UU 1983/84:15

Utrikesutskottets betänkande
1983/84:15

om internationellt utvecklingssamarbete m. m. (prop. 1983/84:100,
bil. 5 och prop. 1983/84:154)

TREDJE HUVUDTITELN

1 detta betänkande behandlas de förslag avseende internationellt utvecklingssamarbete
m. m. som regeringen förelagt riksdagen i budgetpropositionen
1983/84:100, bil. 5, litt. C och i proposition 1983/84:154 samt de
motioner som väckts i anslutning till de båda propositionerna.

En sammanställning av motionerna och en innehållsförteckning finns i
slutet av betänkandet.

Sammanfattning av betänkandet

I betänkandet behandlas dels budgetpropositionens avsnitt om Sveriges
samarbete med utvecklingsländerna, dels en i mars 1984 till riksdagen
överlämnad proposition om ökat anslag till internationellt utvecklingssamarbete.

Som förutskickades redan i proposition 1983/84:40, vilken behandlades
av riksdagen i höstas, skulle biståndet för budgetåret 1984/85 ligga kvar vid
samma nivå som innevarande år. I budgetpropositionen föreslås därför ett
totalt biståndsbelopp på 6595 milj. kr. för kommande budgetår, vilket är
samma belopp som står till regeringens förfogande för innevarande års
utvecklingssamarbete.

Det oförändrade anslagsförslaget gör att de olika anslagsposterna i budgetpropositionen
i flertalet fall upptas med oförändrade belopp. Höjningar
föreslås främst för livsmedelsbistånd, katastrofbistånd och bistånd genom
enskilda organisationer.

I den senare tilläggspropositionen föreslås att utvecklingssamarbetet för
nästa budgetår tillförs ytterligare 300 milj. kr. Detta belopp fördelas jämnt
mellan multilateralt och bilateralt samarbete och föreslås i huvudsak användas
dels för en kapitalpåfyllnad av utvecklingsfonden (IDA), dels för
olika åtgärder till stöd för de av torkan och livsmedelskrisen särskilt
drabbade länderna i Afrika. En väsentlig del av detta påslag på biståndsbudgeten
går till katastrofanslaget.

Vad gäller utvecklingssamarbetets inriktning och innehåll föreslås i de
båda propositionerna inte några större förändringar. Viss ökad betoning
läggs på kvalitet och effektivitet. Situationen i många mottagarländer är
sådan att nya större biståndsprojekt inte varit möjliga att inleda; i stället
1 Riksdagen 1983/84. 9 sami. Nr 15

UU 1983/84:15

inriktas biståndet ofta på att konsolidera pågående projekt och utnyttja
redan befintliga resurser. En fortsatt utbyggnad av u-kreditsystemet föreslås.

1 anslutning (ill budgetpropositionen har väckts ca 35 motioner i biståndsfrågor
varav fyra partimotioner. Till följd av (illäggspropositionen
väcktes fyra partimotioner, vilka i allt väsentligt knyter an (ill synpunkter
som samma partier lämnat i sina motioner i anledning av budgetpropositionen.

Utskottets majoritet ansluter sig i huvudsak till de riktlinjer för biståndet
och förslag (ill medelsramar som regeringen förordar i de båda propositionerna.
1 betänkandet erinras om att det är regeringens ambition att äter
uppnå enprocentsnivån. Biståndsanslagen för 1984/85 uppgår i betänkandet
till totalt 6895 milj. kr., fördelat på de åtta anslagen C l-C 8. Ulskottsmajoritelen
föreslår att regeringen skall göra en viss översyn av
metoderna för landprogramsamarbetet, av samarbetet med de enskilda
organisationerna och av SAREC:s verksamhet.

Partimotionerna från centerpartiet, folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna
föreslår alla en viss höjning av biståndsvolymen för budgetåret
1984/85, i syfte att nå enprocentsmålet. Som mått på den samlade produktionen
önskar vänsterpartiet kommunisterna återgå till den tidigare praktiserade
BNP-beräkningen, vilken - i jämförelse med gällande BN I-metod
- i nuvarande situation skulle ge en högre biståndsvolym som resultat.
Vänsterpartiet kommunisterna önskar också att u-krediternas gåvoandel
och vissa andra belopp som nu räknas som bistånd, skall föras bort från
biståndsbudgeten.

Moderata samlingspartiet föreslår i sin partimotion vissa nedskärningar
av utvecklingssamarbetet med hänvisning till Sveriges budgetunderskott
och stora utlandsupplåning.

Vad gäller de allmänna riktlinjerna för utvecklingssamarbetet har moderata
samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet i sina motioner delvis
sammanfallande invändningar mot den av regeringen förordade inriktningen.
I en gemensam reservation framförde tre partierna kritik mot landprogrammeringsmetoden,
som anses medföra en alltför långtgående bindning
till mottagarländerna och föreslår i stället att Sveriges samarbete med
enskilda u-länder skall bli mer projektinriktat. Utskottets överväganden i
denna fråga återfinns på s. 25 i betänkandet.

Även på andra punkter har de tre partierna delvis sammanfallande
synpunkter. Det gäller bl. a. effektiviteten i biståndet, samarbetet med
näringslivet och betoningen av demokrati och mänskliga rättigheter. Partiernas
invändningar mot riktlinjerna för biståndet utvecklas i reservationerna
5—12.

Gemensamt för moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet
är också att de vill se en ökad betoning av miljö-, markvårds- och energiinsatserna
i utvecklingssamarbetet. För detta ändamål föreslår de i en ge -

UU 1983/84:15

mensam reservation återinförande av det särskilda miljöanslaget i biståndet.
Även ett flertal andra motioner önskar större tonvikt vid miljöfrågor,
bl. a. bevarande av världens skogstillgångar. Vidare föreslås från moderata
samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet ökad tonvikt vid de enskilda
organisationernas roll i biståndet. Höjningar av anslagsposten föreslås i
detta syfte.

Vad gäller samarbetet med enskilda länder och anslagsposterna för
humanitärt bistånd m. m. föreslås i partimotioner och andra motioner vissa
förändringar av medelsramarna i förhållande till regeringens förslag. 1 en
motion från moderata samlingspartiet föreslås att biståndssamarbetet med
Vietnam inte skall fortsätta. Från vänsterpartiet kommunisterna föreslås
att biståndssamarbete skall inledas med Cuba, Seychellerna, Folkrepubliken
Kampuchea och Demokratiska Folkrepubliken Yemen.

De olika invändningar och synpunkter på utvecklingssamarbetet som
framförs i motioner från moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet
föranleder dessa tre partier att i en gemensam reservation nr 12
kräva att en biståndsutredning tillsätts av regeringen. Utredningens tilltänkta
uppdrag framgår av reservationen.

Sammanfattning av propositionernas förslag

I budgetpropositionen föreslås att biståndet under budgetåret 1984/85
skall bibehållas vid innevarande års nivå, 6595 milj. kr. Härtill kommer ca
151 milj. kr. som avser bistånds- och u-landsinsatser som belastar andra
anslag och huvudtitlar. Outnyttjade reservationsmedel på ungefär 55 milj.
kr. kommer därutöver att tas i anspråk.

Med hänvisning dels till att en uppgörelse träffats om IDA:s sjunde
påfyllnad, dels till den varaktiga torka som drabbat stora delar av Afrika
föreslår regeringen i proposition 1983/84: 154 en ökning av biståndsanslagen
med 300 milj. kr. utöver de medel som i budgetpropositionen beräknats
för budgetåret 1984/85. De totala anslagen för internationellt utvecklingssamarbete
skulle därmed uppgå till 7046 milj. kr. inkl. de 151 milj. kr.
som nämnts ovan.

Av biståndsanslagen går knappt en tredjedel till multilateralt bistånd och
nästan två tredjedelar till bilateralt bistånd.

Några av huvudpunkterna i förslagen:

- Ökad tonvikt läggs på biståndets kvalitet, effektivitet och flexibilitet.
Biståndets inriktning mot den fattiga befolkningen i de fattiga länderna
fullföljs.

- Biståndet skall sträva efter en tillväxt som ökar produktivitet och inkomster
hos de fattiga och som sker i former som gör det möjligt för dem
att själva påverka utvecklingen. Landsbygdsutveckling i form av resurstillväxt
för de fattiga har fortfarande hög prioritet inom det svenska
biståndet.

UU 1983/84:15

- Biståndet skall i högre grad inriktas på att öka kapacitetsutnyttjandet av
befintliga resurser, särskilt arbetskraft och jord men även industriell
kapacitet.

- För att bättre utnyttja anslagen föreslås liera åtgärder för att ta i anspråk
tidigare reservationer och minska uppkomsten av nya reservationer.

- Väsentliga ökningar föreslås på anslagsposterna Internationella utvecklingsfonden
(IDA) och Internationellt livsmedelsbistånd.

- Likaså föreslås väsentliga ökningar på anslagsposterna Enskilda organisationer
och Katastrofer m. m. De enskilda organisationerna har lyckats
mobilisera de fattigaste grupperna i utformning och genomförande av
projekt. Den utbyggnad som sker av organisationernas kapacitet att
förmedla statliga biståndsmedel är glädjande och förtjänar fortsatt statligt
stöd.

- Ökad bred satsning på södra Afrika. Länderna söder om Sahara har
kanske drabbats hårdast av den internationella lågkonjunkturen. Även
andra orsaker har dock bidragit till dessa länders stagnerande ekonomi.

- Riktlinjer för svenskt bistånd på kommunikations- och informationsområdena
och avseende massmedia efter förslag av mediebiståndsutredningen.

- Ett bredare och mer intensifierat samarbete med u-länderna. i ömsesidigt
intresse, eftersträvas genom framför allt u-krediterna. Övriga förslag
beträffande u-krediterna är stärkt utvecklingseffekt. ökad svensk
myndighetssamverkan, initiativ i högre grad från mottagarländerna samt
förenklad administration.

U-länderna i det internationella samarbetet

Proposition 1983/84:100 (s. 32—39)

En ekonomisk återhämtning har inletts i industriländerna frän den djupaste
och mest utdragna lågkonjunkturen sedan 1930-talet. Osäkerhet
råder emellertid om uppgångens styrka och varaktighet. Kapacitetsutnyttjandet
i viktiga industriländer är fortfarande lågt, samtidigt som
investeringarna ännu inte har kommit i gång. Arbetslösheten är fortsatt
mycket hög.

Många u-länder har under lågkonjunkturen försatts i en akut kris. De
fattigaste länderna har drabbats hårdast. Produktion och exportvolym har
stagnerat eller sjunkit. Bytesförhållandena har utvecklats mycket ogynnsamt.
Räntor och amorteringar på utlandslånen blir alltmer betungande.
Knappheten på utländska valutor för import av de mest nödvändiga varor
är kännbar.

De senaste årens stagnation i utvecklingsprocessen får emellertid inte
skymma de imponerande framsteg som skett i u-länderna under efterkrigs -

UU 1983/84: 15

tiden. De egna utvecklingssatsningarna har tillsammans med utländskt
bistånd på relativt kort tid förbättrat levnadsvillkoren för miljarder människor.

De mest påtagliga framstegen har skett på hälsoområdet. Den genomsnittliga
förväntade livslängden i medelinkomstländer har ökat med 9 år
under de tre senaste decennierna och i låginkomstländerna med mer än 15
år.

Motsvarande positiva resultat har uppnåtts på utbildningsområdet. Andelen
vuxna i u-länderna som kan läsa och skriva har t. ex. under samma
period ökat från 30% av befolkningen till över 50%.

Satsningarna på förbättrad sjukvård, utrotning av smittsamma sjukdomar,
skolutbildning etc. har inte bara förbättrat människornas konkreta
levnadsvillkor utan också påskyndat den ekonomiska tillväxten. Sedan
1950 har bruttonationalinkomsten per invånare i u-länderna genomsnittligt
fördubblats, siffror som emellertid döljer stora skillnader inom länderna
och mellan länder och ländergrupper.

Den ekonomiska krisen har tydligare än tidigare uppenbarat de skillnader
som råder mellan olika grupper av u-länder.

Indien och Kina med låg integration i världsekonomin liksom ett antal uländer
i Sydostasien hur klarat sig relativt bra trots recessionen. Andra
ländergrupper som de hårt skuldsatta länderna i Latinamerika och de
fattigaste råvaruberoende länderna i Afrika har däremot visat sig mer
sårbara.

Särskilt i flertalet afrikanska länder söder om Sahara har den ekonomiska
situationen drastiskt försämrats under senare år. Svårigheterna är mer
djupgående än vad som kan förklaras av världsekonomins nedgång. Den
reala produktionstillväxt och bredare utbyggnad av den ekonomiska och
sociala infrastrukturen som inleddes i regionen under 1960-talet har stannat
av.

Under en följd av år har regionen drabbats av extrem torka och missväxt.
Den snabba folkökningen har skärpt konkurrensen om tillgängliga
fysiska resurser. Sydafrikas destabiliseringspolitik har även bidragit till att
försätta liera av länderna i södra Afrika i ett permanent kristillstånd. I
många länder har övervärderadc valutor, statliga ingrepp i prisstrukturen
och skyddsåtgärder för den inhemska industrin missgynnat utvecklingen i
både industri- och jordbrukssektorerna. Knappa resurser används ineffektivt.
Långsiktig planering har försvårats. Tillgängliga resurser får omfördelas
till de på kort sikt mest kritiska områdena i ekonomin.

I några länder är situationen så allvarlig att huvuduppgiften knappast
längre är att öka takten i utvecklingsprocessen, utan snarare att hindra att
underutvecklingen ytterligare fördjupas.

För låginkomstländerna utgör offentligt utvecklingsbistånd den viktigaste
kapitalkällan. Mer än tre fjärdedelar av resursflödet till dessa länder
utgörs av bistånd. Trots växande behov av bistånd har de totala bistånds -

UU 1983/84:15

flödena stagnerat och uppgår i reala termer till samma volym i dag som för
fyra år sedan. Dessutom kanaliseras bara 30% av de rika ländernas bilaterala
bistånd till låginkomstländerna. Det är oacceptabelt att en så liten del
går till de mest behövande.

De högt ställda förväntningarna på omfattningen av det internationella
biståndet från 1960-talet och från 1970-talets början har inte kunnat infrias.
Den av OECD:s biståndskommitté (DAC) publicerade statistiken över de
totala biståndsutbetalningarna visar att ökningen av det internationella
biståndet i det närmaste upphört under 1980-talets första år, och detta långt
från det mål för biståndets volym som ställs upp bl. a. i FN:s utvecklingsstrategier.
Detta mål innebär att varje givarlands biståndsutbetalningar bör
uppgå till 0,7% av bruttonationalinkomsten (BNI).

Det samlade biståndet minskade mellan 1980 och 1981 för första gången
på lång tid. Under 1982 ökade det samlade biståndet åter till nästan 1980
års värde. Såväl minskningen 1981 som ökningen 1982 kan dock till en stor
del förklaras av ett ojämnt utfall av utbetalningar till vissa multilaterala
organisationer och av växelkursändringar. Förväntningarna för 1983 är
blygsamma.

Av ett sammanlagt bistånd 1982 om strax under 40 miljarder dollar
svarade de länder som ingår i DAC (jämför tabell 1) för omkring 28
miljarder dollar. Den andel av BNI som DAC-ländernas biståndsutbetalningar
utgör har under 1980-talet stabiliserat sig vid en nivå mellan 0,35%
och 0,40%. 1982 var DAC-ländernas genomsnittliga siffra 0,38% av BNI.

Biståndsuthetalningar 1982 från DAC-länderna, OPEC, Sovjetunionen och Östeuropa
samt samma länders per capita-inkomster

	Andel av BNI (%)	Volym (milj.S)	Per capita inkomst (*>
DAC-länderna	0,38	27 851	10610
Nederländerna	1.08	1474	9550
Sverige	1.01	987	11620
Norge	0.99	559	13680
Danmark	0.77	415	10530
Frankrike	0.75	4028	9880
Belgien	0.60	501	8530
Australien	0,57	882	10210
Österrike	0,53	354	8 900
Förbundsrepubliken Tyskland	0,48	3 163	10670
Canada	0,42	1 197	11480
Storbritannien	0,38	1793	8440
Finland	0.30	144	9890
Japan	0.29	3023	8 850
Nya Zeeland	0,28	65	7400
USA	0,27	8 202	13 190
Schweiz	0,25	252	15540
Italien	0,24	812	6090
OPEC-länderna	1.22	6 803	2980
Sovjetunionen och Östeuropa	0,14	2 407	4450

UU 1983/84:15

1 Anslagsutveckling, planeringsramar, m.m.

Proposition 1983/84:100 (s. 54—56)

Såsom förutskickades i proposition 1983/84:40 har regeringen - till följd
av budgetläget — funnit det nödvändigt att låta de utgiftsbegränsande
åtgärderna beröra också det internationella utvecklingssamarbetet. En
möjlighet kunde därvid ha varit att räkna in u-krediternas kommersiella del
i biståndsramen såsom föreslogs av u-kreditutrcdningen. Regeringen har
emellertid avvisat det förfaringssättet. En inräkningav hela kreditbeloppet
i biståndsramen skulle inte leda till ökad biståndsvolym men väl minska
förtroendet för Sveriges biståndspolitik och kraftigt sänka gåvoandelen i
biståndet.

Riksdagen har bifallit propositionen (UU 1983/84:4, rskr 87). Riksdagens
beslut innebar att biståndet för budgetåret 1984/85 skulle uppgå till
samma nivå som 1983/84 eller 6595 milj. kr. Det beloppet motsvarar 0.92%
av den beräknade bruttonationalinkomsten (BNI) för 1984.

Till det nämnda beloppet om 6595 milj. kr. skall läggas vissa utgifter för
bistånds- och u-landsverksamhet som i statsbudgeten belastar andra anslag
än biståndsanslagen. Dessa utgiftsposter, som specificerats i tidigare års
budgetpropositioner, har förut räknats av mot cnprocentsramen. Utgifterna
uppgår för budgetåret 1984/85 till 151 milj. kr. Totalt anvisas således i
budgetpropositionen 6746 milj. kr. för internationellt utvecklingssamarbete.
Det beloppet motsvarar 0.94% av beräknad BNI.

Biståndsvolymcn kommer således 1984/85 inte att motsvara I % av BNI.
Detta avsteg från enprocentsmålet skall ses som en tillfällig åtgärd. Så
snart som den ekonomiska situationen medger det bör enprocentsmålet
åter kunna uppnås.

I regeringens förslag om biståndsanslagens fördelning på ändamål - se
tabell 2 - har det varit en strävan att undvika att pågående verksamheter
skall behöva dräs ned. De flerårsutfästelser som regeringen gjort för en
lång rad av ändamål bidrar till att utrymmet för omfördelningar till förmån
för angelägna ändamål är ringa. Ca 55 milj. kr. av outnyttjade medel från
1982/83 års anslag till SIDA kan emellertid utnyttjas för vissa ökningar och
outnyttjade anslag för u-krediter innebär att u-kreditanslaget tillfälligt kan
sänkas. De ökningar som sålunda kan komma till stånd bör främst användas
för IDA och det multilaterala livsmedelsbiståndet samt för stödet till
enskilda organisationers utvecklingsprojekt. Därutöver föreslår regeringen
en betydande ökning av anslagsposten för katastrofbistånd.

UU 1983/84:15

Biståndsanslag 1981/82-1984/85 (milj. kr.) Enligt prop. 1983/84:100,

bil. 5

		Anvisat 1981/82	Anvisat 1982/83	Anvisat 1983/84	Förslag 1984/85	Förändring 1983/84 1984/85
C 1.	Bidrag till internationella biståndsprogram Utvecklings-
C 2.	1 707,0	1 767.0	1 807.0'	1 938.0	+ 131.0
	samarbete genom SIDA	3483.6	3677,6	3669,62	3 8I9.84	+ 150,2
C 3. C 4.	Information Styrelsen för internationell	22,0	22.0	23,0	23,8	+ 0,8
C 5.	utveckling (SIDA) Nämnden för u-lands-	114,5	130,7	147,0	162,3	+ 15,3
C 6.	utbildning Styrelsen för u-landsforskning	13,9	13,9	17.8	16.9	- 0,9
	(SAREC)	138.7	149.9	160.0	162,4	+ 2,4
C 7.	Nordiska afrikainstitutet * Lån till personal inom bi-	2,1	2.3	2,7	2.8	+ 0.1
C 8.	ståndsförvaltningen Övriga u-landspolitiska	4.0	4,5	4,7	.	- 4,7
	insatser Biståndskostnader som finan-sieras över andra huvudtitlar	182,0 5667,8	377,2 6145,1	563,2' 6 395,05	469,0 6 595,0“	- 94,2 +200
	eller anslag	52,2 5 720,0	82,9 6228,0	145.0 6 540,0	151,0 6746,0	+ 6.0

* Tidigare C 8.

1 Härutöver kom 40 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret 1981/82 och 27,6 milj. kr.
efter budgetåret 1982/83 - totalt 67,6 milj. kr. varav 40 milj. kr. ingående i biståndsramen - att tas i anspråk
för bidrag under anslaget C 1. De totala bidragen uppgick därmed till I 874,6 milj. kr.

2 Härutöver kom 130 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret 1981/82 att tas i anspråk för
bidrag under anslaget C 2. De totala bidragen uppgick därmed till 3 799,6 milj. kr.

3 Härutöver kom 30 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret 1981/82 att tas i anspråk för
bidrag under anslaget. De totala bidragen uppgick därmed till 593.2 milj. kr.

4 Härutöver kommer 55,0 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel efter budgetåret 1982/83 att under 1984/
85 tas i anspråk för bidrag under anslaget C 2. De totala bidragen uppgår därmed till 3874,8 milj. kr.

5 Härutöver togs av ointecknade reservationsmedel ytterligare 200 milj. kr. i anspråk inom biståndsramen
under budgetåret 1983/84 enligt noterna I-3 (40+130+30 milj. kr.).

Fördelningen mellan de multilaterala och de bilaterala anslagen har
kännetecknats av en gradvis förskjutning över åren till förmån för det
bilaterala biståndet. De multilaterala anslagens andel av biståndet har
således sjunkit från 36% till 28% under den senaste tioårsperioden. Förslaget
till fördelning på ändamål för 1984/85 innebär att den multilaterala
andelen ökar till 29%. En sådan andel är tämligen hög i ett internationellt
perspektiv och ligger nära vårt traditionella riktmärke på en tredjedel av
biståndsanslagen.

Återverkningarna för mottagarna av en stagnerande biståndsvolym kan i
viss utsträckning begränsas av att reserverade medel utnyttjas i snabbare
takt. Om det kan ske ökar de tillgängliga medlen vilket ger större utrymme
för omfördelningar. I propositionen framläggs därför vissa förslag som
syftar till att öka biståndsmedlens genomströmningstakt.

UU 1983/84:15

De administrativa anslagen har prövats med stor restriktivitet. Några
myndigheter föreslås dock få särskilda medel för rationaliseringsåtgärder.
Huvudförslaget har tillämpats på alla myndigheter utom beredningen för
internationellt tekniskt samarbete (BITS).

När regeringen lämnar flerårig utfästelse till internationella organisationer
eller samarbetsländer, skall utfästelsen för vart och ett av åren avse ett
belopp som är oförändrat i förhållande till det av riksdagen för det första
året godkända beloppet (prop. 1975/76:100, UU 14, rskr 349). Behovet av
flexibilitet och utrymme för omfördelningar har blivit större. Det behovet
kan bäst tillgodoses om möjlighet finns att för kommande år i vissa fall göra
utfästelser som avser sjunkande bidrag eller landramar. I propositionen
föreslås därför att regeringen ges rätt att göra sådana utfästelser.

Regeringens möjligheter att göra flerårsutfästelser är till stort gagn för
mottagarländerna och de internationella organisationerna. Sådana utfästelser
medför emellertid att utrymmet för omprioriteringar och nya åtaganden
blir begränsat. Viss försiktighet bör därför iakttas vad gäller större
flerårsutfästelser. Regeringen föreslår att planeringsramen för de totala
biståndsanslagen för budgetåret 1985/86 sätts vid 1984/85 års nivå, dvs.
6595 milj. kr.

Såsom framgår under anslaget C 4 föreslås att statlig kreditgaranti för
budgetåret 1984/85 får lämnas för lån till personal inom biståndsförvaltningen.
Som en följd härav behöver inte särskilda medel anvisas för
ändamålet. Anslaget C 8. Lån till personal inom biståndsförvaltningen kan
således avskaffas. I konsekvens härmed får anslaget för Övriga u-landspolitiska
insatser m. m. beteckningen C 8.

Riksdagen uttalade förra året att regeringen borde överväga möjligheterna
att regelbundet ge en samlad redovisning av de genom olika kanaler
gjorda utbetalningarna av svenska biståndsmedel till enskilda länder. I
faktabilagan till propositionen lämnas en sådan redovisning.

Proposition 1983/84:154 (s. 2—3)

Av budgetpropositionen framgår att regeringen fäster största vikt vid att
den internationella utvecklingsfondens (IDA) utlåning kan upprätthållas på
en hög nivå. Sedan budgetpropositionen lades fram har överenskommelse
träffats om en sjunde påfyllnad av IDA:s resurser med 9 miljarder US
dollar. Den överenskomna nivån har av såväl IDA-ledningen som flertalet
givarländer betecknats som helt otillräcklig. Chefen för Världsbanken har
därför vänt sig till givarländerna - Sverige inbegripet - och vädjat om
extra bidrag. Regeringen bedömer det angeläget att Sverige lämnar ett
sådant bidrag.

I budgetpropositionen behandlas ingående den varaktiga torka som
drabbat stora delar av Afrika och bidragit till en svår livsmedelskris inte
minst i södra Afrika. Fortlöpande rapporter bekräftar situationens allvar.

UU 1983/84:15

Södra Afrika lider också svårt avbräck genom de politiska och ekonomiska
påtryckningar som Sydafrika riktar mot grannstaterna. Till detta kan läggas
att stagnationen i bidragsgivningen till de internationella biståndsorganen
har omedelbara och påtagliga återverkningar för Afrikas del. Dessa
omständigheter talar för att Sverige ytterligare ökar sitt bistånd till Afrika,
särskilt den södra delen.

Mot den här bakgrunden föreslår regeringen en ökning av biståndsanslagen
med 300 milj. kr. utöver de medel som i budgetpropositionen beräknats
för budgetåret 1984/85. De totala anslagen för internationellt utvecklingssamarbete
skulle därmed uppgå till 7046 milj. kr. I konsekvens härmed
bör den i budgetpropositionen redovisade planeringsramen för budgetåret
1985/86 höjas med 300 milj. kr.

Regeringens fördelning av den föreslagna anslagshöjningen framgår av
följande uppställning och redovisas närmare under berörda anslagsposter.

Anslagsfördelning 1984/85

		Förslag i bud-getproposi-tionen	Föreslagen ökning	Totalt
C 1.	Internationella ut-vecklingsfonden	499080000	80000000	579080000
	Afrikanska utveck-lingsfonden	104 855800	30000000	134 855 800
	UNDP	410000000	20000000	430000000
	UNICEF	140000000	20000000	160 000 000
	Övriga anslagspos-ter	784 064 200	-	784064 200
	Totalt	1938 000000	150000000	2 088 000 000
C 2.	Katastrofer m. m.	260800000	100000000	360800000
	Regionala insatser	120000000	25000000	145 000000
	Särskilda program	155000000	25000000	180 000 000
	Övriga anslagspos-ter	3 284060000	-	3 284 060 000
	Totalt	3819860000	150 000000	3 969860000
C 3-	-C 8	837 140000	-	837 140000
	Totalt C1-C8	6595000000	300000000	6 895000000
	Biståndskostnader som finansieras över andra huvud-titlar eller anslag	151 000000		151000000
		6746000000	300000 000	7046 000 000

Motioner

(med anledning av prop. 1983184:100)

I motion 1983/84:534 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp), yrkande 2 hemställs 2.

att riksdagen fastställer storleken på det svenska biståndet till I 7c av
BNI och ökar det av regeringen föreslagna beloppet med 450 milj. kr.

UU 1983/84:15

I motion 1983/84: 966 av Per Petersson m. fl. (m). yrkande 6 hemställs
6. att riksdagen beslutar att anslaget till bistånd för budgetåret 1984/85
under utrikesdepartementets huvudtitel skall vara 5965 milj. kr.

I motion 1983/84:967 av Lars Werner m.fl. (vpk), yrkandena 1 och 2,
hemställs

1. att riksdagen uttalar att den svenska biståndspolitiken under en treårsperiod
skall utvecklas så att målet 1 % av BNP till bistånd enligt de
fastlagda principerna för vårt internationella utvecklingsarbete uppnås,

2. att riksdagen uttalar att beräkningsgrunden för det svenska biståndet
åter skall uttryckas i 1 % av BNP och fortsättningsvis endast avse budgetposter
vars användning är förenliga med de ursprungliga biståndspolitiska
målen.

I motion 1983/84:1173 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c), yrkande 1, hemställs 1.

att riksdagen beslutar stå fast vid Sveriges åtaganden att lämna ett
belopp motsvarande 1 % av vår bruttonationalinkomst i u-landsbistånd och
därmed anvisar ett belopp på 7 176 milj. kr.

I motion 1983/84:2196 av Hans Göran Franck m. fl. (s) hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande planeringsramen för budgetåret 1985/86.

I motion 1983/84:2199 av Marianne Karlsson (c) hemställs
att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att Systembolaget
bör ta betalt för sina plastpåsar och att influtna medel skall
tillfalla u-hjälpen.

(med anledning av prop. 1983184:154)

1 motion 1983/84:2773 av Sture Korpås m.fl. (c) hemställs att riksdagen
med avslag på proposition 1983/84:154 beslutar i enlighet med motion
1983/84:1173 på motsvarande punkter.

I motion 1983/84:2774 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) hemställs
att riksdagen beslutar att fastställa storleken på det svenska biståndet till
1 % av BNI och därför öka det av regeringen föreslagna beloppet med 150
milj. kr.

1 motion 1983/84: 2776 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande I föreslås

1. att riksdagen beslutar höja biståndsanslagen 21,4 milj. kr. utöver i
proposition 1983/84: 154 föreslaget belopp.

Utskottet

Anslagen för internationellt utvecklingssamarbete föreslås för budgetåret
1984/85 i budgetpropositionen uppgå till 6595 milj. kr. och i tilläggs -

UU 1983/84:15

propositionen 1983/84:154 till ytterligare 300 milj. kr., vilket sammanlagt
ger 6895 milj. kr. Detta är den medelsanvisning utskottet har att ta ställning
till.

Planeringsramen för biståndet budgetåret 1985/86 föreslås i proposition
154 sättas vid samma nivå. Till detta anslagsbelopp kommer 151 milj. kr. i
s. k. avräkningar som belastar andra budgetanslag än biståndsanslagen
men som är avsedda för u-landsinriktad verksamhet.

Totalt kommer således 7046 milj. kr. att avsättas för u-landssamarbete.
Detta belopp motsvarar nära nog en procent av den (före årsskiftet) beräknade
bruttonationalinkomsten för år 1984.

I motion 967 krävs i yrkande 2 att biståndet åter skall beräknas på
grundval av bruttonationalprodukten (BNP) och att endast budgetposter
vars användning är förenliga med de ursprungliga biståndspolitiska målen
skall ingå i biståndsanslagen. Av motionen framgår att de s. k. avräkningarna
och u-kreditema inte anses motsvara detta krav. I samma motions
yrkande 1 krävs vidare att biståndsanslagen under en treårsperiod skall
höjas så att målet 1% av BNP enligt dessa principer uppnås. Enligt i
motionen gjorda kalkyler borde regeringens förslag höjas med ca 750 milj.
kr. om biståndet nästa budgetår med angiven beräkningsmetod skall nå I %
av BNP. I motionen föreslås första året ett påslag på 321 milj. kr.

Med anledning av ett liknande motionsyrkande framhöll utskottet i förra
årets biståndsbetänkande 1982/83:20 att BNI, dvs. BNP minskad med
räntebetalningarna till utlandet, är en internationellt accepterad bas för
biståndsberäkningar, som ger en rättvisande bild av Sveriges ekonomiska
bärkraft. Utskottet fann det också rimligt att gåvoelementet i u-krediter
och föreslagna avräkningar belastar biståndsanslagen. Utskottet gör samma
bedömning nu och avstyrker därför yrkandena I och 2 i motion 967.

I motionerna 534, 967 och 1173 som väckts i anslutning till budgetpropositionen
yrkas att regeringens förslag till biståndsanslag skall höjas så att
nivån en procent av BNI nås. Enligt motion 534 bör i detta syfte biståndet
höjas med 450 milj. kr. till 7 196 milj. kr. och enligt motion 1173 med 430
milj. kr. till 7 176 milj. kr. 1 båda totalbeloppen inkluderas avräkningarna
på 151 milj. kr. I motion 967 framställs yrkandena om motsvarande höjningar
av biståndsanslagen i anslutning till vederbörande anslagsposter,
vilka utskottet behandlar senare i detta betänkande.

De motioner som från samma partier väckts med anledning av tilläggspropositionen
154. nämligen motionerna 2773, 2774 och 2776. föreslår inga
ytterligare höjningar av totalanslagen utan hänvisar i detta avseende till i
anledning av budgetpropositionen väckta motioner.

Omfattande besparingar i biståndet föreslås i den med anledning av
budgetpropositionen väckta motionen 966 och den därmed sammanhängande
och med anledning av tilläggspropositionen väckta motionen 2775.
Det totala biståndsanslaget för nästa budgetår föreslås i motion 966 uppgå
till 5965 milj. kr., en minskning med 930 milj. kr. i förhållande till regeringens
sammanlagda förslag.

UU 1983/84:15

Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande om
biståndsanslagens storlek. Övriga yrkanden behandlas i resp. avsnitt i
betänkandet.

När regeringen i proposition 1983/84:40 hösten 1983 föreslog en begränsning
av utgifterna för utvecklingssamarbetet, förutskickades samtidigt
att denna åtgärd fick betecknas som tillfällig. Regeringens ambition
var att åter uppnå enprocentsnivån.

Med det påslag på biståndsanslagen som föreslås i tilläggsproposition
1983/84: 154 kommer biståndet för nästkommande budgetår mycket nära
enprocentsnivån. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse detta och
tillstyrker budgetpropositionens och tilläggspropositionens förslag i vad
avser biståndets omfattning för budgetåret 1984/85. Till följd därav avstyrker
utskottet yrkande 2 i motion 534, yrkande 6 i motion 966, yrkande 1
i motion 1173 och yrkande 1 i motion 2776 samt motionerna 2773 och 2774 i
vad avser biståndets omfattning.

1 motion 2196 föreslås att regeringen i sin planering för biståndet budgetåret
1985/86 bör utgå från att biståndet inte får understiga 0,93% av BNI.

Utskottet konstaterar att planeringsramen utgör ett underlag för den
fortsatta planeringen som inte binder anslagsutvecklingen. Planeringsramen
för biståndet budgetåret 1985/86 har uppräknats till följd av påslaget i
proposition 1983/84: 154 och föreslås nu uppgå till 6895 milj. kr. Utskottet
finner att regeringen därmed har fått en tillfredsställande utgångspunkt för
planeringen av våra biståndsåtaganden budgetåret 1985/86.

Motion 2196 får därmed anses besvarad.

I detta sammanhang behandlar utskottet också förslaget i motion 2199
att systembolaget bör ta betalt för de plastkassar som tillhandahålls kunderna
och att influtna medel skall tillfalla u-hjälpen.

Enligt utskottets mening är det inte ändamålsenligt att finansiera offentligt
utvecklingssamarbete med en avgift av denna konstruktion. 1 den mån
förslaget avser en frivillig insamling organiserad av systembolaget saknar
utskottet anledning uttala sig om formerna härför.

Motion 2199 avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motion 1983/84:967. yrkandena 1 och 2,
angående beräkning av biståndsanslagets storlek.

2. att riksdagen, med avslag på motion 1983/84:534, yrkande 2,
motion 1983/84:966, yrkande 6. motion 1983/84:1173, yrkande 1,
motion 1983/84:2776, yrkande 1, samt motion 1983/84:2773 och
motion 1983/84:2774, båda i vad avser biståndets omfattning,
godkänner vad som förordas i proposition 1983/84: 100 bilaga 5
under rubriken Biståndsanslagen med den ändring däri som föranleds
av godkännande av de riktlinjer för internationellt
utvecklingssamarbete som förordas i proposition 1983/84: 154
moment 6 såvitt nu är i fråga.

res. 1 (vpk)

res. 2 (m)
res. 3 (c, fp)
res. 4 (vpk)

UU 1983/84:15

3. att riksdagen förklarar motion 1983/84:2196 besvarad med vad
utskottet anfört angående planeringsram för budgetåret 1985/86,

4. att riksdagen avslår motion 1983/84:2199 angående systembolagets
plastpåsar.

2 Allmänna riktlinjer för utvecklingsbiståndet

Proposition 1983/84:100 (s. 39—51)

Regeringen föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer för det internationella
utvecklingssamarbetet som förordas under rubriken Prioriteringar
i Sveriges bistånd och varav ett sammandrag följer nedan.

Solidaritet och samverkan med de fattiga

Det finns på många håll i u-länderna en tendens att söka lösningar på den
ekonomiska krisens problem genom att koncentrera uppmärksamheten på
produktionsvolymen, under förevändningen att tillväxten måste sättas före
fördelningen. Lika litet som tidigare kan man emellertid i detta läge bortse
från i vilka former som tillväxten äger rum och hur dess resultat fördelas.
Obalanserad tillväxt kan leda till ökad massfattigdom, i synnerhet i länder
som saknar starka folkrörelser och mekanismer för att omfördela välstånd.
Det svenska biståndet strävar efter en tillväxt som ökar produktivitet och
inkomster hos de fattiga, i former som gör det möjligt för dem att själva
påverka utvecklingen. Den ekonomiska krisen i samarbetsländerna gör det
ännu mer angeläget än under de goda åren att hålla fast vid denna inriktning.
Landsbygdsutveckling i form av resurstillväxt för de fattiga har
fortfarande högsta prioritet inom det svenska biståndet.

Utvecklingssamarbetet syftar inte bara till att få fram resurser som
gynnar fattiga grupper. Det skall också genomföras på ett sätt som främjar
en demokratisk samhällsutveckling. En sådan är sedan 20 år ett av huvudmålen
för svenskt bistånd.

Alltför många exempel finns på att centrala myndigheter i skilda länder
med biståndsmedel satt i gång verksamheter som kommer till korta emedan
de människor som berörs av dem inte tagit aktiv del i planering och
genomförande. Det är en grundregel i SIDA:s strategi för landsbygdsutveckling
att de berörda grupperna så långt möjligt skall medverka i projektens
utformning och genomförande. Härigenom försäkrar man sig om att
verksamheterna har hög prioritet, och samarbetet bidrar dessutom på sikt
till en demokratisk samhällsutveckling. Hur viktig den aspekten är i en
ekonomisk kris kan belysas av vattenprogrammen i Östafrika: de centrala
myndigheternas budgetproblem gör det omöjligt för statsmakterna att i
längden svara för underhåll av lokala vattenanläggningar, och de lokala

res. 2 (m)

UU 1983/84:15

samfälligheterna måste därför ta en stor del av ansvaret för både drift och
underhåll. För att byborna skall ha intresse att åta sig detta ansvar måste
anläggningarna givetvis planeras och utformas i nära samarbete med de
människor som berörs.

Svenskt bistånd har under årens lopp engagerat svenska enskilda organisationer
i stor och växande omfattning. Lägger man samman de statliga
bidrag som från flera anslagsposter gått till att stödja organisationernas
samarbete med u-länder, når man ett belopp som detta budgetår överstiger
0,5 miljarder kronor. De enskilda organisationerna åren av hörnstenarna i
det svenska biståndet, inte endast för att de med hög effektivitet kanaliserar
idealitet och offervilja mot samma mål som gäller för det statliga
biståndet, utan också för att de medverkar till uppbyggnaden av demokratiska
organisationer och samarbetsformer i de länder där de verkar. Den
utbyggnad som under senare år skett av organisationernas kapacitet att
förmedla statliga biståndsmedel är betydande och förtjänar fortsatt stöd.

Även på mottagarsidan har det ägt rum en uppbyggnad av organisationer
med kapacitet att genomföra samarbetsprojekt. Ett exempel är producentkooperationen,
som prövats i många olika former både i samarbete rörelselill-rörelse
och inom ramen för helt statsstödda projekt inom lantbruk och
fiske. De kristna samfunden har byggt upp systerkyrkor, som nu själva
svarar för viktiga samhällstjänster, främst inom undervisning och sjukvård.
Fackliga och politiska organisationer har byggts upp och har bedrivit
ett vuxenutbildningsarbete som påtagligt bidragit till stärkandet av demokratiska
institutioner. Kvinnoorganisationer i programländerna har sedan
några år fått ett direkt stöd ät sin kapacitetsutbyggnad. Direktstöd till
lokala organisationer av lantarbetare ingår också som en del av det landramsfinansierade
beredskapsarbetsprogram som är under utförande i
Bangladesh.

Regeringen finner det angeläget att enskilda organisationer i ökande
omfattning medverkar i utformning och genomförande av projekt för
landsbygdsutveckling. När det gäller projekt som finansieras med landramsmedel
bör SIDA fortsätta att pröva möjligheterna att engagera sådana
organisationer i mottagarlandet i genomförandet. Det finns skäl att sammanställa
erfarenheterna av enskilda organisationers arbete inom olika
former av landsbygdsutveckling med avseende på demokratiskt institutionsbyggande
och de fattigas medverkan. Regeringen avser att under det
kommande året rådgöra med de enskilda organisationerna och med SIDA
om hur detta inslag i vår biståndspolitik skall kunna förstärkas.

De senaste årens utveckling har inneburit ett allt starkare folkligt krav på
demokrati. 1 flera länder i Latinamerika. Afrika och Asien framträder på
allt fler håll allt starkare rörelser som kräver ett slut på militärdiktaturerna
och liknande styrelseskick. De kräver respekt för folkviljan och inflytande
över samhällsutvecklingen liksom politiska och sociala reformer.

UU 1983/84:15

Det är naturligt att Sverige uttrycker sin solidaritet med dessa rörelser
och deras strävanden. I kampen för nationell frigörelse från koloniala
beroenden och från förtryck av en folkmajoritet har Sveriges ställning
alltid varit otvetydig. I FN och andra internationella fora verkar vi aktivt
för dessa strävanden. 1 enlighet med FN:s stadga och folkrättens övriga
principer bör vi bistå dem som kämpar för demokratiska och mänskliga
rättigheter. Bistånd i arbetet på att befordra det fria ordet - öppen kritik
och debatt - och folkrörelser blir ett viktigt led i arbetet på att tillgodose
det demokratiska målet för utvecklingssamarbetet och biståndet.

Försörj/tingslaget i Afrika

I motsats till länderna i Asien och Latinamerika har flertalet afrikanska
länder fått se sin ekonomiska tillväxt avstanna. Flera faktorer har samverkat
och medfört att de flesta länderna söder om Sahara nu befinner sig i
ekonomisk kris med ökande budget- och betalningsbalansunderskott och
en stagnerande eller sjunkande nationalinkomst. Av avgörande betydelse
är att produktionen av jordbruksprodukter för avsalu har minskat. Denna
minskning har fortgått under flera år och resulterat i att den genomsnittliga
livsmedelsproduktionen per invånare i Afrika har minskat med 10% under
1970-talet.

I likhet med SIDA anser regeringen att behoven av och möjligheterna till
strukturella förändringar inom jordbrukspolitiken bör inta en central roll i
dialogen med representanter för programländerna. I denna bör speciell
tonvikt läggas vid att belysa den avgörande betydelse som producentpriserna,
växelkurspolitiken, tillgången till jord och trygghet i innehavet av
denna liksom tillgången på insats- och konsumtionsvaror på landsbygden
har för avsaluproduktionen. 1 anslutning till detta bör vikten av en fungerande
distribution på landsbygden beaktas. De försök till lösningar som
kan skönjas i vissa programländer bör uppmuntras. De nordiska länderna
har under många år arbetat för att främja framväxten av kooperativa
organisationer inom jordbruket i Afrika. Det är naturligt att i det uppkomna
krisläget framhäva den betydelse frivilliga kooperativ kan ha även
där de existerar vid sidan av jordbruk som drivs i statliga former.

Svenskt livsmedelsbistånd bör kunna utgå även fortsättningsvis i akuta
bristsituationer men mottagaren bör påta sig att vidta nödvändiga åtgärder
för att öka den inhemska jordbruksproduktionen.

Biståndsprogrammens nuvarande utformning med inriktning på investeringar
avseende såväl infrastruktur som direkt produktion bidrar till att på
sikt förbättra betalningsförmågan. Regeringen ser ingen anledning till att
biståndets huvudinriktning ändras till följd av de ekonomiska problemen i
mottagarländerna. Endast genom en balanserad ekonomisk tillväxt och
skapande av nya resurser kan u-ländernas försörjningsproblem lösas på
lång sikt.

UU 1983/84:15

Som SIDA påpekar är det kortsiktiga problemet för många länder inte
främst att öka investeringarna för att skapa nya resurser utan snarare att
öka kapacitetsutnyttjandet av befintliga resurser, särskilt arbetskraft och
jord men även industriell kapacitet. En snabb förbättring av folkförsörjningen
skulle med en sådan inriktning kunna ske utan kostnader för samhället
i form av nya investeringar.

I flertalet mottagarländer är f. n. bristen på utländsk valuta påtaglig. Det
gäller särskilt sådan valuta som inte är bunden till projekt. I det läget är
konvertibel valuta som kan användas för inköp av konsumtionsvaror och
även insatsvaror av stort värde för landet. Nyttan av varje ytterligare
krona som används för sådant ändamål är ofta större än om den hade
använts i ett nytt projekt.

Regeringen anser att vi bör ge vårt stöd till de programländer som gör
omprioriteringar för att åstadkomma ett högre utnyttjande av befintliga
resurser. Det svenska biståndet bör också fortsättningsvis bidra till en
sådan anpassning, även om den medför att överenskomna projekt måste
uppskjutas. När det gäller att minska underutnyttjandet på kort sikt är
flexibiliteten i det landramsinriktade biståndet ett medel att höja biståndets
effektivitet. Det bör även fortsättningsvis ges möjlighet att finansiera lokala
kostnader. Regeringen delar emellertid SIDA:s uppfattning att sådan
finansiering inte får göras så generös att den urholkar mottagarlandets
ansvar för projekten.

Södra Afrika

Sverige har under lång tid lämnat omfattande humanitärt bistånd till
södra Afrika samt stött frigörelsesträvanden och utvecklingsansträngningarna
i regionen. Nära hälften av det landramsbundna biståndet avser
länderna i södra Afrika. Därtill kommer bidrag till det regionala samarbetet
inom SADCC:s ram mellan de självständiga staterna i området, humanitärt
stöd till SWAPO och ANC i deras strävan att uppnå ett självständigt
Namibia resp. ett Sydafrika fritt från apartheid, katastrofbistånd i samband
med naturkatastrofer och stridsaktiviteter, insatser via enskilda organisationer
samt stöd till forskningsprogram och institutionssamarbete. Regeringen
finner starka utrikes- och biståndspolitiska skäl för ett fortsatt
omfattande svenskt stöd till regionen. Det är angeläget att stödet ytterligare
breddas och intensifieras inom ramen för en väl sammanhållen politik.
För att möjliggöra en bättre samordning av kommersiella ansträngningar
och biståndsinsatser i området kommer en särskild regionkoordinator att
tillsättas inom utrikesdepartementet. Denne får i uppdrag att undersöka
möjliga kopplingar och samverkan mellan biståndet och andra former av
samarbete, bl. a. på handelsområdet. På så sätt bör ett bredare och effektivare
svenskt engagemang för regionens utveckling bli möjligt med hjälp av
de u-landspolitiska instrument som finns eller som är under uppbyggnad.

2 Riksdagen 1983184. 9 sami. Nr 15

UU 1983/84:15

Förutom fortsatt stöd genom medelsramarna för programländerna i regionen
samt regionala insatser inom ramen för SADCC och humanitärt
bistånd räknar regeringen med fortsatta insatser under budgetåret 1984/85
inom ramen för anslagsposterna Katastrofer m. m. och Enskilda organisationer.
Härvid bör särskilt uppmärksammas de länder som är utsatta för
Sydafrikas destabiliseringsåtgärder i regionen.

Inom de bilaterala samarbetsprogrammen för länderna i södra Afrika är
fortsatta satsningar angelägna inom sådana nyckelsektorer för ländernas
utveckling som jordbruk, transporter och kommunikationer, energi och
industri samt utbildning och förebyggande hälsovård. Ökad tonvikt bör
läggas vid rehabiliteringsinsatser samt stöd till drift och underhåll av olika
program och projekt i regionen. Slutligen är förvaltningsbistånd, inkl.
förvaltningsutbildning. ett angeläget område för svenskt stöd som har
välkomnats av olika samarbetsländer i regionen och som därför bör byggas
ut. Detta ligger i linje med ambitionen att stärka mottagningskapaciteten
och effektiviteten i biståndet.

Miljö, energi och utveckling

Inom det svenska biståndet har miljöaspekterna beaktats i ökande omfattning.
I östra Afrika har ett flertal program utvecklats, som syftar till att
skydda naturresurserna samtidigt som småbrukarnas utkomstmöjligheter
även på kort sikt ökar. Det största landsbygdsutvecklingsprogram som
Sverige stöder med biståndsmedel är byskogsprogrammet i Indien, som
kommer att öka byarnas försörjning med brännved samtidigt som det
bidrar till att förhindra miljöförstöring. Regionala miljövårdsprogram är
under utveckling inom ramen för SADCC i södra Afrika, genom FN:s
Sahelprogram och i Mekongkommitténs regi.

Tyngdpunkten i vår satsning på miljövård ligger inom landprogrammen,
vilket är naturligt med tanke på den nära samverkan som krävs med
mottagarländernas myndigheter och på behovet att integrera miljövårdsinsatserna
med verksamheter inom flera olika sektorer. Vid sidan av dessa
större program finns det ett behov att i viss omfattning bedriva en experimentverksamhet
som mer inriktas på att pröva nya metoder och utveckla
svensk resursbas än på att lösa problem som är specifika för ett enskilt
land. Det kan också vara fråga om problem som berör en grupp av länder
och som aktualiseras av ett mellanstatligt organ. Sådana insatser görs med
hjälp av medel som anvisas för ämnesinriktad verksamhet, inom vilken
miljövård sedan innevarande budgetår utgör en viktig del. Metodarbetet på
miljöområdet kommer även i fortsättningen att vara en del av denna
verksamhet. Metoder som prövats inom ramen för den ämnesinriktade
verksamheten kan utnyttjas i större projekt inom landprogrammen, i den
utsträckning som större investeringsmedel anses erforderliga av parterna.
Detta har också redan skett i flera fall.

UU 1983/84:15

U-ländernas energiförsörjning har ofta ett nära samband med miljöproblemen
i u-länderna. Exploateringen av energislag som ved, jordbruksavfall
och torkad spillning får i många länder allvarliga negativa miljöeffekter.
De under 1970-talet kraftigt stigande oljepriserna skapade också svårigheter
för många u-länder. Även om de kraftiga oljeprisökningarna nu upphört
är det uppenbart att u-länderna måste ägna stor uppmärksamhet åt sin
energiförsörjning i framtiden. Detta måste ske med hänsyn tagen till de
ekologiska faktorerna så att inte mark- och skogsförstöringen fortsätter.

I det svenska biståndet uppmärksammas behovet att stödja u-ländernas
ansträngningar att förbättra sin energiförsörjning på flera sätt. Inom ramen
för den ämnesinriktade verksamheten lämnas stöd bl. a. till energiplanering
och utveckling av nya och förnybara energikällor. Detta sker mot
bakgrund av att 1981 års konferens om nya och förnybara energikällor
underströk den betydelse dessa energikällor på sikt måste få för energiförsörjningen.
Huvuddelen av det svenska energibiståndet lämnas emellertid
inom ramen för enskilda landprogram. Därvid uppmärksammas särskilt
landsbygdens energibehov och angelägenheten att lösa den s.k. brännvedskrisen
som innebär att stora skogsområden skövlas. De tidigare
nämnda byskogsprogrammen har bl. a. till mål att förbättra vedförsörjningen.
Stödet till utbyggnaden av vattenkraften är också viktigt. Vattenkraften
är en sådan förnybar energikälla, som kan ge u-länderna betydande
energitillskott och där Sverige har goda förutsättningar att medverka. På
det multilaterala planet har Sverige bidragit till att de stora finansieringsorganen
i större utsträckning inriktar sin verksamhet på energisektorn.

Biståndets kvalitet och effektivitet

Biståndsmyndigheternas administrativa kapacitet har stor betydelse för
biståndets kvalitet och effektivitet. SIDA har under senare år vidtagit en
rad åtgärder för att öka sin kapacitet. Biståndet har koncentrerats i olika
hänseenden, en långtgående decentralisering till biståndskontoren har ägt
rum och rationalisering och personalutveckling har bedrivits alltmer systematiskt.
SIDA:s ansträngningar har gett gott resultat och SIDA bör fortsätta
på den inslagna vägen. Regeringen vill emellertid understryka att kapacitetsproblemet
i högre grad hänger samman med ökade ambitioner hos
såväl statsmakterna som SIDA i fråga om uppfyllandet av biståndsmålen
än med en ökning av den reala biståndsvolymen per handläggare. En
central fråga är således att avgöra hur ambitionsnivån och SIDA:s kapacitet
bäst kan bringas i balans. Den frågan får närmare övervägas i samband
med behandlingen av biståndsorganisationsutredningens betänkande (Dir.
1983:31). 1 avvaktan på det föreslår regeringen inte någon administrativ
förstärkning av SIDA.

Utrikesdepartementet har ett övergripande ansvar för utvärderingsverksamheten
vad gäller såväl multilateralt som bilateralt bistånd. Det ankommer
på departementet att bl. a. initiera och granska utvärderingar som görs

UU 1983/84:15

av internationella organ och de svenska biståndsmyndigheterna. Resultaten
av utvärderingarna läggs (ill grund för regeringens biständspolitiska
ställningstaganden. Utvärderingsfunktionen har under senare år fullgjorts
av en befattningshavare, biståndsinspektören. Utvärderingsfunktionen bör
ytterligare förstärkas. Det sker genom att funktionen överförs på flera
särskilda utvärderartjänster. De befattningshavare som övertar inspektörens
uppgifter skall kunna utnyttja kapaciteten inom hela biståndsavdelningen
för att samordna och vidareutveckla utvärderingsarbetet över hela
det biständspolitiska fältet.

Motioner

(med (inledning av grop. 1983184:100)

1 motion 1983/84:534 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp), yrkande I, hemställs I.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om riktlinjerna för den svenska biståndspolitiken.

I motion 1983/84: 765 av Ingrid Sundberg (m) hemställs

att riksdagen uttalar sig för att landramarna till mottagarländerna av
svenskt bistånd skall ges ökad flexibilitet genom att de i högre grad knyts
till resultatet av förda förhandlingar mellan SIDA och mottagarländernas
myndigheter.

I motion 1983/84:965 av Pär Granstedt m.fl. (c) hemställs

att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om initiativ dels för
att skapa gynnsammare handelsvillkor för u-länder, dels för åstadkommande
av en s. k. socialklausul i enlighet med vad som anförts i motionen.

1 motion 1983/84:966 av Per Petersson m.fl. (m). yrkandena I och 4,
hemställs

I. att riksdagen godkänner de riktlinjer för utvecklingssamarbetet som
förordas i denna motion under rubrikerna Ett effektivare bistånd. Demokrati
och mänskliga rättigheter. Enskilda organisationer. Mindre låsning
till landramarna. Miljö, markvård samt energi samt Samverkan med näringslivet,

4. att riksdagen beslutar att befattningen som biståndsinspektör ånyo
inrättas.

I motion 1983/84: 1171 av Martin Olsson och Ulla Tillander (båda c),
hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om att Sverige vid ingående eller förlängning av biståndsavtal
med u-länder förbehåller sig rätt till omprövning av avtalet, om mottagarlandet
deltar i krigsoperationer eller undertrycker grundläggande mänskliga
rättigheter eller förutsättningarna för biståndet av andra anledningar
avsevärt förändrats.

UU 1983/84: 15

I motion 1983/84: 1173 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c), yrkande 2. hemställs 2.

att riksdagen uttalar som sin mening att en parlamentarisk utredning
bör tillsättas med uppgift att lämna förslag till användning och inriktning av
det framtida svenska biståndet till de fattiga folken.

I motion 1983/84:1552 av Sten Sture Paterson (m), yrkandena 1-4.
hemställs

1. att riksdagen hos regeringen anhåller att denna verkar för att skapa en
internationell konvention för bevarande och ökning av vegetationsbältenas
transpirationskapacitet i Afrika.

2. att riksdagen hos regeringen begär initiativ i syfte att i internationell
samverkan skapa en institution för forskning inom området vegetationens
betydelse för klimatet.

3. att riksdagen beslutar uttala sig för att SIDA planerar sin hjälpverksamhet
så att en ökad vikt ges åt träd- och skogsplantering samt rehabilitering
av vegetation.

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en utvecklingsplan för
miljöfrågor i SIDA:s verksamhet till vars målsättning utvecklingsprogram
och utvecklingsprojekt samverkar i enlighet med vad som i motionen
anförts.

I motion 1983/84: 1557 av Ivar Virgin (m) hemställs

att riksdagen hos regeringen begär program för Sveriges bidrag till
utvecklingen av skogstillgångarna i våra programländer i Afrika.

Utskottet

I de föreliggande tre partimotionerna 534, 966 och 1173 från (fp), (m) och
(c) framförs synpunkter och krav av skilda slag som i viss utsträckning
berör centrala principer för Sveriges utvecklingssamarbete. I det följande
redovisas motionernas innehåll i vad avser allmänna riktlinjer för biståndet,
varvid särskilt uppmärksammas de förslag som är delvis gemensamma
för de tre motionerna. C-motion 1173 avstår emellertid från att nu yrka på
konkreta förändringar av det svenska utvecklingssamarbetet, då man förordar
att en parlamentarisk utredning tillsätts med uppgift att lämna förslag
till användning och inriktning av det framtida svenska biståndet till de
fattiga folken.

För det första ges i fp-motion 534 och m-motion 966 demokratimulet en
särskild betoning. Det är en alltför dominerande uppfattning att demokrati
inte kan förenas med social och ekonomisk utveckling, heter det bl. a. i
motion 534. Bistånd bör inte ges till länder som missköter sin ekonomi eller
där de mänskliga rättigheterna alltmer åsidosätts.

I ländervalet måste demokratimålet lyftas fram. anförs det i motion 966.
Inställningen till mänskliga rättigheter är ofta avgörande för bedömningen

UU 1983/84:15

om ett land närmar sig eller fjärmar sig från demokratimålet. Med länder
som bedriver anfallskrig, har trupper på främmande territorium eller systematiskt
kränker mänskliga rättigheter bör biståndssamarbetet omprövas
och i sista hand avbrytas, anser motionärerna, som av detta skäl också
föreslår att biståndet till Vietnam avslutas. Liknande synpunkter anförs i
motion 1171.

På en andra punkt har de tre partimotionerna delvis sammanfallande
synpunkter, nämligen beträffande landprogrammeringsmetoden. I motion
966 anförs att landramstänkandet medför att programländerna blir alltmer
beroende av svenskt bistånd. Enligt motionärernas uppfattning bör landramsutfastelserna
i stället för att som nu vara oförändrade under den
treåriga planeringsperioden i stället minska med 20% det andra året och
med 30% det tredje. Med denna metod skulle det bli lättare att vid behov
förändra sammansättningen av mottagarlandskretsen.

Motion 534 går ytterligare ett steg och önskar på längre sikt avskaffa
landprogrammeringen till förmån för ett mer ämnes- eller projektinriktat
stöd. Projektbistånd är enligt motionärerna mer effektivt, uppfyller de
biståndspolitiska målen bättre, har ett särskilt värde för opinionsbildningen
för bistånd och ger större möjligheter att anpassa biståndet till områden
på vilka Sverige har speciellt kunnande. Projekten i fråga torde ofta bli
stora och långsiktiga. Även systemet med huvudmottagarländer bör förändras
och formerna för samarbetet med de nuvarande huvudmottagarländerna
omprövas, heter det också i motionen.

Även i motion 765 framförs kritik mot landramsmetoden och förordas ett
projektinriktat bistånd. Medelsramarnas storlek bör fastställas först som
ett resultat av förda projektförhandlingar.

En tredje delvis gemensam punkt är önskemålet att ytterligare ta till vara
de enskilda organisationernas kapacitet och kunnande i utvecklingssamarbetet.
En särskild fördel med bistånd genom enskilda organisationer, heter
det i motion 966. är att de inte behöver stödja regeringar utan bidrar tili
ökad pluralism i utvecklingsländerna och därmed bidrar till demokratiutvecklingen.
Liknande tankegångar torde ligga bakom förslaget i motion
534 om att skapa en särskild fond för stöd till ideella sammanslutningar i uländerna
som saknar motsvarighet i Sverige. Samtliga de tre partimotionerna
föreslår också höjningar av varierande storlek av medelsramen för
Enskilda organisationer. Dessa yrkanden behandlar utskottet under avsnittet
för anslagsposten i fråga.

Motionerna 534 och 966 tar för det fjärde upp effektiviteten i biståndet
till behandling. Som ett sätt att förbättra effektiviteten pekar motion 534 på
de enskilda organisationernas möjlighet att kanalisera ytterligare bistånd. 1
motion 966 anförs bl. a. att effektiviteten bör kunna höjas om svenska
företag och organisationer i ökande grad utnyttjas i biståndet. Förutsättningarna
för ett effektivt bistånd ökar också om Sverige samarbetar med
länder som strävar efter demokratiska och marknadsekonomiska lösningar

UU 1983/84:15

på utvecklingsproblemen i stället för länder som saknar fungerande utvecklingsstrategi.
Biståndet till sådana länder bör växlas över till hjälp i
andra former, t.ex. genom enskilda organisationer, katastrofbistånd eller
hälso- och sjukvård.

I samma motions yrkande 4 föreslås vidare att befattningen som biståndsinspektör
vid UD ånyo inrättas. Klara mål måste sättas upp för varje
biståndsprojekt, så att projektet som sådant kan utvärderas.

Som en femte punkt i motionerna betonas behovet av ökad samverkan
med näringslivet. Motion 966 ser detta som en metod att öka återflödet till
Sverige av biståndsmedel och höja effektiviteten i biståndet. Sverige bör
stödja projekt inom sådana områden där svenskt näringsliv besitter särskilt
god kunskap. Som exempel nämns vattenkraft och annan energiförsörjning,
hälso- och sjukvård, skogsbruk, mineralutvinning, meteorologi och
telekommunikationer, heter det i motionen.

Även motionerna 534 och 1173 berör den svenska resursbasens betydelse
i biståndet. För biståndsviljan vore det värdefullt om så mycket som
möjligt av vårt bistånd bestod av svenska varor och tjänster, heter det i
motion 1173. Samtidigt måste svenskt kunnande och svensk produktion
delvis anpassas efter den fattiga världens verkliga behov. I motion 534
anges som en av fördelarna med projektbistånd att det kan anpassas till
insatser där Sverige har ett speciellt kunnande.

För det sjätte vill de tre partimotionerna förstärka de särskilda insatserna
för miljö- markvård och energi, motion 966 och 1173 genom att tillföra
ytterligare medel till anslagsposten Särskilda program och motion 534
genom att återinföra den tidigare anslagsposten för miljö- och markvård
samt energi. Motion 1173 har över huvud taget en särskild betoning på de
globala miljö- och resursproblemen. Den omläggning av det svenska utvecklingssamarbetet
i denna riktning som motionärerna förordar har en
vidare syftning än enbart en förstärkning av anslagsposten Särskilda program
för miljö, markvårds- och energiinsatser.

Bisråndsmålen; demokrati och mänskliga rättigheter

De grundläggande principerna för det svenska utvecklingssamarbetet
liksom dess allmänna inriktning växte fram under slutet av 1960- och
början av 1970-talen, parallellt med en snabb ökning av biståndsanslagens
storlek.

Under 1970-talet gjordes en grundlig översyn av utvecklingssamarbetet
av en parlamentarisk utredning (SOU 1977: 13) varpå följde en proposition
om riktlinjer för utvecklingssamarbetet (prop. 1977/78:135). Utredningen
och propositionen föreslog inga genomgripande förändringar av utvecklingssamarbetet.
Resultatet blev snarast att redan gällande riktlinjer och
praktik bekräftades. De fyra allmänna biståndspolitiska målen slogs fast,
landprogrammeringen fastlades som metod att uppnå dessa mål.

UU 1983/84:15

Inte heller under de år som gått sedan riktlinjepropositionen antogs av
riksdagen har de grundläggande principerna för biståndet, såsom de uttryckts
av riksdag och regering, ändrats.

Vår syn på utvecklingssamarbetets möjligheter och begränsningar har
emellertid inte förblivit oförändrade. Svårigheterna var större än väntat.
Utvecklingshindren var inte bara brist på ekonomiska resurser i u-länderna
utan ofta av mer grundläggande social och kulturell karaktär. Till detta har
kommit den nu långvariga ekonomiska kris som bromsat världshandeln,
hämmat i-ländernas biståndsvilja och framför allt drabbat de fattigaste uländerna.

Även om mål och metod för det svenska utvecklingssamarbetet inte i
grunden ändrats har dock biståndets innehåll och form påverkats av gjorda
erfarenheter. Riksdagen har under senare år i samband med behandlingen
av de årliga biståndspropositionerna gjort ett antal uttalanden om biståndets
inriktning som vid sidan av de allmänna målen utgör riktmärken för
utvecklingssamarbetet. Utskottet vill särskilt hänvisa 'till avsnitten om
allmänna riktlinjer i biståndsbetänkandena UU 1980/81: 20, 1981/82: 20 och
1982/83:20. Miljövård och landsbygdsutveckling är exempel på områden
som långt ifrån är nya men som givits en allt starkare betoning under
senare år. Nya biståndsformer, såsom u-krediter, har tillkommit. Som
givarland har vi börjat ställa ökade krav på våra samarbetsparter.

Inom ramen för gällande principer har biståndet på detta sätt successivt
kunnat anpassas efter gjorda erfarenheter och till aktuella behov.

Till grund för Sveriges biståndspolitik ligger de fyra biståndspolitiska
målen resurstillväxt, ekonomisk och social utveckling, ekonomisk och
politisk självständighet samt demokratisk samhällsutveckling. De fyra målen
har alla lika värde. De är samtidigt allmänt formulerade och avsedda
som allmän vägledning. Biståndets innehåll och inriktning i de enskilda
fallen kan inte bestämmas enbart med hjälp av målen. Inte heller måste
man alltid ställa kravet att alla målen samtidigt är uppfyllda i varje enskild
biståndsinsats. Biståndsmålen bör enligt utskottets mening ligga fast. Utskottet
noterar i sammanhanget att ingen av de här behandlade motionerna
ifrågasätter de fyra målen.

Några av motionerna vill lägga ökad tonvikt vid demokratimålet bl. a.
534, 966 och 1171. I motion 966 görs bedömningen att biståndet har större
förutsättningar att bli effektivt i länder som strävar efter demokratiska och
marknadsekonomiska lösningar på utvecklingsproblemen.

Utskottet är av uppfattningen att ett folkligt deltagande i utvecklingsprocessen
är en av förutsättningarna för bestående och effektiva resultat
av biståndssamarbetet. Det är viktigt att biståndet främjar framväxten av
demokratiska samhällsinstitutioner. Avsaknad av demokrati i vår mening i
mottagarländerna kan dock ensamt knappast vara ett skäl för en omprövning
av biståndet. Sverige har sedan lång tid biståndssamarbete med länder
med skilda politiska system. Vi möter ofta samhällslösningar som inte har

UU 1983/84:15

någon motsvarighet i Västvärlden. De främsta hindren för vårt utvecklingssamarbete
har ofta andra orsaker än de politiska system olika regimer
kan ha valt. Något enkelt samband mellan biståndets effektivitet och
politiskt system i mottagarlandet föreligger enligt utskottets mening knappast.

Biståndssamarbetet måste omprövas med länder som bedriver anfallskrig
och systematiskt kränker mänskliga rättigheter, heter det vidare i
motion 966. Riksdagen har vid flera tidigare tillfällen lagt fast att allvarliga
och långvariga kränkningar av mänskliga rättigheter bör kunna motivera
att ett biståndssamarbete omprövas. I fråga om avbrytande av bistånd till
länder som bedriver anfallskrig har riksdagen varit av meningen att allmängiltiga
och entydiga regler för sådana fall inte kan fastställas utan att en
prövning sist och slutligen måste göras i de enskilda fallen. Riksdagen har
också framhållit att biståndet inte bör betraktas som ett utrikespolitiskt
påtryckningsmedel.

Utskottet anser att dessa uttalanden fortfarande har giltighet. Det är
samtidigt uppenbart att ett biståndssamarbete inte kan förbli opåverkat av
situationen hos motparten. Det ter sig också naturligt att två parter som
har ett långvarigt och nära samarbete borde ha ett gemensamt intresse av
att skapa så goda förutsättningar som möjligt för ett fortsatt samarbete. En
diskussion om mänskliga rättigheter bör kunna föras med ett biståndsmottagarland
inom ramen för ett biståndssamarbete på samma sätt som Sverige
mot andra länder påtalar kränkningar av mänskliga rättigheter, utan att
detta skall ses som en otillbörlig utrikespolitisk påtryckning. Även valet av
projekt och mottagargrupper kan vara av betydelse för att visa vilken vikt
Sverige fäster vid skyddet av mänskliga rättigheter.

Med hänvisning till vad som sålunda anförts avstyrker utskottet yrkande
I i motion 534 och yrkande 1 i motion 966 i vad avser avbrytande av
bistånd m. m. samt motion 1171.

Landprogrammering

Utskottet övergår nu till att behandla de olika motionernas synpunkter
på landprogrammering och landramssamarbete. Sverige har tillämpat landprogrammering
i sitt bilaterala bistånd sedan mer än tio år. Det är en metod
för utvecklingssamarbete som utgår från uppfattningen att utländskt bistånd
för att ge avsett resultat bör ingå som ett element i det mottagande
landets utvecklingsplanering.

Landramssamarbetet kan sägas bygga på tre förutsättningar, nämligen
långsiktighet, förutsägbarhet och mottagarlandets medinflytande.

Mottagarlandet bör kunna räkna med att givarens engagemang är i någon
mening långsiktigt. Därför är fleråriga biståndsutfästelser, landramar, ett
väsentligt inslag i landprogrammeringen. De syftar till att ge mottagarlandet
ett visst mått av planeringstrygghet. Om långsiktigheten skall få någon
verklig innebörd bör också utfästelsernas storlek med någon grad av säker -

UU 1983/84:15

het kunna förutsägas. Slutligen bör biståndet svara mot mottagarens behov.
Mottagarlandet bör ges ett väsentligt inflytande över medlens användning
och biståndets innehåll. Det är syftet med dialogen. Denna förs
med landets regering eftersom det rör sig om ett regeringssamarbete mellan
suveräna stater.

Dessa tre förutsättningar är landprogrammeringens kärna. De kan vara
mer eller mindre långtgående men måste alla finnas med om metoden skall
praktiseras.

I motionerna 534 och 966 framförs framför allt två invändningar mot
landramssamarbetet. Det anses minska möjligheterna att ställa krav på
mottagarlandet och bedriva ett effektivt projektbistånd, inriktat på sektorer
som vi själva önskar stödja och där Sverige har ett särskilt kunnande
att erbjuda. Det anses vidare bidra till en långvarig bindning till bestämda
mottagarländer. En särskild följd av denna långsiktiga bindning och tekniken
med flerårsutfastelser anses vara att stora outnyttjade men låsta reservationer
uppstår inom landramarna. Utskottet vill med anledning härav
anföra följande synpunkter.

Nuvarande metod för landprogrammering innebär inte att avgörandet
över biståndets innehåll och form överlämnas till mottagarlandet. Inom
dess ram ryms även projektbistånd av olika slag, också sådant som sker i
nära samarbete med svensk industri. SIDA utnyttjar numera, med stöd av
uttalanden från riksdag och regering, i ökande grad möjligheten att påverka
biståndets inriktning och utformning. Metoderna för planering, genomförande
och uppföljning av landsamarbetet har fått en betydligt fastare
struktur. Det bör inte heller uteslutas att landprogrammeringen och existensen
av landramar i praktiken kan ge större rätt och möjlighet för
givarparten att ställa krav på mottagarens egen planering än vad renodlat
projektbistånd skulle göra. En allmän förutsättning för en mer målmedveten
dialog är emellertid att givaren själv har en klar uppfattning om vad han
vill uppnå.

Vad gäller långsiktigheten i landprogrammeringen vill utskottet understryka
att allt utvecklingssamarbete bör vara av långsiktig karaktär. Även
ett renodlat projektbistånd, särskilt om det skall omfatta större projekt,
såsom förutsätts i motion 534, måste i praktiken bli relativt långsiktigt och
medföra en viss bindning till mottagarlandet i fråga. Den för biståndssamarbetet
nödvändiga landerfarenhet, som SIDA och övriga biståndsmyndigheter
efter hand förvärvat, gör också att en uppdelning av projektsamarbetet
på ett mycket stort antal länder ter sig mindre önskvärd.

Stora reservationer har inte sällan uppstått inom landramarna. Den helt
övervägande delen därav utgörs emellertid av intecknade reservationer.
Det finns anledning att anta att även ett utpräglat projektsamarbete skulle
leda till samma typ av intecknade reservationer. Det är också att märka att
inga reservationer betalas ut till mottagarlandet innan överenskommelse
nåtts om deras användning.

UU 1983/84:15

Utskottet delar motionärernas uppfattning att projektbistånd ofta medför
större flexibilitet för givarlandet. Detta kan ibland vara önskvärt.
Samtidigt vill emellertid utskottet erinra om att syftet med landprogrammeringsmetoden
i första hand är att medge större flexibilitet för mottagarlandet.

Ett långsiktigt bistånd kräver inte med nödvändighet oförändrade landramar.
Enligt utskottes mening kan det finnas skäl som talar för att under
vissa omständigheter minska automatiken i de utfästelser som görs mot
mottagarländerna. 1 motion 966 föreslås regelmässiga sänkningar av utfästelserna
för år två och tre i den treåriga planeringsperioden.

Flerårsutfästelserna i landprogrammeringen har ibland fått till följd att
vissa medelsanvisningar stått outnyttjade under längre tid. Detta är en
naturlig men för den skull inte alltid önskvärd följd av den använda metoden,
särskilt i en situation då budgetläget hindrar stora ökningar av biståndsanslagen.
I budgetpropositionen utber sig också regeringen bemyndigande
att för kommande år i vissa fall göra utfästelser som avser sjunkande
bidrag eller landramar. Utskottet föreslår att regeringen ges ett
sådant bemyndigande. Det kan samtidigt finnas skäl för regeringen att
närmare överväga under vilka betingelser den angivna metoden bör kunna
praktiseras i fortsättningen och huruvida den skulle kunna tillföra landprogrammeringen
ökad flexibilitet utan att kravet på långsiktighet och förutsägbarhet
överges. Därvid bör bl. a. för- och nackdelar med generella resp.
selektiva sänkningar belysas. Även andra metoder att bättre samordna
medelsanvisning och medelsförbrukning skulle kunna övervägas i sammanhanget.
Detta bör ges regeringen till känna.

Med hänvisning till det ovan anförda avstyrks yrkande 1 i motion 534,
motion 765 och yrkande 1 i motion 966 i vad avser landprogrammering och
projektbistånd.

Enskilda organisationer

Bistånd genom enskilda organisationer har fått en allt större betydelse
under senare år. De statliga bidragen till deras verksamhet i u-länderna har
ökat kraftigt, såväl över anslagsposten för enskilda organisationer som
över posterna för katastrofbistånd och humanitärt bistånd. De föreliggande
motionsyrkandena om höjningar av bidragen till de enskilda organisationerna
och förslaget om inrättande av en särskild fond för stöd av frivilliga
organisationer i u-länderna behandlas under rubriken Enskilda organisationer
i detta betänkande.

Det bistånd som förmedlas av enskilda organisationer är ofta effektivt
och flexibelt. Det kan ges en inriktning på bestämda ändamål som Sverige
vill främja men som inte alltid lämpar sig för ett direkt regeringsbistånd.
Inte sällan har de enskilda organisationerna en unik möjlighet att lämna
humanitär hjälp, värna om mänskliga rättigheter och ge stöd åt en demokratisk
utveckling. Det finns emellertid också klara gränser för omfånget i

UU 1983/84:15

de enskilda organisationernas biståndsverksamhet. Begränsningarna sammanhänger
med organisationernas egen kapacitet och med SIDA:s kapacitet.
En begränsning av utrikespolitisk karaktär kan ligga i att bistånd
genom och till organisationer ligger utanför regeringsparternas direkta
inflytande samtidigt som det uppfattas som en av den bidragsgivande
staten stödd verksamhet. Det är bl. a. överväganden av detta slag som gör
att direkta bidrag som regel inte lämnas till frivilliga organisationer i uländer
utan att förmedling skall ske via en svensk systerorganisation, som
bl. a. kan förväntas ha ett visst mått av kontroll över medlens användning.
Undantaget från denna huvudregel är bidrag till kvinnoorganisationer i uländer.

Om bistånd genom enskilda organisationer skall förbli ett väsentligt
inslag i Sveriges samarbete med utvecklingsländerna kan det enligt utskottets
mening finnas anledning för regeringen att närmare överväga de
nämnda kapacitetsfrågorna och i övrigt överväga vilka möjligheter och
begränsningar som är för handen vid bistånd genom enskilda organisationer.
Därvid bör det också vara möjligt att i huvudsak tillgodose det i
motion 2200 framförda önskemålet om en utredning om kooperationens
roll i biståndet.

Vad utskottet här anfört om de enskilda organisationerna bör riksdagen
ge regeringen till känna.

Effektivitet och restiltatvärdering

Effektiviteten i biståndet har fortlöpande uppmärksammats i den allmänna
debatten. Utskottet har vid flera tillfällen haft anledning återkomma
till frågan och understrukit betydelsen av att biståndets effektivitet noga
prövas genom en fortgående utvärdering av projekt och program.

Som antyds i ett par av de föreliggande motionerna erbjuder utpräglat
projektbistånd ibland utvärderingsfördelar ur teknisk synpunkt. Även de
- ofta mindre omfattande — insatser som genomförs av enskilda organisationer
har stundom en direkt verkan som gör dem lättare att utvärdera.

I motion 966 föreslås att befattningen som biståndsinspektör återinrättas.
Systemet med en fristående biståndsinspektör prövades under ca två
år. Erfarenheterna av befattningen har bl. a. visat att utvärdering av det
omfattande statliga biståndssamarbetet måste ske med andra metoder och
med större resurser än vad en enda befattningshavare kan erbjuda. Mot
denna bakgrund har regeringen föreslagit att inspektörsfunktionen utbyts
mot två utvärderartjänster, placerade inom avdelningen för internationellt
utvecklingssamarbete på UD. De skall ha ett nära samarbete med SIDA
och deras uppgift blir snarare att ge andra instanser uppdrag till utvärdering
än att själva genomföra fristående inspektioner.

Utskottet finner regeringens förslag rimligt. En verklig utvärdering av
biståndets effekter är en svår uppgift som kräver lagarbete. Ett enskilt
projekts effektivitet kan i viss mening vara stor samtidigt som de långsik -

UU 1983/84:15

tiga och varaktiga effekterna av det är betydligt svårare att mäta. När det i
motion 966 med rätta pekas på de svårigheter som möter utvecklingssamarbetet
i vissa mottagarländer på grund av lokala politiska och institutionella
förhållanden, belyser detta samtidigt att utvärdering av bistånd
gärna för till en utvärdering av hela samhällens effektivitet.

Svårigheterna får emellertid inte innebära att kraven på effektivitet i
biståndet blir mindre. Utskottet avstyrker yrkande 4 i motion 966 om
biståndsinspektörtjänsten men instämmer i motionärernas synpunkt att
höga krav måste ställas på biståndets resultat och förmåga att nå de fattiga
befolkningsgrupper det är avsett för.

Svenska resurser i biståndet

Det svenska biståndet kan bli effektivare om svenska företag och organisationer
i större utsträckning engageras i verksamheten, heter det i motion
966. Liknande synpunkter framförs i motionerna 534 och 1173. Samarbetet
mellan biståndsorgan, forskning och näringsliv måste utvecklas och
svensk produktion delvis anpassas efter den fattiga världens verkliga behov,
anförs det i den sistnämnda motionen.

Utskottet delar synpunkten att svenska resurser och svenskt näringslivs
produkter bör kunna vara naturliga och effektivt verkande inslag i ett
svenskt bistånd. En utveckling i denna riktning har också skett under
senare år. Utgångspunkten för Sveriges utvecklingssamarbete är emellertid
u-ländernas egna behov, har det ofta påpekats av regering och riksdag.
Denna utgångspunkt bör fortfarade vara avgörande för vårt biståndssamarbetes
inriktning och innehåll. 1 betänkandet UU 1982/83:20 uttryckte sig
utskottet på följande sätt härom:

Samtidigt tinner utskottet det angeläget att erinra om att ökat återflöde
inte får betraktas som ett mål i sig. Det bör framför allt inte bli så att
biståndsformerna och biståndets innehåll i förväg anpassas efter utsikterna
till återflöde. När emellertid de svenska biståndsmyndigheterna med en
mottagande part från biståndspohtiska utgångspunkter nått enighet om ett
projekt eller program, bör det inte föreligga hinder för en strävan att
utnyttja det svenska resursutbudet.

Utskottet anser att denna synpunkt alltjämt är gällande och avstyrker
med hänvisning därtill ifrågavarande delar av yrkande 1 i motion 534 och
yrkande 1 i motion 966. Frågan om bindning av biståndet - som berörs i
motion 966 m. fl. motioner - behandlas på annan plats i detta betänkande.

Miljö- oell markvård

Ett flertal motioner uppehåller sig vid miljö- och markvårdsfrågor. Huvuddelen
av dessa behandlas under avsnittet Särskilda program eftersom
de har nära samband med användningen av den anslagsposten.

Två motioner på detta område har emellertid sådan principiell innebörd
att utskottet hänför dem till avsnittet om allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet.
nämligen motionerna 1552 och 1557.

UU 1983/84:15

1 motion 1552 anförs bl. a. att utbredningen av olika typer av vegetationsbälten
särskilt i Afrika förändrats påtagligt. Den tropiska regnskogen
och den fuktiga savannen har minskat i areal och stäpp och öken i stället
brett ut sig. Detta har medfört en omfattande jordförstöring som enligt
motionärens mening sannolikt även bidragit till den ihållande torka som
råder på flera håll i den tredje världen. I takt med att det tropiska skogsområdet
minskar avtar också vattentranspirationen från dessa områden, vilket
kan ha till följd att nederbörden i angränsande trakter minskar katastrofalt.
Även grundvattennivån påverkas av vegetationsbältenas utseende
och utbredning. Försiktighet bör därför iakttas vid brunnsborrning i torra
områden.

Ökad vikt bör enligt motionärens mening läggas vid bevarandet av
skogstillgångarna, både i det svenska biståndet och i det internationella
samarbetet.

I motionens yrkande 1 föreslås att regeringen skall verka för en internationell
konvention på området och i yrkande 2 att regeringen tar initiativ i
syfte att i internationell samverkan skapa en institution för forskning om
vegetationens betydelse för klimatet. Utskottet har tolkat motionären så
att det är inrättande av en ny internationell institution som åsyftas.

De återstående två yrkandena i motionen tar sikte på åtgärder inom det
svenska utvecklingssamarbetet. SIDA bör ge ökad vikt åt skogsplantering
och rehabilitering av vegetationen, heter det i yrkande 3, och i yrkande 4
begärs förslag om en utvecklingsplan för miljöfrågor i SIDA:s verksamhet.

I motion 1557 om återställande av skogstillgångarna i Afrika fästs uppmärksamheten
på att skogsskövlingen bl. a. är en följd av behovet av
brännved. Motionären föreslår ett särskilt program mot skogsskövlingen
med åtgärder såsom ökade planteringsansträngningar, skydd av ungskogar.
mobilisering av befolkningen, stimulanser i form av bl. a. äganderättsreformer.
bättre användning av brännved genom effektivare spisar och
satsning på inhemsk elkraft.

Vegetationen har självfallet avgörande betydelse för livsbetingelserna på
vår jord. Utskottet delar uppfattningen att stora ansträngningar måste
läggas ned på att hejda den pågående skogsskövlingen och vända utvecklingen
mot ökad återväxt av skog och annan vegetation.

I motion 1552 berörs två delvis skilda frågor. Sambandet mellan skogsavverkning
och den omfattande markförstöringen är otvetydigt. Om marken
läggs bar utsätts den för sol-, vind- och vattenerosion. I regnrika
områden och då det rör sig om en begränsad avverkning sker i gynnsamma
fall efter hand en naturlig återväxt. I torra områden går den naturliga
återväxten mycket långsamt eller uteblir helt. Så utbreder sig öknen; ett av
jordens allvarligaste miljöproblem.

Sambandet mellan skogsavverkning och klimatiska förändringar är inte
lika klarlagt. Många forskare tycks hysa uppfattningen att det inte går att
påvisa att den avverkning av tropiska skogar som hittills ägt rum skulle

UU 1983/84:15

vara en av orsakerna till den ihållande torkan på flera håll i världen. Å
andra sidan har det inte heller visats att avverkningen skulle sakna betydelse.

Oavsett hur det förhåller sig med detta samband har en okontrollerad
skogsavverkning sådana lokala följder att det framstår som mycket angeläget
att vidta motåtgärder både nationellt och internationellt.

Någon internationell konvention till skydd för de tropiska skogarna och
deras transpirationskapacitet finns inte. Det finns anledning anta att vissa
berörda länder motsätter sig internationella ansträngningar att reglera
skogsavverkningen. Inte heller finns det såvitt utskottet har sig bekant
någon internationell institution som särskilt ägnar sig åt forskning om
vegetationens inflytande på klimatet.

En omfattande forskning om långsiktiga klimatförändringar och de möjliga
orsakerna till sådana äger emellertid rum i flera nationella institut. Av
särskilt intresse är självfallet om människan själv påverkar klimatet genom
sina handlingar.

FN:s miljöorgan UNEP följer nära forskningen om klimatets påverkan
på de naturliga systemen och den internationella situationen på miljö- och
markvårdsområdet. Inom FAO finns en särskild kommitté för tropiska
skogar.

Internationella naturskyddsunionen, som är en sammanslutning av nationella
myndigheter och naturskyddsföreningar, har antagit en World
Conservation Strategy. Den är inte bindande men spelar genom sina riktlinjer
en normgivande roll av vikt för bevarandet av naturtillgångarna i
världen.

Av viss betydelse i sammanhangen är också 1983 års internationella
avtal om tropiskt timmer, vilket med proposition 1983/84: 121 nyligen
förelagts riksdagen för godkännande. Det är ett råvaruavtal vars syfte är
att främja handeln med tropiskt timmer. Samtidigt är det emellertid ett mål
för avtalet att bevara de tropiska skogarna och upprätthålla den ekologiska
balansen i de berörda områdena. Medlemmarna av avtalet skall gemensamt
finansiera projekt som bl. a. tar sikte på utveckling av naturskog och
återplanteringsteknik.

Utskottet anser att fortsatta ansträngningar måste göras för att öka
ländernas medvetande om skogens betydelse för miljön och livsbetingelserna
på jorden. I det internationella samarbetet har organ som FAO och
UN EP ett särskilt ansvar, inte minst för en bälte samordning av de insatser
som redan görs.

Sambanden mellan vegetation, närmiljö och klimat är endast delvis
kända. Ytterligare forskning på flera delområden är utan tvekan påkallad.
Utskottet anser sig emellertid inte ha tillräckligt underlag för att föreslå en
sådan särskild satsning på forskning om sambandet mellan vegetation och
nederbördsklimat som upprättandet av en internationell institution på området
skulle innebära. Ännu mindre synes det utskottet finnas förutsätt -

UU 1983/84:15

ningar för en internationell konvention på detta komplicerade och ännu
omtvistade vetenskapliga fält.

Men hänsyn härtill avstyrks yrkandena 1 och 2 i motion 1552.

Skogsavverkning i u-länder förorsakas bl. a. av att människan för sin
försörjning behöver brännved och mark för jordbruk och boskapsskötsel.
Hotet mot världens skogar är till stor del en följd av ökat befolkningstryck
och fattigdom.

1 det konkreta svenska utvecklingssamarbetet intar skogsvårdsfrågor
numera en betydande plats. De hänger nära samman med miljö-, markvårds-
och energibiståndet i allmänhet. Tonvikten vid miljöfrågor tar sig
uttryck på olika plan i SIDA:s samarbete med mottagarländerna. För det
första försöker SIDA definiera och beakta miljöaspekter vid utformningen
av alla insatser. Exempel härpå är kravet på återplantering vid skogsavverkning
vid skogsprojekten i Laos, Vietnam, Etiopien och Tanzania. För
det andra kan alla projekt som är inriktade på landsbygdsutveckling sägas
ha till syfte att bevara miljön. Det stora byskogsprojektet i Indien är ett
specifikt exempel. För det tredje har SIDA under senare år igångsatt en
rad särskilda miljö- och mark vårdsprojekt. Dessa har bekostats med medel
från anslagsposten Särskilda program eller, under perioden 1981/82-1982/
83 med medel från anslagsposten för miljö, markvård och energi och avsett
insatser utanför landramssamarbetet, bl. a. i Sahel-området.

SIDA räknar med en fortsatt kraftig satsning på skogsbevarande projekt
inom landprogrammen och inom den ämnesinriktade verksamheten. Utskottet
finner denna inriktnig av SIDA:s verksamhet värd fortsatt betydande
stöd. Inte minst bör omsorgen om miljön och människans grundläggande
levnadsbetingelser vara ett viktigt inslag i dialogen med våra biståndsmottagarländer
om det framtida samarbetet.

Med hänvisning till de strävanden som således pågår inom SIDA får
utskottet anse syftet med yrkandena 3 och 4 i motion 1552 samt motion
1557 tillgodosett. Därmed torde yrkandena få anses besvarade.

Biståndsutredning

Utskottet har i det föregående behandlat de förslag och synpunkter på
biståndets inriktning som framförts i motionerna 534, 966 och 1173. Utskottet
är sammanfattningsvis av uppfattningen att de grundläggande principerna
för Sveriges utvecklingssamarbete bör ligga fast och att dessa
principer inte hindrat en fortgående anpassning av utvecklingssamarbetet
till gjorda erfarenheter och nya behov. På ett par områden har utskottet
föreslagit regeringen en partiell översyn i syfte att utröna möjligheterna till
en ytterligare flexibilitet och handlingsfrihet i biståndet. Utskottet finner
emellertid inte att tillräckligt klara och välgrundade motiv har framförts för
att utskottet skulle vilja förorda en allmän parlamentarisk utredning om
biståndets användning och inriktning. Förslaget i yrkande 2 i motion 1173
avstyrks därför.

UU 1983/84:15

Gynnsammare handelsvillkor för u-länder, socialklausul m. m.

I detta sammanhang behandlar utskottet också motion 965 som berör
den internationella handelns betydelse för u-länderna. Motionärerna föreslår
att Sverige tar initiativ till att försöka bryta det dödläge som inträtt i
förhandlingarna om en ny ekonomisk världsordning. I detta syfte bör en
arbetsgrupp få i uppgift av regeringen att utreda vilka handelshinder och
andra regler det finns på världsmarknaden som försvårar en snabb industrialisering
av u-länderna samt framlägga förslag om hur dessa hinder
skall undanröjas.

Samtidigt kan det te sig oacceptabelt om u-ländernas industrialisering
leder till en konkurrenskraft som delvis bygger på exploatering av arbetskraft.
Det kan inte begäras att anställda i Sverige eller andra i-länder skall
offra arbetstillfällen till förmån för en u-landsexport som kommit till stånd
genom att de anställda har orimliga arbetsförhållanden, heter det i motionen.
Arbetsgruppen bör därför utarbeta förslag till minimiregler när det
gäller arbetsvillkor för anställda i de u-länder som vill komma i åtnjutande
av gynnsammare handelsvillkor. I handelsavtal för u-länder bör ingå en
s. k. socialklausul, anser motionärerna.

Utskottet delar de synpunkter som framförs i motionens första del om
behovet av en ytterligare liberalisering av världshandeln till förmån bl. a.
för u-länderna. Under den sjätte världshandelskonferensen UNCTAD VI i
Belgrad sommaren 1983 gjorde Sverige och andra länder försök i denna
riktning, tyvärr utan stor framgång. I ett niopunktsprogram har regeringen
lagt fast de områden som den i första hand vill arbeta vidare med efter
UNCTAD VI för att främja världshandeln och stödja u-länderna i deras
ansträngningar.

Sverige stöder aktivt tankarna på en ny GATT-runda och anser att en
sådan inte minst måste komma att sysselsätta sig med u-ländernas handelsproblem.
Regeringen har en god kännedom om existensen av kvarvarande
handelshinder och u-ländernas önskemål därvidlag. Ett visst förberedelsearbete
har redan inletts. Något behov av en ytterligare arbetsgrupp för
att studera hinder för u-landshandel synes därför inte föreligga f. n. För
den händelse en ny GATT-förhandling blir beslutad utgår utskottet från att
regeringen kommer att noga bereda de frågor som kan förväntas ingå i den.

Sveriges egen marknad är relativt öppen för u-länderna. Upp emot 85%
av vår u-landsimport är tullfri. Vissa restriktioner upprätthålls, huvudsakligen
på textil- och jordbruksområdet.

Frågan om en socialklausul har under lång tid nära följts av regeringen.
En socialklausul i internationella handelsavtal skulle ge möjlighet att ingripa
mot import som förorsakar skada i importlandet och som samtidigt
bygger på oacceptabla arbetsförhållanden i tillverkningslandet. U-ländernas
inställning till dessa tankar har från början varit mycket negativ. De
har betraktat i-ländernas försök som förtäckt protektionism. Under de år
1979 avslutade GATT-förhandlingarna (Tokyo-rundan) gjordes ansträng3
Riksdagen 1983/84. 9 sami. Nr 15

UU 1983/84:15

ningar att anpassa GATT:s allmanna skyddsklausul sä alt den skulle bli
tillämpbar i här åsyftade fall, men någon framgång nåddes inte. Ett kanske
naturligare forum för arbetsmiljöfrägor av detta slag är ILO. Inom detta
organ bedrivs sedan en tid ett arbete på att utforma s.k. Minimum Labor
Standards, vars syfte, liksom socialklausulen, är att främja arbetsvillkor
bl. a. i u-länder.

Den svenska regeringen fortsätter arbetet på att finna möjliga framkomstvägar.
Utrikeshandelsministern tillsatte i maj 1983 en arbetsgrupp
för att utreda förutsättningarna för att i internationella handelsavtal eller på
annat sätt införa regler om minimistandard för de anställdas arbetsvillkor.
Gruppen förväntas lägga fram en rapport senare under äret.

Med del anförda torde motion 965 få anses besvarad.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:534. yrkande I,
motion 1983/84:966, yrkande I, och motion 1983/84: 1171 i vad
avser mänskliga rättigheter och avbrytande av bistånd m. m. som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående
demokratimålet m. m..

2. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:765, motion 1983/
84:534, yrkande I, motion 1983/84:966. yrkande I. de två sistnämnda
i vad avser landprogrammering och med anledning av
motion 1983/84: 1173 som sin mening ger regeringen iill känna
vad utskottet anfört om landprogrammering.

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om enskilda organisationer.

4. att riksdagen avslår motion 1983/84:966. yrkande 4. om att återinrätta
befattningen som biständsinspektör.

5. att riksdagen avslår motion 1983/84:534. yrkande Emotion 1983/
84:966, yrkande 1, samt motion 1983/84:1173 i motsvarande del,
i vad avser användning av svenska resurser i biståndet,

6. att riksdagen avslår motion 1983/84: 1552. yrkandena 1 och 2,
angående en internationell konvention om skogsvård m. m..

7. att riksdagen förklarar motion 1983/84: 1552, yrkandena 3 och 4.
samt motion 1983/84: 1557 besvarade med vad utskottet anfört
om miljövård i biståndet,

8. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:1173, yrkande 2. och
med anledning av motion 1983/84:534 och motion 1983/84:966
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående en biståndsutredning,

9. att riksdagen förklarar motion 1983/84:965 besvarad med vad
utskottet anfört om en socialklausul m. m.,

10. att riksdagen i övrigt godkänner de riktlinjer för det internationella
utvecklingssamarbetet som förordas under rubriken Prioriteringar
i Sveriges bistånd i budgetpropositionen.

res. 5 (m)
res. 6 (c)
res. 7 (fp)
s.y. 1 (vpk)

res. 8 (m. c, fp)

res. 9 (m, c. fp)
res. 10 (m, fp)
res. 11 (m. c. fp)

s. y. 2 (m)
res. 12 (m. c, fp)

UU 1983/84:15

3 Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1)

Proposition 1983/84:100 (s. 56—68)

1982/83 Utgift 1528473501 Reservation 2449674335

1982/83 Anslag 1807000000

1983/84 Förslag 1938000000

Sverige har traditionellt tillhört de multilaterala organens stora bidragsgivare.
1 flera av organen uppgår våra bidrag till en betydande andel av de
totala resurserna även om dessa andelar minskat under senare år som en
följd av en långsammare ökning av de svenska bidragen och utvecklingen
av dollarkursen. Under det kommande året är utrymmet för ytterligare
bidragsökningar mycket litet på grund av den begränsade totala medelsramen.
Regeringen anser emellertid att det multilaterala biståndet, mot bakgrund
av de skäl regeringen tidigare angivit, utgör ett viktigt element i det
svenska biståndet.

En multilateral andel av det svenska biståndet, som väsentligt understiger
det traditionella riktmärket på en tredjedel av biståndet, skulle
försvaga vårt stöd för de internationella organisationerna och deras arbete
till stöd för u-ländernas utvecklingsansträngningar. På sikt bör vi tillvarata
våra möjligheter att öka vårt stöd till de viktigaste multilaterala biståndsorganisationerna.
Detta skall ske på grundval av en förstärkt utvärdering av
dessa organisationers verksamhet och inriktning.

Multilateralt bistånd 1983/84 och 1984/85 fördelat på organisationer (milj. kr.)

Anslag Förslag Förändring

FN:s operativa verksamhet

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) varav	410,0	410,0	0
- ordinarie bidrag - UNDP:s verksamhet i de minst	360,0	360,0	0
utvecklade länderna	50,0	50,0	0
FN:s kapitalutvecklingsfond	32,0	32,0	0
FN:s befolkningsfond (UNFPA)	48,0	48,0	0
FN:s barnfond (UNICEF)	140,0	140,0	0
Internationella finansieringsorgan Internationella utvecklings-	630,0	630,0	0
fonden (IDA)	499,1	499,1	0
Afrikanska utvecklingsfonden (AfDF)	104,9	104,9	0
Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB)	14,5	-	-14,
Asiatiska utvecklingsfonden (AsDF) Internationella jordbruks-	63,1	63,1	0
utvecklingsfonden (1FAD)	50,0	50,0	0
	731,6	717,1	-14,

UU 1983/84:15 36

Multilateralt bistånd 1983/84 oeh 1984/85 lordelal på organisationer (milj. kr.)

	Anslag	Förslag	Förändring
Internationellt livsmedelsbistånd Världslivsmedelsprogrammet (WFP)	81.0	81.0	0
1980 års konvention om livsmedelshjälp (FAC)	63.0	81.0	+ 18.0
Internationella beredskapslagret av livs-medel för katastrofinsatser (IEFR)	88.0	108.0	+ 20.0
	232,0	270,0	+38,0
Övriga organisationer FN:s hjälpprogram för Palestina-flyktingar (UNRWA)	55,0	55.0	0
FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)	60.0	60.0	0
Internationella federationen för familjeplanering (1PPF)	60,0	60.0	0
UNCTAD/GATT:s internationella handelscentrum (ITC)	10.0	10.0	0
Importkontoret för u-lands-produkter (IMPOD)	5,5	6.0	+ 0.5
Gemensamma fonden	1.0		- 1.0
	191,5	191,0	- 0,5
Övriga multilaterala bidrag	89,5	129,9	+40,4
Totalt	I 874,6	1 938,0	+63,4

FN:s utvecklingsprogram (UNDP), kapitalutvecklingsfond (UNCDF) och
befolkningsfond (UNFPA)

Budgetåret 1983/84 490000000

Budgetåret 1984/85 490000000

varav

Ordinarie bidrag till UNDP 360000000

Bidrag till UNDP:s verksamhet i de
minst utvecklade u-länderna 50000000

Kapitalutvecklingsfonden (UNCDF) 32000000

Befolkningsfonden (UNFPA) 48000000

Sverige har till FN:s utvecklingsprogram (UNDP) för budgetåren 1984/
85 och 1985/86 utfäst ett bidrag om 360 milj. kr. per år samt. med förbehåll
för riksdagens godkännande, ett lika stort bidrag för budgetåret 1986/87.

UNDP spelar också en viktig roll i uppföljningen av FN:s konferens om
de minst utvecklade länderna som hölls i Paris 1981. Genom sin särskilda
verksamhet i dessa länder kan UNDP bidra till att få till stånd och samordna
biståndsflöden till de minst utvecklade länderna. Verksamheten finansierar
också biståndsinsatser utöver ordinarie anslag inom UNDP för dessa
länder. Sverige har utfäst att under de tre budgetåren 1982/83—1984/85 öka
sitt bidrag till UNDP:s särskilda verksamhet i dessa länder med 15 milj. kr.
till 50 milj. kr. per år. För budgetåret 1985/86 har utfästs ett bidrag om 35
milj. kr.

FN:s kapitalutvecklingsfond (UNCDF) ger finansiellt och tekniskt bistånd
till de minst utvecklade länderna. Efter en omorganisation har nu

UU 1983/84:15

fonden möjlighet att långsiktigt planera verksamheten och öka genomförandetakten.
Sverige har utfåst ett bidrag på 32 milj. kr. för vart och ett av
budgetåren 1984/85-1985/86.

FN:s befolkningsfond {UNFPA) är den centrala finansieringskällan
inom FN-systemet för bistånd på befolkningsområdet.

Sverige har utfäst ett bidrag till UNFPA om 48 milj. kr. per år budgetåren
1984/85-1985/86.

UNICEF

Sverige har för budgetåren 1984/85-1985/86 utfäst ett bidrag till
UNICEF på 140 milj. kr. per år. Med förbehåll för riksdagens godkännande
har ett lika stort bidrag utfästs för budgetåret 1986/87.

Regionala utvecklingsbanker

Budgetåret 1983/84 182410975

Budgetåret 1984/85 167910975

Den Afrikanska utvecklingsfonden (Afl)F) tillförs under åren 1982—1984
närmare I 060 miljoner dollar inom ramen för den tredje påfyllnaden.
Utlåningen bibehålls därigenom i reala termer i stort sett oförändrad.
Sveriges andel av påfyllnaden är 5,46% eller 329711600 kr. Av detta
belopp har 224 855 800 kr. inbetalats. För den tredje och sista inbetalningen
är medelsbehovet 104855800 kr. för budgetåret 1984/85.

Förhandlingarna om en fjärde påfyllnad påbörjades i december 1983.
Enligt beslut 1982 skall Asiatiska utvecklingsfonden 1983- 1986 tillföras 3.2 miljarder dollar. Påfyllnaden beräknas
innebära att utlåningen i reala termer förblir oförändrad jämfört med den
andra påfyllnadsperioden. Efter godkännande av riksdagen utfäste Sverige
1982 ett totalt bidrag på 252220700 kr. vilket motsvarar 1.37% av påfyllnaden.
Den första inbetalningen gjordes i oktober 1983.

För den andra inbetalningen som skall verkställas budgetåret 1984/85 är
medelsbehovet 63055 175 kr.

Internationella jordbruksutvecklingsfonden (IFAD)

IFAD:s första påfyllnad uppgår till 1.1 miljarder dollar och omfattar åren
1981 - 1983. Den trädde i kraft i juni 1982. Främst på grund av att inbetalningen
av USA:s bidrag till denna påfyllnad försenats, har förhandlingarna
om en ny påfyllnad fr. o. m. 1984 starkt fördröjts. Dessa förhandlingar
torde dessutom komma att försvåras av diskussioner om fördelningen av
bidragen emellan OECD-länderna och OPEC-länderna. Det kan därför bli
nödvändigt att, som tidigare för IDA. göra ett övergångsarrangemang för
1984 för att säkerställa IFAD:s verksamhet under detta år i avvaktan på att
en överenskommelse för en längre period kan slutas.

varav

Afrikanska utvecklingsfonden
Asiatiska utvecklingsfonden

104855800
63055 175

UU 1983/84:15

Ett belopp på 50 milj. kr. har avsatts budgetåret 1983/84 för Sveriges
deltagande i IFADrs andra påfyllnad. Ett lika stort belopp beräknas för
budgetåret 1984/85. Dessa belopp kan användas för Sveriges deltagande i
ett övergångsarrangemang eller som bidrag till en påfyllnad för en längre
tidsperiod.

Internationellt livsmedelsbistånd
Budgetåret 1983/84 232000000

Budgetåret 1984/85 270000000

varav

Världslivsmedelsprogrammet (WFP) 81 000000

Bidrag enligt 1980 års konvention om

livsmedelshjälp (FAC) 81000000

Internationella beredskapslagret av

livsmedel för katastrofinsatser (IEFR) 108000000

WFP.s bidragsmål för perioden 1983—1984 är I 200 miljoner dollar och
för nästa tvåårsperiod I 350 miljoner dollar. Sverige har. med förbehåll för
riksdagens godkännande, utfäst 78 milj. kr. årligen för budgetåren 1983/

84-1984/85. Två tredjedelar av bidraget är bundet till upphandling i Sverige.

Mottagarländerna skall normalt svara för kostnaderna för transportfordon,
enkla jordbruksredskap, köksutrustning m. m. Detta kan inte finansieras
över WFP:s reguljära resurser för den händelse att mottagarlandet
inte kan svara för dessa kostnader. I sådana fall måste WFP förlita sig på
särskilda bidrag.

Regeringen föreslår att ett separat kontantbidrag om 3 milj. kr. till WFP
för sådana särskilda kostnader lämnas också 1984/85.

Samtliga länders åtaganden enligt 1980 års konvention om livsmedelshjälp
(FAC) uppgår till 7,6 miljoner ton spannmål årligen. Konventionen
förlängdes 1983 med tre år t. o. m. den 30 juni 1986.

Det svenska bidraget kanaliseras genom WFP och består av 40000 ton
vete, som levereras i form av mjöl. För täckande av frakt- och administrationskostnader
får WFP ett särskilt bidrag.

Regeringen föreslår ett bidrag för budgetåret 1984/85 på 81 milj. kr.

Sverige har årligen under den treårsperiod som går ut 1983/84 hållit
40000 ton svenskt vete samt 1250 ton vegetabilisk olja i beredskap för
akuta nödhjälpsinsatser. Det svenska katastroflagret utgör en del av
IEFR, som enligt FN:s rekommendationer skall uppgå till minst 500000
ton spannmål. Vid en bidragskonferens i början av 1984 kommer Sverige
att, med förbehåll för riksdagens godkännande, utfästa oförändrade kvantiteter
livsmedel till beredskapslagret.

Sveriges bidrag ställs i huvudsak till WFP:s förfogande. Sverige lämnar
även WFP ersättning för uppkomna fraktkostnader.

UU 1983/84:15

För budgetåret 1984/85 beräknas ett medelsbehov på sammanlagt 108
milj. kr. inkl. lagring och frakt, för nödvändig påfyllnad av det svenska
lagret med 40000 ton vete och I 250 ton vegetabilisk olja.

Sveriges åtaganden inom livsmedelsbiståndet är delvis kvantitativa, varför
den exakta kostnaden inkl. frakt är svår att förutsäga. Eventuella extra
medelsbehov bör bestridas från anslagsposten Övriga multilaterala bidrag.

Övriga organisationer
Budgetåret 1983/84
Budgetåret 1984/85
varav

FN:s hjälpprogram för Palestinaflyktingar
(UNRWA)

FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)

Internationella federationen för familje
planering (IPPF)

UNCTAD/GATT:s internationella
handelscentrum (ITC)

Importkontoret för u-landsprodukter
(IMPOD)

Övriga multilaterala bidrag
Budgetåret 1983/84 22009025

Budgetåret 1984/85 129900000

Anslagsposten Övriga multilaterala bidrag används för bidrag till en rad
olika organisationer. Den är också en reserv i den multilaterala budgeten.

Under budgetåret 1984/85 finns behov av medel för att finansiera bl. a.
följande insatser.

Sverige har utfäst sig att finansiera en tredjedel av driftkostnaderna —
dock högst I miljon dollar per år - för det internationella sjöfartsuniversitetet
i Malmö, som skall drivas i regi av den internationella sjöfartsorganisationen
(IMO). Medelsbehovet för 1984/85 beräknas till 7.8 milj. kr.

Liksom under tidigare år bör också vissa andra mindre multilaterala
bidrag belasta denna anslagspost. Som exempel kan nämnas Röda korsets
internationella kommitté. FN:s utbildnings- och forskningsinstitut
(UNITAR), FN:s center för transnationella företag (UNCTC). FN:s
boende- och bebyggelsecenter (HABITAT). FN-universitetet och FN:s
kvinnofond. FN:s narkotikafond får även bidrag från denna anslagspost.
En utvärdering av fondens verksamhet har visat att denna ligger i linje med
riktlinjerna för svensk biståndspolitik. Från anslagsposten bör också eventuellt
ytterligare stöd till det internationella handikapprogrammet bekostas.

Regeringen beräknar att ca 20 milj. kr. behövs för bidrag till dessa
mindre fonder och organisationer. Dessa bidrag har stor betydelse för den

191 500000
190972000

55000000

60000000

60 (HK) 000

10 000 000

5972000

UU 1983/84:15

internationella uppfattningen om Sveriges inställning till u-landsstödets
inriktning och synen på nord—syd-relationerna.

Regeringen har också beräknat sammanlagt 26 milj. kr. för extrabidrag
till UNDP och UNICEF under 1984.

Regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete som
förordats i propositionen,

2. godkänna de gjorda utfästelser som angivits i propositionen,

3. bemyndiga regeringen att göra de utfästelser och åtaganden som
härutöver har föreslagits i propositionen,

4. till Bidrag lill internationella biståndsprogram för budgetåret 1984/85
anvisa ett reservationsanslag av I 938000000 kr.

Proposition 1983/84:154 (s. 3-8)

Tilläggspropositionens förslag till fördelning av ytterligare 150 milj. kr.
på anslagsposter inom anslaget C 1 framgår av tabellen på s. 10.

Sveriges deltagande i den sjunde påfyllnaden av internationella utvecklingsfondens
resurser (IDA) och i ett specialarrangemang för IDA

I budgetpropositionen har regeringen för budgetåret 1984/85 beräknat
bidraget till internationella utvecklingsfonden med samma bidrag som utgår
under innevarande budgetår, dvs. 499080000 kr. Härutöver har i
propositionen föreslagits att ytterligare medel för IDA reserveras under
anslagsposten Övriga multilaterala bidrag. När budgetpropositionen framlades
pågick internationella förhandlingar om bidragen till IDA för de
närmaste åren. Dessa förhandlingar har nu i stort sett avslutats.

Förhandlingarna om den sjunde påfyllnaden av IDA, som inleddes i
november 1982, avslutades i januari 1984. IDA-ledningen hade föreslagit
att bidragsmålet för treårsperioden 1984/85-1986/87 skulle vara minst 16
miljarder dollar. Denna nivå skulle i stort sett ha inneburit att realvärdet av
IDA:s resurser skulle ha kunnat bibehållas på den sjätte påfyllnadens nivå.

USA intog från förhandlingarnas början en mycket återhållsam attityd
och markerade att USA endast avsåg bidra med 750 miljoner dollar per år
och högst 25% jämfört med 27% av 12 miljarder dollar i IDA 6. Detta
skulle med i övrigt oförändrad bidragsfördelning mellan givarländerna
innebära 9 miljarder dollar. Ett stort antal givarländer var från början
beredda att stödja en påfyllnad om 16 miljarder dollar men ändrade sig
under förhandlingarnas gång till 12 miljarder dollar bl. a. i syfte att förmå
USA att godta detta som en rimlig kompromiss. USA:s position påverkades
emellertid inte och trots samtliga övriga givarländers stöd för en
påfyllnad om 12 miljarder dollar, blev slutresultatet en sjunde påfyllnad om
endast 9 miljarder dollar. Härtill kommer att 3% av det nämnda påfyllnadsbeloppet
t. v. är ofördelat.

UU 1983/84:15

Denna nivå ansågs både av IDA-ledningen och flertalet givarländer som
helt otillräcklig med hänsyn till de fattigare u-ländernas behov av 1DAresurser
och kommer enligt IDA-ledningen att orsaka allvarliga problem.

Som redovisades i budgetpropositionen framhöll Sverige under förhandlingarna
att den svenska andelen i IDA 6, som var 3 %, inte kunde upprätthållas
i IDA 7. Sveriges andel i förhållande till BNI är högre än de flesta
andra givarländers och en viss minskning av den svenska andelen var
därför enligt svensk mening befogad.

En uppgörelse har som framgår av det föregående nåtts om bidrag till
fonden för den närmaste treårsperioden genom den sjunde påfyllnaden.
Regeringen har med förbehåll för riksdagens godkännande utfäst ett
svenskt bidrag på 1 617 milj. kr. för perioden 1984/85—1986/87. 1 överensstämmelse
med IDA-reglerna för betalning av medel till IDA avses utbetalningen
av bidraget göras med lika stora belopp under budgetåren 1984/85 —
1987/88. Den första utbetalningen skall verkställas under budgetåret 1984/
85. Medel härför har begärts i budgetpropositionen under anslaget C 1.
Bidrag till internationella biståndsprogram. Som en följd av att det svenska
bidraget betalas ut under en fyraårsperiod bör en reserv i storleksordningen
200-300 milj. kr. byggas upp att hållas i beredskap för budgetåret 1987/
88, då en åttonde påfyllnad kan förväntas träda i kraft. Därigenom kan en
kraftig anslagshöjning vid övergången undvikas.

Ikraftträdande kan inte ske förrän USA notifierat IDA om sin avsikt att
bidra, dvs. tidigast den 1 oktober 1984 då det amerikanska budgetåret
börjar. För att ge IDA möjlighet att utfästa nya krediter redan från den 1
juli 1984, då IDA 6-resurserna har uttömts, kan övriga givarländer lämna
s. k. förhandsutfastelser.

I syfte att förbättra IDA:s resurssituation överenskoms också vid det
avslutande IDA 7-mötet att ansträngningarna skulle fortsätta att mobilisera
ytterligare resurser till IDA under de närmaste månaderna. IDA-ledningen
fick därför mandat att utreda förutsättningen för ett specialarrangemang
för att utöka den fastställda påfyllnadsnivån för perioden 1984/85—
1986/87 med sikte på ett totalt resursbelopp på 12 miljarder dollar. Då
emellertid USA inte kan förutses medverka bortfaller 25% varför ökningen
maximalt torde uppgå till 2,25 miljarder dollar. Arrangemanget avses
vara av multilateral karaktär och baseras på ett brett deltagande av givarländerna.
Diskussionerna om ett specialarrangemang skall avslutas före
den I juli 1984.

Sverige uttryckte under förhandlingarna stöd för ett specialarrangemang
med deltagande av övriga givarländer inkl. de stora bidragsgivarna. Samtidigt
markerades att den andel som Sverige godtog i den sjunde påfyllnaden
sannolikt inte skulle kunna upprätthållas i ett sådant tilläggsarrangemang.

Sverige bör enligt proposition 1983/84: 154 kunna lämna ett extra bidrag
till IDA för påfyllnadsperioden 1984/85-1986/87 med högst 700 milj. kr.
fördelat på budgetåren 1984/85-1987/88. Beloppet bör fördelas dels på

UU 1983/84:15

grundöverenskommelsen, dels på det eventuella specialarrangemanget eller
annan form för tilläggsbidrag. Under ovan angivna förutsättningar
skulle Sveriges andel uppgå till ca 2,5%.

Sverige bör också i likhet med ett antal andra bidragsgivande länder vara
berett att lämna en förhandsutfästelse rörande det svenska bidraget.

Afrikanska utvecklingsfonden

Stora delar av Afrika befinner sig f. n. i en ytterst svår ekonomisk och
försörjningsmässig kris. En varaktig lösning av krisen förutsätter att åtgärder
vidtas för att öka livsmedelsproduktionen, underhålla och återställa
ländernas industriella produktionskapacitet och bygga ut deras infrastruktur.
Likaså måste de mänskliga resurserna tas till vara genom insatser på
hälsovårds- och utbildningsområdena. Afrikanska utvecklingsfonden
prioriterar dessa sektorer. Fonden, vars fjärde påfyllnad är förestående,
förtjänar ett fortsatt starkt stöd från svensk sida. Ett sådant stöd utgör ett
naturligt led i den svenska Afrikapolitiken.

Som redovisats i budgetpropositionen har förhandlingarna om den fjärde
påfyllnaden av fonden nyligen inletts. Målsättningen är att bevara realvärdet
av fondens resurser för fortsatt utlåning. Detta kommer att ställa stora
krav på Sveriges medverkan. Den svenska andelen, som f. n. uppgår till
5.46%, är hög. Det bör undvikas att andelen sjunker i en omfattning som
skulle väcka uppmärksamhet och kunde påverka andra länders vilja att
tillskjuta medel. I avvaktan på att påfyllnadsförhandlingarna slutförs bör
30 milj. kr. avsättas för Sveriges medverkan i den kommmande påfyllnaden.

FN:s utvecklingsprogram

FN:s utvecklingsprogram (UNDP) har under senare år fått se sina resurser
stagnera på ett sätt som får allvarliga återverkningar på biståndsgivningen
och som kan äventyra UNDP:s roll i FN-systemet. Sveriges bidragsandel
har sjunkit kraftigt sedan några år tillbaka. Regeringen föreslår
att UNDP ges ett engångsbidrag om 20 milj. kr. att användas för UNDP:s
verksamhet i de minst utvecklade länderna. Bidraget skall ses som ett
extrabidrag som inte prejudicerar Sveriges kommande bidragsandel.

UNICEF

Sveriges allmänna bidrag till UNICEF har inte ökat i takt med kostnadsutvecklingen
för organisationen. Regeringen anser att ett engångsbidrag
om 20 milj. kr. bör lämnas till UNICEF för att stärka dess kapacitet att
bekämpa barnadödlighet och undernäring i u-länderna. Bidraget skall ses
som ett extrabidrag som inte prejudicerar Sveriges kommande bidragsandel.

Regeringen erinrar om att den i budgetpropositionen under anslagsposten
Övriga multilaterala bidrag beräknat sammanlagt 26 milj. kr. för extra -

UU 1983/84:15

bidrag till UNDP och UNICEF. De bidrag som föreslagits i det föregående
bör lämnas utöver de i budgetpropositionen beräknade extrabidragen.

Regeringen föreslår i tilläggspropositionen 1983/84:154 riksdagen att i
vad avser multilateralt utvecklingssamarbete

1. godkänna utfästelsen att Sverige skall bidra till den sjunde påfyllnaden
av IDA:s resurser med 1617060000 kr. för påfyllnadsperioden 1984/
85-1986/87 med utbetalning i lika stora belopp under budgetåren 1984/85—
1987/88, dvs. med 404265000 kr./år,

2. godkänna att Sverige därutöver lämnar ett bidrag till IDA med högst
700000000 kr. för påfyllnadsperioden 1984/85-1986/87 med utbetalning i
lika stora belopp budgetåren 1984/85-1987/88, dvs. med högst 175000000
kr./år,

3. godkänna att Sverige lämnar en förhandsutfästelse om ovan angivna
bidrag till IDA,

4. till anslaget C 1. Internationella biståndsprogram för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 150000000 kr. utöver i budgetpropositionen
föreslaget anslag,

5. godkänna de riktlinjer och den bidragsfördelning för internationellt
utvecklingssamarbete som förordas i proposition 1983/84:154.

Motioner

(med anledning av prop. 1983/84:100)

I motion 1983/84:534 av Jan-Erik Wikström (fp), yrkande 3, hemställs

3. att riksdagen godkänner det förslag till medelsfördelning av ytterligare
450 milj. kr. som redovisas i motionen (dvs. till UNDP 30 milj. kr.,
UNICEF 40 milj. kr., WFP 30 milj. kr., UNRWA 35 milj. kr., UNHCR 30
milj. kr. och IDA 65 milj. kr.).

I motion 1983/84:895 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) hemställs

att riksdagen hemställer hos regeringen att denna i Förenta nationerna
framlägger förslag om ett internationellt år mot narkotikan.

1 motion 1983/84:967 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 3, hemställs

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag innebärande att
Sverige lämnar Världsbanksgruppen.

(med anledning av prop. 1983184:154)

1 motion 1983/84:2775 av Carl Bildt m. fl. (m) hemställs

1. att riksdagen bifaller regeringens förslag i proposition 1983/84: 154
punkterna 1, 2 och 3 samt avslår punkt 4, 5 och 6,

2. att riksdagen beslutar att anslaget till UNICEF uppräknas med 20
milj. kr. till 160 milj. kr. att finansieras med ointecknade reservationsmedel
på anslaget C I.

UU 1983/84:15

I motion 1983/84:2776 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 3, föreslås

3. att riksdagen beslutar höja bidraget till UNICEF för nästa budgetår
med 20 milj. kr.

Utskottet

Regeringen föreslår i budgetpropositionen i huvudsak oförändrade bidrag
till de multilaterala organen, i enlighet med tidigare gjorda utfästelser.
Av tilläggspropositionens påslag föreslås hälften eller 150 milj. kr. gå till
multilateralt biståndssamarbete. Därav är 80 milj. kr. avsedda för IDA:s
sjunde påfyllnad och det specialarrangemang i anslutning till påfyllnaden
som närmare beskrivs i propositionen. Tillägg föreslås också för Afrikanska
utvecklingsfonden med 30 milj. kr., UNDP:s verksamhet i de minst
utvecklade länderna med 20 milj. kr. och UNICEF med 20 milj. kr.

I yrkande 3 i motion 2776 föreslås en höjning av bidraget till UNICEF
med 20 milj. kr. Motionärerna vill finansiera påslaget till UNICEF dels
genom medel från anslagsposten Särskilda program, dels genom att avstå
från ett tidigare framfört yrkande om höjning av SIDA.s myndighetsanslag.
Yrkandet sammanfaller med förslaget i tilläggspropositionen och får
därför anses besvarat.

En höjning av bidraget till UNICEF tillstyrks också i motion 2775,
yrkande 2. Motionärerna önskar emellertid att höjningen skall finansieras
genom att ointecknade reservationsmedel från föregående budgetår utnyttjas.
Utskottet finner inte en sådan finansiering motiverad och avstyrker
därför yrkande 2 i motion 2775.

I motion 534 yrkas ytterligare bidrag till Världslivsmedelsprogrammet
(WFP) med 30 milj. kr., FN:s hjälpprogram för Palestinaflyktingar
(UNRWA) med 35 milj. kr., FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) med 30
milj. kr., UNDP med 30 milj. kr., UNICEF med 40 milj. kr. och IDA med
60 milj. kr. utöver budgetpropositionens förslag. Motionärerna tillstyrker
inte den av regeringen föreslagna avsättningen till Afrikanska utvecklingsfonden.
Sverige är en stor bidragsgivare till de internationella organisationerna,
låt vara att våra tidigare höga bidragsandelar i senare års budgetsituation
inte kunnat upprätthållas. Enligt utskottets mening är det betydelsefullt
för bilden av Sverige i FN att vårt stöd till internationell biståndsverksamhet
kan förbli väsentligt.

Av de extra biståndsmedel regeringen föreslår i proposition 154 går
hälften till multilaterala organ. Därmed ökar den multilaterala andelen av
vårt bistånd något. Vid sidan av IDA går påslagen till de två FN-organ som
särskilt uppmärksammar de fattigaste och mest utsatta gruppernas situation,
nämligen UNICEF och UNDP samt till Afrikanska utvecklingsfonden,
såsom ett led i det svenska stödet till denna särskilt drabbade världsdel.

UU 1983/84:15

Utskottet finnér den av regeringen föreslagna fördelningen rimlig och
avstyrker därför återstående del av yrkande 3 i motion 534.

Utskottet förordar att den sjunde påfyllnaden av IDA:s resurser godkänns
på det sätt som föreslås i proposition 154 och att regeringen därutöver
bemyndigas lämna ett extra bidrag i enlighet med propositionens
förslag.

I motion 2775 yrkas bifall till regeringens förslag att Sverige skall delta i
sjunde påfyllnaden och lämna ett extra bidrag. Utskottet föreslår att motionen
i detta hänseende anses besvarad. Motionärerna anser emellertid inte
att en särskild reserv om 200-300 milj. kr. behöver byggas upp inför IDA:s
åttonde påfyllnad. Eftersom den sjunde påfyllnaden inkl. extrabidraget
enligt motionärernas mening kan rymmas inom de anslag som föreslås
redan i budgetpropositionen anser motionärerna därmed det extra påslag
om 80 milj. kr. som upptas i tilläggspropositionen vara obehövligt.

Utskottet delar inte denna uppfattning. IDA-påfyllnaden sker över en
treårsperiod. I enlighet med IDA-reglerna kan emellertid inbetalningsperioden
utsträckas över fyra år, varigenom de årliga utbetalningarna blir
lägre. Sverige avser som framgår av propositionen utnyttja denna möjlighet.
En följd härav blir emellertid att övergången mellan IDA 7 och IDA 8
kan komma att innebära en kraftig ökning av budgetbelastningen. Den
föreslagna reserven har till syfte att minska budgetbelastningen när åttonde
påfyllnadsperioden inleds.

Utskottet finner metoden ändamålsenlig, även om den medför att vissa
reservationer kommer att byggas upp under C 1-anslaget de närmaste
åren. Utskottet avstyrker följaktligen yrkande 1 i motion 2775 i ifrågavarande
del.

I motion 967, yrkande 3, föreslås att Sverige skall lämna Världsbanksgruppen.

Riksdagen har liera gånger tidigare behandlat liknande motionsyrkanden.
Dessa har avslagits med hänvisning till att Världsbanken och IDA
spelar stor roll för finansieringen av projekt, inte minst i de sämre ställda uländerna.
Om stödet för Världsbanken minskar blir u-länderna i ökande
utsträckning hänvisade till den privata kapitalmarknaden, anfördes det i
bl.a. UU 1980/81: 14.

Utskottet anser alltjämt att Världsbanksgruppen har en viktig funktion
att fylla i utvecklingssamarbetet och avstyrker därför yrkandet om ett
svenskt utträde ur banken.

I samband med behandlingen av det multilaterala utvecklingssamarbetet
behandlar utskottet också motion 895 i vilken föreslås att regeringen i FN
lägger fram förslag om ett internationellt år mot narkotikan. Även ett
sådant förslag har utskottet haft anledning uttala sig om flera gånger
tidigare, senast i UU 1982/83:20. Utskottet anförde däri att antalet år och
årtionden i FN:s regi under senare år blivit så stort att det fanns risk för att
de förlorar i genomslagskraft. Därtill kom att det internationella gensvaret

UU 1983/84:15

för ett år av detta slag visat sig vara mycket svagt inom FN:s narkotikakommission.

Utskottet ser ingen anledning att frångå den bedömning som gjorts
tidigare och avstyrker därför motion 895.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för multilateralt utvecklingssamarbete
som förordas i proposition 1983/84: 100, bil. 5,
och proposition 1983/84:154,

2. att riksdagen godkänner de gjorda utfästelser som angivits i
proposition 1983/84: 100, bil. 5 under avsnittet C 1. Bidrag till
internationella biståndsprogram,

3. att riksdagen godkänner utfästelsen att Sverige skall bidra till
den sjunde påfyllnaden av IDA:s resurser med 1 617060000 kr.
för påfyllnadsperioden 1984/85-1986/87 med utbetalning i lika
stora belopp under budgetåren 1984/85—1987/88, dvs. med
404265000 kr./år,

4. att riksdagen godkänner att Sverige därutöver lämnar ett bidrag
till IDA med högst 700000000 kr. för påfyllnadsperioden 1984/

85- 1986/87 med utbetalning i lika stora belopp under budgetåren
1984/85-1987/88, dvs. med högst 175000000 kr./år,

5. att riksdagen godkänner att Sverige lämnar en förhandsutfästelse
om ovan angivna bidrag till IDA,

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de utfästelser och
åtaganden som härutöver föreslagits i proposition 1983/84: 100
och proposition 1983/84: 154 i vad avser internationella biståndsprogram,

7. att riksdagen förklarar motion 1983/84:2776, yrkande 3, besvarad
med vad utskottet anfört om bidrag till UNICEF,

8. att riksdagen avslår motion 1983/84:534, yrkande 3, i vad avser
bidrag till Afrikanska utvecklingsfonden, IDA, UNICEF,
UNDP, WFP, UNRWA och UNHCR,

9. att riksdagen avslår motion 1983/84: 2775, yrkande 2, angående
finansieringen av bidragshöjning till UNICEF,

10. att riksdagen förklarar motion 1983/84:2775 yrkande 1, i vad
avser IDA:s sjunde påfyllnad och extrabidrag till IDA besvarad
med vad utskottet anfört,

11. att riksdagen avslår motion 1983/84:967, yrkande 3, angående
utträde ur Världsbanksgruppen,

12. att riksdagen avslår motion 1983/84:895 angående ett internationellt
narkotikaår,

13. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och proposition
1983/84: 154 och med avslag på motion 1983/84:2775, yrkande
1 i vad avser ökat anslag till internationella biståndsprogram,
till Bidrag lill internationella biståndsprogram för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 2088000000 kr..

res. 14 (m)
res. 13 (fp)

res. 14 (m)

res. 15 (vpk)
res. 14 (m)

UU 1983/84:15

4 Utvecklingssamarbete genom SIDA

4.1 Återflöde av biståndsmedel, bundet bistånd, utvärdering m. m.
Proposition 1983/84:100 (s. 51—52)

I förra årets budgetproposition lämnades en utförlig redovisning av
regeringens syn på frågorna om återflöde av biståndsmedel och bundet
bistånd (prop. 1982/83:100. bil. 5, s. 39-41, UU 20, s. 41-42). Härvid
välkomnades de åtgärder som SIDA och andra myndigheter vidtagit i syfte
att mer effektivt utnyttja den svenska resursbasen i biståndet. Beträffande
det bilaterala utvecklingssamarbetet angavs att det ändamålsbestämda biståndet
på sikt bör öka, i första hand på det obundna importstödets
bekostnad, och att det bundna importstödets volym bör ligga kvar på
ungefär samma nivå som tidigare. Det underströks att strävan att öka
andelen svenska varor och tjänster i biståndet aldrig får innebära att avsteg
görs från biståndspolitikens grundprinciper eller att biståndets kvalitet på
andra sätt försämras. Återflöde är inte - och får inte heller bli - något biståndspolitiskt
mål.

Regeringen ser ingen anledning att ändra dessa riktlinjer eller att nu
aktualisera någon ytterligare bindning av det svenska gåvobiståndet. Regeringen
vill även understryka att biståndet i sig alltid kommer att förbli
marginellt i de handelspolitiska sammanhangen. Hela gåvobiståndet beräknas
t. ex. motsvara endast ca 39£ av den totala svenska exporten.

Samtidigt finner regeringen det naturligt att kontinuerligt eftersträva ett
bredare och mer intensifierat samarbete i ömsesidigt intresse med u-länderna.
Denna strävan kan bl. a. komma till uttryck i en effektivare samordning
och en mer långsiktig och målmedveten planering av bistånd och
kommersiellt samarbete. Som har framgått tidigare kommer särskilda ansträngningar
i denna riktning att göras när det gäller samarbetet i södra
Afrika.

Motioner

{med anledning av prop. 1983184:100)

I motion 1983/84:488 av Filip Fridolfsson och Hugo Hegelund (båda m)
hemställs

att riksdagen uttalar sig för att våra biståndsinsatser för u-länder i
huvudsak skall utgöras av s. k. bundet bistånd.

I motion 1983/84:531 av Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (båda m)
hemställs

I. att riksdagen hos regeringen anhåller att SIDA får i uppdrag att om
möjligt träffa avtal med Sveriges fiskares riksförbund om samarbete i
biståndsfrågor som rör fiskeprojekt.

UU 1983/84:15

2. att riksdagen hos regeringen anhåller att SIDA får i uppdrag att
utreda frågan om användande av fisk vid katastrofhjälp i det bundna
biståndet,

3. att riksdagen hos regeringen anhåller att SIDA undersöker möjligheterna
att träffa avtal om fiskeprojekt med ideella organisationer.

I motion 1983/84:966 av Per Petersson m.fl. (m), yrkandena 2 och 3,
hemställs

2. att riksdagen beslutar uttala att importstödet skall bindas till upphandling
i Sverige på sätt som förordas i motionen,

3. att riksdagen beslutar uttala att SIDA skall vara restriktiv vad beträffar
täckande av s. k. lokala kostnader.

I motion 1983/84:1169 av Evert Hedberg och Helge Hagberg (båda s)
hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om inriktningen av det svenska bistånds- och utvecklingsarbetet.

1 motion 1983/84:2197 av Anders Högmark och Bertil Danielsson (båda
m) hemställs

att riksdagen begär att regeringen ger SIDA i uppdrag att inom ramen för
den bundna u-hjälpen upprätta förslag till spannmålsprogram av den typ
som framgår av motionen.

Utskottet

Återflödet till Sverige av biståndsmedel behandlades relativt utförligt i
förra årets budgetproposition och biståndsbetänkande (UU 1982/83:20).
Det konstaterades i betänkandet bl. a. att återflödets storlek är beroende
av en rad olika faktorer, varav graden av bindning av biståndet till uppköp i
Sverige är en.

Återflödet av bilaterala biståndsmedel har beräknats till 45-50%. Återflödet
av de multilaterala bidragen är mindre men beräkningarna är osäkra.

Som framhålls i inledningen till detta betänkande är ökat återflöde inget
mål i sig. Det kan icke desto mindre finnas anledning att ytterligare försöka
öka det redan relativt stora återflödet, och utskottet ställer sig, liksom
tidigare år, positivt till sådana ansträngningar, men utgångspunkten i alla
biståndsförhandlingar måste ändå vara mottagarlandets behov. Utskottet
noterar i detta sammanhang att det nya u-kreditsystemet, såsom det beskrivs
i budgetpropositionen, givits en mer utpräglat biståndspolitisk motivering
än tidigare.

Bindning av biståndet är en metod att öka återflödet, som ibland kan
vara förenlig även med mottagarlandets intressen men som enligt utskottets
mening bör användas med försiktighet. 1 motion 966, yrkande 2,

UU 1983/84:15

föreslås att importstödet praktiskt taget i sin helhet bör bindas till uppköp i
Sverige. Importstödet svarar för ca 40% av det svenska landprogrammerade
biståndet. Det är en hög andel. Såsom utskottet tidigare uttalat bör
strävan vara att hålla importstödet på en relativt låg nivå. SIDA delar
denna uppfattning. Under senare år har emellertid flera av våra mottagarländer
haft en sådan akut brist på utländsk valuta att den befintliga industrins
försörjning med insatsvaror och reservdelar måste skäras ned till ett
minimum. I ett sådant läge med stor outnyttjad industriell kapacitet är ett
flexibelt importstöd ofta en värdefullare biståndsform än projektbistånd.
En närmare beskrivning av frågan lämnas i propositionen.

Importstödet, som numera planeras och följs upp av SIDA på liknande
sätt som andra biståndsformer, är bundet till inköp i Sverige till ca 60%.
Utskottet finner detta vara en relativt stor bindning mot bakgrund av
importstödets omfattning och nuvarande ställning som särskild biståndsform
till länder i akut kris. Samtidigt som det kan förefalla naturligt att
inom importstödet sträva efter högt återflöde vill utskottet inte förorda
någon ytterligare bindning av importstödet, särskilt som dess höga andel
av det totala bilaterala biståndet endast bör vara tillfällig. Yrkande 2 i
motion 966 avstyrks därför.

Motion 488 föreslår bindning av hela det svenska bilaterala biståndet —
undantaget katastrofbistånd och frivilliga nationella organisationer. Motivet
till detta förslag synes huvudsakligen vara att obundet bistånd kräver
utländsk upplåning.

En utgångspunkt för svenskt bistånd har från början varit att det så långt
möjligt skall vara obundet. Ett tillmötesgående av motionärernas förslag
skulle innebära en väsentlig förändring av de principer som styrt svenskt
bistånd och sannolikt medföra ett sämre bistånd för mottagaren. Motionen
avstyrks därför.

Även i motion 1169 framförs förslag om ökad användning av svenska
produkter i biståndet. Motionärernas utgångspunkt är den världsekonomiska
krisen, i-ländernas stora outnyttjade industriella kapacitet och uländernas
lika stora otillfredsställda behov. Ett bistånd som tar sikte på att
utnyttja den svenska överkapaciteten på varor, tjänster och kunskap skulle
kunna tillföra u-länderna det som de saknar i form av utrustning och
utbildning. Tankegångarna bakom motionen påminner om dem som framfördes
i diskussionen om massiva resursöverföringar mellan i- och u-länder
för några år sedan. Som motionärerna själva framhåller skulle ett genomförande
av motionens förslag emellertid kräva en betydande bindning av det
svenska biståndet, inte bara till uppköp i Sverige (s. k. enkel bindning) utan
sannolikt även till krav på köp från vissa bestämda företag och branscher
(dubbel bindning). Motion 1169 avstyrks med hänvisning härtill.

Lokalkostnadsandelen i ett biståndsprojekt är den del därav som avser
uppköp i landet i fråga och som således finansieras i lokal valuta. Det kan
gälla lokal arbetskraft eller lokala insatsvaror.

4 Riksdagen 1983184. 9 sami. Nr 15

UU 1983/84:15

1 ett biståndssamarbete förutsätts det oftast att det mottagande landet
självt står för en del av finansieringen av ett överenskommet projekt. En
sådan ordning har bl. a. den fördelen att mottagarparten känner ett större
eget ansvar för projektet. I vissa situationer, såsom exempelvis när det
gäller projekt med hög lokalkostnadsandel eller när det mottagande landet
har mycket små egna resurser över huvud taget, är del rimligt att biståndsgivarna
påtar sig en större eller mindre andel även av de lokala kostnaderna.
Detta kan knappast ske på annat sätt än i det givande landets valuta,
varigenom en lokalkostnadstäckning i praktiken även blir en form av
valutastöd.

Som utsägs i propositionen bör lokalkostnadsfinansieringen inte göras så
generös att den urholkar mottagarlandets ansvar för insatserna. Det finns
därför anledning att, när förhandlingar om nya biståndsåtaganden förs.
kräva att mottagarlandet i princip skall stå för en viss andel av kostnaderna.
Det kan också te sig naturligt att denna andel normalt blir större när
del gäller insatser av grundläggande betydelse för landet. Mycket restriktiva
regler skulle å andra sidan i praktiken försvåra satsningar exempelvis
på landsbygdsutveckling och markvård, vilka i regel har en relativt hög
lokalkostnadsandel.

Med hänvisning till det anförda får yrkande 3 i motion 966 anses besvarat.

Bistånd på livsmedelsområdet behandlas i två motioner, nämligen 531
och 2197.

I yrkande 2 i motion 531 föreslås att SIDA skall ges i uppdrag att utreda
frågan om användande av fisk i katastrofbiståndet. Som framgår av utskottets
betänkande UU 1981/82:20 består det svenska livsmedelsbiståndet
sedan flera år nästan uteslutande av spannmål och vegetabilisk olja. vilket
är de två produkter som visat sig efterfrågas mest av de internationella
hjälporganen på området.

För tvåårsperioden 1985-1986 har Sverige redan utlovat ett livsmedelsbistånd
genom multilaterala organ för 534 milj. kr. Däri ingår 160000 ton
vete och 2500 ton vegetabilisk olja.

SIDA följer fortlöpande frågan om lämpligaste sammansättning av det
svenska katastrofbiståndet och utesluter självfallet inte att även andra
produkter än olja och spannmål kan komma att ingå i leveranserna. Utskottet
anser emellertid inte att det därutöver föreligger något behov av en
särskild utredning och avstyrker därför yrkande 2 i motion 531.

Vad gäller yrkande 1 i samma motion angående avtal mellan SIDA och
Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR) har utskottet inhämtat att kontakter
f. n. äger rum mellan SIDA, SFR och fiskeristyrelsen om det fortsatta
samarbetet mellan dessa institutioner om Fiskeprojekt i u-länder. Utskottet
ser inget skäl för riksdagen att närmare uttala sig om formerna för detta
samarbete och avstyrker därför yrkande 1 i motionen.

UU 1983/84:15

I fråga om yrkande 3 om avtal mellan SIDA och enskilda organisationer
rörande fiskeprojekt vill utskottet erinra om att ett flertal sådana avtal
slutits och att inget hindrar att ytterligare avtal ingås, om parterna så
önskar. Enligt utskottets mening finns det därför i denna fråga inget särskilt
behov av någon åtgärd från riksdagens sida. Yrkandet avstyrks följaktligen.

I motion 2197 föreslås att spannmålshjälpen inom katastrofbiståndet
skall utvidgas att omfatta fleråriga spannmålsförsörjningsprogram, att
spannmål för biståndsändamål skall köpas upp till svenska inlösenpriser
och att transport- och lagringssystem för dessa spannmålsprogram skall
upprättas i mottagarländerna.

Utskottet behandlade senast i UU 1981/82:20 ett motsvarande yrkande
och avstyrkte det bl. a. med hänvisning till att det inte är lämpligt att
utnyttja biståndsmedel för köp av spannmål till svenska regleringspriser.
Utskottet anser även nu att detta vore en oriktig användning av biståndsmedel.
Vad gäller förslaget att tillhandahålla transportsystem m.m. vill
utskottet erinra om vad som anfördes i det nämnda betänkandet, nämligen
att denna fråga bör bedömas på vanligt sätt inom ramen för programarbetet
med mottagarländerna. Därvid bör beaktas att ett mål för utvecklingssamarbetet
är ökad självförsörjning och inte ökat beroende av importerade
livsmedel. Med hänvisning härtill avstyrks motion 2197.

4.2 Samarbete med enskilda länder
Proposition 1983/84:100 (s. 70-71)

Biståndets ämnesfördelning och inriktning har behandlats tidigare. Med
hänsyn till rådande budgetläge föreslås i huvudsak i nominella termer
oförändrade medelsramar för samarbetsländerna. Beträffande Sri Lanka
är regeringen bunden av ett år 1982 ingånget avtal om stöd till kraftverksprojektet
Kotmale t. o. m. budgetåret 1987/88. Riksdagen har anvisat totalt
1394 milj. kr., varav 763 milj. kr. för budgetåren 1984/85-1987/88 för
projektet (prop. 1981/82:215, UU 28, rskr426). I propositionen föreslås att
beloppet fördelas jämnt över åren, dvs. med ca 190 milj. kr. för vart och ett
av åren. Det kan härigenom undvikas att Sri Lankas medelsram först
kraftigt höjs för att sedan än kraftigare sänkas. Regeringen föreslår vidare
att SIDA bemyndigas att tillfälligt ta i anspråk outnyttjade anslag om högst
130 milj. kr. för 1984/85 och 1985/86 för att klara åtagna utbetalningar. De
totala utbetalningarna får inte överstiga det av riksdagen anvisade beloppet.

Medelsramarna för samarbetsländerna ligger i huvudsak fast under 1984/
85. Möjligheter finns att tillgodose vissa akuta behov i programländerna
via anslagsposten Katastrofer m. m. Beträffande Swaziland räknar regeringen
med att 5 milj. kr. är till fyllest för finansiering av pågående insatser
under 1984/85.

UD 1983/84:15

Utvecklingssamarbete genom SIDA budgetåren 1983/84—1984/85 (milj. kr.)

	Medelsrum 1983/84	Förslag till medelsram 1984/85 SIDA Föredra-ganden	Förändring
Angola	105	105	105	0
Bangladesh	145	145	145	0
Botswana	80	85	80	0
Etiopien	100	110	100	0
Guinea-Bissau	65	65	65	0
Indien	340	350	340	0
Kap Verde	45	45	45	0
Kenya	130	130	130	0
Laos	60	60	60	0
Lesotho	25	30	25	0
Mozambique	255	280	255	0
Nicaragua	75	80	75	0
Sri Lanka	210	270	210	0
Swaziland	10	10	5	- 5
Tanzania	460	460	460	0
Vietnam	365	365	365	0
Zambia	175	195	175	0
Zimbabwe Vissa landprogram-	125	130	125	0
kostnader	30	30	30	0
Totalt landprogram-
merat bistånd	2800	2945	2795	- 5
Regionala insatser Humanitärt bistånd i	115	135	120	+ 5
Latinamerika Humanitärt bistånd i	110	125	110	0
södra Afrika	160	180	160	0
Särskilda program	155	183	155	0
Katastrofer m. m.	220,6	285	260.8	+40.2
Enskilda organisationer Rekrytering och utbild-	215	250	250	+ 35
ning av fältpersonal	24	28	24	0
Totalt övriga anslags-
poster	999,6	1 186	1079,8	+80,2
Totalt utvecklings-
samarbete genom SIDA	3799,6	4131	3874,8	+75,2

Motioner

(med (inledning av prop. 1983/84:100)

I motion 1983/84:966 av Per Petersson m.fl. (m). yrkandena 7-9. hemställs 7.

att riksdagen beslutar att inga nya medel tillförs landramen för Vietnam
samt att 100 milj. kr. av reservationerna dras in och används till andra
biståndsändamål under budgetåret,

8. att riksdagen beslutar att landramen för Tanzania sätts till 400 milj.
kr., landramen för Indien till 300 milj. kr. samt landramen för Kenya till
100 milj. kr.,

UU 1983/84:15

9. att riksdagen beslutar att landramen för Angola sätts till 70 milj. kr.,
landramen för Mozambique till 225 milj. kr. och landramen för Laos till 50
milj. kr.

I motion 1983/84:967 av Lars Werner m.fl. (vpk), yrkandena 4-14,
hemställs

4. att riksdagen beslutar att biståndet till Angola höjs till 120000000 kr.,

5. att riksdagen beslutar att biståndet till Etiopien höjs till 120000000
kr..

6. att riksdagen beslutar att biståndet till Laos höjs till 70000000 kr..

7. att riksdagen beslutar att biståndet till Mozambique höjs till
280000000 kr..

8. att riksdagen beslutar att biståndet till Nicaragua höjs till 90000000
kr..

9. att riksdagen beslutar att biståndet till Vietnam höjs till 425000000
kr..

10. att riksdagen beslutar att biståndet till Zimbabwe höjs till 130000000
kr..

11. att riksdagen beslutar att Cuba upptas som programland och beviljas
bistånd med 65 milj. kr.,

12. att riksdagen beslutar att Demokratiska Folkrepubliken Yemen upptas
som programland och beviljas bistånd med 22 milj. kr.,

13. att riksdagen beslutar att Folkrepubliken Kampuchea beviljas bistånd
med 11 milj. kr.,

14. att riksdagen beslutar att Seychellerna beviljas bistånd med 2 milj.

kr.

I motion 1983/84:1173 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c), yrkande 6, hemställs 6.

att riksdagen beslutar fastställa landramen för Vietnam till 300 milj.
kr., en minskning med 65 milj. kr.

I motion 1983/84: 1174 av Bo Södersten och Bengt Silfverstrand (båda s)
hemställs

att riksdagen beslutar att svenskt bistånd under de närmaste åren bör ges
till Costa Rica.

I motion 1983/84:1540 av Lars Ernestam (fp) hemställs

att riksdagen hos regeringen begär förslag om beredskapsfond för Lesotho.

I motion 1983/84: 1544 av Nic Grönvall (m) hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen
skall underrätta regimen i Nicaragua att det svenska biståndet inte kan
påräknas om inte en utveckling mot demokratiska förhållanden i Nicaragua
säkerställs och vidareutvecklas.

UU 1983/84:15

I motion 1983/84: 1547 av Birgitta Johansson (s) hemställs

att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om en särskild stödfond för Lesotho.

Utskottet

Regeringens förslag till medelsramar för budgetåret 1984/85 för samarbetsländerna
framgår av tabellen på s. 52 i detta betänkande. Endast i fråga
om Swaziland föreslår regeringen en sänkning av medelsramen, i samtliga
övriga fall är landramarna oförändrade i förhållande till innevarande år.

Tilläggspropositionen 1983/84: 154 föreslår inga ytterligare höjningar av
landramarna. Regeringen förutskickar emellertid att de medel som genom
tilläggspropositionen tillförs katastrofposten skall fa användas för särskilda
insatser i några afrikanska länder.

I motion 966 föreslås besparingar i utvecklingssamarbetet på sammanlagt
630 milj. kr. Medelsramen för Angola föreslås bli minskad med 35 milj.
kr., för Indien med 40 milj. kr., för Kenya med 30 milj. kr., för Laos med
10 milj. kr., för Mozambique med 30 milj. kr. och för Tanzania med 60 milj.
kr.

I motionen föreslås vidare att biståndssamarbetet med Vietnam bör
avslutas på grund av detta lands ockupation av Kampuchea och brott mot
FN-stadgan. Därmed behöver inga nya medel anslås för Vietnam nästkommande
budgetår. Vidare bör 100 milj. kr. av innevarande års reservation
för Vietnam användas för andra biståndsändamål. anser motionärerna.

Förslag om minskning av medelsramen för Vietnam framförs även i
motion 1173, i vilken yrkas en sänkning med 65 milj. kr. med hänvisning till
att en lägre ram är tillräcklig sedan pappersbruket i Bai Bang nu färdigställts.

I motion 967 föreslås en höjning av det bilaterala biståndet med sammanlagt
3t4 milj. kr. utöver regeringens förslag. Medelsramen för Angola
föreslås bli höjd med 15 milj. kr., för Etiopien med 20 milj. kr., för Laos
med 10 milj. kr., för Mozambique med 25 milj. kr., för Nicaragua med 15
milj. kr., för Vietnam med 60 milj. kr. och för Zimbabwe med 5 milj. kr.

Utskottet finner att den av regeringen föreslagna fördelningen av biståndsmedel
för samarbete med enskilda länder är rimlig med hänsyn till
Sveriges budgetsituation och ländernas behov. Därtill kommer att vissa
förslag i motion 966 och även i motion 1173 har den innebörden att de —
om de genomfördes — skulle leda till att Sverige måste bryta gällande
biståndsavtal.

Yrkandena 7-9 i motion 966, yrkandena 4-10 i motion 967 och yrkande
6 i motion 1173 avstyrks därför.

I fråga om Lesotho yrkas i motionerna 1540 och 1547 att en särskild
stödfond skall läggas upp. Förslaget motiveras med att Lesotho genom sitt
stora beroende av Sydafrika har behov av särskilda stödåtgärder.

UU 1983/84:15

Utskottet delar motionärernas beskrivning av Lesothos utsatta situation.
Lesotho mottar svenskt bistånd och får dessutom som medlem av
SADCC del av de medel Sverige bidrar med för regionalt samarbete i
Södra Afrika. Därtill kommer att Lesotho har fått och kommer att kunna få
katastrofbistånd för särskilda behov. I tilläggspropositionen 154 nämns
Lesotho särskilt som ett av de länder som skall kunna komma i fråga för
bidrag ur det särskilda påslag på katastrofposten regeringen föreslagit. Det
torde därmed finnas förutsättningar för att tillmötesgå de allmänna syftena
med de båda motionerna. Utskottet kan emellertid inte tillstyrka någon
särskild stödfond, vilket dessutom skulle vara ett nytt och av omständigheterna
inte påkallat inslag i biståndsbudgeteringen. Motionerna 1540 och
1547 avstyrks följaktligen.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att riksdagen, med ändring av
det beslut som fattades förra året om landramar till Sri Lanka för stöd till
Kotmaleprojektet m.m. (UU 1981/82:28), skall besluta om en ny fördelning
av landramsmedlen för budgetåren 1984/85-1987/88 samt att dessutom
130 milj. kr. av outnyttjade medel för de kommande två budgetåren
skall kunna användas för gjorda åtaganden mot Sri Lanka. Regeringens
förslag innebär ingen förändring av det totala åtagandet mot Sri Lanka.

I motion 1544 föreslås att regeringen skall underrätta regimen i Nicaragua
om att svenskt bistånd inte skall påräknas om inte en utveckling mot
demokratiska förhållanden i Nicaragua säkerställs och vidareutvecklas.

Utskottet är av uppfattningen att det i Nicaragua skett en utveckling i
riktning mot demokratiska förhållanden efter Somozadiktaturens fall. De
allmänna val som skall hållas i november 1984 är ett påtagligt tecken härpå.
Det är. som påpekas i UU 1983/84: 18, utskottets förhoppning att valen i
Nicaragua kommer att genomföras i fria och ostörda former. På så sätt kan
de bidra till en fredsprocess i det övriga Centralamerika.

Sveriges bistånd till Nicaragua har som ett av sina syften att ytterligare
underlätta denna utveckling. Något uttalande av den innebörd som föreslås
i motionen finner utskottet inte anledning göra. Motion 1544 avstyrks
därför.

Yrkanden om nya samarhetsltinder

I motion 967. yrkandena II. 12, 13 och 14 föreslås att biståndssamarbete
skall inledas med Cuba, Demokratiska Folkrepubliken Yemen, Kampuchea
och Seychellerna.

Som framgår av tidigare betänkanden från utrikesutskottet i vilka frågan
om programbistånd till bl.a. ovannämnda länder behandlas (senast UU
1982/83:20) föreligger inga förutsättningar för att utvidga kretsen av mottagarländer
på föreslaget sätt. Ifrågavarande yrkanden i motionen avstyrks
följaktligen såvitt de avser programlandssamarbete.

Sverige lämnar emellertid bistånd till dessa stater och en rad andra
länder utanför programlandskretsen. Sedan programsamarbetet med Cuba

UU 1983/84:15

avslutats år 1980 har gradvis ett tekniskt samarbete med detta land byggts
upp av BITS. Det torde innevarande budgetår omfatta projekt för över 10
milj. kr.

Även till Kampuchea lämnas sedan flera år svenskt humanitärt bistånd.
Detta stöd som under den senaste 18-månadersperioden uppgått till 27
milj. kr. har utbetalats främst via internationella organ såsom FAO, WFP,
UNICEF och UNHCR men även via enskilda organisationer såsom svenska
Röda Korset och Frikyrkan Hjälper.

Det finns enligt utskottets mening fortsatt behov av humanitärt inriktat
bistånd till Kampuchea, framför allt på livsmedelsområdet. Det är därvid
angeläget att de internationella insatserna har sådan flexibilitet och inriktning
att de kan underlätta en återuppbyggnad av landets egna möjligheter
att svara för sin befolknings försörjning.

Även till Seychellerna och Demokratiska Folkrepubliken Yemen har
Sverige tidigare lämnat katastrofbistånd och är självfallet berett att göra
det även fortsättningsvis om särskilda behov uppstår. Det är emellertid
inte förenligt med katastrofpostens syfte att riksdagen i förväg intecknar
delar av den för insatser i ett visst land.

I motion 1174 hemställs att riksdagen måtte besluta att svenskt bistånd
under de närmaste åren bör ges till Costa Rica. I motionstexten betonas att
det är rimligt att under en övergångsperiod ge det demokratiska Costa Rica
lika mycket stöd från svensk sida som ges till Nicaragua.

Sverige har sedan 1982 ett tekniskt samarbete med Costa Rica genom
BITS. Några större belopp har inte utbetalats sedan dess; budgetåret 1982/
83 utgick 300000 kr. och för 1983/84 beräknas beloppet till 592000 kr. En
delegation från BITS har nyligen besökt Costa Rica för att diskutera ett
utvidgat samarbete. BITS har föreslagit att finansiellt stöd kan utgå till
Costa Rica om lämpliga projekt kan identifieras. SAREC har under några
år stött de centralamerikanska universitetens förbund. CSUCA, i Costa
Rica. Budgetåret 1982/83 uppgick stödet till 600000 kr.

Utskottet är emellertid inte villigt att nu förorda att Costa Rica upptas
som programland. Motionen avstyrks därför.

4.3 Humanitärt bistånd i Latinamerika och södra Afrika samt anslagsposten
Regionala insatser

Proposition 1983/84:100 (s. 70, 72-73)

Vid behandlingen av anslagsposterna Humanitärt bistånd i Latinamerika
och södra Afrika för budgetåret 1983/84 uttalade riksdagen att det kunde
finnas behov av humanitära insatser även i andra områden och att regeringen
borde överväga hur detta behov kan tillgodoses (UU 1982/83:20,
rskr 282). Som tänkbara metoder härför angav riksdagen en översyn av de
funktioner som ankommer på beredningen för humanitärt bistånd, en

UU 1983/84:15

förändring av de båda anslagsposternas konstruktion eller en utvidgning av
anslagsposten Katastrofer m. m.

I de överväganden som föranletts av riksdagens uttalande har regeringen
utgått ifrån de föreskrifter som regeringen den 6 juli 1978 meddelat för
beredningen. Enligt dessa bör beredningen bl. a. lämna synpunkter och
förslag till regeringen och SIDA rörande humanitärt bistånd i Latinamerika,
södra Afrika och andra områden, där svenska humanitära biståndsinsatser
anses påkallade. Anslagsposten för humanitärt bistånd i Latinamerika
och södra Afrika är ett uttryck för att hjälp åt offer för politiskt förtryck
och stöd åt demokratiutveckling är särskilt angelägna i dessa områden som
intar en framskjuten plats i svenska utrikespolitiska strävanden. Det är
därför naturligt att beredningen också i fortsättningen koncentrerar sin
verksamhet till Latinamerika och södra Afrika. Genom sin sammansättning
har beredningen särskilda förutsättningar att ta ställning till insatser
där.

Demokratisk utveckling är ett av målen för svensk biståndspolitik. En
sådan utveckling innefattar respekt för mänskliga rättigheter. Behovet av
stöd åt sådana strävanden och möjligheterna att effektivt tillgodose detta
behov bör vara vägledande för de svenska biståndsinsatserna. Förutom
det reguljära samarbetet med programländerna för svenskt bistånd och det
humanitära biståndet vill jag särskilt framhålla det omfattande flyktingstödet
från anslagsposten Katastrofer m. m. och enskilda organisationers
utvecklingsbistånd, till vilket bidrag lämnas från anslagsposten Enskilda
organisationer. Regeringen finner således att förutsättningarna är goda att
inom det nuvarande systemets ram tillgodose behovet av humanitära insatser
även utanför Latinamerika och södra Afrika.

Sveriges humanitära bistånd till Latinamerika har ökat väsentligt under
de senaste åren. Budgetåret 1981/82 anslogs 85 milj. kr., budgetåret
1982/83 100 milj. kr. och under innevarande budgetår uppgår biståndet till
110 milj. kr.

Insatserna utgörs till stor del av mer långsiktiga program tili stöd för
mänskliga rättigheter och politiskt förföljda. Utvecklingen i Centralamerika
har emellertid ställt krav på omfattande nödhjälpsinsatser för ett ökande
antal flyktingar och hemlösa i regionen. Utökade resurser kommer troligen
att krävas till stöd för program som underlättar för flyktingar i exil att
återvända till sina hemländer om de så önskar.

Trots de omfattande behoven är möjligheterna begränsade att ge ett
effektivt bistånd som når de behövande. Med tanke på de omfördelningar
som är möjliga inom anslaget anser regeringen att ett bibehållande av den
nuvarande biståndsnivån kan tillgodose både en utökning av flera pågående
insatser och eventuella nya program.

Det svenska humanitära biståndet till södra Afrika har också ökat
betydligt under de senaste åren. Från att ha omfattat 120 milj. kr. budgetåret
1981/82, och 140 milj. kr. budgetåret 1982/83, uppgår detta bistånd
innevarande budgetår till 160 milj. kr.

UU 1983/84:15

Situationen i södra Afrika ställer ökade krav på förmedlande och mottagande
organisationers kapacitet. Liksom avseende de humanitära insatserna
i Latinamerika motsvaras behoven inte alltid av möjligheterna att förmedla
hjälp. Arbetet med att finna ytterligare effektiva förmedlande och
mottagande organisationer kommer att fortgå. Samtidigt pågår ett arbete
för att öka befrielserörelsernas mottagningskapacitet. För insatser under
budgetåret 1984/85 förutser regeringen att ett oförändrat anslag för södra
Afrika om 160 milj. kr. är till fyllest. Utöver det anvisade beloppet bör
medel ur katastrofposten såsom hittills vid behov utnyttjas för humanitära
insatser i södra Afrika. Sverige, som nu står för en stor del, ibland merparten,
av kostnaderna för dessa insatser, bör fortsatt verka för att även andra
länder och organisationer i ökad utsträckning lämnar bidrag till sådana
insatser.

Under anslagsposten Regionala insatser lämnas stöd till den Östafrikanska
utvecklingsbanken (EADB) och det regionala samarbetet mellan de
majoritetsstyrda staterna i södra Afrika (SADCC). Samarbetet mellan
dessa stater (Angola, Mogambique, Zimbabwe, Botswana, Tanzania, Lesotho,
Swaziland, Malawi och Zambia) syftar bl. a. till att minska beroendet
av Sydafrika. Vidare har anslagsposten utnyttjats för stöd till Mekongkommittén
och till ett regionalt program för fiske i Bengaliska bukten,
omfattande Bangladesh, Indien. Malaysia, Sri Lanka och Thailand. För att
säkerställa finansieringen av dessa senare insatser räknar regeringen med
att ca 20 milj. kr. av ointecknade reservationsmedel från budgetåret 1982/
83 tas i anspråk för detta ändamål under innevarande budgetår.

Samarbetet mellan SADCC-staterna har hittills huvudsakligen koncentrerats
till transporter och kommunikationer. Även inom andra sektorer,
där ett intensifierat regionalt samarbete nu inletts, har Sverige goda möjligheter
att lämna bistånd t. ex. för industriutveckling, energiförsörjning,
utbildning, miljö- och markvård samt livsmedelsförsörjning. Sverige har
vidare inlett forskningssamarbete genom SAREC och Nordiska afrikainstitutet
i anslutning till det regionala samarbetet i södra Afrika. Det internationella
stödet till SADCC manifesterades bl. a. vid den senaste givarkonferensen
i Maseru i januari 1983. Vid konferensen gjordes en svensk
utfästelse om 330 milj. kr. för treårsperioden 1983/84- 1985/86.

I propositionen förordas att anslagsposten Regionala insatser höjs till
120 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Det förutsätts att 110 milj. kr. härav
utnyttjas för fortsatt stöd till regionala insatser inom ramen för SADCC.

Proposition 1983/84:154 (s. 10)

Regionala insatser

De sydafrikanska grannstaternas beroende av Sydafrika har på senare
tid tydligt kommit i dagen och bl. a. manifesterats i förhandlingar med den
sydafrikanska regimen. Det regionala samarbetet mellan de majoritets -

UU 1983/84:15

styrda staterna i södra Afrika, sorn bl. a. syftar till att stärka ländernas
oberoende av Sydafrika, utvecklas emellertid väl inom ramen för deras
samarbetsorganisation, SADCC. Samarbetet har hittills huvudsakligen
koncentrerats till transporter och kommunikationer. Nya större projekt
förbereds också inom andra sektorer inom vilka Sverige har goda förutsättningar
att lämna bistånd, bl. a. miljö- och markvård och energi.

I tilläggspropositionen föreslås att anslagsposten Regionala insatser tillförs
ytterligare 25 milj. kr.

Motioner

(med anledning av prop. 1983/84:100)

I motion 1983/84:534 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp), yrkande 3, hemställs 3.

att riksdagen godkänner det förslag till medelsfördelning av ytterligare
450 milj. kr. som redovisas i motionen (dvs. till Latinamerika 15 milj. kr.
och till södra Afrika 20 milj. kr.).

I motion 1983/84:767 av Lars Werner m.fl. (vpk), yrkande 2, hemställs

2. att riksdagen beslutar att öka det humanitära biståndet till stöd för
mänskliga rättigheter och förtryckets offer i Chile.

I motion 1983/84:967 av Lars Werner m.fl. (vpk), yrkandena 15 och 16,
hemställs

15. att riksdagen beslutar att anslaget Humanitärt bistånd till Latinamerika
höjs till 125 milj. kr.,

16. att riksdagen beslutar att anslaget Humanitärt bistånd till södra
Afrika höjs till 180 milj. kr.

I motion 1983/84:1173 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c), yrkande 7, hemställs 7.

att riksdagen beslutar anslå 185 milj. kr. till regionala program, en
ökning med 65 milj. kr.

I motion 1983/84:1543 av Pär Granstedt m. fl. (c) hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om stipendier för studerande från ANC och SWAPO.

Utskottet

Det humanitära stödet till Latinamerika och södra Afrika förblir ett
viktigt inslag i Sveriges biståndspolitik. De båda anslagsposter som är
särskilt avsedda för detta ändamål har under en följd av år stigit kraftigt.
Därtill kommer att medel ur anslagsposterna för katastrofer och enskilda
organisationer till stor del i praktiken används för humanitära insatser av
liknande slag.

UU 1983/84:15

På grund av budgetläget föreslår regeringen att medelsramen för humanitärt
samarbete med Latinamerika nästa budgetår skall vara oförändrad
och uppgå till 110 milj. kr. I motion 534, yrkande 3, föreslås en höjning med
15 milj. kr. och i motion 967, yrkande 15, en lika stor höjning av anslagsposten.
I motion 767, yrkande 2, föreslås därtill att det humanitära biståndet
till stöd för mänskliga rättigheter och förtryckets offer i Chile ökas,
dock utan att något särskilt belopp nämns.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att situationen i Latinamerika
motiverar fortsatta och kraftfulla humanitära biståndsinsatser. I budgetpropositionen
framhåller regeringen att vissa omfördelningar inom anslagsposten
är möjliga och att en utökning av insatserna därigenom skulle
kunna göras. Utskottet tar fasta härpå och vill samtidigt erinra om att
katastrofposten, som kan användas för denna typ av insatser i tilläggspropositionen
föreslås bli kraftigt höjd. Därmed torde utrymme fortfarande
finnas för ett betydande humanitärt stöd åt de grupper i latinamerikanska
länder som är offer för förtryck och förföljelse. Yrkande 2 i motion 767 får
därmed anses besvarat.

Utskottet finnér den av regeringen föreslagna nivån på medelsanvisningen
för humanitärt bistånd till Latinamerika vara rimligt avvägd och
avstyrker därför motionerna 534 och 967 i motsvarande delar.

Även medelstilldelningen för humanitärt bistånd i södra Afrika föreslås
av regeringen förbli oförändrad i förhållande till innevarande års nivå. som
är 160 milj. kr. Motion 534, yrkande 3, och motion 967. yrkande 16,
föreslår båda en höjning med ytterligare 20 milj. kr. Utskottet behandlar i
detta sammanhang också anslagsposten Regionala insatser, vilken i första
hand är avsedd för södra Afrika, samt yrkande 7 i motion 1173, som
föreslår en höjning av denna anslagspost med 65 milj, kr.

De extra biståndsmedel som föreslås i tilläggspropositionen avses i stor
utsträckning komma Afrika och särskilt södra Afrika till del. Bidraget till
Afrikanska utvecklingsfonden höjs, katastrofposten tillförs ytterligare 100
milj. kr. för användning bl. a. i södra Afrika och medelstilldelningen för
regionala insatser höjs med 25 milj. kr. Det innebär att ett belopp på 145
milj. kr. kommer att stå till förfogande för regionala insatser, varav den
helt övervägande delen kommer att användas för de s.k. frontstaternas
samarbete inom SADCC (Southern African Development Coordination
Conference).

Genom dessa anslagshöjningar kommer ett betydande utrymme att skapas
för en ytterligare satsning på humanitära och andra åtgärder till stöd
för de länder i södra Afrika som drabbats av torkan och av Sydafrikas
destabiliseringspolitik mot sina grannar. Med hänsyn härtill finnér utskottet
att syftet med ifrågavarande motioner i vad avser södra Afrika till stor
del är tillgodosett samt att de föreslagna beloppshöjningarna i yrkande 3 i
motion 534 i denna del, yrkande 16 i motion 967 och yrkande 7 i motion
1173 bör avslås av riksdagen.

UU 1983/84:15

1 motion 1543 föreslås att studerande från befrielserörelserna ANC och
SWAPO skall ges möjlighet att studera i Sverige på stipendium.

SlDA:s stipendieprogram för u-landsstudenter i Sverige avvecklades för
ett flertal år sedan av bl.a. det skälet att nyttan av programmet för de
berörda u-länderna kunde diskuteras.

1 fråga om studenter från ANC och SWAPO, som inte kan bedriva
studier i sina hemländer, kan det emellertid finnas skäl att i viss utsträckning
erbjuda stipendier för studier i Sverige eller annat land. Enligt vad
utskottet erfarit pågår också sedan en tid diskussioner mellan SIDA, ANC
och SWAPO om lämpliga former för och finansiering av ett sådant stipendieprogram.

Med hänvisning härtill får utskottet anse motion 1543 besvarad.

4.4 Bistånd genom enskilda organisationer och anslagsposten Katastrofer
m. m.

Proposition 1983/84:100 (s.73—75)

Bistånd med medel från anslagsposten Enskilda organisationer är ett
effektivt redskap i utvecklingssamarbetet och är ett värdefullt komplement
till det av statliga organ administrerade biståndet. Enskilda organisationers
insatser når ofta de mest utsatta grupperna i u-länderna och bedrivs till låga
administrationskostnader. Bistånd genom enskilda organisationer har en
hög måluppfyllnadsgrad när det gäller att nå fattiga människor i de fattiga
länderna.

Regeringen välkomnar SlDA:s ansträngningar att vinna administrativa
lättnader genom att teckna ramavtal med de större organisationerna. Möjligheter
att ytterligare förenkla administrationen av detta samarbete kan
komma att aktualiseras av biståndsorganisationsutredningen. Regeringen
förordar att beloppet för anslagsposten Enskilda organisationer höjs till
250 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Regeringen förordar att beloppet för anslagsposten Katastrofer m.in.
höjs till 260.8 milj. kr. Riksdagens riktlinjer för anslagsposten bör stå fast. I
första hand bör katastrofbistånd lämnas som hjälp åt människor i u-länder
som har drabbats av naturkatastrofer eller väpnade och politiska konflikter.
Katastrofmedel kan även användas som extra bistånd till länder
som får svenskt utvecklingsbistånd och vilkas försörjning och utveckling
hotas av oförutsedda händelser. Ett tredje användningsområde är bistånd
till katastrofberedskap och förebyggande av katastrofer. Dessutom utgör
katastrofbiståndet en reserv inom det bilaterala biståndet. En sådan reserv
är särskilt angelägen i en situation då iandramarna generellt måste hållas
oförändrade.

UU 1983/84:15

Proposition 1983/84:154 (s. 9)

Katastrofbistånd

Den prekära försörjningssituationen i Afrika har fortlöpande förvärrats.
Flertalet länder söder om Sahara befinner sig sedan länge i en allvarlig
ekonomisk kris med stagnerande eller sjunkande nationalinkomst. Samtidigt
har effekterna av den långvariga torkan i regionen - som nu drabbar
flera länder för tredje året i följd - blivit alltmer kännbara. Härtill kommer
de politiska och ekonomiska påtryckningar som Sydafrika utövar gentemot
grannstaterna.

De allvarliga försörjningssvårigheterna för ett stort antal afrikanska
stater belyses väl av förhållandena i programländerna Mozambique, Lesotho,
Botswana, Zambia och Kap Verde.

Mot den i propositionen närmare redovisade bakgrunden finnér regeringen
det angeläget att Sverige ytterligare ökar sitt bistånd till Afrika,
särskilt den södra delen. Regeringen föreslår att anslagsposten Katastrofer
m. m. tillförs 100 milj. kr. utöver de medel som beräknats i budgetpropositionen.

Medlen bör främst användas för att tillgodose omedelbara hjälpbehov.
Vid sidan härav bör ökad uppmärksamhet ägnas åt förebyggande åtgärder
som har långsiktig verkan och därigenom minskar sårbarheten för torka
och andra naturkatastrofer. Insatser med långsiktig verkan bör i första
hand inriktas på programländer, där katastrofbistånd kan kompletteras
med medel som anvisats för det reguljära utvecklingssamarbetet. Så har
redan skett i Mozambique och Etiopien, där insatser inletts för att stärka
transportkapaciteten. En liknande insats i Angola bekostas med katastrofbistånd.
I några programländer kan det uppstå behov av extraordinära
insatser för att underlätta genomförandet av en ekonomisk stabiliseringspolitik.
Också sådana insatser bör kunna finansieras med medel från anslagsposten
Katastrofer m. m.

Motioner

(med anledning av proposition 1983/84:100)

I motion 1983/84:532 av Kersti Johansson och Ulla Ekelund (båda c),
yrkandena 1 och 2, hemställs

1. att riksdagen för sin del uttalar att inom ramen för SIDA:s budget
genom omfördelning av 25 milj. kr. medelsbehovet för sektionen för Enskilda
organisationer skall uppgå till 275 milj. kr.,

2. att riksdagen för sin del uttalar att andelen av svenskt bistånd via
sektionen för Enskilda organisationer inom en överskådlig framtid skall
fortsätta att öka.

UU 1983/84:15

I motion 1983/84:534 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp), yrkandena 3 och
4, hemställs

3. att riksdagen godkänner det förslag till medelsfördelning av ytterligare
450 milj. kr. som redovisas i motionen (dvs. till Enskilda organisationer
40 milj. kr. och till Katastrofbistånd 45 milj. kr.),

4. att riksdagen beslutar att med biståndsmedel inrätta en fond för stöd
av vissa frivilliga organisationer i u-länderna med syfte att stärka förutsättningarna
för en demokratisk samhällsutveckling.

1 motion 1983/84:612 av Filip Fridolfsson och Tore Nilsson (båda m)
hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid framtida
fördelning av det svenska u-landsbiståndet kristna och övriga humanitära
organisationer får en ökad andel av det totala biståndet.

1 motion 1983/84:966 av Per Petersson m.fl. (m), yrkandena 5 och 11,
hemställs

5. att riksdagen godkänner de riktlinjer för katastrofbiståndet som framförs
i motionen,

II. att riksdagen beslutar om ett anslag till enskilda organisationer på
260 milj. kr.

I motion 1983/84:967 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 17, hemställs

17. att riksdagen beslutar att anslaget Katastrofer m. m. höjs till 285
milj. kr.

I motion 1983/84:969 av Lars Werner m. 11. (vpk), yrkande 5, hemställs

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för ökat humanitärt
stöd och katastrofhjälp till folket i Libanon.

1 motion 1983/84: 1173 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), yrkandena 4 och 5,
hemställs

4. att riksdagen beslutar anslå 440,8 milj. kr. som katastrofbistånd, en
ökning med 180 milj. kr.,

5. att riksdagen beslutar anslå 300 milj. kr. till Enskilda organisationer,
en ökning med 50 milj. kr.

1 motion 1983/84: 1539 av Karin Ahrland (fp) hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om solidaritet med Afghanistans folk och bistånd till afghanska
flyktingar.

I motion 1983/84:1555 av Lars Werner m.fl. (vpk), yrkandena 1-3,
hemställs

1. att riksdagen som sin mening uttalar att Sverige bör lämna IGGI,

2. att riksdagen som sin mening uttalar att ökat katastrofbistånd bör
komma den östtimoresiska befolkningen till godo.

UU 1983/84:15

3. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ställningstaganden och arbete i FN för Östtimors rätt till självbestämmande.

I motion 1983/84:2200 av Lennart Pettersson m. fl. (s), yrkandena 1 och
2, hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för att SIDA-anslaget till det svenska kooperativa
biståndet fördubblas över en treårsperiod med början 1984,

2. att riksdagen uttalar sig för att en utredning tillsätts med representanter
från statsmakterna och kooperationen för att lägga fram ett långsiktsprogram
för kooperativt bistånd med inriktning på att göra detta till ett
särskilt huvudprogram inom svensk biståndsverksamhet.

Utskottet

Enskilda organisationer

Anslagsposten Enskilda organisationer föreslås i propositionen uppgå
till 250 milj. kr. jämfört med 215 milj. kr. innevarande år. Posten ökar
därmed betydligt mer än flertalet andra i budgetförslaget.

Yrkanden om ytterligare höjningar av anslagsposten för enskilda organisationer
finns i motion 532, yrkande 1, 534, yrkande 3, 966, yrkande 11,
och 1173, yrkande 5. 1 motion 532, yrkande 2, och i motion 612 föreslås
vidare att de enskilda organisationernas andel av det statliga biståndet
skall fortsätta att öka under kommande år. En liknande innebörd torde
ligga i förslaget i motion 534, yrkande 4, att inrätta en fond för stöd av vissa
frivilliga organisationer i u-länder.

De enskilda organisationernas andel av det totala biståndet har under de
gångna tio åren fördubblats. Därtill kommer att stora belopp ur katastrofposten
och anslagsposterna för humanitärt samarbete i praktiken utbetalas
via de enskilda organisationerna.

Den kontinuerliga ökning av biståndet genom de enskilda organisationerna
som ägt rum är ett uttryck för åsikten att dessa organisationer står
för en mycket betydelsefull utvecklingsinsats, en insats som ofta inte kan
utföras av statliga myndigheter eller FN-organ. Utskottet delar denna
åsikt. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att det finns gränser för hur
snabbt det är lämpligt att öka biståndet via enskilda organisationer.

Förslaget i motion 534 att upprätta en fond torde ta sikte på bidragsgivning
till organisationer utomlands som inte har någon motsvarighet i Sverige.
Utskottet vill erinra om att bidrag som regel endast ges till svenska
organisationer för vidare förmedling till deras motsvarigheter i mottagarlandet.
Ett undantag görs för kvinnoorganisationer. Det finns enligt utskottets
mening goda skäl för en sådan huvudregel. En fond avsedd för direkt
bidragsgivning till rörelser i u-länder skulle vara ett nytt inslag i Sveriges
biståndspolitik som utskottet inte finner tillräckligt motiverat och mot

UU 1983/84:15

vilket invändningar av både administrativ och principiell karaktär skulle
kunna resas.

Vad som ovan anförts om bistånd genom enskilda organisationer gäller
till viss del även förslagen i motion 2200 om kooperationen. Också Swedish
Cooperative Centre - det svenska kooperativa biståndsorganet - har
fått ökande bidrag under senare år, även om kooperationen och de fackliga
organisationernas ökningstakt varit mindre än övriga frivilliga organisationers.

Med hänvisning till att bidragen till de enskilda organisationernas biståndsverksamhet
ökat så kraftigt under senare år är utskottet inte berett
att förorda någon ytterligare höjning av anslagsposten utöver regeringens
förslag. Inte heller finnér utskottet det motiverat att uttala sig för några
specifika biståndsandelar eller programmål för de enskilda organisationerna.
Utskottet avstyrker därför motionerna 532, 534, yrkandena 3 och 4,
612, 966, yrkande 11,1173, yrkande 5, och motion 2200, yrkande 1.

Utskottet har på annan plats i detta betänkande föreslagit en översyn av
de enskilda organisationernas kapacitet att ta emot bidrag för biståndsändamål
från staten. I det sammanhanget torde vissa av de synpunkter som
framförs i de här föreliggande motionerna kunna behandlas. Utskottet
föreslår att yrkande 2 i motion 2200 anses besvarat därmed.

Katastrofer

Katastrofposten har enligt en sedan länge etablerad praxis en vid användning
i biståndsbudgeten. I första hand skall den utnyttjas för att bistå
de människor i u-länder som drabbats av naturkatastrofer eller väpnade
och politiska konflikter. Katastrofmedel kan även användas för katastrofförebyggande
åtgärder eller som extra bistånd till länder som redan får
svenskt utvecklingsbistånd och vars försörjning och utveckling hotas av
oförutsedda händelser. Vid sidan av dessa tre användningsområden tjänar
katastrofposten som allmän reserv inom det bilaterala anslaget.

Katastrofpostens särskilda användning gör att den bör vara relativt stor
och att det bör tillåtas att vissa reservationer i den kvarstår vid budgetårets
slut.

Av de särskilda påslag med 300 milj. kr. på biståndsbudgeten som
regeringen föreslår i proposition 1983/84:154 läggs 100 milj. kr. på katastrofposten,
som därmed kommer att uppgå till 360,8 milj. kr. Som framgår
av proposition 154 avser regeringen använda katastrofmedel bl. a. för
insatser i Mozambique, Lesotho, Botswana, Zambia och Kap Verde, alla
svenska mottagarländer som drabbats hårt av den ihållande torkan och
några av dem är särskilt utsatta på grund av deras beroende av Sydafrika.

1 motion 534, yrkande 3, föreslås att katastrofposten höjs med 45 milj.
kr. i föhållande till budgetpropositionens förslag. I motion 967, yrkande 17,
föreslås en höjning med 24,2 milj. kr. och i motion 1173, yrkande 4, en
höjning med 180 milj. kr. i förhållande till budgetpropositionen. Som skäl
5 Riksdagen 1983/84. 9 sami. Nr 15

UU 1983/84:15

för denna sistnämnda betydande ökning anförs att de manga rapporterna
om nöd och katastrofer i u-länderna motiverar ett viii tilltaget katastrofanslag.
Samtidigt understryks i motion 1173 all katastrofposten inte bör få
utgöra en allmän reservpost som används (ill varjehanda insatser. Förutsättningarna
för katastrofbiståndet bör tas upp i den av motionärerna
föreslagna parlamentariska utredningen, heter del vidare i motionen. Invändningar
mot katastrofpostens användning framförs också i motion 966.
Det heter i anslutning till yrkande 5 däri att katastrofmedlen normalt inte
bör användas för att ge tilläggsanslag till programländerna. I den mån
katastrofer av olika slag i programländerna påkallar svenskt bistånd bör
regeln vara att i första hand utnyttja medlen inom landramarna.

Vad gäller anslagspostens storlek nästkommande budgetår är utskottet
av uppfattningen att den mycket betydande höjning regeringen föreslår i
tilläggspropositionen bör vara tillräcklig för att motsvara rimliga anspråk
på denna post.

Utskottet vill med anledning av motion 1173 vidare erinra om att katastrofposten
i praktiken i mycket liten utsträckning använts som allmän
reservpost men anser att posten även fortsättningsvis bör kunna ha kvar
denna funktion. Frågan om en parlamentarisk utredning behandlas på
annan plats i detta betänkande. Med hänvisning till det anförda avstyrks
yrkande 3 i motion 334 i vad avser katastrofbistånd, yrkande 17 i motion
967 och yrkande 4 i motion 1173.

Med anledning av förlaget i motion 966 att använda landramsmedel vid
katastrofinsatser i programländer vill utskottet anföra följande.

Landramsmedel används främst för långsiktiga insatser. Ett huvudsyfte
med landprogrammeringen är att ge mottagarländerna en viss planeringstrygghet.
Det är med denna metod oundvikligt att reservationer ibland
uppkommer. Katastrofmedlen används för plötsligt uppkommande hjälpbehov.
Gränsen mellan dessa båda typer av insatser måste ibland bli
flytande, men det finns ändå skäl att upprätthålla en skillnad, vilket enligt
utskottets mening inte skulle underlättas om motionärernas förslag följdes.
Det sagda hindrar inte att katastrofposten, såsom framhölls i betänkande
UU 1979/80: 20, inte får användas så att ”inriktningen och omfattningen av
de av riksdagen fastställda biståndsinsatserna i någon avsevärd mån förändras”.
Insatser som har varit möjliga att förutse och planera bör så långt
det är möjligt belasta de för ändamålet avsedda anslagsposterna och som
regel inte katastrofposten.

Med hänvisning till det anförda avstyrks yrkande 5 i motion 966.

Situationen i två särskilt drabbade krisområden tas upp i motion 969 som
gäller Libanon och motion 1539 som avser Afghanistan.

Det långvariga kriget i Libanon har skapat en nöd och en flyktingsituation
som självfallet kräver särskilda insatser av nationella och internationella
biståndsgivare. Huvudansvarig för flyktingarbetet i regionen är
UNRWA. Katastrofhjälp av olika slag lämnas också av en rad enskilda
organisationer.

UU 1983/84:15

Sverige har sedan sommaren 1982 bidragit med ca 38 milj. kr. till krigsdrabbade
libaneser, bl.algenom UNRWA, UNICEF, Internationella röda
korset, Svenska röda korset, Lutherhjälpen, Frikyrkan hjälper m. fl. organisationer.

Läget i Libanon är fortsatt sådant att omfattande humanitär hjälp alltjämt
är av nöden. Regeringen följer självfallet nära utvecklingen och är
beredd att lämna fortsatt katastrofbistånd.

Yrkande 5 i motion 969 får därmed anses besvarat.

Även ockupationen av Afghanistan och befrielsekriget där ger anledning
till internationella biståndsinsatser. Ca hälften av flyktingkommissariatets
(UNHCR) budget används f. n. för hjälp åt afghanska flyktingar.

Utöver sitt reguljära bidrag till UNHCR på 60 milj. kr. har Sverige
lämnat extrabidrag till UNHCR samt även lämnat bidrag till enskilda
organisationer med verksamhet i regionen. Svenska afghanistankommittén
har mottagit sammanlagt ca 4 milj. kr. för bl. a. hälsoinsatser.

I likhet med vad som anfördes i förra årets biståndsbetänkande UU
1982/83:20 utgår utskottet från att regeringen utnyttjar de möjligheter som
står den till buds för att underlätta det angelägna syftet med motionen.
Motion 1539 får därmed anses besvarad.

Ett liknande ställningstagande gör utskottet till yrkande 2 i motion 1555,
vari föreslås att ökat katastrofbistånd bör komma den östtimoresiska befolkningen
till godo. Utskottet anser inte att riksdagen i förväg bör uttala
sig om storleken på katastrofbistånd i enskilda fall men vill samtidigt erinra
om att regeringen hittills regelbundet ställt sig positiv till framställningar
om katastrofinsatser till förmån för befolkningen på Östra Timor. Hjälpen
har framför allt förmedlats genom UNICEF och Svenska röda korset.
Innevarande budgetår har 1,4 milj. kr. ställts till Svenska röda korsets
förfogande. Yrkande 2 i motion 1555 får därmed anses besvarat.

I yrkande 3 i samma motion föreslås att Sverige i FN skall verka för
självbestämmande för Östra Timors befolkning.

Sverige har i röstförklaringar i FN:s generalförsamling gjort klart sin
uppfattning att Indonesien genom invasionen av Östra Timor år 1975 inte
respekterat principen om folkens självbestämmanderätt. En närmare redovisning
för frågans behandling i FN återfinns i UU 1982/83:8. Sedan dess
har ingen resolution i ärendet framlagts i FN beroende på att generalsekreterarens
konsultationsuppdrag ännu inte slutförts. Östra Timor-frågan väntas
komma på generalförsamlingens dagordning hösten 1984. Utskottet ser
ingen anledning att nu uttala sig om den svenska inställningen till de förslag
som då kan komma att föreligga.

Därmed avstyrks yrkande 3 i motion 1555.

Yrkande 1 i motionen förordar att Sverige skall lämna sitt observatörskap
i Intergovernmental Group on Indonesia (IGGI).

Liksom skedde i förra årets betänkande UU 1982/83:20 konstaterar
utskottet att det inte finns några biståndspolitiska skäl för det svenska

UU 1983/84:15

observatörskapet i 1GG1. Utskottet anser dock att regeringen pä egen hand
kan pröva den eventuella nyttan av att Sverige genom observatörskap (aidel
av det oförbindliga informationsutbyte som sker inom 1GG1.

Yrkande 1 i motion 1555 avstyrks därför.

4.5 Särskilda program, miljö- och markvård samt energi
Proposition 1983/84:100 (s. 75)

Den största delen av anslagsposten Särskilda program omfattar s.k.
ämnesinriktad verksamhet. Denna delpost inrymmer sedan 1983/84 även
insatser som under budgetåren 1981/82 och 1982/83 belastade den särskilda
anslagsposten Miljö- och markvård samt energi. Tyngdpunkten avseende
miljövårdssatsningarna ligger dock inom landprogrammen.

Genom särskilda program ges bl. a. stöd åt verksamhet av experimentell
och nyskapande natur avseende landsbygdens vattenförsörjning, energi,
lantbruks- och livsmedelsförsörjning, miljö- och markvård, undervisning,
hälsovård och industriell teknik. Särskild uppmärksamhet ges åt möjligheterna
att utnyttja den svenska resursbasen, vilket i vissa fall kan leda till att
anlitandet av FN-organen minskar. En stor del av den ämnesinriktade
verksamheten bedrivs dock fortfarande i samarbete med FN:s fackorgan,
vilket bl. a. bidrar till ökad internationell förståelse för de svenska biståndspolitiska
målen.

Anslagsposten avser vidare stöd till de internationella enskilda organisationerna,
Internationella kooperativa alliansen samt Kyrkornas världsråd.
Medel under anslagsposten utnyttjas även för finansiering av biträdande
experter för tjänstgöring inom olika delar av FN-systemet.

Det fjärde stora området inom anslagsposten utgörs av insatsförberedelser
och resultatvärdering, vilka ger SIDA vidgade möjligheter att förstärka
sin fackkompetens för beredning och uppföljning av biståndet, bl. a.
genom att anlita konsulter.

Regeringen anser att den nu gällande fördelningen mellan de fyra delposterna
i huvudsak bör bibehållas. Ett oförändrat anslag bör vara till fyllest
för att finansiera den verksamhet som SIDA planerar. I propositionen
föreslås att 155 milj. kr. avsätts för insatser under anslagsposten Särskilda
program för budgetåret 1984/85.

Proposition 1983/84:154 (s. 10)

I budgetpropositionen konstateras att vårt bistånd på miljö-, markvårdsoch
energiområdena har sin tyngdpunkt inom landprogrammen. Det finns
emellertid ett behov att vid sidan därav bedriva en experimentverksamhet

UU 1983/84:15

för att pröva nya metoder och utveckla den svenska resursbasen. Det kan
också finnas anledning att uppmärksamma problem som berör en grupp av
länder eller som aktualiseras av ett mellanstatligt organ. Av särskild betydelse
är därvid bl. a. att finna metoder att hejda ökenspridningen, söka
trygga den lokala brännvedsförsörjningcn och att främja småskalig energiförsörjning.
Insatser av detta slag kan genomföras med hjälp av medel som
anvisas för ämnesinriktad verksamhet.

Också vissa forskningsinsatser, som stöds av SAREC, bör kunna finansieras
med sådana medel.

Regeringen föreslår att anslagsposten Särskilda program, inkl. miljöoch
markvård samt energi tillförs 25 milj. kr.

Motioner

(med anledning av prop. 1983184:100)

I motion 1983/84:530 av Kerstin Anér och Kerstin Ekman (båda fp),
yrkandena 1 och 2. hemställs

1. att riksdagen återinför miljöanslaget som en särskild del av biståndsbudgeten.

2. att riksdagen beslutar att 15 milj. kr. av miljöanslaget skall anslås till
åtgärder för att bevara de tropiska skogarna.

I motion 1983/84: 534 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp), yrkandena 3 och

5. hemställs

3. att riksdagen godkänner det förslag till mcdelsfördelning av ytterligare
450 milj. kr. som redovisas i motionen (dvs. till Särskilda program på
miljövårds- och energiområdet 100 milj. kr.),

5. att riksdagen beslutar att det särskilda anslaget för Mark- och miljövård
samt energi återinförs.

I motion 1983/84:611 av Karin Ahrland (fp) och Karin Andersson (c)
hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om stöd till ett planerat internationellt forum vid den kommande
kvinnokonferensen i Nairobi.

I motion 1983/84:616 av Anna Wohlin-Andersson (c) hemställs

att riksdagen uttalar att anslaget till energi inom punkten Särskilda
program läggs på en sådan nivå att det blir möjligt att utveckla vårt stöd till
u-ländernas energiförsörjning enligt de intentioner som kommer till uttryck
i motionen.

I motion 1983/84:966 av Per Petersson m.fl. (m), yrkande 10, hemställs

10. att riksdagen beslutar att öka medlen tillgängliga för miljö, markvård

UU 1983/84:15

och energiinsatser utanför landramarna med 30 milj. kr. att tillföras anslagsposten
Särskilda program.

I motion 1983/84:967 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 18, hemställs

18. att riksdagen beslutar att anslaget Rekrytering och utbildning av
faltpersonal höjs till 28 milj. kr.

I motion 1983/84: 1173 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c), yrkande 3. hemställs 3.

att riksdagen beslutar anslå 355 milj. kr. till Särskilda program, en
höjning i förhållande till regeringens förslag med 200 milj. kr., för att
särskilt möjliggöra en fortsatt utveckling av de svenska insatserna för
miljö, markvård och energi.

I motion 1983/84:2201 av Karin Söder (c) och Jan-Erik Wikström (fp)
hemställs

att riksdagen uttalar sig för att SIDA inom ramen för tillgängliga biståndsmedel
anslår 500000 kr. för budgetåret 1984/85 för att stödja Kyrkornas
världsråds program för fred, nedrustning och mänskliga rättigheter.

I motion 1983/84:2481 av Ivar Franzén och Kjell Mattsson (båda c)
hemställs att riksdagen uttalar sig för att vyrmetanmetodens möjligheter
för energiproduktion i u-land bör undersökas inom ramen för vårt ulandsbistånd.

(med anledning av prop. 1983184:154)

I motion 1983/84:2276 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 4, föreslås

4. att riksdagen beslutar minska anslagsposten Särskilda program med
11 784000 kr.

Utskottet

I detta betänkandes inledande avsnitt om riktlinjer för det svenska
utvecklingssamarbetet har utskottet utförligt behandlat viktiga mark- och
miljövårdsfrågor och betonat att SIDA:s miljövårdsinsatser är värda ett
fortsatt betydande stöd.

Av propositionen framgår att regeringen redan fäster stort avseende vid
miljö-, markvårds- och energiinsatserna i biståndet och att den är inställd
på ett kraftigt stöd på detta område. Tyngdpunkten ligger emellertid inom
landprogrammen, vilket är naturligt med tanke på den nära samverkan som
krävs med mottagarlandets myndigheter, heter det i propositionen.

Det var till följd av detta synsätt som regeringen förra året föreslog att
anslagsposten Mark- och miljövård samt energi skulle upphöra och att de
insatser på området som inte skulle rymmas inom landramarna återfördes
till anslagsposten Särskilda program.

UU 1983/84:15

1 flera motioner förordas att särskilda medel åter anslås till miljö-,
markvårds- och energiinsatser. I yrkande 5 i motion 534 föreslås att anslaget
för detta ändamål återinförs. och i yrkande 3 i samma motion att det
skall uppgå till 100 milj. kr. Även motion 530 yrkaratt anslagsposten i fråga
skall återinföras - dock utan att något belopp nämns - samt att 15 milj. kr.
skall användas för att bevara de tropiska skogarna. 1 motion 966. yrkande

10. föreslås att anslagsposten Särskilda program i samma syfte skall tillföras
ytterligare 30 milj. kr. och i motion 1173. yrkande 3, att anslagsposten
Särskilda program på motsvarande sätt tillförs ytterligare 200 milj. kr. 1
en motion. 616. föreslås att anslagsposten Särskilda program skall läggas
på en sådan nivå att motionens syften tillgodoses. I motion 2776 i anledning
av tilläggspropositionen föreslås att anslagsposten Särskilda program
skall sänkas med 11 784000 kr. i förhållande till regeringens förslag. Beloppet
skall enligt motionärerna användas för att delvis finansiera det extra
bidraget till UNICEF.

Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra följande. Slopandet
av det särskilda miljöanslaget innebär inte att regeringen fäster mindre
vikt vid miljö-, markvårds- och energiinsatser. Det är emellertid som
framgår av propositionen regeringens uppfattning att dessa i första hand
bör bedrivas inom det landinriktade samarbetet. Regeringen torde samtidigt
vara medveten om behovet av särskilda insatser, vid sidan av landprogrammen.
för miljövårdsändamål. Utrymme för sådana finns nu liksom
tidigare under anslagsposten Särskilda program. Genom tilläggspropositionen
154 tillförs denna post nu ytterligare 25 milj. kr. huvudsakligen för
miljö- och energiinsatser, ett nära nog lika stort belopp som det som
föreslås i motion 966.

Utskottet delar regeringens uppfattning i dessa avseenden och tillstyrker
dess förslag. Till följd härav avstyrker utskottet motion 530, yrkandena 3
och 5 i motion 534. motion 616. yrkande 10 i motion 966. yrkande 3 i
motion 1173 och yrkande 4 i motion 2776.

Utskottet vill i sammanhanget framhålla att miljö- och energiinsatserna
inom landprogrammen å ena sidan och inom anslagsposten för Särskilda
program å den andra inte bör uppfattas som konkurrerande utan som
kompletterande varandra. Den ämnesinriktade verksamheten är tänkt att
ha en experimentell och nydanande inriktning eller vara avsedd för insatser
som av olika skäl inte kan rymmas inom landprogrammen.

Utskottet behandlar i anslutning härtill motion 2481, i vilken föreslås att
den s. k. vyrmetanmetodens användbarhet för energiproduktion undersöks
inom ramen för vårt u-landssamarbete. Metoden beskrivs närmare i motion
2480. vilken behandlas i näringsutskottet.

Om fortsatta försök med vyrmetanmetoden skulle visa att den är ekonomiskt
och praktiskt användbar och om förutsättningar för en energiproduktion
med denna metod skulle finnas i u-länder med vilka Sverige har
samarbete, har utskottet självfallet ingen invändning mot att SIDA för -

UU 1983/84:15

söker intressera sina samarbetsparter för metoden. Utskottet anser sig
emellertid inte ha någon möjlighet att förorda att biståndsmedel skall
avsättas för att på detta stadium särskilt studera denna metods användbarhet
i u-länder. Motion 2481 avstyrks därför.

Under denna rubrik behandlas även motionerna 611 och 2201. vilka båda
avser verksamheter som finansieras med medel från anslagsposten Särskilda
program. I motion 611 föreslås ekonomiskt stöd till ett planerat internationellt
forum vid den kommande kvinnokonferensen i Nairobi.

Vid den motsvarande kvinnokonferensen i Köpenhamn år 1980 ställde
regeringen medel till förfogande för ett forum som arrangerades i anslutning
till den officiella konferensen. Vidare lämnades bidrag till resor för
u-landsdelegater och för två kvinnoseminarier som hade samband med
konferensen. Huvuddelen av dessa medel utanordnades från anslagsposten
Särskilda program. En mindre del togs från anslagsposten B 5. Övriga
internationella organisationer.

Enligt vad utskottet inhämtat avser regeringen att även till Nairobikonferensen
ställa medel till förfogande för liknande arrangemang. Motion 611
får därmed anses besvarad.

1 motion 2201 föreslås att SIDA budgetåret 1984/85 anslår 500000 kr. till
Kyrkornas världsråds program för fred, nedrustning och mänskliga rättigheter.

SIDA har sedan ett flertal år ett biståndssamarbete med Kyrkornas
världsråd. Det program motionärerna syftar på omfattar hälsovård, utbildning,
kvinnofrågor, landsbygdsutveckling och insatser för fred och mänskliga
rättigheter. Det gällande treårsavtalet som löper ut den 30 juni 1984,
avser ett belopp på 24 milj. kr. Insatserna för fred och mänskliga rättigheter
upptar en mindre del av totalbeloppet. Redan när det gällande avtalet
ingicks förutskickade SIDA att en successiv minskning av fredsprogrammet
skulle genomföras, med sikte på att helt upphöra med stödet härtill
fr. o. m. utgången av avtalsperioden i sommar. SIDA:s motivering härför
är att stöd till fredsfrågor i denna form ligger utanför det område som SIDA
bör koncentrera sig på.

Utskottet värdesätter självfallet Kyrkornas världsråds arbete för fred
och mänskliga rättigheter. Samtidigt delar utskottet uppfattningen att SIDA:s
trots allt begränsade resurser nödvändiggör en koncentration av
insatserna till egentligt utvecklingssamarbete. Av hänsyn härtill vill utskottet
inte föreslå riksdagen att besluta om särskilda inslag i det pågående
samarbetet. Utskottet har i sammanhanget inhämtat att SIDA planerar
fortsatt stöd till Kyrkornas världsråd för övriga delar av det aktuella
programmet.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 2201.

En delpost under anslagsposten Särskilda program, benämnd Insatsförberedelser
och resultatvärdering (IRV) används bl.a. när SIDA anlitar
fackkonsulter för beredning och uppföljning av biståndsinsatser. Denna
delpost uppgår innevarande år till 25 milj. kr.

UU 1983/84:15

Regeringen föreslår inte några nya tjänster på SIDA nästa budgetår. Av
besparingsskäl har SIDA inte heller under de närmast förflutna åren kunnat
medges någon egentlig ökning av personalstyrkan.

Det är bl. a. av detta skäl som SIDA i stället tvingats att i ökande grad
anlita konsulter för sin verksamhet. Dessa är förhållandevis dyra. Mot
denna bakgrund är utskottet berett att föreslå riksdagen att anslagsposten
Särskilda program minskas med 2,2 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag och att i stället samma belopp tillförs SIDA:s myndighetsanslag C 4
i syfte att undvika en neddragning av personalstyrkan. Därmed kommer
anslagsposten Särskilda program budgetåret 1984/85 att uppgå till 177,8
milj. kr. Detta bör ges regeringen till känna.

Utskottet är emellertid inte berett att tillstyrka den höjning av anslagsposten
Rekrytering och utbildning av fältpersonal som föreslås i motion
967, yrkande 18. Yrkandet avstyrks följaktligen.

4.6 Anslaget till utvecklingssamarbete genom SIDA
Proposition 1983/84:100 (s. 69, 76)

För budgetåret 1984/85 föreslår regeringen att 3874,8 milj. kr. ställs till
förfogande för utvecklingssamarbete genom SIDA. Av detta belopp är
3819,8 milj. kr. anslag och 55 milj. kr. reservationsmedel från budgetåret
1982/83. Därmed blir 75 milj. kr. mer än under budgetåret 1983/84 disponibelt
för utvecklingssamarbete genom SIDA.

Regeringen föreslår riksdagen

1. att godkänna de riktlinjer och bidrag för utvecklingssamarbete genom
SIDA som förordas i propositionen,

2. att godkänna vad som förordats avseende biståndet till Sri Lanka,

3. att till Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1984/85
anvisa ett reservationsanslag av 3819860000 kr.

Proposition 1983/84:154 (s. 11)

Regeringen föreslår riksdagen

1. att till anslaget C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 150000000 kr. utöver i budgetpropositionen
föreslaget anslag,

2. att godkänna de riktlinjer och den bidragsfördelning för internationellt
utvecklingssamarbete som förordats i propositionen.

UU 1983/84:15

Motion

(med anledning av prop. 1983/84:100)

I motion 1983/84:967 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 19, hemställs

19. att riksdagen beslutar att med ändring av proposition 1983/84: 100,
bil. 5 Utrikesdepartementet C 2. Utvecklingssamarbete genom SIDA anvisa
ett i förhållande till regeringens förslag med 313,2 milj. kr. förhöjt
belopp.

Utskottet

Genom de båda propositionerna föreslår regeringen att anslaget för
utvecklingssamarbete genom SIDA budgetåret 1984/85 skall uppgå till
sammanlagt 3969860000 kr.

I överensstämmelse med utskottets ställningstagande i det föregående
tillstyrker utskottet regeringens anslagsförslag med den ändring däri som
föranleds av att 2,2 milj. kr. överförs från detta anslag till anslaget C 4.
Därmed uppgår anslaget för bilateralt utvecklingssamarbete till
3967660000 kr.

Till följd härav avstyrker utskottet motion 1983/84:967, yrkande 19. i
vilket föreslås att 4 133060000 kr. anslås till utvecklingssamarbete genom
SIDA.

I motion 966 föreslås besparingar som sammantagna innebär ett anslag
för utvecklingssamarbete genom SIDA på 3 189800000 kr. I motion 534
och i under utskottsbehandlingen av motionen framförda förslag förordas
höjningar av anslagsposterna under detta anslag som sammantaget medför
en höjning av anslaget för utvecklingssamarbete genom SIDA till
4049000000 kr. I motion 1173 föreslås på motsvarande sätt höjningar som
medför att samma anslag uppgår till 4 249000000 kr. Även dessa förslag
avstyrks av utskottet till följd av ställningstagandena i det föregående.

4.7 Samlade hemställanden under punkt 4.1—4.6 (anslaget C 2)

Med hänvisning till vad utskottet anfört till avsnittet C 2 i budgetpropositionen
och avsnitten 6, 7 och 8 i proposition 1983/84: 154 hemställer utskottet 1.

att riksdagen avslår motion 1983/84:966, yrkande 2. angående res. 16 (m)
bindning av importstödet,

2. att riksdagen avslår motion 1983/84:488 angående bindning av
biståndet,

3. att riksdagen avslår motion 1983/84: 1169 angående ökad användning
av svenska produkter i biståndet.

UU 1983/84:15

4. att riksdagen förklarar motion 1983/84:966, yrkande 3, besvarad
med vad utskottet anfört angående lokala kostnader,

5. att riksdagen avslår motion 1983/84:531 och motion 1983/
84: 2197 angående livsmedelsbistånd m. m.,

6. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:966, yrkande 9 i vad
avser Angola, och motion 1983/84:967, yrkande 4, bifaller budgetpropositionens
förslag och som medelsram för Angola för
budgetåret 1984/85 godkänner ett belopp av 105 milj. kr.,

7. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:967, yrkande 5,
bifaller budgetpropositionens förslag och som medelsram för
Etiopien för budgetåret 1984/85 godkänner ett belopp av 100 milj.
kr.,

8. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:966, yrkande 8 i vad
avser Indien, bifaller budgetpropositionens förslag och som medelsram
för Indien för budgetåret 1984/85 godkänner ett belopp
av 340 milj. kr.,

9. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:966, yrkande 8 i vad
avser Kenya, bifaller budgetpropositionens förslag och som medelsram
för Kenya för budgetåret 1984/85 godkänner ett belopp
av 130 milj. kr.,

10. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:966, yrkande 9 i vad
avser Laos, och motion 1983/84:967, yrkande 6, bifaller budgetpropositionens
förslag och som medelsram för Laos för budgetåret
1984/85 godkänner ett belopp av 60 milj. kr.,

11. att riksdagen avslår motion 1983/84:1540 och motion 1983/
84:1547 angående särskild fond för Lesotho,

12. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:966, yrkande 9 i vad
avser Mozambique, och motion 1983/84:967, yrkande 7, bifaller
budgetpropositionens förslag och som medelsram för Mozambique
för budgetåret 1984/85 godkänner ett belopp av 255 milj.
kr.,

13. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:967, yrkande 8,
bifaller budgetpropositionens förslag och som medelsram för
Nicaragua för budgetåret 1984/85 godkänner ett belopp av 75
milj. kr.,

14. att riksdagen avslår motion 1983/84:1544 angående biståndet till
Nicaragua,

15. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:966, yrkande 8 i vad
avser Tanzania, bifaller budgetpropositionens förslag och som
medelsram för Tanzania för budgetåret 1984/85 godkänner ett
belopp av 460 milj. kr.,

16. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:534 och motion
1983/84:966. yrkande 7, båda i vad avser Vietnam, motion 1983/
84:967. yrkande 9, och motion 1983/84: 1173. yrkande 6, bifaller

s. y. 3 (m)

s. y. 4 (m, c, fp)

res. 17 (m)
res. 18 (vpk)

res. 18 (vpk)

res. 17 (m)

res. 17 (m)
res. 18 (vpk)

res. 18 (vpk)

res. 17 (m)

res. 17 (m)
res. 18 (vpk)
res. 19 (c)

UU 1983/84:15

budgetpropositionens förslag och som medelsram för Vietnam
för budgetåret 1984/85 godkänner ett belopp av 365 milj. kr.,

17. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:967, yrkande 10,
bifaller budgetpropositionens förslag och som medelsram för
Zimbabwe för budgetåret 1984/85 godkänner ett belopp av 125
milj. kr.,

18. att riksdagen avslår motion 1983/84:967, yrkande 11, angående
Cuba,

19. att riksdagen avslår motion 1983/84:967, yrkande 12, angående
Demokratiska Folkrepubliken Yemen,

20. att riksdagen avslår motion 1983/84:967, yrkande 13, angående
Folkrepubliken Kampuchea,

21. att riksdagen avslår motion 1983/84:967, yrkande 14, angående
Seychellerna,

22. att riksdagen avslår motion 1983/84:1174 angående Costa Rica,

23. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:534‘ yrkande 3, i vad
avser Latinamerika och motion 1983/84:967, yrkande 15, bifaller
budgetpropositionens förslag och som medelsram för Humanitärt
bistånd i Latinamerika för budgetåret 1984/85 godkänner ett
belopp av 110 milj. kr.,

24. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:534, yrkande 3 i vad
avser södra Afrika, och motion 1983/84:967, yrkande 16, bifaller
budgetpropositionens förslag och som medelsram för Humanitärt
bistånd i södra Afrika för budgetåret 1984/85 godkänner ett
belopp av 160 milj. kr.,

25. att riksdagen förklarar motion 1983/84: 767, yrkande 2, besvarad
med vad utskottet anfört angående Chile,

26. att riksdagen med avslag på motion 1983/84: 1173, yrkande 7,
bifaller budgetpropositionens förslag och förslaget i proposition
1983/84:154 och som medelsram för Regionala insatser för budgetåret
1984/85 godkänner ett belopp av 145 milj. kr.,

27. att riksdagen förklarar motion 1983/84: 1543 besvarad med vad
utskottet anfört angående stipendier till ANC och SWAPO,

28. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:532, yrkande 1,
motion 1983/84:534, yrkande 3 i vad avser enskilda organisationer,
motion 1983/84:966, yrkande II, och motion 1983/84: 1173,
yrkande 5, bifaller budgetpropositionens förslag och som medelsram
för Enskilda organisationer för budgetåret 1984/85 godkänner
ett belopp av 250 milj. kr..

29. att riksdagen avslår motion 1983/84:532, yrkande 2, motion 1983/
84:612 och motion 1983/84:2200, yrkande I, om framtida ökningar
av bidragen till enskilda organisationer m. m..

30. att riksdagen avslår motion 1983/84:534, yrkande 4. om en fond
för frivilliga organisationer.

res. 20 (fp)
res. 18 (vpk)

res. 21 (vpk)
res. 21 (vpk)
res. 21 (vpk)
res. 21 (vpk)

res. 22 (fp. vpk)
res. 23 (fp. vpk)

s.y. 5 (c)

res. 24 (m)
res. 25 (c, fp)

s.y. 6 (fp)

UU 1983/84:15

31. att riksdagen förklarar motion 1983/84:2200, yrkande 2, besvarad
med vad utskottet anfört om översyn av enskilda organisationers
kapacitet,

32. att riksdagen med anledning av motion 1983/84:534, yrkande 3 i
vad avser katastrofbistånd, samt med avslag på motion 1983/
84:967, yrkande 17, och motion 1983/84: 1173, yrkande 4, bifaller
budgetpropositionens förslag och proposition 1983/84: 154 i motsvarande
del samt som medelsram för Katastrofer m.m. för
budgetåret 1984/85 godkänner ett belopp av 360,8 milj. kr.,

33. att riksdagen avslår motion 1983/84:966, yrkande 5, angående
riktlinjer för katastrofbiståndet,

34. att riksdagen förklarar motion 1983/84:969, yrkande 5, besvarad
med vad utskottet anfört angående Libanon,

35. att riksdagen förklarar motion 1983/84:1539 besvarad med vad
utskottet anfört angående Afghanistan,

36. att riksdagen förklarar motion 1983/84: 1555, yrkande 2, besvarad
med vad utskottet anfört angående humanitärt bistånd till
Östra Timor,

37. att riksdagen avslår motion 1983/84: 1555, yrkandena 1 och 3,
angående Östra Timor i FN och Sveriges observatörskap i IGGI,

38. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:530, motion 1983/
84:534, yrkande 3 i vad avser Särskilda program och yrkande 5,
motion 1983/84:616. motion 1983/84:966, yrkande 10, motion
1983/84: 1173, yrkande 3, och motion 1983/84:2776, yrkande 4,
bifaller budgetpropositionens förslag och proposition 1983/
84: 154 angående anslagsposten Särskilda program med den ändring
däri som föranleds av bifall till moment 39,

39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om SlDA:s personalkostnader och som medelsram
för Särskilda program för budgetåret 1984/85 godkänner ett belopp
av 177,8 milj. kr.

40. att riksdagen avslår motion 1983/84:2481 angående energibistånd
m. m.,

41. att riksdagen förklarar motion 1983/84:611 besvarad med vad
utskottet anfört angående bidrag till kvinnokonferensen i Nairobi,

42. att riksdagen avslår motion 1983/84:2201 angående fortsatt bidrag
till Kyrkornas världsråds program för fred m. m.,

43. att riksdagen avslår motion 1983/84:967, yrkande 18, angående
höjning av anslagsposten Rekrytering och utbildning av fältpersonal.

44. att riksdagen godkänner de riktlinjer och övriga bidrag för budgetåret
1984/85 för utvecklingssamarbete genom SIDA som förordats
i budgetpropositionen och proposition 1983/84: 154,

res. 26 (vpk)
s.y. 7 (c)

res. 27 (m)

res. 28 (vpk)

res. 29 (m, c,
res. 30 (m)
res. 31 (c)
res. 32 (fp)

res. 33 (m)

res. 34 (c, fp)
res. 35 (vpk)

UU 1983/84:15

45. att riksdagen godkänner vad som förordas i budgetpropositionen
angående bistånd till Sri Lanka,

46. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:967, yrkande 19,
motion 1983/84:534, motion 1983/84:966 och motion 1983/
84:1173 i vad avser anslaget till utvecklingssamarbete genom
SIDA samt med ändring av budgetpropositionens förslag och
förslagen i proposition 1983/84:154 till Utvecklingssamarbete
genom SIDA för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 3 967 660000 kr.,

5 Information

Proposition 1983/84:100 (s. 76)

De riktlinjer för u-landsinformationen som riksdagen antog 1979 ligger
fast (prop. 1978/79: 113, UU 30, rskr 395). Informationsanslagets storlek
måste noga avvägas mot andra angelägna behov inom biståndet. Detta
informationsanslag är högt i förhållande till andra informationsanslag inom
statsförvaltningen. En viss uppräkning av den del av anslaget som används
för enskilda organisationers informationsverksamhet bör dock ske. Regeringen
förordar därför en ökning av anslaget från 23 milj. kr. till 23,8 milj.
kr.

Motioner

(med anledning av prop. 1983/84:100)

I motion 1983/84:1167 av Karin Andersson (c). Lisa Mattson (s), Karin
Ahrland (fp) och Ann-Cathrine Haglund (m) hemställs
att riksdagen uttalar sig för att Stiftelsen Afro-Art i fortsättningen bör
ingå bland de svenska organisationer som erhåller stående årligt ekonomiskt
stöd från SIDA:s anslag för u-landsinformation.

I motion 1983/84: 1551 av Tore Nilsson m. fl. (m) hemställs
att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
information om den svenska u-hjälpens historia.

Utskottet

I motion 1167 hemställs att Stiftelsen Afro-Art skall ingå bland de
organisationer som erhåller stående årligt stöd ur SIDA:s informationsanslag
C 3.

res. 36 (m)
res. 37 (c)
res. 38 (fp)
res. 39 (vpk)

UU 1983/84:15

Om stiftelsen skall kunna fortsätta och utvidga sin u-landsinformation i
Sverige är det nödvändigt att kunna räkna med ett kontinuerligt ekonomiskt
stöd, heter det i motionen. Motionärerna anser det därför naturligt
att Stiftelsen Afro-Art får ingå bland de organisationer som får årliga
bidrag från SlDA:s informationsanslag.

Afro-Arts verksamhet består dels av inköp och försäljning av afrikanska
och andra u-länders hantverksprodukter, dels av stöd till produktion av
hantverk i u-länder. Stiftelsens u-landsinformation är en effekt av försäljningsverksamheten.
Butiksförsäljningen och de särskilda utställningar stiftelsen
ordnat blir en utgångspunkt för information om situationen i uländer.

Enligt gällande regler kan kontinuerliga bidrag för u-landsinformation ur
anslaget C 3 utgå i form av generella bidrag eller stående bidrag. F. n. utgår
generella bidrag till tio studieförbund, fem löntagarorganisationer samt
ytterligare sju organisationer. Stående bidrag — som i praktiken knappast
skiljer sig från generellt bidrag - utgår endast till Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer (SLU, tidigare SUL). Beslut om generellt och
stående bidrag har i samtliga fall fattats av riksdagen (bl.a. UU 1978/
79: 30).

Vid sidan av detta fasta stöd kan enskilda organisationer hos SIDA
ansöka om bidrag ur anslaget C 3 för särskilda informationsprojekt. Ett
stort antal organisationer finns med i denna grupp, exempelvis Afrikagrupperna.
Svenska Handikapporganisationers biståndsstiftelse. Latinamerikanska
kvinnoföreningen. Föreningen Svalorna, Svenska Afghanistankommittén
m. fl. Afro-Art har mottagit projektbidrag från SIDA för informationsändamål
med sammanlagt 85000 kr.

För sin biståndsverksamhet, som främst består i utbildning på hantverksområdet,
har Afro-Art från SIDA mottagit bidrag på sammanlagt 4
milj. kr.

Stiftelsen Afro-Art har gjort en pionjärinsats för introduktionen i Sverige
av hantverksprodukter från u-Iänderna. Hittills har stiftelsens informationsverksamhet
till stor del finansierats av intäkterna från butiksförsäljningen.
Sedan en tid har emellertid överskottet från försäljningen stagnerat.
Informationsverksamheten riskerar därmed att bli lidande.

Utskottet finner det önskvärt att Afro-Art fortsättningsvis kan räkna
med ett visst kontinuerligt stöd för sin utåtriktade u-landsinformation och
vill därför föreslå att Afro-Art i bidragshänseende jämställs med de organisationer
som får generellt bidrag för sin utåtriktade u-landsinformation.
Utskottet är medvetet om att Stiftelsen Afro-Art i andra avseenden inte
kan liknas vid de organisationer som erhåller generella bidrag men anser
att den speciella karaktären av Afro-Arts handels- och informationsverksamhet
motiverar sådant stöd. Därmed bör Afro-Art också kunna ytterligare
förstärka sina informationsinsatser.

UU 1983/84:15

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört med anledning av motion 1167.

Utskottet behandlar i detta avsnitt också motion 1551 i vilken föreslås
att SIDA skall ställa medel till förfogande för information om missionens
roll i den svenska u-hjälpens historia.

Utskottet delar uppfattningen att missionen i många avseenden visat
vägen för det som efter hand vuxit ut till det i dag existerande utvecklingssamarbetet.
Missionssällskapens och andra frivilligorganisationers betydelse
även i det nutida utvecklingssamarbetet framgår inte minst av att det
statliga biståndet under senare år i ökande grad förmedlats genom enskilda
organisationer.

Enligt utskottets mening är det emellertid inte i första hand SIDA som
bör stå för information eller forskning om de svenska missionssällskapens
historia. Utskottet är därför inte berett att föreslå att SIDA-medel ställs till
förfogande för det föreslagna ändamålet. Motion 1551 avstyrks således.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Information för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 23800000 kr.,

2. att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1167 som sin res. 40 (m)
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående

bidrag till Stiftelsen Afro-Art,

3. att riksdagen avslår motion 1983/84:1551 angående information
om u-landssamarbetets historia.

6 Styrelsen för internationell utveckling, SIDA (C 4)

Proposition 1983/84:100 (s. 77—78)

Regeringen delar SIDA:s uppfattning att en aktivare svensk myndighetsmedverkan
i biståndet är önskvärd. En sådan medverkan kan bidra till att
effektiviteten och kvaliteten i verksamheten förbättras. Med hänsyn till att
den reala biståndsvolym som SIDA hanterar föreslås minska något, är
regeringen dock inte beredd att föreslå fler tjänster. Huvudförslaget bör i
huvudsak tillämpas.

Det kapacitetsproblem som SIDA påtalar får i första hand lösas genom
omprioriteringar, ytterligare koncentration av verksamheten och fortsatta
rationaliseringar. Regeringen beräknar 650000 kr. för rationaliseringsåtgärder
genom ADB som engångsanvisning för budgetåret 1984/85.

För budgetåret 1984/85 föreslås SIDA:s anslag uppgå till 162275000 kr.

Biståndsorganisationsutredningen lägger fram förslag som syftar till att
förstärka SIDA:s administrativa kapacitet. Vid behandlingen av utredningens
betänkande får regeringen således tillfälle att överväga vilka organisa -

UU 1983/84:15

toriska åtgärder som kan vidtas för att ytterligare effektivisera SIDA:s
verksamhet.

SlDA:s förslag att det nuvarande systemet för lån till personal inom
biståndsförvaltningen ersätts med ett garantisystem bör genomföras. Det
ligger väl i linje med regeringens allmänna strävan att minska utlåningen
över statsbudgeten. Statlig kreditgaranti för lån till personalen bör ersätta
det nuvarande systemet fr. o. m. budgetåret 1984/85. SIDA bör därför ges i
uppdrag att utforma det nya systemet så att det kan träda i kraft vid den
tidpunkten. Eventuella förluster på grund av statlig kreditgaranti kan
täckas över SIDAts myndighetsanslag. Särskilda medel för långivningen
behöver således inte anvisas.

Motion

(med anledning av prop. 1983184:100)

I motion 1983/84:967 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 20, hemställs

20. att riksdagen beslutar att med ändring av proposition 1983/84:100,
bil. 5 Utrikesdepartementet C 4. Styrelsen för internationell utveckling
(SIDA) anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 8216000 kr.
förhöjt belopp.

Utskottet

Utskottet har på annan plats i detta betänkande föreslagit att 2,2 milj. kr.
av de medel som regeringen upptagit under anslagsposten Särskilda program,
i stället tillförs anslaget C 4. Styrelsen för internationell utveckling.

Anslaget C 4 bör därmed uppgå till 164475000 kr.

Yrkande 20 i motion 967 om ytterligare höjning av anslaget C 4, vilket
motionärerna genom motion 2776 frånfaller, avstyrks.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:967, yrkande 20, och res. 41 (m)
med ändring av budgetpropositionens förslag till Styrelsen för
internationell utveckling (SIDA) för budgetåret 1984/85 anvisar

ett förslagsanslag av 164475000 kr.,

2. att riksdagen godkänner de föreslagna ändringarna av principerna
för långivning till personal inom biståndsförvaltningen,

3. att riksdagen medger att för budgetåret 1984/85 statlig kreditgaranti
får lämnas för lån till personal inom biståndsförvaltningen
med 5 500000 kr.

6 Riksdagen 1983184.9 sami. Nr 15

UU 1983/84:15

7 Nämnden för u-landsutbildning (C 5)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt C 5 och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1984/85 till Nämnden för n-lunilsiitbiklnins.
> anvisar ett förslagsanslag av 16890000 kr.

8 Styrelsen för u-landsforskning, SAREC (C 6)

Proposition 1983/84:100 (s. 80-81)

SAREC:s verksamhet syftar till att stödja u-ländernas strävanden att
bygga upp en egen forskningskapacitet. Utvecklingen sedan SAREC:s
tillkomst har understrukit behovet av en verksamhet med denna huvudinriktning.
Under de senaste åren har SAREC i flera avseenden konsoliderat
den verksamhet som inleddes för åtta år sedan. Samarbetsprogrammen har
funnit sin form. Flera av de stora internationella forskningsprogrammen
har utvärderats. Principer för stöd till enskilda projekt, i Sverige och i uländer.
har lagts fast. Den grundläggande filosofi som riksdag och regering
fastställt har prövats i praktiken och befunnits ge goda resultat. SAREC:s
insatser har utvecklats till en viktig och självständig komponent i vårt
utvecklingssamarbete med u-Iänderna. Det landinriktade samarbetet har
visat sig vara ett värdefullt komplement till SJDA:s verksamhet. Verksamheten
bör fortsätta med hittillsvarande allmänna inriktning.

I enlighet med den allmänna restriktivitet som gäller för myndighetsanslagen
kan regeringen inte biträda SAREC:s förslag att inrätta en ny
forskningssekreterartjänst med särskild inriktning på energiforskning. Regeringen
kan inte heller biträda SAREC:s förslag om en betydande anslagshöjning.
För stöd främst till energiforskning och för forskarträning
inom det medicinska området bör dock anslaget räknas upp med 2 milj. kr.
För budgetåret 1984/85 föreslås ett anslag på 162360000 kr.

Motioner

(med anledning av prop. 1983/84:100)

I motion 1983/84: 1553 av Sten Sture Paterson och Ingrid Sundberg (båda
m) hemställs

att riksdagen hos regeringen anhåller om att åtgärder vidtas så att
SAREC i sin verksamhet prioriterar forskning inriktad mot u-ländernas
egna naturresurser och som främjar naturkapitalets återställande och/eller
utveckling.

I motion 1983/84:1556 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs

att riksdagen beslutar anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med

UU 1983/84:15

5 milj. kr. förhöjt belopp under Utrikesdepartementet, punkt C 6, Styrelsen
för u-landsforskning, avseende mediaområdet.

1 motion 1983/84: 1558 av Ivar Virgin m. fl. (m) hemställs

att riksdagen hos regeringen anhåller om att regeringen låter utföra en
fullständig analys över biståndets effekter i Tanzania inom SAREC:s anslagsram.

Utskottet

I motion 1553 föreslås att SAREC skall prioritera forskning inriktad mot
u-ländernas egna naturresurser och som främjar naturkapitalets återställande.
I motionstexten nämns särskilt forskning om ökenspridning och
vegetationens betydelse för grundvattnet.

När utskottet i UU 1981/82:20 behandlade en likartad motion framhöll
utskottet att SAREC inte hade till uppgift att i egen regi bedriva forskning i
u-länderna. En grundförutsättning för ett framgångsrikt stöd på ett bestämt
forskningsfält är därför att detta av u-länderna själva uppfattas som så
angeläget att de är villiga att avdela egna resurser och visa eget engagemang
på området i fråga.

Denna förutsättning gäller alltjämt för SAREC:s verksamhet. Inom ramen
härför har emellertid SAREC kunnat lämna ett konkret forskningsstöd
av det slag som nämns i motionen till ett flertal u-länder. Som exempel
kan nämnas att ett samarbete om ökenspridning mellan universiteten i
Lund och Khartoum stöds av SAREC. Vidare har en rad seminarier om
energi-, jordbruks- och vattenfrågor ordnats. Stöd lämnas också till ett
antal svenska forskare som studerar bl. a. mark-, vatten- och energifrågor.

Utskottet konstaterar således att SAREC redan har sin uppmärksamhet
inriktad på detta område. En samordning mellan SAREC och SIDA sker
löpande, bl. a. genom SAREC:s deltagande i SIDA:s direktion och SIDA:s
representation i SAREC:s styrelse.

Utskottet vill inte utesluta att SAREC bör söka lägga ytterligare tonvikt
vid dessa angelägna frågor. Stödet till svenska forskare synes exempelvis
kunna vinna på en viss koncentration till de områden som är centrala
för svensk biståndsverksamhet. Denna fråga, liksom inriktningen av
SAREC:s verksamhet i övrigt, bör emellertid bedömas i ett något vidare
sammanhang. Utskottet föreslår att regeringen gör en översyn av
SAREC :s verksamhet i syfte att bedöma om det finns behov av en ytterligare
koncentration av insatserna till de områden som ter sig mest angelägna
för fortsatt svenskt utvecklingsbistånd. Resultatet av regeringens överväganden
bör kunna föreläggas riksdagen i nästa budgetproposition. Detta
bör ges regeringen till känna. Motion 1553 får därmed anses besvarad.

Under detta avsnitt behandlar utskottet också motion 1558 i vilken
föreslås att regeringen inom SAREC:s anslagsram låter utföra en fullständig
analys över biståndets effekter i Tanzania. Tanzania befinner sig i

UU 1983/84:15

ekonomiska svårigheter och problemen år delvis strukturella. Eftersom
Tanzania samtidigt är det land som mottar mest svenskt bistånd är det
naturligt att det finns behov av att nära följa utvecklingen i landet och
utvärdera biståndets effekter.

Så sker också fortlöpande. Inom ramen för biståndsavtalen med Tanzania
och andra länder sker årliga s. k. sektorgenomgångar. Därvid sker
regelmässigt en utvärdering också av enskilda projekt. Vart fjärde år
utarbetar SIDA grundliga landrapporter. Den sisla publicerades år 1980,
en ny förväntas mot slutet av innevarande år. Allmänna genomgångar sker
också vartannat år när biståndsavtalet förnyas och däremellan i en s. k.
halvtidsöversyn. Den senaste halvtidsöversynen för Tanzania som var
mycket grundlig, avslutades i slutet av mars 1984.

Utskottet är av uppfattningen att regeringen och SIDA genom dessa
studier och genom det nära samarbetet med Tanzania har en mycket god
bild av biståndets effekter i landet. Någon särskild utvärdering bekostad av
medel från SAREC anser sig utskottet inte ha anledning föreslå, men utgår
från att regeringen noga följer det fortsatta biståndets effekter. Med hänvisning
till det anförda avstyrks motion 1558.

I motion 1556 föreslås att medelsanvisningen till SAREC höjs med 5
milj. kr. utöver regeringens förslag. De tillförda medlen skall användas för
forskning på massmedia- och kommunikationsområdet och till stöd för
oberoende nyhetsbyråer i u-länderna.

Det område motionärerna tar upp är, som utskottet tidigare haft anledning
påpeka, senaste i UU 1982/83: 20. av stor vikt för u-ländernas oberoende
och självständighet. Sverige har anslutit sig till UNESCO:s s.k.
massmediadeklaration av år 1978 och därmed givit sitt stöd för kravet på
en bättre balans mellan i-länder och u-länder i världens massmediastruktur.
Enligt Sveriges uppfattning kan u-ländernas ställning inom nyhetsförmedling
och opinionsbildning bäst stärkas genom att deras egen kapacitet
på olika sätt byggs upp. Sverige har sedan år 1978 lämnat bistånd med ca
600 milj. kr. på massmediaområdet. Huvuddelen härav har gått till utbyggnad
av telekommunikationer.

Under det gångna året har en av regeringen tillsatt arbetsgrupp lagt fram
en rad förslag till åtgärder som skall göra svenskt bistånd bättre ägnat att
tillmötesgå u-ländernas önskemål om ökat oberoende på nyhets- och massmediaområdet
(Ds UD 1983:3). En av arbetsgruppens slutsatser är att det
bilaterala mediabiståndet i första hand bör finansieras över landramarna.

Eftersom det här är fråga om insatser för att bygga upp kapacitet och
infrastruktur bör enligt utskottets mening bistånd i första hand lämnas via
SIDA. Någon ytterligare medelstilldelning till SAREC av detta skäl finner
utskottet således inte motiverad. Motion 1556 avstyrks därför. Detta hindrar
inte att SAREC kan komma att bidra med forskningsstöd i anslutning
till någon av dessa insatser.

UU 1983/84:15

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för verksamheten
vid Styrelsen för u-landsforskning (SAREC) som förordas i budgetpropositionen.

2. att riksdagen därutöver som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om en översyn av SAREC:s verksamhet.

3. att riksdagen förklarar motion 1983/84: 1553 besvarad med vad
utskottet anfört om SAREC,

4. att riksdagen avslår motion 1983/84: 1558 angående utvärdering
av biståndet till Tanzania.

5. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:1556 till Styrelsen
för ti-landsforskninf! SAREC för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 162 360000 kr.

9 Nordiska afrikainstitutet (C 7)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt C 7 och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1984/85 till Nordiska afrikainstitutet
anvisar ett förslagsanslag av 2835000 kr.

10 Övriga u-landspolitiska insatser m. m. (C 8)

Proposition 1983/84: 100 (s. 86-97)

U-krediter

U-krediterna är ett u-landspolitiskt instrument syftande till att skapa
breda och fördjupade relationer mellan Sverige och samarbetsländerna. Ukrediterna
är avsedda att finansiera projekt av stor betydelse för den
ekonomiska utvecklingen i samarbetslandet. för vilka svenska varor och/
eller tjänster efterfrågas. Härigenom gagnas båda parter av kreditgivningen,
vilket för många u-länder är ett uttryck för att samarbetet sker mellan
jämställda parter.

Utgångspunkten för kreditgivningen är de av riksdagen fastlagda målen
för allt svenskt utvecklingssamarbete. Det innebär att mottagarländernas
utvecklingspolitik och utformningen av kreditstödet bör stå i överensstämmelse
med dessa mål. Eftersom produktiva investeringar, som ger ekonomisk
avkastning, bäst lämpar sig för kreditfinansiering, är det rimligt att ukrediterna
främst tillgodoser målen om tillväxt och ekonomisk oberoende.

Kravet på att u-krediterna skall användas för upphandling av svenska
varor och tjänster utgör en restriktion i förhållande till det övergripande
målet att projekten skall ha utvecklingsfrämjande betydelse för mottagarlandet.
Denna inskränkning vid valet av projekt torde ha begränsad bety -

s.y. 8 (m)
res. 42 (vpk)

UU 1983/84:15

delse för möjligheterna att på ett effektivt sätt bidra till u-ländernas utvecklingssträvanden,
eftersom konkurrenskraftiga svenska resurser finns inom
ett stort antal av de områden som u-länderna prioriterar för sin utveckling.
Det innebär också att något särskilt mål för främjande av svensk export
och svenskt resursutnyttjande inte uppställs för u-kreditgivningen. De
eftersträvade exporteffekterna uppnås genom kravet på upphandling av
svenska varor och tjänster.

Den utvärdering av u-kreditsystemet som redovisats i betänkandet Ukrediter
- en del av vårt u-landssamarbete (Ds UD 1983:2) har resulterat i
förslag till åtgärder bl.a. för att höja utvecklingseffekten av u-kreditgivningen
och för att förenkla berednings- och beslutsförfarandet.

Regeringen delar utredningens uppfattning, som också stöds av flertalet
remissinstanser, att u-kreditsystemets karaktär av utvecklingspolitiskt instrument
bör förstärkas. Denna strävan bör främst komma till uttryck i
valet av länder och projekt som skall komma i fråga för kreditgivning.

Möjligheterna att ta initiativ till u-kreditfinansiering av ett projekt är av
betydelse. F. n. tas initiativet av det svenska företag som är intresserat av
leveransen.

Regeringen anser, i likhet med utredningen och många remissinstanser,
att initiativ till u-kreditfinansiering i ökad utsträckning bör kunna komma
från samarbetsländerna.

Regeringen förordar i enlighet härmed en omläggning av finansieringen
av u-krediterna som innebär att de frikopplas från det statsstödda exportkreditsystemet.
Kreditgivningen bör även fortsättningsvis baseras på upplånade
medel för kapitalbehovet och i princip avse upphandling av svenska
varor och tjänster. Medel från biståndsanslaget skall användas för att uländerna
skall kunna utnyttja de upplånade medlen på förmånliga villkor.
U-krediter som förutsätter statlig kreditgaranti bör försäkras mot den
befintliga säkerhetsreserven och ytterst biståndsanslagen.

Upplåningen av erforderligt kapital skall ombesörjas av AB Svensk
Exportkredit (SEK) inom ramen för detta organs reguljära verksamhet.
Beredningen för internationellt tekniskt samarbete (BITS) skall stå som
huvudman för kreditgivningen. BITS skall vidare motta ansökningar om ukredit
samt fatta beslut om krediterna och deras villkor samt om kreditgarantier.

Med denna uppläggning av u-kreditsystemet kommer samtliga kostnader
för kreditgivningen att belasta biståndsanslagen. Det blir därmed naturligt
att krediternas utvecklingsorientering betonas ytterligare.

U-krediterna lämnas numera med en färmånlighetsgrad på 25%. Regeringen
förordar att u-krediterna även framgent skall lämnas med en
förmånlighetsgrad på, i normalfallet, 25%. Om särskilda skäl talar för ett
högre gåvoelement anser regeringen dock att en förmånlighet på högst
30% i enstaka fall skall kunna accepteras.

UU 1983/84:15

Beräkningen av gåvoelementet bör baseras på OECD/DAC:s normer.
Det innebär att kredittiden skall räknas från tiden för kreditavtalets ikraftträdande.
Regeringen konstaterar att detta innebär att gåvoelementet i ukrediterna
i högre grad än hittills kan användas för att medge längre
kredittid och amorteringsfrister. Kredittiden bör i enstaka fall kunna uppgå
till 20 år. Amorteringstiden bör i princip bestämmas med hänsyn till projektets
upparbetningstid.

För att täcka eventuella förluster på krediter som omfattas av biståndsgarantier
har en särskild säkerhetsreserv upprättats, vilken förvaltas av
EKN på uppdrag av regeringen. Säkerhetsreserven har förutsatts uppgå
till 10% av det samlade garantibelopp den ligger som säkerhet för.

U-krediter som förutsätter statlig kreditgaranti skall fr. o. m. budgetåret
1984/85 garanteras över den särskilda säkerhetsreserven mot biståndsanslagen.
U-kreditgivningen bör inriktas på länder som bedöms vara kreditvärdiga
eller på viss sikt få tillfredsställande betalningsförmåga.

Säkerhetsreserven består i första hand av medel från premieinbetalningar.
Dessutom kan säkerhetsreserven vid behov tillföras medel från ukreditanslaget.
Därmed möjliggörs ett något högre risktagande än vad som
vore försvarligt om endast premiemedel tjänade som säkerhet för
garantigivningen. U-kreditanslaget skall även belastas om utbetalningarna
för eventuella skadefall skulle komma att överstiga medlen i säkerhetsreserven.

U-kreditgivning kan komma i fråga för u-länder vilkas utvecklingspolitik
ligger i linje med de svenska biståndspolitiska målsättningarna. Hittills har
merparten av kreditgivningen inriktats på länder med vilka Sverige bedriver
tekniskt samarbete och på programländerna för svenskt bilateralt
bistånd. Antalsmässigt har krediterna fördelats jämnt mellan de två ländergrupperna.
Programländerna har dock erhållit en större andel, eller närmare
70%, av det totala kreditbeloppet.

Beträffande läiulervalet vid u-kreditgivningen ser regeringen inga skäl
att frångå den principiella inriktning som fastlades i samband med att ukreditsystemet
infördes. De länder som kan bli aktuella bör emellertid,
såsom u-kreditutredningen förordat, vara kreditvärdiga, eller på viss sikt
bedömas få en tillfredsställande återbetalningsförmåga. Kravet på kreditvärdighet
har understrukits av flertalet remissinstanser samtidigt som svårigheten
att bedöma den på längre sikt har framhållits.

Det innebär att u-kreditgivning kan aktualiseras för kreditvärdiga länder
med vilka tekniskt samarbete bedrivs och med vilka ett långsiktigt bilateralt
utvecklingssamarbete äger rum. Regeringen räknar med att den hittillsvarande
kretsen av mottagare av u-krediter kan komma att vidgas till fler
låg- och medelinkomstländer.

Under förutsättning att ett projekt är prioriterat av samarbetslandet och
att det är förberett och utformat på ett tillfredsställande sätt förordar
regeringen att följande riktlinjer avseende projektval bör vara vägledande
för u-kreditgivningen:

UU 1983/84:15

— identifierbara projekt till skillnad från löpande leveranser,

— projekt som ger direkt avkastning eller skapar förutsättning för sådan
direktavkastande verksamhet,

— projekt som genererar väsentliga intäkter eller besparingar i utländsk
valuta,

— projekt som avser produktion för den inhemska marknaden bör vara
inriktade på basnyttigheter för relativt stora delar av befolkningen i
landet eller i en region.

Som nämnts skall BITS ges det administrativa huvudansvaret för ukreditgivningen.
Det innebär att ansökan om u-kredit skall ställas till BITS
som också skall fatta beslut om kreditvillkor och om u-kreditgaranti. När
en u-kredit avser ett programland skall SIDA:s yttrande inhämtas om
projektet har anknytning till den reguljära biståndsverksamheten. SIDA
bör även beredas tillfälle att uttala sig om andra projekt i programländerna
som är aktuella för u-kreditfinansiering. SEK:s ansvar för u-krediterna
skall innefatta upplåning av erforderligt kapital samt verkställighet och
administration av kreditgivningen. EKN skall förvalta garantierna och
säkerhetsreserven samt avge yttrande om mottagarländernas kreditvärdighet
och om relevanta garantitekniska frågor.

För budgetåret 1983/84 finns 500 milj. kr. anvisade för u-kreditgivningen
under anslaget C 9. Dessa medel beräknas medge en kreditvolym på ca
1 500 milj. kr. Kostnaderna för u-krediter som beviljats t. o. m. innevarande
budgetår belastar såsom hittills anslaget B 18 under tolfte huvudtiteln.

Som en följd av att u-kreditanslagen ökat snabbt och utbetalningarna
med nödvändighet släpat efter föreligger betydande outnyttjade anslag för
u-kreditgivning. Anslaget för 1984/85 kan därför beräknas till 375 milj. kr.

Innevarande budgetår får utfästelser om gåvoelement lämnas som uppgår
till 750 milj. kr. För att en fortsatt gradvis expansion av kreditgivningen
skall kunna ske bör BITS bemyndigas att för 1984/85 göra utfästelser om
gåvoelement som uppgår till 900 milj. kr. En sådan utfästelseram skulle
medge utfästelser om en total kreditvolym i storleksordningen 2,5—3 miljarder
kronor. Det bör därvid beaktas att ungefär hälften av gjorda utfästelser
erfarenhetsmässigt ej leder till affär.

Tekniskt samarbete
Regeringen föreslår att anslagsposten tekniskt samarbete beräknas till
totalt 87595000 kr. för budgetåret 1984/85. Av dessa medel beräknas att
högst 6300000 kr. skall användas för personutbyte och kulturellt samarbete
som administreras av Svenska institutet.

BITS roll i beredningen och förvaltningen av u-kreditgivningen ökar i
betydelse som en följd av de ändringar av u-kreditsystemet som regeringen
förordar. Det tekniska samarbetet, som utvecklats mycket gynnsamt, fortsätter
att expandera. BITS kansli, som redan är hårt belastat, behöver
således förstärkas. Regeringen föreslår därför att BITS tillförs tre nya

UU 1983/84:15

tjänster: en byråchef, en kvalificerad handläggare och en assistent. Som en
följd av att chefskapet för BITS blivit alltmer krävande och ansvarsfyllt
föreslås vidare att den extra ordinarie tjänsten som kanslichef omvandlas
till en ordinarie tjänst som direktör med beteckningen p. BITS administrativa
kostnader för budgetåret 1984/85 beräknas till 3 160000 kr.

Skadefall vid redan lämnade s. k. u-garantier

Riksdagen beslutade 1966 att de förluster på u-garantierna som inte
täcktes av den särskilda säkehetsreserv som byggts upp av premier för
garantierna skulle finansieras över biståndsanslagen. Denna ordning ändrades
1978 då riksdagen beslutade att rikstäckningen skulle lyftas av biståndsanslagen
(prop. 1977/78:135, UU 1978/79:1, rskr9). Underskott i ugarantisystemet
belastar således numera samma anslag som underskott i
det s.k. normalgarantisystemet.

Som framgått tidigare föreslår regeringen att alla u-krediter framgent i
princip skall garanteras mot denna säkerhetsreserv. U-garantierna lämnades
på sin tid efter en prövning av de ifrågavarande projektens utvecklingseffekt
och uppvisar också i övrigt påtagliga likheter med de garantier
som numera lämnas för u-krediter. Mot den bakgrunden finner regeringen
det naturligt att de kostnader som uppkommit eller kan uppkomma till följd
av skadefall i samband med alltjämt utestående u-garantier till programländer
— beviljade före den 1 juli 1979 - också finansieras över biståndsanslaget
C 8. De kostnader som därigenom kan komma att belasta biståndsanslagen
kan uppskattas till 80 milj. kr.

Regeringen föreslår att ett belopp om totalt 468980000 kr. anvisas för
Övriga u-landspolitiska insatser m. m. under budgetåret 1984/85.

Utskottet

Den utredning av u-kreditsystemet som avslutades förra året (Ds UD
1983:2) har inte föranlett regeringen att i budgetpropositionen föreslå
några genomgripande förändringar av systemet eller av dess roll i det
svenska utvecklingssamarbetet. Det nya i regeringens förslag är huvudsakligen
att u-krediternas biståndspolitiska motivering förstärks samt att de i
sin helhet skall finansieras över och garanteras mot biståndsanslagen.
Gåvoelementets storlek preciseras till i normalfallet 25% av kreditvolymen
enligt DAC:s schablonberäkningsmetod, vilken bl. a. medför att den
kostnad som skall bäras av biståndsanslagen i det enskilda fallet kan
komma att överstiga 25% av kreditvolymen. De tidigare gällande allmänna
riktlinjerna för länderval och projektval ligger huvudsakligen fast. En
nyhet är att mottagarlandets möjlighet att självt ta initiativ till en u-kredit
betonas ytterligare. Nytt är också att huvudansvaret för kreditbesluten
läggs på BITS.

Det förutsätts i propositionen att u-krediter som regel endast kan beviljas
till bestämda projekt. Det betyder att ett kreditbeslut normalt fattas

UU 1983/84:15

först sedan parterna kommit överens om ett visst projekt och detta prövats
av BITS, EKN och SEK.

I budgetpropositionen övervägs möjligheten att träffa särskilda överenskommelser
med enskilda länder om u-kreditgivningen. Därmed torde bl. a.
avses utfästelser om belopp inom vars ram förhandlingar om enskilda
projekt därefter skulle kunna föras. Regeringen kommer emellertid till
slutsatsen att nackdelarna med sådana överenskommelser om u-kreditgivning
gör att de endast bör ifrågakomma om särskilda omständigheter
talar för dem. Utskottet delar denna uppfattning.

Utskottet, som inte har något att erinra mot de i budgetpropositionen
föreslagna förändringarna av u-kreditsystemet, tillstyrker vad regeringen
förordar. Ikraftträdandet av systemet bör av administrativa skäl uppskjutas
till den 1 januari 1985.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner de av regeringen i budgetpropositionen
angivna riktlinjer som förordas under rubriken Övriga u-landspolitiska
insatser m. m.,

2. att riksdagen godkänner de av regeringen i budgetpropositionen
angivna riktlinjerna för u-krediter med verkan fr. o. m. den I
januari 1985,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att fr. o.m. den 1 januari
1985 besluta om rätt för BITS att placera medel på räntebärande
konto i riksgäldskontoret i enlighet med vad som förordats i
budgetpropositionen,

4. att riksdagen godkänner förslaget att BITS bemyndigas att för
1984/85 göra utfästelser intill ett belopp om 900 milj. kr. avseende
gåvoelement i u-krediter,

5. att riksdagen godkänner förslaget att eventuella kostnader för
skadefall i samband med särskilda garantier för export till programländer,
s.k. u-garantier, får belasta reservationsanslaget C
8. Övriga u-landspolitiska insatser m. m.,

6. att riksdagen till Övriga u-landspolitiska insatser m.m. för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 468980000 kr.,

7. riksdagen godkänner förslaget att det hos BITS får finnas en
ordinarie tjänst som direktör med beteckningen p.

Stockholm den 3 maj 1984

På utrikesutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s). Sture Korpås
(c). Carl Bildt (m). Sture Palm (s). Gunnel Jonäng (c). Sture Ericson (s).
Margaretha af Ugglas (m). Axel Andersson (s). Sten Sture Paterson (m),
Maj-Lis Lööw (s). Bengt Silfverstrand (s). Ivar Virgin (m). Rune Angström
(fp). Bertil Måbrink (vpk) och Nils T. Svensson (s).

UU 1983/84:15

Reservationer

1. Beräkningen av biståndsanslagen

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Med
anledning” och slutar med ”motion 967” bort ha följande lydelse:

Under senare år har biståndet emellertid försämrats, både kvantitativt
och kvalitativt. Det landinriktade biståndet har minskat till förmån för ett
antal andra biståndsformer som till stor del tycks ha tillkommit för att ge
möjlighet till ett större återflöde till Sverige av biståndsmedlen. Exportmotiverade
u-krediter intar en allt större plats i biståndet.

Biståndsanslagens storlek har minskats genom nya beräkningsmetoder.
Den vedertagna och av riksdagen beslutade basen för enprocentsanslagets
beräkning, bruttonationalprodukten (BNP) har ersatts av en lägre bas,
bruttonationalintäkten (BNI). Vidare har allehanda andra betalningar till
u-länder börjat betraktas som bistånd och avräknas mot enprocentsramen.
Slutligen har regeringen övergivit enprocentsåtagandet över huvud taget
genom den förra året beslutade frysningen av biståndsanslagen. Den påfyllnad
med 300 milj. kr. som nu föreslås är visserligen välkommen men
ändrar i princip inte bilden av en fortgående urholkning av utvecklingssamarbetet.

Enligt de beräkningar som utförts i motion 967 skulle biståndsanslagen
rätteligen ligga en miljard kronor över regeringens förslag — om vedertagna
beräkningsmetoder och definitioner använts.

Enligt utskottets mening finns det anledning att nu bryta den gradvisa
försämring av biståndet som fått pågå under ett antal år. Utskottet ansluter
sig till de förslag som framförs i motion 967, yrkandena 1 och 2, som
föreslår att riksdagen beslutar uttala att Sveriges utvecklingsbistånd under
en treårsperiod åter skall nå upp till 1 % av BNP och att som bistånd endast
skall räknas sådana betalningar som är förenliga med de vedertagna svenska
biståndsmålen.

dels att utskottets hemställan i punkt I, moment 1, bort ha följande
lydelse:

I. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:967, yrkandena I och
2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om beräkning av biståndsanslagens storlek.

UU 1983/84:15

2. Biståndsanslagens storlek

Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Med det
påslag” och slutar med ”anses besvarad” bort ha följande lydelse:

Det är vårt lands självklara plikt att genom utvecklingsbistånd söka
bidra till en rättvisare och stabilare världsordning. U-hjälp bedriven med
ianspråktagande av andra nationers besparingar är emellertid i längden
ingen solid solidaritetshandling. Grunden för en uthållig svensk u-hjälp
åstadkommer vi genom att föra en sådan ekonomisk politik och budgetpolitik
att Sveriges ekonomi så fort som möjligt saneras.

Det är därför enligt utskottets mening nödvändigt att med hänsyn till
Sveriges stora budgetunderskott och vår växande utlandsskuld spara också
i biståndsanslagen.

Utskottet ansluter sig därför till de besparingsförslag som framförs i
motion 966, vilka sammantagna leder till en total biståndsvolym nästkommande
budgetår på 5 965 milj. kr. Till följd av denna uppfattning finnér
utskottet det inte motiverat att tillstyrka det ytterligare påslag på biståndet
som föreslås i proposition 1983/84: 154. Utskottet vill emellertid inte motsätta
sig Sveriges deltagande i sjunde påfyllnaden av IDA och anser det
också riktigt att Sverige lämnar ett extra bidrag till UNICEF om 20 milj.
kr. Några extra medel för dessa båda ändamål behöver enligt utskottets
mening emellertid inte föreslås. Utskottet återkommer till finansieringen
av IDA:s påfyllnad och extrabidraget till UNICEF under ifrågavarande
avsnitt i detta betänkande.

Med hänvisning till vad som här anförts tillstyrker utskottet yrkande 6 i
motion 966 och motion 2775 i motsvarande delar. Budgetpropositionens
förslag angående totalt biståndsanslag avstyrks liksom det förslag om
ytterligare biståndsmedel som framförs i proposition 154. I konsekvens
med detta ställningstagande avstyrks också yrkande 2 i motion 534. yrkande
1 i motion 1173, yrkande 1 i motion 2776, motionerna 2773 och 2774 i
vad avser biståndets omfattning samt motion 2196 angående planeringsramen
för budgetåret 1985/86.

dels att utskottets hemställan i punkt I, momenten 2 och 3, bort ha
följande lydelse:

2. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:534, yrkande 2,
motion 1983/84:1173, yrkande 1, motion 1983/84:2776. yrkande
1, samt motion 1983/84:2773 och motion 1983/84:2774, båda i
vad avser biståndets omfattning, och med ändring av förslagen i
budgetpropositionen och proposition 1983/84:154. bifaller motion
1983/84:966, yrkande 6, och som biståndsram för budgetåret
1984/85 godkänner ett belopp av 5965 milj. kr.,

3. att riksdagen avslår motion 1983/84:2196 angående planeringsram
för budgetåret 1985/86,

UU 1983/84:15

3. Biståndsanslagens storlek

Sture Korpås och Gunnel Jonäng (båda c) och Rune Ångström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Med det
påslag” och slutar med "biståndets omfattning” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att regeringen genom den i
tilläggspropositionen 1983/84: 154 föreslagna höjningen av biståndet har
tagit intryck av den mycket kraftiga opinion som reagerat mot att Sverige
med regeringens politik lämnar enprocentsnivån. Utskottet beklagar dock
att höjningen inte är tillräcklig för att helt kompensera tidigare gjord
nedskärning och därmed återföra biståndet till enprocentsnivån. Utskottet
anser att Sverige omedelbart måste återgå till denna. Sverige har i decennier
betraktats som ett föregångsland bland den rika världens länder vad
gäller biståndet. Om Sverige nu skulle avstå från att öka sitt bistånd i
enlighet med tidigare utfästelser skulle det inte bara vara ett svek mot de
fattiga länder som förlitar sig på svensk hjälp utan också kunna tas till
intäkt av andra länder för att minska sitt bistånd.

Utskottet föreslår därför med bifall till yrkande 2 i motion 534, yrkande 6
i motion 966, yrkande 1 i motion 1173 och yrkande 1 i motion 2776 samt
motionerna 2773 och 2774 att biståndet skall uppgå till 1 % av BNI och för
budgetåret 1984/85 därmed utgår med ett belopp som är 150 milj. kr. högre
än vad regeringen föreslagit i tilläggspropositionen 1983/84: 154.

dels att utskottets hemställan i punkt 1, moment 2. bort ha följande
lydelse:

2. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:966, yrkande 6 och
motion 1983/84:2776, yrkande 1, med ändring av förslagen i
budgetpropositionen och proposition 1983/84: 154, med anledning
av motion 1983/84:1173, yrkande 1. och motion 1983/
84:2773 bifaller medelsförslaget i motion 1983/84:534, yrkande
2, och motion 1983/84:2774 och som biståndsanslag för budgetåret
1984/85 godkänner ett belopp av 7045 milj. kr.,

4. Biståndsanslagens storlek

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "Utskottet
konstaterar" och slutar med "anses besvarad" bort ha följande lydelse:

Detta är ett steg i rätt riktning. Det är emellertid inte tillräckligt för att
inom en treårsperiod nå upp till det vedertagna enprocentsmål utskottet
uttalat sig till förmån för tidigare under detta avsnitt. Utskottet vill därför
med bifall till motion 2776 föreslå ett ytterligare påslag på biståndsanslagen
för budgetåret 1984/85 med 21.4 milj. kr. Fördelningen härav på olika
ändamål kommer att behandlas senare i detta betänkande.

UU 1983/84:15

Till följd härav avstyrker utskottet yrkande 2 i motion 534, yrkande 6 i
motion 966, yrkande 1 i motion 1173 samt motionerna 2773 och 2774 i vad
avser biståndets omfattning. Planeringsramen för budgetåret 1985/86 bör
beräknas så, att biståndsvolymen påföljande budgetår kommer att kunna
nå 1 % av BNP. Motion 21% får därmed anses besvarad.

dels att utskottets hemställan i punkt 1, moment 2, bort ha följande
lydelse:

2. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:534, yrkande 2,
motion 1983/84:966, yrkande 6, motion 1983/84:1173, yrkande 1,
motion 1983/84:2773 och motion 1983/84:2774, båda i vad avser
biståndets omfattning, och med ändring av förslagen i budgetpropositionen
och proposition 1983/84:154, bifaller motion 1983/
84:2776, yrkande 1, och till biståndsanslag för budgetåret 1984/
85 godkänner ett belopp av 6922,2 milj. kr.,

5. Elfektivitet, demokrati och mänskliga rättigheter

Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 böljar med ”Även
om mål” och på s. 25 slutar med ”motion 1171” bort ha följande lydelse:

Även om mål och metod för det svenska utvecklingssamarbetet inte i
grunden ändrats har dock biståndets innehåll och form i viss mån påverkats
av gjorda erfarenheter. Riksdagen har under senare år i samband med
behandlingen av de årliga biståndspropositionerna gjort ett antal uttalanden
om biståndets inriktning som vid sidan av de allmänna målen utgör
riktmärken för utvecklingssamarbetet. Nya biståndsformer, såsom u-krediter
har tillkommit. Som givarland har vi i någon mån börjat ställa ökade
krav på våra samarbetsparter. Enligt utskottets mening har vi emellertid
inte dragit tillräcklig lärdom av de gångna årens ofta nedslående erfarenheter.
Det har funnits en benägenhet att gå runt problem och en påträngande
verklighet. Utskottet vill i det följande särskilt peka på tre frågor, som
måste uppmärksammas ytterligare om ett fortsatt bistånd skall bli verkligt
meningsfullt och åtnjuta stöd från opinionen, nämligen effektivitet, demokrati
och mänskliga rättigheter.

Ett effektivt bistånd

Den väsentligaste uppgiften för svensk biståndspolitik av i dag är att
höja effektiviteten i utvecklingssamarbetet. Detta kan ske bl. a. genom att
vi i större utsträckning engagerar svenska organisationer och företag i
verksamheten. Vi måste utnyttja hela den svenska resursbasen och ta till
vara den kunskap och den kompetens som finns på universitet och högskolor,
i näringslivet och i enskilda organisationer. Vi måste få ett flexiblare

UU 1983/84:15

bistånd, där vi kan bidra till att lösa särskilt viktiga problem för världssamfundet,
t. ex. miljö- och energifrågor i stället för att vara fastlåsta till vissa
länder i ett slags evighetsbistånd, oavsett vad som inträffar i dessa stater.

Förutsättningarna för ett effektivt bistånd förbättras också om vi söker
samarbeta med länder som strävar efter demokratiska och marknadsekonomiska
lösningar på utvecklingsproblemen. Frågan måste ställas om det
över huvud taget är meningsfullt att bedriva utvecklingssamarbete med
länder, vars utvecklingsstrategi inte kan förväntas leda till resultat som
motsvarar något av de fyra målen för svensk biståndspolitik.

Om någon förändring till det bättre inte går att åstadkomma bör biståndet
till länder med en icke fungerande utvecklingsstrategi växlas över till
hjälp i andra former, t. ex. genom enskilda organisationer, katastrofbistånd
eller genom en satsning på sådana basbehov som utbildning och hälso- och
sjukvård.

Demokrati och mänskliga rättigheter

Erfarenheten har visat att ekonomisk utveckling och demokrati hittills
varit de avgörande faktorerna för att skapa ett drägligt samhälle. Ett
samhälle som ger inflytande åt individen är en förutsättning för att de
uppsatta utvecklingsmålen skall kunna uppfyllas. Det går inte att moraliskt
eller politiskt försvara avsaknaden av demokrati i något land. U-länderna
kan inte vara något undantag.

1 ländervalet måste därför, vid sidan av fattigdomskriteriet, demokratimålet
lyftas fram. Sådana u-länder som slår vakt om de mänskliga rättigheterna
och strävar efter en demokratisk utveckling både för män och kvinnor
bör prioriteras.

Vi måste i det sammanhanget se en demokratisk samhällsutveckling som
en dynamisk process. Demokrati uppstår inte över en natt. Det är emellertid
uppenbart att det är möjligt att avgöra huruvida ett visst land är på väg i
demokratisk riktning eller om det fjärmar sig från målet. Inställningen till
mänskliga rättigheter är ofta avgörande för en sådan bedömning.

Enligt vår uppfattning måste biståndssamarbetet omprövas och i sista
hand avbrytas med mottagarländer som bedriver anfallskrig eller har trupper
på främmande territorier, eller i vilka de grundläggande mänskliga
rättigheterna systematiskt kränks. Sverige har enligt FN-stadgan åtagit sig
att verka för fred och mänskliga rättigheter. Detta åtagande bör gälla även
vårt biståndssamarbete.

Självfallet måste hänsyn tas till långsiktigheten i utvecklingssamarbetet,
men ihållande och på flera områden fortsatta kränkningar av konventionen
om mänskliga rättigheter och FN-stadgan bör leda till att biståndet upphör
eller ges en utpräglat humanitär karaktär. Med vad som härmed anförts
tillstyrker utskottet yrkande 1 i motion 966 i detta avseende samt motion
1171.

dels att utskottets hemställan i punkt 2, moment 1, bort ha följande
lydelse:

UU 1983/84:15

1. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:966, yrkande 1 och
motion 1983/84:1171 och med anledning av motion 1983/84:534,
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om effektivitet, demokrati och omprövning av biståndsavtal
m. m.,

6. Demokrati och mänskliga rättigheter

Sture Korpås och Gunnel Jonäng (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”Vår
syn” och slutar med ”fyra målen” bort ha följande lydelse:

Vår syn på u-landsbiståndets möjligheter och begränsningar håller emellertid
på att förändras. Den utvecklingssyn som vårt bistånd från början
byggde på och som fortfarande i hög grad präglar det håller inte längre. Allt
flera inser det men många kan ha svårt för att tillstå det, då det måste leda
till en omprövning av biståndets användning, inriktning och organisation.

Även om några u-länder eller grupper inom dem upplever en ekonomisk
expansion som för in dem i de rika ländernas krets, drabbar djup nöd och
fattigdom samtidigt allt fler. Det blir allt svårare att se hur det skall vara
möjligt att leda in hela mänskligheten i en utveckling efter modell från de
rika länderna. Samtidigt fortsätter dessa en ekonomisk, teknisk och militär
expansion utan att ta hänsyn till att det råder nöd och fattigdom på annat
håll eller till att tillgångarna är begränsade och ytterst borde vara mänsklighetens
gemensamma. Att även fattiga länders regeringar vill följa vår
utvecklingsmodell är naturligt och legitimt, så länge vi inte erbjuder ett
alternativ trots vår ökade kunskap.

1 den tredje världen finns det ett dubbelsidigt samband mellan fattigdomen
och förstöringen av jord och skog. 1 den rika världen finns det ett
samband mellan en hänsynslös och okunnig användning av modern teknik
och miljöproblemen. De rika länderna måste lösa sina problem. De fattiga
länderna orkar inte själva ta hand om sina. För de flesta människor där går
all kraft åt för att, ofta förgäves, söka täcka det dagliga behovet av mat,
vatten och bränsle. För att möta sina behov för dagen förstör de därvid
ofta sina möjligheter att långsiktigt överleva. 1 varje fall kan de inte utan
hjälp utifrån bota de skador som de åstadkommer eller som redan skett.

Genom att öka tillgången på mat, vatten och bränsle kan man motverka
nöden i dess mest påtagliga form. Det måste därför vara en förstahandsuppgift
för biståndet. Det arbetet måste emellertid också vara långsiktigt
och inrikta sig på nödens orsaker.

Skogsskövling, torka och jordförstöring hotar grunden för mänskligt liv
över allt större områden. Vattenkällor sinar, grödan förtvinar och djur dör.
Människor tvingas lämna sina hem men har ingenstans att ta vägen. Särskilt
dramatisk är denna utveckling i Afrika.

UU 1983/84:15

Det finns risk för att en tredjedel av jordens nu odlade områden görs
ofruktbar under tiden fram till början av nästa århundrade. Stora arealer
förstörs eller utarmas genom erosion, försaltning, förslitning eller ökenutbredning.
Ny mark finns knappast att tillgå. Världen har redan tagit i bruk
det mesta av den jord som lämpar sig för odling och betesgång. Skogarna
har i de fattiga länderna på de flesta håll försvunnit som betes- och
odlingsreserv.

Samtidigt växer jordens befolkning med omkring 90 miljoner om året
och närmar sig 5 miljarder. För 50 år sedan hade den just nått 2 miljarder.
När det nya årtusendet går in torde vi vara 6 miljarder.

Människorna strömmar också från landsbygd och byar till storstäder. I
den fattiga världen bor tre människor av tio i storstadsområden, de flesta i
slum. Man räknar med att det vid sekelskiftet är sex av tio. På dessa få år
skulle vi få uppemot 2 miljarder nya storstadsbor. Ingen förstår hur de
skall försörjas med mat, rent vatten, bränsle och enklaste hygien. Samtidigt
med direkta åtgärder mot nöden och slummen, måste vi ha en stark
inriktning på landsbygdsutveckling, även för att motverka folkvandringen
mot storstäderna. Det är i medvetande om att krisen nu är inpå oss som
centerpartiet med stöd av moderata samlingspartiet och folkpartiet i motion
1173 föreslår en utredning med uppgift att arbeta fram förslag till
klarare riktlinjer för användning och inriktning av det svenska biståndet till
de fattiga folken.

dels att en text av följande lydelse på s. 25 mellan det stycke som slutar
med ”mänskliga rättigheter” och det stycke som börjar med ”Med hänvisning”
tillkommer:

Genom att biståndet nu främst utgår från mottagande regeringars egna
prioriteringar, är det rimligt att sätta i fråga bistånd till länder där regeringen
inte iakttar grundläggande mänskliga rättigheter eller driver en politik,
som utgör ett hot mot andra folk. Det kan bli en annan sak, när biståndet
blir klarare problem- och projektorienterat och särskilt inriktat på att möta
de mest behövande människornas grundläggande behov och på att motverka
den pågående förstöringen av jordens naturtillgångar och miljö. Då
måste vi söka nå fram med våra insatser, där de är mest angelägna.
Nödlidande människor skall inte behöva lida dubbelt därför att de har en
omänsklig regering.

Våra fyra biståndspolitiska mål är passiva. De formulerades när vår
biståndspolitik gick ut på att stödja ett antal länder vilkas regeringar vi
hade förtroende för. Nu behöver Sverige formulera en aktiv avsikt med sitt
bistånd. För att förverkliga denna avsikt räcker det inte med biståndsadministration.
Vi behöver en organisation för det svenska biståndet i vilken
även svensk kapacitet inom området för vårt bistånd tas till vara och
utvecklas som en resursbas vi ställer i den fattiga världens tjänst.

7 Riksdagen 1983184. 9 sami. Nr 15

UU 1983/84:15

7. Effektivitet, demokrati och mänskliga rättigheter

Rune Ångström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Även
om mål” och på s. 25 slutar med ”samt motion 1171" bort ha följande
lydelse:

Ett effektivare bistånd

Kravet på effektivitet får inte sättas i ett motsatsförhållande till biståndsanslagets
storlek. Utskottet anser att vi svenskar som lever i ett demokratiskt
och fritt land med en hög levnadsstandard bör känna det som en
bjudande plikt att hjälpa de fattigaste folken till en bättre levnadsstandard
och de enskilda människorna till ett friare liv.

Utskottet håller fast vid sin tidigare ståndpunkt att biståndets storlek
skall fastställas till I % av BNI. Utskottet ställer också kravet att biståndet
skall göras så effektivt som möjligt. Kraven på resurser till biståndet och
en högre effektivitet måste kunna förenas. Påståendet att strävan för ett
ökat bistånd innebär en slapp och likgiltig inställning till effektivitetskravet
är lika absurt som biståndsfientligl.

Biståndsorganet SIDA har signalerat att det med tillgängliga resurser har
svårt att klara en ökad biståndsvolym. Det är då nödvändigt att göra en
översyn av SlDA:s organisation och också inventera vilka andra resurser
som kan användas i biståndsverksamheten. De ideella organisationerna är
t. ex. en otillräckligt utnyttjad resurs. Genom det frivilliga, obetalda arbete
som de föreningsanslutna människorna uträttar tillförs vårt u-landsbiständ
stora, oftast omätbara resurser som ger vår biståndsverksamhet en extra
styrka. En kanalisering av en ökad andel av biståndet över enskilda organisationer
är därför en riktig väg att gå.

Det är också viktigt att ta till vara den svenska resursbasen och nyttja
den kompetens och kunskap som finns vid våra universitet och högskolor,
i näringslivet och inom den offentliga sektorn. Vårt bistånd måste också
vara flexibelt så att det kan sättas in där behoven är störst. En större
flexibilitet uppnås om vårt bistånd mera än tidigare inriktas på för mottagarlandet
angelägna projekt. Ett projektinriktat bistånd har större möjligheter
att bli effektivt än den skarpa bindning vid s. k. landramar som
tidigare varit rådande. Den långvariga låsning av insatserna till ett enda
land som systemet med huvudmottagarländer innebär får till följd att det
svenska biståndet rullar på med alltför små möjligheter till anpassning till
under hand ändrade förhållanden.

En demokratisk samhällsutveckling och värnandet om mänskliga rättigheter En

sedan länge alltför dominerande uppfattning har varit att demokrati
- eller åtminstone fröet till demokrati - inte kunnat förenas med en social

UU 1983/84:15

och ekonomisk utveckling som kommit det stora flertalet människor till
del. Endast en planerad utveckling och en stark stat, som kunnat skapa
nödvändig disciplin, har kunnat åstadkomma en industriell utveckling.
Man har trott att endast socialistiskt styrda stater kunnat klara en utveckling
som tar hänsyn också till de fattigaste människornas behov av mat,
sjukvård och utbildning. Kravet på frihet har fått stå tillbaka för andra
"högre” samhällsmål. Detta har visat sig i grunden fel.

Möjligheten att göra sin stämma hörd - och ha en avvikande uppfattning,
eller att kräva sin rätt att utse nya ledare om de gamla missköter sig —
kan aldrig betecknas som "lyx”. Särskilt för de fattigaste grupperna som
inte kan få sina krav uppmärksammade genom ekonomisk makt eller
speciella kontakter är frihet en central fråga. För en fredlig utveckling i
världen är det väsentligt att idéerna om folkstyre, allmän rösträtt och
föreningsfrihet ges en chans. Demokratins genombrott kan inte komma
samma dag som den lanserats. Att bygga upp en demokratisk stat är ett
tålamodskrävande och mödosamt arbete.

Förutsättningarna för demokrati är inte alltid de mest gynnsamma i
länder som nyligen - kanske med vapenmakt — skaffat sig ett politiskt
oberoende, där större delen av befolkningen inte är läs- eller skrivkunnig
eller där den sköra statsapparatens huvuduppgift är att klara matförsöijningen
till hungrande människor. Sådana yttre omständigheter överbetonas
dock ofta av dem som inom och utom landet inte vill att en demokratisk
samhällsutveckling skall äga rum.

En demokratisk samhällsutveckling är en dynamisk process och fortgår
under en lång tidsperiod. Det är dock möjligt att relativt snart se om ett
land går en demokratisk utveckling till mötes eller om det utvecklar sig mot
förtryck och/eller fåtalsvälde. Inställningen till de grundläggande mänskliga
rättigheterna ger goda indikationer till en sådan bedömning. I fråga om
ländervalet måste i första hand samarbete sökas med sådana u-länder som
respekterar de grundläggande mänskliga rättigheterna och strävar mot
demokrati.

En orsak till avbrytande av biståndet eller en omprövning av biståndets
inriktning bör vara om ett mottagarland bedriver anfallskrig eller ockuperar
främmande lands territorium. I sådana fall bör biståndet avbrytas
eller ges en rent humanitär inriktning. Sverige tillhör den krets av nationer
som i FN verkar för fred och mänskliga rättigheter och då är det naturligt
att vi också bör söka påverka de länder med vilka vi har ett nära samarbete.
Till sådana länder hör naturligt nog de som är mottagare av det svenska
biståndet.

Vid en övergång till mera projektinriktat bistånd kvarstår behovet av
långsiktighet i det svenska biståndsarbetet. Denna långsiktiga inställning
får dock inte förleda oss att behålla en samarbetspartner på biståndsområdet
som trampar ned de mänskliga rättigheterna och bryter mot de viktigaste
punkterna i FN-stadgan.

UU 1983/84:15

100

Med vad som här anförts tillstyrker utskottet yrkande 1 i motion 534.

Yrkande 1 i motion 966 och motion 1171 får anses besvarade med det
anförda.

dels att utskottets hemställan i punkt 2, moment I, bort ha följande
lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:534, yrkande I. och
med anledning av motion 1983/84:966, yrkande I. och motion
1983/84:1171 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om effektivitet, demokrati och omprövning av
biståndsavtal m. m.,

8. Landprogrammering

Sture Korpås (c). Carl Bildt (m). Gunnel Jonäng (c). Margaretha af
Ugglas (m), Sten Sture Paterson (m), Ivar Virgin (m) och Rune Ängström
(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar "Nuvarande
metod” och på s. 27 slutar "och projektbistånd" bort ha följande lydelse:

För att bibehålla den svenska allmänhetens breda stöd till de svenska
biståndsinsatserna måste ökade ansträngningar göras för att höja biståndets
effektivitet. Insatser för att åstadkomma detta måste göras av såväl
givare som mottagare. Den nuvarande principen med landprogrammering
utgör därvidlag delvis ett hinder.

Systemet med huvudmottagarländer har visat sig innehålla brister. Läsningen
av insatserna till ett enda land har inneburit att både givare och
mottagare har fått svårigheter att anpassa sig till nya omständigheter. En
omprövning av biståndet från givarlandets sida i syfte att bättre utnyttja
tillgängliga resurser blir mycket svår att genomföra. Biståndsgivningen
tvingas fortsätta under lång tid även efter det att mottagarländerna visat
uppenbar oförmåga att sköta ekonomin eller där ändrade politiska förutsättningar
borde motivera Sverige att avbryta biståndet. Samtidigt tenderar
mottagarlandet att bli biståndsberoende och i stället för att försöka
utveckla sin egen ekonomi går ländernas ansträngningar åt till att fördela
mottaget bistånd.

De uppenbara nackdelar som det nuvarande systemet med landprogrammering
visar motiverar att Sverige på sikt övergår till mera ämnes- eller
projektinriktat stöd. Även med denna princip blir det självfallet ett urval av
länder som efter träffade överenskommelser blir mottagande part. Men
viktigare än att stödja ett visst land blir att stödja vissa projekt. Dessa blir
genom sin storlek ofta långsiktiga men givarlandet ges ändå möjligheter till
en mer flexibel planering och därmed ett bättre resursutnyttjande. Projektinsatserna
kan dessutom anpassas till områden där Sverige har ett speciellt
kunnande.

UU 1983/84:15

101

Utskottet delar denna motionärernas syn på behovet av en omprövning
av formerna för och omfattningen av landramsbaserat bilateralt bistånd.
En sådan bör vara ett väsentligt inslag i en utredning om biståndets
framtida inriktning. Därvid torde man särskilt böra överväga att i ett
fortsatt bilateralt bistånd låta avtal om insatser föregå det årliga fastställandet
av landram. Denna skulle då bli summan av vad som behövs under året
för att uppfylla det avtalade i stället för att som nu vara ett allmänt löfte om
bistånd, som efter hand följs upp med avtal. Genom en sådan förändring
skulle också landramens storlek bli en del av förhandlingsunderlaget.
Landramen skulle svara mot gjorda åtaganden och variera med dessa. Det
skulle då normalt inte heller bli anledning till reservationer i det bilaterala
biståndet.

Vad som ovan anförts med anledning av yrkande I i motion 534, yrkande
I i motion 966, motion 1173 och motion 765 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i punkt 2, moment 2, bort ha följande
lydelse:

2. att riksdagen med anledning av motion 1983/84:534. yrkande 1,
motion 1983/84:765. motion 1983/84:966, yrkande I, och motion
1983/84: 1173, alla i vad avser landprogrammering, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om landprogrammering,

9. Enskilda organisationer

Sture Korpås (c). Carl Bildt (m). Gunnel Jonäng (c). Margaretha af
Ugglas (m). Sten Sture Paterson (m). Ivar Virgin (m) och Rune Ångström
(fp) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med ”De statliga”
och på s. 28 slutar med ”till känna" bort ha följande lydelse:

De enskilda organisationernas biståndsarbete i u-länderna har visat sig
mycket effektivt. Detta beror på att biståndet i stor utsträckning administreras
genom frivilliga insatser, genom att de enskilda organisationerna
ofta väl känner de lokala förhållandena och vet vilka distributionskanaler
som är att lita på samt genom god kännedom om de verkliga behoven.
Biståndet via enskilda organisationer ges oftast till systerorganisationer i
utvecklingsländerna och har därigenom inte karaktären av stöd till regimer.
Ett sådant stöd bidrar därigenom till en ökad pluralism i utvecklingsländerna.
en viktig förutsättning för en demokratisk samhällsutveckling.

Det är därför angeläget att de enskilda organisationerna i ökande utsträckning
används som kanaler för förmedling av bistånd till u-länderna.
Utskottet föreslår på annan plats i detta betänkande att en biståndsutredning
tillsätts. En av denna utrednings uppgifter förutsätts bli att föreslå
former för en utbyggnad av samarbetet med de enskilda organisationerna.

UU 1983/84:15

102

10. Befattningen sorn biståndsinspektör

Carl Bildt. Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson, Ivar Virgin (alla
m) och Rune Ångström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med "Erfarenheterna
av” och på s. 29 slutar med ”avsett för” bort ha följande lydelse:

Den utvärdering av biståndet som i dag äger rum är inte tillräcklig.
Utvärderingen och kontrollen måste förbättras. Klara mål måste sättas
upp för varje projekt, så att projektet som sådant kan följas upp och
utvärderas. Även för det multilaterala samarbetet bör Sverige ställa ökade
krav på utvärdering och större effektivitet.

Inrättandet av en särskild befattning inom UD som biståndsinspektör
var ett gott initiativ. Flera av de rapporter som biståndsinspektören hann
avlämna rönte också berättigad uppmärksamhet. Utskottet beklagar att
denna befattning avskaffats och föreslår med instämmande i yrkande 4 i
motion 966 att den ånyo inrättas.

Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i punkt 2, moment 4, bort ha följande
lydelse:

4. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:966, yrkande 4. som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att
återinrätta befattningen som biståndsinspektör.

11. Användning av svenska resurser i biståndet

Sture Korpås (c). Carl Bildt (m). Gunnel Jonäng (c). Margaretha af
Ugglas (m), Sten Sture Paterson (m). Ivar Virgin (m) och Rune Ångström
(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "Utskottet
delar” och slutar med ”detta betänkande” bort ha följande lydelse:

I diskussionerna kring återflödet är det väsentligt att framhålla att vi i
större utsträckning bör kunna stödja projekt inom områden där svenskt
näringsliv har eller kan utveckla särskilt god kunskap. Därigenom ställs
svensk kunskap och svenskt näringsliv direkt i u-ländernas tjänst samtidigt
som dessa får ett högklassigt bistånd byggt på god svensk kunskap.

Redan nu sker en överföring av kunskap från Sverige t. ex. när det gäller
vattenkraft och annan energiförsörjning, hälso- och sjukvård i olika
former, skogsbruk och skogsindustri, mineralutvinning, kartläggning, meteorologi
och telekommunikationer.

Vi har dock mera att ge. Sålunda kan svensk kompetens på miljöområdet
utnyttjas bättre. I ett längre framtidsperspektiv böru-hjälpen inordnas i
ett målmedvetet arbete på att återställa och bygga upp förödda naturkapi -

UU 1983/84:15

103

tal och återvinna den ekologiska balans som gått förlorad. Hit hör exempelvis
skogsplantering och upprustning av degenererande vegetationsbälten
i syfte att återskapa en fungerande vattencykel och att hejda ökenspridningen.

Vad utskottet här anfört visar att det finns goda möjligheter att i ökande
grad utnyttja svenska resurser och svenskt kunnande i biståndet. En sådan
inriktning bör enligt utskottets mening kunna höja effektiviteten i biståndet
och medföra att den mottagande parten får ut mer av de medel som står till
förfogande.

I enlighet med vad utskottet anför i detta betänkande bör den föreslagna
utredningen få i uppdrag att komma med förslag på hur den svenska
resursbasen skall kunna utvecklas och nyttiggöras i biståndssamarbetet.

Med hänvisning härtill får yrkande I i motion 534. yrkande I i motion
966 samt motion 1173 i vad avser användning av svenska resurser i biståndet
anses besvarade.

dels att utskottets hemställan i punkt 2, moment 5, bort ha följande
lydelse:

5. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:534, yrkande I, motion
1983/84: 966. yrkande I, samt motion 1173 i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
användning av svenska resurser i biståndet.

12. Biståndsutredning

Sture Korpås (c). Carl Bildt (m). Gunnel Jonäng (c). Margaretha af
Ugglas (m). Sten Sture Paterson (m). Ivar Virgin (m) och Rune Ångström
(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med "Utskottet
är" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Med tillstyrkan av yrkande 2 i motion 1173 och med anledning av
motionerna 534 och 966 föreslår utskottet att en utredning tillsätts med
uppgift att föreslå en omläggning av biståndspolitiken enligt följande riktlinjer.
Den bör arbeta snabbt, vara klar under 1985 och koncentreras på ett
begränsat antal centrala problem.

Sedan nuvarande biståndspolitik utformades, har vår kunskap ökat om
underutvecklingens natur och biståndets möjligheter. Vi har också blivit
medvetna om att utvecklingsproblemen hänger samman med utarmningen
av jordens miljö och naturresurser.

Samtidigt som denna kunskap ökat, ställs berättigade krav på att Sveriges
resurser kommer till den mest effektiva användning och att biståndet
når dit där det bäst behövs. För att biståndsviljan skall hållas levande
måste biståndets inriktning så nära som möjligt sammanfalla med människors
uppfattning om dess rätta användning.

UU 1983/84:15

104

Biståndet måste inriktas så att det möter de fattigaste och mest utsatta
människornas grundläggande behov och bidrar till utveckling och framåtskridande
för dem. Därvid kan det inte bara vara fråga om att lindra nöden
utan också om att angripa dess orsaker. Det leder till att man måste
prioritera ett bistånd som motverkar nuvarande förstöring av naturmiljön
och som även långsiktigt leder till ökad tillgång på livsmedel, vatten och
bränsle. De fattiga människornas egen produktivitet och egna insatser
måste därvid stimuleras, också som ett led i en demokratisk samhällsutveckling.

I detta syfte bör utredningen lägga fram förslag till förändringar i svensk
biståndspolitik efter följande riktlinjer:

1. En medveten inriktning av vårt bistånd försvåras nu av den starka
betoningen av mottagarländer med låsning till stela landramar. Denna
leder också till att biståndet blir splittrat och svårt att överblicka. I ett
fortsatt bilateralt bistånd bör därför avtal om insatser föregå det årliga
fastställandet av landram, så att denna blir summan av" vad som behövs
under året för att uppfylla det avtalade.

2. Det är angeläget att nå fram till mera av problem- och projektinriktat
bistånd med öppnare val av vägar. Det bör också bli mera naturligt att
avveckla ett programlandsbistånd efter vissa år och därigenom ge utrymme
för samarbete med nya länder. Fördelningen mellan bilateralt och
multilateralt bistånd måste också övervägas. Som multilateralt bistånd bör
då ses inte bara bistånd genom FN-organ och t. ex. de regionala utvecklingsbankerna
utan också annat biståndssamarbete kring globala eller regionala
problem och projekt.

3. Det är angeläget att utnyttja och utveckla den svenska resursbasen
så, att svensk kunskap och forskning, liksom svenskt näringsliv, i ökande
utsträckning direkt kan ställas i den fattiga världens tjänst.

4. I syfte att nå de fattigaste och mest utsatta grupperna samt att bidra
till en demokratisk samhällsutveckling bör samarbetet med de enskilda
organisationerna byggas ut.

5. Det är också angeläget att utveckla en effektiv katastrofberedskap.
Möjligheterna att inordna en svensk produktion av livsmedel och andra
basförnödenheter i denna bör särskilt studeras. I denna bör också organisationer
som Röda korset och Rädda barnen kunna spela en viktig roll.

6. Det saknas i dag en systematisk forskning och dokumentation kring
underutveckling och global miljöförstöring. Därigenom riskerar både opinionsbildning
och beslut att utgå från oklara förutsättningar. Utredningen
bör ägna sig åt denna fråga.

7. Det är också nödvändigt, att utredningen utarbetar förslag till ett
effektivt system för utvärdering av biståndet.

dels att utskottets hemställan i punkt 2, moment 8, bort ha följande
lydelse:

UU 1983/84:15

105

8. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1173, yrkande 2, och
med anledning av motion 1983/84:534 och motion 1983/84:966
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
angående en biståndsutredning,

13. Bidrag till internationella organisationer

Rune Ångström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 45 som bötjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”motion 534” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser emellertid att utöver dessa extra bidrag en höjning av
bidraget till UNDP med 30 milj. kr., UNICEF med 40 milj. kr., IDA med
60 milj. kr., WFP med 35 milj. kr., UNHCR med 30 milj. kr. och till
UNRWA med 35 milj. kr. är motiverad och ansluter sig därmed till de
förslag i detta avseende som lämnas i yrkande 3 i motion 534. Det synes
emellertid inte finnas tillräckligt vägande skäl för att redan nu avsätta
medel för den kommande påfyllnaden av Afrikanska utvecklingsfonden,
särskilt som betydande andra insatser i Afrika föreslås i detta betänkande.
Regeringens förslag i detta avseende avstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan i punkt 3, moment 8, bort ha följande
lydelse:

8. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:534, yrkande 3, i vad
avser bidrag till Afrikanska utvecklingsfonden, IDA, UNDP,
UNICEF, WFP, UNRWA och UNHCR som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om dessa bidrag,

14. Bidrag till internationella organisationer

Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med ”1 motion
534” och på s. 45 slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i detta betänkande av besparingsskäl avstyrkt det
extra påslag på biståndsanslagen som föreslås av regeringen i proposition
154. Utskottet finner det emellertid angeläget att Sverige deltar i den
sjunde påfyllnaden av IDA och i det därtill hörande specialarrangemanget.
Medel härför anvisas redan i budgetpropositionen. Utskottet kan dock inte
finna det motiverat att därutöver — såsom föreslås i proposition 154 -bygga upp en budgetreserv på ca 300 milj. kr. inför IDA:s åttonde påfyllnad.
Eftersom de ytterligare medel för IDA som föreslås i proposition 154 i
huvudsak synes vara avsedda för denna reserv, behöver den sjunde påfyllnaden
inte påverkas av att ytterligare budgetmedel inte anvisas.

UU 1983/84:15

106

Utskottet vill inte heller motsätta sig ett extra bidrag på 20 milj. kr. till
UNICEF, en organisation som utför ett värdefullt arbete för barn och
mödrar i u-länderna. Medel torde emellertid kunna tas ur den ointecknade
reservationen från föregående budgetår under anslaget C 1.

Utskottet tillstyrker därmed motion 2775 i ifrågavarande delar och avstyrker
följaktligen motion 534, yrkande 3 i ifrågavarande del, och motion
2776, yrkande 3.

dels att utskottets hemställan i punkt 3, momenten 7, 9 och 13 bort ha
följande lydelse:

7. att riksdagen avslår motion 1983/84:2776 yrkande 3, angående
bidrag till UNICEF,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
med anledning av motion 1983/84:2775, yrkande 2, anfört
om finansieringen av bidragshöjning till UNICEF,

13. att riksdagen med ändring av förslaget i proposition 1983/84: 154
bifaller medelsförslaget i motion 1983/84:2775, yrkande 1. och
till Bidrag till internationella biståndsprogram för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av I 938000000 kr.,

15. Världsbanken

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 44 som börjar med "Av de
extra” och på s. 45 slutar med ”utträde ur banken" bort ha följande
lydelse:

Vissa av FN-organen gör ett värdefullt arbete som förtjänar fortsatt
svenskt stöd. Andra har emellertid brister som gör att bilateralt bistånd ter
sig mer effektivt och lättare att inrikta på önskvärda biståndsmål.

Utskottet ansluter sig till bedömningen i motion 967, vari föreslås att
Sverige skall lämna Världsbanksgruppen. Därmed skulle ett belopp på inte
mindre än drygt 700 milj. kr. frigöras för angelägna biståndsändamål i
stället för att som nu styras till områden som den internationella kapitalmarknaden
kan finna lönsamma. Det har enligt utskottets mening också
visat sig att Sveriges och vissa andra likasinnade länders försök att i någon
utsträckning styra Världsbankens och IDA:s utlåning till projekt och insatser
som ligger i linje med vår uppfattning om en progressiv biståndspolitik i
stort sett visat sig vara fruktlösa.

Till följd härav motsätter sig utskottet också förslaget i proposition 154
av innebörd att Sverige bör delta i den åttonde påfyllnaden av IDA:s
resurser. De belopp regeringen vill reservera för detta ändamål bör i stället
fördelas på det sätt som föreslås i motionerna 967 och 2776. Utskottet
återkommer härtill i det följande. I linje med sitt ställningstagande avstyrker
utskottet motion 534, yrkande 3 i motsvarande delar, och motion
2775, yrkande 1.

UU 1983/84:15

107

dels att utskottets hemställan i punkt 3, moment 11, bort ha följande
lydelse:

11. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:967, yrkande 3, hos
regeringen hemställer om förslag innebärande att Sverige lämnar
V ärldsbanksgruppen,

16. Bindning av importstödet

Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar med "Bindning
av biståndet” och på s. 49 slutar med ”avstyrks därför” bort ha
följande lydelse:

Bindning av biståndet är en metod att öka återflödet som mycket väl kan
vara förenlig med mottagarlandets intressen. Importstöd är en biståndsform
som under senare år ökat kraftigt. Det svarar nu för närmare 40% av
det landprogrammerade biståndet. Importstödet är till ca 60% redan bundet
till uppköp i Sverige.

Utskottet ser inget skäl att inte öka denna andel ytterligare. Importstödet
används nu relativt fritt av mottagarlandet. Den obundna delen av det
blir därför i praktiken exportstöd för andra i-länder och används för inköp
av varor av olika slag som ofta med lika stor fördel skulle kunna köpas från
Sverige. Utskottet vill därför i anslutning till motion 966 föreslå att importstödet,
om inte särskilda omständigheter motiverar undantag, används för
inköp i Sverige.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.7, moment 1, bort ha följande
lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:966, yrkande 2, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
bindning av importstödet,

17. Samarbete med enskilda länder (Angola, Indien, Kenya. Laos. Mozambique,
Tanzania, Vietnam)

Carl Bildt, Margaretha af Ugglas. Sten Sture Paterson och Ivar Virgin
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med "Utskottet
finnér" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till det stora budgetunderskottet och Sveriges växande
utlandsskuld är det nödvändigt att spara också på biståndsanslaget.

Sverige kommer ändå att i jämförelse med övriga industriländer ge ett
mycket omfattande u-landsbistånd. Viktigt är att Sverige fortsätter att ge

UU 1983/84:15

108

ett bistånd minst i nivå med internationellt respekterade överenskommelser
och rekommendationer. Det av FN fastställda biståndsmålet ligger
på 0,7% av BNP.

När balansen i vår ekonomi uppnåtts och effektiviteten i biståndet höjts
så bör biståndsanslagen återigen öka. Önskvärt vore om detta kunde ske i
samklang med ökade åtaganden från andra industriländers sida, vilkas
biståndsanslag i dag ligger på en beklagligt låg nivå.

Med hänsyn till de stora reservationerna på biståndsanslaget anser utskottet
att det är möjligt att spara ytterligare 930 milj. kr. i förhållande till
den av regeringen föreslagna anslagsnivån. Huvuddelen av dessa medel
hämtar utskottet från anslaget till Vietnam. Som framgår av bilaga 1 till
bilaga 5 av budgetpropositionen, s. 251, står för innevarande budgetår 643
milj. kr. till Vietnams förfogande, varav hälften beräknas utbetalas i s.k.
allmänt importstöd.

Vietnams invasion i och fortsatta ockupation av Kampuchea utgör ett
sådant flagrant brott mot FN-stadgan att biståndet till Vietnam bör avslutas.
Denna ståndpunkt har framförts under ett flertal år, även innan det nu
gällande biståndsavtalet ingicks. Utskottet föreslår därför att ingen ny
landram sätts upp för Vietnam nästa år. Utskottet anser också att 100 milj.
kr. av de stora reservationerna på Vietnamanslaget kan dras in och i stället
användas till andra biståndsändamål under budgetåret. Fortfarande kommer
så mycket pengar att återstå att teknisk hjälp kan lämnas till de båda
sjukhusen och Bai Bang.

Gentemot vissa andra programländer har också stora reservationer uppkommit.
Reservationerna kan ha olika orsaker, men ofta beror de på
svårigheter att utnyttja biståndet på ett effektivt sätt. Enligt utskottets
mening bör hänsyn tas till befintliga reservationer vid fastställande av
anslagsbelopp för nästa budgetår. I konsekvens härmed föreslår utskottet
ett anslagsbelopp på 400 milj. kr. för Tanzania, ett på 300 milj. kr. för
Indien och ett på 100 milj. kr. för Kenya.

I såväl Angola som Mozambique och Laos möter utvecklingssamarbetet
utomordentliga svårigheter. Så länge en förbättring i utvecklingssamarbetets
möjligheter och effektivitet inte kommer till stånd bör landramen för
dessa länder sänkas. Utskottet föreslår en landram för Angola på 70 milj.
kr., en för Mozambique på 225 milj. kr. och en för Laos på 50 milj. kr.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.7, momenten 6, 8, 9, 10, 12, 15
och 16, bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:967, yrkande 4, och
med ändring av budgetpropositionens förslag bifaller medelsförslaget
i motion 1983/84:966, yrkande 9, och som médelsram för
Angola för budgetåret 1984/85 godkänner ett belopp av 70 milj.
kr..

UU 1983/84:15

109

8. att riksdagen med ändring av budgetpropositionens förslag bifaller
medelsförslaget i motion 1983/84:966, yrkande 8, och som
medelsram för Indien för budgetåret 1984/85 godkänner ett belopp
av 300 milj. kr.,

9. att riksdagen med ändring av budgetpropositionens förslag bifaller
medelsförslaget i motion 1983/84:966, yrkande 8, och som
medelsram för Kenya för budgetåret 1984/85 godkänner ett belopp
av 100 milj. kr.,

10. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:967, yrkande 6, och
med ändring av budgetpropositionens förslag bifaller medelsförslaget
i motion 1983/84:966, yrkande 9, och som medelsram för
Laos för budgetåret 1984/85 godkänner ett belopp av 50 milj. kr.,

12. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:967, yrkande 7, och
med ändring av budgetpropositionens förslag, bifaller medelsförslaget
i motion 1983/84:966, yrkande 9, och som medelsram
för Mozambique för budgetåret 1984/85 godkänner ett belopp av
225 milj. kr.,

15. att riksdagen med ändring av budgetpropositionens förslag bifaller
medelsförslaget i motion 1983/84:966, yrkande 8, och som
medelsram för Tanzania för budgetåret 1984/85 godkänner ett
belopp av 400 milj. kr.,

16. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:967, yrkande 9, och
motion 1983/84: 1173, yrkande 6, samt med ändring av budgetpropositionens
förslag bifaller förslaget i motion 1983/84:966,
yrkande 7, och beslutar att inga nya biståndsmedel skall anvisas
till Vietnam samt att 100 milj. kr. av innevarande års reservationer
under Vietnams landram dras in och används för andra
biståndsändamål,

18. Samarbete med enskilda länder (Angola, Etiopien. Laos, Mozambique,
Nicaragua. Vietnam, Zimbabwe)

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med "avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Det landinriktade bilaterala biståndet har under senare år minskat till
förmån för andra biståndsformer vilkas utvecklingseffekter är tveksamma.
Utskottet är av åsikten att det nu finns anledning att åter betona samarbetet
med enskilda länder, särskilt dem som själva strävar efter att föra en
ambitiös och progressiv utvecklingspolitik. Tidigare har riksdagen uttalat
att svenskt bistånd bör resultera i högre levnadsstandard, större trygghet
och ökad frihet för befolkningen. Utskottet anser att landramar och länderval
för svenskt bilateralt bistånd successivt bör anpassas till tidigare av

UU 1983/84:15

110

riksdagen antagna biståndspolitiska riktlinjer. Till dessa hör kravet på
mottagarlandets vilja och förmåga att åstadkomma social utjämning och
rättvis fördelning och inte gynna ett redan privilegierat fåtal.

Med bifall till förslagen i motion 967, yrkandena 4—10 vill därför utskottet
föreslå följande påslag till de av regeringen upptagna landramarna,
nämligen till Angola med 15 milj. kr., till Etiopien med 20 milj. kr., till Laos
med 10 milj. kr. till Mozambique med 25 milj. kr., till Nicaragua med 15
milj. kr., till Vietnam med 60 milj. kr. och till Zimbabwe med 5 milj. kr.
Därmed avstyrks budgetpropositionens förslag i detta avseende och de
motsvarande förslag till landramar som framförs i motion 966 och motion
1173.

dels att utskottets yttrande i punkt 4.7, momenten 6, 7, 10, 12, 13, 16 och
17, bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:966, yrkande 9, och
med ändring av budgetpropositionens förslag bifaller medelsförslaget
i motion 1983/84:967, yrkande 4, och som medelsram för
Angola för budgetåret 1984/85 godkänner ett belopp av 120 milj.
kr.,

7. att riksdagen med ändring av budgetpropositionens förslag bifaller
medelsförslaget i motion 1983/84:967, yrkande 5, och som
medelsram för Etiopien budgetåret 1984/85 godkänner ett belopp
av 120 milj. kr.,

10. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:966, yrkande 9, och
med ändring av budgetpropositionens förslag bifaller medelsförslaget
i motion 1983/84:967, yrkande 6, och som medelsram för
Laos för budgetåret 1984/85 godkänner ett belopp av 70 milj. kr.,

12. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:966, yrkande 9, och
med ändring av budgetpropositionens förslag bifaller medelsförslaget
i motion 1983/84:967, yrkande 7, och som medelsram för
Mogambique för budgetåret 1984/85 godkänner ett belopp av 280
milj. kr.,

13. att riksdagen med ändring av budgetpropositionens förslag bifaller
medelsförslaget i motion 1983/84:967, yrkande 8, och som
medelsram för Nicaragua för budgetåret 1984/85 godkänner ett
belopp av 90 milj. kr.,

16. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:534 i vad avser
Vietnam, motion 1983/84:966, yrkande 7, och motion 1983/
84: 1173, yrkande 6, samt med ändring av budgetpropositionens
förslag bifaller medelsförslaget i motion 1983/84:967, yrkande 9,
och som medelsram för Vietnam för budgetåret 1984/85 godkänner
ett belopp av 425 milj. kr.,

17. att riksdagen med ändring av budgetpropositionens förslag bifaller
medelsförslaget i motion 1983/84:967, yrkande 10, och som
medelsram för Zimbabwe för budgetåret 1984/85 godkänner ett
belopp av 130 milj. kr.,

UU 1983/84:15

lil

19. Vietnam

Sture Korpås och Gunnel Jonäng (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner att den av regeringen föreslagna fördelningen av biståndsmedel
för samarbete med enskilda länder i stort sett är rimlig med
hänsyn till ländernas behov och gjorda åtaganden. Yrkandena 7-9 i motion
966 och yrkandena 4—10 i motion 967 avstyrks därför.

Utskottet delar emellertid den mening som framförs i motion 1173, att
biståndet till Vietnam kan sänkas till 300 milj. kr. för att ge utrymme för
andra angelägna insatser. Yrkande 6 i motion 1173 tillstyrks därför. När
kriget i Vietnam var slut, var det självklart för Sverige att gå in med ett
omfattande bistånd. För att infria löften vi givit, kom vi att sätta ramen för
Vietnam förhållandevis högt. Sedan pappersindustriprojektet och de två
sjukhusen blivit färdiga och endast stöd till driften återstår, kan hjälpen till
Vietnam läggas på en lägre nivå. Även om ett högt bistånd i och för sig kan
vara motiverat, måste det ses i förhållande till världens totala behov.
Sedan biståndet till Vietnam inleddes, har det blivit mera naturligt att
inrikta svenskt bistånd på regionala insatser, främst i södra Afrika och i
Centralamerika. Det bör också vara en strävan på sikt. att det nu landinriktade
biståndet till länder i Bortre Indien mera skall komma hela halvön till
godo för gemensamma ansträngningar.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.7. moment 16, bort ha följande
lydelse:

16. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:966. yrkande 7, i vad
avser Vietnam och motion 1983/84:967, yrkande 9, med anledning
av motion 1983/84:534 såvitt nu är i fråga och med ändring
av budgetpropositionens förslag bifaller medelsförslagel i motion
1983/84: 1173. yrkande 6, och som medelsram för Vietnam för
budgetåret 1984/85 godkänner ett belopp av 300 milj. kr..

20. Vietnam

Rune Ångström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med ”Därtill
kommer” och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet har därmed godkänt den av regeringen i budgetpropositionen
föreslagna biståndsramen för Vietnam, utifrån principen att pågående biståndsprojekt
ej bör avbrytas i ett skede som äventyrar projektet i sin
helhet. Följaktligen avstyrks motsvarande förslag till medelsramar i motionerna
966, 967 och 1173.

UU 1983/84:15

112

Avtalet med Vietnam som programland skall nu omförhandlas. Vietnam
är invecklat i ett angreppskrig i Kampuchea och föröder på detta sätt både
sin egen och det angripna landets ekonomi. Vietnams utveckling mot mera
demokratiska förhållanden verkar också ha avstannat. Stora grupper politiskt
oppositionella hålls fortfarande fängslade under svåra förhållanden.
Rapporter har också publicerats om andra kränkningar av konventionen
om mänskliga rättigheter och FN-stadgan. Utskottet motsätter sig därför
en omförhandling med Vietnam om fortsatt biståndssamarbete. Så länge
den nuvarande situationen i Vietnam är oförändrad är rent humanitära
insatser i Vietnam den enda form av bistånd som kan ifrågakomma. Detta
bör riksdagen ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.7, moment 16, bort ha följande
lydelse:

16. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:966, yrkande 7, i vad
avser Vietnam, motion 1983/84:967, yrkande 9, och motion 1983/
84:1173, yrkande 6, bifaller budgetpropositionens förslag och till
medelsram för Vietnam godkänner ett belopp av 365 milj. kr.
samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om Vietnam med anledning av motion 1983/84:534,

21. Nya samarbetsländer (Cuba, Yemen, Kampuchea, Seychellerna)

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 55 som börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”avser programlandssamarbete” bort utgå.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 56 som börjar med ”Det är
emellertid” och slutar med ”ett visst land” bort ha följande lydelse:

Som framgår av det sagda har Sverige under en period haft biståndssamarbete
med dessa fyra länder och därvid förvärvat nyttiga erfarenheter och
kunskaper. I fråga om Cuba har vårt samarbete numera en lång tradition.
Utskottet anser det nu väl motiverat att Sverige inleder ett mer reguljärt
biståndssamarbete med de nämnda länderna. Cuba och Demokratiska
Folkrepubliken Yemen bör upptas som programländer och beviljas ett
bistånd på 65 milj. kr., resp. 22 milj. kr. Även med regeringarna i Folkrepubliken
Kampuchea och i Seychellerna bör förhandlingar om biståndssamarbete
upptas och bistånd inledningsvis beviljas med 11 milj. kr. och 2
milj. kr. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.7, momenten 18-21, bort ha
följande lydelse:

18. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:967, yrkande 11,
beslutar att Cuba tas upp som programland för svenskt bistånd
och beviljas bistånd med 60 milj. kr. under budgetåret 1984/85,

UU 1983/84:15

113

19. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:967, yrkande 12,
beslutar att Demokratiska Folkrepubliken Yemen tas upp som
programland för svenskt bistånd och beviljas bistånd med 22
milj. kr. under budgetåret 1984/85,

20. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:967, yrkande 13,
beslutar att biståndssamarbete skall inledas med Folkrepubliken
Kampuchea och att biståndet skall uppgå till 11 milj. kr. under
budgetåret 1984/85,

21. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:967, yrkande 14,
beslutar att biståndssamarbete skall inledas med Seychellerna
och att biståndet skall uppgå till 2 milj. kr. under budgetåret
1984/85,

22. Humanitärt bistånd i Latinamerika

Rune Ångström (fp) och Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med "Utskottet
anser” och slutar med "i motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Det humanitära stödet till Latinamerika har under senare år blivit ett allt
viktigare inslag i Sveriges utvecklingssamarbete. Dess värre finns det
knappast några tecken på att hjälpbehoven i området skulle minska. Situationen
i Centralamerika karakteriseras av förföljelse och förtryck. 1 likhet
med vad som framförs i motionerna 534 och 967 anser utskottet det
motiverat att föreslå en höjning av anslagsposten för humanitärt bistånd till
Latinamerika med 15 milj. kr. utöver vad regeringen vill anvisa. Därmed
torde också syftet med yrkande 2 i motion 767, som särskilt pekar på
behovet av humanitärt bistånd till förtryckets offer i Chile, kunna bli
tillgodosett. Yrkandet får därmed anses besvarat.

ilds att utskottets hemställan i punkt 4.7, moment 23. bort ha följande
lydelse:

23. att riksdagen med ändring av budgetpropositionens förslag bifaller
medelsförslagen i motion 1983/84:534, yrkande 3, och motion
1983/84:967, yrkande 15, och som medelsram för Humanitärt
bistånd i Latinamerika för budgetåret 1984/85 godkänner ett
belopp av 125 milj. kr.,

23. Humanitärt bistånd i Södra Afrika

Rune Ångström (fp) och Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 60 som börjar med "De
extra" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

8 Riksdagen 1983184. 9 sand. Nr 15

UU 1983/84:15

114

Utskottet ansluter sig till förslaget i motionerna 534 och 967 att anslagsposten
Humanitärt bistånd i Södra Afrika bör höjas och att det i motionerna
förordade beloppet 20 milj. kr. är rimligt. Visserligen har regeringen i
proposition 154 föreslagit en betydande utvidgning av olika insatser i södra
Afrika men utskottet finner det ändå väsentligt att just de humanitära
insatserna och stödet till befrielserörelsen i södra Afrika får sin särskilda
betoning. Denna uppfattning delas också av SIDA som i sin anslagsframställning
begärt 180 milj. kr. för det humanitära arbetet i södra Afrika.
Utskottet anser det däremot inte nödvändigt att ytterligare höja anslagsposten
för regionalt samarbete och avstyrker därför yrkande 7 i motion
1173.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.7, moment 24, bort ha följande
lydelse:

24. att riksdagen med ändring av budgetpropositionens förslag bifaller
medelsförslagen i motion 1983/84:534, yrkande 3, och motion
1983/84:967, yrkande 16, och som medelsram för Humanitärt
bistånd i Södra Afrika för budgetåret 1984/85 godkänner ett
belopp av 180 milj. kr.,

24. Anslaget till enskilda organisationer

Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson, Ivar Virgin (alla
m)anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 65 som böijar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”2200, yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Erfarenheterna av den relativt stora ökningen av bidragen till de enskilda
organisationerna som skett under senare år är goda. Det bistånd som
lämnas genom dem är effektivt, lätt att inrikta på bestämda mål och går
direkt till de mest behövande grupperna. Det bidrar oftast bättre än andra
biståndsformer till att stödja demokratiutveckling och folkligt deltagande i
beslutsprocesserna. Enskilda organisationer behöver inte stödja regeringar
och kan därmed bidra till ökad pluralism i utvecklingsländerna, en nödvändig
förutsättning för en demokratisk samhällsutveckling. Utskottet stöder
därför förslaget i motion 966 att öka det föreslagna anslaget för enskilda
organisationers biståndsverksamhet med till att börja med ytterligare 10
milj. kr. för nästa budgetår. I nuvarande budgetläge anser sig utskottet
emellertid inte kunna tillmötesgå de mycket stora anslagshöjningar som
föreslås i motionerna 532, 534, 612, 1173 och 2200. Ifrågavarande yrkanden
i dessa motioner avstyrks därför.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.7, moment 28, bort ha följande
lydelse:

UU 1983/84:15

115

28. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:532, yrkande 1,
motion 1983/84:534, yrkande 3, och motion 1983/84:1173, yrkande
5, samt med ändring av budgetpropositionens förslag bifaller
medelsförslaget i motion 1983/84:966. yrkande 11, och som
medelsram för Enskilda organisationer för budgetåret 1984/85
godkänner ett belopp av 260 milj. kr.,

25. Anslaget till enskilda organisationer

Sture Korpås, Gunnel Jonäng (båda c) och Rune Ångström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 65 som börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”2200, yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Biståndet via enskilda organisationer ges oftast till systerorganisationer i
utvecklingsländerna och har därigenom inte karaktären av stöd till regimer.
Ett sådant stöd bidrar därigenom till en ökad pluralism i utvecklingsländerna,
en viktig förutsättning för en demokratisk samhällsutveckling.
De enskilda organisationerna bör i betydligt större utsträckning än i
dag användas för den offentliga biståndsverksamheten. Utskottet föreslår
därför att ytterligare 50 milj. kr. utöver de i budgetpropositionen föreslagna
250 milj. kr. bör ges i bistånd genom de enskilda organisationerna.
Därmed ansluter sig utskottet till yrkande 5 i motion 1173 och till det
yrkande som i utskottet framförts i anslutning till motion 534. Yrkande 1 i
motion 532 får därmed anses besvarat. Yrkande 2 i samma motion, yrkande
1 i motion 2200, yrkande 11 i motion 966 och motion 612 avstyrks.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.7, moment 28, bort ha följande
lydelse:

28. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:966, yrkande II,
med besvarande av motion 1983/84:532, yrkande 1, med anledning
av motion 1983/84:534, yrkande 3, i vad avser enskilda
organisationer och med ändring av budgetpropositionens förslag
bifaller medelsförslaget i motion 1983/84:1173, yrkande 5, och
som medelsram för Enskilda organisationer för budgetåret 1984/
85 godkänner ett belopp av 300 milj. kr..

UU 1983/84:15

116

26. Katastrofbistånd

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 66 som börjar med ”Vad
gäller” och slutar med ”motion 1173” bort ha följande lydelse:

I tilläggspropositionen 154 föreslås att så mycket som 100 milj. kr. - en
tredjedel av tilläggsanslaget - skall läggas på katastrofposten. Utskottet
kan finna det motiverat att en mindre del av biståndspåslaget tillförs
katastrofposten men att större delen av det fördelas på enskilda länder och
andra angelägna ändamål. Den höjning med 25 milj. kr. som föreslås i
motion 967 anser utskottet rimlig. Yrkandet i fråga tillstyrks därför. Katastrofposten
kommer därmed för nästkommande budgetår att uppgå till 285
milj. kr. De medelsförslag som framförs av regeringen och i motionerna
534 och 1173 avstyrks följaktligen.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.7, moment 32. bort ha följande
lydelse:

32. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:534, yrkande 3, och
motion 1983/84: 1173, yrkande 4, samt med ändring av förslagen i
budgetpropositionen och proposition 1983/84: 154 bifaller medelsförslaget
i motion 1983/84: 967, yrkande 17, och som medelsram
för Katastrofer m. m. för budgetåret 1984/85 godkänner ett
belopp av 285 milj. kr..

27. Riktlinjer för katastrofbiståndet

Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 66 som börjar med ”Landramsmedel
används” och slutar med "i motion 966" bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill inte motsätta sig att katastrofposten också får utgöra en
reservpost som får användas för icke förutsedda men angelägna biståndsbehov.
Det bör ligga i sakens natur att denna användning endast bör avse
mindre och tillfälliga utgifter. Utskottet finner det emellertid inte motiverat
att enskilda länder som redan mottar reguljärt bistånd dessutom erhåller
betydande påslag ur katastrofposten, utan att det kan göras gällande att en
oförutsedd nödsituation har inträffat. I de fall stora och outnyttjade reservationer
under landramarna dessutom föreligger, förefaller det utskottet än
mer naturligt att påkommande behov i första hand täcks genom utnyttjande
av dessa reservationer. Ofta medför naturkatastrofer att det reguljära
biståndsarbetet måste uppskjutas, vilket gör en omdisponering av medel
till humanitärt bistånd naturlig. Utskottet vill i sammanhanget erinra om

UU 1983/84:15

117

vad sorn anfördes i betänkande UU 1979/80: 20. nämligen att katastrofposten
inte får användas så att "inriktningen och omfattningen av de av
riksdagen fastställda biståndsinsatserna i någon avsevärd mån förändras".
Utskottet ansluter sig med detta ställningstagande till vad som föreslås i
motion 966. yrkande 5.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.7. moment 33. bort ha följande
lydelse:

33. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:966. yrkande 5. som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
riktlinjer för katastrofbiståndet,

28. Östra Timor och IGCI1

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 67 börjar med "Sverige
har och pa s. 68 slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

Den förändrade ståndpunkten vad gäller röstningen i FN om självbestämmande
för Östtimor är enligt utskottet ett beklagligt avsteg från traditionell
svensk utrikespolitik.

Det förändrade hållningssättet sammanfaller väl i tiden med det svenska
inträdet som observatör i IGGI och med en starkt ökad export till Indonesien.
Det är enligt utskottets mening så att svensk utrikespolitik har fått
underordna sig handelspolitiken på ett sätt som är helt oacceptabelt. Trots
att det vid tiden för riksdagsbehandlingen av denna fråga inte föreligger
något nytt resolutionsförslag i FN ansluter sig utskottet till yrkande 3 i
motion 1555.

Vad beträffar yrkande I i samma motion om att Sverige bör lämna sitt
observatörskap i Intergovernmental Group on Indonesia (IGGI) anser
utskottet att det inte finns några biståndspolitiska skäl för det svenska
medlemskapet i IGGI. IGGI:s bistånd till Indonesien håller Suharto-diktaturen
under armarna och hjälper till att upprätthålla ockupationen av
Östtimor. Det svenska medlemskapet är ett direkt stöd till denna politik.
Det faktum att de svenska kapitalisterna genom IGGI-medlemskapet fått
ökad tillgång till den indonesiska marknaden hindrar inte utskottet att för
sin del instämma i yrkandet i motionen. Yrkande I i motion 1555 bifalls
därför.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.7, moment 37. bort ha följande
lydelse:

37. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1555. yrkandena I
och 3, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört angående Östra Timor i FN och svenskt utträde ur IGGI,

UU 1983/84:15

118

29. Miljö, markvård och energi

Sture Korpås (c). Carl Bildt (m), Gunnel Jonäng (c). Margaretha af
Ugglas (m), Sten Sture Paterson (m), Ivar Virgin (m) och Rune Ångström
(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 71 börjar med ”Slopandet
av” och slutar med ”inom landprogrammen" bort ha följande lydelse:

Miljö- och markvårdsfrågorna är centrala i ett framtidsinriktat bistånd.

Det är fråga om att rädda själva grunden för människans överlevnad.

Medvetandet om miljöns betydelse för våra livsbetingelser har också
gradvis ökat under senare år men icke desto mindre har regeringar såväl i iländer
som u-länder en benägenhet att i valet mellan kortsiktiga satsningar
och mer långsiktiga miljövårdsinsatser, som kanske inte ger någon omedelbar
utdelning, välja ett mer kortsiktigt synsätt.

Det är bl.a. av detta skäl väsentligt att givarländefna på olika sätt
klargör för mottagarländernas regeringar att en mycket stor del av biståndet
fortsättningsvis måste få en långsiktig inriktning på mark- och miljövårdsinsatser.
Dit måste också höra sådana energiförsörjningsåtgärder
som gör att u-ländernas behov av brännved så långt möjligt minskar.

Ett sätt att betona att bistånd - oavsett olika särintressens önskemål -måste ha en stark inriktning på miljövård är att avdela särskilda belopp för
detta ändamål. Inom de svenska biståndsanslagen fanns tidigare en anslagspost
benämnd Miljö- och markvård samt energi som uteslutande
användes för detta slag av insatser. Denna post har sedermera upphört och
insatserna under den förts till anslagsposten Särskilda program. Det har
också hetat att miljövårdsprogram av olika slag bör kunna rymmas inom
landprogrammen.

Enligt utskottets mening är det olyckligt att det inte längre finns ett
särskilt miljövårdsanslag. Anslagsposten Särskilda program är alltför liten
för att räcka till kraftfulla insatser på miljövårdsområdet. Särskilda program
har också fått karaktär av samlingspost för experimentella och tillfälliga
insatser som bör vara artskilda från reguljära och långsiktiga miljövårdsprogram.
Inte heller är det enligt utskottets mening tillräckligt att
hänvisa mark- och miljöfrågorna till landramssamarbetet, där konkurrensen
om resurserna är stor.

Utskottet vill därför föreslå att en särskild anslagspost för miljö-, markvård
och energi åter inrättas, i enlighet med vad som föreslås i motion 534,
yrkande 5. Detta förslag ligger också i linje med yrkandena i motionerna
966, 1173, 530 och 616.

UU 1983/84:15

119

30. Anslag till miljö, markvård och energi

Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin
(alla m) anser - under förutsättning av bifall till reservation 29 - att
utskottets hemställan i punkt 4.7, moment 38, bort ha följande lydelse:

38. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:530, motion 1983/

84:534, yrkandena 3 och 5, motion 1983/84:616, motion 1983/

84:1173, yrkande 3, och motion 1983/84:2776, yrkande 4, samt
med ändring av förslagen i budgetpropositionen och proposition
1983/84:154 bifaller medelsförslaget i motion 1983/84:966, yrkande
10, och för miljö-, markvårds- och energiinsatser för budgetåret
1984/85 godkänner ett belopp av 30 milj. kr. utöver
propositionernas förslag.

31. Anslag till miljö, markvård och energi

Sture Korpås och Gunnel Jonäng (båda c) anser — under förutsättning
av bifall till reservation 29 - att utskottets hemställan i punkt 4.7, moment
38, bort ha följande lydelse:

38. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:530, motion 1983/

84:534, yrkandena 3 och 5, motion 1983/84:616, motion 1983/

84:966, yrkande 10, och motion 1983/84:2776, yrkande 4, samt
med ändring av förslagen i budgetpropositionen och proposition
1983/84:154 bifaller medelsförslaget i motion 1983/84:1173, yrkande
3, och för miljö-, markvårds- och energiinsatser för budgetåret
1984/85 godkänner ett belopp av 165 milj. kr. utöver
propositionernas förslag.

32. Anslag till miljö, markvård och energi

Rune Ångström (fp) anser - under förutsättning av bifall till reservation
29 - att utskottets hemställan i punkt 4.7, moment 38, bort ha följande
lydelse:

38. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:530, motion 1983/
84:616, motion 1983/84:966, yrkande 10, motion 1983/84:1173,
yrkande 3, och motion 1983/84:2776, yrkande 4, samt med ändring
av förslagen i budgetpropositionen och proposition 1983/
84:154 ansluter sig till förslaget i motion 1983/84:534, yrkandena
3 och 5, och som sin mening ger regeringen till känna att anslagsposten
Miljö- och markvård samt energi bör återinföras och
upptas med 90 milj. kr.,

UU 1983/84:15

120

33. SIDA:s personalkostnader

Carl Bildt, Margarelha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 73 som börjar med "Regeringen
föreslår” och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:

Under utskottsbehandlingen av anslagsposten Särskilda program har
förslag väckts att regeringens medelsförslag skulle minskas med 2.2 milj.
kr. och att samma belopp i stället skulle överföras till SlDA:s lönekostnadsanslag,
i syfte att minska konsultkostnaderna och i stället öka utrymmet
för egenanställd personal. Utskottet motsätter sig emellertid ett sådant
förfarande. Det är inte rimligt att en del av ett anslag som är avsett för en
myndighets operativa verksamhet överförs till personalbudgeten utan att
någon samlad bedömning av myndighetens behov görs och olika alternativ
prövas. Tillvägagångssättet är särskilt anmärkningsvärt i ett budgetläge då
andra verk och myndigheter tvingas avstå från personalökningar och i
många fall i stället är nödsakade att dra ned på administrationskostnaderna.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.7, moment 39, bort ha följande
lydelse:

39. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om SlDA:s personalkostnader.

34. Bidrag till Kyrkornas världsråd

Sture Korpås, Gunnel Jonäng (båda c) och Rune Angström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 72 som börjar med "Utskottet
värdesätter” och slutar med "motion 2201” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det ett nära samband mellan utveckling,
mänskliga rättigheter och fred. Även om det inte i första hand är SlDA:s
uppgift att ägna sig åt fredsfrågor anser utskottet det vara naturligt att
SIDA kan ge stöd åt en verksamhet som är inriktad på information och
projekt om mänskliga rättigheter, nedrustning och fred i u-länder. Ett
sådant stöd är så mycket mer naturligt om det utgår till en organisation som
Kyrkornas världsråd, med vilken SIDA sedan lång tid har ett nära och
förtroendefullt biståndssamarbete.

Motion 2201 tillstyrks därmed.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.7, moment 42, bort ha följande
lydelse:

42. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2201 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om bidrag till Kyrkornas
världsråd,

UU 1983/84:15

121

35. Rekrytering och utbildning av fältpersonal

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 73 som börjar med ”Utskottet
är” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

Anslagsposten för rekrytering och utbildning av fältpersonal fyller enligt
utskottets uppfattning ett viktigt ändamål. Det är mycket väsentligt även
för Sveriges framtida förbindelser med u-länderna att en bred grupp svenska
specialister och yrkeskunniga på olika områden har tjänstgjort i något uland
och förvärvat erfarenhet av biståndsarbete.

Medel ur denna post används också för u-ländernas egen rekrytering av
utländsk personal.

Utskottet finnér det motiverat att tillstyrka det belopp som upptas i
motion 967 och som även SIDA i sin anslagsframställning anser behövligt,
dvs. 28 milj. kr.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.7, moment 43, bort ha följande
lydelse:

43. att riksdagen med ändring av budgetpropositionens förslag bifaller
medelsförslaget i motion 1983/84:967, yrkande 18, och som
medelsram för Rekrytering och utbildning av fältpersonal för
budgetåret 1984/85 godkänner ett belopp av 28 milj. kr.,

36 Anslaget till utvecklingssamarbete genom SIDA

Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin
(alla m) anser - under förutsättning av bifall till reservationerna 17, 24, 30

och 33 -

dels att den del av utskottets yttrande på s. 74 som börjar med ”1
överensstämmelse” och slutar med ”i det föregående” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt medelsförslagen i motion 966 i
vad avser utvecklingssamarbete genom SIDA och föreslår följaktligen med
ändring av förslaget i budgetpropositionen och proposition 1983/84:154 ett
anslag för utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1984/85 av
3 189800000 kr. Till följd härav avstyrks motionerna 534, 967 och 1173 i
vad gäller detta anslag.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.7, moment 46, bort ha följande
lydelse:

46. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:534, motion 1983/
84:967, yrkande 19, och motion 1983/84:1173 i vad avser anslaget
till utvecklingssamarbete genom SIDA och med ändring av
förslaget i budgetpropositionen och proposition 1983/84:154 bi9
Riksdagen 1983/84. 9 sami. Nr 15

UU 1983/84:15

122

faller medelsförslagen i motion 1983/84: 966 och till Utvecklingssamarbete
genom SIDA för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 3 189800000 kr.,

37. Anslaget till utvecklingssamarbete genom SIDA

Sture Korpås och Gunnel Jonång (båda c) anser - under förutsättning
av bifall till reservationerna 19, 25 och 31 -

dels att den del av utskottets yttrande på s. 74 som börjar med "I
överensstämmelse” och slutar med ”i det föregående” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt medelsförslagen i motion 1173 i
vad avser utvecklingssamarbete genom SIDA och föreslår följaktligen med
ändring av förslagen i budgetpropositionen och proposition 1983/84: 154 ett
anslag för utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1984/85 av
4 249000000 kr. Till följd härav avstyrks motionerna 534. 966 och 967 i vad
gäller detta anslag.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.7, moment 46, bort ha följande
lydelse:

46. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:534. motion 1983/
84:966 och motion 1983/84:967, yrkande 19. i vad avser anslaget
till utvecklingssamarbete genom SIDA och, med ändring av förslagen
i budgetpropositionen och proposition 1983/84: 154, bifaller
medelsförslagen i motion 1983/84:1173 och till Utvecklingssamarbete
genom SIDA för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 4 249000000 kr.

38. Anslaget till utvecklingssamarbete genom SIDA

Rune Ångström (fp) anser - under förutsättning av bifall till reservationerna
20, 22, 23, 25 och 32 —

dels att den del av utskottets yttrande på s. 74 som börjar med ”1
överensstämmelse” och slutar med ”i det föregående” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt medelsförslagen i motion 534 i
vad avser utvecklingssamarbete genom SIDA och föreslår följaktligen med
ändring av förslaget i budgetpropositionen och proposition 1983/84: 154 ett
anslag för utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1984/85 av
4049000000 kr. Till följd härav avstyrks motionerna 966, 967 och 1173 i
vad gäller detta anslag.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.7, moment 46, bort ha följande
lydelse:

UU 1983/84:15

123

46. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:966, 1983/84:967,
yrkande 19, och motion 1983/84:1173 i vad avser anslaget till
utvecklingssamarbete genom SIDA och med ändring av förslaget
i budgetpropositionen och proposition 1983/84:154 bifaller medelsförslagen
i motion 1983/84:534 och till Utvecklingssamarbete
genom SIDA för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 4049000000 kr.

39. Anslaget till utvecklingssamarbete genom SIDA

Bertil Måbrink (vpk) anser — under förutsättning av bifall till reservationerna
18, 21, 22, 23, 26 och 35 —

dels att den del av utskottets yttrande på s. 74 som börjar med ”1
överensstämmelse” och slutar med ”i det föregående” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har i det föregående tillstyrkt medelsförslagen i motion 967
och föreslår följaktligen, med ändring av förslagen i budgetpropositionen
och proposition 1983/84:154, i enlighet med yrkande 19 i motion 967, ett
anslag för utvecklingssamarbete genom SIDA för budgetåret 1984/85 av
4280860000 kr. Till följd härav avstyrks motionerna 534, 966 och 1173 i
vad gäller detta anslag.

dels att utskottets hemställan i punkt 4.7, moment 46, bort ha följande
lydelse:

46. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:534, motion 1983/
84:966 och motion 1983/84:1173 i vad avser anslaget till utvecklingssamarbete
genom SIDA och med ändring av förslagen i
budgetpropositionen och proposition 1983/84:154 bifaller medelsförslaget
i motion 1983/84:967, yrkande 19, och till Utvecklingssamarbete
genom SIDA för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 4280860000 kr.

40. Stiftelsen Afro-Art

Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 79 böljar med ”Utskottet
finnér” och på s. 80 slutar med ”motion 1167” bort ha följande lydelse:

Det är önskvärt att Afro-Art kan räkna med fortsatt stöd från SIDA även
för sin informationsinriktade verksamhet. Utskottet anser emellertid inte
att Afro-Art bör bli berättigad till generellt informationsbidrag. Generella
bidrag mottas f. n. endast av en begränsad krets organisationer. Det är
fråga om rikstäckande organisationer med bred verksamhet och kontakt

UU 1983/84:15

124

med stora opinionsgrupper, även sådana som normalt inte tar aktiv del i ulandsfrågorna.
Afro-Art år enligt utskottets mening inte en organisation av
denna art utan bör mer jämföras med de mindre, oftast på u-landslrågor
specialiserade ideella grupper som kan motta bidrag från SIDA för enskilda
projekt.

Mot denna bakgrund avstyrks motion 1167.

dels att utskottets hemställan i punkt 5, moment 2. bort ha följande
lydelse:

2. att riksdagen med avslag pä motion 1983/84: 1167 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om bidrag till Stiftelsen
Afro-Art.,

41. SIDA:s myndighetsanslag

Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin
(alla m) anser - under förutsättning av bifall till reservation 33 —

dels att den del av utskottets yttrande på s. 81 som börjar med "Utskottet
har” och slutar med ”C 4 avstyrks” bort utgå.

dels att utskottets hemställan i punkt 6, moment I. bort ha följande
lydelse:

I. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:967, yrkande 20. till
Styrelsen för internationell utveckling. SIDA. för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 162 275000 kr.,

42. Massmediabistånd inom SAREC

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 84 som börjar med "Eftersom
det” och slutar med ”dessa insatser” bort ha följande lydelse:

Utskottet är emellertid av den bestämda uppfattningen att Sveriges
insatser just vad gäller forskning om informationsordning kan förbättras.
SAREC har här en unik kompetens. SAREC:s forskning och insatser
innebär en inriktning på just u-ländernas forskning. Inte mindre än nio
tiondelar av SAREC:s forskning är inriktat på att bygga upp tredje världens
länders forskningsresurser. Detta är viktigt inte minst med tanke på
att 98% av all u-landsforskning pågår i i-länderna.

Sverige har som ett alliansfritt land härvidlag ett särskilt intresse att
värna. Forskning om u-ländernas informationsproblem är föga uppmärksammat
utom möjligen av de transnationella bolagen, som söker styra
mediapolitiken för sina egna intressen.

Med hänsyn härtill finner utskottet det befogat att anvisa ytterligare 5
milj. kr. till SAREC för forskning på detta område, utöver vad regeringen
föreslår. Utskottet ansluter sig därmed till förslaget i motion 1556.

Ull 1983/84:15

125

dels att utskottets hemställan i punkt 8. moment 5, bort ha följande
lydelse:

5. att riksdagen med bifall till motion 1983/84: 1556 och med ändring
av budgetpropositionens förslag till SAREC för budgetåret 1984/
85 anvisar ett reservationsanslag av 167 360000 kr.

Särskilda yttranden

1. Sveriges biståndspolitik

Bertil Måbrink (vpk) anför

Den svenska biståndspolitiken har under de senaste tio åren undergått
en kvalitativ försämring och alltmer avlägsnat sig från de mål som bl. a.
formulerades i proposition 100 år 1962 och proposition 101 år 1968 och som
fastlagts i tidigare riksdagsbeslut. Biståndspolitiken kännetecknas av en
tilltagande urholkning och kommersialisering. Industri- och företagarintressen
får allt större inflytande på bekostnad av strävandena att åstadkomma
social och ekonomisk utjämning och medverka till en demokratisk
utveckling i mottagarländerna.

Denna urartning av den svenska biståndspolitiken inträffar i en tid då
Sveriges bistånd i stället med stöd i de tidigare uttalade målen borde sättas
in i en global strategi för en ny ekonomisk världsordning. De växande och
allt mäktigare transnationella bolagen har samtidigt skärpt sin utsugning av
de fattiga ländernas råvaror och arbetskraft. Produktionen internationaliseras
och globala "fabriker" växer fram.

Den företagsinterna handelns andel av världshandeln ökar. Frizonerna
växer och blir allt fler i u-länderna. I frizonen ersätts värdlandets lagar med
andra, mer "företagsvänliga". Företagen slipper skatt, valutakontroll och
sociala kostnader för sin underbetalda arbetskraft. De kan importera råvaror
och halvfabrikat tullfritt osv. Denna utveckling befäster en internationell
arbetsfördelning till de fattiga ländernas nackdel. Ett svenskt utvecklingssamarbete
med länder som drabbas av ovan nämnda förändringar
bör därför medvetet inriktas så att det motverkar tendenserna till utplundring.

U-ländernas skuldsättning hos storbankerna i västvärlden ökar. Kreditpolitiken
gentemot länder i tredje världen snedvrider utvecklingen till att
gynna projekt som i första hand ger enorma vinster till transnationella
företag och storbanker i stället för att bidra till inhemsk produktion för
basbehov. Kreditpolitiken framtvingar också en anpassning av u-länders
politik som leder till lägre levnadsstandard och ökad arbetslöshet. Exempel
finns också på hur skuldberoendet har utnyttjats för ekonomisk och
politisk destabilisering för att framtvinga regimskiften som resulterar i
följsamhet mot imperialistiska intressen.

UU 1983/84:15

126

Den här beskrivna internationella utvecklingen motverkar alla strävanden
som svensk biståndspolitik tidigare har velat främja. Svenska transnationella
företags agerande i tredje världen har ingen annan kvalitet och inga
andra syften än t. ex. amerikanska transnationella företags.

Den förvärrade rovdriften på naturtillgångar och arbetskraft i tredje
världen motiverar att svensk biståndspolitik stödjer motverkande progressiva
krafter. En så inriktad biståndspolitik kräver att de tidigare fastlagda
målen tillämpas strikt, att u-hjälp skall vara gåvor - icke t. ex. halvkommersiella
lån (u-krediter) och att biståndspolitiken hålls isär från svensk
handelspolitik och industripolitik.

Sverige är i dag ett utvecklat kapitalistiskt industriland inom den kapitalistiska
världsekonomin. Detta förhållande utgör förvisso ett hinder för en
sammanhängande och konsekvent politik till gagn för u-länderna. För
detta skulle krävas en total samhällelig kontroll över utrikeshandel, kapitalöverföringar
m. m., vilket i sin tur skulle kräva att Sverige bröt sig ur de
ramar som den kapitalistiska världsordningen har angivit. Sådana långtgående
förändringar vore i sig önskvärda, men rådande förhållanden torde
ändå medge en sammanhängande och motsägelsefull biståndspolitik i enlighet
med de ursprungligen fastlagda målen.

2. Miljö- och markvård

Sten Sture Paterson (m) anför

I utrikesutskottets yttrande 1979/80:20 behandlas min motion 376 med
hemställan att inom FN:s ram upprätta en internationell forskningscentral
med uppgift att klarlägga vegetationens betydelse för nederbördsklimatet.
Utskottet finner synpunkterna i motionen beaktansvärda men "vill inte nu
ta ställning till behovet av en särskild forskningscentral". Dock finner
utskottet det "rimligt att regeringen verkar för en intensifierad forskning
på området och för en samordning av den forskning som i olika sammanhang
redan bedrivs”. Denna sin mening ger utskottet regeringen till känna.

Tankegångarna från motion 1979/80:357 återkommer i min motion 1983/
84:1552. nu underbyggda med ett från Afrika hämtat konkret exempel på
vegetationens påverkan på nederbördsklimatet. Biomernas degenerering
genom människans medverkan har genom rådande samband i påtaglig grad
bidragit till kontinentens uttorkning och tilltagande ökenspridning.

Omfattningen av pågående förstörelse av jordens vegetation är alarmerande.
Ira Rubinoff, chef för Smithsonian Tropical Research Institute,

sammanfattar (The Ecologist, 1984): ” redan har Latin-Amerika

förlorat 37%, Asien 42% och Afrika 52% av sina ursprungliga arealer med
tropisk regnskog”; vidare enligt samma forskare: "Tropisk avskogning har
en trolig påverkan på den klimatiska hydrologiska balansen i tempererade
länder.” - Nordiska arbetsgruppen för miljö och bistånd ger samstämmiga

UU 1983/84:15

127

uppgifter i sin rapport från 1983: Av de tropiska regnskogarnas ursprungliga
areal återstod vid mitten av 1970-talet endast 40 %; årligen försvinner i
Afrika 1,3 miljoner har sluten skog (huvudsakligen tropisk regnskog) och

2,3 miljoner har öppen skog (savannskog); i Sudan har den libyska öknen
avancerat mer änr 200 km söder ut sedan 1960 och Tharöknen i nordvästra
Indien har spritt sig ca 350 km under loppet av 50 år. — Vittnesbörden om
denna omfattande förstörelse och dess återverkningar kan mångfaldigas.

Problemets omfattning och behovet av forskning samt utveckling av
åtgärdsprogram är av sådana dimensioner att resultatet inom rimlig tid
endast kan uppnås genom internationell samverkan. Instrument för en
sådan samverkan måste vara ett internationellt forskningsinstitut för problemlösning
och en internationell konvention till skydd för biomerna och
deras transpirationskapacitet. Konventionens uppgift blir att informera om
nödvändigheten att vidta åtgärder, ange målsättning och lämna rekommendationer
och lämpliga åtgärdsprogram.

Utskottet finner att ytterligare forskning "är utan tvekan påkallad",
men saknar underlag för att föreslå en satsning på ett internationellt institut.
Utskottet avstyrker därför yrkandet om att hos regeringen begära att
initiativ tas till skapande av en internationell forskningsinstitution. Samma
behandling ger utskottet yrkandet om att hos regeringen anhålla om att
denna verkar för en internationell konvention.

Det är min mening att problemen med den i många länder pågående
uttorkningen och ökenspridningen endast kan lösas genom internationell
samverkan. Sverige haren framskjuten position på miljöområdet. Därför
är det även i här berört sammanhang en för regeringen angelägen uppgift
att i internationella fora rikta uppmärksamheten på detta de fattigaste
folkens mest utvecklingshindrande problem. Förslag om skapande av en
internationell konvention och ett internationellt forskningsinstitut är en
konstruktiv väg för att närma sig problemens lösning. Vidare skulle Sverige
därmed leda utvecklingen mot en frigörelse från den passivitet som nu
präglar hanteringen av ett av våra största globala miljöhot.

3. Lokala kostnader

Carl Bildt, Margaretha af Ugglas. Sten Sture Paterson och Ivar Virgin
(alla m) anför

Utskottsmajoriteten framhåller med anledning av yrkande 3 i motion 966
att det är rimligt att givarlandet i vissa situationer åtar sig att täcka en
större eller mindre andel även av de lokala kostnaderna för ett projekt.
Majoriteten medger att följden blir en form av valutastöd men anser
samtidigt att restriktiva regler på området skulle försvåra satsningar på
projekt som markvård och landsbygdsutveckling.

UU 1983/84:15

128

Moderata samlingspartiets utskottsföreträdare anser inte att detta argument
i det normala fallet kan anses särskilt relevant. Enligt vår uppfattning
är det naturligt och riktigt att ett u-land i första hand använder sina egna
resurser för att så långt möjligt främja sina basnäringar och sölja för sin
egen grundläggande försörjning. Ett av biståndets syften är just att uppmuntra
en sådan inriktning av utvecklingspolitiken. Det kan därför inte
vara fel att ett givarland förväntar sig att mottagarlandet skall stå för större
delen av de lokala kostnaderna och detta i särskilt hög grad när det är fråga
om basbehovsinsatser. En motsatt inställning vore att frånta landet ansvaret
för sin egen utveckling.

4. Livsmedelsbistånd

Sture Korpås (c), Carl Bildt (m), Gunnel Jonäng (c), Margaretha af
Ugglas (m), Sten Sture Paterson (m), Ivar Virgin (m) och Rune Ångström
(fp) anför

Enligt vår uppfattning bör överskottet av svensk jordbruksproduktion i
högre grad kunna utnyttjas för biståndsändamål. Även om målet för allt
bistånd bör vara att bidra till u-ländernas förmåga att bli självförsörjande
kommer under mycket lång tid framöver stora områden att lida svår brist
på livsmedel. I genomsnitt ca 10 % av det svenska skördeöverskottet går
årligen till bistånd, varvid det upphandlas till världsmarknadspriser. Vi
anser att åtgärder bör vidtas för att öka storleken av de fasta åtaganden om
spannmålsleveranser som Sverige gjort. Särskilt angeläget blir detta om
eller när den internationella tillgången på vete minskar.

5. Regionala insatser

Sture Korpås och Gunnel Jonäng (båda c) anför

I centerns partimotion 1173, yrkande 7, föreslås att anslaget till regionala
program ökas med 65 milj. kr. i förhållande till vad regeringen först
föreslog i budgetpropositionen. Under intryck av motionen föreslog regeringen
i sin senare proposition 154, att anslagsposten Regionala program
skulle räknas upp med 25 milj. kr. Regeringen föreslog då också att
anslagen till UNDP och UNICEF skulle räknas upp med vartdera 20 milj.
kr. Under hänvisning därtill avstår vi från annat yrkande än utskottets.

6. Fond för frivilliga organisationer

Rune Ångström (fp) anför

Det svenska biståndet till enskilda organisationer har hittills huvudsakligen
avsett humanitära ändamål. Biståndsmedel satsas också på att via
svenska organisationer stärka vissa frivilliga organisationer i u-länderna.

UU 1983/84:15

129

Endast i undantagsfall har det dock hänt att svenskt stöd gått direkt till
icke-statlig organisation i ett u-land.

Undertecknad anser det nu dags att i enlighet med vad som framförs i
motion 534 pröva möjligheten att genom särskild fond, finansierad med
biståndsmedel, ge stöd till icke-statliga organisationer i u-länderna vilka
verkar för en pluralistisk och demokratisk samhällsutveckling. De fattiga
folkens möjligheter till ekonomiskt och socialt framåtskridande är beroende
av en fredlig och demokratisk utveckling i deras egna länder och i
omvärlden. För en sådan utveckling är det väsentligt att idéerna om
folkstyre, allmän rösträtt och föreningsfrihet får en reell chans och att de
krafter som arbetar för detta får bättre möjligheter till sin verksamhet
genom stöd av biståndsmedel.

7. Katastrofbistånd

Sture Korpås och Gunnel Jonäng (båda c) anför

I centerns partimotion 1173, yrkande 4, föreslås, att katastrofanslaget
ökas med 180 milj. kr. i förhållande till vad regeringen först föreslog i
budgetpropositionen. Under intryck av motionen föreslog regeringen i sin
senare proposition 154, att katastrofanslaget räknas upp med 100 milj. kr.
Regeringen föreslog dessutom då, att anslaget till IDA skulle räknas upp
med 80 milj. kr. IDA:s verksamhet är i hög grad inriktad på de mest
behövande. Under hänvisning till det anförda avstår vi från annat yrkande
än utskottets.

Vi önskar dock understryka, att katastrofanslaget skall användas för att
lindra verkningarna av katastrofer. Det bör inte längre få fungera som en
allmän utjämningspost. Medlen bör normalt inte få reserveras. De skall
inte heller användas som allmän förstärkning av landramar. För programländer
som befinner sig i långvarig kris av katastrofkaraktär bör stöd av
detta slag vara en del av landramen och inte tas från katastrofanslaget.

8. Utvärdering av biståndet till Tanzania

Carl Bildt, Margaretha af Ugglas, Sten Sture Paterson och Ivar Virgin
(alla m) anför

1 motion 1558 har vi framhållit betydelsen av att utföra en genomgripande
analys av biståndets effekter i Tanzania, som under lång tid tagit emot
ett betydande biståndsflöde från Sverige och andra länder.

Det finns klara tecken som tyder på att den socialistiska politik som
Tanzania slagit in på är en starkt bidragande orsak till den katastrofala
ekonomiska utvecklingen i landet.

Det torde för den framtida inriktningen av Sveriges bistånd vara av
utomordentlig vikt att en sådan analys kommer till stånd. Den torde med
fördel kunna utföras inom SAREC:s anslagsram.

UU 1983/84:15 130

Förteckning över motioner/yrkanden som behandlas i betänkandet

Motion	Utskottets yttrande återfinns under punkt	Utskottets hemställan återfinns under punkt
Motioner väckta med anledning av budget-propositionen 1983/84:100, bil. 5
1983/84:488 av Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (m) om bundet u-landsbistånd	4.1	4.7
1983/84:530 av Kerstin Anér och Kerstin Ekman (fp) om biståndsfrågor rörande de tropiska regnskogarna	4.5	4.7
1983/84:531 av Jens Eriksson och Ingvar Eriksson (m) om biståndsfrågor rörande fiskeprojekt	4.1	4.7
1983/84: 532 av Kersti Johansson och Ulla Ekelund (c) om bistånd genom enskil-da organisationer	4.4	4.2
1983/84:534 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) partimotion om internationellt ut-vecklingssamarbete	1,2. 4.3. 4.4, 4.5	1.2, 4.7
1983/84:611 av Karin Ahrland och Karin Andersson (fp) om FN:s internationella kvinnokonferens i Nairobi	4.5	4.7
1983/84:612 av Filip Fridolfsson och Tore Nilsson (m) om bistånd till enskil-da organisationer	4.4	4.7
1983/84:616 av Anna Wohlin-Andersson (c) om u-ländernas energiförsörjning*	4.5	4.7
1983/84:765 av Ingrid Sundberg (m) om landramarna för utvecklingssamarbetet	2	2
1983/84:767, yrkande 2. av Lars Werner m. fl. (vpk) partimotion om humanitärt bistånd till Chile	4.3	4.7
1983/84: 895 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) om ett internationellt narkotikaår	3	3
1983/84:965 av Pär Granstedt m. fl. (c) om bättre handelsvillkor för u-länderna.	2	2
m. m.
1983/84: 966 av Per Petersson m. fl. (m) kommittémotion om internationellt ut-vecklingssamarbete	1, 2. 4.1, 4.2 4.3. 4.4. 4.5	i, 2, 4.7
1983/84:967 av Lars Werner m. fl. (vpk) partimotion om biståndspolitiken	1.2. 3. 4.2 4.3. 4.4 4.5. 4.6. 5	1, 2. 3, 4.7 ■ 5
1983/84:969, yrkande 5, av Lars Werner m.fl. (vpk) partimotion om förhållandena i Västasien	4.4	4.7
1983/84: 1167 av Karin Andersson m. fl. (c) (fp) (m) (s) om stöd till stiftelsen Afro-Art	5	5
1983/84: 1169 av Evert Hedberg och Helge Hagberg (s) om inriktningen av det svenska bistånds- och utvecklingsarbetet	4.1	4.7

UU 1983/84:15

131

Motion	Utskottets yttrande återfinns under punkt	Utskottets hemställan återfinns under punkt
1983/84: 1171 av Martin Olsson och Ulla Tillander (c) om rätt till omprövning av biståndsavtal	2	2
1983/84: 1173 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) partimotion om utrikes- och bistånds-politiken	1.2, 4.2, 4.3, 4.4, 4.5	1,2, 4.7
1983/84:1174 av Bo Södersten och Bengt Silfverstrand (s) om utvecklingsbistånd till Costa Rica	4.2	4.7
1983/84:1539 av Karin Ahrland (fp) om Afghanistan	4.4	4.7
1983/84: 1543 av Pär Granstedt m. fl. (c) om stipendier för studerande från ANC och SWAPO	4.3	4.7
1983/84:1544 av Nic Grönvall (m) om biståndet till Nicaragua	4.2	4.7
1983/84:1547 av Birgitta Johansson (s) om stöd till Lesotho	4.2	4.7
1983/84:1551 av Tore Nilsson (m) om informationen om u-landsbiståndets historia	5	5
1983/84: 1552 av Sten Sture Paterson (m) om miljövård i det svenska u-landsbi-ståndet	2	2
1983/84: 1553 av Sten Sture Paterson (m) om samordning av SAREC:s och SlDA:s verksamheter	8	8
1983/84: 1555 av Lars Werner m.fl. (vpk) partimotion om Östra Timor	4.4	4.7
1983/84:1556 av Lars Werner m. fl. (vpk) partimotion om en ny internationell in-formationsordning	8 '	8
1983/84: 1557 av Ivar Virgin (m) om bidrag till återställande av skogstill-gångarna i Afrika	2	2
1983/84: 1558 av Ivar Virgin m. fl. (m) om Tanzanias ekonomiska situation	8	8
1983/84:2196 av Hans Göran Franck om storleken av utvecklingsbiståndet	1	1
1983/84: 2197 av Anders Högmark och Bertil	4.1	4.7

Danielsson (m) om spannmål som bundet
bistånd

1983/84:2199 av Marianne Karlsson (c) om I 1

tillskott till u-landsbiståndet genom
avgift på Systembolagets plastpåsar

1983/84:2200 av Lennart Pettersson m. fl. 4.4 4.7

(s) om stöd till kooperativt bistånd

1983/84: 2201 av Karin Söder (c) och 4.5 4.7

Jan Erik Wikström (fp) om kyrkornas
världsråds program för fred, nedrustning
och mänskliga rättigheter

UU 1983/84:15

132

Motion	Utskottets yttrande återfinns under punkt	Utskottets hemställan återfinns under punkt
1983/84: 2481 av Ivar Franzén och Kjell Mattsson (c) och vyrmetanmetodens möjlighe-ter för energiproduktion i u-länder	4.5	4.7
Motioner väckta med anledning av proposition 1983184:154
1983/84:2773 av Sture Korpås m. fl. (c) kommittémotion om ökat anslag till ut-vecklingssamarbetet	1	1
1983/84:2774 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) partimotion om ökat anslag till utvecklingssamarbetet	I	1
1983/84: 2775 av Carl Bildt m.fl. (m) om anslag till internatio-nellt utvecklingssamarbete	3. 4.6	3,4
1983/84:2776 av Lars Werner m. fl. (vpk) partimotion om ökat anslag till internationellt utvecklingssamarbete	1,3,4.5	1.3. 4.7

UU 1983/84:15 133

Innehållsförteckning

sida

U-länderna i det internationella samarbetet 4

Proposition 1983/84: 100 4

1 Anslagsutveckling, planeringsramar, m. m.

Proposition 1983/84:100 7

Proposition 1983/84:154 9

Motioner 10

Utskottet 11

2 Allmänna riktlinjer för utvecklingssamarbetet

Proposition 1983/84: 100 14

Motioner 20

Utskottet 21

3 Bidrag till internationella biståndsprogram (C 1)

Proposition 1983/84:100 35

Proposition 1983/84: 154 40

Motioner 43

Utskottet 44

4 Utvecklingssamarbete genom SIDA (C 2)

4.1 Återflöde av biståndsmedel, bundet bistånd,
utvärdering m. m.

Proposition 1983/84: 100 47

Motioner 47

Utskottet 48

4.2 Samarbete med enskilda länder

Proposition 1983/84: 100 51

Motioner 52

Utskottet 54

4.3 Humanitärt bistånd i Latinamerika och Södra
Afrika samt anslagsposten Regionala insatser

Proposition 1983/84: 100 56

Proposition 1983/84: 154 ■ ,, 58

Motioner 59

Utskottet 59

4.4 Bistånd genom enskilda organisationer och
anslagsposten Katastrofer m. m.

Proposition 1983/84: 100 ,, 61

Proposition 1983/84:154 62

Motioner 62

Utskottet 64

4.5 Särskilda program, miljö- och markvård samt energi

Proposition 1983/84:100 68

Proposition 1983/84: 154 68

Motioner 69

Utskottet 70

4.6 Anslaget till utvecklingssamarbete genom SIDA

Proposition 1983/84: 100 73

Proposition 1983/84: 154 73

Motioner 74

Utskottet 74

4.7 Samlade hemställanden under punkt 4 74

UU 1983/84:15 134

5 Information

Proposition 1983/84:100 78

Motioner 78

Utskottet 78

6 Styrelsen för internationell utveckling, SIDA (C 4)

Proposition 1983/84:100 80

Motion 81

Utskottet 81

7 Nämnden för u-landsutbildning (C 5) 82

8 Styrelsen för u-landsforskning, SAREC (C 6)

Proposition 1983/84:100 82

Motioner 82

Utskottet 83

9 Nordiska afrikainstitutet (C 7) 85

10 Övriga u-landspolitiska insatser m. m. (C 8)

Proposition 1983/84:100 85

Utskottet 89

Reservationer

1. Beräkningen av biståndsanslagen (vpk) 91

2. Biståndsanslagens storlek (m) 92

3. Biståndsanslagens storlek (c, fp) 93

4. Biståndsanslagens storlek (vpk) 93

5. Effektivitet, demokrati och mänskliga rättigheter (m) 94

6. Demokrati och mänskliga rättigheter (c) 96

7. Effektivitet, demokrati och mänskliga rättigheter (fp) 98

8. Landprogrammering (m, c, fp) 100

9. Enskilda organisationer (m, c, fp) 101

10. Befattningen som biståndsinspektör (m, fp) 102

11. Användning av svenska resurser i biståndet (m, c, fp) 102

12. Biståndsutredning (m, c, fp) 103

13. Bidrag till internationella organisationer (fp) 105

14. Bidrag till internationella organisationer (m) 105

15. Världsbanken (vpk) 106

16. Bindning av importstödet (m) 107

17. Samarbete med enskilda länder (Angola, Indien, Kenya, Laos,
Mozambique, Tanzania, Vietnam) (m) 107

18. Samarbete med enskilda länder (Angola, Etiopien, Laos,
Mogambique, Nicaragua, Vietnam, Zimbabwe) (vpk) 109

19. Vietnam (c) lil

20. Vietnam (fp) lil

21. Nya samarbetsländer (Cuba, Yemen, Kampuchea,

Seychellerna) (vpk) 112

22. Humanitärt bistånd i Latinamerika (fp, vpk) 113

23. Humanitärt bistånd i Södra Afrika (fp, vpk) 113

24. Anslaget till enskilda organisationer (m) 114

25. Anslaget till enskilda organisationer (c, fp) 115

26. Katastrofbistånd (vpk) 116

27. Riktlinjer för katastrofbiståndet (m) 116

28. Östra Timor och IGGI (vpk) 117

29. Miljö, markvård och energi (motiveringen) (m, c, fp) 118

30. Miljö, markvård och energi (anslagspostens storlek) (m) 119

31. Miljö, markvård och energi (anslagspostens storlek) (c) 119

UU 1983/84:15 135

32. Miljö, markvård och energi (anslagspostens storlek) (fp) 119

33. SIDA:s personalkostnader (m) 120

34. Bidrag till Kyrkornas världsråd (c, fp) 120

35. Rekrytering och utbildning av fältpersonal (vpk) 121

36. Anslaget för utvecklingssamarbete genom SIDA (m) 121

37. Anslaget för utvecklingssamarbete genom SIDA (c) 122

38. Anslaget för utvecklingssamarbete genom SIDA (fp) 122

39. Anslaget för utvecklingssamarbete genom SIDA (vpk) 123

40. Afro-Art (m) 123

41. SIDA:s myndighetsanslag (m) 124

42. Massmediabistånd inom SAREC (vpk) 124

Särskilda yttranden

1. Sveriges biståndspolitik (vpk) 125

2. Miljö- och markvård (m) 126

3. Lokala kostnader (m) 127

4. Livsmedelsbistånd (m, c, fp) 128

5. Regionala insatser (c) 128

6. Fond för frivilliga organisationer (fp) 128

7. Katastrofbistånd (c) 129

8. Utvärdering av biståndet till Tanzania (m) 129

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984