UbU 1983/84: 7

Utbildningsutskottets betänkande
1983/84:7

om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (prop. 1983/84:40 bil.
6 delvis)

Propositionen

Regeringen har i proposition 1983/84:40 bilaga 6 (utbildningsdepartementet)
under punkterna 1, 3, 4, 7 och 8 (s. 1-2, 6-12, 18-20) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen har förordats om särskilt veckotimpris
för den icke undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen,

2. godkänna vad som i propositionen har förordats om förskott på
bidrag till förstärkningsresursen för redovisningsåret 1984/85,

3. godkänna vad som i propositionen har förordats om minskning av
tilläggsbidraget,

4. godkänna vad som i propositionen har förordats om förskott på
tilläggsbidrag för redovisningsåret 1984/85,

5. godkänna förslaget om utbyggnad av systemet med timreduktioner,

6. godkänna förslaget om lägsta antal elever för att undervisning i vissa
språk skall få starta,

7. godkänna förslaget om en särskild återföringsresurs i form av extra
resurstimmar i anslutning till systemet med timreduktioner,

8. godkänna vad som i propositionen har förordats om schablontilläggets
storlek,

9. godkänna vad som i propositionen har förordats om schablonbidraget
till folkhögskolor.

Motionerna

1983/84:86 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

11. att riksdagen beslutar att en i förhållande till propositionens förslag
lägre timreduktion i gymnasieskolan genomförs på det sätt som anförs i
motionen,

12. att riksdagen beslutar att återinförandet av resurser för att ompröva
självstudietiden i gymnasiet genomförs enligt motionens förslag,

13. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad i motionen anförts om återinförandet av specialarbetet i gymnasieskolan.

1 Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 7

UbU 1983/84:7

1983/84: 100 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

23. att riksdagen avslår regeringens förslag om reduktion av veckotimpriset,

24. att riksdagen avslår regeringens förslag i fråga om tilläggsbidraget
för vikarieinsatser,

25. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
ett enkelt elevrelaterat statsbidragssystem i enlighet med vad som anförs i
motionen,

26. att riksdagen hos regeringen begär nytt förslag till besparingar inom
grundskolan i enlighet med vad som anförs i motionen,

27. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
inriktningen av besparingarna inom grundskolan,

28. att riksdagen avslår förslaget om 40 milj. kr. till omprövning av
självstudietiden,

29. att riksdagen avslår regeringens förslag rörande besparing på kommunal
vuxenutbildning.

1983/84: 140 av Per Unckel m.fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen beslutar att avslå propositionens förslag om timreduktion,
återföringsresurs och återföring av medel för täckande av självstudietid.

2. att riksdagen beslutar att bifalla det timreduktionsförslag som presenterats
i motionen,

3. att riksdagen beslutar att bifalla det förslag i fråga om självstudietid
som framförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar att genomföra den ytterligare reducering av
koefficienten i det allmänna bidraget till folkhögskolan i enlighet med vad
som framhållits i motionen.

1983/84: 147 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
avslå proposition 1983/84:40 i vad avser ändring av schablontillägget till
kommuner som anordnar kommunal vuxenutbildning.

1983/84: 148 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
avslå proposition 1983/84:40 i vad avser förändring av det allmänna bidraget
till driften av folkhögskolor.

1983/84: 149 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
avslå proposition 1983/84:40 i vad avser anslaget Bidrag till driften av
grundskolor och anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 1983/84:40 bilaga 6,
punkterna 1, 3, 4, 7 och 8. Punkt 5 behandlas i ett senare betänkande.

UbU 1983/84:7

Bidrag till driften av grundskolor m.m.

Statsbidraget till kommunerna för driften av grundskolor består såvitt
avser förstärkningsresursen av två delar. Bidrag motsvarande kostnaden
för 0,5194 veckotimmar per elev utgår till kostnader för insatser för undervisning,
medan bidrag motsvarande 0,1248 veckotimmar per elev utgår till
kostnader för andra särskilda insatser under skoldagen samt kostnader för
det lokala planeringsrådet.

Föredragande statsrådet anför att för förstärkningsresursen gäller att
bidraget utgår med ett visst belopp per veckotimme (veckotimpris).
Veckotimpriset fastställs årligen av regeringen på grundval av den genomsnittliga
lönekostnaden för lärarledd undervisning i grundskolan. I det
löneläge som kan antas komma att gälla för redovisningsåret 1983/84
motsvarar veckotimpriset en månadslön för en heltidsanställd om ca 8500
kr. Den personal som har hand om den största delen av den verksamhet
som inte är undervisning har enligt föredragande statsrådet ett löneläge
som betydligt understiger nämnda lön. I denna bemärkelse kan alltså
kommunerna sägas få ett statsbidrag för den icke undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen som överstiger de faktiska lönekostnaderna.
Mot bakgrund härav förordar föredragande statsrådet att ett särskilt
veckotimpris införs för den icke undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen.
Detta veckotimpris bör sättas 15% lägre än det som gäller
för förstärkningsresursen i övrigt, vilket motsvarar en månadslön för en
heltidsanställd om ca 7225 kr.

Den långsiktiga besparingseffekten till följd av regeringens förslag beräknas
till 106 milj. kr. per år. Det särskilda veckotimpriset föreslås gälla
fr. o. m. redovisningsåret 1984/85. Genom statsbidragssystemets konstruktion
skulle effekt på statsbudgeten normalt uppstå först budgetåret 1985/
86. För att besparingseffekt skall inträffa redan budgetåret 1984/85 bör
enligt föredragande statsrådet hänsyn tas till det särskilda veckotimpriset
redan vid utbetalning av förskott på statsbidraget under budgetåret 1984/
85.

Föredragande statsrådet förordar vidare att tilläggsbidraget till kommunerna
minskas med 161 milj. kr. räknat i antaget kostnadsläge för redovisningsåret
1983/84 och med beaktande av kostnaderna för lönekostnadspålägg
och bidrag till sociala avgifter. Med tilläggsbidraget bestrids bl. a.
vikariekostnader. För att effekt på statsbudgeten skall uppstå redan budgetåret
1984/85 bör föreslagen minskning påverka utbetalningen av förskott
under budgetåret 1984/85.

I motion 1983/84:149 (i denna del) yrkas avslag på regeringens förslag
om minskning av statsbidraget till grundskolan. Enligt motion 1983/84:100
(yrkandena 23, 24, 25, 26 och 27) innebär förslagen om besparing på
grundskolans område en ökad detaljstyrning av skolans verksamhet, varför
förslagen avvisas. I samma motion föreslås ett elevrelaterat statsbidragssystem
för grundskolan. Med ett sådant system kan enligt motionätl
Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 7

Rättelse: S. 4, rad 12-13 Står: vikariekostnader i grundskolan. Rättat till: kostnader

för upprätthållande. Tillkommer: (under de ledighet).

S. 4, rad 14 Tillkommer: (längre ledighet).

UbU 1983/84:7

rema eventuella besparingar ges en mer generell karaktär. I avvaktan på
skisserat statsbidragssystem bör riksdagen enligt motionärerna uppdra åt
regeringen att återkomma med ett nytt besparingsförslag för grundskolan
som lämnar frihet åt den enskilda kommunen att själv ta ställning till var
besparingarna skall göras.

Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och motionsyrkandena
anföra följande.

Det statliga driftbidraget skall garantera en likvärdig utbildningsstandard
i hela landet. De besparingsåtgärder som regeringen föreslår för grundskolans
del påverkar inte i första hand den reguljära undervisningen — vilket
utskottet finner väsentligt - utan vissa övriga verksamheter och viss
vikarie verksamhet. Utskottet erinrar vidare om att kostnader för undervisningens
upprätthållande kan bestridas med såväl förstärkningsresurs (under
de två första dagarna av lärares ledighet) som tilläggsbidrag (längre
ledighet). Hur vikariebehovet den första frånvarodagen för lärare skall
tillgodoses får enligt propositionen avgöras av den enskilda kommunen.

Riksdagen har så sent som år 1978 beslutat om ett nytt statsbidragssystem
för grundskolan (prop. 1977/78:85, UbU 1977/78:21, rskr 1977/
78:260). Effekterna av statsbidragssystemet för stat och kommun granskas
f. n. både inom skolöverstyrelsen och inom regeringskansliet.

Med hänvisning till vad som redovisats avstyrker utskottet motionerna
1983/84:100 yrkandena 23, 24, 25, 26 och 27 samt motion 1983/84:149 i
denna del. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen godkänner förslagen
om dels särskilt veckotimpris för den icke undervisningsbundna delen av
förstärkningsresursen och förskott på bidrag till förstärkningsresursen för
redovisningsåret 1984/85, dels minskning av tilläggsbidraget och förskott
på tilläggsbidrag för redovisningsåret 1984/85.

Bidrag till driften av gymnasieskolor

Enligt skolförordningen anordnas normalt en undervisningsgrupp för
vaije påböijat 30-tal elever i ett ämne. Om i ett sådant ämne det totala
antalet elever i årskursen vid skolan är lägre än 12, skall antalet veckotimmar
enligt timplanen minskas (jfr förordningen 1982:40 om timreduktioner
i gymnasieskolan vid låga elevtal). Systemet med timreduktioner innebär
att timtalet minskas med ca 20%, när det totala antalet elever är 8-11
eller, i latin och grekiska, 5—8. Timreduktionssystemet omfattar inte yrkesämnen
och andra ämnen som har delningstalet 16.

Föredragande statsrådet anser att systemet med timreduktion bör byggas
ut till att omfatta även intervallen 12—17 och 18-23 elever. Därvid bör
reduktion göras med ca 15 resp. 10%. För latin och grekiska, som i dag
inte berörs av systemet med timreduktion när antalet elever är större än 8,
bör enligt propositionen ingen förändring ske. På samma sätt som latin och
grekiska bör även fem mindre vanliga nyböijarspråk behandlas, nämligen
finska, italienska, kinesiska, portugisiska och ryska. Undervisning i dessa
språk bör också få starta med fem elever.

UbU 1983/84:7

Ämnen med delningstalet 16 bör, heter det i propositionen, liksom
tidigare undantas från systemet med timreduktion.

När nu systemet med timreduktioner ökar i omfattning, behövs enligt
föredragande statsrådet en särskild återföringsresurs. Denna kan då fungera
som ett komplement till den nu för varje skola varierande reguljära
förstärkningsresursen. Återföringsresursen bör anges i ett visst antal lärartimmar
som kommuner och skolenheter kan tilldelas som extra resurstimmar,
dvs. ett tillskott till de resurstimmar som finns enligt redan gällande
regler. Det bör få ankomma på SÖ att fördela timmarna i återföringsresursen
mellan länsskolnämnderna, vilka sedan i sin tur får fördela timmarna
mellan de kommuner och skolenheter som är i särskilt behov av extra
resurser.

Genom timreduktioner vid grupper upp t. o. m. 23 elever sparas enligt
propositionen ca 115 milj. kr. Av detta belopp föreslås ca 40 milj. kr. tas i
anspråk i samband med en omprövning av ordningen med självstudietimmar
på de teoretiska linjerna. Av resterande indragna ca 75 milj. kr.
föreslås 20% — ca 15 milj. kr. - ställas till lokal disposition som en
återföringsresurs i anslutning till systemet med timreduktioner. 60 milj. kr.
utgör därmed den direkta besparingen för gymnasieskolans del. Regeringens
förslag bör enligt propositionen genomföras fr. o. m. budgetåret 1984/
85.

I motion 1983/84:149 (i denna del) yrkas avslag på regeringens förslag
om minskning av statsbidraget till gymnasieskolan genom en utbyggnad av
systemet med timreduktioner. En särskild återföringsresurs behövs därmed
enligt motionärerna inte. Till frågan om en omprövning av ordningen
med självstudietimmar på de teoretiska linjerna avser motionärerna återkomma
under allmänna motionstiden innevarande riksmöte.

Enligt motion 1983/84:140 (yrkandena 1, 2 och 3) bör inte systemet med
timreduktion för undervisningsgrupp utvidgas så mycket som regeringen
föreslår. Det måste först visas att en sådan reduktion kan ske utan att
skolans kvalitetskrav eftersätts. Reduktion av lärartimtalet för undervisningen
bör, utöver vad som nu gäller, endast komma i fråga när det totala
elevantalet är 15 eller mindre. En särskild återföringsresurs behövs enligt
motionärerna inte vid av dem föreslagen begränsning av timreduktionssystemet.
För att avskaffa ordningen med självstudietimmar föreslås att resurser
för ändamålet anvisas genom att tillämpa en av SÖ förordad modell i
vilken tiden för elevernas skriftliga prov avräknas från lärarnas tjänstgöring.
Lärartimmar som på så sätt frigörs avses bli överförda till skolans
förstärkningsresurs.

Även i motion 1983/84:86 (yrkandena 11 och 12) föreslås en begränsning
av systemet med timreduktion jämfört med regeringens förslag samt att
man bör använda SÖ:s nyssnämnda modell för att frigöra lärartimmar för
handledningsinsatser. Därigenom skulle ordningen med självstudietimmar
i gymnasieskolan kunna avskaffas.

UbU 1983/84:7

I motion 1983/84:100 (yrkande 28) accepteras regeringens förslag till
timreduktioner. Till skillnad från regeringen anser motionärerna att ordningen
med självstudietimmar i gymnasieskolan inte bör omprövas, då
regeringens förslag härom endast innebär att tillgängliga lärarresurser
överflyttas från ett ändamål till ett annat. Det samlade statsbidraget till
gymnasieskolan kan enligt motionärerna därför minskas med 40 milj. kr.
utöver den av regeringen föreslagna nettobesparingen om 60 milj. kr.

Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och ifrågavarande
motionsyrkanden anföra följande.

Vad först gäller elevtalet för start av undervisning i vissa språk tillstyrker
utskottet att, liksom i fråga om latin och grekiska, lägsta antalet elever
skall vara fem för undervisning i finska, italienska, kinesiska, portugisiska
och ryska.

Liksom tidigare bör ämnen med delningstalet 16 undantas från systemet
med timreduktion.

För finska, grekiska, italienska, kinesiska, latin, portugisiska och ryska
bör i enlighet med regeringens förslag gälla att ingen timreduktion skall
ske, när antalet elever är större än 8.

Utskottet tillstyrker att timreduktion i övrigt görs med 15% vid intervallet
12-17 elever och med 10% vid intervallet 18-23 elever. Därmed
avstyrker utskottet motionerna 1983/84:86 yrkande 11 i denna del, 1983/
84:140 yrkandena 1 i denna del och 2 samt 1983/84:149 i denna del.

Vidare tillstyrker utskottet förslaget om en särskild återföringsresurs i
form av extra resurstimmar i anslutning till systemet med timreduktioner.
Motionerna 1983/84:86 yrkande 11 i denna del, 1983/84:140 yrkande 1 i
denna del och 1983/84:149 i denna del avstyrks.

Med avstyrkan av motion 1983/84:100 yrkande 28 tillstyrker utskottet
att 40 milj. kr. av den bruttobesparing om 115 milj. kr., som erhålls vid
timreduktioner vid grupper upp t. o. m. 23 elever, tas i anspråk i samband
med en omprövning av ordningen med självstudietimmar på de teoretiska
linjerna. Till detta avser föredragande statsrådet att återkomma i sina
förslag till budgetpropositionen 1984. Utskottet vill i detta sammanhang
peka på att det i föreliggande proposition bland olika besparingsmöjligheter
redovisas en modell, som SÖ förordat och i vilken tiden för elevernas
skriftliga prov avräknas från lärarnas tjänstgöring. Med hänsyn till sambandet
med gällande kollektivavtal och förutsättningarna för detta har
föredragande statsrådet inte varit beredd att nu förorda detta förslag.
Utskottet har inhämtat att det i avtal den 29 april 1983 om löner 1983 för
statstjänstemän m.fl. gjordes en protokolisanteckning av innebörd att
parterna, i avvaktan på nytt kollektivavtal om lärares skyldigheter och
arbetstider, är ense om att hittillsvarande praxis på området skall tillämpas.
Med hänvisning härtill och till den bedömning som föredragande
statsrådet gjort avstyrker utskottet motionerna 1983/84:86 yrkande 12 och
1983/84:140 yrkandena 1 i denna del och 3. Utskottet avstyrker också
motion 1983/84: 149 i denna del.

UbU 1983/84:7

I detta sammanhang tar utskottet upp frågan om specialarbetet i gymnasieskolan.
Enligt motion 1983/84:86 (yrkande 13) bör specialarbetet återinföras
i gymnasieskolan.

Riksdagen har år 1981 beslutat att specialarbete inte behöver utföras i
gymnasieskolan i de fall då eleverna i årskurs 3 bedriver självstudier
systematiskt (prop. 1981/82:14, UbU 1981/82:5, rskr 1981/82:112). Härmed
förstås enligt SÖ självstudier under minst en veckotimme. Vid de
skolenheter där självstudietimmar inte finns utlagda på schemat i årskurs 3
skall eleverna utföra ett självständigt arbete som påminner om specialarbetet
(UbU 1981/82:5 s. 10).

Enligt uppgift från utbildningsdepartementet kommer frågan om självständigt
arbete i gymnasieskolan att tas upp i den aviserade princippropositionen
om ett förnyelsearbete inom gymnasieskolan.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 1983/84:86 yrkande 13.

Bidrag till kommunal vuxenutbildning m.m.

För kommunal vuxenutbildning (komvux) utgår f. n. ett schablontillägg
till kommun som anordnar sådan utbildning. Schablontillägget utgår för
kostnader inom komvux för stödundervisning, studiehandledning, studieoch
yrkesorientering samt kostnader som kommunen finner skäl att åta sig
för annan studie- och yrkesorientering för vuxna. Till grund för beräkningen
av schablontillägget ligger det högsta antalet lektioner enligt timplanerna
för de kurser som kommunen faktiskt anordnat. Schablontilläggets
storlek beräknas utifrån en viss procent av timarvodet enligt en viss
beteckning, en viss arvodesgrupp och en viss ålderstilläggsklass. Denna
procentsats är nu för grundskolekurs 25, för gymnasieskolkurser i allmänna
ämnen 13, för särskilda yrkesinriktade kurser 13 samt för grundutbildning
för vuxna 15. Även arvodesgrupper och ålderstilläggsklasser varierar.

Enligt föredragande statsrådet bör en minskning av statens utgifter för
komvux kunna göras genom att samma procentsats och arvodesbelopp
används vid beräkning av schablontilläggets storlek för kurser på de olika
nivåerna. Detta får också ses som ett led i förenklingen av statsbidragssystemet
för komvux. Schablontillägget är en totalresurs som kommunerna
kan använda helt fritt efter lokala behov inom ramen för angivna ändamål.
Föredragande statsrådet föreslår mot denna bakgrund att schablontilläggets
storlek för samtliga kurser i komvux fr. o. m. den 1 juli 1984 fastställs
till 15 % av ett timarvode som motsvarar det som nu utgår för grundskolekurser.
Härigenom uppkommer en utgiftsminskning på ca 10 milj. kr.

I motion 1983/84:147 yrkas avslag på regeringens förslag i vad gäller
ändring av schablontillägget till kommuner som anordnar kommunal vuxenutbildning.
Enligt motion 1983/84:100 (yrkande 29) bör ingen besparing
göras när det gäller kommunal vuxenutbildning. Däremot har motionärerna
inget emot att man i förenklingssyfte fastställer en procentsats för

UbU 1983/84:7

schablontillägget som är gemensam för alla typer av kommunal vuxenutbildning.

Utskottet föreslår med hänvisning till det statsfinansiella läget att riksdagen
godkänner vad som i propositionen har förordats om schablontilläggets
storlek. Samtidigt avstyrks motionerna 1983/84:100 yrkande 29 och
1983/84:147.

Bidrag till driften av folkhögskolor m.m.

Statsbidraget till folkhögskolor, som innevarande budgetår uppgår till ca
405 milj. kr., består till ca 94% av ett allmänt bidrag.

En minskning av statens utgifter för folkhögskolan bör enligt föredragande
statsrådet kunna göras genom förändringar i det allmänna bidraget.
Huvuddelen av detta utgår i form av ett schablonbidrag som beräknas
utifrån följande formel: antalet elevveckor x koefficienten 0,0037 x lärarlön
inkl. sociala avgifter enligt lönegrad L 12:4. Genom att sänka koefficienten
0,0037 till 0,0036, dvs.med ca 2,7%, når man en utgiftsminskning
på ca 10,5 milj. kr. jämfört med vad som budgeterats för innevarande
budgetår. Föredragande statsrådet förordar en sådan minskning av koefficienten
till 0,0036 fr. o. m. den 1 juli 1984. Hon anmäler samtidigt sin avsikt
att i anslutning härtill föreslå regeringen att de nuvarande bestämmelserna
i folkhögskoleförordningen (1977:551) om en lärartäthet av i genomsnitt
2,15 lärartimmar per elevvecka ändras fr. o.m. den 1 juli 1984, så att
lärartätheten inte skall behöva uppgå till mer än 2,10 lärartimmar per
elevvecka. Motsvarande förändring bör enligt henne göras vid omräkning
av tjänstgöringstimmar i studiecirkelarbete till elevveckor enligt 84 § folkhögskoleförordningen
(1977:551).

I motion 1983/84: 148 yrkas avslag på regeringens förslag i vad avser
förändring av det allmänna bidraget till driften av folkhögskolor. Enligt
motion 1983/84: 140 (yrkande 4) bör bestämmelserna i folkhögskoleförordningen
(1977:551) om en lärartäthet av i genomsnitt 2,15 lärartimmar per
elevvecka ändras till 2,00 lärartimmar per elevvecka, så att koefficienten i
det allmänna bidraget kan sänkas från 0,0037 till 0,0034. Detta innebär en
besparing på ytterligare 21 milj. kr. utöver regeringens förslag, dvs. med
sammanlagt ca 8,1 %.

Med hänvisning till det statsfinansiella läget tillstyrker utskottet regeringens
förslag till ändring av schablonbidraget till folkhögskolor innebärande
en besparing på 2,7% och avstyrker därmed motion 1983/84:148.
Utskottet kan däremot inte tillstyrka yrkandet om en besparing på drygt
8%. Riksdagen bör därför avslå motion 1983/84:140 yrkande 4.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:40 och med
avslag på motionerna 1983/84:100 yrkandena 23, 25, 26 och 27 i

UbU 1983/84:7

motsvarande delar samt 1983/84:149 i denna del godkänner vad
som i propositionen har förordats om särskilt veckotimpris för
den icke undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:40 och med
avslag på motionerna 1983/84:100 yrkandena 23, 25, 26 och 27 i
motsvarande delar samt 1983/84:149 i denna del godkänner vad
som i propositionen har förordats om förskott på bidrag till
förstärkningsresursen för redovisningsåret 1984/85,

3. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:40 och med
avslag på motionerna 1983/84:100 yrkandena 24, 25, 26 och 27 i
motsvarande delar samt 1983/84:149 i denna del godkänner vad
som i propositionen har förordats om minskning av tilläggsbidraget,

4. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:40 och med
avslag på motionerna 1983/84:100 yrkandena 24, 25, 26 och 27 i
motsvarande delar samt 1983/84:149 i denna del godkänner vad
som i propositionen har förordats om förskott på tilläggsbidrag
för redovisningsåret 1984/85,

5. att riksdagen beträffande lägsta antalet elever för att undervisning
i vissa språk skall få starta godkänner vad som har förordats
i proposition 1983/84:40,

6. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:40 och med
avslag på motionerna 1983/84:86 yrkande 11 i denna del, 1983/
84:140 yrkandena 1 i denna del och 2 samt 1983/84:149 i denna
del godkänner vad som i propositionen har förordats om utbyggnad
av systemet med timreduktioner,

7. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:40 och med
avslag på motionerna 1983/84:86 yrkande 11 i denna del, 1983/
84:140 yrkande 1 i denna del och 1983/84:149 i denna del godkänner
vad som i propositionen har förordats om en särskild
återföringsresurs i form av extra resurstimmar i anslutning till
systemet med timreduktioner,

8. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:40 och med
avslag på motionerna 1983/84:86 yrkande 12, 1983/84:100 yrkande
28 och 1983/84:140 yrkandena 1 i denna del och 3 samt
1983/84: 149 i denna del godkänner vad som i propositionen har
förordats om återföring av medel för omprövning av ordningen
med självstudietimmar,

9. att riksdagen beträffande specialarbetet i gymnasieskolan avslår
motion 1983/84: 86 yrkande 13,

10. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:40 och med
avslag på motionerna 1983/84:100 yrkande 29 och 1983/84:147
godkänner vad som i propositionen har förordats om storleken
på schablontillägget för kommunal vuxenutbildning,

UbU 1983/84:7

11. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:40 och med
avslag på motionerna 1983/84:140 yrkande 4 och 1983/84:148
godkänner vad som i propositionen har förordats om schablonbidraget
till folkhögskolor.

Stockholm den 6 december 1983

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Bengt
Wiklund (s), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s),
Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Pär Granstedt (c), Iris Mårtensson
(s), Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag (fp), Björn Samuelson (vpk).
Gunnar Hökmark (m) Larz Johansson‘(c) och Ingvar Johnsson (s).

Reservationer

1. Förstärkningsresurs och tilläggsbidrag för grundskolan (mom. 1, 2, 3
och 4)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Det statliga"
och slutar ”redovisningsåret 1984/85” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till det statsfinansiella läget och det stora behovet av
besparingar vill utskottet inte motsätta sig den sammanlagda besparingen
på grundskolan men väl sättet på vilket den genomförs. Eftersom kommunerna
i dag har anpassat verksamhetens omfattning till den totala resursens
volym i kronor istället för veckotimmar, innebär förslaget endera en sänkning
av ambitionsnivån eller en stor kostnadsövervältring från staten till
kommunerna. Reduktionen av statsbidraget till vikarier innebär att man
gör det möjligt att införa helt lärarlösa skoldagar i grundskolan. De av
regeringen föreslagna besparingarna innebär dessutom en ökad detaljstyrning
av skolans verksamhet. Utskottet kan inte acceptera minskningen
av förstärkningsresursen och tilläggsbidraget. Strävan bör i stället vara att
komma fram till ett elevrelaterat statsbidragssystem med en mycket låg
grad av detaljreglering. Med ett sådant system kan eventuella besparingar
ges en mer generell karaktär och kommunernas möjligheter att möta sådana
besparingar genom egna besparings- och effektivitetsåtgärder i motsvarande
grad öka. I avvaktan på ett sådant statsbidragssystem bör riksdagen
nu uppdra åt regeringen att återkomma med ett nytt besparingsförslag
för grundskolan.

UbU 1983/84:7

Vad utskottet här har anfört om besparingar inom grundskolan bör
riksdagen med avslag på proposition 1983/84:40 och med bifall till motion
1983/84:100 yrkandena 23, 24, 25, 26 och 27 samt med anledning av motion
1983/84:149 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1, 2, 3 och 4 bort ha följande
lydelse:

1. att riksdagen beträffande särskilt veckotimpris för den icke undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen med avslag på
proposition 1983/84:40 och med bifall till motion 1983/84:100
yrkandena 23, 25, 26 och 27 i motsvarande delar samt med
anledning av motion 1983/84: 149 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. att riksdagen beträffande förskott på bidrag till förstärkningsresursen
för redovisningsåret 1984/85 med avslag på proposition
1983/84:40 och med bifall till motion 1983/84: 100 yrkandena 23,
25, 26 och 27 i motsvarande delar samt med anledning av motion
1983/84:149 i denna del som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört,

3. att riksdagen beträffande minskning av tilläggsbidraget med avslag
på proposition 1983/84:40 och med bifall till motion 1983/
84:100 yrkandena 24, 25, 26 och 27 i motsvarande delar samt
med anledning av motion 1983/84: 149 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. att riksdagen beträffande förskott på tilläggsbidrag för redovisningsåret
1984/85 med avslag på proposition 1983/84:40 och med
bifall till motion 1983/84: 100 yrkandena 24, 25, 26 och 27 i
motsvarande delar samt med anledning av motion 1983/84:149 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. Förstärkningsresurs och tilläggsbidrag för grundskolan (morn. 1, 2, 3
och 4)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar "Det statliga”
och slutar ”redovisningsåret 1984/85” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det finns skäl till sparsamhet i meningen aktsamhet
med samhällets resurser. Däremot är utskottet inte berett att tillstyrka
besparingsåtgärder av det slag som regeringen nu föreslår för grundskolans
del. Veckotimpriset för den icke undervisningsbundna delen av förstärkningsresursen
och tilläggsbidragets omfattning bör vara oförändrade. Om
man vill ha en jämlik odifferentierad skola måste skolväsendet få de
resurser som behövs. Annars rubbas målen för undervisningen. Vad ut -

UbU 1983/84:7

skottet här har anfört om besparingar inom grundskolan bör riksdagen med
bifall till motion 1983/84: 149 i denna del och med avslag på proposition
1983/84:40 samt motion 1983/84: 100 yrkandena 23, 24, 25, 26 och 27 som
sin mening ge regeringen till känna,

dels att utskottets hemställan under 1, 2, 3 och 4 bort ha följande
lydelse:

1. att riksdagen beträffande särskilt veckotimpris för den icke undervisningsbundna
delen av förstärkningsresursen med bifall till
motion 1983/84:149 i denna del avslår proposition 1983/84:40
och motion 1983/84:100 yrkandena 23, 25, 26 och 27 i motsvarande
delar,

2. att riksdagen beträffande förskott på bidrag till förstärkningsresursema
för redovisningsåret 1984/85 med bifall till motion 1983/
84: 149 i denna del avslår proposition 1983/84:40 och motion
1983/84:100 yrkandena 23, 25, 26 och 27 i motsvarande delar,

3. att riksdagen beträffande minskning av tilläggsbidraget med bifall
till motion 1983/84: 149 i denna del avslår proposition 1983/
84:40 och motion 1983/84:100 yrkandena 24, 25, 26 och 27 i
motsvarande delar,

4. att riksdagen beträffande förskott på tilläggsbidrag för redovisningsåret
1984/85 med bifall till motion 1983/84: 149 i denna del
avslår proposition 1983/84:40 och motion 1983/84:100 yrkandena
24, 25, 26 och 27 i motsvarande delar,

3. Systemet med timreduktioner (mom. 6 och 7)

Rune Rydén (m), Birgitta Rydle (m). Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag
(fp) och Gunnar Hökmark (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 böljar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”del avstyrks” bort ha följande lydelse:

När det gäller frågan om att generellt utvidga systemet med timreduktion
anser utskottet att detta inte är möjligt i den utsträckning som regeringen
föreslår utan att kraven på kvalitet i undervisningen eftersätts. Reduktion
av lärartimtalet för undervisningen bör därför, utöver vad som nu gäller,
endast komma i fråga när det totala elevantalet i gruppen är 15 eller
mindre. Genom att systemet med timreduktion på detta sätt begränsas
jämfört med regeringens förslag behövs ingen återföringsresurs.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på proposition 1983/84:40
och motion 1983/84:149 i denna del, med bifall till motion 1983/84:140
yrkandena 1 i denna del och 2 samt med anledning av motion 1983/84:86
yrkande 11 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört beträffande utbyggnad av systemet med timreduktioner.
Riksdagen bör med bifall till motionerna 1983/84: 86 yrkande 11 i denna del

UbU 1983/84:7

och 1983/84: 140 yrkande 1 i denna del samt med anledning av motion 1983/
84: 149 i denna del avslå förslaget om en särskild återföringsresurs i form
av extra resurstimmar i anslutning till systemet med timreduktioner.

dels att utskottets hemställan undet 6 och 7 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande utbyggnad av systemet med timreduktioner
med avslag på proposition 1983/84:40 och motion 1983/
84: 149 i denna del, med bifall till motion 1983/84: 140 yrkandena
1 i denna del och 2 samt med anledning av motion 1983/84:86
yrkande 11 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

7. att riksdagen beträffande en särskild återföringsresurs i form av
extra resurstimmar i anslutning till systemet med timreduktioner
med bifall till motionerna 1983/84:86 yrkande 11 i denna del och
1983/84: 140 yrkande 1 i denna del samt med anledning av motion
1983/84: 149 i denna del avslår proposition 1983/84:40,

4. Systemet med timreduktioner (mom. 6 och 7)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”del avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det finns skäl till sparsamhet i meningen aktsamhet
med samhällets resurser. Däremot är utskottet inte berett att tillstyrka
besparingsåtgärder av det slag som regeringen nu föreslår för gymnasieskolans
del. I den föreliggande propositionen vill regeringen avskaffa de
s. k. lärarlösa lektionerna genom att 40 milj. kr. omfördelas. Sanningen är
att i stället för lärarlösa lektioner reduceras timtalet, dvs. antalet lektioner,
för eleverna även vid gruppstorlekar mellan 12-23 elever. Ytterligare 60
milj. kr. dras in av gymnasieskolans resurser. Detta föreslås i en tid, då
gymnasieskolan skall ta emot praktiskt taget alla 16-åringar, även de svagpresterande
och svagmotiverade samt dem som inte har fullständig studiekurs
i grundskolan. Konsekvensen av besparingen blir inte bara att de
flesta elever får mindre undervisning, vilket innebär sänkt kunskapsstandard,
utan även att det uppstår en mängd problem för praktiskt taget
samtliga på en skola. Eleverna får ett schema med håltimmar. Lärarna
måste planera samma kurs med olika timtal. Skolledarnas arbete med
tjänstefördelningen blir komplicerad med lärarnas tjänstgöring uttryckt i
centimaler. Schemaläggningen blir ännu mera komplicerad. När höstterminen
sedan startar stämmer varken tjänstefördelning eller schema, eftersom
många elever ändrar sina studieplaner och ämnesval under sommaren
och vid höstterminens start. Då måste en hel del av den fria resursen
användas för att ge lärarna nya timmar för att tillgodose deras lagliga rätt

UbU 1983/84: 7

till full tjänst. Resurstimmarna kan då inte användas till de elever som bäst
behöver hjälp och stöd.

Det är nödvändigt att i en sparsituation ha en övergipande strategi, i
vilken också målen för skolan tas med i bilden. Om man vill ha en
gymnasieskola för alla och dessutom under den närmaste tiden göra en
reformering av gymnasieskolan, måste skolväsendet få de resurser som
behövs. Annars rubbas målen för undervisningen.

Med hänvisning till vad som redovisats förslår utskottet att riksdagen
med bifall till motion 1983/84: 149 i denna del avslår proposition 1983/84:40
och motionerna 1983/84:86 yrkande 11 och 1983/84: 140 yrkandena 1 och 2
i vad avser utbyggnad av systemet med timreduktioner och en särskild
återföringsresurs i form av extra resurstimmar i anslutning till systemet
med timreduktioner,

dels att utskottets hemställan under 6 och 7 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande utbyggnad av systemet med timreduktioner
med bifall till motion 1983/84: 149 i denna del avslår proposition
1983/84:40 och motionerna 1983/84:86 yrkande 11 i denna
del och 1983/84:140 yrkandena 1 i denna del och 2,

7. att riksdagen beträffande en särskild återföringsresurs i form av
extra resurstimmar i anslutning till systemet med timreduktioner
med bifall till motion 1983/84:149 i denna del avslår proposition
1983/84:40 och motionerna 1983/84:86 yrkande 11 i denna del
och 1983/84:140 yrkande 1 i denna del,

5. Omprövning av ordningen med självstudietimmar (mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Rune Rydén (m), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag
(fp) och Gunnar Hökmark (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Med avstyrkan”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

När det gäller omprövning av ordningen med självstudietimmar på de
teoretiska linjerna har utskottet i likhet med SÖ gjort den bedömningen att
det bör vara möjligt att i viss utsträckning avräkna tiden för elevernas
skriftliga prov från lärarnas tjänstgöring. Vinsten ligger i att det behövs
betydligt färre lärare för att övervaka skrivningar än för att undervisa
vederbörande klasser. Ett visst antal lärartimmar sparas in. De resurstimmar
som på så sätt erhålls kan återföras till skolans förstärkningsresurs och
användas för lärarhandledning under självstudietid. Utskottet föreslår att
riksdagen beträffande återföring av medel för omprövning av ordningen
med självstudietimmar med bifall till motionerna 1983/84:86 yrkande 12
och 1983/84:140 yrkandena 1 i denna del och 3 samt med anledning av

UbU 1983/84:7

motion 1983/84: 149 i denna del avslår vad som har förordats i proposition
1983/84:40 och motion 1983/84:100 yrkande 28 samt som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställande under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande återföring av medel för omprövning av
ordningen med självstudietimmar med avslag på proposition
1983/84:40 och motion 1983/84:100 yrkande 28, med bifall till
motionerna 1983/84:86 yrkande 12 och 1983/84: 140 yrkandena 1
i denna del och 3 samt med anledning av motion 1983/84: 149 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

6. Omprövning av ordningen med självstudietimmar (mom. 8)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Med avstyrkan”
och slutar ”denna del" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör ordningen med självstudietimmar i gymnasieskolan
inte prövas om. Eftersom föredragande statsrådet inte på något
sätt beskriver hur den aviserade omprövningen skall gå till är utskottet inte
berett att acceptera detta förslag. Enligt utskottets mening innebär regeringsförslaget
endast en överflyttning av lärarresurser från ett ändamål till
ett annat inom gymnasieskolan. Statsbidraget till gymnasieskolan kan således
minskas med 40 milj. kr. utöver den av regeringen föreslagna nettobesparingen
om 60 milj. kr. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1983/
84:100 yrkande 28 och med avslag på proposition 1983/84:40 och motionerna
1983/84:86 yrkande 12, 1983/84:140 yrkande 1 i denna del och 3 samt
1983/84:149 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande återföring av medel för omprövning av
ordningen med självstudietimmar med bifall till motion 1983/
84: 100 yrkande 28 och med avslag på propostion 1983/84:40 och
motionerna 1983/84:86 yrkande 12, 1983/84:140 yrkande 1 i denna
del och 3 samt 1983/84:149 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Omprövning av ordningen med självstudietimmar (mom. 8)

Linder förutsättning av bifall till reservation 4

Björn Samuelsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Med avstyrkan”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

UbU 1983/84:7

Frågan om en omprövning av ordningen med självsludietimmar på de
teoretiska linjerna bör inte behandlas i detta sammanhang. Utskottet avser
att senare under riksmötet ta upp denna fråga. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1983/84:149 i denna del och med avslag på proposition
1983/84:40 och motionerna 1983/84:86 yrkande 12, 1983/84: 100 yrkande
28 och 1983/84:140 yrkandena 1 i denna del och 3 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande återföring av medel för omprövning av
ordningen med självstudietimmar med bifall till motion 1983/
84: 149 i denna del och med avslag på proposition 1983/84:40 och
motionerna 1983/84:86 yrkande 12, 1983/84: 100 yrkande 28 och
1983/84:140 yrkandena 1 i denna del och 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Specialarbetet i gymnasieskolan (mom. 9)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Riksdagen
har” och slutar ”yrkande 13” bort ha följande lydelse:

Det är angeläget att eleverna på de treåriga linjerna som en förberedelse
för kommande högre studier får träning i att arbeta självständigt. Den
successivt stegrade träningen av elevernas förmåga bör avslutas med ett
specialarbete förlagt till årskurs 3. Detta innebär att eleven under längre tid
så självständigt som möjligt, vid sidan av den dagliga undervisningen, skall
söka lösa en uppgift av något större omfattning, motsvarande en veckas
genomsnittlig arbetsinsats. Det är viktigt att i unga år ta vara på och
stimulera elevernas naturliga vetgirighet och skapande förmåga. Redan på
det gymnasiala stadiet kan därigenom utvecklas ett intresse som kan ligga
till grund för en framtida forskningsverksamhet. Enligt utskottets mening
bör regeringen lägga fram förslag om hur ett sådant specialarbete skall
kunna inrymmas i gymnasieskolans arbetsformer. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1983/84: 86 yrkande 13 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen beträffande specialarbetet i gymnasieskolan med
bifall till motion 1983/84:86 yrkande 13 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

UbU 1983/84:7

9. Storleken på schablontillägget för kommunal vuxenutbildning (mom. 10)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet
föreslår” och slutar ”och 1983/84: 147” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att man i förenklingssyfte fastställer en procentsats
för schablontillägget som är gemensam för alla typer av kommunal vuxenutbildning.
Utskottet avvisar besparingen. Merparten av resurserna används
nämligen för syo-insatser, som i dagens arbetsmarknadssituation
behövs mer än någonsin. Behovet av syo för vuxna ökar ständigt och i
skolan bör det i det läget inte göras några besparingar inom detta område.
Schablontillägget bör således beräknas till en gemensam procentsats men
med nuvarande bidragsnivå. Detta bör riksdagen med avslag på proposition
1983/84:40 och med bifall till motion 1983/84:100 yrkande 29 samt
med anledning av motion 1983/84:147 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande storleken på schablontillägget för kommunal
vuxenutbildning med avslag på proposition 1983/84:40
och med bifall till motion 1983/84:100 yrkande 29 samt med
anledning av motion 1983/84:147 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

10. Storleken på schablontillägget för kommunal vuxenutbildning (mom.
10)

Björn Samuelsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet
föreslår” och slutar ”och 1983/84:147” bort ha följande lydelse:

Så vitt utskottet kunnat finna talar utvecklingen inom kommunal vuxenutbildning
under senare år för att statsbidraget för den typ av åtgärder som
schablontilläget avser bör förstärkas. Den kommunala vuxenutbildningen
har kommit att spela en utomordentligt betydande roll för att fylla kunskapsluckor
hos stora grupper av befolkningen. Under senare år har den
kommit att få allt större betydelse för grupper som befinner sig i socialt
utsatta positioner. För dessa kan det vara avgörande att det finns väl
tilltagna resurser för stödundervisning, studiehandledning och studie- och
yrkesorientering. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till motion 1983/84:147 och med anledning av motion 1983/
84:100 yrkande 29 avslår proposition 1983/84:40.

UbU 1983/84:7

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande storleken på schablontillägget för kommunal
vuxenutbildning med bifall till motion 1983/84:147 och
med anledning av motion 1983/84:100 yrkande 29 avslår proposition
1983/84:40,

11. Schablonbidraget till folkhögskolor (mom. 11)

Rune Rydén, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Gunnar Hökmark (alla
m)anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

I fråga om folkhögskolorna kan en större besparing än den regeringen
förordar motiveras. Genom att ändra bestämmelserna i folkhögskoleförordningen
(1977:551) om en lärartäthet av i genomsnitt 2,15 lärartimar per
elevvecka till 2,00 lärartimmar per elevvecka möjliggörs en sänkning av
koefficienten i det allmänna bidraget från 0,0037 till 0,0034, dvs. med ca
8,1%. Detta innebär en besparing på ytterligare 21 milj. kr. utöver regeringens
förslag. Utskottet förordar att denna extra besparing genomförs
redan nu. Riksdagen bör med bifall till motion 1983/84:140 yrkande 4 och
med avslag på proposition 1983/84:40 och motion 1983/84:148 godkänna
vad utskottet förordat om schablonbidraget till folkhögskolor.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen beträffande scablonbidraget till folkhögskolor med
bifall till motion 1983/84:140 yrkande 4 och med avslag på proposition
1983/84:40 och motion 1983/84:148 godkänner vad utskottet
förordat.

12. Schablonbidraget till folkhögskolor (mom. 11)

Björn Samuelsson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 böljar ”Med hänvisning”
och slutar ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Folkhögskolan är en i många avseenden unik och värdefull form av
vuxenundervisning. De flesta folkhögskolor har under många år brottats
med stora ekonomiska problem. Varje minskning av statsbidraget kommer
att få direkta effekter på undervisningens kvalitet. Utskottet anser därför
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:148 bör avvisa regeringens
förslag och avslå motion 1983/84:140 yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen beträffande schablonbidraget till folkhögskolor
med bifall till motion 1983/84:148 avslår proposition 1983/84:40
och motion 1983/84: 140 yrkande 4.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983