Utrikesutskottets betänkande

1983/84:11

om vissa anslag m. m. inom utrikesdepartementets område (prop. 1983/84:100, bil. 5)

I betänkandet behandlas regeringens framställning i proposition 1983/ 84:100, bil, 5, avseende anslagsbehov m, m, under littera A (Utrikesdepartementet m,m,), B (Bl, B3 - B5 och B8, Bidrag till vissa internationella organisationer), D (Information oiri Sverige i utlandet) och F (Diverse) samt anslagsposterna E4 (Krigsmåterielinspeklionen), E5 (Interamerikänska utvecklingsbanken) och E6 (Importkonloret för u-landsprodukler),

TREDJE HUVUDTITELN Utrikesdepartementet m.m. 1. Utrikesförvaltningen (Al) Propositionen

Den internationella uivecklingen under år 1983 har understrukii Sveriges beroende av omvärlden. Den ökade spänningen mellan stormakterna ställer slora krav på vår säkerhetspolitik och på vår förmåga atl följa utvecklingen i närområdel. Samtidigt måsle vi intensifiera våra traditionella strävanden alt verka för internationellt förtroende och ruslningsbegränsande åtgärder, Värdskapet för Siockholmskonferensen, som inleds i januari-1984, är elt uttryck för detta svenska engagemang,

1 försöken atl återvinna balansen i den svenska ekonomin har de internationella faktorerna också stor betydelse. Devalveringen hösten 1982 har skapat förutsättningar för en gynnsam utveckling av vår utrikeshandel. Den internationella konjunkturbilden är emellertid splittrad och en konsolidering av de vunna framgångarna kräver skärpt handelspolitisk bevakning och effektivt exporlfrämjande,

I detta läge ställs allt större krav på vår utrikesförvaltning. Ambassadernas rapportering och koniaklskapande verksamhel måsle vara av hög klass. Utrikesförvaltningens personal på alla nivåer möter nya uppgifter. Samtidigt innebär det statsfinansiella läget alt ytterligare resurser inte kan påräknas.

Allt detta betyder att en hård prioritering och ständig omprövning av användningen av förvaltningens resurser blir nödvändig. Moi bakgrund av UD-utredningens (UD 1978:02) förslag har imder-de senaste åren en serie reformer verkställts. Bland de åtgärder som genomförts under år 1983 kan följande särskilt nämnas:

1 Riksdagen 1983/84. 9saml. Nr 11

UU 1983/84:11

UU 1983/84:11 2

- Riktad rekrytering för atl tillförsäkra deparlemenlel tillräcklig kompetens inom olika områden.

- Ell enkelt och flexibelt system för verksamhetsplanering har introducerats och kommer efter utvärdering all anpassas lill vunna erfarenheter.

- Inspektörsfunklionen förstärktes.

- Organisatoriska förändringar innebärande bl. a. förstärkningar inom de politiska och administrativa avdelningarna.

- Ett anlal lekniska utvecklingsprojekt inom kommunikations-, ADB- och kontorsautomatikens områden pågick.

- Delgivningsrutinerna har genomgått en översyn och getts en mer enhetlig och konsekvent utformning.

Till della bör läggas alt depariementsreformen fullt ut genomförts under årel och alt man därmed lagt grunden lill en väl samlad och effektiv organisation på utrikeshandelns och exportfrämjandels områden.

Departementets besparingsarbele kommer alt fullföljas enligt de riktlinjer som lagts fast i en intern utredning från december 1981. Enligt utredningen skall utrikesdepartementet spara 50 milj, kr, i fast penningvärde (1981/82 års prisläge) under åren 1982/83-1986/87, Hälften av besparingarna gäller lokal-och bostadssidan, I övrigt avser åtgärderna kontorsrationalisering, produktivitetsvinster vid handläggningen av utlänningsärenden, nedläggningar och minskningar i utrikesrepresentationen, nedskärning och hemtagning av personal m, m. Närmast förestår även en satsning på vardagsrationaliseringar med sikte på förenklingar och kostnadsbesparande ålgärder i dagliga rutiner och procedurer. Ansträngningarna har varil framgångsrika och sparmålen har hittills uppfyllts. Trots den klara ambitionen atl driva detta arbete vidare, måste besparingarna relateras till en realistisk uppfattning om Sveriges framtida behov på det internationella områdei, såsom utrikesutskottet betonade i sin betänkande UU 1980/81:19,

Som ett led i översynsarbetet har under år 1983 gjorts en genomgång av bemanningen vid vissa utlandsmyndigheter. Resultatet av denna genomgång blir en överföring av personal under de närmaste åren från i första hand större myndigheter till mindre myndigheter med stor arbetsbelastning, särskilt i Sydostasien och Mellanöstern, där exportfrämjandet är en cenlral uppgift. Även en viss nettoförstärkning vid departementet förutses, vilket ligger i linje med regeringens strävan alt förbättra styrning och planering av verksamheten.

Vid flera utlandsmyndigheter har de nya reglerna för handläggning av utlänningsärenden medfört en ytterligare arbetsbelastning, I huvudsak har arbetsuppgifterna klarats utan någon personalförstärkning, vilket i sig innebär en betydande produktivitetsvinst,

I förra årets budgetproposition (prop, 1982/83:100, bil, 5, s, 12) under-siröks åter - bl, a. av föredraganden för invandrarfrågor, arbetsmarknadsdepartementet - utlandsmyndigheternas betydelse för det nya systemets effektiviiet, 1 samförstånd med berörda myndigheter överenskoms att

UU 1983/84:11 3

utrikesdepartementet skulle tilldelas vissa extra resurser för atl säkerställa en effektiv handläggning vid berörda utlandsmyndigheter. Dels reserverades 0,5 milj kr, för utsändandet av personal från invandrarverket för tillfällig förstärkning samt för utbildningsinsatser vid utlandsmyndigheterna. Därigenom uppnås även det dubbla syftet att personal från statens invandrarverk (SIV) erhåller en välbehövlig fälterfarenhet och insikt i hur den praktiska handläggningen och rutiner fungerar på fältet. Dels avsattes 1 milj, kr, i extra resurser för att tillgodose mer långsikliga förstärknings-önskemål vid särskilt hårt belastade myndigheter.

Dessa marginella förstärkningar har visat sig vara av stort värde. Utrikesdepartementet svarar för planering och samordning av insatserna tillsammans med SIV, För denna delvis nya verksamhet begärs t,v, inga ytleriigare medel uiöver normal prisomräkning, men hanteringen av dessa uppgifter kommer all följas noga och bedömas utifrån vunna erfarenheter.

I utrikesförvaltningen ulgör hanteringen av information elt mycket viktigt inslag. Detta ställer stora krav på säkra och snabba kommunikationer. I detta sammanhang är del angeglägel att deparlemenlel nära följer och tillgodogör sig den tekniska utvecklingen på såväl kommunikations-, ADB- som kontorsautomatikens områden,

F, n, bedrivs ett antal lekniska utvecklingsprojekt inom departementet. På kommunikationssidan installeras datorer för krypto- och teletrafik liksom moderna telexapparaler med bildskärm. Utbyggnaden av utrikesförvaltningens eget radionät fortsätter och leder lill både minskade kostnader och höjd beredskap i krislägen. En utvidgad försöksverksamhet med telefax pågår.

Datoriseringen av arkivfunklionerna har inletts. Ord- och lexlbehand-lingslekniken får en allt större användning. Möjligheterna atl ytterligare utnyttja ADB-slöd i de ekonomi- och personaladminislraiiva funktionerna har utretts och prövas vidare.

Motioner

I motion 1983/84:615 av Gullan Lindblad m. fl. (m) hemställs atl riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till lösning av ullandssla-tionerad UD-personals situation inom socialförsäkringen m. m. i syfte att nå så stor likställighet som möjligt med i Sverige bosatta personer.

I motion 1983/84:2198 av Gunnel Jonäng (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma åtgärder för alt avhjälpa problem som uppkommer för medföljande maka/make vid utlandstjänstgöring.

1* Riksdagen 1983/84. 9 saml. Nr 11

UU 1983/84:11

Utskottet

I motion 615 framhålls atl det är otillfredsställande all utlandsstationerade statstjänstemän, som betalarfull kommunalskatt och statsskatt i Sverige, inte har samma sociala förmåner som hemmastationerade kolleger. I motionen begärs förslag lill lösning av detta problem i syfte att nå så stor likställighet som möjligt med i Sverige bosatta personer.

I motion 2198 las upp frågan om social trygghet för medföljande maka/make vid offentlig utlandstjänstgöring. Motionären pekar på atl del ofta är fråga om en medföljande maka som gör etl oavlönat arbete utomlands och anser att man bör undersöka möjligheterna för dessa medföljande att få ATP-poäng för sådant arbete. 1 motionen begärs skyndsamma åtgärder för alt avhjälpa problem som uppkommer för medföljande maka/make vid utlandstjänstgöring.

Utskottet har inhämlal yttrande från socialförsäkringsutskoltet (SfU) över motionerna. Yttrandet bifogas detta belänkande som bil. 1.

I SfU:s yttrande fastslås inledningsvis att anknytningen till det svenska socialförsäkringssystemet är relaterad till bosältningsbegreppet enligl lagen om allmän försäkring (AFL). Fr. o. m. den 1 juli 1982 gäller atl en person som lämnar Sverige för atl vistas utomlands anses bosatt här i landet endast om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst etl år. Är utlandsvistelsen avsedd alt vara längre än etl år avförs personen från socialförsäkringssystemet genast vid utresan. Undantag gäller dock för ATP som kan tjänas in av svenska medborgare även om de är bosatta utomlands.

I SfU:s yttrande sägs vidare:

Utrikesdepartementet har hos socialdepartementet gjort framställning om atl en lagändring bör göras i lagen om allmän försäkring så atl av staten utsända tjänstemän och deras medföljande familjemedlemmar i fortsättningen får kvarstå i försäkringskassan under ullandsslalionering. Enligl vad utskottet erfarit är denna fråga nu föremål för beredning inom socialdepartementet i syfte att lägga fram förslag om en särreglering för utlandsstationerade statstjänstemän. Utskottet anser det angeläget att frågan snarast får en positiv lösning och förutsätter alt beredningen inom regeringskansliet bedrivs med skyndsamhet. Delta bör enligt utskottets uppfattning ges regeringen till känna.

Såvitt gäller de problem som tagils upp i motion 2198 vill utskottet erinra om att rätt till tilläggspension (ATP) grundas på inkomst av förvärvsarbete. Enligt utskottets bedömning syftar motionen inte i första hand till särlösningar inom ATP-systemet ulan till möjligheter för medföljande maka/make alt få förvärvsinkomst. Denna fråga ligger dock utanför utskottets ämnesorn-råde.

Utrikesutskottet anser del i likhet med SfU angelägel alt frågan om utsända statstjänstemäns och deras medföljande familjemedlemmars socialförsäkringsförmåner snarast får en positiv lösning. Ulskoltet förutsätter atl beredningen inom regeringskansliet i syfte alt lägga fram förslag om en särreglering för utlandsstationerade statstjänstemän bedrivs med skyndsam-

UU 1983/84:11 5

het. Detta bör enligl utrikesutskottels uppfattning ges regeringen till känna.

Den i motion 2198 aktualiserade frågan om åtgärder för atl underlätta för medföljande maka/make att få förvärvsarbete på stalioneringsorlen behandlades relativt utförligt av utskottet för ett år sedan (UU 1982/83:14) på grundval av en likartad motion.

Utskottet konstaterade då att inom utrikesdepartementet sedan flera år pågår ett omfattande arbele för atl finna vägar alt underlätta de medföljan-des situation. Departementet och utlandsmyndigheterna medverkar aktivt i försöken alt ordna anställning för medföljande i stalioneringslandet. En första förutsättning är att mottagarlandet beviljar arbetstillstånd för medföljande, vilkel inte alltid är fallet. Denna speciella men vikliga fråga hade utskottet anledning aU behandla redan i sin betänkande UU 1980/81:19. Det konstaterades däri alt regeringen på olika vägar- i Europarådet, genom FN och bilateralt - söker uppnå överenskommelser om alt ömsesidigt underlätta medföljande makars yrkesarbete.

Utskottet konstaterade sedan atl erfarenheten hittills tyvärr har visat att det trots slora ansträngningar är svårt för medföljande atl få lämpligt förvärvsarbete på stalioneringsorlen. Olika ålgärder övervägs därför för all minska de olägenheter - ekonomiska och av annal slag - som uppkommer genom all den medföljande under den lid makarna vistas utomlands ofta tvingas avslå från förvärvsarbete. Hit hör bl. a. möjligheterna alt räkna pensionspoäng under utlandsvistelse. Det är också betydelsefullt alt den medföljande kan åtnjuta tjänstledighet från sin anställning i Sverige under ullandsperioder. F. n. är det endast statliga arbetsgivare som har skyldighet atl bevilja tjänstledighet, hittills högst för en period av sex år. Enligt en av regeringen nyligen antagen förordning förlängs emellertid rällen lill tjänstledighet för statsanställda UD-makar för att vistas tillsammans med tjänstemannen pä stationeringsorten från sex år till sammanlagt högst tolv år.

I alla nu nämnda hänseenden bedrivs elt fortsatt aktivt arbete av utrikesdepartementet för all undanröja de kvarstående problemen.

Utrikesutskottet konstaterar att de problem som uppkommer för medföljande maka/make vid ullandstjänstgöring under senare år blivit alltmer centrala för utrikesförvaltningen. De förtjänar därmed stor uppmärksamhet. Någon självklar och enkel lösning på problemen torde emellertid inle finnas. Det är nödvändigt att söka sig fram på ell flertal skilda vägar och ibland använda okonventionella metoder. Strävandena underlättas självfallet av en positiv medverkan från övriga delar av statsförvaltningen och kommunerna liksom för organisationer och företag. En väl fungerande utrikesförvaltning är en angelägenhet för hela samhället.

Med hänvisning till det obrutet aktiva arbete som redan pågår inom utrikesförvaltningen på detta område finner utskottet emellertid inte anledning att därutöver begära särskilda åtgärder av regeringen. Motionen får därmed anses besvarad.

UU 1983/84:11 6

Ulskoltet tillstyrker regeringens förslag vid punkt A 1 och hemställer Lätt riksdagen till Utrikesförvaltningen för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 837 860 000 kr,,

2, atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad ulskoltet anfört med anledning av motion 1983/84:615,

3, alt riksdagen förklarar motion 1983/84:2198 besvarad med vad utskottet anfört.

2. Utlandstjänstemännens representation (A 2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt A 2 och hemställer alt riksdagen till Uilandstjänsieinäniieiis representation för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 12 630 000 kr.

3. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för Utrikesrepresentationen (A 3)

Propositionen

Nuvarande kanslilokaler i Luanda är nedslitna och otillräckliga för ambassadens verksamhel. Del konstateras atl lokalanskaffningen måsle ske genom nybyggnad och siktar till gemensamt kansli för ambassaden och biståndskonloret. Utredning om tomtfrågan pågår. Redovisning av byggnadsprogram beräknas kunne ske omkring årsskiftet 1983-1984. Byggstart kan eventuellt ske redan i juli 1984 - beräknad byggtid är 16 månader. Som preliminär kostnadsram för projektet anges 3 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Motion

I motion 1983/84:1173, yrkandena 9 och 10, av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), hemställs

9. att riksdagen avslår regeringens begäran om bemyndigande atl uppföra
ett ambassadkansli i Angolas huvudstad Luanda,

10. atl riksdagen till Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för
utrikesrepresentation anvisar etl i förhållande lill regeringens förslag med 3
milj. kr. sänkt reservationsanslag om 39 000 000 kr.

Utskottet

1 motion 1173 föreslås all planerna på uppförande av elt ambassadkansli i Luanda skrinläggs och att det under punkten A 3 föreslagna reservationsanslaget minskas med 3 milj. kr., dvs. med den för budgetåret 1984/85 beräknade kostnaden för projektet.

Sverige upprättade ambassad i Angola efter landels självständighet år 1976. När lokalerna anskaffades bestod personalen av fyra utsända och två lokalanslällda. Sedan dess har det svenska biståndsengagemangei i landet successivt vuxit, och i dag tjänstgör elva utsända och sju lokalanslällda vid ambassaden. Lokalerna är därför nu mycket trånga och dessulom i mycket dåligt skick. De har karakteriserats som de sämsta inom hela utrikesförvaltningen. Det får under dessa förhållanden anses naturligt atl personalen bereds rimliga arbetsförhållanden, Angola ingår i kretsen av huvudmollagar-länder för svenskt bistånd, Angola erhåller också annal svenskt stöd, bl, a, genom de svenska bidragen lill den regionala samverkan i södra Afrika (SADCC),

Mot denna bakgrund avstyrker ulskoltet motionen och tillstyrker regeringens förslag vid punkt A 3, Utskottet hemställer

Lätt riksdagen, med avslag på motion 1983/84:1173, yrkande 9, bemyndigar regeringen alt besluta om kostnadsram och tidpunkt för igångsättande av byggnadsarbetena för nya kanslilokaler i Luanda,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen alt besluta om byggnadsarbe
ten m, m, inom de kostnadsramar som i övrigt förordas i proposi
tionen,

3, att riksdagen, med avslag på motion 1983/84:1173, yrkande 10, och
med bifall till proposition 1983/84:100 i denna del lill Inköp,
uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresenta
iionen för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
42 000 000 kr.

res, 1 (m/c/fp)

4. Övriga anslagsposter under Utrikesdepartementet m.m. (A4-A 13)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna A4-A13 och hemställer

l,atl riksdagen till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat för budgetåret 1984/85 anvisar etl reservationsanslag av 12 140 000 kr,,

2, att riksdagen till Kursdiffereriser för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr,,

3, att riksdagen till Ersättning åt olönade konsuler för budgetåret 1984/85 anvisar eft förslagsanslag av 8 100 000 kr,,

4, att riksdagen till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationeU organisation för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 29 550 000 kr,,

5, att riksdagen till Kostnaderför nordiskt samarbete för budgetåret 1984/85 anvisar eft förslagsanslag av 800 000 kr,,

6, att riksdagen till Kostnaderför vissa nämnder m. m. för budgetåret

r* Riksdagen 1983/84. 9 saml. Nr 11

UU 1983/84:11 8

1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 500 000 kr.,

7. att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 3 200 000 kr.,

8. atl riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1984/85 anvisar etl reservationsanslag av 600 000 kv.,

9. att riksdagen till Kostnader för officiella besök m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 5 400 000 kr,,

10, att riksdagen till Lån lill personal inom utrikesförvaltningen m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 7 700 000 kr.

Bidrag till vissa internationella organisationer

5. Förenta nationerna m.fl. anslag (B 1, 83 - B5 och B8)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna B 1, B 3-B 5 och B 8 och hemställer

1. att riksdagen till Förenta nationerna för budgetåret 1984/85 anvisar elt förslagsanslag av 115 000 000 kr.,

2. att riksdagen lill Europarådet för budgetåret 1984/85 anvisar elt förslagsanslag av 13 500 000 kr.,

3. att riksdagen lill Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 21 000 000 kr.,

4. att riksdagen lill Europeiska frihandelssammanstutningen (EFTA) för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 11 500 000 kr.,

5. att riksdagen lill Övriga internationella organisationer m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

Information om Sverige i utlandet

6. Svenska institutet m. fl. anslag (D1-D 3)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna D 1-D 3 och hemställer

1. att riksdagen beslutar att inrätta en tjänst soni direktör för Svenska

institutet med beteckningen p,

2. att riksdagen till Svenska institutet för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 38 860 000 kr.,

3. att riksdagen till Sveriges Riksradios programverksamhet för utlandet för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 32 092 000 kr.,

4. att riksdagen till Övrig information om Sverige i utlandet för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 11 870 000 kr.

UU 1983/84:11 9

Utrikeshandel och exportfrämjande

7. Krigsmaterielinspektionen (E 4)

Utskotlet tillstyrker regeringens förslag vid punkt E 4 och hemställer att riksdagen till Krigsmaterielinspektionen för budgetåret 1984/85 anvisar etl förslagsanslag av 1 000 kr.

8. Interamerikänska utvecklingsbanken (E 5)
Propositionen

Riksdagens beslut (prop. 1982/83:100, bil. 5, NU 50, rskr 375) an delta i den sjätte kapitalpåfyllnaden i IDB grundade sig bl. a. på en bedömning av bankens ökade betydelse för lånlagarländerna i Latinamerika mot bakgrund av deras försämrade möjligheter att på de vanliga kapitalmarknaderna låna medel till utvecklingsprojekt. Till den allmänt försämrade ekonomiska situationen kommer att flera länder i regionen drabbats av klimalstörningar som lett till att slora landområden har drabbats av antingen svåra översvämningar eller långvarig torka. IDB har i likhet med övriga utvecklingsbanker, t. ex. Världsbanken, beslutat att under etl par års lid tillämpa mer flexibla ullåningsvillkor så att vederbörlig hänsyn kan tas till den i många fall extraordinära situationen.

Sveriges bidrag lill IDB skall också slällas i relation lill övriga svenska insatser i regionen. Det bilaterala biståndet till Nicaragua har höjts och uppgår nu till 75 milj. kr. för budgetåret 1983/84. Biståndet till hela Latinamerika budgetåret 1982/83 uppgick lill 250 milj. kr.

Del är angeläget för Sverige all aktivt stödja latinamerikanska integra-lionssträvanden som främjar elt ekonomiskt oberoende i regionen. Inom utrikesdepartementet kartläggs därför f. n. vilka möjligheter som finns till ekonomiskt samarbete med regionala organisationer i Latinamerika utöver IDB. Tänkbara samarbetsparlners är andinska paktens reservfond och dess utvecklingsorgan samt de aktionskommiltéer som finns inom ramen för den latinamerikanska samarbetsorganisationen SELA. I avsikt att etablera kontakter bör därför en delegation sändas till dessa organisationer.

Del är viktigt alt man från svensk sida även i fortsättningen noga följer IDB:s verksamhel och motverkar lån till länder där det på goda grunder kan antas att projekten inte kommer atl få önskad effekt. Exempel på länder där Sverige inte har stött lån är Chile, El Salvador och Guatemala. Samtidigt bör Sverige även fortsättningsvis aktivt stödja lån till länder där behovet av medel till utvecklingsändamål är stort och där man för en politik som är förenlig med övergripande svenska biståndspolitiska intressen. Det är angeläget att banken förbättrar utvärderingen av projekt. I syfte att öka andelen lån som kommer de mest utsatta grupperna i samhället till godo bör banken lämna bl. a. en bättre information om hur låginkomslbegreppet definieras.

UU 1983/84:11 10

Regeringen vill i detta sammanhang slutligen ta upp en fråga av närmast teknisk karaktär, nämligen frågan om immunitet och privilegier för banken och därtill anknutna personer. Detta aktualiserar en ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Avtalet om upprättande av IDB innehåller vissa bestämmelser om immunitet och privilegier som i allt väsentligt överensstämmer med motsvarande beslämmelser i överenskommelserna om upprättande av de Asiatiska och Afrikanska utvecklingsbankerna, vilka Sverige också är medlem i. Dessa två banker och till dem knutna personer åtnjuter redan nu immunitet och privilegier i Sverige i enlighet med resp. överenskommelse.

Bestämmelserna i IDB-avtalel innebär i huvudsak att möjligheter atl vidta rättsliga åtgärder mot banken är begränsade, att bankens tillgångar är skyddade mot tvångsåtgärder samt att banken och persöner knutna till banken är undantagna från vissa restriktioner och från beskattning m. m. Bestämmelserna återfinns i artikel XI, vilken i engelsk originaltext och svensk översättning är fogad till propositionen i detta ärende som bilaga 3'.

Enligt 4§ lagen om immunitet och privilegier i vissa fall åtnjuter de i bilagan till lagen uppräknade internationella organ och därtill anknutna personer immunitet och privilegier enligt vad som bestäms i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande till Sverige. Bilagan bör utökas med en ny punkt avseende IDB och personer anknutna till banken. Lagändringen bör träda i kraft omgående.

I enlighet härmed har inom utrikesdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Lagändringen är okomplicerad. Det har därför inte ansetts att lagrådets yttrande behöver inhämtas.

Motion

I motion 1983/84:533 av Lars Werner m.fl. (vpk), yrkandena 1 och 2, hemställs

1, att riksdagen beslutar uttala sig för elt utträde ur IDB,

2, att riksdagen beslutar avslå förslaget om anslag till IDB med 13 500 000 kr.

Utskottet

Den nu föreliggande motionen är av samma innehåll som en vpk-motion till det förra riksmötet. Denna avslogs av riksdagen (prop, 1982/83:100, bil, 5, NU 1982/83:50, rskr 375),

Näringsutskottel anslöt sig till den bedömning som regeringen redovisat i propositionen och konstaterade i sitt betänkande att de tidigare besluten om

' Avtalet finns i Sveriges överenskommelser med främmande makter (SÖ) 1977:16,

UU 1983/84:11 11

Sveriges anslutning och bidrag till IDB har medfört konsekvenser som del nu inte är möjligt att undgå, Sverige är bundet att göra ökade utbetalningar till IDB under 1980-talet, I delta läge synes den rimliga politiken vara, ansåg utskottet, att söka utnyttja de möjligheter, om än marginella, lill positiv påverkan på förhållandena i Latinamerika som deltagandet i banken kan medföra. Framför allt måste Sverige söka verka för att bankens utlåning inriktas på stöd till progressiva regimer och på projekt som befrämjar ett kulturellt, socialt och ekonomiskt framåtskridande för de fattiga folkgrupperna. Av vikt är också, ansåg utskottet vidare, alt Sverige söker samarbete, såväl multilateralt som bilateralt, med länder och organisationer som representerar sådana värderingar som Sverige i sitt internationella engagemang vill stödja.

Näringsutskottet avstyrkte sålunda motiönsyrkandet om att Sverige skulle lämna IDB, I händelse av ett utträde skulle betalningsförpliktelser kvarstå, varför yrkandet att inget anslag skulle anvisas tedde sig orealistiskt.

Utrikesutskottet finner inte anledning göra någon annan bedömning beträffande Sveriges medlemskap i IDB än den som redovisas i prop, 1982/83:100, bil, 5, NU 1982/83:50 och nu föreliggande proposition. Motionen avstyrks därför.

Utskottet tillstyrker den i propositionen föreslagna ändringen i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, enligt lydelse i propositionens bil, 4, Förslaget till lagändring är fogat till detta betänkande som bil. 2.

Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag vid punkt E 5 och hemställer

l.att riksdagen med avslag på motion 1983/84:533, yrkandena 1 och 2, res. 2 (vpk) och med bifall till proposition 1983/84:100 i denna del till Interamerikänska utvecklingsbanken för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 13 500 000 kr., 2. att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1976:661) res. 2 (vpk) om immunitet och privilegier i vissa fall,

9. Importkontoret för u-landsprodukter (E 6)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt E 6 och hemställer att riksdagen till Importkontoret för u-landsprodukter för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Diverse

10. Anslagsposterna Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet
m.m. (F 1) och Bestridande av resekostnader för inom Förenta nationerna
utsedda svenska stipendiater (F 2)

UU 1983/84:11 12

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna F 1 och F 2 och hemställer

l,atl riksdagen till Ekonomiskt bistånd tiU svenska medborgare i utlandet in. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 3 800 000 kr., 2, atl riksdagen till Bestridande av resekostnader för inom Förenta nationerna utsedda svenska stipendiater för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 75 000 kr,

11. Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor (F 3)

Propositionen

I förhållande lill del totala anslagsbeloppel för budgetåret 1983/84 föreslås alt anslaget för budgetåret 1984/85 räknas upp med 820 000 kr. Den föreslagna ökningen bör fördelas enligt följande.

Bidraget till Utrikespolitiska institutet bör ökas med 246 000 kr, med hänsyn till stigande kostnader för institutels administration och verksamhet vid nuvarande nivå. Framför allt gäller delta den fördubbling av hyran som genomförs under perioden 1982-1985,

Till Svenska FN-förbundet föreslås utgå ell med 200 000 kr, förhöjt bidrag. Halva ökningen motiveras av förbundets ökade administrativa kostnader vid oförändrad verksamhetsnivå. Resterande 100 000 kr, ulgör en engångsanvisning för införande av datorstöd i de administrativa funktionerna. Dessa extra rationaliseringsresurser kommer att avräknas från statsbidragen för de två följande budgetåren.

För Svenska UNICEF-kommillén beräknas en höjning av bidraget med 20 000 kr.

Europainstitutel föreslås erhålla en höjning med 3 000 kr.

De senaste åren har engagemanget i fredsfrågan kraftigt ökat. Etl aktivt folkligt intresse för nedruslningssträvandena är en viktig förutsättning för effektiva svenska insatser vid internationella förhandlingar. Vid bedömningen av anslagsäskandena från de organisationer som ägnar sig ål information och opinionsbildning på detta område har tagits särskild hänsyn till dessa förhållanden och en bättre balans i bidragens storlek har eftersträvats.

För bidragen till Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet. Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund samt till Arbetsgruppen för svensk folkriksdag för nedrustning föreslås en uppräkning med 2 000 kr. vardera.

Vidare föreslås att Svenska freds- och skiljedomsföreningen erhåller ett med 20 000 kr. förhöjt bidrag.

Kristna fredsrörelsen föreslås erhålla en ökning med 15 000 kr.

Kvinnor för fred bör få en bidragsökning med 10 000 kr.

UU 1983/84:11 13

Vad gäller anslagsposten Information om freds- och nedrustningssträvanden, som tilldelats 1 000 000 kr. för innevarande budgetår, kan konstateras an dessa projektmedel mötts av ell utomordentligt starkt intresse från folkrörelsernas och andra ideella organisationers sida. Prövningen av ansökningar avseende bidrag till avgränsade informationsprojekt sker huvudsakligen två gånger årligen inom en särskilt tillkallad beredningsgrupp.

Med tanke på det stora behov som visat sig föreligga, förordas en utbyggnad av anslagsposten med 300 000 kr.

Inget bidrag föreslås utgå lill Svenska fredskommiltén och Svenska världsfederalister.

Motioner

I motion 1983/84:613 av Thorbjörn Fälldin m, fl, (c), yrkande 6, hemställs 6, att riksdagen för informationsinsatser om freds- och nedrustningssträvanden anslår 2 000 000 kr, för budgetåret 1984/85 under anslaget Information om mellanfolkligt samarbete, nedruslningsslrävanden och andra utrikespolitiska frågor,

I motion 1983/84:764 av Karin Ahriand och Karl Erik Eriksson (båda fp) hemställs

atl riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad som i motionen anförts om ett Wallenbergspris,

I motion 1983/84:1170 av Eva Hjelmström och Oswald Söderqvist (båda vpk) hemställs

att riksdagen med ändring av proposition 1983/84:100, bil, 5, Utrikesdepartementet, punkten F 3, beslutar att också Svenska fredskommittén skall ingå bland bidragsberättigade organisationer och anvisar 20 000 kr, för ändamålet,

I motion 1983/84:1173 av Thorbjörn Fälldin m, fl, (c), yrkande 8, hemställs 8, att riksdagen för Utrikespolitiska institutet anvisar ell i förhållande.till regeringens förslag med 1 milj. kr. höjt anslag och till Bil. 5 i budgetpropositionen anslaget F3 anvisar ett reservationsanslag om totalt 9 140 000 kr.

I motion 1983/84:2058 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 4, hemställs 4, att riksdagen under anslaget F 3 i prop, 1983/84:100, bilaga 5, anvisar etl i förhållande lill regeringens förslag med 2 700 000 kr, förhöjt reservationsanslag till 10 140 000 kr.

Utskottet

I flera motionsyrkanden begärs en ökning av anslagsposten Information om freds- och nedrustningsfrågor utöver det av regeringen föreslagna beloppet 1,3 milj, kr,, vilket utgör en ökning med 300 000 kr. jämfört med

UU 1983/84:11 14

innevarande budgetår.

Sålunda föreslås i motionerna 613 och 1173 en ökning med 700 000 kr. lill 2 milj. kr, I motion 1173 föreslås vidare att 1 milj, kr, överförs från SIDA:s informationsanslag under anslaget C 3, Information till Utrikespolitiska institutet, vilket skulle innebära en sammanlagd ökning av anslaget F 3 med 1,7 milj,kr,

I motion 2058 begärs en uppräkning av anslagsposten med 2,7 milj, kr, till 4 milj, kr,, vilket enligt motionärerna är del belopp som krävs för att anslaget inom en femårsperiod skall kunna motsvara l%c av militärutgifterna.

Utskottet behandlar dessa yrkanden i ett sammanhang.

Anslagsposten Information om freds- och nedrustningssträvanden inrättades förra året. Anslaget var då 1 milj, kr. Mot bakgrund av det stora intresse som visats för dessa projektmedel har en ökning med 30 % föreslagils. Denna ökning är betydande jämfört med ökningen av andra anslag och torde kunna ses som elt uttryck för den vikt som fästs vid just information om freds- och nedruslningsslrävanden. Även flertalet av de övriga anslagsposterna under F3 syftar till information i denna fråga. Också SIPRT.s arbete leder till ett betydande informationsflöde om freds- och nedrustningssträvandena.

Utskottet finner därmed, och med hänsyn lill del statsfinansiella lägel, den föreslagna ökningen av anslagsposten lill 1,3 milj, kr, vara tillräcklig.

Från anslaget C 3. Information bestrids kostnader för att sprida upplysning i Sverige om situationen i u-länderna samt om Sveriges insatser för alt bidra till utveckling i dessa länder. Ungefär två tredjedelar går till enskilda organisationers u-landsinformation. Utskottet konstaterar alt Utrikespolitiska institutels verksamhel ännu inte i någon högre grad varit inriktad på u-landsproblem och biståndseffekter. Utrikespolitiska institutet bör emellertid ha möjlighet alt, om det så finner lämpligt, ansöka om bidrag från anslaget C 3.

Mot denna bakgrund avstyrker ulskottel yrkande 6 i motion 613, yrkande 8 i motion 1173 och yrkande 4 i motion 2058,

1 motion 1170 hemställs atl Svenska fredskommiltén skall ingå bland bidragsberättigade organisationer under anslagsposten F 3 och alt till denna skall anvisas 20 000 kr.

Utskottet har inhämtat att Svenska fredskommiltén under år 1983 ansökte om bidrag för sin verksamhel. Dess ansökan kunde emellertid då inte tillmötesgås. Utskottet konstaterar emellertid att antalet ansökningar varje år är betydande och att konkurrensen därför är stor om tillgängliga medel. Utskottet finner inte anledning föreslå att kommittén upptas som permanent bidragsberättigad organisation under anslagsposten F 3, Motionen avstyrks därför,

I motion 764 föreslås inrättande av ett Raoul Wallenbergspris atl delas ut till någon som gjort humanitära insatser i hans anda. Medel lill priset skulle avsättas från anslaget F 3 med 100 000 kr, per år under en femårsperiod.

UU 1983/84:11 15

Prissumman skulle tas ur avkastningen och priset utdelas av regeringen efter hörande av de organisationer som erhållit bidrag från della anslag.

Utskottet konstaterar atl den officiella svenska inställningen lill Raoul Wallenbergs öde fortfarande är atl det inte kan anses bevisat atl Wallenberg inte längre skulle vara i livet. Huvudsyftet för allt svenskt agerande måste därför fortsatt vara att söka utröna vad som hänt Wallenberg efler gripandet i mitten av januari 1945 och under hans därpå följande fångenskap, spåra honom om han fortfarande är i livet och söka utverka hans befrielse.

Instiftande av ett Wallenbergspris skulle kunna tolkas som etl medgivande från riksdagens sida alt Wallenberg numera betraktas som avliden. Förslaget bidrar därför enligl utskoltets mening inte lill alt skapa klarhet i Wallenbergs öde, varför det avstyrks. Utskottet hemställer

l,aU riksdagen med avslag på motion 1983/84:613, yrkande 6, motion res, 3 (c) 1983/84:1173, yrkande 8, och motion 1983/84:20.58, yrkande 4, och res, 4 (vpk) med bifall lill proposition 1983/84:100 i denna del till Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor för budgetåret 1984/85 anvisar etl reservationsanslag av 7 440 000 kr,,

2, att riksdagen avslår motion 1983/84:1170 angående bidrag lill res, 4 (vpk) Svenska fredskommiltén,

3, att riksdagen avslår motion 1983/84:764 angående elt Raoul s,y, 1 (fp) Wallenbergspris,

12. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SlPRI) (F 4)

Propositionen

SIPRI begär för budgetåret 1984/85 eft anslag av 15 380 000 kr,, vilket skulle innebära en ökning i förhållande till innevarande budgetår med 2 000 000 kr. Del begärda beloppet avser kompensation för automatiska kostnadsökningar, medel för personalförslärkningar och för utvidgning av forskningsprogrammet inom områdei europeisk säkerhet,

SIPRI begär ca 1,2 milj, kr, för att finansiera fyra nya forskartjänster och två nya assistenttjänster. De nya forskarna skulle bidra till atl SIPRI kunde utvidga sitt vetenskapliga arbete i linje med de krav som ställs på institutet inom områden som militärutgifter, vapenproduktion och vapenhandel, militär forskning och utveckling samt kemiska vapen och europeisk säkerhet.

Mot bakgrund av den instundande konferensen i Stockholm om förtroende- och säkerhetsskapande ålgärder och nedrustning i Europa begär SIPRI 500 000 kr, för en utvidgning av forskningsprogrammet inom området europeisk säkerhet,

SIPRI har för budgetåret 1983/84 tilldelats elt engångsbidrag om 500 000 kr, för en utbyggnad av datorstöd i verksamheten. Upphandling av ord- och

UU 1983/84:11 16

textbehandlingsutruslning och en generell mindre dator sker i nära samråd med statskontoret, som på regeringens uppdrag år 1982 genomförde en uiredning om SIPRLs administrativa rutiner.

Budgetåret 1982/83 var institutets intäkter från försäljning av publikationer m, m, 354 000 kr,

I pris- och löneomräkning beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget sammanlagl 620 000 kr. Regeringen är dock inte beredd att förorda medel för nya forskar- eller assistenttjänsler.

Med tanke på den föreslående Stockholmskonferensen finner regeringen det vara väl motiverat all som elt engångsbidrag anvisa 500 000 kr. till SIPRLs forskningsprogram om europeisk säkerhet.

Regeringen fäster vidare stort avseende vid all SIPRLs administrativa kapacitet kan stärkas genom införandet av datorstöd och fullföljandet av de förslag till ändrade rutiner m. m. som redovisals i statskontorets utredning.

Motion

I motion 1983/84:2058 av Lars Werner m. fl. (vpk), yrkande 5, hemställs 5. atl riksdagen under anslaget F 4 anvisar etl i förhållande lill regeringens förslag med 1 380 000 kr. förhöjt reservationsanslag lill 15 380 000 kr.

Utskottet

1 motionen föreslås alt anslaget höjs uiöver regeringens förslag lill del i SIPRLs anslagsframställning äskade beloppet.

I propositionen föreslås atl SIPRI skall erhålla medel för en oförändrad verksamhet samt dessulom elt engångsbidrag om 500 000 kr. lill SIPRLs forskningsprogram om europeisk säkerhel. Dessulom kan erinras om alt SIPRI nyligen erhållit extra bidrag om närmare 1 milj.kr. för finansiering av sin konferens om gemensam säkerhet. Det torde vidare finnas möjligheter för SIPRI att erhålla medel för aktiviteter i samband med Stockholmskonferensen.

Utskottet finner att SIPRI i rådande budgetläge får anses vara tillgodosett. Yrkande 5 i motion 2058 avstyrks därför. Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt F 4 och hemställer

atl riksdagen med avslag på motion 1983/84:2058, yrkande 5, och med s.y, 2 (vpk) bifall till proposition 1983/84:100 i denna del lill Bidrag UU Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 14 000 000 kr,

13. Anslagsposterna Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll (F 5) och Forskningsverksamhet vid Utrikespolitiska institutet (F 6)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkterna F 5 och F 6 och hemställer

UU 1983/84:11 17

l.att riksdagen till Vissa åtgärder för rustiiingsbegränsning och kontroll för budgetåret 1984/85 anvisar elt förslagsanslag av 9 805 000 kr.,

2. att riksdagen lill Forskningsverksamhel vid Utrikespolitiska institutet för budgetåret 1984/85 anvisar etl reservationsanslag av 1 810 000 kr.

14. Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader (F 7)

Propositionen

Regeringen har i proposition 1983/84:55 redovisat kostnadsberäkningar för de finansiella åtaganden som följer av det svenska värdskapet för konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa (Stockholmskonferensen). Riksdagen har behandlat regeringens förslag och på tilläggsbudget till stadsbudgelen för budgetåret 1983/84 anvisat medel under tredje huvudtiteln på två nya anslag (JuU 11, UU 5, rskr

71).

För budgetåret 1984/85 beräknas ca 30 milj. kr. i förskottsmedel för gemensamma kostnader som belastar konferensen. Vidare beräknas ca 20 milj. kr. i löpande förvaltningskostnader (personal, bevakning, drift m. m.) som åvilar värdlandet. Dessutom kommer anslaget alt belastas med avskrivningskostnader i storleksordningen 20 milj. kr. avseende investeringar i konferensbyggnaden, i inredning och utrustning av lokaler m. m. Medel för dessa investeringar har anvisats under anslaget F 8.

En ökning av anslaget beräknas sålunda med 20 000 000 kr.

Motion

I motion 1983/84:1548 av Sture Korpås (c) hemställs

att riksdagen som sin mening uttalar all regeringen bör erbjuda Sverige som värd även för efler den pågående Siockholmskonferensen planerade säkerhetskonferenser, att regeringen bör sammanfatta erfarenheterna av tidigare och pågående konferenser för alt utveckla våra förutsättningar saml atl regeringen bör aktivt arbeta för att göra Stockholm - Uppsala till ell av världens centra för mellanfolkligt samarbete.

Utskottet

Vid den europeiska säkerhetskonferensens (ESK) andra uppföljningsmöte i Madrid beslöts atl den första fasen av konferensen om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa (CSCE) skulle hållas i Stockholm. Samtidigt beslöts alt ESK:s tredje uppföljningsmöte skall äga rum i Wien med början i november 1986. Vid detta möte skall de framsteg som nåtts under CSCE:s första fas utvärderas. Om resultat inte har uppnåtts

UU 1983/84:11 18

under denna fas kan det inle uteslutas att den första fasen fortsätter. Detta torde i så fall ske i Stockholm.

Utskottet anser all en utvärdering av erfarenheterna från Stockholmskonferensen bör företas för att bedöma bl. a. praktiska, ekonomiska, säkerhelsmässiga och andra förutsättningar för eventuella framlida större internationella konferenser i Stockholm eller på annan plats i Sverige.

Vad angår FN-organ kan konstateras atl de tre största FN-förvallningarna är lokaliserade i New York, Geneve och Wien. Det förefaller mindre sannolikt att FN skulle ut- eller omlokalisera de organ som etablerat sig på nuvarande platser till någon ny ort. Vid eventuell etablering av nya större FN-organ torde i första hand ifrågakomma antingen redan existerande centra eller platser utanför Europa, som ju redan kan anses vara väl tillgodosett. F. n. har Sverige etl FN-slölt organ, nämligen Sjöfartsuniversiletel i Malmö. Vidare planerar FN atl förlägga etl informationskontor i Stockholm.

Ulskoltet finner del värdefullt att Sverige, alltefter rådande omständigheter och förutsättningar, kan erbjuda och åta sig större internationella konferenser, av typ miljövårdskonferensen år 1972 och den nu aktuella Stockholmskonferensen. Utskottet finner emellertid inte anledning för riksdagen att göra del i motiönsyrkandet föreslagna uttalandel. Mot denna bakgrund får utskottet anse motion 1548 besvarad.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt F 7 och hemställer l.att riksdagen till Stockholmskonferensen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1984/85 anvisar ell förslagsanslag av 70 000 000 kr,, 2, all riksdagen förklarar motion 1983/84:1548 besvarad med vad utskottet anfört,

15. Stockholmskonferensen: Investeringskostnader (F8)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vid punkt F 8 och hemställer att riksdagen till Stockholmskonferensen: Investeringskostnader för budgetåret 1984/85 anvisar etl reservationsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 20 mars 1984

På utrikesutskottets vägnar STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Sture Korpås (c), Sture Palm (s), Gunnel Jonäng (c), Sture Ericson (s), Margaretha af Ugglas (m), Jan Bergqvist (s), Sten Sture Paterson (m), Maj-Lis Lööw (s), Bengt Silfverstrand (s), Rune Ångström (fp), Bertil Måbrink (vpk), Lars Hjertén (m), Nils T. Svensson (s) och Inger Koch (m).

UU 1983/84:11 19

Reservationer

1. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen

Margaretha af Ugglas, Sten Sture Palerson, Ivar Virgin och Lars Hjertén (alla m) samt Sture Korpås och Gunnel Jonäng (båda c) och Rune Ångström (fp) anser

dels att den del av utskoltets yttrande som på s. 6 börjar med "I motion 1173" och på s. 7 sluiar med "punkt A 3." bort ha följande lydelse:

Regeringen begär riksdagens bemyndigande alt uppföra etl ambassadkansli i Angolas huvudstad Luanda. Koslnaden är preliminärt beräknad lill 10 milj; kr., varav 3 milj. kr. under budgetåret 1984/85. Enligl vad utskottet erfarit är skälet svårigheten alt hyra eller på andra sätt skaffa lokaler i Luanda, Enligt uppgift uppför man f, n, elt bostadshus för biståndspersonal för ca 25 milj, kr,, bekostat med biståndsmedel.

Motivet för att ha en ambassad i Luanda är omfattningen av biståndet lill landet. Från grannlandet Zaire har i besparingssyfte vår ambassadör kallals hem. Samtidigt är dock Angola ett av de mottagarländer där det f, n, är svårast att nå fram med etl meningsfullt bistånd. Även om utskottet är medvetet om de svårigheter under vilka personalen arbetar vid ambassad och biståndskontor i Luanda synes del inle tillrådligt atl i della läge uppföra nya kanslilokaler. Beslutet bör anslå till dess man bällre kan överblicka Sveriges behov av långsiktig representation i Luanda,

dels att utskottets hemställan i punkt A 3, momenten 1 och 3, bort ha följande lydelse:

1, att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1173. yrkande 9, avslår regeringens begäran om bemyndigande atl uppföra etl ambassadkansli i Angolas huvudstad Luanda,

3. att riksdagen med ändring av propositionens förslag bifaller medelsförslaget i motion 1983/84:1173. yrkande 10, och lill Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen för budgetåret 1984/85 anvisar etl reservationsanslag av 39 000 000 kr.

2. Interamerikänska utvecklingsbanken (IDB)

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels atl den del av utskollets yllrande på s, 11 som börjar med "Utrikesutskottet finner" och sluiar med "och hemställer" bort ha följande lydelse:

Utrikesutskottet finner atl det i proposilionen framförs viss kritik av IDB:s verksamhet. Del framgår atl regeringen anser del nödvändigt atl uppmärksamt följa IDB:s utlåningspolitik bl. a, i syfte att motverka lån till länder där

UU 1983/84:11 20

det på goda grunder antas att projekten inte kommer atl få önskad effekt. Regeringen hyser uppenbarligen också viss tveksamhet både till IDB:s utvärdering av sina projekt och till bankens definition av låginkomslbegreppet.

Den kritik som riktats mot IDB och som i korthet innebär att IDB:s lån går till de mest reaktionära regimerna, all de ej kommer de mest behövande lill godo, alt de strider mot de av riksdagen uppsatta biståndspoliliska målsättningarna och att de direkt förhindrar en progressiv utveckling i områdei, är fortfarande giltig, I vissa stycken har de mest reaktionära dragen i bankens ullåningspolitik förstärkts, Sverige har med sin röslandel om 0,15% ingen möjlighet att påverka delta,

Behovel av biståndsinsatser särskilt i flera av de hårt trängda mellanamerikanska staterna är mycket stort, Sverige gör redan betydelsefulla insatser bl, a, av humanitär karaktär, till slöd för frigörelseprocessen i Centralamerika, Del saknas således inle mottagare för elt betydelsefullt direkt svenskt bistånd.

Med hänvisning till del anförda bör enligl utskottets mening Sverige unräda ur IDB.

Följaktligen bör inle den i propositionen föreslagna ändringen i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall antas av riksdagen.

dels alt utskottets hemställan i punkt E5 bort ha följande lydelse:

l.att riksdagen med bifall till motion 1983/84:533, yrkandena loch2, uttalar sig för ett utträde ur IDB och avslår propositionens förslag om anslag lill IDB för budgetåret 1984/85, 2. alt riksdagen med ändring av propositionens förslag avslår förslagel lill lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

3. Information om freds- och nedrustningssträvanden

Sture Korpås och Gunnel Jonäng (båda c) anser

dels alt den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "Utskottet finner" och slutar med "motion 2058." bort ha följande lydelse:

Utskottet finner emellertid att del slora intresset för information om freds-och nedruslningssträvandena motiverar den ytterligare höjning av anslaget till 2 milj. kr. som föreslås i motion 613, yrkande 6.

Från anslaget C 3. Information bestrids kostnader för atl sprida upplysning i Sverige om situationen i u-länderna samt om Sveriges insatser för att bidra till utvecklingen i dessa länder. Ungefär två tredjedelar går till enskilda organisationers u-landsinformalion.

Utskotlet anser emellertid att svensk forskning i för liten grad varit inriktad på underutvecklingens problematik. En sådan forskning är inle minsl angelägen som grund för svenska ställningstaganden i bislåndsfrågor.'

UU 1983/84:11 21

SIDA:s informationsverksamhet har framför allt kommit atl koncentreras kring upplysning om svenska biståndsinsatser. Därför är del naturligt alt forskning kring underutvecklingens allmänna problematik förläggs till forskningsinstitutioner, såsom Utrikespolitiska institutet.

Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet yrkande 6 i motion 613 och yrkande 8 i motion 1173 samt avstyrker yrkande 4 i motion 2058.

dels atl utskollets hemställan i punkt F3, momenl 1, bort ha följande lydelse:

l.att riksdagen med ändring av propositionens förslag och med avslag på motion 1983/84:2058, yrkande 4, bifaller medelsförslagen i motion 1983/84:613, yrkande6, och motion 1983/84:1173, yrkande 8, och lill Information om mellanfolkligt samarbete, nedruslningsslrävanden och andra utrikespolitiska frågor för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 9 140 000 kr,

4. Information om freds- och nedrustningssträvanden

Bertil Måbrink (vpk) anser

dels atl den del av utskottets yllrande på s. 14 som börjar med "Anslagsposten" och slutar med "avstyrks därför," bort ha följande lydelse:

Fredsforskningen och fredsrörelsernas arbete blir allt viktigare når motsättningarna och rustningarna i världen ökar. Ännu är vi emellertid långt från den punkt, där de resurser som går lill fredsarbete av olika slag ens nått upp lill delar av 1 %c av vad som satsas på rustningar. Detta gäller i högsla grad iniernalionelli men också nationellt för Sveriges del. Del av regeringspartiet en gång framförda förslagel att stödet för fredsarbetet stegvis borde byggas upp tills del motsvarar 1 %c av militärbudgeten är i dag längre från sitt mål än förra året. Om promillemålet skall uppnås inom den föreslagna femårsperioden bör anslaget för fredsinformation vara 4 milj. kr.

1 enlighet med vad som föreslås i motion 2058, yrkande 4, vill utskottet därför förorda alt anslaget F3 uppräknas med 2,7 milj, kr, utöver regeringens förslag. Till följd av delta förslag avstyrks yrkande 6 i motion 613 och yrkande8 i motion 1173.

Av budgetpropositionen framgår att Svenska fredskommittén innevarande budgetår inte erhållit något bidrag ur anslagsposten för information om mellanfolkligt samarbete och nedrustningssträvanden. Utskotlet finner det emellertid väl motiverat att Svenska fredskommittén ingår bland de organisationer som erhåller bidrag ur denna anslagspost och utgår från atl så kommer alt ske fortsättningsvis. Etl belopp på 20 000 kr. bör upptas för detta ändamål. Därmed tillstyrker utskottet förslaget i motion 1170.

dels att utskottets hemställan i punkt F3, momenten 1 och 2, bort ha följande lydelse:

UU 1983/84:11 22

Lall riksdagen med ändring av propositionens förslag och med avslag på motion 1983/84:613, yrkande 6, och motion 1983/ 84:1173, yrkande 8, bifaller medelsförslagel i motion 1983/84:2058, yrkande 4, och till Information om mellanfolkligt samarbete, nedrustningssträvanden och andra utrikespolitiska frågor för budgetåret 1984/85 anvisar etl reservationsanslag av 10 140 000 kr,,

2, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad ulskoltet med anledning av motion 1983/84:1170 anfört om bidrag till Svenska fredskommiltén.

Särskilda yttranden

1. Raoul Wallenbergspris

Rune Ångström (fp) har avgivit följande särskilda yttrande,

Raoul Wallenberg är en av vår lids internationellt mest kända svenskar och kanske den svensk som fått motta flest hedersbetygelser; av kända skäl i sin frånvaro,

I motion 1983/84:764 har yrkats atl riksdagen skulle besluta att.avsälla medel för atl inrätta elt Raoul Wallenbergspris. Priset skulle tilldelas någon person som har gjort humanitära insatser och skulle ses som en av det officiella Sverige beslutad hedersbelydelse för Wallenberg.

Utskotlet har beslutat att avstyrka motionen med hänvisning lill att dylika hedersbetygelser inte bör förekorrima för personer som fortfarande är i livet, eller, som i Wallenbergs fall, vars livsöde är okänt. Även om jag hyser förståelse för utskottets motivering menar jag all en sädan i sig förnuftig princip inte skall vara så styrande atl den omöjliggör undantag.

2. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut

Bertil Måbrink (vpk) har avgivit följande särskilda yllrande.

I enlighet med vpk:s åsikt alt freds- och nedruslningsslrävanden av olika slag i den internationella situation som nu råder behöver etl växande ekonomiskt stöd, är det också vpk:s uppfattning att SIPRI bör tillföras ökade resurser.

Med hänvisning lill utskottets uttalande ätt SIPRI under det kommande budgetåret bör kunna räkna med att tillföras extra medel för verksamhet som har samband med den pågående Stockholmskonferensen, avstår emellertid vpk från atl yrka på en formell höjning av del av regeringen föreslagna anslagsbeloppel.

UU 1983/84:11 23

Bilaga 1

Socialförsäkringsutskottets yttrande

1983/84:4 y

över motionerna 1983/84:615 om utlandsstationerade tjänstemäns socialförsäkringsförmåner och 1983/84:2198 om familjesituationen vid offentlig utiandstjänstgöring

777/ utrikesutskottet

Genom beslut den 7 februari 1984 har utrikesutskottet hemställt om yttrande hos socialförsäkringsutskoltet över motionerna 1983/84:615 av Gullan Lindblad m, fl, (m) om utlandsstationerade statstjänstemäns socialförsäkringsförmåner och 1983/84:2198 av Gunnel Jonäng (c) om familjesituationen vid offentlig ullandstjänstgöring,

Socialförsäkringsutskoltet får anföra följande.

Anknytningen till det svenska socialförsäkringssystemet är relaterad till bosättningsbegreppet enligt lagen om allmän försäkring (AFL), Före den 1 juli 1982 saknades någon närmare bestämning av bosältningsbegreppet i AFL, I praxis tillämpades emellertid den s, k, etlårsregeln. Denna innebar alt anknytningen lill det svenska socialförsäkringssystemet vanligen bestod under det första året efter avresan från Sverige även om utlandsvistelsen redan från början var avsedd att vara längre tid än etl år, Efler beslut av riksdagen (prop, 1981/82:199, SfU 16 och rskr 435) genomfördes ftån den 1 juli 1982 en ändring av bosältningsbegreppet, som därvid också infördes i lagen om allmän försäkring. Fr. o. m. nämnda datum gäller att en person som lämnar Sverige för atl vistas utomlands anses bosatt här i landet endasl om utlandsvistelsen är avsedd atl vara längst etl år. Är utlandsvistelsen avsedd att vara längre än ett år avförs personen från socialförsäkringssystemet genast vid utresan. Undantag gäller dock för ATP som kan tjänas in av svenska medborgare även om de är bosatta utomlands.

1 den departementspromemoria (Ds S 1981:14) Socialförsäkring för vissa utlandsanställdam. m, som låg till grund för ändringen av bosättningsbegreppet föreslogs dock en särreglering beträffande utsänd arbetskraft. Den närmare innebörden av förslaget var all den utsände skulle vara försäkrad som om han vore bosatt och sysselsatt i Sverige under förutsällning att ulsändningstiden inte översteg tre år. För statligt anställda skulle inle någon tidsgräns gälla. Medföljande familjemedlemmar skulle likaledes vara försäkrade som om de vore bosatta här,

1 propositionen lades emellertid inle fram någol förslag om särregler för utsänd arbetskraft,

Gullan Lindblad m, fl, framhåller i motion 615 att det är otillfredsställande

UU 1983/84:11 24

atl utlandsstationerade statstjänstemän, som betalar full kommunal- och statsskatt i Sverige inte har samma sociala förmåner som hemmastationerade kolleger. Motionärerna begär därför förslag från regeringen till lösning av utlandsstationerad UD-personals situation inom socialförsäkringen i syfte alt nå så stor likställighet som möjligt med i Sverige bosatta personer, I motion 2198 av Gunnel Jonäng las upp frågan om social trygghet för medföljande maka/make vid offentlig utlandstjänstgöring. Motionären pekar på att det ofta är fråga om en medföljande maka som gör ett oavlönat arbete utomlands och hon anser att man bör undersöka möjligheterna för dessa medföljande atl få ATP-poäng för sitt arbele utomlands, I motionen begärs skyndsamma åtgärder från regeringen i enlighel med det anförda.

Utrikesdepartementet har hos socialdepartementet gjort framställning om att én lagändring bör göras i lagen om allmän försäkring sä atl av staten utsända tjänstemän och deras medföljande familjemedlemmar i fortsättningen får kvarstå i försäkringskassan under utlandsstationering. Enligt vad utskottet erfarit är denna fråga nu föremål för beredning inom socialdepartementet i syfte alt lägga fram förslag om en särreglering för utlandsstationerade statstjänstemän. Utskottet anser det angeläget atl frågan snarasl får en positiv lösning och förutsätter att beredningen inom regeringskansliet bedrivs med skyndsamhet. Detta bör enligt utskottets uppfattning ges regeringen till känna.

Såvitt gäller de problem som tagits upp i motion 2198 vill utskottet erinra om att rätt till tilläggspension (ATP) grundas på inkomst av förvärvsarbete. Enligt utskottets bedömning syftar motionen inte i första hand till särlösningar inom ATP-systemet utan till möjligheter för medföljande maka/make atl få förvärvsinkomst. Denna fråga ligger dock ulanför utskottets ämnesområde,

Stockholm den 13 mars 1984

På socialförsäkringsutskottets vägnar SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Doris Hävik (s), Gösta Andersson (c), Börje Nilsson (s), Allan Åkerlind (m), Ralf Lindström (s), Lars-Åke Larsson (s), Gullan Lindblad (m), Ulla Johansson (s), Lena Öhrsvik (s), Siri Häggmark (m), Margö Ingvardsson (vpk), Gunhild Bolander (c) och Rune Backlund (c).