UbU 1983/84: 5

Utbildningsutskottets betänkande
1983/84: 5

om vissa skolfrågor
Motionerna

1982/83:461 av Hagar Normark m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala värdet av att undervisning i gammal och modern sällskapsdans
införs på skolschemat i grundskolan med början på låg- och mellanstadiet
och pågår t. o. m. årskurs 9.

1982/83:581 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nya bidragsregler för
fristående skolor i enlighet med vad som i motionen anförts,

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om översyn av författningar
och anvisningar inom utbildningsområdet i syfte att förenkla terminologin,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att aktiviteter
i skolan som avser föreningsmedverkan eller är av utpräglad hobbykaraktär
skall vara frivilliga.

1982/83: 585 av Karin Flodström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
begära att regeringen verkar för att skolöverstyrelsen (SÖ) tillsammans
med kooperationen utreder hur den allmänna skolan bättre än hittills
redovisar den kooperativa företagsformens idé, principer och tillämpning.

1982/83:948 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs angående införande av möjligheter att utarbeta lokala kursplaner,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande principerna för transport av elever till andra skolenheter,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande vidgad användning av B-form,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande stöd och stimulans till en- och tvåparallelliga högstadieskolor.

1982/83:956 av Tore Nilsson (m) och Allan Åkerlind (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kristendom skall
återinföras som ämne i skolan.

1982/83:957 av Tore Nilsson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till direktiv för utformning av frivillig morgonbön i
skolan så att utrymme i tid och lokal alltid garanteras.

1 Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 5

UbU 1983/84:5

1982/83:967 av Ola Ullsten m.fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationaliseringen i grundskolan.

1982/83:1367 av Inger Hestvik m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
begära att regeringen vidtar åtgärder i syfte att stimulera kommunerna att
bygga laborationssalar i mellanstadieskolor.

1982/83:1611 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändring av
regler och riktlinjer för undervisningsväsendet beträffande skolans roll i
kampen mot rasismen i enlighet med innehållet i motionen.

1982/83:1917 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till lag som förbjuder
kommunerna att avgiftsbelägga skolmåltider, läromedel m. m.

6. att riksdagen hos regeringen hemställer om återinrättande av en parlamentarisk
skoldelegation med företrädare för samtliga riksdagspartier
och med direktiv bl. a. att beakta den kommunalpolitiska nivån i enlighet
med vad som anförs i motionen.

1982/83:2152 av Margot Wallström m.fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att verksamhet som syftar till att stärka demokrati och självförvaltning
i skolan bör stödjas.

Utskottet

De motioner som utskottet behandlar i det följande har väckts under
allmänna motionstiden riksmötet 1982/83 och tar upp en rad skilda frågor
rörande skolväsendet.

Enligt vad som anförs i motion 1982/83:461 är regelbunden dansträning
tillsammans med andra former av socialt inriktade övningar ett sätt att
minska kontaktlösheten bland barn och ungdomar och motverka användandet
av alkohol och annan stimulantia. Riksdagen bör därför enligt
motionärerna uttala att undervisning i gammal och modern sällskapsdans
bör införas på schemat i grundskolan.

Utskottet vill dels hänvisa till vad utskottet anförde i ett liknande ärende
i sitt betänkande 1980/81:22 (s. 35), dels erinra om att dans finns upptaget
som huvudmoment i ämnet idrott på samtliga stadier i nu gällande läroplan
för grundskolan (Lgr 80). Då utskottet inte finner det motiverat med ett
uttalande i enlighet med vad som begärs i motion 1982/83:461, avstyrks
motionen.

UbU 1983/84:5

I motion 1982/83:581 erinras om riksdagens beslut hösten 1982 om
statligt stöd till fristående skolor (prop. 1982/83: 1, UbU 1982/83: 10, rskr
1982/83:63). Motionärerna konstaterar att beslutet inte innebär att varje
skola som uppfyller skollagens krav för godkännande för skolpliktens
fullgörande erhåller stöd från stat och kommun. Om vissa grundläggande
villkor - vilka anges i motionen - är uppfyllda, bör enligt motionärerna
såväl statligt som kommunalt bidrag till verksamheten i fristående skolor
utgå motsvarande högst kostnaderna för elever i det allmänna skolväsendet.
Motionärerna hemställer att riksdagen hos regeringen begär förslag till
nya bidragsregler för fristående skolor i enlighet med vad som anförs i
motionen (yrkande 3).

Vid behandlingen under föregående riksmöte av prop. 1982/83: 1 om
skolor med enskild huvudman m.m. hade utskottet bl. a. att ta ställning
dels till regeringens förslag om villkor för statsbidrag till fristående skolor,
dels till ett antal motionsyrkanden om ett i förhållande till propositionen
vidgat statligt och kommunalt stöd till fristående skolor och med samma
innebörd som den nu aktuella motionen (UbU 1982/83: 10 s. 12-14). Riksdagen
anslöt sig till vad utskottet förordade i frågan (rskr 1982/83:63). Med
hänvisning till detta beslut av riksdagen och till vad utskottet anförde i
nämnda betänkande föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1982/
83:581 yrkande 3. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att regeringen
den 6 oktober 1983 har beslutat om statsbidrag till 17 fristående skolor.
Beslutet avser dels internationella skolor, dels Waldorfskolor, dels skolor
med arbetsmiljö med konfessionell prägel.

Frågan om den språkliga utformningen av författningar och anvisningar
på utbildningsområdet behandlas i motion 1982/83:581. Bestämmelser
skall skrivas så att de är begripliga och lättolkade, menar motionärerna. De
begär en översyn av författningar m.m. i syfte att förenkla terminologin
(yrkande 5).

Vid riksdagens beslut om ny läroplan för grundskolan (prop. 1978/
79: 180, UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422) behandlades även frågan om
läroplanens språkliga utformning. Utskottet anförde bl. a. att det är viktigt
att läroplanen har en enkel och klar språklig utformning (UbU 1978/79:45
s. 27).

I direktiven (Dir. 1979: 122) för skolförfattningsutredningen (U 1979: 12)
anförs bl. a. följande:

Skollagen tillkom 1962. Flertalet paragrafer i lagen har sedan dess ändrats
en eller flera gånger. Vissa paragrafer har upphävts, andra har tillkommit.
Den språkliga och tekniska utformningen av olika paragrafer speglar
olika sätt att formulera författningstext. Lagen är i stort behov av teknisk
och språklig översyn. Detsamma gäller, om än inte i samma omfattning,
skolförordningen.

I de nya riktlinjerna för författningsspråket anges att man alltid bör ta
tillfället i akt att modernisera en äldre författning språkligt, när man skall
göra en saklig ändring i den.

UbU 1983/84:5

Det är omöjligt att modernisera språket i skollagen och skolförordningen
om detta skall ske genom språkliga ändringar av olika paragrafer i samband
med att dessa ändras sakligt. En språklig och teknisk översyn måste i
stället ske i ett sammanhang.

Skolförfattningsutredningen har i sitt delbetänkande Skollagen (Ds U
1981:4) presenterat ett förslag till ny skollag. I särskilda avsnitt av betänkandet
diskuteras den redaktionella och språkliga utformningen (s. 61 ff.).
Där framgår bl. a. att utredningen har strävat efter att göra språket i
lagtexten så enkelt och lättbegripligt som möjligt. Särskild vikt har därvid
lagts vid de bestämmelser som direkt berör många människor, t. ex. bestämmelserna
om utbildning i obligatoriska skolformer och i gymnasieskolan.
Utredningens förslag bereds inom regeringskansliet. Utskottet har
inhämtat att utredningens fortsatta arbete innefattar en översyn av skolförordningen.

Utskottet, som utgår från att både regeringen och berörda myndigheter
vid utfärdandet av föreskrifter och allmänna råd på utbildningens område
strävar efter klarhet i den språkliga utformningen, föreslår att riksdagen
med hänvisning till de i det föregående redovisade omständigheterna avslår
motion 1982/83:581 yrkandeS.

I motion 1982/83:581 förordas att aktiviteter sorn avser föreningsmedverkan
i skolan eller är av utpräglad hobbykaraktär bör vara frivilliga.
Riksdagen bör enligt motionärerna som sin mening ge regeringen detta till
känna (yrkande 12).

I läroplanen för grundskolan (Lgr 80), som sedan läsåret 1982/83 gäller i
sin helhet, föreskrivs att fria aktiviteter — vilka är obligatoriska för eleverna
- skall omfatta tid motsvarande två stadieveckotimmar på mellanstadiet
och tid motsvarande fem stadieveckotimmar på högstadiet. Vad som
bör gälla som riktlinjer för planeringen av fria aktiviteter under skoldagen
framgår av läroplanen (s. 21 f.). I fråga om föreningsverksamhet skall
skolans personal och ledare i ungdomsföreningar och studieförbund på ett
aktivt sätt informera eleverna om olika valmöjligheter. Idéburna, hobbybetonade,
idrottsliga och estetiska verksamheter bör befrämjas liksom en
inriktning på natur- och miljövårdsfrågor. Utskottet vill som ett exempel
peka på elevernas möjligheter att inom ramen för fria aktiviteter eller tillval
utveckla sitt intresse för musik. 1 sammanhanget är det emellertid enligt
utskottets mening av vikt att erinra om att all verksamhet under skoldagen
skall präglas av skolans mål och därför ha ett pedagogiskt syfte samt att
skolstyrelsen ansvarar för de fria aktiviteterna under skoldagen.

Utskottet finner att den nu aktuella motionen syftar till att ändra vissa av
de föreskrifter som nu gäller för elevernas deltagande i främst de fria
aktiviteterna. Enligt utskottets uppfattning finns inte skäl att göra sådana
förändringar. Yrkande 12 i motion 1982/83:581 bör därför avslås.

UbU 1983/84:5

Skolans information om kooperationen är enligt vad som anförs i motion
1982/83: 585 bristfällig. Motionärerna kräver att den allmänna skolan bättre
än hittills redovisar den kooperativa företagsformens idé, principer och
tillämpning. Skolöverstyrelsen (SÖ) bör i samråd med kooperationen utreda
frågan och vidta de åtgärder som kan erfordras för en tillfredsställande
lösning, föreslås det i motionen.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Den i motionen aktualiserade undervisningen kommer i första hand i
fråga inom ämnena företagsekonomi och samhällskunskap i gymnasieskolan
samt inom de samhällsorienterande ämnena i grundskolan. De moment
i kursplanerna som i det sistnämnda fallet exempelvis kan beröras är
Folkrörelser och organisationer. Jämförelser mellan olika ekonomiska system
samt Ekonomi- och maktförhållanden (Lgr 80 s. 126).

Utskottet har inhämtat att Kooperativa förbundet (KF) för skolans
räkning tillhandahåller utförligt informations- och studiematerial avseende
bl. a. konsumentkooperationen. På liknande sätt har skolorna tillgång till
material från Lantbrukarnas riksförbund (LRF) när det gäller lantbrukskooperationen.
Enligt vad utskottet har erfarit används detta material i icke
ringa omfattning i skolan, främst gäller detta de ekonomiska linjerna i
gymnasieskolan.

I sammanhanget vill utskottet erinra om att SÖ i november 1982 fick i
uppdrag av regeringen att särskilt följa utvecklingen av undervisningen i
orienteringsämnena och verka för en utveckling av denna undervisning i
läroplanens riktning. Utskottet har inhämtat att som en del i arbetet med
uppdraget ingår s. k. hearings med företrädare från bl. a. näringslivet och
arbetslivet varvid bl. a. inriktning, innehåll och läromedelsanvändning i
orienteringsämnen belyses. Till en sådan hearing har bl. a. KF inbjudits.
De frågor som motionärerna för fram behandlas även i de läromedelsanalyser
som ingår i arbetet med nämnda uppdrag.

Mot bakgrund av vad som har redovisats ovan avstyrker utskottet
förslaget i motion 1982/83:585 om åtgärder av regeringen syftande till en
utredning i nu berörd fråga.

Med målsättningen att skapa en jämlik och meningsfull skola för alla
elever bör enligt förslag i motion 1982/83:948 (yrkande 3) varje skola ges
möjligheter att utarbeta lokala kursplaner kring en väl definierad kärna av
baskunskaper och basfärdigheter.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet peka på att det finns
stora möjligheter inom grundskolan att lokalt utforma program och kurser
för att såväl tillmötesgå elevernas intressen som stimulera eleverna att
utveckla olika intressen. Detta kan ske i fördjupningsstudier på alla stadier,
individuellt eller i grupp. Inom skolan finns dessutom en betydande
sektor avsedd endast för elevernas fria studieval omfattande temastudier,
fria aktiviteter och tillvalskurser (jfr. Lgr 80 s. 33—36). Motion 1982/83:948
yrkande 3 bör med hänvisning till det anförda avslås av riksdagen.

UbU 1983/84:5

I motion 1982/83:948 behandlas också frågan om små skolenheter. För
att allmänt främja en god skolmiljö föreslås i motionen att skolskjutsar — i
den mån transport av elever är nödvändig — bör gå i riktning från överbelagda
skolor inom nybyggnadsområden i tätorter ut till mindre skolenheter
med få elever utanför tätorten (yrkande 5). Vidare bör enligt motionärerna
de pedagogiska fördelar som finns i att elever i olika åldrar undervisas i
gemensamma grupper utnyttjas i större utsträckning även vid skolor där
elevunderlaget medger s. k. A-form (yrkande 6). Slutligen förordas i motionen
att anordnandet av enkla och tvåparallelliga högstadier bör stimuleras.
Sålunda bör ledigblivna skollokaler i låg- och mellanstadieskolor utnyttjas
för högstadieundervisning (yrkande 7).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Det finns inte något uttryckligt åliggande för kommunerna att anordna
skolskjutsning. Emellertid är kommunerna skyldiga att vidta erforderliga
anordningar för att göra utbildningen tillgänglig för eleverna. När skolskjutsning
anordnas, gäller förordningen (1970:340, omtryckt 1975:880)
om skolskjutsning och statens trafiksäkerhetsverks tillämpningsföreskrifter
av den 11 maj 1976. Den statliga regleringen på området tar enbart sikte
på trafiksäkerheten. Utskottet utgår från att kommunerna även i övrigt
anordnar skolskjutsningen på ett ändamålsenligt sätt. Utskottet anser inte
att riksdagen bör göra ett uttalande om skolskjutsning i enlighet med
yrkande 5 i motion 1982/83:948.

Beträffande motionens förslag om ökad undervisning i s. k. B-form vill
utskottet peka på att tilldelningen till kommunerna av basresurser i viss
omfattning avser basresurser som är gemensamma för två eller flera årskurser.
Vidare vill utskottet erinra om att skolan enligt läroplanen skall
vara indelad i arbetsenheter. Dessa kan bildas av elever ur olika årskurser
(jfr. Lgr 80 s. 42 f.). Då det ankommer på kommunen och den lokala
ledningen för skolenhet att inom i särskild ordning angivna ramar på ett
ändamålsenligt sätt organisera undervisningen, bör riksdagen enligt utskottets
mening inte uttala sig för användning av s.k. B-form såsom
föreslås i motion 1982/83:948 yrkande 6. Yrkandet avstyrks därför.

Med anledning av proposition 1981/82:157 om flexibel skolplanering
m. m. beslutade riksdagen våren 1982 bl. a. att kommuner i icke-glesbygd i
framtiden skulle kunna ha kvar eller ny inrätta högstadieskolor, s.k. filialskolor,
med mindre än tre paralleller (UbU 1981/82:36, rskr 1981/82:445).
Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå motion 1982/83:948 yrkande 7
om stimulans till enkla och tvåparallelliga högstadier.

Mot bakgrund av att det är angeläget att främja teknisk och naturorienterande
utbildning förordas i motion 1982/83:1367 åtgärder för att stimulera
kommunerna att bygga laborationssalar i mellanstadieskolor. En åtgärd
vore enligt motionärerna att ge kommunerna möjlighet till finansiellt stöd.

Beslut har fattats att avveckla statsbidrag till investeringar i skolbyggnader
(prop. 1979/80:90 bil. 3, UbU 1979/80:3 y, FiU 1979/80:25, rskr

UbU 1983/84:5

1979/80:287). Riktlinjer för SÖ:s fortsatta uppgifter på skolbyggnadsområdet
angavs i samband med riksdagens beslut om den statliga skoladministrationen
våren 1981 (prop. 1980/81:107, UbU 1980/81:38, rskr 1980/
81:395). Bl. a. skulle gälla att SÖ som stöd för skolhuvudmännens analys
och beräkning av lokalbehov vid ny-, till- eller ombyggnad av skollokaler
utarbetar särskilda underlag för planeringen av skolans fysiska miljö. Underlagen
borde genomgående ha karaktären av allmänna råd. Utskottet har
erfarit att SÖ är i lard med att framställa sådana underlag. Det kan förväntas
att SÖ härvid ger exempel på hur man skapar ett allaktivitetsrum (med
bl. a. s. k. våtbänk) för exempelvis laborativa moment i naturorienterande
ämnen. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1982/
83:1367.

Regeringen bör enligt motion 1982/83:957 utfärda direktiv för utformning
av frivillig morgonbön i skolan så att tid och lokaler garanteras för
verksamheten.

Bestämmelser om anordnande av morgonsamling i grundskolan återfinns
i 5 kap. 27 § skolförordningen. Det ankommer på den lokala skolledningen
att närmare besluta om formerna för morgonsamlingen. Kommunen
ansvarar för lokaler för skolans verksamhet. Utskottet avstyrker
härmed motionen.

Utskottet behandlade senast under föregående riksmöte utförligt frågan
om undervisningen i grundskolan i religionskunskap och avstyrkte därvid
ett motionsförslag om riksdagsuttalande att kristendom skulle bli ett självständigt
ämne i grundskolan (mot. 1981/82: 1364, UbU 1982/83:4). Med
hänvisning till vad utskottet då anförde bör riksdagen avslå det likartade
förslaget i motion 1982/83:956.

I motion 1982/83:967 krävs åtgärder för att förbättra invandrarelevernas
möjligheter att tillgodogöra sig undervisning i olika ämnen och finna sig till
rätta i skola och samhälle. Vidare bör skolan ge alla elever en god orientering
om olika politiska och religiösa uppfattningar som är betydelsefulla i
andra länder och för invandrare i vårt eget land. Skolan bör på så sätt bli en
brygga mellan invandrarelevernas kulturer och den svenska kulturen. Motionärerna
begär att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen har anförts om internationaliseringen i grundskolan (yrkande
5).

I skolan meddelas bl. a. undervisning i hemspråk och i svenska som
främmande språk (svenska som andraspråk). Den senare undervisningen
är stadd i snabb utveckling. Utskottet har erfarit att det inom SÖ pågår
arbete som bl. a. kan leda till att ett servicematerial för undervisningen i
svenska som främmande språk kommer att publiceras under läsåret 1984/
85. I vad avser hemspråksundervisningen utarbetas f. n. kommentarmaterial
rörande jugoslaviska språk. I övrigt planeras inte något kommentarmaterial
rörande invandrarfrågor i avvaktan på statsmakternas beslut och

UbU 1983/84:5

eventuella regeringsuppdrag till SÖ med anledning av språk- och kulturarvsutredningens
förslag. Utredningen har helt nyligen til! regeringen överlämnat
sitt huvudbetänkande Olika ursprung — Gemenskap i Sverige,
Undervisning för språklig och kulturell mångfald (SOU 1983:57). Utskottet
vill i sammanhanget peka på att utredningen föreslår att s. k. interkulturell
undervisning bör vara grund för fortsatta och nödvändiga åtgärder
inom skolundervisningen. Med hänvisning till de redovisade omständigheterna
anser utskottet att det nu inte är påkallat med någon särskild åtgärd
från riksdagens sida, varför yrkande 5 i motion 1982/83:967 avstyrks.

I motion 1982/83: 1610 pekas på den invandrarfientlighet och de rasistiska
tendenser som gör sig gällande i dag och som enligt motionärerna
bl. a. utgör ett allvarligt hot mot invandrarna. För att förbättra invandrarnas
situation krävs i motionen ökad information till det svenska folket om
invandringens historiska orsaker m. m. Skolans roll är härvid av stor
betydelse. Med hänvisning till vad som anförs i motionen hemställs i
yrkande 5 i motion 1982/83: 1611 om förslag till ändrade regler och riktlinjer
beträffande skolans roll i kampen mot rasismen.

Med anledning av motionen vill utskottet peka på vissa åtgärder som har
vidtagits och som ligger i linje med syftet i motionen.

SÖ utkom år 1979 med ett omfattande handlingsprogram för sitt arbete
med invandrarfrågor. Häri ges bl.a. bakgrundsbeskrivningar såsom Invandringens
omfattning och sammansättning, Invandrarnas sociala situation,
samverkan eller konflikt mellan invandrare och svenskar. Ett särskilt
avsnitt ägnas åt attityder och värderingar, relationer mellan majoritetsgrupp
och minoritetsgrupp där det bl. a. heter: ”En förutsättning för att
man skall kunna genomföra många av de åtgärder som föreslås i detta
handlingsprogram, är att man lyckas skapa tillitsfulla, positiva relationer
mellan olika kulturella grupper i samhället. Det är därför viktigt för alla
som verkar i utbildningssamhället att bl. a. blottlägga, bearbeta och motarbeta
fördomar och negativa attityder och därigenom medverka till att
förhindra diskriminerande handlingar.”

I den läroplan för grundskolan som i sin helhet gäller fr. o. m. läsåret
1982/83 (Lgr 80) föreskrivs att skolan skall ge eleverna insikter i invandrarfrågor.
Vidare heter det (s. 17): ”Skolan skall söka grundlägga solidaritet
med eftersatta grupper inom och utom landet. Den skall aktivt verka för att
invandrarna i vårt land innefattas i samhällsgemenskapen. Den skall också
grundlägga en vilja att söka fredliga lösningar av konflikter. Det betyder att
skolan skall sträva efter att ge eleverna en förmåga att leva sig in i och
förstå hur andra människor har det och en vilja att handla med också deras
bästa för ögonen.” Utskottet vill även i detta sammanhang erinra om det
kommentarmaterial rörande invandrarfrågor som SÖ med anledning av
språk- och kulturarvskommitténs nyssnämnda huvudbetänkande kommer
att utarbeta.

UbU 1983/84:5

Diskrimineringsutredningen (A 1978:06) har nyligen kommit ut med
rapporten Fostran till tolerans? Etniska relationer i skolan författad av
utredningens sekreterare Erland Bergman (Liber Förlag, Stockholm 1983).
Den redovisar enkäter och undersökningar på skilda nivåer och framlägger
förslag till åtgärder inom hela skolsystemet.

Sedan kort tid finns en broschyr. Diskriminering och hets mot folkgrupp,
utgiven av statens invandrarverk som förklarar innehållet i den
lagstiftning som ger invandrare och etniska minoriteter skydd mot olaga
diskriminering och hets mot folkgrupp och ger anvisningar om hur det går
till att anmäla misstanke om brott.

För egen del vill utskottet framhålla den i motion 1982/83:1611 aktualiserade
frågan såsom mycket allvarlig och utskottet instämmer med motionärerna
då det gäller att betona skolans roll i sammanhanget. Enligt utskottets
uppfattning bör emellertid de uppgifter och skyldigheter som ankommer
på skolan för att motverka rasism kunna fullgöras utan att riksdagen
av regeringen begär de åtgärder varom yrkas i motionen. Utskottet avstyrker
därför motion 1982/83: 1611 yrkande 5.

1 motion 1982/83:1917 yrkande 5 hemställs om förslag till lag om förbud
för kommunerna att avgiftsbelägga skolmåltider, läromedel m.m.

För utbildningen i grundskolan och i gymnasieskolan får avgift inte tas ut
(28 § och 29 § andra stycket skollagen). Enligt 2 kap. 27 § skolförordningen
skall elever i grundskolan i skälig omfattning ha tillgång till läromedel
och annan materiel som fordras för en tidsenlig undervisning. I paragrafen
finns även vissa bestämmelser om gåvoläromedel.

Mot bakgrund av att det har förekommit diskussioner om i vilken utsträckning
avgifter får tas ut av elever i grundskolan och gymnasieskolan
har skolförfattningsutredningen i sitt delbetänkande Skollagen (Ds U
1981:4 s. 86 ff.) försökt att klarlägga innebörden av gällande bestämmelser,
bl. a. såvitt avser läromedel, och övervägt om författningsregleringen
kan göras tydligare. Betänkandet har remissbehandlats och är föremål för
fortsatt beredning inom regeringskansliet.

När det gäller skolmåltidsverksamheten finns inte något uttryckligt åliggande
för kommunerna att anordna skolmåltider. I 2 kap. 27 § tredje
stycket skolförordningen föreskrivs emellertid att måltid i samband med
undervisningen i hemkunskap skall vara kostnadsfri för eleverna i grundskolan.

Vid behandlingen under föregående riksmöte av förslag om förbud att
avgiftsbelägga skolmåltider (mot. 1981/82: 1375 yrkande 7, UbU 1982/83:4)
anförde utskottet att det inte var berett att föreslå riksdagen lagbestämmelser
i enlighet med motionens syfte. Utskottet ansåg emellertid att
skolmåltidsverksamheten är en angelägen del av skolans totala verksamhet
och utgick från att skolhuvudmannen känner stort ansvar även för denna
del av skolans verksamhet.

UbU 1983/84: 5

Med hänvisning till vad som redovisats ovan och till vad utskottet
anförde i frågan under riksmötet 1982/83 avstyrker utskottet motion 1982/
83:1917 yrkande 5.

Den i samband med beslutet år 1979 om ny läroplan för grundskolan
inrättade parlamentariska skoldelegationen, vilken sedermera har upphört
med sin verksamhet, föreslås i motion 1982/83:1917 yrkande 6 bli ånyo
inrättad. Dess uppföljning av läroplanen bör enligt motionärerna särskilt
beakta den kommunalpolitiska nivån.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet peka på att det i SÖ:s
styrelse finns företrädare för riksdagspartier. En politisk uppföljning av
beslutade reformer på skolans område är också möjlig inom ramen för
skolstyrelsernas verksamhet. Utskottet finner inte skäl att tillstyrka yrkande
6 i motion 1982/83: 1917.

I motion 1982/83:2152 framhålls att det är viktigt att debatten om en
demokratisering av skolan hålls vid liv. Motionärerna pekar på försök som
bedrivs med s. k. självförvaltande skolor och begär att riksdagen uttalar att
regeringen aktivt bör uppmuntra och stödja verksamhet som syftar till att
stärka demokrati och självförvaltning i skolan (yrkande 2).

I skollagens inledande paragraf sägs bl. a. att undervisningen av barn
och ungdom bl. a. syftar till att främja elevernas utveckling till dugliga och
ansvarskännande samhällsmedlemmar. Läroplanen för grundskolan slår
fast att ett av skolans mål är att ge barn och ungdom en demokratisk
fostran. Det heter bl. a. att verksamheter, som kräver samarbete och
ansvarstagande, på ett avgörande sätt bidrar till att åskådliggöra betydelsen
av demokratiskt beslutade överenskommelser och regler. Utskottet
har denna dag i annat sammanhang (se UbU 1983/84:3) haft anledning att
erinra om organ för elev- och föräldrasamråd samt skolkonferens i grundskolan
och gymnasieskolan (jfr. 2 a, 2 b och 3 kap. skolförordningen).

Utskottet anser att tillämpningen av gällande regler för skolan bl. a. bör
kunna bidra till en utveckling av skolan i den riktning som åsyftas i
motionen.

Enligt vad utskottet har erfarit prövas på skilda håll i landet nya vägar
för att nå skolans övergripande mål i nu berört hänseende. Utskottet vill
härvid peka på de försök som pågår i bl. a. Gävle (Tranmursskolan) och
Öckerö (Brattebergsskolan).

När det gäller den särskilda åtgärd från riksdagens sida som föreslås i
motionen anser utskottet att både regeringen och berörda myndigheter —
inte minst på lokal nivå — inom ramen för gällande författningar och utan
det begärda uttalandet bör kunna främja åtgärder som syftar till att ytterligare
stärka skoldemokratin. Med hänvisning härtill och till vad utskottet
anfört i det föregående föreslår utskottet att motion 1982/83:2152 yrkande
2 avslås av riksdagen.

UbU 1983/84:5

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande undervisning i dans avslår motion 1982/
83:461,

2. att riksdagen beträffande stöd till fristående skolor avslår motion
1982/83:581 yrkande 3,

3. att riksdagen beträffande viss översyn av författningar m.m.
avslår motion 1982/83: 581 yrkande 5,

4. att riksdagen beträffande föreningsmed verkan m.m. i skolan
avslår motion 1982/83:581 yrkande 12,

5. att riksdagen beträffande information i skolan om kooperationen
avslår motion 1982/83:585,

6. att riksdagen beträffande lokala kursplaner avslår motion 1982/
83:948 yrkande 3,

7. att riksdagen beträffande små skolenheter m.m. avslår motion
1982/83:948 yrkandena 5, 6 och 7,

8. att riksdagen beträffande laborationssalar i mellanstadieskolor
avslår motion 1982/83: 1367,

9. att riksdagen beträffande frivillig morgonbön avslår motion 1982/
83:957,

10. att riksdagen beträffande kristendom som självständigt ämne
avslår motion 1982/83:956,

11. att riksdagen beträffande internationaliseringen i grundskolan
avslår motion 1982/83:967 yrkande 5,

12. att riksdagen beträffande skolans roll i kampen mot rasism avslår
motion 1982/83: 1611 yrkande 5,

13. att riksdagen beträffande förbud att avgiftsbelägga skolmåltider
m.m. avslår motion 1982/83: 1917 yrkande 5,

14. att riksdagen beträffande parlamentarisk skoldelegation avslår
motion 1982/83: 1917 yrkande 6,

15. att riksdagen beträffande demokrati och självförvaltning i skolan
avslår motion 1982/83: 2152 yrkande 2.

Stockholm den 10 november 1983

På utbildningsutskottets vägnar

GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s). Kerstin
Göthberg (c). Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s). Lars Gustafsson (s),
Helge Hagberg (s), Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Göran Allmér
(m), Jörgen Ullenhag (fp), Göran Persson (s), Gunnar Hökmark (m), Larz
Johansson (c), Ingvar Johnsson (s) och Nils Berndtson (vpk).

UbU 1983/84:5

Reservationer

1. Stöd till fristående skolor (moni. 2)

Per Unckel, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Gunnar Hökmark (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Vid behandlingen”
och slutar ”konfessionell prägel” bort ha följande lydelse:

Endast ett fåtal elever går i fristående skolor. Det allmänna skolväsendet
är nu så väl utvecklat att det tål den konkurrens som en ökad satsning på
fristående skolor kan innebära. Utskottet hävdar som sin uppfattning att
många olika fristående skolor skulle ha en positiv inverkan inte bara på den
pedagogiska utvecklingen utan också på elevernas möjlighet att välja en
utbildning som passar dem. Även om det kan hävdas att det inte föreligger
någon juridisk skyldighet för det allmänna att ekonomiskt eller på annat
sätt stödja fristående skolor, kan det allmänna emellertid inte utan vidare
friskriva sig från ett moraliskt ansvar för att friheten också kan utnyttjas.
Enligt utskottets mening skall de fristående skolorna inte bedömas på basis
av vad de tillför det offentliga skolväsendet utan på basis av vad de ger
elever och föräldrar. Det faller sig därför naturligt att det offentliga skall se
som sin roll att ge elever och föräldrar en reell valmöjlighet mellan den
allmänna skolan och fristående skolor. Kostnaderna för föräldrar att låta
sina barn gå i en fristående skola utan statsbidrag är så höga att de för de
flesta omöjliggör utnyttjandet av friheten. Man kan i sammanhanget peka
på att den som med stora uppoffringar likväl utnyttjar sin rätt, samtidigt
genom erläggandet av skatt bidrar till det allmänna skolväsendet.

Samtidigt som utskottet förordar att fristående skolor som godkänts för
skolpliktens fullgörande i princip skall vara berättigade till statligt stöd,
anser emellertid utskottet det naturligt att vissa grundläggande krav bör
ställas för erhållande av bidrag. Det gäller inte bara allmänna kvalitetskrav
och krav på att målsättningen i den allmänna skolans läroplan uppfylls.
Därutöver är det befogat att ställa krav på elevantal och stabilitet i verksamheten.
Men när sådana grundläggande villkor är uppfyllda, bör såväl
statligt som kommunalt bidrag till verksamheten kunna utgå motsvarande
högst kostnaderna för elever i det allmänna skolväsendet.

Mot bakgrund av vad utskottet här har anfört föreslår utskottet att
regeringen utfärdar nya regler för statligt stöd till fristående skolor i överensstämmelse
med vad utskottet har anfört ovan och med vad som förordas
i motion 1982/83:581 yrkande 3. Riksdagen bör med bifall till motionen
som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande stöd till fristående skolor med bifall till
motion 1982/83:581 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

UbU 1983/84:5

2. Föreningsmedverkan m. m. i skolan (moni. 4)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Gunnar
Hökmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”1 läroplanen”
och slutar ”därför avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet är ense med motionärerna om att föreningsaktiviteter och
utpräglad hobbyverksamhet inte bör inkräkta på elevernas tid för schemabunden
verksamhet. Tiden för fria aktiviteter bör främst utnyttjas för stöd
till svagpresterande elever och till elever som kommer efter i undervisningen.
På så sätt kan elevers behov av olika lång tid för inlärning tillgodoses.

Riksdagen bör med bifall till motion 1982/83:581 yrkande 12 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet här har anfört om föreningsmedverkan
m. m. i skolan.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande föreningsmedverkan m. m. i skolan
med bifall till motion 1982/83: 581 yrkande 12 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört.

3. Förbud att avgiftsbelägga skolmåltider m. m. och inrättande av en parlamentarisk
skoldelegation (mom. 13 och 14)

Nils Berndtson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”För utbildningen”
och på s.10 slutar ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet har erfarit att kommunala beslut avseende läromedel, skolmåltider,
hjälpmedel i skolarbetet m. m. kraftigt påverkas av de olikartade
ekonomiska resurser kommunerna har. Minskade kommunala insatser på
de i förevarande sammanhang aktuella områdena drabbar redan hårt utsatta
grupper. Det är mot bakgrund härav nödvändigt att riksdagen fattar
sådana beslut att alla elever garanteras tillgång på läroböcker, skolmåltider
m. m. på en sådan nivå att skolan kan förmedla kunskaper under förhållanden
som riksdagen har förutsatt i sina beslut om grundskolan.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda förslaget om lagstiftning
i syfte att förbjuda kommunerna att avgiftsbelägga skolmåltider, läromedel
m.m. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1982/83:1917 yrkande
5 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Utskottet
vill” och slutar ”motion 1982/83: 1917” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet erinra om att avsikten
med inrättandet av den i motionen åsyftade skoldelegationen var att förstärka
den parlamentariska bevakningen på ett centralt reformområde.

UbU 1983/84:5

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det finns behov av en
parlamentariskt sammansatt uppföijningsgrupp. Direktiven för en återuppstånden
skoldelegation bör omfatta ett uppföljningsansvar som särskilt
beaktar den kommunalpolitiska nivån, dvs. den nivå där riksdagens beslut
verkställs av demokratiskt utsedda organ.

Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med bifall till motion 1982/
83:1917 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 och 14 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen beträffande förbud att avgiftsbelägga skolmåltider
m.m. med bifall till motion 1982/83:1917 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

14. att riksdagen beträffande parlamentarisk skoldelegation med
bifall till motion 1982/83:1917 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983