UbU 1983/84:4

Utbildningsutskottets betänkande
1983/84:4

om vissa jämställdhetsfrågor
Motionerna

1982/83:514 av Ola Ullsten m. fl. (fp) vari — med hänvisning till vad som
anförts i den till finansutskottet remitterade motionen 1982/83: 510 - såvitt
nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder inom ramen för
grundskolans och gymnasieskolans läroplaner för att uppmuntra flickornas
intresse för datatekniken.

1982/83: 687 av Ola Ullsten m. fl. (fp) vari — med hänvisning till vad som
anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1982/
83:683 - yrkas att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen
anförts

1. om åtgärder för att bryta den sneda könsfördelningen bland grundskolans
personal,

2. om åtgärder för att främja jämställdhetsaspekter vid tillsättande av
personal inom högskolans ram,

3. om åtgärder för att förbättra lärarutbildningen för att denna skall
svara mot kraven på lärarna i deras framtida skolverksamhet,

4. om organisatoriska åtgärder inom den statliga delen av skolväsendet
för att främja jämställdheten,

5. om forskning kring det obetalda arbetets samhällsekonomiska värde,

6. om åtgärder för att förbättra skolans sex- och samlevnadsundervisning.

1982/83: 1112 av Karin Andersson m.fl. (c) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1982/83:1111 — såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen beslutar att uttala sig för att könsrollsfrågor/jämställdhetsfrågor
blir obligatoriska i all lärarutbildning och att en handbok för
lärare i jämställdhet tas fram,

2. att riksdagen beslutar att i skolförordningen ta in en bestämmelse att
en jämn könsfördelning skall eftersträvas i SSA-råden.

1982/83:1361 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Birgitta Rydle (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att grundläggande datautbildning ges
även inom de utbildningar som kvinnorna i särskilt stor utsträckning söker
sig till.

1 Riksdagen 1983/84. 14 sami. Nr 4

UbU 1983/84:4

1982/83:1889 av Inger Josefsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts, så att åtgärder vidtas för att stimulera flickor och
kvinnor att skaffa sig grundläggande kunskaper i datalära,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts, så att åtgärder vidtas för att stimulera flickor och
kvinnor att i större utsträckning än vad som nu sker skaffa sig en avancerad
utbildning inom dataområdet.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet motioner som väckts under allmänna
motionstiden riksmötet 1982/83 och som rör jämställdhets- och
kvinnofrågor.

Enligt motion 1982/83:687 bör riksdagen ge regeringen till känna att
åtgärder behövs för att främja jämställdheten vid tillsättning av tjänster
inom högskolan (yrkande 2). Vidare behöver, enligt samma motion, den
sneda könsfördelningen bland grundskolans personal brytas eftersom eleverna
bör ha förebilder av båda könen bland personalen på alla stadier och
bland skolledarna (yrkande 1). I motionen hemställs också om organisatoriska
åtgärder inom den statliga delen av skolväsendet för att främja
jämställdheten. Som exempel nämns att någon jämställdhetsansvarig bör
utses vid varje länsskolnämnd (yrkande 4).

Riksdagen har vid olika tillfällen behandlat frågor om en jämnare könsmässig
fördelning bland personalen inom skolan och högskolan.
Utbildningsutskottet har därvid bl. a. betonat att det är angeläget att kravet
på jämställdhet beaktas både i planeringen och vid genomförandet av
högre utbildning och forskning (UbU 1980/81:20 s. 16). Då det gäller
strävandena att få en annan könsmässig fördelning bland skolans personal
än den nuvarande vill utskottet peka på att det inte bara är rekryteringen
till tjänsterna som har betydelse utan även rekryteringen till utbildningen.
Utskottet har i tidigare sammanhang måst konstatera att en viktig del av
arbetet med att motverka den sneda könsmässiga rekryteringen inom t. ex.
utbildningsväsendet hänför sig till påverkan av sådana miljö- och kulturfaktorer
som ligger bakom uppfostran och utbildningsval och att förändringar
därför är en långsam process.

Utskottet konstaterade vid riksmötet 1981/82 (UbU 1981/82:37 s. 76-79) att vid tillsättning av statliga tjänster skall enligt 11 kap. 9 § andra
stycket regeringsformen (RF) avseende fästas endast vid sakliga grunder,
såsom förtjänst och skicklighet, och att jämställdhetsaspekten i ett antal
besvärsärenden av regeringen betraktats som en av flera sakliga grunder.

Vid samma tillfälle hänvisade utskottet även till lagen (1979:1118) om
jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet. Denna lag förbjuder
könsdiskriminering i arbetslivet och ålägger arbetsgivare att vidta aktiva

UbU 1983/84:4

åtgärder för att främja en jämn könsmässig fördelning på arbetsplatsen.
Utskottet erinrade också om förordningen (1980:540) om jämställdhet
mellan kvinnor och män i statlig anställning, m. m. med vissa föreskrifter
om statliga myndigheters skyldighet att vidta aktiva jämställdhetsåtgärder.
Till sådana åtgärder hör att en myndighet, när den skall lämna någon ett
uppdrag eller föreslå någon till ett uppdrag, skall anstränga sig för att
kunna välja mellan personer av båda könen. Myndigheten skall inom
ramen för sedvanliga urvalsgrunder söka se till att det sker en ökning av
andelen personer av det kön som är underrepresenterat i fråga om uppdrag
av liknande slag inom myndighetens verksamhetsområde. Sedan år 1980
stadgas i 9 § skollagen (1962:319, ändrad i nu berört avseende 1979:721)
att skolstyrelsen skall verka för jämställdhet mellan kvinnor och män.

Jämställdhetskommittén har i ett betänkande (SOU 1983:4) lagt fram
olika förslag, som huvudsakligen syftar till rekrytering av flera kvinnor till
forskarutbildning och till tjänster inom högskolan men även rör rekryteringen
till gymnasieskolan och den grundläggande högskoleutbildningen.
Betänkandet har remissbehandlats och bereds f. n. inom regeringskansliet.
Även frågor om lärarutbildningen bereds inom regeringskansliet på grundval
av bl. a. förslag (SOU 1978:86) från 1974 års lärarutbildningsutredning.

Då det gäller rekryteringen till skolledartjänster har enligt uppgift antalet
kvinnliga sökande och antalet tjänster tillsatta med kvinnor ökat under
senare år. Fortfarande är dock andelen kvinnor låg. Här är således fortsatt
uppmärksamhet på rekryteringsfrågorna nödvändig. I anslagsframställningen
för budgetåret 1984/85 redovisar skolöverstyrelsen (SÖ) pågående
arbete med ramplaner för olika skolledarutbildningar och framhåller att
rekryteringsutbildning bör anordnas bl. a. av det skälet att antalet kvinnliga
skolledare är klart underdimensionerat utifrån allmänna jämställdhetssynpunkter
och med hänsyn till relationen manliga och kvinnliga skolledare
jämfört med manliga och kvinnliga lärare.

Utskottet kan mot den här redovisade bakgrunden inte finna att de i
motionen aktualiserade frågorna om en jämnare könsmässig rekrytering till
tjänster i skolan och högskolan f. n. kräver några uttalanden från riksdagens
sida. Genom bl. a. lagstiftning finns ramar att arbeta inom när det
gäller strävandena att bryta den könsmässiga snedrekryteringen inom skolan
och högskolan. Detta arbete måste ske med många olika medel för att
höja medvetenheten om problemen och därmed få en förändring till stånd.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1982/83:687 yrkandena 1
och 2. Utskottet förutsätter vidare att jämställdhetsaspekter beaktas i
länsskolnämndernas arbete utan att riksdagen gör något särskilt uttalande.
Riksdagen bör därför avslå även yrkande 4 i motion 1982/83:687.

En speciell fråga rörande skolväsendet tas upp i motion 1982/83: 1112.
Riksdagen bör enligt denna motion (yrkande 2) besluta att det i skolförordningen
tas in en bestämmelse att en jämn könsfördelning skall eftersträvas
i planeringsråden för samverkan mellan skola och arbetsliv (SSA-råden).
tl Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 4

UbU 1983/84:4

Sorn utskottet i det föregående redovisat stadgas i 9 § skollagen att
skolstyrelsen skall verka för jämställdhet mellan kvinnor och män.

Bestämmelser om planeringsråd finns både i skollagen och skolförordningen.
För att undvika alltför detaljerade bestämmelser i skolförordningen
stadgas där att SÖ skall meddela närmare föreskrifter för planeringsråd.
I SÖ:s anvisningar och kommentarer till skolförordningens bestämmelser
om planeringsråd anges bl. a. att när skolstyrelsen utser ledamöter och när
förslag härom avges till styrelsen bör en jämn könsfördelning eftersträvas.
Utskottet anser inte att riksdagen bör uttala sig för att regeringen tar in ett
motsvarande avsnitt i skolförordningen.

Utskottet föreslår med det anförda att riksdagen avslår yrkande 2 i
motion 1982/83:1112.

Undervisning i jämställdhet sfrågor inom lärarutbildningen tas upp i två
motioner. I motion 1982/83:687 (yrkande 3 med motivering i motion 1982/
83:683) yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna att lärarutbildningen
skall förbättras på så sätt att jämställdhetsundervisning blir obligatorisk.
Detta är enligt motionen nödvändigt för att läroplanens riktlinjer för
jämställdhetsarbetet i skolan skall fågenomslagskraft. Även i motion 1982/
83:1112 (yrkande 1 med motivering i motion 1982/83: lill) yrkas att könsrollsfrågor
och jämställdhetsfrågor skall vara obligatoriska inslag i lärarutbildningarna.
I det senare motionsyrkandet aktualiseras också ett förslag i
universitets- och högskoleämbetets (UHÄ:s) handlingsprogram för jämställdhetsfrågor
i högskolan (UHÄ-rapport 1977:4) om utgivning av en
handbok i könsrollsfrågor att användas i lärarutbildning och annan högre
utbildning. Motionärerna anser det angeläget att arbetet med en sådan
handbok omedelbart påbörjas.

En annan fråga som rör skolans undervisning, lärarutbildningen och
jämställdhetsfrågorna tas upp i motion 1982/83:687 (yrkande 6). I detta
yrkande hemställs att riksdagen skall ge regeringen till känna att åtgärder
behövs för att förbättra skolans sexual- och samlevnadsundervisning. I
motion 1982/83:683, där motiveringen till motion 1982/83:687 återfinns,
tas upp framför allt behovet av utbildning och fortbildning av skolans
personal i dessa frågor i syfte att ge skolans elever den kunskap i sexualoch
samlevnadsfrågor som de skall få enligt läroplanen för grundskolan.

Utskottet erinrar först om att utbildningsplaner för allmänna utbildningslinjer
i högskolan fastställs av UHÄ. Det ankommer således på UHÄ att i
utbildningsplanerna ange om undervisning i jämställdhetsfrågor m. m. skall
ingå i en viss linje. Så har t.ex. skett beträffande samtliga linjer inom
sektorn för undervisningsyrken. Där föreskrivs att de olikheter i mäns och
kvinnors situation och villkor i och utanför skolan, som påverkar studieoch
yrkesvalet och de olika rollerna i familj, arbete och samhällsliv, skall
uppmärksammas särskilt i utbildningen. Kursplaner för kurser som ingår i
linjer fastställs av resp. linjenämnd. Eftersom läroplanen för grundskolan
är vägledande för dem som har ansvaret för lärarutbildningens innehåll

UbU 1983/84:4

förutsätter utskottet att sexual- och samlevnadsfrågorna bereds den plats i
lärarutbildningen som är rimlig utan att riksdagen gör ett särskilt uttalande
i frågan.

Enligt förordningen (1982:608) om statsbidrag till lokal skolutveckling
kan skolstyrelserna bevilja ledighet med lön utan avdrag m. m. för personalutbildning.
Enligt bilaga till förordningen kan sådan ledighet beviljas
upp till fem veckor för deltagande i kurser i övergripande kunskapsområden,
t. ex. jämställdhets- och samlevnadsfrågor. I SÖ:s information om
fortbildning och vidareutbildning för skolväsendet läsåret 1984/85 nämns
samlevnadsundervisning bland sådana kunskapsområden där fortbildningsinsatser
är aktuella både för lärare från olika stadier och för annan
personal i skolan. SÖ erinrar i detta sammanhang om den handledning,
Samlevnadsundervisning, som SÖ gav ut år 1977.

När det gäller frågan om en handbok i könsrollsfrågor för lärarutbildningen
och annan högskoleutbildning har enligt vad utskottet erfarit möjligheten
diskuterats att i någon form ge ut delar av jämställdhetskommitténs
betänkande (SOU 1983:4) Om hälften vore kvinnor för att användas
bl.a. i lärarutbildningen.

Med hänvisning till vad som här redovisats föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1982/83:687 yrkandena 3 och 6 samt 1982/83: 1112
yrkande 1.

En mera speciell jämställdhets- och kvinnofråga tas upp i fyra motionsyrkanden,
nämligen om flickors och kvinnors kunskaper om och utbildning
inom dataområdet. I motion 1982/83:514 (yrkande 1) yrkas att åtgärder
skall vidtas inom ramen för läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan
för att uppmuntra flickornas intresse för datatekniken. Därigenom
skulle den hotande arbetslösheten på grund av datoriseringen, särskilt
bland kvinnor, kunna motverkas. Mot samma bakgrund och även med
hänvisning till kvinnors traditionella, smala yrkesval och arbetsmarknad
hemställs i motion 1982/83:1361 om åtgärder för att få in grundläggande
datautbildning i sådana utbildningar som kvinnor i särskilt stor utsträckning
söker sig till. I motion 1982/83: 1889 yrkas på åtgärder för att stimulera
kvinnor och flickor att skaffa sig grundläggande kunskaper i datalära
(yrkande 1) och även i större utsträckning än nu skaffa sig en avancerad
utbildning inom dataområdet (yrkande 2).

Enligt utskottets mening är det av stor betydelse att alla i samhället får
en grundläggande kunskap om datatekniken och dess konsekvenser och att
de grupper som påverkas av datatekniken får både denna övergripande
insikt och de mera ingående kunskaper som behövs inom de olika områden
av samhällslivet där de är verksamma. Frågan om den yrkesinriktade
utbildningen inom dataområdet och rekryteringen av flickor och kvinnor
till denna måste emellertid ses i ett större sammanhang, nämligen behovet
av åtgärder för att få dem mera intresserade av hela det tekniska området
så att de söker sig till utbildning och yrkesverksamhet där.

UbU 1983/84:4

Utskottet har i olika sammanhang tidigare behandlat frågor som rör
utbildning på dataområdet. Senast i sitt betänkande 1982/83:21 (s. 21—22)
redovisade utskottet aktuella åtgärder i gymnasieskolan, såsom att datalära
tagits med som huvudmoment i samtliga kursplaner i matematik och
att datalära kommer att fogas till kursplanen för samhällskunskap i samband
med pågående revidering av denna. Vidare erinrades om att undervisning
om datorer och datoranvändning sker i tekniska ämnen och att
datortillämpningar förutsätts i ekonomiska ämnen. Inom fortbildningen av
skolans personal hör utveckling på dataområdet till de prioriterade områdena.
Fortbildning av lärare i matematik och samhällskunskap startade
under våren 1982. Fortbildning skall också anordnas för lärare i företagsekonomiska
och kontorstekniska ämnen.

Hösten 1983 har försök med tre olika högre specialkurser i datakunskap
startats. Två av kurserna är ettåriga. Den ena är inriktad mot företag och är
i första hand avsedd för dem som gått den treåriga ekonomiska linjen. Den
andra är inriktad mot förvaltning och vänder sig bl. a. till dem som gått de
treåriga humanistiska och samhällsvetenskapliga linjerna samt den tvååriga
sociala linjen. Den tredje högre specialkursen är på en termin och
inriktad mot terminalhantering. Den vänder sig i första hand till dem som
gått den tvååriga distributions- och kontorslinjen.

Inom SÖ har verksamhet startats under år 1983 med ett långsiktigt
program kallat Utbildning inför datasamhället. Denna verksamhet skall
bl. a. innefatta åtgärder för att genom skola och vuxenutbildning utjämna
de icke önskvärda kunskapsklyftor som uppstår i ett datasamhälle. Programmet
innebär bl. a. kartläggning av verksamhetsnivån på dataområdet
inom grundskolan, gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen
och folkhögskolan. Vidare kommer lärarutbildning och fortbildning av
lärare att beröras. Inom programmet skall också preciseras vad som bör
vara grundutbildning för alla i ett datasamhälle och förslag till hur denna
skall åstadkommas. Innehåll och arbetssätt i undervisningen på linjer och i
kurser skall kontinuerligt revideras och kursplanernas tillämpning följas
upp.

En särskild verksamhet riktad till flickor och kvinnor har genomförts i
Stockholm under sommaren 1983 i samarbete mellan SÖ, arbetsmarknadsstyrelsen,
jämställdhetsombudsmannen, Arbetarnas bildningsförbund
(ABF) och Studiefrämjandet. Projektet kallades ”Datastuga för dej som är
tjej”. Erfarenheterna av projektet har redovisats i en rapport den 5 september
1983, vilken distribuerats bl. a. till samtliga regionala och lokala
planeringsråd (SSA-råd).

Riksdagen beslöt år 1982 (prop. 1981/82:123, UbU 1981/82:38, rskr
1981/82:135) anslå 10 milj. kr. för bred utbildning i datafrågor, varav 4 milj.
kr. disponerats av datadelegationen för bl. a. organisationers information
och utbildning av allmänheten och 6 milj. kr. disponerats av SÖ att användas
som tilläggsbidrag till vissa studiecirklar i datafrågor. Den breda utbild -

UbU 1983/84:4

ningen i datafrågor skall bl. a. syfta till att nå grupper med särskilda behov,
t. ex. korttidsutbildade, arbetslösa och handikappade, för vilka omställningarna
i samband med datoriseringen kan skapa särskilt stora och nya
problem. Med en skrivelse den 7 juni 1983 till regeringen har datadelegationen
redovisat resultatet av denna verksamhet och föreslagit fortsatt
verksamhet budgetåren 1983/84 och 1984/85. I proposition 1983/84:25 bilaga
5 föreslår regeringen att riksdagen skall anvisa 3 500000 kr. på tilläggsbudget
för budgetåret 1983/84 till bred utbildning i datafrågor. Detta förslag
behandlas senare.

Då det gäller frågor om ökad rekrytering av kvinnor till högre utbildning
inom speciellt dataområdet och andra områden där kvinnor är underrepresenterade
erinrar utskottet först om jämställdhetskommitténs betänkande
(SOU 1983:4) som f. n. bereds inom regeringskansliet.

Våren 1983 beviljade riksdagen 100 milj. kr. för åtgärder att främja
rekrytering till industrin (prop. 1982/83:150, AU 1982/83:30, rskr 1982/
83:394). Den 15 september 1983 beslöt regeringen att 10 milj. kr. av dessa
medel får användas för åtgärder för att främja utveckling och rekrytering
av kvinnor till industrin. Av medlen har universitet och högskolor fått
sammanlagt 3 milj. kr. för rekryterings- och informationskampanjer riktade
till flickor i grundskolans högstadium och gymnasieskolan, till lärare
och studie- och yrkesvägledningspersonal m.fl.

Slutligen vill utskottet erinra om att dataeffektutredningen, som väntas
avge sitt slutbetänkande i början av år 1984, bl. a. har till uppgift att studera
datoriseringens följder för kvinnornas arbetsmarknad och lämna förslag till
åtgärder.

Med hänvisning till de pågående aktiviteter m. m. på olika områden som
här har redovisats i vad gäller flickors och kvinnors utbildning på dataområdet
anser utskottet att riksdagen inte bör göra något sådant uttalande
som begärs i motionerna, varför riksdagen bör avslå motionerna 1982/
83:514 yrkande 1, 1982/83: 1361 och 1982/83: 1889.

Slutligen tar utskottet upp yrkande 5 i motion 1982/83:687. i vilket
hemställs att riksdagen skall ge regeringen till känna behovet a\ forskning
om det obetalda arbetets samhällsekonomiska värde. En förbättrad kunskap
på detta område är enligt motionärerna en förutsättning för debatten
om ekonomisk jämställdhet.

Våren 1982 behandlade riksdagen frågor om övergripande prioriteringar
av olika forskningsområden. Därvid bedömdes jämställdhetsforskning som
högt prioriterad (prop. 1981/82:106, UbU 1981/82:37, rskr 1981/82:397).
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1982/
83:687 yrkande 5.

UbU 1983/84:4

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande åtgärder för att få en jämnare könsmässig
fördelning bland personal i grundskolan och högskolan, m. m.
avslår motionerna 1982/83:687 yrkandena 1, 2 och 4 samt 1982/
83: 1112 yrkande 2,

2. att riksdagen beträffande jämställdhets- och samlevnadsfrågor i
lärarutbildningen m.m. avslår motionerna 1982/83:687 yrkandena
3 och 6 samt 1982/83: 1112 yrkande 1,

3. att riksdagen beträffande flickors och kvinnors kunskaper om
och utbildning inom dataområdet avslår motionerna 1982/83:514
yrkande 1, 1982/83: 1361 och 1982/83: 1889,

4. att riksdagen beträffande forskning om det obetalda arbetets
samhällsekonomiska värde avslår motion 1982/83:687 yrkande

Stockholm den 10 november 1983

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s),
Helge Hagberg (s), Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s). Göran Allmér
(m). Jörgen Ullenhag (fp). Göran Persson (s), Gunnar Hökmark (m). Larz
Johansson (c), Ingvar Johnsson (s) och Nils Berndtson (vpk).

Särskilt yttrande

Jörgen Ullenhag (fp) anför:

Som framhålls i motion 1982/83:683, där motiveringarna till yrkandena i
motion 1982/83:687 återfinns, är jämställdhet mellan kvinnor och män en
av de viktigaste samhällsfrågorna. Jämställdhetsarbetet måste inriktas på
både attitydförändringar och praktiska reformer. Jämställdhetsfrågorna är
centrala och av utomordentligt stor vikt inom utbildningsområdet.

Som utskottet redovisar finns det - bl. a. genom lagstiftning och förordningar
- ramar att arbeta inom när det gäller strävandena att bryta den
könsmässiga snedrekryteringen till skolan och högskolan. Det återstår
dock mycket att göra inom dessa ramar. Det är därför ytterst angeläget att
intensifiera arbetet på alla nivåer inom utbildningsväsendet för att förändringar
skall kunna ske snabbare än vad som hittills varit fallet.

Det är också lika angeläget att slå vakt om redan uppnådda resultat och
genomförda reformer inom jämställdhetsområdet. En mycket viktig jämställdhetsreform
på utbildningsområdet var borttagandet av äktamakeprövningen
inom studiemedelssystemet. Som framhålls i motion 1982/
83:683 står folkpartiet bakom principen att studiemedelssökande måste

UbU 1983/84:4

ses som självständiga individer. 1 motion 1982/83:683 slås också fast att
folkpartiet bestämt motsätter sig ett återinförande av äktamakeprövningen.
Förslag från regeringen om återinförande av äktamakeprövningen
kommer efter beredning i socialförsäkringsutskottet att behandlas av riksdagen
i särskild ordning senare i höst. Det finns då anledning för folkpartiet
att återkomma till frågan.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983

■