UbU 1983/84:3
Utbildningsutskottets betänkande
1983/84: 3
om kommunal demokrati inom skolsektorn
Motionen
1982/83:1351 av Lars Andersson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av
en översyn av skollag, skolförordning och läroplan för grundskolan så att
de bättre anpassas till försöken med vidgad kommunal demokrati enligt
lokalorganslagen.
Vissa bestämmelser
Lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna
I 2 § lagen om vissa lokala organ i kommunerna anges följande:
Ett lokalt organ kan ha till uppgift att
1. för en del av kommunen eller för en eller flera anläggningar handha
förvaltning och verkställighet som kan handhas av en eller flera sådana
nämnder som avses i 3 kap. 13 § andra stycket kommunallagen (1977:179)
och att
2. för en del av kommunen handha förvaltning och verkställighet som
enligt lag eller annan författning eller enligt en statlig förvaltningsmyndighets
beslut med stöd av författning ankommer på socialnämnden, miljöoch
hälsoskyddsnämnden, byggnadsnämnden, trafiknämnden och skolstyrelsen
och som på grund av sin anknytning till kommundelen och beskaffenhet
i övrigt lämpar sig för handläggning i ett lokalt organ.
Uppgifter som avser statligt reglerade tjänster får inte handhas av ett
lokalt organ. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från vad
som har sagts nu.
Organ för elev- och föräldrasamråd samt skolkonferens i grundskolan och
gymnasieskolan
I syfte att förstärka elev- och föräldrainflytandet i grundskolan infördes
fr. o. m. den 1 juli 1981 bestämmelser om skyldighet för rektor att i vissa
frågor samråda med företrädare för eleverna på högstadiet och med företrädare
för föräldrarna till eleverna på grundskolans samtliga stadier (2 a
och b kap. skolförordningen 1971:235). Skyldigheten för rektor att samråda
gäller väsentligen sådana frågor som angår hela rektorsområdet eller
skolenheten och som har betydelse för eleverna. Beroende på hur stor
betydelse en fråga har för eleverna skall rektor antingen på eget initiativ
eller först på begäran av företrädare för elever eller föräldrar anordna
samråd. Rektor skall också fortlöpande informera företrädare för elever
och föräldrar om skolverksamheten. Rektors samråds- och informationsplikt
kan fullgöras i skolkonferens.
1 Riksdagen 1983/84. 14 samt. Nr 3
UbU 1983/84:3
2
Skolkonferensen är ett organ för gemensamma diskussioner mellan rektor
samt företrädare för dels skolpersonalen, dels eleverna på högstadiet,
dels föräldrarna till eleverna på samtliga stadier. Sammansättningen av en
skolkonferens kan variera beroende på den fråga som skall behandlas.
Även elever på låg- och mellanstadierna kan få delta vid sammanträdena
men inte i besluten. Skolkonferensen får väljas som den normala formen
för samråd med och information till elev- och föräldraföreträdare.
För gymnasieskolan gäller i fråga om såväl rektors informations- och
samrådsplikt som skolkonferens i stort sett samma bestämmelser som för
grundskolans högstadium. Det finns dock inte någon föreskrift om att
företrädare för föräldrarna till elever i gymnasieskolan skall utses. I den
mån rektor och elevföreträdarna anser det vara lämpligt får föräldrar delta
i sammanträde för information och samråd. Motsvarande gäller för skolkonferensens
sammanträden. Föräldraföreträdare får dock inte delta i
besluten.
Utskottet
En huvudprincip inom kommunalrätten är att vaije kommun skall vara
en odelad förvaltningsenhet. För varje uppgiftsområde skall det finnas ett
enda förvaltningsorgan, dvs. en nämnd för hela kommunen.
Riksdagen har år 1979 stiftat lag av innebörd att undantag skall kunna
göras från nämnda huvudprincip (prop. 1978/79:181, KU 1978/79:36, rskr
1978/79:361; prop. 1979/80:54, KU 1979/80:27, rskr 1979/80:96). Enligt
lagen om vissa lokala organ i kommunerna kan ett lokalt organ, såvitt
gäller specialreglerad förvaltning, ha till uppgift att för en del av kommunen
handha förvaltning och verkställighet som ankommer på kommunal
nämnd och som på grund av sin anknytning till kommundelen och beskaffenhet
i övrigt lämpar sig för handläggning i ett lokalt organ.
I motion 1982/83:1351 yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen anförs om behovet av en översyn av
skollagen, skolförordningen och läroplanen för grundskolan, så att de
bättre anpassas till försöken med vidgad kommunal demokrati enligt lokalorganslagen.
Grundskolans verksamhet förefaller motionären svår att på
ett meningsfullt sätt föra ut till de lokala organen. Som exempel nämner
motionären de lokala arbetsplaner som enligt läroplanen för grundskolan
skall utarbetas för varje rektorsområde. Motionären anser att målen och
ambitionerna för den lokala skolenheten skall fastställas inte av rektor utan
av lokala organ på samma sätt som gäller för sådana organs övriga verksamhetsområden.
Såväl skollag och skolförordning som läroplan anses
utgöra hinder för ett mer lokalt politiskt ansvarstagande.
Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande.
Statliga bestämmelser som ger t. ex. rektor eller ett samverkansorgan
vid skolenheten beslutanderätt i vissa angivna frågor har tillkommit efter
UbU 1983/84:3
3
särskilda överväganden. En del har sin grund i tanken att rektor och inte
skolstyrelsen skall svara för ledningen av det pedagogiska arbetet vid en
skolenhet. Andra har sin grund i tanken att de närmast berörda själva skall
fatta beslut. Så är fallet med de lokala arbetsplanerna (prop. 1978/79: 180 s.
25 och 115, UbU 1978/79:45, rskr 1979/80:422). Tillkomsten av lokala
organ ändrar inte grunden för sådana bestämmelser i läroplan eller
skolförordning. De mål och den ambitionsnivå som personalen vid den
enskilda skolenheten sätter upp för verksamheten (jfr läroplan för grundskolan
s. 59 ff.) ligger inom ramen för den av riksdagen och regeringen
beslutade målsättningen för skolan och skall enligt utskottets uppfattning
inte göras till föremål för beslut av ett lokalt politiskt organ.
Stat-kommunberedningen (C 1983:02) utreder f. n. frågan om ökad samverkan
mellan stat och kommun samt förenkling av statliga regler m.m.
Vidare arbetar 1983 års demokratiberedning (C 1983:03) med frågor om
lokala organ i kommun. En viktig uppgift för demokratiberedningen är att
studera och lämna förslag till på vilket sätt tillkomsten av lokala organ kan
utveckla kontakterna med bl. a. medborgarna. Beredningen skall också
undersöka hur kostnaderna för den kommunala verksamheten påverkas av
att lokala organ inrättas. Även det s.k. brukarinflytande! skall studeras.
Här avses bl. a. föräldrars och elevers inflytande i skolan. Båda beredningarna
skall slutredovisa sina uppdrag senast den 30 juni 1985.
Med hänvisning till vad som redovisats är utskottet inte berett föreslå
riksdagen att vidta de åtgärder som önskas i motion 1982/83:1351. Motionen
avstyrks.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motion 1982/83: 1351.
Stockholm den 10 november 1983
På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s),
Helge Hagberg (s), Birgitta Rydle (m). Lars Svensson (s), Göran Allmér
(m), Jörgen Ullenhag (fp), Gunnar Hökmark (m), Larz Johansson (c),
Ingvar Johnsson (s). Barbro Nilsson i Örnsköldsvik (s) och Nils Berndtson
(vpk).
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983