Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Utbildningsutskottets betänkande 1983/84:6

om särskilda sysselsättningsåtgärder (prop. 1983/84: 26 bil. 2)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Propositionen

Regeringen har i proposition 1983/84:26 bilaga 2 (utbildningsdeparte­mentet)

dels under punkt D 18 (s. 27-29) föreslagit riksdagen

1.    att godkänna vad som i propositionen har förordats om rekryterings­bidrag budgetåret 1983/84 för platser i gymnasial läriingsutbildning,

2.    att medge att kostnaderna för rekryteringsbidraget ersätts ur anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor,

3.    att godkänna i propositionen framfört förslag om särskilt bidrag bud­getåret 1983/84 för högre specialkurser inom områdena mikroelektronik och datateknik,

4.    att medge att kostnaden för det särskilda bidraget för högre special­kurser ersätts ur anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor,

dels under punkt D 25 (s. 29-30) berett riksdagen tillfälle att ta dél av vad som i propositionen har anförts angående behovet av uppföljningsåt-gärder,

dels under punkt F 7 (s. 30-31) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen har anförts om vissa kurser för arbetslös ungdom på folkhögskola.

Motionerna

1983/84:21 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

11.   att riksdagen uttalar att ytteriigare 5000 platser bör beredas inom vuxenutbildning i enlighet med vad som anförs i motionen,

12.   att riksdagen uttalar sig för ett särskilt stöd för utbildning och insatser inom natur- och skogsvård i enlighet med vad som anförs i motio­nen,

17. att riksdagen uttalar att utbildningsinsatserna för arbetslösa ungdo­mar i större utsträckning bör inriktas på att stärka de ungas allmänna bildning och ge dem en kulturell bakgrund och identitet i enlighet med vad som anförs i motionen.

1    Riksdagen 1983/84. 14 saml. Nr 6

UbU 1983/84:6

 

UbU 1983/84:6                                                                        2

1983/84: 28 av Thorbjörn Fälldin m. fi. (c) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

1. att riksdagen beträffande läriingsutbildning beslutar att främja tillska­
pande av 5000 platser utöver regeringens förslag genom att medge ett
rekryteringsbidrag på 10000 kr. per plats,

2.    att riksdagen beslutar att på tilläggsbudget till Bidrag till driften av gymnasieskolor för utökad lärlingsutbildning anvisa ett förslagsanslag av 10()()(H)()00kr..

3.    att riksdagen beslutar att uttala sig för en permanentning av den gymnasiala lärlingsutbildningen och därvid ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om uppbyggnaden av ett statsbidragssystem,

4.    att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att gymnasieskolans stora ram för läsåret 1984/85 utökas med 14000 årselev-platser med huvudsaklig inriktning mot företagsförlagd utbildning,

5.    att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs rörande samverkan om datateknisk utrustning,

6.    att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en plan för den fortsatta utbyggnaden av yrkesteknisk högskoleutbildning,

7.    att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om en i förhållande till regeringens förslag med 50 milj. kr. minskad belastning av förslagsanslaget Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m.

1983/84:34 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

9. att riksdagen begär att regeringen gér skolöverstyrelsen i uppdrag att utvärdera ungdomsplatsernas utbildningsinslag,

11. att riksdagen hos regeringen begär förslag till statsbidragssystem för
lärlingsutbildning med 75% första året, 50% andra året och 25% tredje
året,

12.   att riksdagen beslutar om inrättande av ytterligare 1500 platser i gymnasieskolan,

13.   att riksdagen begär att regeringen ger universitets- och högskoleäm­betet i uppdrag att omprioritera kursutbudet inom dataområdet för fort­bildning av lärare enligt vad som sägs i motionen,

14.   att riksdagen begär att regeringen skyndsamt inleder överläggningar med näringslivet i syfte att på sikt förändra organisationen av vissa delar av yrkesutbildningen i enlighet med vad som anförs i motionen.

Utskottet

Lärlingsutbildning

Försöksverksamhet med gymnasial läriingsutbildning enligt en särskild förordning (SFS 1980:533) har bedrivits sedan läsåret 1980/81. Riksdagen beslutade under föregående riksmöte att försöksverksamheten skulle för-

 

UbU 1983/84:6                                                                        3

längas t.o.m. den 30 juni 1984 i avvaktan på skolöverstyrelsens (SÖ) utvärdering av verksamheten (prop. 1982/83:100, UbU 1982/83:21, rskr 1982,/83: 311). 1 proposition 1982/83:26 erinrar föredragande statsrådet om att SÖ har inkommit med en rapport om erfarenheterna av ifrågavarande läriingsutbildning. Föredragande statsrådet avser att i budgetpropositionen 1984 återkomma med förslag till vissa förändringar av lärlingsutbildningen med anledning av SÖ:s rapport. Redan nu kan dock konstateras, anför statsrådet, att verksamheten stadigt har ökat i omfattning och att den gymnasiala lärlingsutbildningen nu har fått en icke obetydlig omfattning.

Riksdagen bör enligt vad som förordas i motion 1983/84:28 uttala att den gymnasiala läriingsutbildningen skall bli permanent. Motionärerna anser att tiden är mogen att betrakta ifrågavarande utbildning som reguljär (yr­kande 3 i denna del).

Utskottet konstaterar att den nu aktuella lärlingsutbildningen har varit framgångsrik. Av SÖ:s utvärderingsrapport framgår bl. a. att kommuner­nas svar på den gjorda enkäten visar "att 96 av 100 lärlingar får 'fast arbete i företaget' och övriga får "fast arbete utanför företaget" (Gymnasial lär­lingsutbildning. Rapport 1983-08-24, SÖ s. 29).

När det gäller det i motionen begärda uttalandet av riksdagen om per­manentning av utbildningen, anser utskottet att ett ställningstagande i frågan bör anstå till behandlingen av budgetpropositionen kommande vår. Föredragande statsrådet avser att i budgetpropositionen återkomma till frågan om den gymnasiala lärlingsutbildningen (prop. 1983/84:26 s. 28). Utskottet avstyrker härmed motion 1983/84:28 yrkande 3 i denna del.

I proposition 1983/84:26 anförs att det enligt SÖ:s utvärdering synes finnas möjligheter till en ökning av lärlingsutbildningen, om statsbidrags­villkoren förbättras. Mot bakgrund av ungdomarnas svåra situation på arbetsmarknaden anser föredragande statsrådet att den vägen bör prövas som stimulans under innevarande budgetår. Statsrådet förordar att ett rekryteringsbidrag på 5000 kr. per plats lämnas till kommunerna för extra ersättning till företag och institutioner som inrättar nya lärlingsplatser för grundutbildning eller färdigutbildning, som påbörjas under perioden den 1 november 1983-den 30 juni 1984. En sådan höjning av ersättningen bör enligt föredragande statsrådet kunna leda till att ytterligare 2000 platser inrättas inom gymnasial lärlingsutbildning under budgetåret 1983/84. Den sammanlagda kostnaden beräknas till 30 milj. kr. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om rekryte­ringsbidrag för platser i gymnasial lärlingsutbildning och att riksdagen medger att kostnaderna för bidraget ersätts ur anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.

Med hänvisning till de resultat som hittills har uppnåtts med den gymna­siala läriingsutbildningen är det enligt motion 1983/84:28 angelägel atl ett större antal lärlingsplatser kommer till stånd redan nu i höst. Motionärerna tar liksom regeringen fasta på betydelsen av ett rekryteringsbidrag som It    Riksdagen 1983/84. 14 .saml. Nr 6

 

UbU 1983/84:6                                                                        4

stimulans och föreslär att ett sådant bidrag bör utgå med 5000 kr. utöver vad regeringen har föreslagit. Det sammanlagda bidraget om 10000 kr. per plats bör främja tillkomsten av ytterligare 5000 platser i jämförelse med regeringens förslag (yrkande I). I motionen föreslås vidare att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor på tilläggsbudget till statsbudgeten för utökad lärlingsutbildning anvisar ett förslagsanslag av 100 milj. kr. (yrkande 2).

Utskottet ansluter sig till vad som i proposition 1983/84:26 har förordats om rekryteringsbidrag budgetåret 1983/84 för platser i gymnasial lärlingsut­bildning och har inget att erinra mot att kostnaderna - vilka av regeringen beräknats till 30 milj. kr. - ersätts ur anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet yrkandena I och 2 i motion 1983/84:28.

Utskottet tar i detta sammanhang upp förslag som motionsledes har framförts om förändringar i det nuvarande statsbidragssystemet för den gymnasiala lärlingsutbildningen. I motion 1983/84:28 föreslås ett system för finansieringen av lärlingsutbildningen vari fyra komponenter ingår. En del bör det företag eller den institution svara för som tar emot en lärling. De övriga delar, som staten bidrar med, bör dels utgöras av en ersättning till företaget för materiel och handledning, dels bestå av ett bidrag till läriingens lön, dels slutligen bör ett mindre anslag avsättas för utvecklings-och försöksverksamhet inriktad på lärlingsutbildning (yrkande 3 i denna del). Ett annat system med statsbidrag till lärlingsutbildning föreslås i motion 1983/84:34 (yrkande II). Det knyter i sin konstruktion an till modellen för anställning med lönebidrag och innebär att bidraget stegvis minskar i takt med att lärlingen får större kunskap och erfarenhet och därmed i ökad omfattning bidrar till företagets produktion.

Utskottet avstyrkte under föregående riksmöte vid ett par tillfällen för­slag om förändringar i statsbidragssystemet för den gymnasiala lärlingsut­bildningen (UbU 1982/83: 21 och UbU 1982/83: 36). Med hänvisning till vad utskottet då anförde och till att regeringen i budgetpropositionen skall återkomma till frågan om fortsatt verksamhet med gymnasial lärlingsut­bildning efter den 30 juni 1984 föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1983/84:28 yrkande 3 i denna del och 1983/84: 34 yrkande II.

Vissa högre specialkurser m. m.

Mot bakgrund av den ökade användningen av datorer inom administra­tion och förvaltning samt inom industrin framhålls i proposition 1983/84:26 att datateknik och mikroelektronik är områden som snabbt bör komma i fråga för utökade utbildningsinsatser. Kommunernas möjligheter att an­ordna utbildning inom dessa områden är emellertid ofta knutna till tillgång­en pä utrustning. För att kommunerna redan under våren 1984 skall kunna starta fler utbildningar inom de nämnda områdena förordas i propositionen

 

UbU 1983/84:6                                                                        5

att de ges ett extra stöd till anskaffning av utrustning inom dataområdet. Såsom stimulans för anordnande av högre specialkurser inom områdena datateknik och mikroelektronik bör kommunerna budgetåret 1983/84 kun­na få ett särskilt bidrag med 6000 kr. per elev på nyinrättad sådan högre specialkurs, om den börjar under läsåret 1983/84 och omfattar minst en termin. För ändamålet beräknar föredragande statsrådet en kostnad av 5 milj. kr. Kostnaden för det särskilda bidraget föresläs ersättas ur ansla­get Bidrag till driften av gymnasieskolor.

Utskottet, som delar regeringens uppfattning att det är av stor vikt att det snabbt anordnas utbildningar i ny teknik, föreslår att riksdagen bifaller förslaget.

Frågan om högre specialkurser inom dataområdet berörs i motion 1983/ 84:28. Motionärerna motsätter sig inte det särskilda bidraget, men anser att riksdagen bör ge till känna vad som i motionen anförs om samverkan med andra utbildningsanordnare, det privata näringslivet och den offent­liga förvaltningen i vad avser den datatekniska utrustningen (yrkande 5).

Utskottet vill i sammanhanget peka på att det i proposition 1983/84:26 när del gäller utformningen av det särskilda bidraget anges att det i första hand bör användas för förhyrning. Utskottet utgår vidare från att kommu­nerna utnyttjar alla möjligheter till samverkan som står till buds. Enligt utskottets mening bör regeringens förslag om bidrag kunna medverka till anskaffandet av en ändamålsenlig utrustning utan att kommunerna åsam­kas alltför stora kostnader vid startandet av de ifrågavarande utbildningar­na. Utskottet anser att ett särskilt uttalande av riksdagen i frågan inte behövs, varför motion 1983/84:28 yrkande 5 bör avslås.

I motion 1983/84:34 ifrågasätts att det finns tillgång på lärare för de i förevarande sammanhang aktuella specialkurserna. Motionärerna föreslår sådana förändringar inom lärarfortbildningen att det för lärare söm skall undervisa i de högre specialkurserna inom dalaområdet skall kunna anord­nas kurser inom högskolan om åtminstone 10 poäng (yrkande 13).

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet anföra följande.

Riksdagen har tidigare beslutat om fortbildning och vidareutbildning för personal inom skolväsendet och lokalt utvecklingsarbete på skolans områ­de (prop. 1980/81:97, UbU 1980/81:37, rskr 1980/81:385, prop. 1981/ 82: 100, UbU 1981/82:17, 18 och 23, rskr 1981/82:232 och 252). Beslutet innebär bl. a. att ansvaret för det pedagogiska utvecklingsarbetet i huvud­sak skall ligga på det regionala och lokala planet. Den största delen av personalutbildningen sker i form av enstaka kurser inom högskolan. Re­surser för verksamheten tillförs SÖ, högskolan och kommunerna. Rege­ringen har genom förordning (1982:608, omtryckt 1983:416, ändrad 1983:686) om statsbidrag till lokal skolutveckling m. m. utfärdat föreskrif­ter rörande det statliga bidraget till kommunerna. I bilagan till förordning­en anges de löneförmåner som gäller för befattningshavare med statligt reglerad tjänst vid deltagande i viss personalutbildning. Det framgår bl. a.

 

UbU 1983/84:6                                                                        6

att lärare i gymnasieskolan som undervisar i datalära eller som använder dator i undervisningen kan fä tjänstledighet under högst fem veckor med lön utan avdrag.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det år nödvändigt att det ute i kommunerna finns tillgång på lärare för de nu aktuella högre special­kurserna och att de har tillfredsställande utbildning. Samtidigt konstaterar utskottet att de löneförmåner som f. n. gäller i samband med fortbildning i stor utsträckning styr längden på de kurser inom högskolan som anordnas för lärare i skolväsendet.

Det nuvarande systemet med personalutveckling inom skolväsendet har ännu varit i kraft endast en kort tid, och utskottet anser det vara för tidigt att dra bestämda slutsatser av erfarenheterna. Utskottet utgår från att både universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och SÖ noga följer utveckling­en. Utskottet är därför inte nu berett att föreslå någon särskild åtgärd från riksdagens sida i enlighet med motionens yrkande. Utskottet vill i sam­manhanget erinra om att regeringen i proposition 1983/84:8 om ett natio­nellt mikroelektronikprogram har föreslagit att särskilda medel innevaran­de budgetår skall anslås till styrelsen för teknisk utveckling för att i samråd med statens industriverk medverka bl. a. till fortbildning av gymnasielära­re avseende kretskonstruktion.

Med hänvisning till vad utskottet nu har anfört föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1983/84: 34 yrkande 13.

Enligt vad som anförs i motion 1983/84:21 år natur- och skogsvärden eftersatt. Med hänvisning härtill föreslås att regeringen särskilt skall stödja utbildning och andra insatser inom natur- och skogsvårdsområdet (yr­kande 12).

Utskottet vill med anledning av motionen peka på möjligheterna för skolhuvudmannen att anordna lokalt arbetsmarknadsanknutna special­kurser (La-kurser) under förutsättning att behov på den lokala arbetsmark­naden härigenom tillgodoses. La-kurser skall tillgodose utbildningsbehov som inte täcks av för riket fastställda tim- och kursplaner. I den män ett allmänt behov bedöms föreligga av sådan utbildning som efterlyses i mo­tionen ankommer det på SÖ att vidta erforderiiga åtgärder. Med hänvis­ning till det anförda avstyrker utskottet motion 1983/84:21 yrkande 12.

1 motion 1983/84:34 begärs ökade möjligheter till samarbete mellan gymnasieskola och näringsliv i fråga om den gymnasiala yrkesutbildning­en. Regeringen bör enligt motionärerna skyndsamt inleda överiäggningar med näringslivet i syfte att på sikt förändra organisationen av vissa delar av yrkesutbildningen (yrkande 14).

Utskottet avstyrker motion 1983/84:34 yrkande 14 med hänvisning till den motivering för avslag pä ett likartat motionsyrkande som utskottet anförde i sitl betänkande 1982/83: 36 (s. 5 f.).

 

UbU 1983/84:6

Gymnasieskolans dimensionering m. m.

Utskottet behandlar i detta avsnitt dels ett par motionsyrkanden som gäller gymnasieskolans dimensionering under budgetåret 1984/85, dels ett yrkande av mer allmän karaktär med synpunkter på utbildningsinsatserna för arbetslös ungdom.

En utökning av gymnasieskolans stora ram med 14000 årselevplatser är enligt motion 1983/84:28 motiverad. Motionärerna hänvisar till det stora, antalet äldresökande och begår att riksdagen ger till känna att planeringen för budgetåret 1983/84 bör ske med den i motionen angivna högre målsätt­ningen. Ökningen bör främst avse företagsföriagd utbildning. Förslaget möjliggör enligt motionärerna en realistisk planering för länsskolnämnder-na och kommunerna (yrkande 4). I syfte att minska konkurrensen till gymnasieskolan för de elever som i första hand väljer en yrkesinriktad linje bör enligt motion 1983/84:34 kommunernas kapacitet när det gäller de teoretiska linjerna utnyttjas mer. Riksdagen föreslås i motionen besluta om inrättande av ytterligare I 500 intagningsplatser (ca 4 500 årselevplatser) på teoretiska linjer (yrkande 12).

Riksdagen beslutade under föregående riksmöte på regeringens förslag att gymnasieskolans stora ram skulle omfatta 313960 årselevplatser för budgetåret 1983/84 och 295 750 årselevplatser för budgetåret 1984/85 (UbU 1982/83:21, rskr 1982/83:311). Det mindre antalet årselevplatser för bud­getåret 1984/85 beror på det minskade antalet 16-åringar. Antalet årselev­platser för de båda budgetåren motsvarar en intagningskapacitet pä den stora ramen av 108,6% resp. 108,7% av antalet 16-åringar i riket.

SÖ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 föreslagit en utökning av gymnasieskolans stora ram med 14000 årselevplatser i förhål­lande till den planeringsram för samma år som riksdagen bemyndigade regeringen att fastställa.

Vid behandlingen av budgetpropositionen 1983 redogjorde utskottet för regeringens överväganden om gymnasieskolans planering (UbU 1982/ 83:21 s. 10 ff.). Utskottet hade i likhet med regeringen klart för sig svårigheterna att i rådande läge med stora ungdomskullar och en svär arbetsmarknadssituation erbjuda alla ungdomar utbildning som både till­mötesgår deras intresse och tillförsäkrar dem arbete efter utbildningen.

Arbetsmarknadssituationen för ungdomarna är fortfarande mycket svår. Aktuella uppgifter ger vid handen att arbetslösheten nu är nästan lika hög bland ungdomar med gymnasieskolutbildning som bland ungdomar med enbart grundskola. Vidare tycks problemen pä arbetsmarknaden ha ökat i betydligt större omfattning för dem som avgått från yrkesinriktade linjer än för dem som gått ut frän de teoretiska. Det är enligt en aktuell rapport frän SÖ en genomgående tendens att arbetslösheten är mindre för ungdomar som har gått de tre- och fyraåriga teoretiska linjerna än för ungdomar som har valt andra linjer (Vilka blir arbetslösa efter gymnasieskolan? SÖ."° Gymnasieskolavdelningen. Rapport 1983-11-01).

 

UbU 1983/84:6                                                                        8

Utskottet utgår från att regeringen även i budgetpropositionen 1984 redovisar sina överväganden om planeringen av gymnasieskolan för de närmaste budgetåren.

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen avvakta med ställningstagan­den till gymnasieskolans planering. Vid behandlingen av budgetproposi­tionen 1984 har riksdagen att besluta om såväl gymnasieskolans dimensio­nering budgetåret 1984/85 som planeringsramar för budgetåren 1985/86 och 1986/87. Med hänvisning härtill och till vad utskottet har anfört i det föregående avstyrker utskottet motionerna 1983/84: 28 yrkande 4 och 1983/ 84: 34 yrkande 12.

I motion 1983/84:21 förordas en annan inriktning av utbildningsinsatser­na för arbetslös ungdom än den regeringen förordar. Regeringens syn på insatserna är enligt motionärerna helt präglad av en inriktning på näringsliv och avnämare. Utbildningsinsatserna bör i större utsträckning inriktas på att stärka de ungas allmänna bildning och därmed ge dem en kulturell bakgrund och identitet (yrkande 17).

Utskottet har i det föregående haft anledning att erinra om svårigheterna att planera gymnasieskolan på så sätt att alla ungdomar som efter avslutad gymnasieskola söker sig ut på arbetsmarknaden erhåller arbete. Utskottet hänvisar till det anförda och vill dessutom erinra om att förslagen i gymna­sieutredningens betänkande En reformerad gymnasieskola (SOU 1981:96) har remissbehandlats och bereds inom regeringskansliet. Utskottet av­styrker härmed motion 1983/84:21 yrkande 17.

Kommunernas uppföljningsansvar

Enligt riksdagens beslut (prop. 1982/83: 100, UbU 1982/83:21, rskr 1982/ 83: 311) infördes den 1 juli 1983 ett nytt system för kommunernas uppfölj­ningsansvar. För innevarande budgetår har riksdagen anvisat ett förslags­anslag av 266 milj. kr. för verksamheten. Detta medger åtgärder för ca 16000 ungdomar.

Föredragande statsrådet anmäler i proposition 1983/84:26 att det kom­mer att finnas behov av uppföljningsåtgärder för ca 26000 ungdomar under innevarande budgetår. Detta får till följd att ytteriigare 150 milj. kr. kom­mer att belasta förslagsanslaget Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m.

I motion 1983/84:28 anförs att ett ökat antal platser inom den gymnasiala läriingsutbildningen bör medföra minskade krav på insatser bl. a. inom ramen för kommunernas uppföljningsansvar. Motionärerna föreslår att 100 milj. kr. förs upp på det berörda anslaget, dvs. en förstärkning av anslaget som med 50 milj. kr. understiger vad regeringen har förordat (yrkande 7).

Utskottet delar regeringens bedömning i vad avser behovet av insatser inom kommunernasjjppföljningsansvar. Under budgetåret 1982/83 anvi-

 

UbU 1983/84:6                                                                       9

sades medel i form av yrkesintroduktion och ungdomsplatser för samman­lagt ca 24000 ungdomar. Det är sannolikt att det krävs insatser i ungefär lika stor omfattning under innevarande budgetår. Riksdagen bör med hän­visning härtill avslå motion 1983/84: 28 yrkande 7.

Riksdagen bör enUgt hemställan i motion 1983/84:34 (yrkande 9) begära att regeringen ger SÖ i uppdrag att utvärdera urigdomsplatsernas utbild­ningsinslag.

Utskottet avstyrkte under föregående riksmöte ett likalydande yrkande (mot. 1982/83:2432 yrkande 16, UbU 1982/83:36). Med hänvisning till vad utskottet då anförde bör riksdagen avslå motion 1983/84:34 yrkande 9.

Vuxenutbildning m. m.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att - i den män arbetsmarknads­skäl så påkallar — anordna vissa kurser för arbetslös ungdom på folkhög­skola (prop. 1982/83: 100, UbU 1982/83: 17, rskr 1982/83: 196). Regeringen har den 29 september 1983 medgivit att sädana kurser får anordnas under innevarande budgetår inom en ram av sammanlagt 15000 elevveckor. Genom åtgärden beräknas I 500 arbetslösa ungdomar erhålla utbildning under tio veckor. Kostnaden under anslaget Bidrag till driften av folkhög­skolor m. m. beräknas till 10,8 milj. kr.

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen har anmält i ärendet.

Utskottet behandlar i detta sammanhang yrkande II i motion 1983/ 84: 21. Riksdagen bör enligt motionen uttala att ytterligare 5000 platser bör beredas inom vuxenutbildningen. 1 motionen anges inte närmare vilka slag av utbildningar som bör komma i fråga.

Förutom de ytterligare I 500 platser i folkhögskolekurser varom rege­ringen redan har beslutat och för vilka utskottet ovan har redogjort vill utskottet i sammanhanget erinra om att regeringen (arbetsmarknadsdepar­tementet) i proposition 1983/84:26 har föreslagit en ökning av antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildningen med ca 5 000. Vidare har riksdagen- under föregående riksmöte bemyndigat regeringen att - i den mån arbets­marknadsskäl så påkallar - öka antalet undervisningstimmar i kommunal vuxenutbildning för att bereda utbildningsmöjligheter för arbetslösa. Med stöd av detta bemyndigande beslutade regeringen den 16 juni 1983 att utanför de ramar av undervisningstimmar som riksdagen beslutat om får kommun efter samråd med länsarbetsnämnden för arbetslösa under bud­getåret 1983/84 anordna grundskolkurser, gymnasieskolkurser i yrkesäm­nen, i teknologi och övriga tekniska ämnen och i naturvetenskapliga äm­nen samt också särskilda yrkesinriktade kurser. Utskottet vill slutiigen även peka på att de av regeringen föreslagna åtgärderna inom gymnasie­skolan (läriingsutbildning och högre specialkurser), vilka utskottet i det föregående har tillstyrkt, i icke ringa utsträckning avser vuxna studerande.

 

UbU 1983/84:6                                                                       10

Motion 1983/84:21 (yrkande 11) bör med hänvisning till det anförda avslås av riksdagen.

Utskottet tar här också upp till behandling yrkande 6 i motion 1983/ 84:28. Med hänvisning till den stora betydelsen för förbättrade sysselsätt­ningsmöjligheter som också vidareutbildning på hög nivå har hemställer motionärerna att riksdagen hos regeringen begär en plan för den fortsatta utbyggnaden av yrkesteknisk högskoleutbildning lYTH).

Utskottet behandlade under föregående riksmöte utföriigt frågan om YTH och dess fortsatta utbyggnad (UbU 1982/83:24 s. 7-9). Utskottet tillstyrkte förslag om en utbyggnad av YTH för budgetåret 1983/84 med tvä nya linjer och utökning av en redan befintlig linje. I sin anslagsframställ­ning inför budgetåret 1984/85 föreslår UHÄ tre nya YTH-linjer om 30 studerande på var och en. Förslaget bereds inom regeringskansliet. Av nämnda anslagsframställning framgår också att UHÄ har tagit kontakt med representanter för arbetsmarknadens parter för att i samråd med dem kunna presentera förslag om fortsatt utbyggnad av YTH. Med hänvisning till vad utskottet anförde i ärendet under föregående riksmöte och till de nu redovisade omständigheterna avstyrker utskottet motioii 1983/84:28 yr­kande 6.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1.   att riksdagen beträffande uttalande om lärlingsutbildningen av­slår motion 1983/84: 28 yrkande 3 i denna del,

2.   att riksdagen med avslag på motion 1983/84: 28 yrkande 1 god­känner vad som i proposition 1983/84: 26 har förordats om rekry­teringsbidrag budgetåret 1983/84 för platser i gymnasial lärlings­utbildning,

3.   att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:26 och med avslag på motion 1983/84:28 yrkande 2 medger att kostnaderna för rekryteringsbidraget ersätts ur anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor,

4.   att riksdagen beträffande statsbidragssystemet för gymnasial lär­lingsutbildning avslår motionerna 1983/84:28 yrkande 3 i denna del och 1983/84: 34 yrkande 11,

5.   att riksdagen godkänner vad som i proposition 1983/84:26 före­slagits om särskilt bidrag budgetåret 1983/84 för högre special­kurser inom områdena mikroelektronik och datateknik,

6.   att riksdagen medger att kostnaden för det särskilda bidraget för högre specialkurser ersätts ur anslaget Bidrag till driften av gym­nasieskolor,

7.   att riksdagen beträffande samverkan i fråga om datateknisk ut­rustning i gymnasieskolan avslår motion 1983/84:28 yrkande 5.

 

UbU 1983/84:6                                                                   11

8.    att riksdagen beträffande fortbildning av lärare på dataområdet avslår motion 1983/84: 34 yrkande 13,

9.    att riksdagen beträffande utbildning i skogsvård m.m. avslår motion 1983/84:21 yrkande 12,

 

10.   att riksdagen beträffande visst samarbete mellan gymnasieskolan och näringslivet avslår motion 1983/84: 34 yrkande 14,

11.   att riksdagen beträffande gymnasieskolans dimensionering av­slår motionerna 1983/84:28 yrkande 4 och 1983/84:34 yrkande 12,

12.   att riksdagen beträffande inriktningen äv vissa utbildningsinsat­ser avslår motion 1983/84:21 yrkande 17,

13.   att riksdagen med avslag på motion 1983/84:28 yrkande 7 lägger till handlingarna vad som i proposition 1983/84:26 har anmälts om behovet av uppföljningsåtgärder.

14.   att riksdagen beträffande utvärdering av ungdomsplatsernas ut­bildningsinslag avslår motion 1983/84: 34 yrkande 9,

15.   att riksdagen lägger till handlingarna vad som i proposition 1983/ 84:26 har anmälts om vissa kurser för arbetslös ungdom på folkhögskola,

16.   att riksdagen beträffande ytterligare platser i vuxenutbildning avslår motion 1983/84:21 yrkande II,

17.   att riksdagen beträffande plan för utbyggnad av yrkesteknisk utbildning avslår motion 1982/83: 28 yrkande 6.

Stockholm den 24 november 1983

På utbildningsutskottets vägnar GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin Göthberg (c), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag (fp), Björn Samuelson (vpk), Gunnar Hökmark (m) och Larz Johansson (c).

Reservationer

1. Uttalande om lärlingsutbildningen (mom. 1)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 3 börjar "Utskottet konstaterar" och slutar "denna del" bort ha följande lydelse: Den nu aktuella läriingsutbildningen har varit framgångsrik. Av SÖ:s

 

UbU 1983/84:6                                                                       12

utvärderingsrapport framgår bl. a. att kommunernas svar på den gjorda enkäten visar "att 96 av 100 lärlingar får 'fast arbete i företaget' och övriga får "fast arbete utanför företaget" (Gymnasial lärlingsutbildning. Rapport 1983-08-24. SÖ s. 29). Utskottet konstaterar att lärlingsutbildningen har blivit en viktig del av kommunernas utbildningsutbud. Den bör enligt utskottets mening betraktas som lika värdefull som annan gymnasial yr­kesutbildning.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att riksda­gen nu klargör att lärlingsutbildningen bör bli en reguljär utbildningsform. Ett sådant uttalande ger kommuner och företag mer tid för att förbereda start av lärlingsutbildning i större omfattning än annars redan inför läsåret '1984/85. Riksdagen bör med bifall till motion 1983/84: 28 yrkande 3 i denna del som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under I bort ha följande lydelse:

I. att riksdagen beträffande uttalande om lärlingsutbildningen med bifall till motion 1983/84: 28 yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

2. Rekryteringsbidrag för platser i gymnasial lärlingsutbildning (mom. 2

och 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 38 i arbetsmarknadsutskottels belänkande 1983184:8

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar "Utskottet ansluter" och slutar "motion 1983/84:28" bort ha följande lydelse:

Som framgår av vad utskottet har anfört i det föregående ser utskottet positivt pä verksamheten med lärlingsutbildning. Det är angeläget — inte minst mot bakgrund av det rådande arbetsmarknadsläget — att platser i lärlingsutbildning kommer till stånd i så stor omfattning som möjligt redan under innevarande höst. Det av regeringen föreslagna rekryteringsbidraget bör därför utgå med ett belopp per plats som med 5000 kr. överstiger vad som förordas i proposition 1983/84:26. Detta innebär att ytterligare 5000 platser i jämförelse med regeringens förslag kan beräknas ställas till förfo­gande av företag och institutioner. Detta bör riksdagen med anledning av proposition 1983/84: 26 och med bifall till motion 1983/84: 28 yrkande I som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet beräknar att en höjning av ersättningen enligt vad som nu har förordats medför en sammanlagd kost­nad av 100 milj. kr. Riksdagen föreslås med bifall till yrkande 2 i samma motion och med anledning av propositionen medge att denna kostnad får ersättas uranslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.

 

UbU 1983/84:6                                                                      13

dels att utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2.   att riksdagen beträffande rekryteringsbidrag för budgetåret 1983/ 84 för platser i gymnasial lärlingsutbildning med anledning av proposition 1983/84:26 och med bifall tjll motion 1983/84:28 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

3.   att riksdagen med anledning av proposition 1983/84: 26 och med bifall till motion 1983/84:28 yrkande 2 medger att kostnaderna för rekryteringsbidraget ersätts ur anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.

3. Rekryteringsbidrag för platser i gymnasial lärlingsutbildning (mom. 2 och 3)

Rune Rydén, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Gunnar Hökmark (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar "Utskottet ansluter" och slutar " motion 1983/84: 28" bort har följande lydelse:

Utskottet anser att en genomgripande reform av lärlingsutbildningen bör genomföras. I avvaktan härpå och med hänvisning till de goda erfarenhe­terna av den hittills bedrivna försöksverksamheten finner utskottet det angeläget — inte minst mot bakgrund av det rådande arbetsmarknadsläget — att platser i lärlingsutbildning kommer till stånd i så stor omfattning som möjligt redan under innevarande höst. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i vad avser rekryteringsbeloppets storlek per plats (5 000 kr.), men anser att ett så stort extra bidrag per plats bör kunna medge att ytteriigare 5 000 platser utöver det av regeringen beräknade antalet kommer till stånd. Detta bör riksdagen med anledning av proposition 1983/84: 26 och motion 1983/84:28 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet beräknar de sammanlagda kostnaderna för rekryteringsbidraget till 70 milj. kr. Riksdagen föresläs medge att dessa kostnader ersätts ur anslaget Bi­drag till driften av gymnasieskolor.

dels att utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2.   att riksdagen beträffande rekryteringsbidrag för budgetaret 1983/ 84 för platser i gymnasial lärlingsutbildning med.anledning av proposition 1983/84:26 och motion 1983/84: 28 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

3.   att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:26 och mo­tion 1983/84:28 yrkande 2 medger att kostnaderna för rekryte­ringsbidraget ersätts ur anslaget Bidrag till driften av gymnasie­skolor.

 

UbU 1983/84:6                                                                       14

4. Statsbidragssystemet för gymnasial lärlingsutbildning (mom. 4)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar "Utskottet avstyrkte" och slutar "yrkande 11" bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i likhet med vad som förordas i motion 1983/84:28, anser att riksdagen redan nu bör uttala sig för en permanentning av verksamhe­ten med gymnasial lärlingsutbildning, delar den uppfattningen om ett stats­bidragssystem för lärlingsutbildningen som motionärerna ger uttryck för i motion 1983/84: 28. Regeringen bör utarbeta ett nytt bidragssystem i enlig­het med de riktlinjer som anges i motionen. Detta föreslås riksdagen med bifall till motion 1983/84:28 yrkande 3 i denna del och med anledning av motion 1983/84: 34 yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

.4. att riksdagen beträffande statsbidragssystemet för gymnasial lär­lingsutbildning med bifall till motion 1983/84:28 yrkande 3 i denna del och med anledning av motion 1983/84:34 yrkande II som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

S. Statsbidragssystemet för gymnasial lärlingsutbildning (mom. 4)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar "Utskottet avstyrkte" och slutar "yrkande 11" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion 1983/84: 34 att kravet på arbetsgi­varen att redan vid påbörjandet av en lärlingsutbildning betala full lön åt en lärling utgör ett hinder för att lärlingsutbildningen skall öka i tillfredsstäl­lande omfattning. Riksdagen bör därför uttala sig för ett bidragssystem som i huvudsak innebär att det statliga bidraget till lärlingsutbildningen är störst under det första utbildningsåret och därefter minskar stegvis såsom föreslås i motionen. En utgångspunkt för beräkningen av bidraget kan utgöras av den lön enligt avtal som utgår till lärlingen. Vad utskottet här har anfört om statsbidragssystem för gymnasial läriingsutbildning bör riks­dagen med bifall till motion 1983/84: 34 yrkande 11 och med anledning av motion 1983/84: 28 yrkande 3 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande statsbidragssystemet för gymnasial lär­lingsutbildning med bifall till motion 1983/84:34 yrkande 11 och med anledning av motion 1983/84: 28 yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

 

UbU 1983/84:6                                                                    15

6. Samverkan i fråga om datateknisk utrustning i gymnasieskolan (mom. 7)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar "Utskottet vill" och slutar "bör avslås" bort ha följande lydelse:

Utskottet är ense med motionärerna om att det är angeläget att kommu­nerna i fråga om dyrbar datateknisk utrustning för gymnasieskolan tar till vara möjligheterna att samverka med andra utbildningsanordnare. 1 mo­tion 1983/84:28 ges en rad exempel på sådana samarbetspartner, inkl. det privata näringslivet och den offentliga förvaltningen. Utskottet tillstyrker yrkande 5 i motionen och föreslår alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om samverkan i fråga om datateknisk utrustning i gymnasieskolan.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande samverkan i fråga om datateknisk ut­rustning i gymnasieskolan med bifall till motion 1983/84:28 yr­kande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

7. Fortbildning av lärare på dataområdet (mom. 8) Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar "Det nuvaran­de" och slutar "yrkande 13" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av de nu redovisade förhållandena och med anledning av regeringsförslaget om högre specialkurser pä dataområdet finner utskottet det angeläget att regeringen uppdrar åt UH.A och SÖ att snarast dels redovisa situationen i vad avser fortbildning och vidareutbildning av lärare på dataområdet, dels inventera tillgången på lärare med tillfredsställande kompetens för de i förevarande sammanhang aktuella utbildningarna. När det gäller åtgärder som kan komma i fråga efter redovisningen av ett sådant uppdrag vill utskottet peka på möjligheten för regeringen att göra sådana ändringar i bilagan till den i det föregående nämnda förordningen att fortbildningskurser om tio veckor på det nu aktuella området möjliggörs i ökad omfattning. Riksdagen bör med anledning av motion 1983/84:34 yrkande 13 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om fortbildning av lärare på dataområdet. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att regeringen i proposition 1983/84:8 om ett nationellt mikro­elektronikprogram har föreslagit att särskilda medel innevarande budgetår skall anslås till styrelsen för teknisk utveckling för att i samråd med statens industriverk medverka bl. a. till fortbildning av gymnasielärare avseende kretskonstruktion.

 

UbU 1983/84:6                                                                       16

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande fortbildning av lärare på dataområdet med anledning av motion 1983/84: 34 yrkander 13 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

8. Visst samarbete I fråga om den gymnasiala yrkesutbildningen (mom. 10)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar "Utskottet avstyrker" och slutar "1982/83: 36 (s. 5 f.)" bort ha följande lydelse:

Utskottet betraktar frågan om samarbete mellan gymnasieskola och näringsliv som har aktualiserats i motion 1983/84:34 som mycket angelä­gen. Enligt utskottets uppfattning bör däriör - utöver det samarbete som reguljärt förekommer mellan SÖ och näringslivets organisationer - rege­ringen ta upp diskussioner med både arbetsgivare och fackliga organisatio­ner i syfte att på sikt få till stånd ett djupare samarbete i fråga om yrkesutbildning i enlighet med vad som föreslås i motionen. Riksdagen bör med bifall till motion 1983/84: 34 yrkande 14 som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande visst samarbete om yrkesutbildningen med bifall till motion 1983/84: 34 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

9. Gymnasieskolans dimensionering (mom. 11)

Kerstin Göthberg (c), Jörgen Ullenhag (fp) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 8 börjar "Utskottet utgår" och slutar "yrkande 12" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är en utökning av gymnasieskolans stora ram motiverad, dels mot bakgrund av den ökande ungdomsarbetslösheten, dels mot bakgrund av det stora antalet äldresökande. För att - som det påpe­kas i motion 1983/84:28 - möjliggöra en realistisk planering för länsskol-nämnderna och kommunerna bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att planeringen bör inriktas pä den högre målsättning som gäller för innevarande budgetår. För att åstadkomma ytteriigare yrkesinriktad utbildning och för att undvika onödiga investeringar i lokaler och utrust­ning kan en utbyggnad i form av företagsföriagd utbildning ske.

Det är samtidigt angeläget att beakta kommunernas vanligtvis större möjligheter att anordna utbildning på de teoretiska linjerna. Något särskilt uttalande om den utökade ramens fördelning mellan yrkesinriktade och teoretiska utbildningsvägar vill utskottet emellertid inte föreslå. Lokala förhållanden måste självfallet spela en viktig roll vid fördelningen.

 

UbU 1983/84:6                                                                       17

De kostnader som följer av den nu föreslagna utökningen av gymnasie­skolans stora ram bör enligt utskottets uppfattning vägas mot de kostnader som eljest drabbar samhället i form av åtgärder inom kommunernas upp­följningsansvar eller i form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1983/ 84: 28 yrkande 4 och 1983/84: 34 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om gymnasieskolans dimensionering.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11.        att riksdagen beträffande gymnasieskolans dimensionering med
anledning av motionerna 1983/84: 28 yrkande 4 och 1983/84:34
yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskot­
tet har anfört,

10.       Inriktning av vissa utbildningsinsatser (mom. 12)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar "Utskottet har" och slutar "yrkande 17" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av att svårigheterna pä arbetsmarknaden ökar även för ungdomar med yrkesutbildning finner utskottet i likhet med motionärerna att det finns anledning att ifrågasätta den syn pä utbildningsinsatserna som regeringen förefaller ha. Enligt utskottets uppfattning bör dessa i större utsträckning ta sikte på att stärka ungdomarnas allmänna bildning och därigenom bidra till att ge dem en kulturell bakgrund och identitet. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:21 yrkande 17 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12.        att riksdagen beträffande inriktningen av vissa utbildningsinsat­
ser med bifall till motion 1983/84:21 yrkande 17 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

11.       Behovet av uppföljningsåtgärder (mom. 13)

Under förutsättning av bifall till reservation 2 Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 8 börjar "Utskottet delar" och på s. 9 slutar "yrkande 7" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning att tillkomsten av flera platser inom den gymnasiala lärlingsutbildningen bör medföra ett minskat behov av åtgärder inom ramen för kommunernas uppföljningsan­svar. Utskottet förordar sålunda att ytteriigare medel under anslaget Bi­drag till åtgäi-der inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom un-

 

UbU 1983/84:6                                                                       18

der 18 år m.m. beräknas i enlighet med förslaget i motion 1983/84:28. Detta innebär alt 100 milj. kr. bör kunna beräknas belasta anslaget under budgetåret 1983/84 utöver vad riksdagen tidigare har anvisat. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:28 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13.         att riksdagen beträffande behovet av uppföljningsätgärder med
bifall till motion 1983/84:28 yrkande 7 och med anledning av
proposition 1983/84: 26 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

12. Utvärdering av ungdomsplatsernas utbildningsinslag (mom. 14)

Kerstin Göthberg (c), Rune Rydén (m), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér(m), Jörgen Ullenhag (fp), Gunnar Hökmark (m) och Larz Johans­son (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar "Utskottet avstyrkte" och slutar "yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det angeläget att de utbildningsinslag som är knutna till ungdomsplatserna ges stadga och hög kvalitet. Mot bakgrund av riksda­gens beslut under föregående riksmöte om utbildningsinslagen såväl i vad avser innehållet i utbildningsinslagen som de resurser som anvisades för dessa är det angeläget att särskilt följa och utvärdera den delen av uppfölj­ningsverksamheten. Regeringen bör uppdra ät SÖ att senast den 15 sep­tember 1984 redovisa det första årets erfarenheter av utbildningsinslagen. Riksdagen bör med bifall till motion 1983/84: 34 yrkande 9 som sin mening ge regeringen detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14.         att riksdagen beträffande utvärdering av ungdomsplatsernas ut­
bildningsinslag med bifall till motion 1983/84:34 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

13. Ytterligare platser i vuxenutbildning (mom. 16)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar "Förutom de" och på s. 10 slutar "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att det fortfarande finns många människor i vårt samhälle som har en bristfällig grundläggande skolutbildning. Utskottet noterar med viss tillfredsställelse regeringens beslut om att ytterligare 1500 arbetslösa ungdomar kan beredas plats på folkhögskolekurser om upp till tio veckors längd under innevarande budgetår. Insatsen är emeller-

 

UbU 1983/84:6                                                                       19

tid enligt utskottets mening alltför liten. Mot bakgrund av bl. a. krav från fackliga organisationer om utökad vuxenutbildning i syfte att ge medlem­marna vidareutbildning bör regeringen vidta sådana åtgärder att ytteriigare 5000 platser kan beredas inom vuxenutbildning. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:21 yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. att riksdagen beträffande ytterligare platser i vuxenutbildning med bifall till motion 1983/84: 21 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

Särskilda yttranden

1.  Utbildning I skogsvård m. m. (mom. 9)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Mot bakgrund av vad utskottet har redovisat i fråga om de lokalt arbets­marknadsanknutna specialkurserna och SÖ:s roll när det gäller att fylla vissa utbildningsbehov förutsätter jag att den utbildning i skogsvård m. m. som begärs i motion 1983/84: 21 kommer till stånd.

2. Vissa kurser för arbetslös ungdom på folkhögskola (mom. 15)

Kerstin Göthberg (c), Jörgen Ullenhag (fp) och Larz Johansson (c) anför:

Under denna rubrik har regeringen anmält att man den 29 september 1983 medgivit att vissa kurser för arbetslös ungdom får anordnas på folk­högskola. Kostnaderna beräknas till 10,8 milj. kr. och motsvarar ca 15 000 elevveckor.

Vi vill i detta sammanhang fästa riksdagens uppmärksamhet på att regeringen, i den besparingsproposition som behandlas av utskottet i annat sammanhang, föreslår en besparing på anslaget F 7 Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. som motsvarar ca 19000 elevveckor.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983