UbU 1983/84: 6

Utbildningsutskottets betänkande
1983/84:6

om särskilda sysselsättningsåtgärder (prop. 1983/84:26 bil. 2)

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Propositionen

Regeringen har i proposition 1983/84:26 bilaga 2 (utbildningsdepartementet) dels

under punkt D 18 (s. 27-29) föreslagit riksdagen

1. att godkänna vad som i propositionen har förordats om rekryteringsbidrag
budgetåret 1983/84 för platser i gymnasial lärlingsutbildning.

2. att medge att kostnaderna för rekryteringsbidraget ersätts ur anslaget
Bidrag till driften av gymnasieskolor.

3. att godkänna i propositionen framfört förslag om särskilt bidrag budgetåret
1983/84 för högre specialkurser inom områdena mikroelektronik
och datateknik,

4. att medge att kostnaden för det särskilda bidraget för högre specialkurser
ersätts ur anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor,

dels under punkt D 25 (s. 29-30) berett riksdagen tillfälle att ta del av
vad som i propositionen har anförts angående behovet av uppföljningsåtgärder,

dels under punkt F 7 (s. 30-31) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad
som i propositionen har anförts om vissa kurser för arbetslös ungdom på
folkhögskola.

Motionerna

1983/84: 21 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

11. att riksdagen uttalar att ytterligare 5000 platser bör beredas inom
vuxenutbildning i enlighet med vad som anförs i motionen,

12. att riksdagen uttalar sig för ett särskilt stöd för utbildning och
insatser inom natur- och skogsvård i enlighet med vad som anförs i motionen,

17. att riksdagen uttalar att utbildningsinsatserna för arbetslösa ungdomar
i större utsträckning bör inriktas på att stärka de ungas allmänna
bildning och ge dem en kulturell bakgrund och identitet i enlighet med vad
som anförs i motionen.

I Riksdagen 1983/84. 14 sami. Nr 6

UbU 1983/84:6

1983/84: 28 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. ali riksdagen beträffande lärlingsutbildning beslutar att främja tillskapande
av 5000 platser utöver regeringens förslag genom att medge ett
rekryteringsbidrag på 10000 kr. per plats,

2. att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till Bidrag till driften av
gymnasieskolor för utökad lärlingsutbildning anvisa ett förslagsanslag av
I(K)000000 kr..

3. att riksdagen beslutar att uttala sig för en permanentning av den
gymnasiala lärlingsutbildningen och därvid ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om uppbyggnaden av ett statsbidragssystem,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
gymnasieskolans stora ram för läsåret 1984/85 utökas med 14000 årselevplatser
med huvudsaklig inriktning mot företagsförlagd utbildning,

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs rörande samverkan om datateknisk utrustning,

6. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en plan för den
fortsatta utbyggnaden av yrkesteknisk högskoleutbildning,

7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om en i förhållande till regeringens förslag med 50
milj. kr. minskad belastning av förslagsanslaget Bidrag till åtgärder inom
kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m.

1983/84:34 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga,

yrkas

9. att riksdagen begär att regeringen ger skolöverstyrelsen i uppdrag att
utvärdera ungdomsplatsernas utbildningsinslag,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till statsbidragssystem för
lärlingsutbildning med 75% första året, 50% andra året och 25% tredje
året,

12. att riksdagen beslutar om inrättande av ytterligare 1500 platser i
gymnasieskolan,

13. att riksdagen begär att regeringen ger universitets- och högskoleämbetet
i uppdrag att omprioritera kursutbudet inom dataområdet för fortbildning
av lärare enligt vad som sägs i motionen,

14. att riksdagen begär att regeringen skyndsamt inleder överläggningar
med näringslivet i syfte att på sikt förändra organisationen av vissa delar
av yrkesutbildningen i enlighet med vad som anförs i motionen.

Utskottet

Lärlingsutbildning

Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning enligt en särskild
förordning (SFS 1980:533) har bedrivits sedan läsåret 1980/81. Riksdagen
beslutade under föregående riksmöte att försöksverksamheten skulle för -

UbU 1983/84:6

längas t.o. m. den 30 juni 1984 i avvaktan på skolöverstyrelsens (SÖ)
utvärdering av verksamheten (prop. 1982/83:100, UbU 1982/83:21, rskr
1982/83:311). I proposition 1982/83: 26 erinrar föredragande statsrådet om
att SÖ har inkommit med en rapport om erfarenheterna av ifrågavarande
lärlingsutbildning. Föredragande statsrådet avser att i budgetpropositionen
1984 återkomma med förslag till vissa förändringar av lärlingsutbildningen
med anledning av SÖ:s rapport. Redan nu kan dock konstateras, anför
statsrådet, att verksamheten stadigt har ökat i omfattning och att den
gymnasiala lärlingsutbildningen nu har fått en icke obetydlig omfattning.

Riksdagen bör enligt vad som förordas i motion 1983/84: 28 uttala att den
gymnasiala lärlingsutbildningen skall bli permanent. Motionärerna anser
att tiden är mogen att betrakta ifrågavarande utbildning som reguljär (yrkande
3 i denna del).

Utskottet konstaterar att den nu aktuella lärlingsutbildningen har varit
framgångsrik. Av SÖ:s utvärderingsrapport framgår bl. a. att kommunernas
svar på den gjorda enkäten visar ”att 96 av 100 lärlingar får 'fast arbete
i företaget’ och övriga får 'fast arbete utanför företaget” (Gymnasial lärlingsutbildning.
Rapport 1983-08-24, SÖ s. 29).

När det gäller det i motionen begärda uttalandet av riksdagen om permanentning
av utbildningen, anser utskottet att ett ställningstagande i
frågan bör anstå till behandlingen av budgetpropositionen kommande vår.
Föredragande statsrådet avser att i budgetpropositionen återkomma till
frågan om den gymnasiala lärlingsutbildningen (prop. 1983/84:26 s. 28).
Utskottet avstyrker härmed motion 1983/84:28 yrkande 3 i denna del.

I proposition 1983/84:26 anförs att det enligt SÖ:s utvärdering synes
finnas möjligheter till en ökning av lärlingsutbildningen, om statsbidragsvillkoren
förbättras. Mot bakgrund av ungdomarnas svåra situation på
arbetsmarknaden anser föredragande statsrådet att den vägen bör prövas
som stimulans under innevarande budgetår. Statsrådet förordar att ett
rekryteringsbidrag på 5000 kr. per plats lämnas till kommunerna för extra
ersättning till företag och institutioner som inrättar nya lärlingsplatser för
grundutbildning eller färdigutbildning, som påbörjas under perioden den
1 november 1983—den 30 juni 1984. En sådan höjning av ersättningen bör
enligt föredragande statsrådet kunna leda till att ytterligare 2 000 platser
inrättas inom gymnasial lärlingsutbildning under budgetåret 1983/84. Den
sammanlagda kostnaden beräknas till 30 milj. kr. Regeringen föreslår att
riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om rekryteringsbidrag
för platser i gymnasial lärlingsutbildning och att riksdagen
medger att kostnaderna för bidraget ersätts ur anslaget Bidrag till driften
av gymnasieskolor.

Med hänvisning till de resultat som hittills har uppnåtts med den gymnasiala
lärlingsutbildningen är det enligt motion 1983/84:28 angeläget att ett
större antal lärlingsplatser kommer till stånd redan nu i höst. Motionärerna
tar liksom regeringen fasta på betydelsen av ett rekryteringsbidrag som
lt Riksdagen 1983/84. 14 sami. Nr 6

UbU 1983/84:6

stimulans och föreslår att ett sådant bidrag bör utgå med 5 000 kr. utöver
vad regeringen har föreslagit. Det sammanlagda bidraget om 10000 kr. per
plats bör främja tillkomsten av ytterligare 5 000 platser i jämförelse med
regeringens förslag (yrkande 1). I motionen föreslås vidare att riksdagen
till Bidrag till driften av gymnasieskolor på tilläggsbudget till statsbudgeten
för utökad lärlingsutbildning anvisar ett förslagsanslag av 100 milj. kr.
(yrkande 2).

Utskottet ansluter sig till vad som i proposition 1983/84:26 har förordats
om rekryteringsbidrag budgetåret 1983/84 för platser i gymnasial lärlingsutbildning
och har inget att erinra mot att kostnaderna — vilka av regeringen
beräknats till 30 milj. kr. — ersätts ur anslaget Bidrag till driften av
gymnasieskolor. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet yrkandena 1
och 2 i motion 1983/84: 28.

Utskottet tar i detta sammanhang upp förslag som motionsledes har
framförts om förändringar i det nuvarande statsbidragssystemet för den
gymnasiala lärlingsutbildningen. 1 motion 1983/84:28 föreslås ett system
för finansieringen av lärlingsutbildningen vari fyra komponenter ingår. En
del bör det företag eller den institution svara för som tar emot en lärling.
De övriga delar, som staten bidrar med, bör dels utgöras av en ersättning
till företaget för materiel och handledning, dels bestå av ett bidrag till
lärlingens lön, dels slutligen bör ett mindre anslag avsättas för utvecklingsoch
försöksverksamhet inriktad på lärlingsutbildning (yrkande 3 i denna
del). Ett annat system med statsbidrag till lärlingsutbildning föreslås i
motion 1983/84:34 (yrkande 11). Det knyter i sin konstruktion an till
modellen för anställning med lönebidrag och innebär att bidraget stegvis
minskar i takt med att lärlingen får större kunskap och erfarenhet och
därmed i ökad omfattning bidrar till företagets produktion.

Utskottet avstyrkte under föregående riksmöte vid ett par tillfällen förslag
om förändringar i statsbidragssystemet för den gymnasiala lärlingsutbildningen
(UbU 1982/83: 21 och UbU 1982/83:36). Med hänvisning till vad
utskottet då anförde och till att regeringen i budgetpropositionen skall
återkomma till frågan om fortsatt verksamhet med gymnasial lärlingsutbildning
efter den 30 juni 1984 föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1983/84: 28 yrkande 3 i denna del och 1983/84:34 yrkande 11.

Vissa högre specialkurser m. m.

Mot bakgrund av den ökade användningen av datorer inom administration
och förvaltning samt inom industrin framhålls i proposition 1983/84:26
att datateknik och mikroelektronik är områden som snabbt bör komma i
fråga för utökade utbildningsinsatser. Kommunernas möjligheter att anordna
utbildning inom dessa områden är emellertid ofta knutna till tillgången
på utrustning. För att kommunerna redan under våren 1984 skall kunna
starta Iler utbildningar inom de nämnda områdena förordas i propositionen

UbU 1983/84:6

att de ges ett extra stöd till anskaffning av utrustning inom dataområdet.
Såsom stimulans för anordnande av högre specialkurser inom områdena
datateknik och mikroelektronik bör kommunerna budgetåret 1983/84 kunna
få ett särskilt bidrag med 6000 kr. per elev på nyinrättad sådan högre
specialkurs, om den börjar under läsåret 1983/84 och omfattar minst en
termin. För ändamålet beräknar föredragande statsrådet en kostnad av
5 milj. kr. Kostnaden för det särskilda bidraget föreslås ersättas ur anslaget
Bidrag till driften av gymnasieskolor.

Utskottet, som delar regeringens uppfattning att det är av stor vikt att
det snabbt anordnas utbildningar i ny teknik, föreslår att riksdagen bifaller
förslaget.

Frågan om högre specialkurser inom dataområdet berörs i motion 1983/
84:28. Motionärerna motsätter sig inte det särskilda bidraget, men anser
att riksdagen bör ge till känna vad som i motionen anförs om samverkan
med andra utbildningsanordnare, det privata näringslivet och den offentliga
förvaltningen i vad avser den datatekniska utrustningen (yrkande 5).

Utskottet vill i sammanhanget peka på att det i proposition 1983/84:26
när det gäller utformningen av det särskilda bidraget anges att det i första
hand bör användas för förhyrning. Utskottet utgår vidare från att kommunerna
utnyttjar alla möjligheter till samverkan som står till buds. Enligt
utskottets mening bör regeringens förslag om bidrag kunna medverka till
anskaffandet av en ändamålsenlig utrustning utan att kommunerna åsamkas
alltför stora kostnader vid startandet av de ifrågavarande utbildningarna.
Utskottet anser att ett särskilt uttalande av riksdagen i frågan inte
behövs, varför motion 1983/84:28 yrkande 5 bör avslås.

1 motion 1983/84: 34 ifrågasätts att det finns tillgång på lärare för de i
förevarande sammanhang aktuella specialkurserna. Motionärerna föreslår
sådana förändringar inom lärarfortbildningen att det för lärare som skall
undervisa i de högre specialkurserna inom dataområdet skall kunna anordnas
kurser inom högskolan om åtminstone 10 poäng (yrkande 13).

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet anföra följande.

Riksdagen har tidigare beslutat om fortbildning och vidareutbildning för
personal inom skolväsendet och lokalt utvecklingsarbete på skolans område
(prop. 1980/81:97, UbU 1980/81:37, rskr 1980/81:385, prop. 1981/
82:100, UbU 1981/82: 17, 18 och 23, rskr 1981/82:232 och 252). Beslutet
innebär bl. a. att ansvaret för det pedagogiska utvecklingsarbetet i huvudsak
skall ligga på det regionala och lokala planet. Den största delen av
personalutbildningen sker i form av enstaka kurser inom högskolan. Resurser
för verksamheten tillförs SÖ, högskolan och kommunerna. Regeringen
har genom förordning (1982:608, omtryckt 1983:416, ändrad
1983:686) om statsbidrag till lokal skolutveckling m. m. utfärdat föreskrifter
rörande det statliga bidraget till kommunerna. I bilagan till förordningen
anges de löneförmåner som gäller för befattningshavare med statligt
reglerad tjänst vid deltagande i viss personalutbildning. Det framgår bl.a.

UbU 1983/84:6

att lärare i gymnasieskolan som undervisar i datalära eller som använder
dator i undervisningen kan få tjänstledighet under högst fem veckor med
lön utan avdrag.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är nödvändigt att det
ute i kommunerna finns tillgång på lärare för de nu aktuella högre specialkurserna
och att de har tillfredsställande utbildning. Samtidigt konstaterar
utskottet att de löneförmåner som f. n. gäller i samband med fortbildning i
stor utsträckning styr längden på de kurser inom högskolan som anordnas
för lärare i skolväsendet.

Det nuvarande systemet med personalutveckling inom skolväsendet har
ännu varit i kraft endast en kort tid, och utskottet anser det vara för tidigt
att dra bestämda slutsatser av erfarenheterna. Utskottet utgår från att både
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och SÖ noga följer utvecklingen.
Utskottet är därför inte nu berett att föreslå någon särskild åtgärd från
riksdagens sida i enlighet med motionens yrkande. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om att regeringen i proposition 1983/84:8 om ett nationellt
mikroelektronikprogram har föreslagit att särskilda medel innevarande
budgetår skall anslås till styrelsen för teknisk utveckling för att i samråd
med statens industriverk medverka bl. a. till fortbildning av gymnasielärare
avseende kretskonstruktion.

Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1983/84: 34 yrkande 13.

Enligt vad som anförs i motion 1983/84:21 är natur- och skogsvården
eftersatt. Med hänvisning härtill föreslås att regeringen särskilt skall stödja
utbildning och andra insatser inom natur- och skogsvårdsområdet (yrkande
12).

Utskottet vill med anledning av motionen peka på möjligheterna för
skolhuvudmännen att anordna lokalt arbetsmarknadsanknutna specialkurser
(La-kurser) under förutsättning att behov på den lokala arbetsmarknaden
härigenom tillgodoses. La-kurser skall tillgodose utbildningsbehov
som inte täcks av för riket fastställda tim- och kursplaner. I den mån ett
allmänt behov bedöms föreligga av sådan utbildning som efterlyses i motionen
ankommer det på SÖ att vidta erforderliga åtgärder. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motion 1983/84:21 yrkande 12.

I motion 1983/84: 34 begärs ökade möjligheter till samarbete mellan
gymnasieskola och näringsliv i fråga om den gymnasiala yrkesutbildningen.
Regeringen bör enligt motionärerna skyndsamt inleda överläggningar
med näringslivet i syfte att på sikt förändra organisationen av vissa delar
av yrkesutbildningen (yrkande 14).

Utskottet avstyrker motion 1983/84:34 yrkande 14 med hänvisning till
den motivering för avslag på ett likartat motionsyrkande som utskottet
anförde i sitt betänkande 1982/83: 36 (s. 5 f.).

UbU 1983/84:6

Gymnasieskolans dimensionering m. m.

Utskottet behandlar i detta avsnitt dels ett par motionsyrkanden som
gäller gymnasieskolans dimensionering under budgetåret 1984/85, dels ett
yrkande av mer allmän karaktär med synpunkter på utbildningsinsatserna
för arbetslös ungdom.

En utökning av gymnasieskolans stora ram med 14000 årselevplatser är
enligt motion 1983/84:28 motiverad. Motionärerna hänvisar till det stora
antalet äldresökande och begär att riksdagen ger till känna att planeringen
för budgetåret 1983/84 bör ske med den i motionen angivna högre målsättningen.
Ökningen bör främst avse företagsförlagd utbildning. Förslaget
möjliggör enligt motionärerna en realistisk planering för länsskolnämnderna
och kommunerna (yrkande 4). I syfte att minska konkurrensen till
gymnasieskolan för de elever som i första hand väljer en yrkesinriktad linje
bör enligt motion 1983/84:34 kommunernas kapacitet när det gäller de
teoretiska linjerna utnyttjas mer. Riksdagen föreslås i motionen besluta om
inrättande av ytterligare 1 500 intagningsplatser (ca 4500 årselevplatser) på
teoretiska linjer (yrkande 12).

Riksdagen beslutade under föregående riksmöte på regeringens förslag
att gymnasieskolans stora ram skulle omfatta 313960 årselevplatser för
budgetåret 1983/84 och 295 750 årselevplatser för budgetåret 1984/85 (UbU
1982/83:21, rskr 1982/83:311). Det mindre antalet årselevplatser för budgetåret
1984/85 beror på det minskade antalet 16-åringar. Antalet årselevplatser
för de båda budgetåren motsvarar en intagningskapacitet på den
stora ramen av 108,6% resp. 108,7% av antalet 16-åringar i riket.

SÖ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 föreslagit en
utökning av gymnasieskolans stora ram med 14000 årselevplatser i förhållande
till den planeringsram för samma år som riksdagen bemyndigade
regeringen att fastställa.

Vid behandlingen av budgetpropositionen 1983 redogjorde utskottet för
regeringens överväganden om gymnasieskolans planering (UbU 1982/
83:21 s. 10 ff.). Utskottet hade i likhet med regeringen klart för sig
svårigheterna att i rådande läge med stora ungdomskullar och en svår
arbetsmarknadssituation erbjuda alla ungdomar utbildning som både tillmötesgår
deras intresse och tillförsäkrar dem arbete efter utbildningen.

Arbetsmarknadssituationen för ungdomarna är fortfarande mycket svår.
Aktuella uppgifter ger vid handen att arbetslösheten nu är nästan lika hög
bland ungdomar med gymnasieskolutbildning som bland ungdomar med
enbart grundskola. Vidare tycks problemen på arbetsmarknaden ha ökat i
betydligt större omfattning för dem som avgått från yrkesinriktade linjer än
för dem som gått ut från de teoretiska. Det är enligt en aktuell rapport från
SÖ en genomgående tendens att arbetslösheten är mindre för ungdomar
som har gått de tre- och fyraåriga teoretiska linjerna än för ungdomar som
har valt andra linjer (Vilka blir arbetslösa efter gymnasieskolan? SÖ.
Gymnasieskolavdelningen. Rapport 1983-11-01).

UbU 1983/84:6

Utskottet utgår från att regeringen även i budgetpropositionen 1984
redovisar sina överväganden om planeringen av gymnasieskolan för de
närmaste budgetåren.

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen avvakta med ställningstaganden
till gymnasieskolans planering. Vid behandlingen av budgetpropositionen
1984 har riksdagen att besluta om såväl gymnasieskolans dimensionering
budgetåret 1984/85 som planeringsramar för budgetåren 1985/86 och
1986/87. Med hänvisning härtill och till vad utskottet har anfört i det
föregående avstyrker utskottet motionerna 1983/84: 28 yrkande 4 och 1983/
84: 34 yrkande 12.

I motion 1983/84: 21 förordas en annan inriktning av utbildningsinsatserna
för arbetslös ungdom än den regeringen förordar. Regeringens syn på
insatserna är enligt motionärerna helt präglad av en inriktning på näringsliv
och avnämare. Utbildningsinsatserna bör i större utsträckning inriktas på
att stärka de ungas allmänna bildning och därmed ge dem en kulturell
bakgrund och identitet (yrkande 17).

Utskottet har i det föregående haft anledning att erinra om svårigheterna
att planera gymnasieskolan på så sätt att alla ungdomar som efter avslutad
gymnasieskola söker sig ut på arbetsmarknaden erhåller arbete. Utskottet
hänvisar till det anförda och vill dessutom erinra om att förslagen i gymnasieutredningens
betänkande En reformerad gymnasieskola (SOU 1981:96)
har remissbehandlats och bereds inom regeringskansliet. Utskottet avstyrker
härmed motion 1983/84:21 yrkande 17.

Kommunernas uppföljningsansvar

Enligt riksdagens beslut (prop. 1982/83:100, UbU 1982/83:21, rskr 1982/
83: 311) infördes den 1 juli 1983 ett nytt system för kommunernas uppföljningsansvar.
För innevarande budgetår har riksdagen anvisat ett förslagsanslag
av 266 milj. kr. för verksamheten. Detta medger åtgärder för ca
16000 ungdomar.

Föredragande statsrådet anmäler i proposition 1983/84:26 att det kommer
att finnas behov av uppföljningsåtgärder för ca 26000 ungdomar under
innevarande budgetår. Detta får till följd att ytterligare 150 milj. kr. kommer
att belasta förslagsanslaget Bidrag till åtgärder inom kommunernas
uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m.

I motion 1983/84: 28 anförs att ett ökat antal platser inom den gymnasiala
lärlingsutbildningen bör medföra minskade krav på insatser bl. a. inom
ramen för kommunernas uppföljningsansvar. Motionärerna föreslår att 100
milj. kr. förs upp på det berörda anslaget, dvs. en förstärkning av anslaget
som med 50 milj. kr. understiger vad regeringen har förordat (yrkande 7).

Utskottet delar regeringens bedömning i vad avser behovet av insatser
inom kommunernas uppföljningsansvar. Under budgetåret 1982/83 anvi -

UbU 1983/84:6

sades medel i form av yrkesintroduktion och ungdomsplatser för sammanlagt
ca 24000 ungdomar. Det är sannolikt att det krävs insatser i ungefär
lika stor omfattning under innevarande budgetår. Riksdagen bör med hänvisning
härtill avslå motion 1983/84: 28 yrkande 7.

Riksdagen bör enligt hemställan i motion 1983/84: 34 (yrkande 9) begära
att regeringen ger SÖ i uppdrag att utvärdera ungdomsplatsernas utbildningsinslag.

Utskottet avstyrkte under föregående riksmöte ett likalydande yrkande
(mot. 1982/83: 2432 yrkande 16, UbU 1982/83: 36). Med hänvisning till vad
utskottet då anförde bör riksdagen avslå motion 1983/84: 34 yrkande 9.

Vuxenutbildning m. m.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl
så påkallar — anordna vissa kurser för arbetslös ungdom på folkhögskola
(prop. 1982/83: 100, UbU 1982/83:17, rskr 1982/83:196). Regeringen
har den 29 september 1983 medgivit att sådana kurser får anordnas under
innevarande budgetår inom en ram av sammanlagt 15 000 elevveckor.
Genom åtgärden beräknas 1 500 arbetslösa ungdomar erhålla utbildning
under tio veckor. Kostnaden under anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor
m. m. beräknas till 10,8 milj. kr.

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen har anmält i ärendet.

Utskottet behandlar i detta sammanhang yrkande 11 i motion 1983/
84: 21. Riksdagen bör enligt motionen uttala att ytterligare 5000 platser bör
beredas inom vuxenutbildningen. I motionen anges inte närmare vilka slag
av utbildningar som bör komma i fråga.

Förutom de ytterligare 1 500 platser i folkhögskolekurser varom regeringen
redan har beslutat och för vilka utskottet ovan har redogjort vill
utskottet i sammanhanget erinra om att regeringen (arbetsmarknadsdepartementet)
i proposition 1983/84:26 har föreslagit en ökning av antalet
deltagare i arbetsmarknadsutbildningen med ca 5000. Vidare har riksdagen
under föregående riksmöte bemyndigat regeringen att — i den mån arbetsmarknadsskäl
så påkallar - öka antalet undervisningstimmar i kommunal
vuxenutbildning för att bereda utbildningsmöjligheter för arbetslösa. Med
stöd av detta bemyndigande beslutade regeringen den 16 juni 1983 att
utanför de ramar av undervisningstimmar som riksdagen beslutat om får
kommun efter samråd med länsarbetsnämnden för arbetslösa under budgetåret
1983/84 anordna grundskolkurser, gymnasieskolkurser i yrkesämnen,
i teknologi och övriga tekniska ämnen och i naturvetenskapliga ämnen
samt också särskilda yrkesinriktade kurser. Utskottet vill slutligen
även peka på att de av regeringen föreslagna åtgärderna inom gymnasieskolan
(lärlingsutbildning och högre specialkurser), vilka utskottet i det
föregående har tillstyrkt, i icke ringa utsträckning avser vuxna studerande.

UMJ 1983/84:6

Motion 1983/84:21 (yrkande II) bör med hänvisning till det anförda avslås
av riksdagen.

Utskottet tar här också upp till behandling yrkande 6 i motion 1983/
84: 28. Med hänvisning till den stora betydelsen för förbättrade sysselsättningsmöjligheter
som också vidareutbildning på hög nivå har hemställer
motionärerna att riksdagen hos regeringen begär en plan för den fortsatta
utbyggnaden av yrkesteknisk högskoleutbildning IYTH).

Utskottet behandlade under föregående riksmöte utförligt frågan om
YTH och dess fortsatta utbyggnad (UbU 1982/83:24 s. 7-9). Utskottet
tillstyrkte förslag om en utbyggnad av YTH för budgetåret 1983/84 med två
nya linjer och utökning av en redan befintlig linje. I sin anslagsframställning
inför budgetåret 1984/85 föreslår UHÄ tre nya YTH-linjer om 30
studerande på var och en. Förslaget bereds inom regeringskansliet. Av
nämnda anslagsframställning framgår också att UHÄ har tagit kontakt med
representanter för arbetsmarknadens parter för att i samråd med dem
kunna presentera förslag om fortsatt utbyggnad av YTH. Med hänvisning
till vad utskottet anförde i ärendet under föregående riksmöte och till de nu
redovisade omständigheterna avstyrker utskottet motion 1983/84:28 yrkande
6.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande uttalande om lärlingsutbildningen avslår
motion 1983/84:28 yrkande 3 i denna del,

2. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:28 yrkande 1 godkänner
vad som i proposition 1983/84:26 har förordats om rekryteringsbidrag
budgetåret 1983/84 för platser i gymnasial lärlingsutbildning.

3. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:26 och med
avslag på motion 1983/84:28 yrkande 2 medger att kostnaderna
för rekryteringsbidraget ersätts ur anslaget Bidrag till driften av
gymnasieskolor,

4. att riksdagen beträffande statsbidragssystemet för gymnasial lärlingsutbildning
avslår motionerna 1983/84:28 yrkande 3 i denna
del och 1983/84:34 yrkande 11,

5. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1983/84:26 föreslagits
om särskilt bidrag budgetåret 1983/84 för högre specialkurser
inom områdena mikroelektronik och datateknik,

6. att riksdagen medger att kostnaden för det särskilda bidraget för
högre specialkurser ersätts ur anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor,

7. att riksdagen beträffande samverkan i fråga om datateknisk utrustning
i gymnasieskolan avslår motion 1983/84:28 yrkande 5,

UbU 1983/84:6

8. att riksdagen beträffande fortbildning av lärare på dataområdet
avslår motion 1983/84:34 yrkande 13.

9. att riksdagen beträffande utbildning i skogsvård m.m. avslår
motion 1983/84:21 yrkande 12,

10. att riksdagen beträffande visst samarbete mellan gymnasieskolan
och näringslivet avslår motion 1983/84: 34 yrkande 14.

11. att riksdagen beträffande gymnasieskolans dimensionering avslår
motionerna 1983/84:28 yrkande 4 och 1983/84:34 yrkande
12,

12. att riksdagen beträffande inriktningen av vissa utbildningsinsatser
avslår motion 1983/84:21 yrkande 17,

13. att riksdagen med avslag på motion 1983/84: 28 yrkande 7 lägger
till handlingarna vad som i proposition 1983/84:26 har anmälts
om behovet av uppföljningsåtgärder.

14. att riksdagen beträffande utvärdering av ungdomsplatsernas utbildningsinslag
avslår motion 1983/84: 34 yrkande 9,

15. att riksdagen lägger till handlingarna vad som i proposition 1983/
84:26 har anmälts om vissa kurser för arbetslös ungdom på
folkhögskola,

16. att riksdagen beträffande ytterligare platser i vuxenutbildning
avslår motion 1983/84:21 yrkande II,

17. att riksdagen beträffande plan för utbyggnad av yrkesteknisk
utbildning avslår motion 1982/83: 28 yrkande 6.

Stockholm den 24 november 1983

På utbildningsutskottets vägnar

GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s). Kerstin
Göthberg (c), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m).
Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Iris Mårtensson
(s), Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag (fp), Björn
Samuelson (vpk), Gunnar Hökmark (m) och Larz Johansson (c).

Reservationer

1. Uttalande om lärlingsutbildningen (mom. 1)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Utskottet
konstaterar” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Den nu aktuella lärlingsutbildningen har varit framgångsrik. Av SÖ:s

UbU 1983/84:6

utvärderingsrapport framgår bl.a. att kommunernas svar på den gjorda
enkäten visar "att 96 av 100 lärlingar får 'fast arbete i företaget' och övriga
får 'fast arbete utanför företaget” (Gymnasial lärlingsutbildning. Rapport
1983-08-24. SÖ s. 29). Utskottet konstaterar att lärlingsutbildningen har
blivit en viktig del av kommunernas utbildningsutbud. Den bör enligt
utskottets mening betraktas som lika värdefull som annan gymnasial yrkesutbildning.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att riksdagen
nu klargör att lärlingsutbildningen bör bli en reguljär utbildningsform.
Ett sådant uttalande ger kommuner och företag mer tid för att förbereda
start av lärlingsutbildning i större omfattning än annars redan inför läsåret
1984/85. Riksdagen bör med bifall till motion 1983/84: 28 yrkande 3 i denna

del som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

I. att riksdagen beträffande uttalande om lärlingsutbildningen med
bifall till motion 1983/84: 28 yrkande 3 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

2. Rekryteringsbidrag för platser i gymnasial lärlingsutbildning (mom. 2

och 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 38 i arbetsmarknadsutskottets
betänkande 1983184:8

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar "Utskottet

ansluter” och slutar "motion 1983/84:28” bort ha följande lydelse:

Som framgår av vad utskottet har anfört i det föregående ser utskottet
positivt på verksamheten med lärlingsutbildning. Det är angeläget - inte
minst mot bakgrund av det rådande arbetsmarknadsläget - att platser i
lärlingsutbildning kommer till stånd i så stor omfattning som möjligt redan
under innevarande höst. Det av regeringen föreslagna rekryteringsbidraget
bör därför utgå med ett belopp per plats som med 5000 kr. överstiger vad
som förordas i proposition 1983/84:26. Detta innebär att ytterligare 5000
platser i jämförelse med regeringens förslag kan beräknas ställas till förfogande
av företag och institutioner. Detta bör riksdagen med anledning av
proposition 1983/84: 26 och med bifall till motion 1983/84: 28 yrkande 1 som
sin mening ge regeringen till känna. Utskottet beräknar att en höjning av
ersättningen enligt vad som nu har förordats medför en sammanlagd kostnad
av 100 milj. kr. Riksdagen föreslås med bifall till yrkande 2 i samma
motion och med anledning av propositionen medge att denna kostnad får
ersättas ur anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.

UbU 1983/84:6

dels att utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande rekryteringsbidrag förbudgetåret 1983/
84 för platser i gymnasial lärlingsutbildning med anledning av
proposition 1983/84:26 och med bifall till motion 1983/84:28
yrkande I som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

3. att riksdagen med anledning av proposition 1983/84: 26 och med
bifall till motion 1983/84:28 yrkande 2 medger att kostnaderna
för rekryteringsbidraget ersätts ur anslaget Bidrag till driften av
gymnasieskolor.

3. Rekryteringsbidrag för platser i gymnasial lärlingsutbildning (mom. 2
och 3)

Rune Rydén. Birgitta Rydle, Göran Allmér och Gunnar Hökmark (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ” motion 1983/84: 28” bort har följande lydelse:

Utskottet anser att en genomgripande reform av lärlingsutbildningen bör
genomföras. I avvaktan härpå och med hänvisning till de goda erfarenheterna
av den hittills bedrivna försöksverksamheten finnér utskottet det
angeläget - inte minst mot bakgrund av det rådande arbetsmarknadsläget
- att platser i lärlingsutbildning kommer till stånd i så stor omfattning som
möjligt redan under innevarande höst. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag i vad avser rekryteringsbeloppets storlek per plats (5000 kr.), men
anser att ett så stort extra bidrag per plats bör kunna medge att ytterligare
5000 platser utöver det av regeringen beräknade antalet kommer till stånd.
Detta bör riksdagen med anledning av proposition 1983/84:26 och motion
1983/84:28 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet
beräknar de sammanlagda kostnaderna för rekryteringsbidraget till 70 milj.
kr. Riksdagen föreslås medge att dessa kostnader ersätts ur anslaget Bidrag
till driften av gymnasieskolor.

dels att utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande rekryteringsbidrag för budgetåret 1983/
84 för platser i gymnasial lärlingsutbildning med anledning av
proposition 1983/84: 26 och motion 1983/84: 28 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

3. att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:26 och motion
1983/84:28 yrkande 2 medger att kostnaderna för rekryteringsbidraget
ersätts ur anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor,

UbU 1983/84:6

4. Statsbidragssystemet för gymnasial lärlingsutbildning (mom. 4)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet
avstyrkte” och slutar "yrkande 11” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i likhet med vad som förordas i motion 1983/84: 28, anser
att riksdagen redan nu bör uttala sig för en permanentning av verksamheten
med gymnasial lärlingsutbildning, delar den uppfattningen om ett statsbidragssystem
för lärlingsutbildningen som motionärerna ger uttryck för i
motion 1983/84:28. Regeringen bör utarbeta ett nytt bidragssystem i enlighet
med de riktlinjer som anges i motionen. Detta föreslås riksdagen med
bifall till motion 1983/84:28 yrkande 3 i denna del och med anledning av
motion 1983/84:34 yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande statsbidragssystemet för gymnasial lärlingsutbildning
med bifall till motion 1983/84:28 yrkande 3 i
denna del och med anledning av motion 1983/84:34 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

5. Statsbidragssystemet för gymnasial lärlingsutbildning (mom. 4)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 böljar ”Utskottet
avstyrkte” och slutar ”yrkande 11” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion 1983/84: 34 att kravet på arbetsgivaren
att redan vid påbörjandet av en lärlingsutbildning betala full lön åt en
lärling utgör ett hinder för att lärlingsutbildningen skall öka i tillfredsställande
omfattning. Riksdagen bör därför uttala sig för ett bidragssystem
som i huvudsak innebär att det statliga bidraget till lärlingsutbildningen är
störst under det första utbildningsåret och därefter minskar stegvis såsom
föreslås i motionen. En utgångspunkt för beräkningen av bidraget kan
utgöras av den lön enligt avtal som utgår till lärlingen. Vad utskottet här
har anfört om statsbidragssystem för gymnasial lärlingsutbildning bör riksdagen
med bifall till motion 1983/84:34 yrkande 11 och med anledning av
motion 1983/84:28 yrkande 3 i denna del som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande statsbidragssystemet för gymnasial lärlingsutbildning
med bifall till motion 1983/84:34 yrkande 11 och
med anledning av motion 1983/84:28 yrkande 3 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

UbU 1983/84:6

6. Samverkan i fråga om datateknisk utrustning i gymnasieskolan (inom. 7)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”bör avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet är ense med motionärerna om att det är angeläget att kommunerna
i fråga om dyrbar datateknisk utrustning för gymnasieskolan tar till
vara möjligheterna att samverka med andra utbildningsanordnare. 1 motion
1983/84:28 ges en rad exempel på sådana samarbetspartner, inkl. det
privata näringslivet och den offentliga förvaltningen. Utskottet tillstyrker
yrkande 5 i motionen och föreslår att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om samverkan i fråga om
datateknisk utrustning i gymnasieskolan.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande samverkan i fråga om datateknisk utrustning
i gymnasieskolan med bifall till motion 1983/84:28 yrkande
5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

7. Fortbildning av lärare på dataområdet (mom. 8)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Det nuvarande”
och slutar ”yrkande 13” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av de nu redovisade förhållandena och med anledning av
regeringsförslaget om högre specialkurser på dataområdet linner utskottet
det angeläget att regeringen uppdrar åt UHÄ och SÖ att snarast dels
redovisa situationen i vad avser fortbildning och vidareutbildning av lärare
på dataområdet, dels inventera tillgången på lärare med tillfredsställande
kompetens för de i förevarande sammanhang aktuella utbildningarna. När
det gäller åtgärder som kan komma i fråga efter redovisningen av ett sådant
uppdrag vill utskottet peka på möjligheten för regeringen att göra sådana
ändringar i bilagan till den i det föregående nämnda förordningen att
fortbildningskurser om tio veckor på det nu aktuella området möjliggörs i
ökad omfattning. Riksdagen bör med anledning av motion 1983/84:34
yrkande 13 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört
om fortbildning av lärare på dataområdet. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om att regeringen i proposition 1983/84:8 om ett nationellt mikroelektronikprogram
har föreslagit att särskilda medel innevarande budgetår
skall anslås till styrelsen för teknisk utveckling för att i samråd med statens
industriverk medverka bl. a. till fortbildning av gymnasielärare avseende
kretskonstruktion.

UbU 1983/84:6

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande fortbildning av lärare på dataområdet
med anledning av motion 1983/84:34 yrkander 13 som sin mening
ger regeringen till kånna vad utskottet har anfört,

8. Visst samarbete i fråga om den gymnasiala yrkesutbildningen (mom. 10)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet
avstyrker" och slutar ”1982/83: 36 (s. 5 f.)” bort ha följande lydelse:

Utskottet betraktar frågan om samarbete mellan gymnasieskola och
näringsliv som har aktualiserats i motion 1983/84: 34 som mycket angelägen.
Enligt utskottets uppfattning bör dårför - utöver det samarbete som
reguljärt förekommer mellan SÖ och näringslivets organisationer - regeringen
ta upp diskussioner med både arbetsgivare och fackliga organisationer
i syfte att på sikt få till stånd ett djupare samarbete i fråga om
yrkesutbildning i enlighet med vad som föreslås i motionen. Riksdagen bör
med bifall till motion 1983/84: 34 yrkande 14 som sin mening ge regeringen
detta till kånna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande visst samarbete om yrkesutbildningen
med bifall till motion 1983/84: 34 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till kånna vad utskottet har anfört,

9. Gymnasieskolans dimensionering (mom. 11)

Kerstin Göthberg (c), Jörgen Ullenhag (fp) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet
utgår” och slutar ”yrkande 12” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening år en utökning av gymnasieskolans stora ram
motiverad, dels mot bakgrund av den ökande ungdomsarbetslösheten, dels
mot bakgrund av det stora antalet åldresökande. För att - som det påpekas
i motion 1983/84:28 - möjliggöra en realistisk planering för länsskolnämnderna
och kommunerna bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till kånna att planeringen bör inriktas på den högre målsättning som gäller
för innevarande budgetår. För att åstadkomma ytterligare yrkesinriktad
utbildning och för att undvika onödiga investeringar i lokaler och utrustning
kan en utbyggnad i form av företagsförlagd utbildning ske.

Det år samtidigt angeläget att beakta kommunernas vanligtvis större
möjligheter att anordna utbildning på de teoretiska linjerna. Något särskilt
uttalande om den utökade ramens fördelning mellan yrkesinriktade och
teoretiska utbildningsvägar vill utskottet emellertid inte föreslå. Lokala
förhållanden måste självfallet spela en viktig roll vid fördelningen.

Ubl) 1983/84:6

De kostnader som följer av den nu föreslagna utökningen av gymnasieskolans
stora ram bör enligt utskottets uppfattning vägas mot de kostnader
som eljest drabbar samhället i form av åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar
eller i form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1983/
84: 28 yrkande 4 och 1983/84: 34 yrkande 12 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört om gymnasieskolans dimensionering.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen beträffande gymnasieskolans dimensionering med
anledning av motionerna 1983/84: 28 yrkande 4 och 1983/84:34
yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

10. Inriktning av vissa utbildningsinsatser (mom. 12)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”yrkande 17” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av att svårigheterna på arbetsmarknaden ökar även för
ungdomar med yrkesutbildning finner utskottet i likhet med motionärerna
att det finns anledning att ifrågasätta den syn på utbildningsinsatserna som
regeringen förefaller ha. Enligt utskottets uppfattning bör dessa i större
utsträckning ta sikte på att stärka ungdomarnas allmänna bildning och
därigenom bidra till att ge dem en kulturell bakgrund och identitet. Detta
bör riksdagen med bifall till motion 1983/84: 21 yrkande 17 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen beträffande inriktningen av vissa utbildningsinsatser
med bifall till motion 1983/84: 21 yrkande 17 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

11. Behovet av uppföljningsåtgärder (mom. 13)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet
delar” och på s. 9 slutar ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning att tillkomsten av
flera platser inom den gymnasiala lärlingsutbildningen bör medföra ett
minskat behov av åtgärder inom ramen för kommunernas uppföljningsansvar.
Utskottet förordar sålunda att ytterligare medel under anslaget Bidrag
till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom un -

UbU 1983/84:6

der 18 år m. m. beräknas i enlighet med förslaget i motion 1983/84:28.
Detta innebär att 100 milj. kr. bör kunna beräknas belasta anslaget under
budgetåret 1983/84 utöver vad riksdagen tidigare har anvisat. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1983/84:28 yrkande 7 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen beträffande behovet av uppföljningsåtgärder med
bifall till motion 1983/84:28 yrkande 7 och med anledning av
proposition 1983/84:26 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

12. Utvärdering av ungdomsplatsernas utbildningsinslag (mom. 14)

Kerstin Göthberg (c), Rune Rydén (m). Birgitta Rydle (m), Göran
Allmér (m), Jörgen Ullenhag (fp), Gunnar Hökmark (m) och Larz Johansson
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet
avstyrkte” och slutar "yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det angeläget att de utbildningsinslag som är knutna till
ungdomsplatserna ges stadga och hög kvalitet. Mot bakgrund av riksdagens
beslut under föregående riksmöte om utbildningsinslagen såväl i vad
avser innehållet i utbildningsinslagen som de resurser som anvisades för
dessa är det angeläget att särskilt följa och utvärdera den delen av uppföljningsverksamheten.
Regeringen bör uppdra åt SÖ att senast den 15 september
1984 redovisa det första årets erfarenheter av utbildningsinslagen.
Riksdagen bör med bifall till motion 1983/84: 34 yrkande 9 som sin mening
ge regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen beträffande utvärdering av ungdomsplatsernas utbildningsinslag
med bifall till motion 1983/84:34 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

13. Ytterligare platser i vuxenutbildning (mom. 16)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Förutom de”
och på s. 10 slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det fortfarande finns många människor i vårt
samhälle som har en bristfällig grundläggande skolutbildning. Utskottet
noterar med viss tillfredsställelse regeringens beslut om att ytterligare
1 500 arbetslösa ungdomar kan beredas plats på folkhögskolekurser om
upp till tio veckors längd under innevarande budgetår. Insatsen är emeller -

UbU 1983/84:6

tid enligt utskottets mening alltför liten. Mot bakgrund av bl. a. krav från
fackliga organisationer om utökad vuxenutbildning i syfte att ge medlemmarna
vidareutbildning bör regeringen vidta sådana åtgärder att ytterligare
5000 platser kan beredas inom vuxenutbildning. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1983/84:21 yrkande 11 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. att riksdagen beträffande ytterligare platser i vuxenutbildning
med bifall till motion 1983/84:21 yrkande 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

Särskilda yttranden

1. Utbildning i skogsvård m. m. (mom. 9)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Mot bakgrund av vad utskottet har redovisat i fråga om de lokalt arbetsmarknadsanknutna
specialkurserna och SÖ:s roll när det gäller att fylla
vissa utbildningsbehov förutsätter jag att den utbildning i skogsvård m. m.
som begärs i motion 1983/84:21 kommer till stånd.

2. Vissa kurser för arbetslös ungdom på folkhögskola (mom. 15)

Kerstin Göthberg (c). Jörgen Ullenhag (fp) och Larz Johansson (c)
anför:

Under denna rubrik har regeringen anmält att man den 29 september
1983 medgivit att vissa kurser för arbetslös ungdom får anordnas på folkhögskola.
Kostnaderna beräknas till 10,8 milj. kr. och motsvarar ca 15000
elevveckor.

Vi vill i detta sammanhang fästa riksdagens uppmärksamhet på att
regeringen, i den besparingsproposition som behandlas av utskottet i annat
sammanhang, föreslår en besparing på anslaget F 7 Bidrag till driften av
folkhögskolor m. m. som motsvarar ca 19000 elevveckor.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983