Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Utbildningsutskottets betänkande

1983/84:7

om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1983/84:40 bil. 6 delvis)

Propositionen

Regeringen har i proposition 1983/84:40 bilaga 6 (utbildningsdeparte­mentet) under punkterna 1,3.4,7 och 8 (s. I -2. 6-12, 18-20) föreslagit riksdagen att

1.   godkänna vad som i propositionen har förordats om särskilt vecko­timpris för den icke undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen,

2.   godkänna vad som i propositionen har förordats om förskott på bidrag till förstärkningsresursen för redovisningsåret 1984/85,

3.   godkänna vad som i propositionen har förordats om minskning av tilläggsbidraget,

4.   godkänna vad som i propositionen har förordats om förskott på tilläggsbidrag för redovisningsåret 1984/85,

5.   godkänna förslaget om utbyggnad av systemet med timreduktioner,

6.   godkänna förslaget om lägsta antal elever för att undervisning i vissa språk skall få starta,

7.   godkänna förslaget om en särskild återföringsresurs i form av extra resurstimmar i anslutning till systemet nied timreduktioner,

8.   godkänna vad som i propositionen har förordats om schablontilläg­gets storlek,

9.   godkänna vad som i propositionen har förordats om schablonbidraget till folkhögskolor.

Motionerna

1983/84:86 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

11.   att riksdagen beslutar att en i förhållande till propositionens förslag lägre timreduktion i gymnasieskolan genomförs pä det sätt som anförs i motionen,

12.   att riksdagen beslutar att återinförandet av resurser för att ompröva självstudietiden i gymnasiet genomförs enligt motionens förslag,

13.   att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om återinförandet av specialarbetet i gymnasiesko­lan.

I    Riksdagen 1983/84. 14 samt. Nr 7

UbU 1983/84:7

 

UbU 1983/84:7                                                                        2

1983/84: 100 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari. såvitt nu är i fråga, yrkas

23.   atl riksdagen avslår regeringens förslag om reduktion av vecko­timpriset,

24.   att riksdagen avslår regeringens förslag i fråga om tilläggsbidraget för vikarieinsatser,

25.   att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om ett enkelt elevrelaterat statsbidragssystem i enlighet med vad som anförs i motionen.

26.   att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till besparingar inom grundskolan i enlighet med vad som anförs i motionen,

27.   att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförs om inriktningen av besparingarna inom grundskolan,

28.   att riksdagen avslår förslaget om 40 milj. kr. till omprövning av självstudietiden,

29.   att riksdagen avslår regeringens förslag rörande besparing pä kom­munal vuxenutbildning.

1983/84: 140 av Per Unckel m.fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1.   att riksdagen beslutar att avslå propositionens förslag om timreduk­tion, återföringsresurs och återföring av medel för täckande av självstudie­tid,

2.   att riksdagen beslutar att bifalla det timreduktionsförslag som presen­terats i motionen,

3.   att riksdagen beslutar att bifalla det förslag i fråga om självstudietid som framförts i motionen,

4.   att riksdagen beslutar att genomföra den ytterligare reducering av koefficienten i det allmänna bidraget till folkhögskolan i enlighet med vad som framhållits i motionen.

1983/84: 147 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå proposition 1983/84:40 i vad avser ändring av schablontillägget till kommuner som anordnar kommunal vuxenutbildning.

1983/84: 148 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå proposition 1983/84:40 i vad avser förändring av det allmänna bidra­get till driften av folkhögskolor.

1983/84: 149 av Lars Werner m.fi. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar avslå proposition 1983/84:40 i vad avser anslaget Bidrag till driften av grundskolor och anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1983/84:40 bilaga 6, punkterna 1, 3, 4, 7 och 8. Punkt 5 behandlas i ett senare betänkande.

 

UbU 1983/84:7                                                                        3

Bidrag till driften av grundskolor m.m.

Statsbidraget till kommunerna för.driften av grundskolor består såvitt avser förstärkningsresursen av två delar. Bidrag motsvarande kostnaden för 0,5194 veckotimmar per elev utgår till kostnader för insatser för under-.visning, medan bidrag motsvarande 0,1248 veckotimmar per elev utgår till kostnader för andra särskilda insatser under skoldagen samt kostnader för det lokala planeringsrådet.

Föredragande statsrådet anför att för förstärkningsresursen gäller att bidraget utgår med ett visst belopp per veckotimme (veckotimpris). Veckotimpriset fastställs årligen av regeringen på grundval av den genom­snittliga lönekostnaden för lärarledd undervisning i grundskolan. I det löneläge som kan antas komma att gälla för redovisningsäret 1983/84 motsvarar veckotimpriset en månadslön för en heltidsanställd om ca 8500 kr. Den personal som har hand om den största delen av den verksamhet som inte är undervisning har enligt föredragande statsrådet ett löneläge som betydligt understiger nämnda lön. 1 denna bemärkelse kan alltså kommunerna sägas få ett statsbidrag för den icke undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen som överstiger de faktiska lönekostna­derna. Mot bakgrund härav förordar föredragande statsrådet att ett särskilt veckotimpris införs för den icke undervisningsbundna delen av förstärk­ningsresursen. Detta veckotimpris bör sättas 15% lägre än det som gäller för förstärkningsresursen i övrigt, vilket motsvarar en månadslön för en. heltidsanställd om ca 7 225 kr.

Den långsiktiga besparingseffekten till följd av regeringens förslag be­räknas till 106 milj. kr. per år. Det särskilda veckotimpriset föreslås gälla fr. o. m. redovisningsäret 1984/85. Genom statsbidragssystemets konstruk­tion skulle effekt på statsbudgeten normalt uppstå först budgetåret 1985/ 86. För att besparingseffekt skall inträffa redan, budgetåret 1984/85 bör enligt föredragande statsrådet hänsyn tas till det särskilda veckotimpriset redan vid utbetalning av förskott på statsbidraget under budgetåret 1984/ 85.

Föredragande statsrådet förordar vidare att tilläggsbidraget till kommu­nerna minskas med 161 milj. kr. räknat i antaget kostnadsläge för redovis­ningsåret 1983/84 och med beaktande ay kostnaderna för lönekostnadspå­lägg och bidrag till sociala avgifter. Med tilläggsbidraget bestrids bl. a. vikariekostnader. För att effekt pä statsbudgeten skall uppstå redan bud­getåret 1984/85 bör föreslagen minskning påverka utbetalningen av för­skott under budgetåret 1984/85.

I motion 1983/84: 149 (i denna del) yrkas avslag pä regeringens förslag om minskning av statsbidraget till grundskolan. Enligt motion 1983/84: 100 (yrkandena 23, 24, 25, 26 och 27) innebär förslagen om besparing på grundskolans område en ökad detaljstyrning av skolans verksamhet, var­för förslagen avvisas. I samma motion föreslås ett elevrelaterat statsbi­dragssystem för grundskolan. Med ett sådant system kan enligt motionä-11    Riksdagen 1983184. 14 saml. Nr 7

Rättelse: S. 4, rad 12-13 Står: vikariekostnader i grundskolan. Rättat till: kostnader

för-------------- upprätthållande. Tillkommer: (under de            ledighet).

S. 4, rad 14 Tillkommer: (längre ledighet).

UbU 1983/84:7                                                                     4

rema eventuella besparingar ges en mer generell karaktär. I avvaktan på skisserat statsbidragssystem bör riksdagen enligt motionärema uppdra åt regeringen att återkomma med ett nytt besparingsförslag för grundskolan som lämnar frihet åt den enskilda kommunen att själv ta ställning till var besparingarna skall göras.

Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och motionsyrkan­dena anföra följande.

Det statliga driftbidraget skall garantera en likvärdig utbildningsstandard i hela landet. De besparingsåtgärder som regeringen föreslår för grundsko­lans del påverkar inte i första hand den reguljära undervisningen — vilket utskottet finner väsentiigt - utan vissa övriga verksamheter och viss vikarie verksamhet. Utskottet erinrar vidare om att kostnader för undervis­ningens upprätthållande kan bestridas med såväl förstärkningsresurs (un­der de två första dagarna av lärares ledighet) som tilläggsbidrag (längre ledighet). Hur vikariebehovet den första frånvarodagen för lärare skall tillgodoses får enligt propositionen avgöras av den enskilda kommunen.

Riksdagen har så sent som år 1978 beslutat om ett nytt statsbidragssy­stem för grundskolan (prop. 1977/78:85, UbU 1977/78:21, rskr 1977/ 78:260). Effekterna av statsbidragssystemet för stat och kommun granskas f. n. både inom skolöverstyrelsen och inom regeringskansliet.

Med hänvisning till vad som redovisats avstyrker utskottet motionerna 1983/84:100 yrkandena 23, 24, 25, 26 och 27 samt motion 1983/84:149 i denna del. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen godkänner förslagen om dels särskilt veckotimpris för den icke undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen och förskott på bidrag till förstärkningsresursen för redovisningsåret 1984/85, dels minskning av tilläggsbidraget och förskott på tilläggsbidrag för redovisningsåret 1984/85.

Bidrag till driften av gymnasieskolor

Enligt skolförordningen anordnas normalt en undervisningsgrupp för varje påböijat 30-tal elever i ett ämne. Om i ett sådant ämne det totala antalet elever i årskursen vid skolan är lägre än 12, skall antalet veckotim­mar enligt timplanen minskas (jfr förordningen 1982:40 om timreduktioner i gymnasieskolan vid låga elevtal). Systemet med timreduktioner innebär att timtalet minskas med ca 20%, när det totala antalet elever är 8-11 eller, i latin och grekiska, 5-8. Timreduktionssystemet omfattar inte yr­kesämnen och andra ämnen som har delningstalet 16.

Föredragande statsrådet anser att systemet med timreduktion bör byg­gas ut till att omfatta även intervallen 12-17 och 18-23 elever. Därvid bör reduktion göras med ca 15 resp. 10%. För latin och grekiska, som i dag inte berörs av systemet med timreduktion när antalet elever är större än 8, bör enligt propositionen ingen förändring ske. På samma sätt som latin och grekiska bör även fem mindre vanliga nyböijarspråk behandlas, nämligen finska, italienska, kinesiska, portugisiska och ryska. Undervisning i dessa språk bör också få starta med fem elever.

 

UbU 1983/84:7                                                                        5

Ämnen med delningstalet 16 bör, heter det i propositionen, liksom tidigare undantas från systemet med timreduktion.

När nu systemet med timreduktioner ökar i omfattning, behövs enligt föredragande statsrådet en särskild återföringsresurs. Denna kan då funge­ra som ett komplement till den nu för varje skola varierande reguljära förstärkningsresursen. Återföringsresursen bör anges i ett visst antal lärar-timmar som kommuner och skolenheter kan tilldelas som extra resurstim­mar, dvs. ett tillskott till de resurstimmar som finns enligt redan gällande regler. Det bör fä ankomma på SÖ att fördela timmarna i återföringsresur­sen mellan länsskolnämnderna, vilka sedan i sin tur får fördela timmarna mellan de kommuner och skolenheter som är i särskilt behov av extra resurser.

Genom timreduktioner vid grupper upp t.o.m. 23 elever sparas enligt propositionen ca 115 milj. kr. Av detta belopp föreslås ca 40 milj. kr. tas i anspråk i samband med en omprövning av ordningen med självstudietim­mar på de teoretiska linjerna. Av resterande indragna ca 75 milj. kr. föreslås 20% — ca 15 milj. kr. — ställas till lokal disposition som en återföringsresurs i anslutning till systemet med timreduktioner. 60 milj. kr. utgör därmed den direkta besparingen för gymnasieskolans del. Regering­ens förslag bör enligt propositionen genomföras fr.o.m. budgetåret 1984/ 85.

I motion 1983/84: 149 (i denna del) yrkas avslag på regeringens förslag om minskning av statsbidraget till gymnasieskolan genom en utbyggnad av systemet med timreduktioner. En särskild återföringsresurs behövs där­med enligt motionärerna inte. Till frågan om en omprövning av ordningen med självstudietimmar på de teoretiska linjerna avser motionärerna åter­komma under allmänna motionstiden innevarande riksmöte.

Enligt motion 1983/84:140 (yrkandena I, 2 och 3) bör inte systemet med timreduktion för undervisningsgrupp utvidgas så mycket som regeringen föreslår. Det måste först visas att en sådan reduktion kan ske utan att skolans kvalitetskrav eftersatts. Reduktion av lärartimtalet för undervis­ningen bör, utöver vad som nu gäller, endast komma i fråga när det totala elevantalet är 15 eller mindre. En särskild återföringsresurs behövs enligt motionärerna inte vid av dem föreslagen begränsning av timreduktionssys­temet. För att avskaffa ordningen med självstudietimmar föreslås att re­surser för ändamålet anvisas genom att tillämpa en av SÖ förordad modell i vilken tiden för elevernas skriftliga prov avräknas från lärarnas tjänstgö­ring. Lärartimmar som på så sätt frigörs avses bli överförda till skolans förstärkningsresurs.

Även i motion 1983/84: 86 (yrkandena 11 och 12) föreslås en begränsning av systemet med timreduktion jämfört med regeringens förslag samt att man bör använda SÖ:s nyssnämnda modell för att frigöra lärartimmar för handledningsinsatser. Därigenom skulle ordningen med självstudietimmar i gymnasieskolan kunna avskaffas.

 

UbU 1983/84:7                                                                        6

I motion 1983/84: 100 (yrkande 28) accepteras regeringens förslag till timreduktioner. Till skillnad från regeringen anser motionärerna att ord­ningen med självstudietimmar i gymnasieskolan inte bör omprövas, då regeringens förslag härom endast innebär att tillgängliga lärarresurser överflyttas från ett ändamål till ett annat. Det samlade statsbidraget till gymnasieskolan kan enligt motionärerna därför minskas med 40 milj. kr. utöver den av regeringen föreslagna nettobesparingen om 60 milj. kr.

Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och ifrågavarande motionsyrkanden anföra följande.

Vad först gäller elevtalet för start av undervisning i vissa språk tillstyr­ker utskottet att, liksom i fråga om latin och grekiska, lägsta antalet elever skall vara fem för undervisning i finska, italienska, kinesiska, portugisiska och ryska.

Liksom tidigare bör ämnen med delningstalet 16 undantas från systemet med timreduktion.

För finska, grekiska, italienska, kinesiska, latin, portugisiska och ryska bör i enlighet med regeringens förslag gälla att ingen timreduktion skall ske, när antalet elever är större än 8.

Utskottet tillstyrkeratt timreduktion i övrigt görs med 15% vid interval­let 12-17 elever och med 10% vid intervallet 18-23 elever. Därmed avstyrker utskottet motionerna 1983/84:86 yrkande 11 i denna del, 1983/ 84: 140 yrkandena 1 i denna del och 2 samt 1983/84:149 i denna del.

Vidare tillstyrker utskottet förslaget om en särskild återföringsresurs i form av extra resurstimmar i anslutning till systemet med timreduktioner. Motionerna 1983/84:86 yrkande 11 i denna del, 1983/84: 140 yrkande I i denna del och 1983/84: 149 i denna del avstyrks.

Med avstyrkan av motion 1983/84: 100 yrkande 28 tillstyrker utskottet att 40 milj. kr. av den bruttobesparing om 115 milj. kr., som erhålls vid timreduktioner vid grupper upp t. o. m. 23 elever, tas i anspråk i samband med en omprövning av ordningen med självstudietimmar på de teoretiska linjerna. Till detta avser föredragande statsrådet att återkomma i sina förslag till budgetpropositionen 1984. Utskottet vill i detta sammanhang peka pä att det i föreliggande proposition bland olika besparingsmöjlig­heter redovisas en modell, som SÖ förordat och i vilken tiden för elevernas skriftliga prov avräknas från lärarnas tjänstgöring. Med hänsyn till sam­bandet med gällande kollektivavtal och förutsättningarna för detta har föredragande statsrådet inte varit beredd att nu förorda detta förslag. Utskottet har inhämtat att det i avtal den 29 april 1983 om löner 1983 för stalstjänstemän m.fl. gjordes en protokolisanteckning av innebörd att parterna, i avvaktan på nytt kollektivavtal om lärares skyldigheter och arbetstider, är ense om att hittillsvarande praxis på området skall tilläm­pas. Med hänvisning härtill och till den bedömning som föredragande siaisiådet gort avstyrker utskottet motionerna 1983/84:86 yrkande 12 och 1983/84: 140 yrkandena 1 i denna del och 3. Utskottet avstyrker också motion 1983/84: 149 i denna del.

 

UbU 1983/84:7                                                                        7

I detta sammanhang tar utskottet upp frågan om specialarbetet i gymna­sieskolan. Enligt motion 1983/84: 86 (yrkande 13) bör specialarbetet återin­föras i gymnasieskolan.

Riksdagen har år 1981 beslutat att specialarbete inte behöver utföras i gymnasieskolan i de fall då eleverna i årskurs 3 bedriver självstudier systematiskt (prop. 1981/82: 14, UbU 1981/82:5, rskr 1981/82: 112). Här­med förstås enligt SÖ självstudier under minst en veckotimme. Vid de skolenheter där självstudietimmar inte finns utiagda på schemat i årskurs 3 skall eleverna utföra ett självständigt arbete som påminner om specialarbe­tet (UbU 1981/82:5 s. 10).

Enligt uppgift från utbildningsdepartementet kommer frågan om själv­ständigt arbete i gymnasieskolan att tas upp i den aviserade princippropo­sitionen om ett förnyelsearbete inom gymnasieskolan.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1983/84:86 yrkande 13.

Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m.

För kommunal vuxenutbildning (komvux) utgår f.n. ett schablontillägg till kommun som anordnar sådan utbildning. Schablontillägget utgår för kostnader inom komvux för stödundervisning, studiehandledning, studie-och yrkesorientering samt kostnader som kommunen finner skäl att äta sig för annan studie- och yrkesorientering för vuxna. Till grund för beräkning­en av schablontillägget ligger det högsta antalet lektioner enligt timpla­nerna för de kurser som kommunen faktiskt anordnat. Schablontilläggets storlek beräknas utifrån en viss procent av timarvodet enligt en viss beteckning, en viss arvodesgrupp och en viss ålderstilläggsklass. Denna procentsats är nu för grundskolekurs 25, för gymnasieskolkurser i all­männa ämnen 13, för särskilda yrkesinriktade kurser 13 samt för grundut­bildning för vuxna 15. Även arvodesgrupper och älderstilläggsklasser vari­erar.

Enligt föredragande statsrådet bör en minskning av statens utgifter för komvux kunna göras genom att samma procentsats och arvodesbelopp används vid beräkning av schablontilläggets storlek för kurser på de olika nivåerna. Detta får också ses som ett led i förenklingen av statsbidragssy­stemet för komvux. Schablontillägget är en totalresurs som kommunerna kan använda helt fritt efter lokala behov inom ramen för angivna ändamål. Föredragande statsrådet föreslår mot denna bakgrund att schablontilläg­gets storlek för samtliga kurser i komvux fr. o. m. den 1 juli 1984 fastställs till 15% av ett timarvode som motsvarar det som nu utgår för grundskole­kurser. Härigenom uppkommer en utgiftsminskning på ca 10 milj. kr.

I motion 1983/84:147 yrkas avslag på regeringens förslag i vad gäller ändring av schablontillägget till kommuner som anordnar kommunal vux­enutbildning. Enligt motion 1983/84:100 (yrkande 29) bör ingen besparing göras när det gäller kommunal vuxenutbildning. Däremot har motionärer­na inget emot att man i förenklingssyfte fastställer en procentsats för

 

UbU 1983/84:7                                                                        8

schablontillägget som är gemensam för alla typer av kommunal vuxenut­bildning.

Utskottet föreslår med hänvisning till det statsfinansiella läget att riksda­gen godkänner vad. som i propositionen har förordats om schablontilläg­gets storlek. Samtidigt avstyrks motionerna 1983/84:100 yrkande 29 och 1983/84:147.

Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.

Statsbidraget till folkhögskolor, som innevarande budgetår uppgår till ca 405 milj. kr., består till ca 94% av ett allmänt bidrag.

En minskning av statens utgifter för folkhögskolan bör enligt föredragan­de statsrådet kunna göras genom förändringar i det allmänna bidraget. Huvuddelen av detta utgår i form av ett schablonbidrag som beräknas utifrån följande formel: antalet elevveckor x koefficienten 0,0037 x lärar-lön inkl. sociala avgifter enligt lönegrad L 12:4. Genom att sänka koeffi­cienten 0,0037 till 0,0036, dvs.med ca 2,7%, når man en utgiftsminskning pä ca 10,5 milj. kr. jämfört med vad som budgeterats för innevarande budgetär. Föredragande statsrådet förordar en sådan minskning av koeffi­cienten till 0,0036 fr. o. m. den 1 juli 1984. Hon anmäler samtidigt sin avsikt att i anslutning härtill föreslå regeringen att de nuvarande bestämmelserna i folkhögskoleförordningen (1977:551) om en lärartäthet av i genomsnitt 2,15 lärartimmar per elevvecka ändras fr.o.m. den 1 juli 1984, så att lärartätheten inte skall behöva uppgå till mer än 2,10 lärartimmar per elevvecka. Motsvarande förändring bör enligt henne göras vid omräkning av tjänstgöringstimmar i studiecirkelarbete till elevveckor enligt 84 § folk­högskoleförordningen (1977:551).

1 motion 1983/84: 148 yrkas avslag på regeringens förslag i vad avser förändring av det allmänna bidraget till driften av folkhögskolor. Enligt motion 1983/84:140 (yrkande 4) bör bestämmelserna i folkhögskoleförord­ningen (1977:551) om en lärartäthet av i genomsnitt 2,15 lärartimmar per elevvecka ändras till 2,00 lärartimmar per elevvecka, så att koefficienten i det allmänna bidraget kan sänkas frän 0,0037 till 0,0034. Detta innebär en besparing på ytterligare 21 milj. kr. utöver regeringens förslag, dvs. med sammanlagt ca 8,1 %.

Med hänvisning till det statsfinansiella läget tillstyrker utskottet rege­ringens förslag till ändring av schablonbidraget till folkhögskolor innebä­rande en besparing på 2,7% och avstyrker därmed motion 1983/84:148. Utskottet kan däremot inte tillstyrka yrkandet om en besparing på drygt 8%. Riksdagen bör därför avslå motion 1983/84: 140 yrkande 4.

Hemställan Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till proposition  1983/84:40 och med avslag på motionerna 1983/84:100 yrkandena 23, 25, 26 och 27 i

 

UbU 1983/84:7                                                                        9

motsvarande delar samt 1983/84:149 i denna del godkänner vad som i propositionen har förordats om särskilt veckotimpris för den icke undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen,

2.   att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:40 och med avslag på motionerna 1983/84: 100 yrkandena 23, 25, 26 och 27 i motsvarande delar samt 1983/84:149 i denna del godkänner vad som i propositionen har förordats om förskott på bidrag till förstärkningsresursen för redovisningsåret 1984/85,

3.   att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:40 och med avslag pä motionerna 1983/84: 100 yrkandena 24, 25, 26 och 27 i motsvarande delar samt 1983/84:149 i denna del godkänner vad som i propositionen har förordats om minskning av tilläggsbidra­get,

4.   att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:40 och med avslag på motionerna 1983/84:100 yrkandena 24, 25, 26 och 27 i motsvarande delar samt 1983/84: 149 i denna del godkänner vad som i propositionen har förordats om förskott på tilläggsbidrag för redovisningsåret 1984/85,

5.   att riksdagen beträffande lägsta antalet elever för att undervis­ning i vissa språk skall få starta godkänner vad som har förordats i proposition 1983/84:40,

6.   att riksdagen riied bifall till proposition 1983/84:40 och med avslag på motionerna 1983/84:86 yrkande 11 i denna del, 1983/ 84:140 yrkandena 1 i denna del och 2 samt 1983/84:149 i denna del godkänner vad som i propositionen har förordats om utbygg­nad av systemet med timreduktioner,

7.   att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:40 och med avslag på motionerna 1983/84:86 yrkande II i denna del, 1983/ 84: 140 yrkande 1 i denna del och 1983/84: 149 i denna del god­känner vad som i propositionen har förordats om en särskild återföringsresurs i form av extra resurstimmar i anslutning till systemet med timreduktioner,

8.   att riksdagen rned bifall till proposition 1983/84:40 och med avslag på motionerna 1983/84:86 yrkande 12, 1983/84:100 yr­kande 28 och 1983/84:140 yrkandena 1 i denna del och 3 samt 1983/84:149 i denna del godkänner vad som i propositionen har förordats om återföring av medel för omprövning av ordningen med självstudietimmar,

9.   att riksdagen beträffande specialarbetet i gymnasieskolan avslår motion 1983/84:86 yrkande 13,

10. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:40 och med avslag på motionerna 1983/84: 100 yrkande 29 och 1983/84:147 godkänner vad som i propositionen har förordats om storleken pä schablontillägget för kommunal vuxenutbildning.

 

UbU 1983/84:7                                                                       10

11. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:40 och med avslag på motionerna 1983/84: 140 yrkande 4 och 1983/84: 148 godkänner vad som i propositionen har förordats om schablonbi­draget till folkhögskolor.

Stockholm den 6 december 1983

Pä utbildningsutskottets vägnar GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m). Pär Granstedt (c), Iris Mårtensson (s), Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag (fp), Björn Samuelson (vpk), Gunnar Hökmark (m) Larz Johansson (c) och Ingvar Johnsson (s).

Reservationer

1. Förstärkningsresurs och tilläggsbidrag för grundskolan (mom. 1, 2, 3 och 4)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar "Det statliga" och slutar "redovisningsåret 1984/85" bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till det statsfinansiella läget och det stora behovet av besparingar vill utskottet inte motsätta sig den sammanlagda besparingen pä grundskolan men väl sättet på vilket den genomförs. Eftersom kommu­nerna i dag har anpassat verksamhetens omfattning till den totala resursens volym i kronor istället för veckotimmar, innebär förslaget endera en sänk­ning av ambitionsnivån eller en stor kostnadsövervältring från staten till kommunerna. Reduktionen av statsbidraget till vikarier innebär att man gör det möjligt att införa helt lärarlösa skoldagar i grundskolan. De av regeringen föreslagna besparingarna innebär dessutom en ökad detalj­styrning av skolans verksamhet. Utskottet kan inte acceptera minskningen av förstärkningsresursen och tilläggsbidraget. Strävan bör i stället vara att komma fram till ett elevrelaterat statsbidragssystem med en mycket låg grad av detaljreglering. Med ett sådant system kan eventuella besparingar ges en mer generell karaktär och kommunernas möjligheter att möta så­dana besparingar genom egna besparings- och effektivitetsätgärder i mot­svarande grad öka. I avvaktan pä ett sådant statsbidragssystem bör riksda­gen nu uppdra ät regeringen att återkomma med ett nytt besparingsförslag för grundskolan.

 

UbU 1983/84:7                                                                       II

Vad utskottet här har anfört om besparingar inom grundskolan bör riksdagen med avslag på proposition 1983/84:40 och med bifall till motion 1983/84: 100 yrkandena 23, 24, 25, 26 och 27 samt med anledning av motion 1983/84: 149 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1, 2, 3 och 4 bort ha följande lydelse:

1.    att riksdagen beträffande särskilt veckotimpris för den icke un­dervisningsbundna delen av förstärkningsresursen med avslag på proposition 1983/84:40 och med bifall till motion 1983/84:100 yrkandena 23, 25, 26 och 27 i motsvarande delar samt med anledning av motion 1983/84: 149 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2.    att riksdagen beträffande förskott på bidrag till förstärkningsre­sursen för redovisningsåret 1984/85 med avslag på proposition 1983/84:40 och med bifall till motion 1983/84: 100 yrkandena 23, 25, 26 och 27 i motsvarande delar samt med anledning av motion 1983/84: 149 i denna del som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört,

3.    att riksdagen beträffande minskning av tilläggsbidraget med av­slag på proposition 1983/84:40 och med bifall till motion 1983/ 84:100 yrkandena 24, 25, 26 och 27 i motsvarande delar samt med anledning av motion 1983/84:149 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4.    att riksdagen beträffande förskott på tilläggsbidrag för redovis­ningsäret 1984/85 med avslag pä proposition 1983/84:40 och med bifall till motion 1983/84: 100 yrkandena 24, 25, 26 och 27 i motsvarande delar samt med anledning av motion 1983/84: 149 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Förstärkningsresurs och tilläggsbidrag för grundskolan (mom. 1, 2, 3 och 4)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar "Det statliga" och slutar "redovisningsåret 1984/85" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det finns skäl till sparsamhet i meningen aktsamhet med samhällets resurser. Däremot är utskottet inte berett att tillstyrka besparingsåtgärder av det slag som regeringen nu föreslär för grundskolans del. Veckotimpriset för den icke undervisningsbundna delen av förstärk­ningsresursen och tilläggsbidragets omfattning bör vara oförändrade. Om man vill ha en jämlik odifferentierad skola måste skolväsendet få de resurser som behövs. Annars rubbas målen för undervisningen. Vad ut-

 

UbU 1983/84:7                                                                        12

skottet här har anfört om besparingar inom grundskolan bör riksdagen med bifall till motion 1983/84: 149 i denna del och med avslag på proposition 1983/84:40 samt motion 1983/84: 100 yrkandena 23, 24, 25, 26 och 27 som sin mening ge regeringen till känna,    ,

dels att utskottets hemställan under I, 2, 3 och 4 bort ha följande lydelse:

1.   att riksdagen beträffande särskilt veckotimpris för den icke un­dervisningsbundna delen av förstärkningsresursen med bifall till motion 1983/84:149 i denna del avslår proposition 1983/84:40 och motion 1983/84: 100 yrkandena 23, 25, 26 och 27 i motsvaran­de delar,

2.   att riksdagen beträffande förskott på bidrag till förstärkningsre­surserna för redovisningsåret 1984/85 med bifall till motion 1983/ 84: 149 i denna del avslår proposition 1983/84:40 och motion 1983/84: 100 yrkandena 23, 25, 26 och 27 i motsvarande delar,

3.   att riksdagen beträffande minskning av tilläggsbidraget med bi­fall till motion 1983/84: 149 i denna del avslår proposition 1983/ 84:40 och motion 1983/84: 100 yrkandena 24, 25, 26 och 27 i motsvarande delar,

4.   att riksdagen beträffande förskott på tilläggsbidrag för redovis­ningsäret 1984/85 med bifall till motion 1983/84: 149 i denna del avslår proposition 1983/84:40 och motion 1983/84:100 yrkan­dena 24, 25, 26 och 27 i motsvarande delar,

3. Systemet med timreduktioner (mom. 6 och 7)

Rune Rydén (m), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag (fp) och Gunnar Hökmark (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar "Utskottet tillstyrker" och slutar "del avstyrks" bort ha följande lydelse:

När det gäller frågan om att generellt utvidga systemet med timreduktion anser utskottet att detta inte är möjligt i den utsträckning som regeringen föreslår utan att kraven pä kvalitet i undervisningen eftersatts. Reduktion av lärartimtalet för undervisningen bör därför, utöver vad som nu gäller, endast komma i fråga när det totala elevantalet i gruppen är 15 eller mindre. Genom att systemet med.timreduktion på detta sätt begränsas jämfört med regeringens förslag behövs ingen återföringsresurs.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på proposition 1983/84:40 och motion 1983/84:149 i denna del, med bifall till motion 1983/84:140 yrkandena 1 i denna del och 2 samt med anledning av motion 1983/84:86 yrkande 11 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande utbyggnad av systemet med timreduktioner. Riksdagen bör med bifall till motionerna 1983/84:86 yrkande 11 i denna del

 

UbU 1983/84:7                                                                       13

och 1983/84:140 yrkande I i denna del samt med anledning av motion 1983/ 84: 149 i denna del avslå förslaget om en särskild återföringsresurs i form av extra resurstimmar i anslutning till systemet med timreduktioner.

dels att utskottets hemställan undet 6 och 7 bort ha följande lydelse:

6.    att riksdagen beträffande utbyggnad av systemet med timreduk­tioner med avslag på proposition 1983/84:40 och motion 1983/ 84: 149 i denna del, med bifall till motion 1983/84: 140 yrkandena I i denna del och 2 samt med anledning av motion 1983/84:86 yrkande 11 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7.    att riksdagen beträffande en särskild återföringsresurs i form av extra resurstimmar i anslutning till systemet med timreduktioner med bifall till motionerna 1983/84: 86 yrkande 11 i denna del och 1983/84: 140 yrkande I i denna del samt med anledning av motion 1983/84:149 i denna del avslår proposition 1983/84:40.

4. Systemet med timreduktioner (mom. 6 och 7)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar "Utskottet tillstyrker" och slutar "del avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det finns skäl till sparsamhet i meningen aktsamhet med samhällets resurser. Däremot är utskottet inte berett att tillstyrka besparingsåtgärder av det slag som regeringen nu föreslår för gymnasie­skolans del. I den föreliggande propositionen vill regeringen avskaffa de s. k. lärarlösa lektionerna genom att 40 milj. kr. omfördelas. Sanningen är att i stället för lärarlösa lektioner reduceras timtalet, dvs. antalet lektioner, för eleverna även vid gruppstorlekar mellan 12-23 elever. Ytterligare 60 milj. kr. dras in av gymnasieskolans resurser. Detta föresläs i en tid, då gymnasieskolan skall ta emot praktiskt taget alla 16-åringar, även de svag-presterande och svagmotiverade samt dem som inte har fullständig studie­kurs i grundskolan. Konsekvensen av besparingen blir inte bara att de flesta elever får mindre undervisning, vilket innebär sänkt kunskapsstan­dard, utan även att det uppstår en mängd problem för praktiskt taget samtiiga på en skola. Eleverna får ett schema med håltimmar. Lärarna måste planera samma kurs med olika timtal. Skolledarnas arbete med tjänstefördelningen blir komplicerad med lärarnas tjänstgöring uttryckt i centimaler. Schemaläggningen blir ännu mera komplicerad. När höstter­minen sedan startar stämmer varken tjänstefördelning eller schema, efter­som många elever ändrar sina studieplaner och ämnesval under sommaren och vid höstterminens start. Då måste en hel del av den fria resursen användas för att ge lärarna nya timmar för att tillgodose deras lagliga rätt

 

UbU 1983/84:7                                                                       14

till full tjänst. Resurstimmarna kan då inte användas till de elever som bäst behöver hjälp och stöd.

Det är nödvändigt att i en sparsituation ha en övergipande strategi, i vilken också målen för skolan tas med i bilden. Om man vill ha en gymnasieskola för alla och dessutom under den närmaste tiden göra en reformering av gymnasieskolan, måste skolväsendet få de resurser som behövs. Annars rubbas målen för undervisningen.

Med hänvisning till vad som redovisats förslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1983/84: 149 i denna del avslår proposition 1983/84:40 och motionerna 1983/84:86 yrkande 11 och 1983/84: 140 yrkandena 1 och 2 i vad avser utbyggnad av systemet med timreduktioner och en särskild återföringsresurs i form av extra resurstimmar i anslutning till systemet med timreduktioner,

dels att utskottets hemställan under 6 och 7 bort ha följande lydelse:

6.    att riksdagen beträffande utbyggnad av systemet med timreduk­tioner med bifall till motion 1983/84: 149 i denna del avslår propo­sition 1983/84:40 och motionerna 1983/84:86 yrkande 11 i denna del och 1983/84:140 yrkandena 1 i denna del och 2,

7.    att riksdagen beträffande en särskild återföringsresurs i form av extra resurstimmar i anslutning till systemet med timreduktioner med bifall till motion 1983/84: 149 i denna del avslår proposition 1983/84:40 och motionerna 1983/84:86 yrkande 11 i denna del och 1983/84: 140 yrkande 1 i denna del,

5. Omprövning av ordningen med självstudietimmar (mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Rune Rydén (m), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag (fp) och Gunnar Hökmark (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 6 börjar "Med avstyr­kan" och slutar "denna del" bort ha följande lydelse:

När det gäller omprövning av ordningen med självstudietimmar på de teoretiska linjerna har utskottet i likhet med SÖ gjort den bedömningen att det bör vara möjligt att i viss utsträckning avräkna tiden för elevernas skriftliga prov från lärarnas tjänstgöring. Vinsten ligger i att det behövs betydligt färre lärare för att övervaka skrivningar än för att undervisa vederbörande klasser. Ett visst antal lärartimmar sparas in. De resurstim­mar som på så sätt erhålls kan återföras till skolans förstärkningsresurs och användas för lärarhandledning under självstudietid. Utskottet föreslår att riksdagen beträffande återföring av medel för omprövning av ordningen med självstudietimmar med bifall till motionerna 1983/84:86 yrkande 12 och 1983/84: 140 yrkandena 1 i denna del och 3 samt med anledning av

 

UbU 1983/84:7                                                                       15

motion 1983/84: 149 i denna del avslår vad som har förordats i proposition 1983/84:40 och motion 1983/84: 100 yrkande 28 samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställande under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande återföring av medel för omprövning av ordningen med självstudietimmar med avslag på proposition 1983/84:40 och motion 1983/84: 100 yrkande 28, med bifall till motionerna 1983/84:86 yrkande 12 och 1983/84: 140 yrkandena I i denna del och 3 samt med anledning av motion 1983/84: 149 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Omprövning av ordningen med självstudietimmar (mom. 8)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar "Med avstyr­kan" och slutar "denna del" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör ordningen med självstudietimmar i gymna­sieskolan inte prövas om. Eftersom föredragande statsrådet inte på något sätt beskriver hur den aviserade omprövningen skall gå till är utskottet inte berett att acceptera detta förslag. Enligt utskottets mening innebär rege­ringsförslaget endast en överflyttning av lärarresurser från ett ändamål till ett annat inom gymnasieskolan. Statsbidraget till gymnasieskolan kan såle­des minskas med 40 milj. kr. utöver den av regeringen föreslagna nettobe­sparingen om 60 milj. kr. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1983/ 84: 100 yrkande 28 och med avslag på proposition 1983/84:40 och motio­nerna 1983/84:86 yrkande 12, 1983/84:140 yrkande I i denna del och 3 samt 1983/84:149 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande återföring av medel för omprövning av ordningen med självstudietimmar med bifall till motion 1983/ 84:100 yrkande 28 och med avslag på propostion 1983/84:40 och motionerna 1983/84: 86 yrkande 12, 1983/84: 140 yrkande 1 i den­na del och 3 samt 1983/84:149 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Omprövning av ordningen med självstudietimrnar (mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservation 4 Björn Samuelsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 6 börjar "Med avstyr­kan" och slutar "denna del" bort ha följande lydelse:

 

UbU 1983/84:7                                                                       16

Frågan om en omprövning av ordningen med självstudietimmar på de teoretiska linjerna bör inte behandlas i detta sammanhang. Utskottet avser att senare under riksmötet ta upp denna fråga. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1983/84: 149 i denna del och med avslag på proposition 1983/84:40 och motionerna 1983/84:86 yrkande 12, 1983/84: 100 yrkande 28 och 1983/84: 140 yrkandena 1 i denna del och 3 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande återföring av medel för omprövning av
ordningen med självstudietimmar med bifall till motion 1983/
84: 149 i denna del och med avslag pä proposition 1983/84:40 och
motionerna 1983/84:86 yrkande 12, 1983/84: 100 yrkande 28 och
1983/84: 140 yrkandena 1 i denna del och 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Specialarbetet i gymnasieskolan (mom. 9)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar "Riksdagen har" och slutar "yrkande 13" bort ha följande lydelse:

Det är angeläget att eleverna pä de treåriga linjerna som en förberedelse för kommande högre studier får träning i att arbeta självständigt. Den successivt stegrade träningen av elevernas förmåga bör avslutas med ett specialarbete förlagt till årskurs 3. Detta innebär att eleven under längre tid så självständigt som möjligt, vid sidan av den dagliga undervisningen, skall söka lösa en uppgift av något större omfattning, motsvarande en veckas genomsnittlig arbetsinsats. Det är viktigt att i unga år ta ,vara pä och stimulera elevernas naturliga vetgirighet och skapande förmåga. Redan på det gymnasiala stadiet kan därigenom utvecklas ett intresse som kan ligga till grund för en framtida forskningsverksamhet. Enligt utskottets mening bör regeringen lägga fram förslag om hur ett sådant specialarbete skall kunna inrymmas i gymnasieskolans arbetsformer. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:86 yrkande 13 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen beträffande specialarbetet i gymnasieskolan med
bifall till motion 1983/84:86 yrkande 13 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

 

UbU 1983/84:7                                                                    17

9. Storleken på schablontillägget för kommunal vuxenutbildning (mom. 10)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar "Utskottet föreslår" och slutar"och 1983/84: 147" bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att man i förenklingssyfte fastställer en procentsats för schablontillägget som är gemensam för alla typer av kommunal vuxen­utbildning. Utskottet avvisar besparingen. Merparten av resurserna an­vänds nämligen för syo-insatser, som i dagens arbetsmarknadssituation behövs mer än någonsin. Behovet av syo för vuxna ökar ständigt och i skolan bör det i det läget inte göras några besparingar inom detta område. Schablontillägget bör således beräknas till en gemensam procentsats men med nuvarande bidragsnivä. Detta bör riksdagen med avslag på proposi­tion 1983/84:40 och med bifall till motion 1983/84: 100 yrkande 29 samt med anledning av motion 1983/84:147 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande storleken pä schablontillägget för kom-munal vuxenutbildning med avslag pa proposition 1983/84:40 och med bifall till motion 1983/84:100 yrkande 29 samt med anledning av motion 1983/84: 147 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Storleken på schablontillägget för kommunal vuxenutbildning (mom. 10)

Björn Samuelsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 8 börjar "Utskottet föreslår" och slutar "och 1983/84: 147" bort ha följande lydelse:

Så vitt utskottet kunnat finna talar utvecklingen inom kommunal vuxen­utbildning under senare år för att statsbidraget för den typ av åtgärder som schablontilläget avser bör förstärkas. Den kommunala vuxenutbildningen har kommit att spela en utomordentligt betydande roll för att fylla kun­skapsluckor hos stora grupper av befolkningen. Under senare år har den kommit att få allt större betydelse för grupper som befinner sig i socialt utsatta positioner. För dessa kan det vara avgörande att det finns väl tilltagna resurser för stödundervisning, studiehandledning och studie- och yrkesorientering. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1983/84: 147 och med anledning av motion 1983/ 84: 100 yrkande 29 avslår proposition 1983/84:40.

 

UbU 1983/84:7                                                        18

t/e/i att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: ■

10.      att riksdagen beträffande storleken på schablontillägget för kom­
munal vuxenutbildning med bifall till motion 1983/84:147 och
med anledning av motion 1983/84:100 yrkande 29 avslår proposi­
tion 1983/84:40,

11.      Schablonbidraget till folkhögskolor (mom. 11)

Rune Rydén, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Gunnar Hökmark (alla ni) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar "Med hänvis­ning" och slutar "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

I fråga om folkhögskolorna kan en större besparing än den regeringen förordar motiveras. Genom att ändra bestämmelserna i folkhögskoleför­ordningen (1977: SSl) om en lärartäthet av i genomsnitt 2,15 lärartimar per elevvecka till 2,00 lärartimmar per elevvecka möjliggörs en sänkning av koefficienten i det allmänna bidraget från 0,0037 till 0,0034, dvs. med ca 8,1%. Detta innebär en besparing pä ytterligare 21 milj. kr. utöver rege­ringens förslag. Utskottet förordar att denna extra besparing genomförs redan nu. Riksdagen bör med bifall till motion 1983/84; 140 yrkande 4 och med avslag på proposition 1983/84:40 och motion 1983/84: 148 godkänna vad utskottet förordat om schablonbidraget till folkhögskolor.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11.      att riksdagen beträffande scablonbidraget till folkhögskolor med
bifall till motion 1983/84:140 yrkande 4 och med avslag på propo­
sition 1983/84:40 och motion 1983/84: 148 godkänner vad utskot­
tet förordat.

12.     Schablonbidraget till folkhögskolor (mom. 11)

Björn Samuelsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar "Med hånvis­ning" och slutar "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Folkhögskolan är en i många avseenden unik och värdefull form av vuxenundervisning. De flesta folkhögskolor har under mänga är brottats med stora ekonomiska problem. Varje minskning av statsbidraget kommer att få direkta effekter på undervisningens kvalitet. Utskottet anser därför att riksdagen med bifall till motion 1983/84:148 bör avvisa regeringens förslag och avslå motion 1983/84:140 yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen beträffande schablonbidraget till folkhögskolor med bifall till motion 1983/84: 148 avslår proposition 1983/84:40 och motion 1983/84: 140 yrkande 4.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983