UbU 1983/84:20

Utbildningsutskottets betänkande
1983/84:20

om vissa anslag till grundläggande högskoleutbildning m. m.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1983/84:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
D. Högskola och forskning rubriken Vissa anslagsfrågor samt punkterna
D 1-5 och 7-9 jämte motioner.

1. Vissa gemensamma frågor. Regeringen har under rubriken Vissa anslagsfrågor
(s. 191 — 193) föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att
besluta om omföringar mellan anslag för högskolan i enlighet med vad som
förordats i propositionen.

Motionerna

1983/84:100 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga -yrkas

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande samlad översyn av utbildningsutbudet i Uppsala-Stockholmsregionen,

36. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförs rörande ett
rationaliseringskrav motsvarande 0,5% av grundutbildningsanslagen för
universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg.

1983/84:514 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen under ett särskilt anslag anvisar 4,9 milj. kr. till grundläggande
högskoleutbildning utöver vad regeringen har föreslagit för att
öka antalet nybörjarplatser läsåret 1984/85 med 700 utöver vad regeringen
har föreslagit,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att tillträdesutredningen
får tilläggsdirektiv att utarbeta nya tillträdes- och antagningsregler
till högskolan som innebär att det för allmän behörighet till längre
högskoleutbildningar skall krävas treårig gymnasiekompetens och minst
betyget 3 i de aktuella karaktärsämnena på högskolan samt att ett system
för viktning av betyg skall införas.

1983/84:644 av Olle Aulin m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av
reglerna för tillträde till grundläggande högskoleutbildning.

1 Riksdagen 1983/84. 14 sami. Nr 20

UbU 1983/84:20

1983/84:1242 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga -yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande samordning av utbildning av Uppsala och Stockholms
universitet samt Sveriges lantbruksuniversitet,

12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande främjande av uppdragsutbildning.

1983/84:1246 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att tillträdesutredningen bör ges tilläggsdirektiv så
att antagningsreglerna till högskolan kan förändras i enlighet med vad som
i motionen anförts.

1983/84:1694 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen uppdrar åt universitets- och högskoleämbetet att
snarast utreda frågan om kostnaderna för teckenspråkstolkning för döva
studerande inom den högre utbildningen.

1983/84:1695 av Jan Fransson (s) och Ulla-Britt Åbark (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om behovet av att
högskoleprovet utformas på finska språket.

1983/84:2016 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

35. att riksdagen beslutar höja garantin vid direktövergång från gymnasieskolan
till högskolan till 50%,

36. att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till tillträdesutredningen
avseende en fri sektor inom den högre utbildningen.

1983/84:2305 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari yrkas av riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen
angående högskoleutbildningen i Norrland.

1983/84:1727 av Martin Olsson (c) och Rune Torwald (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar uttala sig för att ett antagningssystem med s. k. viktade
betyg prövas vid inträde till studier på högskolenivå.

Utskottet

Utskottet behandlar under denna punkt allmänna frågor om högskolans
dimensionering m.m., stöd till högskolestuderande med handikapp och
antagning till högskoleutbildning.

De närmaste åren kommer att innebära särskilda påfrestningar på högskolans
resurser till följd av ungdomskullamas storlek. Det är naturligt att
detta förhållande tar sig uttryck i en strävan att hålla uppe och öka antalet
nybörjarplatser i sammanhängande yrkesinriktad utbildning, dvs. utbildningslinjerna
inom högskolan. Samtidigt har den grundläggande högskoleutbildningen
andra vitala uppgifter inom ramen för enstaka kurser. Dessa

UbU 1983/84:20

uppgifter avser dels kompetensuppbyggnad inom ämnesområden som inte
täcks av linjesystemet men där inte minst en rekrytering till forskarutbildning
och forskning måste säkras, dels fortbildning och vidareutbildning av
redan yrkesverksamma.

Utskottet vill inledningsvis redovisa dimensioneringen (antalet nybörjarplatser)
av högskolans allmänna utbildningslinjer samt lokala och individuella
linjer (exkl. påbyggnadslinjer) under budgetåren 1981/82-1984/85 med
utgångspunkt i följande sammanställning.

Dimensionering (antal nybörjarplatser) av högskolans allmänna utbildningslinjer
och lokala och individuella linjer 1981182-1984185 (ej påbyggnadslinjer) -

	1981/82	1982/83	1983/84	1984/85
Teknisk sektor Administrativ, ekono-	5183	6156'	6055	6406
misk och social sektor	7 892	8 9601	9181	9418
Vårdsektor	8927	9266	8911	8 376
U ndervisningssektor Kultur- och informa-	10 274	102091	9480	8942
tionssektor	1775	1893'	1902	2020
Lokala och individuella	(34051)	(36484)	(35529)	(35 162)
linjer	910	15301	1376	1589
Totalt	34961	38 014*	36905	36751

1 Riksdagen beslöt om anslag på tilläggsbudget för budgetåret 1982/83 (prop. 1982/
83:25 bil. 5, UbU 1982/83: 11, rskr 1982/83: 114). Planeringsramarna i regleringsbrevet
för budgetåret 1982/83 tillfördes därvid 946 nybörjarplatser (T-sektom 393
platser, AES-sektom 328 platser, U-sektom 70 platser, Kl-sektom 35 platser och
lokala och individuella linjer 120 platser).

Av sammanställningen framgår att nya platser under de senaste åren i
första hand tillförts den tekniska sektorn, den administrativa, ekonomiska
och sociala sektorn och i någon mån kultur- och informationssektorn.
Antalet platser för lokala och individuella linjer har också ökat. Minskningarna
av antalet nybörjarplatser avser vårdsektorn och undervisningssektorn.

Regering och riksdag har år 1982 ställt sig bakom ett utbyggnadsförslag
från universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) att fr. o. m. budgetåret
1982/83 under en tioårsperiod bereda plats åt ytterligare sammanlagt 23 000
nyböijare utöver den årliga intagningsvolym som fanns för högskolan
budgetåret 1981/82 (prop. 1981/82:100 s. 362, UbU 1981/82:24, rskr 1981/
82:312).

I motion 1983/84:514 (yrkande 1) föreslås att antalet nybörjarplatser
läsåret 1984/85 ökas med 700 utöver vad regeringen har föreslagit. Motionärerna
säger sig inte kunna acceptera att den påbörjade dimensioneringsökningen
inom högskolan avbryts. Enligt deras uppfattning är behovet av
utbildningsplatser inom högskolan fortfarande stort. Det föreslås att riks -

UbU 1983/84:20

dagen till extra nybörjarplatser under ett särskilt anslag anvisar 4900000
kr. utöver de medel som regeringen har föreslagit för grundläggande högskoleutbildning
för budgetåret 1984/85.

Antalet nybörjarplatser vid allmänna, lokala och individuella utbildningslinjer
var läsåret 1981/82 närmare 35000. Enligt nyssnämnda utbyggnadsförslag
från UHÄ skulle plats under budgetåren 1982/83-1984/85 beredas
åt ytterligare sammanlagt 6000 nybörjare. Som framgår av sammanställningen
har under ifrågavarande tre budgetår platsantalet ökats så att
plats kunnat beredas åt ytterligare sammanlagt ca 6800 nybörjare. I genomsnitt
har närmare 2300 nybörjarplatser per år tillkommit utöver
nämnda 35 000 nybörjarplatser.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1982/83:514 yrkande 1.

Under denna punkt vill utskottet nämna att det i motion 1983/84:2016
(yrkandena 37, 40 och 41) föreslås minskningar med 840 nybörjarplatser på
planeringsramarna för vissa allmänna utbildningslinjer och en ökning av
antalet årsstudieplatser för enstaka kurser med 1540 i förhållande till
regeringens förslag samt kvalitetsförbättringar för vissa allmänna utbildningslinjer.
Motionärerna har i motionen dock inte beräknat besparingarna
vid föreslagen minskning av planeringsramarna för olika utbildningslinjer
eller kostnaderna för föreslagen ökning av antalet årsstudieplatser för
enstaka kurser samt för nämnda kvalitetsförbättringar. Motionsyrkandena
tas upp och behandlas i den utsträckning som det är möjligt under anslagen
Utbildning för tekniska yrken, Utbildning för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken, Utbildning för undervisningsyrken och Lokala och
individuella linjer och enstaka kurser.

I motionerna 1983/84:100 (yrkande 35) och 1983/84:1242 (yrkande 5)
anförs att UHÄ bör göra en översyn av utbildningsutbudet vid universitetet
i Uppsala, Sveriges lantbruksuniversitet och högskoleenheterna i
Stockholmsregionen i syfte att ta till vara de samordningsvinster som kan
stå till buds.

Undersökningar har gjorts beträffande de i motionen nämnda högskoleenheternas
upptagningsområden. Även om det i Stockholm finns utbildningar
som är riksrekryterande är upptagningsområdet för universitetet i
Stockholm till helt övervägande del - 83 % - Stockholms län i vilket finns
bosatt en femtedel av antalet 18-24-åringar i riket, den åldersgrupp som
utgör ca 80% av de antagna till allmänna utbildningslinjer. Upptagningsområdet
för universitetet i Uppsala är däremot i huvudsak rikstäckande —
72% av de studerande kommer från andra län än Uppsala län - och avser
främst ett stort antal utbildningar, som inte anordnas vid universitetet i
Umeå, högskolan i Luleå eller annan högskola norr eller väster om Uppsala
län. Frågan om en mer systematisk arbetsfördelning mellan högskoleenheterna
i Stockholm-Uppsalaområdet kommer enligt proposition 1983/
84:107 att prövas i det fortsatta planeringsarbetet inom UHÄ.

UbU 1983/84:20

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå
motionerna 1983/84:100 yrkande 35 och 1983/84:1242 yrkande 5.

Enligt motion 1983/84:100 (yrkande 36) är det rimligt att ställa ett rationaliseringskrav
på universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund och Göteborg
motsvarande 0,5% av grundutbildningsanslagen.

De nämnda universiteten anordnar f. n. de flesta utbildningar inom de
förutvarande filosofiska fakulteternas ämnesområden med tillräckligt
många studerande för att utnyttja utbildningsresurserna optimalt. Detta
leder till låga genomsnittliga årsstudieplatskostnader. Att ytterligare minska
redan låga per capita-kostnader är inte tillrådligt utan närmare kunskap
om konsekvenserna. Föredragande statsråd har i olika besparingssammanhang
betonat att det är nödvändigt att förhindra en utveckling
mot en allmän uttunning av utbildningsresurserna. Med hänvisning härtill
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1983/84:100 yrkande 36.

För att vidga kontaktytan mellan näringsliv och högskola bör enligt
motion 1983/84:1242 (yrkande 12) högskolans uppdragsutbildning främjas.
En ökad uppdragsutbildning kan, säger motionärerna, bidra till en jämnare
arbetstillgång för högskolans lärare samtidigt som lärarnas kompetens
bibehålls och utvidgas.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att högskoleenheterna
utnyttjar möjligheterna till samarbete med lokala företag, myndigheter och
organisationer. Härigenom kan de bidra till en allmän stimulans av den
regionala utvecklingen och få värdefulla erfarenheter att återföra till den
egna verksamheten. Högskoleenheterna bör själva ta de initiativ som
behövs. Några formella hinder för att öka uppdragsutbildningen finns inte.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1983/84:1242 yrkande 12.

I motion 1983/84:2305 (i denna del) anförs att underlaget för den högre
utbildningen vid universitetet i Umeå och högskolan i Luleå inte får
äventyras genom att man bygger ut nuvarande regionala högskolor i Norrland
till rikshögskolor. Enligt motionärerna bör i högskoleplaneringen
åtskillnad göras mellan högskolor med riksfunktion och högskolor med
regional funktion. Utbildningsprogrammen vid de senare bör utformas i
nära samverkan med regionernas näringsliv, kommuner och andra intressenter.

Utskottet vill erinra om att det i proposition 1983/84:100 inte läggs fram
några förslag som äventyrar underlaget för den högre utbildningen i Umeå
och Luleå. För Luleås del föreslås nya utbildningar i form av industriell
arbetsmiljö-linje och systemvetenskaplig linje. Utskottet föreslår att riksdagen
avslår motion 1983/84:2305 i denna del.

Utskottet tar i det följande upp frågan om stöd till handikappade studerande
vid högskoleenheterna.

UbU 1983/84:20

Sedan UHÄ utrett hur resurser skall ställas till högskolans förfogande
för finansiering av stöd till handikappade studerande (jfr prop. 1980/81:100
s. 389-390) har regeringen meddelat bestämmelser av innebörd att UHÄ
får föreskriva att resurser ur anslag till högskolan skall avsättas för särskilda
handikappändamål. UHÄ har sedermera föreskrivit att högskoleenheterna
själva var och en skall täcka kostnaderna för handikappstöd upp till
en gräns som motsvarar 0,15% av de sammanlagda medlen under sektorsanslagen
för grundläggande högskoleutbildning. Vidare skall högskoleenheterna
avsätta medel - enligt UHÄ:s föreskrifter - ur sektorsanslagen
till en för alla enheter gemensam resurs, som kan disponeras av UHÄ för
att bestrida kostnader som inte ryms inom de 0,15% av medlen under
sektorsanslagen som den enskilda högskoleenheten först och främst är
skyldig utnyttja.

Enligt motion 1983/84:1694 bör frågan om teckenspråkstolkning för
döva studerande inom den högre utbildningen snarast utredas. Bl. a. tar
motionärerna upp bristen på teckenspråkstolkar med erforderliga kvalifikationer
och frågan hur kostnaderna för teckenspråkstolkning inom högskolan
skall bestridas.

Utskottet har konstaterat att en tolkutbildning i teckenspråk har startat
vårterminen 1983 vid universitetet i Stockholm. Den omfattar 60 poäng
och avser att utbilda teckenspråkstolkar för kvalificerad tolkning.

UHÄ har i särskild utredning kommit fram till att kostnaderna för
hörselskadade studerandes tolkningsbehov varierar mellan 20000 kr. och
50000 kr. per studerande och år (1979 års löneläge). Utskottet, som hänvisar
till vad som redovisats i det föregående om utformningen av handikappstödet
inom högskolan, kan inte finna att det behövs någon särskild
utredning av den typ som begärs i motion 1983/84:1694, varför motionen
bör avslås.

Efter förslag från regeringen har riksdagen bemyndigat regeringen, eller
den myndighet regeringen i sin tur bemyndigar, att medge överföringar
mellan anslag på statsbudgeten och mellan anslagsposter som har underställts
riksdagen. Detta har bl. a. varit nödvändigt för att erforderliga
resurser för handikappåtgärder skall kunna disponeras på det sätt riksdagen
beslutade om i enlighet med förslag i budgetpropositionen 1981 (prop.
1980/81:100 bil. 12, UbU 20, rskr 246). För att samma ordning för disposition
av resurser för nämnda åtgärder skall kunna gälla även i fortsättningen
bedömer föredragande statsrådet att det även för nästa budgetår behövs ett
bemyndigande av denna art.

Utskottet föreslår att riksdagen lämnar ett motsvarande bemyndigande
för budgetåret 1984/85.

Regeringen har den 18 augusti 1983 beslutat om en översyn av reglerna
för tillträde till grundläggande högskoleutbildning. En kommitté har tillsatts
som antagit namnet tillträdesutredningen (U 1983:03).

UbU 1983/84:20

I sex motioner behandlas frågor om antagning till högre utbildning.

Enligt motion 1983/84:514 (yrkande 5) bör kraven för allmän behörighet
nu ändras så att det för tillträde till längre högskoleutbildningar krävs
treårig gymnasiekompetens. Vidare bör direktantagningskvoten höjas från
30% till 50% och ett system för viktning av betyg införas. Detta bör anges i
tilläggsdirektiv till tillträdesutredningen.

Enligt motion 1983/84:644 bör både ämnen och arbetslivserfarenhet med
anknytning till de fortsatta studierna viktas vid antagning till högre utbildning.
Detta bör, säger motionärerna, riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

Enligt motion 1983/84:1246 bör studieerfarenhet och arbetslivserfarenhet
bedömas lika vid ansökan till utbildningslinje. Därvid bör 40 poängs
högskolestudier jämställas med nio månaders arbetslivserfarenhet vid beräkning
av s. k. ansökningspoäng. Som motiv till förslaget anges svårigheten
för somliga ungdomar att skaffa arbetslivserfarenhet på grund av
situationen på arbetsmarknaden, vilket anses skapa orättvisa i ungdomarnas
förutsättningar för antagning till vissa högskolestudier. Tillträdesutredningen
bör enligt motionen få tilläggsdirektiv i detta avseende.

Enligt motion 1983/84:1695 bör högskoleprovet utformas på finska. Motionärerna
föreslår att riksdagen som sin mening ger detta till känna för
regeringen.

Enligt motion 1983/84:1727 bör riksdagen uttala sig för ett antagningssystem
med viktade betyg.

Enligt motion 1983/84:2016 (yrkandena 35 och 36) bör direktantagningskvoten
höjas till 50% och frågan om en fri sektor övervägas. Till
denna sektor skall, säger motionärerna, tillträdet vara fritt under förutsättning
att man uppfyller förkunskapskraven. Detta föreslås riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet vill peka på att flertalet av de i motionerna upptagna frågorna
är berörda i direktiven till tillträdesutredningen (dir. 1983:58). Det finns
därför enligt utskottets mening ingen anledning för riksdagen att ta upp
frågan om tilläggsdirektiv. Motionerna 1983/84:514 yrkande 5, 1983/
84:644, 1983/84:1246, 1983/84:1695, 1983/84:1727 och 1983/84:2016 yrkandena
35 och 36 bör därför avslås av riksdagen.

Åberopande vad som anförts hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande antalet nyböijarplatser inom högskolan
avslår motion 1983/84:514 yrkande 1,

2. att riksdagen beträffande översyn av utbildningsutbudet vid vissa
högskoleenheter avslår motionerna 1983/84:100 yrkande 35
och 1983/84:1242 yrkande 5,

3. att riksdagen beträffande vissa grundutbildningsanslag avslår
motion 1983/84:100 yrkande 36,

4. att riksdagen beträffande uppdragsutbildning avslår motion 1983/
84:1242 yrkande 12,

UbU 1983/84:20

5. att riksdagen beträffande universitetet i Umeå och högskolan i
Luleå avslår motion 1983/84:2305 i denna del,

6. att riksdagen beträffande visst handikappstöd inom högskolan
avslår motion 1983/84:1694,

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om omföringar
mellan anslag för högskolan i enlighet med vad som har förordats
i proposition 1983/84:100,

8. att riksdagen beträffande tillträde till grundläggande högskoleutbildning
avslår motionerna 1983/84:514 yrkande 5, 1983/84:644,
1983/84:1246, 1983/84:1695, 1983/84:1727 och 1983/84:2016 yrkandena
35 och 36.

2. Universitets- och högskoleämbetet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt D 1 (s. 193-195) och hemställer

att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 84 143000 kr.

3. Regionstyrelserna för högskolan. Regeringen har under punkt D 2 (s.
195-196) föreslagit riksdagen att till Regionstyrelsema för högskolan för
budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 12 166000 kr.

Motionerna

1983/84:514 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

6. att riksdagen beslutar att avveckla regionstyrelsema.

1983/84:2016 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regionstyrelsema
skall avskaffas.

Utskottet

Regionstyrelserna för högskolan infördes genom 1977 års högskolereform.
De har till uppgift att på regional nivå planera och samordna den
grundläggande högskoleutbildningen inom utbildningsdepartementets område,
främja utbildningens forskningsanknytning samt handlägga frågor om
organ, institutioner och resurser som är gemensamma för två eller flera
högskoleenheter i regionen.

I motionerna 1983/84:514 (yrkande 6) och 1983/84:2016 (yrkande 34)
krävs att regionstyrelserna för högskolan avskaffas. Det hävdas att den
administrativa överbyggnad som regionstyrelsema utgör inte behövs för
de regionala kontakterna i utbildningsfrågor. Sådana kontakter kan tas
utan att kanaliseras via en statlig myndighet.

Utskottet har under innevarande riksmöte (UbU 1983/84:10) behandlat

UbU 1983/84:20

frågan om regionstyrelsema vid behandlingen av proposition 1983/84:52
om vissa högskoleorganisatoriska frågor. I propositionen framhölls att
regionstyrelserna i vissa fall spelar en viktig roll när det gäller att finna nya
former för samverkan mellan olika regionala organ. Som då redovisades
avsåg statsrådet att i annat sammanhang återkomma till regeringen i fråga
om regionstyrelsernas arbetsuppgifter, ändrad regionindelning m.m. Enligt
vad som inhämtats är dessa frågor under beredning i regeringskansliet.

Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna 1983/
84:514 yrkande 6 och motion 1983/84:2016 yrkande 34.

Utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen till
regionstyrelserna för budgetåret 1984/85, hemställer

1. att riksdagen beträffande avveckling av regionstyrelserna avslår
motionerna 1983/84:514 yrkande 6 och 1983/84:2016 yrkande 34,

2. att riksdagen till Regionstyrelserna för högskolan för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 12 166000 kr.

4. Redovisningscentralerna vid universiteten. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt D 3 (s. 196—197) och hemställer

att riksdagen till Redovisningscentralerna vid universiteten för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

5. Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt D 4 (s. 197) och hemställer

att riksdagen till Datorcentralen för högre utbildning och forskning i
Stockholm för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
1000 kr.

6. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt D 5 (s. 197-199) och hemställer

att riksdagen till Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1069892000 kr.

7. Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. Regeringen har under
punkt D 7 (s. 202-204) föreslagit riksdagen att till Vissa särskilda utgifter
inom högskolan m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 14340000 kr.

Motionerna

1983/84:999 av Jörgen Ullenhag m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att anslå 250000 kr. utöver regeringens förslag
till anslaget Utbildning för vårdyrken för att därigenom öka antalet nybörjarplatser
på fördjupningskursen i arbetsterapi, 20 poäng, med 20 platser,

2. att riksdagen hemställer att regeringen ger UHÄ i uppdrag att komma
med förslag vad avser lokalisering,

UbU 1983/84:20

3. att riksdagen hemställer att regeringen ger UHÄ i uppdrag att beakta
möjligheterna till ett utökat nordiskt samarbete avseende påbyggnadsutbildning
i arbetsterapi.

1983/84:1242 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

9. att riksdagen beslutar att fördjupningskursen i arbetsterapi dubbleras i
enlighet med vad som anförs i motionen.

1983/84:1252 av Birgitta Rydle (m) och Gunnel Liljegren (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma åtgärder för att undanröja
bristerna i värderingen av utländsk högre utbildning.

1983/84:1253 av Birgitta Rydle m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att utöka antalet nybörjarplatser på fördjupningskurser i arbetsterapi
med 20 platser och att kostnaderna för detta bestrids under anslaget D 7.

1983/84:1693 av Elisabeth Fleetwood (m) och Rune Rydén (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att beslut om
värdering av utländsk högskoleutbildning snarast bör fattas.

1983/84:1723 av Lisa Mattson (s) och Doris Håvik (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en dubblering av nybörjarplatser på fördjupningskurser i
arbetsterapi, 20 poäng.

1983/84:1747 av Jörgen Ullenhag m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att åtgärder vidtas, så att frågan om värdering av
utländska högskoleutbildningar kan få en lösning enligt i motionen nämnda
riktlinjer.

1983/84:2534 av Karin Andersson m.fl. (c) vari - med hänvisning till
vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1983/
84: 2531 - såvitt nu är i fråga - yrkas

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
det är av synnerlig vikt att frågan om meritvärde för invandrarspråk vid
anställning och utbildning snarast löses,

5. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att
frågan om regler och organisation för värdering av utländsk högskoleutbildning
snarast löses.

Utskottet

Under förevarande anslag behandlar föredragande statsrådet frågan om
värdering av utländsk högre utbildning. Av vad statsrådet anför framgår
att universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) genom en arbetsgrupp har
kartlagt antalet förfrågningar och ansökningar rörande värdering av utländsk
högre utbildning. Enligt UHÄ ligger dessa i storleksordningen

UbU 1983/84:20

3 000- 5 000 årligen. Bortsett från vissa utbildningar inom vård- och undervisningsområdena
finns ingen klar ansvarsfördelning och handläggningsordning
för dessa frågor. UHÄ föreslår en mer ändamålsenlig hantering.
Denna innebär bl. a. att det övergripande ansvaret läggs på ämbetet. Verksamheten
bör, enligt UHÄ:s förslag, läggas upp som en försöksverksamhet
under budgetåret 1984/85. Ämbetet är berett att avsätta resurser motsvarande
ett personår under försöksåret. Därutöver krävs resurser för särskilda
utredningar och UHÄ föreslår att 250000 kr. avsätts för ändamålet.

Med hänsyn bl. a. till vårt förhållande till olika länder och deras medborgare
anser föredragande statsrådet det angeläget att förutsättningen för att
i Sverige behandla frågor av det berörda slaget förbättras. Statsrådet
biträder därför ämbetets förslag och beräknar 250000 kr. för detta ändamål.

I motionerna 1983/84:1252, 1983/84:1693, 1983/84:1747 och 1983/
84:2534 yrkande 5 hemställs om åtgärder för att förbättra hanteringen av
alla de ärenden som avser värdering av utländsk högre utbildning. Motionärerna
redogör utförligt för de brister som f. n. åvilar hanteringen och
åberopar därvid UHÄ:s rapport i frågan (Hantering av frågor rörande
värdering av utländsk högre utbildning m. m., UHÄ-rapport 1983:19).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att åtgärder
så snart som möjligt vidtas så att frågan om värdering av utländsk
högre utbildning på ett tillfredsställande sätt löses. Utskottet har erfarit att
en särskild arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet har utarbetat en
promemoria om ökad internationell rörlighet bland studerande, lärare och
forskare, vilken bl. a. tar upp den nu aktuella frågan. Promemorian, som i
december 1983 överlämnades till regeringen, innehåller förslag till åtgärder.
Ärendet bereds f. n. inom regeringskansliet. Med hänvisning härtill
och till att föredragande statsrådet har beräknat särskilda medel för den
verksamhet som UHÄ är berett att försöksvis bedriva under budgetåret
1984/85 anser utskottet att någon särskild åtgärd från riksdagens sida nu
inte är påkallad. Därför avstyrker utskottet motionerna 1983/84:1252,
1983/84:1693, 1983/84:1747 och 1983/84:2534 yrkande 5.

Enligt riksdagens beslut anordnas under innevarande budgetår vid universitetet
i Göteborg en fördjupningskurs i arbetsterapi och vid universitetet
i Lund en fördjupningskurs i sjukgymnastik med 20 studerande i vaije
kurs (prop. 1982/83: 100, UbU 1982/83:30, rskr 1982/83:341). UHÄ föreslår
att antalet nyböijarplatser på fördjupningskursen i sjukgymnastik
dubbleras. Föredragande statsrådet tillstyrker ämbetets förslag och beräknar
medel för de berörda kurserna under förevarande anslag.

I ett antal motioner anförs utförligt motiv för att öka utbildningskapaciteten
även på fördjupningskursen i arbetsterapi. Krav på en dubblering av
antalet platser (+20) framförs i motionerna 1983/84:1242 (yrkande 9), 1983/
84:1253 och 1983/84:1723. Motionärerna begär inga nya medel för ändamålet
utan menar att platserna bör kunna finansieras med hjälp av befint -

UbU 1983/84:20

liga resurser. I motion 1983/84:999 (yrkande 1) föreslås också en utökning
med 20 platser. Motionärerna hemställer därjämte att riksdagen för de
begärda platserna beslutar anvisa 250000 kr. Vidare bör regeringen enligt
motion 1983/84:999 (yrkande 2) uppdra åt UHÄ att föreslå lokalisering av
de föreslagna ytterligare platserna. Slutligen bör UHÄ enligt yrkande 3 i
samma motion få i uppdrag att beakta möjligheterna till ett utökat nordiskt
samarbete avseende påbyggnadsutbildningen i arbetsterapi. I den sistnämnda
frågan åberopar motionärerna vad föredragande statsrådet i proposition
1983/84:100 har anfört om utökat nordiskt samarbete avseende
utbildningen i sjukgymnastik.

Utskottet, som erinrar om att UHÄ i sin anslagsframställning har funnit
förslag om fördjupningskurs i sjukgymnastik särskilt angeläget, har inget
att erinra mot vad föredragande statsrådet har anfört i frågan och är alltså
inte berett att föreslå en dubblering även av fördjupningskursen i arbetsterapi.
Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå motionerna 1983/84:999
yrkande 1 i denna del, 1983/84:1242 yrkande 9, 1983/84:1253 och 1983/
84:1723.

Mot bakgrund av utskottets ställningstagande till de motionsledes framförda
förslagen om en utökning av antalet platser i fördjupningskursen i
arbetsterapi bör riksdagen även avslå yrkandena 2 och 3 i motion 1983/
84:999.

Regeringen föreslår att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom högskolan
m.m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
14340000 kr.

I motion 1983/84:999 (yrkande 1) begärs ytterligare 250000 kr. i syfte att
förverkliga den i motionen förordade utökningen av antalet platser i fördjupningskursen
i arbetsterapi.

Med hänvisning till utskottets ställningstagande i det föregående och då
utskottet ej heller i övrigt har något att erinra mot den i proposition 1983/
84:100 redovisade medelsberäkningen föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motion 1983/84:999 yrkande 1 i denna del anvisar de av regeringen
under förevarande anslag begärda medlen.

Utskottet tar i detta sammanhang upp till behandling yrkande 4 i motion
1983/84:2534. Mot bakgrund av behovet att vidga invandrarnas arbetsmarknad
och därvid satsa på deras tvåspråkighet samt behovet av samhällsservice
på invandrarspråk begär motionärerna att riksdagen uttalar sig
för att frågan om meritvärde för invandrarspråk vid anställning och utbildning
snarast löses.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.

Som framgår av motionen genomförde en arbetsgrupp inom regeringskansliet
år 1982 en kartläggning av i vilken utsträckning tvåspråkighet och
flerspråkighet f. n. kan ges meritvärde vid anställning i offentlig tjänst samt
vid antagning till högre utbildning. Arbetsgruppens rapport (Ds A 1982:9)

UbU 1983/84:20

har ingått som underlag för meritutredningens (C 1983:01) arbete. Utredningen
lade i september 1983 fram betänkandet (Ds C 1983:16) Meritvärderingen
vid statliga tjänstetillsättningar m. m. Betänkandet har remissbehandlats
och bereds f. n. inom regeringskansliet.

Den ovan nämnda arbetsgruppen hade bl. a. föreslagit åtgärder för att
öka tillgången på tvåspråkig personal med högskoleutbildning. Med anledning
härav gav regeringen i april 1983 UHÄ i uppdrag att utreda frågan om
ökad tillgång inom vissa samhällsområden på tvåspråkig personal med
högskoleutbildning. Det språk som de sökande till de i uppdraget angivna
utbildningarna i första hand skall behärska vid sidan om svenska är finska.
Men även andra minoritetsspråk kan komma i fråga. UHÄ skall redovisa
sina förslag i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1985/86.

Arbetsmarknadsutskottet har i sitt betänkande 1981/82:21 framhållit att
det är önskvärt att man tar till vara den språkliga kompetensen hos anställda
och på olika sätt, bl. a. i samband med rekryteringen, ser till att befattningar
där kunskap i olika språk är värdefull i möjligaste mån besätts med
personer som har sådana kunskaper. Under det förra riksmötet framhöll
arbetsmarknadsutskottet som sin grundläggande uppfattning att det är
viktigt att utvecklingen mot ökad tvåspråkighet hos offentliga organ går
vidare. Utskottet förutsatte att pågående arbete i regeringskansliet fullföljs
med sikte på att bringa de nu aktuella frågorna till en lösning (AU 1982/
83:22 s. 16).

Utbildningsutskottet ansluter sig till vad arbetsmarknadsutskottet i sitt
av riksdagen godkända betänkande 1982/83:22 har uttalat i nu berört
hänseende och delar därmed den uppfattning i frågan som framförs i
motion 1983/84:2534. Utskottet vill i sammanhanget erinra om vad i det
föregående har redovisats om särskilda medel om 250000 kr. som föredragande
statsrådet har beräknat för försöksverksamhet inom UHÄ avseende
värdering av utländsk högre utbildning. Detta kan självfallet få betydelse
för många invandrare.

Enligt utskottets uppfattning är syftet med motion 1983/84:2534 yrkande
4 med de ovan redovisade förhållandena tillgodosett, varför yrkandet inte
bör föranleda någon riksdagens särskilda åtgärd.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande värdering av utländsk högre utbildning
avslår motionerna 1983/84: 1252, 1983/84:1693, 1983/84:1747 och
1983/84:2534 yrkande 5,

2. att riksdagen beträffande ett större antal platser i fördjupningskursen
i arbetsterapi avslår motionerna 1983/84:999 yrkande 1 i
denna del, 1983/84: 1242 yrkande 9, 1983/84:1253 och 1983/
84:1723,

3. att riksdagen beträffande lokalisering och nordiskt samarbete
avseende fördjupningskurs i arbetsterapi avslår motion 1983/
84:999 yrkandena 2 och 3,

UbU 1983/84:20

4. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m.
med avslag på motion 1983/84:999 yrkande 1 i denna del för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 14340000
kr.,

5. att riksdagen beträffande meritvärdering av invandrarspråk avslår
motion 1983/84:2534 yrkande 4.

8. Utbildning för tekniska yrken. Regeringen har under punkt D 8 (s. 205—
217) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, industriell
arbetsmiljö-linjen, om 160 poäng den 1 juli 1984,

2. bemyndiga regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, elektronikindustrilinjen,
om 60 poäng den 1 januari 1985,

3. bemyndiga regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, processindustrilinjen,
om 60 poäng den 1 januari 1985,

4. bemyndiga regeringen att inrätta en påbyggnadslinje, biotekniklinjen,
om 40 poäng den 1 juli 1984,

5. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

6. till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag av 605 296000 kr.

Motionerna

1983/84:548 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) vari
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att högskoleutbildning enligt ovan
förläggs till Gävle,

2. att riksdagen hos regeringen begär att utredningen inom UHÄ får i
uppdrag att utarbeta förslag om lokalisering till Gävle.

1983/84:647 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m, c, fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att den i budgetpropositionen föreslagna utökningen
med 30 platser av den datavetenskapliga linjen i Uppsala i stället lokaliseras
till en datavetenskaplig linje vid Stockholms universitet.

1983/84:648 av Pär Granstedt m.fl. (c, s, m, vpk) vari yrkas att riksdagen
beslutar uttala att en yrkesteknisk högskoleutbildning i verkstadsteknik
med produktionssysteminriktning bör inrättas i Stockholms län med
placering i Södertälje.

1983/84:653 av Gunnar Nilsson i Eslöv (s) och Egon Jacobsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet och lokaliseringen av ett livsmedelstekniskt
utbildningscentrum till Malmöhus län.

1983/84:654 av Gunnar Olsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utbyggnad
av yrkestekniska utbildningslinjer vid högskolan i Karlstad.

UbU 1983/84:20

1983/84:797 av Lennart Andersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att datavetenskaplig linje skall inrättas i Stockholm fr. o. m. budgetåret
1984/85.

1983/84:807 av Helge Klöver m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om den
planerade plast- och gummiindustrilinjens lokalisering till högskolan i Jönköping.

1983/84:809 av Björn Samuelson (vpk) och John Andersson (vpk) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inrättandet av en påbyggnadslinje, biotekniklinjen, om 40 poäng
vid universitetet i Umeå från den 1 juli 1984,

2. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:100 bil. 10 D 8. Utbildning
för tekniska yrken anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
med 450000 kr. förhöjt belopp.

1983/84:991 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
förläggning av fastighetsförvaltarutbildning till Gävle.

1983/84:1004 av Rune Ångström (fp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att en påbyggnadslinje i bioteknik
med tio nyböijarplatser inrättas vid Umeå universitet och att kostnaden för
utbildningen finansieras genom neddragning av speciallärarutbildningen,
grupp l.1

1983/84:1238 av Ulla Ekelund (c) vari yrkas att riksdagen beslutar uttala
sig för att den planerade YTH-linjen benämnd Plast- och gummiindustrilinjen
förläggs till högskolan i Kristianstad.

1983/84:1242 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

6. att riksdagen beslutar att en påbyggnadslinje i bioteknik inrättas i
Umeå i enlighet med UHÄ:s förslag,

7. att riksdagen beslutar att en påbyggnadslinje i samhällsplanering inrättas
vid KTH i enlighet med UHÄ:s förslag,

8. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1984/85
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1000000 kr. förhöjt
reservationsanslag om 605 297 000 kr.,

10. att riksdagen hos regeringen begär en samlad översyn av den tekniska
utbildningen i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen.

1983/84:1255 av Håkan Stjernlöf (m) och Rolf Dahlberg (m) vari yrkas
att riksdagen beslutar att förlägga den nya fastighetsförvaltarutbildningen
till Gävle-Sandvikens högskola.

1 Yrkandet behandlas också i UbU 1983/84: 22.

UbU 1983/84:20

1983/84:1682 av Rune Backlund m. fl. (c, fp) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar inrätta en allmän plast- och gummilinje vid
Jönköpings högskola från den 1 januari 1985.

1983/84:1701 av Ing-Marie Hansson (s) och Lars Hedfors (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om den framtida verksamheten vid de yrkestekniska högskolorna i
Markaryd och Sundsvall/Härnösand.

1983/84:1720 av Anna Lindh (s) och Gustav Persson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om en
påbyggnadslinje i ekotoxikologi.

1983/84:1722 av Ralf Lindström m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att UHÄ ges i uppdrag att undersöka möjligheterna att
förlägga en högskoleutbildning på det livsmedelstekniska området till Blekinge.

1983/84:1724 av Bertil Måbrink (vpk) och Tore Claeson (vpk) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om Gävle som lokaliseringsort för högre utbildning av fastighetsoch
bostadsförvaltare.

1983/84:1730 av Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om högskoleutbildning
för fastighets- och bostadsförvaltning.

1983/84:1739 av Håkan Strömberg (s) och Ulla-Britt Carlsson (s) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att UHÄ får i uppdrag att i sin
planering av YTH-linjer även beakta behovet av att, inom gällande ekonomiska
ramar, decentralisera sådan utbildning till andra orter än de reguljära.

1983/84:1740 av Marianne Stålberg m. fl. (s, c) vari — såvitt nu är i fråga
— yrkas

4. att riksdagen uttalar sig för att högskoleutbildning för fastighets- och
bostadsförvaltare förläggs till högskolan i Östersund.

1983/84:1743 av Sten-Ove Sundström (s) och Frida Berglund (s) vari
yrkas att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att utbildning på
byggnadsindustrilinjen anordnas vid högskolan i Luleå fr. o. m. budgetåret
1984/85.

1983/84:2016 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

38. att riksdagen beslutar förlänga matematikerlinjen (dataloggrenen)
med ett fjärde år,

39. att riksdagen beslutar tilldela Umeå universitet tio platser i påbyggnadsutbildning
i bioteknik i enlighet med vad som i motionen anförts,

UbU 1983/84:20

41. att riksdagen beslutar tillskjuta de medel som frigörs genom besparingar
och inte ianspråktas för de övriga i motionen föreslagna åtgärderna
inom högskoleområdet, för kvalitetsförbättringar på civilingenjörsutbildningar
samt de fullständiga ekonom- och juristlinjerna genom en höjning av
per capita-kostnaderna för berörda linjer,1

42. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av YTH i enlighet
med vad som i motionen anförts.

1983/84:2299 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m, c, fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid prövning av
lokalisering av YTH-utbildning möjligheterna att inrätta verkstadsindustrilinjen
vid högskolan i Örebro med lokalisering i Karlskoga bör prövas.

1983/84:2300 av Agne Hansson (c) och Sivert Carlsson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar förlägga yrkesteknisk högskoleutbildning och forskning
för träindustri till Hultsfred.

1983/84:2304 av Gullan Lindblad m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om högskolan i
Karlstad beträffande

b) fortsatt utveckling av den högre tekniska utbildningen,

1983/84:2320 av Kenth Skårvik (fp) och Kerstin Ekman (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna om inriktning och
lokalisering av en högskoleutbildning i fastighetsförvaltning i enlighet med
vad som anförts i motionen.

1983/84: 2460 av Björn Samuelson (vpk) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1983/
84:2459 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

1 motionen anförts om behovet av teknisk utbildning i Värmland.

Utskottet

Detta anslag avser grundläggande utbildningar för tekniska yrken vid de
statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Föredragande statsrådet ser med oro att antalet utexaminerade civilingenjörer
inte ökat i takt med att utbildningen byggts ut. Då kvaliteten i
civilingenjörsutbildningen inte får eftersättas i samband med att utbildningen
byggs ut beräknas 1,3 milj. kr. budgetåret 1984/85 för en förstärkning.
Medlen skall i första hand användas till sådana åtgärder som bidrar
till att de studerande fullföljer sin utbildning.

I inledningsavsnittet till utbildningshuvudtiteln tar föredragande statsrådet
upp frågan om behovet av kortare teknisk utbildning. Gymnasieutredningen
(U 1976:10) har bl. a. påpekat att avståndet mellan gymnasieingen'
Yrkandet behandlas även under punkt 9.

2 Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 20

UbU 1983/84:20

jörsutbildningama och civilingenjörsutbildningen är stort räknat i antalet
utbildningsår. Arbetsmarknaden behöver ingenjörer på en mellannivå för
vilka det i dag inte finns utbildning. Åtgärder inom gymnasieskolan och
högskolan bör sättas in i ett samlat perspektiv. Enskilda åtgärder bör
passas in i ett mer genomtänkt mönster. För detta samordningsarbete
aviserar föredragande statsrådet att en ledningsgrupp skall tillsättas inom
utbildningsdepartementet.

Kvaliteten i den tekniska högskoleutbildningen tas upp i två motioner.

Enligt motion 1983/84:1242 (yrkande 10) behövs nu en samlad översyn
av den tekniska utbildningens utformning. I motionen nämns några tänkbara
alternativ, t. ex. ändrad utbildningstid för civilingenjörslinjema, differentierad
utbildning med två nivåer eller ett minskat utbildningsinnehåll i
linjerna kombinerat med goda möjligheter till vidareutbildning. Även behovet
av kortare teknisk utbildning lokaliserad till mindre högskolor bör
prövas i sammanhanget.

En allmän kvalitetsförstärkning av civilingenjörsutbildningarna bör enligt
motion 1983/84:2016 (yrkande 41 i denna del) åstadkommas genom en
ej närmare angiven höjning av per capita-resurserna. Medel skall frigöras
genom besparingar på andra områden.

Utskottet delar föredragande statsrådets oro över att de studerande på
civilingenjörslinjema inte klarar sina studier på förutsatt tid. Det är angeläget
att åtgärder för att motverka detta vidtas. Det kan gälla både åtgärder
som avser att ge de studerande adekvata förkunskaper för utbildningen
och åtgärder som hjälper dem att hinna tillgodogöra sig allt det stoff som
måste inrymmas i civilingenjörsutbildningen. Utskottet har erfarit att universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) den 3 februari 1984 tillsatte en
arbetsgrupp för att biträda UHÄ med att utreda frågor om civilingenjörsutbildningen.

När det gäller kortare tekniska utbildningar har regeringen den 22 mars
1984 tillsatt den aviserade samordningsgruppen inom utbildningsdepartementet.
I dess arbete med att utveckla nya tekniska utbildningar skall
skola och högskola ses i ett sammanhang. Till uppgifterna hör frågor om
utbildning som bygger på tvååriga yrkesinriktade linjer, utbildning för
redan yrkesverksamma samt kortare teknisk utbildning som bygger på
gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer. Arbetsgruppen skall till ledning
för planerings- och utvecklingsarbete lokalt, regionalt och centralt bl. a.
utarbeta studieorganisatoriska modeller. Vidare har regeringen den 22
mars 1984 uppdragit åt UHÄ att utarbeta förslag till kortare teknisk utbildning
inom högskolan som bygger på gymnasieskolans tre- och fyraåriga
linjer. UHÄ skall därvid särskilt beakta utbildningsbehovet inom data- och
elektronikområdet. Om möjligt skall uppdraget redovisas i anslagsframställningen
för budgetåret 1985/86. Som ett första led i detta arbete har
UHÄ den 10 april 1984 tillsatt en arbetsgrupp som skall bedöma de lokala
linjerna inom data- och elektronikområdet.

Mot bakgrund av pågående arbete inom både regeringskansliet och

UbU 1983/84:20

UHÄ med utformningen av de tekniska högskoleutbildningarna anser utskottet
att riksdagen inte nu bör begära någon särskild utredning eller
översyn såsom begärs i motion 1983/84:1242. Riksdagen bör därför avslå
motionens yrkande 10.

Utskottet tillstyrker att 1,3 milj. kr. anvisas under anslaget Teknisk
utbildning för kvalitetshöjande åtgärder inom civilingenjörsutbildningarna.
Däremot avstyrker utskottet förslaget i motion 1983/84:2016 om att ett ej
specificerat belopp skall anvisas för ändamålet. Motionens yrkande 41 i
denna del bör därför avslås av riksdagen.

Enligt föredragande statsrådets mening finns det nu förutsättningar att
vid högskolan i Luleå genomföra en civilingenjörsutbildning inom arbetsmiljöområdet.
Mot bakgrund av vad riksdagen uttalade i frågan vid riksmötet
1982/83 (UbU 1982/83:24, rskr 1982/83:290) förordas att en allmän
utbildningslinje, industriell arbetsmiljö-linjen om 160 poäng, inrättas den 1
juli 1984. Linjen anordnas med 30 nybörjarplatser inom ramen för det antal
nyböijarplatser som högskolan i Luleå redan har, genom att maskintekniklinjen
minskas med motsvarande antal platser. För vissa kostnader som
inte täcks genom denna neddragning på maskintekniklinjen beräknas
250000 kr.

Utskottet tillstyrker förslaget och föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att inrätta linjen den 1 juli 1984.

Underlag för beslut om framtida bioteknisk utbildning och forskning har
tagits fram av UHÄ. Bl. a. har föreslagits att en ettårig påbyggnadslinje i
bioteknik om 40 poäng inrättas den 1 juli 1984. UHÄ har föreslagit att linjen
lokaliseras till universiteten i Uppsala, Lund och Umeå med totalt 32
nyböijarplatser.

Föredragande statsrådet anser det angeläget att denna påbyggnadslinje
inrättas. Regeringen begär riksdagens bemyndigande att få inrätta linjen
den 1 juli 1984.

Även utskottet anser att denna linje bör inrättas och föreslår att riksdagen
ger regeringen det begärda bemyndigandet.

Biotekniklinjen bör enligt föredragande statsrådet lokaliseras till universiteten
i Uppsala med tolv nyböijarplatser och Lund med tio nyböijarplatser.
Däremot är statsrådet inte beredd att nu ta ställning till frågan om
linjen också skall lokaliseras till universitetet i Umeå. De finansieringsmöjligheter
som kan föreligga framdeles får avgöra om en fortsatt utbyggnad
kan bli aktuell. I sådant fall bör påbyggnadslinjen lokaliseras också till
Umeå.

I fyra motioner yrkas att linjen skall lokaliseras även till Umeå, nämligen
i 1983/84:809 (yrkande 1), 1983/84:1004 (yrkande 1 i denna del), 1983/
84:1242 (yrkande 6) och 1983/84:2016 (yrkande 39). Motionärerna anser
att den uppbyggnad av bioteknisk forskning som skett de senaste åren i
Umeå måste kompletteras med den föreslagna påbyggnadslinjen för att

UbU 1983/84:20

bl. a. underlätta rekryteringen av forskare och garantera tillräcklig kompetens
inom bioteknikområdet. Utvecklingen vid universitetet i Umeå bör
inte försenas jämfört med universiteten i Uppsala och Lund. I motionerna
1983/84:809 (yrkande 2) och 1983/84:1242 (yrkande 8 i denna del) hemställs
att riksdagen skall anvisa medel till linjens lokalisering till Umeå. 1
motionerna begärs 450000 kr. resp. 400000 kr. Enligt motion 1983/84:1004
(yrkande 1 i denna del) borde biotekniklinjen i Umeå finansieras genom en
minskning av speciallärarutbildningen där på gren 1.1 motion 1983/84:2016
(yrkande 41 i denna del) yrkas att riksdagen skall anvisa sådana medel till
linjen i Umeå som frigörs genom minskningar på andra i motionen föreslagna
utbildningar, t. ex. yrkesteknisk högskoleutbildning, utbildning inom
det samhällsvetenskapliga området m.fl. utbildningslinjer.

Utskottet noterar att UHÄ:s förslag om lokalisering av biotekniklinjen
till universitetet i Umeå i princip inte avvisas i budgetpropositionen, men
att finansieringsfrågan inte är löst. Utskottet anser emellertid, i likhet med
samtliga motionärer, att det är mycket angeläget att linjen kan anordnas i
Umeå redan nästa budgetår med tanke bl. a. på de forskningssatsningar
inom detta och angränsande områden som redan gjorts där. Utskottet
tillstyrker förslaget i budgetpropositionen att biotekniklinjen anordnas
med tolv nyböijarplatser i Uppsala och med tio platser i Lund samt
förslaget i motionerna att linjen även anordnas med tio nyböijarplatser i
Umeå nästa budgetår. Riksdagen bör således bifalla motionerna 1983/
84:809 yrkande 1, 1983/84:1004 yrkande 1 i denna del, 1983/84:1242 yrkande
6 och 1983/84:2016 yrkande 39.1 vad gäller finansieringen av biotekniklinjen
i Umeå bör riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:809
yrkande 2, 1983/84:1004 yrkande 1 i denna del, 1983/84:1242 yrkande 8 i
denna del samt 1983/84:2016 yrkande 41 i denna del vid medelsanvisningen
beräkna ett med 430000 kr. förhöjt belopp i förhållande till vad regeringen
beräknat för linjen.

Datavetenskapliga linjen finns innevarande budgetår anordnad vid universiteten
i Uppsala och Linköping med 30 nyböijarplatser på vardera
orten. UHÄ har föreslagit att linjen även skall anordnas vid universitetet i
Stockholm nästa budgetår. Föredragande statsrådet anser att tillgängliga
resurser utnyttjas bäst genom att antalet nybörjarplatser utökas där utbildningen
redan finns etablerad. Därför förordas att antalet platser på linjen
nästa budgetår utökas med 30 och att detta sker i Uppsala.

Enligt motionerna 1983/84: 647 och 1983/84:797 bör linjen anordnas även
vid universitetet i Stockholm. Det är enligt motionärerna mycket angeläget
att Stockholmsregionen får denna utbildning, som med sin bredd och
anknytning till humanvetenskaperna, skulle vara av stor betydelse för
utvecklingen av datatekniken i regionen. Linjen behövs som bas för rekrytering
av forskare. I motion 1983/84:647 föreslås att den föreslagna utökningen
med 30 nyböijarplatser i Uppsala inte skall ske och att linjen vid

Ubl) 1983/84:20

lokaliseringen till Stockholm skall ha 30 nybörjarplatser. I motion 1983/
84: 797 föreslås enbart att linjen skall anordnas även i Stockholm utan
någon motsvarande minskning av antalet nybörjarplatser i Uppsala.

Utskottet ansluter sig till föredragande statsrådets bedömning av att en
utökning av den datavetenskapliga linjen bör göras och att denna bör göras
i Uppsala där redan tillgängliga resurser kan utnyttjas. En nyetablering av
linjen vid universitetet i Stockholm med 30 platser har av UHÄ beräknats
kräva ett tillskott av 711 000 kr. Även om nyetablering i Stockholm kombineras
med 30 färre nybörjarplatser i Uppsala i förhållande till regeringens
förslag skulle detta kräva ett större resurstillskott än vad dubblering av
befintlig utbildning i Uppsala gör. Riksdagen bör med avslag på motionerna
1983/84:647 och 1983/84:797 bifalla vad som förordas i budgetpropositionen
beträffande datavetenskapliga linjen.

1 anslagsframställningarna för budgetåren 1983/84 och 1984/85 har UHÄ
föreslagit inrättande av en samhällsplanerarlinje inom den tekniska sektorn
för arkitekter, väg- och vattenbyggnadsingenjörer, lantmätare, m. fl.
samt även sådana personer som arbetar inom den samhällsvetenskapliga
sektorn. Föredragande statsrådet har inte kunnat bereda utrymme för
utbildningen i samhällsplanering men är beredd att åter pröva frågan när
förslag lagts fram om hur den skall kunna anordnas inom ramen för
befintliga resurser.

I motion 1983/84: 1242 (yrkande 7) hemställs att riksdagen skall inrätta
linjen och (yrkande 8 i denna del) anvisa 600000 kr. under anslaget Utbildning
för tekniska yrken. Motionärerna hänvisar till att behovet av en sådan
utbildning är angelägen med tanke på det komplicerade stadsförnyelsearbete
som förestår på många håll i landet.

Utskottet föreslår med hänvisning till det ekonomiska läget att frågan
om en samhällsplanerarlinje får prövas i kommande års budgetarbete.
Motion 1983/84: 1242 yrkandena 7 och 8 i denna del bör därför avslås av
riksdagen.

Matematikerlinjen omfattar 120 poäng. Den högskoleenhet som anordnar
linjen kan bestämma att anordna grenar av linjen som har annan längd,
från 80 poäng till 160 poäng. Den längsta grenen är datalogigrenen som
omfattar 160 poäng. Högskoleenheten skall anordna grenar av matematikerlinjen
inom ramen för befintliga resurser för linjen. Genom att anordna
en kortare gren kan t. ex. resurser frigöras för en längre gren. UHÄ har i
anslagsframställningen för budgetåret 1984/85 dock påpekat att de kortare
grenarna lockar få sökande och därför inte kunnat anordnas i så stor
utsträckning att medel kunnat frigöras för de längre grenarna. För att
underlätta för högskoleenheterna att anordna de längre grenarna har UHÄ
föreslagit att 840000 kr. skall anvisas utöver vad som i vanliga fall skulle ha
beräknats för matematikerlinjen.

Enligt motion 1983/84:2016 (yrkande 38) skall riksdagen besluta att

Rättelse: S. 21, rad 33 och s. 22. rad 6 Står: dataloggrenen Rättat till: datalogigrenen
S. 22, rad I och s. 28. rad 13 Står: dataloggren Rättat till: datalogigren

UbU 1983/84:20

förlänga matematikerlinjens datalogigren med ett Qärde år och (yrkande 41
i denna del) anvisa medel för detta. Det är enligt motionärernas mening
nödvändigt att på detta sätt förstärka universitetens datautbildning även i
vad gäller den teoretiska utbildningen.

Som utskottet nyss redovisat finns redan en möjlighet för högskoleenheterna
att anordna en fyraårig gren, datalogigrenen, av matematikerlinjen.
Riksdagen behöver därför inte besluta om att denna gren skall ha ett Qärde
år. Utskottet anser liksom motionärerna att denna gren har betydelse för
kvaliteten på datautbildningen vid högskolorna. Den bör dock nästa budgetår
anordnas inom ramen för de resurser som högskoleenheterna disponerar.
Utskottet kan således inte tillstyrka förslaget om ett resurstillskott.
Frågan om en framtida förstärkning får prövas i det årliga budgetarbetet.
Riksdagen bör således avslå motion 1983/84:2016 yrkandena 38 och 41 i
denna del.

I en rapport till UHÄ (UHÄ-rapport 1982:26 Toxikologi - Utbildning —
Forskning — Testning) har bl. a. föreslagits inrättande av en påbyggnadslinje
i ekotoxikologi om 60 poäng vid universitetet i Uppsala. Utbildning i
ekotoxikologi ges i dag i form av en lokal linje vid universitetet. Förslaget
har tillstyrkts av universitetet. UHÄ föreslår i sin anslagsframställning för
budgetåret 1984/85 att en sådan linje inrättas. UHÄ beräknar kostnaden till
420000 kr. Förslaget har inte tagits upp i årets budgetproposition.

Enligt motion 1983/84: 1720 bör riksdagen ge regeringen till känna att det
är angeläget att ett förslag om inrättande av linjen läggs fram i nästa års
budgetproposition. Motionärerna framhåller att en sådan utbildning är ett
gott exempel på att forskningsresultat inom ett nytt forskningsområde
snabbt kan ge grund för utbildning genom vilken kunskaper förs ut i
praktiskt samhällsarbete. Det område som berörs av utbildningen - naturvården
och förgiftningen av ekosystem - torde dessutom enligt motionärernas
mening tillhöra de mera angelägna att satsa på både nu och i
framtiden.

Utskottet föreslår att riksdagen inte nu skall ta ställning till om en
ekotoxikologilinje bör tas med i nästa års budgetproposition. Frågan om
inrättande av denna linje får i vanlig ordning prövas i det kommande
budgetarbetet. Riksdagen bör därför avslå motion 1983/84:1720.

1 anslagsframställningen för budgetåret 1984/85 anmäler UHÄ att den
tidigare planen för utbyggnad av yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH)
nu i huvudsak är genomförd. UHÄ har tagit kontakt med representanter
för arbetsmarknadens parter för att i samråd med dessa kunna presentera
förslag till en fortsatt utbyggnad. På uppdrag av UHÄ har en utvärdering
av YTH gjorts. En första rapport publicerades hösten 1983. Under våren
1984 väntas ännu en rapport från detta arbete bli publicerad. I denna
utvärdering behandlas bl. a. i vilken utsträckning målen för YTH har
uppnåtts, om målgruppen för utbildningen har nåtts, utbildningens upp -

UbU 1983/84:20

läggning, lokaliseringen i förhållande till branschernas och individernas
behov, anknytningen till annan högskoleutbildning m. m. Enligt vad som
anförs i anslagsframställningen räknar UHÄ med att kontinuerligt följa upp
och pröva YTH:s mål, innehåll, lokalisering och linjeorganisation.

Föredragande statsrådet, som erinrar om att det i budgetpropositionen
år 1983 framhölls som angeläget att YTH byggs ut i en snabbare takt än
tidigare, föreslår nu att en ny linje, processindustrilinjen, skall inrättas den
1 januari 1985 och lokaliseras till högskolan i Sundsvall-Härnösand. Vid
föregående riksmöte uttalade riksdagen i enlighet med utbildningsutskottets
förslag (UbU 1982/83:24) att denna linje inte får planeras så att den tar
bort rekryteringsunderlaget för den pappers- och pappersmasseindustrilinje
som redan finns vid universitetet i Lund förlagd till Markaryd. Föredragande
statsrådet utgår från att linjen inriktas mot processindustrin som
helhet och inte i första hand mot pappers- och pappersmasseindustrin.

Vidare föreslås att en ny linje, elektronikindustrilinjen, inrättas den 1
januari 1985 och lokaliseras till universitetet i Linköping. Linjen avses
förläggas till Norrköping. Den föreslås få 30 nyböijarplatser.

Slutligen föreslås en utbyggnad av YTH vid högskolan i Karlstad med 15
nyböijarplatser på verkstadsindustrilinjen.

Frågor om YTH-utbildning tas upp i 15 motioner.

Enligt motion 1983/84:1739 skall UHÄ få i uppdrag att i sin planering av
YTH beakta behovet av decentralisering av sådan utbildning till andra
orter än de som i dag har den. Detta skall ske inom givna ekonomiska
ramar. Motionärerna anser att riksdagen år 1981 inskränkte UHÄ:s möjligheter
att pröva och föreslå lokalisering av YTH till andra orter.

Vad utskottet diskuterade år 1981 var ett förslag från UHÄ om formerna
för en rörligare YTH-planering i samverkan mellan berörda högskoleenheter,
regionstyrelser och UHÄ utan beslut i vaije enskilt fall av regering
och riksdag. Förslaget biträddes inte. Enligt utskottets uppfattning innebar
riksdagens ställningstaganden (prop. 1980/81:100, UbU 1980/81:23) inte
att UHÄ i sitt framtida planeringsarbete skulle vara förhindrat att pröva
frågan om förläggning av YTH till andra orter än de som i dag har sådan
utbildning. UHÄ har t. ex. inför budgetåret 1984/85 föreslagit att en elektronikindustrilinje
skall lokaliseras till universitetet i Linköping och förläggas
till Norrköping, där det inte tidigare har förlagts någon YTH-linje.
Detta förslag har också förts fram av regeringen. Något sådant uttalande
som yrkas i motion 1983/84:1739 behöver således inte göras, varför motionen
bör avslås av riksdagen.

En samlad utvärdering av YTH bör enligt motion 1983/84:2016 (yrkande
42) göras. I detta sammanhang bör övervägas möjligheterna att återinföra
någon form av mästarvärdighet för de yrkeskategorier där så kan anses
lämpligt. I avvaktan på utvärderingen är motionärerna inte beredda att
tillstyrka några utökningar.

Den föreslagna processindustrilinjen bör enligt motion 1983/84:1701 in -

UbU 1983/84:20

riktas på kemiindustrin för att inte rekryteringsunderlaget för pappers- och
pappersmasseindustrilinjen i Markaryd skall tas bort. All pappers- och
pappersmasseutbildning bör enligt motionärerna förläggas till Markaryd.

Utskottet har i vad gäller den yrkestekniska högskoleutbildningen redovisat
det arbete som pågår inom UHÄ med dels utvärdering, dels planering
i samråd med arbetsmarknadens parter inför den fortsatta utbyggnaden.
Utskottet har även redovisat att en ledningsgrupp tillsatts inom utbildningsdepartementet
för att mera långsiktigt arbeta med frågor som rör
försök och samordning beträffande kortare teknisk utbildning. Mot denna
bakgrund anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 1983/84:2016
yrkande 42 om en utvärdering av YTH. Den i motionen aktualiserade
frågan om införande av något slags mästarvärdighet för YTH-utbildade
torde inte vara aktuell för de branscher som YTH avser utan i stället höra
till olika hantverksyrken.

Utskottet instämmer med föredragande statsrådet i vad gäller behovet
av en utbyggd YTH och tillstyrker, med avslag på motion 1983/84:2016
yrkande 42 i denna del, att en processindustrilinje inrättas den 1 januari
1985 med lokalisering till högskolan i Sundsvall-Härnösand. Utskottet
förutsätter att linjen, såsom förordas i budgetpropositionen, inriktas mot
processindustrin som helhet och inte i första hand mot pappers- och
pappersmasseindustrin. Utskottet utgår vidare från att linjen i enlighet
med riksdagens uttalande år 1983 planeras så att den inte tar bort rekryteringsunderlaget
för den pappers- och pappersmasseindustrilinje som anordnas
av universitetet i Lund och som förlagts till Markaryd. Med det
anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå motion 1983/84:1701.

Med tanke på elektronikens snabba utveckling och dess ökande betydelse
inom flera industrigrenar tillstyrker utskottet att en elektronikindustrilinje
inrättas den 1 januari 1985 med lokalisering till universitetet i Linköping
och förläggning till Norrköping. Utskottet föreslår därför att riksdagen
avslår motion 1983/84:2016 yrkande 42 även i denna del.

Slutligen tillstyrker utskottet den föreslagna utbyggnaden av YTH vid
högskolan i Karlstad med 15 nyböijarplatser på verkstadsindustrilinjen.
Riksdagen bör därför avslå motion 1983/84: 2016 yrkande 42 även i detta
avseende.

Stålindustrilinjen finns bl. a. vid högskolan i Luleå. Linjen har där två
inriktningar, nämligen en allmän inriktning mot stålbranschen och en inriktning
mot berg- och mineralteknik för gruvbranschen. Antalet nybörjarplatser
i Luleå är 30 med 15 på vardera inriktningen. Högskolan i Luleå har
i skrivelse till UHÄ påpekat att det varit svårt att rekrytera studerande till
stålindustrilinjens inriktning mot berg- och mineralteknik. För att bredda
rekryteringen till högskolans YTH och förbättra utnyttjandet av resurserna
föreslår högskolan att en ny allmän utbildningslinje, byggnadsindustrilinjen
med inriktning mot jord- och berganläggning samt väg- och vattenbygg -

UbU 1983/84:20

nåd anordnas med 15 nybörjarplatser. Samtidigt skall inget intag göras på
stålindustrilinjens inriktning mot berg- och mineralteknik. Därmed skulle
antalet nybörjarplatser på högskolans YTH-linjer bli oförändrat. Den nya
linjen avses alternera under åren med stålindustrilinjens inriktning mot
berg- och mineralteknik för att bättre motsvara utbildningsbehovet på
resp. linje.

UHÄ har i skrivelse till regeringen den 18 januari 1984 föreslagit att
byggnadsindustrilinjen med en ny inriktning mot tung anläggningsteknik
skall förläggas till högskolan i Luleå fr. o. m. budgetåret 1984/85. Utbildningen
skall anordnas inom ramen för de 30 nybörjarplatser som i dag finns
till stålindustrilinjens förfogande och samordnas med utbildningen inom
denna. Utbildningen på båda linjerna bör starta vårterminen 1985. Av de
medel, 710000 kr. som i budgetpropositionen beräknats för stålindustrilinjen
i Luleå med start höstterminen 1984 bör 355000 kr. anvisas för den
föreslagna utbildningen på två linjer under vårterminen 1985 och 150 000
kr. för utvecklingsarbete för den nya linjen under höstterminen 1984.
Förslaget innebär en besparing om 205 000 kr.

Förslaget om att anordna byggnadsindustrilinjen vid högskolan i Luleå
tas upp i motion 1983/84:1743. Enligt motionen bör de medel som beräknats
för stålindustrilinjen med start höstterminen 1984 anvisas för utveckling
av den nya linjen och för drift av båda linjerna. Motionärernas förslag
innebär således inte någon besparing.

Utskottet har funnit att förslaget om att anordna en ny inriktning inom
byggnadsindustrilinjen vid högskolan i Luleå och samordna den med stålindustrilinjen
är väl motiverat. Därmed får högskolans YTH-linjer ett
breddat rekryteringsunderlag. Vidare anpassas antalet utbildade inom
resp. bransch bättre till arbetsmarknadens behov om utbildningen på stålindustrilinjens
inriktning mot berg- och mineralteknik alternerar genom
åren med byggnadsindustrilinjens inriktning mot tung anläggning. Utskottet
föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 och
motion 1983/84:1743 för högskolan i Luleå fastställer planeringsramar för
stålindustrilinjen resp. byggnadsindustrilinjen om 15 nyböijarplatser vardera.
Utbildningen på båda linjerna skall starta först vårterminen 1985. Vid
medelsanvisningen bör riksdagen i enlighet med UHÄ:s beräkningar anvisa
205 000 kr. mindre än vad regeringen i budgetpropositionen beräknat för
stålindustrilinjen i Luleå med start höstterminen 1984.

UHÄ har föreslagit att en ny linje plast- och gummiindustrilinjen skall
inrättas och lokaliseras till högskolan i Jönköping nästa budgetår. Föredragande
statsrådet är dock inte beredd att ta ställning till denna fråga och
anser att utbildningens innehåll och lokalisering bör utredas närmare.

Enligt motion 1983/84:807 bör riksdagen ge regeringen till känna att
plast- och gummiindustrilinjen skall lokaliseras till högskolan i Jönköping.
Denna lokalisering förordas även i motion 1983/84:1682 (yrkande 3). Där -

UbU 1983/84:20

emot förordas i motion 1983/84:1238 att linjen skall lokaliseras till högskolan
i Kristianstad.

Mot bakgrund av att frågan om plast- och gummiindustrilinjens innehåll
och lokalisering skall utredas närmare anser utskottet att riksdagen inte nu
bör besluta om att inrätta linjen eller ta ställning till dess lokalisering.
Riksdagen bör därför avslå motionerna 1983/84:807, 1983/84:1238 och
1983/84:1682 yrkande 3.

Förslag om ytterligare YTH-linjer och lokalisering till flera orter förs
fram i åtta motioner. I motionerna 1983/84:654, 1983/84:2304 yrkande b
och 1983/84:2460 hemställs att riksdagen skall ge regeringen till känna
behovet av en utbyggnad av YTH vid högskolan i Karlstad. Detta behov
skall enligt motionärerna beaktas i UHÄ:s fortsatta planeringsarbete. En
verkstadsteknisk linje med inriktning mot produktionssystem bör enligt
motion 1983/84:648 inrättas och lokaliseras till Stockholms län med förläggning
till Södertälje. Livsmedelsteknisk utbildning i form av YTH bör
enligt motion 1983/84:653 förläggas till Eslöv och enligt motion 1983/
84:1722 till Blekinge. Enligt motion 1983/84:2299 bör lokalisering av verkstadsindustrilinjen
till högskolan i Örebro med förläggning till Karlskoga
prövas. Slutligen hemställs i motion 1983/84:2300 att riksdagen skall besluta
förlägga YTH och forskning för träindustri till Hultsfred.

Med hänvisning till pågående arbete inom UHÄ i samråd med arbetsmarknadens
parter beträffande planering av den fortsatta utvecklingen av
YTH bör riksdagen inte nu uttala sig för de nya linjer eller nya lokaliseringar
som föreslås i motionerna 1983/84:653, 1983/84:654, 1983/84:1722,
1983/84:2299, 1983/84: 2304 yrkande b och 1983/84:2460. När fullständigt
planeringsunderlag föreligger och UHÄ lagt fram sina planer får riksdagen
tillfälle att ta ställning till sådana frågor. Med det anförda bör riksdagen
avslå motionerna.

Utskottet föreslår också att riksdagen av dessa skäl avslår motion 1983/
84:2300.

Med samma motivering avstyrker utskottet slutligen motion 1983/
84:648.

UHÄ har regeringens uppdrag att pröva om utbildningsbehovet inom
området fastighets- och bostadsförvaltning kan tillgodoses inom en eller
flera befintliga allmänna utbildningslinjer eller om det behövs en ny linje.
UHÄ skall även föreslå lokalisering av utbildningen. Uppdraget avses bli
redovisat i samband med anslagsframställningen för budgetåret 1985/86.

Enligt motion 1983/84:1730 är behovet av en utbildning inom området
fastighets- och bostadsförvaltning mycket stort. Därför bör riksdagen ge
regeringen till känna att utbildningen bör starta snarast.

Utskottet anser att riksdagen inte nu bör göra något uttalande av den
innebörd som begärs i motion 1983/84:1730 då UHÄ inom kort kommer att
redovisa sitt uppdrag. Riksdagen bör därför avslå motion 1983/84:1730.

UbU 1983/84:20

Utbildning inom området fastighets- och bostadsförvaltning bör enligt
motionerna 1983/84:548, 1983/84:991, 1983/84:1255 och 1983/84:1724 lokaliseras
till Gävle med hänsyn till att det finns flera statliga myndigheter
där som kan vara en resurs för utbildningen. Enligt motion 1983/84:1740
(yrkande 4) bör utbildningen lokaliseras till Östersund och enligt motion
1983/84:2320 till Chalmers tekniska högskola i Göteborg. 1 den senare
motionen betonas särskilt en sådan ny utbildnings behov av närhet till
annan högskoleutbildning och forskning inom samma och angränsande
områden.

Utskottet anser inte att riksdagen nu bör uttala sig om lokaliseringen av
en utbildning vars utformning f. n. prövas av UHÄ. Riksdagen bör därför
avslå motionerna 1983/84:548, 1983/84:991, 1983/84:1255, 1983/84:1724,
1983/84:1740 yrkande 4 och 1983/84:2320.

Utskottet har inget att erinra mot vad som i övrigt har föreslagits om
lokalisering och dimensionering inom sektorn för utbildning för tekniska
yrken och hemställer att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt i
enlighet med vad regeringen förordat.

Beträffande medelsberäkningarna vill utskottet anföra följande.

I det föregående har utskottet föreslagit riksdagen att med anledning av
motion 1983/84:1743 göra vissa ändringar i vad gäller den yrkestekniska
högskoleutbildningen vid högskolan i Luleå vilka innebär en besparing om
205 000 kr. nästa budgetår.

Vidare har utskottet förordat att biotekniklinjen skall lokaliseras även
till Umeå. Utskottet föreslår nu att riksdagen med anledning av motionerna
1983/84:809 yrkande 2, 1983/84:1004 yrkande 1 i denna del, 1983/
84:1242 yrkande 8 i denna del samt 1983/84: 2016 yrkande 41 i denna del
anvisar 430000 kr. för detta.

Slutligen föreslår utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningarna
i övrigt i budgetpropositionen, att riksdagen under Utbildning
för tekniska yrken anvisar (605296000- 205000+430000 =) 605 521000
kr.

Åberopande vad utskottet har anfört i det föregående hemställer utskottet 1.

att riksdagen beträffande översyn av den tekniska högskoleutbildningen
avslår motion 1983/84:1242 yrkande 10,

2. att riksdagen beträffande förstärkning av per capita-resurserna
för civilingenjörslinjerna avslår motion 1983/84:2016 yrkande 41
i denna del,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje,
industriell arbetsmiljö-linjen, om 160 poäng den 1 juli
1984,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en påbyggnadslinje,
biotekniklinjen, om 40 poäng den 1 juli 1984,

UbU 1983/84:20

5. att riksdagen beträffande lokalisering och dimensionering av biotekniklinjen
vid universiteten i Uppsala, Lund och Umeå med
anledning av proposition 1983/84: 100 och med bifall till motionerna
1983/84:809 yrkande 1, 1983/84: 1004 yrkande 1 i denna
del, 1983/84:1242 yrkande 6 och 1983/84:2016 yrkande 39 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. att riksdagen beträffande lokalisering och dimensionering av den
datavetenskapliga linjen med avslag på motionerna 1983/84:647 i
denna del och 1983/84:797 i denna del godkänner vad som förordats
i proposition 1983/84:100,

7. att riksdagen beträffande inrättande av en samhällsplanerarlinje
om 40 poäng avslår motion 1983/84:1242 yrkande 7,

8. att riksdagen beträffande matematikerlinjens datalogigren avslår
motion 1983/84:2016 yrkande 38,

9. att riksdagen beträffande en påbyggnad slinje i ekotoxikologi avslår
motion 1983/84:1720,

10. att riksdagen beträffande uttalande om decentralisering av YTHlinjer
avslår motion 1983/84:1739,

11. att riksdagen beträffande utvärdering av den yrkestekniska högskoleutbildningen
avslår motion 1983/84:2016 yrkande 42 i denna
del,

12. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motionerna 1983/84:1701 och 1983/84:2016 yrkande 42
i denna del bemyndigar regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje,
processindustrilinjen, om 60 poäng den 1 januari
1985,

13. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84: 100 och med
avslag på motion 1983/84:2016 yrkande 42 i denna del bemyndigar
regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, elektronikindustrilinjen,
om 60 poäng den 1 januari 1985,

14. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2016 yrkande 42 i
denna del fastställer planeringsramar för processindustrilinjen
vid högskolan i Sundsvall-Hämösand, elektronikindustrilinjen
vid universitetet i Linköping och verkstadsindustrilinjen vid högskolan
i Karlstad i enlighet med vad som förordats i proposition
1983/84:100,

15. att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 och
motion 1983/84: 1743 i denna del fastställer planeringsramar för
stålindustrilinjen och byggnadsindustrilinjen vid högskolan i
Luleå i enlighet med vad utskottet förordat,

16. att riksdagen beträffande en plast- och gummiindustrilinje avslår
motionerna 1983/84:807, 1983/84:1238 och 1983/84:1682 yrkande
3,

UbU 1983/84:20

17. att riksdagen beträffande yrkesteknisk högskoleutbildning vid
högskolan i Karlstad avslår motionerna 1983/84:654, 1983/
84:2304 yrkande b och 1983/84:2460,

18. att riksdagen beträffande yrkesteknisk högskoleutbildning för
träindustribranschen, m. m. i Hultsfred avslår motion 1983/
84:2300,

19. att riksdagen beträffande yrkesteknisk högskoleutbildning inom
verkstadsteknik med inriktning mot produktionssystem lokaliserad
till Södertälje avslår motion 1983/84:648,

20. att riksdagen beträffande livsmedelsteknisk utbildning i Eslöv
avslår motion 1983/84:653,

21. att riksdagen beträffande livsmedelsteknisk utbildning i Blekinge
län avslår motion 1983/84:1722,

22. att riksdagen beträffande lokalisering av verkstadsindustrilinjen
till högskolan i Örebro avslår motion 1983/84:2299,

23. att riksdagen beträffande uttalande om utbildning inom området
fastighets- och bostadsförvaltning avslår motion 1983/84:1730,

24. att riksdagen beträffande lokalisering av utbildning inom området
fastighets- och bostadsförvaltning till högskolan i GävleSandviken
avslår motionerna 1983/84:548, 1983/84:991, 1983/
84:1255 och 1983/84:1724,

25. att riksdagen beträffande lokalisering av utbildning inom området
fastighets- och bostadsförvaltning till högskolan i Östersund
avslår motion 1983/84:1740 yrkande 4,

26. att riksdagen beträffande lokalisering av utbildning inom området
fastighets- och bostadsförvaltning till Chalmers tekniska högskola
avslår motion 1983/84:2320,

27. att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt i enlighet med
vad som förordats i proposition 1983/84:100,

28. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken med anledning av
proposition 1983/84:100 och motionerna 1983/84:809 yrkande 2,
1983/84:1004 yrkande 1 i denna del, 1983/84:1242 yrkande 8,
1983/84:1743 i denna del och 1983/84:2016 yrkande 41 i denna
del samt med avslag på motionerna 1983/84:647 i denna del och
1983/84:797 i denna del för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 605 521000 kr.

9. Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken. Regeringen
har under punkt D 9 (s. 217—224) föreslagit riksdagen att

1. fastställa planeringsramar enligt vad som förordats i propositionen,

2. till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för
budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 279230000 kr.

UbU 1983/84:20

Motionerna

1983/84:514 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

2. att riksdagen beslutar att anvisa 3,5 milj. kr. till grundläggande högskoleutbildning
utöver vad regeringen har föreslagit för att genomföra
kvalitetsförstärkande åtgärder på ekonomlinjen och juristlinjen,

3. att riksdagen beslutar att anvisa 3 milj. kr. till grundläggande högskoleutbildning
utöver vad regeringen föreslagit för att göra per capita-förstärkning
på systemvetenskapliga linjen,

4. att riksdagen beslutar att fr. o.m. höstterminen 1985 förlänga den
systemvetenskapliga linjen till 160 poäng samt att inrätta en påbyggnadslinje
på ADB-linjen.

1983/84:990 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att
pröva möjligheterna att inrätta en yrkesteknisk högskoleutbildning med
inriktning mot kontor och distribution vid Gävle-Sandvikens högskola
fr.o.m. budgetåret 1984/85.

1983/84:1242 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär en samlad översyn av datautbildningen
i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen,

3. att riksdagen beslutar att den systemvetenskapliga linjen skall omfatta
160 poäng,

4. att riksdagen till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala
yrken för budgetåret 1984/85 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 1000000 kr. förhöjt reservationsanslag om 280230000 kr.

1983/84:1248 av Per-Richard Molén (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om inrättande
av datautbildning med administrativ inriktning vid högskolan i Sundsvall.

1983/84:1683 av Jan Bergqvist (s) och Kurt Hugosson (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att planeringsramen för sociala linjen vid Göteborgs
universitet fastställs till oförändrat 240 nyböijarplatser under läsåret 1984/
85.

1983/84:1737 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en neddragning av nyböijarplatser på de sociala linjerna i
Göteborg och Umeå,

2. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:100 under anslaget
Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 498000 kr. förhöjt belopp.

UbU 1983/84:20

1983/84:1740 av Marianne Stålberg m. fl. (s, c, m) vari yrkas

3. att riksdagen uttalar sig för att ekonomlinjen förläggs till högskolan i
Östersund,

6. att riksdagen uttalar sig för en reformering av systemvetenskapiig
linje, förstärkning av linjens årsstudieplatskostnader samt uppgradering av
datorutrustningen vid högskolan i Östersund.

1983/84:1742 av Roland Sundgren m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om att systemvetenskapliga linjen indelas i basblock och
fördjupningsdel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att basblocket i första hand lokaliseras till de orter som nu har
ADB-linjen.

1983/84:1755 av Margareta Winberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande inrättandet, som en försöksverksamhet, av en påbyggnadslinje
inom det sociala området samt lokalisering av en sådan utbildning till
högskolan i Östersund.

1983/84:1757 av Margareta Winberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära en översyn och reformering av den
systemvetenskapliga linjen vid högskolan.

1983/84:2016 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

37. att riksdagen beslutar minska planeringsramarna för vissa högskoleutbildningar
med inriktning mot den offentliga sektorn på sätt som angivits
i motionen, i vad avser förvaltningslinjen, psykologlinjen, sociala linjen,
linjen för personal- och arbetslivsfrågor samt ekonomlinjens basblock.

41. att riksdagen beslutar tillskjuta de medel som frigörs genom besparingar
och inte ianspråktas för de övriga i motionen föreslagna åtgärderna
inom högskoleområdet, för kvalitetsförbättringar på [civilingenjörsutbildningar
samt] de fullständiga ekonom- och juristlinjerna genom en höjning
av per capita-kostnaderna för berörda linjer.1

1983/84:2042 av Bertil Jonasson m. fl. (c, m, fp) vari — med hänvisning
till vad som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1983/
84:2040 — yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående ökad satsning på utbildnings- och FoUverksamheten
vid högskolan i Karlstad.

1983/84:2304 av Gullan Lindblad m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om högskolan i
Karlstad beträffande

c) förstärkning av den systemvetenskapliga linjen.

1 Yrkandet behandlas även under punkt 8.

UbU 1983/84:20

1983/84:2315 av Rune Rydén m. fl. (m, c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om den
systemvetenskapliga linjen, utbildningsfrågor och dess finansiering.

Utskottet

Anslaget avser grundläggande utbildning för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken vid de statliga högskoleenheterna (motsvarande) inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas
medel för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom sektorn.
Under anslaget beräknas vidare medel för bidrag till Stiftelsen Stora Sköndals
sociala utbildningsverksamhet. Medel för kommunal högskoleutbildning
inom sektorn beräknas under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning
m. m. För sammanhangets skull behandlas här även vissa frågor
som rör den i den kommunala högskoleutbildningen ingående ADB-linjen.

I proposition 1983/84:100 föreslår regeringen vissa förändringar av planeringsramarna
för sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken. För den systemvetenskapliga linjen, den kommunala
ADB-linjen och den ekonomiska linjen föreslås ökning av antalet platser
med sammanlagt 327, för den sociala linjen och för psykologlinjen föreslås
en minskning med sammanlagt 90 platser. Totalt sett innebär förändringarna
en nettoökning med 237 platser för sektorns planeringsramar till 9884
platser för budgetåret 1984/85.

Vad avser anslaget till sektorn föreslår regeringen en uppräkning med
23061000 kr. till 279230000 kr. för budgetåret 1984/85.

Utbildning på dataområdet

Till förevarande högskolesektor räknas administrativt inriktad utbildning
på dataområdet som bedrivs som linjeutbildning dels på systemvetenskaplig
linje (120 poäng), dels på ADB-linjen (40 poäng). Den systemvetenskapliga
linjen ger främst kunskaper om system- och programutveckling.
ADB-linjen förbereder i första hand för verksamhet som programmerare.

Den nuvarande ADB-linjen hade tidigare ställning som högre specialkurs
i gymnasieskolan. Den behöll sitt primärkommunala huvudmannaskap
när den fördes över till högskolan den 1 juli 1977. Efter utredningsarbete,
senast av en arbetsgrupp inom universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ), har UHÄ föreslagit att den systemvetenskapliga linjen skall förlängas
från 120 till 160 poäng samt att linjen skall omfatta ett basblock och
ett fördjupningsblock om vardera 80 poäng. UHÄ haf vidare föreslagit att
en påbyggnadslinje till ADB-linjen inrättas. Därmed skulle det bli möjligt
för studerande från den nuvarande ADB-linjen att via en påbyggnadslinje
om 20 poäng fortsätta sina studier inom den systemvetenskapliga linjen
fr. o. m. de sista 20 poängen av linjens basblock. UHÄ har också föreslagit
resursförstärkning till den systemvetenskapliga linjen för att behovet av
laborativa moment i utbildningen skall kunna tillgodoses.

UbU 1983/84:20

I en tidigare utredning av huvudmannaskapskommittén (Ds U 1980:6)
föreslogs att ADB-linjen skulle få statligt huvudmannaskap. Med hänsyn
till resultatet av UHÄ:s utredningsarbete har regeringen inte nu funnit skäl
att förstatliga den kommunala ADB-linjen. Som ett alternativ till förstatligande
ser föredragande statsrådet att ADB-linjen förs tillbaka till gymnasieskolan.
Hon avser därför att föreslå regeringen att SÖ och UHÄ skall få
i uppdrag att utreda frågan med den inriktningen samt att nämnda myndigheter
skall avge förslag i frågan i samband med anslagsframställningen för
budgetåret 1985/86.

I fråga om den systemvetenskapliga linjen konstaterar föredragande
statsrådet att linjen visat sig fylla ett snabbt växande utbildningsbehov och
att det är angeläget att utbildningen fyller högt ställda krav. Med hänsyn till
de kostnader en förlängning av linjen medför är hon dock inte beredd att nu
förorda en sådan. Hon finner det inte heller möjligt att nu föreslå särskilda
medel för en förstärkning av utbildningen.

Regeringen föreslår dock ökning av antalet nyböijarplatser, med 120 på
ADB-linjen och 134 på den systemvetenskapliga linjen. Den förstnämnda
ökningen föreslås fördelas med tillskott med 30 platser till var och en av
orterna Solna, Örebro, Malmö och Göteborg. För den systemvetenskapliga
linjen föreslås tillskott med 30 nyböijarplatser till vardera Umeå och
Luleå (nyinrättad utbildning), 24 till Karlstad, 15 till var och en av orterna
Uppsala, Lund och Linköping samt 5 till Växjö.

I motion 1983/84:1242 (yrkande 2) hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en samlad översyn av datautbildningen, dvs. en bredare genomgång
av behovet av datautbildningar än som angetts vara syftet med
regeringens utredningsuppdrag till UHÄ och SÖ.

Utskottet har tidigare i olika sammanhang berört datautbildningens inriktning
och organisation. Vad avser den allmänna inriktningen av insatserna
på olika nivåer i utbildningsväsendet för denna utbildning hänvisar
utskottet till sitt betänkande UbU 1981/82:28 om samordnad datapolitik
och till betänkande UbU 1983/84:4 (s. 5-6).

Utskottet faster stor vikt vid att den datautbildning som ges i det allmänna
skolväsendet har lämplig inriktning och är ändamålsenligt organiserad.
Med hänsyn till de kartläggningar av utbildningsbehovet som tidigare
gjorts och fortfarande har aktualitet och de utredningar som senast
gjorts av huvudmannaskapskommittén och UHÄ finner utskottet inte nu
tillräckliga skäl föreligga att föreslå någon bredare översyn av datautbildningen.
Resultaten av det utredningsuppdrag som getts UHÄ och SÖ bör
avvaktas innan ytterligare åtgärder föreslås. Utskottet avstyrker således
motion 1983/84:1242 yrkande 2.

I motionerna 1983/84:1740 (yrkande 6 delvis) och 1983/84:1757 yrkas att
riksdagen uttalar sig för och begär en översyn och reformering av den
systemvetenskapliga linjen m. m.

3 Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 20

UbU 1983/84:20

I fyra motioner hemställs att den systemvetenskapliga linjens omfattning
skall utökas från 120 till 160 poäng. I motion 1983/84:514 (yrkande 4) är
denna hemställan förenad med en begäran att det skall inrättas en påbyggnadslinje
till den nuvarande ADB-linjen. I samma motion (yrkande 3)
hemställs att 3 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit skall anvisas till
per capita-förstärkning på systemvetenskaplig linje. I motionerna 1983/
84:1242 (yrkandena 3 och 4) och 1983/84:2315 hemställs att den systemvetenskapliga
linjen skall omfatta 160 poäng samt att linjen skall få resursförstärkning,
enligt motion 1983/84:1242 (yrkande 4) genom uppräkning av
medelsramen med 1 milj. kr. och enligt motion 1983/84:2315 genom omfördelning
inom sektorsanslaget. I motion 1983/84:1742 föreslås att ADBlinjen
avskaffas, att frigjorda resurser disponeras för högre specialkurser
inom ADB-området och för den systemvetenskapliga linjen samt att den
sistnämnda utbildningen indelas i två etapper, basblock om 80 poäng och
fördjupningsdel om 80 poäng eller i en kortare linje om 80 poäng och en
påbyggnadslinje om 80 poäng (yrkande 1).

I motion 1983/84:1740 (yrkande 6 delvis) hemställs, under åberopande
av samhällets och avnämarnas krav på hög kvalitet i utbildningen på det
viktiga systemvetenskapliga området, att resurserna på den systemvetenskapliga
linjen och till datorutrustning vid högskolan i Östersund skall
förstärkas. I motion 1983/84:2304 (yrkande c) föreslås en förstärkning av
den systemvetenskapliga utbildningens kvalitet i Karlstad.

Utskottet delar föredragande statsrådets och motionärernas uppfattning
att det är viktigt att högskolans datautbildning fyller högt ställda krav
främst med hänsyn till den snabba utvecklingen på dataområdet och de
studerandes behov av en god grund för kommande yrkesverksamhet.

Utskottet anser dock liksom det föredragande statsrådet att det i nuvarande
ekonomiska läge inte är möjligt att förlänga den systemvetenskapliga
linjen eller att i övrigt med särskilda medel förstärka datautbildningen inom
sektorn. Utskottet avstyrker således motionerna 1983/84:514 yrkande 3 i
denna del och yrkande 4, 1983/84:1242 yrkande 3 och yrkande 4 i denna
del, 1983/84:1740 yrkande 6 delvis, yrkande 1, 1983/84:1757 och 1983/
84:2315.

Likaledes avstyrker utskottet motionerna beträffande utbildningen i Östersund
och Karlstad, 1983/84:1740 yrkande 6 i denna del och 1983/
84:2304 yrkande c.

I fråga om lokaliseringen av datautbildningen finns två motioner med
hemställan om förläggning av datautbildning till Karlstad och Sundsvall
samt en motion med ett följdyrkande avseende förläggning av en omorganiserad
systemvetenskaplig utbildning. I motion 1983/84:2042 (motivering
i motion 1983/84:2040) hemställs att antalet platser på den systemvetenskapliga
linjen i Karlstad utökas som led i en föreslagen ökad satsning
på utbildnings- och FoU-verksamheten vid högskolan i Karlstad. I motion
1983/84:1248 anges det som angeläget att en del av den planerade utökningen
av datautbildningen med administrativ inriktning på 120-poängs -

UbU 1983/84:20

nivå tillförs högskolan i Sundsvall. Motion 1983/84:1742 innehåller ett
yrkande (yrkande 2) som förutsätter att ovan redovisade yrkande 1 till
samma motion antas av riksdagen. I det fall riksdagen beslutar att den
systemvetenskapliga linjen skall indelas i basblock och fördjupningsdel
skall basblock i första hand lokaliseras till de orter som nu har ADB-linjen.

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att regeringen föreslår utökning
av antalet nybörjarplatser, på den systemvetenskapliga linjen med 134
till 635 platser och på ADB-linjen i den kommunala högskoleutbildningen
med 120 till 870 platser. Av nytillskottet av platser till den systemvetenskapliga
linjen föreslås i propositionen att Karlstad skall få 24 platser vilket
innebär att antalet platser i Karlstad ökar till 48. Yrkandet i motion 1983/
84: 2042 kan därmed anses tillgodosett varför utskottet avstyrker motionsyrkandet
i fråga. Utskottet finner det inte möjligt att nu nyetablera en
systemvetenskaplig linje i Sundsvall och avstyrker därför motion 1983/
84:1248. I linje med utskottets avstyrkan av motion 1983/84:1742 yrkande
1 avstyrker utskottet yrkande 2 till samma motion avseende lokaliseringen
av en omorganiserad systemvetenskaplig utbildning.

Ekonomlinjen och juristlinjen

I proposition 1983/84:100 föreslås att antalet nybörjarplatser på ekonomlinjen
skall ökas med 73 varvid tillskottet skall fördelas så att antalet
platser ökas med 30 vid universitetet i Uppsala, 13 vid högskolan i Karlstad
och med 30 vid högskolan i Borås. Platserna till Borås skall endast
avse utbildning inom linjens basblock. Ekonomlinjen föreslås därmed omfatta
3303 platser för budgetåret 1984/85. Utökningen av antalet platser
beräknas medföra en kostnadsökning av 606000 kr.

I motion 1983/84:1740 (yrkande 3) hävdas att högskolan i Östersund är
den enda högskoleenhet i landet med utbildningar inom AES-sektom som
saknar ekonomlinjen. En ekonomlinje behövs för att tillfredsställa efterfrågan
på arbetskraft med ekonomisk utbildning inom länet, för att utgöra
stöd för övriga linjer vid högskolan och främja samverkan med försvarets
förvaltningsskola. Riksdagen bör därför uttala sig för att ekonomlinjen
förläggs till högskolan i Östersund.

Utskottet noterar att en motion med motsvarande innehåll behandlades
av utskottet vid föregående riksmöte (UbU 1982/83:25). Den avslogs då
med motiveringen att varken UHÄ:s arbetsgrupp för översyn av den
administrativt och ekonomiskt inriktade utbildningen i högskolan eller
UHÄ fört fram förslag om förläggning av sådan utbildning till Östersund.
Inte heller i årets anslagsframställning har UHÄ fört fram något sådant
förslag. Motion 1983/84:1740 yrkande 3 avstyrks.

Den del av regeringens förslag som avser utökning av platsantalet på
ekonomlinjens basblock i Borås avvisas i motion 1983/84:2016 (yrkande
37). Motionärerna hänvisar till tidigare motion (1982/83:581) i vilken förslag
om etappindelning av ekonomlinjen avvisats och negativa erfarenhe -

UbU 1983/84:20

ter av etappindelning från den grundläggande rättsutbildningen påpekats.
Utbildningen på de mindre högskoleenheterna anges bli kvalitetsmässigt
otillräcklig.

Utskottet vill erinra om att utskottet tidigare vid sitt ställningstagande
till den principiella uppläggningen av bl. a. ekonomlinjen (UbU 1980/81:23)
konstaterade att en studieorganisation med basblock och fördjupningsalternativ
väl svarar mot krav som kan ställas på bredd och möjlighet till
fördjupning i utbildningen. Vid lokalisering av enbart basblocket till vissa
mindre högskoleorter skapas möjligheter till basutbildning vid ett antal
mindre enheter utan att de behöver tillföras mera betydande resurstillskott
(UbU 1982/83:25). Förslaget i propositionen om ökning av antalet platser
på ekonomlinjen överensstämmer med UHÄ:s redovisning av efterfrågan
på utbildningsplatser och beräknat utbildningsbehov. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om ekonomlinjens dimensionering och avstyrker motion
1983/84: 2016 yrkande 37 i denna del.

I motion 1983/84:514 (yrkande 2) anförs att kvalitetsförstärkande insatser
bör göras för ekonomlinjen och juristlinjen och att riksdagen därför bör
besluta att anvisa 3,5 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit. Ett yrkande
av likartat innehåll förs fram i motion 1983/84:2016 (yrkande 41)
med förslag om finansiering av kvalitetsförbättringarna genom besparingar.
Något specificerat belopp härför redovisas dock inte i motionen.

Utskottet finnér det inte möjligt att nu tillmötesgå föreslagna förstärkningar
och avstyrker motion 1983/84:514 yrkande 2 i denna del. Likaledes
avstyrker utskottet motion 1983/84:2016 yrkande 41 i denna del.

Sociala linjen

Regeringen föreslår, efter förslag från UHÄ, att antalet nybörjarplatser
på den sociala linjen skall minskas med sammanlagt 60, varav 30 platser
vid universitetet i Göteborg och 30 platser vid universitetet i Umeå. Antalet
platser föreslås till totalt 1140 för budgetåret 1984/85. Åtgärderna
motiveras med besparings- och arbetsmarknadsskäl. Medelsbesparingen
beräknas till 498000 kr.

I motion 1983/84:1683 hävdas att den sociala linjen fortfarande inte har
några svårigheter att fylla sina utbildningsplatser, att en rationell struktur
bör eftersträvas för utbildningsplatsernas lokala fördelning, att Göteborg
hör till de orter som har underdimensionerad socionomutbildning i förhållande
till efterfrågan på studieplatser och att det finns anledning att i det
längsta försöka undvika en neddragning av de forskningsanknutna socionomutbildningama
såsom den i Göteborg. Planeringsramen för sociala
linjen vid Göteborgs universitet bör därför fastställas till oförändrat 240
platser för budgetåret 1984/85.

Oförändrat antal nybörjarplatser, både Göteborg och Umeå, yrkas i
motion 1983/84:1737 (yrkande 1). I motionen anförs att stora personalinsatser
behövs för att uppfylla intentionerna i socialtjänstlagen samt att om

UbU 1983/84:20

reella sociala behov skall vara vägledande, så finns det inget fog för en
neddragning av nyböijarplatsema på de sociala linjerna i Göteborg och
Umeå.

I motion 1983/84:2016 framhålls att det är nödvändigt att minska antalet
platser på utbildningar som ensidigt inriktas mot den offentliga sektom,
bl. a. med beaktande av arbetsmarknadssituationen för dem som redan
genomgått utbildningarna. Planeringsramarna bör därför minskas i förhållande
till regeringens förslag med 120 platser för den sociala linjen.

Utskottet konstaterar att regeringens förslag att minska intagningskapaciteten
på den sociala linjen grundas på UHÄ:s bedömningar. Enligt UHÄ
är den nuvarande dimensioneringen av den sociala linjen med 1200 nybörjarplatser
baserad på en efterfrågan och en arbetsmarknad från de år den
offentliga sektom växte.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till dimensionering av den sociala
linjen med nedskärningar i Göteborg och Umeå, baserade på UHÄ:s
förslag. Motionerna 1983/84:1683 i denna del, 1983/84:1737 yrkande 1 och
1983/84:2016 yrkande 37 i denna del avstyrks av utskottet.

Psykologlinjen

För psykologlinjen föreslår regeringen på UHÄ:s förslag att antalet
nyböijarplatser skall minskas med 30. Nedskärningen av platser har av
UHÄ fördelats med 10 i vardera Stockholm och Göteborg och med 5 i
vardera Uppsala och Lund. Som anledning till nedskärningarna anges
arbetsmarknadsskäl och angelägenheten att frigöra resurser för att bekosta
psykoterapiinslag i utbildningen. Antalet nybörjarplatser på psykologlinjen
blir därmed sammanlagt 150 för budgetåret 1984/85.

I motion 1983/84:2016 hävdas att med beaktande av bl. a. arbetsmarknadsskäl
inom den offentliga sektom bör planeringsramarna för psykologlinjen
minskas ytterligare, nämligen med 20 platser i förhållande till regeringens
förslag (yrkande 37).

Utskottet biträder regeringens förslag att minska antalet nybörjarplatser
på psykologlinjen med 30 till 150 och att medel i anslutning därtill beräknas
för förstärkning av psykologutbildningen för budgetåret 1984/85. Motion
1983/84:2016 yrkande 37 avstyrks i denna del av utskottet.

Övrig utbildning

I motion 1983/84:1755 framhålls att det finns ett stort behov av vidareutbildning
för dem som genomgått den nuvarande socionomutbildningen.
Utbildningen bör omfatta 60 poäng, bedrivas i Östersund och förutsätta en
examen från grundläggande utbildning om minst 100 poäng, exempelvis för
socionomer, lärare, fritidspedagoger, psykologer, präster, sjuksköterskor,
läkare, administratörer och poliser.

En motion med likartat innehåll behandlades av utskottet vid föregående
riksmöte (UbU 1982/83:25). Denna motion avstyrkte utskottet med hän4
Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 20

UbU 1983/84:20

visning till bl. a. den påbyggnadslinje avseende socialt behandlingsarbete
(20 poäng) som finns i Stockholm och Lund. UHÄ har inte fört fram
önskemål om sådan utbildning som avses i motionen. Utskottet avstyrker
motion 1983/84:175^. Enligt vad utskottet erfarit har ett planeringsarbete
beträffande fortbildning av socionomer inletts inom Umeå högskoleregion.

I motion 1983/84:990 hemställs att möjligheterna bör prövas att inrätta
en yrkesteknisk högskoleutbildning med inriktning mot kontor och distribution
vid Gävle-Sandvikens högskola fr. o. m. budgetåret 1984/85. Utbildningen
skall ge fördjupade kunskaper på det egna yrkesområdet och för ett
vidgat ansvarsområde och arbetsledande befattningar inom kontor, förvaltning
och handel m. fl. områden.

Utskottet behandlade vid föregående riksmöte en motion med i allt
väsentligt samma innehåll som den nu aktuella. Denna motion avstyrktes
av utskottet med bl. a. hänvisning till den befintliga handels- och distributionslinjen
(60 poäng) som är en allmän utbildningslinje inom ramen för
YTH. Ett annat motiv var att UHÄ på grundval av gjorda utvärderingar
följer upp och prövar YTH:s mål, innehåll, lokalisering och linjeorganisation
för att avge förslag om dessa utbildningar. Utskottet, som hänvisar till
vad som under anslaget Utbildning för tekniska yrken anförts om YTHutbildning
(s. 22), anser att riksdagen inte bör göra något uttalande om
YTH-utbildning med inriktning mot kontor och distribution vid GävleSandvikens
högskola för budgetåret 1984/85. Utskottet avstyrker därför
motion 1983/84:990.

I motion 1983/84:2016 föreslås ytterligare nedskärningar i antalet nybörjarplatser
i förhållande till regeringens förslag, nämligen med 60 nybörjarplatser
för förvaltningslinjen och 90 platser för linjen för personal- och
arbetslivsfrågor. Skälen för nedskärning är desamma som i förevarande
motion anförts för lägre planeringsramar för andra linjer, nämligen främst
arbetsmarknadsskäl.

Utskottet anser att det inte nu finns underlag för att genomföra de i
motionen yrkade nedskärningarna av utbildningslinjerna i fråga och avstyrker
därför motion 1983/84:2016 yrkande 37 i denna del.

Beträffande de planeringsramar som föreslås för övriga utbildningslinjer
i proposition 1983/84:100 har utskottet inte något att erinra.

Medelsanvisning

I enlighet med regeringens av utskottet tillstyrkta förslag om datautbildningen
och planeringsramar för olika utbildningslinjer avstyrker utskottet
krav på medelsanvisning i motionerna 1983/84:514 yrkandena 2 och 3,
båda i denna del, 1983/84:1242 yrkande 4 i denna del, 1983/84:1683 i denna
del, 1983/84:1737 yrkande 2 och 1983/84:2016 yrkandena 37 och 41 i
motsvarande delar. Utskottet har inte någon erinran mot medelsberäkningen
under förevarande anslag och föreslår att riksdagen till Utbildning för
administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1984/85 anvisar
ett reservationsanslag av 279230000 kr.

UbU 1983/84:20

Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande översyn av datautbildningen avslår
motion 1983/84:1242 yrkande 2,

2. att riksdagen beträffande den systemvetenskapliga linjens längd
och organisation m. m. avslår motionerna 1983/84:514 yrkande 3
i denna del och yrkande 4,1983/84:1242 yrkande 3 och yrkande 4
i denna del, 1983/84:1740 yrkande 6, 1983/84:1742 yrkande 1,
1983/84:1757 och 1983/84:2315,

3. att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:1248, 1983/
84:1742 yrkande 2 och 1983/84:2042 fastställer planeringsramar
för systemvetenskapliga linjen och ADB-linjen i enlighet med
vad som förordats i proposition 1983/84:100,

4. att riksdagen beträffande uttalande om förstärkning av den systemvetenskapliga
linjen vid högskolan i Östersund m. m. avslår
motion 1983/84:1740 yrkande 6 i denna del,

5. att riksdagen beträffande uttalande om förstärkning av den systemvetenskapliga
linjen vid högskolan i Karlstad avslår motion
1983/84:2304 yrkande c,

6. att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:1740 yrkande 3
och 1983/84:2016 yrkande 37 i denna del fastställer planeringsramar
för ekonomlinjen i enlighet med vad som förordats i proposition
1983/84:100,

7. att riksdagen beträffande förstärkning av resurserna för ekonomlinjen
och juristlinjen budgetåret 1984/85 avslår motionerna 1983/
84:514 yrkande 2 i denna del och 1983/84:2016 yrkande 41 i
denna del,

8. att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:1683, 1983/
84:1737 yrkande 1 och 1983/84:2016 yrkande 37 i denna del
fastställer planeringsramar för sociala linjen i enlighet med vad
som förordats i proposition 1983/84:100,

9. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2016 yrkande 37 i
denna del fastställer planeringsramar för psykologlinjen i enlighet
med vad som förordats i proposition 1983/84:100,

10. att riksdagen beträffande försök med en ny påbyggnadslinje
inom det sociala området lokaliserad till högskolan i Östersund
avslår motion 1983/84:1755,

11. att riksdagen beträffande en yrkesteknisk högskolelinje med inriktning
mot kontor och distribution vid högskolan i Gävle-Sandviken
avslår motion 1983/84:990,

12. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2016 yrkande 37 i
denna del fastställer planeringsramar för förvaltningslinjen och
linjen för personal- och arbetslivsfrågor i enlighet med vad som
förordats i proposition 1983/84:100,

UbU 1983/84:20

13. att riksdagen fastställer planeringsramar i övrigt i enlighet med
vad som förordats i proposition 1983/84:100,

14. att riksdagen till Utbildning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motionerna 1983/84:514 yrkandena 2 och 3, båda i
denna del, 1983/84:1242 yrkande 4 i denna del, 1983/84:1683 i
denna del, 1983/84:1737 yrkande 2 och 1983/84:2016 yrkandena
37 och 41, båda i denna del, för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 279230000 kr.

Stockholm den 3 maj 1984

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Per
Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s),
Lennart Bladh (s), Pär Granstedt (c), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson
(s), Göran Allmér (m), Björn Samuelson (vpk), Göran Persson (s), Larz
Johansson (c), Birger Hagård (m) och Linnea Hörlén (fp).

Reservationer

1. Antalet nybörjarplatser inom högskolan (punkt 1, mom. 1)

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 böljar ”Antalet
nyböijarplatser” och slutar ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

I proposition 1983/84:100 föreslås planeringsramar om ca 36750 nybörjarplatser
för allmänna, lokala och individuella linjer. Utskottet förordar
att högskolan tillförs 700 nyböijarplatser. Detta innebär en intagningsvolym
om ca (1 790+700=) 2490 platser utöver 1981/82 års nivå som utgjorde
34960 platser. Enligt utskottets förslag kommer det för budgetåret 1984/85
således att finnas 37 450 nyböijarplatser för allmänna, lokala och indivuella
linjer inom högskolan. Det ankommer på regeringen att fördela tillskottet
om 700 platser på sektorer. Medel för dessa platser bör med bifall till
motion 1983/84:514 yrkande 1 anvisas under ett nytt anslag på riksstaten
benämnt Viss grundläggande högskoleutbildning, vilket bör förås upp med
4900000 kr. för budgetåret 1984/85.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande antalet nyböijarplatser inom högskolan
med bifall till motion 1983/84:514 yrkande 1 som sin mening ger

UbU 1983/84:20

regeringen till känna vad utskottet anfört samt till Viss grundläggande
högskoleutbildning för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 4900000 kr.,

2. Tillträde till grundläggande högskoleutbildning (punkt 1, morn. 8)

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

En utgångspunkt för tillträdesutredningens arbete bör enligt utskottets
uppfattning vara att man skall underlätta för ungdomar att få tillträde till
högre utbildning. Vissa förbättringar av nuvarande system har visserligen
gjorts i vad gäller ungdomars tillträde till högskolan. Men fortfarande är
det enligt utskottets uppfattning alldeles för många bland de yngsta sökande
som inte kommer in på högskolan. Enligt UHÄ-statistiken utgör åldersgruppen
under 20 år 42% av de sökande och 31 % av de antagna. Åldersgrupperna
under 25 år utgör 80% av de sökande och 73% av de antagna,
medan åldersgrupperna över 25 år utgör 20% av de sökande men 27% av
de antagna.

Statistiken ger vid handen att de ungdomar som lämnar gymnasieskolan
och som vill fortsätta till högskolan ofta får vänta ett antal år innan de får
tillträde till högre utbildning. Särskilt mot bakgrund av att arbetslösheten
bland dessa ålderskategorier f. n. är så hög upplevs denna väntan som
destruktiv. Den nu pågående översynen bör alltså arbeta med målet att
ytterligare underlätta ungdomars tillträde till högskolan. Enligt utskottets
mening måste direktantagningskvoten höjas till 50%.

En sådan förändring bör genomföras även om den får till konsekvens att
antalet antagna äldre sökande minskar. När antagningssystemet infördes
år 1977 fanns ett uppdämt behov av högre utbildning från sökande utan
traditionell gymnasiebakgrund. De nya tillträdesreglema öppnade möjlighet
för dessa grupper att i betydligt större omfattning än tidigare få tillgång
till högre studier. Efter den tid som nu förflutit sedan dessa nya regler
infördes, kan behovet av högskoleutbildning inte rimligen sägas vara lika
stort inom den kategori sökande som prioriterades år 1977. 1 stället är det
enligt utskottets uppfattning de ungdomar som nu lämnar gymnasieskolan
som i dag i första hand bör beredas plats inom högskolan.

Utskottet ser det som positivt att tillträdesutredningen enligt sina direktiv
skall studera frågan om viktade betyg. Inom de högskoleförberedande
utbildningarna förekommer i dag en situation där den allmänna behörigheten
i kombination med den särskilda behörigheten har lett till utpräglat
taktiska val. Många elever väljer att läsa korta och mindre arbetskrävande
linjer för att kunna erhålla en högre betygspoäng. I stället för att välja linje
utifrån vad som ger dem bäst förberedelse för högskolestudier väljer de

UbU 1983/84:20

linjer där det är lättast att få hög betygspoäng. Tillträdesutredningen bör
därför, som utskottet ser det, lämna förslag till ett system med viktade
betyg.

Frågan om vad som skall krävas i allmän behörighet för tillträde till
högre utbildning har ända sedan högskolereformen varit föremål för diskussion.
Enligt utskottets uppfattning bör kraven på den allmänna behörigheten
nu ändras så att det för tillträde till de längre högskoleutbildningarna
skall krävas treårig gymnasiekompetens med minst betyget 3 i vart och ett
av de karaktärsämnen som utgör särskilda behörighetskrav för den sökta
utbildningen. Detta leder enligt utskottets uppfattning till att den enskilde
högskolestuderanden får större förutsättningar att bedriva framgångsrika
studier och att studieavbrotten blir färre. Utskottet anser att regeringen
bör ge tillträdesutredningen i uppdrag att utarbeta nya tillträdesregler i
enlighet med utskottets förslag. Detta bör riksdagen med bifall till motion
1983/84:514 yrkande 5 och med anledning av motionerna 1983/84:644,
1983/84:1246, 1983/84:1727 och 1983/84:2016 yrkandena 35 och 36 samt
med avslag på motion 1983/84:1695 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande tillträde till grundläggande högskoleutbildning
med bifall till motion 1983/84:514 yrkande 5 och med
anledning av motionerna 1983/84:644, 1983/84:1246, 1983/
84:1727 och 1983/84:2016 yrkandena 35 och 36 samt med avslag
på motion 1983/84:1695 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

3. Tillträde till grundläggande högskoleutbildning (punkt 1, mom. 8)

Per Unckel, Rune Rydén, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening måste direktantagningskvoten omgående höjas
till 50% av antagningsplatserna. En sådan åtgärd skulle förbättra möjligheterna
till de ungdomsstuderande att få tillträde till högskoleutbildning,
vilket är viktigt inte minst med tanke på att den s. k. ungdomspuckeln nu
även nått högskolan. Den högre direktantagningskvoten bör tillämpas
fr. o. m. vårterminen 1985.

Utskottet anser också att tillträdesutredningens direktiv skall kompletteras
så att utredningen får möjlighet att föreslå införandet av en fri sektor.
Universitet och högskolor måste ha utbildningslinjer och kurser, för vilka
tillträdet är fritt under förutsättning att man uppfyller förkunskapskraven.

UbU 1983/84:20

Utskottet anser att regeringen bör ge tillträdesutredningen i uppdrag att
utarbeta nya tillträdesregler i enlighet med utskottets förslag.

Detta bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:2016 yrkandena 35
och 36 och med anledning av motionerna 1983/84:514 yrkande 5, 1983/

84:644, 1983/84:1246, 1983/84:1727 samt med avslag på motion 1983/

84:1695 som sin mening ge regeringen till känna,

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande tillträde till grundläggande högskoleutbildning
med bifall till motion 1983/84:2016 yrkande 35 och 36
och med anledning av motionerna 1983/84:514 yrkande 5, 1983/

84:644, 1983/84:1246, 1983/84:1727 samt med avslag på motion

1983/84:1695 som sin mening ge regeringen till känna,

4. Avveckling av regionstyrelserna (punkt 3, morn. 1)

Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m)
och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 boljar ”Utskottet har”
och på s. 9 slutar ”yrkande 34” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas syn på regionstyrelserna och anser att
riksdagen nu bör fatta principbeslut om att de bör avvecklas. En sådan
åtgärd skulle medverka till en avbyråkratisering av högskoleväsendet och
innebära en besparing. Innevarande budgetår anvisas ca 11,5 milj. kr. till
regionstyrelserna för högskolan.

Riksdagen bör med bifall till motionerna 1983/84:514 yrkande 6 och
1983/84:2016 yrkande 34 som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet har anfört om avveckling av regionstyrelserna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande avveckling av regionstyrelserna med
bifall till motionerna 1983/84:514 yrkande 6 och 1983/84:2016
yrkande 34 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

5. Utökning av antalet platser i fördjupningskurs i arbetsterapi (punkt 7,
mom. 2)

Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Pär Granstedt (c), Göran Allmér (m),
Larz Johansson (c), Birger Hagård (m) och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som böljar ”Utskottet
som” och slutar ”och 1983/84:1723” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns viktiga vårdpolitiska
motiv för en utökning även av antalet platser i fördjupningskursen i

UbU 1983/84:20

arbetsterapi. Utskottet föreslår i enlighet med vad som förordas i motionerna
att 20 utbildningsplatser anordnas för budgetåret 1984/85 utöver dem
som finns redan innevarande budgetår. Detta bör riksdagen med bifall till
motionerna 1983/84:999 yrkande 1 i denna del, 1983/84:1242 yrkande 9,
1983/84:1253 och 1983/84:1723 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande ett större antal platser i fördjupningskursen
i arbetsterapi med bifall till motionerna 1983/84:999 yrkande
1 i denna del, 1983/84:1242 yrkande 9, 1983/84:1253 och
1983/84:1723 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

6. Lokalisering och nordiskt samarbete avseende fördjupningskursen i arbetsterapi
(punkt 7, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 5

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som böljar ”Mot bakgrund”
och slutar ”motion 1983/84:999” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som förordas i motion 1983/84:999 att
regeringen bör ge UHÄ i uppdrag att snarast föreslå lokalisering av ifrågavarande
utbildning. Vidare instämmer utskottet i vad som i motionen
anförs om angelägenheten av utökat nordiskt samarbete avseende den i
sammanhanget aktuella påbyggnadsutbildningen. Vad utskottet nu har
anfört om lokalisering och nordiskt samarbete avseende fördjupningskursen
i arbetsterapi bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:999 yrkandena
2 och 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande lokalisering och nordiskt samarbete
avseende fördjupningskurs i arbetsterapi med bifall till motion
1983/84:999 yrkandena 2 och 3 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

7. Anslagsberäkningen (punkt 7, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 5

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som böljar ”Med hänvisning”
och slutar ”begärda medlen” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av att utskottet ovan har tillstyrkt den bl. a. i motion 1983/
84:999 föreslagna utökningen av antalet platser i fördjupningskursen i
arbetsterapi tillstyrker utskottet även den i motionen förordade förstärk -

UbU 1983/84:20

ningen av förevarande anslag med 250000 kr. Då utskottet i övrigt inte har
något att erinra mot medelsberäkningen, bör riksdagen med bifall till
motionens yrkande 1 i denna del under anslaget anvisa 14590000 kr.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m.
med bifall till motion 1983/84:999 yrkande 1 i denna del och med
anledning av proposition 1983/84:100 för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 14590000 kr.,

8. Översyn av den tekniska högskoleutbildningen (punkt 8, mom. 1)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Utskottet
delar” och på s. 19 slutar ”yrkande 10” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den medelsförstärkning för kvalitetshöjande åtgärder
på civilingenjörslinjema som föreslås i budgetpropositionen inte är en
tillräcklig åtgärd. Utöver resursförstärkningar behövs också en samlad
översyn av den tekniska högskoleutbildningens utformning. Denna översyn
bör bl. a. innefatta en undersökning av möjligheten att göra utbildningen
mera differentierad mot två nivåer, nämligen en treårig mera praktiskt
inriktad utbildning och en femårig som motsvarar den nuvarande fyraåriga.
Vidare bör prövas om en förberedande termin bör införas för att få alla
studerande på samma kunskapsnivå inför starten av den egentliga civilingenjörsutbildningen.
Det bör prövas om denna förberedande utbildning
kan förläggas till mindre högskolor. Översynen av civilingenjörsutbildningarna
bör även innefatta frågan om utbildningsinnehållet och möjligheten
att minska detta. I detta fall bör även frågan om kompletterande
utbildning tas upp.

Utskottet har erfarit att UHÄ den 3 februari 1984 tillsatt en arbetsgrupp
för att utreda frågor om civilingenjörsutbildningen. Vidare har regeringen
den 22 mars 1984 uppdragit åt UHÄ att föreslå kortare teknisk högskoleutbildning
främst inom data- och elektronikområdet. Resultaten av dessa
gruppers arbete bör vägas in i den samlade översynen. Den 22 mars har
regeringen också tillsatt en ledningsgrupp inom utbildningsdepartementet
för samordning av försöks- och utvecklingsarbete beträffande kortare tekniska
utbildningar m. m. Denna ledningsgrupps verksamhet bör snarast
inordnas i den samlade översynen som utskottet här förordar. Därmed kan
resultaten av pågående och planerade utbildningsförsök i viss mån styras
och sedermera utvärderas inom ramen för den samlade översynen.

Det är viktigt att behovet av kortare tekniska högskoleutbildningar vid
de mindre högskolorna prövas i samband med översynen av de tekniska
utbildningarna. Sådana kortare utbildningar kan ha mycket stor regionalpolitisk
betydelse och även innebära nya utbildningsmöjligheter för de
5 Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 20

UbU 1983/84:20

människor som av olika anledningar, familj, arbete, m. m., är starkt
bundna till hemorten. Sådana kortare tekniska utbildningar bör om möjligt
kunna tillgodoräknas vid civilingenjörsutbildning. Till bilden bör också
höra utbildning på halvfart.

Vad utskottet här anfört om översyn av den tekniska högskoleutbildningen
bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:1242 yrkande 10 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande översyn av den tekniska högskoleutbildningen
med bifall till motion 1983/84:1242 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Förstärkning av per capita-resurserna för civilingenjörslinjerna (punkt 8,
mom. 2)

Per Unckel, Rune Rydén, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”Utskottet
tillstyrker att” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att kvaliteten i civilingenjörsutbildningarna bör höjas
genom en ökning av per capita-resurserna. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1983/84:2016 yrkande 41 i denna del som sin mening ge regeringen
till känna. Vid medelsanvisningen bör 2500000 kr. anvisas för
ändamålet.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande förstärkning av per capita-resurserna
för civilingenjörslinjerna med bifall till motion 1983/84:2016 yrkande
41 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

10. En samhällsplanerarlinje (punkt 8, mom. 7)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 böijar ”Utskottet
föreslår” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den påbyggnadslinje, samhällsplanerarlinjen, som
UHÄ nu begärt i två år är mycket angelägen. Det finns enligt utskottets
uppfattning ett behov av en sådan påbyggnadsutbildning som vänder sig till
tekniker och även till personer med ekonomisk eller annan samhällsplaneringsinriktning
inför det känsliga och komplicerade stadsfömyelsearbete
som förestår på många orter i landet. Riksdagen bör därför med bifall till
motion 1983/84:1242 yrkande 7 bemyndiga regeringen att inrätta en på -

UbU 1983/84:20

byggnadslinje, samhällsplanerarlinjen, om 40 poäng den ljuli 1984. Linjen
bör ha den inriktning som UHÄ föreslagit och anordnas vid tekniska
högskolan i Stockholm. Vid medelsanvisningen bör riksdagen anvisa
600000 kr. för ändamålet.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1242 yrkande 7 bemyndigar
regeringen att inrätta en påbyggnadslinje, samhällsplanerarlinjen,
om 40 poäng den 1 juli 1984,

11. Matematikerlinjens datalogigren (punkt 8, mom. 8)

Per Unckel, Rune Rydén, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar ”Sorn utskottet”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det av flera skäl nödvändigt att förstärka
universitetens utbildning på dataområdet även i vad gäller den mera teoretiskt
inriktade datautbildningen. 1 enlighet med UHÄ:s anslagsframställning
bör därför medel anvisas för att göra det möjligt för högskoleenheterna
att anordna den längre fyraåriga datalogigrenen av matematikerlinjen.
Detta bör riksdagen med anledning av yrkande 38 i motion 1983/
84:2016 som sin mening ge regeringen till känna. Vid medelsberäkningen
bör riksbanken anvisa 353600 kr. för ändamålet.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande matematikerlinjens datalogigren med
anledning av motion 1983/84:2016 yrkande 38 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Utvärdering av YTH, inrättande av en processindustrilinje i Sundsvall
och en elektronikindustrilinje i Linköping samt utbyggnad av verkstadsindustrilinjen
i Karlstad (punkt 8, mom. 11, 12, 13 och 14)

Per Unckel, Rune Rydén, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar ”Utskottet
har” och slutar ”detta avseende” bort ha följande lydelse:

Yrkesteknisk högskoleutbildning har funnits sedan år 1977. Utskottet
anser att det nu är nödvändigt med en samlad utvärdering av detta nya
inslag i högskolan. Vid en sådan samlad utvärdering bör även resultaten av
det arbete som hittills pågått på uppdrag av UHÄ tas till vara. I denna
utvärdering bör också övervägas möjligheterna att återinföra någon form
av mästarvärdighet för de yrkeskategorier där så kan anses lämpligt.
Rättelse: S. 47, raderna 9, 18 och 23 Står: dataloggren Rättat till: Datalogigren

UbU 1983/84:20

Resultaten av denna samlade utvärdering bör läggas till grund för prövning
av den fortsatta verksamheten. Därför bör inte någon ytterligare utbyggnad
ske innan utvärderingen avslutats och resultaten prövats. Riksdagen
bör avslå regeringens förslag om utbyggnad budgetåret 1984/85. Vad utskottet
här anfört om utvärdering av YTH och om ett anstånd med vidare
utbyggnad i avvaktan på prövning av utvärderingsresultaten bör riksdagen
med bifall till motion 1983/84: 2016 yrkande 42 som sin mening ge regeringen
till känna. Utskottet tar därför inte ställning till inriktningen av en ev.
processindustrilinje, varför motion 1983/84:1701 bör avslås av riksdagen.
Vid medelsanvisningen bör riksdagen beräkna 1500000 kr. mindre än
regeringen för YTH-linjerna.

dels att utskottets hemställan under II, 12, 13 och 14 bort ha följande
lydelse:

11. att riksdagen beträffande utvärdering av den yrkestekniska högskoleutbildningen
med bifall till motion 1983/84: 2016 yrkande 42
i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

12. att riksdagen beträffande inrättande av en processindustrilinje
med bifall till motion 1983/84:2016 yrkande 42 i denna del och
med avslag på proposition 1983/84: 100 och motion 1983/84: 1701
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. att riksdagen beträffande inrättande av en elektronikindustrilinje
med bifall till motion 1983/84:2016 yrkande 42 i denna del och
med avslag på proposition 1983/84: 100 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

14. att riksdagen beträffande lokalisering av en processindustrilinje
till högskolan i Sunds vall-Härnösand, en elektronikindustrilinje
till universitetet i Linköping (med förläggning till Norrköping)
samt utbyggnad av verkstadsindustrilinjen vid högskolan i Karlstad
med bifall till motion 1983/84:2016 yrkande 42 i denna del
och med avslag på proposition 1983/84: 100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Yrkesteknisk högskoleutbildning vid högskolan i Karlstad (punkt 8,
mom. 17)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar 'Med hänvisning”
och slutar ”avslå motionerna” bort ha följande lydelse:

Arbetsmarknadssituationen i Värmlands län är fylld av problem. En
regionalpolitisk utveckling i Värmland måste stödjas med många olika
metoder. För utveckling av en bra regionalpolitik spelar högskolan i Karlstad
en viktig roll. Från högskolan och regionala organ i Värmland har

UbU 1983/84:20

under en rad av år förts fram förslag om utbyggd teknisk utbildning. I
högskolans långsiktiga planering ingår utbyggnad av den yrkestekniska
högskoleutbildningen utöver den utbyggnad som föreslås i årets budgetproposition
och utbyggnad av teknisk utbildning i form av lokala linjer. För
att underlätta införandet av ny teknik vid länets industri och för att kunna
etablera ny industri måste det finnas ökad tillgång till välutbildad personal.
Därför bör särskilt Värmlands behov av teknisk utbildning beaktas dels i
utbildningsdepartementets arbete med kortare tekniska utbildningar, dels i
UHÄ:s fortsatta planering av yrkesteknisk högskoleutbildning. Vad utskottet
här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:2460 och
med anledning av motionerna 1983/84:654 och 1983/84:2304 yrkande b
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. att riksdagen beträffande utbyggnad av den yrkestekniska högskoleutbildningen
vid högskolan i Karlstad med bifall till motion
1983/84:2460 samt med anledning av motionerna 1983/84:654
och 1983/84:2304 yrkande b som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

14. Yrkesteknisk högskoleutbildning m. m. i Hultsfred (mom. 18)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 böljar ”Utskottet
föreslår” och slutar ”motion 1983/84:2300” bort ha följande lydelse:

Ett område som måste få stöd i strävandena att utvecklas är vissa
kommuner i norra Småland och i södra Östergötland. Även i detta område
kan yrkesteknisk högskoleutbildning spela en viktig roll för industrins
utvecklingsmöjligheter. En av de branscher som därvid är aktuell är träindustrin.
Därför bör UHÄ i det fortsatta planeringsarbetet pröva om det är
möjligt och lämpligt att förlägga sådan utbildning till Hultsfred. Om så sker
bör även frågor om forskningsanknytning av denna utbildning uppmärksammas.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motion
1983/84:2300 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. att riksdagen beträffande yrkesteknisk högskoleutbildning för
träindustribranschen m. m. i Hultsfred med anledning av motion
1983/84:2300 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

UbU 1983/84:20

15. Yrkesteknisk högskoleutbildning inom verkstadsteknik med inriktning
mot produktionssystem lokaliserad till Södertälje (punkt 8, mom. 19)

Pär Granstedt (c) och Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 böljar ”Med samma”
och slutar ”motion 1983/84:648” bort ha följande lydelse:

Inom Stockholmsområdet finns bara två yrkestekniska utbildningslinjer,
nämligen byggnadsindustrilinjen och grafiska industrilinjen, båda anordnade
av tekniska högskolan i Stockholm. Den vidareutbildningsmöjlighet
som YTH erbjuder måste finnas tillgänglig för studerande i Stockholms län
lika väl som för studerande i övriga delar av landet. Eftersom den högre
utbildningen till stor del är koncentrerad till regionens centrala delar bör
viss del av nytillkommande högskoleutbildning förläggas till andra delar av
länet. En naturlig förläggningsort för teknisk högskoleutbildning är Södertälje.
Där finns flera och stora företag inom t. ex. verkstadsbranschen, där
finns även gymnasial teknisk utbildning. Vidare finns redan ett etablerat
samarbete mellan näringslivet och kommunens utbildningsväsende. Mot
denna bakgrund anser utskottet att YTH inom verkstadsteknik med inriktning
mot produktionssystem bör förläggas till Södertälje. Detta bör UHÄ
väga in i sitt fortsatta planeringsarbete beträffande utbyggnaden av YTH.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:648
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. att riksdagen beträffande yrkesteknisk högskoleutbildning inom
verkstadsteknik med inriktning mot produktionssystem lokaliserad
till Södertälje med bifall till motion 1983/84:648 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Medelsberäkningen under Utbildning för tekniska yrken (punkt 8,
mom. 28)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 9, 11 och 12

Per Unckel, Rune Rydén, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 boljar ”Slutligen
föreslår” och slutar ”605 521000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med reservationerna 9
(+2500000 kr.), 11 (+353600 kr.) och 12 (-1500000 kr.) anvisar ett
reservationsanslag av (605296000-205000+430000+2500000+353600-1500000=) 606874600 kr.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. att riksdagen till Utbildning för tekniska yrken med anledning av

UbU 1983/84:20

proposition 1983/84:100 och motionerna 1983/84:809 yrkande 2,
1983/84:1004 yrkande 1 i denna del, 1983/84:1242 yrkande 8,
1983/84:1743 i denna del och 1983/84:2016 yrkande 41 i denna
del samt med avslag på motionerna 1983/84:647 i denna del och
1983/84:797 i denna del för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 606874600 kr.

17. Medelsberäkningen under Utbildning för tekniska yrken (punkt 8,
mom. 28)

Under förutsättning av bifall till reservation 10

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar ”Slutligen
föreslår” och slutar ”605521000 kr.” bort ha följande lydelse:

I enlighet med reservation 10 (+ 600000 kr.) bör riksdagen till Utbildning
för tekniska yrken anvisa (605 2% 000 — 205000 + 430000 + 600000=)
606121000 kr.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

18. Översyn av datautbildningen (punkt 9, mom. 1)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 böijar ”Utskottet
har” och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att med den snabba utvecklingen på dataområdet ställs
det stora krav på högskoleutbildningen på detta område, både till innehåll
och kvalitet. Enligt utskottets mening motiverar detta en bred genomgång
av det framtida behovet av datautbildningar som underlag för beslut om
åtgärder, så att det samlade utbildningsväsendet kan möta utbildningsbehovet
på ett adekvat sätt.

Det uppdrag som enligt budgetpropositionen avses bli givet till skolöverstyrelsen
och universitets- och högskoleämbetet, att utreda frågan om att
återföra ADB-linjen till gymnasieskolan, bör vidgas till att avse en bredare
genomgång av behovet av datautbildning på olika nivåer, avgränsningen av
det allmännas utbildningsansvar på dataområdet samt möjligheterna att

UbU 1983/84:20

utnyttja hos företag och institutioner befintlig datorutrustning för samhällets
utbildning. Riksdagen bör hos regeringen begära en samlad översyn av
datautbildningen i enlighet med vad som anförts.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande översyn av datautbildningen med bifall
till motion 1983/84:1242 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

19. Systemvetenskapliga linjens längd, organisation m. m. (punkt 9, mom.
2)

Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Pär Granstedt (c), Göran Allmér (m),
Larz Johansson (c), Birger Hagård (m) och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”1983/84:2315 delvis” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den av UHÄ föreslagna förändringen av den systemvetenskapliga
linjen innefattande en ökning av utbildningens omfattning
från 120 till 160 poäng och en omorganisation av utbildningen bör genomföras,
trots de ytterligare kostnader sådana åtgärder medför. Förändringarna
bör genomföras senast fr. o. m. budgetåret 1985/86.

Utskottet anser vidare i likhet med UHÄ att den systemvetenskapliga
linjen bör förstärkas. Det är viktigt att högskolan kan ge ungdomar utbildning
inom det ständigt expanderande dataområdet och att Sverige inom
detta internationella konkurrensområde förmår hålla en hög kvalitet på
utbildningen. Det är därför angeläget att en per capita-förstärkning på den
systemvetenskapliga linjen genomförs redan budgetåret 1984/85. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande den systemvetenskapliga linjens längd
och organisation m. m. med bifall till motionerna 1983/84:514
yrkande 3 i denna del och yrkande 4, 1983/84:1242 yrkande 3 och
yrkande 4 i denna del, 1983/84:1742 yrkande 1, 1983/84:1757 och
1983/84:2315, med anledning av motion 1983/84:1740 yrkande 6
och med avslag på proposition 1983/84:100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Planeringsramar för ekonomlinjen (punkt 9, mom. 6)

Per Unckel, Rune Rydén, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar ”Utskottet
vill” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

UbU 1983/84:20

Utskottet anser att ekonomutbildningen på de mindre högskoleorterna
riskerar att bli kvalitetsmässigt otillräcklig. Lärarna tvingas ofta undervisa
inom ett flertal specialiteter för vilka högskolor på större orter kan erbjuda
kanske fyra eller fem lärare med särskild kompetens.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet regeringens förslag i vad avser
ökning av ekonomlinjens basblock med 30 platser i Borås, medan regeringens
förslag om antalet platser på ekonomlinjen i övrigt inte föranleder
någon erinran från utskottet.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2016 yrkande 37 i
denna del med anledning av proposition 1983/84:100 och med
avslag på motion 1983/84:1740 yrkande 3 fastställer planeringsramar
för ekonomlinjen i enlighet med vad utskottet förordat,

21. Resursförstärkning för ekonomlinjen och juristlinjen (punkt 9, mom. 7)

Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Göran Allmér (m), Birger Hagård (m)
och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottet yttrande som på s. 36 boljar ”Utskottet
finnér” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med universitets- och högskoleämbetet att ytterligare
kvalitativa satsningar bör göras på ekonomlinjen och juristlinjen
inom högskolan. Ekonomlinjen har tidigare fått en resursförstärkning för
de årsstudieplatser som motsvarar första året i studierna. Nu behövs en
förstärkning även för de årsstudieplatser som motsvarar de övriga åren.
Juristlinjen har den lägsta årsstudieplatskostnaden inom sektorn och är
likaledes i stort behov av förstärkning. Detta bör utskottet ge riksdagen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande förstärkning av resurserna för ekonomlinjen
och juristlinjen budgetåret 1984/85 med bifall till motionerna
1983/84:514 yrkande 2 i denna del och 1983/84:2016 yrkande
41 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

22. Planeringsramar för sociala linjen (punkt 9, mom. 8)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottet yttrande som på s. 37 börjar ”Utskottet
konstaterar” och slutar ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är allvar ligt om man bygger in marknadsmekanismer
inom offentlig verksamhet på ett sådant sätt att viktiga samhällsbehov

UbU 1983/84:20

kommer i skymundan. De sociala omsorgerna och socialtjänsten dignar
under en stor arbetsbörda och stora personalinsatser behövs för att intentionerna
i socialtjänstlagen tillnärmelsevis skall kunna uppfyllas. Om reella
sociala behov skall kunna täckas och detta får vara vägledande såväl inom
socialpolitiken som inom utbildningspolitiken finns det inget fog för en
neddragning av utbildningsplatserna på den sociala linjen. Antalet nybörjarplatser
på de sociala linjerna i Göteborg och Umeå bör för budgetåret
1984/85 fastställas till oförändrat 240 resp. 150 platser och för hela landet
till 1200 platser.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1737 yrkande 1 och
motion 1983/84:1683 samt med avslag på proposition 1983/
84:100 och motion 1983/84:2016 yrkande 37 i denna del fastställer
planeringsramar för sociala linjen i enlighet med vad utskottet
förordat,

23. Planeringsramar för sociala liljen (punkt 9, mom. 8)

Per Unckel, Rune Rydén, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 böljar ”Utskottet
konstaterar” och slutar ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det är nödvändigt att minska antalet platser på
utbildningar som ensidigt inriktas mot den offentliga sektorn på grund av
arbetsmarknadssituationen för dem som genomgått sådana utbildningar.
Utöver den minskning av planeringsramarna för den sociala linjen som
regeringen föreslagit bör ramarna för samma linje för budgetåret 1984/85
minskas med 120 platser till 1020.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2016 yrkande 37 i
denna del, med anledning av proposition 1983/84:100 och med
avslag på motionerna 1983/84:1683 och 1983/84:1737 yrkande 1
fastställer planeringsramar för sociala linjen i enlighet med vad
utskottet anfört,

24. Planeringsramar för psykologlinjen (punkt 9, mom. 9)

Per Unckel, Rune Rydén, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 böljar ”Utskottet
biträder” och slutar ”av utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det är nödvändigt att minska antalet platser på

UbU 1983/84:20

utbildningar som ensidigt inriktas mot den offentliga sektorn på grund av
arbetsmarknadssituationen för dem som genomgått sådana utbildningar.
Utöver den minskning av planeringsramarna för psykologlinjen som regeringen
föreslagit bör ramarna för samma linje för budgetåret 1984/85 minskas
med 20 platser till 130 platser.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2016 yrkande 37 i
denna del och med avslag på proposition 1983/84:100 fastställer
planeringsramar för psykologutbildningen i enlighet med vad
utskottet förordat,

25. Planeringsramar för förvaltningslinjen och linjen för personal- och arbetslivsfrågor
(punkt 9, mom. 12)

Per Unckel, Rune Rydén, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 böljar ”Utskottet
anser” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det är nödvändigt att minska antalet platser på
utbildningar som ensidigt inriktas mot den offentliga sektorn på grund av
arbetsmarknadssituationen för dem som genomgått sådana utbildningar.
Utöver den minskning av planeringsramarna som regeringen föreslagit bör
för budgetåret 1984/85 ramarna minskas, för förvaltningslinjen med 60
platser till 750 och för linjen för personal- och arbetslivsfrågor med 90
platser till 540 platser.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2016 yrkande 37 i
denna del och med avslag på proposition 1983/84:100 fastställer
planeringsramar för förvaltningslinjen och linjen för personaloch
arbetslivsfrågor i enlighet med vad utskottet förordat,

26. Medelsberäkningen under Utbildning för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken (punkt 9, mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 19 och 21

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 böijar ”1 enlighet”
och slutar ”279230000 kr.” bort ha följande lydelse:

Vad beträffar medelsberäkningen föreslår utskottet mot bakgrund av
regeringens förslag och vad utskottet föreslagit om kvalitetsförstärkande
åtgärder på ekonomlinjen och juristlinjen (3 milj. kr.) samt per capitaförstärkning
på den systemvetenskapliga linjen (3,5 milj. kr.) att anslaget

UbU 1983/84:20

räknas upp med 6,5 milj. kr. Utskottet har i övrigt inte någon erinran mot
medelsberäkningen under förevarande anslag. Utskottet föreslår att riksdagen
till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 285730000 kr.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen till Utbildning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken med bifall till motion 1983/84:514 yrkandena 2 och
3, båda i denna del, med anledning av proposition 1983/84:100,
motionerna 1983/84:1242 yrkande 4 i denna del och 1983/84:2016
yrkandena 37 och 41, båda i denna del, samt med avslag på
motionerna 1983/84:1683 i denna del och 1983/84:1737 yrkande 2
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
285730000 kr.

27. Medelsberäkningen under Utbildning för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken (punkt 9, mom. 14)

Under förutsättning av bifall till reservation 19

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 boljar ”1 enlighet”
och slutar ”279230000 kr.” bort ha följande lydelse:

Vad beträffar medelsberäkningen föreslår utskottet mot bakgrund av
regeringens förslag och vad utskottet föreslagit om kvalitetsförstärkande
åtgärder till den systemvetenskapliga linjen att anslaget till sektorns utbildning
räknas upp med 1 milj. kr. Utskottet har i övrigt inte någon erinran
mot medelsberäkningen under förevarande anslag. Utskottet föreslår att
riksdagen till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 280230000 kr.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen till Utbildning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken med bifall till motion 1983/84:1242 yrkande 4 i
denna del, med anledning av proposition 1983/84:100, motionerna
1983/84:514, yrkandena 2 och 3, båda i denna del, och 1983/
84:2016 yrkandena 37 och 41, båda i denna del, samt med avslag
på motionerna 1983/84:1683 i denna del och 1983/84:1737 yrkande
2 för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
280230000 kr.

UbU 1983/84: 20

28. Medelsberäkningen under Utbildning för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken (punkt 9, mom. 14)

Under förutsättning uv bifall till reservation 22

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar ”1 enlighet”
och slutar ”279230000 kr.” bort ha följande lydelse:

Vad beträffar medelsberäkningen föreslår utskottet mot bakgrund av
regeringens förslag och vad utskottet föreslagit om oförändrat antal platser
på den sociala linjen att anslaget till sektorns utbildning räknas upp med
498000 kr. Utskottet har i övrigt inte någon erinran mot medelsberäkningen
under förevarande anslag. Utskottet föreslår att riksdagen till Utbildning
för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1984/
85 anvisar ett reservationsanslag av 279728000 kr.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen till Utbildning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken med bifall till motion 1983/84: 1737 yrkande 2, med
anledning av motion 1983/84: 1683 och med avslag på proposition
1983/84: 100, motionerna 1983/84: 514 yrkandena 2 och 3. båda i
denna del. 1983/84: 1242 yrkande 4 i denna del och 1983/84: 2016
yrkandena 37 och 41. båda i denna del. för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 279728000 kr.

29. Mcdelsbcräkningen under Utbildning för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken (punkt 9, mom. 14)

Under förutsättning uv bifall till reservationerna 20. 21, 23, 24 och 25

Per Unckel. Rune Rydén, Göran Allmér och Birger Hagård (aila m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar "I enlighet”
och slutar "279230000 kr.” bort ha följande lydelse:

Vad utskottet föreslagit beträffande minskningar av ekonomlinjen, sociala
linjen, psykologlinjen, förvaltningslinjen samt linjen för personal- och
arbetslivsfrågor med sammanlagt 290 platser i förhållande till regeringens
förslag motsvarar en besparing av 2600000 kr. Resursförstärkningarna till
ekonomttrijen och juristlinjen beräknas medföra ett ökat medelsbehov av
2500000 kr. Skillnaden 100000 kr. medför att anslaget till sektorn Utbildning
för administrativ,,, ekonomiska och sociala yrken för budgetaret 1984/
85 kan beräknas till 279 i A0000 kr. Utskottet har inga erinringar mot
medelsberäkningen i övrigt. Utskottet föreslåratt riksdagen till Utbildning
tor administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1984/85
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 100000 kr. sänkt
reservationsanslag av 279 130000 kr. V

UbU 1983/84:20

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen till Utbildning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken med bifall till motion 1983/84:2016 yrkandena 37
och 41, båda i denna del, med anledning av proposition 1983/
84:100 och motionerna 1983/84:514 yrkandena 2 och 3, båda i
denna del, 1983/84:1242 yrkande 4 i denna del och med avslag på
motionerna 1983/84:1683 i denna del och 1983/84:1737 yrkande 2
för budgetåret 1983/84 anvisar ett reservationsanslag av
279130000 kr.

Särskilda yttranden

1. Tillträde till grundläggande högskoleutbildning (punkt 1, mom. 8)

Per Unckel, Rune Rydén, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anför:

Många av problemen inom den högre utbildningen kan återföras på det
behörighets- och urvalssystem som genomfördes i samband med högskolereformen.
Hit hör att den s. k. genomströmningen i den högre utbildningen
minskat kraftigt, att antalet studieavbrott ökat, att den sociala snedrekryteringen
förstärkts, att medianåldern för nyantagna studerande för många
utbildningslinjer och ämnen höjts drastiskt och att kvalitetskraven har
måst sänkas inom flera ämnen.

Vi har länge påtalat antagningssystemets många fel och brister samt
föreslagit ett helt annorlunda system. Vi menar att det behövs bl. a. skärpningar
av förkunskapskraven till åtskilliga utbildningar samt två olika
allmänna behörighetsnivåer, en för mer krävande utbildningsvägar som
skall bygga på kunskaper i nivå med de tre- och fyraåriga gymnasielinjerna
och en för övrig högskoleutbildning. Vi anser också att det behövs en
förberedande utbildning för studerande utan föregående gymnasieutbildning
eller enbart tvåårig gymnasieutbildning. Utbildningen skall ge behörighet
till olika ämnen och utbildningsvägar i högskolan.

Nuvarande kvoteringssystem i urvalet mellan behöriga sökande kan
med vårt förslag avskaffas. En utförligare redovisning av förslaget återfinns
i motion 1982/83:581. I denna yrkade vi också på att en parlamentarisk
utredning skulle tillsättas för att se över hela antagningssystemet.
Regeringen har nu tillsatt denna utredning som tagit sig namnet Tillträdesutredningen.
I direktiven ingår att utredningen skall behandla bl. a. dc
frågor som vi här berört. I utredningsdirektiven ingår också att överväga
olika former av viktning av de sökandes betyg. Därvid får det avgöras om,-utöver de förändringar av antagningsreglerna som vi ovarv förordat, viktning
kan ha någon positiv betydelse. I avvaktan på att u tredningen skall

o.0 r

slutföra sitt arbete avstår vi fran att i detta sammanhanig lägga konkreta

förslag till förändringar av antagningssystemet.

UbU 1983/84:20

2. Utbildning inom området fastighets- och bostadsförvaltning (punkt 8,
mom. 24)

Iris Mårtensson (s) anför:

Högskolan i Gävle-Sandviken har i många sammanhang förespråkats
som lokaliseringsort för den kommande utbildningen inom området fastighets-
och bostadsförvaltning. Därvid har bl. a. nämnts möjligheten till
anknytning mellan sådan utbildning och statens institut för byggnadsforskning
i Gävle. 1 Gävle finns också lantmäteriverket och centralnämnden
för fastighetsdata. Vid högskolan i Gävle-Sandviken finns redan ekonomlinjen
och datortekniklinjen. Närheten till de nämnda utbildningarna
och statliga myndigheterna bör vara en tillgång för en utbildning inom
området fastighets- och bostadsförvaltning. Jag förutsätter att UHÄ vid sin
prövning av den kommande utbildningens lokalisering beaktar dessa omständigheter
och även tar hänsyn till behovet av att lokalisera högskoleutbildning
utanför de större högskoleorterna vilka redan har ett brett utbud
av utbildningslinjer.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984