UbU 1983/84:27

Utbildningsutskottets betänkande
1983/84:27

om fristående skolor på gymnasial nivå (prop. 1983/84:118)
Propositionen

Regeringen har i proposition 1983/84: 118 (utbildningsdepartementet) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna att regeringen enligt de grunder som förordats i propositionen
skall kunna förklara fristående skolor på gymnasial nivå berättigade till
statsbidrag,

2. godkänna vad som i propositionen förordats om utformningen av ett
nytt statsbidragssystem för fristående skolor utan statligt reglerade tjänster,

3. godkänna vad som i propositionen förordats om särskild årselevplatsram
för fristående skolor på gymnasial nivå,

4. godkänna vad som i propositionen förordats om avveckling av statsbidrag
till undervisningsmateriel vid fristående skolor på gymnasial nivå,

5. godkänna vad som i propositionen förordats om huvudmannaskap för
Vackstanässkolan och Apelrydsskolan.

6. godkänna vad som i propositionen förordats om särskilt statsbidrag
till Svenska Hemslöjdsföreningarnas riksförbunds riksomfattande kursverksamhet.

7. till Bidrag lill driften av fristående skolor på gymnasial nivå för
budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag om 70690000 kr.

Vidare bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad som i övrigt anförts i
propositionen om statlig tillsyn och studiestöd, behörighets- och urvalsfrågor,
läroplansfrågor samt om betygs- och kompetensfrågor beträffande de
fristående skolornas utbildningar på gymnasial nivå.

Motionerna

1983/84: 2657 av Bertil Danielsson m.fl. (m, s, c, fp. vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att statsbidraget per elev vid fristående skolor
på gymnasial nivå utan statligt reglerade tjänster bör vara lika stort för
likartad utbildning.

2. att riksdagen beslutar att denna förändring bör genomföras från och
med budgetåret 1984/85,

3. att riksdagen beslutar att bidragen skall fördelas inom den i propositionen
föreslagna anslagsramen på 27,5 milj. kr.

1983/84: 2658 av Björn Molin m.fl. (fp, c) vari yrkas att riksdagen beslu -

1 Riksdagen 1983/8-1. 14 sand. Nr 27

UbU 1983/84:27

tar avslå regeringens förslag i proposition 1983/84:118 om en avveckling av
statsbidragen till Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks gymnasium.

1983/84:2659 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att statsbidrag även fortsättningsvis skall utgå
till Göteborgs högre samskolas gymnasium,

2. att riksdagen beslutar att statsbidrag även fortsättningsvis skall utgå
till Sigrid Rudebecks gymnasium,

3. att riksdagen beslutar att statsbidrag även fortsättningsvis skäll utgå
till Stockholms Tekniska Institut (STI),

4. att riksdagen beslutar att statsbidrag även fortsättningsvis skall utgå
till Balettakademien.

1983/84:2660 av Lars Tobisson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
avslå regeringens förslag i proposition 1983/84:118 om en avveckling av
statsbidragen till Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks gymnasium
i Göteborg.

1983/84: 2661 av Ove Eriksson m.fl. (m, c, fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att statsbidrag till föreståndare vid internatskolor
skåll utgå enligt nu gällande regler,

2. att riksdagen beslutar att Lundsbergs skola under i motionen angivna
förutsättningar skall få statsbidrag såsom riksinternatskola.

1983/84:2662 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statsbidrag till nytillkommande fristående skolor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om statsbidrag till Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg och
Göteborgs högre samskolas gymnasium,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Stockholms Tekniska Institut.

1983/84: 2663 av Inga Lantz (vpk) och Carl-Henrik Hermansson (vpk)
vari yrkas att riksdagen måtte uttala att statsbidrag även i fortsättningen
skall utgå till Balettakademiens treåriga yrkesskola.

1983/84:2664 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1983/84: 118 i den del som avser avveckling av statsbidraget
till Balettakademien.

1983/84:2665 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på propositionens hemställan nr 1 godkänner
att regeringen enligt de grunder som förordats i motionen skall kunna
förklara fristående skolor på gymnasial nivå berättigade till statsbidrag,

2. att riksdagen beslutar avslå propositionen i den del som avser av -

UbU 1983/84:27

veckling av statsbidraget till Sigrid Rudebecks gymnasium. Göteborgs
högre samskola. Stockholms Tekniska Institut och Balettakademien.

1983/84: 2666 av Stina Gustavsson (c) och Inger Josefsson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om Handarbetets Vänners vävskola och Sätergläntan, Hemslöjdens
Gård.

1983/84:2667 av Tage Sundkvist m.fl. (c, m, fp) att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
fortsatt statsbidrag till Köpmannainstitutet i Stockholm.

1983/84: 2668 av Birgitta Rydle (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
till Institutet för optometri bevilja ett i förhållande till regeringens förslag
förhöjt anslag i enlighet med vad i motionen anförts.

1983/84:2669 av Birgitta Rydle (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
statsbidrag även fortsättningsvis skall utgå till Göteborgs högre samskola
för att bevara en enastående skolform med full vertikalitet.

1983/84:2670 av Oskar Lindkvist m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att statsbidragen till Stockholms
Tekniska Institut bör utgå även efter budgetåret 1986/87 i huvudsak enligt
de principer som tillämpas för närvarande.

1983/84:2671 av Pär Granstedt (c) och Kerstin Anér (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att uttala sig för att statsbidrag till Kristofferskolans
utbildning på gymnasial nivå bör utgå även för befintliga parallellklasser.

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförs i motionen om statsbidrag till gymnasial utbildning i Waldorfskolor
i övrigt.

1983/84: 2672 av Erkki Tammenoksa (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att den
högre hemslöjdsutbildningen vid Handarbetets Vänners vävskola bör
överföras till eftergymnasial nivå.

1983/84:2673 av Karin Andersson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
statsbidrag till fristående skolor vars undervisning sker på finska språket.

1983/84: 2674 av Mona Sahlin (s) och Anita Johansson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fortsatt statsbidrag
till Balettakademien bör utgå i oförändrad omfattning även efter budgetåret
1986/87.

1983/84:2675 av Doris Håvik m.fl. fs) vari yrkas att riksdagen som sin

11 Riksdagen 1983/84. 14 sami. Nr 27

Rättelse: S. 33, 12 och s. 34, rad 16 Står: mom. 7 Rättat till: mom. 21

UbU 1983/84:27

mening ger regeringen till känna att fortsatt statsbidrag bör utgå till Göter
borgs högre samskola och Sigrid Rudebecks gymnasium i oförändrad
omfattning även efter budgetåret 1986/87.

1983/84:2676 av Görel Bohlin (m) och Sonja Rembo (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att statsbidrag till
Balettakademien skall utgå även efter budgetåret 1986/87.

1983/84:2677 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen med
avslag på det i proposition 1983/84: 118 föreslagna regelsystemet hos regeringen
anhåller om ett nytt förslag utifrån de riktlinjer som angivits i
motionen.

1983/84:2678 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna att statsbidrag även i framtiden
skall utgå till Sigrid Rudebecks gymnasium. Göteborgs högre samskola.
Stockholm Tekniska Institut och Balettakademien.

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1983/84

1983/84:496 av Olle Aulin (m) och Rune Rydén (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om skyldighet för kommun
att tillhandahålla service till elever vid fristående skolor.

1983/84:2016 av Ulf Adelsohn m.fl (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående kommunalt stöd till fristående skolor.

Motion väckt med anledning av proposition 1983/84:116

1983/84: 2745 av Per Unckel m. fl (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

13. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om behandlingen av de fristående skolorna i
det nya systemet med elevplatsramar.

Utskottet

Inledning

Riksdagen har tidigare fattat beslut om skolor med annan huvudman än
stat och kommun — fristående skolor — på grundskolenivå (prop. 1982/
83:1, UbU 1982/83:10, rskr 1982/83:63).

I det följande behandlar utskottet förslag som regeringen i proposition
1983/84: 118 har lagt fram om fristående skolor vilka anordnar utbildning
för elever på en nivå motsvarande gymnasieskolans. Förslagen avser bl. a.
villkor för statligt stöd till fristående skola och ett nytt statsbidragssystem
för skolor som inte har statligt reglerade tjänster. Härvid behandlas föl -

UbU 1983/84:27

jande grupper av nu statsunderstödda utbildningar, nämligen riksinternatskolor,
sådana fristående skolor vilkas verksamhet regleras av privatskolförordningen
(1967:270), enskilda lanthushållsskolor, enskilda yrkesskolor,
engelskspråkig internationell utbildning i Sigtuna samt Bergsskolan i
Filipstad. Dessutom behandlas de skolor på gymnasial nivå som, utan att
få statsbidrag, står under statlig tillsyn.

Till grund för regeringens förslag har legat förslag från kommittén (U
1979:13) angående skolor med enskild huvudman (SEH-kommittén) i dess
slutbetänkande (SOU 1983: 1) Fristående skolor för inte längre skolpliktiga
elever.

Utskottet kommer också att ta ställning till regeringens hemställan om
medel under ett nytt anslag på statsbudgeten benämnt Bidrag till fristående
skolor på gymnasial nivå.

Utskottet vill inledningsvis erinra om vad i propositionen sägs om begreppet
fristående skola. Därmed avses enligt 3 a § skollagen (1962: 319) en
skola som har en enskild fysisk eller juridisk person som huvudman. Med
enskild juridisk person åsyftas ett i privaträttsliga former bildat rättsobjekt.
Om t. ex. en stiftelse eller aktiebolag är huvudman för skolan är denna
en fristående skola oberoende av vilka privata och offentliga rättsobjekt
som på ett eller annat sätt har medverkat till stiftelsebildningen eiler är
aktieägare.

Enligt gällande bestämmelser kan såväl en kommun som en enskild vara
huvudman för en riksinternatskola. Om en kommun är huvudman, är
riksinternatskolan alltså definitionsmässigt inte en fristående skola. När
utskottet i det följande talar om riksinternatskolor, avses emellertid även
riksinternatskola med kommun som huvudman.

Utskottet vill här i korthet också beröra frågan om vad som gäller
beträffande rätten att driva och utnyttja fristående skola. 1 vad avser
grundskolenivån får elever tas emot i fristående skola för skolpliktens
fullgörande, endast om skolan har godkänts för ändamålet. Godkännande
skall meddelas, om skolans undervisning ger kunskaper och färdigheter
som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter
som grundskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentligen svarar
mot grundskolans allmänna mål (33 a och 34 §§ skollagen). I sammanhanget
skall påpekas att rätt till bidrag från det allmänna ej följer automatiskt av
beslut om godkännande. När det gäller den gymnasiala nivån har den som
vill genomgå utbildning vid en fristående skola däremot full frihet att göra
detta. Rätten att driva fristående skola för icke skolpliktiga clever grundar
sig bl. a. på den allmänna principen om näringsfrihet. Undervisningsverksamheten
måste självfallet utövas inom ramen för allmänna rättsregler och
de regler som gäller för näringsverksamhet i allmänhet eller speciellt för
undervisningsverksamhet. Rätten att driva och utnyttja fristående skola
medför inte någon rätt till stöd från det allmänna.

UbU 1983/84:27

Statligt bidrag till fristående skolor på gymnasial nivå

Föredragande statsrådet har vid sina överväganden om villkor för statsbidrag
till fristående skola på gymnasial nivå bl. a. utgått från att skolans
utbildning i någon form utgör ett komplement till utbildningen inom det
allmänna skolväsendet. Det bör i utbildningen vid en sådan skola linnas
något av värde för samhället och det allmänna skolväsendet som tillgodoser
behov som eljest inte kan uppfyllas. Statligt stöd bör främst kunna
utgå till utbildningar som genom sitt utbildningsinnehåll helt eller i något
väsentligt avseende skiljer sig från det som förekommer inom gymnasieskolan
och den kommunala vuxenutbildningen. Med hänvisning till behovet
för både samhället och enskilda av utbildning kombinerad med internat
bör även skolor som ger sådan utbildning kunna få statsbidrag. Som
komplement till det allmänna skolväsendet kan även betraktas en skola
vars undervisning har en särskild pedagogisk uppläggning i avseende till
t. ex. tim- eller kursplaner. Föredragande statsrådet påpekar att en fristående
skola kan tillämpa flexibla former för organisation och arbete. Den
behöver t. ex. inte vara bunden av systemet med statligt reglerade tjänster
och andra regler som gäller för det allmänna skolväsendet. Som en fjärde
grupp anger statsrådet skolor där undervisningen är anpassad för elever
med annan studiebakgrund oell erfarenhet än den som gymnasieskolans
elever normalt har.

Regeringen begär riksdagens godkännande av vad föredragande statsrådet
har förordat om grunder för statsbidrag till fristående skolor på gymnasial
nivå och hemställer att regeringen enligt de i proposition 1983/84: 118
angivna grunderna skall kunna förklara fristående skolor på gymnasial nivå
berättigade till statsbidrag.

Enligt motion 1983/84:2665 (yrkande 1 i denna del) är det självklart att
samhället skall stödja fristående skolor som innebär alternativ till det
allmänna skolväsendet. Motionärerna instämmer i att det i någon mening
bör finnas ett allmänt intresse av den fristående skolans verksamhet för att
den skall få statsbidrag men vill samtidigt understryka att det i sig är ett
allmänt intresse att tillgodose välgrundade önskemål från enskilda individer.
Motionärerna biträder däremot inte föredragande statsrådets alltför
snäva bedömning av villkoren för statsbidrag och förordar att statsmakternas
bedömning inte skall inskränkas till att enbart fristående skolor som
tillför det allmänna skolsystemet något skall godkännas för bidrag. I motion
1983/84:2677 (i denna del) avvisas regeringens grundsyn, som enligt
motionärerna utgår från att en fristående skola först och främst skall
”tvingas visa sitt värde för statsmakten” för att erhålla statligt stöd. Som
riktlinje för riksdagens beslut om grunder för statligt stöd bör gälla, menar
motionärerna, att rätten att välja skola skall tillförsäkras alla elever på
såväl grundskole- som gymnasienivå. Som krav bör ställas att skolan skall
kunna uppvisa en sådan stabilitet i fråga om personal, lokaler m. m. som är

UbU 1983/84: 27

nödvändig för att undervisningen skall kunna bedrivas på ett sätt som
uppfyller godtagbar kvalitet. Beträffande gymnasieskolan bör härutöver
för statsbidrag krävas en verksamhet som är jämförbar med den som
bedrivs inom den allmänna gymnasieskolan. I motionen betonas att det är
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer som skall besluta
om stöd till fristående skola.

Utskottet vill beträffande grunder för statligt stöd till fristående skolor
anföra följande.

Det mycket stora antalet studievägar i den allmänna gymnasieskolan gör
det möjligt för gymnasieskolan att tillmötesgå de allra flesta önskemål om
utbildningar, vare sig dessa avser utbildning för visst yrke eller utbildning
för fortsatta högre studier. Gymnasieskolan är främst avsedd för ungdomar
och undervisningens organisation är anpassad härefter. Dimensioneringen
av gymnasieskolans stora ram. dvs. de direkt grundskoleanknutna studievägarna.
medger en intagningskapacitet som svarar mot mer än 100 procent
av antalet 16-åringar. Jämte gymnasieskolan finns en utbyggd kommunal
vuxenutbildning. Dess undervisning är flexibelt organiserad och
medger bl. a. att studierna bedrivs vid sidan om förvärvsarbete. Vidare ges
inom ramen för gymnasieskolan ett stort antal utbildningar i form av högre
specialkurser. Av vad utskottet nu har redovisat framgår att det allmänna
skolväsendet kan erbjuda utbildningar som i princip tillgodoser såväl den
enskildes som samhällets behov.

Utskottet inser emellertid, liksom föredragande statsrådet, att det trots
de ovan beskrivna förhållandena föreligger behov av och kan ställas berättigade
krav på anordnande av utbildningar som av olika anledningar inte
ges i ungdomsskolan eller den kommunala vuxenutbildningen och vilka det
är mest ändamålsenligt att med statligt stöd anordna vid en fristående
skola. I det föregående har utskottet redogjort för de skilda slag av fristående
skolor vilkas utbildningar regeringen anser bör kunna vara berättigade
till statligt stöd. Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen har
föreslagit i detta hänseende och avvisar därmed det synsätt som förespråkas
i motion 1983/84:2677. Ett bifall av riksdagen till vad motionärerna har
förordat om grunder för statsbidrag till fristående skolor skulle enligt
utskottets uppfattning innebära ett i grundläggande avseenden viktigt avsteg
från de principer som hittills har gällt och som utskottet anser bör gälla
även i fortsättningen beträffande samhällets ansvar att erbjuda alla ungdomar
både teoretiskt inriktad och direkt yrkesförberedande utbildning på
gymnasial nivå. När det gäller den i förevarande sammanhang berörda
delen av yrkande I i motion 1983/84: 2665 noterar utskottet att motionärernas
uppfattning om grunder för statsbidrag till fristående skolor ligger nära
vad utskottet anser i frågan. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
det i något avseende bör finnas ett allmänt intresse av den fristående
skolans verksamhet för att statligt bidrag skall kunna utgå till skolan.
Självklart skall välgrundade önskemål från enskilda individer vägas in i

UbU 1983/84:27

sammanhanget. Utskottet återkommer i det följande till den del av motionsyrkandet
som avser bedömningen av villkoren för statsbidrag och vari
större generositet efterlyses.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner att regeringen enligt de grunder
som har förordats i proposition 1983/84: 118 skall kunna förklara fristående
skolor på gymnasial nivå berättigade till statsbidrag. Riksdagen bör
därjämte avslå motionerna 1983/84:2665 yrkande 1 i denna del och 1983/
84: 2677 i denna del.

I ett särskilt avsnitt av propositionen redovisas föredragande statsrådets
bedömning av villkoren för statligt stöd till sådana fristående skolor som nu
är statsunderstödda. Skolorna delas därvid in i tre skilda grupper: 1.
Skolor, vilkas utbildningsinnehåll överensstämmer med det allmänna skolväsendet.
2. Skolor, vilkas utbildningsinnehåll skiljer sig från det allmänna
skolväsendet. 3. Vissa skolor med branschinriktad utbildning m. m.

I fråga om den första gruppen anser föredragande statsrådet att statsbidrag
även i fortsättningen bör kunna utgå till riksinternatskolorna. Lundsbergs
skola i Storfors, Franska skolan i Stockholm, den engelskspråkiga
internationella utbildningen vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket i
Sigtuna samt Vackstanässkolan i Södertälje och Apelrydsskolan i Båstad.
När det däremot gäller Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks
gymnasium i Göteborg kan enligt statsrådets mening inget samhällsintresse
generellt anses föreligga av att statligt bidrag utgår, eftersom behovet ur
samhällets synvinkel av de två skolornas utbildningar beror på huruvida
det är ett samhällsintresse att tillgången på elevplatser i kommunen är
särskilt hög på de studievägar som är företrädda vid skolorna. Föredragande
statsrådet hänvisar till att SÖ i sitt yttrande över SEH-kommitténs
betänkande har förutsatt att överläggningar med berörda myndigheter
kommer till stånd i syfte att inordna skolornas utbildningar i gymnasieskolan
och förordar att statsbidrag i avvaktan på dessa överläggningar i
oförändrad omfattning bör kunna utgå tills vidare till de båda skolorna,
dock längst t.o.m. budgetåret 1986/87. Senast budgetåret 1987/88 bör en
avveckling av statsbidraget vara påbörjad.

Till gruppen av skolor, vilkas utbildningsinnehåll överensstämmer med
det allmänna skolväsendet, har föredragande statsrådet fört Balettakademien
i Stockholm och Stockholms Tekniska Institut (STD. Statsrådet
anför att Balettakademien genom tillkomsten av den gymnasiala dansarutbildningen
vid gymnasieskolan i Stockholm inte längre utgör något egentligt
komplement till det allmänna skolväsendet. Med hänvisning härtill bör
en avveckling av statsbidraget vara påbörjad senast budgetåret 1987/88.
Beträffande STI erinrar föredragande statsrådet om att SÖ har föreslagit
att statsbidraget avvecklas och att utbildningar som är likartade med dem
som ges vid STI anordnas i kommunal regi i Stockholm. Statsrådet, som
hänvisar till överläggningar mellan berörda myndigheter, anser att statsbi -

UbU 1983/84:27

drag bör utgå till STI i oförändrad omfattning t. v., dock längst t.o. m.
budgetåret 1986/87. Senast budgetåret 1987/88 börén avveckling av statsbidraget
vara påbörjad.

Den andra gruppen av fristående skolor utgörs, som tidigare har nämnts,
av skolor som genom sitt utbildningsinnehåll skiljer sig från de utbildningar
som finns i det allmänna skolväsendet. Hit hör Bergsskolan i Filipstad.
Anders Beckmans skola i mode och reklam samt Berghs reklamskola i
grafisk formgivning och illustration samt praktisk marknadsföring och
reklam. Föredragande statsrådet anser att skolorna även i fortsättningen
skall kunna vara berättigade till statsbidrag. Vidare bör enligt statsrådet
fortsatt statsbidrag även kunna utgå till följande konstskolor och skolor
med estetisk-praktiska utbildningar, nämligen Carl Malmstens Verkstadsskola,
Capellagården. Nyckelviksskolan. Handarbetets Vänners vävskola,
Sätergläntan Hemslöjdens gård, Pernbys målarskola. Konstskolan Idun
Lovén, Gerlesborgsskolan. Hovedskous målarskola. Domen Konstskola,
Kursverksamhetens vid Göteborgs Universitet Konstskola.

Till den tredje gruppen av fristående skolor - sådana som ger branschinriktad
utbildning - förs i propositionen följande åtta skolor: Köpmannainstitutet
i Stockholm. Kooperativa Förbundets Vår gård i Saltsjöbaden,
Nacka. Institutet för försäkringsutbildning i Stockholm, Svenska Åkeriförbundets
yrkesskola i Danderyd. Svenska Frisörföreningens yrkesstudio i
Stockholm, SHIO-Familjeföretagens föreläsningsverksamhet med kansli
i Stockholm. Institutet för optometri i Stockholm och Svenska Laboratorieassistentföreningens
kursverksamhet med kansli i Stockholm. Till dessa
skolor rekryteras normalt studerande internt från företag inom resp.
bransch. Utbildningarna vid skolorna liknar mycket internutbildning i företag.
Kursavgifter och ibland även de studerandes levnadsomkostnader
under utbildningstiden bekostas av arbetsgivaren. Mot bakgrund av att
statligt stöd normalt inte utgår till företagsutbildning och internutbildning
och att det särskilda statsbidraget till företagsskolor har upphört anser
föredragande statsrådet i likhet med SEH-kommittén och flertalet remissinstanser
att utbildningarna vid de nu aktuella skolorna i princip inte bör
komma i fråga för statligt stöd efter utgången av budgetåret 1983/84.
Emellertid skiljer sig förutsättningarna för verksamheten vid Institutet för
optometri (IFO) något från det som gäller för de övriga skolorna, menar
föredragande statsrådet. IFO meddelar undervisning till legitimerade optiker
i form av fort- och vidareutbildningskurser. Regeringen har uppdragit
åt SÖ att efter samråd med UHÄ utreda frågan om en förlängd optikerutbildning
i gymnasieskolan i syfte att förbättra legitimationsutbildningen. I
avvaktan på att frågan om den högre optikerutbildningens organisation
löses och med hänsyn till det samhällsintresse som föreligger för utbildningen
som ett led i legitimationsgivning är föredragande statsrådet inte
berett att föreslå en avveckling av statsbidraget till IFO. När det gäller
avvecklingen av statsbidraget till fort- och vidareutbildningen inom Svens -

UbU 1983/84:27

ka Laboratorieassistentföreningens kursverksamhet erinrar föredragande
statsrådet om att grundutbildningen av laboratorieassistenter numera anordnas
inom högskolan. Statsrådet finnér det naturligt att fort- och vidareutbildning
för den berörda gruppen i fortsättningen anordnas som enstaka
kurser i högskolan.

Föredragande statsrådets överväganden om statsbidragsvillkoren för de
fristående skolor som nu har statligt stöd har föranlett ett antal motionsyrkanden.
Enligt motion 1983/84:2665 (yrkande I i denna del) är statsrådets
bedömning av villkoren alltför snäv. Motionärerna menar att det finns skäl
att vara mer generös, när villkoren avser skolor som vänder sig till icke
skolpliktiga elever. I motionerna 1983/84:2658, 1983/84:2659 (yrkandena 1
och 2), 1983/84: 2660, 1983/84:2665 (yrkande 2 i denna del), 1983/84:2669,
1983/84:2675 och 1983/84: 2678 (i denna del) avvisas tanken på att avveckla
det nuvarande statsbidraget till Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks
gymnasium. Motionärerna framhåller kvaliteten i utbildningarna
som ges vid de båda skolorna, som ofta tar emot elever som inte har
kunnat finna sig till rätta i de kommunala skolorna. Beträffande Göteborgs
högre samskola erinras om att skolenheten omfattar — förutom det gymnasiala
stadiet - samtliga grundskolestadier och att verksamheten på de
lägre stadierna är baserad på Montessoripedagogik. I motion 1983/84:2662
(yrkande 2) erinras om de fristående skolornas särprägel, vilken de enligt
motionen bör kunna behålla även i en förändrad situation. Med hänvisning
till att förhandlingar bör ske mellan skolorna och berörda myndigheter
föreslår motionärerna att den av regeringen föreslagna avvecklingen av
statsbidraget till Göteborgs högre samskola och Sigrid Rudebecks gymnasium
bör påbörjas senast budgetåret 1988/89.

Den av regeringen föreslagna avvecklingen av statsbidraget till Balettakademien
avstyrks i motionerna 1983/84:2659 (yrkande 4), 1983/84:2663,
1983/84:2664. 1983/84:2665 (yrkande foch yrkande 2 i motsvarande delar),
1983/84:2674, 1983/84:2676 och 1983/84:2678 (i denna del). I motionerna
framhålls att det föreligger stora skillnader mellan utbildningarna vid
Balettakademien och den dansarutbildning som ges vid gymnasieskolan i
Stockholm (Riddarfjärdsskolan). Den senare utbildningen vänder sig i
huvudsak till yngre elever med tidigare genomgången dansarutbildning och
är mer inriktad på klassisk dans. Balettakademiens elever är däremot äldre
och har skiftande utbildningsbakgrund och erfarenheter. Vidare påpekar
motionärerna att Balettakademiens utbildning är bredare och har viss
tyngdpunkt på modern dans och jazzbalett.

En avveckling av statsbidraget till STI avvisas i motionerna 1983/
84:2659 (yrkande 3), 1983/84:2665 (yrkandena 1 och 2 i motsvarande
delar), 1983/84:2670 och 1983/84:2678 (i denna del). I motionerna framhålls
bl. a. att institutet vänder sig till elever som normalt är äldre än
eleverna i gymnasieskolans tekniska utbildningar. Utbildningen vid STI
har en egen prägel och skolan har sedan många år spelat en viktig roll som

UbU 1983/84:27

läroanstalt för ingenjörer på mellannivå. Motionärerna erinrar om skolans
betydelse för den satsning på kortare tekniska utbildningar som nu är
aktuell. STI:s framtid äventyras, om statsbidraget avvecklas. I motion
1983/84:2662 anförs att skolans särprägel kan bero på att den genom sin
särskilda karaktär fyller behov för viktiga studerandegrupper. Motionärerna
begär att riksdagen skall uttala sig för att institutets särprägel bör
behållas vid en kommunalisering (yrkande 3).

Av vad utskottet har redovisat i det föregående framgår att statsbidraget
till Köpmannainstitutet i Stockholm enligt regeringens förslag bör avvecklas
fr. o.m. budgetåret 1984/85. Enligt motion 1983/84:2667 kan er. sådan
åtgärd innebära kraftigt höjda kursavgifter och därmed en sådan begränsning
av elevantalet att utbildningen äventyras.

Utskottet behandlar i det följande var och en för sig de skolor som är
berörda av de redovisade motionsyrkandena.

När det gäller Göteborgs högre samskola konstaterar utskottet att det är
en väl fungerande skolenhet. Utskottet konstaterar vidare att tillämpningen
av Montessoripedagogik begränsar sig till undervisningen på grundskolans
stadier. Utskottet noterar också att Göteborgs högre samskola är ett
exempel på den s.k. vertikala skolorganisationen — inom skolenheten
undervisas elever alltifrån grundskolans lågstadium till det gymnasiala
stadiet. Sammantaget anser utskottet att dessa förhållanden inte är tillräckliga
för ett bifall till de motionsledes framförda förslagen att statsbidraget
till gymnasiedelen av skolan inte skall avvecklas. Utskottet vill emellertid
erinra om att Göteborgs högre samskola erhåller statsbidrag för grundskoledelen
av skolenheten med anledning av riksdagens beslut under riksmötet
1982/83 (UbU 1982/83:10, rskr 1982/83:63). En avveckling av statsbidraget
för gymnasiedelen kan som utskottet ser det medföra problem vare
sig gymnasiedelen kommunaliseras eller verksamheten fortsätter utan statlig
stöd. Bl. a. mot bakgrund härav är det angeläget att överläggningar
kommer till stånd mellan skolan, kommunen och berörda statliga myndigheter.
Överläggningarna bör ske utan tidspress. Med hänvisning härtill
tillstyrker utskottet motion 1983/84:2662 yrkande 2 att en avveckling av
statsbidraget till skolan bör vara påbörjad senast budgetåret 1988/89. Detta
bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet i denna del som sin mening
ge regeringen till känna. Utskottet avstyrker däremot motionerna 1983/
84:2658 i denna del, 1983/84:2659 yrkande I, 1983/84:2660 och 1983/
84:2665 yrkandena 1 och 2 i motsvarande delar, 1983/84:2669 samt 1983/
84; 2675 och 1983/84: 2678 i motsvarande delar.

Även beträffande Sigrid Rudebecks gymnasium konstaterar utskottet att
den utgör en väl fungerande enhef. Utskottet har vid sina överväganden
emellertid inte funnit att skolan uppvisar en sådan pedagogisk eller annan
särprägel som motiverar ett uttalande av riksdagen att statligt bidrag bör
utgå i framtiden. Emellertid är det angeläget att skolan och berörda myndigheter
ges god tid till överläggningar om konsekvenserna av ett reget2
Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 27

UbU 1983/84:27

ringsbeslut i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört i proposition
1983/84: 118. Med hänvisning härtill bör riksdagen med bifall till motion
1983/84:2662 yrkande 2 i denna del som sin mening ge regeringen till
känna att en avveckling av statsbidraget till skolan bör vara påbörjad
senast budgetåret 1988/89. Härmed avstyrker utskottet motionerna 1983/
84:2658 i denna del, 1983/84:2659 yrkande 2 samt 1983/84:2660. 1983/
84: 2665 yrkandena I och 2, 1983/84: 2675 och 1983/84: 2678 i motsvarande
delar.

Beträffande Balettakademien ansluter sig utskottet till vad i berörda
motioner har anförts om den särskilda prägeln i skolans utbildning. Enligt
utskottets bedömning är det angeläget såväl för kulturlivet som utbildningsväsendet
att skolan genom bibehållet statligt stöd ges möjlighet att
fortsätta sin verksamhet och därigenom utgöra ett värdefullt komplement
till det allmänna skolväsendet. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Härmed tillstyrker utskottet motionerna 1983/
84:2659 yrkande 4, 1983/84:2663. 1983/84:2664. 1983/84: 2665 yrkandena 1
och 2, de båda sistnämnda yrkandena i motsvarande delar. 1983/84:2674.
1983/84:2676 samt 1983/84:2678 i denna del.

Som framgår av proposition 1983/84: 118 har STl:s framtid under de
senaste åren varit föremål för omfattande utredningsverksamhet och frågan
om ett kommunalt engagemang i skolans verksamhet har aktualiserats.
STI:s utbildning, som omfattar nio intagningsklasser. är treårig och närmast
jämförbar med gymnasieskolans fyraåriga tekniska linje (T-linjen). På
STI sker en större koncentration på de tekniska ämnena än vad som är
fallet med T-linjen. Utbildningen omfattar i genomsnitt 36 lektioner per
vecka under ett läsår om 39 veckor, dvs. fler lärarledda timmar än motsvarande
kurser inom den kommunala vuxenutbildningen. Utskottet har erfarit
att eleverna vid STI är äldre än eleverna på T-linjen. Genomsnittsåldern
är sedan många år tillbaka 27 år. De har en annan studiebakgrund och har
ofta erfarenhet av mångårig yrkesverksamhet. 1 likhet med föredragande
statsrådet erinrar utskottet om det intresse som från näringslivets sida har
visats verksamheten vid STI.

Utskottet delar uppfattningen som har framförts i de berörda motionerna
att det är angeläget att verksamheten vid STI får fortsätta. Enligt utskottets
mening bör det ske med hjälp av statliga insatser och i huvudsak med
oförändrad inriktning. Emellertid anser utskottet att den fortsatta verksamheten
bör bli föremål för överläggningar mellan berörda parter i syfte
att föra över verksamheten till Stockholms kommun. Vid en kommunalisering
bör man enligt utskottet så långt möjligt skapa förutsättningar för att
de nuvarande yttre formerna för verksamheten i huvudsak kan bibehållas.
Detta bör beaktas vid en beräkning av ett framtida statligt stöd till Stockholms
kommun. I enlighet med föredragande statsrådets överväganden bör
det nuvarande statsbidraget till STI tills vidare utgå i oförändrad omfattning,
dock längst t.o. m. budgetåret 1986/87. Vad utskottet nu har anfört

UbU 1983/84:27

om Stockholms Tekniska Institut bör riksdagen med bifall till motion 1983/
84:2662 yrkande 3 och med anledning av motionerna 1983/84:2659 yrkande
3, 1983/84:2665 yrkandena 1 och 2, de båda sistnämnda yrkandena i
motsvarande delar, 1983/84:2670 och 1983/84:2678 i denna del som sin
mening ge regeringen till känna.

Beträffande Köpmannainstitutet i Stockholm har inte utskottet funnit att
institutet i sådan utsträckning skiljer sig från de övriga skolorna i gruppen
skolor med branschinriktad utbildning m.m. att motion 1983/84:2667 bör
föranleda något uttalande av riksdagen om fortsatt statsbidrag. Utskottet
delar därmed föredragande statsrådets bedömning och avstyrker motionen.
1 sammanhanget vill utskottet erinra om vad statsrådet har anfört om
möjligheten för regeringen att medge fortsatt statlig tillsyn för vissa längre
kurser vid institutet för att eleverna därigenom skall kunna få studiestöd.

Utskottet tar i detta sammanhang upp till behandling motion 1983/
84:2661 yrkande 2 vari hemställs att riksdagen beslutar att Lundsbergs
skola skall få statsbidrag såsom riksinternatskola. Motionärerna hänvisar
till skolans stora betydelse för utlandssvenska barn.

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om följande.

För Lundsbergs skola utgår f. n. statsbidrag enligt förordningen
(1964:137) om statsbidrag till vissa privatskolor. För riksinternatskolor
utgår statsbidrag enligt förordningen (1970:333) om riksinternatskolor.
Den sistnämnda förordningen medger ett mera omfattande bidrag än den
förra, främst i vad gäller kostnader för skolledning, föreståndare för elevhem
och fritidsledare. För elev som har utlandssvenska föräldrar utgår
vidare statsbidrag till kostnader för skolgång och skolmåltider med belopp
som gäller för motsvarande ersättning vid kommunal samverkan på skolväsendets
område. För riksinternatskolorna gäller dessutom en mer omfattande
reglering vad gäller styrelse för skolan, elevsammansättning, intagningsnämnd
m. m.

Med det redovisade har utskottet velat visa att staten genom riksinternatskolorna
har iklätt sig ett särskilt ansvar för att tillförsäkra vissa elever
skolgång under trygga förhållanden. De elever som avses är barn och
ungdom som har utlandssvenska föräldrar och sådana som har behov av
miljöombyte eller som är från glesbygd och icke kan beredas annan tillfredsställande
inackordering. Utskottet har erfarit att kapaciteten vid de
befintliga riksinternatskolorna är god. Enligt utskottets bedömning föreligger
f. n. inte något ytterligare behov av platser i riksinternatskola. Utskottet
utgår från att regeringen - om det bedöms påkallat - framlägger
förslag i ärendet för riksdagen. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion 1983/84:2661 yrkande 2.

En utgångspunkt för regeringens förslag beträffande rätten till statligt
stöd till fristående skolor har varit att det även i framtiden skall vara
möjligt att i viss utsträckning med statsbidrag driva fristående skolor. Det

UbU 1983/84:27

bör enligt föredragande statsrådet ankomma på regeringen att fatta beslut
huruvida nytillkommande' fristående skolor skall kunna bli berättigade (ill
statsbidrag utifrån de grunder som har föreslagits i proposition 1983/
84: 118. Dock bör fråga om statsbidrag till en fristående skola med internatverksamhet
enligt statsrådet underställas riksdagen i varje särskilt fall.

1 motion 1983/84:2662 (yrkande 1) föreslås att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen (ill känna vad i motionen har anförts om statsbidrag till
nytillkommande fristående skolor. Motionärerna menar att de av regeringen
föreslagna villkoren bör ses som ett steg på vägen mot ett inlemmande
av de fristående skolorna i kommunernas skolväsende. Då en sådan åtgärd
innebär vissa merkostnader för samhället och för att skapa ekonomiskt
utrymme bör enligt motionärerna inga nytillkommande fristående skolor
bli statsunderstödda. Ett motsatt synsätt hävdas i motion 1983/84: 2677 (i
denna del), vari förordas en strävan att stimulera tillkomsten av nya
fristående skolor på gymnasial nivå genom ett nytt mer generellt statsbidragssystem.
Den i motion 1983/84: 2665 (yrkande I i denna del) förordade
mer generösa inställningen till fristående skolor innebär enligt motionärerna
att en positiv bedömning bör göras t. ex. beträffande Waldorfskolor på
gymnasial nivå. Likartade yrkanden ställs i motion 1983/84:2671, vari
begärs att statsbidraget till Kristofferskolan i Stockholm utvidgas till att
omfatta samtliga skolans klasser i årskurserna 10-12. En tolvårig sammanhållen
skolgång för alla elever är ett viktigt inslag i Waldorfpedagogiken
(yrkande 1). Vidare anför motionärerna att det måste betraktas som ett
samhälleligt intresse att med hjälp av statsbidrag göra det möjligt även för
andra Waldorfskolor att bygga ut sin verksamhet till att omfatta årskurserna
10-12 (yrkande 2).

I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet att de villkor för
statligt stöd som har föreslagits i proposition 1983/84: 118 — och vilka
utskottet har tillstyrkt i det föregående - självfallet bör tillämpas också i
fråga om nya skolor. Med detta avstyrker utskottet motion 1983/84:2662
yrkande 1. Utskottet, som i det följande återkommer till frågan om statsbidragssystem
för fristående skolor, kan å andra sidan ej heller biträda vad
som i motion 1983/84:2677 anförs om att speciellt stimulera tillkomsten av
fristående skolor. Utskottet som utgår från att det också i framtiden kan
uppkomma utbildningsbehov vilka lämpligen bör kunna tillgodoses av en
fristående skola, anser att riksdagen inte bör göra något särskilt uttalande i
frågan. Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör riksdagen med
bifall till proposition 1983/84:118 och med avslag på motionerna 1983/
84: 2662 yrkande 1 och 1983/84: 2677 i denna del godkänna att regeringen
enligt de grunder som har förordats i propositionen skall kunna förklara
även nytillkommande fristående skolor på gymnasial nivå berättigade till
statsbidrag.

Av vad utskottet har anfört i det föregånde framgår att det ankommer på
regeringen att besluta om statsbidrag till nytillkommande fristående skolor

UbU 1983/84:27

med undantag för skolor med inlernatverksamhet. Regeringens prövning
av ansökningar skall ske utifrån de av regeringen föreslagna grunderna för
statsbidrag, vilka utskottet har tillstyrkt. Utskottet erinrar om att skolor
som har en särskild pedagogisk uppläggning av verksamheten är en sådan
grupp av skolor vilken bör kunna komma i fråga för statsbidrag. De av
motionärerna aktualiserade Waldorfskolorna intar därvidlag inte någon
särställning. Utskottet anser — mot bakgrund av den ovan angivna ordningen
att det är regeringen som beslutar i frågan - att det inte är påkallat
med något riksdagsuttalande av sådan innebörd att vissa skolor av riksdagen
särskilt anges såsom berättigade till bidrag. Med hänvisning härtill bör
riksdagen avslå motionerna 1983/84:2665 yrkande 1 i denna del och 1983/
84:2671.

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1983/84: 2673 vari föreslås
att fristående skolor som ger undervisning på finska skall kunna
erhålla statsbidrag.

Utskottet, som erinrar om vad i inledningsavsnittet av detta betänkande
har anförts om rätten att starta och nyttja fristående skola på gymnasial
nivå, anser att ett ställningstagande till frågan om statligt stöd till finskspråkig
undervisning av den art som förordas i motionen inte bör ske i nu
förevarande sammanhang utan prövas i samband med beredningen av
språk- och kulturarvsutredningens betänkande (SOU 1983:57) Olika ursprung
- Gemenskap i Sverige. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motion 1983/84:2673.

Statsbidragets utformning m. m.

De statsunderstödda fristående skolorna kan delas in i två huvudgrupper.
dels de fristående skolor som har statligt reglerade tjänster, dels de
som saknar sådana tjänster. Statsbidraget till skolorna utgår enligt skiftande
grunder och belastar ett antal skilda anslag i statsbudgeten (jfr- prop.
1983/84:118 s. 15). I propositionen behandlas frågan om utformningen av
statsbidragssystemet för de fristående skolorna på gymnasial nivå.

I likhet med SEH-kommittén anser föredragande statsrådet att statsbidragssystemet
för de fristående skolorna med statligt reglerade tjänster i
huvudsak bör knyta an till det system som gäller för den allmänna gymnasieskolan.
Kommittén hade föreslagit vissa mindre ändringar av nuvarande
statsbidragssystem i den riktningen. Statsrådet erinrar om pågående beredningsarbete
inom regeringskansliet avseende ett ändrat system för statsbidrag
för gymnasieskolan. Med hänvisning härtill föreslås inga ändringar i
nu gällande system för statsbidrag till fristående skolor med statligt reglerade
tjänster.

Bidragsbestämmelserna till fristående skolor utan statligt reglerade
tjänster är komplicerade (jfr förordningen (1972:342) om enskilda yrkes -

UbU 1983/84:27

skolor). Bidraget är helt eller till viss del knutet till de reella kostnaderna,
varför bidraget inte kan slutregleras förrän i efterhand, när alla kostnader
för verksamheten är kända. Bestämmelserna är ofta upphov till olika
uppfattningar om vilka kostnader som är bidragsgrundande. SEH-kommittén
föreslog att det statliga stödet till den nu berörda kategorin av fristående
skolor bör konstrueras som ett bidrag per elev och år med belopp som
fastställs med utgångspunkt i systemet för bidrag till fristående skolor på
grundskolenivå. Systemet skulle vara kostnadsneutralt vid jämförelse med
det statsbidrag som utgår f. n.

Enligt föredragande statsrådets mening är det en angelägen uppgift att
förbättra statsbidragssystemet för fristående skolor som inte har statligt
reglerade tjänster. Statsrådet framhåller att systemet bör vara enkelt till sin
konstruktion och lätt att administrera och ha en sådan utformning att
bidragsbeloppet är relaterat till löneutvecklingen och kan beräknas i förväg.
Med utgångspunkt i SEH-kommitténs förslag anges i proposition
1983/84: 118 riktlinjerna för ett bidragssystem som uppfyller de ställda
kraven (s. 18-20). I huvudsak innebär systemet att bidragsbeloppet per
skola beräknas med hjälp av tre faktorer: 1. grundbelopp, vilket beräknas
med utgångspunkt i beloppet för högstadieelev enligt systemet för bidrag
till fristående skolor på grundskolenivå, 2. en för varje skola fastställd
faktor (omräkningsfaktor), varmed grundbeloppet räknas upp så att bidraget
blir så stort att det, multiplicerat med 3. antalet ianspråktagna årselevplatser
inom en medgiven årselevplatsram, ger ett sammanlagt statsbidrag
som i huvudsak motsvarar kostnaden för nu utgående statsbidrag till
skolan. Föredragande statsrådet anser — i likhet med SEH-kommittén och
flera remissinstanser - att bidraget per elev i princip bör vara lika stort för
likartade utbildningar. Liksom för bidraget till fristående skolor på grundskolenivå
bör bidraget ha karaktär av allmänt driftbidrag.

I ett par motioner framförs synpunkter på det föreslagna statsbidragssystemet.
I motion 1983/84: 2677 (i denna del) hävdar motionärerna att de
båda skilda bidragssystemen för fristående skolor som har statligt reglerade
tjänster resp. skolor utan sådana tjänster successivt bör ersättas med ett
gemensamt regelsystem. Vidare bör bidraget till fristående skolor vara
likvärdigt med det statliga stödet till skolor i det allmänna skolväsendet.
En enhetlig reglering är enligt motionärerna angelägen mot bakgrund av en
i motionen förespråkad strävan att stimulera tillkomsten av nya fristående
skolor. Riksdagen bör enligt motion 1983/84:2657 (yrkande I) besluta att
statsbidraget per elev vid fristående skolor på gymnasial nivå utan statligt
reglerade tjänster skall vara lika stort för likartade utbildningar. En sådan
förändring av det föreslagna systemet bör genomföras redan fr. o. m. budgetåret
1984/85 (yrkande 2).

Utskottet noterar att SEH-kommitténs förslag till konstruktion av nytt
statsbidragssystem för fristående skolor utan statligt reglerade tjänster,
med vilket regeringens nu framlagda förslag i huvudsak stämmer överens.

UbU 1983/84:27

nästan genomgående har tillstyrkts av remissinstanserna bland vilka ingick
de berörda skolorna. Aven utskottet anser det nu föreslagna bidragssystemet
ändamålsenligt och finner det väl ägnat att såväl bidra till att en
förenklad hantering av bidragsgivningen kommer till stånd som medverka
till ökad stabilitet och trygghet för de berörda skolorna.

Beträffande fristående skolor med statligt reglerade tjänster menar utskottet
att det vore naturligt om bidragsreglerna än mer knöt an till den
allmänna gymnasieskolans regelsystem. Utskottet vill peka på att en sådan
förändring i sig inte innebär krav pä förändringar i vad avser storleken på
statsbidraget till de berörda skolorna. Med hänvisning till vad föredragande
statsrådet har anfört om pågående beredningsarbete beträffande bidragssystemet
för den allmänna gymnasieskolan vill emellertid utskottet
nu inte förorda någon särskild åtgärd i frågan. Liksom för bidraget till
fristående skolor utan statligt reglerade tjänster bör beträffande detta bidrag
viss frihet finnas för skolorna att disponera bidraget som ett allmänt
driftbidrag (jfr. prop. s. 32-33).

När det gäller de båda yrkandena i motion 1983/84:2657 erinrar utskottet
om vad föredragande statsrådet har anfört om att det statliga bidraget per
elev i princip bör vara lika stort för likartade utbildningar. Utskottet, som
ansluter sig till denna princip, anser att detta mål bör uppnås så snart
tekniska och ekonomiska hinder har undanröjts.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört ovan föreslår utskottet att
riksdagen godkänner vad i proposition 1983/84: 118 har förordats om utformningen
av ett nytt statsbidragssystem för fristående skolor utan statligt
reglerade tjiinster. Riksdagen bör därjämte avslå motionerna 1983/
84: 2657 yrkandena I och 2 och 1983/84: 2677 i denna del.

För närvarande utgår ur anslaget Bidrag till undervisningsmateriel inom
gymnasieskolan m. m. vissi bidrag för anskaffning av undervisningsmateriel
vid enskilda yrkesskolor samt vid vissa lanthushållsskolor. Föredragande
statsrådet föreslår att det särskilda statsbidraget till undervisningsmateriel
för enskilda yrkesskolor skall avvecklas och att medlen i stället
skall ingå som en del i det allmänna driftbidraget till fristående skolor utan
statligt reglerade tjänster. Regeringen begär riksdagens godkännande av
vad statsrådet har anfört i ärendet.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad i proposition 1983/84: 118
har förordats om avveckling av statsbidraget till undervisningsmateriel vid
fristående skolor på gymnasial nivå.

I enlighet med förslag av SEFI-kommittén anser föredragande statsrådet
att omfattningen av de statsunderstödda fristående skolornas verksamhet
bör beräknas i antal årselevplatser såsom sker i fråga om gymnasieskolan.
Genom en sådan entydig terminologi blir det möjligt att överblicka utbildningen
på gymnasial nivå i kvantitativa termer. Statsrådet förordar att alla
utbildningar vid de statsunderstödda fristående skolorna får en egen ram

UbU 1983/84:27

uttryckt i årselevplatser. Regeringen begär riksdagens godkännande av
vad föredragande statsrådet har förordat i frågan.

I motionerna 1983/84:2677 (i denna dél) och 1983/84:2745 (yrkande 13)
yrkas avslag på regeringens förslag såvitt det avser en särskild ram för de
fristående skolorna. Motionärerna menar att såväl den allmänna skolans
som de frivilliga skolornas utbud av utbildningar skall redovisas i en
totalram.

Utskottet, som redan tidigare har funnit anledning att erinra om regeringens
förslag (jfr. UbU 1983/84:19 s. 26 f), anser att en gemensam ram
beräknad i antalet årselevplatser för de statsunderstödda fristående skolorna
är ändamålsenlig. Vid sidan om ramarna för gymnasieskolan skall det
sålunda genom förslaget finnas en särskild ram för alla utbildningar vid de
statsunderstödda fristående skolorna. De kan härigenom betraktas som en
del av den samlade resursen för gymnasial utbildning. Utskottet tillstyrker
vad regeringen har föreslagit och anser att riksdagen därmed skall avslå
motionerna 1983/84:2677 i denna del och 1983/84:2745 yrkande 13.

Vissa andra frågor

SEH-kommittén fann i sitt arbete anledning att diskutera huruvida vissa
i sammanhanget berörda utbildningar skulle karakteriseras som utbildning
på gymnasial nivå eller på högskolenivå. Kommittén gjorde därvid den
bedömningen att utbildningarna vid Anders Beckmans skola i mode och
reklam. Berghs reklamskola i grafisk formgivning och illustration resp.
praktisk marknadsföring och reklam, Carl Malmstens Verkstadsskola i
möbelsnickeri samt den tvååriga högre hemslöjdsutbildningen i mjuk och
hård slöjd vid Handarbetets Vänners vävskola borde behandlas som utbildning
på högskolenivå i fråga om kompetensvärde, central myndighet,
studiestöd m. m.

Mot bakgrund av en splittrad remissopinion är föredragande statsrådet
inte berett att nu föreslå någon förändring i de aktuella skolornas formella
status. Hon erinrar emellertid om vad i propositionen (s. 13) anförs om
utbildning av laboratorieassistenter inom högskolan.

I motionerna 1983/84:2666 (i denna del) och 1983/84:2672 anförs en rad
skäl för att den högre hemslöjdsutbildningen vid Handarbetets Vänners
vävskola skall betraktas som högskoleutbildning. Motionärerna pekar
bl.a. på att en ändrad ställning för utbildningen i nu berört hänseende
skulle medföra större möjligheter till forskning och vidareutbildning.

Utskottet konstaterar, i likhet med universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) i sitt remissvar, att frågan om gränsdragning mellan gymnasial och
eftergymnasial utbildning är komplicerad. Utskottet är medvetet om att de
berörda skolorna, vilket anförs i skolornas remissvar och i de båda nu
aktuella motionerna, ser det som fördelaktigt för sina ifrågavarande utbildningar,
om en förändring i nu berört hänseende kunde ske. Utskottet utgår

UbU 1983/84:27

från att berörda skolor och myndigheter följer utvecklingen och återkommer
till regeringen med förslag till åtgärder som de anser vara påkallade.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 1983/
84:2666 i denna del och 1983/84:2672 inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd, varför de avstyrks.

Som villkor för att statsbidrag skall utgå ställer staten upp regler för de
fristående skolornas verksamhet. Reglerna varierar mellan olika skolor.
Att bidraget används på avsett sätt och att villkoren i övrigt följs kan
kontrolleras genom statlig tillsyn. Tillsynen har härigenom karaktär av
villkor för statsbidraget.

Fristående skolor står i vissa fall under statlig tillsyn även om statsbidrag
inte utgår. Det gäller skolor som genom särskilda beslut av regeringen har
ställts under statlig tillsyn på framställning därom från huvudmannen.
Statlig tillsyn är som regel en förutsättning för att skolans utbildning skall
tillerkännas ett visst kompetens värde. Av störst betydelse är dock att
statlig tillsyn är ett villkor för att eleverna vid skolan skall kunna få
studiestöd.

Enligt föredragande statsrådets mening bör regeringen, liksom hittills, i
varje enskilt fall pröva frågan om att ställa nya utbildningar under statlig
tillsyn i syfte att ge eleverna tillgång till statligt studiestöd.

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande
statsrådet har anfört om statlig tillsyn och studiestöd beträffande fristående
skolor på gymnasial nivå.

I motion 1983/84:2677 (i denna del) förordas en generös hållning i fråga
om statlig tillsyn. Motionärerna anser att det är betydelsefullt att eleverna
inte utan starkt vägande skäl undanhålls möjligheten till studiestöd, vilket
är knutet till den statliga tillsynen.

Utskottet anser att vissa insyns- och kontrollmöjligheter måste finnas
för att en utbildning skall kunna ge rätt till studiestöd för eleverna. Kravet
på att utbildningen skall vara statsunderstödd eller ställd under statlig
tillsyn bör därför kvarstå.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det inte generellt
kan sägas att de icke statsunderstödda fristående utbildningarna har
sådan betydelse att de i fråga om rätt till studiestöd för eleverna bör
jämställas med utbildningar inom det allmänna utbildningsväsendet. Utskottet
utgår från att fristående skola som ger en utbildning som är likvärdig
med gymnasieskolans eller som ur allmän synvinkel framstår som
angelägen efter vederbörlig prövning normalt ställs under statlig tillsyn.
Något särskilt uttalande av riksdagen om generositet i nu berört hänseende
anser utskottet inte påkallat. Därmed avstyrker utskottet motion 1983/
84: 2677 i denna del och föreslår att riksdagen utan erinran lägger till
handlingarna vad föredragande statsrådet har anfört i fråga om statlig
tillsyn och studiestöd beträffande fristående skolor på gymnasial nivå.

UbU 1983/84:27

Utskottet har inget att erinra mot vad föredragande statsrådet har anfört
om behörighets- och urvalsfrågor beträffande de fristående skolornas utbildningar
på gymnasial nivå.

Föredragande statsrådet anför i fråga om läroplaner för de fristående
skolornas utbildningar på gymnasial nivå att det, i de fall skolan får
statsbidrag eller är ställd under statlig tillsyn, är angeläget att innehållet i
skolans utbildning anges i en läroplan fastställd av SÖ. Härigenom kan den
som avser att söka sig till utbildningen skaffa sig en någorlunda säker
uppfattning om framför allt utbildningens innehåll, tidsmässiga omfattning
och kompetensvärde.

I fråga om betyg och kompetens anser föredragande statsrådet att det är
angeläget att en utbildning i fristående skola kan dokumenteras och i
möjligaste mån jämföras med en likartad utbildning inom gymnasieskolan.
Ett sådant dokument skall enligt statsrådet utfärdas även utan elevens
särskilda begäran. Det finns enligt statsrådet skäl att kräva att utbildningsdokumentet
skall utformas enligt föreskrifter som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer. 1 överensstämmelse med vad
som gäller för gymnasieskolan bör enligt föredragande statsrådets mening
en genomgång av en minst tvåårig fristående skola för yrkesutbildning
principiellt ge allmän behörighet till grundläggande högskoleutbildning,
under förutsättning att den omfattar sådan undervisning i engelska och
svenska som motsvarar två årskurser på någon linje i gymnasieskolan eller
att den sökande har kompletterat sin utbildning med sådana kunskaper i
engelska och svenska.

I motion 1983/84:2665 (yrkande 1 i denna del) framhålls att det som i
proposition 1983/84:118 anförs i fråga om läroplan och principer för betygsättning
beträffande fristående skolor på gymnasial nivå inte skall behöva
föranleda skolor med egen pedagogisk inriktning att som förutsättning för
statsbidrag lägga om sitt arbetssätt. Motionärerna motsätter sig en detaljerad
anpassning av de fristående skolorna till de allmänna skolornas kursplaner
och betygsättningsregler.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet framhålla att den fristående
skolans egenart klart skall komma till uttryck i läroplanen. Timplaner
motsvarande gymnasieskolans är i flertalet fall inte nödvändiga för
en fristående skola. Samma syfte bör som regel kunna nås med andra
medel, t. ex. vissa tidsramar för utbildningen. När det gäller betygsättningen.
vill utskottet peka på den praxis som f. n. tillämpas i de högsta årskurserna
vid Waldorfskolor. nämligen att skolan utfärdar studieomdömen åt
elever som avgår från skolan efter tolfte året. Dessa omdömen kan. om så
erfordras, kompletteras med sifferbetyg i femgradig skala. Som utskottet
ser det är önskemålen i motion 1983/84: 2665 i nu berört hänseende tillgodosedda,
varför motionens yrkande I i denna del avstyrks. Utskottet
föreslår att riksdagen utan erinran lägger till handlingarna vad i proposition

UbU 1983/84:27

1983/84:118 har anförts om läroplan sfrågor samt betygs- och kompetensfrågor
beträffande de fristående skolornas utbildningar på gymnasial nivå.

Utskottet föreslåratt riksdagen godkänner vad i proposition 1983/84: 118
har förordats om huvudmannaskap för Vackstanässkolan i Södertälje och
Apelrydsskolan i Båstad. Ej heller har utskottet något att erinra mot
regeringens förslag beträffande särskilt statsbidrag till Svenska Hemslöjdsföreningarnas
riksförbunds riksomfattande kursverksamhet.

I några motioner tas frågan om kommunalt stöd till fristående skolor
upp. 1 motion 1983/84:2677 (i denna del) hävdas att kommunerna har ett
ansvar för att erbjuda de fristående skolorna goda arbetsmöjligheter. Kommunerna
bör enligt motionärerna behandla de fristående skolorna på ett
med den allmänna skolan likvärdigt sätt. Enligt motion 1983/84:2016 (yrkande
27) bör kommunerna åläggas att bidra till de fristående skolorna med
ett stöd motsvarande den ”rörliga kommunala elevkostnaden". I motion
1983/84:496 krävs en lagstiftning som ålägger kommunerna att åt elever i
fristående skolor tillhandahålla service i vad avser läromedel, skolmåltider
samt hälso- och sjukvård.

När utskottet under riksmötet 1982/83 behandlade proposition 1983/84: 1
om fristående skolor för skolpliktiga elever m. m., avstyrkte utskottet ett
par motionsyrkanden av likartat innehåll. Utskottet anförde att det inte var
berett att medverka till en lagstiftning i enlighet med syftet i de då aktuella
motionerna (UbU 1982/83:10 s. 17). Riksdagen avslog motionerna. Utskottet,
som hänvisar till vad utskottet i övrigt anförde i ärendet i sitt
betänkande 1982/83: 10, är inte heller nu berett att föreslå riksdagen lagstiftningsåtgärder
i enlighet med det som förordas i motionerna 1983/
84: 496, 1983/84: 2016 yrkande 27 och 1983/84: 2677 i denna del. Med detta
avstyrks motionerna.

Beträffande ikraftträdande av förslagen erinrar föredragande statsrådet
om att riksdagens beslut om fristående skolor för skolpliktiga elever m. m.
(prop. 1982/83: 1. UbU 1982/83: 10. rskr 1982/83: 63) föranledde vissa ändringar
fr. o. m. den 1 juli 1983. Det nya systemet för statsbidrag till fristående
skolor för skolpliktiga elever tillämpas bl. a. för undervisningen på
grundskolenivå vid fyra av de skolor som berörs av de nu aktuella förslagen
(Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. Franska skolan. Göteborgs
högre samskola och Lundsbergs skola). En samordning måste göras med
bidragssystemet för skolornas undervisning på gymnasial nivå. Av betydelse
i sammanhanget är t.ex. statsbidraget för lön till skolledare. Om
möjligt bör enligt föredragande statsrådet bestämmelserna avseende både
grundskola och gymnasieskola sammanföras i en förordning. Utskottet
utgår från att regeringen härvid i sakligt och författningstekniskt hänseende
reviderar förordningen (1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolor
och privatskolförordningen (1967:270).

UbU 1983/84:27

De nya reglerna för statsbidragssystem för fristående skolor utan statligt
reglerade tjänster bör enligt proposition 1983/84:118 träda i kraft den 1 juli
1984. Det föranleder enligt föredragande statsrådet att en ny förordning
bör utfärdas om fristående skolor på gymnasial nivå. Den i det föregående
(s. 15 f.) nämnda förordningen (SFS 1971:342) om enskilda yrkesskolor
kan därmed upphävas.

Anslagsberäkning för budgetåret 1984/85

I proposition 1983/84: 118 föreslås att medelsanvisningen för driftbidrag
till de fristående skolorna på gymnasial nivå för tiden efter den 1 juli 1984
förs samman till ett nytt anslag benämnt Bidrag till fristående skolor på
gymnasial nivå.

Föredragande statsrådet har för fristående skolor på gymnasial nivå med
statligt reglerade tjänster för budgetåret 1984/85 beräknat sammanlagt 43.2
milj. kr. I besparingssyfte föreslås att från budgetåret 1984/85 inte längre
något statsbidrag beräknas till avlönande av föreståndare vid elevhem för
elever vid enskild läroanstalt (— 165000 kr.).

För fristående skolor på gymnasial nivå utan statligt reglerade tjänster
beräknar föredragande statsrådet sammanlagt 27,5 milj. kr. Totalt begär
regeringen att riksdagen under förevarande anslag för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 70690000 kr.

I ett antal motioner anförs avvikande uppfattningar om hur anslaget bör
beräknas.

Enligt motion 1983/84:2657 (yrkande 3) bör riksdagen besluta att bidraget
om 27,5 milj. kr. för skolor som ej har statligt reglerade tjänster bör
fördelas lika mellan de berörda skolorna. 1 motion 1983/84: 2661 (yrkande
I) framhålls att den av föredragande statsrådet förordade besparingen om
165000 kr. avseende avlönande av föreståndare vid elevhem för elever vid
enskild läroanstalt till största delen drabbar Lundsbergs skola. Enligt
motionärerna sker härigenom en minskning av bidraget till skolan med
120000 kr. Beträffande verksamheten vid Sätergläntan, Hemslöjdens Gård
hävdas i motion 1983/84:2666 (i denna del) att beräkningen av statsbidraget
inte stämmer överens med den av statsmakterna medgivna omfattningen
av verksamheten, varför den bör justeras så att ett större bidrag möjliggörs.
I motion 1983/84:2668 slutligen yrkas att Institutet för optometri
erhåller ett med 220000 kr. ökat anslag. Yrkandet motiveras med att
institutet bl. a. har landets enda utbildningslinje i kontaktlinsteknik för
legitimerade optiker. Enligt motionären utgår f. n. ett bidrag med ca 30000
kr. per år. Ökningen bör rymmas inom det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet,
menar motionären.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Utskottet har i det föregående framhållit att bidraget per elev i princip
bör vara lika stort för likartade utbildningar när det gäller fristående skolor

UbU 1983/84:27

utan statligt reglerade tjänster men att denna bidragsomläggning får genomföras
successivt. Det är av praktiska skäl inte möjligt att inom ramen
för det föreslagna beloppet genomföra en sådan åtgärd redan nästa budgetår.

Utskottet finner inte skäl att tillstyrka det i motion 1983/84:2661 föreslagna
bibehållandet av bidraget för avlönande av elevhemsföreståndare.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att den av regeringen föreslagna
besparingen inte avser motsvarande verksamhet vid riksinternatskola.

När det gäller verksamheten vid Sätergläntan, Hemslöjdens Gård. vill
utskottet erinra om att det ankommer på SÖ och regeringen att vid beräkningen
av statsbidraget utgå från vad som gäller avseende verksamhetens
omfattning.

Utskottet har i det föregående inte haft något att erinra mot vad föredragande
statsrådet har anfört om fortsatt statsbidrag till Institutet för optometri.
Utskottet är emellertid inte berett att tillstyrka en höjning av bidraget
i enlighet med förslaget i motion 1983/84: 2668.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört och då utskottet ej heller i
övrigt har något att erinra mot den i proposition 1983/84: 118 redovisade
medelsberäkningen, föreslår utskottet att riksdagen med bifall till propositionen
för budgetåret 1984/85 till Bidrag till driften av fristående skolor på
gymnasial nivå anvisar ett förslagsanslag av 70690000 kr. Riksdagen bör
därjämte avslå motionerna 1983/84: 2657 yrkande 3. 1983/84: 2661 yrkande
1. 1983/84: 2666 i denna del och 1983/84: 2668.

Hemställan

Åberopande vad utskottet har anfört hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84: 118 och med
avslag på motionerna 1983/84:2665 yrkande 1 i denna del och
1983/84:2677 i denna del godkänner att regeringen enligt de
grunder som har förordats i propositionen skall kunna förklara
fristående skolor på gymnasial nivå berättigade till statsbidrag,

2. att riksdagen beträffande statsbidrag till Göteborgs högre samskola
med bifall till motion 1983/84:2662 yrkande 2 i denna del
och med avslag på motionerna 1983/84:2658 i denna del, 1983/
84: 2659 yrkande 1. 1983/84: 2660 och 1983/84:2665 yrkandena 1
och 2 i motsvarande delar. 1983/84:2669 samt 1983/84:2675 och
1983/84: 2678 i motsvarande delar som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

3. att riksdagen beträffande statsbidrag till Sigrid Rudebecks gymnasium
i Göteborg med bifall till motion 1983/84: 2662 yrkande 2 i
denna del och med avslag på motionerna 1983/84:2658 i denna
del. 1983/84:2659 yrkande 2 samt 1983/84:2660, 1983/84:2665
yrkandena 1 och 2. 1983/84:2675 och 1983/84:2678 i motsvaran -

UbU 1983/84:27

de delar som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

4. att riksdagen beträffande statsbidrag till Balettakademien med
bifall till motionerna 1983/84:2659 yrkande 4, 1983/84:2663,
1983/84:2664, 1983/84:2665 yrkandena 1 och 2, de båda sistnämnda
yrkandena i motsvarande delar, 1983/84:2674, 1983/
84:2676 samt 1983/84:2678 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

5. att riksdagen beträffande Stockholms Tekniska Institut med bifall
till motion 1983/84:2662 yrkande 3 och med anledning av
motionerna 1983/84:2659 yrkande 3, 1983/84:2665 yrkandena 1
och 2, de båda sistnämnda yrkandena i motsvarande delar, 1983/
84:2670 och 1983/84:2678 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

6. att riksdagen beträffande statsbidrag till Köpmannainstitutet i
Stockholm avslår motion 1983/84:2667,

7. att riksdagen beträffande Lundsbergs skola avslår motion 1983/
84:2661 yrkande 2,

8. att riksdagen beträffande nytillkommande fristående skolor på
gymnasial nivå med bifall till proposition 1983/84:118 och med
avslag på motionerna 1983/84:2662 yrkande 1 och 1983/84:2677 i
denna del godkänner att regeringen enligt de grunder som har
förordats i propositionen skall kunna förklara dem berättigade
till statsbidrag,

9. att riksdagen beträffande uttalande om statsbidrag till vissa nytillkommande
fristående skolor avslår motionerna 1983/84:2665
yrkande 1 i denna del och 1983/84:2671,

10. att riksdagen beträffande statsbidrag till fristående skolor med
undervisning på finska avslår motion 1983/84:2673,

11. att riksdagen att riksdagen beträffande utformningen av ett nytt
statsbidragssystem för fristående skolor utan statligt reglerade
tjänster med bifall till proposition 1983/84:118 och med avslag på
motionerna 1983/84:2657 yrkandena 1 och 2 samt 1983/84: 2677 i
denna del godkänner det som har förordats i propositionen,

12. att riksdagen beträffande avveckling av statsbidrag till undervisningsmateriel
vid fristående skolor på gymnasial nivå godkänner
det som har förordats i proposition 1983/84: 118,

13. att riksdagen beträffande en särskild årselevplatsram för fristående
skolor på gymnasial nivå med bifall till proposition 1983/
84: 118 och med avslag på motionerna 1983/84:2677 i denna del
och 1983/84:2745 yrkande 13 godkänner det som har förordats i
propositionen,

14. att riksdagen beträffande gränsdragning mellan gymnasial utbildning
och högskoleutbildning avslår motionerna 1983/84:2666 i
denna del och 1983/84:2672,

UbU 1983/84:27

15. att riksdagen beträffande statlig tillsyn och studiestöd avseende
de fristående skolornas utbildningar på gymnasial nivå med avslag
på motion 1983/84:2677 i denna del utan erinran lägger till
handlingarna det som har anförts i proposition 1983/84:118,

16. att riksdagen beträffande behörighets- och urvalsfrågor avseende
de fristående skolornas utbildningar på gymnasial nivå utan erinran
lägger till handlingarna det som har anförts i proposition
1983/84: 118,

17. att riksdagen beträffande läroplansfrågor samt betygs- och kompetensfrågor
avseende de fristående skolornas utbildningar på
gymnasial nivå med avslag på motion 1983/84: 2665 yrkande 1 i
denna del utan erinran lägger till handlingarna det som har anförts
i proposition 1983/84: 118,

18. att riksdagen beträffande huvudmannaskap för Vackstanässkolan
och Apelrydsskolan godkänner det som har förordats i proposition
1983/84: 118,

19. att riksdagen beträffande särskilt statsbidrag till Svenska Hemslöjdsföreningarnas
riksförbunds riksomfattande kursverksamhet
godkänner det som har förordats i proposition 1983/84:118,

20. att riksdagen beträffande kommunalt stöd till fristående skolor
avslår motionerna 1983/84:496, 1983/84:2016 yrkande 27 och
1983/84: 2677 i denna del,

21. att riksdagen till Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial
nivå med bifall till proposition 1983/84: 118 och med avslag
på motionerna 1983/84:2657 yrkande 3. 1983/84:2661 yrkande 1,
1983/84:2666 i denna del och 1983/84:2668 för budgetåret 1984/
85 anvisar ett förslagsanslag av 70690000 kr.

Stockholm den 15 maj 1984

Pä utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s). Kerstin
Göthberg (c). Per Unckel (m). Bengt Wiklund (s). Rune Rydén (m), Helge
Hagberg (s). Lennart Bladh (s). Birgitta Rydle (m). Iris Mårtensson (s).
Lars Svensson (s). Göran Allmér (m). Björn Samuelson (vpk). Larz Johansson
(c). Barbro Nilsson i Örnsköldsvik (s) och Linnea Hörlén (fp).

UbU 1983/84:27

Reservationer

1. Grunder för statsbidrag till fristående skolor på gymnasial nivå (mom. 1)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)

anser

dets att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Det mycket”
och på s. 8 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Till skillnad från vad som är fallet i regeringens förslag till villkor för
statsbidrag till fristående skolor anser utskottet att det som principiell
utgångspunkt bör gälla att fristående skolor är en viktig del av utbildningssystemet
och oumbärliga i ett fritt samhälle. Det är principiellt viktigt att
det finns alternativ till de av stat och kommun erbjudna utbildningarna.
Utskottet delar därmed inte regeringens grundläggande synsätt enligt vilket
de fristående skolornas existensberättigande relateras till det värde
eller den nytta de kan ha för den allmänna skolan. För den enskilde eleven
innebär fristående skolor en möjlighet att välja en skolform och en studieinriktning
som bäst passar den egna begåvningsprofilen. Fristående
skolor bidrar också till en förnyelse av skolväsendet.

Riksdagen bör som principiell riktlinje i nu berört hänseende slå fast att
elever - såväl på grundskole- som gymnasienivå - skall tillförsäkras rätt
och möjlighet att välja skola. För att inte ekonomiska begränsningar skall
hindra den enskildes val, krävs andra riktlinjer för statsbidragsgivningen
än de som regeringen förordar. För att kunna bli berättigad till statsbidrag
skall en fristående skola i enlighet med vad som anförs i motion 1983/
84:2677 kunna visa en sådan stabilitet i fråga om personal, lokaler m. m.
som är nödvändig för att undervisningen skall kunna bedrivas på ett sätt
som uppfyller rimliga krav på kvalitet. För gymnasieskolans del bör härutöver
för statsbidrag krävas en verksamhet som är jämförbar med den som
bedrivs inom den allmänna gymnasieskolan. Några inskränkningar i övrigt
bör enligt utskottets uppfattning inte anges. Riksdagen bör även klart
uttala sig för att det är regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
som har att besluta om statsbidrag till fristående skolor, även sådana
som kombinerar utbildning med internatverksamhet. Sådana beslut skall
fattas utifrån de riktlinjer som utskottet ovan har angivit. Vad utskottet har
anfört om grunder för statsbidrag till fristående skolor på gymnasial nivå
bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:2677 i denna del och med
avslag på proposition 1983/84: 118 och motion 1983/84:2665 yrkande 1 i
denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande grunder för regeringens beslut om
statsbidrag till fristående skolor på gymnasial nivå med bifall till
motion 1983/84:2677 i denna del och med avslag på proposition
1983/84: 118 och motion 1983/84:2665 yrkande 1 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

UbU 1983/84:27

2. Grunder för statsbidrag till fristående skolor på gymnasial nivå (mom. 1)

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 böljar ”Det mycket”
och på s. 8 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att riksdagen som en grundläggande princip beträffande
statsbidrag till fristående skola skall slå fast att det i viss utsträckning skall
finnas alternativ till det allmänna skolväsendet. Det är enligt utskottets
uppfattning angeläget att det i större utsträckning än vad som är fallet i dag
finns möjligheter för människor - som av olika anledningar vill det - att
påverka sina barns utbildning utöver vad som är möjligt inom det allmänna
skolväsendet. Ett sådant principiellt synsätt som utskottet här förordar
leder till ett ställningstagande i fråga om grunder för statsbidrag som är mer
generöst än regeringens förslag. Statsmakten bör ha en generös och välvillig
syn på förekomsten av fristående skolor. Vid prövning av statsbidrag
till fristående skola bör också ett allmänt intresse för dess verksamhet
beaktas. Utskottet vill därvid stryka under att det i sig måste betraktas som
ett allmänt intresse att tillgodose välgrundade önskemål från enskilda
individer. Bedömningen av frågan huruvida statsbidrag skall utgå till en
fristående skola skall alltså inte, vilket regeringen menar, inskränkas till att
endast avse vad skolan tillför det allmänna skolsystemet. Vad utskottet har
anfört om grunder för statsbidrag till fristående skolor på gymnasial nivå
bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:2665 yrkande 1 i denna del och
med avslag på proposition 1983/84: 118 och motion 1983/84:2677 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande grunder för regeringens beslut om
statsbidrag till fristående skolor på gymnasial nivå med bifall till
motion 1983/84:2665 yrkande 1 i denna del och med avslag på
proposition 1983/84:118 och motion 1983/84:2677 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

3. Statsbidrag till Göteborgs högre samskola (mom. 2)

Kerstin Göthberg (c). Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Birgitta Rydle
(m). Göran Allmér (m). Larz Johansson (c) och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”När det” och
slutar "motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som sägs i motionerna konstaterar utskottet att Göteborgs
högre samskola är en väl fungerande skolenhet. Skolan omfattar
förutom det gymnasiala stadiet alla grundskolans stadier. Denna vertikalitet
är, vad utskottet har kunnat finna, i det närmaste unik och innebär
enligt utskottets mening enastående möjligheter till studier och jämförelser

UbU 1983/84:27

med den allmänna skolan i vad avser såväl pedagogik som elevernas sätt
att fungera i en speciell skolmiljö och deras möjligheter till kontakter med
kamrater i skilda åldrar. Härtill kommer de lägre stadiernas undervisning
enligt Montessoripedagogiken, vilket enligt vad utskottet har kunnat erfara
medför speciella förutsättningar för vissa särskilda pedagogiska inslag i
verksamheten på det gymnasiala stadiet. Sammantaget innebär utskottets
bedömning av villkoren för Göteborgs högre samskola att även i fortsättningen
erhålla statsbidrag i nuvarande omfattning att riksdagen med bifall
till motionerna 1983/84:2658 i denna del, 1983/84:2659 yrkande I, 1983/
84:2660 och 1983/84:2665 yrkandena I och 2 i motsvarande delar. 1983/
84:2669 samt 1983/84:2675 och 1983/84:2678 i motsvarande delar och med
avslag på motion 1983/84: 2662 yrkande 2 i denna del som sin mening bör
ge regeringen till känna att en avveckling av statsbidraget till skolan i
enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört i proposition 1983/
84: 118 inte skall ske.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande statsbidrag till Göteborgs högre samskola
med bifall till motionerna 1983/84:2658 i denna del, 1983/
84:2659 yrkande 1. 1983/84: 2660 och 1983/84:2665 yrkandena 1
och 2 i motsvarande delar, 1983/84:2669 samt 1983/84:2675 och
1983/84:2678 i motsvarande delar och med avslag på motion
1983/84:2662 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

4. Statsbidrag till Sigrid Rudebecks gymnasium i Göteborg (mom. 3)

Kerstin Göthberg (c). Per Unckel (m). Rune Rydén (m). Birgitta Rydle
(m). Göran Allmér (m), Larz Johansson (c) och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar "Även
beträffande" och på s. 12 slutar "motsvarande delar" bort ha följande
lydelse:

I likhet med motionärerna konstaterar utskottet att även Sigrid Rudebecks
gymnasium är en väl fungerande skolenhet, vid vilken många elever
har beretts plats som av olika skäl har haft svårt att finna sig till rätta vid de
kommunala skolorna. Som utskottet ser det utgör skolan ett värdefullt
komplement till de övriga gymnasieskolorna i Göteborg. Skolan har sedan
länge erhållit statligt stöd. Utskottet förordar en generösare bedömning av
villkoren för Sigrid Rudebecks gymnasium att få statsbidrag än den som
föredragande statsrådet har gjort i proposition 1983/84: 118 och anser att
riksdagen skall uttala sig för att skolan även framdeles skall erhålla ett
statligt bidrag som motsvarar den nuvarande omfattningen av bidraget.
Med detta tillstyrker utskottet motionerna 1983/84: 2658 i denna del. 1983/
84:2659 yrkande 2, 1983/84:2660. 1983/84:2665 yrkandena I och 2. 1983/

UbU 1983/84:27

84: 2675 och 1983/84: 2678 i motsvarande delar. Därjämte avstyrks motion
1983/84: 2662 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande statsbidrag till Sigrid Rudebecks gymnasium
i Göteborg med bifall till motionerna 1983/84:2658 i denna
del, 1983/84:2659 yrkande 2, 1983/84:2660, 1983/84:2665 yrkandena
1 och 2, 1983/84:2675 och 1983/84:2678 i motsvarande
delar och med avslag på motion 1983/84: 2662 yrkande 2 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

5. Statsbidrag till Stockholms Tekniska Institut (mom. 5)

Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Birgitta Rydle
(m), Göran Allmér (m), Larz Johansson (c) och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 böljar ”Utskottet
delar” och på s. 13 slutar ”till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den uppfattning som många motionärer uttryckt,
nämligen att statligt bidrag till utbildningen vid STI bör utgå i
oförändrade former även i framtiden. Att anordna motsvarande utbildning
inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen och därvid söka bibehålla
skolans nuvarande prägel är enligt utskottet inte möjligt. Utskottet
kan inte heller se det meningsfulla i att dra in statsbidraget till skolan för att
sedan kompensera Stockholms kommun i syfte att garantera skolans fortlevnad
med i huvudsak nuvarande yttre former. Detta syfte uppnås betydligt
enklare — och säkrare - genom fortsatt statligt stöd direkt till STI.

Av vad utskottet anfört ovan framgår att skolans verksamhet i väsentliga
avseenden skiljer sig från motsvarande utbildningar inom såväl gymnasieskolan
som den kommunala vuxenutbildningen. Det är för utskottet helt
uppenbart att skolan utgör ett värdefullt komplement till det allmänna
utbildningsväsendet. Den uppfyller därmed de krav regeringen själv har
föreslagit för statsbidrag till fristående utbildningar och vilka utskottet har
tillstyrkt i det föregående. Som utskottet ser det har föredragande statsrådet
gjort en felaktig bedömning av villkoren för STI att även framdeles
erhålla statsbidrag. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motionerna 1983/84: 2659 yrkande 3, 1983/84: 2665
yrkandena I och 2, de båda sistnämnda motionerna i motsvarande delar,
1983/84:2670 och 1983/84:2678 i denna del och med avslag på motion 1983/
84: 2662 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna att en avveckling
av det nuvarande statsbidraget till STI inte skall ske.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande statsbidrag till Stockholms Tekniska

UbU 1983/84:27

Institut med bifall till motionerna 1983/84:2659 yrkande 3, 1983/
84:2665 yrkandena 1 och 2, de båda sistnämnda yrkandena i
motsvarande delar, 1983/84:2670 och 1983/84:2678 i denna del
och med avslag på motion 1983/84:2662 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

6. Statsbidrag till nytillkommande fristående skolor (mom. 8)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar ”1 likhet" och
slutar "till statsbidrag” bort ha följande lydelse:

Utskottets utgångspunkt vid ett ställningstagande till regeringens förslag
till grunder för statsbidrag till fristående skolor även i den del det avser
nytillkommande skolor är att skolor med annan huvudman än stat och
kommun är en viktig del av utbildningssystemet och oumbärliga i ett fritt
samhälle. Utskottet avvisar därmed regeringens uppfattning att fristående
skolors existensberättigande enbart skall bedömas utifrån den nytta de kan
ha för det allmänna skolväsendet, varvid frågan huruvida skolan utgör ett
värdefullt komplement till den allmänna skolan ytterst blir avgörande. Mot
bakgrund härav förordar utskottet i enlighet med det som anförs i motion
1983/84:2677 att reglerna för statligt stöd till fristående skolor skall vara så
utformade att tillkomsten av nya sådana skolor stimuleras. Det bör även i
detta sammanhang göras klart att det är regeringen som skall besluta i nu
ifrågavarande ärenden. Någon inskränkning härvid skall inte gälla avseende
fristående skola med internat. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1983/84:2677 i denna del och med avslag på proposition 1983/84: 118 och
motion 1983/84:2662 yrkande I som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande statsbidrag till nytillkommande skolor
med bifall till motion 1983/84: 2677 i denna del och med avslag på
proposition 1983/84: 118 och motion 1983/84: 2662 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

7. Statsbidrag till nytillkommande fristående skolor (mom. 8)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar "I likhet" och
slutar "till statsbidrag" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den uppfattning som framförs i motion 1983/
84:2662 att inga nytillkommande fristående skolor bör bli statsunderstödda.
Utskottet hänvisar till den motivering härför som anförs i motio -

UbU 1983/84:27

nen. Riksdagen bör sålunda avslå proposition 1983/84:118 i denna del samt
motion 1983/84:2677 i denna del och med bifall till motion 1983/84:2662
som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om
statsbidrag till nytillkommande fristående skolor.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8, att riksdagen beträffande statsbidrag till nytillkommande fristående
skolor med bifall till motion 1983/84:2662 yrkande 1 och
med avslag på proposition 1983/84: 118 och motion 1983/84: 2677
i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

8. Uttalande om statsbidrag till vissa nytillkommande fristående skolor
(mom. 9)

Kerstin Göthberg (c). Per Uncke! (m). Rune Rydén (m), Birgitta Rydle
(m). Göran Allmér (m). Larz Johansson (c) och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Av vad” och
på s. 15 slutar "och 1983/84:2671" bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att regeringen hösten 1983 genom beslut förklarade
ett antal Waldorfskolor med undervisning på grundskolenivå berättigade
till statsbidrag fr. o. m. budgetåret 1983/84. Utskottet anser att det med
anledning härav och motionerna 1983/84: 2665 och 1983/84:2671 finns skäl
för riksdagen att göra ett uttalande av den innebörden att även Waldorfskolor
med gymnasialt stadium i framtiden bör kunna erhålla statsbidrag.
Det förefaller utskottet rimligt att de Waldorfskolor som bygger ut verksamheten
till att omfatta årskurserna 10-12 erhåller bidrag på samma
grunder som den del av skolan som omfattar grundskolestadiet. Utskottet
ser ej heller skäl till att beträffande Kristofferskolan i Stockholm bara
medge statsbidrag till somliga av de befintliga klasserna på det gymnasiala
stadiet. Generellt anser utskottet vidare att det är påkallat att riksdagen
klargör att ansökningar från nytillkommande skolor med en egen profil
skall prövas positivt av regeringen. Vad utskottet här har anfört om ett
riksdagsuttalande om statsbidrag till vissa nytillkommande fristående skolor
bör riksdagen med bifall till motionerna 1983/84: 2665 yrkande 1 i denna
del och 1983/84: 2671 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen beträffande ett uttalande om statsbidrag till vissa
nytillkommande fristående skolor med bifall till motionerna
1983/84:2665 yrkande 1 i denna del och 1983/84:2671 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

UbU 1983/84:27

9. Nytt statsbidragssystem (mom. 11)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Utskottet
noterar” och på s. 17 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet förordar en i principiella avseenden annan uppläggning av ett
nytt statsbidragssystem för fristående skolor än den regeringen har föreslagit.
Som utgångspunkt bör gälla det som i motion 1983/84:2677 anförs om
ett mera generellt system som inte gör åtskillnad mellan olika kategorier av
fristående skolor. Statsbidraget bör vidare vara i princip lika stort som det
statliga bidrag som utgår till den allmänna skolan, vilket innebär att staten
skall svara för lärarkostnader samt kostnaderna för skolledning och syo.
Ett för samtliga fristående skolor gemensamt regelsystem bör genomföras
successivt.

Utskottet anser det praktiskt ogenomförbart att redan fr. o.m. budgetåret
1984/85 vidta den förändring som för vissa fristående skolor föreslås i
motion 1983/84:2657. Utskottet föreslåratt riksdagen med bifall till motion
1983/84:2677 i denna del, med anledning av motion 1983/84:2657 yrkande
1 och med avslag på proposition 1983/84:118 och motion 1983/84:2657
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen beträffande utformningen av ett nytt statsbidragssystem
för fristående skolor med bifall till motion 1983/84:2677 i
denna del, med anledning av motion 1983/84: 2657 yrkande I och
med avslag på proposition 1983/84:118 och motion 1983/84:2657
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

10. Årselevplatsram (mom. 13)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”Utskottet,
som" och slutar ”yrkande 13" bort ha följande lydelse:

Till skillnad från regeringen anser utskottet att antalet årselevplatser i de
fristående skolorna inte bör redovisas som en särskild ram vid sidan av de
ramar som beräknas för gymnasieskolan. Utskottet biträder förslaget i de
båda motionerna att såväl den allmänna gymnasieskolans som de nu berörda
fristående skolornas kapacitet skall redovisas i en totalram. En sådan
åtgärd medverkar till att utjämna skillnaderna i arbetsvillkoren mellan de
allmänna skolorna och de fristående skolorna. Vad utskottet har anfört om

UbU 1983/84:27

en totalram bör riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:2677 i denna
del och 1983/84:2745 yrkande 13 och med avslag på proposition 1983/
84:118 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen beträffande årselevplatsram för fristående skolor
på gymnasial nivå med bifall till motionerna 1983/84:2677 i denna
del och 1983/84:2745 yrkande 13 och med avslag på proposition
1983/84:118 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört.

11. Kommunalt stöd till fristående skolor (mom. 20)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som böljar "När utskottet"
och slutar ”avstyrks motionerna” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör den grundläggande principen såvitt
avser den i motionerna aktualiserade frågan vara att statens och kommunernas
kostnader för elever skall vara desamma vare sig eleverna går i den
allmänna skolan eller i en fristående skola. Kommunerna bör erbjuda de
fristående skolorna goda arbetsmöjligheter. Kommunalt stöd till fristående
skolor bör, som framhålls i motion 1983/84:2016, utgå motsvarande den
rörliga kommunala elevkostnaden. Riksdagen bör med bifall till motionerna
1983/84:2016 yrkande 27 och 1983/84:2677 i denna del och med anledning
av motion 1983/84:496 som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. att riksdagen beträffande kommunalt stöd till fristående skolor
med bifall till motionerna 1983/84:2016 yrkande 27 och 1983/
84:2677 i denna del och med anledning av motion 1983/84:496
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

12. Lundsbergs skola (mom. 21)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar "Utskottet
finnér” och slutar ”vid riksinternatskola” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad motionärerna i motion 1983/84: 2661 anför
i fråga om statsbidrag till elevhemsföreståndare vid Lundsbergs skola.
Skäl saknas enligt utskottets mening för att skapa större skillnader mellan
de olika internatskolorna. Utskottet tillstyrker med det anförda motion
1983/84:2661 yrkande 1.

UbU 1983/84:27

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som böijar ”Med hänvisning”
och slutar ”och 1983/84:2668” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad utskottet har anfört föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till motion 1983/84:2661 yrkande 1, med anledning av
proposition 1983/84:118 och med avslag på motionerna 1983/84:2657 yrkande
3, 1983/84:2666 i denna del och 1983/84:2668 för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 70690000 kr.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. att riksdagen till Bidrag till driften av fristående skolor på gymnasial
nivå med bifall till motion 1983/84:2661 yrkande 1, med
anledning av proposition 1983/84: 118 och med avslag på motionerna
1983/84:2657 yrkande 3, 1983/84:2666 i denna del och
1983/84:2668 för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
70690000 kr.

Särskilt yttrande

Statsbidraget till Lundsbergs skola (morn. 21)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anför:

1 motion 1983/84:2661 yrkande 2 hemställs att riksdagen beslutar att
Lundsbergs skola skall få statsbidrag såsom riksinternatskola.

Utskottet avvisar detta förslag mot bakgrund av att staten genom riksinternatskolorna
iklätt sig ett särskilt ansvar för att tillförsäkra vissa elever
skolgång under trygga förhållanden och att förutsättningarna för att uppfylla
detta ansvar vid de befintliga internatskolorna är god.

Med en ordning, där olika fristående skolor behandlas efter olika regler,
ansluter vi oss till denna ståndpunkt. Däremot vill vi framhålla att i ett
system, där fristående skolor får ett med de allmänna skolorna likvärdigt
stöd, bör också stödet till internatskolor vara likvärdigt. Motiven till att
samhällets stöd bör vara likvärdigt framgår av moderata samlingspartiets
kommittémotion med anledning av proposition 1983/84:118 och av reservationer
till detta betänkande.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984