UbU 1983/84:29

Utbildningsutskottets betänkande
1983/84:29

om gymnasieskola i utveckling (prop. 1983/84:116)
Propositionen

Regeringen har i proposition 1983/84:116 (utbildningsdepartementet)

dels föreslagit riksdagen att

1. godkänna att möjligheterna att bedriva studier varvade med annan
verksamhet ökas för främst ungdomar inom uppföljningsverksamheten
genom system med sådana kurser som motsvarar delar av utbildningar i
gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen,

2. godkänna att försöksverksamhet med specialämnen i årskurs 3 av
samhällsvetenskaplig och humanistisk linje anordnas,

3. besluta att specialarbete skall införas i årskurs 3 av alla tre- och
fyraåriga linjer i gymnasieskolan tidigast läsåret 1986/87 och senast läsåret
1987/88,

4. godkänna i propositionen framfört förslag om satsning på påbyggnadsutbildning
av angivna slag,

5. godkänna i propositionen framfört förslag att tim- och kursplaner för
regionalt arbetsmarknadsanknuten påbyggnadsutbildning (f. n. högre specialkurser)
fr. o. m. budgetåret 1985/86 får fastställas av länsskolnämnderna
i en landsomfattande försöksverksamhet,

6. godkänna att försöksverksamhet anordnas med olika former för ökat
inflytande för elever och ökad föräldramedverkan,

7. besluta att försöksverksamheten med yrkesorienteringsvecka och
återkommande praktisk arbetslivsorientering skall avvecklas med början
läsåret 1984/85,

8. godkänna i propositionen framfört förslag om försöksverksamhet
med praktik på alla linjer och linjeliknande specialkurser i gymnasieskolan,

9. godkänna att regelsystemen för gymnasieskolan och den kommunala
vuxenutbildningen anpassas till varandra i fall där det behövs för att
möjliggöra ökat samarbete mellan utbildningsformerna i syfte att utnyttja
resurserna bättre,

10. godkänna i propositionen framfört förslag om skyldighet för varje
länsskolnämnd att ta initiativ till regelbundna samråd om utbudet av utbildning
i gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen och arbetsmarknadsutbildningen
i länet,

11. godkänna att bidragsdelen till lokalt utvecklingsarbete i statsbidraget
till lokal skolutveckling av kommunerna får användas för angivet
försöks- och utvecklingsarbete enligt regler som regeringen utformar,

1 Riksdagen 1983/84. 14 sami. Nr 29

UbU 1983/84:29

2

12. till Reformering av gymnasieskolan för budgetåret 1984/85 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 12500000 kr.,

13. till Fortbildning m. m. för budgetåret 1984/85 under åttonde huvudtiteln,
i stället för det i proposition 1983/84:100 bil. 10 angivna beloppet,
anvisa ett reservationsanslag av 20489000 kr.1,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts
om

20. en mjukare övergång från grundskolan till gymnasieskolan,

21. grundkurser och tilläggskurser samt temastudier,

22. individuell studieplanering.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1983/84:448 av Kenth Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att intagningen på höstterminsbetygen undergår en ny utvärdering
för att sedan genomgå förändring eller återgång till det gamla intagningssystemet
med intagning på vårterminsbetygen.

1983/84:652 av Inger Koch (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en utvärdering av de konsekvenser som hittills uppstått genom de
nya intagningsreglerna till gymnasieskolan.

1983/84:655 av Birgitta Rydle (m) och Ann-Cathrine Haglund (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om försöksverksamhet
med särskilda språkgymnasier.

1983/84:989 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga -yrkas

4. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen snarast ges i
uppdrag att utveckla en förnyad verkstadsskola i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1983/84:1259 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga
- yrkas

11. att riksdagen beslutar återinföra specialarbetet i gymnasieskolan
enligt vad som anförts i motionen,

12. att riksdagen fattar beslut om försöksverksamhet där specialintresse
och studier kombineras vid hemortens gymnasieskola enligt motionens
riktlinjer.

' Momenten 14-19 har behandlats i utbildningsutskottets betänkande 1983/84: 19.

UbU 1983/84:29

3

1983/84:1686 av Sivert Carlsson (c) och Agne Hansson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande behovet av ett nytt intagningssystem till gymnasieskolan
baserat på slutlig intagning på vårterminsbetyget i årskurs 9.

1983/84:1689 av Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om
bl. a. linjeindelning och linjestruktur inom gymnasieskolan.

1983/84:1709 av Paul Jansson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om företagsförlagd
fardigutbildning för elever med tvåårig gymnasieutbildning.

1983/84:2016 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

13. att riksdagen beslutar om en återgång till intagning i gymnasieskolan
på vårterminsbetyget i årskurs nio,

18. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att förbättra möjligheterna
för olika begåvningstyper att utveckla sina anlag.

1983/84:2287 av Lars G. Ahlström (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att ändra intagningsreglerna till vissa högre specialkurser så att det förutom
kravet på tvåårig grundutbildning även skall fordras minst ett års
yrkespraktik i utbildningsyrket.

1983/84:2297 av Lars Emestam (fp) och Olle Grahn (fp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförs om förändrat betygs- och intagningssystem och möjligheter
till komplettering av betyg.

1983/84:2298 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Elisabeth Fleetwood
(m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utvärdering och revidering av såväl grundskolans
som gymnasiets språkprogram i syfte att förstärka språkens ställning.

1983/84:2303 av Sture Korpås (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
hemställer att skolöverstyrelsen får i uppdrag att utarbeta förslag till försöksverksamhet
med särskilda språkgymnasier i enlighet med de riktlinjer
som anges i motionen.

Motioner väckta med anledning av proposition 1983/84:116

1983/84:2738 av Lars Hjertén (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
komplettera förslaget om skyldighet för vaije länsskolnämnd att ta initiativ
till regelbundna samråd om utbudet av utbildning att omfatta även folkhögskolan
vid sidan av övriga utbildningsanordnare.

UbU 1983/84:29

4

1983/84:2739 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande behovet av att klargöra vilka beslut som kan fattas på olika
nivåer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande decentralisering som fortsatt grund för reformarbetet,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande utnyttjande av både gymnasieskolans och uppföljningsansvarets
resurser,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande uppdrag till skolöverstyrelsen att pröva möjligheterna till
en omfördelning för att nå jämnare arbetsfördelning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande uppdrag till skolöverstyrelsen att göra en översyn av gymnasieskolans
språkprogram,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande praktikens omfattning,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande yrkesinriktad utbildning,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande samarbete mellan olika utbildningsanordnare.

1983/84:2740 av Jörgen Ullenhag m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om vikten av alternativ försöksverksamhet, fristående
utvärdering samt rapporter till riksdagen,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om alternativ försöksverksamhet enligt de system
som provas i USA, Norge och Västtyskland,

3. att riksdagen beslutar att avvisa regeringens förslag till uppdrag att
studera förutsättningarna för gemensam start,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om villkoren för att bedriva försöksverksamhet
med praktik samt att det som alternativ till praktik skall arrangeras försöksverksamhet
med fördjupningsstudier,

5. att riksdagen beslutar att begära att regeringen uppdrar åt skolöverstyrelsen
att påbörja försöksverksamhet där specialintresse och studier
kombineras vid hemortens gymnasieskola enligt motionens riktlinjer,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående vikten av att varje elev ges möjlighet och
resurser att utvecklas utifrån sina förutsättningar,

7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
tillträdesutredningen får tilläggsdirektiv att utarbeta nya tillträdes- och

UbU 1983/84:29

5

antagningsregler till högskolan sorn innebär att det för allmän behörighet
till längre högskoleutbildningar skall krävas treårig gymnasiekompetens
och minst betyget 3 i de aktuella karaktärsämnena på högskolan samt att
ett system för viktning av betyg skall införas,

8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförs angående en höjning av direktantagningen till högskolan
till 50% fr. o. m. vårterminen 1985,

9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om vikten av humaniora i all gymnasieutbildning.

1983/84:2741 av Lars Wemer m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen med
hänvisning till vad som anförs i motionen beslutar avslå proposition 1983/
84:116 och hemställer hos regeringen om nytt förslag till reformering av
gymnasieskolan.

1983/84:2742 av Martin Olsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att uttala sig för att en gemensam start i gymnasieskolan
inte skall genomföras eller eftersträvas,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om

a) praktikens inriktning och omfattning,

b) specialundervisning i gymnasieskolan,

c) att betygssystem och behörighetsregler skall stimulera till goda kunskaper
och motverka spekulativa linjeval,

d) att försöksverksamheten skall analyseras och utvärderas förutsättningslöst.

1983/84:2743 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen beslutar att med avslag på den i propositionen anförda
inriktningen av reformarbetet som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om inriktningen av den framtida gymnasieskolan,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om inriktningen av försöksverksamhet på gymnasieskolans
område och riksdagens roll i detta sammanhang,

3. att riksdagen beslutar att avvisa regeringens förslag till uppdrag resp.
försöksverksamhet med gemensam start och praktik på alla gymnasieskolans
linjer och linjeliknande specialkurser,

4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till lärlingsutbildning
i enlighet med vad som i motionen anförts,

5. att riksdagen beslutar att i avvaktan på tillträdesutredningens förslag
höja direktintaget till högskolan till 50% fr. o. m. antagningen inför vårterminen
1985,

6. att riksdagen beslutar att godkänna vad som i motionen anförts om
ökade möjligheter till intresseval,

UbU 1983/84:29

6

7. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till kursrelaterat
betygssystem i enlighet med vad som i motionen anförts,

8. att riksdagen beslutar att intagning till gymnasieskolan på vårterminsbetyget
i årskurs nio skall återinföras fr. o. m. läsåret 1984/85,

9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om en mjukare övergång från grundskolan till
gymnasieskolan,

10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om att övriga antagningsgrunder till gymnasieskolan
än faktiskt redovisade kunskaper skall avskaffas.

1983/84:2744 av Rune Rydén m. fl. (m, s, c, fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att gymnasieskolans humanistiska linje, i analogi med benämningarna
samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig linje, skall benämnas
språkvetenskaplig linje,

1983/84:2745 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om mjukare övergång till gymnasieskolan och
översyn av den praktiska arbetslivsorienteringen,

2. att riksdagen beslutar att med anledning av regeringens förslag angående
varvad utbildning som sin mening ge regeringen till känna vad som
i motionen anförts om yrkesintroduktion och lärlingsutbildning,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om tilläggskursernas meritvärde,

4. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag angående temastudier,

5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära preciserade förslag
angående specialämnen i enlighet med vad som i motionen anförts,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om möjlighet till betygskomplettering,

7. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om klassföreståndarskapet,

8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om innebörden av ett ökat föräldrainflytande,

9. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om föreningsmedverkan.

Motion väckt med anledning av proposition 1983/84:107

1983/84:2615 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

1 a) att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförs rörande
sambandet mellan gymnasieskolan och den högre utbildningen.

UbU 1983/84:29

7

Utskottet

Utgångspunkter för ett reformarbete, utvärdering av försöksverksamheten,
riksdagens roll

Regeringen hemställer i proposition 1983/84:116 att riksdagen nu fattar
de beslut som krävs för att ett reformarbete avseende gymnasieskolan
skall kunna inledas hösten 1984. Med gymnasieutredningens (U 1976:10)
huvudbetänkande (SOU 1981:96) En reformerad gymnasieskola som underlag
anger föredragande statsrådet riktlinjer för en reformering av gymnasieskolan.

Mot bakgrund av de reformer på grundskolans och högskolans område
som har skett under de två senaste årtiondena krävs enligt föredragande
statsrådet en förnyelse av gymnasieskolan. Statsrådet framhåller behovet
av att utbildningssystemet kan erbjuda meningsfulla utbildningsalternativ
för alla ungdomar som lämnar grundskolan. Gymnasieskolans innehåll,
organisation och arbetssätt måste därför anpassas till alla ungdomars behov.
Detta ökar kraven på en mjukare övergång från grundskola till gymnasieskola.
Även om gymnasieskolans olika studievägar även i framtiden
kommer att ha en klar profilering, de teoretiska mot fortsatta studier och
de yrkesinriktade mot arbetslivet, krävs enligt föredragande statsrådet
sådana förändringar att gymnasieskolan inte längre enbart förbereder för
antingen högskola eller yrkesliv. Den måste ge mera av både yrkes- och
studieförberedelse åt alla.

Föredragande statsrådet pekar på de snabba omställningar som kan
förutses inom näringslivet och samhället i övrigt och erinrar om användningen
av allt mer avancerad teknologi. Ekonomiska, tekniska, sociala och
organisatoriska förändringar, vilka pågår i samhället, leder ständigt till
behov av förnyade kunskaper hos medborgarna. Den enskilde, framhålls
det, måste vara inriktad mot att återkomma till utbildning. Gymnasieskolan,
högskolan och vuxenutbildningen måste mot bakgrund härav ses i ett
helhetsperspektiv, och möjligheterna till samverkan mellan olika utbildningsformer
bör förbättras. Enligt föredragande statsrådet bör gymnasieskolan
vara den naturliga grunden för ett utbildningssystem som bygger på
principen återkommande utbildning.

En gymnasieskola som skall kunna ta emot alla som slutar grundskolan
måste enligt propositionen också erbjuda en inre arbetsmiljö som svarar
mot alla ungdomars behov. Dessa måste därför få större möjligheter att
påverka sin arbetssituation och ges ett ökat inflytande på skolarbetets
uppläggning och genomförande.

Med utgångspunkt i vad föredragande statsrådet har angivit om riktlinjer
för en successiv förändring av gymnasieskolan föreslår regeringen att
riksdagen skall godkänna att försöksverksamhet får anordnas på ett antal i
proposition 1983/84:116 angivna områden.

UbU 1983/84:29

8

Riksdagen bereds också tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet
har anfört om utvecklingsarbete på vissa angivna områden, ett arbete som
senare kan föranleda förslag till beslut av riksdagen.

Utskottet tar i det följande upp till behandling vart för sig de av regeringen
framlagda förslagen.

Föredragande statsrådet anför att försöksverksamheten i princip bör
genomföras under en femårsperiod med början läsåret 1984/85. I försöksverksamhet
och utvecklingsarbete skall såväl pedagogiska som ekonomiska
konsekvenser klarläggas för att skapa underlag för kommande ställningstaganden.
När efter försöksperiodens slut underlag finns för ställningstagande
i fråga om mera betydande förändringar i hittillsvarande
regelsystem, avser föredragande statsrådet återkomma med förslag till
regeringen som kan föreläggas riksdagen.

I motion 1983/84:2741 föreslås att riksdagen avslår proposition 1983/
84:116. I motionen redovisas utförligt motionärernas allmänna syn på
utbildningsfrågorna. Motionärerna slår fast allas rätt till bildning och uppfostran.
Men denna får inte omvandlas till ett tvång att gå i en skola som
uppfattas såsom meningslös, tråkig och avskild från livet i övrigt. Motionärerna
vill inte acceptera att människor förvägras rätten till arbete. Att
erbjuda utbildning i stället för arbete kan aldrig vara annat än en kortsiktig
lösning. Förening av teori och praktik utgör en grundläggande tanke i
motionärernas uppfattning om hur kunskaper och vetande vidgas. Regeringens
förslag till försöksverksamhet anses i motionen riskera studiernas
likvärdighet i landet, och motionärerna befarar att regeringen helt överlåter
på tjänstemän att experimentera med gymnasieskolan. Det mesta av
förslagen i propositionen är enligt motionärerna oklart. Med hänvisning till
det som anförs i motionen bör riksdagen enligt motionärerna hos regeringen
hemställa om nytt förslag till reformering av gymnasieskolan.

I motion 1983/84: 2743 (yrkande 1 samt yrkande 2 i denna del) avvisas
vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av reformarbetet.
Motionärerna anger vad de menar vara i väsentliga avseenden andra utgångspunkter
än regeringens. Kunskapsförmedlingen skall på alla skolans
stadier sättas före alla andra uppgifter. Det slås fast att gymnasieskolan är
en del av det frivilliga skolväsendet. Dess undervisning skall vara klart
inriktad mot yrkesverksamhet, fortsatt yrkesutbildning eller fortsatta studier.
De studieförberedande linjerna måste bättre än f. n. ge den nödvändiga
grunden för vidare studier. De yrkesinriktade linjerna måste närmas
till arbetslivet för att därigenom kunna ge eleverna relevanta kunskaper
och färdigheter. Motionärerna reagerar mot vad de uppfattar som en
strävan av regeringen att skapa en mer sammanhållen skola. En skola utan
”känslighet för olika begåvningstyper” klarar inte kraven på kvalitet.
Skolan bör enligt motionärerna vara mer differentierad och målinriktad.
Motionärerna instämmer i en reformstrategi som innebär förändringar
vilka baseras på försöks- och utvecklingsverksamhet, men menar att för -

UbU 1983/84:29

9

söksverksamheten inte bör få en större omfattning än att ordnade förhållanden
inom gymnasieskolan kan garanteras under försöksverksamheten.
Program för försöksverksamhet och utvecklingsarbete bör vidare inte vara
en fråga mellan regeringen och skolöverstyrelsen (SÖ). Ett konkret sådant
program utifrån de riktlinjer som anges i motionen bör föreläggas riksdagen.
Resultaten av försöken bör kontinuerligt avrapporteras till riksdagen.

Som villkor för att den av regeringen föreslagna försöksverksamheten
skall få genomföras anges i motion 1983/84:2740 (yrkande 1) att bestämda
ramar sätts för verksamheten. För att utvärderingen skall bli meningsfull
och kunna utgöra underlag för beslut sedermera bör flera alternativa lösningar
prövas. En korrekt och kompetent utvärdering av försöksverksamheten
är nödvändig för att försöksverksamheten skall tjäna sitt syfte,
framhåller motionärerna. Därför vore det lämpligt att utvärderingen utfördes
av någon fristående grupp, t. ex. av de pedagogiska universitetsinstitutionerna
och företrädare för arbetsmarknaden. Motionärerna förutsätter
att regeringen regelbundet återkommer till riksdagen och rapporterar
om försöksverksamhetens resultat. I motionen (yrkande 2) förordas vidare
att modeller för undervisningens organisation och erfarenheter från utlandet
prövas även i vårt land. Motionärerna anger vissa verksamheter i
USA, Norge och Västtyskland som intressanta i sammanhanget.

I motion 1983/84:2739 ansluter sig motionärerna till den i proposition
1983/84:116 angivna reformstrategin. De program för försöksverksamhet
och utvecklingsarbete som SÖ förutsätts få i uppdrag att utarbeta i samarbete
med länsskolnämnder och kommuner bör snarast komma till stånd.
Det bör därvid emellertid klargöras vilka beslut som kan fattas på de olika
nivåerna (skolenhet, kommun, länsskolnämnd och SÖ). Vad motionärerna
har anfört härom bör enligt motionens yrkande 1 riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna. Vidare måste enligt motionen den strävan till
decentralisering som kommit till uttryck i de senaste årens skolpolitiska
beslut ligga till grund för reformarbetet (yrkande 2).

I motion 1983/84:2742 (yrkande 2 d) slutligen betonas att försöksverksamheten
verkligen skall vara försöksverksamhet. Resultaten skall analyseras
och utvärderas, och det skall härvid inte föreligga bindningar till
gymnasieutredningens förslag till reformering av gymnasieskolan.

Utskottet behandlar först frågan om utgångspunkter för en successiv
förändring av gymnasieskolan och riktlinjer för försöksverksamheten.

Utskottet vill i likhet med föredragande statsrådet peka på den situation
som råder avseende ungdomarnas möjligheter till sysselsättning efter det
att de har genomgått grundskolan. Arbetsmarknaden för ungdomar med
enbart grundskola har numera i stort sett upphört att existera. Det är mot
bakgrund härav realistiskt att utgå från att praktiskt taget alla fortsätter
med utbildning efter avslutad grundskola. Emellertid skall fortsatt utbildning
efter grundskolan inte betraktas som nödvändig enbart utifrån den
förutsättningen. Lika väsentligt är det krav på utbildning som arbetslivet

UbU 1983/84:29

10

generellt numera ställer på alla individer. Utskottet hänvisar i detta hänseende
till vad i proposition 1983/84:116 anförs om de djupgående förändringar
i såväl näringsliv som det övriga samhället som nu äger rum och som
förutsätts ske även framdeles. Utskottet ansluter sig härmed till vad föredragande
statsrådet har anfört såvitt avser ambitionen att bereda alla
ungdomar en meningsfull fortsatt utbildning efter grundskolan. Detta innebär
ingen förändring i att gymnasieskolan är en frivillig skolform.

Det förhållandet att alla ungdomar bör kunna beredas plats i gymnasieskolan
medför krav på vissa förändringar i skolan, både såvitt avser
undervisningens organisation och arbetsformerna. Utskottet har inget att
erinra mot även detta som en utgångspunkt för reformarbetet.

Utskottet instämmer med föredragande statsrådet i att utbildningsväsendet
bör vara uppbyggt så att möjligheterna till återkommande utbildning
underlättas. Det bör vara naturligt och inte förenat med svårigheter till
följd av skolans organisation att människor kan återkomma till studier för
att fördjupa sina kunskaper eller för att kunna ändra inriktning på sin
verksamhet.

Beträffande de farhågor som framförs i motionerna avseende riskerna
för att de för hela landet likvärdiga utbildningarna i gymnasieskolan äventyras
genom den föreslagna försöksverksamheten och att ordnade förhållanden
i gymnasieskolan inte kan garanteras, vill utskottet för sin del
anföra följande. Försöksverksamheten får självfallet inte bli av sådan
karaktär att likvärdigheten i utbildningarna i landet riskeras. Det ankommer
på regeringen att noga följa verksamheten i nu berört hänseende.
Utskottet utgår från att regeringen i sina beslut om medgivande av försöksverksamhet
även anger de restriktioner som bedöms påkallade.

Utskottet, som i det följande återkommer till de konkreta förslag på en
rad skilda områden som regeringen lagt fram genom proposition 1983/
84:116, föreslår att riksdagen med hänvisning till vad utskottet har anfört i
fråga om utgångspunkter för ett reformarbete på gymnasieskolans område
avslår motionerna 1983/84:2741 i denna del och 1983/84:2743 yrkande 1
samt yrkande 2 i denna del.

Beträffande vissa riktlinjer för försöksverksamheten vill utskottet med
anledning av berörda motioner anföra följande.

När det gäller det i motion 1983/84:2740 framförda kravet på alternativ
försöksverksamhet finnér inte utskottet att regeringens förslag i proposition
1983/84:116 skall uppfattas som en i detalj uttömmande redovisning av
tänkbara försöksprojekt. Utskottet utgår från att syftet med försöksverksamheten
medger att även alternativ till det som anges i propositionen kan
komma att prövas. Erfarenheter från utlandet bör naturligtvis tas till vara i
den mån de anses ligga i linje med försöksverksamhetens syfte.

Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion 1983/84:2739 att det
bör göras klart på vilka myndighetsnivåer olika beslut rörande försöks -

UbU 1983/84:29

11

verksamheten skall fattas. Utskottet förutsätter att detta sker i samband
med att regeringen tar ställning till vilka bemyndiganden som behövs för
genomförandet av verksamheten. I fråga om decentralisering som grund
för reformarbetet erinrar utskottet om riksdagens beslut om den statliga
skoladministrationen (prop. 1980/81:107, UbU 1980/81:38, rskr 1980/
81: 395). De decentraliserings- och förenklingssträvanden som i dag gäller
för den reguljära verksamheten i gymnasieskolan bör även gälla den aktuella
försöksverksamheten.

Med hänvisning till vad utskottet ovan har anfört om vissa riktlinjer för
försöksverksamheten anser utskottet att syftet med motionerna 1983/
84:2739 yrkandena 1 och 2 och 1983/84:2740 yrkande 1 i denna del samt
yrkande 2 är tillgodosett. Utskottet avstyrker härmed yrkandena.

I fråga om utvärdering av försöksverksamheten vill utskottet framhålla
följande.

Föredragande statsrådet har i propositionen (s. 4) angivit innebörden i
ordet försöksverksamhet i nu förevarande sammanhang. Därmed menas
”sådan verksamhet som är avsedd att belysa principförslag för att ge
konkretion och ett förbättrat underlag för ett slutligt ställningstagande”.
Av vad utskottet har redovisat i det föregående framgår vidare att försöksverksamheten
och det därtill knutna utvecklingsarbetet enligt föredragande
statsrådet skall klarlägga såväl pedagogiska som ekonomiska konsekvenser
i syfte att skapa ytterligare underlag för kommande ställningstaganden.
Med hänvisning till vad statsrådet har anfört i frågan utgår utskottet
från att försöksverksamheten kommer att bli föremål för en noggrann
och allsidig utvärdering. Utskottet ser det som en fördel att även utomstående
expertis kan utnyttjas vid analys av försöksverksamheten. Utskottet
utgår från att detta sker utan att riksdagen särskilt uttalar sig om formerna
för utvärderingen. Utskottet anser beträffande utvärdering av försöksverksamheten
att motionerna 1983/84:2740 yrkande 1 i denna del och 1983/
84:2742 yrkande 2 d är tillgodosedda, varför de bör avslås av riksdagen.

Vad gäller försöksverksamhet som syftar till mera betydande förändringar
i det nuvarande regelsystemet för gymnasieskolan avser föredragande
statsrådet återkomma till regeringen med förslag om slutliga ställningstaganden
till förändringar, när försöken gett underlag för detta. Sådana
förslag kommer att läggas fram för riksdagen (prop. s. 66). Utskottet utgår
från att riksdagen vid beslut om slutgiltiga förändringar får tillgång till
erforderligt underlag för sina ställningstaganden.

Utskottet anser beträffande riksdagens roll i reformarbetet att syftet
med motionerna 1983/84:2740 yrkande 1 i denna del och 1983/84:2743
yrkande 2 i denna del är tillgodosett med vad utskottet har anfört. De bör
med hänvisning härtill avslås av riksdagen.

UbU 1983/84:29

12

Mjukare övergång från grundskolan till gymnasieskolan

Under avsnittet En mjukare övergång (prop. s. 17—24) behandlar föredragande
statsrådet den nuvarande ordningen med intagning i gymnasieskolan
på höstterminens betyg i årskurs 9 i grundskolan. Statsrådet är
medvetet om att intagningen på höstterminsbetyget har skapat problem på
många grundskolor. Förslaget i budgetpropositionen 1984 att prioritera
sökande under 18 år vid intagning till gymnasieskolan bör leda till att fler
från denna grupp får sina förstahandsval tillgodosedda. Enligt SÖ:s bedömning
beror många av problemen på att reformen genomförts utan
tillräcklig förberedelse på lokal nivå. Detta ger enligt propositionen anledning
att anta att problemen är av övergående natur. Föredragande statsrådet
vill mot denna bakgrund avvakta den fortsatta utvecklingen. Den får
visa hur allvarliga problemen är och vilka åtgärder som kan behöva vidtas.

Med hänvisning till vad motionärerna har anfört om problem avseende
arbetssituationen för elever och lärare i årskurs 9 begärs i motionerna 1983/
84:1686, 1983/84:2016 (yrkande 13) och 1983/84:2743 (yrkande 8) en återgång
till den tidigare ordningen med slutlig intagning till gymnasieskolan på
vårterminsbetyget i årskurs 9. Med likartad motivering hemställs i motion
1983/84:448 att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av den
nuvarande ordningen i syfte att låta denna genomgå en förändring eller
besluta om en återgång till den förutvarande ordningen. I motion 1983/
84:652 slutligen begärs en utvärdering av de konsekvenser som hittills
uppstått genom de nuvarande intagningsreglerna.

Utskottet har inhämtat att SÖ uppmärksamt följer situationen i vad
avser systemet med intagning i gymnasieskolan på höstterminsbetyget i
årskurs 9. F. n. pågår en brett upplagd utvärdering av verksamheten. SÖ
räknar med att en sammanställning av olika enkäter i frågan och en redovisning
från konferenser m. m. skall ske i så god tid att en rapport från SÖ
om utvärderingens resultat bör kunna föreligga under hösten 1984. Med
hänvisning härtill och till vad i propositionen har anförts i ärendet bör
riksdagen inte vidta någon särskild åtgärd med anledning av motionerna
1983/84:448, 1983/84:652, 1983/84:1686, 1983/84:2016 yrkande 13 och
1983/84:2743 yrkande 8. Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på
motionerna utan erinran lägger till handlingarna vad i proposition 1983/
84:116 har anförts om intagning i gymnasieskolan på höstterminsbetyget i
årskurs 9 i grundskolan.

Föredragande statsrådet erinrar om att gymnasieutredningen enligt direktiven
skulle pröva en organisation som innebär att man ”utgår från en
gemensam bas med inriktning mot ett brett yrkesområde i vilken vissa
linjer och specialkurser, såväl teoretiska som mer utpräglat yrkesinriktade,
skulle kunna sammanföras i gemensamma studiegångar” (dir. 1976:61).
Utredningen har lämnat ett konkret exempel på hur en gemensam start

UbU 1983/84:29

13

skulle kunna utformas. Utredningens förslag till organisation innebär att
studiestarten i gymnasieskolan för huvuddelen av eleverna skall ske i
något av tre utbildningsområden, ett ekonomiskt, ett socialt eller ett tekniskt.
Det sistnämnda skall vara uppdelat i fyra block med olika inriktningar.
Föredragande statsrådet, som dels erinrar om remissinstansernas reaktion
på den av utredningen presenterade modellen (jfr sammanställningen
av remissyttrandena i frågan, prop. s. 121-124), dels hänvisar till viss
pågående försöksverksamhet, menar att vägarna att nå syftena med den
gemensamma starten måste övervägas och analyseras ytterligare. Mot
bakgrund härav ämnar statsrådet föreslå regeringen att ge SÖ i uppdrag att
ytterligare analysera och belysa vilka olika möjligheter som kan finnas att
inom nuvarande kostnadsramar uppnå syftena med en gemensam start. I
propositionen framläggs således inget förslag om gemensam start.

I motionerna 1983/84:2740 (yrkande 3) och 1983/84:2743 (yrkande 3 i
denna del) avvisas tanken på ett uppdrag till SÖ att studera förutsättningarna
för en gemensam start i gymnasieskolan. Flertalet av eleverna är enligt
motionärerna inriktade på att få bölja på en bestämd linje, teoretisk eller
praktisk. Syftet med utredningens förslag, att underlätta gymnasiestarten
för de elever som är tveksamma om sitt val mellan teoretisk eller yrkesinriktad
utbildning, får inte innebära att alla elever skall tvingas dröja med
sitt personliga val av studieväg. Ett godkännande av riksdagen av vad
föredragande statsrådet har anfört om en mjukare övergång från grundskolan
till gymnasieskolan torde enligt motion 1983/84:2742 komma att tolkas
så att riksdagen har tillstyrkt att arbetet skall inriktas mot en gemensam
start. Det är därför nödvändigt att riksdagen nu uttalar sig för att en
gemensam start i gymnasieskolan inte skall genomföras eller eftersträvas
(yrkande 1).

Utskottet erinrar om att gymnasieutredningens förslag bl. a. innebar en
utökning av den schemabundna arbetstiden i skolan och att det var förenat
med införande av ett treterminssystem. Utskottet konstaterar i likhet med
föredragande statsrådet att en rad frågor kring utredningens förslag kvarstår
att närmare utreda, bl. a. frågan om kostnaderna. Utskottet anser i
likhet med föredragande statsrådet att olika möjligheter att uppnå syftena
med den gemensamma starten bör närmare utredas. Det finns således
enligt utskottets mening inte nu underlag för att ta ställning till frågan om
en gemensam start. Riksdagen bör lämna utan erinran vad föredragande
statsrådet har anfört om en mjukare övergång till gymnasieskolan i denna
del. Utskottet anser därmed att det inte är påkallat med ett riksdagsuttalande
av den innebörd som anges i motionsyrkandena. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionerna 1983/84:2740 yrkande 3, 1983/
84:2742 yrkande 1 och 1983/84: 2743 yrkande 3 i denna del.

Grundskolans läroplan (Lgr 80) erbjuder enligt föredragande statsrådets
mening vissa möjligheter att göra övergången till gymnasiala studier mjukare.
Statsrådet hänvisar härvid framför allt till hur temastudierna, tillvals -

UbU 1983/84:29

14

systemet och den praktiska arbetslivsorienteringen (praon) kan anknytas
till elevernas val och framtidsplaner. Hon anser mot bakgrund härav att
försöksverksamhet och utvecklingsarbete bör påbörjas för att åstadkomma
en mjukare övergång genom att utnyttja de möjligheter som Lgr 80 ger.

Föredragande statsrådet tar också upp frågan om möjligheterna i vissa
fall till organisatoriska förändringar under inledningsskedet av gymnasiestudierna.
Hon erinrar härvid om vad gymnasieutredningen har anfört om
att kunna erbjuda elever med särskilda problem utbildning i olika studietakt
samt att erbjuda utbildning varvad med inslag av praktik eller arbete.
Vidare erinras om att samhället nu har tagit på sig ansvaret att erbjuda alla
ungdomar som inte har stadigvarande arbete utbildning eller annan meningsfull
verksamhet. För dem som inte kan tänka sig gymnasieskolutbildning
direkt efter grundskolan och som därför omfattas av kommunernas
uppföljningsansvar bör, menar statsrådet, under ett inledningsskede
utbildning kunna erbjudas i form av varvad utbildning. Denna bör i första
hand gälla gymnasieskolans tvååriga linjer och specialkurser av motsvarande
längd. Av det som anförs i propositionen framgår att försöksverksamhet
pågår som har initierats av gymnasieutredningen liksom lokalt
initierat utvecklingsarbete. Föredragande statsrådet ämnar föreslå regeringen
att uppdra åt SÖ att följa denna verksamhet och löpande inkomma
med förslag till sådana förändringar i regelsystemet som möjliggör att
varvad utbildning i olika former främjas för den aktuella ungdomsgruppen.

I motion 1983/84:2743 (yrkande 9) efterlyses andra åtgärder än de som
föredragande statsrådet har föreslagit för att förbereda eleverna för gymnasieskolan.
Vid intagning till gymnasieskolan bör som tillträdesvillkor gälla
att godkänt resultat i grundskolan har uppnåtts inom för resp. linje väsentliga
ämnen. Andra krav än sådana som avser kunskaper i bredd och djup
bör inte ställas upp för tillträde till gymnasieskolan (yrkande 10). I motion
1983/84:2745 (yrkande 1) förordas en sådan differentiering av högstadiet
som verkar i gymnasieförberedande riktning. Vidare bör enligt motionärerna
en översyn av praons utformning göras för att uppnå bästa möjliga
resursutnyttjande. I samma motion (yrkande 2) föreslås att man i försöksverksamheten
med varvad utbildning utnyttjar erfarenheterna från den
tidigare yrkesintroduktionen. Vidare erinrar motionärerna om lärlingsutbildningen
som en utbildningsform lämplig för att hos berörda elever öka
motivationen för fortsatt utbildning. Motionärerna är inte främmande för
tanken att en förlängd lärlingsutbildning skall kunna inledas redan efter
årskurs åtta. Vad föredragande statsrådet har anfört om varvad utbildning
tillstyrks i motion 1983/84:2739. Motionärerna vill emellertid för klarhetens
skull att riksdagen uttalar sig för att verksamheten skall ske med hjälp
av de samlade resurser som står till förfogande för såväl den reguljära
gymnasieskolan som den kommunala uppföljningsverksamheten (yrkande
3). I motion 1983/84: 2742 (yrkande 2 b) slutligen anförs att det är av stor
betydelse att specialundervisning i exempelvis läs- och studieteknik kan

UbU 1983/84:29

15

ges i gymnasieskolan, för att alla elever skall ha möjlighet att med framgång
och intresse gå igenom gymnasieskolan.

Utskottet tar först ställning till de motionsledes framförda förslagen om
andra åtgärder inom grundskolan än de som föredragande statsrådet har
angivit i syfte att underlätta övergången till gymnasieskolan för vissa
elever.

Utskottet finner att de förslag som i motionerna 1983/84:2743 och 1983/
84:2745 i nu berört avseende har framförts är mycket långtgående och inte
är möjliga att tillgodose med mindre än att riksdagens beslut om ny läroplan
för grundskolan frångås. Utskottet erinrar om att detta beslut fattades
våren 1979 (prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422) och att
den nya läroplanen, Lgr 80, i sin helhet genomfördes läsåret 1982/83.
Utskottet är inte berett att biträda sådana förslag om åtgärder vilka förordas
av motionärerna, varför motionerna 1983/84:2743 yrkandena 9 och 10
och 1983/84:2745 yrkande 1 samt yrkande 2 i denna del avstyrks. Riksdagen
föreslås därmed utan erinran lägga till handlingarna vad föredragande
statsrådet har anfört om vissa åtgärder inom grundskolan i syfte att åstadkomma
en mjukare övergång till gymnasieskolan för vissa elever.

Utskottet ansluter sig till vad i propositionen har anförts om möjligheterna
för vissa elever till varvad utbildning i olika former. Självfallet bör
därvid tillgängliga resurser, vare sig de utgår ur statsbudgetens gymnasieskolanslag
eller det särskilda anslaget för bidrag till åtgärder inom kommunernas
uppföljningsansvar för ungdom under 18 år, användas på ett för
ändamålet lämpligt sätt. Utskottet utgår vidare från att i den mån det
föreligger erfarenheter från den tidigare verksamheten med yrkesintroduktion
som är användbara för de i förevarande sammanhang aktuella syftena
dessa tas till vara. I vad gäller det motionsledes framförda förslaget om
specialundervisning i gymnasieskolan, vill utskottet framhålla att de resurser
för särskilda åtgärder som normalt står till buds (förstärkningsresursen)
inte minst bör avse de nu aktuella eleverna. Som utskottet ser det är
motionerna 1983/84:2739 yrkande 3 och 1983/84:2742 yrkande 2 b samt
1983/84:2745 yrkande 2 i denna del tillgodosedda. De avstyrks därmed av
utskottet som däijämte föreslår att riksdagen godkänner vad i proposition
1983/84:116 har anförts om varvad utbildning.

Gymnasieskolans linje- och kurssystem, betyg m. m.

I motion 1983/84:1689 (i denna del) erinras om det nuvarande linjesystemet
i gymnasieskolan i vad avser de teoretiska linjerna. Motionären framhåller
att detta tillsammans med olika regler för tillträde till högre studier
på ett olyckligt sätt i hög grad inbjuder till taktiskt betingade utbildningsval.
Motionären ser en begynnande utarmning av de längre utbildningslinjerna,
särskilt den naturvetenskapliga linjen, och ifrågasätter om det inom
den teoretiska delen av gymnasieskolan skall finnas utbildningar som är

UbU 1983/84:29

16

kortare än tre år. För att komma till rätta med de problem som särskilt
gäller den naturvetenskapliga linjen och för att stimulera rekryteringen till
den föreslås i motionen att en uppdelning sker av linjen i en matematiskfysisk
och en kemisk-biologisk gren.

Utskottet delar motionärens uppfattning att det finns problem förknippade
med den naturvetenskapliga linjen. De bottnar bl. a. i det förhållandet
att studierna på linjen är krävande, vilket tillsammans med andra omständigheter
har lett till ett vikande intresse för linjen. Utskottet vill erinra om
att flera åtgärder har vidtagits för att göra den naturvetenskapliga linjen
mer flexibel och därmed attraktiv. Riksdagen beslöt under det förra riksmötet
att införa alternativämnen på linjen (prop. 1982/83:100, UbU 1982/
83:21, rskr 1982/83:311). Beslutet hade föregåtts av en flerårig försöksverksamhet,
vars utvärdering bl. a. visade att tillströmningen till linjen på
orter med ifrågavarande försöksverksamhet hade ökat och linjebyten och
studieavbrott var färre. Vidare har riksdagen tidigare under innevarande
riksmöte beslutat om förändringar av timplanerna för de teoretiska linjerna,
vilka bl. a. syftar till att stärka den naturvetenskapliga linjens ställning
(prop. 1983/84:100, UbU 1983/84:19, rskr 1983/84:321).

Enligt vad utskottet har erfarit har en uppbromsning av minskningen av
antalet sökande till den naturvetenskapliga linjen skett. Utskottet är emellertid
medvetet om att situationen inte är tillfredsställande och utgår därvid
från att regeringen mycket uppmärksamt följer utvecklingen.

Vid sina överväganden har utskottet inte kunnat finna att de i motion
1983/84:1689 förordade riktlinjerna för en förändring av linjesystemet skulle
innebära en lösning av de i sammanhanget aktuella problemen. Utskottet
anser därför att riksdagen bör avslå motionen i denna del.

I motion 1983/84: 2744 föreslås en ändrad benämning på humanistisk
linje. Motionärerna hänvisar till att många elever i årskurs 9 inte känner
innebörden av ordet humanistisk. Mot bakgrund av att omfattningen av
språkundervisningen är det som främst utmärker den humanistiska linjen
och i syfte att klarlägga linjens identitet föreslås i motionen att gymnasieskolans
humanistiska linje — i analogi med benämningarna samhällsvetenskaplig
och naturvetenskaplig linje - skall benämnas språkvetenskaplig
linje.

Utskottet inser liksom motionärerna att innebörden i ordet humanistisk
för många människor inte är helt klar. Enligt utskottets uppfattning bör
detta förhållande i första hand leda till åtgärder i form av ökad information,
bl. a. genom undervisningen i grundskolan. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motion 1983/84:2744.

Utskottet behandlar i detta sammanhang det i motion 1983/84:2740
(yrkande 9) framförda kravet att riksdagen som sin mening skall ge regeringen
till känna vad i motionen har anförts om vikten av humaniora i ali
gymnasieutbildning. Motionärerna pekar på att de tekniska och naturve -

UbU 1983/84:29

17

tenskapliga ämnena f. n. ges hög prioritet på alla utbildningsstadier. Motionärerna
varnar emellertid för en okritisk syn på teknik och de oönskade
effekter, bl. a. teknikfientlighet, som kan bli följden därav. Mot bakgrund
härav bör skolan se som ytterligare en viktig uppgift att bl. a. förmedla
kunskap om vårt humanistiska kulturarv.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att humanistiska
inslag återfinns även på studievägar med huvudsakligen teknisknaturvetenskaplig
inriktning. Det är angeläget att blivande tekniker och
naturvetare får en allsidig utbildning som bidrar till att ge dem perspektiv
på den tekniska utvecklingen och dess effekter på den enskilda människan
och samhällsutvecklingen i stort. Utskottet vill i sammanhanget framhålla
vad i proposition 1983/84:116 anförs om nödvändigheten av en humanistisk
livssyn i skolan. Då utskottet utgår från att utskottets här redovisade
synsätt beaktas i det fortlöpande läroplansarbetet, avstyrker utskottet
motion 1983/84:2740 yrkande 9.

Föredragande statsrådet tar i propositionen upp gymnasieutredningens
förslag att främst ämnen med stort tidsmässigt omfång skall kunna delas
upp i grundkurser och tilläggskurser. Grundkurserna avses ge de för alla
studerande nödvändiga kunskaperna i form av centrala begrepp och problemställningar.
Tilläggskurserna skall ge dels ökad bredd genom tillägg av
nya moment, dels ytterligare belysning av valda områden i grundkurserna.
Innehållet i tilläggskurserna skall inte behöva styras i detalj av centralt
utformade kursplaner. Inom vaije ämne skall kunna finnas en eller flera
tilläggskurser.

Föredragande statsrådet finner det föreslagna kurssystemet intressant
från flera synpunkter. Skolan måste kunna göra klart vad som bedöms som
nödvändigt och tillräckligt för en godkänd prestation. Enligt statsrådets
mening ger ett kurssystem av det slag som gymnasieutredningen föreslår
förutsättningar för detta. I propositionen anmäls att regeringen under
våren 1983 uppdrog åt SÖ att ge förslag till hur en kursindelning i grundkurser
och tilläggskurser skulle kunna se ut i några representativa ämnen.
Statsrådet avser att återkomma till regeringen i frågan, sedan SÖ har
redovisat sitt uppdrag.

Föredragande statsrådet behandlar i sammanhanget gymnasieutredningens
resonemang om hur olika ämnen i olika utbildningar kan uppträda som
karaktärsämne resp. stöd- och integrationsämne. Statsrådet menar att
detta synsätt i vad avser ämnesindelning bör prövas inom ramen för det
fortsattsatta arbetet med att utveckla ett system av grund- och tilläggskurser.

I propositionen anmäls vidare att föredragande statsrådet avser att föreslå
regeringen att uppdra åt SÖ att dra upp riktlinjer för hur temastudier
kan läggas upp i gymnasieskolan. Statsrådet finner det angeläget att skapa
förutsättningar i gymnasieskolan att gruppera stoffområden oberoende av
den ämnesindelning som finns på de skilda studievägarna.

2 Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 29

UbU 1983/84:29

18

Enligt motion 1983/84:2741 (i denna del) är det i propositionen angivna
kurssystemet oklart och omöjligt att ta ställning till. I motion 1983/84:2745
ansluter sig motionärerna till idén om grundkurser och tilläggskurser. De
kan däremot inte acceptera den i propositionen framförda uppfattningen
att antalet genomgångna tilläggskurser inte får betydelse t. ex. för ett
kommande urval till högskoleutbildning. Tilläggskurser skall enligt motionärerna
kunna tillgodoräknas vid t. ex. antagning till högskolan (yrkande
3). Beträffande temastudier påpekar motionärerna att det redan i dag finns
möjligheter att lägga upp studierna i temaform. Med hänvisning härtill och
till riskerna för att den i propositionen angivna uppläggningen kan leda till
att blockämnen uppstår avvisas vad föredragande statsrådet anfört om
temastudier (yrkande 4).

Utskottet finner det som i propositionen har anförts om ett system med
grundkurser och tilläggskurser intressant och har inget att erinra mot vad
föredragande statsrådet har anfört i frågan. Utskottet vill liksom föredragande
statsrådet framhålla att genom grundkurser uppställer skolan klara
krav på vad som skall anses vara nödvändiga, grundläggande kunskaper
för alla. Utskottet anser det vara för tidigt att nu ta ställning till frågan om
meritvärde m. m. av genomgångna tilläggskurser. Utskottet, som vill peka
på att det föreslagna systemet innebär ett stort ingrepp i den nuvarande
undervisningsorganisationen, förutsätter att riksdagen, om utvecklingsarbetet
ger anledning till det, senare får ta ställning till förslag på området.

Utskottet anser det av värde att temastudier av den i propositionen
angivna integrationskaraktären kan komma till stånd och har därmed inget
att erinra mot vad föredragande statsrådet har anfört i frågan.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört om grundkurser och tilläggskurser
samt temastudier avstyrks motionerna 1983/84:2741 i denna del och
1983/84:2745 yrkandena 3 och 4.

I anslutning till diskussionen om ett nytt kurssystem i vissa ämnen tar
föredragande statsrådet upp frågan om betygssystem. Hon är medveten
om de brister som det nuvarande relativa betygssystemet har och ämnar
återkomma till frågan om ett nytt betygssystem, så snart klarhet har nåtts
om möjligheterna att skapa ett nytt kurssystem i gymnasieskolan.

Föredragande statsrådets överväganden om betygssystem har föranlett
ett antal motionsyrkanden. Enligt motion 1983/84:2741 (i denna del) är det
uppenbart att det i propositionen angivna kurssystemet inverkar på betygssystemet.
Frågan om ett nytt betygssystem är, anför motionärerna, en
riksdagsfråga. I motion 1983/84:2743 (yrkande 7) förordas att det nuvarande
relativa betygssystemet ersätts med betyg som anger vad eleverna kan i
förhållande till fastställda kursmål. I motion 1983/84:2742 (yrkande 2 c)
krävs ett sådant betygssystem och sådana behörighetsregler att de stimulerar
till goda kunskaper och motverkar spekulativa linjeval. Frågan om
hur elevernas arbete skall utvärderas bör enligt motion 1983/84:2297, som

UbU 1983/84:29

19

är väckt under den allmänna motionstiden, prövas grundligt. Motionärerna
förordar även att det skall finnas möjlighet till komplettering i merithänseende
av betyg.

Utskottet, som erinrar om att gymnasieutredningen lät den av utredningen
föreslagna kursindelningen ligga till grund för ett nytt kursrelaterat
betygssystem, hänvisar till vad föredragande statsrådet har anfört i frågan
och anser att motionerna 1983/84:2742 yrkande 2 c, 1983/84:2743 yrkande
7 och 1983/84:2297 i denna del därmed bör avslås av riksdagen. Då förändringar
i betygssystemet är en fråga för riksdagen att ta ställning till är enligt
utskottet motion 1983/84:2741 i denna del tillgodosedd, varför motionen
avstyrks.

Riksdagen har under tidigare riksmöten ställt sig avvisande till tanken på
rätt till konkurrenskomplettering. Med hänvisning till vad utskottet har
anfört i frågan i sitt betänkande UbU 1981/82:2 avstyrker utskottet motion
1983/84:2297 i denna del.

I propositionen erinras om att fördjupning i form av specialämnen redan
i dag finns på flera av gymnasieskolans linjer. De berörda specialämnenas
funktion att dels förbereda för högskolestudier, dels ge kunskaper av ett
slag som ger eleverna bättre möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden
ger dem enligt föredragande statsrådet en så viktig roll att alla treåriga
utbildningar bör ha inslag av sådana ämnen. Hon ämnar därför föreslå
regeringen att ge SÖ i uppdrag att belysa hur specialämnen i årskurs 3 på
treårig samhällsvetenskaplig och humanistisk linje kan utformas. Regeringen
begär att riksdagen godkänner att försöksverksamhet med specialämnen
i årskurs 3 av samhällsvetenskaplig och humanistisk linje anordnas.

I motion 1983/84: 2745 (yrkande 5) föreslås att den föreslagna anordningen
med specialämnen genomförs utan försöksverksamhet. Regeringen bör
därför enligt motionärerna snarast återkomma med ett preciserat förslag.

Utskottet ansluter sig till förslaget i propositionen att pröva ett införande
av specialämnen även på samhällsvetenskaplig och humanistisk linje. Som
utskottet ser det bör specialämnena få en sådan karaktär och ges sådant
utrymme i timplanerna att de berörda linjerna förstärker sin profil. Utskottet
finner det angeläget att försöksverksamhet får anordnas, varför regeringens
förslag tillstyrks. Med hänvisning till vad utskottet har anfört bör
riksdagen avslå motionerna 1983/84:2741 i denna del och 1983/84:2745
yrkande 5.

Vid 1964 års gymnasiereform infördes specialarbete på de treåriga och
fyraåriga linjerna som en typ av fördjupningsstudier. I årskurs 3 av de
berörda linjerna hade det formen av ett mer fritt arbete som skulle bedrivas
utanför schemalagd studietid. Specialarbetet upphörde i princip i och med
att möjligheter till självstudier under viss schemalagd undervisningstid
infördes läsåret 1982/83 (prop. 1981/82:14, UbU 1981/82:5, rskr 1981/
82:112).

UbU 1983/84:29

20

Regeringen föreslår nu att specialarbetet återinförs. Till skillnad mot vad
som var fallet tidigare bör specialarbetet tas upp på timplanen. Föredragande
statsrådet föreslår att specialarbetet skall införas på alla tre- och
fyraåriga linjer och förläggas till årskurs 3. Den schemabundna tiden för
specialarbetet erhålls genom att timplanen i årskurs 3 på dessa linjer
utökas med två veckotimmar. Motsvarande lärarresurs tillförs skolorna.
De nya bestämmelserna bör tillämpas fullt ut i årskurs 3 för elever som
böljar i gymnasieskolan hösten 1985 och i möjligaste mån redan för dem
som börjar hösten 1984.

Med hänsyn till kravet att eleverna skall tränas att arbeta självständigt
föreslås i motion 1983/84:1259 (yrkande 11) att specialarbetet återinförs. I
motion 1983/84:2739 (yrkande 4) ställer sig motionärerna tveksamma till
den av föredragande statsrådet förordade utökningen med två veckotimmar
av timplanen för specialarbetet. Motionärerna önskar att SÖ får i
uppdrag att pröva möjligheten till en omfördelning av veckotimmar mellan
årskurserna för att söka åstadkomma en jämnare arbetsbelastning.

Med hänvisning till vad föredragande statsrådet har anfört som motiv för
att återinföra specialarbetet i gymnasieskolan tillstyrker utskottet vad regeringen
har föreslagit i frågan. I vad gäller de i motion 1983/84:2739
anförda farhågorna om arbetsbelastningen vill utskottet erinra om att föredragande
statsrådet avser att föreslå regeringen att ge SÖ i uppdrag att
snarast bl. a. se över timfördelningen mellan årskurserna på de berörda
linjerna mot bakgrund av det nu aktuella förslaget. Då motionerna 1983/
84:1259 yrkande 11 och 1983/84:2739 yrkande 4 med det anförda måste
anses vara tillgodosedda, bör de därmed avslås av riksdagen.

Utskottet tar nu upp den i propositionen aktualiserade frågan om personliga
intresseval (specialintressen). Föredragande statsrådet anser att
sådana val bör stödjas inom områden som t. ex. musik, bild, idrott, politik,
religion, specialiteter i anslutning till något annat skolämne, elevfacklig
verksamhet osv. Statsrådet hänvisar till försöksverksamheten med individuella
timplanejämkningar för ungdomar som jämsides med studierna bedriver
intensiv idrottsträning och anser att liknande anordningar bör kunna
prövas i försöksverksamhet även för att ge utrymme åt andra intressen än
idrott. Med hänvisning till att verksamhet inom de nämnda områdena för
specialintresse ofta med fördel bedrivs i föreningar, inom och utom skolan,
anmäler föredragande statsrådet att hon avser föreslå regeringen att ge SÖ
i uppdrag att i samråd med statens ungdomsråd lägga fram förslag om hur
föreningsverksamhet i skolorna kan främjas och närmare knytas dels till
skolans övriga verksamhet, dels till övrig föreningsverksamhet i samhället.

I motionerna 1983/84:1259 (yrkande 12) och 1983/84:2740 (yrkande 5)
anförs att det är angeläget och rimligt att också andra talanger än idrott ges
möjlighet att utvecklas i försöksverksamhet i enlighet med reglerna för
verksamheten med individuella timplanejämkningar för ungdomar som

UbU 1983/84:29

21

jämsides med studierna bedriver intensiv idrottsträning. Som exempel på
ämnen i sådan verksamhet anges i motionerna musik, sång, matematik,
fysik, språk, dans och teckning. Enligt motion 1983/84: 2743 (yrkande 6)
bör försöksverksamheten med specialintressen inriktas mot ämnen ”med
direkt anknytning till gymnasieskolans grundläggande uppgift att förmedla
kunskaper”. I ett par sinsemellan likartade motionsyrkanden, 1983/
84:2016 (yrkande 18) och 1983/84:2740 (yrkande 6), krävs att vaije elev
bör ges bättre möjligheter att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Med
hänvisning till och med förebild i den numera reguljära verksamheten med
kombination av gymnasieskolstudier och specialidrott vid vissa skolenheter,
s.k. idrottsgymnasier, framställs i motionerna 1983/84:655 och 1983/
84:2303 önskemål om försöksverksamhet med språkgymnasier. Härigenom
öppnas möjligheter för elever med språkbegåvning. I motion 1983/
84:2745 (yrkande 9) vänder sig motionärerna mot vad föredragande statsrådet
har anfört om uppdrag till SÖ och statens ungdomsråd avseende
föreningsverksamhet i skolan. De motsätter sig en utveckling som innebär
att föreningsverksamhet, som till sin natur är ”fri”, alltmer inlemmas i
skolans arbete.

Utskottet tar först upp till behandling frågan om personliga intresseval
och vill med anledning av propositionen och de berörda motionerna anföra
följande.

Utskottet konstaterar att riksdagen genom sina beslut om reguljär verksamhet
med kombination av gymnasieskolstudier och specialidrott samt
försöksverksamhet med individuella timplanejämkningar för kombination
av specialidrott och studier vid hemortens gymnasieskola (prop. 1981/
82:100, UbU 1981/82:18 och 23, rskr 1981/82:252 resp. prop. 1982/83:100,
UbU 1982/83:21, rskr 1982/83:311) har funnit skäl att i särskild ordning
stödja elever som utövar idrott på elitnivå genom att i viss begränsad
omfattning medge jämkningar av timplanen. Utskottet erinrar om de bakomliggande
motiven för verksamheten, vilka dels avsåg att tillmötesgå
önskemål från idrottsrörelsen, dels var av social natur och syftade till att
undvika studieavbrott i alltför stor omfattning bland berörda elever. Utskottet
anser att skälen för de nämnda verksamheterna fortfarande är
giltiga.

När det gäller de nya områden som föredragande statsrådet i propositionen
anser bör kunna komma i fråga för en försöksverksamhet med personliga
intresseval, har utskottet inget att erinra mot vad som anförs om
estetiska ämnen, t. ex. musik och bild.

Däremot är utskottet inte berett att tillstyrka vad i propositionen anförs
om motsvarande verksamhet på områden som nära knyter an till något
annat skolämne. Enligt utskottets uppfattning bör en elevs speciella intresse
för ett särskilt ämne - som inte är idrott eller ett estetiskt ämne - kunna
tillmötesgås inom den reguljära ramen för berört ämne eller berörda ämnen.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om de möjligheter till fördjup -

UbU 1983/84:29

22

ning som de i det föregående behandlade verksamheterna med specialarbete
och temastudier erbjuder. Utskottet vill även peka på att det utrymme
i tid på timplanen som genom beslut av riksdagen har fastställts för skolans
olika ämnen är ett resultat av ingående överväganden.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att statligt bidrag till verksamheten
med individuella timplanejämkningar för kombination av specialidrott
och studier vid hemortens gymnasieskola ej utgår. Verksamheten
sker inom en ram av 150 intagningsplatser per budgetår. Utskottet noterar
att förslag om särskilda medel för den nu föreslagna verksamheten med
personliga intresseval inte har lagts fram.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört föreslår utskottet att riksdagen
med anledning av proposition 1983/84:116 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört om personliga intresseval avseende
idrott och estetiska ämnen. Riksdagen bör därjämte avslå motionerna
1983/84:655, 1983/84:1259 yrkande 12, 1983/84:2303, 1983/84:2740 yrkande
5 och 1983/84:2743 yrkande 6.

När det gäller de motionsledes framförda kraven på möjligheter för
eleverna att utvecklas utifrån sina anlag och personliga förutsättningar,
ansluter sig utskottet till motionärernas principiella uppfattning härom.
Enligt utskottet erbjuder gymnasieskolan dessa möjligheter, inte minst
genom det mycket varierande utbudet av studievägar i form av 25 linjer
och ca 500 specialkurser. Den strävan efter ökad flexibilitet som regeringens
förslag i proposition 1983/84:116 bl. a. ger uttryck för bör leda till att
skolan ännu mer kan ta till vara och utveckla alla ungdomars lust att skaffa
sig kunskap och kompetens. Detta betraktar utskottet som ett av de
viktigaste syftena med skolans verksamhet. Utskottet anser att motionerna
1983/84:2016 yrkande 18 och 1983/84:2740 yrkande 6 därmed inte bör
föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

Statsrådet anser att föreningsverksamhet kan vara värdefull när det
gäller att ge eleverna möjlighet att träna sin förmåga att ta ansvar och öva
medinflytande. Utskottet ansluter sig till denna uppfattning och vill därmed
framhålla värdet av att elevfacklig verksamhet och annan föreningsverksamhet
i skolan stimuleras.

Utskottet anser att det aviserade förslaget till regeringen om uppdrag till
SÖ och statens ungdomsråd avseende föreningsverksamhet är av värde.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1983/84:2745 yrkande 9.

Utskottet behandlar i detta sammanhang ett par motionsyrkanden om
språkundervisningen i skolan. I motion 1983/84:2739 (yrkande 5) erinras
om att det nuvarande systemet med tillvalsämnen på grundskolans högstadium
bl. a. innebär att somliga elever har att välja två nyböijarspråk i
årskurs 1 av gymnasieskolan. Motionärerna menar att det för eleverna
medför orimligt stor arbetsbelastning. Vidare anförs i motionen att det är
angeläget att bredda gymnasieskolans utbud av språk. Motionärerna föror -

UbU 1983/84:29

23

dar med hänvisning härtill en översyn av gymnasieskolans språkprogram.
Språkens ställning bör enligt motion 1983/84:2298 stärkas i såväl grundskolan
som gymnasieskolan. Detta kan ske dels genom ett ökat antal
timmar för språken, dels genom ökade tillvalsmöjligheter. I detta syfte
begärs en utvärdering och revidering av ungdomsskolans språkprogram.

Riksdagens beslut våren 1979 om ny läroplan för grundskolan innebar
bl. a. att det tidigare sambandet mellan vissa val i grundskolan och vissa
linjer i gymnasieskolan skulle upphöra (prop. 1978/79:180, UbU 1978/
79:45, rskr 1978/79:422). I propositionen anfördes att eleverna måste
kunna välja olika ämnen, kurser och aktiviteter under tiden i grundskolan
utan att detta påverkar deras senare studiemöjligheter. Detta förutsatte för
gymnasieskolans del ett nytt språkprogram. Riksdagen har sedermera
beslutat härom (prop. 1981/82:14, UbU 1981/82:5, rskr 1981/82:112). Det
sistnämnda beslutet innebär i huvudsak att samtliga linjer utom humanistisk
linje i princip upptar endast två främmande språk, varav ett är engelska.
På humanistisk linje läses tre moderna språk inkl. engelska redan i
årskurs 1. Endast eleverna på den sistnämnda linjen (ca 3 % av årskullen)
får därmed lära två nyböijarspråk samtidigt i årskurs 1, om de inte haft Bspråk
i grundskolan. Det antogs vid beslutet att ett överväldigande flertal
av eleverna på humanistisk linje har studerat B-språk i grundskolan.

Riksdagen beslutade våren 1983 om kinesiska som reguljärt C-språk i
gymnasieskolan (prop. 1982/83:100, UbU 1982/83:21, rskr 1982/83:311). I
samband härmed behandlades ett motionsledes framfört förslag om fler
språk i gymnasieskolans språkprogram (mot. 1982/83:948 yrkande 18).
Utskottet avstyrkte motionsyrkandet.

Med hänvisning till vad utskottet har redovisat om riksdagens beslut
angående grundskolans läroplan och gymnasieskolans språkprogram och
till vad utskottet i sitt betänkande 1982/83:21 (s. 23 f.) har anfört om ett
breddat språkprogram avstyrker utskottet motionerna 1983/84:2298 och
1983/84:2739 yrkande 5.

Påbyggnadsutbildning och högre specialkurser

Med hänvisning till kravet på gymnasieskolan att alla utbildningar bättre
än i dag skall förbereda eleverna att gå direkt ut i arbetslivet samt att alla
utbildningar bör vara lättare att bygga vidare på och inte utgöra ”återvändsgränder”
i utbildningssystemet föreslår regeringen en satsning på
påbyggnadsutbildning. Härmed skall enligt propositionen avses all utbildning
inom gymnasieskolan som bygger vidare på en genomgången minst
tvåårig grundutbildning i gymnasieskolan. Till sitt innehåll kan en sådan
utbildning utgöra en specialisering inom grundutbildningens område. Den
kan också utgöra en breddning till angränsande områden. Begreppet täcker
därmed de nuvarande högre specialkurserna. Föredragande statsrådet anser
att påbyggnadsutbildning bör kunna anordnas såväl efter studieförberedande
utbildningar som efter yrkesinriktade.

UbU 1983/84:29

24

Förslaget om påbyggnadsutbildning är enligt motion 1983/84:2745 (yrkande
6) ofullständigt. Motionärerna menar att det också bör finnas möjlighet
att efter ifrågavarande studier få ett slutbetyg omprövat. Vidare finner
de det angeläget att möjligheten till kompletteringsutbildningar öppnas
snarast.

Beträffande möjligheten att komplettera betyg hänvisar utskottet till vad
i frågan har anförts i det föregående (s. 19).

Utskottet ser propositionens förslag om påbyggnadsutbildningar som en
vidareutveckling av de insatser som redan har gjorts beträffande högre
specialkurser. Utskottet utgår från att kompletteringsutbildning kommer
att kunna anordnas inom ramen för verksamheten med påbyggnadsutbildningar.
Därmed avstyrker utskottet motion 1983/84:2745 yrkande 6 och
föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om satsning på påbyggnadsutbildning.

Regeringen föreslår att den försöksverksamhet med särskild beslutsordning
för vissa högre specialkurser i gymnasieskolan som f. n. pågår i
Södermanlands, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län fr. o. m. budgetåret 1985/86 skall omfatta alla län. Utskottet tillstyrker
förslaget.

Elevinflytande och föräldramedverkan m. m.

Under avsnittet Ansvar och medinflytande av sitt anförande (prop. s. 39
f.) berör föredragande statsrådet den av gymnasieutredningen föreslagna
modellen med ”studiekontrakt’’ som syftade till att ge eleverna möjligheter
att påverka sin studiesituation och att träna deras ansvarstagande och
medinflytande. Mot bakgrund av utredningens resonemang i frågan men
utan att ansluta sig till utredningens förslag om ändrade former för klassföreståndarskapet
anser föredragande statsrådet att ett utvecklingsarbete
bör starta som syftar till att åstadkomma ett aktivare klassföreståndarskap.

I motion 1983/84:2745 (yrkande 7) tar motionärerna bestämt avstånd
från gymnasieutredningens förslag om handledare i stället för klassföreståndare.
Samtidigt saknar motionärerna ett besked om inriktning för det
av föredragande statsrådet angivna utvecklingsarbetet med aktivt klassföreståndarskap.

I skolförordningen (SFS 1971:235) anges bestämmelser om klassföreståndares
åligganden (14 kap. 13 §, jfr. även 3 kap. 12 § samt Anvisningar
om verksamhet med klassråd i grundskola och gymnasieskola; SÖ 1978-08-22). Utskottet, som finner att föredragande statsrådet ej närmare anger
formerna för ett förändrat klassföreståndarskap, ansluter sig till tanken på
ett utvecklingsarbete i nu berört hänseende i syfte att stimulera aktiva
kontakter mellan elever och skola. Utskottet återkommer i det följande till
frågan om individuell studieplanering. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motion 1983/84:2745 yrkande 7.

UbU 1983/84:29

25

Föredragande statsrådet erinrar om åtgärderna inom kommunernas uppföljningsansvar
och pekar på att för de ungdomars verksamhet vilka omfattas
av åtgärderna skall individuella planer utformas fram till dess att de
fyller 18 år. Statsrådet menar att idén om individuell studieplanering bör
kunna tillämpas även inom gymnasieskolan och finnér det angeläget att i
lokalt utvecklingsarbete pröva hur individuella planer bäst kan utformas
och användas.

Utskottet har inget att erinra mot vad föredragande statsrådet har anfört
om individuell studieplanering.

Föredragande statsrådet erinrar om att det pågår ett omfattande arbete
för att belysa frågan om medinflytande och medbestämmande inom skolans
område. Hon anser det viktigt att i sammanhanget aktuella frågor kan
lösas så att elevernas medinflytande ökas och föräldramedverkan stärks.
Regeringen begär att riksdagen godkänner att försöksverksamhet anordnas
med olika former för ökat inflytande för elever och ökad föräldramedverkan.

I motion 1983/84:2745 (yrkande 8) anförs att det är angeläget att stärka
föräldrarnas ansvar för och inflytande över det egna barnets skolgång i vad
gäller t. ex. val av skola, uppföljning av studieresultat etc. I själva undervisningssituationen
däremot är det snarare lärarrollen som behöver förstärkas.
Detta bör enligt motionärerna riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

När det gäller frågan om ökat elevinflytande och ökad föräldramedverkan
vill utskottet liksom föredragande statsrådet erinra om 1983 års demokratiberedning
(C 1983:03). Beredningen skall bl. a. studera det s.k.
brukarinflytande!. Här avses bl. a. föräldrars och elevers inflytande i skolan.
Utskottet anser det av värde att olika former prövas för ökat elevinflytande
och ökad föräldramedverkan i skolans arbete. Därmed avstyrks
motion 1983/84:2745 yrkande 8, och riksdagen föreslås godkänna vad
regeringen har föreslagit i frågan.

Praktik

Försöksverksamhet med yrkesorienteringsvecka (yo-vecka) startade
läsåret 1966/67. Den har kommit att främst beröra eleverna på de teoretiska
linjerna. Verksamheten innebär att eleverna vistas på en arbetsplats
under en vecka. Veckan är inte kopplad till någon viss årskurs. Ungefär en
tredjedel av eleverna på de berörda linjerna har genomgått yo-vecka.

Försöksverksamhet med återkommande praktisk arbetslivsorientering
har bedrivits sedan läsåret 1977/78. Tidsutrymmet för arbetslivskontakterna
i denna verksamhet är en vecka per läsår. Ca 20 kommuner deltar i
försöket.

Efter regeringens medgivande pågår sedan läsåret 1980/81 försöksverk -

UbU 1983/84:29

26

samhet med utökad praktik i Göteborgs kommun. Praktiken omfattar
sammanlagt 6—16 veckor under studietiden och berör ca 20 klasser vid
fyra gymnasieskolor.

På de yrkesinriktade studievägarna kan undervisningen i arbetsteknik
förläggas helt eller delvis till en arbetsplats utanför skolan (arbetsförlagd
utbildning).

Som praktikens viktigaste funktion anges i propositionen att den visar
hur kunskaper i olika ämnen används i arbetslivet och vilken betydelse för
verksamheten där som kunskaperna har. Vidare föreligger två huvudsakliga
syften med praktik, dels att knyta ämnesundervisningen till tillämpningar
i arbetslivet, dels att ge eleverna egna erfarenheter av arbetslivet. De
båda syftena knyter an till två olika former av praktik, yrkespraktik resp.
arbetslivspraktik, vilka enligt föredragande statsrådet bör kunna sammanfattas
i begreppet ”gymnasiepraktik”. Den arbetsplatsförlagda utbildningen
bör enligt föredragande statsrådet kunna betraktas som en betydelsefull
form av gymnasiepraktik.

Det konstateras att balansen mellan teoretiska inslag och praktiska
tillämpningar skiftar avsevärt vid en jämförelse mellan ämnena i skolan.
Teoretiska ämnen har ofta en inriktning, enbart mot teoretiska moment,
medan yrkespraktiska ämnen ofta har en kraftig slagsida mot praktiska
tillämpningar, framhålls det i propositionen. Föredragande statsrådet ifrågasätter
den balans mellan teori och praktiska tillämpningar som f. n. finns
i olika ämnen.

Regeringen föreslår att försöksverksamhet påböijas med inslag av praktik
på alla gymnasieskolans linjer och linjeliknande utbildningar. Praktikens
längd bör bestämmas lokalt och få variera upp till tre veckor per
läsår. Utbildningar som i dag har längre praktik bör få behålla den. Försöksverksamheten
föreslås starta läsåret 1984/85 och i första hand få pågå
under en femårsperiod. I propositionen anges riktlinjer för hur utrymme i
tid kan skapas för praktiken enligt två principiellt skilda modeller. I det ena
fallet reduceras tiden för reguljär undervisning med tid motsvarande högst
tre veckotimmar. I det andra fallet kompenseras bortfallet av undervisningstid
under praktiken genom en utökning av den schemabundna ämnesundervisningen
med upp till tre veckotimmar. Dessa båda modeller skall
också kunna kombineras.

Försöksverksamheten med yo-vecka och återkommande praktisk arbetslivsorientering
bör enligt propositionen avvecklas alltefter som den
ersätts av den nu föreslagna verksamheten med praktik.

I sammanhanget behandlar föredragande statsrådet frågan om anskaffning
av praktikplatser. Hon utgår från att det är möjligt att få fram betydligt
fler platser än vad man har lyckats med hittills och är inte nu beredd att
förorda lagstiftning om tillhandahållande av praktikplatser. Erfarenheterna
av den föreslagna försöksverksamheten får visa huruvida behov därav
föreligger.

UbU 1983/84:29

27

I motion 1983/84:2743 (yrkande 3 i denna del) avstyrks regeringens
förslag om försöksverksamhet med praktik. Den tid som nu föreslås användas
för praktik bör i stället ägnas åt viktiga uppgifter inom den reguljära
undervisningens ram. Angelägna arbetsliv skontakter bör enligt motionärerna
kunna ernås exempelvis genom väl förberedda arbetsplatsbesök och
elevernas ofta omfattande erfarenheter av feriearbete. Praktiken måste
enligt motion 1983/84:2741 utgöras av ändamålsenligt arbete, där samhällsnyttan
utgör ett kriterium på ändamålsenligheten. Mot bakgrund av erfarenheterna
hittills att anskaffa praktikplatser kräver motionärerna att regeringen
återkommer till riksdagen med förslag till lag som garanterar eleverna
praktikplatser. I motion 1983/84:2740 (yrkande 4) anges som förutsättning
för verksamhet med praktik att den blir en adekvat yrkespraktik och
att den kan genomföras utan att det totala antalet timmar för de reguljära
ämnena minskar. Med hänvisning till svårigheterna att anskaffa lämpliga
praktikplatser bör som alternativ till praktiken ges möjligheter till fördjupningsstudier
utöver det av regeringen föreslagna specialarbetet. I två motioner
anläggs synpunkter på omfattningen i tid för praktiken. Enligt motion
1983/84:2739 (yrkande 6) bör den i propositionen angivna riktlinjen
om tre veckor inte uppfattas som en övre gräns. Praktikens omfattning bör
fa avgöras utifrån tillgången på praktikplatser. Genom försöksverksamheten
bör enligt motionärerna belysas om införandet av praktik är av sådant
värde att en förlängning av studietiden för de nuvarande teoretiska linjerna
kan accepteras. I motion 1983/84: 2742 (yrkande 2 a) anges att praktiken
inte får ha en längd eller anordnas så att den begränsar möjligheterna att
uppnå avsedd kunskapsnivå. Vidare innebär motionen, som utskottet har
uppfattat den, att ett ovillkorligt krav på tre veckors omfattning inte skall
gälla.

Utskottet vill med anledning av regeringens förslag om försöksverksamhet
med praktik och de redovisade motionsyrkandena anföra följande.

Utskottet delar regeringens uppfattning att den föreslagna försöksverksamheten
med praktik på alla linjer och linjeliknande specialkurser i gymnasieskolan
bör komma till stånd. Den bör ske med de i propositionen
angivna och i det föregående redovisade syftena. En ändamålsenligt upplagd
verksamhet med praktik för gymnasieskolelever med tillgång på goda
praktikplatser bör enligt utskottets uppfattning såväl kunna bidra till att
stimulera eleverna i deras övriga studier som öppna skolan mot samhället.
Ett nära samspel mellan skola och samhälle är som utskottet ser det en
nödvändig förutsättning för att den nu föreslagna försöksverksamheten
skall bli framgångsrik.

Som framgår av propositionen innebär den föreslagna verksamheten
jämförelsevis stora ingrepp i gymnasieskolans reguljära verksamhet på
studievägar där praktik normalt inte ingår i utbildningen. Det är av stort
värde att de organisatoriska frågorna blir belysta genom försöksverksamhet
så allsidigt som möjligt. Det är t. ex. angeläget att pröva alternativ som

UbU 1983/84:29

28

innebär att man kompenserar eleverna för bortfallet av den direkta ämnesundervisningen
i skolan (jfr prop. s. 48). Andra problem som måste belysas
är hur lärarresurserna skall utnyttjas fullt ut och hur olika anordningar
påverkar kostnaderna.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att begreppen yrkespraktik
och arbetslivspraktik bör ges en gemensam benämning. Då den
i propositionen föreslagna benämningen ”gymnasiepraktik” i första hand
inte leder tanken till en verksamhet utanför skolan, bör den inte användas.
Utskottet förordar att uttrycket ”praktik för gymnasieskolelever” skall
nyttjas och avse de i förevarande sammanhang aktuella verksamheterna.

Som föredragande statsrådet framhåller bör även frågan om anskaffning
av praktikplatser noggrant belysas. Det är angeläget att sådana platser
anskaffas som ger en meningsfull praktikverksamhet. Ambitionen om tre
veckors praktik bör enligt utskottets mening inte drivas så långt att kvalitetskraven
beträffande praktikens innehåll inte kan uppnås.

I likhet med föredragande statsrådet vill utskottet framhålla att försöksverksamheten
med praktik för gymnasieskolelever skall följas noga och
utvärderas. Den bör få pågå i fem år och ligga till grund för ett förnyat
ställningstagande i fråga om praktik på alla linjer och linjeliknande utbildningar
i gymnasieskolan vid försöksperiodens slut.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört föreslår utskottet beträffande
försöksverksamhet med praktik för gymnasieskolelever att riksdagen
bifaller proposition 1983/84:116 och därmed avslår motionerna 1983/
84:2740 yrkande 4, 1983/84:2741 i denna del och 1983/84:2743 yrkande 3 i
denna del.

I propositionen föreslås att praktiken skall omfatta upp till tre veckor per
läsår. Vidare anges att i de fall man redan har en längre praktik, skall den
kunna bibehållas. Utskottet är inte berett att nu förorda en högre ambitionsnivå
beträffande praktikens längd. Då praktikperioder om upp till tre
veckor per läsår i propositionen anges som riktpunkt, är motion 1983/
84:2742 yrkande 2 a tillgodosedd i den delen. Då utskottet utgår från att
försöksverksamheten inte bör få medföra förändringar i fråga om kunskapsnivå
hos eleverna, bör motion 1983/84:2742 yrkande 2 a ej heller i
denna del föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Riksdagen bör med
hänvisning till vad utskottet har anfört avslå motionerna 1983/84:2739
yrkande 6 och 1983/84:2742 yrkande 2 a.

Utskottet tillstyrker förslaget att försöksverksamheten med yo-vecka
och återkommande praktisk arbetslivsorientering skall avvecklas med början
läsåret 1984/85.

UbU 1983/84:29

29

Den yrkesinriktade utbildningen

I propositionen ägnas ett särskilt avsnitt åt frågor som speciellt rör
gymnasieskolans yrkesinriktade utbildning (s. 50—55). Föredragande
statsrådet behandlar framför allt frågor avseende samspelet mellan skola
och arbetsliv samt takten i förnyelsen av yrkesinriktad utbildning. Statsrådets
överväganden sker mot bakgrund av den snabba tekniska utvecklingen
på en rad områden. Kunskaper om ny teknik bör komma in i gymnasieskolans
utbildningar. Därvid bör en tungrodd och tidsödande process inte
stå hindrande emellan. Det framhålls vidare bl. a. att samarbetsformer bör
befastas och utvecklas mellan skolan och olika branscher, företag och
arbetsplatser, bl. a. för att skolan skall få tillgång till sådan kvalificerad och
dyr utrustning som den knappast själv kan anskaffa.

Föredragande statsrådet anser att det finns anledning att göra en översyn
av hela området gymnasial yrkesinriktad utbildning. Hon avser därför
att tillsätta en arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet som i samarbete
med SÖ, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och arbetsmarknadens
parter närmare skall analysera behovet av och förbereda ett
förnyelsearbete inom området.

Vad i propositionen har anförts om gymnasieskolans yrkesinriktade
utbildning har inte föranlett förslag av regeringen om någon riksdagens
åtgärd.

Utskottet tar i detta sammanhang upp till behandling ett antal motionsyrkanden
som avser yrkesutbildningen.

I motion 1983/84:2739 (yrkande 7) anförs att det är viktigt att det i
försöksverksamheten på gymnasieskolans område ges stort utrymme för
kunskaper om små- och egenföretagandets villkor. Riksdagen bör enligt
motion 1983/84:989 (yrkande 4) hos regeringen begära att SÖ snarast ges i
uppdrag att utveckla en förnyad verkstadsskola i enlighet med vad i motionen
har anförts. Det förhållandet, framhåller motionärerna bl. a., att den
gymnasiala yrkesutbildningen står inför betydande krav i fråga om moderna
maskiner och annan utrustning utgör ett vägande skäl att satsa på
förnyelse av formerna för yrkesutbildningen och att denna förläggs till
företag.

Utskottet utgår från att såväl den praktik som redan reguljärt ingår i
många yrkesutbildningar som den försöksverksamhet med praktik som nu
föreslås i rimlig utsträckning tillmötesgår kravet i motion 1983/84:2739
avseende kunskaper om småföretagandets Villkor. Både med anledning av
detta sistnämnda krav och med anledning av motion 1983/84:989 vill
utskottet vidare hänvisa till vad i propositionen har anförts om gymnasieskolans
yrkesinriktade utbildning och föredragande statsrådets överväganden
om nära samarbete mellan skola och bl. a. företag. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet motionerna 1983/84:989 yrkande 4 och
1983/84:2739 yrkande 7.

UbU 1983/84:29

30

Enligt motion 1983/84:2743 (yrkande 4) gagnas den yrkesinriktade utbildningen
i skolan bäst av en brett upplagd introduktion av lärlingsutbildning
i företagen. I motionen anges huvuddragen i ett av motionärerna
förordat lärlingssystem. Riksdagen bör, yrkar motionärerna, av regeringen
begära såväl förslag om lärlingsutbildning enligt de angivna riktlinjerna
som hur och i vilken takt en sådan lärlingsutbildning kan introduceras.

Riksdagen har helt nyligen fattat beslut om ett reguljärt system med
lärlingsutbildning (prop. 1983/84:100, UbU 1983/84:19, rskr 1983/84:321).
Med hänvisning härtill avstyrks motion 1983/84:2743 yrkande 4.

I motion 1983/84:1709 anges som ett sätt att slussa över ungdomar från
den gymnasiala yrkesutbildningen till ett arbete att den tvååriga gymnasieskolutbildningen
kompletteras med ett år i form av företagsförlagd
utbildning. I motion 1983/84: 2287 föreslår motionären att intagningsreglema
för vissa högre specialkurser ändras så att det förutom krav på
tvåårig grundutbildning skall fordras minst ett års praktik i ifrågavarande
yrke. Motionären hänvisar till att färdighetsträningen synes ha eftersatts i
jämförelse med motsvarande arbetsplatsförlagd utbildning.

Med anledning av det som föreslås i de båda motionerna vill utskottet
dels peka på den nu av regeringen föreslagna satsningen på påbyggnadsutbildningar,
dels det beredningsarbete avseende den gymnasiala yrkesutbildningen
som avses starta inom regeringskansliet. Riksdagen bör med
hänvisning härtill avslå motionerna 1983/84:1709 och 1983/84:2287.

Samarbete mellan gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning
(AMU)

I propositionen framhålls att det är angeläget att samarbete kommer till
stånd mellan gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen
(komvux). Samarbetet bör avse den yrkesinriktade utbildningen dels för
att tillgodose utbildningsbehov inom ramen för den kommunala uppföljningsverksamheten,
dels för att söka åstadkomma ett mer rationellt utnyttjande
av befintliga lokaler för yrkesutbildning. Vidare bör enligt föredragande
statsrådet olika modeller för samarbete mellan gymnasieskolan och
komvux prövas i försöksverksamhet i syfte att lösa glesbygdens utbildningsbehov.
Regeringen begär att riksdagen godkänner att regelsystemet
för gymnasieskolan och komvux anpassas till varandra i fall där det behövs
för att möjliggöra ökat samarbete mellan utbildningsformerna i syfte att
utnyttja resurserna bättre.

I vad avser AMU är det enligt föredragande statsrådets mening angeläget
att en samverkan i vad gäller lokaler och utrustning utvecklas så att
tillämpliga resurser för utbildning utnyttjas så effektivt som möjligt. Statsrådet
erinrar om att regeringen har givit arbetsmarknadsstyrelsen i uppdrag
att se över organisationen för AMU. Så snart ställning har tagits till

UbU 1983/84:29

31

resultatet av detta uppdrag avser föredragande statsrådet att återkomma
till regeringen i frågan om ett utökat samarbete mellan gymnasieskolan,
komvux och AMU.

Föredragande statsrådet framhåller vikten av att det lokalt och regionalt
sker en noggrann samplanering av olika utbildningsanordnares utbud av
utbildning. Skillnader i regelsystem och administrativa rutiner får inte leda
till att en angelägen samplanering i syfte att mer rationellt utnyttja befintliga
utbildningsresurser bromsas. Regeringen föreslår att riksdagen godkänner
vad föredragande statsrådet föreslår om skyldighet för varje länsskolnämnd
att ta initiativ till regelbundna samråd om utbudet av utbildning
i gymnasieskolan, komvux och AMU i länet.

I motion 1983/84:2739 (yrkande 8) förordas att den försöksverksamhet
inom gymnasieskolan som nu inleds bör innefatta en samordning även av
gymnasieskolan och AMU. Ett likartat förslag förs fram i motion 1983/
84: 2741 (i denna del) vari förordas att en sådan översyn av skolsystemet
kommer till stånd att bl. a. en fördelning av grundutbildningar och påbyggnadsutbildningar
mellan gymnasieskolan, komvux och AMU kan göras. I
motion 1983/84:2738 yrkas att förslaget om skyldighet för länsskolnämnderna
att ta initiativ till samråd om utbildningsutbudet i regionen bör
kompletteras med att avse även folkhögskolan. I det ökade samarbetet
mellan olika utbildningsanordnare är det enligt motionären viktigt att se
även folkhögskolan som en viktig resurs.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anpassning av regelsystemet
för gymnasieskolan och komvux till varandra.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det är angeläget
att man genom samverkan mellan gymnasieskolan och AMU utnyttjar
tillgängliga utbildningsresurser i form av lokaler och utrustning så effektivt
som möjligt. Detta bör enligt utskottet eftersträvas redan nu. I vad avser
ytterligare samarbete mellan gymnasieskolan och AMU i fråga om regelsystem
m. m. anser utskottet i likhet med föredragande statsrådet att
pågående beredningsarbete bör avvaktas. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motionerna 1983/84:2739 yrkande 8 och 1983/84:2741 i denna
del.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad i proposition 1983/84:116
har anförts om åliggande för länsskolnämnderna att ta initiativ till regionala
samråd om utbildningsutbudet. Med anledning av förslaget i motion 1983/
84:2738 vill utskottet peka på att den statliga tillsynen av folkhögskolorna
utövas av SÖ. De står principiellt fria i förhållande till utbildningssystemet
i övrigt. Utskottet utgår emellertid från att länsskolnämnderna, vilka förutsätts
känna väl till folkhögskolornas verksamhet inom resp. region, vid
planeringen av utbildningsutbudet beaktar även folkhögskolorna i former
som bedöms lämpliga och ändamålsenliga. Utskottet avstyrker därmed
motion 1983/84:2738.

UbU 1983/84:29

32

Gymnasieskolan — högskolan

Utskottet behandlar i detta avsnitt ett antal motioner som rör övergången
från gymnasieskolan till högskolan.

I motion 1983/84:2740 (yrkande 7) yrkas att riksdagen beslutar att som
sin mening ge regeringen till känna att tillträdesutredningen (U 1983:03)
bör få tilläggsdirektiv att utarbeta nya tillträdes- och antagningsregler för
högskolan, vilka innebär att det för allmän behörighet till längre högskoleutbildningar
skall krävas treårig gymnasiekompetens och minst betyget 3 i
de aktuella karaktärsämnena på högskolan samt att ett system för viktning
av betyg skall införas. En viktning av betygen i de ämnen som är av central
betydelse för ämnesstudierna i högskolan bör enligt motion 1983/84:1689 (i
denna del) övervägas. I motionerna 1983/84:2740 (yrkande 8) och 1983/
84:2743 (yrkande 5) begärs att direktintagningen till högskolan höjs till
50% fr. o. m. vårterminen 1985.1 motion 1983/84:2615 (yrkande 1 a) slutligen
anförs att det är otillfredsställande att andra linjer i gymnasieskolan än
den naturvetenskapliga lättare ger tillträde till högre studier inom naturvetenskap.
Det är enligt motionärerna angeläget att det pågående utredningsarbetet
om högskolans antagningssystem kan leda fram till lösningar på
detta problem.

Utskottet erinrar om att tillträdesutredningen enligt sina direktiv (dir.
1983:58) har att ta del av de studier som har gjorts och de erfarenheter som
finns av hur nuvarande behörighetsregler har tillämpats och vad denna
tillämpning har inneburit för högskoleutbildningen, för de studerandes
framgång i studierna och för rekryteringen till olika utbildningar. Vidare
bör kommittén - med beaktande av bl. a. att högskolereformens mål skall
ligga fast — pröva om några förändringar i behörighetsreglerna eller andra
åtgärder i detta avseende är påkallade. Kommittén skall enligt direktiven
också pröva frågan om viktning av betyg vid urval. När det gäller frågan
om lägsta betyg i ämnen som kommer i fråga vid krav på särskild behörighet,
vill utskottet peka på att nya bestämmelser härom träder i kraft den 1
juli 1984 (5 kap. 21 § högskoleförordningen). Med hänvisning till vad
utskottet nu har redovisat avstyrker utskottet motionerna 1983/84:1689 i
denna del och 1983/84:2740 yrkande 7.

Med hänvisning till att tillträdesutredningen enligt sina direktiv har att
pröva frågan om direktkvotens storlek avstyrker utskottet motionerna
1983/84:2740 yrkande 8 och 1983/84:2743 yrkande 5.

Utskottet, som i det föregående (s. 15f.) har behandlat frågan om den
naturvetenskapliga linjens situation, anser mot bakgrund av tillträdesutredningens
pågående arbete att riksdagen inte skall vidta någon särskild
åtgärd med anledning av motion 1983/84:2615 yrkande 1 a.

UbU 1983/84:29

33

Anslagsberäkningar för budgetåret 1984/85 m. m.

I kommunernas statsbidrag till lokal skolutveckling ingår en bidragsdel
för lokalt utvecklingsarbete. Regeringen föreslår att kommunerna skall få
använda denna del för det försöks- och utvecklingsarbete som har föreslagits
i propositionen. Regeringen föreslås få avgöra vilka särskilda regler
som kan behövas för detta.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2741 i
denna del bifaller förslaget.

Regeringen hemställer att riksdagen under ett nytt anslag på statsbudgeten
anvisar medel för särskilda kostnader med anledning av det aktuella
reformarbetet. Förbudgetåret 1984/85 föreslår regeringen att 12,5 milj. kr.
skall anvisas på det nya anslaget, som i propositionen har fått benämningen
Reformering av gymnasieskolan och betecknas som reservationsanslag.

Föredragande statsrådet erinrar om att regeringen i budgetpropositionen
1984 hemställde att riksdagen för budgetåret 1984/85 till anslaget Fortbildning
m. m. skulle anvisa ett reservationsanslag av 22989000 kr. varav 2,5
milj. kr. hänförde sig till utvecklingsarbete i samband med reformering av
gymnasieskolan. Dessa 2,5 milj. kr. bör enligt statsrådet föras över till det
nya anslaget. Detta har beaktats vid medelsberäkningen.

Utskottet, som inte har något att erinra mot vad föredragande statsrådet
anfört om medelsberäkningen, föreslår att riksdagen med avslag på motion
1983/84:2741 i denna del dels till Reformering av gymnasieskolan för
budgetåret 1984/85 anvisar 12500000 kr., dels med ändring av sitt tidigare
beslut (prop. 1983/84:100, UbU 1983/84:16, rskr 1983/84:207) till Fortbildning
m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar 20489000 kr.

Hemställan

Åberopande vad utskottet har anfört hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande utgångspunkter för ett reformarbete
inom gymnasieskolan avslår motionerna 1983/84:2741 i denna
del och 1983/84:2743 yrkande 1 samt yrkande 2 i denna del,

2. att riksdagen beträffande vissa riktlinjer för försöksverksamheten
avslår motionerna 1983/84:2739 yrkandena 1 och 2 och 1983/
84:2740 yrkande 1 i denna del samt yrkande 2,

3. att riksdagen beträffande utvärdering av försöksverksamheten
avslår motionerna 1983/84:2740 yrkande 1 i denna del och 1983/
84:2742 yrkande 2 d,

4. att riksdagen beträffande riksdagens roll i reformarbetet avslår
motionerna 1983/84:2740 yrkande 1 i denna del och 1983/84:2743
yrkande 2 i denna del,

5. att riksdagen beträffande intagning i gymnasieskolan på höstterminsbetyget
i årskurs 9 i grundskolan med avslag på motionerna

3 Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 29

UbU 1983/84:29

34

1983/84:448, 1983/84:652, 1983/84:1686, 1983/84:2016 yrkande
13 och 1983/84:2743 yrkande 8 utan erinran lägger till handlingarna
det som har anförts i proposition 1983/84:116,

6. att riksdagen beträffande visst fortsatt utredningsarbete avseende
syftena med gemensam start i gymnasieskolan med avslag på
motionerna 1983/84:2740 yrkande 3, 1983/84:2742 yrkande 1 och
1983/84:2743 yrkande 3 i denna del utan erinran lägger till handlingarna
det som har anförts i proposition 1983/84:116,

7. att riksdagen beträffande vissa åtgärder inom grundskolan i syfte
att åstadkomma en mjukare övergång till gymnasieskolan för
vissa elever med avslag på motionerna 1983/84:2743 yrkandena 9
och 10 och 1983/84:2745 yrkande 1 samt yrkande 2 i denna del
utan erinran lägger till handlingarna det som anförts i proposition
1983/84:116,

8. att riksdagen beträffande varvad utbildning med bifall till proposition
1983/84:116 och med avslag på motionerna 1983/84:2739
yrkande 3 och 1983/84:2742 yrkande 2 b samt 1983/84:2745 yrkande
2 i denna del godkänner att möjligheterna härtill ökas för
främst ungdomar inom uppföljningsverksamheten genom system
med sådana kurser som motsvarar delar av utbildningar i gymnasieskolan
och den kommunala vuxenutbildningen,

9. att riksdagen beträffande vissa förändringar i gymnasieskolans
linjesystem avslår motion 1983/84:1689 i denna del,

10. att riksdagen beträffande ändrad linjebenämning avslår motion
1983/84:2744,

11. att riksdagen beträffande humaniora i skolans undervisning avslår
motion 1983/84:2740 yrkande 9,

12. att riksdagen beträffande grundkurser och tilläggskurser samt
temastudier med avslag på motionerna 1983/84:2741 i denna del
och 1983/84:2745 yrkandena 3 och 4 utan erinran lägger till
handlingarna det som har anförts i proposition 1983/84:116,

13. att riksdagen beträffande betygssystem avslår motionerna 1983/
84:2297 i denna del, 1983/84:2741 i denna del, 1983/84:2742
yrkande 2 c och 1983/84:2743 yrkande 7,

14. att riksdagen beträffande komplettering av betyg avslår motion
1983/84:2297 i denna del,

15. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:116 och med
avslag på motionerna 1983/84:2741 i denna del och 1983/84:2745
yrkande 5 godkänner att försöksverksamhet med specialämnen i
årskurs 3 av samhällsvetenskaplig och humanistisk linje anordnas,

16. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:116 och med
avslag på motionerna 1983/84:1259 yrkande 11 och 1983/84:2739
yrkande 4 beslutar att specialarbete skall införas i årskurs 3 av

UbU 1983/84:29

35

alla tre- och fyraåriga linjer i gymnasieskolan tidigast läsåret
1986/87 och senast läsåret 1987/88,

17. att riksdagen beträffande möjligheten till individuella timplanejämkningar
för personliga intresseval m.m. med anledning av
proposition 1983/84:116 och med avslag på motionerna 1983/
84:655, 1983/84:1259 yrkande 12, 1983/84:2303, 1983/84:2740
yrkande 5 och 1983/84:2743 yrkande 6 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

18. att riksdagen beträffande elevernas utveckling efter egna förutsättningar
avslår motionerna 1983/84:2016 yrkande 18 och 1983/
84:2740 yrkande 6,

19. att riksdagen beträffande föreningsverksamhet avslår motion
1983/84:2745 yrkande 9,

20. att riksdagen beträffande gymnasieskolans språkprogram m.m.
avslår motionerna 1983/84:2298 och 1983/84:2739 yrkande 5,

21. att riksdagen beträffande satsning på påbyggnadsutbildning med
bifall till proposition 1983/84:116 och med avslag på motion 1983/
84: 2745 yrkande 6 godkänner det som har föreslagits i propositionen,

22. att riksdagen beträffande regionalt arbetsmarknadsanknuten påbyggnadsutbildning
(f. n. högre specialkurser) godkänner förslaget
i proposition 1983/84:116 att tim- och kursplaner fr.o.m.
läsåret 1985/86 får fastställas av länsskolnämnderna i en landsomfattande
försöksverksamhet,

23. att riksdagen beträffande klassföreståndarskap avslår motion
1983/84:2745 yrkande 7,

24. att riksdagen beträffande individuell studieplanering utan erinran
lägger till handlingarna det som har anförts i proposition 1983/
84:116,

25. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:116 och med
avslag på motion 1983/84:2745 yrkande 8 godkänner att försöksverksamhet
anordnas i olika former för ökat inflytande för elever
och ökad föräldramedverkan,

26. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med praktik på alla
linjer och linjeliknande specialkurser i gymnasieskolan med bifall
till proposition 1983/84:116 och med avslag på motionerna 1983/
84:2740 yrkande 4, 1983/84:2741 i denna del och 1983/84:2743
yrkande 3 i denna del godkänner det som har föreslagits i propositionen,

27. att riksdagen beträffande uttalande om praktikperiodernas längd
m.m. avslår motionerna 1983/84:2739 yrkande 6 och 1983/
84: 2742 yrkande 2 a,

28. att riksdagen beträffande försöksverksamheten med yrkesorienteringsvecka
och återkommande praktisk arbetslivsorientering

UbU 1983/84:29

36

med bifall till proposition 1983/84:116 beslutar att den skall avvecklas
med bötjan 1984/85,

29. att riksdagen beträffande viss yrkesinriktad utbildning och verkstadsskola
avslår motionerna 1983/84:989 yrkande 4 och 1983/
84:2739 yrkande 7,

30. att riksdagen beträffande lärlingsutbildning avslår motion 1983/
84:2743 yrkande 4,

31. att riksdagen beträffande viss förändring av yrkesutbildning avslår
motionerna 1983/84:1709 och 1983/84:2287,

32. att riksdagen beträffande anpassning av regelsystemen för gymnasieskolan
och den kommunala vuxenutbildningen till varandra
i fall där det behövs för att möjliggöra ökat samarbete mellan
utbildningsformema i syfte att utnyttja resurserna bättre godkänner
det som har förordats i proposition 1983/84:116,

33. att riksdagen beträffande viss samordning avseende arbetsmarknadsutbildningen
avslår motionerna 1983/84:2739 yrkande 8 och
1983/84:2741 i denna del,

34. att riksdagen beträffande skyldighet för vaije länsskolnämnd att
ta initiativ till regelbundna samråd om utbudet av utbildning i
gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen och arbetsmarknadsutbildningen
i länet med avslag på motion 1983/84:2738
godkänner det som har föreslagits i proposition 1983/84:116,

35. att riksdagen beträffande vissa behörighetsregler för antagning
till högskolan avslår motionerna 1983/84:1689 i denna del och
1983/84: 2740 yrkande 7,

36. att riksdagen beträffande direktintagning till högskolan avslår
motionerna 1983/84:2740 yrkande 8 och 1983/84:2743 yrkande 5,

37. att riksdagen beträffande vissa åtgärder avseende antagningssystemet
för högskolan avslår motion 1983/84:2615 yrkande 1 a,

38. att riksdagen beträffande bidragsdelen till lokalt utvecklingsarbete
i statsbidraget till lokal skolutveckling med bifall till proposition
1983/84:116 och med avslag på motion 1983/84:2741 i denna
del godkänner att den av kommunerna får användas för angivet
försöks- och utvecklingsarbete enligt regler som regeringen utformar,

39. att riksdagen till Reformering av gymnasieskolan med bifall till
proposition 1983/84:116 och med avslag på motion 1983/84:2741
i denna del för budgetåret 1984/85 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 12500000 kr.,

40. att riksdagen till Fortbildning m.m. med bifall till proposition
1983/84:116 och med avslag på motion 1983/84:2741 i denna del
för budgetåret 1984/85 under åttonde huvudtiteln, i stället för det

UbU 1983/84:29

37

i proposition 1983/84:100 bilaga 10 angivna beloppet, anvisar ett
reservationsanslag av 20489000 kr.

Stockholm den 24 maj 1984

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Rune Rydén (m), Helge
Hagberg (s), Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s), Göran Allmér (m),
Björn Samuelson (vpk), Margot Wallström (s), Larz Johansson (c), Ingvar
Johnsson (s), Barbro Nilsson i Örnsköldsvik (s) och Linnea Hörlén (fp).

Reservationer

1. Utgångspunkter för ett reformarbete inom gymnasieskolan (mom. 1)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 böijar ”Utskottet vill”
och på s. 10 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill först ange några väsentliga principer för skolväsendet i
dess helhet.

Skolan skall dels bibringa alla elever grundläggande kunskaper och
färdigheter, dels utveckla vars och ens personliga anlag och intressen. På
högre stadier träder enligt utskottets mening skolans personlighetsutvecklande
funktion i förgrunden. Det är skolans skyldighet att erbjuda en
mångfasetterad utbildning som tar vara på och vidareutvecklar det som
hos vaije människa är unikt. Kunskapsförmedlingen skall på samtliga
stadier sättas före alla andra uppgifter.

Mot denna bakgrund bör idén om det sammanhållna högstadiet överges.
Utrymmet för personliga val baserade på fallenhet och intresse måste
vidgas. Endast därigenom kan vaije elevs personliga anlag tas till vara.

Elever som upptäcker att de valt fel bör enligt utskottets uppfattning ges
möjlighet att komplettera sina kunskaper genom att kompletteringsperioder
av för den enskilde anpassad längd skall finnas tillgängliga mellan
grundskola och gymnasieskola samt mellan gymnasieskola och högskola.
Härigenom undviks återvändsgränder samtidigt som kunskapskravet hävdas.

Möjligheterna till intresseinriktade val i högstadiet måste enligt utskottets
uppfattning ges en naturlig fortsättning i gymnasieskolan. Utskottet
4 Riksdagen 1983/84. 14 sami. Nr 29

UbU 1983/84:29

38

vill emellertid understryka att gymnasieskolan är - och bör förbli - en del
av det frivilliga skolväsendet. Dess undervisning skall vara klart inriktad
mot yrkesverksamhet, fortsatt yrkesutbildning eller fortsatta studier.

Utskottet finner mot denna bakgrund - till skillnad från propositionen -att förändringarna i gymnasieskolan bör syfta till att förstärka resp. gymnasieskolelinjers
inriktning mot uppställda mål. De studieförberedande linjerna
måste bättre än i dag ge den nödvändiga grunden för vidare studier.
De yrkesinriktade linjerna måste närmas till arbetslivet för att bättre kunna
bibringa eleverna relevanta kunskaper och färdigheter men också klara
uppgiften att förmedla kännedom om arbetslivets villkor i övrigt. Som
framhålls i motion 1983/84:2743 är en skola som visar känslighet för olika
begåvningstyper bäst skickad att klara kvalitetskravet. Studietradition
inom familjen kan därmed reduceras i betydelse. Utskottet vill till slut
också som sin mening framhålla att goda kunskaper på ett något smalare
område är en bättre grund också för senare kompletteringar än ett ytligt
kunnande över ett bredare falt. Gedigna kunskaper skapar respekt för
kunskapers innebörd.

Angående den i propositionen föreslagna successiva reformstrategin vill
utskottet anföra följande.

Utskottet välkomnar att regeringen avvisar gymnasieutredningens förslag
om en total omvälvning av gymnasieskolan i ett sammanhang.

Utskottet, som i princip instämmer i tanken på förändringar baserade på
genomförd försöksverksamhet, anser det nödvändigt att en förändring av
gymnasieskolan präglas av ett stort inflytande för andra än den centrala
skolförvaltningen. Utskottet finner det också naturligt att ta till vara de
fristående skolornas erfarenheter.

Riksdagen bör med bifall till motion 1983/84:2743 yrkande 1 samt yrkande
2 i denna del och med avslag på motion 1983/84:2741 i denna del
som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om
utgångspunkter för ett reformarbete inom gymnasieskolan.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande utgångspunkter för ett reformarbete
inom gymnasieskolan med bifall till motion 1983/84:2743 yrkande
1 samt yrkande 2 i denna del och med avslag på motion
1983/84:2741 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

2. Utgångspunkter för ett reformarbete inom gymnasieskolan (mom. 1)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 böljar ”Utskottet vill”
och på s. 10 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående har redogjort för det huvudsakliga

UbU 1983/84:29

39

innehållet i motion 1983/84:2741, ansluter sig i allt väsentligt till det som i
motionen har anförts om principen för en framtida gymnasieskola. Detta
gäller bl. a. en indelning av gymnasieskolan i tre sektorer med de skilda
inriktningar som anges i motionen. Riksdagen bör med bifall till motion
1983/84:2741 i denna del begära ett nytt förslag av regeringen avseende
försöksverksamhet i gymnasieskolan. Som utgångspunkt för förslaget bör
gälla de riktlinjer som anges i motionen. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Riksdagen bör därjämte avslå motion
1983/84:2743 yrkande 1 samt yrkande 2 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande utgångspunkter för ett reformarbete
inom gymnasieskolan med bifall till motion 1983/84:2741 i denna
del och med avslag på motion 1983/84:2743 yrkande 1 samt
yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

3. Riksdagens roll i försöksverksamheten (mom. 4)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som böljar ”Vad gäller”
och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Av propositionen framgår inte vilken roll regeringen vill tilldela riksdagen
och vilken roll den själv tillsammans med SÖ avser spela.

I propositionen framhålls att regeringen vill ge SÖ i uppdrag att utarbeta
förslag till det försöks- och utvecklingsprogram som avses bli genomfört
efter riksdagens beslut. Detta är inte till fyllest. Ett konkret program för
försöks- och utvecklingsverksamhet som grundas på de av utskottet angivna
riktlinjerna bör föreläggas riksdagen. Verksamhetens omfång får inte
göras större än att ordnade förhållanden inom gymnasieskolan kan garanteras
också under försökstiden. Utvecklingen av försöksverksamheten bör
kontinuerligt avrapporteras till riksdagen. Vad utskottet här har anfört om
riksdagens roll i försöksverksamheten bör riksdagen med bifall till motion
1983/84:2743 yrkande 2 i denna del och med anledning av motion 1983/
84:2740 yrkande 1 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande riksdagens roll i försöksverksamheten
med bifall till motion 1983/84:2743 yrkande 2 i denna del och
med anledning av motion 1983/84:2740 yrkande 1 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1983/84:29

40

4. Intagning i gymnasieskolan på höstterminsbetyget i årskurs 9 i grundskolan
(mom. 5)

Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Birgitta Rydle
(m), Göran Allmér (m) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som böljar ”Utskottet
har” och slutar ”i grundskolan” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det uppenbart att det nuvarande systemet med intagning
i gymnasieskolan på höstterminsbetyget i årskurs 9 i grundskolan
innebär så stora olägenheter att en återgång till det tidigare systemet med
intagning på vårterminsbetyget är nödvändig. Förändringen bör träda i
kraft i så god tid att den kan gälla intagningen inför läsåret 1985/86 och
därmed avse intagningsarbetet redan nästa läsår, 1984/85. Detta bör riksdagen
med bifall till motionerna 1983/84:1686, 1983/84:2016 yrkande 13
och 1983/84:2743 yrkande 8 och med anledning av motionerna 1983/84:448
och 1983/84:652 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande intagning i gymnasieskolan på höstterminsbetyget
i årskurs 9 i grundskolan med bifall till motionerna
1983/84:1686, 1983/84:2016 yrkande 13 och 1983/84:2743 yrkande
8 och med anledning av proposition 1983/84:116 och motionerna
1983/84:448 och 1983/84:652 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

5. Gemensam start i gymnasieskolan (mom. 6)

Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m)
och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som böljar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet avvisar tanken på ett system med gemensam start i gymnasieskolan
och ansluter sig därmed till den uppfattning som har framförts i de
redovisade motionerna. Ett sammanhållet första år riskerar för flertalet
såväl praktiskt som teoretiskt inriktade elever att te sig meningslöst. Ett
val i den aktuella åldern är enligt utskottets mening nödvändigt. Eventuella
fel val måste emellertid kunna korrigeras. Härigenom kan återvändsgränder
undvikas. Utskottet finnér med hänvisning till det anförda att det
inte föreligger skäl för regeringen att besluta om uppdrag till SÖ avseende
syftena med gemensam start i enlighet med vad föredragande statsrådet
har anfört i proposition 1983/84:116. Med detta tillstyrker utskottet motionerna
1983/84:2740 yrkande 3, 1983/84:2742 yrkande 1 och 1983/84:2743
yrkande 3 i denna del.

UbU 1983/84:29

41

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande utredningsarbete avseende gemensam
start i gymnasieskolan med bifall till motionerna 1983/84:2740
yrkande 3, 1983/84:2742 yrkande 1 och 1983/84:2743 yrkande 3 i
denna del och med anledning av proposition 1983/84:116 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

6. Vissa åtgärder i grundskolan (mom. 7)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som böljar ”Utskottet
finnér” och slutar ”vissa elever” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till vad i motionerna 1983/84:2743 och 1983/
84:2745 har anförts om förändringar i grundskolan i syfte att för många
elever underlätta övergången till gymnasieskolan. Sålunda bör en differentiering
av högstadiet övervägas. Vidare är det angeläget att göra en översyn
av den praktiska arbetslivsorienteringen för att uppnå ett bättre utnyttjande
av resurserna. Utskottet anser även att lärlingsutbildning bör kunna
komma i fråga som intresseväckande utbildningsform för vissa elever på
högstadiet. Framför allt som ett alternativ till anpassad studiegång bör
enligt utskottet lärlingsutbildning vara lämplig. Utskottet förordar också
mera preciserade krav för intagning i gymnasieskolan. Godkända resultat i
ämnen som är viktiga för den sökta studievägen bör kunna uppställas som
villkor för intagning. Möjligheter till kompletteringsstudier mellan grundskolan
och gymnasieskolan måste finnas för att ge alla elever möjligheten
att klara nödvändiga kunskapskrav. Riksdagen bör av regeringen begära
förslag om åtgärder inom grundskolan i enlighet med vad utskottet har
anfört. Med detta tillstyrker utskottet motionerna 1983/84: 2743 yrkandena
9 och 10 samt 1983/84:2745 yrkande 1 och yrkande 2 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande vissa åtgärder i grundskolan i syfte att
åstadkomma en mjukare övergång till gymnasieskolan för vissa
elever med bifall till motionerna 1983/84:2743 yrkandena 9 och
10 och 1983/84:2745 yrkande 1 samt yrkande 2 i denna del och
med anledning av proposition 1983/84:116 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

UbU 1983/84:29

42

7. Gymnasieskolans linjesystem (mom. 9)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar ”Enligt vad”
och slutar ”föijer utvecklingen” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill härutöver understryka att tillträdessystemet till högre
utbildning har en avgörande påverkan på den naturvetenskapliga linjen.
Med dagens antagningsregler missgynnas elever som väljer den naturvetenskapliga
linjen. Utskottet finner det synnerligen angeläget att tillträdesutredningen
lämnar sådana förslag att motivationen för elever att välja för
de fortsatta studierna meningsfulla utbildningsvägar i gymnasieskolan förstärks.

8. Ändrad benämning på humanistisk liqje (mom. 10)

Rune Rydén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar ”Utskottet
inser” och slutar ”motion 1983/84:2744” bort ha följande lydelse:

Den i motionen påtalade förvirringen i vad avser innebörden av ordet
humanistisk samt behovet att göra klart vad utbildningen på humanistisk
linje i huvudsak innehåller är för utskottet skäl nog att förorda en ändrad
benämning i enlighet med motionens yrkande. Benämningen språkvetenskaplig
linje ger besked om att linjen ger den bredaste språkutbildningen i
gymnasieskolan med bl. a. möjlighet till studier av tre moderna språk
under tre år samt latin (i vissa fall även grekiska). En förändring i nu berört
hänseende medför tillika att det klargörs att det i gymnasieskolan finns en
särskild linje som syftar till att tillgodose det angelägna behovet av viss
bredd i den språkliga utbildningen. Riksdagen föreslås med bifall till motion
1983/84:2744 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet har
anfört om ändrad benämning på humanistisk linje.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande ändrad linjebenämning med bifall till
motion 1983/84:2744 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

9. Grundkurser, tilläggskurser och temastudier (mom. 12)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som böljar ”Utskottet
finner” och slutar ”och 4” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det som i propositionen har anförts om uppdelning av

UbU 1983/84:29

43

ämnen i specialkurser och tilläggskurser intressant. Däremot kan utskottet
inte dela föredragande statsrådets uppfattning att antalet genomgångna
tilläggskurser inte bör ha någon betydelse vid urval till högre studier.
Utskottet har den grundläggande inställningen att kunskapsinhämtande
bör stimuleras. Mot bakgrund härav faller det sig naturligt att genomgångna
tilläggskurser skall kunna tillgodoräknas vid t. ex. antagning till
högskolan.

Utskottet konstaterar att det redan inom ramen för gällande bestämmelser
ges möjlighet till temastudier. Den i propositionen angivna uppläggningen
av temastudier kan leda till uppkomsten av blockämnen, vilket
enligt utskottet bör undvikas. Något uppdrag till SÖ om utvecklingsarbete
i nu berört hänseende finns inte skäl för regeringen att överväga.

Vad utskottet har anfört om grundkurser och tilläggskurser samt temastudier
bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:2745 yrkandena 3 och 4
och med avslag på motion 1983/84:2741 i denna del som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen beträffande grundkurser och tilläggskurser samt
temastudier med bifall till motion 1983/84:2745 yrkandena 3 och
4, med anledning av proposition 1983/84:116 och med avslag på
motion 1983/84: 2741 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

10. Grundkurser, tilläggskurser och temastudier (mom. 12)

Vid avslag på reservation 2

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar ”Utskottet
finner” och slutar ”och 4” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner att vad i proposition 1983/84:116 har anförts om grundkurser
och tilläggskurser samt temastudier är så oklart att riksdagen av
regeringen bör begära ett nytt förslag. Detta bör riksdagen med bifall till
motion 1983/84:2741 i denna del och med anledning av propositionen och
motion 1983/84:2745 yrkande 4 som sin mening ge regeringen till känna.
Riksdagen bör därjämte avslå motion 1983/84:2745 yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen beträffande grundkurser och tilläggskurser samt
temastudier med bifall till motion 1983/84:2741 i denna del, med
anledning av proposition 1983/84:116 och motion 1983/84:2745
yrkande 4 och med avslag på motion 1983/84:2745 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

UbU 1983/84:29

44

11. Betygssystem m. m. (mom. 13 och 14)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 som boljar ”Utskottet,
som” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att det nuvarande relativa
betygssystemet ersätts med ett system där betygen anger vad eleverna kan
i förhållande till bestämda kursmål. Härigenom motverkas en osund konkurrens,
i vilken elevernas prestationer mäts i förhållande till kamraternas.
Riksdagen bör begära att regeringen föranstaltar om åtgärder i syfte att så
snart som möjligt ersätta det nuvarande betygssystemet med ett kursrelaterat
betygssystem. Därjämte bör riksdagen uttala sig för att det bör vara
möjligt att tillgodoräkna kompletterande betyg i en urvalssituation.

Vad utskottet har anfört om betygssystem och möjlighet att komplettera
betyg bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:2743 yrkande 7, med
anledning av motionerna 1983/84: 2297 och 1983/84:2742 yrkande 2 c och
med avslag på motion 1983/84:2741 i denna del som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 13 och 14 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen beträffande betygssystem med bifall till motion
1983/84:2743 yrkande 7, med anledning av motionerna 1983/
84:2297 i denna del och 1983/84:2742 yrkande 2 c och med
avslag på motion 1983/84:2741 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

14. att riksdagen beträffande komplettering av betyg med anledning
av motion 1983/84:2297 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

12. Betygssystem (mom. 13)

Vid avslag på reservation 2

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 som böljar ”Utskottet,
som”och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att innebörden av ett system med grundkurs och tilläggskurs
är mycket oklar. Klart är emellertid att det tänkta kurssystemet
påverkar utformningen av ett annat betygssystem än det nuvarande. Riksdagen
bör genom ett uttalande göra klart att förslag om ett ändrat betygssystem
skall underställas riksdagen för prövning. Riksdagen föreslås med
bifall till motion 1983/84:2741 i denna del och med avslag på motionerna
1983/84:2297 i denna del, 1983/84:2742 yrkande 2 c och 1983/84:2743
yrkande 7 som sin mening ge regeringen detta till känna.

UbU 1983/84:29

45

dels att utskottets hemställande under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen beträffande betygssystem med bifall till motion
1983/84:2741 i denna del och med avslag på motionerna 1983/
84:2297 i denna del, 1983/84:2742 yrkande 2 c och 1983/84:2743
yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

13. Specialämnen (mom. 15)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som böijar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som erinrar om att specialämnen redan i dag återfinns på den
treåriga ekonomiska linjen, den naturvetenskapliga linjen och den fyraåriga
tekniska linjen anser att specialämnen även på den samhällsvetenskapliga
och humanistiska linjen bör kunna införas utan föregående försöksverksamhet.
Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen
med ett preciserat förslag. Riksdagen bör med bifall till motion 1983/
84:2745 yrkande 5 och med anledning av proposition 1983/84:116 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört om specialämnen i
årskurs 3 på samhällsvetenskaplig och humanistisk linje.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. att riksdagen beträffande specialämnen i årskurs 3 på samhällsvetenskaplig
och humanistisk linje med bifall till motion 1983/
84:2745 yrkande 5, med anledning av proposition 1983/84:116
och med avslag på motion 1983/84:2741 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

14. Specialämnen (mom. 15)

Vid avslag på reservation 2

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som böijar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag om försöksverksamhet med specialämnen
är alltför oklart för att riksdagen nu skall kunna ta ställning till
det. Regeringen bör återkomma med nytt förslag. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1983/84:2741 i denna del och med avslag på proposition
1983/84:116 och motion 1983/84:2745 yrkande 5 som sin mening ge regeringen
till känna.

5 Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 29

UbU 1983/84:29

46

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med specialämnen i
årskurs 3 av samhällsvetenskaplig och humanistisk linje med
bifall till motion 1983/84:2741 i denna del och med avslag på
proposition 1983/84:116 och motion 1983/84:2745 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

15. Individuella timplanejämkningar, föreningsmedverkan m.m. (mom.
17-19)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 böijar ”Utskottet
konstaterar” och på s. 22 slutar ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Den av föredragande statsrådet förordade vidgningen av möjligheten till
individuella timplanejämkningar för intresseval finnér utskottet angelägen.
Emellertid delar utskottet inte statsrådets uppfattning att timplanejämkningen
skall kunna avse även föreningsverksamhet. Riksdagen bör klart
ange att möjlighet till timplanejämkning förutom idrott och estetiska ämnen
enbart skall gälla läroämnena. Vidare vill utskottet förorda att en
verksamhet övervägs i vilken vid vissa skolor timplanejämkningar medges
för hela grupper av elever för att tillgodose elevers gemensamma intresse
och fallenhet för vissa ämnen. Verksamheten bör ske i analogi med den
numera reguljära verksamheten med idrottsgymnasier. Med hänvisning till
vad utskottet har anfört föreslår utskottet att riksdagen med bifall till
motionerna 1983/84:655, 1983/84:2303 och 1983/84:2743 yrkande 6 och
med anledning av motionerna 1983/84: 1259 yrkande 12 och 1983/84:2740
yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört.

När det gäller de motionsledes framförda kraven på möjligheten för
eleverna att utvecklas utifrån sina anlag och personliga förutsättningar,
ansluter sig utskottet till vad i de berörda motionerna har anförts härom.
Utskottet, som hänvisar till vad i det föregående har förordats av utskottet
avseende möjligheterna till personliga intresseval, anser att riksdagen bör
särskilt uttala sig om det angelägna i att förbättra möjligheterna för olika
begåvningstyper att till fullo utveckla sina anlag. Utskottet tillstyrker
därmed motionerna 1983/84: 2016 yrkande 18 och 1983/84:2740 yrkande 6.

Som framgår av vad utskottet har redovisat i det föregående avser
föredragande statsrådet föreslå regeringen att uppdra åt SÖ och statens
ungdomsråd att lägga fram förslag som syftar till att främja föreningsverksamhet
i skolan m. m. Utskottet anser att föreningsverksamhet är ett
positivt inslag i vårt samhälle. Utskottet avvisar däremot tanken på att en
sådan till sin natur fri verksamhet systematiskt integreras i skolans arbete.

UbU 1983/84:29

47

Utskottet finnér inte att det finns anledning för regeringen att vidta några
åtgärder i enlighet med det som i propositionen har anförts om föreningsverksamhet.
Vad utskottet har anfört om föreningsverksamhet bör riksdagen
med bifall till motion 1983/84:2745 yrkande 9 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 17, 18 och 19 bort ha följande
lydelse:

17. att riksdagen beträffande möjligheten till timplanejämkningar för
personliga intresseval m.m. med bifall till motionerna 1983/
84:655, 1983/84:2303 och 1983/84:2743 yrkande 6 och med anledning
av proposition 1983/84:116 och motionerna 1983/84:1259
yrkande 12 och 1983/84:2740 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,

18. att riksdagen beträffande elevernas utveckling efter egna förutsättningar
med bifall till motionerna 1983/84:2016 yrkande 18
och 1983/84:2740 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

19. att riksdagen beträffande föreningsverksamhet med bifall till motion
1983/84:2745 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

16. Individuella timplanejämkningar m. m. (mom. 17)

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar ”Utskottet
konstaterar” och på s. 22 slutar ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Riksdagen har tidigare beslutat om reguljär verksamhet med kombination
av gymnasieskolstudier och specialidrott samt försöksverksamhet
med individuella timplanejämkningar för kombination av specialidrott och
studier vid hemortens gymnasieskola (prop. 1981/82:100, UbU 1981/82:18
och 23, rskr 1981/82:252 resp. prop. 1982/83:100, UbU 1982/83:21, rskr
1982/83:311). Utskottet anser att det även för elever med annan specialtalang
än idrott bör finnas möjligheter till utveckling genom liknande anordningar.
Detta bör gälla elever som har speciella förutsättningar för t. ex.
musik, sång, matematik, fysik, språk, dans eller teckning. Riksdagen bör
med bifall till motionerna 1983/84:1259 yrkande 12 och 1983/84:2740 yrkande
5 och med anledning av motion 1983/84:2743 yrkande 6 som sin
mening ge regeringen till känna att försöksverksamhet med individuella
timplanejämkningar för personliga intresseval skall anordnas och avse inte
bara idrott och estetiska ämnen utan även skolämnen. Riksdagen bör
därjämte avslå motionerna 1983/84:655 och 1983/84:2303.

UbU 1983/84:29

48

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. att riksdagen beträffande möjligheten till individuella timplanejämkningar
för personliga intresseval m. m. med bifall till motionerna
1983/84:1259 yrkande 12 och 1983/84: 2740 yrkande 5, med
anledning av proposition 1983/84:116 och motion 1983/84:2743
yrkande 6 och med avslag på motionerna 1983/84:655 och 1983/
84:2303 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

17. Individuella timplanejämkningar m. m. (mom. 17)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 böijar ”När det” och
slutar ”och bild” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att även estetiska ämnen, t. ex. musik och bild, jämte
idrott skall omfattas av den nu föreslagna försöksverksamheten. Vidare
bör det vara möjligt att genom individuella timplanejämkningar tillgodose
intresse av föreningsverksamhet. Som motivering för detta vill utskottet
peka på föreningsverksamhetens betydelse för elevernas sociala och kulturella
fostran.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som böijar ”Med hänvisning”
och slutar ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1983/
84:116 och med avslag på motionerna 1983/84:655, 1983/84:1259 yrkande
12, 1983/84: 2303, 1983/84:2740 yrkande 5 och 1983/84: 2743 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om personliga
intresseval avseende idrott, estetiska ämnen och föreningsverksamhet.

18. Påbyggnadsutbildning m. m. (mom. 21)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som böijar ”Beträffande
möjligheten” och slutar ”på påbyggnadsutbildning” bort ha följande lydelse: Utskottet

tillstyrker regeringens förslag om satsning på påbyggnadsutbildning
av den art som anges i propositionen. Emellertid är enligt utskottets
uppfattning förslaget ofullständigt. Möjligheten till påbyggnadsutbildning
bör också innefatta möjlighet till kurser för komplettering av ämnen
samt omprövning av betyg.

Vad utskottet har anfört om satsning på påbyggnadsutbildningar bör
riksdagen med bifall till motion 1983/84:2745 yrkande 6 och med anledning
av proposition 1983/84:116 som sin mening ge regeringen till känna.

UbU 1983/84:29

49

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. att riksdagen beträffande satsning på påbyggnadsutbildning med
bifall till motion 1983/84:2745 yrkande 6 och med anledning av
proposition 1983/84:116 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

19. Klassföreståndarskap (mom. 23)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar ”1 skolförordningen”
och slutar ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:

Utskottet saknar i propositionen närmare besked om vilken inriktning
det planerade utvecklingsarbetet avseende ett aktivare klassföreståndarskap
skall ha. Utskottet avvisar för sin del gymnasieutredningens förslag
om klassföreståndaren som handledare för eleverna. Systemet skulle bli
ohanterligt. Riksdagen bör göra ett uttalande av den innebörden att ett
utvecklingsarbete i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört
inte behövs. Härmed tillstyrker utskottet motion 1983/84:2745 yrkande 7.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. att riksdagen beträffande klassföreståndarskap med bifall till motion
1983/84:2745 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

20. Elevinflytande och föräldramedverkan (mom. 25)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar ”När det” och
slutar ”i frågan” bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér regeringens förslag om försöksverksamhet med olika
former för ökat inflytande för eleverna och ökad föräldramedverkan oklart
i den del det avser föräldrarnas roll i skolan. Det är enligt utskottets
uppfattning angeläget att i sammanhanget framhålla föräldrarnas ansvar
för och inflytande över det egna barnets skolgång vid exempelvis val av
skola, uppföljning av studieresultat m. m. När det gäller undervisningssituationen
i skolan är det snarare lärarrollen som bör stärkas. Vad utskottet
har anfört om innebörden av ett ökat föräldrainflytande bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna och därmed bifalla motion 1983/84:2745
yrkande 8.

UbU 1983/84:29

50

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. att riksdagen beträffande elevinflytande och föräldramedverkan
med bifall till motion 1983/84:2745 yrkande 8 och med avslag på
proposition 1983/84:116 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

21. Försöksverksamhet med praktik (mom. 26)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar ”Utskottet
delar” och på s. 28 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker regeringens förslag om försöksverksamhet med
praktik på alla linjer och linjeliknande specialkurser.

Utskottet konstaterar att regeringen givit upp ambitionen att söka åstadkomma
en anknytning mellan praktiken och innehållet i de skilda utbildningarna.
Praktiken kommer därmed i realiteten att få karaktären av en
allmän arbetslivskontakt. För utskottet förefaller härigenom en verksamhet
med praktik i enlighet med regeringens förslag leda till ett missbruk av
tid, som det är angeläget att använda för andra viktiga uppgifter. Utskottet
menar att elevernas kontakt med arbetslivet — vilken i och för sig är
motiverad — bör kunna ernås på annat sätt än genom den i propositionen
föreslagna försöksverksamheten, t. ex. med hjälp av väl förberedda besök
på arbetsplatser och genom elevernas egna ofta omfattande erfarenheter
av feriearbete.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen skall
avslå proposition 1983/84:116 och motionerna 1983/84:2740 yrkande 4 och
1983/84:2741 i vad avser försöksverksamhet med praktik. Därvid bör
riksdagen med bifall till motion 1983/84:2743 yrkande 3 i denna del som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet har anfört i frågan.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med praktik på alla
linjer och linjeliknande specialkurser i gymnasieskolan med bifall
till motion 1983/84:2743 yrkande 3 i denna del och med avslag på
proposition 1983/84:116 och motionerna 1983/84:2740 yrkande 4
och 1983/84:2741 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

UbU 1983/84:29

51

22. Försöksverksamhet med praktik (mom. 26)

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar ”Utskottet
delar” och på s. 28 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte annat än under vissa bestämda förutsättningar ansluta
sig till förslaget att föra in praktik på gymnasieskolans alla linjer. Praktiken
måste för det första avse en relevant yrkespraktik. Elever på naturvetenskaplig
linje skall t. ex. kunna få praktisera på ett elektronikföretag eller på
en läkemedelsindustri. Vidare bör införande av praktik ske på sådant sätt
att det totala antalet timmar i skolans ämnen inte minskar. Mot bakgrund
av svårigheterna att anskaffa praktikplatser bör - i syfte att minska efterfrågan
på praktikplatser - som alternativ till praktik erbjudas möjlighet till
fördjupningsstudier utöver specialarbetet, vars återinförande utskottet har
tillstyrkt i det föregående. Härmed klargörs att praktiken inte får betraktas
som ett självändamål.

Vad utskottet ovan har anfört om försöksverksamhet med praktik på
gymnasieskolans alla linjer och linjeliknande specialkurser bör riksdagen
med bifall till motion 1983/84:2740 yrkande 4 och med avslag på proposition
1983/84:116 samt motionerna 1983/84:2741 i denna del och 1983/
84:2743 yrkande 3 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med praktik på alla
linjer och linjeliknande specialkurser i gymnasieskolan med bifall
till motion 1983/84:2740 yrkande 4 och med avslag på proposition
1983/84:116 samt motionerna 1983/84:2741 i denna del och
1983/84:2743 yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

23. Försöksverksamhet med praktik (mom. 26)

Vid avslag på reservation 2

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 böljar ”Utskottet
delar” och på s. 28 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till uppfattningen i motion 1983/84:2741 att praktiken
måste utgöras av ett ändamålsenligt arbete, där samhällsnyttan skall
utgöra ett kriterium på ändamålsenligheten. Praktiken skall vara ett viktigt
inslag i gymnasieskolan. Mot bakgrund av erfarenheterna hittills att det är
svårt att anskaffa tillräckligt med praktikplatser, föreslår utskottet att
riksdagen skall besluta att ge regeringen i uppdrag att återkomma med
förslag om lagstiftning i syfte att garantera gymnasieskoleleverna tillgång

UbU 1983/84:29

52

på praktikplatser. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:2741 i
denna del som sin mening ge regeringen till känna. Riksdagen föreslås
därmed avslå proposition 1983/84:116 och motionerna 1983/84:2740 yrkande
4 och 1983/84:2743 yrkande 3 i denna del,

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. att riksdagen beträffande försöksverksamhet i gymnasieskolan
med praktik med bifall till motion 1983/84:2741 i denna del och
med avslag på proposition 1983/84:116 och motionerna 1983/
84: 2740 yrkande 4 och 1983/84:2743 yrkande 3 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

24. Uttalande om praktikperiodernas längd m.m. (mom. 27)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som böljar ”1 propositionen”
och slutar ”yrkande 2 a” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottet bör den i propositionen angivna riktlinjen om upp till tre
veckor per läsår för praktik inte uppfattas som en övre gräns. Praktikens
omfattning bör få avgöras av de lokala förutsättningarna i vad gäller
tillgång på praktikplatser av god kvalitet. Riksdagen bör göra ett uttalande
av sådan innebörd. Utskottet tillstyrker därmed motion 1983/84:2739 yrkande
6 och avstyrker motion 1983/84:2742 yrkande 2 a.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. att riksdagen beträffande uttalande om praktikperiodens längd
med bifall till motion 1983/84:2739 yrkande 6 och med avslag på
motion 1983/84:2742 yrkande 2 a som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

25. Viss yrkesinriktad utbildning och verkstadsskola (mom. 29)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som böljar ”Utskottet
utgår” och slutar ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att det inom
ramen för den föreslagna försöksverksamheten ges stort utrymme för
utbildning som leder till kunskaper om små- och egenföretagandets villkor.
Riksdagen bör göra ett uttalande av den innebörden. Vidare bör riksdagen
enligt utskottet som sin mening ge regeringen till känna att det beredningsarbete
inom regeringskansliet avseende den framtida yrkesutbildningen
som föredragande statsrådet avser starta bl. a. innefattar att SÖ får i
uppdrag att föreslå en vidareutveckling av formerna för den arbetsplatsför -

UbU 1983/84:29

53

lagda utbildningen dithän att verksamhet med verkstadsskola i enlighet
med vad som anförs i motion 1983/84:989 kan komma till stånd.

Vad utskottet här har anfört om viss yrkesinriktad utbildning och verksamhet
med verkstadsskola bör riksdagen med bifall till motionerna 1983/
84:989 yrkande 4 och 1983/84:2739 yrkande 7 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. att riksdagen beträffande viss yrkesutbildning och verkstadsskola
med bifall till motionerna 1983/84:989 yrkande 4 och 1983/
84:2739 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,

26. Lärlingsutbildning (mom. 30)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.30 som böljar ”Riksdagen
har” och slutar ”yrkande 4” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning att den yrkesinriktade
utbildningen i skolan skulle gagnas bäst av att en omfattande lärlingsutbildning
kommer till stånd. Genom lärlingsutbildning kan eleverna ges en
utbildning som är anpassad både efter den enskilde elevens intresse och
efter arbetslivets krav. Härvid kan undervisningen i fackteori och arbetsteknik
samt andra ämnen förenas med förtrogenhet med arbetslivets regler
och krav, vilket underlättar unga människors introduktion på arbetsmarknaden.

Åtskilliga kommuner står i dag inför behovet av omfattande moderniseringar
av den maskinella utrustningen i gymnasieskolan. Skall den gymnasiala
yrkesutbildningen ha några möjligheter att godtagbart förbereda den
unga generationen för yrkeslivet, är en modern maskinell utrustning nödvändig.
Det är ekonomiskt klokt att genom lärlingsutbildning dra nytta av
den utrustning företagen förfogar över. Knappa offentliga utbildningsresurser
kan därigenom satsas på andra angelägna områden.

Utskottet instämmer i vad som anförs om lärlingsutbildning i motion
1983/84:2743. Innan en lärlingsreform av större omfattning beslutas, är det
nödvändigt att riksdagen uppdrar åt regeringen att lösa ett antal återstående
frågor. Vidare bör regeringen ta kontakt med arbetsmarknadens
parter och branschorganisationerna för att diskutera formerna för deras
medverkan i utbildningen m. m.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motion 1983/84:2743 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört.

UbU 1983/84:29

54

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. att riksdagen beträffande lärlingsutbildning med bifall till motion
1983/84:2743 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,

27. Behörighetsregler för antagning till högskolan (mom. 35)

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som böijar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregående har återgivit yrkande 7 i motion 1983/
84:2740, föreslår att riksdagen skall uttala sig för att regeringen bör besluta
om tilläggsdirektiv till tillträdesutredningen i enlighet med vad som förordas
i motionen. I vad avser motivering för ett sådant beslut hänvisar
utskottet till vad som har anförts i motionen. Utskottet vill för sin del
erinra om möjligheten att genom den föreslagna åtgärden komma till rätta
med de s. k. taktikvalen i gymnasieskolan. Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2740 yrkande
7 och med anledning av motion 1983/84:1689 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om behörighetsregler för
antagning till högskolan.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. att riksdagen beträffande vissa behörighetsregler med bifall till
motion 1983/84:2740 yrkande 7 och med anledning av motion
1983/84:1689 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

28. Direktintagning till högskolan (mom. 36)

Per Unckel (m), Rune Rydén (m). Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m)
och Linnea Hörlén (fp) anser

dels <.tt den del av utskottets yttrande på s. 32 som böijar ”Med hänvisning”
och slutar ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är mycket angeläget — bl. a. mot bakgrund av
arbetsmarknadssituationen för de berörda ålderskategorierna bland ungdomarna
- att ytterligare underlätta för de ungdomar som kommer direkt
från gymnasieskolan att få tillträde till högskolan. Enligt utskottets mening
bör åtgärder vidtas skyndsamt. Pågående arbete inom tillträdesutredningen
bör inte hindra riksdagen från att i enlighet med motionernas yrkanden
uttala sig för att direktintagningen till högskolan bör höjas till 50% fr. o. m.
vårterminen 1985. Därmed tillstyrker utskottet motionerna 1983/84: 2740
yrkande 8 och 1983/84:2743 yrkande 5.

UbU 1983/84:29

55

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. att riksdagen beträffande direktintagning till högskolan med bifall
till motionerna 1983/84:2740 yrkande 8 och 1983/84:2743
yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

29. Anslagsberäkningen m. m. (mom. 38, 39 och 40)

Vid bifall till reservation 2
Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar ”Utskottet
föreslår” och slutar ”bifaller förslaget” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till att utskottet i det föregående har förordat att regeringen
bör återkomma med nytt förslag om försöksverksamhet bör regeringens
förslag om användningen av viss del av statsbidraget till lokal
skolutveckling avslås. Utskottet tillstyrker därmed motion 1983/84:2741 i
denna del.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar ”Utskottet
som” och slutar ”20489000 kr.” bort ha följande lydelse:

Då utskottet anser att riksdagen i enlighet med yrkandet i motion 1983/
84:2741 bör begära ett nytt förslag om reformering av gymnasieskolan,
avstyrker utskottet regeringens förslag till anslagsberäkning för budgetåret
1984/85. Särskilda medel i den omfattning som regeringen har begärt till
försöksverksamheten bör i avvaktan på ett nytt förslag inte anvisas. Regeringen
bör få återkomma i frågan om särskilda medel i samband med
förslag till anslag på tilläggbudget. Riksdagen bör med hänvisning härtill
avslå proposition 1983/84:116 i vad avser ett nytt anslag på statsbudgeten
benämnt Reformering av gymnasieskolan. Vidare bör riksdagen med avslag
på proposition 1983/84:116 ej besluta om ändring av riksdagens tidigare
beslut (prop. 1983/84:100, UbU 1983/84:16, rskr 1983/84:207) under
innevarande riksmöte avseende medel under anslaget Fortbildning m. m.
Utskottet tillstyrker med det anförda motion 1983/84:2741 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 38, 39 och 40 bort ha följande
lydelse:

38. att riksdagen beträffande bidragsdelen till lokalt utvecklingsarbete
i statsbidraget till lokal skolutveckling med bifall till motion
1983/84:2741 i denna del och med avslag på proposition 1983/
84:116 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

39. att riksdagen beträffande ett nytt anslag under åttonde huvudtiteln
med bifall till motion 1983/84:2741 i denna del och med
avslag på proposition 1983/84:116 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

UbU 1983/84:29

56

40. att riksdagen beträffande anslaget Fortbildning m. m. under åttonde
huvudtiteln med bifall till motion 1983/84:2741 i denna del
och med avslag på proposition 1983/84:116 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört.

Särskilda yttranden

1. Individuella timplanejämkningar (mom. 17)

Bengt Wiklund (s) och Helge Hagberg (s) anför:

Vi är positiva till den utveckling i fråga om individuella timplanejämkningar
för personliga intresseval som utskottets ställningstagande i vad
avser estetiska ämnen innebär. Härigenom sker en anknytning till elevens
fritidsintressen som är värdefull. Som ett nästa steg i utvecklingen ser vi
möjligheten till motsvarande verksamhet för att tillmötesgå intresse för
föreningsverksamhet.

2. Behörighetsregler för antagning till högskolan m. m. (mom. 35)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anför:

Många av problemen inom den högre utbildningen kan återföras på det
behörighets- och urvalssystem som genomfördes i samband med högskolereformen.
Hit hör att den s. k. genomströmningen i den högre utbildningen
minskat kraftigt, att antalet studieavbrott ökat, att den sociala snedrekryteringen
förstärkts, att medianåldern för nyantagna studerande för många
utbildningslinjer och ämnen höjts drastiskt och att kvalitetskraven har
måst sänkas inom flera ämnen.

Vi har länge påtalat antagningssystemets många fel och brister samt
föreslagit ett helt annorlunda system. Vi menar att det behövs bl. a. skärpningar
av förkunskapskraven till åtskilliga utbildningar samt två olika
allmänna behörighetsnivåer, en för mer krävande utbildningsvägar som
skall bygga på kunskaper i nivå med de tre- och fyraåriga gymnasielinjema
och en för övrig högskoleutbildning. Vi anser också att det behövs en
förberedande utbildning för studerande utan föregående gymnasieutbildning
eller enbart tvåårig gymnasieutbildning. Utbildningen skall ge behörighet
till olika ämnen och utbildningsvägar i högskolan.

Nuvarande kvoteringssystem i urvalet mellan behöriga sökande kan
med vårt förslag avskaffas. En utförligare redovisning av förslaget återfinns
i motion 1982/83:581. I denna yrkade vi också på att en parlamentarisk
utredning skulle tillsättas för att se över hela antagningssystemet.
Regeringen har nu tillsatt denna utredning som tagit sig namnet Tillträdesutredningen.
I direktiven ingår att utredningen skall behandla bl. a. de

UbU 1983/84:29

57

frågor sorn vi här berört. I utredningsdirektiven ingår också att överväga
olika former av viktning av de sökandes betyg. Därvid får det avgöras om,
utöver de förändringar av antagningsreglerna som vi ovan förordat, viktning
kan ha någon positiv betydelse. I avvaktan på att utredningen skall
slutföra sitt arbete avstår vi från att i detta sammanhang lägga konkreta
förslag till förändringar av antagningssystemet.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984