5
Motion
1983/84:1547
Birgitta Johansson
Stöd till Lesotho
Lesotho är ett fattigt, bergigt, kustlöst land, helt omringat av Sydafrika.
Befolkningen uppgår till 1,5 miljoner invånare. Av landets totala yta är
endast 15% odlingsbar. Man saknar i stort naturtillgångar. Landets
exportintäkter motsvarar mindre än 10% av importutgifterna.
Lesotho är ytterligt utsatt och beroende av sin granne Sydafrika.
Ekonomin är helt integrerad i den sydafrikanska, vilket påverkar och
försvårar alla utvecklingsansträngningar. Merparten av utrikeshandeln
(90%) sker med Sydafrika. Näringsliv, transporter, kommunikationer och
elförsörjning domineras av sydafrikanska intressen.
De senaste årens utveckling har visat att Sydafrika inte skyr några medel
när det gäller att visa sitt övertag över Lesotho. Den militära attacken i
Maseru, december 1982, då mer än 40 personer brutalt och kallblodigt
mördades, väckte avsky över hela världen. Ekonomiska påtryckningar är ett
annat medel att tvinga landet på knä. Sydafrika hindrar tillförsel av viktiga
varor och stänger till och från gränserna för att hindra lesothier att söka
arbete i de sydafrikanska gruvorna.
Trots detta sitt utsatta läge fortsätter Lesotho att kraftfullt fördöma
apartheidpolitiken och att hävda sitt oberoende. Oaktat påtryckningar och
reella hot erbjuder man fristad för sydafrikanska flyktingar och bistår
ANC-medlemmar på flykt från Sydafrika till andra länder.
Den lesothiska utvecklingspolitiken har som mål att minska det
ekonomiska beroendet av Sydafrika. Stora ansträngningar görs för att öka
självförsörjningen vad avser livsmedel och att skapa sysselsättning och arbete
för befolkningen. Av den totala arbetsföra befolkningen, som uppgår till
omkring 400000, arbetar mer än en tredjedel i Sydafrika, främst inom
gruvindustrin. Det betyder att så gott som alla familjer har någon anhörig
tillfälligt i Sydafrika, och inkomsterna därifrån är i dag helt nödvändiga för
att klara uppehället.
I sina påtryckningar gentemot Lesotho har Sydafrika utnyttjat dessa
migrantarbetare. Gränserna har tillfälligt stängts och lesothiska arbetare
skickats hem. Risk finns för att Sydafrika på sikt önskar ersätta de lesothiska
gruvarbetarna med arbetskraft från de s. k. hemländerna inom Sydafrika.
Skulle detta inträffa uppstår oerhörda ekonomiska och sociala problem för
Lesothos del. Med hänsyn härtill görs därför avsevärda satsningar på att
skapa arbetstillfällen inne i landet.
Folkrörelserna, främst då fackliga organisationer, bör uppmuntras till
både ekonomiskt och personellt arbete i Lesotho. LO/TCO och ILO
Mot. 1983/84:1547
6
bedriver ett betydelsefullt arbete med att utbilda migrantarbetare, som i stor
omfattning arbetar i de sydafrikanska gruvorna. Detta arbete bör stimuleras
för att öka kunskaperna hos de lesothiska arbetarna.
Lesotho behöver bistånd utifrån för att kunna genomföra sin
utvecklingspolitik och hävda sitt oberoende. Svenskt bistånd har lämnats
ända sedan slutet av 1960-talet och fram till budgetåret 1982/83 har totalt 120
milj. kr. anslagits. Landramen för innevarande budgetår uppgår till 25 milj.
kr., vilket motsvarar ungefär 14 kr. per invånare.
Samarbetet omfattar stöd till telekommunikationsområdet, personalbistånd
via FN, stöd till markvård och ett program för arbetsintensiv
sysselsättning. Det sistnämnda programmet sysselsätter ca 2000 personer
främst med byggandet av vägar.
Undertecknad konstaterar med tillfredsställelse att regeringen prioriterar
Lesothos ansträngningar att föra en självständig politik. Jag finner det
glädjande att SIDA öppnar ett biståndskontor i Maseru, därmed kan
öppnare kanaler till administration i Lesotho och Sverige etableras. Risken
för att Sydafrika med sin totala ekonomiska styrka kan krossa Lesotho anser
jag dock vara överhängande. Regeringen bör därför utarbeta en plan som
snabbt kan förstärka Sveriges möjligheter att bistå Lesotho. T. ex. genom att
en stödfond snarast inrättas. En sådan fond skulle kunna få en presumtiv
verkan, och därmed förhindra Sydafrika att fullfölja de riskerade planerna på
en ekonomisk bojkott mot Lesotho.
Med hänvisning till ovanstående hemställs
att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om en särskild stödfond för Lesotho.
Stockholm den 25 januari 1984
BIRGITTA JOHANSSON (s)