UU 1983/84:11

Utrikesutskottets betänkande
1983/84:11

om vissa anslag m. m. inom utrikesdepartementets område (prop.
1983/84:100, bil. 5)

I betänkandet behandlas regeringens framställning i proposition 1983/
84:100, bil. 5, avseende anslagsbehov m. m. under littera A (Utrikesdepartementet
m. m.), B (Bl, B 3 - B 5 och B 8, Bidrag till vissa internationella
organisationer), D (Information om Sverige i utlandet) och F (Diverse) samt
anslagsposterna E4 (Krigsmaterielinspektionen), E5 (Interamerikanska
utvecklingsbanken) och E6 (Importkontoret för u-landsprodukter).

TREDJE HUVUDTITELN
Utrikesdepartementet m. m.

1. Utrikesförvaltningen (Al)

Propositionen

Den internationella utvecklingen under år 1983 har understrukit Sveriges
beroende av omvärlden. Den ökade spänningen mellan stormakterna ställer
stora krav på vår säkerhetspolitik och på vår förmåga att följa utvecklingen
i närområdet. Samtidigt måste vi intensifiera våra traditionella strävanden
att verka för internationellt förtroende och rustningsbegränsande
åtgärder. Värdskapet för Stockholmskonferensen, som inleds i januari
1984, är ett uttryck för detta svenska engagemang.

I försöken att återvinna balansen i den svenska ekonomin har de internationella
faktorerna också stor betydelse. Devalveringen hösten 1982 har
skapat förutsättningar för en gynnsam utveckling av vår utrikeshandel.
Den internationella konjunkturbilden är emellertid splittrad och en konsolidering
av de vunna framgångarna kräver skärpt handelspolitisk bevakning
och effektivt exportfrämjande.

I detta läge ställs allt större krav på vår utrikesförvaltning. Ambassadernas
rapportering och kontaktskapande verksamhet måste vara av hög
klass. Utrikesförvaltningens personal på alla nivåer möter nya uppgifter.
Samtidigt innebär det statsfinansiella läget att ytterligare resurser inte kan
påräknas.

Allt detta betyder att en hård prioritering och ständig omprövning av
användningen av förvaltningens resurser blir nödvändig. Mot bakgrund av
UD-utredningens (UD 1978: 02) förslag har under de senaste åren en serie
reformer verkställts. Bland de åtgärder som genomförts under år 1983 kan
följande särskilt nämnas:

1 Riksdagen 1983184. 9 sami. Nr 11

UU 1983/84:11

- Riktad rekrytering för att tillförsäkra departementet tillräcklig kompetens
inom olika områden.

- Ett enkelt och flexibelt system för verksamhetsplanering har introducerats
och kommer efter utvärdering att anpassas till vunna erfarenheter.

- Inspektörsfunktionen förstärktes.

- Organisatoriska förändringar innebärande bl. a. förstärkningar inom de
politiska och administrativa avdelningarna.

- Ett antal tekniska utvecklingsprojekt inom kommunikations-, ADB- och
kontorsautomatikens områden pågick.

- Delgivningsrutinerna har genomgått en översyn och getts en mer enhetlig
och konsekvent utformning.

Till detta bör läggas att departementsreformen fullt ut genomförts under
året och att man därmed lagt grunden till en väl samlad och effektiv
organisation på utrikeshandelns och exportfrämjandets områden.

Departementets besparingsarbete kommer att fullföljas enligt de riktlinjer
som lagts fast i en intern utredning från december 1981. Enligt utredningen
skall utrikesdepartementet spara 50 milj. kr. i fast penningvärde (1981/82 års
prisläge) under åren 1982/83-1986/87. Hälften av besparingarna gäller lokaloch
bostadssidan. I övrigt avser åtgärderna kontorsrationalisering, produktivitetsvinster
vid handläggningen av utlänningsärenden, nedläggningar och
minskningar i utrikesrepresentationen, nedskärning och hemtagning av
personal m. m. Närmast förestår även en satsning på vardagsrationaliseringar
med sikte på förenklingar och kostnadsbesparande åtgärder i dagliga
rutiner och procedurer. Ansträngningarna har varit framgångsrika och
sparmålen har hittills uppfyllts. Trots den klara ambitionen att driva detta
arbete vidare, måste besparingarna relateras till en realistisk uppfattning om
Sveriges framtida behov på det internationella området, såsom utrikesutskottet
betonade i sitt betänkande UU 1980/81:19.

Som ett led i översynsarbetet har under år 1983 gjorts en genomgång av
bemanningen vid vissa utlandsmyndigheter. Resultatet av denna genomgång
blir en överföring av personal under de närmaste åren från i första hand
större myndigheter till mindre myndigheter med stor arbetsbelastning,
särskilt i Sydostasien och Mellanöstern, där exportfrämjandet är en central
uppgift. Även en viss nettoförstärkning vid departementet förutses, vilket
ligger i linje med regeringens strävan att förbättra styrning och planering av
verksamheten.

Vid flera utlandsmyndigheter har de nya reglerna för handläggning av
utlänningsärenden medfört en ytterligare arbetsbelastning. I huvudsak har
arbetsuppgifterna klarats utan någon personalförstärkning, vilket i sig
innebär en betydande produktivitetsvinst.

I förra årets budgetproposition (prop. 1982/83:100, bil. 5. s. 12) underströks
åter - bl. a. uv föredraganden för invandrarfrågor, arbetsmarknadsdepartementet
- utlandsmyndigheternas betydelse för det nya systemets
effektivitet. 1 samförstånd med berörda myndigheter överenskoms att

UU 1983/84:11

utrikesdepartementet skulle tilldelas vissa extra resurser för att säkerställa
en effektiv handläggning vid berörda utlandsmyndigheter. Dels reserverades
0,5 milj kr. för utsändandet av personal från invandrarverket för
tillfällig förstärkning samt för utbildningsinsatser vid utlandsmyndigheterna.
Därigenom uppnås även det dubbla syftet att personal från statens
invandrarverk (SIV) erhåller en välbehövlig fälterfarenhet och insikt i hur
den praktiska handläggningen och rutiner fungerar på fältet. Dels avsattes
1 milj. kr. i extra resurser för att tillgodose mer långsiktiga förstärkningsönskemål
vid särskilt hårt belastade myndigheter.

Dessa marginella förstärkningar har visat sig vara av stort värde. Utrikesdepartementet
svarar för planering och samordning av insatserna tillsammans
med SIV. För denna delvis nya verksamhet begärs t.v. inga
ytterligare medel utöver normal prisomräkning, men hanteringen av dessa
uppgifter kommer att följas noga och bedömas utifrån vunna erfarenheter.

I utrikesförvaltningen utgör hanteringen av information ett mycket viktigt
inslag. Detta ställer stora krav på säkra och snabba kommunikationer. I detta
sammanhang är det angegläget att departementet nära följer och tillgodogör
sig den tekniska utvecklingen på såväl kommunikations-, ADB- som
kontorsautomatikens områden.

F. n. bedrivs ett antal tekniska utvecklingsprojekt inom departementet. På
kommunikationssidan installeras datorer för krypto- och teletrafik liksom
moderna telexapparater med bildskärm. Utbyggnaden av utrikesförvaltningens
eget radionät fortsätter och leder till både minskade kostnader och höjd
beredskap i krislägen. En utvidgad försöksverksamhet med telefax pågår.

Datoriseringen av arkivfunktionerna har inletts. Ord- och textbehandlingstekniken
får en allt större användning. Möjligheterna att ytterligare
utnyttja ADB-stöd i de ekonomi- och personaladministrativa funktionerna
har utretts och prövas vidare.

Motioner

I motion 1983/84:615 av Gullan Lindblad m. fl. (m) hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till lösning av utlandsstationerad
UD-personals situation inom socialförsäkringen m. m. i syfte att nå
så stor likställighet som möjligt med i Sverige bosatta personer.

I motion 1983/84:2198 av Gunnel Jonäng (c) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma åtgärder för att avhjälpa
problem som uppkommer för medföljande maka/make vid utlandstjänstgöring.

1* Riksdagen 1983184. 9 sami. Nr 11

UU 1983/84:11

Utskottet

I motion 615 framhålls att det är otillfredsställande att utlandsstationerade
statstjänstemän, som betalar full kommunalskatt och statsskatt i Sverige, inte
har samma sociala förmåner som hemmastationerade kolleger. I motionen
begärs förslag till lösning av detta problem i syfte att nå så stor likställighet
som möjligt med i Sverige bosatta personer.

I motion 2198 tas upp frågan om social trygghet för medföljande
maka/make vid offentlig utlandstjänstgöring. Motionären pekar på att det
ofta är fråga om en medföljande maka som gör ett oavlönat arbete utomlands
och anser att man bör undersöka möjligheterna för dessa medföljande att få
ATP-poäng för sådant arbete. I motionen begärs skyndsamma åtgärder för
att avhjälpa problem som uppkommer för medföljande maka/make vid
utlandstj änstgöring.

Utskottet har inhämtat yttrande från socialförsäkringsutskottet (SfU) över
motionerna. Yttrandet bifogas detta betänkande som bil. 1.

I SfU:s yttrande fastslås inledningsvis att anknytningen till det svenska
socialförsäkringssystemet är relaterad till bosättningsbegreppet enligt lagen
om allmän försäkring (AFL). Fr. o. m. den 1 juli 1982 gäller att en person
som lämnar Sverige för att vistas utomlands anses bosatt här i landet endast
om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Är utlandsvistelsen
avsedd att vara längre än ett år avförs personen från socialförsäkringssystemet
genast vid utresan. Undantag gäller dock för ATP som kan tjänas in av
svenska medborgare även om de är bosatta utomlands.

I SfU:s yttrande sägs vidare:

Utrikesdepartementet har hos socialdepartementet gjort framställning om
att en lagändring bör göras i lagen om allmän försäkring så att av staten
utsända tjänstemän och deras medföljande familjemedlemmar i fortsättningen
får kvarstå i försäkringskassan under utlandsstationering. Enligt vad
utskottet erfarit är denna fråga nu föremål för beredning inom socialdepartementet
i syfte att lägga fram förslag om en särreglering för utlandsstationerade
statstjänstemän. Utskottet anser det angeläget att frågan snarast får en
positiv lösning och förutsätter att beredningen inom regeringskansliet
bedrivs med skyndsamhet. Detta bör enligt utskottets uppfattning ges
regeringen till känna.

Såvitt gäller de problem som tagits upp i motion 2198 vill utskottet erinra
om att rätt till tilläggspension (ATP) grundas på inkomst av förvärvsarbete.
Enligt utskottets bedömning syftar motionen inte i första hand till särlösningar
inom ATP-systemet utan till möjligheter för medföljande maka/make att
få förvärvsinkomst. Denna fråga ligger dock utanför utskottets ämnesområde.

Utrikesutskottet anser det i likhet med SfU angeläget att frågan om
utsända statstjänstemäns och deras medföljande familjemedlemmars socialförsäkringsförmåner
snarast får en positiv lösning. Utskottet förutsätter att
beredningen inom regeringskansliet i syfte att lägga fram förslag om en
särreglering för utlandsstationerade statstjänstemän bedrivs med skyndsam -

UU 1983/84:11

het. Detta bör enligt utrikesutskottets uppfattning ges regeringen till känna.

Den i motion 2198 aktualiserade frågan om åtgärder för att underlätta för
medföljande maka/make att få förvärvsarbete på stationeringsorten behandlades
relativt utförligt av utskottet för ett år sedan (UU 1982/83:14) på
grundval av en likartad motion.

Utskottet konstaterade då att inom utrikesdepartementet sedan flera år
pågår ett omfattande arbete för att finna vägar att underlätta de medföljandes
situation. Departementet och utlandsmyndigheterna medverkar aktivt i
försöken att ordna anställning för medföljande i stationeringslandet. En
första förutsättning är att mottagarlandet beviljar arbetstillstånd för medföljande,
vilket inte alltid är fallet. Denna speciella men viktiga fråga hade
utskottet anledning att behandla redan i sitt betänkande UU 1980/81:19. Det
konstaterades däri att regeringen på olika vägar - i Europarådet, genom FN
och bilateralt - söker uppnå överenskommelser om att ömsesidigt underlätta
medföljande makars yrkesarbete.

Utskottet konstaterade sedan att erfarenheten hittills tyvärr har visat att
det trots stora ansträngningar är svårt för medföljande att få lämpligt
förvärvsarbete på stationeringsorten. Olika åtgärder övervägs därför för att
minska de olägenheter - ekonomiska och av annat slag - som uppkommer
genom att den medföljande under den tid makarna vistas utomlands ofta
tvingas avstå från förvärvsarbete. Hit hör bl. a. möjligheterna att räkna
pensionspoäng under utlandsvistelse. Det är också betydelsefullt att den
medföljande kan åtnjuta tjänstledighet från sin anställning i Sverige under
utlandsperioder. F. n. är det endast statliga arbetsgivare som har skyldighet
att bevilja tjänstledighet, hittills högst för en period av sex år. Enligt en av
regeringen nyligen antagen förordning förlängs emellertid rätten till tjänstledighet
för statsanställda UD-makar för att vistas tillsammans med tjänstemannen
på stationeringsorten från sex år till sammanlagt högst tolv år.

I alla nu nämnda hänseenden bedrivs ett fortsatt aktivt arbete av
utrikesdepartementet för att undanröja de kvarstående problemen.

Utrikesutskottet konstaterar att de problem som uppkommer för medföljande
maka/make vid utlandstjänstgöring under senare år blivit alltmer
centrala för utrikesförvaltningen. De förtjänar därmed stor uppmärksamhet.
Någon självklar och enkel lösning på problemen torde emellertid inte finnas.
Det är nödvändigt att söka sig fram på ett flertal skilda vägar och ibland
använda okonventionella metoder. Strävandena underlättas självfallet av en
positiv medverkan från övriga delar av statsförvaltningen och kommunerna
liksom för organisationer och företag. En väl fungerande utrikesförvaltning
är en angelägenhet för hela samhället.

Med hänvisning till det obrutet aktiva arbete som redan pågår inom
utrikesförvaltningen på detta område finner utskottet emellertid inte anledning
att därutöver begära särskilda åtgärder av regeringen. Motionen får
därmed anses besvarad.

UU 1983/84:11

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt A 1 och hemställer

1.att riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 837 860 000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1983/84:615,

3. att riksdagen förklarar motion 1983/84:2198 besvarad med vad
utskottet anfört.

2. Utlandstjänstemännens representation (A 2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt A 2 och hemställer
att riksdagen till Utlandstjänstemännens representation för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 12 630 000 kr.

3. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för Utrikesrepresentationen
(A 3)

Propositionen

Nuvarande kanslilokaler i Luanda är nedslitna och otillräckliga för
ambassadens verksamhet. Det konstateras att lokalanskaffningen måste ske
genom nybyggnad och siktar till gemensamt kansli för ambassaden och
biståndskontoret. Utredning om tomtfrågan pågår. Redovisning av byggnadsprogram
beräknas kunne ske omkring årsskiftet 1983-1984. Byggstart
kan eventuellt ske redan i juli 1984 - beräknad byggtid är 16 månader. Som
preliminär kostnadsram för projektet anges 3 milj. kr. för budgetåret
1984/85.

Motion

I motion 1983/84:1173, yrkandena 9 och 10, av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c),
hemställs

9. att riksdagen avslår regeringens begäran om bemyndigande att uppföra
ett ambassadkansli i Angolas huvudstad Luanda,

10. att riksdagen till Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för
utrikesrepresentation anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3
milj. kr. sänkt reservationsanslag om 39 000 000 kr.

Utskottet

I motion 1173 föreslås att planerna på uppförande av ett ambassadkansli i
Luanda skrinläggs och att det under punkten A 3 föreslagna reservationsanslaget
minskas med 3 milj. kr., dvs. med den för budgetåret 1984/85
beräknade kostnaden för projektet.

UU 1983/84:11

Sverige upprättade ambassad i Angola efter landets självständighet år
1976. När lokalerna anskaffades bestod personalen av fyra utsända och två
lokalanställda. Sedan dess har det svenska biståndsengagemanget i landet
successivt vuxit, och i dag tjänstgör elva utsända och sju lokalanställda vid
ambassaden. Lokalerna är därför nu mycket trånga och dessutom i mycket
dåligt skick. De har karakteriserats som de sämsta inom hela utrikesförvaltningen.
Det får under dessa förhållanden anses naturligt att personalen
bereds rimliga arbetsförhållanden. Angola ingår i kretsen av huvudmottagarländer
för svenskt bistånd. Angola erhåller också annat svenskt stöd, bl. a.
genom de svenska bidragen till den regionala samverkan i södra Afrika
(SADCC).

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionen och tillstyrker regeringens
förslag vid punkt A 3.

Utskottet hemställer

1.att riksdagen, med avslag på motion 1983/84:1173, yrkande 9, res. 1 (m/c/fp)

bemyndigar regeringen att besluta om kostnadsram och tidpunkt

för igångsättande av byggnadsarbetena för nya kanslilokaler i
Luanda,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten
m. m. inom de kostnadsramar som i övrigt förordas i propositionen,

3. att riksdagen, med avslag på motion 1983/84:1173, yrkande 10, och res- 1 (m/c/fp)

med bifall till proposition 1983/84:100 i denna del till Inköp,

uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
42 000 000 kr.

4. Övriga anslagsposter under Utrikesdepartementet m. m. (A 4-A 13)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna A 4-A 13 och
hemställer

1.att riksdagen till Inventarier för beskickningar, delegationer och
konsulat för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
12 140 000 kr.,

2. att riksdagen till Kursdifferenser för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. att riksdagen till Ersättning åt olönade konsuler för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 8 100 000 kr.,

4. att riksdagen till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom
internationell organisation för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag av 29 550 000 kr.,

5. att riksdagen till Kostnader för nordiskt samarbete för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 800 000 kr.,

6. att riksdagen till Kostnader för vissa nämnder m. m. för budgetåret

1** Riksdagen 1983184. 9sami. Nr 11

UU 1983/84:11

1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 500 000 kr.,

7. att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar
ett reservationsanslag av 3 200 000 kr.,

8. att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 600 000 kr.,

9. att riksdagen till Kostnader för officiella besök m. m. för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 5 400 000 kr.,

10. att riksdagen till Lån till personal inom utrikesförvaltningen m. m.
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 7 700 000
kr.

Bidrag till vissa internationella organisationer

5. Förenta nationerna m.fl. anslag (Bl, B 3 - B 5 och B 8)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna B 1, B 3-B 5 och B 8
och hemställer

1. att riksdagen till Förenta nationerna för budgetåret 1984/85 anvisar
ett förslagsanslag av 115 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Europarådet för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag av 13 500 000 kr.,

3. att riksdagen till Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD) för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 21 000 000 kr.,

4. att riksdagen till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA)
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 11 500 000 kr.,

5. att riksdagen till Övriga internationella organisationer m. m. för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

Information om Sverige i utlandet

6. Svenska institutet m. fl. anslag (D1-D3)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna D 1-D 3 och
hemställer

1. att riksdagen beslutar att inrätta en tjänst som direktör för Svenska
institutet med beteckningen p,

2. att riksdagen till Svenska institutet för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 38 860 000 kr.,

3. att riksdagen till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
32 092 000 kr.,

4. att riksdagen till Övrig information om Sverige i utlandet för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 11 870 000 kr.

UU 1983/84:11

Utrikeshandel och exportfrämjande

7. Krigsmaterielinspektionen (E 4)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt E 4 och hemställer
att riksdagen till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

8. Interamerikanska utvecklingsbanken (E 5)

Propositionen

Riksdagens beslut (prop. 1982/83:100, bil. 5, NU 50, rskr 375) att delta i
den sjätte kapitalpåfyllnaden i IDB grundade sig bl. a. på en bedömning av
bankens ökade betydelse för låntagarländerna i Latinamerika mot bakgrund
av deras försämrade möjligheter att på de vanliga kapitalmarknaderna låna
medel till utvecklingsprojekt. Till den allmänt försämrade ekonomiska
situationen kommer att flera länder i regionen drabbats av klimatstörningar
som lett till att stora landområden har drabbats av antingen svåra översvämningar
eller långvarig torka. IDB har i likhet med övriga utvecklingsbanker,
t. ex. Världsbanken, beslutat att under ett par års tid tillämpa mer flexibla
utlåningsvillkor så att vederbörlig hänsyn kan tas till den i många fall
extraordinära situationen.

Sveriges bidrag till IDB skall också ställas i relation till övriga svenska
insatser i regionen. Det bilaterala biståndet till Nicaragua har höjts och
uppgår nu till 75 milj. kr. för budgetåret 1983/84. Biståndet till hela
Latinamerika budgetåret 1982/83 uppgick till 250 milj. kr.

Det är angeläget för Sverige att aktivt stödja latinamerikanska integrationssträvanden
som främjar ett ekonomiskt oberoende i regionen. Inom
utrikesdepartementet kartläggs därför f. n. vilka möjligheter som finns till
ekonomiskt samarbete med regionala organisationer i Latinamerika utöver
IDB. Tänkbara samarbetspartners är andinska paktens reservfond och dess
utvecklingsorgan samt de aktionskommittéer som finns inom ramen för den
latinamerikanska samarbetsorganisationen SELA. I avsikt att etablera
kontakter bör därför en delegation sändas till dessa organisationer.

Det är viktigt att man från svensk sida även i fortsättningen noga följer
IDB:s verksamhet och motverkar lån till länder där det på goda grunder kan
antas att projekten inte kommer att få önskad effekt. Exempel på länder där
Sverige inte har stött lån är Chile, El Salvador och Guatemala. Samtidigt bör
Sverige även fortsättningsvis aktivt stödja lån till länder där behovet av medel
till utvecklingsändamål är stort och där man för en politik som är förenlig
med övergripande svenska biståndspolitiska intressen. Det är angeläget att
banken förbättrar utvärderingen av projekt. I syfte att öka andelen lån som
kommer de mest utsatta grupperna i samhället till godo bör banken lämna
bl. a. en bättre information om hur låginkomstbegreppet definieras.

UU 1983/84:11

Regeringen vill i detta sammanhang slutligen ta upp en fråga av närmast
teknisk karaktär, nämligen frågan om immunitet och privilegier för banken
och därtill anknutna personer. Detta aktualiserar en ändring i lagen
(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Avtalet om upprättande av IDB innehåller vissa bestämmelser om
immunitet och privilegier som i allt väsentligt överensstämmer med motsvarande
bestämmelser i överenskommelserna om upprättande av de Asiatiska
och Afrikanska utvecklingsbankerna, vilka Sverige också är medlem i. Dessa
två banker och till dem knutna personer åtnjuter redan nu immunitet och
privilegier i Sverige i enlighet med resp. överenskommelse.

Bestämmelserna i IDB-avtalet innebär i huvudsak att möjligheter att vidta
rättsliga åtgärder mot banken är begränsade, att bankens tillgångar är
skyddade mot tvångsåtgärder samt att banken och personer knutna till
banken är undantagna från vissa restriktioner och från beskattning m. m.
Bestämmelserna återfinns i artikel XI, vilken i engelsk originaltext och
svensk översättning är fogad till propositionen i detta ärende som bilaga 3'.

Enligt 4§ lagen om immunitet och privilegier i vissa fall åtnjuter de i
bilagan till lagen uppräknade internationella organ och därtill anknutna
personer immunitet och privilegier enligt vad som bestäms i stadga eller avtal
som är i kraft i förhållande till Sverige. Bilagan bör utökas med en ny punkt
avseende IDB och personer anknutna till banken. Lagändringen bör träda i
kraft omgående.

I enlighet härmed har inom utrikesdepartementet upprättats förslag till lag
om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.
Lagändringen är okomplicerad. Det har därför inte ansetts att lagrådets
yttrande behöver inhämtas.

Motion

I motion 1983/84:533 av Lars Werner m.fl. (vpk), yrkandena 1 och 2,
hemställs

1. att riksdagen beslutar uttala sig för ett utträde ur IDB,

2. att riksdagen beslutar avslå förslaget om anslag till IDB med
13 500 000 kr.

Utskottet

Den nu föreliggande motionen är av samma innehåll som en vpk-motion
till det förra riksmötet. Denna avslogs av riksdagen (prop. 1982/83:100,
bil. 5, NU 1982/83:50, rskr 375).

Näringsutskottet anslöt sig till den bedömning som regeringen redovisat i
propositionen och konstaterade i sitt betänkande att de tidigare besluten om

1 Avtalet finns i Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) 1977:16.

UIJ 1983/84:11

Sveriges anslutning och bidrag till IDB har medfört konsekvenser som det nu
inte är möjligt att undgå. Sverige är bundet att göra ökade utbetalningar till
IDB under 1980-talet. I detta läge synes den rimliga politiken vara, ansåg
utskottet, att söka utnyttja de möjligheter, om än marginella, till positiv
påverkan på förhållandena i Latinamerika som deltagandet i banken kan
medföra. Framför allt måste Sverige söka verka för att bankens utlåning
inriktas på stöd till progressiva regimer och på projekt som befrämjar ett
kulturellt, socialt och ekonomiskt framåtskridande för de fattiga folkgrupperna.
Av vikt är också, ansåg utskottet vidare, att Sverige söker samarbete,
såväl multilateralt som bilateralt, med länder och organisationer som
representerar sådana värderingar som Sverige i sitt internationella engagemang
vill stödja.

Näringsutskottet avstyrkte sålunda motionsyrkandet om att Sverige skulle
lämna IDB. I händelse av ett utträde skulle betalningsförpliktelser kvarstå,
varför yrkandet att inget anslag skulle anvisas tedde sig orealistiskt.

Utrikesutskottet finner inte anledning göra någon annan bedömning
beträffande Sveriges medlemskap i IDB än den som redovisas i prop.
1982/83:100, bil. 5, NU 1982/83:50 och nu föreliggande proposition. Motionen
avstyrks därför.

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna ändringen i lagen
(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, enligt lydelse i
propositionens bil. 4. Förslaget till lagändring är fogat till detta betänkande
som bil. 2.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag vid punkt E 5 och
hemställer

1. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:533, yrkandena 1 och 2,
och med bifall till proposition 1983/84:100 i denna del till Interamerikanska
utvecklingsbanken för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag av 13 500 000 kr.,

2. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1976:661)
om immunitet och privilegier i vissa fall.

9. Importkontoret för u-landsprodukter (E 6)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt E 6 och hemställer
att riksdagen till Importkontoret för u-landsprodukter för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Diverse

10. Anslagsposterna Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet
m. m. (F 1) och Bestridande av resekostnader för inom Förenta nationerna
utsedda svenska stipendiater (F 2)

res. 2 (vpk)

UU 1983/84:11

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna F 1 och F 2 och
hemställer

1. att riksdagen till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i
utlandet m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
3 800 000 kr.,

2. att riksdagen till Bestridande av resekostnader för inom Förenta
nationerna utsedda svenska stipendiater för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 75 000 kr.

11. Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden och
andra utrikespolitiska frågor (F 3)

Propositionen

I förhållande till det totala anslagsbeloppet för budgetåret 1983/84 föreslås
att anslaget för budgetåret 1984/85 räknas upp med 820 000 kr. Den
föreslagna ökningen bör fördelas enligt följande.

Bidraget till Utrikespolitiska institutet bör ökas med 246 000 kr. med
hänsyn till stigande kostnader för institutets administration och verksamhet
vid nuvarande nivå. Framför allt gäller detta den fördubbling av hyran som
genomförs under perioden 1982-1985.

Till Svenska FN-förbundet föreslås utgå ett med 200 000 kr. förhöjt
bidrag. Halva ökningen motiveras av förbundets ökade administrativa
kostnader vid oförändrad verksamhetsnivå. Resterande 100 000 kr. utgör en
engångsanvisning för införande av datorstöd i de administrativa funktionerna.
Dessa extra rationaliseringsresurser kommer att avräknas från statsbidragen
för de två följande budgetåren.

För Svenska UNICEF-kommittén beräknas en höjning av bidraget med
20 000 kr.

Europainstitutet föreslås erhålla en höjning med 3 000 kr.

De senaste åren har engagemanget i fredsfrågan kraftigt ökat. Ett aktivt
folkligt intresse för nedrustningssträvandena är en viktig förutsättning för
effektiva svenska insatser vid internationella förhandlingar. Vid bedömningen
av anslagsäskandena från de organisationer som ägnar sig åt information
och opinionsbildning på detta område har tagits särskild hänsyn till dessa
förhållanden och en bättre balans i bidragens storlek har eftersträvats.

För bidragen till Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för
fred och frihet, Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund samt till Arbetsgruppen
för svensk folkriksdag för nedrustning föreslås en uppräkning med
2 000 kr. vardera.

Vidare föreslås att Svenska freds- och skiljedomsföreningen erhåller ett
med 20 000 kr. förhöjt bidrag.

Kristna fredsrörelsen föreslås erhålla en ökning med 15 000 kr.

Kvinnor för fred bör få en bidragsökning med 10 000 kr.

UU 1983/84:11

Vad gäller anslagsposten Information om freds- och nedrustningssträvanden,
som tilldelats 1 000 000 kr. för innevarande budgetår, kan konstateras
att dessa projektmedel mötts av ett utomordentligt starkt intresse från
folkrörelsernas och andra ideella organisationers sida. Prövningen av
ansökningar avseende bidrag till avgränsade informationsprojekt sker huvudsakligen
två gånger årligen inom en särskilt tillkallad beredningsgrupp.

Med tanke på det stora behov som visat sig föreligga, förordas en
utbyggnad av anslagsposten med 300 000 kr.

Inget bidrag föreslås utgå till Svenska fredskommittén och Svenska
världsfederalister.

Motioner

I motion 1983/84:613 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), yrkande 6, hemställs

6. att riksdagen för informationsinsatser om freds- och nedrustningssträvanden
anslår 2 000 000 kr. för budgetåret 1984/85 under anslaget Information
om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska
frågor.

I motion 1983/84:764 av Karin Ahrland och Karl Erik Eriksson (båda fp)
hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om ett Wallenbergspris.

I motion 1983/84:1170 av Eva Hjelmström och Oswald Söderqvist (båda
vpk) hemställs

att riksdagen med ändring av proposition 1983/84:100, bil. 5, Utrikesdepartementet,
punkten F 3, beslutar att också Svenska fredskommittén skall
ingå bland bidragsberättigade organisationer och anvisar 20 000 kr. för
ändamålet.

I motion 1983/84:1173 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), yrkande 8, hemställs

8. att riksdagen för Utrikespolitiska institutet anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 1 milj. kr. höjt anslag och till Bil. 5 i budgetpropositionen
anslaget F3 anvisar ett reservationsanslag om totalt 9 140 000 kr.

I motion 1983/84:2058 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 4, hemställs

4. att riksdagen under anslaget F 3 i prop. 1983/84:100, bilaga 5, anvisar ett
i förhållande till regeringens förslag med 2 700 000 kr. förhöjt reservationsanslag
till 10 140 000 kr.

Utskottet

I flera motionsyrkanden begärs en ökning av anslagsposten Information
om freds- och nedrustningsfrågor utöver det av regeringen föreslagna
beloppet 1,3 milj. kr., vilket utgör en ökning med 300 000 kr. jämfört med

UU 1983/84:11

innevarande budgetår.

Sålunda föreslås i motionerna 613 och 1173 en ökning med 700 000 kr. till 2
milj. kr. I motion 1173 föreslås vidare att 1 milj. kr. överförs från SIDA:s
informationsanslag under anslaget C 3. Information till Utrikespolitiska
institutet, vilket skulle innebära en sammanlagd ökning av anslaget F 3 med
1,7 milj. kr.

I motion 2058 begärs en uppräkning av anslagsposten med 2,7 milj. kr. till 4
milj. kr., vilket enligt motionärerna är det belopp som krävs för att anslaget
inom en femårsperiod skall kunna motsvara 1 %c av militärutgifterna.

Utskottet behandlar dessa yrkanden i ett sammanhang.

Anslagsposten Information om freds- och nedrustningssträvanden inrättades
förra året. Anslaget var då 1 milj. kr. Mot bakgrund av det stora intresse
som visats för dessa projektmedel har en ökning med 30 % föreslagits. Denna
ökning är betydande jämfört med ökningen av andra anslag och torde kunna
ses som ett uttryck för den vikt som fästs vid just information om freds- och
nedrustningssträvanden. Även flertalet av de övriga anslagsposterna under
F3 syftar till information i denna fråga. Också SIPRI:s arbete leder till ett
betydande informationsflöde om freds- och nedrustningssträvandena.

Utskottet finner därmed, och med hänsyn till det statsfinansiella läget, den
föreslagna ökningen av anslagsposten till 1,3 milj. kr. vara tillräcklig.

Från anslaget C 3. Information bestrids kostnader för att sprida upplysning
i Sverige om situationen i u-länderna samt om Sveriges insatser för att
bidra till utveckling i dessa länder. Ungefär två tredjedelar går till enskilda
organisationers u-landsinformation. Utskottet konstaterar att Utrikespolitiska
institutets verksamhet ännu inte i någon högre grad varit inriktad på
u-landsproblem och biståndseffekter. Utrikespolitiska institutet bör emellertid
ha möjlighet att, om det så finner lämpligt, ansöka om bidrag från anslaget
C 3.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet yrkande 6 i motion 613, yrkande 8
i motion 1173 och yrkande 4 i motion 2058.

I motion 1170 hemställs att Svenska fredskommittén skall ingå bland
bidragsberättigade organisationer under anslagsposten F 3 och att till denna
skall anvisas 20 000 kr.

Utskottet har inhämtat att Svenska fredskommittén under år 1983 ansökte
om bidrag för sin verksamhet. Dess ansökan kunde emellertid då inte
tillmötesgås. Utskottet konstaterar emellertid att antalet ansökningar varje
år är betydande och att konkurrensen därför är stor om tillgängliga medel.
Utskottet finner inte anledning föreslå att kommittén upptas som permanent
bidragsberättigad organisation under anslagsposten F 3. Motionen avstyrks
därför.

I motion 764 föreslås inrättande av ett Raoul Wallenbergspris att delas ut
till någon som gjort humanitära insatser i hans anda. Medel till priset skulle
avsättas från anslaget F 3 med 100 000 kr. per år under en femårsperiod.

UU 1983/84:11

Prissumman skulle tas ur avkastningen och priset utdelas av regeringen efter
hörande av de organisationer som erhållit bidrag från detta anslag.

Utskottet konstaterar att den officiella svenska inställningen till Raoul
Wallenbergs öde fortfarande är att det inte kan anses bevisat att Wallenberg
inte längre skulle vara i livet. Huvudsyftet för allt svenskt agerande måste
därför fortsatt vara att söka utröna vad som hänt Wallenberg efter gripandet i
mitten av januari 1945 och under hans därpå följande fångenskap, spåra
honom om han fortfarande är i livet och söka utverka hans befrielse.

Instiftande av ett Wallenbergspris skulle kunna tolkas som ett medgivande
från riksdagens sida att Wallenberg numera betraktas som avliden. Förslaget
bidrar därför enligt utskottets mening inte till att skapa klarhet i Wallenbergs
öde, varför det avstyrks.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:613, yrkande 6, motion
1983/84:1173, yrkande 8, och motion 1983/84:2058, yrkande 4, och
med bifall till proposition 1983/84:100 i denna del till Information
om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden och andra
utrikespolitiska frågor för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 7 440 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1983/84:1170 angående bidrag till
Svenska fredskommittén,

3. att riksdagen avslår motion 1983/84:764 angående ett Raoul
Wallenbergspris.

12. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(SIPRI) (F 4)

Propositionen

SIPRI begär för budgetåret 1984/85 ett anslag av 15 380 000 kr., vilket
skulle innebära en ökning i förhållande till innevarande budgetår med
2 000 000 kr. Det begärda beloppet avser kompensation för automatiska
kostnadsökningar, medel för personalförstärkningar och för utvidgning av
forskningsprogrammet inom området europeisk säkerhet.

SIPRI begär ca 1,2 milj. kr. för att finansiera fyra nya forskartjänster och
två nya assistenttjänster. De nya forskarna skulle bidra till att SIPRI kunde
utvidga sitt vetenskapliga arbete i linje med de krav som ställs på institutet
inom områden som militärutgifter, vapenproduktion och vapenhandel,
militär forskning och utveckling samt kemiska vapen och europeisk säkerhet.

Mot bakgrund av den instundande konferensen i Stockholm om förtroende-
och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa begär SIPRI
500 000 kr. för en utvidgning av forskningsprogrammet inom området
europeisk säkerhet.

SIPRI har för budgetåret 1983/84 tilldelats ett engångsbidrag om 500 000
kr. för en utbyggnad av datorstöd i verksamheten. Upphandling av ord- och

res. 3 (c)
res. 4 (vpk)

res. 4 (vpk)
s.y. 1 (fp)

UU 1983/84:11

textbehandlingsutrustning och en generell mindre dator sker i nära samråd
med statskontoret, som på regeringens uppdrag år 1982 genomförde en
utredning om SIPRI:s administrativa rutiner.

Budgetåret 1982/83 var institutets intäkter från försäljning av publikationer
m. m. 354 000 kr.

I pris- och löneomräkning beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget
sammanlagt 620 000 kr. Regeringen är dock inte beredd att förorda medel
för nya forskar- eller assistenttjänster.

Med tanke på den förestående Stockholmskonferensen finner regeringen
det vara väl motiverat att som ett engångsbidrag anvisa 500 000 kr. till
SIPRI:s forskningsprogram om europeisk säkerhet.

Regeringen fäster vidare stort avseende vid att SIPRI:s administrativa
kapacitet kan stärkas genom införandet av datorstöd och fullföljandet av de
förslag till ändrade rutiner m. m. som redovisats i statskontorets utredning.

Motion

I motion 1983/84:2058 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 5, hemställs

5. att riksdagen under anslaget F 4 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 1 380 000 kr. förhöjt reservationsanslag till 15 380 000 kr.

Utskottet

I motionen föreslås att anslaget höjs utöver regeringens förslag till det i
SIPRI:s anslagsframställning äskade beloppet.

I propositionen föreslås att SIPRI skall erhålla medel för en oförändrad
verksamhet samt dessutom ett engångsbidrag om 500 000 kr. till SIPRI:s
forskningsprogram om europeisk säkerhet. Dessutom kan erinras om att
SIPRI nyligen erhållit extra bidrag om närmare 1 milj.kr. för finansiering av
sin konferens om gemensam säkerhet. Det torde vidare finnas möjligheter
för SIPRI att erhålla medel för aktiviteter i samband med Stockholmskonferensen.

Utskottet finner att SIPRI i rådande budgetläge får anses vara tillgodosett.

Yrkande 5 i motion 2058 avstyrks därför.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt F 4 och hemställer

att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2058, yrkande 5, och med s.y. 2 (vpk)

bifall till proposition 1983/84:100 i denna del till Bidrag till
Stockholms internationella fredsforsknings institut (SIPRI) för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 14 000 000 kr.

13. Anslagsposterna Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll
(F 5) och Forskningsverksamhet vid Utrikespolitiska institutet (F 6)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna F 5 och F 6 och
hemställer

UU 1983/84:11

1.att riksdagen till Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och
kontroll för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
9 805 000 kr.,

2. att riksdagen till Forskningsverksamhet vid Utrikespolitiska institutet
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
1 810 000 kr.

14. Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader (F 7)

Propositionen

Regeringen har i proposition 1983/84:55 redovisat kostnadsberäkningar
för de finansiella åtaganden som följer av det svenska värdskapet för
konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning
i Europa (Stockholmskonferensen). Riksdagen har behandlat regeringens
förslag och på tilläggsbudget till stadsbudgeten för budgetåret 1983/84
anvisat medel under tredje huvudtiteln på två nya anslag (JuU 11, UU 5, rskr
71).

För budgetåret 1984/85 beräknas ca 30 milj. kr. i förskottsmedel för
gemensamma kostnader som belastar konferensen. Vidare beräknas ca 20
milj. kr. i löpande förvaltningskostnader (personal, bevakning, drift m. m.)
som åvilar värdlandet. Dessutom kommer anslaget att belastas med avskrivningskostnader
i storleksordningen 20 milj. kr. avseende investeringar i
konferensbyggnaden, i inredning och utrustning av lokaler m. m. Medel för
dessa investeringar har anvisats under anslaget F 8.

En ökning av anslaget beräknas sålunda med 20 000 000 kr.

Motion

I motion 1983/84:1548 av Sture Korpås (c) hemställs

att riksdagen som sin mening uttalar att regeringen bör erbjuda Sverige
som värd även för efter den pågående Stockholmskonferensen planerade
säkerhetskonferenser, att regeringen bör sammanfatta erfarenheterna av
tidigare och pågående konferenser för att utveckla våra förutsättningar samt
att regeringen bör aktivt arbeta för att göra Stockholm - Uppsala till ett av
världens centra för mellanfolkligt samarbete.

Utskottet

Vid den europeiska säkerhetskonferensens (ESK) andra uppföljningsmöte
i Madrid beslöts att den första fasen av konferensen om förtroende- och
säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa (CSCE) skulle hållas i
Stockholm. Samtidigt beslöts att ESK:s tredje uppföljningsmöte skall äga
rum i Wien med början i november 1986. Vid detta möte skall de framsteg
som nåtts under CSCE:s första fas utvärderas. Om resultat inte har uppnåtts

UU 1983/84:11

under denna fas kan det inte uteslutas att den första fasen fortsätter. Detta
torde i så fall ske i Stockholm.

Utskottet anser att en utvärdering av erfarenheterna från Stockholmskonferensen
bör företas för att bedöma bl. a. praktiska, ekonomiska,
säkerhetsmässiga och andra förutsättningar för eventuella framtida större
internationella konferenser i Stockholm eller på annan plats i Sverige.

Vad angår FN-organ kan konstateras att de tre största FN-förvaltningarna
är lokaliserade i New York, Genéve och Wien. Det förefaller mindre
sannolikt att FN skulle ut- eller omlokalisera de organ som etablerat sig på
nuvarande platser till någon ny ort. Vid eventuell etablering av nya större
FN-organ torde i första hand ifrågakomma antingen redan existerande centra
eller platser utanför Europa, som ju redan kan anses vara väl tillgodosett.
F. n. har Sverige ett FN-stött organ, nämligen Sjöfartsuniversitetet i Malmö.
Vidare planerar FN att förlägga ett informationskontor i Stockholm.

Utskottet finner det värdefullt att Sverige, alltefter rådande omständigheter
och förutsättningar, kan erbjuda och åta sig större internationella
konferenser, av typ miljövårdskonferensen år 1972 och den nu aktuella
Stockholmskonferensen. Utskottet finner emellertid inte anledning för
riksdagen att göra det i motionsyrkandet föreslagna uttalandet. Mot denna
bakgrund får utskottet anse motion 1548 besvarad.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt F 7 och hemställer

1. att riksdagen till Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 70 000 000 kr.,

2. att riksdagen förklarar motion 1983/84:1548 besvarad med vad
utskottet anfört.

15. Stockholmskonferensen: Investeringskostnader (F8)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt F 8 och hemställer
att riksdagen till Stockholmskonferensen: Investeringskostnader för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 20 mars 1984

På utrikesutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Sture Korpås (c),
Sture Palm (s), Gunnel Jonäng (c), Sture Ericson (s), Margaretha af Ugglas
(m), Jan Bergqvist (s), Sten Sture Paterson (m), Maj-Lis Lööw (s), Bengt
Silfverstrand (s), Rune Ångström (fp), Bertil Måbrink (vpk), Lars Hjertén
(m), Nils T. Svensson (s) och Inger Koch (m).

UU 1983/84:11

Reservationer

1. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen Margaretha

af Ugglas, Sten Sture Paterson, Ivar Virgin och Lars Hjertén
(alla m) samt Sture Korpås och Gunnel Jonäng (båda c) och Rune Ångström
(fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”1 motion
1173” och på s. 7 slutar med ”punkt A 3.” bort ha följande lydelse:

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att uppföra ett ambassadkansli
i Angolas huvudstad Luanda. Kostnaden är preliminärt beräknad till
10 milj. kr., varav 3 milj. kr. under budgetåret 1984/85. Enligt vad utskottet
erfarit är skälet svårigheten att hyra eller på andra sätt skaffa lokaler i
Luanda. Enligt uppgift uppför man f. n. ett bostadshus för biståndspersonal
för ca 25 milj. kr., bekostat med biståndsmedel.

Motivet för att ha en ambassad i Luanda är omfattningen av biståndet till
landet. Från grannlandet Zaire har i besparingssyfte vår ambassadör kallats
hem. Samtidigt är dock Angola ett av de mottagarländer där det f. n. är
svårast att nå fram med ett meningsfullt bistånd. Även om utskottet är
medvetet om de svårigheter under vilka personalen arbetar vid ambassad och
biståndskontor i Luanda synes det inte tillrådligt att i detta läge uppföra nya
kanslilokaler. Beslutet bör anstå till dess man bättre kan överblicka Sveriges
behov av långsiktig representation i Luanda.

dels att utskottets hemställan i punkt A 3, momenten 1 och 3, bort ha
följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1173, yrkande 9, avslår
regeringens begäran om bemyndigande att uppföra ett ambassadkansli
i Angolas huvudstad Luanda,

3. att riksdagen med ändring av propositionens förslag bifaller
medelsförslaget i motion 1983/84:1173, yrkande 10, och till Inköp,
uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
39 000 000 kr.

2. Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB)

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med "Utrikesutskottet
finner” och slutar med ”och hemställer" bort ha följande lydelse:

Utrikesutskottet finner att det i propositionen framförs viss kritik av IDB :s
verksamhet. Det framgår att regeringen anser det nödvändigt att uppmärksamt
följa IDB:s utlåningspoiitik bl. a. i syfte att motverka lån till länder där

UU 1983/84:11

det på goda grunder antas att projekten inte kommer att få önskad effekt.
Regeringen hyser uppenbarligen också viss tveksamhet både till IDB:s
utvärdering av sina projekt och till bankens definition av låginkomstbegreppet.

Den kritik som riktats mot IDB och som i korthet innebär att IDB:s lån går
till de mest reaktionära regimerna, att de ej kommer de mest behövande till
godo, att de strider mot de av riksdagen uppsatta biståndspolitiska målsättningarna
och att de direkt förhindrar en progressiv utveckling i området, är
fortfarande giltig. I vissa stycken har de mest reaktionära dragen i bankens
utlåningspolitik förstärkts. Sverige har med sin röstandel om 0,15 % ingen
möjlighet att påverka detta.

Behovet av biståndsinsatser särskilt i flera av de hårt trängda mellanamerikanska
staterna är mycket stort. Sverige gör redan betydelsefulla insatser
bl. a. av humanitär karaktär, till stöd för frigörelseprocessen i Centralamerika.
Det saknas således inte mottagare för ett betydelsefullt direkt svenskt
bistånd.

Med hänvisning till det anförda bör enligt utskottets mening Sverige
utträda ur IDB.

Följaktligen bör inte den i propositionen föreslagna ändringen i lagen
(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall antas av riksdagen.

dels att utskottets hemställan i punkt E5 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:533, yrkandena 1 och 2,
uttalar sig för ett utträde ur IDB och avslår propositionens förslag
om anslag till IDB för budgetåret 1984/85,

2. att riksdagen med ändring av propositionens förslag avslår förslaget
till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och
privilegier i vissa fall.

3. Information om freds- och nedrustningssträvanden

Sture Korpås och Gunnel Jonäng (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”motion 2058.” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner emellertid att det stora intresset för information om fredsoch
nedrustningssträvandena motiverar den ytterligare höjning av anslaget
till 2 milj. kr. som föreslås i motion 613, yrkande 6.

Från anslaget C 3. Information bestrids kostnader för att sprida upplysning
i Sverige om situationen i u-länderna samt om Sveriges insatser för att bidra
till utvecklingen i dessa länder. Ungefär två tredjedelar går till enskilda
organisationers u-landsinformation.

Utskottet anser emellertid att svensk forskning i för liten grad varit
inriktad på underutvecklingens problematik. En sådan forskning är inte
minst angelägen som grund för svenska ställningstaganden i biståndsfrågor.

UU 1983/84:11

SIDA:s informationsverksamhet har framför allt kommit att koncentreras
kring upplysning om svenska biståndsinsatser. Därför är det naturligt att
forskning kring underutvecklingens allmänna problematik förläggs till
forskningsinstitutioner, såsom Utrikespolitiska institutet.

Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet yrkande 6 i motion 613 och
yrkande 8 i motion 1173 samt avstyrker yrkande 4 i motion 2058.

dels att utskottets hemställan i punkt F3, moment 1, bort ha följande
lydelse:

l.att riksdagen med ändring av propositionens förslag och med
avslag på motion 1983/84:2058, yrkande 4, bifaller medelsförslagen
i motion 1983/84:613, yrkande 6, och motion 1983/84:1173,
yrkande 8, och till Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden
och andra utrikespolitiska frågor för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 9 140 000 kr.

4. Information om freds- och nedrustningssträvanden

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Anslagsposten”
och slutar med ”avstyrks därför.” bort ha följande lydelse:

Fredsforskningen och fredsrörelsernas arbete blir allt viktigare när motsättningarna
och rustningarna i världen ökar. Ännu är vi emellertid långt från
den punkt, där de resurser som går till fredsarbete av olika slag ens nått upp
till delar av 1 %c av vad som satsas på rustningar. Detta gäller i högsta grad
internationellt men också nationellt för Sveriges del. Det av regeringspartiet
en gång framförda förslaget att stödet för fredsarbetet stegvis borde byggas
upp tills det motsvarar 1 %c av militärbudgeten är i dag längre från sitt mål än
förra året. Om promillemålet skall uppnås inom den föreslagna femårsperioden
bör anslaget för fredsinformation vara 4 milj. kr.

I enlighet med vad som föreslås i motion 2058, yrkande 4, vill utskottet
därför förorda att anslaget F3 uppräknas med 2,7 milj. kr. utöver regeringens
förslag. Till följd av detta förslag avstyrks yrkande 6 i motion 613 och
yrkande 8 i motion 1173.

Av budgetpropositionen framgår att Svenska fredskommittén innevarande
budgetår inte erhållit något bidrag ur anslagsposten för information om
mellanfolkligt samarbete och nedrustningssträvanden. Utskottet finner det
emellertid väl motiverat att Svenska fredskommittén ingår bland de organisationer
som erhåller bidrag ur denna anslagspost och utgår från att så
kommer att ske fortsättningsvis. Ett belopp på 20 000 kr. bör upptas för detta
ändamål. Därmed tillstyrker utskottet förslaget i motion 1170.

dels att utskottets hemställan i punkt F3, momenten 1 och 2, bort ha
följande lydelse:

UU 1983/84:11

1. att riksdagen med ändring av propositionens förslag och med
avslag på motion 1983/84:613, yrkande 6, och motion 1983/
84:1173, yrkande 8, bifaller medelsförslaget i motion 1983/84:2058,
yrkande 4, och till Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden
och andra utrikespolitiska frågor för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 10 140 000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motion 1983/84:1170 anfört om bidrag
till Svenska fredskommittén.

Särskilda yttranden

1. Raoul Wallenbergspris

Rune Ångström (fp) har avgivit följande särskilda yttrande.

Raoul Wallenberg är en av vår tids internationellt mest kända svenskar och
kanske den svensk som fått motta flest hedersbetygelser; av kända skäl i sin
frånvaro.

I motion 1983/84:764 har yrkats att riksdagen skulle besluta att avsätta
medel för att inrätta ett Raoul Wallenbergspris. Priset skulle tilldelas någon
person som har gjort humanitära insatser och skulle ses som en av det
officiella Sverige beslutad hedersbetydelse för Wallenberg.

Utskottet har beslutat att avstyrka motionen med hänvisning till att dylika
hedersbetygelser inte bör förekomma för personer som fortfarande är i livet,
eller, som i Wallenbergs fall, vars livsöde är okänt. Även om jag hyser
förståelse för utskottets motivering menar jag att en sådan i sig förnuftig
princip inte skall vara så styrande att den omöjliggör undantag.

2. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut

Bertil Måbrink (vpk) har avgivit följande särskilda yttrande.

I enlighet med vpk:s åsikt att freds- och nedrustningssträvanden av olika
slag i den internationella situation som nu råder behöver ett växande
ekonomiskt stöd, är det också vpk:s uppfattning att SIPRI bör tillföras ökade
resurser.

Med hänvisning till utskottets uttalande att SIPRI under det kommande
budgetåret bör kunna räkna med att tillföras extra medel för verksamhet som
har samband med den pågående Stockholmskonferensen, avstår emellertid
vpk från att yrka på en formell höjning av det av regeringen föreslagna
anslagsbeloppet.

UU 1983/84:11

Bilaga 1

Socialförsäkringsutskottets yttrande
1983/84:4 y

över motionerna 1983/84:615 om utlandsstationerade tjänstemäns
socialförsäkringsförmåner och 1983/84:2198 om familjesituationen
vid offentlig utlandstjänstgöring

Till utrikesutskottet

Genom beslut den 7 februari 1984 har utrikesutskottet hemställt om
yttrande hos socialförsäkringsutskottet över motionerna 1983/84:615 av
Gullan Lindblad m. fl. (m) om utlandsstationerade statstjänstemäns socialförsäkringsförmåner
och 1983/84:2198 av Gunnel Jonäng (c) om familjesituationen
vid offentlig utlandstjänstgöring.

Socialförsäkringsutskottet får anföra följande.

Anknytningen till det svenska socialförsäkringssystemet är relaterad till
bosättningsbegreppet enligt lagen om allmän försäkring (AFL). Före den 1
juli 1982 saknades någon närmare bestämning av bosättningsbegreppet i
AFL. I praxis tillämpades emellertid den s. k. ettårsregeln. Denna innebar
att anknytningen till det svenska socialförsäkringssystemet vanligen bestod
under det första året efter avresan från Sverige även om utlandsvistelsen
redan från början var avsedd att vara längre tid än ett år. Efter beslut av
riksdagen (prop. 1981/82:199, SfU 16 och rskr 435) genomfördes från den 1
juli 1982 en ändring av bosättningsbegreppet, som därvid också infördes i
lagen om allmän försäkring. Fr. o. m. nämnda datum gäller att en person som
lämnar Sverige för att vistas utomlands anses bosatt här i landet endast om
utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Är utlandsvistelsen avsedd
att vara längre än ett år avförs personen från socialförsäkringssystemet
genast vid utresan. Undantag gäller dock för ATP som kan tjänas in av
svenska medborgare även om de är bosatta utomlands.

I den departementspromemoria (Ds S 1981:14) Socialförsäkring för vissa
utlandsanställda m. m. som låg till grund för ändringen av bosättningsbegreppet
föreslogs dock en särreglering beträffande utsänd arbetskraft. Den
närmare innebörden av förslaget var att den utsände skulle vara försäkrad
som om han vore bosatt och sysselsatt i Sverige under förutsättning att
utsändningstiden inte översteg tre år. För statligt anställda skulle inte någon
tidsgräns gälla. Medföljande familjemedlemmar skulle likaledes vara försäkrade
som om de vore bosatta här.

I propositionen lades emellertid inte fram något förslag om särregler för
utsänd arbetskraft.

Gullan Lindblad m. fl. framhåller i motion 615 att det är otillfredsställande

UU 1983/84:11

att utlandsstationerade statstjänstemän, som betalar full kommunal- och
statsskatt i Sverige inte har samma sociala förmåner som hemmastationerade
kolleger. Motionärerna begär därför förslag från regeringen till lösning av
utlandsstationerad UD-personals situation inom socialförsäkringen i syfte att
nå så stor likställighet som möjligt med i Sverige bosatta personer. I motion
2198 av Gunnel Jonäng tas upp frågan om social trygghet för medföljande
maka/make vid offentlig utlandstjänstgöring. Motionären pekar på att det
ofta är fråga om en medföljande maka som gör ett oavlönat arbete utomlands
och hon anser att man bör undersöka möjligheterna för dessa medföljande
att få ATP-poäng för sitt arbete utomlands. I motionen begärs skyndsamma
åtgärder från regeringen i enlighet med det anförda.

Stockholm den 13 mars 1984

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Doris Håvik (s), Gösta
Andersson (c), Börje Nilsson (s), Allan Åkerlind (m), Ralf Lindström (s),
Lars-Åke Larsson (s), Gullan Lindblad (m), Ulla Johansson (s), Lena
Öhrsvik (s), Siri Häggmark (m), Margö Ingvardsson (vpk), Gunhild
Bolander (c) och Rune Backlund (c).

UU 1983/84:11

Bilaga 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i
vissa fall

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och
privilegier i vissa fall skall ha nedan angivna lydelse.

Bilaga1

Immunitet och/eller privilegier gäller för följande	Tillämplig internationell överenskommelse
Internationella organ	Fysiska personer
32 Interamerikanska	Ledamöterna i	Avtal den 8 april
utvecklingsbanken	bankens styrelse	1959 om upprättan-
	och personer med	de av Interameri-
	tjänst hos eller	kanska utveck-
	uppdrag av banken	lingsbanken

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Bilagan omtryckt 1979: 9. Senaste lydelse 1983: 1062.

minmb/gotmb 78240 Stockholm 1984