildningen.

Enligt utredningens uppfattning är alla tre alternativen tänkbara. En lokalisering till Lund/Malmö skulle kräva samverkan med konservatorsskolan i Köpenhamn. Stockholm har dock de klart bästa förutsättningarna vad avser resurser för utbildningen. Även kostnadsmässigt blir Stockholm

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 508

det billigaste lokaliseringsalternativet. Utredningen föreslär därför att konservatorslinjen lokaliseras till Stockholm. Detta får dock inte utesluta att praktikplatser under praktikperioden bereds även på andra häll i landet.

Utbildningens sektorstillhörighet och högskoleanknytning

Konservatorslinjen är en i hög grad tvärvetenskaplig utbildning som inte kan sägas höra naturligt hemma i någon utbildningssektor. Valet beträffande sektorstillhörighet står främst mellan teknisk sektor och kultur- och informationssektor.

Även om konserveringsverksamheten till helt övervägande del bedrivs vid institutioner vilkas övergripande verksamhet ligger inom samhällets kultursektor anser utredningen dock att tyngdpunkten i såväl konservatorns uppgifter som konservatorslinjens innehåll ligger i de naturvetenskapliga och tekniska delarna. Utredningen föreslår att konservatorslinjen förs till sektorn för utbildning för tekniska yrken.

Konservatorslinjens tvärvetenskapliga karaktär är vidare en av utgångspunkterna för utredningens förslag till linjens högskoleanknytning. Utredningen föreslår att linjen knyts till universitetet i Stockholm. För detta förslag är också konservatorsutbildningens humanistiska delar och behov av kontakter med andra humanistiska utbildningar av betydelse. Som en organisatorisk bas och hemvist för utbildningen tror utredningen att en särskild institution för konservatorsutbildning behövs.

Lärare och läromedel

För de konserveringstekniska ämnena i konservatorslinjen bör enligt utredningens uppfattning konservatorer i stor utsträckning kunna anlitas som lärare. I övriga ämnen fär man förmodligen tillgodose behovet av lärare i första hand genom att köpa lärarkrafter från andra högskoleinstitutioner. När det gäller antalet lärartjänster anser utredningen att modellen vid konservatorsskolan i Köpenhamn med ett fåtal fasta tjänster och ett stort antal timlärare bör vara tillämplig också i Sverige. Utredningen gör bedömningen att tre-fyra tjänster som universitetslektor och/eller speciallärare samt därutöver några assistenttjänster kan vara ett lämpligt antal. För praktikterminen behövs dessutom handledare. I den mån behovet av lärarkrafter inte kan täckas inom Sverige måste man vara öppen för möjligheterna att söka lärare utanför landet.

När det gäller läromedel anser utredningen det vara viktigt att ta tillvara erfarenheter från konservatorsutbildning i andra länder inom och utom Norden. Den anser det också vara angeläget att det inom konservatorslinjen kommer att finnas resurser för utarbetande av i första hand kurskompendier.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 509

Lokaler och utrustning

Målet på lång sikt bör enligt utredningens uppfattning vara att bygga upp en institution med lokaler och utrustning i så fullständig omfattning att utbildning kan bedrivas inom institutionen på samtliga föreslagna utbildningsgrenar. Uppbyggnaden måste dock ske successivt under en fierärspe-riod. I avsnittet försöker utredningen ange och beräkna lokalbehoven för konservatorsutbildning.

Lokalbehoven när utbildningen är fullt utbyggd uppgår enligt utredningens bedömningar till totalt ca 1 000 m'. Under utbildningens uppbyggnadsskede blir man tvungen att repliera på utrustning och lokaler vid andra institutioner inom och utom högskolan. Man måste även överväga möjligheten att köpa utbildningsplatser utomlands för vissa grenar.

Konservatorsassistentutbildning

I kapitlet beskrivs först en konservatorsassistents arbetsuppgifter. Utredningen menar att de främsta uppgifterna för en konservatorsassistent bör vara att kontinuerligt se till och vårda föremål. Under överinseende av en konservator kan konservatorsassistenten också göra rutinmässiga konserveringsåtgärder.

Utredningen gör därefter ett försök att uppskatta behovet av konservatorsassistenter. Ett årligt behov av 5-10 konservatorsassistenler anser utredningen vara en rimlig uppskattning.

Utbildningen till konservatorsassistent bör knyta an till konservatorsutbildningen. Utredningen diskuterar tvä alternativ när det gäller att åstadkomma en sådan utbildning: antingen en utbildning på gymnasial nivå som kunde utgöra en lämplig förutbildning till konservatorslinjen eller en utbildning på högskolenivå som pä lämpligt sätt samordnas med konservatorslinjen. Enligt utredningens mening ställer konservatorsassistentens arbetsuppgifter sädana krav på kunskaper att utredningen stannar för det andra alternativet.

Utredningen föreslår att konservatorsassistentutbildningen fär en omfattning av tre terminer, 60 poäng, och att den inrättas i form av en allmän utbildningslinje benämnd konservatorsassistentlinjen. De två första terminerna av linjen föreslås bli gemensamma med de två första terminerna av konservatorslinjen. Under den tredje terminen av konservatorsassistentlinjen skall den studerande kunna välja mellan en inriktning mot arkiv och bibliotek och en inriktning mot museer och kulturminnesvård. Den tredje terminen består av specialkurser och en praktikperiod. Konservatorsassistentlinjen blir genom den föreslagna utformningen en i stort sett påbygg-bar första etapp av konservatorslinjen. Behörighetskraven för tillträde till konservatorsassistentlinjen föreslås vara desamma som till konservatorslinjen. Förslag till utbildningsplan för konservatorsassistentlinjen redovisas i bilaga 6 till betänkandet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 510

En första antagning till konservatorsassistentlinjen av fyra studerande föreslår utredningen skall göras i samband med den andra antagningen till konservatorslinjen. Därefter bör ett årligt intag av 5-10 studerande göras.

Övriga utbildningar inom konserveringsområdet

I kapitlets första avsnitt behandlas kompletteringsutbildning för i dag verksamma konservatorer. Utredningen anser det vara önskvärt att en sådan utbildning kommer igång så snart som möjligt. Kompletteringsutbildningen skulle också kunna fungera som en vidareutbildning för blivande lärare pä konservatorslinjen.

Utredningen föreslär att det första året av konservatorslinjen i princip bör kunna fungera som kompletteringsutbildning för de konservatorer som önskar sådan utbildning. Åtminstone fram till dess att konservatorslinjen kommit igång bör kurser i konserveringskunskap av det slag sorn sedan är 1980 anordnas vid universitetet i Göteborg för många konservatorer kunna utgöra en värdefull kompletteringsutbildning.

Utredningen uppmärksammar vidare behovet av utbildning till zoologisk preparator. Zoologiska preparatorer är enligt utredningens synsätt en yrkeskategori som inte har några museologiska uppgifter utan i huvudsak ägnar sig åt att stoppa upp och preparera fåglar, däggdjur och jakttroféer på uppdrag av privatpersoner. Utbildning till zoologisk preparator föreslår utredningen anordnas i form av gymnasial lärlingsutbildning.

Avslutningsvis berör utredningen det behov som finns av orienteringskurser och andra kortare kurser i konserveringskunskap och angränsande områden och som riktar sig till andra yrkeskategorier än konservatorer. Utredningen föreslår att sädana kurser anordnas i form av enstaka kurser vid högskoleenheter runt oni i landet allt efter behov och intresse samt i mån av resurser. Det är dock utredningens mening att den högskoleenhet till vilken konservatorslinjen knyts bör ha ett visst övergripande planeringsansvar även för denna typ av utbildning.

Genomförande och kostnader

Utredningen föreslår att den första antagningen till konservatorslinjen görs till hösten 1983. Fr. o. m. budgetåret 1983/84 bör resurser beräknas för utbildningen. Utbildningen är helt uppbyggd år 1987/88 och omfattar dä 50 årsstudieplatser. Den första antagningen bör göras till grenen för målerikonservering och grenen för textilkonservering. Det första intaget till konservatorsassistentlinjen bör göras höstterminen 1984. Läsåret 1984/85 bör även kompletteringsutbildning för redan verksamma konservatorer kunna komma igång. För dessa två utbildningar tillsammans räknar utredningen med 15 årsstudieplatser.

Kostnaderna för utbildningarna avser dels utrustningskostnader, dels kostnader för den kontinuerliga driften av verksamheten. Utrustningskostnaderna uppskattar utredningen till 1,5-2 milj. kr. Driftkostnaderna base-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 511

ras på en genomsnittlig årsstudieplatskostnad som utredningen uppskattar till 30 000 kr./plats. De totala kostnaderna under uppbyggnadsperioden beräknas till följande belopp.

Budgetår Kkr

1983/84	480
1984/85	IIOO
1985/86	1710
1986/87	1930
1987/88	2050

I dessa belopp ingår kostnader för planering och handledararvoden för praktikperioderna.

I och med att de föreslagna utbildningarna inte ersätter några redan existerande utbildningar måste finansieringen av utredningens förslag huvudsakligen bli en fråga om omfördelning av resurser inom totalramen för grundläggande högskoleutbildning.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 512

Bilaga 10.8

Sammanställning  över   remissyttranden  över  betänkandet  (DsU 1981:22) Konservatorn i centrum

Alla remissinstanser kan sägas vara nöjda eller "hälsa med tillfredsställelse" att det nu kommit ett förslag till grundläggande konservatorsutbildning.

Så gott som alla instanser har varit övervägande positiva eller mycket positiva till förslagen i huvuddrag med invändningar endast på någon eller några punkter. Det kan dock nämnas att exempelvis konservatorerna vid Malmö museum i sitt yttrande anser att behov och resurser i Sverige inte motiverar en utbildningsorganisation enligt utredningens modell. Det vore enligt dessa både billigare och effektivare att "köpa" utbildningsplatser inom befintliga konservatorsutbildningar utomlands.

Att den grundläggande konservatorsutbildningen anordnas som en reguljär utbildning på högskolenivå tillstyrks av nästan alla remissinstanser som yttrat sig i denna fråga. Statens institut för byggnadsforskning vill emellertid se ett tydligare och mer formaliserat samband mellan konservatorsutbildningen och en grundläggande hantverksutbildning, vilket bl.a. får konsekvenser när det gäller utbildningens allmänna organisation. Utredningens resursuppskattning och förslag till plan och organisation av utbildningen måste enligt institutet te sig som provisoriska. En mer långsiktig och permanent lösning kan formuleras först när hantverksutbildningens uppläggning är klar.

De huvudsakliga invändningarna rör annars främst följande sex frågor: I) konservatorslinjens förkunskapskrav, 2) grenindelningen, 3) färdighetsträningen, 4) utbildningens lokalisering, 5) linjens sektorstillhörighet samt 6) konservatorsassistenutbildningen. Den fortsatta redovisningen koncentreras därför till dessa områden.

Alla remissinstanser som kommenterat förkunskapskraven - ca hälften av samtliga som yttrat sig- anser att praktiska förkunskaper och/eller konstnärlig eller hantverksmässig utbildning bör uppställas som ett behörighetskrav eller i varje fall tillmätas betydligt större meritvärde än vad utredningen har föreslagit. Bl.a. landsarkivet i Uppsala och statens musiksamlingar anser att relevanta hantverksutbildningar bör utgöra absoluta behörighetskrav för tillträde till vissa av konservatorslinjens grenar. Svenska föreningen för textilkonservering (SFT) vill se en textilutbildning som behörighetskrav för textilgrenen.

Endast statens konstmuseer och Landstingsförbundet ställer sig tveksamma till kravet på särskild behörighet i kemi.

Beträffande förslaget till grenindelning av konservatorslinjen går åsikterna isär främst när det gäller antalet grenar eller snarare graden av

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 513

specialisering inom konservatorslinjen. Grovt uttryckt står de centrala institutionerna för en önskan om specialisering i stort sett i enlighet med utredningsförslaget medan de mindre och medelstora museernas företrädare hellre vill se en bredare och mindre specialiserad grundutbildning.

Förslaget tillstyrks sålunda i princip av statens försvarshistoriska museer (SFHM), riksarkivet, riksantikvarieämbetet (RAÄ), livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet (LSH), etnografiska museet samt statens kulturråd.

SFHM yrkar dock på att en särskild gren för teknikhistorisk konservering inrättas. Nordiska museet avvisar bestämt en sammanslagning av pappers- och fotokonservering till en gren. Statens sjöhistoriska museum (SSHM) föreslår en annan grcnindelning med följande fyra grenar;

- konservering av oorganiskt material

- konservering av måleri

- konservering av organiskt, kulturhistoriskt material

- konservering av organiskt, naturhistoriskt material

Föreningen Sveriges landsantikvarier framhåller att behovet av konservatorer vid landets länsmuseer och vid de stockholmska statliga specialmuseerna inte är jämförbart och av samma slag vad gäller utbildning. Länsmuseerna behöver allmänkunniga "provinsialkonservatorer". Likartade synpunkter rörande behov av skickliga allmänpraktiker framförs av Landstingsförbundet, Svenska museiföreningen. Länsmuseernas samar-betsråd, Göteborgs kommun, efter hörande av Göteborgs museer, Riksförbundet för hembygdsvård (RfH), utredningen om samordning av viss konservering i Västsverige samt Jämtlands läns museum. Enligt dessa kan behovet av specialisering tillgodoses i examensarbete och genom påbyggnadsutbildning. RfH anser att en särskild utbildningsgren för de mindre och medelstora museernas behov borde övervägas. Göteborgs kommun samt utredningen om samordning av viss konservering i. Västsverige framhåller behovet av utbildning inom arkitekturkonserveringens område.

I ungefär en tredjedel av remissvaren tas frågan om färdighetsträning upp. Så gott som alla understryker vikten av färdighetsträningen men har invändningar mot den föreslagna utformningen. Flera remissinstanser anser att färdighetsträningen bör knytas till konservatorsutbildningen och några föreslär t. o. m. att den bör ingå i utbildningen. Många av de presumtiva mottagarmyndigheterna/arbetsgivarna påpekar att de måste få ekonomiska förstärkningar för att kunna ställa upp med handledare till färdighetsträningen.

Utredningsförslaget tillstyrks av etnografiska museet och statens konstmuseer, det sistnämnda dock under förutsättning att särskilda medel anvisas för sådan verksamhet och att de arbetsrättsliga svårigheterna undanröjs. Endast Landstingsförbundet avvisar förslaget om en färdighetsträning på ett eller två år efter genomgången utbildning.

Åsikten att färdighetsträningen bör knytas till konservatorsutbildningen, 33    Riksdagen 1983/84. I saml. /r 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 514

styras av "konservatorsskolan" samt ge utbildningspoäng eller intyg framförs av bl.a. SFHM, riksarkivet och Nordiska konservatoriorbundets svenska sektion (NKFs). Enligt NKFs bör dock ekonomisk ersättning (lön) utgå till de studerande under denna tid. Lantmäteriverket, Svenska museiföreningen (SMF) och SFT föreslår därutöver att färdighetsträningen skall ingå i utbildningen. Vikten av att ekonomiska resurser tillförs de för färdighetsträningen ansvariga institutionerna framhålls av hugerådskam-maren, kungl. biblioteket (KB), RAÄ, LSH och Stockholms stadsmuseum. SACO/SR anser att finansieringen måste klaras inom utbildningslinjen.

När det gäller ut bildningens lokalisering finns delade meningar bland remissinstanserna.

En klar majoritet biträder utredningsförslaget att lokalisera konservatorsutbildningen till Stockholm, bl.a. husgerådskammaren, krigsarkviet, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), riksarkivet, KB, statens konstmuseer, LSH, etnografiska museet, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Nordiska museet, TCO, SACO/SR, NKFs samt SFT. Kulturrrådet har förståelse för att Stockholm är det lämpligaste lokaliseringsalternativet om utbildningen måste hållas samman på en enda ort. Om en sådan koncentration inte är nödvändig vill rådet framhålla Göteborg som lämpligaste lokaliseringort för bl.a. utbildning i konservering av måleri och moderna textila material. Sveriges förenade studenkårer (SFS) anser att förslaget att lokalisera utbildningen till Stockholm förefaller välgrundat men att en lokalisering av konservatorsutbildningen till Göteborg även bör undersökas närmare.

För en lokalisering till Göteborg eller Västsverige uttalar sig bl.a. LO, Nääs-utredningen (U 1978:08), SMF, Göteborgs kommun efter hörande av Göteborgs museer, Föreningen Sveriges landsantikvarier, Göteborgs och Bohus läns landsting, Hallands läns landstingskommun samt utredningen om samordning av viss konservering i Västsverige.

SFHM och Länsmuseernas samarbetsråd anser att frågan om lokalisering behöver utredas vidare.

Av de 16 remissvar i vilka förslaget till konservatorslinjens sektorstillhörighet kommenteras tillstyrks utredningens förslag om placering av linjen i den tekniska yrkesutbildningssektorn av tio, nämligen husgerådskammaren, statskontoret, riksarkivet, LSH, Nordiska museet, TCO, SACO/SR, SMF, NKFs och SFT.

Landstingsförbundet är tveksamt till förslaget och menar att en nära koppling till kulturvetenskapliga och museala utbildningar är önskvärd.

Avstyrker förslaget gör statens konstmuseer, UHÄ, SFS, Länsmuseernas samarbetsråd samt Jämtlands läns museum och förordar i stället en placering av linjen inom sektorn för kultur-och informationsyrken. UHÄ finner att övervägande skäl talar för att föra linjen till denna sektor. Avgörande i sammanhanget är enligt UHÄ:s mening att konservatorns

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 515

yrkesfunktioner är en del av den kulturbevarande verksamheten i samhället, även om den innehåller väsentliga inslag av teknisk-naturvetenskaplig karaktär.

Beträffande konservatorsassistentutbildningen slutligen finns en hel del invändningar mot förslagen. Bland de instanser som kommenterat frågan vill en relativt stor andel att denna utbildning läggs på gymnasial nivå och med en huvudsakligen praktisk inriktning. Sådana åsikter förs fram av SFHM, RRV, LSH, naturhistoriska riksmuseet, SMF, SFT m.fl.

Utredningsförslaget tillstyrks av KB, RAÄ (för den personalgrupp som direkt biträder konservatorn i ateljéerna), etnografiska museet, statens kulturråd, AMS, lantmäteriverket. Nordiska museet, TCO, RfH samt Föreningen Sveriges landsantikvarier. Kulturrådet vill dock att man dubblerar platsantalet på utbildningen och RfH vill ifrågasätta den relativt korta utbildningstiden. Enligt RfH behövs konservatorsassistenter särskilt till hembygdsgårdarna och deras samlingar.

Förslaget avstyrks helt av statens konstmuseer, SSHM och Länsmuseernas samarbetsråd. Konservatorerna vid Malmö museum betraktar inte utbildningen som meningsfylld och SACO/SR är mycket tveksam till den föreslagna utbildningen. Riksarkivet anser att förslaget är alltför ofullgånget för att det skall genomföras och husgerådskammaren föreslår att beslutet om inrättande av en eventuell konservatorsassistentutbildning skjuts upp.

När det gäller benämningen konservatorsassistent anser SFHM och SFT att föremälsvårdare är en bättre benämning på den aktuella yrkesgruppen medan naturhistoriska riksmuseet föreslår att den redan etablerade benämningen museitekniker används.

Vidare har följande synpunkter från remissinstanserna redovisats.

Riksarkivet och flera landsarkiv påpekar att utredningen i förslaget till konservatorsutbildning inte i tillräcklig utsträckning tagit hänsyn till de speciella förhållanden som gäller för konservering vid arkiv och bibliotek. Dessa har bl. a. en delvis annorlunda konserveringsetik och andra utbildningsbehov än museer och kulturvårdande institutioner.

Naturhistoriska riksmuseet föreslår en treårig grundläggande konservatorsutbildning för det naturhistoriska området som till sin uppläggning och organisation skiljer sig från utredningsförslaget. Museet föreslår att utbildningen skall bestå av två på varandra följande faser enligt följande: Fas 1) Högst två terminers utbildning gemensam med övriga konservatorer (i likhet med utredningsförslaget). Fas 2) Fasta fyra-terminers utbildningsplatser vid de naturhistoriska museerna i Stockholm, Göteborg och Malmö, där de studerande kan varva praktik med deltagande i vissa av kurserna på universitetens biologlinjer.

I några remissvar föreslås att konservatorslinjen skall ha en omfattning av 140 poäng.

Statens konstmuseer menar att ingen praktisk utbildning under studieti-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 516

den kan förläggas till någon av centralmuseernas konserveringsavdelningar.

Flera remissinstanser anser att det är av vikt att ett konserveringstek-niskt centrallaboratorium byggs upp i anslutning till institutionen för konservatorsutbildning.

Etnografiska museet finner det önskvärt att blivande konservatorer från utvecklingsländerna bereds möjligheter att delta i den svenska utbildningen.

Behovet av fortbildning och vidareutbildning - inte minst för nu verksamma konservatorer - understryks i många remissvar. Likaså påpekas behovet av handledarutbildning för dem som skall ta emot praktikanter.

Ett stort antal remissinstanser framhåller vikten av att konservatorsutbildningen kan starta så snart som möjligt. Det är åtminstone under uppbyggnadsskedet önskvärt att ha kvar utbildningsplatser vid Konservator-skolan i Köpenhamn. Jämtlands läns museum anser att de mest akuta utbildningsbehoven finns inom området konservering av måleri på trä (polykromt trä). Det är därför enligt museet viktigt att de första kurserna vänder sig till studerande som vill arbeta med polykromt trä.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 517

Bilaga 10.9

Sammanfattning av statens kulturråds rapport (1982:4) Dramatikerersättning

För att stimulera tillkomsten av svensk dramatik infördes budgetåret 1965/66 ett statligt stöd till svenskt sceniskt verk. Stödet utgår under vissa förutsättningar till upphovsmännen till nya svenska taldramatiska, musikdramatiska och koreograftska verk vid verkens uppförande pä svensk scen.

Förutsättningarna för stödet har efter hand förändrats bl.a. genom utvecklingen inom teaterområdet och genom utvecklingen av upphovsmännens i avtal reglerade ersättningar vid uppförandet av deras verk. Stödet har också vissa tekniska brister. Kulturrådet har därför gjort en översyn av bidragsformen.

Stödet utgår i form av ett kontant bidrag till svenska dramatiker, koreografer och tonsättare, och kan utgå för samma verk högst två gånger. Ersättningens storlek är bl.a. beroende av verkets längd. För taldramatik är högsta ersättning 7000 kr. per gång (uppsättning), för musikdramatik och koreografiska verk högst 14000 kr. per gång. Ersättningen till en och samma upphovsman är också i de senare fallen begränsad till högst 7000 kr. per uppsättning. Stöd kan utgå för uppförande vid institutionsteatrar (inklusive privatteatrar), av fria grupper och, om särskilda skäl föreligger, av amatörgrupper. Uppförande i radio och TV är inte ersättningsberättigande.

Budgetåret 1981/82 fördelades ca 930000 kr. i stöd till sceniskt verk. Ungefär hälften av stödbeloppet gällde uppsättningar på institutionsteatrar och hälften uppsättningar inom fria grupper.

Kulturrådet finner vid sin bedömning av stödet att det förmodligen spelat en viss roll vid utvecklingen av den svenska dramatiken. För de fria grupperna har stödet ibland som komplement till det upphovsrättsligt grundade arvodet möjliggjort att verk har kunnat uppföras. Stödet har i praktiken i viss utsträckning fungerat som ett allmänt verksamhetsbidrag till fria grupper, bl. a. därför att verken ofta skrivs kollektivt av gruppmedlemmarna. För institutionsteatrarnas del torde man kunna utgå frän att stödet inte på något avgörande sätt bidragit till att ny svensk dramatik spelas. För amatörteatern har stödet till sceniskt verk inte varit av nägon betydelse, vilket knappast heller varit avsikten.

Vad som nyss anförts om svensk dramatik torde också gälla svenska koreografiska verk.

Stödet till sceniskt verk kan ha haft stor ekonomisk betydelse för vissa enskilda upphovsmän. Generellt sett torde dock den ekonomiska betydelsen för upphovsmännen med tiden ha minskat. En avgörande faktor vid bedömningen av stödets ekonomiska betydelse för berörda upphovsmän är

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 518

att stödet kommer dem till del vid fel tidpunkt, nämligen i samband med att de fillförsäkras upphovsrättsliga ersättningar för uppförandet av deras verk. Det är en stor brist att det inte ger nägot bistånd då upphovsmännen behöver arbetsro för att helhjärtat kunna ägna sig åt skapande under en längre sammanhängande period.

Stödet är dessutom administrativt svårhanterligt genom att stödreglerna i många fall är svåra att tillämpa. Effekterna av ersättningen torde inte motsvara det omfattande administrativa arbete som handläggningen innebär.

Kulturrådet anser att stödet i sin nuvarande utformning bör avvecklas och ersättas med stimulansåtgärder i andra former. Om stödet trots allt behålls i huvudsak i sin nuvarande form bör vissa ändringar göras för att förenkla handläggningen.

Bortfallet av stödet till sceniskt verk bör enligt kulturrådet kompenseras av andra statliga insatser med syfte att främja tillkomsten av svensk dramatik och koreografi. De skall bl. a, öka möjligheterna att kunna verka som dramatiker, översättare av dramatik och koreograf på heltid och därmed att odelat kunna utveckla de speciella färdigheter som är förknippade med dessa former av konstnärligt skapande. Dessa insatser skall också syfta till att stärka den svenska dramatikens och koreografins ställning. Kulturrådet har utgått från att kostnaderna för ett genomförande av förslagen i stort sett skall motsvaras av besparingar och omdisponeringar av redan förefintliga statliga anslag inom de områden förslagen avser.

De insatser som skall ersätta det nuvarande stödet till sceniskt verk bör i huvudsak riktas direkt till upphovsmännen. Kulturrådet har övervägt två alternativ för dessa insatser. Det första är att de medel, som nu utgår som stöd till sceniskt verk, överförs till konstnärsnämnden för alt där fördelas till dramatiker och koreografer samt tonsättare som komponerar musik för scenen. Det andra alternativet är att medlen överförs till en eller flera fonder för dessa upphovsmannakategorier.

Kulturrådet förordar en lösning enligt det andra alternativet, dvs. inrättandet av en ny fond för dramatiker, översättare av dramatiska verk och koreografer - Sveriges scenauktorsfond. Också koreologer - en yrkesgrupp som noterar koreografi — föreslås bli innefattade i fondens verksamhet.

Det vore från vissa synpunkter önskvärt att fonden kunde omfatta samtliga auktorer på scenkonstens område, dvs. utöver de nyss nämnda också åtminstone tonsättare som komponerar för scenen och scenografer. Det är emellertid konstlat att skilja de tonsättare som är verksamma inom scenkonstens område från övriga tonsättare vad gäller de organisatoriska formerna för bidrag och ersättningar. Dessutom kan en pågående, av Musikaliska akademien initierad, utredning komma att aktualisera tanken pä en särskild fond för tonsättare. Vad beträffar scenograferna får utvecklingen visa om det senare kan finnas anledning att inlemma dem i scenauk-torsfondens verksamhel.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 519

Fonden föresläs vaije är tillföras medel över statsbudgeten. Den bör dessutom få möjlighet att ta emot uppdrag från upphovsmännens organisationer att förvalta och fördela medel som organisationerna erhållit som kollektiv ersättning genom avtal. Enligt rådets mening bör de statliga medel som skall tillföras scenauktorsfonden i första hand ses som ett uttryck för samhällets vilja att upprätthålla en nationell dramatik och koreografi och att säkerställa kontakten med den internationella utvecklingen inom dessa konstarter genom att ge dramatiker, dramatiska översättare och koreografer möjligheter till arbete under viss tid utan ekonomisk press.

Upphovsmännen bör ha ett avgörande inflytande över användningen av till fonden influtna medel. Fondmedlen förutsätts emellertid i första hand användas för ändamål som syftar till atl ge yrkesverksamma dramatiker, översättare av dramatik och koreografer ekonomisk och arbetsmässig trygghet. Kulturrådet förutsätter vidare alt detta kommer alt ske genom bidrag av den typ som författarfonden och konstnärsnämnden fördelar, t. ex. femåriga bidrag och bidrag till resor. Det skall också vara möjligt för fonden att dela ut en motsvarighet till författarfondens garanterade författarpenning. Fonden skall även kunna fördela projektbidrag.

De upphovsmän som omfattas av medelstilldelningen ur scenauktorsfonden skall i fortsättningen inte komma i fråga för konstnärsbidrag från konstnärsnämnden.

Fördelningen av Sveriges scenauktorsfonds medel och övriga angelägenheter som rör fonden bör handhas av en inom konstnärsnämnden verksam fondstyrelse. Styrelsen bör bestå av en ordförande och fyra andra ledamöter jämte suppleanter. Ordföranden och en av de andra ledamöterna jämte suppleant bör utses av regeringen. Två ledamöter jämte suppleanter bör utses av Sveriges dramatikerförbund och en ledamot jämte suppleant bör utses av Svenska teaterförbundet. Ordföranden i fondstyrelsen bör tillika vara ledamot av konstnärsnämnden.

Kulturrådet föreslär vidare att man inrättar särskilda grundbelopp till institulionsteatrarna för anställning av dramatiker, koreografer och tonsättare. Rådet föreslår att tre sådana grundbelopp varje år skall fördelas bland institutionsteatrarna. De skall alternativt kunna utnyttjas för beställningar av verk.

Kulturrådet föreslår vidare att medel årligen avsätts för alt förbättra amatörteaterns möjligheter att ersätta dramatikerna och koreograferna för utnyttjandet av deras verk. Bidraget föreslås utgå centralt till Amatörteaterns riksförbund för avräkning gentemot dess egna medlemmar och andra amatörgrupper vid köp av uppföranderättigheter via riksförbundet.

Kulturrådet föreslär också atl Amatörteatrarnas riksförbund ges ett särskilt bidrag till utvecklandet av sitt pjäsbibliotek. Rådet förklarar sig även berett att medverka i ett kommande utvecklingsarbete med sikte på att skapa en tillfredsställande informationsförsörjning på teaterområdet i sin helhet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 520

Endast ett fåtal dramatiska verk ges ut i bokform. Kulturrådet har därför övervägt möjligheterna av att införa ett statligt stöd till utgivningen i tryckt form av dramatiska verk. Kulturrådet anser sig emellertid inte nu kunna föreslå ett direkt statligt stöd till förlagsverksamhet inriktad på utgivning av svenska dramatiska verk. Rådet pekar i stället på möjligheten att införa ett stöd till dramatiker för kontorsduplicering av originalmanuskript i samband med upprättandet av scenauktorsfonden.

De föreslagna reformerna bör genomföras budgetåret 1984/85. Kostnaderna uppgår enligt kulturrådets förslag inledningsvis till sammanlagt ca 1,4 milj. kr. ärligen. Av delta belopp faller 1,0 milj. kr. på Sveriges scenauktorsfond, ca 0,2 milj. kr. pä grundbeloppen för anställning av dramatiker, koreografer och tonsättare vid teaterinstitutioner, 0,1 milj. kr. på bidraget till Amatörteaterns riksförbund för inköp av uppföranderättigheter och (preliminärt) 0,1 milj. kr. på bidraget till förbundets pjäsbibliotek.

Reformkostnaderna motsvaras av besparingarom ca 1,5 milj. kr., varav ca 1,0 milj. kr. faller på avvecklingen av dramatikerstödel och ca 0,5 milj. kr. på minskade anslag lill konstnärsnämnden.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 521

Bilaga 10.10

Sammanställning av  remissyttranden  över kulturrådets  rapport (1982:4) Dramatikerersättning

Flertalet remissinstanser instämmer i kulturrådets beskrivning av dramatikernas situation och delar rådets uppfattning om behovet av att dramatikerstödet avvecklas och att det ersätts med andra statliga insalser.

Det är ett nationellt intresse att del finns en levande dramatikerkår inom landet, och att vi har en kvalificerad översättarkär som kan hålla klassikerna levande och klä utländska verk i svensk språkdräkt, framhåller Sveriges dramatikerförbund.

Kulturrådet föreslår i sin rapport att det nuvarande dramatikerstödel avvecklas. I stället bör en fond, benämnd Sveriges scenauktorsfond inrättas, som skall handhas av en inom konstnärsnämnden verksam fondstyrelse. Flertalel remissinstanser ansluter sig till kulturrådels förslag att inrätta en fond, men endast hälften, däribland statskontoret. Musikaliska akademien. Svensk Teaterunion - Svenska ITl, Föreningen Svenska tonsättare, SKAF, STIM och Svenska Teaterförbundet, förordar att fonden skall handhas av konstnärsnämnden.

Flera remissinstanser bl.a. styrelsen för Sveriges författarfond, KEYS, Sveriges dramatikerförbund och Sveriges författarförbund förordar en fristående fond med en administrativ samverkan med författarfonden.

Styrelsen för Sveriges författarfond och KLYS framför principiella invändningar mot det syslem med inom konstnärsnämnden verksamma fondstyrelser, som skapades i och med inrättandet av Sveriges bildkonsl-närsfond. Helt självständiga styrelser är bättre för såväl bildkonstnärsfonden som scenauktorsfonden. Scenauktorsfonden skulle kunna "köpa" de nödvändiga administrativa tjänsterna av författarfonden likaväl som av konstnärsnämnden. Liknande åsikter framförs av Sveriges dramatikerför-bund, som även framhåller atl förbundet inte kan acceptera kulturrådets förslag, om det skulle innebära att konstnärsnämnden blir det organ som slutgiltigt avväger fondens eventuella krav gentemot anslagsgivaren.

Enligt Sveriges författarfond ligger det närmare lill hands att fonden administrativt samverkar med Sveriges författarfond, som redan har tillgängligt en god del av den dokumentation som behövs för stipendiearbetet. Över hälften av Sveriges dramatikerförbunds medlemmar är också anslutna till författarfonden.

Flera remissinstanser bl. a. TCO, Föreningen svenska tonsättare och SKAF hävdar att det är en viktig princip att upphovsmännen har det avgörande inflytandet på medlens användning.

RRV och konstnärsnämnden avstyrker kulturrådets förslag om en särskild scenauktorsfond. RRV har inget att erinra mot att dramatikerstödet i sin nuvarande utformning avvecklas, statsutgifterna kan då minskas med

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 522

ett belopp motsvarande det nuvarande dramatikerstödet. Om det är angeläget att stimulera tillkomsten av svensk dramatik, anser RRV, att medel som motsvarar det nuvarande dramatikerstödet bör överföras till konstnärsnämnden som därefter fördelar medlen. Konstnärsnämnden anser det vara tveksamt att blanda ihop civilrättsliga ersättningar med statliga anslag i en fond enligt kulturrådets förslag. Det skulle vidare medföra krångligare administration och ökade kostnader om konstnärsnämndens medel splittrades i små fonder. Konstnärsnämnden föreslår därför att dramatikerstödet överförs till och utdelas av konstnärsnämnden efter förslag av ett särskilt beredningsutskott inom nämnden bestående av företrädare för dramatiker och koreografer.

Några remissinstanser, bl.a. Föreningen svenska tonsättare delar kulturrådets uppfattning alt medlen till fonden skall ha karaktär av ersättning till upphovsmännen, medan konstnärsnämnden anser att det har marginell betydelse om de statliga medlen benämns stipendier, bidrag eller ersättning. Det viktigaste för alla konstnärer är att kunna försörja sig genom sitt konstnärliga arbete.

Styrelsen för Sveriges författarfond anser atl en grund för ersättningen bör fastslås, som innebär atl ersättningen hänför sig till ett iilminsione presumtivt utnyttjande, för vilket upphovsmännen ej på annat sätt kunnat få kompensation.

Bland remissinstanserna råder delade meningar beträffande beräkningsmetoderna för dramatikerersältningen. Statskontoret instämmer i kulturrådets förslag alt medel tillförs fonden varje år över statsbudgeten. KLYS anser att det bör finnas en beräkningsmetod som är automatiskt verkande i förhållande till nyttjandet och förhandlingsbar. I avsaknad av konkreta förslag förordar dock KLYS att medel ställs till scenauktorsfon-dens förfogande i form av ett klumpbelopp. Grunden för ersättningen till dramatikerna bör kunna ligga i en kombination av kulturrådets förslag att ersättningen skall ha ett samband med nu verksamma upphovsmäns insatser och en "klassikerersätlning", dvs. en ersättning lill nu levande upphovsmän för att dessa trängs ut av de klassiska verken. Liknande åsikter framförs även av Sveriges författarförbund. Sveriges dramatikerförbund föreslär att beräkningsgrunden för Dramatikerfonden skall vara publikantalet vid teaterföreställningar. Svenska teaterförbundet finner att en total prövning av stödet varje är inte är förenligt med motivet att stödet skall utgöra en garant för atl det kommer fram dramalik även under mindre goda tider. Man kan t. ex. i stället koppla stödets storlek till löneutvecklingen på arbetsmarknaden.

Några av remissinstanserna bl.a. Musikaliska akademien, KLYS, Svensk teaterunion — Svenska ITl och Sveriges dramatikerförbund, finner det anmärkningsvärt alt de medel som kulturrådet i dag disponerar för administrationen av den nuvarande dramatikerersättningen, enligt förslaget skall kvarstå inom kulturrådet. Styrelsen för Sveriges författarfond

Prop, 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 523

framhåller att anslaget till scenauktorsfonden bör ökas med ett visst belopp (förslagsvis 75000 kr.), vilket - om inga andra finansieringsmöjligheter står till buds - rimligen måste tas från kulturrådets förvaltningsanslag.

De remissinstanser som yttrat sig beträffande kulturrådets förslag att tre grundbelopp avsätts för anställning av dramatiker, koreografer och tonsättare, är negativa till förslaget och föreslår istället att dessa medel förs över till fonden utan öronmärkning. Svensk teaterunion - Svenska ITl konstaterar att liknande försök som gjorts i Sverige inte har slagit särskilt väl ut. De föreslagna beloppen är dessutom alldeles för lågt tilltagna för att försöket skulle fä nägon egentlig effekt.

Hälften av remissintanserna bl.a. KLYS, Sveriges författarfond och Svensk teaterunion-Svenska ITl är negativa till kulturrådets förslag atl koreografer och koreologer skall innefattas i fondens verksamhet. Svenska teaterförbundet och Sveriges dramatikerförbund anser att koreografernas och koreologernas medel kan tillföras dem via konstnärsnämnden. När dramatikerkårens stipendieansökningar inte längre behandlas där, frigörs både kostnader och arbetskapacitet till förmån för koreografer och koreologer. Även möjligheten att i dramatikerfonden förvalta vissa kollektiva ersättningar försväras av den föreslagna kopplingen lill koreograferna.

Föreningen Svenska tonsättare vänder sig mot den försämring för tonsättare som förslaget innebär. I avvaktan på en kommande lonsättarfond, dit tonsättarnas andel kan överföras, kan man även i fortsättningen låta upphovsmän till musikdramatiska verk erhålla dramatikersiöd. Liknande åsikter framförs även av STIM.

Av det fåtal remissinstanser som kommenterat kulturrådets förslag att ge Amatörteaterns Riksförbund 100 000 kr. i bidrag för uppföranderätlsersättningar och 100 000 kr. för dess pjäsbibliotek, är det bara Amatörteaterns riksförbund som är positiv till förslaget. Sveriges dramatikerförbund och KLYS avvisar tanken att medlen till amatörteatrarnas pjäsbibliotek skall komma från dramatikerna och föreslär atl medel till amatörteatrarnas organisation fördelas ur anslag som ges lill folkbildningsorganisationer och amatörism. Liknande åsikter framföres av styrelsen för Sveriges författarfond.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 524

Bilaga 10.11

Sammanfattning av betänkandet (Ds U 1982:8) Drottningholms teatermuseum

Regeringen beslöt den 6 september 1979 att tillkalla en särskild utredare för att se över den framtida verksamheten m. m. vid Stiftelsen Drottningholms leatermuseum.

Utredningen konstaterar att slottsteatern på Drottningholm är atl anse som en unik och ovärderiig kulturhistorisk tillgång. Det råder enighet om atl teaterns autenticitet sä långt möjligt bör bevaras och atl mer omfattande byggnads- och restaureringsätgärder således inte är lämpliga.

Utredningen föreslår att slottsteatem även i fortsättningen bör användas för föreställningsverksamhet rn. m. trots att detta innebär en viss fortsatt förslitning av byggnaden. Verksamheten bör främst omfatta offentliga föreställningar i ungefär hittillsvarande omfattning. Användningen för andra ändamål bör stå tillbaka om begränsningar i användningen blir nödvändiga av slitageskäl.

Den förslitning som blir en följd av fortsatt verksamhet måste begränsas till ett minimum, vilket bör åstadkommas genom en noggrann reglering av teaterns användning, avlastjinde åtgärder bl.a. utflyttning från teatern av bl. a. repetitionsverksamhet, restaurering- och byggnadsåtgärder i begränsad omfattning samt skyddsåtgärder avseende golv, väggar, inredning m.m.

Del bör ankomma på bygnadsstyrelsen att lägga fram de förslag och vidta de åtgärder som föranleds av de i utredningen påvisade behoven, varvid lokalprogram, åtgärdsprogram och vårdplan bör utarbetas. Byggnadsstyrelsen bör i arbetet biträdas av en rådgivande expertgrupp i vilken bör ingå representanter för byggnadsstyrelsen, riksantikvarieämbetet. Stiftelsen Drottningholms leatermuseum och husgerådskammaren.

I utredningen framhålls att en huvuddel av repetitionsarbetet för föreställningarna bör kunna föriäggas till andra lokaler än slottsteatem utan att föreställningarnas konstnäriiga halt reduceras. En samordning med Operan synes bli mest lämplig. Det bör därför ankomma på Operan att inom ramen för sin lokalplanering tillgodose Drottningholmsteaterns behov av repetitionslokaler.

Utredningen konstaterar att Stiftelsen Drottningholms leatermuseum är ett centralt specialmuseum och vetenskapligt specialbibliotek med uppgift att bl.a. dokumentera landets teaterverksamhet. Samlingarna domineras numera av material som belyser den moderna teaterulvecklingen. Informationsförsörjningen på teaterområdet som helhet karaktäriseras av en rad brister beträffande mål och samordning av tillgängliga resurser. Detta leder bl. a. till atl del material som bevaras inte ger någon

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 525

allsidig bild av landets teaterverksamhet. Aktiv dokumentation bedrivs i mycket begränsad omfattning. Det saknas vidare planer, råd och anvisningar för teatrarnas dokumentationsarbete. I brist pä enhetliga system för ordnande och bevarande av teatermaterialet tillvaratas inte existerande kunskaper och erfarenhter pä ett önskvärt sätt.

Mot denna bakgrund bör målet för den fortsatta utvecklingen vara att skapa ett nationellt system i vilket tillgängliga resurser utnyttjas mer effektivt än hittills och ansvar för materialinsamling, ordnande och registrering m, fl. arbetsuppgifter fördelas på ett planmässigt och rationellt sätt.

För en sådan utveckling behövs bl.a. en ökad spridning av kunskaper bland de teaterverksamma om värdet av alt bevara material och att dokumentera verksamheten samt regler och rutiner för teatrarnas bevarande av sitt material.

Genom en aktiv och planmässig fältdokumenlalion kan ansvaret mellan berörda institutioner samordnas och fördelas. Man bör vidare inrätta enhetliga system för ordnande och registrering av materialet saml skapa ett nationalregister med information om materialet hos skilda institutioner.

De insatser som erfordras går avsevärt utöver de uppgifter som Stiftelsen Drottningholms teatermuseum f. n. har. Det behövs därför ett utrednings- och utvecklingsarbete vilket bör leda till förslag om åtgärder för att skapa en tillfredsställande informationsförsörjning pä teaterområdet.

Utredningsarbetet bör bedrivas av en grupp bestående av företrädare för berörda organ och intressenter, bl.a. Stiftelsen Drottningholms leatermuseum, Göteborgs teatermuseum. Svensk Teaterunion, den teatervetenskapliga forskningen och expertis i informationsförsörjningsfrågor. Ett samordnande ansvar bör läggas på statens kulturråd.

Vad beträffar verksamheten vid stiftelsen uttalas i betänkandet att det är naturligt att denna kommer att ha en central roll även inom ett framlida informationsförsörjningssyslem men alt arbetsuppgifter och organisation längre fram kan behöva ändras som en följd av det föreslagna utvecklingsarbetet.

I frågan om den nuvarande verksamheten bör en närmare samverkan ske mellan stiftelsen och Stockholms universitetsbibliotek, kungl. biblioteket samt biblioteken vid statens musiksamlingar och Dansmuseet när det gäller litteraturförvärven. Det är vidare angeläget alt stiftelsen söker åstadkomma en utställningsverksamhet med syfte att belysa modernare svensk tealerhistoria.

Med utgångspunkt från de uppgifter som stiftelsen har f n. är personalresurserna klart otillräckliga. Det är därför angeläget all personalen på musei- och bibliotekssidan förstärks. Med hänsyn till det föreslagna utvecklingsarbetet bör det till stiftelsen för begränsad tid knytas en expert i dokumentationsfrågor.

I utredningen framhålls att målet för stiftelsens föreställnings-verksamhet bör vara att med Drottningholms slottsteater som utgångs-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 526

punkt, genom tids- och stiltrogna föreställningar, levandegöra i första hand den kulturvärld och den scenkonst som fanns under andra hälften av 1700—talet. Föreställningarna bör utformas med beaktande av forskningsresultaten på området och med hög konstnärlig kvalitet. Det är angeläget att verksamheten bedrivs så att den utvecklar internationella kontakter och ett internationellt samarbete.

Verksamheten bör kunna innefatta olika programformer - opera, talteater, dans, konserter m. m. - men huvudvikten bör läggas på operaföreställningar.

De svårigheter som ligger i att stiftelsen inte har tillgäng till en särskild instrumentalensemble bör ägnas fortsatt uppmärksamhet. I första hand bör möjligheterna till ett fast samarbete med andra musikinsfitutioner prövas.

Stiftelsen bör genom olika åtgärder sträva efter att skapa en så stor och bred publik som möjligt. Av betydelse i detta sammanhang är att alla föreställningar är offentliga, att programtyperna varierar och även inkluderar talteater samt att Drottningholmsmiljön utanför teaterbyggnaden också utnyttjas. Av speciellt stor betydelse är att föreställningarna kan sändas i TV.

Utredningen påpekar vidare att Operan har ett särskilt ansvar gentemot Drottningholmsverksamhelen vilket bör anges i statsbidragsbestämmelserna för Operan. Operan bör således svara för minst en nyproduktion och en reprisproduktion per säsong pä Drottningholmsteatern varvid stiftelsen bör deltaga i den konstnärliga planeringen. Operan bör också utan kostnad för stiftelsen tillhandahålla lån av kostymer, rekvisita m. m. samt verkstads- och ateljéresurser för stiftelsens produktioner.

Efter det att utredningen tillsattes har tidigare föreliggande avtalsproblem m.m. i fråga om TV-överföringar kunnat lösas. Förutsättningarna för TV-överföringar av Drottningholmsproduktioner är därför gynnsamma. Målet bör vara att varje produktion på slottsteatem utnyttjas för sändning i TV. Med hänsyn lill de olika samarbelsfrågor kring föreslällningsverksamheten som finns mellan stiftelsen. Operan och Sveriges Television AB bör dessa institutioner inrätta ett gemensamt planeringsråd för regelbundna överläggningar beträffande repertoarval, arbetsfördelning, finansiering m. m.

Beträffande organisations- och ekonomifrågor konstaterar utredningen att stiftelsen genom sina musei-, biblioteks- och arkivsamlingar har nationella serviceuppgifter inom teaterområdet. Inom flertalet andra områden gäller att staten har ett direkt ansvar för motsvarande uppgifter. Det kan finnas skäl att överväga om inte stiftelsens musei-, biblioteks- och arkivverksamhet på sikt borde omorganiseras till en statlig verksamhet. En anknytning till statens musiksamlingar kunde härvid komma ifråga. Del finns dock f. n. inte underlag för att föreslå någon organisatorisk förändring utan frågan bör behandlas närmare i samband med att ställning tas till hur dokumentationsfrågorna på teaterområdet skall lösas.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 527

Slutligen föreslår utredningen att de båda nuvarande två statliga bidragen till stiftelsen bör föras samman till en anslagspost under anslaget Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. Vid icke fömtsedda ökade kostnader p. g. a. nya löneavtal bö;- tilläggsanslag kunna utgå till stiftelsen liksom till de övriga institutionerna under anslaget.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 528

Bilaga 10.12

Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (DsU 1982:8) Drottningholms teatermuseum

Remissinstanserna poängterar värdet av utredningen och anser att den tecknar en god bild av Drottningholms teatermuseum och den betydelsefulla verksamhet som museet svarar för. Redovisningen av den aktuella diskussionen rörande dokumentation och informationsförsörjning på teaterområdet anges vara av utomordentligt värde.

Beträffande vården av byggnaderna föreslår utredningen alt byggnadsstyrelsen får i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder bl. a. för att minska förslitningen. Vidare föreslås att byggnadsstyrelsen skall biträdas av en rådgivande expertgrupp i vilken representanter för byggnadsstyrelsen, riksantikvarieämbetet, stiftelsen Drottningholms teatermuseum och husgerådskammaren skall ingå.

Ett fåtal remissinstanser har yttrat sig i frågan. Statens kulturråd instäm
mer i förslaget. Drottningholms teatermuseum har ingen invändning mot
att ingå i expertgruppen men konstaterar att det är naturligt alt stiftelsen
som lokalnyttjare i första hand har ett fortlöpande ansvar för slitagepro
blem inom teaterbyggnaden. Liknande åsikter framförs av statskontoret.
Byggnadsstyrelsen och RAÅ anser dock atl samråd kan uppnås inom
ramen för existerande myndighetsfunktioner. V

I utredningen föreslås att Operan bör förse Drotlningholmsteatern med repetionslokaler. Ett tiotal remissinstanser har kommenterat frågan. Av dessa instämmer hälften, bl.a. byggnadsstyrelsen, statens kulturråd samt Operan i utrednigens förslag.

Operan är beredd att samordna resursutnyttjandet med Drottningholmsteatern under fömlsättning atl den provisoriska lösning av Operans behov av repetitionslokaler som nu föreligger blir permanent.

Några remissinstanser förordar i stället Slotlsteatern på Ulriksdal. Drottningholms teatermuseum framhåller bl.a. att de provisoriska lokalerna i Posthuset inte visat sig vara ändamålsenliga.

I betänkandet föreslås att regler utarbetas för bevarande av teatrarnas material samt att ett nationalregister med information om materialet hos olika institutioner inrättas. En expert i dokumenlalionsfrågor bör knytas till stiftelsen för begränsad tid. En utredning bör se över förutsättningarna för en tillfredsställande informationsförsörjning på teaterområdet. Utredningen bör bestå av representanter för berörda organ och intressenter. Ett samordnande ansvar bör läggas på statens kulturråd.

Samtliga remissinstanser som har kommenterat frågan, däribland statens kulturråd. Operan, arkivet för ljud och bild, statens musiksamlingar.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 529

delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning. Svensk teaterunion-Svenska ITl—rådet. Norrbottensteatern, Upsala stadsteater och Teaterhistoriska museet i Göteborg ansluter sig till utredningens analys av den aktuella situationen, förordar utredningens förslag och påpekar vikten av att informationsförsörjningen på teaterområdet får en tillfredsställande utformning.

Också riksarkivet delar utredningens syn pä musei-, biblioteks- och arkivverksamheten. Redan i sin år 1973 framlagda utredning om teaterarkiven förklarade sig riksarkivet berett atl acceptera mindre avsteg från proveniensprincipen i så måtto att vissa materialtyper kunde förvaras och registreras i exempelvis museer, men arkivet vill understryka vikten av återhållsamhet vid tillämpningen.

KB delar utredarens mening att det inte torde vara nödvändigt att sammanföra allt material till en eller ens några få institutioner, men alt det är viktigt att samlingarna ordnas, registreras och katalogiseras enligt ett gemensamt och enhetligt system samt att informationen i de lokala registren sammanförs i ett nationalregister hos en ansvarig central institution. Detta register bör enligt KB:s mening lämpligen vara datorbaserat. Liknande åsikter framförs även av institutionen för litteraturvetenskap vid Umeå universitet.

Norrbottensteatern och Upsala stadsteater anser att alla teatrar som åtnjuter stöd av stat, landsting och kommun bör erhålla centralt utformade enhetliga rekommendationer för hur dokumentationen skall göras.

Norrbottensteatern anser vidare att några teatrar i landet borde åläggas att genom samarbete med länsmuseum eller liknande bygga upp regionala samlingar. Det övergripande ansvaret för den decentraliserade arkivverksamheten bör åvila staten, t. ex. genom en statlig tjänst, knuten till kulturrådet samt genom "fältamanuenser" på ett centralt teatermuseum.

Teaterhistoriska museet i Göteborg anser att det vore bra med en grupp som samordnade sin verksamhet när det gäller insamling, bevarande och vård av teatersamlingarna samt en central arbetsgrupp för att tillgodose informationsbehovet från landets teatrar, forskare och intresserad allmänhet.

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning anser att ansvarsbiblioteksutredningens resultat bör beaktas när ställning tas till den framtida utformningen av informationsförsörjningen inom området teatervetenskap.

Utöver de av utredningen föreslagna organisationer som skall ingå i utredningsgruppen finns förslag från remissinstanserna om att även representanter för riksarkivet och/eller KB, statens konstmuseer, dansmuseet, samordningsgruppen för registrering av museiföremål, arkivet för ljud och bild samt regionalteatrarna skall delta i utredningsgruppens arbete. Institutionen för litteraturvetenskap vid Umeå universitet påpekar vikten av att landets akademiska teaterforskning genom såväl avdelningen för teaterve-34   Riksdagen 1983184. I saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 530

tenskap i Stockholm som avdelningarna för drama, teater och film i Umeå och Lund blir representerade.

Flertalet remissinstanser betonar att före ställnings verksamheten bör fortsätta i nuvarande omfattning, men att stor vikt läggs på förslitnings fr ägorna.

Riksmarskalksämbetet understryker att slitagefrågorna bör ägnas slor uppmärksamhet, och betonar att all aktivitet i eller kring teaterbyggnaden bör ske med hänsynstagande till den unika miljö som Drottningholms slott och park utgör. Liknande åsikter framföres av kidturrådet, Drottningholms teatermuseum och Föreningen Drottningholmsteaterns vänner.

Statens musiksamlingar anser att scendekoren och maskineriet i Drottningholms slottsteater bör betraktas som museiföremål. Slitage pä dessa är vida mer oförsvarbart än det på själva byggnaden.

En fråga som utredningen anser bör ägnas fortsatt uppmärksamhet är frågan om en särskild instrumentalensemble. Utredningen föreslår att man i första hand bör pröva möjligheten att finna ett fasl samarbete med befintliga institutioner.

Enligt kulturrådels menig är delta förslag orealistiskt bl.a. med hänsyn till att det är få som behärskar att spela på "gamla" instrument. Det skulle dessutom möta betydande planeringssvårigheter och problem med fackliga avtal. Rådet anser det vara en brist att denna fråga inte betetts större utrymme i utredningen.

Operan menar alt om spel med s. k. äldre instrument skall utgöra ett väsentligt inslag i föreställningsverksamheten måste stiftelsen förses med en egen instrumentalensemble. All övriga musikinstitutioner, inom ramen för ordinarie tjänstgöring, skulle kunna förse Drotlningholmsteatern med en egen musikensemble låter sig icke kunna göras om dessa institutioner skall bedriva den verksamhet man i dag gör.

Drottningholms teatermuseum avser att ägna fortsatt uppmärksamhet åt frågan om att förse teatern med en egen orkester med särskild inriktning på musik och instrument från tiden för teaterns tillkomst. En sådan orkester bör i första hand byggas upp genom kontakter med enskilda musiker, som kan ha sin huvudsakliga verksamhet förlagd på annat håll. Ur konstnärlig synpunkt har tillgången på en grupp kvalificerade musiker med särskilt intresse för äldre musik en stor betydelse.

I utredningen framhålls att Drottningholms teatermuseum genom olika åtgärder bör sträva efter att skapa en så stor och bred publik som möjligt.

Kuhurrådet noterar att distribution av biljetter i dag sker för Drottningholmsteaterns del genom väl upparbetade kanaler, dock ej genom Skådebanan, vars huvudsakliga uppgift ändock är att nä nya publikgrupper. Liknande åsikter framföres även av Stockholms läns landsting.

Utredningen föreslår att Operans ansvar för Drottningholmsteatern skall anges i statsbidragsbestämmelserna. Operan bör utan kostnad låna ut kostymer m. m. samt tillhandahålla verkstads- och ateljéresurser.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 531

Drottningholms teatermuseum anser all ett samutnytljande av produktionsresurserna är en förutsättning för föreställningsverksamheten och tillstyrker därför utredningens förslag. Liknande åsikter framföres av institutionen för Teater- och filmvetenskap vid Stockholms universitet.

Statskontoret menar att Operan bör tilldelas hela ansvaret för den konstnäriiga ledningen och därmed sammanhängande uppgifter inom föreställ-ningsverksamhelen vid slotlsteatern. Detta skulle avsevärt underlätta ett gemensamt utnyttjande av Operans resurser.

Operan anser att utredningen utgår från felaktiga förutsättningar. Drottningholmsteaterns produktioner måste planeras och genomföras under tid då Operans egen ordinarie verksamhel bedrivs för fullt. Under sommarperioden juni-augusti då Operans egen verksamhet är minimerad måste personalen beredas avtalsenlig och lagstadgad ledighet.

Utredningens förslag om att varje produktion skall sändas i TV har kommenterats av ett tiotal remissinstanser.

RRV anser det värdefullt att föreställnings verksamheten genom TV-överföringar når ut lill en bredare publik och därigenom sprider kunskap om och levandegör en äldre lids teaterkonst enligt de mål som anges i 1974 års proposition om den statliga kulturpolitiken.

Även Sveriges Television och Drottningholms teatermuseum tillstyrker förslaget. RAÅ menar att endast om inspelningar av föreställningar på Drottningholmsteatern underordnar sig de egenskaper och kvaliteter som kännetecknar levande föreställningar på denna teater kan inspelning på denna scen motiveras. I annat fall bör TV-inspelning undvikas med hänsyn till slitage och övriga risker. Liknande synpunkter framförs också av Operan, institutionen för Teater- och filmvetenskap vid Stockholms universitet, SACO/SR, Sveriges museimannaförbund och DIK-förbundet vid Drottningholms leatermuseum.

Drottningholins teatermuseum musei-, biblioteks- och arkivverksamhet kan på sikt omorganiseras till en statlig verksamhel konstaterar utredningen. Frågan bör behandlas i samband med utredningen om dokumentationsfrågorna. Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan instämmer i utredningens bedömning, däribland institutionen för Teater- och filmvetenskap vid Stockholms universitet och Sveriges Museimannaförbund. Statskontoret och Kungl. biblioteket anser dock atl frågan om organisatorisk förändring borde las upp till behandling omedelbart.

Sveriges museimannaförbund förordar att Drottningholms teatermuseums musei-, biblioteks- och arkivverksamhet förstatligas med tanke på de stora svårigheterna att inom nuvarande organisation få tillräckliga resurser för verksamheten. Verksamhetens bristande resurser ekonomiskt, personellt och lokalmässigt utgör allvarliga hinder för ett optimalt utnyttjande av stiftelsens samlingar av bilder, arkivalier och föremål.

Stockholms kommun anser alt det kan ifrågasättas omsammankoppling-en av sä skilda uppgifter som föreställningsverksamheten och en utbyggd

Prop. 1983/84:100    Bilaga 10    Utbildningsdepartementet 532

informationsverksamhet inom Drottningholms teatermuseum är rationell. Det finns skäl, menar kommunen, att överväga fördelarna med alt Operan på sikt övertar ansvaret för föreslällningsverksamheten. I och med detta skulle finansieringen av verksamheten kunna hänföras till en huvudman.

Stockholms stadsteater framhåller att bl.a. det nationella intresse som representeras av Drottningholms leatermuseum talar för att staten som huvudman med tiden måste la över det fulla ekonomiska ansvaret.

Några remissinstanser är dock kritiska till förslaget. Med hänsyn till det naturliga sambandet mellan musei-, biblioteks- och arkivfrågorna och föreställningsverksamheten anser Riksmarskalksämbetet att det inte finns tillräckliga motiv för en åtskillnad mellan dessa båda verksamheter. Liknande åsikter framförs även av Drottningholms teatermuseum, som dessutom starkt betonar att denna del av verksamhetetn i stället bör tillföras nödvändiga resurser.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 533

Register

Sid
1	Översikt
5	INLEDNING
5	Allmänt
6	Vissa övergripande frågor
10	Grundskolan
15	Gymnasieskolan m. m.
22	Gymnasieskola - högskola
26	Högskolan
32	Vuxenutbildning
34	Datafrågor
41	Kultur- och mediefrågor
51	Vissa barn- och ungdomsfrågor
53	Översynsprojekt

A Utbildningsdepartementet m. m.

59     1   Utbildningsdepartementet,/öri/rtgjY/ni/ag 29928000

59 2  Komminéer n\.m., reservationsanslag 11400000

60 3  Extra mgifler, reservationsanslag 568000

41896000

B Skolväsendet

Centrala och regionala myndigheter m. m.

61     1 Skolöverstyrelsen,/öri/ag.?o;ij/ng 137604000
65 2 Länsskolnämnderna,/<9r.f/«gia«j/ög 135085000
67     3  Länsskolnämndernas utvecklingsstöd, reien'«/(Vj/;iu«j/ag 10696000

69 4 Statens institut för läromedelsinformation,/ör.f/«gi«Aii/ng 5 565 000

70 5 Stöd för produktion av läromedel, ;-ejpn'a//o«.ffl«i/flg 4414000 72     6 Rikscentralerria för pedagogiska hjälpmedel för

\\at\i\kappaAc, förslagsanslag 12 160000

För skolväsendet gemensamma frågor

75     7 Forskning och centralt utvecklingsarbete inom

skolväsendet, reservationsanslag 24 937000

76    8 VorthMnmgni.m., reservationsanslag 22989000
79     9 Särskilda åtgärder på skolområdet                                              230911000

82    10 Mångfaldigande av liuerära och konstnärliga verk inom

utbildningsväsendet,/öri/agj-rtni/ng 5 520000

Det obligatoriska skolväsendet m. m.

83 II Bidrag till driften av grundskolor m.m.,/ör.f/ngja«.r/(7g 12890000000
95    12 Bidrag till svensk undervisning i utlandet m.m.,/ö;j/flgi-

anslag 26175 000

95    13 Sameskolor,/öri/agsani/ng 12543000

Specialskolan m. m.:

101    14      Utbildningskostnader,/örWägianj-/ag 168 180000

105 15      Mlruiinmgm.m., reservationsanslag 4 270000

106 16 Kostnader för viss personal vid statliga realskolor,

förslagsanslag 1000

Gymnasiala skolor m.m.

107   17 Bidrag till driften av gymnasieskolor,/öf.s/ag.fo/75/flg 3804000000

149 18 Fristående skolor på gymnasial nivå,/dr.s/ag.ya/!i/«g *70690000

150 19 Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare

m.m.,/ör3/ogsans(ag i 000000
152   20 Bidrag till åtgärder inom kommunernas

uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m.,

förslagsanslag 257 425 000

* Beräknat belopp

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

534

ln vesteringsbidrag

156   21  Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.,

förslagsanslag 1000

157   22  Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan

m. m., förslagsanslag 165 100000

17 989266000

C Vuxenutbildning

163

Sveriges Radio AB för verksamheten vid Sveriges

Utbildningsradio AB, reservationsanslag 120281 000

Statliga skolor för vuxna:

165	2
167	3
168	4
175	5
178	6
181	7
187	8
189	9

Utbildningskostnader,/öri/flgiöni/flg 13 052000

Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag 4896000

Bidrag till kommunal utbildning för vuxna, förslagsanslag 744600000

Bidrag till studieförbunden m. m., förslagsanslag 870982000

Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.,

förslagsanslag 98459000

Bidrag till driften av folkhögskolor m.m., förslagsanslag 420 777 000

8 Bidrag till viss central kursverksamhet 34000000

Bidrag till kontakttolkutbildning, förslagsanslag 3 500000

2:110547 000

D Högskola och forskning

191    Vissa anslagsfrågor

Centrala och regionala myndigheter för högskolan m. m.
193      1   Universitets och högskoleämbetet,/öri/agianj/flg 84 143000

195      2  Regionstyrelserna för högskolan,/öri/flgia«5/flg 12 166000

Grundläggande högskoleutbildning

196 197	3 4
197	5
199 202	6 7
205 217	8 9
224 234 243	10 11 12

Redovisningscentralerna vid universiteten,/öri/agia/w/ag I 000

Datorcentralen för högre utbildning och forskning i

Stockholm, förslagsanslag 1000

Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna,

förslagsanslag 1 069 892 000

Vissa tandvärdskostnader,/öri/ngi««i/ag 133600000

Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.,

reservationsanslag 14 340000

Utbildning för tekniska yrken, reservationsanslag 605 296000

Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala

yrken, reservationsanslag 279230000

Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag 362 187000

Utbildning för undervisningsyrken, reservationsanslag 757 548000

Utbildning för kultur- och informationsyrken,

250    13 254    14

reservationsanslag 178 174000

Lokala och individuella linjer och enstaka kurser,

reservationsanslag 350808000

Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.,

reservationsanslag 191 964 000

258   15

Forskning och forskarutbildning inom högskolan samt

övriga forskningsändamål *2 321 590000

6.)6D940000

E Studiestöd m. m.

261      I  Centrala studiestödsnämnden m. m.,/ö«/flg«//i.y/ög 58082000
265     2 Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av

studiesocialt stöd, förslagsanslag 16041 000

267     3 Studiehjälp m.m.,förslagsanslag *l 223450000

267     4 Studiemedel m.m.,förslagsanslag 4428500000

269     5  Vuxenstudieslöd m.m., reservationsanslag 627300000

Beräknat belopp

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

535

279    6 Timersättning vid grundutbildning för vuxna,

förslagsanslag

280    7 Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig

kreditgaranti, förslagsanslag

281     8 Bidrag till vissa studiesociala åtgärder,/ö/-i/agiani/ag

72600000

200000 6990000

6433163000

F Kulturverksamhet m. m.

285 288

291

293 294 295 298 300

303 304

Allmän kulturverksamhet m. m.

Statens kullunåd, förslagsanslag

Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m.m.

reservationsanslag

Bidrag till särskilda kulturella ändamål,

reservationsanslag

Bidrag till samisk kultur

Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer

Bidrag till konstnärer, reservationsanslag

Inkomstgarantier för konstnärer,/ör5/agja/j.y/flg

Ersättning, ät författare m. fl. för utlåning av deras

verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag

Ersättning till rättighetshavare på musikområdel

Lotterinämnden, /örj/agian.s/flg

15 398000

13 325 000

37 960000

1 960000

20928000

14180000

5 949000

42525000 5 000000 1 176000

Teater, dans och musilt

305    11   Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag

308    12  Bidraglill Operan, reservationsanslag

311    13 Täckning av merkostnader för löner m.m. vid Operan,

förslagsanslag

14 15 16

17

312 314 316 318

321

322 323

Bidrag till Dramatiska teatern, reservationsanslag

Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag

Regionmusiken, förslagsanslag

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och

musikinslilutioner, förslagsanslag 18 Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper,

reservationsanslag

19

20

Bidrag till Musikaliska akademien

Vissa bidrag till teater-, dans och musikverksamhet,

reservationsanslag 325   21  Stöd till fonogramverksamhet,/■«é'n'n(/onia«.r/flg

104 976000 78957000

1000 70 359000 46538000 96322000

199685000

27.500000 1589000

9568000 7600000

Bildkonst

329 22 Statens konstråd, förslagsanslag

330 23 Förvärv av konst för statens byggnader m.m.,

reservationsanslag

332 24 Bidrag till Akademien för de fria konsterna

333 25 Vissa bidrag till bildkonst, reservationsanslag

Arkiv

335   26 Riksarkivet och landsarkiven,/öri/flgiflni/ag

339   27 Dialekt-och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv,

förslagsanslag 342   28 Svenskt biografiskt lexikon,/örs/ögians/ag 344   29 Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel

m.m., reservationsanslag 346   30 Bidrag till vissa arkiv

Kulturminnesvård

348   31  Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader,

förslagsanslag 350   32  Kulturminnesvård, reservationsanslag 352   33  Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag

2210000

26000000 1 138000 7423000

63 187000

13056000 1913000

2 741000 2 141000

38872000 23468000

1000

* Beräknat belopp

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet

536

353 355 357

357 37 359 38

362 364 365 367 368 377

371 374 376 378 386 388 389

Museer och utställningar

34 Statens historiska museer, förslagsanslag

35 Statens konstmuseer, förslagsanslag

36 Utställningar av svensk konst i utlandet, reservationsanslag

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet, förslagsanslag Naturhistoriska riksmuseet, förslagsanslag Statens sjöhistoriska museum:

39 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

40 Underhållskostnader m. m., reservationsanslag 1 000

41 Etnografiska museet, förslagsanslag

42 Arkitekturmuseet, förslagsanslag

43 Statens musiksamlingar, förslagsanstag

44 Slatliga museer: Vissa kostnader för utställningar och samlingar m. m., reservationsanslag Bidrag till Nordiska museet, förslagsanslag Bidrag till Tekniska museet, förslagsanslag Bidrag till Skansen, förslagsanslag Bidrag till vissa museer Bidrag till regionala museer, förslagsanslag Riksutställningar, reservationsanslag Inköp av vissa kulturföremål,/öri/ag5fl«5/ag

29005 000 33 978000

1060000

13 281000 33 242000

14 398000

13097000

1443000

10490000

5 344000

35 384000

7853000

8410000

9014000

28780000

18411000

100000

Ungdomsorganisationer 391    52  Statens ungdomsråd, förslagsanslag 393   53  Bidrag til ungdomsorganisationerans centrala verksamhet m.m., förslagsanslag

396   54 Bidrag till ungdomsorganisationemas lokala verksamhet,

förslagsanslag

397   55 Bidrag till ferieverksamhet inom

ungdomsorganisationerna, reservationsanslag

3 502000

46 780000

86000000

9065000 392284000

G Massmedier m. m.

Film in. m.

423	12
427	13
429	14
430	15
432	16
432	17
433	18
436	19
438	20
443

399

403

406 408

410 411 415 416

417 418

420

1 Statens biografbyrå,/ör.s/agia«.s/ag

2 Filmstöd, reservationsanslag Arkivet för ljud och bild:

3 Förvaltningskostnader, förslagsanslag

4 Insamlingsverksamhet m. m., reservationsanslag

Dagspress och tidskrifter

5 Presstödsnämnden,/öri/agioni/ag

6 Stöd till dagspressen,/ö«/agia/(i/ag

7 Lån till dagspressen, reservationsanslag

8 Stöd till organisationstidskrifter,/ör5/agia«i/ag

9 Stöd till kulturtidskrifter, reservationsanslag

10 Stöd till tidningar pä andra språk än svenska, förslagsanslag

11 Stöd till taltidningar, reservationsanslag

Litteratur och bibliotek

Litteraturstöd, reservationsanslag Bokhandelsstöd, förslagsanslag

Kreditgarantier till förlag och bokhandel, förslagsanslag Län för investeringar i bokhandel, reservationsanslag Bidrag till Svenska språknämnden Bidrag till folkbibliotek, reservationsanslag Bidrag till regional biblioteksverksamhet, förslagsanslag Talboks- och punktskriftsbiblioteket: Förvaltningskostnader,/ö«/agifl«i/flg Produktionskostnader, reservationsanslag Radio och television

3 457000 34 040000

6485000 380000

2 300000

444 000000

25 000000

39700000

9907000

5 365 000 10622000

30310000

2000000

1000

2 200000

1257000

17108000

13 377000

14 581000 16955000

579045 000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 10   Utbildningsdepartementet 537

H Internationellt-kulturellt samarbete

Vissa gemensamma frågor

460	1
462	2
463	3
463	4
464	5
465	6

1  Kulturellt utbyte med utlandet, re5ervfl(/o«iani/ag 5 135000

Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m. m.,

förslagsanslag 19446000
3 Bidrag till internationella kongresser m. m. i Sverige,

reservationsanslag 594 000

Bidrag till svenska institut i utlandet 2639000

Nordiska ministerrådets kulturbudget, förslagsanslag *46700000

Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m.,

reservationsanslag 5 840 000

80354000

I Investeringar m.m.

469    1   Utrustningsnämnden för universitet och högskolor,

förslagsanslag 8471000

470    2 Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde, reservationsanslag 283 000000

478     3  Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna

m.m., reservationsanslag 295000000

586471000

Summa kr.    35873966000

Bilagor

484   10.1     Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1962:319) 486   10.2     Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

493   10.3     Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:1046) om överiämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildingsdepartementets verksamhetsområde

494   10.4     Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:485) om tillfälligt överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

495   10.5     Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisions-mottagare

496   10.6     Förslag till reviderade timplaner för linjerna E, H, S, N och T

503 10.7 Sammanfattning av överväganden och förslag i konservatorsutredningens betänkande (Ds U 1981:22) Konservatorn i centrum

512 10.8 Sammanställning över remissyttranden över betänkandet (Ds U 1981:22) Konservatorn i centrum

517 10.9 Sammanfattning av statens kulturråds rapport (1982:4) Dramatikerersättning

521 10.10 Sammanställning av remissyttranden över kulturrådels rappori (1982:4) Dramatikerersättning

524 10.11 Sammanfattning av belänkandet (Ds U 1982:8) Drottningholms teatermuseum

528 10.12 Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (Ds U 1982:8) Drottningholms leatermuseum

* Beräknal belopp

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

Bilaga 11 till budgetpropositionen 1984 Prop. 1983/84:100

Bilaga 11

Jordbruksdepartementet

ÖVERSIKT

Till jordbruksdepartementet hör frågor rörande jordbruk, skogsbruk, fiske, trädgårdsnäring och rennäring samt högre utbildning, forskning och försök för dessa näringar liksom prisreglering på jordbrukets och fiskets områden samt miljövård, livsmedelsberedskap, djurskydd, djurens hälso-och sjukvård, livsmedelskontroll, utsädeskontroll, idrott, turism, rekreation, jakt och viltvård.

Jordbruksdepartementets budget präglas av den stora återhållsamhet som det samhällsekonomiska och stalsfinansiella läget kräver. Del begränsade resursutrymmet har gjort det nödvändigt att med stor noggrannhet pröva också de mest angelägna behoven. Det förslag till utgiftsram för jordbruksdepartementets verksamhetsområde som läggs fram i budgetpropositionen omfattar drygt 6 125milj. kr. Detta innebär en minskning med 807 milj. kr. jämfört med innevarande budgetär. Livsmedelssubventionerna på kött, fläsk och ost har tagits bort fr. o. m. den 1 december 1983. Det medför minskade statsutgifter med ca850milj. kr. för helår.

Den största utgiftsposten blir också under nästa budgetär subventioneringen av baslivsmedel som har beräknats till ca 3 miljarder kr.

Jordbruk och trädgårdsnäring

Den totala åkerarealen år 1982 var 2950000 ha. Antalet brukningsen-heter var 116000 och medelarealen 25 ha åker per företag. Antalet stadigvarande sysselsatta vid jordbruksförelag uppgick under är 1982 till 199000.

Jordbrukets produktionsvärde för år 1983 beräknas öka med ca 2 % jämfört med är 1982 och uppgå till ca 21700 milj. kr. Av detta belopp svarar vegetabiliska produkter för 21 %och animaliska produkter för 79%.

Spannmålsskörden år 1983 beräknas uppgå lill totalt ca 5,3 milj. lon varav ca 1,9 milj. ton brödsäd. Totalskörden är därmed ca 9 % lägre än år 1982 och ungefär 4 % lägre än medeltalet för de senaste fem åren. Trots atl brödsädsarealen var avsevärt större under år 1983 än tidigare, ökade skörden av brödsäd endast obetydligt. Fodersädsskörden minskade med 19 % jämfört med år 1982, beroende på såväl mindre arealer som lägre skörd per hektar. 1    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1983/84:100   Bilaga 11    Jordbruksdepartementet 2

Mjölkproduktionen har fortsatt att öka. År 1983 beräknas den uppgå till ca 3587 milj. kg vilket är knappt 2 % mer än år 1982. Nötköttproduktionen beräknas år 1983 vara i stort sett oförändrad medan fläskproduktionen väntas minska.

Konsumtionen av mjölk har stabiliserats medan ostkonsumtionen ökal under är 1983. Konsumtionen av nötkött och fläsk har under året varit i stort sett oförändrad.

Avräkningspriserna till jordbrukarna steg under tiden juli 1982 - juli 1983 med 6,5 %. Ökningen för vegetabilier var 9,5 % medan avräkningspriserna för animalier ökade med knappt 5 %. Avräkningspriset för mjölk ökade under samma period med ca 3 %.

Nuvarande riktlinjer för jordbrukspolitiken fastställdes av riksdagen år 1977. Utvecklingen av samhällsekonomin under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet har emellertid medfört att jordbrukspolitiken inte längre fungerar pä det sätt riksdagen förutsatte när den fattade sitt beslut år 1977. Samtidigt har det blivit alltmer angeläget att sätta in jordbrukspolitiken i ett samlat livsmedelspolitiskt sammanhang. Mot denna bakgrund beslöt regeringen i december 1982 att låta en särskild kommitté göra en samlad översyn av livsmedelspolitiken i syfte att belysa de olika leden i vår livsmedelsförsörjning. Enligt sina direktiv skall kommittén, 1983 års livsmedelskommitté, med förtur behandla frågor av grundläggande betydelse för de överläggningar om priserna på jordbruksprodukter som avser tiden efter den 30 juni 1984, når nu löpande prisregleringsperiod går ut. Kommittén skall vidare med förtur lämna förslag till åtgärder som snarast kan åstadkomma bättre balans mellan produktion och konsumtion av jordbruksprodukter. Under oktober 1983 har kommittén lämnat betänkandet (Ds Jo 1983: 10) Vissa jordbrukspolitiska förtursfrågor.

På grundval av betänkandet har regeringen den I december 1983 lagt fram en proposition om vissa livsmedelspolitiska frågor. I propositionen läggs fram förslag om övergripande mål för en samlad livsmedelspolitik. Vidare redovisas riktlinjer för överläggningarna om jordbruksprisregleringen för tiden efter den 30 juni 1984. Huvudmålet för livsmedelspolitiken föreslås vara att trygga vår livsmedelsförsörjning såväl i fred som under avspärrning och krig. Konsumenternas intresse av livsmedel av god kvalitet till rimliga priser föreslås bli ett med jordbrukarnas inkomst mål likställt delmål. Lagen (1983:147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar föreslås bli förlängd med ett år.

Riksdagens beslut våren 1982 om prisregleringen på jord bruksprodukter för perioden juli 1982 -juni 1984 innebär bl.a. justeringar varje halvår till följd av kostnadsutvecklingen för inköpta produktionsmedel m. m. Ett särskilt elableringsslöd infördes för alt underlätta etablering för lantbrukare utan stort eget kapital. Den Ijuli 1982 infördes också en avgift pä handelsgödsel.

Vid den justering som ägde rum den Ijuli 1983 tillerkändes jordbruket

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 3

och viss livsmedelsindustri ett årsbelopp av 666milj. kr., varav 599 milj. kr. avsåg kompensation för kostnadsutvecklingen inom jordbruket. Den Ijanuari 1984 tillerkändes jordbruket och viss livsmedelsindustri ytterligare 517 milj. kr. per år.

Med hänsyn till behovet av utgiftsbegränsningar på statsbudgeten har regeringen beslutat att ta bort subventionerna på kött, fläsk och ost fr.o.m. den 1 december 1983. Även den del av pristillägget pä får- och lammkött som bestrids från statsbudgeten har borttagits. Kostnaderna för livsmedelssubventionerna kan till följd härav beräknas minska med ca 850milj. kr. räknat på helår.

För budgetåret 1984/85 kan kostnaderna för livsmedelssubventionerna inkl. låginkomstsatsning m. m. beräknas till närmare 3000 milj. kr.

Investeringarna inom jordbruket har under budgetåret 1982/83 minskat ytterligare jämfört med föregående budgetår. Ramen för de statliga lånegarantierna till jordbruket utnyttjades inte helt. Orsaken till den lägre investeringstakten är bl. a. det rådande ränteläget liksom pris- och kostnadsutvecklingen inom jordbruket i övrigt. Härtill kommer det temporära förbudet mot nybyggnad av djurslallar för nötkreatur, svin och Qäderfä. För nästa budgetår föresläs att kreditgarantiramen för jordbrukets rationalisering minskas lill 400 milj. kr. En minskning sker också av garantiramarna för trädgårdsnäringens rationalisering med lOmilj. kr. och för rennäringens rationalisering med 0,5 milj. kr. Kreditgarantiramen för inköp av avels- och ridhästar m. m. tas bort.

Ramarna för statsbidrag till jordbrukets rationalisering uppgår för budgetåret 1983/84 till sammanlagt 50milj. kr. Av samma skäl som redovisats för kreditgarantiramen kan bidragsramen minskas. För budgelåret 1984/85 föreslås en total ram av 40milj. kr.

Lantbruksnämndernas inköp och försäljning av jordbruksfastigheter sker med anlitande av jordfonden. Lanlbruksstyrelsen disponerar för jord-fondsändamäl även en rörlig kredit av 25 milj. kr. intill den 30juni 1985. Härutöver disponerar styrelsen för förvärv av mark från domänverket och skogsbolag en rörlig kredit av f.n. 150milj.kr. Denna kredit föreslås nu minska lill 75 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Krediten föresläs också löpa pä budgetår i stället som f. n. per kalenderår.

Huvudmannaskapet för hästavelsarbetet föreslås bli överfört på häst-avelsföreningarna. De medel som anvisas för stöd åt hästaveln bör därmed användas i syfte att underlätta ett sådant övertagande.

I augusti 1983 överlämnade en av chefen för jordbruksdepartementet utsedd utredare sin promemoria rörande skördeskadeskyddets framlida utformning. Frågan bereds f. n.

Jordbruks-, skogsbruks- och fiskeadministrativa samordningskommittén avgav i september 1983 ett delbetänkande (Ds Jo 1983: 14) Den statliga rådgivningen lill jordbruket. Betänkandet har nyligen remissbehandlats och bereds f. n.

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 4

Skogsbruk

Bruttoavverkningen under innevarande säsong beräknas bli drygt 68 milj. msk. Det är en markant ökning i förhållande till avverkningarna för ett par år sedan. Lagren av virkesråvara har dessutom ökat till normal nivä. För innevarande säsong är därmed skogsindustrins virkesförsörjning säkrad. Såvitt nu kan bedömas bör försörjningen även för nästa säsong kunna klaras om det inle blir en påtagligt minskad aktivitet i skogsbruket.

En aktivitet i skogsbruket av här redovisad omfattning innebär atl några ytterligare statliga åtgärder av mera genomgripande slag för ökade avverkningar inle nu behövs. Ett problem som emellertid måste angripas är den bristfälliga fastighetsstrukluren inom jordbruket och skogsbruket. Strukturutredningen för jord- och skogsbruket har nyligen i betänkandet (SOU 1983:71) Bättre struktur i jord- och skogsbruk, tagit upp denna fråga. Betänkandet remissbehandlas f. n.

För nästa budgetär föreslås all anslaget lill översiktliga skogsinventeringar räknas upp med 9 milj. kr. och atl 3 milj. kr. avsätts för bidrag till anläggning och skötsel av ädellövskogar. Bidraget till åtgärder i lågprodu-cerande skogar räknas ned med 23 milj. kr. För investeringar i skogsplantskolor m. m. föreslås 55 milj. kr. vilket är en ökning med 10milj. kr.

Fiske

Ar 1982 fångades inom yrkesfisket 243000 ton fisk eller ungefär lika mycket som året före. Fängstvärdel ökade med ca 10% lill 560milj.kr. Sill/strömming dominerar fortfarande fångslen. Torskfängslens andel av värdet har emellertid ökal. Östersjön är numera vårt mest betydande fångstomräde. Antalet yrkesfiskare som bedriver licensierat fiske är ca 4600.

Starkt styrande faktorer för fiskets utveckling har under senare år varit dels priserna på sill och torsk på den inlernalionella marknaden, dels de snabbt ökande driftskostnaderna i fisket. Utvecklingen har varit särskilt ogynnsam för det specialiserade utsjöfiskel efter sill med stora fartyg. Sillpriserna har under de senaste åren varit låga och sillfisket har haft ell konlinueriigt behov av prisstöd via prisregleringssysiemet. Samtidigt har de ökande drivmedelskoslnaderna varit sårskilt betungande för detta slag av fiske.

För torsk är en framtida ökning av fångsterna möjlig. Däremot är del svårt alt bedöma utvecklingen för andra fiskslag som är efterfrågade på den svenska marknaden t.ex. rödspotta, kolja och kummel. Detsamma gäller i hög grad laxfisket i Östersjön.

Fiskeflottan har under de senaste åren genomgått en rationalisering, delvis med hjälp av statligt stöd. Kusttonnaget av mindre bålar har i slor utsträckning förnyats och utsjötonnaget har förbällrals genoin ombygg-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet 5

nåder och nyutrustning. Förnyelsen av fiskeflottan motverkas emellertid av svårigheterna att lösgöra kapital genom försäljning av äldre fartyg. Möjligheterna att ge bidrag, s. k. skrolningspremier, för skrotning av äldre fartyg spelar en viktig roll i delta sammanhang. Sedan skrotningspremierna infördes år 1980 har viss förnyelse och anpassning av fiskeflottan skett.

Övergängen från sillfiske till torskfiske har främjats av statliga bidrag. Bidrag har framför allt lämnats till installationer av torskrensningsmaski-ner.

Statliga lån och lånegarantier har möjliggjort tillkomsten av stora anläggningar för framställning av torskfiléer i Visby och Kariskrona. I Simrishamn har en industri byggts ut kraftigt.

I propositionen (1983/84: 10) om svensk havsresursverksamhet har regeringen redovisal sin syn pä den verksamhet som baseras pä odling av fisk, skaldjur och alger. Bl.a. aviseras ökade insatser för forsknings- och utvecklingsarbete pä detta område.

Budgetförslaget för år 1984/85 innebär bl. a. att medel avsätts för modern utrustning till fiskeriundersökningsfartyget Argos. Vidare föreslås viss ökning av anslaget till fiskevårdsbidrag. För budgetåret 1984/85 föreslås också att 1 milj. kr. av statsmedel tillskjuls för att avlöna den personal som sysslar med fiskeutredningar i vattenmål. För premier till skrotning av fiskefartyg föreslås 1,6milj. kr. vilket är en ökning med 0,6milj. kr.

Service och kontroll

Den nuvarande lagstiftningen och organisationen inom livsmedelskontrollens område har tillämpats i drygt tio år. Det finns flera skäl atl efter en sådan relativt lång tidsperiod utvärdera de erfarenheter som aos. En kommitté med uppgift att se över livsmedelskontrollen har därför tillkallats. I enlighet med riksdagens beslut kommer därvid även bl. a. länsveterinärernas ställning och arbetsuppgifter att utredas.

Expertkommittén med uppgift alt utreda vissa frågor rörande bestrålning av livsmedel har lämnat sin rapport (SOU 1983:26) Bestrålning av livsmedel? Rapporten har remissbehandlats.

Statens lantbrukskemiska laboratorium föreslås upphöra som självständig myndighet den Ijuli 1984 och lantbruksstyrelsen fär ansvar för den lantbrukskemiska laboratorieverksamheten.

Riksdagen antog våren 1983 en ny lag om bekämpande av salmonella hos djur. Lagen träder i kraft den Ijanuari 1984. Den viktigaste nyheten är atl alla som yrkesmässigt driver verksamhet för uppfödning av fjäderfä lill slakt blir skyldiga att låta kontrollera djuren med avseende på salmonella. Riksdagen har vidare i december 1983 beslutat att statens utgifter för salmonellabekämpningen skall reduceras genom att ersättningen till djurägarna och bidraget lill veterinärmedicinska laboratorier skärs ner.

Sedan den Ijanuari 1983 finansieras djurens hälso- och sjukvård delvis

Prop. 1983/84:100    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet 6

med djursjukvärdsavgifter. Riksdagen uttalade våren 1983 all finansieringen av djurens hälso- och sjukvård i ökad utsträckning bör bli en angelägenhet för djurägarna. En minskning av bidragen till djurens hälso- och sjukvård föresläs därför med 4milj. kr. till 40,5 milj. kr. För att fä balans krävs härvid alt uttaget av djursjukvärdsavgifter uppgår till 30 milj. kr.

Forskning och utbildning

En forskningspolitisk proposition skall föreläggas riksdagen under våren 1984. I det sammanhanget kommer huvuddelen av jordbruksdepartementets forskningsanslag och anslagen till Sveriges lantbruksuniversitet alt tas upp.

Ett nytt avtal har träffats mellan staten och Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning om en fortsatt gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsarbete på det jordbrukstekniska området. Enligl avtalet, som avser tiden den Ijuli 1984-den 30juni 1987, åtar sig staten att medverka i finansieringen av verksamheten genom att tillskjuta 7,5 milj. kr., varav 2,5 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1984/85-1986/87. Stiftelsen åtar sig att under avtalsperioden tillskjuta lägst motsvarande belopp, varav sammanlagt minst 4,8 milj. kr. i form av direkt bidrag.

Miljövård

Att trygga alla människors rätt till en god livsmiljö är målet för miljöpolitiken. Miljöförstörelse måste hejdas och förstörd miljö så långt möjligt återställas. En rättvisare fördelning av naturresurserna kräver en planmässig, långsiktig hushållning med begränsade tillgångar. Hänsyn och omtanke om miljön måste vara vägledande för den långsiktiga planeringen.

Den stora användningen av kemikalier är ett allvarligt hot mot miljön. Kemikalieanvändningen framstår i dag som ett av de allvarligaste långsiktiga hälso- och miljöproblemen. En särskild kemikommission arbetar f. n. med att ta fram förslag för att effektivisera och samordna samhällets kontroll av användningen av kemiska ämnen och produkter. En ytterligare påbyggnad av produktregistret har påbörjats under år 1983.

Utredningen om användningen av kemiska medel i jord- och skogsbruket m.m. har avlämnat sina betänkanden (SOU 1983: 10) Användning av växtnäring och (SOU 1983: 11) Bekämpning av växtskadegörare och ogräs. Utredningens förslag bereds f. n. i jordbruksdepartementet.

Försurningen av mark och vatten är ett av våra allvarligaste miljöproblem. Del krävs ett omfattande internationellt samarbete för att nedbringa de försurande utsläppen. Konventionen om långväga, gränsöverskridande luftföroreningar trädde i kraft under våren 1983. Inom konventionens ram har utarbetats ett nordiskt förslag för att uppnå en väsentlig minskning av de totala svavelutsläppen från varje land. Förslaget innebär att de för-

Prop. 1983/84:100   Bilagall   Jordbruksdepartementet 7

dragsslutande parterna skall minska sina totala svavelutsläpp med 30% under tioårsperioden 1983-1993. Kanada, Förbundsrepubliken Tyskland, Schweiz och Österrike har stött det nordiska förslaget. Det nordiska samarbetet fortsätter med syfte att ytterligare öka uppslutningen kring förslaget. Ökade insatser förbereds också när det gäller frågan om reduktion av kväveoxidutsläppen.

När det gäller begränsningen av svavelutsläppen inom Sverige förbereds en redovisning till riksdagen av riktlinjer avseende utsläpp från nya koleldade förbränningsanläggningar. Vidare fortsätter insatserna för kalkning av sjöar och vattendrag och försöksverksamheten med kalkning av mark och grundvatten. Anslaget till åtgärder mot försurningen föreslås öka med 20milj.kr. till85milj.kr.

Mark för allmänhetens rekreation och friluftsliv samt för kulturella eller vetenskapliga ändamål har hittills avsatts i första hand som naturreservat, medan bildandet av nationalparker bl. a. med hänsyn till de särskilda krav som gäller för dessa, skett i mindre omfattning. Under år 1983 har den nya nationalparken Tiveden, landets 18:e nationalpark, invigts. Förslag om en ny nationalpark vid Stenshuvud i Skåne läggs fram.

Skogsmarken i Sverige domineras av tall, gran och björk. S.k. ädla lövträd som alm, ask, ek, lind och lönn finns endast pä en halv procent av skogsmarksarealen. Regeringen har nyligen fattat beslut om att i proposition föreslå riksdagen att anta dels förslag om en särskild lag till skydd för våra ädellövskogar, dels förslag till lagregler om hänsynstagande inom jordbruket till naturvårdens intressen.

I Sverige har ett omfattande utredningsarbete bedrivits pä bilavgasomrä-det. Bilavgaskommiltén, som tillsattes är 1977, överlämnade sina förslag till regeringen under är 1983. Kommitténs bedömning var att bilavgasutsläppen medför så stora risker för hälsa och miljö att ytterligare åtgärder bör vidtas. Sedan bilavgaskommiltén lagt fram sina förslag har Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland och Holland inom EG lagt fram förslag om införande av blyfri bensin och fått stöd för detta frän flera andra länder. Förbundsrepublikens regering har vidare tillkännagett sin avsikt att införa skärpta avgasbestämmelser att gälla fr. o. m. den Ijanuari 1986.

Dessa förslag och beslut pejcar mot att bilavgasproblemen på sikl bör kunna få en tillfredsställande lösning.

Inom strålskyddsområdet har en översyn av strålskyddslagen påbörjats. En fortsatt utbyggnad pågår av beredskapen mot kärnkraftsolyckor. Ra-donutredningen har lagt fram sitt slutbetänkande (SOU 1983:6) Radon i bostäder. Utredningens förslag har remissbehandlats.

Naturresurs- och miljökommittén har lagt fram sitt slutbetänkande (SOU 1983:56) Naturresursers nyttjande och hävd. Kommitténs förslag remissbehandlas under våren 1984.

Miljöskyddsutredningen har lagt fram sitt slutbetänkande (SOU 1983:20) Bättre miljöskydd II. Utredningens förslag har remissbehandlats.

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 8

Riksdagen har under år 1983 beslutat om införande dels av en avgift för prövning och tillsyn enligl miljöskyddslagen, dels också av en täktavgift. Avgiftsbestämmelserna skall träda i kraft den Ijuli 1984. Vidare har principbeslut fatlats om miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Ökade resurser föresläs för tillsynen på miljöskyddsområdet.

Idrott, turism och rekreation

Stödet till idrottsrörelsen räknas upp kraftigt. Medel anslås för särskilda insatser för atl aktivera fler kvinnor, invandrare och handikappade inom idrottsrörelsen. Betydelsen av ledareutbildning understryks. Medel anslås för att täcka kostnaderna för deltagande i sommarolympiaden i Los Angeles. Ett särskilt anslag lämnas till deltagande i handikapp-OS. Upprustningen av Vålädalen samt kompletteringar av anläggningarna vid Bosön föreslås bli genomförda under budgetåret. Anslaget till föreningsanläggningar höjs. Totalt sett höjs anslaget till drygt 188milj. kr.

Utredningen om den statliga rekreations- och luristpolitiken har den 13 september 1983 avgivit betänkandet (SOU 1983:45) Turism och friluftsliv 2. Rekreationsberedningen har den 1 september 1983 avgivit belänkandet (SOU 1983:43) Områden för turism och rekreation. Under våren 1984 kommer en särskild proposition om verksamhetsinriktning och organisationsfrågor pä turism- och rekreationsområdet att läggas fram.

Jakt- och viltvård

Jakt- och viltvårdsberedningens huvudbetänkande (SOU 1983: 21) Vill och jakt avlämnades i maj 1983. Belänkandet som bl.a. behandlar kronviltets framtid i Sverige, älgjakten, principerna för jakt- och viltvård, en ny jaktlagstiftning, forskning, utbildning, information samt jaktens och viltvårdens administration, remissbehandlas f. n.

Internationellt samarbete

Världslivsmedelsrådets nionde session hölls i juni 1983 i New York. Vid sessionen diskuterades och antogs förslag beträffande bl.a. världens livsmedelsförsörjning. Rådets tionde session kommer atl äga rum i Addis Abeba i juni 1984. Inför denna session förbereder rådets sekretariat en studie över hur rekommendationerna från Världslivsmedelskonferensen 1974 och handlingsprogram och riktlinjer antagna vid Rådets olika sessioner har genomförts på internationell och nationell nivå.

Verksamheten i FN:s livsmedelsorganisation, FAO, präglades under året av förberedelser inför FAO:s 22:a konferens vilken hölls i Rom i november 1983. De frågor som under konferensen intog en fiamskjulen plats gällde frågan om en förbättrad säkerhet för världens livsmedelsförsörjning samt frågan om tillvaratagandet av växtgenetiska resurser omfat-

Prop. 1983/84:100   Bilagall   Jordbruksdepartementet 9

tände bl.a. ett internationellt åtagande i frågan. Från svensk sida underströks angelägenheten av att skogsfrågorna ägnas större uppmärksamhet inom FAO. Under året intensifierades även förberedelsearbetet inför 1984 års världsfiskekonferens. Under den verksamhetsperiod som FAO: s arbetsprogram omfattar (1984-1985) kommer slor vikt atl läggas vid åtgärder för att främja det afrikanska jordbruket.

Den inom ramen för del Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) är 1982 tillsatta jordbrukskommiltén har under är 1983 börjat ett omfattande arbete med alt analysera medlemsländernas skyddsåtgärder rörande handeln med jordbruksprodukter.

Förhandlingar om ett nytt internationellt sockeravtal i UNCTAD: s regi har ägt rum i maj och september 1983 utan att enighet kunnat uppnås. Om de största sockerexportörerna EG, Australien, Brasilien och Kuba kan enas om avtalets principiella utformning, kommer en tredje förhandlings-omgång att inledas under våren 1984. Det nuvarande avtalet har förlängts t.o. m. den 31 december 1984.

Inom Internationella veterädel har de senaste årens diskussioner om ett nytt internationellt vetehandelsavtal strandat på grund av motstånd frän främst de största exportländerna USA och Kanada. Det nuvarande avtalet gäller till utgången av juni 1986.

Det nordiska samarbetet har bl.a. bedrivits i kontaktorganen för jordbruk och fiske samt i ämbetsmannakommittéerna för miljövård resp. jord-och skogsbruk. I den senare kommittén har en omfattande utredning igångsatts rörande möjligheterna för en utökning av samarbetet på berörda områden. Dessutom har bilaterala svensk-norska resp. svensk-finska problem dryftats i de översynskommittéer som upprättats i enlighet med gällande jordbruksavtal. Inom Nordiska Ministerrådels lurismkommitlé har ett arbete påbörjats för revidering av 1978 ärs nordiska turistprogram.

Inom ramen för Europarådets idrottssamarbete hölls informella idrotts-minislermöten i Paris ijanuari och Rotterdam i november 1983. Under året har Sverige invalts i UNESCO:s idrottskommitlé.

EG:s beslut från är 1981 att ersätta tidigare tullfrihet avseende importen av sill med tullfria globalkvoter medförde under den första kvoteringsperioden fram till februari 1983 inte någon tullbeläggning av svensk sillexport. Exporten drabbades likväl ekonomiskt till följd av prissänkningar, som föranletts av osäkerhet huruvida tull skulle komma alt utgå. Utsikterna för den fortsatta svenska sillexporten lill EG inger oro. Prognoserna för de andra och tredje kvoteringsperioderna pekar entydigt pä att tullbeläggning av väsentliga kvantiteter kommer att ske. De överläggningar som ägt rum med EG i syfte finna en lösning har hittills varit resultatlösa.

Vid sammanträde i Warszawa med fiskerikommissionen för Östersjön har beslut fattats om kvotering av fisket av sill och skarpsill under år 1984. För Sverige innebär beslutet bl. a. atl del svenska fiskets fängstmöjligheter i Östersjön för år 1984 är oförändrade vad gäller sill men har ökats belräf-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 11    Jordbruksdepartementet 10

fande skarpsill. För torsk och lax har enighet om en kvotering inte nätts. För alt skydda Östersjöns laxbeständ har dock fiskerikommissionen även i år beslutat förlänga den normalt rådande fredningstiden. Den tidigare överenskommelsen att låta EG inträda som medlem av fiskerikommissionen för Östersjön i stället för Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland har inte trätt i kraft dä kommissionens östeuropeiska medlemsländer ännu inte ratificerat konventionsändringen.

Sverige kommer under år 1984 att ratificera konventionen om skydd av Nordatlantens laxbeständ. Konventionen trädde i kraft under hösten 1983.

I samband med under hösten 1983 genomförda gränsförhandlingar med Danmark har en principöverenskommelse träffats om vissl gemensamt fiske i ett område nordost om Bornholm samt om en i praktiken förlängd giltighetstid för 1932 års konvention rörande fisket i Kattegatt m.m.

FN:s miljöstyrelse (UNEP) höll i maj 1983 i Nairobi sin tolfte session. Vid sessionen antogs ett program för FN-systemets insalser på miljöområdet för perioden 1982-1985. Styrelsen fattade vidare beslut om att rekommendera FN:s generalförsamling att inkalla en särskild kommission med uppgift att utarbeta en rappport med förslag till långsiktiga miljöstrategier i syfte att uppnå en varaktig social och ekonomisk utveckling. Generalförsamlingen fattade beslut i enlighet med miljöstyrelsens rekommendation i november 1983.

ECE-konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar trädde i kraft i mars 1983 dä 24 stater ratificerat densamma. Ett första möte med del verkställande organet (EB) för konventionen hölls den 7-11 juni i Geneve.

Förbundsrepubliken Tyskland har inbjudit till en ministerkonferens hösten 1984 om skyddet av Nordsjöns marina miljö. För att högtidlighålla att tio år förflutit sedan konventionen om skydd för Östersjöområdets marina miljö undertecknades, kommer 1984 års kommissionsmöte att äga rum pä ministernivå. Vidare kommer under våren 1984 Europarådet atl anordna ett miljöministermöte. Sverige deltar aktivt i förberedelsearbetet inför angivna möten.

Sammanställning m. m.

Anslagsförändringarna totalt inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde i förhållande till anvisade belopp för budgetåret 1983/84 framgår av följande sammanställning uttryckt i milj. kr.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 11

	Anvisal	Förslag	Föränd-
	1983/84	1984/85	ring
A. Jordbruksdepartementet
m. m.	31,3	31,7	+    0,3
B. Jordbrukets rationali-
sering m. m.	■ 362,0	349,5	-  12,5
C. Jordbruksprisreglering	4321,5	3551,2	-770,4
D. Skogsbruk	558,3	588,2	+ 29,9
E. Fiske	126,1	102,1	- 23,9
F. Service och kontroll	204,7	170,5	- 34,2
G. Utbildning och forskning	654,1	644,2	-    9.9
H. Miljövård	404,4	395,2	-    9,2
I.   Idrott, rekreation och
turism	237,6	253,6	+  16,0
J.   Diverse	32,1	39,1	+    7,0
Totalt för jordbruks-
departementet	6932,3	6125,3	-807,0

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

12

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-12-22

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser Jordbruksdepartementets verksamhetsområde

Nionde huvudtiteln

A.    JORDBRUKSDEPARTEMENTET M.M.

A 1. Jordbruksdepartementet

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag	18616163 18155000 18739000
	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Föredraganden

Personal	105	-
Anslag
Förvaltningskostnader	18 155 000	-1-584000
(därav lönekostnader)	(16755 000)	(-1-554 000)
	1815."; 000	4-584000

För nästa budgetår bör medel för jordbruksdepartementets verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget.

Med hänvisning til! sammanställningen beräknarjag anslaget för nästa budgetår till 18739000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 18739000kr.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet A 2. Lantbruksråd

13

1982/83 Utgift	3652559
1983/84 Anslag	3 159000
1984/85 Förslag	3922000

Lantbruksråden har till uppgift att inhämta och förmedla kunskaper om jordbruket, skogsbruket och fisket samt därmed sammanhängande näringar ävensom miljövården i de länder eller internationella organisationer som ingär i deras verksamhetsområden. F. n.'är lantbruksräden placerade i Bryssel, Moskva, Nairobi, Rom och Washington.

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Före-
		draganden
Personal	8	-
Anslag
Lönekostnader	1722000	+ 380000
Vissa bilrädeskostnader	471000	4-176000
Sjukvård	5 000	-
Reseersättningar och expenser
inom verksamhetsområdet	193000	-t- 39000
Ersättningar för resor till och
från Sverige vid tjänsleupp-
drag och semester	233000	+ 48000
Ersällning för kostnader för
förhyrning av bostäder	535000	-1-120000
	3159000	4-763000

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Lantbruksråd för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 3 922 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

14

A 3. Kommittéer m. m.

1982/83 Utgift 16471413 Reservation

1983/84 Anslag 9500000

1984/85 Förslag 8500000

Utöver utgifterna för departementets kommittéer bestrids frän anslaget kostnaderna för miljövårdsberedningen samt beredningen för livsmedels-och näringsfrågor.

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget föras upp med 8,5 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Kommittéer m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 8500000 kr.

A 4. Extra utgifter

1982/83 Utgift 438984 Reservation 384659

1983/84 Anslag 500000

1984/85 Förslag 500000

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att lill Extra utgifter för budgelåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 500000kr.

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 15

B. JORDBRUKETS RATIONALISERING M. M.

B 1. Lantbruksstyrelsen

1982/83 Utgift 42651830

1983/84 Anslag 42348000

1984/85 Förslag 43962000

Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om lantbruket och lantbrukets rationalisering, trädgårdsnäringen och trädgårdsnäringens rationalisering, rennäringen och rennäringens rationalisering, stöd till företag i glesbygd, kontroll och inspektion på växtskyddsom-rådet, den allmänna hälso- och sjukvården bland husdjuren, djurskyddet samt veterinärväsendet, i den män sådana ärenden inte ankommer pä annan myndighet. Styrelsen är chefsmyndighet för lantbruksnämnderna och deras ortsombud samt distriktsveterinärorganisationen. Styrelsen är också tillsynsmyndighet över avbytarverksamheten inom jordbruket, statens utsädeskontroll och de lokala frökontrollanstalter som är behöriga att ulföra statsplombering av utsäde samt de lokala lantbrukskemiska kontrollanstalter vars stadgar styrelsen fastställt. Styrelsen skall vidare följa verksamheten vid de hushållningssällskap för vilka styrelsen fastställt stadgar.

Lantbruksstyrelsen leds av en styrelse. Chef för lantbruksstyrelsen är en generaldirektör. Inom lantbruksstyrelsen finns fyra avdelningar, nämligen administrativa avdelningen, förelagsavdelningen, växtodlingsavdelningen samt veterinär- och husdjursavdelningen. Dessutom finns en planerings-och rådgivningsenhei, en enhet för internationella ärenden och en informationsenhet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 11    Jordbruksdepartementet

16

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Lanlbruksstyrelsen

Föredraganden

Personal	241	-4	-4
Anslag
Utgifter
Förvaltningskostnader	38624000	-hl 719000	-H 737000
(därav lönekostnader)	(30964000)	{+  668000)	(+1024000)
Lokalkostnader	3 715 000	-1-   317000	+    57000
Kostnader för reglering
av skadestånd	30000	—	-
Engångsanvisning	280000	-   280000	-  280000
	42649000	4-1756000	+ 1514000
Inkomsler
Medel från oljeersällnings-
fonden	300000	-1-   100000	'-   100000
Försålda formulär, blanketter
och kungörelser	1000	-	-
Nelloutgifl	42348000.	4-1656000	+ 1614000

' För budgetåret 1984/85 från tolfte huvudtitelns anslag Stöd för oljeersättande ätgärder, m. m.

Avgifter för växtskyddsinspektion m. m., som redovisas pä statsbudgetens inkomstsida under rubriken 2500 Offentligrättsliga avgifter, beräknas lill 8,2milj. kr. för nästa budgetår (1983/84 7,4milj. kr.).

Lantbruksstyrelsen

Nu kända förhållanden och utvecklingstendenser lyder på alt ätgärds-och resursbehovet för att lantbruksverket skall kunna fullfölja sina huvuduppgifter enligt statsmakternas riktlinjer snarare kommer att fortsätta att öka än atl minska under de närmaste åren. Det gäller inte minst uppgiften alt i ekonomiskt kärva lider medverka till fortsatt uppbyggnad, utveckling och vidmakthållande av rationella företag inom jordbruk, trädgårdsnäring och rennäring. För att verket skall kunna lösa sina uppgifter samtidigt som en åriig tvåprocentig resursnedskärning fortsätter krävs hårda prioriteringar, fortsatta insatser för intern personalutveckling, administrativ rationalisering och verksamhetsplanering. Lanlbruksstyrelsen framhåller all prioriteringen av vissa angelägna områden leder till betydande ambitionsnivå-sänkningar inom andra områden.

Vid nuvarande marknadsläge för vissa jordbruksprodukter är möjligheterna begränsade för lantbrukarna att som tidigare genom storleks- och produktionsökning förbättra sitt ekonomiska resultat. Lantbruksnämnderna kommer därför de närmaste åren att inrikta sin verksamhet pä olika åtgärder som höjer effektiviteten och förbättrar ekonomin vid förelagen men som totalt sett inle verkar produktionshöjande.

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 17

Även under de närmaste åren kommer det atl finnas ett behov av att stödja de företagare som genomfört större nyinvesteringar eller etablerat sig under 1970-talets senare del. Ett viktigt led i lantbruksnämndernas insatser för att överlag åstadkomma lönsamhelsförbättringar inom lantbruksföretagen är att genom rådgivning och utbildning öka företagarnas ekonomiska medvetenhet.

1 vissa delar av landet är förhållandena vad gäller fastighets- och ägarstruktur sådana att rationellt skogsbruk försvåras. Härigenom begränsas möjligheterna för brukarna på kombinerade jord- och skogsbruksföretag att uppnå godtagbar inkomst genom ökad verksamhet i egen skog. Lantbruksnämnderna kommer efter hand att ge ökat utrymme för insatser vad gäller den ordinarie skogliga strukturrationaliseringen.

I 1980/81 års energipolitiska beslut erhöll lantbruksverket 9milj.kr. för energirådgivning till jordbruks- och trädgårdsnäringarna under perioden den 1 juli 1981-den 30 juni 1984. Denna rådgivningsverksamhet har visat sig fylla en stor uppgift. Lanlbruksstyrelsen anser därför att en utbyggnad bör ske så alt samtliga lantbruksnämnder får en heltidstjänst för energirådgivning. Anslagsbehovet för budgetåret 1984/85 är 5milj.kr. varav 0,4 milj. kr. bör anvisas till anslaget Lantbruksstyrelsen och 4,6milj. kr. tillförs anslaget Lantbruksnämnderna.

Lanlbruksstyrelsen har beräknat medelsbehovet i en nivä som utgör pris- och löneomräknat anslag för budgetåret 1983/84 minskat med 2%.

1. Pris- och löneomräkning m. m. 2992000kr.

2. Huvudförslaget innebär en sänkning av ambitionsnivån. Besparingen uppgår till 901 000 kr. och motsvarar fyra tjänster. (+2091 000 kr.)

3. Indexuppräkning av hittillsvarande medel till energirådgivning (+lOOOOOkr.).

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för lantbruksslyrelsens verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag har därvid beräknat lOOOOOkr. för vissa uppgifter inom det ekonomiska försvaret. Jag har vidare räknat medel (+ 140000 kr.) för uppgifter i samband med att styrelsen får ansvaret för den lantbrukskemiska verksamheten. Jag återkommer lill denna fråga under punkten F9.

I regeringens proposition 1983/84:62 om fortsalt stöd för åtgärder för att ersätta olja, m.m. samt för investeringar inom energiområdet föreslås att sådant stöd fr.o.m. den Ijanuari 1984 tas upp på statsbudgeten. Medlen anvisas över tolfte huvudtitelns anslag Slöd för oljeersättande åtgärder, m.m. När det gäller energirådgivningen till jordbruks- och trädgårdsnäringarna föreslår jag i samråd med statsrådet Dahl att för budgetåret 1984/85 totalt 2,5 milj. kr. anvisas. Jag beräknar därvid 200000 kr. under förevarande anslag.

2   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1983/84:100    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet 18

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 43962000 kr.

B 2. Lantbruksnämnderna

Jordbruks-, skogs- och fiskeadministrativa utredningen har i september 1983 lagt fram delbetänkandet (Ds Jo 1983:14) Den statliga rådgivningen till jordbruket. Ärendet bereds f. n. i jordbruksdepartementet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1984/85 beräkna ett förslagsanslag av 222390000 kr,

B 3. Bidrag till Jordbrukets rationalisering, m. m.

1982/83 Utgift 80973 636

1983/84 Anslag 65000000

1984/85 Förslag 50000000

Från anslaget utbetalas bidrag till yttre och inre rationalisering enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering (ändrad senast 1983:209). Därutöver används anslaget för vissa speciella ändamål.

Bidrag till jordbrukets rationali	sering
Budgelår	Ram	Beviljade bidrag m. m.
1982/83 1983/84 1984/85 (förslag)	56000000 50000000 40000000	53 010000

Lantbruksstyrelsen

Anslaget bör föras upp med 65 milj. kr. och därav bör få tas i anspråk medel för speciella ändamål i samma utsträckning som för innevarande budgetår. Styrelsen förutsätter därvid att lantbruksnämnden i Norrbottens län i enlighet med prop. 1982/83; 120 bil. 3 får bevilja bidrag till uppbyggnad av pälsdjursföretag i Norrbottens län med sammanlagt högst 2 milj. kr.

Vid beräkningen av medelsbehovet under anslaget har beaktats bl. a. de överskott som tillförs anslaget i samband med försäljningen av jordfonds-fastigheler och alt beviljade, ej utbetalda bidragsbelopp per den 30 juni

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 19

1983 uppgår till 72,2milj. kr. Vidare har beaktats det medelsbehov som erfordras för att under budgelårel 1984/85 bestrida statsbidrag till ätgärder mot översvämningar i Emän. Under budgetåret 1984/85 beräknas anslaget därutöver bli belastat med ca 20milj. kr. i räntekostnader för den röriiga kredit om 150milj. kr. som ställts till styrelsens förfogande för år 1984 hos riksgäldskontoret för inköp av skogsfastigheter.

Bidragsramen för yttre rationalisering har under de senaste åren belastats med särskilt stora kostnader för omfattande skiflesprojekt i Kopparbergs län. Dessa kommer även fortsättningsvis atl kräva betydande medelsinsatser. Fr.o.m. budgetåret 1981/82 har ramen för bidrag till yttre rationalisering sänkts från 12 lill 9milj.kr. Ramen har därefter blivit fullt utnyttjad. För bidrag till yttre rationalisering behövs 9milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Bidragsramen för inre rationalisering, som under budgelårel 1981/82 , uppgick till 55milj. kr., har därefter sänkts till 47milj. kr. för budgetåret 1982/83. Ramen har likväl täckt behoven beroende på den kraftiga nedgång i investeringsverksamheten som skett på grund av högt ränteläge och försämrad lönsamhet. För budgetåret 1983/84 har ramen fastställts till 41 milj.kr. vilket belopp beräknas motsvara behovet. Bidragsramen föreslås vara oförändrad.

Lantbruksstyrelsen föreslår således att ramen för statsbidrag till jordbrukets rationalisering under budgetåret 1984/85 fastställs till oförändrat 50 milj. kr., varav 9 milj. kr. för bidrag till yttre och 41 milj.kr. för bidrag fill inre rationalisering. Enligt gällande ordning kan regeringen jämka mellan ändamålen. I de få fall jämkningar skett har jämkningsbeloppet varit begränsat. Lanlbruksstyrelsen anser därför att möjligheten till jämkning i fortsättningen bör ankomma på styrelsen.

Föredragandens överväganden

Det slatliga finansiella stödet till jordbruket ges huvudsakligen i form av lånegarantier. Vid sidan härav lämnas från detta anslag bidrag lill yttre och inre rationalisering.

Som framgår av lantbruksstyrelsens redovisning har rationaliserings-verksamheten minskat i omfattning. Riksdagen har vidare beslutat om lag om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar. Regeringen har i prop. 1983/84:76 om vissa livsmedelspoliliska frågor föreslagit riksdagen att förlänga förbudet fram till den Ijuli 1985. Därigenom torde behovet av medel för rationaliseringsstöd minska ytterligare. Jag bedömer mot bakgrund av del sagda att bidragsramen kan minskas till 40milj.kr. Detta belopp bör möjliggöra de från regional- och jordbrukspolilisk synpunkt motiverade investeringarna i norra Sverige.

För budgetåret 1984/85 bör ramen för statsbidrag kunna minskas lill 40milj. kr., varav 9milj. kr. till yttre och 31 milj. kr. till inre rationalisering. Liksom f. n. bör det ankomma på regeringen att besluta om jämkning mellan dessa ändamål.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 20

Med hänsyn lill den ramminskning som jag har föreslagit och de ytterligare åtgärder som jag kommer att föreslå under punkten B 4 beräknarjag utgifterna frän anslaget till 50milj. kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen atl

1. medge att under budgetåret 1984/85 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 40000000 kr.,

2. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 50000000kr.

B 4. Markförvärv för jordbrukets rationalisering

1982/83 Utgift	1000
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Reservation

Jordfonden uppgår, sedan den för budgelåret 1983/84 tillförts 1000kr., till 367 186000 kr. Lantbruksstyrelsen disponerar dessutom en rörlig kredit i riksgäldskontoret intill 25 milj. kr. 1. o. m. den 30juni 1985.

Jordfonden används för att bestrida lantbruksnämndernas kostnader för fastighetsförvärv i samband med ätgärder för yttre rationalisering på lantbrukels område.

I enlighet med vad som anförts i prop. 1978/79: 101 har till styrelsens förfogande dessutom ställts en rörlig kredit för vissa skogsmarksförvärv vilken särredovisas under jordfonden. Fr.o.m. den Ijanuari 1984 omfattar krediten 150milj. kr. och skall enligl riksdagens beslut successivt avvecklas. På medel som tas i anspråk utgår ränta efter räntefot som fastställts av riksgäldskontorel.

Vinster och förluster i jordfondsverksamheten liksom ränlor på utnyttjade rörliga krediter redovisas under anslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.

Lanlbruksstyrelsen

Faslighetsinköpen har under kalenderåret 1982 legal på en oförändrat hög nivå. Det allmänna ekonomiska .läget i samhället lorde medföra alt verksamheten även kommande år kommer att ligga på en hög nivå. Inköpen med hjälp av den särskilda rörliga krediten har upphört.

Omsättningen på fastighetsmarknaden har under de senaste åren ökat. Anlalel ansökningar enligt jordförvärvslagen har mellan budgetåren 1980/81 och 1981/82 ökal med ca 20%. Preliminär statistik visar all ökningen fortsätter.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet 21

Överföringen av kompensationsmark som kyrkan skall lämna för gjorda störte förvärv pågår och kommer att fortsätta. Med hänsyn till att det kyrkliga markinnehavet är starkt splittrat kommer detta att även fortsättningsvis behöva beröras av sirukturförbättrande åtgärder.

Kraven på jordfondsmedel för att kunna förvärva hembjudna fastigheter av betydelse för strukturrationaliseringen och för alt klara kraven enligt jordförvärvslagen kommer enligt lanlbruksstyrelsen atl vara stora kommande är.

Försäljningsverksamheten är oförändrat hög. Företrädesvis försäljs mark som förvärvats med hjälp av den särskilda röriiga krediten.

Den rörliga krediten om 25 milj. kr. är även i fortsättningen nödvändig för att fastighetsverksamheten skall kunna bedrivas i oförändrad omfattning. Detta främst pä grund av de stora växlingar i likviditeten som väntas uppkomma bl.a. beroende på att försäljningen av mark förvärvad med utnyttjande av den särskilda rörliga krediten prioriterats i försäljningsverksamheten. Delta kommer även all vara fallet under budgetåren 1983/84 och 1984/85.

Lantbruksstyrelsen anser det angeläget att inköps- och försäljningsverksamheten kan ligga på en oförändrat hög nivå. Med hänsyn lill alt både ägo- och ägarstrukturen i vissa delar av landet är helt otillfredsställande, inte minst vad det gäller skogsmarken, anser styrelsen att det är viktigt att lantbruksnämnderna kan driva en aktiv inköpsverksamhet.

Med utnyttjande av den särskilda rörliga krediten för förvärv av främst skogsmark hade vid utgången av juni månad 1983 markförvärv gjorts för sammanlagt 402milj.kr. Totalt har 105000ha mark förvärvats. Försäljningen av marken fortsätter pä ett tillfredsställande sätt och lantbruksstyrelsen beräknar att den osålda delen av markinnehavet kommer atl ligga strax under 150milj.kr. den Ijanuari 1984. Lantbruksnämnderna torde nu ha sålt de lältsålda delarna av förvärven vaiför avvecklingen av markinnehavet i fortsättningen kan komma att kräva mer arbete och ta längre lid. Fortsätter försäljningarna i nuvarande omfattning beräknar styrelsen att markinnehavet skall kunna avvecklas före utgången av år 1986.

Det återstående markinnehavet, förvärvat med utnyttjande av den rörliga krediten, innehåller inga delar som är lämpade eller av intresse för storskogsbruket ulan utgör huvudsakligen mark lämpad för strukturrationalisering av det enskilda aktiva jord- och skogsbruket.

Lanlbruksstyrelsen föreslär att den successiva avvecklingen av den röriiga krediten bör ske genom atl krediten fär uppgå till högst lOOmilj. kr. under år 1985 och till högst 50milj. kr. under är 1986.

Föredragandens överväganden

Lantbruksnämndernas inköps- och försäljningsverksamhet, som sker med anlitande av jordfonden, har stor betydelse för jordbrukels rationalisering. Fonden uppgår f.n. till närmare 370milj.kr. Lanlbruksstyrelsen

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 22

disponerar dessutom en rörlig kredit i riksgäldskontoret intill 25 milj. kr. t.o.m. den 30juni 1985 förjordfondsändamål.

Härutöver har till lantbruksstyrelsens förfogande ställts en särskild rörlig kredit för större förvärv av mark som ulbjudils till försäljning huvudsakligen frän olika skogsförelag (prop. 1978/79:101, JoU 17, rskr 166). 1 enlighet med vad som anförts i proposition 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. bör krediten nu kunna minskas kraftigt. Samtidigt bör krediten löpa på budgetår i stället som f.n. på kalenderår. Jag föreslär alt en rörlig kredil på högst 75 milj. kr. får disponeras för budgetåret 1984/85.

Anslaget bör för nästa budgetär föras upp med 1 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   medge att lantbruksstyrelsen för förvärv av viss skogsmark un
der budgetåret 1984/85 får disponera en rörlig kredit av
75000000kr. i riksgäldskontorel,

2.  till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

B 5. Lån med uppskjuten ränta

1982/83 Utgift 400000 Reservation 6738000

1983/84 Anslag 1000

1984/85 Förslag 1000

Medlen disponeras av lanlbruksstyrelsen för lån med uppskjuten ränta enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering (ändrad senast 1983: 209).

Lantbruksstyrelsen

Långivningen påbörjades budgetåret 1978/79 och för ändamålet anvisades då ett investeringsanslag av 15 milj. kr. Del höga ränteläget under de senaste åren har verkat återhållande på långivningen.

Med det anslag av 5 milj. kr. som erhållits för budgetåret 1982/83 bedömer styrelsen att tillgängliga medel kommer atl vara tillräckliga, varför styrelsen föreslår att anslaget tas upp med 1 000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag biträder lantbruksstyrelsens förslag atl anslaget för budgetåret 1984/85 förs upp med 1 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Lån med uppskjuten ränta för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

23

B 6. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

19651933 20000000 20000000

Från anslaget bestrids utgifter för att täcka förluster på grund av statlig garanti för lån till jordbrukets yttre och inre rationalisering, förvärv och drift av jordbruk, maskinhållning inom jordbruket, trädgårdsnäringens rationalisering m.m., rennäringens rationalisering m.m. saml inköp av avelshästar och ridhästar.

Lantbruksstyrelsen

A. Anslag m. m.

Av den förlust som redovisats budgetåret 1982/83 hänför sig 17,6 milj.kr. lill jordbruksföretag och 2,0milj.kr. lill trädgårdsförelag. Med hänsyn till den allmänt försämrade lönsamheten för såväl jordbruks- som trädgårdsföretag kan betydande förluster förväntas under de närmaste åren. Anslaget bör därför uppgå till 20 milj. kr. för budgelåret 1984/85.

B. Kreditgarantiramar

Kreditgaranti-	1981/82			1982/83		1983/84	Beräknad ändring
ramar, milj. kr.							1984/85
	Anvisad	Jämkad	Bevilj.	Anvisad	Bevilj.	Anvisad	Lam-         Före-
	ram	ram	garanti	ram	garanti	ram	bruks-       draganden styrelsen
1. Yttre ratio-
nalisering			41,0
2. Inre ratio-
nalisering	708,0	698,0	111,0	497,0	323,9	452,0	-52,0
3. Jordför-
värvslän			51,3
4. Driftslån			172,2
5. Maskinlån .			6,1
6. Trädgärds-
näringens
rationali-
sering m. m.	40,0	50,0	50,0	50,0	39,2	65,0	-10,0
7. Rennäringer	s
rationalise-
ring m. m.	2,5	2,5	0,8	2,5	0,6	2,5	- 0,5
8. Inköp av
avels- och
ridhästar m.	m.         0,5	0,5	0,2	0,5	0,1	0,5	- 0,5
Summa milj. kr	751,0	751,0	432,6	550,0	363,8	520,0	-63,0

Prop. 1983/84:100   Bilaga 11    Jordbruksdepartementet 24

1 -5. Investeringsbenägenhelen har kraftigt avtagit beroende på försämrad lönsamhet och högt ränteläge samt de överskotlsproblem som föreligger på animaliesidan. Behovet av lånegarantier har därför minskat till en årlig förbrukning av 400-500 milj.kr. mot nästan det dubbla i slutet av 1970-talet.

Även om del är angeläget från rationaliseringssynpunkt med en fortgående förnyelse av ekonomibyggnadsbeståndet kommer verksamheten åtminstone under del närmaste året alt vara fortsatt svag bl. a. lill följd av lagen (1983: 147) om förbud under viss tid mot nybyggnad av djurstallar. Aktiviteten på torrläggningsområdet har däremot ökat, bl.a. i de nordligaste länen. Behovet av driftslån, bl.a. för kreditsanering, har under de senaste åren ökat kraftigt och utgör nu den största andelen av totalt beviljade länegarantier. En bidragande orsak därtill är de utlandslån som upptogs under åren 1978 — 1980 då investeringsverksamheten var stor och kreditmöjligheterna inom landet var otillräckliga. Dessa lån börjar nu förfalla lill inlösen och har vanligen inneburit mycket betydande kursförluster för låntagaren.

6.   Kreditgarantiramen för trädgårdsnäringens rationalisering m.m.
avser garanti för rationaliseringslän, förvärvslån och driftslän till träd
gårdsföretag, maskinlån, lån till samverkansföretag samt till inrättande av
lagerhus och auktionslokaler för trädgärdsprodukter.

Garantiramen fastställdes för budgetåret 1982/83 tiil 50milj. kr. Av detta har ca40milj.kr. utnyttjats. För budgetåret 1983/84 har ramen fastställts fill 65 milj. kr.

F.n. märks en optimism inom vissa branscher av växthusodlingen. Av hela växlhusbeståndel är ca 40% äldre än 20 är. Del är därför atl förvänta att efterfrågan pä garantier blir oförändrad. Styrelsen föreslår därför alt garantiramen för budgetåret 1984/85 förblir oförändrad dvs. 65 milj. kr.

7. Kreditgarantiramen för rennäringens rationalisering avser garanti för rationaliseringslån, rendriflslån och redskapslån. Ramen bör vara oförändrad.

8. Kreditgarantiramen för lån till inköp av avelshästar och ridhästar bör behållas oförändrad.

Sammanfattningsvis bedömer styrelsen atl en viss ökning av garantibehovet kommer alt föreligga budgetåret 1984/85 men att en ram av nuvarande storlek bör vara tillräcklig. Styrelsen föreslår således oförändrad ram pä totalt 520milj. kr. för kreditgarantier lill jordbrukets rationalisering under budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

Det slatliga finansieringsstödet till jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering lämnas i huvudsak som kreditgarantier. Efterfrågan på sådana garantier har minskat kraftigt sedan är 1980 till följd av att investeringarna i jordbruket har avtagit. Sedan våren 1983 råder som tidigare

Prop. 1983/84:100   Bilagall   Jordbruksdepartementet 25

nämnts också ett temporärt förbud mot nybyggnad av djurstallar. Till följd av de minskade investeringarna har kreditgarantiramarna också minskat under senare år. Likväl har det anvisade rambeloppet inte utnyttjats fullt ut. För budgetåret 1982/83 beviljades garantier för 363,8milj. kr. medan ramen uppgick till 550milj.kr. Ramen för kreditgarantier till jordbrukets rationalisering bör mot bakgrund av förväntad efterfrågan och gällande förbud mot nybyggnad av djurstallar kunna minskas till 400milj. kr. Med hänsyn till mina förslag under punkten B 10 kan ramen för kreditgarantier till inköp av rid- och avelshästar avvecklas.

För budgetåret 1984/85 bör statlig garanti beräknas för lån till jordbrukets rationalisering m. m. med 400milj. kr., för lån lill trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med 55 milj. kr. och för lån till rennäringens rationalisering m. m. med 2,0 milj. kr. eller sammanlagt 457 milj. kr. Regeringen bör kunna jämka mellan ändamålen.

Anslaget bör för nästa budgetär tas upp med 20milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att för budgetåret 1984/85 statlig kreditgaranti lämnas för lån till jordbrukets rationalisering m.m., trädgårdsnäringens rationalisering m. m. och rennäringens rationalisering m. m. med sammanlagt 457 000 000 kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 20000000 kr.

B 7. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m.

1982/83 Utgift 6821840

1983/84 Anslag 6000000

1984/85 Förslag 7000000

Frän anslaget utbetalas bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering och till energibesparande åtgärder inom irädgärdsförelag enligt förordningen (1979:427) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering (ändrad senast 1983: 210). Därutöver används anslaget för bidrag till Svenska frukt-främjandet. Svenska grönsaksfrämjandet och Svenska blomslerfrämjan-det.

Lantbruksstyrelsen

Behov av bidrag till rationaliseringsåtgärder inom trädgårdsnäringen kvarstår oförändrat. De senaste åren har efterfrågan av regionala bidragsmedel ökat. Styrelsen beräknar att delta bidragsbehov kommer att uppgå till ca 2milj. kr.

Kostnaden för energi utgör i mänga förelag runt en tredjedel av den totala kostnaden. Alla åtgärder att spara energi blir därför betydelsefulla.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 26

Pä området finns fortfarande mänga effektiva åtgärder att vidta och intresset härför är också stort hos odlarkåren.

Lanlbruksstyrelsen kan redan nu förutse att anvisade medel för innevarande budgetår inte kommer att motsvara efterfrågan. För budgetåret 1984/85 bedömer styrelsen att efterfrågan också blir stor. Styrelsen anser sig dock inte med hänsyn till den anbefallda återhållsamheten kunna föreslå nägon uppräkning utan föreslär att bidragsramen bör fastställas till oförändrat belopp dvs. 7milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar att en oförändrad bidragsram på sammanlagt 7 milj. kr. anvisas för nästa budgetär för ändamål rörande rationalisering och energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen. Anslaget föreslås höjt med 1 milj.kr. Ull 7 milj. kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till trädgårdsnäringens rationahsering, m. m. för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 7000000 kr.

B 8. Främjande av trädgårdsnäringen

1982/83 Utgift	423000
1983/84 Anslag	900000
1984/85 Förslag	900000

Reservation 477000

Från anslaget utbetalas bidrag till vissa för trädgårdsnäringen allmännyttiga ändamål.

Lantbruksstyrelsen

Under budgetåret 1982/83 har bidrag beviljats med 0,9milj.kr. Medelstillgängen på bensinskattefonden var vid utgången av budgelårel 170371 kr. Beviljade men ej utbetalda bidrag utgjorde 216689kr.

Efterfrågan pä bidrag under budgelåret 1982/83 var dubbelt så stor som tillgången pä medel. Lantbruksstyrelsen var därför tvungen atl kraftigt prioritera bland projekten. Det är av stort värde att medel finns till projekt som varken kan tas upp av försöksverksamheten eller rådgivningen. Lanlbruksstyrelsen föreslår oförändrat anslag.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör i likhet med vad lantbruksstyrelsen förordat föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

att till Främjande av trädgårdsnäringen för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 900000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet 27

B 9. Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m.

Reservation 387458

1982/83 Utgift	1 160798
1983/84 Anslag	1 100000
1984/85 Förslag	1300000

Anslaget används i huvudsak för bidrag lill investeringar i byggnader och andra fasta anläggningar på fjällägenheter, till underhåll och upprustning av lägenheter, till avvecklingsbidrag och avträdesersättning åt innehavare av Ijällägenhet, till gästgiveribestyr samt till inlösen av byggnader m. m. i vissa fall.

Lantbruksstyrelsen

Riksdagen fattade år 1981 beslut om nya bestämmelser för förvaltningen av fjällägenheter, vilka trädde i kraft fr.o.m. budgetåret 1981/82. För samma budgetär anvisades 1,1 milj. kr. Lanlbruksstyrelsen har för budgetåren 1982/83 och 1983/84 i avvaktan pä ökade erfarenheter av de nya bestämmelserna ansett sig böra begära oförändrat anslag, vilket riksdagen också beslutat. Erfarenheten visar emellertid att de för ändamålet disponerade medlen numera är otillräckliga. Den utredning som föregick riksdagens beslut om nya bestämmelser föreslog att av de ca270 flällägenheter som upplåts på arrende ca60 skulle bli bestående, medan övriga på sikl skulle avvecklas som statligt förvaltade Qällågenheter. Avvecklingen borde enligt utredningen ske successivt med hänsyn lill gällande arrendekontrakt, sociala förhållanden m.m. Detta innebär emellertid atl anslaget belastas med kostnader för underhåll av byggnader under ett antal år framöver inte enbart för de bestående utan även för övriga lägenheter. Då lägenheterna är avsides belägna blir kostnaderna för byggnadsåtgärder högre än normalt pä grund av höga arbels- och transportkostnader.

Det belopp som disponeras för förvaltningen av fjällägenheter är otillräckligt i förhållande lill de behov som föreligger. Lantbruksstyrelsen hemställer därför att anslaget höjs från 1,1 milj. kr. till 1,5 milj.kr.

Vid beräkningen av anslagsbeloppel har hänsyn tagits till säväl beräknade utgifter för inlösen av byggnader på bestående fjällägenheter som de inkomster om ca 200 000 kr. på arrendeavgifter m. m. som redovisas under anslaget.

Föredragandens överväganden

Jag delar i huvudsak lantbruksstyrelsens bedömning alt ytteriigare medel bör anvisas för att tillgodose de krav som ställs pä staten som förvaltare av fjällägenheterna. En uppräkning av anslaget bör ske med 200000 kr. De inkomster som i vissa fall erhålls för de lägenheter som avvecklas bör liksom f. n. tas upp på statsbudgetens inkomstsida. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

atl lill Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1 300000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet

28

B 10. Främjande av husdjursaveln m. m.

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

1017226 1020000 1020000

Reservation

2773

Frän anslaget bestrids bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer. Vidare utgår från anslaget stöd ål hästaveln. Detta koncentreras i huvudsak lill hästpremiering, hingsthållning och bidrag till vissa andra kvalitetsbefrämjande ätgärder enligt beslut av 1966 års riksdag.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

1. Bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer

2. Stöd ål hästaveln

	Lantbruks-styrelsen	Föredraganden
210000 810000 1020000	-	-

Lantbruksstyrelsen

1. Anslagsposten tas i anspråk för bidrag till avelsorganisationer för nötboskap, svin, får, fjäderfä och kaniner att användas för rådgivnings-och upplysningsverksamhet samt annan verksamhet som främjar och påskyndar rationaliseringen av animalieproduklionen. Ur anslagsposten utgår även ett stöd till nämnden för avkommebedömning av tjurar.

2. Anslagsposten används för stöd åt hästaveln. I avvaktan på ställningstagandet till hästutredningens slutbetänkande (SOU 1982:51) föreslär styrelsen att anslagsposten förs upp med oförändrat belopp och att anslagsposten i huvudsak används för att underlätta den föreslagna överföringen av huvudmannaskapet för hästaveln.

Lantbruksstyrelsen föreslär att anslaget förs upp med oförändrat belopp, 1 020000kr.

I detta sammanhang villjag anföra följande.

Hästutredningen' avgav i oktober 1982 betänkandet (SOU 1982:51) Hästavel och hästanvändning. I betänkandet behandlas bl.a. häslavelsar-betels organisation och finansiering samt hingsluppfödningsanstalten Wången. Dessutom tas upp vissa frågor rörande forskning och utvecklingsarbete, utbildning och information samt hästens hälso- och sjukvård.

Efter remiss har yttranden över utredningens betänkande avgells av riksrevisionsverket, skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen - som bifogat

' Landshövdingen Harald Pettersson, ordförande, och riksdagsledamöterna Bertil Dahlén, Ingemar Hallenius, Kurt Hugosson, Gunnar Johansson och Kerstin Nilsson.

Prop. 1983/84:100   Bilagall   Jordbruksdepartementet 29

yttrande från lantbruksnämnderna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Västernorrlands, Jämflands och Värmlands län -, .skogsstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet, länsstyrelserna i Skaraborgs och Jämtlands län. Lantbrukarnas riksförbund och Ridfrämjandel. Från Aktiebolaget Trav och Galopp, Svenska galoppsportens centralförbund och Svenska travsportens centralförbund har gemensamt yttrande inkommit liksom från Svenska ridsportens centralförbund, Sveriges Riksidrottsförbund, Svenska Ponnyföreningen och De Svenska lantliga Ryttarföreningarnas centralförbund. Vidare har yttrande inkommit frän Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga hästen. Svenska Ponnyavelsförbundet, Svenska Fjordhäst-foreningen, Avelsföreningen för Svenska Ardennerhästen, Föreningen Nordsvenska Hästen, Gotlands läns hushållningssällskap. Svenska Arab-hästföreningen, Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga travhästen. Svenska Lippizzanerföreningen, Jämtlands läns hushållningssällskap. Travklubben Sleipner, domänverket saml Hushållningssällskapens förbund. Yttrande har också inkommit från Norra Älvsborgs läns hästavels-förening.

Hästavelns organisation och finansiering skiljer sig från avelsarbetet för andra husdjur genom atl lanlbruksstyrelsen är huvudman för avelsarbetet och via statsbidrag och tjänster finansierar verksamheten. Som ett styrmedel i avelsarbetet finns också lagen (1914:451) om hingstbesiklningstvång. Innebörden i lagen är i huvudsak atl endast av staten godkända hingstar får användas för avelsändamäl. De beslut som fattats av lantbruksstyrelsen rörande kassation (underkännande) av hingst kan i vissa fall omprövas av regeringen.

Den avelsvärdering (premieringssystem) som tillämpas i dag sker i stort sett efter samma bedömningsmetoder som när premieringssystemel infördes i slutet av 1800-talet. Hästarna premieras, med undantag för sporthästar med dokumenterade tävlingsmeriter, i huvudsak på en exteriörbe-dömning. Enligt kommitténs mening har detta medfört att resp. ras exte-riört sett nu har en jämn och god kvalitet. Totalt sett menar man dock atl framstegen i avelsarbetet med hästar är relativt små.

Målet för avelsvärderingen bör enligt kommittén vara atl, med hänsyn till praktiska och ekonomiska förutsättningar, åstadkomma största möjliga avelsframsteg i de egenskaper som är av väsentlig betydelse för hästanvändarna. Varje hästras måste få bedömningsgrunder som är meningsfulla och som står i proportion till rasens användningsområde. Ambitionsnivån kan inte heller sättas lika högt för alla raser.

Kommittén föreslår i fråga om huvudmannaskapet för hästavelsarbetet alt landets hästavelsföreningar bildar en huvudmannaorganisalion med uppgift att överta huvudparten av de kontrollfrågor inom hästavelns område som i dag handhas av lanlbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna. Det bör sedan ankomma på lantbruksstyrelsen atl utöva tillsynen över hästaveln saml meddela rambestämmelser för hästavelsarbetet.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 30

Avelsföreningarna bör enligt kommittén fä ett avgörande inflytande över huvudmannaorganisationens utformning och ekonomi samt över verksamhetens planering. Lantbruksstyrelsen bör beredas tillfälle att utse en adjungerad ledamot i organisationens styrelse. Ett antal avelskommitiéer bör utses för olika rasgrupper eller häslanvändningsområden.

Kommittén föreslår vidare att ett rådgivande organ knyts till huvudmannaorganisationen.

De avelsföreningar som inte önskar eller har möjlighet atl ansluta sig till huvudmannaorganisationen bör, enligt kommitténs mening, ha möjlighet att köpa tjänster från organisationen. Avelsvärderingen av hingstar bör dock endast utföras under huvudmannaorganisalionens ledning.

Kommittén föreslär ett bibehållande av statlig garanti för lån Ull förvärv av häst som skall användas för avel eller ridhusändamål. Garantiramen som f. n. är 500000kr. bör vara oförändrad.

Kommittén har övervägt om lagen om besiktningstvång kan ersättas med en lag om avelsvärdering av hingst utan att resultatet av värderingen skulle kopplas till ett godkännande som beskällare. Värderingens syfte skulle därvid i första hand vara att ge upplysning om hingstens avelsvärde. Rätt skulle alltså finnas att använda även lågt värderade hingstar om man så önskade. Kommittén har emellertid funnit atl fördelarna med ett godkännande som beskällare överväger nackdelarna. Kommittén förordar därför atl den nuvarande lagen (1914:451) om hingstbesiklningstvång revideras sä atl den kan tillämpas med utgångspunkt i moderna avelsvärde-ringsprinciper. Som en följd av att avelsvärderingen kopplas till ett godkännande bör prövningen av överklagade beslut rörande kassation av hingst kvarstå.

Administrationen av hästavelsarbetet beräknas enligt kommittén kosta lantbruksverket omkring 2 milj. kr. per är utöver det direkta statsbidraget till hästaveln pä 810000kr. För att den nya huvudmannaorganisationen skall kunna överta administrationen av avelsarbetet från staten föreslår kommittén ett årligt bidrag på 1 milj. kr. över anslaget Främjande av husdjursaveln m. m. Av detta belopp bör förslagsvis lOOOOOkr. fördelas av lantbruksstyrelsen till hästavelsföreningarna efter ansökan för finansiering av särskilda insatser på hästavelns område. Resterande 0,9milj.kr. föreslås utgå till den huvudmannaorganisation som övertar ansvaret för avelsvärderingen av hästar.

För att möjliggöra överförandet av huvudmannaskapet till hästavelsföreningarna föreslås alt ett extra engångsbidrag om 3 milj. kr. utbetalas till den nya huvudmannaorganisationen under en period av fem år.

I fråga om verksamheten vid hingsluppfödningsanstalten Wången föreslås att denna överiåts lill en stiftelse med ändamålet att främsl i norra Sverige främja hästaveln och hästens användning inom olika områden.

Utöver statsbidraget pä 1 milj. kr. till hästavelns administration är det kommitténs mening att 300000kr. årligen bör utgå till den stiftelse som

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 31

föreslagits överta ansvaret för Wången. Stödet bör enligl kommittén utgå som bidrag till driftskostnaderna vid anstalten. Driftsbidraget till Wången bör utgå under en period av minst fem år.

Kommittén föreslår vidare att staten medverkar till bildandet av stiftelsen genom att bl.a. ullskjuta visst kapital.

Flertalet remissinstanser godtar kommitténs förslag i fråga om huvudmannaskapet för hästavelsarbetet. Det betonas dock av lantbruksstyrelsen att huvudmannaorganisationen inle fär äventyras av att alltför många föreningar står utanför. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) understryker i sitt yttrande att målsättningen måste vara alt samtliga avelsorganisationer ingår i paraplyorganisationen. Både lanlbruksstyrelsen och LRF förordar alt den nya huvudmannaorganisationen bör ha övertagit ansvaret för hästavelsarbetet till den 1 januari 1985. Detta innebär ett övertagande av ansvaret ett år tidigare än vad kommittén föreslår.

De remissinstanser som anför tveksamhet eller helt motsätter sig kommitténs förslag beträffande ny huvudmannaorganisation är länsstyrelsen i Skaraborgs län samt företrädarna för kallblodsaveln, nämligen Svenska fjordhästföreningen, Ardennerföreningen och Föreningen Nordsvenska Hästen. Nämnda föreningar motsätter sig kommitténs förslag på grund av farhågor för alt kallblodsraserna kan komma att få det svårt all hävda sina speciella intressen i den nya organisationen. Ardennerföreningen anser atl nämnda avelsorganisationer gemensamt eller var för sig bör överta premierings- och avelsarbetet om lanlbruksstyrelsen skulle frigöras frän huvudmannaskapet för hästavelsarbetet. I gemensamt yttrande frän bl.a. Svenska ridsportens centralförbund anförs att lanlbruksstyrelsen endast bör ha tillsynsansvaret för avelsarbetet. Det bör åvila huvudmannaorganisationen att meddela föreskrifter i olika avseenden.

I fråga om den statliga lånegaranti som f.n. lämnas till förvärv av häst som skall användas för avel eller för ridhusändamål, anför lantbruksstyrelsen att den endast utnyttjas i begränsad omfattning. Stödformens betydelse för hästavelsarbetet är ringa och bör enligl styrelsen upphöra. Övriga remissinstanser har i huvudsak tillstyrkt att krediten bibehålls.

När det gäller kommitténs förslag i fråga om lagregleringen av hästavelsarbetet anför lantbruksstyrelsen alt det är tveksamt om del skall ankomma pä staten att fastställa de minimikrav som skall gälla för godkännande av hingst. Enligt styrelsen är det lämpligt alt den nya konirollorganisationen själv föreskriver minimivillkor för t.ex. stambokföring. Lantbruksstyrelsen bör genom lagstiftning bemyndigas alt ge ramföreskrifter för hästkontrollens och avelsvärderingens genomförande. Kommitténs förslag avslås också av Föreningen Nordsvenska Hästen som anser att lagen om hingstbesiklningstvång har varit och är ryggraden i svenskt hästavelsarbete och måste enligt föreningen vara kvar också i fortsättningen för alt upprätthälla kvalitén på hästmaterialet.

Kommitténs finansieringsförslag tillstyrks i huvudsak av flertalet re-

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 32

missinstanser. I flera fall anförs dock att de föreslagna medlen är otillräckliga.

Riksrevisionsverket och lantbruksstyrelsen avstyrker kommitténs förslag i fråga om statens medverkan i hingstuppfödningsanstalten Wången. Domänverket som föreslås ingå i stiftelsen anför alt man inte delar kommitténs uppfattning i denna fråga. Domänverket menar vidare atl del vore lämpligare alt någon representant för det privata småskogsbruket ingick i stiftelsen. Verket är däremot positivt till att medverka till att ställa skogsmark och skog till förfogande för körarutbildningen vid Wången.

Föredragandens överväganden

Riksdagen fastslog år 1967 att näringen i princip skall ansvara för produktionskontrollen inom resp. djurslag. De enda undantagen under senare år från den principen har varit fårkontrollen och hästpremieringen. Den Ijanuari 1983 överfördes huvudmannaskapet för fårkontrollen till Svenska fåravelsförbundet. Enligt min mening föreligger nu förutsättningar atl även överföra ansvaret för häslkontrollen till näringen.

Jag förordar därför att huvudmannaskapet för hästavelsarbetet överförs frän lantbruksstyrelsen lill en huvudorganisation bildad av nuvarande hästavelsföreningar. Det bör ankomma på lanlbruksstyrelsen alt tillsammans med hästavelsföreningarna utforma en sådan ordning. Strävan skall vara att i princip alla avelsföreningar blir anslutna tiil organisationen. Arbetet bör bedrivas så alt övertagandet kan ske senast den 1 juli 1985.

När det gäller lagregleringen av avelsverksamheten anser jag atl det i princip inte bör finnas nägon obligatorisk avelsvärdering där staten skall fastställa minimikrav för kvaliteten på hingstar. Sådana krav finns inte, annat än vad gäller galtbesiktningstväng, inom något annat djurslag. När det gäller hästaveln finns dock skäl att under en övergångsperiod bibehålla kravet på avelsvärdering av hingst, som skall användas till andra ston än hingslägarens egna. Ett sådant skäl är den splittrade organisation som f. n. råder inom hästaveln. Eventuella minimivillkor för t.ex. siambokföring bör föreskrivas av den nya konirollorganisationen.

Lantbruksstyrelsen har nyligen föreslagit att styrelsen genom lag och förordning om avel och kontroll av husdjur bemyndigas utfärda regler för olika kontrollformer. Förslaget remissbehandlas f.n. vilket gör atl jag inte nu är beredd att lägga fram förslag om lagregleringen. Jag återkommer härtill i ett senare sammanhang.

Jag föreslår att den statliga lånegaranti, som f. n. kan lämnas för lån till förvärv av häst som skall användas för avel eller ridhusändamål, tas bort fr.o.m. budgelåret 1984/85. Stödformen utnyttjas i begränsad omfattning och torde ha ringa betydelse i hästavelsarbetet.

Jag har inget alt invända mot kommitténs förslag att verksamheten vid hingstuppfödningsanstalten Wången överlåtes lill en stiftelse med ändamålet alt främst i norra Sverige främja hästaveln och hästens användning. Jag

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 33

är däremot inte beredd att föreslå atl staten skall ingå som delägare i verksamheten.

Förutom statens kostnader för hästpremieringarna utgår för innevarande budgetår 810000 kr. för hästavelns främjande. Härav erhåller Wången 225 000 kr. Det är enligt min mening viktigt att tillgängliga resurser på bästa sätt utnyttjas för att klara övergången till den nya huvudmannaorganisationen för hästavelsarbetet. Några utökade resurser för ändamålet är jag inte beredd atl föreslå. För nästa budgetår bör därför ett oförändrat belopp av 810000 kr. anvisas för stöd åt hästaveln aU användas för övergäng fill ny organisation. Anslaget bör sedan successivt avvecklas. Denna avveckling bör innefatta såväl det bidrag som lämnas till Wången som bidrag till andra avelsföreningar och liknande organisationer.

I enlighet med vad jag har anfört bör anslaget föras upp med oförändrat belopp.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat om huvudmannaskapet för hästavelsarbetet,

2. till Främjande av husdjursaveln m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1 020000kr.

Bil. Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling

1982/83 Utgift	202 106
1983/84 Anslag	215 000
1984/85 Förslag	215000

Reservafion 77071

Från anslaget utgår bidrag till främjande av biskötsel och växtodling.

Lantbruksstyrelsen

Anslagsposten till främjande av biskötsel används till utbildning av bitillsynsmän samt bidrag lill Sveriges biodlares riksförbund. Poslen bör tas upp med oförändrat belopp, 200000 kr.

Ur anslagsposten till främjande av växtodling utgår f. n. bidrag till undersökningar rörande överensstämmelsen mellan rekommenderad och tillämpad gödsling i särskilt animalieintensiva områden. Dessutom pågår utvecklingsarbete i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet rörande dels metodik för förbättrad anpassning av kvävegödslingen till det aktuella behovet, dels metodik för att förutsäga angrepp av växtsjukdomar och skadedjur. Styrelsen ser del som mycket angeläget att vidgade undersökningar i miljöanknutna frågeställningar av delta slag kan komma till stånd. Styrelsen avser återkomma med förslag till finasieringsformer för sådana insatser i remissbehandlingen av betänkandena från utredningen om användning av kemiska medel i jord- och skogsbruket. 3    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1983/84:100    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet 34

I avvaktan pä en slutgiltig lösning av finansieringen av dessa insatser bör posten tas upp med oförändrat belopp, 15000kr., för bl.a. angelägna undersökningar rörande behovsanpassning av växternas näringsförsörjning och skydd mot växtskadegörare.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 215000kr.

B 12. Främjande av rennäringen

1982/83 Utgift 2513773 Reservation 3404573

1983/84 Anslag '3040000

1984/85 Förslag 2690000

' Varav 450000 kr. i enlighet med prop. 1982/83: 120 om utveckling i Norrbotten.

Anslaget används för upplysning, rådgivning och kontaktåtgärder på rennäringens område samt för bidrag till konsulentverksamhet vid Svenska samernas riksförbund. Vidare används anslaget för underhåll av vissa anläggningar i renskötselområdet, för inventering av renbetesmarker och till bidrag avseende rennäringens kalastrofskadeskydd samt för särskilda ändamål som gagnar renskötande samer. Anslaget används också till åtgärder till följd av 1972 års svensk-norska renbeteskonvenlion.

Lantbruksstyrelsen

Lanlbruksstyrelsen föreslår att anslaget förs upp med 2 790000kr. och anför bl.a. följande.

1.   Styrelsen beräknar medelsbehovet för rådgivningsverksamheten
m.m. till 330000kr.

Huvudinriktningen av rådgivningsverksamheten kommer under de första åren på 1980-talet atl avse produktionsfrågor. Rådgivning bedrivs företrädesvis genom kursverksamhet och genom utgivning av tidningen Rennäringsnyll. Anslaget används även för mindre undersökningar på rennäringens område.

2. Behovet av medel för rennäringens kalastrofskadeskydd är nu liksom tidigare svårt att uppskatta. Lantbruksstyrelsen beräknar anslaget till oförändrat 330000kr. Styrelsen återkommer med framställning om ytterligare medel om större katastrofer inträffar.

3. För fortsatt konsulentverksamhet vid Svenska samernas riksförbund föreslås lOOOOOkr.

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 35

4. Enligt ett till konventionen (SÖ 1972: 15) mellan Sverige och Norge
om renbetning m. m. anslutande protokoll skall Sverige och Norge bekosta
och underhålla vissa stängsel. Vidare ankommer det på Sverige att under
hålla riksgränsstängsel i Jämtlands län enligt särskilt protokoll mellan
Sverige och Norge om uppförande och underhåll av dessa stängsel. Sam
manlagda stängselsträckan mot Norge, som det ankommer pä Sverige alt
underhålla, uppgår nu lill 414km. Stängsel mot Finland finns också upp
förda på en sammanlagd sträcka av 237 km.

Riksgränsstängslens återanskaffningsvärde beräknas uppgå till ca 26,5 milj. kr. Vid en underhållskostnad av 4% uppgår anslagsbehovet lill 1061000 kr. Styrelsen beräknar behovet av budgetmedel för ändamålet lill 930000 kr. mot bakgrund av att vissa stängsel i Norrbottens län bedöms kunna byggas om med arbetsmarknadsmedel.

5. Ateranskaffningsvärdet för de renskötselanläggningar som staten äger är nu 3 384000 kr. Därtill kommer 168 km vägar, som delvis skall underhållas av staten. Medelsbehovet för underhåll av dessa anläggningar beräknas till 200000 kr. Den relativt stora ökningen av anslaget är föranledd av en nödvändig förbättring av en väg i Jämtland samt fastighetsdomstolens i Luleå dom den 29april 1980 rörande underhållsskyldighet av bl. a. renslaktanläggningen i Keinovuopio.

6. För fortsatt kartläggning av renarnas vinterbete föreslår lantbruksstyrelsen 200000kr.

7. Anslagsposten Bidrag till renskötande samer används bl.a. för att bekosta en liv- och olycksfallsförsäkring för de renskötande samerna. Frågan om ett förstärkt försäkringsskydd kommer all behandlas av rennä-ringskommitlén (Jo 1979:08). För budgelåret 1984/85 yrkas all anslaget förs upp med oförändrat belopp, dvs. 700000kr.

8. Enligt regleringsbrev den 16juni 1983 har anvisats ett reservationsanslag av 450000kr. att disponeras av lantbruksnämnden i Norrbottens län för rådgivning m. m. vid upprättande av utvecklingsprogram för samebyar.

Ifrågavarande medel har tagits upp lill redovisning under förevarande reservationsanslag.

9. Enligt regleringsbrev den 18december 1975 har anvisats ett reserva
tionsanslag av 1 850000kr. till främjande av rennäringen. Regeringen har
därvid bl.a. föreskrivit alt medlen får disponeras för åtgärder i samband
med ändrade renbetesförhållanden enligt beslut av regeringen i varje sär
skilt fall. Enligl regleringsbrev den 21 december 1978 och den 31 maj 1979
har anslaget - för vissa ändamål - utökats med tillhopa 720000 kr. Ifråga
varande medel har lagils upp lill redovisning under förevarande reserva
tionsanslag.

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 36

Föredragandens överväganden

Det särskilda engångsbelopp som anvisats för innevarande budgetår för rådgivning, m. m. vid upprättande av utvecklingsprogram för samebyar bortfaller (8). Därmed kan anslaget minskas med 450000kr. Samtidigt bör en uppräkning av anslaget göras med lOOOOOkr. för ökat underhäll av riksgränsstängsel m. m. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av rennäringen för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 2690000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 11    Jordbruksdepartementet

37

C.    JORDBRUKSPRISREGLERING

C 1. Statens Jordbruksnämnd

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

23984970 25 156000 26133 000

Statens jordbruksnämnd är central förvaltningsmyndighet för ärenden rörande pris- och marknadsreglering på jordbrukets och fiskets områden. Nämnden ansvarar vidare för den ekonomiska försvarsberedskapen på livsmedelsområdet och är huvudman för skördeskadeskyddet.

Ledamöter i jordbruksnämnden är en generaldirektör och de övriga ledamöter som regeringen utser särskilt. Vid handläggning av fiskeärenden ingår i nämnden ytterligare en ledamot. Chef för nämnden är generaldirektören. Inom nämnden finns två avdelningar, administrativa avdelningen och produktavdelningen, samt en beredskapsbyrå, en internationell byrå och en utredningsbyrä.

Till jordbruksnämnden är knutna nämndens konsumentdelegation och beredskapsråd.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Statens jordbruksnämnd

Föredraganden

Personal

Anslag

Utgifter

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

Inkomster

Ersättning för beredskapslagring

Nettoulgift

-3

138

23 588000 (19893 000) 2118000	+ 1 152000 (+ 776000) + 294000	+ 823 000 (+ 694000) + 179000
25706000	+ 1446000	+ 1002000
550000	+ 25000	+ 25 000
25156000	+ 1421000	+ 977000

Avgifter vid statens jordbruksnämnd, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under rubriken 2500 Offentligrättsliga avgifter, beräknas lill 2,0milj. kr. för nästa budgetär (1983/84 2,0milj. kr.).

Statens jordbruksnämnd

1. Pris-och löneomräkning m. m. 1741000kr.

2. Huvudförslaget innebär en personalinskränkning med tre anställda (+1254000kr.).

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

38

3. Vid beredskapsbyrån behövs en tjänst som byrådirektör för uppgifter i syfte att höja handlingsberedskapen inom det ekonomiska försvaret på livsmedelsområdet (+ 167000 kr.).

4. Avgiftsbeläggning av viss administration rörande skördeskadeskyddet och forskningsmedel samt av kontroll av viss import.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för slalens jordbruksnämnds verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag har därvid beräknat 2370000 kr. för vissa uppgifter inom det ekonomiska försvaret. Jag har vidare räknat med en ökad avgiftsbeläggning i fråga om kontroll av viss import och för administration av forskningsmedel. Jag har också räknat med att huvudförslaget skall tillämpas för den avgiftsfinansierade verksamheten under anslaget.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 26 133000 kr.

C 2. Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden

1982/83 Utgift	2151293
1983/84 Anslag	2 343000
1984/85 Förslag	2399000

Lantbruksekonomiska samarbetsnämndens uppgift är att samordna kalkyler och utredningar rörande den ekonomiska utvecklingen inom lantbruket.

Samarbetsnämnden består av en ordförande, cheferna för lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd och statistiska centralbyrån samt tre andra ledamöter. Chef för nämnden är ordföranden. Under ordföranden leds arbetet av en byråchef. Arbetet bedrivs främst genom särskilda expertgrupper.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Lanlbrukseko-      Före-nomiska sam-       draganden arbelsnämnden

Personal	3	-	-
Anslag
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	2279000 (702000) 64000	+ 203 000 (+ .35 000) +    1000	+55 000 ( + 27000) +  1000
	2343000	+204000	+56000

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 39

Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden

1. Pris- och löneomräkning m.m. 256000kr., varav 198000kr. för delvis återställd utredningskapacitet.

2. Huvudförslaget har beräknats som en minskning av anslaget med 2% sedan pris- och löneomräkning skett och uppräkning gjorts för att delvis återställa utredningskapaciteten (+204000 kr.).

Föredragandens överväganden

För nästa budgetär bör medel för lantbruksekonomiska samarbetsnämndens verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget.

Med hånvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1984/85 anvisa eU förslagsanslag av 2 399000 kr.

C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

Det är min avsikt att senare föreslå regeringen all lägga fram särskild proposition om reglering av priserna pä jordbruksprodukter, m. m.

Regeringen har beslutat att fr. o. m. den 1 december 1983 avveckla livsmedelssubventionerna pä kött, fläsk och ost. Med anledning härav beräknarjag tills vidare ett belopp av 2 968 milj. kr. för budgetåret 1984/85 under förevarande anslag, vilket innebär en minskning med 870 milj. kr. i förhällande lill anslaget för innevarande budgetår. Med hänvisning härtill hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att, i avvaktan pä särskild proposition i ämnet, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1984/85 beräkna ett förslagsanslag av 2968000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 40

C 4. Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring

1982/83 Utgift 30102383 Reservation 20897616

1983/84 Anslag 43000000

1984/85 Förslag 44670000

Mot bakgrund av 1982 ärs försvarsbeslut (prop. 1981/82: 102, FöU 1981/82: 18 och 20, rskr 1981/82:374 och 403) samt anvisningar från regeringen har programplanering genomförts för det ekonomiska försvaret under perioden 1984/85-1988/89. Programplaneringen dokumenteras i programplaner. Program 1. Livsmedel omfattar delprogrammen 1.1 Livsmedel, fodermedel m.m., 1.2Gödsel- och bekämpningsmedel samt 1.3Livsmedelskontroll m.m. Statens jordbruksnämnd har ett samordningsansvar inom programmet Livsmedel och är dessutom programmyn-dighel för delprogrammen I. I och 1.2. För delprogrammet 1.3 är lanlbruksstyrelsen och statens livsmedelsverk programmyndigheter.

I försvarsbeslutet anges att minimibehovet av livsmedel måste kunna tillgodoses med hög säkerhet även i långvariga försörjningskriser. Målet för livsmedelsprogrammet är därför alt livsmedelsproduktionen skall kunna ställas om lill i huvudsak självförsörjning. Sådana varor som inle kan produceras i eller importeras till landet vid en kris och som erfordras för att klara en omställningsperiod och för atl ge erforderlig uthållighet i övrigl bör beredskapslagras.

Statens jordbruksnämnd

Av regeringens anvisningar för programplaneringen under perioden 1984/85 - 1988/89 framgår bl. a. all för del ekonomiska försvaret anges en årlig medelsram av totalt 270 milj. kr. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har i samråd med övriga programmyndigheter fördelat medlen inom denna ram pä olika program. Till program 1. Livsmedel har därvid fördelats 50270000 kr.

Medelsramen för programmet Livsmedel medger alt under femårsperioden 1984/85-1988/89 fördelas 34,6 milj. kr. för omstrukturering och utbyggnad av beredskapslagringen av livsmedel och fodermedel, 67,4milj. kr. för utbyggnad av beredskapslagringen av kvävegödselmedel, 124,6 milj. kr. för utbyggnad av beredskapslagringen av bekämpningsmedel, 10 milj. kr. för att finna alternativ till beredskapslagring och 2,5 milj. kr. för alt förbättra skyddet mot kärnvapen samt biologiska och kemiska stridsmedel.

I avvaktan på resultaten av arbetet inom 1983 års livsmedelskommilté föresläs samma lagringsmäl som angavs i föregående års programplan. Lagringsmälen för kvävegödselmedel överensstämmer därmed i huvudsak med förslagen i betänkandet (Ds Jo 1982: 1) All trygga försörjningen med kvävegödselmedel och ammoniak.

Prop. 1983/84:100   Bilagall   Jordbruksdepartementet 41

Den anvisade medelsramen av 50270000kr. per är medför enligt jordbruksnämnden dels att kravet på säkerhet måste begränsas till 75%, dels alt fullföljandet av beredskapslagringen av gödsel- och bekämpningsmedel måste senareläggas nästan två är, dvs. till våren 1989. För atl fullföljandet av beredskapslagringen av gödsel- och bekämpningsmedel inte skall behöva senareläggas begär jordbruksnämnden i ett särskilt yrkande att medelsramen ökas under åren 1984/85-1986/87. Ramen minskas i motsvarande män under åren 1987/88-1988/89. Totalt för femårsperioden innebär således inte förslaget något ökat medelsbehov.

Jordbruksnämnden anser alt en tillfredsställande försörjning bör vara säkrad med åtminstone 90% sannolikhet. Med hänsyn till det statsfinansiella läget avslår nämnden dock från atl begära den ökning av medelsramen med ytterligare 145,3 milj. kr. per år som delta skulle medföra.

I följande tabell redovisas dels programplanens förslag till utnyttjande av den av regeringen anvisade medelsramen 239,1 milj. kr. och dels vad som enligt jordbruksnämnden fordras för att fullföljandet av beredskapslagringen av gödsel- och bekämpningsmedel inte skall behöva senareläggas.

	Förslag lill för-	Jordbruksnämndens
	delning inom av rege-	förslag, milj. kr.
	ringen anvisad ram
	för del ekonomiska
	försvaret, milj.kr.
	1984/85         1984/85-	1984/85         1984/85-
	1988/89	1988/89
Beredskapslagring:
Livsmedel, fodermedel m.	m.    5,10            34,60	5,10            34,60
Gödselmedel	15.20           67,40	22,80           67,40
Bekämpningsmedel	27,47          124,60	41,53          124,60
Alternativ till beredskaps-
lagring	2,00            10,00	2,00            10,00
ABC-skydd	0,50             2,50	0,50             2,50
Sunima	50,27          239,10	71,93          239,10

De i anslagsframställningen för budgetåret 1984/85 redovisade förslagen och behoven motsvarar dem som i programplanen redovisas för planens första år.

Jordbruksnämnden hemställer atl 71 930000 kr. anvisas för investeringar i beredskapslager enligt föreslaget alternativ innebärande all fullföljandet av 1982 års försvarsbeslut inte skall behöva senareläggas. Inom delprogram 1.1 Livsmedel, fodermedel m. m. föreslås huvudsakligen en omstrukturering men även en viss utbyggnad. Lagringen av oljekraftfoder byggs ul medan sockerlagringen minskas. Nämndens förslag innebär att av investeringsbeloppet utnyttjas 5,1 milj. kr. inom delprogram 1.1.

I fråga om delprogram 1.2 Gödsel- och bekämpningsmedel föreslås en fortsatt utbyggnad av lagringen. Förslaget innebär atl 64330000kr. utnyttjas inom delprogram 1.2, varav 22,8 milj. kr. för gödselmedel.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 11    Jordbruksdepartementet 42

Vidare föreslår nämnden att 2 milj. kr. anvisas för att finna alternativ lill beredskapslagring och 0,5 milj. kr. för att förbättra skyddet mot kärnvapen samt biologiska och kemiska stridsmedel.

I den av regeringen anvisade ramen, inom vilken 50270000 kr. fördelats till livsmedelsprogrammet, föresläs 5,1 milj. kr. utnyttjas inom delprogram 1.1, 42670000kr. inom delprogram 1.2 och 2,5 milj. kr. för övriga angivna ändamål.

Nämnden betonar i anslutning härtill atl den anvisade ramen enligl nämndens uppfattning endast medger en rimlig försörjningsförmåga under ett års avspärrning. Sedan underlaget för 1982 års försvarsbeslut togs fram av nämnden har dessutom försöijningsläget försämrats genom att ammo-niakproduktionen vid Kvarntorp upphört. Inhemsk råvara för kvävegödselproduktion vid avspärrning har därmed delvis bortfallit. Jordbruksnämnden anser det ytterst angeläget för vår livsmedelsberedskap alt åtgärder snarast vidtas av statsmakterna för atl finna andra råvarualternativ inom landet.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår beräknarjag 44670000kr. för inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring.

I fråga om delprogram 1.1 Livsmedel, fodermedel m. m. anser jag i likhet med vad som föreslagits i programplanen att en omstrukturering och en viss utbyggnad av beredskapslagren bör ske. Detta innebär främst en utbyggnad av lagringen av oljekraftfoder samt en minskning av sockerlagringen.

Under delprogram 1.2 Gödsel- och bekämpningsmedel bör den utbyggnad av lagringen som medges av anvisade medel genomföras.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att till Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 44670000kr.

C 5. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m.

1982/83 Utgift 87102743

1983/84 Anslag 102084000

1984/85 Förslag 181987000

Frän anslaget bestrids driftkostnaderna för beredskapslagring av livsmedel m. m. samt kostnaderna för andra beredskapsåtgärder än lagring i form av planering m. m. Under anslaget Statens jordbruksnämnd anvisas medel för lönekostnader m. m. för viss personal sysselsatt med verksamhet hänförlig lill delprogrammen 1.1 och 1.2 inom programmet Livsmedel.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet

43

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Statens jordbruksnämnd		Före-
				draganden
		Föreslaget	Alternativ
		alternativ	i anvisad ram
Anslag
Beredskapslagring av livs-
medel, fodermedel m. m.:
personalkostnader	550000	+      25 000	+      25000	+      25 000
ränlor	37 800000	+66200000	+66200000	+ 66200000
övriga driftkostnader	46826000	+  1684000	+  1684 000	+  1684000
Beredskapslagring av gödsel-
och bekämpningsmedel:
räntor	11500000	+ 11500000	+ 11500000	+ 11500000
övriga driftkostnader	4000000	+  1000000	+    700000	+    494000
Övergripande planering.
planläggning och övriga
beredskapsåtgärder	1408000	-	-	-
Summa	102084000	+80409000	+80109000	+79903000

Statens jordbruksnätnnd

Beredskapslagring av livsmedel, fodermedel m. m.

Räntan på disponerat kapital vid ingången av budgetåret 1984/85 har beräknats efter en räntesats av 13%. Jordbruksnämnden avser atl under budgetåret 1983/84 omvärdera varulagret vilket innebär alt det disponerade kapitalel beräknas öka från ca315 milj. kr. till ca800 milj. kr. Den ärliga räntan på delta kapital blir 104 milj. kr. Övriga driftkostnader har beräknats vara för vara och uppgår lill 48510000kr. Personalkostnader beräknas till 575000kr.

Beredskapslagring av gödsel- och bekämpningsmedel

Det disponerade kapitalet vid ingången av budgetåret 1984/85 uppgår till 177,3 milj. kr. Den årliga räntan pä delta kapital blir 23milj. kr. Övriga driftkostnader har beräknats till 5 milj. kr. vid alternativet att fullföljandet av 1982 års försvarsbeslut inte skall behöva senareläggas och till 4,7 milj. kr. vid den av regeringen anvisade medelsramen.

Jordbrukets blockorganisalion

För planläggning av jordbrukets blockorganisation och utbildning av blockledare beräknas 941000 kr.

Övriga beredskapsåtgärder

För övriga beredskapsålgärder beräknas 467000 kr. Dessa åtgärder omfattar beredskapsrådels verksamhet och undersökningar, information och utbildning av personal, utveckling av ett nytt ransoneringssyslem, planläggning av livsmedelsberedskapen med ADB-system samt förberedelser för undanförsel.

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 44

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanställningen och till vad jag har anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att lill Kostnader jör beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 181 987()00kr.

C 6. Prisstöd till jordbruket i norra Sverige

1982/83 Utgift 273740281

1983/84 Anslag 273000000

1984/85 Förslag        290000000

Slalens jordbruksnämnd disponerar anslaget för pristillägg enligt förordningen (1978:472) om prisstöd till vissa jordbruk (omtryckt 1980:490, ändrad senast 1982: 960) och enligt kungörelsen (1973: 508) om prisstöd lill rennäringen (ändrad senast 1982:560).

Statens jordbruksnämnd

Mjölkinvägningen vid mejeri har under budgetåret 1982/83 i hela riket ökat med 5,2% och inom de områden i norra Sverige, där statligt pristillägg för mjölk utgär, med 5,8% i förhållande till föregående år. I fråga om slaktdjursproduktionen har mindre produktionsökningar ägt rum.

Kostnaderna för prisstödet under budgetåret 1982/83 uppgår till 273,8 milj. kr. och fördelar sig med 213 milj. kr. lill mjölk, 48,7 milj. kr. lill kött av nötkreatur, får och svin, 8,7 milj. kr. till renkött samt med 0,5 milj. kr. lill getskölsel och 2,9 milj. kr. lill smågrisproduktionen.

Under budgetåret 1983/84 väntas kostnaderna öka med ca8 milj. kr. på grund av beräknad produktionsutveckling. Med hänsyn härtill beräknar jordbruksnämnden utgifterna för prisstödet lill jordbruket i nona Sverige till ca282 milj. kr. för budgetåret 1983/84.

Den av regeringen tillsatta utredningen (Jo 1981:04) med uppgift att se över det statliga stödet lill jordbruket i norra Sverige avlämnade sill slutbetänkande (Ds Jo 1982:7) Statligt stöd till jordbruket i norra Sverige i oktober 1982. Detta betänkande har överlämnats till 1983 års livsmedelskommitté för beaktande.

Med oförändrade grunder för prisstödet och efter gjorda bedömningar av produktionsutvecklingen beräknar nämnden medelsbehovet för budgetåret 1984/85 till 290 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar i enlighet med jordbruksnämndens anslagsframställning medelsbehovet på anslaget till 290 milj. kr. för nästa budgelår. Jag vill i

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 45

detta sammanhang erinra om att 1983 års livsmedelskommitté har atl behandla bl.a. prisstödet till norra Sverige. Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

att till Prisstöd tUl jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 290000000kr.

C 7. Bidrag till permanent skördeskadeskydd

C 8. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.

I prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. log jag upp frågan om bl. a. kostnaderna för skördeskadeskyddets administration. Jag avser alt senare återkomma lill regeringen i denna fråga liksom lill frågan om huvudmannaskapet för skördeskadeskyddet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,

1. till   Bidrag   till permanent  skördeskadeskydd  för  budgetåret 1984/85 beräkna eU anslag av 1 000 kr.,

2. till Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1984/85 beräkna ett förslagsanslag av 37964000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

46

D.    SKOGSBRUK

D 1. Skogsstyrelsen

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

24070737 28656000 30679000

Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för skogsbruket och chefsmyndighet för skogsvärdsstyrelserna. Det åligger skogsstyrelsen särskilt att leda de slatliga åtgärderna för att främja skogsbruket. Styrelsen har tillsyn över virkesmätningen och bedriver den skogliga prognosverksamhet som behövs som underlag bl.a. för utformning och tillämpning av skogspolitiken. Styrelsen vidtar åtgärder som behövs för att bevara den ärftliga variationen hos våra skogsträd samt tillgodoser skogsbrukels behov av skogsodlingsmaterial i den mån del inle sker på annat sätt.

Skogsstyrelsens organisation m. m. framgår av förordningen (1981:531) med instruktion för skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna.

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Skogsstyrelsen	Föredraganden
Personal	135	+4	-
Anslag
Utgifter Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Revisionskontor - särkostnader	24 674000 (17450000) 1891000 2 126000	+ 1993 000 (+1481000) +   501000 +   136000	+ 1594000 (+1219000) +  429000 +   115 000
	28691000	+2630000	+2138000
Inkomster
Fotogram metrisk uppdragsverksamhet Från anslaget Skogsvårds-styrelserna	35 000	-	-    35000 +   150000
Nettoulgift	28656000	+2630000	+2023000

Skogsstyrelsen

I. Huvudförslaget (+1466000 kr.) kan inte tillämpas på skogsstyrelsen eftersom det skulle äventyra ledningen av den samlade skogsvårdsorganisationen. Om nya medel inte kan tillföras organisationen bör en omfördel-

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 47

ning ske mellan delta anslag och anslaget Skogsvärdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter.

2. Pris- och löneomräkning m. m. 2015000 kr.

3. För handläggning av ett ökande antal besvärsärenden, för arbete med den kraftigt ökade verksamheten med översiktliga skogsinventeringar, för information till allmänheten och för handläggning av ekonomiadministrativa ärenden behövs fyra nya handläggartjänster (+600000kr.). Vidare behövs 65000 kr. ytterligare för arbetet med den skogliga genbanken och ca l,6milj.kr. för fortsättningen av den påbörjade virkesbalansutredning-en.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel till skogsstyrelsens verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Med hänsyn till vad styrelsen har redovisat i fråga om effekterna härav, bör som styrelsen har föreslagit ytterligare medel tillföras detta anslag genom omfördelning från anslaget Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter. Från det anslaget bör vidare omfördelas medel för en förstärkt handläggning av frågor rörande tillämpning av skogsvårdslagstiftningen. Vidare bör skogsstyrelsen av skogsvårdsstyrelsernas laxeinkomster tillföras 150000 kr. som bidrag till den del av styrelsens ekonomiadministration som avser skogsvärdsstyrelserna. Jag har beräknat medel för det fortsatta arbetet med nya avverkningsberäkningar. Slutligen bör inkomsterna av fologrammetrisk uppdragsverksamhet inle längre särredovisas i styrelsens stat.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

att till Skogsstyrelsen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 30679000 kr.

D 2. Skogsvårdsstyrelserna

1982/83 Utgift

1983/84 Anslag 1000

1984/85 Förslag 1000

Under anslaget las upp ett formellt belopp av 1 000 kr. lill skogsvärds-Styrelsernas uppdragsverksamhet exkl. frö- och plantverksamheten. Pä anslaget redovisas all verksamhet vid skogsvårdsstyrelserna utom frö- och plantverksamheten.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet

48

198.V84

Beräknad ändring 1984/85

Skogsstyrelsen

Föredraganden

Personal	2803	+98	-
Plan
Kostnader
1.   Myndighetsuppgifter 2.   Uppdragsverksamhet 3.   Bidrag till skogs styrelsen	169662000 668870000	+ 44524000 + 63 830000	+ 11680000 + 61 130000 +     150000
	838532000	+ 108354000	+72960000
Intäkter
3.   Driftbidrag 4.   Uppdragsverksamhet	169662000 668 870 000	+ 44 524000 + 63 830000	+ 11680000 +61280000
	838532000	+ 108354000	+72 960000

Skogsstyrelsen

För budgetåret 1984/85 beräknas styrelsens myndighetsuppgifter omfatta sammanlagt 108000 tjänstgöringsdagar. Del är 18000 dagar mer än innevarande budgetår och motsvarar en kostnad av ca 36 milj. kr. Merparten av ökningen planeras inom området tillsyn enligt skogsvärdslagen. Bl.a. måste röjningsskyldigheten följas upp särskilt eftersom bestämmelserna kommer alt gälla fullt ut fr. o. m. den Ijanuari 1985. För inventering av älgskador och för markanvändningsplanering i fjällskogsområden bör särskilda resurser avsättas.

De översiktliga skogsinvenieringarna som utförs av skogsvärdsstyrelserna bör göras i en takt som svarar mot kravet på skogsbruksplaner för alla skogsfastigheler. Planframställningen sker mest rationellt i anslutning lill de översiktliga inventeringarna. Resurserna för inventeringarna bör därför förstärkas successivt. Kostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas arbete med administration av det slatliga slödel till skogsbruket inkl. avsyning och underhållsbesiklningar beräknas till ca 17 milj. kr. för nästa budgetär.

I fråga om uppdragsverksamhet riktad till skogsägare beräknas en ökning inom områdena ulsyning och markberedning. Verksamheten med beredskapsarbeten och uppdrag ät andra myndigheter bedöms fä oförändrad omfattning.

Föredragandens överväganden

Skogsstyrelsens förslag lill verksamhetens allmänna inriktning under budgetåret 1984/85 kan jag i huvudsak godta. Några resursförstärkningar är jag dock inle beredd att föreslå annat än i fråga om de översiktliga skogsinventeringarna. Till den frågan återkommer jag under anslaget Bidrag till skogsvård m. m.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 49

För att tillgodose behovet av likvida medel i uppdragsverksamheten och i frö- och plantverksamheten disponerar skogsstyrelsen under innevarande budgetår en röriig kredit intill 55milj. kr. i riksgäldskontoret. För nästa budgetär bör kreditramen uppgå till 40milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att skogsstyrelsen under budgetåret 1984/85 fär disponera en rörlig kredit av 40000000kr. i riksgäldskontoret,

2. till Skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

D 3. Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter

1982/83 Utgift 110635 376

1983/84 Anslag 125962000

1984/85 Förslag 133 515000

Över anslaget anvisas medel för skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter.

Skogsstyrelsen

1. Huvudförslaget innebär minskade insalser för tillsyn och rådgivning om avverkning och återväxtåtgärder samt minskad verksamhet med fysisk planering och annan service till andra myndigheter.

2. Pris- och löneomräkning 10971 000kr.

3. För 108000 tjänstgöringsdagar bör anvisas 154,6milj.kr. Härutöver bör 8 milj. kr. anvisas för verksamheter som är gemensamma för skogsvårdsstyrelserna. Sammanlagt föreslår skogsstyrelsen att 162549000 kr. anvisas över detta anslag för skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetär bör medel för skogsvårdsstyrelsernas myndighetsuppgifter beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Som jag har redovisat under punkten D I bör viss omfördelning av medel ske från detta anslag. Jag har vidare beräknat 440000 kr. för administration och reseersättningar för vissa anställda med lönebidrag hos Stiftelsen Silvanum i Gävle och för vissa kostnader för vilivårdare som är anställda med lönebidrag hos skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs län. Medel härför har tidigare anvisats över anslag som disponeras av arbetsmarknadsstyrelsen. Min bedömning av myndighetsuppgifternas totala omfattning framgår av sammanställningen under punkten D2.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 133 515000kr. 4    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1983/84:100    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet 50

D 4. Skogsvärdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet

1982/83 Utgift	-
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. lill skogsvårdsstyrelsernas frö- och plantverksamhet.

Skogsstyrelsen

Av skogsstyrelsens sammanlagt 30 skogsplantskolor finns 24 i södra och mellersta Sverige. En analys rörande dessa har visat varierande kvalitet på producerade plantor. Kvaliteten på disponibel mark, byggnader och utrustning är dålig i flera fall. Personalulrymmena fyller inte moderna krav på standard. Endast ett fåtal av plantskolorna uppfyllde avkastningskravet under budgetåret 1981/82. Problemen kan endast lösas genom omfattande investeringar varvid nyuivecklade produktionssystem bör utnyttjas. Investeringar i nödvändig omfattning kan bäras endast av enheter som kan producera en större mängd plantor. Skogsstyrelsen har därför beslutat om en strukturrationalisering under 1980-talet som innebär nedläggning av tre enheter i mellersta och sex i södra Sverige. Härigenom kan behovet av investeringar minskas med upp till 15 milj. kr. och driftkostnaderna begränsas.

Plantskoleverksamhelen beräknas ha en omslutning av ca 178milj.kr. under budgelåret 1984/85 vilket är en ökning med ca30milj. kr. från innevarande budgetår. Verksamheten med skogsfröförsörjning beräknas fä en omslutning av ca 11 milj. kr. nästa budgelår.

Föredragandens överväganden

Jag har i huvudsak ingen erinran mot skogsstyrelsens planer för frö- och plantproduktionen sä som de har redovisats för den kommande femårsperioden. Särskilt viktigt är att produktionen inriktas ytterligare mot plantor av hög kvalitet lill rimliga kostnader. Jag vill vidare betona atl verksamheten skall bedrivas rationellt och pä sådant sätt alt den täcker sina egna kostnader inkl. avskrivningar och förräntning på investerat kapital. Till frågan om investeringarna i verksamheten återkommer jag under punkten D5.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 51

D 5. Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar

1982/83 Utgift 42674040 Reservation 33871900

1983/84 Anslag '44700000

1984/85 Förslag 55000000

' Därtill har tagits upp 550000kr. i sysselsätlningsfrämjande syfte.

Över anslaget anvisas medel främst för nyinvesteringar i skogsvårdsstyrelsernas uppdragsverksamhet och i frö- och plantverksamheten.

Skogsstyrelsen

Investeringarna i uppdragsverksamheten har under budgetåret 1982/83 uppgått Ull närmare 13 milj. kr. varav 1,7 milj. kr. täckts av ifrågavarande anslag. För innevarande budgetär planeras en ökning av 5 milj. kr. resp. I milj. kr. För budgelårel 1984/85 planeras investeringar till en kostnad av ca 19,2 milj. kr. varav 160000kr. bör täckas från ifrågavarande anslag.

De investeringar i frö- och plantverksamheten som har finansierats över detta anslag under budgetåret 1982/83 har uppgått lill ca 41 milj.kr. För innevarande budgetär planeras investeringar för sammanlagt ca 43,8 milj.kr. varav 41,5 milj.kr. från delta anslag. För budgelåret 1984/85 planeras investeringar för ca 54,5 milj. kr. varav ca 51 milj. kr. från detta anslag. I fråga om investeringarnas inriktning hänvisas till punkt D4.

Över anslaget anvisas även medel för bidrag till anläggning av skogsfrö-plantager. För detta ändamål bör för nästa budgetår anvisas 5,5 milj.kr. vilket är en ökning med 0,5 milj. kr.

Sammanlagt föreslär skogsstyrelsen att anslaget las upp med 56527000 kr. för nästa budgetär.

Föredragandens överväganden

Skogsstyrelsen har i juni 1983 fastställt en plan för strukturrationalisering av plantskoleverksamheten. Planen som har utformats efter en ingående och omfattande analys har remissbehandlats och varit föremål för förhandlingar med personalorganisationerna före beslutet. Grunden för planen är ett allmänt krav på plantor av bättre kvalitet, dvs. plantor för olika marktyper och med hög överlevnads- och tillväxtförmåga. Vidare måste planlproduktionens volym ökas väsentligt. En sådan utveckling kräver stora investeringar i plantskolor. Del är angeläget att plantkostna-derna inte tillåts stiga kraftigt till följd härav. Därför måste en storleksra-lionalisering ske. För att förbättra distributionen av plantor till skogsägarna ingår i planen även en utbyggnad av ett antal s. k. kyllerminaler för förvaring av plantor i avvaktan på leverans.

Skogsstyrelsen har redovisat en femärsplan för de samlade investeringarna varav merparten avser frö- och plantverksamheten. Jag anser alt en sådan plan är nödvändig och har inget alt erinra mot följande plan för de

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 52

investeringar, inkl. bidrag till anläggning av fröplantager, som finansieras över detta anslag.

År	1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89
Milj. kr.	55	55	30	25	15

Investeringsplanen bygger bl.a. på skogsstyrelsens plan för strukturrationalisering av plantskolorna och förutsätter att investerat kapital finansieras av verksamheten.

För investeringar i frö- och plantverksamheten och i skogsvårdsstyrelsernas uppdragsverksamhet bör sålunda anvisas 50milj. kr. för nästa budgelår. För bidrag till anläggning av fröplantager föreslår jag oförändrat 5 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Skogsvårdsstyrelserna: Investeringar för budgetåiet 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 55000000kr.

D 6. Bidrag till skogsvård m. m.

1982/83  Utgift 231486778

1983/84 Anslag 300000000

1984/85 Förslag        310000000

Frän anslaget bekostas bidrag lill särskilda skogsvårdsåtgärder inom det skogliga stödområdet, skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd, dikning och ätgärder mot skadegörelse av skogsinsekter. Vidare bekostas översiktliga skogsinventeringar från anslaget. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket (omtryckt 1983:431).

	1983/84	Beräknad ändring	; 1984/85
		Skogsstyrelsen	Föredraganden
Rambelopp
1. Särskilda skogsvårdsåtgärder inom det skogliga stödområdet	130000000	+ 25 000000
2.   Skogsodling efter avverkning av låg producerande bestånd 3.   Dikning	195 000000 8000000	- 2000000 + 5 000000	-23000000
4. Adellövskogsbruk	-	-	+ 3000000
5. Översiktliga skogsinven-leringar	28000000	+ 6237000	+ 9000 000
	361000000	+34237 000	-11000000
Anslag	300 000000	+ 17237 000	+ 10000000

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 53

Skogsstyrelsen

De för budgetåret 1982/83 tillgängliga rambeloppen för bidrag till skogsvård har inte utnyttjats helt. Verksamheten med skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd har ökal i förhållande till föregående budgelår men ändå inte kommit upp till den nivä som rambeloppet har medgett. Efter beslut av regeringen har delta rambelopp minskals och medel i stället förts över till ramarna för åtgärder i stödområdet, klen-virkesbidrag och översiktliga skogsinventeringar. Dessa har sålunda uppgått till resp. 132, 50 och 21 milj. kr. Uttryckt i areal har bidragen disponerats enligt följande.

Återväxtåtgärder 45 300 ha

Röjning 71600 ha

Gallring 20 ha

Åtgärder i lågproducerande bestånd 50400 ha

Skogsdikning 14 500 ha

Skogsbruksplaner 415000 ha

Klenvirkesstöd '78400 ha

' Därtill kommer areal motsvarande det extra bidragsbelopp som har beslutats med anledning av prop. 1983/84:25.

Därutöver har 7,5 milj. kr. stått till förfogande för bekämpning av granbarkborren.

För innevarande budgetär kommer bidragsramen för åtgärder i lågproducerande bestånd inte att utnyttjas helt. En viss reducering av denna verksamhet kommer för övrigt att ske med hänsyn lill de erfarenheter som nu finns. Styrelsen föreslår att ramen minskas med 2 milj. kr. nästa budgetår och atl den fär användas även för bidrag till återväxtåtgärder enligt 5 § första stycket 2 skogsvärdslagen (nedlagd jordbruksmark i huvudsak). Styrelsen föreslär vidare att ramen för åtgärder i det skogliga stödområdet räknas upp med 25 milj. kr. och ramen för dikningsbidrag med 5 milj. kr. För översiktliga skogsinventeringar föreslås en uppräkning med 6237000 kr. Sammanlagt bör rambeloppet således bestämmas lill 395 237000kr. Utbetalningen under anslaget beräknas Ull 317237000kr.

Föredragandens överväganden

I min anmälan till prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. förordade jag att rambeloppet för skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd räknas ned med lOmilj.kr. mot bakgrund av de bedömningar som har gjorts av skogsstyrelsen om programmets lämpliga omfattning. Jag föreslär alt denna nedräkning sker fr. o. m. nästa budgetår. Jag anser nu atl en ytterligare nedräkning med 13 milj. kr. bör göras. Delvis motiveras detta av att den av regeringen beslutade propositionen med förslag till ädellövskogslag avses gälla för vissa av de skogsbestånd som hittills har betecknats som lågproducerande. Mot denna bakgrund och

Prop. 1983/84:100    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet 54

med hänvisning lill förslagen i nämnda proposition bör under detta anslag tas upp ett särskilt rambelopp om 3 milj. kr. för bidrag till skötseln av ädellövskog. Frågan om medel för vård av hagmarker tar jag upp under punkten H5. Rambeloppet för översiktliga skogsinventeringar bör med hänsyn bl.a. till behovet av nya skogsbruksplaner räknas upp med 9milj.kr. Jag avser att senare föreslå regeringen att 3milj.kr. av detta rambelopp reserveras för särskilda insalser i lantmäteriverkets kartprogram.

Med hänvisning till sammanställningen över rambeloppen för olika ändamål föreslår jag atl för budgetåret 1984/85 tas upp en sammanlagd ram av 350milj.kr. för bidrag lill skogsvärd m.m. Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de olika ändamålen. För utbetalning under anslaget beräknarjag 310milj.kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att under budgetåret  1984/85 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 350000000kr. fill skogsvård m. m.,

2. lill Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 310000000 kr.

D 7. Stöd till byggande av skogsvägar

1982/83 Utgift 62413801

1983/84 Anslag '50000000

1984/85 Förslag 50000000

Från anslaget bekostas statsbidrag lill byggande av skogsvägar enligt förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket (omtryckt 1983:431).

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Skogs-                   Förestyrelsen               draganden
Rambelopp
1.   Skogsvägbyggnadsföre- lag i det skogliga stöd områdets inre zon 2.  Skogsvägbyggnadsföretag utanför del skogliga stöd områdets inre zon	27000000 28000000	+45 000000
	'55000000	+45000000
Anslag	'50000000	+35000000

Därtill har tagits upp 18486000kr. i sysselsätlningsfrämjande syfte.

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 55

Skogsstyrelsen

Under budgetåret 1982/83 har vägbyggnadsarbeten startats med stöd från detta anslag till en summa av 64 milj. kr. Till arbeten som bedrivs som beredskapsarbeten har därutöver beviljats bidrag med 3,5 milj. kr. Lånegaranti har beviljats med 2,9 milj.kr. Sammanlagt har under budgetåret 1982/83 bidrag sålunda beviljats till byggande av 1 477 km skogsbilvägar.

Skogsvägnätet är ofullständigt utbyggt. Det finns också stora skogsarealer i områden där vägnätet är otidsenligt. Stor mängd avverkningsbar skog finns på dessa marker. Stödet till skogsvägar är ett tämligen billigt sätt att stimulera lill ökad aktivitet i skogsbruket. Vägbyggandet bör ökas till i nivå med skogsstyrelsens långtidsplan. Styrelsen föreslår därför atl den sammanlagda bidragsramen för nästa budgetår utökas lill lOOmilj. kr. och alt uppdelningen av rambeloppet på två geografiska områden slopas. Av ramen bör lOOOOOkr. fä disponeras för vägtekniska försök. För kreditgarantier föresläs en ram av oförändrat 11 milj. kr.

Utbetalningarna under anslaget beräknas lill 85 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Genom beslut i oktober 1983 har med stöd av regeringens finansfullmakt sammanlagt 18486000kr. ställts lill förfogande i sysselsältningsfrämjande syfte för bidrag till skogsvägbyggande under innevarande budgetår. Sammanlagt uppgår anslaget lill ca73,5 milj. kr. Med hånsyn till skogsvägarnas betydelse för virkesförsörjningen bör verksamheten för nästa budgetär planeras för en omfattning motsvarande ett bidragsbelopp av ca75 milj. kr. Härav bör projekt motsvarande ca20 milj. kr. hällas i reserv för eventuella sysselsättningsskapande åtgärder.

Med hänvisning till sammanställningen föreslår jag att för budgetåret 1984/85 tas upp en sammanlagd ram av 55 milj. kr. för bidrag lill byggande av skogsvägar. Jag har därvid tagit hänsyn till behovet av medel för vägtekniska försök. Av rambeloppel avser 5 milj. kr. särskilda insatser i Norrbotten. För utbetalning under anslaget beräknarjag 50 milj. kr.

Jag föreslår vidare atl under budgetåret 1984/85 statlig garanti för län lill skogsvägbyggnadsföretag får lämnas intill ell belopp av 11 milj. kr. I sammanhanget vill jag anmäla alt regeringen, i likhet med vad som gäller för andra statliga kreditgarantier inom jordbruksdepartementets område, har beslutat all avgift skall utgå med 1% av garanterat belopp fr.o.m. den Ijuli 1983.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1. medge att under budgetåret 1984/85 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 55000000 kr. till byggande av skogsvägar,

2. medge att under budgetåret 1984/85 statlig garanti lämnas för lån till byggande av skogsvägar med sammanlagt högst 11000000 kr.,

3. till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 50000000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 56

D 8. Främjande av skogsvård m. m.

1982/83 Utgift 5 292 286 Reservation 2.306904

1983/84 Anslag 9000000

1984/85 Förslag 9000000

Anslaget används för tillämpad skogsproduktionsforskning samt för särskilda utredningar och undersökningar i syfte alt främja bl. a. skogsvården och arbetsmiljön inom skogsbruket.

Skogsstyrelsen

Anslaget bör för nästa budgelår föras upp med 12 milj. kr. i syfte att öka insatserna för skogsproduktionsforskning.

Föredragandens överväganden Sammanlagt bör anslaget för nästa budgetår tas upp med 9milj. kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Främjande av skogsvård m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 9000000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet

57

E.    FISKE

E 1. Fiskeristyrelsen

1982/83 Utgift '23671349

1983/84 Anslag '24659000

1984/85 Förslag 26346000

'Anslagen Fiskeristyrelsen och Kursverksamhet på fiskets område.

Fiskeristyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden angående fiskerinäringen, fritidsfisket och fiskevården, i den mån sådana ärenden inte ankommer pä annan myndighet. Styrelsen är chefsmyndighet för statens lokala fiskeriadministration.

Fiskeristyrelsens organisation m. m. framgår av förordningen (1967:286) med instruktion för fiskeristyrelsen och statens lokala fiskeriadministration.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Fiskeristyrelsen

Föredraganden

Personal	106	—	—
Anslag
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lönekostnader för annan personal än tjänstemän Lokalkostnader	17 738000 (11211000) 3 901000 3020000	+ 2212000 (+   567000) +   230000 +  471000	+ 1278000 (+   672000) +   230000 +   179000
	24659000	+2913000	+ 1687000

Fiskeristyrelsen

1.  Pris- och löneomräkning 2 083 000 kr.

2. Huvudförslaget innebär att personalen måste minskas i viss utsträckning och att uthyrning av lokaler måste ske (+1 557000 kr.).

3. Styrelsens datadrift medför ökade kostnader för avgifter och tekniskt underhåll (+135000 kr.).

4. Vid sötvattenslaboratoriet behövs viss ny utrustning och ny telefonväxel (+355 000 kr.).

5. Ökade medel bör anvisas för personalutbildning (+70000 kr.).

6. För fiskeristyrelsens författningssamling behövs ytterligare 70000 kr.

7. Anslaget Kursverksamhet på fiskels område bör tillföras 200000 kr. för fritidsfiskets behov.

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 58

Föredragandens överväganden

Jag tar först upp frågan om fiskeristyrelsens undersökningsfartyg. 1 min anmälan till prop. 1983/84: 10 om svensk havsresursverksamhet förordade jag att fiskeristyrelsens undersökningsfartyg Thetis säljs och att den för styrelsen nödvändiga undersökningsverksamheten utförs av fiskeristyrelsens fartyg Argos och andra tillgängliga undersökningsfartyg eller fiskefartyg. En förutsättning härför är att Argos' utrustning kompletteras. Fiskeristyrelsen har i särskild skrivelse till regeringen hemställt om ca4,1 milj.kr. härför. Enligt min mening bör medel för upprustning av Argos ställas till fiskeristyrelsens förfogande över detta anslag och av reserverade medel under anslaget Främjande av fiskerinäringen. Inkomsterna av försäljningen av Thetis bör tillföras ifrågavarande anslag. Jag avser atl senare återkomma till regeringen i denna fråga och frågan om de framlida resurserna för fiskeriundersökningar i havet.

I min anmälan till nämnda proposition tog jag även upp frågan om en översyn av fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet. Enligt min mening bör i det sammanhanget göras en genomgäng av hela fiskeriadminislrationen i syfte att anpassa den till utvecklingen under de senaste åren. Jag har för avsikt alt senare återkomma lill regeringen i denna fråga.

Anslaget Kursverksamhet på fiskets område som används huvudsakligen för yrkesutbildning av fiskare, för viss fortbildning av fiskeritjänste-män och för kurser av större betydelse för fritidsfisket bör slås samman med förevarande anslag och tillsammans med eventuell reservation användas för nämnda ändamål.

För nästa budgetär bör anslaget till fiskeristyrelsen beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Med hänsyn till vad styrelsen har redovisat i fråga om effekterna härav, bör ytterligare medel tillföras detta anslag genom en omfördelning inom huvudtiteln. Mina förslag bör sammantaget innebära atl styrelsen kan bedriva sin verksamhet med oförändrad ambitionsnivå.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 26346000kr. Jag har därvid bl. a. räknat medel för ökade ADB- kostnader till följd av tidigare gjorda investeringar.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 26346000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 59

E 2. Statens lokala fiskeriadministration

1982/83 Utgift '12023784

1983/84 Anslag '14744000

1984/85 Förslag 15722000

'Anslagen Statens lokala fiskeriadministration och Koslnader för fiskeulredningar i vallenmäl m. m.

Statens lokala fiskeriadministration omfattar fiskenämnderna, fiskeriin-lendenlorganisationen, statens fiskeriingenjör, statens fiskodlingsanstalt i Älvkarleby och statens fiskeriförsöksanstalt i Kälarne. Driften av anstalterna bekostas i huvudsak av vatlenavgifismedel och visst bidrag av statens vattenfalls verk. Vissa utgifter för fiskenämnderna redovisas under anslaget Lantbruksnämnderna.

	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		Fiskeristyrelsen	Föredraganden
Personal	57	-	-
Anslag
Utgifter Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	11734000 (11072000) 3490000	+ 2 880000 (+  494000) + 1342000	+ 311000 (+269000) + 667000
	15224000	+4222000	+978000
Inkomster
Vissa fiske- och arrendeavgiftsmedel Ersättningar för undersökningar	310000 170000	+    50000 -    50000	+ 50000 - 50000
Nettoulgift	14744000	+4 222000	+978000

Fiskeristyrelsen

1. Pris- och löneomräkning 1 922000 kr.

2. Huvudförslaget innebär en minskning av resurserna med 367000 kr.

3. Driften av fiskeriförsöksanstalten i Kälarne bör bekostas med medel över statsbudgeten. För budgetåret 1984/85 medför delta en ökning av anslaget med 2,6 milj. kr.

4. Anslaget Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m. bör för budgetåret 1984/85 föras upp med I milj. kr. för atl läcka kostnaderna för övertalig personal.

5. För medverkan vid statistiska centralbyråns fiskeriinventering begärs i skrivelse den 11 oktober 1983 478000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 11    Jordbruksdepartementet 60

Föredragandens överväganden

Anslaget Kostnader för fiskeutredningar i vattenmäl m. m. används för att bestrida kostnaderna för de fiskeutredningar i vattenmål som utförs inom statens lokala fiskeriadministration. Kostnaderna finansieras med ersättningar som tas till uppbörd under anslaget. Ersättningarna betalas av sökandena i de vattenmål i vilka särskilda utredningar utförs. Regeringen meddelar åriigen bestämmelser och fastställer stat för verksamheten. Anslaget bör föras samman med förevarande anslag.

I detta sammanhang vill jag erinra om att i betänkandet (Ds Jo 1983:4) Den lokala fiskeriadminislrationen - förslag till framtida organisation bl.a. har föreslagits en avveckling av fiskeriintendentorganisationen och vissa förändringar av fiskenämndsorganisationen. Betänkandet har remissbehandlats. Både i betänkandet och vid remissbehandlingen har aktualiserats vissa frågor som nära berör fiskeristyrelsens organisation och som bör studeras närmare. Detta bör ske inom ramen för den översyn som jag har anmält under punkten ELI avvaktan härpå bör i likhet med föregående budgetär särskilda medel anvisas för att täcka vissa kostnader för personal som sysslar med fiskeutredningar i vattenmäl. Jag beräknar för del ändamålet 1 milj. kr. för nästa budgetår. Jag vill betona vikten av att fiskeristyrelsen fortsatt anpassar organisationen i denna del till efterfrågan på utredningsarbete.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 15 722000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens lokala fiskeriadministration för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 15 722000kr.

E 3. Främjande av fiskerinäringen

1982/83 Utgift '2453839 Reservafion '1849809

1983/84 Anslag '2151000

1984/85 Förslag 2172000

'Anslagen Främjande av fiskerinäringen och Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten.

Anslaget används för bidrag till främjande av fiskerinäringen och för att bestrida koslnader för utvecklingsarbete och försöksverksamhet på fiskets område.

Fiskeristyrelsen

1. Anslaget Främjande av fiskerinäringen bör ökas med 200 000 kr. till 2350000 kr. varav 700000 kr. bör disponeras för organisalionsbidrag, 1 150000 kr. för bidrag fill lokala ätgärder och fiskelillsyn och 500000kr.för utvecklingsarbete och försöksverksamhet.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet

61

2. Anslaget Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten bör föras upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

Anslaget Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten används för bidrag till utövare av yrkesmässigt fiske inom vattenområde där möjligheterna till utkomst av fiske försämrats genom avlysning på grund av att fisk från området genom förorening får anses otjänlig till människoföda. Anslaget, liksom därunder förekommande reservation, bör föras samman med förevarande anslag. Anslaget bör i övrigt räknas upp med 21 000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

att till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 2 172000 kr.

E 4. Bidrag till fiskehamnar m. m.

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

17980122 10532000 10130000

Reservation

5 207892

Från anslaget utgår bidrag enligt kungörelsen (1971: 384) om statsbidrag till fiskehamnar (ändrad 1980:366). Frän anslaget täcks också underskott vid driften av statliga fiskehamnar och kostnader för underhäll och drift av fiskefyrar samt för utmärkning av fiskegränser. Vidare bestrids kostnaderna för fiskets andel i sjöfartsverkets kostnader för farledsverksamheten, sjöräddningsväsendet, fyrar och andra säkerhetsanordningar m. m.

	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		Fiskeri-	Före-
		styrelsen	draganden
Bidrag till fiskehamnar	5 267000	_	-1000000
Driften av statliga fiske-
hamnar	150000	-	-
Underhåll och drift av
fiskefyrar m. m.	240000	-	-
Fiskets andel i sjöfarts-
verkets kostnader	4 875000	+ 598000	+   598000
	10532000	+598000	-  402000

Sjöfarlsverkel

Huvudförslaget innebär en ökning av anslagsposten Fiskets andel i sjöfartsverkets kostnader med 598000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet 62

Fiskeristyrelsen

Medelsbehovet för statsbidrag till fiskehamnar, för täckande av underskott vid driften av kvarvarande statliga fiskehamnar, för underhåll och drift av fiskefyrar och för utmärkning av fiskegränser beräknas till oförändrat 5657000kr.

Föredragandens överväganden

Anslagsposten Bidrag lill fiskehamnar bör minskas med 1 milj. kr. Jag förordar vidare efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet en uppräkning av posten Fiskets andel i sjöfartsverkets kostnader med 598000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till fiskehamnar m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 10 130000 kr.

E 5. Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen

1982/83 Utgift 23 185

1983/84 Anslag 20000

1984/85 Förslag 1000

Från anslaget utgär bidrag och ersättning i samband med isbrytning för fiskels och fiskarbefolkningens behov.

Fiskeristyrelsen Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör föras upp med I 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 11    Jordbruksdepartementet 63

E 6. Bidrag till fiskets rationalisering m. m.

1982/83 Utgift 10211949

1983/84 Anslag 7000000

1984/85 Förslag 7600000

Från anslaget lämnas bidrag till fiskets rationalisering, skrotningspremier för äldre fiskefartyg som las ur fiskeflottan samt bidrag till säkerhetsutrustning för fiskefartyg enligt förordningen (1978:516) om stafligt stöd till fiskets rationalisering, m.m. (ändrad senast 1983:213). Vidare utgår fraktstöd för foderfisk frän Östersjön enligt förordningen (1980:573) om prisreglering på fiskets område (ändrad senast 1983: 148). Från anslaget lämnas även bidrag enligt förordningen (1976:448) om statligt stöd till fiskeföretag vid fångstbegränsning (omtryckt 1977:412) och bidrag enligt förordningen (1979:436) om statligt stöd vid skada på fiskredskap. Inflytande avgifter enligt sistnämnda förordning tillförs anslaget. Dessutom bestrids från anslaget vissa kostnader för stödfartyg för det svenska sillfisket i Nordsjön och ersättning till samerna för visst avgiftsfritt fiske på statens vatten inom Norrbottens län.

Fiskeristyrelsen

Bidraget till skrotning av fiskefartyg bör ökas med 2 milj. kr. till 3 milj. kr. Sammanlagt bör ramen för bidrag till fiskets rationalisering tas upp med 8,5 milj. kr. Anslaget bör föras upp med 9milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att ramen för premier vid skrotning av fiskefartyg ökas med 0,6milj.kr. till l,6milj.kr. I övrigt föreslår jag oförändrade bidragsramar. Sammanlagt bör sålunda ramen för statsbidrag till fiskets rationalisering bestämmas till 7,1 milj. kr. Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de olika ändamålen. Anslaget bör föras upp med 7,6milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen atl

1. medge att under budgetåret  1984/85  statsbidrag beviljas lill fiskets rationalisering med sammanlagt högst 7 lOOOOOkr.,

2. till Bidrag lill fiskets rationalisering m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 7600000kr.

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 64

E 7. Lån till fiskerinäringen

1982/83 Utgift '34688775 Reservation '32094598

1983/84 Anslag '35000000

1984/85 Förslag 35000000

' Anslagen Fiskerilån och Fiskberedningslån.

Från anslaget beviljas fiskerilån och fiskberedningslån. Bestämmelser härom finns i förordningen (1978:516) om statligt stöd till fiskels rationalisering, m. m. (ändrad senast 1983:213)

Fiskeristyrelsen

Anslaget Fiskerilån bör föras upp med oförändrat 25 milj. kr. Anslaget Fiskberedningslån bör höjas med 5milj.kr. til! I5milj.kr. för att täcka behovet av lån för vidareförädling, distribulionsanordningar m. m.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår att anslagen Fiskberedningslån och Fiskerilån förs samman, till ett anslag benämnt Län till fiskerinäringen. Reservationerna under anslagen bör tillföras detta anslag. För budgetåret 1984/85 beräknarjag för fiskerilån 25 milj. kr. och för fiskberedningslån lOmilj.kr. Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de båda ändamålen. Vad särskilt gäller fiskberedningslånen vill jag betona viklen av att dessa i fortsättningen i ökad utsträckning lämnas lill utveckling av nya fiskprodukter eller för sådana ätgärder inom fiskberedningsföretag som väsentligt underlättar avsättningen av fisk. För investeringar i byggnader och basutrustning bör i första hand andra finansieringsformer väljas. Vad jag nu har sagt gäller även statliga kreditgarantier för sådana ändamål. Sammanlagt bör anslaget föras upp med 35 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att lill Lån till fiskerinäringen för budgetåret  1984/85 anvisa ell reservationsanslag av 35000000 kr.

E 8. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske

1982/83 Utgift	5456760
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Från anslaget bestrids bl. a. utgifter för att täcka föriuster på grund av statlig garanti för lån lill fiskeföretag, för lån till fiskberedningsföretag samt för lån lill vissa åtgärder som främjar fritidsfisket. Bestämmelser härom finns i förordningen (1978:516) om statligt stöd till fiskels rationalisering.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 11    Jordbruksdepartementet 65

m.m. (ändrad senast 1983:213) och i förordningen (1981:537) om statligt stöd till fritidsfisket (ändrad senast 1983:214). Vidare utgår frän anslaget bl.a. ersättning för förlust pä försöksfiske för vilket staisgaranti lämnats enligl kungörelsen (1953: 242) angående statsgaranti för försöksfiske.

Fiskeristyrelsen

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Vidare föreslås oförändrade kreditgarantiramar, dvs. för län ull fiskeföretag med sammanlagt högst 14,6milj.kr., för lån lill fiskberedningsföretag med sammanlagt högst 8 milj. kr., för lån till ätgärder som främjar fritidsfisket med sammanlagt högst 2 milj. kr. och för främjande av försöksfiske intill ett sammanlagt belopp av 400000 kr.

Föredragandens överväganden

Kreditgarantiramen för lån till åtgärder som främjar fritidsfisket utnyttjas inte f. n. Den bör därför kunna minskas frän 2milj. kr. till 1 milj. kr. för nästa budgetår. Övriga låneramar föreslår jag oförändrade. I fråga om inriktningen av stödet till fiskberedningsindustrin hänvisar jag lill vad jag anfört under punkten E7. Sammanlagt föreslår jag således en kreditgarantiram lill fisket om 24milj.kr. Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de olika ändamålen. Anslaget bör föras upp med 1 000kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.   medge att under budgetåret 1984/85 statlig garanti beviljas för lån
till fisket och för främjande av försöksfiske med sammanlagt
högst 24milj. kr.,

2.   lill Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske för
budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

E 9. Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m.

1982/83 Utgift

1983/84 Anslag 1000

1984/85 Förslag 1 000

Från anslaget bestrids huvudsakligen ersättningar Ull strandägare enligl lagen (1950:599) om ersättning för mistad fiskerätt m. m.

Fiskeristyrelsen Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

5    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 66

Föredragandens överväganden

Anslaget bör i enlighet med fiskeristyrelsens förslag föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

E 10. Prisreglerande åtgärder på fiskets område

Jag avser atl senare föreslå regeringen alt lägga fram särskild proposition om prisregleringen på fisk under budgetåret 1984/85. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1984/85 beräkna ett förslagsanslag av 1000 kr.

Ell. Bidrag till fiskevård m. m.

1982/83 Utgift 4992905 Reservation 395442

1983/84 Anslag '6970000

1984/85 Förslag 5 170000

' Härav har 1 950000 kr. anvisats (prop. 1982/83; 120, JoU 33, rskr 308) för att främja sysselsättningen i Norrbottens län.

Från anslaget utgår bidrag till fiskevård och till kostnader för bildande av fiskevårdsområden. Bestämmelser härom finns i förordningen (1981:537) om statligt stöd till fritidsfisket (ändrad senast 1983:214).

Fiskeristyrelsen

Anslaget bör till följd av penningvärdels försämring räknas upp med 500000 kr. till 5 520000 kr.

Föredragandens överväganden

Den engångsanvisning av 1950000kr. avsedd för särskilda insatser i Norrbottens län som lämnades budgetåret 1983/84 bortfaller. I övrigt bör anslaget räknas upp med 150000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till fiskevård m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 5 170000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet

67

F.    SERVICE OCH KONTROLL

F 1. Statens livsmedelsverk

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

54461226 54 230000 56053000

Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor. Till verkets förvaltningsområde hör även besiktningsveterinäror-ganisationen.

Livsmedelsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Inom verket finns tre avdelningar, nämligen hygienavdelningen, undersökningsavdelningen och administrativa avdelningen.

	198.V84	Beräknad ändring 1984/85
		Statens livsmedelsverk	Föredraganden
Personal	243	-5	-5
Anslag
Utgifter
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Engångsanvisning Kostnader för ulförselkontroll av livsmedel Kostnader för införselkontroll av vegetabilier	42 275000 (29909000) 12.348000 1000 1000	+ 1740000 (+1080000) -   240000 + 2 200000	+ 1020000 (+1365 000) +   818000
	54625000	+3700000	+ 1838000
Inkomster
Ersättning för besikl-ningsorganisationens personaladministration	395000	+     15 000	+     15 000
Nettoulgift	54230000	+3685000	+ 1823000

Inkomster vid statens livsmedelsverk, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under rubriken 2600 Försäljningsinkomster, beräknas till 1,5 milj. kr. för nästa budgetår (1983/84 1,5 milj. kr.).

Statens livsmedelsverk

1. Pris- och löneomräkning 2640000 kr.

2. Huvudförslaget innebär indragning eller vakantsättning av fem tjänster, rationaliseringsinsatser och minskad utrednings- och undersöknings-

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 68

verksamhet (+1 500000kr.). Huvudförslaget innebär också atl verkels administrationskostnader i samband med stickprovsundersökningar vid införsel av vegetabilier belastar de särskilda införselavgifterna på vegetabilier. (+140000 kr.)

3. För anskaffande av ny televäxel behövs en engångsanvisning på 1,4milj. kr.

4. För informationskampanj om ändrad datummärkning av livsmedel behövs en engångsanvisning av 0,8 milj. kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för statens livsmedelsverk beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Livsmedelsverkets koslnader för pesticid-kontroll av inhemska vegetabilier uppgår lill 1 milj. kr. per budgelår. Pesti-cidkontroll av importerade vegetabilier finansieras genom avgifter. Livsmedelsverket har i olika sammanhang framfört att även kostnaderna för kontrollen av inhemsk produktion bör avgiflsfinansieras. Jag delar verkels synpunkter alt kontrollen bör bekostas av trädgårdsnäringen kollektivt, eftersom någon administrativt enkel lösning all la ul avgifter fiån svenska odlare inte stått att finna. Enligt 26 § tredje stycket livsmedelslagen (1971:511) har regeringen bemyndigats att meddela föreskrifter om skyldighet alt ersätta kostnader för provtagning och undersökning av prov. Jag kommer därför att senare föreslå regeringen att livsmedelsverket för pesti-cidkontroll av inhemska vegetabilier för budgetåret 1984/85 skall få disponera 1 milj. kr. av de medel från trädgårdsnäringen som flyter in i form av handelsgödselavgifter. Jag har i motsvarande mån räknat med ett minskal medelsbehov för utrednings- och undersökningsverksamhet vid livsmedelsverket. Jag har vidare räknat med 95000 kr. för vissa uppgifter inom del ekonomiska försvaret.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Statens livsmedelsverk för budgetåret  1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 56053000 kr.

F 2. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrolllslakterier

1982/83 Utgift	31431402
1983/84 Anslag	29859000
1984/85 Förslag	1000

Från detta anslag avlönas personal som utför kötlbesiktning vid kontrollslakterierna. Statens utgifter för ändamålet läcks enligl särskild taxa av slakleriföretagen.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 69

Statens livsmedelsverk

Livsmedelsverket bedömer att antalet tjänsler som besiklningsassislent behöver ökas och att antalet tjänster som besiktningsveterinär kan minskas. Utökningen av antalet assistenttjänster har flera orsaker. En stark rationalisering av slakten har ställt krav på gruppinsatser av besiktningspersonal, där tidigare en ensam veterinär skötte besiktningen. Vidare förutsätter ett tillgodoseende av utländska krav på exportslakterier ytterligare besiktningspersonal.

Föredragandens överväganden

Jag godtar i allt väsentligt livsmedelsverkets planer för kötibesiklnings-verksamheten under budgelåret 1984/85.

Verksamheten är avgiftsfinansierad och kostnaderna motsvaras helt av intäkter genom avgifter. Jag har räknat med att samma rationaliseringskrav ställs på denna verksamhel som på annan myndighetsverksamhet. Avgifter för köttbesiktning redovisas f. n. på statsbudgetens inkomstsida under rubriken 2 500 Offentligrättsliga avgifter. Med hänsyn lill verksamhetens karaktär är det enligt min mening ändamålsenligt att intäkter från uppdragsverksamheten fortsättningsvis tillförs förevarande anslag.

På delta anslag bör anvisas ett formellt belopp av 1 000 kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier för budgelårel 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

F 3. Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet

1982/83 Utgift

1983/84 Anslag 1000

1984/85 Förslag 1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1000 kr. till uppdragsverksamhet vid statens veterinärmedicinska anstalt.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är ett expert- och serviceorgan åt lanlbruksstyrelsen och andra myndigheter samt åt enskilda organisationer och allmänheten, med uppgift att bl.a. utreda smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak, spridningssätt m.m. SVA skall vara ett veterinärmedicinskt centrallaboratorium sainl ulföra viss rutinmässig diagnostisk verksamhet. Vidare skall SVA aktivt medverka i djursjukdomars förebyggande och bekämpande. Till stöd för dessa funktioner skall SVA utföra forsknings- och utvecklingsarbete.

SVA leds av en styrelse. Chef för SVA är en föreståndare. Inom anstal-

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet

70

ten finns fyra enheter, nämligen centrallaboratoriet, epizootologiska enheten, vaccinenheten och ekonomienheten. Inom centrallaboratoriet finns det antal laboratorier som styrelsen bestämmer. Utöver dessa enheter finns enligl styrelsens bestämmande enheter för vissa djurslag och andra enheter med särskilda uppgifter.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Statens	Före-
veterinär-	draganden
medicinska
anstalt

Personal	124	—	—
Plan
Koslnader
\. Centrallaboratorieuppgifter	31592000	+2 053 000	+ 1753000
2. Statsepizootologens
verksamhel	2004000	+   131000	+   131000
3. Djurslagsinriktad verksamhel	12188000	+  846000	+  464000
4. Diagnostiska undersökningar	3 172 000	+   518000	+   518000
5. Service till utomstående	11554000	+ 1607 000	+ 1 607 000
	60510000	+5155000	+4473000
Intäkler
1. Bidrag lill cenlrallabora-
torieuppgifler	31592000	+ 2053 000	+ 1753000
2. Bidrag till statsepizootolo-
gens verksamhet	2004000	+   131000	+   131000
3. Bidrag till djurslagsinriktad
verksamhet	11 174000	+   726000	+   344 000
4. Intäkter av djurslagsinriktad
verksamhet	1014 000	+   120000	+   120000
5. Intäkter av diagnostiska
undersökningar	3 172000	+   518000	+   518000
6. Intäkter av service till
utomstående	11554000	+ 1607000	+ 1607000
	60510 000	+5155000	+4473000

Statens veterinärmedicinska anstalt

1. Pris- och löneomräkning 2910000kr.

2. Med hänvisning till den nyligen genomförda omorganisationen av SVA och de besparingar som mot bakgrund av omorganisationen gjorts framlägger styrelsen inget alternativ avseende huvudförslag i årets anslagsframställning.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för anstaltens verksamhel med hänsyn lill den nyligen genomförda omorganisationen beräknas med utgångspunkt i ett begränsat huvudförslag. Jag har därvid beräknat 20000 kr. för vissa uppgifter inom det ekonomiska försvaret.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 71

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

F 4. Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt

1982/83 Utgift 53299000 Reservation

1983/84 Anslag 44770000

1984/85 Förslag 46998000

Under detta anslag anvisas medel för centrallaboratorieuppgifler m.m. vid statens veterinärmedicinska anstalt.

Statens veterinärmedicinska anstalt

Anslaget bör föras upp med 47 680000 kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill vad jag har anfört under punkten F3 beräknarjag anslaget till 46998000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 46998000kr.

F 5. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m.

1982/83 Utgift 18 125769

1983/84 Anslag 10000000

1984/85 Förslag 5000000

Anslaget är avsett för kostnader och ersättningar i samband med bekämpande av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar. Från anslaget utbetalas också ersättning för kostnader som uppkommit genom beslut om förintande av bisamhällen, för bitillsynsmännens arvoden m. m.

Lantbruksstyrelsen Anslaget bör föras upp med 13 milj. kr. med hänsyn till beräknal utfall.

Föredragandens överväganden

I prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. harjag förordat ätgärder för att minska statens kostnader för bekämpande av

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 72

salmonella hos djur. Med hänvisning härtill beräknar jag anslaget till 5 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa eft förslagsanslag av 5000000 kr.

F 6. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet

F 7. Bidrag till statens utsädeskontroll

I september 1982 överlämnade lantbruksstyrelsen och statens utsädeskontroll en promemoria rörande möjligheterna till kostnadsbesparingar inom systemet för godkännande av utsäde samt organisationsallernaliv för utsädeskontrollen. Promemorian har remissbehandlats.

Det är min avsikt all senare föreslå regeringen alt lägga fram särskild proposition angående statens utsädeskontroll.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,

1. till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1984/85 beräkna ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till statens utsädeskontroll för budgetåret 1984/85 beräkna ell reservationsanslag av 5005000 kr.

F 8. Bekämpande av växtsjukdomar

1982/83 Utgift 340822

1983/84 Anslag 215000

1984/85 Förslag 250000

Från anslaget utbetalas ersättningar för koslnader lil) följd av åtgärder mot växtskadegörare enligl växtskyddslagen (1972:318) saml för vissa förluster till följd av sådana ätgärder. Koslnader för beredskapsålgärder mot karantänsskadegörare bestrids också från detta anslag, liksom kostnader för undersökningar av växtprover som av växtinspeklionen överlämnas för laboratoriemässig diagnostisering.

Lantbruksstyrelsen

Styrelsen föreslär ett anslag av 250000kr. och atl styrelsen bemyndigas atl använda högst 200000 kr. för brådskande undersökningar i samband med växiinspeklion samt högst 30000kr. för täckande av kostnader för växtskyddsförsök vid lantbruksnämnderna.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet

73

Föredragandens överväganden

Jag beräknar i enlighet med vad lantbruksstyrelsen begär anslaget till 250000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bekämpande av växtsjukdomar för hudgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 250000kr.

F 9. Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet

'5948000 '6613000 6992000

1982/83 Utgift '5948000 Reservafion 1309000

1983/84 Anslag

1984/85 Förslag

' Anslagen Statens lantbrukskemiska laboratorium: Uppdragsverksamhet och Bidrag lill statens lanlbrukskemiska laboratorium

Statens lanlbrukskemiska laboratorium är centralt organ för kemisk analysverksamhet i fråga om produkter från jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring saml förnödenheter för dessa näringars behov. Laboratoriet utför analyser och undersökningar på uppdrag av myndigheter eller enskilda och fungerar som servicelaboralorium för forskning och försöks-institutioner pä jordbrukets, skogsbrukets och trädgårdsnäringens områden. Laboratoriet utvecklar analys- och provtagningsmetoder av betydelse för den lantbrukskemiska analysverksamheten samt lämnar råd och upplysningar i ämnen som hör till laboratoriets verksamhetsområde.

Statens lantbrukskemiska laboratorium leds av en styrelse. Chef för laboratoriet är en föreståndare. Inom laboratoriet finns två avdelningar, en uppdragsavdelning och en avdelning för metodutveckling samt en ekonomisektion. Dessutom finns en filial i Röbäcksdalen.

	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		Lantbruksstyrelsen	Föredraganden
Personal	82	-	-
Anslag
Utgifter Förvaltningskostnader Lokalkostnader	13 880000 2476000	+  462 000 +   542000	- 56000 +436000
	16356000	+ 1004000	+380000
Inkomster U ppdragsverksamhet	9744000	-   384000	_
Nettoulgift	6612 000	+ 1388000	+380000

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 74

I delta sammanhang vill jag ta upp frågan om den lantbrukskemiska verksamhetens inriktning och organisation.

Nuvarande förhållanden

Statens lantbrukskemiska laboratorium (SLL) är centrall organ för den kemiska analysverksamheten på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden. Laboratoriet utvecklar och föreskriver metoder för provtagning och analyser och bedriver uppdragsverksamhet på området. Verksamheten, som främst gäller foder, jord, vallen, avfall och växlskyddsmedel, bedrivs dels vid ett huvudlaboralorium i Uppsala, dels vid en filial i Röbäcksdalen.

SLL är organiserat på två avdelningar, en för metodutveckling och en för uppdragsverksamhet. Enligt uttalande av riksdagen skall uppdragsverksamheten vara självbärande. Eventuellt underskott från verksamheten vid Röbäcksdalen kunde emellertid täckas med statsmedel.

Myndighetsansvaret på området delas mellan lanlbruksstyrelsen och SLL. Lanlbruksstyrelsen har tillsynen över de lantbrukskemiska stafio-nerna. SLL föreskriver analysmetoder. Statens kostnader för verksamheten budgetåret 1981/82 uppgick till caömilj. kr. varav ca2,8milj.kr. avsäg kostnader för täckande av underskott i uppdragsverksamheten.

Lantbruksstyrelsens uppdrag

Med anledning av de i betänkandet (Ds Jo 1982:5) Översyn av statens lantbrukskemiska laboratorium lämnade förslagen och de över betänkandet avgivna remissyttrandena gav regeringen i'beslut den 30juni 1983 lanlbruksstyrelsen i uppdrag atl lämna förslag om hur SLL kunde inordnas i verket.

I regeringens beslut framhölls bl.a. att det fär anses vara ett starkt samhällsintresse att det pä del lantbrukskemiska området bibehålies en centrallaboraloriefunktion och atl det finns tillgäng till laboratorieresurser på vilka kan ställas höga krav på oberoende och opartiskhet. Atl behålla SLL som ett fristående organ kan inte nu vara en lämplig lösning. Vid sådant förhållande framstår del som naturligt att föra samman SLL med lanlbruksstyrelsen. Därigenom kommer de lantbrukskemiska myndighetsuppgifterna att i sin helhet ligga inom den myndighet som har ansvaret för utvecklingen av jordbruks- och trädgårdsnäringarna.

Vid utformningen av förslaget lill organisation av den lantbrukskemiska verksamheten skulle enligt regeringens beslut alla möjligheter till rationaliseringar och kostnadsbesparingar tas till vara sä atl statens kostnader för verksamheten kan minskas jämfört med budgetåret 1983/84. Därvid skulle särskilt uppdragsverksamhetens inriktning och omfattning ses över. Målsättningen angavs vara att begränsa denna verksamhet till vad som behövdes som stöd för centrallaboratoriefunktionen och metodutvecklingen.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 75

I lantbruksstyrelsens uppdrag ingick också att studera samordningsmöjligheter med andra myndigheter och statliga organ inom angränsande verksamhetsområden och i förekommande fall föreslå lämpliga åtgärder för atl förbättra samordningen. Även samordningsmöjligheter med AB Svensk laboratorietjänst (Svelab) skulle uppmärksammas.

Lantbruksstyrelsens förslag

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 29 september 1983 lill regeringen redovisat sill uppdrag.

I skrivelsen föreslås alt lanlbruksstyrelsen blir chefsmyndighet för SLL som därigenom inte behöver någon egen styrelse.

Lantbruksstyrelsen föreslår atl den nuvarande rådgivande nämnden för lanlbrukskemiska fackfrågor ersätts av en lantbrukskemisk nämnd. Denna bör utses av lanlbruksstyrelsen. I nämnden bör enligt förslaget ingå företrädare för institutioner vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), de lokala lantbrukskemiska stationerna och lantbruksnäringen.

Laboratoriets arbetsuppgifter bör enligt lantbruksslyrelsens förslag vara att följa utvecklingen av behovet av lantbrukskemisk analysteknik och analysmetoder samt föreslå åtgärder inom detta område till lanlbruksstyrelsen. Melodbeskrivningar bör kunna publiceras i lantbruksstyrelsens förfaltningssamling. Det är också viktigt alt lämpliga provtagningsmetoder beskrivs officiellt. Även detta bör vara en uppgift för laboratoriet. Laboratoriet bör vidare verka för alt resultatredovisningar sä långt det bedöms lämpligt standardiseras. En huvuduppgift för laboratoriet är atl utveckla tillförlitliga och rationella rutinmetoder för aktuella analysbehov inom lantbruket.

Lantbruksstyrelsen utövar tillsyn över hushållningssällskapens lantbrukskemiska stationer. Med den föreslagna organisationen i vilken laboratoriet förs samman med styrelsen bör inspektionsverksamheten kunna utövas av laboratoriets befattningshavare.

I den utsträckning andra laboratorier önskar delta i interkalibreringar inom det lantbrukskemiska området bör laboratoriet leda sådan verksamhet. Den kontakt som centrallaboratoriet härvid får bör kunna leda till att officiella metoder får ökad tillämpning vilket bör öka tryggheten för avnämarna. Laboratoriet bör i övrigt fungera som ett opartiskt referenslabora-lorium. Laboratoriet bör vidare kunna medverka i bedömningar av teknisk utrustning.

Som stöd för cenlrallaboratoriefunktionen bör uppdragsverksamhet kunna bedrivas. Enligt lantbruksstyrelsens mening bör laboratoriet kunna bedriva viss analysverksamhet bl.a. åt naturvårdsverket och SLU. Därigenom borde dubblering av analysresurser kunna undvikas.

Verksamheten inom SLL bedrivs f. n. inom en melodutvecklingsavdel-ning och en uppdragsavdelning. Vid en minskad uppdragsverksamhet som endast utgör ett stöd för centrallaboratoriefunktionen bör en integrering

Prop. 1983/84:100    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet 76

ske till objeklomräden. Avdelningsindelningen vid laboratoriet bör därför slopas och sektionerna lyda direkt under föreståndaren.

Lantbruksstyrelsen föreslär atl vid laboratoriet skall finnas följande sektioner: administrativ sektion, allmän sektion, jordseklion, produktsek-lion, växtskyddssektion, norrlandsseklion och vattenseklion.

Enligt lantbruksslyrelsens uppfattning kan behovet av en vallenseklion vid laboratoriet ifrågasättas. Styrelsen föreslår all en avveckling övervägs såvida självbärighel inte kan uppnås. Skulle självbärighel uppnäs, bör frågan om alt föra över vattenlaboratoriet till en annan huvudman övervägas.

F. n. gäller alt SLL: s uppdragsverksamhet skall vara självbärande. Detta mål har dock inte kunnat uppnäs. För den begränsade mängd rutinprover som det enligt lantbruksslyrelsens förslag nu är fråga om bör prissättningen därför anpassas till den som tillämpas vid rulinlaboralorier. För övriga uppdrag bör kostnadstäckning krävas exempelvis för ledning av interkalibreringar och för analysuppdrag där rutinanalysmeloder ej används.

Förslaget till sammanförandel av laboratoriet med lantbruksstyrelsen innebär att vissa delar av verksamheten minskar i omfattning eller upphör. Därvid uppslår minskal behov av personal och lokaler. För att så långt möjligt åstadkomma en mjuk övergäng lill den nya organisationen och göra det möjligt att lösa problem med övertalighet på bästa sätt föreslås all neddragningen fär ske under en tvåårsperiod.

Lantbruksstyrelsen har bedömt anslagsbehovet för den lanlbrukskemiska verksamheten för budgetåret 1984/85 och (oljande två budgetär. Fr. om. budgelårel 1986/87 väntas föreslagna förändringar av verksamheten fä fullt genomslag. Nettoeffekten av förändringarna beräknas leda lill all anslagsbehovet då har sjunkit med ca 1 milj. kr. i förhällande till det förväntade behovet för budgelåret 1983/84. För budgetåret 1984/85 bör anslaget föias upp med 8 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Av de skäl som anförts i regeringens beslut den 30juni 1983 bör SLL upphöra som självständig myndighet genom att sammanföras med lantbruksstyrelsen. Delta bör ske genom att styrelsen blir chefsmyndighet för SLL fr.o.m. den Ijuli 1984.

I fråga om de arbetsuppgifter som SLL bör ha i framtiden kan jag i allt väsentligt ansluta mig till vad lanlbruksstyrelsen har föreslagit. Jag vill särskilt understryka atl uppdragsverksamhetens inriktning och omfattning bör anpassas till vad som behövs som slöd för cenlrallaboratoriefunktionen och metodutvecklingen pä det lantbrukskemiska området. Kostnaderna för verksamheten med rulinanalyser bör inle belasta statsbudgeten. Rationaliseringen av SLL: s verksamhet bör såsom lanlbruksstyrelsen föreslagit kunna genomföras under en övergångslid på tvä är. Därigenom har

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 77

enligt min mening de problem som uppkommer genom att personal och lokaler måste minskas, lösts på ett tillfredsställande sätt. Minskningen av resurserna och anpassningen till en ny verksamhetsinriktning bör således genomföras under budgetåren 1984/85 och 1985/86. Del ankommer på regeringen att besluta om den interna organisafionen av SLL.

Vid anslagsberäkningen för budgetåret 1984/85 har jag räknat medel enligl huvudförslaget.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna alt statens lantbrukskemiska laboratorium upphör som självständig myndighet i enlighet med vad jag har förordat,

2. lill   Lantbrukskemisk   laboratorieverksamhet   för   budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 6992000 kr.

F 10. Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet

1982/83 Utgift

1983/84 Anslag 1000

1984/85 Förslag 1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till uppdragsverksamhet vid statens maskinprovningar.

Slalens maskinprovningar har lill uppgift alt prova i allmänna handeln förekommande maskiner för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring samt att lämna upplysningar om deras beskaffenhet genom att ge ut tryckta meddelanden rörande verkställda provningar. Bland maskinprovningarnas uppgifter i övrigt ingär alt lämna allmänheten råd och upplysningar samt alt verka för en ändamålsenlig maskinanvändning. Maskinprovningarna är riksprovplats för grävmaskiner och lastbilshytter.

Maskinprovningarna leds av en styrelse. Chef för maskinprovningarna är en föreståndare. Inom maskinprovningarna finns en enhet för allmän provning, en för officiell provning, en för uppdragsprovning saml en administrativ enhet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 11   Jordbruksdepartementet

78

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Statens maskinprovningar

Föredraganden

Personal	74	-	-
Plan
Kostnader
Myndighetsuppgifter, provningsverksamhet, m. m. Riksprovplatsverksamhei	7862000 8500000	+ 1215000 +   500000	+ 186000 + 500000
	16362000	+ 1715000	+686000
Intäkter
Uppdragsverksamhet, m. m. Driftbidrag Intäkter från riksprovplatsen	1950000 5912000 8500000	+   103 000 + 1 112000 +  500000	+ 103000 + 83000 + 500000
	16362000	+ 1715000	+686000

Statens maskinprovningar

1. Pris- och löneomräkning 961 000 kr.

2. För att upprätthålla oförändrad omfattning av verksamheten begärs full kompensation för pris- och löneomräkning (+703 000 kr.).

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för maskinprovningarnas verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000kr.

Fil. Bidrag till statens maskinprovningar

1982/83 Utgift	5 582000
1983/84 Anslag	5912000
1984/85 Förslag	5 995000

Reservation

Under anslaget anvisas medel för att täcka vissa kostnader för myndighetsuppgifter m. m. vid maskinprovningarna.

Statens maskinprovningar Anslaget bör föras upp med 7024000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet

79

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till vad jag har anfört under punkten F 10 beräknarjag anslaget till 5 995000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till statens maskinprovningar för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 5995000 kr.

F 12. Statens växtsortnämnd

1982/83 Utgift	215202
1983/84 Anslag	299000
1984/85 Förslag	302000

Statens växtsortnämnd handhar uppgifter enligt växtförädlarrättslagen (1971: 392, ändrad senast 1982: 1071) samt utsädeslagen (1976:298). Nämnden fullgör de skyldigheter som åligger tillsynsmyndighet enligt konventionen den 2 december 1961 för skydd av växtförädlingsprodukter.

Nämnden består av ordförande, vice ordförande samt högst sju andra ledamöter. Hos nämnden finns ett kansli som förestås av en chef.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Statens växtsortnämnd

Föredraganden

Personal	2
Anslag Ulgifter
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	576000 (396000) 54000	+ 11000 (- 6500) -16000	+ 10500 (- 6500) +  1500
	630000	- 5000	+ 12000
Inkomster
Avgifter	331000	+ 9000	+ 9000
Nettoutgift	299000	-14000	+ 3000

Statens växtsortnämnd Anslaget bör föras upp enligt huvudförslaget (-14000kr.).

Föredragandens överväganden Anslaget bör beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 302 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 80

F 13. Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet

1982/83 Utgift	1000
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till uppdragsverksamhet vid lantbruksstyrelsen för djurens hälso- och sjukvård.

Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för bl.a. ärenden om den allmänna hälso- och sjukvärden bland husdjuren, djurskyddet samt veterinärväsendel.

Det åligger lantbruksnämnd all under lanlbruksstyrelsen ansvara för distriktsveterinärorganisationen i länet, utöva tillsyn över distriksveleri-närernas och andra praktiserande veterinärers verksamhet, leda den regionala planeringen och samordningen av hälso- och sjukvården bland husdjuren samt leda och samordna åtgärder mot djursjukdomar i den mån detta inte ankommer på länsstyrelsen. Inom varje nämnd skall finnas en veterinär enhet. Chef för den veterinära enheten åren länsveterinär, som i övrigt är tjänsteman hos länsstyrelsen och i denna egenskap fullgör uppgifter enligt länsstyrelseinstruktionen (1971:460, ändrad senast 1983:567).

Antalet tjänster inom dislriklsvelerinärorganisationen får uppgå till högst 390.

Distriktsvelerinärorganisationen är främst avpassad för atl tillgodose behovet av sjukvård och hälsovård hos djur inom animalieproduklionen och hästar som används i jordbruket och skogsbruket. Om djurskyddsskäl föreligger eller där annan velerinärvård inle kan anvisas är distriktsveterinär skyldig att även utöva djursjukvård för övriga husdjur. Distriktsveterinärorganisationen skall i samarbete med främst den organiserade hälsokontrollverksamheten medverka i förebyggande åtgärder.

I velerinärtaxeförordningen (1975:539, ändrad senast 1983:860) föreskrivs alt vid varje förrättning som utförs av en distriktsveterinär utgär en särskild djursjukvärdsavgift, vars storlek bestäms av regeringen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 11    Jordbruksdepartementet

81

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Lanlbruks-	Före-
		styrelsen	draganden
Personal	390	-	-
Plan
Kostnader
Distriktsveterinärorga-
nisationen m. m.	66330000	- 2655000	-2655000
Anskaffning av viss
laboratorieutrustning	125000	-	-
Främjande av förebyggande
åtgärder	5000000	-	-
Inrättande av flervete-
rinärstalioner	500000	-	-
	71955000	- 2655000	-2655000
Intäkler
Bidrag lill dislrikts-
velerinärorganisationen
m. m.	38845 000	+ 9 830000	-4 000000
Bidrag till anskaffning
av viss laboratorie-
utruslning	125000	-	-
Bidrag lill främjande av
förebyggande åtgärder	5 000000	-	-
Bidrag till inrättande
av flerveterinärstalioner	500000	-	-
Djursjukvårdsavgifter	27500000	-12500000	+ 2 500000
	71970000	- 2670000	-1500000

Lantbruksstyrelsen

Lanlbruksstyrelsen är med hänsyn till arbets- och kostnadsutvecklingen återhållsam när det gäller att inrätta ytteriigare tjänsler i distriktsveterinärorganisationen. Av medgivna 390 tjänsler beräknar styrelsen att 375 finns inrättade under budgetåret. Därutöver behövs medel till tillfälliga vikarier.

I planen för budgetåret 1983/84 är lönekostnaderna för distriktsveterinärerna beräknade till 52320000kr. vartill kommer l,2milj. kr. för lantbruksnämndernas administration av den nya organisationen för djurens hälso-och sjukvård. Lönekostnaderna för distriktsveterinärerna ökar för budgetåret 1983/84 med totalt 1 880000 kr. till följd av träffade löneavtal intill den 30juni 1983. Lönekostnaderna för lantbruksnämndernas administration, nu beräknad till l,4milj.kr., föreslås fr.o.m. budgetåret 1984/85 bli anvisade frän anslaget Lantbruksnämnderna. Därmed kommer löneposten atl uppgå till 54,2milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Prisnivån för bilersättning och traktamenten har ökat med ca 10% under föregående budgetår. I prisomräkning innebär detta 410000kr. Resekostnaderna för budgetåret 1984/85 beräknas därmed uppgå lill 4550000kr.

Insamling av kliniska data för nationell bearbetning sker i samarbete med föreningen Svensk husdjursskötsel. Lantbruksstyrelsens kostnader 6   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1983/84:100    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet 82

för dessa bearbetningar beräknas för budgetåret 1984/85 till 250000kr. Övriga expenser väntas öka med 255000 kr. och uppgå till 300000 kr.

Djursjukvårdsavgifter infördes den Ijanuari 1983. För tiden januarijuni 1983 har bokförts 6,7 milj. kr. varav för animalieproduklionens djur 4,9milj.kr. och sällskapsdjur l,8milj.kr. Anlalel debiterade förrättningar har under samma lid varit ca 245 000 för animalieproduklionens djur och ca 45000 för sällskapsdjuren. Det totala antalet förrättningar, ca 290000 under första halvåret 1983, kan motsvara 500000 - 550000 pä helårsbasis eftersom under hösten antalet förrättningar bedöms bli lägre än under våren.

Intäkterna för djursjukvårdsavgifter kommer vid gällande avgiftsnivå att uppgå till 15 milj. kr. (ca 520000 förräUningar) under budgetåret 1984/85. Härav utgör avgifterna för animalieproduklionens djur 11 milj. kr. (ca 440000 förrättningar) och avgifterna för sällskapsdjuren 4milj. kr. (ca 80000 förrättningar).

Föredragandens överväganden

I min anmälan lill föregående års budgetproposifion anförde jag att mycket talar för att finansieringen av djurens hälso- och sjukvård i ökad utsträckning bör bli en angelägenhet för djurägarna. Riksdagen delade denna uppfattning.

Djursjukvårdsavgiflernas storlek för budgetåret 1983/84 beräknades med utgångspunkt i djurhälsoutredningens antagande om att antalet förrättningar skulle uppgå till ca 1 milj. per är. Underlaget för beräkning av antalet förrättningar var emellertid ofullständigt. Jag påpekade därför att korrigeringar kan behöva göras sedan erfarenhet av det nya systemet vunnits.

Viss erfarenhet av systemet med djursjukvärdsavgifter har nu vunnits. Enligt lantbruksstyrelsen fungerar uppbörden tillfredsställande. Det kan emellertid enligt min mening finnas skäl att modifiera uttaget av djursjukvärdsavgifter så alt dessa inte som nu tas ut med ett fast belopp oberoende av förrättningens karaktär utan varieras och tas ut i procenl av förrätt-ningsarvodel. Jag avser därför alt föreslå regeringen att ål lantbruksstyrelsen lämna uppdraget att se över avgiftsfinansieringen. För budgetåret 1984/85 beräknas antalet förrättningar uppgå till 520000. Djursjukvårdsavgifterna bör under budgetåret 1984/85 fastställas så att det sammanlagda uttaget uppgår till 30milj.kr. Del ankommer på regeringen atl besluta i denna fråga.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 83

F 14. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård

53 114882 44470000 40470000

Reservation 2 726117

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

Under anslaget anvisas medel för bidrag till distriktsveterinärorganisationen, anskaffning av viss laboratorieutrustning, främjande av förebyggande åtgärder samt stöd vid inrättande av flerveterinärstalioner.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

1. Bidrag lill dislriktsvele-

rinärorganisalionen

2. Anskaffning av viss labo-

ratorieulrustning

3. Främjande av förebyggande

ätgärder

4. Inrättande av flerveterinär-

stalioner

	Lanlbruks-	Före-
	styrelsen	draganden
38845000	+ 9830000	-4 000000
125 000	-	-
5 000000	-	-
500000	-	-
44470000	+9 830000	-4000000

Föredragandens överväganden

För uppgifter inom det ekonomiska försvaret harjag beräknat ett belopp av 215000 kr.

Med hänvisning till vad jag ovan och under punkten F 13 har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 40470000 kr.

F 15. Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård

1982/83 Utgift	1 661876
1983/84 Anslag	1670000
1984/85 Förslag	1740000

Under anslaget anvisas medel för att bestrida koslnader för veterinär-vård för avlägset boende djurägare. Lantbruksnämnden disponerar medlen i enlighet med vad som framgår av velerinärtaxeförordningen (1975:539, ändrad senast 1983:860).

Lantbruksstyrelsen Pris- och löneomräkning 85000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 84

Föredragandens överväganden Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till avlägset boetide djurägare för veterinärvård för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 740000 kr.

F 16. Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder

I avvaktan pä särskild proposition om forskning m. m. hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret 1984/85 beräkna ett reservationsanslag av 1 666000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilagall   Jordbruksdepartementet 85

G.    UTBILDNING OCH FORSKNING

G 1. Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader

G 2. Sveriges lantbruksuniversitet: Driftkostnader

Beredningen av regeringens forskningspolitiska ställningstaganden pågår f. n. inom regeringskansliet. Jag avser att återkomma till regeringen vad avser forskning inom jordbruksdepartementets område i min anmälan till den forskningspolitiska propositionen under våren 1984.

Med hänvisning härtill hemställer jag alt regeringen, i avvaktan på särskild proposifion i ämnet, föreslär riksdagen alt

1. till   Sveriges   lantbruksuniversitet:  Förvaltningskostnader  för budgetåret 1984/85 beräkna ett förslagsanslag av 350839000 kr.,

2. lill Sveriges lantbruksuniversitet: Driftkostnader för budgetåret 1984/85 beräkna ett reservafionsanslag av 164684000 kr.

G 3. Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m.

1982/83 Utgift 43469384 Reservation 9467 161

1983/84 Anslag 14000000

1984/85 Förslag 13 500000

Frän detta anslag anvisas medel till byggnadsarbeten för Sveriges lantbruksuniversitet och andra institutioner, som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Byggnadsstyrelsen

I fråga om investeringsobjekt, som tidigare inle redovisats för riksdagen eller för vilka föresläs nya kostnadsramar, anförs följande.

Diverse objekt. I gällande investeringsplan finns under denna rubrik uppförd en kostnadsram av 50 milj. kr. i prisläget den Ijanuari 1982. Av ramen får högst 30 milj. kr. tas i anspråk av byggnadsstyrelsen för utförande av sådana smärre byggnadsåtgärder som inte medför nämnvärd utökning av lokalinnehavet och för vilka kostnaderna i varje särskilt fall inle överstiger 2 milj. kr. i prisläget den Ijanuari 1983. Kostnadsramen i övrigt, 20 milj. kr., fär tas i anspråk endast efter beslut av regeringen.

T.o.m. budgetåret 1982/83 har disponerats 22907000kr. av byggnadsstyrelsens del och 17340000 kr. av regeringens del. Därtill kommer att arbeten till en kostnad av avrundat 13,4 milj. kr. slutredovisats av byggnadsstyrelsens del per den 30juni 1983.

Delta innebär att av byggnadsstyrelsens del under budgetåret 1982/83 disponerats ett ramutrymme av 21 107000 + 13 400000 - 17437000 (före-

Prop. 1983/84:100    Bilagall   Jordbruksdepartementet 86

gående års disposition) = avrundat 17070000kr. Av regeringens del har tvä projekt igångsatts under budgetåret.

För budgetåret 1983/84 finns av byggnadsstyrelsens del eU ramutrymme av (30000000-21 107000=) avrundat 8,9 milj. kr. tillgängligt varfill kommer ramutrymme på grund av ytterligare slutredovisningar. Av regeringens del finns tillgängligt ett ramutrymme av ca (20000000 - 17346000=) avrundat 2,7 milj. kr.

De byggnader och lokaler som disponeras av insfitutioner inom högskoleområdet och inom övriga forskningsinstitutioner inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde utgör tillgångar med lång varaktighet. Det gäller därför aU utnyttja dessa tillgångar effektivt. De av statsmakterna fastlagda besparingskraven ställer vidare krav på en ökad rationalitet hos lokalerna. Mot bakgrund av del begränsade investeringsulrymmet för nybyggnader måste ökad uppmärksamhet ägnas ät investeringsbehoven för att brister i arbetsmiljön skall kunna räuas lill och för au kunna effektivisera utnyttjandet av de befintliga lokalresurserna. Dessa investeringsbehov belastar i första hand ramarna för Diverse objekt.

För att kunna möta de ökade medelsbehoven för ombyggnader inom det befintliga lokalbeståndet föreslår styrelsen atl ramen för budgetåret 1984/85 förs upp med 60 milj. kr.

Projektering. Under förevarande anslag föreslår styrelsen att för budgetåret 1984/85 förs upp en medelsförbrukning av 1 milj. kr. för projektering.

Föredragandens överväganden

I investeringsplanen för budgetåret 1983/84 finns under rubriken Diverse objekt uppförd en kostnadsram av 50 milj. kr. i prisläget den Ijanuari 1982, vilket motsvarar ca52,9 milj. kr. i prislägel den Ijanuari 1983. Inom ■ kostnadsramen beräknas medel för utförande av mindre byggnadsåtgärder, som inle medför nämnvärd utökning av lokalinnehavet och för vilka kostnaderna i varje särskilt fall inte överstiger 4 milj. kr. Ramen räknas upp årligen med hänsyn lill den allmänna byggnadskostnadsulveck-lingen. Enligl hittills gällande regler kan ramutrymmet las i anspråk för nya objekt med hänsyn lill uppräkningen samt i den mån ramutrymme kan tillskapas genom slutredovisning av gamla objekt.

Jag föreslår alt den nu gällande konstruktionen av ramen ändras. Fr.o.m. budgelårel 1984/85 övergår jag lill alt beräkna medel för Diverse objekt under en årsbunden kostnadsram. För budgetåret 1984/85 föreslår jag därför under rubriken Diverse objekt en kostnadsram av 13 milj. kr. Byggnadsstyrelsen skall även i fortsättningen fä la i anspråk viss del av ramen för byggnadsåtgärder där kostnaderna i varje särskilt fall inle överstiger 2 milj. kr. Del bör ankomma på regeringen att besluta oin storleken av den del av ramen som skall slå lill byggnadsstyrelsens förfogande.

Övriga objekt i investeringsplanen för nästa budgetär har tidigare redovisats för riksdagen.

Jag förordar alt medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 11

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Jordbruksdepartementet

87

Medelsförbrukning

Byggnadsobjekt

Kostnadsram

1982-      1983-01-01      01-01

Bygg-     Färdig-starl       ställande

Faktisk  Beräknad för

t.o.m.     ----------------

1983-

06-30      1983/84   1984/85     år/mån   år/mån

Slutredovisal 1983-06-30 Färdigställda, ej

slutredovisade

objekt

Sveriges lantbruksuniversitet

Ultuna

Central service Kraflfoderfabrik vid

Lövsla. Om- och

tillbyggnad

ÖJebyn

Nybyggnad av djurstallar

Fiskeristyrelsen

Kälarne Fiskeriförsöksanstalt

Diverse objekt

(tidigare budgetår)

Diverse objekt

(budgetåret 1984/85)

Projekteringskostnader

Reducering av medelsbehovel

Beräknal medelsbehov

238315

239284

172 200   173 200      159100    6000      5 000

11750     11000 5051     5400 500        83-02 83-10

83-09

5900      6300 47.53     1000 500        82-09

9        81-09 82-10

6750      7025 6046       970

16800     16800 50000    52970

13000

81-10

82-10

14 935  1000   800 16379 10000 \

> 11000

6983     1000 1000

502684   280295      452687   25370 18809

4 403 2809

20967 16000

Anslagsbehovet beräknarjag till 13,5 milj. kr. enligt följande sammanställning.

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1983-07-01 Anslag för 1983/84 Anslag för 1984/85 (förslag)

9467	1983/84	20967
14 000	1984/85	16000
13 500

36967

36967

Prop. 1983/84:100   Bilaga 11    Jordbruksdepartementet 88

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid Sveri
ges lantbruksuniversitet m. m. inom de kostnadsramar som jag
har förordat i det föregående,

2. till Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. för
budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 13 500000 kr.

G 4. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m.

1982/83 Utgift 26652171 Reservafion 14291526

1983/84 Anslag 28500000

1984/85 Förslag 18300000

Från detta anslag bestrids koslnader för inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet och andra institutioner som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Byggnadsstyrelsen svarar för planering och upphandling av inredning.

Det åligger styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet bl.a. alt upprätta förslag till utrustningsprogram för lantbruksuniversitetet och SVA. Förslagen överlämnas till utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) som i anslagsframställning föreslår kostnadsramar för aktuella utrustningsobjekt och som inom uppförda kostnadsramar fastställer programmen.

UUH har genom skilda beslut fått uppdrag att planera och upphandla utrustning för statens naturvårdsverk och statens strålskyddsinslitut. UUH har att efter statsmakternas beslut i anledning av nämndens förslag vidta de åtgärder som behövs för att godtagna program skall förverkligas.

Inredning

I det följande redovisas endast redan beslutade, nya eller ändrade kostnadsramar som skall föras upp i inredningsplanen.

Byggnadsstyrelsen

I fråga om inredningsprojekt, som inte tidigare redovisats för riksdagen eller för vilka föreslås nya kostnadsramar, anförs följande.

Statens naturvårdsverk. Ersättningsanskaffningar m.m. I gällande inredningsplan finns uppförd en ram av 4,8 milj. kr. för i första hand inredning till nyanskaffade lokaler i Studsvik och Stockholm.

Efter samråd med naturvårdsverket föreslär byggnadsstyrelsen att ramen höjs till 6,1 milj. kr. för att i första hand tillgodose angelägna behov av bl.a. ersättningsanskaffning.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet 89

Statens strålskyddsinstitut. Ersättningsanskaffningar m.m. I gällande inredningsplan finns uppförd en ram av 475000 kr. för ersättningsanskaffningar och mindre inredningskompletteringar budgetåret 1983/84.

Efter samråd med strålskyddsinstitutet föreslår byggnadsstyrelsen att ramen höjs till 700000 kr. för att tillgodose behoven av smärre inredningskompletteringar och ersättningsanskaffningar budgetåret 1984/85.

Diverse objekt. I gällande inredningsplan är uppförd en delram av 7,0 milj. kr. Av beloppet får byggnadsstyrelsen ta i anspråk 4,7 milj. kr. för oförutsedda mindre inredningsobjekt samt för sådana objekt för vilka verket beslutar om byggnadsåtgärder. Kostnadsramen t övrigt får tas i anspråk endast efter beslut av regeringen. Kostnadsramen är avsedd för inredning av lokaler i samband med funktionella förändringar vid ombyggnader och omdispositioner. Fr.o.m. budgetåret 1982/83 fär ramen även användas för planmässig ersättningsanskaffning vid Sveriges lantbruksuniversitet (jfr prop. 1981/82:100 bil. 13 s. 106).

Som framgår av byggnadsstyrelsens redovisning har delprojekt till en kostnad av 758000 kr. slutredovisats, vilket innebär att ramen för budgetåret 1983/84 för beslutade men ännu ej slutredovisade projekt samt planerade projekt uppgår till (7000000-758000=) avrundat 6,3 milj. kr. Beloppet bör för budgetåret 1984/85 höjas med 1,5 milj. kr. till 7,8 milj. kr., varav 0,5 milj. kr. beräknats för planmässig ersättningsanskaffning för lantbruksuniversitetet. Av beloppet bör 7,0 milj. kr. ställas till byggnadsstyrelsens förfogande för oförutsedda mindre inredningsprojekt, för ersättningsanskaffning av inredning samt för inredning av projekt för vilka verket beslutar om byggnadsåtgärder.

Utrustning

I det följande redovisas endast redan beslutade, nya eller ändrade kostnadsramar som skall föras upp i utrustningsplanen.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor

I fråga om utrustningsobjekt, som tidigare inte redovisats för riksdagen eller för vilka föreslås nya kostnadsramar, anförs följande.

Sveriges lantbruksuniversitet. Ersättningsanskaffningar m.m. budgetåret 1984/85. För budgetåret 1983/84 är uppförd en kostnadsram av 11 milj. kr. för ersättningsanskaffningar m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet. Kostnadsramen har visat sig vara otillräcklig för atl tillgodose dels ersättning av försliten utrustning, dels utrustningsbehov föranledda av nya arbetsmiljö- och djurskyddsbestämmelser, ökat studerandeintag, mindre byggprojekt m.m.

För budgetåret 1984/85 föreslår styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet i samråd med UUH att en definitiv kostnadsram av 14,3 milj. kr. förs upp i utrustningsplanen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 11   Jordbruksdepartementet 90

Statens naturvårdsverk. Ersättningsanskaffningar m. m. budgetåret 1984/85. För budgetåret 1983/84 är uppförd en kostnadsram av 5 850000 kr. för ersättningsanskaffningar m. m.

Naturvårdsverkets olika avdelningar har anmält utrustningsbehov för budgetåret 1984/85 till en sammanlagd beräknad kostnad av 10,8 milj. kr. Verket har emellertid efter samråd med UUH begränsat sina anskaffningsförslag till 6750000kr. Av beloppet avser 1250000kr. nyanskaffningar i samband med ändrad verksamhetsinriktning vid bilavgaslaboraloriel i Studsvik resp. verkets specialanalytiska laboratorium.

UUH föreslär atl en definitiv kostnadsram av 6750000kr. förs upp i ulrustningsplanen för budgetåret 1984/85.

Statens strålskyddsinstitut. Ersättningsanskaffningar m.m. budgetåret 1984/85. För budgetåret 1983/84 är uppförd en kostnadsram av 1,3 milj. kr. för ersättningsanskaffningar m. m.

UUH föreslär atl en definitiv kostnadsram av 1380000kr. förs upp i utrustningsplanen för budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

Med utgångspunkt i de förslag som byggnadsstyrelsen redovisat förordar jag att följande inredningsplan läggs tiil grund för medelsberäkningen för nästa budgetår.

Jag har inom kostnadsramen Diverse objekt beräknat medel till byggnadsstyrelsens disposition för oförutsedda mindre inredningsobjekt m. m. saml medel lill regeringens disposition för inredning av investeringsobjekt för vilka investeringskostnaderna i varje särskilt fall inle överstiger 4 milj. kr. Jag har tidigare vid min anmälan av byggnadsarbeten inom jordbruksdepartementels verksamhetsområde under punkten G 3 berört denna fråga. Det ankommer pä regeringen att besluta om del belopp som skall stå till byggnadsstyrelsens disposition. Vidare har jag under ifrågavarande ram beräknal medel för planmässig återanskaffning av inredning vid Sveriges lantbruksuniversitet och statens veterinärmedicinska anstalt.

De kostnader som förts upp i inredningsplanen bör godtas.

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

91

Inredningsplan (1 000-lal kr.)

Inredningsobjekt		Kostnadsram	Medelsförbrukning
		defi-       delram   art' nitiv ram	t. 0. m.   Beräknad för 19*'
			06-30     1983/84 1984/85
Slutredovisade projekt 1983-06-30 Projekt färdigställda före 1982-07-01 men ännu ej slutredovisade		36713	34843
Sveriges lantbruksuniversitet
Ultuna
Central service Växlskyddscenlrum		I 100       1
Alnarp Växlskyddscenlrum	•	8 500                   1	5175
Statens veterinärmedicinska anstalt
Ultuna
Cenlralblock		11000                   1	9817
Upplands Bro Blodlappningsbyggnad		550                   1	490
Fiskeristyrelsen
Kälarne
Fiskeriförsöksanstalt. Inredning och utrustning		5 825                    1	4835
Statens naturvårdsverk
Ersättningsanskaffningar m. m. budgetåret 1984/85		5 000                 2a	425
Statens strålskyddsinstitut
Ersäuningsanskaffningar m. m. budgetåret 1984/85		500                 2a	162
Diverse objekt		7000                 2a	1 144
		75088     1100	56 891      7 400          1600
		76188	65891

' Art av kostnadsram för resp. objekt

1. Ay statsmakterna tidigare godtagen kostnadsram.

2a. Andrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv).

2b. Ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram).

3. Ny kostnadsram.

Anslagsbehovet för inredning beräknarjag avrundat lill 1,5 milj. kr. enligl följande sammanställning.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 92

Anslagsberäkning avseende inredning (1000-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Medelsreservation 1983-07-01 (avrundat)     6035 1983/84 6400

Anslag för 1983/84 500 1984/85 1600

Anslag för 1984/85 (förslag) 1 465

8000

8000

De kostnader som tas upp i följande utrustningsplan bör godtas.

Utrustningsplan (1 000-tal kr.)

Utruslningsobjekt	Kostnadsram		Medelsförbrukning
	definitiv ram	delram   art'	l.o.m.   Beräknad för 1983
			06-30     1983/84 1984/85
Projekt färdigställda före 1983-06-30 men ännu ej slutredovisade	77 340		69208
Sveriges lantbruksuniversitet
Ulluna Centrala servicefunktioner m. m.	1950	1	724
Garpenberg Plantförsöksstation	1900	1	_
Alnarp Växlskyddscenlrum Växtförädling, Svalöv	6000	1 2000       1	4970
Röbäcksdalen Maskin- och lagerutrymmen	700	1	254
Öjebyn Djurslallar m.m.	1350	1	66

Ersättningsanskaffningar m. in.

Budgelåret 1982/83 9500

Budgelåret 1983/84 11000

Budgetåret 1984/85 11500

Statens veterinärmedicinska anstalt

Vaccinenhel 5 800

Statens naturvårdsverk

Ersättningsanskaffningar

m. m. budgetåret 1982/83 5 250

Ersättningsanskaffningar

m.m. budgelårel 1983/84 5 850

Ersättningsanskaffningar

m.m. budgetåret 1984/85 6080

3 595

1934

Prop. 1983/84:100    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet 93

Utruslningsobjekt	Kostnadsram		Medelsförbrukning
	definitiv ram	delram   art'	t.o.m.  Beräknad för 1983
			06-30     1983/84 1984/85
Statens strålskyddsinstitut Ersättningsanskaffningar m. m. budgetåret 1982/83 Ersäuningsanskaffningar m. m. budgetåret 1983/84 Ersättningsanskaffningar m.m. budgetåret 1984/85 Vissa utredningskostnader	1120 1300 1350 360 148350	1 1 3 1 2000	177 118 81046    32257       20800
	150350		134103

' Art av kostnadsram för resp. objekt

I. Av statsmakterna tidigare godtagen kostnadsram.

2a. Ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som definitiv).

2b. Ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram).

3. Ny kostnadsram.

Anslagsbehovet för nästa budgetår för utrustning beräknarjag till 16,8 milj. kr. enligt följande sammanställning.

Anslagsberäkning avseende utrustning (1 000-tal kr.)

Medelstillgäng Beräknad medelsförbrukning

8 257	1983/84	32257
28000	1984/85	20800
16800

Medelsreservalion 1983-06-30 Anslag för 1983/84 Anslag för 1984/85 (förslag)

53057 53057

Byggnadsstyrelsen och ulrustningsnämnden fär för varje i inrednings-resp. ulrustningsplanen upplaget objekt lägga ut beställningar intill högst det belopp, som angetts som kostnadsram för objektet, med avdrag för de medel som förbrukats vid tidpunkten för beställningen. För nästa budgetår innebär detta att medgivande får lämnas att beställa inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. dels för byggnadsstyrelsen Ull ett sammanlagt belopp av (76 188 000 - 65 891000=). avrundat 10,2 milj.kr., dels för utrustningsnämnden till ett sammanlagt belopp av (150350000-134103000=) avrundat 16,2 milj.kr., allt att betalas tidigast under budgetåret 1985/86.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen alt

1. bemyndiga regeringen all besluta om anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,

2. till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 18300000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet 94

G 5. Skogs- och jordbrukets forskningsråd

Med hänvisning till vad jag tidigare har anfört under punkterna G 1 och G 2 hemställer jag att regeringen, i avvaktan på särskild proposifion om forskning m. m., föreslår riksdagen

att till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgelåret 1984/85 beräkna ett reservationsanslag av 47 852000kr.

G 6. Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning

982/83 Utgift	2 300000
983/84 Anslag	2300000
984/85 Förslag	2500000

Reservation

Statens nuvarande stöd till kollektivjordbruksteknisk forskning regleras i ett mellan staten och Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet pä det jordbrukstekniska området. Avtalet avser liden den Ijuli 1981-den 30 juni 1984. Enligt avtalet medverkar staten i finansieringen av verksamheten genom ett årligt bidrag av 2,3 milj. kr., eller sammanlagt 6,9 milj. kr. Stiftelsen åtar sig att under avtalsperioden tillskjuta lägst motsvarande belopp, varav sammanlagt minst 3,6 milj. kr. i form av direkt bidrag. Ansvaret för genomförandet av det avtalade programmet åvilar Jordbrukstekniska institutet.

Med slöd av regeringens bemyndigande tillkallade jag den 1 september 1983 en förhandlingsgrupp med uppdrag att för statens räkning förhandla och träffa nytt avtal med Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning om den fortsatta gemensamma finansieringen av forsknings- och utvecklingsarbetet på det jordbrukstekniska området.

Förhandlingsgruppen har i december 1983 överlämnat en promemoria (DsJo 1983:12) angående stöd lill kollekliv jordbruksteknisk forskning. Till promemorian har som bilaga fogats ett under förbehåll av regeringens godkännande ingånget avtal mellan staten och Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning. Enligt avtalet som avser liden den Ijuli 1984-den 30juni 1987 åtar sig staten att medverka i finansieringen av verksamheten genom atl tillskjuta 7,5 milj. kr., varav 2,5 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1984/85-1986/87. Stiftelsen åtar sig att under avtalsperioden tillskjuta lägst motsvarande belopp, varav sammanlagt minst 4,8 milj. kr. i form av direkt bidrag. Ansvaret för programmets genomförande avses liksom hittills åvila Jordbrukstekniska institutet.

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 95

Föredragandens överväganden

Jag biträder förhandlingsgruppens förslag lill avtal mellan slaten och Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning om att för perioden den Ijuli 1984-30 juni 1987 öka stödet lill kollektivjordbruksteknisk forskning.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att ikläda sig de ekonomiska förpliktelser som följer av det avtal angående slöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning som jag har nämnt i det föregående,

2. till Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 2500000 kr.

G 7. Bidrag till växtförädling

Den gemensamma finansieringen av växtförädlingen regleras i avtal mellan slalen och jordbrukets föreningsrörelse. Avtalet avser tiden den 1 januari 1980-den 31 december 1989.

Inför de sista fem åren av avtalsperioden förutsätts enligl avtalet att förhandlingar tas upp mellan staten och föreningsrörelsen beträffande storleken av de totala bidragen.

Jag kommer senare att lägga fram förslag med anledning härav.

Jag hemställer alt regeringen, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, föreslår riksdagen

alt till Bidrag till växtförädling för budgetåret 1984/85 beräkna ett reservationsanslag av 28590000 kr.

G 8. Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m.m.

Reservation -

1982/83 Utgift	6000000
1983/84 Anslag	6000000
1984/85 Förslag	6100000

Statens nuvarande stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. regleras i eft mellan staten och Stiftelsen Skogsförbätlring träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings-och utvecklingsverksamhet rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m.m. Avtalet avser tiden den Ijuli 1982-den 30 juni 1985. Enligt avtalet medverkar slaten i finansieringen av verksamheten genom all tillskjuta 15,1 milj. kr., varav 5 milj. kr. under vart och eU av budgetåren 1982/83 och 1983/84 samt 5,1 milj. kr. under budgetåret 1984/85. Stiftelsen ålar sig atl under avtalsperioden tillskjuta sammanlagt lägst 15,1 milj. kr..

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 96

varav minst 14 milj. kr. som direkt, kontant bidrag. Staten åtar sig dessutom att under avtalsperioden tillskjuta ytterligare sammanlagt 3 milj. kr. Medlen skall bl.a. användas till ökal klonurval, intensivare skötsel av de anlagda avkommeförsöken saml bättre utvärdering av detta material. Ansvaret för den avtalade verksamhetens bedrivande åvilar Institutet för skogsförbättring.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör i enlighet med avtalet mellan staten och Stiftelsen Skogs-förbättring föras upp med 6,1 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m.m. för budgelåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 6 100000 kr.

G 9. Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning

1982/83 Utgift 10000000 Reservation

1983/84 Anslag 10800000

1984/85 Förslag 11300000

Statens nuvarande stöd till kollektiv skogsteknisk forskning regleras i ett mellan staten och Stiftelsen Skogsteknisk FoU träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på del skogstekniska området. Avtalet avser tiden den Ijuli 1982-den 30juni 1985. Enligt avtalet åtar sig staten att medverka i finansieringen av verksamheten genom atl tillskjuta 28,5 milj. kr., varav 8,8 milj. kr. under budgelårel 1982/83, 9,6milj. kr. under budgetåret 1983/84 och 10,1 milj. kr. under budgetåret 1984/85. Stiftelsen åtar sig att under avtalssperioden tillskjuta sammanlagt lägst 28,5 milj. kr., varav minst 25,5 milj. kr. som direkt, kontant bidrag. Staten åtar sig dessutom att under avtalsperioden tillskjuta ytterligare sammanlagt 3,6 milj. kr. I det kortare perspektivet behövs dessa medel för en snabbare anpassning av dagens maskiner och metoder i såväl storskalig som småskalig drift till ett ökat uttag av biomassa under 1980-lalel. För att tillgodose utvecklingsbehoven i det längre perspektivet behövs en väsentligt ökad satsning på s. k. perspektivstudier samt pä analyser av framtida system för skogsvärd. Utvecklingen av syslem för avverkning och transport, anpassade till virkets vidare hantering och användning, behöver intensifieras. Ansvaret för verksamhetens genomförande avses liksom hittills åvila Nämnden för skogsteknisk forskning.

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 97

Föredragandens överväganden

Anslaget bör i enlighet med avtalet mellan staten och Stiftelsen Skogsteknisk FoU föras upp med 11,3 milj. kr. Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

att till Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 11 300000kr.

G 10. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

1982/83 Utgift	563772
1983/84 Anslag	567000
1984/85 Förslag	584000

Skogs- och lantbruksakademien har till uppgift alt med stöd av vetenskap och praktisk erfarenhet verka för det svenska jordbrukels och skogsbrukels samt angränsande näringars utveckling och förkovran. Från anslaget bestrids kostnader för akademiens ordinarie tjänstemän, ersättning ål skoglig expertis, bidrag lill bibliotek m.m. samt vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkontakter.

Skogs- och lantbruksakademien

1. Pris-och löneomräkning 27000 kr.

2. Indragningen av tjänslebrevsrätten har medfört en minskning av statliga resurser till akademien i betydande omfattning. Tillämpning av huvudförslaget innebär ytterligare försämring av akademiens arbetsmöjligheter.

3. Medel begärs för en tjänst som skoglig sekreterare (+ 122000 kr.).

4. Medel begärs för ökade bidrag till bibliotek m. m. (+93 000kr.).

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel till Skogs- och lantbruksakademien beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

alt till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 584000 kr.

7    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1983/84:100    Bilaga 11   Jordbruksdepartementet 98

H.    MILJÖVÅRD

H 1. Statens naturvårdsverk

1982/83 Utgift 95628381

1983/84 Anslag 95 861000

1984/85 Förslag 98081000

Statens naturvårdsverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden om naturvärd, däri inbegripet vattenvård, luftvård och renhållning utomhus, samt om rörligt friluftsliv, jakt och viltvård, allt i den mån sådana ärenden ej ankommer på annan myndighet. Till verkets förvaltningsområde hör även ärenden enligl miljöskyddslagen (1969: 387, ändrad senast 1983:656) i den mån dessa ej ankommer pä koncessionsnämnden för miljöskydd eller annan myndighet. Verket har tillsyn över efterlevnaden av lagen (1973: 329) om hälso- och miljöfariiga varor (ändrad senast 1982:822) och i anslutning därfill meddelade föreskrifter, i den män Ullsynen ej ankommer på annan myndighet. Verket har vidare till uppgift att leda och främja företrädesvis målinriktad naturvårdsforskning och undersökningsverksamhet inom naturvårdsområdet.

Till verket är produktkontrollnämnden knuten. Nämnden prövar frågor som avses i lagen om hälso- och miljöfarliga varor, i den män prövningen ej ankommer pä annan myndighet.

Naturvårdsverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Inom verket finns en administrativ avdelning, en naturtesursavdel-ning, en teknisk avdelning samt en forsknings- och utvecklingsavdelning. Inom administrativa avdelningen finns en produktkontrollbyrå. Hos verket finns i övrigt de laboratorier och enheter som verket bestämmer.

Vidare finns inom verket en forskningsnämnd och en delegation för anläggningsstöd till idrotten.

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

99

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Statens Före-

naturvårdsverk     draganden

Personal	537		—
Anslag Utgifter Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader Särskilda undersökningar Engångsanvisning	80958000 (64208000) 14903000 10000	+ 8 268000 (+ 4141000) +    277000 + 4000000	+ 2721000 ( + 2083 000) -   501000
	95 871000	+ 12 545000	+2 220000
Inkomster Ersättning för särskilda undersökningar	10000
Nettoulgift	95861000	+ 12545000	+2220000

Statens naturvårdsverk

1. Pris- och löneomräkning 5 194000 kr.

2. Huvudförslaget skulle innebära att medel motsvarande ytterligare ca tio tjänster fråntogs verket. Stora personalbehov föreligger för att kunna klara en rad såväl gamla som nya uppgifter som pålagts verket och för vilka verket aldrig erhållit några tjänster. Inom en åtminstone oförändrad real resursram ser verket möjligheter att åstadkomma konsolideringar och därmed fortsätta omprioriieringsarbelet frän tidigare år. (+3 173 000 kr.)

3. Medel motsvarande sex tjänster för produktregistret och kadmiumfrågor har hittills tillfälligt anvisats verket bl.a. genom medgivande till överskridande. Med hänsyn till ifrågavarande arbetsuppgifters karaktär bör medlen nu permanent tillföras verket. (+899000 kr.)

4. Posten Reseersättningar behöver öka både för inrikes resor för det intensifierade tillsynsarbetet och för utomnordiska resor till följd av verkets ökade internationella engagemang inom såväl del tekniska miljöskyddet som produktkontrollen. (+375000 kr.).

5. Kostnaderna för uppbyggnaden och driften av ADB-baserade informationssystem kommer atl öka väsentligt. Ökningen avser främst MI- 01, produktregistrel samt en ökad användning av ADB inom verkets administration och inom forsknings- och undersökningsverksamheten. (+1072000 kr.)

6. Kostnadsökningarna för vissa laboratorieutensilier, kemikalier m. m. har varit mellan 30 och 50%.

Kostnaderna för del löpande tillsynsarbetet på central nivå i form av kvalificerade provtagningar, drift av kontrollutrustning etc. har ökat och kommer att öka än mer under de närmaste åren (+1 005000 kr.).

7. Lokalkostnaderna beräknas uppgå lill 15 180000 kr. (+277000kr.).

8. Medel för en telefonväxel med direktval föreslås (+4000000kr.).

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

100

Föredragandens överväganden

Riksdagen har beslutat om en särskild avgift för prövning och tillsyn enligl miljöskyddslagen (prop. 1983/84:40 bil. 7, JoU 15, rskr 93). Avgifien skall införas den Ijuli 1984. Vid min anmälan av denna fråga anförde jag atl det var angelägel alt resurserna för miljöskyddsarbetet samtidigt förstärktes. Jag beräknar därför ökade medel dels under punkten H2 för att handläggningsliderna vid koncessionsnämnden skall kunna förkortas, dels under anslaget Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. Chefen för civildepartementet kommer vidare vid sin behandling av anslagen till länsstyrelserna atl föreslå en förstärkning av länsstyrelsernas resurser inom miljöskyddet med sammanlagt 4 milj. kr.

För nästa budgetår bör medel för statens naturvårdsverk beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag räknar med alt delta skall kunna klaras utan alt övertalighelsproblem inom organisationen uppstår. Jag har vidare beräknat medel för en speciell engångsinsats avseende arkivbildningen inom miljövårdsområdet ( + 30000kr.). Översynen skall ske i samverkan med riksarkivet. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Göransson.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Statens naturvårdsverk för budgetåret  1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 98081 000 kr.

H 2. Koncessionsnämnden för miljöskydd

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

7045634 7241000 7954000

Koncessionsnämnden för miljöskydd handlägger ärenden rörande tillstånd lill eller förbud mot miljöfarlig verksamhet. Nämnden består av ordförande och tre andra ledamöter. I nämnden finns fyra avdelningar.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Koncessionsnämnden för miljöskydd

Föredraganden

Personal	29	-	-
Anslag
Ulgifter
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Reseersättningar Lokalkostnader	5 974 000 (5 179000) 472000 795 000	+ 396000 ( + 274000) + 53 000 + 131000	+ 529000 (+473 000) + 53 000 + 131000
	7 241000	+580000	+713000

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 101

Koncessionsnämnden för miljöskydd

1. Pris- och löneomräkning 436000 kr.

2. Huvudförslaget innebär en minskning av resurserna med 281000 kr. En tillämpning av huvudförslaget kan fä ej önskvärda konsekvenser, såsom förlängd handläggningstid för ärenden vid nämnden.

Föredragandens överväganden

Det är angeläget att handläggningstiderna vid koncessionsnämnden kan förkortas. Anslaget bör därför tas upp med ett högre belopp än vad nämnden begärt. Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 7954000 kr.

H 3. Miljövårdsinformation

1982/83 Utgift	3 297100
1983/84 Anslag	2900000
1984/85 Förslag	3400000

Reservation 711617

Anslaget används för information inom miljövårdsområdet. Från anslaget utgår också av regeringen bestämda bidrag lill vissa organisationer.

Statens naturvårdsverk

För att miljövårdsinformationens samlade resurser skall kunna användas effektivt och rationellt är t.ex. utgivning av allmänna råd för miljövårdsarbetet och utbildningsinsatser i samband därmed oundgängligen nödvändiga. Information och utbildning är alltså ett viktigt led i strävan atl rationalisera miljövårdsarbetet.

En viktig målgrupp för verkets information är allmänheten. Informationen till allmänheten består i stor utsträckning av broschyrer, foldrar och faktablad. I viss utsträckning produceras också filmer och utställningar. Ett antal besökscentraler, s. k. naturum, har byggts upp. Vidare är tidningen Miljöaktuellt som verket ger ul av slor betydelse.

Ett område som kräver ökade insatser framöver är skolan. Det är uppenbart atl miljövärdsutbildning är en viktig angelägenhet också för de miljövärdande organen. Genom utbildning kan en attitydförändring åstadkommas.

De ideella naturvårdsorganisalionerna har stor betydelse för opinionsbildningen på miljövårdsområdet. Dessa verksamheter bör därför få ett fortsatt statligt stöd. Naturvärds verket föreslår en uppräkning av tidigare bidrag med hänsyn lill pris- och löneutveckling.

Naturvärdsverket begär 4200000kr. för budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100   Bilagall   Jordbruksdepartementet

102

Föredragandens överväganden

För nästa budgetär bör anslaget höjas med 500000kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Miljövårdsinformation för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 3400000 kr.

H 4. Mark för naturvård

1982/83 Utgift 19846048 Reservation 181476

1983/84 Anslag 20000000

1984/85 Förslag 20000000

Från anslaget bestrids koslnader för förvärv för statens räkning av värdefulla naturområden. De nalurvårdsobjekt som förvärvas med anlitande av medel från anslaget och vissa andra naturvärdsobjekt i statens ägo redovisas pä naturvårdsfonden, som förvaltas av statens naturvårdsverk.

Från anslaget bestrids vidare ersättningar enligt naturvårdslagen (1964:822, omtryckt 1974: 1025), 86 eller 122 § byggnadslagen (1947:385) i dess lydelse intill den 1 januari 1965 samt lagen (1974:434) om bevarande av bokskog. Från anslaget kan utgå statsbidrag till kommun eller kommunal stiftelse för skydd av mark för nalurvårdsändamål. Dessutom får anslaget disponeras för utrednings-, förhandlings- och värderingskostnader i samband med säkerställande av mark för nalurvårdsändamål.

Statens naturvårdsverk

Syftet med anslaget är atl skydda representativa områden och unika förekomster av svensk natur som är av betydelse säväl för den vetenskapliga naturvärden som för friluftslivet. Detta sker dels genom förvärv som främst inriktas pä områden av velenskapligt-kullurellt intresse, dels genom intrångsersältningar och dels genom bidrag till kommuner för skydd av friluftsområden.

Omfattningen av det säkerställandebehov som föranleds av urskogsin-venleringen är betydande. I gengäld är värdbehoven inom dessa områden små och innebär oftast bara uppskyltning. Dä ersältningskostnaderna är stora bör ett nytt finansieringssätt övervägas. Verket har föreslagit att skogsbruket skall bidra med medel för säkerställande av urskogar med 5 milj. kr. under fem är genom ianspråktagande av skogsvårdsavgifter.

Det totala medelsbehovet beräknas uppgå till ca 50 milj. kr. åven om del av skogsvårdsavgiften fär ianspräktas för säkerställande av urskogar. Verket anser all en höjning av detta anslag är angelägen och yrkar alt anslaget uppräknas med 20 milj. kr. till 40 milj. kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 11    Jordbruksdepartementet 103

Jag vill i detta sammanhang ta upp framställningar från statens naturvårdsverk om avsättande av ett område vid Stenshuvud till nationalpark och om utvidgning av Muddus nationalpark. Jag tar först upp frågan om Stenshuvudområdet.

Inom området, som är beläget vid Skånes östra kust ca en halvmil sydost om Kivik, finns f. n. ett naturteservat som omfattar ca 108 ha. Reservatsområdet ägs av staten genom domänverket. Därutöver äger staten genom naturvårdsfonden ca 117 ha av angränsande marker.

I skrivelser den 30 september och den 5 november 1982 har naturvårdsverket hemställt atl den av staten ägda marken inom och utom det befintliga reservatet samt vissa ytterligare områden, som bör förvärvas, avsätts till nationalpark.

Statens naturvårdsverk. Stenshuvud reser sig 97 m över havet och utgör den yttersta utposten i sydost av Linderödsåsens urbergsmassiv. Till området hör också ett västligt höjdparti, skilt från det egentliga Stenshuvud av en markerad dalgång. Efter tidigare århundradens nyttjande som betesmark är området i dag i stort sett lövskogsbevuxet. Särskilt avenbokskog med klättrande murgröna präglar Stenshuvudområdet. Södra delen upptas av sandhedar. Här finns en rik flora och många väl differentierade växtsamhällen. Skiftande natur och gynnsamt klimat är förutsättningar för del rika och varierande djurlivet. I norra delen av området ligger Hälleviks arboretum med exotiska träd och buskar från olika delar av världen.

Stenshuvudomrädet är av riksintresse för naturvärd och friluftsliv. Del ärliga besöksanlalet är växande och närmar sig 150000. Naturvårdsverket har sedan år 1967 förvärvat ett tiotal fastigheter och faslighetsdelar i avsikt att kunna tillskapa en nationalpark som är större än nuvarande reservat. Numera är således ca 225 ha mark i statens ägo inkl. det befintliga reservatet vilket fortfarande är bokfört på domänfonden. Några ytterligare förvärv är önskvärda, men det har hittills inte varit möjligt att på frivillig väg genomföra dessa. Länsstyrelsen har sedan år 1970 förberett ett nytt naturreservatsbeslut för Stenshuvudområdet genom att låta utföra inventeringar och upprätta förslag till föreskrifter och skötselplan. Detta material överlämnade länsstyrelsen till naturvårdsverket den 11 september 1980 och förklarade samtidigt att området bör avsättas lill nationalpark.

Naturvårdsverket föreslär att i huvudsak den mark som ägs av staten inkl. det befintliga reservatet avsätts till nationalpark och atl principbeslut samtidigt fattas om att den övriga mark som slalen i framfiden kan komma att förvärva också skall avsättas ull nationalpark. Naturvårdsverket anser dessutom att ett vattenområde av en kilometers bredd bör ingå i nationalparken.

Remissyttrandena. Efter remiss har yttranden över framställningen avgetts av överbefälhavaren, sjöfartsverket, riksanlikvarieämbeiei, lanlbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, domänverket, universitetet i Lund, Sveriges lantbruksuniversitet, länsstyrelsen i Kristianstads län, Simrishamns

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 104

kommun, Svenska naturskyddsföreningen och Lantbrukarnas riksförbund. Skogsstyrelsen har bifogat yttrande frän skogsvårdsstyrelsen i Kristianstads län. Svenska naturskyddsföreningen har bifogat yttrande från Skånes naturvårdsförbund.

Remissinstanserna tillstyrker eller lämnar utan erinran atl Stenshuvudområdet avsätts till nationalpark.

Överbefälhavaren förutsätter att det inte sker några inskränkningar eller förändringar av nuvarande nyttjanderättsförhållanden till den anläggning som försvaret utnyttjar i del aktuella området. Sjöfartsverket anser atl nationalparkens gräns i vattnet bör bestämmas till fastighetsgränsen. Vidare förutsätter sjöfartsverket att verket också i fortsättningen kan driva och underhålla fyren Stenshuvud som ligger inom den blivande nationalparken. Riksantikvarieämbetet anser alt del ur kulturhistorisk synpunkt är myckel tillfredsställande att så stora arealer - som på Stenshuvud - av ell betydelsefullt markslag i den äldre jordbrukshushällningen säkerställs som nationalpark. Avgränsningen av området efter de förvärv som naturvårdsverket föreslår tillstyrks. Lantbruksstyrelsen har inget atl invända mot bildandet av Stenshuvuds nationalpark enligl naturvårdsverkels förslag utom i den del delta berör delar av fastigheten Esperöd 1:91 i Södra Mellby socken. Om nationalparken även kommer att omfatta delar av denna fastighet kan detta på ett besvärande sätt störa driften för lantbruksföretaget Karakås- Kiviks Fruktodlingar och Musteri AB. Skogsstyrelsen anser atl området har stora och unika naturvärden och tillstyrker att Stenshuvudområdet avsätts som nationalpark. Domänverket framhåller atl Stens-huvudområdet är av riksintresse. Domänverket är dock tveksamt till att låta arboretet vid Hällevik saml fastigheten med kaférörelsen Svabesholm 1:52 ingå i nationalparken. En bättre lösning synes vara om arboretet fär kvarstå som naturteservat i anslutning till nationalparken. Lunds universitet framhåller att Stenshuvudomrädet är rikt på naturbetesmarker och därför är av myckel stor betydelse för kännedomen om vårt lands natur. Sveriges lantbruksuniversitet anser alt Stenshuvudomrädet utan tvekan är ett av de värdefullaste naturområdena i Sydsverige och atl området myckel väl förtjänar nalionalparksslatus. Sveriges lantbruksuniversitet föreslår samtidigt att nationalparkens omgivningar görs till naturreservat. Länsstyrelsen i Kristianstads län tillstyrker atl Stenshuvudomrädet avsätts som nationalpark men anser att fastigheten Svabesholm 1:52 ej bör förvärvas så länge nuvarande välfungerande kaférörelse bedrivs där. Simrishamns kommun har inte något att erinra mot alt Stenshuvudomrädet avsätts som nationalpark. Svenska naturskyddsföreningen framhåller att Slenshuvud är ett naturskönt och särpräglat område, som del är angelägel alt bevara. För att skapa bättre förutsättningar alt bevara hotade och sällsynta växt- och djurarter, är det viktigt att parkens areal blir så stor som möjligt. Lantbrukarnas riksförbund konstaterar atl naturvårdsverket är intresserat av all förvärva ytterligare fastigheter i omedelbar anslutning

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 105

till nationalparksområdet. Förbundet anser att efter beslut om bildande av Stenshuvuds nationalpark bör inte ytteriigare markförvärv tillåtas. Vad gäller den till närboende lantbrukare utarrenderade betesmarken bör denna mark även fortsättningsvis arrenderas ut Ull närboende men på arrendeperioder enligt bruklig praxis om minst fem år.

Jag lar härefter upp framställningen från statens naturvårdsverk om utvidgning av Muddus nationalpark.

Statens naturvårdsverk. Muddus nationalpark avsattes år 1942 (prop. 1942:48, JoU 6, rskr 96) i syfte att bevara ett skogs- och myrmarkslandskap i dess naturiiga tillstånd. Nationalparken omfattar en areal av ca 49200 ha. I parkens norta del kom ett privatägt iriangelformat område söder om väg 97 att bilda en kil in i nationalparken. Med syfte att införiiva detta område med nationalparken kom det i statens ägo vid ett större markbyte mellan domänverket och Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA 1960-1961. Det omfattar 863 ha, varav 283 ha är produktiv skogsmark. Genom området rinner en sträcka av Muddusjåkkå.

Den södra gränsen för nationalparken drogs omkring en kilometer frän Stora Lule älv. Kungl. Maj:t förklarade den 23 november 1956 att nationalparksbestämmelserna inte skulle utgöra hinder för uppdämning av älven vid anläggande av Messaure kraftstation. Härigenom kom 4,3 ha skogsmark inom nationalparken alt överdämmas. Vetenskapsakademiens naturskyddskommitté hade gett sitt bifall lill intrånget under förutsättning bl. a. att nationalparkens sydgräns flyttas så atl den kommer att bildas av den nya sjöns strand. Härigenom skulle gränslinjen faen ändamälsenligare markering och kompensation skulle erhållas för de genom dämningen tillspillogivna markområdena. Muddusälvens dalgång skulle då i sin helhet komma att tillhöra nationalparken. Någon gränsjustering gjordes emellertid inte. Statens naturvårdsverk anser det angeläget att sydgränsen nu justeras. Därigenom skulle ett landområde om ca 150 ha tilläggas nationalparken. Gränsen bör av praktiska skäl följa fastighetsgränsen i vattenområdet.

Statens naturvårdsverk föreslår således att nyss nämnda tvä utvidgningar av Muddus nafionalpark får ske enligt de redovisade förslagen.

Remissyttrandena. Efter remiss har yttranden över framställningen av-getts av lanlbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, slalens vattenfallsverk, Sveriges lantbruksuniversitet, länsstyrelsen i Nortbottens län, Gällivare kommun, Jokkmokks kommun och Svenska naturskyddsföreningen.

Remissinstanserna tillstyrker i allmänhet att Muddus nationalpark utvidgas med de två områdena. Beträffande den södra gränsen har en remissinstans avstyrkt utvidgning, medan två instanser har förslag till annan gränsdragning.

Lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen har inte nägot att invända mot den föreslagna utvidgningen. Lantbruksstyrelsen har bifogat yttrande från lantbruksnämnden i Norrbottens län som hört berörda samebyar. Statens

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 106

vattenfallsverk framhåller atl verket nu utreder frågan om höjning av dämningsgränsen vid Messaure för minskning av fallförlusterna inom uppströmsdelen av dämningsområdet. Dessa är ganska betydande vid högre vattenföringar och en dämningshöjning skulle därför vara av betydande värde frän elförsörjningssynpunkt. Hittills erhållna utredningsresultat tyder på att en höjning högst Ull nivån + 166,5 m skall visa sig lämplig. Dämningshöjningen skulle därvid orsaka intrång i Muddus nationalpark inom parkens hela strandområde vid Stora Lule älv, om gränsen där nu ändras enligt naturvårdsverkets förslag. För undvikande av komplikationer med nationalparksintrång vid sådan dämningshöjning föreslär vattenfallsverket att nationalparkens södra gräns bestämmes till nivån + 168 m. Alternativt kunde enligl verket prövningen av naturvårdsverkets hemställan anstå i avbidan på atl visshet erhålls om vilken dämningshöjning vattenfallsverkets pågående utredning kan komma atl resultera i. Länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrker utvidgningen av nationalparken under förutsättning att fritidsfiske även fortsättningsvis får bedrivas inom den del av Stora Lule älv som kommer att ligga inom den utvidgade Muddus nationalpark. 1 övrigt anser länsstyrelsen att den föreslagna utökningen av nationalparken kommer att innebära att parken får gränser som är såväl praktiska som väl anpassade till naturförhållandena. Gällivare kommun tillstyrker förslaget att utvidga Muddus nationalpark med ett markområde söder om väg 97. Jokkmokks kommun avstyrker naturvårdsverkets framställning om nationalparkens utvidgning och instämmer i de motiv till avstyrkan som Sirkas sameby, Norrbottens Kraftverk, Jokkmokks Jakt-och Fiskevärdsförening samt byggnadsnämnden och frifidsnämnden åberopat i av kommunen bifogade yttranden. I nämnda yttranden framhålls bl. a. att området söder om nationalparksgränsen har slor betydelse för det rörliga friluftslivet och fritidsfisket. Sirkas sameby anser att kommunen och samebyn avstått tillräckligt med marker till rikets gemensamma behov genom befintliga nationalparker. Svenska naturskyddsföreningen tillstyrker förslaget till utvidgning vad gäller landområdena men anser att nationalparkens södra gräns bör följa Stora Lule älvs strand. Enligt föreningens åsikt är det principiellt fel atl införliva ett stycke natur som kraftigt påverkats av vattenkraftsreglering med en nationalpark.

Föredragandens överväganden

Jag tar först upp förslaget frän naturvårdsverket om att området Stenshuvud skall avsättas till nationalpark.

Naturvärdsverkets förslag innebär att både de områden om ca 225 ha som är i statens ägo och ytterligare enskilda områden utanför reservatet om ca 75 ha som staten i en framtid kan tänkas förvärva skall avsättas till nationalpark. Remissinstanserna instämmer i att det bör bildas en nationalpark i Stenshuvudomrädet. Jag ansluter mig till denna uppfattning.

Frågan om den föreslagna nationalparkens storlek las upp i många

Prop. 1983/84:100   Bilagall   Jordbruksdepartementet 107

remissyttranden. Flertalet remissinstanser ansluter sig därvid lill naturvårdsverkets förslag. Vissa remissinstaner är dock tveksamma vad gäller omfattningen av nationalparken. För egen del villjag framhålla att jag ser del som lämpligt med en enhetlig förvaltningsform för det område som bör skyddas. I likhet med flertalet remissinstanser anser jag därför att nationalparken i huvudsak bör ha den omfattning som naturvårdsverket föreslagit. De synpunkter i fråga om vissa pågående verksamheter som framförts i några remissyttranden bör kunna beaktas i samband med att gränserna slutligt fastställs i detalj och de närmare föreskrifterna för parken bestäms. Vad gäller frågan om nationalparkens gräns i havet anser jag för min del del inte erforderligt atl nationalparken omfattar mer vatten än vad som hänförs lill berörda fasligheter enligl lagen (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde. Den föreslagna nationalparkens omfattning framgår av den lill protokollet i delta ärende fogade kartbilagan 1.

Inom del område som naturvärdsverket föreslagit som nationalpark finns f n. såväl statlig som enskild mark. I 4§ naturvårdslagen förutsätts atl staten äger mark som skall avsättas till nationalpark. Den del av det föreslagna området som f. n. ägs av enskilda förutsätts av naturvårdsverket sä småningom kunna förvärvas av slalen och ingå i nationalparken. Jag delar naturvårdsverkels bedömning att det är lämpligt atl regeringen redan nu inhämtar riksdagens medgivande atl lill nationalpark avsätta också den mark inom angivet område som nu år enskild men som staten framdeles kan förvärva. Jag avser att senare föreslå regeringen atl uppdra åt naturvårdsverket att vidta de förberedande åtgärder som fordras för att ett beslut av riksdagen om bildande av den nya nationalparken skall kunna fullföljas. Jag vill dock framhålla att del kan bli nödvändigt med gränsjus-leringar för den händelse det inle skulle visa sig möjligt eller lämpligt atl förvärva alla områden. Det bör ankomma pä regeringen alt med hänsyn härtill i detalj fastställa de slutliga gränserna för den föreslagna nationalparken.

Vad gäller naturvårdsverkets förslag atl utvidga den norra delen av Muddus nationalpark med det triangelformade område, som staten numera förvärvat, är samtliga remissinstanser eniga. Jag anser också att nationalparken fär en naturligare gräns vid det aktuella området mot väg 97 i norr om del föreslagna området införlivas med parken. Jag förordar därför att gränsen ändras i norr i enlighet med naturvårdsverkets förslag. När det gäller den föreslagna gränsändringen i söder har flera remissinstanser förordat atl den södra gränsen skall följa älvstranden i stället för att följa fastighetsgränsen i vattenområdet. En annan remissinstans har helt avstyrkt en utvidgning av gränsen i söder och uttryckt farhågor atl fritidsfisket i Stora Lule älv skulle begränsas och del rörliga friluftslivet i området motverkas. Med hänsyn lill de praktiska skäl som naturvårdsverket anfört förordar jag även i detta fall alt gränsen för nationalparken blir den som naturvårdsverket föreslagit. Därigenom kan bl. a. kostnader för fastläggan-

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 108

det av en ny fastighetsgräns vid älvstranden undvikas. Jag vill framhålla att den omständigheten att nationalparksgränsen av skäl som jag nyss redogjort för blir densamma som fastighetsgränsen i Stora Lule älv i och för sig inte bör utgöra något hinder mot en sådan framlida dämningshöjning som vattenfallsverket redovisat i sitt yttrande. Den föreslagna gränsändringen bör inte heller hindra att fritidsfiske i framtiden kan bedrivas inom den del av Stora Lule älv som kommer att ligga inom den utvidgade nationalparken. Likaså förutsätter jag att del inte kommer att utfärdas nägot tillträdes-förbud inom området sä att övrigt rörligt friluftsliv inskränks. Jag ansluter mig således även i denna del till statens naturvårdsverks förslag.

Genom de föreslagna gränsändringarna kommer Muddus nationalpark i de aktuella områdena att få gränser som är såväl praktiska som väl anpassade lill naturförhållandena. De föreslagna utvidgningarna framgår av den till protokollet i detta ärende fogade kartbilagan 2. De båda områden som avses ingå i nationalparken ägs av slalen och är upptagna pä domänfonden. Det ankommer pä statens naturvårdsverk och domänverket att besluta i fråga om överföring av den aktuella marken från domänfonden till naturvårdsfonden.

De kostnader som kan uppkomma i samband med ett bildande av en nationalpark vid Stenshuvud och en utvidgning av Muddus nationalpark bör bestridas inom ramen för förevarande anslag.

Jag vill i detta sammanhang erinra om del av riksdagen (JoU 1982/83:4, rskr 38) fattade beslutet atl mark inte får avsättas till naturreservat om syftet med åtgärden i allt väsentligt kan tillgodoses genom att området i stället förklaras som nalurvårdsområde. Delta bör kunna medföra alt omfattande och för främst rekreation och friluftsliv vikliga områden säkerställs som naturvårdsområden. I dessa fall utgår ingen ersättning. Anslaget bör därför för kommande budgetår kunna hällas på en oförändrad nivä.

Anslaget Mark för naturvärd bör för nästa budgetår föras upp med ett oförändrat belopp av 20milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1. i enlighet med vad jag har anfört medge att den mark staten äger
eller framdeles förvärvar inom angivna områden av Slenshuvud
får avsättas till nationalpark,

2. i enlighet med vad jag har anfört medge att Muddus nationalpark utvidgas,

3. till Mark för naturvård för budgetåret 1984/85 anvisa ell reservationsanslag av 20000000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 11   Jordbruksdepartementet 109

H 5. Värd av naturreservat m. m.

1982/83 Utgift 24570209 Reservafion 1085497

1983/84 Anslag 26800000

1984/85 Förslag 26900000

Från anslaget bestrids kostnader för vård och förvaltning av naturvårds-objekt avsatta enligt naturvårdslagen (1964:822, omtryckt 1974:1025, ändrad senast 1983:654) och ännu ej avsalta objekt redovisade på naturvårdsfonden. Vidare bekostas från anslaget bl.a. vissa landskapsvårdande åtgärder inom odlingslandskapet, vård och föryngring av bokskog, upprättande av skötselplaner för ej avsatta naturvårdsobjekt och delar av verksamheten med särskild tillsynspersonal i Norrbottens fjällvärld.

Statens naturvårdsverk

Vården och förvaltningen av naturvårdsobjekt är tillsammans med själva avsättningen av objekten en viktig del i arbetet med att uppnå den allmänna naturvårdens mål. Verksamheten syftar dels till atl genom restaureringsåtgärder och fortlöpande vårdinsatser bevara vetenskapligt och med hänsyn lill landskapsbilden värdefulla områden, dels till att förbättra möjligheterna för allmänheten att utnyttja områden lämpade härför. Ofta är vård- och förvaltningsarbetet inriktat på att inom ett och samma område tillgodose både vetenskapliga intressen och friluftsinlresset.

Förutom ansvar för naturvårdsförvallningen tillkommer även ansvar för allt som sammanhänger med gängse fastighetsförvaltning för fastigheter bokförda på naturvårdsfonden, såsom underhåll av byggnader och markanläggningar, delaktighet i gemensamhetsanläggningar, ansvar enligl arrende- och hyreslagstiftning m. m.

En översyn av naturvårdsförvaltningen har nu genomförts. Ett handlingsprogram för effektivisering av naturvårdsförvaltningen har fastställts av naturvårdsverket.

Naturvårdsverket uppskattar det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för budgelåret 1984/85 lill 53 310000kr., vilket innebär en ökning av anslaget med 26510000kr. Med anledning av de centrala direktiven om sträng återhållsamhet stannar verkets yrkande vid 33 820000 kr., en ökning med 7020000 kr.

Föredragandens överväganden

Frän förevarande anslag utgär f. n. medel för åtgärder som rör bevarande av bokskog. Innevarande budgetår har 950000kr. beräknats för ändamålet. Regeringen har nyligen beslutat alt lägga fram förslag om en ädellövskogslag som ersätter den nuvarande bokskogslagen. Förslaget innebär att vissa statsbidrag skall kunna utgå för återväxtåtgärder och röjning av ädellövskog. För finansieringen av skötselålgärder inom sådan ädellöv-

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 110

skog som är att anse som skogsmark harjag beräknat 3 milj. kr. under punkten D6. Det innebär att några medel för bokskogsskötsel inte längre behöver avsättas under detta anslag. Från förevarande anslag bör bidrag kunna utgå för skötselåtgärder i sådana fall där del bedöms som särskilt angeläget att bibehålla hagmarker.

Anslaget bör nästa budgetår föras upp med 26,9milj. kr. Jag har därvid beräknat lOOOOOkr. för vissa kostnader för reglering av sjön Asnen. Utöver de medel som anvisas över detta anslag görs betydande insatser när det gäller skötsel av naturteservat m. m. i form av beredskapsarbeten. Det är angeläget att naturvårdsverket i ökad utsträckning utnyttjar de möjligheter som kan finnas till samarbete med länsarbetsnämnderna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Vård av naturreservat m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 26900000 kr.

H 6. Miljövårdsforskning

Med hänvisning till vad jag tidigare har anfört under punkterna G 1 och G2 hemställer jag att regeringen, i avvaktan på särskild proposition om forskning m. m., föreslår riksdagen

att till Miljövårdsforskning för budgetåret 1984/85 beräkna ett reservationsanslag av 48200000 kr.

H 7. Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet

1982/83 Utgift 9000000 Reservation

1983/84 Anslag 8500000

1984/85 Förslag 9000000

Statens stöd till kollekfiv forskning inom miljövårdsområdet regleras i ett mellan staten och Föreningen för Industriell Miljövård träffat avtal om gemensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på vatten- och luftvårdsområdet. Avtalet avser tiden den Ijuli 1982 - den 30juni 1985. Parterna medverkar i finansieringen av verksamheten genom bidrag från vardera parten av 8milj. kr. under budgetåret 1982/83, 8,5milj. kr. under budgetåret 1983/84 och 9milj. kr. under budgetåret 1984/85. Verksamheten bedrivs i enlighet med ett till avtalet fogat ramprogram. Ansvaret för programmets genomförande åvilar enligl avtalet Stiftelsen Institutet för vatten- och luftvårdsforskning. Forskningen och viss uppdragsverksamhet utförs sedan den Ijuli 1982 i ett av stiftelsen ägt bolag, AB IVL.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 111

Föredragandens överväganden

Anslaget bör i enlighet med föreliggande avtal föras upp med ett belopp av 9 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 9000000 kr.

H 8. Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor

1982/83 Utgift 4207351 Reservation 4077432

1983/84 Anslag 4 500000

1984/85 Förslag 4500000

Från anslaget bestrids efter beslut i vaije särskilt fall av produktkontrollnämnden kostnader för undersökningar rörande hälso- och miljöfarliga varor.

Statens naturvårdsverk

I samband med produktkontrollens organisationsutredning (Ds Jo 1980:4) framkom frän flera håll klara besked om att kontrollen av hälso-och miljöfarliga varor behöver skärpas kraftigt. Ett medel att stärka produktkontrollen utan att förlora tid i avvaktan på resultatet av organisationsöversynen är anslaget för undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor.

Hittills har anslaget i huvudsak utnyttjats för kompletterande undersökningar. Bristen pä bl.a. personella resurser för produktkonlrollfrågor har varit starkt begränsande för möjligheterna att initiera, styra och följa upp sådana undersökningar och därmed för ett effektivt utnyttjande av anslaget.

För budgetåret 1984/85 erfordras ett anslagsbelopp av 4,5 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör i likhet med vad naturvårdsverket föreslår föras upp med ett oförändrat belopp av 4,5 milj. kr. för nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 112

H 9. Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m.

1982/83 Utgift 7 332 377 Reservation 4689851

1983/84 Anslag 12800000

1984/85 Förslag 14 000 000

Anslaget används för alt bekosta utredningar och undersökningar inom miljövårdsområdet, i första hand rörande miljöskydd inom industrin och inom kommunerna samt nalurvårdsutredningar.

Statens naturvårdsverk

Den bundna delen av ulredningsanslagel är relativt stor. Under innevarande budgetår krävs exempelvis för Ijällutredningen, grus- och våtmarksinventeringarna och utredningen om de samlade utsläppen från petroke-miindustrin i Stenungsund ca 6,7milj. kr. Det är en medveten strävan hos verket att använda en betydande del av utredningsanslaget för denna typ av större, långsiktiga utredningar.

I prop. 1981/82: 220 om ändring i naturvärdslagen (1964:822) föresläs ett program för regionala inventeringar av naturgrus m. m. Invenleringspro-grammet är under en första period om ca fem år avsett all koncentreras lill befolkningstäta områden där behovet av täktmassor är stort och till områden där betydande nalurvårdsinlressen finns. Det centrala ansvaret för inventeringarna kommer atl ligga hos naturvårdsverket medan det regionala genomförandet ankommer pä länsstyrelserna. I propositionen anges en total medelsram för fem- årsperioden om 15 milj. kr. Naturvårdsverket beräknar ett medelsbehov för inventeringsprogrammets andra år (budgetåret 1984/85) om sammanlagt 3 milj. kr.

Fr.o.m. 1983 har en regional våtmarksinventering startas för att ge underiag för en bedömning av våtmarkernas betydelse och skyddsvärde i förhållande lill intressena för bl.a. torvtäkt och virkesproduktion. Denna inventering genomförs i samverkan mellan naturvårdsverket och berörda länsstyrelser. Naturvärdsverket svarar för bl.a. planering, utbildning och samordning medan resp. länsstyrelse genomför inventeringen och sammanställer regionala redovisningar. Naturvårdsverket uppskattar kostnaden för budgetåret 1984/85 till sammanlagt 3,5milj. kr. I likhet med inven-teringsprogrammel för grus bör en finansiering via täktavgift övervägas.

En genomgång inom verket visar ett behov av nya utredningar och undersökningar för ca 20milj. kr. under budgetåret 1984/85. De sammanlagda anspråken fördelar sig på följande sätt:

Utredningar rörande miljövård i samhällsplaneringen 1400000

Utredningar rörande miljöskydd inom industrin 3 000000

Utredningar rörande miljöskydd inom kommunerna 4000000
Utredningar rörande naturvärd inkl. viss invenleringsverksamhet        4 500000

Oljeskyddsfrägor 1000000

Grusinvenleringar 3 000000

Vålmarksinventeringar 3 500000

Totalt 20400000

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 113

Efter en prioritering av de mest angelägna uppgifterna och en samordning av olika aktiviteter har verket kommit fram till att med en anslagsram av 14,5milj. kr. bör målsättningen med verksamheten pä anslaget kunna upprätthållas.

Föredragandens överväganden

Det är angeläget att ytterligare insatser kan göras bl. a. för att förbättra tillsynen enligt miljöskyddslagen. Anslaget bör med hänsyn bl.a. härtill höjas med 1,2 milj. kr. till 14milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 14000000kr.

H 10. Program för övervakning av miljökvalitet

1982/83 Utgift	9169812
1983/84 Anslag	11200000
1984/85 Förslag	12200000

Reservation 1 102779

Från anslaget bestrids kostnader för programmet för övervakning av miljökvalitet (PMK). Inom ramen för programmet skall regelbundna provtagningar och undersökningar genomföras vid mätstationer och inom observationsområden över hela landet. Undersökningarna skall belysa hur föroreningar påverkar miljön och hur de transporteras i luft, mark och vatten. Långsiktiga och allmänna miljöförändringar skall kunna spåras och följas.

Statens naturvårdsverk

Programmet bör byggas upp successivt.

Den anslagsframställning som görs för budgetåret 1984/85 är att anse som en slutkalkyl för ett fullt utbyggt program för övervakning av miljökvalitet i dess första skede. Naturvårdsverket vill understryka att ett miljöövervakningsprogram av PMK:s natur aldrig är statiskt. Nya miljöproblem kan uppkomma och nya regioner behöva kontrolleras. Strategi och metodik kan behöva förändras i takt med utvecklingen inom forskning och miljökontroll.

Det luft- och nederbördskemiska nätet bör byggas ut till full omfattning i anslutning till de 20 PMK-omrädena. European Monitoring and Evaluation Program är nu fullt utbyggt enligt nuvarande programhandlingai". Två avancerade atmosfärkemiska stationer i västra resp. östra Sverige byggs upp. I samverkan med de nordiska länderna, inom ramen för nordiska ministerrådets styrgrupp för miljöövervakning, upprättas en s.k. baseline station enligt FN;s program GEMS. 8   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 114

För sötvatten förutses en etablering av ett fullt utbyggt grundvatten- och ylvattenprogram inom flertalel av de 20 PMK-omrädena. Dessutom planeras en kontroll av utlakningen från landets viktigaste nalurgeografiska regioner. Vissa störte sjöar av riksintresse övervakas också inom sötvat-tenprogrammet.

De marina intensivstationerna i Östersjön och Västerhavet bör byggas ut med en övervakning i det fria vattnet. Delta ökar utvärderingsmöjligheterna bl.a. för de internationella utsjöprogrammen. Automatisk vatten-provtagning etableras på tvä stationer, liksom ett rullande sedimentprogram.

Programmet för en integrerad övervakning av luft/mark/vatten bör byggas ut till att omfatta 20 områden. En ökad satsning på framför allt analys av organiska föreningar inom miljögiftsprogrammet bedöms nödvändig.

Naturvårdsverket föreslår att anslaget höjs med 3,8milj.kr. till 15milj. kr.

Föredragandens överväganden

Det är angeläget att utbyggnaden av programmet för övervakning av miljökvalitet fortsätter. Anslaget bör därför för nästa budgetår höjas med 1 milj. kr. fill 12,2milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Program för övervakning av miljökvalitet för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 12200000 kr.

H 11. Stöd till miljöskyddsteknik, m. m.

1982/83 Utgift 55745515 Reservation 132167280

1983/84 Anslag 63000000

1984/85 Förslag 20000000

Från anslaget utgår bidrag lill anläggningar för ulprövning av nya tekniska metoder inom miljöskyddsområdet. Bidrag utgår också till anläggningar för återvinning eller annan behandling av avfall, om en sådan anläggning är av betydande intresse för hela landet samt till anläggningar för avloppsrening eller avfallsbehandling inom mindre orter med omfattande turism eller avloppsreningsanläggningar inom områden som omfattas av förordnande enligt 8§ miljöskyddslagen (1969: 387) eller inom andra områden där skyddet mot vattenförorening bedöms vara av särskilt intresse från miljövärdssynpunkt. Bidrag kan vidare lämnas för atl läcka föriuster vid långtidsförvaring eller förvaring under viss lid av kemiskt avfall eller annat avfall som är miljöfarligt. Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1981:576) om statligt stöd lill miljöskyddsteknik, m.m. Anslå-

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 115

get får dessutom disponeras för handräckningskostnad som enligl 23 § miljöskyddsförordningen (1981: 574) får bestridas av allmänna medel. Frän anslaget får härjämte bestridas utbetalningar i anledning av tidigare gällande bestämmelser om stöd till avfallsbehandling m. m.

Statens naturvårdsverk

Syftet med stödet till ny teknik är att underlätta tillkomsten av sådana anläggningar, där den tekniska-ekonomiska risken kan bedömas vara sä stor att anläggningen inte skulle komma till stånd ulan statligt stöd. Stödet skall ses som ett komplement ull styrelsens för teknisk utveckling (STU) stöd till tekniskt utvecklingsarbete.

Efterfrågan på bidrag till ny teknik har varit begränsad. Anspråken på medel från anslaget har dock under del senaste halvåret ökat. Särskilt starkt intresse har visats för återvinningsfrågor. På avloppsreningssidan föreligger behov av utveckling och utprovning av nya metoder alt reducera kvävet. Inom i stort sett varje industribransch föreligger behov av ny teknik för all begränsa utsläppen till luft och vatten, t.ex. vattenföroreningarna frän cellulosaindustrierna och omhändertagande av lösningsme-delshalfiga och luktande gaser.

Trots den ökade efterfrågan på bidrag räknar naturvårdsverket med att klara största delen av 1984/85 års medelsbehov till ny teknik med befintliga medel. Bidrag till anläggningar för miljöfarligt avfall beräknas lill ca 30 milj. kr. och bidrag till Sotenäs kommun för utbyggnad av ledningsnät och avloppsreningsverk beräknas lill ca lOmilj. kr.

Naturvärdsverket begär för budgetåret 1984/85 40 milj. kr.

Föredragandens överväganden

I prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. anförde jag att efterfrågan pä bidrag under förevarande anslag inle varit av den omfattning som tidigare antagits och all anslaget därför kunde minskas med 23 milj. kr. Jag föreslår nu att anslaget minskas med ytterligare 20milj. kr. till 20milj. kr. för budgetåret 1984/85. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Stöd till miljöskyddsteknik, m.m. anvisa ett reservationsanslag av 20000000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilagall   Jordbruksdepartementet 116

H 12. Ätgärder mot försurningen

1982/83 Utgift 49823207 Reservation 18939731

1983/84 Anslag 65000000

1984/85 Förslag 85000000

Frän anslaget bestrids koslnader för åtgärder mot försurningen såsom statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag, uppföljning m.m. av kalkningsverksamheten, försöksverksamhet med kalkning av mark och grundvatten saml informationsinsatser. Ansvaret för bidragsgivningen avseende kalkning av sjöar och vattendrag åvilar länsstyrelserna.

Statens naturvårdsverk

Försurningen av mark och vatten är ett av våra allvarligaste miljöproblem. Fiskeristyrelsen och naturvårdsverket har det centrala ansvaret för redovisningen av försurningslägel och planeringen av kalkningsålgärder i sjöar och vattendrag. Erfarenheterna från de vidtagna åtgärderna är klart positiva. Kalkningsverksamheten bör därför intensifieras.

Naturvårdsverket anser atl för åtgärder mot försurning i sjöar och vattendrag bör för budgetåret 1984/85 utgå statsbidrag med ca 70 milj. kr. Häri ingår de länsvisa kostnaderna för den riksomfattande sjöinvenieringen, upprepad vart femte år. Länsstyrelserna skall svara för kalkningsplanering och bidragsgivning i enlighet med de riktlinjer som utformats för verksamheten.

En fortsatt central uppföljning, rådgivning och information är nödvändig. Ett instrument för detta är det ADB-slödda registret över kalkningsverksamheten och försurningsläget. Detta register handhas av naturvårdsverket i samverkan med länsstyrelserna och fiskeristyrelsen. Med hjälp av de undersökningar naturvårdsverket och fiskeristyrelsen utför bör generella slutsatser kunna dras av de långsiktiga effekterna av kalkningsverksam-hel. För vissa speciella frågor behövs särskilda insatser, t.ex. vad gäller kvicksilver i fisk vid kalkning. Naturvårdsverket och fiskeristyrelsen skall tillsammans svara för denna kvalificerade effekluppföljning och lör rådgivning och information. Kostnaderna för den ovan redovisade centrala uppföljningen, rådgivningen och informationen uppgår till 5 milj. kr. för budgelåret 1984/85.

En försöksverksamhet avseende kalkning av mark och grundvatten inleddes år 1983. Syftet är alt, på samma sätt som tidigare skett för sjöar och vattendrag, pröva olika åtgärder att motverka försurningens effekter på främst skogsmark och grundvatten. Försöksverksamheten kommer atl behöva utsträckas under relativt läng tidsperiod, varav en förslå bör omfatta fem är.

Kostnaderna för försöksverksamheten avseende kalkning av mark och grundvatten beräknas för budgelårel 1984/85 uppgå till 8milj. kr. Plane-

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 117

ringen av verksamheten kommer att ske i nära samverkan med andra berörda myndigheter, t. ex. skogsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, kommuner och länsstyrelser.

Det behövs ett omfattande informationsarbete i försurningsfrågor som vänder sig både till andra länder och lill allmänheten i Sverige. En kampanj med målsättningen att skapa förståelse för försurningsproblemet och som i sin förlängning skall resultera i ändrat beteende både inom landet och internationellt bör genomföras. För internationella informationsinsatser bör upptas 2milj. kr.

Sammanfattningsvis anser verket att anslaget skall för budgetåret 1984/85 räknas upp till 85 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Del är angelägel att insatserna mot försurningen intensifieras. Självfallet måste olika åtgärder sättas in för alt begränsa främst svavelutsläppen. Inte minst gäller det atl internationellt öka förståelsen för behovet av sådana åtgärder. För alt lösa de akuta problemen måste kalkningsinsat-serna ytterligare utökas. Anslaget bör i enlighet med det program som redovisades i prop. 1981/82:151 om åtgärder mot försurningen höjas med 20milj. kr. till 85milj. kr. för nästa budgetår. Kostnaderna för åtgärdsprogrammet finansieras genom den särskilda avgiften på oljeprodukter.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder mot försurningen för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 85000 000 kr.

H 13. Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond

1982/83 Utgift 18490017

1983/84 Anslag 16660000

1984/85 Förslag 17660000

Förenta Nationernas miljöfond inrättades genom beslut av 1972 års generalförsamling för att inom ramen för FN: s miljöprogram helt eller delvis finansiera kostnaderna för nya miljövärdsiniliativ inom FN: s olika organ. Fondens användning står under överinseende av FN:s miljöstyrelse.

Del är angeläget att Sverige även fortsättningsvis stödjer det arbete som bedrivs av miljöstyrelsen. För budgelårel 1984/85 bör anslaget ökas med 1 milj. kr. lill 17660000 kr. Jag har därvid räknat alt från anslaget skall utgå visst bidrag till den särskilda kommission för miljö- och utvecklingsfrågor som FN: s generalförsamling i november 1983 beslutat tillkalla..

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen   ..

att till Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond för budgetåret . 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 17660000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 118

H 14. Restaurering av Hornborgasjön

1982/83 Utgift	2023111
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	4500000

Reservation 16115953

Från anslaget bestrids kostnaderna för restaurering av Hornborgasjön.

Statens naturvårdsverk

Vattenmålet om restaurering av Hornborgasjön fortsätter vid vattendomstol. Regeringen förklarade i september 1982 det sökta förelaget tillåt-ligt. Talan i domstolen kommer att kompletteras så att rätt erhålles att om sä erfordras permanent bibehålla en lägre vattenståndshöjning. Byggnadsarbetena beräknas kunna påbörjas vid årsskiftet 1984/85.

Kostnaderna budgetåret 1984/85 för bl.a. prövning enligt vattenlagen, restaureringsåtgärder, ersättningar och dokumentation beräknas sammanlagt uppgå till 16000000 kr. Vid ingången av budgetåret 1984/85 väntas en reservation om 11500000 föreligga. Medelsbehovet för budgelåret 1984/85 skulle därmed komma au bli 4500000 kr.

Föredragandens överväganden

Planerna för restaureringen kommer enligt naturvårdsverket att i första hand fortsätta enligt ett alternativ som innebär en begränsad vattenståndshöjning. Vissa ändringar kommer med anledning härav alt behöva göras i den till vattendomstolen tidigare inlämnade ansökningen om prövning enligt vattenlagen. För budgetåret 1984/85 bör anslaget i enlighet med naturvårdsverkets förslag föras upp med 4,5 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Restaurering av Hornborgasjön för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 4500000 kr.

H 15. Toxikologisk informationsservice, m.m.

1982/83 Utgift 4137898 Reservation 1062101

1983/84 Anslag 5450000

1984/85 Förslag 5650000

Från anslaget bestrids kostnader för toxikologisk informationsservice och viss övrig miljöinformationsservice. Naturvårdsverket har det samlade ansvaret för verksamheten. Den toxikologiska informafionsservicen handhas av Karolinska institutets bibliotek och informationscentral.

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet 119

Statens naturvårdsverk

Verket och karolinska institutet har på regeringens uppdrag redovisat förslag till plan för uppbyggnaden av en toxikologisk informationsservice m.m. Budgetåret 1983/84 blir det första året med en mer omfattande egentlig serviceverksamhet. Inriktningen framgår i sina huvuddrag av planen. Med hänsyn lill att några erfarenheter av verksamheten ännu ej vunnits kan verksamhetsinriktningen för budgetåret 1984/85 inte specificeras mer än vad som framgår av planen.

Naturvårdsverket föreslår att anslaget höjs med 550000 kr. till 6000000 kr.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör höjas med 200000 kr. till 5650000kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att  till   Toxikologisk  informationsservice,   m.m.   för  budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 5 650000 kr.

H 16. Statens strålskyddsinstitut

1982/83 Utgift 16821665

1983/84 Anslag 14284000

1984/85 Förslag 15619000

Statens strålskyddsinslitut är strälskyddsmyndighet enligt strälskyddsla-gen (1958:110, ändrad senast 1982:826) och har därjämte bl. a. till uppgift att vara samordnande organ för olika strålskyddsintressen i landet. Institutet har vidare ett centralt samordnande ansvar för den målinriktade sträl-skyddsforskningen och skall även självt bedriva målinriktat forsknings-och utvecklingsarbete inom strålskyddsområdel.

Institutet leds av en styrelse. Chef för institulet är en generaldirektör. Inom institutet finns fyra huvudenheter, nämligen adminislrativa enheten, enheten för tillsyn pä kärnenergiomrädet, enheten för allmän tillsyn saml forsknings- och utvecklingsenheten. Vid institutet finns en rådgivande forskningsnämnd och en beredskapsnämnd mot atomolyckor.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet

120

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Statens strålskyddsinstitut

Föredraganden

Personal	131	—	—
Anslag
Utgifter
Förvaltningskostnader	16531000	+ 1097000	+  781000
(därav lönekostnader)	(13 258000)	(+   908000)	(+  622000)
Lokalkostnader	3 126000	+   159000	+  989000
	19657000	+ 1256000	+ 1770000
Inkomster
Inkomst av strålskydds-
verksamhet	1652000	+   120000	+    85 000
Koncession för energi-
producerande reaktor	3 721000	+  417000	+   350000
Nettoutgift	14284000	+  719000	+ 1335000

Statens strålskyddsinstitut

1. Pris- och löneomräkning 1065000 kr.

2. Huvudförslaget innebär en minskning av resurserna med 596000 kr.

3. Radon i bostäder har nyligen utretts (SÖU 1983:6). Enligt institutets bedömning erbjuder bosladsstrålningen de för tillfället allvarligaste slräl-skyddsproblemen i landet. Institulet förutser ökade behov av mättekniska insatser från institutet i framfiden och avser alt huvudsakligen möta dessa genom omprioritering men önskar åven fortsättningsvis fä utnyttja särskilt anvisade medel för en tjänst vid institutet, som tidigare anvisats av radon-utredningen. (+250 000kr.)

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för statens strålskyddsinstitut beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 15619000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilagall   Jordbruksdepartementet

121

H 17. Strålskyddstillsyn på kärnenergiområdet

1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

1000 1000

Från anslaget bestrids kostnaderna för tillsynen på kärnenergiomrädet. Anslaget tillförs medel som inbetalas av kärnkraftföretagen enligt 1 § 1 förordningen (1976:247) om vissa avgifter Ull statens strålskyddsinstitut (ändrad senast 1983:726). Medlen disponeras av statens strålskyddsinstitut.

	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		Statens strålskyddsinslitut	Föredraganden
Förvaltningskostnader Lokalkostnader Samkostnader vid statens strålskyddsinstitut Summa	4328000 799000 3 721000 8848000	+   393 000 +   302000 +  417000 + 1112000	+ 277 000 + 302000 + 350000 +929000

Föredragandens överväganden

Av sammanställningen framgår säväl strälskyddsinslitutets förslag som den av mig beräknade förändringen för budgetåret 1984/85. Jag beräknar således utgifterna för verksamheten till 9777000 kr. Anslaget är beräknat med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att  till  Strålskyddstillsyn på kärnenergiområdet för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

H 18. Stråiskyddsforskning

1982/83 Utgift	256677
1983/84 Anslag	2000000
1984/85 Förslag	2500000

Reservation

13587693

Statens strålskyddsinstitut har ansvaret för den målinriktade strålskyddsforskningen. Till denna forskning hör såväl stråiskyddsforskning med anknytning till kärnkraftsproduktionen som annan strålskyddsforskning däri inbegripet forskning om icke- joniserande strålning. Den strålskyddsforskning som har anknytning till kärnkraflsproduktionen finansieras genom avgifter som inbetalas av kärnkrafisföretagen enligt 1 § 3 9    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 122

förordningen (1976:247) om vissa avgifter till statens strålskyddsinstitut (ändrad senast 1983:726). För övrig strålskyddsforskning anvisas medel under förevarande anslag.

Statens strålskyddsinstitut

1. Pris- och löneomräkning 180000 kr.

2. Institutet föreslår att viss grundläggande forskning läggs under dess ansvar. Ett samarbete förutses ske med naturvetenskapliga forskningsrådet enligt gemensamt utarbetade riktlinjer. För detta bör ramen för övrig strålskyddsforskning utökas med 500000 kr.

3. Medlen för övrig strålskyddsforskning föreslås ytterligare utökade med 300000 kr. om institulet i enlighet med radonulredningens betänkande åläggs ansvar för målinriktad forskning rörande radon.

4. Enheten för radiologisk onkologi föreslås helt falla under Stockholms universitet fr. o. m. budgetåret 1984/85 och motsvarande medel inte längre tillföras anslaget för strålskyddsforskning från kärnkraftsindustrin.

5. För den strålskyddsforskning som har anknytning lill kärnkraftsproduktionen erfordras för budgetåret 1984/85 5472000 kr.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör anslaget höjas med 0,5milj. kr. Jag har därvid beräknat särskilda medel för radonforskning och grundlägga;nde stråiskyddsforskning.

Jag vill i detta sammanhang anmäla att jag avser att senare föreslå regeringen att i enlighet med institutets förslag justera de avgifter som tas ut för sådan forskning som har betydelse för bedömningen av strålskyddsfrågor med anknytning till kärnkraftsproduktion. Detta innebär bl.a. att medel inte i fortsättningen beräknas under detta anslag för den enhet för radiologisk onkologi som finns vid Stockholms universitet. För budgetåret 1984/85 kommer sammanlagt caSmilj.kr. att stå till institutets förfogande för strålskyddsforskning.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Strålskyddsforskning för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 2500000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet

123

H 19. Beredskap mot kärnkraftsolyckor

1982/83 Utgift	150936	Reservation	10996974
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Frän anslaget bestrids kostnaderna för utbyggnad av beredskapen mot kärnkraftsolyckor. Anslaget tillförs medel som inbetalas av kärnkraftsföretagen enligt 1 § 2 förordningen (1976:247) om vissa avgifter lill slalens strålskyddsinstitut (ändrad senast 1983:726). Medlen disponeras av statens strålskyddsinslitut.

Statens strålskyddsinstitut

De beräknade kostnaderna under budgetåret 1984/85 för den fortsatta utbyggnaden av beredskapen mot kärnkraflsolyckor i enlighet med prop. 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken framgår av följande uppställning.

Ändamål	Anslag	Statens strål-
	1983/84	skyddsinslituts förslag 1984/85
1. FörvaUningskostnader vid
vissa myndigheter	5405 000	5657000
2. Slrålningsmätning	6400000	3 575000
3. Telekommunikationer och
alarmering	8 145000	6485000
4. Utbildning och övning	7825000	3605000
5. Anskaffning och utdel-
ning avjodtableller	400000	30000
6. Information	400000	300000
7. Forskning och studier	1300000	1000000
Summa	29875000	20652 000

Föredragandens överväganden

Utbyggnaden av beredskapen mot kärnkraflsolyckor bör såsom strål-skyddsinstitutel föreslagit fortsätta enligl de riktlinjer som angetts i prop. 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken.

Det ankommer pä regeringen att besluta om de avgifter som tas ut för att täcka kostnaderna för beredskapsplaneringen. Jag avser att med utgångspunkt i strålskyddsinstitutets beräkningar återkomma till regeringen med förslag i fråga om avgifter för budgelårel 1984/85 för delta ändamål.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Beredskap mot kärnkraftsolyckor för budgetåret 1984/85 anvisa ell reservationsanslag av 1000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilagall   Jordbruksdepartementet 124

I. IDROTT, REKREATION OCH TURISM

II. Stöd till idrotten

1982/83 Utgift 171833 396 Reservation 540897

1983/84 Anslag 172290000

1984/85 Förslag 188290000

Anslaget används för bidrag lill Sveriges riksidrottsförbund för den verksamhet som bedrivs av förbundet och lill förbundet anslutna organisationer. Frän anslaget utgär också bidrag till vissa, utanför riksidrottsförbundet stående organisationer och till motionsverksamhet för studerande vid kårorterna. För anslagets användning gäller de av 1970 års riksdag beslutade riktlinjerna för organisationsstöd lill idrotten (prop. 1970:79, SU 122, rskr 291). Frän anslaget lämnas vidare bidrag till riksanläggningar för den samlade idrottsrörelsens behov samt bidrag till mindre föreningsanläggningar för idrott och friluftsliv. Sådana bidrag lämnas enligt de riktlinjer som fastställts av riksdagen (prop. 1970:79, JoU 33, rskr 239 och prop. 1979/80: 100 bil. 13, KrU 30, rskr 377) samt vissa av regeringen angivna normer, vilka grundar sig på nämnda riktlinjer.

Sveriges riksidrottsförbund

Riksidrottsförbundet (RF) framhåller i sin anslagsframställning all idrottsrörelsen i enlighet med sitt idéprogram - Idrott 80 - siktar lill att dagens ca två miljoner medlemmar skall bli tre miljoner vid 80-lalets slut. Öm detta skall lyckas måste det ske i god samverkan med samhället i övrigl och med dess stöd. Idrottsrörelsens strävan måste ligga helt i linje med samhällets intresse, att stimulera invånarna till bra levnadsvanor.

De senaste årens låga anslagsuppräkningar har lett lill alt den idrottsliga utvecklingen bromsals upp, vilket gör att det blir svårt för idrottsrörelsen atl realisera målet "två skall bli tre". Genom de ändrade utbetalningsregler för statsbidragen, som kommer alt tillämpas fr.o.m. budgetåret 1984/85 försvåras situationen ytterligare.

Den ekonomiska situationen för idrottsrörelsen leder lill att utvecklingsarbete och nya satsningar måste läggas ner eller skjutas på framtiden. Delta gäller inte minst specialsatsningar som kvinnlig idrott och invandrar-idrott. Möjligheterna alt utveckla ledareutbildningen - i vilken ca 180000 deltar varje år - försvåras också.

Mot denna bakgrund begär RF för budgetåret 1984/85 sammanlagt 203,6milj. kr. Anslagsframställningen omfattar 185,0milj. kr. - varav lOmilj.kr. som kompensation för ändrade ulbelalningsregler - för medlemsorganisationernas och de utanför RF stående organisationernas verk-

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 125

samhet samt Ull gemensamma utvecklingsinsatser, 9,8 milj. kr. för upprustning av Vålädalen, för kompletterande arbeten vid Bosön samt för programarbete vid Lillsveds gymnastikfolkhögskola, 4 milj. kr. till förenings-ägda anläggningar samt 4,8 milj. kr. för deltagande vid 1984 ärs sommarolympiad i Los Angeles.

Föredragandens överväganden

Idrottsrörelsen har många betydelsefulla uppgifter i dagens samhälle. Motion och rekreation är viktiga inslag i frisk värdsarbetet. Stora ungdomsgrupper engagerar sig inom idrottsrörelsen. Den bör därför ges möjlighet till fortsatta insatser för att aktivera allt fler människor i olika former av idrou.

Trots den ökade aktivitet, som idrottsrörelsen kunnat notera under 1970-talel är olika grupper underrepresenterade inom idrotten. Detta gäller främsl kvinnor, invandrare och handikappade.

Särskilda insatser bör därför göras för att få fler kvinnor, invandrare och handikappade med i idrotlsverksamhet. Också insatser för alt främja ungdomens idrottsutövande bör ges hög prioritet.

Idrottsrörelsen bygger liksom andra folkrörelser i hög grad på ideellt arbetande ledares insatser. Jag vill understryka att ledarnas ideella arbete är av stort värde. Ledareutbildningen bör utvecklas ytterligare och än fler ges möjlighet att delta i denna. Det bör vara en angelägen uppgift för idrottsrörelsen alt medverka till detta.

Elitidrott i olika former är en viktig del av del totala idrottsutövandet. Det bör ankomma pä RF alt vidta olika ätgärder för att förbättra förutsättningarna för den som satsar på elitidrott.

Det är enligt min mening vikfigt att idrottsrörelsen ges möjlighet att genomföra bl.a. de nyss redovisade insatserna. Anslaget uppgår innevarande budgetår till 172290000 kr. varav 8,5 milj. kr. fill idrottshallen vid Bosön och 1,9 milj. kr. till vinterolympiaden är av engångsnatur. Jag förordar nu att anslaget för budgetåret 1984/85 höjs till 188290000 kr. vilket således innebär en uppräkning med 26,4milj. kr.

Organisationsstödet bör räknas upp med 15,5 milj. kr. Jag har därvid beräknat medel för särskilda insatser för att aktivera fler kvinnor, invandrare och handikappade inom idrottsrörelsen. Det bör ankomma på RF att redovisa de åtgärder som vidtas i delta avseende.

Jag har vidare fullt ul tagit hänsyn till del inkomstbortfall, som blir en följd av ändrade ulbetalningsregler för organisaUonsstödet. Genom alt nuvarande ulbetalningsregler bibehålls för aktiviletsstödel är dock det erforderliga kompensalionsbeloppel endast hälften av det av RF redovisade.

Under år 1984 anordnas såväl handikappolympiad som sommarolympiad i Los Angeles.Inom anslaget bör 1 milj. kr. ställas lill förfogande som

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet 126

ett extra stöd till handikappidrotten för deltagande i handikapp-OS och 4,8 milj. kr. för deltagande i sommar-OS i Los Angeles.

Under innevarande budgetår har idrottshallen vid Bosön fiirdigställts. Anslaget till anläggningsstöd kan därmed minskas med 8,5 milj. kr. Till anläggningsstöd för budgetåret 1984/85 beräknas 4,1 milj.kr. Jag har därvid beräknat medel för upprustning av Vålädalen samt täckande av kostnadsfördyring jämte kompletterande arbeien vid Bosön. Anslaget till mindre anläggningar räknas i enlighet med RF:s yrkande upp med 1 milj. kr. fill 4 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Stöd till idrotten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 188290000kr.

I 2. Stöd till friluftslivet m. m.

I 3. Sveriges turistråd

Utredningen om den statliga rekreations- och turistpolitiken har den 13 september 1983 avgivit betänkandet (SÖU 1983:45) Turism och friluftsliv 2. Rekreationsberedningen har den 1 september 1983 avgivit belänkandet (SOU 1983:43) Områden för turism och rekreation.

Det är min avsikt att senare föreslå regeringen att lägga fram särskild proposition om verksamhetsinriktning och organisationsfrågor pä turism-och rekreationsområdet. Anslagen bör nu tas upp med oförändrade belopp.

Med hänvisning härtill hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,

1. till Stöd till friluftslivet m.m. för budgetåret 1984/85 beräkna ett reservationsanslag av 15735000 kr.,

2. till Sveriges turistråd för budgetåret 1984/85 beräkna ett reservationsanslag av 49600000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilagall   Jordbruksdepartementet

127

J.    DIVERSE

J 1. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

26067892 25439000 32919000

Frän anslaget bestrids utgifter för Sveriges.deltagande i vissa internationella organisationer och för internationellt samarbete inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

FAO

Världslivsmedelsrådet

FN:s miljöstyrelse

Unionen för skydd av växtförädlingsprodukter

Europeiska växtskydds-organisationen

Internationella veterådet

Intemationella frysinstitutet i Paris

Internationella sockerorganisationen

Internationella rådet för havsforskning

Finsk-svenska gränsälvskommissionen

Intemationella byrån i Paris för bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

Europeiska kommissionen för bekämpande av mul- och klövsjuka

Nordiska metodikkommittén för livsmedel

Fiskerikommissionen för Östersjön

Kommissionen enligt konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö

Kommissionen enligt konventionen om förhindrande av havsföroreningar genom dumpning från fartyg och luftfartyg

	Före	._
	draganden
21000000	+ 6000000
25 000	+	20000
400000	+	50000
170000	+	40000
95000	+	35 000
90000		-
45000	+	15 000
60000	+	20000
390000	+	210000
200000		60000
120000	+	50000
30000	+	100000
34000	+	20000
80000	+	60000
450000	+	50000

200000

+   150000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 11    Jordbruksdepartementet

128

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Före-
		draganden
Nordostallantiska fiskeri-
kommissionen	_	+    40000
Nordatlantiska lax-
kommissionen	-	+    30000
Nordiskt organ för ren-
forskning	150000	-
Bilateralt samarbete	500000	+   300000
Diverse intemationella
organisationer och
kongresser	1400000	+   230000
	25439000	+7480000

Jag avser att senare föreslå regeringen att ratificera konventionen om skydd av Nordatlantens laxbestånd. Medel för det svenska medlemskapet liksom för medlemskapet i den nordostallantiska fiskerikommissionen bör redovisas på särskilda poster.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 32919000kr.

J 2. Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

306676 5000 5000

Från anslaget bestrids kostnaderna för dels syner och besiktningar på statens hus och byggnader, dels syneförrätlningar enligt 12 kap. vattenlagen (1983:291), dels ock ersättning i visst fall till förvaltare av avlyst floUled.

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrätlningar för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 5000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilagall   Jordbruksdepartementet 129

J 3. Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m. m.

1982/83 Utgift	6954812
1983/84 Anslag	5700000
1984/85 Förslag	6220000

Från anslaget utbetalas ersättning för förluster som uppkommer till följd av angrepp av vissa rovdjur på renar, fär och andra tamdjur. Bestämmelser om ersättning finns i 16 § jaktstadgan (1938:279, omtryckt 1981:678) och förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa skador av rovdjur (ändrad 1980:374). Frän anslaget utgår vidare viss ersättning enligt förordningen (1980:400) om ersättning vid vissa viltskador, m.m. (ändrad senast 1982:980). Dessutom bekostas frän anslaget vissa åtgärder för att förebygga skador av vilt m. m.

Statens naturvårdsverk

1. Ersättning för rovdjursdödade tamdjur utgick under budgetåret 1982/83 med sammanlagt 6466069kr., vilket innebar en ökning med knappt lOOOOOkr. jämfört med budgetåret 1981/82. Till ersättning för rovdjursdödade tamdjur uppskattas medelsbehovet under budgetåret 1984/85 till 6,0 milj. kr.

2. Ersättning för skador av kronhjort inom det s. k. frireservatet i Skåne har under budgetåret 1982/83 förekommit i mindre omfattning än under föregående budgetår. Sammanlagt har 18000 kr. utbetalats med anledning av skador på gröda. För skador på skog har ej utbetalats några medel. För budgetåret 1984/85 kan beräknas ett oförändrat medelsbehov.

3. För att verksamheten i syfte att förebygga skador av vilt skall kunna fortsätta behövs särskilda medel även för nästa budgetär. Verket arbetar bl.a. med att ta fram underiag för ett nytt system för ersättning av rovdjursdödade tamdjur. Vidare avser verket att utveckla verksamheten i första hand med inriktning på att motverka skador orsakade av fåglar, exempelvis gäss. De särskilda medlen för att förebygga skador av vilt bör därför fortsättningsvis uppgå ull 400000kr.

4. Naturvårdsverket har ett lagstadgat, administrativt ansvar för landets fauna, vilket innefattar bl.a. vården av hotade och sällsynta djurarter. Sammanfattningsvis behövs en kraftfull satsning pä den rena faunavården, innefattande bl.a. samordning och intensifiering av olika artbevarande projekt. Dessa åtgärder beräknas kräva 500000kr. under budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 11    Jordbruksdepartementet 130

Föredragandens överväganden

Till följd av kostnadsutvecklingen samt höjda ersättningsbelopp för rovdjursskador bör anslaget för nästa budgetår höjas lill 6220000 kr. I avvaktan pä slutbehandling av jakt- och viltvärdsberedningens huvudbetänkande är jag f n. inte beredd att biträda förslaget om medel till ett faunavårdsprogram. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 6220000kr.

Prop. 1983/84:100   Bilagall   Jordbruksdepartementet 131

Kartbilaga 1

I--

\

FöHslag till nationalpark

.\

\

ir. som ej ags a / stater\

'X-' ' jV      ) :'ri

o

; (t.

SirfvraJ,

iy

.

'W

i.

Ur topografiska kartan från Lantmäteriverket. Medgivande 83.0219. Godkänd ur sekretessynpunki för spridning. Lantmäteriverket 1983-12-02.

Prop. 1983/84:100    Bilagall    Jordbruksdepartementet

tluddus nationalpark

132

Kartbilaga 2

Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 1983-12-01

J

Prop. 1983/84:100   Bilaga 11   Jordbruksdepartementet

133

Register

Sid.

Översikt

A. Jordbruksdepartementet m. m.

12 1 Jordbruksdepartementet,förslagsanslag

13 2 Lantbruksråd, förslagsanslag

14 3 Kommittéer m.m., reservationsanslag 14 4 Extra utgifter, reservationsanslag

18739000

3922000

8500000

500000

31661000

15 18

20

22 23

25

26

27

28 33

34

B. Jordbrukets rationalisering m. m.

1 hantbruksstyrelsen, förslagsanslag

2 Lantbruksnämnderna,/öw/agiflnj/ag

3 Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m., förslagsanslag

4 Markförvärv för jordbrakets rationalisering, reservationsanslag

5 Lån med uppskjuten ränta, reservationsanslag

6 Täckande av förluster på gmnd av statlig kreditgaranti, förslagsanslag

1 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m., förslagsanslag

8 Främjande av trädgårdsnäringen, reservationsanslag

9 Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m., reservationsanslag

10 Främjande av husdjursaveln m. m., reservationsanslag

11 Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling, reservationsanslag

12 Främjande av rennäringen, reservationsanslag

43962000 »222390000

50000000

1000 1000

20000000

7000000 900000

1300000 1020000

215000 2690000

349479000

C. Jordbruksprisreglering

37 1 Statens jordbruksnämnd, förslagsanslag 26133 000

38 2 Lanlbmksekonomiska samarbetsnämnden,/örj/agiflnj/ag 2399000

39 3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,/ör-

slagsanslag *2 968 000 000

40    4 Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring, reier-

valionsanslag 44 670000
42     5 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m.,

förslagsanslag 181 987 000

44 6 Prisstöd till jordbmkel i norra Sverige,/ö/-j/ögiani/rtg 290000000

45 7 Bidrag lill permanent skördeskadeskydd *1000 45     8 Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.,

förslagsanslag »37964000

3551154000

* Beräknat belopp.

Prop. 1983/84:100   Bilagall   Jordbruksdepartementet

134

D. Skogsbruk

46 I Skogsstyrelsen,förslagsanslag 30679000

47 2 Skogsvärdsstyrelserna, förslagsanslag 1000

49     3 Skogsvärdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter,/ör-

slagsanslag 133 515000

50     4 Skogsvärdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet,

förslagsanslag 1000

51 5 Skogsvärdsstyrelserna: Investeringar, reiervadonani/ag 55000000

52 6 Bidrag till skogsvård m.m.,/ör5/ag.san.f/ag 310000000 54 7 Stöd till byggande av skogsvägar,/ör/agjflAii/ag 50000000 56     8 Främjande av skogsvård m.m., reiervaf/onsfl«i/flg 9000000

588196000

57 59 60 61 62 63 64 64

65

66 66

E. Fiske

1 Fiskeristyrelsen,/oz-i/agioni/ag

2 Statens lokala fiskeriadministration,/öri/agiflni/ag

3 Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag

4 Bidrag till fiskehamnar m. m., reservationsanslag

5 Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen,yo;-.?/agi-a«i/flg

6  Bidrag till fiskets rationalisering m. m., förslagsanslag
1 Lån till fiskerinäringen, reservationsanslag

8 Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti lill fiske, förslagsanslag

9 Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m., förslagsanslag

10 Prisreglerande åtgärder på fiskets område, förslagsanslag

11 Bidrag till fiskevård m, m., reservationsanslag

26346000 15 722000

2172000

10130000

1000

7 600000 35000000

1000

1000

*1000

5 170000

102144000

F. Service och kontroll

67 68	1 2
69	3
71	4
71	5
72	6
72 72 73	7 8 9
77	10
78 79 80	11 12 13
83 83	14 15

Statens livsmedelsverk,/öri/ngiafii/ag 56053 000

Täckande av vissa kostnader för kötlbesiktning vid

kontrollslaklerier,/örj/flgia«i/ag 1 000

Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverk
samhet,/öri/agioni/ag 1000
Bidrag lill statens veterinärmedicinska anstalt,

reservationsanslag 46998000

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m.,
förslagsanslag 5000000

Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet,/dr-

slagsanslag * 1 000

Bidrag till slalens utsädeskontroll, reservationsanslag *5 005000

Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag 250 000

Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet, reserva
tionsanslag 6992000
Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet,

förslagsanslag 1000

Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag 5 995 000

Slalens växtsortnämnd, förslagsanslag 302000

Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård:

Uppdragsverksamhet,/öri/agioni/ag 1 000

Bidrag lill djurens hälso- och sjukvård, reservationsanslag 40470000

Bidrag lill avlägset boende djurägare för velerinärvård,
förslagsanslag 1740000

84   16

Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder, reserva
tionsanslag * 1666 000

170476000

* Beräknat belopp.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet

135

G. Utbildning och forskning

85     1 Sveriges lantbmksuniversitet: Förvaltningskostnader,

förslagsanslag »350839000

85     2

85

94	5
94	6
95	7
95	8

Sveriges lantbmksuniversitet: Driftkostnader, reser
vationsanslag »164684 000
Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbmksuniversitet m. m.,
reservationsanslag 13 500 000
Inredning och utmstning av lokaler vid Sveriges lant
bruksuniversitet m.m., reservationsanslag 18300000
Skogs- och jordbmkets forskningsråd, reservationsanslag         »47852000
Stöd till kollektiv jordbmksteknisk forskning, reser
vationsanslag                                 • 2500000
Bidrag till växtförädling, reservationsanslag                              »28590000

96

8 Stöd till kollekliv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m.m., reservationsanslag 6 100000

9 Stöd till kollekliv skogsteknisk forskning, reservationsanslag 11300000

97

10 Bidrag till Skogs-och lantbmksakademien,/ö/-i/ag5afii/ag 584 000

644249000

H. Miljövård

98     I Statens naturvårdsverk,/Öri/flg5an5/flg 98081000

100 2 Koncessionsnämnden för miljöskydd,/ör.r/agia/ii/flg 7954000

101 3 Miljövårdsinformalion,/•É'ierv'a//ort.ja/;.j/ag 3400000

102 4 Mark för naturvård, re.re/-var/ofiia/iWflg 20000000

109 5 Vård av naturreservat m. m.,/■ejerva//on5fl/7j/ag 26900000

110 6 Miljövårdsforskning, reerva/ioniani/ag »48 200000

110     7 Slöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet,

reservationsanslag 9 000 000

111     8 Undersökningar av hälso- och miljöfariiga varor, reser-

vationsanslag 4500000

112     9 Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m.,

reservationsanslag 14000000

113   10 Program för övervakning av miljökvalitet, reserva-

tionsanslag 12200000

114   11 Stödtillmiliöskyddsteknik,m.m., reservationsanslag 20000000

116 \2 Åtgärder motförsurningen, reservationsanslag 85000000

117 13 Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond,/öri/ag5ö/!.r/ag 17660000

118 14 Restaurering av Hornborgasjön, re5erva//onia«j/ag 4500000

118   15 Toxikologisk informationsservice, m. m., rejerva-

tionsanslag 5 650 000

119   16 Statens strålskyddsinslitut,/ö/-5/flg5a/i.j/ag 15619000
121    17 Slrälskyddstillsyn på kärnenergiomrädet, reier-

vationsanslag 1000

121    18 Strålskddsforskn\ng,reservationsanslag 2500000

123    19 Beredskap mot kärnkraflsolyckor,/-ejervaf/onianj/ag 1000

395166000

I. Idrott, rekreation och turism

124     1 Slöd till idrotten, reservationsanslag

126     2 Stöd lill friluftslivet m, m., rejervaf/onjani/ag

126     3 Sveriges turistråd, reservationsanslag

188290000 »15 735000 »49600000

253625000

» Beräknal belopp.

Prop. 1983/84:100   Bilagall    Jordbruksdepartementet

136

J. Diverse

127     1 Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.,

förslagsanslag

128     2 Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar,

förslagsanslag

129     3 Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m. m.,

förslagsanslag

Totalt för jordbruksdepartementet

32919000

5000

6220000

39144000

6125294000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

Bilaga 12 till budgetpropositionen 1984 Prop. 1983/84:100

Bilaga 12

Arbetsmarknadsdepartementet

ÖVERSIKT

Till arbetsmarknadsdepartementet hör frågor om arbetsmarknad, arbetsliv, invandring och svenskt medborgarskap samt jämställdhet mellan kvinnor och män.

Den ekonomiska politiken och sysselsättningen

Det övergripande målet för regeringens ekonomiska politik är att uppnå full sysselsättning.

Genom devalvering av kronan och andra ekonomisk-politiska åtgärder bl. a. inom investerings- och arbetsmarknadspolitiken, som regeringen vidtog hösten 1982, har kapacitetsutnyttjandet i industrin ökat och en stigande trend av arbetslöshet motverkats. Dessa åtgärder har tillsammans med en pågående internationell konjunkturuppgång medverkat till att det svenska näringslivets konkurrenskraft och framtidsmöjligheter har förbättrats. Förutsättningar har därmed skapats för ett bättre sysselsättningsläge.

Regeringen har nyligen lagt fram förslag till ytterligare åtgärder för atl stimulera näringslivels tillväxt och samtidigt ge ungdomar och arbetslösa arbete eller utbildning. Det är redan nu möjligt att se positiva tecken bl. a. rörande induslrisysselsättningen och det finns goda förutsättningar för att arbetslösheten skall kunna minska under loppet av nästa år.

Budgetförslagets huvudsakliga inriktning

I del budgetförslag som nu presenteras har slor hänsyn tagits till kraven att begränsa utgifterna på statsbudgeten. Anslagen lill myndigheterna har i regel beräknats enligt huvudförslaget, vilket innebär att anslagen har pris-och löneomräknats och därefter minskals med 2%. Kostnaderna för förändringar hos myndigheterna måste liksom övriga verksamhetsförändringar rymmas inom ramen för oförändrade resurser. På några särskilt angelägna områden har vissa medelsförstärkningar skett. Dessa har finansierats genom omprioriteringar. Bidragsanslag har generellt räknats upp med en låg procentsats.

Utgifterna inom arbetsmarknadsdepartementets område beräknas under budgetåret 1984/85 komma att minska med 1 583 milj. kr. till 15673 milj. kr. 1    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdeparteniientet      2

Minskningen beror i huvudsak på en väntad förbättring av arbetsmarknadslägel och på all vissa nya arbetsmarknadspoliliska åtgärder har införts som är mindre kostnadskrävande än exernpelvis de traditionella beredskapsarbetena.

Arbetsmarknad

Genom de omfattande arbetsmarknadspoliliska insalser regeringen beslutade om under hösten 1982 kunde den snabba ökningen av aibelslöshe-ten hejdas. Den genomsnittliga arbetslösheten för år 1982 kunde härigenom begränsas till 3,1 % av arbetskraften. Under de tio första tnånaderna år 1983 var motsvarande siffra 3,5%.

En jämförelse mellan de tio första månaderna åren 1982 och 1983 visar alt antalet sysselsatta ökade med ca 7000. Samtidigt ökade antalet arbetssökande med 22000 personer. Trots vidgade arbetsmarknadspoliliska insalser ökade således antalet arbetslösa med 15000 personer.

Arbetslösheten var under de tio första månaderna år 1983 något högre bland kvinnor än bland män. I oktober 1983 var arbetslöshetstalet för kvinnor 3,5% och för män 3,3%. Andelen långtidsarbetslösa ökade något under året. Under tredje kvartalet hade i genomsnitt 23% av de arbetslösa varit arbetslösa längre än sex månader mot 20% är 1982. Den genomsnittliga arbetslösheten bland ungdomar i åldrarna 16-24 år uppgick under tredje kvartalet 1983 till 9,4%, vilket innebär en oförändrad andel jämfört med år 1982. Variationerna inom ungdomsgruppen var emellertid stora.

För att arbetslösheten skall kunna minskas under år 1984 är del nödvändigt atl de arbetsmarknadspoliliska insatserna behålls på en hög nivå. En utgångspunkt blir därför, liksom tidigare, att stimulera en fortsatt expansion av svenskt näringsliv och skapa resurser för fortsatt utbyggnad av de angelägna behov som finns inom bl.a. den gemensamma sektorn och i synnerhet kommunerna. En annan utgångspunkt är atl öka flexibiliteten i de arbetsmarknadspoliliska insatserna. Arbetsmarknadspolitiken måste snabbt kunna anpassas till ändrade förutsättningar. En hög beredskap finns därför för alt ytterligare förslärka eller förändra inriktningen av insatserna.

Arbetsförmedlingen utgör del grundläggande instrumentet inom arbetsmarknadspolitiken. För atl vidmakthålla arbetsförmedlingens insatser på en hög nivå förordas att medel för personal vid arbetsmarknadsverket anvisas utöver huvudförslaget. Vidare föreslås att medel avsätl.s för tillfällig förstärkning av förmedlingen motsvarande ca 30 förmedlare.

Den väsentliga förändringen i förmedlingens verksamhel är emellertid att en kraftfull upprustning nu görs av de tekniska resurserna. Genom att utnyttja terminaler förstärks förmedlingens service. Förmedlingen tillförs 400 nya terminaler, vilket innebär mer än en fördubbling. Härigenom ökar möjligheterna att snabbi kunna ge såväl arbetssökande som arbetsgivare en god service och god information.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet      3

Som tidigare nämnts finns det anledning att under det kommande budgetåret räkna med ett relativt omfattande behov av sysselsättningsstöd. Strävan atl styra de arbetslösa till näringslivet och att ta vara på den tillväxt som här väntas har tagit sig uttryck i atl 675 milj. kr. beräknas för rekryteringsplalser och enskilda beredskapsarbeten som inte avser investeringar för budgetåret 1984/85. Detta ger ca 3 miljoner sysselsällningsda-gar eller sysselsättning för ca 15000 personer per månad. För övriga beredskapsarbeten beräknas ett medelsbehov av 1919 milj. kr., vilket motsvarar 4 miljoner sysselsältningsdagar eller i genomsnitt närmare 20000 personer. Verksamheten med ungdomslag kommer under nästa budgetär att ha full omfattning. Kostnaden beräknas uppgå lill 1 OOOmilj. kr., vilket innebär att i genomsnitt 20000 ungdomar per månad skall kunna beredas arbete.

För arbetsmarknadsutbildning har resurser beräknats för 120000 personer. Därav beräknas lOOOO deltagare i s. k. flaskhalsutbildning - vidareutbildning av redan anställda- inom industrin. Regeringen kommer efter viss ytterligare utredning att lägga förslag om den framlida organisationen för arbetsmarknadsutbildningen underår 1984.

Arbetslivsfrågor

Miljön på arbetsplatserna har under senare år förbättrats väsentligt i flera avseenden, bl.a. till följd av ett intensifierat arbetsmiljöarbete. För att kunna vidmakthålla en fortsatt hög nivå i delta arbete föreslås att huvudförslaget inte lillämpas fullt ut för yrkesinspektionen. För anskaffning av mer kostnadskrävande vetenskaplig apparatur föreslås alt arbelar-skyddsstyrelsen anvisas ett särskilt reservationsanslag. Vidare föreslås att styrelsen tilldelas vissa medel för en fortsalt uppbyggnad av ett ansvarsbibliotek på arbetsmiljöområdet. Dessa insatser har möjliggjorts genom omprioriteringar.

Insatser för att öka arbetshandikappades möjligheter att få och behålla ell arbete måste göras inom flera områden. För budgetåret 1984/85 förutsätts en fortsalt volymökning vad gäller bidrag till arbetshjälpmedel ål handikappade. Förslag läggs fram om höjda inkomstgränser för bidrag till motorfordon åt handikappade. Vidare förutsätts en fortsatt ökning av antalet personer som bereds arbete genom lönebidrag. Antalet platser med 90% lönebidrag hos allmännyttiga organisationer föreslås öka med 500. För att möjliggöra denna ökning föreslås också vissa utgiftsbegränsande åtgärder som bidrar till att finansiera de ökade kostnaderna. Bl. a. föreslås att den kontantlön per månad som fär ligga till grund vid beräkning av lönebidrag begränsas till 40% av basbeloppet.

Verksamheten med arbetsmarknadsinstitut (Ami) har successivt byggts ul sedan starten år 1980. Sedan år 1981 har antalet arbetslag ökat från 140 lill 177. För all i oförändrad omfattning kunna bibehålla den verksamhel som är direkt inriktad på att ge service ål främst arbetshandikappade och

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet      4

personer, som har stora svårigheter att välja yrke och arbete, har bl.a. vissa omprioriteringar gjorts.

Samhällsföretagsgruppen föresläs för budgetåret 1984/85 tilldelas ett driftbidrag motsvarande 124% av lönesumman för de anvisade anställda eller 2 388 milj. kr. Som bidrag lill fastighelsfonden och som eli: ägartillskott för främst investeringar i arbetsanpassning och förbättrad arbetsmiljö föreslås 318 resp. 15 milj. kr.

Ett omfattande reform- och utredningsarbete pågår inom arbetslivsområdet. Bl.a. har delegationen (A 1974:09) för arbetstidsfrågor (DELFA) fått tilläggsdirektiv att ta fram underlag för en djupare analys av olika arbetstidsfrågor utifrån politiska och vetenskapliga utgångspunkter. Mot bakgrund av en sådan analys bör en mer samlad arbetslidspolitik kunna utformas. En särskild grupp i arbetsmarknadsdepartementet planerar del fortsatta reformarbetet inom arbelsrällsområdet.

Invandring och svenskt medborgarskap

Den generösa flyktingpolitiken ligger fasl. Överföringen av flyktingar lill Sverige beräknas få samma omfattning under nästa budgelår som under tidigare år. En fortsatt temporär förstärkning av invandrarverkets resurser kommer att övervägas om situationen kräver det. Förslag om nya riktlinjer för flykting- och invandringspolitiken kommer atl läggas fram för riksdagen våren 1984 på grundval av ett belänkande av invandrarpolitiska kommittén (A 1980:04). Vidare pågår arbete med en proposition om svenskundervisning för vuxna invandrare och en om nya former för mottagande av asylsökande och flyktingar. Siktet är inställt på att även dessa propositioner skall föreläggas riksdagen under våren 1984. Överiäggningar pägår f, n. med Svenska kommunförbundet om kommunernas medverkan i flyktingomhändertagandet.

Resurserna för stöd lill invandrarnas organisationer och för att motverka fördomar och diskriminering värnas. Regeringen har under år 1983 lämnat tilläggsdirektiv om den fortsatta inriktningen av invandrar- och minoritetspolitiken lill invandrarpolitiska kommittén. Invandrarpolitiska kommittén, diskrimineringsutredningen (A 1978:06) saml den s.k. rösträttsutredningen (Ju 1983:02) - som utreder frågan om utlänningars politiska rättigheter - beräknas avlämna sina betänkanden under första halvåret 1984.

Frågan om flerspråkighel som meritvärde i arbetslivet och i utbildningen, liksom frågan om tillgång till tvåspråkig personal inom vissa samhällsområden, har ägnats stor uppmärksamhet. Meritulredningens (C 1983:01) belänkande bereds i regeringskansliet.

Jämställdhet mellan kvinnor och män

Utgångspunkten för regeringens arbete för jämställdhet mellan kvinnor och män är rätlen till ett eget förvärvsarbete. För att uppnå delta krävs

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet      5

kraftfulla åtgärder i syfte att stärka kvinnomas ställning på arbetsmarknaden, bl.a. genom sysselsättningspolitiken och genom att motverka könsbundna yrkesval. Inom ramen för regeringens kampanj för alt främja rekrytering till industrin har lOmilj. kr. avsatts för att öka kvinnornas intresse för industrin och den nya tekniken. Vidare har en arbetsgrupp tillsatts inom regeringskansliet med uppgift att kartlägga kvinnornas framtida arbetsmarknad och presentera ett förslag till åtgärdsprogram under budgetåret 1984/85.

Även männens traditionella arbetsmarknad och deras sociala roll undergår stora förändringar. Mot denna bakgrund har en arbetsgrupp tillsatts med uppdrag att lill hösten 1984 presentera ett idéprogram om hur den traditionella mansrollen kan förändras i riktning mot jämställdhet mellan kvinnor och män.

I propositionen behandlas betänkandet (SOU 1982:18) Förvärvsarbete och föräldraskap, som främst avser åtgärder som underlättar kvinnors förvärvsarbete.

För nästa budgetår föreslås att jämställhetsombudsmannen kompenseras för huvudförslaget genom omprioritering.

Sammanställning

Anslagsförändringarna inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde i förhållande lill motsvarande anslag på statsbudgeten för budgetåret 1983/84 framgår av följande sammanställning (milj. kr.)

	Statsbudget	Förslag	Förändring
	1983/84	1984/85
A. Arbetsmarknadsdeparte-
mentet m.m.	65,9	62,8	3,1
B. Arbetsmarknad m.m.	11 694,7	9 527,4	-2 167,3
C. Arbetslivsfrågor	5 264,6	5 810,1	+ 545,5
D. Invandring m.m.	231,2	273,1	+      41,9
Totalt för arbetsmarknads-
departementet	17 256,4	15 673,4	-1 583,0

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet      6

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-12-22

Föredragande:

statsrådet Leijon såvitt avser frågor under littera A. Arbetsmarknadsdepartementet m.m. punkterna 1-5, lillera B. Arbetsmarknad m.m. och littera C. Arbetslivsfrågor;

statsrådet Gradin såvitt avser frågor under littera A. Arbetsmarknadsdepartementet m. m. punkten 6, Jämställdhet mellan kvinnor och män samt lillera D. Invandring m. m.

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde.

Tionde huvudtiteln

ARBETSMARKNAD

Utvecklingen på arbetsmarknaden år 1983

Konjunkturen

Utvecklingen i ekonomin under de senaste månaderna bekräftar och förstärker det tidigare intrycket av atl en konjunkturuppgång inletts inom industrin. Förbättringen verkar gä i ungefär samma takt som under de två föregående konjunkturuppgångarna åren 1974-1975 och 1979-1980. Industriproduktionen visar en klart uppåtgående trend.

prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet      7

Enligt konjunkturbarometern uppgick under tredje kvartalet 1983 andelen företag med fullt kapacitetsutnyttjande till 34%, vilket kan jämföras med 22% ett år tidigare. Förbättringen var emellertid mycket ojämnt fördelad mellan olika branscher. Orderingången har fortsall att öka starkt på exportsidan. Samtidigt kan noteras atl efterfrågan pä hemmamarknaden, som sjönk ännu under sommaren, nu förefaller ha vänt uppåt.

Del är ännu för tidigt alt göra en säker bedömning av styrkan och varaktigheten i den nu pågående uppgången. Självfallet är det heller inle givet alt det gamla mönstret upprepas ytterligare en konjunkturcykel. Den internationella utvecklingen är osäker, även om västvärldens ekonomier nu lorde vara bättre rustade än vad fallet var under den senaste konjunk-luråterhämtningen, som i förtid bröts av nya oljeprishöjningar. Effekterna på arbetsmarknaden kommer emellertid även vid en konjunkturuppgång med normal styrka att märkas betydligt senare än vad fallet är för s.k. ledande indikatorer som exempelvis orderingången.

Arbetskraften

Enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) ökade antalet personer i arbetskraften mellan åren 1981 och 1982 med drygt 20000. Mellan de tio första månaderna 1982 och 1983 var ökningen i stort sett lika omfattande, eller i genomsnitt 22000 personer. Utbudet av arbetskraft bestäms i betydande utsträckning av efterfrågan, och utvecklingen de senaste åren måste ses mot bakgrund av den myckel svaga konjunkturen. Åren 1972 och 1973 ökade utbudet av arbetskraft med endast knappt 10000 personer vartdera året. Under konjunkturuppgången åren 1974 och 1975 växte utbudet med i medeltal ca 75000 vartdera året. De tre därpå följande åren reducerades ökningen lill knappt 30000. Uppgängsåren 1979 och 1980 växte utbudet återigen med mellan 50000 och 60000 personer per år.

Antalet ungdomar som tillhörde arbetskraften uttryckt i procenl av befolkningen i samma åldersgrupp (del relativa arbetskraftstalet) sjönk tämligen starkt år 1982 men också år 1983. Till stor del torde det förklaras av att många ungdomar stannat kvar i eller återgått lill utbildning till följd av svag efterfrågan på arbetskraft och de vidgade utbildningsmöjligheterna inom bl. a. gymnasieskolan. Det är framförallt i de yngsta åldersgrupperna (16-18 år) som det relativa arbetskraftstalet sjunkit de senaste åren, vilket illustreras av följande diagram. I åldrarna 20 lill 24 år har del däremot skett en närmast kontinuerlig ökning sedan en följd av år.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet

Diagram 1. Relativa  arbetskraftstal,   ungdomar

1963

1970

1975

1980

1983

Efter högkonjunkturen i mitten av 1970-talet har ungdomarnas möjligheter att få arbete direkt efter grundskolan minskat. Konkurrensen om de arbeten som inte kräver yrkesutbildning i gymnasieskolan har hårdnat när arbetsmarknadslägel har försämrats. Tidigare kunde utbildning i gymnasieskolan ses som ett alternativ. I dag är den snarast ell måste.

Ökningen av arbetskraftsutbudet de två senaste åren har helt utgjorts av kvinnor. Det relativa arbetskraftstalet för kvinnor i åldrarna 20-64 år var under 1983 års tredje kvartal 81,2% eller 0,9 procentenheter högre än nivån ett år tidigare. På fem år har därmed den kvinnliga arbetskraften i dessa åldrar ökal med drygt 7 procentenheter eller 182000 personer. Bland kvinnor med barn under sju år ökade arbetskraften under samma lidsperiod med inte mindre än drygt 13 procentenheter.

Antalet personer som står utanför arbetskraften och som inte har sökt arbete därför alt de utgått från all de inte skulle få arbete men som velat och kunnat arbeta, s. k. latent arbetssökande, uppgick under tredje kvartalet 1983 till 59000, vilket var lika många som ett år tidigare. Drygt 60% av de latent arbetssökande var kvinnor.

Lediga platser och sysselsättning

Efterfrågan på personal mätt som antalet lill arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser sjönk kontinuerligt och snabbi från början av år 1980 till mitten av år 1982. Bortsett från den ökning av lediga platser som registrerades första kvartalet 1983, och som huvudsakligen berodde på nyanmälda feriearbeten, var antalet anmälda lediga platser efter säsong-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet      9

rensning i slort sett oförändrat från sommaren 1982 till sommaren 1983. Under tredje kvartalet 1983 kunde en svag ökning av efterfrågan konstateras, en ökning som huvudsakligen kunde häriedas lill industrin. För industrins del var efterfrågan under tredje kvartalet 1983 ca 30% högre än är 1982. Den totala efterfrågenivån var emellertid fortfarande mycket läg.

Diagram 2.

NYANMÄLDA LEDIGA PLATSER MED MER ÄN 1000-TAL  10 DAGARS VARAKTIGHET, SÄSONGRENSAT, 70 T     KVARTALSGENOMSNITT

81      82

En indikation pä stigande behov av arbetskraft inom industrin ges också i konjunklurbarometerundersökningarna. Bristen pä yrkesarbetare steg nägot mellan mars och juni månader 1983 och en ytterligare ökning noterades i september då ca 20% av industriföretagen uppgav att de hade brist på yrkesarbetare. Nivån måste dock fortfarande betecknas som mycket låg. Även andelen företag som angav brist på tekniskt utbildade tjänstemän fortsatte att stiga något. Värt att notera är atl det inom säväl industrin totalt som inom verkstadsindustrin redovisades brist på tekniskt ubildade tjänstemän i nägot högre utsträckning än under den goda konjunkturen år 1974.

För första gängen sedan arbetskraftsundersökningama infördes för ett tjugotal år sedan registrerades år 1981 en lägre sysselsättningsnivå än året före. Totalt sjönk sysselsättningen med ca 7000 personer mellan åren 1980 och 1981 och ytterligare ungefär lika mycket år 1982. Mellan de tio första månaderna 1982 och 1983 ökade antalet sysselsatta däremot med ca 7000.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet     10

Ökningen av sysselsättningen under är 1983 har uppnåtts genom dels regeringens aktiva ekonomisk-politiska insalser, dels en expansion av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Den spontana efterfrågan på arbetskraft från den öppna marknaden var dock fortfarande svag under de tio första månaderna, vilket framgått av den tidigare redovisade eflerfrågesta-tisliken.

En mycket grov indelning i näringsgrenar visar att minskningen av sysselsättningen inom de varuproducerande sektorerna enligt AKU halverats under är 1983 jämfört med år 1982. För industrins del avtog minskningen successivt under loppet av året och under tredje kvartalet låg sysselsättningen något över nivån ett år tidigare. Som jämförelse kan nämnas att mellan tredje kvartalen 1980 och 1982 sjönk antalet sysselsatta inom industrin med närmare 80000 personer. Inom offentliga tjänster ökade antalet sysselsatta under de tre första kvartalen med ca 15000, vilket överensstämde med utvecklingen under år 1982. Jämfört med tidigare år var detta en låg tillväxt. Den privata tjänstesektorn har expanderat under flera år. Ökningen under del tredje kvartalet 1983 var dock mindre än under första och andra kvartalen.

En uppdelning av förändringarna efter kön visar alt det är bland kvinnor som sysselsättningen ökar. En jämförelse mellan tredje kvartalen åren 1982 och 1983 visar också att den tidigare observerade tendensen lill förlängda deltider består. Ökningen av sysselsättningen för kvinnorna med 15000 fördelar sig på en tillväxt med 11 000 av antalet heltidssysselsatta och med 19000 av antalet deltidssysselsatta som arbetade mellan 20 och 34 limmar per vecka. Antalet kvinnor som arbetade färre än 20 timmar minskade samtidigt med 15000 eller med 9%. Medelai betstiden ökade således något. Frånvaron har fortsatt att minska jämfört med år 1982.

Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Genom de omfattande arbetsmarknadspoliliska insatser som regeringen beslutade om månaderna efter tillträdet hösten 1982 kunde den snabbi ökande arbetslösheten hejdas. Den genomsnittliga arbetslösheten för år 1982 uppgick lill till 3,1% av arbetskraften.

Under de första tio månaderna år 1983 ökade utbudet av arbetskraft med 22(X)0 personer. Den vändning i sysselsättningen som uppnåddes mellan åren 1982 och 1983 (4-7000) från minskningen åren 1981-1982 (-7000) var emellertid inte tillräcklig för att möta det ökade utbudet av arbetskraft utan antalet arbetslösa ökade med 15000 personer jämfört med år 1982. Mellan motsvarande månaderåren 1981 och 1982 uppgick ökningen av arbetslösheten till 33000 personer. En granskning av utvecklingen under loppet av är 1983 visar att antalet arbetslösa efter säsongrensning ökade under hela första halvåret 1983. Mellan juni och september månader

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    11

var nivån oförändrad och i oktober skedde en minskning.

Den genomsnittliga arbetslösheten bland ungdomar i åldrarna 16-24 år uppgick under tredje kvartalet 1983 lill 9,4%, vilket innebaren oförändrad andel jämfört med ett år tidigare. Skillnaderna var emellertid stora mellan olika åldersklasser. Arbetslösheten var högst bland ungdomarna i åldern 18-19 är. Dessa två åldersklasser utgjorde 24% av samtliga ungdomar men svarade för 36% av arbetslösheten. Utvecklingen av arbetslösheten för ungdomar är inte endast konjunkturellt eller strukturellt bestämd. Förändringar i befolkningens ålderssammansättning, den s. k. ungdomspuckeln, har också stor betydelse. Exempelvis var antalet 16-åringar drygt lOOOOO år 1977. Åren 1980-1983 var anlalel 16-åringar över 120000. Del betyder att skolan under några år har haft ansvaret för att slussa in ca 20000 ungdomar ytterligare per är till antingen gymnasieskolan eller ut på arbetsmarknaden.

Andelen deltidsarbetande är också hög bland ungdomarna, och arbetet är många gånger en bisyssla vid sidan av studier i en eller annan form. Bland dem som arbetar deltid av arbetsmarknadsskäl är andelen flickor i åldern 16-19 år väsentligt högre än andelen pojkar.

Arbetslösheten var något högre bland kvinnor än bland män under hela år 1983. Skillnaden mellan könen var dock i varje åldersgrupp mindre än ett är tidigare.

Andelen långlidsarbetslösa ökade något under är 1983. Under tredje kvartalet hade i genomsnitt 23 % av de arbetslösa varit arbetslösa längre än sex månader mot 20 % år 1982. Den växande långtidsarbetslösheten har fått till effekt att antalet personer som utförsäkras frän arbetslöshetsförsäkringen ökat i antal. Som en följd av detta beslöt regeringen i juni år att arbetslösa kassamedlemmar som är yngre än 60 år och som riskerar utförsäkring skall, om inle synnerliga skäl föreligger, anvisas beredskapsarbete om de begär det.

Arbetslöshetens varaktighet skiljer sig markant mellan olika åldersgrupper. Ungdomarna har väsentligt kortare arbetslöshetsperioder än de äldre. Medianen för arbetslöshetens längd låg således för åldrarna upp till 24 år på sex veckor, för åldersgruppen 25-54 år på mellan 10 och 15 veckor och för åldersgruppen 55—64 år på 32 veckor.

Som tidigare nämnts har regeringen kraftigt ökat de arbetsmarknadspoliliska insatserna alltsedan hösten 1982. Omfattningen av de åtgärder som verkställdes av arbetsmarknadsverket ökade från 13 miljarder kr. budgetåret 1981/82 till 17 miljarder kr. budgetåret 1982/83, en ökning med 30%. Den successiva återgången till '"arbetslinjen" inom arbetsmarknadspolitiken återspeglas i alt andelen utgifter för kontantslöd ökade endast obetydligt under förra budgetåret. Följande sammanställning ger en översikt av fördelningen på olika verksamheter exkl. regionalpolitiska åtgärder.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet     12

Arbetsmarknadsverkets utgifter,  milj.  kr.

	Budgetår
	81/82		%	82,	/83	%
Arbetsmarknadsservice	1	120	8	1	170	7
Arbetsmarknadsutbildning inkl.
utbildningsbidrag	3	150	24	3	810	22
Sysselsättningsskapande åtgärder	3	040	23	4	730	28
Flyktingar		210	2		220	1
Anpassning	1	840	14	2	010	12
Yrkesinriktad rehab-Ami		490	4		460	3
Totalförsvar		90	1		50	-
Utrustning		20	-		-	-
SIMMA	9	960	75	1.2	450	74
KONTANTSTÖD	3	320	25	4	530	26
SUMMA	13	280	100	IS	980	100

Den största ökningen av åtgärdsvolymen under år 1983 skedde inom ramen för beredskapsarbeten. Under de tre första kvartalen omfattade dessa i genomsnitt 55000 personer varje månad, vilket skall jämföras med ca 39000 tolv månader tidigare. Nivån uppgick till drygt 70000 vissa vintermånader och drygt 10000 under semestermånaden juli. Av beredskapsarbetena utfördes ca 20% inom staten, knappt 65% inom kommunerna och drygt 15 % inom näringslivet. Närmare 60% av dem som sysselsattes i beredskapsarbeten var ungdomar. Knappt hälften av dessa var i åldern 18-19 år och drygt hälften i åldern 20-24 år. Den genomsnittliga tiden i beredskapsarbete uppgick till drygt fyra månader.

Antalet personer i arbetsmarknadsutbildning ökade också mellan de nio första månaderna åren 1982 och 1983 med ca 10% till en genomsnittlig nivä av 37000. Under budgelårel 1982/83 utbildades 87000 personer vid AMS/SÖ-kurser. Dessutom gick ca 18000 personer på olika kurser inom det reguljära utbildningsväsendet. Kurstiden-inom AMS/SÖ-kurser var ca 16 veckor och inom den reguljära utbildningen i genomsnitt ca 26 veckor. Närmare 80% av utbildningen avsäg yrkesinriktad utbildning och ca 20% huvudsakligen förberedande kurser. Förelagsulbildningen, i huvudsak utbildning av uppsägnings- och permitleringshotad personal, omfattade ca 27000 personer under i genomsnitt ca 350 limmar.

De uppföljningsundersökningar som görs vatje år omkring sex månader efter avslutad arbetsmarknadsutbildning, visar att för elever som avslutade utbildning under andra kvartalet år 1982 hade ca 60% arbete vid uppföljningslillfället, varav de flesta i utbildningsyrket eller närliggande yrke. Skillnaderna mellan olika yrkesområden var emellertid stora.

Åtgärderna för personer som kräver särskilda insalser varierar inte med konjunkturen, vilket är fallet för övriga arbetsmarknadspolitiska insatser. I genomsnitt var under år 1983 antalet sysselsatta inom Stiftelsen Samhällsföretag och antalet sysselsatta med lönebidrag omkring 4000 fler än

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    13

året innan. Den yrkesinriktade rehabiliteringen vid arbetsmarknadsinstituten (Ami) omfattade totalt ca 24000 personer under förra budgetåret, vilket var ca 2500 personer fler än budgetåret före. Inskrivningstiden var i genomsnitt tio veckor. 63% av samtliga inskrivna var arbetshandikappade.

Arbetsförmedlingen har som följd av lågkonjunkturen varit hårt belastad under de senaste åren. Under de tio första månaderna år 1983 sökte totalt närmare 700000 personer arbete genom förmedlingen. Av dessa utgjorde ca 58000 ombytessökande. Under samma tidsperiod nyanmäldes ca 430000 lediga platser till förmedlingen.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

Kvartals- och årsgenomsnitt,

1 000-tal I II III IV ÄR

Arbetsmarknadsutb]	Idn]	ng	1981	40	30	25	34	32
exkl. företagsutbi	Idn	ng	1982 1983	41 45	33 37	28 30	39	35
Beredskapsarbete			1981	26	29	13	31	25
			1982	47	53	17	56	43
			1983	72	67	25
Samhällsföretag,			1981	57	58	58	60	58
lönebidragochAmi			1982 1983	61 65	62 66	62 65	64	62

Riksdagen beslutade med anledning av kompletteringspropositionen (prop. 1982/83: 150 bil.3, AU30, rskr 394) våren 1983 alt anvisa 300milj. kr. för tidigareläggning av fasta arbeten inom kommuner och landsting. Vidare anvisade riksdagen lOOmilj. kr. lill åtgärder för industrins rekrytering m. m.

I anledning av dessa beslut villjag ge en kort beskrivning av hur medlen använts. De 300 milj. kr. för tidigareläggning av fasta arbeten i kommunerna är nu utnyttjade. De preliminära beräkningarna som gjorts visar att drygt 5 300 fasta arbeten har skapats i kommuner och landsting. Huvuddelen av tidigareläggningarna har åstadkommits genom att planerad utvidgning av bl.a. barnomsorgen och ersällningsrekrytering inför föreslående pensioneringar har tidigarelagts.

När det gäller de lOOmilj. kr. som beviljades för atl främja industrins utveckling och för ungdomsprojekt har medlen fördelats enligt följande.

Totalt 50 milj. kr. har fördelats till länen förakliva insalser för att främja industrins rekrytering. Till lokala projekt inriktade på de unga flickornas utbildnings- och yrkesval och de aktuella rekryterings- och vidareutbildningsbehoven för kvinnor har lOmilj. kr. beviljats. 4milj. kr. har beviljats för atl intensifiera den fort- och vidareutbildning av anställda inom industrin som anordnas inom brislyrkesutbildningens ram med syfte alt motverka s.k.   flaskhalsproblem (flaskhalsulbildning). Vidare har 5milj.kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    14

reserverats för särskilda insatser för att möta besvärliga rekryteringsproblem. Härav har 750000kr. beviljats för åtgärder i Gnosjö och Gislaved. För att stödja startande av nya företag och stimulera vidgade underleverantörsprojekt har totalt 7,5 milj. kr. beviljats. En informationsbroschyr om start av eget förelag kommer att översättas lill några vanliga invan-drarspråk. För kartläggnings- och informationsinsatser kring skilda branschers rekryterings- och utbildningsbehov har ca 800000 kr. anslagits.

Till ungdomsprojekt har totalt ca 19milj.kr. avsatts, varav 11 milj. kr. till särskilt stöd genom barn- och ungdomsdelegationen, 3 milj. kr. till LO och TCO för facklig studieverksamhet, 3 milj. kr. lill Kooperativa Inslitutel för slöd till kooperativa ungdomsprojekt och knappt 2 milj. kr. till SAF, Sveriges Förenade Studentkårer och SHIO-Familjeföretagen för särskilda ungdomsinsatser. Dessutom har medel beviljats för bl. a. en uppfinnartäv-ling på grundskolans högstadium och för utvärdering av de regionalt fördelade medlen.

Utvecklingen på arbetsmarknaden våren 1984 och budgetåret 1984/85

Allmänt

Som framgått av min tidigare redogörelse har vi under år 1983 fått en vändning i den besvärliga arbetsmarknadsutvecklingen. Sysselsättningen har efter två ärs nedgång återigen börjat utvecklas i positiv riktning. Ökningen av arbetslösheten har hejdats och sedan juni månad har nivån inte ökat. Arbetslösheten ligger, trots vad som uppnåtts, på en hög nivå och fortsatta ansträngningar måste göras för att fä till stånd en minskning.

Under är 1984 beräknas industriproduktionen öka med 5 å 6%. Exporten väntas växa med drygt 5%. Detta medför en fortsatt ökning av kapaci-lelsulnyttjandet i industrin. Devalveringen som genomfördes hösten 1982 har tillsammans med måttliga koslnadsstegringar skapat grunden för de framgångar som svensk industri nu kan skörda. Regeringen är fast besluten att fullfölja den utstakade linjen atl stärka svenskt näringslivs konkurrenskraft och därmed sysselsättningen. Grundförutsättningen for alt delta skall lyckas år alt inflationen för år 1984 stannar inom det uppsatta målet. De pågående avtalsförhandlingarna har här avgörande betydelse.

Förutsatt atl koslnadsslegringarna kommer alt ligga inom den ram som regeringen angivit bedöms industrin under år 1984 komma all behöva mer personal. Likaså finns det anledning atl räkna med en fortsatt ökning av sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn. Del rekryteringsstöd för atl främja rekryteringen till näringslivet som riksdagen nyligen fatlat beslut om kommer alt bidra till all denna positiva sysselsättningsutveckling förstärks. Ett aktivi utnyttjande av rekryteringsstödet innebär att de arbetssökande ges möjlighet att genom produktiva insalser medverka i samhällsbyggandel.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    15

Även inom den kommunala sektorn finns del anledning alt räkna med en ökad sysselsättning räknat i arbetstimmar. Betydande osäkerhet är emellertid förknippad med en bedömning av kommunernas ökning av sysselsättningen uttryckt i personer. Den tendens till ökande genomsnittsarbetstider som jag tidigare redovisat är lill stor del en effekt av all antalet timanställda i kommunerna reducerats. Den ökning i antalet arbetstimmar som under de kommande åren kan förväntas i kommunerna bör dock komma att ta sig uttryck i en viss ökning av antalet anställda. Inom den statliga sektorn torde några större förändringar i antalet sysselsatta inte komma att äga rum.

Sammantaget kan vi således räkna med att den ökning av sysselsättningen under är 1983, som blev ett direkt resultat av regeringens politik, kommer att bestå och förstärkas under år 1984.

Arbetslöshetens utveckling är beroende av hur utbudet av arbetskraft och sysselsättningen förändras liksom omfattningen och inriktningen av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Under de tio första månaderna år 1983 har utbudet av arbetskraft ökat relativt kraftigt, 4- 22000 personer. Efterfrågan på personal har inte varit lika stark varför omfallande arbetsmarknadspolitiska åtgärder varit nödvändiga för alt begränsa arbetslösheten.

Det finns anledning anta atl utbudet av arbetskraft under är 1984 kommer att ligga pä en högre nivå än under år 1983. Samtidigt kommer, som jag nyss framhållit, tillväxten i antalet nya arbetstillfällen att förstärkas. Detta innebär att del finns möjlighet alt arbetslösheten kommer att kunna minska under år 1984.

För att kunna uppnå minskad arbetslöshet under år 1984 är del dock nödvändigt att de arbetsmarknadspolitiska insatserna bibehålls på en hög nivå. De obalanser som präglar svensk ekonomi är så omfattande atl det endast pä flera års sikl är möjligt alt väsentligt reducera de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

Ungdomarna

Riksdagen har nyligen (AU 1983/84: 12, rskr 104) beslutat om inrättande av s.k. ungdomslag. Genom att alla 18- och 19-åringar nu ges en grundtrygghet i arbetslivet är jag övertygad om alt för många ungdomar såväl personliga som sociala problem kommer all kunna förebyggas.

Arbetslösheten bland ungdomarna har under flera år varit oacceptabelt hög. Genom rekryteringsstödet kommer nu också ungdomarnas möjligheter till arbete i näringslivet atl förslärkas. I ungdomslagen kommer de som inte kan finna annat arbete eller utbildning att få en värdefull erfarenhet inför sin framtida yrkesverksamhet. För atl säkerställa genomförandet av ungdomslag kommer jag att förorda alt 1 OOOmilj. kr. anvisas för verksamheten. Det medger all drygt 20000 ungdomar i genomsnitt per månad kommer att kunna få arbete i ungdomslag.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    16

För ungdomar över 20 år kommer den fortsatt kraftfulla satsningen på arbetsmarknadsutbildningen, beredskapsarbeten, rekryteringsstödet saml värvningen av beredskapsarbete och utbildning atl bidra till ell förbättrat arbetsmarknadsläge. Den allmänt förbättrade sysselsättningssiluationen kommer också erfarenhetsmässigt denna åldersgrupp till del snabbare än vad fallet är för de yngre ungdomarna.

Byggarbetsmarknaden

Utvecklingen på byggarbetsmarknaden har under flera år varit svag. Den totala byggproduktionen har legat relativt stilla samtidigt som rationaliseringar och den tekniska utvecklingen medfört mindre behov av personal. Arbetslösheten bland anställda inom byggnadsverksamheten har härigenom kommit alt öka markant. Regeringen har för innevarande vinter vidtagit ett flertal åtgärder för atl mildra effekterna av denna utveckling. Statliga och statsunderstödda byggen har tidigarelagts i en omfattning som motsvarar en volym av ca 2000 milj. kr. Härigenom beräknas drygt 5000 arbetstillfällen komma lill stånd under första halvåret 1984. Ett särskilt program för statligt slöd lill ombyggnad, reparation och underhåll av bostäder har förelagts riksdagen liksom ett program för slöd lill oljeersättande åtgärder och ett konjunkturanpassat investeringsprogram inom energiområdet under år 1984.

Även under det kommande året kan stora svårigheter förutses på byggarbetsmarknaden. Regeringen för i samråd med parterna på byggarbets-marknaden diskussioner om bl. a. den framtida dimensioneringen av bygg-nadsarbetarkåren. All på kort sikt drastiskt förändra antalet anställda inom byggnadsverksamheten är inte realistiskt, inte minst mot bakgrund av alt övertalighetsproblemen i hög grad är regionala. Del är således nödvändigt med åtgärder som siktar till all stimulera byggarbetsmarknaden samtidigt som insatser görs för atl föra över personal till andra verksamhetsområden eller regioner. En förutsättning för detta är bl. a. all den allmänna efterfrågenivån på personal höjs.

Mot denna bakgrund har regeringen nyligen beslutat, genom utnyttjande av den av riksdagen beviljade finansfullmaklen, atl under våren 1984 genom beredskapsarbeten stimulera ökad ombyggnads-, reparations- och underhällsverksamhel inom den kommunala sektorn. Jag har för avsikt alt föreslå regeringen alt även under nästa budgetår stimulera denna verksamhet.

En särskild utredning (A 1980:05) har avgivit betänkandet (Ds A 1982: 11) Jämnare sysselsättning och lägre arbetslöshet inom byggnadsverksamheten. Betänkandet har remissbehandlats. Av remissvaren kan konstateras atl åsikterna går starkt isär om hur en säsongutjåmning skall kunna uppnås inom byggnadsverksamheten. Med utredningens förslag som underlag pågår diskussioner med parterna på byggarbetsmarknaden i syfte att finna praktiska handlingsvägar.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    17

Arbetsmarknadspolitikens inriktning

Vid min beskrivning av utvecklingen under det närmaste året har jag understrukit att även om vi kan räkna med en relativt positiv utveckling av sysselsättningen måste omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska insatserna ligga på en fortsatt hög nivå. Det är enligt min mening inle försvarbart alt la ett förbättrat sysselsättningsläge till intäkt för att omedelbart reducera insatserna och därmed riskera fortsalt hög arbetslöshet.

En utgångspunkt för de arbetsmarknadspolitiska insatserna under nästa budgetår liksom för innevarande budgetår bör vara att de skall understödja en fortsatt expansion av svenskt näringsliv. Härigenom skapas resurser för fortsalt utbyggnad av de angelägna behov som finns inom bl.a. den gemensamma sektorn och i synnerhet i kommunerna. En annan utgångspunkt bör vara att söka öka flexibiliteten i de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Även om de förslag jag här lägger fram innebär atl omfattande resurser satsas på utbildning, beredskapsarbete, rekryteringsstöd, ungdomslag m. m. kan det komma att finnas anledning alt med hänsyn till utvecklingen på arbetsmarknaden ytterligare förslärka eller förändra inriktningen av insatserna. De erfarenheter som hittills kunnat dras av de resurser som riksdagen anvisat för att stödja särskilda ungdomsprojekl och ätgärder för industrins rekrytering är positiva. I skilda regioner, inom organisationer och hos enskilda personer finns en initialivrikedom som måste tas till vara för att förnya arbetsmarknads- och sysselsättningspolitiken. För att kunna vidareutveckla nya idéer inom ramen för arbetsmarknadspolitiken bör lOmilj. kr. avsättas.

Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen är det grundläggande instrumentet inom arbetsmarknadspolitiken. Det är genom förmedlingens insatser som arbetssökande och lediga platser kan möta varandra. Inom arbetsmarknadsverket görs nu kraftfulla insatser för att förbättra servicen och förenkla administrationen tillfördel för såväl arbetssökande som arbetsgivare. Denna strävan bör enligl min mening understödjas pä alla sätt.

Mot denna bakgrund förordas atl medel för personal vid arbetsmarknadsverket anvisas utöver det s. k. huvudförslaget. Vidare föreslås atl medel avsätts för tillfällig förstärkning av förmedlingen motsvarande ca 30 förmedlare.

Den enligt min mening väsentligaste förändringen för förmedlingens arbete är emellertid att en kraftfull upprustning nu görs av de tekniska resurserna. Genom atl utnyttja terminaler förstärks förmedlingens service. Förmedlingen tillförs 400 terminaler. Genom dessa resurser ökar möjligheterna att snabbt kunna ge såväl arbetssökande som arbetsgivare en god service.

2    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    18

Arbetsmarknadsutbildningen

Kommittén (A 1980:02) för arbetsmarknadsutbildning och företagsul-bildning (KAFU) har lagt fram förslag (SOU 1983:22) om den framtida organisationen för och inriktningen av arbetsmarknadsutbildningen. Förslaget som har remissbehandlats kommer vad beträffar arbetsmarknadsutbildningens framtida organisation att ligga till grund för en särskild proposition under år 1984. Innan förslag kan föreläggas riksdagen bör emellertid skilda organisatoriska lösningar närmare utredas. Mot denna bakgrund har regeringen givit arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) i uppdrag att tillsammans med skolöverstyrelsen (SÖ), riksrevisionsverket och statskontoret utreda möjligheterna att bedriva arbetsmarknadsutbildningen i en fristående form, t.ex. stiftelse, bolag eller uppdragsmyndighet. Resultatet av uppdraget skall redovisas före utgången av mars 1984. Jag vill emellertid redan nu framhålla atl i en framtida organisation bör olägenheterna med ett delat huvudmannaskap undvikas. Jag anser vidare att ett så viktigt arbetsmarknadspolitiskt instrument som arbetsmarknadsutbildningen bör ha en nära anknytning till arbetsmarknadsmyndigheterna.

Den nya organisationen för arbetsmarknadsutbildningen kan genomföras tidigast budgetåret 1985/86. För det närmaste budgetåret kommer således nuvarande organisation att bestå. Jag föreslår att medel anvisas för alt 120000 personer skall kunna delta i arbetsmarknadsutbildning under budgetåret 1984/85. Inom denna ram harjag beräknat 10000 deltagare i s. k. flaskhalsulbildning i syfte att aktivi stödja näringslivels rekryteringsbehov och utveckling.

Beredskapsarbeten, rekryteringsstöd och ungdomslag

Under budgetåret 1982/83 hade i genomsnitt per månad 49000 personer beredskapsarbete. Genom de nya insatserna rekryteringsstöd och ungdomslag sorn riksdagen nyligen beslutat om, kommer antalet personer som omfattas av sysselsättningsskapande åtgärder att under innevarande budgetår översliga 1982/83 års nivä.

Som jag tidigare har framhållit finns det anledning att under det kommande budgetåret räkna med ett relativt omfattande behov av sysselsätl-ningsslödjande insatser. Strävan att styra de arbetslösa till näringslivet och att ta vara på den tillväxt som väntas där understryks av alt jag för budgelåret 1984/85 beräknar 675 milj. kr. för rekryteringsstöd och enskilda beredskapsarbeten som inte avser investeringar. Delta ger utrymme för ca 3 miljoner sysselsättningsdagar eller sysselsättning för ca 15000 personer per månad.

Arbetsförmedlingen skall vid anvisning till rekryteringsplats prioritera långtidsarbetslösa och ungdomar. De problem som dessa grupper möter är emellertid av sådan omfattning atl enskilda beredskapsarbeten kvarstår som komplement lill rekryteringsplatserna. För övriga beredskapsarbeten

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    19

räknar jag med 1 919milj. kr., vilket motsvarar 4miljoner sysselsättningsdagar eller i genomsnitt sysselsättning för närmare 20000 personer per månad.

För de 18- och 19-åringar som inte kan finna annat arbete eller utbildning har nu ett rejält skyddsnät införts genom ungdomslag i staten, landsting, församlingar, kommuner och kommun- eller landstingsägda företag. Under våren 1984 kommer verksamheten att successivt byggas upp. Jag räknar med atl verksamheten med ungdomslag kommer alt ha full omfattning under nästa budgetår. Jag har beräknat 1 OOOmilj. kr för ungdomslag, vilket innebär att i genomsnitt 20000 ungdomar per månad skall kunna beredas arbete.

Kontant stöd vid arbetslöshet

Under de senaste åren har kostnaderna för ekonomiskt stöd vid arbetslöshet ökat markant. Samtidigt har antalet personer som utförsäkras vuxit. Arbetslöshetskassornas samorganisation har hemställt alt den högsta dagpenningen i arbetslöshetskassorna höjs fr. o. m. den 1 januari 1984.1 skilda sammanhang har vidare en rad förändringar inom arbetslöshetsförsäkringen och del kontanta arbetsmarknadsstödet aktualiserats.

Jag har för avsikt att under våren 1984 föreslå regeringen all i särskild proposition förelägga riksdagen förslag om ändringar i fråga om arbetslöshetsersättningarna.

Den statliga lönegarantin vid konkurs

Lönegarantiutredningen (A 1982:04) har nyligen lagt fram ett förslag om vissa ändringar i lönegaranlisystemet, (Ds A 1983:15) Ändringar i lönegarantisystemet. Förslaget har remissbehandlats. Jag räknar med att inom kort återkomma till regeringen med förslag till ändringar i lönegarantin.

Pågående utredningsarbete

Utredningen (A 1981:02) om arbetsmarknadsverkets ansvarsområde och organisation har fått tilläggsdirektiv (Dir 1983: 16). Utredningen beräknas kunna överlämna sitt förslag till regeringen våren 1985.

Dataeffektutredningen (A 1978:05) kommer vid årsskiftet 1983/84 att avsluta sitt arbete. Regeringen får därigenom ett underlag för uppföljningen av den datapolitiska propositionen (prop. 1981/82: 123) som lades fram under våren 1982. Utredningen har i år avlämnat ett antal expert- och sekrelariatsrapporter: (Ds A 1983:1) Effekter av ny teknik på produktivitet, sysselsättning och arbetstid, (DsA1983:5) ADB i kommuner och landsting- effekter pä sysselsättning och arbetsmiljö, (DsA 1983:7) Systemutvecklingsmodeller för bra teknikanvändning - om behovet av forskning och resultatspridning,   (Ds A 1983:9) Kontorsautomation och

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    20

kvinnors framtida arbetsmarknad, (Ds A 1983: 11) Datorer och decentralisering och (DsA1983: 13) Dalateknik och handikappades arbetsliv. Vidare har utredningen utgivit antologin Jobb i framlid - Tankar om industriarbete i 90-talets datorsamhälle. Dessa rapporter kommer att ligga till grund för utredningens slutbetänkande.

Delegationen (A 1981:01) för arbelsmarknadspolitisk forskning avser alt i början av är 1984 lägga fram ett tredje betänkande med utgångspunkt i de senaste årens forskning kring arbetsmarknadspolitiken.

Utredningen (A 1981:03) rörande åtgärder för atl påverka arbetsgivarnas rekryteringspolitik har avslutat sitt arbete. Utredningens betänkande (Ds A 1983:4) Arbetsförmedlingskontrakt har överlämnats lill handikapp-kommittén (A 1981:02).

Äldrearbetskommittén (A 1979:02) har avslutat sitt arbete och avlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1983:62) För gammal för arbete? Även kommittén (A 1980:02) för arbetsmarknadsutbildning och förelagsutbildning har avslutat sitt arbete och avlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1983:22) Utbildning för arbetslivet.

ARBETSLIVSFRÅGOR

Regeringens målsättning är alt upprätthålla en hög ambitionsnivå inom arbetslivsomrädet trots det försämrade stalsfinansiella läget. Reformarbetet inom arbetsrättens område har återupptagits. Miljön på arbetsplatserna har fortsatt att förbättras. Betydande insatser görs för atl förbättra de äldres och handikappades ställning på arbetsmarknaden. Arbetet med att utforma en sammanhållen arbetstidspolitik bedrivs inom delegationen (A 1974:09) för arbetslidsfrågor (DELFA).

Arbetsmiljö

Arbetet med atl åstadkomma en bättre arbetsmiljö har underlättats av en ökad medvetenhet om arbetsmiljöns betydelse för människors hälsa och välbefinnande. Den tekniska utvecklingen har inneburit bättre förutsättningar för arbetsmiljöarbetet, men samtidigt också nya risker. För atl målet en god arbetsmiljö ät alla skall kunna uppnäs, måste utvecklingen följas med stor uppmärksamhet och utifrån delvis nya perspektiv. Bla. gäller det att tillförsäkra arbetstagarna ett inflytande över effekterna av ny teknik pä arbetets innehåll och organisation. Ännu återstår många arbetsmiljöproblem alt lösa.

Det stora underskottet i statens budget innebär alt de utstakade arbetsmiljömålen måste uppnås utan alt nya ekonomiska resurser tillförs. Arbetet med att förbättra arbetsmiljön måste därför fullföljas genom effektivare och intensivare insatser, om redan uppnådda landvinningar skall kunna bibehållas och ytterligare framsteg göras.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    21

Regeringens målsättning att dämpa statens utgifter har även haft konsekvenser för beräkningen av anslagen till arbetarskyddsverket. För budgetåret 1984/85 har medel lill arbelarskyddsslyrelsen sålunda beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag kommer emellertid att föreslå att styrelsen därutöver genom omprioriteringar inom verksamhetsområdet tilldelas vissa medel för att, dels kunna fullfölja utbyggnaden av ett ansvarsbibliotek på arbetsmiljöomrädet, och dels kunna genomföra vissa angelägna informationsinsatser. Jag kommer vidare atl föreslå att ett reservationsanslag inrättas för anskaffning av mer kostnadskrävande vetenskaplig apparatur. Mot bakgrund av de höga krav som även i fortsättningen kommer att ställas på yrkesinspektionens insatser har jag funnit att det inte utan allvarliga konsekvenser för verksamheten går all göra några större besparingar. Huvudförslaget föreslås därför inte tillämpas fullt ul. Även dessa resurspåslag har finansierats genom omprioriteringar.

Företagshälsovårdsutredningen (A 1976:01) har under år 1983 överlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1983: 32) Företagshälsovård för alla. Betänkandet, som f.n. remissbehandlas, omfattar en översyn av företagshälsovårdens innehåll, organisation, uppbyggnad, personal och utbildningsbehov. Företagshälsovårdsulredningen har tidigare överlämnat delbetänkandena (SOU 1980:22) Utbyggnad av yrkesmedicinen och (DsA 1981:1) Mät- och laboratorieresurser för bättre arbetsmiljö.

I sistnämnda betänkande har utredningen bl.a. föreslagit atl officiell provning i form av arbelsmiljömätningar av skilda slag skall kunna ulföras av andra institutioner än riksprovplalser. Eftersom förslaget förutsätter en ändring i riksprovplatslagstiflningen har det, vilket jag redan anmälde i 1983 års budgetproposition, överiämnats till industridepartementet för beaktande av den särskilde utredare som har sett över utformningen av lagstiftningen om officiell provning m. m. Utredaren har i betänkandet (Ds I 1983:22) Kontroll genom provning - översyn av lagstiftningen om riksprovplalser, föreslagit en lagändring som medger auktorisation för förelag att genomföra officiell provning. Betänkandet remissbehandlas f.n.

Nära kopplad till frågan om företagshälsovårdens utbyggnad är frågan om samhällets ekonomiska slöd till företagshälsovården. Formerna för samhällets ersättning till företagshälsovården har setts över av en särskild arbetsgrupp med representanter för LO, TCO, SAF och de båda kommunförbunden. Arbetsgruppens arbete väntas vara avslutat inom kort.

Frågan om att flytta över huvudmannaskapet för tillsynen av arbetsmiljön vid vissa mindre arbetsställen från kommunerna lill yrkesinspektionen har länge varit aktuell. Riksdagen har tagit ställning för ell ändrat huvudmannaskap (SoU 1980/81:24, rskr 263, SoU 1981/82: 39, rskr 255 och SoU 1982/83:29, rskr 261). I 1983 års budgetproposition framhöll jag, med hänsyn till det samhällsekonomiska läget, att det inte vore riktigt att genomföra en sä omfattande omorganisation utan att frågan först belysts

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    22

inom ramen för en översyn av den totala tillsynsverksamheten. Jag uttalade vidare att en sådan översyn borde inledas snarast och omfatta bl.a. rationaliserings-, effektiviserings- och decentraliseringsfrägor. Mot bakgrund härav har en särskild utredare (A 1983:04) tillkallats med liippgift att göra en översyn av yrkesinspektionen och den kommunala tillsynen. Utredningsarbetet skall vara avslutat senast vid utgången av år 1984.

Regeringen har under år 1983 tillsalt en kommission (Jo 1983:02) med uppgift att lägga fram förslag om insatser för förbättrad kontroll över hanteringen av kemiska ämnen och produkter. Kommissionen skall enligt sina direktiv (Dir 1983:20) göra en samlad översyn av de problemi för hälsa och miljö som den stora kemikalieanvändningen medför. Den kommer därvid att behandla en rad frågor som har nära anknytning till arbelsmil-jöarbetet. Bland de frågor som kommissionen särskilt har att överväga kan nämnas hur en säkrare bedömning skall kunna göras av de risker som kemikalieanvändningen för med sig. Kommissionen skall också överväga hur kunskaperna och informationen om de kemiska produkter som används i arbetslivet kan förbättras. Möjligheterna att precisera och samordna lagstiftningen på området samt att förbättra samordningen mellan de organ som utövar kontroll över kemikalieanvändningen skall också prövas.

I debatten kring arbetsmiljölagen har under senare år sekretess- och påföljdsfrågorna tilldragit sig uppmärksamhet. I 1983 års budgetproposition underströk jag angelägenheten av att de sekretessfrågor som har anknytning till arbetsmiljöarbetet ses över samt att frågan om ett ändrat sanktionssystem vid arbetsmiljöbrott borde övervägas.

Jag kommer senare denna dag, i samband med behandlingen av belänkandet (SOU 1982:30) Information om arbetsmiljörisker, anmäla atl en arbetsgrupp har tillsatts för att granska sekretessbestämmelserna inom arbetsmiljöområdet. När det gäller påföljder vid arbetsmiljöbrott har bl. a. löntagarorganisationerna aktualiserat frågan om behovet av effektivare sanktioner direkt riktade mot arbetsgivaren som juridisk person i form av företagsböter, som ett komplement till gängse straffbestämmelser. I den nya arbetstidslagen har redan införts bestämmelser med den innebörden. Frågan om sanktioner mot företagen utreds f. n. inom justitiedepartementet inom ramen för det arbete som kommissionen (Ju 1982:05) mot ekonomisk brottslighet utför.

I 1983 års budgetproposition anmälde jag atl frågan om ekonomisk ersättning till gravida kvinnor, som på grund av risker för fosterskador tvingas avslå från förvärvsarbete, tillfälligt lösts genom de stödformer som är avsedda att ge ekonomisk grundtrygghet vid arbetslöshet. Jag anmälde också att frågan om behovet av förtydliganden i arbetsmiljölagen i fråga om skydd mot fosterskador genom tilläggsdirektiv (Dir 1982:14) överiämnats till föräldraförsäkringsutredningen (S 1980:08).

I betänkandet (SOU 1983: 30) Utbyggd havandeskapspenning m. m. har

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    23

föräldraförsäkringsutredningen lämnat förslag till en permanent lösning av hur ersättning bör utgå till gravida kvinnor som på grund av risk för arbetsmiljöbetingade fosterskador tvingas avstå från förvärvsarbete. Utredningen föreslår att den nuvarande havandeskapspenningen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring utökas till att omfatta även dessa kvinnor. En förutsättning för rätt till ersättning är att kvinnan avstängts från sitt arbete enligt föreskrifter utfärdade av arbelarskyddsslyrelsen med stöd av 3 kap. 16 § arbetsmiljölagen.

Enligt föräldraförsäkringsutredningen framgår del av förarbetena till arbetsmiljölagen att bestämmelsen i lagens 3 kap. 16 § även lar sikte pä att skapa ett skydd för reproduktionsskador, inkl. fosterskador. Någon tvekan om bestämmelsens tillämplighet pä reproduktionsskador föreligger inte. Enligt utredningens mening finns del därför inle anledning alt göra nägon ändring i arbetsmiljölagen på denna punkt. Del är emellertid angeläget att arbetet med alt kartlägga sambandet mellan olika arbetsmiljöer och reproduktionsskador, inkl. fosterskador, fortsätter och att detta arbete inriktas på såväl kvinnor som män. Målet måste vara en i alla avseenden säker arbetsmiljö. Föräldraförsäkringsutredningens betänkande har remissbehandlats och bereds f. n. i regeringskansliet.

Företagshälsovårdsulredningen föreslog är 1982 att den centrala bedömningsnämnden för dammlunga som finns inrättad vid arbetarskyddsstyrelsen skulle upphöra fr.o.m. den 1 juli 1983. Som jag anförde i 1983 års budgetproposition borde dock bedömningsnämnden inte avvecklas. Frågan om att inrätta ett centralt organ med i princip samma uppgifter som bedömningsnämnden, liksom frågan om ändrat huvudmannaskap har prövats inom regeringskansliet. Denna prövning har visat att nämnden bör bibehållas som centralt organ för granskning av svårbedömda lungförändringar. Nämndens huvudsakliga uppgifter får dock anses ligga inom hälso-och sjukvårdsområdet, varför huvudmannaskapet den 1 juli 1984 bör föras över till socialstyrelsen. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Sigurdsen.

Regeringen har ställt sammanlagt 3,9 milj. kr. ur fonden för arbetsmiljöförbättringar till arbetarskyddsstyrelsens förfogande för utveckling av styrelsens ADB-verksamhet. Styrelsen har lämnat en redovisning av hur de hittills utbetalade medlen har använts. Redovisningen omfattar också kostnaderna för all övrig ADB-verksamhet inom arbetarskyddsverket. Styrelsen har också inkommit med en redovisning av verksamheten med avgiftsfinansierade uttag ur skyddsombudsregistret och informationssystemet om arbetsskador (ISA).

Socialutskottet anförde i sitt betänkande (SoU 1981/82:42) om vissa arbetsmiljöfrågor bl. a. alt del fanns risk för att tandhälsolillständet kunde påverkas av arbelsmiljöfaktorer vid olika typer av sysselsättningar. Utskottet ansåg att denna fråga, liksom företagshälsovårdens roll dä det gällde att förebygga yrkestandskador borde utredas. Det borde, enligt

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    24

utskottet, ankomma på regeringen alt bestämma om formerna för utredningsarbetets bedrivande. Utskottet hemställde att riksdagen som sin mening skulle ge regeringen till känna vad som anförts i frågan. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets hemställan (rskr 1981/82:277).

Regeringen uppdrog i september 1982 åt arbelarskyddsslyrelsen atl karl-lägga och sammanfatta vad som hittills är känt om yrkeslandskadornas art, omfattning och orsaker. Styrelsen har i mars 1983 redovisat sitt uppdrag för regeringen. Styrelsen anser, efter analys av anmälda arbetsskador i informationssystemet om arbetsskador (ISA), alt det frånsett olycksfallen måste vara en uppenbar underrapportering av tandskador som orsakas av förhållanden i arbetsmiljön. Styrelsens slutsats är emellertid atl risken för landskador i arbetet inle kan vara särskilt betydande. Skälet för denna slutsats är bl.a. alt många av de arbelsmiljöfaktorer som skulle kunna ge tandskador, t.ex. i sådana miljöer där exposition för metaller och melall-salter samt för kvartsdamm förekommer, är under kontroll av helt andra skäl. Genom bl.a. arbelarskyddsstyrelsens kungörelse om hygieniska gränsvärden och andra av styrelsen meddelade föreskrifter åläggs arbetsgivarna en ganska omfattande miljökontroll och i vissa fall även medicinsk kontroll av arbetstagarna. Delta måste enligl styrelsen reducera även tandskadorna. Styrelsen anser inte att det föreligger nägot påtagligt behov av att förstärka företagshälsovården med tandläkarresurser.

I syfte all öka uppmärksamheten inom företagshälsovården på tandhälsan bör emellertid vissa informationsinsatser till företagshälsovården övervägas liksom medverkan av landläkare i utbildningen av företagsläkare. och företagssköterskor. Styrelsen anser också atl del för vissa yrkeskategorier med särskilt svårbemästrade arbetsmiljöproblem kan vara motiverat atl överväga föreskrifter med krav på periodiska tandhälsokonlroller. Risken för tandskador i olika arbetsmiljöer beaktas även i styrelsens informations- och föreskriftsarbeie.

Sedan den 1 januari 1980 finns en delegation för hybrid-DNA-frägor vid arbelarskyddsslyrelsen. Delegationen är rådgivande och skall främja säkerheten vid användningen av hybrid-DNA-lekniken och sprida kunskap om utvecklingen pä området. Delegationen har avlämnat en verksamhetsberättelse för liden den 1 juli 1982 - den 30 juni 1983. För all studera de administrativa och juridiska konsekvenserna av hybrid-DNA-teknikens användning har en särskild utredare (A 1980:03) tillsatts. Utredningsarbetet väntas vara avslutat inom kort.

Arbetsanpassning

Insatser för alt öka arbetshandikappades möjligheter atl få och behålla ett arbete måste göras på flera områden. Det är således inle tillräckligt med enbart arbetsmarknadspoliliska åtgärder, även om de har slor betydelse. Dessutom måste arbetsmiljö, arbetsorganisation, arbetstider m. m. kunna anpassas bättre till de behov och förutsättningar som dessa grupper har.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    25

Attityder till handikapp pä arbetsplatserna är en annan viktig faktor. På delta område gör de fackliga organisationerna betydelsefulla insatser för ökad solidaritet med dem som riskerar utslagning och ulestängning från arbetslivet.

En god arbetsmiljö, som väl svarar mot människors behov och förutsättningar, kan förhindra atl handikapp uppslår och att utslagning sker. Samtidigt innebär en väl anpassad arbetsmiljö ökade möjligheter för dessa sökande atl fä och utföra produktivt arbete. Om de som arbetar med arbetsmiljöfrågorna inom företag och förvaltningar har goda kunskaper om av-betsanpassning och handikapp finns också bättre förutsättningar för atl handikappade skall kunna integreras i arbetslivet.

Samverkanskommittén (A 1981:04) arbetar med frågor rörande samordningen mellan den lokala skyddsorganisationen på arbetsplatserna och anpassningsgruppens verksamhet. Bl.a. diskuteras en ändrad ansvarsfördelning mellan dessa organ. Kommittén väntas lägga fram sina förslag inom kort.

Handikappkommittén (A 1982:03) har nyligen lagt fram ett delbetänkande (DsA 1983:14) Introduktionsslöd och lönebidrag. Kommittén föreslår bl.a. ett nytt stöd för arbetshandikappade och äldre med särskilda omställningssvårigheter för alt underiätta introduktionen i en ny anställning genom en bättre anpassning av arbetsuppgifter, arbetsmiljö och arbetsförhållanden i övrigt. Vidare föreslär kommittén vissa förändringai" av lönebidragen. Kommitténs förslag remissbehandlas f. n.

För budgetåret 1984/85 förutsätter jag en fortsalt volymökning vad gäller bidrag till arbetshjälpmedel åt handikappade. Förslag läggs fram om höjda inkomslgränser för bidrag till motorfordon ål handikappade. Vidare förutsätts en fortsatt ökning av antalet personer som bereds arbete genom lönebidrag. Jag föreslår alt antalet platser med 90% lönebidrag hos allmännyttiga organisationer får. öka med 500 under budgetåret 1984/85. Vidare föreslås samtidigt också vissa utgiftsbegränsande ätgärder. Den lönesumma per månad som får ligga lill grund vid beräkning av lönebidrag föreslås bli begränsad lill 40% av basbeloppet. Detta bidrar lill all ge ekonomiska förutsättningar för en fortsalt ökning av antalet lönebidragsplatser.

Skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering

I juni 1981 uppdrog regeringen ål Stiftelsen Samhällsföretag atl genomföra en kartläggning och begränsad översyn av verksamheten inom stiflel-seorganisationen för skyddat arbete. Härvid skulle särskilt prövas vilka kostnadsbesparande förändringar av organisatorisk eller annan art, som bedömdes vara möjliga inom ramen för gällande arbetsmarknadspoliliska och sociala mål för verksamheten. Stiftelsen överlämnade den 30 december 1981 rapporten Begränsad översyn av Samhällsföretagsgruppen lill regeringen. Rapporten har remissbehandlats.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    26

Stiftelsen Samhällsföretag gjorde i rapporten en genomgång dels av organisafionen som helhet, dels också av bl.a. områdena produktion, marknadsföring, personal, lednings- och styrfunktioner.

Utöver de direkta förslag som framfördes i rapporten belystes också andra ätgärder som avsevärt skulle kunna minska kostnaderna för verksamheten. En sådan möjlig åtgärd var en ändrad organisationsstruktur.

I syfte att närmare belysa de möjligheter till kostnadsbesparingar och effektiveringar som en ändrad organisation skulle kunna innebära tillkallade jag en arbetsgrupp inom regeringskansliet som ytterligare fick pröva sädana frågor rörande Samhällsföretagsgruppen som kan minska behovet av stafligt stöd m.m. Arbetsgruppen har studerat företagsgruppens struktur, antal stiftelser, ansvarsgränser, styrformer, resultatansvar, principerna för medelstilldelningen, företagsgruppens ställning som konkurrent till andra företag samt kostnaderna för anvisade i skyddat arbete jämfört med andra former av statligt stöd för arbetshandikappade.

I februari 1983 avlämnade arbetsgruppen en delrapport om lednings- och styrfunktionerna inom företagsgruppen. Pä grundval av delrapporten föreslog regeringen i prop. 1982/83: 149 om förändringar i såväl den centrala som de regionala stiftelsernas styrelser. Vidare föreslogs vissa ändringar i reglerna om hur verkställande direktörer i de regionala stiftelserna skall utses, om revision samt i vilka associationsformer den skyddade verksamheten får bedrivas. Riksdagen fattade i maj 1983 beslut i enlighet med propositionens förslag. De nya reglerna trädde i kraft den 1 juli 1983.

Arbetsgruppen avlämnade vidare i oktober 1983 sin slutrapport (DsA 1983:6) Samhällsföretagsgruppens framtida organisation m. m. Rapporten remissbehandlas f. n. Jag avser all senare återkomma till riksdagen med mina ställningstaganden i denna fråga.

För budgetåret 1984/85 föreslår jag att Samhällsföretagsgruppen tilldelas ett driflbidrag motsvarande 124% av lönesumman för de anvisade anställda eller 2 388 milj. kr. Som bidrag lill fastighetsfonden och som ell ägartillskott för investeringar föreslås 318 resp. 15 milj. kr.

Verksamheten med arbetsmarknadsinstitut har successivt byggts ut sedan starten den 1 januari 1980. Sedan juni 1981 har antalet arbetslag ökat från 140 till 177. Instituten har visat sig väl kunna fylla uppgiften att förbereda sökande för arbete och underlätta för dem att få anställning eller utbildning som leder till arbete.

Medel till den yrkesinriktade rehabiliteringen har under de senaste åren beräknats enligt huvudförslaget. För budgetåret 1984/85 föreslås Ami-verksamheten erhålla kompensation för effekterna av huvudförslaget. Delta sker bl.a. genom omprioriteringar inom området. Därmed bör den verksamhet som är direkt inriktad på att ge service åt arbetshandikappade och yrkesobestämda kunna bibehållas i oförändrad omfattning.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    27

Arbetstider

Under hela perioden mellan år 1972 och år 1981 skedde en successiv minskning av den genomsnittliga veckoarbetstiden för båda könen. År 1972 var den genomsnittliga veckoarbetstiden för män 41,5 timmar och för kvinnor 31,7 timmar. Motsvarande siffror är 1981 varför män 39,9 och för kvinnor 30,9 timmar. Som framgår av diagram 3 skedde emellertid en förändring mellan år 1981 och år 1982 så att den genomsnittliga arbetstiden ökat igen för båda könen. För männen ökade veckoarbetstiden med i genomsnitt en tiondel och för kvinnorna två tiondelar. Om man jämför AKU-siffrorna för andra kvartalen de bära åren finner man att tendenserna lill längre genomsnittliga veckoarbetstider kvarstår. Anledningarna till detta kan vara många. En väsentlig orsak torde vara att många människor kompenserar reallöneminskningar med längre arbetstid. En annan förklaring är att relativt sett allt fler av de yrkesarbetande kvinnorna passerat den ålder då de har småbarn.

Diagram 3.

Veckoarbetstid i genomsnitt 42-

■ man

41 40

■ båda könen

39 38 37 36

35-34-

' kvinnor

33-32 31 30

1972 73   74    75   76    77   78   79   80   81    82   83

Källa: AKU årsmedeltal 1972-1982 samt AKU andra kvartalen 1982 resp 1983

-År

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    28

Ungefär 4% av de arbetstimmar som år 1982 utfördes av anställda var överlidslimmar. Omräknat i heltidsarbetande motsvarar detta ca 130000 anställda. Övertid är således en viktig komponent i arbetstiden. En studie av övertidsultaget som redovisats hösten 1983 visar dock alt övertidsutta-gel synes ha minskat något inom hela tillverkningsindustrin under den senaste tioårsperioden. Förekomsten och omfattningen av övertidsarbete varierar dock starkt mellan olika branscher.

Inom industrin har övertidsarbete i samband med dagarbete minskal under den senaste tioårsperioden 1972-82 för män och i stort sett varit oförändrad för kvinnor. Samtidigt har övertidsarbete i samband med treskift ökal för både män och kvinnor. Oavsett förläggning har män ungefär dubbelt så stort övertidsullag som kvinnor. Del gäller såväl inom industri som inom jordbruk, byggnadsverksamhet och transportnäring.

Utvecklingen under år 1983 fram lill november tyder på att övertidsultaget inom industrin har ökal. Från och med mars 1983 låg andelen övertidstimmar i förhållande till samtliga arbetstimmar månad för månad över nivån året innan. Detta gällde för industrin som helhet. För verkstadsindustrin gällde detta från april samma år medan det för övriga näiingsgrenar inte finns någon korllidsstalislik som belyser denna utveckling.

Andelen sysselsatta som har oregelbundna och obekväma arbetstider har under perioden 1974-1982 minskat från 31 lill 29%. För männen är minskningen 2 procentenheter och för kvinnorna 2,5 procentenheter. Detta visas i en nyligen publicerad undersökning där statistiska centralbyrån (SCB) undersökt förekomsten av obekväma och oregelbundna arbetstider. Studien visar bl. a. alt de heltidssysselsattas andel ökal bland de skiftarbetande och de "'övriga med oregelbundet arbete" med drygt sex resp. drygt fem procentenheter. Andelen deltidssysselsatta har samtidigt ökat bland dem som har regelbundna men förskjutna arbetstider och bland dem som har lurlistearbele med närmare tre resp. närmare två procentenheter.

I följande tabell visas samtliga sysselsatta år 1974-1982 fördelade efter arbetstidsform. Där framgår all av de oregelbundna och obekväma arbetstiderna är turlistetid den arbetsform som visar den största ökningen under perioden. De turlistearbetande har sedan är 1974 ökal med cirka 145000 personer. Kvinnorna dominerar starkt bland turlistearbelarna och utgör 67,4%. Detta innebär en ökning med tre procentenheter sedan är 1974.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    29

Samtliga sysselsatta år 1974 och år 1982 efter arbetstidsform

Arbetstidsformer	1974		1982
	Antal	% av samtliga sysselsatta	Antal		% av  samtliga sysselsatta
Dagtidsarbetande	2 604 500	67,3	2 895	800	69,9
Regelbundna men förskjutna arbetstider	410 000	10,5	312	300	7,5
därav ''viss'' förskjutning ''stark'' förskjutning	319 800 90 200	8,3 2,3	218 93	600 700	5,3 2,3
Skiftarbete	191 400	4,9	158	400	3,8
Turlistearbete	292 100	7,5	438	100	10,6
Övriga oregelbundet arbetande	308 700	8,0	291	600	7,0
Enbart lördags- och söndagsarbetande	22 900	0,6	24	300	0,6
Oklassificerade	42 100	1,1	20	600	0,5
Samtliga	3 871 600	100,0	4 141	000	100,0

Traditionellt sett har arbetstiderna främst ansetts vara en arbetsmiljöfråga med utpräglade skyddsaspekter. Så småningom har sociala och på senare tid också sysselsättningsaspekter kommit atl fä en allt större tyngd i debatten. Även frågor rörande s.k. konjunkturanpassad arbetstid samt övertidsarbetets betydelse för sysselsättningen m. m. har kommit alltmer i blickpunkten.

Frågan om arbetsdelning som ett sätt att skapa fler arbetstillfällen har i flera år diskuterats intensivt i Europa. Först under del gångna året har en sådan debatt på allvar kommit i gång i Sverige. Till skillnad från flera länder i Europa råder det i Sverige enighet mellan de fyra största politiska partierna och parterna på arbetsmarknaden om atl avvisa arbetsdelning i betydelsen lönedelning. Detta harjag också behandlat i de tilläggsdirektiv (Dir 1983: 12) för DELFA som regeringen fastställde i februari 1983.

I tilläggsdirektiven ansluter jag mig till löntagarorganisationernas uppfattning atl motiven för arbetstidsförkortningar bör vara sociala och inte snävt sysselsällningspolitiska. Del är emellertid myckel väsentligt att DELFA tar fram ett material som belyser sysselsättnings- och andra effekter av arbetstidsförkortningar i olika former. Inte minst är delta angeläget med tanke på att debatten om arbetsdelning sannolikt kommer fortsätta atl vara intensiv här i Sverige. Vi behöver bättre underlag för en djupare analys av olika arbetslidsfrågor utifrån politiska och vetenskapliga

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    30

utgångspunkter. Mot bakgrund av en sådan analys bör en mer samlad arbetstidspolitik kunna utformas.

Med utgångspunkt i sitt vidgade uppdrag arbetar DELFA nu med att belysa flera av de aktuella frågeställningarna och att stimulera debatten kring dessa. Frågan om arbetstidsförkortning som medel i kampen mot arbetslöshet är en sådan. Med detta tema anordnade DELFA hösten 1983 en konferens. Delegationen genomförde underår 1983 också konferenser om pensioner resp. framtidens arbetstider. En rapport från konferensen om arbetsdelning har tagits fram av DELFA. På uppdrag av delegationen har Studieförbundet Näringsliv och Samhälle vidare gjort en genomgäng av den svenska debatten om arbetsdelning.

När det gäller arbetstidens längd skall DELFA också studera bl.a. utvecklingen av deltidsarbete och möjligheten att ge deltidsarbetande rätt till längre deltidsarbete. Jag vill här nämna att delegationen i syfte atl belysa de anställdas önskemål om arbetstidens längd har uppdragit åt SCB att under våren 1984 i arbetskraftsundersökningarna (AKU) närmare undersöka denna fråga. Bl. a. bör undersökningen kunna ge svar på i vilken utsträckning de deltidsarbetande önskar längre arbetstid resp. hur omfattande de heltidsarbetandes önskemål om arbetstidsförkortning är. Också skälen till att man vill ha förändringar kommer att belysas liksom orsaker till alt man inte har önskat arbetstidsultag. Resultatet av undersökningen beräknas föreligga i mitten av år 1984.

Vissa uppgifter rörande önskemål om förändrad arbetstid finns i SCB: s undersökningar om levnadsförhållandena. Frågor om detta ställdes senast är 1979. Då angav nära 19% av de heltidsanställda atl de önskade kortare arbetstid. Samtidigt ville ca 11 % av de deltidsarbetande ha längre veckoarbetstid. Bland de heltidsanställda kvinnorna är önskemålen om kortare arbetstid varierande i olika åldrar. Så önskar t.ex. mindre än var femte heltidsarbetande kvinna i åldern 16-24 år kortare arbetstid, medan motsvarande siffra för heltidsarbetande kvinnor med småbarn var nära 50%. Det här är ett exempel på att man under olika perioder av livet har behov av att variera sin insats i förvärvslivet. Andra orsaker kan vara studier och facklig verksamhet.

För att göra det möjligt för människorna att variera sina insatser i förvärvslivet ställs frän olika grupper krav pä ökad- flexibilitet i förläggningen av arbetstiden. En sådan flexibilitet anses kunna främja service iTien också leda till bättre utnyttjande av lokaler och utrustning, inle minst inom den offentliga sektorn. Såväl dessa positiva som negativa aspekter på sådan flexibilitet bör kunna studeras av DELFA. Delegationen följer f. n. några försöksverksamheter med ändrade arbetstidsförläggningar.

På uppdrag av DELFA håller Studieförbundet Näringsliv och Samhälle f.n. på med en studie av arbetstider och drifttider. Studien skall  bl.a.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    31

belysa exempel på arbetstidsplanering när drifttider är längre än normal arbetstid och där arbetsbelastningen varierar kraftigt över tiden. Studien beräknas vara slutförd under våren 1984.

En annan arbetstidsfråga som rönt stor uppmärksamhet under senare tid rör de allt vanligare förtidspensioneringarna av äldre arbetstagare i samband med strukturförändringar i näringslivet. I dessa fall träffas lokala avtal om ändrade turordningsregler enligl lagen om anställningsskydd så att arbetstagare som fyllt 58 är och 3 månader permitleras först. De får sedan ersättning från arbetslöshetskassa under 450 dagar, dvs. tills de blir ulförsäkrade. De är dä 60 är och anses uppfylla kriterierna för förtidspension av arbetsmarknadsskäl. Att så är fallet framgår av alt så gott som samtliga som på delta sätt blir ulförsäkrade från arbetslöshetskassa också får förtidspension. Del finns flera nackdelar med denna utveckling. En är atl äldre personer - i den mån de inle sagts upp direkt - till följd av del "sociala trycket" från arbetskamrater går med på atl bli uppsagda trots att de egentligen inte vill del. En annan nackdel för den enskilde arbetstagaren är all denne inte kan garanteras vare sig arbetslöshetsförsäkring eller förtidspension. Han kan således inte överblicka sin ekonomiska situation fram till ordinarie ålderspension.

Också frän statsfinansiella utgångspunkter har systemet stora nackdelar. Varje förtidspension av denna typ kostar i dag staten i runda tal 250000 kr. fram lill ordinarie pensionsålder. Med 2500 uppskattade fall per år blir kostnaderna för den här typen av pensioneringar således betydande. För att söka komma till rätta med de olägenheter som det nuvarande systemet innebär och för alt möjligheterna till förtidspensionering av arbelsmarknadsskäl skall komma alt utnyttjas för de syften de ursprungligen var avsedda för har en arbetsgrupp inom regeringskansliet fält i uppdrag att se över frågorna. Gruppen väntas inom kort vara färdig med sitt arbete.

I slutet av år 1983 överlämnade äldrearbetskommittén sill slutbetän-kande,(SOU 1983:62) För gammal för arbete?. Kommittén föreslår alt de äldres ställning på arbetsmarknaden stärks genom att en rörlig pensionering under perioden 60-70 år förverkligas. De äldre bör erkännas som likaberättigade på arbetsmarknaden. Kommittén anser vidare alt regler för avgång med pension, liksom hittills, bör göras i avtal mellan arbelsmark-• nådens parter. Dessa regler bör dock kunna inrymma ell större mätt av individuell prövning av de äldres möjligheter all kvarstå i arbete sedan de uppnått pensionsåldern. Betänkandet bereds f. n. inom regeringskansliet.

Den 1 januari 1983 trädde en ny lag (1982:673) om arbetstid i kraft. De viktigaste nyheterna gällde överlidsreglerna och bestämmelserna om begränsning av den s. k. mertiden för deltidsanställda. Vidare infördes nya regler om skyldighet för arbetsgivarna alt i rimlig tid underrätta arbelsta-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    32

garna om arbetstidens förläggning liksom regler om möjlighet atl träffa lokala kollektivavtal om avvikelse från lagens regler. En viktig nyhet var vidare omläggningen och förenklingen av myndighetshandläggningen, av dispenser m. m. i arbetslidsärenden.

Även sanktionssyslemet ändrades genom den nya lagen. Bl. a. infördes vid sidan av de tidigare straffbestämmelserna en övertidsavgifl för den som bryter mot lagreglerna om övertid. Genom den nya lagen har alla bestämmelser om arbetstiden - utom de som gäller för minderåriga - samlats i en lag. Samtidigt som arbetstidslagen trädde i kraft gjordes vissa ändringar i bl.a. arbetsmiljölagen.

Sedan lagen nu har gällt under ett år kan jag konstatera att tillämpningen i stort har följt de intentioner som fanns vid tillkomsten. Bl.a. har lagen stärkt de deltidsarbetandes ställning på arbetsmarknaden. Arbetsbelastningen på arbetarskyddsstyrelsens arbelslidsbyrå har som väntal kraftigt minskat, vilket medfört en nedgång i personalbehovet. Möjligheterna att genom centrala eller lokala kollektivavtal göra undantag från lagen har inte fäll den omfattning som förväntades. Jag räknar dock med atl kollektivavtal inom arbetstidsområdet på sikl kommer alt bli allt vanligare, bl. a. i samband med olika typer av flexibla arbetstidsförläggningar.

I detta sammanhang vill jag nämna ett nyligen avslutat projekt som under svensk ledning har genomförts av Nordiska ministerrådet i syfte att ge en allsidig belysning av arbetstids- och ledighetsfrägor i Norden. Rapporten har utarbetats med utgångspunkt från en rekommendation av Nordiska rådet enligl vilken ministerrådet uppmanades att utreda de samhällsekonomiska och sociala konsekvenser som en nedsättning av arbetstiden skulle kunna medföra. I rapporten belyser man bl.a. de nationella regel-syslem som har betydelse för arbetstidsuivecklingen.

Vissa andra arbetslivsfrågor

Den särskilda beredningsgrupp som har tillsatts inom arbetsmarknadsdepartementet med uppgift alt förbereda det fortsatta utvecklingsarbetet på arbetsrättens område har gjort en genomgång av reformerna och fortsätter nu sitt arbete med alt närmare granska vissa frågor ocii sakområden. I del nuvarande skedet är det också en uppgift för beredningsgruppen all följa den rättsutveckling som sker genom kollektivavtal, särskilt på medbestämmandeområdel.

1 propositionen 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. anmäldejag bl. a. att arbetarskyddsfonden i syfte all minska kostnaderna i statsbudgeten fr. o. m. budgetåret 1984/85 skulle få ett ökat finansieringsansvar för forskningsavdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen. Jag sade då att  15milj. kr. enligt min   uppfallning borde kunna överföras

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    33

årligen ulan atl annan fondfinansierad verksamhel skulle riskera att drabbas av nedskärningar. Jag kommer emellertid senare i dag alt föreslå all arbetarskyddsfonden härutöver skall bidra med ytterligare 3 milj. kr. fr.o.m. budgetåret 1984/85 för att täcka vissa kostnader vid arbelarskyddsslyrelsen.

Arbelslivscentrum som helt finansieras via arbetarskyddsfonden får för innevarande budgelår ca 25milj. kr. från fonden för sin verksamhel. Centrets disponibla resurser bestäms huvudsakligen på två sätt. Dels fastställer regeringen årligen ett belopp som skall täcka vissa fasta kostna- • der för lokaler, tjänster, viss informationsverksamhet m.m. För budgetåret 1983/84 har regeringen anvisat 9025000 kr. ur arbetarskyddsfonden för detta ändamål. Efter en överenskommelse mellan styrelserna för arbetarskyddsfonden och arbetslivscentrum disponerar centrum också en pro-jeklram för forskningsverksamheten. Denna är fastställd som 4,2% av de medel fonden åriigen får från arbetarskyddsavgiften. För budgelårel 1983/84 innebär överenskommelsen att centrets projektram uppgår lill drygt 17milj. kr.

För de statliga myndigheterna har anslagen i statsbudgeten nästan undantagslöst under de senaste budgetåren beräknats utifrån huvudförslaget. Delta innebär att man dragit av 2% frän anslagen sedan vissa pris-och löneomräkningar gjorts.

Vad gäller den projeklram som fastställts för arbetslivscentrum har inga motsvarande åtgärder vidtagits. Med hänsyn till atl arbelarskyddsfonden i mitt budgetförslag föreslås bidra med ytterligare 3 milj. kr. till finansieringen av arbetarskyddsstyrelsens verksamhet och mot bakgrund av vad jag nyss sagt om arbetslivscentrums projeklram, anser jag att det är rimligt att denna ram minskas med motsvarande belopp fr. o. m. budgelåret 1984/85. Detta bör ske pä så sätt atl regeringen vid fastställande av bidraget lill arbetslivscenlrums grundfinansiering, föreskriver att 3 milj. kr. av bidraget skall tas ur centrets projektram.

Arbetslivscentrum har hos regeringen hemställt om att en professur i arbetsrätt skall inrättas vid centret. Arbetslivscentrum hänvisar bl.a. till arbetsrättens centrala roll för arbetslivels demokratisering som centret har till uppgift att verka för bl.a. genom forskning och utbildning. F.n. finns tre professurer vid arbelslivscentrum, ingen av dem är inriktad på arbetsrätt.

I avvaktan på regeringens ställningstagande i frågan anställdes vid centret fr.o.m. den I januari i år professorn i arbetsrätt vid universitetet i Lund Sten Edlund. Edlund är f. n. tjänstledig från sin professur i Lund.

Även jag anser atl arbelslivscentrum har behov av kvalificerad kunskap på arbetsrättens område. Delta gäller såväl för de forsknings- som utbildningsuppgifter m. m. som åvilar centrum. Jag är emellertid inte beredd alt

3   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    34

f. n. föreslå alt en ny professur i ämnet inrättas vid centret.

Däremot bör enligt min mening en personlig ordinarie tjänst som professor (F 25-28) i arbetsrätt inrättas den 1 juli 1984 vid arbetslivscentrum för Sten Edlund. Härigenom bör också centrets önskemål om inrättande av en professur i arbetsrätt tills vidare vara tillgodosett. Detta skulle också medföra att Edlunds tjänst i Lund kan besättas med ny innehavare. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Hjelm-Wallén.

Förslaget föranleder inga ökade kostnader, men kostnaderna för tjänsten bör enligt min mening ingå i underlaget för beräkningen av arbetslivscentrums grundfinansiering.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen förslår riksdagen att

bemyndiga regeringen att inrätta en personlig ordinarie tjänst som professor (F 25-28) i arbetsrätt för Sten Edlund i enlighet med vad jag har anfört.

Statsrådet Gradin:

INVANDRING OCH SVENSKT MEDBORGARSKAP

Utvecklingen av invandringen

Antalet utomnordiska medborgare som av statens invandrarverk (SIV) beviljades tillstånd atl invandra till Sverige under är 1982 uppgick till ca 11500, vilket är en ökning jämfört med år 1981 med ca 2000 personer. Ökningen berodde till största delen på att ca 4 100 polska medborgare fick uppehållstillstånd på grund av den politiska händelseutvecklingen i Polen. Invandringen av flyktingar från Latinamerika, som under 1980-1981 åriigen uppgick till ungefär 3000 personer, minskade med ca 1 000 personer under är 1982 främst till följd av återgången lill civilt styre i Bolivia. Men även frän andra latinamerikanska länder har flyktingströmmen minskat. Under år 1983 har emellertid utvecklingen åter vänt beträffande Chile. Delta har främsl kommit lill uttryck i en ökad uttagning av chilenska medborgare inom ramen för flyktingkvoten. Den största ökningen av flyktinginvandringen under år 1982, har, förutom från Polen, skett frän Iran och Irak. Antalet flyktingar från dessa länder var år 1982 mer än dubbelt så stort som under år 1981 och uppgick lill drygt 1000 personer (diagram 4).

prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    35

jämförelse mellan in- och utvandring åren 1968-1982 avseende icke nordbor och nordbor.

invandring av icke nordbor

nordbor

utvandring av icke nordbor

nordbor

68    69    70    71     72     73    74     75    76    77    78    79     80    81     82 år

Enligt preliminära beräkningar för år 1983 omfattade invandringen av utländska medborgare till Sverige 22400 personer, varav 7400 från de nordiska länderna och 15000 från länder utanför Norden. Utvandringen uppgick till 17000 personer, varav 12100 nordbor och 4900 från länder utanför Norden. I förhållande till de nordiska länderna har Sverige för tredje året i följd ett utvandringsöverskoll, som år 1983 uppgick till 4700 personer. När del gäller utomnordiska medborgare visar är 1983 upp ett invandringsöverskott på 10 100 personer. Det totala invandringsöverskol-tet för år 1983 uppgick 11115400 utländska medborgare, vilket är något lägre än under åren 1981-1982.

I det följande behandlas översiktligt frågor rörande invandring och åtgärder för invandrare inom såväl arbetsmarknadsdepartementets som övriga berörda departements ansvarsområden.

Flyktingpolitiken m. m.

Sveriges utrikespolitik har som ett viktigt syfte att medverka lill fredliga lösningar av internationella konflikter och att öka respekten för de mänskliga fri- och rättigheterna. En framgångsrik internationell samverkan i

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    36

dessa syften medför minskad risk för nya flyktingsituationer. Den nuvarande svåra flyktingsituationen i världen kan förbättras endast genom betydande resursinsatser. Sverige bedriver en aktiv flyktingpolitik som omfattar slöd till FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) och FN:s hjälpprogram för palestinska flyktingar (UNWRA), andra hjälporganisationer med verksamhet bland flyktingar samt i vissa fall direkt till värdländer som har svårt att försörja ett stort antal flyktingar. En viktig del av flyktingpolitiken är vidare det generösa mottagandet av flyktingar i Sverige och samarbetet med övriga, främsl europeiska, länder i syfte atl verka för en solidarisk ansvarsfördelning.

Sveriges totala stöd lill flyklingverksamhet uppgår under innevarande budgetär till ungefär 1000 milj.kr., varav närmare hälften avser stöd utanför Sverige.

För de svenska insatserna för flyktingar svarar dels utrikesdepartementet (utrikes- och biständspolitiska aspekter) samt SIDA, dels arbetsmarknadsdepartementet (överföring och mottagande av flyktingar) med invandrarverket, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och socialstyrelsen som verkställande myndigheter. Invandrarpolitiska kommittén (A 1980:04) har i sitt belänkande (SOU 1983:29), Invandringspolitiken - Förslag, efterlyst en bättre samordning av dessa insalser och en årlig redovisning till riksdagen av den samlade svenska flyktingpolitiken. Även jag anser atl det torde finnas goda möjligheter att bättre redovisa de samlade flyktingpolitiska insatserna. Jag avser atl, efter samråd med utrikesministern, återkomma till denna fråga under våren 1984 i samband med behandlingen av kommitténs betänkande.

Stöd till flyktingar utanför Sverige

Flyktingsituationen i väriden är fortsatt mycket allvariig, även om några nya större flyktingströmmar inle förekommit på senare år. UNHCR räknar med alt det idag finns ca tio miljoner flyktingar i väriden. Härtill kommer ett mycket stort antal människor som lever under flyklinglik-nande förhållanden i sina egna länder.

Pakistan, som i dag är det land som hyser del största antalet flyktingar, uppskattar anlalel afghanska flyktingar i landet till ca tre miljoner. I Mellanöstern finns nära tvä miljoner Palesfinaflyklingar registrerade hos UNWRA. En slor del av dessa erhåller bistånd från UNWRA i form av undervisning, sjukvård och baslivsmedel. Situationen för många Palesfinaflyklingar är emellertid kritisk, i synnerhet i Libanon, då de saknar fillräckligt fysiskt och rättsligt skydd. Flyktingantalet i Sydostasien har minskat nägot på senare lid pä grund av dels fortsatt omplacering till tredje land, dels ett sjunkande antal nyanlända från Indokina. Fortfarande finns dock nära 200000 flyktingar kvar i området, varav ca 80% i Thailand.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    37

I Centralamerika och Mexico finns enligt UNHCR: s beräkningar drygt 300000 flyktingar och hemlösa. Flertalet flyktingar i detta område kommer frän Guatemala och El Salvador och de har i första hand flytt till Mexico och Honduras. Den demokratiska utvecklingen i Argentina har gett många argentinska flyktingar en möjlighet atl kunna återvända.

En stor del av Afrikas flyktingar finns på Afrikas Horn samt i Sudan, som fortsätter att motta flyktingar från säväl Etiopien som Uganda. Stora flyktinggrupper finns även i Zaire, Burundi, Tanzania, Angola och Zambia.

För Europas del präglas situationen av en ökande flyktinginvandring från tredje världen och i viss utsträckning även från Östeuropa.

Sveriges bidrag till åtgärder för flyktingar och andra hemlösa utanför Sverige inom ramen för utrikesdepartementets anslag uppgick under budgelåret 1982/83 till ca 440 milj. kr. Av beloppet utgjorde 119,4 milj. kr. bidrag till UNHCR, varav 60 milj. kr. i reguljärt bidrag. Sverige har utfäst sig att bidra lill UNHCR; s reguljära budget med 60 milj. kr. även för budgetåren 1983/84 och 1984/85. Bidraget till UNWRA för budgetåret 1982/83 uppgick till 67,4 milj. kr. Ur anslagsposten Katastrofer m. m., som för budgetåret 1982/83 uppgick till 300,8 milj. kr., har 134 milj. kr. tagits i anspråk för flyktingar och hemlösa. Av dessa medel har 50 milj. kr. kanaliserats genom FN och drygt 37 milj.kr. genom Röda Korset. Återstoden har i huvudsak gått till svenska frivilligorganisationer som Evangeliska Fosteriandsstiftelsen, Frikyrkan hjälper. Rädda Barnen och Lutherhjälpen. Av de 137,7 milj. kr. som redovisas under anslagsposten Humanitärt bistånd i Södra Afrika har ca 80 milj.kr. använts för flyktingprogram av olika slag.

Genom biståndsanslaget har Sverige en fortsalt beredskap atl lämna ekonomiskt bistånd om nya flyktingsituationer skulle uppstå.

Stöd till flyktingar i Sverige

Den enskilda invandringen av flyktingar till Sverige beräknas få ungefär samma omfattning under budgetåret 1984/85 som under innevarande budgetår. För den organiserade överföringen av flyktingar till Sverige under budgetåret 1983/84 har regeringen i juni 1983 fastställt en kvot av samma omfattning som under de närmast föregående åren. Kvoten omfattar ca 1 250 flyktingar och de nära anhöriga som kommer tillsammans med flyktingarna. Enligt regeringens beslut skall flyktingkvoten för innevarande budgetär i första hand tas i anspråk för flyktingar från latinamerikanska länder. Också flyktingar som vistas i flyktingläger i Europa skall överföras inom ramen för kvoten. Regeringen har därutöver medgett att ca 250 anhöriga till de personer (båtflyktingar) som tidigare förts över frän Sydostasien får föras över till Sverige under innevarande budgetår.

Som framgår av mitt förslag i det följande beräknarjag resurser för en flyktingkvot av oförändrad omfattning under budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    38

Frågan om den fortsatta inriktningen av flyktingpolitiken har behandlats av invandrarpolitiska kommittén i betänkandena Invandringspolitiken -Bakgrund (SOU 1982:49) och Invandringspolitiken- Förslag (SOU 1983:29). Kommittén föreslår att Sverige fortsättningsvis vidmakthåller en generös flyktingpolitik och utvidgar det internationella samarbetet på detta område. Flera av kommitténs förslag syftar till att stärka utlänningars rättssäkerhet och att förkorta handläggningstiderna i utlänningsärenden. Invandrarpolitiska kommitténs förslag bereds f. n. i regeringskansliet. En proposition pä grundval av förslagen planeras till våren 1984.

Jag vill i detta sammanhang anmäla att det pågående arbetet med alt förkorta handläggningstiderna i avlägsnandeärenden har gett resultat. Arbetet med att ytteriigare förkorta handläggningstiderna kommer att fortsätta med stor intensitet. Jag vill också anmäla alt invandrarverket har genomfört en lyckad försöksverksamhet i Malmö-regionen i delta syfte. En liknande försöksverksamhet planeras i Stockholmsområdet/Arlanda. Vad gäller budgetåret 1984/85 är jag, om situationen kräver det, beredd att under våren 1984 pröva frågan om en fortsalt temporär förstärkning av invandrarverkets resurser för tillståndsprövning.

Inom regeringskansliet pågår arbetet med atl utforma ell nytt system för mottagningen av asylsökande och flyktingar i Sverige. Till grund för detta arbete ligger förslag från den s.k. AGFA-gruppen (arbetsgruppen för flyktingansvaret) samt de förslag till åtgärder för asylsökande och andra utlänningar som söker uppehållstillstånd efter inresan som lämnats av invandrarpolitiska kommittén. AGFA-gruppens förslag innebär bl. a. att det statliga ansvaret för överföring och omhändertagande av flyktingar bör flyttas från AMS till invandrarverket och atl det huvudsakliga flyktingomhändertagandet bör genomföras i kommunal regi mot statlig ersättning enligt överenskommelser med enskilda kommuner. Invandrarpolitiska kommitténs förslag innebär bl.a. ett statligt ansvar för att asylsökande erbjuds bostäder och atl staten bör ta ett kostnadsansvar för dem som väntar på uppehållstillstånd. Genom de föreslagna åtgärderna skulle vistelsetiderna vid mottagningsförläggningarna för flyktingar kunna minskas och ett mer solidariskt mottagande av flyktingar mellan kommunerna främjas.

Som ett led i beredningen av AGFA-gruppens förslag tillsatte jag i mars 1983 en särskild arbetsgrupp med uppgift att förbereda en eventuell överföring av ansvaret för flyktingverksamheten frän AMS till invandrarverket. Denna arbetsgrupp har i promemorian (DsA 1983: 10) Genomförande av ändrad statlig ansvarsfördelning inom flyktingomsorgen lämnai förslag till en plan för hur den framtida flyktingmottagningen bör genomföras. Samtidigt uppdrog jag åt invandrarverket att kartlägga tillgången på bostäder för flyktingar i kommunerna. Verket redovisade uppdraget till regeringen i september 1983.

Överläggningar pågår med Svenska kommunförbundet om kommuner-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    39

nas medverkan i flyktingomhändertagandel. Frågor rörande ersättning till kommunerna för bistånd till flyktingar m. fl. behandlas också i detta sammanhang. Siktet är inställt pä att under våren 1984 förelägga riksdagen en proposition om nya former för mottagandet av asylsökande och flyktingar.

Genom de två propositioner som jag nu har aviserat kommer riksdagen att kunna göra en samlad bedömning av riktlinjerna för flyktinginvandringen och för flyktingarnas mottagande i Sverige.

Flera av de förslag som har aktualiserats av invandrarpolitiska kommittén förutsätter ett vidgat internationellt samarbete i flyktingfrågor. Sedan regeringsskiftet hösten 1982 har Sverige utvidgat sitt samarbete med andra länder och med berörda mellanstatliga organisationer på delta område. Sverige innehar nu ordförandeposten i UNHCR: s exekutivkommitté och medverkar aktivt i UNHCR: s verksamhet. Regelbundna överläggningar mellan flyktingkommissariatet och Sverige i asylrättsliga frågor har inletts. Sverige medverkar vidare aktivi i Europarådets adhoc-grupp för flyktingfrågor (CAHAR). Inom ramen för det nordiska samarbetet sker motsvarande överläggningar i nordiska utlänningsutskottet.

Det nordiska migrationssamarbetet

I mars 1982 undertecknade Nordiska ministerrådet (arbetsministrarna) en ny överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad. Överläggningar pågår inom den svensk-finska samarbetsgruppen för arbetsförmedlingsfrågor i syfte att anpassa 1973 års svensk-finska avtal (det s. k. kanali-seringsavtalet) lill den nya nordiska överenskommelsen.

Mot bakgrund av migralionsfrågornas ökade betydelse i de nordiska länderna sammankallade Nordiska ministerrådet ett möte i Stockholm hösten 1983. Detta har resulterat i all nordiska arbetsmarknadsutskoltel har beslutat upprätta en särskild kontaktgrupp i migralionsfrågor med uppgift alt lägga fram förslag om det fortsatta nordiska migrationssamarbetet.

Regeringen lägger största vikt vid del finsk-svenska migrationssamarbetet, som successivt fördjupas och utvidgas. En central fråga i delta samarbete är villkoren för sverigefinländarna, som är den största invandrargruppen i Norden. Samarbetet gäller såväl utbildnings- och arbetsmarknadsområdena som det socialpolitiska området i vid mening. Den finsk-svenska samarbetsgruppen avseende hälso-, sjuk- och socialvårdsfrägor har särskilt behandlat frågor rörande finländska ungdomar och äldre finländska invandrare i Sverige.

Socialstyrelsen i Finland och Sverige har utarbetat gemensamma allmänna råd om finskt-svenskt samarbete i omsorger om barn och ungdom.

Planeringen av det andra finsk-svenska flerministermölet om migralionsfrågor pågår. Mötet äger rum i Helsingfors i slutet av januari 1984.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    40

I budgetpropositionen föresläs flera åtgärder som syftar till att förbättra sverigefinländarnas villkor.

Som framgår av vad statsrådet Göransson tidigare anmält föreslås fortsatta insatser för finskspråkig'kulturverksamhet i Sverige. En utredning skall genomföras om förutsättningarna för att påböija en utbildning av sverigefinska skådespelare för atl skapa underlag för en yrkesverksam finskspråkig leaierensemble med förankring i den sverigefinska befolkningen.

Till Finska folkhögskolan i Haparanda utgår ett särskilt bidrag ulöver del reguljära statsbidraget. Chefen för utbildningsdepartementet har under anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. föreslagit atl delta fr. o. m. budgetåret 1984/85 skall höjas. Därutöver har regeringen tidigare anslagit 700000 kr. till ombyggnad av Axevalla folkhögskola, som till fem sjundedelar ägs av Riksförbundet Finska Föreningar i Sverige.

I språk- och kulturarvsutredningens (U 1981:04) nyligen avlämnade betänkande (SOU 1983: 57) Olika ursprung - Gemenskap i Sverige föreslås åtgärder i syfte atl förbättra undervisningen för de finländska eleverna i den svenska skolan. Betänkandet remissbehandlas f. n.

Invandrarpolitiken

Regeringen har i tilläggsdirekfiv (Dir 1983: 39) våren 1983 lill invandrarpolitiska kommittén redovisat sin syn på frågan om den fortsatta inrikl-niiigen av invandrar- och minoritetspoliliken. .'Regeringen har där bl.a. angett atl det är nödvändigt attmärmare precisera innebörden av 1975 ärs riktlinjer för politiken på detta område, bl.a. vad gäller valfrihetsmålet. Delta mål bör inte tolkas på sä sätt atl det innebär ett godtagande av värderingar som strider mot i vårt land vedertagna uppfattningar om 1. ex. kvinnors ställning och barns rättigheter. Med utgångspunkt från principiella överväganden om nationella gruppers och minoriteters rätt till en egen identitet skall kommittén föreslå ett nytt system för statliga bidrag till invandrar- och minoritetsorganisalioner och för kulturverksamhet på andra språk än svenska. En utgångspunkt bör härvid vara atl ge organisationerna ökade möjligheter att i enlighet med grundläggande minoritetspolitiska principer själva avgöra vilka åtgärder som bör prioriteras inom ramen för de resurser som står till förfogande. Kommittén skall enligl tilläggsdirektiven presentera sina överväganden i dessa frågor före utgången avinnevarande budgetår.

Del är angeläget all riksdagen ges möjlighet alt under mandatperioden även utvärdera 1975 års riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken och ange den fortsatta inriktningen av åtgärderna inom delta betydelsefulla område.

I budgetförslaget för 1984/85 beiäknas i huvudsak oförändrade resurser förätgärder för invandrare. Vad gäller bidrag till invandrarorganisationer-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    41

na föreslås en uppräkning motsvarande vad som har beräknats för övriga folkrörelser.

Särskild vikt har tillmätts invandrarkvinnornas situation. Kvinnorna har oftast inte samma möjligheter som männen att delta i undervisning om det svenska samhället och i del svenska språket. Delta är särskilt allvariigt eftersom många kvinnor har bristfällig skolunderbyggnad. För mänga invandrarkvinnor leder situationen lätt lill främlingskap i förhällande lill samhället och den svenska omgivningen. Statens invandrarverk har i en rapport (SIV-rapporl nr2/82) beskrivit situationen för kvinnorna i några större invandrargrupper och lämnat förslag till åtgärder inom bl. a. utbildnings-, arbetsmarknads-, social- samt hälso- och sjukvårdsområdena.

Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare i dag under anslaget Bidrag lill studieförbunden m. m. föreslagit att studiecirklar för kortutbildade samt socialt och kulturellt missgynnade grupper skall ges ett extra stöd. Hon föreslår därför fr. o. m. budgetåret 1984/85 en höjning från 20 lill 30 kr. per studietimme av de tilläggsbidrag som avser bl.a. studiecirklar i hemspråk för invandrare.

Invandrarungdomarnas situation i samhället kräver stor uppmärksamhet. Invandrarverket har i september 1983 till regeringen överläninat en redogörelse för de åtgärder som olika myndigheter har vidtagit med anledning av det program avseende invandrarungdomar som anmälts i 1982 ärs budgetproposition. AMS har sålunda initierat en rad insatser för att nedbringa den alltför höga arbetslösheten bland invandrarungdom. Inom det s. k. Kista-projektet har intensifierade förmedlingsinsatser använts. Erfarenheterna av detta projekt har överförts lill andra regioner. Yrkesutbildning ges pä hemspråk för kursdeltagare med otillräckliga svenskkunskaper. Fr.o.m. budgetåret 1983/84 har stödundervisning återinförts i samband med arbetsmarknadsutbildning för sådana deltagare som behöver det. Fr.o.m. hösten 1983 anordnas beredskapsarbeten för invandrarungdomar i form av tillfälligt praktikarbete hos arbetsförmedlingen med placering hos vissa invandrarorganisationer. Sådant beredskapsarbete i kombination med tio veckors kurs vid folkhögskola prövas också. Riksdagens beslut (prop. 1983/84:26, AU 8, rskr 56) om möjligheter atl varva beredskapsarbete med arbetsmarknadsutbildning kan också förbättra möjligheterna för invandrarungdomar. Åtgärder för all motverka arbetslöshet bland invandrarungdom är vidare ett viktigt arbetsområde för skolöverstyrelsen, som bl.a. inom projektet Invandrare i skola och arbetsliv studerar ungdomars verksamhet efter grundskolan. Jag vill slutligen anmäla atl regeringen hösten 1982 beviljade medel från Allmänna arvsfonden till försöksverksamhet för och bland invandrarungdomar. Statens ungdoms-" råd erhöll hösten 1982 3,2 milj. kr. för att under en fyraårsperiod genomföra flera projekt. Under innevarande budgetår har en utvärdering påbörjats som tillsammans med andra resultat som sammanställs inom projektet skall ge vidgade kunskaper om invandrarungdomarnas situation. Vidare

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    42

har tre invandrartäta kommuner erhållit medel för att utveckla metoder för förebyggande arbete med invandrarungdomar. Dessa projekt har utarbetats av invandrarverket i samråd med kommunerna.

För insatser för invandrarbarn i förskolan och ungdomsskolan beräknas i huvudsak oförändrade resurser för budgetåret 1984/85. I fråga om hemspråkslärarutbildning och utbildning av klasslärare och förskollärare med finska som modersmål föreslås oförändrade insatser.

Riksdagen beslutade hösten 1983 (prop. 1983/84:9, SoU 12, rskr 43) om införandet av särskilt statsbidrag till barnomsorgen och den sociala hemhjälpen. I statsbidraget till barnomsorgen ingår ett särskilt bidrag till barn med behov av särskilt stöd.

Undervisningen för invandrarelever har - som jag tidigare nämnt -nyligen setts över av språk- och kulturarvsulredningen, som överlämnade sitt slutbetänkande (SOU 1983:57) Olika ursprung - Gemenskap i Sverige i höstas.

Arbete pågår med sikte på att under våren 1984 förelägga riksdagen en proposition om svenskundervisning för vuxna invandrare.

Diskrimineringsulredningen (A 1978:06) har i betänkandet (SOU 1983:18) Lag mot etnisk diskriminering i arbetslivet lagt fram ett förslag om en sådan lag. Förslaget, som syftar till att skydda både arbetssökande och arbetstagare, har stora likheter med jämslälldhetslagen. Arbetsdomstolen föresläs bli forum för tvister enligt den föreslagna lagen. Förslaget, som är remissbehandlat, bereds f. n. i regeringskansliet.

Diskrimineringsutredningen publicerade hösten 1983 en rapport om etniska relationer i skolan med titeln Fostran till tolerans. I rapporten kartläggs etniska relationer inom skolan och lämnas förslag om förstärkta insatser.

Chefen för ulbildningsdeparlemenlel har tidigare idag, under anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolan, föreslagit alt en försöksverksamhet med ämnet kulturkunskap anordnas inom gymnasieskolan fr. o. m. budgetåret 1984/85. Genom ämnet skall alla elever fä bättre kunskap och förståelse för andra kulturer inom och utanför Sverige.

Diskrimineringsutredningens slutbetänkande beräknas avlämnas samtidigt med invandrarpolitiska kommitténs betänkande om den fortsatta invandrar- och minoritetspolitiken.

För regeringen är frågan om invandrarnas möjligheter atl delta i den demokratiska beslutsprocessen av grundläggande betydelse. Det framgår av direkUven (Dir 1983:6) till 1983 års rösträttskommitté (Ju 1983:02) som har i uppdrag att utvärdera den kommunala rösträtten för utländska medborgare och utreda förutsättningarna för att invandrare skall ges rätt alt delta i riksdagsval. Kommitténs betänkande väntas under våren 1984.

Andelen invandrare som årligen naturaliseras är större i Sverige än i nägot annat europeiskt land. År 1982 fick ca 17840 invandrare svenskt medborgarskap. En arbetsgrupp inom regeringskansliet har utrett frågan

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    43

om beräkning av hemvisttiden i medborgarskapsärenden och om länsstyrelsernas befattning med medborgarskapsärenden. Arbetsgruppens rapport (DsA 1983:12) har remitterats och bereds f.n. i regeringskansliet. Med anledning av det ökade antalet svenska medborgare som även har medborgarskap i annat land har Sverige i Europarådet väckt frågan om för-och nackdelar med dubbla medborgarskap. En arbetsgrupp som skall analysera denna fråga har, till följd av Sveriges initiativ, tillsatts inom Europarådet.

För den fortsatta utvecklingen av flykting-, invandrar- och minoritetspolitiken är forskningen av stor betydelse. Genom beslut i juni 1983 har regeringen lagt en grund för vidgade forskningsinsatser på detta område. Regeringen har sålunda beslutat stödja det nyupprätlade centret för invandringsforskning vid universitetet i Stockholm. Samtidigt med tillkomsten av centret beslöt regeringen att inrätta en delegation för invandrarforskning (EIFO). Jag avser alt återkomma till frågan invandrarforskningen i den forskningspolitiska proposition som kommer atl föreläggas riksdagen under våren 1984.

Flerspråkighet som merit

Frågan om anställning av tvåspråkig personal har fått ökad aktualitet under senare är. Samhällsekonomiska, förvaltningsrältsliga och invandrarpolitiska skäl talar för ökade insatser i syfte att öka tillgången på sådan personal.

En arbetsgrupp inom regeringskansliet genomförde är 1982 en kartläggning av i vilken utsträckning tväspräkighet och flerspråkighel f. n. kan ges meritvärde vid anställning i offentlig tjänst samt vid antagning lill högre utbildning. Arbetsgruppens rapport (DsA 1982:9) har delgelts till statliga och kommunala myndigheter.

Rapporten har ingått som underlag i meritutredningens arbete, som behandlat bl.a. meritvärdet av språkkunskaper vid tillsättning av statligt reglerade tjänster. Meritutredningen (C 1983:01) har i september 1983 lagt fram betänkandet (Ds C 1983:16) Meritvärderingen vid statliga tjänstetillsättningar m. m. Sedan betänkandet remissbehandlats bereds det f. n. i regeringskansliet.

Med anledning av arbetsgruppens förslag om åtgärder för att öka tillgången pä tvåspråkig personal med högskoleutbildning gav regeringen i april 1983 universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) i uppdrag att utreda frågan om ökad tillgång inom vissa samhällsområden på tvåspråkig personal med högskoleutbildning. De utbildningar som i första hand anges i uppdraget är sådana som förbereder för yrkesverksamhet inom socialtjänsten, mödra- och barnhälsovården, långtidssjukvården saml den psykiatriska vården. Del språk som de sökande i första hand skall behärska vid sidan om svenska är finska. Men även andra minoritetsspråk kan komma i

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    44

fråga. UHÄ skall redovisa sina förslag i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1985/86.

Jag vill i delta sammanhang även anmäla alt en arbetsgrupp har tillsatts inom regeringskansliet i syfte att ytterligare bereda frågan om tolkutbildning och auktorisation av tolkar och översättare.

Vidare kan nämnas atl chefen för utbildningsdepartementet tidigare i dag, under anslaget Universitets- och högskoleämbetet, har föreslagit atl ämbetet får disponera 250000 kr. under budgetåret 1984,/85 för all genom en försöksverksamhet söka finna en lämplig ordning för alt värdera utländsk högre utbildning. Delta kan få betydelse för många invandrare.

JÄMSTÄLLDHET MELLAN KVINNOR OCH MAN

Under detta avsnitt behandlas översiktligt jämställdhetsfrågor inom såväl arbetsmarknadsdepartementets som övriga departements ansvarsområden.

Utgångspunkten för regeringens arbete för jämställdhet mellan kvinnor och män är rätten till ett eget förvärvsarbete. För atl uppnå detta krävs kraftfulla åtgärder i syfte att stärka kvinnornas ställning pä arbetsmarknaden, bl. a. genom att motverka könsbundna yrkesval.

Arbete och utbildning

Trots den ogynnsamma sysselsättningsutvecklingen under senare år har kvinnorna lyckats hävda sin ställning på arbetsmarknaden förhållandevis väl. Antalet kvinnor i arbetskraften var i oktober 1983 det högsta någonsin, då 1 958000 kvinnor förvärvsarbetade. Sedan 1960-lalets början har andelen kvinnor pä arbetsmarknaden ökat kraftigt. Nu finns 80,5% av kvinnorna i åldrarna 20—64 år i arbetskraften, mot 89,5% för männen. I motsats till flertalet europeiska länder är förvärvsfrekvensen för kvinnor med barn mycket hög i Sverige. Av kvinnor med barn i åldern 7-16 år förvärvsarbetar 88,1%. Arbetslösheten i Sverige är dock högre för kvinnorna än för männen. I oktober 1983 var arbetslöshetstalet för kvinnor 3,5% och för män 3,3%. Samtidigt var antalet deltidsarbetslösa 144000 personer varav de flesta kvinnor. Vidare var 40000 kvinnor latent arbetslösa.

Kännetecknande för den svenska arbetsmarknaden är atl merparten av kvinnorna återfinns inom ett begränsat antal yrken. Kvinnornas yrkesområde visar också stor stabilitet över åren. Mellan 1975 och 1980 har 90% av männen ökat sitt yrkesområde från 95 till 106 yrken, medan 90% av kvinnorna återfinns inom 63 yrken såväl 1975 som 1980. Kvinnornas arbetsmarknad är således betydligt snävare än männens, vilket gör dem svagare i konkurrensen om arbetstillfällen. Denna situation riskerar på sikt att förvärras på grund av den ökade användningen av ny teknik inom

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    45

kontoren, omstruktureringen av den svenska industrin och den stagnerande sysselsättningsutvecklingen inom kommuner och landsting.

Alltjämt väljer flickor och pojkar traditionellt könsbundna utbildningsvägar. Annorlunda val skulle öka den enskildas möjligheter på en arbetsmarknad under snabb omvandling. Särskilt viktigt är delta för flickorna. Grundskolans nya läroplan betonar jämställdhetsfrågorna i olika avseenden. Ökade informationsinsatser behövs emellertid i både grund- och gymnasieskolan. Inom vuxenutbildningen behöver särskild uppmärksamhet ägnas kvinnor som länge varit hemarbetande, äldre kvinnor och invandrarkvinnor. Det gäller också arbetsmarknadsutbildningen.

Systematiska åtgärder måste sålunda vidtas för atl vidga kvinnornas utbildnings- och yrkesval och därmed tillförsäkra dem plats på arbetsmarknaden.

Regeringen har i detta syfte vidtagit flera åtgärder. Under sommaren 1983 har en arbetsgrupp tillsalts inom regeringskansliet med uppgift atl kartlägga kvinnornas framlida arbetsmarknad. Arbetsgruppen skall presentera ett förslag lill åtgärdsprogram under budgetåret 1984/85. Vidare har regeringen -inom ramen för de i 1983 års kompletteringsproposition föreslagna åtgärderna för att underiätta nyrekryteringen till industrin -avsatt lOmilj. kr. för en kampanj i syfte att öka flickornas och kvinnornas intresse för industrin och den nya tekniken.

Inom kampanjens ram bedrivs lokala projekt i samtliga län med arbetsmarknadens parter, länsarbetsnämnderna, utvecklingsfonderna m.fl. I samarbete med de tekniska högskolorna görs bl.a. satsningar på främst grundskolans högstadium för att stimulera flickornas tekniska intresse och informera dem om otradilionella yrken. En särskild satsning pä utbildning i data för kvinnor görs tillsammans med några studieförbund. Särskilda rekryterings- och vidareutbildningsinsalser riktas också till kvinnor genom länsarbetsnämnder och utvecklingsfonder. Erfarenheterna frän kampanjen kommer atl utvärderas med hänsyn lill det fortsatta långsiktiga arbetet för atl bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden och stärka kvinnornas ställning.

I betänkandet (SOU 1982:18) Förvärvsarbete och föräldraskap har en rad förslag förts fram för att underlätta kvinnors möjligheter att förvärvsarbeta. Betänkandet har remissbehandlats. Jag behandlar senare delta belänkande.

Dataeffektutredningen (A 1978:05) har i en särskild studie (Ds A 1983:9) analyserat kvinnornas sysselsältningsutsikler med hänsyn till datorisering och införande av ny kontorsteknik. Studien avses ligga till grund för förslag från utredningen i syfte att bl. a öka kvinnornas möjligheter alt få kvalificerade arbeten inom dataområdet.

Jämställdhet mellan kvinnor och män förutsätter en pä alla nivåer väl genomtänkt boende- och samhällsplanering. 1 arbetet med att bygga upp lokala arbetsmarknader har bl. a. könskvoteringen av del regionalpolitiska

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    46

stödet varit ett instrument. I direktiven för regionalpolitiska kommittén (11982:83) ingår bl. a. att undersöka effekterna av denna könskvotering.

Arbetstid och fritid

Arbetstiden är myckel ojämnt fördelad mellan kvinnor och män. Nära hälften av de förvärvsarbetande kvinnorna arbetar deltid. Den genomsnittliga veckoarbetstiden är ungefär tio timmar längre för män än för kvinnor. Övertidsarbetet - som främsl utförs av män - ökar. Från jämställdhetssynpunkt är detta oroväckande. Det förstärker de traditionella könsrollsmönstret i vilket ingår att kvinnorna utför merparten av det obetalda arbetet. Frågor rörande arbetstiden behandlas av delegationen (A 1974:09) för arbetstidsfrågor (DELFA). I tilläggsdirektiv (Dir 1983:12) lill delegationen har regeringen bl. a. uttalat alt delegationens huvuduppgift bör vara atl ur ett brett perspektiv ta fram underlag om arbetstidernas rolli vad gäller sysselsättning, samhälls- och arbetsmiljö, jämställdhet, fördelningsfrågor m.m. Jag får hänvisa lill den redovisning av DELFA:s verksamhet som arbetsmarknadsministern har lämnat.

Fritid och rekreation är en sektor i samhället där skillnaderna i kvinnors och mäns villkor visat sig vara myckel stora. Detta gäller särskilt för idrotten, vilket konstateras i en våren 1983 presenterad rapport om en försöksverksamhet med jämställd idrott i Gävle kommun (DsA 1983: 8). Syftet var atl tillsammans med idrottsrörelsen och kommunens fritidsnämnd åstadkomma bättre villkor för flickor och kvinnor i det lokala idrottslivet. I rapporten ingär en förteckning över åtgärder som kan vidtagas av centrala myndigheter, fritidsnämnder i kommunerna och idrottsrörelsen. En uppföljning av rapporten planeras under budgetåret 1984/85. Chefen för jordbruksdepartementet har tidigare i dag beräknat medel för särskilda insatser för att aktivera fler kvinnor inom idrottsrörelsen.

Männens roll i jämställdhetsarbetet

Även männens traditionella arbetsmarknad och deras sociala roll undergår stora förändringar. Män bör fä ökade möjligheter till stöd bl. a. när det gäller alt bryta traditionella könsrollsmönster. Mot denna bakgrund harjag tillsatt en arbetsgrupp om männens roll i jämställdhetsarbetet. I gruppen ingår bl.a. företrädare för arbetsmarknadens parter och några berörda intresseorganisationer. Arbetsgruppen har i uppdrag alt till hösten 1984 presentera ett idéprogram om hur den traditionella mansrollen kan förändras i riktning mot jämställdhet mellan kvinnor och män.

Under de senaste tio åren har i vissa avseenden männens könsrollsmönster förändrats i riktning mot ökad jämställdhet. Ungefär 20% av de nyblivna fäderna utnyttjar således någon del av sin föräldraledighet under barnels första levnadsår. Frågan om föräldraförsäkringen i ett familjepolitiskt helhetsperspektiv behandlas av den familjeekonomiska beredningsgrupp som har tillsatts av socialministern.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    47

Våld mot kvinnor

Misshandel och våld mot kvinnor är det yttersta utslaget av brislen på jämställdhet mellan kvinnor och män. Kvinnor måste skyddas mot sådana övergrepp. En proposition med förslag till vissa ändringar i brottsbalken gällande sexualbrott kommer att föreläggas riksdagen inom kort. Socialdepartementets arbetsgrupp för slöd och hjälp lill misshandlade kvinnor har i en rapport (Ds S 1983:2) lämnai förslag till stöd för kvinnor i behov av akut hjälp, men också lill långsiktiga och förebyggande åtgärder. Rapporten har remissbehandlats. Statsrådet Sigurdsen har tidigare idag på grundval av rapporten redovisat förslag till åtgärder för att bekämpa kvinnomisshandel. Väldet mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem. Jag anser att sådana aktiva jämställdhetsåtgärder, inriktade pä att förändra både kvinnors och mäns roller, som jag beskrivit i det föregående, är av avgörande betydelse när det gäller alt motverka tendenser till våld mot kvinnor. Genom sådana åtgärder kan en förändring ske av den föråldrade kvinnosyn som sannolikt ligger bakom misshandel och annat våld mot kvinnor.

Organisation

Den nya organisation för arbetet med jämställdhetsfrågorna som aviserades i 1983 års budgetproposition har nu införts. Den 1 januari 1983 inrättades ett jämställdhetssekretariat inom arbetsmarknadsdepartementet. Jämslälldhetsrådet har utvidgats till att omfatta, förutom företrädare för kvinnoorganisationer, även företrädare för riksdagspartierna, arbetsmarknadens parter och folkrörelserna. Rådet beslår förutom av representanterna för de nio kvinnoorganisationerna av sju kvinnor och sju män. Regeringen har uppdragit ål jämställdhetsrådet att biträda i förberedelserna av 1985 ärs världskonferens för att granska och utvärdera resultaten av FN: s kvinnoårtionde.

En delegation för jämställdhetsforskning (JÄMFO) har knutils till arbetsmarknadsdepartementet. Delegationen har till uppgift alt fastställa forskningsbehov i frågor rörande jämställdhet mellan kvinnor och män och kvinnors roll i samhällsutvecklingen samt att initiera, samordna och följa forskning i dessa frågor. Delegationen skall stimulera kontakter mellan forskare, planerare, beslutsfattare och finansieringsorgan. En viktig uppgift för delegationen är också atl följa frågor som rör rekrytering av kvinnor lill forskningen och de kvinnliga forskarnas villkor. Delegationen består (förutom ordföranden) av företrädare för forskningsvärlden och för riksdagspartierna.

I och med atl JÄMFO har inrättats har jämslälldhetsforskningen fått en mer framskjuten plats. Jämslälldhetsforskning är viktig för att kunna förklara varför det är så stora skillnader mellan kvinnors och mäns situation och ställning i arbetslivet och i samhällslivet i övrigt. Brislen pä jämställdhet i forskarsamhället måste också uppmärksammas. Endast var tredje

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    48

forskarstuderande är kvinna trots att kvinnorna utgör hälften av de studerande inom grundutbildningen. Om fler kvinnor blir forskare kommer det att bidra till att kvinnosynpunkter kommer in i allt fler forskningsgrenar. Delta har belysts i jämställdhetskommitténs betänkande (SOU 1983:4) Om

hälften vore kvinnor....... Belänkandet har remissbehandlats. Regeringens

förslag till ätgärder med anledning av betänkandet kommer att redovisas i 1984 ärs forskningspoliiiska proposition.

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) har som uppgift att se lill att jämställdhetslagen (1979:1118) efterlevs. En viktig uppgift för JämO är också att sprida information. Undersökningar visar att kunskapen om att jämställdhetslagen finns har ökal betydligt under senare år.

Antalet anmälningar till myndigheten har som följd härav ökat påtagligt liksom antalet förfrågningar per telefon. Under budgetåret 1982/83 har 514 anmälningar aktualiserats genom anmälan, förfrågan eller av ombudsmannen själv. Av dessa avsåg 124 anmälningar om könsdiskriminering i enskilda fall och 81 brister i det aktiva jämställdhetsarbetet på olika arbetsplatser. Diskrimineringsärendena, som har varit mycket arbetskrävande, häri större utsträckning än tidigare avsett anställningsvillkor, ledning och fördelning av arbetsuppgifter samt uppsägning på grund av arbetsbrist. JämO har under budgetåret väckt talan i arbetsdomstolen i åtta fall. 1 fyra av målen har ombudsmannen återkallat sin talan. Ombudsmannens talan har bifallils i ett av målen men lämnats utan bifall i två.

Förutom behandlingen av enskilda ärenden har JämO bl. a. fortsalt uppföljningen av en undersökning av dataförelag och en undersökning beträffande de kvinnliga prästernas arbetsförhållanden i Svenska kyrkan. Vidare kommer undersökningar om jämställdheten inom bankerna och tidningsbranschen liksom en undersökning av yrkesskador i kvinnodomi-nerade yrken att slutföras under budgetåret 1983/84. För att kunna fullgöra sin skyldighet atl löpande informera om sin verksamhet, om iörlikningar och domar i jämställdhetsmäl samt om arbetsplatsbesök m. rn. kommer JämO att ge ul ett informationsblad en gång i kvartalet. Till en början sker detta som en försöksverksamhet. JÄMFO och jämslälldhelssekretarialel i arbetsmarknadsdepartementet kommer alt disponera utrymme i skriften för information från sina verksamhetsområden.

I det följande föreslås att JämO helt kompenseras för huvudförslaget.

JämO: s förslag till ändringar i jämslälldhetslagen, som lämnades till regeringen är 1982, har tagits upp med arbetsmarknadens parter. På grundval av resultaten av dessa överläggningar bereds nu de frågor som JämO har aktualiserat inom regeringskansliet.

INTERNATIONELLT SAMARBETE

I arbetsmarknadsdepartementet handläggs ärenden som rör förhållandel till inlernalionella arbetsorganisationen (ILO). För beredning av vissa

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    49

ärenden rörande förhållandet till ILO finns en trepartiskt sammansatt kommitté, ILO-kommittén (SFS 1977:987).

ILO: s beslutande församling - arbetskonferensen - höll sitt sextionionde möte under juni månad. Sverige dellog i mötet på sedvanligt sätt med en trepartsdelegation, dvs. företrädare för regering, arbetsgivare och arbetstagare. Arbetskonferensen reviderade bl.a. organisationens program och budget för perioden 1983-1984. För Sverige innebär konferensens beslut i denna del alt det årliga bidraget, som för är 1983 belöper sig till l,6milj. dollar, för år 1984 utgår med drygt 1,65milj. dollar.

1983 ärs arbetskonferens antog en rekommendation om bibehållande av socialförsäkringsrättigheler för migrerande arbetstagare samt en konvention och en rekommendation om yrkesinriktad rehabilitering. Den förstnämnda rekommendationen jämte den år 1982 antagna konventionen nr 157 i samma ämne har förelagts riksdagen genom prop. 1983/84:81.

Sverige har under del gångna året tillträtt en ILO-konvenlion, nämligen nr 158 om uppsägning av anställningsavtal på arbetsgivarens initiativ (prop. 1982/83: 124, AU 28, rskr 332). Konventionen ratificerades av Sverige som första land den 20 juni 1983.

Fr. o.m. den Ijanuari 1984 har ILO sammanlagt 13 induslrikommittéer. Sverige är medlem i sju av dem, nämligen i kommittéerna för inlandssamfärdsel, järn- och stålindustri, byggnads-, anläggnings- och offentliga arbeten, kemisk industri, tjänstemän och utövare av fria yrken, livsmedelsindustri saml skogs- och träindustri.

I samarbete med International Social Security Associalion (ISSA) arrangerade ILO i maj i Canada den 10: e världskongressen om förebyggande av olycksfall i arbete. Sverige har erbjudit sig atl stå som värd för den ll:e väridskongressen år 1987. Arbetarskyddsnämnden kommer all vara huvudansvarig för kongressens planering och förarrangemang. För atl läcka de ekonomiska åtaganden som förutsätts i samband därmed avser regeringen ställa ett garantibelopp på 1 milj. kr. till arrangörernas förfogande.

I mars 1982 undertecknade Nordiska ministerrådet (arbetsministrarna) en ny överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad och en överenskommelse om samarbete mellan myndigheter och institutioner inom den yrkesinriktade rehabiliteringen och arbetsmarknadsutbildningen, (prop. 1982/83:5, AU5, rskr 28). De båda överenskommelserna, vilka ratificerades av Sverige den 4 januari 1983, trädde i kraft den 1 augusti resp. 1 juni 1983. Nordiska arbetsmarknadsutskottet (NAUT) har utarbetat tillämpningsföreskrifter lill de båda överenskommelserna.

Det i juli 1981 av Nordiska ministerrådet (arbetsmiljöministrarna) antagna handlingsprogrammet på arbetsmiljöomrädet har under år 1983 äter varit föremål för en revidering. Ett nytt samarbelsprogram fastställdes av arbelsmiljöministrarna i november 1983, varefter det i enlighet med Nordiska rådets önskemål framläggs vid rådets 32: a session år 1984.

Ett reviderat program för det nordiska arbelsmarknadssamarbeiel kom-4   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    50

mer alt utarbetas under är 1984. Departementet deltar i arbenet med en nordisk plan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning, som Nordiska rådet rekommenderat.

Arbetsmarknadsdepartementet deltar aktivt i del internationella arbetet inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), bl.a. inom arbetskrafts- och socialkommittén och dess arbetsgrupper. De arbetsmarknadspolitiska frågorna har under är 1983 fält högre prioritet än tidigare, vilket har avspeglats i arbetet i de olika arbetsgrupperna samt i den "högniväkonferens" om sysselsältningstillväxl och strukturella förändringar, som äger rum i februari 1984.

Europarådet har under året anordnat två fackministerkonferenser inom arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde, nämligen en andra arbetsministerkonferens i Paris i maj och en andra migrationsministerkonferens i Rom i oktober.

Europarådets konvention om migrerande arbetstagares rättsställning (prop. 1977/78:162, AU 33, rskr 252) trädde i kraft den 1 maj 1983 sedan den, utom av Sverige, hade ratificerats av Nederländerna, Portugal, Spanien och Turkiet. Konventionen har därefter ratificerats även av Frankrike med verkan från den 1 januari 1984.

Sverige innehar f. n. ordförandeposterna i exekutivkommittén för FN: s flyktingkommissaries program och i OECD: s arbetsgrupp för migralionsfrågor. Nordiska ministerrådet (samarbelsministrarna) har nyligen fatlat beslut om migralionsfrågornas fortsatta behandling i det nordiska samarbetet.

FN: s generalförsamling beslutade i december 1980 atl som avslutning på FN:s kvinnoårtionde år 1985 sammankalla en konferens för all granska och utvärdera resultaten av kvinnoårtiondet. Regeringen har uppdragit åt jämställdhetsrädel atl biträda i förberedelserna av 1985 års konferens. I enlighet med Nordiska rådets önskemål kommer en nordisk förberedande konferens att arrangeras i maj 1984 i Göteborg.

På inilitativ av EG-kommissionen har överläggningarna om ell samarbetsavtal på arbetsmiljöomrädet mellan Sverige och EG återupptagits under år 1983.

För alt bevaka frågor som rör arbetsmarknads- och socialdepartementens verksamhetsområden finns f.n. fyra arbetsmarknadsråd vid utlandsmyndigheterna i Bonn, Bryssel, London och Washington. Regeringen har under året beslutat föriänga försöksverksamheten med arbelsmiljöalla-chéer i Bryssel och Washington (SFS 1983: 69) t. o. m. den 30 juni 1986.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    51

BEHANDLING AV BETÄNKANDENA INFORMATION OM ARBETSMILJÖRISKER (SOU 1982:30) OCH FÖRVÄRVSARBETE OCH FÖRÄLDRASKAP (SOU 1982:18)

Information om arbetsmiljörisker (SOU 1982:30)

Utredningen (A 1979:01) rörande information om risker i arbetsmiljön (INRA) avlämnade år 1982 betänkandet (SOU 1982:30) Informadon om arbetsmiljörisker med bilagorna (SOU 1982:31) Värdering av risker i arbetsmiljön och (SOU 1982:32) Arbetsmiljöinformation - påverkan, behov och utbud samt betänkandet i sammandrag (SOU 1982:33). Betänkandet har remissbehandlats.

Remissyttranden har kommit in frän socialstyrelsen, statens miljömedicinska laboratorium, giftinformalionscentralen, statistiska centralbyrån, statskontoret, riksrevisionsverket, statens arbetsgivarverk, delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning, universitets- och högskoleämbetet, skolöverstyrelsen, statens naturvårdsverk, produktkontrollnämnden, arbetsmarknadsstyrelsen, arbelarskyddsslyrelsen, styrelsen för arbetarskyddsfonden, statens invandrarverk, arbelslivscentrum, statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling, karolinska institutet, forskningsrådsnämnden, humanislisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet, medicinska forskningsrådet, cancerkommiiién, 1976 års företagshäl-sovärdsulredning, journalutredningen, stiftelsen institutei för företagsutveckling, kommerskollegium, Slatshälsan, institulet för vallen- och lufl-vårdsforskning, institutet för verksladsteknisk forskning, grafiska forskningslaboratoriet, yrkesmedicinska kliniken vid Karolinska sjukhuset, yrkesmedicinska kliniken vid regionsjukhuset i Örebro, yrkesmedicinska kliniken vid regionsjukhuset i Linköping, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, SHIO-Familjeföretagen, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Radio AB, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Lantbrukshälsan AB, Svensk yrkesmedicinsk förening. Centralorganisationen SALF. Hörselfrämjandel och Sveriges kemiska industrikontor har vidare inkommit med skrivelser i anledning av utredningens förslag.

Universitets- och högskoleämbetet har bifogat yttrande från högskolan i Kalmar. Arbetarskyddsstyrelsen har bifogat yttranden från yrkesinspektionen i Linköping, Malmö, Gävle och Umeå distrikt. LO har bifogat yttranden från Svenska byggnadsarbetareförbundet, Hotell- och restau-ranganställdas förbund. Svenska metallindustriarbetareförbundet. Statsanställdas förbund och Svenska transportarbetareförbundet.

En sammanfattning av utredningens betänkande liksom en sammanställning av remissyttrandena har upprättals inom arbetsmarknadsdepartementet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    52

Föredragandens överväganden

Socialutskottet uttalade sig i betänkandet (SoU 1978/79: 14) för en utredning med uppgift att lägga fram förslag för att förbättra bevakning och informationsspridning rörande arbelsmiljörisker. Vad utskottet anförde gav riksdagen regeringen tillkänna (rskr 31). Regeringen beslutade därefter om direktiv (Dir 1979:52) till en särskild utredare med uppdrag atl lägga fram förslag om hur en väl fungerande och kvalificerad bevakning samt en god informationsspridning rörande arbetsmiljörisker skulle kunna genomföras.

Utredaren har, enligt min mening, allsidigt analyserat behovet av åtgärder på olika plan för att förbättra informationen om risker i arbetsmiljön. Betänkandet innehåller också en bred översikt över vad som nu görs inom området. Vidare har utredaren behandlat frågor om styrning, ptiorilering och värdering av forskning om arbetsmiljörisker. I betänkandet förs fram ett slorl antal förslag och rekommendationer. Som flera remissinstanser har framhållit avser en stor del av förslagen sådana åtgärder och insatser som myndigheterna redan nu kan vidta inom ramen för sitt myndighetsansvar. Jag inskränker mig därför lill atl här behandla vissa frågor av mer principiell natur.

Som jag inledningsvis erinrat om har regeringen nyligen tillsall en kemikommission (Jo 1983:02) med uppgift att föreslå åtgärder för förbättrad kontroll över hanteringen av kemiska ämnen och produkter. Kemikommissionen skall enligt sina direktiv (Dir 1983:20) göra en samlad översyn av de problem för hälsa och miljö som den stora kemikalieanvändningen medför. Bland de frågor som kommissionen särskilt har att överväga kan nämnas hur en säkrare bedömning skall kunna göras av de risker som kemikalieanvändningen för med sig. Kommissionen skall också överväga hur kunskaperna och informationen om de kemiska produkter som används i arbetslivet kan förbättras. Möjligheterna att precisera och samordna lagstiftningen på området saml alt förbättra samordningen mellan de organ som utövar kontroll över kemikalieanvändningen skall också prövas.

Enligt min mening finns det flera klara beröringspunkter mellan INRA: s och kemikommissionens nu pågående arbete. Del gäller t.ex. frågan om hur kunskapsbevakningen om kemikaliers effekter kan förbättras, hur forskningens resultat på området effektivt kan tillgodogöras, möjligheterna att inrätta epidemiologiska bevakningssyslem, skärpt riskkonlroll, bl.a. genom förhandsgranskning av kemikalier och märkningsskyldighet även för sådana produkter och ämnen som inle omfattas av nuvarande bestämmelser. Med hänsyn härtill kommer jag i det följande inte atl behandla sådana förslag av INRA som kemikommissionen har att överväga.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    53

Bevakning av kunskapsutveckling om arbetsmiljörisker

INRA diskuterar betydelsen av att kunskapsutvecklingen om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder bevakas bättre. Arbetarskyddsfondens och arbetarskyddsstyrelsens roll i detta sammanhang framhålls särskilt. Beträffande arbetarskyddsfonden framhävs dess insatser när det gäller att sprida information om forskningsresultat i lättfattlig form till en vid krets mottagare. Enligt INRA bör dock arbetarskyddsfonden kunna öka sina insalser, bl. a. när det gäller att få fram kunskapsöversikter och populärvetenskapliga sammanställningar av forskningsresultat som belyser aktuella problem i arbetslivet. Fonden bör också enligt utredningen, mer än hittills utnyttja forskningsinstitutioner och branschforskningsinslitul för utvecklingsverksamhet med praktisk anpassning av forskningsresultat till problem i arbetslivet.

Som arbetarskyddsfonden har framhållit i sitt remissyttrande överensstämmer INRA: s synpunkter väl med den inriktning som fondens arbete har. Även jag anser att utredningens förslag ligger i linje med den ambition som kommer till uttryck i arbetarskyddsfondens planering och genomförande av sin verksamhet.

När del gäller arbetarskyddsstyrelsen framhåller utredningen bl. a. betydelsen av ett väl utvecklat samspel mellan forsknings- och tillsynsavdelningen som en förutsättning för en god bevakning av kunskapsutvecklingen i arbetsmiljöfrågor. Jag har inga erinringar mot INRA: s synpunkter i denna del. Utredningen anser också att ledamöter bör utses i det lill arbetarskyddsstyrelsen knutna vetenskapliga rådet för att bredda styrelsens forskningsbevakning. I detta sammanhang villjag erinra om alt regeringen har inrättat en forskningsdelegation vid styrelsen. I delegationen ingår representanter för bl.a. arbetsmarknadens parter samt arbetarskyddsfonden, de medicinska och naturvetenskapliga forskningsråden och de yrkesmedicinska klinikerna. Delegationen, som är ett rådgivande och beredande organ, skall främja samordning och utveckling inom arbelsmil-jöforskningen. Genom sin sammansättning och sina inslruklionsenliga uppgifter bör forskningsdelegationen verksamt kunna medverka till en breddning av styrelsens beslutsunderlag när det gäller överväganden kring forskningsverksamhetens utformning, inriktning och prioritering.

Redovisning av svensk arbetsmiljöforskning

INRA presenterar flera förslag som innebär vidgade uppgifter för arbetarskyddsfonden när det gäller bevakning och redovisning av forskning pä arbetsmiljöområdet. Ett förslag innebär att fonden genom kontakter med forskningsfinansiärer, högskolor, branschforskningsinslitul m.fl. åläggs att svara för redovisning och spridning av resultat även av annan svensk arbetsmiljöforskning som bedrivs med samhällets stöd.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    54

Sä gott som samtliga remissinstanser är tveksamma till förslaget, bl.a. på grund av att de praktiska förutsättningarna för att genomföra del inle anses vara tillfäckligt utredda. Även arbetarskyddsfonden framhåller atl flera tekniska frågor återstår att lösa innan förslaget kan genomföras.

Jag vill erinra om att styrelsen för arbetarskyddsfonden enligt sin instruktion (1971:803, ändrad senast 1981:394) skall beakta behovet av samordning av insatserna för forskning och utveckling samt ulbiidning och information inom arbetarskyddsfondens verksamhetsområde. Det finns således inga formella hinder för arbetarskyddsfonden att även informera om sådan forskning med arbetsmiljöanknytning som utförs med stöd av andra organ. Som arbetarskyddsfonden framhåller i sitt remissvar tillämpas och utnyttjas också redan i dag resultat frän annan forskning vid utarbetande av mera omfattande informationsmaterial. En redovisning av forskningen enligt de rutiner som utredningen här främst avser, dvs. via arbetarskyddsfondens sammanfattningar, har dock hittills uteslutande använts för projekt som arbelarskyddsfonden själv finansierar. Enligt beräkningar som arbetarskyddsfonden lämnar i sitt remissvar skulle ett genomförande av utredningens förslag innebära en utvidgning av fondens informationsverksamhet med ca 25%.

Åtgärder som syftar till atl göra resultat från den samladi; svenska arbetsmiljöforskningen mera lättillgänglig och överblickbar är enligt min mening självklart angelägna. I likhet med flertalet remissinstanser anser jag emellertid alt utredningens förslag kräver ytteriigare belysning, bl.a. i vad avser formerna för en eventuell anslutning, kostnaderna för och finansieringen av verksamheten m. fl. frågor. Även urvalet av de projeklresullat som bör redovisas på delta sätt är, vilket också utredningen framhåller, en viktig fråga att uppmärksamma. Jag är mot denna bakgrund inte beredd att förorda ett genomförande av förslaget.

Ett annat förslag som utredningen för fram i syfte all förbättra överblicken över svensk arbelsmiljöforskning är att arbetarskyddsfonden utses alt svara för bevakning och inrapportering av de uppgifter i databasen SERIX (= Swedish Environmental Research Index), som avser svensk arbetsmiljöforskning. Sedan år 1974 har miljödatanämnden samlat in uppgifter om pågående forskning inom miljövårdsområdet och registrerat uppgifterna i SERIX-databasen. I samband med alt miljödatanämnden upphörde, övergick huvudansvaret för databasen den 1 juli 1982 till statens naturvårdsverk. Utredningen anser atl naturvårdsverket inte i ett längre tidsperspektiv kan anses vara en naturlig huvudman för de uppgifter i databasen som rör arbetsmiljöinriklad forskning. Eftersom arbetarskyddsfonden finansierar större delen av svensk arbetsmiljöforskning och löpande samlar in information om finansierade projekt kan, enligt utredningen, vissa administrativa vinster sannolikt uppnås om arbetarskyddsfonden ges ansvar för sådana uppgifter i databasen som rör arbelsmiljöforskning.

Bland de remissinstanser som särskilt behandlat denna fråga råder stor

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    55

oenighet om lämpligheten av ett delat ansvar för dalabasen i enlighet med vad utredningen har föreslagit. Några remissinstanser pekar pä alt ett delat ansvar kan begränsa databasens användbarhet och försvåra driften. Andra framhåller arbelarskyddsstyrelsens ansvar för dokumentations- och infor-mationsförsöijningen på arbetsmiljöområdet, dock utan alt direkt förorda alt arbetarskyddsstyrelsen bör dela ansvaret för databasen med naturvårdsverket.

Enligt min mening är databasen SERIX ett värdefullt hjälpmedel för bevakning av och överblick över pågående miljöforskning och dess resultat. Det är därför angeläget att arbetet fortgår med att hålla databasen aktuell. När det gäller registrering av miljövårdsforskning i databasen berörs en rad organ i egenskap av såväl uppgiftslämnare som användare av registrerade uppgifter. Föredragande departementschefen framhöll i prop. 1981/82:48, om upprättande av en toxikologisk informationsservice m. m. - i vilken naturvårdsverkets ansvar för det fortsatta arbetet med registrering av uppgifter i databasen behandlas - - alt naturvårdsverket i samråd med främst arbetarskyddsstyrelsen och arbetarskyddsfonden skulle pröva lämpliga former för framtida samarbete när det gäller registrering av forskning om den yttre och den inre miljön.

I likhet med några av remissinstanserna anser jag all det finns klara fördelar med en sammanhållen och innehållsmässig bred dalabas över miljöforskningen. Speciellt när det gäller kemiska ämnen och produkter finns inte någon klar gräns mellan yttre miljö och arbetsmiljö. En bred dalabas ger större möjligheter alt sammanställa information inom specialområden, t.ex. toxikologi. Från användarnas synpunkt är det givetvis också av slort värde om information om pågående miljöforskning och dess resultat kan sökas och erhållas från ett och samma ställe.

Enligt min mening måste dock frågan om ansvaret för databasen också ses mot bakgrund av förslaget om att ett ansvarsbibliotek byggs upp vid arbetarskyddsstyrelsen — en fråga som jag snart kommer atl utveckla närmare. Uppbyggnaden av ett ansvarsbibliotek innebär att ökade krav kommer att ställas pä arbelarskyddsslyrelsen när del gäller all indexera och registrera forskningsrapporter och övrig litteratur pä området. Arbetarskyddsstyrelsen har påbörjat uppbyggnaden av ett datoriserat register över bibliotekets bestånd av forskningsrapporter på arbetsmiljöomrädet. Denna databas, som går under namnet AMILIT (=arbeismiljölilteratur), är redan ett viktigt instrument vad gäller registrering av och sökning i bibliotekels samling av svensk rapporllitteralur. AMILIT-dalabasen täcker i stor utsträckning samma svenska rapportlitteratur på arbetsmiljöområdet som databasen SERIX. Enligt vad jag har erfarit har ett samarbete på biblioteks- och dokumenlalionsområdet inletts mellan arbetarskyddsstyrelsen och naturvårdsverket för att effektivisera och rationalisera verksamheten. I detta sammanhang har bl.a. en gemensam lösning för utformningen av ADB-system till stöd för verksamheten diskuterats. Inom

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    56

ramen för samarbetet kommer också SERIX-databasens roll och framtida utformning alt behandlas. Enligl min uppfattning bör resultatet av detta samarbete avvaktas innan slutlig ställning tas till frågan om SERIX- dalabasens framtid. Jag kan sålunda inte biträda utredningens förslag. Jag har i denna fråga samrått med chefen för jordbruksdepartementet.

Biblioteks- och dokumentationsservice

Enligl utredningen saknas det i dag ett organ som både har tillfredsställande täckning av arbetsmiljöfrägor i sitt litteratur- och dokumentations-bestånd samt dessutom har möjlighet att ge utåtriktad service. Utredningen föreslår därför att ett s.k. ansvarsbibliotek med nationellt ansvar för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning i arbetsmiljöfrägor utvecklas vid arbetarskyddsstyrelsen.

Samtliga remissiristanser som behandlat denna fråga har tillstyrkt förslaget. Även jag anser förslaget om alt utveckla ell ansvarsbibliotek på arbetsmiljöområdet angeläget. Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsötjning har pä regeringens uppdrag utrett förutsättningarna för atl etablera ett system med ansvarsbibliotek i landet och kommit med förslag i frågan. Enligt vad jag har inhämtat från chefen för utbildningsdepartementet kommer överväganden angående uppbyggnaden av ett system med ansvarsbibliotek att göras i samband med en forskningspolitisk proposition som regeringen avser att förelägga riksdagen \åren 1984. Mot bakgrund härav och med hänsyn lill alt arbelarskyddsslyrelsen enligt sin instruktion bl.a. skall fungera som centralt dokumenlatioiisorgan på arbetsmiljöforskningens område ligger det enligt min mening nära till hands atl utveckla ett sådant bibliotek i anslutning till styrelsens biblioteks- och dokumentationsverksamhet. Vissa förberedelser föi all bygga upp ett ansvarsbibliotek inom arbetsmiljöomrädet vid arbelarskyddsslyrelsen har gjorts. Jag föreslog redan i 1983 års budgetproposition att lOOOOOkr. skulle ställas till arbelarskyddsstyrelsens förfogande för atl uppbyggnaden skulle kunna påbörjas. Detta förslag bifölls av riksdagen. Jag kommer, i samband med behandlingen av anslaget C 1. Arbetarskyddsstyrelsen, att föreslå ytterligare medel för denna verksamhet.

Jag vill i detta sammanhang erinra om förordningen (SFS 1979:477) om samråd i frågor om vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning, m.m. Häri förordas bl.a. att statlig myndighet, annan statlig institution eller kommitté skall samråda med delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning i frågor som är av principiell karaktär eller av större omfattning och som gäller information och dokumentation lill forskning och utvecklingsarbete och liknande verksamhet.

Som jag tidigare nämnde har ett samarbete inletts mellan arbetarskydds-styrelsen och naturvärdsverket på biblioteks- och dokumenlalionsområdet. Enligt min mening är det värdefullt alt detta samarbete fortsätter och kan vidgas också till andra myndigheter och organ med verksamhet inom

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    57

miljövårdsområdet. Därvid kan det vara motiverat atl ta lill vara de möjligheter som finns till samråd och samarbete mellan arbelarskyddsslyrelsen och karolinska institutets bibliotek och informationsservice vad gäller informationsförsörjning på delområden av gemensamt intresse, t. ex. toxikologi och yrkesmedicin, så att tillgängliga resurser kan utnyttjas så effektivt som möjligt. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Vissa sekretessfrågor

I en gemensam framställning till regeringen har LO och TCO framhållit atl löntagarorganisationerna på grund av gällande sekretessbestämmelser inte i tillräcklig utsträckning kan få tillgång till information om risker i arbetsmiljön. Med anledning härav gavs INRA i uppdrag atl behandla möjligheterna alt genom ändringar i sekretesslagen och arbetsmiljölagen göra information om arbelsmiljörisker mer tillgänglig.

Utredningen har föreslagit en precisering av 8 kap. 2 och 6§§ sekretesslagen. Förslaget innebär alt myndigheterna, vid begäran om utlämnande av sekretesskyddad uppgift, har atl väga syftet med utlämnandet av uppgiften mot den skada ett utlämnande kan vålla och därvid särskilt beakta vikten av alt värna om liv och hälsa. Utredningen har vidare föreslagit att innebörden av reglerna i 7kap. 13§ arbetsmiljölagen om tystnadsplikt för skyddsombud och ledamot i skyddskommitté klarläggs i syfte att bättre visa vilka rättigheter som finns att föra information vidare i frågor som rör arbetsmiljön. Enligt utredningen bör förslagen Ull förändringar av lagstiftningen övervägas i särskild ordning.

Enligl min mening är det av största vikt att sekretessfrågorna blir ingående belysta och klarlagda. Frågornas stora betydelse motiverar också alt de övervägs i särskild ordning i enlighet med utredningens förslag. Som jag aviserade i 1983 års budgetproposition har en arbetsgrupp nu tillsatts inom regeringskansliet med uppgift att granska sekretessbestämmelserna inom arbetsmiljöomrädet, inkl. de bestämmelser om tystnadsplikt för skyddsombud och ledamot i skyddskommitté som finns i arbelsmiljölagen.

Rådgivning om kemiska hälsorisker

Flera av INRA: s förslag rör frågan om hur information och rådgivning om kemiska hälsorisker i arbetslivet kan förbättras. Utredningen diskuterar i detta sammanhang den nyligen inrättade toxikologiska informationsservice som knutits lill karolinska institutets bibliotek och informationscentral. Enligt utredningens mening kan denna informationscentral emellertid bara tillgodose en mycket begränsad del av informafionsbehovet hos producenter, leverantörer, organisationer, företag m.fl. Mot denna bakgrund föreslår utredningen vissa kompletterande resurser för rådgivning om kemiska hälsorisker i arbetslivet. Jag kommer i del följande att behandla tre av dessa förslag.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    58

Ett förslag innebär att slalens miljömedicinska laboratorium (SML) får i uppdrag att utveckla en konsullservice, som mot avgift kan bistå förelag, organisationer pä arbetsmarknaden m.fl. med identifiering av risker med kemiska ämnen och produkter. Servicen skulle bedrivas som ett försöksvis inrättat program vid SML under en treårsperiod för att därefter utvärderas.

Remissinstanserna har en myckel splittrad uppfattning i denna fråga. Bland remissinstanser som i princip tillstyrker förslaget kan nänmas karolinska institutet och socialstyrelsen. SML, som i huvudsak säger sig vara positiv till förslaget, anser emellertid att det finns en hel del frågor som bör belysas och utredas ytterligare. Det gäller bl.a. finansieringen av den föreslagna verksamheten, ambitionsnivån för programmet, former för samarbete med myndigheter med angränsande uppgifter m.fl. frågor. Svensk yrkesmedicinsk förening påpekar t.ex. att SML har begränsad erfarenhet av arbetsmiljörisker eftersom huvudinriktningen ligger på omgivningshygieniska frågor. Flera remissinstanser, bl.a. arbetarskyddsstyrelsen berör också svårigheten att avgränsa konsultservicen gentemot sektorsorganens myndighetsansvar när del gäller att bedöma risker i samband med användning av kemikalier.

För egen del vill jag erinra om att den tidigare nämnda kemikommissionen bl.a. har alt överväga hur en säkrare bedömning skall kunna göras av de risker som användningen av olika kemikalier för med sig. Bl.a. kommer frågorna om tillgång till toxikologisk expertis och om undersökningskapacitet alt uppmärksammas. Mot denna bakgrund anser jag att det f. n. inte finns tillräckligt underlag för all nu föreslå en särskild konsultservice i enlighet med INRA:s förslag. Del kan finnas anledning att återkomma till frågan när kemikommissionen har slutfört sitt arbete. Jag har i denna fråga samrått med chefen för jordbruksdepartementet och statsrådet Sigurdsen.

INRA har vidare föreslagit att arbetarskyddsfonden får i uppdrag att vid någon eller några av de yrkesmedicinska klinikerna organisera en försöksverksamhet med rådgivning om kemiska hälsorisker särskilt riktad till skyddsombud, personal inom förelagshälsovården samt mindre företag ulan tillgång till företagshälsovård. Rådgivningen skall avse kemiska ämnen och produkters egenskaper och effekter. Syftet med försöksverksamheten skall vara att få underlag för en bedömning av hur rådgivningen om kemiska hälsorisker bör utvecklas.

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget. Det gör t. en. Svensk yrkesmedicinsk förening som dessutom anser att förutsättningarna för rådgivning från de yrkesmedicinska klinikernas sida huvudsakligen begränsas av att inga speciella tjänster har inrättats för sådan informationsverksamhet. Enligt arbetarskyddsfonden börden föreslagna verksamheten väl kunna rymmas inom de yrkesmedicinska klinikernas informationsansvar. Styrelsen framhåller emellertid att den för sin del är beredd att pröva

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    59

möjligheten att i samverkan med någon yrkesmedicinsk klinik överväga en riktad informationsservice om kemiska miljöfrågor av del slag utredningen efterlyser.

Jag vill för egen del understryka den stora betydelse som de yrkesmedicinska klinikerna har för rådgivning och informationsspridning om arbetsmiljörisker till olika grupper som är aktiva i skyddsarbetet på det lokala planet. Genom sin breda kompetens inom såväl det medicinska som det tekniska och beteendevetenskapliga området finns redan nu vid de yrkesmedicinska klinikerna goda förutsättningar för rådgivning om hälsorisker i arbetslivet. I likhet med styrelsen för arbelarskyddsfonden anser jag att den av utredningen föreslagna verksamheten ligger väl i linje med de yrkesmedicinska klinikernas nuvarande informationsansvar. Jag noterar med tillfredsställelse att arbelarskyddsfonden är beredd alt överväga forsknings- och utvecklingsprojekt inom delta område.

Statens giftinformationscentral (GIC) svarar för information till allmänheten och till läkare i akuta förgiflningssitualioner. Rådgivningen lämnas i den mån centralen har uppgifter om det ämne som vållat förgiftningen. GIC har viss basdokumentation även om industriellt använda kemiska produkter och ämnen. Utredningen föreslår alt GIC ges tillräckliga resurser för att upprätthålla service när del gäller akuta förgiftningar i arbetslivet. Förslaget innebär en vidareutveckling av GIC: s informalionsbank avseende industriellt använda kemiska produkter och ämnen. Utredningen föreslår också alt medel anvisas för vissa ADB-kostnader.

Ingen remissinstans har något alt invända mot förslaget i denna del. Socialstyrelsen tillstyrker atl GIC: s service byggs ut så atl den även omfattar akuta förgiftningar i arbetslivet, men anser det därvid vara väsentligt alt GIC tillförs resurser för utbyggnaden. Även om jag för egen del, efter samråd med statsrådet Sigurdsen, finner det önskvärt att GIC får förbättrade möjligheter all lämna råd vid akuta förgiftningar som inträffar i arbetslivet, medger inte del statsfinansiella läget att GIC tillförs sä omfattande resursförstärkningar som förslaget innebär.

Statskontoret har haft regeringens uppdrag atl i samråd med socialstyrelsen se över GIC: s organisation. Resultatet av organisationsöversynen har nyligen redovisats för regeringen (statskontorets rapport 1983:54). Statskontoret framhåller i sin rapport atl huvudparten av GIC: s verksamhet är en del av samhällets hälso- och sjukvårdssystem. Statskontoret anser därför att GIC bör överföras lill landstingskommunal huvudman. Detta skulle enligt statskontorets uppfattning ge de bästa förulsältningarna för alt pröva och bedöma kraven på tillgänglighet, kvalitet och resurser avseende GIC: s verksamhet i relation till andra insatser inom hälso- och sjukvårdsområdet. Socialstyrelsen delar denna uppfallning.

Regeringen har uppdragit ål statens förhandlingsnämnd alt förhandla med berörda sjukvårdshuvudmän om deras deltagande i kostnaderna för verksamheten vid GIC fr.o.m. år 1982. Självfallet kan frågan om ett

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    60

eventuellt landstingskommunall huvudmannaskap för GIC komma upp i detta sammanhang.

Rådgivning om god teknikanvändning

INRA diskuterar ätgärder för hur en aktiv rådgivning om god teknikanvändning i arbetslivet bör organiseras. Bl. a. föreslår utredningen att arbetarskyddsfonden skall organisera en försöksverksamhet med rådgivning om god teknikanvändning dels vid institutei för verkstadsteknisk forskning, dels vid arbetslivscentrum vad gäller teknikanvändning i kontors-miljö.

Frågan om vad som händer med arbetsmiljön i samband med inföiande av ny teknik är högaktuell. Behovet av forskning, utveckling, utbildning och information i frågor som rör ny teknik anser jag därför stort och angeläget. Enligt vad som har framkommit vid remissbehandlingen av INRA: s förslag stöder såväl arbelarskyddsfonden som styrelsen för teknisk utveckling redan i dag projekt med inriktning på ny produktionsteknik och arbetsmiljöaspekter på denna. Jag vill också i delta sammanhang peka på del särskilda utvecklingsprogram för bättre arbetsmiljö och arbetsorganisation vid utnyttjande av datorer och mikroelektronik i arbetslivet som arbelarskyddsfonden igångsatt på initiativ av LO, TCO och SAF. Programmet omfattar praktiskt utvecklingsarbete och försöksinvesteringar direkt i produktionen i samband med att ny teknik introduceras i näringsliv och förvaltning. Det omfattar också ulbiidning, informations- och kunskapsspridning kring framkomna resultat. Projekt i anslutning till programmet förutsätts ha lillämpningskaraktär och vara lokalt förankrade. Projekten skall också bli mönsterbildande för andra arbetsplatser saml bidra till en ökad konkurrenskraft och effektivitet i företag och förvaltning.

Utvecklingsprogrammet beräknas pågå under fem år. Del arbetar inom en total resursram om 54,5milj. kr. Genom riksdagsbeslut (prop. 1981/82:123, AU 29, rskr 376) har regeringen bemyndigats att låta arbelarskyddsfonden disponera vissa medel för programmet som hos fonden avsatts för medbestämmande- och styrelserepresenlantulbildning. Vidare har medel tillskjutits frän fondens kapitalbehållning saml från statsbudgeten.

Arbete med en sådan inriktning som utredningens förslag om god teknikanvändning avser har således redan inletts. I sitt remissvar framhåller arbetarskyddsfondens styrelse att den är beredd att medverka till atl ytteriigare insatser av detta slag prövas.

Ulbiidning om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder

INRA lägger fram en rad förslag i syfte atl ge undervisningen om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder större utrymme och tyngd inom ut-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    61

bildningsväsendet. Utredningen föreslår att skolöverstyrelsen (SÖ) på olika sätt verkar för att arbetsmiljöfrågorna bättre beaktas i undervisningen, bl.a. genom fortbildning av lärare, utarbetande av läromedel, översyn av läroplaner för gymnasieskolan m.m. Ämnet ergonomi bör enligt utredningen föras in på flera utbildningslinjer. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) föreslås få i uppdrag all dels se över de centrala utbildningsplanerna för olika utbildningslinjer för att bättre beakta arbelsmiljöfrågorna i dessa, dels ge riktlinjer till högskolorna om alt i ökad utsträckning inrätta fristående enstaka kurser i arbelsmiljökunskap.

Samtliga remissinstanser som berört dessa frågor har i allt väsentligt instämt i de förslag som utredningen har fört fram. I sitt remissvar framhåller SÖ att olika verksamheter nu pågår för alt förbättra arbelsmiljöun-dervisningen i skolan och att de förslag som utredningen presenterat i detta syfte kommer alt bidra till en intensifiering av arbetet. SÖ nämner bl. a. atl en arbetsgrupp inom styrelsen, efter översyn av ergonomiutbildningen, lämnat ett förslag som överensstämmer med utredningens. SÖ säger sig dessutom vara beredd att medverka vid en översyn av lärarutbildningen i syfte att förbättra lärarnas arbetsmiljöutbildning, men påpekar också att ansvaret för lärarutbildningen åvilar UHÄ. I sitt remissvar konstaterar UHÄ, mot bakgrund av en genomförd karfläggning av den utbildning, forskning och kompetens inom arbetsvetenskap som i dag finns inom högskolan, alt de av utredningen framförda kraven är väl tillgodosedda i högskolan.

I likhet med utredningen anser jag att utbildning i arbetsmiljöfrågor är ett angeläget område. Det ankommer pä SÖ och UHÄ att närmare besluta om innehållet i utbildningarna i gymnasieskolan och högskolan. Jag förutsätter atl SÖ och UHÄ i sin utbildningsplanering beaktar behovet av arbelsmil-jöutbildning.

Utredningen berör också frågan om utbildning av företagshälsovårdens personal och framhåller att 1976 ärs företagshälsovårdsutredning särskilt bör beakta behovet av fortbildning för denna grupp och speciellt pröva om ökat utrymme kan ges åt pedagogik och informationsförmedling i utbildningen. 1976 års företagshälsovärdsutredning har i sill slutbetänkande (SOU 1983:32) Förelagshälsovård för alla lämnat ett samlat förslag om utbildning av personal för företagshälsovården, i vilket bl. a. de nu nämnda aspekterna ingår. Betänkandet remissbehandlas f. n. Jag vill i delta sammanhang också erinra om att UHÄ tillsammans med arbelarskyddsslyrelsen på uppdrag av 1976 års företagshälsovärdsutredning har utrett frågan om reguljär utbildning av yrkeshygieniker. På grundval härav har regeringen på förslag av UHÄ beslutat atl en påbyggnadslinje benämnd yrkeshygienikerlinjen om 60 poäng inrättas den Ijuli 1983 och föriäggs till universitelet i Lund. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    62

Arbetsmiljöinformation till invandrare och handikappade

Utredningen understryker behovet av information om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder speciellt anpassad till invandrare och lill grupper med olika handikapp, såsom synskadade, hörselskadade och försi:åndshandi-kappade. Olika insatser föreslås, bl.a. atl arbelarskyddsslyrelsen i sina föreskrifter särskilt beaktar dessa gruppers behov av utbildning och information.

Liksom remissinstanserna delar jag utredningens bedömning av invandrarnas resp. de handikappades särskilda behov av arbetsmiljöinformalion. Arbetsmiljölagen (1977: 1160) slår fast att arbetsgivaren är skyldig att ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för arbetet. Enligt förarbetena till lagen (prop. 1976/77:149) innebär denna bestämmelse bl. a. att arbetet skall anpassas med hänsyn till såväl invandrade som handikappade arbetstagares särskilda förutsättningar.

Enligt min mening är det angeläget att arbelarskyddsslyrelsen, inom ramen för sitt myndighetsansvar, genom olika insatser söker tillgodose dessa gruppers speciella informations- och utbildningsbehov i arbetsmiljöfrågor. Jag har med tillfredsställelse kunnat konstatera att styrelsen redan tagit flera viktiga steg i denna riktning. För alt tillse att invandrarna ges erforderiiga kunskaper om arbetsmiljörisker och skyddsåtgärder har arbetarskyddsstyrelsen arbetat fram ett förslag om allmänna råd om arbetsmiljöinformation till invandrare. Dessa utgör en omarbetning av och ersätter styrelsens tidigare utgivna meddelande om arbetarskyddsinformation lill invandrare (1972:16 invandrare - arbetarskydd). Liknande allmänna råd planerar styrelsen att utfärda för atl tillgodose olika handikappgruppers behov av arbetsmiljöinformalion. Styrelsen publicerar också broschyrer om arbetsmiljöregler på de vanligaste invandrarspräken.

Tillgäng lill lolkservice är enligt vad utredningen framhåller ofta en förutsättning för att invandrare med bristfälliga kunskaper i svenska språket skall kunna fungera på arbetsplatsen. Utbildning av arbetsplalstolkar sker inom ramen för den utbildning av kontaktlolkar som slår under SÖ: s tillsyn. Utredningen föreslår att SÖ ser till att en orientering om arbetsmiljöfrägor och arbetsmiljöterminologi ingår i samtliga tolkulbildningar. I sitt remissvar framhåller SÖ att den tidigare begräns;iingen till 180 studielimmar per lolkdeltagare numera är borttagen. Detta har i praktiken kommit alt innebära atl allt fler tolkar får utbildning även i arbelsmarknadslolk-ning, i vilken en orientering om arbetsmiljöfrägor och därtill hörande terminologi ingår. Jag vill i detta sammanhang också nämna all en översyn av olika former för utbildning av tolkar har genomförts inom regeringskansliet. I denna översyn har även frågor rörande ulbiidning av arbetsplatstolkar behandlats. Översynen finns redovisad i departementspromemorian (DsU 1982:10) Reformerad tolkutbildning. Hithörande frågor bereds f. n. inom regeringskansliet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    63

Jag vill avslutningsvis erinra om att olika partssammansatta samverkansorgan har utvecklats, t.ex. skyddskommittéer och anpassningsgrupper som bl. a. skall underlätta för personer med arbetshandikapp att få och behålla ett arbete. Utredningen (A 1981:04) om samverkan i arbetsmiljö-och arbetsanpassningsfrägor - samverkanskommiltén - skall, enligl sina direktiv (Dir 1981:66) utvärdera hur samordningen mellan den lokala skyddsorganisationen och anpassningsgrupperna har fungerat i praktiken. Utredningen skall dessutom undersöka hur en klarare ansvars- och arbetsfördelning kan åstadkommas mellan de organ som arbetar med anpassningsfrågorna. Utredningen väntas inom kort lägga fram sina förslag.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om betänkandet Information  om arbetsmiljörisker.

Förvärvsarbete och föräldraskap (SOU 1982:18)

Jämställdhetskommittén (Ju 1976:08) presenterade år 1979 resultat av en undersökning av de hemarbetande kvinnornas situation i rapporten (SOU 1979:89) Kvinnors arbete. I anslutning till denna undersökning har kommittén därefter redovisat sina förslag till åtgärder pä skilda samhällsområden i betänkandet (SOU 1982:18) Förvärvsarbete och föräldraskap.

Betänkandet har remitterats till arbelarskyddsslyrelsen (ASS), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), arbetsgivarverket (SAV), skolöverstyrelsen (SÖ), socialstyrelsen, statens invandrarverk (SIV), slalens arbetsmarknadsnämnd (SAMN), statens institut för personalutbildning (SIPU), jäm-slälldhetsombudsmannen (JämO), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), lanlbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, bosladsstyrelsen, journalisthögskolan, kammarrätten i Slocholm, riksförsäkringsverket (RFV), riksskatteverket (RSV), statens industriverk (SIND) - efter hörande av de regionala utvecklingsfonderna - Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Tjänstemännens cen-tralorganistion (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Cenlralorgani-stionen SACO/SR, SHIO-Familjeföretagen, Försäkringskasseförbundel, Arbetslöshetskassornas samorgansiation. Studiefrämjandet, Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV), Folkparilets kvinnoförbund (FPK), Moderata samlingspartiets kvinnoförbund (MKF), Fredrika Bre-merförbundel, Husmodersförbundet Hem och Samhälle, Riksförbundet Internationella föreningar för invandrarkvinnor (RIFFI), Yrkeskvinnors riksförbund (YKR), Centrum för kvinnliga forksare och kvinnorforskning i Uppsala, Forum för kvinnliga forskare saml Kvinnoforskning i Lund.

En sammanställning av remissyttrandena har upprättats inom arbetsmarknadsdepartementet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    64

Föredragandens överväganden

De förslag till åtgärder som lämnas i betänkandet är till stor del av sådan karaktär att de kan genomföras inom ramen för bemyndiganden som redan har lämnats av riksdagen och regeringen. Jag kommer i del följande att redovisa hur förslagen i betänkandet har behandlats inom regeringskansliet.

I denna fråga har jag samrått med cheferna för social-, kommunikations-, utbildnings-, jordbruks-, arbetsmarknads-, industri- och civildepartementen saml med statsrådet Göransson.

Allmänna synpunkter

Kommittén har som en grundläggande utgångspunkt i betänkandet framhållit att jämställdhet ytterst innebär atl kvinnor och män skall ha lika stort inflytande och ansvar i familjeliv, arbetsliv och samhällsliv. Della förulsäl-ter en jämnare representation av kvinnor och män bland beslutsfattare och andra förtroendevalda. Kommittén understryker all delta är en av förutsättningarna för verklig demokrati.

Kommitténs förslag är bl. a. inriktade pä atl öka kvinnors möjligheter att gå ut i förvärvslivet och därmed nå ett större inflytande och att öka mäns möjligheter att ta ett större ansvar i hemmet. Kommittén framhåller all en förutsättning för att detta skall uppnås är en ny arbetsfördelning mellan kvinnor och män. Det innebär enligl kommittén att inga yrkesområden i framtiden bör vara dominerade av det ena könet, atl kvinnornas möjligheter lill förvärvsarbete och männens barnomsorgsansvar måste ökas samt alt ansvars- och beslutsfunktioner måste bli lika åtkomliga för kvinnor som för män. Kommittén framhåller även atl del från samhällets synpunkt är ekonomiskt oförsvarligt alt inte la lill vara den tillgång som kvinnornas begåvning utgör för arbetsliv och samhälle.

De flesta remissinstanser ansluter sig till kommitténs allmänna överväganden. Meningarna är dock delade om hur jämslälldhel mellan kvinnor och män skall uppnås. SAF och Moderata kvinnoförbundet anser alt kommitténs förslag innebär ett alllför långt drivet ingripande i människors liv. Kammarrätten i Stockholm varnar för att jämställdhetskommitléns förslag kan föra med sig en tungrodd byråkrati. En del kvinnoorganisationer anser att förslagen är för snäva och inte syftar lill alt undanröja de stora och faktiska orsakerna till ojämställdheten i vårt samhälle.

För egen del vill jag framhålla atl jag i huvudsak ansluter mig lill kommitténs allmänna överväganden om inriktningen av jämställdhetspolitiken. Den nuvarande ojämna fördelningen av kvinnors och mäns arbete, ansvar och inflytande är enligt min mening inte acceptabel från rättvisesynpunkt och är heller inle försvarbar frän sociala och ekonomiska utgångspunkter. Många av förslagen i betänkandet ligger i linje med regeringens samlade politik för atl bryta könsuppdelningen i samhället. Kvinnor

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    65

som förvärvsarbetar har i regel större ansvar för barnen än vad män i motsvarande situation har. I gengäld är det kvinnorna som fär den nära kontakten med barnen. I det arbete som regeringen bedriver ingår också att underlätta utvecklingen av en ny mansroll, så att männen ges större möjligheter att utöva och uppskatta sin roll som förälder. Jag vill här hänvisa till den särskilda arbetsgrupp om mansrollen som jag tidigare idag har omnämnt.

Jag anser sammanfattningsvis att betänkandet utgör en mycket användbar katalog över åtgärder som kan vidtas av berörda instanser inom en rad samhällsområden. Jag övergår nu lill all redovisa hur kommitténs förslag lill åtgärder har behandlats.

Sysselsättnings- och näringspolitik

Kommittén har inte sett det som sin uppgift att från mera övergripande utgångspunkter analysera utvecklingen av kvinnornas sysselsättningsmöjligheter. På vissa punkter har emellertid kommittén lämnat förslag inom sysselsättnings-, regional- och näringspolitiken. Kommittén har bl. a. förordat åtgärder för att öka kvinnornas möjligheter att få anställning på den privata arbetsmarknaden och särskilt inom industrin. Kommittén har även pekat på viklen av alt beakta kvinnornas sysselsällningsmöjligheler pä sikl inom den offentliga sektorn. I detta sammanhang har kommittén aktualiserat sysselsättningsutredningens tidigare förslag (SOU 1979:24) om särskild kommunal sysselsättningsplanering. Kommittén konstaterar vidare att länsplaneringen inte har fått den betydelse för förbättringen av kvinnornas arbetsmarknad som förväntats, och föreslär atl effekterna av regionalpolitiken utvärderas frän jämställdhetssynpunkt. Vidare förordar kommittén vidgade insalser för att förbättra de allmänna kommunikationerna mellan bostäder och arbetsplatser, bl. a. genom en ökning av antalet statsbidragsberättigade turer för arbetsresor. Slutligen föreslär kommittén flera åtgärder som syftar till att stimulera till ökad småföretagsamhet bland kvinnor i glesbygden, bl.a. med utvecklingsfondernas medverkan. Utvecklingsfonderna bör enligt kommittén i ökad grad verka för en jämnare fördelning mellan kvinnor och män i privat företagsamhet. Även lantbruksnämnderna och skogsvårdsstyrelserna bör åläggas atl ägna ökad uppmärksamhet ät den kvinnliga arbetskraften, anser kommittén.

Remissinstanserna ställer sig i stort positiva lill kommitténs överväganden i dessa delar, men flera anser alt frågan om kvinnornas framtida arbetsmarknad har behandlats på ett alltför ytligt sätt. Jag vill i anslutning till framför allt TCO: s synpunkter framhålla vikten av atl ell mera ulföriigt underlag tas fram som bättre kan belysa utvecklingstendenserna på arbetsmarknaden från jämställdhetssynpunkt. Arbetet för alt vidga kvinnornas redan alltför snäva arbetsmarknad måste intensifieras. Denna situation riskerar på sikt att förvärras med hänsyn till den ökade användningen av 5   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdeparteniientet    66

ny teknik inom kontoren, lill omstruktureringen av den svenska industrin och till utvecklingen inom kommuner och landsting. Systematiska åtgärder måste därför vidtas för alt tillförsäkra kvinnorna sin rättmätiga plats på framtidens svenska arbetsmarknad.

Regeringen har i detta syfte vidtagit flera åtgärder. Under sommaren 1983 har, som jag tidigare nämnt, en arbetsgrupp tillsatts inom, regeringskansliet med uppgift all kartlägga kvinnornas framtida arbei:smarknad. Arbetsgruppen skall presentera ett förslag till älgärdsprogram under budgetåret 1984/85. Jag vill i detta sammanhang även hänvisa lill dataeffektutredningens kommande slutbetänkande, som bl. a. lar sikte på atl underlätta kvinnornas möjligheter att klara omställningen till den nya tekniken.

Som jag fidigare har omnämnt har regeringen avsatt lOmilj. kr. för en kampanj i syfte alt öka kvinnornas intresse för industrin och den nya tekniken. Lokala projekt bedrivs i samtliga län i samarbete med de tekniska högskolorna, arbetsmarknadens parter, länsarbetsnämnder, utvecklingsfonder m.fl. Erfarenheterna från kampanjen kommer alt utvärderas med hänsyn Ull det fortsatta långsiktiga arbetet i syfte all bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden och stärka kvinnornas ställning.

Inom regeringskansliet studeras fortlöpande den regionala utvecklingen från jämställdhetssynpunkt. Genom bl.a. förbättringar inom barnomsorg och kollektivtrafik har kvinnornas sysselsättningsgrad i skogslänen kunnat öka. De regionalpolitiska medlen har också haft betydelse i della sammanhang, bl.a. det s.k. glesbygdsstödet. Det finns anledning atl i detta sammanhang även påminna om den kvoteringsregel som gäller för regionalpolitiskt stöd. Minst 40% av vardera könet måste rekryteras vid en företagsexpansion om stöd skall utgå. Om inle regeln kan tillämpas pä grund av brist på arbetskraft av något kön kan dispens lämnas av resp. länsarbetsnämnd. Tyvärr tvingas jag konstalera atl denna dispens använts i ökande utsträckning, vilket har inneburit att kvinnornas andel har minskat. I regeringens direktiv lill regionalpolitiska kommittén (11982:83) ingår bl.a. att undersöka effekterna av denna könskvolering. Jag kommer med intresse att följa kommitténs arbete i detta avseende.

När del gäller kvinnor och småföretagsamhet villjag framhålla att kvinnorna under senare år i ökande grad har satsat på att bli egna företagare. Jag är dock medveten om alt det fortfarande finns en stor outnyttjad resurs för kvinnlig företagsamhet. Jag har erfarit atl flera utvecklingsfonder på olika sätt anordnat utbildning och rådgivning för kvinnor inom delta område, bl.a. i samband med fondernas starta-eget kampanjer. I viss män sker detta i samarbete med bildningsförbunden och olika kvinnoorganisationer. Del är enligl min mening myckel angelägel att denna utveckling fortsätter och utökas. Inom regeringskansliet arbetar delegationen för småförelags-frågor med atl förbättra villkoren för nyföretagandet. Delegationen har därvid också tagit upp kvinnornas möjligheter i delta sammanhang.

Jag vill också, i anslutning till kommitténs synpunkter, framhålla bety-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    67

delsen av att lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser ägnar särskild uppmärksamhet åt möjligheterna att skapa sysselsättning för kvinnor.

Vad gäller kommitténs förslag om kollektivtrafiken vill jag framhålla följande i fråga om antalet statsbidragsberättigade turer. En väl fungerande kollektivtrafik är ett villkor för jämställdhet mellan kvinnor och män. Kollektivtrafiken kan sålunda undanröja ett av förvärvshindren för kvinnor och bidra lill atl också dessa kan delta i övriga samhällsakUviteter i större utsträckning än f. n. För samhället innebär kollekuvtrafiken rationaliseringar i flera avseenden. Åtgärder för att förbättra kollektivtrafiken har därför hög prioritet i regeringens arbete.

Reformen med ett samlat huvudmannaskap för den lokala och regionala trafiken genom bildandet av länshuvudmän är från den 1 juli 1983 helt genomförd i landet. Reformen har inneburit en kraftig utveckling av kollektivtrafiken. Genom att länshuvudmännen har tagit det poliUska ansvaret för länets trafik förutsätter jag att arbetet för jämställdhet vinner gehör i trafikplaneringen. Jag vill också i sammanhanget peka på det forsknings-och utvecklingsarbete som på senare år startat inom området, främst genom kollektivtrafikberedningens försorg (K 1979:07).

Kommunikationsministern har tidigare denna dag redogjort för frågan om statsbidragets storlek och dess konstruktion. Jag hänvisar lill hans överväganden.

Arbetsmarknadspolitik

En slor del av jämställdhetskommitléns förslag avser arbetsförmedlingens roll för att skapa jämlika villkor mellan kvinnor och män. Arbetsmarknadsverket har enligt arbetsmarknadskungörelsen och instruktionen för verket ett särskilt ansvar för atl främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Arbetsmarknadsverkets resurser skall således användas till åtgärder för alt stödja kvinnors och mäns rätt till arbete pä lika villkor. Jag vill här endast kort konstalera att jämslälldhetsarbetet inom arbetsmarknadsverkels ram redan nu har en myckel betydande omfattning.

Jämställdhetskommillén har i belänkandet föreslagit ett antal konkreta insatser inom arbetsförmedlingsområdet. Med anledning av förslaget om beredskapsarbeten i syfte atl ge kvinnor inblick i otradilionella yrken har regeringen infört en särskild föreskrift i regleringsbrevet för budgetåret 1983/84 för arbetsmarknadsverket. Föreskriftens innebörd är att anvisning av beredskapsarbete skall ske sä alt den könsbundna yrkesfördelningen så långt som möjligt motverkas. Den helt övervägande delen av de föreslagna åtgärderna i övrigt är - vilket framgår av AMS remissyttrande - av den karaktären att de kan genomföras inom ramen för nuvarande riktlinjer och med redan tillgängliga resurser. Den tidigare nämnda arbetsgruppen med uppgift alt kartlägga kvinnornas framtida arbetsmarknad kommer atl analysera de arbetsmarknadspoliliska instrumentens effekt för kvinnorna.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    68

Kommittén har föreslagit atl rekommendationer bör utfärdas om att kommuner och fackliga organisationer lill ledamöter i läns- respektive distriktsarbetsnämnd ombeds att föreslå både kvinnor och män. Del bör ankomma på Ullsättande myndighet att tillse att såväl kvinnor sorn män blir representerade i nämnderna i rättvis omfattning, anser kommittén.

Jag delar kommitténs uppfattning att den kvinnliga representationen inom läns- och distriktsarbetsnämnder, liksom i många andra stafliga organ, är för låg.

Jag avser att under våren kalla arbetsmarknadens parter till överläggningar om hur en bättre kvinnorepresentation ska åstadkommas i olika samhälleliga organ.

Arbetstid

En del av jämställdhetskommitténs överväganden är inriktade på grundläggande frågor om arbetstidens omfattning och förläggning med hänsyn till behovet av att främja jämställdheten. Enligt kommittén bör frågan om en allmän arbetstidsförkortning i riktning mot sex limmars arbetsdag liksom frågan om sparad ledighet utredas.

Som jag tidigare har framhållit är arbetstiden mellan könen mycket ojämnt fördelad. Nära hälften av de förvärvsarbetande kvinnorna arbetar deltid. Den genomsnillliga arbetstiden är nästan tio timmar längre per vecka för männen än för kvinnorna. Frän jämställdhetssynpunkt är detta oroväckande. I de tidigare omnämnda tilläggsdirektiven (Dir 1983:12) lill DELFA har regeringen uttalat att delegationens huvuduppgift bör vara att ur ett brett perspektiv ta fram underlag om arbetstidernas roll vad gäller sysselsättning, samhälls- och arbetsmiljö, jämställdhet m. m. Delegationen skall även analysera frågan om sparad ledighet.

Jag vill i anslutning lill den positiva remissopinionen i detta sammanhang särskilt framhålla vikten av att frågan om en allmän arbetstidsförkortning i riktning mot sex timmars arbetsdag inte endast belyses ur samhällsekonomisk och sysselsättningspolitisk synpunkt utan även med hänsyn till behovet av ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.

Utbildning

Jämställdhetskommittén har i betänkandet framfört som en allmän uppfattning att jämställdhelsfrågorna bör ges ett ökat utrymme i de;l dagliga arbetet inom förskolan och ungdomsskolan saml i utbildningen av berörda personalkategorier. Jag ansluter mig helt till kommitténs principiella uppfattning. Som en följd av del aktiva arbete med jämställdhetsfrägorna som har bedrivits sedan böljan av 1970-lalet i vårt land tillmäts nu j.ämslälld-hetsaspekierna stor vikt i de riktlinjer och bestämmelser som gäller för förskolan och ungdomsskolan. Kommittén har också framfört en rad förslag lill konkreta insatser framför allt inom ungdomsskolans område. Re-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    69

missinstanserna har i allmänhet inte funnit anledning att närmare kommentera dessa förslag, främst med hänsyn till att merparten av dem inte förutsätter några nya beslut av riksdagen eller regeringen utan kan genomföras inom ramen för redan givna bemyndiganden.

Kommittén har föreslagit att länsskolnämnderna bör kunna ge kommunerna ökat stöd för skolans arbete med jämslälldhetsfrågor så att detta avspeglas i rektorsområdenas arbetsplaner. Kommittén föreslår vidare att ungdomsskolan skall ge särskild vägledning åt eleverna sä att traditionella könsrollsmönster ändras. Vad gäller gymnasieskolan föreslås alt alla elever får undervisning i familjeekonomi och familjejuridik.

Jag vill med anledning av dessa förslag framhålla följande. Skollagen föreskriver en allmän skyldighet för den kommunala skolstyrelsen att verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. I 1980 års läroplan för grundskolan (lgr80) anges också mycket klart att skolan skall verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. Förutom detta övergripande mål innehåller läroplanen en rad föreskrifter med jämställdhetsaspekter i anslutning till de olika ämnena. I läroplanen anges vidare att det lokalt bör finnas en planering för arbete som är gemensamt för flera ämnen, bl.a. könsrolls- och jämställdhetsfrågor. I skolförordningen anges att rektor vid såväl grundskola som gymnasieskola skall verka för jämställdhet mellan kvinnor och män. Dessa frågor skall också behandlas i skolledarutbildningen. Jag anser mot denna bakgrund att de allmänna mål och riktlinjer som har föreskrivits för skolans jämställdhetsarbete är en bra utgångspunkt för aktiva lokala insatser.

Jag vill här också hänvisa till den pågående kampanjen för all rekrytera kvinnor lill industrin. Projekten, som bedrivs i samarbete med skolor, länsskolnämnder etc, syftar till att stimulera intresset för industri och teknik hos flickor i grundskolans högstadium för atl därmed påverka deras utbildnings- och yrkesval.

Kommitténs överväganden om studie- och yrkesvägledningens (syo) roll för atl bryta traditionella yrkesval är betydelsefulla. De uppgifter som kommittén anser skall bedrivas såsom försöksverksamhet ingår emellertid redan i skolans och yrkesvägledningens uppgifter.

Förslaget om undervisning i familjeekonomi m. m. bör enligt min mening ingå i de fortsatta övervägandena om innehållet i gymnasieutbildningen, vilka följer efter den principproposilion som f. n. bereds inom regeringskansliet på grundval av gymnasieutredningens betänkande (SOU 1981:96) En reformerad gymnasieskola. Även andra frågor med anknytning till jämställdhetsarbetet inom gymnasieskolan behandlas i detta beredningsarbete.

Kommittén har föreslagit att bestämmelser införs i skolförordningen med innebörd att sammansättningen av ledamöter bl.a. i skolstyrelserna och SSA-råden skall avspegla en rättvis fördelning mellan kvinnor och män. Kommunförbundet och flera andra remissinstanser har avstyrkt för-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdeparteniientet    70

slaget. Jag ansluter mig till kommitténs principiella uppfallning om en rättvis könssammansättning hos de lokala skolplaneringsorgancn men anser i likhet med bl. a. Kommunförbundet att de anvisningar som redan har utfärdats är tillräckliga i detta syfte. I många kommuner finns del kommunala jämställdhetskommittéer. Det är en angelägen uppgift för dessa att bevaka att könsfördelningen blir jämn säväl inom skolans planeringsorgan som i andra kommunala organ.

Jämställdhetskommittén har vidare förordat en rad insatser i syfte att ge jämställdhetsfrägorna en ökad betydelse vad gäller utbildningen av skolpersonal. Jag instämmer i kommitténs principiella uppfattning i dessa frågor. Jag vill härvid hänvisa lill vad regeringen anfört i propositionen (1980/81:97) om skolforskning och personalutveckling. Där framhålls sålunda följande: "Skolans skyldighet att verka för jämställdhet förutsätter att dess personal fär kunskaper och hjälp att bearbeta attityder till kvinnligt och manligt. Jämställdhetsfrägorna skall därför enligt min mening ingå i fortbildningen för lokalt utvecklingsarbete i grundskolan." Jag anser det emellertid vara mindre lämpligt atl, såsom kommittén har föreslagit, utfärda detaljerade föreskrifter om all en studiedag per är skall avdelas för delta. Det är kommunerna själva som ansvarar för planering, organisation m. m. av det lokala utvecklingsarbetet.

Kommittén har också föreslagit att jämställdhetsfrågorna bör ingå i journalist-, reklam- och annan mediautbildning. Jag delar kommitténs uppfattning och finner förslaget vara mycket angeläget. Jag vill emellertid erinra om att det inte ankommer pä regeringen utan på universitets- och högskoleämbetet och resp. linjenämnd atl fastställa innehållet i högskoleutbildningen i fråga.

Även inom folkbildningens område har kommittén framfört vissa förslag, bl.a. att lilläggsbidrag bör utgå för studiecirklar i hemkunskap/jämställdhet. Jag vill i anslutning lill delta erinra om atl tilläggsbidrag redan i dag utgår till samhällsinriktade cirklar. Cirklar i könsrollskunskap etc. torde i flertalet fall kunna ingå under den rubriken.

Barn och föräldrar

Jämställdhetskommittén har även lämnai synpunkter på åtgärder inom del socialpolitiska området. I belänkandet erinras sålunda beträffande barnomsorgen om att riksdagen uttryckt önskemål om att kommunerna utfärdar riktlinjer för det pedagogiska arbetet inom förskolan. Kommittén understryker viklen av att jämställdhelsfrågorna markeras i sådana riktlinjer. Jag vill med anledning av detta hänvisa till aU socialstyrelsen nyligen har sänt ut ett förslag till pedagogiskt program för förskolan pä remiss. Programmet skall bl. a. bilda underlag för kommunala riktlinjer. I programmet tas vikten av att könsrollsfrågan behandlas i förskolan upp.

I betänkandet föreslås vidare en sådan ändring av socialtjänstlagen atl

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    71

den som på grund av arbetslöshet mist sin barnomsorgsplats skall ha rätt alt fä första plats som blir ledig efter det att föräldern fått ett erbjudande om arbete. I anslutning till detta förslag villjag framhålla följande. Socialtjänstlagen är en ramlagstiftning där detaljbeslämmelser innebärande statlig styrning av en kommunal verksamhel inte återfinns i övrigl. Därtill kommer att behovet av barnomsorgsplats prövas utifrån en rad olika aspekter. Denna prövning måste göras lokalt. Central reglering i denna fråga skulle dessutom slå i strid med strävandena att undvika statlig detaljstyrning.

Ett av kommitténs förslag avser arbetslöshetsförsäkringen. Kommittén föreslår alt även arbetslöshet, som förorsakas av att barnomsorg inle kan ordnas, skall betraktas som ofrivillig och utgöra kvalifikation för ersättning frän arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd under förutsättning atl villkoren i övrigt är uppfyllda. Detta innebär all förvärvsarbetande som tvingas säga upp sin anställning eller som inle kan anta erbjudet arbete på grund av brist på barnomsorg skall ha rätt alt uppbära ersättning. Kommitténs förslag i denna del bereds i samband med arbetet på den tidigare aviserade propositionen om ändringar av reglerna för arbetslöshetsersättning. Propositionen föreläggs riksdagen under våren.

Jämställdhetskommittén har även lämnai förslag rörande föräldraledighetslagstiftningen. Kommittén framhåller all kvinnor bör beredas möjlighet att slippa avbryta påbörjade studier för atl vårda barn. En viktig förutsättning för detta är att föräldrapenning med sjukpenningbelopp kan. utgå till fadern när modern uppbär studiebidrag även om hon inte är sjukpenningförsäkrad över garanlinivån. Denna fråga berörs också i beläur kandet (SOU 1982:36) om enklare föräldraförsäkring. Beredningen av denna fråga sker i anslutning till beredningen av övriga förslag frän denna utredning.

Kommittén förordar att föräldrautbildning kring barns födelse organiseras så att den ingär i det ordinarie arbetet inom landstingets mödra- och hälsovård och förläggs till sådana tidpunkter att även de blivande papporna, kan delta. Socialstyrelsen har nyligen genomfört en utvärdering av föräldrautbildningens genomförande. Del bör enligt min mening vara en självklar strävan för landstingen att organisera föräldrautbildningen på del sätt kommittén har föreslagit.

Meritvärdering vid anställning i statlig tjänst

jämställdhetskommillén har fört fram vissa förslag rörande meritvärderingen vid anställning i statlig tjänst. Kommittén föreslår sålunda alt, nytillträdande arbetskraft fär tillgodoräkna omsorg om barn under tre år som merit vid anställning i stathg tjänst. Enligl kommitténs mening bör motsvarande ske inom den kommunala och den privata sektorn. Vidare-har kommittén föreslagit att förälder som uppbär föräldrapenning i samband med barns födelse och/eller särskild föräldrapenning skall få tillgodoräkna ledigheten för barnomsorg som   merit vid tillsättning av statlig;

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    72

tjänst. Kommittén har också föreslagit att regeringen vid prövning av besvär vid tjänstetillsättningar beaktar jämställdheten även itiom ramen för skicklighetsgrunden. Vid sidan av yrkesskicklighet och personlig prestationsförmåga bör enligt kommitténs mening jämställdhetssyn-punkler ingå i bedömningen.

Jag får med anledning av dessa förslag framhålla följande. Den av regeringen tillsatta utredningen (C 1983:01) om meritvärdering vid statliga tjänstetillsättningar har i enlighet med direktiven även övervägt frågan om hur vård av barn skall meritvärderas. I utredningens betänkande (Ds C 1983:16) Meritvärderingen vid statliga tjänstetillsättningar m.m. föreslås alt den statliga anställningsförordningen ändras med innebörd att vård av barn får tillgodoräknas som förtjänst med högst tvä år. Betänkandet har remitterats. Jämställdhetskommitténs förslag i merilvärderingsfrågor får bedömas i det fortsatta beredningsarbetet med anledning av meritutredningens belänkande.

Jämställdhet i statsförvaltningen

Kommittén har slutligen fört fram flera synpunkter i övrigl på jämställdheten i statsförvaltningen och särskilt inom regeringskansliet. Förslagen, som till största delen inte förutsätter ändringar av givna bemyndiganden och föreskrifter, har föranlett åtgärder inom berörda myndigheter. Jag ansluter mig till förslaget att regeringen i direktiv till utredningar och arbetsgrupper m. m. bör understryka att jämställdhetsfrågorna ägnas uppmärksamhet inom ramen för uppdraget.

Vad gäller förslaget om att statlig utredningspersonal och handläggare i regeringskansliet bör orienteras i jämställdhetsfrägor vill jag avslutningsvis framhålla följande. Redan i dag vidtas en rad ätgärder inom regeringskansliet för atl personalen skall orienteras i jämställhetsfrägor. Rapporten Tjänstetillsättningar och jämställdhet (Arbetsgivarverket informerar 1982 nr 3) vänder sig till dem som har lill uppgift att medverka till atl aktiva jämställdhetsåtgärder vidtas vid tillsättning av tjänster främst inom statsförvaltningen, läraromrädet och försäkringskassorna. I rapporten finns bl.a. ett särskilt avsnitt om handläggningen i regeringskansliet av tillsättningsärenden med jämställdhetsaspekter. Utbildnings- och informationsinsatser vidtas också kontinuerligt av regeringskansliets förvaltningskontor. Insatserna riktar sig till både handläggare inom regeringskansliet och utredningspersonalen inom kommittéväsendet. Samarbete sker därvid också med statsrådsberedningen. Regeringskansliets interdepartementala jämställdhetsberedning, som leds av jämställdhelsministern, har även till syfte att verka för kontakter och information i jämställdhetsfrågor som bidrar till jämställdhet inom regeringskansliet.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag har anfört om betänkandet Förvärvsarbete och föräldraskap.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    73

A. ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Arbetsmarknadsdepartementet

1982/83      Utgift 20  872  749

1983/84       Anslag 23   126 000

1984/85      Förslag      23 904  000

Beräknad ändring
1983/84 1984/85

Personal 121(1)

Anslag

Förvaltningskostnader 23 126 000 -i-     778 000

(därav lönekostnader) (20 837 000)       (-H     610 000)

(1)  Härutöver finns biträden anställda i,   departementet,  vilka tjänstgör i kommittéväsendet.   Kostnader för denna personal redovisas under anslaget A 2.   Kommittéer m.  m.

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag anslaget för nästa budgelår lill 23904000 kr. Anslaget har beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget. För att förbättra förutsättningarna för en effektiv handläggning av utlänningsärenden och för en samordnad invandrarpolitik kommer jag efter samråd med statsrådet Gradin att inom kort dela upp den nuvarande arbetsenheten i departementet för utlännings-, invandrar- och medborgarskapsfrågor i en invandrarpolitisk enhet och en utlänningsenhet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsdepartementet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 23904000 kr.

A 2. Kommittéer m. m.

1982/83	Utgift	15 467	777
1983/84	Anslag	16 520	000
1984/85	Förslag	17 323	000

Reservation    7 204 667

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget uppgå lill 17323000 kr. under nästa budgetår. Jag räknar med 6539000 kr. lill forskning, utredning och utveckling vad avser arbetsmarknads-, invandrar- och jämställdhetsfrågor m. m. För övrig utredningsverksamhet räknar jag med ett medelsbehov av 10784000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgelårel 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 17323000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    74 A 3. Extra utgifter

1982/83	Utgift	220	616
1983/84	Anslag	295	000
1984/85	Förslag	320	000

Reservation    6 482

För budgetåret 1984/85 förordar jag all anslaget förs upp med 320000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 320000 kr.

A 4. Internationellt samarbete

1982/83	Utgift	10	812	034
1983/84	Anslag	19	940	000
1984/85	Förslag	15	080	000

Från anslaget skall betalas kostnaderna för Sveriges dellagande i internationella arbetsorganisationens (ILO) verksamhel och för ILO- kommittén (SFS 1977:987). Koslnader för annat iniernalionelll samarbele inom departementets ansvarsområde betalas också från anslaget liksom koslnader för internationella kongresser i Sverige för vilka Sverige åtar sig värdskapet, bl. a. inom FN-arbetet och del nordiska samarbetet. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Internationellt samarbete för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 15080000 kr.

A 5. Arbetsmarknadsråd

1982/83 Utgift 4 044 157 1983/84 Anslag 4 154 000 1984/85    Förslag    4 118 000

F.n. finns fyra arbetsmarknadsråd, som är stationerade i Bonn, Bryssel, London och Washington. Deras arbetsuppgifter anges i förordningen (1977:575) med instruktion för arbelsmarknadsräd (ändrad 1977:1103).

För budgetåret 1984/85 förordar jag alt anslaget förs upp med 4 118000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsråd för budgetåret 1984/85 anvisa ett  förslagsanslag av 4 118000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    75 A 6. Jämstäildhetsombudsmannen m. m.

1982/83 Utgift 4 605 000 1983/84 Anslag 1 913 000 1984/85  Förslag  2 019 000

Frän anslaget betalas kostnader för jämstäildhetsombudsmannen med kansli och jämställdhelsnämnden.

Jämställdhetsombudsmannen

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) förutser ett fortsatt ökat antal anmälningar av diskrimineringsärenden även under nästa budgetär. Förutom handläggning av ärenden skall JämO även undersöka åtgärdsbehovel inom hela branscher. För att utföra branschundersökningar med egna resurser behövs personalförstärkning. Vidare anser JämO att huvudförslaget inte bör tillämpas.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1984/85 bör medelsbehovel för JämO och jämställdhetsnämnden beräknas till 2019000 kr. Av della belopp utgör 1959000 kr. kostnader för JämO, varav 1 308000 kr. avser löner. Genom omprioriteringar har JämO fått kompensation för huvudförslaget. Lönemedlen inkluderar tidigare personalförstärkning som tas i anspråk under år 1984. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Jämställdhetsombudsmannen m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2019000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    76

B. ARBETSMARKNAD M.M.

Arbetsmarknadsverkets gemensamma förvaltningskostnader m.m.

Arbetsmarknadsverkets organisation

AMS är central förvaltningsmyndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor. AMS är även chefsmyndighet för länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen.

Chef för AMS är en generaldirektör med'en överdirektör som ställföreträdare. Inom styrelsen finns tre avdelningar, nämligen avdelningen för arbelsmarknadsservice, avdelningen för sysselsättningsplanering och avdelningen för ekonomi och administration.

Under AMS är länsarbetsnämnderna länsmyndigheter för allmänna arbetsmarknadsfrågor. De leder arbetsförmedlingen i länen.

Varje länsarbetsnämnd har ett kansli som beslår av en förrnedlingsav-delning, en planeringsavdelning och en administrativ avdelning. Arbetet hos länsarbetsnämnden leds av en länsarbetsdirektör.

Lokal myndighet för allmänna arbetsmarknadsfrågor är arbetsförmedlingen.

Landet är indelat i 80 arbetsförmedlingsdislrikt. I vaije distrikt finns en arbetsförmedling, som beslår av ett distriktskontor med en distriktsarbetsnämnd och ett antal lokalkontor. Förmedlingsarbetet i ett distrikt leds av en distriktskontorschef. Större förmedlingskonlor är uppdelade i kundmottagning samt förmedlings- och utredningssektioner.

Programindelning

AMS får sina anslag i programtermer. Programindelningen jämte utgifter och anslag för de olika programmen framgår av följande tabell.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    77

Arbetsmarknadsverket,	utgifter och anslag m. m.   fördelade på program (kr.)
Program	1982/83      1983/84      Beräknad ändring 1984/85
	AMS         Föredraganden

4  731  239  000    5  931  615  000    -1  746 663  000  -3 278 070 000

Arbetsmarknadsinformation Geografisk rörlighet Arbetsmarknadsutbildning Sysselsättningsskapande

åtgärder Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning Yrkesinriktad rehabilitering Ätgärder för flyktingar Kontant stöd vid arbetslöshet (1)

Försvars- och beredskapsplanering Förvaltning av utrustning

022 207  000    1  048  851  000
146 962  000 222  231  000

987  529  000    2  230 342  000

010 744 000 1 990 211 000
458 040 000 466 145 000
220  128  000 162  625  000

675   126  000     2  316  650  000

22   747  000(2)      20  981  000 1   000

-I-    164 999  000  +      33  682  000
+        6  880 000  + 117  000

-    206 587  000  -    353  293  000

+ 430 028  000  -I-    346 977  000

+ 17  909  000   +      13   195  000

+ 96 301  000  -I-      40 000  000

-I- 437  518  000

-t- 4  922  000     +      1   139  000

(1) Beloppen innefattar även utbildningsbidrag,

(2) Här ingår förvaltningskostnader för det tidigare delprogrammet Vapenfria tjänstepliktiga för tiden den 1 juli  - den 31 december 1982,

Flertalet av programmen finansieras från anslag som behandlas i det följande under detta avsnitt. Programmen Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning samt Yrkesinriktad rehabilitering finansieras från anslag som behandlas under avsnittet C. Arbelslivsfrågor.

Programmet Åtgärder för flyktingar finansieras från ett anslag som behandlas under avsnittet D. Invandring m. m.

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Förvaltningskostnaderna avser i huvudsak lönekostnader och andra omkostnader för personalen vid AMS, länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen samt kostnader för lokaler och automatisk databehandling (ADB). Förvaltningskostnaderna belastar programmen. Medel för att täcka dessa kostnader tas upp under samma anslag som övriga kostnader för resp. program. Liksom tidigare har AMS dock redovisal förvaltningskostnader gemensamt för alla programmen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    78

	1983/84			Beräknad ändri			ng 1984/85
				AMS			Föredraganden
Personal		5	495(1)	-1-		500			-
Utgiftsposter
Lönekostnader	752	935	000(2)	+  78	341	000	+ 30	732	000
Personalutbildning	13	104	000	+ 6	867	000	+	227	000
Reseersättningar	12	374	000	+    4	524	000	+	505	000
Expenser	42	824	000	-1- 13	754	000	+	858	000
Städkostnader	35	345	000	+ 4	336	000	+	852	000
ADB-administration	7	388	000	-i- 2	357	000	+    1	054	000(3)
Lokalkostnader
a) AMS	23	051	000	-1- 2	732	000	+	420	000
b) Länsarbetsnämnderna
och arbetsförmed-
lingen	159	056	000	+ 34	372	000	+    2	622	000
Arvoden	5	419	000	-1-	981	000	-	137	000
Sj ukvårdskostnader	2	229	000	-1-	749	000	+	145	000
Kapitalkostnader	2	058	000	+	442	000	-	58	000
1	055	783	000	-1-149	455	000	+  37	220	000

(1) Avser tjänster som finansieras över de gemensaimna förvaltningskostnaderna.

(2) Av beloppet avser 22 100 000 kr. engångsanvisningar,

(3) Av beloppet avser 200 000 kr, en engångsanvisning.

Sammanställning över  totala antalet  tjänster,   tjänstgörande,   årsarbetare och lönekostnad 83-07-01 finansierade dels över  de gemensaima förvaltningskostnaderna dels över programanslag

Placering		Antal	Antal	Antal	Löne-
		tj änster	tj änstgörande	årsarbetare	kostnad 1 000-tal kr.
AMS		803	716	662	98 504
Länsarbets-
nämnderna		1 874	1 906	1 717	246 160
Arbetsförmedlingen		5 379	5 627	4 980	680 119
AMU- och flykti	ng-
förläggningar		284	285	241	33 000
Arbetsmarknads-
institut		2 406	2 529	2 207	301 850
Regionkontor		701	656	612	83 804
SUMMA		11 447_	11 719	10 419	] 443 437

Fördelning av lönekostnader budgetåret 1983/84  (1 000-tal kr.)

Gemensamma förvaltningskostnader

Arbetsmarknadsutbildning

Flyktingverksamhet

Beredskapsarbeten

Ami-organisationen

Arbetsmarknadsinformation m.fl.

Anställda med lönebidrag

780 082 95 500 43 176

101 500

301 850 8 329

113 000

SUMMA

1 443 437

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    79

AMS anslagsframställning

1. Pris- och löneomräkning utgör 60,1 milj. kr.

2. Huvudförslaget skulle innebära en minskning av medlen för gemensamma förvaltningskostnader med 22,1 milj. kr.

3. Lönekostnader. En minskning av medlen till förvaltningskostnader med 2% för budgelårel 1984/85 skulle enligl AMS betyda en nedräkning av lönemedlen med ca 15,5milj. kr., vilket motsvarar ca 120 tjänster.

Under de senaste tre åren har antalet kvarstående arbetssökande vid arbetsförmedlingen i det närmaste fördubblats. Den nuvarande personalstyrkan räcker inte lill för alt ge en någorlunda acceptabel service till de arbetssökande. Härdare prioritering har fäll göras mellan olika sökandekategorier och besöken har glesats ut på ett sätt som väckt protester inle minst frän de erkända arbetslöshetskassorna. Då det knappast är att vänta atl anlalel arbetssökande kommer att avta skulle en nedskärning av förmedlingens personalresurser få klart olyckliga konsekvenser.

AMS föreslår för budgetåret 1984/85 500 nya tjänster varav 300 för utbyggnad av konlorsorganisationen och 200 som rekryteringstjänster för arbetsförmedlingen. Av tjänsterna bedöms 100 behöva las i anspråk för inrättande av byräassistent- och assistentljänsler inom arbetsförmedlingen. Kostnaderna för de 500 tjänsterna beräknas lill 61,8 milj. kr.

AMS beräknar det sammanlagda medelsbehovet för lönekostnader till 831,3milj. kr.

4. Personalutbildning. Under de senaste två åren har betydande om
ställningar aorts i fråga om uppgiftsfördelning och arbetssätt inom aibets-
förmedlingen. Personalutbildningen har spelat en avgörande roll för alt
genomföra denna omställning. För all säkerställa den påbörjade utveck
lingen gör AMS nu en översyn av den framtida utbildningen för persona
len inom arbetsförmedlingen. Även under budgelårel 1984/85 kommer
fortbildningen av arbetsförmedlingens personal att prioriteras.

Detta kan, under i övrigl oförändrade betingelser, ske utan medelstill-skotl. Därvid genomförs bl. a. den första delen av en ny grundutbildning för handläggande personal.

För personalutbildning budgetåret 1984/85 beräknar AMS medelsåtgången enligl huvudförslaget lill 13,5milj. kr. Enligt ett alternativ som tar hänsyn till kostnadsökningar främst på grund av begärt personaltillskott och en ökning av antalet utbildningsdagar vid fortbildning av plalsförmed-lare och arbetsvägledare och vid ulbiidning av administrativ och arbetsle-dande personal beräknar AMS kostnaderna till 20milj. kr.

5. Expenser och Reseersättningar. Med hänsyn lill det tillskott av personal och lokaler som AMS föreslår behöver utgiftsposterna expenser och reseersättningar ökas med totalt 18,3 milj. kr., varav 9milj. kr. utgör pris-och löneomräkning.

6. ADB. AMS har sedan 1960-talel begagnat sig av ADB i olika former.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    80

De nuvarande systemen är till största delen omoderna och delta gäller även utrustningen. Samtidigt ger ny teknik möjlighet till rationaliseringar, exempelvis genom utnyttjande av ordbehandlingsmaskiner och mikrodatorer. En modernisering och utbyggnad av ADB bör ske i följande tre steg.

1. Utrustningen hos länsarbetsnämnderna för utbetalning av lönebidrag samt för system S och SLÖR är i så dåligt skick atl den omedelbart måste bytas ut.

2. Produktionen av planeringsunderiag och statistik skall utvecklas. Datorkraft skall ställastill både länsarbetsnämndernas och AMS förfogande för atl tillgodose såväl regionala som centrala behov av bearbetning och informationslagring bl.a. för den s.k. byggplaneringen. Styrelsen anser all det är viktigt att verket får möjlighet att utnyttja modern kontorsteknik i sin administration och beräknar medel härför.

3. Målet är att de beskrivna utrustningarna skall få en integrerad användning. I ett tredje steg förutsätter AMS att man kan frångå nuvarande systemstruktur som bygger på dels användning av en egen dator, dels utnyttjande av servicebyråer. AMS strävar efter en egen sammanhållen drift- och produktionsorganisation.

För budgetåret 1984/85 får detta till följd en ulgiftshöjning om 2357 000 kr., varav för ökade utvecklingsinsatser 550000 kr., för tillkommande avgifter för ytterligare utrustning 960000 kr., för engångsutgifler 602000 kr. och för pris- och löneomräkning 245000 kr.

En tillämpning av huvudförslaget på AMS ADB-verksamhet skulle innebära ett totalt ulvecklingsstopp. Därutöver måste begränsningar göras i produktionen sä att vissa bearbetningar och uttag bortprioriteras.

7. Lokaler. Under budgetåret 1984/85 planeras ett tillskott av lokalbe
ståndet med totalt llOOOkvm. till en beräknad årshyra av 10,1 milj. kr.
inkl. värmekostnader. AMS planerar under budgetåret lokalförändringar
på 38 orter betingade av dels kvalitativa eller kvantitativa brister, dels
förstärkning av arbetsförmedlingens kontorsorganisalion i dess svagaste
delar och dels begärt personaltillskott i övrigl.

Lokalsituationen för 22 kontor kan inte lösas på annat sätt än genom att helt nya lokaler anskaffas. I ytterligare fyra fall kan problemen undanröjas genom ombyggnad, medan i fem fall behov föreligger av lillförhyrning. Fyra nya kontor planeras i kommuner som i dag saknar arbetsförmedling. Vidare planeras fyra ambulationskontor omvandlas lill fasta kontor. Dessutom planeras en förstärkning av 25 av de allra minsta förmedlingskontoren. Slutligen behöver AMS hyra 6000kvm. om framställningen om personalförstärkning bifalls.

Sammanlagt beräknar AMS medelsbehovel för del totala lokalbeslåndel för länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen lill 184 milj. kr.

8. Avskrivningar av fordringar. För budgetåret 1982/83 har AMS be
myndigats att under vissa förutsättningar avskriva inom arbetsmarknads-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    81

verket uppkomna fordringar lill belopp ej överstigande 50000 kr.

I enlighet med bemyndigandet har under budgetåret 1982/83 beslut fattals om avskrivningar av fordringar till ell sammanlagt belopp av 4906 165 kr. Avskrivningarna avser till största delen fordringar pä personer som erhållit lån lill egen rörelse och flyktingar. AMS har fått motsvarande bemyndigande för innevarande budgetår.

9. Sammanfattning. Medelsbehovet för de gemensamma förvaltningskostnaderna uppgår under budgetåret 1984/85 till totalt I 205,2milj. kr. (4-149,5 milj. kr.).

AMS föreslår vidare att medel för löner för vissa tjänstemän vid AMS som t. o. m. budgetåret 1983/84 har anvisats under delprogrammet Metodutveckling, forskning och utbildning inom anslaget C 6. Yrkesinriktad rehabilitering fortsättningsvis skall anvisas under de gemensamma förvaltningskostnaderna.

Flera sektioner inom ST-AMS har i skrivelser till regeringen begärt personalförstärkningar till arbetsförmedlingen.

Föredragandens överväganden

Den kraftiga ökningen av arbetslösheten under de senaste åren har under den gångna hösten kunnat begränsas genom en massiv satsning på bl.a. arbetsmarknadspoliliska ätgärder. Även under kommande budgelår kommer det alt behövas betydande insatser på delta område. Liksom hittills är en väl fungerande arbetsförmedling en förutsättning för atl de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna skall nä avsedd effekt. Arbetsförmedlingens insalser måste nu i högre grad inriktas mot atl bl.a. bättre kunna möta en väntad nyrekrytering inom näringslivet. En omfördelning av befintliga personalresurser bör därför ske från central och regional administration till arbetsförmedlingen och då särskilt för alt förstärka förmedlingens företagsinriktade insatser.

AMS har för nästa budgetär begärt 500 nya tjänster, varav 300 för utbyggnad och förstärkning av arbetsförmedlingen och 200 för rekrytering av nya förmedlare.

För nästa budgetår bör medlen för arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader beräknas med tillämpning av huvudförslaget. Jag är inte beredd alt tillstyrka den personalökning som AMS har föreslagit. Emellertid bör även för nästa budgetår medel avsällas ulöver huvudförslaget för främst personal inom arbetsförmedlingen. Jag förordar all lönemedlen tillförs 22,7milj. kr. för detta ändamål. Av delta belopp bör 4 milj. kr. avsättas för tillfälliga förstärkningar inom förmedlingen för insatser i krisdrabbade branscher och regioner och 18,7milj. kr. för omfördelning i verket till i första hand företagsinriktade insalser. Dessa insatser har delvis finansierats genom omprioriteringar. AMS förslag om särskilda medel för rekryteringstjänster kan jag ej heller tillstyrka. F.n. gäller alt  rekrytering till

6   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdeparteniientet    82

arbetsförmedlingstjänster sker direkt till vakanta tjänster. För all möjliggöra en större flexibilitet i personalrekryteringen bör AMS fortsättningsvis få rätt atl inom ramen för fillgängliga lönemedel själv välja om rekrytering skall ske direkt till vakanta tjänster eller om särskilda rekryterings-tjänter skall inrättas. Jag tillstyrker AMS förslag att löner för vissa tjänstemän vid AMS som nu belastar delprogrammet Metodutveckling, forskning och ulbiidning inom anslaget C 6. Yrkesinriktad rehabilitering fortsättningsvis skall finansieras över de gemensamma förvaltningskostnaderna. Jag har tagit hänsyn lill det vid min medelsberäkning. Jag vill här anmäla atl jag senare kommer att föreslå regeringen att en tjänst som avdelningschef vid AMS skall dras in. Jag vill betona alt jag härmed inte avser att någon ändring i AMS organisation skall göras. Enligt min mening bör ansvaret för den avdelning som berörs övertas av överdirektören i AMS. Jag har tagit hänsyn till detta vid min medelsberäkning. Jag har vidare beräknat 260000kr. för särskilda insatser för översyn av AMS arkivvård m. m. Översynen skall göras i samråd med riksarkivet. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Göransson.

För modernisering och utbyggnad av ADB-utruslning för system S och SLÖR m.m. beräknarjag ett medelstillskott om l,2milj.kr. Av detta belopp utgör 200000 kr. en engångsanvisning.

Jag har räknat upp utgiftsposterna personalutbildning, reseersättningar, expenser, ADB-administration och sjukvård med under budgetåret inträffade prisstegringar.

Städkostnaderna för AMS, länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen harjag för nästa budgetär beräknat till 36,2 milj. kr.

AMS har för nästa budgetär begärt ett kraftigt tillskott av medel för anskaffning och byten av lokaler. Lokaltillskottet motiveras främst av den begärda personalförstärkningen men också av arbetsmiljöskäl och en utbyggnad av förmedlingens kontorsnät. Med hänvisning till min inställning till AMS förslag om personalförstärkning kan jag inte tillstyrka förslaget i fråga om lokaler. Dock bör en viss utbyggnad få ske som ett led i den pågående decentraliseringen och förstärkningen av arbetsfönnedlingens kontorsnät. Jag kommer senare föreslå regeringen atl lokaltillskottet fär uppgå lill högst 1 OOOkvm. under nästa budgelår.

Följande tablå visar hur de gemensamma förvaltningskostnaderna fördelar sig mellan programmen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    83

Program

Arbetsmarknadsinformation Geografisk rörlighet ArbetsmarknadsutbiIdning Sysselsättningsskapande åtgärder Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning Yrkesinriktad rehabilitering Ätgärder för flyktingar Kontant stöd vid arbetslöshet Försvars- och beredskapsplanering Förvaltning av utrustning

1984/85
beräknat
936	271	000
2	222	000
46	999	000
34	445	000
27	780	000
9	730	000
5	556	000
12	223	000
15	555	000
2	222	000

För innevarande budgetår har AMS bemyndigats atl på vissa villkor besluta om avskrivning av lånefordringar uppkomna inom arbetsmarknadsverket. Jag förordar att AMS även för nästa budgetär får sådant bemyndigande beträffande läneärende i vilket antingen omständigheterna är sädana att gäldenären inte kan betala sin skuld och enligt AMS bedömande ingen eller ringa möjlighet föreligger att i framtiden ta ut betalning eller också ätgärder för att bevaka och driva in fordringen bedöms förenade med arbete och koslnader i sådan utsträckning all åtgärderna inle är ekonomiskt lönande, allt under förutsättning att sådana åtgärder ändå inte anses påkallade av andra än ekonomiska skäl.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att medge att regeringen får bemyndiga AMS att under budgetåret 1984/85 besluta om avskrivning av lånefordran uppkommen inom arbetsmarknadsverket under de förutsättningar jag har angivit i det föregående.

B 1. Arbetsmarknadsservice

1982/83      Utgift 1  169  169 000

1983/84      Anslag        1 271 082 000(1) 1984/85      Förslag      1  304  881  000

(1)   Varav 28 900 000 kr.   enligt prop.   1982/83,120,   AU 24,   rskr 305, 2 100 000 kr,   enligt prop,   1982/83:147,  AU 26,   rskr 385,   och 10 000 000 kr,  enligt prop,   1983/84:26,  AU 8,  rskr 56,

Från anslaget bestrids utgifterna för programmen Arbetsmarknadsinformation och Geografisk rörlighet.

I programmet Geografisk röriighel ingär delprogrammen Flyttningsbidrag och Inlösen av egnahem m. m.

Programmet Arbetsmarknadsinformation omfattar olika verksamheter som syftar till att underlätta för arbetssökande att finna lämpligt arbete och för arbetsgivare atl finna personal.

Programmet Geografisk röriighel omfattar bidrag för att underiätta för arbetssökande att söka och anta arbeten utanför hemorten.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    84

	1982/83 Utgift		1983/84 Anslag		19:34/85 Beräknad ändring
					AMS	Föredraganden
Programmet Arbetsmarknads inf ormat i on	1 022 207	000	1 048 851	000	-1- 164 999 000	+	33 682 000
Programmet Geografisk rörlighet	146 962	000	222 231	000	+      6 880 000	-1-	117 000
Flyttningsbidrag	144 822	000	210 126	000	-1-  6 575 000		-
Inlösen av egnahem m.m.	2	000	10 001	000	1 000	-	1 000
Förvaltningskostnader	2 142	000	2 104	000	-1-    306 000	+	118 000
	1 169 169	000	1 271 082	000	+ 171 879 000	-1-	33 799 000

Arbetsförmedlingens verksamhel kan delas upp i en informationsfunktion, en platsförmedlande funktion och en arbelsvägledande funktion. Till informationsfunktionen hör alla allmänna upplysningar, muntliga, skriftliga eller via andra informationsmedia, som arbetsförmedlingen lämnar.

Arbetsförmedlingens platsförmedlande funktion avser den hjälp som lämnas till arbetssökande vid platsvalel och lill arbetsgivare som söker arbetskraft. Denna hjälp kan lämnas under relativt enkla former men också kräva stora insatser av tid och personal. Hjälpen till arbetssökande kan beslå i all förmedlingen lämnar individuella förslag på lediga platser, för sökandes räkning kontaktar arbetsgivare om lediganmäld plats eller anskaffar plats som inte har anmälts till förmedlingen. För att underiätta att anställning kommer till stånd kan förmedlingen ge bidrag til) flyttning eller olika slags arbetshjälpmedel. Arbetsgivarna kan få individuell hjälp genom all förmedlingen föreslår viss sökande lill ledig plats, söker arbetskraft som inle finns anmäld hos förmedlingen eller ger bidrag lill utbildning eller till särskilda anordningar pä arbetsplatsen. Ackvisition av platser genomförs ofta i samband med besök av förmedlare på förelagen. Därvid diskuteras bl.a. frågor rörande arbetstidens omfattning, arbetsplatsernas utformning, möjligheter till omställning för kvinnlig arbetskraft, handikappade och äldre saml företagens personalpolitik.

Arbetsförmedlingens arbelsvägledande funktion inriktar sig på sökande som inle direkt kan fä arbete på hemorten eller annan ort. För alt en anställning skall komma till stånd kan skilda åtgärder behövas. Del kan gälla yrkesbyte, ändrade arbetsuppgifter, flyttning, yrkesutbildning, anställning i skyddat arbete eller lönebidrag.

Arbetsförmedlingens användning av de röriighelsfrämjande och sysselsättningsskapande åtgärderna liksom särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning utgör särskilda program. Del sistnämnda behandlas under avsnittet C. Arbelslivsfrågor.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    85

Programmet Arbetsmarknadsinformation

Särskilda skrivelser från AMS

I skrivelse den 2 september 1983 har AMS lämnat en rapport, Förslag Ull ADB-system för platsförmedling, rapport 8, om genomförda försök med ADB i dess helhet, deras resultat och de slutsatser som dragits beträffande den framtida användningen av ADB inom arbetsförmedlingen. En ledamot i AMS styrelse har reserverat sig mot förslaget i viss del. Med hänvisning lill nämnda rapport föreslår AMS att del sålunda utvecklade ADB-systemet införs i hela landet enligt följande:

1. De ADB-funklioner, som under hittillsvarande försöksverksamhet
prövats för platsförmedlingen - dvs. sökning bland lediga platser, plats
bevakning för sökandes räkning samt viss ålgärdsregistrering - bibehålls.
ADB-stödet utökas dessutom med söknings- och registreringsmöjligheter
i sökande- och arbetsgivarregister. Den tekniska lösningen i förslaget är
dimensionerad för all inrymma samtliga föreslagna funktioner, även sö
kande- och arbetsgivarregister.

Den ADB-assisterade utgivningen av tryckta platslistor (Platsjournalen) bibehålls, men utgivningen och distributionen begränsas. Plalsinformalion för sökande ges dessutom genom platskort på arbetsförmedlingen och genom systemets bevakningsfunktion.

Behovet av förbättrade möjligheter för de arbetssökande all direkt ta del av den databaserade platsinformationen kommer atl prövas i det fortsatta utvecklingsarbetet.

2. Vaije platsförmedlare tilldelas en egen terminal, medan arbetsvägledare och arbetsledare bereds tillgång lill terminal. Sammanlagt föresläs systemet, utbyggt till samtliga arbetsförmedlingar i landet, omfatta ca 2230 terminaler. Beräkningarna av terminalbehovet baseras på nuvarande personalplan.

3. Utbyggnaden av systemet för platsförmedlingen sker till en början på den servicebyrå som nu anlitas. AMS ges medel för alt anskaffa datorutrustning för arbetsförmedlingen och då den har anskaffats överförs terminalerna till den egna datorutrustningen. Systemet byggs ut med 400 terminaler budgetåret 1984/85 och därefter med 400 terminaler per halvår fram till slutet av år 1986. Under våren 1987 installeras de 300 återstående terminalerna. Systemet är då enligt förslaget utbyggt över hela landet. Under budgetåret 1984/85 byts nuvarande inkodningsterminaler ut och ansluts lill systemet. Även nuvarande sökterminaler ansluts till det föreslagna systemet.

4. Upphandling av ny terminalutrustning av den typ som krävs enligt förslaget bör få inledas omedelbart, sä alt ett förslag till val av lämplig utrustning kan överlämnas till regeringen våren 1984. Detta arbete genomförs med förbehåll för statsmakternas ställningstagande lill styrelsens förslag.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    86

5. Principstrukturen för datorutrustning utformas sä att fem regionala datorsystem utnyttjas. De regionala systemen kommunicerar med ett cen-iralsystem som utöver handhavande av vissa funktioner utgör reserv för de regionala systemen vid ev. driftavbrott. Lokaliseringsorter för de regionala datorsystemen fastställs efter det att en lokalinventering gjorts.

6. Kravspecifikation för upphandling av datorutrustning bör få påbötjas redan hösten 1983, med sikte på att offerterbjudan skall kunna sändas ut till datortillverkarna när statsmakternas ställningstagande föreligger.

7. De egentliga försöken med utbyggt söksystem och modellkontor betraktas i och med avlämnandet av denna rapport som avslutade.

8. Den projektgrupp inom AMS, som hittills bedrivit projektarbetet,
bibehålls. Det fortsatta utvecklingsarbetet liksom genomförandet förut
sätts ske i samverkan med statskontoret. Det förutsätts vidare alt avtal för
fackligt medbestämmande enligt MBA-S även skall gälla under genomfö
randet. I samband med detta arbete bör klargöras hur ett effektivt ADB-
system kan utformas för förmedlingens arbetsvägledningsuppgifter och
Ami saml vilka andra angelägna rationaliseringsinsatser inom arbetsför
medlingen som kan göras med ADB-stöd.

Enligl rapporten är vidare effekten av det föreslagna ADB-systemet en snabbare tillsättning av de lediganmälda platserna och därmed en förkortning av arbetssökandetiderna. Detta innebär enligt rapporten dels en samhällsekonomisk betydelsefull produktionsökning, dels stalsfinansiella vinster bl.a. genom en minskning av utbetalningen av arbetslöshetsersättning. Vidare innebär ett införande av ADB enligt förslaget alt manuella rutiner inom arbetsförmedlingen bortfaller eller förenklas. ,Allt detta innebär kostnadsbesparingar.

AMS vil! framhålla att den föreslagna tekniska moderniseringen är av avgörande betydelse för arbetsförmedlingens möjligheter att klara de anspråk som kommer atl ställas på platsförmedlingsverksamheten under kommande år. AMS vill betona de betydande samhällsekonomiska vinster och de påvisade rationaliseringseffekter inom arbetsförmedlingen som enligt rapporten kan erhållas genom förslaget. Slufligen vill AMS fästa uppmärksamheten pä de avsevärda konkreta förbättringar i arbetsförmedlingens möjligheter att ge service till sökande och arbetsgivare som kan uppnås genom förslaget.

I ett samrådsyttrande den 27 oktober 1983 över AMS förslag har statskontoret redovisat sina överväganden. Statskontoret uttrycker stor tveksamhet rörande det direkta sambandet mellan ADB-stöd för platsförmedling enligt modellkontor och produktionsökning i näringsliv och förvaltning som enligt rapporten utgör den intäkt som motiverar införandet av det föreslagna systemet. Statskontoret ifrågasätter vidare rapportens val av systemstruktur och genomförandeplan.

Statskontoret har emellertid redan på ett tidigt stadium i utvecklingsarbetet ställt sig positivt lill tanken att utnyttja ADB-teknik i arbetsförmed-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    87

lingen. Verket gör den bedömningen att ett system av den art AMS föreslår kan ge ytterligare rationaliseringseffekter utöver dem som AMS redovisar i rapporten, särskilt om man i anslutning till genomförandet ser över förutsättningarna för tekniskt stöd till andra delar av verksamheten.

Statskontoret anser därför att ett ADB-stöd av den art som AMS föreslår bör införas men att införandet inle kan forceras på det sätt som AMS föreslär i rapporten. Statskontoret vill i stället förorda ett genomförande enligt en alternativ handlingslinje. I korthet innebär denna att genomförandet sker i två steg med en beslutspunkt däremellan. I det första steget införs ADB-stödet i ett nytt län som föreslås vara Stockholms län. För delta ändamål anskaffas särskild datorutrustning som drivs av arbetsmarknadsverket. Upphandlingen av programvara, datorer och terminaler sker med utgångspunkt i att en i huvudsak länsregional systemstruktur väljs. Förberedelsearbete i form av utarbetande av kravspecifikationer för upphandlingen inleds omgående. Delta arbete bedrivs parallellt med principutformningen av det system som skall komma att utnyttjas. Härvid bör lönsamhetsbedömningar göras av alternativa sätt all införa datorstödet i frågor om bl. a. val av regioner, terminaltäthet etc.

Införandet av ADB-stöd i första stegel bör utvärderas så snart erfarenhet vunnits av systemels effekter. Utfallet av denna utvärdering bör styra den fortsatta utbyggnaden. De erfarenheter som vinns skall pä så sätt styra utformningen och införandel i följande steg. En rapport lämnas lill regeringen där slutsatser av verksamheten och förslag till förbättring redovisas. Statskontoret vill här understryka att verkets förslag till handlingslinje inte innebär förslag till ytterligare försöksverksamhet utan syftar till att som ett led i genomförandet ge ett bättre beslutsunderlag.

Som en följd av den tveksamhet som statskontoret har framfört till genomförandeplanen i rapporten anser verket att någon fortsatt utbyggnad av terminaler mot servicebyrå inte bör komma till stånd. Detta hindrar inte att en översyn av nuvarande bestånd — ca 200 stycken — av terminaler för registrering av bl. a. lediga platser kan behöva ske.

Verksamheten vid servicebyrån bör därför tills vidare bedrivas i den omfattning som den har idag. Detta innebär bl. a. att ADB-stödet i Södermanlands län bör få bedrivas som hittills. Statskontoret anser också att del är rimligt att Nyköpingsdistriktet ges möjlighet att arbeta på samma sätt som övriga distrikt inom länet genom en omdisponering av tillgängliga terminaler.

Statskontoret är berett att medverka i del fortsatta genomförandearbetet. Till yttrandet har lämnats skiljaktig mening.

I skrivelse den 4 oktober 1983 har AMS presenterat två utvärderingar av lagen om allmän platsanmälan. En av dessa undersökningar är en dagspressundersökning och den andra undersökningen är utförd i Kristianstads län och utgår frän sökande som avaktualiserats frän arbetsförmedlingen, om de har fått arbete och om delta arbele var  anmäll till

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    88

förmedlingen. Av dagspressundersökningen framgår att 81 % av de i dagspressen utannonserade lediga platserna har anmälts lill förmedlingen, vilket innebär en förbättring jämfört med tidigare undersökningar.

AMS anslagsframställning

Under budgetåret 1982/83 har fem nya kontor inrättats, samtliga lokalkontor. Vid utgången av budgetåret bestod arbetförmedlingens yttre kontorsorganisation av 282 kontor, varav 80 distriktskontor och 202 lokalkontor. Dessutom sker regelbunden ambulatorisk arbetsförmedling lill omkring 105 platser som saknar förmedlingskontor.

Arbetet med att effektivisera platsförmedlingen fortsäuer. .Arbetsförmedlingens resurser behöver dessutom byggas ut. AMS bedömer del som nödvändigt att verket tillförs 300 nya tjänster jämte medel lill personalutbildning samt för anskaffning och utrustning av lokaler. Av dessa 300 tjänster avser 100 en utbyggnad av kontorsnätets svagaste delar. Del gäller kommuner utan arbetsförmedlingskontor eller med en alllför liten arbetsförmedlingsservice. 100 tjänster avser förstärkning med handläggare som skall svara för planering och individuell hjälp i samband med en hög volym aibetsmarknadspolitiska åtgärder. Resterande 100 tjänsler avser biträdespersonal som bl.a. skall avlasta platsförmedlare och arbetsvägledare rutinuppgifter.

Utöver dessa tjänsler föresläs atl verket tillförs 200 rekryteringstjänster (arvodes- eller extratjänster) för nyanställda i grundutbildning. Syftet är att de nyanställda efter grundutbildning skall inplaceras på vakanta tjänster. Härigenom förkortas vakanstiderna i förhållande lill nuvarande antagningssystem, samtidigt som tjänsterna bemannas med utbildad personal.

AMS har i och med den terminalanskaffning som genomförs budgetåret 1983/84 koncentrerat terminalerna på sådant sätt atl vatje kontor och vid sektionsindélade kontor varje sekuon fått minst en terminal. Denna förstärkning med terminaler för sökning/bevakning har inletts i de nordligaste länen och har inneburit att utgivningen av Platsjournalen har kunnat minskas utan.atl man behövt ge avkall på verkets policy att varje platsförmedlingskontor varje dag skall ha tillgång till ell aktuellt platsmalerial.

AMS föreslår att en större utbyggnad med terminaler inleds budgetåret 1984/85 och att ytterligare 400 terminaler anskaffas under del budgetåret. Dessa skall användas för att dels ersätta den utrustning på förmedlingen som utnyttjas för dataregistrering av uppgifter om lediga platser m.m., dels i något eller några län öka terminaltätheten så myckel atl varje platsförmedlare har tillgång till en egen terminal. I del senare fallet kommer det nu prövade modellkontorssyslemet att utnyttjas koinpletteral med vissa funktioner, t.ex. sökanderegister, som prövas vid arbetsförmedlingen i Flen. Kostnaden för föreslagen utbyggnad och utveckling i samband härmed beräknas till 127,9 milj. kr, varav 3,9 milj. kr. för anskaffning av terminaler.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    89

Medel för personal, lokaler och personalutbildning beräknas under avsnittet Arbetsmarknadsverkets gemensamma förvaltningskostnader.

Erfarenheterna från det s. k. Kista-projektet visar alt en utökad tolkservice i hög grad gör förmedlingsarbetet effektivare och förkortar söktiderna för invandrare. Styrelsen föreslär därför att ytterligare medel ställs till förfogande för tolkresurser. Utgiftsposten för tolkservice bör därför höjas med 10,8 milj. kr. fill 14,4milj.kr.

Omorganisationen av arbetsförmedlingen enligt PLOG innebär att fler grupper av förmedlingens sökande får arbelsvägledningsservice. Det finns därför, inte minst mot bakgrund av de ökade kraven pä resultat av vägledningsverksamheten, ett stort behov av fortsalt utveckling av effektiva och ändamålsenliga metoder för arbetsvägledning inom arbetsförmedlingen. För projektarbete för vidare utveckling av vägledningsmetoder samt utveckling av program för kollektiv information och vägledningsgrupper på arbetsförmedlingen behövs 1 milj. kr. under budgelårel 1984/85.

Den nya överenskommelsen om gemensam nordisk arbetsmarknad syftar till en utökad service till arbetskraft som önskar arbete i annat nordiskt land. Även servicen till arbetsgivare som önskar rekrytera i de nordiska länderna bör göras effektivare. För att skapa bättre förutsättningar för ett internordiskl förmedlingssamarbele begär AMS medel för utbytestjänstgöring, dellagande i seminarier m.m., i andra nordiska länder. Härutöver innebär åtaganden gentemot Jugoslavien behov av vissa studieresor och deltagande i konferenser. Totalkostnaden för utbytestjänstgöring m. m. beräknas till 500000kr.

Vid oförändrat anslag för ADB-baserad praktikplalsackvisition för budgetåret 1984/85 räknar styrelsen med alt genom den upphandling som är på gång för köp av ADB-tjänster kunna genomföra en viss utbyggnad till ytterligare län utöver nuvarande tio. En förutsättning är atl den nuvarande omfattningen på PRAO inte utökas från sex till tio veckor saml alt gymnasieskolan bibehåller den omfattning på praktiken som finns i den nuvarande organisationen.

Terminalutbyggnaden för sökning/bevakning kommer sannolikt alt medge nedskärningar i utgivningen av de regionala plalslistorna.

Kostnaden för informationsmaterial beräknas öka från 8 milj. kr. till 9milj. kr. till följd av utvidgad produklion av videoprogram.

De arbetsmarknadspoliliska åtgärderna behöver fortlöpande anpassas till arbetsmarknadens behov. Bl. a. har riksrevisionsverket i olika rapporter betonat vikten av att styrelsen utvecklar sin uppföljning och utvärdering av olika arbetsmarknadspoliliska åtgärder. F. n. pågår inom styrelsen ett arbete för att utveckla ett system för resultatanalys av arbetsmarknadspolitiska insatser. Arbetet beräknas vara klart under hösten 1984. För att kunna utveckla metoder för och genomföra uppföljningar och utvärderingar av de arbetsmarknadspolitiska insatserna inom ramen för ett resultatanalyssystem behöver styrelsen 1 milj. kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    90

De totala utgifterna för programmet Arbelsmarknadsinformation beräknas för budgetåret 1984/85 till 1 213,8milj. kr. varav 1 042,5milj. kr. avser förvaltningskostnader.

Ändamål	1983/84			1984/35
	AMS	budg	[eter ing	AMS b!	jräkning
Extern information	8	000	000	8	995 000
Platslistor, (ej ADB-baserade)	2	300	000	2	605 000
AF/ADB-platslistor/utveckling	114	094	000	127	925 000
Praktikplatsackvisition	2	600	000	2	835 000
Planeringsinformation
statistik	3	300	000	3	600 000
Reseräkningar för inställelse
till arbetsförmedlingen		400	000		445 000
Läkarundersökningar		800	000		905 000
Tryckning av blanketter m.m.	3	520	000	3	990 000
AMS tryckeri	1	500	000	1	620 000
Tjäristebilar	1	400	000	1	515 000
Tolkservice	3	500	000	14	385 000
Utbytestj änstgöring			-		500 000
Resultatanalys			-	1	000 000
Kollektiv information			-	1	000 000
	141	414	000	171	320 000
Förvaltningskostnader	907	437	000	1 042	530 000
	1 048	851	000	1 213	850 000

Programmet Geografisk rörlighet AMS

Flyttningsbidrag. AMS bedömer att omfattningen på flyttningsbidrag kommer att vara lika stor under budgetåret 1984/85 som under budgelåret 1983/84. Medelsbehovet för flyltningsbidrag beräknas till 216,7 rnilj. kr.

Inlösen av egnahem m.m. AMS bedömer att anlalel inlösta fastigheter under budgetåret 1984/85 kommer att bli lika slort som under budgelårel 1983/84. Medelsbehovet för inlösen av egnahem m. m. beriiknas lill lOmilj.kr.

Föredragandens överväganden

Medelsbehovet under programmet Arbelsmarknadsinformation avser huvudsakligen programmets andel av de för programmet gemensamma förvaltningskostnaderna. Dessa består lill övervägande del av löner och andra kostnader för arbetsförmedlingen. Jag har i det tidigare behandlat dessa kostnader. För nästa budgetår bör övriga utgifter under programmet beräknas med ullämpning av huvudförslaget.

ADB inom arbetsförmedlingen

I anledning av prop. 1978/79: 131 om ADB i arbetsförmedlingen m.m.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    91

tog riksdagen (AU 34, rskr304) ställning för att användningen av ADB-teknik i platsförmedlingen på sikt var en förutsättning för att arbetsförmedlingen skulle kunna erbjuda både de arbetssökande och arbetsgivarna den service de har rätt att fordra. Vidare lades fast riktlinjerna för fortsatta försök med ADB i förmedlingsarbetet där en ny platsförmedlingsmetodik skulle prövas för att ta till vara alla de fördelar som kan komma ut av ADB-teknik. Försöken skulle bedrivas vid s. k. modellkontor i Södermanlands län och vaije platsförmedlare skulle tilldelas en terminal. Dessa försök har redovisats i årliga rapporter till regeringen och i utvärderingsarbetet har företrädare för statskontoret fortlöpande deltagit. AMS har under hela försöksperioden köpt datorresurser från en servicebyrå.

AMS har med skrivelse den 2 september 1983 redovisat de genomförda försöken med ADB i dess helhet, deras resultat och de slutsatser som dragits beträffande den framlida användningen av ADB inom arbetsförmedlingen. Materialet har tagits in i en rapport kallad Arbetsförmedling med ADB-resurser, rapport 8.1 och med detta har AMS slutfört slalsmakternas uppdrag att utreda och genom praktiska försök pröva ett avancerat ADB-system för arbetsförmedlingens platsförmedlande funktion. I rapporten föreslår AMS att terminalsyslemel byggs ul med 400 terminaler under nästa budgetår och därefter med 400 terminaler i halvåret lill systemet våren 1987 är färdigutbyggt med sammanlagt ca 2200 terminaler. Utbyggnaden föreslås ske mot nuvarande servicebyrå för atl AMS därefter under är 1987 skall övergå till att använda egen datorutrustning. Förslaget innebär också att vaije platsförmedlare på sikt bör tilldelas en terminal medan arbetsvägledare och arbetsledare bereds tillgång till terminal. AMS föreslår vidare att de 400 terminalerna för nästa budgetår fördelas så att 200 används för utbyte av nuvarande inkodningsterminaler och resterande 200 för utbyggnad i hela Södermanlands län och Stockholms län. Vidare har i rapporten genomförts en omfattande utvärdering, där terminalsystemets konsekvenser i vid mening för arbetssökande, arbetsgivare och personal har undersökts och bedömts. Effekten av det föreslagna ADB-systemet ger enligt utvärderingen snabbare tillsättning av lediga platser och därmed en förkortning av arbetssökandefiderna. Detta innebär enligt rapporten dels samhällsekonomiskt betydelsefull produktionsökning, dels statsfinansiella vinster genom bl. a. minskade utbetalningar av arbetslöshetsersättning.

I ett samrådsytlrande den 27 oktober 1983 ställer sig statskontoret positivt till att utnyttja ADB-teknik i platsförmedlingen men anser att införandet inte får forceras på sätt som AMS har föreslagit. Statskontoret anser atl införandel bör ske i två steg med beslutspunkt däremellan. Statskontoret anser vidare att nägon ytterligare utbyggnad mot servicebyrån inle bör äga rum. Första steget i statskontorets förslag innebär att ADB-stödet införs i Stockholms län från januari 1987. För detta ändamål anskaffas särskild datorutrustning som drivs av AMS. Upphandling av programvara.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    92

dator och terminaler sker med utgångspunkt i all en i huvudsak länsregional systemstruktur väljs. Införandet av ADB-stöd i första steget utvärderas sä snart erfarenhet vunnits av systemets effekter. Utvärderingen, som bl. a. bör avse en prövning av alternativa lösningar med lägre terminaltäthet, bör styra den fortsatta utbyggnaden. Målsättningen enligt statskontorets förslag är alt genomförandet i hela landet skall ske under år 1988.

AMS har nu fullföljt statsmakternas uppdrag att la fram underlag för utformning och omfattning av ell permanent lerminalsystem. Rapporten visar inle bara atl del föreslagna terminalsyslemel är ett viktigt hjälpmedel för plalsförmedlarna utan att det också bör kunna ge samhällsekonomiska vinster genom förkortade vakans- och arbetslöshetstider. För egen del anser jag därför atl försöksverksamheten med ADB i platsförmedlingen i och med föreliggande rapport fär anses avslutad och jag ställer mig i princip bakom tanken att det föreslagna terminalsyslemel bör införas i hela landet inom en i huvudsak länsregional systemstruktur. Upphandlingen bör i huvudsak ske enligt statskontorets genomförandeplan men en viss fortsatt utbyggnad av terminaler bör ske i avvaktan på atl det slutliga systemet kan tas i bruk. Jag ser införandet av ett rikstäckande lerminalsystem som en betydelsefull del när del gäller atl höja servicenivån inom platsförmedlingen gentemot både de arbetssökande och arbetsgivarna. Det är vidare av grundläggande betydelse för arbetsförmedlingen alt kunna ge de arbetssökande och arbetsgivarna en så god information som möjligt om förhållandena på arbetsmarknaden i hela landet.

AMS har i rapporten beräknat kostnaderna för ell färdigulbyggt system budgelåret 1989/90 inkl. ADB-platslistan till 102milj.kr. per år i dagens prisläge. Detta skall jämföras med kostnaderna under innevarande budgetår som uppgår lill 114 milj. kr. Skillnaden ligger främst i att utgivningen av ADB-platslistorna kan begränsas genom en utbyggnad av ADB-systemet. Jag anser mot bakgrund härav atl kostnaderna för ADB- systemet (utveckling-, drifl- och kapitalkostnader) i sin helhet i princip skall finansieras genom omprioritering inom programmet Arbelsmarknadsinformation. Införandet av terminaler som ersättning för plaislislor beräknas också på sikt ge betydande statsfinansiella vinster.

AMS har nu prövat olika ADB-funktioner inom platsförmedlingen som sökning av lediga platser, platsbevakning för en arbetssökandes räkning, viss åtgärdsregistrering saml sökande- och arbetsgivarregister. AMS bör nu gå vidare och la fram en samlad ADB- strategi. Jag avser därför senare föreslå regeringen alt AMS tillsammans med statskontoret får i uppdrag atl utarbeta en samlad ADB- plan för hela verket och presentera den i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1986/87.

När del sedan gäller arbetet med genomförandet av terminalsyslemel har AMS och statskontoret skilda meningar. AMS föreslår - i avvaktan på att egen datorutrustning hinner anskaffas för verksamheten - en inter-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    93

imslösning med en fortsatt utbyggnad av terminaler inom ramen för nuvarande servicebyräverksamhet. Utbyggnaden avses ske under åren 1984-1987. När sedan systemet är fullt utbyggt på servicebyrådatorerna skall den delen läggas över på egen datorutrustning. Statskontoret däremot vill inte bygga vidare mot servicebyrå utan först låta AMS erhålla egen datorkraft innan nägon ytterligare utbyggnad får äga rum. Därefter menar statskontoret atl under ett år merparten av terminalerna bör fördelas. Som jag tidigare har nämnt anser jag alt statskontorets förslag lill genomförande i huvudsak bör följas, dock bör en mindre ytterligare utbyggnad mot servicebyrå äga rum i avvaktan pä att AMS kan erhålla egen dator. Utbyggnaden bör emellertid inte ske så att det totala antalet terminaler i systemet överstiger det lerminalanlal som ryms inom nu gällande avtal med servicebyrån, totalt 1000 terminaler. Motivet för en interimistisk utbyggnad är bl. a. att AMS skall kunna fortsätta att introducera den nya tekniken och utbilda personalen.

Statskontorets genomförandeplan innebär atl kravspecifikationer för upphandling med programvaror, datorer och terminaler kan vara klara till sommaren 1984 om förberedelsearbetet påbörjas vid årsskiftet 1983/84. Utvärdering, avtalsförhandlingar och beslut på myndighetsnivå äger rum fram lill hösten 1985 varefter vidare beslut i ärendet blir föremål för regeringens prövning. Under hösten 1985 inleds den detaljerade system-och programutformningen med leverantörernas färdiga standardprogramvaror och system- och programutvecklingshjälpmedel. Under år 1986 sker program-, system- och produktionstester med sikte på produktions-start ijanuari 1987.

Under den interimistiska utbyggnaden bör i princip inle någon vidareutveckling av nya funktioner eller andra utbyggnader som kan skapa ökade bindningar mot nuvarande servicebyrå äga rum, dock bör sådana verksamheter som i slort ligger inom ramen för normalt underhäll få utföras. AMS bör också under ifrågavarande period tills egen datorutrustning har anskaffats inom projektet för ADB i platsförmedlingen inom verket avsätta resurser så alt det slutliga systemet skall kunna genomföras så smidigt som möjligt. Vidare bör AMS, mot bakgrund av de erfarenheter som kan dras av den ytteriigare utbyggnad av systemet som jag nu har förordat, i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1986/87 yUerligare belysa terminaltätheten och förhållandel mellan antalet bildskärmar och skrivare. För nästa budgetär anser jag atl AMS bör tilldelas ytterligare högst 400 terminaler av nuvarande typ och atl dessa används för dels utbyggnad i Södermanlands län och Stockholms län enligt principen för s. k. modellkontor, vilket innebär ca 300 terminaler, dels utbyggnad av de förmedlingskontor i landet i övrigt som i dag saknar terminal, vilket innebär ca 40 terminaler. De terminaler som därefter älerslår av de 400, bör användas för utbyte av vissa inkodningsterminaler. Jag har i dessa frågor samrått med civilministern. Med en koncentration av terminaler till

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    94

ett visst område på sätt som nu har gjorts vid s. k. modellkontor i Södermanlands län och som jag har föreslagit för äterstäende delar av Södermanlands län och Stockholms län kan också betydande besparingar i den ADB- framställda platslistan göras. Jag avser senare föreslå regeringen att AMS får i uppdrag att i nästa års anslagsframställning redovisa hur sådana besparingar kan göras så att nu föreslagen utbyggnad och en eventuell fortsatt utbyggnad av terminalsystemet kan finansieras genom en motsvarande besparing på kostnaderna för ADB-platslistan. Vidare avser jag alt inom kort initiera en utvärdering av effekterna av datoriseringen av platsförmedlingsarbetet.

Jag vill vidare anmäla att AMS under innevarande budgetår beräknar att kunna installera en terminal i Helsingfors, Finland. Kostnaden för hyra kommer därvid att tas ut av de finska myndigheterna. Det innebär atl de lediga platser som finns i Sverige kan tas fram direkt via terminal i Finland. Jag ser detta som en viktig del i det nordiska samarbetet och ett led i de diskussioner om hur ADB-användningen i de olika nordiska länderna skall kunna samordnas.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört beräknarjag kostnaden för ADB-platslistan och en fortsatt utbyggnad av terminalsystemet till 122,5 milj. kr., varav 3,9milj. kr. beräknas för del nu föreslagna tillskottet av 400 terminaler. Jag har därvid räknat med atl föreslagna terminaler i huvudsak kommer aU kunna las i drifl våren 1985.

Övriga frågor

AMS har föreslagit en kraftig höjning av utgiftsposten för tolkservice vid arbetsförmedlingen. Jag kan inte tillstyrka detta förslag. Jag vill här anmäla att i det förslag till ändrade former för mottagning av flyktingar som statsrådet Gradin planerar att förelägga regeringen våren 1984 frågan om tolkresurserna vid arbetsförmedlingen kan komma att aktualiseras.

AMS har vidare begärt särskilda medel för viss utbytestjänstgöring och för utveckling av vägledningsmetoder och program för kollektiv information och vägledningsgrupper på arbetsförmedlingen. AMS vill också ha medel för att utveckla metoder för och genomföra uppföljningar och utvärderingar av de arbelsmarknadspolitiska insatserna. Jag är ini:e beredd att föreslå att särskilda medel avsätts för dessa ändamål. I den mån de bedöms nödvändiga fär de finansieras genom omprioriteringar inorn ramen för programkostnaderna och genom ett intensivare utnyttjande av Ami: s erfarenheter i arbetsförmedlingen.

I övrigt har jag räknat upp posterna under programmet med under budgetåret inträffade prisstegringar och med avdrag med 2% för huvudförslaget.

Flyttningsbidrag och inlösen av egnahem m.m.

Jag räknar med en oförändrad omfattning på flyltningsbidragen och verksamheten med inlösen av egnahem. Jag vill erinra om att särskilda

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    95

förmånligare villkor gäller fr. o. m. innevarande budgetår i fråga om dessa verksamheter för dem i Kiruna och Gällivare kommuner som drabbats av övertalighetsproblemauken inom LKAB i Malmfälten. Medelsbehovet för flyttningsbidrag beräknarjag ull 210,1 milj. kr. och för inlösen av egnahem m.m. till lOmilj.kr.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen alt

1. godkänna de riktlinjer somjag har förordat i fråga om utbyggnaden av ADB inom arbetsförmedlingen,

2. till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 304881000 kr.

1 987 529 000

2 230 342 000(1) 1 877 049 000

B 2. Arbetsmarknadsutbildning

1982/83 Utfall 1983/84 Anslag 1984/85  Förslag

Reservation

184 546 000

(1) Varav 199 000 000 kr, enligt prop, 1983/84: 26, AU 8, rskr 56,

Utgifterna för programmet Arbetsmarknadsutbildning bestrids dels av medel som anvisas under detta anslag, dels med arbetsgivaravgifter.

Utgifter för kurskostnader, företagsutbildning m. m. bestrids från förevarande anslag. Utbildningsbidragen till elever finansieras dels genom arbetsgivaravgifter, dels över anslaget B3. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag.

	1982/83 Utgift		1983/84 Anslag		1984/85 Beräknad	ändr	ing
					AMS -1- SÖ			Föredraganden
Arbetsmarknadsutbildning Förvaltningskostn. Summa	1 940 397 47 132 1 987 529	000 000 000	2 184 050 46 292 2 230 342	000 000 000	-  209 710 +      3 123 -  206 587	000 000 000		-   354 000 000 +           707 000 -   353 293 000

Programmet Arbetsmarknadsutbildning omfattar dels sådan utbildning som någon genomgår av arbetsmarknadsskäl enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368, omtryckt 1983:569), dels sådan utbildning som anordnas i företag, kommuner och landsting enligt förordningen (1981:541, ändrad senast 1983:572) om bidrag till arbetsmarknadsutbildning i förelag, m.m.

Ansvarsfördelningen mellan AMS och SÖ regleras i  arbetsmarknads-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    96

kungörelsen. AMS gör de arbetsmarknadspolitiska bedömningarna av utbildningsbehovet och fastställer inriktningen, omfattningen och lokaliseringen av kursverksamheten. Det är vidare arbetsmarknadsmyndigheterna som i det enskilda fallet beslutar om arbetsmarknadsutbildning. SÖ svarar för det pedagogiska innehållet och har det administrativa, tekniska och ekonomiska ansvaret.

Den direkta utbildningsadministralionen ombesörjs lokall av AMU- center, som leds av kursföreståndare. Utbildning anordnas även vid filialer under AMU-center. F. n. finns 52 AMU-center och ell sextiotal fasta eller tillfälliga filialer. Som SÖ: s regionala organ för kursverksamheten finns inom varje län en kursstyrelse.

Sedan budgetåret 1981/82 lillämpas ett nytt budgetsystem för den av SÖ anordnade arbetsmarknadsutbildningen. Budgetsystemet bygger på en uppdelning av AMU-kurser i en åriigen återkommande del och en del som varierar i storlek och inriktning från år till år. Den mer planeringsbara delen definieras som basbehov av utbildning. Den andra delen benämns komplementbehov. AMS anger utbildningsbehovet i bas- och komplementbehov. SÖ beräknar på motsvarande sätt bas- resp. komplemenlre-surser för utbildningen.

AMS

De totala utgifterna för arbetsmarknadsutbildningen budgetåret 1982/83 har uppgått till 3810milj.kr., varav 1823milj. kr. utgör utgifter för utbildningsbidrag.

Situationen pä arbetsmarknaden under budgetåret 1984/85 antas komma alt präglas av fortsatta stora förändringar i näringslivet. Arbetsmarknadsutbildningen spelar en väsentlig roll för atl underlätta den yrkesmässiga röriigheten. Mot bakgrund härav beräknas arbetsmarknadsutbildningen behöva omfatta ca 120000 deltagare, varav 80000 i särskilt anordnade AMS/SÖ-kurser.

En förskjutning från grundläggande utbildning till påbyggnadskurser kommer att genomföras inom AMS/SÖ-kurserna. AMS räknar med att behovet av bristyrkesutbildning kommer atl vara oförändrat stort inte minst för att de s. k. flaskhalsproblemen skall undvikas i arbetslivet. För atl öka utrymmet för nyrekrytering behöver kortare bristyrkesutbildningar kunna erbjudas för mer kvalificerade arbetsuppgifter inom industrin.

Utbildningsbehovet för AMS/SÖ-kurser bedöms var 80000 deltagare, vilket motsvarar 1 360000 utbildningsveckor vid en genomsnittlig kurstid av 17 veckor. För atl kunna tillgodose detta utbildningsbehov behöver SÖ ställa drygt 34000 utbildningsplatser eller 1632000 kapacitetsveckor till förfogande. AMS har då räknat med en genomsnittlig beläggning på drygt 80% under hela budgetåret inkl. sommarperioden och jul/nyår. Anslagsbehovet vid denna volym har av SÖ beräknats till I 590 milj. kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    97

AMS får under budgetåret 1983/84 bedriva bristyrkesutbildning för 15000 personer inom ramen för det totala antalet deltagare i AMS/SÖ-kurser. AMS bedömer atl behovet kommer atl vara minst lika slorl under budgelåret 1984/85.

Antalet deltagare i kurser inom det reguljära utbildningsväsendet beräknas öka med 2000 till 20000 deltagare under budgetåret 1984/85. Ökningen beror huvudsakligen på målsättningen att i något större utsträckning utnyttja kapaciteten inom yrkesinriktade kurser i komvux och gymnasieskolan, vilket är väsentligt billigare än att starta nya AMS/SÖ-kurser.

Behovet av övriga kurser, huvudsakligen svenska för invandrare vid studieförbunden, beräknas vid oförändrat huvudmannaskap ligga på samma nivå som budgetåret 1983/84, dvs. 2000 deltagare.

För budgetåret 1984/85 bedömer AMS behovet av arbetsmarknadsutbildning i företag - vid oförändrad bidragsnivå - uppgå till 180000 utbildningsveckor för 21000 deltagare, varav 17000 deltagare i utbildning av permitterings-och uppsägningshotad personal.

Den nuvarande utformningen av bidraget i samband med utbildning vid risk för permittering eller uppsägning har inte haft avsedd effekt. För att bidraget skall utgöra ett alternativ till uppsägningar och permitteringar föreslår AMS att utbildningsbidraget skall var 35 kr. per timmme i alla företag saml atl bidrag även skall få lämnas under de första 40 timmarna. Vid en höjning av ifrågavarande bidrag räknar AMS med alt ytterligare 2000 personer kan utbildas i denna utbildningsform. Kostnaden för den föreslagna förändringen beräknas till 22 milj. kr.

AMS föreslår vidare alt den grupplivförsäkring som utgår för elever i arbetsmarknadsutbildningen i fortsättningen skall bekostas över anslaget B3. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag.

Totalt utgör AMS och SÖ:s kostnader under anslaget 2023,7milj.kr., varav SÖ: s medelsbehov uppgår till 1 590milj. kr.

AMS har vidare i olika skrivelser redovisat försöksverksamhet med barnomsorg och körkortsutbildning inom arbetsmarknadsutbildningen. Dessutom har AMS lämnat en redogörelse för verksamhel med vissa former av arbetsmarknadsutbildning i förelag och redogjort för inlernal-undervisning i svenska språket för finländska ungdomar under är 1982.

SÖ

SÖ: s regionala organ för kursverksamheten inom varje län är kursstyrelsen. Sedan den 1 juli 1982 gäller en ny instruktion för arbetsmarknadsutbildningen, vilket ger kursstyrelsen ökat ansvar och ökade befogenheter för arbetsmarknadsutbildningen i länet.

I överensstämmelse med del förslag lill budget- och planeringssystem som SÖ och AMS gemensamt fåll regeringens uppdrag all införa för av SÖ anordnad arbetsmarknadsutbildning har AMU-verksamhelen delats upp i 7   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet    98

s.k. basverksamhet och i s.k. komplementverksamhet. Basverksamhe-tenomfattar .dels den verksamhet som bedrivs inom den lokala organisationen i vad avser de mer regelbundet återkommande utbildningairna (basbe-hovel av ulbiidning), den kursdeltagarsociala verksamheten, den lokala administrationen samt lokalerna för dessa verksamheter, dels de för arbetsmarknadsutbildningen gemensamma aktiviteter som leds och utförs centralt av SÖ såsom läroplansutveckling, personalutbildning, informationsverksamhet, lokalförändringar m. m.

Komplemenlverksamheten omfattar enbart utbildningar ulöver dem som ingår i basverksamheten. Den skall tillgodose utbildningsbehov som förutses få kort varaktighet och vara svåra att planera på längre sikl.

Komplementulbildningarna är avsedda att möta det extra utbildningsbehov ulöver basbehovet som krävs för en god anpassning av arbetsmarknadsutbildningen till det aktuella arbetsmarknadsläget.

SÖ eftersträvar alt anordna denna tillkommande utbildning i första hand med utnyttjande av de bundna resurser som inte utnyttjats för genomförande av basutbildningen. För att undvika en utökning av de övriga bundna resurserna har komplemenlutbildning i ökande grad sedan buget-årel 1981/82 genomförts som s. k. saxad ulbiidning och som köp från andra utbildningsanordnare och från förelag med lediga resurser användbara för utbildning.

Basverksamhet

För budgetåret 1984/85 planeras en baskapacilel om ca 935000 kursdel-tagarveckor - en mindre ökning jämfört med fastställd plan för budgetåret 1983/84 med drygt 9000 kursdeltagarveckor.

Läroplansförändringar. Strukturförändringar inom arbetslivet, framförallt inom industrin, ställer ökade krav på teknisk utbildning och kompelens. Utvecklingen, främst pä datorsidan, har skett myckel snabbi vilket medför att förändringar och moderniseringar av låroplaner är nödvändiga för att utbildningen skall kunna motsvara de övergripande målen för arbetsmarknadsutbildningen. Totalt för genomförande av redan beslutade och planerade läroplansförändringar beräknar SÖ ett medelsbehov om 5,2milj. kr. under ifrågavarande anslag.

Gemensamma funktioner. SÖ begär all 50 anställda med lönebidrag inom AMU-organisalioner skall få övergå lill anställning ulan bidrag fr.o.m. den Ijuli 1984. Fördeltabegär SÖ 5,4milj. kr. SÖ beräknar vidare 900000kr. för viss ökning av kursledning och administrativ personal. Medelsbehovet för den totala administrationen föreslås i stort sett oförändratjämfört med budgetåret 1983/84.

Lokaler. Under budgetåret 1983/84 planerar SÖ att tillsammans med byggnadsstyrelsen initiera en omfallande lokalinventering i syfte atl noggrant kartlägga lokalers användningssätt för att senare genom omdispone-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet    99

ring och mer omfattande saxning friställa lokaler. SÖ bedömer att ca 30 kursorter kan bli föremål för lokalinventering. SÖ beräknar för budgetåret 1984/85 hyresökningar genom lokalförändringar till ca 13 milj. kr. Totalt beräknar SÖ 432,2 milj. kr. för lokaldrifl.

Undervisningsprojekt. Arbetet med ett flertal påbörjade projekt beräknas fortgå även under budgetåret 1984/85. Bl. a. fortsätter moderniseringen och modulindelningen av utbildningar inom de verksladsmekaniska och plåt- svetsmekaniska blocken saml el- leleblockel. Kostnader för planerade projekt beräknas för budgetåret 1984/85 till 5,4milj. kr. Dessutom begär SÖ ytterUgare 1 milj. kr.   för oförutsebara läroplansarbeten.

Uppföljning och utvärdering m.m. För detta ändamål begår SÖ totalt 3,3 milj. kr.

Personalutbildning/utveckling. SÖ beräknar kostnaderna för den interna utbildningen/fortutbildningen till 15 milj. kr. Den externa utbildningen beräknar SÖ till 3,5milj. kr. För personalutveckling beräknar SÖ ett medelsbehov om 3milj. kr. Totalt beräknar SÖ medel för personalutbildning/utveckling till 21,5 milj. kr.

Särskilda personalresurser. Sedan början av 1970-talet har resurserna för arbetsmarknadsutbildningens ledning centralt inom SÖ förstärkts genom alt anställda inom arbetsmarknadsutbildningen får anlitas för arbetsuppgifter hos SÖ. SÖ föreslår ett oförändrat antal inlånade personer eller 14 helårstjänsler för budgelåret 1984/85.

Informationsverksamhet. Under budgetåret 1982/83 har en ökad satsning på lokal och regional information om arbetsmarknadsutbildningen kunnat ske. Del har möjliggjorts genom att vatje kursslyrelse av SÖ tilldelats särskilda medel för ändamålet. SÖ föreslär oförändrade resurser för informationsverksamhet under budgetåret 1984/85, vilket innebär 1,7 milj. kr.

Komplementverksamhet

Komplementverksamheten är avsedd alt möta de kortsiktiga förändringarna av arbetsmarknadsläget. Del totala utbildningsbehovet beräknas till 1632000 kursdeltagarveckor. Planerad kapacitet för basverksamheten är 935000 kursdeltagarveckor. Resterande utbildningsbehov eller 697000 kursdeltagarveckor anordnas som komplemenlutbildning, vilket innebär en ökning med 137000 kursdeltagarveckor jämfört med motsvarande planering för innevarande budgetår. SÖ beräknar kostnaderna för komplementutbildningen Ull 354 milj. kr.

Kommittén för arbetsmarknadsutbildning och personalutbildning (KAFU)

Med stöd av regeringens bemyndigande den 22 november 1979 (Dir 1979:139) tillkallades en kommitté (A 1980:02) med uppgift atl   se

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   100

över om arbetsmarknadsutbildningen med den nuvarande inriktningen svarar mot de för verksamheten uppställda målen eller om verksamheten behöver ändras. I direktiven framhölls särskilt betydelsen av flexibilitet, dvs. att med kort varsel kunna öka, minska eller ändra arbetsmarknadsutbildningen. I denna uppgift ingick bl. a. alt pröva möjligheterna att så långt möjligt decentralisera ansvar och befogenheter vad gäller verksamhetsplanering, undervisningsplanering och driftansvar. Kommittén skulle även pröva möjligheterna att finna en annan organisation och därvid särskilt beakta flexibilitetsaspeklerna.

En annan huvuduppgift för kommittén var att klargöra gränserna mellan arbetsmarknadsutbildningens ansvarsområde och de uppgifter som normall bör ankomma pä företagens interna personalutbildning.

Vidare skulle kommittén som en tredje huvuduppgift pröva om det behövs åtgärder från samhällets sida för alt främja en sådan inriktning av personalutbildningen atl en jämn och trygg sysselsättning kan ålsladkom-mas samtidigt som säväl den enskilde arbetstagarens som förelagens behov av ulbiidning och kompelens kan tillgodoses.

Genom tilläggsdirektiv (Dir 1980:65) fick kommittén i uppdrag atl utreda frågan om inrättande av särskilda fonder för finansiering av ulbiidning i företagen.

Kommittén antog namnet Kommittén för arbetsmarknadsutbildning och företagsutbildning (KAFU). Kommittén överlämnade i april 1983 sitt belänkande (SOU 1983:22) Utbildning för arbetslivet.

Efter remiss har yttranden angivits av riksförsäkringsverket, statens handikappråd, länsstyrelserna i Kronobergs, Malmöhus, Göteborg och Bohus, Skaraborgs, Västmanlands och Norrbottens län, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), slalens institut för personaladministration och personalutbildning (SIPU), statens arbetsgivarverk (SAV), centrala sludiestödsnämnden (CSN), skolöverstyrelsen (SÖ), samtliga länsskolnämnder utom Uppsala, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens invandrarverk (SIV), expertgruppen för invandrarpolitisk forskning, delegationen för arbelsmarknadspolitisk forskning, delegationen för jämslälldhetsforskning, kommittén rörande arbetsmarknadsverkels ansvarsområde och organisation. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO) — Familjeföretagen, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Kooperativa förbundet (KF).

Yttranden har dessutom inkommit från Tjänstemännens bildningsförbund (TBV), Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Sveriges Arbetsledare-förbund (SALF) och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). En sammanställning av yttrandena finns tillgänglig pä arbetsmarknadsdepartementet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   101

Huvuddragen i KAFU:s betänkande i fråga om  arbetsmarknadsutbildning

Arbetsmarknadsutbildningens mål

KAFU hade som en uppgift att pröva om den nuvarande inriktningen av arbetsmarknadsutbildningen svarar mot de i prop. 1975:45 om riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen uppställda målen för verksamheten - att främja en ekonomisk tillväxt, överbrygga konjunkturförändringar och att minska utbildningsklyftor mellan olika grupper i samhället- eller om inriktningen behöver ändras. Därvid skulle kommittén särskilt beakta flexibiliteten, dvs. att med kort varsel kunna anpassa resursinsatserna efter rådande konjunktur- och arbetsmarknadslägen.

Kommittén har i huvudsak studerat den stabiliseringspolitiska måluppfyllelsen och därvid konstaterat att utvecklingen av arbetsmarknadsutbildningen visar en något tydligare konjunkturanpassning under 1970-talet jämfört med uppbyggnadsskedet under 1960-talet då arbetsmarknadsutbildningen ökade tämligen oberoende av konjunkturutvecklingen. De första åren under 1980-talet visar åter en bristande konjunkluranpassning. Enligt kommitténs uppfattning är det nödvändigt att finna vägar för en fortsatt anpassning av arbetsmarknadsutbildningen till konjunkturutvecklingen. Arbetsmarknadsutbildningen bör koncentreras lill lågkonjunktur-perioder så att den utbildade arbetskraften finns tillgänglig när efterfrågan ökar. Samtidigt framhåller KAFU atl det inte kan vara frågan om någon drastisk nedskärning vid en konjunkturuppgång. Även i ett sådant läge behövs en förhållandevis stor omfattning av arbetsmarknadsutbildningen för att säkra de övriga målen för verksamheten.

KAFU lägger en rad förslag som syftar till atl öka måluppfyllelsen och flexibiliteten i verksamheten. Dessa gäller, utöver förslag om en ny organisation för AMU-verksamhelen, bl. a. samverkan med andra utbildningsanordnare, utbildningens uppläggning och innehåll, möjligheten för AMU--centren atl bistå företagen med vissa tjänster för intern eller statligt understödd personalutbildning samt samhälleligt stöd till arbetsmarknadens parter atl planera personalutbildning. Vidare här KAFU lagt förslag som avser tillträdet till arbetsmarknadsutbildningen, bristyrkesutbildning, avgränsning av arbetsmarknadsutbildning gentemot andra utbildningsanordnare och arbetsmarknadsutbildning i företag.

Det framtida behovet av arbetsmarknadsutbildning - innehåll och inriktning

Inriktningen av arbetsmarknadsutbildningen måste med nödvändighet bestämmas utifrån arbetsmarknadens behov av arbetskraft och de arbetssökandes behov. Kursutbudet måste snabbt kunna anpassas lill förändringar på arbetsmarknaden. Det framtida behovet och inriktningen   av

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   102

arbetsmarknadsutbildning är också beroende av det reguljära ui:bildnings-väsendets anpassning till efterfrågan på arbetskraft och förelagens personalutbildning. Befolkningens utbildning utgör också en faktor att ta hänsyn ull.

KAFU har inte ansett det rationellt att för lång tid framåt söka fastställa dimensioneringen och inriktningen av arbetsmarknadsutbildning. I stället är det en väsentlig uppgift för arbetsmarknadsutbildningen att medverka till att anpassa utbudet om yrkesutbildad arbetskraft till sådana förändringar på arbetsmarknaden som inte har kunnat förutses i långsiktiga prognoser. KAFU bedömer mot bakgrund av den snabba tekniska utvecklingen och dä framför allt införandet av datateknik att sammansättningen av arbetskraftsefterfrägan kommer att förändras. Omfattande utbildningsinsatser kommer därvid att behövas för att stödja konkuirenssvaga grupper.

Sammanfattningsvis bedömer KAFU utifrån sin analys av de redovisade faktorerna och med hänsyn till utvecklingen på arbetsmarknaden att behovet av arbetsmarknadsutbildning kommer att vara stort även i framtiden.

Arbetsmarknadsutbildningens framtida organisation

Huvudmannaskapet för AMU-kurserna är idag delat mellan AMS och SÖ. Enligt den nuvarande ansvarsfördelningen ankommer det pä arbetsmarknadsverket att svara för den arbetsmarknadpolitiska planeringen av utbildningsinsatserna, att anvisa deltagare samt att förmedla arbete efter avslutad utbildning. Huvuddelen av de elevsociala åtgärderna åvilar också AMS. SÖ ansvarar efter beställning från AMS för genomförandet av utbildningen och har ansvaret för driften av AMU- center och filialer. AMS är anslagsmyndighet för arbetsmarknadsutbildningen och har i denna egenskap ett övergripande ansvar för utbildningen som ett arbetsmarknadspolitiskt instrument.

KAFU framhåller att olägenheterna med det delade huvudmannaskapet främst fär konsekvenser för flexibiliteten och för den ekonomiska styrningen och kontrollen av verksamheten. Beslutsprocessen blir onödigt komplicerad och lång med risk för att angelägna utbildningsinsatser försenas eller alt resurser inte avvecklas när behovet av en AMU-kurs minskar. Även styrningen och samordningen av verksamheten försviiras av det delade huvudmannaskapet. Kommittén kommer sammanfattningsvis till slutsatsen att förutsättningarna för en förbättrad flexibilitet i utbildningsinsatserna skulle främjas av att ansvaret för planering och genomförande samlades hos en huvudman som också har det fulla ekonomiska ansvaret för verksamheten. Därigenom undviks dubbelarbete och beslutsvägarna blir kortare.

KAFU har vad gäller den framtida organisationen för AMU-kurserna diskuterat fyra olika principmodeller. Gemensamt för dem alla är dels en långtgående decentralisering, dels att det pedagogiska ansvaret - i enlig-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   103

het med kommitténs direktiv - åvilar SÖ. KAFU har dessutom eftersträvat ett enhetligt huvudmannaskap för verksamheten innebärande all den planerande funktionen och det ekonomiska ansvaret skall ligga hos en och samma huvudman. KAFU: s modeller går i korthet ut på följande.

SAMS-alternativet innebär att nuvarande uppgiftsfördelning i princip bibehålls. Ett rådgivande samarbetsorgan mellan AMS och SÖ, SAMS, fär ställning av delegation och knyts till AMS. Kursstyrelsen får ställning som. myndighet under SÖ.

AMV-allernalivet innebär alt arbetsmarknadsverket blir ensam huvudman för verksamheten. Den nuvarande kursslyrelsen omvandlas till delegation hos länsarbetsnämnden. SÖ: s uppgifter koncentreras till det pedagogiska området.

SÖ-alternativet innebär en förskjutning av ansvaret till SÖ och länsskolnämnderna. Kursstyrelsen ombildas till delegafion vid länsskolnämnden.

En ny myndighet anförtros ansvaret. Kursstyrelserna omvandlas till regionala myndigheter under denna. Den nya myndighetens uppgifter skulle vara planering, genomförande av AMU-kurserna och drift av AMU-center. Den nya myndigheten skulle tillhöra arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde.

Enligt KAFU:s mening är AMV-allernalivet del från arbetsmarknads-poliUska synpunkter mest rationella alternativet med hänsyn lill verksamv helens uppgifter och villkor. De avgörande argumenten för KAFU- har varit att de planerande och verkställande funktionerna därmed hålls samman i en organisation samt den framtida uppgift som KAFU föreslår, för AMU-centren, att mot betalning ge inbildnings- och konsullservice ät förelagen för deras personalutbildning.

Flertalet av de remissinstanser, som berört frågan om arbetsmarknadsutbildningens framlida organisation - däribland statskontoret, RRV, SIV, AMS, SAV, länsstyrelserna i G, M, O, R, U och BD län. Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, SAF, KF och SALF-tillstyrker kommitténs förslag alt ansvaret för arbetsmarknadsutbildningen mer entydigt läggs pä arbetsmarknadsverket. Flera av dessa har emellertid framhållit atl enbart ett enhetligt huvudmannaskap inte löser pro blemen med den bristande flexibiliteten i arbetsmarknadsutbildningen. Bl.a. har vikten av en god överblick över resurserna och hur dessa utnyttjas understrukits som väsentlig för att öka flexibiliteten saml att KAFU:s förslag ställer stora krav på styrningen och ledningen av verksamheten för att få till stånd en så god ekonomisk hushållning som möjligt.

SÖ anser inte att det delade huvudmannaskapet motverkar flexibiliteten men anser dock att det utifrån principiella utgångspunkter är olämpligt med ett delat huvudmannaskap av det slag som nu gäller för arbetsmarknadsutbildningen. SÖ förordar därför en uppdelning av arbetsmarknadsulr bildningen i en mer permanent del under SÖ: s huvudmannaskap saml en mer rörlig del under AMS huvudmannaskap. Den senare skulle inle själv

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   104

bedriva utbildning  ulan repliera på andra utbildningsanordnare, företag och den fasta AMU- organisationen.

Remissopinionen är således så gott som enig om alt ett enhetligt huvudmannaskap för AMU-verksamhelen är nödvändigt även om motiven och lösningarna varierar. Vidare har flera remissinstanser, säväl de som tillstyrker som de som avstyrker, framhållit viklen av att SÖ: s pedagogiska ansvar säkerställs och atl ett ökat samarbete med andra utbildiningsanord-nare kan åstadkommas.

Avgränsning mot övrig utbildning

KAFU har enligt sina direktiv ägnat stor uppmärksamhet åt avgränsningen mellan arbetsmarknadsutbildningen och annan utbildning. I della sammanhang har kommittén särskilt uppehållit sig vid frågan om vilka principer som ska gälla för när utbildningsbidrag beviljas för studier inom det reguljära skolväsendet. KAFU menar atl utbildning i första hand skall erbjudas vid AMU-kurser. Endast om det i del enskilda fallet inte är lämpligt att förlägga en arbetsmarknadsutbildning vid en AMU-kurs bör utbildningsbidrag beviljas för studier inom det reguljära ulbildiningsväsen-det. Beträffande icke yrkesinriktade studier på högre nivå än grundskola menar KAFU att sådana endast bör beviljas om särskilda skäl föreligger. Ungdomar under 25 år bör inte annat än i undantagsfall och efter ingående prövning av huruvida den planerade utbildningen är den enda tänkbara lösningen med hänsyn lill den sökandes situation, beviljas utbildningsbidrag för studier på gymnasial nivä inom komvux, gymnasieskola eller folkhögskola. Ett sådant skäl kan vara arbetshandikapp som begränsar utbildnings- och yrkesvalet. Dessa regler gäller redan i dag och KAFU anser att de bör ligga till grund för avgränsningen av arbetsmarknadsutbildningen gentemot den övriga vuxenutbildningen och ungdomsskolan även i fortsättningen.

KAFU menar dock att dessa principer kan utvecklas ytteriigare. Arbetsmarknadsmyndigheterna har f. n. stor frihet atl besluta om utbildningens inriktning. KAFU anser det väsentligt alt denna handlingsfrihet får bibehållas även i framtiden. På en punkt vill dock KAFU begränsa denna frihet. Syftet med arbetsmarknadsutbildning är att den skall leda lill arbele. En tvåårig yrkesinriktad utbildning bör enligt KAFU i ds flesta fall vara tillräcklig för att nä detta mål. Genom att fastställa en generell gräns som gäller alla sökandegrupper utom vissa arbetshandikappade förenklas regelsystemet och gränsdragningen mot den övriga vuxenutbildningen blir också klarare. Utbildningsbidrag inom det reguljära utbildningsväsendet bör enligl KAFU:s mening endast få beviljas för kortare yrkesinriktad utbildning.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   105

Avgränsningen mot förelagsintern personalutbildning Bristyrkesutbildning

Samhället har genom den nya gymnasieskolan och utbyggnaden av arbetsmarknadsutbildningen kommit atl ansvara för den grundläggande yrkesutbildningen medan företagen svarar för den mer bransch- eller förelagspecifika utbildningen. Samhället har emellertid av flera olika skäl funnit anledning stödja eller bedriva även fort- och vidareutbildning av arbetskraften. Å andra sidan finns även exempel på branscher och förelag som själva svarar för den grundläggande yrkesutbildningen.

Inom arbetsmarknadsutbildningens ram kan såväl brislyrkesulbildning-en som de olika bidragen för arbetsmarknadsutbildningen i förelag tjäna som exempel på sådan vidare- eller fortbildning av anställda som samhället ansett viktig att stödja. Bristyrkesutbildningen omfattar både grundläggande yrkesutbildning och mer kvalificerad fort- och vidareutbildning och har i viss utsträckning använts som personalutbildning. Detta gäller i hög grad den satsning på vidareutbildning till kvalificerade arbetsuppgifter inom industrin som f. n. pågår. Grundutbildningen avser tillskoll lill branscher av ny arbetskraft eller utbildning för personer som arbetar i branschen men har rutinbetonade eller okvalificerade arbetsuppgifter.

KAFU anser det inle möjligt eller önskvärt att göra någon definitiv gränsdragning mellan arbetsmarknadsutbildningens uppgifter och det utbildningsansvar som åvilar arbetsgivarna för ulbiidning av anställda. KAFU menar dock alt sä korta kurser som en till två veckor inte bör anordnas som arbetsmarknadsutbildning, då dessa kan antas enbart ge en begränsad kompetens eller uppskolning inom ett specifikt område. KAFU föreslår atl bristyrkesutbildning även fortsättningsvis skall få bedrivas såväl regionalt som över riket som helhet. Därutöver föreslår KAFU atl arbetsmarknadsmyndigheterna i vissa lägen skall få möjlighet alt göra särskilda satsningar inom bristyrkesutbildningens ram med företräde för redan anställda och med krav på någon form av motprestation från företagets sida.

För att ytterligare slå vakt om arbetsmarknadsutbildningens fördel-ningspoliliska betydelse föreslår kommittén alt i princip alla AMU-kurser blir tillgängliga för personer som har anställning men har en föråldrad, kortare eller ingen yrkesutbildning. KAFU föreslår atl högst 10% av alla AMU-platser i ett län blir Ullgängliga för denna målgrupp. Länsarbetsnämnden föreslås, att i samråd med parterna på arbetsmarknaden, få avgöra i vilken utsträckning som denna målgrupp skall få Ullträde till AMU-kurserna i länet. Enligt AMS skulle en generell tillgänglighet till AMU-kuser för anställda med ingen, kortvarig eller föråldrad utbildning samt särskilda satsningar för anställda i företag och branscher med s.k. flaskhalsproblem bättre uppfylla målsättningarna med bristyrkesutbildningen än det nuvarande systemet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   106

Slalens invandrarverk anför att förslaget gynnar invandrare vilka som grupp har en svag ställning på arbetsmarknaden men är tveksamt lill om det i tider med hög arbetslöshet kommer att ställas några platser till förfogande för redan anställda. De arbetsmarknadspoliliska åtgärderna borde enligt invandrarverkets uppfattning mer inriktas på förebyggande insatser för arbetslösa och förordar därför en fördelning av insatserna för arbetslösa och redan anställda.

Arbetsmarknadsutbildning iföretag

Vad gäller de olika formerna för arbetsmarknadsutbildning i förelag — utbildning vid risk för permittering eller uppsägning, utbildning till yrken med ojämn könsfördelning, utbildning av anställda som riskerar iirbetslös-het i samband med införande av datateknik, utbildning av äldre och handikappade samt praktikanställning - har KAFU funnit att de oklarheter och brister, som den tidigare utredningen om företagsutbildning (UFU) redovisade i sitt belänkande (SOU 1977:92) Utbildning i företag, kommuner och landsting, genom förändringar i regelsystem och anvisningar, inte längre kvarstår. Enligt de fastställda bestämmelserna gäller med undantag för praktikanställning att utbildningen skall följa en plan som har upprättals av arbetsgivaren och godkänts av länsarbetsnämnden. Berörda arbetstagarorganisationer skall ges tillfälle att yttra sig över planen och även ges möjlighet att medverka i genomförandel och Ullsynen av utbildningen. Arbetsgivaren ansvarar för alt utbildningen bedrivs på sådant sätt att syftet med resp. bidrag uppnäs.

Arbetstagarorganisationerna kan således ha ett vissl inflytande över utbildningens uppläggning och genomförande. KAFU som hade i uppgift att studera formerna för medverkan av arbetsmarknadens parter i företagsutbildningen har funnit skäl säkerställa parternas roll när det gäller personalutbildningar. Kommittén föreslår därför all arbetsgivare och berörda arbetstagarorganisationer skall vara överens om såväl utbildningens inriktning och innehåll som uttagning av deltagare till alla former av utbildning av anställda, som samhället finner skäl alt stödja. Vidare anser KAFU det angeläget att reglerna för alla slag av arbetsmarknadsutbildning i företag förenklas och görs mer enhetliga i fråga om längd, bidragsbelopp, bidragsmottagare och övriga villkor. KAFU föreslär därför att samtliga dessa bidrag skall få utgå under högst 960 limmar, att bidrag skall utgå även för de första 40 timmarna vid utbildning i stället för permittering, och atl detta bidrag samt bidrag till utbildning vid införande av datateknik skall utgå även till kommuner och landsting.

Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen och de omfattande strukturella förändringar som arbetslivet genomgår och som kan förväntas fortgå, anser kommittén att det är en angelägen uppgift för slalen alt stödja personalutbildning som anordnas i förebyggande syfte och som har

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   107

mer långsiktig karaktär. Kommittén föreslår därför atl de nuvarande motiven för bidrag till arbetsmarknadsutbildning i förelag utvidgas till atl omfatta även dels personalutbildning som anordnas av fördelningspolitiska skäl och som syftar till att stärka positionen pä arbetsmarknaden för särskilt utsatta grupper och dels personalutbildning som anordnas inför mer omfattande strukturförändringar, t.ex. om ny teknik införs eller om del görs större förändringar av produktionen. För alt undvika gränsdragningsproblem vad gäller ansvarsfördelningen mellan staten och arbetsgivarna anser KAFU det befogal alt pröva dessa motiv i en försöksverksamhet.

AMS har i denna fråga framhållit all om svag ställning på arbetsmarknaden blir ett självständigt kriterium så bör länsarbetsnämnden eller arbetsförmedlingen medverka vid förelagets urval av deltagare.

Åldersvillkoret

Åldersgränsen för tillträde till arbetsmarknadsutbildning är 20år. Undantag från denna regel får göras för dem som är försörjningspliktiga mot barn, handikappade och flyktingar. Också den som uppfyller villkoren för ersättning från erkänd arbetslöshetskassa får beviljas arbetsmarknadsutbildning även om vederbörande inte har fyllt 20 år. För dessa grupper finns således ingen lägsta åldersgräns. Vidare fär den som har fyllt 18är och uppfyller villkoren för kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) eller varit arbetslös minst en månad och står lill arbetsmarknadens förfogande beviljas arbetsmarknadsutbildning, dock endast vid AMU-kurser. För innevarande budgetär får också ungdomar som har fyllt 18 är beviljas utbildningsbidrag för genomgång av kurs för arbetslös ungdom om högst tio veckor vid folkhögskola.

Enligt prop. 1979/80:145 om åtgärder för all främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan m. m. åvilar det skolmyndigheterna att svara för åtgärder för ungdomar under 18 år. Grundläggande bestämmelser om kommunernas s.k. uppföljningsansvar finns fr.o.m. den 1 juli 1982 inskrivna i skollagen (1962:319).

I direktiven till KAFU angavs att utgångspunkten för ungdomars tillträde till arbetsmarknadsutbildning bör vara att ungdomar under 20 år skall få sin utbildning inom del reguljära skolväsendet. KAFU delar den uppfattningen, men har med hänsyn lill de många undanlagen från 20- årsgränsen ansett att en så sträng gränsdragning inte är ändamålsenlig. Med hänsyn till att kommunernas uppföljningsansvar upphör då ungdomarna fyller 18 år anser kommittén att detta är en lämplig åldergräns för tillträde till arbetsmarknadsutbildning. Risken för att vissa ungdomar skall komma att avstå frän gymnasiestudier omedelbart efter grundskolan och i stället vänta några är för atl beviljas gymnasiestudier med utbildningsbidrag bör enligt kommitténs uppfattning motverkas av de   restriktiva anvisningar

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   108

som idag gäller för ungdomar atl få utbildningsbidrag för studier inom del reguljära skolväsendel. Dessa bör enligt kommittén gälla även fortsättningsvis.

Av remissinstanserna har centrala studiestödsnämnden, länsskolnämnderna i N, K, O, P, W och Y län avstyrkt en sänkning av åldersgränsen till 18 år. Länsstyrelsen i G län fillstyrker men anser att ungdomar under 20 år endast skall få tillträde lill AMU-kurser. De främsta argumenten mot en sänkning är de risker som även KAFU redovisar samt atl ett parallellskolsystem för ungdomar därmed skulle byggas upp. Övriga remissinstanser har tillstyrkt förslaget men därvid understrukit behovet av samplanering på regional nivå mellan arbetsmarknadsutbildning och gymnasieskolan.

Föredragandens överväganden

Arbetsmarknadsutbildningens mål och omfattning

Arbetsmarknadsutbildningens uppgifter är att genom utbildningsinsatser underlätta anställning för den som är eller löper risk alt bli arbelslös eller i övrigl har en svag ställning på arbetsmarknaden. Samtidigt skall företagens behov av arbetskraft tillgodoses.

De övergripande målen för arbetsmarknadsutbildningen fastställdes genom riksdagens beslut om prop. 1975:45 (InU 14, rskr 178) ona riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen, till all vara slabiliseringspoliliska, för-delningspoliliska och tillväxtpolitiska. Jag vill understryka ati: dessa mål ligger fast, men alt de kan ha olika stor betydelse i olika arbetsmarknadslägen. I lågkonjunkturer framträder den stabiliseringspolitiska målsättningen främsl genom en utökning av verksamheten i syfte alt hålla den öppna arbetslösheten nere och utnyttja lågkonjunkturen för utbildning.

Den tillväxtpolitiska målsättningen kommer till uttryck genom atl arbetsmarknadsutbildningen tillgodoser företagens behov av utbildad arbetskraft. Genom särskilda satsningar inom brislyrkesutbildningens ram för fort- och vidareutbildning av anställda inom industrin till kvalificerade yrkesuppgifter för atl motverka flaskhalsproblem har del tillväxlpoliliska målet fått ökad betydelse. Denna uppgift för arbetsmarknadsutbildningen bedömer jag för framtiden komma alt spela en större roll än hittills.

Arbetsmarknadsutbildningens fördelningspolitiska målsättning kommer främst till uttryck genom de grundläggande villkoren för tillträde till arbetsmarknadsutbildningen - att vara arbetslös eller löpa risk för arbetslöshet eller ha en svag ställning på arbetsmarknaden. De förberedande kurserna inom arbetsmarknadsutbildningen är ett viktigt uttryck för det fördelningspolitiska målet.

För att uppnå samtliga dessa syften måste utbildningen vara av god kvalitet, efterfrågad på arbetsmarknaden och upplagd med hänsyn lill kursdeltagarnas förutsättningar. Därvid är också den individuella förberedelsen inför en arbetsmarknadsutbildning liksom de elevsociala stödåtgärderna under utbildningstiden av slor betydelse.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   109

Jag delar - i likhet med flertalet remissinstanser - kommitténs uppfattning att behovet av arbetsmarknadsutbildning kommer att vara stort även i framtiden. Jag vill då fästa uppmärksamheten på några utvecklingstendenser somjag finner särskilt betydelsefulla och som bland remissinstanserna särskilt AMS och LO ger stöd för.

De yrkesmässiga obalanserna har ökat påtagligt och man kan inte vänta att delta problem skall lösas vid en konjunkturförbältring. Den tekniska utvecklingen och främst då utvecklingen inom datateknik och elektronik påverkar yrkesstrukturer och arbetsuppgifter inom en rad olika branscher. Dataeffektutredningen har i betänkandet (SOU 1981:17) Industrins datorisering och i rapporten (DsA 1981:16) Kontorens datorisering konstaterat atl personer med okvalificerade arbetsuppgifter eller bristande yrkesutbildning löper särskild stor risk för omställningsproblem. Denna förändring av arbetslivet kommer att ställa krav på röriighel och omställning vilket medför ökade behov av både omskolning lill nya yrken och vidare- eller fortbildning inom nuvarande yrkesområden. Samtidigt måste de nuvarande grundläggande yrkesutbildningarna till stor del finnas kvar för dem som saknar elementär yrkesutbildning. Arbetsmarknadsutbildningen kommer således att behövas för såväl arbetslösa som redan anställda.

Jag vill dock betona att arbetsmarknadsutbildningen i första hand är till för dem som drabbats av arbetslöshet eller i övrigl har en svag ställning på arbetsmarknaden. Stora utbildningsinsatser kommer även i fortsättningen alt behövas för invandrare, arbetshandikappade och nytillträdande kvinnor. Arbetsmarknadsutbildningen har ett särskilt ansvar för dessa grupper. Under de närmaste åren kommer även ungdomar som lämnar gymnasieskolan atl möta svårigheter på arbetsmarknaden. Med anledning av prop. 1983/84:26 och prop. 1983/84:46 har riksdagen nyligen (AU8 och 12, rskr 56 och 104) beslutat om bl.a. ytterligare medel för arbetsmarknadsutbildning samt om s. k. ungdomslag.

För många ungdomar kan arbetsmarknadsutbildningen utgöra ell värdefullt alternativ eller komplement till den erfarenhet de skaffar sig genom arbete i ungdomslag. För de något äldre ungdomarna kan beredskapsarbete varvas med arbetsmarknadsutbildning.

Arbetsmarknadsutbildning måste också i högre grad än f.n. kunna erbjudas till långtidsulbildade och tjänstemän.

Arbetsmarknadsutbildningen måste således tillgodose behov av såväl grundläggande yrkesutbildning som mer avancerade kurser. Det är dock inle möjligt all exakt förutsäga vilka utbildningar som kommer att behövas. En viktig uppgift för arbetsmarknadsmyndigheterna är atl successivt identifiera brislområden, fånga upp signaler om nya utbildningsbehov och anpassa utbildningen därefter. Genom regeringens kampanj för rekrytering lill industrin har särskilda satsningar på vidareutbildning genomförts.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   110

De erfarenheter som då vunnits bör kunna ligga lill grund för fortsatta insatser inom arbetsmarknadsutbildningen.

Mot bakgrund av den snabba tekniska förändringen är dei: viktigt att kvaliteten i arbetsmarknadsutbildningen kan bibehållas på nuvarande höga nivå, och alt utbildningarna inte är så snäva att framtida anställningar försvåras. Å andra sidan skall kursdeltagare inte hällas kvar i utbildning längre än vad som krävs för att få eller behålla ett arbete. Ett system med återkommande ulbiidning - vilket för övrigt redan finns inom flera yrkesområden - kan motverka alltför långa utbildningar.

För att kunna tillgodose dessa framtida behov av arbetsmarknadsutbildning ställs krav på effektivt och flexibelt utnyttjande av resurser. KAFU har vad gäller inriktning och innehåll i arbetsmarknadsutbildningen två förslag med dessa syften.

För att motverka kursavbrott och felval föreslår KAFU att en särskild förberedelseperiod införs i arbetsmarknadsutbildning.

Vidare föreslår KAFU att den förberedande teoretiska utbildningen får en mer flexibel uppläggning och bättre anpassning till enskilda kursdeltagares förutsättningar och utbildningsbehov.

Jag avser atl återkomma till dessa frågor under avsnittet om arbetsmarknadsutbildningens framtida organisation.

Jag vill i detta sammanhang också hänvisa till vad invandrarminislern tidigare anfört om svenskundervisningen för vuxna invandrare. Arbete pågår med sikte på att förelägga riksdagen en proposition om svenskundervisningen för vuxna invandrare under våren 1984.

Genom beslut den 17 juni 1982 uppdrog regeringen ät statskonlorel att se över alfabetiseringsundervisningen för zigenare. Statskontoret har redovisal uppdraget den 25 augusti 1983. Den fortsatta beredningen av frågan sker i anslutning till arbetet med den proposition somjag nyss nämnde.

A rbetsmarknadsutbildningens framtida organisation

Arbetsmarknadsutbildningen framhålls ofta som det efter platsförmedlingen viktigaste arbetsmarknadspoliliska hjälpmedlet. Jag vill understryka detta. I tider med hög förändringslakl i arbetslivet och varierande efterfrågan pä arbetskraft utgör arbetsmarknadsutbildningen, somjag tidigare har framhållit, ett ytterst viktigt medel att nä en bättre balans på arbetsmarknaden. För att arbetsmarknadsutbildningen skall kunna uppnå sina syften är det av största betydelse att verksamheten med arbetsmarknadsutbildning kan anpassas efter de skilda behov som kan uppstå i olika regioner och branscher. Det är därvid även av betydelse atl arbetsmarknadsutbildningen till sill innehåll och uppläggning i högre grad än f. n. kan anpassas lill olika grupper av sökande, t.ex. äldre personer med lång erfarenhet från förvärvsarbete, återinträdande kvinnor, ungdomar och invandrare. För att öka flexibiliteten och få ell effektivare utnyttjande av

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   111

samfiiga samhälleliga skolformer är en utökad samverkan mellan dessa eftersträvansvärd liksom en utökad samverkan med förelagen. För alt kunna styra en verksamhet av detta slag krävs också en flexibel organisation med smidiga beslutsvägar och en rationell administration.

Flertalet remissinstanser tillstyrker kommitténs förslag till organisation och huvudmannaskap för arbetsmarknadsutbildningen. Flera av dessa ifrågasätter emellertid om enbart ett enhetligt huvudmannaskap kan leda till en högre grad av flexibilitet i verksamheten. SÖ anser inle alt det delade huvudmannaskapet motverkar flexibiliteten men anser dock att det utifrån principiella utgångspunkter är olämpligt med ett delat huvudmannaskap av det slag som nu gäller för arbetsmarknadsutbildning. SÖ förordar därför en uppdelning av arbetsmarknadsutbildningen i en mer permanent del under SÖ: s huvudmannaskap saml en mer rörlig del under AMS huvudmannaskap. Den senare skulle inte själv bedriva utbildning utan repliera på andra utbildningsanordnare, företag och på den fasta AMU-or-ganisationen.

AMS menar att vissa organisatoriska frågor behöver belysas ytteriigare. I sitt remissyttrande har styrelsen anmält sin avsikt atl tillsätta en arbetsgrupp med representanter för arbetsmarknadens centrala parter och länsarbetsnämnderna för all bl.a. finna former för en ökad måkstyrning för arbetsmarknadsutbildningen.

Regeringen har mot denna bakgrund givit AMS i uppdrag atl i samråd med RRV, statskontoret och SÖ utreda huruvida själva kursproduktionen och genomförandet av AMU-kurserna kan bedrivas i en från arbetsmarknadsverket fristående organisation från vilken länsarbetsnämnderna kan köpa kurser på samma sätt som idag sker från andra utbildningsanordnare. En högre grad av samverkan med övriga utbildningsanordnare framhålls som angelägen. I uppdraget ingår atl redovisa för- och nackdelar med en sådan fristående organisation jämfört med en organisation knuten till eller införlivad i arbetsmarknadsverket. Vidare skall utredarna klargöra hur den förberedande introduktionen och uppföljningen av deltagarna efter slutförd utbildning skall ske. AMS skall redovisa resultatet av detta uppdrag före utgången av mars månad 1984.

De problem som SÖ tagit upp i sitt remissyttrande bör enligt min mening kunna lösas inom ramen för en sådan organisation.

För egen del finner jag det i likhet med KAFU naturiigt atl ett så viktigt arbetsmarknadspolitiskt instrument som arbetsmarknadsutbildningen fär en nära anknytning till arbetsmarknadsmyndigheterna. Jag anser också alt olägenheterna med ett delat huvudmannaskap bör undvikas i en framtida organisation.

Jag vill därför redan nu redovisa min uppfallning all den nya organisationsformen för arbetsmarknadsutbildningen bör innebära all till den planerande funktionen som AMS har idag och som AMS även bör ha i fortsättningen, knyts ell kostnadsansvar. Jag avser atl i denna fråga åter-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   112

komma till regeringen under nästa år sedan AMS har slutfört sitt uppdrag och de närmare detaljerna kring organisationen är klara. Därvid kommer jag även att behandla KAFU: s förslag angående samverkan mellan AMU-centren och företagen.

Avgränsning mot andra utbildningsanordnare

KAFU konstaterar atl det inte kan förekomma något helt fritt ulbild-ningsval inom arbetsmarknadsutbildningen. Valet styrs förutom av den enskildes önskemål och förulsällningar också av den rådande och förväntade arbetsmarknadssituationen. Därför anser kommittén att i första hand särskilt anordnade kurser skall erbjudas. När det gäller möjligheterna atl med utbildningsbidrag genomgå ulbiidning inom det reguljära skolväsendet har kommittén ansett att denna möjlighet endast skall få utnyttjas om det för den enskilde inte är lämpligt eller möjligt atl genomgå en särskilt anordnad AMU-kurs.

Utbildningsbidrag för icke yrkesinriktade studier på högre nivå än grundskola bör beviljas endast om del finns särskilda skäl.

Kommittén har därvid utgått ifrån att organisationen för AMU-kurserna skall införlivas med arbetsmarknadsverket. I en framtida organisation kan jag emellertid länka mig atl AMU-kurser genom köp även skall kunna anordnas av komvux, folkhögskola, gymnasieskola eller högskola.

Tillämpningen av lillträdesvillkoren för arbetsmarknadsutbildningen faller under AMS myndighetsansvar och jag finner inte skäl all föreslå några förändringar av dessa villkor.

KAFU anser vidare alt det kan finnas skäl alt begränsa utbildningstiden för sådan ulbiidning som innebär utbildningsbidrag för studier inom del reguljära skolväsendet. Två år kan enligt KAFU vara en lämplig tidsgräns. Utbildningsbidrag för längre studier pä gymnasial nivå bör enligt KAFU kunna beviljas endast arbetshandikappade som har ett begränsat yrkesval.

Jag anser i likhet med KAFU atl viss restriktivitet bör iakttas vad avser utbildningens längd men atl del även i fortsättningen bör ankomma på arbetsmarknadsmyndigheterna att avgöra delta från fall till fall.

Nya regler jör utbUdning av anställda

Som KAFU har redovisat kan arbetsmarknadsutbildning för anställda ske i flera olika former och efter olika regler och bestämmelser. Inom ramen för AMU i företag kan bidrag lämnas för ulbiidning när del finns påtaglig risk för permittering eller uppsägning av arbetstagaren eller lill utbildning lill yrken med ojämn könsfördelning saml till ulbiidning för atl underiätta införandel av dalateknik. Vidare kan bidrag lämnas för praktik-anställning och bidrag till utbildning av den som är äldre eller har svårare handikapp. Reglerna om dessa bidrag finns i förordningen (1981:541) om

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   113

bidrag till arbetsmarknadsutbildning i företag m. m. De tvä sistnämnda bidragsformerna har behandlats av Handikappkommiltén (A 1982:02) i delbetänkandel Introduktionsstöd och lönebidrag. Kommittén föreslär bl.a. att dessa utbildningar ersätts med ett introduktionsslöd. Delbetänkande! remissbehandlas f. n. och jag avser all återkomma till regeringen med förslag i en särskild proposition lill riksdagen under våren 1984. Bidragsformerna kommer då alt behandlas under anslaget C 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning. Vidare kan utbildning av anställda även ske inom bristyrkesutbildningens ram för dels s.k. flaskhalsulbildning vid vilken arbetsgivaren och berörda fackliga organisationer medverkar vid uttagning av kursdeltagare, dels annan bristyrkesulbild-ning som en anställd på eget initiativ kan söka för att förbättra sin ställning på arbetsmarknaden. Gränserna mellan arbetsgivarnas ansvar för utbildning av anställda och arbetsmarknadsutbildning har i takt med svårigheterna på arbetsmarknaden blivit alltmer flytande och jag finner i likhet med KAFU inle heller någon anledning all upprätthålla en strikt ansvarsfördelning.

Mot bakgrund av det ökade behovet av utbildningsinsatser för redan anställd personal i samband med bl.a. rationaliseringar och införande av ny teknik och de risker för grupper med okvalificerade arbetsuppgifter och bristande yrkesutbildning som såväl KAFU som dataeffektutredningen har pekat på anser jag det väsentligt atl även omfattande strukturella förändringar som kan leda till arbetslöshet längre fram eller till s. k. flaskhalsproblem kan vara tillräckliga kriterier för samhället att stödja personalutbildning. Jag anser också att dessa motiv för atl stödja personalutbildning skall gälla för kommuner.

Enligt min uppfattning torde det underiätta om samtliga stödformer för utbildning av anställda - oavsett syfte - kan ges ett enhefligt bidrags- och regelsystem. Om det är lämpligt bör ulbiidning av anställda helt eller delvis kunna föriäggas till AMU-center eller till annan utbildningsanordnare. Jag avser därmed inle all deltagarna med automatik skall beviljas utbildningsbidrag. Det får avgöras av länsarbetsnämnden frän fall till fall beroende pä konjunkturläge och utbildningens inriktning, inom ramen för regeringens direktiv. Vid prövning av utbildningsbidrag bör länsarbetsnämnden ta hänsyn till huruvida nägon form av motprestation kan erbjudas, t.ex. anställning av ungdomar som vikarier, beredskapsarbete eller praktikplais. Arbetsgivare och berörda fackliga organisationer skall därvid samräda om utbildningens mål, innehåll, uppläggning och uttagning av kursdeltagare. Utbildningsplanen skall godkännas av länsarbetsnämnden. Statliga medel bör dock inte fä användas för alt anordna ulbiidning i stället för permittering eller uppsägning inom kommuner och landsting.

De nuvarande bestämmelserna om bidrag för arbetsmarknadsutbildning i företag och den särskilda fort- och vidareutbildning inom industrin inom brislyrkesutbildningens ram bör därvid kunna slopas och ersättas av ett 8    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   114

enhefligt bidrags- och regelsystem för arbetsmarknadsutbildning för anställda. Utöver vad jag förordat om strukturella förändringar som skäl för sådan utbildning vill jag framhälla-att de nuvarande motiven för arbetsmarknadsutbildning i förelag - risk för permittering eller uppsägning och för yrket ojämn könsfördelning - bör finnas kvar som kriterier.

Inom det nya finansieringssystemet för utbildning av anställda bör utgångspunkten för ersättningen vara vad jämförbara utbildningar kostar vid AMU-center. Det är också viktigt alt kostnaderna per utbildningstimme inte blir högre än vad fallet är idag så alt tillgängliga resurser medger en så stor utbildningsvolym som möjligt. Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare anvisningar härför. Jag återkommer strax till medelsberäkningarna.

Även fortsättningsvis bör dock enskilda personer som har .inställning, men som saknar yrkesutbildning ha möjlighet att skaffa sig en siidan genom att själva kunna söka arbetsmarknadsutbildning för att förbättra sin ställning på arbetsmarknaden. Jag förordar all högst 150000 kursdeltagarveckor av de särskilt anordnade AMU-kurserna får användas för anställda som har kortare, föråldrad eller ingen yrkesutbildning och som därmed kan bedömas få en starkare ställning pä arbetsmarknaden. Det fär ankomma på AMS att fördela dessa utbildningsplatser länsvis. Vidare bör länsarbetsnämnden i samråd med parterna få avgöra hur länels andel skall fördelas kursvis. De nuvarande reglerna för bristyrkesutbildning kan därmed upphöra.

Åldersvillkoret

Huvudregeln är alt arbetsmarknadsutbildning endast får beviljas den som är arbetslös och har fyllt 20 år. Undantag från 20-årsregeln får dock göras för den som har försörjningsplikt mot eget barn, för den som är handikappad och för den som är flykting. Den som är medlem i erkänd arbetslöshetskassa och uppfyller villkoren för ersättning från kassan får också beviljas arbetsmarknadsutbildning åven om han eller hon inle har fyllt 20 är. Vidare får den som uppfyller villkoren för kontant arbetsmarknadsstöd och som har fyllt 18 år beviljas arbetsmarknadsutbildning, dock endast vid AMU-kurser. Detta gäller också den som i minst en månad har sökt arbete genom arbetsförmedlingen och för vilken ulbiidning inte kan beredas inom gymnasieskolans ram.

Genom olika tidsbegränsade bemyndiganden har regeringen tidigare medgivit atl ungdomar under 20 år, som inte har uppfyllt undantagsvillkoren, har fått beviljas viss arbetsmarknadsutbildning. För innevarande budgetår gäller att ungdomar i åldern 18-19 år med utbildningsbidrag får genomgå kurs för arbetslös ungdom om högst tio veckor vid folkhögskola.

KAFU har mot bakgrund av de många möjligheter till undanlag från åldersregeln - alt ha fyllt 20 år - för tillträde lill arbetsmarknadsutbildning

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   115

och de tolkningsvårigheter som det nuvarande regelsystemet medför, föreslagit att åldersgränsen skall sänkas från 20 till 18 år. KAFU har vid sina överväganden även tagit hänsyn till alt kommunens uppföljningsansvar inte sträcker sig längre än till 18 år.

KAFU påpekar atl en sänkning av åldergränsen lill 18 år kan medföra att vissa ungdomar avstår frän gymnasiestudier och i stället väntar något år för att sedan beviljas utbildningsbidrag för gymnasieutbildning. Kommittén menar dock att restriktiva tillämpningsföreskrifter i fråga om arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära skolväsendet i realiteten begränsar eller omöjliggör sådan strategisk planering. KAFU hänvisar också till nu gällande tillämpningsföreskrifter enligl vilka arbetslösa ungdomar i första hand bör erbjudas AMU-kurser och menar att dessa anvisningar bör gälla även framledes.

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt kommitténs förslag men samtidigt understrukit behovet av regional samplanering så atl risken för parallella kurser kan undvikas.

För egen del vill jag instämma i de synpunkter som centrala sludiestödsnämnden och ett antal länskolnämnder framfört, nämligen alt studiestödet för ungdomar i gymnasial utbildning bör vara enhetligt. En generell sänkning av åldersgränsen för arbetsmarknadsutbildning skulle oundvikligen försvåra avgränsningen mot gymnasieskolan och normal ungdomsutbildning. De nuvarande reglerna för Ullträde till arbetsmarknadsutbildning anser jag ur den synpunkten vara bra. De motverkar en orättvis studiefinansiering av gymnasiestudier men ger ändå möjlighet för de ungdomar som är arbetslösa att få genomgå en yrkesutbildning i AMU-kurser. Mot bakgrund av dels de ökade svårigheterna på arbetsmarknaden för 18- och 19-åringar och de nuvarande krångliga undantagsbestämmelserna frän 20-årsregeln anser jag dock en viss förändring av tillträdesreglerna befogad. Jag förordar att arbetslösa ungdomar som inte kan beredas plats i gymnasieskolan skall fä tillträde till AMU-kurser frän 18 års ålder. För alt beviljas utbildningsbidrag för studier inom det reguljära skolväsendet förordar jag att den nuvarande åldersgränsen 20 år skall bibehållas. Undanlag bör enligl min uppfattning endast göras för arbetshandikappade som har ett begränsat utbildnings- och yrkesval.

I princip menar jag vidare att 18 år också skall vara den lägsta gränsen för tillträde till arbetsmarknadsutbildning. Upp till 18 års ålder åvilar del kommunerna att ansvara för ungdomar. Delta bör även gälla flyktingar, handikappade och dem som är försörjningsplikfiga mot eget barn. Arbetsförmedlingens roll i uppföljningsarbetet är begränsat huvudsakligen lill platsförmedling. Del ankommer på SÖ och AMS atl i samarbele och efter samråd med kommunförbunden och parterna på arbetsmarknaden dra upp riktlinjerna för ansvarsfördelningen bl.a. med avseende på skolans uppföljningsansvar och i samband med all ansvaret vi-d 18-årsgränsen övergår till arbetsmarknadsmyndigheterna.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   116

Under budgetåret 1982/83 fanns sammanlagt 200 ungdomar under 18 år i arbetsmarknadsutbildning. Den absoluta merparten av dessa var elever vid gymnasiet för döva och gravt hörselskadade i Örebro och vid Alvikssko-lans i Stockholm hörselklasser på gymnasial nivå. Samtliga elever vid hörselklassgymnasiet i Örebro har utbildningsbidrag. Deras internatkost-nader täcks av medel som försäkringskassan, genom avdrag från elevernas utbildningsbidrag, betalar in till Örebro kommun. Samtidigt har dessa elever handikappersättning och i vissa fall även sjukbidrag. När det gäller eleverna vid Alviksskolan i Stockholm är såväl boendel som sludiefinan-sieringen mer splittrad. Mot bakgrund av ovanstående finner jag det svårt att redan nu förorda att undanlagsvillkoren slopas för arbetshandikappade ungdomar innan frågan om finansieringen av de döva och hörselskadade elevernas internat- och boendekostnader fått sin lösning. Jag avser alt snarast ta upp denna fråga med socialministern och utbildningsministern för alt därefter återkomma till regeringen.

Del bör ankomma på regeringen att utfärda närmare bestämmelser om åldersgränsen och undantag härifrån.

Medelsberäkningen

Jag övergår nu till mina överväganden med anledning av anslagsframställningarna för budgetåret 1984/85. Riksdagen har nyligen fattat beslut att för innevarande budgetär tillföra arbetsmarknadsutbildningen ytterligare 199milj.kr., varav 60milj.kr. utgör medel för fortbildning av anställda i syfte alt motverka s. k. flaskhalsproblem inom industrin och 19rnilj. kr. för yrkesförberedande praktik inom försvaret och civilförsvaret. Della beräknas medföra alt 132000 deltagare exkl. den yrkesförberedande praktiken under innevarande budgetår kan omfattas av arbetsmarknadsutbildning, varav 92000 i SÖ-kurser. AMS har från föregående budgetår redovisal ett utfall om 130000 deltagare. AMS har för nästa budgetår bedömt behovet vara 80000 deltagare i SÖ-kurser, 20000 i reguljära skolväsendet, 21 000 i företagsutbildning och 2000 i övriga kurser eller totalt 123000 deltagare. Dessutom har AMS begärt all bidraget för uppsägning och permittering skall vara 35 kr. per timme i alla företag saml alt bidrag även skall lämnas under de första 40 timmarna. Denna fråga harjag nyligen behandlat under avsnittet Nya regler för utbildning av anställda. Somjag nämnt har medel under innevarande budgetår beräknats så att 132000 deltagare kan omfattas av arbetsmarknadsutbildning. Jag räknar med att det även under nästa budgetår kommer alt behövas en hög volym platser i arbetsmarknadsutbildningen, men något färre än under innevarande budgetår. För egen del bedömer jag det vara rimligt att AMS tilldelas medel och får planera för 90000 deltagare i arbetsmarknadsutbildning, varav 20000 avser utbildning av anställda inkl. flaskhalsutbildning. Därutöver beräknarjag att 20000 personer kommer atl beviljas utbildningsbidrag inom det reguljära skolväsendel och i övriga kurser.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   117

För att snabbt kunna ställa medel lill AMS förfogande om utvecklingen skulle visa att behovet av arbetsmarknadsutbildning blir större förordar jag att medel för utbildning av ytterligare 10000 personer anvisas och att regeringen får disponera dessa medel och vid behov fördela dem till AMS. Jag räknar med att en sådan utökning kan ske genom köp av utbildning i företag. Jag anser det f.n. inte möjligt att specificera fördelningen av en sådan utökning, men 64milj. kr. bör reserveras härför.

Inom ramen för utbildning av anställda beräknarjag att flaskhalsutbildningen kommer att omfatta ca 10000 deltagare till en kostnad av 60milj. kr. Jag beräknar vidare 7 milj. kr. för den särskilda utbildning inom teko-omrä-det som startat under innevarande budgetär (prop. 1982/83:130, AU 29, rskr 322) och som skall bedrivas under ytterligare två budgetår. Likaså beräknarjag 2,75 milj. kr. för de särskilda insalser som påbörjats inom arbetsmarknadsutbildningens område (prop. 1982/83: 120, AU 24, rskr305) i Norrbottens län under innevarande budgetår. Jag beräknar det totala medelsbehovet för utbildning av anställda m. m. till 232,6milj. kr.

För AMS elevsociala och övriga utgifter harjag beräknat 130,5 milj. kr.

Jag har vid min beräkning av SÖ-kurser exkl. flaskhalsutbildning utgått från en omfattning av 935000 kursdeltagarveckor i basutbildningen och 494000 i komplementutbildning. Jag räknar därvid atl 70000 personer kan delta i sådana SÖ-kurser under budgetåret 1984/85. Därtill kommer flaskhalsutbildning för vilken AMS tilldelas särskilda medel.

SÖ har begärt 5,4 milj. kr. för att inrätta tjänster för 50 anställda med lönebidrag. Jag kan inle tillstyrka att särskilda medel anvisas för detta ändamål. Jag avser att senare föreslå regeringen att SÖ får i uppdrag atl lämna en redovisning av personal som är anställd med lönebidrag.

Fr.o.m. den 1 juli 1982 har byggnadsstyrelsen övertagit lokalansvarel för arbetsmarknadsutbildningen. Den ram som tidigare funnits för nyinvesteringar tas fr. o. m. nästa budgetär över av byggnadsstyrelsen. Jag beräknar lokalkostnaderna inkl. städkostnader till 432,2milj. kr.

För kursslyrelser och administration av arbetsmarknadsutbildningen beräknarjag 177,2 milj. kr. Jag har därvid beräknat medlen med utgångspunkt i huvudförslaget.

För undervisningsprojekt har SÖ beräknat 6,4milj.kr. För egen del beräknarjag 5,4 milj. kr. Vad sedan beträffar uppföljning/utvärdering har SÖ beräknal 3,3 milj. kr. Föregen del beräknarjag 2 milj. kr.

SÖ har för personalutbildning/personalutveckling begärt 21,5 milj. kr. Jag beräknar 13,8 milj. kr. och förordar all sådan utbildning som innebär fortbildning av lärare bör prioriteras.

För information om arbetsmarknadsutbildning har SÖ begärt 1,7 milj. kr. Jag beräknar 1 milj. kr.

SÖ har under en följd av år fått regeringens bemyndigande att anlita anställda inom arbetsmarknadsutbildningens lokala organisation för tillfälliga arbetsuppgifter inom SÖ. Under innevarande budgetår har regeringen

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartem>entet   118

medgivit inlåning av 14 personer. Jag.beräknar för nästa budgetår 2,4milj. kr. för denna verksamhet, vilket motsvarar ca elva personer.

Totalt beräknarjag medelsbehovet för basutbildning till 1 338,2 milj. kr.

Medelsbehovel för komplementutbildningen beräknar jag lill 253,8milj.kr. Jag har därvid beräknat 3milj.kr. i administrationskostnader.

I skrivelse den 24 augusti 1981 har AMS och SÖ pä uppdrag av den dåvarande regeringen lämnat förslag till besparingar inom arbetsmarknadsutbildningen under tre budgetår med 50milj.kr. under varje år. Under nästa budgetår som är det sista av de tre åren skall SÖ genomföra besparingar sä att besparingsmålet om ]50milj.kr. kan uppnäs. Jag har tagit hänsyn till detta vid min medelsberäkning.

Jag tillstyrker vidare AMS förslag att den grupplivförsäkring som utgår för elever inom arbetsmarknadsutbildningen i fortsättningen skall få bekostas över anslaget B 3. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag. Jag har tagit hänsyn till detta vid min medelsberäkning.

För budgetåret 1984/85 räknar jag med att de totala utgifterna för arbetsmarknadsutbildningen exkl. investeringar och förvaltningskostnader kommmer atl uppgå lill 1 830,1 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1. godkänna de riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen somjag i del föregående har förordat,

2. ta del av vad jag har anfört i fråga om arbetsmarknadsutbildningens framtida organisation,

3. till Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1 877049000 kr.

B 3. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag

1982/83       Utgift 2  675   126  000

1983/84      Anslag        2  316 650  000(1) 1984/85      Förslag      2 316 650 000

(1)   Varav 3 000 000 kr.   enligt prop,   1982/83:130,   AU 29,   rskr 322,

Anslaget disponeras av riksförsäkringsverket för programmet Kontant stöd vid arbetslöshet, innefaUande delprogrammen Ersättning till arbetslöshetskassor och Kontant arbetsmarknadsstöd, saml för utbildningsbidrag inom programmen Arbetsmarknadsutbildning och Yrkesinriktad rehabilitering.

Anslaget finansierade t.o.m. den 31 december 1982 45% av verksamheterna medan övriga 55% finansierades med arbetsgivaravgifter enligl lagen (1981:691) om socialavgifter. Fr. o. m. den 1 januari 1983 finansieras

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   119

35% över anslaget och 65% genom arbetsgivaravgifter (prop. 1982/83:55, AU 12, rskr 103.).

Föredragandens överväganden

AMS, LO, TCO, Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) m.fl. har föreslagit ett stort antal ändringar i reglerna för arbetslöshetsersättningar. SO har vidare hemställt om en höjning av den högsta dagpenningen inom arbetslöshetförsäkringen. Jag vill här anmäla alt jag senare avser alt föreslå regeringen an i särskild proposition förelägga riksdagen förslag i dessa och vissa andra därmed sammanhängade frågor.

Jag hemställer i avvaktan på särskild proposition i ämnet atl regeringen föreslär riksdagen att

till Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag  för budgetåret 1984/85 beräkna ett förslagsanslag av 2316650000kr.

B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder

1982/83      Utgift        4 731 239 000 Reservation      3 029 076 000

1983/84      Anslag        5 931 615 000(1) 1984/85      Förslag      2  653  545  000

(1)   Varav 1 300 000 000 kr.   enligt prop,   1982/83:150 bil.   3,   AU 30, rskr 349,   500 000 000 kr,     enligt prop,   1983/84:26,   AU 8,   rskr 56,   och 182 000 000 kr,   med utnyttjande av finansfullmakten,   10 000 000 kr.   har omfördelats till statens industriverk.

Från anslaget bestrids utgifterna för programmet Sysselsättningsskapande åtgärder. Programmet består av delprogrammen Beredskapsarbeten, Rekryteringsplatser och enskilda beredskapsarbeten av icke investeringskaraktär, Industribeställningar, Särskilda arbetsförmedlingsinsatser. Omställningsbidrag, Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder och Tidigareläggning av kommunala tjänster.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   120

1982/83 Utgift

1983/84 Anslag

1984/85 Beräknad ändring

AMS

Föredraganden

4  298 924  000

5  039  000  000(1)   -1   789  000 000     -3  119  000  000

300  000  000

300 000 000

281   710  000(2)

Beredskapsarbeten Tidigareläggning av kommunala tjänster Tillfälligt sysselsättningsbidrag Rékryterings-.platser och enskilda beredskapsarbeten av icke investerings-

karaktär		500 000 000(3)				-	-1-	175 000 000
Industribeställ-
ningar	94 908 000	10 000 000	+	40	000	000	+	5 000 000
Omställningsbidrag(4)		50 000 000	+			0	-	50 000 000
Försöksverksamhet			-
med sysselsättnings-
skapande åtgärder							+	10 000 000
Särskilda arbetsför-
medlingsinsatser	1 000 000	(5)				-		-
Detalj planerings-
bidrag	21 490 000(6)	-				-		-
Förvaltningskost-
nader	33 207 000	32 615 000	+	2	337	000	+	1 830 000
	4 731 239 000	5 931 615 000	-1	746	663	000	-3	278 070 000

(1)   Varav 10 milj.   kr.   har omfördelats till statens industriverk,

(3) vissa medel kommer att föras över från delprogrammet    Beredskapsarbeten,

(4) Delprogrammet har ,t,   o,   m,   budgetåret 1982/83 ingått i

delprogrammetiBeredskapsarbeten,   Delprogrammet upphör vid årsskiftet    1983/84,

(5) Delprogrammetihar upphört,

(6) Delprogrammet har upphört.   Utbetalningarna avser beslut före den 1 januari  1982,

'DélprogrammetlBeredskapsarbeten omfattar statliga beredskapsarbeten samt statsbidrag tillkommunala beredskapsarbeten och enskilda beredskapsarbeten av investeringskaraktär. Beredskapsarbeten syffiar till att motverka arbetslöshet till följd av säsong- och konjunkturnedgång eller när arbetstillgängen av andra skäl är otillräcklig.

Vidare ges genom beredskapsarbeten sysselsättning åt äldre, lokalt bunden eller handikappad arbetskraft, som har svårigheter att få arbete på öppna marknaden även i goda konjunkturer. Bestämmelser om beredskapsarbeten finns i arbetsmarknadskungörelsen (1966:368, omtryckt senast 1983:569). Under budgetåret 1982/83 har även medel lill ungdomsplatser anvisats under detta delprogram.

Delprogrammet Omställningsbidrag omfattar bidrag till omställning för att underlätta övergårigen till annan sysselsättning i samband med varak-iliga driftinskränkningar enligt förordningen (1981:549, ändrad senast 1982: 32) om försöksverksamhet med bidrag till omställning vid driftinskränkningar.

Delprogrammet Rekryteringsplatser och enskilda beredskapsarbeten av

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   121

icke investeringskaraklär omfattar statsbidrag till tidigareläggning av anställningar inom den enskilda sektorn och enskilda beredskapsarbeten av icke investeringskaraktär.

Delprogrammet Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder omfattar statsbidrag för alt bl. a. stödja utvecklingsbara projekt och sysselsättningsskapande affärsidéer.

Under delprogrammet Indusiribeställningar faller koslnader för statliga industribeställningar som läggs ut av sysselsätlningsskäl.

AMS Beredskapsarbeten

För budgetåret 1982/83 anvisades till beredskapsarbeten 5038,5 milj. kr. på statsbudgeten, varav 55 milj. kr. till omställningsbidrag samt under särskilt delprogram 1 milj. kr. för särskilda arbelsförmedlingsinsatser.

Under budgetåret 1982/83 har bidragskostnaden för beredskapsarbeten uppgått till 4688 milj. kr.

Dagsverkskostnader för olika slag av beredskapsarbeten har under senare år utvecklats på sått som framgår av följande tabell.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   122

Dagsverkskostnader i kr.   för olika ändamålsgrupper

Ändamålsgrupp

1980/81

1981/82

1982/83

Totalt

AMS del

Totalt AMS del Totalt  AMS del

INVESTERINGSARBETEN

Vägar	1	422	1 226	1	550	1 323	1	727	1 439
Vatten o avlopp	1	587	585	1	747	603	2	026	621
Husbyggnad	1	880	853	2	039	789	2	415	808
Turism o fritid	1	132	639	1	017	529	1	117	450
Övriga invest arb	1	249	765	1	021	667	1	370	815
Invest arb/snitt-
kostnad	1	525	858	1	598	845	1	896	894
Därav:
Statliga	1	371	1 281	1	477	1 335	1	610	1 432
Kommunala	1	522	596	1	724	606	2	027	615
Enskilda	1	841	878	1	243	.'■>66	2	121	726
ANDRA ARBETEN
Skogsvård		661	486		609	476		642	478
Naturvård		513	354		555	400		565	402
Fornminnesvård		584	528		668	663		751	736
Adm 0 service		370	310		407	303		384	303
Hälso 0 sjukvård		381	281		393	;!92		425	306
Arb för kulturarb		472	359		495	368		584	418
Övriga arbeten		392	289		426	308		449	334
Andra arb/snitt-
kostnad		449	341		449	336		437	333
Därav:
Statliga		580	489		576	491		574	509
Koimnunala		386	272		420	295		416	297
Enskilda		401	225		343	230		378	279

Invest arbeten o andra arbeten/snittkostnad	632	429	596	401	599	395
Ej objektsbundna kostnader	31	31	15	15	10	10
Totalt	663	460	611	416	609	405

Fördelning totalt exkl, ej objektsbundna kostnader:

Statliga

Kommunala

Enskilda

714	623	724	629	763	678
543	317	576	332	595	332
1 615	776	429	262	448	297

De genomsnittliga bidragskostnaderna per dagsverke beror på hur beredskapsvolymen är sammansatt. Jämfört med andra arbeten var exempelvis bidraget till investeringsarbeten drygt 2,5 gång högre per dagsverke budgetåret 1982/83. Bidraget till statliga beredskapsarbeten utgår med 100% av kostnaden och för invesleringsarbeten är andelen anvisade betydligt lägre än för övriga arbeien. Även arbetenas fördelning på huvudmän spelar således stor roll för bidragskoslnaden per dagsverke.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   123

Andelen investeringsarbeten har långsiktigt minskat. Räknat i sysselsättningsdagar för budgetåret 1971/72 utgjorde investeringsarbetena 57% av dagsverkena och budgetåret 1977/78 33%. Under de senaste tre budgetåren har de utgjort 17, 13 resp. 11 %.

Denna genomgripande förändring av beredskapsarbetenas innehåll har i första hand berott pä förändringar i arbetslöshetens sammansättning med en kraftigt ökad andel av framförallt ungdomar bland de arbetslösa.

Förändrade statsbidrag, med sänkt bidragsandel till kommunala investeringsarbeten och ett kraftigt höjt bidrag till andra arbeten, som numera ersätts med 75% av lönekostnaderna, har givetvis också påverkat huvudmännens intresse för skilda typer av arbeien. Höjningen av lönekostnadsbidragen, som ursprungligen utgjorde 33%, har varit en grundläggande förutsättning för den genomförda förändringen av beredskapsarbetenas struktur.

Under de senaste fem budgetåren har den genomsnittliga bidragskostnaden per dagsverke varit följande (löpande penningvärde).

1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83
310	344	460	416	405

Trots inflationen har bidragsandelen ändrats mycket måttligt, vilket förklaras av den fortgående ökningen av andelen icke investeringsarbeten. Den tillfälliga uppgången budgelåret 1980/81 hänger samman med alt investeringsarbetena detta år tog en förhållandevis stor andel av dagsverksvolymen. AMS ser det som angeläget atl inom ramen för beredskapsarbetena behålla ett väsentligt inslag av investeringar. Den nuvarande andelen av sådana arbeten får med hänsyn till sysselsättningsproblemen bland framförallt byggnads- och anläggningsarbetare bedömas som väl låg. I lägen med allmänt bättre tillgång på arbete i öppna marknaden, och som följd härav mindre omfattning på beredskapsarbeten, kommer erfarenhetsmässigt också andelen invesleringsarbeten all bli något högre. Räknat i oförändrat penningvärde kan därför bidragskoslnaden per dagsverke väntas bli högre än under de tvä senaste åren. AMS beräknar bidragskostnaden lill 520 kr. per sysselsättningsdag. Beräkningarna grundar sig på en ökad andel invesleringsarbeten. AMS ambition är all andelen sysselsatta i investeringsarbeten skall öka lill ca 17%.

Statsbidraget till kommunala beredskapsarbeten var före år 1978 33%. Fr. o. m. den 1 juli 1978 ändrades bidraget på så sätt all 75% utgick som bidrag till lönekostnaderna för anvisade. För invesleringsarbeten utgick dessutom ett tilläggsbidrag om 20% av skillnaden mellan totalkostnaden och bidraget till lönekostnaden. Bidragsutfallel avsågs för flertalet invesleringsarbeten bli ungefär oförändrat mot tidigare. Fr.o.m. den Ijuli 1982 har tilläggsbidraget sänkts till 15%.

AMS föreslår, att bidragssatsen till kommunala invesleringsarbeten åter höjs till 20%. En sådan åtgärd kommer enligl styrelsen all göra detta slag

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   124

av arbeten mer intressant för kommunerna, vilket är önskvärt med hänsyn till behovet av att öka volymen av sådana arbeten. En ökad andel kommunala arbeten gör det möjligt all begränsa omfattningen av slalli.ga investeringsarbeten, som ersäUs med 100% av kostnaden. Styrelsen räknar därför inte med alt en återgång till den tidigare bidragsprocenten kommer alt medföra krav på mer bidragsmedel. Vid samma tolalvolymer av investeringsarbeten kommer enligt AMS i stället en ökad andel kommunala arbeten alt innebära en sänkning av bidragskostnaderna.

Antalet anvisade arbetslösa vid beredskapsarbeten och deras ålders- och könsfördelning vid mitten av vissa månader

Därav %

-17  18-19

Ar/Månad

Antal Totalt

- män

- kvinnor

Beredskapsarbete

Antal

anvisade

arbetslösa

20-24

25-44

45-60

61-

1982 Juli

Aug

Sept

Okt

Nov

Dec

Jan

Febr

Mars

April

Maj

Juni

Totalt

- män

- kvinnor

Totalt

- män

- kvinnor

Totalt

- män

- kvinnor

Totalt

- män

- kvinnor

Totalt

- män

- kvinnor

Totalt

- män

- kvinnor

Totalt

- män

- kvinnor

Totalt

- män

- kvinnor

Totalt

- män

- kvinnor

Totalt

- män

- kvinnor

Totalt

- män

- kvinnor

Totalt

- män

- kvinnor

9 826

6 892
2 934

11 851 9 598 2 253

23 265
15 617

7 648

41 408

24 178
17 230

55 131

30 685
24 446

62 823
35 050

27 773

63 195

35 111

28 084

66 354

36 599

29 755

69 792 38 276

31 516

69 094 38 037 22 986

65 146 36 548 28 598

52 678 31 609 21 069

18,1	29,7	34,3	16,0	1,9
12,9	23,9	40,2	20,6	2,4
30,5	43,5	20,6	5,2	0,2
11,9	20,8	40,5	23,9	2,9
8,9	16,9	43,9	27,5	3,4
27,2	37,5	26,1	8,9	0,3
26,8	26,3	29,6	15,3	2,0
17,9	22,2	36,2	20,9	2,8
45,0	34,9	16,1	4,0	0,0
37,8	30,1	21,0	9,9	1,2
28,2	28,3	16,8	14,9	1,8
51,4	32,7	12,8	2,8	0,3
39,9	31,7	19,2	8,2	1,0
30,8	30,4	24,5	12,8	1.5
51,4	33,4	12,5	2,5	0,2
39,6	32,8	18,9	7,8	0,9
30,8	31,7	24,1	12,0	1,4
50,9	34,2	12,4	2,5	0,0
39,1	33,6	19,0	7,4	0,9
30,7	32,4	24,0	11,5	1,4
49,6	35,2	12,8	2,4	0,0
35,7	35,5	20,4	7,6	0,8
28,5	33,4	25,0	11,6	1,5
44,6	38,1	14,6	2,7	0,0
33,2	36,1	22,0	8,0	0,7
26,5	33,5	26,4	12,2	1,4
41,3	39,1	16,6	2,9	0,1
30,3	36,2	24,1	8,5	1,9
24,3	33,0	28,5	12,7	1,5
43,2	40;3	13,3	2,2	0,0
27,9	36,7	25,4	9,0	1,0
22,9	33,9	28,7	13,0	1,5
34,5	40,3	21,3	3,9	0,0
25,8	36,9	25,8	10,4	1,1
20,6	32,9	30,1	14,6	1,8
33,7	42,7	19,2	4,1	0,3

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   125

Av följande tabell, där sysselsättningen och nedlagda kostnader fördelats på olika slag av beredskapsarbeten, framgår bl. a. alt drygt 11 % av de nedlagda sysselsätlningsdagarna budgetåret 1982/83 avsåg investeringsarbeten.

Sysselsättningsdagar och kostnader vid olika slags beredskapsarbeten under budgetåret 1982/83.   Faktiskt utfall

Ändamålsgrupp Sysselsätt- Kostnader

ningsdagar Totalt AMS del

1 000-tal Milj,   kr. Milj.   kr,

INVESTERINGSARBETEN

Vägard) 271 (71) 468 (125) 390 (105)

Vatten och avlopp 191 (62) 386 (96) 119 (31)

Husbyggnad 453 (47) 1   095 (64) 366 (34)

Turism och fritid 78 (16) 88 (18) 35 (9)

Övriga investeringsarbeten 292 (70) 400 (89) 238 (52)

SUMMA Investeringsarbeten	1 285	(266)	2 437	(392)	1 148	(231)
Därav:
Statliga	425	(106)	685	(160)	609	(142)
Kommunala	766	(146)	1 553	(216)	471	(33)
Enskilda	94	(14)	199	(16)	68	(6)
ANDRA ARBETEN
Skogsvård	905	(86)	581	(60)	432	(46)
Naturvård	640	(28)	362	(32)	257	(30)
Fornminnesvård	57	(24)	43	(20)	42	(20)
Adminstration och service	5 731	-	2 203	-	1 734	-
Hälso- och sjukvård	1 137	-	483	-	348	-
Arbeten för kulturarbetare	29	-	17	-	12	-
Övriga arbeten	1 780	(3)	800	(1)	594	(1)

SUMMA    Andra arbeten            10 279 (141) 4 489 (113) 3 419       (97)

Därav:

Statliga 1 909 (137) 1 095 (109) 973  (95)

Kommunala 6 118 (4) 2 543 (4) 1 817   (2)

Enskilda 2 252 - 851 - 629

SUMMA Investeringsarbe och andra arbeten	iten	11 564 (407)	6 926	(505)  4 567	(328)
Ej objektsbundna kostnader(2)		-	121	(42)    121	(42)
TOTALT		11 564 (407)	7 047	(547)  4 688	(370)

Fördelning totalt exkl, ej

objektsbundna kostnader

Statliga 2 334 (243)     1 780  (269)  1 582  (237)

Kommunala 6 884 (150)     4 096  (220)  2 288   (85)

Enskilda 2 346  (14)     1 050  (16)   697   (6)

Siffrorna inom ( ) anger sysselsättning och kostnader för arbeten i AMS regi.

(1) Inkl, skogsvägar och ej statsbidragsberättigade gator/vägar

(2) Häri ingår bl.a, kostnader för nedläggningshotade företag med 8, 6 milj. kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   126

Av tabellen framgår vidare att arbeien inom administration och service svarar för den ojämförligt största andelen av antalet sysselsättningsdagar i beredskapsarbeten, drygt 5,7 miljoner dagar.

Den totala volymen av beredskapsarbeten har under de gångna åren nära följt arbetslöshetens utveckling. Tillsammans med övriga insalser för att motverka arbetslösheten har beredskapsarbetena därför i väsentlig utsträckning reducerat arbetslöshetsvolymen under lågkonjunkturer.

Arbetslöshetens utveckling och kraven på att bekämpa arbetslösheten har föranlett en långsiktig ökning av volymen av beredskapsarbeten. I medeltal under budgetåret 1972/73 sysselsattes i sådana arbeten 33000 personer. Budgetåret 1978/79 var siffran 54000. När man under budgetåret 1982/83 stannar strax under det talet måste detta bedömas med hänsyn till att ungdomar i åldern 16-17 är numera inte anvisas till beredskapsarbeten utan omfattas av andra åtgärder. Om dessa läggs till volymen av beredskapsarbeten kommer man till tal över 60000. Ändå har det inte varit möjligt atl under innevarande lågkonjunktur hålla tillbaka en väsentlig uppgång i den totala arbetslösheten.

AMS bedömer att behovet av beredskapsarbeten under budgetåret 1983/84 kommer atl motsvara ca 12 miljoner dagsverken. För budgelårel 1984/85 räknar AMS med ett basbehov av 6miljoner dagsverken. Detta innebär en mycket kraftig reducering av beredskapsarbetena jämfört med innevarande budgetår och bygger pä förutsättningen att efl<;rfrågan på arbetskraft inom näringslivet och den offentliga sektorn blir väsentligt högre. Skulle så inte bli fallet håller AMS en hög beredskap för atl sätta in ytterligare åtgärder.

AMS föreslår att medel anvisas till beredskapsarbeten motsvarande 6 miljoner sysselsättningsdagar lill en genomsnittlig dagsverkskoslnad av 520kr., vilket motsvarar 3 120milj. kr.

Indusiribeställningar

Under budgetåret 1982/83 har hos företag som varslat om inskränkning eller driftnedläggelse lagts ut statliga industribeställningar, s. k. rådrumsbeställningar, till ett värde av 129milj. kr. För atl förbättra sysselsättningen inom industrin har regeringen även beslutat om" tidigareläggning av statliga industribeställningar för 231 milj.kr. Den sammanla,gda sysselsättningseffekten beräknas lill ca 90000 sysselsättningsdagar, varav ca 50000 faller på budgetåret 1983/84. För budgetåret 1984/85 beräknas behovet under delta delprogram till 50milj. kr.

Föredragandens överväganden

Innan jag behandlar medelsbehovet under delta anslag vill jag anmäla att jag har för avsikt att senare föreslå regeringen vissa förtydliganden av reglerna för statliga beredskapsarbeten. Av bestämmelserna i arbetsmark-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   127

nadskungörelsen (1966:368, omtryckt senast 1983:569) bör det enligt min mening framgå att det för slatliga beredskapsarbeten skall utgå full kostnadstäckning. I det sammanhanget bör också AMS möjligheter att i särskilda fall minska statsbidraget till statliga beredskapsarbeten dä det gäller vissa myndigheters uppdragsverksamhet komma till klarare uttryck.

Beträffande dalabasens i Haparanda filialer i Pajala, Jokkmokk och Jörn harjag efter samråd med utbildningsministern funnit atl några ytterligare forskningsprojekt inte planeras att läggas ut på dessa filialer, varför deras verksamheter inte heller kan permanentas. Jag anser att den eventuella framtida verksamheten vid dessa filialer är en fråga för databasen och berörda länsarbetsnämnder. Jag vill dock poängtera atl inga permanenta tjänsler i dessa organisationer får inrättas för medel som är avsedda för beredskapsarbeten.

Beredskapsarbeten

Volymen beredskapsarbeten var under budgetåret 1982/83 ca 11,5 miljoner sysselsättningsdagar, vilket skall jämföras med 7,6 miljoner resp. 4,4miljoner sysselsättningsdagar budgetåren 1981/82 och 1980/81.

Antalet sysselsatta i beredskapsarbete var under budgetåret 1982/83 i medeltal 49200 personer per månad. Budgetåret 1981/82 var motsvarande tal 35800 personer. Andelen kvinnor i beredskapsarbete har ökat från 33% budgetåret 1980/81 och 38% budgelåret 1981/82 Ull drygt 41 % budgelåret 1982/83. Kvinnornas sysselsättning i beredskapsarbete har i huvudsak varit förlagd till tjänste- och vårdsektorn. Försöksverksamhet med inriktning på otradilionella yrkesområden pågår och de erfarenheter som därigenom erhålls bör kunna utgöra en bra grund för fortsatta insatser.

Antalet ungdomar sysselsatta i beredskapsarbete har ökal kraftigt. Under budgetåret 1982/83 var 33400 ungdomar i medeltal sysselsatta i beredskapsarbete. Motsvarande tal för budgetåren 1981/82 och 1980/81 var 21000 resp. 9500.

För innevarande budgetår anvisades i budgetpropositionen (prop. 1982/83:100 bil. 12, AU21, rskr228) 3907milj. kr. för beredskapsarbeten. I kompletteringsproposiUonen (prop. 1982/83:150 bil.3, AU30, rskr394) anvisades ytterligare I OOOmilj. kr. för beredskapsarbeten. Genom beslut den 6 oktober och den 15 december 1983 har regeringen med stöd av finansfullmakten ställt yiierligare 182 milj. kr. till AMS förfogande för beredskapsarbeten. Sammanlagt har således 5089milj. kr. anvisats under delprogrammet Beredskapsarbeten, varav 50milj. kr. har anslagits för bidrag till omställning vid driflinskränkningar. En del av medlen kommer också fr. o. m. den 1 januari 1984 all föras över lill delprogrammet Rekryteringsplatser och enskilda beredskapsarbeten av icke investeringskaraktär. lOmilj.kr. av delprogrammets medel har omfördelats lill statens industriverk.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   128

Jag delar AMS bedömning alt behovet av beredskapsarbeten nästa budgetår inte kommer alt vara lika stort som innevarande budgetiir. Della bygger på förutsättningen att efterfrågan på arbetskraft främst inom näringslivet kommer alt öka. Den extra stimulans till rekrytering inom näringslivet som riksdagen nyligen beslutat om (AU 1983/84:8, rskr 56) med anledning av regeringens prop. 1983/84:26 om särskilda sysselsättningsåtgärder för budgetåret 1983/84 torde väsentligt minska behovet av kommunala och statliga beredskapsarbeten. Jag kommer nedan atl föreslå ytterligare medel till dessa rekryteringsplatser och enskilda beredskapsarbeten. Totalt bedömer jag behovet av beredskapsarbeten och rekryteringsplatser till ca 7 miljoner sysselsättningsdagar kommande budgetår, varav 4 miljoner dagar bör beräknas för beredskapsarbeten. För att stimulera åtgärder inom den kommunala sektorn som avser ombyggnad, reparation eller underhäll av fastighet och anläggning kommer jag alt föreslå regeringen att AMS skall prioritera beredskapsarbeten inom dessa områden. Jag har i min medelsberäkning tagit hänsyn till denna inriktning av beredskapsarbeten som avser investeringar. Jag har räknat med att 200milj. kr. skall användas för arbeten inom dessa områden. Jag kommer senare alt föreslå AMS att vid budgetårets början Ull länsarbetsnämnderna fördela medel motsvarande 3 miljoner dagsverken. Samtidigt skall AMS planera så att högre volymer kan genomföras under budgetåret. Det är av vikt att denna planering är flexibel så alt AMS under löpande budgelår kan anpassa medelsinsatsernas storlek till eventuellt ändrat sysselsättningsläge i enskilda regioner. För den händelse medelsbehovet för beredskapsarbeten eller rekryteringsplalser kommer att överstiga 7 miljoner dagsverken förutsätter jag att regeringen liksom tidigare kommer att få disponera en finansfullmakt härför.

I regleringsbrev för budgetåret 1983/84 har medel från delprogrammet Beredskapsarbeten avsatts för upprustningsarbeten för Stiftelsen Kungl. gylljebad- och brunnsanstalten Loka saml för turistinvesleringar vid Åre alpina centrum. Jag vill här anmäla att dessa båda arbeten beräknas bli fullföljda och avslutade under nästa budgetår. När det gäller den sistnämnda investeringen är en förutsättning för att ytterligare medel från förevarande anslag skall ställas till förfogande atl de villkor uppfylls som regeringen anmälde för riksdagen i kompletteringspropositionen (prop. 1982/83:150 bil. 3). Jag beräknar medelsbehovet till totalt 22,5 milj. kr. för dessa båda arbeten under budgetåret 1984/85. Jag vill också anmäla att nya lokaler avses atl uppföras för Framnäs musikfolkhögskola i Piteå. Dessa är avsedda att uppföras som beredskapsarbete. Medelsbehovet för delta projekt beräknar jag till lOmilj.kr., varav 6,6 milj. kr. utöver ordinarie bidrag lill denna typ av anläggning.

Riksdagen beslöt den 11 maj 1977 (TU 1976/77: 22, rskr275) alt upprustningen av Göta kanal skulle få utföras som statligt beredskapsarbete då sysselsättningsläget kräver det. Arbetena kostnadsberäknades i 1977 års

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   129

prisläge till 45 milj. kr. Under perioden 1977/78-1983/84 beräknas upprusl-ningsarbeten ha utförts på Göta kanal för sammanlagt 64milj. kr. Detta innebär att det avsedda uppruslningsarbetet nu har kommit in i sitt slutskede. Jag beräknar att dessa arbeten skall kunna slutföras under nästa budgetär. Detta hindrar naturligtvis inte atl andra arbeien på Göta kanal därefter vid behov kan utföras som beredskapsarbeten efter samma regler som för övriga beredskapsarbeten.

I samband med riksdagens behandling av motioner angående den statliga trafikpolitiken (TU 1977/78: 18, rskr332) fann riksdagen det angeläget atl regeringen skulle pröva möjligheterna att säkra Dalslands kanals framtida verksamhet. Sedan budgetåret 1979/80 har upprustningen av Dalslands kanal skett i form av statligt beredskapsarbete. Upprustningen innefattar även den av Dalslands kanal AB förvärvade Snäcke kanal. Kostnaden för upprustningen beräknades till 6milj. kr. i 1978 ärs prisläge. Upprustningen beräknades ulföras under en femårsperiod. Hittills har kanalen upprustats som statligt beredskapsarbete för ca 6,2milj. kr. Jag räknar med att den avsedda upprustningen bör kunna slutföras under budgetåret 1984/85.

AMS har bedömt att den nuvarande nivån på tilläggsbidraget - 15%-som utgår i samband med investeringar åter bör höjas till 20% för att göra detta slag av arbeten mer intressant för kommunerna. Jag vill beträffande tilläggsbidraget lill beredskapsarbeten erinra om vad jag anförde i kompletteringspropositionen (prop. 1982/83:150 bil. 3) i våras om AMS möjligheter alt inom gällande bestämmelser säväl höja som sänka lilläggsbidraget till kommunerna. AMS kommer även fortsättningsvis alt ha möjlighet att höja bidraget till kommuner där arbetslösheten sedan en längre tid varit hög och befolkningsunderlaget vikande. Jag kan mot denna bakgrund inte tillstyrka en generell höjning av tilläggsbidraget. Jag har dock för avsikt att föreslå regeringen all den höjning av lillägsbidraget i de områden som nu har 15 procents bidrag till 25 procents bidrag, som regeringen beslutat om för våren 1984 avseende vissa kommunala investeringar för ombyggnad, reparation eller underhäll av vatten- och avloppsanläggningar, även skall fä gälla för dessa arbete under nästa budgetår.

Länsstyrelsen i Västerbottens län har i en skrivelse den 20 december 1982 föreslagit att ett statsbidrag införs för projektering av kommunala investeringar. Regeringen har, somjag tidigare har nämnt, nyligen beslutat att vissa arbeien som avser ombyggnad, reparation eller underhåll av fastighet eller anläggning som primär- eller landstingskommun ansvarar för, fär utföras som beredskapsarbete under våren 1984 med ell förhöjt tilläggsbidrag för vatten- och avloppsarbelen och jag har för avsikt atl föreslå att denna möjlighet skall finnas även under hösten och vintern 1984-85. Jag förutsätter därvid att kommunerna har en god projekteringsberedskap för bl. a. vatten- och avloppsarbeten, varför jag inte finner skäl att tillstyrka förslaget om projekleringsbidrag.

Jag beräknar medelsbehovet för beredskapsarbeten till 1919,1 milj. kr. 9   Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   130

Jag har därvid räknat med 4 miljoner sysselsältningsdagar och en genomsnittlig dagsverkskoslnad på 475 kr. samt inkluderat medlen till Loka brunn, Åre alpina centrum och Framnäs musikfolkhögskola. Beredskapsarbeten på vägar bör få bedrivas i en omfattning som motsvarar 300milj. kr.

Rekryteringsplatser och enskilda beredskapsarbeten av icke investeringskaraktär

Riksdagen har beslutat (AU 1983/84:8, rskr56), med anledning av regeringens prop. 1983/84:26 om särskilda sysselsättningsåtgärder för budgetåret 1983/84, att inrätta ett nytt bidrag för näringslivets rekrytering, s.k. rekryteringsplatser. Riksdagen har samtidigt fastslagit att de enskilda beredskapsarbetena av icke investeringskaraklär skall ses sorn ett komplement lill rekryteringsplalserna. Med hänsyn till att dessa båda bidragsformer i sin delvis olika inriktning kompletterar varandra bör de enligt riksdagen utgå med samma procenlsats eller med 50% av de totala lönekostnaderna för de sysselsatta. Med tanke pä den väntade uppgången i industrikonjunkluren anser jag det väsentligt att även nästa år främja rekryteringen till näringslivet samtidigt som möjligheten bör finnas att genom enskilda beredskapsarbeten ge främst ungdomar praktik och arbetslivserfarenhet liksom möjligheter för unga kvinnor alt prova olradi-tionella yrken. Jag beräknar medelsbehovet för rekryteringsplalser och enskilda beredskapsarbeten av icke investeringskaraklär till 675 milj. kr. Jag har därvid räknat med 3 miljoner sysselsältningsdagar och en genomsnittlig dagsverkskostnad pä 225 kr.

Industribeställningar

Enligt regeringens anvisningar för budgetåret 1983/84 skall AMS till regeringen anmäla under budgetåret utlagda industribeställningar. AMS har fram t.o.m. den 30 november 1983 anmäll att rådrumsbeslällningar lagts ut till 16 företag för tillsammans 68859000 kr., varav nio beställningar för totalt 60837000kr. avser medel anvisade för budgetåret 1982/83.

Inom ramen för detta delprogram får AMS lägga ul beställningar av förnödenheter som behövs i statlig verksamhet hos industriföretag som har påkallat eller avser alt påkalla MBL-förhandlingar om en sådan förändring av verksamheten som medför eller kan medföra en driflinskränk-ning. Härigenom kan sysselsättningen för en begränsad tid upprätthållas inom ett företag för alt ge rådrum för omplacering av personal. Regeringen kan också medge utgifter för AMS för ordinarie beställningar som staten tidigarelägger i sysselsättningsfrämjande syfte. För innevarande budgelår har lOmilj.kr. upptagils under delprogrammet.

Jag beräknar 15 milj. kr. för indusiribeställningar.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   131

Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder

Somjag inledningsvis har nämnt finns det i skilda regioner, inom organisationer och hos enskilda personer en initialivrikedom som måste tas till vara för att förnya arbetsmarknadspolitiken. Ett flertal av de idéer som finns och som kan leda fram till nya typer av arbetsmarknadspolitiska insalser kommer aldrig till stånd genom att det inte finns någon till dessa tilltänkta verksamheter anpassad statlig stödform. För atl stimulera sådana insalser beräknar jag medelsbehovet till lOmilj.kr.

Jag beräknar del sammanlagda medelsbehovet för anslaget B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder till 2653 545000 kr., varav 34445000 kr. avser förvaltningskostnader.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels bereder riksdagen tillfälle att

1. ta del av vad jag har anfört om upprustningsarbetena på Göta kanal och Dalslands kanal,

2. ta del av vad jag har anfört om Loka brunn, Åre alpina centrum och Framnäs musikfolkhögskola,

dels föreslår riksdagen att

3. godkänna vad jag har förordat om försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder,

4. till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 2653545000 kr.

B 5. Försvars- och beredskapsplanering

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85  Förslag

22 747 000 20 981 000 22 120 000

Från anslaget bestrids utgifter för programmet Försvars- och   beredskapsplanering samt förvaltningskostnaderna för detta.

1982/83 Utgift

1983/84 Anslag

1984/85 Beräknad ändring

AMS

Föredraganden

Försvars- och beredskapsplanering Förvaltningskostnader

6 070 000 16 677 000

6 252 000 +    3 981 000 +        313 000 14 729 000 +        941 000 +        826 000

22 747 000(1)   20 981 000  + 4 922 000  + 1 139 000

(1) Häri ingår förvaltningskostnader för det tidigare delprogrammet Vapenfria tjänstepliktiga för tiden den 1 juli - 31 december 1982,

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   132

Programmet omfattar planering dels av hur landets arbelskiafl skall utnyttjas under beredskaps- och krigstillstånd, dels av arbetsmarknadsverkets krigsorganisation samt statsbidrag till frivilliga försvarsorganisationer som är engagerade i utbildning av personal för arbete i krigstid inom totalförsvarels civila delar.

AMS

AMS planering och äskanden för budgetåret 1984/85 grundas på regeringens anvisningar för program- och verksamhetsplanering samt anslagsframställningar för totalförsvarels civila delar för perioden 1984/85-1988/89.

Enligl dessa anvisningar skall 1982 års försvarsbeslut utgöra utgångspunkt för planeringen. Arbetsmarknadsverkets arbetskraftsplanläggning och arbetsförmedlingens krigsorganisation skall vara prioriterade områden. Den frivilliga försvarsverksamheten skall ha minst samma omfattning som tidigare.

Endast under förutsättning av reellt oförändrade medel i förhållande till budgetåret 1982/83 för personal m. m. centralt och regionalt bedömer AMS alt intentionerna i 1982 års försvarsbeslut kan genomföras i fråga om arbeiskraftsplanläggning och verkets krigsorganisation.

Friviiligorganisationerna har fr.o.m. budgetåret 1979/80 inte fått full kompensation för pris- och löneökningarna. Kostnaderna har dessutom ökat genom den borttagna tjänslebrevsrätten.

För att intentionerna i 1982 års försvarsbeslut skall kunna följas måste enligt AMS medelstilldelningen dels ge kompensation för kostnadsutvecklingen, dels årligen öka reellt. Dessutom bör utvecklingen vara lika för frivilligorganisationerna inom de civila och militära delarna av totalförsvaret.

På grund av den uppenbara avvikelsen mellan i försvarsbeslutet uttryckt ambitionsnivå och de reella resultat som erhålls vid minskade eller oförändrade resurser upprepar AMS sitt förslag från föregående budgetär att till frivilligorganisationerna bör utgå statsbidrag med 10,2 milj. kr.

AMS förslag som bygger på organisationernas egna äskanden innebär alt frivilligorganisationerna kan utvecklas och på sikt nä upp lill de nivåer som programplanen förutsätter.

Föredragandens överväganden

Förmånerna till deltagare i frivillig försvarsverksamhet utreds f.n. av kommittén (Fö 1982:08) om förmåner vid frivillig försvarsverksamhet m. m. Utredningsarbetet har blivit fördröjt och väntas bli avslutat först under det kommande budgetåret.

AMS har begärt en kraftig höjning av statsbidraget lill frivilliga försvars-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   133

organisationer för budgetåret 1984/85. För egen del beräknar jag medelsbehovet till 6565000kr.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

alt till Försvars- och beredskapsplanering för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 22 120000 kr.

B 6. Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning

1982/83	Utgift	2 355 000.	Reservation	3 151 000
1983/84	Anslag	2 700 000
1984/85	Förslag	3 700 000

Från anslaget bestrids arbetsmarknadsverkels utgifter för anskaffning av utrustning med ett inköpspris överstigande 10000kr. och med en beräknad livslängd av minst tre är. Annan utrustning anskaffas med anlitande av resp. programanslag. Utrustningen utgörs till största delen av inventarier för arbetsförmedlingen.

AMS

Under budgetåret 1984/85 beräknas sju Ijänstebilar behöva ersättas till en kostnad av 450000kr. och totalt 6,7milj. kr. investeras i telefonväxlar. Härav avser 2,8milj, kr. anskaffning av fyra större automatiska elektronikväxlar. Den föreslagna förstärkningen av kontorsorganisationen medför behov av nya telefonväxlar till en kostnad av 300000kr. Om AMS får den begärda personalförstärkningen behövs ytterligare 800000 kr. för telefonväxlar. I samband med flyttning till nya lokaler för länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar samt för ersättning av gamla telefonväxlar erfordras teleutrustning för 2,8milj.kr.

Kostnaden för ny- och återanskaffning av kontorsinventarier till länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar beräknas uppgå till 500000 kr.

Ett flertal arbetsförmedlingar har behov av aktaulomater och doku-menlskäp av sådan säkerhetsgrad att de uppfyller kraven i gällande arkivbestämmelser. Kostnaden härför uppgår till 200000kr. För övriga engångsanskaffningar beräknas 325000 kr.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1984/85 har AMS begärt 8,2milj. kr. Dessa medel är i huvudsak avsedda för kostnader i samband med lokalförändringar.

Mot bakgrund av milt ställningstagande till AMS förslag om  lokaltill-skolt beräknarjag medelsbehovel till 3,7 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

alt till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 3700000kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet

B 7. Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning

1982/83    Utgift(1) Reservation   577 000

1983/84    Anslag   1 000 1984/85    Förslag  1 000

134

(1)

Under budgetåret har intäkterna överstigit kostnaderna med    576 000 kr.

Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmet Förvaltning av utrustning, vilket utgör ett serviceprogram för försörjning av övriga program med mer kapilalkrävande utrustning. Sådan utrustning får hyras ut inom eller utom arbetsmarknadsverket, varvid hyran skall beräknas så att samtliga kostnader täcks. Programmet består av delprogrammen Förläggningsbyggnader samt Maskiner och fordon m. m.

Förläggningsbyggnader

Förläggningsbehov skall i första hand tillgodoses genom förhyrning på den allmänna bostadsmarknaden. Krav på snabba förlåggningsinsatser och lokala förläggningssvårigheter gör det dock nödvändigt för AMS att i viss omfattning själv kunna tillhandahålla förläggningsbyggnader.

Sedan flera år tillbaka har behovet av tillfälliga förläggningsplatser varit sjunkande och inom AMS pågår en successiv anpassning av del egna förläggningsbeståndet med hänsyn härtill. Under budgetåret 1982/83 minskades förläggningskapaciteten med 303 platser och uppgick i juni 1983 till 2750 platser.

Under budgetåret 1983/84 kommer förläggningskapaciteten att minskas med ytteriigare ca 300 platser och under budgetåret 1984/85 med ca 250 till 2200 platser.

Delprogrammets utgifter för budgetåret 1982/83 uppgick till 8,1 milj. kr. och inkomsterna till 9,8milj.kr. Av inkomsterna var l,4milj.kr. försälj-ningsinkomsler för avyttrade byggnader.

Maskiner och fordon m.m.

Under delprogrammet Maskiner och fordon m.rn. förvaltas AMS maskinpark. Verksamheten och det ekonomiska resultatet av denna är beroende av omfattningen och strukturen av AMS beredskapsarbeten i egen regi. Egenregiarbetena har under de senaste budgetåren minskat volymmässigt. Uppkomna kostnader har kunnat balanseras mot hyresintäkterna.

Under budgetåret 1982/83 skedde en reglering av maskinhyraii. Denna åtgärd har medfört att delprogrammets kostnader kunnat täckas.

Totah har programmets intäkter överstigit kostnaderna med 580000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   135

Föredragandens överväganden

Samtliga utgifter under de båda delprogrammen beräknas bli täckta av inkomster. Anslaget bör därför i likhet med tidigare budgetär föras upp med endast ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

B 8. Arbetsmarknadsverket: Inköp för   arbetsmarknadsutbildningen

1983/84 Anslag 51   000  000(1)

1984/85        Förslag 45 000 000

(1)  Ytterligare 10 milj.   kr.   har anvisats enligt prop.   1983/1984:26, AU 8,   rskr 56,

Fr. o. m. budgetåret 1981/82 har eU nytt budgetsystem för SÖ: s AMU-kurser införts. Mot bakgrund av delta har ett särskilt anslag avseende inköp för arbetsmarknadsutbildningen inrättats fr.o.m. budgetåret 1983/84.

I likhet med övriga medel för arbetsmarknadsutbildningen anvisas AMS medlen för överföring Ull SÖ. Anslaget skall bestrida SÖ: s kostnader för anskaffning av utrustning och inredning till arbetsmarknadsutbildningen.

SÖ

För budgetåret 1984/85 har SÖ beräknat medel under anslaget till 91 500000 kr. enligt nedanstående investeringsplan.

(milj. kr.)

	Anvisat	SÖ försl	ag
Område	1983/84	1984/85
UTGIFTER
BASVERKSAMHET
Länsramar	30,6		34,8
Läroplansförändringar	16,3		29,0
Särskild datorbaserad
utrustning		11,0
Övriga utrustningar		18,0
Inredning och utrustning
av lokaler			21,7
KOMPLEMENTVERKSAMHET	8,1		10,0
ItOMSTER	- 4,0		- 4,0
SUMMA	51,0		91,5

Föredragandens överväganden

SÖ har begärt 91,5 milj. kr. för investeringar inom arbetsmarknadsutbildningen. Jag bedömer att investeringsvolymen under budgetåret 1984/85 bör vara lägre än under innevarande budgetär. SÖ bör även under-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdeparteniientet   136

söka möjligheten alt hyra utrustning. Mot bakgrund härav beräknar jag medelsbehovet till 45milj.kr., vilket i huvudsak bör avse ersättningsinvesteringar och investeringar för inredning och utrustning lill följd av lokalförändringar. Av beloppet beräknar jag 5 milj. kr. för komplement-verksamheten. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsverket: Inköp för arbetsmarknadsutbildningen för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 45000000 kr.

B 9. Byggnadsarbeten inom arbetsmarknadsverkets verksamhetsområde

1982/83   Utgift - Behållning

1983/84   Anslag    7 500 000 1984/85   Förslag       1 000

Fr.o.m. den 1 juli 1981 har byggnadsstyrelsen övertagit lokalförsörjningsansvaret för länsarbetsnämnderna, arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten. Byggnadsstyrelsen har vidare den 1 juli 1982 övertagit lokalförsörjningsansvaret för arbetsmarknadsutbildningen.

Byggnadsstyrelsen

Arbetsmarknadsinstitut (Ami) i Eskilstuna har fr. o. m. starten den 1 januari 1980 inrymts i lokaler, som byggnadsstyrelsen övertagit iTän landstinget och i vilka arbetsmarknadsutbildning tidigare bedrivits. Lokalerna är i sin nuvarande utformning inte lämpliga för den verksamhel som Ami bedriver.

Av disponibel lokalyta pä ca 2000 kvm. inryms Ami: s lokalbehov i ca 1 350kvm. För att omdisponera verksamheten inom denna area erfordras vissa ombyggnadsarbeten. I prop. 1982/83: lOObil. 12 uppfördes en kostnadsram på 6,6milj.kr. i prisläget den 1 januari 1982 vilket motsvarar 7 150000kr. i prislägel den 1 januari 1983. Detta belopp föreslås bh uppfört som ram i investeringsplanen. Pä initiativ från AMS har byggnadsstyrelsen under 1983 utrett alternativa lokaliseringar av arbetsmarknadsinstitutet i Eskilstuna. Tidigast möjliga byggstart oavsett vilket alternativ som föreslås är våren 1984. Byggtiden är beräknad till tio månader.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   137

Föredragandens överväganden

Jag förordar atl medel för budgetåret 1984/85 anvisas enligl följande investeringsplan och anslagsberäkning.

INVESTERINGSPLAN  (1   000-tal  kr.)

Byggnadsobjekt	Kostnadsram	Medelsförbrukning		Byggnads- Färdig-
	82-01-01 83-01-01	Faktisk t, o,m, 83-06-30	Beräknad för    år-mån   år-mån
			83/84    84/85
Eskilstuna Ombyggnad i kv Näbben för Ami	6 600     7 150 6 600     7 150	269 269	500    5 500     5	500   84-05     85-02 500
Anslagsberäkning	r 11  000-tal kr.)
Medelstillgång			Beräknad	medelsförbrukning
Behållning 1982-Anslag för 1983/ Anslag för 1984/	07-01 84 85	7 500 1	1983/84 1984/85	769 5 500
		7 501		6 269

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten inom arbetsmarknadsverkets verksamhetsområde för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1000 kr.

B 10. Arbetsdomstolen

1982/83 Utgift 5 122 000 1983/84 Anslag 5 183 000 1984/85  Förslag   5 432 000

Arbetsdomstolen tar upp och avgör mål rörande kollektivavtal saml andra arbetstvisler enligt särskilda bestämmelser. Domstolen består av tre ordförande, tre vice ordförande samt 16 andra ledamöter. Härtill kommer ett antal ersättare i domstolen.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Arbetsdomstolen Föredraganden

Personal			22		-		-
Anslag Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)	4 (3	519 987	000 000)	+    86 (+ 141	000 000)	-(-.170 {+  131	000 000)
Lokalkostnader		664	000	+ 113	000	+    79	000
	5	183	000	+  199	000	+  249	000

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   138

Arbetsdomstolen

Sedan 1979 har arbetsdomstolen haft en jämn måltillströmning på mellan 300 och 350 mål per år. Tillströmningen har ökat nägot under första halvåret 1983.

Domstolens personal vid ingången av budgetåret 1983/84 omfattade 22 personer varav 13 med handläggande uppgifter. Av dessa var åtta sekreterare ocn en notarie. Domstolen framhåller atl den nuvarande organisationen är väl avpassad till arbetsbelastningen och föreslår därför oförändrat anslag i förhållande till innevarande budgetår med korrigering för pris- och löneomräkningar. Domstolen föreslår vidare som besparingsallernaliv att anslaget för förvaltningskostnader minskas med 109000kr., vilket utgör 2% av det redovisade anslagsbehovet. Förvaltningskostnadsanslagei blir sålunda (4714100- 109000=) 4605000kr. Domstolen vill emellertid kraftigt understryka alt målutvecklingen är närmast omöjlig alt förutse. I ett läge då måltillslrömningen snabbt ökar kan domstolen tvingas all begära tilläggsanslag för att klara verksamheten.

Föredragandens överväganden

För nästa budgelår bör medel för arbetsdomstolens verksamhet beräknas med tillämpning av huvudförslaget.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsdomstolen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 5432000kr.

B 11. Statens förlikningsmannaexpeditionen

1982/83 Utgift 1 412 000 1983/84 Anslag 1 476 000 1984/85  Förslag  1 364 000

Statens förlikningsmannaexpedition är central myndighet för det statliga förlikningsväsendel och leds av en styrelse. Expeditionen ansvarar vidare för statistiken över arbetsinställelser i riket. Chef för expeditionen är en kanslichef.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   139

	1983/84	Beräknad ändr	ing	1984/85
		Förliknings-mannaexpeditionen	Föredraganden
Personal Anslag Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Ersättning till förlikningsmän Lokalkostnader	4 725 000 (695 400) 700 000 51 000 1 476 000	-1- 48 000 (-1- 45 000) - 32 000 -1- 8 500 + 24 500		-    85 000 (- 87 000) -    32 000 -1- 5 000 -112 000

Förlikningsmannaexpeditionen

För egen och för förlikningsmannaorganisationens del förutser förlikningsmannaexpeditionen inga större förändringar ur anslagssynpunkt under budgetåret 1984/85. Anslagsposten Förvaltningskostnader blev redan budgetåret 1983/84 genom indragning av en tjänst, föremål för en real minskning överstigande 10%, dvs. i den storieksordning som i anvisningarna omnämnts avseende perioden 1983/84-1987/88. Utöver detta har toriikningsmannaexpeditionen reducerat anslagsposten Ersättning till förlikningsmän med 32000 kr. med hänsyn lill ulfallel budgetåret 1983/84.

Förlikningsmannaexpeditionen räknar med oförändrad organisation, verksamhet och medelsbehov.

Föredragandens överväganden

Under innevarande budgetår har en minskning av anslaget motsvarande huvudförslaget för budgetåren 1983/84-1985/86 genomförts.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens förlikningsmannaexpedition för budgetåret  1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1364000 kr.

B 12. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

1982/83	Utgift	30	000
1983/84	Anslag	40	000
1984/85	Förslag	40	000

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar avger utlåtanden i frågor som avser tillämpningen av lagen (1949:345, ändrad 1976: 191) om rätlen till arbetstagares uppfinningar. Nämnden består av ordförande och sex ledamöter. Nämnden har en sekreterare som åtnjuter fasl arvode. 1 övrigl har nämnden inte nägon personal.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   140

Föredragandens överväganden

Anslaget bör för budgetåret 1984/85 föras upp med 40000ki. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 40000 kr.

B 13. Nämnden för vapenfriutbiidning

1982/83 Utgift

1983/84 Anslag

1984/85 Förslag

2  145  000(1) 4  270 000 4  285  000

(1)  Avser tiden den 1 januari  - den 30 juni  1983.

Nämnden för vapenfriutbildning (NVU) inrättades den 1 januari 1983. Nämnden administrerar tillsammans med godkända ulbildningsmyndigheter och organisationer de vapenfrias utbildning, inkvartering och förmåner.

Kostnaderna för utbildning och förmåner till de vapenfria bestrids över anslaget B 14. Vapenfria tjänstepliktiga.

	1983/84	Beräknad ändring		1984/85
		NVU	Före	draganden
Personal	22		_	_
Anslag
Förvaltningskostnader	3 503 000	-1-	461 000  -f	267 000 .
(därav lönekostnader)	(2 750 000)	( +	138 000) i+	156 000)
Lokalkostnader	420 000	+	42 000 -1-	20 000
Engångsanvisning	347 000	-	171 000  -	272 000
	4 270 000	+	332 000 +	15 000

NVU

1. Pris- och löneomräkning utgör 284000 kr.

2. Huvudförslaget skulle innebära en minskning av förvaltningskostnaderna med 82000kr.

3. Löner. NVU räknar med ett oförändrat antal tjänster till en kostnad av 2888000 kr.

4.    Datorkostnader. De ordinarie driftskostnaderna beräknas till
154000 kr.

5. Lokaler. NVU disponerar 500kvm. egen lokalyta i Karolinen i Karistad. Dessutom svarar NVU för kostnaderna för 160 kvm. av förvaltningsbyggnadens gemensamma utrymmen. För lokalkostnader beräknas 462000 kr.

6. Engångsanvisning. En systemomläggning av värnpliktsverkets per-sonalredovisningssyslem förbereds som påverkar NVU:s ADB-system.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   141

Som följd av detta har en konsult redan anlitats med uppdrag atl biträda med insatser för atl anpassa de två systemen lill varandra. NVU bedömer att en konsult för ADB-utveckling behöver anlitas även under budgetåret 1984/85. Kostnaden beräknas till 176000kr.

Föredragandens överväganden

En tillämpning av huvudförslaget på NVU under nästa budgetåret skulle innebära att förvaltningskostnaderna skulle minska med 83000 kr. Erfarenheterna av nämndens nu knappt ettåriga verksamhet visar atl nämnden inte kan fullgöra sina uppgifter på ett ändamålsenligt och tillfredsställande sätt om förvaltningsanslaget minskas med delta belopp. Jag har därför beräknal förvallningskostnaderna utan tillämpning av huvudförslaget. Motsvarande belopp har finansierats genom neddragning på andra anslag.

NVU kommer även framöver att vara i behov av konsulttjänster inom ADB för att kunna tillgodogöra sig värnpliktsverkets nya personalredovisningssystem. Kostnaderna för dessa tjänster bör finansieras över del ordinarie förvaltningsanslaget. Jag föreslår all 75000kr. tillförs anslagsposten Förvaltningskostnader för detta ändamål. Även för del kommande budgetåret bör emellertid NVU tilldelas en engångsanvisning för ändamålet. Jag beräknar denna lill 75000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

alt till Nämnden för vapenfriutbildning för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 4285000 kr.

B 14. Vapenfria tjänstepliktiga

1982/83 Utgift 81 550 000 1983/84 Anslag 69 834 000 1984/85   Förslag   83 355 000

Från anslaget bestrids utgifter för ekonomiska och sociala förmåner åt vapenfria tjänstepliktiga samt ersättningar för vissa utbildningskostnader m. m. till kommuner, organisationer och affärsdrivande verk som tilldelas vapenfria tjänstepliktiga.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

NVU Föredraganden

Vapenfria tjänstcpliktiga                                  66 469 000 -t- 25 071 000 -t- 13 481 000

Ersättning för utbildningskostnader

och fritidsstudier m.m.                                        3 365 000 -i- 3 335 000 -l- 40 000

69  834  000 -I- 28  406  000 + 13   521   000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   142

NVU

Medelsbehovet styrs främst av antalet av vapenfrinämnden beviljade tillstånd till vapenfri tjänst. De som har fått tillstånd atl göra sådan tjänst bör kallas lill tjänstgöring inom ett år efter beslutet. För atl denna målsättning skall kunna förverkligas måste antalet disponibla tjänstgöringsdagar för vapenfriutbildningen dimensioneras efter antalet beviljade tillstånd.

NVU bedömer behovet av ijänslgöringsdagar för vapenfria under budgelåret 1984/85 till 750000. Del motsvarar grundutbildning av 2300 och repetilionsutbildning av ca 1 600 vapenfria. För ersättning åt vapenfria inkl. familjebidrag och särskild hjälpverksamhet beräknar NVU ett medelsbehov av 91 540000kr. Hänsyn har då tagits till de nya vårnpliktsför-måner som gäller fr.o.m. den 1 juli 1983 och som också omfattar de vapenfria. NVU föreslår vidare atl ersättningen till bidragsberättigade utbildningsanordnare för utbildning av vapenfria höjs från 3000 till 4000kr. per vapenfri. Eftersom tilldelade medel för utbildnings- och administrationsbidrag inle sedan ersättningen fastställdes till 3000 kr. år 1978 har samordnats med antalet beviljade Ijänslgöringsdagar, har ersättningen per vapenfri fr. o. m. budgetåret 1982/83 måst sänkas till 2500kr. Det har fått negativa konsekvenser av allvarligt slag. Några kommuner har meddelat att de av ekonomiska skäl inte längre har råd att fortsätta med vapenfriverksamheten. Andra kommuner har påbörjat sådana diskussioner. För ersättning lill bidragsberättigade utbildningsanordnare erfordras 6400000 kr. vid 750000 Ijänslgöringsdagar och en ersättning på 4000 kr.

Föredragandens överväganden

NVU beräknar medelsbehovet för vapenfria tjänsteplikliga för budgetåret 1984/85 till 91,5 milj. kr.

För egen del beräknar jag medelsbehovet till 83,4milj.kr., varav 3,2 milj. kr. för ersättning till utbildningsanordnare. Jag har då tagit hänsyn till de höjda förmåner som gäller för vapenfria och värnpliktiga sedan den 1 juli 1983 och till de ytterligare höjningar av dessa förmåner som försvarsministern tidigare i dag har föreslagit föreslagit. Jag räknar med ett oförändrat antal tjänstgöringsdagar - 650000 - för de vapenfria och en oförändrad ersättning lill utbildningsanordnarna.

Jag vill dock föreslå att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att få öka antalet tjänstgöringsdagar med högst 50000 om det på grund av arbetsmarknadslägel bedöms angelägel att inkalla arbetslösa som har uttagils till vapenfri tjänst och som annars skulle ha blivit föremål för arbelsmarknadspolitiska ålgärder. Kostnaden för 50000 dagar kan beräknas till 6,4 milj.kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   143

Kön av vapenfria som väntar på alt bli inkallade till tjänstgöring fortsätter atl öka. Vapenfria skall enligl lagen (1966:413) om vapenfri tjänst fullgöra lägst 395 och högst 420 dagar. Grundulbildningsliden för en vapenfri är f. n. 320 dagar. Därutöver skall den vapenfrie fullgöra repetitionsutbildning under 100 dagar. Jag vill här anmäla att jag avser att ge NVU i uppdrag att se över möjligheterna all sänka grundutbildningstiden till 300 dagar och att undersöka om utbildningstiden kan differentieras med hänsyn till tjänstgöringens art. En sänkning av denna lid kommer -med ett oförändrat totalt antal ijänslgöringsdagar - att innebära atl fler vapenfria kan inkallas till tjänst varje år. Därigenom bör köproblemet kunna begränsas. Jag har i denna fråga samrått med försvarsministern. Försvarsministern kommer senare alt i samråd med mig föreslå regeringen alt värnpliktsutbildningskommittén (VK 83) i tilläggsdirektiv ges i uppdrag atl se över den totala tjänstgöringstiden för de vapenfria.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att för budgelåret 1984/85, om det på grund av arbetsmarknadsläget bedöms angeläget, besluta om en ökning av antalet tjänstgöringsdagar för vapenfria tjänstepliktiga med högst 50000,

2. till Vapenfria tjänstepliktiga för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 83 355 000 kr.

B 15. Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konfektionsindustrierna.

1983/84      Anslag        264  000  000 1984/85      Förslag      210 000 000

Tillfälligt sysselsättningsbidrag för äldre arbetskraft inom tekoindustrin har för budgetåret 1982/83 beviljats 751 företag med tillsammans 34239 anställda, varav 9838 var fyllda 50 men inte 65 år. Det beräknade bidragsbeloppet för perioden uppgår till ca 282milj.kr., varav 44% faller på förelag i Älvsborgs län. För budgelåret 1982/83 redovisades tillfälligt sysselsättningsbidrag för äldre arbetskraft inom tekoindustrin under anslaget B 4. Sysselsättningsskapande ätgärder.

För innevarande budgetår har 264milj. kr. beräknats för tillfälligt sysselsättningsbidrag för äldre arbetskraft inom lekoindustrin. Riksdagen beslutade våren 1983 (AU 1982/83:29, rskr322) aU en nedtrappning av bidraget skall inledas den 1 januari 1984 och ske enligt följande:

1/1 - 30/6 1984 12 % av  lönekostnaderna
1984/85 9 % "  ''

1985/86 7 % ''  "

AMS

AMS beräknar medelsbehovel för budgetåret 1984/85 till 210 milj. kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   144

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1984/85 beräknarjag medelsbehovet under delta anslag till 210milj.kr. Med hänsyn lill svårigheterna att förutse del exakta medelsbehovet, då detta inte styrs av medelstillgången ulan av regler enligt vilka bidrag kan utgå, bör anslaget ändras från reservationsanslag till förslagsanslag fr. o. m. budgetåret 1984/85. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil- och konj~ektionsin-dustrierna för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 210000000 kr.

B 16. Statsbidrag för ungdomslag

1983/84  Anslag     420 000 000 1984/85  Förslag  1 000 000 000

Riksdagen har nyligen ( AU 1983/84: 12, rskr 104) beslutat a« s. k. ungdomslag skall inrättas för all bereda sysselsättning för arbetslösa ungdomar i åldern 18 och 19 år. Lagen om arbele i ungdomslag hos offenlliga arbetsgivare träder i kraft den 1 januari 1984.

I min medelsberäkning för budgetåret 1984/85 har jag utgålt ifrån att anlalel sysselsatta i ungdomslag uppgår till i genomsnitt ca 20000 ungdomar per månad. Jag beräknar med denna förutsättning medelsbehovet till 1 OOOmilj. kr. Dessa medel skall täcka koslnader för löner och sociala avgifter, utbildningskostnader samt kostnader för administration.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Statsbidrag för ungdomslag för budgetåret 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 1000 000 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   145

C. ARBETSLIVSFRÅGOR

C 1. Arbetarskyddsstyrelsen

1982/83 Utgift 147 915 645 1983/84 Anslag 150 750 000 1984/85  Förslag  139 904 000

Arbetarskyddsstyrelsen är central myndighet för arbetarskydds- och arbetstidsfrågor, vartill räknas arbetsmedicinska frågor och frågor rörande den centrala tillsynen inom arbetslivet enligl produktkontrollagstift-ningen. Styrelsen är chefsmyndighet för yrkesinspektionen.

Arbetarskyddsstyrelsen leds av en styrelse. Den består av generaldirektören, överdirektören och nio ytterligare ledamöter, varav sju representerar parterna på arbetsmarknaden och två är ledamöter av riksdagen. 1 verkssiyrelsen ingär också två personalföreträdare. Inom styrelsen finns tre avdelningar, nämligen tillsynsavdelningen, forskningsavdelningen och administrativa avdelningen.

Till arbelarskyddsslyrelsen är knuten en arbetslidsnämnd, som beslår av generaldirektören eller överdirektören, chefen för arbelslidsbyrån, en tjänsteman som generaldirektören utser samt sex ytterligare ledamöter som representerar parterna pä arbetsmarknaden.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Arbetarskydds-    Föredraganden styrelsen

Personal

588

Förvaltningskostnader    110 470 000 (därav lönekostnader)   (89 141 000)

Lokalkostnader

Uppdragsverksamhet

Summa

Inkomster från arbetarskyddsfonden Anslag

30 360 000

9  920  000

150  750  000

150  750  000

-f-    8  386 000

+   3  126 000

+    2  580 000

-I- 14  092 000

-I- 14   092 000

-I- 2  521   000

(-(■ 2  209  000)

-I- 2  053  000

+ 2  580  000

-I- 7   154   000

+ 18  000  000(1) -   10  846  000

(1)  Exkl.   1,5 rnilj.   kr.   som de senaste fyra budgetåren utgått till forskningsavdelningen vid arbetarskyddsstyrelsen som kompensation för de besparingar på statsbudgeten som riksdagen beslutade om i anledning av prop.   1980/81:20.

Inkomster vid arbelarskyddsslyrelsen, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida   under  Inkomsler  av   statens   verksamhet,   beräknas   lill 13500000 kr. för budgetåret 1984/85. (För budgelårel 1983/84 beräknas motsvarande inkomsler uppgå till 11 340000 kr.) 10   Riksdagen 1983184. I saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdeparteniientet   146

Arbetarskyddsstyrelsen

Arbetsmiljön har under senare år förbättrats väsentligt i flera avseenden. Arbetsolycksfallen får nu mindre allvarliga följder än tidigare. Sjukfrånvaron per olycksfall har sedan år 1968 gått ned med inemot 40%. Antalet dödade genom arbetsolycksfall beskriver en sjunkande trend. Denna utveckling har enligt styrelsen kunnat ske tack vare en ökande insikt om arbetsmiljöns betydelse för säkerhet och hälsa, ett alltmer intensifierat skyddsarbete ute på arbetsplatserna i förening med ett omfallande lagstiftningsarbete, stora forskningsinsatser och inte minst genom den tekniska utvecklingen och strukturförändringen i näringslivet.

Styrelsen konstaterar emellertid att även om situationen i vissa avseenden har förbättrats så har nya typer av arbetsmiljöproblem uppkommit. Det förebyggande arbetarskyddet måste därför intensifieras, vilket enligt styrelsen också i hög grad gäller behovet av insatser från arbetarskyddsverket. Ändamålsenliga föreskrifter, en intensiv tillsyn ute på fältet samt ökade forskningsinsatser utgör här angelägna inslag.

Föreskriftsarbetel, som är en väsentlig del av den centrala tillsynsverksamheten, kommer under de närmaste åren alt präglas av den pågående omarbetningen av äldre regelsystem. Styrelsen har som målsättning att inom en treårsperiod ersätta ca 250 anvisningar och meddelanden från liden före arbetsmiljölagens ikraftträdande med ungefär hälften så många föreskrifter. En följd av den omfattande satsningen på föreskriftsarbetel blir att övrigt centralt tillsynsarbete, bl. a. konsultations- och upplysningsverksamhet, får ta i anspråk en mindre resursandel än tidigare.

Styrelsens forskningsverksamhet är inriktad på att upptäcka och påvisa risker i arbetsmiljön samt alt kartlägga samband mellan miljöfaktorer samt olycksfall och ohälsa. En viktig uppgift för forskningen är alt svara för den långsikliga kunskaps- och kompetensuppbyggnaden i landet på arbetsmiljöomrädet. Styrelsen påpekar att de resurser som styrelsen disponerar för forskning inte kan täcka alla problemområden. Den typ av forskning som har väsentlig betydelse från hälsosynpunkt måste i första hand prioriteras. Hänsyn måste tas till såväl skadefrekvens som svårighetsgrad. Satsningarna bör enligt styrelsen också koncentreras till de områden, där den egna forskningen kan göra sig gällande inom och utom landet. Styrelsen har mot bakgrund av den aktuella och väntade risksitualionen prioriterat följande forskningsområden: belastningsskador, lungskador på grund av luftföroreningar, metoder för testning av cancerframkallande ämnen och ämnen som kan skada foster eller arvsanlag, eliminationsteknik samt arbetsorganisation i samband med ny teknik.

Styrelsen konstaterar alt hittills genomförda anslagsminskningar har skett utifrån ett relativt gott utgångsläge. De har också fört del goda med sig att kostnadsmedvetandet inom organisationen har ökat. Styrelsen gör emellertid nu den bedömningen atl det inte längre går att minska kostna-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   147

derna och samtidigt bibehålla planerad verksamhetsnivå. Del är inte heller möjligt att annat än rent marginellt kompensera ytterligare anslagsminskningar genom ökad avgiftsbeläggning av verkets tjänster och produkter. Betydande svårigheter finns redan, t. ex. på informationssidan och i fråga om möjligheterna att anskaffa och underhålla vetenskaplig apparatur.

Styrelsen redovisar två budgetalternativ, varav det ena är det obligatoriska huvudförslaget. Detta innebär att anslaget till styrelsen för budgetåret 1984/85 minskar med 3019000 kr. i förhållande lill nuvarande anslag. Enligt styrelsen kommer ett genomförande av huvudförslaget att leda till ytterligare minskningar av personalramarna, vilket i sin tur kommer att medföra en förskjutning av tidsprogrammet för omarbetning av äldre regler, minskade informationsinsatser samt att möjligheterna till ändamålsenliga nysatsningar inom forskningen minskar.

För att mildra effekterna av den resursminskning som skulle följa av en tillämpning av huvudförslaget föreslår styrelsen några lilläggsposter för all tillgodose de allra mest angelägna behoven inom de mest utsatta områdena. Huvudförslaget tillsammans med dessa lilläggsposter utgör arbetarskyddsstyrelsens budgetförslag. För styrelsens del innebär detta förslag en uppräkning av förvaltningskostnaderna gentemot huvudförslaget med 4400000kr.

1. Pris- och löneomräkning m. m. 10131000kr.

2. Styrelsen utgår från att kompensation skall utgå med 1500000kr. i likhet med tidigare år för de besparingar på statsbudgeten som riksdagen beslutade om i anledning av propositionen (1980/81:20) om besparingar i statsverksamheten m. m.

3. Kostnaderna för styrelsens uppdragsverksamhet balanseras av intäkter. För budgetåret beräknas kostnaderna för verksamheten stiga med 2580000kr. Ökningen gäller främst försäljning av publikationer m.m., efterutbildning för företagshälsovårdens personal, för informationsuttag ur ISA samt för den granskningsverksamhet vid tillsynsavdelningen som planeras att avgiftsbeläggas under år 1984.

4. Under budgetåret kommer behovet av olika informationsinsatser att vara betydligt större än tidigare, bl. a. till följd av det ökade föreskriftsarbetel, omarbetningen av anvisningar och meddelanden saml omtryckning av äldre informationsmaterial. Angeläget är också atl tillgodose behovet av forskningsinformation. Styrelsen föreslår därför att 1 milj. kr. ställs till styrelsens förfogande för ökade informationsinsatser.

5. Arbetet med alt utveckla ett ansvarsbibliotek på arbetsmiljöomrädet har påbörjats i enlighet med det förslag som utredningen (A 1979:01) rörande information om risker i arbetsmiljön (INRA) har föreslagit i sitt betänkande (SOU 1982:30) Information om arbetsmiljörisker. Styrelsen föreslår atl 400000kr. ställs till styrelsens förfogande för dels ADB-stöd för vissa biblioteksrutiner (300000kr.), dels anskaffning av referenslitteratur (lOOOOOkr.).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   148

6. Styrelsen föreslår alt 3milj. kr. i form av anslagsmedel ställs till styrelsens disposition för anskaffning och underhåll av vetenskaplig apparatur. Under budgetåren 1982/83 och 1983/84 har finansieringen skett genom att regeringen ställt medel lill förfogande ur arbetarskyddsfonden. Styrelsen anser nu att en mera fast ordning för finansiering av forskningsavdelningens apparatur bör etableras.

7. Styrelsen föreslår att 275000 kr. får disponeras för utomnordiska resor, vilket innebär en uppräkning av denna post med 80000 kr. Delta kan enligl styrelsen ske inom ramen för anslagsposten Förvaltningskostnader, som sålede ■, inte behöver räknas upp för detta ändamål.

Föredragandens överväganden

Liksom all annan statlig verksamhet har myndigheterna inom arbetsmiljöområdet utsatts för en ingående granskning. De olika anslcigen har i princip beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget. Också högt prioriterade områden har fått vidkännas realt sett minskad medelstilldelning. Beräkningen av anslaget till arbetarskyddsstyrelsen utgör här inget undantag. För yrkesinspektionens del har del klart framgått att det inte utan allvariiga konsekvenser för verksamheten går att göra några större besparingar. Viss älerläggning av medel föreslås därför. Jag återkommer till detta i samband med behandlingen av anslaget C 3. Yrkesinspektionen.

Regeringens målsättning är att upprätthälla en hög ambitionsnivå i arbetsmiljöarbetet trots det kärva statsfinansiella läget. Det innebär att skärpta krav måste ställas på arbetarskyddsverket när det gäller att utnyttja resurserna effektivt och ändamålsenligt. Del gäller såväl föreskrifts-och forskningsverksamheten vid styrelsen som inspektions- och tillsynsarbetet ute på faltet. Detta kan åstadkommas dels genom att omfördela resurserna så att insatserna i första hand koncentreras till de områden där åtgärder framstår som allra mest angelägna, dels genom att förbättra underiaget för planering och styrning av verksamheten. En viktig utgångspunkt vid prioriteringen är enligt min mening atl resurserna styrs till de områden där de största riskerna och allvarligaste problemen finns inom arbetsmiljön.

Jag stöder styrelsens uttalade prioritering att inom en treårsperiod omarbeta samtliga anvisningar och meddelanden från tiden före arbetsmiljölagens ikraftträdande och ersätta dessa med föreskrifter. Det är angeläget att arbetet slutförs inom den planerade lidsramen. Även inom forskningsverksamheten har styrelsen pekat ul de forskningsområden som bör skjutas i förgrunden i den fortsatta forskningsplaneringen. Prioriteringarna samt de överväganden som redovisats till grund för dessa synes enligt min mening vara väl avvägda och motiverade.

Det är viktigt all styrelsens forskningsverksamhet håller en hög kvalitet för att de resurser som avsätts skall bli effektivt utnyttjade och ge en god

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   149

avkastning. Forskningsdelegationen, som nu har påbörjat sitt arbete, kommer enligt min mening att kunna medverka till en breddning av styrelsens beslutsunderlag när det gäller överväganden kring forskningsverksamhetens utformning, inriktning och prioritering. Delegationen bör också kunna förbättra förutsättningarna för samordning mellan styrelsens forskningsverksamhet och den forskning som bedrivs vid universitet och högskolor, de yrkesmedicinska klinikerna samt andra forskningsinstitut verksamma inom arbetsmiljöområdet. Jag återkommer till frågan om arbetarskyddsstyrelsens forskningsverksamhet i den särskilda forskningspoliiiska proposition som regeringen avser lägga fram för riksdagen våren 1984.

Det kärva ekonomiska läget accentuerar behovet av förbättrad information som underlag för planering av verksamheten och prioritering av resursanvändningen mellan olika verksamhetsområden. En viktig utgångspunkt för möjligheten att effektivt styra verksamheten är ett utvecklat budgetsystem. Det är bl.a. mot den bakgrunden som den dåvarande regeringens uppdrag till arbetarskyddsstyrelsen atl utarbeta förslag till verksamhetsinriktad budgetering bör ses. Resultatet av uppdraget har nyligen redovisats. En arbetsgrupp har tillsatts inom regeringskansliet för att bearbeta och vidareutveckla styrelsens förslag till verksamhetsstruktur och anslagskonstruktion. I samband därmed kommer även inkomstredovisningen av uppdragsverksamheten att ses över. En målsättning med arbetet är att ta fram en ny anslagskonstruktion för arbetarskyddsverket som kan börja tillämpas fr. o. m. budgetåret 1985/86.

Arbetarskyddsstyrelsen har i samråd med statskontoret pä regeringens uppdrag genomfört en s. k. huvudstudie avseende en samordnad lösning för informationssystemet om arbetsskador (ISA) och ett arbetsställeregister för arbelarskyddsverket (SARA). Systemet syftar dels till atl förbättra förutsättningarna för ett effektivt tillsynsarbete såväl regionalt som centralt, dels lill att ge bättre underlag för forskningen. Arbelarskyddsstyrelsens överväganden och förslag avseende systemutformning, driftlösning och genomförande av systemet har nyligen redovisats i en rapport som f. n. bereds i regeringskansliet.

I 1983 års budgetproposition framhöll jag att det utöver rent effektivitetshöjande åtgärder också måste vidtas ålgärder med ett mera direkt besparingssyfte. Jag anmälde därför min avsikt att uppdra åt arbetarskydds-styrelsen att utarbeta förslag till ett system för avgiftsbeläggning av viss granskningsverksamhel som f n. utförs kostnadsfritt inom styrelsens lill-synsavdelning. Jag syftade därvid dels på den officiella provning som styrelsen utför, dels pä den frivilliga granskning som styrelsen utför av enstaka produkter och produkttyper. Sedan uppdraget lämnats har styrelsen kommit in med förslag till ett sådant system. Förslaget, som i vissa delar avgivits efter samråd med riksrevisionsverket, förutsätter vissa ändringar i arbetsmiljöförordningen (1977:1166). Jag ämnar föreslå regeringen att vidta erforderliga författningsändringar.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   150

Inom arbetarskyddsstyrelsen har utarbetats ett förslag om införande av ett datorbaserat ekonomiadministrativt system. Systemet kommer enligt planerna att tas i drift under budgetåret 1984/85. Del är enligt min mening angeläget att de rationaliseringsvinster som systemet förväntas medföra också uppnås. Styrelsen bör få i uppdrag att senast vid utgången av år 1985 till regeringen redovisa erfarenheter och effekter av det nya ekono-miadminislrativa systemet.

Jag övergår nu till att behandla arbetarskyddsstyrelsens budgetförslag.

I prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. uttalade jag att det fortfarande finns ett utrymme för att öka arbetarskyddsfondens finansiering av arbelarskyddsstyrelsens forskningsavdelning. Detta bör, bl.a. med hänsyn lill fondens kapitalbehållning och ränteintäkter, kunna ske utan att övrig forskning och annan verksamhet som finansieras via arbetarskyddsfonden riskerar alt drabbas av nedskärningar. Jag räknade därvid med att arbetarskyddsstyrelsens anslag fr.o.m. budgetåret 1984/85 minskas med 15 milj. kr. och att motsvarande belopp förs över lill styrelsen från arbetarskyddsfondens kapitalbehållning. Jag har i min medelsberäkning utgått från att så kommer alt ske.

I prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m.m. anmälde dåvarande departementschefen att han räknade med en ökad finansiering av arbetsmedicinska avdelningen över arbelarskyddsfonden. Regeringen har därefter för vart och ett av de senaste tre budgetåren beslutat alt 1,5 milj. kr. skall utgå som bidrag ur arbetarskyddsfonden för finansiering av forskningsavdelningens verksamhet. Jag har för avsikt att föreslå regeringen att besluta om motsvarande åtgärd för budgetåret 1984/85.

För att täcka vissa ökade kostnader vid arbelarskyddsstyrelsens forskningsavdelning anser jag att arbetarskyddsfonden bör bidra med ytterligare 3milj. kr. fr.o.m. budgetåret 1984/85. Somjag tidigare nämnt bör denna ökade utgift för fonden finansieras genom att projektramen för arbelslivscentrum minskas med motsvarande belopp. Del ankommer på regeringen att besluta om en sådan åtgärd.

Huvudmannaskapet för bedömningsnämnden för dammlunga kommer att överföras från arbelarskyddsslyrelsen till socialstyrelsen den 1 juli 1984. Enligl vad jag har erfarit uppgår den årliga kostnaden för bedömningsnämndens verksamhet till ca 10000kr. Jag har tagit hänsyn till detta vid min medelsberäkning.

I beräkningsunderlaget för arbetarskyddsstyrelsens anslag har jag vidare räknat med en indragning av vissa tjänster vid styrelsen motsvarande ett belopp av 750000 kr.

Arbetarskyddsstyrelsen har, särskilt i samband med flyttningen lill Västra Skogen i Solna, tilldelats vissa medel för anskaffning av vetenskaplig apparatur. Under de två senaste budgetåren har finansieringen av anskaffning och underhåll av vetenskaplig apparatur dessutom skett ge-, nom atl regeringen ställt medel till styrelsens   förfogande ur arbetar-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   151

skyddsfonden. I takt med atl apparaturen förslits och blir äldre kommer de löpande utgifterna för service och reparation att stiga samtidigt som kostnadema för nödvändiga ersättningsinvesteringar ökar. Tillgång till en modern och väl fungerande utrustning är emellertid en förutsättning för att forskningsverksamheten skall kunna hålla en hög kvalitet. Jag anser därför att det nu är hög ud att finna en mer långsiktig lösning beträffande finansieringen av styrelsens vetenskapliga apparatur. Mot den bakgrunden vill jag föreslå att medel för anskaffning av mer kostnadskrävande vetenskaplig apparatur förs upp under ett särskilt reservationsanslag som anvisas arbetarskyddsstyrelsen under tionde huvudtiteln. Med en sådan anslagskonstruktion blir det möjligt att avsätta medel motsvarande rimliga avskrivningskostnader samt att på ett mer flexibelt sätt - över budgetårsgränserna - utnyttja resurserna.   Jag återkommer lill denna fråga.

De löpande service- och reparationsutgifterna för underhåll av vetenskaplig apparatur utgör en tung utgiftspost i arbelarskyddsstyrelsens budget. Utgifterna är till stor del bundna genom serviceavtal med leverantörer. Ett bristfälligt underhåll innebär kapitalförstöring och ett dåligt utnyttjande av resurserna. Jag anser det därför angeläget att även vissa medel avsätts för underhåll av styrelsens vetenskapliga apparatur. Jag har för avsikt att ta upp denna fråga i samband med att frågan om medel från arbetarskyddsfonden för särskilda arbelarskyddsprojekl behandlas.

Arbetet med atl utveckla ett ansvarsbibliotek pä arbetsmiljöområdet har inletts vid arbetarskyddsstyrelsen i enlighet med det förslag som utredningen (A 1979:01) rörande information om risker i arbetsmiljön (INRA) har lämnai. Ett ansvarsbibliotek kräver bl. a. större tillgång lill litteratur än vad styrelsen f. n. har samt ett väl utvecklat syslem för litteratursökning. Jag har tidigare denna dag i samband med behandlingen av INRA: s betänkande uttalat alt jag anser atl utvecklingen av ett ansvarsbibliotek på arbetsmiljöomrädet är en angelägen fråga. Jag föreslår därför atl arbetarskyddsstyrelsen tilldelas 350000kr. för detta ändamål. I beräkningsunderlaget för styrelsens anslag har jag därutöver beräknat 500000 kr. för de ökade informationsinsatser under budgetåret som styrelsen planerar atl genomföra. Det är enligl min mening väsentligt att styrelsen även framgent kan komplettera nya föreskrifter med ett informationsmaterial som är anpassat till olika målgruppers behov. Därigenom torde styrelsen bättre och snabbare kunna föra ul innehållet i nya föreskrifter till arbetsplatserna. Dessa ökade insalser har möjliggjorts genom omprioriteringar inom verksamhetsområdet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1. godkänna den av mig föreslagna överföringen av medel från arbetarskyddsfonden till anslaget,

2. till Arbetarskyddsstyrelsen för budgetåret  1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 139904000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   152 C 2. Arbetarskyddsstyrelsen: AnskalTning av vetenskaplig apparatur

Nytt anslag (förslag) 2000000

Föredragandens överväganden

Jag har nyss under anslaget C 1. Arbelarskyddsslyrelsen redoaort för de motiv som legal till grund för förslaget alt inrätta ett nyll anslag för anskaffning av mer kostnadskrävande vetenskaplig apparatur. Jag har beräknat medelsbehovet för budgetåret 1984/85 under della anslag lill 2milj. kr. Dessa resurser har frigjorts genom omprioriteringar inom verksamhetsområdet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Arbetarskyddsstyrelsen: Anskaffning av vetenskaplig apparatur för budgelåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 2000000 kr.

C 3. Yrkesinspektionen

1982/83 Utgift 123 739 876 1983/84 Anslag 125 556 000 1984/85  Förslag  130 716 000

Yrkesinspektionen utövar tillsyn över efterlevnaden av arbetsmiljö- och arbetstidslagstiflningen m.m. samt - inom sill verksamhetsområde-produktkonlrollagstiftningen. Inspektionen svarar även för tillsyn enligt vägarbetstidslagstiftningen.

Yrkesinspektionen är organiserad i 19 distrikt. I varje distrikt finns en yrkesinspektionsnämnd som består av distriklschef och åtta ledamöter som bl. a. representerar parterna på arbetsmarknaden.

	1983/84		Beräknad ändring	1984/85
			Arbetarskyddsstyrelsen	Föredraganden
Personal		617	-	-
Anslag
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)	109 804 (96 152	000 000)	-H 5 278 000	+ 5 333 000 {+  4 803 000)
Lokalkostnader	14 952	000	-f 1 180 000	-1-  227 000
Engångsanvisning	800	000	-	400 000
	125 556	000	-1- 6 458 000	+ 5 160 000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   153

Arbetarskyddsstyrelsen

Arbelarskyddsslyrelsen bedömer alt efterfrågan på yrkesinspektionens tjänster kommer att vara storäven i framliden. Den nuvarande utvecklingen i arbetslivet ökar kraven på flexibilitet och på offensiva insatser från yrkesinspektionens sida. En stor del av de resurstillskott som yrkesinspektionen tillfördes under 1970-talel utgjordes av specialislfunklioner för t.ex. kemi, yrkeshygien och juridik. Svårighetsgraden i själva tillsynsar-. betet har i förening med de ökade anspråk som ställs inom arbetslivet lett till alt tidsåtgängen vid inspektionsbesöken ökal. Statistiskt material för budgetåret 1982/83 visar också en minskning av antalet arbetsslällebesök. Samtidigt kan konstaleras en avsevärd ökning av antalet skrivelser till arbetsgivarna efter genomförda besök.

Om nuvarande ambitionsnivå i fråga om lillsynsarbetet skall kunna upprätthållas gör styrelsen den bedömningen atl del inte längre går att minska kostnaderna. Enligl styrelsen krävs del därför alt medelstilldelningen för budgetåret 1984/85 åtminstone inte minskar i förhållande till föregående budgetär. Styrelsen framhåller därvid atl hänsyn inte tagits till de kostnadsmässiga aspekterna av den av riksdagen principbeslulade flyttningen av tillsynsansvaret för vissa mindre arbetsställen från kommunerna till yrkesinspektionen. Oklarheten kring denna fråga, som f n. är under utredning, har fält negativa återverkningar på den kommunala tillsynsverksamheten.

De problem, frågor och krav i fråga om informationsinsatser m. m. som yrkesinspektionen ställs inför har enligl arbetarskyddsstyrelsen under åren blivit av alltmer övergripande karaktär. Strävan skall vara att yrkesinspektionens verksamhet successivt inriktas mot mer principiella, styrande och kontrollerande insatser, medan rutinmässigt skyddsarbete så långt som möjligt får ombesörjas genom lokal skyddsverksamhet. Styrelsen betonar emellertid att små arbetsställen med besväriiga arbetsmiljöförhållanden har en utsatt ställning och behöver särskilt slöd. Det regionala tillsynsarbetet är också inriktat på atl främja utvecklingen av en effektiv förelagshälsovård.

De områden där risker och belastningar för arbetstagarna bedöms som särskilt allvarliga kommer att prioriteras medan problem av komforlka-raktär far slå tillbaka. Inriktningen mot skaderisker innebär bl.a. atl olycksfallen kommer all uppmärksammas ytterligare. Ålgärder mot fall-och rasrisker samt risker i sädana arbeien där fordon är inblandade är särskilt angelägna områden. Ett riksomfattande tillsynsprojekt kommer atl påbörjas i samband med att en kungörelse om arbetsställningar och arbetsrörelser träder i kraft vid årsskiftet 1983/84. Andra sädana projekt avser träimpregneringsanläggningar, slyrenexposilion inom plastindustrin saml personlyft med kran och överlastdon på kranar. Yrkesinspektionen måste vidare beakta andra typer av problem än dem som kommer fram -

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   154

eller bara delvis kommer till synes - i arbetsskadestatistiken och som kan ha betydelse för utvecklingen pä lång sikt av hälsotillståndet, t. ex. påverkan av kemikalier och ny teknik.

Den inspekterande personalens kompelens och arbetstid är viikliga resursfaktorer. Det behövs goda styrinstrument för all de enskilda inspektörsinsatserna totalt sett skall motsvara de övergripande prioriteringarna. I detta sammanhang erinrar styrelsen om ett arbete med en huvudstudie för en datoriserad samordning av informationssystemet om arbetsskador (ISA) och yrkesinspektionens arbetsställeregister (S.ARA), som bl.a. syftar till alt förbättra förutsättningarna för ett effektivt tillsynsarbete, såväl regionall som centralt.

Styrelsen anser all en effektiv organisation av inspektionsarbetet är av avgörande betydelse för verksamheten och har därför inlett ett arbete med att ta fram ett system för reseplanering som innebär alt restiden minimeras för yrkesinspektörerna och atl besöksverksamheten intensifieras. Ett ytterligare led i styrelsens arbete atl uppnå större enhetlighet i det regionala tillsynsarbetet är de nya regler för dokumentation av yrkesinspektionens beslut i enskilda tillsynsärenden som började tillämpas den 1 januari 1983. Syftet är bl.a. att i inspektionsmeddelandena klarare markera skillnaden mellan krav och allmänna råd samt att göra preciserade hänvisningar till de bestämmelser som åberopas.

Styrelsen gör den bedömningen alt del inte är möjligt alt begränsa anslagsbehoven under den kommande femårsperioden till den nivå som följer av en tillämpning av huvudförslaget. I stället bör åtminstone oförändrad anslagsnivå tillämpas. Styrelsens ambitioner är atl besiöksverk-samhelen skall öka såväl kvanlilalivi som kvalilalivt.

1. Pris- och löneomräkning 7 299000 kr.

2. Styrelsen anser atl en nedskärning enligt huvudförslaget kommer att medföra vissa negativa konsekvenser för yrkesinspektionsverksamheten. Styrelsens budgetförslag utgår därför från att kompensation skall utgå med 1,8 milj. kr. för dessa besparingar.

3. Vissa yrkesinspektionsdistrikt beräknas få nya lokaler under budgelårel 1984/85. För flyttning av Ire distrikt har medel anvisals för budgetåret 1983/84. Kostnaderna i samband med flyttningar budgelåret 1984/85 har beräknats till 800000 kr.

Föredragandens överväganden

Arbetsmiljön har förbällrals genom atl dåliga miljöer har försvunnit eller förändrats. Den tekniska utvecklingen har emellertid lett till förändringar av arbetsplatsernas utformning och i kraven på arbetstagarna. Arbetsuppgifterna har blivit alltmer specialiserade och arbetsfördelningen myckel långtgående. Nya inte förutsedda eller tidigare uppmärksammade risker och problem i arbetslivet har upptäckts.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   155

Vissa arbeien som fram lill för några år sedan ansågs ofarliga har visat sig kunna ge upphov till allvarliga skadeverkningar. Antalet arbetstagare som upplever att de besväras av bl. a. tunga lyft, upprepade och ensidiga arbetsrörelser samt olämpliga arbetsställningar har ökat. Belastningssjukdomarna svarar nu för omkring 40% av samtliga godkända arbetssjukdomar.

Antalet kemiska ämnen som används i arbetslivet är betydande och varje år tillkommer nya ämnen vars effekter på människan är outredda. Effekterna av exponering för sådana ämnen på människan är ibland mycket svåra atl kartlägga och fastslå, lill följd av att latenstiden för vissa typer av skador är lång. Allt större uppmärksamhet har under senare år ägnats åt de faktorer i arbetsmiljön som kan skada foster och arvsanlag.

Det förhållandet att stora arbetsmiljöproblem fortfarande finns gör det angeläget att de knappa resurserna används ändamålsenligt och all yrkesinspektionens insatser koncentreras till de områden där behovet av arbetsmiljöförbättrande åtgärder är störst. Strävandena att öka effektiviteten i den regionala tillsynsverksamheten måste fortsätta.

För alt komma till rätta med problemen i arbetsmiljön krävs insatser av mycket skiftande karaktär. Till följd av den nya lagstiftningen på arbetsmiljöområdet och den ökade medvetenheten om arbetsmiljöns betydelse för människans hälsa och välbefinnande, ökar också efterfrågan på yrkesinspektionens tjänster. Detta ställer höga krav på kompetensen hos yrkesinspektionens personal.

Yrkesinspektionsdistrikten har nu i genomsnitt 20-30 anställda och inspektionsverksamheten är i stor utsträckning branschinriklad, dvs. vissa inspektörer har specialkompetens för tillsyn inom särskilda branscher. Även andra specialister, t. ex. tekniker med särskilda kvalifikationer, har knutits till yrkesinspektionen. Därmed har man uppnätt högre kvalitet och en ökad precision i tillsynsarbetet. Enligt min mening finns det en betydande utvecklingspotential hos yrkesinspektionen som måste las lill vara för att öka effektiviteten i verksamheten. I detta sammanhang och under nuvarande ekonomiska förhållanden år en förbättrad planering av stor betydelse. Arbetarskyddsstyrelsens ansträngningar all förse distrikten med ett förbättrat underlag för planering och styrning av verksamheten fortskrider successivt. Styrelsen har t.ex. utarbetat en handledning i inspektionsmetodik.

Arbetarskyddsstyrelsen anför i sin anslagsframställning all ätgärder mot skaderisker skall prioriteras framför frågor av komfortkaraklär. Till prioriterade arbetsinsatser hör också alt föra ut nya författningar i praktisk tillämpning. Tillsynsprojekt som omfattar flera yrkesinspektionsdis-trikl kommer att genomföras. Enligt arbetarskyddsstyrelsen kommer därvid ett särskilt intresse att ägnas åt ålgärder för atl förebygga fysisk belastning av olika slag. Likaså prioriteras inspektionen av arbetsställen med svag lokal   skyddsverksamhet framför inspektion av arbetsställen

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   156

med en väl fungerande sådan. Denna prioritering är enligt min mening riktig, inte minst med hänsyn till att man därigenom kan ägna mindre och medelstora företag ökad uppmärksamhet. Vid arbetsplatser som har en väl utbyggd skyddsorganisation och företagshälsovård bör på sikt en större del av arbetsmiljöarbetet kunna skötas av den lokala skyddsorgani-salionen. Som arbelarskyddsslyrelsen framhålleri sin anslagsframställning kommer yrkesinspektionsarbetel vid sädana arbetsplatser atl i större utsträckning kunna inriktas på principiella, styrande och kontrollerande insatser.

För inriktningen av arbetet i stort och för en ändamålsenlig fördelning av insatserna i olika delar av landet och mellan olika sektorer av arbetsmarknaden är det enligl min mening viktigt atl pä ett bättre sätt än hittills kunna utnyttja tillgänglig sjukvårds- och arbetsmarknadsslalislik av olika slag. Arbetet med att utforma ett datoriserat informationssystem om arbetsskador (ISA) och samordna delta med ett arbetsställeregisrer (SARA) har, somjag tidigare har nämnt, lett till förslag under hösten. Delta arbele syftar bl.a. till atl förbättra underlaget för del regionala lillsynsarbetet. Vidare har ett flertal dokument utarbetats av arbetarskyddsstyrelsen, bl.a. med direktiv för atl öka precisionen i yrkesinspektionens formella handläggning av enskilda tillsynsärenden.

Frågan om tillsynen av arbetsmiljön vid vissa mindre arbetsställen är, somjag inledningsvis har anfört, under utredning. Det pågående utredningsarbetet får inle påverka ansträngningarna att skapa trygga arbelsmil-jöförhållanden vid mindre arbetsställen.

Jag övergår nu till att behandla budgetförslaget för yrkesinspektionen.

Med hänsyn till de höga krav som ställs på yrkesinspektionen anser jag att yrkesinspektionen utöver huvudförslaget även i är bör tillföras vissa medel för i första hand inspekterande personal. Jag föreslär därför att yrkesinspektionen genom omprioriteringar inom arbelarskyddsverket tilldelas ytterligare 1,8 milj. kr.

Yrkesinspektionen bör tilldelas 400000 kr. som ett engångsanslag för kostnader i samband med flyttning av vissa distriklskontor lill nya lokaler.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Yrkesinspektionen för budgetåret 1984/85 anvisa ett   förslagsanslag om 130716000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   157

C 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

76 290 000(1)

Reservation

1982/83 Utgift 2 010 744 000 1983/84 Anslag 1 990 211 000 1984/85 Förslag 2 337 188 000 (1) Fr.o.m. budgetåret 1983/84 är anslaget ett förslagsanslag

Anslaget omfattar programmet Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning, vari ingår delprogrammen Arbelshjälpmedel ät handikappade, Näringshjälp, Anställning med lönebidrag saml Förvaltningskostnader.

1982/83 Utgift

1983/84 Anslag

1984/85 Beräknad ändring

AMS

Föredraganden

862  908 000 26 303  000

Programmet Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning

Arbetshjälpmedel  åt

handikappade 62 124 000

Näringshjälp(1) 14  800 000

Anställning med lönebidrag 1 903 199 000

Förvaltningskostnader 26 779 000

101  000 000       +    30 800 000       -t-    18 000 000

-I- 398  437  000
-I- 791  000

+ 327  500  000 -f      1   477  000

2  010  744  000     1  990 211  000       -*- 430  028  000       -I- 346 977  000

(1)  Kostnader för delprogrammet Näringshjälp bestrids av medel som anvisas under delprogrammet Arbetshjälpmedel åt handikappade.

Arbetshjälpmedel åt handikappade omfattar bidrag till arbetsbiträde, särskilda anordningar på arbetsplatsen, speciella arbetstekniska hjälpmedel samt bidrag och lån till motorfordon. Bidrag till arbetsbiträde skall göra del möjligt för handikappade att med hjälp av biträde kunna utföra i stort sett normala arbetsinsatser. Till arbetsgivare som anställer handikappade utgär bidrag för särskilda anordningar på arbetsplatsen som möjliggör och underiältar arbetet för den handikappade personen. Om särskilda skäl föreligger kan bidrag lämnas även för personer som blivit handikappade sedan de anställts. Bidrag utgår även lill handikappade företagare eller fria yrkesutövare samt i samband med praktisk yrkesorientering för handikappade ungdomar. Bidrag kan lämnas till handikappad för inköp av speciella och nödvändiga arbetstekniska hjälpmedel som arbetsgivaren normalt inte tillhandahåller. För att möjliggöra för handikappade alt få sin utkomst av arbete eller förvärva yrkesutbildning lämnas bidrag och län lill anskaffning av motorfordon för färd mellan bostad och arbetsplats eller skola.

Näringshjälp i form av bidrag eller lån skall ge handikappad, medelålders, äldre eller långlidsarbelslös arbetssökande, för vilken del inte finns någon annan lämpligare åtgärd, som arbetsförmedlingen kan vidta, möjlig-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   158

het att starta ett företag, eller beträffande handikappad, att på vissa villkor fortsätta sådan verksamhet. Som förutsättning gäller att personen i fråga inte kan erhålla lämpligt arbete på den reguljära arbetsmarknaden men kan driva egen verksamhel och därigenom helt eller delvis få sin utkomst. Anställning med lönebidrag är en stödform, som syftar till atl stimulera arbetsgivare att bereda anställning åt arbetshandikappad för vilken andra åtgärder inle lämpligen kan vidtas för att underlätta en arbets placering.

AMS

Programmet Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och syss;elsättning

För budgetåret 1982/83 anvisades till programmet Särskilda ätgärder för arbetsanpassning och sysselsättning 1967milj. kr. Därutöver har styrelsen disponerat vissa reservationsmedel. Utgifterna uppgick enligt AMS lill 2010,7milj. kr.

Arbetshjälpmedel åt handikappade. För budgetåret 1982/83 anvisades 83 milj. kr. till delprogrammet Arbelshjälpmedel ål handikappade. Utgifterna uppgick till 77milj. kr. Under budgelåret 1984/85 väntas antalet bidrag till speciella arbetstekniska hjälpmedel öka med 375 till 4 100. Ökningen beräknas kosta 7milj. kr. En stor del av kostnadsökningen beror på de försök som gjorts att bygga upp arbetsplatser för synskadade och svårt rörelsehindrade med hjälp av mikrodatorer och kringutrustning-ar.

Den övre gränsen för bidrag lill arbetsbiträde bör enligt AMS höjas till 25000 kr. Förslaget motiveras med den generella löneökningen samt arbetsgivarens relativt höga utgifter för lönebikoslnader. Vidare föreslår styrelsen atl den högstbeslämda ramen för den del av bidraget till arbetsbiträde som överstiger 15000kr. skall tas bort. Med de föreslagna förbättringarna beräknas antalet bidrag öka med 200 till 1 300. Regeländringarna beräknas kosta 6milj. kr. AMS föreslår också alt den gemensamma ramen för bidrag till teckenspråkstolk i samband med nyanställning eller utbildning i företag samt viss utbildning av arbetsbiträden/tolkar höjs med 1,5 milj. kr. till 3,5 milj. kr.

Prisutvecklingen för särskilda anordningar, särskilt på byggnadssidan, har urholkat bidragsbeloppet, som därför enligt styrelsens förslag bör höjas till 70000 kr. vid nyanställningar. AMS beräknar att ma:timalt ca 50 personer kan komma alt beröras av regeländringen. Kostnaden beräknas lill Imilj. kr.

Den gemensamma ramen för koslnader för bidrag över 30000kr. till arbetstekniska hjälpmedel och särskilda anordningar bör enligl AMS höjas från 3,5 milj. kr. lill 5 milj. kr.

För elever i grund- eller gymnasieskola bör, i samband med praktisk arbetslivsorientering och annan i läroplanen föreskriven praktik, skolan svara för de hjälpmedel, inkl. tolkhjälp, som behövs under praktikliden.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   159

I avvaktan på regeringens ställningstagande och riksdagsbeslut angående förslag frän bilstödskommittén lämnar AMS inte något förslag om bidrag/lån till motorfordon. Styrelsen har i remissyttrande över kommitténs förslag tillstyrkt atl huvudmannaskapet för stödet överförs från arbetsmarknadsverket till kommunerna.

Näringshjälp. Antalet personer som fär näringshjälp beräknas öka med 50 till 530, till en total kostnad av 16milj. kr., vilket är en ökning med 2milj. kr.

Anställning med lönebidrag. För delprogrammet Anställning med lönebidrag anvisades för budgetåret 1982/83 1859495000kr. Därutöver har AMS disponerat 98 milj. kr. av reservationsanslag. Utgifterna uppgick till 1903 199000kr. Under budgetåret 1984/85 räknar AMS med i genomsnitt ca 39000 personer anställda med lönebidrag.

För att öka möjligheterna till anställning på den reguljära arbetsmarknaden bör ytterligare utrymme ges för förhöjda lönebidrag. F. n. kan AMS bevilja bidrag med 50% efter det andra anställningsåret inom ramen för 170 platser. På grund av det stora behovet bör antalet platser öka till 400. Kostnaden beräknas till 4 milj. kr. Vidare föreslår AMS att bidrag med 50% skall få lämnas för utvecklingsstörda, som är förtecknade hos omsorgsstyrelsen. Bidraget bör utgå direkt efter det att ett 90- eller 75-procen-tigt bidrag upphört samt under följande anställningsår.

Del förhöjda lönebidraget för svårt handikappade ungdomar bör enligt AMS utökas till 1000 platser. Åldersgränsen 25 år bör slopas, eftersom arbetsförmågan hos dessa ungdomar som regel inte förbättras efter 25-ärsåldern. Kostnaderna för förändringarna beräknas till 5 milj. kr.

Möjligheterna för allmännyttiga organisationer att anställa handikappade bör inte begränsas. AMS föreslår atl den nuvarande begränsningen av hur mycket platserna får öka skall tas bort.

Vid vissa arbetsplatser - företrädesvis landsarkiven - med ett större antal lönebidragsanslällda har AMS under en följd av år betalat arbetsledning, rese- och traktamentskostnader. Också rese- och traktamentskostnader för vissa lönebidragsanslällda arkivvårdare har betalats av AMS. Styrelsen anser atl tillräckligt lång övergångstid har tillämpats och föreslär att berörda arbetsplatser tilldelas egna medel för dessa utgifter.

Den särskilda utbildningen av arbetsledare vid arbetsplatser med personer anställda med lönebidrag föresläs fä fortsätta. Medelsbehovet beräknas till 5000(X)kr. AMS avser all omarbeta utbildningens innehåll i syfte alt nå en bredare målgrupp och större kunskapsspridning.

Anslagsbehovet 1984/85 uppgår lill 2422 milj. kr., varav 2261,3 milj. kr. för anställning med lönebidrag.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   160

Föredragandens överväganden

Arbelshjälpmedel åt handikappade

AMS har bl.a. föreslagit höjda bidrag till arbetsbiträde och särskilda anordningar på arbetsplatsen. Vidare föreslår styrelsen alt vissa bidragsramar för särskilda ändamål skall höjas.

För egen del räknar jag med att fler arbetshandikappade bör kunna komma i fråga för bidrag vid ett förbättrat arbetsmarknadsläge. Jag beräknar därför medel för en fortsall volymökning av bidragel lill arbelshjälpmedel. Däremot är jag inle beredd alt förorda all bidragen lill arbelshjälpmedel höjs. Vidare har AMS föreslagil all vissa beloppsramar för bidrag lill speciella ändamål skall slopas. Jag anser alt styrelsen bör fä ökade möjligheter att göra sådana avvägningar och omprioriteringar som behövs för att dessa bidrag i största möjliga utsträckning skall kunna användas så att sökande med svära arbetshandikapp kan få arbele. Styielsen bör således inom en given tolal medelsram och med fastställda högslbelopp för bidrag kunna bestämma om fördelningen av medel till olika ändamål.

Bidrag till speciella arbetstekniska hjälpmedel kan i undanlagsfall lämnas med högre belopp än det generellt gällande högslbeloppel. För detta ändamål har regeringen för budgetåret 1983/84 fastställt en medelsram om 500000 kr. för den del av bidraget som överstiger 50000 kr. Jag föreslår att möjligheten alt göra sådana undantag skall kvarstå under budgelåret 1984/85. Det bör ankomma på regeringen atl fastställa den medelsram som är erforderlig för delta ändamål.

AMS har vidare föreslagit atl skolan skall svara för sådana arbelshjälpmedel som elever i grund- och gymnasieskola kan behöva i samband med praktisk arbelslivsorientering, praktik m.m. Jag kommer inom kort att föreslå regeringen att uppdra åt AMS att i samråd med skolöverstyrelsen utreda förutsättningarna för en sådan ändrad ansvarsfördelning.

Bilstödskommittén har i belänkandet (SOU 1982:44) Nytt bilstöd åt handikappade lagt fram förslag om bl.a. ändrat huvudmannaskap och en vidgad målgrupp för stödet. Remissbehandlingen av betänkandet har nyligen avslutats. Under en följd av år då bilstödskommitténs arbete har pågått har del arbelsmarknadspolitiska bilslödel inle justerats. För atl hejda den successiva urholkning av slödel som följt av de senaste årens utveckling är det angelägel atl inkomstgränserna för stödet båUre anpassas till den allmänna löneutvecklingen. Jag förordar därför att inkomstgränserna för bidrag till köp av bil höjs med 5000 kr. Inkomstgränsen för helt bidrag blir därmed 38999 kr. Möjligheten att fä reducerat bidrag föreslås upphöra vid inkomsler om 55000 kr. och däröver.

Del sammanlagda medelsbehovet för delprogrammet Arbetshjälpmedel åt handikappade beräknarjag till 119milj. kr. (-f 18 milj. kr.) Jag har därvid utgått frän atl kostnader för näringshjälp, inkl. kostnader för fortsall försöksverksamhel med näringshjälp lill långlidsarbetslösa, skall be-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   161

stridas med under delprogrammet anvisade medel även under budgetåret 1984/85.

Näringshjälp

Fr.o.m. budgetåret 1982/83 kan, som en försöksverksamhet, näringshjälp beviljas i viss omfattning även till långtidsarbetslösa. I en skrivelse den 12 oktober 1983 har AMS redovisat erfarenheterna av den försöksverksamhel som bedrevs under budgetåret 1982/83. Syftet med försöket är atl se om näringshjälp kan vara en lämplig stödform för långlidsarbetslösa och ge dem möjlighet att som egna företagare klara sin försörjning.

Försöksverksamheten — som pägår även under delta budgetär - är begränsad till fem försökslän och till högst 50 personer. För verksamheten har en kostnadsram om 2250000kr. fastställts. Under budgetåret 1982/83 bedrevs försöken i Stockholms, Jönköpings, Kristianstads, Värmlands och Norrbottens län. Sammanlagt har 38 långvarigt arbetslösa personer beviljats näringshjälp lill start av egen rörelse. 13 av företagen har startats i Norrbottens län, tio i Värmlands och nio i Stockholms län. Elva av de 38 som erhållit stöd är kvinnor. Två är invandrare. Flera av stöden har gällt hantverksföretag, t.ex. skrädderi, herrfrisering, keramikverkstad, skoma-keri.

Beslut om näringshjälp föregås som regel av ett omfattande utredningsarbete. AMS framhåller i sin redovisning av försöksverksamheten att de långa handläggningstiderna medfört att de anslagna medlen och platserna inte hunnit utnyttjas fullt ut under budgetåret 1982/83. Det förhållandevis låga utnyttjandet skall, enligt styrelsen, inte ses som tecken på att behoven inte skulle vara större.

Styrelsen betonar alt näringshjälp åt långtidsarbetslösa äi" ett intressant instrument och önskar att verksamheten får fortsätta, gärna i flera län. Jag föreslår att försöksverksamheten - inom en oförändrad kostnadsram - fär fortsätta under budgetåret 1984/85.

Som jag nyss har anfört bör utgifter för näringshjälp bestridas med under delprogrammet Arbetshjälpmedel åt handikappade beräknade medel. Jag har beräknat en ökning med 2milj. kr. för ökad omfattning av näringshjälpen.

Anställning med lönebidrag

Lönebidrag lämnas till arbetsgivare som anställer en person som pä grund av nedsatt arbetsförmåga annars inte skulle kunna få arbele på den reguljära arbetsmarknaden. I vissa fall kan lönebidrag också lämnas vid anställning av personer som på grund av ålder eller andra personliga förhållanden inle kan få ett arbete utan sådant bidrag.

Den 30 juni 1983 sysselsattes 36 145 personer med hjälp av lönebidrag, 11    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   162

vilket innebär en ökning med 2301 personer pä ett år. 6686 personer av dessa hade anställning hos statlig myndighet eller därmed jämställd institution. Antalet anställda med lönebidrag hos allmännyttiga organisationer var 10602. Sysselsatta hos kommuner, landsting och affärsdrivande verk var 8 184 personer och 10673 var anställda hos enskilda arbetsgivare.

I enlighet med förslag i prop. 1981/82: 30 om vissa ekonomisk- politiska åtgärder m.m. beslutade riksdagen (AU 1, rskr 15) om ändrade riktlinjer för anställning med lönebidrag.

Ändringarna innebar alt möjligheten att överföra redan anställda till en anställning med lönebidrag slopades. Vidare upphörde möjligheten att förlänga lönebidrag för en person som överförts lill anställning med lönebidrag inom den kommunala sektorn. Denna möjlighet bibehölls dock på den enskilda sektorn. I ett längre perspektiv kunde emelleitid, enligl riksdagsbeslutet, skäl finnas alt avveckla de förlängda bidrager. Regeringen borde därför låta undersöka hur en sådan avveckling lämplii»en bör ske och därvid överväga alternativa stimulans- och stödformer eller liknande anordningar.

Den 27 april 1983 har AMS lämnai en redovisning av arbetstagare som överförts till en anställning med lönebidrag inom den enskilda sektorn. Av denna framgår att per den 31 december 1982 uppgick antalet personer som överförts till anställning med lönebidrag till 1084 personer. Av dessa var 753 män och 331 kvinnor. Två tredjedelar var 45 år eller äldre, hälften var över 55 år. Flertalet arbetstagare arbetade inom yrkesområdena tillverk-ning-maskinskölsel (72%). Två tredjedelar var anställda i företag med mer än 50 anställda. Ett 70-tal av företagen hade mer än 200 anställda. Ca tre fjärdedelar av arbetstagarna var fysiskt arbetshandikappade, största gruppen var rörelsehindrade. De övriga hade psykiska eller socialmedicinska arbetshandikapp eller förståndshandikapp.

Enligt AMS har överföringsmöjligheten varit positiv i förmedlingsarbe-tel. Överföringsmöjligheten underlättade förmedlingens arbete med ny-placering av arbetshandikappade och bidrog även lill atl minska risken för utslagning av redan anställda med nedsatt arbetsförmåga. Elnligt AMS anser flera länsarbetsnämnder att möjligheten alt färlänga bidraget för dem som överförts till en anställning med lönebidrag skall finnas kvar där så anses befogat. Det bör avvecklas försl när vederbörande slutar sin anställning eller när del framgår att arbetsförmågan förbättrats i sådan grad alt bidraget bör upphöra.

Av styrelsens redovisning framgår att enbart ett fåtal nya beslut om överföringar har fattats efter utgången av år 1981. Allt eftersom avgångar sker från lönebidragsanslällningarna kommer därför antalet överförda till stödformen att successivt minska. För denna grupp bör arbetsförmedlingarna få besluta om förlängning av lönebidraget, om det är motiverat med hänsyn till den anställdes nedsatta arbetsförmåga.

Under innevarande budgetår har ett tillfälligt stöd lämnats lill ett antal

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   163

allmännyttiga organisationer för atl underlätta för organisationerna att fr.o.m. budgelåret 1984/85 själva svara för 10% ay lönekostnaden för sådana anställda med lönebidrag, som tidigare har sysselsatts i arkivarbete. Stödet har lämnats inom en ram om 1,2 milj. kr.

Regeringen uppdrog den 21 april 1983 ål AMS att fördela medlen. Genom det tillfälliga stödet lämnades bidrag för sammanlagt 133 arbetstagare, varav 78 anställda hos handikapporganisationer, 42 hos invandrarorganisationer och 13 hos andra organisationer.

Riksdagen har givit regeringen tillkänna (AU 1982/83:21, rskr 228) att den noga bör följa konsekvenserna av att lönebidraget lill allmännyttiga organisationer den 1 juli 1983 sänktes till 90% av lönekostnaden för tidigare arkivarbetsanslällda. Vidare skall regeringen följa konsekvenserna av att ökningen av antalet lönebidragsplatser hos allmännyttiga organisationer begränsas under budgetåret 1983/84 och vid behov föreslå förändringar i syfte att underlätta de handikappades situation på arbetsmarknaden.

Regeringen uppdrog därför den 21 april 1983 åt AMS att före den 1 januari 1984 redovisa konsekvenserna av dessa åtgärder. AMS skall samtidigt redovisa eventuella ålgärdsförslag, om begränsningar visar sig medföra att sökande med handikapp får.ökade svårigheter på arbetsmarknaden. Jag avser atl återkomma till riksdagen i denna fråga.

Inom en kostnadsram om 5 milj. kr. har AMS svarat för kostnader för arbetsledning, rese- och traktamentsersältningar lill vissa arbetplatser med ett större antal anställda med lönebidrag. I sin anslagsframställning har AMS föreslagil att de berörda arbetsplatserna i fortsättningen skall tilldelas egna medel för dessa utgifter. Efter samråd med de berörda statsråden kan jag meddela att förslag läggs fram i årels budgetproposition om en sådan omfördelning av medel, som AMS har begärt. Medelsbehovel för anställning med lönebidrag beräknas därför minska med 5milj. kr.

Vid medelsberäkningen har jag utgålt från all antalet anställda med lönebidrag fortsätter att öka under budgetåret 1984/85. Jag bedömer atl större delen av ökningen kommer att ske hos enskilda företag, kommuner och landsting. De allmännyttiga organisationerna har visat stort intresse för att rekrytera till lönebidragsanställningar. De kan också i många fall erbjuda för arbetshandikappade lämpliga arbetsuppgifter och väl anpassade arbetsförhållanden i övrigt. Jag har därför räknat med en fortsatt expansion av antalet anställda med lönebidrag hos organisationerna. Antalet platser med varaktigt 90% bidrag bör fä öka med ytterligare 500 under budgetåret 1984/85. Ökningen av antalet platser med nittioprocen-tigt lönebidrag finansieras fullt ut genom omprioriteringar inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde. För rekrytering utöver denna ram kan organisationerna beviljas bidrag enligt samma regler som gäller för enskilda företag, kommuner m. fl.

Det är av stalsfinansiella skäl inle möjligt att medge en obegränsad

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   164

tillväxt av de nitlioprocentiga bidragen. Det är därför angeläget atl dessa platser i första hand används för sökande med svåra arbetshandikapp.

För atl begränsa statens utgifter för lönebidragen bör vidare införas en begränsning av den bidragsgrundande lönesumman. Begränsningen bör gälla för alla sektorer utom den statliga. Bidrag bör inte kunna lämnas för den del av bruttolönen per månad som överstiger 40% av basbeloppet. Med bruttolön avses här månadslön för heltid före skatt, men exkl. sedvanliga lönekostnadspåslag. Med ett basbelopp för är 1984 om 20300 kr. skulle högsta bidragsgrundande lönesumma därmed bli 8120 kr. per månad. Begränsningen bör gälla den rekrytering som sker fr. o. m. budgetåret 1984/85.

Detta hindrar självfallet inle alt parterna avtalar om löner som överstiger den lönesumma som är bidragsgrundande. Den överskjutande lönesumman måste dock i dessa fall betalas av arbetsgivaren.

Genom den här föreslagna begränsningen av hur stor lönesumma som får ligga till grund för lönebidraget frigörs medel som kan användas för atl bereda fler sökande anställning med lönebidrag. Del är enligl min mening mer angeläget alt förbättra situationen för dem som står utanför arbetsmarknaden än att bibehålla ett kraftigt stöd för de mest kvalificerade och bäst avlönade bland de anställda med lönebidrag. Den sistnämnda gruppen torde kunna hävda sig på arbetsmarknaden även om lönebidraget för dem begränsas så somjag här har föreslagil.

Handikappkommittén (A 1982:02) har nyligen avlämnat ett delbetänkande (Ds A 1983:14) Introduktionsslöd och lönebidrag. Delbetänkandel remissbehandlas f.n. Jag avser att föreslå regeringen att återkomma till vårriksdagen med förslag bl.a. om anställning med lönebidrag.

För delprogrammet Anställning med lönebidrag beräknar jag 2190408000kr. (-F 327500000kr.) för budgelårel 1984/85.

Det sammanlagda medelsbehovet under budgelåret 1984/85 för de i programmet Särskilda ålgärder för arbetsanpassning och sysselsättning ingående delprogrammen beräknas till 2337 188000kr. (-1- 346977000kr.). Därav har för förvaltningskostnader beräknats 27780000 kr. (4-1477000 kr.).

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen atl

1. godkänna de grunder för Arbelshjälpmedel åt handikappade och
Anställning med lönebidrag somjag har förordat

2.   till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning
för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av
2337188000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   165 C 5. Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag

1982/83 Utgift 2 376 000 000 1983/84 Anslag 2 532 000 000 1984/85 Förslag   2 721 000 000

Från anslaget utgår bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag dels för täckande av underskottet i verksamheten vid verkstäderna för skyddat arbete, dels för investeringar.

Beräknad ändring 1984/85

1983/84 Stiftelsen Föredraganden

Samhällsföretag

Driftbidrag                  2 177 000 000 + 228 000 000 + 211 000 000

Bidrag till fastig
hetsfonden 325 000 000 +   53 000  000 -       7  000 000

Ägartillskott för

investeringar 30 000 000 +   59  000 000 -     15  000 000

2 532 000 000 + 340  000  000 + 189  000  000

Stiftelsen Samhällsföretag

Samhällsföretagsgruppen är verksam i 230 kommuner. Verksamheten är huvudsakligen inriktad på induslriell produktion. Ett flertal av tillverkningsindustrins branschområden finns representerade inom förelagsgruppen. Större delen (ca 65%) av produktionen utgörs av underleverantörs-och legotillverkning. Omkring 14% av produktionen säljs i egen regi på export.

Samhällsföretagsgruppen beslår av den centrala stiftelsen Samhällsföretag och 24 regionala stiftelser, med ca 350 verksläder. Till Samhällsföretag är dessutom knuten en fastighetsfond som äger och förvaltar hela företagsgruppens fastighetsbestånd samt ett marknadsföringsbolag -Samhall AB - som svarar för samordning av viss försäljning och marknadsföring, i huvudsak pä exportmarknaden.

Den centrala stiftelsen Samhällsföretag har gentemot staten ansvaret för atl företagsgruppens verksamhet bedrivs enligt de av riksdag och regering angivna riktlinjerna saml svarar för tillsynen över de regionala stiftelserna och samordningen av deras verksamhet.

Samhällsföretag genomförde under våren 1982 en översyn av sin interna organisation. En ny organisation med syftet alt underiätta Samhällsföre-tags roll som ledningsorgan i företagsgruppen, infördes fr. o. m. den 1 juli 1982.

De regionala stiftelserna är juridiskt fristående företag med ansvar för företagsgruppens verksamhet inom sitt län. Stiftelserna har ca 30200 anställda, varav ca 24900 arbetshandikappade och ca 5300 direkt anställ-12   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   166

da (tjänstemän, arbetsledare, instruktörer m.fl.). Andelen arbetshandikappade utgör således 82% av del totala antalet anställda, vilket innebär både en antals- och andelsmässig ökning jämfört med föregående år.

Under budgetåret 1984/85 beräknas stiftelserna ha i genomsnitt ca 31 700 anställda. Ökningen avser i sin helhet arbetshandikappade.

Behov av arbetstillfällen. Samhällsföretagsgruppen disponerar f.n. 21800 platser för arbetshandikappade. Antalet platser har varit oförändrat sedanden Ijuli 1980.

AMS svarar för den arbetsmarknadspolitiska bedömningen av hur företagsgruppens arbetsplatser skall disponeras och fördelas. Styrelsen framhåller i en skrivelse till stiftelsen den 15 mars 1983 att behovet av arbetstillfällen inom företagsgruppen fortfarande är stort, men att behovet även under budgetåret 1984/85 bör kunna tillgodoses genom ett bättre utnyttjande av befintliga resurser.

Stiftelsen anser att behovet av arbetstillfällen inom företagsgruppen, särskilt i dagens svåra arbetsmarknadssituation, inle kan tillgodoses. Det gäller särskilt grupper med svårare handikapp som f. n. är helt utestängda från arbetslivet. Även om en ökad övergång av anställda till den reguljära arbetsmarknaden och en ökning av anställningar med lönebidrag kan få en viss betydelse, pekar allt på all behovet av arbetstillfällen inom företagsgruppen kommer att kraftigt överstiga tillgången under överskådlig tid. Trots detta föreslår stiftelsen, med hänvisning till AMS bedömning, inle någon platsutbyggnad under budgetåret 1984/85.

Resursutnyttjande. Resursutnyttjandet uttrycks som förhållandet mellan verkligt och möjligt antal arbetstimmar per plats och år och utgör ett mått på hur den fasta kapaciteten i form av lokaler, utrustning och direkt anställd personal utnyttjas för sysselsättning av arbetshandikappade. Maximalt resursutnyttjande beräknas motsvara 1 600 arbetstimmar per plats och är.

Före Samhällsföretagsgruppens tillkomst uppgick resursutnytijandet till 68 %, motsvarande knappt 1 100 arbetstimmar per plats och år. Utnyttjandegraden var 79% under budgetåret 1982/83 och beräknas till 83% för budgetåret 1983/84. För budgetåret 1984/85 beräknas resursutnyttjandet till 86% (ca 1 370 arbetstimmar/plats). Ökningen av resursutnytijandet sker genom ett ökat antal anställda och en ökad närvaro.

Förelagsgruppen har kunnat bereda arbete åt allt fler arbetshandikappade i allt fler kommuner samtidigt som antalet verkstäder minskats i kostnadsbegränsande syfte. Således uppgår antalet verkstäder numera till ca 350, vilket är ca 20 färre än vid företagsgruppens bildande. Detta har skett genom sammanslagning och omdisponering av geografiskt närliggande lokaler.

Personal. Samspelet mellan Samhällsföretagsgruppen och arbetsmarknadsverket, som regleras i gemensamma riktlinjer, har successivt utvecklats. Mellan resp. stiftelse och länsarbetsnämnd förekommer fortlöpande

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   167

kontakter. Verkstädernas samrådsgrupper, där företrädare för den lokala arbetsförmedlingen ingår, arbetar konkret och förtroendefullt med anpassningen mellan verkstadsproduktionens och de aktuella sökandenas förutsättningar.

Frågan om vilka arbetssökande som skall anvisas till företagsgruppen är alltjämt aktuell. AMS och Samhällsföretag räknar med all vid årsskiftet 1983/84 redovisa resultatet av en undersökning kring urvalskriterierna i samband med att en anvisning/anställning aktualiseras. Undersökningen har genomförts i fem län och kommer att bilda underlag för olika insatser i syfte atl bl. a. bereda fler gravt handikappade arbete.

En sammanställning av handikappfördelningen inom företagsgruppen visar atl ca 50% av de anställda har endera psykiskt arbetshandikapp, förståndshandikapp eller socialmedicinskt arbetshandikapp. Andelen anställda med fysiska handikapp har därmed minskal under de senaste åren.

Under budgetåret 1982/83 var den totala personalavgången bland de arbetshandikappade ca 10%, varav 1,4% fick anställning på den reguljära arbetsmarknaden genom arbetsförmedlingarnas försorg. Denna låga siffra skall, enligt stiftelsen, ses dels i ljuset av den nuvarande situationen på arbetsmarknaden och dels relateras till övergången på i genomsnitt ca 1 % per år under senare delen av 70- talet. En ökad övergång till den reguljära arbetsmarknaden är beroende på såväl företagsgruppens egna verksam-hetsrelaterade insatser som arbetsmarknadssituationen, stödet till blivande arbetsplatser och inte minst arbetsförmedlingens möjligheter att prioritera åtgärder för en ökad övergång. Möjligheterna att nå en ökad övergång till den reguljära arbetsmarknaden påverkas också av handikappgraden hos de anställda. I takt med all andelen anställda med svåra handikapp ökar blir det svårare att öka övergången till den reguljära arbetsmarknaden.

Under år 1981 startades, i samverkan med AMS, ett projekt för att i tre län pröva olika metoder för att öka möjligheterna för anställda inom Samhällsföretagsgruppen att få och behålla ett annat arbele. En utvärdering av delta projekt har skett under hösten 1983. Erfarenheterna av projektet är att del inom de aktuella stiftelserna finns ett förhållandevis stort antal personer som önskar ett annat arbete och som också bedöms klara ett sådant. De preliminära resultaten från undersökningen visar att 3-5% av de anställda inom Samhällsföretagsgruppen borde kunna erhålla arbete på den reguljära arbetsmarknaden varje år.

Lönenivån inom företagsgruppen är föremål för fortsatt intresse och det har emellanåt ifrågasatts om inte konstruktionen av löneavtalet medför relativt sett större löneökningar för LO-kollektivet inom gruppen än inom övrig industri. Fortfarande ligger dock genomsnittslönen inom gruppen på ca 90% av lönenivån för berörda LO- förbunds lönenivå inom övrig industri.

Genom olika insatser för personalutveckling som görs inom  förelags-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12    Arbetsmarknadsdepartementet   168

gruppen har de arbetshandikappades närvaro successivt ökat från ca 67% under är 1979 till ca 73% under budgetåret 1982/83.

Produktion och marknad. Samhällsförelags fakturering ökade under budgetåret 1982/83 med drygt 20%. För såväl budgelåret 1983/84 som 1984/85 förutses orderingång och fakturering i löpande priser öka ungefär lika mycket. Drygt hälften bedöms motsvara volymökning, varav knappt hälften är hänföriigt till den planerade sysselsättningsökningen, medan resterande del skall klaras genom förbättrad produktivitet.

Försäljningen bedöms således utvecklas relativt gynnsamt tiill följd av dels den alltmer märkbara förbättringen av konjunkturen och dels den successiva förbättringen av affärsmässigheten inom företagsgruppen och pågående strukturering inom och mellan stiftelserna.

Samhällsföretagsgruppen är, som en följd av den höga andelen legotillverkning (ca 65%), mycket konjunkturkänslig. Ambitionen är all även framdeles bibehålla en förhållandevis hög andel, men med en strävan mol mer långsiktiga samarbets- och avtalsförhållanden med andra förelag. Dock visar den senaste konjunktursvackan all förelagsgruppen även måste satsa mer resurser på aktiv marknadsföring av egna produkter saml pä utveckling och förvärv av nya sådana produkter för alt uppnå en jämnare beläggning av produktionen. Detta tillsammans med insatserna för strukturering och produktivitetsförbättring kommer, enligt stiftelsen, att ställa stora anspråk på investeringsmedel.

Medelsbehov

Bidragsbehovet för budgelåret 1984/85 - såväl driftbidraget som bidraget lill fastighetsfonden - har beräknats enligt de principer som riksdagen antagit på grundval av prop. 1978/79:139 om bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag m. m.

Föreliggande förslag för budgelåret 1984/85 bygger på följande förutsättningar och antaganden: - att en fortsatt förbättring sker av den allmänna industrikonjunkturen i

Sverige

- att inflationstakten blir lägre än för de senaste åren

- att det pågående strukturarbetet inom företagsgruppen kan genomföras planenligt

- alt den befintliga organisationsstrukturen ligger fast.

Särskilt de två första punkterna är, enligt stiftelsen, av grundläggande betydelse för beräkningen av rörelseintäkler resp. -kostnader.

Driftbidrag. Behovet av driflbidrag beräknas till 124,9% av lönekostnaderna för arbetshandikappade anställda. Bidragsbehovet utgår från ett beräknat rörelseunderskott om 2405 milj. kr. enligl följande specifikation och jämfört med budgetåret 1982/83.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   169

	Budgetår
Resultatpost  (Milj. kr. )	1982/83	1984/85
Intäkter Kostnader (enligt specifikation nedan)	1 360 - 3 355	1 865 - 4 270
Resultat Resultat i procent av lönekostnader för arbetshand i kappade	- 1 995 131,3	- 2 405 124,9

Beräknat rörelseresultat för budgetåret 1984/85 innebär alltså en minskning av bidragsbehovet med 6,4 procentenheter jämfört med utfallet för budgetåret 1982/83. Detta motsvarar - räknat i oförändrad sysselsäit-ningsvolym och prisnivå - en resultatförbättring med ca lOOmilj. kr. Den nominella ökningen av bidragsbehovet för dessa två år om (2405-1 995) 410milj. kr. är nästan helt hänförlig lill ökade lönekostnader för arbetshandikappade (405 milj. kr.)

Beräknade rörelseintäkler om 1 865 milj. kr. budgetåret 1984/85 innebär en ökning med 505milj. kr. (15-20% per år) jämfört med budgetåret 1982/83. Omkring hälften härav utgör volymökning.

Förädlingsvärdet, dvs. skillnaden mellan rörelseintäkter och materialkostnader, beräknas uppgå lill 925milj. kr., vilket är 225milj. kr. mer än budgetåret 1982/83. Förädlingsvärdet per arbetstimme beräknas till 30,8kr. jämfört med 25,5 kr. under budgelårel 1982/83.

Kostnaderna beräknas enligt följande specifikation och jämfört med budgetåret 1982/83:

Budgetår

1982/83	1984/85
660	940
670	770
1 520	1 925
505	635

Kostnadsslag (Milj.   kr.

Materialkostnader

Lönekostnader för direkt anställda Lönekostnader för arbetshandikappade Övriga rörelsekostnader (netto)

Summa kostnader 3 355      4 270

Kostnaderna beräknas således öka, i löpande priser, med totalt 915 milj. kr. jämfört med budgetåret 1982/83. Härav är 330 milj. kr. direkt betingat av ökad produktions- och sysselsältningsvolym (materialkostnader och lönekostnader för arbetshandikappade) medan 570 milj. kr. utgörs av löne-och prisökning.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   170

Ökningen av kapacitetskostnaderna (lönekostnader för direkt anställda och övriga kostnader) beräknas till 230milj. kr., vilket är helt beroende på löne- och prisstegringar. Kapacitetskostnaderna per arbetstimme beräknas till 46,8 kr. för budgetåret 1984/85 jämfört med 42,7 kr. för budgetåret 1982/83.

Bidrag till fastighetsfonden. Samhällsföretag har i tidigare anslagsframställningar beräknal de kalkylmässiga avskrivningarna på fastighetsbeståndets återanskaffningsvärde. Riksdagen har dock de senaste åren anslagit medel för avskrivningarna beräknade på fastigheternas anskaffningsvärde vilket, enligt stiftelsen, medfört att fonden erfållit avsevärt mindre reinvesleringsmedel än vad som krävs för atl bibehålla fastighetsbeståndet. Om avskrivningar fortsättningsvis beräknas på anskaffningsvärdena får detta till följd att andelen egna fastigheter måste minska lill förmån för förhyrda lokaler, vilket på sikt kommer att innebära avsevärt högre kostnader för förelagsgruppen med åtföljande ökat bidragsbehov.

Stiftelsen vidhåller således uppfattningen att avskrivningarna bör beräknas pä fastigheternas återanskaffningsvärde.

Antalet platser uppgår till 21800, varav ca 70% eller 15260 i egna fastigheter. Ylbehovet vid nybyggnad uppgår till ca 55 kvm per plats. Byggnadskostnaderna beräknat till 4 200 kr./kvm för verkstadsytor och till 2000 kr./kvm för förrådsytor, vilket ger ett totalt återanskaffningsvärde på 3200milj. kr. (exkl. moms).

Kostnader och intäkter för ianspräktagna (egna och förhyrda) fastigheter beräknas enligt följande:

		Milj.   kr.
Avskrivningar		176,8
Övriga kostnader (hyror, fastighetsskatt)	räntor,	204,3
Intäkter		3,5

Summa 377,6

Fastighetsfondens kostnader beräknas således till totalt (avrundat) 378milj. kr. netto.

Investeringarna avses lånefinansieras med belopp motsvarande amorteringarna, som beräknas till 76milj. kr.

Ägartillskott för investeringar. Som tidigare nämnts föreslås inle någon ökning av antalet platser under budgelåret 1984/85. Behovet av arbetstillfällen förutsätts i stället tillgodoses genom alt den befintliga kapaciteten utnyttjas bättre, bl. a. genom fullföljande av tidigare beslutade och planerade omdisponeringar av platser.'

Ägartillskottet budgetåret 1983/84 begränsades lill 30milj. kr. jämfört

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   171

med begärda 105 milj. kr. Del har därför, enligt stiftelsen, blivit nödvändigt att uppskjuta ett antal angelägna omdisponeringar, struktureringar och mer kostsamma arbelsmiljöförbättringar.

Investeringsmedel saknas bl.a. för omdisponering av platser till kommuner och orter som har stort behov av skyddat arbete men som saknar verkstäder eller har behov av ytterligare platser. För anordnande av verkstäder/platser på dessa orter beräknas behovet för faslighelsinvesteringar uppgå lill ca 33 milj. kr. Omdisponeringarna omfatlar ca 200 platser.

För ovannämnda etableringar på grund av önskade omdisponeringar krävs dessutom betydande investeringar i maskiner och utrustning. En del av delta behov kan täckas genom tillgängliga avskrivningsmedel, men del återstående medelsbehovet uppgår till ca I6milj. kr.

Behovet av ålgärder för att förbättra arbetsmiljön är fortfarande stort vid de äldre verkstäderna. Bl. a. krävs omfattande ändringar och komplettering av ventilationsanordningar och fortsatta åtgärder för handikappanpassning. De förstnämnda åtgärderna är även motiverade av att energibehovet härigenom kan minskas. För dessa insatser begärs 15 milj. kr.

Ökade satsningar är nödvändiga för anpassning av enskilda arbetsplatser och produktionsmetoder lill arbetslagarnas förutsättningar. Behovet av tekniska hjälpmedel kommer alt öka, varför lOmilj. kr. erfordras för dessa åtgärder.

För planerad omstrukturering av verksamheten kommer de regionala företagen atl ha behov av särskilda invesleringsmedel ulöver de medel som ingår i driftbidraget. För detta ändamål beräknas ell ägartillskott om 15milj. kr.

För vissa särskilda investeringar i fastigheter, maskiner, utrustning, arbetsmiljöåtgärder, teknisk anpassning och genomförande av strukturförändringar begärs således ett ägartillskott om lotall 89 milj. kr. För en del av faslighetsinvesteringarna räknar stiftelsen med en lånefinansiering inom ramen för fastställt lånelak.

Föredragandens överväganden

Arbetsgruppen för fortsatt översyn av Samhällsföretagsgruppen har i oktober 1983 avlämnat rapporten (Ds A 1983:6) Samhällsföretagsgruppens framtida organisation m. m. Jag avser som jag tidigare nämnt att senare återkomma till riksdagen med mina ställningstaganden till arbetsgruppens förslag.

AMS har i en skrivelse lill Stiftelsen Samhällsföretag den 15 mars 1983 framhållit atl behovet av arbetstillfällen inom företagsgruppen fortfarande är stort, men att delta behov även under budgetåret 1984/85 bör kunna tillgodoses genom ett fortsatt effektivt utnyttjande av företagsgruppens befintliga resurser. Styrelsen föreslår således inte någon utbyggnad i form av nya platser.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   172

Stiftelsen har, med hänvisning till AMS ställningstagande, inte heller begärt några nya platser för budgetåret. Jag gör samma bedömning som AMS. Jag anser emellertid att plalsbegreppet numera inte är ett ändamålsenligt mått för beskrivning av hur stora resurser som bör ställas till förfogande för skyddat arbete inom Samhällsföretagsgruppens ram. Det nuvarande plalsbegreppet gör det bl. a. inte möjligt för staten att närmare kunna bedöma utgifterna för driftbidragel och väga dessa mot andra ätgärder för arbetshandikappade t. ex. i form av lönebidrag. Plalsbegreppet har sin bakgrund i den tidigare organisationen för skyddat arbele och avsåg då den neltogolvyta per arbetstagare som berättigade lill slalligt anordningsbidrag. Driftbidragel utgick dock i förhällande till antalet arbetstimmar de arbetshandikappade anställda fullgjorde. Antalet platser hos företagsgruppen är således den sammanlagda nettogolvytan som dels anordnats av tidigare huvudmän, dels den nettogolvyta som motsvarade de nya 450 platser som sliftelseorganisationen fick sig tilldelade budgetåret 1980/81 och dels nettogolvytan som fanns i de tidigare konlorsarbets-centralerna och industriella beredskapsarbetena och som numera ingår i organisationen.

Ett bättre sätt alt fastställa företagsgruppens resursutrymme vore därför enligt min mening att i stället ange det antal arbetstimmar för de anvisade anställda som bör läggas till grund för driftbidragel. Jag förordar att prövningen av driftbidrag i fortsättningen sker på detta sätt och alt antalet statsbidragsberättigade limmar, med utgångspunkt i stiftelsens anslagsframställning, fär uppgå till högst 30milj. under budgetårjl 1984/85. Liksom hittills gällt beträffande platser för anvisade bör del ankomma på regeringen att vid behov vidga antalet bidragsberättigade timmar under budgetåret.

Enligt instruktionen (1973:444) för riksrevisionsverket åligger del verket att bedriva förvaltningsrevision och därvid särskilt att, i den omfattning det bedöms behövligt, granska hur bidrag av statsmedel används av mottagarna av sådana bidrag i den mån redovisningsskyldighet föreligger gentemot statsverket eller särskilda föreskrifter meddelas om bidragens användning. Riksrevisionsverkets åliggande i delta avseende omfatlar således Samhällsföretagsgruppens hela verksamhet.

Driftbidrag

För täckande av underskottet i rörelsen (exkl. fastighetsfonden) begär stiftelsen 124,9% av den beräknade lönesumman (inkl. lönebikoslnader) för de arbetshandikappade anställda eller 2405 milj. kr.

Jag har intet att erinra mot de beräkningar som stiftelsen har gjort i fråga om behovet av driftbidrag och föreslär därför alt en anslagspost motsvarande, avrundat nedåt, 124% av lönesumman las upp för ändamålet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet

173

Bidrag till fastighetsfonden

Samhällsföretagsgruppens hela fastighetsbestånd, såväl egna som förhyrda, administreras av en till den centrala stiftelsen knuten fastighetsfond. Kostnaderna för fonden beräknas av stiftelsen uppgå till 378 milj. kr. efter avräkning av intäkterna (3 milj. kr.), varav för hyreskostnader 109milj. kr, kalkylmässiga avskrivningar pä egna fastigheter 177 milj. kr. och räntor 95 milj. kr. Stiftelsen har som underiag vid beräkningen använt det beräknade ateranskaffningsvärdet av fastighetsbeståndet. Jag anser dock all de kalkylmässiga avskrivningarna, i enlighet med riksdagsbesluten de senaste budgetåren, bör baseras på fastigheternas anskaffningsvärde. Detta medför atl behovet av avskrivningsmedel uppgår till 117 milj. kr., dvs. ett belopp som är 60milj. kr. lägre än vad stiftelsen beräknat. Jag föreslår därför att 318 milj. kr. tas upp för ändamålet under anslagsposten budgetåret 1984/85.

Ägartillskott för investeringar

För att möjliggöra arbetsmiljöförbättrande åtgärder och anpassning av arbetsplatser till handikappade arbetstagares behov liksom för omdisponering av platser m. m. behövs enligt stiftelsen särskilda investeringsmedel i form av ägartillskott. Dessa beräknas lill sammanlagt 89milj. kr., efter extern upplåning.

Jag delar i huvudsak stiftelsens bedömning beträffande behovet av ägartillskott för arbetsplatsanpassning och arbelsmiljöförbättrande åtgärder. Vissa medel krävs också för andra insalser. Sammantaget beräknar jag detta behov till 30milj. kr. Med hänsyn till del statsfinansiella läget är del emellertid endast möjligt att till en del tillmötesgå stiftelsens begäran om särskilda investeringsmedel. Jag föreslår därför atl stiftelsen tilldelas ett ägartillskott för investeringar om 15 milj. kr. för budgetåret 1984/85, dvs. motsvarande hälften av behovet. Återstående 50% bör kunna erhållas genom att 15 milj. kr. av bidraget till fastighetsfonden särskilt avdelas för dessa ändamål.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen all

1. lill driften av verksamheten anslå medel motsvarande 124% av lönesumman för arbetstagarna i skyddat arbele (inkl. lönebikoslnader), upp lill högst 30 milj. arbetstimmar,

2. medge att regeringen vid behov får besluta om ett utökat antal bidragsberättigade arbetstimmar under budgetåret 1984/85,

3. till Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2721 000000 kr.

13   Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 12

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   174

C 6. Yrkesinriktad rehabilitering

1982/83	Utgift	458 040 000	Reservation	24 854 000
1983/84	Anslag	466 145 000
1984/85	Förslag	479 340 000

Reservationsanslaget Yrkesinriktad rehabilitering omfattar ett program Yrkesinriktad rehabilitering.

Från anslaget finansieras anordnande och drifl av arbetsmarknadsinstitut samt metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen. Från anslaget betalas arbetsmarknadsverkels förvaltningskostnader för verksamheten. T.o.m. budgelåret 1983/84 har programmet Yrkesinriktad rehabilitering omfattat två delprogram, Arbetsmarknadsinstitut och Metodutveckling, forskning och utbildning. Indelningen i delprogram upphör fr. o. m. budgetåret 1984/85.

Under utgiftsposten Arbetsmarknadsinstitut bestrids koslnader för den utredande, vägledande och arbelsförberedande verksamhet sorn skall bedrivas för yrkesobestämda och arbetshandikappade vid de arbetsmarknadsinstitut (Ami) som finns inom arbetsmarknadsverket.

Under utgiftsposterna metodutveckling och personalutbildning bestrids kostnaderna för sådan verksamhel inom området yrkesinriktad rehabilitering.

Programmet Yrkesinriktad	1982/83		1983/84		Beräknad ändr	ing 1984/85
rehabilitering	Utgift		Anvisat
					AMS	Föredraganden
Arbetsmarknadsinstitut	439 388	000.	445 183	000	+ 18 195 000	+    17 620 000
Metodutveckling, forskning
och utbildning	11 154	000	13 597	000	507 000	6 790 000
Förvaltningskostnader	7 498	000	7 365	000	-1-   221 000	-1-  2 365 000
	458 040	000	466 145	000	+  17 909 000	-1- 13 195 000

AMS Arbetsmarknadsinstitut

Alt. I. En nedskärning med 2% efter pris- och löneomräkning ger ett utrymme på 463,4milj. kr. för delprogrammet budgetåret 1984/85. Delta innebär en nedskärning med ca 45 tjänsler. Enligl AMS får delta lill följd alt nuvarande inskrivningskapacitet inte kan bibehållas. Ett alternativ är då atl förändra sammansättningen med ökad tonvikt på sökande som inte kräver lika omfattande stödinsatser som f n.

En sådan förändring skulle gå ut över grupper med den svagaste ställningen på arbetsmarknaden och leda lill ökad förtidspensionering enligl AMS bedömning.

Alt. II. Ami-verksamheten är fortfarande ojämnt spridd över landet. Enligt AMS behövs pä sikt ett Ami till varje distriklskontor. För alt bl.a.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   175

öka möjligheterna till regional omfördelning föreslår AMS en etappvis utbyggnad med fem nya arbetslag, ett i vardera av Södermanlands, Värmlands och Örebro län samt två i Malmöhus län. Kostnaden beräknas till 2,4 milj. kr. Som en följd av att Ami- organisationen hittills inte varit fullt utbyggd har vikarier kunnat anställas i nödvändig omfattning. När organisationen är fullt utbyggd budgetåret 1984/85 bortfaller denna möjlighet. AMS hemställer om 9 milj, kr. för att täcka vikariekostnader samt OB-, beredskaps- och jourtillägg.

Enligl AMS beräkningar behöver årligen ca 10% av institutens maskinutrustning förnyas. Kostnaden uppgår till 5 milj. kr. Enligt AMS bedömning bör mikrodatorer finnas vid orienteringsavdelningarna. Inköp av sådan utrustning beräknas kosta 2,3milj. kr.

Utöver kostnader för lokalförändringar till följd av förändringar av Ami-organisationen beräknar AMS att fem institut behöver om- eller nybyggda lokaler budgetåret 1984/85 till en kostnad av 3,4 milj. kr.

Vidare föreslår styrelsen att medel för grupplivförsäkring åt deltagare i arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering skall anvisas under anslaget B3. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag.

Delprogrammet Metodutveckling, forskning och utbildning. För budgetåret 1983/84 anvisades till delprogrammet 13,6milj. kr. varav Imilj. kr. avsåg ett till budgetåret begränsat projekt. En medelstilldelning enligt Alt. I innebär 13milj. kr. för budgetåret 1984/85. En stor del av medlen beräknas gå till löpande inskolning och fortbildning, som inte kan skäras ner utan men för verksamheten. En nedskärning måste därför drabba utvecklingsprojekten. AMS räknar med att projekten skall ge alternativa arbetsmetoder, som leder till,ett ökat antal arbetsplaceringar m.m. och ökad genomströmning vid Ami.

Försök rörande yrkesinriktad rehabilitering av socialmedicinskt handikappade bör pågå även under budgetåret 1984/85. Kostnaderna beräknas till 2,2milj. kr.

Ytteriigare 1,2milj. kr behövs enligt AMS för att anpassa nya arbetsformer m. m. till lokala förutsättningar. Medel till utbildning behöver enligt styrelsens bedömning öka med 950000 kr.

I delprogrammet ingår en utgiftspost för löner till vissa tjänstemän vid AMS, som handlägger Ami-ärenden. Styrelsen föreslår att motsvarande medel anvisas under förvaltningskostnader. Totalt begär AMS 503,4milj. kr. för anslaget (Alt. II).

Föredragandens överväganden

Arbetsmarknadsinstitut. I syfte all begränsa underskottet i statens budget har alla myndigheter ålagts att som ett huvudförslag redovisa ett alternativ som innebär en tvåprocentig minskning av anslaget, efter upp-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   176

räkning med hänsyn till pris- och löneutveckling. Denna tvåprocentiga minskning motiveras av de rationaliserings- och effektiveringsvinster som bör gå atl hemföra även i offentlig verksamhel.

I sin anslagsframställning har AMS framhållit alt medelstilldelning enligt huvudförslaget skulle innebära antingen att nuvarande intagningskapacitet inte kan bibehållas eller att man tvingas ändra sökandegruppen sä att den får ökad tonvikt på personer som inte behöver lika omfattande stödinsatser som f n. För egen del vill jag betona att den yrkesinriktade rehabiliteringen är en betydelsefull resurs för sökande med arbetshandikapp. Den bör också fortsättningsvis komma de grupper till del som har störst behov av dessa resurser. Arbetsmarknadsinstituten redovisar goda resultat av sin verksamhet. Det är därför engeläget att verksamheten kan fortsätta i samma omfattning som f. n.

Ami-verksamheten föresläs därför fä ett medelspåslag bl.a. via omprioriteringar inom anslaget som kompenserar effekterna av huvudförslaget.

För att underlätta omprioriteringar inom anslaget bör de nuvarande delprogrammen Arbetsmarknadsinstitut och Metodutveckling slopas. Anslaget kommer därmed alt omfatta ett program Yrkesinriktad rehabilitering.

Jag beräknar lönekostnaderna för Ami-organisationen till 302724000 kr. under budgetåret 1984/85 inberäknat L-ATF-medel. För lokaler och värme beräknas 103590000kr. Medel till administrations- och driftkostnader beräknas lill 53 978000 kr. Medel till den tillfälliga förstärkningen av Ami-verksamheten på vissa varvsorier har beräknats med 2511 000 kr.

AMS har föreslagil atl medel lill grupplivförsäkringar ål deltagare i bl. a. yrkesinriktad rehabilitering skall anvisas under anslaget B3. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag. Jag har vid medelsberåk-ningen gjort en omfördelning i enlighet med AMS förslag.

De sammantagna kostnaderna för arbetsmarknadsinstitutens verksamhet uppgår därmed till 462803000kr. (+ 17620000kr.) för budgetåret 1984/85.

Metodutveckling, forskning och personalutbildning. AMS häri maj 1983 överlämnat en rapport Ami-projektet för invandrare, första arbetsåret. Styrelsen har dessförinnan utarbetat två delrapporter om projektet, bl.a. en lägesrapport Vägledning och rehabilitering av arbetssökande invandrare med särskilda svårigheter.

Ami-projektet för invandrare har bedrivits vid två inslilul i Stockholms län med en stor andel invandrare i befolkningen, nämligen i Södertälje och i Stockholms norra förorter. Instiluien har tillförts var sitt extra arbetslag med personal som haft särskild kunskap om och erfarenhet av arbete med invandrare. Personalen har genomgått omfattande utbildningsprogram.

De arbetssökande invandrarna har valts ut i samråd med arbetsförmedlingen och förts samman i språkligt och kulturellt enhetliga grupper. Varje

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   177

grupp har skrivits in för en sex-veckors- period med möjlighet lill föriängning. Sammanlagt har tio invandrargrupper eller 81 personer omfattats av projektet.

Insatserna vid Ami har lett till att utbildning aktualiserats för ca 27% av de sökande och arbele för 39%. Enligl AMS visar resultaten all det kan vara möjligt att finna lösningar pä de problem som invandrare med mycket svaga språkkunskaper i svenska har, genom att man inom Ami arbetar med specialtränade arbetslag och språkligt enhetliga grupper, där de sökande får vägledning och rehabiliteringsinsatser på sitt eget språk via tolk.

AMS väntas inom kort lämna slutlig rapport över projektet med bl.a. redovisning av erfarenheterna från del andra försöksäret.

Ami-projektet för invandrare avvecklas successivt under innevarande budgetår. Samtidigt har ett projekt med inriktning på sökande med socialmedicinska arbetshandikapp påbörjats. Det får ankomma på AMS atl bedöma om det sistnämnda projektet kan bedrivas fortsättningsvis inom ramen för den ordinarie verksamheten. Jag har inte beräknal särskilda medel lill projektet för budgetåret 1984/85.

För metodutveckling beräknarjag för budgetåret 1984/85 2161000kr. Vidare beräknarjag 4646000 kr.för personalutbildning.

Vid medelsberäkningen har en omfördelning gjorts frän posterna metodutveckling m.m. och personalutbildning till arbetsmarknadsinstitut, i syfte att bibehålla en oförändrad ambitionsnivå för den del av verksamheten som är direkt inriktad på att ge service åt arbetshandikappade och sökande med särskilda svårigheter att välja arbete eller utbildning.

Hittills har vissa lönemedel för personal hos AMS som handlägger frågor om metodutveckling, personalutbildning m.m. inom den yrkesinriktade rehabiliteringen anvisats under delprogrammet Metodutveckling m. m. Eftersom det här gäller personal som arbetar i styrelsens ordinarie verksamhet bör medel i stället anvisas under de gemensamma förvaltningskostnaderna. Jag har i min beräkning av medel gjort en sådan omfördelning. Vidare har hänsyn tagits till att 1000000kr. av anslaget lill budgetåret 1983/84 var en engångsanvisning. Medel till metodutveckling och personalutbildning har beräknats enligt huvudförslaget.

Till metodutveckling, forskning och utbildning beräknarjag sammantaget för budgetåret 1984/85 6807000 kr. (-6790000 kr.). Vidare beräknar jag 9730000 kr. (4- 2365000 kr.) till för programmet gemensamma förvaltningskostnader. Kostnaderna för programmet Yrkesinriktad rehabilitering skulle därmed uppgå till 479340000kr.   (4-13 195000kr.).

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1984/85  anvisa ett reservationsanslag av 479 340 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   178

D. INVANDRING M. M.

D 1. Statens invandrarverk

1982/83 1983/84 1984/85

Utgift Anslag Förslag

51 881 000

52 075 000

53 680 000

Statens invandrarverk är central förvaltningsmyndighet för invandrar-och medborgarskapsfrågor i den mån de inte ankommer på annan myndighet. Verket utövar bl. a. ledningen av utlänningskontrollen enligt 2 § utlänningslagen samt som central utlänningsmyndighet den kontroll som regleras i medborgarskapslagstiftningen eller annan författning. Verket skall vidare fortlöpande bevaka behovet av saml föreslå och samordna ålgärder Ull förmån för invandrare och språkliga minoriteter.

Invandrarverket leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör, som även är styrelsens ordförande. Inom verket finns fem byråer. Dessa är tillståndsbyrån, medborgarskapsbyrån, samordningsbyrån, informationsbyrån och adminislrativa byrån. Dessutom finns en registerenhet.

1983/84 Beräknad ändring    1984/85

Invandrarverket     Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader

Engångsanvisning  (1)

272

46 146 000 (36 000 000)

3 909 000 50  055  000

2 020 000 52  075 000

-I- 3 316 000

(-1- 2 234 000)

-I- 271 000

-I- 3 587 000

2 648 000

+ 1  257 000

[+ 1   000 000)

-I-      138 000

-I- 1  395 000

2  230 000

(1)  Medel för utvecklingsarbetet med ett nytt ADB-system för ut1änni ngsärenden

Statens invandrarverk

1.  Huvudförslag + 1 824000 kr.

2. Pris- och löneomräkning + 2916000 kr.

3.   Verket yrkar undantag från tillämpningen av huvudförslaget och
begär vidare att de medel som anvisats under budgetåret 1983/84 som en
temporär förstärkning för avarbetning av balanserade icke avgjorda till
slåndsärenden omvandlas till ordinarie tjänster (4- 400000 kr.).

Verket understryker atl kravet på befrielse från en 2% minskning av anslaget avser hela verket, inte endast de delar som har befattning med

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   179

tilLståndsärenden. Handläggningen av tillslåndsärenden kommer liksom hittills atl prioriteras vid fördelningen av resurser. Verket vill dock peka pä att en fortsatt prioritering inom minskade resursramar till förmån för denna verksamhet snabbt reducerar verkets möjlighet att på ett tillfredsställande sätt fullgöra arbetet med medborgarskapsärenden, arbetet inom invandrar- och minoritetsområdet samt inom informationsområdet.

Verket begär vidare medel för genomförande av etapp II av utvecklingsarbetet med ett nytt datasystem för utlänningsärenden (4-2648000 kr.)

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1984/85 har jag beräknat anslaget med utgångspunkt i huvudförslaget.

Balanserna av icke avgjorda tillslåndsärenden hos invandrarverket har inte ökat i någon större omfattning under år 1983. Handläggningstiderna i avlägsnandeärenden har sjunkit ytterligare under året, men fortfarande tar många ärenden alltför lång tid att handlägga. Det angelägna arbetet med att förkorta tiderna i dessa ärenden måste därför prioriteras. En förutsättning för att detta skall vara möjligt är atl inte balanserna av tillståndsärenden ökar. Jag är därför beredd att senare pröva frågan om en förlängning av den temporära resursförstärkning som verket f n. har.

Somjag inledningsvis har nämnt pågår ett arbete inom regeringskansliet med sikte på att under våren 1984 förelägga riksdagen en proposition om nya former för mottagningen av flyktingar. Jag kommer därvid att behandla behovet av resursförstärkning vid invandrarverket för delta ändamål.

I likhet med innevarande budgetår har för budgetåret 1984/85 medel reserverats under tredje huvudtiteln för förstärkning av utrikesförvaltningens resurser för handläggning av utlänningsärenden. Detta förutsätts ske bl. a. genom att personal vid invandrarverket tas i anspråk för utbildning av utlandsstationerad personal inom utrikesförvaltningen.

Utöver huvudförslaget har jag beräknat medel för etapp II av utvecklingsarbetet med ett nytt ADB-system för utlänningsärenden. Därvid har jag förutsatt att verket finansierar 420000 kr. av utvecklingskostnaderna inom ramen för befintligt anslag. Genom en utbyggnad av ADB-systemet kan rationaliseringsvinster erhållas som möjliggör besparingar i verksamheten, t.ex. genom att det nya systemet på sikt bidrar lill kortare handläggningslider och därmed lägre socialbidragskostnader.

Med hänvisning i övrigt till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet under anslaget till 53680000 kr. Jag har därvid räknat med att luftfartsverkets andel av kostnaderna för driften av den för de båda verken gemensamma telefonväxeln skall tillgodoföras anslaget.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Statens invandrarverk för budgetåret  1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 53 680000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   180 D 2. Åtgärder för flyktingar

1982/83 Utgift 220 128 000 1983/84 Anslag 162 625 000 1984/85  Förslag  202 625 000

Från.anslaget bestrids utgifterna för det i programbudgelen för AMS upptagna programmet Ågärder för flyktingar. Programmet består av delprogrammen Överföring av flyktingar och Omhändertagande av flyktingar. Frän anslaget bestrids också utgifter för bidrag till flyktingars resa från Sverige och - såsom försöksverksamhet - för bidrag till resa till Sverige för nära anhöriga till flyktingar.

Utgift		Anslag 1983/84		Beräknad ändring 1984/85
1982/83				AMS        Föredraganden
4 496	000	6 870	000	+      330 000

1. överföring av flyktingar

2. Omhändertagande

av flyktingar   210 276 000  150 494 000  -t05 206 000  -(39 705 000

3. Förvaltnings
kostnader        5 356 000   5 261 000 +      765 000 -I-  295 000

220 128 000 162 625 000 -(«6 301 000 -hlO 000 000

AMS

Den organiserade överföringen av flyktingar omfattade under budgetåret 1982/83 drygt 1 300 personer.

Flyktingarna har tagits emot i permanenta förläggningar i Alvesta, Mo-heda, Flen och Hallstahammar samt i tillfälliga föriäggningar i Perstorp, Surahammar och Oxelösund.

Under budgetåret har nära 4000 enskilt inresta utlänningar av invandrarverket jämställts med överförda flyktingar. Dessa personer har till största delen tagits om hand i enskild inkvartering men en del har i likhet med de organiserat överförda flyktingarna tagits om hand i permanenta eller tillfälliga föriäggningar.

Vid budgeiårsskiftei beräknas ca 1 000 flyktingar finnas kvar i förläggning och ca 1 500 i enskild inkvartering. 1 250 personer beräknas komma till Sverige genom flyklingkvoten och ca 4000 enskilt inresta personer beräknaslbli jämställda med flyktingar. Jämfört med vad man räknat med och anvisat medel för under tidigare budgetär innebär detta en ökning av antalet enskilt inresta med 1 000 personer. Kostnadsökningen härför beräknas till 45 milj. kr.

AMS utgår från att inkvarteringstiden även detta budgetår skall kunna begränsas till ca sex månader.

•Dagskostnaden för budgelårel 1982/83 låg på ca 250 kr. per flykting. På

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   181

grund av pris- och kostnadsutvecklingen beräknar AMS alt dagskostnaden per flykting kommer att uppgå till ca 260 kr. under budgetåret 1984/85. Anslaget för överföring och omhändertagande av flyktingar bör mot denna bakgrund enligt styrelsens förslag ökas till 258,9 milj. kr., vilket är nästan 100 milj. kr. mer än under budgelåret 1983/84.

Föredragandens överväganden

Jag föreslår alt de svenska insatserna vad avser överföring och omhändertagande av flyktingar blir av samma omfattning som under senare år. Det innebär att beräkningsgrunden för den organiserade överföringen av flyktingar till Sverige under nästa budgetår bör vara ca 1 250 personer. Därutöver räknar jag med enskilt inresta flyktingar i ungefär samma omfattning som föregående är.

Som jag inledningsvis nämnt pågår inom regeringskansliet arbete med att utforma ett nytt system för mottagningen av flyktingar i Sverige. Frågan rörande ersättning till kommunerna för bistånd till flyktingar m. fl. bereds också i detta sammanhang. Överläggningar i dessa frågor pågår mellan regeringen och Svenska kommunförbundet. Siktet är inställt på att under våren 1984 förelägga riksdagen en proposition. I avvaktan härpå och med hänvisning till vad jag har anfört räknar jag med ett medelsbehov av 202,6 milj. kr. Jag vill samtidigt meddela att det kan bli aktuellt att föra över medel från socialdepartementets anslag J 6. Ersättningar till kommunerna för hjälp till utländska medborgare, flyktingar m. m. till detta anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Åtgärder för flyktingar för budgetåret 1984/85 anvisa  ett förslagsanslag av 202625000 kr.

D 3. Åtgärder för invandrare

1982/83        Utgift      15 718 000 Reservation 12 447

1983/84        Anslag      15 952 000 1984/85        Förslag    16 280 000

Från anslaget utgår bidrag lill den stiftelse som ger ut Invandrartidningen. Vidare bekostas från anslaget sådana åtgärder i övrigt för invandrare och språkliga minoriteter, för vilka medel inte står till förfogande i annan ordning. Stiftelsen Invandrartidningen och statens invandrarverk har inkommit med framställningar om anslag för dessa ändamål under budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   182

		1983/84	Beräknad ändring	1984/85
			Invandrar-	F()re-
			verket (1)	draganden
1.	Bidrag till stiftelsen
	Invandrartidningen	4 244 000	-1-  298 000	+ 102 000
2.	Bidrag till invandrar-och minoritetsorganisa-
	tionersverksamhet	4 349 000	-1- 2 151 000	+  131 000
3.	Bidrag till avgrän-
	sadeprojekt m m	3 759 000	-	-1- 95 000
4.	Informationsverksamhet	3 600 000	+      288 000	-
		15 952 000	+ 2  737 000	-i- 328 000

(1)Anslagsposten 1 beräknad av stiftelsen Invandrartidningen.

Stiftelsen Invandrartidningen

Pris- och löneomräkning 298000 kr.

Invandrartidningen ges normalt ut veckovis på sex språk, nämligen finska, serbokroatiska, grekiska, polska, spanska och läU svenska. Under budgetåret 1982/83 har tidningen givits ut försöksvis också på engelska. Veckoeditionerna utkommer med ca 43 nummer per år. Den prenumerationsavgift som tas ut är f. n. 35 kr. per helår. Tidningens upplaga uppgår till ca 45000 exemplar, varav knappt hälften avser den svenska editionen.

Som komplement till Invandrartidningen ger stiftelsen ut en månadstidning i f n. fem separata editioner på tyska, italienska, franska, turkiska och arabiska.

Årligen utges vid några tillfällen specialnummer i samverkan med någon eller några centrala myndigheter, som därvid själva svarar för de merkostnader som uppstår vid utgivningen. Specialnumren distribueras lill i princip samfiiga hushåll vars huvudman är utländsk medborgare - med undantag för danskar, islänningar och norrmän. Under budgetåret 1982/83 utgavs sådana specialnummer vid sex tillfällen.

I sin bidragsansökan föreslår stiftelsen atl medel för budgetåret 1984/85 skall utgå för oförändrad verksamhet i avvaktan på Invandrarpolitiska kommitténs (IPOK) översyn av bl. a.   invandrarinformalionen.

Stiftelsen föreslår vidare atl den försöksvis bedrivna utgivningen av den engelska veckoeditionen permanentas.

Slutligen.föresläs att särskilda medel reserveras i statsbudgeten som beredskap för snabba informationsinsatser t. ex. i samband med oplanerade invandringssituationer.

Stiftelsens förslag för budgetåret 1984/85 medför en höjning av anslagsposten till 4,5milj. kr. (4- 298000).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   183

Remissyttrande

Stiftelsen Invandrartidningens bidragsansökan har remitterats till statens invandrarverk.

I sitt yttrande erinrar invandrarverket om alt det ingår i invandrarpolitiska kommitténs uppdrag att göra en översyn av informationen till invandrare och att denna översyn också kommer att omfatta stiftelsens verksamhet. Verket konstaterar vidare att denna översyn inte kommer att ge några effekter under budgetåret 1984/85. Verket anser det därför vara angeläget att stiftelsen under mellanperioden ges resurser för att kunna bedriva verksamheten i nuvarande omfattning och med möjlighet att bedriva försöksverksamhet som kan ge nya erfarenheter i informationsarbetet. Verket delar också stiftelsens uppfattning om behovet av medel för snabba informationsinsatser.

Verket instämmer också i stiftelsens bedömning att marknadsekonomiska krav inte kan ställas på tidningens verksamhel utan att tidningen bör ses som ett instrument för alt underlätta invandrares anpassning i Sverige.

Invandrarverket tillstyrker i övrigt stiftelsen Invandrartidningens bidragsansökan för budgetåret 1984/85.

Statens invandrarverk

För de skilda anslagsposterna under anslaget föreslår invandrarverket följande förändringar.

Bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationers verksamhet. I fråga om anslagsbehovet för budgetåret 1984/85 anför verket att invandraror-ganisalionerna har en viktig roll att spela för genomförandet av invandrarpolitiken. Invandrarorganisationerna får ett mindre ekonomiskt stöd av samhället än andra folkrörelser.

Verket pekar på att frågan om den framtida utformningen av ett bidragssystem för invandrarorganisationer f n. utreds av invandrarpolitiska kommittén (IPOK). I avvaktan på kommitténs förslag föreslår verket att en uppräkning görs av verksamhetsbidragen så att bl.a. nu bidragsberättigade organisationer får en viss reell förbättring av sina bidrag och att nya invandrargruppers riksförbund kan beviljas verksamhetsbidrag med ett garanterat minibelopp.

Vidare anser verket alt de dispensregler som under budgetåret 1983/84 medger möjlighet för vissa organisationer med särskilt svag ekonomi att söka 100% kostnadstäckning för lönebidragsanslällda bör föriängas.

Mot denna bakgrund föreslås en uppräkning av anslagsposten till 6,5 milj.kr. (4-2 151000 kr.).

Bidrag till avgränsade projekt. För budgetåret 1983/84 förfogar invandrarverket över 3,7 milj.kr. för avgränsade projekt som vänder sig till invandrare eller syftar till ökad förståelse och kontakt mellan invandrare och svenskar. Verket prioriterar projekt som rör barn- och ungdomsverk-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   184

samhet, invandrarkvinnor och flyktingar samt projekt som syftar till att öka majoritetsbefolkningens kunskaper om invandring och invandrarfrågor. Stöd lämnas även till invandrarorganisalionernas samarbete. Verkets uppfattning är att en meningsfull projektbidragsgivning i och för sig kräver betydande förstärkningar för budgetåret 1984/85 men föreslår att anslaget utgår med oförändrat belopp till förmån för en uppräkning av bidragen till invandrar- och minoritetsorganisationers verksamhet.

Informationsverksamhet. Under hösten 1983 avslutar invandrarverket det fleråriga arbetet med en grundläggande samhällsorientering lill invandrare, den s.k. Sverigeboken. Verket avser att under budgetåret 1984/85 följa upp detta arbete genom atl företa en allmän undersökning av nyanlända invandrares informationssilualion och i samband därmed även samla erfarenheter av Sverigeboken. Verket fortsätter sitt arbele med atl sprida kunskap om invandring och invandrare bland majoritetsbefolkningen främst genom projekt inom skol- och fortbildningsområdel.

För att kunna hälla en oförändrad ambitionsnivå vad gäller informationen till invandrare samt information och utbildning i invandrarirågor yrkar verket en höjning av anslaget till 3,8milj. kr. (+ 288000kr.).

Föredragandens överväganden

Stiftelsen Invandrartidningen föreslår i sin bidragsansökan - mot bakgrund av att invandrarpolitiska kommittén (IPOK) skall behandla frågan om samhällsinformationen till invandrare — atl statsbidraget skall utgå i oförändrad omfattning. Jag delar stiftelsens bedömning och har beräknat anslaget efter samma grunder som statliga myndigheters förvaltningsanslag. Jag föreslår att anslaget räknas upp med 102000 kr. Stiftelsens förslag om att särskilda medel skall reserveras i statsbudgeten som beredskap för snabba informationsinsatser, t. ex. i samband med oplanerade invandringssituationer, kan jag inle tillstyrka.

Invandrarorganisalionernas verksamhet skiljer sig i många avseenden frän verksamheten i föreningslivet i övrigl. Invandrarnas sammanslutningar är i motsats ull de flesta övriga föreningar bland folkrörelserna inte inriktade på vissa avgränsade samhällsfrågor utan arbetar med frågor över hela samhällsfältel. Frågan om den framtida utformningen av bidragssystemet lill invandrarnas organisationer utreds f n. av invandrarpolitiska kommittén. I avvaktan på kommitténs förslag har inriktningen varit att ge organisationerna möjligheter att fylla den viktiga samhällsfunktion som stödet syftar till att främja. Jag förordar att anslagsposten för bidrag till invandrar- och minoritetsorganisaUoners verksamhet höjs med 131 000 kr.

Bidragel till avgränsade projekt bör höjas med 95000 kr. Därmed kan fortsatta insatser göras - i enlighet med invandrarverkels priorilering-genom stöd lill projekt till förmån för främst barn och ungdom, kvinnor och flyktingar saml till projekt som syftar till att öka majoritetsbefolkningens kunskaper om invandring och invandrarfrågor.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   185

För invandrarverkets informationsverksamhet har jag beräknat oförändrade medel. De medel som föreslås bör ge verket möjlighet att dels fortsätta arbetet med att öka majoritetsbefolkningens kunskaper om invandring och invandrare dels följa upp det under innevarande budgetår avslutade arbetet med en grundläggande samhällsorientering till invandrare, den s.k. Sverigeboken.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservafionsanslag av 16280000 kr.

D 4. Översättningsservice

1982/83 Utgift 500 000 1983/84 Anslag 500 000 1984/85 Förslag 500 000

Från anslaget bestrids de kostnader för statens invandrarverks språksektions verksamhet som inte täcks av intäkter.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Invandrarverket     Föredraganden

Utgifter Intäkter

5 350 000 4 850 000

-1-40  000

500 000       -1-40 000

Statens invandrarverk

Språkseklionen arbetar med översättnings- och granskningsuppdrag. Verksamheten fördelar sig på interna uppdrag, huvudsakligen avseende tillstånds- och medborgarskapsärenden och pä externa uppdrag frän statliga myndigheter, kommuner, organisationer m. fl. De externa uppdragen utgör omkring två tredjedelar av verksamheten.

Översåltningsverksamhelen finansieras med inkomster enligl fastställd taxa. Språkseklionen utför också arbetsuppgifter som inte kan debiteras någon enskild beställare (uppdragsgivare), t.ex. terminologiska sammanställningar.

Anslaget för översättningsservice har inle förändrats sedan budgetåret 1979/80. Verksamheten har trots detta kunnat drivas med oförändrat anslag genom att rationaliseringar har gjorts och den icke- intäktsfinansierade verksamheten har minskal. Det är dock enligl verkets mening inte längre möjligt att upprätthålla verksamheten på nuvarande nivå utan alt verket erhåller kompensation för de pris- och lönehöjningar för budgetåret 1983/84, som inte kan läckas av laxehöjningar. (+ 40000).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   186

Föredragandens överväganden

Frågan om den framtida utformningen av tolk- och översätlningsservi-cen i landet har setts över i olika avseenden. I departementspromemorian (Ds U 1982:10) Reformerad lolkutbildning föreslås bl. a. inrättandet av ett tolk- och översättarinstilut vid universitet i Stockholm och i en annan promemoria (DsH 1982:2) Atl godkänna tolkar och auktorisera översättare - en utvärdering förelsäs vissa förändringar i kommerskollegiets verksamhet med godkännande och auktorisation av tolkar och översättare. Slutligen har statskontoret i en rapport (1982: 19) Översåltningsverksamhelen i statsförvaltningen redovisat sin syn på översättningsverksamheten i statsförvaltningen. Förslagen har remissbehandlats och bereds f. n. i regeringskansliet. I avvaktan på resultatet av denna beredning anser jag att verksamheten vid statens invandrarverks språksektion under budetåret 1984/85 bör bedrivas i oförändrad omfattning utan någon höjning av anslaget.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Översättningsservice för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 500000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   187

Register

Sid.

1 Översikt

5      Sammanställning

6  Inledning

6 Arbetsmarknad

20 Arbelslivsfrågor

34 Invandring m.m.

44 Jämställdhet mellan kvinnor och män

48 Internationellt samarbete

51 Behandling av betänkandena:
51 Information om arbetsmiljörisker (SÖU 1982:30)

63 Förvärvsarbete och föräldraskap (SOU 1982:18)

A. Arbetsmarknadsdepartementet m. m. Anslag kr.

73 1. Arbetsmarknadsdepartementet 23904000

73 2. KommiUéerm.m. 17323000

74 3. Extrautgifter 320000 74 4. InternaUonelh samarbete 15080000

74 5. Arbelsmarknadsräd 4118000

75 6. Jämställdhetsombudsmannen m. m. 2019000

62764000

B.   Arbetsmarknad m.m.

76   Arbetsmarknadsverkets gemensamma koslnader

83    1. Arbetsmarknadsservice 1304881000

95   2. Arbetsmarknadsutbildning' 1877049000

118      3. Bidrag till arbetslöshetsersättning och

utbildningsbidrag 2 316650000

119     4. Sysselsättningsskapande åtgärder 2653545000
131    5. Försvars-och beredskapsplanering 22120 000

133     6. Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av ut-

rustning 3 700000

134     7. Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av ut-

rustning 1000

135     8. Arbetsmarknadsverket: Inköp för arbetsmarknads-

utbildningen 45000000

136    9. Byggnadsarbeten inom arbetsmarknadsverkets

verksamhetsområde 1000

137 10. Arbetsdomstolen 5432000

138 11. Statens förlikningsmannaexpedition 1364000

139 12. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar 40000

140 13. Nämnden för vapenfriuibildning 4285000

'Under denna punkt behandlas betänkandet (SOU 1983: 22) Utbildning för arbetslivet, lämnat av kommitlén för arbetsmarknadsutbildning och företagsutbildning (KAFU) "Beräknat belopp i avvaktan på särskild proposition

Prop. 1983/84:100    Bilaga 12   Arbetsmarknadsdepartementet   188

141  14. Vapenfria tjänsteplikliga

143 15. Tillfälligt sysselsättningsbidrag för textil-

och konfeklionsindustrierna

144 16. Statsbidrag för ungdomslag

83 355000

21.0000000 1000000000

9527423000

C. Arbetslivsfrågor

145 1. Arbelarskyddsslyrelsen

152 2. Arbetarskyddsstyrelsen: Anskaffning av

vetenskaplig apparatur 152 3. Yrkesinspektionen 157 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning

och sysselsättning 165 5. Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag 174 6. Yrkesinriktad rehabilitering

139904000

2000000 1.30716000

23.37188000

2721000000

479340000

58110148000

D. Invandring m.m.

178 1. Statens invandrarverk

180 2. Åtgärder för flyktingar

181 3. Åtgärder för invandrare 185 4. Översättningsservice

Totalt för arbetsmarknadsdepartementet

53680000

202625 000

16280000

500000

273085000 15673420000

NorstetJts Tryckeri, Stockholm 1984

Bilaga 13 till budgetpropositionen 1984 Prop. 1983/84:100

Bilaga 13

Bostadsdepartementet

ÖVERSIKT

Till bostadsdepartementet hör ärenden angående bostadsförsörjning, fysisk riksplanering och bebyggelseplanering saml byggnads-, lantmäteri-och kartfrågor. Departementet är organiserat på fyra sakenheter, en för bostadsförsörjningen m. m., en för byggnadsväsendet m. m., en för planväsendet m.m. saml en för fysisk riksplanering m.m. Inom byggenhelen bereds, förutom byggfrågor, också ärenden angående energihushållning i befintlig bebyggelse. Inom enheten för fysisk riksplanering bereds, förutom ärenden om fysisk riksplanering, också ärenden angående prövning av induslriutbyggnader m.m. enligl 136 a§ byggnadslagen (1947:385), ärenden om utländska förvärv av fasl egendom samt lantmäteri- och kartärenden. Enligl gällande ärendefördelning ankommer del på slaisrådet Gustafsson all inom regeringen svara även för vissa lagstiftningsfrågor som hör till juslitiedeparlementel.

Bostadsförsörjning m. m.

Riksdagen har nyligen beslulal om ekonomisk-politiska åtgärder inom bostadsdepartemeniels verksamhetsområde (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 11 och 12, rskr 63 och 95). Ett särskilt program har fastställts för all förbäitra bosladsbesländet och samtidigt har vissa ändringar i reglerna för planering och finansiering genomförts. Bostadsbidragen till barnfamiljer kommer atl höjas den 1 april 1984. Ätgärder har vidtagits med avsikt atl begränsa prisökningarna i bosladsbyggandel och samlidigi minska underskottet i statsbudgeten genom minskade utgifter för räntebidrag. 1 propositionen aviseras också en slallig fasiigheisskall. I den frågan återkommer regeringen lill riksdagen under våren 1984.

Riksdagen har nyligen också beslulal om ålgärder för alt öka byggsyssel-sällningen inom bosiadsdeparlemeniets område (prop. 1983/84:26 bil. 3, BoU 7, rskr 60). Vidare har beslut fatlais om ell gäranli- och försäkringsskydd som villkor för bosladslån vid nybyggnad av småhus som uppförs för försäljning eller som skall upplåtas med bostadsrätt (prop. 1983/84:41. BoU 8, rskr 64).

Mol bakgrund av omfattningen av redan beslutade åtgärder som får effekt under åren 1984 och 1985 och med hänsyn till del stalsfinansiella 1    Riksdagen 1983184. I saml. Nr 100. Bilaga 13

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 2

läget präglas förslagen i budgetpropositionen av återhållsamhet i fråga om nya åtaganden från statens sida. Självfallet har också beaktats att bostadskommittén (Bo 1982:02) bedriver ett omfattande arbele som beräknas bli avslutat under år 1984.

I budgetpropositionen föreslås atl länsbostadsnämnderna skall bygga upp en kompetens för att kunna lämna fastighetsjuridisk rådgivning till köpare och ägare av småhus. Kompetensuppbyggnaden skall ske i samarbete mellan konsumentverket och bostadsstyrelsen. Särskilda resurser för ulbiidning kommer alt slällas lill bosladsstyrelsens förfogande. Bostadsverket föreslås också få disponera särskilda resurser under viss tid för all förbällra sin kostnadskontroll och kontroll av utbetalningar av län och bidrag.

Efter beslut av riksdagen om vissa stödåtgärder för bostadsområden med en slor andel ouihyrda lägenheter (prop. 1982/83:50 bil. 5, CU 8, rskr 112) har dels särskilda låneregler införts för att underlätta alt bostäderna byggs om och utnyttjas för andra ändamål, dels särskilda medel ställts lill regeringens förfogande för stöd till de värst drabbade företagen. Även under nästa budgetår bör ett statligt bidrag kunna lämnas lill de värst drabbade förelagen för ålgärder i bostadsområden med stor andel ouihyrda lägenheter. I budgetpropositionen föreslås att 65 milj. kr. anvisas för denna stödverksamhet. Bidrag bör liksom hittills i första hand lämnas till sådana åtgärder som leder till en reell minskning av antalet ouihyrda lägenheter och som samtidigt tillför området nya kvaliteter, t.ex. boendeservice, arbetsplatser eller förenings- och fritidsaktiviteter.

Enligt vissa äldre lånebeslämmelser har staten under vissa förutsättningar ansvar för förvaltningsförluster som kan uppkomma i allmännyttiga bostadsföretag. Regeringen avser att försöka träffa avtal med berörda kommuner om att lösa av detta ansvar i samband med atl bidrag lämnas lill åtgärder för atl minska antalet outhyrda lägenheler. I budgeiproposilionen begärs eti bemyndigande atl avlösa slalens förpliktelser i sådana fall och ta i anspråk vissa medel för della ändamål.

Ramen för lillstyrkan av förhöjt låneunderlag och lilläggslån lill kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse föreslås vidgad till 60 milj. kr. Ramen bör dessutom liksom hittills fä vidgas om det behövs av sysselsättningsskäl.

Beslut om boendemiljöbidrag föreslås fä meddelas inom en ram av 60 milj. kr. under budgetåret 1984/85. Ramarna för lån och bidrag till anordnande och upprustning av allmänna samlingslokaler föreslås bli av samma omfattning som under innevarande budgetår. Regeringen begär även riksdagens bemyndigande att vidga sistnämnda ramar om det behövs av sysselsätlningsskäl. Dessutom föreslås att bidrag skall kunna lämnas lill byggande och upprustning av ickestatliga teater-, musei- och konsertlokaler, om del behövs av sysselsätlningsskäl. ;'

Eflcrfrågan på energisparslöd har ökal, bl. a. genom de tillfälliga slimu-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 3

lansålgärder som riksdagen beslulade om hösten 1982. Ett nyll stödsystem, som bl.a. innefattar riktade bidrag för vissa åtgärder, har införts (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 11, rskr 63). Beslutet innebär au sumulan-serna för vissa energisparålgärder kommer all ökas. Förslagen i budgeiproposilionen utgär från alt bidragen hålls pä oförändrad nivå under budgelåret 1984/85.

En central fråga inom ramen för en social bostadspolitik är de krav och önskemål som äldre, handikappade och andra med särskilda behov har i fråga om sill boende. Del är av såväl bostadssociala som samhällsekonomiska skäl nödvändigt atl dessa grupper får sina särskilda behov i boendet och i närmiljön tillgodosedda. En interdepartemental arbetsgrupp med företrädare för bostads-, social-, arbetsmarknads- och civildepartementen har tillsatts för alt närmare utreda denna fråga.

Även bostadsförhållandena för ungdomarna kräver särskild uppmärksamhet. Denna fråga kommer alt behandlas av en särskild arbetsgrupp inom bostadsdeparlemenlel med utgångspunkl bl.a. i material som las fram inom bosladskommiltén.

Plan- och byggfrågor, fysisk riksplanering m. m.

Ell förslag lill ny plan- och bygglag remitterades under hösten 1983 till lagrådet. Samtidigt remitterades även ell förslag lill lag om exploateringssamverkan lill lagrådet för yttrande. Inom bostadsdepartementet pågår arbele med ett förslag lill en lag om hushållning med naturresurser. I denna lag avses ingå bl.a. regler som motsvarar riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen och en motsvarighet lill bestämmelserna i 136 a § byggnadslagen om industrielableringar av väsentlig betydelse för hushållningen med mark och vatten.

Byggnadsforskning

Slalens råd för byggnadsforskning har ansvaret för den stadigt stödda forsknings- och utvecklingsverksamheten på bebyggelseområdel. Budgelårel 1983/84 är del sista ärel i del nu pågående ireårsprogrammei. Riksdagen har under våren 1983 beslutat (prop. 1982/83:151, CU 30, rskr 351) om vissa riktlinjer för byggnadsforskningens organisation och arbetsformer. Frågor om verksamhetens omfattning och inriktning på ämnesområden under den kommande treårsperioden kommer alt behandlas i regeringens forskningspolitiska proposition våren 1984.

Lantmäteriet

Förslag läggs fram om en lioårsplan för lanimälerieis arbele med kärior och annan landskapsinformation. En relalivi betydande ökning av insatserna på området motiveras av all brister i karlförsörjningen riskerar atl bli

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13   Bostadsdepartementet 4

till hinder för viktiga samhällsfunktioner. Eftersatta behov av landskapsinformation, t.ex. inom skogsbrukets område och inom energiområdet, bör nu kunna tillgodoses. Även försvaret och kommunerna bedöms få slor nytla av den förbältrade försörjningen med kartor m. m. Satsningen innebär all besparingar kan genomföras inom nämnda samhällsseklorer. Den finansieras i övrigl genom inkomstförstärkningar och omprioriteringar och medför inle någon ökad total belastning på statsbudgeten. Den av regionalpolitiska skäl inledda karlverksamheten i Norrbollens län fullföljs i lioårsplanen.

Verksamheten inom lantmäteriet finansieras till mer än 70 % med avgifter. För fastighetsbildningsmyndigheternas arbele med lanlmäleriför-rättningar las ut ersällning enligl lantmäteritaxan. Sedan förrättningarna har genomförts, registreras de vid faslighelsregistermyndighelerna. I budgeiproposilionen föreslås alt även slalens koslnader för faslighelsregisler-verksamhelen skall finansieras med avgifter. Della föreslås ske genom en höjning av expeditionsavgifterna vid inskrivningsmyndigheterna. Förslaget innebär alt statsbudgeten förstärks med drygt 80 milj. kr. Vidare föreslås atl en central för kartkonservering inrättas. Därmed tillgodoses ett angeläget behov av konservering av de mest slitna av de äldre kartor som förvaras i faslighelsregistermyndigheternas arkiv.

Också lantmäteritaxan behandlas i budgetpropositionen med anledning av belänkandet (Ds Bo 1982:4) Ny lantmäleritaxa och remissbehandlingen av delta. Principiella förändringar sker endast i fråga om avgifterna för avslyckningar vilka görs mer kostnadsanpassade än f n. Vidare föresläs alt de statsbidrag som nu i vissa begränsade fall kan lämnas vid faslighels-bildningsförrältningar skall upphöra.

Sammanfattning

Anslagsförändringarna i förhållande lill slalsbudgeten för innevarande budgelår framgår.av följande sammanställning (milj. kr.).

	Anvisat	Förslag	Förändring
	1983/84	1984/85
A. Bostadsdepartementet m. m.	28,7	28,2	-      0,5
B.  Bostadsförsörjning m. m.	21 878,0	20 338,2	-1539,8
Bostadsförsörjning	20 353,4	19507,5	-   845,9
Byggnadsforskning, energihus-
hållning m. m..	1 524,6	830,7	-  693,9
C. Planväsendet	33,7	34,9	+       1,2
D. Lantmäteriet	143,2	172,1	+    28,9
lotall för bostadsdepartementet	22 083,6	20573,4	-1510,2

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet

BOSTADSDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1983-12-22

Föredragande: slaisrådet Gustafsson

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde

Elfte huvudtiteln

A. BOSTADSDEPARTEMENTET M.M.

A 1. Bostadsdepartementet

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

20982049 19743000 20625000

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Besparing

110

19743 000 (17 686000)

19743000

-1-1299000

(-1-1 IIOOOO)

-  417000

4-  882000

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa budgetår till 20625000 kr. Jag har därvid beräknat anslaget med utgångspunkt i en tvåprocentig minskning av resurserna i enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bostadsdepartementet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 20 625 000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13    Bostadsdepartementet A 2. Kommittéer m. m.

1982/83 Utgift	7922 245
1983/84 Anslag	8000000
1984/85 Förslag	7000000

Reservation 2 178574

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten beräknarjag för nästa budgelår anslaget lill 7 milj. kr. Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

alt till Kommittéer m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservafionsanslag av 7000000 kr.

A 3. Extra utgifter

1982/83 Uigifl 190571 Reservafion 439485

1983/84 Anslag 300000

1984/85 Förslag 300000

Anslaget bör för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

all lill Extra ulgifter för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 300000 kr.

A 4. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

1982/83 Utgift 277494 Reservation 126608

1983/84 Anslag 706000

1984/85 Förslag 321000

Från anslaget bestrids kostnader bl.a. för Sveriges bidrag lill vissa internationella organisationer och svenskt deltagande i det internationella samarbetet inom departementets verksamhetsområde. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. för budgelåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 321 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 7

B. BOSTADSFÖRSÖRJNING M. M. Bostadsförsörjning

Allmänt

Samhällets mål för bostadspolitiken har sedan lång tid varit atl alla människor skall ha tillgång till sunda, välplanerade och ändamålsenligt utrustade bostäder av god kvalitet lill en rimlig kostnad. Delta övergripande mål är oförändrat.

Somjag anförde i prop. 1983/84:40 bil. 9 har insatser för att främja en tillräcklig och planmässigt genomförd nyproduktion av bostäder under lång lid varit det främsta medlet för atl uppnå detta mål. Jag redovisade i propositionen hur de konkreta åtgärderna hade utformats under olika tider och anförde därefter följande:

"Under de senaste åren har förutsättningarna för bostadspolitiken ytterligare förändrats i grundläggande avseenden. Möjligheterna att få en bostad som tillgodoser rimliga krav begränsas numera inte av någon allmän bostadsbrist. Varken invånarantalet eller antalet hushåll i landet väntas under kommande år öka i samma takt som tidigare. Också flyttningarna frän glesbygd till tätorter och mellan tätorter minskar. Den ekonomiska silualionen medför att vi knappast kan räkna med att hushållen de närmaste åren får ekonomiska möjligheter att efterfråga en väsentligt högre bostadsstandard.

I denna nya bostadspolitiska situation blir nyproduktionen av bostäder inte längre den helt dominerande frågan. Större uppmärksamhet än tidigare måste ägnas åt hur det befintliga bostadsbeståndet utnyttjas och fördelas och hur det bör vårdas, utvecklas och kompletteras. Tyngdpunkten i politiken förskjuts från bostadsbyggnadspolitik till bostadsförsörjningspolitik. Medan de grundläggande bostadssociala målen ligger fast måste bostadspolitikens medel inriktas mera pä bostädernas fördelning, förvaltning och förnyelse. Därtill krävs en samlad översyn av reglerna för planering, byggande och bostadsfinansiering m. m."

Det tioåriga program för bostadsbeståndels förbättring, som regeringen presenterade i prop. 1983/84:40 bil. 9 och som riksdagen nyligen har ställt sig bakom (BoU 11, rskr 63), konkretiserar de övergripande målen för förnyelse och underhåll samt energisparande. Riksdagen har också beslulal om de ändringar i reglerna för planering och bostadsfinansiering m. m. som motiveras av programmet.

I detta förändrade bostadspolitiska perspektiv kommer delvis andra frågor än hittills att vara centrala. Jag tänker då på de krav och önskemål som äldre, handikappade och andra med särskilda behov har i fråga om sitt boende. Det är av såväl bostadssociala som samhällsekonomiska skäl

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13    Bostadsdepartementet 8

synneriigen väsentligt att dessa grupper får sina behov i boendel och i närmiljön tillgodosedda. Regeringen har därför tillsatt en interdepartemental arbetsgrupp med företrädare för bostads-, social-, arbetsmarknads- och civildepartementen. Gruppen skall uppmärksamma hur arbetet med att förbättra bostadsbeståndet har inriktats, planlagts och genomförts i ett antal kommuner. Den bör vidare bedöma vilka ändringar som behöver  vidlas  i   samhällets  styrinstrument  för  att  förnyelsen  skall  leda

lill bostadsförhållanden som ger äldre och handikappade m.fl. förutsättningar all leva ett aktivt och meningsfullt liv och som kan minska behovet av inslilulionsvård. Arbelsgruppen skall i en förslå elapp sludera hur denna fråga har behandlals i ell antal kommuner och bostadsområden, belysa problem och möjligheter, diskutera alternativa handlingsvägar och mot den bakgrunden föreslå åtgärder som kan vidtas omedelbart saml skissera uppläggningen av ett fortsatt utvecklingsarbete. Resultaten av den första arbetselappen skall redovisas senast i juni 1984.

Även bostadsförhållandena för ungdomarna kräver särskild uppmärksamhet. Denna fråga kommer att behandlas av en särskild arbetsgrupp inom bostadsdepartementet med utgångspunkl bl.a. i material som tas fram inom bosladskommiltén (Bo 1982:02).

Bostadsbyggandet och bostadssektorns betydelse för samhällsekonomin

Byggverksamheten inom bostadssektorn består i huvudsak av nybyggande och modernisering. Den strukturomvandling som har pågått inom bostadssektorn sedan början av 1970-talet fortsätter. Den innebär atl nyproduktionen minskar och ersätts av ombyggnads- och underhällsverksamhel.

Nybyggandet har minskal i slort sett sedan mitten av 1970-talet, mätt såväl i färdigställda som i påbörjade lägenheler. Antalet färdigställda lägenheter resp. år under perioden 1977-1983 med uppdelning på flerbostadshus och småhus redovisas i följande tabell.

Färdigställda lägenheter åren 1977-1983. Källa: SCB

År	Alla lägenheter	Hustyp Flerbostadshus	Småhus	% — Småhus
1977	54 900	14 150	40 750	74
1978	53 700	13 550	40150	75
1979	55 500	15 600	39900	72
1980	51400	15 900	35 500	69
1981	51600	17 600	34 000	66
1982	45 100	18 350	26750	59
1982
l-3kv.'	31350	11900	19450	62
1983
l-3kv.i	30950	13 900	17050	55

Preliminära uppgifter

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 9

Mellan åren 1979 och 1982 har antalet påbörjade lägenheter minskat kraftigl. Nedgången har fortsall under år 1983. Den skulle ha varit större om inle regering och riksdag beslulal om olika insatser, bl.a. i form av hyresrabatter och hyresföriustgaraniierlprop. 1982/83:50 bil. 5, CU 8. rskr 112). År 1983 beräknas 38000 lägenheler bli påbörjade. Följande tabell visar antalet påbörjade lägenheter resp. år under perioden 1977-1983 med uppdelning på flerbostadshus och småhus.

Påbörjade lägenheteråren 1977-1983. Källa: SCB

År	Alla lägenheter	Hustyp		9c
				----    OlllclIlUN
		Flerbostadshus	Småhus
1977	53 950	13 700	40 250	75
1978	57 300	16 700	40600	71
1979	56000	17 800	38 200	68
1980	50 100	17 550	32 5.50	65
1981	44 350	17 600	26 750	60
1982	41600	18 300	2. 300	56
1982
jan-okl'	32000	13600	18400	58
1983
jan-okl'	29600	14 200	15 400	52

' Preliminära uppgifter

De två tabeller somjag här har visat anger all flerbostadshusbyggandet, mätt såväl i färdigställande som i påbörjande, har ökal eller varit oförändrat under perioden 1980-1982 medan småhusbyggandet har minskal kraf-ligt. Under perioden januari-oktober 1983 var påbörjandet totalt sett ca 7% lägre än under motsvarande period 1982. Ökningen av flerbostadshusbyggandet och minskningen av småhusbyggandet fortsatte. Bosladsbyggandel utan statliga lån har praktiskt laget upphört.

Nedgången i byggandet av lägenheter är beroende av bl. a. sådana faktorer som svag befolkningstillväxt och låg ekonomisk tillväxt. Även de kommande åren kan nyproduktionen förväntas bli begränsad. Enligt kommunernas bedömningar i bostadsförsörjningsprogrammen för perioden 1983-1987 minskar nybyggandel, vilket inger slor oro för byggbranschens framlid och därmed även för sysselsällningen i byggsektorn. Enligl länsbostadsnämndernas bedömning av bostadsförsörjningsprogrammen kommer nybyggnadsvolymen i genomsnitt per år under åren 1983-1985 att bli drygt 35000 lägenheter, en minskning med 6500 lägenheter per år i förhållande till bedömningen i närmast föregående programomgång.

Däremot har moderniseringsverksamheten ökat kraftigt. Sålunda ökade ombyggnader av flerbostadshus under år 1982 med 75%, mätt i antal lägenheter 1 avslutade ombyggnader. I följande tabell återges uppgifter om moderniseringsverksamhelen i antal lägenheler i påbörjade projekt under åren 1977-1983.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 10

Lägenheter i moderniserade flerbostadshus före resp. efter modernisering åren 1977-1983. Påbörjade projekt. Källa: SCB.

Är Antal lägenheter

före modernisering efter modernisering

1977 10050 6900

1978 11400 8000

1979 11900 8 300

1980 12 900 8900

1981 15 050 11200

1982 19750 16100

1982 1-3 kv' 12500 10300

1983 1-3 kv' 14450 13050

' Preliminära uppgifter

Byggnadsverksamheten i bosladsseklorn uppgick enligt SCB:s nationalräkenskaper lill 38,2 miljarder kr. år 1982 i löpande priser. Nybyggandet svarade för 18.5 miljarder kr. Investeringar och underhåll i bosläder utgjorde ca 42% av den totala byggproduktionen. Som jämförelse kan nämnas all industrins investeringar i byggnader och anläggningar beräknas ha uppgåll lill endast 3,3 miljarder kr. år 1982 eller 3% av den totala byggproduktionen.

Som framgår av följande tablå var den totala byggproduktionen i bosladsseklorn mätt i fasta priser (1980 års) år 1982 av samma omfattning som i början av 1970-lalel dåca 100000 nya lägenheler färdigslälldes varje år.

Investeringar och underhåll i permanenta bosläder åren 1971 — 1982 i 1980 års priser. Källa: SCB

År	Nybyggnad	Ombyggnad	Summa	Underhåll	Totalt
	milj. kr.	inkl. energi-sparverksamhet milj. kr.	investeringar milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.
1970	26900	1600	28 500	5 200	33 750
1971	26800	1550	28 350	5 400	33 750
1972	25600	1300	26 900	5 800	32 700
1973	26450	15.50	28000	6 300	34 300
1974	23 850	2000	28850	6800	32 650
1975	21800	3 350	25 150	7 200	32650
1976	19800	3 200	23000	7 550	30550
1977	19000	3450	22450 .	8 150	30 600
1978	20450	5 150	25 600	8 500	34100
1979	20400	5650	26050	8850	34 900
1980	19050	5450	24 500	9250       .	33 750
1981	17 100	6250	23 350	9950	33300
1982	15 550	7 350	22900	10 300	33 200

Regeringens program för bosladsförbällring syftar till att stimulera byggproduktionen. Kapacitets- och sysselsättningsproblemen inom byggsektorn kan dock inle lösas enbart inom ramen för bosladspolitiken. Åtgärder måste vidlas även inom andra samhällsseklorer. Riksdagen har nyligen, mol bakgrund av förslagen i prop. 1983/84:26, beslutat (BoU 7, rskr 60) om

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 11

en lång rad sysselsätlningsfrämjande ålgärder. Riksdagen har också nyligen beslutat om fortsatt stöd för åtgärder för alt ersätta olja m. m. saml för invesleringar inom energiområdet också under år 1984 (prop. 1983/84:62, NU9, rskr 124). Den av regeringen tillsatta ledningsgruppen för byggseklorfrägor följer

I utvecklingen i byggsektorn. Som en följd av arbetet inom denna grupp har

regeringen den 15 december beslulal om ätgärder för atl stimulera under-

i håll, reinvesteringar och förnyelse av det kommunala byggnads- och an-

läggningsbesländel. Sammanlagd beräknas slimulanserna ge utrymme för byggnads- och anläggningsarbeten om ca I 500 milj. kr. och ge 5000-6000 årsarbeten i byggsektorn. Ledningsgruppens arbete syftar lill bl.a. alt skapa gynnsamma betingelser för sektorns långsikliga utveckling.

Bosiadsseklorns betydelse för samhällsekonomin kan även uttryckas på följande sätt. Bostadsbeståndets återanskaffningsvärde (exkl. fritidshus) beräknas i början av år 1982 uppgå lill ca 1040 miljarder kr. i 1980 års

I priser. 53% faller på småhusen och 47% på flerbosladshusen. Värdet

! motsvarar 48% av hela byggnadskapitalel i landet. Bosiadsförvaliningens

förädlingsvärde (exkl. fritidshus), som är ell mall på värdet av de tjänsler som bosladsseklorn producerar, ulgjorde 9% av bruiionationalproduklen eller ca 56 miljarder kr. år 1982 i löpande priser.

Byggkostnadernas utveckling

Kostnaderna i bostadsbyggandet steg kraftigt under senare delen av 1970-talel. Ökningstakten kulminerade år 1980 såväl för flerbostadshus som för gruppbyggda småhus. Därefter har ökningstakten varit avsevärt lägre. Delta framgår bl. a. av följande uppgifter från SCB:s låneobjektssta-listik över de genomsnittliga byggkostnaderna för statligt belånade flerbostadshus och gruppbyggda småhus med preliminärt beslut om bostadslån under åren 1978-1982.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet

12

Genomsnittliga byggkostnader åren 1978-1982. Källa: SCB

Är	Genomsnittlig yta', m"	Genomsnitt	ig byggkost	nad
		kr./m-	kr./m"	Ökning
		ly	BRAp	i % från föregående år
Flerbostadshus i
exploateringsområden
1978	79,4	2 349		16.3
1979	79,5	2 685	2602	13,3
1980	83.3		3 114	19,7
1981	81.1		3 335	7,1
1982	80.1		3 626	8,7
Flerbostadshus i
saneringsomräden
1978	74.6	2 733		21.0
1979	76,7	3 168		15.9
1980	78.4	3 753	3 465	18.5
1981	76.0		3 973	14.7
1982	72,9		4014	1.0
Gruppbvggda småhus
1978	116.8	2053		15,1
1979	118,0	2 346		14,3
1980	115.4	2 804		18,5
1981	108,2		3112	11.9
1982	106,6		3 309	6,3

' För åren 1978 och 1979 för flerbosladshusen bosladslägenhetsyta och för åren 1978-1980 för småhusen bostadsyta. Därefter primär bruksarea (BRAp).

Även ökningstakten i faklorprisindex har avtagit. Den har nästan halverats under år 1982 jämfört med föregående år för såväl flerbostadshus som gruppbyggda småhus.

För all ytterligare begränsa prisökningarna har regeringen beslutat att uppräkningen av tidskoefficienten skall begränsas till högst 4% under år 1984. Dessutom ändras metoden för fastställande av lidskoefficienten så all den fastställs månadsvis i efterhand och återger den faktiska prisnivån under månaden. Bosladsstyrelsen har tilldelats tillfälliga resurser för att utreda formerna för en utvidgad koslnadsuppföljning så alt begränsningen av tidskoefficientuppräkningen inle kompenseras via den produklionskosl-nadsanpassade belåningen.

Utvecklingen av kostnaderna för drift och underhåll

Drifts- och underhållskostnadernas andel av de totala kostnaderna för fastighetsförvaltningen har ökat de senaste åren. År 1975 utgjorde dessa kostnader 51 % och kapitalkostnaderna 49% av de totala förvaltningskostnaderna. Motsvarande andelar år 1982 var 63 resp. 37%. I följande tablå redovisas de olika kostnadsposterna inom SABO-förelagen under åren 1978-1982.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet I

SABO-företagens kostnader för kapital, underhäll och drift åren 1978-1982. Källa: SABO.

År	Kostnader,	kr./m-
	Kapital	Underhäll	Drift		Summa
			Bränsle	Övriga
1978 1979 1980 1981 1982	65:73 69:67 77:57 86:09 97:43	2/:72 35:35 39:43 46:03 47:90	18:95 24:05 33:87 42:82 48:38	45:88 49:48 ■ .54:36 60:34 66:27	158:28 178:55 205:24 235:29 259:98

Utvecklingen av drifts- och underhållskostnaderna belyses också av bosladsstyrelsens beräkningar för nyproducerade flerbostadshus. Beräkningarna visar att för en typfasiighel har dessa kostnader ökal från 86 kr./nr år' 1978 Ull 168 kr./m" år 1983, dvs. med 95%. Exkl. bränsle uppgår ökningen under denna lid lill 61 %. Som jämförelse kan nämnas all konsumentpriserna under samma period också ökade med 61 %.

Utvecklingen av drifts- och underhållskostnaderna är oroande och har medfört alt del för många fastigheter inle har varil möjligt alt följa de planer för underhållel som har lagls fasl. De underhållslån som slod lill förfogande på kapilalmarknaden under år 1983 och möjligheierna för de allmännyttiga bostadsföretagen au få räntebidrag för dessa lån bör ha gjort del möjligt atl ta igen en del av eftersläpningen i underhållel.

Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1983/84:40 bil. 9. BoU 11, rskr 63) all inom ramen för bosladsförbällringsprogrammet införa ett särskilt statligt räntestöd för gemensamt underhäll, reparationer och energibesparande ålgärder i hyres- och bosiadsrättshus. Syftet med räntebidraget är att möjliggöra nödvändigt underhåll och samtidigt utjämna de skillnader i skatteeffekter mellan olika upplålelseformer och faslighetsägarekalegorier som uppslår om åtgärderna finansieras med lån.

Kreditförsörjningen för underhåll, reparationer och energisparande

Del räntestöd för underhåll m. m. som riksdagen har beslulal om förutsätter kompletterande finansiering av åtgärderna på den opriorilerade kreditmarknaden. Motsvarande gäller för åtgärder som stöds med energispar-bidrag eller bidrag till installationer för uppvärmning m. m. i de fall bidragen rör bostadshus. Lån på den oprioriterade marknaden lämnas av stads-hypoteksföreningarna, SPAFI, GIGAB, Svensk Fastighelskredii AB, PK kredit, Agro Kredit och tomträtlskassorna i Stockholm och Göteborg. Lån kan sökas genom affärsbank, sparbank eller föreningsbank eller direkt av stadshypoteksförening.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 14

För att uppnå en viss likformighet i fråga om administration, villkor m. m. för långivningen har delegationen för bostadsfinansiering, DFB, (ln 1967:30) haft överläggningar med instituten på den opriorilerade kredilmarknaden och med bankföreningarna. Överläggningarna har även syftat lill atl finna former för alt gemensamt förebygga och lösa kreditproblem.

Jag finner del angeläget atl för riksdagen redogöra för resultaten av överläggningarna i huvuddrag.

Oprioriterade lån för underhåll, reparationer och energisparande skall i huvudsak baseras på de förutsättningar som följer av bidragsmyndigheternas beslut i bidragsärendel. Av dessa beslut framgår bl.a. den godkända kostnaden för åtgärderna och, i förekommande fall, vilka amorteringar som ligger till grund för räntebidragsberäkningarna.

För huvuddelen av den oprioriterade utlåningen kommer i princip atl lillämpas en lägsta gräns för oprioriterade lån på 20000 kr. Lån på lägre belopp får sökas hos bankerna.

Om det krävs säkerhet i form av kommunal borgen skall inslitutel medverka lill alt söka kommunal borgen. När kommunen har beslutat i borgensärcndel beslutar institutet om lån.

Lån betalas ut senast i så nära anslutning som möjligt lill atl åtgärderna har genomförts. Om låntagaren behöver särskild byggnadskredit lämnas den av den bank som företräder institutet eller av det instilul som har beviljat länet. Byggnadskredilen lämnas i sådana former alt avlyfiel för låntagaren i praktiken endast innebär ell byte av mottagare för räntebetalningen. Lån från bl. a. sladshypotek och SPAFI kommer normall all kunna betalas ut etappvis om del behövs för finansieringen under byggnadstiden.

DFB kommer framdeles att ta initiativ till ett ärligt möte med instituten för all diskutera de övergripande frågor som kan vara aktuella från lid lill annan.

För alt lösa kredilprohlem i enskilda fall kommer del all skapas en ordning med förebild i DFB:s experlgrupp för byggnadskredilfrågor. Lånesökande som har beviljats räniestöd för underhåll m. m., energibidrag eller motsvarande kan få kredilprohlem prövade av en grupp inom DFB i samverkan med en företrädare för vardera sladshypolek, SPAFI och övriga inslilul gemensaml. öm del behövs kan bankföreningarna adjungeras lill gruppen. Del bör förutsättas att kredilprohlem normall löses av instituten själva utan inblandning av DFB. Anmälningar om kredilprohlem lämnas till DFB via länsbostadsnämnden. Enligt prop. 1983/84:40 bil. 9 (s. 47) bör länsbostadsnämnderna hålla nära kontakt med kommunerna för alt underlälta atl borgens verksamheten löper smidigt. Frågor om kommunal borgen skall alltså inle i normala fall behandlas av DFB. Bosladsstyrelsen kommer atl informera om möjligheterna att pröva kreditproblem i enskilda fall.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 15

Bostadsmarknadsläget

I sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 refererar bosladsstyrelsen resultatet av en enkät till kommunerna om bosiadsmarknadslägel i början av år 1983. Av de 113 kommuner som ansåg all bosiadsmarknadslägel påtagligt hade förändrats under år 1982 menade drygt 90 alt förändringen hade inneburit att överskott på lägenheter uppkommit eller att överskottet ökat. Under år 1983 räknar 57 kommuner med påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget. Av dessa uppgav 37 att överskott på bostäder uppkommer eller att det ökar.

Enligt SCB:s undersökning av outhyrda lägenheter i flerbostadshus ökade antalet lägenheter som var lediga lill uthyrning frän 30000 i mars 1982 till nära 40000 ett år senare. I mars 1983 var 3,9% av de allmännyttiga företagens bostadslägenheter i flerbostadshus ouihyrda. Motsvarande andel för september 1983 är 4,2 %. Kommuner med högst 75 000 invånare har störst andel outhyrda lägenheter - 3,5%. För kommuner med mer än 75000 invånare var andelen 1,7%. För Stor-Stockholm och Stor-Göteborg, vars kommuner inte ingår i de två förstnämnda storieksgrupperna, var andelen outhyrda lägenheter 0,2 resp. 2,2%. I 48 kommuner var mer än 10% av de allmännyttiga bostadsföretagens bestånd ledigt lill uthyrning den 1 mars 1983.

Riksdagen har tidigare beslutat om vissa stödåtgärder för bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter (prop. 1982/83:50 bil. 5, CU 3, rskr 112). Åtgärderna innefattar dels särskilda låneregler och lån för atl underlätta att bostäderna skall kunna byggas om och utnyttjas för andra ändamål, dels 50 milj. kr. för stöd till de värst drabbade företagen. Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1983/84:26 bil. 3, BoU 7, rskr 60) aU anvisa ytteriigare 15 milj.kr. för stödverksamheten, då det nuvarande anslaget har visat sig klart otillräckligt med hänsyn till de behov som företagen redovisar.

Ökningen i hyrorna var enligt SCB:s årliga bostads- och hyresundersök-ningar genomsnittligt sett lägre under är 1982 än ett år tidigare. I följande tabell redovisas förändringar i hyror inkl. bränsle för hyreslägenheter från olika byggnadsperioder.

Procentuella förändringar av månadshyran åren 1979-1983 för hyreslägenheter från olika byggnadsperioder

Byggnadsperiod	Ökning av	månadshyran i %
	dec 1979-	jan 1981-	jan 1982-
	dec 1980	jan 1982	jan 1983
-1940	11,8	15,9	11,7
1941-1950	11,8	15,5	12,4
1951-1960	11,5	15,7	12,6
1961-1965	12,2	15,2	11,8
1966- 1970	11,1	15,1	11,2
1971-1975	10,2	14,5	10,7
1976-1981	-■	-	9,0
Samtliga	11,4	15,3	11,6

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 16

Jag har med lillfredsslällelse noterat den överenskommelse för år 1984 som har träffats mellan parterna på hyresmarknaden och som innebär en begränsning av hyreshöjningarna lill 4% i den del de avser drifts- och underhållskostnader (exkl. bränsle).

Samhällets stöd till bostadsproduktion och bostadskonsumtion

Slalens och kommunernas slöd lill bosladsseklorn har ökal snabbi sedan millen av 1970-lalet och uppgår nu lill belydande belopp. De största direkta stöden inom bostadspolitikens ram är bostads- och räntebidragen. Därutöver lämnas ell belydande indirekt slöd i form av skaitesubveniione-ring för egnahemsägare. Denna uppkommer genom egnahemsägarens möjlighet all vid inkomsttaxering tillgodogöra sig underskoiisavdrag till följd av lån i fastighet. Slalen tillförs även intäkler från bostadssektorn genom hyreshusavgiften. Bostadssubventionernas utveckling under åren 1979-1983 redovisas i följande tabell.

Bostudssiibventionernas och hyreshusavgiftens utveckling åren  1979-1983.

	Miljarder	kr.
	1979	1980	1981	1982	1983'
Bostadsbidrag' Räntebidrag Skatlesubvention för egnahemsägare-Hyreshusavgift Summa	5.0 3,7 6,3 15,0	6.0 5,0 7,9 18,9	6.0 7.2 9.9 23,1	6.3 8.9 11.5 26,7	6,7 9,5 12.0 -0,4 27,8

' Innefattar såväl de slatliga och de statskommunala bostadsbidragen som de kommunala bosladstilläggen till folkpension.

- För åren 1979-1981 redovisas resultaten av riksrevisionsverkets taxeringssiatis-liska undersökningar. Såväl fasligheter med överskoll som Casligheler med underskott har beaktats.  Preliminära uppgifter

Starkt bidragande orsaker till ökningen av subveniionerna har varit byggkosinadsökningarna och del höga ränteläget samt avdragsrätlen.

Del har skett en stark förskjutning mellan subvenlionsformerna. Medan bostadsbidragen är 1976 svarade för 38% av de totala subveniionerna, var motsvarande andel 24% år 1983. Under samma period ökade skaliesub-ventionernas andel från 38% lill 43%.

Utvecklingen av bostadssubventionerna står i strid med såi7äl bostadspolitiska och fördelningspoliliska som samhällsekonomiska mål. Trots de beslut som riksdagen tidigare har fattat om en begränsning i avdragsrätlen vid beskattning, om minskningar av räntebidragen för åtskilliga årgångar av slalligt belånade bostadshus saml om den särskilda hyreshusavgifien

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 17

som skall bidra lill all finansiera subveniionerna för tillkommande årgångar av bostäder beräknas de totala subventionerna fortsätta att öka. Begränsningen av underskoltsavdragen har, vilket bör understrykas, fördelen all den motverkar den snabba uppgång i fastighetsvärden som tidigare har skett och bidrar därmed till en sundare utveckling pä fastighetsmarknaden. Riksdagen har nyligen beslutat om ytterligare ulgiftsbegränsningar inom räntebidragssystemet (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 12, rskr 95). De s.k. retroaktiva räntebidragen slopas. För hyres- och bosiadsrättshus återinförs tidigare gällande syslem som innebär au de räntekostnader som del retroaktiva räntebidraget är avsett atl täcka betraktas som en del av projektets produktionskostnad och belånas på samma sätt som övriga delar. Vissa kompensalionsålgärder har samtidigt vidtagits för atl motverka större kostnadsökningar i produktionen.

Dessutom har riksdagen beslutat om en reducering av räntebidrag lill större småhus. En ekonomisk styrning mol mindre småhus är motiverad av såväl bostadspolitiska som fördelningspolitiska skäl. ,

I samma proposition aviserades att förslag skall föreläggas riksdagen om en statlig fastighetsskatt fr.o.m. år 1985. Skatten utgör ell viktigt led i regeringens strävan all begränsa budgetunderskottet. Skallen skall i slorl sett omfalla alla fasligheter, dvs. även de fasligheter som inte berörs av den s.k. hyreshusavgiften. Skatten skall även ses som ett instrument för att uppnå målet om en solidarisk omfördelning inom bosladsseklorn. Skatten skall utgå med en viss procentsats pä taxeringsvärdet. Avsikten är alt fastighetsskatten skall ersätta hyreshusavgiften.

Under förutsättning atl faslighetsskatten införs beräknas samhällets stöd till bostadssektorn under åren 1984-1988 bli följande. I kalkylerna har hänsyn tagits lill subveniionerna under de tre första åren av del 10-åriga bosladsförbällringsprogrammet. Beräkningarna grundas på ell anlagande om nybyggande av 35000 lägenheler per år, på en slaisläneränla på 11,75% och på att kostnadsökningen blir 4% per år fr.o.m. år 1984. Beräkningsförutsättningarna innebär antagande om en hög real ränta. Det av regeringen uppsatta målet för kostnadsutvecklingen bör innebära en på sikl lägre räntenivå än vad som här har antagits. Della påverkar beräkningarna av främsl räntebidragen och skaliesubvenlionerna för egnahemsägare.

2    Riksdagen 1983/84. I .uiiiil. Nr 100. Bilaga 13

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet 18

Bostadssubventionernas och hyreshusavgiftens/fastighetsskattens utveckling åren 1984-1988

	Miljarder kr.
	1984	1985	1986	1987	1988
Bostadsbidrag'	6,8	6,9	6,9	6,9	6,9
Räntebidrag	9,0	10,5	11,9	13,2	14,2
Skattesubvention för
egnahemsägare	11,5	11,5	12,0	12,5	13,0
Hyreshusavgift/stallig
fastighetsskatt	-0,6	-1,7	-1,7	-1,7	-1,7
Summa	26,7	27,2	29,1	30,9	32,4

Kalenderåret 1984 motsvarar budgetåret 1984/85 osv.

' Innefattar såväl de statliga och statskommunala bostadsbidragen som de kommunala bostadstilläggen till folkpension.

 Såväl fastigheter med överskott som fastigheter med underskott har beaktats. ' Till den del avgiften/skatten berör bostäder.

B 1. Bostadsstyrelsen

1982/83 Utgift 39464000

1983/84 Anslag 45436000'

1984/85 Förslag 52102000

' Pä tilläggsbudget 1 har anvisals 3 874000 kr.

Bostadsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet med uppgift alt främja bostadsförsörjningen. Den är också chefsmyndighet för länsbostadsnämnderna. Därutöver åligger det styrelsen att handlägga ärenden om statligt stöd till allmänna samlingslokaler m. m.

Bosladsstyrelsen leds av en styrelse med sju ledamöter. Chef för bosladsstyrelsen är en generaldirektör, som tillika är styrelsens ordförande. Inom styrelsen finns fyra byråer: boendebyrån, byggnadsekonomibyrän, rällsbyrån och adminislrativa byrån samt ett personalkontor. Vidare finns en informationsenhet, en förfaltningsenhet samt ett verkssekretariat som är direkt underställda verkschefen. Till styrelsen har knutils en samlingslo-kaldelegalion, ett råd för belånings- och värderingsmetoder och ett bo-sladssociall råd.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet

19

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Bostads-		Före-
		styrelsen		draganden
Personal	161'	-	3	-	3
Anslag
Förvaltningskostnader	31876000	-H 913 000		-f 6 042 000-
(därav lönekostnader)	22318000	-l-	644000	+	792000'
Lokalkostnader, förslagsvis	5081000	-1-	273000	+	21000
Blanketter, förslagsvis	1409000	+	441000	+	441000
Revisionskontor, särkostnader	2 126000	-	82000	+	131000
Ersättning lill kommunerna för
deras medverkan i arbetet
med åtgärder mot slrålrisker i
byggnader, förslagsvis	5000000	+	0	+	0
Inkomster
Publikationer	-56000	+	31000	+	31000
Nettoutgift	45436000	4-2576000		4-6666000

' Exkl. personal vid revisionskontoret och lokalvårdspersonal.

-Inkl. 3000000 kr. för UDS-projektet, utvecklat datorstöd, (prel. beräknat).

170000 kr. för lokalvård vid statens planverk och kostnader för koslnadskoniroll-

grupp(l 119000 kr.)

'inkl. koslnader för L-ATF-ålgärder (237000 kr.) under perioden 1983-08-01-

1984-06-30.

Bostadsstyrelsen konstaterar all styrelsen befinner sig i en särskilt besvärlig situation när det gäller att beskriva konsekvenserna av resursminskningar eftersom hela det bostadspolitiska området är föremål för en vitlsyftande och ingående prövning. Styrelsen kan emellertid vid ett samlat övervägande av dels effekterna för styrelsen av en tillämpning av huvudförslaget, dels vad regeringen har anfört i budgetanvisningarna om det samhällsekonomiska läget i princip godta att huvudförslaget tillämpas för budgetåret 1984/85. Styrelsen påpekar dock alt minskningen av anslaget till förvaltningskostnader inte får bli större än 2 %.

Antalet besvärsärenden har minskat med drygt 300 från föregående budgelår. Minskningen avser i första hand ärenden rörande bostadsan-passningsbidrag och energisparslöd. Den beror lill viss del på atl anlalel ansökningar om energisparslöd har minskat kraftigl. I övrigl kan minskningen förklaras av den kursverksamhet som bosiadsverkel har bedrivit och de mera generösa bestämmelser om bostadsanpassningsbidrag som trädde i kraft den 1 januari 1983. Även besvär i fråga om beslut om bostadslån har minskat. Däremot har antalet besvär i fråga om bostadsbidrag ökat med ca 100. Även anlalel ärenden angående eftergift av bostadsbidrag i samband med återkrav har ökal avsevärt under några år.

Bosladsstyrelsen finner all resurstilldelningen lill bosiadsverkel sätter mycket snäva gränser för den vikliga utrednings- och utvecklingsverksamheten. En väg alt främja erfarenheisåterföringen och utvecklingsarbetet i övrigl inom verket kan enligl styrelsen vara au i ökad utsträckning knyta an lill forskningen inom samhällsbyggandel.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet 20

Under budgetåret 1982/83 har bosladsstyrelsen inventerat värde- och säkerhelshandlingar vid tre länsbostadsnämnder. Föregående budgetår inventerades sex nämnder. Styrelsen har vidare inspekterat sex länsbostadsnämnder som ett led i sitt slöd till nämnderna i deras arbete med granskning a.' förmedlingsorganens handhavande av bostadsbidragen. Under budgelåret 1981/82 inspekterades sju nämnder.

Bosladsslyrelsen föreslår bl.a. följande.

1. Pris- och löneomräkning m. m. -I- 2 018000 kr.

2. Övriga förvaliningskoslnader tillförs utöver huvudförslaget en resursförstärkning motsvarande hälften av den portokoslnad som har föranletls av ändringen i tjänstebrevsförordningen (+ 576000 kr.).

3. Poslen för lokalvård, för vilken styrelsen har samordningsansvar, ökas med 170 000 kr. för att täcka planverkets andel av kostnaderna.

4. Medel för tryckning av blanketter bör beräknas utifrån den faktiska medelsförbrukningen (4- 441 000 kr.).

5. Anslagsposten för lokalkostnader bör las upp enligt byggnadsstyrelsens beräkningar (4- 273 000 kr.) utan 2% nedskärning.

6. Poslen Ersättning lill kommunerna för medverkan i arbetet med ålgärder mot slrålrisker i byggnader bör tas upp med oförändrat belopp.

7. För forskningsverksamhet yrkas 2000000 kr., varav 150000 kr. för handläggningsuppgifier.

8. Intäkterna för publikationer beräknas lill 25000 kr.

Föredragandens överväganden

Inom bosladsslyrelsen bedrivs sedan några år lillbaka ulredningsarbele rörande utvidgal dalorsiöd till verksamheten vid styrelsen och länsbostadsnämnderna. Avsikten är bl.a. alt nya ADB-ruliner för ulbelalning, bokföring och avisering av lån skall göra del möjligl för länsbostadsnämnderna all snabbi och enkell få lillgång lill de uppgifter som finns registrerade om lånen samt ge förutsättningar för automatisering av vissa manuella rutiner vid nämnderna. Nya ADB-ruliner är en förulsälining också för all införa s.k. nelioavisering av ränlebidragen. Netloavisering innebär atl räntebidragen uibelalas direkl lill bollenlåneinsliiulen i stället för till låntagaren. Jag återkommer lill denna fråga under anslaget B 4. Räntebidrag m. m. Jag anser all del är angelägel all arbetet med del ökade dalorstödel bedrivs skyndsamt och all störningar i lidsplanen undviks i såväl den centrala som den regionala delen. Erfarenhelerna från den försöksverksamhet som hittills har bedrivits kommer enligt vad jag har erfarit all avrapporlcras lill regeringen under våren 1984. Därefter kan beslut om genomförande enligl förordningen (1981:266) om invesleringar i slatliga ADB-syslem tus. Bosladsslyrelsen har uppskattat att ca 3000000 kr. erfordras för det fortsatta utredningsarbetet under budgelåret 1984/85. Jag har i sammanställningen tagit upp ett för ändamålet preliminärt beräknal belopp av denna storlek.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 21

Bosladsstyrelsen har i olika sammanhang understrukit det allvarliga i de olika påpekanden som styrelsens revisionskonlor har gjort i samband med inspektioner av länsbostadsnämnderna. Det har bl.a. gällt brister i hanteringen av räntebidragssyslemel, vilket har lett lill felaktiga utbetalningar till men för såväl staten som enskilda. Del kan inte heller uteslutas atl nämnderna på grund av oklara bestämmelser och en pressad personalsituation har godkänt för höga byggkostnader. För atl komma till rätta med del sistnämnda problemet kommer reglerna all ses över. Jag föreslår också att tillfälliga resurser anvisas för alt förbällra kostnadskontrollen vid bostadslångivningen. Jag återkommer till frågan under anslaget B 3. Lån till bostadsbyggande.

Bosladsslyrelsen har i sin anslagsframställning strukit under alt dispositionsrätt till forskningsmedel kan förbällra möjligheterna all direkt få lill slånd för verket angelägen forskning. Forskningsfrågorna avses bli behandlade i en särskild proposition lill riksdagen våren 1984. Jag återkommer till den av bostadsstyrelsen aktualiserade frågan i det sammanhanget.

För nästa budgetår bör medel för bosladsstyrelsens verksamhel beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget.

Jag har dessutom beräknat medel för kommunernas medverkan i arbetet med åtgärder mot slrålrisker i byggnader (5000000 kr.).

Med hänsyn till vad jag har anfört och med hänvisning till sammanställningen hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att till Bostadsstyrelsen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 52 102000 kr.

B 2. Länsbostadsnämnderna

1982/83 Utgift 47467000

1983/84 Anslag 20998000

1984/85 Förslag 37401000

I varje län utom Gollands län finns en länsbostadsnämnd. Nämnden är länsmyndighet för den slatliga verksamheten för att främja bostadsförsörjningen. I Gotlands län fullgörs motsvarande uppgifter av länsstyrelsen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet

22

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
		Bosladsstyrelsen	Föredraganden
Personal	496	4-              0	4-              0
Anslag
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader, förslagsvis	68662000 63450000 11561000	+ 5 735000 + 4947000 +  1871000	-(- 6039000 + 5 690000' -1-    997000
Inkomster
Administrationsavgifter Aviseringsavgifter	-32000000 -27 225000	-fl 1000 000 -  1633 000	-1-11000000 -1633000
Nettoutgift	20998000	4-16973000	4-16403000

' Inkl. kostnader för L-ATF-åtgärder (675 000 kr.) under perioden 1983-07-01-1984-06-30.

Bostadsstyrelsen

Även om en stor del av tillgänglig statistik över ärendemängder under det gångna budgetåret har visat på minskande tendenser innebär detta inte atl arbetsbelastningen på länsbostadsnämnderna minskar på samma sätt. Den största delen av nämndernas arbete avser låneförvaltande uppgifter. Antalet utestående län uppgick vid det senaste budgetårsskiftet till ca 1059000 omfattande nära 69 miljarderkr. Konverteringarna av underliggande lån är en arbetsuppgift, som har ökat starkt i samband med de fortgående strävandena hos bottenkreditinstituten att förkorta sina bindningslider. Även pantförskrivningsärenden, övertagande av lån, inlösen av lån och kapitalbesked är tidsödande uppgifter. Dessutom har antalet exekutiva auktioner ökat mycket kraftigt.

Bostadsstyrelsen pekar vidare på del omfattande merarbele med avseende på utbildning av verkets medarbetare samt information till låntagare, kommunala handläggare, byggföretag m.fl. som föranleds av de ofta återkommande ändringarna av läne- och bidragssystemens regler. Dessa ändringar försvårar dessutom för myndigheterna all agera effektivl och alt nå ut tillräckligt snabbi med kunskap om ändrade finansieringsförutsättningar.

Bosladsstyrelsen ser också allvarligt på de olika påpekanden som styrelsens revisionskontor har gjort i samband med inspektionen av länsbostadsnämnderna. Ett exempel, delvis föranlett av resursbrister vid nämnderna, gäller hanteringen av räntebidragssystemet, där bosiadsverkel i en rad fall inle har beaktat eller kunnat beakta ändringar av räntesatsen på underliggande kredit. Detta har i sin tur lett till felaktigheter. Förhållandet har även uppmärksammals av riksdagens revisorer.

Ell intensivt arbele pågår inom projekten administrativ rationalisering (AR) och utvidgat datorstöd lill verksamheten vid bostadsstyrelsen och

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet 23

länsbostadsnämnderna (UDS). Några mer märkbara resultat väntas dock inte kunna nås i verksamheten förrän om ett par år (AR-projektel budgetåret 1985/86 och UDS-projektet 1986/87).

I sammanhanget bör tilläggas atl flera länsbostadsnämnder är små enheter, vilket många gånger gör det svårt att i praktiken uppnå rationaliseringsvinster i form av t.ex. minskning av personalstaten. En viss minskning och omfördelning av personalresurserna sker inom och mellan nämnderna under innevarande budgetår.

Med nuvarande och förväntad arbetsbelastning på organisationen under detta och nästa budgetår ser styrelsen det mycket svårt att med bevarade anspråk på effektivitet, kostnadskontroll och rättssäkerhet i ärendehanteringen och låneförvaltningen ytterligare minska länsbostadsnämndernas personalresurser. Tvärtom kan ytterligare minskningar av resurserna inom länsbostadsnämndsorganisationen leda till störningar i handläggningsprocessen med åtföljande problem för bl. a. byggsysselsättningen och ökade risker för förluster i låneverksamheten.

Bosladsstyrelsen föreslår bl. a. följande.

1. Pris- och löneomräkning 4-3770000 kr.

2. Länsbostadsnämndernas personalresurser bör behällas oförändrade i förhållande till budgetåret 1983/84. Styrelsen framhåller därtill vikten av att arbetsmarknadsmyndigheterna också framgent kan ställa arbetskraft Ull verkets förfogande i samma utsträckning (39 anställda) som innevarande budgetår.

3. Förvaltningsposten i övrigt måste beräknas med utgångspunkt i budgeten för länsbostadsnämnderna för budgetåret 1983/84, uppräknad med avseende på prisökningar och utan någon minskning med 2%. Bostadsstyrelsen stryker under att de ofta växlande och nya arbetsuppgifterna innebär krav på atl personalen får nödvändig utbildning. Detta är en förutsättning också då man måste disponera om resurser genom att erbjuda nya arbetsuppgifter. Styrelsen föreslår därför att ett. belopp motsvarande 1 % av lönesumman avsätts för personalutbildning (4-296000 kr.).

4. Anslagsposten för lokalkostnader bör tas upp med oreducerat belopp eftersom stora svårigheter föreligger att sänka lokalkostnaderna motsvarande huvudförslaget under de närmaste budgetåren.

5. Inkomsterna av administrafionsavgiften beräknas till 21000000 kr. för budgetåret 1984/85 (-11 000 000 kr.). Minskningen av antalet energilåneärenden m.fl. faktorer har lett till att inkomsterna av denna avgift har blivit mindre än beräknat.

6.     Inkomsterna av aviseringsavgiften beräknas till 28858000 kr.
(H-1633000 kr.) för budgetåret 1984/85.

7. I samband med exekutiva försäljningar bör tas ut en ersättning för att
täcka bostadsverkets kostnader i samband med försäljningarna
(4-500000kr.).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 24

Föredragandens överväganden

Innan jag behandlar frågan om personalresurser lill länsbostadsnämnderna vill jag efter samråd med chefen för finansdepartementet ta upp frågan om fastighetsjuridisk rådgivning till småhusägare/köpare.

Många konsumenter möter tekniskt och juridiskt komplicerade problem som har alt göra med småhus. Konsumentrådgivning till enskilda är sedan år 1975 en kommunal uppgift. Konsumentverket har emellertid upprätthållit en viss direktrådgivning. Riksdagen beslulade år 1982 (prop. 1981/82: 100 bil. 14, NU 47, rskr 386) att denna rådgivning skulle avvecklas. Bakgrunden var den utbyggnad av rådgivningen som hade skett i kommunerna. Konsumentverket anmälde i anslutning lill riksdagsbeslutet i en skrivelse till regeringen den 30 juni 1982 att de problem som konsumenterna ställdes inför på småhusområdet var så komplicerade att del var Iveksaml om det var möjligt atl helt låta kommunerna svara för denna rådgivning. Enligt skrivelsen hade konsumentverket en icke obetydlig rådgivning både telefonledes och per post till enskilda konsumenter avseende problem som har att göra med småhus. Även de kommunala konsumentrådgivarna fick ett stort antal frågor avseende småhus. I skrivelsen konstaterades alt del fanns ett betydande behov av individuell rådgivning i byggnadstekniska och fastighetsjuridiska frågor. Konsumentverket föreslog därför att en central rådgivningsbyrå skulle inrättas. Förslaget remiss-behandlades. Remissinstanserna var eniga om att behovet av rådgivning på småhusområdet var stort. Flera instanser var dock negativa lill all en ny instans inrättades och menade att befintliga informationskanaler borde förstärkas.

Jag delar konsumentverkets bedömning atl byggnadslekniska och fastighetsjuridiska frågor är så komplicerade atl man inle kan förutsatta att konsumenlsekreterare i kommunerna kan bygga upp en tillräcklig kompetens inom detta område. Behovet av en renodlad byggnadsteknisk rådgivning bör dock kunna tillgodoses i första hand genom de kommunala byggnadsnämnderna, som redan i dag är skyldiga atl svara för sådan service. Vad gäller frågan om fastighetsjuridisk rådgivning lill småhusägare/köpare medför emellertid den av konsumentverket föreslagna lösningen inte att behovet av sådan rådgivning blir tillfredsställande tillgodosett i hela landet. Ett rådgivande organ för dessa frågor bör finnas åtminstone på länsnivå.

Enligt min mening bör uppgiften altyara för en fastighetsjuridisk rådgivning till småhusägare läggas pä länsbostadsnämnderna med konsumentverket som centrall stödjande organ för utbildning, information, materialservice etc. För denna lösning talar bl.a. all länsbostadsnämnderna redan har den byggnadslekniska kompetens som behövs vid en fastighetsjuridisk rådgivning av det slag som jag här avser och att nämnderna genom sin låneverksamhet är ett organ som småhusägarna/köparna redan har naluriig kontakl med. Nämnderna har vidare inarbetade kontakter med kommuner-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 25

na. Den föreslagna lösningen innebär också alt konsumeniverkels kunnande och erfarenhel i dessa frågor las lill vara.

Konsumentverket och bosladsslyrelsen har i samråd bedömt länsbostadsnämndernas behov av ulbiidning i faslighelsjuridiska frågor. Verken bedömer all utbildningen kan vara genomförd i början av hösten 1984 och all länsbostadsnämnderna därefter kan börja med rådgivningen. 1 della sammanhang vill jag meddela all jag vid ell annal tillfälle kommer atl föreslå regeringen all medel för ulbiidning och information - lill den del kostnaderna åvilar bosiadsverkel - skall få tas i anspråk från anslaget B 16. Information och ulbiidning m.m.

Arbetet med förvaltningen av den stora och växande stocken av utestående lån tar i anspråk en stor del av länsbostadsnämndernas personalresurser. I ett kortsiktigt perspektiv kan detta arbele inte rationaliseras på något mera påtagligt sätt. Mer märkbara resultat kan avsättas försl om ell par år då arbetet avslutas inom projekten administrafiv ralionalisering och utvidgal datorstöd lill verksamheten vid bosladsslyrelsen och länsbostadsnämnderna.

Även om vissa ärendetyper har minskat i antal har andra ökat och nya har kommit lill. De exekutiva auktionerna har ökal myckel kraftigt. Riksdagens beslut (BoU 1983/84: 11, rskr 63) med anledning av förslagen i prop. 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska ålgärder m.m. (bil. 9) kommer också all medföra nya arbetsuppgifter och merarbele för länsbostadsnämnderna inle minst med hänsyn lill del ökade behovet av information till kommuner, bostadsföretag m. m. Härtill kommer den faslighelsjuridiska rådgivning som länsbosiadsnämnderna kommer all ha hand om fr.o.m. budgelåret 1984/85.

Mol bakgrund av vad jag här har redovisal bedömer jag all länsbostadsnämndernas resurser bör vara realt oförändrade. Något huvudförslag bör därför inte tillämpas på delta anslag.

Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning fört fram att inkomsterna., av administrationsavgiften beräknas bli betydligt lägre än vad styrelsen tidigare har uppskattat dem lill. En tungt vägande orsak lill delta är all antalet energiläneärenden har minskat.

I prop. 1982/83: 100 bil. 13 informerade jag om all jag avsåg all föreslå regeringen atl höja administralionsavgifien från 175 kr. lill 200 kr. och aviseringsavgiften från 10 kr. till 15 kr. för alt på så sätt tillföra slalsverkel 59,2 milj.kr. under budgetåret 1983/84. Avgifterna höjdes men minskningen av antalet energilåneärenden m. m. har föranlett all inkomsterna inte har kunnat hållas på den avsedda nivån. Jag avser att under våren 1984 föreslå regeringen att vidta åtgärder som kompenserar statsverket för detta inkomstbortfall. En inkomstförstärkning kan åstadkommas antingen genom atl nämnda avgifter höjs eller att nya avgifter införs. Bosladsstyrelsens förslag om en avgift i samband med exekutiva auktioner avser jag atl pröva i della sammanhang.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 26

För riksdagens information vill jag även nämna att verksamheten inom länsbostadsnämnden i Stockholms län f. n. ses över. Statskontoret har fått ett uppdrag att i samarbete med bostadsstyrelsen kartlägga och analysera olika problem hos nämnden och komma med alternativa organisationslösningar.

Med hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

att lill Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 37401 000 kr.

B 3. Lån till bostadsbyggande

1982/83 Utgift 7023873000 Behållning 14370000

1983/84 Anslag        8100000000 1984/85 Förslag      8 360 000 000

Från anslaget betalas ul bostadslån, räntelån, räntebärande förbättringslån, lån för byggnadstekniska åtgärder, lån för förvärv från staten av vissa bostadsfastigheler saml hyresförlustgarantilån och s.k. särskilda lokallån. Från anslaget betalas också ut återstående tomträltslån, hyresförlustlån och underhållslån.

Bestämmelserna om bostadslån finns i bl. a. bostadsfinansieringsförordningen (1974:946, omtryckt 1980:329, ändrad senast 1983:1019). Bostadslån lämnas i huvudsak till ny- och ombyggnad av bostadshus. Lånets storiek bestäms så alt det utgör en andel av ett i särskild ordning fastställt låneunderlag. Låneunderlaget bestäms enligt förordningen (1978:384) om beräkning av låneunderlag och pantvärde för bostadslån (omtryckt 1980:778, ändrad senast 1983:1020). Låneunderiaget vid nybyggnad är antingen de sammanlagda beräknade kostnaderna för mark och byggande eller kostnaderna enligt antaget anbud med skäligt tillägg för sådana kostnader som inte omfattas av anbudet. Vid ombyggnad utgörs låneunderlaget av den godkända ombyggnadskoslnaden. Är det fråga om hus med hyres-eller bosladsrättslägenheter kan i vissa fall även kostnader för mark räknas in i låneunderiaget. För bostadslån skall eriäggas ränta efter en räntesats som fastställs av regeringen för ett kalenderår i sänder. Bostadslän och underiiggande lån inom låneunderiaget är förenade med räntesubventioner enligt regler som redovisas under anslaget B 4. Räntebidrag m. m.

Amorteringstiden för lån till nybyggnad är 30 år om lånet avser ett småhus som skall bebos av låntagaren. Med visst undantag är amorteringstiden för lån till nybyggnad i övriga fall beroende av förhållandet mellan garanterad ränta och faktisk räntekostnad under lånetiden. För lån till ombyggnad är amorteringstiden högst 30 år, i vissa fall dock högst 20 år.

Bestämmelserna om räntelån finns i räntelånekungörelsen (1967:553,

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 27

omtryckt 1976:790, ändrad senast 1982:431). Räntelån lämnas dels för bostadshus som har uppförts eller byggts om med slöd av statligt lån som har beviljats enligl de bestämmelser som gällde före den ! januari 1968, dock inte för hus som har färdigställts före år 1958, dels för bostadshus som har uppförts ulan statligt lån, om räntebidrag förut har beviljats för husel. Sedan den 1 januari 1975 lämnas räntesubventioner också i samband med räntelån enligl regler som redovisas under anslaget B 4. Räntebidrag m. m.

En redogörelse för bestämmelserna om förbättringslån enligl förbäll-ringslåneförordningen (1980:261, ändrad senast 1983: 1026) lämnas under anslaget B 8. Viss bostadsförbällringsverksamhel m. m.

Lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus lämnas f. n. enligl förordningen (1982:644) med samma namn (ändrad senast 1983:1022). Långivningen avser ålgärder som behövs för all undanröja mögel-, röt-, fukt- eller korrosionsskador eller andra byggnadslekniska brisler i boslads-hus. Långivningen är temporär och omfattade ursprungligen endast åtgärder som i huvudsak avslutades senast den 30 juni 1983. Långivningen har sedermera föriängts (prop. 1982/83:150 bil. 4, CU 33. rskr 395) så atl den numera omfattar åtgärder som påbörjas före utgången av år 1983. För Norrbottens län gäller en särskild tidsfrist (prop. 1982/83: 120 bil. 5, CU 29, rskr 309). Lånereglerna är i övrigt snariika dem som gäller i fråga om bosladslån för ombyggnad. Räntebidrag lämnas dock endasl lill allmännyl-tiga bostadsföretag enligt regler som redovisas under anslaget B 4. Räntebidrag m. m.

Bestämmelser om lån för förvärv från staten av bostadsfastigheter finns i förordningen (1976:257) om lån för förvärv av egnahemsfastighel i vissa fall (ändrad senast 1983:1028) och förordningen (1981: 1123) om lån för förvärv från staten av bostadsfastigheler för permanent bruk. Långivningen omfattar förvärv av dels sådana egnahemsfasligheter som har inlösts enligt 56a§ arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) eller som har avstyckats i samband med jordbruksrationalisering, dels sådana bostadsfastigheler för permanent bruk som säljs av statlig myndighet enligl förordningen (1971:727) om försäljning av staten tillhörig fasl egendom m.m. Lånen beviljas med viss andel av köpeskillingen, olika slor beroende på låntagar-kategori. Lånevillkoren är snarlika dem som gäller i fråga om bosladslån för nybyggnad. Lånen är dock inte förenade med direkta räntesubventioner.

Bestämmelser om hyresförlustgarantilån finns i förordningen (1982:1286) om statlig hyresföriustgaranti. Lån lämnas till ägare av nybyggda statsbelänade hyres- eller bostadsrättshus för vilka statsbidrag till hyresrabatter kan lämnas. Lån lämnas för hyresförluster under en lid av högst tre år räknat frän dagen för husets färdigställande med upp till 90% av förlusten. Länen är ränte- och amorteringsfria i tre år och löper därefter med bostadsläneränta och amortering. Amorteringstiden är i normalfallet tio år.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet

28

Särskilda lokallån lämnas enligl 3 S förordningen (1982: 1272) om statligt låneslöd m.m. lill särskilda ålgärder i bosladsområden med ouihyrda lägenheler (ändrad 1983:1024) för sådana ombyggnader i områden med slorl antal outhyrda hyres- eller bosladsrättslägenheter som innebär all bostadsutrymmen byggs om lill lokaler för konlorsändamål eller liknande. För lånen gäller i övrigl i princip samma regler som för bosladslån till lokaler.

Beträffande lomträiislån finns bestämmelser i tomlrällslånekungörelsen (1965:905, omtryckt 1976:793, upphävd 1981:1054). Långivningen upphörde i och med utgången av är 1981.

Hyresförliistlån enligl förordningen (1976: 260) om hyresföriusllån (ändrad senast 1982:540) har kunnat lämnas för utebliven hyra under åren 1971-1980 på grund av atl lägenheterna inle har kunnat hyras ut.

Underhållslån enligl förordningen (1978:992) om lån för underhåll av vissa bostadshus (ändrad senast 1982:538) har kunnat lämnas för åren 1979-1981 lill ägare av flerbostadshyreshus byggda under åren 1965-1975 med slöd av bostadslån.

Omfattningen av bostadslångivningen m. m.

Under budgetåret 1982/83 meddelades preliminära beslut om bostadslån saml beslut om bosladslån i eltbeslulsärenden till ett sammanlagt belopp av 6759 milj.kr. Därav avsåg 5 331 milj.kr. nybyggnadsföretag och 1428 milj.kr. ombyggnadsföretag. Jämfört med budgetåret 1981/82 minskade det lolall beviljade lånebeloppel med ca 180 milj.kr. Slulliga beslui om bosladslån meddelades under budgelårel 1982/83 lill eU belopp av 4898 milj.kr.

Beslut om bostadslån budgetåren 1980/81-1982/83

	Beslut om bostadslån, milj.kr.			Beviljat lånebelopp, kr./lägenhet
	Budgetår			Budgetår
	1980/81	1981/82	1982/83	1980/81	1981/82	1982/83
Preliminära hesliit
Nybyggnad Flerbostadshus	2 339	2752	2469	135900	133000	130400
Småhus	1383	1282	1 151    106000		124 300	134 700
Ombyggnad Flerbostadshus	649	885	1 111	54 300	52600	52900
Ett beslut (småhus)
Nybyggnad	1555	1649	1711	113 100	120100	131600
ombyggnad	404	370	317	40900	40900	43 200
Slutliga beslut
Nybyggnad Flerbostadshus	1346	2 135	2 589	100500	126400	131600
Småhus	1821	1761	1530	86600	101 700	116400
Ombyggnad Flerbostadshus	313	558	779	31800	47600	55400

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 29

Skillnaden i genomsniltsbelopp mellan de olika husiyperna beror bl.a. på olikheter i lånevillkor, lägenhetsstorlekar och - beträffande ombyggnadsprojekten - ombyggnadsåtgärdernas omfattning. För flerbosladshusen gäller dessutom atl den del av lånen som avser lokaler har slagils ul på bostadslägenheterna. Den minskning av genomsnillsbeloppei per lägenhet för nybyggda flerbostadshus som har skett beror på både mindre lägen-helsyta och mindre andel lokaler.

All länebeloppen per lägenhet i de slulliga besluten i allmänhet är lägre än lånebeloppen i de preliminära beslut som meddelas under samma tid återspeglar de höjningar av belåningsnivån som följer av ändringar av tidskoefficienter och av tomt- och grundberedningsbelopp. Även införandel av produktionskostnadsanpassad belåning inverkar.

Fördjupning av bostadslån, dvs. utökning av bostadslånet som ersättning för uteblivna boltenlån upp till bostadslånets normala undre gräns, förekommer huvudsakligen endast i fråga om nybyggda styckebyggda småhus och ombyggnad av småhus. Under budgetåret 1982/83 utgjorde fördjupningen ca 5 resp. 11 % av de totala lånebeloppen för dessa två typer av låneärenden. Jämfört med budgetåret 1981/82 innebär del en något minskad fördjupningsandel.

Bostadslån för miljöförbättrande åtgärder i bostadsområden har under budgetåren 1981/82 och 1982/83 lämnats i följande omfattning.

Beslut om bostadslån till miljöförbättringar budgetåren 1981/82-1982/83

Beviljat belopp, milj.kr.

Budgelår

1981/82 1982/83

Lån i kombination med bidrag    92,6 128,6

Lån i övrigt 8,2 1,2

Bostadslån för standardhöjande handikappanpassning av bosläder beviljades med sammanlagt 3,5 milj.kr. under budgetåret 1982/83. Möjligheten atl lämna sädana lån infördes den 1 januari 1983.

Den räntebärande jörbättringslångivningen har fortsatt all minska under budgelårel 1982/83.

Beslut om räntebärande förbättringslån budgetåren 1981/82—1982/83

Budgetår Antal lägenheler Beviljat belopp,

milj.kr.

1981/82 1055 24,5

1982/83 730 17,3

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13   Bostadsdepartementet 30

Lån jör byggnadstekniska ålgärder i bostadshus, s. k. reparaiionslån, har under budgelårel 1982/83 beviljais i någol slörre omfattning än under närmast föregående budgelår.

Beslut om reparation.	slån budgetåren	1981/82-191	i2/83
Budgetår  Antal lån	Antal lägenheter	Därav i småhus	Beviljat belopp, milj. kr.
1981/82      1066 1982/83        972	47 840 52211	540 1252	86,4 94,3

Hyre.sjörlustlån har under budgelåret 1982/83 beviljats i Ivå fall med sammanlagt 400000 kr. Långivningen, som avsåg hyresförluster l.o. m. år 1980, har därmed avslutats.

Underhållslån har under budgelårel 1982/83 beviljats i ett fall med 500(K)0 kr. Även denna långivning har därmed avslutals.

Lån jör förvärv från staten av bostäder jör permanent bruk har under budgelårel 1982/83 beviljats med sammanlagt 11,8 milj.kr. Långivningen omfattar sammanlagt 90 lägenheter, varav 86 i småhus.

Medgivande för länsbostadsnämnderna atl lämna s. k. särskilda lokallån har fram till den 30 juni 1983 lämnats i sju fall med ell sammanlagt högsta belopp om 4,1 milj. kr.

Utbetalningar av lån under budgetåret 1982/83

	Utbetalningar, m	ilj. kr.
	Beräknade	Faktiska
Utbetalningar av:
bostadslån till ny- och ombyggnad	6600	6756
förbätlringslån	25	28
lån för miljöförbättringar'	75
reparationslån'	100
hyresförlustlån	—	18
underhållslån	-	3
förvärvslån	10	6
lån till grundavgift-	10	-
ränielån	228	209
Förskott, netto	0	+4
Summa utbetalningar	7 040	7024

' Faktisk utbetalning ingår i posten "bosladslån till ny- och ombyggnad":

■ Behandlas under anslaget B 13. Lån lill förvärv av bostadsrätt fr. o. m. budgetåret

1983/84.

Bostadsstyrelsens anslagsframställning

Ramar för långivningen

För beslut om bostadslån under budgetåret 1983/84 till sådana boendemiljöåtgärder för vilka bidrag inte lämnas gäller en ram om 35 milj. kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet 31

Bostadsstyrelsen föreslår med hänvisning till den bedömning som länsbostadsnämnderna har gjort av läneefterfrågan alt beslutsramen för sådana lån fastställs till 10 milj.kr. för vart och ett av budgetåren 1984/85 och 1985/86.

Beträffande de särskilda lokallänen anför styrelsen bl.a. att behovet av dessa lån är stort och att möjligheter bör tillskapas att bevilja sådana lån även efter år 1983. Styrelsen föreslår därför dels att den ram om 50 milj. kr. som gäller för beslut om lån under år 1983 ökas med 25 milj. kr. och tillåts avse beslut om lån även under första halvåret 1984, dels att en ram på 50 milj. kr. fastställs för beslut om län under budgetåret 1984/85.

För långivningen i övrigt bör, liksom f. n., några ramar inte fastställas.

Anslagsberäkning

Under budgetåret 1982/83 uppgick utbetalningarna från anslaget till sammanlagt 7024 milj.kr. I anslagsframställningen föregående år beräknade styrelsen utbetalningsbehovet under budgetåret 1982/83 till totalt 7040 milj.kr. På grundval av dessa beräkningar anvisade riksdagen ytterligare 760 milj. kr. för ändamålet på tilläggsbudget II för budgetåret 1982/83. Behovet av medel för utbetalning visade sig dock vara ännu större. I slutet av juni 1983 kvarstod ett belopp av ca 100 milj.kr. att betala ut. Utbetalningen kunde inte ske förrän i början av budgetåret 1983/84.

Anslagsbelastningen för budgetåren 1983/84 och 1984/85 beräknar bostadsstyrelsen enligt följande.

Beräknad anslagsbelastning för budgetåren 1983/84 och 1984185

	Beräknad	anslagsbelastning, milj.	kr.
	Budgetår
	1983/84	1984/85
Utbetalning av:
lån till nybyggnad av flerbostadshus	2470	2700
lån till nybyggnad av småhus	2935	2690
ombyggnads- och förbätlringslån	1220	1495
län lill miljöförbältrande
ålgärder	130	130
reparationslån	130	55
räntelån	150	130
förvärvslån	15	15
särskilda lokallån	25	50
hyresföriuslgaranlilån	-	5
Förskoll, netto	0	0
Från budgelårel 1982/83	100	-
Anslagsbelastning	7175	7270

Vid utgången av budgetåret 1982/83 fanns en reservation på anslaget om 14 milj. kr. För budgetåret 1983/84 har anvisats ett anslag om 8 100 milj. kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 32

Vid den av styrelsen antagna anslagsbelastningen skulle vid slutet av samma budgelår finnas en reservation på anslaget om 940 milj. kr. Ansla-gel för budgelårel 1984/85 skulle då behöva uppgå lill 6330 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Förbättrad kostnadskontroll vid hostadslångiviiingen

Vid ansökan om bosladslån för ny- och ombyggnad lämnar lånesökanden uppgifter om produklionskoslnaden. Sökandens kostnadsuppgifter behövs både för länsbostadsnämndens prövning av om lån över huvud laget kan lämnas och - om lån beviljas - för fastställande av storleken av låneunderiaget. Med anledning av vissa problem med för högt uppgivna koslnader har bosladsslyrelsen i en skrivelse den 17 november 1983 lill bosladsdepartemenlel redovisal överväganden och förslag för all uppnå en bättre kostnadskontroll i bostadslåneärenden. Styrelsens överväganden och förslag är föranledda av atl länsbostadsnämnden i Göteborg har funnit all några lånesökande har uppgetl väsentligt högre ombyggnadskoslnad än vad de har kunnat redovisa vid en efter del slulliga beslulei förelagen konlroll. Sökandens uppgifter har medfört ett högre låneunderiag än vad som är motiverat med hänsyn lill ombyggnadskostnaden.

Enligt gällande regler för bostadslån lill ombyggnad skall låneunderiaget motsvara den ombyggnadskostnad som länsbostadsnämnden godkänner. Det får dock inte översliga del schablonmässiga låneunderlag som kan beräknas för en motsvarande nybyggnad. Ombyggnadsbelåningen kan därmed sägas vara en produktionskostnadsbelåning som begränsas av ett tak som utgörs av en schablonmässigt beräknad nybyggnadskostnad. Under vissa förutsättningar får dessutom värdet av marken räknas in i låne- och räntebidragsunderiagel utan atl delta behöver motsvaras av några verkliga eller skälighelsprövade kostnader.

Skrivelsen från bosladsstyrelsen innehåller en beskrivning av vad styrelsen avser all göra och förslag lill regeringen om ändringar i bosladslånereg-lerna i syfte alt få till stånd en bättre koslnadskonlroll. Skrivelsen innehåller i huvudsak följande.

Inom styrelsen pågår en översyn av ansökningsförfarandei och av de blanketter som används vid ansökan om bostadslån. Blankellerna för redovisning av slutliga koslnader vid ny- resp. ombyggnad kommer all utformas så att det skall framgå hur uppgifterna är framtagna, vilket möjliggör en kontroll och en skälighetsbedömning av de olika kostnadsposterna. Styrelsen avser vidare all utarbeta underlag för en mer preciserad beskrivning av fastighetens skick före ombyggnaden och av vilka ombygg-nadsålgärder som planeras.

Alt som tidigare har diskuterats kräva atl rikligheten av kostnadsuppgifterna skall intygas av en revisor skulle enligl bostadsstyrelsens bedömning kunna fördröja ansökan om slutligt beslut och därmed fördyra ombyggna-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 33

den. Styrelsen ifrågasätter också om en revisor - i den mån lånesökanden har en sådan - har praktiska möjligheter all göra de granskningar som skulle erfordras.

I syfte all ge länsbostadsnämnder och kommuner förbältrade möjligheter att bedöma skäligheten av redovisade ombyggnadskostnader avser styrelsen all konlinueriigt tillhandahålla uppgifter om normala koslnader för olika ombyggnadsålgärder. Till grund för dessa uppgifter skall ligga bl.a. del material som styrelsen kommer au få in genom stickprovskontroll av kostnaderna i ärenden där lån har beviljats.

För all förstärka rättsverkan av lämnade uppgifter föreslår bosladsslyrelsen alt krav skall slällas pä alt uppgifter i bosladslåneansökan om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete. Om felaktiga uppgifter har lämnats eller om låntagaren underlåter all lämna de uppgifter som begärs, skall detta kunna vara grund för uppsägning av bostadslånet helt eller delvis. Styrelsen avser de fall dä låntagaren genom oriktiga uppgifter eller underlåtenhet all fullgöra sin uppgiftsskyldighel eller på annal sätt har förorsakat att bosladslån har lämnats obehörigen eller med för högt belopp eller låntagaren eljest obehörigen har erhållit lån eller erhållit lån med för högt belopp och han skäligen bort inse della.

I 13 § förordningen (1978: 384) om beräkning av låneunderlag och panl-värde för bosladslån föreskrivs bl. a. atl låneunderiagel skall molsvara den ombyggnadskostnad som länsbostadsnämnden godkänner. Eftersom lånesökandens kostnadsredovisning i vissa fall - framför allt vid egenregi-bygge - måste avse uppskattade eller beräknade kostnader, anser bosladsslyrelsen att bestämmelsen bör preciseras för atl missförstånd skall undvikas. Bosladsstyrelsen föreslår därför ett tillägg som innebär alt del slulliga låneunderiagel inle fär överstiga de faktiska koslnaderna jämte sädana beräknade koslnader som länsbosladsnämnden finner skäliga. Skä-lighelsprövningen bör grundas på en jämförelse med konkurrensupphand-lade projekt.

De av länsbostadsnämnden i Göteborg uppdagade fallen med för högt uppgivna kostnader har föranlett åtalsanmälan. Efter förundersökning har åklagarmyndigheten emellertid beslulal au inle väcka åtal. Avgörande för ställningstagandet var enligt uppgift frän åklagarmyndigheten att lånesökanden inle kunde anses ha vilselett länsbosladsnämnden, eftersom nämnden enligl åklagarmyndighetens bedömning självständigt skall pröva skä-lighelen av uppgivna koslnader när den fastställer låneunderiagel. Bosladsslyrelsen konstaterar alt ell enstaka ställningslagande inte är tillräckligt för en slutgiltig bedömning av rättsläget och inle heller avgörande för frågan om möjlighet lill ålerkallelse av beslut resp. uppsägning helt eller delvis eller återkrav av tidigare utbetalda lån och räntebidrag. Styrelsen anser alt dessa frågor måste övervägas ytteriigare.

Jag övergår nu lill au redovisa mina ställningstaganden med anledning av styrelsens förslag. Länsbostadsnämndens prövning av en bostadslå-3    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 13

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13   Bostadsdepartementet 34

neansökan förutsätter naturligtvis att nämnden har lillgång lill korrekla uppgifter. I likhet med bostadsstyrelsen anser jag att del inte räcker med att förbättra blanketterna. Jag delar styrelsens uppfattning att uppgifter om faktiska förhållanden i en bostadslåneansökan bör lämnas på heder och samvete. Jag förordar därför att ett sådant krav införs i låneförfattningen. Den som lämnar osanna uppgifter i en bostadslåneansökan kan då dömas för osann försäkran. Jag förordar vidare i enlighet med styrelsens förslag alt en bestämmelse om älerbetalningsskyldighet införs. Den bör avse de fall då låntagaren genom oriktiga uppgifter har föranlett att bostadslån felaktigt har lämnats eller lämnats med för högt belopp, och han skäligen hade bort inse detta. Lånet bör då kunna sägas upp till betalning helt eller till viss del. Uppsägning av hela lånet får allvarliga ekonomiska följder för låntagaren och bör förutsätta atl bostadslånet inte skulle ha lämnats om sökanden hade lämnat korrekla uppgifter. Om de åtgärder som styrelsen avser att vidta och de ändringar i bostadslånereglerna somjag har förordat visar sig otillräckliga kommer ytterligare åtgärder att övervägas.

I detta sammanhang villjag meddela alt jag vid ett annal tillfälle kommer att föreslå regeringen en sådan precisering av bestämmelsen i 13 § förordningen om beräkning av låneunderlag och pantvärde för bosladslån som tillgodoser syftet med bostadsstyrelsens förslag.

Jag har tidigare redovisal styrelsens reaktion med anledning av åklagarmyndighetens ställningstagande i åtalsfrågan. Inle minst mol bakgrund av den stora räntesubvention som är knuten till bostadslånet delar jag styrelsens uppfattning att frågan om möjligheterna att återkalla meddelade beslut, alt säga upp utbetalda lån helt eller delvis och atl kräva återbetalning av räntebidrag bör övervägas ingående. Den stickprovskontroll av ärenden med utbetalda lån som styrelsen avser att genomföra och för vilken regeringen redan tidigare har beviljat medel bör ge ytterligare underlag för dessa överväganden.

Kommunal representation i bostadsrättsföreningar som förutsättning för förvärvslån

I lagen (1982:352) om rätt till faslighelsförvärv för ombildning lill bostadsrätt tillförsäkras hyresgäster en företrädesrätt atl förvärva det hyreshus som de bor i. En förutsättning för företrädesrätt enligt denna lag är alt hyresgästerna bildar en bostadsrättsförening och därefter gör en intresseanmälan hos inskrivningsmyndigheten för anteckning i faslighelsboken. Enligl gällande bostadslåneregler kan förvärvslån beviljas endasl om kommunal representation i bostadsrättsföreningen finns vid lidpunkten för föreningens bildande. Förvärvslån lämnas med ell belopp som motsvarar skillnader) mellan säljarens och köparens låneandelar enligt det ursprungligen bestämda låneunderlaget.

1 en framställning den 23 februari 1983 till regeringen har Stockholms kommun begärt bl.a. a't förvärvslån skall kunna beviljas en bostadsrätts-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet 35

förening om kommunal representation i föreningen finns fr.o.m. den dag då låneansökan ges in lill förmedlingsorganel. Enligl Siockholms kommun är sannolikt bara ett fåtal bostadsrättsföreningar så förutseende att de begär kommunal representation vid föreningens bildande för atl pä så sätt uppfylla förutsättningarna för atl erhålla förvärvslån. Dessutom anser kommunen all kommunal representation är onödig så länge föreningen inte här köpt husel.

Även jag anser atl det som förutsättning för förvärvslän bör räcka om kommunal representation finns i bostadsrättsföreningen när ansökan om förvärvslån lämnas in till förmedlingsorganel. Jag avser att senare föreslå regeringen en ändring av lånereglerna i enlighet härmed.

Ramar för långivningen

Del finns f. n. inle några ramar fastställda för bostadsbyggandet eller för beslut om bosladslån. För beslut om bostadslån för sådana förbättringar av boendemiljön som inte berättigar till bidrag enligt förordningen (1975: 129) om bidrag av statsmedel till förbättring av boendemiljöer gällde tidigare en ram. Denna låneform har dock numera avskaffats (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 11, rskr 63).

I likhet med bosladsstyrelsen anser jag all del inte finns anledning all faslställa några ramar för bostadsbyggandet. Delta gäller såväl för slalligt belånade ny- och ombyggnader som för nybyggnad av bosläder som inte finansieras slailigl. Jag vill dock i sammanhängd erinra om den möjlighel som länsstyrelserna har atl fastställa ramar för en eller flera kommuner, om del behövs med hänsyn till regionalpoliliska eller liknande intressen.

Särskilda lokallån enligt förordningen (1982: 1272) om statligt låneslöd m.m. lill särskilda ålgärder i bostadsområden med ouihyrda lägenheler lämnas av bosladsslyrelsen inom en fastställd ram. Föraren 1983 och 1984 gäller en sammanlagd ram om 60 milj. kr. (prop. 1983/84:26 bil. 3, BoU 7, rskr 60). Bosladsstyrelsen föreslår all en ram om 50 milj. kr. fastställs för beslut om lån under budgelåret 1984/85. Med hänsyn lill den nuvarande efterfrågan och lill atl den gällande ramen avser hela år 1984 finns del enligl min mening inte anledning att faslslälla någon ytterligare ram. Regeringen bör nu i stället utverka riksdagens bemyndigande alt vidga ramen om det behövs av sysselsätlningsskäl.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 36

Anslagsberäkning

I nedanstående tablå redovisas den beräknade anslagsbelastningen för innevarande och nästa budgetår, milj. kr.

	1983/84	1984/85
Lån till nybyggnad
- Hyres- och bostadsrättshus	3 400	4000
- Egnahem	2400	2400
	5800	6400
Län lill ombyggnad
- Hyres- och bostadsrättshus	1 150	1400
- Egnahem	350	400
	1500	1800
Förbätlringslån	20	20
Lån lill miljöförbättrande åtgärder	130	130
Reparaiionslån	130	55
Räntelån	150	130
Förvärvslån	15	15
Särskilda lokallån	25	40
Hyresförlustgarantilån	-	5
Frän budgelåret 1982/83
uppskjuten ulbelalning	100	-
	7870	8 595

Vid utgången av budgelårel 1982/83 fanns en reservation på anslaget om 14 milj. kr. För budgelåret 1983/84 har anvisats ell anslag om 8 100 milj. kr. Med den beräknade anslagsbelastningen för innevarande budgetår blir behållningen vid budgetårels slut 244 milj.kr. Reserverade medel bör kunna disponeras för det avsedda ändamålet även under budgelåret 1984/85. Anslaget för 1984/85 behöver därmed uppgå lill 8360 milj. kr.

Ifrågavarande anslag är ell reservationsanslag. Medelsförbrukningen på anslaget slyrs genom ell delaljeral regelsyslem. Med hänsyn härlill och lill all ulbelalning av beviljade bosladslån inle bör fördröjas av brist pä medel förordar jag all anslaget i fortsättningen skall vara ell förslagsanslag. Beslutet aU slopa retroaktiva räntebidrag (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 12, rskr 95) gör del särskilt angeläget au utbetalning av bosladslån inte fördröjs.

1 prop. 1983/84:90 om ändrade former för finansiering av bostadslån m. m. har föreslagits all del bildas ett särskilt statsägt kredilaktiebolag för all på den prioriterade kreditmarknaden låna upp de medel som krävs för bosladsverkeis utlåning. Därmed kommer lånen lill bosladsbyggandel inle längre atl belasta slalsbudgelen. Den nya ordningen föreslås gälla för lån som uibelalas fr. o. m. den 1 juli 1985, vilket innebär atl anslagsbehovet för budgelårel 1984/85 inle påverkas.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13    Bostadsdepartementet 37

Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen all

1.  godkänna de riktlinjer somjag har förordat i fråga om förbättrad
kostnadskontroll vid bostadslångivningen,

2. bemyndiga regeringen all vidga ramen för särskilda lokallån om del behövs av sysselsätlningsskäl,

3. lill Lån till bostadsbyggande för budgelårel 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 8 360000000 kr.

B 4. Räntebidrag m.m.

1982/83 Utgift 8915910000 1983/84 Anslag 10300000000 1984/85 Förslag      9000000000

Från anslaget bekostas ulgifter för räntebidrag enligt bosladsfinansie-ringsförordningen (1974:946, omtryckt 1980:329, ändrad senast 1983:1019), bostadslånekungörelsen (1967:552, omtryckt 1973:534, ändrad senast 1982:640), förordningen (1977:332) om stafligt stöd lill energibesparande åtgärder i bostadshus m.m. (upphävd 1980:334), för eftergift av räntelån m.m. enligt räntelånekungörelsen (1967:553, omtryckt 1976:790, ändrad senast 1982:431), för underhållslån i vissa fall (1983:40) samt för räntebidrag enligt 4§ förordningen om lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus (1982:644, ändrad senasl 1983:1022). Från anslaget bekostas även utgifter för ersättning till kommunerna enligl 33 § boslads-lånekungörelsen (1962:537, upphävd 1967:552) och för räntebidrag för vissa lån, som har beviljats för atl anordna sludenlbosläder, enligl besläm-melser meddelade den 24 april 1975. Vidare bekoslas från anslaget utgifter för statsbidrag lill hyresrabatter i bostadshus (1982: 1285, ändrad senast 1983:647) och statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus (1983:974).

Räntebidrag enligt bostadsfinansieringsförordningen lämnas med belopp som motsvarar skillnaden mellan den verkliga räntekostnaden för underliggande kredit och bostadslån inom låneunderlaget för bostäder och en garanterad ränta beräknad på det ursprungliga beloppet av samma länedelar. För vissa låntagarkategorier lämnas räntebidrag dessutom för en beräknad åriig räntekostnad för ett belopp som motsvarar 3% av låneunderiagel för bostäder. Vid ombyggnad av flerbostadshus kan räntebidrag lämnas för markkostnader, även om de inle ingår i låneunderlaget. Den garanterade räntesatsen för det första året av lånetiden varierar fr. o. m. år 1981 mellan 3,0 och 5,5% beroende på låntagarkategori och tidpunkt för arbetenas påbörjande. Den garanterade räntan skall årligen höjas på visst sätt.

För hyres- och bosiadsrättshus och för gruppbyggda småhus lämnas

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 38

räntebidrag även för fiden mellan färdigställandet och lånets utbetalning. Med anledning av förslag i prop. 1983/84:40 bil. 9 har riksdagen fattat beslut (BoU 12, rskr 95) om avveckling av del s. k. retroaktiva räntebidraget.

Räntebidrag lämnas även för hus med paritetslån eller nominellt lån enligt 1967 års bosladslånekungörelse.

Vidare lämnas räntebidrag för hus färdigställda efter år 1957 med statligt lån enligl 1962, 1957 eller, i fråga om flerbostadshus, 1948 års kungörelse, om låntagaren inle har räntelån.

Räntelån som avser liden efter utgången av är 1974 efterges med undanlag av sådana belopp som motsvarar amorteringar på det statliga bostadslånet eller motsvarande lån.

Räntebidrag för underhällslån i vissa fall lämnas till allmännyttiga bostadsföretag och sludentbostadsföretag som för år 1983 beviljas lån på den allmänna lånemarknaden till underhåll av bostadshus. Räntebidraget lämnas med belopp som motsvarar skillnaden mellan räntekostnaden för lånet, beräknad på uteslående låneskuld, och en garanterad ränta. Den garanterade räntan skall vara 7,5% för det första året av lånetiden och höjs för varje följande år med 0,5 procentenheter.

Räntebidrag enligt 4§ förordningen om lån för byggnadslekniska åtgärder i bostadshus lämnas enligt samma principer som räntebidrag för underhållslån i vissa fall. Bidragsformen tillämpas dock endast för ålgärder i hus i Norrbottens län.

Enligt 33 § 1962 ärs bosladslånekungörelse eller motsvarande äldre bestämmelser har en kommun rätt att under vissa förutsättningar få ersällning av statsmedel med fyra femtedelar av vad kommunen har erlagt för att täcka sådan förlust som har uppstått vid förvaltning av ett allmännyttigt förelag lillhörigt hus, vilket har uppförts, byggls om eller förvärvats med stöd av bostadslån.

Räntebidrag för lån till energibesparande åtgärder lämnas i vissa fall med belopp som beräknas efter grunder liknande dem som gäller för räntebidrag enligt bostadsfinansieringsförordningen.

Räntebidrag för vissa lån som har beviljats för sludenlbosläder medges med belopp som moisvarar skillnaden mellan faslslällda annuileler och den verkliga ränlekoslnaden.

Statsbidrag lill hyresrabatter i bostadshus lämnas under vissa förutsättningar lill ägare av bostadshus med hyres- eller bosladsrättslägenheter om husel har uppförts eller byggls om med slöd av lån enligl bostadsfinansieringsförordningen och byggnadsarbetena påbörjas under senare delen av år 1982 eller under något av åren 1983 eller 1984. Det maximala bidragel under första året av bidragstiden uppgår lill 60 kr. per m för hus där byggnadsarbetena påbörjas under åren 1982-1983 och 45 kr. per m för hus där byggnadsarbetena påbörjas under år 1984. För varje följande är minskar bidraget med en femtedel av det ursprungliga bidragsbeloppet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet 39

Det statliga räntestödet vid förbättring av bostadshus utgörs av ett årligt räntebidrag som lämnas för vissa underhälls-, reparations- och energisparåtgärder i hus med hyres- eller bostadsrättslägenheter. Bidraget beräknas med utgångspunkt i den godkända kostnaden för utförda ätgärder, och utgör hälften av en räntesats som är 1,5 procentenheter högre än statslå-neräntan. Bidragstidens längd är beroende av åtgärdernas beräknade livslängd.

Bostadsstyrelsen

Ändrad rutin för utbetalning av räntebidrag, s. k. netloavisering

Bostadsstyrelsen redovisar två alternativa metoder för s. k. netloavisering av räntebidrag. Dessa metoder innebär att räntebidragen i vissa fall utbetalas direkt Ull boltenlåneinstilutet i stället för till låntagaren.

Netloavisering leder till besparingar för staten.

Beräkning av räntebidrag görs i samband med att bostadsstyrelsen inför hel- och halvårsskiftena framställer låneavier till låntagarna. På dessa anges dels de totala ränte- och amorteringskostnaderna för statslånet, dels det totala räntebidraget (avseende såväl statslänet som bottenlånet), dels ock det eventuella belopp av räntebidraget som återstår sedan kostnaderna för bostadslånet - såväl ränta som amortering - har dragits av. Denna mellanskillnad utbetalas till låntagaren.

Utbetalning av eventuellt räntebidrag sker således vid hel- och halvårsskiftena oavsett när förfallodagen för räntorna på bottenlånen infaller.

Bostadslånekommittén kritiserade i sitt betänkande (SOU 1981:104) Statliga lån eller kreditgarantier dagens system för utbetalning av räntebidrag. Kommittén konstaterade bl. a. att det kan leda ull ränlevinster alternativt ränteförluster för låntagare och slaten beroende på när förfallodagen för bottenlånen inträffar. Det kan också leda till att låntagare hamnar i ekonomiskt trångmål, antingen till följd av att räntebidraget redan har använts för annat ändamål än det avsedda eller att bidragen ännu inte har betalats ut när bottenlånet förfaller till betalning.

Inom styrelsens projekt för administrativ rationalisering har - i anslutning till bostadslånekommitténs synpunkter - övervägts möjligheterna Ull och konsekvenserna av en direktöverföring av räntebidragsmedel till bostadsinstituten så att dessa skall kunna avisera kostnaderna för sina lån med avdrag för utgående räntebidrag.

Tvä alternativ har prövats.

Enligt det första motsvarar det belopp som sänds till bostadsinstitutet det som nu sänds lill låntagaren. Styrelsen gör sålunda från det totala räntebidragsbeloppet en avräkning för samtliga lånekostnader för bostadslånet.

Enligt det andra alternativet görs avräkning endast av det belopp som motsvarar räntebidraget för bostadslånet. Till bostadsinsfitutet översänds sålunda ett belopp som motsvarar räntebidraget för bottenlånet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 40

Nuvarande ordning för utbetalning av räntebidrag bibehålls i båda alternativen för liden före boltenlänens placering. Det första tillfälle då den nya utbetalningsordningen skulle lillämpas är vid den bottenlåneförfallodag som inträffar under halvåret efter bostadslånels första förfallodag.

Av datatekniska skäl torde lill en början den nya utbetalningsordningen endast kunna avse de tre största bostadsinstituten: stadshypolekskassan, Spintab och BOFAB.

Enligt bosladsstyrelsen torde båda alternativen leda till att räntebidrags-systemet blir mer lättförståeligt för låntagarna.

Bostadsverket kan dock enligt det andra alternativet få ell vissl merarbele i form av lagsökningar då bosladslånen redan från det första avise-ringslillfället aviseras med koslnader (jämfört med all nu under en följd av år i stället medel utbetalas lill låntagaren).

Enligl bosladsstyrelsens bedömning kan det andra alternativet endasl lillämpas för nya lån på grund av att låneavtalet mellan bosiadsverkel och. låntagarna inte gör det möjligl all ändra aviseringsrulinerna för redan utbetalda lån. Båda alternativen leder till två slag av besparingar för statsverket.

Den ena besparingseffekten år en följd av att utbetalningen av det räntebidrag som avser bottenlånel förskjuts framåt i jämförelse med dagens syslem genom att den samordnas i tiden med aviseringen av koslnaderna för bottenlånel. Utbetalningarna sprids över halvåret efter bostadslånels förfallotidpunkt. Härigenom uppkommer en inlernränlevinst för slalen.

öm den nya ordningen införs för nya lån och långivningen har nuvarande omfallning kommer besparingarna efter ett år vid 10% statlig upplåningsränta för del första alternativet att uppgå lill 45 milj. kr. och för det andra alternativet till 60 milj. kr. År 10 efter den ändrade rutinen blir besparingen 280 resp. 460 milj. kr.

Skillnaden i besparingseffekt mellan de båda alternativen beror på alt vid det första används en betydande del av räntebidraget för bottenlånel lill all belala kostnader för bostadslånet. Del belopp som genom den nya rutinen förskjuts och sprids i tiden blir således mindre.

Den andra besparingseffekten hänför sig till minskade porlokoslnader för bosiadsverkel genom atl direklutbetalningen lill låntagarna bortfaller.

År 1 kan denna besparing beräknas lill ca 160000 kr. och år 8, när den når sitt maximum, lill ca 1,3 milj. kr.

Den förstnämnda besparingen för statsverket innebär i princip en merkostnad i form av en "föriusl" för låntagarna. Genom den för "tidiga" utbetalningen av det belopp som avser räntebidraget för bollenlånel har de på della belopp kunnal göra en räntevinst i avvaktan på att koslnaderna för bollenlånel skall betalas.

Av de två alternativen förordar styrelsen det andra med hänsyn Ull dels all delta är lällasl all förslå för lånlagaren (för varje lån framgår klari

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 41

kostnaderna efter avdrag av räntebidraget), dels alt delta innebär den slörsla besparingen för slalsverkel.

Enligl bosladsstyrelsens bedömning kan de nya rutinerna tillämpas tidigast ca ell år efter del alt beslut har fallals om all införa dem. Om erforderiiga ändringar görs först när styrelsen har sina nya ADB-rutiner förskjuts ikrafllrädandei ull aviseringen per den I juli 1986.

Styrelsen framhåller att ell ikraftträdande före denna tidpunkt medför all belydande resurser måste sällas in i särskild ordning för alt ändra nuvarande datasystem. Dessa resurser måste styrelsen erhålla särskilda medel till.

Bidragsgivningens omfattning

Utgifterna under anslaget för budgetåret 1982/83 uppgick lill 8916 milj. kr., vilket innebaren ökning med I 701 milj. kr. i förhållande lill budgelårel 1981/82.

Av beloppet för räntebidrag ulgjorde ca I 450 milj. kr. s. k. retroaktiva räntebidrag och 35 milj. kr. ersättning till kommunerna för förvaltningsför-luster. De ordinarie aviserade räntebidragen och eftergifter av ränlelån uppgick således lill ca 7430 milj. kr. Av della belopp avsåg 58% hyres-och bosladsrättslägenheter och 42% egnahem. Inemot 70% av beloppet avsåg räntebidrag för län enligl 1974 ärs bosiadsfinansieringsförordning. Knappt 2% avsåg räntebidrag i samband med energisparlån.

De lolala räntesubventionerna läckte 44% av brultoräntorna. För ärenden med lån enligl bostadsfinansieringsförordningen var motsvarande andel för hyres- och bostadsrällslägenheler 66% och för ägda småhus 43%.

Anlalel lägenheter i de låneärenden som aviserades räntesubventioner för andra halvåret 1982 uppgick till 1560000. 1 della antal ingår inle de låneärenden som hade räntebidrag enbart i samband med energisparlån. Från aviseringen avseende förslå halvärel 1982 hade anlalel lägenheler ökat med drygt 60000. Av det totala antalet lägenheler ulgjorde hyres- och bostadsrättslägenheterna 79%.

Anslagsberäkning

Bostadsstyrelsen beräknar utgifterna för räntebidrag under budgelåret 1983/84 till 9434 milj. kr. För budgetåret har anvisals eU anslag om 10300 milj. kr.

För budgelåret 1984/85 beräknar bosladsstyrelsen utgifterna lill 11682 milj.kr.

Bosladsstyrelsens beräkningar bygger på en bunden ränta om 12,2%, en bostadsläneränta om 13 % och en obunden ränta om 11,5%.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13    Bostadsdepartementet 42

Föredragandens överväganden

Ändrad rutin för utbetalning av räntebidrag, s. k. netloavisering

Bosladsslyrelsen redovisar två alternativa metoder för atl i vissa fall belala ul ränlebidrag direkl till bostadsinstilulen i stället för till lånlagaren, s. k. netloavisering.

En netloavisering leder lill belydande besparingar för staten, främst till följd av atl räntebidragsutbetalningarna kan ske senare än med dagens system men även beroende på all porlokoslnaderna minskar. För låntagaren uppkommer vissa merkostnader vid det första aviseringstillfällel för bollenlånel. beroende på all ränlebidraget betalas ut senare än som sker i dag.

Jag anser alt det redovisade förslaget om s. k. netloavisering är ett utmärkt exempel på möjligheterna lill effektivering — och därmed besparing - inom slalsförvallningen.

En förutsättning för att förslaget till netloavisering skall kunna genomföras är dock enligl min uppfallning all såväl sladshypotekskassan som Spintab och BOFAB samtidigt ansluts lill systemet. Dessa bostadsinstitut svarade tillsammans för 99% av botlenlångivningen under år 1982.

Vid valet mellan de tvä metoder för netloavisering som bosladsstyrelsen har redovisal bör den metod användas som är mest gynnsam för slalen. Vid denna bedömning bör också beaktas möjligheterna att låta systemet omfatta även vissa redan utbetalade lån. För riksdagens information vill jag meddela att jag ämnar föreslå regeringen att ge bosladsslyrelsen i uppdrag all närmare överväga vilken av de tvä metoderna som bör väljas och all lill regeringen redovisa resultaten av sina överväganden.

Jag avser att därefter återkomma lill regeringen med ett förslag i frågan och också med ett förslag om alt särskilda resurser tilldelas bosladsstyrelsen för att ändra nuvarande datasystem så att de nya ulbetalningsrulinerna kan genomföras.

Anslagsberäkning

Belastningen på räntebidragsanslagel har ökat relalivi kraftigt under senare år. Mot bl. a. denna bakgrund föreslogs i prop. 1983/84:40 bil. 9 alt de retroaktiva ränlebidragen skulle upphöra och att ränlebidragen skulle begränsas för nytillkommande större småhus. Riksdagen har nyligen beslutat i enlighet med förslaget (BoU 12, rskr 95). Dessa åtgärder beräknas medföra att anslagsbelastningen under budgetåret 1984/85 blir ca 1700 milj. kr. lägre än vad som eljest skulle ha varil fallet.

Den ökade anslagsbelastningen under senare år beror dels på den historiskt sett höga räntenivån, dels på att varje ny årgång bostäder, som kommer in i systemet, medför betydligt ökade räntebidragsutgifter. En ny årgång bosläder av nuvarande storiek medför vid dagens räntenivå en utgiftsökning om ca 1,9 miljarder kr. Konverteringar av äldre bottenlån

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet

43

medför en ytteriigare utgiftsökning på ca 300 milj.kr. under budgetåret 1984/85.

De normala årliga upplrappningarna av de garanterade räntorna medför under budgetåret 1984/85 minskade ulgifter på anslaget om lolall ca 500 milj.kr., medan de beslulade extra upplrappningarna minskar utgifterna med totalt ca 300 milj. kr.

Räntebidragsanslaget påverkas också av ändringar i del allmänna ränle-lägel. En ändring av ränlenivån med 1% per den I januari 1984 skulle medföra en ändring av anslagsbelastningen under budgelårel 1984/85 med ca 600 milj.kr.

Den beräknade anslagsbelastningen för budgetåren 1983/84 och 1984/85 beräknas uppgå till belopp som framgår av följande tabell. Beräkningarna avseende budgetåret 1984/85 bygger på en bostadsläneränta om 11,75%. en obunden ränta om 11,5 % och en bunden ränta om 11.7 %.

Beräkning av anslagsbelastningen för budgetåren 1983/84 och 1984/85

	Milj. kr.			Milj. kr.
Låneform	1983/84			1984/85
Anslagspåverkande
faktorer	Hyres- eller	Egna-	Totalt	Hyres- eller	Egna-	Totalt
	bostadsrätt	hem		bostadsrätt	hem
Lån enligt
hostadsfinansierings-
förordningen (inkl.
energisparlån)
- utgift' 1982/83
resp. 1983/84	2 200	3080	5 280	3 2.50	3 3.50	6600
- ny årgång	1060	805	1865	1 170	695	1865
- retroaktiva räntebidrag	1350	10	1360	-	-	-
- konverteringar	30	100	130	55	135	190
- normala upptrappningar	- 70	-295	-365	- 95	-300	-395
- extra upptrappningar	-	-300	-300	-	-130	-130
- räntesänkning''	-	- 40	- 40	-180	-280	-460
- hyresrabatter	30	-	30	200	-	200
Summa räntebidrag	4600	3360	7 960	4400	3470	7 870
Äldre låneformer
~ utgift 1982/83
resp. 1983/84	2080	75	2 155	1495	-	1495
- konverteringar	50	40	90	90	-	90
-    normala upptrappningar -    extra upptrappningar	-135	- 30	-165	-135	-	-135
	-550	- 80	-630	-200	-	-200
- räntesänkning''	-	-	-	-275	-.	-275
- ersättning för förvall-
ningsföriuster	50	-	50	50	-	50
Summa räntebidrag	1495	5	1500	1025	-	1025
Räntestöd för förbättring
av bostadshus'	40	-	40	105	-	105
Total anslagsbelastning	6135	3365	9500	5530	3470	9000

' Exkl. retroaktiva räntebidrag.

 Inkl. räntebidrag för underhällslån i vissa fall.

' De extra upplrappningarna resulterar också i ökade amorteringar.

'' Räntesänkningen avser under budgetåret 1983/84 förändringar av den

obundna räntan i förhållande till budgetåret 1982/83. För budgetåret 1984/85

avses sänkningen av bostadslåneräntan från 13% är 1983 till 11,75% år 1984.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 44

Jag beräknar således anslagsbehovet för budgelårel 1983/84 till 9500 milj. kr. För budgelårel har anvisals ell anslag om 10300 milj. kr. Det minskade medelsbehovel beror främst på all den obundna räntan numera ligger pä en avsevärt lägre nivå än när tidigare beräkningar gjordes. Delta medför all de relroakliva ränlebidrag som betalas ul är avsevärt lägre än vad som annars skulle ha varil fallet. Borttagandet av de relroakliva räntebidragen för pågående bostadsproduktion leder lill att medelsbehovet under budgelåret 1983/84 minskar med ytterligare 200 milj. kr.

Anslagsbehovet för budgelårel 1984/85 beräknarjag lill 9000 milj. kr.

De minskade anspråken på medel för budgelårel 1984/85 beror lill slörre delen på atl de relroakliva räntebidragen har avvecklats men också på all bosladslåneräntan har sänkls mellan åren 1983 och 1984. Dessa faklorer förklarar också differensen i anslagsbelaslningen jämförl med de belopp som bosladsslyrelsen har redovisal i sin anslagsframställning.

Jag beräknar alt drygt 60%- av de totala räntesubventionerna under budgelåret 1984/85 kommer all lämnas lill hus med hyres- eller bostadsrällslägenheler. Drygt 85%' av subveniionerna kommer att lämnas lill hus med lån enligt bosladsfinansieringsförordningen. dvs. hus som har uppförts eller byggts om efter år 1974.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Räntebidrag m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 9000000000 kr.

B 5. Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m.'

1982/83 Utgift 48406000

.1983/84 Anslag 100000000

1984/85 Förslag 125000000

Från anslaget bekoslas utgifter för eftergift av hyresföriusllån enligt förordningen (1976:260) om hyresföriusllån (ändrad senast 1982:540). Ansökningar om eftergift m. m. prövas av länsbosladsnämnden. Regeringen beslutar i de fall då lånlagaren gör anspråk på avvikelser från normalvillkoren. 1 vissa fall kan vidare regeringen, efter ansökan av kommunen, medge att det lånebelopp som inle efterges får överläs av kommunen som eU särskilt hyresföriusllån.

Bostadsstyrelsen

Under budgetåret 1982/83 beviljades ansökningar om eftergift av hyresföriusllån till ett belopp av 48 milj.kr. Totah har det intill utgången av nämnda budgelår beviljats 624 milj. kr. för sådana eftergifter.

' Ny anslagsbenämning (tidigare Eftergift av hyresförlustlän)

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 45

Beslut om hyresföriusllån har t.o.m. budgelårel 1982/83 meddelats till ett totalt belopp av 1 646 milj. kr. S.k. särskilda hyresföriusllån har beviljats till ett belopp av 75 milj.kr., varav 3 milj.kr. under budgelårel 1982/83.

Vid utgången av budgelåret 1982/83 uleslod hyresföriusllån lill ell belopp av 559 milj.kr.

En omständighet som gör beräkningen av utgifterna i form av eftergifter osäker är all del är svårt atl bedöma i vilken ulsträckning lånlagarna kommer all 1. v. föredra ränle- och amorteringsfrihel därför att eftergift är förknippad med en inlösen av återstoden av länet.

Styrelsen uppskattar utgifterna lill 75 milj. kr. för vart och ell av budgetåren 1983/84 och 1984/85.

Föredragandens överväganden

Under de senaste åren har antalet ouihyrda lägenheler i bostadsbeståndet ökat betydligt. Slörsla delen av de outhyrda lägenheterna finns i hus som tillhör allmännyttiga bostadsföretag.

De outhyrda lägenheterna innebär all stora samhällsinvesteringar inte utnyttjas. På mänga håll innebär också de ouihyrda lägenheterna stora påfrestningar för förelagen och de boende liksom för de kommuner som har drabbats.

Stödåtgärder jör bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter

Efter beslut av riksdagen om vissa stödåtgärder för bosladsområden med stor andel outhyrda lägenheter (prop. 1982/83:50 bil. 5, CU 8, rskr 112) har dels särskilda läneregler införts för atl underlätta all bostäderna skall kunna byggas om och utnyttjas för andra ändamål, dels 50 milj.kr. ställts lill regeringens förfogande för slöd lill de värst drabbade förelagen. Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1983/84: 26 bil. 3, BoU 7, rskr 60) att anvisa ytterligare 15 milj. kr. för stödverksamheten.

De särskilda lånereglerna innebär all bostadslånet och räntebidraget får behällas även när lägenheterna utnyttjas för andra ändamål, t. ex. efter en ombyggnad. För ombyggnad till boendeservicelokaler kan bosladslån lämnas. Vidare kan särskilda lokallån lämnas för ombyggnad till andra lokaler, t.ex. kontor, verkstäder och sjukvårdsinrättningar. Långivningen redovisas under anslaget B 3. Lån lill bostadsbyggande.

Del direkta stödet till bostadsföretagen är avsett för i första hand förelag som har haft ell slort anlal ouihyrda lägenheler under lång lid. En förulsälining för alt bidrag skall lämnas är all företagel tillsammans med kommunen har arbetat fram ett åtgärdsprogram för all minska antalet outhyrda lägenheter.

Regeringen beslutar om slödel lill bosladsförelagen efter ansökan till

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 46

bostadsdepartementet, öm bidrag skall lämnas liksom bidragels storlek prövas med hänsyn lill omständigheterna i varje enskilt ärende.

Ansökningar om slöd har kommit in från drygt 70 företag. Regeringen har hittills lämnat bidrag eller reserverat medel för slöd lill 17 allmännyttiga bostadsförelag med sammanlagt 40 milj.kr. Bidragen betalas ut från ell särskilt anslag.

Bidrag har i första hand lämnats lill sädana ålgärder som leder lill en reell minskning av anlalel ouihyrda lägenheler och som samlidigi lillför bostadsområdet nya kvaliteter, t.ex. boendeservice, arbetsplatser eller förenings- och fritidsaktiviteter. Bidrag till ombyggnader liksom till andra ålgärder lämnas till sådana koslnader som inle kan förräntas inom ramen för beräknade hyresintäkter. Normalt har bidrag lämnats med 50 % av dessa koslnader.

En princip för bidragsgivningen är all ansvarel skall vara delal mellan slaten och kommunen. Huvudregeln har varil att ansvaret bör vara lika slorl. Om slalen lämnar bidrag lill ett företag, skall kommunen alltså bidra med ell lika slorl belopp.

Åtgärder i kommuner och företag för att minska antalet outhyrda lägenheter

Det statliga slödel lill åtgärder i bosladsområden med stor andel ouihyrda lägenheter har stimulerat till atl ett aktivt arbete har kommit igång i förelagen och kommunerna. På de flesta häll har man nu också insett alt man måste ta itu med problemen och inte bara få ekonomisk hjälp lill de allt större hyresförlusterna. Det statliga stödet förutsätter konkreta åtgärder.

Även om antalet ouihyrda lägenheler forlsätler atl öka, präglas inte situationen längre av samma resignation som tidigare. Det pågår en intensiv planering och diskussion för atl råda bot pä problemen. Del finns nu också många exempel på hur man kan gå lill väga och vilka ålgärder man kan vidla. SCB:s mätning av ouihyrda lägenheler den I september 1983 i allmännyttiga bostadsföretag visar all antalet ouihyrda lägenheter inle ökar i samma omfattning som tidigare och atl man på sina håll nu har färre ouihyrda lägenheler.

Många kommuner och företag håller på eller har nu arbetat fram åtgärds-program för hur man skall förbättra områdena och minska antalet outhyrda lägenheler. I ansökningarna om stöd till regeringen har redovisats ett stort antal olika ätgärder, inte bara traditionella åtgärder som miljöförbättringar och ombyggnader av olika slag ulan också nya kreativa uppslag. Jag vill i det följande ge exempel pä åtgärder som har prövats eller planeras.

Jag vill dock först understryka att bostadsområdena, även de där del i dag finns många outhyrda lägenheter, aren betydande samhällsresurs. Del gäller för kommuner och förelag att tillsammans med de boende arbeta för alt utveckla områdena. En utveckling av boendeinflylandet ökar förutsätt-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet 47

ningarna för att ett bostadsområde skall fungera väl efter en förnyelse. Ansträngningarna att komma till rätta med svårigheterna kan leda till att bostadsområdena förlorar sin sovstadskaraktår och blir mer levande områden med arbetsplatser och lokaler för samvaro och ell rikt föreningsliv.

Mänga av 1960-talets bostadsområden är ensidiga och har en tråkig utemiljö. En åtgärd som därför är aktuell på de flesta häll är alt förbäitra utemiljön. Slöd kan i första hand lämnas i form av statligt boendemiljöbidrag, i förening med bostadslån och räntesubvention.

Lägenhetssammansättningen i områdena med outhyrda lägenheler stämmer ofta inte överens med den aktuella efterfrågan på lägenheler. I många områden består en myckel stor andel av lägenheterna av 3 rum och kök, medan i första hand 2 rum och kök och 4 rum och kök efterfrågas. En åtgärd som man har vidtagit i många områden är därför all slå samman eller att dela upp lägenheler. Man har också prövat att t. ex. slänga av ell rum i en lägenhet.

Att pröva alternativa boendeformer/kollektivhus kan vara en väg att använda de outhyrda lägenheterna. I många kommuner ökar anlalel äldre personer, och många pensionärer bor i omoderna bostäder. Vissa bostadsföretag planerar därför alt bygga om hus med mänga ouihyrda lägenheler till servicebostäder. Regeringen har lämnat bidrag till ombyggnad lill servicehus och dagcentral för sådana kostnader som inle kan läckas av normalt hyresuttag. Outhyrda lägenheter är vidare en resurs som kan användas för att göra det möjligt för äldre och handikappade atl flytta frän institutioner.

På många häll finns del också behov av lägenheler för ungdomar. I vissa kommuner har man därför ställt i ordning och möblerat särskilda ungdomslägenheter där 2-3 ungdomar delar en lägenhet. Var och en har dock ett eget kontrakt. På orter med högskola eller riksomfattande gymnasielinjer har man byggt om lägenheter lill elevhem. Likaså har man sökt lokalisera både skollokaler och elevbostäder för t.ex. en folkhögskola till områden med outhyrda lägenheter. En annan idé som har prövats på många håll med gott resultat är att möblera vissa lägenheter och hyra ut dem till olika grupper för t.ex. träningsläger eller till turister. Regeringen har lämnat stöd till även denna typ av åtgärder.

Genom att bygga om bostäder till lokaler för boendeservice och andra verksamheter minskar man antalet outhyrda lägenheter och lillför dessutom bostadsområdet nya aktiviteter och kvaliteter. 1 många kommuner har man goda erfarenheter av atl hela eller delar av den kommunala förvaltningen liksom bostadsföretagens administrafion får lokaler i de lomma bostadshusen. Bidrag har t. ex. lämnats till ombyggnad till förvaltningshus och lokaler för socialförvaltningen. Stöd har också lämnats lill ombyggnad av bostadshus till andra typer av arbetsplatser som elektronik- och utvecklingscentrum, kontor och lager m. m. för industriföretag.

Andra åtgärder som Ullför ett område nya kvaliteter samtidigt som man får färre outhyrda lägenheter är ombyggnad och iordningställande av akti-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 48

viiets- och samlingslokaler samt lokaler för olika föreningar. Regeringen har lämnai bidrag till sådana ombyggnader. Bl. a. har medel reserverats för en ombyggnad av bostadslägenheter lill lokaler för Folkels hus.

Vårdområdet är ett område där del finns stora framlida behov och där man med fördel kan utnyttja ouihyrda lägenheler. Bidrag har lämnats lill l. ex. ombyggnad till vårdcentral, lokaler för läkarcenlral och distriktssköterska och till sjukhem.

För atl minska koslnaderna för outhyrda lägenheler har man i många områden slängl av vissa hus, "lagt dem i malpåse". Åtgärden får i första hand ses som tillfällig i väntan på alt lägenheterna åter kan hyras ul eller skall byggas om lill annal ändamål.

En åtgärd som diskuteras på många håll är alt montera ner några våningar av bostadshus med outhyrda lägenheter och återanvända komponenterna vid nybyggnad. Regeringen har lämnai bidrag för all genomföra ett pilolprojeki med denna inriklning i Göleborg. En teknisk och ekonomisk utvärdering av projektet skall redovisas.

Fortsatt statligt stöd

Jag noterar med lillfredsslällelse all del har kommit igång belydande aktiviteter i förelagen för atl komma lillrälla med problemen med outhyrda lägenheler. Även om problemen är svåra och del inle finns några enkla lösningar är del viktigt alt man aktivt arbetar med problemen.

Företagen behöver enligt min mening stimuleras från samhället. Del krävs ett samspel mellan bostadsföretag, kommuner och slalen i arbelel med alt minska anlalel ouihyrda lägenheler.

Kommuner och förelag bör tillsammans arbeta fram ell åtgärdsprogram för hur man skall lösa problemen med ouihyrda lägenheler. Ett sådant program är, som jag tidigare har redovisat, en förutsättning för all regeringen skall lämna bidrag lill företagen. 1 åtgärdsprogrammel bör man inle bara behandla de områden som har ouihyrda lägenheler, ulan man bör beakta hela bostadsbeståndet i kommunen och de behov som finns all bygga om och underhälla äldre bosläder. En rimlig ulgångspunkl är alt i första hand söka använda det moderna bostadsbeståndet.

Likaså måste man diskutera nybyggandel av bosläder. På många häll kan det vara nödvändigt att begränsa nybyggandet. Annars ökar antalet outhyrda lägenheter ytterligare i de områden som redan har många outhyrda lägenheler. Det skulle vara dålig ekonomi och kunna bli en bostadssocial Iragedi om man bara lämnar s. k. problemområden ål sill öde.

Erfarenheterna av bidragsgivningen visar all slalliga insalser är angelägna för all det arbete som nu har kommit igång i kommunerna och företagen skall fortsätta och ge resultat. Även under nästa budgetär bör därför ell statligt bidrag kunna lämnas till de värst drabbade företagen för åtgärder i bostadsområden med stor andel ouihyrda lägenheter. Bidrag bör liksom hittills i första hand lämnas till sådana åtgärder som leder lill en reell

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13   Bostadsdepartementet 49

minskning av antalet outhyrda lägenheter och som samtidigt tillför området nya kvaliteter, t. ex. boendeservice, arbetsplatser eller förenings- och fritidsaktiviteter. Bidrag bör kunna lämnas i första hand till sådana kostnader för ombyggnader och andra åtgärder som inte kan förräntas inom ramen för beräknade hyresintäkter.

Utvecklingen inom näringslivet har inneburit alt vissa orter har drabbats särskilt hårt av problemen med ouihyrda lägenheler. På dessa orter är bosladsbesländet större än det behov av bostäder som man kan räkna med under överskådlig lid. På orter där förhållandena inom näringslivet är särskilt svåra kan det finnas behov av ytterligare slöd.

Jag förordar all en ram om 65 milj. kr. fastställs för stödverksamheten under budgetåret 1984/85.

Enligl 33 § 1962 års bostadslånekungörelse (1962:537) och tidigare bestämmelser har staten ansvar för förluster som kan uppkomma i allmännyttiga bosladsföreiag. Om vissa villkor är uppfyllda, skall stålen i efterhand ersälia kommunen med 80 % av del belopp som kommunen har lämnai för alt täcka förvaltningsförlusler i hus med län enligl dessa bestämmelser.

Ersättningar för föriuster enligt 33 § hade under lång lid obetydlig omfattning. De senaste åren har emellertid utbetalningarna ökat. Under budgelårel 1981/82 ulbeialades närmare 8 milj. kr. och under 1982/83 drygt 35 milj. kr. Utbetalningarna kan beräknas öka ytterligare de kommande åren.

1 samband med bidragsgivningen lill ålgärder i bostadsområden med slor andel ouihyrda lägenheler bör eftersträvas aU genom avtal med kommunen avlösa slalens ansvar för nu berörda förluster. Detta förutsäller ändring av gällande besiämmelser.

För bidragsgivningen bör även medel kunna användas som beräknas för kommande ersällningar för föriusler enligl 33 §. Det bör dock ske endasl då kommunen avstår från sin rätt Ull ersällning enligl 33 § i fortsättningen.

Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande atl avlösa statens ansvar enligt 33.§ 1962 års bostadslånekungörelse (1962:537) eller tidigare bestämmelser och all, när sådan avlösning sker, ta i anspråk medel på anslaget B 4. Ränlebidrag m.m., som beräknas för kommande ersättningar enligt nämnda bestämmelser under av mig angiven förutsättning.

Eftergift av hyresföriusllån

Enligl riksdagens beslut (prop. 1979/80: 100 bil. 16, CU 22, rskr 240) upphörde långivningen lill hyresföriuster i och med utgången av år 1980. Bestämmelserna om eftergift av hyresförlustlån gäller emellertid fortfarande. Medel för eftergifter kommer därt"ör all behövas under ytteriigare några år.

4    Riksdagen 1983184. I saml. Nr 100. Bilaga 13

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet 50

Anslagsberäkning

Bostadsstyrelsen har uppskattat utgifterna för eftergift av hyresföriusllån till 75 milj. kr. under budgetåret 1984/85 och föreslagit all della belopp anvisas för ändamålet. Jag biträder förslaget.

Medel kommer också att behövas för utbetalningar av bidrag till åtgärder i bostadsområden med slor andel outhyrda lägenheler. För innevarande budgetår finns ett belopp av 65 milj. kr. disponibelt fördetta ändamål pä ett reservationsanslag under elfte huvudtiteln. Vid utgången av budgetåret kommer vissa medel alt finnas kvar pä detta anslag. Fr.o.m. budgetåret 1984/85 bör bidragen betalas ut från anslaget B 5., som samtidigt får en ny benämning Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m. De medel som kvarstår på det tidigare nämnda reservationsanslaget bör föras över till detta anslag. Jag beräknar att därutöver 50 milj. kr. kommer att behövas för utbetalningar av bidrag under budgetåret 1984/85.

Anslaget för budgetåret 1984/85 bör således bestämmas till 125 milj. kr.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1. medge atl bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel ouihyrda lägenheler för budgetåret 1984/85 beviljas inom en ram av 65000000 kr.,

2. bemyndiga regeringen atl avlösa statens ansvar enligt 33 § 1962 ärs bostadslånekungörelse (1962:537) eller tidigare bestämmelser och att i samband härmed utöver den under 1. angivna ramen ta i anspråk medel under anslaget B 4. Räntebidrag m.m. som beräknas för kommande ersättningar enligt nämnda bestämmelser på sätt somjag har angivit,

3. till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 125000000 kr.

B 6. Tiilaggsiån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m.

1982/83 Utgift 15 138000 Reservation 9689000

1983/84 Anslag 15000000

1984/85 Förslag 40000000

Från anslaget har hittills betalats ul lån enligl bestämmelserna i kungörelsen (1974:255) om lilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (omtryckt 1982:428). Tilläggslän enligt kungörelsen är eU i tio år räntefriu

' Ny ansliigsbenämning (tidigare Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse)

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 51

och stående lån som beviljas för ombyggnad av hus som har förklarats för eller är av sådan beskaffenhet all del kan förklaras för byggnadsminne. Tilläggslån lämnas för bevarandekoslnader lill den del kostnaden överstiger husels ekonomiska bärkraft.

Riksdagen har nyligen på förslag av regeringen beslulal alt införa till-läggslån även till andra ålgärder som inte kan förräntas i sin helhet och samtidigt ändra vissa villkor beträffande tilläggslånen (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 11, rskr 63). På grund härav ersälls kungörelsen den 1 januari 1984 av en ny förordning - förordning (1983: 1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m. m. Enligt förordningen beviljas lilläggslån -förutom för sådana ombyggnader som man hittills har kunnat få tilläggslån för enligl kungörelsen - för ålgärder som avser all avhjälpa byggskador och byggfel, ålgärder mot radon samt för ändrad lägenhetssammansättning och grundförstärkning i vissa fall. Tilläggslän enligl förordningen skall i princip motsvara sådana kostnader som inte kan bäras av huset i ombyggt skick.

Även tilläggslån enligt förordningen är ränle- och amorteringsfria. Ränte- och amorteringsfrihelen skall dock omprövas vart femte år.

Riksdagen fastställer årligen en gemensam ram för de antikvariska myndigheternas lillstyrkan av ombyggnader som bör komma i fråga för förhöjt låneunderiag och/eller lilläggslån. Ramen för år 1983 och preliminärt för år 1984 har fastställts till 30 milj.kr. för vartdera året. I Stockholm och Göleborg får under år 1983 däruiöver lillslyrkas ålgärder av ifrågavarande slag iniill en beräknad koslnad av 20 milj. kr. Vidare gäller all beslui om förhöjl låneunderlag och lilläggslån avseende projekt som har fått preliminärt beslut om bosladslån före år 1978 fär las utanför ramarna.

För sådana lån som avser byggskador och byggfel, ändrad lägenhets-sammansättning eller grundförslärkning har riksdagen fastställt en ram på 60 milj. kr. för år 1984 och preliminärt samma belopp för år 1985. För tilläggslän till åtgärder mot radon gäller ingen rambegränsning.

Bostadsstyrelsen

Långivningens omfattning

Under första halvåret 1983 har mol ramen för lillstyrkan om lån lill kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse avräknats 39,4 milj.kr., varav 20,5 milj. kr. i förhöjt låneunderiag och 18,9 milj. kr. i lilläggslån. Riksantikvarieämbetet har för andra halvåret 1983 med stöd av uppgifter från länsanlikvarierna uppskalial behovet av slöd för kuliurhisloriski värdefull bebyggelse lill 40 milj. kr. Med hänsyn härtill bör ramen för år 1983 vidgas med 30 milj. kr. till 80 milj. kr.

Rambehov

Bosladsstyrelsen bedömer alt lånebehovet när det gäller ombyggnad av kuliurhisloriski värdefull bostadsbebyggelse kommer att öka under den

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13    Bostadsdepartementet 52

närmaste framtiden. För Stockholms län har behovet av förhöjl låneunderlag och tilläggslån under år 1984 upptagits till 30-40 milj.kr. och för Göteborgs och Bohus län har behovel angeiis lill 10-18 milj.kr. I sisi-nämnda län kommer ombyggnad av stadsdelen Haga i Göteborgs kommun troligen atl genomföras. Bosladsslyrelsen finner det rimligt atl ramen ökas med hänsyn till både det ökade intresset för ombyggnad av äldre, värdefull bebyggelse och den allmänna kostnadsfördyringen.

Mol bakgrund av lämnade uppgifter anser bostadsstyrelsen all ramen för vart och ell av åren 1984 och 1985 bör fastställas till 100 milj. kr.

Anslagsbehov .

Behållningen pä anslaget vid utgången av budgetåret. 1982/83 var 9,7 milj.kr. Ett anslag på 15,0 milj.kr. har anvisals för budgetåret 1983/84 och det finns sålunda 24,7 milj.kr. disponibelt för ulbelalning.

Bostadsstyrelsen bedömer att del för budgetåret 1983/84 disponibla beloppet i sin helhet kommer att tas i anspråk och föreslår med hänsyn till de beslut som har fattats under åren 1982 och 1983 all anslaget för budgelårel 1984/85 anvisas med 35 milj.kr. för lilläggslån lill kuliurhisloriski värdefull bostadsbebyggel se.

Föredragandens överväganden ■

Bostadsstyrelsen föreslår att ramen för de antikvariska myndigheternas lillstyrkan av ombyggnader av sådan kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag och/eller lilläggslån fastställs lill 100 milj.kr. för vart och eU av åren 1984 och 1985. Enligt min bedömning bör lillsiyrkanderamen ha en sådan omfallning all den ger möjligheteratt genomföra angelägna ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse på ett planmässigt sätt. Jag tänker då både på ombyggnader som planeras i Stockholm och Göteborg och på ombyggnader i övriga landet. Med hänsyn bl.a. lill atl regeringen sedan år 1978 har haft riksdagens bemyndigande all överskrida beslulade ramar om del behövs av sysselsäliningsskäl bör ramen vidgas med 10 milj. kr. och faslsiällas till 60 milj. kr. för är 1984 och preliminärt till samma belopp för år 1985.

Regeringen bör även nu utverka riksdagens bemyndigande all vidga lillsiyrkanderamen av sysselsätlningsskäl.

Totalt har tilläggslån beviljats med ell belopp på ca 84 milj.kr. sedan låneformen infördes år 1974. Av delta har ca 46 milj.kr. betalats ul. Den lidsrymd som förflyler mellan beslui och ulbelalning kan genomsnillligl unges lill mellan ell och tvä år, bl. a. beroende på projektens storlek.

Utgifterna under anslaget styrs av lillstyrkanderamar och detaljerade regler. Anslaget, som f. n. är ell reservationsanslag, bör därför omvandlas lill ell förslagsanslag. Med hänsyn lill all anslaget numera disponeras för utbetalningar av tilläggslän för andra ändamål än ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse (prop. 1983/84: 40 bil. 9, BoU 11, rskr

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet 53

63) bör anslaget vidare fr.o.m. budgetåret 1984/85 benämnas B6. Till-läggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m.

För innevarande budgetår finns ett belopp av 24,7 milj.kr. disponibelt för utbetalning av tilläggslån. Enligl bosladsslyrelsen kommer anslaget att las i anspråk i sin helhet. Den.reservation som kan uppkomma vid utgången av budgetåret 1983/84 bör kunna disponeras för del avsedda ändamålet. Jag beräknar behovel av medel lill 40 milj.kr. för budgetåret 1984/85. Jag har då även tagit hänsyn lill atl vissa utbetalningar av lilläggslån till åtgärder som inle kan förräntas i sin helhet kan behöva göras under budgetåret.

Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen all

1.   medge all ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkan
den av sådana ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyg
gelse som bör komma i fråga för förhöjl låneunderlag och lill-
läggslån bestäms till 60000000 kr. för år 1984 och preliminärt lill
samma belopp för år 1985,

2. medge atl den under 1. angivna ramen överskrids om det behövs av sysselsättningsskäl,

3. till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 40000000 kr.

B 7. Bostadsbidrag m. m.

1982/83 Utgift 1317 756000 1983/84 Anslag 1347000000' 1984/85 Förslag 1 530000000 ' På tilläggsbudget I har anvisals 160000000 kr.

Från anslaget bekostas statliga bostadsbidrag lill barnfamiljer saml statsbidrag till statskommunala bostadsbidrag lill barnfamiljer och hushåll ulan barn.

Bidragsbestämmelserna finns i förordningen (1976:263) om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer (ändrad senast 1983: 1027) och förordningen (1976:262) om statskommunala bostadsbidrag till barnfamiljer m.fl. (ändrad senast 1983: 1029).

De totala koslnaderna för bostadsbidrag lill barnfamiljer och hushåll ulan barn (statliga bostadsbidrag och statskommunala bostadsbidrag enligt statsbidragsreglerna) beräknas under år 1983 uppgå Ull 2830 milj.kr. Av kostnaderna beräknas 65 milj. kr. avse bidrag till hushåll utan barn. Statsbidragsandelen för statskommunala bostadsbidrag är 43 %. Statens kostnader för bostadsbidrag under år 1983 beräknas till I 490 milj. kr. Till delta kommer kostnader för statsbidrag till kommunernas kostnader för kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT), vilka redovisas under socialhu-vudlileln.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13   Bostadsdepartementet 54

Bosladsstyrelsen

Bidragsgivningens omfattning

Del totala antalet hushåll med bostadsbidrag uppgick i maj 1983 till 364000. Som framgår av följande tablå var antalet barnfamiljer med bostadsbidrag 331000, dvs. ungefär lika mänga som i maj 1982. Anlalel hushåll utan barn med bostadsbidrag har däremot minskal.

Hushåll med bostadsbidrag för maj månad

1981 1982 1983

Makar med barn 209000 198000 198000

Ensamslående med barn 132000 132000 133000

Hushåll utan barn 56000 44000 33000

Samtliga 397 000 374 000 364000

Ungefär en tredjedel av samtliga barnhushåll har bostadsbidrag. Bidragsfrekvensen är betydligt lägre för makar än för ensamslående med barn, 23% resp. 67%. Det relativa antalet hushåll med bidrag ökar med barnantalet i hushållet. Av familjer med ett barnbar således 24% bostadsbidrag, av tvåbarnsfamiljerna 30% och av familjer med tre eller flera barn 61%.

Bidragen lill hushåll ulan barn går främsl till yngre ensamstående. Närmare 60% av dessa bidragstagare var under 30 år. Endast drygt 3000, eller 10%, av mottagarna var gifta eller samboende.

Ä n dringsförslag

Bosladsslyrelsen anser all bosladsbidragen bör förslärkas fr. o. m. den 1 januari 1985. Med hänsyn till behovet av bl.a. tid för administrativa förberedelser bör ändringar beslutas under första halvåret 1984. Resultaten av pågående utredningar, bl.a. bosladskommiltén, kan därför inle avvak-las. Slyrelsen föreslår på grund härav dock endasl ändringar inom ramen för del nuvarande regelsyslemel.

Slyrelsen föreslår all bostadsbidragens realvärde bibehålls och åven förstärks nägot. Förstärkningen inriktas på familjer med barn och med stora bostadsutgifter genom bl.a. höjda inkomst- och hyresgränser.

Barnfamiljer

Beträffande inkomstgränserna föreslår bosladsstyrelsen följande ändringar. Den nedre inkomstgränsen för makar med barn höjs med 11 000 kr. lill 52000 kr. och för ensamstående med barn med 5000 kr. lill 38000 kr. Bosladsslyrelsen anser all reduklionsfaktorn bör vara enhetlig och alt endasl en inkomslgräns bör gälla. Styrelsen föreslår att reduktionsfaktorn fastställs till 18%, dvs. det värde som motsvarar genomsnittet av nuvarande reduktion.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet

55

Bostadsstyrelsen konstaterar att omkring två tredjedelar av barnfamiljerna hade bosladsutgifter som översteg gällande övre hyresgränser i maj 1983. Ca 12% av barnfamiljerna med bostadsbidrag är trångbodda enligt definitionen "mer än två boende per rum utöver kök och vardagsrum".

För att bostadsbidragen skall bli ett bättre stöd till bostadsförsörjningen bör de enligt styrelsen inriktas på en hyresnivå som är vanlig i senare årgångar av hus och på den utrymmesstandard som bidragen avser att främja. Bostadsstyrelsen föreslår att bidragsgivningen inriktas på.en ulrymmesstandard om tre rum och kök för hushåll med ett barn och att utrymmet bör öka med ett rum för varje ytteriigare barn. De övre hyres-gränserna bör därför höjas avsevärt. Vidare upprepar styrelsen sitt förslag från tidigare anslagsframställningar om en differentiering av de övre hyres-gränserna för varje barn i familjen. Enligt styrelsen är det samtidigt ur bostadspolitisk synpunkt motiverat atl begränsa bidragens storlek för hushåll med låga bosladsutgifter i syfte atl ge utrymme för en förstärkning för hushåll med högre bostadsutgifter. Detta kan åstadkommas genom atl den nedre hyresgränsen höjs.

Styrelsen föreslår atl följande hyresgränser skall gälla fr.o.m. den 1 januari 1985.

	Hyresgräns kr.	per månad
	Nuvarande	Förslag
Nedre hyresgräns	650	900
Övre hyresgräns
Hushåll med 1 barn	1550	2000
Hushåll med 2 barn	1550	2300
Hushåll med 3 barn	2000	2600
Hushåll med 4 barn	2000	2900
Hushåll med 5 eller flera barn	2400	3 200

De föreslagna ändringarna av hyresgränserna medför en betydande förskjutning av bidragsgivningen till hushåll med stora bostadsutgifter. Effekten blir störst för familjer med två eller flera barn.

Hushåll utan barn

Bostadsstyrelsen anser att några större ändringar av bidragen till hushåll utan barn inte bör göras innan en mer allsidig prövning och samordning med bl.a. studiestödet har skett. Styrelsen förutsätter att denna fråga kommer att behandlas av bostadskommittén och föreslår därför endast mindre ändringar i bidragsreglerna.

De gällande övre hyresgränserna är låga i förhållande till faktisk hyresnivå, och man kan enligt styrelsen räkna med att nästan alla hushåll med bidrag år 1985 kommer att ha högre hyror än nuvarande hyresgränser. Bostadsstyrelsen föreslår att de övre hyresgränserna för gifta/samboende höjs med 150 kr./män. till 1 100 kr./mån. och för ensamstående med 100

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 56

kr./män. lill 900 kr./män. Den nedre hyresgränsen bör vara oförändrad, 650 kr./män. Inkomstgränserna bör enligl styrelsen inle höjas, däremot bör reduklionsfaklorn liksom för barnfamiljerna vara 18%.

Vissa administrativa regler

Bosladsslyrelsen har även funnit del angeläget att föra fram vissa förslag, främst i förenklingssyfle, som bör kunna genomföras oberoende av bostadskommitléns arbete.

Anslagsberäkning

Bostadsstyrelsen beräknar, mot bakgrund av sina förslag lill regeländringar, atl de totala kostnaderna för bostadsbidragen år 1985 kommer alt bli 3490 milj.kr. Den reala förbättringen av bidragen blir ca 200 milj.kr. Enligl slyrelsen bör denna koslnad helt bäras av staten.

Anslagsbehovet för budgetåret 1984/85 beräknar slyrelsen lill 1690 milj. kr.

Föredragandens överväganden

I proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. (prop. 1983/84:40 bil. 9) föreslog regeringen vissa höjningar av bostadsbidragen till barnfamiljer. Riksdagen har nyligen beslutat i enlighet med detta förslag (BoU 12, rskr 95). De ändrade reglerna tillämpas för bidrag fr.o.m. april 1984.

Ändringarna innebär alt hyres- och inkomstgränserna räknas upp saml att det statliga bostadsbidraget höjs med 300 kr. lill 3 180 kr. per barn och år.

Den övre hyresgränsen höjs för 1- och 2-barnsfamiljerna från 1 550 kr. lill I 625 kr., för 3- och 4-barnsfamiljerna från 2000 kr. lill 2 100 kr. och för familjer med 5 eller flera barn från 2400 kr. till 2525 kr. Uppräkningen av inkomstgränserna innebär att den nedre inkomstgränsen höjs med 2000 kr. till 35000 kr. för ensamslående med barn och till 43000 kr. för makar med barn saml att den övre inkomstgränsen höjs med 3000 kr. till 65000 kr.

Fr.o.m. april 1984 uppgår de maximala bostadsbidragen för olika hushåll till följande belopp.

Kr. per är

Ensamstående ulan barn I 440

Makar utan barn 2 880

Hushåll med I barn 12540

Hushåll med 2 barn 15 720

Hushåll med 3 barn 23 460

Hushåll med 4 barn 26640

Hushåll med 5 barn 33 900

För varie barn ytteriigare 3 180

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 57

Mol bakgrund av de höjningar av bosladsbidragen lill barnfamiljer som genomförs fr. o. m. april 1984 föreslår jag ingen ändring av bidragsreglerna den 1 januari 1985. Frågan om bidragens utformning på längre sikt utreds f.n. dels inom bosladskommillén (Bo 1982:02). dels av den beredningsgrupp som chefen för socialdeparlemenlel har lillsall med uppgift alt i enlighet med riksdagens beslut (SoU 1982/83: 12, rskr 100) göra en samlad bearbetning av olika familjeekonomiska utredningars material.

Anslagsbehovet under budgelåret 1984/85 beräknarjag lill 1 530 milj. kr.

Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

all lill Bostadsbidrag m. m. för budgelårel 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 1 530000000 kr.

B 8. Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m.

1982/83 Utgift 146339000

1983/84 Anslag 270000000

1984/85 Förslag 225 000000

Från anslaget bekostas ulgifter för förbätlringslån i den mån de är ränte-och amorteringsfria, bostadsanpassningsbidrag, bidrag för vissa lillgäng-lighetsskapande ålgärder samt temporära bidrag till ombyggnad av flerbo-sladshus.

Bestämmelserna om förbättringslån finns i förbältringslåneförordningen (1980: 261, ändrad senast 1983: 1026). Lånen är behovsprövade och lämnas för förbättringar av sådana småhus som bebos av personer som har folkpension, som har fyllt 60 är eller som är handikappade. Lånen får vara räntefria och stående intill ell belopp av 20000 kr. per lägenhel.

För beslut om räntefria förbättringslån fastställer riksdagen åriigen en ram för det löpande kalenderåret och en preliminär ram för det närmast följande.

Bostadsanpassningsbidrag beviljades t. o. m. utgången av år 1982 enligt bestämmelserna i kungörelsen (1973:327) om bostadsanpassningsbidrag (ändrad senast 1979:255). Fr.o.m. år 1983 beviljas bostadsanpassningsbidrag enligl förordningen (1982:639) om bostadsanpassningsbidrag. Bidrag lämnas enligt båda författningarna för sådana anpassningsåtgärder inom och i anslutning till en bostadslägenhet som behövs för att den skall vara ändainälsenlig som bostad för den handikappade. Genom förordningen om bostadsanpassningsbidrag har kretsen av bidragsberättigade åtgärder vidgats i vissa avseenden. Vidare har en särskild möjlighet införts atl bevilja bostadslån som komplement lill bidrag för mer omfallande ålgärder som är standardhöjande. Besluten om bidrag kommer den I januari 1984 atl decentraliseras från länsbosiadsnämnderna till kommunerna. Beslut i s.k. kombinationsärenden och ärenden i vilka kommunen är sökande kommer dock också i fortsättningen alt fallas av länsbostadsnämnden.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 58

Riksdagen har nyligen på förslag av regeringen (prop. 1983/84:40 bil. 9) beslulal (BoU 11, rskr 63) all införa bidrag för vissa tillgänglighetsska-pande åtgärder i eller i anslulning lill bosladshus. Bidraget skall i första hand lämnas lill inslallalion av hissar och andra lyflanordningar och i andra hand för andra fillgänglighetsskapande ålgärder och uppgår lill högsl 30% av den av kommunen godkända kostnaden under förulsälining all kommunen bidrar med minst 20%. En ram för bidragsgivningen har fastställts för tre år.

Bestämmelserna om bidrag till ombyggnad av flerbostadshus finns i förordningen (1981:474) om slalsbidrag i vissa fall lill ombyggnad av bosladshus (ändrad senasl 1982:643) saml förordningen (1982:642) om slalsbidrag i vissa fall lill ombyggnad av bosladshus. Bidrag enligl båda förordningarna lämnas lill ägare av sådana flerbosladshus som byggs om med stöd av bostadslån enligt bosladsfinansieringsförordningen (1974:946). Bidrag enligl förordningen 1981:474 lämnas under förulsälining all preliminärt beslut om bostadslån har meddelats efter utgången av juni 1981 och att ombyggnaden påbörjas under liden den 1 augusli 1981-den 31 januari 1982 och i huvudsak avslutas senast den 31 augusli 1982. Bidragsbeloppet utgör 20% av den godkända ombyggnadskostnaden, dock högst 15 000 kr. för varje lägenhel. Bidrag enligt förordningen 1982:642 lämnas om preliminärt beslut om bostadslån meddelas efter utgången av juni 1982 och ombyggnaden påbörjas efter den 31 juli 1982 och i huvudsak avslutas senasl den 30juni 1983. Bidragsbeloppel enligl sislnåmnda förordning är 15% av den godkända kostnaden, dock högst 20000 kr. för varje lägenhel.

Med anledning av förslag i prop. 1982/83: 50 (bil. 5) om vissa ekonomiskpolitiska åtgärder m. m. beslöt riksdagen att införa ett system med hyresrabatter vid ny- och ombyggnad av lägenheter i hyres- och bostadsrättshus om arbetena påbörjas under åren 1983 och 1984 (CU8, rskr 112). För Norrbottens län gäller en särskild tidsfrist (prop. 1982/83:120 bil. 5, CU 29, rskr 309). Hyresrabatt kan även lämnas om arbetena påbörjas under år 1982, om preliminärt beslut om lån - eller beslut om dispens för påbörjande - har lämnats efter den 7 oktober 1982. Faslighelsägare fär välja mellan ombyggnadsbidrag och hyresraball i fråga om hus som enligl angivna tidsregler kan få del av båda stödsystemen. Statsbidrag till hyresrabatter betalas ut från anslaget B4. Ränlebidrag m. m.

Bostadsstyrelsen

Lån- och bidragsgivningens omfattning

Förbättringslångivningen har under flera år minskal. Så har skett även under budgetåret 1982/83. Det genomsnillliga lånebeloppet per lägenhet har dock fortsatt all öka.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet

59

Förbättringslångivningen under budgetåren 1980181-1982/83

	Anlal beslut	Anlal lägenheter i besluten	Beviljat milj.kr.	belopp.	Genomsnittligt lånebelopp per lägenhet, kr.
			Totalt	varav räntefria lån	Totalt	varav räntefria lån
1980/81 1981/82 1982/83	1443 1045 722	1467 1055 7.10	46.7 38,2 26.8	18.4 13.7 9.4	31 809 36 176 36689	12 538 12 966 12924

Under budgetåret 1982/83 beviljades bostadsanpassningsbidrag i slörre omfallning än under närmasl föregående budgelår. Även genomsnillsbeloppei per lägenhel ökade.

Beslut om	bo.	stadsanpassning	.sbidi	'ag under bi	idge	■tåren 1980/81-1982/83
		Anlal lägenheter		Beviljat belopp, milj.kr.		Genomsnittligt bidragsbelopp per lägenhet, kr.
1980/81 1981/82 1982/83		8745 9442 10644		76.9 84,6 112.5		8791 8964 10568

Denna ökning av bidragsgivningen är en följd av den vidgning av de slödberältigade åtgärderna som skedde den 1 januari 1983. Fr. o. m. denna tidpunkt kan även bostadsanpassningslån lämnas för den del av koslnaderna för vissa standardhöjande åtgärder som inle läcks av bidrag. Sådana lån har beviljats för 79 lägenheter till ett sammanlagt belopp av 3,5 milj. kr. Det genomsnittliga lånebeloppel per lägenhet var 44 100 kr.

Under budgetåret 1982/83 har beslut om bidrag till ombyggnad av flerbostadshus meddelats i följande omfattning.

Beslut om bidrag till ombyggnad av flerbostadshus under budgetåret 1982/83

Antal lägenheter

Beviljat belopp, milj. kr.

Genomsnittligt bidrag per lägenhet, kr.

Prel. beslut Slutl. beslut

1378 4 984

18,7 66.0

13 570 13 230

Försl i samband med slutligt beslut om bostadslån behöver beslut om bidrag fattas och först då kan konstateras om förutsättningarna i fråga om påbörjande, färdigställande m. m. är uppfyllda. De slutliga besluten under budgetåret 1982/83 lorde i sin helhet avse företag påbörjade under den första bidragsperioden den 1 augusti 1981  - den 31 januari 1982 men

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 60

sannolikt inte alla. De preliminära besluten avser en mindre del av de förelag som har påbörjats efter den 31 juli 1982.

Ändrade inkomstgränser jör förbättringslån

Bosladsslyrelsen föreslär all inkomslgränserna för förbällringslån höjs i samma läkt som folkpensionen med hänsyn till den anknytning som finns mellan inkomslgränserna för förbällringslån och folkpensionens sloriek.

Ramar för räntefria förbättringslån

Belräffande ramen för beslui om räntefria förbällringslån anför bosladsslyrelsen all länsbosiadsnämnderna har beräknal anlalel beslui om förbällringslån till ca 850 under vart och ell av budgetåren 1983/84 och 1984/85. Besluten beräknas avse belopp för räntefria lån på ca 13 milj. kr. vartdera budgelåret. För är 1983 gäller redan en av riksdagen fastställd ram på 25 milj.kr. och för år 1984 preliminärt en ram av samma storlek. Enligt bosladsslyrelsen bör ramen för år 1984 fastställas lill 20 milj.kr. och preliminärt lill 20 milj. kr. för år 1985.

Anslagsbehov

Nelloulbetalningarna av räntefria förbällringslån beräknas lill högsl 5 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1983/84 och 1984/85.

Utbelalningen av bosladsanpassningsbidrag kommer enligt länsboslads-näiTindernas beräkningar under budgetåret 1983/84 atl avse ell belopp av ca 107 milj. kr. samt under budgetåret 1984/85 ett belopp av ca 114 milj. kr.

De slulliga beslut om ombyggnadsbidrag som meddelades under budgelårel 1982/83 och som avsåg ca 5000 lägenheter lorde i sin helhet avse projekt som påbörjades under tiden den 1 augusli 1981 - den 31 januari 1982 men sannolikt inte alla. Med ledning av bl.a. långivningens omfattning under närmasl motsvarande period uppskallas all bidrag kommer atl avse projekl med ca 7500 lägenheler. Med ell bidragsbelopp per lägenhet på 13 200 kr. (= slutliga beslut 1982/83) blir det totala bidragsbeloppet 99 milj.kr. Härav har 44 milj.kr. utbetalats under budgetåret 1982/83. Återstoden - 55 milj.kr. - antas bli utbetalad under budgetåret 1983/84.

De ombyggnadsbidrag som avser projekt påbörjade efter utgången av juli 1982 och i huvudsak avslutade senasl den 30juni 1983 kan med ledning av långivningen under motsvarande period antas avse 11 000 lägenheter. Härvid har förutsatts alt alla som kan fä bidrag utnyttjar denna möjlighet och sålunda inle går över lill hyresrabatter. Bidraget per lägenhet kan antas bli 19000 kr.. dvs. något under del högsta möjliga på 20000 kr. Dessa antaganden innebär ett totalt bidragsbelopp på ca 210 milj.kr. Av detta antas hälften bli utbetalad under budgelåret 1983/84 och hälften under budgetåret 1984/85.

De här gjorda bedömningarna innebär att anslagsbelastningen skulle komma att uppgå till 270 milj.kr. för budgetåret 1983/84 och lill 225 milj.kr. för budgelåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 61

Föredragandens överväganden

Förbättringslån

Inkomslgränserna för förbällringslån höjdes den 1 juli 1983. För ogifta höjdes gränsen från 35000 kr. lill 37000 kr. och för gifta från 53000 kr. lill 56000 kr.

Bosladsstyrelsen föreslår att inkomstgränserna liksom hittills höjs i samma takt som folkpensionerna.

Med hänsyn till den höjning av folkpensionerna, som har skett sedan frågan om inkomstgränserna senasl prövades, förordar jag all gränsen för ogifta fastställs lill 41000 kr. och för gifta lill 62000 kr. Ändringen bör ske den Ijuli 1984.

Den för år 1984 preliminärt fastställda ramen för förbättringslän är 25 milj. kr. Anspråken på lånemedel har minskat under en lång följd av år och uppgick år 1982 till endast 12 milj. kr. Mot denna bakgrund bedömer jag att lånemedel bör kunna ställas till förfogande i takt med efterfrågan. Jag förordar därför att långivningen i fortsättningen får ske utan rambegränsning.

Anslagsbehov

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknarjag lill 225 milj.kr. Härav faller 5 milj. kr. på räntefria förbätlringslån, 114 milj. kr. på bosladsanpassningsbidrag och 105 milj.kr. på ombyggnadsbidrag. Jag vill erinra om atl även bidrag för lillgänglighelsskapande åtgärder belastar della anslag. Några större utbetalningar för della ändamål lorde dock inle komma att göras under nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen atl

1. godkänna de ändringar i fråga om inkomstgränserna för förbättringslän somjag har förordat,

2. medge atl räntefria förbätlringslån beviljas utan rambegränsning,

3. till   Viss bostadsförbällringsverksamhel m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 225000000 kr.

B 9. Bidrag till förbättring av boendemiljön

1982/83 Utgift 69493000 Reservation 304000

1983/84 Anslag 60000000'

1984/85 Förslag 85000000

' På tilläggsbudget 1 har anvisals 50000000 kr.

Från anslaget utbetalas bidrag lill förbättring av boendemiljön enligl föroidningen (1975:129) om bidrag av statsmedel lill förbättring av boendemiljöer (ändrad senast 1983:328).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 62

Bidrag kan lämnas för ålgärder som förbättrar boendemiljön i flerbo-sladshusområden, som har färdigställts före år 1975. Ytteriigare förutsättningar för bidrag är all åtgärderna behövs på grund av de sociala förhållandena i området eller avser ell bosiadsområde där del finns belydande svårigheter alt få avsättning för lägenheterna. För bidragsansökningar inlämnade under perioden den 10 november 1982-den 30 juni 1983 gällde ett undanlag från bestämmelserna om särskilda sociala förhållanden eller uthyrningsproblem som förulsälining för bidrag. Fr.o.m. den 1 juli 1983 gäller all om hyresgäslerna i det berörda områdel har ell inflyiande över den ekonomiska förvallningen och om förvallningen sker i begränsade förvaltningsenheler kan bidrag lämnas även om del inle föreligger sociala problem eller problem med ouihyrda lägenheler. Bidrag lämnas med högsl 75% av den godkända kostnaden för åtgärden, dock högsl med 4500 kr. per lägenhet. Bostadslån och ränlebidrag kan lämnas för de bidragsgrundande koslnader som inle läcks av bidraget.

Från anslagei kan regeringen också anslå medel lill lävlingar och annal utvecklingsarbete.

För bidragsgivningen faslsiäller riksdagen ramar budgeiårsvis. Riksdagen beslulade nyligen (BoU 1983/84: 11, rskr 63) alt ge regeringen möjligheter alt vidga ramen om del behövs av sysselsättningsskäl.

Bostadsstyrelsen

Under budgelåret 1982/83 lämnades bidrag till förbättring av boendemiljön i 170 områden med sammanlagt 32000 lägenheler. Föregående budgelår omfattades 60 områden med 21000 lägenheter av bidragsgivningen. Bostadslån lill förbättring av boendemiljön i områden, som inte fick bidrag, lämnades lill fyra områden med sammanlagt knappt 1 000 lägenheler.

Del genomsnillliga bidragsbeloppel var 2640 kr. per lägenhel, dvs. någol högre än föregående budgelår, dä det var 2625 kr. Det högsta bidragsbeloppel per lägenhel höjdes ijanuari 1983 från 3000 kr. lill 4500 kr. per lägenhel.

Bosladsslyrelsen föreslär all ramen för beslut om bidrag fastställs lill 85 milj.kr. för budgetåret 1984/85 och för budgelåret 1985/86 preliminärt bestäms till 60 milj. kr.

Under budgetåret 1984/85 räknar slyrelsen med all betala ut resterande ca 60 milj. kr. av de bidrag som beviljades under budgetåret 1982/83. Med hänsyn till detta och till utbetalningar av förskott och av bidrag beviljade efter budgetåret 1982/83 föreslår slyrelsen att 85 milj. kr. anvisas anslaget för budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

Ramen för beslut om boendemiljöbidrag under budgelåret 1983/84 fastställdes ursprungligen till 85 milj. kr. Den har därefter vidgats av syssel-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 63

sättningsskäl med 50 milj. kr. för ålgärder i vissa län (prop. 1983/84:26 bil. 3, BoU 7, rskr 60).

Anspråken pä bidrag har ökat kraftigt under år 1983. Ell skäl lill della är all bidrag temporärt har kunnat lämnas för miljöförbättringar ulan alt det ställs några krav på att åtgärderna skall behövas på grund av de sociala förhållandena i bostadsområdet eller på grund av alt andelen ouihyrda lägenheter är hög (prop. 1982/83:50 bil. 5, CU 8, rskr 112). Delta har gällt ansökningar om bidrag som har kommit in till förmedlingsorganet senast den 30 juni 1983. Undantagsregeln tillkom samtidigt med en vidgning av bidragsramen med 25 milj.kr. för att det bl.a. av sysselsätlningsskäl var angelägel all öka invesleringarna i miljöförbällrande ålgärder. Del har kommit in ansökningar om bidrag på mer än 250 milj. kr. till följd av den Ullfälliga ändamåls vidgningen.

Bostadsstyrelsens uppgifter visar alt det alltjämt finns ett slort behov av bidrag för förbättring av boendemiljön i sådana områden som är bidragsberättigade enligt de permanenta reglerna.

All döma av mängden ansökningar våren 1983 till följd av den tillfälliga undantagsregeln finns det önskemål om boedemiljöförbätlringar också i många andra områden. I ett sådant läge är det givelvis nödvändigt alt prioritera och att styra de resurser som kan avsättas för boendemiljöbidrag till de områden som har de största behoven av dem. Jag anser alt de permanenta reglerna för bidragssystemet ger ett tillfredsställande uttryck för den prioritering som bör göras. I sammanhanget villjag erinra om alt del finns möjligheter att stödja boendemiljöförbättringar i åtskilliga, framför allt äldre, områden inom ramen för systemet med ombyggnadslän.

Riksdagen har beslutat (prop. 1982/83: 100 bil. 13, CU 22, rskr 233) aU bidrag till förbättring av boendemiljön får preliminärt meddelas intill ett belopp av 60 milj. kr. under budgetåret 1984/85. Bostadsstyrelsen föreslår att ramen vidgas till 85 milj. kr. Jag förordar att ramen för beslut om bidrag definitivt bestäms till 60 milj. kr. för budgetåret 1984/85. För budgetåret 1985/86 bör ramen preliminärt bestämmas till samma belopp. Utgifterna under anslaget styrs av lillstyrkanderamar och detaljerade regler. Rubricerade anslag bör bl. a. mot denna bakgrund omvandlas lill ett förslagsanslag med samma benämning. Vid utgången av budgetåret 1983/84 bör outnyttjade medel kunna användas för ändamålet även under budgelåret 1984/85.

Anslagsbehovet för utbetalningar av boendemiljöbidrag beräknarjag till 85 milj. kr. för nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1. medge att beslut om bidrag till förbättring av boendemiljön meddelas infill ell belopp av 60000000 kr. under budgelårel 1984/85 och preliminärt intill ett belopp av 60000000 kr. under budgetåret 1985/86,

2. till Bidrag tdlförbättring av boendemiljön för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 85000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 64

B 10. Anordningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler

1982/83 Utgift 23266000 Reservation 710000

1983/84 Anslag 24000000'

1984/85 Förslag 5000000

' Pä tilläggsbudget 1 har anvisats 40000000 kr.

Från anslaget betalas ul dels anordnings- och inveniariebidrag lill allmänna samlingslokaler enligl bestämmelserna i kungörelsen (1973:400) om statligt stöd lill allmänna samlingslokaler (omtryckt 1976:794, ändrad senasl 1983:326), dels bidrag lill riksorganisationerna för samlingslokaler. För anordnande av allmänna samlingslokaler utbetalas även lån från anslaget B 11. Län till allmänna samlingslokaler.

Bestämmelserna om anordningsbidrag och län lör allmänna samlingslokaler innebär i korihel alt bidrag och lån beviljas lill akliebolag, föreningar eller sliftelser som är fristående i förhållande lill kommunen och kommunala förelag för nybyggnad, ombyggnad eller köp av byggnader i syfte all tillgodose behovel av allmänna samlingslokaler. Första året av låneliden är amorteringsfritt. Anordningsbidrag beviljas med högsl 30% eller, när särskilda skäl föreligger, med högst 35% av låneunderlaget. Lån beviljas med högsl del belopp som tillsammans med anordningsbidragel motsvarar 50% av låneunderiagel.

Beslämmelserna om inventariebidrag innebär atl sådant bidrag beviljas för all anskaffa invenlarier lill allmänna samlingslokaler. Inveniariebidrag kan medges med högsl 10% av låneunderiagel lill den del della inle översliger 500000 kr. och med 5% av del överskjutande beloppet. Bidraget får dock inte överstiga 400000 kr.

För beslui om bidrag och lån faslsiäller riksdagen för varje budgelår en gemensam ram, av vilken en viss angiven del fär las i anspråk för bidrag.

Ärenden om bidrag och lån handläggs inom bosladsslyrelsen av en samlingslokaldelegalion.

Bostadsstyrelsen

Ramen för beslut om lån och bidrag under budgetåret 1982/83 fastställdes ursprungligen lill 30 milj.kr., varav högst 20 milj.kr. för bidrag. Genom beslut av regeringen den 14 april 1983 vidgades ramen av sysselsätlningsskäl med 25 milj. kr. för ålgärder i vissa län och med igångsättning under viss tid.

Också ramen för budgetåret 1983/84 har fastställts till 30 milj. kr., varav högst 20 milj. kr. för bidrag. Samlingslokaldelegalionen hade den 1 augusti 1983 ansökningar om län och bidrag på sammanlagt ca 63,4 milj. kr. Dessutom har delegationen förhandsgranskal och lämnai positiva besked för projekt för vilka lån och bidrag har sökts med 109,5 milj. kr. Med hänvis-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 65

ning till efterfrågan på stöd och begränsade ordinarie ramar förordar bosladsstyrelsen i enlighet med förslag från samlingslokaldelegalionen att ramen för lån och bidrag för budgetåret 1984/85 vidgas med 30 milj. kr. till 60 milj.kr.

Bosladsslyrelsen beräknar behovet av medel för utbetalningar av bidrag under budgelårel 1983/84 lill 25 milj. kr., vilket läcks av en reservation på 7 milj.kr. och ett anslag på 24 milj.kr. Utbetalningarna av bidrag under budgelåret 1984/85 beräknas lill 40 milj. kr.

I fråga om bidragel till riksorganisationerna understryker bostadsstyrelsen liksom tidigare år betydelsen av atl de samlingslokalägande riksorganisationerna tillförs nödvändiga medel för att bedriva den rådgivnings- och konsullverksamhel som har anknytning lill lån- och bidragsgivningen. Slyrelsen föreslär i enlighet med förslag från samlingslokaldelegationen atl bidragel lill organisafionerna räknas upp lill 2,3 milj. kr. för all kompensera kostnadsökningar. Av della bör 200000 kr. avse sådant tekniskt/ekonomiskt utrednings- och projekteringsarbete som bedrivs inom riksorganisa-

Föredragandens överväganden

För alt stödja byggsysselsättningen har regeringen genom beslut den 6 oktober 1983 vidgat ramen för beslut om anordnings- och inveniariebidrag saml län lill allmänna samlingslokaler med 65 milj.kr. lill 95 milj.kr. för budgelårel 1983/84. Vidgningen avser vissa län.

Bosladsslyrelsen har föreslagil en fördubbling av den gemensamma ramen för beslui om bidrag och län för anordnande av allmänna samlingslokaler m.m. från 30 lill 60 milj.kr. för budgelårel 1984/85. Samhällets insalser för all främja invesleringarna inom samlingslokalsseklorn måsle enligl min mening bli beroende av de samhällsekonomiska resurserna och sysselsättningsläget pä byggarbetsmarknaden. Den långsiktiga investeringsnivå som de ordinarie ramarna ger uttryck för bör liksom tidigare kunna frångås när del behövs av sysselsätlningsskäl. Sådana ställningstaganden bör göras i ell samlai sysselsällningspoliiiskl perspektiv. Jag kan därför inle biträda bosladsslyrelsens förslag om ökade ramar. Jag förordar alt ramen för beslut om anordningsbidrag m.m. och lån till allmänna samlingslokaler under budgelåret 1984/85 fastställs lill 30 milj. kr., varav högsl 20 milj. kr. för bidrag. Regeringen bör begära riksdagens bemyndigande alt få överskrida ramen om del behövs av sysselsätlningsskäl.

1 della sammanhang vill jag också ta upp frågan om stöd till ny- och ombyggnad av icke-statliga teater-, konsert- och museilokaler. Stålen kunde t.o. m. år 1980 lämna sådant slöd från de s.k. lotterimedlen. Stödet har därefter upphört på grund av atl lotterimedlen för lång tid framåt år intecknade för fullgörande av tidigare åtaganden. Behovel av stöd är dock i vissa fall fortfarande kulttJrpaUtiskl-angelägel. Projekten kan också vara 5    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 13

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet 66

angelägna för sysselsättningen på byggarbetsmarknaden, t.ex. i regioner där inga projekl som avser allmänna samlingslokaler är aktuella.

Jag förordar därför att regeringen begär riksdagens bemyndigande alt kunna besluta om bidrag med högst 30% eller, om särskilda skäl föreligger, med 35% av kostnaden för anordnande av sädana icke-statliga teater-, konsert- och museilokaler som bedöms angelägna av sysselsättningsskäl. Bidraget bör kunna lämnas i de fall byggnadsprojekten inte menligt påverkar möjligheterna att förverkliga projekt som avser allmänna samlingslokaler.

Utgifterna under anslaget styrs av beslutsramar och detaljerade regler. Rubricerade anslag bör bl.a. mot denna bakgrund omvandlas till ett förslagsanslag med samma benämning. Jag beräknar att behållningen på reservationsanslaget uppgår till 40 milj. kr. vid utgången av budgetåret 1983/84. Reserverade medel bör kunna disponeras för det avsedda ändamålet även under budgetåret 1984/85. Med hänsyn lill delta beräknarjag anslagsbehovet till 5 milj. kr. under nästa budgetär. Jag har därvid beräknat medel även för bidrag till riksorganisationerna för samlingslokaler med sammanlagt 2163000 kr. Av beloppet bör 200000 kr. fä användas för sådant gemensaml lekniskl/ekonomiski utrednings- och projekteringsarbete som utförs av riksorganisationerna.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1. medge att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån för allmänna samlingslokaler under budgetåret 1984/85 meddelas inom en ram av 30000000 kr., varav högsl 20000000 kr. får las i anspråk för bidrag,

2. medge att den under I. angivna ramen överskrids om det behövs av sysselsättningsskäl,

3. lill Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 5000000 kr.,

4. bemyndiga regeringen att, om det behövs av sysselsättningsskäl, besluta om bidrag till anordnande av icke-statliga teater-, konsert- och museilokaler i enlighet med vad jag har förordat.

Bil. Lån till allmänna samlingslokaler

1982/83 Utgift 5519000 Reservation 7886000

1983/84 Anslag 13000000'

1984/85 Förslag 3000000

' Pä tilläggsbudget 1 har anvisats 25000000 kr.

Från anslaget betalas ul lån lill nybyggnad, ombyggnad eller köp av samlingslokaler enligl kungörelsen (1973: 400) om slailigl slöd lill allmänna samlingslokaler (omtryckt 1976:794, ändrad senasl 1983:326). En

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13   Bostadsdepartementet 67

redogörelse för lånebestämmelserna har lämnats under anslaget B  10. Anordningsbidrag m. m. lill allmänna samlingslokaler.

För varje budgetär fastställs en ram för långivningen. Denna ram omfattar också bidragsgivningen som har redovisats under anslaget B 10. Ramfrågan har behandlats där.

Bostadsstyrelsen

Under budgelåret 1981/82 beviljades län lill ell belopp av 16,2 milj.kr. medan 19,7 milj.kr. beviljades under budgelåret 1982/83. Med ledning av detta beräknar bosladsstyrelsen utbetalningarna under budgelåret 1983/84 till ca 15 milj.kr.

Utbetalningarna för budgetåret 1984/85 kan beräknas lill ca 17 milj.kr. Med hänsyn lill oregelbundenheler i utbetalningarna bör enligt styrelsens uppfattning anslaget ge utrymme för ulbelalning av ell större belopp, förslagsvis 20 milj. kr. Med hänsyn till en beräknad reservafion på anslaget om 5,8 milj. kr. vid utgången av innevarande budgetår bör ett belopp av 15 milj. kr. anvisas.

Föredragandens överväganden

Utgifterna under anslaget slyrs av beslutsramar och detaljerade regler. Anslaget bör bl.a. mol denna bakgrund omvandlas lill ell förslagsanslag med samma benämning. Jag beräknar all behållningen på reservalionsan-slagel uppgår lill 30 milj. kr. vid ulgången av budgetåret 1983/84. Reserverade medel bör kunna disponeras för del avsedda ändamålet även under budgetåret 1984/85. Med hänsyn till detta beräknarjag anslagsbehovet till 3 milj. kr. under nästa budgetår.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till allmänna samlingslokaler för budgetåret  1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 3000000 kr.

B 12. Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler m. m.

1982/83 Utgift 31020000 Reservation 4015000

1983/84 Anslag 33000000'

1984/85 Förslag 45000000

' På tilläggsbudget 1 har anvisals 25 000000 kr.

Från anslaget betalas ul uppruslningsbidrag och medel för s. k. särskild eftergift lill allmänna samlingslokaler saml energisparbidrag för vissa lokaler m.m.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 68

Beslämmelserna om uppruslningsbidrag och s. k. särskild eftergift finns i kungörelsen (1973:400) om statligt stöd lill allmänna samlingslokaler (omlryckl 1976:794, ändrad senasl 1983:326) Beslämmelserna innebär i korthet alt bidrag kan medges med högst 50% av kostnaderna för upprustningar av allmänna samlingslokaler, inkl. utbyten eller kompletteringar av inventarier i sädana lokaler och betalning av skulder. 1 fråga om samlingslokaler som har färdigställts efter den 30 juni 1973 lämnas bidrag endast för sådan lokalanpassning och inventarieanskaffning som avser handikappades särskilda behov. För lokalanpassningar och inventarieanskaffningar som avser handikappades särskilda behov beviljas upprustningsbidrag med ett belopp som moisvarar utgiften för åtgärderna intill i regel 100000 kr. För överskjutande ulgifter medges bidrag med högsl 50%. Enligl kungörelsen kan vidare slalligt lån enligl äldre bestämmelser under vissa förutsättningar efterges, s.k. särskild eftergift.

Bestämmelserna om energisparbidrag för vissa lokaler m. m. finns i förordningen (1982:264) om statsbidrag till energibesparande ålgärder i byggnader m. m. som lillhör vissa organisafioner och sliftelser. Bidrag kan medges med högsl 35% av koslnaderna för energibesparande ålgärder i byggnader m. m. som lillhör organisafioner eller stiftelser som inle bedriver näringsverksamhet och som inte har landstingskommun, kommun eller svenska kyrkan som huvudman. Bidrag lämnas inle om älgärderna avser bosläder eller lokaler som kan ingå i låneunderlag för bosladslån eller om slöd kan lämnas enligl kungörelsen (1973:400) om slalligt slöd lill allmänna samlingslokaler.

För varje budgelår faslsiäller riksdagen ramar för beslui om slöd. Uppruslningsbidrag för handikappanpassning lämnas ulan rambegränsning.

Ärenden om bidrag och särskilda eftergifter handläggs inom bosladsstyrelsen av en samlingslokaldelegalion.

Bostadsstyrelsen

Ramen för beslut om uppruslningsbidrag m. m. fastställdes ursprungligen till 14 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Genom beslut av regeringen den 16 september 1982 utvidgades ramen med 10 milj. kr. för arbeien i sysselsällningsskapande syfte. Genom beslut av regeringen den 14 april 1983 vidgades ramen av sysselsäliningsskäl med yiierligare 34,45 milj. kr., denna gång för ålgärder i vissa län och med igångsälining under viss lid. Ramarna har i princip ulnylljals fulll ul.

Ramen för budgelårel 1983/84 faslslällde; av riksdagen lill 24 milj.kr. Den vidgades genom beslui av regeringen den 14 april 1983 lill 49 milj. kr. av sysselsättningsskäl.

Samlingslokaldelegalionen hade den I augusli 1983 ansökningar om bidrag pä tillsammans 41,1 milj. kr. Del innebär att väntetiden för bidrag f. 11. iir ca tre år.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 69

Mot bakgrund av de kraftiga ramvidgningar som har genomförts av sysselsäliningsskäl bedömer samlingslokaldelegalionen att den ordinarie ramen skulle kunna vara oförändrad för sedvanliga uppruslningsåtgärder. Det kraftigt ökade intresset för energibesparande åtgärder motiverar dock en ökning av ramen lill 28 milj. kr. för budgelårel 1984/85.

Bostadsstyrelsen föreslår vidare atl ramen för beslut om energisparbidrag till vissa lokaler m. m. fastställs till 10 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Bosladsstyrelsen beräknar behovet av medel för utbetalningar av bidrag under budgelårel 1983/84 lill 37 milj. kr. Della belopp läcks av årets anslag på 33 milj. kr. och den behållning på 4 milj. kr. som fanns vid budgetårets början. Med hänsyn lill alt någon behållning inle kommer alt finnas på anslaget vid slutet av budgetåret 1983/84 räknar styrelsen med all anslaget behöver anvisas 60 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

För all stödja byggsysselsättningen har regeringen genom beslut den 6 oktober 1983 vidgat ramen för beslut om upprustningsbidrag m. m. med 25 milj. kr. till 74 milj. kr. för budgelårel 198.3/84.

På samma sätt som när det gäller nyinvesteringarna inom samlingslo
kalsseklorn måsle avvägningen av samhällets insatser för alt främja upp
rustningarna enligl min mening bli beroende av de samhällsekonomiska
resurserna och sysselsättningsläget på byggarbetsmarknaden. Jag förordar
att ramen för beslut om uppruslningsbidrag m. m. till allmänna samlingslo
kaler för budgetåret 1984/85 fastställs till oförändrat 24 milj. kr. Regeringen
bör begära riksdagens bemyndigande atl få överskrida ramen om det
behövs av sysselsättningsskäl. Liksom för innevarande budgetår bör bi
drag till handikappanpassning av allmänna samlingslokaler få medges utan
rambegränsning. '

Vidare förordar jag atl ramen för beslut om energisparbidrag för vissa lokaler m. m. under budgetåret 1984/85 fastställs till oförändrat 4,2 milj. kr.

Utgifterna under anslaget styrs nästan uteslutande av beslutsramar och detaljerade regler. Anslaget bör bl.a. mot denna bakgrund omvandlas till ett förslagsanslag med samma benämning. Jag beräknar all behållningen pä reservafionsanslaget uppgår till 25 milj. kr. vid ulgången av budgetåret 1983/84. Reserverade medel bör kunna disponeras för det avsedda ändamålet även under budgetåret 1984/85. Med hänsyn till detta beräknarjag anslagsbehovet under nästa budgelår lill 45 milj. kr.

Jag har under anslaget B 10. Anordningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler behandlat frågan om stöd till icke-statliga teater-, konsert-och museilokaler. Jag förordar alt regeringen begär riksdagens bemyndi-_ gande alt kunna besluta qc§ä;Orn_bidrag lilljjpprustning av sädana lokaler i de fall den bedöms som angelägen av sysselsättningsskäl. Bidraget bör kunna lämnas i de fall byggnadsprojekten inle menhgTpaVerkar möjlighe-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 70

terna att förverkliga projekt som avser allmänna samlingslokaler och på samma villkor som gäller för upprustningsbidrag till allmänna samlingslokaler. Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen att

1. medge atl beslui om uppruslningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler meddelas inom en ram av 24000000 kr. under budgelåret 1984/85,

2. medge att den under 1. angivna ramen överskrids om det behövs av sysselsätlningsskäl,

3. medge atl beslut om energisparbidrag för vissa lokaler m.m. meddelas inom en ram av 4200000 kr. under budgetåret 1984/85,

4. till Upprustningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler m.m. för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 45000000 kr.,

5. bemyndiga regeringen atl, om del behövs av sysselsätlningsskäl, besluta om bidrag lill uppruslning av icke-slatliga leaier-, konsert- och museilokaler i enlighet med vad jag har förordat.

B 13. Lån till förvärv av bostadsrätt

1983/84 Anslag 25000000

1984/85 Förslag 1 000

Beslämmelserna om lån till insats vid förvärv av bostadsrätt finns i förordningen (1982: 541) om lån lill grundavgiften vid ombildning av hyresrätt lill bostadsrätt.

Insatslånen är behovsprövade. De lämnas med ett belopp som motsvarar 80% av grundavgiften. Lånet får dock inle överstiga 20% av lägenhetens andel av anskaffningskostnaden för fastigheten eller tomträtten. Lånebeloppet måste också uppgå till minst 5000 kr. För insalslån skall betalas ränta efter en räntesats som fastställs av regeringen för ell kalenderår i sänder. Amortering betalas enligt de villkor som gäller för annui-tetslån med 10% ränta. Eftergift av hela eller en del av lånet kan medges' om det finns synnerliga skäl med hänsyn lill låntagarens inkomst- och förmögenhetsförhållanden på längre sikt.

Bostadsstyrelsen

Under budgetåret 1982/83 beviljades inga lån till förvärv av bostadsrätt.

Vid tillkomsten av denna låneform bedömdes den årliga lånevolymen till högsl ca 25 milj. kr. i 1980 års prisnivå. Bosladsstyrelsen bedömer att den årliga lånevolymen blir högst hälften av nämnda belopp. Ytteriigare medel behöver sålunda inte anvisas anslaget för budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet 71

Föredragandens överväganden

Under budgetåret 1982/83 beviljades inga lån till förvärv av bostadsrätt. Bosladsslyrelsen har uppskalial medelsbehovet för detta ändamål till 12,5 milj. kr. under budgetåret 1984/85. Behållningen på anslaget räcker för de utbetalningar som kan komma ifråga och anslaget bör därför tas upp med endasl ett formellt belopp på 1 000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Lån till förvärv av bostadsrätt för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1000 kr.

Byggnadsforskning, energihushållning m. m. Byggnadsforskning

Inom bostadsdepartementets ansvarsområde bedrivs forskning och utvecklingsarbete som omfattar stora delar av samhällsbyggandet. Arbetet har sin tyngdpunkt i frågor om markanvändning och byggande. Dessa frågor är till sin karaktär sektorövergripande och forskningen finns företrädd inom flera vetenskapliga discipliner.

Forskningsorganisafionen omfattar ett finansierande organ - statens råd för byggnadsforskning (BFR) - och ett forskningsinstitut - statens institut för byggnadsforskning (SIB).

De centrala myndigheterna under bostadsdepartementet - bostadsstyrelsen, statens planverk och statens lantmäteriverk - bedriver ingen egen forskning. Myndigheterna har f. n. - med undantag av lantmäteriverket -inte heller medel för att i nämnvärd utsträckning stödja forsknings- och utvecklingsarbete. Praktiskt inriktat utvecklingsarbete bedrivs dock i anslutning till verksamheten.

Statens råd för byggnadsforskning har som uppgift att initiera och stödja forskning och utvecklingsarbete inom byggsektorn. Rådet ansvarar för finansieringen av det allmänna forsknings- och utvecklingsarbetet inom bebyggelseplaneringens, byggnadsteknikens och byggnadsförvaltningens område och för program 3 Energianvändning för bebyggelse inom huvudprogrammet Energiforskning under tolfte huvudfiteln. Rådet svarar härvid också för sådan forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet m.m. som rör energihushållning i befinfiig bebyggelse samt installationsteknik. Med programverksamheten samordnas stöd till forskningsinriktat experimentbyggande inom energiområde och inom bostadsförsörjningen.

Riksdagen har under våren 1983 beslutat om vissa riktlinjer för byggnadsforskningens organisation och arbetsformer (prop. 1982/83:151, CU 30, rskr 351). Beslutet innebär att rådet skall ha ansvaret för den

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 72

långsikliga forskningsplaneringen och kunskapsuppbyggnaden inom bebyggelseområdel. I detta innefatlas också grundforskningens utveckling och resursförsöijning. Tyngdpunkten i det statliga forskningsstödet förskjuls successivt mol mer långsiklig forskning.

Forskningsvolymen inom byggseklorn bedöms f. n. vara för lilen. Bygg-seklorns inlressenler bör därför öka sill engagemang i forsknings- och ulvecklingsarbelel. Riksdagens beslui innebär all del slälls krav på en närmare samverkan mellan BFR och byggsektorn.

Det åligger statens råd för byggnadsforskning all löpande upprätta verksamhetsplaner. Budgelårel 1983/84 är det sista årel i del nu pågående Ireårsprogrammei. Rådel har i anslutning till anslagsframställningen för budgetåret 1984/85 presenterat sin verksamhetsplan för perioden 1984/85-1986/87.

Statens institut för byggnadsforskning är den slörsla samlade och konli-nuerligl verksamma forskningsenhelen inom svensk byggnadsforskning. Institutet svarar för den långsiktiga kunskaps- och kompetensuppbyggnaden för sektorns behov inom ell antal områden.

Verksamheten omsluter f.n. ca 40 milj. kr. och finansieras i huvudsak med anslag från BFR. Inslilutel ålar sig även uppdrag.

De av riksdagen beslulade rikllinjerna för den allmänna byggnadsforskningen innebär alt institutets verksamhet i fortsättningen skall finansieras dels med bidrag direkl över slalsbudgeten, dels med projektanslag och ersällning för uppdragsforskning. Bidraget över slalsbudgelen bör användas lill sådan forskning på eget programansvar som bidrar lill en långsiktig kunskapsuppbyggnad för byggsektorns behov samt för forskning inom områden som statsmakterna har angett som vikliga men där uppdragsgivare saknas.

Mot bakgrund av vad statsrådet I. Carlsson tidigare denna dag har redovisat kommer regeringen alt genom en särskild proposition lill riksdagen under våren 1984 redovisa sina överväganden om den samlade forskningsverksamheten i landet. I samband därmed kommer jag att redovisa mina förslag i fråga om inriktningen och omfattningen av byggnadsforskningen under nästa treårsperiod. I avvaktan på della bör anslagen till byggnadsforskning för budgelåret 1984/85 nu endast föras upp med preliminära belopp.

Energihushållning m. m.

Energihushållningen i befintlig bebyggelse följer de riktlinjer som statsmakterna lade fast våren 1981. Del innebär bl.a. alt verksamheten riktas in på all minska den åriiga energianvändningen i byggnadsbeslåndel med ca 48 TWh brullo i huvudsak under liden fram l.o.m. år 1988. En omprövning av energihushållningsprogrammet i dess helhet avses ske under år

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 73

1985. De slalliga myndigheterna under bosladsdepartemenlel har fåll regeringens uppdrag atl utarbeta material som kan ligga till grund för en omprövning av gällande riktlinjer för energisparverksamhelen i byggnader m. m. Slalens råd för byggnadsforskning skall planera och samordna arbetet och senast den I augusli 1984 lill bostadsdepartementet överlämna en samlad redovisning av materialet.

Den totala energitillförseln i landet uppgick år 1982 lill 387 TWh. Härav svarade oljeprodukter för 222 TWh eller 57%. Elkraftens andel (brutto vattenkraft och kärnkrafl) var ca 25% medan ålersloden utgjordes av kol. koks och andra fasla bränslen.

Den lolala energianvändningen inom sektorn bostäder, service m.m. var år 1982 164 TWh och uppgår enligl preliminära bedömningar lill ca 155 TWh år 1983. Den dominerande delen av användningen hänför sig lill uppvärmning av byggnader och lill tappvarmvallen.

De uppgifter som f. n. finns om byggnadsbeståndets energianvändning är myckel osäkra. Arbele pågår med att ta fram bättre statistik över energi-sparandets omfattning. Förutom ell påbörjat arbete med atl belysa energi-sparpolentialen i befinllig bebyggelse genomförs en undersökning av faktiska spareffekler av olika ålgärder i bebyggelsen.

Under hösten 1983 ökade energisparverksamhelen främsl i flerbostadshus. Omfatiningen av dessa arbeien behöver dock öka yiierligare.

Slalens insalser för energihushållning i befinllig bebyggelse omfallar stöd till energibesparande ålgärder. slöd lill kommunernas besiklnings-och rådgivningsverksamhel, slöd till information och ulbiidning i energifrågor samt slöd lill forskning och ulveckling kring bl. a. ny leknik.

Stöd till energibesparande åtgärder

För energibesparande ålgärder i statliga byggnader disponerar bygg-nadsslyrelsen särskilda medel. De byggnader som omfallas av del stöd som byggnadsstyrelsen fördelar utgör ungefär 5% av landels totala byggnadsbestånd. De största slalliga myndigheterna har nyligen fåll i uppdrag av regeringen alt redovisa hur man under 1980-lalet genom energisparande och oljeersättande åtgärder skall kunna minska sin oljeanvändning med ca 75%.

Härutöver lämnas stöd för ålgärder i bostadshus. Under de senaste åren har efterfrågan på stöd till energisparålgärder varil mindre än de tillgängliga ramarna. För budgelåiet 1982/83 var den anvisade ramen for della ändamål I 900 milj. kr. medan det beslutade stödet uppgick lill ca 854 milj. kr. I sammanhanget bör dock noteras att beslulsramen om I 900 milj. kr. uttrycker den del av inVesleiingarna i energisparålgärder som kan finansieras över slalsbudgelen. Del belopp som avräknas mol beslulsramen påverkas kraftigl av sådana ändringar i finansieringssyslemel som syftar till atl minska belastningen på slalsbudgelen saml av objektens sammansätt-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 74

ning. Under senare lid har allt färre objekt haft så liten omfattning atl lånen har lotalfördjupals. De lolala invesleringarna i energisparålgärder ullryckl som av lånemyndighelerna godkänd koslnad har i löpande priser varil i slort sett oförändrade. Riksdagens beslut om temporära bidrag för vissa ålgärder (prop. 1982/83:50 bil. 5, CU 8, rskr 112) har ökat efterfrågan på energisparslöd under innevarande budgetår.

Riksdagen har nyligen beslutat om förändringar av bl.a. det stafiiga stödet till energibesparande åtgärder i bostadshus (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 11, rskr 63). Lån för energisparande åtgärder skall i första hand - i likhet med vad som gäller för reparationer och underhåll - tas upp på den allmänna kredilmarknaden. Det statliga stödet lämnas i form av räntebidrag och särskilda riktade och differentierade bidrag. Förändringen ger möjligheter att utnyttja statens stöd för en mer efTekliv styrning av energisparandets inriktning.

Riksdagen har också beslutat om ändringar vad gäller det statliga stödet för energifillförselåtgärder (prop. 1983/84:62, NU 9, rskr 124). För lillför-selålgärder i den befintliga bostadsbyggeisen lämnas räntebidrag i samma ordning som för energibesparande ålgärder.

Jag räknar med atl efterfrågan på energisparstöd kommer att ligga på en hög nivä i fortsäUningen.

Information och utbildning m. m.

Den kommunala rådgivnings- och besiktningsverksamhel som bedrivs med slailigl slöd har varil inriktad på energisparande i byggnader. Det finns emellertid en stark koppling mellan energisparålgärder och underhålls- och reparationsåtgärder av annat slag. En samordning, som innebär atl skäliga energisparålgärder ulförs samlidigi med andra bosladsförbäll-ringsåtgärder, ger väsentligt ökade förutsättningar för en rationell ombyggnads- och underhållsverksamhet och för atl samhällets ekonomiska stöd används på ett effektivl sätt. Della kommer också lill uttryck i riksdagens beslut om ell lioårigt bosladsförbältringsprogram. Den kommunala rådgivningen och besiklningsverksamhelen bör därför få denna bredare inriklning.

Bosladsförbällringsprogrammels inriklning förutsätter vidare att den nuvarande informationsr och utbildningsverksamheten inom energispar-områdel breddas lill att omfatta också andra förbätlringsåtgärder.

B 14. Byggnadsforskning

1982/83 Utgift 121283000 Reservafion 76483755

1983/84 Anslag 114000000

1984/85 Förslag 114000000

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 75

Regeringen avseratt behandla frågor om byggnadsforskning i en särskild proposition under våren 1984. I avvaktan på della bör anslaget Byggnadsforskning las upp med ell preliminärt belopp i slalsbudgelen. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all, i avvaklan pä särskild proposition i ämnet, för Byggnad.sforsk-ning för budgetåret 1984/85 beräkna ett reservationsanslag av 114000000kr.

B 15. Lån till experimentbyggande

1982/83 Utgift 57975200' Reservation 22004498'

1983/84 Anslag 34000000

1984/85 Förslag 34000000

Regeringen avser atl behandla frågor om energi- och byggnadsforskning i en särskild proposition under våren 1984. Därvid behandlas även frågan om län till experimentbyggande. I avvaktan på della bör anslaget Lån lill experimenlbyggande las upp med ell preliminärt belopp i slalsbudgelen. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnei. för Lån till experimentbyggande för budgelårel 1984/85 beräkna ell reservafionsanslag av 34000000kr.

B 16. Information och utbildning m. m.'

1982/83 Utgift 20727690 Reservafion 18009026

1983/84 Anslag 17575000

1984/85 Förslag 182675000

Från detta reservationsanslag bekoslas utgifter för information och utbildning m. m. som rör genomförandet av energisparprogrammet inom bostadsdepartementets ansvarsområde. Från anslaget får vidare bekostas utgifter för information och utbildning avseende det program för förbättring av bostadsbeståndet som riksdagen nyligen har beslutat om. Vidare bekostas utgifter för sådant utrednings- och utvecklingsarbete med avseende på bebyggelsefrågor som inte är inordnat i verksamhet för vilken medel anvisas i annan ordning.

I det följande föreslås att under anslaget skall las upp medel även för bidrag till kommuner m. fl. för sådan rådgivnings- och besiktningsverksam-

' Anslagen Län lill experimentbyggande inom bostadsförsöriningen och Län till

experimentbyggande inom energiområdet m. m.

" Ny anslagsbenämning (tidigare Information och utbildning m. m. i energifrågor)

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 76

hel som avser bosiadsförbältringsälgärder och energibesparande ålgärder inom bostadsbeståndet. Koslnaderna för dessa ändamål belastar f.n. reservationsanslaget B 17. Vissa energibesparande ålgärder inom bosladsbesländet m. m. Härigenom samlas de rådgivnings-, utbildnings- och informationsfrågor som anknyter till varandra under ell anslag. 1 samband härmed bör anslagets benämning ändras lill Informalion och utbildning m. m.

Anslagsframställningar m. m.

Bosladsslyrelsen lämnar i huvudsak följande redovisning belräffande omfatiningen och inriktningen av den informalion och ulbiidning som styrelsen svarar för inom energiområdet. Verket har den 1 juli 1982 överla-git energisparkommilténs ansvar för information om energihushållning i bostadsbeståndet och i kommunala och landslingskommunala byggnader. För detta ändamål och för ulbiidning av viss personal vid länsbostadsnämnderna och kommunerna i frågor som rör del slalliga energisparslödel har bosladsslyrelsen för budgelårel 1983/84 anvisals 8 850000kr.

Informationen har under budgetåret 1982/83 haft sin lyngdpunkl i mål-gruppsinriklade insalser lill kommuner, faslighelsägare, bostadsföretag, hyresgäster m.fl. 1 den forlsalla verksamhelen kommer flerbostadshus-seklorn särskilt ati priorileras liksom de kommunala och landslingskommunala byggnaderna.

Stort utrymme har getts ål informalion om olika energisparålgärders lönsamhet och om hur de lämpligen bör kombineras. Under budgelårel 1983/84 kommer informationen i hög grad alt inriktas mol atl belysa sambanden mellan energihushållning och ombyggnad/underhåll. Dessutom kommer olika problem i samband med energisparålgärder såsom uppkomsten av fukt och mögel att uppmärksammas. Särskilda insatser har också planerats för all aktivera hyresgästerna i energisparandet.

Slyrelsen framhåller att om målen för energihushållningsprogrammet skall nås år 1988 måste inlressel för energisparande hållas på en hög nivå genom fortlöpande informalionsinsatser. De kommunala energirädgivarna måsle få ell forisatt stöd genom underiag och hjälpmedel för sin verksamhet. Inför budgetåret 1984/85 har bostadsstyrelsen därför bedömt aU informations- och utbildningsinsatserna från styrelsens sida behöver bedrivas i oförändrad omfattning. Mol denna bakgrund har bosladsslyrelsen för budgelåret 1984/85 räknat upp sill medelsbehov för information och ulbiidning inom energiområdet med drygt 4% till 9250000kr.

Sladsförnyelsegruppens betänkande Bällre bosläder (Ds Bo 1983: 2) har legal lill grund för del bosladsförbältringsprogram som riksdagen nyligen har beslutat om. I sitt yttrande över betänkandet anför bosladsstyrelsen atl särskilda medel måste tillföras slyrelsen för informations- och utbildningsinsatser i anslutning lill programmet. Styrelsen anger medelsbehovet för

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 77

dessa exirainsalser lill 7 lOOOOO kr. under innevarande budgetår och 3 100000 kr. under budgelårel 1984/85.

Statens planverk lämnar stöd till informalion lill och ulbiidning av yrkesverksamma personalgrupper som har ell avgörande inflytande på energihushållningen i byggandet och i den byggda miljön. Enligl planverket måsle insalserna inom della område inlensifieras under de närmaste åren. Planverket framhåller behovet av en samordning mellan energisparålgärder och ålgärder som ingär i bosladsförbältringsprogrammel. Vad gäller fortbildningen bedömer planverkel all del är lämpligt atl satsa på den fortbildningsverksamhel som genom åren har byggts upp hos de ordinarie utbildningsarrangörerna med deras naturliga målgrupper.

Planverkel har under innevarande budgelår disponeral 3900000kr. för informalion och ulbiidning i energifrågor. För budgelåret 1984/85 beräknar verkel behovet av medel till 4 200000 kr.

I sill remissvar över sladsförnyelsegruppens belänkande anger planverket preliminärt ell medelsbehov för särskilda informations- och uibild-ningsinsatser kring bosladsförbältringsprogrammel motsvarande 3 milj. kr. under innevarande budgelår saml 4 milj. kr. förde två följande budgetåren.

Statens råd för byggnadsjörskning har under innevarande budgelår disponerat 2 525 000 kr. för informationsverksamhet i anslulning lill den ener-giinriklade prototyp- och demonstralionsverksamhel som rådet bedriver. För budgetåret 1984/85 begär rådet all 2600000kr. anvisas för della ändamål.

Statens provningsanstall har under innevarande budgelår disponeral 1 300000 kr. för ulveckling av meloder för provning och konlroll inom energiområdel. Enligl provningsanslallen krävs yiierligare utvecklingsinsatser. Främst gäller della metoder för all åstadkomma en tillförlitlig diagnos av en byggnads lillsländ som underlag för val av förbällringsåigär-der.

Mol denna bakgrund hemsläller provningsanslallen all för budgelårel 1984/85 I milj. kr. slälls lill provningsanslallens förfogande för sådanl me-lodutvecklingsarbele.

SIFU belönar viklen av ulbiidning inom områdena energihushållning och bosladsförbällring. SIFU beräknar sill medelsbehov för della ändamål fill 1 lOOOOOkr.

Föredragandens överväganden

Del bosladsförbällringsprogram som riksdagen har beslulal om (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 11, rskr 63) innebär bl.a. atl olika underhälls- och reparalionsåtgärder så långt möjligt samordnas med de energisparålgärder som bör ulföras i bosladsbeslåndel. Riksdagen har därvid anvisal lolall lOmilj.kr. för särskild informalion och utbildning inom bo-sladsförbällringsområdet under innevarande år och budgelårel 1984/85.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 78

Den samlade synen på bosladsförbäiirings- och energisparålgärder gör del nödvändigt all samordna också injormations- och utbildningsinsatserna på dessa områden. Hur en sådan samordning bör ske saml hur ansvarsfördelningen skall se ul mellan berörda myndigheter, främsl bosladsslyrelsen och slalens planverk, övervägs f. n.

Jag beräknar all, ulöver redan beslulade medel om lOmilj. kr., yiierligare 18355000kr. behöver disponeras för informalion och ulbiidning m. m. under nästa budgelår. Fördelningen av dessa medel bör mol bakgrund av vad jag nu har redovisal ske försl sedan en samordning har skell. Jag avser all på nyll ålerkomma lill regeringen i frågan.

I min beräkning av medelsbehovel för budgelårel 1984/85 harjag också lagit hänsyn lill behovel av medel för vissa utredningsinsatser, föranledda av energisparverksamhelen, bosladsförbäilringsprogrammel och inlroduk-lionen av en ny plan- och bygglag ele. saml för vissa speciella utbildningsbehov, bl.a. för ulbiidning av länsbostadsnämndernas personal i faslighelsjuridiska frågor med särskild inriklning på småhus.

Kommunerna skall för sin besiktnings- och rådgivningsverksamhet inom energiområdel enligt beslut av riksdagen garanteras ell statligt bidrag t. o. m. budgetåret 1985/86. Riksdagen har vidare godkänt alt den kommunala besiktnings- och rådgivningsverksamheten vidgas, så att fastighetsägare genom denna kan få slöd även i fråga om hur bostadsförbäliringsål-gärder lämpligen bör samordnas med energisparålgärder. Jag har fidigare gelt en särskild arbelsgrupp i uppdrag atl komma med förslag om den framtida inriktningen av besiktnings- och rådgivningsverksamheten. Gruppens uppdrag vidgas nu till att avse också rekommendationer om hur en kommunal besiktnings- och rådgivningsverksamhet med denna bredare inriktning bör läggas upp.

Statens bidrag till besiktnings- och rådgivningsverksamheten bör för nästa budgetår ha i huvudsak samma omfattning som i dag. I likhet med vad som gäller f. n. bör medlen kunna användas både lill den besiklnings-och rådgivningsverksamhel som bedrivs av kommunerna och lill den motsvarande verksamhel som de slörre bostadsorganisationerna eller de slörre fastighelsförvaltarna genomför i egen regi. Jag beräknar mol denna bakgrund ett belopp av 164 320000kr. för slöd lill kommunerna m.fl. för besiktning och rådgivning under budgetåret 1984/85. Härutöver bör få användas också vad som återstår av de medel som tidigare har anvisats för samma ändamål under anslaget B 17. Vissa energibesparande ätgärder inom bostadsbeståndet m. m. Reservationen i denna del under sistnämnda anslag bör därför tillföras förevarande anslag.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Information och utbildning m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ell reservationsanslag av 182675000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet 79

B 17. Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m.'

1982/83 Utgift 1306189628 Reservation 733 119579

1983/84 Anslag        1350000000
1984/85 Förslag 500000000

Från anslaget betalas ulgifter för statens ekonomiska stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus och statliga byggnader. Vidare belastas anslaget alltjämt med utbetalningar som avser tidigare beslulade lån och bidrag lill kommunala och landslingskommunala byggnader m m. Under innevarande budgetär belastas anslaget vidare med kostnaderna för bidrag lill kommunerna m.fl. för besiktnings- och rådgivningsverksamhel m. m.

Byggnadsstyrelsen handhar medlen lill energibesparande åtgärder som utförs i statliga byggnader.

Beslut om förändringar bl. a. av del statliga ekonomiska stödet till energibesparande åtgärder i bostadshus fattades av riksdagen i december 1983 (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 11, rskr 63). Innebörden av beslutet vad gäller energibesparande åtgärder exkl. stöd lill uppvärmningsanläggningar är i huvudsak följande.

Lån las upp pä den opriorilerade kredilmarknaden i form av s. k. underhållslån. Kommunen förulsälls lämna en komplellerande borgen som s. k. fyllnadsborgen i de fall som säkerhet inle kan lämnas inom 85% av pantvärdet.

Till kapitalkostnaderna för åtgärderna lämnas räntebidrag enligl bestämmelserna i förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus. En redogörelse för dessa bestämmelser har lämnats under anslaget B 4. Räntebidrag m. m. i det föregående.

Ett riktat bidrag, energisparbidrag, lämnas till vissa åtgärder för att balansera de förändrade villkoren för räntebidrag. Bestämmelserna om sådana bidrag finns i förordningen (1983:1112) om statliga energisparbidrag för vissa åtgärder i bostadshus.

Kommunerna, länsbostadsnämnderna och bostadsstyrelsen handhar stödet lill energibesparande åtgärder enligt bestämmelserna i räntebidragsförordningen och energibidragsförordningen.

Riksdagen har vidare beslutat (prop. 1983/84:62, NU,9, rskr 124) om ändringar vad gäller det slalliga stödet till tillförselåtgärder (värmeanläggningar). Regeringen kommer genom beslut senare denna dag atl utfärda bestämmelser om bidrag lill installationer för uppvärmning m. m. Bestämmelserna gäller under år 1984.

Enligt dessa bestämmelser lämnas ränlebidrag lill tillförselåtgärder i

' Ny anslagsbenämning (tidigare Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.)

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet

80

samma ordning som till energibesparande ålgärder. Vidare lämnas bidrag. 1 fråga om anläggningar med en energianvändning under 3 GWh gäller därvid följande,

- lill värmepumpar (dock inle lill s. k. av luflvärmepumpar) utanför Qärr-värme- och nalurgasförsörjda områden lämnas bidrag med högsl 15% av invesleringen,

- lill solvärmeanläggningar lämnas bidrag med högst 50% av invesleringen,

- lill elvärmeunläggningar som installeras i oljeeldade pannor i flerbosladshus och gruppcentraler i avvaktan på anslutning lill Qärrvärme eller nalurgas lämnas bidrag med högst 15% av invesleringen.

Beslut om bidrag i dessa fall fattas av länsbostadsnämnderna och kommunernas förmedlingsorgan.

Anslagsframställningar m. m.

Bostadsstyrelsen redovisar bl.a. följande.

Omfattningen av beslut om bidrag och lån till energibesparande åtgärder i bosläder under de tre senaste budgetåren framgår av följande sammanställning.

	Anlal beslut	Anlal lagt	;nheler		Milj.kr.
		Toull	Därav i		Bidrag	Lån	Godkänd koslnad (löpande priser)
Budgelår			ner- boslads-hus	småhus
1980/81 1981/82 1982/83	61900 62 500 34 300	344 800 480000 276 900	281600 417 800 246100	63 200 62 200 30800	329 351 71	586 886 783	1 329' 2001-1 798'

' Fr. o. m. den I juli 1980 lämnades det slatliga slödet dels som bidrag, dels som lån

med 30% av godkänd kostnad efler avdrag för bidrag.

- Fr.o.m. den I juli 1981 lämnades slalligt stöd i form av lån med 30% av den

godkända kostnaden.

■* Fr. o. m. november 1982 lämnas bidrag med 15% för vissa isoleringsåtgärder.

Under budgetåren 1983/84 och 1984/85 bedöms låne- och bidragsgivningen uppgå lill 1 215 resp. 1 290 milj. kr. Bosladsstyrelsen föreslår all ramen för beslut om län och bidrag budgelårel 1984/85 fastställs lill oförändrat 1900milj. kr.

Utbetalningarna under budgelårel 1984/85 avseende län och bidrag lill bosläder saml fidigare beslulade lån och bidrag lill kommunala och lands-Ungskommunala byggnader bedöms uppgå lill I 250 milj. kr. resp. 45 milj. kr., dvs. lolall 1 295 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen anför atl energihushållning är en del av verkels ambition all hålla lokalkostnaderna nere. Byggnadsstyrelsen arbetar forilö-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13    Bostadsdepartementet 81

pande med att minska förbrukningen av energi. Verksamhelen innebär i huvudsak ändrings- och ombyggnadsarbeten i befintliga byggnader. En redovisning för verksamhelen har utarbetats under år 1983.

Föreskrifterna i förordningen (1976:757) om vissa åtgärder inoiu statsförvaltningen för alt minska förbrukningen av energi följs upp. Energispar-kampanjer har genomförts och nya sådana planeras.

Byggnadsstyrelsen har hittills beslutat om ålgärder för en sammanlagd kostnad om 375milj. kr., varav 58milj. kr. ännu inte hade betalats ul den 30 juni 1983. Vid ulgången av budgelårel 1983/84 beräknas verkel ha fatlal beslut om sammanlagt 465 milj. kr., motsvarande del lolala beslulsulrym-me som har meddelats.

Byggnadsstyrelsen räknar med atl behöva lägga ul beställningar under budgetåret 1984/85 för ytterligare 105 milj. kr. och föreslår all verkel ges ell beslällningsbemyndigande på della belopp.

Föredragandens överväganden

Efterfrågan på slailigl slöd lill energisparålgärder har under senare år legal pä en i huvudsak oförändrad nivå. Ett belydande sparande sker också genom åtgärder som utförs ulan slöd av slatliga lån eller bidrag. Effekterna av de hittills utförda sparinsaiserna är belydande. Del är emellertid troligt att sparandet behöver intensifieras ytterligare för atl den riktpunkt som riksdagen har fasisiälli skall uppnås inom den uisalla liden. Ett förbällral underlag för bedömningen av denna fråga arbelas f. n. fram av de slalliga byggforskningsorganen och kommer all redovisas i anslulning lill omprövningen av riktlinjerna för energipolitiken våren 1985.

I de ekonomisk-politiska åtgärder som riksdagen beslulade hösten 1982 ingick ett ökal slöd lill sådana värmeisoleringsåigärder som utförs före den 1 juli 1984. Enligl vad jag har inhämtat har della stöd haft avsedd effekt. Efterfrågan pä statligt stöd ökar sålunda f. n.

Del nyss beslulade bosladsförbällringsprogrammet (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 11, rskr 63) kan förväntas komma att stimulera lill nya typer av ålgärder med slor belydelse för det totala energisparandel. De därigenom skapade möjligheierna att finansiera underhäll berör även flera ålgärder med stor energispareffeki som inle omfattas av dagens energisparslöd. Som generellt slödvillkor för alla underhålls- och förbättringsarbeten gäller vidare all åtgärderna skall vara kombinerade med de energisparåtgärder som skäligen kan krävas. Del samtidigt införda riktade energisparbidragei innebär härutöver all de energisparålgärder som har omfaliais av det hiliillsvarande energisparslödel kan ges ett likvärdigt eller i vissa fall förbällral slöd jämfört med tidigare.

Riksdagens beslut med anledning av prop. 1983/84:40 innebär i denna del bl.a. all regeringen har bemyndigats att besluta om för vilka åtgärder och med vilka belopp som riktade bidrag skall lämnas. Vid min anmälan av 6    Rihdagen 1983/84. I .saml. Nr 100. Bilaga 13

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 82

mina förslag redovisade jag alt jag - vid riksdagens bifall lill förslagen -avsäg att senare föreslå regeringen all riktade bidrag skall lämnas med i medeltal 20% av en godkänd kostnad för arbetena och alt bidrag normalt bör förbehållas bostäder som upplåts med hyres- eller bostadsrätt.

Regeringen har nu beslutat att riktade energisparbidrag skall kunna lämnas till sådana åtgärder i hyres- och bosiadsrättshus som avser förbättring eller justering av värme- och ventilationssystem, förbättring av värmeisolering samt installation av anordningar för nattackumulering av varmvatten och för individuell mätning av varmvatten, el eller gas. Regeringen har vidare bemyndigat bostadsstyrelsen att besluta om med vilka belopp som bidrag skall lämnas för sädana åtgärder. Riktpunkten skall därvid t. v. vara att stödet i medeltal svarar mol 20% av den normala kostnaden för åtgärderna.

Vid min anslagsberäkning i det följande har jag utgålt från alt den sålunda fastlagda bidragsnivån skall hållas oförändrad under nästa budgelår.

Riksdagens nämnda beslui innebär all ränlebidrag för underhåll m.m. lämnas även lill ålgärder som rör uppvärmningsanordningar i befinfiiga bostadsbyggnader. Under är 1984 lämnas i vissa fall även bidrag för investeringar i sådana anläggningar enligt de regler som jag har redogjort för i det föregående (prop. 1983/84:62, NU 9, rskr 124). För att underlätta bidragsgivningen kommer dessa bidrag normalt alt handläggas av samma myndigheter som prövar frågan om räntebidrag och annat slöd till ålgärder i bosladshus - dvs. kommunerna och länsbostadsnämnderna. Koslnaderna för bidragen i denna del bör - i enlighet med vad föredraganden anmälde i prop. 1983/84:62 - belasta förevarande anslag.

Jag går därmed över till ram- och anslagsfrågor.

Ramen för beslut om slöd till energibesparande åtgärder i statliga byggnader är för innevarande budgelår 90 milj. kr. Jag förordar, efler samråd med chefen för finansdepartementet, alt ramen fastställs till samma belopp för budgetåret 1984/85.

Beslut om energisparbidrag till energibesparande åtgärder i bostäder bör kunna lämnas utan rambegränsning. I fråga om de av riksdagen beslutade bidragen till installationer för uppvärmning m. m. bör planeringen, i anslutning till vad föredraganden uttalade i prop. 1983/84:62, riktas in på att stöd skall kunna lämnas intill ett belopp av lOOmilj. kr. under år 1984.

Jag beräknar utbetalningarna av lån och bidrag till sammanlagt ca 1300milj.kr. under budgetåret 1984/85. I detta belopp ingår medel för utbetalningar av det särskilda bidraget om 15% till vissa isoleringsåtgärder, tidigare beslutade bidrag och lån Ull bostadshus, bidrag till kommunala och landstingskommunala byggnader, stöd till statliga byggnader samt de nya bidragen till energibesparande åtgärder och till installafioner för uppvärmning m.m.

Med beaktande av behållningen vid utgången av budgetåret 1983/84 på

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 83

det nuvarande anslaget B 17. Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. och med hänsyn till osäkerhet i fråga om laklen i utbetalningarna av tidigare beslutade bidrag och län liksom nya bidrag bör anslaget - benämnt Bidrag till energibesparande ålgärder inom bostadsbeståndet m. m. - föras upp med 500 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Jag hemsläller alt regeringen föreslär riksdagen alt

1. medge all beslut om bidrag till energibesparande ålgärder i slalliga byggnader meddelas inom en ram av 90000000 kr. under budgelåret 1984/85,

2. lill Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. för budgelåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 500000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 84

C. PLANVÄSENDET

Lagstiftningsfrågor m. m.

Ett förslag till ny plan- och bygglag remitterades under hösten 1983 till lagrådet för yttrande.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1987. Förslaget bygger i väsentliga delar på principerna i gällande rätt men innebär en genomgripande syslemalisk omarbelning av dagens lagstiftning samt en förenkling och modernisering av regelsystemet. Ell genomgående drag i reformen är decentralisering av beslutsfattandet och stor vikl har också lagls vid slörre frihet och ansvar för den enskilda människan. De viktigaste nyheterna är följande.

Alla kommuner skall ha en översiktsplan som omfallar kommunens hela yta. Områdesbestämmelser skall kunna antas, om kommunen vill säkerställa syftet med översiktsplanen inom ett visst område. Dagens stadsplan och byggnadsplan ersätts av en enda plan, som kallas detaljplan. Den skall ha en genomförandelid som begränsar byggrätten i liden.

Nybyggnadsförbuden avvecklas. En principiell rätt införs alt återupp-föra byggnader som har rivits eller brunnit ned. Om en byggnad används för ell ändamål som strider mot detaljplanen, får fastighetsägaren ändå göra både yttre och invändiga ändringar av byggnaden. En rätt all få bygglov till kompletteringsåtgärder - t.ex. komplementbyggnader och mindre tillbyggnader - införs beträffande en- och ivåfamiljshus utanför områden med detaljplan.

Länssiyrelsens faslslällelseprövning av planer slopas. Länsslyrelsen skall ha möjlighel alt i efterhand granska och upphäva detaljplaner och områdesbestämmelser. Upphävande får dock beslutas endasl på vissa, i lagen angivna grunder.

Medborgarinflylandel förbällras. Vid planläggning skall genom informalion och debatt eflerslrävas ell så fullsländigi beslulsunderiag som möjligl för de poliliska organen. Alla boende som berörs av en plan eller ett beslut om lillsländ skall, liksom hyresgäsiernas organisafioner, vara sakägare.

Tillstånd till byggande m. m. lämnas i form av bygglov, rivningslov och marklov. Förhandslov kan lämnas som ell delbeslul i bygglovsärendet. Skyldigheten atl söka lov skall kunna varieras genom kommunala beslut. Kommunen skall under vissa förutsättningar kunna besluta att vissa åtgärder inom områden ulan detaljplan får utföras utan bygglov, nämligen bl. a. komplementbyggnader, mindre tillbyggnader, inre ändringar av byggnader saml åtgärder med ekonomibyggnader för jordbruket och liknande näringar. För områden med detaljplan kan kommunerna i planen beslula all enklare fritidshus och liknande byggnader får uppföras eller byggas lill eller ändras på annal salt ulan lov.

Under hösten 1983 remillerades även ell förslag lill lag om exploate-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 85

ringssamverkan till lagrådet. Detta förslag innebär möjligheter att genomföra kommunala planintenlioner i enskild regi samtidigt som en värdeutjämning kan åstadkommas mellan de deltagande fastigheterna. Exploateringssamverkan fär ske endasl om kommunen har medgett det genom ett särskilt beslut enligt plan- och bygglagen.

Inom bostadsdepartementet pågår arbele med en promemoria med förslag till lag om hushållning med naturresurser. Promemorian skall remissbehandlas. Avsiklen är att ell lagförslag skall remitleras till lagrådet under våren 1984. Arbetet med en nalurresurslag har ell nära samband med förslagel lill plan- och bygglag.

I deparlemenlel pågår också arbete med en lagrädsremiss med förslag till sådana ändringar i gällande lagstiftning som föranleds av förslaget till plan- och bygglag. Även dessa förslag avses bli remitterade lill lagrådet under våren 1984.

Den 1 januari 1982 trädde nya gatukoslnadsbeslämmelser i kraft. Syftet med de nya bestämmelserna, som finns i byggnadslagen och byggnadsstadgan, var att ge kommunerna ökade möjligheter att täcka kostnaderna för gator och andra allmänna platser inom områden med stadsplan. Mot bakgrund bl.a. av att det från skilda håll har framhållits att bestämmelserna medför problem för fastighetsägare m.fl. skall en arbetsgrupp bildas inom bostadsdepartementet med uppgift att göra en sammanställning av de erfarenheter som har vunnits av bestämmelsernas tillämpning. Företrädare för kommunförbundet, Sveriges fastighetsägareförbund och Sveriges villaägareförbund skall inbjudas atl della. Arbelel skall bedrivas skyndsamt.

Den fysiska riksplaneringen

Det arbete som har ulförts i den kommunala planeringen och regionalt sedan är 1977 för atl fullfölja riktlinjerna för hushållning med mark och vatten redovisades av länsstyrelserna till regeringen vid årsskiftet 1982/83. Materialet har remissbehandlats. En redovisning kan komma att föreläggas riksdagen under våren 1984.

I enlighet med vad som anförts i prop. 1980/81:183 om fortsaU fysisk riksplanering pågår i arbete i syfte att utveckla formerna för att i planerings- och beslutsprocessen på olika nivåer föra in de markhushåll-ningsfrågor som behandlas i den fysiska riksplaneringen. Riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen för hushållning med mark och vallen avses bli reglerade i den nyss nämnda lagen om hushållning med naturresurser. Även en motsvarighet till bestämmelserna i 136 a § byggnadslagen beträffande industrielableringar av väsentlig belydelse för hushållningen med mark och vatten avses ingå i den lagen.

Statens planverk har regeringens uppdrag alt lämna förslag till hur kunskapsförsörjningen vad gäller frågor om naturresurser och markanvändning bör organiseras centralt och regionalt.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 86

Regeringen har nyligen lämnat en principproposilion till riksdagen belräffande havsresursfrågor. I propositionen uppmärksammas behovet av att i kustnära områden och i vissa andra havsområden utveckla planeringen för att bättre kunna samordna anspråken från olika verksamheter och göra avvägningar mellan motstående intressen. I syfte atl utveckla formerna för en planering av kust- och havsområdena bedriver havsresursde-legationen försöksverksamhel. Delegationen avser alt lämna en redovisning lill bosladsdepartemenlel under våren 1984.

Kommunal fysisk planering och byggande

För all främja en sådan bebyggelseulveckling sorn utnyttjar redan gjorda investeringar tilldrar sig resurshushållningsfrågorna allt större intresse i den kommunala översiktsplaneringen. Stadsbyggnad och stadsförnyelse blir därvid centrala frågor under del närmaste decenniet. Den kommunala detaljplaneringens inriktning kommer alltmer alt övergå från planering av nya bostadsområden till planering för förnyelse och förtätning av den befintliga bebyggelsen.

Statens planverk bedriver i samarbete med ell anlal kommuner försöksverksamhet för all pröva vilka allmänna råd som den kommande nya plan-och bygglagens plansyslem kan komma atl kräva.

Planverket arbetar på regeringens uppdrag även med ett förslag till nya föreskrifter och allmänna råd för ombyggnad och annan ändring i anslutning lill de regler för ombyggnad som har infogals i förslagel lill den nya plan- och bygglagen. De ändrade byggnadsbeslämmelserna avses i sina huvudsakliga delar komma atl införas redan i anslulning lill del beslulade bosladsförbältringsprogrammel. En proposition med ändringar i byggnadsstadgan kommer atl föreläggas riksdagen våren 1984.

Under senare år har konslalerals belydande brisler i bebyggelsens lek-niska egenskaper. Dil hör I.ex. fuktskador i grunder och brisler i infästning av balkonger samt förekomst av mögel och radon. Dit hör även brister i fråga om bebyggelsemiljöns tillgänglighet, torftiga ulemiljöer och problem med sophanteringen. En viktig uppgift för planverket är att bedöma omfattningen av olika brister i den befintliga bebyggelsen samt hur dessa kan undanröjas och förebyggas.

Information och utbildning

Inför de stora förändringarna i samband med bostadsförbällringspro-grammet, den kommande plan- och bygglagen saml fullföljande av målet för energihushållningen krävs omfattande informations- och utbildningsinsatser. Del ankommer på planverkel all aklivi medverka i della arbele.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 87

C 1. Statens planverk

1982/83 Utgift 35 293000

1983/84 Anslag 33 670000

1984/85 Förslag 34948000

Organisation, uppgifter m.m.

Statens planverk är central förvaltningsmyndighet för ärenden om plan-och byggnadsväsendet. Det åligger verket särskilt att insamla och bearbeta kunskaper och erfarenheter inom dess verksamhetsområde, alt i anslutning till den allmänna uppsikten över plan- och byggnadsväsendet ge råd och vägledning för planväsendet samt meddela föreskrifter och allmänna råd för byggnadsväsendet. Planverkel skall vidare verka för samordning mellan sina och andra myndigheters regler som rör plan- eller byggnadsväsendet. Dessutom skall planverkel verka för samordning mellan verkel och andra myndigheter när det gäller dels insamling och bearbetning av kunskaper och erfarenheter som rör hushållning med mark och vatten, dels råd och vägledning belräffande fullföljandet av de riktlinjer som har beslutats för hushållningen med mark och vatten.

Planverket utfärdar typgodkännande av konstruktion eller utförande i övrigt av byggnader eller andra anordningar, om vilka bestämmelser ges i byggnadsstadgan samt biträder även i övrigt utomstående med utlåtande, undersökning eller annal arbete, om det är av allmänt intresse för byggnadsväsendet.

Planverket leds av en styrelse. Chef för planverket är en generaldirektör. Verket är organiserat på två avdelningar, planavdelningen och byggnadsavdelningen. Avdelningarna är indelade i enheter. Inom verket finns vidare en administrativ byrå samt ett verkssekretarial. Till planverket har knutits tre rådgivande organ, rådet för samhällsplanering, tekniska rådet och rådet för stål- och betongnormer.

Till statens planverk hör i administrativt hänseende statens va-nämnd. Nämnden handlägger med hela landet som verksamhetsområde mål enligl lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar samt mål enligt lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar.

Anslagsförändringarna i förhållande till statsbudgeten för innevarande budgetår framgår av följande sammanställning.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet

88

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Statens planverk

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostn. (därav lönekostn.)

Lokalkostnader

Särskild samhällsinformation

Statens va-nämnd därav lönekostn.)

Engångsanvisning statens va-nämnd

Typgodkännandeverksamheten

147

25940000

(23 561000)

4 561000

916000 2 177000 (1546000)

75000

1000 33670000

-1-4615000

(-1-   503 000)

-t-   564 000

-I-   109000

-F   267 000

(-1-   209000)

-    75000

+ O

4-5480000

-1-1000000

(-1-   736000)

+   140000

+    35000

+   178000

(-1-   125000)

-    75 000

+ O

4-1278000

Avgifter för statens planverks trycksaker, som redovisas under statsbudgetens inkomsttitel 2533 Avgifter vid statens planverk, beräknas lill 590000 kr. för budgelåret 1984/85.

Statens planverk

De grundläggande utgångspunkterna för planverkets verksamhel finns i byggnadslagstiftningen samt i vissa riksdags- och regeringsbeslut. Planverket får på säU som närmare anges i 76 § byggnadsstadgan (1959:612, omtryckt 1981: 873) meddela föreskrifter och ge exempel på godtagna tekniska lösningar och de allmänna råd som i övrigt behövs för tillämpningen av byggnadsstadgan.

Planverkets verksamhet påverkas i stor ulsträckning av utformningen av den nya plan- och bygglagen och av den nalurresurslag som f.n. bereds inom bosladsdepartemenlel. Delta gäller såväl planverkels roll i samband med information, rådgivning och ulbiidning i anslulning till all lagarna skall träda i kraft som verkets formella uppgifter sedan lagarna har trän i kraft. Planverkel har ularbelat ell program för arbelel i samband med inlroduk-lionen av plan- och bygglagen. Arbelel kommer lill slörsla delen all rymmas inom planverkets myndighetsanslag. Vissa uppgifter ställer emellertid krav på särskilda resurser ulöver myndighetsanslaget.

Planverkel bedömer all en nedskärning av verkets resurser med 2% för budgelåret 1984/85 får slörre konsekvenser för verksamheten än tidigare års nedskärningar, beroende på atl utrymmet för konsultinsatser ytteriigare begränsas. En mycket reslrikliv prövning inför ålerbesällning av vakanser blir nödvändig. Verkel bedömer dock au nedskärningen skall kunna genomföras ulan all mera omfallande ingrepp i verksamhelen behöver göras.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 89

Problem som uppstår vid ständigt minskade resurser kan emellertid inte döljas i längden. Verksamhetens karaktär av specialsludier avseende många olika fackområden innebär alt sårbarheten är förhållandevis stor.

Slalens planverk föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande:

1. Huvudförslaget I 396000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. I 964000 kr.

3. De besparingar som planverkel har redovisat enligt huvudförslaget innebär all anslagsposten Förvaltningskostnader minskas med 542000 kr., varav 442000 kr. avser lönemedel, all anslagsposten särskild samhällsinformation minskas med 21 000 kr. och att anslagsposten statens va-nämnd minskas med 5 000 kr. Huvuddelen av besparingarna kommer att genomföras genom atl tjänster eller delar av tjänster hålls vakanta. Planerade ekonomiadminislraliva och personaladministraliva åtgärder väntas också få en åtstramande effekt på koslnaderna. För verket som helhet kommer en omsorgsfull planering atl ske för utnyttjandet av medel för resor och expenser.

4. Planverket kan konstatera atl trols omprioriteringar kommer verket inle all kunna ansvara för introduktionen av en ny plan- och bygglag om inle vissa exlra resurser kan slällas lill verkels förfogande som tillfällig förstärkning. För budgelårel 1984/85 har verkel beräknal för försöksverksamhel i kommuner jämle resemedel för planverkets personal 2 380000 kr., för experlmedel vid arbelel med SBN/PBL 600000 kr. saml för juridisk expertis (under 2 år) vid arbelel med allmänna råd för planeringen och tillämpningen av de nya planinstilulen 500000 kr.

5. En väsentlig uppruslning av ulruslningen för aulomalisk ordbehandling behövs. Verkel hemsläller om ell engångsanslag om lOOOOO kr. som lillskolt till ordinarie expensmedel.

6. För lypgodkännandebyrån behövs en ökning av resurserna och en ökad kostnadstäckning. För all finansiera de allmännyttiga arbetsuppgifter som från praktisk och rationell synpunkt måsle ligga på lypgodkännandebyrån äskar planverkel därför 203000 kr. ulöver huvudförslagel, molsva-rande koslnaderna för Ijänslen som chef för lypgodkännandebyrån.

7. Planverkel har beräknal medelsbehovel med ulgångspunkl i kända koslnader under 1982/83. Flyllningen lill kvarlerel Lysbomben innebär emellertid alt vissa koslnader blir väsenlligl högre. Della gäller i första hand telefon, externa transporter och reprografi. För dessa ändamål har verket beräknat 126000 kr. som begärs ulöver huvudförslagel.

8.   För lypgodkännandeverksamhelen disponeras fr.o.m. budgelåret
1981/82 en röriig kredil hos riksgäldskontorel på högst 500000 kr. Den är
avsedd att tas i anspråk i den mån löpande utgifter inte kan bestridas med
löpande inkomster. Planverkel hemsläller att en rörlig kredit till samma
belopp ställs till förfogande även under budgelårel 1984/85.

9.  Planverkel hemsläller all anslagsposten Förvaltningskostnader även
för budgetåret 1984/85 får överskridas för utgifter inom slål- och betong-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 90

verksamhelen med högsl det belopp som motsvarar nettoinkomsterna från försäljning av normer utgivna av slalens stål- och betongkommittéer efter avdrag för övriga berörda myndigheters kostnader.

10. Slalens va-nämnd hemsläller om 150000 kr. utöver huvudförslaget för atl kunna hälla en hög ulnylljandegrad av reserven av icke hellidsan-ställda ordförandeersättare.

Föredragandens överväganden

För nästa budgelår bör medel för planverkels verksamhel beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag beräknar därutöver 119000 kr. för telefonkostnader (7). Medel för planverkets egen medverkan vid introduktionen av plan- och bygglagen förulsälls i huvudsak kunna tillgodoses inom verkels ordinarie anslag genom omprioritering av verkels befinfiiga resurser (4).

Med hänsyn lill den omfallning och vikl som införandet av en ny plan-och bygglag får för kommunerna är informalion från planverkels sida viktig. Jag anser liksom planverkel all en försöksverksamhel bör komma lill slånd. Planverkel bör i denna fråga samråda med slal-kommunbered-ningen (C 1983:02).

Planverket har i sin anslagsframställning underslrukil viklen av forskningsinsatser inom byggnads- och planväsendets område. Verket önskar alt, i enlighet med vad som uttalades i byggforskningsproposilionen (1982/83: 151, CU 30, rskr 351), medel reserveras för forskning inom områdel. Forskningsfrågorna avses bli behandlade i en särskild proposition till riksdagen våren 1984. Jag återkommer lill den av planverkel aklualiserade frågan i del sammanhängd.

1 likhel med föregående budgelår harjag räknal med alt kostnaderna för lypgodkännandeverksamhelen helt skall finansieras med avgifter.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens planverk för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 34948000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 91

D. LANTMÄTERIET

Inledning

För lantmäteriet innebär årels budgelförslag all huvuddelen av den anslagsfinansierade verksamhelen behandlas mer ingående än normalt. När del gäller arbelel med karlor och annan landskapsinformalion kommer jag all föreslå all en långsiklig plan läggs fasl. Jag kommer vidare alt föreslå all faslighelsregistreringen. som är ett sista led i faslighetsbild-ningsprocessen, skall finansieras med avgifter. Härigenom kommer hela processen all belalas av dem som har mesl nylla av åtgärderna i fråga. För all inle äldre karlor i faslighelsregistermyndigheternas arkiv skall gå förlorade på grund av all del saknas medel för all vårda dem kommer jag alt föreslå särskilda insalser för all möjliggöra en mera avancerad kartlagning. Jag kommer också atl redovisa min syn på lantmälerilaxans utformning.

Organisation, uppgifter m. m.

Det slalliga lantmäteriet omfattar slalens lantmäteriverk, en överlanlmä-larmyndighel i varje län och lokala fastighetsbildningsmyndigheler.

Lantmäteriverket är cenlral förvallningsmyndighel för frågor om faslig-helsbildning, faslighelsbeslämning, fastighelsvärdering. faslighelssamver-kan och faslighetsregislrering saml för frågor om mälningsverksamhel och allmän karlläggning. I den sist näinnda uppgiften ingår all varje år upprätta förslag lill plan för de allmänna kartarbetena och atl ulföra grundläggande karlläggning och ge ul karlor i skalor, serier och versioner som svarar mol samhällels grundläggande och konlinuerliga behov.

Verkel skall leda och ha lillsyn över den verksamhel som ankommer på fastighelsbildningsmyndighelerna och över faslighelsregislerverksamhe-ten.

Verkel leds av en styrelse med en generaldirektör som ordförande och högst sex andra ledamöter, som regeringen utser. Generaldireklören är chef för verkel. Inom verket finns fyra avdelningar, administrativa avdelningen, faslighetsavdelningen, kartavdelningen och produktionsavdelningen saml ell planeringssekrelarial.

För samråd i mera betydelsefulla frågor om riktlinjer för de allmänna kartarbelena finns ell lill verkel knutet kartråd. I karlrådet ingår företrädare för närmast berörda slalliga myndigheter och Svenska kommunförbundet. Generaldirektören i verket är ordförande i karlrådel.

Överlantmätarmyndigheten harlänel som verksamhelsomräde. Chef för myndigheten är överlantmätaren, som dessutom är tjänsteman vid länsslyrelsen och chef fördess lanlmäterienhet. Överlantmälarmyndighelen skall inom länel främsl leda och ha tillsyn över verksamhelen vid de statliga

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 92

faslighclsbildningsmyndighelerna. ha tillsyn över mälningsverksamhelen saml verka för samordning av grundläggande mätning och kartläggning.

Fastighelsbildningsmyndigheten har hand om lanlmäleri- och karlverksamheten på den lokala nivån. Lantmäleridistriklel är verksamhetsområde för en fasiighetsbildningsmyndighet! Landet är indelat i 86 lantmäteridi-slrikt. Förutom alt del finns ell distriklskonlor i varje dislrikl finns lokalkontor för närservice i f.n. 32 kommuner. För särskilda faslighetsbild-ningsuppgifter finns ytterligare 24 slalliga faslighelsbildningsmyndigheler, sk. specialenheier. 23 av dessa ulför faslighelsbildningsuppgifter som hänger samman med främsl jordbrukels och skogsbrukels ralionalisering. Den ålerstäende har uppgifter som rör utvecklingen av tätbebyggelse. Chef för fastighelsbildningsmyndighel med lanlmäleridislrikl som verksamhels-område är en dislriklslanlmälare och för annan slallig faslighelsbildnings-myndighel en länslanlmätare.

Lantmäteriet bedriver en omfattande uppdragsverksamhet. Denna ulförs såväl centrall som regionall och lokall i organisafionen. För all man bällre skall kunna ulnyllja de lekniska resurser som lanlmäleriel förfogar över har bildals alla regionala s. k. samverkansområden.

Del slatliga lanlmäleriel sysselsalle den 1 juli 1983 någol mer än 2800 personer varav ca 850 vid lanlmäleriverket.

Utanför den nu beskrivna statliga organisationen men underordnad denna i lillsynshänseende finns dels 42 kommunala fastighetsbildningsmyndigheter för ulveckling av tätbebyggelse, dels 24 statliga och 32 kommunala fastighelsregistermyndigheter. Slalliga fastighelsregistermyndigheter är länsstyrelserna, inom vilka ärenden om faslighetsregislrering handläggs av lanlmäterienhelerna.

Lanimälerieis verksamhel delas in i följande fyra program.

1. Uppdragsverksamhel

2. Plangenomförande

3. Landskapsinformalion

4. Försvarsberedskap

Medel las upp under följande anslag.

D I. Lanlmäleriel

D 2. Plangenomförande

D3. Landskapsinformalion

D 4. Försvarsberedskap

D 5. Ulruslning m. m.

Anslaget D I är ell förslagsanslag som las upp med ell formelll belopp på 1 000 kr. Under anslagei redovisas in- och utbelalningar för lanimälerieis hela verksamhel.

Anslaget D 2 år ell förslagsanslag som i huvudsak skall finansiera ulvecklings- och rådgivningsverksamhel saml arbele med faslighelsregi-slrering inom program 2. Verksamhelen med fastighelsbildning m. m. inom samma program finansieras huvudsakligen genom avgifter enligl lantmäteritaxan (1971: 1101, ändrad senast 1983:885).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13   Bostadsdepartementet 93

Anslagen D 3 och D 4 är reservationsanslag som skall finansiera verksamhelen inom program 3 och 4.

Anslaget D 5 är ell reservafionsanslag som skall finansiera lanimälerieis behov av s.k. strategisk ulruslning. Anslaget fungerar som ell lån som amorteras lill en inkomsltilel på slalsbudgelen i lakl med all utrustningen skrivs av. Frän anslagei finansieras vid behov också lillskoll av statskapital.

D 1. Lantmäteriet

1982/83 Utgift	0
1983/84 Anvisal	1000
1984/85 Förslag	1000

Under anslaget redovisas samtliga in- och utbetalningar för lanimälerieis olika verksamheter. Anslaget las upp med ett formelll belopp och får normall inle belastas.

Verksamheterna inom olika program beskrivs i del följande under de anslag varifrån medel beräknas pä slalsbudgelen. Lanimälerieis uppdragsverksamhet (program 1) finansieras emellertid helt genom avgifter. Denna verksamhet behandlas därför under förevarande anslag.

Program 1. Uppdragsverksamhet

Programmet beslår av ivå delprogram:

1 a. Inrikes uppdrag

I b. Ullandsuppdrag

Delprogrammel Inrikes uppdrag omfallar uppdrag inom landet belräffande bl.a. framställning av karlor och annan landskapsinformalion, tekniska och fastighetsrällsliga frågor samt fastighetsvärdering.

Delprogrammet Ullandsuppdrag omfatlar alla uppdrag i utlandet. Verksamheten marknadsförs under namnet Swedsurvey. Lantmäteriverket marknadsför även produkter och tjänster frän förelag och andra myndigheter när det främjar lanimälerieis export.

Uppdragsverksamheten bedrivs pä affärsmässiga grunder. Rörelsen budgetåren 1982/83-1984/85 framgår av följande tabell (1 000-lal kr.). 1 kostnaderna ingår beräknat behov av avsättningar för osäkra fordringar, för realiserade prisförändringar i anläggningstillgångar och för all värde-säkra statskapitalet. Som intäkler redovisas fakturerade belopp och värdet av utförda men ännu inle fakturerade uppdrag.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 94

1982/83 1983/84 1984/85

Utfall Beräknat Beräknat

Intäkter	144013	164 968	163 095
Koslnader	143 846	162 571	160765
Resultat	+   167	+ 2 397	-H2330
Balanseiiil resullal	-5 672	-3 275	-  945

Lantmäteriverket

Den under budgelårel 1982/83 väntade nedgången i efterfrågan på stom-mätning, reproverksamhet och flygfotografering har inle inlräffal. Efterfrågan på dessa tjänsler har i stället ökal liksom på faslighelsräiislig service och värderingsservice. För ullandsuppdragen uppnåddes en 50%-ig ökning av omsällningen jämförl med budgelårel 1981/82.

Den inrikes uppdragsverksamhelen bedöms minska med ca 3% under budgelårel 1984/85. Ulvecklingen av ullandsverksamheien är svår all bedöma. Konkurrensen på världsmarknaden är hård. Verkel bedömer dock all den marknadsföring som genomförls bör ge utdelning i form av uppdrag.

Föredragandens överväganden

Uppdragsverksamhelen har budgelårel  1982/83 lämnai eit liiet överskoll. Verksamhelens volym har inle minskal i den omfallning som del har funniis anledning all ania. Resulialel är bättre än för budgelåret 1981/82. Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

att till Lantmäteriet för budgelårel 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 1 000 kr.

D 2. Plangenomförande'

1982/83 Utgift 42087574

1983/84 Anslag 37 335000

1984/85 Förslag 41519000

Under anslaget redovisas koslnader för program 2 Plangenomförande lill de delar verksamheten finansieras över statsbudgeten.

Ny anslagsbenämning (tidigare Lantmäteriet: Plangenomförande).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 95

Program 2. Plangenomförande

Programmet består av fyra delprogram:

2 a. Fastighetsbildning m. m.

2 b. Fastighetsregisterreformen

2 c. Utveckling

2 d. Rådgivning

Delprogram 2 a finansieras i huvudsak genom avgifter. Ersättning las ul enligt lantmäteritaxan (1971: 1101, ändrad senasl 1983:885). Ersättningen skall i princip täcka lanimälerieis kostnader för verksamhelen. Till en lilen del lämnas bidrag till fastighetsbildningen frän anslag. Jag kommer senare att föreslå att dessa bidrag skall finansieras genom avgifter på faslighelsregistreringen. Della kommer dock inle all påverka statsbudgetens ulgifter, utan endast dess. inkomster. Rörelsen budgetåren 1982/83-1984/85 framgår av följande tabell (I 000-tal kr.). I koslnaderna ingår beräknade avsättningar för osäkra fordringar, för realiserade prisförändringar i anläggningstillgångar och för att värdesäkra slalskapitalel. Som intäkler redovisas fakturerade belopp och värdet av utförda men inle fakturerade ärenden.

	1982/83	1983/84	1984/85
	Ulfall	Beräknal	Beräknal
Intäkter	215891	230523	224918
Varav bidrag
från anslag	12 355	8 597	10200
Kostnader	214536	231725	224918
Resultat	-1-  1355	-1202	0
Balanserat
resullal	-1-11 078	-h9876	-(-9876

Bidragen tas upp i tre delposter under anslaget D 2, nämligen kostnader för nedsättningsbelopp enligt lantmäteritaxan, för den särskilda skiftesverksamheten i Kopparbergs län och för socialt betingade statsbidrag lill sakägare. Enligt lantmäteritaxan skall ersättningen för vissa faslighetsbild-ningsförräUningar sättas ned om vissa fasligheter m. m. inle längre behöver redovisas i faslighelsregislrel. Taxebeloppen skall också sällas ned för äganderättsutredningar som en länsstyrelse förordnar om. Av följande sammanställning framgår bl.a. den beräknade ulvecklingen av bidragen (IpOO-talkr.).

Anslagspost	1982/83 Ulfall	1983/84 Anvisal	1984/85 Förslag
Kostnader för nedsättningsbelopp enligt lanlmälerilaxan Den särskilda skiftesverksamheten i Kopparbergs län Statsbidrag till sakägare Summa	9049 2 730 576 12 355	7700 454 443 8597	10000 0 200 10 200

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 96

Övriga delprogram finansieras helt under anslaget. Till en del kan ulveckling och rådgivning finansieras genom avgifter, men verksamheten redovisas dä under program I eller delprogram 2 a.

Lantmäteriverket

Fastighetsbildning m. m.

Under budgelåret 1982/83 har efterfrågan på faslighelsbildningsålgärder minskal någol. Under del första halvåret 1983 har efterfrågan minskat oroande mycket i några län. Inom några andra län, främsl i Sydsverige, har efteriVägan dock ökal under budgelårel. Verksamhelen har gett full kostnadstäckning. Balansen av inneliggande ärenden har inle minskat i planerad omfallning. Inte heller andelen gamla ärenden har minskal på ett tillfredsställande sätt. Handluggningstidernu hur emellertid förkortats i minsi planerad omfallning.

Arbelel med de älerslående laga skiftena i Kopparbergs län har genomförls planenligt. Verksamhelen avslutas under innevarande budgetär. Lantmäteriverket reserverar sig dock för atl merarbele kan uppkomma lill följd av atl domstol kan besluta om återförvisning eller föreskrifter om ändring av beslut i förrällningarna vid eveniuella överprövningar.

Verkel framhåller alt reglerna för nedsättning i lanlmälerilaxan är utformade så all de i huvudsak verkar aulomaliskl. För budgelårel 1984/85 bedömer verkel au behovel av nedsäliningsmedel kommer all uppgå lill 10000000 kr. För statsbidrag till sakägare beräknar verkel ell behov av 500000 kr.

Övriga delprogram

Arbelel med fastighelsdalareformen har löpl planenligt. Del nya faslighelsregislrel omfailade vid ulgången av förra budgelårel ca 900000 faslig-heler, vilkel är närmare 25 % av landels samtliga fasligheler.

Riksdagen har beslutat (prop. 1981/82: 123, CU 37, rskr 318) om faslig-hetsdaiareformen under budgetåren 1982/83-1986/87. Beslutet innebär bl.a. att för femårsperioden beräknas en ekonomisk ram som utgår från oförändrade resurser för överföringsorganisationen. Lantmäteriverket anser mol denna bakgrund all delprogrammel Faslighelsregisierreformen skall tilldelas oförändrade resurser för budgelåret 1984/85.

Finansiering av den statliga fastighetsregistreringen med avgifter

Min företrädare tog i 1982 ärs budgetproposition (prop. 1981/82:100 bil. 16) upp frågan om all finansiera faslighelsregistreringen med avgifter. Lantmäteriverket hade väckt frågan. Bostadsminisiern ansåg all del behövdes ylleriigare underiag för all la slällning. Mol denna bakgrund uppdrog regeringen i mars 1982 ål lanlmäleriverkel all ulreda frågan vidare.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 97

Verkel redovisade sin ulredning under sommaren 1982. Ulredningsmaie-rialei har sedermera ytterligare konkreiiserals.

Faslighelsregistreringen utförs vid 24 slalliga och 32 kommunala fastighelsregistermyndigheter; Länsslyrelsen är slallig registertnyndighel och arbelel ulförs vid lanlmälerienhelen inom planeringsavdelningen. Även lanlmäleriverkel och cenlralnämnden för fastighetsdala har vikliga uppgifter i verksamheten. Registreringsarbelet har samband med verksamheten hos inskrivningsmyndigheterna genom en omfattande fortlöpande avisering av uppgifter mellan fastighetsregisiermyndighelerna och inskrivningsmyndigheterna. Under ledning av cenlralnämnden för faslighelsdaia läggs f. n. regislren om lill all föras med ADB i ell inlegrerai system (fastighelsdalareformen).

De kommunala registermyndigheterna bedriver verksamhelen efter regeringens och lantmäteriverkets bestämmande enligt lagen (1971: 133) om kommunal fastighelsbildningsmyndighel och fastighelsregisiermyndighet. Enligl lagen skall kommunen inrätta fastighelsregisiermyndighet och svara för verksamhelen vid myndigheten om regeringen eller av regeringen utsedd myndighet bestämmer della. Av förarbetena (prop. 1971:58) framgår all om kommun inte vill vara huvudman för faslighelsregislrel är della ett särskill skäl för all en sådan myndighel inte skall finnas i kommunen. Registreringen skall då i stället ankomma på länsslyrelsen. Beslämmelserna i lagen innebär vidare all kommunen skall anställa och avlöna personal, anskaffa material och i övrigt vidla de ålgärder och svara för de koslnader som behövs för all myndigheten skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Jag anser alt del nu finns tillräckligt med utredningsmaterial för all det skall vara möjligl alt ta slällning lill frågan om avgiftsfinansiering av fastighetsregistreringen och till formerna för en sådan finansiering. Jag har funnit atl verksamhelen bör finansieras med avgifter och jag kommer nu all redogöra för ulredningsförslagen och senare för mina överväganden.

Koslnaderna för den slalliga faslighelsregistreringen hos berörda slalliga myndigheter särredovisas inle. De kan dock uppskallas med hygglig säkerhet. Underiag saknas däremot för all bedöma koslnaderna vid de kommunala registermyndigheterna.

Jag skall nu redovisa en beräkning av de slatliga kostnaderna för registreringen. Därefter redovisar jag förslag som lantmäteriverket har fört fram när del gäller behov all öka resurserna. Innan jag redogör för mina överväganden kommer jag också all redovisa lanimäleriverkeis förslag lill olika sätt alt utforma avgifien.

Kostnaderför den statliga fastighet sregisterverksamheten

Med ulgångspunkl i de anslagsframställningar som berörda myndigheter har lämnai för budgelårel 1984/85 har koslnaderna för den statliga fastig-helsregislerverksamheien under nämnda budgetär beräknats lill ca 74 milj. kr. Beräkningen grundas på myndigheternas huvudförslag. 7    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 13

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet 98

Lantmäteriverkets koslnader finns redovisade under flera delprogram. Nägon särskih avgränsad post för verkets arbele med faslighetsregislrering finns därför inte, utan flera kostnadsposter har beräknats och summerats. Föreskrifter och allmänna råd, annat utvecklingsarbete och rådgivning rörande fasiighelsregisterverksamheten har beräknats kosta ca 3 milj. kr. Omläggningen till nytt fastighetsregister beräknas kosta 5,4 milj. kr. Sammanlagt beräknas alltså lantmäteriverkets kostnader till 8,4 milj. kr.

Kostnaderna hos centralnämnden för fastighetsdata förändras i takt med att allt fler fastigheter ingår i det nya fastighetsregistret. För drift av registret beräknas 5,3 milj. kr. budgetåret 1984/85, för omläggning lill nytt fastighetsregister 7,8 milj. kr. och för koordinatregistret 3,6 milj. kr., dvs. sammanlagt 16,7 milj. kr.

Lantmälerienheterna vid länsstyrelserna bedriver även annan verksamhel än faslighelsregislrering. Lantmäteriverket har uppskattat att ca 65% av lanlmäterienheternas koslnader hänförs till faslighelsregistreringen. Kostnaderna under budgetåret 1984/85 beräknas med denna utgångspunkt till 21,3 milj. kr. för registerföring, 7,1 milj. kr. för att upprätta nya registerkartor, 7,1 milj. kr. för arkivhållning, 4,7 milj. kr. för upplysningsverksamhet, 4,7 milj. kr. för registrering av planer och bestämmelser och för koordinatregistrering, 2,3 milj. kr. för annan fastighetsregisterverksamhet samt 1,7 milj. kr. för omläggning lill nytt fastighetsregister. Tillsammans blir delta 48,9 milj. kr.

För all ge en överblick över beräkningarna sammanfattar jag dessa i följande tabell.

Verksamhet Myndighel

LMV CFD SFRM Summa

kostnader

Centrala myndighets
funktioner 3,0 3,0
Registerföring inkl. drifl

av nytt faslighelsregisler 5,3 21.3 26,6

Nyupprällande av register
kartor 7,1 7,1
Arkivhållning                                                                        7,1 7,1
Upplysningar lill allmän
heten m.fl.                                                                            4,7               4,7
Registrering av planer och
bestämmelser, koordinal-

registrering 4,7 4,7

Annan fuslighelsregister-

verksamhel 2,3 2,3

Omläggning till nytl faslig
helsregisler 5,4 7,8 1,7 14,9
Koordinatregistret                                               3,6 3,6

Sumniii kostmidcr 8,4 16,7 48,9 74,0

Ki).sin;ider (milj. kr.) lör den statliga fastighetsregislerverksamhelen budgetåret I984/S5, (l.;uumåteriverkel = LMV, centralnämnden lör fastighetsdata = CFD och siiiiligii r;iMighelsrL-gislermyiidigheler = SFRM).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 99

Lantmäteriverkels förslag att öka resurserna

Lantmäteriverket har i sill förslag till avgiftsfinansiering bedömt atl registerverksamheten tillförs otillräckliga resurser. Sedan den nuvarande organisationen bildades år 1971 har registermyndigheterna ålagts nya uppgifter. Myndigheterna har dessutom redan från början haft otillräckliga resurser för att på ell hell tillfredsställande sätt kunna bedriva verksamhelen. Resursbristen har lett till atl arbetet i ökande utsträckning har släpat efler främsl när del gäller atl komplettera regislren med uppgifter, atl rusta upp registerkartorna och atl laga slitna arkivakier.

Regisierkompleltering

I anslulning lill ikraftträdandet av faslighelsbildningslagen (1970:988) år 1972 och anläggningslagen (1973:1149) år 1974 infördes regler om alt nybildade samfalligheler, serviiul och gemensamhetsanläggningar skall redovisas i regislrel. I princip skall även äldre sådana samfalligheler m. m. las upp i regislrel. Del senare har hitfills kunnal ske bara i myckel begränsad omfattning. Också i vissa andra avseenden finns behov av att komplet-lera redovisningen i faslighelsregislrel. Sådan regislerkompleilering som är hell nödvändig för faslighelsdalareformen ulförs som ell led i denna. Della gäller dock bara vissa begränsade ålgärder. Största delen av kom-plelieringsbehovel har inle denna karakiär och har därför måsl slällas pä framliden. För all avhjälpa de akula bristerna under en period om 10-15 är bedömer lanlmäleriverkel au del behövs 3,5 milj. kr. per år.

Uppruslning av regisierkarior

Till registret hör registerkarta och arkiv. Regislerkarians belydelse har ökal. Genom atl ekonomiska kartan blev färdig år 1978 har slörre delen av riket kunnal få en regislerkaria. Regislerkarlan komplelleras vanligtvis med beslämmelsekarla och specialblad och numera, om skala 1: 10000 används, även med ett rätlighelsoriginal. Kartorna utgör ell betydelsefullt underlag för samhällsplanering, byggnadslovgivning och fastighelsbildning. Behovet av en registerkarta som är ändamålsenlig både för själva registerföringen och som medium för fortlöpande information lill kommuner och andra om fastighetsindelning m.m. medför krav på att öka resurserna för all framställa registerkartor. Särskill gäller della områden där registerkarta behövs i slörre skala än den ekonomiska kartans. Från kommunall håll har vid flera tillfällen framförts kritik mol de otillräckliga slatliga resurserna i detia avseende.

Lantmäteriverket har med stöd av genomförda undersökningar kunnal konstalera alt en slor del av de nuvarande registerkartorna behöver bytas ut. Detta beror på atl kanorna är gamla och upprättade från ell brisifälligi underlag. Karlorna har också till en del hållits aktuella med otillräcklig geometrisk noggrannhet. De behövliga uppruslningsåtgärderna kan enligt verkel komma lill slånd för en genomsnilllig koslnad av ca 8.8 milj. kr. per år under en 15-årsperiod.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 100

Lagning av arkivakier

Som en del av faslighelsregislrel finns hos regislermyndighelerna ell omfallande arkiv. I arkivet förvaras originalakterna rörande fastighelsbildning m. m. Arkivet hålls tillgängligt för allmänheten och för fastighets-utredningar i anslulning till den löpande verksamhelen hos fastighetsbildnings- och fastigheisregistermyndigheterna m. fl. För alt klara behoven av alt laga akterna erfordras enligt verket 5,2 milj. kr. per år under överskådlig lid.

Utformning av registeravgiften

Lantmäteriverket har i sina utredningar åren 1981 och 1982 diskuterat olika metoder alt utforma regisleravgifterna. I båda utredningarna diskuteras registeravgifter som las ul från fastighetsägarna i samband med skätteuppbörden, i samband med debitering av avgifter för faslighelsbild-ningsförrättningar och i samband med att expeditionsavgifter las ut vid inskrivningsmyndigheterna. I 1981 års ulredning övervägs dessutom möjligheten att la ut en avgift från alla fastighetsägare som finns registrerade i det nya ADB-baserade faslighelsregislrel och all finansiera överföringen av jord- och sladsregister till del nya ADB-regislrel med en särskild om-läggningsavgift på fastigheter som förs över i registret.

Central för kartkonservering

När jag föregående år anmälde anslagsberäkningarna för lanlmäleriel behandlade jag frågan om all inrälla en cenlral för konservering av karlor (prop. 1982/83: 100 bil. 13 sid. 117). Jag kunde dä inle förorda atl medel skulle beräknas för en sådan cenlral. Riksdagen uttalade med anledning härav (CU 1982/83:20, rskr 220) atl regeringen så snart som möjligl borde skapa förulsällningar för all inrälla en karlkonserveringscenlral. I sammanhanget borde också en lämplig lokaliseringsorl för verksamhelen bedömas.

Lanlmäleriverkel har föreslagil alt centralen av regionalpolitiska skäl bör lokaliseras lill Ange. Någon alternativ lokaliseringsorl har inte diskuterats. Med utgångspunkt från denna lokalisering har koslnaderna beräknats för en cenlral som byggs upp under tre är. Takten i uppbyggnaden är anpassad lill inöjlighelerna all ulbilda personal för verksamhelen. Varje är ulbildas sex personer. Den fulll uibyggda centralen kommer inle all ha en sådan kapacilel all hela del behov av kvalificerad karlkonservering som finns hos fastighelsregistermyndigheterna kommer all tillgodoses. Centralen kommer dock all vara en god basresurs.

Lanlmäleriverkel anser atl centralen bör inordnas i verkel. Medel för verksamhelen bör anvisas under anslaget Plangenomförande och redovisas under delprogram 2 d Rådgivning.

Centralen bör enligt lantmäteriverket på sikt kunna utföra konservering

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet 101

åt även andra än fastighelsregislermyndigheterna. Konserveringen förutsätts i så fall utföras som uppdrag mot full betalning.

Utrustning bör anskaffas för 300000 kr. första årel och för 200000 kr. vari och ell av de två återstående uppbyggnadsåren. Lokalhyran uppskattas lill 265000 kr. per helår.

Lantmäteritaxeutredningen

I föregående års budgetproposition (prop. 1982/83:100 bil. 13, sid 116) angav jag atl den ulredning (Bo 1980:03) som har haft lill uppgift att se över lantmäteritaxan nyligen hade avlämnat sill belänkande (Ds Bo 1982:4) Ny lantmäleritaxa. Jag bedömde att eventuella förslag med anledning av betänkandet kunde påverka lanlmäleriel lidigasl budgelårel 1984/85.

Belänkandet har remissbehandlats. Därvid har följande slalliga myndigheter yttrat sig, nämligen lanlbruksstyrelsen, skogsslyrelsen, statens pris-och kartellnämnd, lantmäteriverket, statskontoret, riksrevisionsverket, åtta lantbruksnämnder, sex överiantmälarmyndigheter, fem fastighetsbildningsmyndigheter, fem länsstyrelser och glesbygdsdelegationen. Vidare har 34 kommuner yttrat sig, varav 19 har egen fastighetsbildningsmyndighet och sex utför mätningsverksamhet i lantmäleriförrältningar som i övrigl utförs av statlig fastighelsbildningsmyndighel. Yttrandena från de övriga nio kommunerna, vilka alla befolkningsmässigt är små, har bifogats i yttrandena från två av länsstyrelserna. Vidare har Svenska kommunförbundet. Lantbrukarnas riksförbund. Svenska byggnadsentreprenörföreningen. Skogsindustriernas samarbetsulskotl och de berörda centrala arbetstagarorganisationerna yttrat sig.

Utredningens förslag utgår från direktiven att lantmäteritaxan så långt möjligt skall anknytas till kostnaderna i dé enskilda ärendena. Detta leder till en omfattande övergång lill lidersättning kompletterad med särskild ersättning för speciellt kostnadskrävande åtgärder m.m. Sakersällning föreslås användas endast för förrättningar av enhetlig natur. Utredningen konstaterar att förslaget leder till ökade avgifter för förrättningar i glesbygd och på platser långt frän lantmäterikonlor. Utredningen anser inte atl taxan är ett lämpligt instrument för regionalpolitisk eller annan kostnadsutjämning. Därmed måste också de ökade avgifterna i glesbygd m. m. accepteras.

Utredningen föreslår att taxan skall bestämmas av lantmäteriverket för de statliga fastighetsbildningsmyndigheterna och av berörd kommun för de kommunala. Grundläggande principer för utformningen av taxan skall beslutas av regeringen i en särskild förordning. Ålerbäringstaxan mellan det kommunala och det statliga lantmäteriet föreslås bli upphävd. Genom denna taxa omfördelas f. n. ca 5 milj. kr. per år huvudsakligen från lantmäleriförrältningar i tätort till landsbygdsförrättningar.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 102

Flera remissinstanser anser att förslagets regionalpolitiska effekter är olillfredsslällande. Del gäller särskill lantbruksnämnden i Jämllands län, länsslyrelserna i Göleborgs och Bohus samt Jämtlands län, glesbygdsdelegationen, Tanums, Öckerö och Bräcke kommuner samt lanimälerieis personalorganisationer. I övrigt varierar inställningen till förslagel från alt man tillstyrker del helt till alt man anser all endast små ändringar i nuvarande taxa är befogade. De kommuner som har egen fastighelsbildningsmyndighel är, med ell undantag, positiva lill förslagel all ge kommunerna ökad frihel atl faslslälla taxan och de vill i många fall ha ännu slörre frihel än vad utredningen har föreslagit.

Utredningen behandlar också statens subventioner till lanlmäleriförrätl-ningarna. Med utgångspunkt i direktiven föreslås all de nedsätlningar av avgifterna som görs enligt lantmäteritaxan kan finansieras genom en allmän ökning av taxans nivå eller genom eventuella avgifter för fasiighetsre-gislreringen. Ulredningen föreslår all nedsällningsändamålen ulökas och all nedsällningarna i några fall kan vara högre än f. n.

Ulredningen har vidare övervägt behovet av de s. k. statsbidrag som nu kan lämnas till belalningssvaga sakägare enligt kungörelsen (1971: 1105) om statsbidrag lill koslnader för faslighelsbildningsförrätiningar m.m. Därvid konstalerar ulredningen atl ett litet anlal enskilda sakägare skulle drabbas kraftigl om möjligheten atl få statsbidrag togs bort. Om lantmäteriverket använder sina möjligheter alt lämna anstånd med betalning och -om det behövs - upprättar avbetalningsplaner kan dock de väsentligaste olägenheterna motverkas. Utredningen föreslår alt statsbidragsgivningen upphör, främst mol bakgrund av de låga belopp som belalas ul i de enskilda ärendena och de i förhällande därtill höga koslnaderna för all utreda och administrera ansökningarna. För förräUningar som redan har påböljats anser ulredningen all slalsbidrag skall lämnas även efler del att staisbidragskungörelsen har upphävts. Förslagel lillslyrks av de 15 remiss-insianser som har behandlal del. Länsstyrelsen i Kopparbergs län anmäler atl det behov av statsbidrag som finns i samband med äganderättsutredningar i länet snart kommer atl upphöra. Med lämpliga övergångsbestämmelser bör därför enligl länsstyrelsen statsbidragskungörelsen kunna upphävas.

En mer utförlig sammanslällning av remissvaren över lanlmäteritaxeut-redningens förslag har upprättats inom bostadsdeparlemenlel (Dnr F 2163/82).

Föredragandens överväganden

Avgifter på fastighetsregistreringen

Kostnaderna för fastighetsbildningsförrättningarna finansieras i del närmaste helt genom avgifter enligt lantmäteritaxan. Nästa steg i eU fastighetsbildningsärende är att förrättningen registreras vid fastighetsregister-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 103

myndigheten. Denna verksamhet finansieras med anslagsmedel. Detsamma gäller all den övriga verksamhet med anknylning till faslighelsregistreringen som bedrivs hos lantmäteriverket och centralnämnden för fastighetsdata. Det är ett väsentligt inslag i regeringens ekonomiska politik atl inom alla områden pröva möjligheten att minska underskottet på statsbudgeten. Genom alt avgifisbelägga fastighelsregislreringen kan statsbudgetens saldo förbättras med mer än 70 milj. kr. per år. Jag förordar därför en sådan avgiftsbeläggning.

Av vad jag tidigare har anfört framgår att lanlmäteritaxeulredningen har berört möjligheten att från en eventuell avgift på faslighelsregistreringen finansiera de nedsättningar som kan lämnas enligt lantmäteritaxan. Jag anser att en sådan lösning är lämplig och förordar att den genomförs. Härigenom kan statsbudgetens saldo förbättras med ytterligare ca 10 milj. kr. per år.

Lantmäteriverket har även anfört att det behövs ökade resurser för fastighetsregistreringen. För min egen del anser jag att del i första hand är angeläget att förbättra registerkartorna. Medel för detta bör räknas in i den föreslagna avgiften. Jag instämmer i lantmäteriverkets bedömning alt det i första hand är de storskaliga registerkartorna som behöver förbättras. En del av de medel som räknas in i avgiften bör dock kunna användas för att framställa de småskaliga registerkartor som upprättas inom ramen för den ekonomiska kartläggningen. Även de kostnader för att rusta upp registerkartor som följer av riksdagens beslut i våras om satsningar i Norrbottens län bör räknas in i avgiftsunderlaget. Jag återkommer till registerkartorna när jag behandlar anslaget D3 Landskapsinformation. Frågan om lagning av arkivakter återkommer jag strax till.

Avgiften bör så långt möjligt utformas på ett sådant sätt att den inte blir alltför kännbar för dem som skall belala den. Samtidigt bör den tas ut av dem som har mest nytta av fastighetsregistret. En avgift som eriäggs i samband med avgifien för lantmäleriförrältningar blir allmänt sett för hög. Jag förordar därför att avgiften tas ut genom att vissa expeditionsavgifter vid inskrivningsmyndigheterna höjs.

Utgångspunkten för mitt förslag är helt statsfinansiell. Jag anser därför att kostnaderna för den kommunala fastighetsregistreringen inte bör räknas in i avgiftsunderlaget. Härigenom kan man undvika att införa en ny administrativ rutin för att beräkna och betala ut medel från staten till de 32 berörda kommunerna. Kommunerna har självfallet frihet att välja om de vill fortsätta att utföra fastighetsregistreringen under de villkor som redan nu gäller, och alltså själva svara för kostnaderna för verksamheten, eller att överlåta verksamheten på staten.

Gällande regler om avgifter vid inskrivningsmyndigheterna finns i expeditionskungörelsen (1964:618) och förordningen (1975: 1125) om expeditionsavgift vid centralnämnden för fastighetsdata. I princip har regeringen fått riksdagens bemyndigande att själv besluta om dessa avgifter (se prop.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 104

1974:171, SkU 61, rskr 361). Riksdagen beslutade dock vid 1981/82 års riksmöte om vissa riktlinjer för avgiftsuttaget vid inskrivningsmyndigheterna (prop. 1981/82:31, SkU 15, rskr 62). Beslutet innebär bl.a. aU i expeditionsavgifterna - utöver kostnader vid inskrivningsmyndigheterna - också skall räknas in kostnadema för överföringen till och driften av fastighetsdatasystemet lill den del det berör inskrivningsväsendet. Med hänsyn till att avgiftsfrågan den gången underställdes riksdagen anser jag att frågan om att finansiera även kostnader för fastighetsregistreringen genom inskrivningsmyndighetemas expeditionsavgifter bör prövas av riksdagen.

En utgångspunkt för avgiftsuttaget bör vara alt expeditionsavgifterna bestäms på ett sådanl säU all de är skäliga med hänsyn till i vilken mån faslighelsregislrel bidrar med underiag till de olika slag av expeditioner som förekommer hos inskrivningsmyndigheterna. Utformningen av avgifterna bör liksom f. n. ankomma på regeringen. Jag avser senare återkomma till regeringen med förslag all ge närmasl berörda myndigheter uppdrag all föreslå hur de nya expeditionsavgifterna skall utformas. I de frågor somjag nu har behandlal har jag samråll särskill med cheferna för justitie- och civildepartementen.

Centraiför konservering av kartor

Förslag om atl inrätta en central för kartkonservering i Ange fördes fram av lantmäteriverket år 1981.

Riksdagen har somjag redan nämnt två år i rad uttalat alt en central för kartkonservering bör inrättas. Jag förordar nu all centralen inräUas med utgångspunkt i den plan för en treårig uppbyggnadsperiod somjag tidigare har redovisat. Det ankommer på regeringen alt beslula om inrällande av centralen.

Mol bakgrund av del underlag som jag tidigare har redovisat beräknar jag kostnaderna för den nämnda centralen lill 1 560 000 kr. budgetåret 1984/85, 24850(W kr. budgetåret 1985/86, 3450000 kr. budgetåret 1986/87 och 3 250000 kr. per är i fortlöpande drifl. Jag har inhämlal all verksamheten kan förberedas redan under våren 1984.

Lantmäteritaxan och statsbidragen

Jag har tidigare sammanfattat förslagen från 1980 års lanlmäterilaxeut-redning och remissyttrandena över dessa. För egen del anser jag atl särskild vikt bör fästas vid den kritik som riktats mot förslagel från regionalpolitiska utgångspunkter. Jag konstalerar också att fastighetsbildnings-verksamheten under de senaste budgetåren har gått ihop ekonomiskt utan atl anmärkningsvärt stora laxehöjningar har behövts. Jag ser inte heller några andra skäl att nämnvärt ändra taxan.

I huvudsak bör sålunda de principer för lantmäteritaxan som riksdagen beslulade år 1971 (prop. 1971: 170, CU 32, rskr 322) gälla även i fortsättningen. Avgifterna bör alltså vara mer anknutna till nyllan med förrällning-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 105

en än vad som gällde före år 1971. Härigenom jämnas laxeavgifterna ul mellan olika förrättningar som avser samma typ av åtgärd, oberoende av hur slor arbelsinsals förrätlningen kräver. Den kostnadsutjämning som därigenom åstadkoms anser jag vara en fördel. Delta hindrar dock inte all del kan finnas behov av all genomföra justeringar av taxan inom ramen för de gällande laxeprinciperna. Del ankommer på regeringen all beslula sädana justeringar.

I ell avseende bedömer jag dock all de laxeprinciper som riksdagen beslulade år 1971 inle har varil hell lämpliga. Jag avser den prissällning som gäller för avslyckningsförrältningar. I dessa förrättningar uppslår alltid koslnader som inle nämnvärt påverkas av hur många lotter som avstyckas i den enskilda förrättningen. Sådana grundkoslnader i en förrättning kan alllid hänföras lill den försl avstyckade lotten. Enligt de principer för taxan som riksdagen lade fast år 1971 skall taxan per avstyckad loll inle differenlieras så myckel som man gjorde före riksdagsbe-slulel.

Taxan sälls lill följd av del nämnda riksdagsbeslutet numera enbart som en saklaxa för avslyckningar. 1 förhållande lill lanimälerieis koslnader sälls den lägre för den försl avsiyckade lollen i en förrällning och högre för de följande lollerna.

Under senare år har, främsl lill följd av del minskade bosladsbyggandel, del genomsnittliga antalet avslyckningslotler i förrällningarna sladigl minskal år från är. Härigenom minskar inkomslerna från de tilläggsbelopp i avslyckningsförrällningarna som las ul för avslyckningslolier ulöver den första. Samtidigt minskar inle lanimälerieis koslnader i samma män genom att grundkostnaderna i förrättningarna finns kvar. Lantmäteritaxan har därför behövt höjas mer än vad som motsvarar normal pris- och löneutveckling för all kompensera del inkomslborlfall som uppslår som en följd av uljämningen då anlalel lolter minskar i förrällningarna. Del är över huvud lägel olyckligt all laxans konstruktion skall behöva beaktas i laxekalkylen i en sådan omfallning som del nämnda förhållandel medför.

Jag föreslär mot denna bakgrund alt taxan för avslyckningar mer anpassas lill de faktiska kostnaderna för förrättningarna. Delta kan åstadkommas genom alt avgiften för den försl avstyckade lollen i en förrällning sålts högre än f. n. i förhållande lill avgiften för de följande lotterna.

Taxeulredningen har, somjag fidigare nämnt, föreslagil all slalsbidrags-givningen lill sakägare med svag ekonomi skall upphöra. Jag delar ulred-ningens uppfallning på denna punkt och kan ansluta mig fill förslagel. Jag förulsäller därvid all lanlmäleriverkel lar hänsyn lill atl det kan finnas behov hos mindre bemedlade sakägare atl fä anstånd med alt belala för-rällningsavgiften. Verkel har redan möjligheter alt medge anstånd med betalning här det finns särskilda skäl till det.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 106

Anslagsberäkning

För nästa budgetår bör medel för program 2 beräknas med utgångspunkt i huvudförslagel. När del gäller medel för lanimälerieis arbele med omläggningen av faslighelsregislrel till ADB räknar jag dock med ett realt oförändrat belopp. Jag beräknar däruiöver all anslagei kan minska med 475000 kr. till följd av all den särskilda skiflesverksamhelen i Kopparbergs län upphör. För ell ökal behov av nedsäliningsmedel beräknar jag 2 300000 kr. Samtidigt minskar jag medlen lill slalsbidrag med 243000 kr till följd av förslagel alt statsbidragskungörelsen upphävs. Jag beräknar vidare I 245000 kr. för en cenlral för konservering av karlor i Ange. Jag förulsäller härvid all de ylleriigare medel som behövs för sislnåmnda ändamål skall tillgodoses genom omfördelning inom anslaget.

Hemställan

Mol bakgrund av vad jag nu har anfört hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen alt

1. godkänna föreslagna riktlinjer för atl avgiflsfinansiera den slalliga faslighelsregistreringen,

2. godkänna den ändring i riktlinjerna för lantmäteritaxan som jag har föreslagit,

3. godkänna att kungörelsen (1971: 1105) om statsbidrag lill kostnader för fastighelsbildningsförrällningar m. m. upphävs,

4. lill Plangenomförande för budgelårel 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 41 519 000 kr.

D 3. Landskapsinformation'

1982/83 Utgift 92289712 Reservation 1734956

1983/84 Anslag 99731000

1984/85 Förslag 121340000

Under anslaget redovisas koslnader för program 3 Landskapsinformation.

Program 3. Landskapsinformation

Programmet består av åtta delprogram:

3 a. Geodelisk verksamhet

3 b. Ekonomiska kartor

3 c. Topografiska m.fl. kartor

3 d. Flygfoto och ortofotokartor

3 e. Försäljning av allmänna kartor

3 f. Medgivanden till följdproduklion

3 g. Ulveckling

3 h. Rådgivning

' Ny anslagsbenämning (tidigare Lantmäteriet: Landskapsinformation)

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 107

Programmet omfatlar framställning av grundläggande landskapsinformalion som skall läcka behov inom olika samhällsseklorer. Huvudprodukterna utgörs av de allmänna karlorna och grundmalerial lill dessa. Verksamhelen inom programmel omspänner hela karlläggningsproceduren, dvs. geodeliska, fologrammelriska och karlografiska arbeien saml utvecklings- och rådgivningsverksamhel. I verksamhelen ingår flygfolografering och bildframslällning såväl för den allmänna kartläggningens behov som för all fillgodose en bred efterfrågan på flygbilder i samhället. Vidare ingår s.k. geodeliska riksnälsarbelen och särskilda geodeliska projekl. bl.a. inlernalionella. Inom ramen för de geodeliska arbetena utförs en översyn av Sveriges riksgräns. Vidare ingår i programmel försäljning av de allmänna karlorna och den verksamhel som hänger samman med atl lanlmäleriverkel skall lämna medgivanden lill följdproduklion från del allmänna kartmalerialel.

Utredningsförslag

Bakgrund

Verksamhelen med allmän karlläggning och geodeliska riksnäl har fram till år 1980 slyrts av lioåriga planer. Någon sådan plan har därefter inle faslslällls. Della hänger bl.a. samman med alt förslagångsulgivningen av de vikligaste allmänna karlorna - de ekonomiska och topografiska kartserierna - avslutades åren 1978 resp. 1979 och all omfallande ulredningar och överväganden föranleddes av bl. a. denna nya karlsiluation.

Lanlmäleriverket har i sina anslagsframställningar under de senaste åren lagt fram förslag om den framtida kartproduktionen. År 1978 tillkallades en särskild ulredning, landskapsinformalionsutredningen, med uppgift alt studera vilka ätgärder som kunde behövas för all effektivisera arbetsformer och organisation för all samla in och bearbeta landskapsinformalion. I direktiven angavs atl utredningens förslag skulle kunna rymmas inom ramen för oförändrade statsanslag. Förslagen redovisades i belänkandet (SOU 1981:73) Landskapsinformalion under 1980-talet. Betänkandet har remissbehandlats.

Lanlmäleriverket framhöll i sill yttrande över landskapsinformalionsul-redningens förslag bl.a. all ulredningen på grund av sina direkliv lämnai en alllför begränsad grund för en långsiklig kartpolitik. Liknande synpunkter fördes fram även av flera andra remissinstanser. Lantmäteriverket redovisade i en bilaga till sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84, som ett alternativ till landskapsinformalionsutredningens förslag, en stomme till långsiktig plan för lanimälerieis arbete med kartor och annan landskapsinformation. Bostadsdepartementet inhämtade yttranden över lantmäteriverkets förslag från de myndigheter och organisationer som är representerade i verkels kartråd. Verket har därefter fäll regeringens uppdrag alt utarbeta ell mera fullständigt underiag för en långsiktsplan. Länt-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 108

mäleriverkel redovisade uppdraget i juni 1983 i en rappori benämnd Karlpolitik 85. Rapporten har utarbetats i samråd med en stor kreis av vikliga inlressenler. Förslagen i rapporten snabbremillerades av lanlmäleriverkel före slulsammanslällningen.

Landskapsinformationsulredningens förslag

Landskapsinformationsulredningen föreslog ell system för produktion av landskapsinformalion med uppdelning i dels basproduklion (allmän landskapsinformation), dels följdproduklion. Stålen skulle svara för den allmänna landskapsinformationen genom anslag och med lanlmäleriverkel som huvudman. Produklerna skulle innehålla aktuella, grundläggande dala om landskapet. Informationen skulle produceras kontinuerligt och i huvudsak vara rikstäckande och enhetligt utformad.

Till basinformationen borde enligt ulredningen räknas geodeliska dala, fiygbildsomdrev. en ortofolokarla (ell orlofolo är en skalriktig flygbild) vilken skulle ersätta nuvarande ekonomiska kartan, deloriginal för produklion av topografiska kartan och översiktskartor m. m., en Iryckl lopogra-fisk karla med vidgal innehåll, en översiklskarla och en småskalig regislerkaria.

Den allmänna landskapsinformationen, som kan ses som en motsvarighet lill nuvarande allmänna kartmaterial, skulle i princip vara frill lillgäng-1ig för alla mol ersällning. Följdprodukterna skulle hell eller delvis grundas på den allmänna landskapsinformationen och bekoslas av avnämarna. Sådan följdproduklion som skulle framslällas konlinuerligl genom avtal med lantmäteriverket benämnde utredningen permanent följdproduklion.

Förslagel innebar att kommunerna skulle medverka i försörjningen med landskapsinformalion i slörre utsträckning än f.n. Delta förutsattes ske genom frivilliga avtal mellan staten och kommunerna. Den regionala lant-mäteriorganisaiionen borde också utnyttjas bättre i arbetet med de allmänna kartorna. Enligt förslaget borde deloriginalen kunna hållas aktuella regionalt. På regional nivå borde också samordning ske med kommuner och andra slalliga myndigheler.

Ulredningen ansåg atl aktualiteten borde tillmätas ökad vikt i den framtida produktionen av landskapsinformalion. Den bristande aklualileten är enligl ulredningen f. n. det största problemet vid sidan av svårigheten alt tillgodose de många och vitt skilda användarkraven. Utredningens förslag syftade lill högsla möjliga aklualitet i landskapsinformationen. Samtidigt innebar del atl man accepterade kvalitetssänkningar när del gäller innehållet.

Ulredningen ansåg alt mindre vikl i fortsättningen borde läggas vid de tryckta kartorna. Del centrala borde i stället vara själva informationsinnehållet. Utredningen angav som skäl härför de mer differentierade behov som kan väntas i framtiden och den lekniska ulveckling som gör det möjligl alt tillgodose dessa behov. Ulredningen förulsalle alt dess förslag

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 109

efter remissbehandling och statsmakternas ställningstagande skulle konkretiseras i detalj genom en försöksverksamhel. Verksamhelen skulle klarlägga hur dagens syslem kunde förändras lill del syslem utredningen föreslagil.

Utredningen redovisade också förslag om flygfotograferingens organisation och vissa andra organisatoriska frågor. Dessa frågor avser jag att ta upp i samband med behandlingen av betänkandet (Ds Bo 1983:1) Kart- och flygbildssekretess m.m. som nyligen har remissbehandlats. Om frågor därvid uppkommer som bör underställas riksdagen beräknar jag att detta kan ske senare under detta riksmöte.

En sammanställning av remissyttrandena över landskapsinformationsui-redningens förslag har upprällals inom bosladsdepartemenlel (dnr F 2106/81). Remissinstanserna anslöt sig i huvudsak till utredningens problemanalys och beskrivning av behoven av en förbättrad försörjning med landskapsinformation. Kritik riktades mot den relalivi snäva avgränsningen av utredningens arbete och mot utgångspunkten au föreslagna förändringar måste ligga inom ramen för oförändrade statsanslag. Flera remissinstanser efleriysle en konkret långsiktsplan för karlproduktionen.

Betydande kritik riktades mot förslagel om en uppdelning i bas- och följdproduklion. Remissinstanserna pekade framför allt på svårigheter all finansiera följdprodukter genom bidrag från flera olika intressenter med delvis motstridiga önskemål. Risker för regionala olikheter i produkterna och högre kostnader än tidigare framfördes också.

Flera instanser var kritiska till utredningens starka prioritering av aklualileten i förhållande till andra egenskaper hos landskapsinformationen. Förslagel all slopa den tryckla ekonomiska kartan som allmän karla möttes av en omfallande kritik.

Utredningens förslag all öka kommunernas och de regionala lanlmäteri-organens medverkan i produktionen av landskapsinformation fick i allmänhet stöd av remissinstanserna.

Lantmäteriverkets förslag

Lantmäteriverkets förslag i rapporten Kartpolitik 85 har redovisats i ell huvudallernaliv och ell jämförelseallernaliv. I huvudallernalivel har verket räknal med att en acceptabel omfattning av verksamheten kan uppnås genom omprioriteringar inom nuvarande anslagsram, rationaliseringar, ökade intäkter saml genom atl man tillgodogör sig besparingar inom andra verksamhetsområden. Huvudalternativet omsluter för en tioårsperiod med början budgetåret 1984/85 1 221 milj. kr. i del pris- och löneläge som gällde budgetåret 1981/82. Alla de uppgifter somjag lämnar i denna redogörelse för lantmäteriverkets förslag avser delta pris- och löneläge.

Jämförelsealternalivel innebär ytterligare ökad verksamhet inom vissa områden motsvarande 155 milj. kr. mer än huvudallernalivel, räknal för hela tioårsperioden.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 110

Geodelisk verksamhel

Triangeliiätel underhålls i sin nuvarande omfallning. Koordinaler från de nu slutförda regionmäiningarna räknas samman för hela riket. Riksnätet i höjdbyggs upp genom avvägning. Arbelel utförs åren 1980-1996. Tyngd-kraftsmälningar slutförs i delaljnäiel. Den vetenskapliga verksamhelen lorisålier i nuvarande omfallning. Riksnäiens punktarkiv läggs skyndsaml om lill dalabas och frågan om ell ulökal, nationellt punktregister ulreds. Meloder för lokal mätning utvecklas.

För verksamhelen behövs enligl huvudallernalivel sammanlagl för fioårsperioden 119 milj. kr. Förslagel innebär en viss sänkning av medelstilldelningen motsvarande 10 milj. kr. för en tioårsperiod.

I jämförelsealternalivel föreslär lanlmäleriverkel atl 25 milj.kr. mer än i huvudallernalivel utnyttjas för all förtala iriangelnälet och förkorta liden för riksavvägningen.

Riksgränsarbelen

Riksgränserna ses över enligl överenskommelser med Finland och Norge. Under den nu aktuella tioårsperioden skall gränsen mellan Sverige och Norge ses över. Resursbehovel är lolall 5 milj. kr. under periodens fyra förslå budgelår.

Höjddalabank

Höjddalabanken inlär en nyckelställning i systemet för allmänna kartor och är en nödvändig grund för alt producera s. k. ortofotokartor och för atl bearbeta satellitmaterial. Höjddalabanken har även andra lillämpningar.

Lanlmäleriverkel föreslår all registreringen av höjddata inlensifieras och alt höjddalabanken byggs ut så att den blir rikstäckande. Till budgetåret 1988/89 bör höjddalabanken täcka den ekonomiska karlans utgivningsområde. Årel därpå bör den vara riksiäckande. Höjddalabanken byggs upp med en noggrannhel som medger all den kan användas för all framställa orlofolon lill den ekonomiska kartan.

Sammanlagt behövs 35 milj. kr. för all bygga upp höjddalabanken på nu angivet säll. Medlen behövs under periodens sex första år.

Flygfolografering

Behoven av flygbilder har ökal. Numera efterfrågas sådana bilder lagna frän olika flyghöjder och med olika informationsinnehåll. Den verksamhel lanlmäleriverkel föreslär gäller ett normalhöjdsomdrev, ell omdrev från överhöghöjd, fotografering frän mellanhöjd, alla med svartvit film, samt en 1 R-färgjötografering (fotografering med infrarödkänslig färgfilm).

Omdrevel från normalhöjd (4600 m.) föreslås fortsätta i oförändrad omfallning, dvs. med intervallet fem år i södra Sverige och tio år i skogslänen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet 111

Ett nytt omdrev föreslås frän extrem höghöjd eller överhöghöjd, 13 200 m. Avsiklen med denna typ av fotografering är all åstadkomma ett omdrev med snabb förnyelse. Intervallet föreslås vara fyra lill fem år.

En flexibelt planerad folografering frän mellanhöjd (3000 m.) föreslås. Med bilder från denna höjd kan en relalivi delaljerad bildlolkning ske. Foiograferingen från mellanhöjd kan i vissa fall ersälia normalhöjdsfolo-grafering (främsl i södra Sverige). För skogslänen föreslår lanlmäleriverket atl resurser erhålls så alt fotografering från mellanhöjd kan utföras som ett komplement i vissa fall till den med tioårigt intervall ulförda normal-höjdsfolograferingen.

IR-färgfolograferingen föreslås fortsätta med målet att uppnå riksläckning. Flyghöjden bör därvid vara 4 600 m. i södra Sverige och 9200 m. i skogslänen. Verksamheten föreslås bli anpassad lill de viktigaste användarnas direkta behov. Samtidigt bör takten i fotograferingen kunna dämpas något.

Sammantaget innebär förslagen en ökning av insatserna jämförl med nuläget. Totalt under tioårsperioden behövs i huvudalternativet 70 milj. kr. Av beloppet beräknas 7,2 milj. kr. per år behövas under periodens första del (mot f. n. 6,0 milj. kr.). För den senare delen beräknas kostnaden lill 6,8 milj. kr. per är.

I jämförelsealternativet föreslår lantmäteriverket att ylleriigare sammanlagl 15 milj. kr. avsätts för ökad folografering från mellanhöjden 3000 m.

Ortofoton

Orlofolon fordras som underiag både för allmänna karlor och inom andra områden, främst i samband med skogsbruksplanering m. m. Lantmäteriverket föreslår atl produktionen av ortofoton ökas så att man erhåller ortofotoomdrev dels frän normal- eller höghöjd, dels från flyghöjden 13 200 m.

Produktionen av ortofoton för den ekonomiska kartan föresläs fortsätta. Vidare behövs i en del fall ortofoton för att nyproducera topografiska kartor. Dessa insatser föreslås kompletterade sä alt ett tioårigt ortofotoomdrev erhålls. Vid kompletteringen kan höghöjdsbilder vara tillräckliga. Den ärliga framställningen beräknas till 700-900 orlofolon i skalorna I: 10 000 eller 1:20 000.

Ortofotoomdrevet från överhöghöjdsbilder avser årligen ca 160 ortofoton i skala 1:50000. Intervallet i detta omdrev föreslås vara fyra till fem år.

Förslaget innebär i sin helhet en ökad satsning på orlofoloproduktion. Den sammanlagda kostnaden för perioden beräknas till 46 milj. kr. i huvudalternativet (ca 16 milj. kr. över nuvarande nivå). 1 jämförelsealternalivel föresläs ytterligare 10 milj. kr. för att båda de föreslagna orlofoloomdreven skall kunna genomföras fullt ut.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13    Bostadsdepartementet 112

Faslighelsregislerkarlor

Uppruslning av deloriginal med fastighetsindelningen i skala 1: 10000 eller 1:20000 innefattas i förslagen angående den ekonomiska kartan.

För upprustning och förnyelse av storskaliga registerkartor och för arbeten med beslämmelsekarior m. m. beräknar lanlmäleriverket ell resursbehov om 71 milj. kr. för hela fioårsperioden. Vid den karlceniral som byggs upp i Kiruna som en följd av riksdagens beslui om ålgärder i Norrbollen (prop. 1982/83: 120, CU 29, rskr 309) kommer en del av detta behov all fillgodoses. Verkel beräknar all del kvarvarande behovet av medel är ca 40 milj. kr. under förulsälining all verksamhelen i Norrbollen pägår under hela fioårsperioden. För karlplanering i samband med regis-lerkariorna behövs regionall 3 milj. kr. under perioden.

Lantmäteriverket föreslår atl medel för verksamhelen anvisas under anslaget lill lanlmäleriel för fördelning mellan olika län.

Ekonomiska karlor

Framslällning av ekonomiska karlor över Norrbottens län förulsälls ske genom i huvudsak regionala insalser enligl proposition 1982/83: 120. Lanlmäleriverkel räknar med alt den inledda verksamheten byggs upp och fortsätter under hela planeringsperioden.

I fråga om nyproduktion, s. k. typ E4, föreslär verket dels all den fortsätter i län där den f. n. pägår, dels atl den utvidgas så all alla nu återstående områden ulan ortofolobaserad ekonomisk karla får sådan under fioårsperioden. Kostnaderna inom redan pågående eller besluiad verksamhel beräknas lill 88 milj. kr. för all producera ca 1700 karlblad. För forlsall produklion av sammanlagl ca 4 200 karlblad behövs 206 milj. kr. Härigenom skulle lolall 5900 karlblad kunna framslällas under perioden, dvs ca hälften av serien (exkl. Norrbottens län).

Nu pågående eller beslutad förenklad nyproduktion, s.k. lyp E2, föreslås slutföras. Kostnaden uppgår till 8 milj. kr.

Lanlmäleriverkel föreslår vidare atl nya karlblad över delar av fjällområdet framställs i skala 1:20000. Til! all börja med gäller del 75 redan påbörjade eller planerade karlblad (I milj. kr.). Därefter föreslås ylleriigare fjällområden få ekonomisk karla i skala 1:20000. För de senare behövs 2 milj. kr.

Verket föreslår atl ajourhållningen läggs om och görs mera schablonmässig. Ajourhållningen bör under 10-årsperioden byggas ul lill alt omfalla hela den ekonomiska kartserien. För delta fordras 62 milj. kr.

I takt med alt ortofotoomdrev införs kan de schablonmässigt ajourtorda kartorna kompletteras och verifieras. Ortofotoomdrevet medger atl detta sker omkring vart tionde år. En sådan revidering av ortofotobaserade ekonomiska karlor behöver inledas, t.ex. i Kopparbergs län och i Skånelänen, där man har äldre ekonomiska karlor. Resursbehovet, 20 milj. kr., har lanlmäleriverkel räknat in i jämförelseallernalivet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 113

För ökade insalser från överlanlmälarmyndighelerna vad avser bl.a. information om användning av de ekonomiska karlorna föreslås 5 milj. kr. För utvecklingsinsatser och vissa andra uppgifter beräknas 13 milj. kr.

Sammanlagl för perioden är resursbehovet för ekonomiska kartan i huvudallernalivel 391 milj. kr. för perioden och ytterligare 20 milj. kr. i jämförelseallernalivel. Huvudallernalivel innebären ökning jämfört med nulägel med 108 milj. kr.

Topografiska karlor

Lanlmäleriverkel föreslår all nuvarande topografiska karta i skala 1:50 000 underhålls genom parliella revideringar. Ulvecklingsarbelel för en ny, mer innehållsrik topografisk karta bör samtidigt påbörjas så alt en sådan kartserie kan börja produceras under senare delen av tioårsperioden.

I förslå hand föreslår verket atl ca 300 blad av 50 000-delen revideras partiellt under perioden till en kostnad av ca 12,5 milj.kr. Däruiöver behövs ytterligare åtgärder för alt öka informationsberedskapen för 50000-delen i fråga om vägnätet. Med ell mål all vägredovisningen skall kunna förnyas vartannat år behöver kartoriginalen uppdateras i myckel snabb takt, ca 320 blad om årel. Under en femårsperiod behöver verksamhelen omfatta ca I 300 kartblad till en uppskattad koslnad av 13 milj. kr.

Nuvarande nyproduktion av 50 000-delen. s. k. lyp T4. föreslås temporärt minska i avvaklan på ulveckling av dels en ny karllyp, dels meloder för kartproduklion med bl. a. digilal leknik och underlag i form av ortofolo-karlor. Lanlmäleriverkel räknar med nyframställning av ca 275 blad av seriens ca 645 lill en koslnad av ca 82 milj.kr. Drygt 40%' av karlserien skulle därigenom förnyas under perioden. Verkel räknar vidare med ökad produklion efler del all frågan om utförandet för 50 000-delen klarlagts. Något säkert underlag för kostnadsberäkning finns f. n. inle. Lanlmäleriverket räknar dock med dels ett ökal karlihnehåll under lioårsperiodens senare del, dels en snabbare produklionstakl under denna del av tioårsperioden. Koslnaderna för ökal karlinnehåll uppskallas lill 17.5 milj. kr. och koslnaderna för all öka produklionslaklen lill 16,5 milj. kr.

För all redan inom några år få lill stånd en väsentligt höjd aktualitet och tillgänglighet för insamlade vägdala föreslår lantmäteriverket en vägiopo-grafisk karta i skala 1:100 000. Kartan skall bygga dels på befintliga kartoriginal i 1:50 000 som förminskas, dels på en för de båda skalområdena gemensam databank. Verket räknar med att produktionen, som försöksvis redan pågår, skall slutföras inom tioårsperioden. En väglopogra-fisk karla planeras alt ges ul i ca 112 kartblad. Kostnaden uppskattas lill 39 milj. kr., varav en del är gemensam koslnad för dalabanken.

För ökade insalser från överlanlmälarmyndighelerna vad avser bl.a. information om de topografiska kartornas användning föreslås 5 milj. kr. För utveckling av produktion, kartutformning m.m. beräknar lantmäteriverket ett resursbehov om 20 milj. kr. för perioden. 8    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 114

Sammanlagt innebär verkets huvudalternativ en kostnad om 205 milj. kr. för topografiska karlor under perioden. Della är en ökning jämförl med nuläget med ca 68 milj. kr.

Lanlmäleriverket föreslår i jämförelseallernalivet alt ylleriigare 40-50 kartblad framslälls av den nya 50000-delen lill en beräknad koslnad av 20 milj.kr.

Översiklskarlor

Lanlmäleriverkel föreslår revideringar av översiktskartan i skala 1: 250000 för 7,5 milj. kr. under perioden. Insalser för digilal karlläggning (läns- och Sverigekartor m. m.) och för framställning i samband därmed av andra allmänna översiklskarlor inkl. karlor i skala 1:500000 för hela rikel kostnadsberäknas lill 15.0 milj.kr. En ny omgång länsanpassade planeringskartor i skala 1:250000 eller i förekommande fall 1:500000 föreslås (3.5 milj.kr.). Slutligen föreslär verket all 4 milj. kr. avsälis för vissa gemensamma ulvecklingsinsalser m. m.

Huvudallernalivel koslar därmed 30 milj. kr. Verkel föreslår i jämförelseallernalivel ylleriigare arbeien med digilala Sverige- och länskartor för 3 milj. kr.

Vegetationskarta

Lantmäteriverket föreslår atl produktionen av vegetationskartor fortsätter under hela perioden och atl kartan blir allmän karta. Till all börja med bör produktionen omfalla områden inom Norrbottens län enligl en plan för verksamheten vid överlantmätarmyndigheten i Luleå. I ett senare skede bör vegetationskartor framslällas också för andra områden i landet där särskilda intressen motiverar detta.

Lantmäteriverket föreslår alt 25 milj. kr. används inom huvudalternativet.

Rådgivning

En delvis ny inriktning av rådgivningsverksamheten föreslås. Insatserna för rådgivning direkl till kommuner ifråga om MBK-verksamhet (mätning, beräkningar och storskalig karlering) bör under perioden kunna irappas ned. Utrymme skapas därigenom för andra insalser som mer syftar lill en vidare regional samordning på mätnings- och kartläggningsområdel. De totala resurserna för rådgivningen kan enligt lanimälerieis mening härigenom minskas för perioden. De föreslås till 131 milj. kr., varav 97 milj. kr. för regional användning, 13 milj. kr. för lantmäteriverkets centrala rådgivningsfunktioner och 21 milj. kr. för verkets centrala bild- och kartarkiv.

I jämförelseallernalivet föreslår lantmäteriverket att rådgivning av nuvarande slag fortsätter och att vissa andra slag av rådgivning, bl. a. i anslutning till ny kartteknik, intensifieras. Den ökade kostnaden beräknas lill 52 milj. kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet 115

Forskning och utveckling

Lantmäteriverket föreslår att forsknings- och utvecklingsverksamheten bedrivs med oförändrad resursram inom huvudalternativet, dvs. 40 milj. kr. för perioden.

I jämförelsealternativet föreslås utvecklingsinsatserna öka med 15 milj. kr.

Lantmäteriverkets budgetförslag för budgetåret 1984/85 m. m.

Översynen av riksgränsen mot Finland avslutades under hösten 1982 då verket överlämnade ett förslag till regeringen. Verket har också till regeringen överlämnat en plan för översynen av riksgränsen mot Norge.

Under budgetåret 1982/83 har lantmäteriverket totalt sett framställt ungefär så många kartblad som planerats om man även tar hänsyn till inte helt färdiga blad. För enstaka kartprodukter varierar dock utfallet nägot. Översiktskartan i skala 1:250000 har planenligt framställts i ny bladindelning. Utvecklingsarbete har bedrivits med en ekonomisk karta i skala 1:20000 och en ny vägtopografisk karta i skala 1:100000.

Lantmäteriverket för i anslagsframställningen fram jämförelsealternativet i den plan som nyss redovisats som förslag för budgetåret 1984/85. Det huvudförslag enligt regeringens budgetanvisningar som lantmäteriverket redovisar är allmänt hållet och innehåller inga prioriteringar.

Under de närmaste åren skall riksgränsen mot Norge ses över. Medelsbehovet varierar mellan åren. Lantmäteriverket bedömer att 3056000 kr. behövs för ändamålet under budgetåret 1984/85.

Riksdagen beslutade våren 1983 (prop. 1982/83:120, CU 29, rskr 309) om ätgärder för att stärka sysselsättningen i Norrbottens län. Lantmäteriet tillfördes därvid medel för verksamhet med kartproduktion i Norrbotten. Verksamheten byggs successivt upp. Med hänsyn till att beslutet syftar till att skapa sysselsättning har lantmäteriverket i sitt huvudförslag inte minskat resurserna med 2%.

Föredragandens överväganden

Inledning

Jag tar först upp de förslag beträffande inriktningen av lantmäteriets arbele med kartor och annan landskapsinformation som förts fram i de utredningar m.m. somjag har presenterat i det föregående. Jag kommer därvid att utgå frän förslagen i lantmäteriverkets rapport Kartpolitik 85. Verket har i rapporten beaktat bl.a. landskapsinformationsutredningens arbete och de remissynpunkter som anförts däröver.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet 116

Bakgrund

Med avslutningen av förstagångsframställningen av de ekonomiska och topografiska kartverken vid slutet av 1970-talel fullföljdes en belydande samhällsinsats. Arbetet med den ekonomiska kartan hade då pågått sedan år 1935 och med den topografiska sedan år 1954. Särskill den detaljerade ekonomiska kartan i skala 1:10000 representerar en hög ambitionsnivå med hänsyn till landels stora yta. Della innebär bl.a. all de allmänna kartorna svarar mot en del av de behov som annars bl.a. kommunerna hade varit tvungna alt tillgodose. Många samhällsfunktioner har anpassat sig till att det skall finnas goda allmänna kartor.

I och med alt förslagångsulgivningen nu har slutförts står lanlmäleriel inför den omfattande och vikliga uppgiften atl vidmakthålla och förnya del allmänna kartmalerialel. Della bedömdes fidigare kunna ske genom förhållandevis enkla revideringar. I huvudsak inom ramen för tidigare anslagsramar bedömdes sådana revideringar kunna leda lill rimliga omloppslider för förnyelsen, t. ex. ca 15 år för den ekonomiska kartan.

Efler hand som revideringsarbelet har fortskridit har del blivit allt mera klart all sådana enkla revideringar inle kan genomföras på ell lillfredssläl-lande säll. Del visas nu med stor tydlighet i lantmäteriverkels rappori all också framslällningen av den andra generationens karlor i stor utsträckning blir en nyproduklion. Della beror bl. a. på tekniska faktorer. Framför allt har den s. k. ortofolotekniken inneburit en förändrad och bällre geometrisk noggrannhel i kartorna jämförl med vad som kunde uppnäs med äldre leknik. Övergången till den nya tekniken kräver omritning av en slor del av kartinnehållet. I samma riktning verkar skalförändringar m.m. i de gamla kartoriginalen och det stora anlalel fakfiska förändringar som har hunnit inträffa i landskapet sedan originalen framställdes. Som en sammanfattande belysning av situationen kan konstaleras att den tidigare planerade omloppsliden för den ekonomiska kartan på ca 15 år nu skall jämföras med en faklisk omloppslid på 25-30 år med den revideringslakl som nuvarande anslagsnivå medger.

Kartverksamhetens samhällsekonomiska betydelse

Den nu beskrivna situationen måste enligt min mening utgöra en grundläggande utgångspunkt för övervägandena om den framlida kartpolitiken. En eftersläpning har redan uppstått i kartförsörjningen. Den leder bl. a. till att verksamheter som prioriteras i den ekonomiska politiken inte får sina informationsbehov tillgodosedda på ett lämpligt säll. Del finns uppenbara risker för flera liknande effekter som i sin tur tvingar fram särskilda ålgärder inom berörda sektorer. Dessa specialålgärder är ofta dyra och ineffektiva, särskilt i ett längre lidsperspektiv. Det rör sig här om ekonomiskt viktiga verksamheter som kräver ell fullgott kunskapsunderiag, t. ex. ålgärder som syftar lill ökade råvaruultag ur skogen eller åtgärder för all bättre utnyttja inhemska energikällor och andra naturresurser. Det

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 117

finns risk alt satsningen på informationsinsamling via satelliter inom rymdverksamheten försvåras på grund av all erforderliga komplement saknas inom kariverksamhelen. Della kan också gälla den lekniska ulvecklingen m. m. inom försvaret. Satsningen på prioriterade forskningsområden kan vidare komma alt försvåras. Kommunernas verksamhel kan fördyras av brisler i bl. a. fastighelsregislerkariorna osv.

De exempel som jag nu har nämnl visar au insalser för förbällrad landskapsinformation av mera grundläggande art i stor ulsträckning har karaktären av längsikliga invesleringar som kan lillgodogöras inom många samhällsseklorer under lång lid. På grund av den uppbyggnadstid som fordras för en riksiäckande karlering krävs belydande framförhällning. Lanlmäleriverkel pekar i sin rappori pä flera generella drag i samhällsutvecklingen som leder lill behov av ökade kunskaper om landskapet m. m. Det gäller bl. a. informationens generellt ökade roll i samhället, den ökande fritiden, bevakningen av nalurresursfrågor saml energifrågornas växande roll och intresset all ralionelll ulnyllja inhemska naiurtillgångar.

Landskapsinformalionsulredningens arbete var inriktat på att lösa föreliggande problem inom ramen för oförändrande statsanslag till karlverksamheten. Detta har inte visat sig möjligt. En samlad bedömning av problemen på områdel och del omfallande underlagsmaterialet ger vid handen all resurserna för försörjning med allmän landskapsinformalion måsle ökas om de nu gällande negativa tendenserna skall kunna brytas och om vi vill .vidmakthålla en rationell samordning inom landskapsinformalionsomrä-del. Ett alternaliv med oförändrade resurser leder på sikl lill växande gap mellan behov av och lillgång på informalion och därmed lill alll flera provisoriska, dåligl samordnade och för samhället som helhet dyrbarare lösningar.

Del är angelägel atl den negativa utvecklingen kan brytas så snabbi som möjligl och alt en långsiklig plan nu - efter en läng tid av utredningsarbete m. m. - läggs fast till grund för kariverksamhelen. En förslärkning måsle i nuvarande budgetläge i huvudsak ske genom ökad inläklsfinansiering, omprioriteringar och överföring av medel till kariverksamhelen från de verksamheter som har slörsl fördel av en förbällrad karlförsörjning.

Lanimälerieis verksamhel med kanor m. m. berör som framgår av vad jag nu har sagt en slor mängd verksamheter i samhället. Jag har vid mina överväganden om verksamhetens inriktning, omfattning och finansiering samrått med cheferna för försvars-, kommunikations-, finans-, jordbruks-, industri- och civildeparlemenlen saml med statsråden Göransson och Dahl.

FöriitsältningarjÖr en ny kartpolitik

Även om den långa ulredningsprocess som nu avsluias har inneburit ölägenheter, har den dock medfört fördelen au beslut nu kan fallas pä grundval av ell väl genomarbelat och hos berörda parter väl förankrat 9    Riksdagen 1983184. I saml. Nr 100. Bilaga 13

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13   Bostadsdepartementet 118

material. Behoven har blivii övertygande dokumenterade och skilda förslag lill inriktning av karlverksamheten har prövats genom samråd och upprepade remisser. Tidsförskjutningen har också inneburit att vissa strategiska tekniska förändringar har kunnat beaktas. Det gäller främsl ortofo-loteknikens genombrott och den successiva övergången till uppbyggnad av dalabaser som ersättning för eller komplement lill deloriginal. Vidare har vissa regeringsbeslut om karlverksamheten som fattades är 1980 kunnat få genomslag i de föreslagna produkternas utformning. Della har inneburit all de allmänna kartorna har kunnat göras mera kundanpassade. De ingående övervägandena kring den framlida kariverksamhelen inte minst inom lantmäteriet har också lett fram till förslag om omprioriteringar och inkomstförstärkningar som är viktiga förutsättningar för att någon reformering av kartpolitiken över huvud laget skall kunna komma till stånd.

Av stor belydelse för landets samlade kartläggning blir också på olika sätt den kartverksamhel som slarlades i Norrbollens län genom riksdagens beslui i maj 1983 (prop. 1982/83: 120, CU 29, rskr 309). Därmed inleddes en modernisering på regional bas av den ekonomiska kartan samt en uppruslning av faslighetsregislerkartorna för områden med särskill slora brisler i dessa karlor. En tidigare inledd verksamhet med vegetaiionskariering kunde förlängas. Salsningen i Norrbottens län innebär ett första led i en offensiv karlpolitik och en ökad möjlighet att omfördela resurser för insalser i andra delar av landet. Vidare bör arbetet med den ekonomiska kartan i Norrbottens län efter hand kunna ge erfarenheter och impulser lill en ökad regionalisering av kariverksamhelen som är ett viktigt inslag också i lantmäteriverkets rappori Kartpolitik 85. Del är angelägel att Norrbotten-satsningen kan vidmakthållas också på läng sikt inom ramen för den nya karlpolitiken. Jag vill betona all den inriktning mot regionalisering av kariverksamhelen som lantmäteriverket anger bör fullföljas sä kraftfullt som möjligt.

Verksamhetens inriktning

När det gäller att mera konkret ta ställning till lanimäleriverkeis förslag lill plan för karlverksamhet m. m. åren 1984/85 - 1993/94 är del enligl min mening Ivå förhållanden som särskill bör beaklas. Jag avser för del förslå del redan tidigare nämnda omfallande bakgrundsmalerialel och del mångsidiga ulrednings- och remissförfarande som ligger bakom della. För del andra syftar jag på den lekniska utveckling som gjort all ell hell annal synsätt måste tillämpas på en plan för landskapsinformationen i dag än vad som gällde ännu för 1970-lalels långsikliga kartplan. Della senare villjag utveckla nägol innan jag går in pä lanimäleriverkeis förslag.

Den lekniska ulvecklingen har lell lill alt slutprodukterna i form av tryckla karlor numera inte är av så dominerande intresse atl en plan för kartliiggning kan definieras enbart utifrån dem. Framför alll del ökade uinyiijanilcl av ADB och övergången lill databasleknik men också uiveck-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 119

lingen inom den grafiska lekniken har gjort del möjligl all använda delmängder av landskapsinformalionen på ell mera flexibelt och för olika användare bällre anpassat säll än fidigare. Som lanlmäleriverkel närmare har utvecklat i sin rappori är del nödvändigl all anlägga en mera samlad syn pä verksamhelen. Man måsle medvelel väga möjligheierna alt ur det samlade informaiionssyslemel la ul specifika delar eller mindre bearbetade produkter, t.ex. höjddata och orlofolon, mot en högre lakl när del gäller all förnya de slutliga, föriagshållna karlorna. Ell ökat inbördes beroende mellan de viktigaste produklionslinjerna i verksamhelen torde också bli följden av den nu antydda utvecklingen. En kraftig satsning på en av de mera förädlade produkterna, t. ex. en förbällrad topografisk karta, kan inte genomföras om inte vissa grundläggande förutsättningar tillgodoses i systemet.

En plan för lanimälerieis anslagsfinansierade verksamhel med landskapsinformalion för den närmasle fioårsperioden måsle alliså vara förhållandevis översikllig och flexibel. Det är inle möjligt att i detalj långsiktigt reglera produktionsmål m.m. för specifika data eller delprodukter. Detta utesluter dock inte au planen måste ges erforderlig fasthet genom all regeringen anger vilka allmänna karlor som lanlmäleriel skall producera fram lill färdiga iryckoriginal. Dessa allmänna karlor skall ges ut i för landet enheiliga serier, anpassade lill samhällels grundläggande och konlinuerliga behov. Härigenom anges vilka huvudsakliga produktionslinjer som skall ingå i karisyslemel. Såväl lanlmäleriel som andra kariprodu-cenler får klara förulsällningar när del gäller möjligheierna lill följdproduklion grundad pä det allmänna kartmalerialel. Jag förulsäller därvid all kartornas informationsinnehåll hålls tillgängligt separerat i deloriginal och dalabaser på ell sådanl sätt all en flexibel följdproduklion underlätlas.

Mol bakgrund av vad jag nu har sagl föreligger enligt min mening inga skäl eller förulsällningar för statsmakterna all i detalj korrigera eller precisera lanimäleriverkeis förslag i rapporten Karlpolitik 85. Förslagets huvudalternativ bör i sina huvuddrag ligga lill grund för kariverksamhelen under tioårsperioden 1984/85-1993/94. Genom omfördelningar m.m. kan jag nu redovisa förslag som innebär att medel slälls lill förfogande för huvudallernalivel så när som på 5 milj. kr. per år under fioårsperioden. Jag återkommer senare lill finansieringen. Den närmare inriklningen av verksamheten bör, mot bakgrund härav och av vissa principiella riktlinjer som jag anför i det följande, kunna planeras av lanlmäleriverkel i samråd i förslå hand med de myndigheler m. m. som är företrädda i verkets kartråd. Sammansättningen av kartrådet lillhör de frågor somjag avser all senare redovisa för regeringen i samband med mina överväganden med anledning av kartsekretessutredningens betänkande (Ds Bo 1983: I) m.m. 1 anslutning lill den årliga behandlingen av lanimäleriverkeis anslagsframställningar finns möjlighel lill eveniuella ylleriigare siällningslaganden som, särskill under de förslå åren av fioårsperioden, kun komma att ertördras frän slalsmakiernas sida.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 120

Den forlsalla konkretiseringen av långsiklsplanen kommer alt innebära olika slag av avvägningar mellan grundläggande dala och slutprodukter, mellan traditionell och ny teknik osv. Vid sådana avvägningar bör följande allmänna riktlinjer tjäna som utgångspunkter.

Del är angelägel atl så snabbt som möjligl få lill slånd en lillfredslällande försörjning över hela landel - om än med varierande ambilionsnivåer när det gäller omloppslider o.d. - med vissa grundläggande delar av landskapsinformalionen, l. ex. höjddala och orlofolon. Dessa grunddala m. m. har dels vikliga självsländiga användningsområden, i.ex. i skogsbrukels karlor, dels karaklären av grundmomenl i del allmänna karisyslemel. 1 del senare avseendet är tillräckliga insatser på basnivåerna en förutsättning för atl hela karisyslemel bättre skall kunna tillfredsställa föreliggande behov. En viss senareläggning i produktionen av tryckta kartor fär, om del visar sig nödvändigl, accepteras lill följd av nu angiven prioritering. Problem som är förknippade härmed kan reduceras genom särskilda insatser av den lyp som den föreslagna översiktliga vägkartan i skala I: lOOOOO innebär.

Framförallt lekniska och ekonomiska skäl talar för all övergången lill digilala meloder och ulnylijande av databasleknik bör ske så snabbi som det är möjligl, inte minst när del gäller den ekonomiska kartan. Härigenom kan bl. a. kartmaterialet utnyttjas på ett effektivare sätt i t. ex. kommunernas och skogsbrukels verksamhet. Om inte erfarenheterna frän del försök med denna lyp av karlläggning som pågår i Gävleborgs län leder lill andra sluisalser, i.ex. av hänsyn till berörd personal, bör övergången till ny leknik kunna ske något snabbare än vad som föresläs av lanlmäleriverkel.

Som har framgätl av del föregående blir också framslällningen av den andra generationen ekonomiska kartor i stor utsträckning en nyproduktion. I lantmäteriverkets rappori framhålls att också en revidering av ortofotobaserade ekonomiska kartor behöver inledas så snart som möjligl. Del gäller främsl de karlor som framslälldes i slutskedet av förstagångsframställningen. Medel fördetia beräknas dock endasl i jämförelseallernalivel. Enligl min bedömning bör lanlmäleriverket sträva efter atl inrymma en begränsad verksamhet av detta slag under planperioden inom de resursramar som jag har beräknal. Om inle della sker, finns del risk för all avsiåndei mellan produkiionsomgängarna ökar med älföljande förnyelse-problem av samma karakiär som nu.

De allmänna riktlinjer somjag nu har angett och den något lägre anslagsnivån i förhållande lill lanimäleriverkeis beräkning innebär att planen måste genomföras med en någol annorlundti ambitionsnivå än vad lanlmäleriverket har föreslagil. Jag bedömer dock all de väsenlligasle inslagen i verkets huvudalternativ inte behöver påverkas. Som exempel på bespa-ringsmöjlighcier som bör övervägas vid den fortsalla konkretiseringen av planen vill jag bl.a. peka på följande. Upprustningen av de storskaliga icgistcikartorna kan bedrivas i nägot långsammare lakl än enligl verkels huvudallernaliv. Inom ramen lör de omfallande insalserna för produklion

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 121

av de ekonomiska och topografiska karlorna bör det finnas vissa besparingsmöjligheter. Behovel av ylleriigare ekonomiska kartblad i fjällområ-del bör i.ex. bedömas närmare lillsammans med berörda kommuner med hänsyn lill bebyggelseulveckling m.m. Vegetationskarleringen bör lill en del även forlsällningsvis kunna avgiflsfinansieras och därigenom kunna bedrivas i planerad omfallning. Vidare bör övervägas om översiklskarlor i skala 1:500000 behöver framställas för hela landet. Jag återkommer senare till detta. I övrigl bedömer jag all den lägre anslagsnivän inte skall behöva mer än marginellt påverka möjligheterna alt genomföra den produktion som planerats i lantmäteriverkels huvudalternativ.

Ekonomiska överväganden

Milt alternativ beräknas kosta i genomsnill ca 128 milj. kr. per år under tioårsperioden inberäknal verksamhelen i Norrbollens län men exklusive riksgränsarbelen. Jag talar nu om kostnader i en antagen prisnivå för budgelårel 1984/85 och med hänsyn tagen till nu kända löneavlal. Anslaget innevarande är är ca 105 milj. kr. i nämnda pris- och löneläge, inberäknat ca 7 milj. kr. för den redan inledda verksamheten i Norrbottens län men exklusive riksgränsarbelen. Jag räknar verksamheten i Norrbottens län som en av satsningarna i den tioåriga plan som jag nu behandlar även om verksamhelen har inletts redan under innevarande budgetär. Jämfört med de 98 milj. kr. per år som jag därför anser att lanimälerieis arbete med kartor och annan landskapsinformalion f. n. kostar innebär planen all kostnaderna ökarimed i genomsnitt nästan 30 milj. kr. per år. Till följd av all den föreslagna verksamhelen också åstadkoms genom att lantmäteriverket rationaliserar och omprioriterar verksamhelen kan man producera kartor m. m. för i genomsnill ca 37 milj. kr. mer per år än f. n.

De ökade insalserna åsladkoms genom inkomslförslärkningar, besparingar och omfördelningar så alt budgelbelastningen lolall sett inle ökar. Verksamheten under del program somjag nu behandlar ompriorileras till ett värde av 44 milj. kr. under hela tioårsperioden. Till följd av ökade intäkter från försäljning av karlor och användning av karlmaterial beräknas 33 milj. kr. kunna tillföras verksamheten. Genom rationaliseringsåtgärder bedömer jag alt verksamhel till ell värde av 33 milj. kr. kan genomföras utan att resurserna ökas. De insatser i planen som avser ytteriigare upprustning av registerkartor finansieras med registeravgifter enligl mitt förslag under anslaget D 2.

Huvuddelen av det kvarstående medelsbehovet klaras genom alt medel tillförs från försvars-, kommunikations- och jordbruksdepartementen. Genom att slutligen finansiering beräknas kunna komma till slånd från verksamheter inom industridepartementets områden klaras del totala medelsbehovel.

När det gäller anslagsberäkningen för budgetåret 1984/85 innebär förslaget sålunda att anslaget Landskapsinformalion räknas upp. Av medelsbe-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 13    Bostadsdepartementet 122

hovet avses 3 milj. kr. slällas lill lantmäteriverkets förfogande från anslaget Bidrag lill skogsvård under nionde huvudlileln.

Med hänsyn lill hur planen bedöms möjlig all genomföra och lill den lakl med vilken omfördelning, besparingar och inläktsökningar kan uppnås bedömer jag den totala kostnaden exklusive riksgränsarbelen lill 124,3 milj. kr. budgelårel 1984/85, 122,0 milj. kr. budgelårel 1985/86, 122,9 milj. kr. budgelårel 1986/87, 122,6 milj. kr. budgelåret 1987/88. 130.6 milj.kr. budgelårel 1988/89 och 652,5 milj. kr! under budgelären 1989/90-1993/94.

Jag vill i detta sammanhang också erinra om all vissa av de insalser som jag nu har redovisal berör civildeparlemenlels ansvarsområde. Del gäller insalserna för atl förbällra faslighetsregislerkartorna. Denna arbetsuppgift bör ankomma på lantmäteriverket och överlantmälarmyndigheterna som ell led i den plan för deras arbele med kartor och annan landskapsinformalion somjag nu behandlar. Jag föreslår därför atl medlen för upprustning av fasiighelsregislerkartorna anvisas lill lantmäteriverket, som efler närmare prioritering av behoven fördelar medlen mellan berörda producenter, dvs. verkel självt och överlantmälarmyndigheterna. Jag har i denna fråga samråll särskill med chefen för civildeparlmentel.

Genom den inriktning av verksamheten som jag nu har förordat och genom den föreslagna omfördelningen av resurser åsladkoms en pålaglig volym- och kvalilelsökning i kartförsörjningen. Därmed ökar vikten av all del allmänna kartmalerialel kan ulnylljas pä ell rikligl säll i såväl offenllig som enskild verksamhel. Lanlmäleriel bör självklarl verka för all så sker. Förulsällningar för delta bör finnas genom de resurser som enligt planen sälls av för rådgivning och information inle minst på den regionala nivån.

De allmänna kartorna finansieras i huvudsak genom statsanslag. Försäljningen av förlagskariorna skall täcka kostnaderna för tryckning och dislri-bulion saml ge ell bidrag till den grundläggande produkfionen. Ulnylijande av deloriginal o.d. för följdproduklion belaslas med avgifter som också skall lämna ett sådant bidrag. Ett samhällsekonomiskt optimalt utnyttjande av kartmaterialet förutsätter en väl avvägd prissällning på del- och slutprodukter och ell smidigl syslem för avgiftsuttagen. Del är angelägel atl, när de grundläggande invesleringarna finansierats genom anslag, avväga nyll-jandeavgiflerna sä alt de leder till alt materialet används i olika lyper av följdproduklion m. m. I sammanhängd måsle emellertid också beaklas atl prissällningen inte försvårar utgivningen av de tryckta allmänna kartorna.

Kritik har i olika sammanhang riktats mot de regler som gäller för alt få utnyttja allmänt kartmaterial för olika följdprodukter. Kriliken avser både kostnadsnivån och själva regelsyslemel. Lanlmäleriverkel har uppmärk-sammal della och avser enligl rapporten Kartpolilik 85 all ålerkomma i frågan med ytteriigare underlagsmaterial och förslag. När sä har skett och jag kan la slällning till verkels förslag avser jag också la upp den i rapporten berörda frågan om i vilken utsträckning inläklsmedel från försäljning och nyltjanderäller bör återföras direkl lill den grundläggande karlverk-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 123

samheten. Jag har vid min anslagsberäkning utgått från atl verket liksom f. n. behåller intäkter utöver en av regeringen fastställd grundnivå.

Konsekvenser för kommunerna

Omfördelningen inom lantmäteriverkets nuvarande anslag innebär bl. a. en minskning av lantmäteriets rådgivning till framför allt kommunerna i frågor om mätning och storskalig kartläggning. Detta har ifrågasatts av Svenska kommunförbundets plandelegation i ell remissyttrande till lanlmäleriverket. I anslulning härlill vill jag underslryka atl hela den expansion och förändring av kart verksamheten somjag nu förordar kommer att vara av mycket stort värde för kommunerna. Särskilt den förbättrade flygbildförsörjningen, upprustningen av faslighetsregislerkartorna och den förbättrade försörjningen med ekonomiska kartor bör underlätta den kommunala verksamheten och på sikt medföra väsentliga besparingar. Inom den regionala kartverksamheten kommer vidare all finnas utrymme för rådgivningsinsatser om än med ändrad inriktning. Med hänsyn härtill bedömer jag de föreslagna omfördelningarna som positiva även från kommunal synpunkt. Det är dock angeläget att förändringarna i rådgivningsverksamheten sker gradvis och smidigt på det sätt lantmäteriverket har föreslagit i sin rappori.

De allmänna kartorna

Som jag tidigare har nämnt bör inriktningen av lantmäteriets anslagsfinansierade verksamhet med landskapsinformation liksom f.n. läggas fasl genom beslut av regeringen om vilka kartor som skall vara allmänna kartor. För att riksdagen skall fä information i frågan villjag dock redan nu i stora drag redovisa vilka kartor jag anser bör vara allmänna.

Huvudserierna i den svenska kartverksamheten bör som hittills vara den ekonomiska kartan i skala 1:10000 och den topografiska kartan i skala 1: 50000. När det gäller den ekonomiska kartan ansluter jag mig till lantmäteriverkets förslag att den bör kunna ges ul som Iryckl förlagskarla i skalan 1:20000. Delta innebär fördelar för flertalel karlanvändare och för förlagsekonomin. Även i fortsättningen kommer kartoriginalen alt göras i skala 1: 10000 och kunna utnyttjas som arbetsmaterial och som underiag för specialkartor m.m. varför tillgången lill ekonomiskt kartmaterial i denna skala blir god.

Den topografiska kartan i skala 1:50000 behöver en relativt genomgripande förnyelse. En sådan innefattas också i tioårsplanen. Den förbereds bl.a. genom ett gemensamt utvecklingsarbete mellan företrädare för försvaret och lantmäteriet. På grund av detta och även av andra skäl kan produktionen av en förnyad topografisk karta inledas först om ett par år. I avvaktan på att den nya versionen av den topografiska kartan kan börja framställas bör den av lantmäteriverket föreslagna vägtopografiska kartan i skala 1:100000 framställas genom en snabb insats. Därmed tillgodoses i

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13   Bostadsdepartementet 124

rimlig utsträckning förnyelsebehovet inom områdel. samtidigt som vägkar-leringen i den nya topografiska kartan i skala 1: 50000 förbereds. Kartan i skala I: 100000 bör tas in i serien av allmänna kartor och fortlöpande revideras om del visar sig all den även på sikl kan ges ul med en tillfredssiällande förlagsekonomi.

Översiktskartan i skala 1: 250000 bör som hittills vara allmän karla. Den marknadsanpassning som verkel eftersträvar för denna karla genom ändrad bladindelning m. m. är värdefull. Verket anser alt det för översiklskarlor i ännu mindre skalor än 1: 250000 inle behövs nägol särskill förfarande för all faslslälla vilka karlor som skall vara allmänna karlor. Som jag fidigare har anlylt kan jag inle anslula mig lill delta. Redan fastställda moderna allmänna kartor inom skalområdet är internationella flygkarlan och Ivå blad av översiklskarlan i skala 1:500 000. generalkarlan och inlernalionella världskartan i skala 1:1 milj. saml Nordeuropakarlan i skala 1: 2 milj.

Belräffande översiklskarlan i skala 1:500000 har regeringen fidigare beslulal all de två nordligaste av sammanlagl fem blad skall vara allmänna karlor. Jag anser all även del mellersla av de fem bladen bör ges ul som allmän karta. Lanlmäleriverkel bör i anslulning lill bl.a. produkfionen av översiklskarlan i skala 1:250000 närmare belysa behovel av en allmän karla även i södra Sverige i skala 1: 500000.

Tioårsplanen ger ulrymme för bl. a. en fortsällning av den i Norrboltens län inledda vegelalionskarleringen. Lanlmäleriverkel föreslår all vegela-lionskartan faslställs som allmän karla. Med hänsyn bl.a. lill de relalivi begränsade insalser som kan göras inom de medelsramar som avsalls för ändamålel i planen är jag inte beredd alt nu biträda förslaget. Del kan bli akluelll all pröva frågan pä nyll när bl.a. en nu pågående sludie inom slalens energiverk av vegelalionskarteringens belydelse för exploalering av inhemska energikällor har ulvärderals. Jag vill emellertid underslryka viklen av all den kompelens som har byggls upp pä områdel bibehålls och vidareulvecklas. Della är angelägel med tanke pä teknikens potentiella möjligheter vid naturresursinvenleringar av olika slag och för att ha ell underiag för en moderniserad topografisk karla. De insalser som görs pä områdel bör ulformas så all de ulgör led i en successivl uppbyggd vegela-lionskartering över landel.

Geografiska databaser

Lanlmäleriverkel har också pekal på atl den lekniska utvecklingen leder till behov av överblick över och samordning av olika geografiska dalabaser som kan ulnylljas vid framslällning av bl. a. de allmänna karlorna. Verket anser all dess uppgift all svara för samordning vid uppbyggandet av sådana databaser måsle ges fastare former för all inle oralionella lösningar skall erhållas. Även landskapsinformalionsulredningen förde fram förslag av denna innebörd. Jag anser del angelägel all i första hand slalliga myndighe-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 125

ler som ansvarar för eller slår i begrepp alt bygga upp databaser med lägesbestämda data samråder med lanlmäleriverkel. Inle minsl gäller detta dalabaser vid I.ex. universitetens datacentraler och andra regionala syslem. Jag ulgår från all samråd sker i erforderiig ulsträckning ulan all della behöver regleras närmare.

Anslagsberäkning

Av vad jag nu har sagl framgår atl medel för program 3 för näsla. budgetår bör beräknas med ulgångspunkl i lanimäleriverkeis huvudallernaliv i verkels förslag till långsiklig plan för arbelel med kartor och annan landskapsinformalion, Jag utgår från en kostnadsram som är 5 milj. kr. lägre än vad lanlmäleriverket har beräknal i sill huvudallernaliv. Då behöver anslagei föras upp med 121 340000 kr. Del ylleriigare medelsbehovel beräknarjag kan finansieras på säll somjag tidigare har redogjort för. Vid anslagsberäkningen harjag beaktal del ökade medelsbehov som följer av den under innevarande budgelår påbörjade salsningen i Norrbollens län. För översynen av riksgränsen mol Norge har jag beräknal 3056000 kr.

Hemställan

Mol bakgrund av vad jag nu har anfört hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen all

1. godkänna den långsikliga plan för lanimälerieis arbele med karlor och annan landskapsinformalion somjag har föreslagil,

2. lill Landskapsinformation för budgelårel 1984/85 anvisa ell reservafionsanslag av 121 340000 kr.

D 4. Försvarsberedskap'

1982/83 Ulgift	2673 258
1983/84 Anslag	2652000
1984/85 Förslag	2761000

Reservafion 56251

Program 4. Försvarsberedskap

Programmel beslår av två delprogram: 4 a. Säkerhetsskydd 4 b. Beredskapsplanläggning

Programmel omfatlar sekrelessålgärder i form av granskning av karlor och flygbilder saml vissa administrativa åtgärder i övrigt. Programmet

Ny anslagsbenämnirtg (tidigare Lanlmäleriel: Försvarsberedskap)

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 126

omfattar dessutom sådana uppgifter som åligger lantmäteriet för att trygga totalförsvarets behov av landskapsinformalion. Uppgifterna gäller främsl beredskapsplanering och förberedelser för tryckning av karlor för totalförsvaret under beredskap och krig.

Lantmäteriverket

Lantmäteriverket föreslår mol bakgrund av del försvarspoliliska beslutet våren 1982 (prop. 1982/83: 102. FöU 18. rskr 374) atl anslagei tas upp på cn i förhållande lill försvarsbeslutet realt oförändrad nivå. Della innebär att anslaget skall kompenseras för den neddragning om 2% som slalsmakterna har beslutat om för budgetåret 1983/84. Även med en sådan nivå bedömer verket all viss angelägen verksamhel inom delprogrammet Beredskapsplanläggning inle kan genomföras i full utsträckning. En minskning av anslaget innebär atl de intentioner bryts som låg bakom lillskollel om 300000 kr. i 1982 års försvarsbeslut.

Föredragandens överväganden

År 1981 tillkallades en särskild utredare med uppdrag att utreda vissa frågor beträffande sekrelessgranskning av kartor m.m. Utredningens belänkande (Ds Bo 1983: I) Karl- och flygbildsekreless m.m. har jusl remiss-behandlals. Jag avser all senare återkomma till regeringen och redovisa mina slutsatser i frågan. Jag bedömer alt ulredarens förslag inle kan påverka lanimälerieis koslnader för verksamhelen inom program 4 under budgetåret 1984/85.

För näsla budgelår bör medel för program 4 beräknas med utgångspunkl i huvudförslaget.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Försvarsberedskap för budgelårel 1984/85 anvisa ell reserva-lionsanslag av 2 761 000 kr.

D 5. Utrustning m. m.'

1982/83 Ulgift 2943 964 Reservafion 2352000

1983/84 Anslag 3 500000

Beräknad

utgift 5852000

1984/85 Förslag 6486000'

Ny anslagsbenämning (tidigare Lanlmäleriel: Utrustning m.m.;

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 127

Från anslaget finansieras anskaffning av kvalificerad utrustning för lantmäteriet, s.k. strategisk ulruslning. Anskaffning av annan ulruslning finansieras med avskrivningsmedel och driflmedel. Från anslaget finansieras vid behov också lillskoll av slalskapilal för lanlmäleriel.

Lantmäteriverket

I sill huvudförslag begär verkel alt anslaget räknas upp med kompensation för prisökningar till 3955000 kr. Verkel föreslår dock all anslaget förs upp med 6486000 kr. Ökningen motiveras med behov av ny ulruslning som krävs för all verkel skall kunna genomföra den långsiktiga plan för lanimälerieis arbele med karlor och annan landskapsinformation som verkel på regeringens uppdrag har redovisal.

Föredragandens överväganden

För alt lanlmäleriel pä ell tillfredssiällande säll skall kunna genomföra långsiklsplanen för karlor och annan landskapsinformation som jag tidigare behandlal behöver verkel anskaffa mer utrustning än vad som är möjligl med nuvarande anslagsnivå. För näsla budgelår bör därför anslaget beräknas enligt lantmäteriverkets förslag. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Utrustning m.m. för budgelårel 1984/85 anvisa ell reservationsanslag av 6486000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet Register

128

A     Bostadsdepartementet m. m.

1 Bostadsdepartementet,/(')/-.v/rt'v«/i,s/rt,t,'

2 Kommittéer m. m., reservationsanslag

3 Exlra ulgifter. reservationsunslug

4 Bidrag till vissa inlernalionella organisafioner m.m., reservationsanslag

Anslag kr.

20625000

7000000

300000

321000 28246000

10

12

13

14 15 16

17

Bostadsförsörjning m. m.

Bostadsförsörjning

Bost-aA'%tyrelsen, förslagsanslag 52 102000

Länsbostadsnämnderna,yr>r.v/r/A'.V(-m.v/«;E: 37 401 000

Lån lill bostadsbyggande,y(>r.s7(/;s'.SY(/),s/«jt' 8360000000

Ränlebidrag m. m., JÖrslagsanslag 9000000000

Ålgärder i bosladsområden med slor andel ouihyrda
lägenheler m. m., förslagsanslag 125000000

Tillåggslån lill ombyggnad av vissa bosladshus m. m..
förslagsanslag 40000000

Bosladsbidrag m. m., förslagsanslag I 530000000

Viss bosladsförbällringsverksamhel m.m., förslags
anslag 225000000
Bidrag lill förbällring av boendemiljön, förslagsan
slag 85000000
Anordningsbidrag  m.m.   lill   allmänna   samlingslo
kaler, förslagsanslag 5 000 000
Lån lill allmänna samlingslokaler,/ör.v/(7,£;j«/i.v/o 3000000
Upprustningsbidrag m.m. fill allmänna samlingslo
kaler m. m.,/ö«/ag5an5/ag                                                   45000000
Lån till förvärv av bostadsrätt, reservationsanslag 1 000

Byggnadsforskning, energihushållning m.m.

Byggnadsforskning, reservationsanslag *l 14000000
Lån till experimenlbyggande, reservationsanslag *34000000
Information och utbildning m. m., reservationsanslag 182675000
Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostads
beståndet m.m., reservationsanslag 500000000

20338179000

C     Planväsendet

I       Statens \)lanverk, förslagsanslag

34948000 34948000

* Beräknal belopp

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 129

D Lantmäteriet

1 Lantmäteriet, förslagsanslag 1000

2 Plangenomförande, förslagsanslag 41519000

3 Landskapsinformalion, reservationsanslag 121340000

4 Försvarsberedskap, re.servationsanslag 2 761000

5 Utrustning m.m., reservationsanslag 6486000

172107000 Totalt för bostadsdepartementet       20 573 480 000

* Beräknal belopp

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 130
Innehållsförteckning

Sid

Översikt ........................................................................................................ 1

A.    Bostadsdepartementet m. m............................................    .................. ....... 5

AI.  Bosiadsdeparlemenlet   .......................................................................... 5

A2.  Kommiltéer m.m.................................................................................... ....... 6

A3.  Exlra ulgifter  ......................................................................................... 6

A4.  Bidrag till vissa inlernalionella organisafioner m. m............................... ....... 6

B.    Bostadsförsörjning m.m......................................................................... ....... 7

Bostudsjörsörjiiing   .............................................................................. 7

Allmänt  ................................................................................................ 7

Bostadsbyggandet och bosiadsseklorns belydelse för samhälls
ekonomin   ............................................................................................ 8

Byggkoslnadernas ulveckling ................................................................ II

Ulvecklingen av koslnaderna för drift och underhåll ............................ ...... 12

Kreditförsörjningen för underhåll, reparationer och energispa
rande  .................................................................................................... 13

Bosiadsmarknadslägel  .......................................................................... 15

Samhällels stöd lill bosiadsproduklion och bosladskonsumlion 16

Bl.  Bosladsslyrelsen  .................................................................................... 18

B2.   Länsbosiadsnämnderna ......................................................................... 21

B3.  Lån lill bostadsbyggande ....................................................................... 26

B4.  Ränlebidrag m.m..................    ............................................................... 37

B5.  Åtgärder i bosladsområden med slor andel ouihyrda lägenheler

m.m........................................................................................................ 44

B6. Tilläggslån till ombyggnad av vissa bosladshus m.m.............................. ...... 50

B7.  Bosladsbidrag m.m................................................................................. 53

B8.  Viss bostadsförbällringsverksamhel m.m............................................... 57

B9.  Bidrag lill förbällring av boendemiljön  .................................................. 61

BIO. Anordningsbidrag m. m. lill allmänna samlingslokaler.......................... ..... 64

Bil. Län lill allmänna samlingslokaler............................................................. 66.

B12.Uppmstningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler m.m. .. 67

B13. Län till förvärv av bostadsrätt   ............................................................ ..... 70

Byggnadsjörskning, energihushållning m. m.......................................... 71

B14. Byggnadsforskning  ............................           ...................................... 74

B15. Lån lill experimenlbyggande.................................................................. 75

B16. Information och utbildning m. m........................................................... 75

B17. Bidrag till energibesparande åtgärder inom bosladsbeslåndel

m.m........................................................................................................ 79

C.    Planväsendet........................................................................................... 84

Lagstiftningsfrågor m.m......................................................................... 84

Den fysiska riksplaneringen   ............................................................... 85

Kommunal fysisk planering och byggande .......................................... 86

Information och ulbiidning   .................................................................. 86

CI.  Slalens planverk...................................................................................... 87

Prop. 1983/84:100    Bilaga 13    Bostadsdepartementet 131

Sid

D.    Lantmäteriet............................................................................................... .... 91

Inledning.............................................................................................. .... 91

Organisation, uppgifter m.m.............................................................. .... 91

D1. Lanlmäleriel   ........................................................................................ 93

D2. Plangenomförande   ............................................................................ 94

D3. Landskapsinformalion  ....................................................................... 106

D4. Försvarsberedskap  ............................................................................. 125

D5. Utmstning m.m...................................................................................... .. 126

Register   .......................................................................................................... 128

Innehållsförteckning   ...................................................................................... 130

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

Bilaga 14 till budgetpropositionen 1984 Prop. 1983/84:100

Bilaga 14

Industridepartementet

ÖVERSIKT

Till industridepartementets verksamhetsområde hör ärenden som gäller de allmänna rikllinjerna för näringspoliliken, induslrins slruktur- och branschfrågor, allmänna induslrifrågor, frågor om energilillförsel och energianvändning, regional ulveckling och regionalpoliliskl slöd, mineralförsörjning, leknisk forskning och induslriell ulveckling, palenl- och regislre-ringsverksamhel, officiell provning och kontroll samt flertalet statsägda förelag.

Det budgelförslag som nu läggs fram präglas slarkl av kraven pä att begränsa utgifterna på statsbudgeten. Myndigheternas (inkl. departementets) anslag för förvaltningskostnader har genomgående beräknats enligl huvudförslagel eller till lägre belopp. De ökningar som föresläs av vissa anslag har finansierats genom neddragning av annan verksamhet.

År 1983 har präglats av en konjunkturuppgång, vilket medverkat till atl den svenska induslrins produktionsvolym ökade under årel. Med undantag för år 1979 och början av år 1980 har annars minskningen av industriproduktionen varit konstant sedan år 1974. Under år 1982 minskade produktionen inom prakliskl laget alla industribranscher och företagsgrupper. Uppgången under är 1983 har varit betydande och nära nog i nivå med vad som skedde år 1979. Den gynnsamma ulvecklingen av exporten har haft stor betydelse för produktionsvolymens ökning. Under år 1983 minskade industriföretagens lagerhållning. Den lageruppbyggnad som nu är nödvändig inom industrin kommer därför all ylleriigare positivi påverka induslri-produklionsvolymen under är 1984.

Produktionsökningen under är 1983 har omfattat samtliga industribranscher med undantag av gruvor och mineralbrotl saml jord- och slenin-duslri. För induslrin lolall uppgick ökningen lill 4% perioden januariseptember 1983 jämfört med samma period är 1982. För t.ex. massaindu-sirin blev ökningen 25% och för verkstadsindustrin 5%.

Den ökande produktionsvolymen under år 1983 återspeglas också i ett ökal kapaciielsulnyltjande. Enligt konjunklurinstulel uppgick andelen förelag inom induslrin med fulll kapacilelsuinylijande under iredje kvarlalel 1983 lill 34 % medan moisvarande för år 1982 var 22%.

Underår 1982 minskade invesleringarna inom induslrin med 17%. För är 1983 beräknas nedgången slanna vid 7% under 1982 års nivå. Del ökade kapacilelsuinylljandel i kombinalion med del gynnsammare lönsamhelslä-I    Rikulagen 1983/84. t saml. Nr 100. Bilaga 14

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 2

gel beräknas medföra all induslriinvesteringarna under år 1984 ökar med 8% i förhållande lill år 1983.

Sysselsältningsnedgängen inom induslrin har bromsals under är 1983. Mellan tredje kvarlalel 1981 och tredje kvartalet 1982 minskade antalet sysselsatta med 36000. Mellan tredje kvartalet 1982 och iredje kvarlalel 1983 ökade sysselsällningen med 3000.

Anlalel personer som varslals om uppsägning på grund av driftsinskränkning minskade kraftigt under är 1983. Under tredje kvartalet 1982 varslades 8000 jämfört med 5400 tredje kvartalet 1983. Antalet personer som varslats om permittering eller korttidsvecka sjönk ännu kraftigare. Från atl under tredje kvartalet 1982 ha uppgått till nära 9500 var motsvarande siffra för år 1983 nere i I 400.

Lönsamhelen inom svensk induslri har under fiera år varil olillfredsslällande. Resullalen för år 1982 visar emellertid på en markant förbällring. Ränlabililelen på egel kapilal var enligl SCB 9,3 % jämförl med genomsnittet för åren 1977-81, som var 6,3 %. Delårsresulialen för de större induslriförelagen visar på en fortsatt uppgång år 1983.

Den omsvängning i positiv riktning som inträffat i svenska induslrin under år 1983 framgår av de nyckeltal som redovisas i nedanstående lablå.

1970   1975   1980   1981   1982   1983

prel.

1055	1049	981	952	918	889
27,0	25,7	23,2	22,8	22,0	21,4
100	113	111	108	107	111
57	68	77	78	80	85
27,8	27,4	24,2	23,5	23,2	24,0
37,2	43,9	42,4	43,7	44.0	44,1
100	130	103	99	82	78

Antal induslrisysselsalla (I 000-tal)

Andel av lotal sysselsättning (%) Induslrins produktionsvolym (index 1970 = 100) Induslrins arbetsproduk-tivilel (förädlingsvärde per tim., kr., 1980 års priser) Industrins andel av totala produktionen (%, fasla priser)

Verkstadsindustrins andel
av totala industriproduk
tionen (%, fasta priser)
Induslrins invesleringar
(index 1970= 100)
Verkstadsindustrins andel
av totala industriinveste
ringarna (%, fasta priser) 29,0        34,6     32,4        33,0        34,7        37,9

Källa: Statistiska centralbyrån och statens industriverk.

Prognoserna för år 1984 visar på en någol ökad världshandel och en lillväxl i induslriproduklionen globall sell. Tendenserna lill en konjunkturuppgång i USA är nu lydliga. Den ökning av induslriproduklionen i Sverige, som kunnal noteras under år 1983, kan därför väntas fortsätta och förstärkas.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14   Industridepartementet 3

Nedskrivningen av den svenska kronans värde med 16% i oktober 1982 har som väntat kraftigt förstärkt det svenska näringslivets konkurrenskraft. Detta återspeglas bl.a. i en beräknad exportuppgång av varor och tjänster med 10,1% år 1983. Men även för den s.k. imporlkonkurrerande industrin har devalveringen haft positiva effekter. Kan devalveringseffekterna bibehållas genom en sänkt inhemsk inflationslakt och låga kostnadsökningar, torde förutsättningarna vara gynnsamma för en uppgång i såväl produktion som induslrisysselsätlning.

Energianvändningen i Sverige har under 1980-lalets början följt samma mönster som i övriga industrinationer. Mellan åren 1980 och 1982 minskade vår energianvändning med sammanlagt 9%. Samtidigt med alt den totala energianvändningen har minskal, har en förskjutning skett mellan olika energislag. Användningen av oljeprodukter har minskat, medan användningen av elenergi har ökal. Mellan åren 1981 och 1982 minskade sålunda vår oljekonsumlion med drygt 9%. Inom induslrin har oljeanvändningen under de senaste tio åren minskat med ca 35%. Den tidigare nedgången i bensinförbrukningen inom Iransportsektorn tycks ha brutits och förbrukningen förefaller all öka. Oljeberoendet inom uppvärmnings-sektorn är ca 75% jämförl med 92% för tio år sedan. Oljans andel av energiförsörjningen är fortfarande ca 52%. Kostnaden för netloimporlen av olja och oljeprodukter är fortfarande hög och uppgick år 1982 lill ca 32 miljarder kr.

En svag ökning av energianvändningen förutses under år 1984 bl. a. som en följd av en väntad högre ekonomisk lillväxl. Även dä väntas dock oljekonsumlionen forisätta all minska.

Industri m. m.

Industripolitikens uppgift är all aktivt bidra lill rationell produktion och industriell expansion och förnyelse. Till industripolitikens uppgifter hör också all medverka lill all nödvändig strukturanpassning i näringslivet genomförs på ett socialt acceptabelt säll.

För all uppfylla denna målsällning krävs en induslripoliiik baserad på ell flertal olika program och en välulvecklad genomförandeorganisaiion.

På förslag av regeringen beslöl riksdagen våren 1983 om nya rikllinjer för slalens induslriverks verksamhel och organisafion (prop. 1982/83: 130, NU 39, rskr 376). Härigenom har förulsällningar skapals för en effektivare induslripoliiik. Slalens induslriverk (SIND) har nyligen lagl fram ell ireärsprogram, som lillsammans med ell nyll treårsprogram för slyrelsen för leknisk ulveckling (STU) kommer atl behandlas i propositioner våren 1984 med förslag lill ålgärder för industriell lillväxl och förnyelse saml forskningspoliiiska insatser.

På vissa områden har förslag redan lagls fram. De kooperativa företagen

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 4

föreslås få förbällrade belingelser beträffande bl.a. kapitalförsörjningen (prop. 1983/84:84). I propositionen om svensk havsresursverksamhet (prop. 1983/84; 10) anges de allmänna utgångspunkterna och förutsättningarna för den svenska havsresursverksamhelen saml föreslås åtgärder för att främja denna.

Möjligheterna till statsstöd för finansiering av kapitalvaruexporten (del s. k. SEK-systemel) infördes för atl möla andra länders kraftiga subven-lioner av kapilalvaruexporlen. Fr.o.m. den 15 oktober 1983 tillämpas en ny s.k. consensusöverenskommelse. En knylning lill marknadsräntorna infördes. Ett stort anlal krediter för kapitalvaruexport till industriländer lämnas nu till marknadsmässiga villkor. Framför alll farlygskrediterna och krediter till de fattigaste u-länderna innehåller dock fortfarande betydande subveniionselement. Efterfrågan på nya exportkrediter har minskal del senasle årel samlidigi som redan konlraklerade projekl skärs ned eller avsluias i långsammare lakl. Sialshandelsländerna och många u-länder har lill följd av brislande belalningsförmåga kraftigl minskal sina inköp av kapilalvaror och projekl. SEK-syslemei kommer även framgeni alt innebära betydande kostnaderför slaten. Som ell led i regeringens strävan atl minska belastningen på statsbudgeten har därför del s. k. kronpåslaget på exportkrediter i svenska kronor höjts. Vidare föresläs atl koslnaderna för all administrera SEK-syslemet inte längre skall betalas av staten.

Bevakning av den handels- och induslripolitiska utvecklingen i andra länder ulgör ett allt viktigare element i industripolitiken. Samarbele med andra länder inom industriområdet rörande vetenskap och leknik ger betydelsefulla bidrag till svensk industriell expansion och förnyelse.

Det nordiska samarbetet har bedrivits i enlighet med den särskilda arbelsplanen för nordiskl indusiripoliliski samarbele. Inom OECD bedrivs arbele på flera områden av induslripolilisk belydelse bl. a. rörande allmän induslripoliiik, industrislöd, inlernalionella invesleringar, vissa branschfrågor och forskningspolilik.

Koniaklerna mellan Sverige och EG inom del induslripoliliska områdel har vidareulvecklals. Inom del forskningspoliiiska områdel har en s. k. blandad arbelsgrupp tillsatts med syfte atl definiera samarbetsområden.

Bilaterala kontakter med andra länder upprätthålls bl. a. inom ramen för avtal om ekonomiskt, industriellt och tekniskt samarbele med flertalet statshandelsländer och med vissa oljeexporterande utvecklingsländer. Härvid har bl.a. frågan om relationen mellan svenska oljeköp och export av industriprodukter behandlats.

Från näringslivels sida har ofta framhållits angelägenheten all se över normregler med vilka samhällel slyr verksamheten inom näringslivet. För della ändamål har nu en särskild arbetsgrupp tillkallats.

Ulvecklingen inom stålindustrin är fortfarande dämpad. Vidlagna ralionaliseringsåtgärder har dock haft en klarl posiliv effekl. För den svens-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet 5

ka specialstålinduslrin kvarslår vissa slruklurproblem. För all underlätta en önskvärd strukturomvandling inom områdel för rostfritt slål har regeringen under år 1983 Iräffal en principöverenskommelse med Uddeholms AB om slallig medverkan i en finansiell rekonstruktion av Nyby Uddeholm AB. Ett genomförande av överenskommelsen förutsätter riksdagens godkännande.

Inom skogsindustrin har avsättningssituationen utvecklats gynnsamt under år 1983 och branschens kapacitetsutnyttjande har ökat med bl.a. förbällrad lönsamhet som följd. Devalveringen hösten 1982 har starkt bidragit till den gynnsamma ulvecklingen i branschen.

För alt underlätta skogsindustrins virkesförsörjning har riksdagen på regeringens förslag beslulal om en allmän skyldighet alt avverka skog som är slutavverkningsmogen, atl gallra yngre skog saml alt upprätta skogsbruksplaner för alla skogsfastigheler (prop. 1982/83: 145, JoU 34, rskr 360). De totala avverkningarna har ökal och förelagen i branschen ser f. n. med slörre lillförsikl på sin virkesförsörjning.

Statens industriverk (SIND) och skogsstyrelsen har på regeringens uppdrag ulretl effeklerna på skogsindustrins råvaruförsörjning av ökad användning av skogsråvara för eldningsändamål (SIND PM 1983:9, Ökad eldning med skogsråvara). Rapporten har remissbehandlats.

I syfte atl underiätta en ökad vidareförädling har branschfrämjande åtgärder fr.o.m. innevarande budgetår omfattat även sågverksindustrin. Sägverksbranschen har sålunda införlivats i branschprogrammet för den träbearbetande industrin.

Övriga branscher som omfallas av branschprogrammel för den Iräbear-belande induslrin är snickeri-, möbel- och Irähusindustrierna. Efterfrågan från hemmamarknaden var under år 1983 oförändrat svag för snickeri- och trähusindustrierna. Möbelindustrins eflerfrågesituation har däremot förbättrats på såväl hemma- som exportmarknaderna. Inom nämnda branscher pägår en anpassning av kapacilelen lill marknadssituationen. Vidare görs stora ansträngningar för atl öka exporten. För snickeriindustrins del bör efterfrågan från hemmamarknaden stimuleras av det program för främjande av reparations-, ombyggnads- och tillbyggnadsålgärder (ROT-pro-grammel) i del befintliga bostadsbeståndet, som riksdagen fattade beslut om under hösten 1983.

Marknadssituationen inorn byggnadsbranschen har varil svag även under år 1983. Nybyggandel har minskat under år 1983 jämfört med år 1982. Under är 1983 har ökningen inom reparations-, ombyggnads- och tillbyggnadsverksamheten inte kunnat uppväga nedgången inom nybyggandet fullt ul. Trols de insatser som regeringen föreslagil för all främja ROT-verk-samheten inom bostadssektorn och trots ökningarna av energiinvestering-arna beräknas den totala byggvolymen fortsätta att minska nägot under är 1984.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet 6

Verkstadsindustrin svarar f. n. för drygt 40% av industrins totala förädlingsvärde. Den kraftigl ökade exportorderingången under är 1983 saml en manlig ökning av hemmaefierfrågan har medfört en produklionsökning inom flertalel delbranscher, särskill för iransportmedelsinduslrin. Lön-samhelsförbätlringen har framför alll skell i de slora förelagen.

Inom ramen för de branschfrämjande ålgärderna har induslriverkel på-börjal ulredningsinsalser för bl.a. verklygsmaskininduslrin saml form-och pressverktygsbranschen.

För atl följa och bedöma effeklerna av de olika industri- och regionalpoliliska åtaganden som gjorts av Industrigruppen JAS och dess underleverantörer haren särskild kommitté tillkallats (I 1983:03).

Våren 1983 beslutade riksdagen om en omläggning av de statliga åtgärdernas inriklning för tekoindustrin. Beslulei innebar bl. a. en ökning av de induslripoliliska åtgärderna under budgelårel 1983/84 och en sänkning av det s.k. äldrestödel fr.o.m. den 1 januari 1984. I fråga om äldreslödel beslutade riksdagen vidare om fortsatt nedtrappning under kommande två budgelår. I enlighet med den beslutade omläggningen av älgärdsinriklning-en föreslås för budgelårel 1984/85 ylleriigare salsningar på induslripoliliska ålgärder för lekoinduslrin.

För den manuella glasindustrin löper ell Ireårigl älgärdsprogram 1. o. m. innevarande budgelår. Ulvecklingen inom branschen har under senare år känneiecknals av en förbällrad avsällning på såväl hemmamarknad som exportmarknader och ell högl kapaciielsulnyltjande. Frånsell viss fortsall ränlebefrielse avses förslag lill fortsalla ålgärder för branschen inle föreläggas riksdagen.

Förhållandena inom livsmedelsindustrin behandlas av 1983 års livsme-delskommillé (Jo 1983:01), som lillsalts av chefen för jordbruksdeparle-menlet. Utredningsarbetet skall vara slutfört senasl den 1 oktober 1984.

Under innevarande budgelår har verksamhet med branschfrämjande ålgärder inom övriga industrisektorer — dvs. inom branschområden som inte omfallas av särskilda branschprogram - införts. Verksamhelen omfallar omvärldsanalyser och andra utredningsinsatser.

Förslag om branschfrämjande ålgärder för lekoinduslrin under budgelårel 1984/85 framläggs nu. I fråga om branschfrämjande ålgärder i övrigl kommer förslag senare alt läggas fram i regeringens särskilda proposition om industriell lillväxl och förnyelse.

Små och medelstora företag

De små och medelstora förelagen är av stor belydelse för den industriella och regionala utvecklingen liksom för sysselsättningen i landet. Statliga insalser riklade lill små och medelslora förelag kommer all behandlas i den fidigare nämnda proposifionen om induslriell lillväxl och förnyelse.

Underieverantörsfrågorna har i olika sammanhang ägnals uppmärksam-hel och åtgärder vidlagils, bl. a. via slalens induslriverk. Fonden för indu-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartv mentet 7

slrielll utvecklingsarbete (Industrifonden) och de regionala utvecklingsfonderna, för att utveckla förelagens insikler och kunnande samt stärka deras marknadsförutsättningar. I anslutning härtill har regeringens beslut om JAS-projektet och ställningslagande avseende industriell samverkan vid försvarsupphandlingar öppnat möjligheter för utvidgat samarbele mellan svenska förelag och utländska leverantörer lill projektet. Dessa möjlighe-ler följs upp av den fidigare nämnda kommillén (I 1983:03) med bilräde från Induslrigruppen JAS och berörda myndigheler.

Regional utveckling

Regionalpoliliken skall främja en balanserad ulveckling i landels olika delar och ge människor i alla delar av landet lillgång lill arbete, service och god miljö. För all dessa mål skall kunna uppnås behövs ett nära samarbete med andra politikområden.

Regionalpolitiskt stöd till näringslivet kan liksom tidigare lämnas i olika bidragsformer eller som lokaliseringslån. Användningsområdet har utökats . så atl lokaliseringsbidrag i undantagsfall kan lämnas även i samband med maskininvesleringar som inle leder till ökad sysselsättning.

Ell anslag för regionala utvecklingsinsatser disponeras av länsstyrelserna och inrymmer medel för lokaliserings- eller investeringsbidrag till mindre investeringsprojekt, glesbygdsstöd och regionall ulvecklingsarbete.

Sfiftelsen Industricentra har nyligen uppfört anläggningar i Gällivare och Sveg. Investeringar i utökade lokaler har skett i bl. a. Haparanda.

Sedan den I juli 1983 är statens induslriverk (SIND) central förvaltningsmyndighet för industri- och regionalpoliliskt stöd. Arbetsfördelningen mellan regeringen och industriverket har renodlats sä all bl.a. ärenden om slöd till enskilda förelag normalt avgörs av induslriverkel. En av verkets huvuduppgifter är numera att bidra lill en balanserad regional utveckling.

Den av regeringen tillkallade, pariamenlariskl sammansatta, kommitlén (I 1982:05) med uppgift alt se över det regionalpoliliska slödet lill näringslivet skall redovisa sina förslag lill regeringen före utgången av augusti 1984. Med hänsyn härtill föreslås nu endasl smärre förändringar i det regionalpolitiska stödsystemet.

Riksdagen anslog våren 1983 200 milj.kr. till åtgärder för ökad sysselsättning i Norrbollens län (prop. 1982/83: 120 bil. 6, AU 24, rskr 305). Beloppet är avseU aU tas i anspråk under budgetåren 1983/84-1985/86.

För all minska företagens produktionskostnader har riksdagen beslutat atl socialavgifterna skall sänkas med tio procentenheter i Norrbottens län fr.o.m. den 1 januari 1984 (prop. 1983/84:38, AU9, rskr 102). Hämtöver kan ett särskilt bidrag lämnas till kostnaden för avgifterna när företagen ökar sin sysselsättning. Nedsättningen av avgifterna omfattar gmvverk-samhet, tillverkning, produktionsvaruinriktad partihandel, uppdragsverksamhet och turistverksamhet. I Svappavaara samhälle är nämnda typer av

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 8

verksamhet helt befriade från socialavgifter och allmän löneavgift intill utgången av år 1993.

Regeringen har möjlighet att ange orter eller kommuner utanför stödområdet med svåra strukturproblem varigenom statens industriverk ges möjlighet att under vissa förutsättningar lämna lokaliseringsstöd i dessa. Mot bakgmnd av de omfattande strukturproblemen i Bergslagen har regeringen under innevarande budgelår angivit Kristinehamn, Karlskoga och Deger-fors som sådana kommuner. Vidare har den del av Östhammars kommun som tidigare inte varit inkluderad tagits med. Sedan föregående budgetår kvarstår Olofströms och Tierps kommuner samt Delsbo församling i Hudiksvalls kommun och Hörnefors församling i Umeå kommun.

Till den regionalpolitiska bidragsverksamheten föreslås för budgetåret 1984/85 614 milj. kr. och för lokaliseringslån 500 milj. kr. För regionala utvecklingsinsatser föreslås ca 298 milj. kr. Som ram för kreditgarantier för lån vid investeringar i glesbygder föreslås 52 milj. kr.

Kostnaderna för sänkningen av socialavgifterna i Norrboltens län beräknas till 330 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Mineralförsörjning m. m.

Riksdagen beslöl hösten 1982 (prop. 1982/83:50 bil. 6, NU 18, rskr 111) alt anvisa 300 milj. kr. för ett femårigt program för utökad prospektering m.m. Av dessa medel har regeringen under budgetåret 1982/83, efter förslag från berörd industri, myndigheter och fackliga organisationer, beslutat atl lämna bidrag lill drygt 30 projekt med ett sammanlagt belopp om 51,9 milj. kr. Nämnden för statens gruvegendom har av regeringen fått i uppdrag att svara för administration av programmel och uppföljning av de projekt som beviljais medel.

Regeringen har dämlöver beviljal nämnden 42,7 milj. kr. och Boliden Mineral AB ell villkorslån på 9,3 milj. kr. för en gemensam djupundersökning av Stekenjokkgmvan. Nämnden får också för ett djupundersökningsprojekt i Lappvattnel disponera 1,9 milj. kr. Vidare får Sveriges geologiska undersökning disponera 14,4 milj. kr. för deltagande i ett nordiskl geologiskt samarbete på Nordkalotten.

Energi

Den 1 juli 1983 inrättades slalens energiverk som central myndighel med ansvar inom energiområdet (prop. 1982/83: 100 bil. 14, NU 26, rskr 193).

Riksdagen har under hösten 1983 beslulal om riktlinjer för den framlida energiskattepolitiken (prop. 1983/84:28, SkU 9, rskr 96). Genom skalte-ändringar skall vid behov en viss realprisslegring på oljeprodukter åstadkommas. Skallen på kol skall - genom elappvisa höjningar - höjas lill ca hälften av skatten på olja. Skallen på naturgas skall vara ca tre fjärdedelai'

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 9

av skatten pä olja. Vidare skall inhemska bränslen undantas från mervärdeskatt och från förmånsbeskaltningen vid inkomsttaxeringen.

Riksdagen har beslutat om fortsatt slöd till åtgärder för all ersälia olja saml för invesleringar inom energiområdel (prop. 1983/84:62, NU 9, rskr 124). Stödel bör lämnas så alt del gynnar introduktionen av inhemska bränslen och värmepumpar. Anläggningar som utnylijar lorv. skogsenergi, halm, sol eller spillvärme bör priorileras.

Ell slort antal anläggningar för eldning med bl. a. inhemska bränslen har börjal uppföras eller har uppförts under år 1983 med slöd från oljeersäll-ningsfonden. Under år 1983 har slöd beviljats för närmare 50 nya lorvel-dade anläggningar i landel. I enlighet med förslag i den s. k. Norrbollens-propositionen beslöt riksdagen våren 1983 om särskill stöd till lorveldade anläggningar i länet (prop. 1982/83: 120 bil. 6, NU 38, rskr306).

Riksdagen har nyligen beslutat om ell program för bosladsbesländels förbällring (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 12, rskr 95). 1 programmel ingår bl.a. all arbetet med energihushållningsålgärdef skall inlensifieras.

I en proposition om vissa oljefrägor våren 1984 kommer frågor om de slruklurella konsekvenserna för oljebranschen av marknadsulvecklingen all behandlas liksom bl. a. frågor om oljelagringsprogrammet. ■ Den Ijuli 1983 inrällades en kolmiljöfond för all underlälla invesleringar i modern renings- och förbränningsteknik. Fonden finansieras med en avgift pä olja.

Under våren 1983 överlämnade slalens vallenfallsverk slutrapporten för projeklel Kol-Hälsa-Miljö lill regeringen. Rapporten med dess omfallande underlagsmalerial kommer lillsammans med remissvaren all ingå i underlaget för en proposition om vissa kolfrågor som planeras till våren 1984.

Förberedelser pågår för en introduktion av naturgas i sydvästra Skåne hösten 1985, del s.k. Sydgasprojeklet. Staten har trätt in som hälftendel-ägare i Sydgas AB enligl en överenskommelse som godkänls av riksdagen (prop. 1983/84:47, NU 10, rskr 125).

Under hösten 1983 överlämnades de båda vindkraftprotolyperna Näsudden på Gotland och Maglarp i Skåne till statens energiverk. Driften sker inom ramen för del slatliga energiforskningsprogrammet.

Vattenkraftberedningen avlämnade sitt betänkande (SOU 1983:49) Vattenkraft i september 1983. Efler remissbehandling och vissl ylleriigare ulredningsarbele som slalens energiverk f. n. bedriver på regeringens uppdrag avses betänkandet ligga till grund för en proposition om vattenkraft under våren 1984.

Energiförsörjningen i storstäderna har behandlats i en departementspromemoria (Ds I 1983: 5), Storstadsområdenas värmeförsörjning, m. m. Promemorian har varit föremål för en omfallande remiss lill kommuner och ell stort antal organisationer. Regeringen avser att komma med förslag till åtgärder för alt främja oljeersättningen i storstadsområdena våren 1984.

Riksdagen kommer under år 1984 atl få ta ställning till riktlinjer för en utvecklad kommunal energiplanering.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 10

An.sökningar om laddningslillslånd för de två sista reaktorblocken i del svenska kärnenergiprogrammel. Forsmark 3 och Oskarshamn 3. inlämnades lill regeringen i maj 1983.

Regeringen överiämnade under höslen 1983 lill riksdagen ell förslag till ny lag om kärnteknisk verksamhel (prop. 1983/84:60). Lagen avses iräda i kraft den 1 februari 1984. Förslagel innebär all lagregler om ansvarel för kärnsäkerhel och om uppfyllandel av Sveriges inlernalionella ålaganden på främsl icke-spridningsområdet samlas i en lag.

Inom regeringskansliel bereds f. n. förslag om energiforskningsprogram-mets fortsällning under perioden 1984/85-1986/87. Regeringens förslag kommer all presenleras för riksdagen i den fidigare nämnda proposifionen om forskningspolitiken i början av år 1984.

Teknisk utveckling m. m.

En successiv leknisk och organisatorisk förnyelse av svensk induslri är en förulsälining för en konkurrenskraftig verksamhet på sikl. Slora insatser behövs för all erövra en position inom expansiva områden såsom elektronik, informalionsleknik och malerialleknik. Salsningar har där gjorts av STU och Industrifonden. Svensk industri har själv gjort slora insalser på teknikutveckling och marknadsföring för alt hävda sig på väridsmarknaden. På området för teknisk informationsspridning har palenl- och registreringsverket (PRV) utvecklat ell brell ulbudäv tjänsler.

Särskill snabbt har ulvecklingen på mikroeleklronikområdel gått. STU har i samarbete med en rad andra myndigheter ularbetal ell förslag lill program för kompelens- och kunskapsulveckling inom della område. Riksdagen har höslen 1983 fatlal beslut om del första året av ell sådanl program (prop. 1983/84: 8, NU 11, rskr 130). För de följande åren kommer förslag all läggas fram våren 1984 i propositioner om industriell lillväxl och förnyelse saml om forskningspolitiken. Dessa kommer dessutom bl.a. all innehålla förslag om ireärsprogram för STU och Induslrifonden.

Eleklroniken ulgör basen för många av de unga leknikbaserade förelagen. Inlressel för dessa har ökal under de senasle åren och försörjningen av riskkapilal har förbällrals bl.a. genom lillkomsten av drygl ijugolalel riskkapitalbolag, inriktade på mindre företag.

Tele-X-projeklel har utvecklats till del största nordiska industriella sam-arbetsprojektel hillills. Avlal har slutits med Norge och Finland om samarbete. Marknaden för lele- och datakommunikation via satellit med utnyttjande av Tele-X-konceptel bedöms av induslrin som kraftigl växande.

Statsägda företag m. m.

Efler beslui av riksdagen våren 1983 har viss omgruppering skell bland de sialsägda förelagen. AB Statens Skogsindustrier (ASSI), Luossavaara-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 11

Kiirunavaara AB (LKAB), SSAB Svenskl Slål AB samt Zenil Shipping AB ägs numera direkl av stålen. ASSI, LKAB. Zenil Shipping AB liksom Stalsförelag AB och Svenska Varv AB har varit föremål för finansiella rekonsiruklioner. Tillsammans med förbällrade rörelseresullal kommer detta atl leda lill avsevärda förbätlringar i induslriförelagens redovisade resullal.

För Statsföretagsgruppen innebär della all resulialel efler finansiella koslnader beräknas lill ca 400 milj. kr. för år 1983. Även för Svenska Varvkoncernen beräknas resulialel kraftigl förbällras jämfört med tidigare år. För år 1983 beräknas resulialel efler finansiella koslnader och inläkler bli ca 200 milj. kr. Trols den svaga farlygsmarknaden har Kockums och Uddevallavarvel genom nya order sakral en lillfredsslällande beläggning underår 1984.

Föriuslerna för rederiel Zenil Shipping AB är fortfarande myckel slora. Förelaget skall avveckla sill farlygsinnehav så snabbi som marknadsförhållandena medger.

Såväl ASSI som Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) beräknar visa resultalförbällringar för år 1983, främsl beroende på förbällral kapaciielsulnyltjande.

■ SSAB visar under år 1983 en fortsall resultatförbättring trols all den inlernalionella slålkonjunkluren forlfarande är svag. Årsresultalel för LKAB beräknas för år 1983 bli posilivl för förslå gången på alla år.

Affärsverket FFV har under åren 1982-1983 forlsall sin förändringsprocess. Verkel har den I juli 1983 ändrat namn frän förenade fabriksverken lill affärsverkel FFV. Resulialel för affärsverket FFV med lillhörande bolagsgrupp förbällras ylleriigare under år 1983.

Domänverket beräknas för är 1983 visa ett något bällre resultat än för föregående år.

Ekonomiskt försvar: Bränslen och drivmedel m. m.

1 begreppet ekonomiskt försvar sammanfattas de åtgärder som vidlas i fred inom olika sektorer och funktioner i samhället för atl Sverige skall ha en lillfredsslällande försörjningsförmåga i kriser och krig. För all möla slörningar i lillförseln av olja skall därvid, enligl riksdagens beslut, en viss beredskapslagring av olja ske. Den övervägande delen har formen av tvångslager hos slörre säljare och förbrukare av olja. Dessa lager ulgör en säkerhetspoliliskl belingad försörjningsberedskap för samhällel i händelse av avspärrning eller krig. Överslyrelsen för ekonomiskl försvar (ÖEF) svarar för lillsynen av efterlevnaden av lagringsskyldighelen. ÖEF svarar vidare för uppbyggnaden av slalens beredskapslager av råolja enligl gällande oljelagringsprogram. Delta är avsett för fredskriser och avspärrningssi-tualioner.

Ulredningen (H 1982:04) med uppgift all se över det löpande oljelag-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 12

ringsprogrammei m.m. har, med beaklande bl.a. av i hur hög grad den sjunkande oljekonsumlionen i samhället motiverar en neddragning av beredskapslagren, nyligen avlämnat rapporten Översyn olja 83, förslag till ändring av löpande oljelagringsprogram 1978- 1986. Ulredningen beräknas avsluta sill arbele i början av år 1984. Regeringens förslag lill nyll oljelagringsprogram kommer all läggas fram i den proposifion om oljefrågor, som avses bli förelagd för riksdagen våren 1984. Regeringen har i prop. 1983/ 84: 40 om vissa ekonomisk-polifiska ålgärder, m. m. anförl (bil. 10 s. 5) att inköpen av råolja för beredskapslagringsändamål bör kunna begränsas under kommande budgelår. Riksdagen har lämnai förslagel ulan erinran (FöU 8, rskr 89).

Sammanfattning

Förändringar inom industrideparlemenlels verksamhelsomräde i förhållande till moisvarande anslag i slalsbudgelen för budgetåret 1983/84 framgår av följande sammanställning. Medel på tilläggsbudget har inle tagits med. Beloppen anges i milj. kr.

Tolfte huvudtiteln	Anvisat	Förslag	Förändring
	1983/84	1984/85
Industridepartemenlel m. m.	57.8	60,0	+    2.2
Induslri m. m.	1 893.4	2004.5	-l-lll.l
Regional ulveckling	1 551.7	1 742.3	-M90.6
Mineralförsörining m. m.	142.5	118.5	- 24
Energi	3 656,5	4 074,2	+417.7
Teknisk utveckling m. m.	1 765,8	1618,5	-147.3
Statsägda företag	919.7	581,9	-337,8
Ekonomiskt försvar	1 699.9	1 699.9	-
Totalt för industridepartementet	11687,3	11 899,8	4-212,5

Som framgår av sammanställningen innebär budgetförslaget för näsla budgelår för induslrideparlementels del alt utgifterna beräknas öka med drygt 200 milj. kr. till närmare 11,9 miljarder kr. I detta sammanhang kan påpekas att ett anlal anslag i avvaklan på kommande propositioner las upp med oförändrade belopp. Den sammanlagda neltoeffeklen av dessa förslag lorde inle medföra några större avvikelser från den nu presenterade beräkningen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 13

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1983-12-22

Föredragande: slalsrådel Pelerson säviit avser frågorna under liltera A-D samt littera F; slalsrådel Dahl såvitl avser frågorna under littera E och H; statsrådet R. Carlsson såvitl avser frågorna under liltera G.

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde

Tolfte huvudtiteln

A. INDUSTRIDEPARTEMENTETM.M.

A 1. Industridepartementet

1982/83 Ulgift 35066448

1983/84 Anslag 36309000

1984/85 Förslag 36948000

1983/84 Beräknad ändring

1984/85

Personal 178 -4

Anslag

Förvaltningskostnader 36 309000 +639000

(därav lönekostnader) (30085000) (+607000)

I propositionen 1982/83: 110 om anslag för budgetåret 1983/84 till vissa departement med anledning av ändringar i depariementsorganisalionen (bil. 3 s. 7) redovisas del antal personer som ingick i departementets organisation budgelårel 1982/83.

Som följd av mina förslag i propositionen 1982/83:113 om verksamhelen vid slalens industriverk, m.m. räknade jag med all medel moisvarande koslnaderna för irellon tjänsler fr.o.m. budgetåret 1983/84 skulle överföras från induslrideparlementels anslag för förvaltningskostnader lill det anslag som slalens induslriverk disponerar för förvaliningskoslnader. Riksdagens beslut (NU 39, rskr 376) innebar att medel moisvarande kostnaderna för nio tjänster skulle överföras från industridepartementets till

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 14

industriverkets anslag. Mot denna bakgrund anvisade riksdagen för budgetåret 1983/84 36309000 kr. under anslaget A I. Induslridepartementet. Regeringen har senare beslutat all induslrideparlementel får disponera 35975000 kr. av dessa medel.

Bedömningar inom induslridepartementet under våren 1983 visade atl de medel för lönekostnader som skulle vara tillgängliga för budgetåret 1983/84 inte skulle täcka utgifterna för den personal som var anställd våren 1983. En rad olika åtgärder har därför salts in i syfte alt nedbringa personalkostnaderna.

Antalet tjänstgörande i industridepartementet uppgick den Ijuli 1983 lill 178 personer. Lönekostnaderna för nu tjänstgörande personal bedöms f. n. läckas av de medel som för innevarande budgetår finns tillgängliga.

Anslaget för näsla budgetår har beräknats med de grunder som gäller för all fastställa huvudförslaget.

Med hänvisning lill del anförda beräknarjag anslaget för nästa budgetär till 36948000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

atl till Industridepartementet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 36948000 kr.

A 2. Industriråd/industriattaché

1982/83 Ulgift	489537
1983/84 Anslag	625000
1984/85 Förslag	693000

Från anslaget bestrids koslnaderna för en ijänsl som induslriråd/indu-slriailaché vid Sveriges delegafion hos OECD i Paris.

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
Anslag
Lönekostnader Vissa biträdeskostnader Bostadskostnader Sjukvård	331000 78000 166000 1000	+ 34000 + 4 000 + 21000 of
Expenser (och reseersällningar inom verksamhetsområdena) Ersättning för resor till och från Sverige vid tjänsleuppdrag och semester	22000 27000	+ 2000 + 7 000
	625000	+68000

Industrirådet/induslriallachén har lill huvudsaklig uppgift au följa arbelel inom OECD i induslri- och energipoliiiska frågor saml all vara industridepartementets kontaktman med OECD:s sekretariat.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 15

Med   hänvisning   till   sammanställningen   beräknar jag   anslaget   lill 693000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Industriråd/industriattaché för budgetåret 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 693000 kr.

A3. Kommittéer m. m.

1982/83 Ulgift 20485 507 Reservafion 9908495

1983/84 Anslag 19800000

1984/85 Förslag 21260000

Från delta anslag bestrids f. n. utgifter för följande organ, nämligen

- näringspolitiska rådel, skogsbranschrådei, regionalpoliliska rådet, le-kobranschrädel, delegalionen för småförelagsfrågor, delegationen för strukturfrågor inom vissa branscher, bilbranschrådet, tekniska och industriella rådel, delegationen för arbelskooperaiiva förelag och centrala gassamrådsgruppen,

- expertgruppen för forskning om regional ulveckling (ERU),

- särskilda ulredningar, dvs sådana ulredningar i deparlemeniets verksamhel som medför behov att anlita konsulter, revisionsbyråer eller annan expertis för speciella uppgifter,

- den egentliga kommiltéverksamheien.

Under budgelårel 1982/83 och höslen 1983 har följande organ och kom-mitléerm.m. upphön, nämligen stälbranschrådel den I mars 1983, varvs-rådel den 1 maj 1983, byggbranschrådel den 6 seplember 1983, förelagsde-mokralirådel (I 1975:01) den 2 december 1982, direklinvesleringskommil-ién(I 1977:06) den 7 juni 1983, försvarsinduslrikommiiién (1 1979:02) den 7 februari 1983, alomlagsliftningskommitlén (I 1979:05) den 21 mars 1983, energimarknadsulredningen (1 1981:01) den Ijuli 1983, organisalionskom-millén (1 1981:02) med uppdrag all ulreda vissa frågor om mineralpolilisk verksamhel den 30 seplember 1983, kommillén (I 1981:03) om vissa frågor rörande tryggheisfonder den 1 februari 1983, organisaiionskommitién (I 1981:04) för statens energiverk m. fl. organ inom energiområdet den I juli 1983, induslriverksulredningen (I 1981:09) den 15 december 1982, beredningen (1 1982:06) om en plan för vattenkraftens utbyggnad den 15 seplember 1983, organisaiionskommitién (I 1983:02) med uppdrag all ulreda vissa frågor om organisation för statens industriverk m. m. den I juli 1983 samt specialslålkommissionen den 30 juni 1983.

Vidare upphörde den I juli 1983 energisparkommiuén (1 1974:05), ol-jeersällningsdelegalionen (I 1979:01) och delegalionen (I 1980:08) för uppbyggnad av en oljeersätiningsfond. Deras funkfioner överfördes dä lill slalens energiverk.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 16

Av de kommiltéer som har tillkallats under budgetåret 1982/83 och höslen 1983 och som finansieras över della anslag är följande nu verk-samiTia: utredningen (I 1982:02) om vissa frågor inom mineralområdel, svensk delegation all ingå i en svensk-dansk kommillé för granskning och belysning av maierial rörande kärnkraflverkel vid Barsebäck, kommillén (I 1982:05) om det regionalpolitiska slödet till näringslivet, delegationen (I 1982:08) för lAEA-frågor, ulredningen (I 1982:09) om uivärdering av erfarenhelerna av Sveriges medlemskap i den europeiska palenlorganisa-lionen (EPO), kommillén (1 1983:01) om firandet av palenlväsendeis 100-årsjubileum, kommillén (I 1983:03) för de induslri- och regionalpoliliska effekterna av JAS-projektet, m. m,, kommittén (1 1983:04) för översyn av minerallagsiiflningen och kommillén (1 1983:05) för översyn av kärnbränslenämndens verksamhel.

För budgelårel 1984/85 är anslaget avsett atl finansiera bl.a. följande befintliga organ, nämligen näringspolitiska rådel, skogsbranschrådei, regionalpolitiska rådet, tekobranschrådet, delegationen för småföretagsfrågor, delegalionen för strukturfrågor inom vissa branscher, bilbranschrådet, lekniska och indusiriella rådel, cenlrala gassamrådsgruppen samt ERU. Vidare avses anslaget finansiera kostnaderna för det energitekniska råd samt del råd för kooperaiiv ulveckling som regeringen har inräilal den 24 november resp. den 15 december 1983.

Av de nu verksamma kommiltéerna beräknas följande forlsalla sitt arbele under hela eller del av budgelåret 1984/85 och därvid finansieras över detta anslag: delegationen (I 1977:02) för glesbygdsfrågor, 1981 års energikommitté (I 1981:08), utredningen (I 1982:02) om vissa frågor inom mineralområdel, svensk delegation atl ingå i en svensk-dansk kommitté för granskning och belysning av maierial rörande kärnkraftverket vid Barsebäck, kommillén (I 1982:05) om det regionalpoliliska slödel lill näringsli-vei, Ulredningen (1 1982:09) om uivärdering av erfarenhelerna av Sveriges medlemskap i den europeiska palenlorganisalionen (EPO), kommillén (I 1983:03) för de induslri- och regionalpoliliska effeklerna av JAS-projeklel, m. m. och kommillén (I 1983:04) för översyn av minerallagsiiflningen.

Efler samråd med slalsråden Dahl och R. Carlsson bedömer jag medelsbehovet för vissa organ (exkl. ERU), särskilda ulredningar saml den egentliga kommiltéverksamheien under nästa budgelår lill 17 140000 kr. Medelsbehovet har beräknats med ulgångspunkl från anlagandet au kommillé- och uiredningsverksamhelen kommer all vara av mindre omfallning under budgelårel 1984/85 än vad den beräknas bli under innevarande budgetår.

För ERU:s verksamhel har innevarande budgelår anvisals 4 milj. kr. Jag beräknar medelsbehovet för näsla budgetär till 4 120000 kr.

Med hänvisning till det anförda bör anslaget för nästa budgelår föras upp med 21 260000 kr.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all lill Kommiltéer m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 21 260000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 17

A 4. Extra utgifter

1982/83 Ulgift 661392 Reservafion 82919

1983/84 Anslag 600000

1984/85 Förslag 600000

Anslagei bör för näsla budgelår föras upp med 600000 kr. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att till Exlra ulgifter för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 600000 kr.

A 5. Bidrag till vissa internationella organisationer

1982/83 Ulgift	36988
1983/84 Anslag	439000
1984/85 Förslag	452000

Frän detta anslag bestrids kostnaderna för Sveriges bidrag lill internationella byrån för mall och vikl saml inlernalionella organisafionen för legal melrologi. Jag beräknar medelsbehovel för näsla budgetår till 452000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

atl till Bidrag lill vissa internationella organisationer för budgetåret 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 452000 kr.

A 6. Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar

1983/84 Anslag 50000

1984/85 Förslag 50000

Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar skall enligl sin instruktion (1971: 1080) bl.a. fatta beslut i fråga huruvida uppfinning skall hållas hemlig i enlighet med vad som föreskrivs i lagen (1971: 1078) om försvarsuppfinningar (ändrad senast 1980: 211). Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgelår lill oförändrai 50000 kr. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all till Granskningsnämnden för JÖrsvarsuppfinningar för budgelårel 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 50000 kr.

2    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 14

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 18

B. INDUSTRI M.M.

Industripolitiken ulgör, lillsammans med andra politikområden, en betydelsefull del i strävandena alt uppnå balans i den svenska ekonomin.

Under våren 1984 kommer en proposition om induslriell lillväxl och förnyelse alt läggas fram. I propositionen kommer regeringens principiella syn på industripolitikens framtida roll och möjligheter all utvecklas. Dessutom kommer ett anlal förslag till ålgärder för atl förbäitra och effektivisera den industripolifiska medelsarsenalen alt presenleras. Bl.a. kommer förslag till treårsprogram för statens industriverk alt läggas fram. Genom Fonden för industriellt utvecklingsarbete, Sveriges Investeringsbank AB och den nyligen aviserade småföretagsinriktade löntagarfonden kommer finansieringssitualionen för såväl slora som små förelag all förbällras i syfte atl möjliggöra en expansion pä nya marknader och inom nya produktområden.

På vissa områden har regeringen redan beslutat att lägga fram förslag lill åtgärder. De kooperativa företagen föresläs få förbällrade belingelser belräffande bl. a. kapitalförsörjningen (prop. 1983/84:84). 1 propositionen om svensk havsresursverksamhei (prop. 1983/84: 10) anges de allmänna utgångspunkterna och förutsättningarna för den svenska havsresursverksamhelen samt föreslås åtgärder för alt främja denna.

Möjligheterna lill statsstöd för finansiering av kapilalvaruexporlen (del s.k. SEK-syslemet) infördes för alt möla andra länders kraftiga subventioner av kapilalvaruexporlen. Fr.o.m. den 15 oklober 1983 lillämpas en ny s. k. consensusöverenskommelse. En knylning lill marknadsräntorna infördes. Flera krediter, bl.a. för kapitalvaruexport till industriländer, lämnas nu till marknadsmässiga villkor. Framförallt farlygskrediterna och krediter till de fattigaste u-länderna innehåller dock fortfarande belydande subveniionselement. Efterfrågan på nya exportkrediter har minskat del senaste året samtidigt som redan konlraklerade projekl skärs ned eller avslutas i långsammare takt. Statshandelsländerna och många u-länder har till följd av brislande betalningsförmåga kraftigl minskat sina inköp av kapilalvaror och projekl. Den del av kapitalvaruexporten (exkl. fartyg) som finansieras med statsstödda krediter kommer därför sannolikt alt minska de närmaste åren. SEK-syslemet kommer även framgeni alt innebära belydande koslnader för staten. Som ett led i regeringens strävan atl minska belastningen på slalsbudgeten har därför del s. k. kronpåslaget på exporlkrediier i svenska kronor höjls. Vidare föreslås all koslnaderna för all administrera SEK-syslemet fr. o. m. den 15 april 1984 inte längre skall belalas av staten. De sammanlagda utgifterna för statens slöd till expori-kredilgivning beräknas under budgelåret 1984/85 uppgå till 1 515 milj. kr.

1 del följande lämnas en översikllig redogörelse för vissa branschfrågor och för internationella frågor.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14   Industridepartementet 19

Branschfrågor

Stålindustrin i väriden har under är 1983 haft en svag ulveckling. Forlfarande beslår en belydande överkapaciiet. Den svenska stålmarknaden har dock förbättrats under det senaste året, och det finns anledning till en försiktig optimism för år 1984. Vidlagna rationaliseringsåtgärder inom svensk stålindustri har på vissa områden börjal bära frukt. Inom främst den rostfria sektorn har emellertid ytteriigare ålgärder ansetts nödvändiga. Ägarna lill produktionsenheter för rostfritt stål presenterade den 30 juni 1983 en avsiktsförklaring beträffande en framtida ny förelagsslmkiur. Specialslålkommissionen som samlidigi avlämnade sin sluirapporl, lillslyrkie aU lämpliga ålgärder vidlas för au uppnå de av branschen aviserade siruklurmålen. Bolagen inom den roslfria sekiorn förulsalle viss slallig finansiell medverkan i samband med omslmktureringen. Regeringen har ej acceplerat det framlagda strukturförslaget som utgångspunkl för förhandlingar om statliga låneeflergifter på grund av all ägarna inle varil beredda all åla sig ell klarl definieral ägaransvar för den framlida verksamhelen. För all underlälla en önskvärd slrukluromvandling inom området för rostfritt stål har regeringen under är 1983 träffat en principöverenskommelse med Uddeholms AB om statlig medverkan i en finansiell rekonstruktion av Nyby Uddeholm AB. Ett genomförande av överenskommelsen förutsätter riksdagens godkännande.

Skogsindustrins avsättningssitualion har utvecklats gynnsamt under är 1983 och branschens kapacitetsutnyttjande har kunnat ökas med bl.a. förbättrad lönsamhet som följd. Devalveringen höslen 1982 har varit av slor betydelse för den positiva utvecklingen i branschen.

För all underiätta skogsindustrins virkesförsörjning har riksdagen på regeringens förslag beslutat om en allmän skyldighet all avverka skog som är sluiavverkningsmogen, atl gallra yngre skog samt all upprälla skogsbruksplaner för alla skogsfasligheler (prop. 1982/83: 145, JoU 34, rskr 360). De lolala avverkningarna har ökal och förelagen i branschen ser f. n. med slörre lillförsikl på sin virkesförsörjning.

Uppgörelse iräffades i juli 1983 mellan slalen och Södra Skogsägarna Ekonomisk Förening om ell kapilalUllskoU lill del gemensaml ägda Södra Skogsägarna AB och om ell nyll virkesförsörjningsavial (jfr prop. 1983/ 84:25 bil. 9 s. 53). Södra Skogsägarna Ekonomisk Förening har emellertid i november 1983 begärt all få inlösa stålens aktier i bolaget i enlighet med gällande konsorlialavial mellan slalen och föreningen. En inlösen av slalens aklier i bolagel innebär all nägol kapilaltillskoll frän slalens sida inle blir aktuelU.

Slalens induslriverk och skogsslyrelsen har på regeringens uppdrag utrett effekterna på skogsindustrins råvaruförsörjning av ökad användning av skogsråvara för eldningsändamål (SIND PM 1983:9, Ökad eldning med skogsråvara). Rapporten har remissbehandlats. Frågan bereds f. n. inom industridepartemenlel.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 20

Fr.o.m. innevarande budgelår har branschfrämjande ålgärder för sågverksindustrin införts i syfte all underlälta en ökad vidareförädling. Sågverksbranschen har införlivats i programmel för den träbearbetande industrin. Övriga branscher som omfattas av branschprogrammel för den träbearbetande industrin är snickeri-, möbel- och Irähusindustrierna. Efterfrågan från hemmamarknaden var under år 1983 oförändrai svag för snickeri- och trähusindustrierna. För möbelindustrin förbättrades däremot efterfrågesituationen såväl på hemma- som exportmarknaderna under året. Inom nämnda branscher pågår en anpassning av kapaciteten till marknadssituationen, vilket på sikt bör leda till en bättre överensstämmelse mellan produktionskapacitet och eflerfrågesitualionen. Vidare görs sedan flera är slora ansträngningar atl öka exporten. Devalveringen under är 1982 har underlättat dessa exportanslrängningar. Så har exempelvis möbelindustrins exportvärde ökal med ca 20% mellan åren 1982 och 1983, vilket innebär en betydande volymökning. För snickeriinduslrins del bör därutöver efterfrågan från hemmamarknaden stimuleras av det program för främjande av reparations-, ombyggnads- och tillbyggnadsålgärder i del befintliga bostadsbeståndet som riksdagen beslutat om under höslen 1983.

Byggnadsbranschens marknadssituation har försvagats ytteriigare under år 1983. Mest har industrins nybyggande minskat - ca 15% jämfört med år 1982. Nybyggandet av bostäder har också minskal kraftigl - ca 11 %. Den ökade reparations-, ombyggnads- och lillbyggnadsverksamhe-ten (ROT-verksamheten) har inle heller under år 1983 kunnal väga upp nedgången i nybyggandel. Den lolala byggnadsproduklionen har således fortsatt atl minska även år 1983. Minskningen uppgick till ca 1 % under år 1983 vilkel kan jämföras med en minskning med 2,5% år 1982.

Hösten 1983 beslutade riksdagen om ett tioårigt s.k. ROT-program för bostadssektorn. Programmet löper under perioden 1984-1993. Detta program bör leda till en ökad ROT-verksamhet inom bostadssektorn. De program för ökade invesleringar inom energiområdel åren 1983 och 1984 som riksdagen har beslutat om innebär också ökad sysselsättning inom anläggningsverksamhelen. Trols delta beräknas den totala byggnadsproduklionen komma att minska något även under år 1984.

Verkstadsindustrin svarar för drygl 40% av induslrins totala förädlingsvärde. En förbättrad export samt en måttlig ökning av efterfrågan på hemmamarknaden har medfört en produktionsuppgång under år 1983 efler fiera års oförändrad nivå. Uppgången har varil särskill markant inom Iransportmedelsinduslrin. Lönsamhelsförbällringar har framför alll skell i de stora förelagen. Invesleringar i maskiner och ny teknik har ökal under året, medan byggnadsinvesteringarna däremot legal på en låg nivå.

Inom ramen för de branschfrämjande åtgärderna har industriverket påbörjat utredningsinsatser för bl.a. verktygsmaskinindustrin samt form-och pressverktygsbranschen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet 21

Försvarsinduslrikommiiién (1 1979:02) har under år 1983 avlämnat slut-belänkandet (Ds I 1983: 1) Civil produklion i försvarsindustrin genom teknikupphandling. Belänkandel har remissbehandlals.

För all följa och bedöma effekterna av de olika industri- och regionalpoliliska åtaganden som gjorts av Industrigmppen JAS och dess underieve-ranlörer harjag lillkallal en särskild kommillé (I 1983:03). För atl la tillvara den affärspotential som överenskommelserna med de utländska underieverantörerna ger möjlighet till samarbetar Industrigmppen JAS (IG JAS) med statens industriverk och Sveriges Exportråd. Dessa har också med gemensam finansiering upprättat ett speciellt industrikontor i syfte att underlälla sammanförandel av svenska och ufiändska affärsinlressen. Under höslen 1983 har General Electric, tillsammans med IG JAS, SIND, STU och Sveriges Exportråd, anordnat en leknologimässa i Stockholm. Avtal om industriell samverkan har under året träffats mellan flera svenska företag och några av de utländska underleverantörerna.

Höslen 1982 bildades en interdepartemental kemiindustrigmpp. I gmppen finns alla departement som handlägger frågor av betydelse för kemisk industri representerade. Genom arbetsgmppen kan kemiindustrifrågorna ges en mer sammanhållen behandling i regeringskansliet.

Våren 1983 förelades riksdagen förslag om slatliga åtgärder för tekoindustrin under en treårsperiod och en omläggning av åtgärdernas inriklning. Riksdagen beslutade bl. a. om en ökning av de industripolitiska åtgärderna under budgelåret 1983/84 och en sänkning av det s. k. äldrestödet fr. o. m. den 1 januari 1984. I fråga om äldrestödel beslutade riksdagen vidare om fortsatt nedtrappning under kommande Ivå budgelår (prop. 1982/83:130, AU 29, rskr 322 och NU 42, rskr 321). I enlighel med den beslulade omläggningen av ålgärdsinriktningen föreslås för budgetåret 1984/85 ytterligare satsningar på induslripolitiska åtgärder för tekoindustrin.

För den manuella glasindustrin löper ett treårigt åtgärdsprogram t. o. m. innevarande budgelår. Åtgärder för den manuella glasindustrin har varil i kraft sedan år 1970. Utvecklingen inom branschen har under senare år kännetecknats av en förbättrad avsättning på såväl hemmamarknad som exportmarknader och ett högt kapaciielsulnyltjande. Branschen synes ha stabiliserats strukturellt. Frånsett förslag om viss fortsalt räntebefrielse i samband med slruklurgaranlier beviljade under den treåriga programperioden avses inga förslag om fortsatta statliga åtgärder för den manuella glasindustrin atl föreläggas riksdagen.

Förhållandena inom livsmedelsindustrin behandlas av 1983 års livsme-delskommiué (Jo 1983:01), som filisatts av chefen för jordbruksdepartementet. Utredningsarbetet skall vara slutfört senasl den 1 oktober 1984.

Under innevarande budgetår har verksamhet med branschfrämjande åtgärder inom övriga industrisektorer — dvs. inom branschområden som inte omfattas av särskilda branschprogram - införts. Verksamheten omfattar omvärldsanalyser och andra utredningsinsatser.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 22

Förslag om branschfrämjande ålgärder för lekoinduslrin under budgelårel 1984/85 läggs som nämnts fram nu. I fråga om branschfrämjande ålgärder i övrigl framläggs förslag senare i den tidigare nämnda propositionen om industriell lillväxl och förnyelse.

Internationella frågor

Den blandade kommission som upprättats i enlighet med det svensknorska avtalet frän år 1981 om ekonomiskt samarbete, särskill på industri-och energiområdena, höll sitt Iredje sammanlräde i november 1983.

Inom det nordiska samarbetet har fortsatt arbete bedrivits i enlighet med den särskilda arbetsplanen för industripolitiskt samarbete. Ett nordiskt industriminislermöle hölls i Stockholm i oktober 1983.

Det internationella samarbetet inom handelspolitiska organ tenderar att i allt högre grad beröra frågor inom del induslripoliliska fältet. Mot denna bakgmnd har industridepartemenlel haft anledning atl i ökad utsträckning följa arbetet i dessa organ.

Inom ramen för OECD bedrivs arbete på flera områden som är av vikt ur induslripolilisk synvinkel, bl.a. i fråga om allmän industripolitik, industristöd, inlernalionella invesleringar, vissa branschfrågor och forskningspolilik. Vid minislerrådsmölel i maj 1983 gjordes ell ullalande om all den ekonomiska ålerhämlningen borde ge utrymme bl.a. för en ulfasning av handelssnedvridande inhemska åtgärder.

Inom det allmänna tull- och handelsavtalet GATT hölls ett minislermöte i september 1982. I slutdokumentet, som antogs av de dellagande 88 slalerna, framhölls viklen av en forlsall frihandel. Under ärel har svenska nolifikalioner beträffande slmkluranpassningsåtgärder och subventioner behandlals i resp. GATT-kommilléer.

Koniaklerna mellan Sverige och EG inom del induslripolitiska områdel vidareulvecklas. Inom del forskningspoliiiska områdel har en blandad arbelsgrupp lillsalls med syfte all definiera samarbelsområden.

Inom EFTA har en arbetsgrupp rörande medlemsländernas regionalpolitik inlett sitt arbele under årel.

Sverige spelar en aktiv roll i del pågående arbelel inom FN när det gäller all ularbeta en uppförandekod för transnationella företag.

Konventionen rörande omvandling av UNIDO, FN:s organisation för induslriell ulveckling, lill självständigt fackorgan har ännu ej trätt i kraft. Förberedelser pågår för den fjärde UNIDO-konferensen om induslriell ulveckling. vilken kommer atl äga mm i Wien sommaren 1984.

Bilaterala konlakter med andra länder upprällhålls bl. a. inom ramen för avlal om ekonomiskl, induslrielll och lekniskl samarbele med flerlalel slalshandelsländer och med vissa oljeexporterande ulvecklingsländer. Härvid har bl.a. frågan om relationen mellan svenska oljeköp och export av induslriprodukler behandlals.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartt mentet 23

B 1. Statens industriverk: Förvaltningskostnader

I slalsbudgelen för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 46 121 000 kr.

Jag avser föreslå regeringen att i en särskild proposition våren 1984 redovisa förslag till åtgärder för industriell tillväxt och förnyelse. Anslaget bör i avvaktan på en sådan proposition föras upp med oförändrat belopp för nästa budgelår. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

atl, i avvaklan på särskild proposifion i ämnel, för budgelårel 1984/ 85 beräkna lill Statens industriverk: Förvaltningskostnader ell förslagsanslag av 46 121 000 kr.

B 2. Sprängämnesinspektionen

1982/83 Utgift	1000
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Sprängämnesinspektionen är sedan den 1 juli 1981 cenlral förvaltningsmyndighet för ärenden som rör explosiva och brandfarliga varor. Inspektionen skall såväl meddela föreskrifter och anvisningar belräffande sådana varor som ulöva lillsyn och handlägga därmed sammanhängande ärenden.

Del övergripande syflel med inspeklionens verksamhet är atl förebygga att personer och egendom kommer till skada vid tillverkning, förvaring och annan hantering av explosiva och brandfariiga varor.

Sprängämnesinspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är sprängämnesinspeklören. Inspektionen är organiserad på fyra sektioner:

- en sektion för föreskrifter m. m., på vilken sektion även administrativa ärenden handläggs,

- en sektion för civila ärenden rörande explosiva varor och brandfarliga gaser,

- en sektion för civila ärenden rörande brandfarliga välskor och

- en sektion för militära ärenden.

Statens industriverk skall svara för sprängämnesinspektionens medelsförvaltning och personaladministration samt lämna inspektionen det biträde i övrigl som behövs för dess verksamhet.

Inspektionens verksamhet är avgiftsfinansierad. Avgift tas ut av den som tillverkar eller importerar explosiv eller brandfarlig vara (mängdavgift) eller i vissa fall av den som projekterar eller uppför anläggning för explosiv eller brandfariig vara (projektavgift).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14   Industridepartementet

24

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Sprängämnesinspektionen

Föredraganden

Personal

Anslag Utgifter

25

4-1

+ 1

Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	4723 000 (3 974 000) 550000	+885 000 (+563 000) + 35 000	+613000 ( + 515000) -    4000
Summa	5273000	+920000	+609000
Intäkter
Avgifter Nelloutgifl	5 272000 1000	+920000 of.	+609000 of.

Sprängämnesinspektionen

Inspektionen har anförtrotts utomordentligt vikliga uppgifter av främst olycksförebyggande art. Omfattningen av hanteringen av explosiva och brandfarliga varor är slor. Hela tiden sker också en snabb teknisk utveckling inom inspeklionens ansvarsområde. Della innebär att inspektionen har anledning att räkna med en ökning av arbetsuppgifterna under budgetåret 1984/85 och de närmasle budgetåren därefter.

1. Pris- och löneomräkning saml förändringar på grund av statsmakternas beslut m. m. uppgår enligt inspektionen till + 221 000 kr.

2. I enlighel med regeringens besparingsdirektiv redovisar inspektionen en minskning av utgifterna med 110000 kr. Inspektionen framhåller all en besparing av denna storleksordning endast kan genomföras genom en minskning av lönemedlen. Inspektionen saknar möjligheter att redan med nuvarande resurser tillfredsställande fullgöra sina uppgifter. En ytterligare besparing skulle därför få allvarliga konsekvenser och inle kunna genomföras utan en sänkning av ambitionsnivån.

3. Den löpande tillsynen inom explosivvaruområdet kan endasl utövas lill mindre än 50% av önskvärd nivå. Denna tillsynsfrekvens är hell otillräcklig, något som även påtalats av huvudskyddsombud och fackliga företrädare inom explosivämnesindustrin. Eftersom befintliga resurser inte kan omfördelas ulan alt andra lika viktiga tillsynsområden drabbas hemsläller inspektionen atl en ny tjänst för handläggning av frågor rörande explosiva varor inrättas. Lönekostnaderna beräknas till 150000 kr. och övriga omkostnader lill 35000 kr. (+ 185000 kr.).

4. Den fortlöpande lillsynen av de förelag som i större eller mindre omfattning måste hanlera brandfarliga varor har kraftigl skurils ner på grund av alt en tjänst hållits vakant av besparingsskäl. Inspektionen finner del nödvändigl all återbesätta tjänsten. Lönekostnaderna beräknas till 150000 kr. och övriga omkostnader fill 35000 kr. (+ 185000 kr.).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 25

5. Av besparingsskäl hälls en assistenlljänsl vid sektionen för föreskrifter m.m. vakant. Detta har inneburit atl ekonomiska och administrativa frågor i alllför hög grad fått läggas pä handläggande tjänstemän till men för bl.a. den föreskrivande verksamhelen. Inspektionen hemställerom medel för all ålerbesälla den akluella Ijänslen. Lönekoslnaderna beräknas lill 120000 kr. och övriga koslnader lill 9000 kr. (+ 129000 kr.).

6. Inspekfionen har f.n. inga ekonomiska resurser för särskilda ulrednings- och informalionsinsalser. Delta medför bl.a. svårigheter alt klara uppgiften all utarbeta vissa föreskrifter, t.ex. i nalurgasfrågor, där kunskap hos inspektionen och andra berörda rrlyndigheler om de i nalurgas-syslemel ingående malerialen är en absolut förulsälining för all nödvändiga föreskrifter skall kunna utfärdas. Inspektionen har vidare svårigheter atl effektivt sprida kunskap om det olycksförebyggande arbelel. Mot denna bakgrund hemställer inspektionen om medel för ulredningar m.m. (+200000 kr.).

Föredragandens överväganden

För nästa budgelår har jag ulöver pris- och löneomräkning beräknal medel för vissa ökade insalser inom sprängämnesinspeklionens verksam-•helsområde. Med hänsyn lill del slora behovel av ökad lillsyn inom explosivvaruområdet beräknarjag medel för bl. a. en ny Ijänsl för handläggning av frågor rörande explosiva varor.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag kostnaderna för verksamheten vid sprängämnesinspeklionen för näsla budgelår lill 5882000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 3. Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling

1982/83 Utgift 22000000 Reservation

1983/84 Anslag 20000000

1984/85 Förslag 18000000

Från anslaget betalas bidrag lill Stiftelsen Inslitutel för Förelagsutveckling (SIFU). Stiftelsen bildades den 10 juli 1980 och övertog per den I juli 1981 den verksamhel med fortbildning m.m. som tidigare bedrevs inom slalens induslriverks enhel för förelagsulveckling (prop. 1979/80:88, NU 41, rskr 274). Huvuddelen av stiftelsens verksamhet har sommaren 1982 omlokaliserals från Slockholm lill Borås.

1 prop. 1981/82: 100 (bil. 17 s. 48) redovisades en plan för ulvecklingen av bidragel lill SIFU. Enligl planen skulle bidragel för budgelårel 1984/85 uppgå lill 18 milj. kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

26

Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling

Sfiftelsen ansöker om bidrag för budgelårel 1984/85 med 28 milj. kr., varav 18 milj. kr. som grundbidrag och 10 milj. kr. som engångsbidrag för en rad särskilda projekl inom olika leknikområden m. m.

Föredragandens överväganden

SlFU:s verksamhel bidrar i hög grad lill all föra ul kunskap om ny teknik m.m. (ill främsl mindre företag. I enlighet med den nyss nämnda planen för ulveckling av del slalliga bidragel lill SIFU förordar jag all anslaget beräknas lill 18 milj. kr. Jag förulsäller all stiftelsen vidtar kraftfulla ätgärder på bl.a. kostnadssidan, sä all koslnaderna för budgelårel 1984/85 läcks av inläklerna. inkl. det.slalliga bidragel. Jag hemsläller att regeringen föreslär riksdagen

all till Bidrag lill Slijlelsen Institutet för Företagsutveckling för budgelåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 18000000 kr.

B 4. Främjande av hemslöjden

1982/83 Ulgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

4228 166 4 289000 4 528000

Reservafion

238015

Nämnden för hemslöjdsfrågor, som inrällades den I juli 1981, skall ta initiativ till, planera, samordna och göra insatser för atl främja hemslöjd i den mån sådana uppgifter inle ankommer på annan statlig myndighel. Nämnden skall inom sill verksamhelsomräde fördela slailigl slöd lill hemslöjdsfrämjande verksamhel.

Nämnden består av högsl nio ledamöter. Föredragande i nämnden är förste hemslöjdskonsulenten. Statens induslriverk skall svara för nämndens medelsförvallning och personaladminislralion samt lämna nämnden del biträde i övrigt som behövs för dess verksamhel.

	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		Nämnden för hemslöjdsfrågor	Föredraganden
Anslag Konsulentverksamhet Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund Övrig verksamhel Nämnden för hemslöjdsfrågor Summa	2 875 000 653 000 456000 305000 4289 000	+   971000 +     37 000 +   444 000 +     19000 + 1471000	+ 149000 + 7 000 + 27000 + 56000 +239000

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 27

Nämnden för hemslöjdsfrågor

1. Pris- och löneomräkning saml förändringar på grund av slalsmakiernas beslui m. m. uppgår enligl nämnden lill +334000 kr.

2. I enlighel med regeringens besparingsdirekliv redovisar nämnden en minskning av ulgifterna med 92000 kr.

Nämnden har beaklal möjligheierna fill ompriorileringar och föreslår all medel till en Ijänsl som spelskonsulenl överförs från anslagsposten Övrig verksamhel lill anslagsposlen Konsulentverksamhel för alt säkerställa den beiydelsefulla konsulenlverksamhel som bedrivs vid Föreningen Svenska Spelsar.

Nämnden framhåller atl en besparing av den akluella storleksordningen medför allvarliga konsekvenser för hemslöjden och på sikl ger belydande skador, som inle kan repareras. Kunskap om unik slöjd riskerar all gå förlorad, genomfört invenleringsarbete kan inle bearbetas samt angelägel produktutvecklingsarbete måsle avstanna med märkbart försämrade produkter som följd.

3.   Nämnden anser alt en utbyggnad av konsulentorganisationen inte
kan skjutas på framliden ylleriigare ulan betydande men för hemslöjdens
utveckling. Nämnden framhåller slöjdens växande belydelse som närings-
•gren. men konslalerar atl slöjdorganisalionen saknar resurser all fullgöra
sin del av del ökande samarbelel med ulvecklingsfonderna i länen.

Nämnden föreslår all medel beräknas för ylleriigare fyra länshemslöjds-konsulenler enligl gällande villkor (+ 432000 kr.).

4. Med tanke på det ökade behovet av sysselsälining för samerna inom deras speciella slöjdområde föreslär nämnden all en ijänsl som sameslöjds-konsulenl inrältas pä samma villkor som gäller för övriga sameslöjdskon-sulenler ( + 216000 kr.).

5. Nämnden beräknar ökade kostnader för den årliga informationskonferensen för länshemslöjdskonsulenlerna (+ 10000 kr.).

6. Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund fullgör vikliga uppgifter för all främja svensk hemslöjd och dess ulveckling. Förbundels verksamhet omfattar bl.a. vidareutbildning, slipendier för slöjdare och produklul-veckling. Nämnden föreslår all bidragel lill förbundet ökas med 30000 kr. ulöver huvudförslagel.

7. Medlen under anslagsposlen Övrig verksamhel är avsedda för projekl och verksamhel av belydelse för hemslöjdens ulveckling. Som mesl angelägna framhåller nämnden ell projekl som genomförs i samverkan med glesbygdsdelegalionen i syfte all med bibehållen kvalilet utveckla hemslöjden som näring, ett projekl för rationalisering och effektivisering av dislri-bulions- och försäljningskanaler saml ell projekl rörande råvaruförsörjning. Nämnden föreslår all anslagsposlen räknas upp med 537000 kr. i förhållande lill huvudförslagel.

8.    Medlen för nämndens egen kansliverksamhel föreslås bli uppräknade
med 4000 kr. i förhållande lill huvudförslaget.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 28

Föredragandens överväganden

För nästa budgetär bör medel för främjande av hemslöjden beräknas med utgångspunkt i ell modifierat huvudförslag. Jag har därutöver beräknal vissa medel för särskill angelägna insalser.

I beräkningen ingär medel för - förutom Ijänslen som försle hemslöjds-konsulenl - en assislenlljänst som överförs från stålens industriverk.

Del åligger även forlsällningsvis stålens industriverk atl svara för nämndens medelsförvallning och personaladministration samt all lämna nämnden del bilräde i övrigt som behövs för dess verksamhel.

Anslagei är f. n. ell reservafionsanslag. Fr. o. m. budgelårel 1984/85 bör medel anslås i form av ell förslagsanslag.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Främjande av hemslöjden för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 4 528000 kr.

B 5. Medelstillskott till Norrlandsfonden

1982/83 Ulgift 30000000

1983/84 Anslag 30000000

1984/85 Förslag 20000000

Stiftelsen Norriandsfonden, som bildades år 1961 (prop. 1961:77, SU 89, rskr 233) har lill uppgift all främja näringslivels utveckling i Norrland. Riksdagen beslulade år 1980 (prop. 1980/81:51, NU 22, rskr 131) om fondens forlsalla verksamhel under perioden 1981 -1985 och fastställde en ram av 150 milj. kr. för slalens bidrag lill fonden under budgetåren 1981/ 82-1985/86. Beslulei innebar bl.a. all fondens verksamhel i ökad ui-slräckning skall inriktas mot induslrielll ulvecklingsarbete. Riksdagen har nyligen beslulal all minska ramen lill 130 milj. kr. (prop. 1983/84:40 bil. 10, NU 8, rskr 94).

No rri a n dsfo nden

För budgelårel 1984/85 föreslår Norrlandsfonden ell bidrag av 30 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Riksdagen har lagil slällning till Norrlandsfondens verksamhet under perioden 1981-1985 och fastställt en ram för slalens bidrag under denna period. Jag beräknar bidragel för budgelårel 1984/85 till 20 milj. kr. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att till Medelstillskott till Norrlandsfonden för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 20000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14   Industridepartementet 29

B 6. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit

1982/83 Utgift 1664446992

1983/84 Anslag       1000000000 1984/85 Förslag        980000000

Från anslaget bestrids ulgifter för kosinadsläckning lill AB Svensk Exportkredit (SEK) för skillnad mellan ul- och upplåningsräntor samt för kursförlust inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter som SEK lämnar enligt riksdagens beslut år 1978 (prop. 1977/78: 155 bil 3, NU 1977/78:73, rskr 1977/78:379 och prop. 1978/79:49, NU 1978/79: 17, rskr 1978/79: 115) saml år 1981 (prop 1980/81: 130, NU 1980/81:58, rskr 1980/ 81:246). Systemet innebär all SEK har givils möjlighel att finansiera exportkrediter till ränlor som ligger under upplåningskoslnaderna. SEK kan redan på offerlsiadiel lämna en utfästelse om exportkredilslöd. Företagen kan därigenom redan i samband med offertgivningen erbjuda fasl ränta för finansieringen av en exporlaffär. Slalen täcker skillnaden mellan utläningsränta och upplåningskostnad samt den kursföriusl som uppkommer vid ut- och upplåningen.

Reglerna för kreditgivningen återfinns i förordningen (1981:665, ändrad senasl 1983: 1096) om exporlkredilfinansiering med statligt slöd. Enligt förordningen skall villkoren för krediterna stå i överensstämmelse med den överenskommelse om rikllinjer för begränsning av statligt stöd vid exportkreditgivning som Sverige har biträtt inom OECD, den s.k. consen-susöverenskommelsen, samt med tillämpningen av överenskommelsen. För finansiering av farlygsexporl gäller en annan OECD-överenskom-melse. Regeringen beslöl ijanuari 1983 atl höja samtliga räntesatser med ylleriigare 0,5%. För krediler i svenska kronor tas dessutom ut en ränta som är 0,5% högre än för krediler i annan valula. De svenska räntorna ligger därmed genomgående över consensusöverenskommelsens miniminivåer.

För alt bl. a. underlätta en bedömning av de industripolitiska konsekvenserna av exportkreditstödel i framliden delades koslnaderna för slats-slödda exportkrediter fr. o. m. budgetåret 1983/84 upp på tre anslag, nämligen Kostnader för statsstödda exportkrediter genom AB Svensk Exportkredit, Kostnader för stalsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m. saml Ersättning för exlra koslnader för förmånlig kreditgivning lill u-länder.

SEK har alt inkomma med en framställning om kostnadstäckning för räntedifferenser och eventuella kursförluster till regeringen kvartalsvis i efterskott. 1 ränledifferenserna ingår bl.a. ersällning för SEK:s s. k. kosl-nadsmarginal (jfr prop. 1980/81: 130 s. 134).

Riksrevisionsverket häri en revisionsrapport (Dnr 1982: 1047. Del stals-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

30

underslödda exporikredilsysiemel - SEK-sysiemei) analyseral den slais-slödda exportkrediigivningen i sin helhel. Rapporten grundar sig på ulvecklingen t.o.m. år 1982 och all statsslödd exportkreditgivning, även avseende fartyg, behandlas sammanhållel. 1 rapporten ges en beskrivning och analys av SEK-systemel. AB Svensk Exportkredit har yttrat sig över rapporten."

Fr.o.m. den 15 oklober 1983 lillämpas en ny s.k. consensusöverenskommelse. Den innebär en räntesänkning med 0.5-0,6% för export lill u-länder. Samtidigt har en sedan länge eftersträvad anpassning av minimi-räntenivåerna lill marknadsräntorna skett. Räntorna i consensussyslemet relateras till den genomsnittliga nivån för världens kapilalmarknadsränlor beräknade efter Inlernalionella valuiafondens Special Drawing Righi, SDR'. När den genomsnillliga rånlan höjs får höjningen fulll genomslag i consensussysiemel. När SDR-ränlan sjunker, sänks consensusränlan dock bara med hälften av denna sänkning. Förändringarna mals en gång per halvår. Vidare alertas inom consensussysiemel den sänkning av mini-miränlorna som gjordes i oklober 1983 genom successiva höjningar under en Ivåårsperiod. Den nya överenskommelsen innebär alt risken för snabba ökningar i koslnaderna för framlida exportkredilslöd undanröjes. 1 nor-malfallel blir del slalliga slödel i krediler lill rikare u-länder liiei, särskill om de exlra svenska påslagen beaklas. För krediler lill i-länder, som huvudsakligen berör varvsindusiriprodukter (planformar, riggar etc) innebär villkoren numera marknadsmässiga ränleniväer.

SEK har redovisal bedömningar av de framlida koslnaderna för kredil-givningen ulifrån vissa anlaganden. Nya krediler anias lämnas med lika stora belopp som hittills, inslaget av statsstöd är beräknat med hänsyn lill de överenskommelser om minimiränlor som f. n. lillämpas. För u-krediler bygger beräkningarna pä u-kredilulredningens belänkande (Ds UD 1983: 2) U-krediler - en del av vårl u-landssamarbele. I nedanslående lablå redovisas en prognos för koslnaderna åren 1984 resp. 1988. Del kan konslale-ras all redan gjorda ålaganden spelar en belydande roll.

1984 (nuv. ålaganden)

1988 (nuv. ålaganden)

Kapilalvaruexport (exkl. varv) U-krediler, totalt Varvsprodukter (fartyg, riggar) Redarslöd

902 (899)

104 ( 75)

463 (419)

209 (207)

811 (496)

641 ( 64)

410 (245)

297 (129)

En nordisk arbelsgrupp rörande användningen av slaisslödda exporlkrediier i den inlernordiska handeln avlämnade i september 1983 sin rapport.

' 1 SDR-korgen ingår USD (42%), DEM (19%), JPY (13%), GBP (13%), FRF (13%).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 31

Arbetsgruppen hade till uppgift all studera möjligheterna till och komma med förslag om en nordisk överenskommelse om begränsning eller avskaffande av användningen av statsstödda exportkrediter i den inlernordiska handeln. Gruppen redovisar ell förslag lill överenskommelse. Gruppen var enig om att förslagel skulle kunna användas. Från finsk och dansk sida ansåg man dock atl del i nuvarande läge inte fanns förutsättningar alt träffa en överenskommelse.

Föredragandens överväganden

SEK-systemel för statsstöd lill finansiering av kapilalvaruexporlen infördes för att möta andra länders kraftiga subventioner av deras kapilalvaruexport genom exporikreditsysiem. Genom anpassningen lill marknadsräntorna av minimiräntesalserna i de inlernalionella överenskommelserna om begränsning av statsstödet i exporikrediisystemen kommer subvenlionsinslagel all minska. Del är lillfredsslällande atl inslaget av statsstöd i krediterna nu minskar. Mol denna bakgrund förordar jag alt SEK-systemel bibehålls 1. v.

Fartygsexporten har dock kvar de lägre utlåningsränlorna. Statshandelsländerna och u-länderna har till följd av brislande belalningsförmåga kraftigl minskal sina inköp av kapitalvaror och projekl. Fler krediter lämnas nu till marknadsmässiga villkor. Sammanlaget har dessa omständigheter inneburit lägre efterfrågan pä nya exportkrediter under år 1983.

Statens koslnader för SEK-systemel är slora. En del av dessa kostnader utgörs av stålens åtagande all fr.o.m. den 1 juli 1981 svara för SEK:s koslnadsmarginal (prop. 1980/81: 130 s. 134, NU 58, rskr 426). För all i framliden minska slalens koslnader avser jag all, i min anmälan lill till-läggsbudgel II lill slalsbudgelen för innevarande budgelår, föreslå all SEK:s koslnadsmarginal fr. o. m. den 15 april 1984 inle längre inkluderas i del slalliga ålagandel. Del innebär alt adminislrationskoslnaden för nya krediler därefter inte längre belalas av staten. Jag beräknar alt exporikre-dilräntorna som följd härav behöver höjas med 0,25%. Del ankommer på SEK att falla beslui om kosinadsmaiginalens storiek.

I della sammanhang vill jag erinra om atl regeringen beslutat om en höjning av räntorna för exportkrediter i svenska kronor med 1,0%. Höjningen träder i kraft den I januari 1984. Kostnaden för en exportkredit i svenska kronor ligger därmed 2,0% över de internationellt överenskomna minimiräniorna. När förslagel om överföring av SEK:s koslnadsmarginal på lånlagarna genomförls ligger de svenska exportkrediiränlorna vid kredil i utländsk valula 0,75% över de iniernalionelll överenskomna minimiräniorna och vid kredil i svenska kronor 2,25% över dessa nivåer. Del ankommer på regeringen alt fatta beslut om eventuella förändringar över miniminivåerna. Jag räknar med alt dessa ätgärder dels leder till besparingar genom minskade koslnader för slöd till de krediler som kommer alt

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 32

lämnas, dels leder till atl totalvolymen statsstödda krediter minskar och ersätts av krediter lill marknadsvillkor.

I Sverige finansieras även en del av de inhemska leveranserna med slaisslödda krediler. Del gäller krediler lill vissa leveranser inom landel som ulnylljas för all likartade kredilvillkor, som ulländska säljare erbjuder, skall kunna erbjudas lill svenska köpare av kapitalvaror (s. k. malch-ning). Jag återkommer till denna fråga i del följande under punkten B 9. Koslnader för viss kreditgivning hos Sveriges Invesleringsbank AB. Till delia komnier det s. k. redarstödet som innebär att svenska redare vid köp av fartyg och riggar från svenska varv erhåller finansiering till likvärdiga villkor som gäller pä exportmarknaden.

Jag har i budgetpropositionen 1983 (bil. 14 s. 58) aviserat en särskild utredning orn möjligheterna att avväga exportkreditstödel med hänsyn till hur stort det svenska förädlingsvärdei är. SEK har lämnai underiag om komponenfinnehållel i kreditfinansierad export och bl.a. överiämnal en sludie uiförd av slalens induslriverk. RRV häri den nämnda revisionsrap-porien lagil upp frågan. Jag vill nu framhålla följande. Den svenska kapilal-varuinduslrin har slor export inom ell brell område. En stor del av komponenterna måste på grund av brist på svenska leverantörer hämtas från ullandel. De undersökningar som gjorts visar all del dels är svårt atl bedöma i hur slor omfattning utländska komponenter används där del finns rnöjligheler atl finna svenska leverantörer, dels är förenat med slora svårigheter att finna en enkel metod att bedöma komponentinnehåll etc. i enskilda affärer i samband med beslui om slalsslödd exporlkredil. Jag har dock erfaril all SEK vid beslui om kredit lill slörre affärer, där ulländska komponenler av betydande storlek kan förekomma, regelmässigt ställer krav på att säljarlandet ordnar finansiering av större komponenler ifall de importeras lill Sverige. Mot bakgrund av vad jag har anförl erfordras f. n. inte ytterligare utredningar i denna fråga.

SEK har redovisat bedömningar av de framlida koslnaderna för den statsstödda kreditgivning SEK-syslemet innebär. För den ordinarie kapitalvaruexporten exkl. varvsproduktion och förmänliga u-landskrediter förutses koslnader under år 1984 med ca 900 milj. kr. varav nästan hela beloppet avser redan gjorda förpliktelser i form av utestående krediler, kreditavtal och bindande anbud. För år 1988 förutses koslnader på drygl 800 milj. kr., varav drygl 500 milj. kr. avser kostnader för krediler som redan nu har avtalats eller offererats. Jag bedömer koslnaderna för budgetåret 1984/85 till 980 milj. kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit för budgelårel 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 980000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14   Industridepartementet 33

B 7. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m.m.

1983/84 Anslag 350000000

1984/85 Förslag        480000000

Under della anslag redovisas koslnader för slaisslödda exportkrediler lill fartyg, riggar m.m. dvs. produkler som varvsinduslrin tillverkar och där säkerheien för krediler i flerlalel fall ulgörs av s. k. farlygskredilgaran-ti. Anslagsberäkningen bygger på den bedömning av de framlida koslnaderna för statsstödet som AB Svensk Exporlkredil har lämnai. Hänsyn har därvid bl. a. lagils till den framlida produktionskapacilelen vid de svenska varven och den del av produkfionen som avses gå på export.

Med hänvisning lill vad jag har anfört här och under punklen B 6 hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning avseende export av fartyg m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 480000000 kr.

B 8. Ersättning för extra kostnader för förmånlig kreditgivning till u-länder

1983/84 Anslag 20000000

1984/85 Förslag 55000000

Under della anslag redovisas exlra koslnader — ulöver vad vanliga Slaisslödda krediler innebär - för förmänliga krediler lill u-länderna. Dessa krediler ges lill villkor som år fördelakligare för köparen än andra exportkrediter och kostnaden belastar delvis bislåndsanslagen. Kosinads-beräkningen bygger på den bedömning som AB Svensk Exportkredit har redovisat.

Chefen för ulrikesdeparlemenlel har fidigare idag föreslagil all eit nyll system för s.k. u-krcditer införs fr.o.m. budgetåret 1984/85 (prop. 1983/ 84: 100 bil. 5 punkt C 8). Det här akluella anslagei kommer därför atl för näsla budgelår endasl belaslas av koslnader för åtaganden som ingås intill utgången av budgetåret 1983/84.

Med hänvisning lill vad jag har anförl här och under punklen B 6 hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

alt till Ersättning jör extra kostnaderför förmånlig kreditgivning till u-länder för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 55 000000 kr.

3    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 14

Riiitelse: S. 33, rad 16 Står: 480000000 milj. kr. Rättat till; 480000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 34

B 9. Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB

1982/83 Utgift 22 183 864

1983/84 Anslag 30000000

1984/85 Förslag 30000000

Från anslaget bestrids utgifter för kosinadsläckning lill Sveriges Invesleringsbank AB för skillnad för ul- och upplåningsränlor saml i särskilda fall för kursföriusl när del gäller vissa krediler lill svenskl förelags försäljning inom landel som Invesleringsbanken lämnar. Reglerna ålerfinns i förordningen (1981:666) om statligt stöd för kredit vid försäljning inom landet i vissa fall.

Del slöd som hillills har lämnals (s. k. malchning) har ofta varit föranlett av konkurrens från nordiska länder. I budgeiproposilionen 1983 redovisade jag en förhoppning om atl den arbetsgrupp som lillsalts inom ramen för del nordiska samarbele! och som har haft lill uppgift atl föreslå en överenskommelse om alt upphöra med slaisslödda exportkrediler vid leveranser mellan de nordiska länderna skulle nä ell konkrei resullal. Ar-belsgmppens arbele har nu avslulats ulan all enighel kunnal nås. I avvaklan på de forlsalla diskussionerna inom ramen för del nordiska samarbetet med anledning av arbetsgruppens rappori bör några nya beslui inle las. Subvenlionskonkurrens av della slag ger kraftiga slörningar på vikliga delar av svensk kapilalvaruindusiri. Jag förordar dock inga ändringar i de nuvarande reglerna.

Koslnaderna för budgelårel 1984/85 beräknas lill 30 milj. kr. och avser redan gjorda ålaganden.

Jag hemsläller au regeringen föreslår riksdagen

all lill Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB för budgelårel 1984/85 anvisar ell förslagsanslag av 30000000 kr.

B 10. Industripolitiska åtgärder för tekoindustrin

1982/83 Ulgift '56788 145 Reservation '48456349

1983/84 Anslag =76 189000

1984/85 Förslag 78 300000

' Reservationsanslaget BranschlVämjande ätgärder. anslagsposten Branschfrämjande ålgärder för textil- och konfektionsindustrierna och reservationsanslaget Lån lill rationaliscringsinvesleringar inom konfektionsindustrin.

" Reservationsanslagen Branschfrämjande åtgärder för tekoindustrin och Lån till ralionuliseringsinvesieringar inom konfektionsindustrin.

Från del på statsbudgeten för innevarande budgetår uppförda anslaget Branschfrämjande åtgärder för lekoinduslrin beslrids koslnader för ul-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

35

bildningsåigärder, omställningsfrämjande åtgärder, stöd till marknadsföring pä hemmamarknaden och exportfrämjande åtgärder för textil- och konfeklionsindustrierna (tekoindustrin).

Från det pä statsbudgeten för innevarande budgetår uppförda anslaget Lån lill rafionaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin lämnas slöd för investeringar i sådan produktionsutrustning som påtagligt höjer effektiviteten inom arbetsintensiv produktion av i första hand plagg men även av andra konfektionerade textil- och konfeklionsprodukter.

Båda anslagen disponeras av statens industriverk.

Jag kommer i det följande att föreslå atl de båda anslagen för budgetåret 1984/85 samordnas under ell nytt anslag, benämnt Induslripoliliska ålgärder för lekoindustrin.

Av anslaget Branschfrämjande ålgärder för tekoindustrin har för budgetåret 1983/84 i regleringsbrev 650000 kr. anvisats för administrations- och genomförandekoslnader vid statens induslriverk. Merparten av industriverkets administrations- och genomförandekoslnader för tekoprogrammet har anvisats över förslagsanslaget Statens induslriverk: Förvaltningskostnader.

Av följande sammanställning framgår hur för budgetåret 1983/84 anvisade medel och för budgetåret 1984/85 föreslagna förändringar fördelar sig på ätgärder (i I 000-lal kr.).

Föredraganden

+ 7111 -5000

+ 2111

Älgärd

Branschfrämjande åtgärder Ralionaliseringslån

Summa

Anvisat 1983/84

56189 20000

76189

Beräknad ändring 1984/85

Statens industriverk

+ 18811 + 18811

Statens industriverk

I rapporten (SIND PM 1983: II) TEKO 83, som lämnals i seplember 1983, har slalens induslriverk på regeringens uppdrag redovisal en bedömning av lekoinduslrins ulveckling under åren 1982-84. Induslriverkel räknar med en viss, forisatt produktionsökning inom textilindustrin under åren 1983 och 1984. För trikå- och konfeklionsindustrierna bedöms pro-duklionsnedgängen forlsalla under år 1983, medan en viss vändning uppål förulses komma lill slånd under år 1984. Anlalel anslällda, som år 1982 var 30000, beräknas minska lill 29300 år 1983 och 28700 år 1984.

Induslriverkel erinrar om au regeringen och riksdagen vid behandlingen av de slalliga lekoåtgärderna våren 1983 angeil all marknadsföringsåtgärder på såväl hemmamarknad som exportmarknader skall prioriteras. Enligt induslriverkel behövs del slora insalser för alt behålla och öka uppnådda marknadsandelar. Hänsyn måste särskill las lill koslnadsök-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 36

ningarna för exporiaktivileler. Industriverket beräknar medelsbehovel för branschfrämjande åtgärder till 75 milj. kr. för budgetåret 1984/85. För län till rationaliscringsinvesleringar inom konfeklionsindustrin föreslår industriverket atl 20 milj. kr. anvisas.

Synpunkter och förslag i fråga om slatliga åtgärder på lekoområdet har lämnals av Marks kommun, Sveriges textil- och konfektionsindustriförbund, Textilrådet/Konfekiionsinduslriföreningen och represenlanler för de kapplillverkande konfeklionsförelagen.

Föredragandens överväganden

Våren 1983 förelades riksdagen förslag om omfattning och inriklning av de slatliga åtgärderna för tekoindustrin under en treårsperiod. Förslagel innebar en omläggning av åtgärdernas profil i riktning mol ökade effektivi-telsfrämjande och marknadsslödjande ålgärder och en neddragning av del s.k. äldreslödel. Riksdagen beslulade om en omläggning fr.o.m. budgetåret 1983/84. De effektivitetshöjande och marknadsslödjande åtgärderna förstärktes genom atl en kraftig ökning av de induslripolitiska åtgärderna under budgetåret 1983/84 beslutades (prop. 1982/83: 130 bil. 1, NU 42, rskr 321). I fråga om äldrestödet beslutade riksdagen om en nedtrappning fr.o.m. den 1 januari 1984 från nuvarande högst 15% till högsl 12% av lönekostnaderna för produktionspersonal och en fortsatt minskning lill 9 resp. 7% för budgetåren 1984/85 och 1985/86 (prop. 1982/83: 130bil.5, AU 29, rskr 322).

De förslag lill åtgärder för lekoindustrin som förelades riksdagen våren 1983 innebar för budgetåren 1983/84, 1984/85 och 1985/86 ålgärder om lolall 420, 380 resp. 354 milj. kr. Efter samråd med cheferna för försvars-och arbetsmarknadsdepartementen föreslår jag i det följande induslripolitiska ålgärder som lillsammans med övriga ålgärder, främsl på de försörjningsberedskapspolitiska och arbetsmarknadspoliliska områdena, innebär ålgärder för tekoindustrin om lolall 380 milj. kr. under budgelårel 1984/85. Den lolala omfallningen av ålgärderna föresläs således oförändrad jämförl med del förslag som förelades riksdagen våren 1983.

Riksdagsbehandlingen av lekofrågorna våren 1983 innebar all målen om all upprälthälla 1978 års produktionsvolym och om en svensk marknadsandel för lekovaror om 30% eller mer på hemmamarknaden lades fasl. Genom omläggningen av lekoätgärderna skall dessa i högre grad än hillills inriklas på del som är ulvecklingsbarl, så all på sikl en livskraftig induslri skapas.

Som ell led i denna polilik för lekoinduslrin har slalens induslriverk lillförls ökade medel för induslripoliliska ålgärder, bl.a. för vidgade salsningar på främsl marknadsföringsåtgärder såväl pä exportmarknader som pä hemmamarknaden. Häri ingår ökade möjligheter all stimulera samarbelel mellan lekoinduslrin och handeln. Del ulökade branschprogrammel inrymmer även bällre möjligheler alt stödja lekoföretagens ansträngningar

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet 37

i fråga om produklulveckling och design saml att informera i frågor rörande forskning och leknisk ulveckling. Vidare ingår förslärkl slöd lill rationaliscringsinvesleringar inom konfeklionsindustrin, varvid åven hemlagning av tillverkning i utlandet kan stimuleras.

Chefen för försvarsdepartementet har tidigare i dag redovisat förslag lill försörjningsberedskapspolitiska åtgärder för lekoinduslrin under budgetåret 1984/85 om 72.5 milj. kr. (prop. 1983/84: 100 bil. 6 litt. H). Vidare har chefen för arbelsmarknadsdepartemenlel föreslagil alt 210 m.ilj. kr. anvisas för äldrestödel under samma budgelår i enlighel med riksdagens beslut om atl stödel deUa år skall uppgå lill högsl 9% av lönekoslnaderna för produk-fionspersonal (prop. 1983/84: 100 bil. 12 punkt B 15). Jag föreslår aU under olika anslag sammanlagt 84,5 milj. kr. anvisas för åtgärder på det induslripolitiska området under budgetåret 1984/85.

De slatliga älgärderna för lekoindustrin under innevarande budgelår enligt riksdagens beslut och under budgetåret 1984/85 enligl förslagen framgår av följande tabell (milj. kr.).

	1983/84	1984/85
Effektivilelsfrämjande och
marknadsslödjande åtgärder
Induslripoliliska åtgärder	82	84,5
Försöriningsberedskaps-
politiska ätgärder	62	72,5'
Särskill stöd lill ulbiidning
inom tekoindustrin	10	10
Summa	154	167
Äldrestöd	264	210
Förslärkning av importkontrollen	3	3
Totalt	421	380
Andel effektivitetsfrämjande
och marknadsslödjande ålgärder	37%	44%

' Inkl. 15 milj. kr. av tidigare anvisade medel för det ekonomiska försvaret, vilka i

form av reservationer och s. k. deponerade medel kan ulnylljas under budgelåret

J984/85.

' Av beloppet avser 7 milj. kr. kurskostnader som las upp i arbelsmarknadsdeparle-

menlets bilaga till budgetpropositionen. Övriga 3 milj. kr. avser utbildningsbidrag

och tas upp i särskild proposition under våren.

Anm. Statens stöd till FoU ingår ej i tabellen.

Av del totala beloppet pä 84,5 milj. kr. för åtgärder på det industripolitiska områdel bör 1 milj. kr. las upp under förslagsanslaget Kostnader för räntebefrielse vid särskilda slruklurgaranlier för textil- och konfeklionsindustrierna.

Exkl. administrations- och genomförandekostnader, som anvisas under förslagsanslaget Statens industriverk: Förvaltningskostnader, beräknarjag under förevarande anslag 63,3 milj. kr. för branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1984/85. Av fidigare anvisade medel för lån lill rafionaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin var vid utgången av budgetåret

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 38

1982/83 9,3 milj. kr. inle disponerade. Tillsammans med för budgetåret 1983/84 anvisade medel om 20 milj. kr. är således 29,3 milj. kr. tillgängliga för verksamheten under innevarande budgetär. För fortsatt verksamhet under budgelåret 1984/85 beräknarjag ett medelsbehov av 15 milj. kr.

På statsbudgeten för budgetåret 1984/85 bör ett nytt reservationsanslag föras upp med benämningen Induslripoliliska ålgärder för lekoindustrin. Behållningen vid utgången av budgetåret 1983/84 pä reservalionsanslagen Branschfrämjande ålgärder för lekoinduslrin och Län lill rafionaliseringsinvesteringar inom konfeklionsindustrin bör tillföras del nya reservationsanslaget Induslripolitiska åtgärder för tekoindustrin.

För induslripoliliska åtgärder för tekoindustrin beräknarjag för budgetåret 1984/85 (63,3+15 = ) 78,3 milj. kr.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Induslripolitiska åtgärder för tekoindustrin för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 78300000 kr.

Bil. Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier för textil-och konfektionsindustrierna

1982/83	Ulgift	2425 825
1983/84	Anslag	1500000
1984/85	Förslag	1000000

Frän anslagei. som disponeras av stålens induslriverk, bestrids koslnader för ränlebefrielse vid särskilda slruklurgaranlier som berör förelag inom lekoinduslrin. Riksdagen beslulade våren 1983 all möjligheten atl bevilja räntebefrielse slopas fr. o. m. budgetåret 1983/84 (prop. 1982/83: 130 bil. I, NU 42, rskr 321). För atl täcka kostnader för räntebefrielse som beviljats före detta budgetår bör anslaget föras upp med I milj. kr. under budgelårel 1984/85.

Frågan om att samordna de olika slagen av strukturgarantier övervägs f. n. inom regeringskansliel. Jag avser atl i annal sammanhang återkomma i fråga om den fortsatta verksamheten med slruklurgaranlier. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 39

B 12. Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m.

B 13. Täckande av förluster i anledning av garantigivning hos regionala utvecklingsfonder

B 14. Täckande av förluster i anledning av statliga industrigarantilän m. m.

B 15. Branschfrämjande åtgärder

B 16. Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher

B 17. Bidrag till företagsinriktad fortbildning

B 18. Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier för manuell glasindustri

B 19. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för lån till Tillväxtinvestbolag m. m.

1 statsbudgeten för innevarande budgetär har anvisats under anslagsrubriken B 3. Bidrag lill regionala utvecklingsfonder m.m. ett reservationsanslag av 97850000 kr., under anslagsrubriken B 4. Täckande av förluster i anledning av garantigivning hos regionala utvecklingsfonder ett förslagsanslag av 1000 kr., under anslagsrubriken B 5. Täckande av förluster i anledning av slatliga industrigarantilän m. m. ett förslagsanslag av 150000000 kr., under anslagsrubriken B 7. Branschfrämjande åtgärder ett reservationsanslag av 27740000 kr., under anslagsrubriken B 10. Täckande av förluster på grund av stmkturgaranlier till företag inom vissa industribranscher ell förslagsanslag av 10000000 kr., under anslagsrubriken B 12. Bidrag till företagsinriktad fortbildning ell reservationsanslag av 4000000 kr., underanslagsmbriken B 21. Kostnaderför räntebefrielse vid särskilda slruklurgaranlier för manuell glasindustri ett förslagsanslag av 2000000 kr. saml under anslagsrubriken B 23. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för lån till Tillväxtinvestbolag m.m. ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Jag avser föreslå regeringen att i en särskild proposition våren 1984 redovisa förslag till ålgärder för industriell tillväxt och förnyelse. Anslagen bör i avvaktan på en sådan proposition föras upp med oförändrade belopp för nästa budgetår.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet 40

Jag hemsläller atl regeringen föreslär riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgelårel 1984/ 85 beräkna

1.   till Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. ett reservations
anslag av 97850000 kr.,

2. till Täckande av förluster i anledning av garantigivning hos regionala utvecklingsfonder ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. till Täckande av förluster i anledning av statliga industrigaranti-lån m.m. ett förslagsanslag av 150000000 kr.,

4. till Branschfrämjande åtgärder ett reservationsanslag av 27740000 kr.,

5. till Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher ett förslagsanslag av 10000000 kr.,

6. till Bidrag till företagsinriktad fortbildning ett reservationsanslag av 4000000 kr.,

7. till Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier för manuell glasindustri ett förslagsanslag av 2000000 kr.,

8. till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för lån till Tillväxtinvestbolag m. m. ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 41

C.    REGIONAL UTVECKLING

Regionalpolitikens mål och förutsättningar

Regionalpoliliken skall främja en balanserad utveckling i landels olika delar. Della innebär alt de Ire välfärdsfakiorerna arbele, service och god miljö skall vara fillgängliga inom räckhåll för alla människor i vårl land. För atl nå detta mål behövs en nära samverkan mellan olika politikområden.

En summering av länsstyrelsernas akluella befolknings- och sysselsättningsprognoser fram till är 1990 visar för landel som helhet på en stagnation av befolkningstillväxten. 17 län beräknas få en minskande befolkning. De slörsla minskningarna beräknas ske i Väslmanlands. Älvsborgs och Norrbollens län med 4-6%. Endasl Uppsala, Hallands och Siockholms län beräknas fä en nämnvärd befolkningstillväxt. I drygl hälften av länen visar prognoserna på födelseiinderskott, eftersom många av landels kommuner har en sådan åldersstruktur all del dör väsenlligl fler personer än 'del föds.

Den omflyllning som länsslyrelserna vänlar under reslen av 1980-lalel innebär en nelloulflyllning frän omkring hälften av länen. Prognoserna anger en årlig nelloinflyllning till storstadslänen med sammanlagt omkring 2000 personer, medan prognoserna för de s.k. skogslänen resp. gruppen övriga län innebär en åriig nettoutflyllning med sammanlagl 1 500 respektive 700 personer. Göleborgs och Bohus län beräknas dock lill skillnad mot de tvä övriga slorsladslänen få en nelloulfiytlning. Flyllningsprognoserna för dessa tre länsgrupper överensstämmer i stort med ulvecklingen under perioden 1981 - 1982 med undanlag för all den årliga nettoinflyllningen lill slorsladslänen endasl vänlas bli omkring hälften så slor.

Den värnade sysselsättningen under 1980-talet innebär en svagare utveckling i samtliga län jämförl med 1970-lalels senare hälft. Della beror främsl på all sysselsäliningslillväxlen inom den offenlliga sekiorn beräknas bli väsenlligl mindre än fidigare. Induslrisysselsällningen beräknar länsslyrelserna samlidigi skall minska i flertalel län. Eftersom en slor del av denna minskning redan skett under de första åren på 1980-lalel kan en väsenlligl lägre minskningstakl inom induslrin vänlas under reslen av 1980-lalet.

För övriga sektorer visar prognoserna sammanlagna på en forlsall sys-selsätlningsminskning inom de areella näringarna och inom byggnadsverk-samhelen. Inom varuhandeln beräknas inle anlalel sysselsalla förändras nämnvärt samtidigt som en svag tillväxt väntas ske inom kommunikationssektorn. Den slörsla sysselsäliningslillväxlen kommer dock enligl dessa prognoser alt äga rum inom sekiorn privata tjänster, vilket överensstäm-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 42

mer med de senasle årens ulveckling. Arbetstillfällena inom privata tjäns-teseklorn är dock samlidigi ojämnl fördelade över landet med en förhållandevis stark koncenlralion till slorsladslänen.

Andelen sysselsatta uppvisar betydande variationer mellan länen. Skillnaden i andelen förvärvsarbetande av befolkningen inom yrkesverksamma åldrar var år 1980 nära 8% mellan del län som hade högsl andel sysselsatta och det län som hade lägst andel. Orsaken härlill är i hög grad de slora variationerna i kvinnornas förvärvsfrekvenser. Skillnaderna belräffande sysselsättning, befolkningsförändringar m. m. är ännu slörre mellan enskilda kommuner. Inom ell län kan således belydande varialioner och obalanser beträffande utvecklingen förekomma. Länsstyrelsernas prognoser lyder inle på all dessa obalanser kommer all minska i någon nämnvärd utsträckning.

De här i korthet redovisade utvecklingstendenserna bygger på en utveckling av samhällsekonomin som förändrats sedan prognoserna gjordes. De visar trols della på ell forisatt behov av regionalpoliliska insalser för all främja de regionalpoliliska målen.

Regeringens bedömning av den ekonomiska ulvecklingen framgår av finansplanen och den preliminära nalionalbudgelen.

Regionalpolitiska medel

Regionalpolitisk planering

Den regionalpolitiska planeringen och en belydande del av det regionalpoliliska ulvecklingsarbelel har sin lyngdpunkl i länen med länsslyrelserna som huvudansvariga myndigheler. På cenlral nivå har slalens industriverk (SIND) fått rollen all i samverkan med länen bedriva ell aktivi ulvecklingsarbete. Verkel har vidare alt vara cenlral myndighet för del regionalpoliliska slödel till näringslivet.

Tyngdpunkten i arbelel ligger i all bedriva ell aktivt utvecklingsarbete som i slor ulsträckning är inriktal på all skapa långsikligl varaktig ny sysselsättning. Länsstyrelserna och SIND har lillförls belydande ekonomiska resurser för atl fullgöra denna uppgift. Således disponerar länsstyrelserna under innevarande budgetår ca 298 milj. kr. för regionala utvecklingsinsatser saml ramar på sammanlagl 150 milj. kr. för lokaliseringslån. Ca 75 procenl av dessa medel disponeras av skogslänen. En förslärkning av länens resurser har skett även genom tillkomsten av de regionala utvecklingsfonderna. SIND disponerar i sin lur 168 milj. kr. för regionalpo-lilisk bidragsverksamhel saml en ram pä 300 milj. kr. för lokaliseringslån. YUerligare medel disponeras av regeringen.

Regeringen uppdrog hösten 1982 ål länsslyrelserna atl ularbeta regionala industriprogram vars främsta syfte är atl tjäna som gemensaml handlingsprogram för det regionala industripolitiska arbete som bedrivs av skilda myndigheter i länen. För all ge underlag för del regional- och industripoli-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet 43

tiska arbetet har SIND nyligen fäll regeringens uppdrag alt sammanställa och bearbeta de regionala industriprogrammen.

Regeringen uppdrog vidare våren 1983 lill länsslyrelserna all medverka i utbildningsplaneringen i länen. Della arbele syftar bl.a. lill alt fä en nära anpassning av yrkesutbildad arbetskraft lill näringslivels behov. En redogörelse för arbetet skall lämnas av länsslyrelserna i 1984 års länsrapporl. 1 della sammanhang kan också nämnas det arbete som pågår inom skolöverstyrelsen med all inventera, utarbeta och faslslälla kursplaner för all stödja förelagsulveckling och atl utveckla glesbygdsanpassade utbildningar.

Regionalpolitiskt stöd till näringslivet

Den slödområdesindelning som faslslälldes genom 1982 års riksdagsbe-slui innebär all de regioner som har de långsikligl svåraste regionalpolitiska problemen har prioriterats.

Regeringen har dessutom möjlighel all ulanför slödområdel ange vissa orter eller kommuner i vilka under en begränsad övergångsperiod till följd av svåra slrukluromvandlingsproblem lokaliseringsslöd bör komma i fråga i vissa fall. Denna befogenhet har ulnylljals så all f.n. ålia orter eller kommuner, varav fem i Bergslagen, har angivils.

Del regionalpoliliska slödel lill näringslivel utgörs f. n. av lokaliseringsstöd (lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån), investeringsbidrag, offert-stöd, sysselsällningsslöd. slöd lill förelag i glesbygd saml nedsättning av socialavgifter. Invesleringsbidrag kan endasl lämnas lill mindre investe-ringsprojekl ulanför stödområdet. Ulbildningsstödel upphörde som särskild stödform den I juli 1982 och stöd lill koslnader för speciella ulbild-ningsinsalser kan i slället lämnas som offerlstöd. För de flesta stödformerna gäller bl. a. att slöd endasl fär lämnas lill verksamheter som bedöms fä tillfredsställande lönsamhet samt alt minst 40 procenl av det anlal arbetsplalser som lillkommer lill följd av slödet skall förbehållas vartdera könet.

Stiftelsen Industricentra har nyligen uppfört nya anläggningar i Gällivare och Sveg. Invesleringar i utökade lokaler har skell bi. a. i Haparanda.

Under budgetåret 1982/83 beviljades slöd i form av lokaliseringsstöd, investeringsbidrag eller offerlstöd till 266 arbetsslällen; i form av lokaliseringsbidrag m.m.' med 387 milj. kr., lokaliseringslån med 177 milj. kr., offertslöd med 17 milj. kr. och invesleringsbidrag med 6 milj. kr. Under senare år har beslulsfatlandel successivl decenlraliserals. Under budgelårel 1982/83 svarade således länsslyrelserna för 62% av anlalel beslui.

Av följande sammanslällning framgår bl.a. all de totala stödbeloppen under senare år minskat något i omfattning. Totalt beviljat slöd har sjunkil

' Som lokaliseringsbidrag redovisas här och i fortsättningen även 5.1 milj. k kapilaltillskotl m. m. till Stiftelsen Industricentra.

r. 1

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

44

frän 908 milj. kr. budgelårel 1979/80 lill 587 milj. kr. budgelårel 1982/83. Samlidigi har skell en omfördelning mellan lokaliseringsbidrag och lokaliseringslän. Del beräknade syssel.sättningstillskotlet för budgelåret 1982/83 är slörre än för de Ivå fidigare budgetåren.

Budgetår	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83
Antal arbetsställen	326	293	271	266
Beviljal slöd (milj. kr.) avskrivningslän/ lokaliseringsbidrag' lokaliseringslån	332,1 575,9	298,7 516.6	375.4 401.9	410,2 176,9
Summa	908,0	815,3	777,3	587,1
Beräknad sysselsättningsökning varav kvinnor	2 392 10.'i9	1959 809	1706 684	2000 672
Subvention per nyll arbetstillfälle (tkr)-	102	119	131	169

' Inkl. invesleringsbidrag och offerlstöd.

" I beloppet ingår inle slöd lill industrilokaler för uthyrning.

Den huvudsakliga förklaringen till att stöd under denna lidsperiod lämnals lill alll färre arbelsslällen är den nedgång som skett i induslriinvesteringarna. Omfördelningen från lokaliseringslån lill lokaliseringsbidrag under senare år har flera förklaringar. Den vikligaste lorde vara all villkoren för lokaliseringslånen har förändrats och subventionsmomenlet i stödverksamheten överförts till bidragsverksamhelen.

Beviljal slöd budgetåret 1982/83 länsvis fördelat på antal arbetsslällen, invesleringskoslnad, stödform och beräknad sysselsättningsökning framgår av följande tabell.

Län	Anlal	Investerings-	Beviljade	Beviljade	Beräknad
	arbets-	kostnad	bidrag'	lokalise-	sysselsätt-
	ställen	(milj. kr.)	(milj. kr.)	ringslån (milj. kr.)	ningsökning
AB	1	4.2	2,1	_	_
C	2	2.7	0.9	0.6	3
D	1	1.0	0,2	-	6
E	4	2,0	0,4	-	12
F	1	0.7	0,1	-	3
H	1	2.7	0.2	-	4
1	2	5.2	0.9	1,2	14
K	14	67.3	15.8	0,9	146
0	4	9.9	0.7	2.2	64
P	4	18,5	4.4	7,3	54
S	18	66,5	9,0	23,0	130
T	10	19,2	5,3	5,9	51
U	5	9,0	1,9	0,7	70
w	31	90,8	30,9	13.3	194
X	26	179,2	23,9	32,6	168
Y	32	97,9	28,5	15,3	280
2	38	104.8	47,6	19,4	149
AC	26	78,9	32,8	11.1	172
BD	46	389.6	204,5	43,4	480
S:a	266	1 150,1	410,2	176,9	2 000

Lokaliseringsbidrag, investeringsbidrag och offertslöd.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet

45

Som framgår av tabellen har nära hälften av bidragen saml en fjärdedel av lokaliseringslånen och av den beräknade sysselsäliningseffekien fallil på Norrbotlens län. Del största enskilda bidragel är 76 milj. kr. lill Skandinaviska Salellitbild AB i Kiruna för motlagning, bearbelning och försäljning av dala från fjärranalyssalelliler. Denna verksamhel beräknas fulll utbyggd ge drygt 100 sysselsättningstillfällen.

En fördelning av stödet under budgetåret 1982/83 på stödområden visar att mer än hälften, 228 milj. kr., av bidragen har beviljats förelag i stödområde A, som är det högst prioriterade området. Av nedanstående tabell framgår även fördelningen pä anlal arbelsslällen, invesleringskoslnad, stödform, beräknad sysselsättningsökning och subvention per nytt arbels-fillfälle.

Stödom-	Antal	Investe-	Beviljade	Beviljade	Beräknad	Subvention
råde	arbets-	ringskost-	bidrag'	lokalise-	syssel-	per nytt
	ställen	nad	(milj.kr.)	ringslän	sättnings-	arbetstill-
		(milj. kr.)		(milj. kr.)	ökning	fälle (ikr)-
A	62	401,1	228,2	35,5	483	349
B	69	288,4	91,9	41.7	403	223
C	85	253,4	55,2	72.6	609	78
Utanför	50	207.2	34,9	27,1	505	65
Summa	266	1150,1	410,2	176,9	2000	169

' Lokaliseringsbidrag, investeringsbidrag och offertslöd. - I beloppet ingår inte slöd lill industrilokaler för uthyrning.

Av följande tabell framgår stödets fördelning under budgelårel 1982/83 på olika branscher, arbetsställen, stödform och beräknad sysselsättningsökning. Turistnäringen har näst metall- och verkstadsindustrin erhållit mest stöd och svarar för det näst största sysselsältningstillskottel. Under budgetåret har beviljats slöd lill fler förelag som sysslar med uppdragsverksamhel än under tidigare budgelår.

Bransch	Antal	Beviljade	Beviljade	Beräknad syssel-
	arbets-	bidrag'	lokalise-	sättningsökning
	slällen	(milj. kr.)	ringslän (milj. kr.)
Livsmedel	12	3,9	4.9	99
Textil, beklädnad	6	1,3	0,7	23
Trävaru	27	23,1	17,2	152
Massa, grafisk	15	4,3	6,6	107
Kemisk	17	18,2	32,3	160
Metall och verkslad	92	65,4	44.2	723
Övrig induslri	7	5,7	0,8	32
Partihandel	3	2,8	1,4	11
Turism	35	57,4	-)-) -)	267
Uppdragsverksamhel	14	23,7	4,6	119
Fastbränsleframslällning	3	7,6	0,6	43
Övrigt	35	196,9	41,5	264
varav induslrihus	21	66,1	4,7	-
Summa	266	410,2	176,9	2000

Lokaliseringsbidrag, investeringsbidrag och offertslöd.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 46

Sysselsättningsstöd lämnas per kalenderår för ett år i lagei under högsl sju år. För all få slöd måsle föreiagen öka sysselsällningen och bibehålla ökningen. Anlalel företag som fåll sysselsällningsslöd har under år 1981 minskal någol jämförl med år 1980. .\v följande sammanslällning framgår beviljal sysselsällningsslöd för åren 1979-1982 fördelat pä antal arbelsslällen, årsarbetskrafter saml beviljal belopp.

År 1979 1980 1981 1982'

Antal arbetsställen 432 518 452 321

Antal årsarbetskrafter 2 520 3 356 3409 2742
Beviljal belopp (milj.

kr.) 31.3 .54,5           59,5 48,2

' Då ansökningsiiden gick ul sä sent som den 30 juni 1983 kommer ylleriigare beslut att fattas för är 1982. SIND bedömer atl redan fattade beslui moisvarar 2/3 av del totala sysselsällningsslödel för år 1982.

Del hiliillsvarande ulfallel för år 1982, dvs. beslui fållade under förslå halvåret 1983, tyder på att antalet årsarbetskrafter som berättigar lill slöd äter ökar efter nedgången underår 1981.

Under budgetåret har 8 företag beviljats offertslöd med sammanlagl 17,2 milj. kr. Från och med den I juli 1983 har även statens industriverk beslutanderätt i fråga om offerlstöd.

Den pariamenlariskl sammansatta kommillén (1 1982:05) om del regionalpoliliska slödet lill näringslivel utreder för närvarande den framtida utformningen av slödel. Kommitléns förslag skall redovisas före ulgången av augusli 1984.

Mol denna bakgrund föreslår jag endasl smärre förändringar av del regionalpolitiska stödet till näringslivet.

Somjag fidigare nämnl har regeringen möjlighel all ulanför slödområdel ange orter eller kommuner i vilka under en begränsad övergångsperiod lill följd av svåra slrukluromvandlingsproblem lokaliseringsstöd bör komma i fråga i vissa fall. Denna möjlighel är ell flexibelt komplement lill del fasla stödområdet, som omfatlar de regioner som har de långsiktigt svåraste problemen.

Enligl nuvarande regler får offerlslöd endasl lämnas inom slödområdel samt lill produktutveckling på annan ort inom landet, om tillverkningen av den färdiga produkten förläggs inom stödområdet. Vidare får medel för cenlrala konsult- och utredningsinsatser endasl disponeras för projekl inom stödområdet.

Möjligheten all lämna lokaliseringsslöd i vissa orter eller kommuner som anges av regeringen bör nu kompletteras med möjligheter dels atl lämna offerlslöd även i dessa områden, dels all disponera medel för cenlrala konsult- och ulredningsinsalser även för projekl som avses leda lill uibygg-nad eller elablering i dessa områden.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 47

Lokaliseringslån kan i dag lämnas med belopp som motsvarar högsl 35 % av del godkända lolala kapilalbehovel i samband med en inveslering. Soiu ylleriigare föreskrifter belräffande slorieken av ell lokaliseringslän gäller all del inle får lämnas med högre belopp än som behövs för all invesleringen skall komma lill stånd och endasl i den mån upplåning inle bedöms kunna ske på den allmänna kredilmarknaden. Om även lokaliseringsbidrag beviljas i samband med invesleringen får lokaliseringslånel lillsammans med bidragel uppgå lill högsl 70% av kapilalbehovel. Om synneriiga skäl föreligger kan regeringen i undanlagsfall beslula om lokaliseringslån lill ell högre belopp.

Begränsningen all lokaliseringslän får lämnas med högsl 35%' av godkänt kapitalbehov kan i vissa fall innebära atl del bedöms nödvändigl all bevilja lokaliseringsbidrag i samband med en investering trots atl ell större lokaliseringslån egentligen är tillräckligt. Jag föreslår därför all länsslyrelsen och statens induslriverk fortsättningsvis skall kunna lämna lokaliseringslån med ett belopp som moisvarar högst 70% av del godkända totala kapitalbehovet i samband med en inveslering. Övriga regler för lokaliseringslån bör vara oförändrade.

Utvecklingsinsatser på regional nivå

Fr.o.m. budgelårel 1982/83 anvisas medel lill länsstyrelserna för tre huvudändamål över ell gemensaml anslag, benämnl Regionalpoliliskl slöd: Regionala ulvecklingsinsalser. Ändamålen är lokaliserings- och invesleringsbidrag till projekl där den totala investeringskostnaden uppgår lill högsl sju milj. kr., glesbygdsstöd saml regionalt utvecklingsarbete.

Under budgetåret 1982/83 disponerade länsslyrelserna sammanlagt 275 milj. kr. för sådana insatser. Länsstyrelserna gör själva avvägningar mellan olika ändamål. Under budgelårel 1982/83 beslutade länsslyrelserna om insalser lill ell sammanlagl belopp av 263 milj. kr. som fördelade sig på följande sätt:

- lokaliserings- och investeringsbidrag 82 milj. kr.

- glesbygdsstöd 134 milj. kr.

- regionalt ulvecklingsarbeie 47 milj. kr. Fördelningen på olika ändamål varierar starkt mellan länen beroende på

problemens karakiär och förulsättningarna alt nå positiva sysselsältnings-effekler. Eit av motiven för anslagskonstruktionen var alt möjliggöra en sådan variation. Möjligheterna att använda medlen för olika ändamål har under senare tid, då investeringsvolymen inom näringslivel varil låg, ulnylljals lill all öka glesbygdsinsatserna.

Frän och med den 1 juli 1982 kan länsslyrelserna falla beslut om lokaliseringsstöd för invesleringar med ell godkäni kapilalbehov av högst 7 milj. kr. Länsslyrelserna har från samma tidpunkt dessutom möjlighel alt bevilja investeringsbidrag till mindre invesleringar ulanför stödområdet.

Som framgår av följande tabell över länsstyrelsernas beslut under peri-

Prop. 198.3/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 48

oden 1979/80-1982/83 har under budgetåret 1982/83 stöd lämnals lill fler arbelsslällen och bidrag beviljais med sammanlagl högre belopp än under fidigare budgetår. Det totala slödel under budgetåret 1982/83 ligger på ungefär samma nivå som budgetåret 1980/81. Av tabellen framgår även beräknad sysselsättningsökning.

Budgetår	1979/80	1980/81	1981/82	1982/83
Anlal iirbelsslällen Beviljat stöd Imilj. kr.) bidrag' lokuliseringslån-	109 40,8 73.5	128 49,9 82,2	91 37,9 47.9	166 82,1 55.8
Summa	114,3	132,1	85,8	137,9
Beräknad sysselsättningsökning	606	591	395	762

' Lokaliserings- och invesleringsbidrag.

" Utgifterna för lokaliseringslån belastar anslaget Regionalpolitiskt slöd: Lokaliseringslän.

Under budgetåret 1982/83 fattades beslut om glesbygdsstöd i form av lån och bidrag lill ett belopp om sammanlagl 134 milj. kr. Därtill kommer tecknade kreditgarantier för lån på 40 milj. kr. För budgelåret 1981/82 var motsvarande belopp 117 respektive 45 milj. kr. Glesbygdsstöd kan enligt förordningen (1979:638) om slailigl slöd lill glesbygd lämnas lill

- invesleringar vid förelag

- kommersiell service

- iniensifierade kommunala sysselsällningsinsalser (IKS)

- samhällelig service

- hemarbete.

Beslutanderällen ligger hos länsslyrelserna, som dock har möjlighel alt överlämna vissa ärendegrupper lill lanlbruksnämnden eller utvecklingsfonden för beslut. I del följande redovisas korlfailai medelsanvändningen för olika slödformer under budgelåret 1982/83.

Ungefär hälften, eller ca 68 milj. kr., av del lolala glesbygdsstödet användes till invesleringar i förelag - en ökning med 18 milj. kr. frän budgetåret 1981/82. Stödet lämnas i form av avskrivningslän. Därtill kom tecknade kreditgarantier för lån hos banker på 37 milj. kr. för delta ändamål.

Under budgetåret 1982/83 lämnades avskrivningslän till 1200 förelag i glesbygd. 1 en uivärdering av glesbygdsslödel som är under färdigsiällande inom induslridepartemenlel har den genomsnillliga subventionen per nyll arbetslillfälle i glesbygd, omräknal lill hellid, beräknals lill 88000 kr. Under budgetåret 1982/83 kan antalet nya arbetstillfällen uppskallas lill närmare 800.

Slöd lill kommersiell service kan lämnas för alt irygga försörjningen med dagligvaror och drivmedel i glesbygder. Under budgelårel 1982/83 uppgick slödel lill närmare 22 milj. kr. Härav svarade investeringsslödei (avskriv-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 49

ningslän/invesleringslän) för 80 procenl fördelat pä 130 butiker. Vidare tecknades kreditgarantier för lån pä sammanlagl 3 milj. kr. Driftslöd lämnades med sammanlagl 1,2 milj. kr. lill drygl 30 buliker. Till kommuner som subvenlionerar hemsändning av varor lämnades slailigl slöd med ca 2 milj. kr.

Under budgelårel 1982/83 uppgick slödel lill iniensifierade kommunala sysselsällningsinsalser (IKS) till 34 milj. kr. Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län svarade tillsammans för två tredjedelar av IKS-verksam-heten.

Stöd lill samhällelig service kan lämnas till kommuner och har främsl utnyttjats för iordningställande av samlingslokaler saml för särskilda insatser avseende godstransporter lill och frän företag i glesbygder. Under 1982/83 utnyttjades sammanlagt 9 milj. kr. lill sådant slöd, främst i skogslänen.

Slöd lill hemarbete kan lämnas i stödområdet lill förelag med anställda som bor i glesbygder och som utför sitt arbele i hemmel. Slödel har lilen omfallning, omkring I milj. kr. per år, och ulnylljas endasl i ell fåial län.

Med hänvisning lill all del regionalpoliliska slödel lill näringslivel f. n. ulreds föreslår jag endast smärre ändringar i glesbygdsstödet.

Kredilgaranli för lån lill kommersiell service får f. n. lämnas för län vars amorleringslid uppgår lill högsl lio är. Eftersom kredilgaranli numera får användas även vid lån lill invesleringar i i.ex. byggnader, som har en längre avskrivningstid än sä, bör beslämmelserna ge möjlighel all använda kredilgaranli som allernaliv lill invesleringslån. Jag föreslår därför alt låneliderna för kredilgarantier anpassas lill vad som gäller för invesleringslån, dvs. högsl 20 år och om synnerliga skäl föreligger högsl 30 år. Samlidigi föreslår jag, belräffande invesleringslänen, all den ränlefria period som kan beviljas om särskilda skäl föreligger, sänks frän högsl ire lill högsl två år.

Inom ändamålel regionalt utvecklingsarbete har länsslyrelserna relativt fria möjligheter alt i form av ulrednings- och projektarbete saml ålgärder för regionall nyförelagande inifiera, ulveckla och pröva olika angelägna insalser.

Under budgelårel 1982/83 ulnylljade länsslyrelserna sammanlagl 47 milj. kr. av anslaget för sådana, ofta projeklbelonade, insalser.

Verksamhelen har en slor spridning mellan olika verksamheisområden och varierar också belräffande del ekonomiska engagemangels sloriek. Många projekl bedrivs lillsammans med och finansieras delvis av andra slalliga organ, ulvecklingsfonder, kommuner, landsfing, företag m. fl.

De vanligast förekommande projeklområdena var enligt länsstyrelsernas redovisningar följande:

4    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 14

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14   Industridepartementet 50

Projektområde	%
Industriell utveckling	33
Kommun- och regionprojekl	12
Jord, skog och glesbygd	11
Energi	10
Utbildning	10
Turism	8

Ett genomgående drag i verksamheten är all den syftar till atl långsiktigt öka sysselsättningen, direkt eller indirekt, t. ex. genom olika infrastruktur-förbättrande ålgärder.

Jag vill bl.a. nämna projekl inom utbildningssektorn som under de senaste budgetåren svarat för en ökande andel av länsstyrelsernas utvecklingsarbete. Länsslyrelserna bedriver lillsammans med olika ulbildnings-och forskningsansvariga organ ell arbete som omfallar såväl förbättrad planeringsverksamhet som konkreta utbildningsinsatser och olika samverkansformer mellan näringsliv och utbildningsväsende.

Jag avser att ålerkomma till regeringen med förslag lill fördjupad samverkan mellan småföretag och högskola i samband med den tidigare nämnda propositionen om industriell tillväxt och förnyelse.

Insatser i vissa regioner

Vad gäller insatser i Norrbottens län genomförs f. n. del program för utveckling i länet som riksdagen tidigare (prop. 1982/83:120, AU 24, rskr 305) fattat beslut om. Jag vill också erinra om atl riksdagen nyligen har beslutat (prop. 1983/84:38, AU 9, rskr 102) om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län. Beslutet innebär all socialavgifterna under en längre lid sätts ned med lio procentenheter för verksamheter inom vissa näringsgrenar som bedrivs i länel. Berörda näringsgrenar är gmvverksamhel, lillverkning, produklionsvaminriklad partihandel, uppdragsverksamhet samt hotell-, pensionals- och campingverksam-hel. Ell särskill bidrag lill koslnaden för socialavgifterna lämnas härulöver vid ökning av sysselsällningen.

Verksamheler inom nämnda näringsgrenar som bedrivs i Svappavaara samhälle är hell befriade från socialavgifter och allmän löneavgift under liden den Ijanuari 1984-den 31 december 1993.

Koslnaden, i form av minskade avgiflsinkomsler, för nedsäitningen av socialavgifter i Norrbollens län kan beräknas lill ca 330 milj. kr. per år. Härlill kommer koslnaderna för bidrag vid sysselsättningsökning.

Beträlfande den av riksdagen tidigare behandlade frågan om ulredning av den centrala och regionala rennäringsadminislralionens lokalisering lill Jokkmokk vill jag nämna atl de av statskontoret resp. länsslyrelsen i Norrbottens län gjorda utredningarna f. n. remissbehandlas.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 51

Jag vill i detta sammanhang också nämna atl planeringen av Qäll- och samemuseet i Jokkmokk fortgår. Staten har bildal en stiftelse, AJTTE -Svenskt fjäll- och samemuseum, tillsammans med Norrbotlens läns landsting, Jokkmokks kommun. Svenska Samernas Riksförbund (SSR) och Same Älnam.

Malmfältsulredningen (I 1981:06), som har i uppgift all ularbeia ell program för ulvecklingen på längre sikl i malmfällskommunerna, vänlas redovisa sina förslag och överväganden lill regeringen under våren 1984.

Den geografiska koncenlralionen av problem och deras omfattning i Bergslagen gör att regionen bör prioriteras vad gäller industri- och regionalpoliliska insatser.

Regeringen har uppmärksammat situationen i regionen bl.a. genom atl öka de medel för regionala ulvecklingsinsalser som länsslyrelserna i Bergslagslänen disponerar till sammanlagt 87 milj. kr. - en ökning med 20% jämfört med föregående budgetär. Vidare har regeringen angivit all lokaliseringslöd till slörre projekt under innevarande budgelår får lämnas i Kristinehamns, Degerfors, Karlskoga, Tierps och Östhammars kommuner. Dessa kommuner ligger ulanför del fasla slödområdel. De ändrade rikllinjer för offertslöd och medel för cenlrala konsult- och ulredningsinsalser som jag nyss förordat innebär möjlighet till en ytteriigare förstärkning av de regionalpoliliska insalserna i dessa kommuner.

Övriga frågor

Jag har även i andra regioner med sysselsättningsproblem lagit initiativ till utvecklingsprojekt som syftar till alt åstadkomma nyförelagande för atl därigenom skapa ny sysselsättning. Som exempel pä delta vill jag nämna alt länsslyrelserna i Kalmar och Uppsala län fått i uppdrag atl genomföra ett utvecklingsarbete med syfte all stimulera den industriella ulvecklingen i områdena kring kärnkraftverken i Oskarshamn resp. Forsmark. Teknisk och annan personal vid kärnkraftverken bör här kunna bidra lill induslrielll nyiänkande i de mindre och medelslora företagen, sprida leknisk kunskap och stimulera lill nyförelagande.

Fr.o.m. den 1 juli 1983 bedrivs verksamhelen inom expertgruppen för forskning om regional ulveckling (ERU) i delvis nya former. De regionala samverkansgrupperna har avvecklals samlidigi som den forskningsiniiie-rande och samordnande delen av ERU:s verksamhel har förslärkls. Verk-samhelsområdel har vidgals lill all omfalla näringslivels slrukluromvandling i vid bemärkelse.

1 mars 1983 uppdrogs ål ERU all lämna förslag i fråga om forskningspro-grammels framlida inriklning. ERU:s förslag innebär all följande fyra områden bör prioriteras i den forlsalla forskningsverksamheten — nya beskrivningsmeioder

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14   Industridepartementet 52

- drivkrafter och anpassningsmöjligheter

- konsekvensanalys

- politikanalys och utvärdering.

Jag avser att senare ålerkomma med förslag till regeringen belräffande denna fråga.

Den 1 juli 1983 inrättades ett centrum för regionalvelenskaplig forskning vid universilelel i Umeå (CERUM). Verksamheten finansieras under innevarande budgetär med medel dels frän tolfte huvudtitelns anslag för samhällsvetenskapliga fakulteterna, dels frän industridepartementets kommittéanslag i form av ett bidrag från ERU lill universitetet i Umeå motsvarande vad som tidigare disponerades av ERU-Nord (250000 kr.). Fr.o.m. budgetåret 1984/85 bör samtliga kostnader för CERUM belasta tolfte huvudtiteln, anslaget samhällsvetenskapliga fakulteterna. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Regeringens glesbygdsdelegation (I 1977:02) arbetar med atl på olika säll sfimulera en offensiv och ulvecklingsinriklad polilik för glesbygden med syfte atl ta lill vara glesbygdens produktiva resurser och skapa en livskraftig glesbygd. 1 detta syfte verkar delegationen för alt initiera, stödja och sprida kunskap kring projekt på en mängd områden t. ex. produktionssystem, lokala utvecklingsprojekt, ulbiidning och forskning. Under budgetåret 1983/84 satsar delegationen särskilt på att utveckla skogen som resurs för glesbygden, motverka del passiva markägandel, sfimulera kom-binationssysselsättning saml utveckla hemslöjd och hantverk som näring i glesbygden.

Internationellt samarbete

Del nordiska regionalpoliliska samarbelel är i hög grad inriklal pä konkreta projekt. Tyngdpunkten i arbetet ligger pä att utveckla del gränsregionala samarbelel i elva samarbetsregioner, varav högsla prioritel ges samarbelel pä Nordkalollen och i Väsinorden (Island, Färöarna och Grönland). Del viktigaste medlet för att nå konkreta resultat är de projektmedel som finns för slöd lill bl.a. näringslivsulvecklande insalser.

Inom OECD inriktas del regionalpoliliska arbelel på frågor om hur regionalpoliliken skall bedrivas i ett besvärligi ekonomiskl läge, hur slrukluromvandlingsproblem skall hanleras och hur lokala och regionala resurser och inilialiv skall stimuleras.

Inom EFTA finns en arbelsgrupp med uppgift all sludera handels- och regionalpoliliska frågor.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 53

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de ändrade riktlinjer för offerlstöd, cenlrala konsult-och utredningsinsatser, lokaliseringslån samt kreditgarantier och investeringslån avseende kommersiell service i glesbygd somjag har förordat.

C 1. Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet

1982/83 Ulgift 523 140267

1983/84 Anslag        375000000' 1984/85 Förslag       350000000

' Riksdagen anslog 383417000 kr. Härav avsåg 8417000 kr. förvaltningskostnader hos arbetsmarknadsstyrelsen. 1 samband med att handläggningen av ärenden om regionalpoliliskl slöd överfördes från arbetsmarknadsstyrelsen lill statens induslriverk har medel för förvaltningskostnader hos myndigheten i stället anvisats över anslaget Bl. Statens induslriverk: Förvaltningskostnader (prop. 1982/83:113 s. 63-65, NU 39, rskr 376).

Frän anslaget bestrids huvudsakligen utgifter inom statens industriverks (SIND) huvudprogram Regional utveckling. De viktigaste ändamålen är regionalpolitiskt stöd till näringslivet i form av lokaliseringsbidrag, sysselsättningsstöd och offertslöd. Utgifterna för lokaliseringsbidrag som beviljas av länsstyrelse belastar dock anslaget Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser (jfr prop. 1981/82:113, AU 23, rskr 388). Verksamheten regleras av förordningen (1982:677) om regionalpolitiskt stöd (omtryckt 1983:702). Anslaget Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet belastas även med utgifter för stöd som beviljats enligl tidigare förordningar som reglerat den regionalpolitiska stödverksamheten.

Anslagsposten Lokaliseringsbidrag/Avskrivningslån belastas även med utgifter för kapitaltillskott m. m. till Stiftelsen Industricentra, för lån till privata regionala investmentbolag (jfr prop. 1981/82:113, s. 125-126, AU 23, rskr 388), för ombyggnad av outnylljade bosladslägenheler i Kiruna (jfr AU 1981/82:24 s. 33, rskr 305), för evenluell flyllning av Svenska Träim-pregnering AB:s verksamhel i Ludvika lill ell närliggande induslriomräde Gfr prop. 1978/79: 126 s. 24, AU 32, rskr 370) saml för ersällning fill banker för deras adminislralion av beviljat regionalpolitiskt stöd.

Från anslaget bestrids dessutom utgifter för utbetalning av tidigare beviljade ulbildningsstöd, för infriande av slalliga garantier för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital och marknadsföringsåtgärder som beviljats enligt förordningen (1970: 180) om statligt regionalpoliliskl slöd, för me-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet

54

delstillskott lill regionala utvecklingsbolag i Jämllands (Z-Invesl AB) och Väslerboltens län (AC-Invesl AB) (jfr prop. 1979/80: 125, s. 58, AU 29. rskr 362) saml för cenlrala konsull- och ulredningsinsalser för projekl som avses leda lill ulbyggnad eller etablering inom stödområdet (jfr prop. 1980/ 81 bil. 17, s. 72, AU 23. rskr 233).

1982/83

1983/84

1984/85

Beräknad ändring

Utgift

Anslag

SIND

Föredraganden

Lokaliseringsbidrag/Avskrivningslån	409831000	239000000	+41000000	-21000000
Ulbildningsstöd	7904000	5 000000	- 3 000000	- 3 000000
Sysselsällningsslöd	676.V5 000	70000000	+ 9000000	+ 9000000
Offertslöd	8 873000	40000000	-	-
Infriande av statlig garanli för lån i lokalise-
ringssyfle lill rörelsekapital m. m.	1289000	1000000	-	—
Förvaltningskostnader	8569000	-	-	-
Regionala utvecklingsbolag	10000000	10000000	-10000000	-10 000000
Cenlrala konsult- och utredningsinsatser	9039000	10000000	+ 5000000'	-
Summa	523140000	375000000	+42000000	-25 000000

Exkl. medel till regeringens förfogande.

Riksdagen beslulade år 1979 alt regionalpoliliskl stöd i form av avskrivningslån, utbildningsstöd, sysselsällningsslöd, offerlstöd och lokaliseringslån under budgetåren 1979/80-1983/84 får beviljas - utöver outnyttjat ulrymme av den ram för beslui om regionalpoliliskl slöd som faslslällls för perioden 1973/74-1978/79 - inom en ram av 7400 milj. kr. (prop. 1978/ 79: 112, s. 140, AU 23, rskr 435). Denna ram har riksdagen senare beslulal dels all utöka, dels all belasla med andra ulgifter än de som ursprungligen avsågs. Ulökningarna uppgår lill sammanlagl 821 milj. kr. och belastningarna lill sammanlagl 187 milj. kr. En närmare redogörelse för dessa förändringar har lämnals i prop. 1981/82: 113 om program för regional ulveckling och resurshushållning (s. 182-183) samt i 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83:100, bil. 14, s. 76). I belastningarna ingår även de medel som riksdagen anslagit för budgetåret 1983/84 för regionala utvecklingsbolag i Jämtlands och Väslerboltens län, 10 milj. kr., för cenlrala konsull-och utredningsinsatser, 10 milj. kr. samt för förstärkt transportstöd, 33 milj. kr. Eftersom utgifterna för cenlrala konsull- och utredningsinsatser under budgetåret 1982/83 endast uppgick till ca 9 milj. kr. mol anslagna 10 milj. kr. har mellanskillnaden 1 milj. kr. återförts till ramen.

Den femåriga beslutsramens beräknade fördelning på stödformer, ian-spräklagei belopp budgetåren 1979/80-1982/83 samt återstående ram framgår av följande sammanställning. Ramen omfattar även beslut om lokaliseringsbidrag och investeringsbidrag som belastar anslaget Regionalpoliliskl slöd: Regionala ulvecklingsinsalser, somjag återkommer till under punkt C 4. Beloppen är avrundade lill milj. kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 55

Stödform Beslulsram lanspråktagel       Återstår

1979/80-1983/84   1979/80-1982/83' 1983/84

Bidragsverksamhet
Lokaliseringsbidrag/
avskrivningslån	1670		1329-		341
Utbildningsstöd	284		49		235-
Sysselsättningsstöd	1047		195		852    .
Offertslöd	200	3201	59	1632	141	1569
Lokaliseringslån		5020		1625		3395
Övrigt"		-		187		-187
Summa		8221		3444		4777

' preliminära siffror.

- 1 summan ingår 25 milj. kr. i lån till privata regionala investmentbolag.

■* Eftersom ulbildningsstöd numera avskaffats som särskild stödform och ersalls

med offerlstöd får återstående ram även disponeras för offertslöd.

" Av riksdagen beslulade belastningar med andra utgifter än som ursprungligen

avsågs.

Slalens industriverk beräknar all beslut om dessa regionalpolitiska stödformer under budgelåret 1983/84 kommer alt fallas för sammanlagl 785 milj. kr. i enlighel med följande fördelning: Lokaliseringsbidrag 375 milj. kr., sysselsällningsslöd 70 milj. kr., offertslöd 40 milj. kr., lokaliseringslån 300 milj. kr.

Inför ramperiodens utgång kan alltså med stor sannolikhet konstateras att endast ungefär hälften av den av riksdagen fastställda flerårsramen på 8221 milj. kr. kommer att ha ulnyltjals. Av de olika delramarna är det endasl den för lokaliseringsbidrag/avskrivningslån som riskerar atl överskridas före ramperiodens slut.

Den vikligasle anledningen lill att de för regionalpolitiskt slöd disponibla beslutsramarna inle har utnyttjats är att industriinvesteringarna minskat under senare år och därmed även efterfrågan på stöd. En annan anledning är den skärpning av stödreglerna som skett under perioden.

Beslut om lokaliseringsbidrag/avskrivningslån har under budgelårel 1982/83 fattats för 382,1 milj. kr. I denna summa ingår 25 milj. kr. i län till privata regionala investmentbolag. Dessutom har beslutsramen belastats med 5,1 milj. kr. för kapilaltillskotl m.m. till Stiftelsen Industricentra. Ersättningarna till banker för deras administration av beviljat regionalpolitiskt slöd uppgick lill 4,8 milj. kr.

Under budgelåret beviljades 20 företag ulbildningsstöd med totalt ca 9 milj. kr. Antalet personer som omfattades av utbildningen uppgick till 359. Besluten avser ansökningar som inkommit före den 1 juli 1982.

För kalenderåret 1981 beviljades sysselsällningsslöd med 59,5 milj. kr. För kalenderåret 1982 beviljades under budgetåret 1982/83 sysselsällningsslöd med 48,2 milj. kr. Eftersom ansökningstiden inle utgick förrän den 30 juni 1983 har därefter ytterligare beslut fattats. Del stöd som beviljades under budgetåret 1982/83 uppgår uppskattningsvis till 2/3 av det totala sysselsällningsslödel för kalenderåret 1982.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14   Industridepartementet 56

Åtta företag har under budgetåret 1982/83 beviljats offertslöd med sammanlagl 17,2 milj. kr.

Uleslående garanlerad kapilalskuld på lån i lokaliseringssyfle lill rörelsekapital och marknadsföringsåtgärder som beviljats enligt den numera upphävda förordningen (1970: 180) om slalligt regionalpolitiskt stöd uppgår till 1,4 milj. kr.

Z-Invest AB och AC-Invest AB har under budgetåret 1982/83 tillförts vardera 5 milj. kr. som medelsiillskoU.

Av medel för centrala konsull- och utredningsinsatser har arbetsmarknadsstyrelsen utnyttjat 0,2 milj. kr. och regeringen 8,8 milj. kr. under budgetåret 1982/83.

Statens industriverk

Lokaliseringsbidrag/Avskrivningslån. SIND har beräknal att beslut under budgelåret 1983/84 kommer alt fallas för lolall ca 375 milj. kr. Härav beräknas ca 100 milj. kr. avse lokaliserings- och investeringsbidrag varom beslut fallas av länsslyrelserna och som belaslar anslagei Regionalpoliliskl slöd: Regionala ulvecklingsinsalser. De 239 milj. kr. som förslagsvis anslagils för budgelårel 1983/84 beräknas inte hell räcka lill för de totala ulgif-lerna, vilka ju huvudsakligen är en följd av tidigare fattade beslut.

Även för budgetåret 1984/85 UppskaUar SIND aU besluten kommer alt uppgå lill lolall ca 375 milj. kr., varav dock 125 milj. kr. länsslyrelsebeslul. Behovel av medel för ulbelalningar för beslui som fallas pä central nivå beräknas till 280 milj. kr., varav 4 milj. kr. för bankavgifler.

Utbildningsstöd. Ulbildningsstöd upphörde som särskild stödform den 1 juli 1982. För budgetåret 1983/84 anvisade medel, 5 milj. kr., beräknas inte räcka lill för eftersläpande utbetalningar med anledning av tidigare beslut. Dessa ulbelalningar beräknas lill ca 10 milj. kr.

För budgetåret 1984/85 beräknar SIND ett medelsbehov av 2 milj. kr. för ulbelalningar av slöd som tidigare beviljats.

Sysselsättningsstöd. Under budgetåret 1983/84 beräknar SIND all beslut kommer atl faUas för 70 milj. kr. Även utbetalningarna beräknas lill 70 milj. kr. vilkel är lika med det förslagsvis anvisade beloppel.

För budgelårel 1984/85 uppskallar SIND all besluien kommer aU uppgå lill 79 milj. kr. och behovel av medel för utbelalningar beräknas till samma belopp.

Offertslöd. De för budgetåret 1983/84 anvisade 40 milj. kr. beräknas tillräckliga.

På grund av slödels flexibililel anser SIND del svårt aU bedöma behovel av medel. Verkel beräknar därför ell oförändrai medelsbehov för budgelårel 1984/85.

Centrala konsull- och utredningsinsatser. Under innevarande budgelår disponerar SIND 8 milj. kr. och regeringen 2 milj. kr. för dessa ändamål.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 57

SIND avser all med hjälp av dessa medel la inilialiv lill särskilda insalser för all påskynda näringslivels utveckling i de regionalpolitiskt mesl ulsalta skogs- och bergslagslänen. Verkel beräknar atl dess medelsbehov för budgelåret 1984/85 kommer alt uppgå lill 15 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Metoden atl faslslälla en flerårig beslulsram för vissa slödformer har lillämpals i flera omgångar. Nuvarande ram och dess fördelning på olika slödformer gäller 1. o. m. budgelåret 1983/84.

Somjag tidigare nämnl behandlas f.n. del framlida regionalpoliliska slödel lill näringslivel av en pariamenlariskl sammansatt kommitté (1 1982:05). 1 avvaklan på kommilténs förslag föreslår jag all den nuvarande ramperioden förlängs med ell är.

Våren 1982 beslöl riksdagen alt koslnaderna för vissa förslårkningar av iransportstödel skall avräknas mot den regionalpolitiska beslutsramen (AU 1981/82:23 s. 73, rskr 388). Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet beräknarjag alt för budgelårel 1984/85 bör med anledning härav 37 milj. kr. avräknas mot beslulsramen. Jag kommer även all föreslå all 10 milj. kr. anslås för cenlrala konsull- och ulredningskoslnader för budgelåret 1984/85. Även detta belopp bör i enlighet med riksdagens tidigare beslut vid beviljande av medel för dessa ändamål avräknas mol beslulsramen.

Som framgåtl av min fidigare redogörelse kan beslulsramen för lokaliseringsbidrag komma atl las i anspråk i sin helhel under budgelårel 1983/84. Medel för nya lokaliseringsbidrag bör därför, i likhel med vad som redan gäller för de medel som disponeras av länsstyrelserna, fr. o. m. budgelårel 1984/85 anvisas över ett särskill reservafionsanslag för cenlrala beslui, benämnl Regionalpoliliskt stöd: Vissa lokaliseringsbidrag m.m.

De medel som beräknas under anslagsposten Lokaliseringsbidrag/Avskrivningslån bör således fortsättningsvis ulnylljas för ulbelalning av lokaliseringsbidrag och avskrivningslån som beviljais av regeringen eller central myndighel före den 1 juli 1984 samt av länsstyrelse före den 1 juli 1982. Dessulom bör under anslagsposlen beräknas medel för övriga ändamål som sker f.n., förutom för lån till privata regionala inveslmenlbolag. Jag beräknar det sammanlagda medelsbehovet lill 218 milj. kr. för budgetåret 1984/85, varav 4 milj. kr. för ersättning till banker.

Utbildningsstöd har som jag tidigare nämnt upphört som särskild stödform. Liksom SIND beräknarjag för budgetåret 1984/85 ell medelsbehov av 2 milj. kr. för stöd som beviljats tidigare.

Sysselsättningsstödet förstärktes kraftigt i vissa delar av landet genom riksdagens beslut om regionalpolitiken år 1979. På grund av stödets kon-stmklion räknar jag med att medelsåtgängen successivl kommer atl öka under en sjuårsperiod.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 58

Riksdagen har nyligen beslulal (prop. 1983/84:38. AU 9, rskr 102) om ylleriigare nedsättning av socialavgifter i Norrboltens län. Beslutet innebär all ulöver en allmän nedsältning av socialavgifterna med lio procenlen-heler skall ell bidrag lill koslnaden för avgifterna kunna lämnas när ell förelags sysselsättning ökar. Bidraget skall uppgå lill 10000 kr. per helårsarbetare och del skall kunna lämnas under högst tre år. Koslnaden för nämnda bidrag skall belasta del regionalpolitiska sysselsällningsslödel.

Eftersom medelsbehovel till en början blir begränsat för sistnämnda ändamål beräknar jag i likhet med SIND del totala medelsbehovel för sysselsällningsslödel till 79 milj. kr. för budgelåret 1984/85.

Offertstödet har främst kommit till användning i Norrbotlens län. Riksdagen har under våren 1983 beslulal om ell flertal åtgärder för att stärka sysselsällningen i länel (prop. 1982/83: 120, AU 24, rskr 305). Vid genom-förahdel av dessa kommer offerlslödet även framdeles all vara ell vikfigt inslrumenl. Jag har tidigare dessutom föreslagit alt offerlslöd fortsättningsvis, förutom inom stödområdena A-C. skall kunna lämnas i de orter eller kommuner som regeringen anger skall komma i fråga för regionalpoliliskt slöd under en begränsad lid. För de utbetalningar som blir akluella under budgelåret 1984/85 beräknarjag ell medelsbehov av 40 milj. kr.

Syslemet med statliga garantier för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital och marknadsföringsinsatser avskaffades den 1 juli 1979. För att läcka förluster som kan uppkomma på grund av tidigare utfärdade garantier för dessa ändamål beräknarjag i likhet med SIND för budgetåret 1984/85 ell oförändrat medelsbehov av 1 milj. kr.

Belräffande kapitaltillskott lill de regionala utvecklingsbolag som bildats i Jämllands och Västerbottens län (Z-lnvest AB och AC-Invesl AB) har riksdagen beslulal om sådana 1. o. m. budgelårel 1983/84. Jag beräknar därför inle några ytterligare medel för della ändamål.

Under anslagsposlen Centrala konsult- och utredningsinsatser beräknar jag för fortsatta cenlrala insalser i de från regionalpoliliskt synpunkt mesl utsatta delarna av landet ell medelsbehov av 10 milj. kr. budgelårel 1984/ 85. Della innebär, som jag nyss föreslagil, all sådana insatser även bör kunna göras i de orter eller kommuner som regeringen anger skall komma i fråga för regionalpoliliskl slöd under en begränsad lid.

Med hänvisning lill vad jag har anförl hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen atl

1. medge att den ram för beslut om vissa regionalpoliliska slödformer som har faslslällls för perioden 1979/80-1983/84 föriängs lill all omfalla även budgelårel 1984/85.

2. lill Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhel för budgelårel 1984/85 anvisa eU förslagsanslag av 350000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 59

C 2. Regionalpolitiskt stöd: Vissa lokaliseringsbidrag m. m.

Nytt anslag (förslag)   264000000

Jag har i det föregående under punkten C I. Regionalpolitiskt slöd: Bidragsverksamhel närmare redogjort för bakgrunden lill all medel för lokaliseringsbidrag varom beslut fallas av slalens induslriverk eller regeringen från den 1 juli 1984 bör anvisas över ell nyll reservationsanslag.

Ulbelalning av lokaliseringsbidrag sker i allmänhel under några år efler det atl beslut om slöd har fallals. Jämförl med nuvarande ordning där medel för della ändamål anvisas över ell förslagsanslag innebär därför den ändrade anslagskonslruklionen atl en successiv uppbyggnad av del nya reservalionsanslagel måsle ske. Anslaget kommer härigenom även atl fungera som en form av beslutsram.

Somjag tidigare nämnt uppskallar SIND all summan av regeringens och SlND:s beslui om lokaliseringsbidrag under budgelårel 1984/85 kommer all uppgå lill ca 250 milj. kr.

Den ram pä 25 milj. kr. för lån till privata regionala investmentbolag som riksdagen ställde till regeringens förfogande genom beslut våren 1982 (prop. 1981/82: 113, AU 23. rskr 388) är nu förbrukad. Lån har beviljats lill fyra bolag med huvudsaklig verksamhet i Kopparbergs. Väslernorrlands. Jämllands och Väslerbollens län. Erfarenhelerna av dessa lån och de som fidigare beviljais Wermia AB är hillills goda. Jag föreslår därför all ytterligare lån med denna inriktning får lämnas inom en ram av 16 milj. kr.

För dessa tvä ändamål, vissa lokaliseringsbidrag och län till privata regionala inveslmenlbolag, beräknarjag för budgelårel 1984/85 ett medelsbehov av 264 milj. kr.

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all lill Regionalpolitiskt stöd: Vissa lokaliseringsbidrag m. m. för budgelårel 1984/85 anvisa ell reservationsanslag av 264000000 kr.

C 3. Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån

1982/83 Ulgift 365896435 Reservation 1946909653

1983/84 Anslag 500000000

1984/85 Förslag        500000000

Från anslaget bestrids utgifterna inom statens industriverks (SIND) huvudprogram Regional ulveckling avseende lokaliseringslån. Verksamhelen regleras av förordningen (1982:677) om regionalpoliliskl slöd (omtryckt 1983:702). Utbetalning förekommer även av lån som beviljats enligl tidigare förordningar som regleral den regionalpoliliska slödverksamhe-ten. Till skillnad mot lokaliseringsstöd i form av lokaliseringsbidrag belas-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 60

las della anslag även med ulgifter för lokaliseringslån som beviljas av länsslyrelse.

Somjag redovisat under punkten C I. Regionalpolitiskt slöd: Bidragsverksamhel ingår lokaliseringslån som en av slödformerna i den femårsram för beslui om regionalpoliliskl slöd under budgelären 1979/80-1983/84 som riksdagen fasisiälli.

Under budgelårel 1982/83 har beslui om lokaliseringslån fallals för 177 milj. kr. Låneliden för lokaliseringslån faslslälldes lill i genomsnill 10.5 år. Avbelalningsanslånd har medgivils med genomsnillligl 1,5 år. Ett fåtal företag har beviljats ränteariständ. Någon direkt statlig subvention i samband med långivningen förekommer inle längre.

Under budgelårel 1982/83 har vidare ulbelalals 366 milj. kr. i lokaliseringslån. I ränlor och avbelalningar har under budgelårel inbetalats 313 milj. kr. resp. 290 milj. kr. 74,8 milj. kr. har avskrivits på grund av låntagarens konkurs och 44,0 milj. kr. har eflergiviis. Uleslående fordringar pä lokaliseringslån uppgick den 30 juni 1983 lill 3612,5 milj. kr. varav 87,2 milj. kr. beviljats enligt förordningen (1979:59) om särskill regionalpoliliskl slöd inom vissa varvsregioner.

Statens industriverk

SIND räknar med all beslui om lokaliseringslån kommer all fallas för 300 milj. kr. under budgelårel 1983/84.

Under budgelårel 1984/85 räknar SIND med atl beslut om lokaliseringslän kommer atl fallas för 200 milj. kr. Verkel räknar med all även utbetalningarna kommer all uppgå lill 200 milj. kr. under della budgelår.

Föredragandens överväganden

För ulbelalning av lokaliseringslän under budgelårel 1984/85 beräknar jag ett oförändrai anslag av 500 milj. kr.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1984/ 85 anvisa ett reservationsanslag av 500000000 kr.

C 4. Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser

1982/83 Utgift 263 100000 Reservation' 11900000

1983/84 Anslag 298250000

1984/85 Förslag        298250000

' De medel som vid budgeiårsskiftei inte var ianspräktagna genom beslut.

Från anslaget beslrids kostnaderna för av länsstyrelserna beslutade lokaliserings- och investeringsbidrag enligl förordningen (1982:677) om regionalpoliliskt stöd (omtryckt 1983:702). Vidare bestrids från anslaget

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 61

kostnaderna för stöd i glesbygder lill invesleringar vid förelag, kommersiell service, iniensifierade kommunala sysselsällningsinsalser (IKS), samhällelig service saml hemarbele enligl förordningen (1979:638) om slailigl stöd till glesbygd (omtryckt 1982:678, ändrad 1983:678). Koslnaderna för regionalt utvecklingsarbete, t.ex. projektverksamhet och ålgärder för regionalt nyförelagande, beslrids också från della anslag.

Medlen disponeras av länsslyrelserna som fördelar medlen mellan de olika ändamålen. Samlliga länsslyrelser har lilldelals medel frän anslagei.

Länsstyrelserna

Samlliga länsslyrelser har inkommii med anslagsframslällningar för budgelårel 1984/85. Sammanlagt beräknar länsslyrelserna medelsbehovel lill 439 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Genom anslagskonstruktionen har länsstyrelserna fåll möjligheler alt inom en given medelsram göra avvägningar mellan olika insatser. All på della säll lägga ansvarel för avvägningar och priorileringar lill den regionala nivån har enligt min mening inneburit en effektivisering av det regionalpolitiska arbelel.

De verksamheter som bedrivs med medel frän anslaget bör därför fortsätta med nuvarande inriklning. Jag beräknar medelsbehovel lill oförändrat 298,25 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Av detta belopp beräknarjag alt högst 61 milj. kr. skall användas till regionall ulvecklingsarbete.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

all lill Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser för budgelårel 1984/85 anvisa ell reservafionsanslag av 298250000 kr.

C 5. Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m. m.

1982/83 Ulgift	1550944
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Från anslagei beslrids koslnaderna för all infria slalliga garanfier för lån lill förelag i glesbygder och för lån lill kommersiell service enligl förordningen (1979: 638) om slalligt stöd lill glesbygd (omlryckl 1982:678, ändrad 1983:678). Vidare beslrids från della anslag koslnaderna för all infria garanfier för lån som har lämnats enligl förordningen (1973:608) om slalligt slöd lill kommersiell service i glesbygd (omlryckl  1978:186, upphävd

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 62

1980: 877), förordningen (1976: 208, upphävd 1979:638) om slailigl slöd lill skärgärdsföreiag och förordningen (1978:465, upphävd 1979:638) om särskill slöd fill lantbruksföretag i vissa glesbygder.

För innevarande budgelår uppgår den s. k. garaniiramen lill 52 milj. kr.

Länsstyrelserna

Samtliga länsslyrelser har inkommit med anslagsframställningar för budgelårel 1984/85. Sammanlagl föreslär länsstyrelserna en ram för statlig garanli pä 74,8 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Jag förordar alt ramen för slallig kredilgaranli för lån lill förelag i glesbygder och för lån lill kommersiell service för näsla budgelår sälls lill oförändrai belopp, 52 milj. kr.

Även anslaget bör för nästa budgelår tas upp med oförändrat belopp, 1 000 kr. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen all

1. medge all under budgelårel 1984/85 slallig kredilgaranli för lån lill förelag i glesbygder och för lån lill kommersiell service beviljas med sammanlagl högsl 52000000 kr.

2. lill Täckande av jörluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. för budgelårel 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av I 000 kr.

C 6. Ersättning för nedsättning av socialavgifter

1982/83 Ulgift 39800000

1983/84 Anslag 250000000'

1984/85 Förslag 330000000

' Varav 80 milj. kr. på tilläggsbudget I.

Från anslaget, som disponeras av riksförsäkringsverket, täcks f. n. bortfall av avgiftsinkomster till följd av tillämpningen av lagen (1982:695) om nedsättning av socialavgifter. Denna lag upphör atl gälla den 1 januari 1984.

Från anslaget skall från den 1 januari 1984 läckas det bortfall av avgiftsinkomster som blir följden av tillämpningen av den av riksdagen nyligen antagna lagen om nedsältning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbotlens län (prop. 1983/84:38, AU 9, rskr 102). Enligt denna lag skall den procentsals efler vilken arbetsgivaravgifter resp. egenavgifter sammanlagl utgår enligt lagen (1981:691) om socialavgifter sättas ned med lio procenlenheler för verksamheter inom vissa näringsgrenar som bedrivs i Norrbotlens län. Berörda näringsgrenar är gruvverksamhet, tillverkning.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet 63

produktionsvaruinriktad partihandel, uppdragsverksamhel och hotell-, pensionats- och campingverksamhet. Ett särskill bidrag till kostnader för socialavgifter lämnas vid ökning av sysselsällningen.

Verksamheter inom nämnda näringsgrenar som bedrivs i Svappavaara samhälle är befriade från socialavgifter och allmän löneavgift under tiden den 1 januari 1984 - den 31 december 1993.

Föredragandens överväganden

Bortfallel av avgiftsinkomster till följd av tillämpningen av den av riksdagen nyligen antagna lagen om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbotlens län beräknas uppgå till 330 milj. kr. per är (prop. 1983/84:38 s. 14). Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

all till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgelårel 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 330000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 64

D.    MINERALFÖRSÖRJNING M.M.

Program för utökad prospektering m. m.

Riksdagen anvisade i december 1982 ett reservationsanslag av 300 milj. kr. pä tilläggsbudget fill slalsbudgelen för budgelårel 1982/83 (prop. 1982/ 83:50, NU 18, rskr 111) för en ulökad prospeklering i syfte all öka livslängden hos befinfiiga gruvor och mineralföretag och skapa förulsällningar lill nya sådana.

1 februari 1983 höll regeringen överläggningar med berörd industri, myndigheterna inom mineralområdel saml de fackliga organisafionerna om genomförande av ell prospekleringsprogram.

Regeringen beslulade ijuni 1983 anslå medel lill vissa föreslagna projekl. Förslag belräffande vissa andra projekl remillerades till Sveriges geologiska undersökning (SGU) för atl beaktas i samband med det uppdrag SGU tidigare erhållit all ularbeia en översikt över det forsknings- och ulvecklingsarbeie som bedrivs i Sverige och som är av belydelse för mineralområdet. Forsknings- och utvecklingsprojekt vars genomförande främjar ulvecklingen inom mineralområdel kan erhålla slöd av anslagsmedlen.

Regeringen gav vidare nämnden för slalens gruvegendom (NSG) i uppdrag alt svara för avrapportering, konlroll, uppföljning m.m. av de akluella projekten och atl före den I mars 1984 redovisa utfall m. m. saml all utvärdera projekten och lämna förslag på hur det femåriga programmet skall fortsätta. Nämnden skall därvid redovisa effekten av programmel pä myndigheiens egen prospeklering.

Av de anslagna medlen om 300 milj. kr. har beslui fattats om användning av ca 121 milj. kr. Huvuddelen av dessa medel fördelar sig enligl följande. Nämnden har beviljats 52 milj. kr. för en djupundersökning i anslulning lill Stekenjokkgruvan i Vilhelmina kommun, Väslerboltens län. Ylleriigare ca 52 milj. kr. har beviljats olika förelag för genomförandel av ell 30-ial projekl inom huvudsakligen Norrbollens och Väslerbollens län och Bergslagen. Vidare har SGU beviljats drygl 14 milj. kr. för all fullfölja den svenska delen av del samnordiska Nordkaloltprojeklel.

På förslag av regeringen har riksdagen nyligen beslulal (prop. 1983/84:40 bil. 10 s. 4, NU 8, rskr 94) all del stöd lill prospeklering som nämnden för stålens gruvegendom kan lämna lill svenska förelag för ulökad egen prospeklering skall upphöra.

Genom den salsning inom råvarupoliliken som nu päbörjals ökar möjligheierna all irygga landels egen försörjning med mineralråvaror. Sverige lillhör de länder som har en hög förbrukning av mineralråvaror per capila. För t.ex. nickel är den högsl i världen. Vi är i många avseenden hell beroende av imporl, men är för vissa råvaror relalivi slora exportörer, I.ex. avjärnmalmsprodukler.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 65

Den svenska gruvindustrin, och dä särskill järnmalmsinduslrin, har en myckel svår konkurrenssilualion. En viss förbällring har dock under senare lid skell vad gäller järnmalmsproduklionen. Andra delar av gruv- och mineralindustrin har tidvis visat dålig lönsamhet på grund av låga metall-priser. Där finns emellertid möjligheter för industrin alt långsikligl växa i omfallning och belydelse.

Utredningar m. m.

Flera ulredningar arbetar f. n. med all ta fram ylleriigare beslulsunderiag inom råvaru- och nalurresursområdet.

Utredningen om vissa frågor inom mineralområdet (I 1982; 02) har under år 1983 lämnai ett förslag om all ulöka kreisen av inmutningsbara mineral enligt gruvlagen. De frågor som nu ulreds är hur arkivhällningen av borrkärnor bör organiseras saml om en ytteriigare regionalisering av SGU bör ske och om bergsstaten bör förstärkas.

Utredningen om beredskaps- och fredskrislagring (H 1982:05) arbetar med atl utvärdera den nuvarande ordningen för lagringsverksamhelen och överväger alternativa former för beredskaps- och fredskrislagring. Härvid berörs även mineralråvarorna.

SGU har i uppdrag all i samråd med berörda inlressenler ulreda och belysa forsknings- och utvecklingsuppgifter inom mineralområdel saml överväga SGU:s egen roll inom della område. SGU, som inom kort vänlas avge rappori, kommer därvid också all lämna förslag lill angelägna insalser inom della område.

Kommillén (I 1983:04) med uppgift all göra en översyn av minerallag-stiftningen påbörjade sill arbele under höslen 1983. I utredningens direkliv (Dir. 1983:41) framhölls bl. a. atl kommitlén bör ulreda hur den nuvarande lagsliflningen, som är splillrad i ell inmulnings- och ell koncessionssy-slem, bör förändras för all kunna ersällas av ell mer enhelligl rälisligl regelsyslem. En ulgångspunkl bör härvid vara alt inmulnings- och konces-sionssyslemen i deras nuvarande ulformning ersälls av ell nyll syslem, .som i huvudsak bygger på koncessionsprincipen, men med inmuinings-rällsliga inslag. Del nämnda förslagel angående inmulningsbara mineral har överiämnats lill kommillén.

Kommillén skall med förtur behandla den tillståndsprövning vad avser lorv som nu sker enligt minerallagen. Kommittén skall lämna förslag lill en särskild lagsliflning om prövning av lillsländ lill lorvulvinning. I likhel med nuvarande bestämmelser i minerallagen skall den möjliggöra en allsidig prövning av en ansökan. Kommunernas inflytande i samband med prövningen skall stärkas. Kommitténs förslag vad avser lorvlagsiiftningen beräknas kunna avlämnas under våren 1984.

.5    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 14

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 66

Internationellt arbete

I syfte att motverka prisvariationer, som ger upphov till svårigheter för såväl företag som nationer, har under senare år allt flera krav ställts på att internationella överenskommelser skall träffas för att stabilisera råvaru-marknaderna. Dessa krav har förts fram främsl av ulvecklingsländer, vilka för sina exportintäkter och sin ekonomiska ulveckling över huvud laget ofta är beroende av prisulvecklingen för ell fålal råvaror.

Under är 1982 irädde del själle inlernalionella lennavialel i kraft provisoriskt. Avtalet skall bidra lill stabilitet på tennmarknaden via bufferllager och kvoter. Sverige deltar i detta avtal.

Vid UNCTAD:s (FN:s konferens för handel och utveckling) fjärde konferens år 1976 fattades ell principbeslut om ell s. k. inlegrerai program för råvaror. De cenlrala delarna av programmel går ul på all stabilisera råvarupriserna på en rimlig nivå genom buffertlagring eller andra ätgärder. Under är 1980 har beslut fattats om att bygga upp en gemensam fond för bl.a. finansiering av buffertlager. Avtalet har dock ännu inle iräii i kraft som planerat på grund av otillräcklig anslulning från medlemsländerna. F. n. har ca 60 stater av nödvändiga 90 ratificerat avtalet. Sverige har ratificerat avtalet.

Inom OECD (Organisationen för ekonomiskl samarbete och ulveckling) pågår sedan flera är sludier om råvaror. Sludierna rikiar sig mol säväl enskilda råvaror och deras skilda förulsällningar och eventuella restriktioner som mol råvamproblem av mer generell karaktär. Analysen i sludierna har en bred ansats och behandlar säväl producent- som konsumentintressen. Ett arbetsprogram har fastställts som bl.a. innebär atl vissa utvalda råvaror - av företrädesvis strategisk karaktär - skall studeras. Sludier har färdigställts om bl. a. krom, bauxil, mangan, kobolt, vanadin och volfram.

Sverige deltar även i arbetet inom den inlernalionella bly- och zinkstudiegruppen. Med dellagande av även representanter för företag i branschen hälls överläggningar mellan producent- och konsumentländer i frågor av internationellt intresse. Förutom studier inom sektorer som är vikliga för berörda industrier ägnas särskild uppmärksamhet åt all ge kontinuerlig informalion om ulvecklingen av ulbud och efterfrågan. Medlemmar är, förutom de nordiska länderna, huvuddelen av OECD-länderna samt ytterligare ett antal länder, bl.a. Sovjetunionen, Indien, Mexico, Zambia och Tjeckoslovakien.

Samarbele mellan rävaruproducerande länder förekommer för flera metaller och mineral, bl.a. koppar och bauxil. Strävanden alt genom samordnat handlande uppnå högre priser har hittills dock endast haft begränsad framgång.

Organisationen för järnmalmsexporlerande länder (APEF) har som huvuduppgift atl främja en balanserad global ulveckling av järnmalmsinduslrin genom all skapa bällre förulsällningar för varje enskill medlemsland

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 67

all vidla lämpliga ålgärder avpassade till de egna problemen. Sverige ingår i organisationen sedan dess grundande år 1975. Organisationen har ett mindre kansli och fastställer löpande ett arbetsprogram, i vilket ingär ulredningar, sammanställningar av statistik, m. m. Utvidgade kontakter med konsumenlländer av järnmalm, liksomen utvidgning av medlemskretsen, slår även på programmet. Medlemmarna är förutom Sverige, Algeriet, Australien, Indien, Liberia, Mauretanien, Peru, Sierra Leone och Venezuela.

Genom initiativ främsl från APEF:s medlemsländer har UNCTAD beslutat om ell förberedande möte om järnmalm under våren 1984. Möten angående bauxil och mangan planeras även av UNCTAD under år 1984.

FN:s iredje havsrätiskonferens slulförde under år 1982 sill arbele med en konveniion om havels nyttjande bl.a. vad avser mineralutvinning. Sverige undertecknade konvenlionen i december 1982.

Processutveckling i Ranstad

Riksdagen har i anslutning till vad som anfördes i prop. 1981/82:99 om mineralpolitik (NU 60, rskr 430) samt i föregående års budgetproposition (prop. 1982/83:100, bil. 14, NU 32, rskr 277) uttalat au regeringen bör förelägga riksdagen förslag lill rikllinjer för ell mer långsikligl forsknings-och ulvecklingsprogram än vad som hillills har förekommil.

Den hiliillsvarande verksamhelen vid Ranslad har finansierals med ställiga bidrag och lån och har varil inriklad pä minerallekniskl ulvecklingsarbete och ulvecklingsprojekl som syftar till utvinning av fossilt bränsle. Under den senasle treårsperioden, som upphör den 30 juni 1984, har arbelel främsl varil inriklal på melanolulvinning.

1981 ärs energikommitté (EK 81) har haft i uppgift bl.a. atl belysa hur de svenska skiffertillgångarna långsiktigt kan komma att utnyttjas (dir. 1981:62). EK 81 härden 26 oktober 1983 med eget yttrande överiämnal en rapport (Ds 1 1983:20) om möjligheten att utnyttja svensk alunskiffer. Rapporten har utarbetats av en arbetsgrupp, den s. k. skiffergruppen.

Av yttrandet framgår bl.a. all EK 81 anser all slaten inom ramen för tillgängliga energiforskningsmedel bör stödja ell fortsall utvecklingsarbete när del gäller s.k. slaggande förgasning för utvinning av fossilt bränsle och alt staten inom ramen för tillgängliga mineralforskningsmedel bör stödja forlsalla rekulliveringsförsök i Ranslad. När del gäller statens särskilda Slöd lill utvecklingsarbetet avseende utvinning av uran, andra metaller och industrimineral ur alunskiffer anför EK 81 att denna fråga ligger utanför kommitléns kompelensomräde. Av rapporten framgår all skiffergruppen anser all del särskilda stödet bör upphöra.

De inlressenler som driver verksamhelen vid Ranstad Skiffer AB har förklarat alt förutsättningar för kommersiell verksamhel inle längre föreligger.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14    Industridepartementet 68

Slalsrådel Dahl avser alt under våren 1984 lägga fram förslag om fortsatta insalser inom det s. k. Huvudprogram Energiforskning (jfr punkt E 12). Redan nu finns emellertid tillräckligt underlag för ett ställningslagande till frågan om fortsatt statlig finansiering från berörda forskningsprogram kan påräknas' i sådan omfattning att verksamheten vid Ranstad kan drivas vidare. Efter samråd med statsrådet Dahl gör jag den bedömningen atl så inle är fallet vare sig för ett mineralinriktal ulvecklingsarbeie eller för ulvinning av fossill bränsle.

Jag finner därför all del saknas förulsällningar alt föreslå ett nytt forsknings- och utvecklingsprogram för verksamhelen i Ranstad.

Jag hemställer all regeringen bereder riksdagen tillfälle

alt la del av vad jag har anfört om verksamheten i Ranslad.

Verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är den cenlrala förvallnings-myndighelen för frågor om landels geologiska beskaffenhel och mineral-hantering.

SGU skall

- ulföra allmän geologisk kartering,

- bedriva prognos-, informations- och dokumentationsverksamhet på mineralområdet,

- följa den svenska och internationella utvecklingen inom mineralområdel,

- handlägga ärenden enligt minerallagsiiflningen, lagstiftningen om kontinentalsockeln saml lagstiftningen om utländska förvärv av fasl egendom m. m. vad avser gruvrättigheter.

Verksamheten skall bedrivas på sådant sätt atl insamlat maierial snabbt publiceras och i praktiska former görs lällillgängligl. SGU skall i övrigt på bästa säll söka främja tillgodogörandet av landels mineralresurser.

SGU åtar sig utrednings- och undersökningsuppdrag. Uppdragsverksamheten skall ge full kostnadsläckning.

SGU leds av en styrelse. Chef för SGU är en generaldirektör. Inom SGU finns fyra enheter, två för kartering och dokumentation, en för myndighels- och utredningsuppgifter samt information och en för administration. Inom SGU finns också ett planeringssekretariat. Till SGU är också knutet ett karlråd, ell mineralresursräd och ell prospekteringsråd.

Fr. o. m. den I juli 1982 är SGU chefsmyndighet för bergsstaten.

Enligl den från den 1 juli 1982 gällande organisationen är antalet tjänster vid SGU 267 st.

SGU är lokaliserat lill Uppsala med filialkontor i Lund och Göleborg.

Vid SGU lillämpas programbudgetering som frän budgetåret 1984/85 har följande programindelning. I. Geologisk kartering och dokumentation

Prop. 1983/84:100 - Bilaga 14    Industridepartementet 69

2. Myndighetsuppgifter och information

3. Uppdragsverksamhet

Verksamheten under programmen 1 och 2 finansieras från reservationsanslaget Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m. m. Verksamheten under programmel 3 finansieras genom direkt ersättning frän konsumenterna.

Investeringar i utrustning finansieras från reservationsanslaget Sveriges geologiska undersökning: Utrustning.

D 1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m.m.

1982/83 Utgift '56820263 Reservation '6319958

1983/84 Anslag 64065000

1984/85 Förslag 66303000

' Anslaget Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering och dokumentation samt myndighetsuppgifter och information.

Anslaget delas från budgelåret 1984/85 upp på tre program, nämligen 1. Geologisk kartering och dokumentation, 2. Myndighetsuppgifter och information saml 3. Uppdragsverksamhel. Ulgifter och inkomster för dessa program redovisas under anslaget.

Program I. Geologisk kartering och dokumentation omfattar den verksamhet som syftar lill atl - i form av kartor - lillhandahålla beslutsunderlag för samhällsplanering rörande utnyttjandet av landskapet, berggrunden, jordlagren och gmndvallnet samt den verksamhet som syftar till alt insamla, bearbeta och bevara uppgifter om geologiska förhållanden som inle innefattas i de geologiska kartorna. Programmel är indelat i delprogram för berggrundsgeologi, geofysik, jordartsgeologi, hydrogeologi samt geokemi.

Program 2. Myndighetsuppgifter och information omfattar vissa myndighets- och utredningsuppgifter på mineralområdel samt den verksamhet som syftar till att informera såväl internt som externt i frågor inom det geovetenskapliga områdel.

Program 3. Uppdragsverksamhet omfatlar den verksamhel som finansieras genom direkt ersättning från konsumenterna. Uppdragen skall ha nära samband med karterings- och dokumentationsverksamheten eller utrednings- och informationsverksamheten.

Av följande sammanslällning framgår hur kostnader och intäkter för verksamhelen fördelar sig pä program.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 70

I 000-lal kr.

Program	1983/84 Budget	1984/85 beräknar
		SGU	Föredraganden
Program 1. Geologisk kartering och dokumentation Avgår i inkomsler	55689 155	64663 180	57880 180
	55534	64483	57 700
Program 2. Myndighetsuppgifter och information Avgår i inkomster	8576 45	9685 220	8823 220
	8531	9465	8603
Program 3. Uppdrag.sverk-samhet Avgår i inkomsler	6152 6 152 0	6800 6800 0	6800 6 800 0
Medelsbehov	64065	73948	66303

Sveriges geologiska undersökning

Under de olika delprogrammen redovisar SGU — ulöver medel i enlighel med huvudförslagel för pågående verksamhel - medel för förändring av verksamhelen enligt följande redovisning. Rationaliseringsätgärderna är främst förenklingar i produktionen och ulökad ADB-användning.

Program I. Geologisk kartering och dokumentation Berggrundsgeologisk kartering

Under budgetåret 1984/85 planerar SGU alt ge ut en berggrundsgeologisk länskarta. Tryckkostnaderna för en sådan karta är på grund av dess speciella ulformning mycket höga. För atl täcka tryckkostnaderna och möjliggöra utgivningen av denna länskarta begär SGU ell engångsbelopp om 400000 kr.

Genom smärre kompletteringar och bearbetningar av befinlligl prospek-leringsmaterial skulle s.k. malmgeologiska karlor kunna ges ut till en kostnad av 100000 kr. per kartblad. Kartorna motsvarar slandardmässigl de förenklade berggrundskartorna. SGU begär för framtagning av fyra sädana malmgeologiska kartblad under budgetåret 1984/85 ett engångsbelopp om 400000 kr.

Geofysik

Genom att bearbeta befinlligl geofysiskt maierial kan della ulnylljas som underlagsmalerial vid den förenklade berggmndskarleringen. För della ändamål begär SGU ell engångsbelopp om 600000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14   Industridepartementet 71

Jordartsgeologi

Under budgetåret beräknas beskrivningen till en länskarta vara klar för tryckning. För all täcka tryckkostnaderna och därmed undvika alltför stora slörningar i arbetet med de övriga reguljära jordarlskartorna begär SGU ell engångsbelopp om 125000 kr.

SGU förfogar över ett omfattande kvartärgeologiskt basmaterial från de inre delarna av Norrboltens län. Genom alt kompletteringskarlera och sammanställa delar av della basmalerial kan kvarlärgeologiska karlor över Lapplandsdelen av Norrbollens län las fram. För della ändamål begär SGU 1 500000 kr. som ell engångsbelopp.

För all öka kunskaperna om bl. a. våra lorvmarkers kvalilet och lämplighet för energiproduktion vill SGU genomföra en lorvmarksinvenlering. För detta ändamål begär SGU I 550000 kr.

Laboratorieverksamhet

I samband med SGU:s delning den I juli 1982 förlorade laboratorierna vid SGU en stor del av sina avnämare. För att läcka de i stora delar fasta koslnaderna för verksamhelen begär SGU I 000000 kr.

Program 2. Myndighetsuppgifter och in formation Under budgetåret 1984/85 beräknas den treåriga uppbyggnaden av geore-gislrel slulföras. För detta arbele som i huvudsak innebär all den systemtekniska utvecklingen av registret slutförs begär SGU 200000 kr. som ell engångsbelopp. SGU begär också 350000 kr. för inventering, indexering och registrering av information lill georegislrel.

Föredragandens överväganden

För näsla budgetär bör medel för SGU:s verksamhet beräknas enligt huvudförslagel. En omfördelning av medel till anslaget D 3. Bergsstaten har också gjorts.

I delta sammanhang vill jag erinra om alt SGU i november 1983 har beviljats 14,4 milj. kr. från det under fjortonde huvudlileln för budgetåret 1982/83 uppförda anslaget Program för ulökad prospektering m. m. för att fullfölja den svenska delen av det nordiska geologiska samarbete som bedrivs på Nordkalotten, det s. k. Nordkaloltprojeklel.

Med hänvisning lill sammanställningen hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 66303000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet 72

D 2. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning

1982/83 Utgift 700805 Reservation 2612476

1983/84 Anslag 1277000

1984/85 Förslag 1010000

Anslaget är avsell alt finansiera SGU:s investeringar i mer kostnadskrävande utrustning. Ränta och avskrivning på utmslningskapilalel belaslar de program inom vilka utrustningen används. Utrustningen som anskaffas med anlitande av anslaget tillförs SGU:s ulruslningskapital. Medel motsvarande avskrivning och förräntning av utmstningskapitalel omförs lill särskild inkomstitel på slalsbudgelen.

Sveriges geologiska undersökning

Anslaget bör för budgelårel 1984/85 uppgå lill 2 251 000 kr. Investeringsbehovet omfattar ersättning av avskriven och utrangerad utrustning samt ersällning av viss ulruslning som vid delningen av SGU förts lill SGAB. Dessulom innefaltar investeringsbehovet nyanskaffningar för rationaliseringar och kvalitetshöjning av pågående verksamhet.

Föredragandens överväganden

För budgetåret 1984/85 beräknarjag medelsbehovel för ersättningsanskaffning av utmstning till 1 010000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för budgelårel 1984/85 anvisa ell reservafionsanslag av 1010000 kr.

D 3. Bergsstaten
1982/83 Utgift	2253762
1983/84 Anslag	2 209000
1984/85 Förslag	2516000

Bergsstatens verksamhet slyrs i slort av den gmvrättsliga lagstiftningen, framför alll gruvlagen (1974: 342) och gmvförordningen (1974:344). Bergsstatens myndighets- och kansliuppgifter omfatlar i huvudsak ärenden om förvärv och försvar av gruvrättigheter, alt anvisa områden för gruvdrift, lorvulvinning m.m. och alt utöva teknisk inspektion av och tillsyn över gruvdrift och undersökningsverksamhet.

Genom den omorganisation som skett på mineralområdel är fr. o. m. den 1 juli 1982 Sveriges geologiska undersökning (SGU) chefsmyndighet för bergsstalen.  Bergsstaten är organiserad på ett nordligt och ell sydligl

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

73

distrikt med expedition i resp. Luleå och Falun. Chef för varje dislrikl är en bergmästare.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

SGU

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Lokalkostnader Kungörelse-kostnader

10

1608000 405 000

196000 2 209000

-1-313000 + 61000

+   18000 4-392000

-257 000 + 32 000

-I-   18000 4-307000

Med stöd av minerallagsiiflningen och moisvarande äldre lagstiftning tas genom bergsstatens försorg ul vissa avgifter på det gmvrättsliga området. Vidare skall enligt förordningen (1966:351) angående tillämpningen av konlinentalsockellagen (1966:314) avgift eriäggas lill Sveriges geologiska undersökning för lillsländ lill sand-, grus- eller slenläkl på konlinenlal-sockeln. Samlliga dessa avgifter redovisas på slalsbudgelens inkomstsida under titeln 2528 Avgifter till bergsstaten.

Inkomster och ulgifter på slalsbudgelen för bergsstatens verksamhet under budgetåret 1980/81-1982/83 framgår av följande sammanställning.

1 000-tal kr.
	1980/81	1981/82	1982/83
Utgifter Inkomsler	1912 5930	2217 6691	2 254 5 183

Sveriges geologiska undersökning (SGU)

SGU föreslär i anslagsframställningen för bergsstaten bl.a. följande.

1. Pris- och löneomräkning m.m. 4-284000 kr.

2. SGU har inte redovisal nägol huvudförslag för bergsslaten. SGU framhåller atl en lilen myndighel som bergsstalen har begränsade möjligheler atl genomföra en ivä-procentig besparing genom ralionaliseringar. En tillämpning av huvudförslaget skulle enligl SGU innebära all prospeklering och lorvbrylning m. m. bromsas upp och försenas.

3. Övriga expenser engångsanvisning 108000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag har vid min beräkning av bergsstatens medelsbehov ej fulll ut lilläm-pal huvudförslagel. Medel har även lillförls frän anslaget D 1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering m. m. Därutöver harjag för expenser beräknat en engångsanvisning om 54000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 74

Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

all lill Bergsstaten för budgelårel 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 2516000 kr.

Verksamheten vid nämnden för statens gruvegendom

Statens gruvegendom förvaltas sedan den I juli 1973 av nämnden för statens gruvegendom. Frän all fidigare ha avsell i huvudsak endasl gruv-räliigheler enligl gruvlagen (1974:342) och dess föregångare omfatlar nu nämndens förvaltning även andra lyper av mineralfyndigheler, bl.a. industrimineral. Nämnden, som beslutar i frågor om upplåtelse av gruvegendomen, svarar för all egendomen las lill vara på bästa säll och. där så är lämpligl. utökas. Utökningen sker huvudsakligen genom prospeklering. Nämnden skall särskill följa ulvecklingen inom sill verksamhelsomräde och la inilialiv till ålgärder för all förbällra del ekonomiska ulbylel av gruvegendomen.

Från budgelårel 1982/83 har nämnden även fallat beslut om bidrag lill svenska förelag för prospeklering av vissa mineral (SFS 1982: 580). Under budgelårel 1982/83 beviljade nämnden bidrag lill fyra projekl med ell lolall belopp om 9.2 milj. kr.

Riksdagen beslöl höslen 1982 (prop. 1982/83:50 bil. 6, NU 18, rskr 111) all anvisa 300 milj. kr. för ell femärigl program för utökad prospeklering. Nämnden har av regeringen fåll i uppdrag alt svara för uppföljning av de projekl som beviljas medel. Nämnden skall också lämna förslag på hur del femåriga programmel skall forlsalla.

Nämnden leds av en slyrelse på högst sju ledamöter. Inom nämnden finns två enheher, en för prospeklering, minerallekniska undersökningar och ekonomiska uivärdering samt en för ekonomi och förvaltning.

Anlalel anslällda den 1 juli 1983 var 13.

D 4. Statens gruvegendom: Prospektering m. m.

1982/83 Ulgift '60347738 Reservafion '7041193

1983/84 Anslag 61238000

1984/85 Förslag 38688000

' Anslaget Statens gruvegendom: Prospeklering och brytvardhetsundersökningar.

Frän anslagei beslrids koslnaderna för prospekleringsverksamhei, brytvardhetsundersökningar samt under budgetåren 1982/83 och 1983/84 även statligt bidrag lill prospeklering av vissa mineral.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 75

Nämnden för slalens gruvegendom

Den slora salsningen pä prospeklering som slaismakierna beslulade om höslen 1982 påverkar nämnden och dess verksamhet i flera avseenden. Den ökade prospekteringsverksamhelen i landel kommer all hårt belasla vikliga avsnill i enlreprenörsledet. Vidare kommer nämnden all som ansvarig myndighel på prospekleringsområdel spela en cenlral roll i slalsmakiernas program för en ulökad prospeklering, vilket skärper kraven på organisationen för andra uppgifter än den egna prospekleringen. Mol bakgrund av della föreslår nämnden en besparing om 3972 000 kr. på prospek-leringsanslagel. En sådan besparing innebär all prövningen av alla projekl måsle bli ulomordenlligl hård.

Nämnden kommer även i fortsäUningen atl söka kompletterande finansieringsskällor för enskilda prospekleringsprojekt. En annan möjlighel är all begränsa den egna insalsen i projekl genom all driva dessa i samverkan med andra inlressenler.

Föredragandens överväganden

I enlighel med riksdagens beslui (prop. 1983/84:40 bil. 10, NU 8. rskr 94) om vissa ekonomisk-polifiska ålgärder upphör stödformen bidrag för prospeklering av vissa mineral den 30 juni 1984.

I min anmälan lill propositionen anförde jag alt med hänsyn till del anslrängda slalsfinansiella lägel bör en besparing av 25 milj. kr. göras på nämndens prospekleringsanslag. Jag framhöll därvid atl nämnden genom sin aktiva medverkan i programmet för ulökad prospeklering bör erhålla rimlig kompensation för besparingen. Nämndens medverkan i programmel är av stor vikl och bör kunna underiätta samarbelsprojekt inom prospekleringsområdel.

Med hänsyn lill behovel av en långsiktig planering av nämndens verksamhet bör, liksom vad gäller innevarande budgetär, ell bemyndigande atl göra fleråriga åtaganden ges. Jag förordar därför all regeringen inhämlar riksdagens bemyndigande all under budgelären 1984/85-1987/88 falla beslut om prospeklering som innebär ålaganden om högst 25000000 kr. för budgetåret 1985/86, 16000000 kr. för budgelåret 1986/87 och 11 000000 kr. för budgetåret 1987/88.

Med hänvisning lill vad jag anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

1. atl bemyndiga regeringen all under budgelären 1984/85-1987/88 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med nämndens för slalens gruvegendom verksamhet som innebär ålaganden om högst 25000000 kr. för budgelårel 1985/86, 16000000 kr. för budgelårel 1986/87 och 11 000000 kr. för budgelårel 1987/88,

2. all lill Statens gruvegendom: Prospektering m. m. för budgelårel 1984/85 anvisa ell reservafionsanslag av 38688000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

76

D 5. Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m.

1982/83	Ulgift	7 297 105
1983/84	Anslag	II 154000
1984/85	Förslag	7686000

Från anslaget bestrids koslnaderna för nämndens för slalens gruvegendom kansli samt för förvaltning av statens gruvegendom.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Nämnden för        Före
stalens draganden
gruvegendom

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader

Lokalkostnader

Inmutningskostnuder

Utmålsläggningar

Kommunala skaller

Engångsanvisning

13

+ 1

4004 000	-1-  606000	+   177 000
250 000	-1-    78000	+    55000
2000000	-1000000	-1000000
200000	-	-
1000000	-1-1 000 000	-1-1000000
4000000	-4000000	-4000000
11454000	-3316000	-3768000

Nämnden för statens gruvegendom

Nämnden föreslår i sin anslagsframställning bl.a. följande.

1. Huvudförslag 8012000 kr.

2. Pris- och löneomräkning 4-722000 kr.

3. Nämnden har under de senasle åren fält ett alll slörre engagemang i strävandena all stimulera och effektivisera den totala prospekteringsverksamhelen i landet. De utökade och delvis nya arbetsuppgifterna har ökat belastningen på handläggarsidan inom den adminislrativa enheten. För vissa rutiner införs f. n. databehandling dessulom sköts delar av nämndens ekonomi- och personaladministration av kammarkollegiet. Trols detta kvarstår ett behov av personalförstärkning på den adminislrativa enheten. Även den gemensamma kanslifunktionen som f. n. endast har en tjänst är i behov av en personalförslärkning. För en tjänst som byråsekrelerare saml en assistenlljänsl 4-240000 kr.

Föredragandens överväganden

För näsla budgetär bör medel för nämndens egendomsförvallning beräknas enligl huvudförslagel.

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m.m. för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 7686000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

77

D 6. Delegationen för samordning av havsresursverksamheten

1982/83 Utgift	2356611
1983/84 Anslag	2285000
1984/85 Förslag	2343000

Reservation

45 115

Delegalionen för samordning av havsresursverksamhelen skall enligl sin inslmklion (1979:34, ändrad 1981:593) verka för samordning av svensk verksamhel som innefattar nyttjande, skydd eller utforskande av havet eller som annars har anknytning till havet. Delegationen skall också verka för au havsresursverksamhelen såväl vid myndigheler och organisationer som inom svenskt näringsliv främjas och stöds. Del åligger delegationen särskill atl utarbeta ett förslag till program för svensk havsresursverksamhei saml lämna underiag för regeringens och myndigheternas ställningstaganden i frågor som rör utnyttjande eller skydd av havet. 1 delegationen ingär representanter för samhällsintressena och olika fackområden. Hos delegationen finns ett kansli, som är föriagl till Göteborg.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Delegalionen

Föredraganden

Personal	5	-i-1	-
Anslag
Förvaltningskostnader Lokalkostnader Ulredningskoslnader	1496000 166000 623000	-t-   221000 4000 -H 377000	-t-89 000 -14000 -17000
	2285000	4-1594000	4-58 000

Delegationen jör samordning av havsresursverksamheten Delegalionen föreslår i sin anslagsframslällning bl. a. följande.

1. Pris- och löneomräkning 4-187000 kr.

2. Del föreskrivna huvudförslaget innebär en minskning med 50000 kr. En sådan besparing faller väsentligen på anslagsposten utredningar eftersom delegationens verksamhel är sådan all möjligheierna all genom ralionaliseringar göra besparingar är myckel begränsad.

Till följd av resursbegränsningar har delegalionen inle kunnal fullgöra sin uppgift all fortlöpande samla in och förmedla information om havsresursverksamhelen inom och ulom landel. Av samma skäl har delegalionen inle heller kunnal bedriva aklivileler i väsenllig omfallning för främjande av inlernalionellt samarbete på havsresursområdet.

3.   I det förslag lill övergripande program för svensk havsresursverk
samhet som delegalionen ularbelat har delegalionen pekat på ell anlal
delområden som bör aktiveras genom samverkan mellan myndigheter.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 78

forskningsorgan och förelag. För gemensamma utrednings-, forsknings-och utvecklingsarbeten på dessa områden begär delegalionen en ökning av anslagsposten ulredningar med I 321 000 kr.

Föredragandens överväganden

Vid min anmälan lill propositionen 1983/84: 10 om svensk havsresursverksamhei framhöll jag att vi i vår strävan atl stimulera lill en forlsall ekonomisk tillväxt i vårl land måsle utnyttja alla möjligheter lill en effektivare resursanvändning. Havsresursområdet är i många avseenden ett obearbetat verksamhetsfält. Insalser pä della område bör kunna bidra till alt öka sysselsättningen och stärka vår ekonomi. Delegationens uppgift all främja havsresursverksamheten och verka för effektivare insalser inom verksamhetens olika delområden genom bl.a. rådgivning, informationsspridning och övergripande långsiktig planering är därvid av stor betydelse. För att ge delegalionen möjlighet att bättre utföra dessa uppgifter bör den ges ulökade resurser för sin uiredningsverksamhei. I den nämnda propositionen förordade jag därför atl inom ramen för särskill anvisade medel för havsinduslriell kompetensutveckling högsl 700000 kr. skall av-sältas för bl. a. en utökad utredningsverksamhet vid delegationen.

Med utgångspunkt i huvudförslagel och med hänvisning till vad jag anförl och lill sammanställningen hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

all till Delegationen för samordning av havsresursverksamhelen för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 2343000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

79

E. ENERGI

Energianvändning

Sedan år 1979 har väslväridens lolala energianvändning minskat sladigl. Under år 1982 minskade OECD-ländernas energikonsumtion med ca 3,6%. Orsakerna till delta var bl.a. den svaga ekonomiska tillväxten, en fortsatt låg aktivitet inom energiintensiva sektorer inom induslrin och en fortsatt effektivisering av energianvändningen. Samtidigt ökade utvecklingsländerna sin energikonsumtion med ca 3,5%. Della innebär sammantaget en lotal minskning av världens energianvändning med ca 2 % under år 1982. I första hand är del användningen av pelroleumprodukler som minskar. Användningen av kärnkrafl och vallenkrafi har ökal under senare år.

Energianvändningen i Sverige har under 1980-lalels början följl samma mönsler som i övriga induslrinalioner. Mellan åren 1980 och 1982 minskade vår energianvändning med sammanlagl ca 9%. Slalens energiverk har gjorl en bedömning av energianvändningens ulveckling under år 1983 och dessutom en prognos för är 1984. Denna visar all energianvändningen år 1983 har minskal med drygl 1% från föregående är. Av följande labell framgår också energianvändningens fördelning pä olika seklorer under åren 1982, 1983 och 1984.

Användarkategori

Induslri Transporter Bostäder, service m. m.

Total slutlig användning

Förändring från föregående är, %

' TWh (terawattimme) = 1 miljard kilowattimmar. - Inkl. bunkring för utrikes sjöfart.

Energi	TWh'
1982	1983	1984
	Prel.	Prognos
127	131	135
73	72	73
164	156	155
364	359	363
-4,9	-1,3	1,7

Inom industrin har oljeanvändningen under de senasle drygl lio åren minskal från ca 70 TWh/år lill ca 40 TWh/är. Huvuddelen kan anlas bero på energibesparingsälgärder, viss övergäng lill inhemska bränslen saml slruklurella förändringar.

Vad belräffar transportsektorn har Iransporlrådel i en rappori nyligen redovisal all den genomsnillliga bensinförbrukningen för nya personbilar har sjunkil med 7,5% under perioden 1978-1982. Under är 1983 förefaller den tidigare snabba minskningen alt ha bromsals och förbrukningen verkar öka någol. I sammanhanget kan nämnas de överenskommelser som har träffats mellan iransporlrådel och billeveranlörerna och som innebär alt den genomsnillliga bränsleförbrukningen för nya personbilar reduceras och år 1986 beräknas bli ca 0,82-0,83 liter per mil, mol f.n. ca 0,87.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

80

Bensinförbrukningen tenderar f.n. all öka någol. Della kan bero på all hushällens resande f. n. ökar efler en nedgång under några år.

Som framgår av tabellen har sektorn bostäder, service m.m. sänkt sin energianvändning kraftigl. Dessulom ändras förbrukningsmönslrel. Av netlovärmebehovel är 1983 svarade fjärrvärme för ca 25% och elvärme för 15-20% saml enskilda pannor av olika sloriek för 55-60%. Oljeberoen-del inom uppvärmningsseklorn är ca 75% jämfört med 92% för lio är sedan.

Andelen nyproducerade lägenheler i flert'amiljshus som ansluls lill fjärrvärme är knappt 80% medan 70% av de nybyggda småhusen förses med eluppvärmning. Oljeberoendel inom Ijärrvärmesektorn var drygl 60% under år 1983. Del har minskals genom bl. a. ulnylijande av elpannor, värmepumpar och faslbränslepannor. Under år 1983 har i befintliga småhus ca 55 000 värmesysiem konverlerals frän oljeeldning fill vallenburen elvärme, vilkel är en kraftig minskning jämförl med år 1982.

Samtidigt med alt den lolala energianvändningen har minskal har en förskjulning skell mellan olika energislag. Användningen av oljeprodukler har minskat, samlidigi som användningen av elenergi har ökal. 1 följande labell med uppgifter hämtade från statens energiverk åskådliggörs förändringarna i bränsleanvändningen och elanvändningen mellan åren 1982 och 1983, saml den beräknade förändringen mellan åren 1983 och 1984.

Användarkategori	Energianvändning år 1982, TWh		Beräk	nad procenlue		1 förändring
			1982-	1983		1983-1984
	Bränslen      El		Bräns	en	El	Bränslen	El
Induslri Transporter Bostader, service m. m. Summa	88 71 115 274	39 2 50 91	0,0 1.4 -9,6 -4,4		9,0' 5,0 11,0' 10,0	3,4 1,4 -1,9 0,8	4.8 0,0 3,9 4,2

' Avkopplingsbara elpannor moisvarar lotall 3% av ökningen.

Hur den totala energitillförseln fördelar sig på primära energislag framgår av följande uppställning med uppgifter hämtade frän slalens energiverk.

Olia

Kol, koks Lutar, ved, avfall Vallenkrafi (brutto) Kärnkrafl (brutto) Nelloimport av el

Totalt

Energi	TWh'
1982	1983	1984
	(prel.)	(prognos)
222	199	196
19	21	23
48	53	56
56	62	64
39	41	45
3	5	2

387

381

386

11,6 TWh = 1 milj. lon olja.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 81

Användning och tillförsel av energi har således minskat de senasle åren. En svag ökning förulses emellertid under år 1984 bl. a. som en följd av en förväntad högre ekonomisk lillväxl. Oljekonsumlionen vänlas emellertid forlsalla all minska någol. Prognosen för år 1984 är osäker både vad gäller lolal energianvändning och oljekonsumlion, delvis beroende på all 1983 års ulfall ännu inle är fulll känl. Oljans andel i energiförsörjningen var år 1983 ca 52 %5, vilkel kan jämföras med del uppsalia målel 40%. Della belyder all koslnaderna för den svenska nettoimporten av olja, som år 1982 uppgick till ca 32 miljarder kronor, utgör en oacceptabel belastning för landets ekonomi och handelsbalans. Oljeersällningspolitiken måste därför fullföljas med kraft.

I riksdagens energipoliiiska beslut våren 1981 ingick riktlinjer för ett samlat energihushållningsprogram för 1980-lalel. Med ledning av erfarenhelerna av vidlagna energihushållningsålgärder och ulifrån bedömningar av behovel av ändrad inriklning av ålgärderna kommer programmet all ses över är 1985. Underlag för denna översyn utarbetas f. n. av statens energiverk och — vad gäller energisparprogrammet för befinllig bebyggelse - av statens råd för byggnadsforskning.

Del är emellertid angeläget all hushållningsålgärderna - inle minsl sådana som avser skölsel och underhäll - redan nu inlensifieras. Delta betonas också i det program för förbättring av bostadsbeståndet (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 12, rskr 95) som riksdagen nyligen har beslutat om. Programmet ger även möjlighet alt utföra större energihushållningsåtgärder som inte är lönsamma atl vidta separat men som blir ekonomiska om de samordnas med andra ombyggnadsålgärder m. m. Det är därför ett villkor för statligt stöd till underhäll och reparationer alt sådana samordningsmöjligheter las lill vara.

Kommunal energiplanering

Enligl lagen (1977:439) om kommunal energiplanering skall kommunerna i sin planering främja hushållningen med energi och verka för en säker och tillräcklig energiförsörjning. Vidare åligger del kommunerna bl.a. all hålla en akluell plan för all minska oljeanvändningen i kommunen. Planen skall vara besluiad av kommunfullmäklige.

Oljeersällningsdelegalionen (OED) har haft i uppdrag atl bl. a. analysera dessa planer och lämna förslag lill ålgärder för att bidra lill all nä nationellt uppställda mål inom energiområdet. OED och statens industriverk (SIND) har i en gemensam rapport (SIND 1983:3) Redovisning och analys av kommunernas oljereduklionsplaner konslaleral bl.a. all kommunernas planer för oljeersätlning stämmer väl överens med de mål som regeringen och riksdag har lagl fasl. Följande labell visar hur den minskade oljeanvändningen fördelar sig pä olika ålgärder enligl dels slalsmakiernas mål, dels kommunernas planer. 6    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 14

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet 82

Minskad oljeanvändning till år 1990 (Jämförl med år 1980)

Slalsmakiernas mål Kommunernas planer

(exkl. storstäderna)

Energisparande	15-25%	18%
Värmepumpar m. m.	5-15%	5%
Elkonvertering	5-15%	18%
Fasla bränslen	20-40%	23%

Remissinstanserna har delade uppfattningar om slutsatserna och möjligheterna att uppnå oljeersällningsmålen, bl. a. med hänvisning lill den varierande konkreliseringsgraden i kommunernas planer. De är eniga om behovet av bällre samordning inom kommunerna av planering för energilillförsel och energihushållning. Ell samlai synsätl på energifrågorna omfallande såväl produklion och disiribulion som användning är en nödvän-dighel för eii effeklivi resursutnyttjande. Ett förslag som syftar till en utvecklad kommunal energiplanering är f.n. under utarbetande inom regeringskansliel. Arbelel sker i en särskild grupp med represenlanler för berörda deparlemenl.

Bränslen

Riksdagen har nyligen beslulal om rikllinjer för den framlida energiskat-lepoliliken (prop. 1983/84: 28, SkU 9, rskr 96). Genom skalleändringar bör vid behov en viss realprisslegring på oljeprodukter åstadkommas. Skatten på kol bör - genom etappvisa höjningar - fr. o. m. är 1985 vara ca hälften av skatten på olja. Skatten pä nalurgas bör vara ca ire fjärdedelar av skallen pä olja. Vidare gäller all vid skallehöjningar pä bensin skallen på moloralkoholer skall höjas med hälften av denna. SkaUen på motorgas bör höjas i etapper upp till 60% av skallen på bensin. Beslutet innebär också atl inhemska bränslen skall undantas från mervärdeskatt och från förmäns-beskattningen vid inkomsUaxeringen.

Den lolala konsumtionen av olja i väriden forlsälier all minska. Mellan åren 1981 och 1982 sjönk således konsumfionen med 3% lill 2819 milj. lon. För år 1983 bedöms eflerfrågan pä olja i väriden ulanför sialshandelsländerna minska med ungefär 65 milj. lon.

Produktionen av råolja i väriden minskade med 5% mellan åren 1981 och 1982. Mellersla Öslern bidrog är 1982 endasl med 23% lill den lolala väridsproduklionen av olja. Av Väsieuropas räoljeförsörjning år 1982 svarade Nordsjön för 20% och Mellersta Öslern för 50%.

Viktigaste ursprungsområdet för den totala svenska oljeimporten på drygl 24 milj. lon år 1982 var Västeuropa med en andel på nära 54%. Denna import bestod av dels färdiga oljeprodukler från kontinentala raffinaderier, dels råolja från Nordsjön. Värdemässigt uppgick den svenska importen av råolja och oljeprodukler år 1982 lill sammanlagl drygl 40 miljarder kr. Exporten uppgick samma är lill ca 8 miljarder kr. moisvarande nära 5 milj. lon. Oljeproduklerna svarade för 18,2% av del lotala värdet av varuimporten är 1982.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet 83

Hur leveranserna för några uivalda pelroleumprodukler (100-tal m) utvecklats mellan åren 1960 och 1982 framgår av följande sammanslällning.

Produkt	1960	1970	1980	1981	1982
Tolal volym varav   motorbensin dieselbrännolja tunna eldningsoljor tjocka eldningsoljor	14 656 2      125 1 154 3      597 5 860	33489 3 782 2093 8874 14642	28321 4751 2460 7499 9492	24786 4675 2 327 6782 7 500	22740 4712 2 277 5 826 6295

Källa: Oljemarknaden SPK 1983: 3.

Under år 1982 gick 35,6% av samtliga oljeprodukter till fastighelsuppvärmning

medan iransporlsekiorn förbrukade 34,4%, induslrin 25,2% och kraftproduktionen

2,4%.

Energimarknadsutredningen (I 1982:01) lade i mars 1983 fram betänkandet (SOU 1983: 19) Den stora omställningen - en analys av de internationella energimarknaderna. Remissbehandlingen har avslutats hösten 1983. Slalens energiverk har analyseral de i Sverige verksamma raffinaderiföre-lagens uivecklingsbelingelser och redovisal resulialel i rapporten Oljeindustrin i omvandling (Statens energiverk 1983: 1). Utredningen och energiverkets rappori kommer all behandlas i den proposifion om vissa oljefrågor som avses föreläggas riksdagen under våren 1984.

1 värmeverk och kraft värme verk förbrukades drygl 0,35 milj. lon kol år 1982, vilket våren fördubbling jämförl med år 1981. Förär 1983 beräknas användningen av kol i värmeverk och kraftvärmeverk uppgå lill mer än 0,7 milj. lon. Det senasle årel har beslut fattals om all uppföra ett 10-lal nya koleldade anläggningar. Den svenska importen av ångkol uppgick är 1982 lolall lill 1,3 milj. lon. Kolel förulses svara för ca 10% av energiförsörjningen år 1990.

Riksdagen beslulade våren 1983 all en kolmiljöfond skulle inrällas (prop. 1982/83: 100 bil. 14, N U 22, rskr 166) för all underiälia invesleringar i modern renings- och förbränningsteknik. Fonden inrällades den I juli 1983 och finansieras med en avgift på olja om 10 kr. per kubikmeler. Genom fonden kan slöd lämnas lill invesleringar i reningsanläggningar eller modern förbränningsleknik vid koleldade anläggningar med högsl 75% av merkoslnaden jämförl med konventionell leknik.

Under våren 1983 överlämnade projekl Kol-Hälsa-Miljö sin slutrapport till regeringen. Rapporten har remissbehandlats. Slutsatser av rapporten, dess omfattande underlagsmalerial, remissvaren saml andra undersökningar avses las upp i en proposition om vissa kolfrågor under våren 1984.

Förberedelser pågår för en introduktion av naturgas i sydvästra Skåne höslen 1985 på grundval av leveranser från Danmark, del s. k. Sydgaspro-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14   Industridepartementet 84

jeklel. 1 oklober 1983 ingicks en överenskommelse mellan slalen och de dåvarande delägarna i Sydgas AB - Malmö, Helsingborgs och Lunds kommuner saml Sydkraft AB - i syfte alt säkra genomförandet av projektet. I enlighet med överenskommelsen, som nyligen har godkänls av riksdagen i;prop. 1983/84:47, NU 10, rskr 125), har slalen trätt in som hälften-delägare i Sydgas AB.

Statens vatlenfallsverk redovisade i mars 1983 förslag lill huvudslräck-ning Karesuando-Gårdsjö för en rörledning för transitering av nordnorsk naturgas lill kontinenten. Rapporten har remissbehandlals under höslen 1983. Vatlenfallsverkel har fått regeringens uppdrag all i viss omfallning fortsätta förprojekteringsarbetet.

Flera ålgärder har vidtagits det senaste året för all öka användningen av inhemska bränslen. Ett antal anläggningar för eldning med sådana bränslen har päbörjals eller uppförts under år 1983. Stöd har lämnals dels av oljeersällningsfonden (OEF), dels av statens energiverk fr. o. m. den 1 juli 1983. Det särskilda stödet under år 1983 till torvanläggningar har givit goda resultat. Hösten 1982 fanns det lolall sex lorveldade anläggningar i landel. Under år 1983 har närmare 50 nya anläggningar beviljais slöd. Dessulom finns inneliggande ansökningar för ylleriigare ell lio-lal anläggningar.

Riksdagen beslulade våren 1983 om ålgärder bl.a. för alt öka användningen av inhemska bränslen i Norrboltens län (prop. 1982/83: 120 bil. 6, NU 38, rskr 306). För fastbränsleanläggningar kan slöd med högsl 40% av invesleringskoslnaden lämnas om anläggningarna beslälls före 1985 års ulgång. Vidare fick statens vattenfallsverk i uppdrag all lillsammans med länsslyrelsen i Norrbotlens län ulreda förutsättningarna för ett regionall bolag för produktion och tillförsel av fasta bränslen i della län.

Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1983/84:62, NU 9, rskr 124) om ett fortsatt stöd för åtgärder för att ersätta olja samt för investeringar inom energiområdet. Stödel är inriktat på projekt som leder lill all olja snabbi ersälls med inhemska bränslen. Projekl som avser ulveckling av hela syslem, i.ex. frän bränsleutvinning lill förbränning priorileras.

Slödel ulgår i tre olika former, nämligen lånegarantier, bidrag och villkorliga bidrag (utfästelse om bidrag). Stödel omfattar liden den 1 januari 1984-30 juni 1987.

Regeringen uppdrog våren 1983 ål skogsslyrelsen och statens induslriverk all gemensaml utreda effeklerna på skogsinduslrins virkesförsörjning av en ökad användning av skogsråvara för eldningsändamål. Uppdragel redovisades den 15 juni 1983 i rapporten (SIND PM 1983:9) Ökad användning av skogsråvara - nya möjligheler och konsekvenser. Av rapporten framgår all en ökad användning av ved för eldning kan förenas med ell skogspoliliskl mål alt öka tillgängen av barrvirke.

Arbelel med inlroduklion av alternativa drivmedel forlsälier i enlighel med den redovisning som gavs i budgeiproposilionen 1983 (prop. 1982/ 83: 100 bil. 14, NU 33, rskr 280).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet 85

De svenska kraflförelagen har genom konlrakl försäkral sig om leveranser av uran under större delen av 1980-talel. Största delen av uranet kommer från Kanada. Ell beredskapslager av anrikat uran har byggts upp.

Elproduktion

Av den beräknade totala produktionen av elektrisk energi i Sverige under är 1983, 105 TWh, beräknas vattenkraften ha svarat för 59% och kärnkraften för 37%, dvs. lillsammans för 96%. Kraftulbytel med de nordiska grannländerna resulterade under år 1983 i en nelloimport av ca 5 TWh.

Tio kärnkraftblock är f. n. i kommersiell drift. De s. k. ånggeneratorerna, som finns i anläggningar av tryckvatlentyp, har under år 1983 byggls om i blocken Ringhals 3 och Ringhals 4. Före ombyggnaden fick Ringhals 3 på grund av ett konsimktionsfel i ånggeneratorn under en tid drivas med 40% effekt. Trots delta uppvisar de svenska kärnkraftblocken en vid en internationell jämförelse mycket hög medellillgänglighet. Tillgänglighelen var 75% under år 1982 och 82% under förslå halvåret 1983.

Under augusti och seplember 1983 överiämnades de båda vindkraftpro-totyperna om 2 MW resp. 3 MW till statens energiverk. Anläggningarna, den ena på Näsudden på Gotland och den andra i Maglarp i Skåne, drivs nu på energiverkets uppdrag av statens vatlenfallsverk resp. Sydkraft AB inom ramen för del slalliga energiforskningsprogrammet. En utvärdering av anläggningarna avses redovisas år 1984.

Ett mindre vindkraftaggregat på 0,2 MW för placering i närheten av prototypen på Näsudden planeras användas för utprovning av olika komponenter och tekniska lösningar.

Beredningen (I 1982:06) med uppgift att föreslå en plan för vattenkraftens utbyggnad avlämnade under år 1983 sitt betänkande (SOU 1983:49) Vattenkraft. Betänkandet remissbehandlas f. n. Betänkandet skall ligga till grund för en proposition om vattenkraft som avses läggas fram under våren 1984. För att närmare belysa vissa frågeställningar som följd av betänkandet gav regeringen i november statens energiverk i uppdrag att genomföra vissa utredningar på vallenkraflomrädet.

Elproduktionens fördelning pä olika kraftslag (uttryckt i TWh) framgår av följande sammanställning av uppgifter som under hand har lämnats från statens enerjgiverk.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 86

Kraftslag	1981 Utfall	1982 Utfall	1983 Prel.	1984 Prognos
Vattenkraft Kärnkraft Mottryck Kondenskraft m. m.	58,8 36,0 4.6 0,5	54.1 37,3 4,7 0,3	62,0 38,8 3,7 0.3	63.0 42,7 5.1 0.2
Summa nettoproduktion	99,6	96,4	104,8	111,0
Import Export	-h3.5 6,2	+5,9 2,6	-H0.3 5.5	-1-4.0 3.0
Total användning inom landet'	96,9	99,7	109,6	112,0

Inkl. överförings- och distributionsförluster.

Eldistribution

Höslen 1983 har regeringen gell vatlenfallsverkel tillstånd alt bygga och driva tvä 400 kV ledningar i en gemensam slolpkonslruklion från Grantorp i Häbo kommun över bl.a. Ekerö och Munsö till Kolbotten i Salems kommun. Ledningen ulgör fortsättningen på en ledning från Forsmarks kraftverk och är en viktig länk för elförsörjningen bl. a. i södra Storstockholm.

När del Iredje blockel i Oskarshamns kärnkraftverk tas i drift under år 1985 behövs nya 400 kV ledningar såväl norml som söderut. Vattenfalls-verket har därför fåll regeringens lillsländ att bygga och driva den första av dessa ledningar som kommer atl få en slräckning från Oskarshamn lill Finspångs kommun. För den andra ledningen har vallenfallsverkel studerat flera sträckningar. Sludierna anger Alvesla som den lämpligasle slul-punklen.

1983 och 1984 års investeringsprogram

Under är 1983 har särskilda ekonomiska slödälgärder slån lill förfogande för invesleringar inom energiområdet. I anslutning till dessa tillkallades energiupphandlingsdelegationen (1 1982:07) hösten 1982 med uppgift all bl.a. samordna kommunernas upphandlingsbehov och induslrins produk-lionsfömlsällningar.

Invesleringsprogrammel för år 1983 har nyligen ulvärderals. Stödpro-grammel har medförl all volymen på Qärrvärmeinvesleringarna har ökal med 20 å 25% vad gäller dislributionsanläggningar och 40% vad gäller lorveldade anläggningar. Invesleringsprogrammel har också gell slimu-lanseffekt lill svensk induslri.

Riksdagen har nyligen godkäni förslag om ell fortsatt investeringsprogram under år 1984 (prop. 1983/84:62, NU 9, rskr 124). Programmet innebär atl slöd skall kunna lämnas lill slörre eldningsanläggningar för inhemskt bränsle, värmepumpar, solvärmeanläggningar, terminaler förse-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14   Industridepartementet 87

parering av skogsråvara, små vattenkraftverk samt elpannor i särskilda fall. Därtill införs under är 1984 ett stöd för Qärrvärmeanslulningar. Slödel skall i huvudsak handläggas av slalens energiverk. Energiupphandlingsdelegationen har fått föriängl uppdrag för att bl. a. fullfölja arbetet med vissa strategiska energiprojekt.

Kärnsäkerhet

Statens kärnkraftinspeklion har under år 1983 liksom tidigare år givit ut kvarlalsrapporter över driften i de svenska kärnkraftverken. I rapporterna redovisas driflförhållanden. tillgänglighet och sädana driftstörningar som inspektionen har bedömt som väsentliga från främsl säkerhetssynpunkt.

Inga allvarliga slörningar i driften av belydelse för säkerheien har inlräffal i svenska kärntekniska anläggningar under den senast redovisade perioden, oktober 1982-seplember 1983. Under år 1983 har förekomst av vissa malerialproblem, främsl s. k. interkristallin spänningskorrosion, konstaterats i några svenska reaktorer och föranlett åtgärder.

Resulialel av den första s. k. återkommande säkerhelsgranskningen av ell svenskl kärnkraftverk har i juli 1983 redovisats för regeringen. Den avser blocket Oskarshamn I och redovisar den genomgäng som gjorts i samverkan mellan statens kärnkraftinspeklion och anläggningsinnehavaren av såväl anläggning som driftsorganisation mot bakgrund av driflser-farenheter och internationell ulveckling på området.

Ansökningar om laddningslillslånd för de tvä sista reaktorblocken i det svenska kärnenergiprogrammel. Forsmark 3 och Oskarshamn 3, inlämnades till regeringen i maj 1983. Regeringens prövning av ärendet kommer atl bygga på bl.a. en svensk och en utländsk remissbehandling av den till ansökningarna särskilt fogade utredningen om slutförvaring av det använda kärnbränslet, den s. k. KBS-3.

De lokala säkerhetsnämnderna vid de fyra kärnkraftverken har till uppgift alt sörja för bl.a. information pä del lokala planet om drifts- och säkerhetsfrågor vid kärnkraflverkel pä orten. Nämnderna har till regeringen ingivit redogörelser för det andra verksamhetsåret (1982/83).

Regeringen har i november 1983 lill riksdagen överiämnal en proposition (prop. 1983/84:60) med förslag till ny lagstiftning pä kärnenergiområdet. Enligt förslaget samlas lagregler om ansvaret för kärnsäkerhet och om uppfyllandet av Sveriges internationella åtaganden på främst icke-spridningsområdet i en lag. Lagen lägger ett omfattande ansvar på kärnkraflre-aktorinnehavarna vad gäller åtgärder för kärnavfallshantering. Reaktorinnehavare åläggs också alt bedriva en allsidig forskningsverksamhet inom delta område.

En kommillé (I 1983:05) har tillkallats under år 1983 för aU se över arbetsuppgifterna för nämnden för hantering av använt kärnbränsle. Kommitlén har avgivit en delrapport (Ds I 1983:25) rörande samordningsmöj-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 88

lighelerna för den statligt initierade forskningen på kärnenergiomrädet. Del finansieringssystem som skapades genom statsmakternas beslut är 1981 har under år 1983 trätt i full funktion. Tillgångarna, som förvallas av nämnden för hantering av använt kärnbränsle, uppgick vid utgången av budgelårel 1982/83 fill 1 540 milj. kr.

En svensk-dansk kommitté arbetar f.n. med all belysa säkerheien vid Barsebäcksverkel med hänsyn lill verkels läge nära Danmark och den danska huvudsladen. Kommitlén beräknas avge slutrapport under år 1984.

Internationellt energisamarbete

Inom det internationella energiorganet, lEA, hölls ett ministermöle i maj 1983. Vid mölel diskulerades lägel på oljemarknaden och energipolili-kens långsikliga inriklning i medlemsländerna. Särskild uppmärksamhet ägnades frågor rörande trygghet i försörjningen med olika energislag. Frän svensk sida underslröks vid minislermölet vikten av att slå vakt om lEA som energipolilisk organisation och av alt beakta alla medlemsländers ställning och omständigheter. Vidare underslröks betydelsen av förbällrade relationer lill de oljeproducerade länderna.

Pä sedvanligt sätt har genomgångar skett av varje medlemslands energipolitik. Rapporten från dessa genomgångar har publicerats (OECD:s publikationsserie '"Energy Policies and Programmes of lEA Countries - 1982 Review").

Energidiskussionerna inom FN:s ekonomiska kommission för Europa, ECE, har präglats av läget i de allmänna relationerna mellan öst och väsl. Särskilda mölen har ägt rum om bl.a. energisparande och om nya och förnybara energikällor.

Verksamhelen inom del internationella atomenergiorganet, lAEA, har som tidigare varil inriktad på kärnenergisamarbete inom en stor krets av länder. Organet arbetar bl.a. fram internationella riktlinjer på kärnsäker-helsområdet och svarar för den inlernalionella s. k. safeguardkonlrollen av klyvbart material.

OECD:s kärnkraftorgan, NEA, omfatlar en mindre krets av länder, däriband Sverige, och är ell forum för expertsamarbele i fråga om kärnsäkerhel, strålskydd, avfallshantering och studier av kärnbränsleekonomin, m. m. Under år 1983 har NEA bl. a. bedrivit ett anlal slörre, gemensamma forskningsprojekl på områdena kärnsäkerhel och avveckling av kärnenergianläggningar.

Nordiskt samarbete

Del nordiska samarbelel inom energiområdel har sedan år 1980 inlensi-fierats och ulvecklals. Del drivs nu vidare i enlighel med en arbelsplan som beslulades av de nordiska energiminislrarna i februari 1982.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 89

Informalionsulbyle och projektsamarbete pågår bl.a. inom områdena energihushållning, energisystemanalys och alternativa drivmedel. Med utgångspunkt i rapporten Nordiskl samarbele om olja och gas från den nordiska ämbetsmannakommittén för energipolitik har samarbelel inom olje- och gasomrädel ulvecklals. En nordisk konlaklgrupp för energiforskning har på försök bildals för all la lill vara koordinerings- och samarbelsmöjligheler inom energiforskningsömrådel. De nordiska länderna har under år 1983 i del organ som bildades för all genomföra ECE-konvenlionen om långväga gränsöverskridände luftföroreningar bedrivii ett intensivt arbele för all nå en allmän minskning av svavelutsläppen i Europa.

Del nordiska konlaklorganel för alomenergifrågor (NKA) bedriver projektsamarbete bl. a. vad gäller säkerhetsforskning inom energiproduktions-området. NKA har under höslen 1983 presenleral ell förslag lill nordiskl program för projeklarbele inom kärnsäkerhelsområdel under åren 1985-1988.

E 1. Statens energiverk: Förvaltningskostnader

1982/83 Ulgift 13 219424'

1983/84 Anslag 19987000

1984/85 Förslag 19584000

' Anslaget Central förvaltning på energiområdet: Förvaltningskostnader.

Slalens energiverk är sedan den 1 juli 1983 den centrala förvaltningsmyndigheten för frågor om energiförsörjning. Del åligger verkel - i den män det inte ankommer på någon annan myndighet - atl verka för en rationell tillförsel, omvandling, distribution och användning av energi. Vidare åligger del verkel atl bevaka säkerhetsfrågor på energiområdet och all följa den inlernalionella ulvecklingen i fråga om energiförhållanden. Verkel är chefsmyndighel för stålens elektriska inspektion.

Energiverket leds av en slyrelse. Chef för verket åren generaldirektör. Verket är organiserat på fyra avdelningar - en för bränslen m. m., en för el och värme m. m., en för eldistribution m. m. och elsäkerhel m. m. och en för energianvändning, slalislik och prognoser saml informalion och ulbiidning m. m. - saml en adminislraliv byrå och ell planeringskansli.

Inom verkel finns fyra nämnder. De är ulvecklingsnämnden - som har i uppgift all besluta om stöd lill forskning och ulveckling inom energitillför-selområdet, till oljeersättning och lill anordningar för att minska utsläppen av svavel vid förbränning av kol - samt prisregleringsnämnden för elektrisk ström, nämnden för värdering av eldistributionsanläggningar m. m. och krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar.

Till verket är knutna ett eldistribulionsråd och ett energihushällningsräd.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

90

	1983/84	Beriiknad ändr	ng 1984/85
		Slalens	Före-
		energiverk	draganden
Personal	170'	of.	-3'
Anslag
Ulgifter
Förvaltningskostnader	31820000	-1-1746000	+ 2 127 000
(diirav lönekosln;ider)	(24 495000)	(+3 001000)	( + 2 007 000)-
Lokalkostnader	3 600000	-1-   930000	+   930000
Engångsanvisning	1 000 000	-1000000	-1000000
	36420000	4-1676 000	+2057 000
Inkomster
Medel som tillförs anslaget från
a)   anslaget E 4. Utbildning
och rådgivning m. m. för
au spara energi	975 000	of.	of.
b)   anslaget E 17. Slöd för olje-
ersättande ålgärder. m. m.	5.'504 000-	-1-   580 000-	+ 1230000
c)   anslaget E 12. Energi-
forskning	5 504 000	+   580000	+ 1230 000
Avgifter för handläggning
av ärenden enligt lagen
(1981: 1354) om allmänna
viirmesysiem	2S0 000	of.	of.
Avgifter för koncessions-
och behörighetsårenden	4 200 000	of.	of.
	16433 000	4-1 160 000	4-2460000
Nelloutgifl	19987000	4-   516 000	-   403000

' I avvaklan på atl slällning las till frågan om viss adminislraliv samordning med statens industriverk och styrelsen för teknisk utveckling har 7 tjänster inte inriitlats. - Medel som tillförs anslaget från oljeersällningsfonden.  Preliminärt i avvaktan på beslut om administrativ samordning.

Statens energiverk Statens energiverk föreslär i sin anslagsframslällning bl. a. följande.

1. Pris- och löneomräkning m.m. 2960000 kr.

2. I enlighel med vad föredraganden har beräknal i prop. 1982/83: 100 (bil. 14. s. 140) har verkel räknal med all rationaliseringar skall kunna genomföras som innebär en minskning motsvarande 2,5% av de reala resurserna till förvaltningskostnader.

3. Slalens energiverk kan lämna slöd enligt förordningen (1983: 589) om statligt stöd lill åtgärder för alt minska utsläppen av svavel vid förbränning av kol. Slödel utgår från kolmiljöfonden, som tillförs medel genom atl en särskild avgift om 10 kr. per m' olja las ul. Verkel beräknar all fonden under innevarande budgetår kommer att tillföras ca 150 milj. kr.

Beslut om slöd från kolmiljöfonden fallas i takt med all medel flyter in lill fonden. Utbetalningen av stöd kommer dock all ske vid senare lillfälle. Verkel framhåller all planeringen och den adminislraliva hanleringen av anslagei skulle underlällas väsenlligl om en beslulsram, skild från den

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 91

kassamässiga behållningen på kolmiljöfonden, lades fast. Vidare kan brislande lillgång pä medel i fonden få lill följd alt kommuner eller förelag som planerar I.ex. avsvavlingsanläggningar senarelägger investeringen lör all kunna erhålla bidrag när medel har hunnil flyla in lill fonden. Energiverkel begär mol bakgrund härav all en beslulsram för slöd från kolmiljöfonden läggs fasl för budgelårel 1984/85. För della budgetär bör ramen molsvara omkring ivå års inläkler på fonden, dvs. 300 milj. kr. Verkel påpekar all delta inle innebär nägon begäran om höjning av den oljeavgifi som finansierar verksamheten.

Föredragandens överväganden

Innan jag går in på beräkningar av resurser för slalens energiverks förvaliningskoslnader vill jag la upp energiverkels hemställan om en beslutsram för slöd från kolmiljöfonden.

Slalens energiverk adminislrerar slödel enligl förordningen (1983:589) om slalligt stöd till ålgärder för all minska utsläppen av svavel vid förbränning av kol. Slödel finansieras med en avgift för oljeprodukler, vilken tillförs kolmiljöfonden. Ulbelalningarna får inle översliga tillgängliga medel i fonden. Energiverket har begärt alt en beslutsram för slöd från kolmiljöfonden läggs fasl för budgelåret 1984/85. Del finns enligl verkel en risk all kommuner och förelag för all kunna få bidrag senarelägger sina planerade invesleringar i avsvavlingsanordningar lill dess medel har hunnil flyla in lill fonden.

Jag anser all del är angelägel atl investeringar i anordningar för atl minska utsläppen av svavel vid förbränning av kol inle senareläggs. Slalens energiverk bör därför under budgelårel 1984/85 ha möjlighel all fatta beslui om slöd från kolmiljöfonden som innebär ianspråktagande av medel under de följande Ivå budgelären. Jag förordar med hänsyn härlill all regeringen inhämlar riksdagens bemyndigande alt under budgelårel 1984/ 85 ikläda slalen ekonomisk förpliklelse i samband med stöd lill anordningar för all minska utsläppen av svavel vid förbränning av kol som - ulöver fillgängliga medel i kolmiljöfonden under budgelårel 1984/85 - innebär ålaganden om högsl 65 milj. kr. för budgelåret 1985/86 och högsl 30 milj. kr. för budgelårel 1986/87. Del bör ankomma på regeringen all meddela de närmare föreskrifter som behövs. Jag vill för klarhels skull underslryka all nämnda bemyndigande inle innebär någol avsteg från kravet alt utbetalningarna från kolmiljöfonden vid varje enskild tidpunkt måsle hållas inom ramen för kassabehållning.

För näsla budgelår bör medel för slalens energiverks förvaltningskostnader beräknas med ulgångspunkl i verkets huvudförslag. Del innebär all en ralionalisering och effeklivisering av verksamhelen moisvarande 2,5% av verkels reala resurser bör ske. Delta ligger helt i linje med vad jag förordade i 1983 års budgetproposifion (prop. 1982/83: 100 bil. 14 s. 140-141) om en ralionalisering av verksamhelen moisvarande en minskning av

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 92

verkets reala resurser med sammanlagt 6% under perioden 1983/84-1985/86.

Regeringen har uppdragit ål slalens industriverk, stålens energiverk och styrelsen för leknisk ulveckling all redovisa förslag lill samordning av adminislraliva funktioner vid myndigheterna på Liljeholmen i Stockholm. Utgångspunkten för förslagel skall vara alt det skall leda lill en resursbesparing motsvarande de ca 20 tjänsler som ell förslag från slalskonloret om adminislraliv samordning av myndigheterna pä Liljeholmen antas leda lill. En samordning av vissa administrativa funktioner för myndigheterna på Liljeholmen ger enligt min mening goda möjligheler all minska de reala resurserna enligl beräknade huvudförslag för de berörda myndigheterna. Beroende på hur den administrativa samordningen kan komma all organiseras kan emellertid vissa resurser behöva föras över mellan myndigheterna. Del ankommer på regeringen all beslula härom.

Jag beräknar utgifterna för statens energiverks förvaltningskostnader lill sammanlagl 38477 000 kr. för näsla budgelår. Medel bör lillföras anslagei på i princip samma säll som under innevarande budgelår. De sammanlagda inkomslerna beräknar jag därför lill 18893 000 kr.

Med hänvisning lill sammanslällningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen all

1.  bemyndiga regeringen alt under budgelåret 1984/85 ikläda slalen
ekonomiska förpliktelser i samband med stöd lill anordningar för
atl minska utsläppen av svavel vid förbränning av kol som,
utöver tillgängliga medel i kolmiljöfonden under budgelåret 1984/
85, innebär åtaganden om högsl 65000000 kr. för budgetåret
1985/86 och högsl 30000000 kr. för budgetåret 1986/87,

2.  till Statens energiverk: Förvaltningskostnader för budgelåret
1984/85 anvisa eU förslagsanslag av 19584000 kr.

E 2. Statens energiverk: Utredningar m. m. och information

1982/83 Ulgift' 7635000 Reservafion 12113475'

1983/84 Anslag 10611000

1984/85 Förslag 10929000

' Anslaget Central förvaltning på energiområdel: Ulredningar m. m. och informalion.

- Hiirlill kommer 2500000 kr. som enligl regeringens beslui den 26januari 1983 skall tillföras anslaget. Av den kassamässiga reservationen är ca 4650000 kr. bundna genom tidigare fattade beslut. Enligt regeringens beslut den I december 1983 skall 10000000 kr. av reservationen föras över till inkomsiiileln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhel.

Från della anslag beslrids koslnader för uiredningsverksamhei m. m. inom energiområdet och för energiinriklad informalion inom slalens energiverks verksamhelsomräde. Anslaget tillförs medel som flyter in dels vid

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

93

försäljning av publikationer och annat material, i.ex. informalionsmalerial som bekoslas från anslagei, dels som ersällning för ulredningar och infor-malionsuppdrag som utförs åt annan myndighet, organisation eller förelag.

	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		Statens energiverk	Föredraganden
Utgifter
1.   Utredningar m. m. 2.   Energiinriklad information m. m.	8906000 11869000	+   891000 + 1 187 000	+ 267000 + 356000
	20775000	+2078000	+623000
Inkomster
3.  Medel som tillförs anslagei frän anslaget E 17. Stöd för oljeersättande ålgär der. m.m. 4.  Medel som tillförs anslagei från anslaget E 12. Energiforskning	6162000' 4002000	+   616000' +   400000	+ 185 000 + 120000
	10164000	+ 1016000	+305 000
Nelloutgifl	10611000	4-1062000	+318000

Medel som tillförs anslaget från oljeersällningsfonden.

Statens energiverk

Slalens energiverk anser alt ulrednings- och informationsverksamheten under näsla budgelår bör bedrivas i huvudsakligen samma omfallning som hillills. Verket begär därför ett prisomräknat anslag. •   Verkel har den 30 september 1983 redovisal planerna för sin utredningsverksamhet under innevarande budgetår.

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för statens energiverks ulrednings- och informationsverksamhet beräknas med ulgångspunkl i ell prisomräknal anslag. För ulredningar m.m. beräknarjag 9173000 kr. och för energiinriklad informalion m. m. 12225000 kr.

Medel bör lillföras anslagei på i princip samma sätt som under innevarande budgetår. Jag kommer därför under punkt E 17. Slöd för oljeersättande ålgärder, m. m. att förslå all 6347000 kr. förs över lill delta anslag. Vidare räknar jag med att 4 122000 kr. kommer atl föras över från anslaget E 12. Energiforskning.

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

all lill Statens energiverk: Utredningar m.m. och information för budgetåret 1984/85 anvisa ell reservafionsanslag av 10929000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 94

E 3. Statens elektriska inspekfion

1982/83 Ulgift 7 374258

1983/84 Anslag 7362000

1984/85 Förslag 7706000

Elektriska inspeklionens verksamhel avser all främja säkerhet i samband med framslällning, överiöring och användning av eleklrisk siröm. Enligt sin instruktion (1983: 592) är inspektionen den lokala statliga organisationen för ärenden om lillsyn över elektriska siarkströmsanläggningar och därmed sammanhängande frågor. Inspekfionen ansvarar härigenom för den slatliga lillsynen över efterlevnaden av den eleklriska speciallag-slifiningen.

Eleklriska inspektionen är organiserad på fem dislrikl med konior i Hässleholm, Krisiinehamn, Slockholm, Hudiksvall och Skellefteå. Chef för varje dsiirikl är en överinspeklör. Slalens energiverk är chefsmyndighel för inspektionen.

198.3/84 Beräknad ändring 1984/85

Energi- Före-

verket draganden

Personal	35	-	-
Anslag
Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader	6 501000 (5 602 000) 861	+ 1255 000 (+  987 000) +   214000	+ 356000 (+286000) -  12000
	7 362000	+ 1469000	+■      344

Slalens energiverk

Om huvudförslagel skall lillämpas för inspekfionen även för budgelåret 1984/85 kommer della alt innebära all en tjänst måste hållas vakant och under ålersloden av långlidsbedömningsperioden måste anlalel lillsalta ijänsler minskas med ylleriigare fyra.

Slalens energiverk har inte funnit det möjligl all nu planera för en så omfallande nedskärning eftersom den inle lorde vara förenlig med en meningsfull och effekliv verksamhel vid inspekfionen, som är organiserad i fem regionala arbelsenheler. Redan nu arbelar ivå av enheterna med endasl ire handläggare, inklusive överinspeklören, vilkel är en klar underbemanning.

Energiverkel ulgår därför frän all resurserna för slalens eleklriska inspekfion för budgelårel 1984/85 ges en omfallning som moisvarar 40 ijänsler plus erforderliga medel för verksamhelen.

Konsekvenserna av en minskning av resurserna är beroende av hur de fördelas mellan de fem inspeklionsdistriklen och mellan olika personalka-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 95

legorier. Erfarenhelerna frän innevarande och närmasl föregående år visar emellertid atl del - åtminstone med nuvarande organisation - blir omöjligt all på ell lillfredsslällande säll genomföra erforderliga inspektioner av anläggningar i distrikten och samtidigt möla den eflertrågan pä ijänsler som. rikias lill inspektionen frän anläggningsägare, elinslallaiörer, besiktningsingenjörer m. fl.

Verksamhelen med besiktning av elanläggningar i Sverige bedrivs lill helt dominerande delen genom anläggningsägarna själva, genom de lokala elverken och på helt kommersiell grund genom Brandförsvaislöreningens eleklriska nämnd. Slalens elektriska inspektion har emellerfid en nyckelroll som den inslåns som preciserar innebörden i konkreta fall av gällande säkerhetsföreskrifter och bevakar atl besiklningsverksamhelen bedrivs pä en tillfredsställande kvalitetsnivå. Det är uppenbart all del nu rådande resurslägel har så försvårat inspektionens arbele, all del på sikl måsle få negafiva konsekvenser för elsäkerhelen i landel, även om del av naturliga skäl är omöjligt all kvanlifiera dessa effekter.

Statens energiverk avser all under innevarande år närmare undersöka i vad mån inspektionens resursbehov kan begränsas genom organisatoriska eller andra förändringar.

För statens eleklriska inspektion bör enligt statens energiverk för budgelårel 1984/85 anvisas ell förslagsanslag om 8831000 kr., vilkel moisvarar ell utifrån ovan angivna nivån (40 ijänsler plus erforderliga medel för verksamheten) löne- och prisomräknal anslag minskat med 2%.

Föredragandens överväganden

Under senare år har en fortlöpande minskning skell av resurserna vid slalens elektriska inspektion. Med hänsyn härlill är del enligt min uppfattning nödvändigl all överväga pä vilket säll inspekfionen med nu lillgäng-liga resurser framdeles bäsl skall bedriva sin verksamhet. I della syfte har slalens energiverk påbörjat en ulredning som syftar lill all redovisa olika tänkbara förändringar och bedöma deras konsekvenser för verksamhelens effektivitet och resursbehov. 1 avvaklan på resulialel av ulredningen anser jag att för nästa budgelår bör medel för slalens eleklriska inspektions verksamhet beräknas med ulgångspunkl i eti för inspektionen pris- och löneomräknat anslag.

Med hänvisning till sammanslällningen hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Statens elektriska inspektion för budgetåret 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 7706000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

96

E 4. Utbildning och rådgivning m. m. för att spara energi

Reservafion

1982/83	Ulgift	12634 257
1983/84	Anslag	1000
1984/85	Förslag	1000

22 150848'

' Av den kassamussiga reservationen är 13 352000 kr. bundna genom lidigare fat-lade beslut. Enligt regeringens beslut den 1 december 1983 skall 7000000 kr. av reservationen föras över lill inkomsiiileln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhel.

Från della anslag beslrids kostnader för slalligt slöd lill dels ulbildnings-ätgärder i syfte alt minska energianvändningen vid uppvärmning och venii-laiion och all förbällra energihushållningen i indusiriella processer, dels energirådgivning lill näringslivel m. m. Slalens energiverk disponerar medel till uibildningsålgärder och slalens induslriverk (SIND) disponerar medlen lill energirådgivning.

Riktlinjer för verksamhelen har angivits i riksdagens energipoliiiska beslui våren 1981 (prop. 1980/81:90 bil. 1 s. 43-48, 50-51, 69, 74 och 430, NU 60, rskr 381).

Verksarnheien finansieras rned medel från oljeersällningsfonden. Anslaget förs därför upp med ett formelll belopp av 1 000 kr.

198.3/84

Beräknad ändring 1984/85

Statens energiverk, SIND

Föredraganden

Ulgifter

I. Utbildningsåtgärder i syfte all minska energianvändningen vid lokaluppvärmning och inom

olika industriprocesser	II 000000	+ 1000000	+   330000
2. Rådgivningsverksamhet i
energifrågor m. m.	17 300000	of.	-2 300000
	28300000	+ 1000 000	-1970000
Finansiering
Medel som tillförs anslaget
från anslaget E 17. Stöd för
oljeersättande åtgärder, m. m.	28300000'	+ 1000000'	-1970000

Medel som tillförs anslaget från oljeersällningsfonden.

Statens energiverk

Preliminära bedömningar av energibesparingseffeklen av ulbildningsin-salser anlyder en myckel god lönsamhel. Del bör på sikl innebära all koslnaderna för ulbildningen bör kunna bäras av berörda förelag eller andra organisafioner och slalsbidragen begränsas lill all svara mol mer långsiktig utvecklingsverksamhel. Del nuvarande ulbildningsslödels hu-vudfunklion är all få igång en verksanihet med belydande bredd. Under

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 97

höslen 1983 kommer en ulredning all genomföras inom slalens energiverk för all belysa olika handlingsalternativ. Därvid kommer behovel av ell forlsall slöd atl kunna preciseras.

Detta arbele kan komma atl visa på ell ökat behov av utbildningsinsatser. Verket har dock valt atl för anslaget för budgelårel 1984/85 räkna med ell realt sell oförändrai belopp i avvaktan på resultatet av den ulredning som verkel planerar.

Slödel lill utbildning finansieras från oljeersällningsfonden. Om energibesparingarna genom ulbiidning uppvisar ytterligare goda möjligheler all bli effektiva kan del inför budgetåret 1984/85 finnas anledning att överväga om medel från oljeersällningsfonden i större utsträckning bör kunna utnyttjas för utbildningsinsatser.

Statens industriverk

SIND redovisar i sin anslagsframslällning atl verksamhelen med energirådgivning via energikonsulier vid de regionala ulvecklingsfonderna under budgetåret 1982/83 har byggts ul så alt den nu omfattar samlliga fonder. Vid nära hälften av fonderna kom emellertid verksamheten i gång försl i slulel av budgelåret. Detta är en av anledningarna lill den slora kassamässiga reservationen frän förra budgetåret. En annan anledning är att verksamhelen med branschrädgivningsakiiviieter har varil av ringa omfallning, bl.a. med hänsyn lill all SIND har avsail mycken lid ål att etablera energirådgivningen vid utvecklingsfonderna.

I en skrivelse den 16 seplember 1983 lill industridepartemenlel har SIND lämnai en redogörelse för användningen av medlen lill ulbiidning och rådgivning m. m. för all spara energi under budgelårel 1982/83.

SIND räknar med all under budgelären 1983/84 och 1984/85 kunna elab-lera rådgivning inom flera branscher. Delta bör enligt SIND delvis ske inom ramen för del nordiska samarbele inom energihushällningsområdei som leds av nordiska minislerrådei.

SIND uppskallar all medelsbehovel för budgelårel 1984/85 blir oförändrai 17,3 milj. kr. med hänsyn lill reservationen frän budgetåret 1982/83.

Föredragandens överväganden

Slöd lill kurser avseende uppvärmning av byggnader inleddes våren 1974 (prop. 1974:69, CU 21, rskr 180). Genom 1975 års energipolitiska beslut (prop. 1975:30 bil. I s. 355, NU 30, rskr 202) utvidgades verksamhelen lill all omfalla slöd även lill kurser om god energihushållning i indusiriella processer och lill rådgivning i energifrågor lill framför alll de mindre och medelslora företagen.

Enligt rikllinjerna för del samlade energihushållningsprogrammel för 1980-lalel som beslulades av slaismakierna våren 1981 (prop. 1980/81:90 bil. 1, NU 60, rskr 381) är bl.a. ulbiidning och rådgivning vikliga styrmedel för alt nå målen för programmel. Riksdagens beslut omfattade en ökad 7    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 14

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 98

salsning på dessa slyrmedel. För ireårsperioden 1981/82-1983/84 beräknades behovel av medel för insalser inom de områden som finansieras frän della anslag till sammanlagl 65 milj. kr. Verksamhelen har byggts ul successivt under den nämnda treårsperioden. För innevarande budgetår har sammanlagt 28,3 milj. kr. anvisals.

Del samlade energihushållningsprogrammet för 1980-lalel skall omprövas är 1985. Verksamhelen bör under nästa budgelår i avvaklan på denna omprövning bedrivas i huvudsak enligt nu gällande riktlinjer och i ungefär samma omfattning som under innevarande budgetär. Vad gäller rädgiv-ningsverksamhelen bör inför den nämnda omprövningen några modeller med avgiftsfinansierad rådgivning prövas. Jag avser därför i annat sammanhang föreslå regeringen all uppdra åt SIND alt under våren 1984 inleda försöksverksamhel med avgiftsfinansierad rådgivning vid några ulvecklingsfonder.

För näsla budgelår beräknar jag behovel av medel till sammanlagl 26330000 kr. Av della belopp beräknarjag 11 330000 kr. för utbildningsåtgärder och 15 milj. kr. för rådgivning m.m. Med hänsyn lill vad jag har förordai om försöksverksamhel med avgiftsfinansiering, bör della enligl min mening innebära alt rådgivningsverksamheten i sina huvuddelar kan bedrivas på en i princip oförändrad ambiiionsnivå. Vid min medelsberäkning harjag tagit hänsyn även till kostnaderna för atl administrera verksamheten. Jag har vid beräkningen av medel för rådgivningsverksamheten m. m. vidare beräknal medel för kostnader för lill induslrin riktad information om energianvändning, för stöd till utveckling av energitekniska provnings- och mätmetoder och utarbetande av energisparhandböcker m. m.

Verksamhelen bör även under näsla budgelår finansieras via slödel lill oljeersällning. Jag kommer därför under punkl E17. Stöd för oljeersättande ålgärder, m.m. atl föreslå all 26330000 kr. förs över lill della anslag. I slalsbudgelen för nästa budgetår bör anslaget föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Med hänvisning lill vad jag har anfört och lill sammanställningen hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

atl till Ulbiidning och rådgivning m. m. jör alt spara energi för budgelåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av I 000 kr.

E 5. Främjande av landsbygdens elektrifiering

1982/83 Ulgift 4960206 Reservation 3974259

1983/84 Anslag 4.500000

1984/85 Förslag 4 500000

Friin anslaget bestrids ulgifter lill slöd enligl förordningen (1959:369, omtryckt  1977:348, iindrad  1983:546) om slailigl slöd ål landsbygdens

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 99

elförsörjning. Slöd kan beviljas lill nyanläggning, bl. a. för elekirifiering av äldre helårsbebodda fasligheler i glesbygd, och uppruslning av elelriska dislribuiionsnäl på landsbygden inbegripet anläggningar för lokala elverk, såsom vattenkraftverk och dieselaggregai vid avsides belägna fasligheler. Stöd kan ulgå i form av bidrag och länegaraniier. Beslui om sådant slöd fattas av slalens energiverk.

Från anslagei beslrids också koslnader för arvoden till ledamöter i rådet för eldislribulionsfrågor och ersällning för resor m. m. för rådels ledamöter saml övrig expertis i elkraftsfrägor och andra ulredningskoslnader i samband med energiverkels verksamhet på områdel.

Riksdagen fastställde våren 1976 rikllinjer för slmkluromvandlingen på eldislribuiionsområdel (prop. 197.5/76:100 bil. 15 s. 150-165, NU 45, rskr 263). Riktlinjerna innebär bl. a. all ralionaliseringen av eldisiribuiionen bör bedrivas ulifrån förulsällningen all de enskilda elkonsumenlerna skall tillförsäkras gynnsamma distributionsförhållanden.

Riksdagen godtog våren 1979 nya rikllinjer för den fortsatta stödverksamheten (prop. 1978/79: 115 bil. I s. 245-250, NU 60 s. 53-60, rskr 429). Dessa innebär bl. a. all även nyetableringar på äldre fastigheter undantagsvis skall omfattas av bidragssystemet och au statliga bidrag till upprustning av nedslitna och oränlabla elnät i vissa speciella fall skall kunna utgå även framdeles. Så skall kunna ske i glesbygdsområden som saknar inslag av tätare bebyggelse och där huvudsakligen mindre, ekonomiskl svaga dislri-bulionsförelag är verksamma. Bidrag avses kunna ulgå lill svaga lokala och kommunala förelag som lagil över eller slår i begrepp all la över andra svaga förelag.

Statens energiverk

Energiverkel föreslår all för budgelårel 1984/85 anvisas 2 milj. kr. för slöd lill uppruslning åv nedslilna och oränlabla näl och 2,5 milj. kr. för stöd lill nyanläggningar, dvs. sammanlagl 4,5 milj. kr.

Föredragandens överväganden

1 prop. 1978/79:115 (bil. I s. 245-250) redovisade? principerna för den forlsalla slödverksamheien.

Såvitl avser slödverksamhelens omfallning bedömde föredraganden i budgeiproposilionen 1980 (prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 223-224) del älerslående behovel av ställiga bidrag lill upprustningar av nedslilna och oränlabla näl till sammanlagl 10 milj. kr. I propositionen förordades all sädana bidrag lämnades under fem budgelår alt ulgå med 2 milj. kr. per budgelår. Enligt propositionen borde vidare bidrag för nyanläggningar forlsällningsvis lämnas under en lioårsperiod med 2,5 milj. kr. per budgelår. Riksdagen godlog regeringens förslag (NU 1979/80:36 s. 7-9, rskr 248).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 100

Med hänvisning till del anförda beräknarjag anslaget för näsla budgetår till (2,0+2,5 =) 4,5 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Främjande av landsbygdens elektrijlering för budgelårel 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 4500000 kr.

E 6. Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer

1982/83 Ulgift 482351000

1983/84 Anslag 375000000

1984/85 Förslag        290000000

Från detta anslag utbetalar statens energiverk ersättning till Forsmarks Kraflgmpp AB och statens vattenfallsverk för försenad idrifttagning av kärnreaktorerna Forsmark 1 och Forsmark 2 resp. Ringhals 3 och Ringhals 4 (prop. 1980/81:25 bil. 9, NU 23, rskr 112) saml Forsmark 3 (prop. 1982/ 83:101 bil. 9, NU 33, rskr 280).    ■

Ersättningen utbetalas i efterhand på basis av verkliga förhållanden. Förslagel lill anslag för budgelårel 1984/85 gmndas därför på en prognos av de ersättningskrav som kan uppstå under budgetåret 1984/85.

Slalens energiverk redovisar i sin anslagsframslällning för budgelårel 1984/85 all ersättningen för budgetåret 1984/85 för reaktorerna Forsmark 1, Forsmark 2, Ringhals 3 och Ringhals 4 beräknas uppgå till sammanlagl 50 milj. kr. För Forsmark 3 kan ersättningen för budgetåret 1984/85 beräknas uppgå lill 240 milj. kr.

Med hänvisning lill vad jag har anförl hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

atl till Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer för budgetåret 1984/85 anvisa eU förslagsanslag av 290000000 kr.

E 7. Visst internationellt energisamarbete

1982/83 Ulgift	9736537
1983/84 Anslag	11942000
1984/85 Förslag	14574000

Frän anslagei beslrids Sveriges reguljära medlemsavgift i Inlernalionella Alomcnergiorganel (lAEA) saml bidragel lill dess Technical Assisiance and Cooperalion Fund, koslnader för dellagande i lAEA:s dokumenla-tionssysicm IN IS, koslnader i samband med dellagande i del nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor (NKA), dock inle projeklkoslnader.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 101

samt resekostnader i samband med visst internationellt kärnenergisamarbete:

Frän anslaget bör fortsättningsvis bestridas även kostnaderna för delegalionen (I 1982:08) för vissa lAEA-frågor.

Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgelår under detta anslag till 14574000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

till Visst internationellt energisamarbete för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 14574000 kr.

E 8. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader

1982/83 Reservation 4178939'

1983/84 Anslag 1000

1984/85 Förslag 1000

' Utgifterna för verksamhelen har uppgäu lill 21 893 866 kr.

Statens kärnkraftinspektion skall enligt sin instruktion (1977:427) som central förvaltningsmyndighet bl.a. följa utvecklingen på kärnenergiområdet, särskilt beträffande säkerhetsfrågor, pröva frågor om tillstånd och utöva tillsyn enligt atomenergilagen (1956:306). Inspekfionen skall vidare pröva behovet av och ta initiativ till viss forskning på kärnsäkerhetsområdet saml bidra till att ge allmänheten insyn i och information om kärnsäker-hetsarbetel i landet.

Inspektionen leds av en styrelse. Chef för inspekfionen är en generaldirektör. Till inspektionen ärf. n. knutna tre rådgivande nämnder: reaktorsä-kerhelsnämnden, safeguardnämnden och forskningsnämnden. Inspektionen är organiserad på två tekniska huvudenheter - för tillsyn och för utredning - samt en administrativ enhet och ett informationssekretariat.

Inspeklionens verksamhet finansieras med avgifter enligt förordningen (1975:421) om vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion. Avgifterna avses medföra full kostnadstäckning för säväl förvaltningskostnader som kärnsäkcrhetsforskning. Anslaget förs därför upp med ett formelll belopp av 1 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

102

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Inspektionen

Föredraganden

Personal	85	of.	of.
Stat
Ulgifter
Förvaltningskostnader	21688000	+ 2 485000	+ 1542000
(varav löner)	(14615000)	(+  939000)	(+12.34 000)
Lokalkostnader	2002000	+   640000	-   251000
	23690000	+3125000	+ 1291000
Inkomsler
Tillsyn av atomenergi-	23 689000	+ 3 125000	+ 1291000
anläggningar m. m.
Nettoutgift	1000	of.	of.

Statens kärnkraftinspeklion

1 statens kärnkraflinspekiions gransknings- och lillsynsverksamhei kan urskiljas bl.a. säkerhetsgranskning av nya anläggningar, lillsyn och löpande granskning av anläggningar i drifl, uppföljning och analys av drills-erfarenheter och tillbud samt återkommande säkerhetsgranskning av anläggningar. Härlill kommer uppföljning av ulvecklingen inom olika säker-heislekniska fackområden.

Under förulsälining atl inspektionen godkänner färdigställandet av kärnkraflsblocken Forsmark 3 och Oskarshamn 3 och att regeringen vid sin prövning av ansökningarna om laddningstillstånd för reaktorerna finner atl frågan om avfallshanteringen är löst kommer dessa block all inleda nukleär provdrift. Granskningen av KBS-3-sludien, som ansökningarna om laddningslillslånd åberopar, har remillerals lill bl.a. kärnkrafiinspek-lionen och kräver i sig belydande insalser frän inspektionens sida under budgelårel 1983/84.

Under budgelårel 1984/85 inleds provdriflen vid mellanlagrel för använl kärnbränsle i Oskarshamn (CLAB). Provdriften kommer att medföra en ulökad tillsynsverksamhet från inspektionens sida. Uppförandel av ell slulförvar för reakloravfall i Forsmark (SFR-1) kommer under innevarande och följande budgelår all kräva belydande löpande granskningsinsaiser, inledningsvis främsl avseende berg- och belongarbelen. Vidare kommer betydande granskningsinsaiser alt erfordras belräffande den närmare utformningen av del konlroll- och verifikalionsprogram som inspektionen krävt för SFR. inklusive lillhörande informations- och referensgruppsverk-samhet.

Arbetena med en anläggning för filtrerad tryckavlaslning av reaklorin-neslulningarna vid Barsebäck 1 och 2 (FILTRA) har igångsalls. Slullig säkerhelsrapport beräknas bli inlämnad lill inspektionen under juni 1985. Förutsättningarna för åtgärder för atl minska konsekvenserna av eveniuel-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 103

la haverier vid övriga svenska reaktorblock skall också klariäggas enligt de riktlinjer som givils av statsmakterna (prop. 1980/81:90 bil. I s. 312-313, NU 60, rskr 381).

Ansökan om förnyad koncession för R2-reaktorn i Studsvik inlämnades i slutet av september 1983 och medför såväl granskning av konstruktionsunderlag som ulredning av driftsfrågor såsom kompetenskrav och ändring av de säkerhetslekniska föreskrifterna. Inslallalionen av ny reaklortank är planerad lill höslen år 1984. Därefter skall inspektionen la slällning lill frågan om driftslillslånd.

För AB Asea-Aloms bränslefabrik förutses i slorl sell oförändrad drifl under perioden och således oförändrad arbelsinsals från inspeklionens sida.

Inspeklionens beredskapsorganisalion är nu uppbyggd. För att kunna avgöra organisationens ändamålsenlighet och förmåga all fullgöra sin uppgift krävs dock relalivi betydande insalser i form av övningar, där inspeklionens egen beredskap övas liksom samverkan med övriga organisationer.

Statens kärnkraftinspeklion genomför s. k. återkommande säkerhetsgranskningar (ÅSAR), som syftar till alt genomföra en överblickande och syslemalisk avslämning av säkerhelslägel vid varje reaklor. Denna avstämning görs mot bakgrund både av vunna driftserfarenheler och av utvecklingen inom olika säkerhetslekniska fackområden. Den första granskningen av della slag har gälll blocket Oskarshamn 1 och rapport härom inlämnades till regeringen underår 1983. Under budgelåret 1983/84 planeras granskningen av Ringhals 2 bli slutförd. Därefter kommer Ringhals I och ännu längre fram Barsebäck 1 och 2 saml Oskarshamn 2 alt granskas. Inspektionen anför all inom ramen för tilldelade resurser den förutskickade taklen i ASAR-granskningarna, ca tre granskningar genomförda per Ivåårsperiod, inle kan hällas. Den iroliga laklen torde enligl inspektionen bli i genomsnitt en anläggningsgranskning per budgetår om inle ytterligare resurser erhålls.

De anläggningsspecifika säkerhetsanalyserna inom ramen för ASAR-programmel, uppföljning och analys av driftserfarenheter saml analyser och uppföljning av ulvecklingen inom olika säkerhetstekniska fackområden utgör tre aktiviteter som griper in i varandra och lillsammans formar inspektionens långsiktiga reaklorsäkerhetsarbete.

De viktigare säkerhetslekniska fackområdena är lillföriillighelsanalys, eleklriska syslem, tryckbärande system m.m., systemteknik och termo-hydraulik, bränsle- och härdfrågor samt människa-maskinfrägor.

En omfattande lillföriillighelsanalys för Ringhals 2, som pägår under budgelårel 1983/84, kommer att vara vägledande för de därefter följande.

Mot bakgrund av förekomsten av materialproblem, såsom sprickbildning till följd av s. k. interkristallin spänningskorrosion, kommer arbele att ulföras i syfte att förbättra tillförlitligheten vid oförstörande provning av tryckbärande syslem.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14   Industridepartementet 104

I fråga om anläggningar för förvaring av kärnkraflsavfall anför inspektionen, att granskningen av Forsmarksförvaret, SFR-1, har givit synnerligen värdefulla erfarenheter vad gäller arbetsformer saml kompetens- och resursbehov inför granskning av kommande, mer kvalificerade slutförvar. Granskningen av KBS-3 väntas tillföra ytterligare erfarenheter. Inspektionen konstaterar dock atl dess granskningskapacilel pä avfallssidan behöver långsiktigt förstärkas inför granskningen av kommande, kvalificerade slutförvar, varvid vissa för avfallshanteringen unika och centrala fackområden bör ges samma bemanning inom inspektionen som de på reaklorsä-kerhelssidan. Som vikliga fackområden på avfallssidan kan preliminärt urskiljas säkerhelsanalyliska modeller, kemi- och korrosionsfrågor samt geologi med anknylande hydrologi.

Med hänvisning lill sina posifiva erfarenheler av de Ire rådgivande nämnderna för reaktorsäkerhel, forskning resp. safeguardfrågor föreslär inspekfionen all en rådgivande nämnd för säkerhetsfrågor rörande kärnavfall inrättas. Nämndens uppgift skall vara atl ge inspeklionens linjeorganisation råd och synpunkter från en grupp frislående experter med vetenskaplig och teknisk-praktisk erfarenhet. Liksom i fråga om övriga nämnder knutna till inspektionen bör även den nya nämndens ordförande utses av regeringen och övriga ledamöter av inspektionens slyrelse.

För redovisning av klyvbart maierial inom landet (bl.a. i samband med safeguardredovisning till del inlernalionella atomenergiorganet lAEA) föreslår inspektionen på grundval av en genomförd utredning en modernisering av mlinerna genom anskaffning av ny datorutrustning. Anskaffning kan ske antingen genom direkt köp eller via statens datamaskinfond.

Kärnkraflinspeklionens förslag för anslagei för förvaliningskoslnader för budgelårel 1984/85 innebär i korthet följande.

1. Pris-och löneomräkning +1637 000 kr.

2. Tillkommande kostnader för beredskapsorganisalion 4-   350000 kr.

3. Tillkommande kostnader för rådgivande nämnd i säkerhetsfrågor rörande kärnavfall saml ylleriigare en ledamot i inspeklionens slyrelse +    83000 kr.

4. Tillkommande kostnader för dalorulmstning (via dala-maskinfonden) -1-   lOOOOOkr.

5. Ny lelefonväxel +  325000 kr.,

engångsulgifl

6.    Ökade koslnader för inspek
tionens lokaler +  630000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 105

Föredragandens överväganden

Riksdagen fasllade våren 1981 rikllinjer för bl.a. arbelel med kärnkraf-lens säkerhelsfrågor (prop. 1980/81:90 bil. I, NU 60. rskr 381).

Ulgifterna för inspeklionens myndighelsverksamhet är beräknade med iitgängspunkt i huvudförslaget. Resurserna för inspektionen bör dock stärkas med hänsyn lill all Ivå ylleriigare reaklorblock i del svenska kärn-kräflsprogrammel är under färdigsiällande.

För all möjliggöra snabba insalser av inspeklionens beredskapsorganisalion saml effektiv samverkan med strälskyddsinslitutets verksamhel vid ett eventuellt haveri harjag beräknal rnedel för Iransporlberedskap och viss vidgning av beredskapsorganisalionen med 350000 kr. för näsla budgelår.

I avvaktan på bl.a. förslag från kommillén (I 1983:05) för översyn av kärnbränslenämndens verksamhel är jag inte beredd all nu la slällning lill inspeklionens förslag om inrällande av en rådgivande nämnd för säkerhelsfrågor rörande kärnavfall.

Som framgår av sammanslällningen beräknarjag utgifterna för inspektionen under della anslag lill 24981 000 kr. för näsla budgelår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

till Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgelårel 1984/85 anvisa ell reservafionsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet f06

E 9. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning

Reservation       ' 11300054

1982/83
1982/83 Anslag	1 000
1983/84 Förslag	1000

Statens kärnkraftinspeklion har ansvaret för all beställa det forsknings-och utvecklingsarbete som inspekfionen finner nödvändigt för atl trygga säkerheten i beslutade kärnkraftsanläggningar. Del åligger dessulom inspektionen alt pröva behovel av forsknings- och ulvecklingsarbeie av mer långsiktig karaktär.

Verksamheten finansieras med avgifter enligl förordningen (1975:421) om vissa avgifter lill slalens kärnkraftinspeklion. Anslaget förs därför upp med ett formellt belopp av I 000 kr. Det får inte belastas.

Förslag lill förändringar för budgelårel 1984/85:

	19X3/84	Beräknad ändring	1984/85
		Inspektionen	Före-
			draganden
Beriiknas för kiun-
siikerhetsforskning m. m.	42 700000	+4 100000	+ 1676000
Avaår:
Avgifter för kiirn-
siikerhelsforsknine	42699000	+ 4 100000	+ 1676000
Nelloutgifl	1000	of.	of.

Statens kärnkraflinspektion

Inom anslaget Kärnsäkerhelsforskning finansieras del svenska deltagandet i OECD:s s. k. Haldenprojekl och forskning inom ramen för del nordiska konlaklorganel för alomenergifrågor (NKA). Vidare finansieras verksamhelen vid de lokala säkerhelsnämnderna vid de fyra kärnkraftverken frän della anslag.

I övrigl framgår huvuddragen av den planerade forskningen och dess bakgrund i nu pågående projekl av del följande.

1. Människa-maskin. Inom Halden-projeklet kommer ell nyll laboralo-rium uppbyggt runt en simulator all las i bruk. En viktig uppgift är ulvecklingen av experimenlelll verifierade värderingsmeloder för slörningsanaly-ser och säkerhelspaneler.

2. Materialteknik. Som alll viktigare forskningsproblem framslår fenomenen inlerkristallin spänningskorrosion och korrosionsulmatlning. För uppläckl och värdering av sålunda orsakade sprickor krävs ulveckling av meloder för oförstörande prövning, framförallt med sikte på tillförlitlig bestämning av defekternas sloriek. För den återkommande besiklningen skall urvalskrilerier för provning diskuteras.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 107

3. Termohydraulik. En löpande verksamhel som innebär anpassning av utländska datorprogram så atl de är lillämpbara pä svenska reaktorkon-slruklioner pågår. Jämförelser görs med inhemska dalorprogram och med experiment. Bland sådana experiment kan nämnas en iredje försöksserie i FIX-ll-krelsen i Sludsvik och de avslulande experimenlen med kylmedels-förlust i den amerikanska s. k. LOFT-anläggningen.

4. Bränsle. Delaljerade sludier av fissionsgasfrigörelse. speciellt vid hög ulbränning av kärnbränslet, planeras för atl klarlägga de grundläggande mekanismerna för della fenomen.

5. Systemanalys. Metodutvecklingen kommer all inriklas på yttre händelser som brand och jordskalv saml på uivärdering av driftserfarenheler. Det senare innebär all analyser av fel med gemensam orsak och mänskligt felhandlande alltjämt är aktuella frågor. Kompletteringen av tillförlitlig-helsdalabasen är en forllöpande, grundläggande verksamhet. Säkerhetsanalyser diskuteras för andra delar av kärnbränslecykeln, t. ex. avfallshan-tering.

Till forskningsområdet förs även experimentella och teoretiska studier av olyckor med smäll härd. De avslulande försöken med aerosollransport av klyvningsprodukler vid en simulerad härdskada görs i Marvikenanlägg-ningen. RAMA-projeklel skall analysera radioaktiviletsulsläpp i samband med en svår olycka och värdera konslmklionsändringar som kan minska utsläpp. Projeklel skall ge beslulsunderiag för eveniuella modifieringar av reaktorerna i Ringhals, Forsmark och Oskarshamn enligl de riktlinjer som givils av slalsmakterna.

6. Regler- och elteknik. Inom della område studeras instrumenterings-principer, framförallt med lillämpning pä onormala driftstillstånd. Åld-ringsfenomen hos el- och reglerkomponenler ägnas särskild uppmärksam-hel. Frågor i samband med dalorisering av konlrollrumsinslrumenlering avses bli behandlade som grund för inspeklionens säkerhelsbedömningar.

7. Kärnavjällshantering. Forskningsarbelel inriklas på karaklärisering av egenskaper hos olika former av kärnavfall i de anläggningar som är eller kan bli akluella för mellanlagring eller slullig förvaring. Slörre undersökningar pågår av lagrat reakloravfall vid de svenska kärnkraftverken. 1 iniernalionelll samarbele görs jämförelseberäkningar av iransporl av radioakliva ämnen från ell slulförvar samt av hydrologiska förlopp. 1 nordiskl samarbele undersöks hur kärnavfall skall kunna las om hand efler en slörre härdskada, om övriga reaklorsyslem är inlakta.

1 övrigl redogör slalens kärnkraftinspeklion för resursbehov för del svenska bidragel lill den forskning som ulförs inom ramen för NKA-samarbelel, för bedömning och uppföljning av forskningsprojekl saml för anordnande av seminarier och symposier. Vidare anges en reserv av ofördeladc medel och koslnaderna i samband med professuren i reaklorsä-kerhel vid lekniska högskolan i Stockholm.

Under budgetåret 1984/85 förutses en viss lyngdpunklsförskjulning ske

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 108

mellan olika forskningsområden med hänsyn lill bedömd framlida ulveckling. Områden som förväntas kräva ökade insalser är såvitt nu kan bedömas

- malerialleknik, med hänsyn lill all en rad idenlifieradc problem, bl.a. korrosion, kräver omfallande och dyra experimentella insalser och da-lorberäkningar.

- kärnavfallsområdel. där behov av ökade insalser förulses som grund för kommande granskningar av olika svenska avfallsförvar och behandlingsprocesser.

De ökade insalserna inom dessa områden vänlas kunna tillgodoses genom en viss nedtrappning av insatserna inom vissa områden i och med all några slörre, kostnadskrävande projekl avslutas under 1984/85, nämligen termohydraulik, där bl.a. projektet med FlX-ll avslutas, och pä området systemanalys.

Under budgelårel 1983/84 är medelsramen för kärnsäkerhelsforskning 41.9 milj. kr. då 0,8 milj. kr. förde lokala säkerhelsnämnderna har frånräknats. Under budgetåret 1984/85 förulses all ell ökande anlal projekl med experimenlell inriklning genomförs i inlernalionellt samarbele. Dels beroende på della förhållande, dels lill följd av fördyringar genom bl.a. ökade lönekoslnadcr hos konsuller och inom forskningsorganisalioner erfordras enligl kärnkraflinspektionen en uppräkning av kostnadsramen med 4,1 milj. kr. lill 46 milj. kr. Då bidragen lill de lokala säkerhelsnämnderna inräknais äskas sålunda 46,8 milj. kr.

Lokala säkerhetsnämnder vid kärnkraftverken

Lokala säkerhelsnämnder vid kärnkraftverken inrällades våren 1981 (prop. 1980/81:25 s. 48-51, NU 23, rskr 112). Nämnderna skall enligl sin inslmklion (SFS 1981:10) bl.a. följa och informera om säkerhelsarbelel vid kärnkraftverken. Nämnderna har under höslen 1983 inlämnal verksam-helsrapporter lill regeringen.

Koslnaderna för de lokala säkerhelsnämndernas verksamhel bestrids från förevarande anslag. För innevarande budgelår har för nämndernas verksamhel under della anslag beräknals 0,8 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Inspeklionens samlade ansvar för kärnsäkerhelsforskningen ger goda möjligheler all överblicka pågående och planerad forskningsverksamhel. En sådan överblick ger i sin lur grund för atl samordna och prioritera sådanl forskningsarbete som är av särskild vikl för inspeklionens lillsyns-och kontrollverksamhet. Den av inspektionen initierade forskningsverksamheten är en förulsälining för all inspekfionen skall kunna bedriva en effekliv tillsynsverksamhet.

Medelsramen för kärnsäkerhetsforskningen bör räknas upp enligl samma grunder som övrigt statligt slöd lill leknisk forskning, vilket innebär med 1676000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 109

Kärnsäkerhetsforskningen har behandlats av kommillén (I 1983:05) för översyn av kärnbränslenämndens verksamhet. Jag räknar med atl återkomma med förslag, som kan beröra även den forskning, som slalens kärnkraftinspeklion svarar för, sedan kommillén slutfört sitt arbele.

För lokala säkerhelsnämnder vid kärnkraftverken beräknarjag för näsla budgelår ell oförändrai medelsbehov av sammanlagl 800000 kr.

De siällningslaganden somjag har redovisal innebär sammanfattningsvis att jag för den verksamhet som finansieras över anslaget under budgelårel 1983/84 beräknar 44 376000 kr. Anslagei lillförs medel från kärnkraftpro-ducenlerna genom avgifter. Del bör därtor, liksom för innevarande budgelår, föras upp med ell formelll belopp av I 000 kr.

Med hänvisning lill vad jag har anförl hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen all

lill Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsjörskning för budgelårel 1984/85 anvisa ell reservafionsanslag av I 000 kr.

E 10. Ätgärder för hantering av radioaktivt avfall

1982/83 Reservafion 108920

1983/84 Anslag 1000

1984/85 Förslag 1000

Över anslaget, som las upp med ett formelll belopp av I 000 kr., redovisas koslnader vid nämnden för hantering av använl kärnbränsle.

Nämnden skall enligl sin instruktion (1981:672) bl.a. följa utvecklingen på kärnenergiomrädet, särskilt vad gäller använl kärnbränsle och radioaktivt avfall från delta saml avveckling och rivning av reakloranläggningar. Den skall vidare avge förslag lill de avgifter som reaklorinnehavarna skall erlägga lill slalen och svara för en belryggande förvaltning av inbetalade avgifter. Nämnden skall sålunda pröva frågor om utlåning och ersällning lill reaklorinnehavarna från fonderade, inbelalade avgifter.

Nämnden skall även svara för viss kompletterande forsknings- och utvecklingsverksamhel rörande hanlering av använl kärnbränsle och ra-dioaklivl avfall från della och lämna en översiki över de ålgärder som kan behövas för all övervaka och konlrollera slulförvar.

En kommitté (I 1983:05) har under är 1983 tillkallats för alt se över nämndens verksamhel, bl. a. mol bakgrund av den ändrade ansvarsfördelning mellan slaten och kärnkraflsinduslrin i fråga om kärnavfallshanlering som följer av den nya lagsliflning pä kärnenergiområdel som föreslagils av regeringen (prop. 1983/84:60). Enligl sina direktiv (Dir 1983:54) bör kommillén bl.a. överväga lämplighelen av atl organisatoriskt åtskilja de båda nuvarande huvuduppgifterna för nämnden, nämligen fondförvalining och

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 110

-finansiering respekfive leknisk-vcienskaplig bevakning. Kommillén har i november 1983 avgivii en delrapport avseende möjligheierna till viss samordning av den slalliga lorskningsverksamheien på kärnsäkerhelsområdel m. m.

Förslagen i nämndens anslagsframslällning liksom mitl förslag lill förändringar för budgelårel 1984/85 framgår av följande sammanslällning.

	1983/84	Beriiknad	ändring 1984/85
		Nämnden		Före-
				draganden
Personal	6	+ 1		of.
Stat
Förvaltningskostnader	1812 000	+ 336000		+     70000
(varav löner)	(1 423 000)	( + 241000)		(+    63 000)
Lokalkostnader	290 000	+   13 000		+     15 000
Projeklmedel	7.S00()00	of.		-   996000
	9 602 000	+349000		-  911000

Nämnden jör hanlering av använt kärnbränsle Egen verksamhel

Nämnden utgår i sin anslagsframslällning från nuvarande förhållanden i fråga om rollfördelning mellan myndigheten och kraftinduslrin. 1 den mån dessa skulle påverkas av den nyss nämnda översynen räknar nämnden med all den i annal sammanhang bereds lillfälle alt redovisa sina syn-punkler. Mot bakgrund av översynen av nämndens resurser lägger nämnden inle nu nägol förslag om ytterligare förslärkning i enlighel med vad aiomlagslifiningskommillén anfört i sill belänkande (SOU 1983:9) ulan räknar med au denna fråga får prövas i översynen. Nämnden finner del emellertid nu oundgängligl, för all de insalser den har all göra på del tekniska områdel skall kunna genomföras, atl nämnden tillförs ylleriigare en ijänsl för handläggare för lekniska uppgifter. En ijänsl som avdelnings-direklör i högst F23 bör därior inrällas vid nämnden den 1 juli 1984.

Till nämndens uppgifter hör all ulforma och på lämpligt säll sprida informalion om arbetet med all hanlera och slulförvara del använda kärn-bränslet och med all riva kärnkraftverken. Om särskilda koslnader för informafionsverksamhet skulle bli akluella under budgetåren 1983/84 och 1984/85 bedöms dessa av nämnden kunna rymmas inom ramen för projektmedlen.

Enligl nuvarande ansvarsfördelning har nämnden all, ulöver den verksamhel som krafiinduslrin själv bedriver i fråga om förvaring av kärn-bränsleavfall och rivning av anläggningar, utföra övergripande sludier komplelierade med forskning för all bredda slalens beslulsunderiag. Bland vikliga delområden märks sludier som underlag för lokalisering av slulförvar, fortlöpande granskning av kraftindusirins ulvecklingsprogram och granskning av program i andra länder.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 111

I Nämnden föreslår för anslaget en medelsram om 9951000 kr., varav

2451 000 kr. för nämndens egen verksamhel och 7,5 milj. kr. som projeklmedel.

'        Finansieringsfrågor

I I samband med nämndens bildande angavs i prop. 1980/81:90 (bil. 1 s.

326) att det var en uppgift för nämnden alt, eller hörande av kärnkrafiföre-

1       lagen, ulforma system för ulnylijande av de hos förelagen redan fonderade

, medlen, som skall förbrukas innan ersällning ulgår av avgiftsmedlen. Efler undersökningar konstalerades all del skulle vara mesl ändamålsenligt med

' hänsyn lill såväl enhellighel som redovisning all nämnden överlog hela finansieringen. Genom ullagande av en särskild avgift vid slutet av år 1982 tillfördes nämnden närmare 2300 milj. kr., vilket svarade mot vad som då fanns fonderat hos förelagen. Härigenom skapades ett enhetligt finansi-

'       eringssystem som administreras av nämnden. Samtidigt ersattes förelagen

I       för sina koslnader under år 1982 och av kärnkrafisförelagen lill Svensk.

I        Kärnbränsleförsörjning AB (SKBF) lämnade förskott avvecklades. Ersätl-

I ningen uppgick lill närmare I 100 milj. kr. Älerslående medel kvarslår hos förelagen som räniebärande fordringar för nämnden och avbelalas i samma lakl som ersällning lämnas lill SKBF. Med den höga uibeialningsiakl som

] förulses för de närmasle åren beräknas huvuddelen av dessa medel betalas in under åren 1983 och 1984.

Under år 1982 och för de båda första kvartalen 1983 har lill nämnden erlagls sammanlagl 958 milj. kr. i avgifter, vilket svarar mot en nellopro-duklion vid kärnkraftverken av 56,4 TWh. Av dessa avgiftsmedel, som betalals in lill Sveriges riksbank, har under budgelårel 1982/83 ersällning ulgåtl endast för Forsmarks Kraftgrupp AB:s koslnader med 250 milj. kr. Per den 30 juni 1983 uppgick de av nämnden förvallade tillgångarna lill I 540 milj. kr.

Nämnden har vidare beslulal om utlåning av medel inom de givna ramarna lill OKG AB, slalens vattenfallsverk och Sydsvenska Värmekrafl AB för energiinvesieringar.

N AK Plan 83 och förslag till avgift för år 1984

Nämnden har i oklober 1983 överlämnat NAK Plan 83 och förslag lill avgift för år 1984. Nämnden föreslår 2,1 öre per kilowattimme. Förslagel är baserat pä atl reaktorerna drivs i 25 år och på en real avkastning av 2% över hela perioden lill omkring 2060. De lolala älerslående koslnaderna har beräknals lill 37 miljarderkr. i prisiägel januari 1984.

Föredragandens överväganden

Enligl de principer som gäller för hanleringen av kärnkraftens radioakliva avfall bör samtliga koslnader för avfallets hanlering bäras av dem som ger upphov lill dem, dvs. kärnkrafisförelagen. Delta gäller även slalens koslnader för hanteringen av avfallet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 112

Regeringen har den 15 december 1983 beslulal all den avgift enligl lagen (1981:669) om finansiering av framlida ulgifter för använl kärnbränsle m. m. som las ul på från kärnkraftverken levererad elkraft under 1984 skall vara 1,9 öre per kWh. Avgiften skall täcka de koslnader i framtiden för atl la hand om det använda kärnbränslet och för att avveckla och riva kärnkraftverken som svarar mot produkfionen av elkraft under år 1984.

Som en följd av beslämmelserna i den föreslagna lagen om kärnteknisk verksamhel (prop. 1983/84:60) konimer ansvarel för belydande delar av forskningen pä kärnavfallsområdel att öyertas av kraftinduslrin. Jag beräknar därför ell minskal behov av medel framöver för kärnbränslenämndens projeklverksamhel. Jag är mol bakgrund av den pågående översynen av kärnbränslenärnndens verksamhet inle beredd atl nu la ställning lill nämndens förslag rörande inrättande av en ny tjänst.

Som framgår av sammanslällningen beräknarjag ulgifterna för nämnden lill 8691 000 kr. för näsla budgelår, varav 6504000 kr. för projektverksam-heien. Ulgifterna är beräknade med ulgångspunkl i huvudförslagel. Eftersom finansieringen av nämndens verksamhel sker genom avgiftsmedel bör anslagei liksom hillills las upp nried ell formelll belopp av 1 000 kr.

Med hänvisning lill vad jag har anförl hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen att

lill Åtgärder jör hantering av radioaktivt avfall för budgelårel 1984/ 85 anvisa ell reservafionsanslag av 1 000 kr.

Statens vatlenfallsverk

Slalens vatlenfallsverk inrällades som affärsdrivande verk år 1909 och fick sin nuvarande organisation år 1982 (prop. 1981/82: 125, NU 53, rskr 405).

Vallenfallsverkel handhar enligl sin inslrukiion (1982:705) slalens kraft-vcrksrörelse och därmed sammanhängande verksamhel, handhar kanalrörelsen vid Trollhälte kanalverk, verkar för en ralionell elenergiförsörjning inom rikel, uppför och driver självi eller i samverkan med andra anläggningar för el- eller värmeförsörjning, bedriver forsknings- och utvecklingsverksamhel för energiförsörjning saml ulför demonslralionsan-läggningar. Verket ombesörjer beredskapsplanläggning av rikels elenergiförsörjning.

Vallenfallsverkel beslular om leverans av elenergi frän verkets anläggningar och faslsiäller avgifter tor sådan leverans. Anläggningar och byggnader som behövs för verksamhelen uppförs av verkel.

Utgifterna för vatienfallsverkeis invesleringar beslrids f.n. dels från reservalionsanslagel Slalens vallenfallsverk: Kraflslalioner m.m., dels genom medel som i övrigl slälls lill verkels förfogande.

Vallenfallsverkel förvallar slalens aklier i elproduklionsbolagen Baslu-sels Kraft AB, Bergeforsens Kraft AB, AB Bergslagen.s Gemensamma

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 113

Kraflförvaltning, Brävallakrafi AB, Forsmarks Kraftgrupp AB, Fyriskraft AB, AB Grytforsen, AB Kallslmpeforsen, Korsselbänna AB, Ljusfors Kraft AB, Rebnis Kraft AB, Stockholms Kraflgrupp AB, Söderfors Kraft AB och AB Umeforsen.

Vallenfallsverkel förvallar dessulom slalens aklier i distribulionsbola-gen Björkö-Arholma Elektriska AB. Grundsunda Eleklriska AB, Kolbäcks Belysnings AB, RoslagsEnergi AB, Rönninge Eleklriska AB, Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB), Umeå Eleklriska Dislribulions AB, Valbo Kraft AB och Vikbolandels Eleklriska Kraft AB. Härulöver har vatlenfallsverkel aklier i Bodens Torvvärme AB, Fagersta Energiproduktion AB, Götakrafl AB, Jokkmokks Värmeverk AB, AB Kärnkraftui-bildning. Lilla Edels Fjärrvärme AB, AB Saltsjöbadens Elverk, Svensk Kärnbränsleförsörjning AB, Svenska Petroleum AB, Svenskl Kolkonsor-lium AB, Swedegas AB och SwedPower AB.

Via förvallningsbolagel Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB) förvallar vallenfallsverkel indirekl aklierna i disiribulionsdollerbolagen AB Boxholms Elverk, Domneåns Kraft AB, AB Finspångs Elverk, Gotlands Energiverk AB, Kalix Elverk AB, Motala Ströms Kraft AB, AB Skillingaryds Elverk, Vingåkers Elverk AB, Viskans Kraft AB, AB Värmdö Elverk, Västerbergslagens Energi AB och AB Ange Elverk samt i de s. k. "intressebolagen" Bodens Energiverk AB. Luleå Energiverk AB, Pileortens Eldistributions AB, AB Sienungsunds Elverk och Öslhammars Energiverk AB i vilka bolag SEAB äger minorilelsandelar.

Ekonomisk översikt m. m.

Tillgångarna inom kraftverksröreisen uppgick den 30 juni 1983 lill sammanlagl ca 35069 milj. kr., varav ca 30225 milj. kr. hänförde sig lill naiurtillgångar och anläggningar saml aklier och lån, 2727 milj. kr. lill lager och förråd och ålersloden lill poster av finansiell nalur. Sedan skulderna frånräknals var behållningen ca 31610 milj. kr. inkl. balanserade överskollsmedel.

Kraflverksrörelsens resuliairäkning för de ivå senasle budgelären och driftslal för budgelårel 1983/84 framgår av följande sammanslällning (i milj. kr.).

	1981/82	1982/83	1983/84'
Rörelseintäkler	9227	9753	10 847
diirav intäkter från
engrosförsäljning	5 993	6 747	7 359
därav intäkter från
delaljförsäljning	802	948	1032
Rörelseresultat före
avskrivningar	2 804	3 014	3 623
Resullal före skatt	1824	1841	2 140
Resullal före ränta på
stalskapilalet	1574	1743	1965
Riinta på statskapitalet	1428	1677	1965
Arets resultat	146	66	0

' Driftslat

8    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 14

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14   Industridepartementet 114

Rörelsens intäkler för budgetåret 1982/83 uppgick till 9753 milj. kr., en ökning med 526 milj. kr. Borträknas arbeten ät utomslående var ökningen 946 milj. kr. Arbeien ål uiomslående omfattar i huvudsak verkets bygg-och driftentreprenad för Forsmarks Kraftgrupp AB.

Rörelsens kostnader för budgetåret 1982/83 uppgick till 6739 milj. kr., en ökning med 316 milj. kr. Borträknas arbeien ät utomstående var ökningen 736 milj. kr. En särskild skatt på vattenkraft infördes den 1 januari 1983. Kostnaderna härtor uppgick till 240 milj. kr. Devalveringen av den svenska kronan hösten 1982 medförde kursförändringar på ulländska lån. Della fördyrade kraftinköpen från Forsmarks Kraftgrupp AB. Extrakostnaderna för devalveringen uppgick till 225 milj. kr.

Avskrivningar enligt plan för budgetåret 1982/83 uppgick lill 737 milj. kr. Årets kalkylmässiga avskrivningar uppgick till 1652 milj. kr. Skillnaden mellan dessa och planenliga avskrivningar redovisas som boksluisdisposi-lion.

Finansiella och exlraordinära posler innebar en resulialförbäliring med 606 milj. kr. Verkel har under budgelårel 1982/83 för Ringhals erhållit ersällning för fördyrad kraftproduktion pä grund av försenad idrifttagning av kärnreaktorer med 158 milj. kr.

Under budgetåret 1982/83 betalades 175 milj. kr. i skaller till de kommuner där verkel har verksamhet. I resultaträkningen redovisas dock endast 98 milj. kr. beroende på äterföringar av för höga skalteavsällningar under tidigare är.

Arets ränla pä disponeral slalskapilal var 1 677 milj. kr., vilkel motsvarar fastställt förräntningskrav eller 12% på det i medeltal disponerade förräntningspliktiga slalskapilalel. För budgelåret 1983/84 är förräntningskravet 13%. Årets överskott utöver avkaslningskravei, 66 milj. kr., har avsatts till disponibla medel.

Inläklerna i kanalrörelsen uppgick lill 37,4 milj. kr., som fördelade sig pä kanalverkets egna intäkler med 8,5 milj. kr. och på driflbidrag från slalen med 28,9 milj. kr. Efter driflkoslnader, avskrivningar, kommunalskatt och ränla på statskapitalet återstod 0,3 milj. kr. Beloppel har använts för atl läcka del av tidigare års underskoll.

Anlalel anslällda har under de senasle sex åren varierat mellan ca 12 150 och 11150. Under samma period har verkels personal fåll en ändrad sammansätining. Medan antalet anslällda inom anläggningsenhelerna -främsl byggnadsarbelare - har minskal med ca 1 500, har anlalel ijänsle-män i driflorganisalionen för värmeproduktion och i adminisirationen ökal ungefär lika myckel. Den I juli 1983 uppgick anlalel anslällda lill 11807 personer.

Hur den lolala elkonsumtionen inom del ställiga avsätlningsområdel inklusive övcrlöringsförlusler har ulvecklat sig under den senasle fioårsperioden iVaiugår av följande sammanställning.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

115

Budgetår	Fasla	Tillfälliga		Totala	Leveranser exkl.
	leveranser	leveransei		leveranser	tillfällig	export
		Export	Övrigt		Års-	Ökning från
					värde	föregående år
	GWh	GWh	GWh	GWh	GWh	ar GWh
1973/74	36 787	2 380	1 147	40314	37934	2 134
1974/75	39 331	1 174	1042	41547	40373	2439
1975/76	41914	2513	1283	45710	43 197	2824
1976/77	43 181	2 347	1 191	46719	44 372	1 175
1977/78	41244	2261	790	44 295	42034	-2 338
1978/79	44227	1691	880	46797	45 107	3 073
1979/80	44 888	2697	1057	48642	45 945	838
1980/81	44 702	3 282	1 185	49169	45 887	-    58    "
1981/82	47 674	3 291	2 462	53 427	50136	4 249
1982/83	50247	2 140	2 969	55 3.%	53216	3 080

Försäljningen till kraftföretag ökade under budgelåret 1982/83 med 7,8 %. Leveranserna lill åierdislribuiörer, som är den dominerande kaiego-rin, ökade med 6,9%. Leveranserna inom valienfallsverkets egna detalj-distributionsområden ökade med 5,2%. Försäljningen av kraft till företag ulom landel ökade med 25,2%.

Valienfallsverkets produklion av elenergi inkl. andels- och ersälinings-krafl uppgick under 1982/83 lill 48,6 TWh, vilkel motsvarade ca hälften av landels lolala elproduklion. Vallenkrafiprodukiionen uppgick lill 28,7 TWh. Innehällel i vallenmagasinen ökade med ca 4 TWh. Produkfionen i kärnkraftverken uppgick lill 19,5 TWh. Produkfionen av el i egna fossilel-dade anläggningar var den lägsia under senasle fioårsperioden och uppgick fill 0,4 TWh. Kraftulbylel med de övriga nordiska länderna resullerade i en nelloimport av 3,2 TWh.

E II. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m. m.

3160943417 '3318700000 3 323000000

Reservation

1982/83 Ulgift 3160943417 Reservation 434 757463

1983/84 Anslag

1984/85 Förslag

' Varav 14,7 milj. kr. över finansfullmaklen enligt regeringsbeslut den 6 oklober 1983 och 85 milj. kr. på tilläggsbudget 1.

Allmänna energifrågor

I anslagsframslällningen för budgelåret 1984/85 behandlar slalens vallenfallsverk inledningsvis sambandet mellan el- och värmeförsörjning. Detta samband förslärks alllmer genom ökad användning av elvärme och värmepumpar saml behov av kraflvärmeproduklion. Elförsörjningen bör därför inle lösas frislående från övriga energifrågor ulan ingå som en inlegrerad del av den lolala el- och värmeförsörjningen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14   Industridepartementet 116

Vad gäller elanvändning för uppvärmning är del myckel fördelakligl frän samhällsekonomiska ulgängspunkler all ersälia olja med el för uppvärmning, så länge vi har lillgång lill billig vallen- och kärnkrafl och inle dyrare kraflslag behöver ulnylljas för längre perioder. Del finns möjlighet atl göra detta under sådana former att möjligheterna till framtida kraflvärmeproduklion tas till vara och avvecklingen av kärnkraften inte försvåras. Den ökade elanvändningen för uppvärmning bör ske genom installation av stora avkopplingsbara elpannor i värmeverk och industrier, ulnylijande av el i mindre och medelstora panncentraler under tider med låg efterfrågan samt genom konvertering från olja lill el i småhus.

Slora elpannor bör installeras i värmeverk och industrier. Det kan ske snabbi med relativt låga investeringar och kort avskrivningslid om frågan om beskattningen av elanvändning i dessa pannor löses på ett tillfredsställande sätt. Avtal om elleverans bör medge rätt till avkoppling när oljeeldade kraftverk behöver las i anspråk för elproduktion.

I mindre och medelstora panncenlraler bör el ulnylljas för uppvärmning under lider med låg eleflerfrågan, dvs. under sommar, höst och vår saml evenluelll helger och näller under övrig tid av ärel. Alternativ uppvärmningsanordning bör av ekonomiska skäl finnas för att klara uppvärmningen under övriga delar av årel. En sådan anordning bör också finnas med hänsyn lill behovet av pannreserv. Inveslering i en elpanna beräknas vara avskriven på kort lid.

I befintliga småhus som värms upp med olja bör övergången lill elvärme ske antingen genom all oljepannan komplelleras med elpalron, elkassell eller värmepump eller - då inveslering i ny värmeanläggning är akluell -genom all elpanna, allbränslepanna eller värmepump inslalleras. Del val-lenburna syslemet bör behällas i de flesta fall. Därmed bevaras möjligheten lill uppvärmning med andra energislag än el. Inveslering i övergång från olja till elvärme är för många fastighetsägare ell förmånligl alternaliv.

Koslnaderna för all producera och distribuera el varierar under ärel saml mellan dag och natt beroende pä varialionerna i eleflerfrågan. I syfte all minska dessa varialioner och därmed kostnaderna för kraflförelagel och för kunden har vatlenfallsverkel, liksom vissa andra kraftföretag, infört möjlighel för konsumenten all välja en särskild ellariff för kombina-lionsdrift av el och olja eller andra bränslen. Denna gör det ekonomiskt motiverat för kunden all installera värmesysiem som drivs med elenergi under lid dä elbelaslningen är låg och med bränsleeldad panna då belastningen pä elnätet är hög.

I fråga om priset på elektrisk kraft uttalar vallenfallsverkel all elpriset under 1980-talel i vari fall inle kommer atl siiga reali, dvs. del kommer all utvecklas högst i takt med inflationen. Utvecklingen under 1990-lalel är osiikcr. Den påverkas av mänga olika faklorer såsom utvecklingen av clcftcrfriigan, kostnaderna för alt bygga och driva nya produklionsanslägg-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 117

ningar, kärnkraftens tillgänglighet saml resultatet av den lekniska utvecklingen. Priset på el kan under fiera år in på 1990-lalet förväntas realt ligga pä 1980-lalels nivå eller stiga mycket långsamt.

fieträffande försörjningen med bränslen anför verket.

Under budgetåret 1982/83 har vatlenfallsverkel förbättrat försörjningslägel för natururan. Behovet är helt täckt t.o. m. år 1987 och till 35% för åren 1988 till 1990. Della har uppnåtts genom nya kontrakt med kanadensiska leverantörer. Under år 1984 beräknas ylleriigare kontraktering ske för perioden efter år 1987. Tillgängen på nalururan i världen är fortfarande god, vilket förväntas bestå de närmaste åren.

Vattenfallsverkets behov av anrikningstjänsler är täckt genom långtids-kontrakt med US Deparlemenl of Energy för leveranser fram lill millen av 1990-talet.

Vallenfallsverkel framhåller alt de motiv som ursprungligen funniis för dellagande i engagemang inom oljeområdet har fallit bort i och med att oljekraflen har fåll en alll mindre del av elproduktionen. Verket vill mot denna bakgrund avveckla sitt ägarintresse i Svenska Petroleum AB.

Möjligheterna alt i nord-sydlig riktning överföra naturgas genom Sverige i en rörledning har på regeringens uppdrag belysts genom del arbete, som vallenfallsverkel bedriver i samarbele med*Swedegas AB inom ramen för Projekl Gaslransilering. Verkel har i mars 1983 lämnai rapport lill regeringen med förslag lill huvudsträckning i Sverige av en sådan ledning.

Projektet utgör ett delprojekt inom en norsk-svensk studie för en eventuell gasledning från Nordnorge till kontinenten, inom vilken det norska statsägda företaget Sialoil samarbelar med vatlenfallsverkel.

Beroende bl.a. på omfattningen av de ytterligare gasfynd, som kan göras utanför Nordnorge, är transportvägen genom Sverige ett av flera alternativ. Försl om några år kan klarhet vinnas, om projektet kan komma till genomförande. Projekteringen i Sverige måste dock drivas vidare, för alt transiteringen skall bestå som reellt alternativ.

Vatlenfallsverkel utarbetar årligen en femårsplan för forskning, utveckling och demonstration. 1983 ärs plan omfattar satsningar om sammanlagt nära 160 milj. kr. (exkl. bidrag från forskningsstödjande organ) per år de närmaste åren. Verksamheten finansieras med medel ur verkels driftbudget.

Nära hälften av satsningen avser värmepumpar och solenergi. Andra stora delar avser energiomvandlingsteknik, ny energiteknik och rationell energianvändning, elteknik och elektriska system saml byggnads- och materialteknik.

Planen innebär en utökad satsning på framför allt torv jämfört med lidigare plan.

En del av forsknings- och ulvecklingsverksamhelen sker på uppdrag av

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

118

uiomslående. Exempel på sädana engagemang är uppdragel från dåvarande nämnden för energiproduklionsforskning om uppförande av vindkraft-anläggningen pä Golland, samarbele med slyrelsen för teknisk utveckling om ett svenskt elfordonsprogram och samarbete med svensk industri avseende bl. a. datoriserade driftcentraler.

Härulöver bidrar vallenfallsverkel lill forsknings- och utvecklingsverksamhet inom kärnkraflomrädet genom finansiering av viss del av verksamheten inom Svensk Kärnbränsleförsörjning AB och årliga avgifter för finansiering av sådan forsknings- och utvecklingsverksamhel som admini-slreras av slalens kärnkraftinspeklion och slalens strålskyddsinslitut. Dessa bidrag uppgår för 1983/84 lill sammanlagl omkring 70 milj. kr.

Ulbyggnadsplanering

Vallenfallsverkel räknar med samma elkonsumlionsprognos som i förra årels anslagsframslällning. Med de produktionsresurser som vattenfalls-verket har och som lillkommer enligt gällande utbyggnadsplan inklusive föreslagna nya anläggningar erhålls för budgelären 1984/85—1990/91 energibalanser i del ställiga kraftsystemet enligt följande sammanslällning (i TWh).

1984/85      1985/86      1986/87      1987/88      1988/89      1989/90      1990/91

fossileldad kraft	10,0	10.0	10,0	10.0	10,0	10,0	10,0
kärnkraft	29.2	32.3	33,1	■   33,5	33,5	33,6	33.8
Köp frän andra kraflföretag	0,8	0,7	0,5	0.5	0,5	0.5	0,5
Tillfälliga köp frän egna
abonnenter samt import	3,5	3,5	3.5	3.5	3.5	3,5	3.5
Summa kraftlillgång enligl
energikriteriet'	63,3	66,2	66,8.	67.2	67,3	67.4	67,6
Brist enligl energikriteriel	-	-	-	-	-	-	-

30,5

30,7

Förbrukning
Primaförbrukning enligt
normalårsprognosen 54,0

Tillkommande primaförbrukning
vid exceptionella torrårs-
förhållanden 0,5
Försäljning till andra
kraftförelag 2,2

Summa förbrukning 56,7

Kraftlillgång

Från egna befintliga och be
slulade vattenkraftanläggningar,
medelår 30.3

Från föreslagna nya vattenkraft-
anläggningar, medelår -
Från egna befintliga och be
slutade värmekraftanläggningar
vid medeltillgänglighet

56,4	58,3	.    59,5	60.9
0,5	0,5	0.5	0,5
1.2	0.3	-	-
58,1	59,1	60.0	61,4

30.6

30,6

62.2

0,5

62,7

30,7

63.5 0.5

64.0 30,7

' Energikriterium: Total produktionsförmåga = 0.8xvattenkraflproduktion + 0.9xvärmekraftproduklion

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 119

I balanserna har räknats med 70% tillgänglighet för kärnkraflblocken. Lägre värden tillämpas dock för de första årens mognadsförlopp.

Beträffande Ringhals 3 och 4 har i balanserna räknats med full produktionsförmåga fr.o.m. 1985/86. Problemen i dessa block p.g.a. felaklig konstruktion av ånggeneratorerna bedöms ha fåll en tillfredsställande lösning genom att s. k. matarvatlenfördelare nu har inmonlerals.

Forsmark 3 som är under ulbyggnad beräknas kunna las i kommersiell drift maj 1985.

Som framgår av energibalanserna kan den beräknade elförbrukningen fillgodoses med önskad leveranssäkerhel under samlliga år.

Ur balanserna kan också uiläsas all elförbrukningen under normalårsförhållanden kan fillgodoses med vallenkraft- och kärnkraftproduktion. Under torrår kan utöver kraflvärmeproduklion även oljekondensproduk-tion bli nödvändig. Produktionen i oljekondensanläggningar blir i genomsnitt läg och gasturbiner kommer endasl att utnyttjas för tillfälliga speciella produktionsbehov.

Beslut om nya produklionsanläggningar behöver inle fattas under innevarande budgetår för alt elförsörjningen inom del slatliga avsättningsområdet skall kunna klaras under 1980-talet.

Av andra än omedelbara elförsörjningsmässiga skäl kan emellertid ytterligare produktionsenheter komma alt färdigställas under den berörda perioden. Delta gäller t.ex. inom kraflvärmeomrädel, där verket lillsammans med vissa kommuner f. n. projekterar nya anläggningar avsedda för eldning med fasta bränslen. Tidpunkten för idrifttagning av dessa bestäms i första hand av kommunernas värmebehov, strävan all minska oljeberoendel och önskemålet atl vinna erfarenhel av eldning med fasla bränslen. Tidigareläggning av valtenkraflobjekl motiveras av minskal oljeberoende och av sysselsätlningsskäl.

Totalt bedöms anlalel egna anslällda inom verkels anläggningsverksam-hel minska med ca 1600 personer under perioden 1983/84-1987/88. En viss fortsalt nedgång kommer alt ske under resten av 1980-talel.

Silualionen vad gäller Sveriges framlida el- och energiförsörjning är lill stora delar förändrad jämfört med den lidpunkt då riktlinjerna för vattenkraftens utnyttjande lades fast. Della måste beaktas vid bedömningar om framtida vattenkraftutbyggnad. Vatlenfallsverkel anser all det finns anledning att överväga en utbyggnad av vattenkraften ulöver den av riksdagen fastlagda nivån 66 TWh och att en förstudie i form av översiktsplan bör genomföras för två större outbyggda älvar, förslagsvis Vindelälven och Pileälven.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14   Industridepartementet

120

Verkets utbyggnadsplan upptar f. n. följande projekl.

Utbyggnadsprojekl		Planerad idrifttagning budgelår	Redovisad i proposition
Vallenkrafi
Messaure 3	Luleälven	1983/84	1977/78:116
Slenkullafors	Ångermanälven	1983/84	1974:1	bil.	15
Vietas. tunnel	Luleälven	1985/86	1979/80:33
Stornonfors 4	Umeälven	1985/86	1980/81:90
Sädva	Skellefleälven	1985/86	1981/82:100	bil.	17
Laxede 3	Luleälven	1986/87	1982/83:100	bil.	14
Porsi 3	Luleälven	1987/88	1982/83:100	bil.	■14
(Fal sjö	Ångermanälven	1990/91	1982/83:100	bil.	14)
Upperud	Upperudsälven	1984/85	1983/84:25
Kärnkrafl
Ringhals 4		1983/84	1973:1	bil.	15
Forsmark 3		1984/85	1975/76:100	bil.	15
Projektreserv
Stadsforsen 4	Indalsälven		1982/83:25

Falsjö kraflslation med en beräknad energiproduktion om ca 220 GWh per år frän år 1990 ingår inte i de nyss redovisade kraftbalanserna. Falsjö-projeklels koslnader är myckel höga i relalion lill andra vallenkraflprojekl som kan bli akluella under moisvarande lid. Enligt vatlenfallsverkel bör Falsjöprojektel inte nu komma till stånd om man ser tiil kraftförsörjningen och ekonomin. Verkel anger all del avser att återkomma till denna fråga i samband med yttrande till regeringen avseende projektets tillåtlighet och i remissyttrande över vatlenkraftberedningens betänkande (SOU 1983:49) Vattenkraft.

Behovet av atl komplettera och förnya anläggningsdelar i äldre vallen-kraftstationer ökar. Arbete pågår med att upprätta ett program för förnyelse av kraft- och transformatorstationer. Bl. a. studeras meloder för all med slörre säkerhet än nu kunna bedöma återstående livslängd på generatorerna i vallenkraftstationer.

Förnyelser genomförs successivt. Åtgärderna under budgelåret 1984/85 omfattar t.ex. upprustning av generatorer och turbiner, byte av transformatorer och kraftkablar samt modernisering av konlrollanläggningssy-stem.

Vatlenfallsverkel hade vid ingången av budgelårel 1983/84 fyra smä-kraflverk, vardera med en effekl undersligande 1 500 kW, som lagils i drifl år 1976 eller senare. Arbelel med projeklering och byggande av ylleriigare fyra småkraflverk pågår och under budgelårel 1984/85 beräknas även dessa ha lagits idrifl. Tolall beräknas energilillskoUet från småkraflverk idriftlagna år 1976 eller senare uppgå lill 13 GWh/år.

Verket har befogenhet all själv beslula om ulbyggnad av små vallen-kraftverk om högsl 1,5 MW inom ramen för anvisade medel. För alt åsladkomma en bällre anpassning av verksamhelen lill akluell sysselsält-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 121

ningssilualion bör denna befogenhet ulökas lill all gälla äVen om- och lillbyggnader av vallenkraflanläggningar om högsl 20 MW.

Projektreserven för verkels normala verksamhel beslår eller bör beslå av anläggningar för produklion och överföring av elkraft, vilka syftar lill alt så snabbt som möjligt öka kraflsyslemels preslanda om och när behöv härav uppslår. Däruiöver finns en projeklreserv. som kan ulnylljas i sysselsättningssyfte.

Projekteringsprogrammet för vattenkraft innehåller elva mindre projekt med dålig lönsamhel. Detta beror på all slörre delen av outbyggda fallhöjder i slallig ägo f.n. är undantagna från prövning enligl vattenlagen saml all regeringen i flera fall inle har gell lillsländ till ulbyggnad av ett anlal projekl som får prövas enligl vallenlagen.

Projekieringsplanen för värmekraft innehåller bl.a. följande länkbara värmekraflverk.

För del befintliga kraflvärmeverkel i Oxelösund har något förslag till ombyggnad för kol inte kunnat framläggas på grund av atl Nyköpings kommun har valt att tillgodose sitt produktionsbehov av helvallen med egna utbyggnader. I stället studeras möjligheterna all minska oljeförbrukningen hos Svenskl Stål AB (SSAB) och i Oxelösunds fjärrvärmenäl genom ulbyggnad av en ny koleldad panna. Förhandlingar har inletts med SSAB och Oxelösunds kommun om ång- och värmeleveranser. Om dessa leder lill positivi resullal avser vallenfallsverkel all inkomma med särskild skrivelse med hemslällan om beslut för ulbyggnaden.

Projekleringen av ell koleldat kondenskraflverk i Oxelösund har avslu-lals.

Tekniska Verken i Eskilsluna och vallenfallsverkel projeklerar lillsammans ell kraflvärmeverk i Eskilsluna. Förhandlingar om ell konsorlialavial om gemensamt uppförande av anläggningen pågår. Om förhandlingarna leder lill en överenskommelse avser vallenfallsverkel all inkomma med särskild skrivelse med hemställan om godkännande av avtalet.

Sludier pågår om möjligheierna för ombyggnad lill fasla bränslen av vatienfallsverkeis oljeeldade kraftstationer. Den anläggning som f. n. bedöms kunna bli aktuell för ombyggnad är kraflvärmeverkel i Uppsala som ägs av Fyriskraft AB i vilkel slalens vallenfallsverk äger 50% av aktierna. Verket räknar med all återkomma i en särskild skrivelse när frågan har blivit närmare klarlagd.

När del gäller ulbyggnad av distributionsanläggningar anför verkel alt del f. n. pågår en omfattande utbyggnad av 400 kV-nätel. Sådana ledningar i övre Norrland, i Stockholmsregionen och för anslulning av Oskars-hamnsverkels kärnkraflblock 3 kräver de största investeringarna innevarande och näsla budgelår. Därefter minskar investeringsbehovet markant. Verket utreder hur en ombyggnad av stamnälels äldsla delar kan genomföras. Enligt preliminära planer skall ombyggnaden påbörjas i slutet av 1980-talet och pågå under en tioårsperiod.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 14    Industridepartementet 122

En fortsatt utbyggnad av driftövervakningsanläggningar är nödvändig, vilkel medför ökade invesleringar de närmasle åren. Till följd av den successiva ulbyggnaden av produklionssyslem, slorkrafinäl och dislribuiionsnäl har den operaliva driften blivit alllmer komplicerad. Åldre ulljän-Ui Ijärrkontrollsysiem behöver ersällas. För all upprätthålla driftsäkerheten kommer styrning och övervakning framgeni att ulföras från regionala datoriserade driflcenlraler. De nya centralerna möjliggör ell bällre ulnylijande av befintliga produktions- och dislributionsanläggningar. De tre dominerande projekten budgelårel 1984/85 berör Västsverige, Öslsverige och Norrbotten.

Distribiitionsniiten dimensioneras för all kunna klara den förväntade bclastningsulvecklingen med tillfredssiällande överföringsekonomi och för all kunna klara upplrädande slörningar utan alllför länga avbrolt för abonnenterna. Alll större invesleringar krävs för all bygga om och förnya äldre anliiggningar.

Vallenfallsverkel har under budgelåret 1982/83 köpt eldislribulionsför-eningar i Skaftölandet och Ålberga. De övertagna rörelserna skall inordnas i verkets egen delaljdislribulionsverksamhel. Verkel har vidare under år 1983 såll en del av sin delaljdislribulion lill Kalix Elverk AB, som ingär i Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB).

Värmejörsörjning

Vallenfallsverkel har lill uppgift bl.a. att självt eller i sarnverkan med andra uppföra och driva anläggningar för värmeförsörjning.

Ell viktigl verksamhelsmål för verkel är all i samverkan med kommuner arbela för all minska oljeberoendel i landet. Verkel medverkar i flera kommuner i arbelel med invenlering av olika allernaliv för energiförsörjning och med energiplanering. Samarbete pågår med ell flertal kommuner angående främsl värmeanläggningar baseraiJe på fasla bränslen såsom kol, lorv och flis. Underår 1983 har följande konsorlialavial iräffals.

Med Bodens Energiverk AB har vallenfallsverkel slulit ell konsorlialavial om all gemensaml bilda ell bolag med uppgift atl i Boden uppföra, äga och driva en 20 MW helvallenpanna eldad med i första hand lorv och med idrifttagning 1985.

Med AB Fagersla Kommuns Energiverk har vallenfallsverkel slulil ell konsorlialavial om all gemensaml bilda ell bolag med uppgift all i Fagersla uppföra, äga och driva en helvallencenlral. Basproduklionen skall ske med en panna, som kan använda myckel fuktig lorv. eller med annan panna för fasl bränsle.

Med var och en av kommunerna Haparanda, Kalix, Övertorneå, Över-kalix och Pajala i öslra Norrbollen har Vallenfall slulil konsorlialavial om atl bilda bolag med uppgift alt handha huvudortens fjärrvärmeförsörjning och atl för basproduktionen bygga pannor för inhemskt bränsle.

Slora värmepumpar har nu fält sill kommersiella genombrott. I Lidingö

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

123

och Visby har stora värmepumpar om ca 10 MW lagils i drift genom samarbele mellan vallenfallsverkel och resp. kommun. Båda dessa värmepumpanläggningar lar sin värme ur havsvatten. Värmepumpen i Visby utnylijar dessulom värme från avloppsreningsverket. Den alslrade värmen malas i båda fallen in i resp. Ijärrvärmesysiem.

Medelsbehov

För budgelårel 1984/85 har vallenfallsverkel beräknat behov av en investeringsram om 3444,5 Mkr. Behovet har beräknals ulifrån förulsällningen all inflationen kan begränsas lill 4%.

Invesleringarna ligger under innevarande och näsla budgelår kvar på en hög nivå och inriktas i slor ulslräckning på dislribulionsanläggningar. De stora invesleringarna i kärnkraflanläggningar är under slulförande medan vissa slörre. lidigare senarelagda. invesleringar i slorkrafinäl nu håller på alt genomföras.

Följande sammanslällning visar medelsförbrukningen under de tvä senasl förflutna budgetåren samt i anslagsframslällningen beräknad förbrukning för innevarande och näsla budgelår.

Beloppen är i milj. kr. och inkluderar såväl medelsförbrukning inom ordinarie investeringsram som medel anvisade med slöd av finansfullmaklen.

	Verklig medels-		Beräknad	medels-
	förbruk n	mg	förbrukning
	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
Vallenkraflanläggningar	687.3	538.1	801.5	850.9
Kärnkraftanliiggningar	591,6	722.3	714.8	609.7
Övriga viirmekraft-
anläggningar	8.6	0.6	20.2	109.7
Viirmeproduklions-
anlåggningar	2,5	7.6	69.9	100.0
Distributionsanläggningar	1 057,6	1432,1	1 745.3	1721.6
Övriga ändamål	520,2	460.2	167.2	52.6
Summa	2 867,8	3160,9	3518,9	3444,5

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

124

För vallenkraflanläggningar föreslår valtenfallsverkel följande invesle-ringsprogram (i milj. kr.).

Medelsförbrukning beräknad för

1983/84

1984/85

Messaure kraflslation Aggregat 3 Vietas tilloppstunnel Slenkullafors kraflslation Stornorrfors kraflslation Aggregat 4 La.xede kraflslation Aggregat 3 Porsi kraftstation Aggregat 3

Upperuds kraftstation Kapitaltillskott till vattenkraftbolag Anliiggningsmedel till regleringsföretag Efterarbelen och skaderegleringar Kompletteringar och små kraftverk Projekteringsplan Förvärv och finansiering av valtenkraftanliiggningar Tillkommande anläggningar

Sunima

70,8	10.2
141.9	162.5
120.8	23.2
58.5	104.3
38.1	55,9
7.9	45.2
10.0	11.7
10.9	13.3
6.7	3.2
.34.0	14.9
206.1	247.8
8.2	12.6
75.0	100.0
12.6	46.1

801,5

850,9

Behovel avser medel för all fullfölja pågående ulbyggnader saml för all genomföra erforderliga efterarbelen och komplelleringar i idriftlagna sta-lioner. Många av verkels valtenkraflslalioner är äldre slalioner som nu börjar kräva mer genomgripande uppruslnings- och reinvesleringsinsatser. Ell ökal medelsbehov härför kan även förulses framöver. Vidare ingär 100 milj. kr. för förvärv och finansiering av vallenkraflanläggningar. Förvärvsmöjligheterna uppslår ofta med kort varsel och måsle beslulas snabbi, varför del skulle vara värdefulll för verket att - efter regeringens medgivande - snabbi kunna iräffa avlal. Förvärven skapar möjligheler till moderniserings- och ulbyggnadsätgärder som annars inle skulle komma till slånd men som är angelägna från såväl energiproduktions- som sysselsäll-ningssynpunkt. Förvärven medger även slmklurralionaliseringar och bi-di-ar lill all skapa en ralionell produklionsapparal.

För kärnkraflanläggningar beräknas ell medelsbehov om 609,7 milj. kr. För färdigslällandel av Ringhals kraflslalion inkl. erforderliga efterarbelen och kompletteringar beräknas 279,7 milj. kr. I beloppel ingär även 6,0 milj. kr. som avser kvarstående utgifter för inilialbränsle. För kapilaltillskotl lill Forsmarks Kraftgrupp AB avseende block 3 beräknas 330,0 milj. kr. Medelsbehovel för kapilallillskotl förutsätter normal lånefinansiering av Forsmarksbyggnalionen, för vilken borgen erfordras.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

125

För övriga värmekraftanläggningar uppgår medelsbehovel lill 109.7 milj. kr. Av beloppel hänför sig 72,8 milj. kr. lill planerat kraftvärmeverk i Oxelösund. Under komplelieringsarbelen, som svarar för 13,5 milj. kr., upptas medel för ell flertal kvalileisförbätlrande ålgärder i idriftlagna anläggningar. För projekleringskoslnader upptas 10,4 milj. kr. Dessa hänför sig till ett flertal nya projekt för el- och värmeproduktion. Vidare upptas 13,0 milj. kr. som kapilaltillskotl lill krafivärmebolag. Dessa medel är avsedda alt användas i de fall verkel i samarbele med andra inlressenler bildar bolag inom kraflvärmeomrädel.

I medelsbehov för värmeproduktionsanläggiungar upptas behov för anskaffning och inslallalion av elpannor, värmepumpar och andra värmepro-duklionsanläggningar med 50,0 milj. kr. Som kapitaliillskoii lill värmcpro-duklionsbolag uppläs 50,0 milj. kr.

För distributionsanläggningar föreslår vallenfallsverkel följande inve-sleringsprogram (i milj. kr.).

Medelsbehov för     Medelsbehov för päböriade tidigare   lidigare ej redovisade arbeien redovisade nu

planerade arbeten

Medelsbehov totalt

	198.3/84	1984/85	1983/84	1984/85	1983/84	1984/85
Driftövervaknings-
anläggningar m. m.	137,8	166,4	-	-	137.8	166.4
Storkraftnät	872,9	837,3	5,6	19,9	878,5	857,2
Regionala nät	393,4	339,5	28,8	85,5	422,2	425,0
Lokala näl	175,8	129,6	72,8	129,7	248,6	259,3
Övriga dislributions-
anläggningar	52,0	1.2	6,2	12,5	.58,2	13.7
Summa medelsbehov	1631,9	1 474,0	113,4	247,6	1 745,3	1721,6

Medelsbehovel för dislribulionsanläggningar ligger under budgelårel 1984/85 forlfarande kvar pä en relalivi hög nivå. Orsaken lill della är bl. a. all konverleringen till elvärme kräver omfattande förstärkningar av regionala och lokala näl. Dessulom pågår omfattande arbeien på slorkrafinälel. Från och med budgelårel 1985/86 beräknas invesleringarna i distributions-anläggningar minska.

Medelsbehovel för lidigare inte redovisade nu föreslagna dislributionsanläggningar framgår av följande sammanslällning (i milj. kr.).

Beräknad total- Beräknad utgift
koslnad 1984/85

Storkraftnät

Stenkullen, förnyelse av 400/130 kV

transformering

Timmersdala, 400/130 kV transformator T2

Vargfors, felslrömsförslUrkning av 400 kV

ställverk m. m.

Midskog, felslrömsförslärkning av 400 kV

ställverk saml anslutande ledning mot

Storfinnforsen

204,8 45,4	0.8 1,3
10.2	1.1
12,2	5,7

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 126

Beriiknad tolal- Beräknad ulgift
koslnad 1984/85

Hjälta-Killörsen. lelslrömslörstärkning av

400 kV ledning 5.0 3.1

Seitevare-Ligga, felslrömsförslärkning av

4.5 2,4 20,5	0.6 2.1 1,6
6.0	1.6 2,0
3.0 11,6 4,0	0,1 0.9
10,8 3,5	0.3 1,5
14,9 33.7 11.5	13,3 0,1 1.0
5,0 3,9 9,4	2.6 0,6 2,6
7,4	0.1
3,5	0.1
4.0	0,7
4,3	0,7
16,5 11.7	8,4 0,9
4,0 3,7	0.1 0,3
30,0 7,5	3,1 5,7
4,0 12,6 5,2 89,4	3,1 7,4 0,5 31,4

400 kV ledning

Hedenlunda, installation av redundanta skydd

220 kV matning lill Solberga

Finnsliilien-Lindbacka, felslrömsförslärkning

av 220 kV ledning

OspeciHcerade ulbyggnader samt projeklering

Regionala näl

Korsberga-Hjo. ny 40 kV ledning 13 km

Billingst'ors-Ed. ny 130 kV ledning 20 km

Inslallalion av 70 MVAR EK-balleri inom ÅDl

Finnsliillen-Hallsberg, ombyggnad 10 km

220 kV ledning delen Nordanby-Hallsta

Inslallalion av 70 MVAR EK-balleri inom AD2

Installation av 220/70 kV transformator i

Danderyd m. m.

Rydbo. ny 220/70 kV iransf.slalion

Älvsjö, ny 220/70 kV Iransf.slalion

Skjulbanan, nyll 70 kV kopplingssiällverk för

Solna energiverk

Tibble, ny 70/20 kV iransf.slalion

Östanå. ny 70/20 kV Iransf.slalion

Installation av 140 MVAR EK-balieri

inom ÄD3

Minninge 130 kV iransf.slalion. ombyggnad av

lokal och kontrollanläggning

Hallsberg-Kumla 40 kV ledning,

arealörstiirkning

Ramvik iransf.slalion, Ijårrstyrningsutrustning

m. m.

Nederkalix 130 kV station, ny transformator

130/70 kV samt nyll 10 kV ställverk

Överkalix 130 kV station, ny 130/43 kV station

Bonäsel~Assi 130 kV ledning,

anslutningsledning

Kalix-Nederkalix, ny 130 kV ledning 8 km

MuQek-Vipan 130 kV ledning,

areaförstarkning 94 km

Kalix-Ekfors, ny 40 kV ledning 60 km

Tärendö-Muodoslombolo, linbyte 40 kV

ledning 50 km

Anslutning av Sädva kraftstation

Laxede, anslutning av 03

Projekt niindre än 3,0 Mkr (Alla regioner)

Lokala näl

Ospecificerade upprustningar, nyanskaffningar

och förslilrkningsätgiirder 129,7

6,9	5.6
4.0	4,2
7,7	2.7

Övriga dislributionsanläggiiingar Hiiggvik, depåanläggning, verkslad samt personaluirymmen Stornonfors ny personalbyggnad Projekl mindre än 3,0 Mkr (Alla regioner)

Totalt 247,6

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 127

Medelsbehovel för övriga ändamål har av valtenfallsverkel i anslagsframslällningen beräknals lill 52,6 milj. kr. 1 beloppel ingår för inköp och kompleilering av fasligheler 19,5 milj. kr., för förvärv och finansiering av eldislribulionsförelag 30,0 milj. kr. saml för invesleringar i kanalanläggningar 3,1 milj. kr.

Slalens vallenfallsverk har iräffal avtal med Svenska Petroleum AB om förvärv av samlliga aklier i Swedegas AB frän den 30 december 1983. Vallenfallsverkel har i en särskild framslällning den 25 oklober 1983 begärt regeringens godkännande av avtalet. 1 samband därmed har verket redovisal de anslagsmässiga konsekvenserna av överlagandet och framfört vissa yrkanden.

1 framställningen redovisas medelsbehovel under budgetåren 1983/84 och 1984/85 för invesleringarna i Svk'edegas del av Sydgasprojekiel, dvs. slamledningen inkl. överkapaciiet för eveniuella nya gasprojekt. På grundval av en ny anläggningskoslnadskalkyl beräknas behovet lill ca 500 milj. kr. Kalkylen innebär all invesleringskoslnaden har sänkts i förhållande lill vad Swedegas tidigare har redovisat. Bakgrunden härtill är att upphandlingen sker i eit för beställaren gynnsamt marknadsläge.

Finansieringen av invesleringen i slamledningens överkapaciiet förutsätts ske med anslagsmedel, t. v. ulan förräntningsplikt. I övrigt förulsälls extern upplåning med valienfallsverkets borgen. Verkel redovisar i framslällningen följande preliminära fördelning (i milj. kr.).

1983/84 1984/85 Summa

Extern upplåning 180 160 340

Anslagsmedel 85 75 160

Summa 265 235 500

Regeringen har bemyndigats atl, för andra typer av bolag än disiribu-lionsförelag, medge akiieförvärv eller bildande av bolag inom ramen för vallenfallsverkels invesleringsanslag iniill ell sammanlagl belopp av 75 milj. kr. per budgelår (prop. 1981/82: 125, NU 53, rskr 405). Bolagsbildningar för andra lyper av bolag än dislributionsbolag bör enligl della beslui begränsas lill ell för varje är fasisiälli belopp. Vallenfallsverkel föreslår i anslagsframställningen atl beloppel begränsas lill 75 milj. kr. för budgelårel 1984/85.

Vallenfallsverkel anför vidare all bl.a. erfarenhelerna av omslruklure-ringen av ägandeförhållandena i SwedPower AB lidigare i år har visal atl det kan finnas behov av ell bemyndigande för regeringen fiän riksdagen alt inom viss ram få beslula om försäljning av aktier som förvallas av vallenfallsverkel. Ell sådanl bemyndigande skulle göra del möjligl för verkel alt snabbare genomföra ändamålsenliga omstruktureringar vid I.ex. vallen-kraftsaffärer.

Verkel disponerar en röriig kredil i riksgäldskontorel som f. n. får uppgå lill högsl 350 milj. kr.  Under budgelårel  1982/83 har vatlenfallsverkel

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 128

äterbctalal 436 milj. kr. lill slalsverkel såsom amortering på statskapital. Dessa medel hade verket lidigare erhållit som ersällning för koslnader sammanhängande med kärnkraflprogrammets försening. Övergängen till nytt finansieringssystem för kärnkraftens restkoslnader innebär inbelal-ning iiv avgifter lill en särskild nämnd, nämnden för hanlering av använl kärnbränsle, i stället för avsättningar inom företagen. Delta medför atl gjorda avsättningar 1. o. m. budgelårel 1981/82 kommer atl i sin helhel bli använda för sill egenlliga ändamål under budgelårel 1983/84. Verkels likvidilelssilualion har således markant försäniruls. Med hänsyn härlill bedömer verket alt det är angeläget all ramen för rörlig kredil höjs med 250 milj. kr. Verkels rörliga kredil är lilen med hänsyn lill omsällning och förelagsslorlek.

Borgen

Riksdagen har bemyndigat regeringen atl teckna borgen för län lill bolag i vilka slalens vatlenfallsverk förvallar slalens aklier intill ell sammanlagl belopp av 11 638 milj. kr., varav högst 295 milj. kr. för län till eldislribulionsförelag (prop. 1982/83: 100 bil. 14, NU 33, rskr 280 och prop. 1983/ 84:47, NU 10, rskr 125).

Av ramen har 10400 milj. kr. motiverats av behov av borgensieckning för lån på allmänna kapilalmarknaden lill Forsmarks Kraftgrupp AB. Verkels borgensteckning för della bolag ulgjorde 9095 milj. kr. per den 30 juni 1983. Därav avsäg 4625 milj. kr. block 3.

För budgelårel 1984/85 har del lolala kapilalbehovel för block 3 beräknals lill 1973 milj. kr., varav 443 milj. kr. finansieras med delägarlän och 1530 milj. kr. med nya exlerna län med borgensieckning. Valienfallsverkets andel av delägarlånen uppgår till 330 milj. kr. och verkets andel av borgensleckningen har beräknals lill I 350 milj. kr.

Behovel av borgensieckning för Forsmark block 3 är beräknal ulan marginaler. Erfarenhelsmässigl kan emellertid förändringar och förskjutningar åv säväl kapilalbehov som uppläningslidpunkier förekomma. Evenluelll kan också en förändring av den exlerna lånedelen och andelen ulländska lån bli akluell. Mol bakgrund av della föreslår verkel alt borgensramen höjs med 1 500 milj. kr.

Verksamhelen inom verkels eldisiribulionsbolag skall i förslå hand finansieras med bolagens egna medel och — i den män dessa medel inte räcker för ertorderliga invesleringsarbelen - med upplåning på allmänna kapilalmarknaden. För bolag som bedriver verksamhel inom expansiva områden och för bolag med omfallande uppruslning av distribulionsan-läggningarna blir upplåning ofrånkomlig.

Till Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB) har flerlalel av verkels aktieposter i eldisiribulionsbolag överförls. Vid upplåning på allmänna kapitalmarknaden krävs oflasl borgen av bolagels ägare som säkerhel för lånen. SEAB:s borgensram för lörelagens dotter- och intressebolag ingär i vallenfallsverkels borgensram fr.o.m. budgelårel 1982/83.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 129

Ramen för vallenfallsverkels borgensåiaganden genlemol eldisiribulionsbolag är 295 milj. kr. för budgelåret 1983/84. Den utnyttjade delen av ramen var 234 milj. kr. den 30juni 1983. Under budgetåret 1983/84 förulses fillkommande borgensåtaganden av verkel och SEAB uppgå lill 69 milj. kr. Moisvarande behov under budgelårel 1984/85 beräknas uppgå lill 94 milj. kr. För all fä vissa marginaler för eveniuella fillkommande behov föresläs en ökning av borgensramen lill 395 milj. kr. eller med 100 milj. kr.

Av den nu gällande borgensramen har 943 milj. kr. moliverals av behov av borgensieckning för upplåning på allmänna kapilalmarknaden lill andra bolag än Forsmarks Kraflgrupp AB och eldisiribulionsbolag. Bl. a. har 260 milj. kr. moliverals av behov av borgensieckning för Baslusels Kraft AB:s finansiering av Sädvaprojeklel. Vidare har 105 milj. kr. moliverals av behov av borgensieckning för AB Kärnkraftuibildnings finansiering av simulator för Forsmark 3/Oskarshamn 3. 180 milj. kr. har motiverats av Swedegas AB:s behov av borgensieckning för den del av slamledningen som svarar mot Sydgasprojekleis transportbehov. Den ulnylljade delen av ramen var 440 milj. kr. den 30juni 1983. Erforderliga borgensåiaganden för budgelårel 1983/84 beräknas lill 244 milj. kr. jämle 180 milj. kr. för Swedegas AB.

Verkel föreslär all såviit avser budgelårel 1983/84 ramen höjs med 100 milj. kr. för borgensieckning för nya bolag. För budgelårel 1984/85 föreslär verkel all ramen höjs med 335 milj. kr. för borgensieckning för upplåning lill andra bolag. Härav avser 160 milj. kr. ylleriigare borgensieckning för Swedegas AB. 35 milj. kr. avser ylleriigare borgensieckning för AB Kärnkraftuibildnings finansiering av simulalor för Forsmark 3/Oskars-hamn 3. 25 milj. kr. avser ylleriigare borgensieckning för Baslusels Kraft AB:s finansiering av Sädva-projeklel. Vidare har 100 milj. kr. beräknals för borgensieckning för nya bolag.

Enligl gällande regler (prop. 1972: I bil. 15, NU 15, rskr90) får ålergåen-de borgensåiaganden inle ulnylljas för ny borgensieckning. Del gäller dock inle den del av borgensramen som avser borgensåiaganden genlemol eldisiribulionsbolag. Under budgelårel 1982/83 ålergick borgensåtaganden om 58 milj. kr. för andra bolag genom alerbelalning av län. Borgensramen för budgelårel 1984/85 bör därför minskas med hänsyn härtill.

Under budgetåret 1982/83 har vidare Forsmarks Kraflgrupp AB åierbe-lalal ivå lån. Verkels borgensieckning för dessa lån som uppiogs för finansiering av block 3 i Forsmark uppgick till 439 milj. kr. Med hänsyn till all dessa län varil av kortfristig nalur och upplagils i avvaklan pä alt en långsiklig upplåning skulle ske - och som också skell under budgelårel 1982/83 - förulsäller verkel alt återbetalningen av de kortsiktiga lånen inte skall medföra en minskning av den framtida borgensramen. Verket har beräknal borgensbehovel för budgetåret 1984/85 under förulsiiitning av atl nu gällande regler skall tolkas på della säll.

9    Rik.ulagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 14

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 130

Remissyttrande

Statens energiverk har ylirat sig över valienfallsverkets framslällning och anför bl. a. följande.

Vallenfallsverkel lägger lill grund för sin ulbyggnadsplanering samma prognos som redovisades av verket föregående år. Nu kan konstaleras all elförbrukningen inom industrisektorn ligger ca 3 TWh/år under prognostrenden. En rappori rörande energiutvecklingen i framtiden - innehållande även en elprognos för är 1990 - kommer atl utarbetas inom energiverket under våren 1984.

Statens vattenfallsverk berör i anslagsframställningen i år liksom föregående är frågan om effekt- och energiöverskotl i elförsörjningen. Den tids-differentierade eltariffen bör enligt energiverket ge effektivitetsvinster. Statens energiverk anser det angelägel all vatlenfallsverkel även fortsättningsvis bedriver en aktiv verksamhet för alt anpassa larifferna. Möjligheterna att härigenom uppnå ytterligare effekliviieisförbältringar torde vara långt ifrån uttömda.

Den ekonomiskt fördelaktiga koppling mellan el- och värmeproduktion som sker i krafivärme- och mottrycksanläggningar innebär enligl energiverket att sådana anläggningar självfallet bör byggas i första hand, före separata kondenskraflverk. Med den nuvarande samhällsekonomiskt mycket fördelakliga elproduktionssirukluren - med vallen- och kärnkrafl utgörande basen — och med nuvarande och för det närmaste decenniel beräknad elkonsumlion är dock en utbyggnad av mottryckskraft inte motiverad försörjningsmässigl eller kraflekonomiskl. 1 den övergripande, slra-legiska planeringen bör emellertid möjligheterna alt framöver ulnyllja fjärrvärmenäten för kombinerad el- och värmeproduktion beaklas. Energiverket hänvisar till att verket i sitt yttrande över promemorian om storstädernas värmeförsörjning bl.a. anfört att lönsamhelen för förtida investeringar är osäker i många fall. Om förtida investeringar i ängpannor skall komma till stånd är det enligt energiverkel angelägel all frågan löses snarasl. Invesleringar i helvaltenpannor kommer annars all la bort återstående potential för förtida invesleringar. En möjlighel som därvid kan övervägas är statliga bidrag till sådana investeringar. En annan möjlighet är självfallet all genom organisatoriska ätgärder, t.ex. genom utvidgal samarbele mellan kraftinduslrin och kommunerna, åsladkomma en ulökad planering och vissa invesleringar i förlid för en kraflvärmeproduklion på 1990-talel.

Slalens vallenfallsverk har avlal med vissa kommuner om all gemensamt uppföra fastbränsleledade helvatlenpannor och kraftvärmeverk. Stålens energiverk anser del angeläget all vallenfallsverkel även forlsällningsvis aklivi bedriver denna lyp av verksamhet och utvecklar samarbelsformer som tillgodoser kommunernas önskemål. Vallenfallsverkels kompetens bör kunna vara en lillgång för kommunerna, och dess ulnylijande   bör   underlälla   inlroduklion   av   ekonomiskl   bärkraftig   fasl-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14   Industridepartementet 131

bränsleeldning. På kraftvärmesidan ger vallenfallsverkels engagemang en ändamålsenlig inplanering i elsyslemel av el producerad i kraflvärme-anläggningar.

Föredragandens överväganden

Landets totala elkonsumtion inkl. överföringsförlusler uppgick under budgelårel 1982/83 lill 103,7 TWh, vilkel är 3,5% mer än under föregående budgelår. Slalens vallenfallsverk levererade inom landel 53,2 TWh under budgelårel 1982/83. Verkels fasla leveranser ökade jämförl med föregående är frän 47,7 TWh till 50,2 TWh. Tillfälliga leveranser inom landet uppgick lill 3,0 TWh och exporten lill ca 2,2 TWh.

Av de 55,4 TWh som vatlenfallsverkel lolall levererade under budgetåret 1982/83 svarade vauenkraft för 28,7 TWh, kärnkraft för 19,5 TWh och värmekraft exkl. kärnkrafl för 0,4 TWh medan 1,2 TWh köptes in från andra svenska leverantörer och 5,5 TWh importerades. Jämfört med föregående år ökade importen och kärnkraflproduklionen medan vattenkraftproduktionen, den oljebaserade kraftproduktionen och inköp inom landel minskade. Vatlenfallsverkel svarade för ca hälften av landels elenergiförsörjning.

I sin anslagsframslällning redovisar vallenfallsverkel sin syn på vissa frågor som bakgrund lill och förulsälining för den egna verksamhelen. Jag vill försl kommeniera några av dessa frågor.

Verkel behandlar i anslagsframslällningen sambandel mellan el- och värmeförsörjning. Del är enligl verkel samhällsekonomiski myckel fördelakligl alt ersälia olja med el för uppvärmning, så länge lillgång finns till billig vallen- och kärnkraft och inte dyrare kraflslag behöver utnyttjas för längre perioder. Verket redovisar hur en ökad elanvändning för uppvärmning bör ske för atl möjligheierna lill framlida kraflvärmeproduklion skall las lill vara och kärnkraflavvecklingen inte försvåras.

Jag vill i della sammanhang erinra om alt jag i proposition 1983/84: 28 om beskattningen av energi anförde all den beräknade goda tillgängen på relalivi billig elenergi under 1980-lalel och flera år in på 1990-lalel i förslå hand bör användas inom industrin men även utnyttjas för bl.a. uppvärmningsändamål i fjärrvärmenäl, flerfamiljshus och småhus. Därmed kan oljeanvändningen minskas. Del är emellertid vikligl all undvika all läsa fasl uppvärmningen vid el. När kärnkraften skall börja avvecklas kommer tillgången på elenergi all bli mer begränsad. Användningen av el för uppvärmning bör därför under 1980-lalel i förslå hand ske i flexibla syslem där flera olika energikällor kan ulnylljas. Jag föreslog mol denna bakgrund all allmän energiskall för elenergi som förbrukas i avkopplingsbara elpannor under lider då elenergin inle behöver ersällas av oljeeldad kraftproduktion i kraflsysiemel skall kunna ålerbelalas om vissa villkor är uppfyllda. Riksdagen har bifallil della förslag (SkU 1983/84:9, rskr 96 och 97).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet 132

Statens vattenfallsverk har träffat avtal med Svenska Petroleum AB om förvärv av samlliga aktier i Swedegas AB från den 30 december 1983. Förvärvet har godkänts av riksdagen (prop. 1983/84:47, NU 10, rskr 125). Vattenfallsverket har i november 1983 fått i uppdrag av regeringen atl i viss omfattning fortsätta projekteringen av den av verket föreslagna huvudsträckningen mellan Karesuando och Gårdsjö för en rörledning för transitering av nordnorsk naturgas.

I anslagsframställningen har verkel också aktualiserat frågan om verkets ägarengagemang i Svenska Petroleum AB. Jag återkommer lill denna fråga i en proposition om vissa oljefrägor som jag avser föreslå regeringen atl förelägga riksdagen under våren 1984.

Enligl vallenfallsverkels femårsplan för forskning, ulveckling och demonslralion kommer verket att av driflmedel satsa nära 160 milj. kr. per år på sådana ändamål under de närmaste åren.

Belräffande en forlsall vattenkraftutbyggnad framhåller verket att situationen vad gäller Sveriges framlida el- och energiförsörjning till stora delar är förändrad jämfört med den lidpunkt då riktlinjer för vatlenkraflens utnyttjande lades fasl. Detta måsle beaktas vid bedömningar om framlida vattenkraftutbyggnad. Valtenfallsverkel anser alt det finns anledning atl överväga en ulbyggnad av vattenkraften utöver den av riksdagen fastlagda nivån 66 TWh och all en förstudie i form av översiktsplan bör genomföras för tvä slörre oulbyggda älvar, förslagsvis Vindelälven och Pileälven.

Vatlenfallsverkel föreslår i sin anslagsframställning att verket skall ges befogenhet all besluta om igångsättning av om- och lillbyggnader av vallenkraflanläggningar som inle skall prövas av regeringen enligl I § vallen-rällskungörelsen (1971:789). F.n. har verkel befogenhel all inom ramen för anvisade medel besluta om utbyggnad av små vattenkraftverk om högsl 1,5 MW. Förslaget innebär bl. a. att befogenheten utökas till att gälla även om- och tillbyggnader av vallenkraflanläggningar om högsl 20 MW.

Vatlenkraftberedningens belänkande (SOU 1983:49) Vallenkraft remissbehandlas f. n. Jag älerkommer lill vallenkraftberedningens förslag och de övergripande vallenkraflulbyggnadsfrågor som vallenfallsverkel har lagil upp i anslagsframslällningen i en proposifion somjag avser föreslå regeringen all förelägga riksdagen under våren 1984. Jag vill i sammanhängd nämna all regeringen har gell slalens energiverk i uppdrag all bl. a. ulreda vilka projekl som bör påbörjas försl av de ulbyggnader som val-lenkraftberedningen föreslagit. Energiverkel skall också ge förslag lill hur Sverige skall behålla kompelensen på vailenbyggnadsområdet. Bl.a. skall energiverkel undersöka om vatienfallsverkeis kompelens kan ulnylljas vid ulbyggnader av fallrälligheler som lillhör andra än vatlenfallsverkel. Uppdraget skall i dessa delar redovisas i februari 1984.

Vallenfallsverkel konslalerar i sin anslagsframslällning all beslui om nya produklionsanliiggningar behöver inle fallas under innevarande budgelår lör atl elförsörjningen inom del slalliga avsätlningsområdel skall kunna klaras under 1980-lalel.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 133

Tolall bedömer verkel all antalet egna anställda inom anläggningsverksamhelen kommer all minska med ca 1 600 personer under perioden 1983/ 84-1987/88. En viss fortsall nedgång kommer enligt verket att ske under resten av 1980-lalet. Jag ser det som väsentligt atl verket planerar och vidtar personaladministrativa åtgärder för alt lindra konsekvenserna av den minskade byggnadsverksamheten. Det är viktigt med en omsorgsfull planering av byggnadsverksamheten i syfte all åsladkomma en jämnare minskning av anlalel anställda och en uthålligare anläggningsorganisation. Jag vill i detta sammanhang notera atl verket har inrättat en särskild tjänst för strategisk sysselsättningsplanering. Härigenom har bättre möjligheter för sysselsättningsplanering skapats.

Jag går nu över lill all behandla frågor om vallenfallsverkels utbyggnadsprogram, medelsbehov m.m.

För innevarande budgetår har under reservationsanslaget Ell. Statens vatlenfallsverk: Kraftstationer m.m. anvisats 3318,7 milj. kr., varav 85 milj. kr. på tilläggsbudget I (prop. 1983/84:47, NU 10, rskr 125) och 14,7 milj. kr. över finansfullmakten för sysselsättningsfrämjande åtgärder enligt särskilt regeringsbeslut.

Anslaget är beräknat med beaktande av att en marginal bör finnas för att möjliggöra en sådan ökning av valienfallsverkets invesleringar under löpande budgetår som kan påkallas från kraftförsörjningssynpunkt. Vallenfallsverkels investeringsram för innevarande budgetår uppgår till 3608,6 milj. kr. I beloppet ingår 14,7 milj. kr. som under budgetåret har anvisats med stöd av finansfullmakten i sysselsättningsfrämjande syfte och 137,6 milj. kr. som vid budgetårets ingång återstod av medel som tidigare hade anvisats med stöd av finansfullmakten. Vidare ingår i investeringsramen 85 milj. kr. för medel till Swedegas AB (prop. 1983/84:47, NU 10, rskr 125). Detta belopp avser den del av investeringen i stamledning för Sydgasprojeklet som är överkapacitet för eventuella nya gasprojekt. I investeringsramen ingår också 10 milj. kr. för om- och tillbyggnad av Upperuds kraftstation och 75 milj. kr. för kapitaltillskott till andra bolag än eldistributionsbolag (prop. 1983/84:25, NU 15, rskr 123).

För budgetåret 1984/85 förordar jag en investeringsram av 3 282,6 milj. kr. Ramen är beräknad med beaklande av sådana kostnadsförändringar som erfarenhetsmässigt kan beräknas ske lill det nya budgetårels början.

Av följande sammanslällning framgår hur jag beräknar att vattenfallsverkets medelsförbrukning i huvudsak kommer att fördela sig på olika objektsgrupper under budgetåret 1984/85. Som jämförelse redovisas utfallet för budgetåret 1982/83 och av verket beräknad medelsförbrukning för budgetåren 1983/84 och 1984/85 (i milj. kr.).

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet

1.34-

	1982/83	1983/84	1984/85
	Utfall	Beräknad	Verket	Föredraganden
Vallenkraflanläggningar	538,1	809.4	850,9	750.8
Kärnkraftanläggningar	722.3	714,8	609.7	607,7
Övriga värmekraftanläggningar	0.6	20.2	109.7	36.9
Värmeproduktionsanläggningar	7.6	39.9	100.0	100.0
Dislributionsanläggningar	1432.1	1 749.3	1721.6	1659,6
Övriga ändamål	460.2	275.0	127,6	127.6
Summa	3 160,9	3608,6	3519,5	3282,6

Medelsförbrukningen för vattenkraftaidäggningar beräknarjag lill 750,8 milj, kr.. Medlen är beräknade så alt lidigare beslulade utbyggnads- och ombyggnadsarbeten vid Messaure. Vielas, Laxede och Porsi i Luleälven, Stornorrfors i Ume älv, Slenkullafors i Ångermanälven saml Upperud i Upperudsälven skall kunna forlsalla planenligt. För dessa arbeien harjag beräknal 413 milj. kr.. Jag har också räknat in 13,3 milj. kr., som avser kapitaliillskoii till vattenkraftbolag, 3,2 milj. kr. som avser anläggningsmedel lill regleringsförelag, 14,9 milj. kr. för efterarbelen och skaderegleringar, 211,8 milj. kr. för kompletteringar och små kraftverk. 12,6 milj. kr. för projekteringsplan, 80 milj. kr. för förvärv och finansiering av vattenkraft-anläggningar saml 2 milj. kr. för tillkommande anläggningar.

För kärnkraftanläggningar har jag för nästa budgetår tagit upp 607,7 milj. kr. För färdigställandel av Ringhals kraflslalion inkl. erforderliga efterarbelen och komplelleringar har beräknals 277,7 rnilj. kr. 1 della belopp ingår även 6 milj. kr. som avser kvarstående ulgifter för inilialbränsle. För kapilaltillskoll lill Forsmarks Kraftgrupp AB avseende block 3 har beräknats 330 milj. kr.

Medelsbehovet för övriga värmekraftanläggningar beräknarjag lill 36.9 milj. kr. Medlen fördelar sig med 13,5 milj. kr. för kompletteringar, 10,4 milj. kr. för projekleringskoslnader och 13 milj. kr. för kapilallillskoll lill krafivärmebolag.

Jag har inle nu tagit slällning lill frågan om medel för Oxelösunds kraftvärmeverk. Valtenfallsverkel har i anslagsframställningen angeil all om förhandlingar med SSAB och Oxelösunds kommun om ång- och värmeleveranser leder lill posilivl resullal avser verkel all inkomma med särskild skrivelse med hemslällan om beslui för utbyggnaden.

För värmeproduktionsanläggningar harjag beräknal 100 milj. kr. Medlen fördelar sig med 50 milj. kr. för anskaffning och inslallalion av elpannor, värmepumpar och andra värmeproduklionsanläggningar saml 50 milj. kr. för kapilallillskoll lill värmeproduktionsbolag.

För investeringar i distributionsanläggningar harjag beräknal sammanlagl 1659.6 milj. kr. Beloppel avser invesleringar i driftövervakningsanläggningar, slorkrafinäl, regionala och lokala näl samt övriga dislribulionsanläggningar.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 135

Medelsbehovel för övriga ändamål beräknarjag fill 127.6 milj. kr. I della belopp ingår 19,5 milj. kr. för inköp och kompleilering av fasligheter, 30 milj. kr. för förvärv och finansiering av distributionsförelag samt 3,1 milj. kr. för investeringar inom kanalrörelsen. Vidare ingår 75 milj. kr. för medel lill Swedegas AB. Delta belopp avser medel lill den del av investeringen i slamledning för Sydgasprojeklet som är överkapacitet. Beloppet är t. v. inte förräntningspliktigt.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört förordar jag atl reservationsanslaget Slalens vallenfallsverk: Kraflslalioner m. m. för budgelårel 1984/85 las upp med 3 323 milj. kr. Beloppel har beräknats med beaktande av atl en marginal ulöver investeringsramen bör finnas för all göra del möjligl all öka vallenfallsverkels invesleringar under löpande budgelår om della skulle vara påkallal från kraftförsörjningssynpunkt. Investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte bör, även i fortsättningen, finansieras över finansfullmaklen. Med det belopp somjag har förordai kan medelsreserven, med beaklande av all ingående behållning på anslagei kan beräknas lill ca 124 milj. kr. i början av nästa budgetår, beräknas uppgå till ca 164 milj. kr.

Regeringen har bemyndigats atl, för andra typer av bolag än distribu-lionsförelag, medge aktieförvärv eller bildande av bolag inom ramen' för vallenfallsverkels invesleringsanslag intill ett sammanlagl belopp av 75 milj. kr. per budgelår (prop. 1981/82:125, NU 53, r.skr 405). Bolagsbildningar för andra lyper av bolag än dislribulionsbolag bör enligl delta beslut begränsas till ett för varje år fastställt belopp. I likhel med vallenfallsverkel anser jag all beloppel bör begränsas till 75 milj. kr. för budgetåret 1984/ 85.

Jag delar vidare vallenfallsverkels mening atl det finns behov av ell bemyndigande för regeringen all inom viss ram få beslula om försäljning av aktier som förvaltas av vallenfallsverkel. Ramen bör begränsas lill 5 milj. kr. per budgelår. Riksdagens bemyndigande härom bör inhämlas.

Statens vallenfallsverk disponerar f. n. rörlig kredil hos riksgäldskonloret inom en ram av 350 milj. kr. (prop. 1979/80: 100 bil. 17, NU 70, rskr 410). Verket föreslår atl ramen höjs till 600 milj. kr. och framhåller att likviditetssilualionen har försämrats markant, bl. a. lill följd av övergången lill nytt finansieringssystem för kärnkraftens restkoslnader. Jag förordar all den av slatens vattenfallsverk disponerade röriiga krediten i riksgäldskonloret höjs lill 575 milj. kr.

Regeringen har bemyndigande alt teckna borgen för län till bolag i vilka vattenfallsverket förvallar statens aklier intill f. n. sammanlagt 11 638 milj. kr., varav högst 295 milj. kr. för lån till eldistributionsförelag (prop. 1982/ 83: 100 bil. 14, NU 33, rskr 280 och prop. 1983/84:47, NU 10, rskr 125). Av den totala borgensramen har 10400 milj. kr. beräknats för Forsmarks Kraftgrupp AB:s upplåningsbehov.

För budgetåret 1984/85 har vattenfallsverket räknat med alt statlig borgen behöver tecknas för lån om ytterligare 1 350 milj. kr. avsedda för

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 136

finansiering av block 3. Verket föreslår all borgensramen höjs med 1 500 milj. kr. Verket har härvid förutsatt all borgensramen inle kommer att minskas till följd av all två kortfristiga län - som upptagits i avvaklan på all en långsiktig upplåning skulle ske - återbetalats under budgelårel 1982/ 83.

Med lanke på atl förändringar och förskjutningar av säväl kapilalbehov som uppläningslidpunkier kan uppkomma förordar jag all borgensramen räknas upp med I 500 milj. kr. med hänvisning lill Forsmarks Kraflgrupp AB:s lånebehov. Delta innebär att av den totala borgensramen beräknas 11 900 milj. kr. för Forsmarks Kraflgrupp AB:s upplåningsbehov.

En ram om 295 milj. kr. gäller för borgensåiaganden genlemol eldislribulionsförelag anlingen direkl av verkel eller indirekl via verkets förvall-ningsbolag Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB). För all erforderiigl ulrymme skall finnas under budgetåret 1984/85 föreslår vatlenfallsverkel att ramen för borgensåiaganden genlemol eldislribulionsförelag höjs med 100 milj. kr. lill 395 milj. kr. Jag lillslyrker della förslag.

Av den nu gällande borgensramen har 943 milj. kr. moliverals av behov av borgensieckning för upplåning på allmänna kapitalmarknaden lill andra bolag än Forsmarks Kraftgrupp AB och eldisiribulionsbolag. Borgensramen bör minskas med 58 milj. kr. med hänsyn lill atl under budgetåret 1982/83 ålergick borgensåtaganden med detta belopp genom slullig återbetalning av lån. För budgetåret 1984/85 föreslår verkel en höjning av ramen med 335 milj. kr. för borgensteckning för upplåning lill andra bolag. Av ramhöjningen har verkel beräknat 160 milj. kr. för Swedegas AB, 35 milj. kr. för AB Kärnkraflulbildning, 25 milj. kr. för Baslusels Kraft AB och 100 milj. kr. för nya bolag. Jag lillslyrker verkels förslag lill ramhöjning för andra bolag.

I enlighel med vad jag här har anförl förordar jag all regeringen inhämlar riksdagens bemyndigande all leckna borgen för lån iniill sammanlagl (11638 -H 1500+- 100- 58 + 335) = 13 515 milj. kr., varav högst 395 milj. kr. för län lill eldislribulionsförelag.

För genomförandet av ransonerings- och regleringsåtgärder inom energiområdel svarar vid en kris bränslenämnden, iransporlrådel och elförsörjningsnämnden inom resp. bränsle-, drivmedels- och elområdena (prop. 1976/77:74 bil. 2, FöU 13, rskr 311). Bränslenämnden och Iransporlrådel finns inrällade även i fredslid medan elförsörjningsnämnden enligl nuvarande planering inrällas försl vid en kris.

Vallenfallsverkel ombesörjer enligl sin inslrukiion (1982:705) beredskapsplanläggning av rikels elenergiförsörjning. Verkel har vidtagil förberedande arbele med alt organisera en elförsörjningsnämnd.

Enligt min mening skulle beredskapen inom energiområdel slärkas ylleriigare om elförsörjningsnämnden i likhel med bränslenämnden finns inräl-lad även i fredslid. Nämnden bör vara administrativt knuten lill vallen-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 137

fallsverkel. 1 icke krislid bör nämnden inle bedriva någon löpande verksamhet eller ha anställd personal. Jag beräknar inle behov av några särskilda medel lill vallenfallsverkel lill följd av all elförsörjningsniimnden finns inrältad även i fredslid.

Med hänvisning till vad jag har anförl hemsläller jag atl regeringen

dels föreslår riksdagen all

1. beslula all den av stålens vattenfallsverk disponerade rörliga krediten i riksgäldskontorel höjs från 3.50000000 kr. till 575 000000 kr..

2. bemyndiga regeringen att inom en ram om högst 5000000 kr. per budgelår beslula om försäljning av aklier som förvallas av statens vallenfallsverk.

3. bemyndiga regeringen att teckna borgen för lån lill bolag i vilka slatens vattenfallsverk förvallar statens aklier intill sammanlagt 13 515000000 kr., varav högsl 395 000000 kr. för län lill eldislribulionsförelag,

4. lill Slatens vattenjällsverk: Kraftstationer m. m. för budgelåret 1984/85 under tolfte huvudlileln anvisa eti reservationsanslag av 3 323 000000 kr.,

dels bereder riksdagen lillfälle atl

5.  la del av vad jag haranfört om inrällande av elförsörjningsnämn
den.

E 12. Energiforskning

I slalsbudgelen för budgelåret 1983/84 har under anslaget F 20 Energiforskning anvisals ett reservationsanslag av 1 000 kr. Under anslaget redovisas utgifterna för slalens slöd lill forskning och ulveckling på energiområdel inom ramen för Huvudprogram Energiforskning.

Nu löpande ireåriga energiforskningsprogram upphör i och med ulgången av budgelåret 1983/84.

Energiforskningsnämnden (Efn) och övriga programansvariga organ har inkommii med förslag lill fortsalla insalser inom huvudprogrammel under Ireårsperioden 1984/85-1986/87.

Statsrådet I. Carlsson har tidigare i dag (bil. 10) anmäll sin avsikt alt senare under delta riksmöte föreslå regeringen atl lägga fram en forskningspolitisk proposition. Jag avser alt i della sammanhang lägga fram förslag om forlsalla insalser inom Huvudprogram Energiforskning. I avvaktan härpå bör anslaget Energiforskning i slalsbudgelförslagel för budgetåret 1984/85 liksom innevarande budgelår föras upp med ett formelll belopp av 1 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 138

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

all, i avvaklan på särskild proposifion i ämnet, för budgelåret 1984/85 beräkna lill Energiforskning ell reservationsanslag av I 000 kr.

Verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB

Studsvik Energiteknik AB är slalens slörsla samlade resurs för energi-tekniskt forsknings- och ulvecklingsarbeie. Bolagel har ca 900 anslällda i Sludsvik och Nyköping. Inom svenska dotterbolag och delägda bolag, bl.a. Svensk Drivmcdelsteknik AB (lidigare Svensk Melanolutveckling AB) och Alnor Instrument AB, arbetar omkring 60 personer. Närmare redogörelser för bolagets verksamhet m.m. har lämnals senast i budgetpropositionen 1983 (prop. 1982/83: 100 bil. 14 s. 252).

Bolagel är verksaml inom forskning, ulveckling och teknikdemonslra-lion på flera energiområden. Del är organiseral i två divisioner, division Energiteknik och division Kärnteknik. Inom division Energiteknik finns resurser för forskning och ulveckling vad gäller fasla bränslen, bränslekarakterisering, miljöpåverkan, förbränning, förgasning, fjärr- och värmeteknik saml solleknologi. Inom division Kärnleknik bearbelas bl.a. säkerhelsfrågor, bränsleulveckling saml miljö- och avfallsteknik.

Forskningsreaklorn R2 i Sludsvik togs i drifl är 1960. Den är i huvudsak en materialprovningsreaklor men ulnylljas också för bl.a. industriell neutronbeslrålning och som neulronkälla för allmänna forskningsändamål. I Sludsvik finns också ell avancerai bränslelaboralorium som medger arbete med myckel slarkl radioakliva prover.

Inom division Energiteknik har uppförts pilotanläggningar för förbränning i s. k. snabb fluidiserande bädd och för förgasning av biomassa. Dessa anläggningar ulnylljas för avsedd provdrifl. Inom divisionen har insalser vidare skell inom fjärrvärme- och materialområdena.

Av följande tablå framgår anslagna medel för budgetåren 1982/83-1983/ 84 samt bolagels beräkning av medelsbehovel för budgelåret 1984/85 (milj. kr.)

Anslagsbeniimning	1982/83	1983/84	1984/85
Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB	58,2	42,5	62.3
Avveckling av forskningsreaktorer m. m.	16,5	5,75	12.9
Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik m. m.	13,8	44,2	72.7	139,3
Transport och  slutlig förvaring av låg- och medelaktivt avfall (nyll anslag)		—	53.7 ,

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 139

Bolagel begär medel för dels den löpande verksamhelen (bidragsansla-gel) dels vissa exlraordinära insalser med anledning av lidigare verksamhel som har bedrivils som ell led i uppbyggnaden av del svenska kärnkraft-programmet.

Sammantaget kräver dessa senare insatser enligt bolagel 139,3 milj. kr. för budgelåret 1984/85 vilkel moisvarar en ökning med 89,3 milj. kr. jämfört med innevarande budgelår.

Bidragen lill den löpande verksamhelen vid Sludsvik Energiteknik AB. som till slor del innefattar utgifter för egen forskning och för deltagande i branschforskning har minskat kraftigt. För budgelåret 1981/82 erhöll bolaget 80 milj. kr. för della ändamål. Budgelåret 1982/83 58.2 milj. kr. och budgetåret 1983/84 42,5 milj. kr. För budgelårel 1984/85 hemsläller bolagel om 62,3 milj. kr.

I anslagsframslällningen begärs även medel för energirelaterad grundforskning med 7,5 milj. kr. Jag avser la upp denna fråga i min anmälan till den under punklen E 12 aviserade forskningspoliiiska proposifionen.

E 13. Bidrag til! verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB

1982/83 Ulgift 58200000 Reservafion

198.3/84 Anslag 42 500000

1984/85 Förslag 42635 000

Frän anslagei lämnas slatens bidrag lill verksamhelen inom Studsvik Energiteknik AB.

Studsvik Energiteknik AB

1 anslagsframslällningen för budgelårel 1984/85 konslalerar bolagel all verksamhelen har ulvecklals positivt och i linje med de slralegiska målen. Orderingången har varil lillfredsslällande och orderslocken är god inför del nya budgelårel. Liksom föregående år lämnar rörelsen ell överskoll.

Den operaliva verksamhelen har under det senaste årel forlsall alt ulvecklas enligl de slralegiska målsällningarna för bolagel. Huvudlinjerna i stralegin innebär all vidareutveckla en kommersiell marknad vid sidan om den slalliga uppdragsverksamhelen genom olika programorgan, all öka internationalisering och exportvolym saml alt bibehålla och - för vissa delar - förbällra lönsamhelen i verksamhelen.

Division Energiteknik har påtagligt förbättrat sill ekonomiska resultat. En bibehållen uppdragsvolym från programorganen har kompletterats med en ökande andel uppdrag från industri, värmeverk och branschforskningsorgan.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 140

Division Kärnteknik har fortsatt att öka sin försäljning pä utlandet. Samlidigi har lolalvolymen ökal med oförändrat god lönsamhet. Eflerfrågan frän svensk kårnkraftindustri är slabil med en lyngdpunklsförskjulning mot (Jriftanknulna Ijänsler och ulvecklingsuppdrag samt mol forskning och utveckling pä avfallsområdet. Säkerhelsarbelen för svenska myndigheter bedrivs på i slorl sctl oförändrad nivå. Divisionen har också fåll uppdrag all pröva bränslen för ulländska kärnbränslelillverkares räkning.

Bolagets övriga resullatenheler vidareulvecklas enligl planerna. För budgelårel 1984/85 begärs 62,3 milj. kr. avseende driflbidrag saml forskning och ulveckling jämle ell ägarlillskoll för att ulveckla bolagels affärsverksamhet.

Bolagels behov av driflsbidrag avser R2-reaklorn, bibliolekei saml vissa lokaliseringsbelingade koslnader.

En redogörelse för planerna på byte av tank i R2-reaktorn lämnades i prop. 1982/83: 100 bil. 14 (s. 254). Bolagel framhåller i anslagsframslällningen atl dess avlal med svensk kärnkraflinduslri komplelleras med forlsall slabil internafionell eflerfrågan. Byte av tank medför ell vissl ekonomiskl avbräck under 1984/85. Trols det kan bolagets behov av driftbidrag begränsas lill 15 milj. kr., vilkel är samma summa som bolagel erhåller för innevarande budgetår. 1 beloppel ingår självkostnaden för de kanaler i R2 som bolagel upplåter lill Naturvetenskapliga Forskningslaboratoriet (NFL). de tekniska högskolorna m. fi. Anslaget är en förulsälining för all denna forskning kan forlsalla på oförändrade premisser.

Sitidsvikbiblioteket är specialbibliolek för energililleralur, främsl inom kärnenergiområdel. Bibliolekei har den slörsla akluella rapporlsamlingen i Sverige inom della område.

Studsvikbibliolekel ulgör svenskl cenlrum för insamling och registrering av teknisk-vetenskaplig litleralur lill flera inlernalionella informalionssys-lem.

Den s. k. ansvarsbiblioleksulredningen har våren 1983 framlagi sill slul-belänkande (DFl-publikalioner 1983: 1-2) Ansvarsbibliolek - Ell syslem för nalionell informalionsförsörjning. I belänkandel föreslås all ell anlal ansvarsbibliolek utses för vissa ämnesområden. Sludsvik har i ulredningen föreslagils som ell av de bibliotek, som bör beaktas i det forlsalla arbelel med utbyggnaden av ett ansvarsbibliotekssyslem. Medelsbehovet för biblioteket för budgetåret 1984/85 beräknas av bolaget till 4,8 milj. kr.

Lokaliseringsbelingade kostnader. Bolagels lokalisering lill Sludsvik medför vissa exlrakoslnader jämfört med lälortslokalisering. Bolaget anser alt den nuvarande verksamheten inte hell kan bära dessa kostnader.

Bolaget har successivt etablerat relationer med och funnil formertia för ell samarbele med induslrin om branschrelalerad forskning och ulveckling. Bolaget disponerade för dessa ändamål budgetåret 1981/82 26 milj. kr. och 1982/83 22 milj. kr. Anslaget för innevarande budgetår är 18 milj. kr. Bolagel begär för budgelåret 1984/85 27 milj. kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 141

Kärnteknikdivisionen har inom denna ram ell samarbele med svensk kärnkraflinduslri. Samarbelel omfallar främsl insalser vad avser bränsleulveckling, kemi- och malerialproblem.saml avfallshanlering. Divisionen dellar även i eU iniernalionelll samarbele avseende maierialforskning inom fusionsleknologin.

Division Energileknik har successivl ulvecklal samarbelsformer på FoU-området med svensk industri. Målsättningen atl utveckla samarbelel med svensk industri utgör en hörnslen i bolagels slralegiska planer. Dessa mål är på väg all uppnås.

Bolagel hemsläller vidare om medelsiillskoU för jöretugsutveckling vilken ulgör ell viktigl led i förändringen av bolagels slruklur. Anledningen lill della är all kapilal som genereras av rörelsen enligl bolagel i första hand måste reserveras för åtgärder för vidareutveckling av redan etablerad verksamhel.

Nya produkt- och marknadsområden kräver därutöver ylleriigare kapi-lalresurser. Dylika ofta riskfyllda invesleringar i ulveckling och marknadsföring bör enligl bolagsledningens uppfallning inte belasla bolugels soliditet genom att aktiveras i balansräkningen och upplåning. Mot denna bakgrund hemställer bolaget om medel i form av ägarlillskoll för della ändamål. Behovel av medel för budgelåret 1984/85 beräknas lill 10 milj. kr.

Av bolaget beräknade medelsbehov för budgetåret 1984/85 och för budgelären 1982/83-1983/84 beviljade anslag sammanfallas i följande lablå (milj. kr.):

	1982/83	1983/84	1984/85
Driftbidrag
R2-reaklorn	27,0	15,0	15,0
Biblioteket	4,2	4,5	4,8
Lokaliseringsbelingade kostnader	5,0	5,0	5.5
	36,2	24,5	25,3
Forskning- och utveckling'
Egen och branschrelalerad forskning- och ul-
veckling	22,0	18,0	27,0
Företagsutveckling	-	-	10,0
TOTALT	58,2	42,5	62,3

' Tillkommer anslag för energirelaterad grundforskning (enl. bolagel 7,5 milj. kr.). AF 1983/84 7,5 milj. kr.

Föredragandens överväganden

En successivl ökad del av verksamhelen vid Sludsvik Energileknik AB finansieras genom inläkler från uppdrag och ijänsler. Bolaget har i enlighel med gällande rikllinjer gjorl belydande salsningar ulanför kärnenergiområdel, främsl områdena kolleknik, förbrännings- och förgasningsieknik saml solenergileknik. De inlernalionella uppdragen har dessulom kommil all bli en betydelsefull del av bolagels verksamhel.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 142

De slalliga insalserna för all medverka lill omslruklureringen av Sludsvik Energileknik AB har gell goda resultat. Genom satsningar pä företagsutveckling har personal omskolals och ulbildals, specialisier inom nya verksamheisområden rekrylerais och siralegiski forsknings- och ulvecklingsarbeie iniiierals. Kommersiellt lovande produklidéer har vidareulvecklals. Vissa av dessa har sedan kunnal iniroduceras med framgång på en iniernalionell marknad.

Bolagels lönsamhet och finansiella slällning har väsenlligl förbällrals. Verksamhelen har varil så pass framgångsrik au föreiagei för andra årel i rad har visal överskoll. Enligl min mening är del värdefulll all omslruklureringen av bolagel har gell goda resullal.

Mol bakgrund av vad jag nyss anförl beräknar jag medelsbehovel för
budgelårel 1984/85 på följande säU (milj. kr.).
Bidrag lill R2-reakiorn 15,0

Bidrag lill drift av Siudsviks biblioiek 4,635

Täckning av lokaliseringsbeiingande kostnader 5,0

Egen och branschrelalerad forskning och ulveckling 18

4235

Anslaget bör således föras upp med 42 635000 kr. Del ankommer på regeringen atl meddela de särskilda föreskrifter som kan komma all erfordras för anslaget.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag lill verksamheten vid Studsvik Energileknik AB för budgelåret 1984/85 anvisa ell reservationsanslag av 42635000 kr.

E 14. Avveckling av forskningsreaktorer m. m.

1982/83 Ulgift 10500000 Reservation 6000000

1983/84 Anslag 5 750000

1984/85 Förslag 9900000

Studsvik Energiteknik AB har under detta anslag beviljats 10 milj. kr. för budgelårel 1981/82 och 15 milj. kr. för budgelårel 1982/83 för avvecklingen av forskningsreaklorn Rl. Därtill har under samma anslag beviljais 1,5 milj. kr. för budgetåret 1982/83 och för budgetåret 1983/84 5,75 milj. kr. för avveckling av forskningsreaktorerna RO och Kritz saml för vissa andra avvecklingsälgärder.

Studsvik Energileknik AB

Avvecklingen av forskningsreaktorer vid Sludsvik Energileknik AB har pågått under flera år. Nedläggningen av forskningsreaktorn Rl, Drottning Kristinas Väg 51 i Slockholm, avslutades under budgelårel 1982/83 vad avser del egenlliga rivningsarbetei. Forlfarande älerslår vissl arbele vad

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 143

avser friklassning av lokaler, slulrapporlering saml viss behandling och mellanlagring av avfall. Bolagel anger i en lägesrapport frän den 14 april 1983 atl det räknar med atl arbelel skall vara avslutat och avrapporieral under höslen 1983.

Ett anlal äldre anläggningar i Sludsvik, som har byggts och använts i del svenska kärnkraflsprogrammel, åsamkar bolaget koslnader som inle är förenliga med Siudsviks nuvarande verksamhel. Bolagel vill avveckla dessa anläggningar för alt minska framtida anslagsbehov. Planering för dekonlanimering och rivning har påbörjats bl. a. för nolleffektreaklorn RO, för forskningsreaktorn KRITZ, betonglankmodellen och för anläggningen för regenering av tungvallenjonbylare. Vidare pågår planering för all avveckla alfalaboraloriel för all kunna samordna della arbele med lankbyiel på R2-reaklorn. Därigenom kan personal frän R2-reaktorn användas för avvecklingsprojeklel.

Bolagel hemsläller för budgelårel 1984/85 om 9,9 milj. kr. för avveckling av reaktorerna RO och KRITZ och för avveckling av äldre laboratorier saml för förvaring av avfall från Ågesla.

Vidare hemsläller bolaget om 3 milj. kr. för upparbelning av bränsle från Ågesla som nu förvaras i upparbelningsanläggningen i Windscale i England. Som alternativ härtill diskuterar bolagel möjligheten alt transportera avfallet lillbaka lill Sverige.

Föredragandens överväganden

Enligl min mening är bolagels slrävan atl på olika säll avveckla forsk-ningsreaklorer m. m., som är ett resultat av den verksamhel som bedrevs under uppbyggnaden av del svenska kärnkraflsprogrammel, angelägen.

Enligl vad jag har erfaril har bolaget med gott resultat rivit forsknings-reaktorn Rl i Slockholm. Bolaget bör fä möjlighet all i enlighel med sill förslag forlsalla nedläggningsarbelena pä RO och KRITZ saml alfalaboraloriel. När del gäller del avfall frän Ågestareaklorn som förvaras vid upparbelningsanläggningen i. Windscale anser jag all bolagel i stället för upparbelning bör välja att transportera avfallet lill Sverige i syfte alt direkt deponera det i slulförvar. I avvaklan på alt Cenlrala lagrel för använt bränsle från kärnkraften (CLAB) färdigställs bör del akluella bränslel kunna förvaras i Windscale. Med hänvisning härlill harjag inle beräknal några medel för detta ändamål.

Mol bakgrund av det anförda hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

all lil! Avveckling av forskningsreaktorer m. m. för budgelårel 1984/ 85 anvisa ell reservafionsanslag av 9900000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 144

E 15. Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m. m.

1982/83 Utgift 7300000 Reservation 13800000

1983/84 Anslag 44 200000

1984/85 Förslag 72 700000

Under delta anslag anvisades för budgelårel 1981/82 eli reservafionsanslag av 14200000 kr. (prop. 1981/82: 101 bil. 8, NU 1981/82:22, rskr 1981/ 82: 152). Medlen avsäg att täcka kostnader för lörprojekiering, projekte-ringsinsatser, vissl beslällningsarbeie m.m. för anläggningar för hanlering och förvaring av låg- och medelaklivi avfall i Studsvik (13,3 milj. kr.) saml vissa uppstädningsinsalserav akui karakiär (0,9 milj. kr.). De 13,3 milj. kr. som avser medel för projekieringsarbele etc, ställdes till bolagels disposifion som ränle- och amorleringsfrill lån. De resterande 0,9 milj. kr. har ulgåtl i form av bidrag. Ytterligare 13,8 milj. kr. anvisades för budgetåret 1982/83 för samma ändamål (prop. 1982/83: 101 bil. 8, NU 27, rskr 182).

1 slalsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisades ytterligare 44,2 milj. kr. för samma ändamål (prop. 1982/83: 100 bil. 14 s. 257. NU 33, rskr 280). Vidare bemyndigade riksdagen regeringen atl ikläda staten garanti med sammanlagt 60 milj. kr. för åtaganden avseende budgetåret 1984/85"som Sludsvik Energileknik AB gör i samband med upphandling av anläggningar för avfallshanlering i Sludsvik.

Riksdagen har medgivit au 5 milj. kr. av hillills beviljade lån får avskrivas (prop. 1982/83: 100 bil. 14 s. 261, NU 33, rskr 280).

Studsvik Energileknik AB

Sludsvik Energileknik AB begär för projekl AMOS (Avfallsanläggningarnas modernisering i Sludsvik) för budgelårel 1984/85 72,7 milj. kr. och däruiöver ekonomiska garanfier för ålaganden om högsl 15 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Vidare hemställer bolaget att medlen ges som räntefriu lån, vilkel efterges i takt med all anläggningar koslnadsförs i bolagels redovisning.

1 prop. 1982/83: 100 bil. 14 (s. 258) lämnades en uiföriig redogörelse för den av bolagel planerade moderniseringen av avfallsanläggningarna.

Av anslagsframslällningen framgår atl bolagel räknar med all kunna hålla sig inom den angivna projeklramen, 159 milj. kr. Bolagel räknar emellerfid med att förändringar kan uppkomma på enskilda delobjekt inom projektet.

För   projeklel   gäller   allmänt   all   lillsländ   enligl   alomenergilagen (1956: 306) givils enligl regeringsbeslul den 14 juli 1983 för - forlsall drifl av anläggning för bearbelning och lagring av radioaklivl

avfall med villkor all modernisering av anläggningen sker enligl den plan

som lagts lill grund för investeringsprojektet

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 145

- all uppföra, inneha och driva en behandlingsanläggning för medelaktivt fast och välskeburet avfall

- atl uppföra, inneha och driva ett mellanläget för låg- och medelaklivi avfall.

Vidare fastlades i regeringsbeslut samma dag enhetliga villkor för de lån som beviljais under olika budgelår. Enligl beslulei skall medlen ulgöra ränlefria lån som lills vidare är amorteringsfria. Lånen skall efterges i lakl med all anläggningen skrivs av i redovisningen. Eftergiften får emellertid inte vara slörre än vad regeringen för varje räkenskapsår medger.

Bolagel anger i sin anslagsframslällning all vissa krav på de avfallskollin som skall sluiförvaras i SFR (Slulförvar för reakloravfall) ännu inle är definitiva då del gäller bl.a. slrålnivå för lagret och tillämpningen av IAEA:s rekommendationer för transporterna lill SFR. Dimensioneringen av behandlingsanläggningen och mellanlager med hänsyn till sirålskärm-ning, hanleringsutrusiningar och volymer kan påverkas av kommande beslui i della avseende.

I anslagsframställningen anges också nuläget i projektet enligl följande.

För mellanlagret gäller alt vägen är klar fram lill lunnelpåslagei. De olika byggenlreprenaderna är upphandlade lill fasl pris. Sprängning av tunneln till bergrummet startade i början av augusli. Arbelel bedrivs därmed i överensslämmelse med lidsplanen som angavs i invesleringsplanen november 1982. Mälei är all lagrel skall slå klarl sommaren 1985. Koslnaden uppges bli lägre än den lidigare angivna.

För behandlingsanläggningen har hillills förprojeklering bedrivils innefaUande bl.a. delaljerade syslemsludier. Koslnadskalkyler ulförda med delta nya underlag visar högre koslnader än vad som ingick i investeringsplanen från november 1982.

Bolaget har begärt anbud på deialjprojektering av olika utrustningar från såväl svenska som utländska förelag med sikie pä beslällningar under seplember månad 1983. Della innebär en viss senareläggning jämförl med den lidigare angivna tidpunklen i invesleringsplanen november 1982.

För bygge av hamn har lillsländ erhållits genom vallendom. Kalkylen för hamnen visar nu lägre koslnader än invesleringsplanen frän november 1982.

Föredragandens överväganden

Jag har kunnal konslaiera all moderniseringen av avfallsanläggningarna i Sludsvik i huvudsak fortskridet enligl planerna. Del är angelägel atl arbelel kan forlsalla i oförminskad lakl.

Jag föreslår därför atl ylleriigare 72.7 milj. kr. anslås för budgelårel 1984/85. Medlen bör som lidigare utgå i form av ränte- och amorteringsfria lån. Dessa bör efterges i den lakl med vilken anliiggningen skrivs av i redovisningen, dock all eftergiften inte får vara större per räkenskapsår än vad regeringen för varje sådant är medger, 10    Riksdagen 1983/84. I .samt. Nr 100. Bilaga 14

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet 146

För atl minska belastningen på bolagets soliditet bör regeringen inhämta riksdagens bemyndigande alt enligl vad nyss sagts efterge de lån som beviljas bolaget för ifrågavarande ändamål. Bemyndigandet bör även avse lidigare lån avsedda för finansiering av modernisering av avfallsanläggningarna i Studsvik. Jag har för avsikt au la upp denna fråga i samband med min anmälan till tilläggsbudget II lill slalsbudgelen för budgelårel 1983/84.

Jag föreslår också atl bolagel ges möjlighel att göra ålaganden inom en ram av 15 milj. kr. för budgelårel 1985/86.

Med hänvisning lill vad jag har anförl hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen all i enlighel med vad jag haranfört ikläda slalen garanti med sammanlagl högsl 15000000 kr. för ålaganden avseende budgelårel 1985/86 som Sludsvik Energiteknik AB gör i samband med upphandling av anläggningar för avfallshanlering i Sludsvik,

2. lill Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m.m. för budgelåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 72700000 kr. och bemyndiga regeringen alt besluta om årlig eftergift av de lån som beviljas inom ramen för della anslag.

E 16. Transport och slutlig förvaring av låg- och medelaktivt avfall

Nyll anslag (förslag)   53 700000

Som anges i prop. 1982/83:100 bil. 14 (s. 260) krävs för en fullständig lösning av avfallshanleringsfrågorna i Studsvik att en uppgörelse träffas mellan staten och Svensk Kärnbränsleförsörjning (SKBF) om finansieringen av kostnader för transporter och slutförvar av låg- och medelaklivi avfall.

Efler förhandlingar mellan SKBF och Studsvik Energiteknik AB har avlal träffats som avser det aktuella avfallet. SKBF förbinder sig i avtalet atl svara för transporter och slullig förvaring av låg- och medelaklivi avfall som härrör frän verksamheten i Sludsvik.

Studsvik Energiteknik AB

I anslagsframslällningen anför bolaget att avsiklen är all senare iräffa ett liknande avlal om övriga kategorier av avfall - rivningsavfall och långlivat avfall som inle avses slutförvaras i Slutförvaret för reakloravfall (SFR-1, Forsmark).

De kategorier av låg- och medelaklivi avfall som läcks av den nu ingångna överenskommelsen är:

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 147

A. Allt avfall som härrör från arbeten inom det svenska kärnkrafipro-
grammel, säväl mängder som uppkommil före 1 juli 1983 som sådana -
uppskaiiade - mängder som genereras efler denna lidpunkt fram lill år
2010,

B. Alll avfall som härrör från verksamhet ulanför kärnkraftprogrammet
dvs. medicinska och lekniska tillämpningar samt mera grundläggande
forskning och utveckling - och som behandlas och mellanlagras av
Sludsvik Energileknik AB fram till är 2010 enligt bolagets och SKBFs
gemensamma mängduppskallningar, och

C. Alll avfall som har genererats i samband med Sludsvik Energileknik
AB:s övriga kommersiella verksamhel fram lill Ijuli 1983, saml

D. Alll avfall som fr. o. m. 1 juli 1983 genereras i samband med
Studsvik Energiteknik AB:s ulländska kommersiella uppdrag.

Avtalet innebär i huvudsak följande:

- SKBF accepterar kostnadsansvaret för kategori A ovan

- slaten accepterar genom Studsvik Energiteknik AB kostnadsansvaret för kategori B och C och erlägger lill SKBF ell engångsbelopp på 53,7 milj. kr. senast 1 seplember 1984

- Studsvik Energiteknik AB skall bära kostnaden för kategori D inom ramen för sin kommersiella verksamhet.

Avlalel för del låg- och medelakliva avfallel förulsäller således all Sludsvik Energileknik AB belalar 53,7 milj. kr. lill SKBF som ell engångsbelopp. Della läcker även koslnaderna för iransporler lill och slulförvaring iSFR-I.

Sludsvik Energi AB aviserar all koslnader för inkapsling av avfall enl. kategori A, B och C kommer all medföra koslnader som inte är möjliga all beräkna förrän de lekniska kraven är slutgiltigt fastställda.

Föredragandens överväganden

Det är angelägel alt frågorna om hanlering av avfall i Sludsvik kan behandlas på ett ändamålsenligt säll. Genom del avtal som iräffals mellan bolagel och SKBF har ytterligare ett sleg på den vägen lagils. Genom uppgörelsen blir det möjligl atl reglera koslnaderna för den slulliga förvaringen av det läg- och medelakliva avfallet. Jag föreslår att bolagel lillförs 53,7 milj. kr. alt erlägga till SKBF som en engängsbelalning för de i avlalel överenskomna Ijänsterna.. Jag hemsläller all regeringen föreslär riksdagen

all lill Transport och slutlig förvaring av låg- och medelaktivt avfall för budgelårel 1984/85 anvisa ell reservafionsanslag av 53 700000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet 148

E 17. Stöd för oljeersättande åtgärder, m. m.

1983/84 'Anslag        120000000 1984/85   Förslag       210000000

' Tilläggsbudget 1.

Från detta anslag bestrids kostnader för stöd för ålgärder för att ersätta olja, m. m. enligl förordningen (1983: 1107) om statligt stöd för ålgärder för alt ersätta olja, m. m.

Föredragandens överväganden

I november 1980 beslutade riksdagen om slöd för åtgärder för alt ersätta olja, m.m. (prop. 1980/81:49, NU 19, rskr 100). I december samma är tillkallades en delegation, delegalionen (I 1980:08) för uppbyggnad av en oljeersättningsfond, med uppdrag att organisera och ha hand om stödverksamheten enligl de riktlinjer som angavs i prop. 1980/81:49. Delegationen upphörde den 30 juni 1983. Stödet administreras fr. o. m. den 1 juli 1983 av statens energiverk. Stödverksamheten finansieras genom en avgift för oljeprodukter. Inkomsterna tillförs en särskild fond, benämnd oljeersällningsfonden. För den förstalreårsperioden beräknades stödbehovet uppgå fill 1700 milj. kr.

Riksdagen har nyligen fatlal beslut om fortsatt slöd för ålgärder för alt ersätta olja, m.m. (prop. 1983/84:62, NU 9, rskr 124) för perioden den 1 januari 1984-den 30juni 1987. Beslutet innebär bl.a. alt medel för slödet för oljeersättande åtgärder fr. o. m. 1 januari 1984 anvisas under ell reservafionsanslag på slalsbudgelen. Del lolala stödet för oljeersättande åtgärder för liden fr. o. m. den 1 januari 1984 t. o. m. budgetåret 1986/87 uppgår till 1 650 milj. kr., varav bidrag och villkorliga bidrag lill 660 milj. kr. och lånegarantien till 915 milj. kr. För första halvåret 1984 har 120 milj. kr. anvisals pä tilläggsbudget I. För budgetåret 1984/85 beräknarjag medelsbehovet till 210 milj. kr. Jag har därvid tagit hänsyn till atl viss verksamhet vid slalens energiverk på samma säll som hittills bör finansieras genom slödet för oljeersättande åtgärder. Från anslaget bör i enlighet därmed överföras medel till anslagen E 1. Statens energiverk: FörvaUningskostnader med 6734000 kr. och E 2. Slalens energiverk: Utredningar m.m. och informalion med 6347000 kr. Vidare bör som hittills viss verksamhet rörande energiinriklad utbildning och rådgivning finansieras genom slödet för oljeersällande ålgärder. Medel bör i enlighel härmed överföras lill anslagen E 4. Ulbiidning och rådgivning m m. för all spara energi med 26330000 kr. saml anslagen B 1. Lanlbmksslyrelsen och B 2. Lanlbmks-nämnderna under jordbruksdeparlemenlels huvudtiiel med lolall 2,5 milj. kr.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt till Stöd jör oljeersällande åtgärder, m. m. för budgelårel 1984/ 85 anvisa ell reservationsanslag av 210000000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet 149

E 18. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för olje ersättande åtgärder

1983/84 'Anslag 5000000

1984/85   Förslag 15000000

' Tilläggsbudget I.

Från delta anslag bestrids utgifter för förluster i samband med lånegarantier för stöd för åtgärder för alt ersätta olja, m. m.

Föredragandens överväganden

I propositionen om fortsatt stöd för ålgärder för att ersätta olja, m. m. samt för investeringar inom energiområdel (prop. 1983/84:62) harjag bl.a. beräknal ett medelsbehov av totalt 75 milj. kr. för förlusttäckning för perioden den I januari 1984-30 juni 1987. För första halvåret 1984 har 5 milj. kr. anvisals pä tilläggsbudget I (NU 9, rskr 124). För budgetåret 1984/ 85 räknar jag med ell medelsbehov av 15 milj. kr. Förlusterna för de garantier som lämnas för lån till atl finansiera oljeersättningsprojekl läcks till hälften från detta anslag och till hälften från anslaget E 17. Slöd för oljeersättande åtgärder, m.m. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för oljeersättande åtgärder för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 15000000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet 150

F.    TEKNISK UTVECKLING M. M.

Teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete hör lill de områden som prioriterats trols del svåra slalsfinansiella läget. Insalser på delta område är av slor belydelse för industrins möjligheter alt genom leknisk förnyelse vidmakthålla sin internationella konkurrenskraft. Trols atl induslrins egna salsningar pä utvecklingsarbete har ökat kraftigt under del senasle decenniel finns ell behov av slailigl ulvecklingssiöd, främsl vad gäller slöd lill riskfyllda projekl inom lekniskl avancerade områden. Dessa frågor kommer all las upp i särskilda proposilioner våren 1984.

Satsningarna på svensk rymdverksamhet, främsl Tele-X-projeklet, föreslås fortsätta i stor omfallning. Della område har enligl induslrins bedömningar en slor kommersiell framlid och ulvecklingen har varil mycket snabb de senaste åren. Både Norge och Finland har ansluiii sig till Tele-X-projeklel.

Stöd till industriell förnyelse

Ålgärder för all sfimulera leknisk förnyelse inom olika samhällsseklorer, förelagens produkt- och processförnyelse saml elablering av företag baserade på ny leknik m.m. är väsentliga inslag i induslripoliliken. Samhällels slöd för dessa ändamål kanaliseras bl.a. genom styrelsen för leknisk ulveckling (STU), Fonden för induslrielll ulvecklingsarbeie (Industrifonden) och de regionala ulvecklingsfonderna.

STU:s finansiella slöd är ett viktigt instrument i en sådan polilik. Del motiveras främsl av atl forsknings- och ulvecklingsprojekl på grund av finansiella reslriklioner eller för slorl risklagande annars inle skulle komma lill slånd. STU stödjer vidare uppbyggnad av kompelens av betydelse för industrin vid högskolor och instilul. I STU:s uppgifter ligger också allmänl informerande och främjande ålgärder för all öka förslåelsen för och underiälia innovalionsaklivileler.

Med tanke på forsknings- och ulvecklingsarbelels långsikliga karakiär planeras verksamhelen i flerärsperspekliv. F. n. löper ell treårigt program för perioden 1981/82-1983/84. STU har i sin anslagsframslällning för budgelårel 1984/85 lämnai förslag lill omfallningen av sin verksamhet för budgetåren 1984/85-1986/87. Förslagel är baseral på ett slorl analysmale-rial och omfallande diskussioner med represenlanler för bl.a. näringsliv, universilel och högskolor. Förslaget innebär en forlsall koncenlralion av insalserna mol ett anlal områden som av STU bedömts ha slor strategisk betydelse för den industriella utvecklingen i Sverige. Prioriterade områden är verkstadsteknik, informalionsleknik, bioleknik. malerialleknik för nya

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 151

material, massa- och pappersleknik, träleknik, kemiteknik samt teknik för hälso- och sjukvård.

Industrifonden föreslår i sin anslagsframslällning ett treårigt kapitaltillskott lill fonden. En redovisning lämnas av ett anlal stödda projekt, vilken visar att fonden kommit all spela en viklig roll i den avancerade leknikför-nyelsen inom svensk induslri.

Somjag lidigare anmält avses förslag lill ireärsprogram för STU, Industrifonden och vissa andra verksamheter bli framlagda i proposilioner våren 1984 om forskningspolilik och om åtgärder för induslriell tillväxt och förnyelse.

Rymdverksamhet

De Slalliga satsningarna på rymdområdel syftar bl.a. lill alt främja svensk industris konkurrenskraft på den expansiva marknaden för rymd-tekniska produkler. Ulveckling av rymdlekniken medför även positiva effekter för övrig svensk industri genom all den avancerade leknik som har ulvecklals på rymdområdel sprids lill andra områden. En annan fördel är all vi inom landet får beslulsunderiag för hur vi i framliden skall utnyttja rymdteknikens möjligheter.

Avtal har under året tecknats med Norge om samarbete på lelesalellit-omrädei med Tele-X-projeklel som första konkreta samarbelsprojekt. Vidare har avtal med Finland tecknats om samarbele vid genomförande av Tele-X-projektet.

Tele-X kommer atl kunna erbjuda olika teletjänster som direktsänd TV och datakommunikation. Arbetet med att definiera satellitens nyttolast har skett i intimt samarbele mellan Svenska rymdaktiebolaget (Rymdbolaget), svenska televerket och myndigheter i Norge och Finland. Avsikten med Tele-X är att förbereda användare, leverantörer, upphandlare och operatörer av satellilkommunikationssyslem för framtida operativa lillämpningar.

Tele-X-projektet visar enligl min mening att del är möjligl att uppnå ett värdefullt nordiskt samarbete som ger nordisk industri kompetens på den expanderande marknaden för rymdlekniska produkler och tjänster. Projeklel ger även de nordiska televerken en intern kompetensuppbyggnad som ett led i förberedelserna för all möta den framlida lelelrafikutveckling-en saml ökade kunskaper beträffande marknadsefterfrågan av olika tele-satelliltjänster.

Patent- och registreringsverksamhet

Patenlväsendel liksom skyddet för vammärken och mönsler är vikfiga led i en politik som syftar till att främja ett expansivt näringsliv. Sverige deltar i ett omfattande internationellt patentsamarbete inom den europeiska patentorganisationen (EPO) och den s.k. samarbelskonventionen Pa-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14   Industridepartementet 152,

lent Cooperation Treaty, (PCT). Överenskommelserna syftar lill att minska dubbelarbetet vid behandling av patenlansökningar. Del svenska pa-leniverkel har lilldelals en akliv roll i del inlernalionella samarbelel. En särskild utredning har startals för att utvärdera effeklerna av Sveriges anslulning lill EPO.

Det industriella rällsskyddet är också föremål för samarbete i nordiska sammanhang och inom organisationen World Inlelleclual Properly Organisafion (WIPO).

Även regislreringsverksamhelen är av belydelse för näringslivel nämligen i fråga om akliebolagsbildning och regislrering av informalion om akliebolag.

Provning och kontroll

Statens provningsanstalt har fr.o.m. innevarande budgelår upphört atl vara cenlral förvallningsmyndighel för officiell provning och kontroll samt . för allmän och legal melrologi. Dessa uppgifter har i stället överförls till den nybildade myndigheten statens mät- och provråd. Verksamhelen vid provi)ingsanslallen har under årel konsoliderats i samband med att delar av den regionala organisationen lagts ned. Delta har medförl en förbättring av anstaltens resultat.

Lagsliflningen om riksprovplalser har sells över. Arbelel har redovisats i betänkandet (Ds I 1983: 22) Kontroll genom provning, vilkel f. n. remissbehandlas.

Marintekniska Institutet

Marintekniska inslilulei SSPA är f.n. en slallig uppdragsmyndighel. SSPA:s verksamhel har under senare år fält en alltmer affärsmässig inriklning. De kommersiella uppdragens andel har successivl ökal och ulgör numera ett dominerande inslag i verksamhelen. Denna inriklning beräknas förslärkas ytterligare i framtiden.

SSPA har inga myndighetsuppgifter ulan enbart kommersiell verksamhet. De skäl som normalt brukar anföras för att en verksamhet skall bedrivas i myndighetsform är inte tillämpliga på SSPA.

Industridepartementet har lillsammans med SSPA utrett SSPA:s framlida inriklning och organisationsform. Vidare har sludier gjorts belräffande SSPA:s marknadsförutsättningar under de närmaste åren och en effeklivisering av den interna organisationen.

För alt ge SSPA förulsällningar atl även i fortsäUningen bedriva sin verksamhel under affärsmässiga former på effeklivasl möjliga sätt föreslås all verksamheten vid SSPA överförs lill aktiebolagsform den 1 juli 1984.

'    Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 153

Internationellt samarbete

Sverige deltar i det inlernalionella tekniskt-vetenskapliga samarbetet såväl multilateralt genom arbetet inom internationella organisationer som genom bilateralt samarbele.

Sveriges dellagande i samarbetet på rymd- och patentomrädena har redan berörts.

Induslridepartemenlel dellar. lillsammans med ulbildningsdeparlemenlel och ell anlal myndigheler, i arbelel inom OECD:s kommillé för vetenskaps- och leknologipolilik (CSTP). Arbetet omfatlar frågor som rör teknik och samhällsutveckling, forskningspolilik, internationellt samarbete och forskningsstatistik. Vidare ansvarar departementet för representationen i OECD:s kommillé för informafions-. dala- och kommunikalionspolilik (ICCP). Della sker i nära samarbele med ett flertal departement och myndigheler.

Induslridepartemenlel samordnar vidare Sveriges dellagande i del projektsamarbete som bedrivs mellan EG-slaterna och nio andra stater i Västeuropa på forsknings- och ulvecklingsområdel inom ramen för del s.k. COST-samarbelel. Arbele pågår inom nio skilda leknikområden: da-taleknik, leleleknik. iransporler, havsfrägor. materialteknik, miljövård, meteorologi, jordbruksforskning och livsmedelsteknik.

Sverige samarbelar bilateralt med EG inom organisationens råmaterialprogram på två områden, dels när det gäller avfallsåtervinning där överläggningar om en förlängning pägår. dels när del gäller trä som en förnyelsebar råvara där ett samarbelsavlal undertecknats i juni 1983.

Överläggningar pägår vidare med EG om möjligheterna lill en breddning av del direkta projeklsamarbelel mellan organisationen och Sverige inom ell flerlal andra områden.

F 1. Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling F 2. Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer

F 3. Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning

I slalsbudgeten för budgetåret 1983/84 har under dessa anslagsrubriker anvisals ell reservafionsanslag av 610500000 kr., ell förslagsanslag av I 000 kr. resp. ell reservafionsanslag av 15 300000 kr.

Slalsrådel I. Carlsson har lidigare i dag (bil. 10) anmält sin avsikl atl senare under della riksmöle föreslå regeringen all lägga fram en forskningspolitisk proposition. Jag avser att i delta sammanhang samt i milt förslag till en särskild proposition våren 1984 om åtgärder för induslriell tillväxt och förnyelse, la upp frågan om ulformning av slatens slöd lill

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 154

leknisk forskning och induslrielll ulvecklingsarbeie. Härvid avser jag all i proposifionen om forskningspoliliken anmäla förslag lill anslag för slyrelsen för teknisk ulveckling. Dessa anslag bör i avvaklan pä sislnåmnda proposition föras upp med oförändrade belopp för näsla budgelår. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all.  i avvaklan på särskild proposition i ämnel, för budgelåret 1984/85 beräkna

1. lill Styrelsen för teknisk ulveckling: Teknisk forskning och ulveckling ell reservationsanslag av 610500000 kr.,

2. till Styrelsen för teknisk utveckling: Drifl av forskningsstationer ett förslagsanslag av ) 000 kr.,

3. till Styrelsen för leknisk utveckling: Utrustning ell reservationsanslag av 15 300000 kr.

F 4. Europeiskt rymdsamarbete m, m.

1982/83 Ulgift 231965 176

198.3/84 Anslag 123611000

1984/85 Förslag 144750000

Slaismakierna beslöl år 1979 om en ökad salsning på svensk rymd verksamhel (prop. 1978/79: 142, NU 36, rskr 292).

Slalens delegafion för rymdverksamhel (DFR) är enligl sin inslrukiion (1977: 1066, omlryckl 1982: 1068) cenlral förvallningsmyndighel för frågor som gäller den svenska rymd- och fjärranalysverksamhelen. Delegalionen är även konlaklorgan med inlernalionella organisationer, särskill European Space Agency (ESA), och ulländska inslitulioner inom sill verksamhelsomräde.

Delegalionen har alla ledamöter, varav en heltidsanslälld ordförande, tillika chef för delegalionen.

Under delegalionen har tre kommilléer inrällals med uppgift all bereda ärenden rörande rymdforskning, fjärranalys samt rymdindustriell policy och ulveckling.

Det statsägda Svenska Rymdakliebolagel (Rymdbolagel) svarar för verkslällande funktioner inom svensk rymdverksamhet, såsom all lekniskl genomföra de nafionella rymdforsknings- och fjärranalysprogrammen, driva försöksfältei Esrange och en motlagningsstalion för bilder från fjärranalyssalelliler samt främja marknadsföring av svensk induslriell kompelens inom rymdområdel. Bolagets verksamhel finansieras till stor del genom uppdrag frän rymddelegalionen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

155

Delegationens verksamhel är uppdelad på följande program:

- Myndighetsuppgifter

- Nalionell rymdverksamhet

- Europeiskt rymdsamarbete

Från anslaget Europeiskt rymdsamarbete m. m. finansieras verksamhelen inom programmel Myndighelsuppgifter saml delvis programmen Nalionell rymdverksamhel och Europeiskl rymdsamarbete. Åierslående delar av de båda senare programmen finansieras dels frän anslagen F I. Styrelsen för leknisk ulveckling: Teknisk forskning och ulveckling och F 5. Bidrag lill Tele-X-projektet. dels frän anslagen under nionde huvudlileln Nalurvelenskapliga forskningsrådet m.m. och Europeiskt samarbete inom rymdforskningen.

Följande sammanställning ger en ekonomisk översikt av verksamheten inom anslaget Europeiskl rymdsamarbete m.m, (i I 000-tal kr.. 1983 års prisnivå om inte annat anges).

Program/Del program	1982/83 Ulfall	198.3/84 Beräknar	1984/85
		Delegalionen		Föredraganden
Myndighetsuppgifter Nationell rymdverksamhet/ induslriuiveckling Europeiskl rymdsamarbete Summa anslag	3 803 122 280 105 882 231965	3821 20 550 125 229 149 600	3 981 33 000 112619 149600	4 042 32 150* 108 558 144 750

* 1984 års prisnivå.

Statens delegation för rymdverksamhet

Program Myndighetsuppgifter

Inom programmet Myndighetsuppgifter sker planering, samordning och bevakning av de svenska intressena i den europeiska rymdorganisationen ESA. Denna bevakning sker främsl genom alt Sverige är representerat i ESA:s råd, programslyrelser och övriga organ men även genom all delegalionen direkl eller via Rymdbolagel följer och underslödjer förhandlingar om induslrikonlrakl mellan ESA och svensk industri. Den inlernalionella verksamheten omfallar uppföljning och bevakning av olika ärenden i samband med bilateralt rymdsamarbete med bl.a. den franska rymdorganisationen CNES, Sovjetunionens Interkosmosräd och den amerikanska rymdflygslyrelsen NASA. Vidare bevakas arbetet inom olika inlernalionella organ.

I programmel ingår även informationstjänst innebärande all service lämnas till allmänheten, nyhetsmedia, myndigheter, institutioner och industriföretag.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 156

Arbelel inom programmel ulförs av säväl delegafionens personal som av Rymdbolagel i form av uppdrag frän delegationen. Delegalionen hade vid ulgången av budgelårel 1982/83 älta anslällda.

Totalt beräknar delegationen 3 981 000 kr. under programmet för budgelårel 1984/85.

Program Nationell rymdverksamhet

Programmel Nalionell rymdverksamhet omfattar projekl inom områdena rymdforskning, fjärranalys och induslriuiveckling. Programmel omfattar även Tele-X-projeklet och driften av Esrange. Från della anslag finansieras delprogrammen Fjärranalys och Induslriuiveckling.

Fjärranalysverksamhet är en sammanfallande benämning pä sådan verksamhel som innebär all man skaffar sig informalion om jorden och dess aimosfär genom regislrering på avsländ. dvs. utan direkt kontakl. I allmänhet mäter man elekiromagnelisk slrålning varav synligt ljus och radiovågor är två exempel. I fjärranalysverksamhelen ingår inle bara regislrering av den uppmälla slrålningen ulan även bearbelning av resullalen. vilkel innebär databehandling, tolkning och presentation.

De registrerande instrumenlen, sensorerna, monteras vanligen i plattformar ovan marken i främst flygplan och salelliler, men kan också vara uppslällda på marken. Fjärranalysverksamheten har mänga berörings-punkler med rymdtekniken, men kan även bedrivas ulan utnyttjande av rymdlekniska hjälpmedel. Verksamheten är starkt lillämpningsorienterad och målinriktad. Delegafionens mål är all främja fjärranalysleknikens prakliska och rulinmässiga användning i samhällel.

Delegationens fjärranalysverksamhet har sedan budgetåret 1979/80 koncentrerats mol ulvecklingsprojekl rörande överföring, bearbelning och lolkning av bilddala, särskild salellildala och främsl inom mark- och vege-lalionsområdel. Ulrymme för della har skapals dels genom en minskning av insalserna på havs- och atmosfärssidan, där en ökad användarfmansie-ring har uppnålls, dels genom all resursökningen nästan helt tagits i anspråk för detta ändamål. Motivet för detta är dels de slora samhälleliga behoven av landskapsinformalion, dels de lekniska förutsättningarna atl utnyttja satellittekniken genom etablerandet av Landsatslalionen i Esrange och genom 80-lalels slarkl förbällrade fjärranalyssalelliler.

Delprogrammet Induslriuiveckling har lill mål alt bygga upp tekniskt kunnande och erfarenhet med sikte på alt skapa en lönsam rymdsektor hos svensk induslri på hemmamarknaden och världsmarknaden, all bygga induslriell kompelens inom ell område som berör viiala nafionella intressen och atl främja konkurrenskraften hos svenskl näringsliv genom alt föra ul avancerad leknik. Speciellt skall svensk industris förmåga atl ulveckla och lillverka produkler saml lillhandahålla Ijänsler med rymdleknisk anknylning slimuleras.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 157

För närvarande bedrivs arbele med följande projekt:

- Svensk vetenskaplig satellit. Viking

- Dataöverföring via satellil, Spine

- Experimenlell telesalellil. Tele-X

- Ulveckling av bildbearbetningssyslem, Mima

Vidare har studier genomförts som gälll nya modulationsmetoder, antennreflektorer i kolfiberarmerad plast, en Viking 2 satellil saml ell mikrodatorsystem, RIDU, för satelliter.

Viking-projektet löper i stort sett enligt plan. Under höslen 1984 kommer satellitens fillverkningsfas all avslutas. Uppsändning beräknas ske underförstå halvärel 1985. En del av betalningarna under budgelårel avser kostnadsökningar, varav huvuddelen vid utländska leverantörer. Rymdbolagel har som följd härav uppdragit ål ell slalligt revisionsorgan i Amerikas Förenta Stater att granska dessa koslnader. Som en följd härav har vissa begränsningar kunnal göras av begärda kostnadsökningar men ell belopp av 5,2 milj. kr. kvarslår.

Program Europeiskl rymdsamarbele

Programmel Europeiskl rymdsamarbete omfatlar Sveriges deltagande i del europeiska rymdorganet ESA:s verksamhet saml bilaterala europeiska samarbelsprojekt inom rymdområdet. Programmel innehåller såväl vetenskapliga projekt som tillämpningsprojekt.

Sverige deltar i ESA:s grundprogram (obligatoriskt), ESA:s vetenskapliga program (obligatoriskt) och ESA:s tillämpningsprogram.

Grundprogrammet omfattar allmänna sludier, leknisk forskning, drift av markstationer (bl.a. Esrange/Landsal), inköp och underhåll av lekniska basresurser samt drift av satelliluppsändningsplalsen Kourou i Franska Guyana. ESA:s vetenskapliga program innehåller egna vetenskapliga sa-tellilprojekt och samarbelsprojekl med andra organisafioner, 1. ex. NASA. ESA:s lillämpningsprogram innehåller experimeniella och preoperaliva salellilprojekl för lelekommunikation och jordobservation saml ulvecklingen av bärraketen Ariane och rymdlaboratoriet Spacelab. Varje medlemsland väljer vilka tillämpningsprogram del vill della i. Den ekonomiska insalsen står i regel i direkt proportion lill varje lands andel av industrikontrakten i projeklel.

Inom tillämpningsprogrammet dellar Sverige i följande projekl:

- Vädersatellitprojeklet Meleosal

- Telesalellilprojeklel Telecom

- Ulveckling av bärrakelen Ariane

- Sjöfartssalellilprojeklel Marecs

- Syslem och leknologisludier inom lelesatellilomrädel, ASTP

- Produklion av bärraketen Ariane

- Rakelbasen Kourou

- Europeisk Ijärranalyssalellil, ERS-1

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 158

- Forlsall utveckling av bärrakelen Ariane (version 2-4)

- Försöksprogram vid nära lyngdlöshei, Micrograviiy

- Förberedande program för framlida rymdiransportsyslem

- Förberedande program for framtida telesatelliter: Sverige deltar dessulom i följande bilalerala projekl:

-   Den franska fjurranalyssalellilen SPÖT lillsammans med Belgien. Pro
jeklel avser ulveckling, uppsändning (planerad lill förslå halvårel 1985)
och drift av en Ijärranalyssalellil. Saab Space AB utvecklar ombordda-
lorn, vilken i en annan version ulnylljas i Arianerakeien. Inom projeklel
kommer en marksialion all uppräilas vid Esrange i Kiruna. Projeklel
fortgår enligl uppgjorda planer. Eii förslag om svensk medverkan i
ytterligare en satellil, SPÖT 2, kommer all läggas fram.

-   SAR-anlenn lillsammans med Förbundsrepubliken Tyskland. Projeklel
avser leknisk ulveckling av kolfiberanienner till satelliiradar med synte
tisk aperiur hos Ericsson Radio Systems AB och föreiagei Dornier i
Förbundsrepubliken Tyskland. Projeklel ger Ericsson/Dornier möjlig
hel att offerera SAR-anlennen till ESA:s Ijärranalyssalellil ERS-1. Pro
jeklel fortlöper enligt plan med beräknad avslutning år 1984.

-   TV-SAT/TDF-I lillsammans med Förbundsrepubliken Tyskland och
Frankrike. Ericsson utvecklar telekommandoulruslning och antenner,
Saab Space AB ulvecklar eleklronik för anlenninrikiningsmekanism.
omborddator och databehandlingssystem för den lunga satelliiplallform
som utvecklas för projektet. Projektet fortlöper som planerat.

-   HM60 lillsammans med Frankrike och Förbundsrepubliken Tyskland.
Projektet avser ulveckling av en ny motor för Arianerakelens andra
sleg. Inom ett förberedande program studerar Volvo Flygmotor AB
tillverkningsteknik för turbiner och munstycken. Projektet fortlöper
enligl plan och avses bli slulförl under år 1983. Den framlida utveckling
en planeras ske inom ESA:s ram åren 1984- 1993.

Sveriges engagemang i europeiskl rymdsamarbele har lill syfte dels all stimulera induslriell ulveckling pä del rymdlekniska områdel, dels all ge svenska forskare möjlighel alt della i slora vetenskapliga rymdprojekt.

Inom ramen för ESA:s lillämpningsprogram under budgelårel 1983/84 har DFR inkluderat pågående projekl med svenskl dellagande samt vissa nya projekl som väntas bli igångsaiia under budgelårel 1983/84.

Nedan anges de mesl akluella projeklen med planerat svenskl dellagande (1983 års prisnivå, 1984 års preliminära växelkurser).

Projekl	Förslag lill	Total	Betalning
	svensk bi-	koslnad	1983/84
	dragsandel	milj. kr.	milj. kr.
ERS-1 Fas C/D (Ijärranalys-
program inom ESA)	3,90%	117,97	18,58
Förberedande jordobservalions-
program	4,25%	13,10	1,10
Micrograviiy fas 2	2,13%	11,00	1.00

Prop, 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 159

Delegationen beräknar all belalningarna under budgelårel 1983/84 till ESA:s grundprogram, lillämpningsprogram och de bilalerala projeklen kommer atl uppgå till 125,2 milj. kr. i 1983 års prisnivå, vilkel med 25 milj. kr. överskrider det i regleringsbrevet förslagsvis angivna beloppel (1982 års prisnivå). Orsaken är pris- och växelkursändringar inom såväl ESA:s program som de bilalerala projeklen.

Tolall beräknar delegalionen 112619000 kr. under programmel för budgelårel 1984/85.

Föredragandens överväganden

Den av slaismakierna beslulade salsningen på svensk rymdverksamhel (prop. 1978/79: 142, NU 36, rskr 292) håller nu på all genomföras. Som resullal av de hittillsvarande statliga insalserna pä rymdområdel kan flera posifiva effekier regislreras. Jag vill särskill peka på följande.

Redan år 1985 kommer Sverige som ett av myckel få länder all disponera den franska fjärranalyssalellilen SPÖT som ulvecklas i samarbete med Sverige. Genom skapandet av ell särskill dotterbolag i Kiruna lill Rymdbolagel som skall specialisera sig på fjärranalysverksamhet, kommer dala atl kunna las emoi, bearbelas och distribueras för svenska behov och för världsmarknaden. En kraftig ökning av intresset på användarsidan förväntas leda till ell kommersiellt genombron under andra hälften av 1980-talel. Sverige står redan i dag långt framme tekniskt och lorde genom- det nuvarande utvecklingsprogrammet ha goda möjligheter all inta en ledande roll vid fjärranalysens kommersiella exploalering. Vid försöksplaisen Esrange i Kiruna har mollagningssialionen för salellitbilder byggls ut för all kunna la emol bilder från den nya generalionen fjärranalyssalelliler. På bärraketområdel dellar Volvo Flygmolor AB i ell program för ulveckling av en ny molor lill framlida generalioner av Ariane-rakeier.

En sludie av en Viking 2 saiellil som nu genomförs vid industrin visar all svensk induslri har lekniska förulsällningar all ulveckla och lillverka en sådan satellit ulan underkonlrakl .Tied ulländska förelag. Viking 2-projek-lel skulle emellertid innebära ell myckel slort ekonomiskt åtagande. Ett slalsfinansieral Viking 2-projeki bör därför inle fullföljas. Jag bedömer dock atl den typ av satellil som Viking representerar kan ha en marknad ulanför Sverige. Bl.a. har den Europeiska rymdorganisaiionen ESA visal inlresse för dess användning. Om ell samarbele kan eiableras med en eller flera exlerna inlressenler som tar del huvudsakliga ekonomiska ansvarel bör dock en. begränsad svensk statlig medverkan inom ramen för det reguljära rymdsamarbetet kunna övervägas.

Statens delegation för rymdverksamhet har redovisal ell förslag lill verksamhet för del kommande budgetåret. För program Myndighetsuppgifter harjag beräknat medel med utgångspunkt i DFR:s huvudförslag. Genom all ett slalsfinansieral Viking 2 projekl inte är akluelll kan bidragen till det nationella rymdprogrammet begränsas. Vad gäller storleken pä

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 14    Industridepartementet 16(1

Sveriges bidrag lill ESA och bilalerala samarbelsprojekl för budgelårel 1984/85 kan jag i huvudsak godta delegationens beräkning. Genom all göra vissa omdisponeringar bör bidragel lill det europeiska rymdsamarbelei kunna reduceras. Jag beräknar under detta anslag eii medelsbehov av 144 750000 kr. för nästa budgelår.

De medel som satsas pä rymdverksamhel utgör en belydande del av samhällels insalser för leknisk FoU. Del är angelägel all en samlad avvägning görs av FoU-insalserna på olika områden så all resursfördelningen blir så ändamålsenlig som möjligl. Enligl min mening bör övervägas alt pä myndighelsplanel ha ell sådanl samordnande ansvar när del gäller olika insalser inom teknisk FoU, inkl. rymdverksamheten. En översyn bör göras av hur insatserna i dag inom indu.sirideparicmcnicls område avseende dels rymdområdel, dels STU:s tekniska forskning och ulveckling bällre skall kunna samordnas. Jag avser all ålerkomma lill denna fråga i näsla års budgelproposilion.

Enligl riksdagens beslui har regeringen beniyndigals all ikläda slalen ekonomiska förpliktelser för ålaganden inom rymd- och Ijärranalysområ-det med betalningar under kommande budgelår. Jag beräknar all regeringen vid Ulgången av budgelårel 1983/84 inom ramen för tidigare bemyndiganden kommer att ha fållat beslut om projekt i sådan omfattning att bemyndigandeskulden vid budgetärels utgång uppgår lill 345,7 milj. kr. Ullryckel bemyndigandeskuld används för all ange vilka framlida betalningsätaganden frän riksdagens sida som en viss bemyndiganderam leder lill.

Vid ulgången av budgelåret 1984/85 beräknarjag atl den utgående bemyndigandeskulden skall uppgå till 241,9 milj. kr. Under budgelårel 1984/ 85 kan nya projekl aktualiseras med belalningar under kommande budgelår inom en ram av 145 milj. kr., varav ca 70 milj. kr. avser projeklel ERS-I.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen all

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1984/85 ikläda slaten nya förpliklelser inom rymd- och fjärranalysomrädet om högsl 145000000 kr.,

2. lill Europeiskt rymdsamarbele m. m. för budgelårel 1984/85 anvisa eit förslagsanslag av 144750000 kr.

F 5. Bidrag till Tele-X-projektet

1983/84 Anslag 574200000

1984/85 Förslag        477 300000

De nu gällande rikllinjerna för Tele-X-projeklel lades fasl genom beslui av slalsmakterna år 1983 (prop. 1982/83:168, NU 53, rskr 390). Medel för bidrag till Tele-X-projeklel anvisas fr. o. m. budgetaret 1983/84 över della anslag.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14   Industridepartementet 161

Avlal lecknades med Norge den 11 april 1983, benämnl Överenskommelse mellan Sverige och Norge om samarbete på telesatellitområdel. Della avtal redovisades för riksdagen i nyss nämnd proposition. Vidare har avtal tecknats med Finland den 29 oklober 1983, benämnt Överenskommelse mellan republiken Finlands regering och konungariket Sveriges regering om samarbele vid genomförandet av Telesalellilprojeklel Tele-X.

Den svensk-finska överenskommelsen innebär från finansiell synpunkt all Finland förplikligar sig all ijanuari 1984 eriägga 25 milj. kr. fill projeklel. Däruiöver kommer Finland atl svara för kostnaderna för viss finsk industriell medverkan i projektet. Värdet för Tele-X-projektet av denna medverkan kan uppskallas lill sammanlagl ca 10 milj. kr. under budgelären 1984/85, 1985/86 och 1986/87. Hur fördelningen på dessa budgetär kommer alt ske är ännu inle fastlagt. För Sverige innebär det finska deltagandet all de svenska belalningarna lill projektet, som fastlagts i den svensk-norska överenskommelsen, kan minskas med de finska bidragen.

Med ledning av de betalningsätaganden som gjorts i de bägge avtalen och av redan gjorda betalningar till projektet beräknarjag ett medelsbehov för budgelårel 1984/85 av 477300000 kr.

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

all till Bidrag till Tele-X-projektet för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 477 300000 kr.

Patent- och registreringsverksamhet

Patent- och registreringsverket (PRV) handlägger ärenden angående palenl, varumärken, mönsler, ulgivningsbevis för periodisk skrift, namn, kommunala vapen och aktiebolag. PRV leds av en slyrelse med sju ledamöter och tvä personalförelrädare. Chef för PRV är en generaldirektör, tillika styrelsens ordförande. Inom PRV finns en paienlavdelning, en varumärkesbyrå, en mönslerseklion, en namnseklion, en bolagsbyrå saml en adminislraliv byrå.

Paienlbesvärsrällen, som är en förvallningsdomsiol, har sill kansli i PRV, Paienlbesvärsrällen upplär besvär mol beslut av PRV angående palenl, varumärken, mönsler, namn och ulgivningsbevis.

Följande programindelning gäller för PRV.

1. Palentärenden

2. Varumärkes- och mönslerärenden

3. Namnärenden

4. Bolagsärenden

5. Paienlbesvärsrällen

6. Uppdragsverksamhel

PRV redovisar vidare ell inlernprogram, Cenlral adminislralion, som är gemensaml för verkels övriga program.

PRV:s verksamhel under programmen 1-6 finansieras från förslagsan-11    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

162

slaget Palenl- och regislreringsverkel. Programmel Uppdragsverksamhel redovisas förslagsvis över en anslagsposl med ell formelll belopp på 1 000 kr. Under denna posl redovisas koslnader och intäkler för PRV:s uppdragsverksamhet. Anslagsposten får inte belaslas. För alt lösa tillfälliga eller säsongmässiga likviditetsproblem för uppdragsverksamheten samt för alt tillgodose behov av rörelsekapital disponerar PRV en rörlig kredit i riksgäldskonloret på lOOOOO kr.

Inkomster - utöver intäkterna av uppdragsverksamheten - redovisas på statsbudgetens inkomstsida, under inkomsttiteln 2529 Avgifter vid patent- och registrerings väsendet.

Den europeiska patentorganisationen (EPO) i Miinchen finansierar sin verksamhet genom avgifter som tas ut av sökande och andra parter saml genom alt det europeiska paientverket erhåller andel i de årsavgifter som tas upp i de fördragsslutande slalerna för europeiska patent. EPO skall i princip vara självbärande ekonomiskt. Under de lio forsla verksamhels-åren bedömdes della dock inle att vara möjligl, och de fördragsslutande staterna skulle därför under denna tid vara beredda all genom lån ställa medel till den europeiska palentorganisationens förfogande. Dessa lån skulle återbetalas under en därpå följande femlonärsperiod och beräknades vara återbetalade 26 år efter konventionens ikraftträdande (prop. 1977/ 78:1, LU 10, rskr 126). Från och med budgetåret 1982/83 har dock verksamheten kunnal finansieras utan lån frän medlemsstaterna.

F 6, Patent- och registreringsverket

1982/83 Utgift 102696000

1983/84 Anslag 97534000

1984/85 Förslag 97437000

	Milj. kr
	1982/83 Ulfall	1983/84 Beräknal	1984/85 beräknar
			PRV	Föredraganden
Inkomsler Ulgifter Resullal	116,1 102,7 -1-13,4	113,0 106,0 -1-7,0	110,1 107,4 + 2,7	110,1 97,4 -1-12,7

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14   Industridepartementet

163

Programsammanställning

	1000-tal kr.
	1982/83 Ulfall	1983/84 Anslag	1984/85 beräknar
			PRV	Före-
				draganden
1. Patentärenden	51736	54 586	59430	55 441
2. Varumärkes- och
mönsterärenden	8952	9082	10749	9781
3. Namnärenden	1945	1843	1912	1864
4. Bolagsärenden	34 763	26 576	28615	25 199
5. Paientbesvärs-
ärenden	5 300	5 464	6662	5151
6. Uppdragsverk-
samhet	—	1	1	1
Anslag	102696	97 534	107 369	97437

Patent- och registreringsverket

Den verksamhel som PRV bedriver syftar till alt främja svensk industri och svenskt näringsliv i övrigt. Koslnaderna för PRV:s verksamhet skall i princip läckas av de avgifter dess kunder erlägger.

PRV anför all anslagsframslällningen har ularbetais med sikle på att verket, inom ramen för en budget som svarar mot statsmakternas slrävan all begränsa den offenlliga förvallningen, skall fillgodose de elemenlära krav på verkels Ijänsler som näringslivel släller och även belalar fulll pris för.

PRV anser alt dess budgel måsle vara framälsyflande i den meningen all den ger ulrymme för den ulveckling som är nödvändig för all verkel skall kunna rimligt molsvara morgondagens krav.

I anslagsframställningen lämnas uppgifter om de inkomsler som uppbärs i form av avgifter m. m. saml om utgifterna för verksamheten.

Program 1. Palenlärenden

Programmel omfatlar handläggning av ärenden angående patent på uppfinningar.

Svenska patentverket har lilldelals vissa aktiva funktioner inom ramen för den europeiska palenlkonvenlionen (EPC) och den världsomspännande samarbelskonvenlionen (PCT). PRV har sålunda fåll slällning som iniernalionell nyhelsgranskningsmyndighei och iniernalionell myndighel för preliminär palenlerbarhelsbedömning under PCT. PRV lar vidare emol patenlansökningar lill den europeiska palenlorganisalionen (EPO) för vidare befordran dit.

PRV begär under programmet 1 milj. kr. som huvudsakligen avser direkta kostnader för anpassning till utvecklingen inom PCT och EPC. Beloppet omfattar sålunda koslnader för språkutbildning, för extern information, för inlernalionella klasslisior, för ulbyle av vissa paienlskrifter mol mikrofilmat material och för teknisk utrustning. PRV begär vidare 250.000 kr. för inredning av nya arkivulrymmen.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet 164

Program 2. Varumärkes- och mönsterärenden

Programmet omfattar registrering och förnyelse av regislrering av varumärken och mönster saml regislrering av kommunala vapen. Programmet omfallar också uppgiften all meddela ulgivningsbevis för periodiska skrifter.

För all upprätthålla en produklion som svarar mol en ökad eflerfrågan yrkar PRV 410000 kr. Beloppet är beräknat efter fasta koslnader för varje handlagd varumärkes- och mönsteransökning och för viss personalförstärkning.

Program 3. Namnärenden

Programmet avser handläggning av ärenden angående ändring av släktnamn och förnamn.

För programmet framförs inga nya yrkanden.

Program 4. Bolagsärenden

Programmel omfattar ärenden angående regislrering av akliebolag, ändringar i registrerade akliebolag, firmaprövning, mottagande och granskande av räkenskapshandlingar m. m. samt registrering av utländska förelagsfilialer. Uppgifterna regleras i huvudsak i aktiebolagslagen (1975:1385).

PRV genomför tillsammans med statskontoret sedan augusti 1977 en översyn av bolagsbyråns organisation och arbetsrutiner (Projekt Bo 10). Till projektet begärs 900000 kr. för driftkostnader och 215000 kr. för komplellerande datautrustning. För utbildning inom ADB-området begärs 130000 kr. Vidare begär PRV 100000 kr. för all kunna informera allmänheten om bl.a. aktiebolagslagsrältsliga frågor. PRV yrkar därutöver 850000 kr. för arkivåtgärder huvudsakligen i form av mikrofilmning av vissl äldre räkenskapsmaterial. Mikrofilmningen avses utföras av service-bolaget SIGA i Gällivare.

Program 5. Paienlbesvärsrällen

Paienlbesvärsrällen prövar besvär över beslui av palenlverkel enligl vad som föreskrivs i palenllagen, mönslerskyddslagen, varumärkeslagen, namnlagen och lagen med vissa bestämmelser på tryckfrihetsförordningens område.

Enligl regeringsbeslut skall paienlbesvärsrällen beredas lokaler ulanför PRV:s ämbelsbyggnad pä Valhallavägen i Slockholm. För följdkoslnader begärs I 430000 kr. I beloppel ingår merko.sinader för lokalhyra, en expe-dilionsvakl, vissl referensmalerial.

Vidare yrkas 50000 kr. för resor i ijänslen. För atl rationalisera tjänste-lillsätlningar yrkas all ivå av rällens fyra göromålsförordnanden omvandlas lill exlra ordinarie Ijänsler. Ålerstäende tvä göromålsförordnanden avser rällen alt f. n. hälla vakanta.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 165

Program 6. Uppdragsverksamhet

Programmet omfatlar bl.a nyhetsgranskning av uppfinningar utan samband med patentansökan, publiceringsverksamhet, likhetsgranskning av varumärken och mönsler utan samband med ansökan, utfärdande av registreringbevis för akliebolag, extern utbildningsverksamhet, informalion och service.

Inlernprogram. Central administration

Programmets kostnader fördelas på huvudprogrammen med hänsyn till den omfattning del las i anspråk.

PRV begär 575000 kr. för alt kunna förbättra säkerheten i ämbetsbyggnaden. Vidare yrkas 2005000 kr. för satsningar inom ADB-området. Statskontoret ulför f. n. på regeringens uppdrag en översyn av PRV:s framtida behov inom ADB-området. Den fortsatta utredningen kan medföra vissa justeringar i PRV:s kalkyler.

Pris- och löneomräkning på befintliga resurser har av PRV beräknats till totalt 8490000 kr.

Föredragandens överväganden

Med utgångspunkt från huvudförslagel beräknarjag anslaget för patent-och registreringsverket till 97437000 kr.

Under Program 2. Varumärkes- och mönsterärenden harjag dä beräknal ett engångsbelopp av 250000 kr. för ulveckling av likhetsgranskningssyste-mel VI. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Patent' och registreringsverket för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag a v 97 437 000 kr.

Verksamheten vid statens provningsanstalt

Statens provningsanstalt (SP) är en expertmyndighet för teknisk provning av material, produkter, konstruktioner och system.

Pä uppdrag av myndigheler och enskilda utför SP provningar och undersökningar av material och konstruktioner och därmed förenad verksamhet.

Provningsanslallen meddelar föreskrifter i anslutning till och övervakar efterlevnaden av lagen (1974:283) om handel med arbeten av guld, silver eller platina och av lagen (1971:1081) om bestämning av volym och vikl.

Provningsanstalten bedriver teknisk-vetenskaplig forskning inom sitt verksamhetsområde, medverkar som teknisk rådgivare åt sådana myndigheter som utfärdar tekniska föreskrifter och ställer personal fill förfogande för nationellt och internationellt standardiseringsarbele m. m.

Provningsanslallen leds av en styrelse. Chef för provningsanslallen är en generaldirektör. Provningsanslallen har tre centrala avdelningar vilka tillsammans med verksledningen och kansliet bildar huvudförvaltningen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 166

I enlighet med beslut av riksdagen (prop. 1982/83:100 bil. 14, NU 34, rskr 373) har enheterna mälcenlrum och provcentrum fr.o.m. den 1 juli 1983 avskiljts från SP och utgör nu en egen myndighet, slalens mät- och provråd. SP har därigenom upphört alt vara cenlral förvallningsmyndighel för officiell provning och konlroll saml för allmän och legal meleorologi.

Slalskonloret har i skrivelse lill regeringen i juni 1983 redovisat en översyn av provningsanslallens organisation. Statskontoret föreslår att provningsanstalten organiseras i sex tekniska enheter samt en administrativ enhel. Vidare föreslås all verksledningen förulom generaldireklören skall ulgöras av en leknisk direklör och en ekonomi- och marknadsdirek-tör. Dessutom föreslås atl verksledningen får förfoga över en gemensam utredningsresurs, verksledningssekrelariatel.

Personalstyrkan vid provningsanslallen omräknal lill helårstjänster var 454 den 30 juni 1983. Härtill kommer ell åttiotal ädelmetallkonirollanter och konlrollstämplingsförräliare fördelade över hela landel.

Vid provningsanslallen lillämpas programbudgelering. Verksamheten har uppdelats i följande produktionsområden.

1. Provning och konlroll

2. Forskning och ulveckling

3. Rådgivning lill myndigheler

4. Riksmälplalsuppgifler

5. Myndighelsuppgifter enligl lag och förordning

Produktionsområde /. Provning och kontroll, omfattar dels undersökningar som följer av slalliga regler, dels undersökningar i anslulning till enskilda avtal av ekonomisk eller annan innebörd m. m. saml andra undersökningar och målningar inom ramen för provningsanslallens kompelens. Till produklionsomrädel hör även ädelmelallkonlrollverksamheten och merparten av jusleringsverksamheten.

Produktionsområde 2. Forskning och utveckling, omfattar den verksamhel som syftar till utveckling av sädana nya och förbällrade provningsmetoder som bedöms angelägna efter samråd med föreskrivande myndigheter och med olika standardiserings- och branchorgan saml som syftar lill atl fortlöpande upprätthålla provningsanstaltens kompetens som provande organ och som rådgivare lill de föreskrivande myndigheterna i deras arbete.

Produktionsområde 3. Rådgivning till myndigheter, omfatlar del arbete som hänför sig lill provningsanstaltens ställning som expertorgan inom materialprovningen och mälleknikens område, dvs. konsultinsalser och ulredningar av leknisk nalur ål regeringen eller föreskrivande myndigheler, ularbelande av remisser, dellagande i nalionelll eller inlernalionellt standardiserings- och kommittéarbete m. m.

Produktionsområdet. Riksmälplalsuppgifler, omfallar skötsel, kontroll och kalibrering av primärnormaler, instrument och mätulrustning på riks-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet 167

mälplalsnivå saml rådgivning och konsultation på begäran av statens mäl-och provråd. Kalibreringsuppdrag, ulvecklingsarbete och kommittéarbete m. m. redovisas under resp. produktionsarbete 1, 2 och 3.

Produktionsområde 5. Myndighetsuppgifter enligt lag och förordning, omfattar uppgifter som åligger provningsanslallen i enlighet med lag och kungörelse om

- skrivmateriel i statlig verksamhet

- handel med arbeten av guld, silver eller platina

- volym och vikt m. m.

Provningsanslallens verksamhet finansieras dels genom intäkter av uppdragsverksamhet och genom bidrag till utvecklingsarbete från forskningsråd m.fl., dels genom anslag över statsbudgeten. Produktionsområde 1 skall i princip finansieras med uppdragsintäkler.

Medel för verksamheten anvisas under följande anslag

1. Slatens provningsanstall: Uppdragsverksamhel

2. Bidrag till statens provningsanstall

3. Slalens provningsanslall: Utrustning

Anslag 1 är ett förslagsanslag, som las upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för verksamheten. Som inkomst under anslaget redovisas uppburna avgifter och ianspräktagna medel frän anslag 2. Medel som svarar mot avskrivning och förräntning av delar av utrustningskapitalel omförs till särskild inkomsttitel på statsbudgeten.

Anslag 2 är ett reservationsanslag, över vilket statens bidrag utgår i första hand till produktionsområdena 2-5, men även lill alt läcka eventuellt underskott i uppdragsverksamheten.

Anslag 3 är ett reservationsanslag, som skall finansiera investeringar i kostnadskrävande utrustning.

Anslag 1 får i princip inte belastas. För atl lösa tillfälliga eller säsongsmässiga likvidilelsproblem för uppdragsverksamhelen och för att tillgodose behovet av rörelsekapital disponerar provningsanslallen en rörlig kredil i riksgäldskontoret pä 5 milj. kr.

F 7. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet

1982/83 Ulgift

1983/84 Anslag 1000

1984/85 Förslag 1000

Under detta anslag redovisas samtliga ulgifter och inkomster av provningsverksamheten m. m. vid slalens provningsanstalt.

Följande sammanställning ger en ekonomisk översiki av den verksamhet som omfattas av programbudgeleringen (1 000-tal kr.) År 1982 anslog riks-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet

168

dagen 21,2 milj. kr. för alt täcka kostnaderna i samband med avvecklingen av provningsanstaltens regionala och lokala organisation (prop. 1981/ 82: 121, NU 44, rskr 408). Denna verksamhel redovisas nu inom provningsanslallen som en egen resullatenhet. I sammanslällningen vad avser budgetåren 1983/84 och 1984/85 redovisas endast den verksamhel som efter genomförd avveckling kommer atl finnas kvar. Redovisningen är indelad i produktionsområden på det sätt somjag nyss redovisat.

	1982/83	1983/84	1984/85
	Utfall	Beräknar
		Provningsanslallen         Föredra-
			ganden
Produktionsområde 1
Provning och konlroll
Intäkter	83 436	87 135	92 381
Kostnader	83 396	85 538	90642
Resultat	40	1597	1739
Produktionsområde 2
Forskning och utveckling
intäkler	7711	10 142	10 362
Koslnader	19105	27 274	30512
Nettokostnader	-11394	-I7I32	-20 150
Produktionsområde 3
Rådgivning till
myndigheler
Intäkter	838	345	219
Koslnader	10426	10428	10938
Nettokostnader	- 9588	-10083	-10719
Produktionsområde 4
Riksmälplalsuppgifler
Inläkler	2 602	3 080	3 179
Koslnader	4054	3469	3 557
Nettokostnader	-  1452	-    389	-    378
Produktionsområde 5
Övriga myndighets-
uppgifter
Intäkter	7077	490	490
Kostnader	16451	2891	2757
Nettokostnader	- 9374	- 2401	- 2 267
Total nettokostnad	-31768	-28408	-31775
Bidragsanslag	34 763	30310	33 760      31440
Bidrag för avvecklings-
kostnader	5657	-	—
Avskrivning utöver plan	- 5000	-	-

1902

Resultat före avsättningar Avsättning till ädelmetall-konlroll och regional jusle-ring saml täckning av föriusl vid slalens mät- och provråd

3 652

2534

1985

2070       -  1913

Årets resultat

1118

-     168

72

Slatens provningsanstalt

Statens provningsanslall har i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 som huvudalternativ hemställt om ell bidragsanslag av 33 760000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 169

Föredragandens överväganden

I enlighet med beslut av riksdagen (prop. 1982/83: 100 bil. 14. NU 34. rskr 373) har slatens mäl- och provräd inrättats den I juli 1983. Statens provningsanslall har härigenom upphörl all vara cenlral förvallningsmyndighel för officiell provning och konlroll. Provningsanslallens myndighels-ulövande uppgifter har sålunda minskal, medan uppdragsverksamhetens andel av den lolala verksamhelen har ökal.

Provningsanslallens resurser är av belydelse för flera olika delar av samhällel. För industrin ulgör provningsanslallen en lillgång, eftersom resurser kan erbjudas för kvalificerade provningsuppdrag. För myndigheler och organisationer ulgör provningsanstalten en samlad nationell resurs för service inom området provning och kontroll både vad gäller uppdrag och rådgivning. De effektivitetshöjande insatserna vid anstalten bör enligl min mening alltid planeras med utgångspunkt i atl dels ställa resurser till industrins förfogande, dels ge service ål myndigheler och organisafioner.

Under de senasle åren har en rad ålgärder genomförls för all förbättra anstaltens lidigare dåliga ekonomiska resultat. Dessa ålgärder, som har inneburit säväl kapilallillskoll som ralionaliseringar och insatser för en aktivare marknadsföring av anstaltens Ijänsler. har förbällral del ekonomiska resulialel. Som en följd av denna posifiva ulveckling inom provningsanslallen redovisas för verksamhetsåret 1982/83 ett överskott av 1,18 milj. kr. före bokslulsdisposilioner. Provningsanslallen har gjorl vissa bokslulsdisposilioner som kräver regeringens godkännande för alt genomföras. Jag avser all vid ell annal lillfälle ålerkomma med förslag i dessa frågor. Del redovisade överskollel efler bokslulsdisposilioner bör enligt min mening kunna användas i anstaltens verksamhel under budgetåret 1984/85.

För budgetåret 1984/85 harjag därför, med ulgångspunkl i provningsanslallens huvudförslag och del redovisade överskollel, beräknal ett bidragsanslag av 31 440000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhel för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

F 8. Bidrag till statens provningsanstalt

1982/83 Ulgift 74 392000 Reservation 14694168

1983/84 Anslag 34720000

1984/85 Förslag 31440000

Som har framgåtl av min redogörelse under anslaget till uppdragsverksamhet föreslår statens provningsanslall atl bidragsanslaget skall utgå med 33 760000 kr. I enlighet med vad jag nyss har anförl bör bidragsanslaget nästa budgelår föras upp med 31 440000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 170

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag lill statens provningsanstalt för budgelårel 1984/85 anvisa ell reservafionsanslag av 31 440000 kr.

F 9. Statens provningsanstalt: Utrustning

1982/83 Ulgift 17000000 Reservafion 20849 195

1983/84 Anslag 7000000

1984/85 Förslag 7000000

Under della anslag anvisas medel för ulruslning lill slalens provningsanslall (SP). För nyanskaffning av ulruslning lill provningsanslallens nybyggnader i Borås är uppförd en definiliv koslnadsram. av 70 milj. kr. (prop. 1975/76: 100 bil. 15. s. 216, NU 55, rskr 329 och prop. 1978/79: 100 bil. 17 s. 178. NU 28. rskr 207).

Statens provningsanstall

Investeringar definieras inom SP som objekt vars användningslid överstiger Ire år och vars anskaffningskoslnad översliger 5000 kr. Finansiering sker genom SP:s ulruslningsanslag och objekl las upp som en lillgång i balansräkning. Övrig ulmslningsanskaffning direklavskrivs och finansieras därmed genom driftbudgeten.

Avskrivningstidens längd är normall lio år. I vissa fall förekommer dock längre tid. Invesleringskapilalel förränlas enligl beslämmelse i regleringsbrev för budgetåret 1983/84 med 13%. SPhar lidigare lill särskild inkomsl-lilel inlevereral medel motsvarande 50% av koslnaderna för avskrivning och förräntning. Della gäller dock ej invesleringar inom juslering och ädelmelallkontroll och brandlaboraloriel där kravel är 0%. Från och med budgelårel 1982/83 gäller för invesleringar som anskaffals på anslag avseende budgelårel 1982/83 och senare alt medel moisvarande de lolala koslnaderna för avskrivning och förränlning skall inlevereras.

Med en avskrivningslid på i genomsnill lio år och en inflalion på 8-9% per är blir enligl anslallen äleranskaffningskoslnaderna för nuvarande ulruslning dubbell sä slor som anskaffningskoslnaden. SP skulle därmed i princip ha ell årligl åleranskaffningsbehov som är dubbelt sä stort som de årliga avskrivningarna. Härtill kommer ytteriigare investeringsbehov inom de områden där verksamheten expanderar. Anstalten avser att under våren 1984 närmare utreda dessa behov och vilka konsekvenser detta fär för anstaltens ekonomi.

Med denna bakgrund anser provningsanslallen atl nuvarande anslagsnivå, 7 milj. kr., innebär en successiv urholkning av SP:s möjligheter till förnyelse av utrustning. På sikt lorde detta innebära en fara för SP:s möjligheter all leva upp lill intressenternas krav på kapacitet och kvalitet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 171

Under den närmaste femårsperioden kommer en slor del av den utrustning, som anskaffades i samband med omlokaliseringen all vara avskriven och utrangerad. Behovet av ersättningsinvesleringar kommer därmed atl öka kraftigt. SP anser sig därför ha behov av en successiv höjning av utruslningsanslagel lill en nivå på ca 20 milj. kr. SP föreslog i anslagsframställningen för budgelårel 1983/84 all ell förslå sleg lill 8 milj. kr. skulle las under 1983/84. Riksdagen beslöt om en oförändrad nivå av 7 milj. kr. SP hemställer all anslagei för budgelårel 1984/85 las upp lill 9 milj. kr.

Föredragandens överväganden

För komplellerings- och ersättningsanskaffningar av utrustning under näsla budgelår harjag beräknal ell medelsbehov av 7 milj. kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret 1984/85 anvisa ell reservafionsanslag av 7000000 kr.

F 10. Statens mät- och provråd

198.3/84 Anslag I 000'

1984/85 Förslag 3 101000

' Anslaget Mät- och provcenlrum.

Under della anslag redovisas samtliga inkomsler och utgifter vid slalens mäl- och provräd (MPR).

Vidare föresläs i del följande all de medel som hillills anvisals som en särskild anslagsposl under anslagei Bidrag lill slalens provningsanslall för bidrag lill s.k. riksmätplalser fr.o.m. budgelåret 1984/85 anvisas under förevarande anslag.

Slatens mäl- och provråd är sedan den I juli 1983 cenlral förvaltningsmyndighet för officiell provning och kontroll saml för mälteknisk verksamhel.

Rådet leds av en slyrelse. Styrelsens ordförande är chef för myndigheten. Verksamheten är organiserad i två enheter, mälcenlrum och provcenlrum, samt ett kansli. Vid myndigheten finns tvä nämnder, mälnämnden och provnämnden. Dessa får, inom sina fackområden, i styrelsens ställe falla beslut.

Verksamhelen finansieras dels med en avgift f. n. motsvarande 0,9% av omsättningen i den officiella provningen vid de s.k. riksprovplatserna, dels med avgifter frän auktoriserade mäl- och provplalser, dels med övriga uppdragsintäkler.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 14    Industridepartementet

172

Utgifter och inkomsler i rådels egen verksamhel framgår av följande sammanställning.

	1983/84	Beräknad änd	ring 1984/85
		MPR	Före-
			draganden
Ulgifler
Myndighetsverksamhet	5 870 000	+ 382 000	4-229000
(därav lönekostnader)	(2 822000)	(-t-140000)	(-1-151000)
Uppdragsverksamhet	1 475 000	-Hl 06 000
Summa	7 345000	-1-488000
Inkomster
Avgifter frän
riksprovplatserna	5 420000	-1-430000
Uppdragsintäkler	1474 000	-1-106000
Övriga inläkler	450 000	- 48000
Anslag	1000	of
Summa	7 345 000	-1-488000

Statens mät och provråd

MPR:s verksamhelsinriktning föreslås för budgetåret 1984/85 bli i huvudsak oförändrad jämfört med innevarande år. Delta innebär en behovs-anpassad fortsatt måttlig utbyggnad och vidareutveckling av den svenska mätplansorganisalionen med riksmätplalser och auktoriserade målplatser. Moisvarande gäller också systemen med riksprovplalser och auktoriserade provplatser.

Inom ramen för nuvarande verksamhel planeras dock en viss förskjutning av resursinsatserna mol de nya uppgifter av övergripande karaktär som lagts pä MPR. Dessa omfattar jämförelser mellan ambitionsnivåerna på olika föreskriflsområden och utarbetande av modeller för kostnads-nytto-analyser belräffande effekten av en myndighetsföreskrift. MPR ser denna verksamhet som en väg atl skapa bättre slyrmedel för samhällets lotala insatser till skydd av liv, hälsa och egendom. För särskilda insatser på området kan medel behöva tas i anspråk från del ackumulerade överskott som hänför sig till tidigare års avgifter från riksprovplatserna. MPR avser all i så fall redovisa detta behov i särskild ordning.

MPR beräknar behovel av medel till myndighetsuppgifter för budgelåret 1984/85 lill 6252000 kr. vilket ryms inom ett oförändrai avgiflsullag om 0,9% av riksprovplalsernas omsättning.

För budgetåret 1984/85 föreslås atl de särskilda medel för verksamhelen vid riksmätplatserna som hittills anvisals under anslaget Bidrag lill statens provningsanstalt förs upp under en särskild anslagspost under della anslag. Innevarande budgetår är anslagsposten 3,1 milj. kr. För nästa budgetär föreslås all 3 366000 kr. anvisas för detta ändamål.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 173

Föredragandens överväganden

För nästa budgelår bör medel för mäl- och provrådets myndighetsverksamhet beräknas med utgångspunkt i rådets förslag. Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag kostnaderna för denna verksamhel till 6099000 kr.

Verksamheten finansieras med en omsäilningsavgifl frän de s. k. riksprovplatserna. Storleken på denna avgift fastställs av regeringen. Under della anslag bör medel för myndighetsverksamhet vid MPR således endasl anvisas som en formell anslagsposl av 1 000 kr.

Fr.o.m. budgetåret 1984/85 bör även sådana medel som avses vara bidrag till verksamhelen vid de s.k. riksmätplatserna (jfr prop. 1979/80: 100 bil. 17 s. 282) anvisas över en särskild anslagsposl under delta anslag. Dessa medel har hillills anvisals under anslagei Bidrag lill slalens provningsanslall. För näsla budgelår harjag beräknal eti bidrag lill riksmälplal-serna av 3,1 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Statens mät- och provråd för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservafionsanslag av 3 101 000 kr.

Fil. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

1 statsbudgeten för budgelårel 1983/84 har under denna anslagsrubrik anvisats ett anslag av 3 700000 kr.

Jag avser alt senare under detta riksmöle föreslå regeringen all i en särskild proposition våren 1984 redovisa förslag till ålgärder för induslriell lillväxl och förnyelse. I della sammanhang kommer jag bl. a. all lägga fram förslag lill slatens stöd till Ingenjörsvetenskapsakademiens grundläggande verksamhel. Anslaget bör i avvaktan pä en sådan proposition föras upp med oförändrai belopp för näsla budgelår. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

atl, i avvaktan på särskild proposition i ämnel, för budgetåret 1984/85 beräkna till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien ell anslag av 3 700000 kr.

F 12. Bidrag till Standardiseringskommissionen

1982/83 Utgift	8495000
1983/84 Anslag	9550000
1984/85 Förslag	11921000

SIS-Standardiseringskommissionen i Sverige är centralorgan för den nationella slandardiseringsverksamhelen.  Kommissionen utarbetar och

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14   Industridepartementet 174

fastställer svensk standard saml verkar för all denna används inom såväl offenllig verksamhel som i näringslivel.

Koslnaden för verksamhelen beslrids genom slalsbidrag, kontantbidrag från näringslivel, ersällning från slalliga verk mfl. saml genom försäljning av siandardpublikalioner. Sedan föregående budgelår moisvarar slalsbidragei för näsla budgelår 60% av näringslivels konlanlbidrag under innevarande budgelår (jft prop. 1982/83: 100 bil. 14 s. 244, NU 39 rskr 373).

Näringslivels konianiinsalser till SIS och dess fackorgan under budgetåret 1983/84 har budgeterats till 19442000 kr., vilket moisvarar ett statsanslag lill verksamhelen budgelårel 1984/85 med 60% av della belopp, avrun-dal 11 665 000 kr.

Vid beräkningen av statsanslaget för budgetåret 1984/85 skall hänsyn också las lill del verkliga ulfallel av näringslivsbidragen under budgelårel 1982/83 jämfört med de preliminärt beräknade bidragen från näringslivet, vilka låg lill grund för beräkningen av statsanslaget för budgetåret 1983/84.

Näringslivets bidrag lill slandardiseringsverksamhelen uppgick budgelårel 1982/83 lill 16344000 kr., vilkel belopp översliger det budgeterade beloppet 15918000 kr. med 426000 kr. Av denna mellanskillnad utgör 60%, dvs. 256000 kr., en justeringsposl all i enlighel med vad som förulsalies i min medelsberäkning i prop. 1982/83: 100 (bil. 14 s. 244) ingå i statsanslaget för budgetåret 1984/85.

SIS yrkar mol denna bakgrund all bidragel budgelårel 1984/85 skall uppgå lill (11 665000-256000=) 11 921 000 kr.

Vidare föreslär SIS ell tilläggsanslag av 200000 kr. för budgetåret 1984/ 85. Dessa medel avser SIS all använda för all nöjakligi kunna genomföra ell bilalerall exporlfrämjande slandardiseringssamarbele med de sovje-liska och kinesiska slandardiseringsorganisalionerna GOST respektive CAS. SIS hänvisar härvid lill ålaganden inom ramen för regeringens avlal med Sovjetunionen respektive Folkrepubliken Kina om induslrielll och tekniskt-vetenskapligt samarbete.

Tolall yrkar således SIS om eii anslag för budgelårel 1984/85 av 12 121000 kr.

Föredragandens överväganden

Fr.o.m. innevarande budgelår har principen för beräkning av slalsbidragei lill SIS ändrats sä att del beräknas lill 60% av näringslivels bidrag årel före bidragsärel. Denna ändring i kombinalion med en ökad bidragsgivning från näringslivel har medförl en icke oväsentlig ökning av bidragsanslaget. Jag är bl.a. därför endast beredd atl förorda all bidrag ulgår enligl grundprincipen.

För näsla budgelår har jag beräknat bidragsanslaget till 11921000 kr. i enlighet med SIS:s förslag. Av detta belopp är 256000 kr. en reglering i efterhand av bidragel för år 1983/84. Moisvarande eflerhandsjuslering kan bli akluell även för del nu föreslagna bidraget.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet 175

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag till Standardiseringskommissionen för budgelåret 1984/85 anvisa ell anslag av 11 921 000 kr.

F 13. Stöd till industriellt utvecklingsarbete

I statsbudgeten för budgetåret 1983/84 har under denna anslagsrubrik anvisats ell reservationsanslag av 150000000 kr. Beloppet utgör medels-tillskoll lill Fonden för industriellt utvecklingsarbete (Induslrifonden).

Jag avser att senare under delta riksmöle föreslå regeringen all i en särskild proposition våren 1984 redovisa förslag fill ålgärder för induslriell lillväxl och förnyelse. Jag kommer i det sammanhanget atl la upp frågan om medelsiillskoU lill Induslrifonden. Anslagei bör i avvaklan på en sådan proposifion föras upp med oförändrai belopp för nästa budgelår. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all, i avvaklan på en särskild proposition i ämnet, för budgelårel 1984/85 beräkna till Stöd till industriellt utvecklingsarbete ell reservationsanslag av 150000000 kr.

F 14. Stöd till svensk-norskt industriellt samarbete

1982/83 Ulgift 37500000

1983/84 Anslag 37500000

1984/85 Förslag 37500000

Den 25 mars 1981 undertecknades i Oslo ell avlal mellan Sveriges regering och Norges regering om ekonomiskl samarbele, särskill på induslri- och energiområdena, m. m. Samlidigi iräffades överenskommelse om tre protokoll till avtalet. Avlalel och prolokollen har godkänls av riksdagen (prop. 1980/81:189, NU 65, rskr 427) och därefter raiificerats.

I ett av de tre protokollen till samarbetsavlalei överenskom Sveriges regering och Norges regering att gemensamt bilda en fond för svensk-norskt industriellt samarbete. Fonden, som har formen av en stiftelse, inrättades genom regeringsbeslut den 20 augusti 1981.

Fonden har lill ändamål atl genom lån stödja samarbelsprojekl mellan svenska och norska förelag som syftar lill lekniskeller marknadsmässig ulveckling av sädana förelag pä del indusiriella områdel.

Enligl protokollet skall parterna'lillsammans tillskjuta 250 miljoner svenska kronor till fonden. Av beloppel lillskjuler Sverige 37,5 miljoner svenska kronor per den I januari 1982, 1983, 1984 och 1985. Reslerande belopp lillskjuts lill 50% av Sverige och 50% av Norge vid tidpunkter som parterna senare kommer överens om.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 176

Del belopp som Sverige skall tillskjuta år 1985 bör anvisas pä statsbudgeten för budgetåret 1984/85. Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

all till Stöd till svensk-norskt industriellt samarbete för budgetåret 1984/85 anvisa ell reservafionsanslag av 37 500000 kr.

Aktiebolagsform för marintekniska institutet SSPA

Bakgrund

Marinlekniska inslilulei SSPA är idag en slallig s. k. uppdragsmyndighel som bedriver forsknings- och ulvecklingsarbeie inom skeppsleknik, sjöfarl och övrig havsleknik. SSPA ulför uppdrag ål såväl svenska som ulländska uppdragsgivare. Verksamhelen bedrivs i konkurrens med moisvarande organisafioner i andra länder.

Inom ramen för de uppgifter som åvilar SSPA som slallig myndighel gäller vissa övergripande mål för verksamhelen. Enligl dessa skall SSPA genom leknisk ulveckling och forskning inom sill område bidra lill

- att främja ulvecklingen av den svenska varvsindustrin och sjöfartsnäringen,

- alt främja ulvecklingen av annan svensk induslri inom del havslek-niska områdel,

- all förbällra del svenska sjöförsvaret

-   all bibehålla och slärka kunskapsnivån inom verksamhelsomrädel.
SSPA:s verksamhel skall bedrivas med full kosinadsläckning och insii-

lulels inläkler ulgörs av uppdragsinläkler saml ell slailigl bidrag som i förslå hand finansierar inslilulels egen forskning. Uppdragsinläklernas andel har successivt ökal och uppgår numera lill närmare 90% av den lolala omsällningen.

Ca 70% av uppdragsverksamhelen bedrivs i internationell konkurrens medan reslerande del främsl ulgörs av uppdrag för svenska myndigheler, bl.a. försvarets materielverk (FMV), slyrelsen för leknisk utveckling (STU) och transporlforskningsdelegationen (TFD).

Verksamheten är uppbyggd kring de olika modellprovningsanläggning-arna, nämligen släprännan, kavitalionslaboraloriel saml våg- och man-överlaboraloriet. Kvalificerade kunskaper inom områdena hydromeka-niskt motstånd, propulsion, manövrering och sjöegenskaper utgör lillsammans med dalabaser och dalaprogram en god bas för all driva en kvalificerad konsultverksamhet. SSPA strävar även atl upprätthålla kompetens inom angränsande områden lill hydromekaniken.

Verksamhelen hos SSPA är huvudsakligen uppdelad på fyra affärsområden, nämligen

- sjöfarl

- övervakning och försvar

- havsleknik

- hamnar och farleder

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 177

Affärsomrädel sjöfarl omfallar främsl uppdrag avseende civila handelsfartyg för iransporiändamål. Områdel övervakning och försvar avser far-lyg och andra farkosler för marinmililära ändamål. Inom områdel havsleknik kan SSPA sälja sina ijänsler i form av konsultuppdrag, exempelvis för

- bogsersyslem

- exploaterings-, produktions- och bosladsplailformar

- undervaltenssyslem

- förankrings-, lagrings- och lastningssyslem

- flytande process- och industrianläggningar

- olje- och gaslranspbrlsyslem

- servicesystem

- säkerhetssystem.

Hamn- och farledsområdel omfallar uppdrag som rör framkomlighet, manövrering m. m. i hamnar, kanaler, farleder o. dyl.

Trols de ekonomiska svårigheter som gäller för varvsindustrin och sjöfartsnäringen har SSPA lyckats upprätthälla en hög omsättning pä uppdragsverksamheten. Verksamhelen har utvecklats i positiv riklning och SSPA räknar med all denna ulveckling skall forlsalla. Resullalförbäliring-en del senasle årel beror bl.a. på en inlensifierad och målinriklad marknadsföring på framför alll den utländska marknaden.

Medel för verksamhelen anvisas under innevarande budgetår under anslagsrubrikerna

F 12. Marinlekniska inslilulei: Uppdragsverksamhet

F 13. Marintekniska inslitutel: Bidrag till verksamheten

F 14. Marinlekniska institutet: Utrustning

SSPA hai" inga myndighelsuppgifter i egentlig mening och dess verksamhel har under senare år fåll en alllmer affärsmässig inriklning. Mol bl.a. denna bakgrund har induslridepartemenlel och SSPA utrett frågan om SSPA:s framtida inriktning och organisationsform. SSPA har den 5 oklober 1983 lill industridepartementet inkommit med en inom SSPA utarbetad promemoria i ärendet. I denna föreslås all SSPA ombildas lill aktiebolag den Ijuli 1984.

Vid ell slällningstagande till SSPA:s framlida verksamhetsform är givelvis frågan om lönsamhel och bidragsbehov väsenllig. En konsull har därför på uppdrag av industridepartementet studerat SSPA:s marknadssituation under de närmasle fem åren.

För all effeklivisera den inierna organisafionen har slalskonlorei, efler hemslällan från SSPA, under år 1983 genomförl en översyn av SSPA:s organisafion. Slalskonloret redovisar sina förslag lill förändringar i en sluirapporl dalerad den 28 seplember 1983. Bl. a. föreslås inrällandet av en ny avdelning genom alt nuvarande drifts- och verksuidsavdelningen delas upp i en produklionsenhel och en provningsenhel. Övriga förändringar påverkar inle huvudslrukluren i organisationen. De föreslagna förändringarna innebär en bällre anpassning av organisationen lill nuvarande verk-12    Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 100. Bilaga 14

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 178

samhelsinriktning och marknadssituation och bör på sikl förbättra förutsättningarna för att bedriva verksamhelen effektivl. SSPA anser all organi-salionsförslaget bör genomföras oberoende av om SSPA:s verksamhet skall bedrivas i bolags- eller myndighetsform.

Marintekniska institutet

I den av SSPA utarbetade promemorian konstateras atl SSPA:s verksamhet under senare år har fält en alllmer affärsdrivande inriktning, all de kommersiella uppdragens andel successivt har ökal och all de numera utgör ell dominerande inslag i verksamheten. En bidragande orsak till detta är att efterfrågan på den svenska marknaden har minskat till följd av svårigheterna för den svenska varvsindustrin och sjöfartsnäringen. För atl kompensera en minskad eflerfrågan frän den svenska marknaden har SSPA ökat marknadsföringen och försäljningen pä den utländska marknaden.

De ulländska uppdragen ger SSPA värdefulla kunskaper och erfarenheler som också kommer svensk industri tillgodo. Intäkterna från denna marknad har möjliggjort för SSPA all bibehålla nuvarande omfallning av verksamhelen, vilkel är vikligl för att SSPA skall kunna ha en tillräckligt bred kompetens. Den omständigheten att SSPA ulför uppdrag ål större utländska företag inom t.ex. offshoreområdei kan dessutom bidra lill att svensk teknologi uppmärksammas utomlands och leda till beslällningar för svensk industri. Enskilda ulländska uppdrag kan visserligen ibland komma i konflikt med kortsiktiga svenska intressen i den mån den ulländska beställaren är konkurrent till svensk industri. SSPA anser dock all delta hittills inte har vållat några större problem.

SSPA konstaterar i sin promemoria alt den svenska varvsinduslrin och sjöfartsnäringen under del senasle decenniel starkt har minskal i storiek och betydelse. Denna ulveckling påverkar SSPA:s roll som statlig myndighet och gör all de övergripande mälen för SSPA i viss män kan ifrågasättas. En ylleriigare försvagning av den svenska marknaden leder lill all andelen ulländska uppdrag vid SSPA ökar. SSPA konslalerar all del slalliga slödel lill SSPA:s forskningsverksamhet i en sådan situation kan komma all minska samtidigt som kravet på full kostnadstäckning kvarstår. Konkurrenssituationen gentemot SSPA:s ulländska konkurrenter blir då besvärlig eftersom dessa fortfarande uppbär ell omfallande nationellt slöd.

1 den marknadsstudie som gjorts belräffande SSPA förutspås en kraftig nedgång i eflerfrågan innevarande år. Därefter förulses en svag ökning av den lotala uppdragsvolymen. Konsullen bedömer all SSPA även i della liige kommer all kunna bibehålla sina marknadsandelar. SSPA:s bedömning är dock all del bör vara möjligl all långsikligl, genom offensiva marknadsföringsinsalser och flexibel prissällning, öka eflerfrågan på sina ijänsler. Del bör vara möjligl även i ell läge där den lolala marknaden inle ökar. Del kan konslaleras all SSPA:s marknadsandelar under föregående

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14   Industridepartementet 179

budgelår ökade lill följd av iniensifierade marknadsföringsinsatser. Även under del förslå kvarlalel innevarande budgetår har uppdragsvolymen motsvarat SSPA:s prognoser.

För all SSPA pä sikt skall kunna behålla säväl maskinella som personella resurser på nuvarande nivå bedömer SSPA atl det behövs en resultatförbättring som moisvarar ca 10-15% av SSPA:s nuvarande omsällning. För all kunna åsladkomma della krävs kraftfulla ålgärder. Enligl SSPA är nedskärningar och rationaliseringar i detta läge inle tillräckligt utan måste kompletteras med offensiva salsningar på produktutveckling, marknadsföring m. m.

Vidare konslaleras au SSPA f.n. inle har några myndighelsuppgifter i egentlig mening och att någon myndighetsutövning således inte åvilar SSPA. De skäl som normall brukar anföras för all en verksamhel skall bedrivas i myndighetsform är inle lillämpbara på SSPA. De regler och restriktioner som hör lill myndighelsformen är ibland mindre lämpade för affärs verksamhel.

Om acceplabla villkor kan erhållas vid övergång till bolagsform anser SSPA att förutsättningarna för alt uppnå långsiklig lönsamhel blir bällre i bolagsform än i myndighelsform. Bolagsformen ger SSPA bällre möjligheler och handlingsfrihel all anpassa verksamhelen lill marknaden. SSPA föreslär därför att myndigheten ombildas lill aktiebolag per den 1 juli 1984.

Föredragandens överväganden

Jag ansluter mig till SSPA:s motiveringar och förslaget atl överföra verksamhelen vid SSPA lill akliebolag. SSPA har f. n. inle några myndighetsuppgifter som motiverar atl verksamhelen bedrivs i myndighelsform och för en verksamhel med SSPA:s kommersiella inriktning är del nuvarande bidragsanslagel inte längre lika motiverat från statens sida. De ekonomiska förutsättningar somjag föreslär för bolagel innebär kostnadsbesparingar för verksamheten som i huvudsak moisvarar bortfallet av bidragsanslaget. Dessutom kan SSPA som bolag på ett för verksamhelen mer effeklivi säll planera och genomföra anskaffning av ulruslning. Della är nödvändigt för atl bolaget på sikl skall kunna förbättra sin lönsamhel.

För all möla de krav som kommer atl slällas på SSPA bör ett starkt kostnadsmedvetande prägla organisationen. Jag delar SSPA:s uppfallning all nedskärningar och ralionaliseringar är nödvändiga för atl skapa långsikliga förulsällningar för SSPA. Därför bör förulsällningarna för verksamhelen ulformas så all SSPA på bäsla säll kan möla dessa krav. Enligl min mening är akliebolagsformen den nalurliga formen för verksamhelen. Vidare underlällas samarbele med andra bolag i gemensamma projekl i och ulanför Sverige om aktiebolagsformen väljs.

Sverige kommer under överskådlig framtid all vara slarkl beroende av handelsförbindelser med omväriden. Sjöfarten kommer därvid all ha en myckel belydelsefull roll. Del ökade inlressel för exploalering av resurser i

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 180

haven och pä havsbottnarna kan komma att ge nya vikliga marknader för svensk induslri. Exempel på detta utgör offshoreindustrin inom vilken ett antal svenska företag etablerat sig. Behovet av marint forsknings- och ulvecklingsarbete kommer därför alt vara slort framöver. SSPA:s kunskapsprofil passar väl in i industriengagemang även på sådana nya havstekniska områden. SSPA har redan medverkat i flera svenska företags inbrytningar på offshoreområdei, bl. a. Gölaverken-Arendal.

Även om således förulsättningarna för SSPA:s verksamhel förändras anser jag mot bakgrund av ovanstående att de övergripande målen för SSPA fortfarande är relevanta.

SSPA:s verksamhet är i dag i huvudsak inriktad på hydromekaniska problemställningar. Det finns skäl som talar för atl SSPA bör diversifiera sin verksamhet. I en besvärlig marknadssituation där flertalel konkurrenter har ell kraftigt nationellt stöd kan en breddning av verksamhelens inriktning öka möjligheterna atl bibehålla eller öka uppdragsvolymen vid SSPA. Vidare kan delta innebära en ökad riskspridning.

Jag räknar med all den personal som i dag finns vid SSPA kommer all beredas fortsall anslällning inom del nya bolagel. Jag vill i sammanhängd nämna alt det ankommer på företrädare för det nya aktiebolaget resp. för personalen atl förhandla om löner och övriga förmåner för berörd personal.

Jag övergår nu till frågan om medelsbehov m. m. för bolaget.

Vid myndigheten SSPA:s upphörande den I juli 1984 föreslås atl de nuvarande bidrags- och ulruslningsanslagen upphör. Tillgångar och skulder övertas av del nya bolagel. De skulder som bolagel övertar frän myndigheten bör läckas i del nya bolagel eller avskrivas i samband med överlagandel.

Följande posler i myndigheiens uppskaiiade balansräkning per den 30 juni 1984 bör läckas: skuld lill byggnadsslyrelsen, balanserade föriusler saml semeslerskuld m. m. Dessa posler uppgår lill sammanlagl ca 8,5 milj. kr. Jag förordar således all 8,5 milj. kr. anvisas för della ändamål. Då beräkningarna i vissa delar är preliminära, bör medlen slå lill regeringens disposifion. Del ankommer på regeringen all beslula om medlens närmare användning. Medlen bör anvisas över ell anslag som benämns Aklieägar-lillskoll till aktiebolag inom det marinlekniska områdel. Jag återkommer senare lill dessa medel vid min anmälan av delta anslag.

Riksdagen har lidigare bemyndigat regeringen (NU 1981/82: 33, rskr 342) all beslula om eftergifter vad gäller avskrivning och förränlning av ulrusl-ningskapilalel vid marinlekniska inslilulei.

Regeringen beslöt den 8 juli 1982 atl SSPA för budgetåren 1981/82-1984/ 85 lär anstånd med all belala in lika slorl belopp av räntekostnaderna för utrustningskapitalel som inslilulels underskoll uppgår lill, dock högsl med 2,6, 2,2, 1,1 resp. 0,5 milj. kr. för budgelären under perioden. Den acku-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet 181

mulerade skulden beräknas uppgå lill 3,5 milj. kr. den I juli 1984. Jag förordar all denna skuld avskrivs.

Jag förordar vidare alt aktier tecknas i bolaget för 20 milj. kr. och att regeringen i samband härmed förbehåller sig rätten att bestämma hur stor del som skall utgöra aktiekapital. Ett anslag av 20 milj. kr. bör anvisas för delta ändamål.

Myndighetens utmstningslillgångar beräknas ha ett bokfört värde av 28,9 milj. kr. den 1 juli 1984. Då bl.a. avskrivningstiden för utrustningen i myndigheten har varil förhållandevis läng (ca 15 år i genomsnitt mot normalt 10 år) förordar jag att utrustningen skrivs ned med 10 milj. kr. lill 18,9 milj. kr. Bolaget förutsätts överta all utrustning i den nuvarande myndigheten den 1 juli 1984 mot en ersällning till staten på 18,9 milj. kr.

SSPA hyr f.n. sina lokaler av byggnadsstyrelsen. I sin promemoria föreslår SSPA att byggnaderna överförs till det nya bolaget i form av aktieägarlillskoll.

Jag delar SSPA:s bedömning alt det är nödvändigt att bolaget disponerar ett visst rörelsekapital ulöver aktiekapitalet. För att underlätta en upplåning förordar jag att de nämnda byggnaderna förs över till bolagets ägo utan vederlag. Härigenom får överlåtelsen formen av ett aktieägartillskott. Jag återkommer till detta vid min anmälan av anslaget Aktieägarlillskoll till akliebolag inom det marinlekniska områdel. Överlåtelsen bör betraktas som ett led i uppbyggnaden av bolaget. På grund av byggnadernas belägenhet inom Chalmersområdet anser jag det mindre lämpligt att även marken förs över i bolagets ägo. Därför anser jag att fastigheten bör upplåtas med tomträtt. Överiåtelsen av tomträtten är förenad med stämpelskatt enligt stämpelskattelagen (1964:308). Med hänsyn till omständigheterna bör, enligt min mening, fömtsättningarna vara goda för att dispens från stämpelskatt skall kunna medges.

SSPA disponerar fem byggnader som ligger mitt inne i Chalmers-områ-det. En avstyckning av denna förvaltningsenhet är därför nödvändig. I redovisningen för byggnadsstyrelsens tillgångar beräknas SSPA:s byggnader ha ett bokfört värde av ca 16 milj. kr. och marken O kr. den 1 juli 1984. Markvärdet finns redovisat pä Chalmers tekniska högskola och uppgick den 30 juni 1983 till 2680000 kr. för Chalmers och SSPA tillsammans. Enligt byggnadsstyrelsens bedömning saknar anläggningarna f. n. alterna-fivanvändning och bör även framdeles nyttjas för nuvarande ändamål.

Denna fastighetsbildning kan bli någol fördröjd på gmnd av olika övergångsproblem. Under en övergångsperiod kan det därför bli svårt för bolagel att låna upp erforderligt rörelsekapital på grund av otillräckliga säkerheter. För liden fr. o. m. den I juli 1984 fram till dess atl fastigheten är bildad bör därför en statlig garanti lämnas till bolaget. Byggnaderna bör ställas som säkerhet för garantin. Jag förordar således all bolaget på dessa villkor ges en statlig kreditgaranti på 14 milj. kr. Garantiförbindelsen bör tecknas av riksgäldskontoret.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet 182

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen alt

1. beslula atl ett aktiebolag inom del marintekniska området inrättas den Ijuli 1984,

2. medge alt tillgångar och skulder överförs från marintekniska institutet lill bolaget i enlighet med vad jag har förordai,

3. bemyndiga regeringen atl vidla de ålgärder som behövs för all genomföra förslagel om ändrad juridisk form för verksamheten vid marinlekniska institutet,

4. bemyndiga regeringen all medge avskrivning av den ackumulerade skuld som ulgörs av ej inlevererade ränlor för utmslningskapilalel i enlighel med vad jag har förordai,

5. medge alt stalskapilalet skrivs ned med 10000000 kr. i enlighel med vad jag har förordat,

6. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontorel alt i enlighet med vad jag har förordai ikläda slaten garantier för lån som det föreslagna bolagel inom det marinlekniska området lar upp intill ell belopp av 14000000 kr.

F 15. Teckning av aktier i aktiebolag inom det marintekniska området

Nyll anslag (förslag) 20000000

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående hemställer jag alt regeringen föreslär riksdagen

all lill Teckning av aktier i aktiebolag inom det marintekniska området för budgelårel 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 20000000 kr.

F 16. Aktieägartillskott till aktiebolag inom det marintekniska området

Nytt anslag (förslag) 8 500000

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen all

1. till aktiebolag inom del marintekniska områdel såsom aktieägar-tillskott överföra byggnader i enlighet med vad jag har förordai,

2. alt lill Aktieägartillskott till aktiebolag inom det marintekniska området för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 8500000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 183

G. STATSÄGDA FORETAG

Flertalel av de statsägda förelag som hör till industridepartementets verksamhetsområde är dotterbolag lill Statsföretag AB eller Svenska Varv AB. Ulanför de båda koncernerna återfinns bl.a. Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), AB Statens Skogsindustrier (ASSI), Norriands Skogsägare Cellulosa AB (Ncb), SSAB Svenskt Stål AB, Luxor AB samt Zenil Shipping AB.

Av de affärsdrivande verken hör statens vatlenfallsverk, domänverket och affärsverket FFV till industridepartementets verksamhetsområde. Årligen överlämnas en redogöresle för de statliga företagen till riksdagen. 1983 års redogörelse överiämnades hösten 1983 (skr 1983/84:20).

Belräffande Statsföretag AB beslöt riksdagen under våren 1983 bl. a. att slaten skulle förvärva Statsföretags aklier i LKAB, SSAB och ASSI för en köpeskilling av 2400 milj. kr. (prop. 1982/83:68, NU 51, rskr 181).

För det resterande Statsföretag har resultatet kraftigt förbättrats jämfört med tidigare år. För år 1983 beräknas en vinst efler finansiella intäkter och koslnader i storleksordningen 400 milj. kr.

Till det positiva resultatet kommer flertalet bolag inom konsument- och kemiseklorerna alt bidra, t.ex. KabiVitrum AB, Berol Kemi AB, Investmentbolaget Procordia och SARA. Företagen inom verkstadssektorn med undantag av Kalmar Kockum har dålig lönsamhet.

Förutom alt staten har övertagit Statsföretags aktier i vissa bolag har följande förändringar gjorts i Statsförelagsgruppens sammansättning under år 1983.

Handelsverksamheten inom Serva Promotion AB har sålts till HDF-bolagen i Halmstad.

Den finska, statsägda koncernen Neste Oy förvärvade i maj 1983 samtliga aklier i AB Syntes, som var ett dotterbolag till Berol Kemi AB.

Inom AB Eiser har Eisertex AB sålts och beslut har fattats om avveckling av AB Eiser Sport & Frilid. Den under är 1983 beslulade avvecklingen av lillverkningen av lunna slmmpor i Borås förskjuts lill år 1986. Riksdagen har beslulal alt anslå 38 milj. kr. som ersättning till Statsföretag för kostnader m. m. för den föriängda drifttiden (prop. 1983/84: 25 bil. 9, NU 15, rskr 123)'.

Inom Kockumation AB har Remadivisionen avyttrats lill Salt Control AB. Resterande del av företaget har överförts till Navigatorgruppen.

I samarbete med Hawker Siddeley har Kockums Industri AB gått in som minoritetsdelägare i två förelag i Nordamerika. Delar av den rörelse som Kockums Induslri bedrivit i USA och Canada har övertagits av dessa förelag. Resterande delar av Kockums Industris nordamerikanska verksamhel har avvecklats.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 184

Verksamhelen i Nyckelhus AB har överlåtits lill ny ägare. Inom Toolboxgmppen har såväl Finsliparna AB som Limstaprodukler AB avytirals.

Belräffande Svenska Varv AB har riksdagen under år 1983 beslutat om ell slöd med sammanlagl 2 155 milj. kr. för all bl.a. underiälia en anpassning av kapacilelen vid Kockums AB och Uddevallavarvel ÅB. Riksdagen har också beslulal att Svenska Varvs aktier i Zenil Shipping AB skall övertas av slaten. Zenil Shipping erhöll i samma riksdagsbeslut 3 000 milj. kr. för föriusUäckning (prop. 1982/83:147, NU 55, rskr 383).

Under år 1983 har resultatet för Svenska Varvkoncernen kraftigt förbättrats jämfört med lidigare är. Flertalel av koncernens förelag visar positiva resullal. För koncernen förväntas en vinst år 1983 före dispositioner och skatt om ca 200 milj. kr.

Efterfrågan på nya handelsfartyg är fortfarande svag som en följd av den dåliga frakimarknaden och en omfallande överkapaciiet i världens varvsindustri. Anpassningen av Svenska Varvkoncernens nybyggnadskapacitel har därför fortgått. Nedläggningen av verksamheten vid Öresundsvarvel AB har under är 1983 avslutals. Svenska Varv har också under året beslutat all minska nybyggnadskapacitelen vid Kockums AB och Uddevallavarvel AB med sammanlagt ca 25%.

Trots den svaga fartygsmarknaden har Kockums och Uddevallavarvel genom nya order en tillfredsställande beläggning.

Offshoremarknaden har under år 1983 maltals och efterfrågan på semi-submersibla riggar var under året låg. Leveranserna under år 1983 till offshoreindustrin förväntas dock ge betydande överskott åt Götaverken Arendal.

Molorproduklionen vid Gölaverken Motor har medfört fortsatta föriusler och beslut har därför under är 1983 fattats att kraftigl reducera denna verksamhet.

Energisatsningarna inom Svenska Varvkoncernen koncentreras lill Gölaverken Ångleknik som fr.o.m. den I oklober 1983 heler Gölaverken Energy Systems.

Aklierna i Zenit Shipping AB ägs numera direkt av slalen. Förelaget skall avveckla sitt fartygsinnehav sä snabbt som marknadsförhållandena medger.

Luxor AB har genomfört ett rekonstruktionsprogram. Ett avsevärt bättre resultat förväntas år 1983 jämfört med år 1982.

ASSl-koncernen har underår 1983 visal belydande resultatförbättringar jämfört med är 1982. Helårsresullalel bedöms bli klarl posilivl efter finansiella intäkter och kostnader och valutakursdifferenser. Resultatförbättringen beror främst på ett högt kapacitetsutnyttjande för flera av koncernens anläggningar framför allt vad gäller produklion av kraflliner och sågade Irävaror. Koncernens räntenetto har förbättrats lill följd av ägar-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 185

lillskottel på 2000 milj. kr. som riksdagen beslöt våren 1983. men är fortfarande negalivi.

Ncb-koncernen beräknas förär 1983 visa en vinsl på ca 120 milj. kr. efter finansiella inläkler och koslnader. vilkel är betydligt bällre än föregående är. Resultalulvecklingen har påverkals gynnsaml av den genomgripande omslruklureringen företaget genomgått. Koncernens räntebörda är fortfarande lung och solidilelen låg.

SSAB visar under år 1983 en forlsall resulialförbäliring trols all den internationella slålkonjunkluren forlfarande är svag. För årels första älta månader redovisas ell positivi resullal före bokslulsdisposilioner och skall på ca 100 milj. kr. För hela är 1983 beräknas moisvarande resultat bli ca 200 milj. kr.

Riksdagen beslöl i maj 1983 (prop. 1982/83: 120. NU 38. rskr 306) om en finansiell rekonstruktion av LKAB och bolagel erhöll bl.a. 1000 milj. kr. för nedskrivning av tillgångar. Trols all råslålproduktionen inom LKAB:s huvudsakliga marknader minskal sedan föregående år räknar LKAB med all under är 1983 kunna leverera mer järnmalm än föregående år. Årsresul-lalel beräknas bli posilivl för förslå gången pä alla år.

Affärsverket FFV beslår dels av affärsverket med koncernledning saml de tre sektorerna Försvarsmateriel, Underhåll och Marktele, dels av förvallningsbolagel FFV Förelagen AB, som omfallar lolv rörelsedrivande bolag.

FFV-koncernen har under åren 1982-1983 forlsall sin förändringsprocess. Bl. a. har verkel den I juli 1983 ändral namn från förenade fabriksverken lill affärsverkel FFV. Den väsenfiiga basen i FFV:s verksamhel ulgörs fortfarande av utveckling, produktion och försäljning av försvarsmateriel saml underhåll av svenska försvarels maleriel, framför alll flygvapnets. FFV Underhåll har under år 1982 erhållit de första beställningarna på utveckling av såväl ulruslning som syslem för underhåll av del nya svenska slridsflygplanel JAS 39 Gripen.

Ulvecklingen under år 1982 här varil myckel positiv, vilkel återspeglas i den kraftiga resullalförbätlringen från ca 80 milj. kr. till drygl 160 milj. kr. Koncernens slruklureringsälgärder för all eliminera vissa föriusler har fåll full genomslagskrafl under år 1982. Ulvecklingen inom bolagsgruppen har varil positiv. Omsättningen uppgick år 1982 till 774 milj. kr., vilkel är 33% av koncernens lolala fakturering. Resultatet inom gruppen har förbättrats och var ca 55 milj. kr.

Under åren 1982-1983 har FFV-koncernen förvärvat Östermans Aero AB och C. E. Johansson AB, vilka båda passar väl in i FFV:s lidigare verksamhet. Förvärven ulgör också ett led i atl åstadkomma en bällre balans mellan civil och militär verksamhet. Koncernens mål är all ha ca 60% försvarsinriktad produklion och ca 40% civil produklion. Vidare har under år 1983 markleleverksamhelen inom FFV-koncernen samordnats i FFV Eleklronik AB.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 186

Domänverket

Domänverket blev i samband med budgelreformen är 1912 affärsdrivande verk.

Nya riktlinjer för verksamhelen faslslälldes genom beslui av 1968 års riksdag (prop. 1968: 103, JoU 32. rskr 269).

Verkel skall driva skogsbruk, virkesförädling och annan därmed sammanhängande verksamhel, förvalla den fasla egendomen och andra till-gängar som hör till domänverkels fond saml förvalta och öva lillsyn över vissa andra allmänna skogar.

Målel för verksamhelen vid domänverket är alt gemensaml med AB Slalens Skogsindusirier (ASSI) på lång sikl åsladkomma bästa möjliga samlade ekonomiska utbyte och därvid prestera ett frän företagsekonomisk synpunkt rimligt årsresultat.

Verksamhelen vid domänverket och akliebolag under verkels förvaltning skall bedrivas så atl den bidrar lill all målel för verksamhelen uppnås.

Domänverkel leds av en verksslyrelse.

Chef för domänverket är en generaldirektör. Till ledningens förfogande finns en koncernslab med ell anlal seklioner. Direkl under koncernledningen finns sex skogsregioner, en nyltjanderätlsdivision. Domänföretagen AB och en enhel för gemensam adminislraliv service, cenlal service. Domänförelagen AB förvallar aklierna i ell antal dolierföreiag.

Domänverkets skogsmarksinnehav, exkl. renbetesfjällens skogar, uppgår i runl tal lill 4 milj. heklar produkliv skogsmark, varav ca 500000 hektar är belägna ovanför skogsodlingsgränsen. Verkets skogsmarksinnehav ulgör närmare en femiedel av landels produkliva skogsmark. Del bokförda nellovärdet av verkels skogs- och jordbruksfastigheter uppgick år 1982 till 1009 milj. kr. Motsvarande taxeringsvärde uppgick till 6945 milj. kr.

Domänverkets omsättning omfattar inläkler för skogsprodukler, skogs-entreprenader, ularrendering av jordbruk, lomler, malerialinläkler, jakl och fiske saml ulhyrning av bosläder. Försäljning av skogsprodukler ulgör ca 90 % av omsättningen. Försäljningen av virke under de senaste fem åren framgår av följande sammanslällning.

1978 1979 1980 1981 1982

Milj. m'fub' 7,0 7,2 6,8 6,8 7,1

' fub = fast mått under bark

Prop, 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 187

Domänverkets ekonomiska resulialunder åren 1978-1982 framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

1978 1979 1980 1981 1982

Omsättning 1264.8       1357.6       1484.5       1662.3       1834.5

Produktions-, försäljnings-
och administrations
kostnader 1043.4       1143.1        I 193.1        1353.6       1526.0
Rörelseresultat före

avskrivningar 221.4 214.5 291.4 308.7 308.5

Avskrivningar 86.8 91.2 95.1 106.0 121.9

Finansiella och extraordi
nära posler -16.0        -26.8 2.9 27.9 10.3
Resultat före boksluts
dispositioner och skatt              118.6           96,5          199.2         230.6          196.9
Bokslulsdisposilioner             -12.7             9.6        -47.9        -16.8        -32.4
Skatt                                         -35.9        -34.0        -16.0        -33.6        -32.0
Årets resultat                            70.0          72.1          135.3         180.2         132.5
Inlevererat lill staten                 43.6          40,0          54.6          80.6          83.7
Redovisat resultat före
bokslulsdisposilioner och
skall i % av i medellal
disponeral stalskapilal               11.8           10.3           21.1           23.2 18.4

Av sammanslällningen framgår all omsällningen har sligil starkt under åren 1978-1982. Under år 1983 beräknas omsättningen komma all uppgå lill ca I 850 milj. kr. Domänverkels resullal före bokslulsdisposilioner och skall beräknas bli ca 160 milj. kr. för år 1983.

Domänverkels investeringar under åren 1978-1982 framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

1978 1979 1980 1981 1982

Inveslering i maskiner och

inventarier 81,5 56.4 93.6 134 4 |63 O

Investering i byggnader

och markanläggningar 36,9 24.4       '  27,8 43.0 46 4

Till skillnad från andra affärsdrivande verk erhåller domänverkel inle några investeringsmedel över statsbudgeten. Verkels medelsbehov fillgodoses genom lillgång lill röriig kredil i riksgäldskonlorel, vilken f.n. fär uppgå lill högsl 500 milj. kr. och genom disposition av fillgängliga vinsi-och fondmedel.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 188

Domänverkels ekonomiska slällning vid ulgången av vari och ell av åren 1978-1982 framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

	1978	1979	1980	1981	1982
Omsättningstillgångar
exkl. lager	496.4	478.7	5.50.0	685.6	656,7
Lager	163.9	124.1	113.8	124.8	167.0
Finansiella anläggnings-
tillgångar	160,7	2.34.7	238.0	.569.2	562.0
Övriga anläggningslill-
gängar	943,4	1 078.6	1 047,7	1 194,1	1286.1
Summa tillgångar	1 764.4	1916.1	1 949,5	2 573.7	2671.8
Röriig kredit	195.6	105.0	-	-	-
Övriga kortfristiga skulder	461.8	464.3	418.0	651.7	642,8
Förlagslån	-	216.9	270.9	494.5	483.0
Särskilda avsättningar	95.6	86.0	133.9	148.9	167,9
Egel kapital (Domän-
fonden)	1011,9	1 043.9	1 127.4	1 278.6	1378,1
Summa skulder och eget
kapilal	1 764,4	1916.1	1 949.5	2 573,7	2671,8

Anlalel anslällda inom domänverkel de senasle fem åren framgår av följande sammanslällning.

1978 1979 1980 1981 1982

Anställda 6500 6400 6400 6300 6400

Pä grundval av en av domänverkel upprältad femårsplan för verkel har regeringen den 16 oklober 1980 besläml den inbetalning av vinsl till slalen som verkel årligen skall fullgöra för åren 1980-1984. Kravel innebär alt verket årligen skall till slalen inleverera 30 milj. kr. plus 30% av årsvinsten, dock sammanlagt lägst 40 milj. kr. Under år 1981 har dessutom regeringen vid två skilda tillfällen beslutat om en höjning av utdelningen för åren 1980 och 1981 med totalt 30 milj. kr. Den del av vinsten som återstår skall lillföras verkels disposilionsfond.

För år 1982 blev inleveransen 69,8 milj. kr. lill slaten. Inleveransen beräknas bli 68 milj. kr. för år 1983.

Verkels investeringsfond får utnyttjas för inköp av fast egendom och till invesleringar med en varaktighet av minst tio år, t.ex. byggnader och skogsbilvägar. Genom avsättning till värdeminskningskonto för investeringar hälls fondens kapilal intakt. Köpeskillingen för försäljning av kronoegendom lillförs investeringsfonden.

Uppläggningen av domänverkets finansiering av drifl- och kapitalutgifter medför alt endasl anslag lill verket av speciell nalur redovisas pä statsbudgeten.

Domänverket förvaltar aktierna i ett förvaltningsbolag. Domänföretagen AB, som finansiellt och administrativt samordnar verksamheten i ett anlal dotterbolag.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 189

Domänverket med aktiebolagen under verkels förvaltning ulgör domängruppen.

Domängruppens ulveckling åren 1978-1982 framgår av följande sammanslällning.

1978 1979 1980 1981 1982

OmsäUning(milj. kr.) 1436,1       1883,6      2090,8      2270,7      2522,8

Resultat före bokslulsdisposilioner och skatt (milj.

kr.) 128,2 117,2 206,9 189,4 155,0

Antal anställda 7096 7656 7916 7896 7789

Domänverkel ulger årligen en årsredovisning och en delårsrapporl.

I della sammanhang vill jag la upp frågan om anslag enligl 1933 års riksdagsbeslul om ersällning lill domänverkets fond för utgifter för övertalig personal. Sådan ersättning ulgår innevarande budgelår med 11 000 kr. Verkel föreslår all nägol anslag för della ändamål inle längre skall uppföras på statsbudgeten, men att ersättningen från kyrkofonden lill domänverkets fond för ulgifter för övertalig personal kvarstår och för år 1983 skall ulgå med 25000 kr. enligl sedvanliga beräkningsgrunder. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl bemyndiga regeringen att besluta att kyrkofonden för år 1983 skall ersätta domänverkets fond för utgifter för övertalig personal med 25 000 kr.

G 1. Kostnader för kronotorp

1982/83 Ulgift 2 100000

1983/84 Anslag 2000000

1984/85 Förslag 2 lOOOOO

Anslaget avses för bidrag lill invesleringar i byggnader m. m. pä kronolä-genheler, lill flyltningsbidrag och avlrädesersällning ål innehavare av kronolägenheler saml för all beslrida vissa andra ulgifter för lägenheterna.

Domänverket

Genom riksdagens beslut är 1980 (prop. 1979/80:74, N U 64, rskr 414) om upplälelsevillkor för kronolorp m. m. infördes ökade möjligheler för arren-dalorer av kronolorp m.m. all förvärva lorpen. Beslulei innebar även generösare beräkning av avlrädeseisältningarnas storlek. Detta kan bl.a. medföra all avlrädesersättningarna blir höga under år då många arrendeavtal löper ul. Vid 1983 års inledning fanns tolall 266 kronotorp. Under budgelårel 1984/85 utlöper sammanlagt 58 konlrakl jämförl med 18 året innan.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 190

Inför en ny arrendeperiod gör domänverket avräkning med arrendatorn. 1 vissa fall kan arrendatorn tillkommande ersällning uppgå lill belydande belopp.

När arrendalorn avflyltar från torpet är denne berättigad lill flyilningsbi-drag.

Domänverkel upplräder restrikiivi när del gäller underhåll och invesleringar pä torpen. 1 och för sig nödvändiga underhållsarbeten kan i viss ulslräckning förskjutas i liden. Denna möjlighet ulnylljas så långl del är försvarbart. I vissa fall uppkommer skador, som måste avhjälpas snarast möjligl. Dessa kan vara pä värmepanna, spis, vallen- och avloppsledningar m. m. 1 cll anlal onormali kalla bosläder sker lilläggsisolering.

Sammanlagl beräknar domänverkel anslagsförbrukningen för budgelåret 1984/85 till 2,1 milj. kr.

Föredragandens överväganden

I enlighel med domänverkels förslag förordar jag all anslaget för budgetåret 1984/85 tas upp med 2,1 milj. kr. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all lill Kostnader för kronolorp för budgelårel 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 2 lOOOOO kr.

Affärsverket FFV

Allmänt

Affärsverkel FFV inrättades som affärsdrivande verk år 1943 och fick huvuddragen av sin nuvarande organisation och verksamhetsinriktning efter riksdagens beslut våren 1976 (prop. 1975/76: 122, NU 62, rskr 420). Den 1 juli 1983 ändrades del lidigare namnei förenade fabriksverken lill affärsverkel FFV (SFS 1983: 347).

FFV är en industrikoncern med huvudinriktning på marknadsföring, utveckling, lillverkning och underhäll av försvarsmateriel för främsl svenska försvaret men även för export. Dessulom bedrivs ulveckling, marknadsföring och tillverkning av varor och tjänsler inom civila områden där befintlig kompetens och erfarenhet finns.

FFV-koncernen består dels av affärsverket med koncernledning, koncernstaber och vissa servicefunktioner saml de tre sektorerna Försvarsmateriel, Underhåll och Marktele, dels av förvallningsbolagel FFV Förelagen AB, som omfattar tolv rörelsedrivande bolag i säväl Sverige som utlandet. Sektor Marktele inrällades den Ijanuari 1983 lill följd av alt markleleverksamhelen som både bedrevs i verks- och bolagsform samordnades i FFV Elektronik AB vid denna tidpunkt. Sektor Marktele administreras genom FFV Elektronik AB.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 191

Inom sektor Försvarsmateriel finns tre produklenheler: Grovkaliber med ulveckling och tillverkning av pansarvärnssysiem, ammuniiion, länd-rör, ländmedel och minor vid Zakrisdalsverken i Karlslad (Z), Vingåkers-verken i Vingåker (Å) och Gällöverken i Gällö (Gv), Torpeder med ulveckling och lillverkning av torpeder vid lorpedverksladen i Motala (CTV) samt Krutbruket med lillverkning av krut och laddningar vid Åkers Krul-bruk i Åkers slyckebruk (ÅKB). Vidare finns inom sekiorn produktionsen-heterna Gevärsfakloriet med lillverkning av finkalibriga vapen, jakl- och sporlskyltevapen samt civila produkler vid Gevärsfaktoriet i Eskilsluna (GF) och Vanäsverken med tillverkning av finkalibrig ammunition vid Vanäsverken i Karlsborg (V). Till sekiorn hör också Hugelsta skjulfäll och en ulvecklingsenhet i Eskilstuna. Sektorn sysselsätter ca 2200 personer med sektoriedning i Eskilsluna.

Inom sektor Underhåll finns stabs- och serviceenheter saml fem operaliva enheler: Flygplan som bl.a. arbelar med flygplan, helikoptrar och i dem ingående syslem och apparaler, Molor som underhåller lurbojetmo-torer till flygplan saml turboaxelmolorer till helikoptrar, stridsvagnar och moloriorpedbätar, Basmateriel som svarar för flygbasmaieriel såsom specialfordon, elverk och kraflaggregal. Materiallaboratorium som utgör en kvalificerad laboratorieresurs och säljer sina ijänsler säväl externt som internt inom FFV samt Compro som sysslar med ulveckling och marknadsföring av varor och tjänsler för den civila marknaden. Verksamhelen bedrivs huvudsakligen vid verksläder i Arboga (CVA), Linköping (CVM) och Östersund (CVÖ). Sektorn sysselsätter ca 3 700 personer med sektor-ledning i Arboga. Den 1 januari 1984 sker en viss omorganisation av sektor Underhåll innebärande bl. a. att de tidigare enheterna benämns divisioner och som fär fullständigt resultatansvar. Nya divisioner lillkommer såsom avionik, speciella affärer och service innebärande all sekiorn efter omorganisationen kommer all omfalla åtta divisioner. Omorganisalionen har framför allt föranleits av en anpasning till den omgivning och marknad som sektorn arbetar pä.

FFV förvaltar slatens aklier i FFV Företagen AB. FFV Förelagen innehar aklier och andelar i följande bolag: Östermans Aero AB (100%), FFV Allmateriel AB (100%), Cipro AB (100%), FFV Norma AB (100%), FFV Eleklronik AB (100%), AB Samefa (100%), FFV Mipro AB (100%), FFV Trading AB (100%), C.E. Johansson AB (100%), Innovations AB Projeclion (14,3%), Innovations AB Projeclion KB (14,3%) saml i de ullandsbaserade förelagen Aero Syslems Engineering Inc. (83%), FFV A/S Norge (100%) och FFV Engineering Syslems Inc. (100%). Affärsverkel förvallar också slalens aklier och andelar i Uniled Sliriing AB (50%) och IG JAS AB (20%). Tolall sysselsälier bolagsgruppen ca 2 100 perso-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 192

Ekonomisk översikt m. in. för ajfärsverket

Resulialräkningarna för de senasle verksamhetsåren för affärsverksdelen inom FFV-koncernen framgår av följande sammanslällning (milj. kr.).

1981 1982

Rörelseintäkter 1521 1596

Rörelseresultat efter avskrivningar 112 121
Riirelseresultat efler extraordinära intäkler och

kostnader men före bokslulsdisposilioner och skall 91 106

Bokslulsdisposilioner -40 -52

Kommunalskall -   I -  I

Neltoresullul 50 53

Den totala faktureringen vid affärsverksdelen inom FFV-koncernen uppgick under år 1982 lill I 577 milj. kr. jämförl med I 492 milj. kr. för år 1982. Av faklureringen hänför sig 672 milj. kr. lill seklor Försvarsmaleriel och 905 milj. kr. lill seklor Underhåll. Faktureringen av varor och tjänsler pä den svenska marknaden ökade under är 1982 med 107 milj. kr. lill I 219 milj. kr., medan exportfaktureringen minskade med 22 milj. kr. till 358 milj. kr.

Den lolala orderingången för de ivå sekiorerna uppgick under år 1982 lill 2237 milj. kr. jämfört med 1 759 milj. kr. året innan. Beställningarna från den svenska marknaden ökade med 521 milj. kr. lill 1844 milj. kr. Den främsta orsaken till denna ökning är hänförbar lill de beslällningar som erhållits för JAS 39 Gripen där underhållsseklorn svarar för såväl under-hållsulruslningar som underhållssyslem. Exporlbeslällningarna minskade med 43 milj. kr. till 393 milj. kr. Vid ulgången av år 1982 uppgick orderstocken lotall till 1919 milj. kr., varav 1077 milj. kr. avsåg seklor Försvarsmaleriel och 842 milj. kr. seklor Underhåll. Anlalel anslällda var vid ulgången av år 1982 ca 6200.

FFV:s invesleringsanslag och medeisförbrukning för invesleringar de senasle budgelären redovisas i följande sammanställning (milj. kr. löpande priser).

Ingående Anslag Medels- Utgående

behållning förbrukning       behållning

1980/81	11,8	65,7	70,0	7,5
1981/82	7,5	91,1'	43,3-	55,3
1982/83	55,3	65,0	66,1	54,2
1983/84	54,2	68,6	95,9	26,9

' Inkl. anslag på tilläggsbudget.

- FFV har under budgetåret 1982/83 efter påpekande frän riksrevisionsverket (RRV) infört nya principer för redovisningen av anslagsmedel innebärande en rekommendation att övergå till ell redovisningssystem som innebär atl utbelalningar under anslagsårel, vilka avser projekt som anmälts för della år såväl som projekt som anmälts för tidigare år, skall redovisas gemensaml.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14   Industridepartementet 193

Allmänna frågor

FFV framhåller i sin anslagsframställning all verkel sedan lång lid tillbaka fåll del av svenska försvarels anskaffningsplaner vad gäller planerade beslällningar inom FFV;s malerielområde. Planerna har under förslå delen av 1970-talel visal viss stabilitet år för år. Under de senaste åren har de däremot inneburit kraftiga nedskärningar. En god lönsamhet har dock kunnal upprätthållas under verksamhetsåret 1982.

Sektor Försvarsmaleriels ulveckling kommer enligt FFV i hög grad all i framliden vara beroende av möjligheterna lill export. Verkel anser all del är av slor betydelse hur de under är 1982 beslulade riktlinjerna för vapenexport tillämpas. Försvarsramen för den närmasle femårsperioden har fasllagis enligl 1982 ärs försvarsbeslul och innebär en nägol lägre maleriel-anskaffningsnivä. På grund av de minskade beställningarna från svenska försvarel måsle sektorns resurser trots intensifierad exporiförsåljning och ökande underleveranser till civila marknaden successivl anpassas lill en lägre beläggningsnivå. Denna anpassning måste ske med bibehållande av sektorns nuvarande leknologiska kompelens.

För seklor Underhäll har bedömningen av den framtida ulvecklingen lill viss del klarnat under åren 1981-1982 genom alt beslut fattals belräffande flygplansanskaffningen och vissa delar av underhållsverksamhelen. Enligl uppgifter från försvarels malerielverk (FMV) kommer dock den framlida beställningsvolymen all minskas vilkel kan få långtgående konsekvenser för sektorns verksamhel med början år 1984. Sekiorn har belydande specialresurser för främsl cenlrall underhåll av flygvapneis maleriel. Under 1970-lalel har omfallande moderniseringar gjorts av anläggningarna i Arboga och i Linköping för all de skall molsvara de krav som specielli den nya flygmalerielen släller pä verksiadsmiljöer, ralionell och kvalificerad underhållsproduklion m. m. Sekiorn är väl ruslad au även i framliden ulföra kvalificeral underhåll av försvarsmaleriel. Den nuvarande silualionen kräver dock en ökad inlernalionalisering av verksamhelen.

I en siiualion med minskade beslällningar från svenska försvarel anger FFV att del är nödvändigt för FFV att salsa på försvarsmaterielexport och utveckling av den civila verksamhelen. FFV har därtor valt alt inför framtiden så långt som möjligl renodla mililär och civil verksamhel för all därigenom skapa de förulsällningar som bäsl svarar mol de speciella krav resp. verksamhet slälls inför.

Under åren 1980—1981 genomfördes en gallring av civila projekl och vidare markerades en slarkare renodling renl organisaioriskl genlemol militärt inriktad produktion. Underår 1983 kommer ylleriigare ålgärder alt vidlas för all ompröva vissa civila affärssalsningar och för all få lill slånd en bällre samordning av dessa projekl inom koncernen. FFV-koncernens huvudlinjer inför framliden är au salsa pä produklion av sådan försvarsmateriel där FFV:s kompelens och etablerade marknadsposition ger möjligheler lill långsiklig konkurrenskraft även iniernalionelll, all satsa på den

13    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 14

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

194

civila marknaden i första hand inom etablerade bärkraftiga områden där FFV:s kunnande inom eleklronik och mekanik kan utgöra basen och alt generellt effektivisera alla FFV:s verksamheter genom alt bevaka och dra nytta av utvecklingen inom elektronik-, optronik- och telekommunikationsområdena.

Under 1970-talet skedde relalivi omfallande invesleringar i byggnader och maskiner. Koncernens framfida invesleringar kommer i högre grad all inriktas på marknads- och produktutvecklingssalsningar inom faslslällda affärsområden. För atl kunna hålla konkurrenskraftiga produktionskostnader måste produktiviteten ökas och kapitalbindningen minska. Därtor är det nödvändigt att FFV:s invesleringar i ny teknik inom produktionsområdet hålls på en hög nivå.

Investeringsprogram

I de riktlinjer som utarbetats inom FFV angående investeringsplanering och -bedömning och som gäller från den I januari 1982 har föreskrivits att det för varje investeringsprojekt skall finnas ett dokumenterat beslutsunderlag inkl. lönsamhetsbedömning. Huvudprincipen är att varje enskill investeringsprojekt skall uppfylla det lönsamhetskrav som uppställts. F. n. är den tillämpade kalkylränlan 20% för etablerade områden och 30% för nya områden.

De planerade investeringsprojekten utgör ett led i den längsikliga ulvecklingen inom FFV som också innefattas av investeringar i produkt- och marknadsutveckling. Med investeringar i anläggningar avses uppförande eller förvärv av byggnader, förvärv av mark samt anskaffning av maskiner och ulruslning. I följande sammanställning lämnas uppgifter om faktisk och av FFV beräknad medelsanvändning budgetåren 1982/83-1984/85 (milj. kr.).

Faktisk

utgift

1982/83

Beräknad

ulgift

1983/84

Beräknad

ulgift

1984/85

Försvarsmaleriel	11,6	20,5	9,6
Underhåll	13,2	9,0	12,3
Reinvesteringar i utrustning	41.3	66,4	47,9
FFV	66,1	95,9	69,8

Investeringsbehovet uppgår för budgelårel 1984/85 lolall lill 69,8 milj. kr., varav 66,8 milj. kr. avser invesleringar för mililär produklion och dalorulmstning och 3,0 milj. kr. invesleringar för civil produklion. För all kompensera de minskade besiällningarna av försvarsmaleriel kommer FFV all försvurka de mililära kompeiensområdetA som finns inom koncernen saml all inom ramen för koncernens kompelens öka den civila verksamheten inom bärkraftiga områden. Vidare söker FFV slärka sin konkurrenskraft   internationellt.   De  vikande  försvarsbeslällningarna  påverkar

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

195

främsl produkfionen vid Gevärsfakloriet där övergäng delvis skett lill civil produkfion i form av främsl underleveransålaganden. Långsikliga avlal avseende sådan produklion har ingålls med flera kunder, bl.a. Telra Pak AB avseende leverans av maskinulruslning.

FFV har under senare delen av 1970-lalel genomförl ell omfallande moderniseringsprogram framför alll på byggnads- och anläggningssidan. Den lolala invesleringsvolymen har också kunnal sänkas, vilkel framgår av följande uppgifter, framräknade av FFV. Sammanslällningen visar ulvecklingen av den lolala invesleringsvolymen för sekiorerna Försvarsmaleriel och Underhåll ullryckl i 1984/85 års beräknade penningvärde (milj. kr.).

Sektor Försvarsmateriel

Sektor Underhåll

Summa

1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86

32 39 12 43 65 33 51

104	136
53	92
45	57
37	80
40	105
37	70
54	105

FFV:s behov av invesleringsmedel för budgelårel 1984/85 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

Objekt	Beräknad	Beräknad	Beräknad
	kostnad	utgift	utgift
		1984/85	198.5/86
Sektor Försvarsmateriel
Pågående invesleringar
1. Slörtningsanläggning (A)	6,3	2,5	3,3
2. Ulruslning för civil produklion (GF)	3,0	3.0	-
Nyinvesteringar
3. Ställverk (ÅKB)	0.4	0,4	-
4. Skjutplats vid röntgenblixtanlägg-
ningen(FQH)	0,2	0.2	-
5. Sprängämneshantering (.ÄKB)	1,3	0,8	-
6.  Energisparålgärder	2.9	1.6	0.8
7. Miljö-skydd-säkerhel	1.1	1.1	-
Seklor Underhåll
Pågående invesleringar
8. Oljepannor (CVM)	2.7	1.3	-
9. Verkstadslokaler (CVA)	2.5	1.5	-
Nyinvesteringar
10. Ombyggnad verkstad (CVM)	5.0	1.0	1.5
11. Aviocomp (CVM)	21.0	3.0	10.0
12. Energisparålgärder	2.0	2.0	-
13. Ombyggnader/miljöåtgärder	3.5	3.5	-
Hela verkel
14. Reinvesteringar i maskiner och
utrustning	47.9	47.9	-
Tolall för budgelårel 1984/85	69,8

Prop. 1983/84:100   Bilaga 14   Industridepartementet 196

Med hänsyn lill den beräknade behållningen vid budgelårels början resp. slul har FFV räknal med en medelsförbrukning av 69,8 milj. kr.

De föreslagna invesleringarna i anläggningslillgängar under budgelåret 1984/85 kommer alt totalt vara lägre än under slutet av 1970-lalel. Investeringarna för försvarsmalerielproduklion kommer atl öka någol i jämförelse med föregående år medan de civila minskar i högre grad. Invesleringarna är inriklade mol rationalisering och modernisering av maskiner och utrustningar. Energisparande samt miljö- och säkerhetsbetingade objekl har av tvingande skäl också fält slörre utrymme än föregående år. De planerade invesleringarna är ell led i den långsiktiga ulvecklingen av FFV. Invesle-ringarnas inriklning och volym bedöms vara nödvändig dels för bibehållande av konkurrenskraften inom nuvarande verksamhel, dels för en successiv omsimklurering av inriklningen mol och salsningen på nya produkter och affärsområden.

G 2. Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning

1982/83 Ulgift 14638385 Reservafion 54024795

1983/84 Anslag 68300000

1984/85 Förslag 46400000

Anslaget avses för investeringar i byggnader och utrustning. Med investeringar i anläggningar avses uppförande eller förvärv av byggnader, förvärv av mark saml anskaffning av maskiner och ulruslning.

Föredragandens överväganden

Omsällningen för affärsverksdelen inom FFV-koncernen uppgick verk-samhelsårel 1982 lill 1 596 milj. kr. Större delen av verksamhelen vid FFV avser att tillgodose behov hos del svenska försvaret. För t.ex. sektor Underhåll svarar det svenska försvaret för ca 90% av faktureringen. FFV:s affärsverksdel sysselsatte vid ulgången av år 1982 ca 5 900 personer. Inom de bolag som är knutna till FFV och vars aktier förvaltas av FFV Förelagen AB sysselsattes ca 2 100 personer.

Affärsverkel FFV inrättades som affärsdrivande verk år 1943 och fick huvuddragen av sin nuvarande organisation och verksamhetsinriktning efter riksdagens beslut våren 1976 (prop. 1975/76: 122, NU 62, rskr 420). Som en följd härav har vissa seklorer inom FFV avvecklals genom alt verksamhelen förts över lill annan huvudman eller lill bolag under FFV Förelagen AB. FFV-koncernen beslår dels av affärsverket med koncernledning och staber saml de tre sekiorerna Försvarsmaleriel, Underhåll och Marktele, dels av förvallningsbolagel FFV Förelagen AB omfallande lolv rörcisedrivande akliebolag i säväl Sverige som ullandel. Seklor Marktele inriillades den I januari 1983 till följd av all markleleverksamhelen som

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 197

både bedrevs i verks- och bolagsform samordnades i FFV Elektronik AB vid denna tidpunkt. Den 1 juli 1983 ändrades del lidigare namnet förenade fabriksverken till affärsverket FFV.

FFV är en industrikoncern vars främsta uppgift är atl under krav på lönsamhet marknadsföra, tillverka och underhålla försvarsmateriel för främsl del svenska försvaret med även för export. Dessutom bedrivs utveckling, marknadsföring och fillverkning av varor samt tjänsler inom civila områden där befinllig kompetens och erfarenhel finns.

Del svenska försvarets anskaffningsplaner har under de senaste åren inneburit kraftiga nedskärningar speciellt inom seklor Försvarsmaleriels produktområden. För sektor Underhåll har bedömningen av den framtida utvecklingen till viss del klarnat under åren 1981-1982 genom alt beslut fattats belräffande flygplansanskaffningen och vissa delar av underhållsverksamheten. Enligl uppgifter från försvarets malerielverk (FMV) kommer dock den framtida beställningsvolymen alt minska, vilkel kan få långtgående konsekvenser för sektorns verksamhel med början år 1984.

1 en siiualion med minskade beställningar från svenska försvaret är det nödvändigt för FFV atl salsa på ulveckling av den civila verksamhelen. Åven exporten av försvarsmaleriel är av stor betydelse för FFV. FFV har därför valt att inför framliden sä långt som möjligt renodla militär och civil verksamhet för all därigenom skapa de fömtsättningar som bäst svarar mol de speciella krav resp. verksamhet ställs inför. Under åren 1980-1981 genomfördes en gallring av civila projekl och vidare markerades en starkare renodling rent organisatoriskt gentemot militärt inriktad produktion. Under år 1983 kommer ytteriigare åtgärder att vidtas för att ompröva vissa civila affärssatsningar och för att få till stånd bättre samordning av dessa projekt inom koncernen. FFV-koncernens huvudlinjer inför framtiden är alt salsa på produktion av sådan försvarsmateriel där FFV:s kompelens och etablerade marknadsposition ger möjligheter till långsiktig konkurrenskraft även internationellt, atl satsa på den civila marknaden i första hand inom etablerade bärkraftiga områden där FFV:s kunnande inom elektronik och mekanik kan utgöra basen och att generellt effektivisera alla FFV:s verksamheter genom atl bevaka och dra nytta av utvecklingen inom olika områden.

FFV har i sin anslagsframslällning för budgetåret 1984/85 begärt 69,8 milj. kr. till investeringar, varav för sektor Försvarsmateriel 9,6 milj. kr. -häri inräknade 3,0 milj. kr. för civil produktion - och för sektor Underhåll 12,3 milj. kr. För reinvesteringar i utrustning har FFV beräknat 47,9 milj. kr.

Med hänsyn till den osäkerhet som råder om den framtida efterfrågan på FFV:s produkter och tjänster är det av vikt alt investeringarna tillgodoser långsiktiga behov. De projekl som FFV redovisat är enligt min mening så gott som helt av denna karaktär och är ett led i den långsikliga ulvecklingen av FFV. Invesleringarna är inriktade mot rationalisering och moderni-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 198

sering av maskiner och utrustningar. Vidare har energibesparande saml miljö- och säkerhetsbetingade objekl fått större utrymme än föregående är.

För alt FFV skall ha fömtsättningar att genomföra en omstrukturering i ovan nämnda riklning fordras all verket erhåller investeringsmedel för detta ändamål. Jag delar FFV:s bedömning att 69,8 milj. kr. behövs för investeringar undet budgetåret 1984/85. Vid beräkningen av erforderiigl anslagsbelopp bör emellertid hänsyn las till den behållning på anslaget som förelåg vid ingången av nuvarande budgetår, 26,9 milj. kr. Vidare bör anslagsbeloppet beräknas med en marginal av 5% (3,5 milj. kr.) utöver invesleringarna för atl möjliggöra en eventuellt påkallad ökning av medelsanvändningen. Det erforderiiga anslaget för budgetåret 1984/85 blir då (69.8-1-3,5-26.9) = 46,4 milj. kr.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att till Affärsverket FFV: Byggnader och utrustning för budgelåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 46400000 kronor.

G 3. Nämnden för fartygskreditgarantier

1983/84 Anslag 4380000

1984/85 Förslag 4412000

Nämnden för farlygskredilgaranlier (FKN) inrällades den I juni 1976. Enligt förordningen (1982:410) med inslmklion för nämnden är den en central förvallningsmyndighel för frågor om slailigl slöd lill svenska varvs-och rederiförelag. Del åligger nämnden all handlägga ärenden enligt förordningen (1980: 561) om slailigl slöd lill varvsförelag m. m. (ändrad senasl 1983:719). förordningen (1977:497) om slallig kredilgaranli lill svenska rederiförelag (omtryck 1980:460, ändrad senasl 1981:658) och förordningen (1980:461) om statlig värdegaranli för fartyg (ändrad 1981:657). Nämnden skall vidare inom sill verksamhetsområde fortlöpande följa ulvecklingen inom varvs- och sjöfarlsområdena och skaffa sig överblick över risk-och säkerhetsförhållanden saml forllöpande följa ulvecklingen i fråga om del stöd som lämnals.

Nämnden har en slyrelse bestående av ordförande, två vice ordförande och högsl elva andra ledamöter. Chefen för nämndens kansli år ledamol av slyrelsen. Hos nämnden finns ell ulskoll som avgör frågor som inle skall avgöras av slyrelsen och som denna överlämnar lill ulskollel.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

199

	1983/84	Beräknad är	idring 1984/85
	Anslag	FKN	Föredraganden
Personal	10	-	-
Anslag
Förvaltningskostnader	3 123000	-1-318000	-1-229000
(därav lönekostnader)	(2 571000)	(-1-130000)	(-H29000)
Lokalkostnader	622000	-332000	-222000
Utredningar	635000	- 35000	- 35 000
Engångsanvisning	-	-	-1- 60000
	4380000	- 49000	+ 32 000

Nämnden för fartygskreditgarantier

Nämnden konslalerar all de f. n. gällande slödformerna i slorl kommer all finnas kvar t. o. m. utgången av år 1986. De arbetsuppgifter som faller bort genom avvecklingen av vissa marginella stödformer har ur arbelsbe-laslningssynpunkt varit av förhållandevis mindre betydelse. Det bör också i della sammanhang observeras atl den omsländighelen att nämnda stödformer upphör ej innebär att nämndens arbete med dessa frågor är avslutat. En viklig arbetsuppgift beträffande redan beviljade dylika slöd är enligl nämnden fortsatt uppföljning m.m. av utestående förbindelser.

Nämnden föreslår en besparing av anslaget med 6% över tre år fördelat så atl 3% belastar budgetåret 1984/85, 2% budgetåret 1985/86 och 1% budgetåret 1986/87.

Föredragandens överväganden

För näsla budgetår bör medel för nämndens verksamhet beräknas med utgångspunkt i huvudförslagel.

Jag har dessulom beräknat 60000 kr. för en förstudie av möjligheterna atl införa ell dalorbaseral system för beräkning av risker i samband med slailigl engagemang i kreditgarantier för fartyg. Nämnden skall i detta arbete samråda med riksgäldskonloret.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Nämnden för fartygskreditgarantier för budget-året 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 4412000 kr.

G 4. Räntestöd till varvsindustrin

1982/83 Utgift 109258190

1983/84 Anslag 135000000

1984/85 Förslag        250000000

Riksdagen beslulade våren 1980 (prop. 1979/80:165, NU 64, rskr 405) om införande av ränleslöd lill varvsinduslrin. Syflel med ränteslödet för

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 200

svensk beställare av nybyggnad och ombyggnad av fartyg vid svenskl varv är att utjämna skillnaden i konkurrensvillkor mellan svenska och ulländska varvsföretag - de utländska får exportkreditfinansiering.

Våren 1983 beslutade riksdagen (prop. 1982/83: 147, NU 55, rskr 383) bl.a. om alt med vissa förändringar förlänga slödet all gälla för order som tecknas före ulgången av år 1986.

Ränteslödet lill svensk beställare vid svenskl varv lämnas i form av finansiering lill fast räntesals för viss kredit. Statens kostnad för ränteslödet är skillnaden mellan de koslnader som läneinslitulionen belalar vid sin upplåning och den subventionerade utlåningsräntan.

Nämnden för fartygskreditgarantier

Enligl nämndens beräkningar bör 250 milj. kr. anslås under näsla budgetär. Denna beräkning baseras bl. a. på att hittills lämnade utfästelser om kreditgarantier med räniestöd till svenska fartygsnybyggen och slörre ombyggnader samt en uppskattning av nytillkommande under perioden beräknas ge en utestående kreditvolym av genomsnittligt ca 5,5 miljarder kronor under budgetåret 1984/85.

Föredragandens överväganden

I statsbudgeten för innevarande år har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 135 milj. kr.

Jag har inga erinringar mot nämndens beräkningar och förordar alt ell anslag av 250 milj. kr. anvisas för budgetåret 1984/85 för räniestöd lill varvsinduslrin. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Räntestöd till varvsindustrin för budgelårel 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 250000000 kr.

G 5. Förlusttäckning till följd av statliga garantier till svensk varvsindustri och beställare av fartyg

1983/84 Anslag 50000000

1984/85 Förslag 50000000

Riksdagen beslulade våren 1983 (prop. 1982/83: 147, NU 55, rskr 383) bl. a. alt bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontorel atl till utgången av år 1986 ikläda slaten garantier till svensk varvsindustri och lill beställare av farlyg hos svenska varv - inkl. lidigare lämnade garanfier - iniill ell vid varje tidpunkl sammanlagl belopp av högst 30000 milj. kr. Vidare beslutade riksdagen all kreditgaranlisystemel skulle utformas på så sätt alt avgif-lerna täcker dels administrafionskostnaderna, dels föriusler på grund av

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 201

lämnade garantier. Dessa avgifter skall lillföras en inkomsttitel på budgetens inkomslsida.

I slalsbudgelen för innevarande år har under denna anslagriibrik anvisals ell förslagsanslag av 50 milj. kr.

Jag räknar med ell oförändrai medelsbehov för föriusltäckning iindér budgelårel 1984/85. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Förlusttäckning lill .följd av ställiga garantier till svensk varvsindustri och beställare avjärtyg för budgelårel 1984/85 anvisas ett förslagsanslag av 50000000 kr.

G 6. Ränta och amortering på skuldebrev till Svenska Varv AB

1982/83 Utgift 90815 833'

1983/84 Anslag 125000000'

1984/85 Förslag       141333 000 ' Anslaget Koslnader för skuldebrev till Svenska Varv AB.

Enligt riksdagens beslut våren 1983 (prop. 1982/83: 147. NU 55. rskr 383) kan staten utfärda skuldebrev lör nedskrivning av anläggningar avseende varv inom Svenska Varv-koncernen uppgående lill sammanlagt högst 968 milj. kr. Ränta skall enligl riksdagens beslui ulgå på skuldbeloppei med belopp som regeringen beslämmer med hänsyn lill del allmänna ränlelägel. Vidare skall amortering pä skuldebreven påbörjas den I juli 1984 med belopp som regeringen årligen bestämmer. Ell förslagsanslag av 125 milj. kr. har anvisals för budgelårel 1983/84 för all läcka ränlekoslnader för ulfärdade skuldebrev.

Jag förordar all 141 333 000 kr. anvisas för budgetåret 1984/85. Av beloppel beräknarjag all ca 121 milj. kr. behövs för räntekostnader och ca 16,3 milj. kr. för amorteringar på skuldebrev till Svenska Varv AB.

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

atl lill Ränta och amortering på skuldebrev lill Svenska Vaiv AB för budgelårel 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 141 333000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 202

G 7. Betalning av ränta och amortering på statens skuld till SSAB Svenskt Stål AB

1982/83 Ulgift 41070562 Reservation 270796

198.3/84 Anslag 40000000

1984/85 Förslag 38800000

SSAB Svenskt Slål AB bildades år 1978 i enlighel med beslui av riksdagen (prop. 1977/78:87. NU 45. rskr 198). SSAB:s ägarkapital är numera fördelat med 75%.; pä staten och med 25% på Gränges AB.

Riksdagens beslut innebar bl.a. alt fullmäktige i riksgäldskontorel bemyndigades att utfärda skuldebrev till del nya handelsslälbolagel pä högsl 3.50 milj. kr.

Med slöd bemyndigandet har fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdat ell skuldebrev till SSAB Svenskl Stål AB pä 343.3 milj. kr. Slaten skall belala skulden genom årliga amorteringar under lolv år enligl en upprältad betal-ningsplan. På den vid varje tidpunkt uteslående kapitalskulden ulgår en läst årlig ränta av 8.25%.

Kostnaden för amortering och ränla för skuldebrevet har under budgetåret 1982/83 uppgått lill 41.1 milj. kr. och beriiknas under budgetåret 1983/ 84 bli 40.0 milj. kr.

Under budgelårel 1984/85 beräknas koslnaderna för amortering och ränla bli 38.8 milj. kr. Ell anslag för ändamålel bör därför föras upp med 38.8 milj. kr. för näsla budgelår.

Medel för belalning av ränla och amortering på slalens skuld lill SSAB Svenskt Slål AB har hillills anvisals i form av ell reservafionsanslag. Fr. o. m. näsla budgelår bör motsvarande medel anvisas över étl förslagsanslag.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all till Belalning av ränla och amortering på slalens skuld lill SSAB Svenskt Slål AB för budgelårel 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 38800000 kr.

G 8. Ränta på statens skuld till Norrbottens Järnverk AB

1982/83 Ulgift 13 101 250

.1983/84 Anslag 48825 000

1984/85 Förslag 48825000

I enlighet med riksdagens beslui med anledning av rekonstmklion av Stalsföretagsgruppen (prop. 1982/83:68, NU 25. rskr 181) övertog slalen per den 31 december 1982 aklierna i Norrbollens Järnverk AB (NJA) från Slalsförelag AB. Köpeskilling skulle eriäggas genom all slalen från Slals-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 203

företag övertog betalningsansvar för ett skuldbelopp lill NJA pä 450 milj. kr. På regeringens uppdrag ulfärdade kammarkollegiet en skuldförbindelse på 450 milj. kr. lill NJA den 24 mars 1983.

Enligl skuldförbindelsen utgår ränta på skulden med en räntesats som med 2.35 procenlenheler överstiger det av riksbanken fastställda och vid varje tidpunkt gällande diskontot. Ränta skall enligt skuldförbindelsen erläggas varje 30 juni och 30 december. Det är inle aktuellt att göra någon amortering av skuldbeloppet.

Under budgelåret 1982/83 utgick ränta för perioden 24 mars-30 juni 1983 med 13 101 250 kr. Medlen anvisades pä tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1982/83.

För atl läcka räntekostnaderna innevarande budgetår har riksdagen i december 1983 anvisat 48825 000 kr. på filläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgelårel 1983/84 (prop. 1983/84:25 bil. 9. NU 15. rskr 123).

Ränlekoslnaderna beräknas för budgelårel. 1984/85 uppgå till 48825 000 kr. Jag förordar därför atl regeringen föreslår riksdagen alt för nästa budgetår anvisa 48825 000 kr. för atl belala ränta pä statens skuld till NJA.

Jag hemsläller all regeringen föreslär riksdagen

all till Ränla på slalens skuld till Norrbottens Järnverk AB för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 48825 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 204

H. EKONOMISKT FÖRSVAR: BRÄNSLEN OCH DRIVMEDEL M.M.

1 begreppet ekonomiskl försvar sammanfallas de ålgärder som vidlas i fred inom olika seklorer och funkfioner i samhällel för all Sverige skall ha en lillfredsslällande försörjningsförmåga i kriser och krig. Överslyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) är ansvarig myndighel vad gäller all samordna del ekonomiska försvarel. Verksamhelen inom della är indelal i ell anlal försörjningsområden, s. k. program.

Under induslridcpartemeniels huvudlilel. lillera H., behandlas frågor under programmet Energi, delprogrammel Bränslen och drivmedel m.m. Delprogrammet ligger inom ÖEF:s ansvarsområde.

Chefen för försvarsdepartemenlel har lidigare denna dag givit en sammanfallande redogörelse för del ekonomiska försvaret (prop. 1983/84: 100 bil. 6).

H 1. Drift av beredskapslager

H 2. Bcredskapslagring och industriella åtgärder

H 3. Särskilda kostnader för lagring av råolja och flygdrivmedel

1 slalsbudgelen för innevarande budgelår har under dessa anslagsrubriker anvisals ell förslagsanslag av 604913000 kr., ett reservationsanslag av 1 094 985000 kr. resp. ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Jag avser, efter samråd med chefen för försvarsdepartementet, att föreslå regeringen alt i en särskild proposition våren 1984 redovisa och begära medel för ÖEF:s delprogram Bränslen och drivmedel m. m. Anslagen bör i avvaktan på en sådan proposition föras upp med oförändrade belopp för nästa budgetär.

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnel, för budgetåret 1984/85 beräkna

1. till Drift av beredskapslager ett förslagsanslag av 604913000 kr.,

2. till Beredskapslagring och industriella åtgärder ell reservationsanslag av 1094985000 kr.,

3. till Särskilda kostnader för lagring av råolja och flygdrivmedel ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

205

Register

Sid.

I   Översikt

13 A Industridepartementet m. m.

13 I Industridepartementet

14 2 Industriräd/industriallaché

15 3 KommiUéerm.m. 17 4 Exlra utgifter

17 5 Bidrag till vissa internationella organisationer

17 6 Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar

36948000 693 000

21260 000

600000

452000

50000

60003000

18   B     Industri m.m.

23	1
23	2
25	3
26	4
28	5
29	6
33	7
33	8
34	9
34	10
38	II
39	12
39	13
39	14
39	15
39	16
39	17
39	18

39

Slatens induslriverk: Förvaltningskostnader *46 121 000

Sprängämnesinspektionen 1000

Bidrag lill Stiftelsen Institutet för Företagsutveck
ling 18000000
Främjande av hemslöjden 4 528000
MedelsiillskoU till Norrlandsfonden 20000000
Koslnader för stalsstödd exportkreditgivning genom
AB Svensk Exportkredit 980000000
Kostnader för stalsstödd exportkreditgivning

avseende export av farlyg m.m. 480000000

Ersättning för exlra koslnader för förmånlig kredilr
givning lill u-länder 55 000000

Koslnader för viss kreditgivning hos Sveriges

invesleringsbank AB 30000000

Induslripoliliska åtgärder för lekoindustrin 78 300000

Koslnader för ränlebefrielse vid särskilda struktur-
garantier för textil- och konfektionsindustrierna 1 000 000
Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m.                            »97850000
Täckande av förluster i anledning av garantigivning
hos regionala ulvecklingsfonder * 1 000
Täckande av föriusler i anledning av slalliga

industrigarantilän m. m.                                                           * 150000000
Branschfrämjande åtgärder                                                       *27740000
Täckande av föriusler på grund av slruklurgaranlier
lill förelag inom vissa industribranscher                                   *IO()00000
Bidrag till företagsinriktad fortbildning                                       *4000000
Kostnader för ränlebefrielse vid särskilda struktur-
garantier för manuell glasindustri                                                *2 000 000
Täckande av föriusler i anledning av slatliga garan
tier för lån lill Tillväxtinvestbolag m. m. * I 000

2004542000

41	C
53
53	1
59	2
59	3
60	4
61	5

62

Regional utveckling

Hemslällan (såvitt avser regionalpolitiska medel) Regionalpolitiskt stöd:

Bidragsverksamhet

Vissa lokaliseringsbidrag m. m.

Lokaliseringslån

Regionala utvecklingsinsatser Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till förelag i glesbygder m. m. Ersällning för nedsällning av socialavgifter

350000 000 264 000000 500000000 298 2.50000

I 000

330000000

1742 251000

* Beriiknal belopp

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet

206

64    D     Mineralförsörjning m. m.

67 Processuiveckling i Ranslad

Sveriges geologiska undersökning:

69       I      Geologisk karlering ni. ni.

72       2       Ulruslning

72       3  Bergsstaten

Statens gruvegendom:

74       4      Prospeklering m. m.

76 5      Egendomsförvallning m. m.

77 6  Delegationen för samordning av havsresurs-

verksainhelen

66 303 000 1010000 2 516000

38 688(100 7 686000

2 343 (100 118546000

79   E

89	1
92	2
94	3
96	4
98	5
100	6

100

101	8
106	9
109	10
112
115	II
137	12
138
1.39	13
142	14
144	15
146	16
148	17
149	18

Energi

Slalens energiverk;

Förvaltningskostnader 19 584 000

Ulredningar m. m. och information 10929000

Slatens elektriska inspektion 7 706000

Utbildning och rådgivning m. m. lör all spara energi 1 000

Främjande av landsbygdens elektrifiering 4 500000
Ersällning för försenad idrifliagning av

kärnreaktorer                                                              . 290000000

Vissl inlernalionellt energisamarbeie 14574000
Slalens kärnkraflinspeklion:

Förvaltningskostnader 1000

Kärnsäkerhelsforskning 1000

Ätguider to]-hanlering av radioaktivt avfall 1000
Slalens vatlenfallsverk

Slalens vallenfallsverk; Kraftstationer m. m.     • 3323000000

Energiforskning '1000
Verksamheten vid Studsvik Energileknik AB

Bidrag lill verksamhelen vid Sludsvik Energiteknik AB 42 635 000

Avveckling av forskningsreaktorer ni. m. 9900000

Anläggningar för radioaklivl avfall i Sludsvik. m. m. 72 7()0()()0
Transport och slullig förvaring av låg- och medelaktivt

avfall 53 700000

Slöd för oljeersällande ålgärder, m. m. 2I0()()0()00
Täckande av lörlusler i anledning av statliga garantier för

oljeersättande ålgärder 15 000000

4074 233000

153	1
153	2
153	3
154	4
160	5
Ihl
162	6
165
167	7
169	8
170	9
171	10
173	11
173	12
175	13
175	14
176
182	15
182	16

150   F

Teknisk ulveckling m. m.

Styrelsen lör teknisk ulveckling:

'leknisk forskning och utveckling

Drift av forskningsslalioner

Utrustning Europeiskl rymdsamarbele m. m. Bidrag till Telc-X-projeklet Palenl- och regislreringsverksamhet Palenl- och regislreringsverkel Verksamhelen vid statens provningsanslall Slatens provningsanstall; Uppdragsverksamhel Bidrag lill slatens provningsanstalt Stålens provningsanstall; Utrustning Statens mät- och provråd Bidrag lill Ingenjörsvelenskapsakadeniien Bidrag till Slandardiseringskommissionen Slöd till industriellt utvecklingsarbete Slöd lill svensk-norskl induslrielll samarbete Aktiebolagsform lör marinlekniska inslitulet SSPA Teckning av aklier i aktiebolag inom det marinlekniska området

Aktieiigartillskoii till aktiebolag inom del marinlekniska omiiklel

Beräknal belopp

*610,500 000

* 1 000

* 15 300000

144 750000

477.300 000

97 437000

1000

31440000

7 000 000

3 101 000

* 3 700000

11 921 000

* 1.50000000

37.500000

20000000

8.500 000 1618451000

Prop. 1983/84:100    Bilaga 14    Industridepartementet 207

183   G     Statsägda företag

186 Domänverkel

189       I   Koslnader för kronolorp 2 100000

190           Affärsverkel FFV

196 2 Affärsverkel FFV: Byggnader och utrustning 46400000

198 3  Nämnden för farlygskredilgaranlier 4412000

199 4  Räniestöd till varvsindustrin 250000000

200 5  FöriusUäckning lill följd av staUiga garantier lill svensk

varvsindustri och beställare av fanyg 50 000000

201 6  Ränla och amortering på skuldebrev lill Svenska Varv AB       141333 000

202 7  Betalning av ränta och amortering på slatens skuld lill

SSAB Svenskt Slål AB 388()()0()O

202       8 Ränla på statens skuld lill Norrboltens Järnverk AB 48825 000

581870000

204   H     Ekonomiskt försvar: Bränslen och drivmedel m. ni.

204       I   Drifl av beredskapslager »604 9I3OO0

204       2  Beredskapslagring och industriella åtgärder * 1094 985 000

204       3  Särskilda koslnader för lagring av råolja och flygdrivmedel _______ " 1 000

1699 899000

Tolall för induslrideparlementel 11 899795000

Beräknat belopp

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

Bilaga 15 till budgetpropositionen 1984 Prop 1983/84:100

Bilaga 15

Civildepartementet

ÖVERSIKT

Civildeparlemenlel är den offenlliga seklorns deparlemenl.

Civildepartemenlet svarar för bl.a. ärenden som gäller ralionalisering och revision inom slalsförvallningen, allmänna frågor om användning av ADB-leknik i offenllig förvallning, slalislik, samhällsinformalion och slallig lokalförsöijning. Andra frågor för civildeparlemenlel är arbels- och anslällningsvillkor i offentlig anslällning, medbeslämmandefrågor och jämslälldhel mellan kvinnor och män när del gäller offenllig anslällning, perso-naladminislraliva frågor inom del slailigl reglerade förvallningsområdel saml arbelsmiljöfrågor inom slalsförvallningen. Inom civildeparlemenlel handläggs också ärenden om länsslyrelserna, svenska kyrkan och andra trossamfund, kommuner, landsting, kommunalförbund och folkrörelser.

Civildeparlemenlel handlägger också frågor om hov- och slollsstalerna (se bilaga 3 lill budgeiproposilionen).

Till deparlemenlel hör kammarkollegiet, slalskonlorei, riksrevisionsverket, stalistiska centralbyrån, datamaskinceniralen för adminislraliv da-, tabehandling, slalens arbelsgivarverk, slalens löne- och pensionsverk, slatens instilul för personaladministration och personalutbildning, slalens arbetsmarknadsnämnd och andra statliga personaladministraliva myndigheter, regeringskansliets förvaltningskontor, länsstyrelsernas organisa-lionsnämnd, länsslyrelserna, vissa kyrkliga myndigheter, m.fl. Vid departementet finns också revisionskontorel i regeringskansliel.

Utgifterna inom civildepartementets område under budgetåret 1984/85 har beräknats lill 5 379,5 milj. kr. Della innebär en ökning med ca 200 milj. kr. innan hänsyn har lagils lill all anslagei Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.m. har minskals med 1 miljard kr.

Budgetförslagets huvudsakliga inriktning

De förslag lill anslag inom civildeparlemenlels område som läggs fram för budgelårel 1984/85 präglas av den allmänna slramhei som kännetecknar slalsbudgelen. Flerlalel anslag har beräknals med ulgångspunkl i del s. k. huvudförslagel. Trols de snäva ekonomiska ramarna är de framlagda förslagen ullryck för forlsalla salsningar på all effeklivera den offentliga 1    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 2

förvaltningen och minska krånglet och byråkratin. Förslagen bidrar därmed till atl förbäitra myndighelernas service till medborgarna och göra del lällare för dessa atl hitta i och efterleva lagar, förordningar och andra offenlliga föreskrifter.

I inledningen lill civildeparlemenlels budgelförslag behandlas uiförligare en del frågor som rör den allmänna inriklningen av departementets verksamhet.

Länsstyrelserna m. m.

Inom länsslyrelseorganisationen har skatteförvaltningen undantagils från huvudförslagel. För den övriga delen av länsstyrelserna har beräknats en riktad besparing på ca 7,5 milj. kr. för budgelårel 1984/85. För all slärka mervärdeskaltekontroll och granskning av vinstdelningsskall lillförs länsslyrelserna ytterligare drygt 8 milj. kr. För att stärka insatserna inom miljöskyddsområdei har beräknals ylleriigare 4 milj. kr.

Kyrkliga ändamål

Medel beräknas för reslaureringsarbeten på domkyrkorna i Skara, Slrängnäs och Visby.

Under budgetåret 1983/84 har av arbetsmarknadspolitiska skäl extra slalsbidrag anvisats lill anordnande av lokaler för fria trossamfund och för restaurering av Strängnäs domkyrka. Härigenom har en slor del av de för nästa budgelår planerade byggnadsprojekten på del kyrkliga området kunnat tidigareläggas. Ett väsentligt lägre medelsbehov för budgetåret 1984/85 föreslås därför i fråga om anslagen till anskaffande av lokaler för fria trossamfund och restaurering av kyrkor.

Statlig rationalisering och revision m. m.

Arbetet med att ta fram underlag för omprövningar av och besparingar inom slalsförvallningen m.m. bör intensifieras. Därför föreslås alt slalskonloret och riksrevisionsverket skall prioritera sitt arbete med att ta fram åtgärdsförslag samt ulveckla meloder och modeller som kan ges en bred lillämpning i arbelel med all ralionalisera statsförvaltningen m. m.

Statlig lokalförsörjning

För budgetåret 1984/85 har för byggnadsarbeten m.m. för statlig förvaltning beräknals ett anslag pä 105 milj. kr., vilket innebär en minskning i förhållande lill anslagei för budgelårel 1983/84 med 36 milj. kr. I invesleringsplanen har koslnadsramar för bl.a. ombyggnad av kvarleren Brunk-hulsen och Grönlandel Norra i Slockholm förls upp. Vidare föreslås en

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet 3

uppräkning av kostnadsramen för Diverse objekt. I ramen ingår fr. o. m. budgetåret 1984/85 även objekl inom socialdepariemenleis verksamhels-område.

Statlig personalpolitik m.m.

Förslag läggs fram om bl.a. all slyrningen av den centrala personalutbildningen skall ändras. Ett nytt anslag om 12,2 milj. kr. föreslås för bl.a. särskilda regeringsuppdrag inom personalutbildningsområdet och utvecklingsarbete i form av t. ex. förstudier eller försöksverksamhel inom området. Salsningar görs på angelägna utbildningar, bl.a. en alliiydutbildning för förbättrad service lill medborgarna och en handläggarutbildning för assistentpersonal. Chefsutbildningen fullföljs och kompletteras med andra åtgärder i chefs- och ledningsfrågor.

En besparing på 21 milj. kr. beräknas som en följd av den minskade belastningen på anslagei Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering.

Statistik m. m.

Slalisliska centralbyrån har en planerad nedgång i lillfälliga undersökningar under budgelårel 1984/85. Nedgången balanseras i fråga om behovet av personal emellertid av tre tillkommande större statistiska undersökningar: hushållsbudgetundersökningen och resvaneundersökningen saml folk-och bostadsräkningen år 1985.

Övriga ändamål

För alt stärka administrationen, m.m. inom regeringskansliet har den I oktober 1983 - i slället för regeringskansliets personalpolitiska delegation, sekretariatet för personalpolitiska frågor i regeringskansliet och departementens organisationsavdelning - inrättats en ny myndighet, regeringskansliets förvaltningskontor.

Sammanfattning

Förändringarna inom civildeparlemenlels område i förhållande lill budgelårel 1983/84 framgår av följande sammanslällning. Beloppen anges i milj. kr. per budgelår.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet

		Anvisat	Förslag	Förändring
		1983/84	1984/85
A.	Civildepartementet m. m.	217,5	37,0	-180,5
B.	Länsstyrelserna m. m.	1758,1	1 865,0	-1-106,9
C.	Kyrkliga ändamål	114,3	108,1	-    6,2
D.	Statlig ralionalisering och
	revision m.m.	267,2	364,4	+ 97,2
E.	Slallig lokalförsörjning	147,3	105,0	- 42,3
F.	Slallig personalpolitik m. m.	370,4	414,0	+ 43,6
G.	Statistik m.m.	266,9	284,5	-1-  17,6
H.	Övriga ändamål	3022,6	2201,5	-821,1
	Totalt för civildepartementet	6164,3	5379,5	-784,8

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet

Utdrag
CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-12-22

Föredragande: statsrådet Holmberg

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1984/85, såvitt avser civildepartementets verksamhetsområde

Trettonde huvudtiteln

INLEDNING

1    Den offentliga sektorn

Villkoren för offentlig verksamhet har förändrats påtagligt under senare år. Den sociala och tekniska utvecklingen har skapat nya förutsättningar för verksamhetens innehåll och former. De ekonomiska resurserna är knappare än tidigare. Många människor anser att avståndet mellan dem och samhällsorganen har ökat på grund av att den offentliga organisationen blivit alltför invecklad och präglad av ett överdrivet tekniskt synsätt. I samma riktning verkar en långtgående uppdelning av verksamheten i olika sektorer. Därtill har den uppfattningen fått bred spridning att samhällels verksamhet alltför mycket ersätter individens eget engagemang och aktiva insats när individuella eller kollektiva problem skall lösas.

Samhällsinsatserna har en allt större betydelse för den enskilde medborgaren. Härigenom har brisler i myndigheternas service och förmåga att sköta kontakterna med medborgarna kommit att uppfattas som långt mer avgörande än tidigare. Till dessa brister räknas myndigheternas sätt att bemöta medborgarna och svårigheterna att anpassa utbudet av samhällstjänster till den enskilde medborgarens behov och önskemål.

I det följande kommer jag att redovisa den huvudsakliga inriklning som jag anser att regeringen bör ge arbetet med atl utveckla den offenlliga sektorns organisation och arbetsformer och dess förankring hos medborgarna. Grundläggande för de vägar som har valts för arbetet har varil följande.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 6

be offenlliga organens Ijänsler lill medborgarna kan lillhandahållas genom en slörre effeklivilel och en slörre lyhördhel för människors behov. En sådan utveckling förutsätter förbättringar i samhällets organisation -dess styrinstrument, regelverk, personalpolitik m. m. Än mer avgörande är emellertid del personliga inlresse och det individuella och kollektiva engagemang för den offenlliga verksamhelen som utvecklas av medborgare, förtroendevalda, medlemmar i folkrörelser och andra organisationer och av de anslällda hos stat och kommun.

En vitaliserad offenllig seklor erbjuder sådana möjligheter till insyn och påverkan saml rällstrygghet för medborgarna som inle kan skapas i andra former. En sådan offentlig sektor medför också en garanti för alt verksamheter, som har en avgörande belydelse för individen såsom ulbiidning, sjukvård osv. når alla och inle enbart dem som med egna ekonomiska resurser har lillgång lill ulbudel på en fri marknad.

Jag avser alt efter samråd med övriga berörda statsråd i annat sammanhang föreslå regeringen olika åtgärder som berör den offenlliga seklorns ulveckling. Min avsikl är alt ell samlat program för den offenlliga seklorns ulveckling inom vissa områden skall kunna färdigslällas under loppet av år 1985. Åtgärder måste emellertid också vidtas successivl, i den takt som arbetet med olika frågor slutförs.

I del följande redovisas vissa huvuddrag i del förberedelsearbete som skall leda till ell samlai program för den offenlliga seklorns ulveckling och förnyelse. En avgörande ulgångspunkl är atl en stram anslagstilldelning kommer att vara nödvändig under lång tid. Det år angelägel att medborgarna kan förvissas om att de anvisade medlen kommer lill effektivast möjliga användning. Jag tar mol denna bakgrund upp frågor som gäller medborgarnas inflytande, styrning och organisation av offenllig verksamhel samt den offenlliga sektorns service. Vidare behandlas statens polilik som arbelsgivare och vissa ADB-frågor. Framslällningen avslutas med ett avsnitt om svenska kyrkan.

2    Inflytandefrågor

2.1 Allmänna utgångspunkter

Den offentliga sektorns verksamhet formas i stor ulslräckning i kommunerna och landstingskommunerna. Från demokrati- och inflylandesyn-punkt är detta bra, eftersom verksamheterna styrs av lokala och regionala förtroendemannaorgan, som har särskilda möjligheler att tillgodose lokala och regionala behov. Delta lägger också en grund för den ulveckling av den offenlliga seklorns verksamhel somjag lidigare har sagl bör eflerslrävas.

Regeringen har lillsall en beredning, 1983 års demokraliberedning (C 1983:03). som bl.a. har fåll till uppgift dels atl sludera och analysera

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15   Civildepartementet 7

problem och hinder som kan finnas för medborgarna att delta i samhällsarbetet, dels atl lägga fram idéer och förslag om hur ett förändringsarbete kan bedrivas som syftar lill att öka medborgarnas, partiernas och övriga folkrörelsers möjligheter till aktiv medverkan, delaktighet och ansvar i den kommunala verksamheten. Enligt vad jag har erfarit avser beredningen att med förtur behandla frågan om nämndorganisationen i kommunerna. Ett delbetänkande i denna fråga beräknas komma under år 1984.

Jag vill i detta sammanhang även nämna att kommittén (Kn 1978:02) för fortsall ulredning av frågan om medbestämmande för de anslällda i kommuner och landstingskommuner under hösten 1982 har avlämnat betänkandet (SOU 1982:56) Kommunal förvaltning och medbestämmanderätt. I belänkandel lämnas en modell för hur frågan om närvarorätten för personalrepresentanter i kommunala och landstingskommunala nämnder kan lösas.

Verksamheten i kommuner och landstingskommuner regleras av en omfattande och svåröverskådlig lagstiftning. Kommunallagen (1977:179, ändrad senast 1983:563) innebär inte längre den heltäckande och övergripande reglering av organisation och verksamhetsformer som är önskvärd. Behovet av kompletteringar av kommunallagen har blivit stort.

Den invecklade kommunallagstiftningen rimmar inle med ambitionerna atl stärka de förtroendevaldas ställning i kommuner och landstingskommuner. De förlroendevalda har svårigheter att skaffa sig överblick över de regler som gäller för verksamheten. Detta skapar i sin tur osäkerhet och ett alltför stort beroende av experter i utövandet av de politiska förtroendeuppdragen i kommuner och landstingskommuner.

Jag avser därför atl senare föreslå regeringen att ge demokratiberedningen i uppdrag att se över kommunallagstiftningens och vissa angränsande lagstiftningars uppbyggnad. Tanken är att skapa en principplan för ell fortsall arbele med all reformera kommunallagsliftningen med inriklning på all åsladkomma en enkel, begriplig och överskådlig lagstiftning som innebär en väl avvägd styrning av den kommunala verksamheten. Översynen bör ske i nära samråd med den slat-kommunberedning (C 1983:02) som presenteras närmare i det följande (avsnitt 3.3).

2.2 Lokala organ

Lagen om vissa lokala organ i kommunerna (1979:408, omlryckl 1979:1167, ändrad senasl 1983:304) Irädde i kraft den 1 januari 1980. Ett antal kommuner prövar i dag en försöksverksamhet med lokala organ.

Kommunaldemokratiska kommillén (Kn 1977:07) har lagl fram ett förslag (Ds C 1983:3) om all lokala organ skall kunna inrällas även på del landstingskommunala området.

Lokala organ innebar en principiell nyhet i administrativt hänseende när den infördes. Lagsliflningen är av försökskaraklär. Efler hand har svårig-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet 8

heler i säväl formellt som i praktiskt hänseende visat sig föreligga. Justeringar i gällande lagstiftning är nödvändiga om alla fördelar med lokala organ skall kunna utnyttjas.

Jag har därför tillsatt en arbetsgrupp med uppgift atl ge förslag till ätgärder som undanröjer vissa av de svårigheter som visat sig föreligga i verksamheten med lokala organ. Frågor rörande lokala organ ingår också i uppdragen för stat-kommunberedningen och 1983-års demokratiberedning.

2.3 Folkrörelserna och föreningslivet m. m.

Inom civildepartementet bedrivs ett arbete som syftar till all slödja och stimulera folkrörelserna och förbättra föreningslivets arbetsvillkor. För frågor om inriklningen av arbelel finns en referensgrupp som representerar flerlalel av landels mer belydande organisafioner inom olika områden. Enligl min mening skulle ell närmare samarbele mellan folkrörelser, myndigheter och kommunala förvaltningar kunna utvecklas om organisationerna får möjligheter all verka på ett självständigt säll.

1983 års demokraliberedning skall överväga hur det lokala föreningslivet på dess egna villkor skall kunna spela en slörre roll i samhällel och därmed också samverka med kommunerna för att bättre utnyttja tillgängliga ekonomiska resurser och bättre ta till vara de kunskaper och erfarenheter som finns inom folkrörelserna. Detta kan ske genom att låta föreningarna t ett direkt ansvar för vissa verksamheter. Beredningen skall stimulera lill praktiska försök och granska de institutionella hinder som finns för ett sådant direktansvar hos folkrörelserna.

Riksdagen har i KrU 1983/84:26 hemslälll att frågan om statsbidrag till radioorganisationerna skall prövas i regeringskansliel (rskr 1982/83:357). Frågan om statsbidrag till radioorganisationer har övervägts tidigare i samband med betänkandet (SOU 1979:60) Bidrag till folkrörelser utan att frågan fått sin lösning. Med hänsyn lill det pressade stalsfinansiella lägel finner jag det inle möjligt all föreslå ett nyll statsbidrag lill radioorganisationerna.

3   Styrning och organisation

3.1 Styrning av statliga myndigheter

I förvallningsutredningens betänkande (SOU 1983:39) Politisk styrning -administrafiv självständighet behandlas en rad konstitutionella frågor av principiell och praktisk belydelse för både riksdagen, regeringen och de slatliga förvaltningsmyndigheterna. Utredningen konstaterar bl.a. alt det från konslilutionella utgångspunkter inte finns några hinder mot en myckel omfattande och delaljerad styrning av den slatliga förvallningen från slalsmakiernas sida.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet 9

Med regeringens styrande funktion följer, med vissa konslilutionella begränsningar, en räll all ge direkliv lill förvallningen. Sådana direktiv kan avse bl.a. allt generellt inriklal arbele inom en förvallningsmyndighel, t.ex. planering, prioriteringar eller utredningsverksamhet. Della framgår av belänkandet.

Enligt min mening är del med hänsyn lill de förändrade krav som ställs på statsförvaltningen viktigt att regeringen utnyttjar de befogenheter som följer av grundlagen. Som en följd av bl.a. den offentliga seklorns expansion och ökade komplexitet är det dock inle ralionelll med en långtgående delaljreglering av myndighelernas verksamhel. Del är därför nödvändigl all komplellera och i viss mån ersälia sådan delaljslyrning med andra ålgärder.

En minskad delaljreglering förulsäller bl.a. alt statsmakterna ulformar målen för myndighelernas verksamhet klarare och mer entydigt. Vidare krävs all den löpande ulvärderingen av slatsverksamhelen hålls på en kvalilativl hög nivå. Enligl min mening är del angelägel atl arbetet med att utveckla modeller härför intensifieras. Riksrevisionsverket och slalskonlorei har genom sina verksamheler särskilda förulsällningar all medverka i della arbele.

En ulveckling i den angivna riklningen släller ökade krav på myndigheternas ledningar. Mol denna bakgrund har regeringen vidtagit ett flertal ledningsutvecklande ålgärder. Under årel har bl. a. en särskild kommitté, verksledningskommittén (C 1983:04), tillsatts för att se över myndighelernas ledning (Dir 1983:48).

Kommitténs arbete gäller enligt direktiven hela ledningsfunktionen vid förvaltningsmyndigheterna under regeringen. Tyngdpunkten i utredningen skall ligga på frågorna hur ledningen för myndigheterna bör ulformas för atl garantera deras effektivitet och en god samhällsservice samt möjliggöra medborgeriig insyn och påverkan. I utredningsarbetet skall man sträva efter atl åstadkomma en ledningsfunktion på myndigheterna som med största möjliga effektivitet kan svara för och styra genomförandel av de uppgifter som regeringen lägger på myndigheten. I direktiven betonas också angelägenheten av att ledningsfunktionen ges en sådan utformning att det skapas goda förutsättningar för att tillgodose aktuella medborgar-och samhällsintressen. Kommitlén skall vidare komma med förslag till hur styrelserna kan engageras i arbetet med att förbäitra myndigheternas service genlemol avnämarna och att förenkla regelsyslemel i samhället.

Den chefsutbildning inom statsförvaltningen som pågår sedan några år har till syfte atl bl.a. stärka chefskompelensen hos myndigheterna. Mycket tyder på att de hittills uppnådda resultaten har varil goda. Jag anser därför att denna verksamhet bör fullföljas.

För ett framgångsrikt arbete med alt ulveckla slalsförvallningen behövs också ett nära samarbete mellan regeringen och dess stabsmyndigheter. Jag har därför lagil initiativ till ett informellt samarbete med dessa myndig-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 10

heler med inriktning på en gemensam planering av del framtida arbetet med atl se över förvaltningen.

3.2 Förenkling av det statliga regelsystemet

Arbetet inom regeringskansliel med all förenkla den slalliga regelgiv-ningen inlensifieras.

Som ell led i detta arbele övervägs bl.a. frågan om vad som kan göras för all de regler som myndighelerna under regeringen beslutar, skall bli färre, enklare och klarare. Jag vill erinra om alt chefen för justitiedepartementet lidigare denna dag anmäll att en proposition i ämnet förbereds i jusliliedeparlemenlel.

För alt förenkla regelsystemet för myndigheternas inierna administration har också inom civildeparlemenlel inletts ett arbete med all registrera och se över sådana verkställighelsregler som myndighelerna har utfärdat med stöd av bemyndiganden i författningar på del slalliga arbetsgivarom-rådet. En översyn av de statliga kollektivavtalen har också startats av statens arbetsgivarverk i samarbete med de slalsanslälldas huvudorganisationer. En motsvarande översyn har inom civildepartementet kommil i gång i fråga om de slalliga tjänstepensionsbestämmelserna. Syftet är atl så långt som möjligt förenkla alla dessa regler.

I detta sammanhang vill jag också erinra om språkvårdsutredningen (C 1983:05). Den skall enligt sina direkliv (Dir 1983:49) bl.a. ange målel och inriktningen för språkvården hos de slalliga myndigheterna och lägga fram förslag om hur språkvårdsarbelel skall vara organiseral i framliden.

Vidare vill jag här erinra om atl regeringen i år genom delegeringar till statens arbelsgivarverk och begränsningar av besvärsmöjligheten har avlastat regeringen åtskilliga ärenden av löpande karakiär så alt statsråden och deras medarbetare får bättre lid för större och mer övergripande frågor (jfr bl.a. Regeringens förordningsmotiv 1983:2). Dessa åtgärder ligger i linje med mer allmänna strävanden, initierade av statsrådsberedningen och justitiedepartementet.

3.3 Staten och kommunerna

För såväl staten som kommunerna och landstingskommunerna är det angeläget att vidta åtgärder som leder till ett bättre resursutnyttjande, bättre samhällsservice och ökat deltagande i samhällsverksamhetens utformning. Ett viktigt inslag i detta arbete är att dels åsladkomma en ökad samverkan mellan stat och kommun och dels förenklingar av de regler som styr kommunerna. För att överväga dessa frågor har regeringen - som redan framgått (avsnitt 2.1) - tillsalt en särskild "beredning, kallad stat-kommunberedningen (C 1983:02).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 11

Stat-kommunberedningen

En av stal-kommunberedningens huvuduppgifter är atl se över formerna för samverkan mellan statlig och kommunal verksamhel (Dir 1983:03). En andra huvuduppgift för beredningen är all överväga hur en förbällrad samordning av slalliga beslut och ålgärder som påverkar den kommunala kostnadsutvecklingen skall kunna åstadkommas. Beredningen skall även bedöma om behovet av och formerna för interkommunall samarbele. I utredningsuppdraget ingår all belysa konsekvenserna av olika kompetensgränser för kommunernas insatser inom näringslivsområdet.

Inom stat-kommunberedningen pågår ett omfattande utredningsarbete. Detta bedrivs i nära samverkan med företrädare för kommuner och landstingskommuner. En naluriig utgångspunkt är att la lill vara såväl slalliga som kommunala organs egna erfarenheler och kunskaper på området. Beredningen kommer all utarbeta ell informalionsmalerial för förtroendevalda och anslällda inom slal och kommun. Syflel med della är all ge dem som är verksamma inom olika samhällsseklorer möjlighel all framföra synpunkter och förslag till förändringar i samhällsorganisationen.

Genom olika studier skall slal-kommunberedningen överväga om förändringar bör göras i ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan slalen och kommunerna. Den kommunala verksamheten anses alltjämt vara alllför reglerad och sekloriellt uppbyggd. Inom beredningen har därför sludier av olika samhällssektorer utarbetats. Sådana undersökningar har gjorts om hälso- och miljövård samt kultur- och fritidsområdena.

Ett arbete har inlells i syfle all förenkla de slalliga beslämmelserna på skolområdet. En arbetsgrupp har bildals med representanter för bl. a. stat-kommunberedningen, ulbildningsdeparlemenlel och Svenska kommunför-bundel. Avsiklen är all en försöksverksamhel skall startas i några kommuner för atl bl. a. pröva förenklade samverkansformer mellan slalen och kommunerna på skolans område.

Kommunal .självstyrelse och statlig normgivning

Den slatliga slyrningen av kommunerna och landstingskommunerna sker i slor ulsträckning genom att slatliga myndigheler utfärdar föreskrifter och allmänna råd. Ulvecklingen mot ramlagstiftning innebär all myndigheternas normgivning fåll ökad belydelse för samhällsresursernas fördelning. I allmänna verkssladgan (1965:600, ändrad senast 1983:342) föreskrivs därför sedan ett par år alt myndighelerna i sin verksamhet skall eftersträva en minskad delaljkontroll av kommuner och landstingskommuner (4 §). Genom en särskild förordning (1981:305), den s. k. översynsförordningen, har de statliga myndigheterna ålagts att göra en total genomgång av de regler som rikiar sig till den kommunala sekiorn. En generell inskränkning av myndighelernas befogenhel atl utfärda koslnadshöjande regler infördes genom kungörelsen (1970:641) om begränsning i myndighets rätt att meddela föreskrifter, anvisningar eller råd, den s. k. begränsningskungörelsen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 12

Slal-kommunberedningen kommer alt underår 1984 göra en utvärdering och samlad bedömning av tekniken all genom generella besiämmelser begränsa de slalliga myndigheternas styrning av kommuner och landstingskommuner. En fråga som i detta sammanhang kommer atl uppmärksammas gäller myndigheternas beräkningar av föreskrifters, m. m. ekonomiska och adminislraliva konsekvenser.

Som jag lidigare nämnl handhar kommuner och landstingskommuner betydelsefulla områden av den samhälleliga verksamheten. Statens möjligheter att ge direktiv på sådana områden är givetvis mindre än om verksamheterna skulle skötas av slatliga myndigheter. Det är därför i sammanhanget viktigt alt även beakta på vilket säll slaten, dvs. ytterst riksdagen och regeringen som ju fastställer målen för verksamheterna, skall tillgodose sakinformalion om hur dessa mål uppfylls och hur avvikelser från dem skall kunna rättas till saml vilka koslnader som är förenade med verksamheterna.

Samordnad slallig och kommunal planering

Riksdag och regering har ålagt kommunerna och landstingskommunerna ansvar för planeringen av en rad olika verksamheter. I dag finns ett flertal obligatoriska kommunala planeringsformer. De statliga kraven på sekto-riell planering har lett till atl planerna ofta inte är anpassade till de samlade kommunala behoven och resurserna. De statliga beslämmelserna kan därigenom medverka till att försvåra den erforderliga samordningen av den kommunala verksamheten. De enskilda sektorernas behov blir i alltför stor utsträckning avgörande för planeringens ulformning.

För alt överväga ålgärder i syfte alt förbättra samordningen mellan författningsreglerad statlig och kommunal planering kommer en arbetsgrupp att tillsältas med representanter för bl. a. slal-kommunberedningen, bostadsdepartementet och Svenska kommunförbundet.

Försök med s. k. frikommuner

Det är angeläget atl förenklingsarbetel så snabbt som möjligt leder till konkreta resultat. Av den anledningen kommer slal-kommunberedningen att aktualisera en försöksverksamhet med ökad kommunal självstyrelse i vissa kommuner. Avsiklen är alt regeringen skall kunna ge kommunerna dispens från vissa statliga regler. Syftet är alt pröva nya former för samverkan mellan stat och kommun som bättre svarar mot lokala behov och förutsättningar.

3.4 Organisationsfrågor inom den statliga sektorn

Enligl min uppfattning är det angeläget alt en omprövning och rationalisering av den slatliga förvaltningen ges en hög prioritet. Särskilda insatser för alt genomföra kritiska omprövningssludier kommer därför att vidtas.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 13

Slalsförvaltningens organisation har bl. a. utvecklats så atl många myndigheler har uppgifter som i väsentliga delar ligger nära varandra samtidigt som verkamhelsinriklningen i vissa fall är alllför snäv. Däri'ör har ell arbele påbörjals för all gå igenom skilda delar av slalsförvallningen i syfte att söka identifiera områden där bl. a. en bredare organisationsslruklur och en organisation med färre beslutsnivåer kan leda till fördelar. F. n. är bl. a. försvarets gemensamma myndigheter och i enlighet med riksdagens uttalande också vägtrafikorganisationen föremål för sådana studier.

Regeringen har vidare gett statskontoret i uppdrag alt lämna förslag till hur en samordnad länsförvaltning skall kunna organiseras i Norrbollens län. Därvid prövas ulöver nuvarande nämndorganisaiion också om den regionala skatteförvaltningen bör särskiljas från länsförvaltningen i övrigt. Utöver alt finna rationella samverkansformer mellan skilda regionala intressen skall utredningen även granska lämpliga centrala styrformer gentemot en samordnande regional myndighet. Uppdragel skall vara slutfört senast vid utgången av år 1984.

Statskonlorel har vidare i fyra andra fall genomfört delvis motsvarande studier. Sludierna har syftat till atl skapa modeller för samverkan mellan myndigheter såvitt avser bl. a. personal- och ekonomifunktioner samt ett vidgat utnyttjande av särskilda expertfunktioner. Statskontoret har fått i uppdrag att göra ytterligare tre sådana ulredningar. Åtgärder med anledning av statskontorets förslag övervägs f. n. i regeringskansliet för att bl. a. skapa en resurssnålare förvaltning.

Inom civildepartemenlet finns en särskild arbetsgrupp med uppgift att svara för decentralisering av statlig verksamhet. Även decentraliseringsar-belet bör ses som ell led i ulvecklingen av den slalliga förvallningen. Arbetsgruppens rikllinjer är bl. a. atl pröva de möjligheter som finns att på kort och lång sikl få till stånd en decentralisering av vissa verksamheter och funktioner inom affärsverken och några andra cenlrala myndigheter med lokala eller regionala uppgifter. Därvid skall gruppen särskill pröva vilka möjligheter till ökad decentralisering som kan öppnas genom utnyttjande av nu pågående förändringar inom data- och telekommunikationsteknikerna. Vidare skall man undersöka om decentralisering kan riktas mot ett mindre antal arbetsmarknadsmässigt särskilt utsatta områden och orter. Slutligen skall arbetsgruppen informera sig om och följa slalliga ulredningar som överväger sambandet mellan de regionala myndigheterna i länen och studera och överväga konsekvenserna från decentraliseringssynpunkt av ett närmare samarbete mellan eller en evenluell sammanläggning av länsmyndigheterna.

Möjligheterna för myndigheterna att höja sin effektivitet måste från regeringens sida underiättas genom att onödiga begränsningar i form av bl. a. detaljerade organisatoriska regler las bort. Som ell led i detta arbete har inom civildeparlemenlel lillsalls en arbelsgrupp som skall lämna förslag lill en ny och förenklad organisafion för länsslyrelsernas planeringsavdelningar och juridiska funktioner.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 14

När det gäller ralionaliseringen av myndighelernas interna administration, har statskontoret på uppdrag av regeringen studerat myndigheternas resurser för sådan administration och lämnat förslag till hur koslnaderna härför kan sänkas.

Den lidigare omtalade översynen för atl förenkla bl. a. det personaladministrativa regelsystemet kan också ses som ett led i strävandena all ralionalisera och nedbringa koslnaderna för myndighelernas adminislralion.

Inom civildepartemenlet övervägs atl göra en samlad översyn av frågor som rör myndighelernas interna administration för att om möjligt därigenom frigöra resurser på myndigheterna för mer operaliva uppgifter. Förulom ovan angivna åtgärder kommer även en ökad användning av olika tekniska hjälpmedel att prövas.

En betydande del av statsförvaltningen bedrivs i affärsliknande former. Många myndigheters verksamheter saknar dock anknytning till en marknad utanför statsförvaltningen och drivs som en form av "serviceverksamhet" gentemot andra slatliga organ. Myndigheterna får huvuddelen av sina inkomsler genom alt mot avgifter lillhandahålla service på en intern slallig marknad. Enligl min mening bör en sådan myndighelsform övervägas på flera områden, eftersom del bör kunna stimulera till en effektiviieishö-jande konkurrens.

4    Den offentliga sektorns service och förhållande till medborgarna 4.1 Allmänna utgångspunkter

Arbetet med att förbäitra medborgarnas möjligheler att aklivi medverka i samhällsomdaningen och alt skapa goda konlakter mellan enskilda och myndigheter måste ges en framskjuten plats. Medborgarna har som uppdragsgivare rätt att kräva en god kvalilet på den offentliga sektorns verksamhet. Enligt min mening är en god kvalitet och en god service i själva verkel ett villkor för att medborgarna skall uppfatta den offentliga seklorns insatser som ett uttryck för sina önskemål och behov.

Medborgarnas delaktighet och medansvar måste ständigt finna nya former. Arbetet med utvecklingen av den offentliga sektorns service måste finna egna vägar utöver sådanl som bedrivs i kommersiellt inriktad verksamhet. Den offentliga verksamhetens positiva särart får inte slätas ul. Sådana grundlagsfästa värden i vår demokrati som konsekvens och opartiskhet i myndighetsutövningen, rättssäkerhet, likvärdighet och offentlighet måste även i framtiden vara vägledande vid ulvecklingen av samhällsservicen.

Inom regeringskansliet bedrivs arbetet med att skapa gynnsamma förutsättningar för en utveckling av myndighelernas service lill medborgarna

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 15

inom många olika områden. Del gäller, som framgåtl av det föregående, t. ex. regelförenkling och undanröjande av onödig byråkrati, ökad styrning av teknikutvecklingen, decentralisering och delegering för att föra besluten närmare medborgarna, förslärkning av folkstyrelsen i myndighelernas verksamhel och effektivering av samhällsinformationen.

Under hösten 1983 har vidare på mitt initiativ anordnats en verksledningskonferens och en seminarieserie där frågor om den långsiktiga utvecklingen av samhällsservicen behandlades. En uppföljning och återföring av gjorda erfarenheter skall ske genom en konferens med temat "Ett steg mot framtiden" i februari 1984. Verksledningskonferensen och seminarieserien är inledningen till en rad åtgärder för atl engagera myndigheter och anställda inom hela statsförvaltningen atl aktivt verka för bättre service och konlakler med medborgarna. Jag ålerkommer härlill i del följande.

4.2 Servicerollen i lagstiftningen

Förvallningsrällsulredningen (Ju 1978:09) har nyligen lämnai sill slutbetänkande (SOU 1983:73) till chefen för juslitiedeparlementel. Betänkandet, som f. n. remissbehandlas, innehåller ett förslag lill en ny förvaltningslag. Avsikten är att inom ett rimligt omfång få en mer heltäckande lag än den nuvarande förvaltningslagen (1971:290, ändrad senast 1982:332).

I belänkandet läggs särskild vikt vid

- enkelhet och snabbhet i förfarandet

- goda kontakter mellan myndigheterna och allmänheten

- rättssäkerhet.

Lagförslaget innehåller också föreskrifter om myndigheternas kontakter med allmänheten, krav på skyndsamhet i handläggningen och på att myndigheternas skrivelser skall utformas klart och begripligt. I syfte att tillgodose anspråken på service föreslås regler om myndighelernas tillgäng-lighel, dvs. möjligheierna för allmänhelen all få konlakl genom besök eller lelefonsamlal. Andra centrala inslag i förslaget utgörs av reglerna om myndigheternas bistånd åt enskilda i form av upplysningar, vägledning, råd etc.

4.3 Samhällsinformation

En viktig del av de offentliga myndigheternas service till medborgarna är den informationsverksamhet som myndighelerna bedriver. Informations-delegationen (B 1982:01) har enligl tilläggsdirektiv (Dir 1983:29) i uppdrag att lägga fram förslag om en sådan samordning av de befintliga informationsresurserna all allmänhelen lällare kan få lillgång lill samhällels service och svar på sina frågor. Enligl vad jag har erfarit avser informalions-delegalionen all lägga frarn sill betänkande under år 1984.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15    Civildepartementet 16

I delegationens direkliv omnämns särskilt myndighelernas telefonservice och service genom lokala informationscentraler i kommuner och landstingskommuner, dvs. den samhällsinformation i vid bemärkelse som lämnas av anställda utan särskilda informalionsuppgifter.

I sirävandena all få myndighelerna all ge allmänhelen god service i dessa avseenden spelar myndighelernas interna information en viktig roll. Informalionsdelegationen skall därför också belysa hur den interna informationen kan användas för alt hjälpa myndigheterna att ge akluell och korrekt information på ell enkell och lällfaliligl språk.

Somjag lidigare har nämnl (avsnill 2.1), skall 1983 års demokraliberedning (C 1983:03) undersöka vilka svårigheter och problem som finns för enskilda människor när del gäller all komma i konlakl med kommunala organ eller serviceinrällningar. Den skall också karllägga den ulbiidning kommunerna ger sina anslällda i syfle all öka serviceinriklningen i den kommunala verksamhelen.

Ansvaret för den kommunala informationen och för det kommunala förenklingsarbetet vilar enligt 3 kap. I § kommunallagen (1977:179, ändrad senast 1983:563) på kommunstyrelsen resp. förvaltningsutskoltet. Beredningen skall sludera vilken effekl detta har haft.

4.4 Stöd till de statliga myndigheterna

Verksledningarnas insalser, idéer och säll alt engagera personalen i servicefrågorna är grundläggande för i vilken omfattning och vilken takt som olika förbättringar kan genomföras.

Jag har tidigare nämnt regeringens satsningar på chefsutbildning och tillkallandet av verksledningskommitlén. Båda åtgärderna syftar bl.a. till alt ge ett stöd åt de slalliga myndigheterna i deras arbele att förbättra sin service.

Stödet åt statsmyndigheterna ulvecklas i övrigl efter ivå huvudlinjer.

Den ena omfattar insatser av konsullkaraktär som syftar till bl. a. all sprida erfarenheler från myndigheler som har varil särskill framgångsrika på serviceområdet. Det kan gälla frågor om exempelvis ökad tillgänglighet (bl.a. enklare och snabbare kontakl med räll handläggare), olika lösningar på köproblem, hantering av klagomål och idéer om förbättringar samt olika sätt att ge information, vägledning och hjälp. Sådana konsultinsatser bör t.ex. statens institut för personaladministration och personalutbildning (SIPU) kunna bidra med.

Regeringen har vidare år 1983 uppdragit ål statskontoret all inventera och sammanställa utredningsförslag som har avsett adminislrativa eller organisatoriska förändringar med syfte att på olika sätt förbättra statens service och förhållande lill medborgarna. I uppdraget ingår även atl redovisa olika meloder för systematisk insamling av uppgifter om medborgarnas förväntningar på och bedömningar av verksamheten. Sådana metoder

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15    Civildepartementet 17

används för närvarande av bl. a. vissa affärsverk. Många andra myndigheter bör också kunna använda liknande meloder för all skaffa sig bättre kunskap om medborgarnas och andra intressenters krav och önskemål.

Den andra huvudlinjen avser åtgärder för att bygga upp ett aktivt engagemang och tillvarata erfarenhelerna och kompelensen hos de anslällda vid myndighelerna. Bl. a. ularbelarSIPU ell brell utbildningsmaterial som skall kunna användas av myndigheterna själva i sludiecirkelform eller på annat lämpligl säll inom ramen för personalutbildningen. I materialet behandlas frågor om smidiga och enkla kontakter mellan myndigheterna och allmänhelen och olika angreppssätt och arbetsmetoder för arbele med servicefrågorna.

Jag har för avsikt att på olika sätt följa upp vilka åtgärder som myndigheterna vidtar för att förbättra servicen lill medborgarna.

5    Statens politik som arbetsgivare

Målen för slalens arbetsgivarpolitik.under åtserstoden av 1980-talet är atl bidra till en effekliv statsförvaltning, alt medverka lill samhällsekonomisk balans och till ett demokratiskt arbetsliv.

Därför bör slaten som arbelsgivare bl.a. verka för kollektivavtal som stimulerar god service samt ökad produktivitet och effektivitet. Öppenheten för nytänkande måste enligt min uppfattning öka. Försök med nya system för löner och andra anställningsvillkor bör genomföras vid vissa myndigheter. Prestationslönesystem bör kunna leda till varaktiga förbätlringar i effektiviteten inom ramen för en god arbetsmiljö för de anställda. Vidare krävs en utveckling av de anställdas medinflytande i vissa hänseenden så att deras intresse av ökad effektivitet på enklast möjliga sätt kan nyttiggöras. Denna form av effektivering förutsätter en fortsatt medveten delegering till myndigheterna.

Den statsanställdes engagemang är en viktig källa till förnyelse och förbättrad service. Medbestämmandet bör därför göras mer sakinriklat och mindre byråkratiskt. Staten var först på arbetsmarknaden att sluta ett övergripande medbestämmandeavtal (MBA-S). Erfarenheterna av detta bör utvärderas. I den mån regelsystemet inte har infriat förväntningarna bör slaten som arbelsgivare ta initiativ lill att nya former prövas. Även detta bör kunna ske exempelvis som försök vid vissa myndigheter eller i vissa frågor.

Ylleriigare arbetsgivaruppgifler bör kunna delegeras från regeringen lill verksnivå. Detta skapar nya förulsällningar för lokalt anpassade lösningar.

Personalutbildning kan under många år framåt väntas bli ett viktigt inslag i arbetet med alt effeklivera slalsförvallningen. Ny kompelens måste i ökad ulsträckning tillföras genom utbildning och annan personalutveckling snarare än genom nyrekryteringar. Slyrningen av personalutbild-2    Riksdagen 1983184. I saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 18

ningen blir en viklig fråga. Satsningar görs på angelägna utbildningar, bl. a. alliiydutbildning för förbättrad service.

Ökad personalrörlighet är en annan metod alt öka kompetensen och bidra till förnyelse i ett ekonomiskl läge då större nyrekryteringar inte är möjliga. De nya trygghetsåtgärderna Qfr prop. 1983/84:42) innehåller stimulanser lill frivillig röriighel. Ylleriigare personalpolitiska stimulansinstrument behöver utvecklas. Under budgetåret kommer ett utredningsarbete med sådan inriktning alt bedrivas av civildepartementet i samarbete med statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN).

Staten har som arbetsgivare - liksom övriga offentliga och privata arbelsgivare - ell ansvar för att alla människors förmåga och resurser tas lill vara i arbetslivet. Stålen har redan ålagil sig stora förpliktelser för de arbetshandikappade. Som jag tidigare har anmäll i dag (bilaga 2 punkl 3) kommer ansträngningarna att bereda arbetshandikappade lämpligt arbele att fortsätta.

Arbetet all främja jämställdheten mellan kvinnor och män i statsförvaltningen kommer atl fortsätta. Som ett led i del arbelel förbereds en ny upplaga av civildepartementets broschyr (Arbetsgivarverket informerar 198:3) Tjänstetillsättningar och jämställdhet. SAMN härden 21 november 1983 på regeringens uppdrag lämnat delrapporter rörande olika projekl som syftar till att främja jämställdhet. Vidare förbereds en samlad redovisning av utvecklingen av jämställdheten inom statsförvaltningen åren 1975-1985.

Merilutredningen (1983:01) har i augusli 1983 överlämnat sitt betänkande (Ds C 1983:16) Meritvärdering vid statliga tjänslelillsällningar m. m. Belänkandel remissbehandlas f. n.

Frågor kring införande av ny teknik kommer atl bli alll mer centrala i personalpolitiken. I det statliga löneavtalet för år 1983 (ALS 1983) enades parterna om att sträva efter en fördjupad medverkan från de anslällda vid ulveckling, upphandling och införande av ny leknik. Slalen som arbetsgivare bör, enligt min mening, vara ett föredöme för hur dalatekniken kan utnyttjas så all den tillgodoser såväl verksamhetens - och därmed medborgarnas - som de anställdas intressen.

6   ADB i statsförvaltningen

Den lekniska ulvecklingen på ADB-området ändrar viktiga förutsättningar för vårt samhällsliv. Jag finner del därför angeläget atl ADB-frå-gorna uppmärksammas i högre grad i arbetet med atl ulveckla den offenlliga sekiorn.

Jag vill här beröra vissa principiella frågor i samband med bl.a. statsmakternas beslut rörande statliga ADB-investeringar. Jag har för avsikt att efter ell komplellerande utredningsarbete under år 1984, föreslå regering-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet 19

en att återkomma till riksdagen med förslag om dels ändrade riktlinjer för investeringar i statliga ADB-system, dels åtgärder i syfte att öka möjligheterna lill en mer samlad och långsiktig bedömning av sådana invesleringar.

Dessa förändringar bör kunna utgöra utgångspunkter för en delvis förändrad politik på ADB-området.

I förordningen (1981:266) om investeringar i statliga ADB-syslem, den s. k. handläggnings- och beslutsordningen, finns regler för utveckling av och slörre förändringar i den slatliga förvaltningens ADB-system. Förordningen bygger på riktlinjer som riksdagen har fastställt för användning av ADB i statsförvahningen (prop. 1978/79:121, FiU 34, rskr 339).

Handläggnings- och beslutsordningen, som tillämpats sedan april 1981, har fungerat väl i de avseenden som den har syftat till. Däremot har den fungerat mindre väl som ett instrument för att bedöma ADB-investering-arna i ell slörre sammanhang.

Jag anser all del kvaliletsmässiga kravet på underlag vid beslut om ADB-investeringar på det statliga området bör kunna höjas. Innan ställning tas till att använda datortekniken inom nya områden eller till att genomföra förändringar i den befintliga ADB-strukturen måste en samlad bedömning göras utifrån de olika områden som påverkas av den aktuella investeringen. Användningen av ADB-teknik bör således ingå som en del i den verksamhetsplanering som sker vid genomförandet av en viss organisation, arbetsform, bemanning och lokalisering av statlig verksamhet. Av övervägandena bör likaledes framgå hur finansieringen skall ske samt vilka kostnadsbesparingar och kvaliletsförbällringar för verksamhetens avnämare som den samlade planen avser att åstadkomma. I planeringen måste vidare frågor om sekretess, personlig integritet, datasäkerhet och sårbar-hel liksom arbetsmiljö preciseras.

Beslut av denna typ bör tas i form av strategier för administrativ utveckling och ADB-användning (AU/ADB-strategier) för en myndighel eller ett verksamhetsområde. En sådan strategi bör avse en längre lid och omprövas med lämpliga mellanrum, t. ex. tre lill fem år.

Ansvaret för att ta fram en sådan strategi åvilar i första hand den myndighet som har ansvaret för verksamhelen. Då användningen av dalatekniken berör ett slorl antal skilda områden är det emellertid viktigt alt den verksamhelsansvariga myndigheten får slöd vid utformningen av sin AU/ADB-strategi. Här har - utöver organisationer med renodlad ADB-kompetens - särskill statskontoret men också riksrevisionsverket, datainspektionen, statens arbetsgivarverk, statens institut för personaladminislralion och personalutbildning, statens arbetsmarknadsnämnd m. fl. myndigheler vikliga uppgifter atl fylla.

Som jag tidigare har nämnl bör en systeminvestering bedömas samlat med hänsyn tagen till ett antal olika problemområden. Regeringen har på mitt inilialiv inrättat en interdepariemenial beredningsgrupp för ADB-frå-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15    Civildepartementet, 20

gor, vilket har skapal förulsällningar för sådana samlade bedömningar. I
gruppen är samlliga deparlemenl representerade. ,._  

Enligt min mening bör under år 1984 särskilda utredningsinsatser vidtas för atl utforma den nya ordningen för prövning av ADB-investeringar. I delta utredningsarbete bör undersökas om den nya ordningen inledningsvis kan utformas som en dispens från nuvarande bestämmelser om prövning vid fiera olika tillfällen under ADB-invesleringens uppbyggnad. En förutsättning för dispens bör vara atl en fastställd AU/ADB-slralegi följs. I utredningsarbetet bör vidare ingå alt undersöka vilka strategier som bör fastställas av myndigheten och vilka som bör faslslälls av regeringen och i vissa fall också av riksdagen. Utredningsarbetet bör också gälla den långsiktiga utformningen av handläggningsordningen.

En förändrad handläggningsordning, på säll som jag här beskrivit, bör föra med sig inte bara att användningen av datatekniken bedöms samlat ulan även en regelförenkling och minskad delaljreglering av myndighelerna.

Jag vill i sammanhängd även beröra s. k. efterstudier av ADB-invesle-ringar.

Myndighelerna skall enligl den nuvarande handläggnings- och beslutsordningen senasl två år efler del att ett ADB-system har tagits i drift eller vid någon annan särskill artgiven tidpunkl göra en systematisk utvärdering av syslemet och redovisa en s. k. efiersludie. En sådan systematisk utvärdering har hittills skell endasl undanlagsvis. Den låga redovisningsfrekvensen har bl. a. sin förklaring i de metodproblem som är förknippade med att genomföra efterstudier.

I ell beslutssystem som har sin utgångspunkl i en prövning och fastställande av mer långsikliga strategier får efterstudier en ökad betydelse. Det är eflerstudierna som skall ge statsmakterna information om stralegivalet varit'det riktiga och om det fått avsedd effekt på verksamheten. Efterstu-dien är dessutom en viktig del av beslulsunderiaget när gällande AU/ADB-stralegier efler en tid skall omprövas.

Enligt min mening bör arbetet med att finna effektiva meloder för eftersludier snarasl intensifieras.

Jag vill även någol beröra delegering av upphandling av ADB-utrustning.

Upphandling av dalorulrustning för slalsförvallningen (exkl. affärsverken och vissa syslem inom försvarel) sker genom'slalskonlorels försorg. Statskonlorel beslular själv i upphandlings.årenden där anskaffningsvärdet är högsl 2 milj. kr. Om värdel är högre beslular regeringen. Vissa enklare typer av datorutrustning upphandlar myndighelerna själva. Slalskonlorei har bemyndigande atl - inom ramen för den del av upphandlingen som statskontoret disponerar över - delegera rätten till upphandling av ADB-utrustning till respektive drifts- eller användarmyndighet.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet 21

1 en beslutsordning med mer långsiktiga myndighels- eller verksam-helsvisa AU/ADB-strategier är fördelningen av upphandlingsarbelet mellan den enskilda myndigheten och i första hand statskontoret en viklig fråga.

7   Svenska kyrkan

I översikten fill bilaga 15 lill prop. 1982/83:100 finns en redogörelse för de reformer belräffande svenska kyrkans organisafion på riksplanel som trädde i kraft den I januari 1983. Det reformerade kyrkomötet samlades första gången i mars 1983. Därvid utsågs ledamöter i och antogs instruktion för svenska kyrkans centralstyrelse, som är kyrkomötets verkställande och beredande organ. Vidare fattade kyrkomötet principbeslut om organisationen av kyrkans frivilliga verksamhet på riksplanel. Förslag om den icke lagreglerade rikskyrkliga verksamhelens framlida ulformning kan vänlas bli framlagi för 1984 års kyrkomöte.

Kyrkomötesreformen har visat sig innehålla vissa oklarheter. Från kyrkligt håll har önskemål också förts fram om att centralstyrelsen skall få ställning som myndighel under kyrkomötet i stället för som nu under regeringen. En arbelsgrupp utreder dessa frågor. Arbelsgruppen skall lägga fram sina förslag före kyrkomötets sammanträde i mars 1984.

Det är enligt min mening angeläget atl genomförandet av kyrkomötesreformen utgår från de intentioner som kom till uttryck i samband med riksdagens beslut i frågan. Riksdagens beslut grundades bl. a. i en överenskommelse mellan de fyra stora riksdagspartierna. Reformen syftar till ökad frihet för svenska kyrkan i en rad för kyrkan väsentliga frågor, om än med ett bevarat samband mellan stat och kyrka. De fortsatta strävandena bör vara alt så långt möjligt förenkla regelsystemet och minska det statliga inflytandet på den kyrkliga verksamheten.

Den kyrkliga verksamheten regleras emellertid av ett slort antal författningar, ofta av ålderdomlig karaktär. Regelsystemet är svåröverskådligt och svårtillgängligt. En del författningar behandlar också ämnen i vilka kyrkomötet numera kan meddela föreskrifter. Regeringen har därför tillsatt en särskild utredare (Kn 1982:06) med uppdrag att se över regelbeståndet rörande svenska kyrkan m.m. (Dir 1982:06). Utredningen kommer inom kort aft lämna förslag om vilka författningar som kan upphävas på grund av att de inte längre tillämpas eller av någon annan anledning saknar betydelse.

Formerna för val till det nya kyrkomötet har utsatts för kritik på grundval av de erfarenheter som gjordes vid 1982 års val lill kyrkomötet. Bl. a. har hävdats att beslämmelserna är otydliga i vissa avseenden och leder till orättvisa resullal. Inom civildeparlemenlel har därför lillsalls en arbelsgrupp för en översyn av valsystemet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 22

i982 års kyrkokommitté (Kn 1982:05), som hår till uppdrag att utreda frågorna om svenska kyrkans struktur på lokalplanet och den prästerliga tjänsteorganisationen i pastoraten m. m. har lagl fram ett diskussionsbe-länkande (SOU 1983:55) Församlingen i framliden. Della har sänts ul på en bred remiss fill församlingar, kyrkliga samfälligheter och en rad kyrkliga organisationer och myndigheler. Diskussionerna kring de framtidsmodeller som kommitlén har presenterat i betänkandet skall sedan ligga till grund för kommitténs slutliga slällningstagande.

I olika framställningar till regeringen har begärts åtgärder inom begravningsverksamhetens område. Framställningarna och förslagen har aktualiseral en översyn av beslämmelserna i lagen (1963:537) om gravräll, lagen (1957:585) om jordfästning m. m., begravningskungörelsen (1963:540) och anslutande författningar. Inom civildepartementet har tillsatts en arbelsgrupp för alt se över denna lagsliflning.

Olika önskemål har också förts fram om ändrade bestämmelser om förvaltningen av den kyrkliga egendomen. Inom civildepartementet undersöks f. n. möjligheterna atl förenkla de regler som gäller på detta område enligt lagen (1970:939) och förordningen (1971:860) om förvaltning av kyrklig jord.

8    Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag nu har anfört.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 23

A.    CIVILDEPARTEMENTET M. M.

A 1. Civildepartementet

1982/83 Utgift 18317132'

1983/84 Anslag 24869000

1984/85 Förslag 26125000

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
Personal	131	-2
Anslag Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Slatsrådsbilar Revisionskontoret - särkostnader	23 176000 (21009000) 507 000 1 186000	+ 1 112000 (-1-  943000) +    25 000 -f-   119000
	24869000	4-1256000

' Avser kommundepartemenlet.

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovet för nästa budgetår till 26 125000 kr. Jag har därvid beaktal anslagskonsekvenserna av inrättandet av regeringskansliets förvaltningskontor. Med undantag för revisionskontorel har anslaget beräknats med utgångspunkt i det s. k. huvudförslaget. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Civildepartementet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 26125000 kr.

A 2. Kommittéer m.m.

1982/83 Utgift	9716970
1983/84 Anslag	8601000
1984/85 Förslag	10601000

Reservation 7889097

Med hänsyn till den beräknade omfattningen av utredningsverksamheten bör anslaget uppgå till 10601000 kr. under näsla budgelår. Jag har därvid tagit hänsyn till att bibelkommissionen flyttas från utbildningsdepartementet till civildepartementet och att hälften av kostnaderna för bibelkommissionen bestrids av kyrkofonden. Kyrkofonden bör senare kompenseras härför. Hänsyn till kyrkofondens kostnader för översättningsarbetet bör tas då nuvarande ramavtal om utgivningen av bibelkommissionens översättningar av bibeln kompletteras med beslut om ersättning för översättningen av Gamla testamentet. Jag har vidare räknat medel för vissa utbildningskostnader till följd av datadelegationens verksamhel.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 10601 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15   Civildepartementet 24

A 3. Extrautgifter

1982/83 Utgift 301739 Reservafion 140038

1983/84 Anslag 292000

1984/85 Förslag 292000

Anslagsbeloppet bör under nästa budgetår vara oförändrat. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Extra utgifter för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 292 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 25

B.    LÄNSSTYRELSERNA M. M.

B 1. Länsstyrelserna m.m.

Allmän översikt

Länsstyrelserna

1982/83 Utgift 1716899425

1983/84 Anslag       1758136000 1984/85 Förslag      1865037000

Länsslyrelsen svarar för den slalliga förvallningen i länel i den mån den inle ankommer på annan myndighel. Länsslyrelsen skall främja länels ulveckling och befolkningens bäsla saml verka för alt slallig, kommunal och landsfingskommunal verksamhel samordnas och anpassas lill de regionalpolitiska målen och de riktlinjer för hushållning med mark och vatten som har uppställts för länet. Länsstyrelsens verksamhel är mångskiftande. Arbetsuppgifterna berör bl. a. samhällsutbyggnaden i vid mening, beskattningsväsendet, totalförsvaret, den sociala omvårdnaden och räddningstjänsten.

Länsslyrelsen är högsla polismyndighet inom länel saml huvudman för priskontorsverksamhelen.

Länsslyrelsen är i sin verksamhet direkl underställd regeringen. Samtidigt fungerar den i vissa frågor som sektororgan ål vissa centrala ämbetsverk.

Länsstyrelsen leds av en styrelse. Landshövdingen är styrelsens ordförande. Länsstyrelsens styrelse består, förulom av landshövdingen, av 14 ledamöter. Dessa utses genom val som i princip förrällas av landslinget.

Länsslyrelsen är, med undanlag för den i Siockholms län, organiserad i två avdelningar - planeringsavdelningen och skatteavdelningen - samt en administrativ och en allmän enhet. Länsstyrelsen i Stockholms län är indelad i fyra avdelningar nämligen planeringsavdelningen, förvaltningsavdelningen, taxeringsavdelningen och adminislrativa avdelningen. Landshövdingen är chef för länsstyrelsen. Avdelningschef är ett länsråd. Ställföreträdare för landshövdingen är, med undantag av Stockholms län, ett av länsråden. I Stockholms län är länsöverdirektören landshövdingens ställföreträdare.

I alla länsstyrelser utom länsstyrelsen i Gotlands län finns en länspolischefsexpedition.

1 Gotlands län fullgör länsstyrelsen de uppgifter som ankommer på länsbostadsnämnd.

Under länsslyrelsen lyder i olika avseenden den lokala skallemyndigheten, kronofogdemyndighelen, polisväsendel och civilförsvarel.

Anlalel tjänster vid länsslyrelserna uppgår till ca 9500.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 26

Om man bortser från särskill beräknade uppbördsmedel, uppgår medelsanvisningen för innevarande budgelår till ca I 770 milj. kr.

Länsstyrelsernas organisationsnämnd

Länsstyrelsernas organisalionsnämnd är ell gemensaml rafionaliserings-, samordnings- och ulbildningsorgan för länsstyrelserna. Nämnden bislår länsslyrelserna i frågor som rör personal- och ekonomiadminislra-lion, ralionalisering och adminislraliv ulveckling. Nämnden faslsiäller formulär lill vissa blanketter för länsstyrelserna. I samråd med länsstyrelserna planlägger och anordnar nämnden ulbiidning och konferenser för läns-slyrelsepersonal. En redovisningscenlral för länsslyrelserna är knuten till nämnden.

Länsslyrelsernas organisalionsnämnd leds av en slyrelse som beslår av ordförande, vice ordförande och sex andra ledamöler. Nämndens kanslichef ingår i slyrelsen. Antalet anställda hos nämnden är ca 30. Nämnden disponerar för innevarande budgetår ca 9,3 milj. kr. för sin verksamhet.

Anslagsframställningarna Länsstyrelsernas anslagsframställningar

Flertalel länsslyrelser har i sina anslagsframslällningar för budgetåret 1984/85 utgått från ett huvudförslag som innebär en anslagsnivå som ulgör del pris- och löneomräknade anslaget för budgelåret 1983/84 minskal med 2%. Medelsbehovet enligt detta alternaliv ökar med 74 704000 kr.

Länsstyrelserna anser allmänl atl en fortsalt minskning av resurserna, enligt huvudförslaget, kommer atl medföra att service och rättssäkerhet allvarligt eftersatts. Generella anslagsminskningar är inte möjliga all genomföra om en tillfredsställande verksamhet skall kunna bedrivas och om lagstiftningen samtidigt skall vara oförändrad. Länsstyrelsernas verksamhet styrs i hög grad av krav och efterfrågan från allmänheten, kommuner och statliga myndigheter. Verksamhelen ulgörs i huvudsak av uppgifter som länsstyrelsen har ålagts i lag eller annan författning. För att klara ytteriigare besparingar förutsätter länsstyrelserna därför författningsändringar. Länsslyrelserna finner det ytterst angelägel att sådana författningsändringar genomförs och understryker starkt vikten av att statsmakterna, genom dessa ändringar, skapar utrymme för en mer övergripande rationalisering av verksamheten.

Flera länsslyrelser frarnhåller den svåra avvägningen mellan författningsreglerad verksamhet och inilialivverksamhet som måsle göras. Många länsstyrelser anger att de med hänsyn till näringslivets strukturproblem och problemen på arbetsmarknaden prioriterar sådan verksamhel som syftar till att lösa eller mildra dessa problem.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet

27

Åtskilliga länsstyrelser för inte fram yrkanden om nya ijänsler. ulan nöjer sig med alt redovisa det behov av nya tjänster som anses föreligga. Länsstyrelsernas yrkanden och önskemålen om personalökningar m. m. innebär alt medelsbehovet ökar med 85472000 kr.

De yrkade personalökningarna hos länsstyrelserna omfattar 107 ijänsler varav ca ire fjärdedelar avser Ijänsler lill skalleavdelningarna. Flera länsslyrelser har dessulom yrkat all medel för kvalificerad revision och för kontrollverksamheten inom mervärdeskatteenheterna skall tilldelas i samma omfattning som för budgetåret 1983/84. Några länsstyrelser har yrkat att regeringen i stället skall inrälla tjänster för denna verksamhet.

Länsstyrelsernas organisationsnämnds anslagsframställning

Anslagsframställningen för budgelårel 1984/85 innehåller endast ett förslag enligl det s.k. huvudförslaget, dvs. ett pris- och löneomräknat anslag för budgetåret 1983/84 minskat med 2%. Medelsbehovel enligt detta förslag ökar med 439000kr.

Nämnden anmäler emellertid att om ADB-beredningsgruppens förslag genomförs fordras förstärkning av resurserna.

Remissyttranden

Remissyttranden över länsstyrelsernas anslagsframställningar har avgetts av

- statens naturvårdsverk

- statens planverk

■             lantmäteri
verket

• civilförsvarsstyrelsen

■överstyrelsen för ekonomiskl försvar

■riksantikvarieämbetet och slatens historiska museer

lantbruksstyrelsen slatens livsmedelsverk

beträffande naturvårdsenheterna

beträffande planenheterna

beträffande lantmälerienheterna

beträffande försvarsenheterna

beträffande försvarsenhelerna

belräffande länsanlikvarierna

belräffande       länsveterinärerna beträffande       länsveterinärerna

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet

28

statens pns-och kartellnämnd

• konsumentverket

- riksskatteverket

■ rikspolisstyrelsen

• socialstyrelsen

- trafiksäkerhelsverket

beträffande       priskonloren

belräffande       hemkonsulenterna

beträffande       laxeringsavdelningen, administrativa avdelningens uppbörds-enhet och dataenhet, skalleavdelningarna, vägtrafikskallekonlrollen hos länsslyrelserna

belräffande       länspolischefs-expedilionerna

belräffande        länsslyrelsernas uppgifter enligl lagen (1977:293) om handel med drycker och enligl socialljänsllag-sliflningen saml inom hälsoskyddel.

belräffande       bil- och körkorlsregislren

Slatens naturvårdsverk framhåller all ambilionsnivån inom flera verksamhetsområden inom länsstyrelsernas planeringsavdelningar inte alls eller obetydligt kan påverkas av länsstyrelserna själva eftersom arbetsmängden huvudsakligen styrs av inkommande ärenden eller dirigeras uppifrån. Dessa omständigheter begränsar starkt krympmånen hos planeringsavdelningen och gör atl nedskärningarna främst har drabbat naturvårdsenheterna och regionalekonomiska enheterna. Detta är enligt naturvårdsverkets uppfattning synnerligen otillfredsställande. De otillräckliga resurserna på miljöskyddssidan innebär enligt verket inle bara negativa och icke önskvärda effekter på miljövårdens område utan ger också ekonomiska förluster på grund av atl handläggningstiderna förlängts. Naturvårdsverket avvisar bestämt den generella tvåprocentiga nedskärningen som sparme-tod. Frånvaron av riktlinjer från statsmakterna rörande verksamhetens inriklning i stort tvingar länsstyrelserna till kortsiktiga prioriteringar, där såväl de allmänna naturvårds- som miljöskyddsfrågorna uppenbart blir lidande. Nedskärningarna bör ej ske på regional nivå. Del är avvägningar som enligl verket bör göras av regeringen för atl inte på cenlral nivå gjorda prioriteringar skall snedvridas. Verket framhåller vidare alt ett införande av den föreslagna prövnings- och tillsynsavgiflen för kontroll av miljöfariig verksamhet skulle ge länsstyrelserna medel att förstärka den idag otillräckliga kontrollen på miljöskyddssidan. En avgift skulle också möjliggöra att kommunerna i ökad utsträckning dellar i lillsynsarbetet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15   Civildepartementet 29

Statens planverk konslalerar alt inle ens de minsta länsstyrelserna - där situationen är särskilt bekymmersam enligt verket - yrkal några nya Ijänsler till planenheterna. Introduktionen av en ny plan- och bygglag och en nalurresurslag kommer enligt verket alt under ett intensivt arbetsskede öka kraven på planenheternas kapacitet såväl kvalitativt som kvantitativt. En nedskärning av resurserna kan därför äventyra en framgångsrik introduktion. Verkel framhåller viklen av all man i lägen med krympande personella resurser och oförändrad eller ökad arbetsbörda utnyttjar möjligheterna att anskaffa nya tekniska hjälpmedel. Delta gäller inle minst på dataområdet. Enligt verket finns det anledning alt se positivt på länsstyrelsernas strävan all systematisera dalasamlandel på planeringsområdet inom länen liksom deras strävan atl förbereda ett kommande ADB-behandlat informationsutbyte cenlrall-regionall-lokalt.

Lantmäteriverket framhåller atl de arbetsuppgifter som åvilar lantmälerienheterna till största delen är författningsenliga förpliktelser. En ytterligare nedskärning av anslaget bedöms få så allvarliga konsekvenser atl åtskilliga länsslyrelser inte längre lorde kunna uppfylla sitt ansvar som faslighetsregistermyndighet, mot t.ex. enskilda, andra myndigheter och kommuner. Verket tillstyrker mol denna bakgrund generellt begärda resursförstärkningar och uttrycker med kraft angelägenheten av att en belysning av lanlmäterienheternas resurssituation kommer till slånd. Delta skulle enligt verket lämpligen kunna behandlas tillsammans med frågan om avgiftsfinansierad fastighetsregistrering som f.n. bereds inom bostadsdepartementet parallellt med Kartpolitik 85. Verkel vill betona viklen av alt ledningsfunktionen förslärks hos länsslyrelsen i Blekinge län. I andra hand priorileras medel för fortsatta strukturrationaliseringsålgärder hos länsstyrelserna i Skaraborgs och Kopparbergs län. I tredje hand prioriterar verket insatser inom områdena mikrografi, karllagning/arkivvård, registerkartor och utrustning.

Civilförsvarsstyrelsen anför all sedan nuvarande organisation av länsslyrelsernas försvarsenheler faslslälldes år 1978 har de personella resurserna forllöpande minskals ulan all arbetsuppgifterna minskats i motsvarande grad. I syfte att i någon mån motverka verkningarna av personalbristen har ett terminalbaserat redovisningssystem för personalen i civilförsvarets krigsorganisation utvecklats. Civilförsvarsstyrelsen har förutsatt att driften av detta system skall betalas av länsstyrelserna fr.o.m budgetåret 1984/85. Enligl 1982 års försvarsbeslut skall ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal nivå i krig och ansvar för viss planläggning i fred övertas av kommunerna. Detta innebär en ökad arbetsbelastning på försvarsenheterna varför resursbrist allvarligt kan äventyra genomförandet av försvarsbeslutet i vissa län. Civilförsvarsstyrelsen förutsätter att inga ytterligare personalminskningar genomförs vid försvarsenhelerna under de närmaste åren samt att också en viss vakansfyllnad sker vid särskilt utsatta länsslyrelser. Civilförsvarsstyrelsen bedömer vidare att en översyn av

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 30

försvarsenheternas resursbehov för civilförsvarsverksamheien är nödvändig varvid även frågan om finansieringen av försvarsenheiernas verksamhet närmare prövas.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar noterar alt försvarsenheiernas verksamhel endast i undantagsfall nämns i anslagsframställningarna på annat sätt än mera allmänt om planeringsavdelningen och de svårigheter som totalt finns inom avdelningen. I de fall försvarsenhelen omnämns konstateras att sådan verksamhet som enligt 1982 års försvarsbeslut skall priorileras, inte kan fullföljas fullt ut. Beträffande arbetsläget vid försvarsenheterna anser överstyrelsen alt en eftersläpning föreligger inom vissa områden. Delta år ett förhållande som förekommit under ett anlal år och inte kunnal avhjälpas p.g.a. resurslägel vid försvarsenheterna. Även högt prioriterad verksamhel måste i vissa fall utgå. Överslyrelsen föreslår att det nu ges ulrymme för andhämtning och anpassning till existerande resurser vid länsslyrelserna och att försvarsenheterna undantas från fortsatta besparingar.

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer anser att länsstyrelsernas anslagsframställningar ger en god bild av länsantikvariernas situation. Med den stränga prövning som gjorts av enheternas anspråk kommer ändå kraven på handläggartjänster till de hårdast belastade länen till synes. I gällande konstruktion med enmansenheler finns behovel av särsikilda informations- och projektmedel automatiskt inbyggt. Sådana medel år enligl ämbetet förutsättningen för att verksamheten över huvud skall ha något nämnvärt manöverutrymme ulöver en ren ärendeexpedition. Ämbetet hävdar atl en utbyggnad av personalresurserna måste komma till stånd först och främst i storstadslänen. Vid länsstyrelserna i Malmöhus och Göteborgs och Bohus län bör permanenta handläggartjänster inrättas med högsta prioritet. Däruiöver behövs allmänt särskilda medel till lillfälliga förstärkningar och avgränsade insatser.

Statens livsmedelsverk framhåller alt länsveterinärerna har angelägna uppgifter inom livsmedelskontrollen. För den projeklinriklade livsmedelskontrollen kommer länsveterinärerna au i ökad omfattning få en ledande och samordnande funktion och anbefallda besparingar bör därför inte leda till att länsveterinärernas insatser för livsmedelskontrollen minskas. Verkel framhåller vidare att länsveterinärerna förmodligen kommer all få ta på sig större ansvar och lägga ner mer förberedelsearbete beträffande länsslyrelsernas krigsorganisation.

Statens pris- och kartellnämnd anser all regeringens prioritering av inflationsbekämpningen kommer atl ställa ytterligare krav på nämndens pris- och konkurrensövervakande samt utredande verksamhet. Medverkan från nämndens sida med alt forllöpande förse regeringen med analyser som underiag för den ekonomiska politiken, atl övervaka alt prisbildningen i näringslivet är effektiv och i möjligaste mån fri från konkurrensbegränsningar samt att förse konsumenterna med prismässiga underlag för

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 31

rationella inköpsbeslut kommer att ta slora resurser i anspråk. Priskontoren är en inlegrerad del av nämndens verksamhet och organisation. Mot denna bakgrund är det angeläget för nämnden atl frill kunna svara för den övergripande planeringen och samordningen av priskontorens arbetsuppgifter. Nämnden måste ha möjlighel all lillfälligi kunna omplacera ijänsle-män vid priskontoren för alt utjämna toppar i arbetsbelastningen. Nämnden föreslår att en extra tjänst hos länsslyrelsen i Hallands län överflyttas till länsstyrelsen i Kalmar län. En personell förstärkning av länsslyrelsen i Väslmanlands län är angelägen enligl nämnden. Nämnden hemställer atl regeringen fattar beslut som innebär att de 21 exlra tjänsterna vid länsstyrelsernas priskontor överförs till kontorens ordinarie organisation fr. o. m. budgetåret 1984/85.

Nämnden konstaterar slutligen att trots priskontorens ringa storlek har de fått bära en oproportionellt stor del av de besparingskrav som länsstyrelserna fått vidkännas. 1 nuvarande läge, med den ekonomiska politikens starka inriktning på inflationsbekämpning, borde enligt nämnden priskon-torsverksamheten hell undandras ytterligare besparingar. På vissa länsstyrelser borde dessutom frågan om interna omplaceringar för atl läcka upp lidigare besparingar vid kontoren aktualiseras.

Konsumentverket noterar alt endast ett fåtal länsslyrelser berör konsumentfrågorna i sina anslagsframslällningar. Della ålerspeglar enligl verkels uppfallning i hög grad den blygsamma roll som den konsumenlpolitiska verksamhelen kommil all spela inom de flesla länsslyrelser. Många länsslyrelser har enligl verkels uppfallning ännu inte närmare analyserat och klargjort sill ansvar vad gäller de konsumenlpoliliska frågorna. Länsslyrelsernas besparingar på del konsumenlpoliliska områdel alllsedan budgelårel 1979/80 översliger vida de genomsnittliga nedskärningskrav som varit akluella för statsförvaltningen.

Verket anser all en fortgående urholkning av resurserna för den regionala konsumenlpoliliska verksamhelen snabbi närmar sig en punkl då en effeklivi fungerande verksamhel inle längre kan upprällhällas. Verkel reagerar kraftigt mot denna utveckling. Det är enligt verket helt oacceptabelt att en verksamhet, vars inriktning och omfattning fastlagts så sent som år 1979, är på väg att upplösas genom att enskilda länsstyrelser kan agera utan att en central helhetsbedömning görs. En kraftigt försvagad regional verksamhet får betydande återverkningar för arbetet på cenlral och lokal nivå.

Verket hemställer att statsmakterna gör en samlad bedömning av det regionala resursbehovet och atl i avvaktan på denna helhetsbedömning ytteriigare försvagningar av den regionala konsumentpolitiska verksamhelen inte tillåts ske.

Riksskatteverket har i sina överväganden utgålt från en samlad syn på förvaltningsområdet. Vid bedömningen av resursbehovet för de regionala och lokala myndighelerna har verket utgått från alt man tilldelas medel i

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 32

enlighet med vad verket föreslagil i sin egen anslagsframslällning. Enligl riksskatteverket är del viktigt alt skatteförvaltningen och exekutionsväsendet ses som en helhel. Verksamhelen vid länsstyrelsernas skalleavdelningar bör därför samordnas, ledas och budgetprövas på samma sätt som den övriga skatteförvaltningen. Verket föreslår därför atl medelstilldelningen lill länsstyrelsernas skatteavdelningar sker genom ell särskilt anslag, skilt från länsstyrelsens övriga medelstilldelningar, och under samma huvudtitel som övriga skatteförvaltningen och exekutionsväsendet. För alt slärka riksskalleverkels samordnande och ledande roll bör vidare medel som anslås till skatteförvaltningen för offensiva insalser och dylikt ställas till verkels disposition för fördelning mellan myndighelerna.

Riksskalleverket konstaterar att skatteförvaltningens resurser sell i förhållande till arbetsuppgifterna har avsevärt minskats under senare år. Verket avstyrker därför vatje form av schablonmässig nedskärning av resurstilldelningen. För att åstadkomma balans mellan resurser och arbetsuppgifter efteriyser riksskatteverket istället ändringar i de administrativa och materiella lagregler som styr verksamhelen. Verkel vill därvid stryka under angelägenheten av att snarast genomföra sådana förenklingar som slopande av utbolaxeringen och förslaget om förenklad hantering av laxe-ringsbesvår.

I syfte alt bl.a. kunna offensivt ta tillvara resultaten från den intensifierade kontrollverksamheten och för atl kunna avdela tillräckliga resurser för de komplicerade besvärsfallen föreslår riksskatteverket alt ytterligare 10 milj. kr. lillförs länsslyrelsernas besvärsverksamhel. För all uppnå den av statsmakterna lidigare uppsatta kontrollnivån vad gäller mervärdeskatten bör länsstyrelserna förslärkas genom att den iredje och sista etappen i ulbyggnaden av mervärdeskalleenheterna (41 tjänster) nu genomförs. För intensifierad arbetsgivarkontroll bör vidare enligl verket sammanlagl ytterligare 10 milj. kr. anslås till länsslyrelserna och de lokala skattemyndigheterna. För att kunna upprätthålla vägtrafikskattekontrollen på en acceptabel nivå bör länsstyrelserna lillföras ytterligare 1 milj. kr.

Verket anser vidare alt det är av yttersta vikt alt skatteförvaltningen kan knyta till sig och behålla skickliga och erfarna skaitetjänstemän. Den bristande balansen i fråga om lönesättningen både mellan likvärdiga arbetsuppgifter inom den slalliga verksamhelen och mellan den statliga verksamheten och näringslivet försvårar dock f.n. detta. Verket föreslår därför att åtgärder vidtas i syfte att höja lönerna, framför allt inom revisions- och besvärsverksamheten och vid de lokala skattemyndigheterna.

Rikspolisstyrelsen konstaterar alt inga yrkanden om personalförstärkning vid länspolischefens expedition har förts fram. Inom det polisiära verksamhetsområdet är vissa reformer nära förestående. I avvaktan på de beslut som kan föranledas av polisberedningens förslag har rikspolisstyrelsen intet att nu anföra.

Socialstyrelsen framhåller att fortsatta nedskärningar kan få allvarliga

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet 33

konsekvenser för det förebyggande arbetet och för länsstyrelsernas tillsynsverksamhet på det sociala och alkoholpolitiska området. Socialstyrelsen anser att arbetsuppgifterna för alkoholhandläggarna hos länsstyrelserna har blivit betydligt mer komplicerade till följd av lagändringen avseende kraven på bl.a. ekonomisk skölsamhel hos lillståndshavare. Länsstyrelserna skall fr. o. m. år 1984 utreda om vårdbehov enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) föreligger, ansöka om vård saml svara för processföringen i länsrätten. Socialstyrelsen anser att de resurser som ställts till länsstyrelsernas förfogande för dessa nya arbetsuppgifter troligtvis inte är tillräckliga. Det är nu inte möjligt alt definitivt bedöma hur omfattande länsstyrelsernas utredningsarbete kommer att bli eller kostnaderna härför. Socialstyrelsen framhåller vidare att länsstyrelsernas uppgifter i anknytning till socialtjänstreformen är av utomordentligt stor betydelse för uppföljning av lagstiftningen och för utvecklingen av kommunernas arbete. Man understryker därför nödvändigheten av att länsstyrelserna tilldelas erforderliga resurser så att de kan fullgöra samtliga ålagda uppgifter inom detta område. Genom hälsoskyddslagens tillkomst.har länsstyrelserna fått ett utvidgat ansvar för hälsoskyddsfrågorna. Socialstyrelsen anser att det är viktigt att länsstyrelserna får resurser att uppfylla detta på det sätt som slalsmakterna avsell. En akluell angelägen uppgift är bl. a. all informera miljö- och hälsoskyddsnämnderna om den nya lagstiftningen samt atl följa upp vilka konsekvenser som lagstiftningen fåll vad gäller resursbehovet för miljö- och hälsoskyddsnämndernas verksamhet.

Trafiksäkerhetsverket anför att antalet fordon och ulfärdade körkort fortsätter att öka medan personalresurserna på länsstyrelsernas bil- och körkortsregister minskar. Detta har bl.a. fört med sig en försämrad service, exempelvis genom att telefonservicen har begränsats. Periodvis är ärendebalanserna omfattande. Verket framhåller alt den fastlagda principen är att verkets inleverans av medel lill statskassan ska grunda sig på de faktiska koislnaderna för länsslyrelsernas arbele i bii- och körkorlsregister-syslemel. Detta innebär att schablonmässigt genomförda besparingar vid länsstyrelserna får till följd ett sänkt avgiftsunderlag och därigenom en lägre avgiftsnivå för bilägare och körkorlstagare än vad som eljest vore fallet. Den statsfinansiella besparingen blir därigenom i förlängningen endast bokföringsmässig eftersom inleveransen från avgifterna sjunker i motsvarande mån. Verket anser att en samtidig politisk prövning av avgiftsnivå och servicegrad skapar bättre förulsällningar för ett fungerande registersystem än vad som blir följden av mer eller mindre schablonmässiga besparingar vid länsstyrelserna. Den relevanta frågan är istället vilken servicegrad som bilägare och körkorlsinnehavare är beredda alt betala för. Enligl irafiksäkerhetsverket är det uppenbart att servicegraden vid fiera länsstyrelser idag är klart oacceptabel.

Verket tillstyrker att medel ställs till förfogande för yrkade tjänster hos länsstyrelsen i Uppsala län. Verket anser vidare alt en bedömning och 3   Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 34

uivärdering av ambitionsnivå och arbetsbelastning för funktionen allmänl ombud i körkortsmål bör komma lill stånd snarast för att fastställa resursbehovet för denna funktion. Del är olyckligt att som f.n. resurser las från bil- och körkorlsregislreringen för atl läcka del behov som funktionen för allmänt ombud i körkortsmål har skapat.

Utredningar som berör länsstyrelserna Vidgad länsdemokrati

Länsdemokratikommittén tillsattes med stöd av regeringens bemyndigande den 2 december 1976 för att utreda frågan om vidgad länsdemokrati. I ett första delbetänkande (SOU 1978: 35) Regional ulvecklingsplanering -länsplanering m.m. lämnade kommillén förslag lill ulformning av den framlida länsplaneringen. Vid riksdagens behandling av regionalpoliliken år 1979 (prop. 1978/79: 112, AU 23, rskr 435) gjordes vissa förenklingar i planeringsprocessen vilka i alll väsenlligl slämde överens med kommiiiéns förslag. Vad gällde kommilténs förslag om en lag, enligt vilken landstingskommunen skulle anta länsprogram och länsrapporl, angavs emellertid i 1979 års beslut atl liden inle var mogen för ell slulligt siällningsiagande. I lilläggsdirektiv erhöll kommillén i uppdrag all sludera olika modeller för ell vidgat folkligt inflytande över den regionala samhällsverksamheten.

Efter atl ha lämnat en rapport om länsförvaltningarna i Danmark, Norge och Finland (SOU 1980:53) lämnade kommittén i april 1982 sitt slutbetänkande (SOU 1982:24) Vidgad länsdemokrati. I betänkandet behandlas förslag till förstärkt länsdemokrali genom landstingen, förstärkt samordning på regional nivå, ändringar i adminislraliva förfaranden och årsredogörelse för utvecklingen m.m. i länet. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning av kommitléns förslag och en sammanställning av remissutfallet över betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga 15: 1.

ADB-stöd och informationsbehov för samhällsplaneringen i länen

ADB-beredningsgruppen (C 1973:06) tillsattes år 1973 för atl bereda för länsslyrelserna gemensamma ADB-frågor. Enligt en inom dåvarande civildepartementet upprättad promemoria skulle arbetet omfatta länsstyrelsernas ADB-frågor i sin helhet men huvudsakligen inriktas på frågor om användningen av ADB inom samhällsplaneringen. Bl.a. borde möjligheterna all använda länsdalorerna i della sammanhang sluderas. En förslå rappori (Ds Kn 1976: 1 och 2) ADB inom samhällsplaneringen lämnades 1976.

Senare under år 1976. lämnades belänkandel (Ds Kn 1976:7) ADB i den regionala samhällsplaneringen i vilkel bl.a. föreslogs all regionala pla-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet 35

neringsdaiabaser med uppgifter för den regionala samhällsplaneringen skulle byggas upp vid länsstyrelserna.

Beredningsgruppen avslutade under år 1978 den första fasen av sitt arbete med en ytterligare inventering och precisering av länsstyrelsernas ADB-behov vilken publicerades i rapporten Länsstyrelsernas (exkl. skatteförvaltningen) ADB-behov (PM 1979-10-01).

Regeringen utfärdade tilläggsdirektiv år 1979 (dir 1979:103) enligt vilka beredningsgruppen skulle besvara huvudfrågorna

—hur skall informationsförsörjningen för den regionala och lokala samhällsplaneringen ordnas?

—hur kan ADB användas för att rationalisera ärendehanteringen inom länsstyrelserna?

—vilka förutsättningar finns atl ulanför skaiieförvaliningen använda länsdalorerna?

Beredningsgruppen gavs också i uppdrag alt initiera och i samverkan med länsstyrelserna genomföra och utvärdera ytterligare försöksverksamhet med mindre ADB-system.

ADB-beredningsgruppen har överiämnat sitt slutbetänkande (Ds C 1983:5) ADB-stöd och informationsbehov för samhällsplaneringen i länen. Slutbetänkandel har remissbehandlals. En sammanfattning av betänkandet saml en remissammanslällning bör fogas lill prolokollel i della ärende som underbilaga 15:2.

Länsrätternas målområde — Administrativ tvåpartsprocess

Med slöd av regeringens bemyndigande lillkallade chefen för dåvarande kommundepartemenlet i februari 1977 en kommitté (Kn 1977:01) för atl utreda frågan om länsdomstolarnas organisatoriska ställning och målområde m. m. Kommillén antog namnet länsdomslolskommillén. På grundval av kommitléns förslag i delbetänkandet (SOU 1977:80) Länsdomstolarna genomfördes den 1 juli 1979 en reform med en fristående länsrätt i varje län. Kommittén lämnade i oktober 1981 sitt slutbetänkande (SOU 1981:75) Länsrätternas målområde - Administrativ tvåpartsprocess. Kommittén föreslår atl besvärsprövningen i vissa målgrupper flyttas över från länsslyrelserna lill länsrällerna och all del i dessa målgrupper införs ell ivåparls-förfarande med en funktion som allmänt ombud hos länsstyrelserna. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning av kommitléns förslag och en sammanställning av remissutfallet över betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som underbilaga 15:3.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15    Civildepartementet 36

Föredragandens överväganden Allmänt

En oelydande del av den statliga förvaltningen utövas på del regionala planet. Genom decentralisering och en medveten salsning från statsmakternas sida har den regionala verksamheten ökat i omfattning och belydelse. Stor uppmärksamhet måsle därför rikias mol denna nivå. Kraven på all den fungerar effektivt och på billigaste sätt kombineras med krav på atl organisationen successivt måsle anpassas så alt den kan medverka till att lösa akluella samhällsfrågor.

Den nuvarande regionala statliga organisationen utformades i huvudsak under 1940- och 1950-talen då ett antal länsnämnder inrättades. Utbyggnaden skedde i snabb takt. Tidsperioden präglades lill stor del av en kraftig ekonomisk tillväxt och slora reformer inom olika sektorer. Del sågs som naturligt alt ulbyggnaden skedde seklorsvis.

De problem som bl. a. den statliga förvaltningen på den regionala nivån ställs inför under 1980-talet kräver utökad samverkan bl.a. mellan slatliga organ saml mellan dessa och kommunala organ. Frågan om samverkan mellan de statliga organen har också behandlats i olika sammanhang. Således finns i förslaget till ny plan- och byggnadslagstiftning krav på ett enhelligl upplrädande från slalens sida. Länsdemokratikommittén föreslår i sitt betänkande (SOU 1982:24) Vidgad länsdemokrati atl länsstyrelsen ges en markerad roll som samordnare av statlig regional verksamhet.

Som jag tidigare har anfört måste åtgärder nu vidlas för att minska sektoriseringen och öka samverkan inom den slalliga förvaltningen - inte minsl på regional nivå. Regeringens uppdrag till statskontoret att tillsammans med bl.a. länsslyrelsen i Norrbotlens län komma in med förslag lill konkreta lösningar för utvecklad samordning av regional statlig förvaltning är ett uttryck för denna uppfattning. Som exempel på områden som i olika avseenden har betydelse för utvecklingen av samhället kan jag nämna näringslivets utveckling, väg- och bostadsbyggandet, frågor som rör de areella näringarna samt vissa frågor rörande utbildningsväsendets lokalisering och dimensionering. Statskontoret har fått i uppdrag att undersöka möjligheterna lill ökad samverkan också på det administrativa områdel.

En utgångspunkl för utredningsarbetet är atl länsslyrelsen skall ges en central roll i länel. Detta är naturligt av flera skål. Länsstyrelsen har redan i dag många samordnande funktioner. Länsstyrelsen har en bred sakkunskap lill sitt förfogande och har god förankring i länet. För all länsslyrelsen på sikt skall kunna samordna en regional statlig verksamhel krävs dock att länsstyrelsen kan koncentrera sig främst på uppgifter som rör länels utveckling. Vissa av länsstyrelsens nuvarande detaljuppgifler bör därför på sikl kunna hell upphöra eller föras över till andra myndigheler i länet. På detta sätt erhålls sannolikt också i flera fall en snabbare och billigare

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 37

handläggning exempelvis genom all beslut kan fattas direkt av organ som idag genom sitt yttrande spelar en avgörande roll för länsstyrelsens handläggning av ett enskilt ärende.

De uppgifter som skall åvila länsslyrelsen bör således i forsla hand vara sådana, där behov av regional avvägning föreligger. Andra uppgifter bör tilldelas länsslyrelsen endasl om mer ralionella alternaliv saknas.

Beräkningarna av anslaget för budgelåret 1984/85 inom länsstyrelseområdet, lill vilket jag snart ålerkommer, baseras på min nu redovisade uppfattning om länsstyrelsens roll. Även förslagen rörande skatteförvaltningen är uttryck för samma syn.

De besparingar som under de senare åren beräknats för länsstyrelsernas del har inneburit slärka krav på ralionalisering och priorileringar. Länsstyrelserna har härvidlag utfört ett gott arbete. Länsstyrelserna måste, liksom övriga verk och myndigheter, även i framtiden strängt ransonera sina resurser, genomföra prioriteringar och rationalisera sin verksamhet. För detta krävs bl.a. att myndigheterna i all möjlig utsträckning inte belastas med onödiga detaljregler i fråga om sin organisation och sin medelstilldelning.

Länsstyrelsens organisation är reglerad bl. a. i länsstyrelseinstruktionen (1971:460, ändrad senast 1983:567). I denna anges delaljeral bl.a. hur planeringsavdelningen skall vara uppbyggd. I syfte atl undersöka möjligheterna atl öka länssiyrelsens frihet att besluta om sin egen organisation har jag tillsatt en arbetsgrupp inom civildepartementet.

Gruppen skall före oklober 1984 komma med förslag till en mer flexibel och effektiv organisation för i första hand länsstyrelsens planeringsavdelning. När det gäller medelsutnyttjandet har friheten för länsstyrelserna ökat under de senaste åren.

Skatteförvaltningen

Länsstyrelsens främsta uppgift bör vara att verka inom områden som rör länets utveckling och framtid och ha ett samordnande ansvar för den regionala statsförvaltningen. De uppgifter som skall åvila länsstyrelsen bör i princip vara sådana där länsstyrelsen har en reell möjlighet lill påverkan. Uppgifterna bör även vara av sådan karakiär alt behov av och möjligheter till regional anpassning föreligger.

För att länsstyrelsen skall kunna uppfylla dessa krav erfordras vissa åtgärder som syftar till att stärka länsstyrelsens samordnande funktion. Härutöver krävs alt länsstyrelsen och dess ledning har möjlighet att faktiskt leda den organisation som ställts till dess förfogande. Detta innebär, somjag tidigare har anfört, bl. a. att vissa uppgifter som nu åvilar länsstyrelsen bör övervägas få andra organisatoriska lösningar.

Della synsätl medför enligl min mening atl skalleförvallningens organi-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 38

saloriska anknylning till länsstyrelsen kan prövas upphöra. Möjligheterna för länsledningarna alt påverka inriktningen av skatteavdelningarnas (motsv.) verksamhet är av naturliga skäl starkt begränsade. Inte heller lorde finnas "sådana behov av regionala avvägningar i beskattningsarbelet atl skatteorganisationen av den anledningen skulle knytas närmare den övriga länsslyrelsen. Regeringen har därför gell slalskonlorei i uppdrag all i samband med ulredningen om en framlida länsförvaltning i Norrbollens län undersöka lämpliga former för en från länsstyrelsen frislående skatteadministration. Jag har i dessa frågor haft samråd med chefen för finansdepartementet.

Utredningar som berör länsstyrelsen

Vidgad länsdemokrati

Sedan mitten av 1960-talet har frågan om lekmannainflytande över den regionala samhällsplaneringen debatterats och utretts i flera omgångar. Vissa delreformer i syfle alt stärka medborgarinflylandel över de slatliga länsorganen har genomförts. Del mest betydelsefulla steget logs genom 1971 års länsförvaltningsreform när lekmannastyrelsen infördes vid länsslyrelserna. En av länsstyrelsens huvuduppgifter blev alt leda och samordna den samhällsplanering som bedrivs inom den slalliga länsförvaltningen.

Frågan om vidgad länsdemokrati har nu senast övervägts av länsdemokratikommittén. Kommittén har redovisat sina förslag i sill slutbetänkande (SOU 1982:24) Vidgad länsdemokrati. I belänkandel lämnar kommittén förslag i syfte att åstadkomma en ökad slagkraft i länspolitiken och ett ökat inflytande via de politiska partierna. Kommittén har lagl fast följande vägledande allmänna utgångspunkter för sina överväganden och förslag till förändringar:

väsentlig förstärkning av länsintressena, i första hand genom de politiska partierna

bättre samordning av de olika sektorernas verksamhet och effektivare gemensamt utnyttjande av resurserna i länel

stärkt kommunalt självstyre genom fortsatt decentralisering och avveckling av statlig detaljkontroll.

Kommittén föreslår ingen förändring vare sig av den nuvarande uppgiftsfördelningen på länsplanet eller av den regionala samhällsförvaltningens organisation. Inom ramen för den nuvarande statliga länsförvaltningen finns enligl kommittén goda möjligheler att åstadkomma ökat folkligt inflytande över den regionala utvecklingen genom samverkan av olika åtgärder och förstärkning av länsstyrelsens poliliska och sektorsamordnande roll.

Enligl kommittén är det emellertid väsenlligl att den statliga länsförvaltningen samordnas på ett bättre sätt än vad som nu är fallet. Kommitlén förordar därför ett anlal åtgärder för atl öka länsstyrelsens möjligheter alt i

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 39

slörre utsträckning samordna den statliga seklörverksamhelen. En annan belydelsefull punkl i kommilténs förslag är alt vissa länsorgan ställs under ett starkt lekmannainflytande. Kommittén föreslår således aft landstinget utser samfiiga ledamöter inkl. ordföranden i länsnämnderna. Vidare föreslås ändringar i adminislrativa förfaranden som enligl kommittén är ägnade att gagna eU reellt medborgarinflytande. För alt vidga möjligheterna lill en allmän debatt i landstinget över utvecklingen i länet m. m. föreslår kommittén slutligen att en årsredogörelse bör las fram genom länsstyrelsens försorg.

För egen del villjag anföra följande. Jag konstalerar atl politisk enighet har nåtts i huvudfrågan, nämligen atl man skall undvika renl organisatoriska förändringar mellan statlig förvallning och kommunal självstyrelse samt alt man inom den statliga förvallningen skall öka samordningen och därvid stärka länsstyrelsens roll. Skillnaderna mellan majoriletslinjen i utredningen och reservanterna är därför förhållandevis små i förhållande till de tidigare motsättningarna. Remissmyndighelernas inställning till detta principiella ställningstagande är också genomgående positiv. I likhet med fiertalet remissinstanser anser jag ändå att på flera punkter erinringar kan göras mot detaljer i kommitténs ställningstaganden vilkel jag närmare utvecklar i det följande.

Förstärkt samordning

I likhel med remissinstanserna kan jag i stora delar instämma i de allmänna överväganden som kommittén redovisar som bakgrund och utgångspunkt för sina förslag - fortsatt decentralisering, minskad slallig delaljkonlroll, bättre samordning av samhällsinsatserna, effektivare styrning och bäsla möjliga resursutnyttjande. Decentraliseringssträvanden har också kommit lill uttryck i regionalpolitiken. Huvudansvaret för regionala planerings- och utvecklingsinsatser har sålunda lagts på länsstyrelsen. Den av länsstyrelsen bedrivna länsplaneringen skall utgå från kommunernas översiktliga planering och utformas så att den kan utgöra ett underlag för samordning av statlig och kommunal verksamhet.

Det är enligl min mening av största vikt att även i fortsättningen ta lill vara möjligheterna att genom decentralisering uppnå en effektiv samhällsförvaltning på regional och lokal nivå. Ansvaret för samhällets insatser bör ligga så nära medborgarna som möjligl. I många fall bör delta ske genom en förstärkning av den kommunala självstyrelsen.

Den offentliga sektorns verksamhet, effektivitet m. m. är en annan central politisk fråga för 1980-talet. För såväl staten som kommunerna och landstingskommunerna är det nu mer än någonsin angeläget att vidta förändringar som leder till bättre resursutnyttjande, bättre samhällsservice och ökat deltagande i den offenlliga förvaltningens ulformning i den offentliga sektorn som helhet.

Viktiga inslag i detta arbete är att åstadkomma ökad samverkan mellan

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet 40

stat och kommun och att slopa onödiga regler för den kommunala verksamhelen. Minskad statlig detaljreglering är således nödvändig för att öka förutsättningarna för ett rationellt resursutnyttjande. I fråga om statlig reglering och normgivning inom kommunsektorn bedrivs ett översynsarbete av slal-kommunberedningen. En andra huvuduppgift för beredningen är att se över formerna för samverkan mellan statlig och kommunal verksamhet. Beredningen skall vidare överväga hur en förbättrad samordning skall kunna åstadkommas av statliga beslut och åtgärder som påverkar den kommunala kostnadsutvecklingen.

Även beträffande den statliga regionala organisationen pågår ett utredningsarbete. Den starka sektoriseringen i dagens samhälle försvårar samlade och för samhället effektivare lösningar. Olika förslag har på senare tid lagts fram som syftar till en starkare samordning av och ett gemensamt agerande från den statliga länsförvaltningens sida. Det nyligen framlagda förslagel lill ny plan- och byggnadslagstiftning bygger således på denna uppfattning. Förslag i samma riktning har också förts fram av länsdemokratikommittén. I remissvaren har en övervägande del av remissorganen ställt sig bakom kommitténs förslag att ge länsslyrelsen slörre befogenheter i fråga öm samordning av den statliga länsförvaltningen.

Jag vill med denna beskrivning stryka under att jag delar kommitténs uppfattning alt en samordning som ger bättre överblick över den regionala verksamheten och som leder till ett effektivt utnyttjande av disponibla resurser är nödvändig, särskilt när knappheten på resurser gör sig påtagligt märkbar. Det är angeläget att den övergripande målsättningen i olika frågor kan slå igenom i länsförvaltningens alla delar. Beträffande dessa strävanden till ökad samordning ter det sig naturligt alt såsom kommillén föreslår bygga vidare på den roll som länsstyrelsen redan har i det hänseendet. Länsstyrelsen har genom sin styrelse en förtroendemannaförankring.

Trols detta är jag inte beredd att biträda de konkreta förslag till förstärkt samordning av statlig verksamhet på regional nivå som kommitlén lägger fram. Den stärkta samordningen skulle enligt kommittén uppnås bl.a genom att länsnämnderna arbetar fram handlingsprogram som ges in till länsstyrelsen för beslut i styrelsen, genom att sektororganens anslagsframställningar lämnas in till styrelsen för yttrande samt genom att obundna ekonomiska resurser slälls till länsstyrelsens förfogande. Förslaget om sektorplaner skulle enligt min uppfattning innebära en dubblering av vissa delar av det planeringsarbete som bedrivs ledan idag. Det finns enligt min mening skäl atl iaktta försikfighel när det gäller alt genom generella föreskrifter om årliga planer etc. ytterligare formalisera samverkansformerna i länen. Länsstyrelsen har flera möjligheter i dag - bl.a. genom de nya reglerna för seklorsamordning inom länen som finns i förordningen (1982: 877) om regionalt utvecklingsarbete - att fortlöpande bevaka verksamheten i de olika statliga regionala organen och ge sin mening tillkänna. Jag anser därför att det inte finns skäl att nu bygga ut planeringsverksamheten i länen på det sätt kommittén har föreslagit.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 41

Enligl min mening bör man i stället välja andra vägar atl effeklivisera och i övrigl förbättra samordningen mellan de olika statliga regionala organen vad gäller både verksamheterna och administrationen av dem. Som jag lidigare har anfört pågår en översyn av den statliga regionala organisationen. Uppdrag har sålunda lämnals lill statskontoret att tillsammans med berörda myndigheler och kommuner utarbeta ett förslag till samordnad länsförvaltning i Norrbollens län. Statskontoret skall i sill utredningsarbete utgå från atl länsstyrelsen skall ges ett markerat ansvar för samordning av de statliga insatser som syftar till all påverka länels utveckling och framtid. Länsstyrelsens roll som gemensamt administrativt stödorgan för flera länsmyndigheter skall också undersökas av statskontoret.

Ett annat förslag som kommittén har fört fram i della sammanhang är atl länsstyrelsen skulle ges räll all förhållandevis fritt disponera en del av de medel som statsmakterna anvisar till olika myndigheter för insatser i länen. Remissopinionen är i stort enig om all man inte skall genomföra ett sådant förslag. Inte heller jag anser all den föreslagna anslagsomläggningen är lämplig all genomföra.

Jag vill i delta sammanhang konstatera all de medel som över induslridcpartemeniels huvudlilel tilldelas länsstyrelserna för regionala utvecklingsinsatser varit till stor nytla för länsslyrelsernas slrävanden all åsladkomma regional ulveckling. Chefen för industridepartementet har lidigare i dag föreslagit atl sådana medel bör ulgå också under näsla budgelår.

Jag lar i del följande upp även övriga frågor som kommillén har behandlat men i vilka det enligt min bedömning inte nu är påkallat alt lägga fram några förslag.

Länsnämndernas sammansältningm. m.

I belänkandel föreslår kommilténs majorilel nya regler för val och sammansällning av länsnämndernas slyrelser. Enligl förslaget skall ledamöterna i länsnämnderna väljas av landstinget samtidigt som landshövdingen inle längre skall vara självskriven ordförande. Ordförande skall väljas bland de övriga av landstinget utsedda ledamöterna. Kommilténs förslag motiveras utifrån länsdemokraliska utgångspunkter.

Del slora fiertalet remissmyndigheler avstyrker de föreslagna ändringarna vad gäller länsnämndernas sammansättning och ansluter sig till de synpunkter som kommitténs minoritet har anfört i den gemensamma reservationen. Reservationen kan sammanfallas på följande sätt.

Den statliga förvaltningen på både central och regional nivå skall ses som en organisation med uppgift att under regeringens ledning och ansvar inom ramen för lagar och författningar medverka till att förverkliga den politik som medborgarna i val förklarat sig vilja se genomförd. Det är därvid av avgörande betydelse atl regeringen ges del inflytande över samhällsverksamheten som svarar mol dess ansvar inle endast statsrätts-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 42

ligt utan också politiskt. Med den ordning som kommittén föreslår blir dessa ansvarsförhållanden oklara. Den genomgång av länsnämndernas verksamhel som kommitlén redovisar har inte visal på någol behov av förändringar i det system som lillämpas i dag. I deras förtroendemanna-siyrelser ingår f. n. i stor ulslräckning personer med fackkunskap. Del har visal sig värdefulll för verksamhelen. Enligl reservalionen finns således både prakliska och principiella skäl som lalar för all avvisa förslaget all landstingel skall ulse ledamölerna i länsnämnderna. Del prakliska skälet är att den nuvarande ordningen är ändamålsenlig. Del principiella är alt förslaget strider mol den parlamentariska princip som befästes i 1974 års regeringsform.

Jag ansluter mig i slora drag lill den argumentering mot förslaget i denna del som kommitléns minoritet och fiertalet remissinstanser anför. Både principiella och praktiska skäl talar för att en reform av det slag som kommittén förordar inte skall aktualiseras. Jag vill i detta sammanhang erinra om alt jag efter regeringens bemyndigande har tillkallat den s. k. verksledningskommittén (C 1983:04) som bl.a. skall ulreda de slalliga organens ledningsfunktioner, styrelsens roll och bakgrund m. m. Länsnämnderna, liksom länsstyrelsen kan därför senare komma atl påverkas genom förslag från denna utredning.

Ändringar i administrativa för fa randen

Kommitléns rekommendationer om olika åtgärder som ell led i ökad förtroendemannamedverkan — inrättande av beredningsutskott, förbättrade möjligheter att påverka vilka ärenden som skall behandlas i slyrelsen saml förbättrad service och informalion till ledamöler etc. - har genomgående bemötts positivt av remissinstanserna.

Jag vill instämma med de remissinstanser som framhåller att del redan i dag finns goda möjligheler all utan formaliserade regler komma vidare i arbelel med all förbäitra arbetsförhållandena i förtroendemannastyrelsen. Åtskilliga ålgärder har också vidtagits i den riklningen bl. a. när del gäller arbetsformerna för slyrelsen och information till styrelsens ledamöter. Vissa frågor är emellertid av den art all de inle kan lösas ulan författningsändringar. Också den nyssnämnda verksledningsutredningen skall bl.a. överväga frågor om styrelsernas arbetsformer. Härvid torde utredningen bl.a. komma att belysa behovet av arbetsutskott och liknande frågor. Hit hör också den praktiska möjligheten för en styrelseledamot att på eget initiativ ta upp frågor till behandling i slyrelsen. En viklig fråga för ulredningen blir alt belysa formerna för och graden av information från verksledningen lill slyrelsen. Även en del andra renl praktiska frågor som hör samman med styrelsernas säll alt arbeta kan komma atl beröras. För atl få en samlad lösning av frågor som rör statliga styrelsers arbetssätt m. m. har regeringen därför i berörda delar överlämnat länsdemokratikommilténs förslag till verksledningskommiltén.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 43

En speciell fråga som kommittén tar upp gäller omröstningsreglerna. Kommillén föreslår alt den s. k. kollektiva omröstningsmeloden införs inom länsslyrelsen och andra regionala slatliga myndigheters lekmanna-styrelser. Denna metod, som tillämpas främst inom renodlade politiska församlingar, innebär aU när fler än tvä förslag föreligger skall omröstningar ske successivl så atl vid sista omröstningen endast två yrkanden ställs mot varandra. Få remissmyndigheter går in på denna fråga. Flertalel av dessa är positiva lill länken på alt omröstningsreglerna i länsslyrelsen och länsnämnderna anpassas till den beslulsmetod som tillämpas i kommunåla sammanhang. Som skäl för all införa denna ordning har hävdats all del kan vara förvillande att tillämpa än den ena, än den andra beslutsmetoden eftersom förtroendemännen i länsstyrelsen som regel även är engagerade i kommunala sammanhang .

Enligt min uppfattning bör man inte nu införa föreskrifter om omrösl-ningsregler särskill för länssiyrelsens förtroendemannaslyrelse. Länssiyrelsens slällning som slailigl regionall organ medför enligl min mening alt omröslningsreglerna för länsslyrelsen liksom för länsnämnderna bör bedömas i samband med moisvarande regler för andra slalliga myndigheler med förtroendemannaslyrelse. Frågan om omröslningsregler i slalliga slyrelser har ulrells av förvallningsrällsulredningen (Ju 1978:09). Denna ulredning har bl. a. behandlal frågan om besiämmelser för omröstning i förvaltningsärenden. Även frågan om omröstningsreglernas utformning inom slatliga myndigheler med lekmannaslyrelser har tagils upp av ulredningen. Frågan om omröstningsregler samt hithörande frågor rörande tjänstemännens roll i beslutsprocessen m. m. bör därför enligl min mening övervägas samlat i ett senare sammanhang. Detta möjliggörs genom att kommilténs förslag i dessa delar överiämnats till verksledningskommiltén.

Årsredogörelse m.m.

Jag delar kommitténs uppfattning om viklen av en bred medborgerlig förankring i del regionala utvecklingsarbetet och om all informalion och debatt i de länspolitiskl vikliga frågorna bör underlättas.

Kommittén förordar en vidareutveckling av olika insatser för alt främja en allmän debatt i samhällsfrågor och om ulvecklingen i länet. För egen del anser jag att kommitténs uppslag bör kunna vara en god utgångspunkt för en vidare ulveckling på delta område.

Till en del har statsmakterna redan tagit ställning till förslagen genom sitt beslut om regionalpolifiken våren 1982 (prop. 1981/82: 113, AU 23, rskr 388). Den förändringen i länsplaneringen har därigenom införts atl dén fullständiga länsplaneringsomgången vart femte år har slopats. Länsstyrelsen skall enligl förordningen (1982:877) om regionall utvecklingsarbete åriigen utarbeta en rapport över utvecklingen i länet och det regionala utvecklingsarbetet. I denna länsrapport skall länsslyrelsen bl.a. redovisa riktlinjer för användningen av tilldelade resurser för regionala utvecklings-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 44

insatser och för vilka planerings- och utvecklingsinsatser som planeras. Om landstingskommunen eller någon av länets kommuner begär det, skall länsstyrelsen en gång om årel lämna en samlad informalion om del regionala utvecklingsarbetet vid sammanlräde med landstingel eller kommunfullmäklige. Vidare skall de slalliga länsmyndigheterna i del årliga arbetet med underlag för den cenlrala myndighetens anslagsframställning lämna informalion till länsslyrelsen om pågående och planerad verksamhel som har betydelse för länels ulveckling.

Enligl min bedömning kommer länsrapporlen med sin tyngdpunkt på planerings- och utvecklingsinsatser att dels utgöra ett viktigt underiag för det löpande arbetet i länel, dels kunna bilda utgångspunkt för en fortlöpande debatt i länet om den slalliga regionala verksamheten. Med nuvarande uppläggning bör länsrapporten kunna tjäna som grundinformalion för debatt i samhällsfrågor i länel. Någol behov av en särskild årsredogörelse på sätt som kommittén har föreslagit föreligger därför inle enligt min mening.

När del gäller formerna för landstingets behandling av frågor som rör utvecklingen i länet delar jag kommitténs uppfattning alt del bör ankomma på varje landstingskommun atl reglera formerna för debatten m. m.

ADB-stöd och informationsbehov för samhällsplaneringen i länen

Länsslyrelsernas utnyttjande av ADB

ADB-beredningsgruppen har gjort en bred genomgång av i första hand länsstyrelsernas behov av och möjligheler till en effektivare verksamhet med hjälp av ADB. Den beskrivning av läget rörande ADB-verksamheten, som beredningen ger, har liksom beredningens förslag till åtgärder i allt väsentligt vunnit remissinstansernas gillande. Jag delar den synen och anser att beredningens förslag ulgör en god grund för del kommande arbetet.

Beredningsgruppen framhåller utbildningen som ett av de viktigare inslagen i en strategi för ADB-utveckling vid länsstyrelserna.

Jag delar i likhet med remissinstanserna uppfattningen all ulbiidning av personalen är en förutsättning för att ADB-utvecklingen vid länsslyrelserna skall kunna ske nära det dagliga arbetet och utifrån de faktiska behoven. Jag har informerats om atl länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) redan innevarande budgelår avsätter resurser för alt erbjuda personalen vid flertalet länsstyrelser en grundläggande ADB-ulbildning. Detta är enligt min mening en lämplig åtgärd av LON. LON bör fortsätta med denna verksamhet. Den av beredningsgruppen föreslagna påbyggnadsulbildning-en anser jag alt länsstyrelserna bör beakta i kommande ordinarie verksamhetsplanering.

Flera av beredningsgruppens förslag innebär att länsstyrelserna själva

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 45

ges en slor del av ansvaret för utvecklingen av ADB-verksamheten. Jag anser både all dessa strävanden mot ett decentraliserat ansvar är riktiga och atl länsstyrelserna själva skall organisera det inierna arbelel med ADB-utvecklingen utifrån sina egna behov. En sådan organisation av ADB-arbetel ligger i linje med vad jag i inledningen till denna bilaga redovisar som en generell ADB- strategi för hela den civila statsförvaltningen. Jag är därför inte beredd atl ta slällning lill hur länsstyrelserna skall planera, organisera och dimensionera sitt interna arbele med ADB-frågorna eller reservera särskilda medel för länsstyrelsernas ADB-verksamhet. Jag anser emellertid atl beredningsgruppens förslag kan tjäna som exempel och vägledning för länsstyrelserna. Jag vill i detta sammanhang underslryka del samband som normall råder mellan ADB-utveckling och andra former av administrativ ulveckling och viklen av all ADB-lekniken ses som ell av flera hjälpmedel i ralionaliseringsarbeiel. En ADB-ulveck-lingfår således inte ses som ett självändamål ulan underordnas verksamhetens mål i övrigt.

Slöd- och samordningsfunktion

Många remissinstanser framhåller atl förutsättningen för atl länsslyrelserna på ett effektivt sätt själva skall kunna arbeta med ADB-utveckling är att den föreslagna centrala slöd- och samordningsfunktionen inrättas. Det är även enligt min uppfallning av slor vikt att ett gemensamt stöd- och samordningsorgan inrättas.

I likhet med beredningsgruppen anser jag ätit LON bör ges denna funktion. Uppgiften bör, vilket bl.a. statskontoret framhåller, ses som ett naturligt inslag i LON:s verksamhet som rationaliseringsorgan för länsstyrelserna. Del är viktigl all påpeka alt LON genom atl tilldelas denna uppgift inle ges någon ullalad slyrfunklion genlemol länsslyrelserna ulan LON skall huvudsakligen inrikta arbelel på all slödja länsstyrelsernas projektarbete, svara för samordning vid inköp av utrustning, förmedla och informera om program och utbildning samt verka för samordning av de centrala verkens ADB-stöd för länsstyrelserna. Jag vill betona viklen av att LON med dessa frågor arbetar i nära samverkan med statskontoret och riksskatteverket. Jag förutsätter att LON inom ramen för sina befintliga resurser kan omfördela resurser för erforderliga personalinsatser m.m. Jag föreslår dock alt man genom omfördelning inom anslagei reserverar medel ål LON för stöd åt i första hand projekt vid länsstyrelserna samt vissa inköp av utrustning som skall utnyttjas främsl i samband med utbildning. Jag har beräknal 200 000 kr. för dessa ändamål.

Teknikval

En annan viktig fråga för lånsstyrelsernas arbete med ADB-utveckling är valet av leknik. Jag bedömer, liksom remissinstanserna, berednings-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 46

gruppens synpunkter och förslag när det gäller vilken teknik länsslyrelserna bör välja som realistiska och väl avvägda. Mol bakgrund av den snabba tekniska utvecklingen anser jag det riktigt alt kombinera teknikvalet efler arbetsuppgifterna i det enskilda fallet och låta både siordalorer, länsdalorerna och smådalorer komma lill användning i slällel för all salsa på en pla-neringsdalor. Länsslyrelserna har i flera fall redan idag lillgång till olika maskiner och system som kan utnyttjas för planeringsändamål. Någon mer allmän satsning på datorinförskaffning för länsstyrelserna är därför inte nu erforderlig. Länsstyrelserna bör också räkna in ADB-kostnader i sin budgel. Jag är f. n. därför inle beredd föreslå all särskilda medel avsätts för inköp av datorutrustning lill länsstyrelserna.

In formations fö rsörj ning

Beredningsgruppen har vad gäller den regionala och lokala samhällsplaneringens informationsförsörjning frångått sitt tidigare förslag om en regional planeringsdalabas. I slället föreslår beredningsgruppen all ålgärder vidlas inom flera olika områden för all ytterligare förbäitra informationsförsörjningen. Med beaktande av atl vikliga informationsbehov som de regionala planeringsdatabaserna skulle tillgodose har lösts eller håller på att lösas på annat sätt anser jag det mer realistiskt atl som beredningsgruppen gör i stället försöka finna vägar lill bällre samverkan mellan planerande myndigheter. Denna uppfattning har brell slöd bland remissinstanserna. Som exempel på informationsbehov som har eller häller pä att lösas vill jag nämna att stalistiska centralbyrån (SCB) har fortsatt att utveckla och förbättra sin regionalstatisliska databas (RSDB), all regeringen nyligen har lagil ställning lill SCB:s förslag till förändrad folk- och bostadsräkning saml att statskontoret på uppdrag av regeringen arbelar med alt genomföra det av riksdagen beslutade basregistrel över företag och andra organisationer. Statistikutredningen har nyligen avlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1983:74) Framtida statlig statistik. I belänkandet har den statliga statistiken kartlagts och förslag lämnas till den framtida statistikproduktionen.

De förslag beredningsgruppen för fram och som berör informalionssam-verkan mellan länsstyrelserna och andra regionala och lokala myndigheter, samarbete belräffande forsknings- och utvecklingsarbete och samverkan SCB- länsstyrelserna ser jag som naturliga inslag i arbetet med planeringsfrågor på regional och lokal nivå. Länsslyrelserna har genom sill nuvarande ansvar för bl. a. den regionala utvecklingen även ett ansvar att la tillvara möjligheterna till bättre samverkan inom informationsförsörjningens område. Några särskilda ålgärder från regeringens sida anser jag därför inle erforderliga.

Frågan om finansieringen av ADB-projekl och arbelel med informafionsförsörjningen har tagits upp av några remissinstanser. Riksskatteverket pekar på svårigheten att med nuvarande intäktsredovisning kunna bestrida egna kostnader för informationsförsörjning. Länsstyrelsen i Kris-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 47

lianstads län behandlar i sitt remissvar frågan om samfinansiering med cenlrala verk för utvecklingskostnader. Somjag lidigare har anförl harjag beräknal atl LON skall tillföras vissa resurser för bl.a. utvecklingskostnader. LON: s medel torde emellertid inle vara tillräckliga om slörre ADB-projekl sätts i gång. Inte heller torde en enskild länsslyrelse kunna ensam svara för utvecklingskostnaderna. En möjlig väg atl lösa dessa problem är enligl min mening alt LON, berörda länsstyrelser och centrala verk i förekommande fall kommer överens om gemensam finansiering av utvecklingsprojekt inom ADB-området. Jag anser det naturligt all LON i sin funktion som stöd- och samordningsorgan söker finna former för sådan gemensam finansiering.

Förslagel om utökad samverkan mellan SCB och länsstyrelserna genom en regional representation för SCB i form av en slalistikansvarig tjänsteman vid varje länsstyrelse är enligt SCB intressant. SCB redovisar emellertid flera praktiska och ekonomiska svårigheter att genomföra förslagel. Jag anser i likhet med SCB att förslaget med en statistikansvarig tjänsteman placerad på varje länsstyrelse är intressant och värd att undersökas ytterligare. Som SCB påpekat föreligger emellertid flera skäl som talar emol förslagel. Jag avser därför att ge SCB i uppdrag att lillsammans med LON och företrädare för länsstyrelserna närmare utreda förulsättningarna för ett nära samarbete mellan SCB och länsstyrelserna. Därvid bör ett alternativ vara alt länsstyrelserna förstärks med en slalistikansvarig tjänsteman.

Länsdomstolskommittén

Kommilténs uppdrag m.m.

De förutvarande länsdomstolarna - länsrätterna, länsskatlerälterna och fastighetstaxeringsrätterna - som var knutna till länsstyrelserna bröts den 1 juli 1979 ut ur länsstyrelserna och lades samman till en fristående allmän förvaltningsdomstol i varje län med namnet länsrätt. De nya länsrätterna övertog länsdomstolarnas målområde. Någon utvidgning av målområdet skedde alltså inte i samband med alt domstolarna blev fristående. Senare har dock några nya målgrupper tillförts länsrätternas kompetensområde. Mål enligl socialtjänstlagen är därvid den dominerande gruppen.

Länsdomstolskommittén har haft i uppdrag atl utreda om ylleriigare målgrupper lämpligen kan föras över till länsrätterna. Kommitténs direktiv anvisade att utredningsarbetet i första hand borde inriktas på sådana mål som handläggs hos länsstyrelserna och där talan mot besluten förs hos kammarrätt. Uppdraget innefattade också frågan om en funklion som allmänl ombud bör inrällas i sådana målgrupper som föreslås ingå i länsrätternas målområde i syfle att få lill slånd en tvåpartsprocess. Kommitlén har redovisat sina förslag i .betänkandet (SOU 1981:75) Länsrätternas målområde — Administrativ tvåpartsprocess.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 48

Kommitlén konstaterar all såväl länsstyrelsen som länsrätten från skilda synpunkter i och för sig är lämpliga instanser för besvärsprövande uppgifter. Kommitlén kan dock inte bortse från all länsslyrelsen också har lillsynsuppgifier på olika områden som inle bör förenas med en uppgift atl vara besvärsinstans på samma områden. Kommittén har vid sin bedömning av inslansordningsfrägan också vägt in betydelsen av alt länsstyrelsens besvärsprövande uppgifter fullgörs i nära samverkan mellan personal med beslutande funktioner och experter på olika områden. För kommittén framstår det som en bättre ordning om beslutsinstansen och experten har en lill varandra fullt fristående ställning. Av dessa och andra principiella skäl har kommittén funnit atl förvallningsrällskipningen på regional nivå i ökad ulsträckning bör organiseras i domstolsform. Länsrätten bör därvid enligt kommitténs uppfallning handha besvärsprövande uppgifter, medan länsstyrelsen med sin lillgång lill kvalificerad expertis är lämplig för bevakande och utredande uppgifter. Mol denna bakgrund föreslår kommillén alt besvärsprövningen i hälsovårdsmål, djurskyddsmål, brandmål och vissa vapenmål flyttas över till länsrätten.

Kommillén föreslår vidare alt del införs ell ivåparlsförfarande i dessa målgrupper och all uppgiften all föra del allmännas lalan läggs på ell allmänl ombud hos länsslyrelsen. Del allmänna ombudel föreslås få bevakande och utredande uppgifter saml lill uppgift all föra processer i domstolarna. Del bör enligt kommitlén finnas goda möjligheter att tillgodose de kommunala synpunkter som gör sig gällande i målen genom ell samråd mellan del allmänna ombudet och den kommunala beslutsinstansen. 1 vissa fall har dock det kommunala intresset en sådan styrka att det bör utgöra grund för en egen talerält för kommunen. Kommillén anser all förslagen om en ändrad instansordning och införandet av en tvåpartsprocess är så starkt förknippade med varandra att de bör genomföras i ett sammanhang.    '

Remissopinionen

Kommitténs förslag har fått ett blandat mottagande vid remissbehandlingen. En skiljelinje går mellan å ena sidan domstolar och andra i huvudsak rättsvårdande myndigheter som överlag är positiva till förslagen och å andra sidan länsstyrelser och kommunala organ som är klart negativa. Även de centrala förvaltningsmyndigheterna på de områden, som berörs av förslagen, är med något undanlag kritiska till en ändrad intansordning på regional nivå inom resp. område. De instanser som tillstyrker förslagen åberopar i likhel med kommitlén främst allmänna rättssäkerhetssynpunkter. Kammarrätten i Slockholm framhåller bl.a. att förslagen medför att tyngdpunkten i processen förskjuts lill första instans samtidigt som en domstolsprövning i två instanser alltid är garanterad. Kammarrätten ser också fördelar från rekryterings- och ulbildningssynpunkl för de allmänna förvaltningsdomstolarnas del om förslagen genomförs. Flera andra remiss-

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet 49

instanser framför liknande synpunkter. Länsstyrelserna, som överlag avstyrker förslagen, betonar särskilt de praktiska fördelar som det nuvarande besvärssystemet innebär. Många länsstyrelser framhåller atl deras handläggning av besvärsärenden är enkel och smidig där experter, parter och myndigheter kan komma lill tals vid informella överläggningar. De befarar att kommilténs förslag kommer all medföra en mera tungrodd och dyrbar handläggningsordning, vilket inle gagnar den enskilde medborgaren. Enligt JO är det utan tvivel så att processordningen vid länsrätterna erbjuder större rättssäkerhet än förfarandet vid länsstyrelserna. Han konslalerar dock att den nuvarande ordningen trots allt fungerar ganska bra. Innan man går ifrån den ordningen bör man enligt JO vara säker på att man verkligen vinner påtagliga förbättringar med del system som kommer i stället. JO har inte blivit övertygad om att kommittéförslaget bör genomföras, bl. a. mot bakgrund av att förfarandet i målen kan bli mera tungrott än det är i dag.

I fråga om tvåpartsförfarandet anser de flesta remissinstanserna att ett sådant i och för sig kan ha ett stort värde. Många menar dock att det passar mindre väl i de målgrupper som kommitléns förslag omfattar. Till dessa instanser hör nästan samtliga länsstyrelser och kommuner som har yttrat sig i frågan. De framhåller att det i dessa mål ofta inle finns något entydigt allmänintresse. Inte sällan står kommunala och statliga intressen mot varandra, vilket försvårar möjligheten för ett allmänl ombud all föra en process. Många remissinstanser kritiserar kommittén för all den inte tillräckligt har belyst hur de kommunala intressena skall kunna göras gällande i ett tvåpartsförfarande. Svenska kommunförbundet och flera komrhuner menar att förslaget innebär en icke acceptabel statskontroll över kommunerna.

Mitt ställningstagande

För egen del gör jag följande bedömning. Länsdomstolskommittén har till övervägande del anfört principiella skäl till stöd för sina förslag. Kommittén har därvid utgått från de principer om förvaliningsrättskipningens organisation som lades fast vid 1971 års förvaltningsrätts- och länsstyrelsereformer. Förslagen kan därför i och för sig ses som ell naturiigt fullföljande av reformarbetet inom förvallningsrällskipningen. I likhel med många remissinstanser anser jag emellertid all man i högre grad än vad kommitlén har gjort också måsle ta prakliska hänsyn när del gäller val av besvärsinstans på länsplanet. Besvärsordningen niåste med lillgodoseende av rimliga rältssäkerhetskrav vara ralionell och ekonomiskt försvarbar. Enligt min mening kan man därvid inte bortse från alt det hos länsstyrelsen finns en stor sakkunskap på de målområden som nu är akluella. Denna sakkunskap är omistlig för målens avgörande. Det bör även vägas in att en domstolsprövning är en förhållandevis dyrbar handläggningsform. Praktiska skäl talar därför för att länsstyrelsen bör kvarstå som besvärsinstans. 4    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15   Civildepartementet 50

Jag vill i detta sammanhang också erinra om atl regeringen i den nyligen beslutade lagrådsremissen med förslag lill ny plan- och bygglag har tagit slällning för alt länsslyrelsen och inle länsrätten är den lämpligaste instansen atl på regional nivå pröva besvär över byggnadsnämndernas beslut i byggnadsmål.

För all utnyttja länsstyrelsens kompetens har kommittén föreslagil ett tvåpartsförfarande med ell allmänt ombud som lillsammans med länsstyrelsens experter skall svara för ulredningen i målet. Ett tvåpartsförfarande kan onekligen i många fall ha ett stort värde från rättssäkerhetssynpunkt. 1 likhel med många remissinstanser befarar jag emellertid att kommitténs förslag innebär ett onödigt tungrott förfarande utan att några påtagliga rättssäkerhelsvinsler uppnås. Till detta kommer det av många remissinstanser påtalade problemet med hur de kommunala intressena skall kunna göras gällande i processen. Jag delar flertalet länsstyrelsers och kommuners uppfattning atl kommittén inle har lyckats finna tillfredsställande lösningar på detta problem. Mol bakgrund av vad jag nu har sagt är jag inte beredd atl föreslå några åtgärder med anledning av länsdomstolskommit-léns förslag. Jag har i della ärende samrått med chefen för justitiedepartementet.

Anslagsfrågor m. m.

Länsslyrelserna har i sina anslagsframställningar redovisat ett huvudförslag som utgör pris- och löneomräknat anslag för budgetåret 1983/84 minskat med 2%. Jag kan dock inte förorda alt medlen lill länsstyrelserna skall minskas enligl huvudförslaget. Skatteavdelningarna saml taxeringsavdelningen och uppbörds- och dataenheterna vid länsslyrelsen i Stockholms län bör med hänvisning till verksamhetens art enligt min mening helt undantas från besparingar enligt huvudförslagel.

För övrig verksamhel inom länsstyrelserna är läget nu enligt min bedömning så ansträngt alt ytterligare minskningar av resurserna i form av generella besparingar bör undvikas. Länsstyrelserna bör dock på lämpligt sätt della i besparingsarbelet. Jag förordar därför att besparingar tas ut i form av riktade ålgärder. Sådana åtgärder kräver olika ändringar i författningar och föreskrifter. För budgetåret 1984/85 harjag beräknat att det är möjligt au genomföra besparingar på 7,5 milj. kr., vilkel motsvarar 1 % av berört anslag.

Anslagsposlen för länsslyrelsernas organisalionsnämnd harjag beräknat enligl huvudförslagel.

De föreslagna riktade besparingarna inom länsstyrelseområdet berör följande verksamheler. Jag har i de olika frågorna samrått med respektive ansvariga slalsråd.

Den regionala hemkonsulenlorganislionen har diskuterats i flera sammanhang under de senaste åren. Sedan år 1975 är det en kommunal uppgift

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet 51

alt svara för vägledning m. m. till enskilda konsumenter. F. n. har närmare 90 % av landels befolkning lillgång lill konsumentrådgivning i den egna kommunen. Hemkonsulenternas uppgifter när det gäller rådgivning är sålunda numera av ringa omfallning. Deras huvudsakliga uppgifter rör marknadsbevakning, utredningar och kunskapsförmedlande uppgifter. Dessa uppgifter bedrivs till stor del i direkt samarbete med konsumentverket. Somjag redan har angivit bör de uppgifter som i första hand skall åvila länsstyrelserna vara sådana där behov av och möjligheter till regional avvägning föreligger. Mot den här redovisade bakgrunden anser jag att länsstyrelsernas hemkonsulentorganisation bör avvecklas fr.o.m. den 1 januari 1985. Förslaget innebär alt verksamheten kommer att koncentreras till central, statlig och lokal, kommunal nivå. Man bör därför överväga hur samverkan mellan konsumentverket och kommunerna skall utformas. I det sammanhanget får särskilt övervägas om ytterligare stöd till kommunerna kan behöva ges. Dessa frågor bör prövas av den konsumentpolitiska kommittén och ligger i linje med dess uppdrag. Redan innan slällning kan tas till kommitténs kommande förslag måsle dock vissa ålgärder vidtas. Chefen för finansdepartementet kommer senare idag alt föreslå regeringen atl konsumentverket ges i uppdrag att vidta de omedelbara åtgärder respektive lämna de förslag, som övergångsvis är påkallade med anledning av att hemkonsulenttjänsterna dras in. Besparingarna med anledning av indragningen beräknarjag för hell år lill 5 milj. kr. Av dessa kan 2,5 milj. kr. tas ut under budgelåret 1984/85.

Den 1 juli 1984 kommer en omorganisation att genomföras beträffande den regionala polisledningen i tre län. Bl.a. kommer länspolischefstjänsterna i dessa län att dras in. Jag beräknar att länsstyrelsernas anslag härigenom kan minskas med omkring 1 milj. kr.

Genom nyligen beslulade förändringar i fråga om s. k. stödjande kungörande anser jag att länsstyrelsernas anslag för kungörelseannonsering kan bibehållas vid nuvarande nivå. Jag har således inte beräknat någon prisomräkning på den berörda anslagsposlen.

Besparingarna i övrigt kommer att inom allmänna enheten beröra bl.a. körkortsregislrei genom att man datoriserar vissa belastningsdata som rör körkorlsinnehavare m.fl. Inom planeringsavdelningens område räknar jag med förenklingar bl.a. beträffande vissa väg- och trafiksäkerhetsärenden. Jag räknar också med all även en del andra smärre förenklingar och avregleringar kommer all genomföras vilka medför sänkla krav på resurs-insalser. Berörda departementschefer och övriga statsråd kommer alt senare aktualisera erforderiiga förändringar i lagstiftning m. m.

Arbelel med avregléring och förenklingar får dock inle slanna av med nu aktuella åtgärder. Somjag tidigare anfört måsle en strävan vara att besparingarna för länsstyrelsernas del sä långt möjligt nu görs genom riklade ålgärder. Jag anser också alt man genom vissa omorganisalioner kan uppnå ell minskal medelsbehov. För de närmast kommande budgetåren

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 52

skall arbetet med förenklingar m. m. inlensifieras så all för budgetåren 1985/86 och 1986/87 besparingsmål om 2 % resp. 3 % av berört anslag uppnås. Jag avser all med övriga berörda slalsråd forllöpande la upp områden, ärendegrupper och motsv., som kan rationaliseras. I della arbete utgör länsstyrelsernas under senaste år inlämnade förslag lill rationaliseringar en god grund. Jag anser att bl.a. länsstyrelsernas organisalionsnämnd (LON) aktivt skall medverka i detta arbete.

I prop. 1983/84:40 (bil. 7) anför chefen för jordbruksdepartementet bl.a. att det enligt hans mening är angelägel att tillsynsresurserna inom miljö-värdsområdet stärks. Jag delar hans uppfattning och har beräknat att ytterligare 4 milj. kr. bör tillföras länsslyrelserna för arbele inom miljöskyddsområdet.

Enligt beslut av riksdagen vid 1981/82 års riksmöle ansvarar länsstyrelsen från den 1 januari 1984 för utredning och ansökan enligt lagen (1981: 1243) om vård av missbrukare i vissa fall. För dessa nya arbetsuppgifter tillfördes länsstyrelserna ökade resurser redan från den 1 november 1983. Jag har för budgetåret 1984/85 beräknat medelstillskottet för delta ändamål till ytteriigare 1,1 milj. kr. för atl molsvara kostnaden för helt budgelår. Medlen har fördelals på respektive länsslyrelse.

Inom länsstyrelseorganisationen finns sedan år 1973 extra tjänsler vid priskontoren. Dessa tjänster har varje år finansierats genom all regeringen medgivit respektive länsslyrelse rätt att överskrida sina anslag. Regeringens prioritering av inflationsbekämpningen kommer atl ställa ytterligare krav på verksamheten vid priskontoren. Jag anser därför att fr.o.m. budgetåret 1984/85 bör de exlra tjänsterna permanentas och ingå i den ordinarie organisationen. Jag har beräknat medelstillskoltet lill 2,9 milj. kr. Slalens pris- och kartellnämnd har anmält all en viss omfördelning mellan länen kan bli akluell inför budgelåret 1984/85. Den länsvisa fördelningen avser jag därför återkomma lill i samband med beslulei om regleringsbrev för budgetåret 1984/85.

Riksskatteverket har föreslagil en förstärkning av mervärdeskalteenhe-lerna hos länsslyrelserna för all uppnå den av statsmakterna lidigare uppsatta kontrollnivån. Jag delar uppfattningen atl mervärdeskallekonlrol-len bör förslärkas och föreslår all länsslyrelserna lillförs ylleriigare 6 milj. kr. för della ändamål. Den sisla elappen av redan beslutad ulbyggnad av mervärdeskalleenheterna är därmed genomförd. Enligl prop. 1983/84:50 Löntagarfonder behöver länsstyrelserna förstärkas för granskning av företag som påförs vinsldelningsskall. För detta harjag preliminärt beräknal 2,2 milj. kr. Jag avser alt återkomma lill regeringen om fördelningen per län av dessa medel i regleringsbrev för budgetåret 1984/85.

Regeringen godkände den 26 maj 1983 ett av statens arbetsgivarverk den 3 maj 1983 träffat avlal om lönegradsplacering m.m. av ijänsler vid mervärdeskalleenheterna hos länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. För budgetåret 1984/85 harjag kostnadsberäk-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 53

nat drygl 800000 kr. för kosinadsläckning av della avtal. Medlen har fördelals på respektive länsstyrelse.

Hos var och en av länsslyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro saml Västernorrlands län finns sedan år 1975 försöksvis en tjänst som byrådirektör med utbildningsuppgifter inom skalleadmi-nislralion. Tjänslerna skall vara placerade pä adminislraliva enheterna eller motsvarande enhet och får utnyttjas även för annan utbildning än inom skatleadministrationen. Jag förordar med hänsyn lill utbildningsbehovet att dessa tjänsler permanentas i organisationen fr.o.m. budgetåret 1984/85 enligt den ordning som varit rådande under försöksverksamheten.

För innevarande budgetår har länsstyrelserna förstärkts med 10 milj. kr. för kvalificerad revisionsverksamhet, 5 milj. kr. för mervärdeskaltekontroll, 1,5 milj. kr. för samordning och ledning av kontrollen av främst arbetsgivaravgifter och källskatt saml 5,0 milj. kr. för arbetet med den reformerade inkomstbeskattningen. Jag anser att insatser av den här karaktären måste ha en viss varaktighet för atl ge önskat resultat. Jag föreslår därför att förstärkningarna i princip permanentas med samma fördelning mellan länsstyrelserna som för innevarande budgetår. Medlen för reformerad inkomstbeskattning bör stå till myndigheternas förfogande i vart fall t.o.m. budgetåret 1985/86.

Riksskatteverket har föreslagil alt länsslyrelserna lillförs ytterligare medel för en fortsatt intensifierad arbetsgivarkontroll. Jag avser atl ålerkomma till frågan om ytterligare medel för denna kontroll i samband med en proposition våren 1984 ang. samordnad uppbörd av källskatt och arbetsgivaravgifter.

I avvaktan på statskontorets förslag angående en fristående skatteadministration avser jag föreslå regeringen att i regleringsbrev för länsstyrelserna budgetåret 1984/85 ange del för skalleavdelningen (molsv.) beräknade beloppet för i vart fall lönekostnader.

Regeringen beslutade den 23 juli 1981 att länsstyrelserna försöksvis skall bedriva ett besparingsarbete beträffande anslagsposten Lokalkostnader. Resultaten avseende budgelårel 1982/83 skulle redovisas till regeringen senast i seplember 1983. Av dessa framgår alt det har varit möjligl att göra besparingar t. ex. genom alt avveckla vissa privata förhyrningar. Det inbesparade beloppet uppgår till c:a 400000 kr. Av detta belopp förordar jag atl ungefär hälften återförs lill länsstyrelserna vid anslagstilldelningen för budgelårel 1984/85.

Civilförsvarsslyrelsen inför under innevarande budgetår ett ADB-baserat personalredovisningssystem vid länsstyrelsernas försvarsenheter. Införande, utbildning och drift bekostas delta budgelår av civilförsvarsslyrelsen. Några länsstyrelser har i sina anslagsframställningar för budgetåret 1984/85 begärt särskilda medel för drift av detta system. Systemet sägs på sikt innebära en effeklivisering och besparing vid länsstyrelserna. Med hänsyn till osäkerheten i rationaliseringsvinsten under budgelårel 1984/85

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet 54

anser jag efter samråd med chefen för försvarsdepartementet all civilförsvarsstyrelsen bör svara för driftkostnaden av systemet även för budgetåret 1984/85.

Regeringen har den 30 juni 1983 uppdragit åt länsslyrelsernas organisalionsnämnd (LON) att kartlägga personal- och övriga resurser vid länsstyrelsernas försvarsenheter. Av nämndens redovisning lill regeringen i september 1983 framgår att antalet tjänster på länsstyrelsernas försvarsenheter från år 1978 lill år 1983 har minskal. Omräknat lill årsarbetskrafter har länsstyrelserna knappt 520 årsarbetskrafter den 1 juli 1983. Jag anser atl den av LON sammanställda redovisningen kan utgöra en grund för framtida resurstilldelning till länsstyrelsernas försvarsenheler.

Mina ställningstaganden till länsstyrelsernas förslag, som redovisas i det följande, innebär med bortseende från beräknade intäkler en medelsanvisning om sammanlagl 1 883444000 kr. Ökningen i förhållande lill innevarande budgetår uppgår lill 108761 000 kr. Intäkterna för länsstyrelserna beräknarjag till 18407000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet

55

Sammanställning

(1000-tal kronor)

B 1. Länsstyrelserna m. m.

	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		Läns-	Före-
		styrelserna	draganden
Personal	9567	4-107	-36
Anslag
Förvaltnings-
kostnader	1339775	-HI85I6	+ 76267
Därav
lönekostnader	12003.39	-1- 70 261	-1- 69299
engångsulgifter	780	+ 3l7.'iO	-
Lokalkostnader	244 518	+ 23978	-    1299
Samhällsinformation	3060	+    1821	+      239
Kungörelseannonse-
ring	7400	+    1509	-
Lanlmälerienhelen	66557	+  14422	+    3014
Lokalvärds-
organisation	24	-	-
Diverse ändamål	113 349	+  15 699	+ 30540
Summa kostnader	1774683	4-175945	4-108761
Intäkter
Ersällning frän
allmänna pensions-
fonden	10372	-1-      435	-1-      435
Ersättning för
uppdrag vid dataen-
heterna	6175	+    1425	+    1425
Summa intäkter	16 547	4-    1860	4-    1860
Nettoutgift	1758136	4-174085	4-106901

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet

56

Stockholms län

	1983/84	Beräknad ändring	1984/85
		Läns-	Före-
		styrelsen	draganden
Personal	1664	4-44	-4
Anslag
Förvaltnings-
kostnader	215048	-h 25 409	-1-12356
Därav
lönekostnader	196733	-1-20277	-1-11 407
engångsulgifter	-	+ 3 300	-
Lokalkostnader	39951	+ 6019	-1-  1452
Samhällsinformation	357	-1-        3	-1-      28
Kungörelseannonse-
ring	1445	+     145	-
Lantmäterienheien	6030	-1-    897	+    501
Lokalvårds-
organisation	1	-	-
	262832	4-32473	4-14337

Länsstyrelsens förslag

1. Huvudförslag 13464000 kr.

2.     Länsstyrelsen yrkar alt huvudförslaget inle skall tillämpas
(4-5515 000kr.).

3. Till revisionsenhelen yrkas 17 revisorer och två jurister för kvalificerad revisionsverksamhet och bekämpning av den ekonomiskabroltslig-heten(4-3 230000kr.).

4. För offensiv besvärshandläggning behöver besvärsenheten förslärkas med åtta taxeringsinlendenter. Enheten behöver vidare förslärkas med två byrådirektörer för gåvoskatteärenden (4-880000 kr.).

5. För den allmänna ombudsfunktionen för betalningssäkring, uppbörd och mervärdeskall yrkas två taxeringsinlendenter (-(-380000kr.).

6. Till socialenhelen yrkas två handläggare för aktiva insatser i sociala ärenden inte minsl i fråga om lillsyn (4-280000kr.).

7. Till trafikenhelen yrkas två länsassessorer för allmänna ombudsfunk-lionen i körkortsmål och två handläggare för konlroll av den yrkesmässiga lrafiken(-F600000kr.).

8. För handläggning av lönegaranliärenden yrkas en förste byråsekreterare lill ekonomienheten (4-140000kr.).

9. För all bekämpa väsentliga skatteundandraganden inom uppbördsområdet behöver uppbördsenheten förstärkas med tre länsassessorer och tre byrådirektörer (4-970000 kr.).

10. Medel begärs för tillfällig personal (4-3 850000kr.).

11. Omkostnaderna beräknas öka (-1-2 267000kr.).

12. Lanlmälerienhelen a) Huvudförslag 4- 597000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15   Civildepartementet 57

b) Länsstyrelsen yrkar atl huvudförslagel inle ska lillämpas (4-135000 kr.).

c) För överföring av enhelens arkiv lill microfilm yrkas medel (4-165000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanslällningen beräknarjag del ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 14337000 kr. Länsstyrelsens andel av den riktade besparingen harjag beräknat till 1 270000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet

58

Uppsala län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsslyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lantmäterienheien Lokalvårdsorganisation

4-3

263

38 129	-1-4 195	-1-1903
33964	-f 1 320	-H795
100	-1-2 500	-
8978	+ 734	+ 328
94	-1-  7	-1-  7
63	+ 100	_
1483	+   191	+   153

4-2391

4-5 227

I 48 748

Länsstyrelsens förslag

1. Huvudförslag 4- 2057000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkaren försle byråsekrelerare lill regionalekonomiska enhelen(-H33000kr.).

3.     Till    bil-    och    körkortsregistret    yrkas    två    operatörstjänsler
(-1-202 000 kr.).

4. Medel begärs för byte av lelefonväxel. Vidare beräknas omkostnaderna öka (4-2 644 000 kr.).

5. Lanlmälerienhelen a) Huvudförslag -f- 131 000 kr.

b) För inlåning av personal från överianlmälarmyndigheten yrkas medel (4-60 000 kr:).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag det ökade medelsbehovel för länsstyrelsen till 2391000 kr. Länsstyrelsens andel av den riktade besparingen harjag beräknat till 180000 kr. För engångsulgifter för inköp av ny telefonväxel harjag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 2400000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15   Civildepartementet 59

Södermanlands län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Läns-slvrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader Samhällsinformalion Kungörelseannonsering

Lanlmälerienhelen Lokalvårdsorganisation

4-1

292

42 364	+ 1484	-1-2 344
37 583	-l-l 125	-1-2099
5371	-f 442	+   184
108	-1-  8	-1-  9
322	+    25	_
1512	-1- 712	+    22

4-2671

4-2559

I 49678

Länsstyrelsens förslag

1. Huvudförslag 4- 1 840000 kr.

2. För underhållsbesiklning av skyddsrum yrkas all medel för en försle byråingenjör överförs från civilförsvarsslyrelsens anslag (+119000kr.).

3. Lanlmälerienhelen a) Huvudförslag + 62000 kr.

b) Medel begärs för tillfällig personal (4- 127000kr.).

c) För inköp av viss ulruslning yrkas medel (4-523000kr.).

4. Länsstyrelsen hemställer vidare att kraftfulla insatser sätts in för att vända den negativa utvecklingen i fråga om skalteförvaltningens revisionsresurser.

5. Vidare yrkas all regeringen fattar beslut om utredningsuppdrag avseende lanlmäterienheternas resursbehov varvid omfördelningar mellan olika län bör diskuteras.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag det ökade medelsbehovel för länsstyrelsen till 2559000 kr. Länsstyrelsens andel av den riktade besparingen harjag beräknat lill 219000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 60

Östergötlands lärt

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Läns- Före-

slyrelsen draganden

Personal 395

Anslag

55 246	-1-1886	-1-3 085
49935	-1-1472	-1-2816
7 624	-1-2 173	-1-1045
119	+      9	+      9
261	+    26	_
1964	+  236	-1- 127
1 65 215	4-4330	4-4266

Förvaltningskostnader Därav

lönekostnader

engångsutgifler Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lahtmälerienheten Lokalvårdsorganisation

Länsstyrelsens förslag

1. Huvudförslag 4- 4094000kr.

2. Lanlmälerienhelen a) Huvudförslag + 236000kr.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanslällningen beräknarjag det ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 4 266000 kr. Länsstyrelsens andel av den riktade besparingen har jag beräknat till 314000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet

Jönköpings län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

FörvaUningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader Samhällsinformalion Kungörelseannonsering

Lanlmälerienhelen Lokalvårdsorganisation

336

47093	+ 2613	+ 2824
42334	+2138	+ 2571
8743	+ 2 185	-1543
117	+     11	+      9
229	+    22	_
2014	+   343	+   142

+•5174

+ 1432

1 58197

Länsstyrelsens förslag

1. Huvudförslag 4-3611 000kr.

2.    Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget inte skall tillämpas
(+1220000 kr.)

3. Lantmäterienheien a) Huvudförslag + 109000kr.

b)  För upprustning av registerkartor och specialblad yrkas särskilda
medel (+229000kr.).

c)  Omkostnaderna beräknas öka (+5000kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag del ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 1432000 kr. Länsstyrelsens andel av den riktade besparingen harjag beräknat till 214000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet

62

Kronobergs lan

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader Samhällsinformalion Kungörelseannonsering

Lanlmälerienhelen Lokalvårds-organlsaiion

-1

252

35 084	+ 1076	+ 1945
31428	+ 790	+ 1759
5917	+ 751	+ 356
92	+  7	+  7
144	+  11	_
2650	+ 245	+ 97

+2090

+2 405

I 43888

Länsstyrelsens förslag

1. Huvudförslag 4- 1845000kr.

2. Omkostnaderna beräknas öka (4-1 031000kr.).

3. Lanlmälerienhelen a) Huvudförslag + 150000kr.

b) För inköp av kartskåp och digitaliseringsutruslning yrkas särskilda medel (+95000 kr.).

4. Länsstyrelsen hemställer om riktade besparingar istället för generella.

5. Vidare begärs en översyn av länsstyrelsernas inierna organisation i avsikt att lägga samman näraliggande enheler och funktioner och koncentrera verksamheten.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag det ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 2405000 kr. Länsstyrelsens andel av den riktade besparingen harjag beräknat lill 174000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15   Civildepartementet 63

Kalmar län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsslyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lanlmälerienhelen Lokalvårds-organisation

-1

315

44215	+ 6738	+ 2575
39316	+ 1 159	+ 2 323
-	+ 3931	-
9031	+ 864	+ 873
113	+  14	+  9
239	+ 536	—
2704	+ 247	+ 335

+8399

+3792

1 56303

Länsstyrelsens förslag

1. Huvudförslag + 2564000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar medel för praktikanter motsvarande en årsarbetskraft (+113 000 kr).

3. Vidare yrkas medel för inköp av ny telefonväxel (+3931 000kr.).

4. Omkostnaderna beräknas öka. Vidare begärs medel till ledningsövningar (+1 544000kr.).

5.  Lanlmälerienhelen a) Huvudförslag + 160000kr.
b) Lokalkostnaderna beräknas öka (+87 OÖO kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag det ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 3792000 kr. Länsstyrelsens andel av den riktade besparingen harjag beräknat lill 208000 kr. För engångsulgifter för inköp av bl. a. ny telefonväxel harjag under poslen Till regeringens disposition preliminärt beräknat 3950000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 64

Gotlands län

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Läns- Före-

styrelsen draganden

Personal 113 +2 -1

Anslag

18 194	+ 1 164	+ 977
16305	+ 921	+ 882
-	+ 65	-
2007	+ 416	+ 138
47	+ 317	+  4
33	+  5	—
752	+ 569	+ 36
1 21034	+2471	+ 1155

Förvaltningskostnader Därav

lönekostnader

engångsutgifler Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lantmäterienheien Lokalvårds-organisation

Länsstyrelsens förslag

1. Huvudförslag + 1072000kr.

2. Länsslyrelsen yrkar alt två inrättade arvodestjänster på skaUeavdel-ningen skall bytas ut mot extra ordinarie tjänster. Vidare yrkas medel för tillfällig personal m. m. (+441 000kr.).

3. För information inom naturvården, ulgivningsslöd för vissa länsprodukter m.m. yrkas ytteriigare medel i samhällsinformafion (+313000kr.).

4. Omkostnaderna beräknas öka ( + 76000kr.).

5. Lanlmälerienhelen a) Huvudförslag + 36000 kr.

b) För täckande av lönekostnaderna för inlånad personal från överlantmätarmyndigheten yrkas särskilda medel (+240000kr.).

c) Omkostnaderna beräknas öka (+293 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag del ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till I 155000 kr. Länsstyrelsens andel av den riktade besparingen harjag beräknat till 127000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet

65

Blekinge län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsslyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader Samhällsinformalion Kungörelseannonsering

Lantmäterienheien Lokalvårds-organisalion

+4

207

30 363	+ 10100	+ 1776
27 190	+ 2953	+ 1720
100	+ 7 300	-
3 479	+ 1403	+ 1212
100	+ 278	+  8
121	+  10	_
1502	+ 1213	+ 79

+ 13604

+3075

1 35566

Länsstyrelsens förslag

1. Huvudförslag + 2398000 kr.

2. För handläggning av gåvoskalleärenden m. m. yrkas en ijänsl som byråsekreterare till uppbördsenhelen (+126000kr.).

3. Till allmänna enheten yrkas förstärkning med en tjänst som byråsekreterare (4-126000kr.).

4. Vidare yrkas medel för tillfällig personal m.m. (+1 971000 kr.).

5. För inköp av persondatorer enl. särskild utvecklingsplan yrkas medel ( + 300 000 kr.).

6.   För inredning av ny förvaltningsbyggnad begärs särskilda medel
(+7000000 kr.).

7. Omkostnaderna beräknas öka (+470000kr.).

8. Lanlmälerienhelen a) Huvudförslag + 55000 kr.

b)  För all skola den ulrednings- och serviceverksamhel som kräver
specialkunskap i lanlmälerifrågor yrkas en Ijänsl som bilrädande överiant-
mälare. Vidare yrkas en ijänsl som konlorisl ( + 293000kr.).

c) Omkoslnaderna beräknas öka (+810000kr.).

9.  Länsslyrelsen hemsläller alt besparingar inom länsstyrelsen får anstå
intill dess regering och riksdag beslulal om evenluell begränsning av verk
samheten.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag det ökade medelsbehovel för länsslyrelsen lill 3075000 kr. Länsstyrelsens andel av den riktade besparingen harjag beräknat lill 160000 kr. För engångsulgifter för bl.a. inredning av ny förvaliningsbyggnad harjag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknal 4000000 kr. 5    Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 66

Kristianstads län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lanlmälerienhelen Lokalvärds-organisation

354

49057	+ 2871	+2801
43966	+ 2232	+ 2554
-	+ 80	-
11975	- 349	- 628
113	+  8	+  9
314	+ 86	_
2839	+ 380	+ 68

+2250

4-3064

I 64299

Länsstyrelsens förslag

1. Huvudförslag + 1 246000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar atl huvudförslagel inte skall lillämpas på anslagsposten Förvaltningskostnader (+1033000kr.).

3. Pä grund av nytillkomna arbetsuppgifter yrkas medel till yueriigare en tjänst som socialkonsulent till allmänna enheten (+ 145000kr.).

4. Omkostnaderna beräknas öka. Vidare begärs medel för ledningsövningar (+260000 kr.).

5. Lantmäterienheien a) Huvudförslag + 102000 kr.

b) Huvudförslaget skall inte tillämpas på anslagsposten (+58000 kr.).

c) För inköp av siålskåp och inredning av arkiv yrkas särskilda medel (+220000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag det ökade medelsbehovel för länsslyrelsen lill 2250000 kr. Länsstyrelsens andel av den riktade besparingen harjag beräknat lill 223000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet

67

Malmöhus län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaliningskoslnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lanlmälerienhelen Lokalvårds-organisalion

755

-2

+21

106445	+6993	+6338
95 189	+ 5 730	+ 5 759
21021	+ 1640	-1 555
192	+    28	+     14
851	+    66	_
3 247	+  460	+   140

+9187

+4937

I 131 757

Länsstyrelsens förslag

1. Huvudförslag + 5435000kr.

2. På grund av volymökningen inom kulturminnesvården yrkas en ijänsl som byrådirektör lill länsaniikvarien (+ 147000kr.).

3. Till taxeringsenheten yrkas förstärkning med fem handläggare och fyra assistenter (+1 084000kr.).

4. För forlsall ulbyggnad enligl RS-reformen begärs lill revisionsenheten fem handläggare (+646000kr.).

5. Till besvärsenheten yrkas medel för tillfällig personal motsvarande fem årsarbetskrafter. Vidare yrkas medel för omvandling av tjänstestrukturen inom enheten (+778000 kr.).

6. För fortsatt utbyggnad enligt momsorg-projektels förslag yrkas en handläggare och fem assistenter till mervärdeskaiteenheten ( + 238000 kr.)

7. Omkoslnaderna beräknas öka. Vidare yrkas medel för ledningsövningar (+399 000kr.)

8. Lantmäterienheien a) Huvudförslag + 250000kr.

b) För ADB-verksamhet och kartlagning begärs särskilda medel (+210000kr.).

9. Länsstyrelsen anmäler atl en medelstilldelning enligt huvudförslaget
medför att myndigheten inle - med hittillsvarande ambiiionsnivå - kan
fullgöra alla de skilda arbetsuppgifter som enligt författningar eller eljest
givna riktlinjer åvilar länsstyrelsen.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag det ökade medelsbehovel för länsstyrelsen till 4937000 kr. Länsstyrelsens andel av den riklade besparingen harjag beräknal lill 495000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet

68

Hallands län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lanlmälerienhelen Lokalvårds-organisation

299

+ 10

42466	+6245	+ 2469
37 731	+ 3 948	+ 2 209
50	+ 1672	-
7872	+ 518	+ 246
93	+  7	+  7
86	+  7	_
2466	+ 233	+ 163

+7010

+2 885

1 52984

Länsstyrelsens jörslag

1. Huvudförslag + 1494000kr.

2. Länsslyrelsen yrkai- alt en tjänst som byråsekreterare inrällas vid priskontoret (+123000kr.).

3. Vidare yrkas att sex inrättade extra tjänster på skatteavdelningen byts ul mot extra ordinarie tjänster (+961000kr.).

4. En tjänst som assistent bör inrättas på skatteavdelningens kansli för längdförings- och arkivfunktionen (+109000 kr.).

5. Vidare begärs medel för tillfällig personal m. m. (+989000kr.).

6. Länsstyrelsen yrkar att huvudförslaget inte skall tillämpas på skatteavdelningen (4-385 000 kr.).

7. För nya uppgifter inom socialtjänstlagsliftningen behövs en tjänst som socialkonsulent lill allmänna enheten. Vidare begärs till samma enhet en tjänst som byråsekreterare för förbällring av vägtrafikskallekonlrollen (+269000kr.).

8. Omkostnaderna beräknas öka. Vidare yrkas medel för inredning av ny förvaliningsbyggnad (+2447 000kr.).

9. Lanlmälerienhelen a) Huvudförslag + 113000kr.

b) Medel yrkas för tillfällig personal (+40000 kr.).

c) Omkostnaderna beräknas öka (+80000kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanslällningen beräknarjag det ökade medelsbehovet för länsslyrelsen till 2885 000 kr. Länsstyrelsens andel av den riklade besparingen harjag beräknat till 187000 kr. För engångsulgifter för inköp av ny offsetmaskin och inventarier m. m. till ny förvaltningsbyggnad har jag under poslen Till regeringens disposition preliminärt beräknal 1 lOOOOO kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet 69

Göteborgs och Bohus län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsslyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaliningskoslnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lanlmälerienhelen Lokalvårds-organisation

763

06294	+4058	+6133
94870	+2967	+ 5 544
15811	+ 1978	+ 1310
189	+  15	+  14
778	+ 61	__
4506	+ 697	+ 300

+6809

+7 757

1 127 579

Länsstyrelsens förslag

1.  Huvudförslag + 5912000 kr.

2.    Länsstyrelsen begär medel för avgifter till dalamaskinfonden
(+200000 kr.).

3.  Lanlmälerienhelen a) Huvudförslag + 222000 kr.

b) För justering av resursmässig snedfördelning mellan lantmäterienheien och överlantmätarmyndigheten bör enheten tillföras särskilda medel (+200000kr.).

c) Omkoslnaderna beräknas öka (+275 000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag det ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 7757000 kr. Länsstyrelsens andel av den riktade besparingen harjag beräknat lill 770000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet

70

Älvsborgs län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lanlmälerienhelen Lokalvårds-organisation

395

64 502

57 430

12086 176

435 3 076

I 80276

+ 2	:84i
+ 2	;042
_	623
+	14
+	34
+	571

+3 267

-1

+ 3 609

+ 3 243

-1 545 +     14

-   195 + 1883

Länsstyrelsens förslag

1. Huvudförslag + 1 189000 kr.

2. Länsslyrelsen yrkar all huvudförslagel inte skall lillämpas på skatteavdelningen (+678 000kr.).

3. Omkostnaderna beräknas öka. Vidare yrkas medel för ledningsövningar (+399000kr.).

4. Lanlmälerienhelen a) Huvudförslag + 189000kr.

b) För uppruslning av registerkartor yrkas särskilda medel. Omkostnaderna beräknas öka ( + 193 000 kr.).

5.  Länsslyrelsen hemsläller alt regeringen i kommande regleringsbrev
slopar de nu inom förvaltningsanslagel gällande högslbegränsningarna för
löner och ulrikes resor.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanslällningen beräknarjag del ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 1883000 kr. Länsstyrelsens andel av den riktade besparingen harjag beräknat till 276000 kr. För engångsulgifter för fortsatt uppruslning av lantmäterienhelens registerverk harjag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknal 150000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet 71

Skaraborgs län

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Läns- Före-

styrelsen draganden

Personal 327 +2 -1

Anslag

45746	+ 3 648	+2554
41340 8040 107	+ 1361 + 1944 +   313 +   201	+ 2 328 -    37 +      9
228 3 630	+     18 +   849	-    75
1 57752	+5029	+2451

Förvaltningskostnader Därav

lönekostnader

engångsutgifler Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lantmäterienheien Lokalvärds-organisation

Länsstyrelsens förslag

1. Huvudförslag + 1901000kr.

2. Länsstyrelsen yrkar förstärkning med en tjänst som byrådirektör till regionalekonomiska enheten. Vidare yrkas att en tjänst som extra bilrädande länsarkilekl ersätts med en extra ordinarie tjänst (+142000kr.).

3. Omkostnaderna beräknas öka. Vidare yrkas medel för inredning av ny förvaltningsbyggnad (+2 137000kr.).

4. Lanlmälerienhelen a) Huvudförslag + 182000 kr.

b) För fortsatt bearbetning av länsstyrelsens program för skoglig struk-turrafionalisering yrkas särskilda medel (+130000kr.).

c) Omkostnaderna beräknas öka (+537000kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanslällningen beräknarjag det ökade medelsbehovel för lånsstyrelsen till 2451000 kr. Länsstyrelsens andel av den riklade besparingen harjag beräknat till 203 000 kr. För engångsulgifter för bl.a. inredning av ny förvaltningsbyggnad harjag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 1 100000 kr.

Prop, 1983/84:100    Bilaga 15   Civildepartementet

72

Värmlands län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader Samhällsinformalion Kungörelseannonsering

Lanlmälerienhelen Lokalvårds-organisation

+3

328

45 799	+ 3 890	+ 2434
40939	+ 2729	+ 2 280
100	+ 490	-
6602	+ 1631	+ 1215
122	+  12	+  9
297	+ 30	_
2 534	+ 407	+ 196

I

+5970

+3854

55 355

Länsstyrelsens förslag

1. Huvudförslag + 3 177000 kr.

2. För utvidgning av regionalekonomiska enhetens lunga arbetsuppgifter yrkas en tjänst som försle byråsekrelerare (+ 147000 kr.).

3. Besvärsenhelen behöver förslärkas med en tjänst som taxeringsinien-dent(+147000kr.).

4. För utökade arbetsuppgifter vid allmänna enheten begärs en tjänst som förste byråsekreterare (+123000kr.).

5.    Länsstyrelsen yrkar aU huvudförslagel inle skall lillämpas
(4-1 030000 kr.).

6. Vidare yrkas medel för tillfällig personal m.m. (+310000kr.).

7. Omkostnaderna beräknas öka (+629000kr.).

8. Lantmäterienheien a) Huvudförslag + 108000kr.

b) Länsstyrelsen yrkar alt huvudförslagel inle skall lillämpas på lanlmälerienhelen (+54000 kr.).

c) Omkoslnaderna beräknas öka (4-245000 kr.).

9.  Länsstyrelsen hemsläller alt regeringen föreskriver vilken eller vilka
delar av länsstyrelsens verksamhet som skall drabbas av besparingar om
huvudförslagel kommer all lillämpas saml all regeringen föranslallar om
erforderiiga förfallningsändringar och ändrade direkliv.

10.  Om länsstyrelsen ges ökade arbetsuppgifter, t.ex. vid regional sam
ordning, måste särskilda medel anvisas härför.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag del ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 3 854000 kr. Länsstyrelsens andel av den riktade besparingen harjag beräknat lill 299000 kr. För engångsulgifter för bl. a. inköp av ordbehandlingsutruslning harjag under poslen Till regeringens disposifion preliminärt beräknal 60000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet

73

Örebro län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Läns-stvrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lanlmälerienhelen Lokalvårds-organisation

-1

330

45 840	+ 5717	+ 2652
41 130	+ 2 102	+ 2 364
70	-
8 338	+ 80	- M2
112	+  9	+      9
330	+  33	_
1765	+ 327	+  97

+6 166

+2416

I 56 386

Länsstyrelsens förslag

1. Huvudförslag 4- 1 776000kr.

2. Vidare yrkas medel för ulbyle av telefonväxel och för inköp av ny tjänstebil (4-3 lOOOOOkr.).

3. Lanlmälerienhelen a)Huvudförslag + 212000kr.

b) För inköp av nya registerkartor m. m. yrkas särskilda medel (+115000 kr.).

4. Länsstyrelsen hemsläller att fä tillämpa en mer långsiklig redovisning av huvudförslagel (+963000 kr.).

5. Vidare begärs att regeringen underiältar besparingsarbetet genom atl förenkla regelsystemet med inriklning på aU en allmän ambitionssänkning skall undvikas.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag del ökade medelsbehovet för länsslyrelsen till 2416000 kr. Länsstyrelsens andel av den riktade besparingen harjag beräknat till 222000 kr. För engångsulgifter för utbyte av telefonväxel har jag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 2500000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet

74

Västmanlands län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsslyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lanlmälerienhelen Lokalvårds-organisation

+2

-2

300

41754	+ 2063	+ 2221
37427	+ 1462	+ 2082
80	+ 210	_
7 699	+ 703	+ 370
112	+ 122	+  9
128	+  10	_
1 533	+ 253	+ 235

+2835

+3151

1 51227

Länsstyrelsens förslag

1. Huvudförslag + 2145000kr.

2.   Länsstyrelsen yrkar medel moisvarande en årsarbetskraft för att
handha MI-01-systemel på nalurvårdsenhelen (+112000kr.).

3. För arbetsuppgifter inom civilförsvarets område begärs en tjänst som byråsekreterare till försvarsenheten (+123000kr.).

4. Kulturminnesvården behöver förstärkas med ytteriigare en tjänst som länsantikvarie (+142000kr.).

5. Omkoslnaderna beräknas öka (+376000kr.).

6. Lantmäterienheien a) Huvudförslag + 203000 kr.

b) För inköp av ny registerkarta yrkas särskilda medel (+50000kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag det ökade medelsbehovel för länsstyrelsen till 2835000 kr. Länsstyrelsens andel av den riktade besparingen harjag beräknat lill 267000 kr. För engångsulgifter för inköp av bl.a. en ordbehandlingsutrustning harjag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 80000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet

75

Kopparbergs län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Läns-slvrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Diirav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnnder Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lanlmälerienhelen Lokalvärds-organisation

+2

-I

339

47438	+ 3 629	+ 2 693
41586	+ 2 156	+ 2 424
40	+ 289	-
11 328	+ 345	-1281
140	+ 371	+  11
274	+  21	_
4 496	+ 1273	- 102

+5 639

+ 1321

1 63 677

Länsstyrelsens förslag

1. Huvudförslag + 2039000kr.

2. Länsstyrelsen yrkar atl huvudförslagel inte skall lillämpas på skalleavdelningen (+400000kr.).

3. Vidare yrkas medel med hänsyn lill förestående allmän fastighetstaxering och bestyret med reformerad inkomstbeskattning (+400000kr.).

4. Till allmänna enheten begärs medel för effektivare indrivning av kilometerskall (+150000kr.).

5. Omkoslnaderna beräknas öka ( + 1 377000 kr.).

6. Lanlmälerienhelen a) Huvudförslag + 174000 kr.

b)  Till enheten yrkas en tjänst som byråingenjör och en tjänst som
karttekniker för förnyelse av fastighelskartan (+248000 kr.).

c) Vidare yrkas medel för tillfällig personal m.m. ( + 365000kr.),
d)Omkoslnaderna beräknas öka (+ 486000kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanslällningen beräknarjag det ökade medelsbehovel för länsstyrelsen lill 1321000 kr. Länsstyrelsens andel av den riktade besparingen harjag beräknal till 228000 kr. För engångsutgifler för bl. a. resursförstärkning till fastighetskartan harjag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 160000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet

76

Gävleborgs län

I98.V84

Beräknad ändring 1984/85

Länsslyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lanlmälerienhelen Lokalvårdsorganisation

I

326

44 709	+ 2682	+ 2751
40 160	+ 2008	+ 2 368
-	+ 125	-
14 574	+1 565	-3 146
111	+ 279	+  9
184	+  14	_
2 875	+ 538	+ 209

+5 078

-   177

I 62454

Länsstyrelsens förslag

1. Huvudförslag + 3 877000 kr.

2. Länsslyrelsen yrkar medel för ökade slädkoslnader pä grund av ulökningav lokalylan (+150000kr.).

3. Vidare yrkas medel för utbyte av tjänstebil och för ledningsövningar (+-150000kr.).

4. Omkostnaderna beräknas öka ( + 363 000 kr.).

5. Lanlmälerienhelen a) Huvudförslag + 148000 kr.

b) För ulbyle av nuvarande registerkartor för landsbygdsområdena mot nya ekonomiska kartor yrkas särskilda medel (+390000 kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag medelsbehovel för länsstyrelsen till 62 277000 kr. Länsstyrelsens andel av den riktade besparingen harjag beräknat till 200000 kr. För engångsulgifter för ny registerkarta till lantmäterienheien harjag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 80000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 77

Västernorrlands lån

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

Läns- Före-

styrelsen draganden

Personal 335                         +8                   -       1

Anslag

Förvaltnings
kostnader 46720                  +5 140                  +2850
Därav

+ 3906
+	526
+	887
+	64
+	16
+	389

lönekostnader 41357                  +3906                  +2473

engångsutgifler 80

Lokalkostnader 7 172                  +887                  +  690

Samhällsinformalion 125                  +64 +10

Kungörelseannonse
ring 214

Lantmäterienheien 3 483 +   389 +   325

Lokalvårds-
organisation I - -

57 715 +6496 +3875

Länsstyrelsens förslag

1.  Huvudförslag + 2 525 000 kr.

2. Länsslyrelsen yrkar särskilda medel för speciella insalser främsl inom områdena regionalpolitik och miljöskydd (4-750000kr.).

3. Vidare yrkas medel för speciella projekl inom kulturminnesvården och inom miljöskydd och naturvård (+220000kr.).

4. För arbetet med fastighetstaxering bör taxeringsenheten tillföras en tjänst som taxeringsintendent (+158000kr.).

5. Länsstyrelsen yrkar alt fyra inrättade exlra ijänsler inom revisions-och mervärdeskalleenheterna omvandlas till extra-ordinarie tjänsler. Till mervärdeskaiteenheten yrkas utökning av kontorspersonalen med en tjänst som kontorsbilräde (+679000kr.).

6. Till uppbördsenheten yrkas en tjänst som assistent för arbetsuppgifter som övertagits från annal län (+105000kr.).

7. För handläggning av kilomelerskall bör allmänna enhelen tillföras en tjänst som byråsekrelerare (+117000kr.).

8. Vidare yrkas medel för tillfällig personal m. m. (+618000kr.).

9. Omkostnaderna beräknas öka (+935 000 kr.).

10.  Lanlmälerienhelen a) Huvudförslag + 268000 kr.
b) Omkostnaderna beräknas öka (+121 000kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag det ökade medelsbehovet för länsstyrelsen lill 3875000 kr. Länsstyrelsens andel av den riktade besparingen harjag beräknal till 213000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet

78

Jämtlands län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsslyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lanlmälerienhelen Lokulvårds-organisaiion

221

31869

28 107

5 621 81

137 2 675

I 40384

+ 2 868

-1 157

rl 187

-   195

r      10

+   21

v   453

+3157

-        2

+1 535 + 1298

-      33
+      6

-    191
+ 1317

Länsstyrelsens förslag

1. Huvudförslag + 1438000kr.

2. Länsslyrelsen yrkar medel för genomförande av ell anlal speciella projekl (4-900000kr.).

3. Omkoslnaderna beräknas öka ( + 366000kr.).

4. Lantmälerienheten a) Huvudförslag + 50000kr.

b) För upprättande av beslämmelsekarla och specialblad till fastighetskartan yrkas särskilda projektmedel (+403000kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag del ökade medelsbehovel för länsstyrelsen till 1317000 kr. Länsstyrelsens andel av den riktade besparingen har jag beräknal till 454000 kr. För engångsulgifter för uppläggningen av beslämmelsekarla m. m. inom lanlmälerienhelen harjag under poslen Till regeringens disposition preliminärt beräknat 40000 kr. Vidare harjag under samma anslagsposl preliminärt beräknal 60000 kr. för inköp av en mappautomai.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet

79

Västerbottens län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaliningskoslnader Därav lönekostnader engångsutgifler Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lantmälerienheten Lokalvårds-organisation

+4

304

i3 882	+ 3 766	+ 2 277
18778	+ 2 148	+ 2189
160	+ 1005	-
8221	-	- 614
115	+  26	+  9
138	+ 200	_
2450	+2113	+ 191

+6105

+ 1863

1 54807

Länsstyrelsens förslag

1. Huvudförslag + 1 561 000 kr.

2. Länsstyrelsen yrkar medel för projektverksamhet inom naturvårdsen-heiens verksamhetsområde (+300000kr.).

3. Till vardera av uppbörds--och dataenheterna yrkas en assistent ( + 210000 kr.).

4. Till administrativa enhelen begärs en tjänst som byrådirektör för organisationsutveckling och rationalisering och en tjänst som personalkonsulent (4-295000kr.).

5.    Vidare yrkas medel för praktikarbete för arbetshandikappade
(+200000 kr.).

6. Omkostnaderna beräknas öka. Vidare yrkas medel för inköp av ny tjänstebil och för ledningsövningar (+1 426000kr.).

7. Lantmälerienheten a) Huvudförslag + 69000kr.

b) Länsslyrelsen yrkar att personalkostnaderna räknas upp för att svara mol befintliga tjänsler (+500000kr.).

c) För mikrofilmning av förrättningsarkiv m. m. yrkas särskilda medel (+1530000kr.).

d) Omkostnaderna beräknas öka (+ 14000kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning lill sammanställningen beräknarjag det ökade medelsbehovet för länsstyrelsen till 1863000 kr. Länsstyrelsens andel av den riktade besparingen harjag beräknal lill 277000 kr. För engångsulgifter för bl.a. mikrofilmning av förrätiningsarkiv vid lantmälerienheten harjag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknal 300000 kr.

Prop. 1983/84; 100    Bilaga 15    Civildepartementet

80

Norrbottens län

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Länsstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Förvaltningskostnader Därav lönekostnader engångsulgifter Lokalkostnader Samhällsinformation Kungörelseannonsering

Lantmälerienheten Lokalvårdsorganisation

354

-      2

51518	+6 772	+ 3 165
45 54J	+ 2 158	+ 2812
-	+ 3 826	-
7057	+ 498	+  6
125	+  10	+  10
149	+  12	_
4371	+ 317	+ 161

+7609

+3342

1 63221

Länsstyrelsens förslag

1. Huvudförslag + 2039000 kr.

2.     Länsstyrelsen   yrkar   atl   huvudförslagel   inle   skall   tiljämpas
(+1237000 kr.).

3. Vidare yrkas medel för utbyte av telefonväxel (+3 706000kr.).

4. Omkostnaderna beräknas öka. Vidare yrkas medel för ledningsövningar (+310000kr,).

5. Lantmälerienheten a)Huvudförslag + 179000kr.

b) Länsstyrelsen yrkar atl huvudalternativet inte skall lillämpas på lantmälerienheten (4-88 000 kr.).

c) Ornkostnaderna beräknas öka ( + 50000 kr,).

6.  Länsstyrelsen hemställer atl regeringen fattar beslut om översyn av
lagen om arvsskatt och gåvoskatt.

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanställningen beräknarjag det ökade medelsbehovel för länsslyrelsen lill 3 342000 kr. Länsstyrelsens andel av den riklade besparingen harjag beräknat till 300000 kr. För engångsutgifler för bl.a. utbyte av telefonväxel harjag under posten Till regeringens disposition preliminärt beräknat 3700000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet

81

Diverse ändamål

I98.V84

Beräknad ändring 1984/85

Maskinhyra för dataenheterna Utrustning för dataenheterna Länsslyrelsernas organisationsnämnd Landshövdingarnas ijänstebostäder Koslnader vid anstånd med omstationering m. m. Blanketter Bidrag lill kostnader för laslighelsbild-ningsförrätlningar m. m. Till regeringens disposition

	Myndigheterna		Föredraganden
78 190	+ 11 124		+ 3 676
3 621	+	799	+     157
9.346	+	439	+    571
226	+	4	+      34
1098 1 100	+ +	109 300	+      77 +     110

30

+

298

+ 2 894 4-15699

+ 25913 +30540

19470 113349

Föredragandens överväganden

Maskinhyror för dalaenhelerna beräknas öka med 3 676000 kr. på grund av prisomräkning på koslnaderna för underhåll av befinllig ulruslning. Vidare beräknas kostnaderna för ulruslning för dalaenhelerna öka med 157000 kr. med anledning av prisomräkning saml ersättningsanskaffning av efterbehandlingsmaskiner och ulökal behov av skivpackar m. m. För länsstyrelsernas organisationsnämnd har jag beräknal en ökning med 571000 kr. Nämndens verksamhel har nu konsoliderats och under del senaste året har vissa interna omorganisationer vidtagits. Dessa har bl.a. inneburit alt uppgiftsfördelningen mellan ordföranden och kanslichefen ändrats. Mol denna bakgrund harjag beräknal medel för en överdireklör. Koslnaderna för landshövdingarnas ijänslebosläder beräknas öka med 34000 kr. Jag har därvid beräknal all koslnader för iransporl, underhäll och renovering av lill ijänstebostaden deponerat konstverk från statliga museer skall bekoslas från denna anslagspost. Anslagsposterna Kostnader vid anstånd med omstationering m.m. och Blanketler beräknas öka med 77000 kr. resp. IIOOOO kr. med anledning av prisomräkning. Bidrag lill koslnader för faslighetsbildningsförräilningar beräknas öka med 2000 kr.

Anslagsposlen Till regeringens disposition under anslaget lill länsslyrelserna harjag beräknat totalt lill 45 383000 kr. lill övervägande del hänför-liga till kostnaderna för invenlarier och utrustning hos länsstyrelserna. I beloppet ingår även medel för vissa kostnader för länsslyrelsernas ledningsövningar, vissa ännu ej fördelade medel för täckande av koslnader för ulökad regional prisövervakning, medel för förstärkning av mcrvärde-

6    Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15    Civildepartementet 82

skatte- och vägtrafikskattekontrollen och medel för granskning av vinsldelningsskall samt medel för förstärkta insatser inom miljöskyddsområdet. Vidare ingår i beloppet medel för slalsbidrag till kostnader för medbor-garviunen enligl lagen (1981:324) om medborgarvittnen i Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen

föreslår riksdagen att lill Länsstyrelserna m. m. för budgetåret 1984/

85 anvisa ell förslagsanslag av 1 865037000 kr. samt bereder riksdagen tillfälle atl ta del av vad jag har anfört i fråga om

länsdemokralikommitténs,

ADB-beredningsgruppens och

länsdomstolskommitténs betänkanden.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 83

C. KYRKLIGA ÄNDAMÅL

C 1. Domkapitlen och stiftsnämnderna m.m.: Förvaltningskostnader

1982/83 Utgift 11985 763

1983/84 Anslag 11378000

1984/85 Förslag 11728000

Frän delta anslag bestrids de koslnader för domkapillen, sliftsnämn-derna, ärkebiskopens kansli och kyrkoherdarna för döva som framgår av sammanslällningen i del följande.

1 varje siifi finns ell domkapiiel som handhar kyrkliga angelägenheier inom siifiei. De grundläggande bestämmelserna härom finns i lagen (1936:567) om domkapitel (ändrad senasl 1982:944). 1 varje stift ulom i Stockholms stift finns också en stiftsnämnd. Sliftsnämnderna handlägger ärenden som främst rör kyrklig jord. De viktigaste bestämmelserna härom finns i lagen (1970:939) om förvallning av kyrklig jord (ändrad 1975: 1322 och 1983:402). Enligl denna lag ankommer på siiftsnämnd dels vissa myndighetsfunktioner, dels förvallningen av präsllönefondsfaslighelerna och skogen på löneboslällena i stiflel. 1 Stockholms stift fördelas dessa uppgifter mellan sliftsnämnderna i Uppsala och Slrängnäs.

I andra siifl än Siockholms fördelas koslnaderna för domkapillen och sliftsnämnderna mellan slaten, kyrkofonden och de olika stiftens förvaltning av prästlönefondsfasligheier och bosiällsskog. På kyrkofonden och nämnda förvallning faller enligl nuvarande fördelningsprinciper hälften av de under II. Övriga domkapitel beräknade koslnaderna. Dessulom faller på kyrkofonden och förvallningen de beräknade koslnaderna under IV. Sliftsnämnderna. Den andra hälften av de koslnader som har beräknals under II. Övriga domkapiiel saml de beräknade koslnaderna för lillfällig personal belalas av slalen. Denna fördelning grundar sig på uppfattningen alt koslnaderna för sliftsnämnderna hell skall betalas av kyrkofonden eller, om koslnaderna avser förvallningen av prästlönefondsfasligheier och bosiällsskog, av inkomslerna från denna förvallning.

Förvallningen av den kyrkliga jorden kan uppdras åt dels för domkapitel och siiftsnämnd gemensam kanslipersonal, dels siiftsjägmäsiare och viss annan skoglig personal hos nämnden, dels för förvallningen särskill anställd personal. Även i den sisi nämnda gruppen kan ingå kanslipersonal.

De anslag lill förvaltningskostnader som beräknas i del följande avser samtliga kostnader för den gemensamma kanslipersonalen samt för slifts-jägmäslarna och den förul nämnda skogliga personalen hos sliftsnämnderna. I den mån dessa båda personalgrupper anlitas för förvaltningen av präsltönefondsfasligheier eller bosiällsskog skall däremot svarande lönekoslnadcr las upp som uppbördsmedel. Dessa uppbördsmedel skall beriiknas av sliftsnämnderna. Della kan ske först efter utgången av budgetåret 1984/85. Med hänsyn härtill kan i della sammanhang uppbördsmedlen endasl beräknas preliminärl. Del belopp som kan anias bli akluellt upp-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet

84

skallar jag till minst 1,3 milj. kr. för budgelåret 1984/85. I della sammanhang harjag inte belastat förvaltningen med kostnader för arvoden m. m. till stiftsnämndsledamöter. Tilläggas bör alt jag inte lar upp något anslag till lön åt den personal för vilken lönen hell skall bestridas ur inkomslerna från förvaltningen av prästlönefondsfasligheier och bosiällsskog.

Vad jag i det föregående har sagt om lönekostnader gäller också för stiftsnämndernas övriga kostnader. Del belopp som på denna punkt bör las upp som uppbördsmedel för förvaltningen av prästlönefondsfasligheier och bosiällsskog beräknar jag preliminärt till 250000 kr. för budgetåret 1984/85.

I fråga om domkapitlet i Slockholm faller koslnaderna hell på slalen. Koslnaderna för ärkebiskopens kansli och kyrkoherdarna för döva faller hell på kyrkofonden.

Kyrkofondens bidrag tas upp som uppbördsmedel.

Utöver de belopp som redovisas i följande sammanställning bestrids ur kyrkofonden kostnaderna för personaladministrativa ijänsler. Sådana tjänster finns inrättade vid samtliga domkapitel och vid ärkebiskopens kansli.

1983/84

Beräknad ändring 1984/85

Domkapillen

Föredraganden

+7

17 364000 2 696400

Personal

Anslag

Utgifter

I. Domkapitlet i Stockholm

Förvaltningskostnader

Lokalkostnader

//. Övriga domkapitel Förvaltningskostnader Lokalkostnader

///.  Tillfällig personal hos domkapitlen m. m. enligt regeringens bestämmande

IV.  Sliftsnämnderna
Förvaltningskostnader
Lokalkostnader

V.   Ärkebiskopens kansli
Förvaltningskostnader

VI. Kyrkoherdar jör döva
Förvaltningskostnader

Uppbördsmedel Bidiag tiän kyrkofonden Friin lörviiltningen uv piiisllönefondstäslig-helL-r och bosliillsskog

NclloMlgili kr.

171

of.

687 200 227 500

+   119700 +    22 500

+    38 800 +    49 500

+1 843 000 +    62 600

+  989000 -    34400

433 000	+	24000	—	215000
7 745 600	+	504 100	+	740400
238400	+	25 500	+	25 600
966 600	+	83 400	+	82400
1 577 300	+	77 500	+	105 700
19258 000	+1 643 300		+	182000
1.00000		-	+	250000
11378000	+ 1 119000		+	350000

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet 85

Domkapitlen

1. Pris- och löneomräkning m. m. +2 234 700 kr.

2. Huvudförslagel innebär för domkapitlens del huvudsakligen personalinskränkningar samt belräffande stiftsnämnderna främst minskad reseverksamhet. Domkapillen framhåller att förslagets genomförande skulle medföra slora svårigheler för sliflsmyndighelerna all fullgöra sina åligganden.

3. Domkapitlet i Stockholm anhåller om en halviidsljänsl som vaklmäs-tare och domkapitlet i Strängnäs om en ny assistenitjänst (+162900kr.). Vidare anhåller domkapitlet i Luleå alt en halvtidstjänst som stiftsnotarie ändras till heltidstjänst och domkapitlet i Växjö atl en halvtidstjänst som assistent vid stiflsnämnden i Växjö ändras lill heltidstjänst (+133 500kr.).

4. Den begärda höjningen av anslagsposten till förvaltningskostnader vid ärkebiskopens kansli innefattar bl.a. porlokoslnader på grund av tjänstebrevsrättens slopande (+30000kr.).

Föredragandens överväganden

Med hänvisning till sammanslällningen beräknar jag anslaget lill 11 728000 kr. Anslaget har i fråga om den slalligt finansierade delen beräknals enligl huvudförslagel.

Till de i sammanslällningen beräknade ulgifterna kommer vissa koslnader på grund av lokala löneförhandlingar m.m. inom ATF-områdel (L-ATF) för budgelårel 1983/84. Jag förulsäller att sådana merkostnader i likhel med vad som lidigare har skell skall få läckas genom överskridande av anslagei.

Uppbördsmedlen frän förvallningen av präsllönefondsfastigheler och bosiällsskog har som jag redan anförl lagits upp endast med preliminärt beräknade belopp. Skulle det vid den slulliga beräkningen av bidragen frän denna förvallning - vilken beräkning kan.ske försl under andra halvåret 1985 - visa sig att förvallningen bör belastas med andra belopp än jag har antagil, bör regeringen äga räll all beslula om den ändring av kyrkofondens bidrag som föranleds av den ändrade beräkningen.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen atl

1. till Domkapitlen och stiftsnämnderna m.m.: Förvaltningskostnader för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 11728000 kr.,

2. bemyndiga regeringen att besluta om ändring av kyrkofondens bidrag enligt vad jag nyss har anfört.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet C 2. Ersättningar till kyrkor m. m.

1982/83	Utgift	243278
1983/84	Anslag	140000
1984/85	Förslag	240000

Della anslag belaslas till slörsla delen med ersällningar lill domkyrkor och förulvarande domkyrkor. Ur anslagei ulgår också indelningsersäll-ningar lill vissa domkyrkosysslomän.

Länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) föreslår alt nuvarande ersällningar om möjligt avvecklas. Om så inte kan ske föreslår LON atl bestämmelserna ses över och förenklas samt alt administration och utbetalning av ersällningarna föriäggs lill en och samma myndighet, förslagsvis kammarkollegiet.

Föredragandens överväganden

Administrationen av delta anslag är i förhållande lill bidragens sloriek orimligt tidskrävande. Möjligheterna all förenkla denna bidragsgivning senasl fr. o. m. år 1985 bör därför prövas.

För nästa budgelår föreslår jag all anslaget räknas upp med lOOOOOkr. med hänsyn lill belastningen. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

all till Ersällningar lill kyrkor m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 240000kr.

C 3. Vissa ersättningar till kyrkofonden

1982/83 Utgift 5050737

1983/84 Anslag 5051000

1984/85 Förslag 5051000

Enligt 11 § lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader (omtryckt 1982: 379, ändrad 1983:401) skall från staten för varje år utgå ersättning lill kyrkofonden med 5050737 kr. för prästerskapets lill slaten indragna tionde m.m. Ersättningen beslrids från detta anslag, som för innevarande budgelår är uppfört med ell avrundal belopp av 5051 000 kr.

Föredragandens överväganden

Anslagei bör för näsla budgelår föras upp med oförändrat belopp. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt till Vissa ersättningar lill kyrkofonden för budgetåret 1984/85 anvisa ett anslag av 5051 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15   Civildepartementet 87

C 4. Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m.

1982/83 Ulgift	1078090
1983/84 Anslag	1 177000
1984/85 Förslag	1208000

Enligt kyrkomusikerförordningen (1950:375; omtryckt 1973:681. ändrad senast 1983:566) skall kanlorsljänsl som regel vara inrättad i kyrkomusi-kerdistrikt med lägre invånarantal än 5000. Kantorstjänst kan vara anlingen skolkantorsljänst, dvs. tjänst som kyrkomusiker och lärare i grundskolan för klass på lågstadiet eller mellanstadiet, eller kyrkokantorstjänsl, som är en självständig kyrkomusikalisk tjänst. I mindre kyrkomusikerdislrikt, där kanlorsljänsl av organisatoriska skäl inle lämpligen kan inrällas eller behållas, får s. k. orgelspelare anställas.

För utbildning av kantorer anordnas varje år särskilda sommarkurser, som i första hand är avsedda för elever vid lärarhögskolans lågsladie- och mellanstadielärarlinjer och för lärare som genomgått utbildning vid dessa linjer. Varje kurs får omfatta högst 24 deltagare. I anslutning till kurserna förrättas organist- och kantorsexamen, som utgör det kyrkomusikaliska behörighetsvillkoret för anställning som kantor.

För behörighet lill kyrkokantorstjänst krävs utöver den kyrkomusikaliska behörigheten en särskild pedagogisk examen för kyrkokantorer. För avläggande av denna examen anordnas särskilda kurser, vilka utgörs av brevkurser i musikhistoria och pedagogik samt sommarkurser i metodik jämte övningsundervisning.

Från anslaget bestrids kostnader för arvoden, resekostnadsersältningar och traktamenten till kursledare, examinatorer och censorer saml andra utgifter i samband med kurserna och examina. För innevarande budgetår har vidare under delta anslag beräknals 190000kr. som bidrag till kurser för orgelspelare. Beslut om bidrag meddelas av Musikaliska akademiens slyrelse, som har tillsyn över kurserna.

Musikaliska akademiens styrelse

Anslaget föreslås bli höjt med 128700 kr. Av detta belopp avser 50 100 kr. pris- och löneomräkning och 78600 kr. höjning av bidraget till kurser för orgelspelare.

Föredragandens överväganden

Anslaget bör höjas med 31 000 kr. med hänsyn till de ökade kostnaderna. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa eU förslagsanslag av 1 208000kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 88

C 5. Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor

1982/83 Ulgift 3 280000 Reservation 12495

1983/84 Anslag 3 330000'

1984/85 Förslag 2 400000

Från anslaget bestrids innevarande budgelår koslnader för restaurering av domkyrkorna i Skara, Slrängnäs, Västerås och Visby.

För nästa budgelår har anslag begärts till restaurering av domkyrkorna i Linköping, Skara, Slrängnäs, Västerås och Visby.

1.   Linköpings domkyrkas reslaiireringskommitté anmäler all domkyr
kans fönster är svårt skadade genom viltring och behöver repareras. Re
parationsarbetena beräknas kosta 4970000 kr. i prisläget januari 1982 och
beräknas ta minst tre år atl genomföra. Kommittén anhåller om största
möjliga statsbidrag för dessa arbeten.

Riksantikvarieämbetet framhåller all arbetena är brådskande och att det är önskvärt atl principiellt beslut om bidrag kan tas snarasl möjligt även om bidrag ej kan utgå förrän tidigast budgetåret 1985/86. Ett påbörjande av arbetena senare än 1985 kan enligt ämbetets mening leda till alt de befintliga skadorna ytterligare förvärras och därmed förorsaka mera omfattande och dyrbarare ålgärder.

2.  För förslärkning av valven i Skara domkyrka har för budgetåren
1982/83 och 1983/84 anvisats sammanlagl 1,5 milj. kr. Kostnaderna för
förstärkningen av valven har tidigare beräknats till 4025000 kr. i prisläget
den 1 januari 1982. Statsbidrag för dessa arbeten skall utgå med belopp
motsvarande 70% av kostnaderna, dock högst 2,8 milj. kr. i prisläget den 1
januari 1982 (prop. 1982/83: 100 bil. 15, KrU 23, rskr 252).

Skara domkyrkas restaitreringskommiité anmäler atl man nu räknar med atl kunna nedbringa kostnaderna för förstärkning av valven lill ca 3 200000 kr. bl.a. genom all ulföra arbelena i en elapp i slällel för som lidigare planerals Ivå etapper. Kostnader som inte läcks av del anvisade statsbidraget skulle därvid förskotleras av församlingen. Reslaureringskommil-tén anhåller om statsbidrag med 740000 kr. för budgetåret 1984/85.

Domkapitlet i Skara lillslyrker framställningen och understryker viklen av alt den inre restaureringen fär fullföljas planenligt.

3.  För restaurering av Strängnäs domkyrka har för budgetåren 1979/80,
1982/83 och 1983/84 anvisals sammanlagl 2 325000 kr. Vidare har domka
pitlet i Strängnäs fåll tillstånd att av fondmedel använda högsl 2,5 milj. kr.
för att förskottera högsl tre fjärdedelar av kostnaderna för yttre reslaure
ringsarbeten på domkyrkan. Den kyrkliga samfällighelen mellan Slrängnäs
domkyrkoförsamling och Aspö församling har förklaral sig ha för avsikl all
svara för en fjärdedel av koslnaderna för ifrågavarande arbeien.

' Därav lmilj. kr. med anledning av förslag i prop. 1983/84: 26 om särskilda sysselsättningsålgärder för budgelårel 1983/84.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 89

Domkapitlet i Slrängnäs beräknar koslnaderna för nästa elapp av rc-slaureringsarbetet lill 1,3 milj. kr. Domkapillet anhåller för budgetåret 1984/85 om statsbidrag med 1622000 kr. Av del begärda beloppel avser 747 000 kr. ersällning för av domkyrkan förskollerade koslnader och 975000 kr. koslnader för nya arbeien.

4.  Riksdagen har för budgetåren 1980/81. 1982/83 och 1983/84 anvisal
sammanlagl 780000 kr. för reparation av tak. vind och torn på V'V;.s7('/c/.v
domkyrka. Del slalsbidrag som anvisades för budgelårel 1980/81 beräkna
des läcka 20% av koslnaderna för vissa reparationsarbeten på domkyr
kans tak och vind.

Västerås kyrkliga samfällighel anhåller för budgetåret 1984/85 om slalsbidrag med ytteriigare 474000 kr. Del begärda slalsbidragei motsvarar tillsammans med lidigare anvisal belopp 20% av de totala koslnaderna för reparation av tornet och spiran på Västerås domkyrka.

Domkyrkokommissionen i Västerås finner det motiverat atl samfällighelen får det begärda statsbidraget.

5.   För yttre restaurering av Visby domkyrka har sedan är 1977 anvisats
5057077 kr. i slalsbidrag.

De ulförda arbelena har bl.a. omfatlal reslaurering av ytierlaken samt arbeten på fasader och fönster. Den yllre reslaureringen har avslulats i juni 1983. Koslnaderna för den yllre reslaureringen uppgår till 13 893 005 kr. Enligl den av kammarkollegiel föreslagna och hittills tillämpade kostnadsfördelningen skall staten svara för två tredjedelar och församlingen för en tredjedel av dessa koslnader.

Visby domkyrkoförsamling anhåller för budgelåret 1984/85 om statsbidrag med 4028841 kr. för alt läcka av församlingen förskollerade kostnader för reslaureringen.

Föredragandens överväganden

I enlighel med förslag i prop. 1982/83: 100 bil. 15 har slalsbidrag lill restaurering av kyrkor anvisats under två olika anslag med sammanlagl 4 130000 kr., varav 2330000 kr. för restaurering av äldre domkyrkor och 1,8 milj kr. för reslaurering av Vadslena klosterkyrka. Restaureringen av Vadstena klosterkyrka är färdig men projektet har ännu inte slutredovi-sals. Anslaget till reslaurering av Vadstena klosterkyrka bortfaller fr. o. m. nästa budgelår. Jag föreslår alt den reservation som eventuellt finns kvar på anslagei överförs lill anslaget Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor och får disponeras på det sätt som regeringen beslular. Vidare föreslår jag alt reservationer under sistnämnda anslag som hänför sig till en viss domkyrka och som inte behöver utnyttjas för arbeten pä denna efler beslut av regeringen skall kunna få disponeras för reslaureringsarbeten på en annan domkyrka.

Ulöver de medel som beräknals i förra årets budgetproposition har i enlighel med förslag i prop. 1983/84:26 om särskilda sysselsältningsål-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 90

gärder för budgelårel 1983/84 1 milj. kr. anvisals för reslaurering av Slrängnäs domkyrka. En del av de för näsla budgelår planerade arbelena har därigenom kunnal lidigareläggas, vilkel gör all medelsbehovel nästa budgetår minskar med moisvarande belopp. Jag räknar dock för nästa budgetår med cll medelsbehov av ca 600000 kr. för reslaurering av Slräng-niis domkyrka.

Bidrag bör vidare utgå med ca 1,3 milj. kr. för restaurering av Visby domkyrka och med ca 500000 kr. för restaurering av Skara domkyrka.

Jag beräknar diiremot inle några medel för reslaurering av domkyrkorna i Linköping och Västerås.

Genom utnyttjande av reservationer kan bidrag eventuellt ulgå med någol högre belopp än de ovan redovisade.

Anslaget bör för näsla budgelår föras upp med 2400000 kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen aU

1. till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor för budgelårel 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 2400000 kr.,

2. medge atl regeringen fär disponera reservationer enligl vad jag nyss har anförl.

C 6. Bidrag till ekumenisk verksamhet

1982/83	Ulgift	465000
198.3/84	Anslag	520000
1984/85	Förslag	440000

Frän anslaget utgär innevarande budgetår bidrag till Svenska ekumeniska nämnden med 330000 kr. för bestridande av Sveriges årsavgift till Kyrkornas världsråd och med lOOOOO kr. för Kyrkornas världsråds sjätte generalförsamling i Vancouver den 24 juli-den 10 augusti 1983. Vidare utgår bidrag lill Nordiska ekumeniska inslilulei med 40000 kr. och lill ell av Konferenz Europäischer Kirchen upprältat program om mänskliga rättigheter med 50000 kr.

Svenska ekumeniska nämnden anhåller om slalsbidrag med ett belopp av 365 000 kr. för bestridande av årsavgiften till Kyrkornas världsråd för budgetåret 1984/85.

Nordiska ekumeniska institutet förklarar att det för att upprätthålla och ulöka verksamheten vid institutei behövs ökade anslag. Institutet anhåller om anslag för budgetåret 1984/85 med 50000 kr.

Ärkebiskopen anhåller om ett oförändrat anslag av 50000 kr. till det av Konferenz Europäischer Kirchen upprättade programmel om mänskliga rättigheter.

Föredragandens överväganden Jag tillstyrker atl statsbidrag lill Svenska ekumeniska nämnden får utgå

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 91

med 350000 kr. för bestridande av årsavgiften till Kyrkornas världsråd. Bidrag till Nordiska ekumeniska institutet och till kyrkornas program om mänskliga rättigheter bör ulgå med oförändrade belopp. Anslaget bör alltså för näsla budgelår föras upp med 440000 kr. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Bidrag till ekumenisk verksamhet för budgetåret  1984/85 anvisa ett anslag av 440000 kr.

C 7. Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna

1982/83	Ulgift	510000
198.3/84	Anslag	610000
1984/85	Förslag	625000

Enligl beslui av riksdagen (prop. 1966: 34. SU 51, rskr 158) ulgår bidrag av statsmedel till de svenska utlandsförsamlingarna. Beslutet avsäg de svenska församlingarna i Paris, London, Berlin, Köpenhamn. Oslo, Helsingfors och Buenos Aires, för vilka Kungl. Maj: t har fastställt kyrkoordning. Av anslaget för innevarande budgetär ulgår 585 000 kr. som bidrag till avlöning av kyrkvaktmäslare och biträden pä församlingarnas pastorsexpeditioner, medan 25 000 kr. utgör gotlgörelse ål den svenska församlingen i London för föriorad räll lill skeppsavgifter.

Domkapitlet i Uppsala

De koslnader för avlöning av biträden och kyrkvaktmäslare som bör beaklas vid bidragels bestämmande uppgår enligl domkapillels beräkningar lill I 200000 kr. budgelårel 1984/85. Domkapillel hemsläller, all bidragel föravlöningskoslnader besläms lill hälften av della belopp, dvs. lill 600000 kr. Vidare föreslår domkapillel. all gollgörelsen lill den svenska församlingen i London även för näsla budgelår skall ulgöra 25000 kr,

Föredragandens överväganden

På grund av församlingarnas ökade koslnader för avlöning av biträden och kyrkvaklmäslare förordar jag all anslaget för näsla budgetår höjs med 15000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna för budgetåret 1984/85 anvisa ett anslag av 625000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 92

C 8. Bidrag lill reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader

1982/83 Ulgift 340000 Reservation

1983/84 Anslag 295000

1984/85 Förslag 305000

Från anslaget utgär innevarande budgelår bidrag till reparalionsarbelen på de svenska kyrkorna i London. Berlin och Oslo. Även för näsla budgelår har anslag begärts för reparalionsarbelen pä dessa kyrkor.

Svenska församlingen i London anhåller om slalsbidrag med 150000 kr. för utbyte av fönster i kyrkofastighelen. Församlingen hade lidigare planerat all förse fönslren med dubbla glas genom all monlera en glasskiva på insidan av befintliga blyinfatlade fönsler. Fönslerbågarna har emellertid visal sig vara så hårt angripna av rost atl ell fullständigt utbyte blir nödvändigt. Kostnaderna för ulbyle av fönstren beräknas lill mer än 500000 kr. Ulbylel föreslås ske successivl efter hand som roslangreppen motiverar ålgärder.

Svenska försandingen i Berlin anhåller om statsbidrag med 200000 kr. för reparation av värme- och varmvaltensyslemel. Della installerades 1954 och har nu gått sönder varvid källaren fyllts med varmvatten. Del anses nödvändigl all byla ul systemet, vilkel beräknas kosta ca 420000 kr.

Svenska församlingen i Oslo anhåller om slalsbidrag med 50000 norska kr. för reparalion av en vallenskada i kyrkobyggnaden. Ell stuprör som varit inmurat i byggnadskroppen har frätts sönder och vatten har runnit in i murverkel. Skadan var av sådan art atl den omedelbart måsle åtgärdas.

Kammarkollegiel anför i remissyllrande över sislnåmnda ansökan om slalsbidrag all del enligl kollegiets mening finns skäl som lalar för all bidrag lill utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader skall täckas av kyrkofondsmedel.

Föredragandens överväganden

1983 ärs kyrkomöte har av svenska kyrkans centralstyrelse begärt en skyndsam ulredning rörande ullandsförsamlingarna och den av slyrelsen för svenska kyrkan i utlandet bedrivna verksamhelen. Ulredningen vänlas vara klar i början av år 1984 så all förslag i frågan kan presenteras för 1984 ärs kyrkomöte. Jag är med hänsyn härlill inle beredd atl nu ta ställning till kammarkollegiets förslag alt kyrkofonden skall svara för kostnader för reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader.

Större delen av de för nästa budgetår planerade arbetena är brådskande. Jag tillstyrker all statsbidrag nästa budgetår får utgå med 305000 kr. för reparationsarbeten pä utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 305000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 93

C 9. Bidrag till trossamfund

1982/83 Ulgift 31860000 Reservafion 140000

1983/84 Anslag 32850000 '

1984/85 Förslag 33 850000

Från della reservafionsanslag utgår bidrag lill religiös verksamhet (verk-samhelsbidrag) enligl förordningen (1974:404) om slalsbidrag lill vissa trossamfund (ändrad senast 1983:820). Verksamhetsbidrag utgår till församling som I. tillhör annat kristet trossamfund än svenska kyrkan eller ingår i grupp av samverkande kristna församlingar ulanför svenska kyrkan, 2. är anslutet till Sveriges frikyrkoråd eller på annal sätt samverkar med rådet och 3. tillhör sådanl samfund eller ingår i sådan grupp av församlingar som betjänar minst 3 000 personer i Sverige. Till församling som inte uppfyller villkoren under I och 2 utgår bidrag om regeringen har förklarat alt det trossamfund församlingen lillhör kan komma i fråga för statsbidrag enligt nämnda förordning. Sådana beslut föreligger beträffande anglikanska kyrkan, estniska evangelisk-lutherska kyrkan, de förenade islamiska församlingarna, katolska kyrkan, de mosaiska församlingarna, Sveriges muslimska förbund, de ortodoxa kyrkorna och ungerska protestantiska församlingen.

Frågan om bidrag prövas av en samarbetsnämnd, vari ingär företrädare för alla samfund eller grupper av församlingar som är anslutna till eller samverkar med Sveriges frikyrkoräd. I ärende om slalsbidrag till församling inom samfund, som inle är anslutet till frikyrkorådel, skall samarbetsnämnden inhämta yttrande frän en till nämnden knuten delegation. I denna delegation ingär bl. a. företrädare för de trossamfund som inte är representerade i samarbetsnämnden men som enligl regeringens beslut kan komma i fråga till slalsbidrag. Ledamölerna i nämnden och i delegalionen utses av regeringen.

Ur anslaget utgär vidare sammanträdesarvoden och reseersällningar ål ledamöler och suppleanler i samarbelsnämnden och i delegalionen samt ersättning till frikyrkorådel för informalion och administrativt arbete.

Av det för innevarande budgelår anvisade anslaget utgår 30 110000 kr. som allmänt verksamhelsbidrag och 2,4 milj. kr. som bidrag lill andlig värd vid sjukhus m. m. Vidare står 340000 kr. till regeringens disposition.

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund

Samarbetsnämnden anhåller för nästa budgetår om en uppräkning av anslaget Bidrag lill irossamfund med 6990000 kr. Samarbelsnämnden framhåller att kostnadsutvecklingen lett lill en reell nedskärning av anslagen till irossamfund under de senaste åren. För att undvika en ytterligare urholkning begärs en ökning av verksamhetsbidraget med 4 890000 kr.

Utöver verksamhetsbidraget har sedan budgetåret  1980/81  utgålt ett

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 94

särskill bidrag för andlig värd vid sjukhus. Genom della bidrag har speciella tjänster för sjukhusverksamheten kunnal inrällas. Vid utgången av budgetåret 1982/83 fanns 50 hel- eller deltidstjänster som sjukhuspaslorer. Anslaget täcker emellertid endasl en del av kostnaderna och den andliga värden vid sjukhusen har inte kunnat byggas ul i den omfallning som varil önskvärd. Samarbelsnämnden anhåller all bidragel lill andlig vård vid sjukhus räknas upp med 1,1 milj. kr. lill 3,5 milj. kr.

Samarbetsnämnden anhåller vidare om ell anslag om 500000 kr. för administrationskostnader och ett om 500000 kr. som bidrag lill cenlrala stödinsatser för invandrarnas irossamfund.

Föredragandens överväganden

Införandet av anslaget till de fria trossamfunden och utvecklingen av slalens stöd till dessa trossamfund har bl.a. moliverals med jämförelser som gjorts med slalens stöd till svenska kyrkan. Delta slöd har under senare år minskat.

Vid beräkningen av de senaste årens anslag har i slällel jämförelser gjorts med de bidrag som ulgår lill folkrörelserna. Även för budgelårel 1984/85 bör anslagsökningen ansluta lill den ulveckling som föreslås beträffande folkrörelseslödel i övrigl.

De ökade kostnaderna motiverar en uppräkning av förevarande anslag med I milj. kr. lill 33 850000 kr. Inom denna anslagsram bör även rymmas kostnader för adminislralion och bidrag lill cenlrala slödinsatser för invandrarnas irossamfund.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag till trossamfund för budgelårel  1984/85 anvisa ell reservafionsanslag av 33850000 kr.

C 10. Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund

1982/83 Ulgift 12 1.50000 Reservation

1983/84 Anslag 25450000'

1984/85 Förslag 6500000

Från delta reservationsanslag ulgår särskill bidrag till lokaler för religiös verksamhet (lokalbidrag) enligt förordningen (1974:404) om statsbidrag till vissa irossamfund. Lokalbidrag får utgå till församling som enligl beslämmelserna i förordningen kan fä verksamhelsbidrag (se reservationsanslaget C9).

Lokalbidrag får utgå för I.anordnande av lokal genom nybyggnad, ombyggnad eller köp, 2. genomgripande upprustning av befintlig lokal och

' Därav  L milj. kr. med anledning av förslag i prop.  1983/84:26 om särskilda sysselsättningsålgärder för budgelårel 1983/84.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 95

3. anskaffande av inventarier i samband med anordnande av lokal. Lokalbidrag ulgår dock inle för lokaler eller invenlarier för vilka siailigi siöd ulgår enligl kungörelsen (1973:400) om slailigl slöd lill allmänna samlingslokaler (omlryckl 1976:794, ändrad senasl 1983:326).

Fråga om lokalbidrag prövas på samma säll och i samma ordning som verksamhelsbidragen.

Av del ordinarie anslag som i enlighel med förslag i prop. 1982/83: 100 anvisals för innevarande budgelår ulgår högsl 11 450000 kr. som lokalbidrag och minsl I milj. kr. som bidrag lill handikappanpassning av lokaler. Med anledning av förslag i prop. 1983/84: 26 om särskilda sysselsältnings-ålgärder för budgelårel 1983/84 har anvisals ytterligare II milj. kr. för anskaffande av lokaler åt irossamfund i de av arbetslöshet hårdast drabbade länen och ytterligare 2 milj. kr. för bidrag till handikappanpassning av lokaler för irossamfund i dessa län.

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund

För budgelårel 1983/84 har 107 församlingar anhållit om statsbidrag till anskaffande av lokaler med en lolal byggnadskoslnad överstigande 200 milj. kr.

Byggnadsverksamheten inom de fria kristna samfunden är alltså myckel hög och behoven av slöd är långt slörre än vad som täcks av statsbidragen. Församlingar inom samarbetsnämndens medlemssamfund har under 1982/83 endasl beviljats 70% av maximala bidrag. Inga bidrag lill inventarier har ulgåtl. För att undvika en fortsatt urholkning av bidragen anhåller samarbetsnämnden atl lokalbidraget räknas upp med 4,5 milj. kr. Samarbelsnämnden anhåller dessulom om ell anslag på 550000 kr. till adminislralionskoslnader.

Innevarande budgelår har samarbelsnämnden vidare fåll in ansökningar om bidiag lill handikappanpassning med ell sammanlagl medelsbehov om ca 3,5 milj. kr. Dessulom finns en kö sedan föregående år på nära 2 milj. kr. För all få bort denna kö anhåller samarbelsnämnden för näsla budgelår om en engångsanvisning på 3 milj. kr. lill handikappanpassning.

Föredragandens överväganden

Det för innevarande budgelår anvisade extra statsbidraget pä sammanlagl 13 milj. kr. till lokaler för trossamfund har gjort atl många av de för näsla budgetär planerade byggnadsarbetena kunnat tidigareläggas. Anslaget bör därför kunna minskas lill 6,5 milj. kr. för näsla budgelår.

Om det även näsla budgetår blir akluelll med ålgärder för all stimulera sysselsättningen bör exlra bidrag till lokaler för irossamfund kunna övervägas.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till anskajfande uv lokaler för trossamfund för budgelårel 1984/85 anvisa ell reservationsanslag av 6500000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 96

Cll. Bidrag lill kyrkofonden på grund av indragna skatteutjämningsmedel

1982/83 Ulgift 44000000

1983/84 Anslag 44000000

1984/85  Förslag 44000000

Fr. o. m. den 1 januari 1983 har dels de slalliga skalieuijämningsbidragen lill de kyrkliga kommunerna, dels lidigare syslem för uljämning av vissa avlöningskosinader mellan pastoraten via kyrkofonden upphört. 1 stället har införts ell nytt syslem för ekonomisk utjämning mellan de kyrkliga kommunerna via kyrkofonden. Som ersällning för del slalliga skalieuijäm-ningsbidragei ulgår ell statligt bidrag lill kyrkofonden som för år 1983 beräknats till 88 milj. kr. Med hänsyn till alt kyrkofonden under åren 1983 och 1984 övergångsvis lar inkomster från del lidigare avräkningssystemet utgår inte någol statsbidrag för första halvårel 1984.

Ur anslaget utgår innevarande budgelår statsbidrag till kyrkofonden med 44 milj. kr. som ersättning för indragna skalleuljämningsmedel för andra halvåret 1983 (prop. 1982/83: 100 bil. 15, KrU 23, rskr 252).

Svenska kyrkans centralstyrelse framhåller atl del är yliersl angelägel alt så snart som möjligt återställa förulsällningarna för den skatteutjämningsreform som genomfördes år 1982 och som nu håller på all ul värderas. Ulgångspunklen bör vara atl oförändrade statsbidrag i jämförelse med 1982 ärs anslag bör ulgå till kyrkofonden åtminstone intill dess alt det nya utjämningssystemet har ulvärderals.

Centralstyrelsen anser vidare all, om en slullig uivärdering av del nya uljämningssysiemei ger vid handen all del i och för sig fungerar lillfredsslällande utan statsbidrag, del bör kunna övervägas alt ett nyll syslem med specialdestinerade statsbidrag fär ersätta del nuvarande statsbidragssystemet. I första hand bör därvid bidrag lill den kuliurhisloriski värdefulla egendoinen inom svenska kyrkan ulgå.

Del finns enligl ceniralslyrelsen också skäl atl överväga en ändring i bestämmelserna om statligt slöd lill allmänna samlingslokaler så all svenska kyrkan framgent kan komma i ålnjulande av sådanl bidrag.

Föredragandens överväganden

Enligt förslag i prop. 1982/83:100 (bil. 15 s. 74) bör för andra halvåret 1984 bidrag ulgå med samma belopp som för andra halvårel 1983, dvs, med 44 milj. kr. Avsiklen är all bidragel därefter skall upphöra.

Jag är inle beredd all föreslå införandel av nya specialdeslinerade slalsbidrag som ersällning för della anslag.

Anslagei bör alliså för näsla budgelår föras upp med 44 milj. kr. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag till kyrkofonden på grund av indragna skatteutjämningsmedel för budgelårel 1984/85 anvisa ell anslag av 44000000 kr.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet 97

C 12. Bidrag till kyrkomötet

1982/83 Ulgift	1650000
1983/84 Anslag	1700000
1984/85 Förslag	1 750000

1 prop. 1981/82: 192 har regeringen lagt fram förslag om ett reformerat kyrkomöte m.m. Förslaget har godkänls av kyrkomötet (1 SäU 1982: 1, kskr 28) och riksdagen (KU 1982/83: 2, rskr 2).

Reformen, som irädde i kraft den 1 januari 1983, innebär bl.a. all kyrkomötet skall sammanträda varje år med början den första tisdagen i mars. Kyrkomötets första sammanträde enligt den nya ordningen ägde rum i mars 1983.

Kostnaderna för kyrkomötet skall enligt riksdagens beslut med anledning av den nyssnämnda propositionen i princip bestridas ur kyrkofonden. Statsbidrag har emellertid ansetts böra utgå med belopp som moisvarar de koslnader för allmänl kyrkomöle som lidigare har belaslal statsbudgeten.

Statsbidrag till kyrkomötet ulgår för innevarande budgelår med 1,7 milj. kr.

Svenska kyrkans centralstyrelse anhåller om uppräkning av anslaget till 1802000 kr.

Föredragandens överväganden

Anslaget  bör  med  hänsyn  till   kostnadsökningarna  räknas  upp  till 1 750000 kr. för nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till kyrkomötet för budgelårel 1984/85 anvisa ell anslag av 1750000 kr.

Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 98

D. STATLIG RATIONALISERING OCH REVISION, M. M.

D 1. Statskontoret

1982/83 Ulgift 61511000

1983/84 Anslag 67 365000

1984/85 Förslag 68063000

Slalskonloret är cenlral förvaltningsmyndighet för rationalisering, administrativ ulveckling och ADB i den civila delen av statsförvaltningen samt svarar för anskaffning av ADB-utrustning.

Statskontoret har som huvuduppgift all vara ulredningsorgan ät regeringen i frågor med anknytning lill ralionalisering, administrativ utveckling och ADB, atl lämna förslag till åtgärder för ralionalisering och annan förbättring av enskilda myndigheter och verksamheter, att fortlöpande följa och lämna förslag till generella åtgärder för atl främja effektiviteten i slalsförvallningen samt atl på uppdrag av regeringen eller för slalsmakiernas räkning granska förslag lill ålgärder för ralionalisering eller annan förändring i slalsförvallningen.

Slalskonlorels andra huvuduppgift är atl vara normgivande och stödjande organ för myndigheterna inom området rationalisering, administrativ utveckling och ADB. Häri ingår att i den utsträckning del behövs ularbeta förslag till föreskrifter och anvisningar inom områdel saml atl lillhandahålla praktisk vägledning om tillämpning av ulfärdade föreskrifter o.d. och att ge generellt och individuellt stöd i frågor om val och tillämpning av arbetsmetoder och administrativa hjälpmedel. Vidare skall statskontoret ta initiativ lill och medverka i utbildning och andra kunskapshöjande insatser inom området. I fråga om kontorsralionalisering och kontorsutveckling åligger det verkel särskilt att ge råd och rekommendationer om tillgänglig teknik och tillämpliga metoder.

Vid statskontoret har den 1 juli 1981 inrättats ett metodråd med uppgift all fungera som ett rådgivande organ i frågor om effektivitelsstödjande insatser inom rationalisering, adminislraliv ulveckling och ADB.

Statskontoret leds av en styrelse. Chef för verkel är en generaldirektör som även är styrelsens ordförande. Verkel är organiseral i sju enheter, varav sex rationaliseringsenheler och en administrativ enhet.

Statskontoret tillämpar programbudgetering och tilldelas anslag i pro-gramlermer. Följande programindelning gäller:

1. Rationaliseringsutredningar

2. Effektivitelsstödjande verksamhet

3.     Anskaffning och förvaltning av ADB-utruslning
Statskontorets verksamhel inom programmen finansieras från ett för
slagsanslag benämnt Statskontoret.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15    Civildepartementet

99

Statskontoret

Statskontoret begär i sin anslagsframställning resurser enligl del huvudförslag som enligt regeringens årliga anvisningar för myndighelernas anslagsframslällningar för budgelårel 1984/85 skall innebära all anslagstilldelningen realt minskas med 2 %.

Den planerade tvåprocentiga nedskärningen planeras bl. a. avse delar av administrationen i syfte au frigöra resurser för uiälriklat arbele.

Statskontorets verksamhet under budgetåret 1984/85 förutses inom programmet Ralionaliseringsuiredningar liksom hittills ulgå frän utredningar som främst regeringen och kommittéer ger verkel. Inom programmet Effektivitelsstödjande verksamhel kommer statskontoret att ge stor vikl åt frågor om besparingsverksamhei vid myndighelerna och dessutom satsa på frågor om organisation och om rationell kontorsdrift samt på ett fortsatt stöd lill myndigheternas .ADB-verksamhet. Programmel Anskaffning och förvallning av ADB-utruslning beräknas bli av oförändrad omfallning.

Statskontorets verksamhet framgår av följande sammanslällning.

(1 000-lal kr.)

Program	1982/83	1983/84	1984/85
	Utgift	Budgel	Beräknar
			Slalskon-	Före-
			konloret	draganden
Rationaliseringsutredningar	33 171	37 190	391.SO	38 750
Effektivitelsstödjande verksamhel	28 352	28 300	29725	29 338
Anskaffning och förvaltning av
ADB-utrustning	9051	9300	9950	9950
Administration av externa
verksamheter m. m.	140	125	125	125
Summa kostnader	70714	74 915	78950	78163

Avgår:

Ersättning för anskaffning och

förvallning av ADB-utrusining Ersättning frän slatens institut för

personalutbildning   och   personalad

ministration Avgifter för tidskrifter Nelloutgifl

9051

137

15

61511

9 9.'i0

9 950

9 300

250 150 150

65 365        68850        68063

Programmel Rationaliseringsiitredningar

Slalskonlorels verksamhel inom programmel Ralionaliseringsuiredningar är i hög grad siyrd av regeringen genom de uppdrag som främsl regeringen och kommittéväsendet begär all verkel skall ulföra. Planeringen måste anpassas lill all uppdragen kommer med kort varsel och skall genomföras under bestämda tidsramar.

Statskontoret måste därför i likhet med föregående år hålla en relativt stor reserv vid budgetårens början för förväntade och nytillkommande

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 100

uppdrag och för atl vara berett alt möla de behov av särskild kompelens som krävs i bl. a. besparings- och slruklurulredningar.

Statskontoret föreslår en ökning av anslagsmedlen inom programmel med knappt 2 milj. kr.

Programmet Effektivitelsstödjande verksamhet

Den effektivitelsstödjande verksamheten slyrs främsl av del gällande handlingsprogrammet för metodstöd inom ADB-området m.m. och av intentionerna i statsmakternas beslut år 1981 att statskontoret bör ägna särskild uppmärksamhet åt frågor om kontorsautomation och kontorsutveckling.

Verksamheten styrs också av de rådgivningsuppgifter som givits statskontoret dels i förordningen (1981:266) om investeringar i statliga ADB-system, dels när det gäller myndigheternas behovsprövning och upphandling av enklare ADB-utruslning.

Inom programmet kommer statskontoret atl ge stor vikl ål frågor om besparingsverksamhet vid myndighelerna och dessutom satsa på frågor om organisation och om rationell konlorsdrift saml på ell forlsall slöd till myndighelernas ADB-verksamhet.

Slalskonloret föreslär en ökning av anslagsmedlen inom programmel med 1,4 milj. kr.

Programmet Anskaffning och föivaltning av ADB-utrustning

Inriklningen och omfatiningen av statskontorets uppgifter i fråga om anskaffning av ADB-utrustning har statskonlorel bedömt bli oförändrade jämfört med budgelåret 1983/84.

Personal

Statskontorets förslag lill verksamhet för budgelåret 1984/85 innebär alt verkets personal minskas med 5 till 290 uttryckt i helårsarbetskrafter.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar statskontorets anslag för näsla budgelår med utgångspunkt i huvudförslaget.

Statskontorets verksamhet inom programmet Rationaliseringsutredningar styrs i hög grad av uppdrag från regeringen och kommiltéer. Programmet omfatlar därför en relativt slor reserv för förväntade och nytillkomna sådana uppdrag. Eftersom delta förhållande leder till särskilda krav på planeringen av statskontorets verksamhet harjag - somjag lidigare har redovisat - tagit initiativ till ett arbete i syfte all nå fram till eti gemensaml planeringsunderlag för slalskonlorei och vissa andra slalliga myndigheler.

Statskonlorel redovisar i sin anslagsframslällning all uppdragsprofilen på senare år har ändrals från renodlade ADB-syslemulvecklingsprojekl och organisationsöversyner mol en mångfald olika insalser alllifrån slruk-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 101

turella översyner och undersökningar av myndighelernas långsikliga ADB-behov till krävande analyserutan ålgärdsförslag.

Med anledning härav vill jag anföra följande.

Slalskonlorels ralionaliseringsinsatser är av slor belydelse för bl.a. regeringens besparings- och översynsarbele. Del är därför viktigt atl verksamheten inriklas mot all ularbeta ålgärdsförslag samt utveckla metoder och modeller, som kan ges en bred tillämpning i arbetet med att rationalisera statsförvaltningen. Områden som bör bli föremål för ett sådant utvecklingsarbete är bl.a. organisation och styrning. Jag räknar med alt uppdragen till statskontoret i slörre ulslräckning kommer alt ges en sådan inriktning.

I övrigt kan jag godta statskontorets förslag beträffande verksamhetens inriktning under nästa budgelår. Min beräkning av del lotala medelsbehovet för slalskonlorei framgår av programsammanställningen.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Statskontoret för budgelårel 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 68063000 kr.

D 2. Anskaffning av ADB-utrustning

1982/83 Ulgift 115061267 Behållning 34315929

1983/84 Anslag        135000000*

1984/85 Förslag       231000000

* De.ssutom har 17600000 kr.anvisats pä tilläggsbudgetl,prop. 1983/84:25, FiU 17, rskr 77.

Generellt användbar ADB-utrustning, som anskaffas inom den civila statsförvaltningen för andra myndigheter och institutioner än de affärsdrivande verken, finansieras och redovisas fr. o. m. den 1 juli 1980 över förevarande reservationsanslag. Anslaget omfattar också ADB-utrustning vid flygtekniska försöksanstalten.

Från anslaget betalas dels utgifter för ADB-utrustning, dels andra ulgifler av invesleringskaraklär i samband med anskaffning, inslallalion eller igångkörning av förvärvad eller förhyrd ADB-ulruslning, vilka är av sådan art all dessa ulgifler bör periodiceras. Över anslagei redovisad ulruslning ställs mot avgift till förfogande för de myndigheter som skall svara för driften av anläggningarna. Avgifterna fastställs av statskontoret efter samråd med riksrevisionsverket. Avgifterna skall, ulöver normal avskrivning m. m., täcka statskontorets kostnader för upphandling och förvaltning av utrustningen. Finansiering av ADB-utrustning inom försvaret sker över skilda myndighets- och materielanslag.

Statskontorets anslagsframställning för budgetåret 1984/85

1 anvisningarna för myndighelernas anslagsframslällningar åläggs de myndigheler som omfattas av den samordnade anskaffningen att anniäla

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet

102

sill behov av ADB-utrustning till statskontoret, som till regeringen lämnar en samlad anslagsframslällning för den ADB-utruslning som bör anskaffas pä delta sätt. Med anledning härav inhämtar statskontoret en gång per år myndigheternas egna bedömningar av behovet av sådan utrustning.

1 det följande redovisas en sammanställning över slalskonlorels bedömning av jnvesleringsbehoven för budgetåren 1983/84 och 1984/85.

(I 000-tal kr.)

Huvu	dtitel	Budgelåret 1983/84		Budgetåret	1984/85
		Myndig-       Slats-	Därav	Myndig-	Slals-	Därav
		heterna        kontoret	bundet för köp	heterna	konloret	bundet för köp
11	Justitie	38608          32638	29 166	33 700	18 340	650
111	Utrikes	3941             3 101	2 851	3610	3 825	-
IV	Försvar	4 651              1270	606	1365	3 155	-
V	Social	40475            19487	15 709	413-54	55 370	39 398
VI	Kommunikation	41288          27 964	17 609	48 230	40 810	-
VII	Finans	37 514           31309	24 834	58 467	42 972	1358
Vill	Utbildning	60 303           .19 157	11690	.S9 757	38991	-
IX	Jordbruk	11314             5466	2121	6412	10087	-
X	Arbetsmarknad	20474             8 781	11	612.'50	24 420	-
XI	Bostad	6467             3 058	1031	17 2.50	12 879	-
XII	Induslri	2 283              1 289	509	17 850	9 860	-
XIII	Civil	52131           41774	28896	52744	43 492	-
Summa (hyra + köp)		319449         215 294	135033	401 969	304 201	41406
- därav hyra		28 378			10515
Summa köp		186916			293 686

Myndigheterna har lill statskontoret anmäll behov av ADB-ulruslning lill ell sammanlagl värde av 721,4 milj. kr. för budgetåren 1983/84 och 1984/85. Statskonlorel beräknar alt anskaffningsbehovel för de två budgetåren blir ca 519,5 milj. kr., dvs. ca 28% lägre.

Bland större enskilda anskaffningar som pågår eller planeras märks ersättnings-, kompletterings- eller nyanskaffningar för polisväsendet, domstolsväsendet, det cenlrala faslighelsregislrel, den allmänna försäkringen, vägväsendet. cenlrala bilregistret, skatleadministrationen och exekutionsväsendet, universitet och högskolor, skogsstyrelsen, arbetsmarknadsverket, lantmäteriverket och datamaskincentralen för adminislraliv dalabehandling.

Av det anskaffningsbehov som statskontoret beräknat avser ca 480,6 milj. kr. köp av utrustning och ca 38,9 milj. kr. värdet av den utrustning som planeras atl hyras. En del (72% budgelårel 1983/84 resp. 14% budgetåret 1984/85) av medelsbehoven för köp är redan bundna genom tidigare anskaffningsbemyndiganden av regeringen eller, vad beträffar mindre belopp, beslut av slalskonloret.

Behållningen på anslaget vid ingången av budgetåret 1983/84 var 34.3 milj. kr. saml anslaget för budgetåret 1983/84 135 milj. kr. Då medelsbeho-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 103

vet för köp av utrustning under innevarande budgetår kan beräknas lill 186,9 milj. kr. föreligger ett ytterligare anslagsbehov om 17,6 milj. kr. Riksdagen har efter hemslällan från regeringen anvisat ett tilläggsanslag av motsvarande belopp på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84.

Förevarande anslag beräknas inte uppvisa nägon behållning vid ulgången av innevarande budgetår. Med hänsyn till förskjutningar av leveranser och belalningar som erfarenhetsmässigt inträffar anser statskontoret att 245 milj. kr. behöver anvisas för budgetåret 1984/85.

Anskaffning av ADB-utrustning medför ofta länga leveranstider. Under budgelårel 1984/85 förulses beslällningar ske även av ulruslning som planeras bli inslallerad under budgelåret 1985/86. Av de bemyndiganden för beställningar som riksdagen tidigare har lämnai återstod ca 162 milj. kr. vid ingången av budgelårel 1983/84. Köpvärdet för den ulruslning som beräknas bli beställd för inslallalion under budgetåren 1983/84, 1984/85 och 1985/86 uppgår till sammanlagt ca 427 milj. kr. Ett kompletterande bemyndigande pä 265 milj. kr. behövs därför.

Jag vill i detta sammanhang beröra teknikupphandling inom dataområdet.

Bakgrund

I prop. 1981/82: 123 om samordnad datapolitik föreslogs alt ett särskill organ för leknikupphandling inom dalaområdel skulle inrällas. Riksdagen (FiU 1981/82:34, rskr 317) godkände della och anvisade lill teknikupphandling inom dataområdet ett reservationsanslag av 10 milj. kr. för budgetåret 1982/83. Riksdagen uttalade emellertid oro för att den mångfald av ålgärder som vidlas eller planeras av samhällel inom teknikupphandlings-området kunde leda till bl. a. ansvarsfördelningsproblem. Riksdagen förutsatte därför, all regeringen skulle la de inilialiv som erfordras för atl kompetenstvister skall undvikas och för att den organisatoriska bilden skall klarna.

Datadelegalionen (B 1980:03) fick i augusti 1982 i uppdrag (Dir. 1982:64) av regeringen atl utarbeta och lämna förslag om det särskilda organets organisation, sammansättning, arbetsuppgifter och verksamhetsformer samt om hur det särskilda organet skall samordna sina insatser med andra samhällsstödda insatser inom teknikupphandlingsområdet så alt dessa insalser sammantaget ger slörsla möjliga positiva effekt. Regeringen uppdrog samtidigt åt statskontoret att genomföra en inventering av de organisationer inom den offentliga sektorn vilkas uppgift är atl upphandla teknik inom dataområdet eller i övrigt är verksamma inom området för datalek-nikupphandling. Statskontoret skulle vidare beskriva resp. organs ansvarsområde samt särskill ange de fall där risk föreligger alt kompetenskon-fiikler kan uppslå.

I prop. 1982/83: 100, bilaga 15, framhöll jag bl. a. (s. 82), aU det borde

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 104

prövas om leknikupphandling, främsl inom del datatekniska området, kan utnyttjas i betydligt större ulslräckning i den offentliga upphandlingen än vad som nu är fallet, till gagn för både beställare och leverantörer. Jag framhöll vidare, atl del redan i dag finns ett flertal organ med kunskap och kompelens i teknikupphandlings- och dalafrågor, alt dessa bör ges en central roll i ett syslem för ökal slöd till teknikupphandling inom dalaområdel och all datadelegalionens och statskontorets utredningar får utvisa på vilkel sätt den befintliga organisationsstrukturen bör ändras eller kompletteras. I fråga om de för teknikupphandling inom dalaområdet anvisade 10 milj. kr. för budgetåret 1982/83 angav jag, all dittills ingen del förbrukats, beroende bl.a. på atl organisationen m.m. av teknikupphandlingen var under utredning och all, så långt då kunde överblickas, redan tilldelade medel för teknikupphandling inom dataområdet borde räcka även för budgelårel 1983/84.

Riksdagen (FiU 1982/83:33, rskr 247) godlog vad jag anfört.

Datadelegalionen och statskontoret har nu redovisal sina utredningsuppdrag till regeringen.

Datadelegalionens överväganden och förslag redovisas i belänkandel (Ds C 1983:8) Teknikupphandling inom dataområdet med offenlliga sektorn som beställare. Datadelegalionen gör där följande överväganden.

I arbetet med leknikupphandlingsfrågorna har från olika håll påtalats det olämpliga i alt bilda ett särskill nyll organ för teknikupphandling inom dataområdet, även om organet skulle verka under en begränsad period och sedan bli föremål för uivärdering. Ett viktigt skäl för delta är att kommun-resp landstingsförbundet redan har organisatoriska arrangemang för alt stimulera teknikupphandling (TU) renl allmänt och man vill ulnyllja dessa även inom dalaområdel. För både kommuner och landsting gäller att man samverkar med styrelsen för teknisk ulveckling (STU) i samband med teknikupphandling.

Ell ytteriigare nytl organ i form av en kommitté skulle därför främsl komma alt arbela med TU-projekl inom den slalliga sektorn.

Även om, som lidigare visals, del kan finnas flera olika lyper av projekt inom dalaområdel där ett samarbete mellan stal, kommun och landsting kan vara fruktbart, finns det anledning räkna med alt fiera projekl inledningsvis främsl torde vara knutna till resp sektor.

En organisatorisk lösning enligt modellen samverkan mellan statskontoret och STU är därför atl föredra. Den ger båda verken goda möjligheter alt stimulera hela leknikupphandlingsprocessen med de syften som angetts. En sådan organisatorisk lösning är också relativt lätt att ändra om det skulle finnas skäl till delta efter några ärs verksamhel.

Del bör noteras all för vissa beställare med stor erfarenhet av teknikupphandling resp av industrisamarbete, exempelvis affärsverk som televerket och myndigheter som försvarels materielverk (FMV), kan tidigare arbetsformer i samband med teknikupphandling även fortsättningsvis utnyttjas. Dessa beställare kan även välja att samverka med statskontoret och STU. Samverkanslösningen mellan slalskonlorei och STU skall dock främsl stimulera lill sådan teknikupphandling inom dataområdet som inte genomförs med i dag existerande organisafioner och arbelsformer.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 105

Datadelegalionen föreslär atl regeringen uppdrar ät slalskonloret och STU all gemensaml främja leknikupphandling inom dataområdet med offenlliga sekiorn som beslällare. Delegalionen föreslår vidare, all regeringen lillsäller ett samrädsorgan som skall biträda de tvä verken i arbetet med teknikupphandling.

Remissinstanserna

Datadelegalionens förslag har remissbehandlats. Som sammanfallning av remissutfallet kan sägas, all remissopinionen är enig med daladelegationen om det angelägna i all leknikupphandling främjas men all något ytterligare organ inle bör inräUas för ändamålet. Vad sedan gäller datadelegalionens förslag om en formaliserad samverkan mellan statskontoret och STU är meningarna emellertid delade. Försvarets rationaliseringsinstitut (FRI), postverket, statens induslriverk (SIND). statskontoret, STU och de fackliga organisationerna Landsorganisationen i Sverige (LO), Centralorganisationen SACO/SR och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) samt kommun- och landstingsförbunden biträder delegationens förslag. Försvarels forskningsanstalt (FOA), Sveriges Industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) däremot menar atl STU bör kunna tilldelas samma roll vid leknikupphandling inom dalaområdel som vid teknikupphandlingar inom andra områden.

Riksrevisionsverket (RRV) är emot en formaliserad samverkan och anför:

De större statliga myndigheterna bedriver anskaffning genom TU som ett återkommande inslag ulan särskilda instruktioner. Enligt RRVs uppfallning har både STU och statskonlorel redan i nulägel i budgetprocessen och i sina konlakler med myndigheler och statsmakterna möjligheter att främja anskaffning genom TU inom dataområdet. Del kan dock enligl RRVs mening vara angeläget att regeringen i budgetpropositionen eller liknande betonar viklen av anskaffning genom TU och anger alt särskilda medel finns för angelägna projekt som inbegriper anskaffning genom TU inom dataområdet. Regeringen bör även kunna uppdra åt STU all utvärdera existerande informations- och utbildningsinsatser rörande anskaffning genom TU som helhet. Enligt RRVs uppfattning bör STU och slalskonloret samarbeta i de former verken finner lämpligt i studie- och specifikationsfaserna vid anskaffning genom TU inom statsförvaltningen eller vid anskaffning där kommunerna är medbeslällare. Förändringar i övrigt är enligt RRVs mening inle påkallade med anledning av delegationens belänkande.

Svenska rymdbolagel och ulrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) har avstått från att svara i sak. UUH anför:

Den i rapporten behandlade teknikupphandlingen skall ha som syfle atl stimulera ujjpbyggnaden av inhemsk kompelens på datorområdet. Del kan enligl UUH:s mening innebära betydande formella svårigheter atl genom-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 106

föra en upphandling med ett sådanl syfle inom ramen för gällande upphandlingsförordning och Sveriges inlernalionella ålaganden. UUH anser, all denna fråga måsle analyseras avsevärt mer ingående än vad som redovisas i rapporten.

Föredragandens överväganden

Datadelegalionen har funnil atl en samverkan mellan statskontoret och STU är atl föredra framför alt skapa ett nytt organ i form av en kommitté. Alla remissinstanser som yttrat sig i sak har instämt i della. Även jag finner all teknikupphandling inom dalaområdel bör främjas genom samverkan mellan befintliga myndigheler och verk och inle genom alt något nyll särskill organ bildas för ändamålel.

Vad belräffar formen för denna samverkan har daladelegalionen föreslagit atl regeringen skall uppdra ät statskonlorel och STU alt gemensaml främja leknikupphandling inom dalaområdel med den offenlliga sekiorn som beslällare. Delegalionen föreslår vidare, alt regeringen skall tillsätta ett samrådsorgan som skall biträda de två verken i arbetet med teknikupphandlingen.

Innan jag behandlar frågan i vad mån det önskvärda samarbetet skall uppnäs genom atl regeringen lämnar ell formelll uppdrag eller pä nägol annat sätt vill jag först påminna om nuvarande regler i upphandlingsförordningen (1973:600). Efter en nyligen beslutad ändring (1983:846) av 3 S stadgas nu uttryckligen all myndighelerna skall särskilt beakta alt möjligheterna lill anskaffning genom leknikupphandling prövas vid långsiktigt syftande anskaffningar.

Jag vill vidare särskilt framhålla alt leknikupphandling innebär ett slöd inle enbart i själva upphandlingsfasen. Minsl lika vikligl är atl kunna initiera och understödja del arbele hos beställaren, vad gäller kravspecifikationer m. m.. som föregår en upphandling av prototyp e.d. Del är i della förarbele, utifrån arbetstagarnas/slulanvändarnas aktiva medverkan, som en slor del av värdel av en bra leknikupphandling ligger. Enligl min mening är det bl.a. mol den bakgrunden naluriigl all förankra verksamhelen hos parterna på del offenlliga områdel.

Mol den nu angivna bakgrunden och dä ifrågavarande myndigheters inslriikiioner enligl min mening redan ger utrymme för dem atl samverka med varandra och med andra myndigheter även i fråga om leknikupphandling inom dataområdet, finner jag f. n. inle skäl att ytteriigare reglera teknikupphandlingen. Det är också i enlighet med regeringens uttalade vilja all hälla lillbaka detaljregleringen i samhället. Ett av regeringen särskill inrättat samrådsorgan för leknikupphandling skulle i praktiken få slällning av myndighel. Riksdagen (FiU 1981/82: 34, rskr 317) har lidigare uttalat en oro för alt den mångfald av åtgärder som vidlas eller planeras av samhället inom teknikupphandlingsområdet kan leda till bl.a. ansvarsfördelningsproblem. Ett samrådsorgan medför enligt min mening en påtaglig risk för dubbelarbete mellan detta organ och övriga myndigheter. Av detta

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 107

följer, atl jag inte f. n. bedömer det moliveral alt förorda alt regeringen lillsäller ell samrådsorgan för atl biträda de tvä verken i arbetet med leknikupphandling. Jag delar således RRV:s uppfallning atl statskonlorel och STU bör få samarbeta i de former verken finner lämpliga. Verken kan därvid överväga de särskilda synpunkler pä arbelsformerna som framförts frän daladelegationen. Delsamma gäller naturligtvis även andra myndigheler och verk som år verksamma inom teknikupphandlingsomrädet.

1 föregående års budgetproposition (prop. 1982/83: 100. bilaga 15. s. 83). anförde jag att regeringen kommer all pröva och slälla medel lill förfogande för realisliska projekt i den lakl de kan las fram och all. sä långl då kunde överblickas, redan tilldelade medel för leknikupphandling inom dalaområdel borde räcka även för budgetåret 1983/84. Det kan nämnas, atl av tidigare anvisade 10 milj. kr. ännu inle någon del förbrukats, vilkel liksom lidigare säkert kan anlas bero på bl. a. atl organisationsfrågan inte lösts.

Del ligger i sakens nalur all del möter slora svårigheler all med någon slörre grad av säkerhet i förväg uppskatta vilka angelägna projekl som kan komma fram. Jag vill därför inte nu föreslå någon utökning av anslaget, ulan för leknikupphandling inom dalaområdel redan anvisade 10 milj. kr. får lills vidare räcka även för budgelårel 1984/85. Om ulvecklingen blir den önskvärda, dvs. all ell anlal leknikupphandlingsprojekt startas, och medelsbehovet därför blir slörre än vad som ryms inom den nu angivna ramen, avser jag all föreslå regeringen alt ålerkomma till riksdagen i ett annal sammanhang. Medlen disponeras efter beslut av regeringen i varje särskill fall.

För all regeringen skall fä ett underlag för bedömning av bl. a. slorieken av de medel som fortsätlningsvis kan komma all behövas bör - som daladelegalionen föreslagil - statskontoret och STU fä i uppdrag all gemensaml varje år redovisa dels vad som hänt under föregående år vad gäller teknikupphandling inom dataområdet, dels en bedömning av storleken av de medel som kan komma all behövas under kommande budgelår. Jag har för avsikl all ålerkomma lill regeringen om della. 1 denna fråga har jag samrått med chefen för industridepartementet.

Jag återgår nu lill anslagsbehovet för näsla budgelår vad avser anskaffning av ADB-utrustning.

Slalskonlorei har under hand kommil in med en redovisning över vilka - i förhållande till anslagsframslällningen -ytteriigare senareläggningar av ADB-investeringar som kan göras. Jag beräknar anslagsbehovet för näsla budgelår till 231 milj. kr. Jag har därvid lagil hänsyn till den ökade belastning pä förevarande anslag som blir följden av den interimistiska ulbyggnaden av arbetsmarknadsstyrelsens ADB-syslem för platsförmedling, som lidigare denna dag har behandlals av chefen för arbelsmarknadsdepartemenlel. Riksdagens bemyndigande bör däruiöver inhämlas all beslälla

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 108

ADB-ulruslning till ell värde av 265 milj. kr. ulöver lidigare lämnade bemyndiganden. Jag hemsläller alt regeringen

1. föreslår riksdagen all lill Anskaffning av ADB-utrustning för budgelårel 1984/85 anvisa ell reservafionsanslag av 231000000 kr.

2. föreslår riksdagen all medge atl dalorulruslning beslälls - ulöver lidigare medgivel belopp - lill en koslnad av högsl 265 000000 kr.

3. bereder riksdagen tillfälle all la del av vad jag nu har anförl om teknikupphandling inom dalaområdet.

D 3. Datamaskincentralen fur administrativ databehandling

982/83	Utgift	-
983/84	Anslag	1000
984/85	Förslag	1000

Under anslaget redovisas kostnader och inläkler vid daiamaskincentralen för administrativ dalabehandling (DAFA).

DAFA skall pä uppdrag ulföra adminislraliv dalabehandling till en sä läg lolal koslnad för statsverket som möjligl med beaktande av såväl kortsiktiga som långsiktiga aspekter,

DAFA skall löpande samråda med uppdragsgivare i sådana frågor om tekniska eller andra förändringar av betydelse som närmare berör uppdragsgivarna.

Del åligger vidare DAFA särskill atl lillhandahålla dalabehandlingska-pacilet ål statsmyndighet som saknar egen ADB-anläggning, att utfärda anvisningar och rekommendationer av betydelse för de ADB-system. vilkas drift förläggs till DAFA så atl driflsaspekler kan fillgodoses i ell fillräckligt tidigt skede saml att tillhandahålla generella ADB-program för sädana ADB-tillämpningar som ofta förekommer hos myndighelerna.

DAFA får äta sig uppdrag som avser ulveckling och leknisk modernisering av uppdragsgivares syslem samt ulveckling av standardsystem och jämförbara produkter. DAFA fär vidare åla sig uppdrag som innebär alt driftsanpassa egna och andra organisationers standardsystem o. d. för drift vid och utanför DAFA.

DAFA får delta i syslemutvecklingsprojekt med annan huvudman där så är nödvändigt för atl driflsaspeklerna skall tillgodoses i ett tillräckligt tidigl skede eller all överlagandel av evenluelll funklionsansvar underiättas. DAFA fär också delta i syslemutvecklingsprojekt med annan huvudman i syfte all inhämta kunskaper och utveckla tjänsler på smådalorområdet.

För all uppfylla huvuduppgiften får DAFA utföra arbele med metod-och systemutveckling i samband med uppdrag för adminislraliv dalabe-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 109

handling. Sådant arbete skall debiteras uppdragsgivare till fulla koslnaden om det inle är uppenbart orimligt.

DAFA leds av en slyrelse. Chef för DAFA är en överdireklör. DAFA är organiserad på en enhel för informalionsbanker, en enhet för kundspecifika syslem, en ulvecklingsenhel, en driftenhel och en adminislraliv enhel.

DAFA:s verksamhet bedrivs vid en datacentral i dels Stockholm, dels Gävle, en dataregislreringsenhel i Hallstavik saml en mindre filialenhel i Norrköping. Vid DAFA fanns den 30 juni 1983 394 anställda, uttryckt i årsarbetskrafter.

DAFA skall vara ekonomiskt självbärande. För dess drifl har endasl ett formellt anslag av 1 000 kr. anvisals. För att lösa tillfälliga eller säsongsmässiga likviditetsproblem samt för alt tillgodose behov av rörelsekapital disponerar DAFA en rörlig kredit hos riksgäldskontorel på högst 16 milj. kr.

Den lolala omslulningen av DAFA: s verksamhel uppgick under budgelårel 1982/83 lill 145,5 milj. kr. Nelloresullatel blev ell överskott på 8,4 milj. kr. DAFA har under innevarande budgetår vidlagil en laxesänkning med omkring 14 milj. kr. För budgelårel 1983/84 beräknar DAFA en om.slulning på 144,9 milj. kr. och ett nettoresultat på 2,7 milj. kr. DAFA redovisar en ökning av sin verksamhet även kommande år. Delta sammanhänger bl. a. med alt DAFA ingått långlidsavial med ett anlal större slalliga kunder samtidigt som en betydande ökning skett av antalet privata kunder. Den ökade salsningen på privata kunder har skett i enlighet med statsmakternas (prop. 1980/81:100, bilaga 11, FiU 22, rskr 204) lidigare uttalanden.

Jag bedömer DAFA:s ulveckling som posiliv. Del kan dock finnas skäl alt överväga om den nuvarande associationsformen är den mest ändamålsenliga för den verksatnhet som DAFA bedriver. Denna fråga bör därior närmare studeras, varvid flera associationsformer är möjliga. Bland dessa former märks både affärsverk och aktiebolag. Aktiebolagsformen bör dock övervägas försl då andra former visat sig mindre ändamålsenliga. I samband med en sådan utredning bör även undersökas förulsältningarna för atl DAFA:s fortsatta expansion i första hand sker på andra platser i landet än i Stockholm.

DAFA föreslår atl anslaget för nästa budgelår förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Jag biträder DAFA: s förslag vad avser anslag för nästa budgetär.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

alt lill Daiamaskincentralen för administrativ databehandling för budgelårel 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 1 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 110

D 4. Viss rationaliserings- uch utvecklingsverksamhel

1982/83 Ulgift 5 583 703

l98-3,/84 Anslag 4000000

1984/85 Förslag 1000000

Från anslaget beslrids ulgifler för ralionaliseringsprojekl, adminislraliv! ulvecklingsarbeie eller försöksverksamhel som bedrivs i ralionaliserings-syfte. Anslaget las i anspråk efter beslut av regeringen i varje särskilt fall.

Sedan budgetåret 1978/79 har anslaget tagits i anspråk för att beslrida även koslnaderna förs. k. exlernaarbelslagarkonsullersom personalorga-nisaiionerna pä grundval av iräffade medbeslämmandeavial anlitar i rationaliseringsfrägor.

F. n. belaslas anslaget lill övervägande del av kostnaderna för arbelslagarkonsuller. Beloppen besläms årligen genom särskilda avtal mellan statens arbelsgivarverk och huvudorganisationerna. Avtalen godkänns av regeringen efler hörande av riksdagens lönedelegation. Den reella budgetprövning som gjorts av regeringen i förevarande sammanhang har således endast avsell ulgifterna för ralionaliseringsprojekl.

Enligt min mening medför nuvarande ordning, där koslnader för olika ändamål och av olika karaktär hänförs lill samma anslag i statsbudgeten, svårigheter atl på ett tillfredsställande sätt följa kostnadsutvecklingen pä anslaget. Jag har därtor funnit all kostnaderna för arbelslagarkonsuller bör skiljas ut från detta anslag fr. o. m. budgelårel 1984/85. Jag ålerkommer lill denna fråga vid min anmälan av anslaget Externa arbelslagarkonsuller.

Mot den nu angivna bakgrunden harjag vid min beräkning av anslaget tagit hänsyn lill endasl koslnader för raiionaliseringsverksamhel m. m.

Den slora vikl som måsle lillmätas ett aktivi översynsarbele som syftar lill atl lä fram ell bällre beslulsunderiag för omprövning och omprioritering av den slalliga och statligt finansierade verksamheten kan inte nog understrykas. Liksom f. n. bör därtor budgeteras medel som kan las i anspråk för översynsprojekl som inte lämpligen kan finansieras av ordinarie medel.

Frän anslaget bör kunna bestridas ulgifter efter beslut av regeringen i varje särskilt fall. Anslaget bör utnyttjas när det med hänsyn till tiden för projektets bedrivande, projektets storiek eller av annal skäl inte är lämpligt all begära nägon särskild medelsanvisning för ändamålel.

Med hänsyn lill anslagets karakiär kan någon säker bedömning av medelsbehovet för nästa budgetär inte göras. Jag förordar att anslaget förs upp med 1 milj. kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet D 5. Riksrevisionsverket

111

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

61796000 60796000 64361000

Riksrevisionsverket (RRV) är cenlral förvaltningsmyndighet för revision och redovisning samt därmed sammanhängande frågor inom statsverksamheten.

RRV leds av en styrelse. Chef för verket är en generaldirektör, som även är styrelsens ordförande. Inom verket finns fem avdelningar, nämligen tre revisionsavdelningar, en prognosavdelning samt en ekonomiadministrativ avdelning.

RRV tillämpar programbudgetering och tilldelas anslag i programtermer.

Följande programindelning gäller för verket.

1. Revision

2. Prognoser, budget, redovisning

RRV:s verksamhet under programmen finansieras från ett förslagsanslag benämnt Riksrevisionsverket.

(1 000-tal kr.)
Program			1982/83 Utgift	1983/84 Budgel	1984/85 Beräknar
					RRV	Föredraganden
Revision Prognoser,	budgel.	redovisning	41006 25 766	41719 25817	43 777 27497	43 444 27 167
Summa kostnader Avgår: Intäkter under program 1 Intäkter under program 2			66 772 4921 55	67 533 6687 50	71274 6200 50	70611 6 200 50
Summa			61796	60796	65024	64361

Riks re visions verket

RRV:s budgetförslag för budgetåret 1984/85 följer i princip del s.k. huvudförslaget. Verket begär dock i sill förslag att förvaltningsrevisionen och redovisningsrevisionen undantas från ytteriigare nedskärningar. Enligt RRV:s mening leder en fortsalt resursminskning för dessa verksamhetsgrenar till att viktiga delar av statsförvaltningen inte kan granskas i nöjaktig utsträckning.

RRV:s verksamhet kommer all bedrivas enligt de rikllinjer som lagts fast i verksamhetsplanen för budgetåret 1983/84. Dessa innebär i huvudsak att RRV inom revisionsprogrammel väljer sina insalser så all de bäsl bidrar lill all de koslnadsmässiga konsekvenserna av aliernaliva lösningar eller ambilionsnivåer för den slailigl bedrivna och finansierade verksamhe-

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 15    Civildepartementet 112

len klarläggs som underlag för poliliska beslut. Inom prognosprogrammel inriklas verksamhelen så atl slalsmakiernas underlag för beslut om den ekonomiska politiken och budgetpolitiken förbällras. Den lekniska moderniseringen av del slalliga redovisningssysiemel - system S - priorileras.

RRV föreslår vidare alt ell tredje program. Översynsuppdrag, inrättas vid verkel. Inom programmel skall fullgöras uppdrag, som lämnas av regeringen eller av annat organ efter regeringens bemyndigande och avse bilräde ål regeringen i dess översynsarbele. Programmet avses finansieras projektvis med externa medel. I budgetförslaget upptas för programmel endast ett formellt belopp på 100000 kr.

Under budgetåret 1983/84 har RRV kunnat minska sin lokalhyra. Verket anser atl denna besparing bör få tillgodoräknas inom ramen för huvudförslaget. Därför har 300000 kr. räknats av mol huvudalternativets krav på real lesursminskning med 2%.

Programmet Revision

Inom programmel skall RRV välja sina insatser så atl de bäst bidrar till alt de koslnadsmässiga konsekvenserna av alternativa lösningar eller ambitionsnivåer för den statligt bedrivna och finansierade verksamhelen klarläggs som underlag för poliliska beslut. Insalser inom de från slalsfinan-siell synpunkt betydelsefulla utgiftsområdena prioriteras. Därmed blir de slalliga transfereringarna särskill intressanta. Ökad vikt skall ges åt all belysa inbördes samband mellan och samlade effekier av olika transfererings-, skalle- och avgiftssystem både ur fördelningspolitisk synvinkel och för de offentliga budgetarna. Moisvarande gäller för andra slalliga regel-och regleringssystem samt deras påverkan pä samhällsekonomin. Särskill skall sådana regel- och regleringssystem uppmärksammas som kan befaras utgöra hinder för induslrin.

Mot bakgrund av uttalanden i de senasle årens budgetpropositioner kommer möjligheterna alt granska effeklerna av statliga normer och slallig bidragsgivning all särskill beaklas. Slörre planerade revisionsinsalser under planeringsperiodens lidigare del avser bl.a. slalliga regelsyslem för slyrning av energiförbrukning, samlade effekier av skaller (inkl. avdrag), bidrag och avgifter för förelag saml affärsverkens verksamhelsformer och samhällsuppgifter.

Redovisningsrevisionen omfallar dels revision av affärsverken och dels lillsyn av revision vid revisionskonlor.

Såvili avser affärsverken planerar RRV all inrikla den redovisningsrevi-sionella granskningen även mol andra förhållanden som bedöms vara av särskilt intresse med hänsyn till att affärsverken utgör en del av statsförvaltningen, t.ex. frågor som rör finansiering och avkastning av affärsverkens ekonomiska mellanhavanden med "dollerbolagen".

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15    Civildepartementet 113

Vid lillsynen av revision vid revisionskonlor kommer revision i ADB-miljö atl priorileras under planeringsperioden. RRV föreslår en ökning av resurserna under programmel med 2 milj. kr.

Programmet Prognoser, budgel och redovisning

Inom programmet inriktas verksamheten så atl företräde ges åt ökad information till slalsmakterna för beslut om den ekonomiska politiken och budgetpoliliken. Vidare priorileras informalion som underlag för beslui på såväl slalsmaklsnivå som myndighelsnivä avseende omprövning och om-priorilering.

Den lekniska moderniseringen av syslem S genomförs enligl regeringens beslui. Ulvecklingen av syslemei, genomförandel hos myndighelerna och utbildning i anslutning härtill beräknas vara genomförda under år 1985.

Utvecklingsarbetet inom del ekonomiadministrativa området koncentreras till frågor rörande den statliga budgetprocessen och resultatanalys. Arbetet skall bidra lill atl successivt förbäitra myndigheternas information till statsmakterna. Inom området resultatanalys skall insatserna koncentreras till sludier av metoder för analyser av prestations- och kostnadsutvecklingen i olika samhällssektorer, dvs. i ett myndighetsövergripande perspektiv.

RRV föreslår en ökning av resurserna under programmet med 1,7 milj. kr.

Personal

RRV: s förslag till verksamhet för budgetåret 1984/85 innebär atl verkets personal minskar med 7 lill 254, uttryckt i helårsarbetskrafter.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar riksrevisionsverkets anslag för näsla budgetår i huvudsak med utgångspunkl i huvudförslaget. Jag har därvid tagit hänsyn till den hyresbesparing som verket har redovisat.

Riksrevisionsverket har i sin anslagsframställning föreslagit att ett tredje program inrällas. Detta skall omfatta sådana uppdrag, som i första hand regeringen lämnar och som avser biträde åt regeringen i dess översynsarbete. Finansieringen föresläs ske projektvis med externa medel.

Huvudmotivet för förslaget är att planeringen för beredskap för översynsutredningar underlättas om dessa uppdrag finansieras över ett särskilt program vid sidan av verkels ordinarie anslag för den inslruklionsenliga verksamheten.

Med anledning härav villjag anföra följande.

De ökade kraven på en effektivare statsförvaltning och en minskning av statsutgifterna gör det nödvändigt att intensifiera arbetet med att ta fram underlag till regeringen för beslut om omprövningar och omprioriteringar av den slalliga och den statligt finansierade verksamhelen. Enligt min

8    Riksdagen 1983/84. I samt. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 114

mening är riksrevisionsverket genom sin uppgift som central förvaltningsmyndighet för revision och redovisning ett av regeringens viktigaste instrument när del gäller atl ta fram sådant underlag.

Det är därför särskilt viktigt att verkel, enligt vad som uttalades i förra årels budgetproposition (prop. 1982/83: 100, bil. 15), forlsätler alt arbeta efler en sådan inriktning. Eftersom riksrevisionsverkets förvaltningsrevision och regeringens översynsuppdrag i stort har samma mål anser jag att sådana uppdrag bör bedrivas inom ramen för befintliga program.

Jag delar således inle riksrevisionsverkels uppfattning all den granskande och den utredande verksamhelen bör delas upp i separata program. Samtidigt vill jag dock understryka viklen av att den av verkel inilierade revisionen kan genomföras planmässigt och med kontinuitet. Verkel måsle dock vara berett alt göra omprioriteringar i sin verksamhet eller alt senarelägga vissa revisionsuppgifter till förmån för regeringens översynsuppdrag.

Jag är medveten om atl en sådan ordning ställer höga krav på verkels planering. Jag har bl.a. därför tagit initiativ till ett informellt samarbete med bl.a. riksrevisionsverket, som är inriktal på ett gemensamt planeringsunderlag för det framlida arbetet att se över statsförvaltningen. Verket bör härigenom få underlag för en tillfredsställande framförhållning.

Mot bakgrund av vad jag nu haranfört anser jag inle alt översynsuppdragen bör finansieras över ett särskill program. Jag vill dock inte helt utesluta en separat finansiering av enstaka översynsuppdrag om särskilda skäl talar härför.

Riksrevisionsverket redovisar i sin anslagsframslällning att en eventuell minskning av verkets resurser till följd av en tillämpning av huvudförslaget i första hand bör tas ul inom den s. k. funktionsverksamhelen. Till denna verksamhet hör bl.a. taxe- och avgiftsfrägor samt upphandlings- och nor-meringsfrågor. Jag anser för min del att en annan prioritering bör göras. Enligt min mening är det angelägel atl riksrevisionsverket upprätthåller en hög kompetens inom dessa områden. Del är av främsl ekonomiska skäl nödvändigt alt del inom slalsförvallningen finns en myndighel med särskild sakkunskap inom bl.a. upphandlingsomrädel. Del är således vikligl alt kvalificerad informalion och rådgivning kan ges lill myndighelerna i sådana frågor. Den begränsning av riksrevisionsverkets anslag, som jag föreslår, bör därför främst gälla de resurser, som avsätts för övriga verksamheter.

På uppdrag av regeringen har riksrevisionsverket föreslagit en leknisk modernisering av system S. Enligl förslagel skulle del moderniserade syslemei genomföras i ire sleg: försöksdrifl vid några myndigheler fr. o. m. den 1 juli 1983, systembyte vid vissa myndigheter per den 1 juli 1984 och vid övriga per den 1 juli 1985. Arbetet har följt de uppgjorda planerna och riksrevisionsverket har hemställt om att fä slutföra konstruktionen och genomförandel av del tekniskt moderniserade system S enligt verkets förslag. Jag har inget all erinra mol förslaget och förordar därior att genomförandel sker enligl framslällningen.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 115

Jag vill i detta sammanhang också erinra om att regeringen har uppdragit åt riksrevisionsverket atl i ett långsikligl perspektiv klargöra i vilken ulslräckning slatliga myndigheter i sin ekonomiska redovisning bl.a. med hänsyn till kraven pä riksredovisning bör använda ett gemensamt ADB-system såsom det nuvarande system S eller bör kunna medges att utveckla egna sådana system.

I övrigt kan jag i huvudsak godta riksrevisionsverkels förslag i fråga om inriktningen av verksamheten under nästa budgetär. Min beräkning av det lolala medelsbehovel för riksrevisionsverket framgår av programsammanställningen.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att till Riksrevisionsverket för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 64361 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15   Civildepartementet 116

E. STATLIG LOKALFÖRSÖRJNING

E 1. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning

1982/83 Utgift 256886000 Reservation 80183000

1983/84 Anslag        '141000000

1984/85 Förslag 105000000

' Härutöver har 21,3 milj. kr. anvisals med slöd av finansfullmaklen.

Frän anslaget bestrids ulgifter för investeringar i byggnader med statlig verksamhel och för vilka medel inle har anvisats under annat anslag. För byggnadsobjekl som beräknas kosta mer än 4 milj. kr. förs separata kostnadsramar upp i den investeringsplan som finns upplagen under anslaget. Mindre investeringsobjekt belastar en kostnadsram för diverse objekl i investeringsplanen.

1 min redovisning i det följande kommer jag inte atl närmare beröra sädana objekt som tidigare har redovisats för riksdagen och för vilka byggnadsslyrelsen har föreslagit sänkla eller oförändrade kostnadsramar eller för vilka de föreslagna ramhöjningarna föranleds enbart av den uppräkning som är motiverad med hänsyn till den allmänna byggnadskostnadsstegringen. För liden den I januari 1982 — den 1 januari 1983 beräknar slyrelsen denna kostnadsstegring till 8%.

Stockholm. Ombyggnad i kv. Grönlandet Norra

Karolinska institutet lämnar sina lokaler i kv. Grönlandet Norra sommaren 1984. Lokalerna har använts för tandläkarutbildning. En utredning om byggnadens användbarhet för olika slag av verksamhel har visat atl lokalerna bäst lämpar sig för generell konlorsverksamhet. För atl lokalerna skall kunna utnyttjas igen så snart som möjligt efter högskolans flyllning bör lokalerna byggas om lill sådana kontorslokaler. Byggnadsstyrelsen har preliminärt beräknat kostnadsramen för ombyggnadsarbetet lill 30 milj. kr.

Stockholm. Ombyggnad i kv. Brunkhalsen

Deparlementsombildningen har bl.a. medfört en omdisposition i lokalplaneringen för flertalel depariement och regeringskansliets förvaltningskontor. Detta samt behov av alt avveckla vissa innerstadsförhyrningar har lett lill alt kv. Brunkhalsen bör byggas om för bl.a. regeringskansliels verksamhet. Byggnadsstyrelsen har redovisat byggnadsprogram och hemställt om byggnadsuppdrag. Ombyggnadsarbetena kan påbörjas under januari 1985 och färdigställas under januari 1986. Kostnaden har preliminärt beräknals lill 18 milj. kr.

Täby. Försörjningsåtgärder i Hägernäs, etapp II

Regeringen godkände år 1980 ell exploaleringsavlal, som har träffats mellan Täby kommun och byggnadsslyrelsen rörande del område i Täby kommun som lidigare disponerades av förulvarande Roslagens Flygflottilj.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet 117

I avtalet ingår atl byggnadsstyrelsen skall utföra och bekosta bl.a. vatten- och avloppsanläggningar samt omläggning av en huvudväg.

Arbetena skall vara utförda senast fem år efter i laga kraft vunnen statsplan, dvs. under hösten 1985.

Koslnaden har preliminärt beräknals till 6,4 milj. kr.

Mariestad. Nybyggnad, etapp II, för länsförvaltningen

Regeringen har med slöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1981/82: 150 bil. 2, FiU 42, rskr 393, och prop. 1982/83:50, FiU 21, rskr 108) uppdragit åt byggnadsslyrelsen att ulföra elapp II av nybyggnad för länsförvaltningen i Mariestad inom en koslnadsram av 20 milj. kr. i prislägel den 1 januari 1983. Nybyggnaden kommer alt begränsas lill de lokaler som behövs för alt genomföra en samlad förläggning av länsstyrelsens skatteavdelning.

Halmstad. Nybyggnad, etapp II, för länsstyrelsen

Regeringen har med slöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1981/82:150 bil. 2, FiU 42, rskr 393, och prop. 1982/83:50, FiU 21, rskr 108) uppdragit åt byggnadsstyrelsen atl slutföra nybyggnad för länsförvaltningen i k v. Källsprånget i Halmstad inom en kostnadsram av 18 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1982. Lokalerna i kv. Källsprånget skall i första hand tillgodose lokalbehovet för länsstyrelsernas skatteavdelning, lokala skattemyndigheter och kronofogdemyndigheten. Matsal och föreslagna molionslokaler skall inle anordnas.

Riksgränsen. Nybyggnad av polis- och tullstation

Regeringen har med slöd av finansfullmakten (prop. 1982/83:150 bil. 1, FiU 50, rskr 392) uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera och utföra nybyggnad för en gränsstation för polis och tull i Riksgränsen inom en kostnadsram av 7,3 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1983. En delfinansiering om 1,2 milj. kr. sker genom den norska slaten.

Diverse objekt

Byggnadsslyrelsen räknar med alt utrymmet för investeringar i nya lokaler kommer att vara begränsat under den närmaste planeringsperioden. Samlidigi ställer regeringens direktiv om lokalbesparingar hos myndigheterna krav på ett effektivare utnyttjande av det befintliga lokalbeståndet. För att kunna möta behov av investeringar i befintliga lokalbeslånd föreslår slyrelsen en uppräkning av kostnadsramen för Diverse objekl lill 160 milj. kr. i prisläget den 1 januari 1983.

Föredragandens överväganden

Jag har tidigare redogjort för de beslut om start av ny- och ombyggnader som regeringen har beslutat om med stöd av riksdagens bemyndigande.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 118

Jag förordar all de redovisade koslnadsramarna för nybyggnad för länsförvaltningen i Mariestad, nybyggnad för länsförvaltningen i Halmstad saml nybyggnad för en gränsstation i Riksgränsen nu förs upp i invesleringsplanen. Jag förordar vidare att nya kostnadsramar för ombyggnad av kv. Grönlandet Norra och Brunkhalsen i Stockholm samt försörjningsåtgärder i Hägernäs i Täby (etapp II) förs upp i investeringsplanen i enlighel med byggnadsstyrelsens förslag. Härulöver förordar jag en uppräkning av kostnadsramen Diverse objekt utöver vad som föranleds av den allmänna byggnadskostnadsutvecklingen. Uppräkningen är bl.a. avsedd att skapa utrymme för igångsättning av sådana byggnadsarbeten som erfordras för alt möjliggöra omdispositioner inom det befintliga byggnadsbeståndet. Med hänvisning till vad jag nu har anförl förordar jag atl medel för näsla budgelår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Föredragandens överväganden Investeringsplan (1 000-lal kr.)

Koslnadsram

Medelsförbrukning

Objekt

1982-01-01 1983-01-01 Faklisk     Beräknad för
t.o.m.       ----------------

1983-06-301983/84      1984/85

Byggstart år-mån

Färdig ställande

						succ.
49000	51500	24011	15000	5000	77-05	84-03
22450	22 000	17 505	3 400	1000	81-05	83-02
18400	19600	13 135	5400	1000	82-02	83-04
23 600	23000	20767	2000	200	81-10	82-12

9000	9700	3 983	4 500	1200	83-02	84-06
	30000'	0	1500	11000	84-08	85-12
	18000'	0	400	4 000	85-01	86-01

1041000    1042410      970 749     65024

6557

83-05

Projekt färdigställda före 1982-07-01 men ännu ej slutredovisade

Stockholm

Nybyggnad i kv Ölbryggaren Etapp II

Försöriningsålgärder m.m. i Södra Klara

Ombyggnad i kv Lejonet Elapp I Ombyggnad i kv Cephalus

Upprustning av lokaler i kv Lysbomben

Upprustning av Skeppsholms-bron m. m.

Ombyggnad av hus G, D och J i kv Garnisonen

Upprustning av lokaler i kv Ostindiefararen

Ombyggnad i kv Grönlandet Norra

Ombyggnad i kv Brunkhalsen

71200        76100

6000 6500

17 300        18000

10455

1000

264       5000

6714      10000 1000      82-05

84-01

84-01

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartemtntet

119

Koslnadsram Medelsförbrukning

Bygg-        Färdig
start ställande

Objekt

1982-01-01 1983-01-01 Faktisk     Beräknad för
l.o.m.      -----------------

1983-06-301983/84      1984/85     år-mån      år-mån

Täby

Försöriningsålgärder i Hägernäs Etapp II

Kalmar

Ombyggnad i kv Landshövdingen

Karlskrona

Nyb i kv Adler-slen

Om- och tillbyggnad i kv Watlrang

Lund

Omb av f.d. internationella studenthuset

Halmstad

Nyb i kv Svartmunken/Källsprånget Elapp II

Borås

Nybyggnad i k v Balder

Lidköping

Nyb av förvaliningsbyggnad i kv Vesta

Mariestad

Nybyggnad för länsförvaltningen Etapp II

Hallsberg

Nybyggnad för förvaltningsbyggnad i kv Höjden

Gävle

Nybyggnad i kv Kapellbacken Elapp II för länsförvaltningen

6400' O 500 3 500      85-03 85-11

9200        10 700 8 528       1900 200      82-08 83-05

16800        15 000 3.'146       8000 3 000      83-04 84-07

25 700       27700 2 396      10000        12000      83-09 85-04

10000 9800 8443       1000 300      81-08 82-09

18000'       19400 2192       5000        10000      83-11 85-02

162000      162000      141805      15 000 5000      80-04 83-01

18 500        17000 4 968       8500 3 000      83-01 84-04

20000       21600 1324       6000        11000      83-11 85-08

18 350        17000 6735       8200 2000      82-11 84-03

36 150       38400       25461      10000 2500      81-12 83-06

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet

120

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg-        Färdig
start ställande

Objekl

1982-01-01 1983-01-01 Faklisk     Beräknad för
l.o.m.      -----------------

1983-06-301983/84      1984/85     är-män      år-mån

Mala

Om- och nybyggnad för verksladslo-kaler m.m. för SGU

Nybyggnad av förråd för SGU

Luleå

Nybyggnad i kv Kungsfågeln för länsförvaltningen Elapp I

Gällivare

Nybyggnad av förvaltnings-byggnad

Karesuando

Nybyggnad för tull och polismyndigheterna

Kiruna

Nybyggnad för tull och polis i Riksgränsen

Diverse objekl

Projektering

Summa

Erfarenhetsmässig reduktion av medelsbehovel

21600       21600        19440       1800 300      81-04 82-09

2600 2 600 2 194 400 -      82-02 82-08

477       3 500

4000 4 300

300      83-04 83-11

500      81-09 82-12

17000        16500        13918       2000

100      81-08 82-02

9.500 9800 8674       1000

6100

O       2700 3000      83-12 84-11

143000      157 000       78 868     50000 50000

10342      15 000 15000

1790350    1879 710    1406694   262 724 153657

-39424 -29957

223300 123700

Preliminärl beräknade koslnadsramar.

Anslagsberäkning (I 000-lal kr.)

Medelslillgång.

Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1983-07-01 Anslag för 1983/84 Anslag för 1984/85 (förslag)

80183 162 300' 105 000

347 000

1983/84 1984/85

223 300 123 700

347 000

Inkl. 21.3 milj. kr som anvisats med stöd av finansfullmaklen.

Byggnadsslyrelsen har hemslälll all få engångsnedskriva slalskapilalel med 2.5 milj. kr. Nedsättningen avser Karolinen i Karlslad. vissa anlägg-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 121

ningar för civilförsvaret och en förrådsanläggning i Strängnäs. Styrelsen har vidare föreslagil en engängsnedskrivning av markvärdet för Svenska Sofiakyrkan i Paris. Jag har ingel all erinra mol slyrelsens förslag. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen all

1. bemyndiga regeringen all beslula om byggnadsarbeten för slallig förvaltning inom de koslnadsramar som jag har förordat i det föregående.

2. lill Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgelåret 1984/85 anvisa ell reservationsanslag av 105000000 kr..

3. bemyndiga regeringen alt besluta om engängsnedskrivning av statskapitalet i enlighet med vad jag har redovisat i del föregående.

E 2. Inredning av byggnader för statlig förvaltning

1982/83 Ulgift	20668000
1983/84 Anslag	6 300000
1984/85 Förslag	1

Reservation 10038000

Från anslaget bestrids utgifter för inredning och viss utrustning av byggnader för statlig förvaltning eller annan slallig verksamhel. Bl.a. har bekostats inredning och lill lokalerna knulen generell ulruslning som nyan-skaffals i samband med omlokalisering av slallig verksamhel.

För planering m.m, av denna inredning och ulruslning svarar huvudsakligen byggnadsslyrelsen och ulrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH). Formerna för planeringen har redovisats i prop. 1972: 130 (bil. 5 sid. 21). UUH har i en skrivelse till regeringen slutredovisal sitt uppdrag.

Enligt bemyndigande av riksdagen får regeringen besluta om beställning av viss inredning och utrustning i avvaktan på atl kostnadsramar redovisas för riksdagen (jfr prop. 1976/77 bil. II, FiU 13. rskr 169. och prop. 1981/82:150, bil. 2, FiU 42, rskr 393). Bemyndigandet gäller i de fall riksdagen har beslutat om byggnadsobjekt för vilkel inredningen eller utrustningen är avsedd samt för sådana byggnadsprojekt som regeringen beslutar om med stöd av finansfullmaklen. Redovisning av beslut om beställning av inredning eller utrustning som har fatlats med stöd av delta bemyndigande lämnas normalt i samband med redovisningen av förslag lill nya och ändrade kostnadsramar.

Byggnadsstyrelsen

Byggnadsstyrelsen beräknar medelsförbrukningen för budgetåret 1984/85 till ca 0,5 milj. kr. och medelsbehovel till samma summa.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet

122

Föredragandens överväganden

Med utgångspunkt i de förslag som byggnadsstyrelsen har redovisal förordar jag all följande inredningsplan läggs lill medelsberäkningen för budgetåret 1984/85.

Inredningsplan (I 000-tal kr.)

t.o.m.        beräknad    beräknad delram       art'       1983-06-30   1983/84        1984/85

Utruslningsobjekt

Förordad Kostnadsram

ram eller ----------------

förordad defini-

ändring av liv ram

Medelsförbrukning

Stockholm

Inredning av omoch tillbyggda lokaler för rcgc-ringskimsliet i Södra Kkira

Inredning av förvaltningslokaler i kv Rosleriet

Inredning och ulruslning av lokaler i kv Garnisonen

Borås

Inredning av nybyggnad i kv Balder

Mala

Inredning av verkstadslokaler för SGU

Övrigt

Till byggnadsstyrelsens disposition

Diverse objekt

4 850

2 500

14 000

1800

67050

40900

1000

2000

31033 4412

10302

1799

661

48 207

Av statsmakterna redan godtagen kostnadsram.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet

Utrustningsplan (I 000-tal kr.)

123

Förordad      Koslnadsram

ram eller       --------------------

förordad       defini-

åndring av    tiv ram

Utruslningsobjekt

Medelsförbrukning

t.o.m.          beräknad     beräknad

delram       art'       1983-06-30   I98.V84          1984/85

Stockholm

Om- och nybyggda lokaler för regeringskansliet i Södra Klara

Telefonväxel m.m.

Övrig gemensam utrustning

11 650'

25 650

14 000

10 344

8 020 18 364

Av statsmakterna redan godtagen kostnadsram.

Jag beräknar medelsförbrukningen för inredning och utrustning för innevarande och nästa budgetär lill ca 10.5 milj. kr. Tillgängligt på anslaget är ca 16 milj. kr. Byggnadsstyrelsen har begärt atl 1000 kr. anvisas lill anslaget. Jag förordar all anslaget förs upp i slalsbudgelen med della belopp. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Inredning av byggnader för slutlig förvaltning för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av I 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 124

F.    STATLIG PERSONALPOLITIK M.M.

Fl. Slatens arbetsgivarverk

1982/83 Ulgift 27428000

1983/84 Anslag 28926000

1984/85 Förslag 30222000

Slalens arbetsgivarverk (SAV) är cenlral myndighel för dels förhandlingar i och samordning av frågor som rör reglering av förhällandel mellan offenllig arbelsgivare och arbeislagare, säviii gäller anställnings- eller arbetsvillkor som faslslälls under medverkan av regeringen eller myndighel som regeringen beslämmer, dels arbetsgivarpoliliken inom slalsförvallningen.

SAV leds av en styrelse. Inom slyrelsen finns en förhandlingsdelegation. Organisafionen i övrigl faslställs enligl SAV:s bestämmande. Chef för SAV är en generaldirektör.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

SAV Före-

draganden

Personal	119	-2     .	-2
Anslag
Förvaltningskostn. (därav lönekostn.) Lokalkostnader	23 017 000 (20358 000) 5 909000	-t-   954 000 (-1-1301000) • +-   765000	+   914 000 (-1-   800000) -f   382000
	28926000	4-1719000	4-1296000

Statens arbetsgivarverk

1. Pris- och löneomräkning I 719000kr.

2. SAV har redovisal besparingar med utgångspunkt i huvudförslaget på 490000kr. SAV har därvid beräknal att tvä tjänster kan dras in.

Föredragandens överväganden

Jag beräknar anslaget för näsla budgetär med utgångspunkt i huvudförslagel. Jag har därvid lagil hänsyn till att två tjänster kan dras in.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att till Statens arbetsgivarverk för budgetåret  1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 30222000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 125

F 2. Statens förhandlingsråd

1982/83 Utgift	2 264358
1983/84 Anslag	2082000
1984/85 Förslag	2 190000

Statens förhandlingsråd (FHR) samordnar och genomför förhandlingar enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller enligl kollektivavtal, i den mån förhandlingarna avser frågor som förbereds inom regeringskansliet för beslut av riksdagen, regeringen eller statsråd och som inle syftar till kollektivavtal. FHR svarar vidare för information enligt nämnda lag eller kollektivavtal i dessa frågor.

Chef för FHR är en generaldirektör.

I98.V84 Beräknad ändring 1984/85

FHR Före-

draganden

Personal	8	—	—
Anslag
Förvaltningskostn. (därav lönekostn.) Lokalkostnader	1720000 (1658000) 362000	-1- 39000 (-1- .2000) -I- 69000	-I- 68000 (+ 63 000) + 40000
	2082000	4-108000	4-108000

Statens förhandlingsråd

1. Pris- och löneomräkning 39000 kr.

2. FHR föreslog i sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84 genom ett tilläggsallernaliv en besparing på sex procenl genom indragning av en handläggarljänsl. Med ulgångspunkl däri begär FHR oförändrad anslags-lilldelning.

Föredragandens överväganden

lag har vid min beräkning av anslaget för budgetåret 1984/85 tagit hänsyn tjil den besparing på ca sex procent som FHR har uppnått redan under budgetåret 1983/84 (jfr prop. 1982/83:100 bil. 15).

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens jörhandlingsråd för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2 190000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 126

F 3. Statens löne- och pensionsverk

1982/83 Ulgift 44 535 194

1983/84 Anslag 44 345 000

1984/85 Förslag 47415000

Statens löne- och pensionsverk (SPV) är cenlral förvaltningsmyndighet för ärenden som rör den statliga personalpensioneringen och därmed sammanhängande frågor och för ärenden som rör de centrala personaladministrativa ADB-systemen hos slalen, i den mån sådana ärenden inle ankommer pä någon annan myndighet. Vidare handlägger SPV ärenden om sådan grupplivförsäkring som meddelas av slalen, i den mån delta inte ankommer på slalens grupplivnämnd.

SPV leds av en styrelse. Chef för SPV är en generaldirektör. Inom SPV finns en pensionsavdelning, en ulbetalningsbyrå, en lönebyrä och en administrativ byrå. Dessutom finns övergångsvis inrättad en enhet i Stockholm för aktualisering av tjänstematriklar. Huvuddelen av lönebyråns verksamhet finansieras genom avgifter och redovisas under ett särskilt anslag (F 4. Statlig personaladministrativ informationsbehandling).

198.V84 Beräknad ändring 1984/85

SPV Före-

draganden

Personal 297 -5 -5

Anslag

Förvaltningskostn. 34693000 -I-1422000 -1-2840000

(därav lönekostn.) (33849000) {+  896000) (-(-1670000)

Lokalkostnader 6771000 -H 195000 +  810000

Konverleringskostn. - -l-2318()00 4-2300000
Viss aktuali-

seringsverksamhet 1000 - -
Till regeringens

disposition 2880000 - -2880000

44345 000 4-4935000 4-3070000

Statens löne- och pensionsverk

1. Pris- och löneomräkning m.m. 3 310000kr.

2. På aktualiseringsenhelen kan personalramen minskas med fem tjänster p.g.a. pensionsavgångar (-763000 kr.).

3. SPV har som s.k. tilläggsalternaliv redovisal en besparing på sex procenl under budgetåren 1983/84-1985/86, varav en procenl hänförs lill vartdera budgetåren 1983/84 och 1984/85 saml fyra procenl lill budgelårel 1985/86. SPV har därvid lagil hänsyn lill all fem tjänster kan dras in vid aktualiseringsenhelen näsla budgelår (jfr punklen 2).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 127

Föredragandens överväganden

För näsla budgetår bör medel för SPV:s verksamhet beräknas med utgångspunkt i del huvudförslag som verket har beräknat för budgetåren 1983/84-1985/86. Detta innebär att anslaget budgetåret 1985/86 kommer -efler pris- och löneomräkning - att reduceras med 4%. Jag har därvid beaktat att fem tjänster vid aktualiseringsenhelen kan dras in under budgetåret 1984/85. Jag har vidare tillfört ytteriigare medel för ökade ADB-koslnader. Dessa koslnader har beräknals lill 1,2 milj. kr. Härutöver har jag för nästa budgetår som engångsanvisning beräknat 2,3 milj. kr. för del konverteringsarbete som har inletts till följd av utbyte av datorer vid riksförsäkringsverkets tekniska byrå. Konverteringsarbetet beräknas pågå fill och med budgetåret 1985/86.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all till Slatens löne- och pensionsverk för budgelårel 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 47415000 kr.

F 4. Statlig personaladministrativ informationsbehandling

1982/83 Ulgift	1000
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Under anslaget redovisas utgifter för drift, underhåll och central administration av de personaladministrativa informationssystemen SLÖR och PI. De myndigheter som är anslutna till systemen erlägger avgift härför enligt principen om full kostnadstäckning. Under anslaget redovisas även inkomslerna från uppdragsverksamheten. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt till Statlig personaladministrativ injörmationsbehandling för budgelåret 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av I 000kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 128

F 5. Avlöningar till personal på indragningsstat

1982/83	Utgift	45 009
1983/84	Anslag	50000
1984/85	Förslag	50000

Från anslaget bestrids främst utgifterna för vissa ersättningar till personal pä indragningsstat. Statens löne- och pensionsverk föreslår att anslaget kvarslår oförändrai. Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

att till Avlöningar till personal på iiidragniiigsstai för budgetåret 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 50000 kr.

F 6. Statens personalbostadsdelegation

1982/83	Ulgift	1026421
1983/84	Anslag	1005000
1984/85	Förslag	500000

Slatens personalbostadsdelegation (SPD) är rådgivande organ åt de myndigheter som beslular om hyror för eller förvaltar tjänstebostäder för statstjänstemän och andra tjänstemän, vilkas avlöningsförmåner fastställs under medverkan av regeringen eller myndighel som regeringen bestämmer, eller beslular om hyror och förvallar andra bosläder som mol hyra upplåts av statlig myndighet.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

SPD Före-

draganden

Personal                                                           6 —6 —6

Anslag

Förvaltningskostn.                                  913000 -464000 -471000

(därav lönekostn.)                            (757000) (-369000) (-3.50000)

Lokalkostnader                                       92000 - 34 000 - 34000

1005000 -498000 -505000

Statens personalbostadsdelegation

1. Pris- och löneomräkning m.m. 4000kr.

2. Enligt riksdagens beslut skall personalbostadsdelegationen avvecklas med utgången av år 1984. Budgetförslaget avser av den anledningen endast första hälften av budgetåret 1984/85.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15   Civildepartementet 129

Föredragandens överväganden

Riksdagen har beslutat all slalens personalbosladsdelegalion skall upphöra i och med utgången av år 1984 (jfr prop. 1982/83:100 bil. 15, AU 16, rskr 198). Jag har dätför beräknal medel endasl för första hälften av budgelårel 1984/85.

Med hänvisning till sammanställningen hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Statens personalbostadsdelegation för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 500000 kr.

F 7. Statens arbetsmarknadsnämnd

1982/83 Utgift 20290311

1983/84 Anslag 20344000

1984/85 Förslag 21519000

Statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) är cenlral förvaltningsmyndighet för arbetsmarknadsfrågor inom statsförvaltningen och efler särskilt beslut av regeringen för frågor som rör statligt reglerade anställningar i övrigt, alll i den mån della inle ankommer på annan myndighel.

SAMN fär inom sill verksamhelsomräde även bislå riksdagen och dess myndigheler.

SAMN har vidare lill uppgift all verka för alt arbetsmarknadsfrågor inom statsförvaltningen handläggs på ett ändamålsenligt och planmässigt sätt. SAMN skall därvid följa förhållandena inom hela arbetsmarknaden.

Chef för SAMN är en generaldirektör. Inom SAMN finns en avdelning för ulveckling och drift, en enhet för jämställdhels- och personalbehovsfrågor saml en adminislraliv enhel.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

SAMN Före-

draganden

Personal	93	-1	-
Anslag
Förvaltningskostn. (därav lönekostn.) Lokalkostnader	17 184 000 (14007 000) 3 160000	4-   785 000 (4-   .595 000) 4-   598000	4-   860000 (4-   719000) 4-   315 000
	20344000	4-1383000	4-1175 000

Statens arbetsmarknadsnämnd

1. Pris- och löneomräkning m.m. I 383000 kr

2. SAMN har enligl huvudförslaget redovisal besparingar på 459000 kr. 9    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 130

3.  SAMN förordar ell tilläggsallernaliv som innebär oförändrade re
surser jämförl med pris- och löneomräknat anslag.

4. Sedan 1 juli 1982 är publikationen "SAMN informerar" avgiftsbelagd.
Ett abonnemangssystem har visat sig medföra bl.a. svårigheler all sprida
informalion och en resurskrävande inlem adminislralion. SAMN förordar
alt publikationen i stället finansieras inom ramen för befintliga resurser.

Föredragandens överväganden

SAMN:s verksamhet påverkas i hög grad av faktorer som t.ex. omfattningen och storleken av de fortsatta besparingarna inom statsförvaltningen, anställningsmyndighelernas möjligheter alt själva lösa sina övertalighels- och arbetshandikappfrågor och effeklerna av de ålaganden som har gjorts i det nya Irygghelsavlalel (TrA) (jfr prop. 1983/84:42, AU 10, rskr 103).

Från både personalpolilisk och arbelsmarknadspolitisk synpunkt är det angelägel all nödvändiga omslällningar kan genomföras effeklivi. Del är därvid vikligl all SAMN kan biträda myndigheterna med kunskap och konstruktiva lösningar på de problem som kan uppstå bl.a. i samband med omorganisationer eller inskränkningar. Mot den bakgrunden har jag för näsla budgelår inte beräknal någon besparing enligl huvudförslaget.

SAMN genomför en målmedveten intern ralionalisering. Under höslen 1983 har en omorganisation förbereiis för all bl.a. åsladkomma en mer rationell ärendehantering.

SAMN och länsslyrelsernas organisalionsnämnd (LON) har pä uppdrag av regeringen tillsammans utrett och lämnat förslag om hur vissa arbetsmarknadsfrågor inom den statliga sektorn kan handläggas på ett mer ändamålsenligt och planmässigt sätt genom en ökad samverkan på regional nivå. Jag anser mol bakgrund av förslagen alt länsslyrelserna vid behov bör kunna biträda SAMN med slalislik och prognoser belräffande arbetsmarknadsläget i respektive län. Vidare bör länsstyrelserna kunna fungera som organisatorisk hemvist för sådana lokala samverkanskommiitéer som kan komma atl behöva inrältas av SAMN enligl bestämmelserna i TrA.

Under år 1985 skall SAMN lämna en rapport om arbelel med jämslälldhel i slalsförvallningen åren 1975-1985. Under innevarande budgelår disponerar SAMN särskilda medel (I milj. kr.) för sådana koslnader för jåmslälldhelsarbele som normall inle kan anses ingå i myndighelernas verksamhel och som de saknar medel för. Jag har beräknal medelsbehovel för budgelårel 1984/85 lill oförändrai 1 milj. kr. Medlen bör kunna las i anspråk också för all läcka de exlra koslnader som evenluelll kan uppkomma i samband med framställningen av rapporten.

SAMN ger ut en publikation "SAMN informerar" som sedan den 1 juli 1982 är avgiftsbelagd. Avgiftsfinansieringen har enligt SAMN medfört vissa svårigheter vad gäller bl. a. spridning av information lill myndighelerna. Jag anser atl det är viktigt att de erfarenheter som SAMN får i sin

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 131

verksamhel kan spridas så effektivt som möjligl. Kostnaderna för publikationen bör rymmas inom ramen för SAMN:s resurser.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört och lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens arbetsmarknadsnämnd för budgetåret 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 21 519000 kr.

F 8. Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering

1982/83 Utgift 101824793

1983/84 Anslag 76000000

1984/85 Förslag 55000000

Anslaget får användas till koslnader för avlöningsförmåner och utbildning m.m. när en arbetstagare med slallig anslällning - efler omplacering — lill följd av ell arbetshandikapp inte kan beredas en lämplig anställning inom gällande organisation och därför måste sjukpensioneras, om inte omskolning eller nägon annan form för arbetsvärd kommer till stånd. Anslaget kan även användas när en arbetstagare - efter omplacering - på grund av atl en statlig verksamhel omlokaliseras eller omorganiseras inle kan beredas en lämplig anslällning inom gällande organisafion, om inte omskolning eller andra särskilda åtgärder kommer till stånd.

Vidare kan anslaget användas när en arbetstagare efter sjukpensionering får arbetsvärd genom alt han försöksvis uppehåller en ny anställning inom gällande organisation.

Anslaget fär användas endast övergångsvis lill dess all frågan om anslällning har lösis på ell mer slutgiltigt säll. Därefter skall egna medel utnyttjas.

Bestämmelser i ämnel ålerfinns i förordningen (1979:518) om arbetshandikappade i statligl reglerad anställning m.m. och i omplaceringsförordningen (1974:1006, ändrad 1979:580).

Härulöver lar anslaget i vissa fall användas lill kostnader i samband med omslällningsulbildning enligl del nya irygghelsavlalel (TrA) (j prop. 1983/84:42, AU 10, rskr 103).

I fråga om anslällda hos myndigheler inom försvarsdepartemeniels område bekoslas ulgifterna av medel som anvisats under Ijärde huvudtiteln.

Slatens arbelsmarknadsnämnd

Medelsbehovel för budgelårel 1984/85 bör beräknas på basis av kosi-nadsutfallet för budgetåret 1982/83. Detta innebär en minskning i förhållande till anvisade medel med 21 milj. kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15   Civildepartementet 132

Föredragandens överväganden Jag har beräknat medelsbehovet för budgetåret 1984/85 till 55 milj. kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 55000000 kr.

F 9. Vissa trygghetsåtgärder för lärare

1983/84 Anslag 6000000

1984/85 Förslag 4000000

I 1983 års avtal om löner för statstjänstemän m.fi. (ALS 1983) har parterna avräknat 4 milj. kr. årligen med början år 1983 för särskilda trygghetsåtgärder - utöver de åtgärder som följer av trygghetsavtalet (TrA) — för lärare som inte har kunnal omplaceras lill annan lärartjänst.

Anslaget får användas lill koslnader för åtgärder som underlättar för uppsagda lärare att få ny sysselsättning. Medlen skall i första hand användas för åtgärder som sälls in efter reservlärartidens utgång, men de kan också användas under pågående anställning.

Anslaget disponeras av irygghetsnämnden. Den reservation som redovisas på anslaget skall stå lill parternas förfogande. (Jfr prop. 1983/84:42, AU 10, rskr 103).

Med hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

atl till Vissa trygghetsåtgärder för lärare för budgelårel 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 4000000 kr.

Den centrala statliga personalutbildningen

Nya förutsättningar

En förändring av statsförvaltningens organisation och arbetsformer har inlells. Anpassningar sker till ändrade ekonomiska förhållanden och till den tekniska utvecklingen. Styrformerna och inflytandet för förtroendevalda och brukare ses över. Regler som slyr verksamheten förenklas och servicen till allmänheten förbällras. Jag har tidigare i min anmälan av förevarande huvudlilel utvecklat hur jag anser atl regeringen bör arbela mol dessa mål. Jag har då pekal på bl. a. att personalpolitiken bör utformas så ull den blir ett stöd vid förändringarna. Personalutbildningen är ett av de vikligasle personalpolitiska instrumenten i delta sammanhang.

Kraven på en strängare hushållning av de slalliga utgifterna har medfört att nya uppgifter för myndighelerna måsle kunna mötas med rationaliseringar och ompriorileringar i verksamhelen. Behovel av ny kunskap kan

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15   Civildepartementet 133

ofta inle mötas genom nyrekryteringar. I stället måste personalen vidareutbildas för de nya uppgifterna.

Neddragningar i statsförvaltningen släller skärpta krav på en offensiv personalpolitik. Ökad personalrörlighet är nödvändig om trygghetsåtgärderna skall bli effektiva. Utbildning är ett av medlen som kan underiätta omställningarna.

Nuvarande styrning och finansiering

Den centrala personalutbildningen i slalsförvallningen har i huvudsak byggts upp under den senaste 20-årsperioden. Frän försöksverksamhet i lilen skala har verksamheten nu fält en betydande volym. Samtidigt skall framhållas all den centrala personalutbildningen alltjämt är en lilen del av all personalutbildning i statsförvaltningen. Den övervägande delen kommer till stånd inom myndighelerna och avser ofta myndighetsspecifika kunskaper.

Organisationen och styrningen av den cenlrala personalutbildningen har vid fiera tillfällen setts över. På så sätt har formerna anpassats till nya krav och en ökad volym. Den senasle större reformen gjordes år 1979 (prop. 1978/79:133) varigenom statens institut för personaladministration och personalutbildning (SIPU) inrättades. SIPU övertog uppgifter från främsl den dåvarande slalens personalutbildningsnämnd (PUN) och dåvarande slatens personalnämnd (SPN).

Redan tidigare - år 1978 - hade en förändring av styrformerna för den cenlrala personalutbildningen genomförls (prop. 1977/78:100, bil. 11, s. 58 0. Avgiftsfinansiering infördes då som princip för PUN:s verksamhet. Motivet var att personalutbildningsinsatser skulle ses som en investering för framtiden, jämställda med andra effektiviserings- och rationaliseringsinsatser. Avgiftsfinansieringen skulle underiätta för myndighelerna att prioritera mellan olika utvecklings- och rationaliseringsinsatser och stimulera myndigheterna att effektivisera sin utbildningsplanering. Personalutbildningens inriktning skulle därigenom styras av de faktiska behoven samtidigt som dess organisation och omfattning bättre skulle komma atl anpassas till efterfrågan.

Översyn av den anslagsfinansierade verksamheten

En del av SIPU:s verksamhel finansieras med anslag över statsbudgeten. För att bl.a. få underiag för en närmare avgränsning mellan de anslagsfinansierade och de avgiftsfinansierade delarna uppdrog den dåvarande regeringen i februari 1982 ät statskontoret atl bl.a. klarlägga de ekonomiska förutsättningarna för SIPU:s anslagsfinansierade verksamhel. Statskontoret har redovisat resultatet av uppdraget till regeringen den 2 februari 1983. Statskontoret har i sin redovisning utgått från den instruktion som f.n. gäller för SIPU och från de principer som låg till grund för 1978 och 1979 års riksdagsbeslut om finansieringen. Enligt min mening har förutsätt-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 134

ningarna i vikliga avseenden ändrals sedan uppdragel lämnades. Ett ställningstagande till SIPU:s finansiering bör göras i ett perspektiv där den centrala personalutbildningen tydligare än f.n. ses som ett av regei-ingens instrument all effeklivera slalsförvallningen.

Styrningen av den centrala personalutbildningen i framliden

Avgiftsfinansieringen har medfört en belydande effektivering av den centrala personalutbildningen. Produktionen har blivit mer ralionell och utbudet har i belydande ulsträckning kommil all anpassas lill de enskilda myndigheternas (kundernas) specifika krav. Ulbiidning i form av generella kurser har ersalls eller komplellerals av myndighetsanpassad ulbiidning och utbildningskonsultation.

Avgiftsfinansieringen innebär en delegering lill myndighelerna all beslula om personalutbildningens inriktning och omfattning. Myndighelerna kan frill välja ulbildningsarrangör. SIPU har i huvudsak ingen annan konkurrensfördel än sin egen kompetens. Sammanfattningsvis har avgiftsfinansieringen lett till effektivitetsfördelar i både producent- och konsu-mentledel.

Samlidigi visar ulvecklingen all en för långt driven tillämpning av marknadskrafterna inom den centrala personalutbildningen kan fä andra, negativa verkningar. Det gäller särskill utbildning i frågor som är av intresse för statsförvaltningen i dess helhet snarare än för enskilda myndigheler eller grupper av myndigheler. Del finns med andra ord silualioner med ell klart behov av cenlral, generell ulbiidning som inle direkl molsvaras av myndighelernas eflerfrågan. Det gäller främsl utbildningar som syftar lill all slödja förändringar av slalsförvallningen.

Hittills har SIPU utvecklat och genomfört sådan ulbiidning somjag här avser pä uppdrag av regeringen, varvid engångsbelopp har anvisats under SIPU:s anslag för förvaltningskostnader i varje särskill fall. Även vissa myndigheler (bl.a. slalens arbelsgivarverk och slalens arbelsmarknadsnämnd) har gett SIPU liknande uppdrag.

Jag bedömer all behovet av förändringsutbildning som avser slalsförvallningen i dess helhel kommer all öka. Den delegation till myndigheterna som ligger i avgiftsfinansieringen behöver därför komplelleras med slyr-och finansieringsformer för de ulbildningar och informalionsinsalser som regeringen anser vara angelägna. Del ler sig naluriigl alt del främst blir SIPU som får regeringens uppdrag atl genomföra insatserna. Men även andra arrangörer - inklusive regeringskansliel självt - bör kunna svara för genomförandel. Särskilda medel bör därför disponeras för den utbildning som regeringen lar initialivel lill.

Finansiering av SlPU:s ulvecklingsarbete

Ulvecklingen av ny ulbiidning vid SIPU finansieras på olika sätt. Till en del sker del inom ramen för avgiftsfinansieringen, dvs. utvecklingskoslna-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 135

derna behandlas som en inveslering som skall återbetalas med intäkler i form av avgifter. En viss del av SIPU:s reguljära förvaltningskostnadsanslag avser utgifter för ulvecklingsarbete. Dessutom anvisas SIPU, somjag nyss har nämnt, ibland engångsbelopp för alt utveckla särskild utbildning.

Jag anser det moliveral alt anpassa finansieringen av SIPU:s utvecklingsarbete till vunna erfarenheler. Även i fortsättningen bör SIPU inom ramen för den avgifisfinansierade verksamheten kunna investera i ulvecklingen av nya produkter. Därutöver behöver SIPU medel för att ulveckla produkler som inte är "lönsamma" i ell begränsat marknadsperspekliv. Del kan I.ex. gälla alt genom förstudier ta fram underlag för beslut av regeringen. Del ligger i sakens natur atl utvecklingsarbete av detta slag medför vissa företagsekonomiska risker i en avgiftsfinansierad verksamhel. Insatser kan behöva göras i fler ämnen än som kommer all genomföras. Ulvecklingsarbelel kan därför behöva ha större bredd än det slutliga utbudet av kurser, konsulttjänster eller utbildningsmaterial. Den del av ulvecklingsarbelel som inle är ell direkt led i den avgifisfinansierade verksamheten bör därför enligl min mening finansieras särskill.

Vad jag nu har sagl innebär ell klarare samband mellan slyrning och finansiering av den cenlrala personalutbildningen. Jag förordar sålunda atl styrningen och finansieringen av den centrala personalutbildningen i princip behandlas i tre delar.

För det första. SIPU bör även i fortsättningen ges en expertroll i frågor om personalutbildning i statsförvaltningen. Hit hör bl.a. atl som fackmyndighet bevaka personalutbildningsbehovet, vara remissinstans och delta i utredningar. Denna verksamhel slyrs av SIPU:s instruktion och bör finansieras med ell anslag för förvaliningskoslnader.

För del andra. SIPU:s avgiftsfinansierade verksamhel bör fortsätta enligt nu gällande rikllinjer. Den bör styras av myndighelernas efterfrågan och liksom hittills finansieras med avgifter.

För det tredje. Utvecklingskostnader som inte är ell direkt led i den avgifisfinansierade verksamhelen och kostnader för alt genomföra utbildningsinsatser, informalionsdagar m.m. som beslutas av regeringen bör finansieras från ell nytt anslag. Verksamhelen under detta anslag bör styras genom särskilda uppdrag eller andra beslut av regeringen. Uppdragstagaren - som i fiertalet fall bör kunna vara SIPU - bör redovisa användningen av medlen till regeringen.

SlPU:s regionala verksamhet

När SIPU inrättades inordnades dåvarande SPN:s åtta regionkontor i den nya myndigheten. Deras verksamhel sammanföll delvis med SIPU:s, medan andra delar av verksamhlen närmast kom att hänföras lill verksamhetsområdet för statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) och Statshälsan som båda kom till vid omorganisationen av den cenlrala slatliga arbetsgivarfunktionen är 1979 (prop. 1977/78:157 och prop. 1978/79:133).

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 136

Regionkontorens verksamhet har trots löpande rationaliseringar lell lill underskoll. Dessa har läckls med medel frän SIPU:s anslag för förvaltningskostnader (prop. 1982/83:100, bil. 15, s. 104). Budgetåret 1982/83 belastade regionkonloren anslaget på delta sätt med 1,2 milj.kr.

Regeringen uppdrog den 24 mars 1983 lill SIPU och länsslyrelsernas organisalionsnämnd all lillsammans ulreda och lämna förslag om hur medelsåtgängen för den slatliga personalutbildningen skall kunna minskas och hur denna utbildning i övrigt skall kunna effektiviseras genom ökad regionalisering. Utgångspunkten var bl.a. att pröva förutsättningarna för en närmare adminislraliv anknylning till länsslyrelserna. Utredningsförsla-gel pekar pä vinster som på sikt kan uppstå om vissa utbildningar förläggs närmare den berörda verksamhelen. Detta underlätlas enligt förslaget om det finns en regionalt baserad samordningsfunktion.

Frågan om en decentralisering av den cenlrala personalutbildningen rymmer enligl min mening två delfrågor. Den ena gäller hur produktionen och genomförandel av SIPU:s ulbiidning m.m. bäst skall organiseras. Den andra gäller i vad mån vinster kan göras om brukarna av personalutbildningen - alltså de myndigheter som köper tjänsler och maierial från SIPU och andra arrangörer - kan effektivera sin personalutbildning genom bällre samordning.

I den första frågan vill jag anföra följande. Med hänsyn till bl.a. all huvuddelen av SIPU:s verksamhel finansieras med avgifter och all SIPU i denna verksamhet är utsatt för konkurrens frän andra utbildningsanordnare bör SIPU ges stor frihet all själv ulforma sin organisation. Della gäller såväl den verksamhel som bedrivs i Stockholmsområdet som den i landet i övrigt. Mitt förslag i denna del innebär alltså att SIPU inle längre skall vara bundet att ha en organisation med fasta regionkonlor. Det ankommer på regeringen all närmare besluta om SIPU:s organisation.

I den andra frågan kan jag konstalera atl vissa erfarenheter nu har vunnits av en länsvis samordning av vissa myndigheters personalutbildning. Erfarenhelerna är uppmuntrande. De visar all länsslyrelsen kan fylla en viklig uppgift genom all samordna utbildningsbehoven hos regionala och lokala statliga organ. Genom att fiera mindre myndigheler kan samverka i sin utbildningsplanering ökar möjligheterna atl förlägga personalutbildningen nära verksamhelsorlen. Samordningen kan ske mellan myndigheler eller delar av myndigheler på samma ort snarare än inom en och samma myndighel med verksamhel spridd över hela landel.

För all fä ytterligare erfarenheler av länsstyrelsens möjligheler att samordna brukarna av personalutbildning kommer jag atl ta inilialiv till praktiska försök vid någon eller några länsstyrelser. Jag räknar med atl även S1PU:s erfarenheter av regional verksamhel kan tas tillvara i dessa sammanhang.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 137

Ledningsulveckling och chefsutbildning i statsförvaltningen

Sedan ett anlal år pågår i statsförvaltningen en omfattande satsning på utbildning av chefer. Bakgrunden är bl.a. de slora krav som slälls pä verksledningar och andra chefer, särskilt effektivisering av verksamhelen.

Civildepartemenlet bedriver för närvarande utbildning av högre chefer (prop. 1981/82:100. bil. 3, p. 6). Denna utbildning innehåller kurser för verkschefer och ställföreträdande verkschefer samt myndighclsiniern utbildning på byråchefsnivä och uppåt. Enligl den ulbildningsplan som riksdagen lidigare lagil slällning till skall utbildningen omfatta ca 2 500 av statsförvaltningens högre chefer. Enligt de ursprungliga planerna skall ulbildningen genomföras under en Ireårsperiod.

Ulbildningen har ulvärderals. Utvärderingen visar bl.a. att effeklerna och de korlsikliga resullalen är goda. Ätgärder har genomförts eller pågår vid flertalet myndigheler som engagerats i ulbildningen. För fortsatt verksamhetsutveckling efterlyser verksledningarna en fortlöpande och bättre dialog med regeringen beträffande målprecisering, verksamhetsprioritering samt fördelning av ansvar och befogenheter.

Utvärderingen visar enligl min mening alt chefsutbildningen bör slulföras enligl det gjorda åtagandet. Med hänsyn lill alt genomförandel måste anpassas till den tidpunkl som är läglig för resp. myndigheler bör delar av genomförandel utsträckas utöver den ursprungliga planerade treårsperioden. Delta innebär att verksledningsulbildningen (inkl. den däri ingående myndighetsinterna ulbildningen) avsluias försl under budgelårel 1985/86. Koslnaderna kommer dock all rymmas inom de ramar som ursprungligen las fasl.

För all vidareulveckla statsförvaltningens funktion och effektivitet bör departementen ta initiativ lill olika aktiviteter som rikiar sig lill den högsta ledningen inom myndigheterna. Del är enligl min mening angelägel all möjligheierna till erfarenhetsutbyte tas tillvara både mellan regeringen och verksledningarna och verksledningarna sinsemellan. Information och förnyelse av kunskap, diskussioner om målinriktning m.m. bör erbjudas i olika former. Jag anser det naturligt alt regeringens ledamöter medverkar.

Delta är ett av flera sätt atl tillmötesgå de önskemål om en närmare dialog mellan verksledningar och regeringen, som jag nyss redovisade. Civildeparlemenlel ulvecklar former för sådana insalser och verkar sammanhållande inom regeringskansliel på delta område.

SIPU har på regeringens uppdrag utvecklat ett program för chefsutbildning som riktar sig lill chefer under byråchefsnivån (prop. 1981/82:100, bil. 8). Bl.a. härigenom har SIPU samtidigt fält nya förulsällningar all genomföra ulbildningar för chefer pä alla nivåer. Inilialiv lill sådan ulbiidning bör i framliden kunna las säväl av SIPU självi som av olika uppdragsgivare, däribland regeringen. SIPU bör också i många fall kunna svara för det praktiska genomförandet av de konferenser och seminarier som anordnas av regeringskansliet.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 138

Jag har förordai all ell nytt anslag skall föras upp på statsbudgeten för bl.a. sådan personalutbildning m.m. som beslulas av regeringen. Jag finner del naluriigl all koslnaderna för denna chefsutbildning skall belasta det nya anslaget. Jag ålerkommer härlill i det följande.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

alt godkänna de riktlinjer för slyrning, organisation och finansiering av den cenlrala statliga personalutbildningen som jag har förordat.

F   10. Personaladministration  och  personalutbildning:   Förvaltningskostnader

1982/83  Ulgift 14778469

1983/84 Anslag 14964000

1984/85  Förslag 8837 000

Statens institut för personaladministration och personalutbildning (SIPU) är central servicemyndighet för de slalliga myndigheter som lyder under regeringen i frågor om personaladministrativ konsultation och personalutbildning. Inom sill verksamhetsområde får SIPU mot avgift bistå även riksdagen och dess myndigheter och andra offenlliga organ.

SIPU leds av en styrelse. Chef för SIPU är en generaldirektör.

1983/84 Beräknad ändring 1984/85

SIPU Före-

draganden

Personal 100

Anslag

Förvaltningskostn. (därav lönekostn.) Lokalkostnader Engångsanvisning

9215000 (9314000) 3 849000 1900000 14964000

4-   394000 (4-   171000) 4-   742000 -1900000 -   764000

-4 403000 (-2000000) 4-   176000 -1900000 -6127 000

Slalens institut för personaladministration och personalutbildning

1. Pris- och löneomräkningar m.m. 1469000 kr.

2. De besparingar som SIPU redovisat enligt det obligatoriska huvudförslaget belöper sig till 333 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 139

Föredragandens överväganden

Jag vill inledningsvis erinra om vad jag nyss har anförl om den fortsatta inriktningen, organisationen och finansieringen av den statliga personalutbildningen. Medel under della anslag bör i fortsäUningen anvisas endasl för myndighelsuppgifter. såsom remissarbele, dellagande i offenlliga utredningar eller slyrelser m.m.. kontakter med del allmänna utbildningsväsendet, uppgiften alt följa utvecklingen på det vuxenpedagogiska området, samråd med fackmyndigheter saml fortlöpande bevakning av personal-ulbildningsbehovel. Till följd av denna avgränsning av SIPU:s myndighelsuppgifter harjag beräknat en minskning av anslaget med 4 milj. kr. Medel för utvecklingsarbete som för innevarande budgetår har anvisals under förevarande anslag har nu i slällel beräknals under anslaget Bidrag lill särskilda personalutbildningsålgärder m.m. Jag älerkommer senare härtill.

Jag har nyss förordai alt SIPU:s regionkontor bör upphöra som organisatoriska enheter. Detta bör gälla fr.o.m. den I juli 1984. Jag har med anledning härav beräknat ett minskat medelsbehov med 1.2 milj. kr. SIPU bör självt få utforma den organisation som med hänsyn till S1PU:s uppdragsverksamhet vid varje tillfälle är mest lämplig och ekonomiskt ändamålsenlig.

Jag har härulöver beräknal anslaget med utgångspunkt i huvudförslaget.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Personaladminislralion och personalutbildning: Förvaliningskoslnader för budgelårel 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 8837000 kr.

FIL Personaladministration och personalutbildning: Uppdragsverksamhel

1982/83 Ulgift	1000
1983/84 Anslag	1000
1984/85 Förslag	1000

Under anslaget redovisas inkomster och ulgifter för produktion och distribution m.m. av generell statlig personalutbildning, personaladministrativ konsultation, ulvecklingsarbeie som bedrivs pä uppdrag av annan myndighel, bokningsservice och bistånd till myndigheterna vid planering och utformning av deras personalutbildning samt driften av slalens kursgård Sjudarhöjden. Omslulningen beräknas komma all uppgå lill 41 964000 kr. under budgelårel 1983/84 och 43 100000 kr. under budgelårel 1984/85.

I bokslulel för budgelåret 1982/83 redovisar SIPU ett överskoll med 122477 kr. Enligl SIPU:s bedömning kommer de närmasle årens resultat att variera mellan mindre underskott och mindre överskott.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 15    Civildepartementet 140

SIPU har hemslälll om en ulökningav den rörliga krediten hos riksgäldskonloret. SlPU:s rörliga kredil har förändrals vid flera lillfällen med hänsyn lill då rådande behov. Enligl min mening bör ytterligare erfarenheler vinnas av slorieken på den nuvarande krediten. Jag är dätför inle beredd all nu förorda en höjning.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all till Personaladminislralion och personalutbildning: Uppdragsverksamhel för budgelårel 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

F 12.  Bidrag till särskilda pcrsonalutbildningsåtgärdcr m.m.

Nytt anslag (förslag)    12200000

1 enlighet med vad jag nyss anförde om bl. a. finansiering av den cenlrala personalulbildningen förordar jag all ell nyll anslag, benämnl Bidrag lill särskilda personalutbildningsålgärder m.m., förs upp på slalsbudgeten.

Från anslaget bör betalas utgifter för särskilda personalutbildningsålgärder som genomförs av bl.a. slatens inslilul för personaladminislralion och personalutbildning (SIPU). Älgiirderna bör kunna omfatta bl.a. uppdrag frän regeringen inom personalutbildningsområdel. utvecklingsarbete i form av t.ex. förstudier, planering och genomförande av cenlral utbildnings- och konferensverksamhet för verkschefer saml centrala insatser i samband med myndighelsinlern ulbiidning av i första hand chefer på byråchefsnivä och högre. Anslaget bör vidare i vissa fall kunna användas för att belala ulgifter för försöksverksamhet m.m. som beslutas av regeringen. Anslaget bör disponeras av regeringen.

SIPU har regeringens uppdrag alt ulveckla en handläggarutbildning för assistenlpersonal (motsv) (jfr prop. 1982/83:100, bil. 15 s. 105). För budgetåret 1983/84 har 1,2 milj. kr. anvisals för ändamålet. Den försökskurs som genomförs beräknas avslutas under våren 1984. SIPU hemsläller i sin anslagsframställning att SIPU fär regeringens uppdrag att följa upp och utveckla ulbildningen ylleriigare.

SIPU föreslär vidare i sin anslagsframställning atl regeringen överväger nya uppdrag lill SIPU i form av utveckling av serviceutbildning för statsförvaltningen, ulveckling av utbildningsprogram och försöksverksamhel som stöd åt små myndigheler saml för ulveckling och försöksgenomförande av ell ulvecklingsprogram för ledamöler i statliga myndigheters slyrelse m.fl. Vidare föreslår SIPU all genomförandet av ulbildningen för verkschefer, ställföreträdare och byråchefer överiämnas lill SIPU.

Jag anser det angeläget att en noggrann värdering görs av försöksverksamheten med handläggarutbildning för assistenlpersonal liksom en vida-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 141

reutveckling av inriklningen och innehällel i kursmalerialei. Ytterligare försök bör därför enligt min mening genomföras. Jag har vid min beräkning av anslaget räknat med all medel skall kunna avsättas för ändamålet även för budgelårel 1984/85.

Jag har tidigare i min anmälan av förevarande huvudtitel angett inriktningen för del pågående arbelel med den offentliga sektorns service och förhållande till medborgarna. Jag anförde bl.a. all medborgarna som uppdragsgivare har rätt att kräva en god kvalitet pä den offentliga seklorns verksamhet. Olika åtgärder behöver vidtas för atl stimulera och slödja de slalliga myndighelerna all själva ulveckla sin service mol bl.a. allmänheten. Utbildning är ett viktigt medel för att utveckla de statsanställdas kompetens och attityder lill servicefrågorna. Jag har därför vid min beräkning av anslaget tagit hänsyn till att särskilda medel behöver avsättas för atl stödja serviceutvecklingen.

Jag har lidigare berört även frågan om utbildning av högre chefer inom statsförvaltningen. Den ulbiidning som f.n. pågår bör slutföras. Härutöver bör ytterligare åtgärder vidtas i chefs- och ledningsfrågorna för att utveckla statsförvaltningens funktion och effektivitet. Jag har beräknat medel härför under förevarande anslag. SIPU bör bl.a. i många fall kunna svara för det prakliska genomförandel av de konferenser och seminarier som anordnas av regeringskansliel.

Jag har beräknal medelsbehovel lill 12,2 milj. kr. för näsla budgelår. Medelsbehovel för budgelåret 1984/85 innebär ingel långsikligl ställningstagande till de utbildningsinsatser somjag nu har berört.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Bidrag lill särskilda personalutbildningsålgärder m.m. för budgelåret 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 12200000 kr.

F 13. Bidrag till stiftelsen Statshälsan

1982/83 Utgift 144551000

1983/84 Anslag 174930000

1984/85 Förslag        225000000

Från anslaget ulgår bidrag lill sfiftelsen Slaishälsan i enlighel med avlal mellan slalens arbelsgivarverk och de slalsanslälldas huvudorganisaiioner om slallig förelagshälsovärd m.m. För budgelårel 1984/85 skall enligl avlalel lill Slaishälsan ulgå 137 milj. kr. Beloppel skall i samband med all medlen anvisas stiftelsen omräknas från förändringar i konsumentprisindex med utgångspunkt från prisförhållandena under januari 1979. Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen

att lill Bidrag till slijlelsen Slatshälsan för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 225 000000 kr.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 15    Civildepartementet

F 14. Statens arbetsmiljönämnd

1983/84 Anslag 961000

1984/85 Förslag 1000000

Slalens arbelsmiljönämnd (SAN) skall, i den mun del inle ankommer pä nägon annan myndighet inom statsförvaltningen, bl.a. främja utvecklingen av arbelsmiljöverksamhel, ge ul informalion saml meddela föreskrifter och råd som rör urbetsmiljöverksamhelen. Nämnden skall vidare vara fackan-svarigi organ för innehällel i den parisgemensamma utbildningen inom arbetsmiljöområdel och på begäran av arbelarskyddsfonden ylira sig över myndighelernas och arbelslagarorganisalionernas ansökningar lill fonden om medel för arbetsmiljöutbildning och arbelsmiljöforskning.

Nämnden beslår av sex ledamöter. De förordnas av regeringen, tre av dem efler förslag av de statsanställdas huvudorganisaiioner. För beslut hos nämnden krävs atl samlliga ledamöter är ense.

Hos nämnden finns ett kansli.

I98.V84 Beräknad ändring 1984/85

SAN Före-

draganden

Personal

Anslag

Förvaltningskosln.

(därav lönekostn.) Lokalkostnader

887 000	4-59 000	4-31000
(446000)	(4-24 000)	(4-20 000)
74 000	4-13 000	4- 8000

961000 4-72000 4-39 000

Slalens arbelsmiljönämnd

1. Pris- och löneomräkning 72000 kr.

Föredragandens (ivervägaiiden

Jag beräknar medelsbehovel för nästa budgetär med utgångspunkt i huvudförslaget. Jag har därvid beaktat bl.a. all nämnden även disponerar medel från arbelarskyddsfonden för viss projekibunden verksamhel.

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemsläller jag att regeringen föreslär riksdagen

all lill Statens arbetsmiljönämnd för budgelårel 1984/85 anvisa eit förslagsanslag av I 000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 143

F 15. Viss förslagsverksamhet m. m.

1982/83 Ulgift	148374
1983/84 Anslag	150000
1984/85 Förslag	150000

Från anslagei belalas ulgifter för ersättning och belöning i förslagsverksamheten i den ulsträckning beslut härom meddelas av statsförvaltningens centrala förslagsnämnd.

Statens arbetsgivarverk samt SACO/SR, SF och TCO-S har den 29 april 1981 slulil avlal om förslagsverksamhet hos statliga myndigheter.

Statsförvaltningens centrala jörslagsnämnd

Nämnden beräknar anslagsbehovet för budgetåret 1984/85 till 150000 kr.

Föredragandens överväganden

Jag godtar centrala förslagsnämndens anslagsberäkning för nästa budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl till Viss jörslagsverksamhet m.m. för budgelårel 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 150000 kr.

F 16. Vissa skadeersättningar m. m.

1982/83 Ulgift	-
1983/84 Anslag	lOOOOO
1984/85 Förslag	lOOOOO

Från anslaget betalas bl.a. ersättningar som staten skall belala på grund av skadeståndsskyldighei och som avser fall där förmånslagaren inte har eller har haft statligl reglerad anslällning. Anslaget bör föras upp med oförändrai belopp. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt lill Vissa skadeersättningar m.m. för budgelårel 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av lOOOOOkr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 144

F 17. Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån

Nytt anslag (förslag)       I 000 kr

Enligt förordningen (1973:499) om bostadsanskaffningslån med statlig garanti till statstjänstemän m.fi. kan under vissa förutsättningar län med statlig garanli medges för förvärv av bosiudsräll eller för kontantinsats vid villaköp. Lån fär beviljas med högst det belopp som svarar mol den kontantinsats som behövs för förvärv av bostaden. Högsta lånebelopp är 30000 kr. och längsta amorleringslid 10 år. Län beviljas av PK-banken efter tillstyrkan från anställningsmyndigheten. Lån kan medges den som i samband med ändring av tjänstgöringsort har fäll eller kunnat få anstånd med omstationering.

Syftet med lånet är tvåfaldigt. Dels kan en anställd som omplaceras lill en tjänst på annan ort lällare lösa bostadsfiägan pä den nya orten med hjälp av lånet. Dels minskar sannolikt slalens utgifter för traktamenten i samband med ortiplaceringen.

Något särskill anslag för läckande av de koslnader som kan uppkomma till följd av den slalliga garanlin finns f.n. inle på slalsbudgelen. Om garaniin behöver las i anspråk belaslas reservalionsanslagel Exlra utgifter under trettonde huvudtiteln. Della är enligl min mening inte tillfredsställande. För ändamålet bör därför ett nytl. förslagsvis betecknat anslag, benämnl Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån. föras upp på statsbudgeten under trettonde huvudtiteln. Del är inte möjligl atl nu beräkna i vilken omfattning kostnader kommer alt uppstå lill följd av den slalliga garanlin. Del lorde dock komma au röra sig om jämförelsevis små belopp. Jag förordar all anslagei för budgelårel 1984/85 förs upp med endasl ell formelll belopp om 1 000 kr.

Anslagei bör disponeras av kammarkollegiel som även i övrigl - inom ramen för filldelade resurser - bör svara för den adminislralion m.m., bl.a. redovisning till riksrevisionsverket, som kan behöyas med anledning av den ställiga garantin.

Min avsikt är all föreslå regeringen all ändra villkoren för bostadsan-skaffningslånel så all längivaren ärligen i förskoil lill slalsverkel skall belala en avgift om en procenl av vid belalningslidpunklen uleslående belopp till täckning av slatens koslnader och för förluster på grund av infriade garantiåtaganden.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

alt till Statlig kreditgaranti jör bostadsanskaffningslån för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

I

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 145

F 18. Externa arbetstagarkonsulter

Nytt anslag (förslag)     5 794000

Jag har lidigare, vid min anmälan av anslaget Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet I framhållit att koslnaderna för s.k. externa arbelslagarkonsuller fr.o.m. budgelåret 1984/85 bör beräknas under ett särskilt anslag. Nuvarande ordning innebär att kostnader för såväl rationaliserings-projektet och administrativt utvecklingsarbete m.m. hos myndigheterna som av personalorganisationerna anlitade konsuller hänförs lill nämnda anslag. Detta medför, enligt min mening, svårigheter all på ett tillfredsställande säll följa kostnadsutvecklingen för de olika ändamålen.

Ett nytt anslag, benämnl Exlerna arbetstagarkonsulter, bör därtor föras upp på statsbudgeten under trettonde huvudtiteln. Från anslaget bör betalas ulgifter för konsuller som personalorganisationerna anlitar i rationaliseringsfrågor med stöd av medbeslämmandeavial som har godkänls av riksdagens lönedelegaiion och regeringen.

Anslagei bör disponeras av slalens arbelsgivarverk.

Enligl del medbeslämmandeavial som har träffals för budgelårel 1983/84 och som har godkänls av riksdagens lönedelegaiion och regeringen ställer regeringen medel till förfogande för ändamålel i avvaktan på alt ytterligare erfarenheter har vunnits. Enligl min mening är del, mol bakgrund av all medel har anvisals för arbelslagarkonsuller sedan år 1979, angelägel all de vunna ertarenhelerna samlas och redovisas genom parternas försorg.

Jag har med ledning av iräffade medbeslämmandeavial för budgelårel 1983/84 beräknal medelsbehovel för budgelåret 1984/85 till 5794000 kr.

Med hänvisning tiil vad jag nu har anförl hemsläller jag all regeringen föreslär riksdagen

all lill Externa arbetstagarkonsulter för budgelårel 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 5 794000 kr.

10    Riksdagen 1983/84. I .saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 146

G.    STATISTIK M. M.

Statistiska centralbyrån

Slalisliska cenlralbyrån (SCB) är central förvallningsmyndighel för den slatliga statistikproduktionen och har hand om huvuddelen av denna. Centralbyrån har dessulom en allmänl samordnande funklion inom statistikområdet. Del åligger vidare centralbyrån all utföra vissa periodiskt återkommande undersökningar och alt göra långsiktiga utbildnings- och yrkesprognoser. SCB för vissa centrala register som äklenskapsregistret, centralt förelagsregister, lantbrukets företagsregister och andra register som behövs för verksamhelen. SCB skall inom sitt kompelensomräde i mån av resurser åta sig uppdrag från statliga och kommunala myndigheler. SCB får även äta sig sädana uppdrag från enskilda uppdragsgivare. Uppdragsverksamhelen skall vara ekonomiskt självbärande.

SCB leds av en styrelse. Chef för centralbyrån är en generaldirektör. Cenlralbyrån är organiserad på sju avdelningar, nämligen avdelningen för areell statistik, förelagsslatistik, individstatistik, planering och samordning, cenlral administration, system och information saml driftavdelningen. Avdelningarna är i sin tur organiserade pä enheler. Till cenlralbyrån är knutet ett vetenskapligt råd samt ett antal nämnder.

Verksamhelen vid SCB bedrivs i Slockholm och i Örebro. Till Örebro har föriagts huvuddelen av driftavdelningen med datamaskincentral, centralen för manuell dalabehandling och inlervjuarenhel. Den I juli 1983 hade SCB 1914 anslällda (exkl. längiidstjänsllediga), varav 814 i Örebro samt 240 intervjuare fördelade över landet.

SCB har anslag i programlermer. Följande programindelning gäller t. v.

1. Statistik, register och prognoser

2. Uppdragsverksamhet

Programmel Statistik, register och prognoser indelas i följande delprogram.

1. Extern samordning

2. Jordbruk och skördeskadeskydd m. m.

3. Induslriverksamhel

4. Handel, servicenäringar och priser

5. Bosläder, andra byggnader och fastigheter

6. Samhällsekonomi och offenllig förvallning

7. Arbetsmarknad

8. Befolkning och hushåll

9. Räils- och social väsende

10. Utbildning, forskning och kultur

11. Befolknings-, yrkes- och uibildningsprognoser

12. Bibliotek och information m. m.

13. Arkiv och gemensamma databaser m. m.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 147

14. Standardisering och gemensam metodutveckling

15. Folk- och bostadsräkningar

Medel för SCB: s verksamhet anvisas för budgelåret 1983/84 under följande tre anslag.

I Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser, 2 Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet saml 3 Folk- och bostadsräkning 1980

Anslag 1 är ett förslagsanslag för finansiering av program 1 med undantag för de delar av programmet som finansieras av anslag från utbildnings-och jordbruksdepartementens huvudtitlar resp. anslag 3.

Anslag 2 är ett förslagsanslag och tas upp med ett formellt belopp pä 1000 kr. Under anslaget redovisas intäkter och kostnader för SCB: s uppdragsverksamhet (program 2). Anslaget får i princip inte belaslas. För att lösa tillfälliga eller säsongsmässiga likviditetsproblem inom uppdragsverksamheten samt för att tillgodose behov av rörelsekapital disponerar SCB en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 12 milj kr.

Anslag 3 är ett förslagsanslag för finansiering av den del av program I som avser (1985 års) folk- och bostadsräkning.

G 1. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser

1982/83 Ulgift 259107000

1983/84 Anslag 264360000

1984/85 Förslag        270461000

Programmet Statistik, register och prognoser avser statistikproduktion, samordning av den statliga statistiken, förande av vissa cenlrala register, prognos- och utvecklingsarbete inom statistikens område, m. m. SCB har i sin anslagsframställning delat in verksamhelen under programmet, förutom enligt delprogramindelningen, i löpande verksamhet, inlermittenta undersökningar och utvecklingsarbete. Den löpande verksamheten omfatlar löpande statistikproduktion, registerarbete och prognosarbele. Till inlermittenta undersökningar räknar SCB slörre undersökningar, som i regel ålerkommer med viss periodicitel. Till utvecklingsarbete hänförs dels projekt som syftar till att planera utformningen av ny statistik och nya metoder, dels projekt som avser mera omfattande förändringar och anpassningar av den existerande statistikproduktionen. Ulvecklingen inom delprogrammen framgår av följande sammanslällning.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet

148

Delprogram	1982/83	1983/84	1984/85
	Ulfall	Anvisal	Beräknar
			SCB	Före-
1 000-lal kronor				draganden
1. Extern samordning	2 747	2731	2 975	2896
2. Jordbruk och skörde-
skadeskydd	52 389	52856	55 385	53 499
Därav under IX huvud-
titeln	(38 288)	(37964)	(.9554)	(37964)
3. Induslriverksamhel	18 347	19854	21056	20593
4. Handel, servicenäringar
och priser	22 196	21647	22493	22082
5. Bostäder, byggnader och
andra fasligheler	16 137	16138	16574	16221
6. Samhällsekonomi och
offentlig förvallning	32 268	34 049	35 879	35 048
7. Arbetsmarknad	37 556	37 552	39097	38601
8. Befolkning och hushåll	31263	28422	31 171	31084
9.  Rätts- och socialväsende	14097	13713	14700	14 364
10.  Ulbiidning. forskning
och kultur	18 222	19824	21236	20 783
11. Befolknings-, yrkes-
och uibildningsprognoser	7 924	7454	7 982	7 767
12. Bibliotek och informa-
lion m. m.	11465	10444	11 303	11020
13. Arkiv och gemensamma
dalabaser m. m.	12 130	11903	12621	12322
14. Standardisering och
gemensam metodutveckling	17478	18467	19618	19 175
15. Folk-och bostadsräkningar	10115	2 500	2 510	14 000
Ofördelade koslnader	2517	2739	3012	3012
Summa kostnader	306851	300293	317612	322467
Avgår intäkter	51 110	43 393	45 266	55 166'
Tillkommer kostnaden för
följesedelsbunden posl	3 366	7460	-
Övrigl (engångsanvisning)				3 160
Anslag lotall	259 107	264360	272 346	270461

' Häri ingår 14,0 milj. kr. från anslaget Folk- och bostadsräkningar under trettonde huvudtiteln, 38,0 milj. kr. från anslaget Administration av permanent skördeskadeskydd m.m. under nionde huvudtiteln samt 190000 kr. från åttonde huvudtiteln. Vidare utgör 3,1 milj. kr. ersällning lill SCB från socialstyrelsen, byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen för vissa koslnader för del gemensamma biblioteket i kvarteret Garnisonen.

Statistiska centralbyrån

Det övergripande målet för SCB: s verksamhet är att samhällets behov av statistik skall tillgodoses effeklivi och till rimliga kostnader. SCB utför själv en slor del av den slatliga statistikprouuktionen och har dessutom en allmiinl samordnande funklion inom statistikområdet.

I avvaktan på slalistikutredningens slutrapport, vilken beräknas föreligga vid årsskiftet 1983/84, har verket inle under den nu aktuella verksam-heispkineringen mera ingående diskuterat förändringar av verksamhetsinriktning och behovsbedömning.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 149

De bedömningar av förändringar av olika gruppers efterfrågan på statistik som redovisats i verkets tidigare anslagsframställningar utgör därför en ulgångspunkl för planeringen vid verkel även della år. En annan ulgångspunkl är de reslriklioner som besparingskraven medför i form av priorileringar bland angelägen efterfrågan. Förutsättningarna atl skapa utrymme för helt ny statistik är små i den mån detta måste ske genom nedläggning av befintlig statistik.

SCB:s styrelse har beslutat om en överföring av arbetsuppgifter från Stockholm till Örebro. Under en femårsperiod beräknas arbetsuppgifter för i nuläget 50-70 personer flyttas över. Syftet med denna åtgärd är att utjämna en obalans i sysselsättningsläget mellan orterna och atl samtidigt uppnå en lolall sett effektivare verksamhet än i utgångsläget. Överflytt-ningsarbelel beräknas medföra merkostnader, t.ex. i form av dubbelbemanning, utbildning och andra omslällningskoslnader.

SCB kommer under 1983/84 att slutföra den s.k. SYSTEM-85-utred-ningen, vilken på regeringens uppdrag skall lägga förslag om SCB:s datorkapacitet 1985 och därefter. Den produktionsteknik som ulvecklals och successivt införs medför datorbeläggning av sådan omfattning att SCB nu funnit anledning alt aktualisera behovet av ytterligare datorkapacitet fram fill 1985.

För den närmaste treårsperioden gäller atl en besparing om 1 % genomförs 1983/84, en besparing av 2 % 1984/85 och en besparing om 3 % 1985/86. Med denna fördelning av besparingarna åren 1983/84 - 1985/86 räknar SCB med all kunna klara personalminskningen genom naturlig avgång samt en aktiv personaladministrativ planering.

SCB har tidigare under 1983 pä uppdrag av regeringen redovisal underlag för beslui om tre tunga stalistikprodukter:

1983-01-24 lämnade SCB över förslaget om alternativa meloder för framfida folk- och bostadsräkningar (FOBALT). Enligt detta förslag skall under 1984/85 ett omfattande planerings- och uppläggningsarbete genomföras.

1983-04-12 lämnade SCB över ett förslag lill en ny intermitlent hushälls-budgetundersökning. Förslaget innebär all en sådan undersökning skall genomföras vart tredje år.

1983-04-21 lämnade SCB över förslag till återkommande resvaneundersökningar. Förslagel redovisar olika alternativ för undersökningar. Tyngdpunkten i kostnaderna ligger i huvudalternativet pä 1984/85.

Frågan om inrättande av basregister har vidare varit under utredning sedan 1980 i den s k basregisterutredningen (BASUN). I prop. 1981/82: 118 redovisades den principiella uppläggningen av ett basregister. Riksdagen godkände den huvudsakliga inriklningen (FiU 42, rskr 418). Ulredningen har lämnai sin slutrapport i augusli 1983.

Enligt regeringens anvisningar kan myndigheterna i sina anslagsframställningar föra fram besparingar som kan finansiera utbyggnader. I budgetförslaget för 1984/85 ingår tre sådana förslag.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 150

SCB för däruiöver fram anmälan om utbyggnader inom områden som verket efler kontakter med användarna bedömer ha hög prioritel. Verket har mot bakgrund av regeringens anvisningar inte lagit upp dessa förändringar i budgetförslaget 1984/85, eftersom ytterligare förslag lill besparingar som motsvarar koslnaderna för utbyggnaderna inte har kunnal las fram inom SCB. Verket har dock ansett del angelägel att informera statsmakterna om de krav på fortsall ulbyggnad av stalislikproduklionen som finns hos användarna. SCB:s anmälan omfatlar totalt fem olika slatislikpro-dukler lill ett belopp om ca 2,6 milj kr.

SCB beräknar för budgetåret 1984/85 en anslagsökning med 18,7 milj. kr. lill följd av pris- och löneomräkning, förändringar av de inlermittenta undersökningarna saml ell iväprocenligl besparingskrav.

	1982/83	1983/84	1984/85
	Ulfall	Anvisal	Beräknar
1 000-lal kronor			SCB	Före-
				draganden
Löpande verksamhel	237811	238002	234 537	231529
Inlermittenta undersökningar	5 396	2 398	1477	4 777
Utvecklingsarbete	15 900	16500	16.500	16500
Pris- och löneomräkning		-	19832	14 495
Övrigt		7460	-	3 160
Summa	259 107	264 360	272 346	270461

Under de olika delprogrammen begär SCB - utöver pris- och löneomräkning av medel för pågående verksamhel - medel för förändringar av verksamheter enligt följande redovisning. Denna redovisning bygger på det tvåprocentiga besparingsalternalivet. Även anmälda ulbyggnader utöver budgetförslaget redovisas under varje delprogram.

Ralionaliseringsålgärderna har likartad karakiär under alla delprogrammen. Ålgärderna är främsl ulökad ADB-användning och förbättrade planeringsrutiner. I del följande redovisas därför under varje delprogram endasl storleken av ralionaliseringsarbeiel saml vilka produkler som berörs.

/ Extern samordning

SCB beräknar all medelsbehovel för delprogrammel skall vara oförändrai under 1984/85 jämfört med 1983/84.

Utvecklingsarbetet avseende kommunöversikter planeras fortsätta. Syftet är att tillgodose behovet av allmän information om kommuner och särskilt ge underiag för jämförelser mellan kommuner.

2 Jordbruk och skördeskadeskydd m.m.

SCB beräknar alt besparingar på 315000 kr. skall kunna genomföras huvudsakligen med hjälp av rationaliseringar.

Den inlermittenta undersökningen av förbrukningen av drivmedel och

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15   Civildepartementet 151

eldningsoljor m.m. i jordbruket slutförs under 1983/84. Medelsbehovel minskar därför med 420000 kr.

För den inlermittenta undersökningen "Fiskeriräkning 1985", som planenligt skall genomföras under budgetåret 1984/85, beräknar SCB ett totalt medelsbehov på 685000 kr. Kostnaderna kommer att belasta 1984/85.

Utvecklingsarbetet präglas av fortsatta insatser på statistik inom miljö-, markanvändnings- och nalurresursomrädena.

3 Induslriverksamhel

Besparingar pä 385000 kr. beräknas kunna uppnås genom ralionaliseringsåtgärder.

En ytterligare besparing pä 80000 kr. som avser slopad uppgiflsinsam-ling om industrins lager av kläder föreslår SCB skall ingå bland de besparingar som skall molsvara den föreslagna ulbyggnaden av kvarlalssialisli-ken över sysselsättning och lönesummor (delprogram 7).

Ny insamling planeras ske våren 1985 och avse lagersituationen inom skoinduslri och handel den 31 december 1984. Undersökningens totalkostnad, som avser 1984/85, beräknas till 80000 kr.

SCB anmäler ett medelsbehov på 510000 kr. per är under åren 1984/85 -1985/86 för ulveckling av översiktliga beskrivningar av industribranscher (branschöversikter). Översikterna skulle ge en överskådlig information om de centrala dragen i den svenska industrins struktur och situation. Verket räknar med alt sammanlagt 30 branschöversikter bör las fram i en lakl av förslagsvis sex översikler per år. Produktionen av de färdiga branschöver-siklerna liksom en vartannat år återkommande aktualisering beräknas kunna finansieras av prenumerationsavgifler. Del relativt omfattande utvecklingsarbete som krävs för alt utarbeta en komplett samling branschöversikter har däremot inle visat sig möjligt atl finansiera på uppdragsbasis.

4 Handel, servicenäringar och priser

Besparingar på 535000 kr. beräknas kunna genomföras på grund av ralionaliseringar i framställningen av konsumentprisindex saml i produktionen av samfärdselstatistik.

Under 1983/84 sker planenligt en regional redovisning av omsällningen inom varuhandeln som en inlermiltenl utvidgning av inrikeshandelsslatisti-ken. Medelsbehovel på 165000 kr. upphör vid utgången av nämnda budgelår.

Utvecklingsarbetet avser huvudsakligen förbättringar av prismätningen av konsumentpriserna samt vissa förbätlringar inom transporlstatistiken.

5 Bostäder, andra byggnader och fastigheter

Kostnaderna för delprogrammet beräknas kunna minskas med 330000 kr. lill följd av rationaliseringar.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 152

Arbetet med 1982 års bostads- och hyresundersökning kommer atl avslutas under budgetåret 1983/84. Anslaget kan därför minskas med 490000 kr.

Inom utvecklingsarbetet pägår en översyn av de löpande bostads- och hyresundersökningarna.

6 Samhällsekonomi och offentlig förvallning

Genom ralionaliseringsåtgärder beräknas koslnader för delprogrammel kunna minska med 845000 kr. Åtgärderna avser bl a den löpande produktionen av det centrala företagsregistret saml ökal dalorulnyiljande inom fi-nansslaiisliken för förelag och inom nalionalräkenskaperna.

SCB erhöll för 1983/84 medel för engångskoslnader inom del cenlrala förelagsregistret (CFR) för viss omläggning. Medelsbehovet minskar till 1984/85 med lOOOOOkr.

Inom delprogrammel fortsätter utvecklingen av ett nytt CFR-system i riktning mol det i prop. 1982/83: 118 föreslagna basregistrel. I statistiken över den offenlliga sektorn kommer uppgifter om produktionen av offenlliga tjänster och deras användning samt fördelningseffekter av den offentliga verksamheten all publiceras.

SCB anmäler ett medelsbehov under 1984/85 på 525 000 kr. och därefter en åriig kostnad på 210000 kr. för statistik om ägarförhållandena i näringslivet m m. Statistiken avser alt belysa olika samhällssektorers placeringar i aklier och annat riskvilligt kapital saml förändringar i ägarstrukturen.

7 Arbetsmarknad

Inom arbetskraftsundersökningama planeras besparingar pä 605000 kr. genom ralionaliseringar i uppgiflsinsamlingen. Ytterligare besparingar på 290000 kr. kan uppnås inom den företagsbaserade delen av delprogrammel, främsl genom ökal datorstöd i granskningsrutinerna.

SCB föreslår alt den företagsbaserade kvartalsslalistiken över sysselsättning och lönesummor läggs om och utökas lill all omfalla även Ijäns-lenäringarna för alt tillgodose behov hos bl a arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstiluiei. Koslnaden beräknas lill 420000 kr., varav 340000 kr. beräknas kunna läckas genom förenkling och ralionalisering inom delprogrammel. Reslerande medelsbehov föreslås läckas genom den under delprogram 3 föreslagna nedläggningen av slalislik över induslrins lager av kläder.

Ulvecklingsarbelel med all förbäitra arbetskraftsundersökningama fortsätter. En omläggning av innehåll och definitioner i undersökningarna planeras ske under 1984/85. Inom den företagsbaserade arbetsmarknadsstatistiken koncentreras arbelel pä alt samordnat utnyttja det skatleadmi-nistraliva materialet. Målel är alt pä grundval av kontrolluppgifter, uppbördsdeklarationer och SCB:s centrala företagsregister skapa ett gemensaml basunderlag för ny och bällre statistik över lönesummor och sysselsälining.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 153

8 Befolkning och hushåll

Besparingar pä 445000 kr. betäknas kunna uppnås genom rationalise-ringsälgärder och minskade insalser för löpande underhäll av regislren.

SCB har erhällil 525000 kr. för all framställa en arbetsmiljöstatistisk årsbok under 1983/84. Till 1984/85 minskar medelsbehovel planenligt med delta belopp.

Riksdagen har vid behandling av SCB: s anslag för 1983/84 bifallil finansutskottets uttalande att del är angelägel att SCB kan återuppta sina undersökningar av parlisympalier i god lid före näsla val. Ytterligare har framhållits alt det finns skäl alt överväga om det genom omprioritering inom SCB: s anslag kan beredas möjlighet alt genomföra parlisympatiundersök-ningarna. Dessa har bedömts sä väsentliga all — om omprioritering inle är möjlig - det bör övervägas att tillskjuta erforderliga medel. Ett återinförande av parlisympatiundersökningarna med samma ulformning som före nedläggningen innebär all Ire undersökningar samt en metodundersökning utförs under valår och två undersökningar övriga kalenderår. Under budgetåret 1984/85 skulle en undersökning genomföras i november 1984. en i februari 1985 och en i maj 1985 omfattande telefonintervju med ett urval på ca 9000 personer vardera gången.

För tre partisympatiundersökningar 1984/85 beräknas koslnaderna till 2800000 kr. För budgetåren 198.5/86 och 1986/87 beräknas kostnaderna till 2390000 kr. resp. 1 876000 kr.

SCB har närmare prövat möjligheterna alt finansiera parlisympatiundersökningarna genom omprioritering av verksamhelen. men funnil det ulomordenlligl svårt alt föreslå nedskärningar med hänsyn lill de belydande nackdelar för verksamhelen della skulle innebära.

SCB beräknar därför ell medelsbehov för parlisympatiundersökningarna 1984/85 av 2800000 kr.

Enligt tidigare redovisad plan påbörjades arbetet med 1982 års valslali-slik budgelårel 1981/82 och beräknas avslutas i början av budgelårel 1984/85. Medelsbehovel budgetåret 1984/85 uppgår till 92000 kr., vilkel innebär en minskning med 814000 kr.

Arbetet med 1985 års valslalistik planeras enligt plan börja budgetåret 1984/85 och avslutas i början av budgetåret 1987/88. Medelsbehovel budgetåret 1984/85 uppgår till 700000 kr. Totalkostnaden för undersökningen beräknas till 5 720000 kr.

SCB har erhållit medel för att la fram en fördjupad levnadsniväslatislik om jordbrukare och jämförbara grupper. Arbelel slutförs under budgelårel 1983/84. Medelsbehovel minskar med 1 072000 kr. budgelårel 1984/85.

Utvecklingsarbetet inriktas på olika forlsalla insalser för alt ulveckla slalislik som belyser människors levnadsförhållanden, lidsanvändning, resvanor, arbetsmiljö, inkomstfördelning och transfereringar. Skilda aktiviteter pågår som syftar till att åstadkomma bättre möjligheter att utnyttja och sammanföra resullal från olika individslatistiska material. Här ingär

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 154

bl.a. utveckling av s.k. fördelningsmodeller för att mäta effekier av ändringar i skatte- och transfereringssyslemen, utarbetande av bällre regionala planeringsunderlag genom samutnytljande av riksstalislik och regionalt fördelad statistik m. m.

9 Rätts- och socialväsende

Besparingar pä 335 000 kr. beräknas kunna genomföras genom rationaliseringar inom främst socialljänslslalisliken och statistiken avseende dödsorsaker.

För cn övergång lill ny klassificering av dödsorsaker beräknar SCB ett medelsbehov på lolall 315000 kr., varav 210000 kr. avser budgelårel 1984/85 och 105 000 kr. budgelåret 1985/86. Iniernalionelll är den nya klassificeringen redan anlagen.

Utvecklingsarbetet präglas av behov av underlag för det reformarbete som pågår inom del sociala området. Bl. a. skall SCB svara för uppbyggnaden och driften av en planeringsdalabas för socialsektorn.

10 Utbildning, forskning och kultur

Olika rationaliseringsålgärder beräknas minska koslnaderna för delprogrammel med 250000 kr. En övergång lill varlannatårsproduklion av statistiken över elever med annal hemspråk än svenska vänlas dessulom ge en besparing pä 90000 kr.

Ytterligare besparingar pä sammanlagt 100000 kr. föreslås finansiera en utbyggnad av lärarregisirel. Besparingarna avser nedläggning av statistiken över slallig vuxenutbildning samt statistiken över närvaro och examination vid vissa utbildningar ulanför den traditionella högskolan.

En undersökning av studerandes åldrar genomförs vart iredje år. Näsla undersökning skall planenligt genomföras hösten 1984. Kostnaden beräknas till lotall 420000 kr., varav 325000 kr. för 1984/85.

Uppgiftsinsamling och redovisning av statistik om undervisningens fördelning på ämnen genomförs vart iredje år. Insamling skall planenligt genomföras våren 1984. Totalkostnaden beräknas till 395000 kr. Medelsbehovel för 1984/85 beräknas lill 165000 kr., vilkel innebären minskning med 65 000 kr.

Skolöverslyrelsen, SCB och lärarnas personalorganisalioner anser del angelägel atl SCB: s lärarregister utvidgas till alt omfatta även det register med uppgifter om lärare vid sär- och specialskolor som under ell par års tid förls av skolöverslyrelsen (SÖ). SÖ saknar resurser för fortsatt drift av regislrel. En överföring av arbetet till SCB torde ge rationaliseringsvinster. Kostnaden för ulbyggnaden beräknas lill 100000 kr. under 1984/85 och därefter till 60000 kr. per år.

SCB anmäler ett medelsbehov under 1984/85 på 475 000 kr. och därefter pä 265000 kr. per år för all upprälla ell individregisler över avgångna från grundskolans årskurs 9. Registret skall användas förutom för studier av

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 155

elevströmmar även som urvalsram för uppföljningsundersökningar och för redovisning av anlal elever som lämnat grundskolan utan grundskolekom-petens och/eller med ofullständiga betyg. Registret kan bl. a. ulgöra underlag för planering av särskilda ätgärder för arbetslösa ungdomar.

// Befolknings-, yrkes-, och uibildningsprognoser

Genom ralionaliseringar och nedskärningar beräknas koslnaderna kunna minskas med 170000 kr.

Ulvecklingsarbelel avseende ulveckling av en fiexibel prognosmodell över ulbud och efterfrågan på arbelskraft i olika yrken planeras slulföras under 1984/85. Med modellens hjälp skall ell bättre underlag för utbildningsplaneringen kunna erhållas.

SCB anmäler ell medelsbehov på 600000 kr. för informationsmaterial angående arbelsmarknadsinformation för studie- och yrkesvägledning.

SCB anmäler vidare ett medelsbehov på 500000 kr. för analys av effeklerna av en framlida befolkningsminskning i Sverige på områden som arbetskraft, utbildning, hushållsbildning och regional utveckling.

12  Bibliotek och informalion m m

SCB föreslår att koslnaderna för administration och utsändning av Statistiska meddelanden för Libers räkning i fortsättningen skall täckas av uppdragsinläkter. Anslagsbelaslningen minskar därigenom med 145000 kr. Genom ralionaliseringsåtgärder kan ytterligare besparingar göras motsvarande 165000 kr.

13  Arkiv och gemensamma databaser m m

Genom ralionalisering av rutinerna för regislerioriVägningar med anledning av dalalagen beräknas besparingar på 150000 kr. kunna göras.

Inom delprogrammel vänlas olika ralionaliseringsåtgärder ge ytterligare besparingar moisvarande 95 000 kr.

Utvecklingsarbetet inriklas på en fortsall utveckling av SCB:s dalabaser. Dalabasen RSDB (den regionalstatisliska dalabasen) innehåller regionall fördelad informalion och är särskill anpassad lill samhällsplaneringens behov. 1 DSDB (delområdesslatislisk dalabas) finns slalislik på delområdesnivå enligt kommunernas nyckelkodindelning. TSDB (tids-seriedalabasen) innehåller främst ekonomisk statistik på nationell nivå; såväl svensk som internationell statistik finns. Databaserna började tas i reguljär drift i slutet av budgetåret 1981/82. Användarna har erbjudils att mot avgift anslula sig till och utnyttja databaserna. Utvecklingen av databaserna och programsystemet AXIS för dessa ser SCB som en ofrånkomlig satsning för att tillgodose de behov som myndigheter, branschorganisationer, kommuner, förelag m.fi. ullalat för all de skall få tillgäng lill information direkt via terminal.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 15    Civildepartementet 156

14  Slimdardiseriiig och gemensam metodutveckling

Besparingar pä 360000 kr. kan erhållas genom rationaliseringar och vissa begriinsningar av verksamhelen.

Ulvecklingsarbelel inriklas de närmasle budgetåren på kvalitetsfrågor, ulveckling av urvals- och eslimalionsmeloder saml metodfrågor i samband med analysarbete. Inom dalabehandlingsområdei pågår bl.a. ulveckling för alt med hjälp av delvis ny teknik öka utnyttjandet av ADB på sådana områden som insamling, granskning och rättning saml grafisk presentation.

15  Folk- och bosuidsräkningdr

Arbelel med folk- och bostadsräkningen 1980 (FoB 80) avslutas enligt plan under 1983/84. För atl kunna ge olika användare god service rörande lidigare genomförda räkningar föreslår SCB all permanenta medel slälls till förfogande för sådan verksamhet. Dessa kostnader har lidigare inkluderats i kostnaderna för efterföljande inlermittenta räkning. Servicen är av den arten atl den inte kan eller bör uppdragsfinansieras. De årliga kostnaderna beräknas till 1500000 kr.

För att vidmakthålla den kvalitet som byggls upp inom cenlrala företagsregistrets arbetsställedel i samband med folk- och bostadsräkningen 1980 och som förutsätts för basregistrels räkning saml utgör en förutsättning för FOBALT-ansatsen och för den framlida regionala sysselsältningsstatisti-ken fordras 850000 kr.

Skatteadministrationens kontrolluppgifter utnyttjas för en rad olika stalistiska beräkningar. SCB har hittills eriagl en mindre avgift till riksskalleverket (RSV) för all få ta del av kontrolluppgifterna registrerade hos länsslyrelserna och RSV. Fr o m budgelårel 1983/84 avser RSV att tillämpa normaltaxa vid faklureringen lill SCB, vilket medför en ökad kostnad på 160000 kr.

Enligt tidigare redovisad plan kommer arbetet med FoB 80 atl avslutas under budgetåret 1983/84. SCB har erhållit 2500000 kr. för budgetåret 1983/84 för arbeien sammanhängande med genomförandel av FoB 80. Medelsbehovel för inlermiltenl verksamhel i anslulning till FoB 80 1984/85 minskar därför med 2.500000 kr.

SCB överlämnade 1983-01-24 förslag om alternativa metoder för framtida folk- och bostadsräkningar (FOBALT).

Personal

SCB räknar med alt ell genomförande av en två-procenls neddragning av anslagen lillsammans med övriga varialioner i verksamhelen skulle innebära en personalminskning med 35 personer. Den naturiiga avgången (pensioner och övriga avgångar) beräknas balansera denna minskning.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 157

Personalantal vid statistiska centralbyrån

(exkl intervjuare)

		1982/83	1983/84	1984/85
				SCB	Före-
					draganden
G 1.	Sialistiki register och prognoser	1405	1361	1330	1 325
G 2.	Uppdragsverksamhet	152	158	158	158
G 3.	Folk- och bostadsräkning 1980	42	12	10     .	28
Personal finansierad		93	90	88	90
från IX: e huvudlileln
Totalt vid SCB		1692	1621	1586	1601

Remissytiranden

Efler remiss har yttrande över SCB:s anslagsframslällning avgells av dalainspekiionen.

Föredragandens överväganden

Inledningsvis villjag erinra om den betydelse den statliga statistiken har för att ge medborgarna en rättvisande bild av samhällsutvecklingen. Stor vikl bör enligl min mening läggas vid slalislik som belyser den offentliga sektorns verksamhet. Del är också önskvärt all SCB:s statistik i ökande ulslräckning las lill vara i den forllöpande uivärdering som sker av den statliga verksamheten. I det sammanhanget bör ett ökat samarbete mellan SCB och riksrevisionsverket komma till stånd.

Slalistikutredningens slutrapport (SOU 1983:74) väntas föreligga vid årsskiftet 1983/84. Som ett resultat av regeringens kommande överväganden med anledning av rapporten kan vissa förändringar i verksamhetens inriklning bli aktuella. Del kan också bli nödvändigt alt göra tidsmässiga förskjutningar för vissa inlermittenta undersökningar för atl utjämna alltför kraftiga fluktuationer i SCB:s verksamhelsvolym. Jag avser all ålerkomma lill regeringen i dessa frågor. I avvaktan pä att slällning har tagils lill statistikutredningens förslag anser jag liksom föregående år att SCB:s utvecklingsarbete under den kommande perioden bör inriktas på dels rationaliseringar och ulgiftsbegränsningar i SCB:s statistikproduktion, dels en satsning pä de delprogram som rör frågor om arbetsmarknad, industri, befolkning och hushåll, samhällsekonomi samt offentlig förvallning.

SCB följer en omfördelningsplan, som innebär att anslaget minskar med I % 1983/84, 2 % 1984/85 och 3 % 1985/86. Planen bör enlig! min mening ligga fast. Denna fördelning av huvudalternativet för SCB:s del gör det möjligl att den personalminskning som krävs kan klaras genom naturlig avgång och en akliv personaladministrativ planering.

SCB: s slyrelse har efler uttalande därom i föregående ärs budgetproposition beslutat om en överiöring av arbetsuppgifter från Slockholm till

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 158

Örebro. Under en femårsperiod beräknas arbetsuppgifter för i nuläget 50-70 personer flyttas över. Syftet med åtgärden är all bidra lill en uljämning av sysselsäliningsläget mellan orierna och atl samtidigt uppnå en lolall sell effektivare verksamhet än i utgångsläget. Överflyltningsarbelet medför under 1984/85 vissa temporära merkostnader.

För att kompensera SCB:s tillfälliga merkostnader föreslär jag därtor all SCB under 1984/85 tillförs 1 milj. kr.

Jag kan i huvudsak godta den inriktning av delprogrammen som SCB har föreslagit utom i följande avseende.

Riksdagen har vid behandling av SCB: s anslag för 1983/84 biiällil finans-ulskotlets uttalande atl del är angelägel all SCB kan återuppta sina undersökningar av partisympatier i god lid före nästa val. Vidare har det framhållits av utskottet all del finns skal att överväga omprioritering inom SCB: s anslag eller, om detta inte är möjligt, tillskott av ertorderliga medel. SCB har redovisat den prövning man gjorl för atl utröna om del är möjligl alt omprioritera verksamheten, men funnit att det inte är genomförbart utan betydande nackdelar. Jag delar SCB: s bedömning i detta avseende. Jag har därför övervägt SCB:s förslag atl tillskjuta särskilda medel. 1 nuvarande anslrängda budgetläge anser jag dock inle att ett tillskott av denna storlek kan motiveras.

SCB har lämnat förslag lill ny intermitlent Itushållshudgelundersökning (HBU). Förslaget innebär att en undersökning skall genomföras vart iredje är. På en tioårsperiod kommer den totala kostnaden all bli 27 milj. kr. Kostnaden för HBU enligl lidigare intervall för undersökningarna är 27,6 milj. kr. SCB föreslår atl underindelningar av livsmedelskonsumtionen slopas och atl uppgiftslämnarbördan för hushållen därmed minskas. Förenklingarna innebär atl det blir möjligt alt halvera urvalet. Om det skulle vara oacceptabelt att slopa underindelningen av livsmedelsposten, föreslär SCB två alternativa möjligheter. Antingen kan tidigare undersökningsmodell användas med nägol förkorlat intervall, eller också kan intervallet mellan de nu föreslagna undersökningarna ökas, för atl de pä så sätt frigjorda resurserna skall kunna användas till någon form av separat livsmedelsundersökning.

Av remissinstanserna har nästan alla tillstyrkt behovet av tätare undersökningar. Flera instanser ansluter sig lill slopandet av underindelning men betonar behovet av separata livsmedelsundersökningar. Dit hör exempelvis socialstyrelsen, som förordar att ett syslem för återkommande, landsomfattande undersökningar av befolkningens kostvanor snarasl möjligl inräUas. Liknande synpunkler anför institutei för social forskning, statens jordbruksnämnd och slatens pris- och kartellnämnd. Den sistnämnda myndigheten har även lämnai synpunkler på inkomstsidans beräkning, som SCB i möjligaste män bör beakta.

Vid min prövning av SCB: s förslag harjag funnit övervägande skäl tala

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 159

för ett tätare intervall mellan undersökningarna. Intervallet bör dock vara längre än del av SCB föreslagna tre är. Jag är emellertid inte i dag beredd atl ta slällning lill inlervallets storlek, utan förulsäller alt SCB efter den förslå undersökningsomgången genomför en utvärdering med bl.a. beaktande av de synpunkler remissinstanserna framfört. Vidare bör SCB närmare planera hur en separat livsmedelsundersökning kan genomföras inom ramen för att hushållsbudgetundersökningarna och livsmedelsundersökningarna sammanlagt inom en tioårsperiod skall ge en reell besparing jämförl med nuvarande ordning. För 1984/85 års hushällsbudgetunder-sökning harjag beräknal totalt 3,3 milj. kr.

I fråga om fördelningen av programmet pä delprogram resp. löpande. verksamhet, inlermittenta undersökningar och ulvecklingsarbete hänvisar jag till de särskilda sammanställningarna över dessa indelningar. Jag vill också erinra om att chefen för finansdepartementet tidigare denna dag föreslagil att bankinspektionen får i uppdrag att i samarbele med SCB ularbeta en statistik över aktieägandet.

Jag hemställer atl regeringen

1. bereder riksdagen tillfälle atl ta del av vad jag nu har anförl om statistikproduktionen vid stalistiska centralbyrån

2. föreslär riksdagen alt till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 270461 000 kr.

G 2. Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet

1982/83 Utgift

1983/84 Anslag 1000

1984/85 Förslag 1000

Under anslaget redovisas inkomster och ulgifter för programmel Uppdragsverksamhet.

Med uppdragsverksamhet avses sådan verksamhet som finansieras genom direkl ersällning från siatislikkonsumenterna. Del kan röra sig om statlig eller kommunal myndighel, organisation, företag eller enskild. Någon principiell skillnad i slatistiskt/tekniskt avseende mellan produkter som är anslags- resp uppdragsfinansierade föreligger inte.

För SCB: s uppdragsverksamhet gäller samma sekretessbestämmelser som för verksamheten i övrigl. Detta innebär alt uppgiftslämnarnas behov av skydd mol röjande av lämnade individuella uppgifter tillgodoses pä uppdragsområdet i samma utsträckning som i fråga om den anslagsfinansierade verksamheten.

Genom uppdragsverksamhelen erbjuds myndighelerna, forskarna, näringslivet m.fl. möjlighet att som komplettering till den officiella slalisli-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 160

ken dra nytla av SCB: s samtliga produktionsresurser - insamlat material, fackkunnig personal och tekniska hjälpmedel — på ett lill behovet anpassat sätt. Uppdragsverksamheten ger också ökade möjligheter för SCB att verka för samordning av statistiken och alt bevaka dess kvalitet och användbarhet. Främsl bör nämnas alt den avlastar trycket på anslagssidan genom att utgöra ett allernaliv lill anslagsfinansierade produkler och all den genom intensivare utnyttjande av redan insamlat material leder till minskade krav på uppgiftslämnarnu.

Under budgetåret 1984/85 kommer SCB att tillföras en ny uppgift. Avsikten är nämligen alt fr.o.m. I juli 1984 inrälla ell basregister över förelagen. 1 prop. 198.1/82: 118 informerade regeringen riksdagen om vissa rikllinjer för utvecklingen av ett basregister över företag och andra organisationer. Slalskonlorei har haft i uppdrag au ulreda den slulliga uiform-ningen av syslemei.

Slalskonlorels rapport om utformningen av registret har behandlats och beredning pågår inom regeringskansliet. Registret kommer all innehålla uppgifter om företagens namn, adresser, näringsgrensuppgifter, antal anställda m. m. Många myndigheter köper i dag motsvarande uppgifter frun privata marknaden. Dessa kan nu köpa materialet frän SCB eller daiamaskincentralen för administrativ dalabehandling (DAFA) som också skall kunna sprida uppgifter från regislrel. Ell flerlal myndigheler häller på all bygga upp egna syslem för sin verksamhet där liknande uppgifter skall ingå. Dessa kan nu fä ell billigare eget system genom au använda uppgifter ur basregisiret. Ell exempel pä della är arbelarskyddsslyrelsen som härför avsikl all bygga upp eti egel syslem som baseras på uppgifter ur basregisiret. Del finns ett flertal myndigheter som pä liknande sätt kan förenkla sina system och därmed minska sina koslnader.

Omslulningen av uppdragsverksamhelen uppgick under budgelårel 1982/83 lill 40 rnilj. kr. vilket innebären ökning med 1,5 milj. kr. jämfört med närmast föregående budgelår. Omslulningen beiäknas komma all uppgå lill 43 milj. kr. under budgelårel 1983/84. Under budgelårel 1984/85 beräknas volymen på uppdragsverksamhelen öka med 1,2 milj. kr. Pä sikl räknar SCB med en ökning av volymen med 1-1,5 milj. kr. per är.

SCB disponerar för uppdragsverksamhelen en rörlig kredil som f.n. uppgår lill 12 milj. kr.

SCB föreslår att anslaget för nästa budgelår förs upp med ett formellt belopp av I 000 kr. och atl den av cenlralbyrån disponerade rörliga krediten i riksgäldskonlorel upptas lill 12 milj. kr. Jag biiräder SCB: s förslag pä dessa punkier.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Statistiska centralbyrån: Uppdragsveiksamhel för budgelåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av I 000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 161

G 3. Folk- och bostadsräkningar

1982/83 Utgift 10115 309'

1983/84 Anslag 2 500000'

1984/85 Förslag 14000000

' Avser anslaget Folk- och bostadsräkning 1980.

Som jag redovisar i prop. 1983/84: 85 om 1985 ärs folk- och bostadsräkning kan milt förslag lill utformning av folk- och bostadsräkningen -beräknas lill lolall ca 105 milj. kr. varav 30 milj. kr. avser kommunernas egna kostnader.

Jag har beräknat slalens totala kostnader för budgetåret 1984/85 för folk-och bostadsräkningen 1985 (FoB 85) lill ca 13 milj. 1 denna summa ingår medel för bl.a. skalleförvaltningens kostnader i samband med komplettering av kontrolluppgifter, behov av nya registreringsutrustningar m. m. För de två följande budgetåren beräknas koslnaderna uppgå till 31 resp. 20 milj. kr.

Genom alt uppgifterna till FoB 85 lill största delen skall samlas in via en enkät kommer arbetsbelastningen hos SCB atl följa tidigare mönster. Personalbehovet kommer alt nå en lopp under budgetåret 1985/86 för att sedan kraftigt minska igen. Detta släller stora krav på SCB:s personalplanering.

Det är angeläget atl verkel söker motverka de kraftiga svängningarna genom att planera in andra intermiltenla undersökningar under nedgångsfasen i FoB 85. Jag bedömer alt SCB kan med en god personalplanering klara varialionerna inom ramen för den nalurliga personalomsättningen.

I anslagsframslällningen för 1984/85 beräknar SCB ell medelsbehov på 2,5 milj. kr. för all bl. a. kunna ge service lill användarna när del gäller all ulnyllja materialel frän FoB 80. Del avser främst sådan service som inle uppdragsfinansieras. Vidare räknar SCB in i denna summa medel för alt vidmakthålla en god kvalilel i del cenlrala företagsregistrets arbeisslälledel saml en avgift lill riksskalleverket för all fä la del av kontrolluppgifterna.

Jag bedömer atl del är av värde atl maierial från FoB 80 under ytterligare en viss lid kan användas gratis inom rimliga kostnader. Vissa medel bör därför som en engångsanvisning avsättas tills atl arbetet med FoB 85 kommit igång. Vidare bör medel avsättas än en gäng för centrala företagsregistrets arbetsställedel. När en regislrering av arbetsställenumret via kontrolluppgiften införts behövs inte denna särskilda insats. Jag beräknar även medel för avgiften till riksskatteverket.

Jag uppskattar medelsbehovet i dessa delar till sammanlagl ca 1 milj. kr. Det totala medelsbehovel för anslaget Folk- och bostadsräkningar kan dätför beräknas till ca 14.0 milj. för budgetåret 1984/85.

Jag hemsläller all regeringen föreslår riksdagen

all lill Folk- och hosiudsräkningar för budgelårel 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 14000000 kr. 11    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet

162

H.    ÖVRIGA ÄNDAMÅL

H 1. Kammarkollegiet

1982/83 Utgift 19615095

1983/84 Anslag 19207000

1984/85 Förslag 18308000

Kammarkollegiel är central förvallningsmyndighel med uppgift all handlägga frågor rörande statlig och kyrklig egendom, rikets indelning och den prästerliga organisationen, handha medels- och fondförvaltning samt i vissa ärenden bevaka statens rätt och allmänna intressen. Vidare ingär i kollegiet en redovisningscentral med uppgift alt för ett anlal myndigheler svara för kassagöromäl, bokföring och redovisning. Kollegiet är däijämle värdmyndighel för ett revisionskontor saml fullgör kansligöromålen för kyrkofondens styrelse.

Chef för kollegiet är en generaldirektör. Kollegiet är organiserat på sex enheler, nämligen en allmän avdelning, ell advokatfiskalskontor, en fondbyrå, en redovisningscenlral, ell revisionskontor och en administrativ sektion. Vid kollegiet finns som rådgivande organ ett expertråd för medels-placeringsfrågor.

! 983/84

Beräknad ändring 1984/85

Kammarkollegiet

Föredraganden

Personal

125

4-5

4-2

Anslag

Förvaltningskostnader	18 361000	4-1627000	4-	829000
(därav lönekostnader)	(16842000)	(4-1381000)	(-*-	725000)
Lokalkostnader	3 153 000	4-   237 000	4-	113000
Revisionskonlor - sär-
kostnader	2311000	4-   259000	4-	325000
Kostnader för data-
maskinlid	1430000	_		_
Koslnader för stans-
utrustning	204000	-		-
Fideikommissnämnden	_ 1	4-   100000	4-	100000
Summa ulgifler	25459000	4-2223000	4-1367000
Avgår;
Ersällning för redovis-
ningscenlralens tjänster	6252000	4-   125 000	4-	125000
Ersällning för allmänna
arvsfondens fondförvaltning		4-1741000	4-1741000
Ersättning för kyrkofondens
förvaltning		4-       1000	4-	400000
Summa anslag	19 207 000	+   356000	-	899000

' Medel lör nämndens verksamhel beräknas f. n. under jusl itiedepartementets huvudtitel.

under ett särskilt anslag, uppfört

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15    Civildepartementet 163

Kammarkollegiet

Kammarkollegiel har i sin anslagsframslällning framhållit au det är kollegiets uppfattning alt statens budgel kan förbättras inte endast genom återhållsamhet och sparsamhet utan också med förstärkta insatser på en del av kollegiets verksamheisområden.

Kollegiet som inte anser att det s.k. huvudallernalivel skall tillämpas inom kollegiets verksamhetsområde föreslär

atl insatserna för granskning av arvs- och gåvoskatt saml av slämpel-skali skall förslärkas,

au allmänna arvsfonden skall slå för kollegiets kostnader för dödsboavveckling m. m. och

atl rutinerna för utbetalning och granskning av statliga bidrag skall ses över, varigenom bl. a. betydande räntebesparingar kan erhållas.

Föredragandens överväganden

En viktig uppgift för kammarkollegiet är att förvalta statliga lån och utbetala statsbidrag. Det är angeläget att de ansträngningar som kollegiet gjorl inom dessa områden för all förbällra slalens kassahållning fullföljs.

Med hänvisning till sammanslällningen beräknarjag anslaget till kammarkollegiet lill 18308000 kr.

Jag har härvid räknat med alt kammarkollegiet fr.o.m. den 1 juli 1984 kommer att fullgöra kansligöromålen för fideikommissnämnden saml med anledning härav beräknat medel för tvä halvtidstjänster.

Jag har vidare beräknat medel för en ny tjänst för granskning av arvs-och gåvoskatteärenden. Vid anslagsberäkningen harjag vidare utgått från att kostnaderna för kollegiets handläggning av kyrkofondsstyrelsens kansligöromål och övriga kostnader för kyrkofondens förvallning skall belasta kyrkofonden. Avveckling av dödsbon där allmänna arvsfonden är ende dödsbodelägare handläggs inom kollegiet av en särskild enhel, arvsfonds-sektionen. Jag föreslär atl kostnaderna härför fär belasta allmänna arvsfonden. Dessa bidrag från kyrkofonden och allmänna arvsfonden las upp som uppbördsmedel. Anslagei har i övrigl beräknals enligl huvudallernalivel utom vad avser revisionskontoret.

Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

au lill Kammarkollegiet för budgelåret 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 18308000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 164

H 2. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering

1982/83 Utgift	595000
1983/84 Anslag	620000
1984/85 Förslag	640000

Institutet för storhushållens ralionalisering har lill huvudsaklig uppgift att främja och samordna sådan rationaliserings- och utvecklingsverksamhet som väsentligt kan bidra lill alt höja produktiviteten inom storhushållen. Institutet skall dessutom bedriva informations- och utbildningsverk-samhei inom sitt område.

Institutet är organiserat som ett fristående organ, som drivs gemensamt av slaten och en för ändamålel bildad stiftelse med företrädare för Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och restaurangnäringen. Verksamheten vid institutet regleras genom avtal som staten har slutit med stiftelsen. Avtalet gäller — efter alt ha förlängts senasl år 1980 - t.o.m. budgetåret 1985/86.

Institutet för storhushållens rationalisering föreslår för budgelårel 1984/85 ett statsbidrag av 642000 kr.

Föredragandens överväganden Jag förordar ett bidrag av 640000 kr. till institutet. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Inslilutel för storhushållens rationalisering för budgelårel 1984/85 anvisa ell anslag av 640000 kr.

H 3. Kostnader för vissa nämnder m. m.

1982/83 Ulgift	794995
1983/84 Anslag	800000
1984/85 Förslag	800000

Frän anslagei belalas koslnader - i regel arvoden lill ledamöler och ersätlare m.m. - för slalsljänsienämnden (såvili avser stalsverkeis andel), konlrakisdelegalionen, slalens ijänstebosladsnämnd, Offenlliga arbetsgivares samarbetsnämnd (såvitt avser statsverkets andel), statens grupplivnämnd, Irygghetsnämnden, skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor, skiljenämnden för arbetsmiljöfrägor, nämnden för vissa omplaceringsfrägor, statens tjänstepensionsnämnd, statens ansvarsnämnd, regeringskansliels centrala skyddskommitté. Offentliga seklorns särskilda nämnd, slatens uilandslönenämnd, nämnden för lokalanställda, slalens chefslönenämnd, statsförvaltningens cenlrala förslagsnämnd saml regeringskansliets personalpolitiska delegation.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 165

Föredragandens överväganden

Den särskilda ansvarsnämnden för biskopar som skall finnas inrättad enligt 20 § lagen (1936:567) om domkapitel har tillsatts av regeringen under år 1983. Kostnaderna för nämnden bör bestridas från delta anslag.

Den 1 oktober 1983 inrättades en ny myndighet - regeringskansliels förvaltningskontor (RFK) - inom regeringskansliet. Förvaltningskontoret har bl.a. övertagit de frågor som tidigare låg på regeringskansliels personalpolitiska delegation varför delegalionen har upphört från samma dag.

Jag förordar atl anslaget förs upp med oförändrat belopp till näsla budgetår.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för vissa nämnder m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 800000 kr.

H 4. Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.

1982/83 Ulgift 186142000

1983/84 Anslag       3000000000 1984/85 Förslag      2000000000

Till grund för beräkningen av anslagsmedlen till avlöningar och pensioner under nästa budgelår har, somjag tidigare denna dag har redovisat vid min anmälan av punkt I i Gemensamma frågor (bil. 2 lill budgetpropositionen), lagts de lönebelopp som enligl gällande avlal lillämpas fr.o.m. den 1 maj 1983. Lönekostnadspåläggel har beräknals med 39 % av lönebeloppen. I beräkningen av anslagsmedlen har hänsyn tagits även lill de ekonomiska ramar för lokala löneförhandlingar som myndigheterna har disponerat.

De löneavtal som f.n. tillämpas upphörde atl gälla den 31 december 1983. Det är inte möjligt all nu beräkna vilkel medelsbehov för nästa budgelår som kan uppkomma på grund av nya avlal mellan parterna på den statliga arbetmarknaden. Förevarande anslag bör därför liksom tidigare föras upp med ett rent schablonmässigt beräknat belopp. Jag förordar att anslaget förs upp med 2 miljarder kr. Jag vill dock understryka att detta inte innebär någon prognos över utfallet av de kommande löneförhandlingarna.

Regeringen bör i huvudsaklig överenstämmelse med vad som har gällt beträffande lidigare anvisade täckningsanslag - efter prövning i varje särskilt fall - kunna från anslaget anvisa de medel som behövs utöver reservationsanslag och obetecknade anslag på gmnd av lönehöjningar m.m. som föranleds av avtal som har godkänls av riksdagens lönedelega-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 166

tion eller regeringen. På moisvarande sätt bör medel kunna anvisas, när merbelastning inle bör ske av förslagsanslag och förslagsvis betecknade anslagsposter som har maximerats av regeringen. Merkostnaderna för de affärsdrivande verken bör dock belalas på samma sätt som verkens övriga ulgifter. Merkostnader för löner som faller pä anslag inom utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvarel bör läckas av fjärde huvudtitelns anslag för reglering av prisstegringar.

Regeringen bör vidare i likhet med vad som gäller för innevarande budgetår ha möjlighet all - efter prövning i varje särskilt fall - frän anslaget kunna anvisa de medel som behövs, när reservationsanslag, obeiecknade anslag eller affärsverk belaslas med större utgifter än som har beräknals i budgelproposilion eller särskild anslagsproposilion på grund av all personliga tjänsler har inrättats för tjänstemän som enligl beslut av nämnden för vissa omplaceringsfrågor bör undantas frän flyttning från stockholmsområdet i samband med myndighets omlokalisering (tjänstemän med s.k. NOM- garanli).

Som jag tidigare i dag har redovisal vid min anmälan av punkt 3 i Gemensamma frågor (bil. 2 lill budgetpropositionen) avser jag att i annat sammanhang föreslå regeringen vissa övergångsanordningar till följd av riksdagens beslut (prop. 1981/82: 100, AU 19, rskr 262) om ansvarel för arbelsvärdsåtgärder för kommunalt anslällda med statligt reglerade tjänster. Fr. o. m. den 1 januari 1983 skall sådana arbetsvårdsåtgärder ombesörjas av huvudmännen själva. De slalliga myndigheler, som sysselsätter sådana arbetshandikappade lärare vilkas löner före den 1 januari 1983 betalades från anslaget Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering bör under vissa förutsättningar bemyndigas atl inrätta personliga Ijänsler för dessa lärare. Dessa myndigheler bör under en övergångsperiod kunna kompenseras för sina merkoslnader. 1 vissa fall kan de ökade utgifterna komma all belasla reservationsanslag eller obetecknade anslag. Regeringen bör därför övergångsvis frän anslaget kunna anvisa de medel som behövs för della ändamål när reservafionsanslag eller obeiecknade anslag belaslas med större utgifter än som har beräknats.

Regeringen bör slutligen i enlighel med riksdagens beslut (prop. 1983/84:42, AU 10, rskr 103) - efter prövning i varje särskilt fall - frän anslaget kunna anvisa de medel som behövs när reservationsanslag eller obetecknade anslag belastas med större ulgifler än som har beräknals i budgelproposilion eller annan anslagsproposilion för åtgärder inom ramen för trygghetsavtalet (TrA). Eventuella merkostnader lill följd av TrA för affärsdrivande verk eller myndigheler med uppdragsverksamhet bör dock belalas pä samma säll som verkens övriga ulgifter. Motsvarande kostnader som faller inom utgiftsramen för del mililära försvarel eller civilförsvaret bör täckas av Ijärde huvudtitelns anslag för reglering av prisstegringar.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 167

Under hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa eU förslagsanslag av 2000000000 kr.

H 5. Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet

1982/83	Ulgift	1870795
1983/84	Anslag	2000000
1984/85	Förslag	2 100000

Från anslaget ulgår bidrag till kvinnoorganisationernas cenlrala verksamhel. Medlen disponeras av civildepartementet efler särskilda beslut av regeringen enligt de riktlinjer som anges i prop. 1981/82: 155 och AU 1981/82:24.

Författning

Förordning (1982:865) om slalsbidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhel

Föredragandens överväganden

En viss ökad medelsförbrukning kan beräknas under nästa budgelår. Detta beroende dels på ökat medlemstal för vissa organisationer dels pä all någon ny organisation kan komma all uppfylla bidragsvillkoren. Jag förordar därför att anslagsbeloppel räknas upp med 100000 kr. under nästa budgelår. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

atl lill Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2 100000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15   Civildepartementet

168

H 6. Regeringskansliets förvaltningskontor

1982/83 Utgift 1983/84 Anslag 1984/85 Förslag

159030000' 183 382000 179639000

Regeringskansliels förvaltningskontor är ett gemensamt förvaltnings-och arbetsgivarorgan för frågor som enbart rör statsrådsberedningen, departementen, utrikesrepresentationen, förvaltningskontoret eller kommittéerna.

	1983/84	Beräknad änd	ring 1984/85
		Förvaltnings-	Före-
		kontoret	draganden
Anslag
Förvaltningskostnader	33 261000	4-4 328000	4-14 809000
(därav lönekostnader)	(21228000)	14-1337 000)	(4-10 090000)
Sjukvårdskostnader	600000	4-     75 000	4-       75000
Lokalkostnader	149 046000	-4 193 000	-18487000
Tjänstebilar	150000	4-     72 000	-     150 000
Personalpolitiskt
utvecklingsarbete m. m.	325000	4-     10000	-
Extra utgifter	-	-	10 000
	183382 000	4-  292 000	- 3743000

Avser departementens organisationsavdelning.

Förvaltningskontoret

Regeringen har den 2 juni 1983 beslutat all en ny myndighel - regeringskansliels förvaltningskontor (RFK) - skall inrällas fr.o.m. den I oklober 1983. Detaljorganisation och tjänsteorganisation för RFK är f.n. inte fastställd. Av det förslag som låg lill gmnd för regeringens beslut framgår emellertid all RFK bör bildas genom alt departementens organisationsavdelning och personalpolitiska sekrelarialel förs samman. Verksamhelen med bilar för statsrådens räkning bör dock enligt förslaget föras över lill civildepartementet. Medelsbehovel är beräknal enligl dessa ulgängspunkler. Beräkningarna blir därför schablonarlade och kommer sannolikt all behöva justeras när slörre klarhet nätts i RFK: s organisation.

Beloppen för 1984/85 är beräknade enligl det s.k. huvudalternativet med en generell nedräkning på 2 %. Hänsyn hat tagils lill devalveringseffekten pä 4 % under övriga förvaltningskostnader. Någon volymmässig ökning av verksamheten har således inle planerats. Däremot har hänsyn lagils lill all verksamheten under en följd av år i praktiken varil mer omfattande än vad som rymts inom regleringsbreven. Dessa överskridanden har finansierals med årliga medgivanden alt överskrida anslaget. För 1984/85 har strävan varil all frän början göra en realistisk bedömning. Därför har ulfallel ftir

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 169

1982/83 - exkl. utgifter av engångskaraktär - utgjort grund för del beräknade medelsbehovet för 1984/85.

RFK föreslår i sin anslagsframslällning bl. a. följande:

1. Huvudförslag 179980000 kr.

2. Pris- och löneomräkning m.m. 271 000 kr.

3. Justering till nuvarande verksamhelsvolym 4-3694 000 kr.

4.  Med hänsyn lill RFK:s starkt begränsade, eller i en del fall helt
obefintliga, möjligheter till styrning av vissa utgifter föreslär RFK inför
1984/85 all vissa gemensamma förvaltningskostnader för hela regerings
kansliet förs samman till en anslagspost "Andra gemensamma förvalt
ningskostnader" som ges beteckningen /f»/-.s7«,i,'.vi/.s.

Föredragandens överväganden

Under nästa budgetär bör medel för regeringskansliets förvaltningskontors verksamhet beräknas enligt huvudförslaget. Min medelsberäkning framgår av sammanslällningen.

Som en bakgrund för min beräkning av de olika anslagsposterna villjag nämna följande.

Del har numera blivit möjligt att få ett säkrare underlag för atl beräkna lokalvårdskostnaderna i Södra Klarakvarieren. Dessa koslnader redovisas f.n. under anslagsposten Lokalkostnader, men bör enligt min mening i fortsättningen redovisas under anslagsposten Förvaltningskostnader. Också kostnader för ijänstebilar - utom de s.k. staisrädsbilarna - har i mitt förslag redovisats under anslagsposten Förvaltningskostnader.

Medel för försvarsdepartementets lokalhyror har för innevarande budgetår anvisals under försvarsdepartemeniels förvallningskostnadsanslag. Kostnaderna fördetta ändamål bör fr. o. m. budgelårel 1984/85 betalas från anslaget Regeringskansliets förvaltningskontor, anslagsposlen Lokalkostnader. Den posten har därför räknats upp med 5 772000 kr., samtidigt som försvarsdepartementets förvallningskostnadsanslag räknats ned med samma belopp.

Kostnader för bevakningsorganisationen redovisas f.n. under anslagsposten Lokalkostnader. 1 avvaktan pä atl ulruslningen färdig.ställs saml en pågående översyn av bevakningsorganisalionen bör bevakningskostnaderna också under näsla budgetär redovisas under samma anslagspost som f.n.

I samband med lillkomsten av förvallningskontoret inrättades för chefen för myndigheten en extra ordinarie tjänst som förvaltningsdirektör med beteckningen Ce. Enligl instruktionen för förvaltningskontorel förordnas emellertid förvaltningsdirektören av regeringen för högsl sex år. 1 likhet med vad som gäller för övriga myndighelschefer bör därför den inrättade Ijänslen bytas ul mol en ordinarie ijänsl med beteckningen Cp, dvs. en

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 170

tjiinst som är förenad med räll lill förordnandepension. Regeringen bör inhämla riksdagens bemyndigande atl inrälla en sådan ijänsl.

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl och lill sammanslällningen hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen alt

1. bemyndiga regeringen alt för chefen för regeringskansliets förvaltningskontor inrätta en tjänst med beteckningen Cp,

2. till Regeringskansliets jörvaltningskontor för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 179639000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 171

Underbilaga 15:1

1    Sammanfattning av länsdemokratikommilténs betänkande (SOU 1982:24) Vidgad länsdemokrati

I länsdemokratikommilténs betänkande. Vidgad länsdemokrali. finns en sammanfallning som återges här.

Inledningsvis har länsdemokratikommittén sökt leckna en bild av de utvecklingstendenser som kan skönjas inom samhällsförvaltningen under de senaste årtiondena.

En klar slrävan efter decentralisering har kommil lill ullryck från mitten av 70-lalel. Del är viktigl alt den fullföljs.

En allt starkare ambition har också vuxit fram att minska den statliga detaljkonlrollen av den kommunala verksamhelen såväl pä lokal som pä regional nivä. Även denna ulveckling måste stödjas och främjas.

Behovet av samordning har giorl sig gällande allt slarkare dä det gäller de samhälleliga insalserna pä regional nivä. En huvuduppgift i della sammanhang måsle vara atl möta delta behov.

Resursknappheten har blivit det största problemet säväl för staten som för landstingskommunerna och kommunerna. En länsdemokratisk reform måste syfta lill all garanlera bäsla möjliga styrning och utnyttjande av resurserna på regional nivä.

Samlliga fyra faklorer kan samverka för alt genom en vidgad länsdemokrali åsladkomma en bällre förvallning.

En huvuduppgift i detta sammanhang är enligt vär mening alt bygga ul och säkerställa del medborgerliga, poliliska infiyiandel över alla delar av samhällsverksamheten på regional nivä. Samhällsförvaltningen pä regional nivå måste ses som en brytningspunkt mellan centrala och lokala intressen. Det gäller atl åstadkomma en riklig avvägning och ett fungerande samspel. Givelvis behövs det ett vissl mått av cenlral slyrning och konlroll. Riksdagen och regeringen måste ha det övergripande ansvaret. Men då det gäller formerna för slyrningen bör man enligl vår mening - här liksom i fråga om kommunerna - i första hand inrikta sig på generell normgivning och ramstyrning genom budgeten. De förtroendemän som skall bära del löpande ansvaret för verksamhelen bör däremot främsl utses regionalt och lokalt.

Vi vill särskill irycka pä de konsekvenser som resursproblem har frän länsdemokraliska synpunkter. De leder till ökad försiktighet när del gäller rent organisatoriska förändringar mellan statlig förvallning och kommunal självstyrelse. Tyngdpunkten måste, enligt vår uppfattning, ännu starkare än tidigare läggas vid den poliliska processen.

Åtskilliga organisationsmodeller kan naturligtvis tänkas för atl förverkliga länsdemokraliska idéer. En belydande spännvidd råder mellan olika

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 172

lösningar som kan övervägas med sikte pä framtiden. Vi har enligt våra direktiv lagil fram tre modeller för vidgat folkligt inflyiande över den regionala samhällsverksamheten:

1. Överföring av slatliga uppgifter till landstingskommunerna

2. Ett vidgal regionalt folkligt inflyiande inom ramen för fortsatt statligt huvudmannaskap

3. En enhetlig regional siimhällsförvallning

Vi avslår frän all niirmare värdera de tre alternativen var för sig. 1 stället lägger vi fast vissa allmänna utgångspunkter som enligt vår mening bör vara vägledande.

En lösning måste innebära en väsentlig förslärkning av länsintressena,

i första hand genom de politiska partierna. Bättre samordning av de olika sektorernas verksamhel och effektivare

gemensamt nyttjande av resurserna i länen är ell andra huvudkrav pä en

lösning. Genom forlsall arbele pä decentralisering och avveckling av den

ställiga detaljkonlrollen måste den kommunala självstyrelsen slärkas.

Genom förändringar med denna grundläggande inriklning vill vi åstadkomma ('/; ökad slagkraft i länspolitiken och ell ökat länsdemokratiskt inflyiande via de poliliska partierna. Delta är enligl vår uppfattning särskilt angeläget då del gäller priorileringar av knappa resurser mellan skilda sektorer.

Vi bygger våra överväganden pä dessa allmänna värderingar kombinerat med sädana positiva inslag som kan hämtas frän de tre modellerna. Vårt förslag innebär i sammanfattning följande:

Förstärkt samordning på regional nivå

Länsstyrelsens möjligheter all samordna de statliga seklorsverksamhe-lerna i länet förslärks genom

alt seklorssamordningen binds slarkare lill länsstyrelsens förtroendemannaslyrelse

att länsnämnderna åläggs atl ularbeta sektorsprogram som lämnas lill bl.a. länsstyrelsen

alt länsslyrelsen yllrar sig över seklorsorganens anslagsframslällningar

all möjlighelen ulökas all lill regeringen hänskjula frågor i vilka cenlral myndighet och länel harolika uppfallning

atl "obundna" ekonomiska resurser slälls lill länsstyrelsens förfogande dels för genomförande av i länsplaneringen föreslagna ålgärder och dels för prioritering mellan olika statliga insalser utifrån en samlad regional bedömning

atl en fortsatt decenlrali<iering sker från central till regional nivä

Vidgad länsdemokrali genom landstingen

Vissa länsorgan, där kraven pä bättre samordning gör sig särskilt gällande, ställs under ett slarkl länsdemokratiskt inflyiande genom

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 173

alt landstinget utser samtliga ledamöler inkl. ordföranden enligl proportionell valmetod

alt länsnämndernas förvaltningschefer upphör all vara självskrivna ledamöter i nämnderna

att landshövdingen inte ingår som självskriven ordförande

Beträffande antalet ledamöter bör 9 ledamöler vara normall.

När del gäller länsarbetsnämnden föresläs emellertid alt anlalel ledamöler bör vara minst 13 varav 6 skall utses efter förslag från arbelsmark-nadsorganisalionerna, nämligen 3 efler förslag från arbelsgivarsidan och 3 efler förslag frän arbetstagarsidan.

Ändringar i administrativa förfaranden

Inga förändringar i länsstyrelsens förtroendemannaslyrelse föreslås.

Förändringar i arbelsformerna för länssiyrelsens förtroendemannaslyrelse sker genom

alt kollekliv beslulsmetod införs i styrelsen (ulom i disciplinärenden)

alt reservationsrätt enligl parlamentariskt mönster tillkommer ledamot

atl endasl landshövdingens slällförelrädare fär sländig närvaro- och yllranderäll och rätt att anteckna skiljaktig mening lill protokollet vid all handläggning i styrelsen

att föreskrifter om närvaro- och yttranderätt saml räll atl anteckna skiljaktig mening till protokollet därutöver begränsas till att omfatta tjänstemän som har att föredra ärende inför styrelsen saml avdelningschefer/motsvarande i ärenden som rör det egna verksamhetsområdet

att styrelsen själv bestämmer vilka tjänstemän som i övrigl skall närvara vid sammanträdena och vilka rältigheter de dä skall ha

all slyrelsen skall kunna avgöra om man vill ha ylleriigare ärenden handlagda i slyrelsen ulöver de lypfrägor som anges i länsslyrelseinslmk-lionen

all ledamölerna ges bättre inblick i verksamhelen och akluella ärenden och garanteras inflytande i berednings- och handläggningsförtärandet i styrelseärenden, t. ex. genom inrällande av beredningsulskoll och förbällrad service och informalion.

Förändringarna i länssiyrelsens styrelses arbetsformer överförs i tillämpliga delar till övriga regionala statliga förtroendemannaorgan. Förvaltningscheferna i akluella länsorgan resp. föredragandena föreslås därför få ständig närvarorätt, yttranderätt och rätt atl anteckna skiljaktig mening till protokollet.

Årsredogörelse jör utvecklingen m. m. i länet

För att vidga möjligheterna till en allmän debatt i landstingel över utvecklingen i länet föreslås

all en årsredogörelse över slallig och annan verksamhel i länet utarbetas av länsstyrelsen

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 174

att ärsredogörelsen lämnas till landslinget som underlag för debatt med möjlighet för landstingets ledamöter atl i anslutning till debatten få frågor inom de statliga myndigheternas verksamhetsområden besvarade skriftligen.

2    Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (SOU 1982:24) Vidgad länsdemokrati

Inkomna yttranden

Remissyttranden över betänkandet har inkommit frän:

Justitiekanslern (JK), kammarrätten i Slockholm. rikspolisstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen, riksförsäkringsverket, postverket, televerket, statens järnvägar, statens vägverk, trafiksäkerhetsverket, sjöfartsverket, luftfartsverket, transporlrådet, statskontoret, byggnadsstyrelsen, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket, riksskatteverket, riksantikvarieämbetet, skolöverstyrelsen (efler hörande av länsskolnämnderna), universitets- och högskoleämbeiel, lanibruksslyrelsen (efler hörande av lantbruksnämnderna), slalens livsmedelsverk, skogsslyrelsen (efter hörande av skogs-vårdssiyrelserna), fiskerislyrelsen (efler hörande av fiskenämnderna), slalens nalurvårdsverk, slalens pris- och kartellnämnd, överslyrelsen för ekonomiskt försvar, arbetsmarknadsstyrelsen (efler hörande av länsarbetsnämnderna), arbelarskyddsslyrelsen, bostadsstyrelsen (efter hörande av länsbostadsnämnderna), slatens planverk, statens lantmäteriverk, statens induslriverk, slalens vattenfallsverk, domänverket och statens brandnämnd.

Samlliga länsstyrelser (efter hörande av utvecklingsfonderna).

Förvaltningsutredningen (B 1977:01), kommunaldemokratiska kommitlén (Kn 1977:07) och förvaltningsrältsutredningen (Ju 1978:09).

Samlliga landstingskommuner utom landstingskommunen i Örebro län, 71 kommuner, sjukvärdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI), Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.

Nordvästra Skånes kommunalförbund. Sydvästra Skånes kommunalförbund. Göteborgsregionens kommunalförbund. Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund. Handelns arbetsgivareorganisation. Kooperativa förbundet. Svenska handelskammartorbundet, Sveriges hantverks- och industriorganisation och Lantbrukarnas riksförbund.

Yttranden har dessulom kommil in från Föreningen Cheferna för länsstyrelsernas juridiska enheter. Länsplanerarnas förening och ST-länssly-relse vid länsslyrelsen i Västernorrlands län.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 175

.\llmänt

Remissorganen släller sig i stort bakom kommilténs beskrivning av utvecklingstendenser. Flerlalel remissinstanser anser atl beskrivningen kan gälla sorn ulgångspunkl för en reformerad ståtlig-regional förvallning.

Av kommilténs förslag framstår tvä som mer omfattande och generella gentemot övriga förslag som mer berör detaljer i beslutsprocessen och är riktade mol i huvudsak länsstyrelsens interna arbelsformer. Dessa två förslag som "huvudförslag" återspeglas också i remissorganens yttranden på så sätt atl merparten har behandlat dem i sina yttranden. Förslagen omfattar dels atl vissa länsorgan, där kraven pä bättre samordning gör sig särskilt gällande, slälls under ell slarkl länsdemokraliskl inflyiande -"vidgad länsdemokrati genom landstingen", dels att länsstyrelsens möjligheter alt samordna de ställiga sektorsverksamheterna i länet förstärks — "förstärkt samordning på regional nivå".

Diskussionen blir särskill intensiv i remissyttrandena när det gäller förslagel att landslinget skall utse samtliga ledamöter i länsnämnderna. Majoriteien av remissmyndighelerna framför invändningar av principiell nalur mot del framlagda förslagel i denna del. Yllrandena frän länsslyrelserna och landstingskommunerna är endast i undantagsfall enhälliga.

De av kommittén uttalade allmänna grundtankar om all den statliga verksamheten i länet fär en förstärkt samordning via länsstyrelsen får stöd av remissinstanserna i stort. Det råder stor enighet om att en fortsatt decentralisering av uppgifter till regional nivä är angelägen.

Kommitléns förslag om "ändringar i administrativa förjäranden" har av många remissinstanser bedömts vara en intern fråga för främst länsstyrelserna och föranleder därför relativt få kommentarer. Ett fåtal remissmyndigheter har yllral sig över kommiiiéns förslag om årsredogörelse för utvecklingen i länel.

Vidgad länsdemokrati genom landstingen

En överväldigande majoritet avstyrker kommilténs förslag alt vidga länsdemokralin genom atl landslinget ges ett direkt inflytande i statliga länsnämnder genom att ulse förtroendemannastyrelsen. Ett stort antal remissinstanser motiverar sin avstyrkan med vad kommitténs minoritet framför i sin reservation.

Flera remissinstanser framhåller vikten av en klarare rollfördelning inom den regionala förvallningen framför fortsatta diskussioner kring olika blandformer. Kammarrätten i Slockholm, statskontoret, länsslyrelserna i Uppsala, Östergötlands, Blekinge, Kristianstads och Kopparbergs län samt Södermanlands och Västmanlands läns landstingskommuner framför synpunkter i den riktningen. Västmanlands läns landstingskommun anser att vad som bör eftersträvas är att de politiskt förtroendevalda på

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 15    Civildepartementet 176

länsnivå lar ell avgörande inflyiande pä samhällsplaneringens allmänna inriktning inom länet och i fördelningen av resursramar inom respektive sektor. Länsstyrelsen i dess nuvarande form uppfyller väl kraven att fungera som beslutsorgan i alla ärenden av slörre betydelse för den regionala utvecklingen.

Norrbotlens läns landsting konslalerar all inte mindre än fem slulliga Ulredningar under de senaste tvä decennierna har arbetat med frågor rörande den regionala förvaltningens organisation. Resultatet har blivit ett lappverk av delreformer som skapat en regional förvaltning av komplext mönsler, där gränserna mellan olika huvudmäns ansvar i många fall är svära alt uttyda. Enligt landstinget har fraiuför alll de förtroendevaldas roll i de olika länsorganen blivit alllmer oklar. Landslinget vänder sig emol tanken pä ytterligare delreformer som ökar rollsammanblandningen pä liinsnivän. 1 stället bör en renodling av regionala uppgifter mellan slal och liindsling eflerslrävas. Med en sådan ordning uppslår del ingen iveksamhet om vem som bär ansvaret pä det regionala planet och om det är i riksdagsvalet eller i landslingsvalel som medborgarna har alt påverka samhällsarbetet inom dessa områden.

Dctaljförslag för vidgad länsdemokrati genom landstingen

Vissa länsorgan, d;ir kraven på bällre samordning gör sig gällande, slälls under ell slarkl länsdemokraliskl inflytande enligl kommitlén genom följande åtgärder.

Landslinget utser samtliga ledamöter Inkl. ordföranden i länsnämnderiia enligt proportionell valmetod

Förslagel alt landstingel skall ulgöra valkorporation för ledamöterna inkl. ordförande i länsnämnderna avstyrks av flertalet remissinstanser.

Justitiekanslern, statskontoret, skogsstyrelsen, kainiiiarräilen i Stockholm, länsstyrelserna i Östergötlands, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands, Örebro. Kopparbergs och Väslerbollens län avvisar kommitténs förslag atl landstingen skall ulse ledamölerna i länsorganen och ansluter sig till den uppfattning som redovisas i reservalionen frän kommiiiéns minoritet.

Med samma hänvisning avstyrker kommunaldemokratiska kom/nittén, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Blekinge, Älvsborgs. Värmlands, Väslmanlands. Gävleborgs och Norrboltens läns landstingskommuner samt Uppsala, Vingåkers, Linköpings, Finspångs, Jönköpings, Kalmar. Karlskrona, Malmö, Skiiriips, Trollhättans, Skövde, Karlstads, Kristinehamns, Arvika, Ludvika, Östersunds, Strömsunds, Aselc och Umeå kommuner förslaget. Umeå kommun anser all många av de uppgifter som landslingen har lagil på sig naturligt hör hemma hos primärkommunerna och skulle på ell bällre säll skolas där. En ulveckling

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 177

mot en klar gränsdragning mellan primärkommunala och landstingskommunala verksamhetsområden och en renodling av kompetens och ansvar vore enligt kommunen alt föredra.

Övriga remissinstanser som avstyrker förslaget med hänvisning lill vad reservanterna anför är Nordvästra Skånes kommunalförbund, KF saml LO.

Förslagel avstyrks vidare av riksrevisionsverket, skolöverstyrelsen, lanlbruksstyrelsen, jlskeristyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, bosladsstyrelsen, planverket och domänverket.

Avstyrker gör också länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Jönköpings, Kalmar, Blekinge, Älvsborgs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län.

Länsstyrelsen i Västmanlands län konstaterar att kommittén inte haft till uppgift och följaktligen inte behandlat frågor rörande mål och inriklning för de slalliga länsorganens verksamhel vilkel länsslyrelsen anser vara olyck-ligl. För all hanlera 1980-lalets problem är inle nuvarande länsorganisation den mesl lämpade. Vad som nu måste ske enligt länsstyrelsen är atl slalsmakterna lägger fast de politiska målen för den slalliga politiken för alt klara värt största välfärdsproblem nämligen obalansen pä arbetsmarknaden. Ulifrån della bör siällningslaganden göras lill hur de slalliga länsorganen skall vara dimensionerade och organiserade för all klara de uppgifter som bör hanleras på länsnivå.

Landstingsjörbundei anser att förslagel saknar akiualilei eftersom förslagel inle samlat en bred politisk enighet.

Sex landstingskommuner, nämligen Stockholms. Uppsala, Skaraborgs, Kopparbergs, Västernorrlands samt Jämtlands läns landstingskommuner avstyrker förslagel.

Av kommunerna avstyrks förslaget av Stockholms, Huddinge, Norrköpings, Motala, Västerviks, Nybro, Högsby, Ronneby, Landskrona, Göteborgs. Mölndals, Lidköpings, Munkfors. Lindesbergs, Västerås, Sala, Köpings, Borlänge, Avesta, Gävle, Sandvikens, Sundsvalls, Härnösands, Skellejleå, Vilhelmina och Överkalix kommuner.

Övriga remissinstanser som avstyrker förslagel är SACO/SR, lantbrukarnas rik.sjörbiind, liandelskammarförbundet. Sveriges hantverks- och industriorganisation och TCO.

Några remissinstanser som avstyrker förslaget tar också upp frågan om vem som skall ulse länssiyrelsens förtroendemannaslyrelse.

Länsstyrelserna i Östergötlands. Blekinge och Gävleborgs län anser alt regeringen och landstingel bör ulse ledamöterna till hälften var. TCO och ST-länsstyrelse avdelning 115122 vid länsslyrelsen i Väslernorrlands län anser ull regeringen bör ulse hela länsstyrelsens slyrelse.

Handelskammarförbundet hänvisar lill en lidigare och med industriförbundet gemensam skrivelse lill statsministern där organisationerna under-

12    Riksdagen 1983/84. I samt. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 178

stryker viklen av att länsstyrelsernas styrelser får en mer allsidig sammansättning.

Flera remissinstanser tar även upp frågan om utvecklingsfondernas styrelse. Länsstyrelsen i Uppsala, Östergötlands, Blekinge, Kristianstads och Kopparbergs län anser atl den regionala samordningen inom näringspolitiken är otillfredsställande. Frågan om formerna för utseende av ledamöler i ulvecklingsfondens slyrelse bör därför las upp lill förnyal övervägande. Nybro kommun anser inle all behovel av professionelll förelagskunnande och kunskap om bl. a. respekfive läns näringsliv beaktals vid val av ulvecklingsfondernas slyrelser. Kommunen förordar att en utredning ser över valsystemet till utvecklingsfondens slyrelse.

Kommilténs förlag lillslyrks av länsstyrelsen i Kronobergs län. Vidare tillstyrker Kronobergs, Kristianstads och Göteborgs och Bohus läns landstingskommuner förslagel. Malmöhus läns landstingskommun tillstyrker förslaget om uppgifts- och ansvarsfrågorna ytteriigare analyseras. Hallands läns landstingskommun tillstyrker förslaget med undanlag för länsarbetsnämnden. Västerbottens läns landstingskommun tillstyrker förslaget under förutsättning alt föreslagna obundna ekonomiska resurser till länsstyrelsens förfogande hålles på en rimlig nivå så all inle statens samlade ansvar för samhällsutvecklingen inskränks i alll för hög grad.

Av kommunerna tillstyrks förslaget av Ydre, Eksjö, Växjö, Gotlands, Kristianstads, Klippans, Borås, Bengtsfors, Marieslads, Karlsborgs och Falu kommuner.

Länsnämndernas förvaltningschefer upphör att vara självskrivna ledamöter i nämnderna

Flertalel remissinstanser som avstyrker förslaget att landstingel utser samtliga ledamöter inkl. ordförande i länsnämnderna har inle kommenterat förvaltningschefernas roll i länsnämnderna. De flesla av dem som berör frågan släller sig avvisande till föreslagen för ändring. Riksrevisionsverket, lanlbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, länsslyrelserna i Uppsala och Kahriar län samt LO avstyrker förslaget. De anför bl. a. som skäl för sin inställning alt förvaltningscheferna besitter kunskap och erfarenhel från såväl sakområdet som statlig förvallning vilket gör det ändamålsenligt all de ingär som ledamöler. Länsstyrelsen i Hallands län anser alt frågan bör övervägas ytterligare och även omfatta valformen för de motsvarande cenlrala verkens styrelser.

Några länsstyrelser, bl. a. länsstyrelserna i Kristianstads och Jämtlands län ansluter sig däremot till förslagel. De anser dock alt förvaltningschefen skall tillförsäkras rällen alt fä sin mening antecknad i beslut. Vidare tillstyrks förslagel av Värmlands läns landstingskommun samt Karislads, Arvika och Härnösands kommuner.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 179

Landshövdingen ingår inte som .självskriven ordförande i vissa länsnämnder.

Flertalel remissinstanser som avstyrker förslaget alt landstinget utser samlliga ledamöter inkl. ordförande i länsnämnderna har inte kommenterat landshövdingens roll i länsnämnderna. De flesta av dem som särskill kommenterar frågan är av annan mening än ulredningen och framhåller landshövdingens och länsstyrelsens samordnande roll.

Förslaget avstyrks av statskontoret, riksrevisionsveiket, skogsstyrelsen, bosladsstyrelsen, kammarrätten i Stockholm, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Örebro, Väslernorrlands och Norrbottens län. Vidare avstyrker Högsby, Karlskrona, Landskrona, Halmstads, Lindesbergs, Härnösands och Östersunds kommuner samt SACO/SR och TCO.

Även bland remissinstanser som i princip tillstyrker kommitténs förslag om val av ledamöler lill länsnämnder är några kritiska mot alt ändra landshövdingens roll i länsnämnderna. Länsstyrelsen i Gotlands län framhåller att länsstyrelsernas samordningsroll gynnas av att landshövdingen också fortsättningsvis är självskriven ledamot och ordförande i vissa länsnämnder. Göteborgs och Bohus läns landstingskommun samt Eksjö och Gotlands kommuner har en liknande uppfallning.

Värmlands läns landstingskommun saml Karlstads, Arvika och Sala kommuner tillstyrker förslaget.

Förstärkt samordning på regional nivå

Remissinstanserna ställer sig överlag positiva lill principförslagei alt den statliga verksamhelen i länen får en förslärkl samordning och atl denna sumordning sker via länsslyrelsen.

Av de cenlrala ämbelsverk som yllral sig över förslagel är sjöfartsverket, Itiftjårtsverket, Iransportrådet, riksantikvarieämbetet och statens historiska museer, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, jiskeristyi-elsen, överslyrelsen för ekonomiskt försvar, arbetsmarknadsstyrelsen, statens planverk och statskontoret posifiva lill en förslärkl regional samordning av Slallig verksamhel och en forlsall deceniralisering av arbeisuppgifier frän central lill regional nivå.

Även kammarrätten i Stockholm lillslyrker föreslagna ålgärder för atl öka länsslyrelsernas möjligheter atl skapa en effektiv samordning pä regional nivä.

Kommunaldemokratiska kommittén instämmer i sak i atl en bällre sektorsamordning inom länsförvaltningen bör komma till slånd utan alllför slora organisatoriska förändringar och all länsslyrelsen bör ha ansvaret för denna ökade samordning.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 180

Vågverket framhåller att nuvarande planeringssystem för vägväsendet ger länsstyrelsen möjlighet atl utöva den samordnande funktion på länsplanet som länsdemokratikommittén förordar.

Riksrevisionsverket anser atl kommitlén inte tillräckligt analyseral innebörden av en ökad decentralisering. Kommittén har heller inte enligt verket avvägt fördelarna av en decentraliserad, regional sektorövergripande planering och resursfördelning mot fördelarna av del nuvarande syslemet med cenlral sektorstyrning.

Skolöverstyrelsen avstyrker kommitléns förslag med hänvisning till de föreskrifter om sektorsamordning inom länet som finns i förordningen om regionalt utvecklingsarbete (SFS 1982:877).

Statens nalurvårdsverk jämför miljövårdsfrägorna med de i länsplaneringen behandlade områdena - arbete och service. Erfarenheten från en försöksverksamhel i två län med miljövårdsprogram i samband med länsprogram 80 gör atl naturvårdsverket tillstyrker förslaget om upprättandet av slalliga sektorprogram.

Statens pris- och kartellnämnd anför ett anlal skäl mot ytterligare decentralisering av prismyndighetens uppgifter och framhåller all nuvarande ordning där initialivel till resurstilldelning för priskontorsverksamhelen formellt ligger på länsstyrelserna har medfört påtagliga olägenheter.

Bostadsstyrelsen framhåller all en ökad samordning av olika seklors-planeringar i länen kan vara av värde men all länsbostadsnämndens roll som regional sektormyndighel därvid givetvis inle fär ändras genom all länsslyrelsen beslular om eventuellt upprältad sektorsplan.

Lantmäteriverket redovisar i anslulning till kommitléns förslag rörande förstärkt samordning på regional nivå ett förslag om samordning av landskapsinformation. Förslaget innebär atl regionala karlråd inrältas för alt utarbeta planer och förslag för karlförsörjning m. m. Karlprogrammen skulle för alt tillgodose ett regionalpoliliskt infiylande förankras i länsstyrelsens styrelse.

Statens brandnämnd har inle någon principiell erinran mot kommitléns förslag. En minskning av den slalliga delaljkonlrollen av den kommunala verksamheten inom räddningsljänslens område kan emellertid inle förordas av brandnämnden.

Jusiiiiekanslern ifrägusälter om inle nuvarande organisafion fulll ul ger ulrymme för all fillgodose alla rimliga krav pä bäsla möjliga ulnylijande av de ekonomiska resurser som slälls till förfogande.

Av de slalliga affärsverken framhåller p(,>.sM'f/A('; en allmän uppfattning all samarbelel med länsstyrelserna fungerar väl och att länsplaneringen successivl har förändrals lill det bättre. Postverket stöder uppfattningen all länsslyrelserna skall åläggas ett ökat samordningsansvar även om inle postverket kommer all nämnvärt beröras av den föreslagna sektorsamord-iiiiigen med hänsyn till verkets speciella situation.

Televerket konslalerar all kommillén strävat efter all slärka länsplane-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15   Civildepartementet 181

ringens möjligheler all vara ell verkligl beslulsunderiag och anser del vara positivt. Sammanfattningsvis har televerket inle funnil något atl invända mot kommitténs förslag avseende planeringsprocessen.

Statens vattenfallsverk anser alt del är angelägel alt de för samhället allt viktigare energifrågorna fär en stark förankring pä regional nivå. Övergripande energifrågor behandlas på nalionell nivä av depariement, centrala verk och myndigheter och pä lokal nivå i första hand genom kommunernas energiplanering. Energifrågornas förankring på regional nivå bör enligt verkets uppfattning uppmärksammas.

Samtliga länsstyrelser tillstyrker kommilténs förslag angående förslärkl samordning pä regional nivå via länsstyrelsen.

Av landstingskommunerna lillslyrker 5/ocA7jo/w.9, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Väslernorrlands läns landstingskommuner förslagel.

Av de kommuner som yttrat sig över förslaget har endast två kommuner en avvikande uppfattning. Vilhelmina kommun avstyrker att kommittébe-länkandel bildar underlag för beslut om "vidgad länsdemokrati". Asele kommun föreslår alt andra former utreds för utökad samordning av statliga funktioner pä regional och central nivä. Den nuvarande bristen på samordning mellan de slalliga sektorernas verksamhet har kommunen erfarit ibland medföra försvårande och ibland förödande lokala konsekvenser.

Stockholms kommun delar kommitténs uppfattning att en samordning som ger överblick över den regionala verksamheten och som leder till ett effektivt utnyttjande av disponibla resurser år önskvärd.

Falköpings kommun framhåller alt föreslagna åtgärder bör betyda att länsmyndigheternas insatser på olika områden får en bättre styrning och avgörs utifrån de övergripande målsättningar som gäller för ulvecklingen av länet och dess olika regioner.

Sandvikens kommun delar helt utredningens uppfattning all del krävs en bällre samordning av de olika seklorernas verksamhet på länsnivå och atl det är naturiigt att ge länsstyrelserna delta samordningsansvar. 1 en svår arbetsmarknadssituation är det enligt kommunen av slörsla vikt att man får en samlad insats av de sysselsättnings- och regionalpolitiska medel som står lill förfogande.

Östersunds kommun anser att en förutsättning för den i utredningen skisserade planeringsmodellen är att länsstyrelsen i praktiken får den samordnande roll som del idag otillfredsställande regelsyslemel inle medger.

Ytteriigare ett stort antal kommuner tillstyrker kommitténs förslag i denna del bl.a. Huddinge, Norrtälje, Uppscda, Jönköpings, Växjö, Kalmar, Kristianstads, Eksjö, Karlskrona, Halmstads, Göteborgs, Borås, Bengtsfors, Skövde, Mariestads, Karlshorgs. Kristinehamns, Munkfors, Västerås, Köpings, Borlänge, Umeå och Skellefteå kommuner.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 182

Nordvästra Skånes kommunalförbund instämmer i att ett förbättrat nyttjande av resurserna pä regional nivå är angeläget. Förbundet betonar behovet av samarbete och samverkan över länsgränserna eftersom den administrativa enheten och den ekonomiskt och samhällsgeografiskt betingade regionen ibland är långtifrån sammanfallande. Även Sydvästra Skånes kommunalförbund för fram liknande synpunkter genom att konstalera alt alla försök atl öka decentraliseringen och slärka länens roll riskerar alt misslyckas om inle länsindelningen också omprövas. Göteborgsregionens kommunalförbund pekar på de speciella förhållanden som finns i Göleborgsregionen. Planeringsfrågorna i regionen kommer alt erfordra samordning med säväl tre länsslyrelser som med fyra landslingskommuner om förslagel genomförs. En lösning av samordningsproblemen i Göleborgsregionen bör enligl förbundet ulgå frän de inlerkommunala samarbetsformer som sedan länge etablerats i regionen.

Kooperativa jörbundet (KF) anser all del är angelägel atl en mer övergripande sektorsamordning kan komma lill stånd inom länen. KF delar kommitténs uppfattning alt länsslyrelsen naturligen är det organ pä vilkel samordningsansvarel bör läggas. Även Lantbrukarnas riksjörbund och Svenska handelskammarjörbtmdel är positiva till förslaget all länsslyrelserna ges ökade möjligheler atl samordna de slalliga sektorsmyndigheternas verksamhel i länen.

Londstingsförbiindet framhåller alt starka krav kommer alt ställas på prioriteringar och omfördelningar inom ramen för de resurser som står lill förfogande. Dagens svära arbelsmarknadssilualion lar enligl förbundets uppfattning läng tid all komma lillrälla med. Detta innebär enligt förbundet atl samhällels insalser på områdel måsle vara av säväl kort- som långsiktig nalur. 1 båda fallen krävs en aktiv medverkan från kommuner och landsting och politiska initiativ lokalt och regionall. Förbundel lillslyrker formerna för länssiyrelsens ökade inflyiande över seklororganens verksamhel.

SACO/SR, LO och TCO lillslyrker förslagel om förslärkl samordning av den slatliga regionala sektorsförvallningen via länsstyrelsen. SACO/SR anser det vikligl att slärka samordningen och höja effektiviteten inom den slatliga regionala förvaltningen. LO framhåller atl det är angelägel all på detta säll försöka sammanföra de olika länsorganens krav så all man slrävar ät samma håll.

Svenska arbetsgivareföreningen och Sveiiges industriförbund lillslyrker förslagel i denna del genom atl ansluta sig till experten Sverker Jonssons särskilda yttrande.

Ltinsplanerarnas förening redovisar atl tio ärs erfarenhet har visat att den långsiktiga verksamhetsinriktningen hos länsnämnderna sällan tas upp till behandling i förtroendemannaslyrelserna. Avvägningen mellan de regionalpolitiska intressena och sektorintressena görs därför i mindre utsträckning i länsstyrelsen än vad som avsägs i  1971  ärs länsslyrelsereform.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet 183

Länsplanerarnas förening delar kommitténs inställning atl en bättre, sektorsövergripande samordning måsle komma till stånd inom länsförvaltningen och all de renl organisatoriska förändringarna skall begränsas. Föreningen framhåller att en fungerande sektorsamverkan fömtsäller en betydande resursinsats och alt en omfördelning av resurser från delaljkonlroll av kommunal verksamhet till samordning av slallig länsverksamhel förmodligen är nödvändig.

Detaljförslag för förstärkt .samordning av statlig verksamhet på regional nivå

För all öka länsstyrelsens möjligheter alt i större ulsträckning samordna den statliga seklörverksamhelen föreslår kommillén ett antal åtgärder som i mindre utsträckning har kommenterats av remissorganen.

Länsnämnderna åläggs att utarbeta sekforprogram som lämnas bl.a. lill länsslyrelsen

Vad gäller förslaget atl länsnämnderna åläggs att utarbeta sektorprogram som lämnas bl.a. lill länsslyrelsen är det endasl skolöverstyrelsen som avstyrker förslagel med hänvisning lill de föreskrifter om seklorsamordning inom länel som finns i förordningen om regionall utvecklingsarbete (SFS 1982:877). Slalskonloret anser att del finns risk för en dubblering av vissa delar av det planeringsarbete som bedrivs redan idag med förslagel om seklorplaner. Om ett nytt planeringsinslag ska tillföras bör, enligt statskontoret, della ske genom all något annal samtidigt tas bort. Av övriga remissorgan som yttrat sig över förslagel tillstyrker naturvårdsverket, planverket, skogsstyrelsen, riksantikvarieämbetet och statens historiska museer, samtliga länsstyrelser saml landstingsförbundet.

Länsstyrelsen yttrar sig över seklororganens anslagsframställningar

Vad gäller förslaget alt länsstyrelsen yttrar sig över sektororganens anslagsframslällningar tillstyrker flertalet länsstyrelser samt landslingsföi;-bundel.

Statens planverk tillstyrker förslagel med motiveringen alt det synsätt som ligger bakom förslaget leder till en förstärkning av länsstyrelsens samordnande ställning.

Skogsstyrelsen, statskontoret och skolöverstyrelsen avstyrker förslaget. Enligl skolöverstyrelsen ger de regler för sektorsamordning som finns tillräckliga garanfier.

Bostadsstyrelsen anser att ell yttrande från länsslyrelsen inte kan tillföra något av större värde till de förslag lill ändringar av låne- och bidragsvillkor och de synpunkler i övrigt pä bostadspolitiken som länsbostadsnämnderna ges tillfälle atl framlägga i samband med sina medelsäskanden. Bostadsstyrelsen avstyrker förslaget.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15   Civildepartementet 184

4.1.3 Möjligheten utökas atl till regeringen hänskjula frågor i vilka central myndighet och länel har olika uppfattning

Ett mindre anlal remissinstanser har berört förslagel alt ulöka möjligheten atl till regeringen hänskjula frågor i vilka cenlral myndighet och länet har olika uppfattning. Justitiekanslern anser all i förlängningen av förslagel ligger en cenlralisering vilkel kommillén inte har åsyftat. Poslverket framhåller all förslagel inle fär medföra all meningskonfiikler leder till påtvingade lösningar som strider mot verkels policy och de rikllinjer för verkel som lagls fasl av slalsmakterna. Skolöverstyrelsen anser all de möjligheter länsslyrelsen enligl sin instruktion har redan idag atl begära regeringens prövning av central myndighets beslut om fördelning av resurser inom länet är tillräckliga. Lantbruksstyrelsen avstyrker förslaget med motiveringen all då seklorprogrammen inte är avsedda alt fastställas av någon cenlral myndighet så kan heller inle nägon intressekollision mellan cenlral myndighel och länsslyrelsen uppkomma.

Arbetsmarknadsverket anser all det inte framgår klart vilka slags beslut som avses men all förslagel tycks öppna möjligheler till en omfattande remissbehandling och byråkrati.

"Obundna" ekonomiska resurser ställs till länsstyrelsens förfogande

Statskontoret delar kommitléns bedömning atl del skulle vara av stort värde för länsslyrelserna alt förfoga över mer obundna resurser och tillstyrker förslagel all "obundna" ekonomiska medel slälls lill länsstyrelsens förfogande. Förslagel lillslyrks även av länsstyrelserna i Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Blekinge. Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göleborgs och Bohus, Skaraborgs, Örebro, Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län.

Länsstyrelsen i Kronobergs län tillstyrker att fler anslagsposter förs in i den obundna anslagsposl som länsstyrelsen fördelar men är tveksam till om de arbetsmarknadspolitiska medlen skall föras in i den obundna potten. Länsstyrelsen i Västmanlands län lillslyrker förslagel men anser atl resurserna lills vidare bör avse projektmedel för särskilda regionala utvecklingsinsatser. Länsstyrelsen i Kopparbergs län framhåller atl fördelningen av medel inte får medföra all statsmakternas ansvar för samhällsutvecklingen försvagas. Anslagen inom olika områden måste enligt länsstyrelsen stå i proportion lill behoven av ålgärder. Länsslyrelsen i Norrbotlens län lillslyrker förslagets inriklning men anser alt omfattningen och för vilka anslag det skall gälla bör övervägas ytterligare. Även länsslyrelserna i Siockholms. Jönköpings, Älvsborgs, Värmlands och Jämllands län anser all förslagel bör utredas ytteriigare. Länsstyrelsen i Jämtlands län föreslär dessulom alt det med särskilda medel genomförs ell praktiskt försök med del förslag lill lösning som länsslyrelsen lidigare redovisal.

Tillslyrker gör även kmdsting.sförbitndel saml Södermanlands. Krouii-- bergs, Kristianstads och Väslernorrlands läns landstingskommuner. Väs-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 185

terboticns läns landstingskommun tillslyrker under förutsättning att medlen hälls pä en rimlig nivä. Malmöhus och Hullands läns landstingskommuner finner förslaget intressant och föreslår alt fördjupade sludier genomförs. Av kommunerna som yttrat sig i dessa frågor tillstyrker Norrtälje. Vingåkers. Kalmar. Gollands. Malmö. Köpings och Umeå kommuner. Flera kommuner bl.a. Stockholms. Norrköpings och Sula kommuner betonar vikten av att länsstyrelsen förtogar över obundna ekonomiska resurser för genomförande uv i länspluneringen föreslugnu ätgärder. Västerås kommun ifrågasätter om de föreslagna ekonomiska resurserna skall vara helt obundna och föreslår alt större projektstöd prövas och samordnas cenlrall.

Länsplanerarnas förening tillstyrker förslaget men är tveksam lill om de arbelsmarknadspolitiska medlen skull föras in i den obundna pollen. Föreningen anser all en ulredning snarast bör klarlägga vilka anslag som bör införas i den obundna anslagsposten.

Förslagel avslyrks av transporlrådet och skolöverslyrelsen.

Länsstyrelsen i Uppsala län delar inte uppfattningen alt en förstärkning av de ekonomiska resurser som slår lill länsstyrelsens förfogande skall tas frän olika departements och ämbetsverks anslagsposter för regional användning. Enligt länsstyrelsens uppfattning bör en sådan förstärkning ske genom en ökning av nuvarande C3-unslaget (industridepartementet) ulan koppling lill motsvarande reducering av andra anslagsposter.

Länsstyrelsen i Södermanlands län är inte heller beredd att tillstyrka förslaget. Länsslyrelsen poängterar sumtidigt atl nuvarande resurser som ställs till förfogande för regionalpoliliska insatser är alltför små.

Svenska kommunförbundet anser del varu värdefullt för länsslyrelsen att snabbi kunna påbörja och genomföra projekl som prioriterats i länsprogrammen med de medel som för närvarande disponeras av länsslyrelsen. Med utredningens förslag tillförs länsslyrelserna emellertid medel som primärt inte avser regionalpolitiska ändamål vilket kommunförbundet anser menligt skulle inverka på berörda slatliga myndigheters möjligheler alt fullgöra sina uppgifter. Kommunförbundet avstyrker därför en sådan lösning.

Uppsala och Väslmanlands läns landstingskommuner är tveksamma till utredningens förslag i dess nuvarande utformning. Värmlands läns landstingskommun konstaterar atl erfarenheterna är goda av de obundna ekonomiska resurser som hittills slätt till länsslyrelsernas förfogande och atl de bör kvarstå även framdeles. Däremot kan landstingel inte tillstyrka att unslag som idag utgär för vissa ändamål slås samman lill en pott för fri disposition. Förslaget avstyrks även av Älvsborgs. Kopparbergs, Gävleborgs och Jämtlands läns landslingskommuner.

Avstyrker förslagel gör även Linköpings, Nybro, Ronneby, Malmö, Trollhättans. Karlstads, Borlänge, Ludvika, Gävle, Östersunds, Strömsunds och Skellefteå kommuner.

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 15    Civildepartementet 186

Kooperativa förbundet anser atl det i vissa situationer kan vara motiverat alt ställa ekonomiska resurser i form uv mcdelsramar till länsstyrelsens förfogande för egen prioritering vilket för ntirvarande sker i olika former av statligt glesbygdsstöd. För andra ändamål, där behovet av cenlral samordning och styrning kan vara överordnat de renl regionalpolitiska intressena, anser förbundel del iveksaml och vill därför inle tillstyrka kommitténs förslug.

LO kun inte hell slödja förslaget innan ansvarsfördelningen mellun berörda länsorgan klarats ut. Även TCO är tveksam till förslagel med samma motivering.

Ändringar i administrativa förfaranden m. m.

För ull bl.a. skapa garantier för ett reellt medborgarinflytande föreslår kommitlén ett untal ätgärder som rör besluts- och handläggningsförtärandet i styrelseiirenden m.m. Förslagen har endast i begränsad omfattning föranlett korhmenlurer frän remissorgunens sida. Endasl landstingskommuner och kommuner tillstyrker förslagen generellt. Flera cenlrala myndigheter och länsstyrelser framför invändningar av praktisk och principiell natur mol enskilda detaljförslag. Några ifrägusälter om de föreslagna lor-ändringarnu skall ses isolerade lill de uktuella länsorganen.

Ändrade former för beslutsfattande

De flesta remissmyndigheter som berör frågan biträder kommitténs uppfattning atl omröslningsreglerna i länsslyrelser och nämnder bör anpassas lill den bcslutsmelod som tillämpas i kommunala sammanhang (kollekliv beslulsmetod). Några anser att eftersom de slatliga styrelsernas och nämndernas besluts- och arbetsformer är föremål för utredning av förvaltnings-rättsutredningen finns del inte någon anledning alt nu la upp denna fråga.

Bosladsstyrelsen anser att det kan anslå med siällningsiagande till dess förvallningsrällsulredningen har redovisal sill uppdrag. Samma uppfallning redovisar justitiekanslern och kammarrälien i Slockholm. Av samma mening är länsslyrelserna I Jönköpings och Kalmar län som dock framhåller atl en sådan reform är önskvärd i fråga om en slor del av slyrelsens verksamhelsomräde, framföralll när del gäller ställningstagande i planeringsfrågor och andra frågor av länspolilisk art.

Länsslyrelsen i Stockholms län lillslyrker all en övergång sker lill kollekliv bcslutsmelod inom länsslyrelsen. Della bör kunna ske utan att man försl utreder metodens lillämpning i statsförvaltningen i övrigt.

Även länsstyrelsen i Västerbottens län stöder kommitléns förslag bl.a. pä den grunden att det har visat sig atl fiertalet länsslyrelser har använt den kollekliva beslutstekniken i den praktiska hanleringen. Del har känts främmande för de politiskt valda ledamöterna - som alla har kommunal bak-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 187

grund - atl agera på annal sätt när man tar beslui i länsslyrelsen. Del finns enligt länsslyrelsen inga tyngre vägande skäl all hälla fast vid en procedur-regel, som spelat ut sin roll.

Liknande grunder för tillstyrkande av förslaget åberopas uv bl.u. länsslyrelserna i Kronobergs, Gotlands, Kristianstads. Blekinge. Malmöhus. Älvsborgs. Skaraborgs. Värmlands, Örebro. Gävleborgs. Jämtlands och Norrbottens län. 1 sammanhanget tillstyrks frän fiera hull ull reservationsrätt enligt parlamentariskt mönsler bör tillkomma ledamot. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län föreslår atl även röslningspliklen anpassas lill situationen i kommunerna, dvs. ledamol av slyrelsen skull ges möjlighet lill all avstå från all rösla.

Landstingskommunernas grundinslällning till förslaget är positiv. Göteborgs och Bohus läns landstingskommun stryker särskill under del angelägna i att man i sirävandena att uppnå vidgad länsdemokrali bör hu samma beslutsformer inom länsslyrelse och länsnumnder som förekommer inom primärkommuner och landsting. Liknande synpunkter förs fram uv bl.u. Södermanlands. Östergötlands. Jönk(">pings. Kalmar. Blekinge. Hullands. Ålvsborgs och Värmlands läns landstingskommuner.

Även några kommuner framhåller atl del är angelägel all kollekliv beslulsmetod införs i de regionala orgunens slyrelser bl. a. med hänsyn lill att den har en så utbredd tillämpning i övriga likartade beslutsförsamlingar. Karlstads kommun anser alt med ett genomförande av förslaget om vidgud folklig förankring är det uppenbart olämpligt all vidmakthålla en kollegial beslutsform, dä denna inte används av de förtroendevalda i deras politiska verksamhel inom kommuner och landsting. Förslaget biträds av övriga kommuner som har yttrat sig i frägun, bl.a. Arvika. Borås. Falköpings. Trollhättans och Skellejleå kommuner.

Landstingsförbundet tillstyrker förslaget om införande av kollektiv beslutsordning.

Ärenden i styrelsen

Ett 20-tal remissmyndigheler. i huvudsak länsstyrelser, har gäll närmare in på förslagel om alt inte bara landshövdingen utan även förtroendemannastyrelsen skall kunna beslula alt i styrelsen ta upp enskilt ärende, av vilket slag som helst, till behandling.

De landstingskommuner och kommuner som behandlar frågan är genomgående positiva lill förslaget. Flertalet av de länsstyrelser som har yttrat sig i frågan, framhåller atl det renl allmänl kan synas rimligt atl styrelsen till sig får föra upp beslutsnivån även, i ett enskill ärende. För ärenden av rättslig karakiär kan dock förslagel innebära vissa nackdelar. Med denna motivering avstyrker några förslaget.

Justitiekanslern framhåller att de beslut som fallas av länsstyrelsen såsom tillsynsmyndighet enligt ett slorl antal lugur innebär väsentligen

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 15    Civildepartementet 188

lugtillumpning och mindre uv poliliska siällningslaganden. Vad särskill gäller beslutsnivån i tillsynsärenden är dessa ärenden i mindre utsträckning liimpudc tor sakbchandling i förtroendemannastyrelsen, som just företräder intressen hos organ vilka ur föremål för lillsyn. Det ökade infiylande för förtroendemännen i tillsynsfrågor, som den föreslagna ändringen öpp-nur vägen för. kun inle unses förenligt med siatsinlressel av en effekliv tillsynsverksumhel.

Förslagel tillstyrks uv länsslyrelserna i Kristianstads, Göteborgs och Bohus och Skaraborgs län. Även länsstyrelsen I Örebro län unslutcr sig till förslaget. Länsstyrelsen i Jämllands län anser alt nägol hinder inte bör finnas mol ull slyrelsen - pä egen begäran - får sig förelagda även andra iirenden när dessa skull avgörus.

Nägru länsstyrelser lillslyrker all ell vissl ulrymme bereds styrelsen alt själv ta lill sig vissa ärenden. Man ifrägusälter dock om slyrelsens befogenhet ull avgöra vilka ärenden den skull behundla verkligen skall gälla ulan undantag. Bl.a. länsslyrelsen i Jönköpings län framhåller behovet av att göra vissu begriinsningar i styrelsens befogenheter ull handlägga ärenden och pekar bl. a. på de nu från styrelsens hundläggning formelll undantagna skattechefs- och polisärendenu. Länsstyrelsen i Gollands län unser att frågor om rältstilliimpning och skallckontrollverksamhei m. m. bör undantas. Länsstyrelsen i Östergötlands län ifrågasätter om det inte av länssty-relseinslruklionen direkl bör framgå ull ärenden uv rällslig natur, främsl då besvärsurenden, inte bör hänskjutas till styrelsen. Samma uppfallning förs fram av länsstyrelsen i Värmlands län som framhåller alt även om risken för politiska avgöranden i rällsfrägor är obetydlig, kan invändningar frän principiell synpunkt emellertid resas mol att sädana möjligheler föreligger.

Några länsstyrelser är direkt negativa till atl enskill ärende skall kunna hänskjutas lill slyrelsens handläggning vid sidan av den normala handläggningsgängen. Länsslyrelsen I Kronobergs län framhåller all länsstyrelsen även har en myndighetsfunktion med rent rättsliga avgöranden som inte bör behandlas i förtroendemannastyrelsen. För atl garanlera en likarlad behandling uv ärenden och personer skall de olika ärendena inom ärendegruppen behandlas på den fastlagda beslutsnivån. Länsslyrelsen i Älvsborgs län anser atl någon ändring i länsslyrelseinstruklionen inte är erforderlig. Förtroendemannastyrelsen fastställer arbetsordningen och har i samband därmed möjlighet all precisera vilka ylleriigare frågor som skall handläggas i slyrelsen. Skulle ändå uppstå skilda meningar om ärendefördelningen mellan förtroendemannastyrelsen och tjänslemannaförvaltning-en är det angeläget att sådana frågor avhandlas i öppen diskussion inom styrelsen. Länsstyrelsen i Kalmar län anser att landshövdingen liksom hittills och i likhet med övriga verkschefer bör bestämma om ärenden -utöver vad som tas upp i arbetsordningen - skall behandlas i slyrelsen. Länsstyrelsen i Gävleborgs län avstyrker förslaget.

De landslingskommuner som har kommenterat förslagel är positiva.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 189

Stockholms läns landstingskommun tillstyrker alt styrelserna ges samma rätt som landshövdingen att bestämma vilka ärenden som skall handläggas i styrelsen. Kronobergs läns landstingskommun anser det löljdrikligl all slyrelsen själv bestämmer vilka ärenden som slyrelsen skull avgöra. Tillslyrker gör även Jönköpings, Östergötlands. Kalmar, Älvsborgs och Värmlands läns landslingskommuner.

Ell fålal kommuner har yllral sig i frågan. Förslagel lillslyrks eller föranleder ingen erinran. Kristianstads kommun anser all för atl slärka lekmannainflylandel i verkssiyrelsen bör nu gällande inslruklioner och arbetsordningar ändras sä atl enskild ledamol har rätt all anhängiggöra ärende som ledamoten bedömer angeläget för ett siällningsiagande av styrelsen.

Landstingsförbundet tillstyrker atl länsstyrelsens styrelse ges en stärkt ställning genom ulökad initiutivrält.

Föreningen Cheferna för länsstyrelsens juridiska enheter framhåller uti en ordning som tillåter styrelsen att gä förbi landshövdingen och ta upp vissa kanske slumpvis utvalda ärenden kan leda till ryckighet och brislande konsekvens i beslulsfatlandel. Förtroendet för myndighetens objektivitet kan därmed rubbas.

SACO/SR anför'alt länsstyrelsens möjligheler all i ökad omfallning beslämma vilka ärenden den skall behandla inle fär innebära ingrepp i slyrelsens myndighetsutövning eller äventyra rätlsprövningen. Ett infiylande i berednings- och handläggningsförfarandel kan medföra risk för atl politiska värderingar där slår igenom på ett icke önskvärt sätt i t.ex. tillsättningsärenden, där handläggningen skall ske i enlighet med bl.a. regeringsformen och förvaltningslagen.

Beredningsutskott m. m.

Så gott som samtliga av de remissmyndigheter som har yttrat sig i denna del är positiva till förslagen att som ell led i ökad medverkan frän förtroendemännens sida inrälla beredningsulskoll m. m. Frän länsslyrelsernas sida belönas emellerfid atl nuvarande praxis fungerar väl och all nägol behov av formaliserade regler i detta hänseende därför inte föreligger.

Justitiekanslern framhåller att ett permanent beredningsutskott skulle bl.a. öka byråkratiseringen.

Länsstyrelsen i Kristianstads län delar kommitténs principiella uppfattning och betonar alt den ordning kommittén förordar redan nu lillämpas i viss omfallning. Länsstyrelserna i Kronobergs, Gotlands. Blekinge, Älvsborgs och Örebro län tillstyrker alt särskilda beredningsutskott inrättas vid behov. Det finns idag redan möjligheter alt vid behov bilda beredningsgrupper eller tillfälliga utskott för särskilda frågor. Det bör ankomma på den enskilda länsstyrelsen alt själv avgöra i vilken utsträckning och under vilka former sådana utskott skall inrättas. Synpunkter av samma slag

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 15    Civildepartementet 190

redovisar länsslyrelsen i Malmöhus län som frumhållei alt härigenom kan varje länsstyrelse själv bestämma den arbetsmetodik som den finner bäst cwcrensslämma med kraven pä effeklivilel och flexibilitet. Deisummu gäller övriga slrävanden all pä oliku sätt ge slyrelsens ledamöter bättre inblick i lunsstyrelsernus verksamhet och större infiylande i hundläggning av siyrelseärenden. t.ex. regelbunden information till styrelsens ledamöler om inkomna ärenden uv slörre vikt.

Även länsslyrelsen i Göteborgs och Bohus län ur positiv lill tanken pä ett rådgivande beredningsutskott som inrättas frän full till fall alltefter olika ärendens art. Däremot avstyrks ett permanenl beredningsulskoll. Samma uppfallning förs fram av länsslyrelsen i Stockholms län som framhåller all en uppdelning av slyrelsen i tvä grupperingar, en mera och en mindre akliv, är olycklig.

Länsslyrelsen i Kalmar län avvisar förslagel med motiveringen all ell slarkl arbetsutskoll skulle reducera förlroendemannaslyrelsens möjligheler alt förulsällningslösl diskutera de ärenden som föreläggs dem.

De landslingskommuner som har yttrat sig i frågan, nämligen Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs. Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Hallands, Älvsborgs, Värmlands och Kopparbergs läns landstingskommuneri tillstyrker förslaget. Allmänt framhålls att förslagen iir ägnade atl förbällra arbetsförhållandena för ledamöter och samtidigt öku möjligheternu till inflytande och medverkan frän de förtroendevalda.

Tjänstemännens roll i beslutsprocessen

De synpunkter som kommittén presenterat som grund för sina överväganden och förslag om begränsning av tjiinstemännens närvaro- och yllranderäll samt reservationsmöjligheter vid styrelse- och nämndsammanträde kommenteras ulförligl av de flesla av de remissmyndigheler som yllral sig i denna fråga.

Justitiekanslern framhåller kravel pä lillgång till fackkunskap i beslut som fattas av länsstyrelsen såsom tillsynsmyndighet. De förslag som presenteras innebär all ijänslemän som får anses besitta sådan kunskap Ijär-nias frän beslutsfattandet. Förslagen går således i molsalt riktning mot en önskvärd utveckling.

Riksantikvarieämbetet och slalens historiska museer förklarar sig inle kunna dela det synsätt som ligger bakom det framlagda förslaget. Ämbelel framhåller all länssiyrelsens tjänslemannakär förelräder i slor ulsträckning speciella sektoriniressen som pä cenlral nivä hävdas av särskilda seklor-myndigheler och olika deparlemenl. Ärenden där slyrelsen fattar beslut och där inbördes konflikter råder mellan dessa intressen kun i och för sig beröru riksintressen för respektive seklor ulan all sekiorföreirädurna inom ijänslemannakären är föredragande i ärendel. Tanken all dessa ijänslemän inle skulle få göra sin slamma hörd vid länssiyrelsens sammanvägande diskussion och beslui i sådana ärenden är ämbelel främmande.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 191

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller all en nära samverkan mellan styrelsernas lekmän och ijänslemän är en förulsälining för en väl fungerande verksamhel. Handläggningen av t.ex. myndigheisuiövningsärenden mol enskild är slyrd av olika författningar. Någol behov all ändra pä nuvarunde ordning inom della område finns inle enligt slyrelsens mening.

Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller all problemområdel innefal-lar en mängd spörsmål av både legal, leknisk och praktisk art som i grund påverkar arbeissällel i hela den svenska förvallningen. Länsstyrelsen är därför inte beredd atl på nu föreliggande maierial la slullig slällning utan föreslår att dessa frågor ytterligare övervägs. Av samma mening är länsstyrelsen i Uppsala län som anser atl starka skäl krävs för alt frångå vad som gäller för den övriga statsförvaltningen. Länsstyrelsen i Malmöhus län menar atl dessa frågor ligger inom ramen för förvaltningsrällsutredningéns arbele, varför länsslyrelsen anser sig inte nu böra ta slällning lill förslaget i dessa delar. Även länsstyrelsen i Älvsborgs län anser alt kommitténs förslag i denna del bör bli föremål för ytterligare överväganden. Enligt länsstyrelsen kan kommitténs förslag innebära alt vissa läckinlressen som skall beaktas, inle alltid komnier fram. Därtill kommer all olika principer inle kan fä gälla om beslui fallas i länssiyrelsens slyrelse eller i annan ordning.

Länsstyrelserna i Örebro och Jämtlands län ansluter sig i allt väsenlligl lill förslagen. Även länsstyrelsen i Jönköpings län delar i huvudsak kommiiiéns syn pä frågan, men anser del inle befogal all landshövdingens slällförelrädare fär generell räll alt fä skiljaktig mening aniecknud lill prolokollel. Sådan räll bör endasl lillkomma föredraganden och den avdelningschef (moisvarande) till vars område ärendel i fråga hör. I vilken män jurist eller annan ijänslemän i övrigl med särskilda fackkunskaper bör vara närvarande dä ärenden av olika slag behandlas är en fråga av praklisk art som slyrelsen själv bör avgöra. Skäl finns inle all sådan närvaroräll gené-relll förenas med en räll all fä skiljaklig mening aniecknad. Länsstyrelsen i Skaraborgs län lillslyrker förslagen men anser dessulom ull närvaro- och yllranderällen för enhetschefer och föredragande bör begränsas till all enbart omfatta de enskilda ärenden som berör respektive enhet. Genom atl styrelsen därutöver själv fär beslämma om närvaro- och yltranderält så kommer en praktisk ordning atl lillämpas som möjliggör en anpassning lill eventuella regionala olikheter. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen i Gotlands län som bl.a. framhåller atl det bör åligga respektive förtroendemannaorgan alt i sitt arbete utforma riktlinjer avseende tjänstemännens närvaroräll.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anser all kommillén inte är konsekvent i sill framhållande av del parlamenlariska ansvarel för besluien i föriroende-mannaslyrelsen och länsnämnderna. Rätlen och skyldigheten all deltaga i beslutet och anmäla skiljaklig mening bör inle ges föredraganden eller annan tjänsteman om del parlamenlariska ansvarel skall kunna hävdas.

Prop, 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 192

Länsstyrelsen i Kalmar län fäster uppmärksamheten på att vissa befult-ningshavare i länsslyrelseinstruklionen i generellu ter.Tier åläggs vissu uppgifter. Om dessa tjänstemän inie tillerkänns rätt ull närvara vid styrelse-handläggningen, när sådana iirenden avgörs för vilka respektive ijänslemän har särskih ansvar, bör länsslyrelseinstruklionen omformuleras och ges en mindre kategorisk ulformning.

Länsstyrelsen i Blekinge län förordar ull nuvarunde ordning bibehålls. Bl.a. framhålls alt i s. k. myndigheisuiövningsärenden är kravet pä rätissä-kerhei hijgi ställda. Nägon omständighet, som lalar för alt en begränsning av ijänsl»;männens nuvarande inslruklionsenliga rätt och skyldighet skulle vara lill gagn för enskild parts rättssäkerhet, har inte anförts. Även länsstyrelsen i Gävleborgs län framhåller att det saknas skäl att vidta några ändringar i denna ordning som för övrigl bygger pä gammal förvalinings-Iradilion. Även låns.styrelsen i Norrbottens län förordar alt nuvarande ordning behålls, Del är uppenbart atl närvaroräll vid slyrelsens sammanträden är bå(Je uivecklande och slimulerunde för enhelernas företrudure och därmed belydelsefull för den helhetssyn som bör prägla arbelel inom samlliga enheter.

Länsstyrelsen i Värmlands län anser atl del nuvarande systemet när det gäller reservationsrätten bör behållas. Del är från rättssukerhelssynpunki angeläget atl den formella juridiska bevakningen och medverkan i övrigl uv myndighetens ijänslemän hur summu uppbyggnad vid styrelsebehandlingen av ett ärende som vid behandlingen uv länsstyrelsens övriga ärenden. Till rältssäkerhetsaspeklerna kommer tjänstemännens ansvar lör ull direktiven från centrala myndigheler blir kända och bevakas. Ansvaret för bevakningen av respektive seklorområde åvilar berörd enhetschef som därt'ör bör ha nuvarande befogenheter i beslutsprocesserna. Även länsstyrelsen i Västernorrlands län avstyrker bestämt förslaget ull begränsu tjänstemännens rätt att anföra skiljaktig ipening. Om denna rätt begränsades skylle länsstyrelserna komma ull inta en särställning inom statsförvaltningen. Själva röstningen i styrelsen påverkas inte på något sätt uv en rätt för en tjänsteman att anmäla skiljaklig mening. En anledning till atl en sådan rätt föreligger är de ansyarsmässiga förhållandena. Samma uppfattning redovisar länsstyrelsen i Krisiianstiuls län som därjämte föreslår att de ålderdomliga uttrycken "skiljaktig" och "skiljaktig mening" ersätts med uttrycket "reservation" som är mera använl i moisvurunde andra sammanhang. Begreppet "särskilt yttrande" bör kunna användas såsom en avvikande meningsyttring av lägre dignitet. Av samma mening är länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus lån som framhåller all berörda enhetschefer rnåste ges samma rätt och skyldighet belräffande närvaro och yiirunderätl samt rätt atl anteckna skiljaklig mening till protokollet som avdelningschefen. Även länsstyrelsen i Västerbottens län avstyrker förslaget.

Landstingskommunerna stöder — med ett undanlag — kommitléns förslag.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 193

Stockholms läns landstingskommun ifrågasätter om föreslugnu ätidring-ar i arbetsformernu är motiverade. Dessa skulle innebära ett fiufmande från vad som är brukligt i övriga statliga verksstyrelser.

Kristianstads läns limdsiingskommun tillstyrker förslaget och understryker viklen av all dellagunde i beslutsprocessen tillkommer endast de i demokratisk ordning direkt valda ledamöterna i allu länsorgan i likhet med vad som gäller i kommunula orgun. Förslaget lillslyrks även uv Ösiergöi-lands. Jönköpings. Kronobergs, Kalmar. Hallands. Älvsborgs. Värmlands och Kopparbergs läns landstingskommuner. Även Södermanlands läns landstingskommun tillslyrker förslaget. Motiven för ull bchälla systemet med ull vissu tjänstemän skull anteckna skiljuktig mening anses dock ej tillräckligt burunde. Med de erfarenheter som finns uv rnotsvarunde förhållanden inom primär- och landstingskommunal förvaltning kun landstingel inle se några nackdelar med ell slopande av della syslem. De politiskt utsedda ledumölernu i länsstyrelse och länsnumnder måste unses kompetentu atl ha fullt ansvar för de beslut som fullas. Även Blekinge läns laiidstingskommim anser att föredragande tjänsteman ej bör ha någon rätt all fä skiljaklig mening aniecknad lill protokollet, eftersom Ijiinstemännen inte hur något direkl ansvar för besluten.

Kommitténs förslag biträds av del fåtal kommuner som htir yttrat sig i dennu del.

Föreningen Cheferna för länsstyrelsernas juridiska eiiheter framhåller alt en rad frågeställningar av främst rättslig karakiär inte alls penetrerats i betänkandet. Inte heller hur där tagits upp rättssäkerhclsaspeklerna vid beslulsfatlandel. Del saknas därtor underlag för slalsmakternas siällningsiagande. Även Länsplancrarnas jörening uvslyrker besläml förslagel och pekar på nödvändigheten av atl närvaro- och yllranderällen kvarstår med tanke på länsstyrelsens sektorövergripande ansvar. Tar man bort fackenheternas Ijänslemäns räll alt della i ärenden som rör deras verksamhetsområden kommer della i slrid mol den princip som starkt hävdades dä nuvarande länsstyrelseorganisation tillkom, nämligen all enheterna skall ha likvärdig slällning och alt enhelernas fackinlressen inle skulle under-iryckas utan tvärtom få komma till uttryck.

SACO/SR framhåller som en allmän synpunkt alt i styrelserna för de olika länsorganen ingår ofta personer med fackkunskap. Ingel har visal på behovel av alt uteslänga dessa personer frän styrelserna. Snarare bör vikten av att dessa finns representerade framhållas därför atl besluten därigenom kan förutsättas blir professionellt fattade. En vittgående parti-politisering kan inverka menigt på beslulskvalilelen vilkel från rnedborgar-synpunkt måsle le sig rättsosäkert och icke önskvärt. Dessutom riskerar besluten i enskilda ärenden att fördröjas lill nackdel för servicen lill medborgarna. Arbetsinnehållet för chefstjänstemän och handläggare riskerar atl urholkas vilkel är negalivi för arbetsmiljön och arbetslillfredsställelsen.

TCO har inget all erinra mol kommitléns förslag, men betonar att frågan 13    Riksdagen 1983/84. 1 .saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 194

om pcrsonalförelrädares medverkan i länsstyrelsens styrelser och länsnumnder inle kan kopplas lill frägtin om vidgad länsdemokrali eller vidgal medborgarinflylande. TCO ulgår därt"ör frän alt nägon ändring pä denna punkt inte iir akluell.

Årsredogörelse för utvecklingen m.m. i länet

Kommitléns förslag att cn årsredogörelse över statlig och annan verksamhet i länet ularbetus uv länsstyrelsen suml ull ärsredogörelsen över-lämnus lill lundstinget som underlag för debutl hur genomgående tillstyrkts UV de remissinslunscr som behandlut frågun. Vissa påpekanden görs som rör risken för dubblering uv den årligu rupporteringen suml all möjlighelen atl i landstinget debutleru länsulvccklingen redan finns.

Förslaget tillstyrks av jusiiiiekanslern. statskontoret, lanibruksslyrelsen. skogsslyrelsen. kammarrälien i Slockholm och samtliga 20 länsslyrelser som ytlrut sig i frågan. Vidare lillslyrks förslagel uv Södermanlands. Östergötlands. Jönköpings. Kalmar. Blekinge. Kristianstads. Malmöhus. Hallands. Göteborgs och Bohus, Alvshorgs. Väslmanlands. Kopparbergs, Gävleborgs. Västernorrlands, Jämtlands saml Väslerbollens läns landstingskommuner. Förslagel tillstyrks också av Norrköipings. Eksjö. Vä.xjö. Karlskrona. Ronneby, Trollliätluns. Bengl.sfors. Marieslads, Karlsborgs, Karislads. Västerås, Sala, Köpings, Borlänge, Östersunds och Skellejleå k(rmmiiner samt KF och LO.

Gotlands kommun anser all frågan ylleriigare bör penetreras frän rällslig synpunkl.

Kopparbergs läns landstingskommun påpekar all landstingets huvuduppgift iir hälso- och sjukvärden och kommer all så bli under en överskådlig lid framöver. 1 en framlid med alll mer minskade ekonomiska resurser kommer stora krav all ställas på såväl beslutsfallure som tjänstemän all hitta lösningar och mycken tid kommer alt få ägnas åt att föra debatt och diskussion om möjligheterna atl hitta lösningar på strukturproblemen inom lundstingels verksamheisområden. Alt i ett sådanl perspekliv föra in frågor som primärt inte "hör hemma" pä lundstingels bord kan därför synas omotiverul.

Förslagel avslyrks av Stockholms läns landstingskommun. Stockholms kommun samt Umeå kommun.

1

Sammanfattning av ADB-beredningsgruppens betänkande (Ds C 1983:5) ADB-stöd och informationsbehov för samhällsplaneringen i länen

ADB-beredningsgruppen konstaterar atl förulsättningarna för dess arbete har förändrals betydligt sedan gruppen tillsalles och arbetsuppgifterna angavs. Arbetet har dock hela tiden varit inriktat mot länsstyrelsernas behov av ADB-stöd för samhällsplaneringen och möjligheterna alt ralionalisera ärendehanteringen med hjälp av ADB.

Delvis som en följd av de ändrade förulsättningarna för statistikförsörjningen, bl.a. genom vidlagna ålgärder från SCB och induslridepartementet, har inle beredningsgruppens lidigare förslag om upprättande av regionala planeringsdatabaser vid varje länsslyrelse genomförts.

Länsstyrelsernas arbete med samhällsplaneringen har förskjutits mot projektarbete och samordning. Den ADB- tekniska utvecklingen har medfört större möjligheter alt effektivisera och därmed minska kostnader för olika verksamheler. Ett ökal ADB-utnyltjande vid länsslyrelserna är därför enligt beredningsgruppen angeläget.

Länsstyrelsernas ADB-verksamhet

ADB-beredningsgruppen redovisar länsslyrelsernas nuvarande ADB-användning och konstaterar atl bortsett från skalteförvaltningen använder länsstyrelserna ADB i endasl ringa omfallning. Orsakerna lill delta anger ADB-beredningsgruppen vara

-   Otillräckliga resurser

Länsslyrelsernas skiftande arbetsuppgifter i kombination med att rationaliseringsarbete och administrativt ulvecklingsarbete är resurskrävande gör det svårt att kombinera ADB-utveckling med den löpande ärendehanteringen. Den vid länsslyrelserna befintliga ADB-ulruslningen ulnylljas inle tillräckligt effektivt. Länsdatorernas myckel stora lediga kapacitet utnyttjas t.ex. inte av hela myndigheten ulan dataenheterna har byggts upp som i huvudsak regionala driftscentraler i riksskatteverkets central-regionala datasystem för skatteoch folkbokföringsväsendet. Länsstyrelsernas övriga ADB-utrustning skiftar i vad avser såväl leknik som möjligheler för gemensam programutveckling och erfarenhelsöverföring mellan länsslyrelser.

-   Brislande erfarenheler av och kunskaper om ADB och systemutveck
ling.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 196

Länsstyrelserna har hittills inte känl någol större egel ulvecklings-ansvar inom ADB-områdel. De flesla länsslyrelsernas ADB-kompe-tens både i absoluta termer och jämfört med cenlrala seklormyndig-heter är svag. Nuvarande dataenheter har endasl i ringa ulsträckning arbetat med systemutveckling eller programmering.

-   Bristande samverkan mellan länsstyrelserna och andra myndigheler

Endasl sporadiska konlakler förekommer i ADB-frågor mellan länsslyrelserna och andra regionala organ och kommuner. Flertalel ADB-syslem som förekommer vid länsstyrelserna har initierats och ulvecklals av cenlrala myndigheter, varvid länsslyrelserna endasl haft små möjligheter att påverka utformningen. För atl öka länsslyrelsernas inilialiv för den egna ADB-utvecklingen föreslär beredningsgruppen

- atl ADB-verksamheten planeras genom alt ADB-mäl fastslälles och årliga ADB-planer utarbetas

- atl arbelel organiseras i en ADB-grupp vid varje länsstyrelse med 3-5 personer varav en ADB-samordnare. Dalaenheten (1 person), plane-ring.savdelningen (1-2 personer)och administrativa enhelen (I person) föreslås bli representerade

- att ansvaret för ADB-utvecklingen fördelas mellan länsledningen, länsstyrelsens samordningsgmpp för ADB-frågor, en ADB-samordnare, enheterna inom planeringsavdelningen och dataenheten

- att såväl dataenhetens som planeringsavdelningens kompetens kraf-ligl förslärks genom ulbiidning

Beredningsgruppen har lill slöd för länsslyrelsernas rationalisering av ärendehanteringen gjort en genomgång enhel för enhel.

Stöd- och samordningsfunktion

Beredningsgruppens förslag för ADB-ulveckling vid länsslyrelserna ulgår ifrån all ansvarel i slor ulslräckning läggs på länsslyrelserna alt själva ulifrån sina behov och möjligheter utnyttja ADB-stöd i samhällsplaneringen och för ralionalisering av ärendehandläggning. Beredningsgruppen föreslår en cenlral stöd- och samordningsfunktion för atl slödja länsslyrelserna i deras arbele.

Funktionen föreslås bli inrättad vid länsslyrelsernas organisationsnämnd (LON) och i första hand ha följande uppgifter

- främja praktiskt ulvecklingsarbete inom ADB-området

- medverka till förbättringar av den statistiska informationsförsörjningen

- förmedla krav och informalion mellan länsslyrelserna. centrala sek-tormyndigheler, forskningsorgan och maskinleveranlörer

- samordna utbildnings- och upphandlingsfrågor

Funktionen föreslås få 3-5 tjänsler saml en referensgrupp bestående av

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 197

personal frän länsslyrelserna och vid behov från undra myndigheler för ull forllöpande planera och diskulera funktionens arbetsinriktning.

Teknikval för länsstyrelsernas ADB-stöd

Länsstyrelsernas teknikval och unvundning av dalorkrufi bör enligl beredningsgruppen baseras pä användning av en kombinalion av skilda syslem och lekniska hjälpmedel för olika ändamål. Ensidiga bindningar lill ell enda lekniskl alternativ bör undvikas. Enligl beredningsgruppen blir dä följande lösningar akluella.

— Stordatordrift, varvid man kan nyttja med länsdatorerna, eller andra större egna anläggningar för samhällsplaneringens behov, servicebyrålösningar t.ex. universitetsdatacenlraler och kommersiella byråer eller användning av färdiga syslem t. ex. UMDAC och RSDB.

— Mindre datorer för speciella ändamål placerade på enheterna saml ordbehandlingsutrustning.

— Inköp av färdigbearbetat material från informationsförsörjande myndigheler etc.

Samhällsplaneringens informationsförsörj ning

Beredningsgruppen fick genom tilläggsdirektiv 1979 i uppdrag att ulurbe-ta ett förslag till samlad lösning för den regionala och lokala samhällsplune-ringens informalionsförsörjning. Genom den utveckling som ägt rum under senare år har enligl beredningsgruppen fråga om regionala planeringsdala-baser kommil i ett annat läge. Förbättringar har gjorts i befintliga system sä att vikliga informationsbehov som de regionala planeringsdalabaserna var avsedda alt tillgodose hur lillfredsslällts på undra säll. Beredningsgruppen vidhåller därför inle sill lidigare förslag om regionala planeringsdaiabaser. Beredningsgruppen ser inle hellc en samlad lösning för samhällsplaneringen i form av ell inlegrerai ADB-baseral informalionssyslem som realis-liskl. De förslag beredningsgruppen lägger fram bygger till slörsla delen på en förbällrad samverkan mellan de olika orgun som berörs av informuiio-nen. Beredningsgruppen pekar pä behovel av

-   informalionssamverkan mellan myndigheter

Gruppen pekar pä länsstyrelsens roll som informationssumordnare i den regionala samhällsplaneringen säväl mellan de regionala myndigheterna som med kommunala och cenlrala myndigheter.

-   samarbete beträffande forsknings- och utvecklingsarbete (FoU-arbele)

Ett fortsatt och utvecklat samarbele med universiteten ger forskare möjlighet att delta i arbele med att lösa aktuella problem samtidigt som myndigheternas arbetsfömlsällningar förbättras.

-   sammanställning och förmedling av resultat frän utredningar och inven
teringar

14    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 198.3/84: 100    Bilaga 15    Civildepartementet 198

Ett informutionsregister med utredningar/inventeringar och derus syfle inrättas pä sikt vid vatje länsstyrelse som ocksä ajourhäller regislrel. - samverkun SCB - länsstyrelsernu

SCB bör ges i uppdrug all närmure ulreda förulsältningurnu för placering av Ntutistikansvariga vid länsstyrelserna samt för ell ökal engagemang UV regionalu och lokala myndigheter i insumlingen av stulisiikupp-gifter till SCB.

Vad gäller användning av administruliva register för sumhullsplanering-ens informutionsförsörjning drur beredningsgruppen slutsutsen alt sloru fördelur uvseende tids- och kosinudsbesparingar föreligger. Ett sådant utnyttjande är dock förenat med svårigheter av både ADB-ieknisk och administrativ art.

Beredningsgruppen erinrar ocksä om alt ett omfattande arbele pågår inom området. Bl. a. byggs ett busregisler över företag och andru orgunisu-lioner upp med driftstart 1984. SCB har lämnat förslag till hur folk- och bostudsriikningarnu skall kunna ersällus uv ett ulnylijande av oliku adminislraliva register och stulislikutredningen har avlämnat en rapport som lur upp behovet av slalislik för den regionala och lokala planeringen.

2

Remissammanställning över ADB-beredningsgruppens betänkande (DsC 1983:5) ADB-stöd och informationsbehov för samhällsplaneringen i länen

Remissvar över ADB-beredningsgruppens slulbetiinkande hur lämnuts UV cenlrulnämnden för fusligheisdalu, dalainspekiionen. civilförsvurssiy-relsen, överslyrelsen för ekonomiskl försvar, försvureis rutionuliseringsin-stilut, irufiksiikerheisverkei, riksskutieverkel, slalens pris- och kuriell-nämnd, riksanlikvurieänibeiei och slutens historisku museer, statens nu-turvärdsverk, arbetsmarknudsstyrelsen, slutens plunverk. statens lantmäteriverk, slalskonloret, riksrevisionsverket, stuiistisku centrulbyrän, länsstyrelsernas organisutionsnämnd, sumlliga länsslyrelser, Landslingsför-bundei. Svenska kommunförbundet, Landsorgunisalionen i Sverige, Tjunslemännens ceniralorganisuiion, Cenlrulorgunisalionen SACO/SR, Sveriges induslriförbund. Förelagens uppgiflslämnardelegation samt Uppsala och Örebro kommuner.

ADB-beredningsgruppen har i sill slutbetänkande.redovisat förslag inom huvudsakligen tre områden nämligen

- länsslyrelsernas ADB-verksamhet

- länsstyrelsernas användning av länsdutorerna, smådatorer och andru former av ADB-stöd saml

- den regionala och lokulu samhällsplaneringens informalionsförsörjning.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 199

Länsstyrelsernas ADB-verksamhet

Beredningsgruppens förslag vad giiller ull öku liinsstyrciscrnus initiativ för den egna ADB-utvecklingen hur fält ett positivt motiugande blund remissinstansernu. Statskontoret instämmer i beredningsgruppens beskrivning av de problem som idug finns vud gäller ADB-frugor inom länsstyrelserna och framhåller det angelägna i ull ätgärder vidtus för ull förbättra länsslyrelsernas inflytunde över utvecklingen av ADB-system som berör länsstyrelsernas verksamhel.

Statskontoret pekar ocksä pä det samband som normalt råder mellun ulveckling av ADB-rutiner/ADB-syslem och undra former av udminislra-tiv utveckling. ,'\DB-utvecklingen enligl statskontoret bör därför nära sum-ordnus med planering och genomförunde av andru former av udministrutiv utveckling inom länsstyrelserna.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län framför liknande synpunkter och menur att ADB-beurbetning endast är ett sätt att rationalisera verksamheten och därför inte bör ses isoleiul från övrigt administrativt utvecklingsarbete. Länsstyrelsen i Västernorriands län betonur alt en närmure analys av för-och nackdelar med ADB måste göras i vurje enskilt fall för all ulrönu om ADB verkligen är den lämpligaste tekniken när det giiller adminislrutiv rutionulisering.

Landsiingsförhimdci ser det som ungeläget ull ADB- verksumheten byggfc pä en näru kontakt mellun användare och producenter uv uppgifter och tillstyrker alt uppgifter i ökud utsträckning görs lillgängligu regionalt och ull länsslyrelsernu i enlighel med beredningens förslag lillförs kompetens på .ADB-omrädet.

Riksrevisionsverket (RRV) unser ull viss försiktighet bör iakttas med all byggu upp ADB-verksamheten för samhällsplaneringen inom LON och länsstyrelserna. Ett behov av ADB-stöd finns uppenbarligen enligt verkel men de ekonomiska följderna är nu ulllför diffusa för atl ADB-stödet raskt och i massiv omfallning skull byggas ul.

För atl öka länsstyrelsernas inilialiv för den egna ADB-ulvecklingcn föreslär beredningsgruppen all ADB- verksamheten planeras och atl ärliga ADB-planer utarbetas.

Förslaget tillstyrks av flerlulel remissinstanser. Bl.u. ser länsstyrelsen i Södermanlands län del som en förutsättning för all äsladkommu en posiliv utveckling. Länsstyrelsen i Kalmar län anser emellertid inle atl det är meningsfullt atl författningsmässigt regiera innehällel i en sådan ADB-plan. Liknande synpunkter framförs av länsslyrelsen i Malmöhus län. Länsslvrelsen i Västmanlands län anser all det inte behöver utarbetas någon särskild ADB-plan ulan frågorna bör behandlas i den löpande verksamhetsplaneringen.

Beredningsgruppens förslag alt en ADB-grupp med representanter från dalaenheten, planeringsuvdelningen och administrativa enhelen bildas vid

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 200

vurje liinsstyrcisc har ocksä fält ett positivt motlagunde hos flertalel remissinslunscr.

Flera länsstyrelser suml nägru centralu verk pekur dock på alt ett sådant arbetssält ur resurskrävande och betonur viklen uv all resurser avsälis för iindumålcl. Flera länsstyrelser redovisar alt man redan inrättat en ADB-grupp som motsvarar försluget.

Riksskalleverket (RSV) unser ull del borde vara tillräckligt ull dataenheten och udminislrutiva enheten rcgclmiissigt är rcpresenterude och all representanter för berördu enheler därutöver lillfulligt knyts till gruppen beroende på vilka ärenden som behundlas. Enligt slalskonloret är behovel uv sumordning uv ADB-verksumhelcn inom länsstyrelserna uppenbar. De cxtiktu formernu för en sådan samordning bör fä uturbetus uv respektive länsstyrelse.

Flera skul talar enligt länsstyrelsen i Kristianstads län för att ADB-gmp-pcns sammansättning görs bredare bl.a. med representanter frän övriga enheter vid skultcavdclningurnu suml fuckliga företrädare. Länsstyrelsei--nii i Göteborgs och Bohus. Värmlands. Örebro och Gävleborgs län tar upp frågan om dutaenhetens orgunisutorisku placering i skatteavdelningen och unser ull det bör närmare utredas om länsdatorn och enheten kommer all ges ett vidgat arbetsområde.

Den uv beredningsgruppen föreslugnu satsningen på ulbiidning av läns-slyrelsepersonalen har inle mött nägru invändningar frän remissinslanser-na. Flertalet understryker tvärtom viklen uv ull genom ulbiidning höja kompetensen.

Datainspektionen framhåller att ett ökal kunnande är en förutsättning för alt känna unsvui och ställa krav pä ADB-teknikens användning på ett för länsslyrelserna ändamålsenligt sätt. Riksskatteverket anser alt en kom-petensulveckling inom ADB-områdel är angelägen. Verkel pekar på all ulbildningsinsalserna sedan del nya ADB-syslemel genomförls och stabiliserats nu har ökat för framföralll personalen pä dalaenhelerna. Statskontoret ser det som angelägel med åtgärder för att förbättra länsstyrelsernas inflytande över utvecklingen av ADB-system som berör länsslyrelsernas verksamheter. Utvecklingen av ADB-system för den regionala samhällsplaneringen bör enligl slalskonlorei vara regionall förankrad.

Länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON) redovisar all nämnden i viss mån föregripit förslaget vad beträffar utbildningsinsatser bl.a. genom all LON redan innevarande budgetär har planerat ADB-temadagar för ell slörre anlal länsslyrelser.

Samtliga länsstyrelser understryker viklen och behovel av ulbiidning för all ralionelll kunna arbeta med ADB- stöd.

Försvarets rationaliseringsinstilul (FRI) framhåller all breddulbildning omfattande grundläggande kunskaper om teknikens möjligheler och begränsningar är mesl väsenlligl. Institutets erfarenheter är atl de som arbelar i verksamhelen ulgör en viklig idépotential och med de rätta "verktygen" en belydande ulvecklingsresurs.

Prop. 1983/84:100   Bilaga 15   Civildepartementet 201

För all främja prakliskl ulvecklingsarbete inom ADB- området vid länsstyrelserna föreslås all en cenlral slöd- och samordningsfunklion inrällas vid LON och där ges en förhållandevis fri slällning. En referensgrupp beslående av länssiyrelsepersonal och vid behov med representanter från andra myndigheler föreslås knytas till LON. Förslaget vad avser funktionen har mottagits positivt av remissinstanserna och flera understryker vikten av en sådan stöd- och samordningsfunktion.

Statskontoret lillslyrker förslagel och anser all uppgifterna måsle ses som en naluriig del i LON: s lolala arbeisuppgifier. Sambanden mellan den föreslagna organisationens uppgifter och statskontorets och riksskatteverkets verksamhet vad gäller upphandling, ulredning, metodutveckling och standardisering måste belysas ytterligare. För all inle ytterligare fördröja tillskapandet av ett nödvändigl ADB-stöd för länsslyrelserna bör en sådan belysning kunna ske parallellt med att funktionen byggs upp enligt statskontoret. Liknande synpunkter framförs av SCB. RRV och LON framhåller atl funktionen skall integreras i LON:s övriga verksamhet. Civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskl försvar (ÖEF) understryker betydelsen av att LON ges tillräckliga resurser och förslärks med ADB-personal för all effeklivi kunna samordna ADB-verksamheten vid länsslyrelserna.

Försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) anser det viktigt all LON ges en samordnande roll i syfte bl.a. att stärka länsstyrelsernas ställning genlemol centrala seklormyndigheter. Ett sätt att ytterligare stärka länsstyrelsernas ställning är enligt institutet att omfördela vissa ulvecklings-och investeringsmedel från cenlrala sektormyndigheter till länsslyrelserna.

Enligl riksantikvarieämbetet och statens historiska museer är det nödvändigt att en resursstark slöd- och samordningsfunktion skapas innan en mer omfattande självständig ADB-verksamhet byggs upp inom länsslyrelserna.

Naturvårdsverket anser förslagel vara väsenlligl för att underiälia samordning och främja utveckling av ADB-arbetel såväl inom och mellan länsstyrelserna som mellan länsslyrelser och centrala myndigheter.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) påpekar all en moisvarande funklion föreslås inrättad vid RSV för ADB-system inom verkets ansvarsområde. TCO betonar vikten av väl fungerande kontakter mellan LON och RSV i ADB-frågor.

Några remissinstanser, däribland länsstyrelserna i Kristianstads län och Västmanlands län, tar upp frågan om finansieringen av ADB-projekt. Bl.a. sägs att det kan vara nödvändigl att länsslyrelserna och berörda centrala verk samfinansierar ulvecklingen av större ADB-projekt.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 202

Teknikval

Länsstyrelsens teknikval och användning av datorkraft föreslås baserade på användning av en kombination av skilda system och tekniska hjälpmedel för olika ändamål, d.v.s. användning av universiletsdaiorer. länsdu-torn och smådalorer ulifrån skiftande behov av problemlösningar.

Endasl några remissinslanser har kommenleral beredningsgruppens förslag och överväganden vad gäller leknikval.

RSV instämmer i atl användning av länsdatorn. CD- regislreringstermi-nalerna och för ändamålet särskill anskaffade smådatorer kan vara en bra lösning för mänga av länsstyrelsernas ADB-behov.

Statskontoret framhåller att de invesleringar i ADB- syslem och ADB-ulruslning som idag görs hos länsslyrelserna inle följer nägon enhetlig ADB-slralegi. Motstridiga utvecklingslinjer kan istället skönjas inom olika tillämpningsområden. Statskontoret föreslär alt den föreslagna slöd- och samordningsfunktionen som föresläs bli inrättad vid LON får till uppgift atl i samråd med statskontoret forlsalla beredningsgruppens arbele med en ADB-strategi för länsstyrelserna. En viklig del i denna strategi är enligt statskonlorel att för olika sektoriella syslem utveckla en tydligare regional aspekt pä systemen.

Länsstyrelsen i Uppsala län vill särskilt peka på brislen av teknisk samordning såväl mellan syslem inom länsslyrelsen som mellan länsslyrel-seulruslning och cenlrala system.

Länsstyrelserna i Gotlands, Blekinge och Jämtlands län pekar på de speciella problem länen har genom avsaknad av egen länsdalor. De pekar pä behovel av särskilda medel för all med andra lösningar kompensera bristen på egen länsdator.

Enligl centralnämnden för fastighetsdata (CFD) har alllför många av beredningsgruppens förslag och försök gäll ul på all använda länsdaiorer-nas överkapacitet. Utvecklingen har enligt CFD bl. a. genom atl allmänna dalunäiel öppnats medfört ökade möjligheler alt snabbi erhålla centrall samlad informalion.

Informationsförsörjningen

Vad gäller rollfördelningen mellan länsslyrelserna, cenlrala och regionala myndigheler saml kommuner för informalionsförsörjning föreslår beredningsgruppen olika former av samverkansformer. Beredningsgruppen föreslär ocksä vissa ålgärder för atl i slörre omfallning ulnyllja administrativa register för samhällsplaneringens informalionsförsörjning.

RSV anser det viktigl med samverkan i informationsfrågor mellan myndigheler. För del krävs sannolikt enligl RSV atl vissa kostnadsfrågor kan lösus pä ett smidigare sätt än hillills. Slalliga myndigheter bör ges möjlig-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 203

het att ta betalt för sina tjänster för au sedan disponera intäkterna för de egna kostnaderna för informationsförsörjningen. RSV framhåller all problemet för planerare vid användandet av administrativa register är all de inte haft möjlighet alt ge sina synpunkler på registrets innehåll. RSV anser vidare att det skulle vara olyckligt om ex.vis innehällel i folkbokförings-och skatleregislren skulle behöva anpassas till andra syften än lill den primära användningen.

Statskontoret instämmer i stort i den problembild för samhällsplaneringens informalionsförsörjning som beredningsgruppen redovisar. Slalskonlorels uppfallning är atl informationsförsörjningen i första hand förbättras genom atl det utvecklingsarbete som pågår fullföljs. Som exempel anger slalskonloret det allmänna basregistrel över företag och undra organisationer som statskontoret genomfört SCB:s förslag lill regislerbaserad folk-och bosladsräkningar saml fortgående utvecklingsarbete för de s.k. RSDB-och UMDAC-systemen.

Statistiska centralbyrån (SCB) saknar en lämplig fördelning av verksamheten mellan central, regional och lokal nivä som beredningsgruppen enligt tilläggsdirektiven borde ha gjorl. SCB anger sin syn pä rollfördelningen där SCB producerar och distribuerar statistik, länsslyrelserna kompletterar med regionalt tillgänglig information saml analyserar statistiken för sin planering. SCB konslalerar ull förslagel med en regional representation för SCB i form av en statistikansvarig vid länsslyrelserna är intressant. SCB pekar på vissa praktiska och ekonomiska svårigheler alt genomföra försluget. Som alternaliv till beredningsgruppens förslag presenterar SCB ett egel. SCB anser all vad gäller användningen av adminislraliva register för samhällsplaneringen så har beredningsgruppen tagit alll för läll pä inlegri-leis- och sekrelessfrågornu. SCB frunihåller alt arbetsuppgiften inte är enkel och ifrägasäller om del är samhällsekonomiski lönsamt att bygga upp en kompetens pä 24 länsslyrelser.

Länsstyrelsen i Uppsala län konslalerar att samverkan mellan SCB och länsslyrelserna behöver förslärkas. Idén om alt stadigvarande pluceru en SCB-ljänslemun vid länsslyrelsen är enligl länssiyrelsens uppfattning ett utmärkt sätt atl dels förbättra konlakternu med SCB, dels förbättra stuti-stikservicen och stalistikanvändningen inom länsstyrelsen och inom den regionala förvaltningen i övrigl. En sådan person kun enligl länsstyrelsen inle bura arbela sotn expert åt länsstyrelsen uiun även bidru med en regional granskning av den slalislik som SCB summunstuiler. Länsstyrelsen skulle därigenom fä en mer aktiv roll när det gäller insumling av siaiisliskl maierial.

Länsstyrelsen i Stockholms län avstyrker samma förslug med motivering atl det torde leda till lednings- och unsvarsproblem betiuffunde den berörda personalen.

Länsstyrelsen i Södermanlands län efterlyser flera konkretu förslag till ålgärder för all tillgodose länsslyrelsernus och kommunernus gemensam-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 204

ma behov av stalislikunderlag. Länsstyrelsen pekar på några punkier som del främst från kommunal synpunkl skulle vara värdefulll alt få vidareutvecklade. Länsslyrelsen pekar särskill på förbällrad informalionsförsörjning genom ulbyggnad av regionala planeringsdaiabaser saml nuvarande brisler i SCB:s siatislikproduklion särskill sysselsätlningsslatisiik. Överhuvudtaget bör enligl länsstyrelsen SCB: s roll och slällning visavis kommunerna i fråga om slalisiikproduktion/informalionsförsörjning uppmärksammas inför framtiden.

Länsstyrelsen i Kronobergs län anser atl SCB: s statistikproduktion till vissa delar bör vara regionaliserad. Länsstyrelsen konstaterar all denna synpunkt har varit svår atl få gehör för hos SCB och statskontoret. Det finns uppenbara risker enligl länsslyrelsen all del Basun-regisler som nu håller på all byggas upp kommer alt bli ännu ett gigantiskt register med alla de brisler som slora centrala register brukar innehålla. Länsstyrelsen jämför med centrala företagsregistret (CFR). En regionalisering av insamling, kontroll och kvalitetsbedömning skulle ge siatislikkonsumenterna uppenbara fördelar i form av bättre aktualitet och snabbare åtkomst av uppgifterna för lokala och regionala konsumenter. Länsstyrelsen förordar därför alt resurser för statistikarbete fördelas på länen.

Länsstyrelsen i Gollands län föreslår att ett försöksprojekt avseende digitalinsamling och redovisning av informalion för den fysiska planeringen genomförs på Golland. Gotland som minsta län utgör en hanieriig yla vid försöksarbele och innehåller klara riksintressen inom kulturminnes-och naturvården saml har betydelsefulla näringsgrenar som turism och rekreation, försvar och areella näringar med krav på försörjning av akluell informalion.

Länsstyrelsen i Hallands län påpekar dalainspektionens alllmer restriktiva hållning när det gäller samutnytljande av register och har sä sent som i juni 1983 meddelat en s.k. föreskrift som gör del prakliskl omöjligt att använda folkbokföringsregistrel för samhällsplaneringens ändamål. Ett klargörande bör enligt länsslyrelsen vara en uppgift i samråd med RSV för LON: s stöd- och samordningsfunklion.

Länsslyrelsen i Göteborgs och Bohus län bedömer registerhanlering och ordbehandling som volymmässigt del viktigaste området de närmasle åren för länsstyrelsens ADB-verksamhet, inte samhällsplaneringen.

Länsslyrelsen i Västmanlands län stöder i slort beredningsgruppens förslag vud gäller informationsförsörjningen för olika planeringsområden. Länsslyrelsen pekar särskill på all FOBall-ulredningens förslag skulle ge biillre underlag för samhällsplaneringen pä cenlral, regional och lokal nivå och förordar ull förslaget genomförs under förulsälining all den personliga sekrelessen iryggus.

Länsstyrelsen i Västerbottens län pekar pä all snabba förändringar i sumhiillsslmkturen kräver alt ulrednings- och beslutsprocessen inle blir utdragen i liden. Statistik och grunddata måsle därför vara lätliillgängliga och akluella.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 205

Centralnämnden Jör fastighetsdata (CFD) anser alt det inle är menings-fulll all dra upp några långsikligl skarpa skiljelinjer vad gäller ansvaret för informationsförsörjningen på olika planeringsnivåer. 1 nuläget är samhällsplaneringen mer betjänt av konkreta förslag till användning av befintlig informalion frän ADB- register som har skapals för olika administrativa ändamål hos t.ex. SCB, CFD och RSV. Enligt CFD:s mening har allt för många av beredningsgruppens förslag och försök gått ut på att använda länsdatorernas överkapacitet.

Naturvårdsverket pekar på atl arbetet med miljödata och ADB har ulvecklals under en tioårsperiod inom projektet Ml-OI. Ertarenhelerna av della arbele bör las tillvara vid utveckling av nya system på samhällsplaneringens område.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) delar beredningsgruppens uppfattning om värdet av bättre samarbete och samverkan mellan olika planerande myndigheter. Slyrelsen stöder därför förslaget om att närmare studera samverkansmöjligheler mellan bl. a. länsstyrelserna och länsarbetsnämnderna.

Slalens planverk konslalerar alt länsslyrelsen har en cenlral roll för informationsförsöijningen. Den- pågående decentraliseringen av den offentliga verksamheten påverkar även försörjningen med informalion för olika aklivileler inom samhällsplaneringsområdet. Planverkel menar au länsslyrelsen måsle spela en belydelsefull roll som sammanhållande inslåns för all samla och äjourhälla informalion på ell sätt som gör den lättillgänglig för säväl statliga myndigheter som kommunerna.

Lantmäteriverket anser att beredningsgruppen i flera av sina överväganden inte lillräckligl beaktat de samordningsbehov som finns inom ADB-omrädet. Verkel ser en risk med all satsningar på lokala och ad hoc-betonade lösningar pä myndighetsspecifika problem framför salsningar pä rikstäckande och enhetliga systemlösningar kan leda lill kostsamma dubbelarbeten.

Landstingsförbundet framhåller atl vud som är speciellt intressant för lundslingen att ha tillgäng till är de grundregisier som finns hos länsslyrelserna. Delta för atl möla den nya hälso- och sjukvårdslagens krav på bl. a. en utvecklad planering med avseende pä förebyggande insatser inom hälso- och miljöområdet. Förbundet pekur ocksä pä behovet av dala för Ulvecklingsarbelel som pågår beträffande planeringen av den regionala och lokala kollektivtrafiken i de nya huvudmännens regi.

Svenska konimunförbiindet hur en delvis avvikande uppfattning när del gäller förslagen om samhällsplanering och stutisiikbeurbetning. Kommunförbundet unser alt beredningsgruppen mer konsekvent borde hu knutit sina förslug till slalsmakternas datapolitik där bl.a riksdagens uttaiunde om all vurje verksamhet skull lösu sina informationsbehandlingsproblem är grundläggande. Berocndeförhällunden mellun statlig och kommunal verksamhet genom gemensamma ADB-system bör således inte skupus enligl 15    Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 100. Bilaga 15

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 206

kommunförbundet. Kommunerna bör själva bedriva utvecklingsverksamhet. Kommunerna måste bygga upp sin informalionsförsörjning efter egna villkor och behov.

Uppsala kommun ser en möjlighel all genom den föreslagna ärligt rullande ADB-planen fä ett ökat utbyte av erfarenheler och tjänster mellan regionala och kommunala planerande organ angående del informalions-fiöde som samhällsplaneringen behöver. Kommunen framhåller viklen av all planerande regionala och kommunala organ samverkar för all öka de administrativa registrens användning inom samhällsplaneringen.

Örebro kommun ser positivt på de förslag som ges i utredningen och anser att problembeskrivningen i långa stycken överensstämmer med problem inom kommunen. De samverkansprojekt som hittills förekommit i Örebro har enligt kommunen gell positiva resultat. Kommunen anser det i högsta grad intressant alt få tillgång till länsstyrelsernas register. Länsdatorerna bör enligl kommunen kunna utnyttjas för alt i samarbele med kommunen och andra myndigheler framställa produkter som tillfredsställer kommunernas behov. Kommunen anser att del för detta ändamål bör finnas någon form av organiserat samarbete mellan de statliga, regionala och lokala myndigheter som berörs.

Landsorganisationen i Sverige (LO) framhåller avsaknaden av aktuella näringsgrens- och arbetsplalsrelaierade sysselsätlningsuppgifier som samhällsplaneringens stora brister. LO instämmer i utredningens synpunkter atl basregistren för förelagsinformalion Basun och del s. k. FOBall skyndsamt genomförs. Uppgifterna från dessa system bör sedan dessulom kompletteras med regionala uppgifter om företagsekonomisk och sysselsält-ningsinformalion samt erhållet regionalpolitiskt stöd.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) lillslyrker i huvudsak de åtgärder som föreslås i betänkandet. TCO är däremot för närvarande inle berett all tillstyrka förslaget alt SCB-anslälld personal placeras vid länsstyrelserna som slatislikansvariga. Dessa uppgifter bör enligt TCO ligga pä respektive länsstyrelse och de anslällda där. TCO är positiv till alt länsstyrelserna skall kunna ta betalt för ADB-tjänster och kunna använda inkomsterna vid respektive länsslyrelse. TCO pekar ocksä på alt möjligheten med ekonomiska planeringsramar över flera budgetår prövas.

Centralorganisationen SACO/SR anser atl ett ökal ulnylijande av ADB inom sumhällsplaneringen bör frigöra resurser för bl.u. fördjupad analys av oliku dalamängder, konsekvensbedömningar och bällre planering. Länsstyrelsernas roll som både expertorgan och sumordnare ställer enligt SACO/SR krav på kunskaper hos personalen samt på tillgäng till ett omfallande duluunderlag av olika slag. Framför alll gäller della slalislik om arbelslillfullen, uppgifter uv FOB-karaklär samt lägesanknutna data av säväl djup som bredd.

Sveriges induslriförbund påpekar att den informalion som beredningsgruppen efterlyser avseende sysselsäitningsslalislik, förelags- och arbels-

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 207

ställeregister är mycket tidskrävande för såväl uppgiftslämnare som slatislikansvariga organ. Del måste därför enligt industriförbundet finnas klarare planeringsbehov än de som kan urskiljas idag för alt ylleriigare stati-slikinsamling på dessa områden skall vara motiverade.

Företagens uppgiflslämnardelegation anser att utredarna endasl beaklal informationshanteringen från användarsynpunkt. Beredningsgruppen borde tydligare ha definierat vilka informationsbehov länsförvaltningarna avser att tillgodose genom en ökad datoi"isering. Sekretess- och integritets-problem som kan uppstå vid hantering av känsliga förelagsdata har enligt delegationen inle beaktats. Delegationen anser mot bakgrund av sina invändningar atl belänkandet inte kan ligga till grund för en ulbyggnad av de regionala förvaliningarnas ADB-syslem.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 208

Underbilaga 15:3

1    Sammanfattning av länsdomstolskommitténs betänkande (SOU 1981:75) Länsrätternas målområde — Administrativ tvåpartsprocess

Bakgrund

Sedan den 1 juli 1979 finns en sammanhållen organisation med allmänna förvallningsdomslolar, nämligen länsrätt, kammarrätt och regeringsrätt. Länsrätterna föregicks av tre lill varje länsslyrelse knutna länsdomslolar, länsskatterält, länsrätt och fastigheislaxeringsräit. Den 1 juli 1979 bröts dessa domstolar ut från länsslyrelseorganisationen och lades samman till en fristående domstol i varje län. De samordnades i administrativt hänseende med överinstanserna kammarrätterna och regeringsrätten, med domstolsverket som administrativ myndighet. En för de allmänna förvaltningsdomstolarna gemensam domarkarriär inrättades.

Länsrätterna har ett förhållandevis snävt målområde. Det hänger samman med att man år 1971, dä länsdomslolarna bildades, ansåg atl domstolarna vid den tidpunkten inte borde lillföras mer än ett begränsat anlal målgrupper. Domstolarna tillfördes målgrupper främst på skalle- och körkortsområdena saml inom socialvården. Del förutsattes atl kompetensområdet skulle utvidgas efter hand som erfarenheter vanns av den nya ordningen. Något i egentlig mening utvidgat område har dock ännu inle lillförls domslolarna.

Länsdomslolskommillén fick i uppdrag att överväga frågan om vilka målgrupper som lämpligen kan föras över till länsrätterna. Kommillén har enligl direktiven haft all inrikla sill arbele på vissa målgrupper som f.n. handläggs hos länsstyrelserna, där talan mol länsstyrelsens beslut förs hos kammarrätt.

Kommitténs uppdrag innefattar också frågan om en funklion som allmänl ombud bör inrällas i målgrupper som redan lillhör eller föresläs ingå i länsrällernas målområde så all en ivåparisprocess kan komma lill stånd.

Kommillén presenterar sina förslag pä båda områdena i slutbelänkan-det.

Besvärsprövningen på regional nivå

Länsslyrelserna har sedan länge haft lill uppgift alt som första besvärsinstans överprövu beslut som har fatluis av kommunala nämnder, t.ex. sociala nämnder, byggnadsnämnder och hälsovårdsnämnder eller av lo-kula slutliga orgun, I.ex. polismyndigheler. Sumlidigl har länsstyrelsernu vuril tillsynsniyndighel pä de områden där de har haft besvursprövande uppgifter. P;i flerti vikiigu samhällsområden har länsstyrelserna därigenom

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 209

kunnal skaffa sig en bred kompelens. Uppgifterna fullgörs i ell nära samarbete mellan jurister och särskilda experter på olika områden.

Kommitlén konstalerar att den kompelens på olika sakområden som länsslyrelserna har kunnal skaffa sig är av slor belydelse vid övervägandena om en reformerad instansordning på regional nivå. Mol detta måste man enligt kommitlén slälla de vikliga förändringar i fråga om förvallningsrällskipningen som har genomförts, främsl genom 1971 års förvaltningsrätts- och länsstyrelsereformer samt 1979 ärs länsrättsreform. Statsmakterna har genom dessa reformer lagt fasl atl rättskipande uppgifter i huvudsak bör föriäggas lill de i förhållande lill förvallningen i övrigt frislående förvallningsdomslolarna.

Utgångspunkten för en fördelning av mål mellan lånsstyrelse och länsrätt bör enligl kommittén vara vad de olika målgrupperna i sig kräver i fråga om t.ex. lämpliga handläggningsformer och sammansättning hos prövningsinstanserna. Vid en genomgång av de kriterier som sålunda kan ställas upp för en lämplig uppgiftsfördelning mellan länsstyrelse och länsrätt har kommittén funnit att starka såväl principiella som praktiskt betingade skäl talar för att förvallningsrällskipningen på regional nivå i ökad utsträckning organiseras i domslolsform. Härigenom kan man enligt kommittén fä till stånd en rationell fördelning mellan beslutande och utredande uppgifter. Länsrätterna bör alltså handha de besvärsprövande uppgifterna. Länsslyrelserna bör pä samma sakområden fullgöra bevakande och ulre-dande uppgifter, något som de genom sin tillgång till kvalificerad expertis har utmärkla möjligheler all omhänderha.

Kommitlén har vid sin bedömning fäst stor vikt vid att det vid besvärsprövningen i de målgrupper som det är fråga om till stor del gäller att väga enskilda och allmänna intressen av rättslig och ekonomisk nalur mot varandra. Inslaget av rättsfrågor där den enskilde slår mol samhället är slort. Det är därför viktigt alt prövningsinstansen i fråga om opartiskhet fulll åtnjuter allmänhetens förtroende. Kommittén kan därvid inte bortse frän atl länsslyrelserna har tillsynsuppgifter på olika områden. Tillsynen, som ofta sker i form av samråd, samverkan och erfarenhetsutbyte mellan länsstyrelserna och myndighelerna på lokal nivå, bör inle förenas med en uppgift atl vara besvärsinstans på samma områden. Det kan skapa bristande lilllro lill beslulsfallandel. I slällel bör besvärsprövningen ligga hos ett frislående organ.

Länssiyrelsens besvärsprövande uppgifter fullgörs i nära samverkan mellan personal med juridisk och annan sakkunskap. Experterna deltar dels under ulredningsstadiet, dels även vid .själva beslutsfattandet. Experterna fullgör i praktiken ofta länsstyrelsens tillsynsfunktioner och har ibland befogenheter alt ingripa med åtgärder vid missförhållanden. För kommitlén framstår det ur objektivitelssynpunkt som en bättre ordning om experten och beslutsinstansen har en till varandra fulll frislående ställning. Frågan om hur man på bästa säll får till stånd en objektiv utredning och hur

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 210

denna pä bästa sätt förs in i processen för atl bli föremål för en allsidig granskning är enligl kommitlén myckel viklig i övervägandena om en reformerad inslansordning på regional nivå. Kommillén erinrar om all en domslol. om t. ex. en viss fråga behöver belysas närmare, alllid kan inhämla experlullålande. En annan möjlighet är alt ulforma processen som ell ivåparlsförfarande i vilket en dialog förs över utredningsmalerialel och omsländigheler kring delsamma.

Frän den enskilde medborgarens synpunkl är del vikligl all man får lill slånd en ökad insyn i beslutsfattandet på olika områden. Della kan ske genom all förtroendevalda lekmän ges möjlighet alt delta i besluten. Allmänhetens förtroende för hur de rättskipande uppgifterna fullgörs kan härigenom stärkas. Nämndemäns erfarenheter från det praktiska livet kan tillvaratas. Del sagda talar enligl kommittén för alt man bör förlägga ytterligare delar av förvallningsrällskipningen till länsrällerna.

Kommittén fäster slorl avseende vid möjligheterna all la lillvara den processordning som länsrällerna kan erbjuda. Processen vid domslolarna ger bällre möjligheter lill munlligl förfarande med en bredare sakargumen-lalion, bevisdokumenlalion m.m.

En viklig faktor för kommillén har varil all finna en lämplig besvärsväg med hänsyn till hur fullföljdssyslemet i slort är uppbyggt. Kommittén noterar därvid all del finns en sammanhållen besvärsorganisalion av allmänna förvaltningsdomstolar. Domstolsledamölernas växeltjänslgöring mellan de olika instanserna är enligl kommitlén myckel värdefull. Domstolarnas ledamöler får härigenom en ökad bredd i kunskaper och erfarenheter. Mot dennu bakgrund är det enligl kommillén önskvärt all få ell sä långt möjligt sammanfallande målområde i de tre instanserna.

Från praklisk synpunkl kan det hävdas att processen vid förvaltningsdomstolarna kan vara mera tungrodd än vid förvallningsmyndighelerna. Del skulle därmed kunna föreligga en viss risk för en förlängning av handläggningstiderna vid en överflyllning av målgrupper från länsslyrelse lill länsrätl. Kommillén, som uppskallar atl en sådan förlängning endasl kan bli marginell, anser atl den helt och hållet uppvägs av del bättre processuella förfarande och därmed det fullödigare beslulsunderiag som är all vänta med en ny ordning. Detta innebär av erfarenhet all ett mindre anlal mäl blir överklagade. Förfarandel medför alllsä en angelägen förskjulning av besvursprövningen lill den regionala nivån.

Kommittén har koncentrerat sin genomgäng lill några fä målområden. Med ulgångspunkl från de allmänna överväganden som har redovisats nu föreslår kommittén sålunda alt hälsovårdsmål, djurskyddsmål, brandmål och vissa vapenmål flyttas över lill länsrätterna. Kommitlén har ocksä prövat frågan om en ändrad inslansordning i byggnadsmäl. Kommittén, som finner atl flera vägande skäl lalar för alt flytta besvärsprövningen i tillslåndsärenden enligt byggnadslagstiftningen lill länsrätt, lämnar dock inget förslag på delta område. Dels reser sig en del praktiska hinder vid

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 211

tillämpningen av den nuvarande byggnadslagstiftningen, dels var - då kommitléns belänkande lades fram - ett förslag till ny lagstiftning på o'mrädet i ett framskridet skede.

1 samband med att olika sakområden utreds bör man, mol bakgrund av de allmänna riktlinjer som kommitlén har lagt fram, kunna pröva frågan om en ändrad instansordning även i mindre frekventa målgrupper.

Tvåpartsförfarandet

Kommillén anser alt förbättringar i olika processuella hänseenden kan uppnås i besvärsinslanserna. om förfarandet i ökad utsträckning organiseras som en tvåpartsprocess.

Tilltron till ett objeklivl handlande hos beslulsinslanserna slärks. I en tvåparisprocess behöver nämligen inte beslutsinstansen på samma sätt som nu ha till särskild uppgift alt iaktta samhällels olika intressen samtidigt som den har alt objektivt skilja mellan ett allmänt och enskill inlresse i det aktuella målel.

Ett tvåpartsförfarande bidrar enligt kommitlén i hög grad till alt förbättra det allmännas möjligheter till talerält i besvärsinstanserna. Delta kan stärka prejudikatbildningen och därmed bidra till en ökad stadga i avgörandena i lägre instans.

Särskill väsenlligl är enligl kommitlén att ett tvåpartsförfarande kan leda till en angelägen koncentration av processen till den första besvärsinslan-sen, länsrällen. Della hänger samman med alt man vid ett tvåpartsförfarande har bättre möjligheter atl redan i första instans få fram ett fullödigt objektivt utredningsmaterial. Man lorde i slörre utsträckning kunna undvika alt nya omsländigheler kommer fram försl i överinslanserna. Dessas uppgift koncentreras lill en ren överprövning av det maierial, som har bedömts av underinstansen. En sådan ordning har blivit särskilt viktig sedan regeringsrätten har omvandlats till en ren prejudikatinstans och kammarrätterna sålunda i nästan alla mål är sisla instans. Förs nya omständigheter fram först i kammarrätten blir den enda instans att pröva det nya läget.

Kommittén ser det alltså av fiera skäl som angeläget att i ökad utsträckning få till stånd eU tvåpartsförfarande i länsrätternas målgrupper. Uppgiften atl föra det allmännas talan bör i de allra flesta fallen läggas pä ett allmänt ombud hos länsstyrelsen. På så sätt kan man utnyttja den juridiska sakkunskap och annan expertis som finns inom länsstyrelseorganisationen för den ulredning som behöver tillföras ärendena.

Uppgiften som allmänl ombud bör läggas på en Ijänslemän med juridisk kompelens. Denne skulle alllsä ha alt göra de juridiska avvägningarna av hur det allmännas intressen bör föras in i processen hos domstolarna. Kommittén understryker atl den utredning som redan är gjord hos den kommunala beslutsinstansen i de allra flesta fall torde kunna tjäna som

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15   Civildepartementet

212

underlag för del allmännas talan. Över huvud taget bör det enligt kommittén genom samråd mellan det allmänna ombudet och den kommunala instansen finnas goda möjligheler att tillgodose det kommunala inflytande över processen som ofta är nödvändigt i de målgrupper som det är fråga om. I vissa fäll har del kommunala intresset en sådan styrka att det bör utgöra en gmnd för en egen talerält för den kommunala myndigheten.

Effekter för länsstyrelserna och länsrätterna

Kommitléns förslag omfattar endast ett begränsat antal målgrupper. Länsslyrelsejiirislernas förlust av vissa besvärsprövande uppgifter kompenseras enligl kommitlén av del arbele som följer av en funklion som allmänt ombud. En sådan funktion inrymmer intressanta juridiska arbetsuppgifter.

Om jurister inom länsslyrelseorganisationen får till uppgift all vara allmänl ombud i målgrupper som avgörs i länsrätl innebär denna uppgift enligl kommittén i sig en angelägen breddning av länsstyrelsens juristfunktion. Möjligheterna lill växeltjänslgöring mellan länsstyrelserna och förvaltningsdomstolarna ökar och för jurislkarriären vid länsstyrelsen öppnas vidare perspektiv.

För länsrätternas del konslalerar kommittén atl balanssituationen har varil bekymmersam under senare år. Utvecklingen under budgetåret 1980/81 visar dock atl länsrällerna under detta budgetår hade kapacitet att minska balanserna med ca 38000mål. Vidare pågår överväganden om en ralionalisering av skatteprocessen, något som på sikt bör förbättra länsrätternas arbetssituation. Mol bakgrund härav och med hänsyn till det begränsade antal mål, ca 2000 om ärel för hela landel, som tillförs länsrätterna om kommitléns förslag genomförs finns inte något hinder för länsrällerna att la till sig de nya uppgifterna.

Förslagen torde enligt kommitlén inte medföra några ökade koslnader vare sig för länsslyrelserna eller för länsrällerna.

Genomförande

Förslagen på de båda huvudområdena besvärsinslans och Ivåparisprocess är starkt förknippade med varandra. Kommittén har därför utgått från all förslagen genomförs i ett sammanhang. Kommittén har bedömt del som lämpligl atl reformen genomförs den I januari 1983.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 21.3

2 Sammanställning av remissyttranden över länsdomstolskommitténs betänkande (SOU 1981:75) Länsrätternas målområde — Administrativ tvåpartsprocess

Inkomna yttranden

Yttranden över betänkandet har avgells uv riksdagens ombudsmiin (Jöh justitiekanslern (JK). Svea hovrätt, hovrätten för Västru Sverige, sumlliga kammarrätter, domstolsverket, socialstyrelsen, stutskontoret. lunlbruks-styrelsen. statens livsmedelsverk, statens naturvårdsverk; slalens planverk, slatens biandnumnd. samtliga länsrätter och länsstyrelser. Linköpings. Vä.xjö. Högsby. Kalmar. Nybro. Oskarshamns. Västerviks. Gotlands. Bromöllas. Sölvesborgs. Helsingborgs. Halmstads. Kungsbacka. Varbergs, Göleborgs. Mölndals. Uddevalla. Borås. Fulköpings. Skövde, Säffie. Kumla, Gävle. Sundsvalls. Östersunds och Umeå kommuner. Svenska kommunförbundet. Östergötlands och Jönköpings liinsavdelning-ar av Svenska kommunförbundet. Lundstingsförbundct. Sveriges advokatsamfund. Sveriges domureförbund. Jjänslemännens cenlrulorganisalion (TCO). Centralorganisulionen SACO/SR, Sveriges hälsovårdskonsu-lenters förening. Nuturvärdsdireklörernus förening. Föreningurna Sveriges länspolischefer och Sveriges polischefer saml represenlanler för hälsovårdsnämnderna i Bodens. Luleå. Piteå och Älvsbyns kommuner.

Ändrad instansordning

Remissinstanserna fördelar sig antalsmässigt jiimnl mellun dem som är positivt resp. negativt instulldu till kommitléns förslag om atl flytta över besvärsprövningen i vissa målgrupper frän länsstyrelserna till länsrätterna. Bland de positivt inställda instanserna märks framför allt domstolar och andra instanser med huvudsakligen rättsvärdande uppgifter medan länsstyrelser och kommuner dominerar blund de negativa. Några instanser är allmänt tveksamma.

Positiva till förslagel om en ändrad inslansordning är således JK, de båda hovrätterna, tre kammarrätter. 22 länsrätter, domstolsverket, länsstyrelsen i Örebro län, nio kommuner. Landstingsjörbundei. Sveriges advokatsamfund. Sveriges domareförbund och SACO/SR.

Kammarrätten i Göteborg, länsrätterna i Östergötlands och Jönköpings län, TCO saml ell par kommuner är tveksamma till förslaget.

Slalens nalurvårdsverk tillstyrker förslagen endasl när del gäller djurskyddsmål och vapenmul.

Slalens brandnämnd, som hur yllral sig endasl om försluget betr. brand-mål, tillslyrker förslaget i den delen.

Negativt inställda lill förslaget i dess helhel är JO. statskontoret, 23 länsslyrelser. Svenska kommunförbundet och 17 kommuner. Vid ätla av

Prop. 1983/84: 100    Bilaga 15    Civildepartementet 214

liinsstyrelsernu föreligger dock reservulioner lill förmån för kommilténs förslag.

Socialstyrelsen, statens livsmedelsverk, statens nalurvårdsverk och statens planverk avstyrker atl hulsovärdsmälen fiytlas över lill liinsrällerna. Lanlbruksstyrelsen avstyrker förslaget såvitt uvser djurskyddsmålen.

Tvåpartsförfarande

Förslaget om alt införa ell tväpartsförfurunde tillstyrks i princip av JK, de båda liovrällcrna. kammarrällcnui i Slockholm och Jönköping, länsrällermi. Sveriges advokalsiimfund. Sveriges domareförbund och SACO/SR. Några uv dessa instanser efterlyser dock ytterligure överväganden rörande allmänna ombudets stiillning.

Kammarrätterna I Göteborg och Sundsvall saml domstolsverket är tveksamma till förslagel. Domstolsverket ansluter sig i och för sig lill det principiella resonemang som ligger lill grund för kommilténs förslag. Ett principbeslut om en omläggning med så vittgående konsekvenser för förvallningsrällskipningen som förslaget skulle innebära, bör dock enligt verkel inte grundas på den förevurunde utredningen.

Förslagel avslyrks av flertalet länsstyrelser och kommuner. Svenska kommimförbiindei samt TCO. FIcru av dessa delar i och för sig frän principiella ulgängspunkler kommitténs uppfutlning om fördelarna med ett tväpartsförfurunde. De menur dock all ett tvåpartsförfarande lämpar sig mindre väl i de målgrupper som förslaget omfutlar. De kritiserur genomgående kommillén för all den inte lillräckligl hur belysi hur de kommunala intressena skall kunna tas lill vara i processen. Svenska kommunförbundet anser alt ett system med allmänt ombud innebär att en ny typ uv stalskon-Iroll införs över kommunerna, vilket förbundet inle kan acceptera. Förbundet anser, atl förslaget innebär en inskränkning i den komniunulu sjulvbcslämmunderätlen. Flera kommuner anför liknande synpunkter.

Effekter för länsrätterna och länsstyrelserna, kostnader m. m.

Länsrällerna vitsordar i allmänhet atl de har förmåga och möjlighel all tu till sig de nya målgrupperna. Länsrällen i Skaraborgs län framhåller att ell fiertal åtgärder kan vidtas för att möjliggöra en effektivitetshöjning inom länsrätternas nuvarande personalram så atl de kan ta emot ylleriigare målgrupper. Länsrätterna i Gotlands, Älvsborgs och Norrbotlens län ule-sluler dock inle ell behov av resursförslärkningar om länsdomslolskom-milléns förslag genomförs.

Flera länsstyrelser är skepliska lill all länsrällernas målområde ulvidgas mol bakgrund av länsrällernas balanssitualion.

JK förvänlar sig en slörre lidsåtgång för målens avgörande när de utredande och rättskipande funktionerna skiljs ät. Detta vägs dock enligl

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 215

JK upp av de fördelur frän bl. a. rätissäkerhetssynpunkt som den föreslagna ordningen innebär.

Enligt stutskontoret innebär förslaget en mer arbetskrävande och därmed mindre ralionell ordning än den nuvarande.

Flera länsslyrelser unser alt förlusten uv besvursprövande uppgifter för länsslyrelsejurislerna inte kompenseras av en uppgift som allmänt ombud. JO menar alt det finns en risk för ull länsstyrelserna fär svårt ull rekrytera de jurister som behövs för all hundluggu älerslående arbeisuppgifier och alt delta kun leda till en försvagning av länsslyrelseorganisationen.

De båda hovrätterna, domstolsverket, nästan alla länsslyrelser och Svenska kommunfnrhundei framhåller all förslagel lorde leda till ökade kostnader för statsverket. Kostnadsökningarna föranleds enligt dessa remissinstanser till huvudsaklig del av del dubbelarbete som ett tväpurtsför-farande kun innebäru. Många länsstyrelser kritiserar kommittén för en dålig kostnadsanalys.

Länsstyrelserna hävdar genomgående alt försluget leder till ell onödigt krångligt förfarande som inle vägs upp av några påvisbara rättssäkerhets-vinster. Mot förslaget talar enligt JO:s mening den risk som finns att förfarandel i målen kun bli mera tungrott än det ur idag.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet 216

Register

I   Översikt 5   Inledning

23  A. Civildepartementet m. m.

23  Civildepartementet 26125000

23 Kommittéer m.m. 10601000

24 Extrautgifter 292000

37018000

25    B. Länsstyrelserna m. m.

25   Länsstyrelsernu m.m. 1865037000

1865 037000

83  C. Kyrkliga ändamål

83   Domkupillen och siiftsnämndernu m. m.:

Förvullningskosinader 11 728000

86   Ersättningar lill kyrkor m.m. 240000

86 Vissu ersällningar lill kyrkofonden 5051000

87 Kurser för ulbildande av kyrkomusiker m. m. I 208000

88 Bidrag lill reslaurering av äldre domkyrkor 2400000

90 Bidrug lill ekumenisk verksumhel 440000

91 Bidrug lill de svenska utlandsförsamlingarna 625000

92 Bidrug till reparationsarbeten pä de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader 305000

93 Bidrag till trossamfund 33850000

94 Bidrug till unskaffande av lokaler för Irossamfund 6500000

96 Bidrug lill kyrkofonden pä grund av indragna skutleuljämningsmedel 44000000

97 Bidrug lill kyrkomölel 1750000

108097000

98   D. Statlig rationalisering och revision, m. m.

98  Slalskonloret 68063000
101   Anskaffning av ADB-utruslning 231000000
108  Datamaskinceniralen för adminislraliv dala
behandling 1 000

110 Viss ralionuliserings-och utvecklingsverksamhet 1000000

111 Riksrevisionsverket 64 361000

364425000

116  E. Statlig lokalförsörjning

116  Byggnadsarbeten för statlig förvallning 105000000

121   Inredning av byggnader för statlig förvallning 1000

105 001000

Prop. 1983/84:100    Bilaga 15    Civildepartementet

!17

124  F. Statlig personalpolitik ni. m.

124 Slalens arbelsgivarverk .30222000

125 Statens förhandlingsräd 2 190000

126 Slalens löne-och pensionsverk 47415000

127 Slallig personaladminislraiiv informationsbehandling 11)00

128 Avlöningar lill personal på indragningsstal 50000

128 Slatens personalbostadsdelegation 500000

129 Statens arbetsmarknadsnämnd 21519000

131 Lönekostnader vid viss omskolning och omplacering 55000000

132 Vissa trygghetsälgärder för lärare 4000000 Personaladministration och personalutbildning:

138 Förvaltningskostnader 8837000

139 Uppdragsverksamhet 1000

140   Bidrag till särskilda personalutbildningsålgärder

m.m. 12 200000

141 Bidrag till stiftelsen Stalshälsan 225000000

142 Statens arbelsmiljönämnd 1000000

143 Viss förlagsverksamhet m. m. 150000

143 Vissa skadeersättningar ni. m. lOOOOO

144 Statlig kreditgaranti för bostadsanskaffningslån I 000

145 Exlerna arbetstagarkonsulter 5 794000

413980000

146 G. Statistik m.m.

Statistiska cenlralbyrån:

147      Statistik, register och prognoser
159      Uppdragsverksamhel

161   Folk- och bostadsräkningar

270461000

1000

14000000

284462000

162  H. Övriga ändamål

162  Kammarkollegiel 18308000
164  Bidrug lill Inslilulei för slorhushällens

rationalisering 640000

164 Koslnader för vissa nämnder m. m. 800000

165 Täckning av merkoslnader för löner och pensioner

m.m. 2 000000000

167  Bidrag lill kvinnoorganisationernas cenlrala

verksamhel 2 lOOOOO

168  Regeringskansliels förvallningskonlor 179639000

2201487 000

Tolall för civildepartemenlei 5 379 507 000

171  Underbilaga 15:1 195 Underbilaga 15:2

Sammanfallning av länsdemokraiikommilléns betänkande (SOU 1982:24) Vidgad länsdemokrali Sammanfattning av ADB-beredningsgruppens betänkande (Ds C 1983:5) ADB-stöd och informationsbehov för samhällsplaneringen i länen 208 Underbilaga 15:3 Sammanfattning av länsdomstolskommitténs belänkande (SOU 1981:75) Länsrällernas målområde - Administrativ tvåpartsprocess

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

Bilaga 16 till budgetpropositionen 1984 Prop. 1983/84:100

Bilaga 16

Riksdagen och dess verk m. m.

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-12-22

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser riksdagen och dess verk m. m.

Fjortonde huvudtiteln

Fullmäktige i riksgäldskontoret och riksdagens förvaltningsslyrelse har den 1 december resp. den 8 december 1983 överlämnat förslag till de anslag som bör redovisas under huvudtiteln Riksdagen och dess verk m. m. för budgetåret 1984/85. Riksdagens förvaltningskontor har upprättat en sammanställning av förslagen, vilken bör fogas fill protokollet i detta ärende som bilaga 16. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att pröva de förslag till anslag som har avgetts av fullmäktige i riksgäldskontoret och riksdagens förvaltningsslyrelse.

1    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100 Bil. 16

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16 2

Bilaga 16.1

RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.

SAMMANSTÄLLNING

AV

FÖRSLAG TILL MEDELSANVISNING M. M.

Fjortonde huvudtiteln

Förslagen från fullmäktige i riksgäldskontoret och riksdagens förvaltningsstyrelse angående reglering för budgetåret 1984/85 av utgifterna för riksdagen och dess verk m. m. har liksom föregående år av praktiska skäl sammanförts.

Sammanställning

Förändringarna inom riksdagen och dess verks område i förhållande till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 framgår av följande sammanställning

Anvisat Förslag Förändring

1983/84 1984/85

A. Riksdagen 376 830 000 283 884 000 -92 946 000

B. Riksdagens verk 114396000 131230000 -H16834000

491226 000 415 114 000 -76 112 000

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16 3

ANSLAGEN A. RIKSDAGEN

A 1. Ersättningar till riksdagens ledamöter m. m.

1982/83     Utgift 92 444 153

1983/84     Anslag        97 781000 1984/85     Förslag      116 147 000

Från anslaget finansieras arvoden och kostnadsersättningar till riksdagens ledamöter, arbetsgivaravgifter, pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl., reseersättningar, representation samt kostnader för riksdagsledamöters deltagande i Europarådets verksamhet och för parlamentariska delegationer.

1983/84 Beräknad

ändring 1984/85

Arvoden till riksdagens ledamöter 43 293 000       -1-10 289 000

Kostnadsersättningar 5 180 000       -t-     212 000

Arbetsgivaravgifter 13 276 000       -I- 4 342 000

Pensioner ät f. d. riksdags
ledamöter m. fl. 12 971000       -I-   1344 000
Reseersättningar m. m. till

riksdagens ledamöter 20 731000       -I-   1861000

Representation m. m. 450 000       -I-       27 000

Riksdagsledamöters deltagande i

Europarådets verksamhet I 363 000       -I-     286 000

Parlamentariska delegationer

a) Utländska delegationsbesök

i Sverige 528 000       +       53 000

b) Delegationsbesök i uUandet 174 000       +       17 000

Summa kostnader 97 966 000       + 18 431 000

Uppbördsmedel

ErsäUning frän försäkringskassor 185 000-1-       65 000

Summa anslag 97 781000      -1-18 366 000

Arvoden till riksdagsledamöterna utgår enligl ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens ledamöter. Riksdagen har beslutat om höjning av arvodet för tiden 1 oktober 1983 — 30 september 1984 från 10/12 av lönegrad F 25:0 till 12/12 av samma lönegrad; Under 12-månadersperio-den därefter skall arvodet beräknas efter lönegrad F 27:0. Den nya ordningen medför ett ökat medelsbehov med 10 289 000 kr.

Kostnadsersättningen har enligt riksdagens beslut (KU 1977/78:18, rskr 33) anpassats till gällande basbelopp enligt lagen om allmän försäkring. Det innebär en ökning som för budgetåret 1984/85 har beräknats till 212 000 kr.

Lagen (1981:691) om socialavgifter trädde i tillämpning fr. o. m. den 1

1*    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100 Bil. 16

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16 4

januari 1982. De preliminära avgifterna, som skall betalas under budgelåret 1984/85 för riksdagens ledamöter, beräknas till sammanlagt 17 618 000 kr., vilket är en ökning med 4 342 000 kr. jämfört med budgetåret 1983/84.

Posten för pensioner åt f. d. riksdagsledamöter och efterlevande till riksdagsledmöter utgår enligt ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens ledamöter. Inklusive generella uppräkningar av utgående pensioner bör posten uppräknas med 1 344 000 kr.

Posten för reseersättningar avser riksdagsledamöternas flyg- och järnvägsresor m. m. inom riket och traktamenten till riksdagsledmöter under tid riksmöte pågår enligt ersättningsstadgan (1971:1197) för riksdagens ledamöter. Även kostnaderna för sådana resor, som riksdagsledamöterna företar med utskotten inom Sverige ingår i posten. Utgifterna under posten beräknas öka totalt med 1 861 000 kr. Nettoökningen för kostnader för SJ:s årskort beräknas till 99 000 kr. För flygresor beräknas en ökning med 873 000 kr. och traktamentsersättningarna beräknas öka med 1 046 000 kr.

I posten för representation m. m. ingår kostnader för riksdagens representation gentemot utländska diplomater, företrädare för näringslivet och pressen. Vidare bekostas utgifter för måltider m. m. för ett stort antal utländska parlamentarikergrupper eller motsvarande, vilkas Sverigevistelse i övrigt handhas och bekostas av UD/Svenska institutei eller av de utsändande institutionerna själva.

Även kostnaderna för det representationsbidrag som enligt riksdagens beslut (KU 1980/81:6, rskr 16) skall utgå till talmannen och vice talmännen ingår i posten. Denna bör föras upp med 477 000 kr.

Posten för riksdagsledamöters dellagande i Europarådets verksamhet uppförs enligt bestämmelser i RFS 1981:1.

Efter beslut i talmanskonferensen utnyttjas posten jämväl för riksdagens medverkan i av Europarådet anordnade symposier och hearings utom ramen för Europarådsdelegationens egna aktiviteter. Någon särskild ambitionshöjning förutses inte för budgetåret 1984/85 i förhållande till innevarande budgetår. Med hänsyn till de fortgående internationella prisstegringarna för flyg och hotell föreslås att posten uppräknas till 1 649 000 kr., vilket innebär en ökning med 286 000 kr.

Posten för parlamentariska delegationer avser kostnader för sådana besök av officiella delegationer från andra länders parlament, vilka inbjudits av talmanskonferensen och för vilka riksdagen står för värdskapet, samt för av talmanskonferensen utsedda svenska riksdagsdelegationers besök i utlandet. För budgetåret 1984/85 planeras inte någon ambitionshöjning avseende det officiella besöksutbytet. På grund av väntade prishöjningar bör posten emellertid räknas upp från 702 000 kr. till 772 000 kr.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

atl till Riksdagen: Ersättningar till riksdagens ledamöter m. m. för budgetåret 1984/85 anvisas ett förslagsanslag av 116 147 000 kr.

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16 5

A 2. Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige

1982/83  Utgift 409 206

1983/84 Anslag 2 350 000

1984/85  Förslag 2 650 000

Från anslaget finansieras utskottens studieresor utom Sverige.

Talmanskonferensen beslöl den 20 oktober 1982 att ange en ram om 4,5 milj. kr. för utskottens utrikes studieresor under mandatperioden 1982— 1985.

I KU :s betänkande 1982/83:27 anges att kostnaderna för de av talmanskonferensen godtagna planerade resorna under budgelårel 1983/84 uppgick till ca 2 326 000 kr. Riksdagen beslöt därför anvisa 2 350 000 kr. för budgetåret 1983/84.

För budgetåret 1984/85 har utskotten redovisat kostnader för planerade resor med sammanlagt ca 2 800 000 kr.

Av ramen återstår alltså för budgetåret 1984/85 2 150 000 kr. Utöver detta belopp, som i sin helhet förs upp i anslaget för budgetåret 1984/85, bör särskilda medel beräknas för utskottens studieresor i de nordiska länderna. För detta ändamål beräknas 500 000 kr. Medlen bör få disponeras efter anvisningar som lämnas av talmanskonferensen. Anslaget bör alltså föras upp med 2 650 000 kr.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Riksdagen: Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige för budgetåret 1984/85 anvisas ett förslagsanslag av 2 650 000 kr.

A 3. Bidrag till studieresor

1982/83  Utgift	174 000	Reservation
1983/84 Anslag	196 000
1984/85  Förslag	280 000

26 667

Från detta anslag finansieras bidrag till riksdagsledamöternas enskilda studieresor. Bidragen beviljas av talmanskonferensen.

Under budgetåret 1982/83 fördelades bidrag om sammanlagt 180 000 kr. Därav återbetalades 6 000 kr. Den reservation som vid utgången av budgetåret 1981/82 uppgick till 4 667 kr. har den 30 juni 1983 ökat till 26 667 kr Arbetsgruppen för förhandsgranskning av stipendier har föreslagit att den kostnadsandel som ledamölerna själva har att betala ökas från en fjärdedel till en tredjedel. Talmanskonferensen beslöt den 19 oktober 1983 att följa arbetsgruppens förslag. Det medför att stipendiebeloppen skall höjas fr. o. m. den I juli 1984 från 4 000 kr. till 6 000 kr. för resor inom Europa och från 6 000 kr. till 9 000 kr. för resor utom Europa.

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16 6

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Riksdagen: Bidrag till studieresor för budgetåret 1984/85 anvisas ett reservationsanslag av 280 000 kr.

A 4. Bidrag till viss verksamhet

1982/83	Utgift	590 255
1983/84	Anslag	721 000
1984/85	Förslag	736 000

■ Från anslaget finansieras bidrag till riksdagens interparlamentariska grupp, bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare samt bidrag till utrikespolitisk informationsverksamhet.

1983/84 Beräknad

ändring 1984/85

Bidrag till riksdagens interparlamentariska grupp       546 000 -I-    1 000

Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare 145 000 -I-   14 000

Bidrag till utrikespolitisk informationsverksamhet        30 000 —

Summa anslag 721000 -t-  15 000

Styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp

Styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp har redovisat nedanstående uppställning för budgetåret 1984/85. Förslaget innebär att medelsbehovet ökar med 1 000 kr.

1984/85

Bidrag till Interparlamentariska unionen och dess generalsek-

reterarassociation 268 000

Utrikes möten 259 600

Nordiska samrådsmöten samt representation m. m. 17 000

Skrifter m. m. 3 200

Förvaltningskostnader och reseförsäkringar 2 200

550 000

Avgår medlemsavgifter —3 000

Medelsbehov 547 000

Styrelsen för Sällskapet Riksdagsmän och forskare (RIFO)

RIFO är ell forum för kontakt och informalion mellan riksdagsmän och forskare. Bl. a. aktualiseras sådana frågor som på grund av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen blir betydelsefulla i riksdagens arbele. En del av RIFO:s verksamhet har varit den kontaktförmedling mellan enskilda riksdagsledamöter, tjänstemän inom riksdagen och olika forskningsorgan som startade 1975. Denna verksamhet permanentades 1976/77 och en kontaktsekreterare anställdes på dellid med placering i riksdagshuset.

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16 7

Fr. o. m. den I juli 1980 är kontaktsekreteraren anställd i riksdagens förvaltningskontor.

RIFO har beräknat sill medelsbehov för budgetåret 1984/85 till 159 000 kr. Förslaget innebär att medelsbehovet ökar med 14 000 kr. Fördelningen av koslnaderna framgår av nedanslående sammanställning.

1984/85

Löner och sociala kostnader

71 900 44 000

3 400 10 800

II 000 11 000 8 500 II 000 II 000

182 600

-23600

Sekreterare

Biträdeshjälp

Arvoden

Studiegruppssekreteraren, kontaktmän m. fl.

RIFÖ-nytt, redigering

Övriga omkostnader

Kontorskostnader

Sammankomster

Externa föreläsningar

Resor

Konferensverksamhet

Avgår medlemsavgifter 16 000 kr., övriga intäkler 7 600 kr.
Medelsbehov 159 000

Bidrag till utrikespolitisk informationsverksamhet

Bidraget är avsett att bestrida kostnader för informations- och studieverksamhet inom riksdagen i utrikespolitiska frågor, för representation gentemot utländska besökare i detta sammanhang samt för deltagande i internationella utrikespolitiska seminarier, konferenser och liknande.

Beslut om medelsdispositionen fattas av talmanskonferensen efter samråd med riksdagens utrikespolitiska klubb och riksdagens Europarådsdelegation.

1 avvaktan på närmare riktlinjer för bidragets användning bör för budgetåret 1984/85 denna post uppföras med oförändrat belopp, dvs. 30 000 kr.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Riksdagen: Bidrag till viss verksamhet för budgetåret 1984/85 anvisas ett förslagsanslag av 736 000 kr.

A 5. Bidrag till partigrupper

1982/83  Ulgift 4 940 405

1983/84 Anslag 6 IIOOOO

1984/85  Förslag 6 IIOOOO

Från anslaget finansieras kontorshjälp lill riksdagsledamöterna samt slöd till partigrupperna.

1"     Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100 Bd. 16

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16

1983/84

Beräknad

ändring

1984/85

Kontorshjälp till riksdagsledamöter Stöd till partigrupper

Summa anslag

4 645 000 I 465 000

6 110 000

Slödet till kontorshjälpen beräknas med utgångspunkt frän ett biträde för var sjätte ledamot. Partigruppstödet utgår i form av grundbidrag om 150 000 kr. för varje riksdagsparti samt med 3 000 kr. per mandat för oppositionsparti och 1 000 kr. per mandat för parti i regeringsställning, allt beräknat per budgetår.

Frågan om partistödets utformning övervägs f. n. av en beredningsgrupp inom konslitutionsutskottet. Översynen görs bl. a. mot bakgrund av att stödet till partigrupperna varit oförändrat sedan 1978/79 års riksmöte. I avvaktan på resultatet av de pågående övervägandena bör anslaget nu föras upp med oförändrat belopp.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Riksdagen: Bidrag till partigrupper för budgetåret 1984/85 anvisas ett förslagsanslag av 6 110 000 kr.

A 6. Förvaltningskostnader

1982/83  Utgift 1983/84 Anslag 1984/85  Förslag

100 527 499 126 472 000 126 411 000

Från anslaget finansieras riksdagsförvaltningen, dvs. arvoden, löner, reseersättningar, expenser, kostnader för riksdagstryck och övriga publikationer, utgivning av tidningen Från Riksdag & Departement samt riksdagens lokalkostnader.

1983/84

Beräknad

ändring

1984/85

Personal

Kammarkansliet Handläggande personal Övrig personal

Utskotten Handläggande personal Övrig personal

Förvaltningskontoret Handläggande personal Övrig personal

Summa

34

69 17	+   1
III 132	4-   1 + 4

371

+ 6

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
Anslag
Arvoden till ledamöter av förvaltningsstyrelsen
och suppleanter för dessa	148 000	3 000
Lönekostnader	55 322 000	-1-6 621000
Sjukvård m. m.	493 000	-1-    153 000
Reseersättningar	428 000	-1-   397 000
Utåtriktad information
a) Serviceverksamhet till massmedier	650 000	-   183 000
b) Informationsmaterial till besökande i riks-
dagshuset	1 lOOOOO	-   990 000
c) Information till skolor m. m.	302 000	-1-     44 000
Kommittéer m. m.	509 000	+   466 000
Riksdagens restaurang	565 000	-   410 000
Expenser	16 197 000	-   919 000
Övriga utgifter	600 000	+   278 000
Kostnader för riksdagstrycket
a) Tryckningskostnader	19 911 000	+ \ 159 000
b) Bokbinderikostnader	5 377 000	-1-   314 000
c) Kommittétryck	1 000	—
Publikationstryck	917 000	-   587 000
Utgivning av riksdagens årsbok	126 000	-     7! 000
Utgivning av tidningen Från Riksdag &
Departement
a) Lönekostnader')	1 324 000	-1 324 000
b) Sjukvård"	5 000	5 000
c) Reseersättningar	5 000	5 000
d) Lokalkostnader"	236 000	-   236 000
e) Tryckteknisk produktion	990 000	-1-    125 000
f) Distributionskostnader	537 000	-1-      13 000
g) Taltidningsproduktion	60 000	+     10 000
h) Information och undersökningar	250 000	_
i) Övriga kostnader"	190 000	-    190 000
Lokalkostnader för riksdagen	26 857 000	-3 554 000
Bostadsrättsföreningar m. m.	400 000	-
Summa kostnader	133 500 000	■1-1 103 000
Uppbördsmedel
Ersättning för utlånad personal	25 000	-1-     25 000
Influtna hyror	990 000	-   240 000
Bostadsrättslägenheter m. m.	338 000	+     62 000
Försäljning av informationsmaterial	1 000	-1-     49 000
Försäljning av AV-material och studiematerial	7 000	—
Försäljning av riksdagstryck och makulatur	4 224 000	+   826 000
Prenumerationsavgifter för tidningen Frän Riksdag
& Departement	1 443 000	-1-   442 000
Summa uppbördsmedel	7 028 000	■1-1 164 000
Summa anslag	126 472 000	-     61 000

" Anslagsposterna utgår och har frän budgetåret 1984/85 inräknats i de för övriga förvaltningen angivna anslagsposterna Lönekostnader, Sjukvård m. m.. Reseersättningar, Lokalkostnader. Vad gäller posten Övriga kostnader utgår denna och däri beräknade kostnader har delvis inräknats i anslagsposten Expenser.

Ökningen under posten Lönekostnader har beräknats till 6 621 000 kr. varav 5 786 000 kr. utgör löneomräkning.

Under budgetåret 1982/83 har förvaltningsstyrelsen inrättat

— en tjänst som avdelningsdirektör för ekonomifrågor

— en tjänst som byråassistent och sekreterare åt de tre vice talmannen

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16 10

—  en tjänst som kontorsassistent vid rinansulskottet; denna ersatte befint
lig halvtidstjänst gemensam för finans- och bostadsutskottens kanslier.

Förvaltningsstyrelsen har, med stöd av riksdagsbeslul om förändring av förvaltningskontorets organisation, beslutat från den 1 juli 1983 inrätta

— en tjänst som byrådirektör vid ekonomienheten

— en halvtidstjänst som informationsassistent vid informationsenheten

— en expeditionsassislent vid intendenturenheten (förrådet)

—  en bevakningsassislent vid säkerhetsenheten (porten mot Riksplan).
De tjänster som i övrigt inrättats med stöd av bemyndigandet innebär

inte något nettotillskott då motsvarande antal dragits in på andra delar av organisationen.

Från den 1 juli 1983 gick riksdagen över i en ny lokalvårdsorganisation. För denna inrällades sammanlagt 40 tjänster. Därmed kunde anställningen för 42 arvodesanställda lokalvårdare upphöra samt 8 tjänster som ekonomibiträden dras in.

Riksdagen har, utöver vad som tidigare beslutats, bifallit att följande tjänster inrättas under budgetåret 1983/84

—  en tjänst som informationsassistent vid informationsenheten

—  två tjänsler som expedilionsassistenter vid intendenturenheten.
Vidare har ett göromålsförordnande som föredragande vid trafikutskot
tet dragils in och i slällel från den 1 september 1983 inrättats en tillsvida-
reljänst som föredragande vid utskottsorganisationen med placering tills
vidare vid trarikulskottet. Denna omvandling innebär inte någon ökad
kostnad för riksdagen.

Förvaltningsstyrelsen föreslår och har beräknat medel för att från budgetåret 1984/85 följande fasta tjänster inrättas

— en tjänst som föredragande vid utskottsorganisationen med placering tills vidare vid justilieulskottel

— en tjänst som expeditionsassistent vid intendenturenheten (kammarservice: talmanskorridoren)

— en tjänst, 3/4-tidstjänst, som kontorsassistent vid konslilutionsutskot-tet; därvid kan den nuvarande halvtidstjänsten dras in

— en tjänst som byräassistent vid riksdagens förvaltningskontor med placering tills vidare vid socialutskottet för atl biträda riksdagsledamoten Bengt Lindkvist.

Vidare föresläs atl fem arvodesanställningar som expeditionsassislent med riksmötesanställning omvandlas till tre fasta helårstjänsler som expeditionsassistent. Tjänsterna föreslås placerade vid intendenturenheten där arvodesanställningarna tidigare funnits. Denna omvandling innebär inga ökade kostnader för riksdagen.

Anslagsposten Reseersättningar innefattar bl. a. ulskottstjänstemännens deltagande i av utskotten beslutade inrikes och utrikes studieresor samt deltagande i konferenser o. d. Kostnaderna för övriga Ijänslemäns resor som också ingår i posten har beräknals till 125 000 kr.

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16 11

Samlingsposten Utåtriktad information avser kostnader dels för viss serviceverksamhet till massmedier, dels för informationsmaterial etc. till besökande i riksdagshuset, dels för information till skolor m. m. Totalt beräknas 923 000 kr. för den utåtriktade informationen under budgetåret 1984/85.

För serviceverksamhet till massmedier beräknas 467 000 kr. vilket innebär en minskning med 183 000 kr. För budgetåret 1983/84 beviljades 200 000 kr. av engångskaraktär. Detta belopp avsåg koslnader för landsortspressens inkoppling att via telefon avlyssna kammardebatterna. En mindre kostnadsökning har beräknats bl. a. för kursverksamheten för journalister.

Anslagsposten Informationsmaterial till besökande i riksdagshuset har beräknats till 110 000 kr. Minskningen i förhållande till budgetåret 1983/ 84 beror på att särskilda pengar av engångskaraktär beräknades för produktion av broschyrer och annat informationsmaterial. Dessa är nu färdiga.

För verksamhet som riktar sig till utbildningsväsendet beräknas 346 000 kr., varav 150 000 kr. avser kostnader för fortsättningskurser för lärare och återstoden framställning av läromedel etc.

Intäkterna för försäljning av AV-material upptas till 7 000 kr., vilket är oförändrat belopp i förhållande till föregående år. Försäljning av informationsmaterial, bl. a. ledamolsförteckning, riksdagsbroschyr, beräknas ge intäkter på 50 000 kr.

Posten Kommittéer avser kostnader för kommittéer och utredningar genom särskilda sakkunniga m. m. Kostnaderna beräknas till 975 000 kr. Därav svarar bl. a. riksdagens biografikommitté för 440 000 kr. och 1983 års JO-utredning för ca 525 000 kr.

För riksdagens restaurang beräknas 155 000 kr. varav 65 000 kr. avser kostnader för bl. a. inköp och underhåll av inventarier samt 90 000 kr. tjänstemännens måltidssubventionering.

För anslagsposten Expenser beräknas totalt 15 278 000 kr. vilket innebär en minskning med 919 000 kr. Posten Transporter kan minskas med drygt 2 600 000 kr. då återfiyttningen till Helgeandsholmen år genomförd. Ökade kostnader beräknas dock bl. a. för utbyte av gamla skrivmaskiner (4-150 000 kr), fortsatt renovering av gamla möbler (totalt 150 000 kr.), bokinköp (4-281 000 kr.), drift och utökning av antalet kopieringsmaskiner (4-150 000 kr.). För bindning av sliten och mycket utnyttjad litteratur som står obunden i magasin har beräknats 100 000 kr. vilket anslag är av engångskaraktär. I Expenser ingår kostnaderna för riksdagens totala datorbaserade verksamhet som beräknas till sammanlagt 1 720 000 kr. Denna innefattar försök med datorstödd texthantering och informationssökning vid förvaltningskontoret, kammarkansliet samt några utskottskanslier, för vilket beräknats I 510 000 kr., samt ADB-verksamheten för vilken avsatts 210 000 kr. Vidare beräknas i anslagsposten medel för installation av en TT-printer i riksdagshuset.

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16 12

Anslagsposten Övriga utgifter har beräknals öka med 278 000 kr. Posten Riksmötets öppnande har därvid bedömts öka med 150 000 kr. till 250 000 kr. För konst och utställningar har beräknats 255 000 kr. varav 155 000 kr. i huvudsak avsatts för fortsatt renovering av Nationalmuseums depositioner och reslerande 100 000 kr. för inköp av konst till allmänna utrymmen, ledamotsrum och tjänsterum.

Samlingsposten Kostnader för riksdagstrycket inkluderar tryckningskostnader, bokbinderikostnader och kommittétryck. Koslnaderna härför beräknas sammanlagt till 26 762 000 kr. Inkomsterna för försäljning av riksdagstryck och makulatur torde komma att öka med 826 000 kr. och beräknas uppgå till 5 050 000 kr. Tolall beräknas medelsbehovet till 21 712 000 kr.

Posten Publikationstryck beräknas till 330 000 kr. varav 120 000 kr. avser tryckning av en volym av Sveriges statliga publikationer (1983).

I anslagsposten Utgivning av riksdagens årsbok som beräknas lill 55 000 kr. har avsatts 45 000 kr. som produklionsbidrag.

Samlingsposten Utgivning av tidningen Från Riksdag & Departement avser dels tryckteknisk produktion, dels distributionskostnader, dels taltidningsproduktion, dels information och undersökningar. Totalt beräknas medelsbehovet till 100 000 kr., dvs. skillnaden mellan beräknade kostnader på 1 985 000 kr. och beräknade intäkter på 1 885 000 kr. Prenumerationsavgiften avses bli höjd från 110 kr. för år till 125 kr. för är (inkl. moms). I det ovan angivna medelsbehovet ingår inte lönekostnader, lokalkostnader etc.

Anslagsposten Lokalkostnader för riksdagen beräknas exkl. influtna hyror till 23 303 000 kr. I detta belopp ingär kostnader för renovering av första kammarens plenisal innebärande återställande av de gamla bänkarna samt installering av viss ny teknisk utrustning som beräknas till en sammanlagd kostnad av 3,3 milj. kr. Då återflyttningen till Helgeandsholmen är genomförd och vissa tidigare kostnader därmed, bortfaller kan en minskning av anslagsposten ske.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

alt till Riksdagen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1984/85 anvisas ett förslagsanslag av 126 411 000 kr.

A 7. Utgivande av otryckta ståndsprotokoll

1982/83  Utgift 417 452 Reservation 126 919

1983/84 Anslag 450 000

1984/85  Förslag 450 000

Genom anslaget finansieras utgivningar av otryckta ståndsprotokoll. Från den 1 juli 1984 administrerar riksdagens förvaltningskontor utgivningen av de otryckta ståndsprotokollen.

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16 13

För budgetåret 1984/85 kommer nya kontrakt ang. utarbetandet av prästeståndets, ridderskapet och adelns, bondeståndets samt borgarståndets resp. protokoll att upprättas.

För arbete med protokollen erfordras 450 000 kr. utöver på anslaget beräknad behållning.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Riksdagen: Utgivande av otryckta ståndsprotokollför budgetåret 1984/85 anvisas ett reservationsanslag av 450 000 kr.

A 8. Nytt riksdagshus

1982/83  Utgift 200 472 582       Reservation 1 145 369

1983/84 Anslag 144 500 000

1984/85  Förslag 31 100 000

Utveckling sedan oklober 1982

Byggnadsarbetena inom byggnaderna avslutades i princip till årsskiftet 1982-1983. Besiktningarna som följde därefter genomfördes enligt tidplan under första kvartalet 1983. Under våren och sommaren har vissa kompletterande arbeten utförts. Riksplans markytskikt utfördes under våren och sommaren 1983, och som sista del i projektet färdigställdes en utvändig hiss från Norrbro till Strömparterren i oktober 1983.

Ombyggnaderna i kv Cephalus (förvaltningshuset) avslutades i september 1983. Till de ursprungliga planerna hade då fogats en ombyggnad av ytterligare 11 bostadsrum m. m. i plan 6 och 7.

Under hösten 1982 och våren 1983 har ett stort antal upphandlingar av inredning genomförts samt planering skett av hur befintlig inredning i lokalerna vid Sergels torg skulle återanvändas.

Flyttningen frän Sergels torg till Helgeandsholmen genomfördes planenligt under perioden 15 juni till I september.

Den 4 oktober 1983 invigdes Riksbyggnaderna för sitt ändamål i samband med riksmötets öppnande.

Kostnader

Byggnadsinvesteringar

Investeringskostnaden för byggnadsarbeten beräknades i föregående ärs anslagsframställning till 544,9 milj. kr. i prisläge 1982-04-01. Motsvarande kostnad i prisläge 1983-04-01 blir 563,2 milj. kr. med hänsyn tagen till kostnadsutvecklingen under perioden (9 %). Byggnadsstyrelsen har gjort en ny kostnadsavstämning av projektet som redovisades för byggnadskommittén i oktober 1983. Kostnaden för byggnadsinvesteringar beräknas här till 563,3 milj. kr. i prisläge 1983-04-01.

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16 14

Inredning

Kostnader för inredning angavs i föregående års anslagsframställning till 47,3 milj. kr. i prisläge 1982-04-01. Motsvarande kostnad i prisläge 1983-04-01 blir 51,3 milj. kr. med hänsyn tagen till kostnadsutveclclingen under perioden.

Kostnaderna för inredning beräknas med nuvarande planering till 44,3 milj. kr. i prisläge 1983-04-01.

Den stora kostnadsminskningen, 7,0 milj. kr., beror i huvudsak på förmånliga upphandlingar som genomförts under det senaste året samt en ökad äteranvändning av befintlig inredning vid Sergels torg.

Teleutrustning

Kostnaderna för teleutrustning angavs enligt föregående års anslagsframställning till 55,0 milj. kr. Motsvarande kostnad i prisläge 1983-04-01 blir 58,7 milj. kr. med hänsyn tagen till kostnadsutvecklingen under perioden.

Kostnaderna för teleutrustning beräknas nu lill 55,0 milj. kr. i prisläge 1983-04-01.

Konstnärlig utsmyckning

Kostnaderna för den konstnärliga utsmyckningen i byggnaderna angavs i föregående års anslagsframställning till 2,1 milj. kr. i prisläge 1982-04-01. Motsvarande kostnad i prisläge 1983-04-01 blir 2,2 milj. kr.

Kostnaderna för konstnärlig utsmyckning beräknas nu till 2,2 milj. kr. i prisläge 1983-04-01.

Sammanfattning

Byggnadskostnaden är i stort sett lika med den kostnad som anmäldes i föregående års anslagsframställning med hänsyn tagen till kostnadsin-dexutvecklingen under perioden.

Kostnaderna för inredning och teleutrustning har blivit åtskilligt lägre än kostnaderna i föregående års anslagsframställning med hänsyn tagen till koslnadsindexutvecklingen under perioden. I samband med föregående års anslagsframställning angavs att indikationer fanns på att hela det ekonomiska utrymmet inte skulle behöva utnyttjas. Delta står nu klart då samtliga upphandlingar är genomförda och effekterna av besparingar kan avläsas.

Sammantaget beräknas kostnaderna för projektet nu uppgå till 662,6 milj. kr. i prisläge 1983-04-01. Därtill kommer kostnader för konstnärlig utsmyckning, som beräknas till 2,2 milj. kr. i prisläge 1983-04-01.

Medelsbehovet för 1984/85, vilket är det sista året i investeringsplanen, uppgår till 31,1 milj. kr.

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16

Investeringsplan

Projekt

Kostn.ram tkr. 82-04-01 83-04-01

Medelsförbrukning tkr.

Faktisk     Beräknad för l.o.m.      83/84        84/85 83-06-30

Bygg-        Färdig
start stäl-

är-mån      lande år-mån

Investering i byggnader Kostn. för inredn. Kostn. för teleulr.

Summa ramkostnad Kostn. för konstnärlig utsmyckn.

544 900 563 300 455 195 94 000 14 105       78-04

47 300 44 300 9 508 23 000 11792       81-05

55 000 55 000 23 445 27 000 4 555       81-01

647 200 662 600 488 148 144 000 30 452

2 100 2 200 1051 500 649

83-04 83-08 83-08

83-08

Investeringsredovisning: Preliminär medelsförbrukning, långtidsbudget, milj. kr.
1978/79                                      79/80        80/81        81/82	82/83	83/84	84/85	Totalt
13,1                                             38,8           74,8           161,7'	201,0	144,5	31,1	664,8-'

Anmärkning

'  Under bå 1981/82 förbrukades ytterligare 10 milj. kr. via bidrag från utbildningsdepartementet avseende

museum under Riksplan. - Under bå 1982/83 förbrukades ytterligare I milj. kr. via bidrag från Stockholms kommun avseende viss

ytskiktsbehandling samt 0,5 milj. kr. via bidrag från riksbanken avseende viss konstnärlig utsmyckning. ' Totalkostnad inkl. konstnärlig utsmyckning i prisläge 1983-04-01.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Riksdagen: Nytt riksdagshus för budgetåret 1984/85 anvisas ett reservationsanslag av 31 lOOOOOkr.

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16 B. RIKSDAGENS VERK

16

B 1. Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader

1982/83  Utgift 1983/84 Anslag 1984/85  Förslag

38 732 194

39 852 000 44 209 000

1983/84

Beräknad

ändring

1984/85

Förvaltningskostnader Lokalkostnader Extraordinära utgifter Summa kostnader Uppbördsmedel Summa anslag

32 460 000 7 162 000

500 000 40 122 000

270 000 39 852 000

-1-4 114 000 +   253 000

H-4 367 000

-I-      10 000 -1-4 357 000

Riksgäldskontoret handhar statens upplåning inom och utom landet, förvaltar statsskulden samt utfärdar och förvaltar statliga kreditgarantier. Omfattningen av kontorets verksamhet och därmed resursbehoven påverkas starkt av underskotten i den statliga budgeten och i bytesbalansen samt därmed åtföljande behov av statlig upplåning.

När statsskulden nätt den storlek som nu är fallet kräver förvaltningen av den allt större arbetsinsatser från kontorets sida.

För budgetåret 1984/85 har riksgäldskontoret som utgångspunkt för uppläningsplaneringen antagit att budgetunderskottet kommer att uppgå till ca 90 miljarder kronor.

Den statliga utlandsupplåningen under 1984/85 uppskattas till ca 17 miljarder kronor, varav 5 miljarder för att finansiera underskottet i bytesbalansen och resten för att finansiera förfallande län samt för att säkra en realt oförändrad valutareserv. Denna kalkyl förutsätter att de mycket stora belopp som företag och kommuner lånat i utlandet och som förfaller till betalning under budgetåret kommer att finansieras genom motsvarande nyupplåning i utlandet av företagen och kommunerna. I den mån detta inte sker, finns det anledning att räkna med att den statliga utlandsupplåningen blir i motsvarande män större. Detta innebär att kontoret måste ha kapacitet att genomföra en årlig nyupplåning utomlands i intervallet 20 — 30 miljarder kronor.

Den inhemska statsskulden kan under 1984/85 beräknas växa med drygt 80 miljarder kronor. Härtill kommer förfallande ränte-, premie- och sparlån med närmare 11 miljarder kronor samt förfallande statsskuldväxlar pä drygt 70 miljarder kronor som måste ersättas med ny upplåning. Riksgäldskontorets upplåningsbehov på den inhemska marknaden blir därmed av storleken 160 miljarder kronor.

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16 17

Vid utgången av budgetåret 1984/85 beräknas statsskulden uppgå till totalt närmare 600 miljarder kronor, varav 100 miljarder kronor utländsk och närmare 500 miljarder kronor inhemsk skuld.

Riksdagen har vid olika tillfällen framhållit nödvändigheten av att upplåningen inom landet i ökad omfattning sker utanför banksystemet.

En ökad upplåning från hushällen måste ske dels genom en fortsatt utveckling av premie- och sparläneinstrumenten, dels genom införande av det nya allemanssparandet. ■

För kort resp. lång upplåning från större placerare har statsskuldväxlar och riksobligationer introducerats.

Utöver ökade arbetsinsatser i samband med nyupplåningen kommer kontorets arbete med låneförvaltning att öka kraftigt. Här planeras ytterligare användning av datateknik för att kunna klara de allt större volymerna inom och utom landet och för aktiv förvaltning av utlandsskulden.

Riksgäldskontorets arbete med kreditgarantier inom varvs- och rederistödet har på senare år ökat kraftigt. Inom övriga garantiomräden har framför allt garantier inom energisektorn föranlett en ökad arbetsbörda.

Fullmäktige har för förvaltningskostnadsanslaget upprättat ett s. k. huvudförslag för 1984/85 som innebär att anslaget för 1983/84 efter pris- och löneomräkning minskats med 2 %. Vid prisomräkningen har beaktats att finansministern framhållit att myndigheterna inte skall kompenseras för de prisökningar som följde av devalveringen i oktober 1982. Utöver huvudförslaget föreslår fullmäktige en ytterligare utökning av budgetramen.

Huvudförslaget utgär från en oförändrad storlek på den fasta personalstyrkan. De produktivitetshöjningar som kan uppnås t. ex. lill följd av genomförandet av datoriseringsprojekt beräknas bli absorberade av ökande arbetsvolymer och nya arbetsuppgifter.

Fullmäktige har tidigare föreslagit att riksdagen anvisar medel på till-läggsbudget för 1983/84 avseende förvaltningskostnadsanslaget. Förslaget innebär bl. a. personalförstärkningar till verksledningen, revisionsenheten och utlandslåneenheten. Kostnaderna för dessa nya tjänster, 1 007 000 kr., skall inräknas i budgetförslaget för 1984/85.

Det nya allemanssparandet, varom regeringen framlagt förslag till riksdagen, kommer all slälla krav på kontoret för vilka resurser i dag saknas. Fullmäktige kommer därför atl senare återkomma till riksdagen med förslag till anvisning av medel på tilläggsbudget för 1983/84 och med komplettering av budgetförslaget 1984/85.

Fullmäktige bedömer att man inom huvudförslagets och tilläggsbudgetens ram inte kan finansiera alla de arbetsinsatser som framtvingas av ökad volym i upplåning och läneförvaltning eller av alltmer komplicerade arbetsuppgifter på dessa områden liksom när det gäller garantier.

Fullmäktige föreslär därför en ytterligare utökning av budgetramen. Orsakerna är i sammanfattning följande.

En del av kontorels datorbearbetningar vad gäller premieobligationer

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16 18

utförs vid externa servicebyråer. Kostnaderna för kontroll av inlösta pre-mieobligationsvinster beräknas under 1984/85 öka med 340 000 kr. på grund av ökat antal vinster. Denna kostnadsökning är ofrånkomlig.

Mot bakgrund av vad man nu vet om den framtida utlandsupplåningen och förvaltningen av utlandslånen anser fullmäktige all det är nödvändigt och lönsamt med hänsyn till de totala kostnaderna för slaten att fortsätta utbyggnaden av kontorets utlandslåneenhet. Fullmäktige föreslår därför att ytterligare medel anvisas så att utlandslåneenheten utöver de tre tjänster som berördes i skrivelse angående anslag på tilläggsbudget för 1983/84 kan förslärkas med ytterligare tre tjänster. Kostnaderna beräknas till 386 000 kr.

Ökningen av riksgäldskontorets garantiåtaganden har medfört behov av ökade resurser för att administrera garantiverksamheten. Del juridiska arbetet inom utlandsupplåningen har också blivit alltmer komplicerat. . Dessutom har behovet av juristinsatser för den inhemska upplåningen ökal. Fullmäktige bedömer därför att garanti- och rättsenheten måste förstärkas med en jurist till en kostnad av 150 000 kr.

Vidare anser fullmäktige att ökade medel bör tillföras kontoret för konsulthjälp i samband med hanteringen av säkerheter i varvs- och rederistödet samt vid betalningsfallisemang inom garantisystemen. Kostnaderna för detta beräknas till 160 000 kr.

Personalutbildningen är en av de viktigaste faktorerna för att klara de omställningar som riksgäldskontorel kommer att genomgå under de närmaste åren. Det behövs bättre möjligheter att planera personalutbildningen och att leda den internt anordnade utbildningen. Vidare behövs en större ekonomisk ram för deltagande i externt anordnad utbildning. Fullmäktige föreslår därför att medel anvisas för en tjänst som utbildningsad-ministratör lill en kostnad av 133 000 kr. och att ytteriigare 100 000 kr. anvisas för personalutbildningen.

Fullmäktige anser att det finns behov av att inrätta en ny tjänst med inriktning på statistisk verksamhet inom samhällsekonomiska gruppen. Arbetsuppgifterna består bl. a. i att medverka i moderniseringen av kontorets löpande statistiska rapportering främst till externa avnämare. Kostnaden beräknas till 133 000 kr.

Informationsverksamheten har under de senaste åren expanderat avsevärt, främst till följd av en starkt ökad efterfrågan på material för att belysa problemen kring budget- och bytesbalansunderskotten och statsupplä-ningen. För att kunna förstärka utbudet av information till nya intressent-och kundgrupper om kontorets produkter och verksamhet föreslår fullmäktige därför all ytterligare 100 000 kr. anvisas för information.

Riksgäldskontorets lokaler räcker inte för den här föreslagna ökiiingen av personalstyrkan. Fullmäktige föreslår att 144 000 kr. anvisas för nya lokaler och 96 000 kr. för inredning och utrustning av de nya tjänsterummen. Vidare föreslår fullmäktige att 152 000 kr. anvisas för ytterligare terminaler anslutna till Reuters nyhetsbyrå.

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16

19

Mot bakgrund av vad som ovan anförts anser fullmäktige att utöver huvudförslaget på 41 308 000 kr. och förslaget lill anvisning av medel på tilläggsbudget på 1 007 000 kr. bör anvisas ytterligare I 894 000 kr. för budgetåret 1984/85. Fullmäktige föreslär således att under anslaget B I. Förvaltningskostnader för 1984/85 anvisas 44 209 000 kr. Därav utgör 96 000 kr. utgifter av engångskaraktär; Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår

att till  Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader för budgetåret 1984/85 anvisas ett förslagsanslag av 44 209 000 kr.

B 2. Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av statslån m. m.

1982/83  Utgift 1983/84 Anslag 1984/85  Förslag

33 955 742 40 000 000 52 000 000

1983/84

Beräknad

ändring

1984/85

700 000

4 290 000

21610 000

Lån inom landet

1. Obligationspapper

2. Värdepapperstryck

3. Reklam, m. m.

Lån utom landet

1. Obligationspapper och värdepapperstryck

2. Prospekt, annonskostnader

3. Konsultarvoden m. m.

Summa anslag

-I- 600 000 + I 210 000 -I-  4 890 000

I 700 000 8 lOOOOO 3 600 000

+ 1 050 000 + 2 725 000 -I-   I 525 000

40 000 000      +12 000 000

Anslaget avser vissa av de rörliga externa kostnaderna för kontorels. upplåningsverksamhet, nämligen obligationspapper och värdepapperstryck både inom och utom landet, reklam och annonseringskostnader m. m. inom landet och prospekt och annonser samt anlitande av advokatbyråer och konsulter för utlandsupplåningen.

Vad gäller inriktning och omfattning av den aktuella verksamheten hänvisas till redogörelsen i anslutning till anslaget B I. Förvaltningskostnader.

För budgetåret 1984/85 beräknas utgifterna till 52 000 000 kr. varav 33 300 000 kr för upplåning inom landet och 18 700 000 kr. för upplåning ulom landet.

För den inhemska upplåningen beräknas kostnaderna för obligationspapper och värdepapperstryck öka på grund av ökade volymer av premieobligationer. En begränsning av kostnadsökningen har åstadkommits genom att fullmäktige beslutat införa ett system med 100-brev för premieobligationer.

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16

20

Mot bakgrund av de ökade kräv som ställs på finansiering av budgetunderskottet utanför den reglerade kreditmarknaden ökar även kostnaderna för marknadsföring, dvs. reklam m. m. Det är angeläget att nya place-rargrupper kan vinnas för statsskuldväxlar och riksobligationer. Utökade marknadsföringsinsatser planeras för detta ändamål. Under budgetåret planeras en ny teknik för försäljning av sparobligationer som möjliggör ett bättre utnyttjande av denna finansieringsform i hushållssektorn. Även detta kommer att kräva ökade resurser för marknadsföring. Vidare ökar reklaminsatserna för premieobligationer genom den nya emissionstekniken med förköp och en avslutande försäljning vilket bl. a. innebär fiera annonseringstillfällen. Dessutom planeras en fortsättning av de särskilda marknadsföringsinsatser som sker för riksbankens räkning avseende premieklubbar.

För utlandsupplåningen utgår kostnadsberäkningarna från ett hypotetiskt låneprogram och är bl. a. beroende av antalet lån. Kostnaderna påverkas också av prisstegringar utomlands och av stigande dollarkurs.

Om nya upplåningsformer införs inom landet eller om lippläningsvoly-merna blir större än beräknat kan detta leda till högre utgifter än som här angivits.

Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår

att till Riksgäldskontoret: Vissa kostnader vid emission av statslån m. m. för budgetaret 1984/85 anvisas ett förslagsanslag av 52 000 000 kr.

B 3. Riksgäldskontoret: Administrationskostnader för lönsparandet

1982/83  Utgift 1983/84 Anslag 1984/85  Förslag

1 060 076 1 535 000 1 654 000

1983/84

Beräknad

ändring

1984/85

1. Vinstullottning

2. Annonsering

3. Tryckning av dragningslistor

4. Övrigt

Summa anslag

15 000

I 405 000

90 000

25 000

I 535 000

4-  35 000

-I-  94 000

O

-   10 000

4-119 000

Riksgäldskontoret handhar administrationen av lönsparandet, bl. a. vinstutlottningarna i vinstsparandet samt vissa kontroller i samband med skattesparandet. Anslaget B 3 avser endast externa kostnader, således ingår exempelvis inte lönekostnader för personal som arbetar med lönsparandet. Anslag till kampanj äskas under VII:e huvudtiteln.

För budgetåret 1984/85 beräknas utgifterna till 1 654 000 kr. vilket innebär en real minskning med 2 % jämfört med budgetåret 1983/84.

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16 21

Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår

att till Riksgäldskontoret: Administrationskostnader för lönsparandet för budgetåret 1984/85 anvisas ett förslagsanslag av 1 654 000 kr.

B 4. Riksgäldskontoret: Administrationskostnader i samband med premiering av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt

1982/83 Utgift	-
1983/84 Anslag	1 000
1984/85 Förslag	1 000

Regeringen har bemyndigats att, om konjunkturläget motiverar det, besluta om premiering av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt i huvudsaklig överensstämmelse med reglerna i lagen om premiering av visst frivilligt sparande. Riksgäldskontoret skall handha administrationen vid eventuellt kommande premieringar. Anslaget bör för budgetåret 1984/85 uppföras med ett formellt belopp av 1 000 kr. Fullmäktige i riksgäldskontoret föreslår

att till Riksgäldskontoret: Administrationskostnader i samband med premiering av frivilligt sparande av överskjutande preliminär skatt för budgetåret 1984/85 anvisas ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 5. Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen

1982/83  Utgift 13 927 084

1983/84 Anslag 14 683 000

1984/85  Förslag 14 929 000

Justitieombudsmännen har tillsyn över att de som utövar offentlig verksamhet efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina åligganden. Ombudsmännen skall vidare verka för att brister i lagstiftningen avhjälps.

Verksamheten regleras av lagen (SFS 1975:1057; ändr. 1977:1023 och

1980:15) med instruktion för justitieombudsmännen.

Justitieombudsmännen

1983/84 Beräknad

ändring 1984/85

Personal

Handläggande personal 35 —

Övrig personal 24 —

Summa 59 —

Anslag

II 190 000	H-433 000
39 000	+    8 000
270 000	-1-110 000
1 674 000	-1-205 000
1 510 000	-510 000
14 683 000	+ 246 000

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

Summa anslag

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16 22

Inspektionsverksamheten beräknas få samma omfattning under budgetåret 1984/85 som den haft under tidigare år. Antalet nya klagoärenden under verksamhetsåret 1982/83 uppgick lill 3 688 och antalet nya initiativärenden till 133. Detta innebär en ökning beträffande klagoärenden med 289 och initialivärenden med 38 i förhållande till föregående år. Det finns ingenting som tyder på några dramatiska förändringar under de närmaste åren. För att hålla ärendebalansen på en rimlig nivå har JO-ämbelet de senasle åren bl. a. anställt föredragande som "extra utredningshjälp". JO-ämbetet räknar med att denna "extra utredningshjälp" behövs tills vidare om antalet klagoärenden får ungefär samma omfattning som budgetåret 1982/83, dvs. ca 3 700.

Lönekostnaderna har för nästkommande budgetår beräknats till 11 623 000 kr., varav 433 000 kr. utgör löneomräkning.

Lokalkostnaderna beräknas öka med 205 000 kr., beroende främst på ökade hyreskostnader.

Under anslagsposten Expenser har för innevarande år anvisats 1 510 000 kr. Av dessa är 560 000 kr. av engångskaraktär innefattande kostnader för dels anslutning av telefonerna till riksdagens växel, dels genomförande av den 3:e internationella ombudsmannakonferensen för vilken Sverige är arrangör. Med hänsyn härtill beräknas anslaget för budgetåret 1984/85 lill 1 000 000 kr., vilket innebär att kostnaderna för den ordinarie verksamheten antas öka med 50 000 kr. beroende på koslnadsstegringar.

Riksdagens förvaltningsstyrelse

Riksdagens förvaltningsslyrelse har inle något att erinra mot medelsberäkningen och föreslår

att till Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen för budgetåret 1984/85 anvisas ett förslagsanslag av 14 929 000 kr.

B 6. Riksdagens revisorer och deras kansli

1982/83  Utgift 5 674 428

1983/84 Anslag 6 320 000

1984/85  Förslag 6 501 000

Riksdagens revisorer har till uppgift att pä riksdagens vägnar granska den statliga verksamheten.

För verksamheten gäller lagen (RFS 1975:9; omtryckt 1979:10, ändr. 1981:2 och 1982:5) med instruktion för riksdagens revisorer.

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16 23

Revisorerna

1983/84 Beräknad

ändring 1984/85

Personal

Handläggande personal 15 —

Övrig personal 6 —

Summa 21 ' —

Anslag

1. Förvaltningskostnader 5 361000       +316 000

2. Lokalkostnader 959 000        -219 000

6 320 000        +  97 000

Beräkningen av medelsbehovet har skett med utgångspunkt i huvudförslaget. Därutöver har emellertid gjorts en besparing på 1,9 procentenheter, vilken revisorerna önskar fä tillgodoräkna kommande år.

Av anslagsposten 1 föreslås högst 4 321 000 kr. få disponeras för lönekostnader inkl. lönekoslnadspälägg för egen personal.

Under anslagsposten I föreslås högst 2 000 kr. få disponeras för representation.

Under anslagsposten 2 har medel beräknats endast för hyror. Övriga lokalkostnader är upptagna under anslagsposten 1.

I sin anslagsframställning påpekar revisorerna att vad som förordats i förslaget till ny organisation för förvaltningskontoret (förs. 1982/83:25) innebär bl. a. att den externa revisionen av riksdagsförvaltningen skall utökas. I avvaktan på riksdagens beslut har revisorerna inte beräknat några medel härför. Särskild framställning om ytterligare medel för budgetåret 1984/85 kan därför senare komma att inges.

Riksdagens förvaltningsstyrelse

Riksdagens förvaltningsstyrelse har inte nägot att erinra mot revisorernas medelsberäkning.

I förhållande till revisorernas förslag måste anslaget räknas upp med 84 000 kr. Detta med hänsyn till den del av kostnaderna för riksdagens telefonväxel som revisorernas kansli med sina anknytningar svarar för. Förvaltningsstyrelsen föreslår

att till Riksdagens revisorer och deras kansli för budgetåret 1984/85 anvisas ett förslagsanslag av 6 501 000 kr.

B 7. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Förvaltningskostnader

1982/83  Utgift 4 162 587

1983/84 Anslag 4 651 000

1984/85  Förslag 4 924 000

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16

24

Nordiska rådet, vars verksamhet regleras i samarbetsöverenskommelsen mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige (Helsingforsavialel) 1962 med ändringar 1971 och 1974, är ett organ för samråd mellan de nordiska ländernas riksdagar och regeringar. Färöarna och Åland deltar i rådets arbete. Rådet sammanträder i regel en gäng om året. Under 1973 och 1974 har dock prövats en försöksordning med delade sessioner, och under 1975 anordnade rådet sin första extra session.

Vid rådets 31 :a session i februari 1983 beslutades om en utökning av antalet rädsrepresentanter från 78 valda medlemmar till 87. Detta innebär att Färöarna, Grönland och Åland kommer att få vardera två medlemmar i rådet inom ramen för resp. Danmarks och Finlands delegationer. Danmark, Finland, Norge och Sverige kommer alt få vardera 20 medlemmar i rådet och Island 7. De beslutade förändringarna förutsätter en ändring av Helsingforsavialel från 1962. Denna avtalsändring har godkänts av Sveriges riksdag den 23 november 1983.

Delegationen

	1983/84	Beräknad ändring 1984/85
Personal
Handläggande personal	8'	—
Övrig personal	8'	—
Summa	16	-
Anslag
Arvoden för medlemmars deltagande
i sammanträden	30 000	+    5 000
Arvoden för medlemmar av arbetsutskottet	17 000	—
Lönekostnader för tjänstemän	2 342 000	+ 154 000
Extra personal	20 000	—
Sjukvård	14 000	+     1 000
Reseersättningar	500 000	+ 300 000
Lokalkostnader	845 000	-IIOOOO
Expenser	883 000	- 77 000
Summa anslag	4 651 000	+ 273 000

Varav I halvtidstjänst.

Lönekostnaderna har för nästkommande budgetår beräknals till 2 496 000 kr., varav 154 000 kr. utgör löneomräkning.

Ökningen av anslagsposten Reseersättningar beror dels på prishöjningar, dels på ökad mötesfrekvens.

Den minskade lokalkostnaden hänför sig till lägre hyreskostnad då delegationens kansli den 1 april 1984 Hyllar till nya lokaler i kvarteret Mercurius i Gamla stan.

Anslagsposten Expenser kan minskas med det engångsbelopp på 120 000 kr. som avsattes för rådets 32:a session i Stockholm. Sedvanlig kostnadsomräkning har därefter skett.

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16 25

Riksdagens förvaltningsstyrelse

Riksdagens förvaltningsslyrelse har inte något att erinra mot medelsberäkningen och föreslår

att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Förvaltningskostnader för budgelårel 1984/85 anvisas ett förslagsanslag av 4 924 000 kr.

B 8. Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nordiska rådet

1982/83  Utgift 4 298 853

1983/84 Anslag 5 449 000

1984/85  Förslag 7 012 000

Delegationen

Riksdagen beslöt den 24 maj 1973 att godkänna tilläggsprotokoll om Nordiska rådets presidiesekretariat och dess rättsliga ställning, vilket undertecknats av Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar den 15 maj 1973. Riksdagens beslut innebär att samma principer som föreslagits gälla ministerrådets sekretariat i proposition 1973:122 angående godkännande av överenskommelse om Nordiska ministerrådets sekretariat och deras rättsliga ställning kommer att tillämpas för presidiesekretariatets del. Överenskommelsen innehåller bl. a. bestämmelse om ett speciellt avgiftssystem för sekretariatspersonalen enligt regler som utformats i samarbete mellan presidiet och representanter för dåvarande finansdepartementet.

Rådets presidium har för 1984 antagit en budget om 16 936 000 kr.

I följande sammanställning upptas Sveriges andel, beräknad efter 41,4 % av hithörande budgetkoslnader.

Andel i gemensamma kostnaderför Nordiska rådet

1. Arvoden och löner 2 604 060

2. Förvaltningskostnader 708 354

3. Lokalkostnader 455 400

4. Reseersättningar 360 180

5. Rådets tryck I 656 000

6. Information I 345 086

7. Till presidiets förfogande 255 024 Medelsreserv 289 800 Medelsreserv för informationskampanj 496 800

Summa kostnader och medelsreserv 8 170 704

Inkomster I 159 200

Summa anslag 7 011504

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16 26

Riksdagens förvaltningsstyrelse

Riksdagens förvaltningsstyrelse har inte nägot att erinra mot medelsberäkningen och föreslår

att till Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnaderför Nordiska rådet för budgetåret 1984/ 85 anvisas ett förslagsanslag av 7 012 000 kr.

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16 27

Register

Fjortonde huvudtiteln Sid.

2       INLEDNING

A.      Riksdagen Medelsbehov

3       Al.    Ersättningar till riksdagens ledamöter m. m.:

1. Ersättningar till riksdagens ledamöter 76 342 000

2. Pensioner åt f. d. riksdagsledamöter m. fl. 14 315 000

3. Reseersättningar m. m. till riksdagens ledamöter 22 592 000

4. Representation m. m. 477 000

5. Riksdagsledamöters deltagande i Europarådets

verksamhet I 649 000

6.   Parlamenlariska delegationer 772 000

116 147 000

5       A2.    Riksdagsutskottens studieresor utom Sverige 2 650 000

5 A3.    Bidrag till studieresor 280 000

6 A4.    Bidrag till viss verksamhet:

1. Bidrag till riksdagens interparlamentariska

grupp 547 000

2. Bidrag till Sällskapet Riksdagsmän och forskare 159 000

3. Bidrag till utrikespolitisk informationsverksamhet 30 000

736 000

7       A5.    Bidrag till partigrupper:

1. Kontorshjälp till riksdagsledamöter 4 645 000

2. Stöd till partigrupper 1 465 000

6 110 000

8       A6.    Förvaltningskostnader:

9                  I. Arvoden till ledamöter av förvaltningsstyrelsen

och suppleanter för dessa 145 000

2. Lönekostnader 61 893 000

3. Sjukvård m. m. 646 000

4. Reseersättningar 825 000

5. Utåtriktad information 916 000

6. Kommittéer m. m. 975 000

7. Riksdagens restaurang 155 000

8. Expenser 15 278 000

9. Övriga utgifter 828 000

10. Kostnader för riksdagstrycket 21712 000

11. Publikationstryck 330 000

12. Utgivning av riksdagens årsbok 55 000

13. Utgivning av tidningen Från Riksdag & Departement       100 000

14. Lokalkostnader för riksdagen 22 553 000

15. Bostadsrättsföreningar m. m. —

126 411000

12 A7.    Utgivande av otryckta ståndsprotokoll 450 000

13 A8.    Nytt riksdagshus 31100 000

Prop. 1983/84:100 Bilaga 16 28

Sid.

B.      Riksdagens verk Medelsbehov

Bl—4 Riksgäldskontoret:

16 I. Förvaltningskostnader 44 209 000

19 2. Vissa kostnader vid emission av statslån 52 000 000

20 3. Administrationskostnader för lönsparandet I 654 000

21 4. Administrationskostnader i samband med premiering

av frivilligt sparande av överskjutande skatt 1 000

97 864 000

21 B5.    Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen 14 929 000

22 B6.    Riksdagens revisorer och deras kansli 6 501 000

23 B7.    Nordiska rådets svenska delegation och dess

kansli: Förvaltningskostnader 4 924 000

25     B8.    Nordiska rådets svenska delegation och dess
kansli: Andel i gemensamma kostnader för
Nordiska rådet 7 012 000

Summa kr.    415 114 000

LiberTryck Stockholm )983

Bilaga 17 till budgetpropositionen 1984

Prop. 1983/84:100 Bilaga 17

Räntor på statsskulden, m.m.

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1983.-12-22

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser räntor på statsskulden, m. m.

Femtonde huvudtiteln

Med skrivelse den 2 december 1983 har fullmäktige i riksgäldskonlorel överiämnat förslag till räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1984/ 85.

På utgiftssidan tas i förslagel upp räntor lill ett belopp av 62 107 milj. kr. samt kapitalrabatter, kursförluster, valutaföriuster och diverse utgifter om sammanlagt 3418 milj. kr. Av utgiflsräntorna hänför sig 21 236 milj. kr. till de räntelöpande obligationslånen. Fördelningen av della belopp på de olika lånen framgår av följande sammanslällning.

Specifikation av ränta på räntelöpande obligationslån

Kr.

1934 års	3      % lån av	30/12			4 363 572
1937"	3      % amort	än av	1/2		1300518
1937"	3      % "		1/3		899865
1943"	3 1/2% lån av		15/3        nr      3		7 881258
1943"	3 1/2% "		15/4	4	12 368020
1943"	3 1/2% "		I/Il	7	II0313I8
1944"	3 1/2% "		15/3	9	7 281330
1944"	31/2% "		15/12      '	'      10	16732 380
1945"	3      % "		1/7	'      II	10776 570
1945"	3      %'"		I/Il	'      12	6470490
1946"	3      % "		1/2	'      13	17494710
1946"	3      % "		15/12	■      14	6475 290
1951"	3 1/2% "		15/6	'      19	8601583
1952"	3 1/2% "		10/2	'     20	6949915

1    Riksdagen 1983184. I .saml. Nr 100. Bilaga 17

Prop. 1983/84:100    Bilaga 17    Räntor på statsskulden, m. m.

1970 års

1971 " 1972" 1972" 1974" 1974" 1975" 1975" 1975" 1975" 1976" 1976" 1976" 1976" 1977" 1977" 1977" 1977" 1977" 1978" 1978" 1978" 1978" 1978" 1978" 1979" 1979" 1979" 1979" 1979" 1979" 1980" 1980" 1980" 1980" 1981" 1981" 1981" 1981" 1981" 1981" 1981" 1981" 1982" 1982" 1982" 1982" 1982" 1982" 1982" 1982" 1982" 1983" 1983" 1983" 1983" 1983" 1983" 1983" 1983" 1983" 1983"

7 1/4% 7 1/4% 7 % 7 % 7 1/2%

96 99 105 106 120 121 122 123 124 125 128 130 131 132 133 134 135 136 137 138 139 142 143 145 146 147 148 149 150 151 153 154 155 157 159 160 162 164 165 167 170 171 172 173 175 176 177 178 180 181 182 183 184 185 186 187 188 189 190 191 192 193

umort län uv 20/1

8/6

län av 9/6

amort län av 10/6

lån av 10/7

10/9

lO/l

10/3

10/6

10/9

lO/l

10/4

10/6

9 1/2% 9 1/2% 9 1/2% 9 1/2% 9 1/2% 91/2% 9 1/2% 10 % 10      %

10        %
9 3/4%
9 3/4%
9 3/4%
9 3/4%
8-9 1/2-
9 3/4%.
9 3/4%

101/2% 103/4%

11 1/2%

11 1/2%

12 1/2%

12 1/2%

13 1/2% 13 1/2% 13 1/2% 13 1/2% 13 1/4% 13 1/2% 12 1/4% 12 3/4% 12 1/4% 12 3/4% 12 3/4% 12 1/4% 12 3/4% 12 3/4% 12 1/2% I2.V4% D+2% 12 5/8% 12 3/4% 12,25% I2,50%' 12% 12,50% 12% 12% 12%

10/11

10/2

10/4

10/6

10/7

"(fr. 10.11.82 I23/4%)I0/II

( "(" "("

"'"   10.2.83 12 3/4%) 10/2'

10.3.83 12 3/4%) 10/3

10.6.83 12%)

10.10.83 12%) 10.1.84 12%)

"("

10 1/2%

10/6' 10/6 10/10' 10/10 10/1' 10/1 20/3 10/3' 10/6' LP/ll lO/l' 10/4' 10/6' 10/9' lO/l' 10/3' 10/4' 12/6' 1/8 I.S/10 10/10' 10/12

lo/r

8/2 12/2' 15/4' 18/4 10/6' 12/8'

8/11

lo/ir

12/1-15/1 15/1' 12/2 12/2' 20/3 18/3 8/4' 10/9 10/9'

Summa avrundat till Med ränlejusteringsklausul Lån med rörlig ränta (D=riksbankens diskonto)

Kr.

6 525 000

11600000

56000000

11550000

38250000

64000000

112000000

72000000

171000000

243000000

189000000

243000000

189000000

175 750000

123 500000

104 500000

133 000000

152000000

213 562500

159 375 000

471750000

480000000

220000000

744000000

165 750000

564 000000

19 500000

96915

780000000

204 000000

199500000

258000000

92000000

184 000000

187.500000

462500000

229500000

67 500000

108000000

81000000

265 000000

3 105000000

277666666

395 250000

367.500000

1479000000

1083 750000

122500000

153000000

63 750000

125000000

255000000

252000000

252 500000

663 000000

343 000000

1062500000

1656000000

212500000

192000000

84012000

720000000

21236000000

Prop. 1983/84:100    Bilaga 17    Räntor på statsskulden, m. m.       3

Specifikation av räntor på Svenska slalens riksohligalioner Kr.

I983ärs   13,20%  län av 8/11       Nr 1001 1.584000000

1983"      13.40%  " 10/11       "    1002 938000000

Summa   2522000000

Vinsterna på premieobligalionslånen beräknas uppgå till sammanlagt ca 1818 milj. kr. Fördelningen på de olika lånen framgår av följande sammanslällning.

Specifikation av vinster på premieohligalionslån Kr.

1975 års	första  premielän
1975"	andra   "
1975"	tredje
1976"	första  "
1976"	andra   "
1976"	tredje  "
1977"	första  "
1977"	andra   "
1977"	tredje  "
1978"	första  "
1978"	andra
1978"	tredje  "
1979"	första  "
1979"	andra   "
1979"	tredje  "
1980"	första  "
1980"	andra  "
1980"	tredje  "'
1981"	premielån
1982"	första  premielån
1982"	andra
1982"	iredje ".
1983"	första  "
1983"	andra   "

48 000000

35 200000 37 125 000 41400000 44 850 000 65 550000 43.500000

36 2.50000 87 600000 40 500000 47 840000

103040000 74 000000 88800000

140600000

104000000 80000000

160000000 54000000 72000000 81000000 81000000 72 000000

180000000

Summa avrundat till    1818000000

Inkomsterna på huvudlileln beräknas lill 525 milj. kr. Förslagel ulvisar således ell underskott av 65000 milj. kr. som bör föras av på statsbudgeten. Detta innebär en ökning med 6100 milj. kr. i förhållande lill del underskott som f. n. beräknas för innevarande budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt

1. godkänna bilagda förslag till ränlor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1984/85 (bilaga 17.1),

2. lill Ränlor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 65000000000 kr.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 17    Räntor på statsskulden, m. m.        4

Bilaga 17.1

Bilaga

lill huvudlileln Ränlor på statsskulden, m. m.

Förslag till räntor på .statsskulden, m.m. för budgetåret 1984/85

Utgifter

A     Räntor på statsskulden a    Räntor på upplåning inom landet

1 Ränta på räntelöpande obligationslån, /f;rv/o;;'.vi'/.v

2 Ränta på Svenska statens riksobligationer, förslagsvis

3 Vinster på premieobligationslån,/(7r.?/«,i?.?i'/.?

4 Ränta på statsskuldförbindelser.yr>r.v/«;(?.vi7',y

5 Ränta på sparobligationer,/o;-.?/«,t,',vv/i

6 Ränta på av staten övertagna lån. förslagsvis 1    Ränta på lån hos statsinstitutioner och

fonder m. m., förslagsvis

8 Ränta på köpeskillingen för fastigheten nr I i kv. Lejonet i Stockholm

9 Ränla på konung Cari XIILs hemgiftskapilal

10 Ränta på kortfristig upplåning hos banker m. fl., förslagsvis

11 Ränta på skattkammarväxlar,/ön/fl.vi/.?

12 Ränta på statsskuld växlar,/örv/flj.vv/.v

21236000000

2 522000000
1818000000

29660000

3 100000000

40000

650000000

90000 8000

100000000 1 100000000 10500000000     41055798000

Räntor på upplåning i utlandet.

Ränta på upplåning i utlandet för statens

vatlenfallsverk. yorj/«5\'/j

Ränta på lån hos internationella

banker, förslagsvis

Ränta på lån på den internationella

kapitalmarknaden, förslagsvis

14000000' 4000000000 6400000000     10414000000

c   Ränta på beräknad ny upplåning inom landet, förslagsvis

d   Ränta på beräknad ny upplåning utom landet, förslagsvis

8337504000

2300000000 62107302000

Anm. Valutaomvandling har skell till kurser 1983-09-22. ' Motsvarar USD 1,0 milj och BEC 42,4 milj.

 Moisvarar USD 420.8 milj, DEM 17,6 milj, CHF 6,1 milj, SDR 46.4 milj, GBP 15,2 milj och JPY I 369,6 milj. Motsvarar USD 521.0 milj. DEM 304,6 milj, CHF 133,3 milj. NLG 86,4 milj, JPY 12883,0 milj, FRF 87,8 milj, GBP 13.5 milj.

Prop. 1983/84:100    Bilaga 17   Räntor på statsskulden, m. m.

B Kapitalrabatter, kursförluster m.m.

1 Kapitalrabatter,/ör5/(]gsv(5

2 Kursförluster, förslagsvis

3 Valutaförluster, förslagsvis

1000

1000

2700000000

2700002000

C

1

2 3

4 5

Diverse utgifter

Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis

Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis

Kostnad för börsnotering av obligationslån,

förslagsvis

Officiella dragningslislor för premielånen,/ör5/ag5v(5

Särskilda dragningslislor för premielånens 100-brev,

förslagsvis

Övriga diverse utgifter, förslagsvis

575000000
130000000
7700000
4300000
600000
100000	717700000
Summa kr.	65525004000

Inkomster

A Räntor

1 Ränta på uppköpta obligationer

2 Ränta på röriiga krediter

3 Ränta på checkräkningsmedel i riksbanken

4 Ränta på övriga utlånade medel

B Uppgäld, kursvinster m.m.

1 Uppgäld

2 Kursvinster

3 Valutavinster

C Diverse inkomster

1 Preskriberade obligationer och kuponger m. m.

2 Officiella dragningslistor för premielånen

3 Övriga diverse inkomsler

Underskott atl föras av på statsbudgeten

35000000
450000000
1000
100000	485101000
1000
1000
1000	3000
35000000
4800000
100 000	39900000
	525004000
	65000000000
Summa kr.	65525004000

Norstedts Tryclceri, Stockholm 1983

Bilaga 18 till budgetpropositionen 1984 Prop. 1983/84:100

Bilaga 18

_{Oförutsedda utgifter}

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-12-22

Föredragande: statsrådet Feldt

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 .såvitt avser oförutsedda utgifter

Sextonde huvudtiteln

För bestridande av oförutsedda utgifter finns i slalsbudgeten vid sidan av de anslag som finns uppförda under resp. departement ell förslagsanslag, vilkel som ett komplement till de budgetar för särskilda ändamål som åriigen antas av riksdagen under vissa belingelser står till regeringens förfogande. Anslaget är i statsbudgeten för innevarande budgetår uppfört med 1 milj. kr.

Jag får först ge en redovisning för de utgifter som under år 1983 har anvisats från detta anslag efter regeringens beslut i varje särskill fall.

Utrikesdepartementet:

Bötesbelopp avseende fiskefartyget Venö   ........................... 16379

Stockholmskonferensen, förskotlskapital ................................       10000000

Stockholmskonferensen, ombyggnad av Brunkebergshuset,
förskotlskapital   ...........................................................................      33 500000

Försvarsdepartementet:

Kostnader för beredskap inför satelliten Kosmos 1402 slörl-

ning   ................................................................................................ ......... 80746

Medel för fortsall geoleknisk undersökning av slabilitelsför-

hållandena vid Norsälven   ......................................................... ........ 100000

Täckande av underskott på FN-styrkors verksamhet utom
lands   .............................................................................................        5398446

I    Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 100. Bilaga 18

Prop. 1983/84:100    Bilaga 18    Oförutsedda utgifter 2

Täckande av underskott på övervakningskontingenlen i Ko
rea..............................................................................................................    36255

Finansiering av statens geotekniska instituts rådgivningsverk
samhet i byggnadslovsärenden  ....................................................... ........... 100000

Översvämningsskador i Gävleborgs län   ........................................ .......... 753660

Kommunikationsdepartementet:

Skadereglering med anledning av "Tsesis" grundstötning den

26 oktober 1977   ............................................................................       16279405

Summa kr.     66264891

Regeringen bör även i fortsättningen kunna disponera över medel till läckande av utgiftsbehov som inte kan överblickas vid statsbudgetens fastställande. Jag förordar sålunda all för nästa budgetår ett anslag förs upp för ändamålel. Anslaget bör i princip få disponeras endast för utgifter som är av så brådskande art atl resp. ärenden inle hinner underställas riksdagen och att utgifterna inle lämpligen kan täckas av andra medel som slår till regeringens förfogande. Härmed avses även att utgifter inte får tillgodose behov som omtalas i 9 kap. 3 § tredje stycket regeringsformen.

Beträffande gränsdragningen mellan utnyttjandet av della anslag och de under de olika deparlemenishuvudlitlarna uppförda reservationsanslagen till extra utgifter bör gälla att anslaget till oförutsedda utgifter huvudsakligen skall användas för större sådana. Denna gränsdragning bör emellertid inte tolkas alltför snävt, utan regeringen bör härvidlag ges den handlingsfrihet som efler omsländighelerna kan anses påkallad.

Det bör slutligen ankomma på regeringen att göra anmälan till riksdagen om de ulgifler som under del senaste året anvisats ulgå av anslaget till oförutsedda ulgifter.

Härulöver bör följande speciella ändamål få tillgodoses av anslaget lill oförutsedda ulgifler.

Under en följd av år har riksdagen bemyndigal regeringen alt, under förutsättning att andra medel inte står till förfogande för ändamålet, frän detta anslag utbetala belopp, som slaten genom lagakraflvunnen dom har ålagts atl ge ul. Delta bemyndigande har med verkan fr.o.m. budgelårel 1961/62 utvidgats till all omfatta också belopp som staten till följd av skada i samband med statlig verksamhel efter uppgörelse har åtagit sig all ge ut som ersättning. Motsvarande bemyndigande bör inhämtas för näsla budgetår.

Med anledning av prop. 1948:282 medgav riksdagen (SU 1948:207, rskr 406) all från anslaget till oförutsedda utgifter skulle t. v. under budgetåret 1948/49 få ulgå ersättning för föriusl av eller skada på egendom ulom rikel till personer, som uppehöll sig utomlands och som var i rikets tjänst, liksom lill deras familjemedlemmar och personliga tjänare. Ersällning

Prop. 1983/84:100    Bilaga 18    Oförutsedda utgifter 3

skulle ulgå efter samma grunder som under budgetåren 1943/44-1946/47 hade lillämpals i fråga om moisvarande ersättningar för föriuster som hade uppkommit på grund av krigsförhållandena (prop. 1944: 183, SU 147, rskr 329). För budgetåren 1949/50-1983/84 har riksdagen lämnat moisvarande bemyndiganden. Bemyndigande att på samma villkor belala ut ersättning för skador av ifrågavarande natur bör inhämlas för näsla budgetår.

Med anledning av prop. 1951:38 medgav riksdagen (SU 1951:42, rskr 63) all från anslagei lill oförutsedda ulgifler skulle t. v. under budgetåren 1950/51 och 1951/52 ulgå ersättning för skador på egendom inom landel, vilka hade uppkommit genom de tidigare krigsförhållandena. För budgetåren 1952/53-1983/84 har riksdagen lämnat motsvarande bemyndiganden. Med hänsyn till att krigsskador, exempelvis genom minsprängning, fortfarande kan tänkas förekomma, bör riksdagens bemyndigande inhämlas till att även under näsla budgetår på oförändrade villkor betala ul krigsska-deersätlningar.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag alt anslaget till oförutsedda ulgifler, i likhel med innevarande budgetår, bör las upp med I milj. kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Oförutsedda utgifter för budgetåret 1984/85 anvisa ell förslagsanslag av 1 000000 kr. att stå till regeringens förfogande för de ändamål och på de villkor jag har förordat i del föregående.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

Bilaga 19 till budgetpropositionen 1984 Prop. 1983/84:100

Bilaga 19

Beredskapsbudget för totalförsvaret

Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1983-12-22

Föredragande: statsrådet Thunborg

Anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser beredskapsbudget för totalförsvaret

Enligt 9 kap. 3§ regeringsformen skall riksdagen företa budgetreglering för närmast följande budgelår eller, om särskilda skäl föranleder det, för annan budgetperiod. Vid denna budgetreglering skall riksdagen beakta behovet under krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden av medel för rikels försvar.

Ulgifter för förslärkning av försvarsberedskapen kan täckas på principi-ellt fyra olika sätt.

Ulgifterna kan läckas genom all förslagsanslag på statsbudgeten överskrids. Delta gäller dock inte utgifter för åtgärder som skall belasla sådana anslagsposter som riksdagen har maximerat. Vad gäller försvarsmakten och civilförsvaret fordras vidare atl regeringen får riksdagens bemyndigande all av beredskapsskäl överskrida de utgifts- och bemyndigandera-mar som riksdagen har fastställt.

Regeringen kan vidare i proposition hemställa atl riksdagen beviljar särskilda medel på tilläggsbudget. Delta förutsätter all riksmöle pågår och att regeringen bedömer atl det finns tid för en normal budgelbehandling.

Regeringen kan också ta i anspråk medel som har anvisats på beredskapsbudgeten, om förulsättningarna härför-krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden - föreligger. Regeringen beslutar om detta.

Slutligen kan ulgifler för beredskapsförslärkningar täckas på annat sätt än från anslag på beredskapsbudgeten eller förslagsanslag på statsbudgeten. Regeringen har sålunda bemyndigats atl vid krig, krigsfara eller annan 1    Riksdagen 1983/84. I samt. Nr 100. Bilaga 19

Prop. 1983/84:100    Bilaga 19 2

omständighel av synneriig vikl för rikets försvarsberedskap disponera röriiga krediter i riksgäldskonloret om högst 50 milj.kr. för jordbruksdepartementets och högst 1000 milj.kr. för dåvarande handelsdepartementets verksamhetsområde (prop. 1970:1 bil. 11, JoU 3, rskr 125, prop. 1970:1 bil. 12, SU 10, rskr 10, prop. 1973: 1 bil. 12, FöU 9, rskr 63 och prop. 1974:8, FöU 8, rskr 34).

Det åligger regeringen atl anvisa hur utgifter för höjningar av försvarsberedskapen skall täckas. Avgörande för vilka medel som skall tas i anspråk är omfattningen och arten av de åtgärder som man avser atl vidta och hur snabbt åtgärderna måste genomföras. Beredskapsbudgeten skall säkerställa all nödvändiga beredskapshöjningar inle förhindras eller fördröjs därför alt regeringen inte disponerar erforderiiga betalningsmedel.

Den beredskapsbudget för totalförsvaret som gäller för innevarande budgelår (prop. 1982/83: 100 bil. 19, FöU 6, rskr 159) tar upp anslag om sammanlagt 7244 milj. kr.

Anslagen på beredskapsbudgeten är beräknade för de ulgifter för civila ändamål som omedelbart föranleds av beslut om förstärkningar av försvarsberedskapen med undanlag för sådana ulgifter som inte skall belasta av riksdagen maximerad anslagspost. Anslagen är beräknade för en tid av trettio dagar av högsla försvarsberedskap. Under år 1979 har de ändamål för vilka medel bör tas upp på beredskapsbudgelen setts över.

För budgelåret 1984/85 bör på beredskapsbudgelen föras upp oförändrade anslag om sammanlagl 7244 milj. kr. Anslagen bör fördelas på huvudlil-lar enligt bilaga 19.1.

Alla anslag på beredskap.sbudgeten bör vara förslagsanslag.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all godkänna förslagel lill beredskapsbudgel för totalförsvaret för budgetåret 1984/85 (bilaga 19.1).

prop. 1983/84:100    Bilaga 19 3

Bilaga 19.1 Förslag till beredskapsbudget för totalförsvaret för budgetåret 1984/85

IV. Försvarsdepartementet

a) Ulgifter för psykologiskt försvar, förslagsvis

b) Utgifter för ekonomiskl försvar, förslagsvis

30000000 170000000

200000000

V. Socialdepartementet

a) Krigshjälp, förslagsvis

b) Det allmänl civila medicinalväsendels utrustning och verksamhel, förslagsvis

1000000000

4 100000000 5100000000

VI. Kommunikationsdepartementet

a) Utgifter för ekonomiskt försvar, förslagsvis

b) Övriga tolalförsvarsutgifter, förslagsvis

1200000000 10000000

1210000000

VII. Finansdepartementet

a) Utgifter för ekonomiskt försvar, förslagsvis

b) Ulgifler för totalförsvarets civila delar, förslagsvis

400000000 50000000

450000000

VIII. Utbildningsdepartementet

Utgifter för psykologiskt försvar, förslagsvis

36000000

IX. Jordbruksdepartementet

Ulgifter för ekonomiskt försvar, förslagsvis

58000000

X. Arbetsmarknadsdepartementet

Ulgifler för ekonomiskl försvar, förslagsvis

165000000

XII. Industridepartementet

Utgifter för ekonomiskt försvar, förslagsvis

25000000 7244000000

Norstedts Trvckeri, Stockholm 1983