UbU 1983/84:28

Utbildningsutskottets betänkande
1983/84: 28

om forskning (prop. 1983/84:107 jämte bil. 5 och 7, båda delvis, och
10)

ÅTTON DE H U V U DTITELN1
Propositionen

Regeringen har i proposition 1983/84: 107 (utbildningsdepartementet)

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som har anförts om
forsknings- och utvecklingsverksamhet,

dels i bilaga 5 (s. 1 — 154) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats om återbesättande av
tjänst som professor samt bemyndiga regeringen att på sätt som föreslagits
temporärt inrätta tjänst som professor (L 24/26),

2. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för ansvarsbibliotek,

3. godkänna vad som i propositionen anförts rörande finansieringen av
ett samnordiskt optiskt teleskop,

4. godkänna vad som i propositionen förordats om betygsnämndernas
sammansättning och om motivering av nämndernas beslut,

5. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om upphävande
av åldersgräns för erhållande av utbildningsbidrag för doktorander,

6. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om placering av
doktorandtjänster,

7. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor (Lp 24/26)
vid universitetet i Göteborg och musikhögskolan i Stockholm i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

8. bemyndiga regeringen att ändra benämningen av en tjänst vid musikhögskolan
i Stockholm som professor (L 24/26) i enlighet med vad som
förordats i propositionen,

9. till Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning samt
konstnärligt utvecklingsarbete för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 15236000 kr.,

10. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor (L 24/26)
vid humanististiska fakulteterna i enlighet med vad som förordats i propositionen,

11. till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 161 678000 kr.,

1 Märk dock att punkt 1 mom. 44 (s. 61) avser trettonde huvudtiteln.

1 Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 28

UbU 1983/84:28

12. till Teologiska fakulteterna tor budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 12080000 kr.,

13. till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 15 511000 kr.,

14. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor (L 24/26)
vid samhällsvetenskapliga fakulteterna i enlighet med vad som förordats i
propositionen,

15. bemyndiga regeringen att ändra benämning av tjänster som professor
(L 24/26) vid samhällsvetenskapliga fakulteterna i enlighet med vad
som förordats i propositionen,

16. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1984/85 anvisa
ett reservationsanslag av 187494000 kr.,

17. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor (L 24/26)
vid medicinska fakulteterna i enlighet med vad som förordats i propositionen,

18. bemyndiga regeringen att ändra benämning av tjänst som professor
(L 24/26) vid medicinska fakulteterna i enlighet med vad som förordats i
propositionen,

19. till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 423 130000 kr.,

20. till Odontologiska fajculteterna för budgetåret 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag av 48386000 kr.,

21. till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 15618000 kr.,

22. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor (L 24/26)
vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i enlighet med vad som
förordats i propositionen,

23. bemyndiga regeringen att ändra benämning av tjänster som professor
(L 24/26) vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

24. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1984/
85 anvisa ett reservationsanslag av 384404000 kr.,

25. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor (L 24/26)
vid tekniska fakulteterna i enlighet med vad som förordats i propositionen.

26. bemyndiga regeringen att ändra benämningen av tjänster som professor
(L 24/26) vid tekniska fakulteterna i enlighet med vad som förordats
i propositionen,

27. till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 369663000 kr.,

28. godkänna de inriktningar som föreslagits i propositionen för den
framtida medelsanvisningen till temaforskningen,

29. till Temaorienterad forskning för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 16 103 000 kr.,

30. till Kungl, biblioteket för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 41 485 000 kr.,

UbU 1983/84:28

31. till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för budgetåret 1984/
85 anvisa ett reservationsanslag av 3 264000 kr.,

32. till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 49499000 kr.,

33. till Forskningsrådsnämnden för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 41 841000 kr.,

34. till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 82 116000 kr.,

35. till Medicinska forskningsrådet för budgetåret 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag av 176 356000 kr.,

36. till Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. för budgetåret 1984/85
anvisa ett reservationsanslag av 251 092000 kr.,

37. till Nationell halvledarforskning för budgetåret 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag av 16000000 kr.,

38. till Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 8677000 kr.,

39. till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret 1984/85 anvisa
ett förslagsanslag av 158 158000 kr.,

40. till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 14 140000 kr.,

41. till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel m. m. för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 2268000 kr.,

42. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor (L 24/26)
vid Kiruna geofysiska institut i enlighet med vad som förordats i propositionen,

43. till Kiruna geofysiska institut för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 14763000 kr.,

44. till Institutet för internationell ekonomi för budgetåret 1984/85 anvisa
ett reservationsanslag av 2449000 kr.,

45. till Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret 1984/85
anvisa ett reservationsanslag av 13716000 kr.,

46. till Bidrag till EISCAT Scientific Association för budgetåret 1984/85
anvisa ett förslagsanslag av 700000 kr.,

dels i bilaga 7 (s. 12—19) berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som
har anförts om invandrar- och jämställdhetsforskningen,

dels i bilaga 10 (s. 1-13) föreslagit riksdagen att

1. med ändring av vad som föreslagits i proposition 1983/84: 100 bil. 15
till Kommittéer m. m. under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1984/85
anvisa ett reservationsanslag av 11 601 000 kr.,

samt berett riksdagen tillfälle att

2. ta del av vad som i propositionen anförts om forskning om den
offentliga sektorn och om forskarutbildningens meritvärde.

Anslaget I 3 Inredning och utrustning av högskoleenheter m. m. i prop.
1983/84: 107 bil. 5 (s. 154-155) behandlas i UbU 1983/84:24.

Ubll 1983/84:28

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden

1983/84:409 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen uttalar
sig för inrättandet av en forskartjänst i tillämpad cellbiologi med inriktning
på att utveckla till djurförsök alternativa metoder för toxikologiska tester.

1983/84: 446 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer att nu utfärdade bestämmelser om universitetens
debitering av avgifter för mottagande av anslag för medicinsk forskning
underställs riksdagen för prövning.

1983/84:514 av Jan-Erik Wikström m. 11. (fp) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om införandet av filosofie kandidatexamen.

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående anslagsframställning lör forskning och forskarutbildning.

1983/84:1004 av Rune Angström (fp) vari — såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen uttalar sig för en fortsatt uppbyggnad av enhetens
programområde n,

3. att riksdagen uttalar sig för ett fortsatt stöd, som möjliggör en kraftigare
satsning även på området ekologisk mikrobiologi.

1983/84:1071 av Lars Werner m. 11. (vpk) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1983/84: 1069 -såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande att arbetsmedicinska
och arbetsmiljötekniska universitetsinstitutioner inrättas vid
samtliga medicinska resp. tekniska fakulteter.

1983/84: 1095 av Karin Ahrland (fp) och Hans Petersson i Röstånga (fp)
vari - med hänvisning till vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet
remitterade motionen 1983/84: 1094 - såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående forsknings- och utbildningsinsatser samt universitetsbyggnader
i Malmöhus län.

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen uttalas om ”utlokalisering” till Hörby-Höörområdet av viss
verksamhet vid Lunds universitet.

1983/84: 1241 av Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
hos regeringen begära översyn av och förslag om den externfinansierade
forskningens villkor i enlighet med vad som angetts i motionen.

UbU 1983/84:28

1983/84: 1257 av Bo Södersten (s) och Bengt Silfverstrand (s) vari yrkas
att riksdagen beslutar att inrätta en professur i utvecklingsekonomi vid
antingen universitetet i Lund eller i Göteborg.

1983/84:1684 av Carl Bildt (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
inrätta professurer i säkerhetspolitik vid universiteten i Lund och Stockholm.

1983/84: 1687 av Ingemar Eliasson (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande förbättrad
gerontologisk forskning och utbildning.

1983/84: 1700 av Britta Hammarbacken (c) och Bengt Kindbom (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att uttala sig för att etiska, sociala, humanitära
och samhälleliga effekter beaktas i den biotekniska forskningen och utbildningen.

1983/84: 1705 av Börje Hörnlund (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
ökat stöd till alkoholforskningen.

1983/84: 1707 av Karin Israelsson (c) och Börje Hörnlund (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts och att tjänsten som professor i allmänmedicin inrättas i Umeå från
budgetåret 1984/85.

1983/84:1716 av Valter Kristenson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar inrätta en professur i byggnadsvård fr. o.m. den I januari 1985
med förläggning till arkitektsektionen vid Chalmers tekniska högskola
(CTH) i Göteborg.

1983/84: 1719 av Anna Lindh (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om doktorsavhandlingar.

1983/84: 1729 av Gustav Persson (s) och Anna Lindh (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om förstärkning av den pedagogiska forskningen på yrkesutbildningens
område.

1983/84:1740 av Marianne Stålberg m.fl. (s, c, m) vari - såvitt nu är i
fråga - yrkas

2. att riksdagen uttalar sig för att fortsatta resurser avsätts för att säkra
den framtida glesbygdsforskningen.

1983/84:2016 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ökad internationalisering av utbildning och forskning.

UbU 1983/84:28

32. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förändrad tjänsteorganisation
för högskolan i huvudsak i enlighet med lärartjänstutredningens
förslag,

43. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om inrättande av mellanexamen/specialistexamen.

1983/84:2042 av Bertil Jonasson m. fl. (c, m, fp) vari - med hänvisning
till vad som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1983/
84: 2040 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående ökad satsning på utbildnings- samt forsknings-
och utvecklingsverksamheten vid högskolan i Karlstad.

1983/84:2294 av Kerstin Ekman (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om inrättande av en riksprofessur i handkirurgi.

1983/84: 2295 av Ingemar Eliasson (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
att riksdagen beslutar begära att regeringen i överläggningar med Stockholms
läns landsting påskyndar inrättandet av en geropsykiatrisk forskningsklinik
och en till denna knuten professur i långvårdsmedicin.''

1983/84:2304 av Gullan Lindblad m.fl. (m, c, fp) vari - såvitt nu är i
fråga - yrkas

a. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
högskolan i Karlstad beträffande ökad satsning inom forsknings- och utvecklingsverksamheten.

1983/84:2312 av Rune Rydén (m) och Olle Aulin (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i
motionen i fråga om bl. a. täckning av lokalkostnader för externfinansierad
forskning.

1983/84:2313 av Rune Rydén (m) och Görel Bohlin (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av nuvarande forskning inom
området socialrätt i syfte att anpassa forskningens krav och omfattning till
de förändringar som uppkommit till följd av den nya lagstiftningen på det
sociala området.

1983/84: 2465 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari - med hänvisning till
vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1983/
84:2463 — yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till
känna att en professur i allmän medicin inrättas i Umeå.

1983/84:2502 av Ingemar Eliasson m.fl. (fp) vari - med hänvisning till
vad som anförts i den till trafikutskottet remitterade motionen 1983/
84: 2500 - yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till
känna vad i motionen anförts om informationsutbyte mellan högskola och
näringsliv.

UbU 1983/84: 28

Motioner väckta med anledning av proposition 1983/84:107

1983/84: 2592 av Kerstin Anér (fp) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

1. att riksdagen måtte besluta att ge regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande uppgiften för forskningsrådsnämnden (FRN) att initiera
alternativ till plågsamma djurförsök.

2. att riksdagen måtte besluta att ge regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande uppgiften fi r delegationen för vetenskaplig och teknisk
informationsförsörjning (DFI) att vara informations- och dokumentationscentral
för metoder som är alternativ till djurförsök.

1983/84: 2595 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga
- yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som möjliggör för högskolorna
att differentiera lönen till högre forskningstjänster,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag som möjliggör för högskolorna
att inom ramen för forskarstuderandes studiefinansiering differentiera
lönen till doktorandstuderande samt nivån på utbildningsbidragen.

4. att riksdagen med ändring av regeringens förslag ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om fullgjord forskarutbildning som
behörighetskrav för vissa tjänster.

5. att riksdagen beslutar att anslå 12 milj. kr. till universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) över ett särskilt anslag för att av UHÄ fördelas
till nya doktorandtjänster inom särskilt konkurrensutsatt forskning,

6. att riksdagen med ändring av regeringens förslag ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts angående fasta ledamöter i betygsnämnderna,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag som möjliggör för högskolorna
att förlänga studiefinansieringen med tre månader efter avlagd doktorsexamen.

8. att riksdagen med ändring av regeringens förslag ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts angående prövningen av tjänsteinnehållet
vid återbesättandet av professurer.

9. att riksdagen hos regeringen begär förslag i samband med budgetpropositionen
som innebär en förstärkning av forskningsorganisationen inom
nationalekonomi och företagsekonomi,

10. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en plan för att successivt
överföra forskningsmedel från sektorsforskningen till högskolan och
forskningsråden,

11. att riksdagen beslutar att anslå 15 milj. kr. utöver regeringens förslag
till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet,

12. att riksdagen beslutar att anslå 6 milj. kr. utöver regeringens förslag
som förstärkning av biblioteksresurser inom högskolan.

1983/84:2597 av Catarina Rönnung m.fl. (s, c, fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts

UbU 1983/84:28

om en permanentning av professur och utbildningslinje i byggnadsrestaurering
vid konsthögskolans arkitekturskola.

1983/84:2600 av Karl-Erik Svartberg (s) och Lisa Mattson (s) vari yrkas
att riksdagen beslutar att en professur i litteraturvetenskap, särskilt kvinnolitteratur,
inrättas vid universitetet i Göteborg budgetåret 1984/85.

1983/84:2601 av Birgitta Hambreaeus (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en kompletterande
proposition föreläggs riksdagen med ökat stöd till de humanistiska
och estetiska ämnena i den högre undervisningen,

2. att riksdagen beslutar att professurerna i kristendomens idéhistoria
och urkristendomens litteratur skall återbesättas vid Lunds universitet.

1983/84:2602 av Magnus Persson (s) och Margot Wallström (s) vari
yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
om förstärkning av forsknings- och utvecklingsverksamheten vid högskolan
i Karlstad resp. Värmlands forsknings- och utvecklingsråd.

1983/84:2604 av Rune Ångström (fp) vari yrkas att en professur i allmänmedicin
inrättas vid Umeå universitet.

1983/84:2606 av Erkki Tammenoksa (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om professur i
keramik och glas vid konstfackskolan.

1983/84: 2607 av Bo Forslund (s) vari yrkas att riksdagen ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts om årlig ökning av anslaget för
kontaktverksamhet m. m. vid de nya högskolorna.

1983/84:2608 av Bo Forslund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om medel till forskningsanknytning
vid de mindre högskolorna.

1983/84:2609 av Arne Nygren (s) vari yrkas att riksdagen beslutar inrätta
en professur i allmänmedicin vid Umeå universitet.

1983/84:2610 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts om behovet av långtgående sanering
av statliga insatser i jämställdhetsforskning.

1983/84:2612 av Bertil Fiskesjö (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om
en fördelning av resurserna för massmedieforskning i enlighet med vad
som angetts i motionen.

1983/84:2615 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförs

b) rörande samspelet mellan forskningen och den grundläggande högskoleutbildningen,

UbU 1983/84:28

c) om sammanhållen examensbenämning samt möjligheterna till ämnesfördjupning
inom högskolans linjeutbildningar,

d) i fråga om en eventuell mellanexamen,

e) i fråga om kursplaner för påbyggnadskurser om 120 och 140 poäng,

f) rörande översyn av den statliga forskningsorganisationen,

g) rörande översyn av nivån på administrationspåslag på externa forskningsanslag,

h) rörande institutionernas ställning och möjligheterna att skapa en samlad
basresurs för dessa,

i) rörande medverkan från andra lärosäten vid avhandlingsgranskning,
j) rörande översyn av forskarstuderandes försörjningssituation och

prioritering av forskarutbildningsresurserna,
k) rörande samordnade forskningsprogram som täcker språk, kultur,
samhällsförhållanden och religion i områden som är av betydelse för Sveriges
internationella samarbete i kommersiella, tekniska och utvecklingsfrågor,

1) rörande inriktningen av forskningen om den offentliga sektorn,
m) rörande översyn av informationen om forskningsresultat,
n) rörande meritvärdet av arbete med forskningsinformation,
o) rörande användning av medel i vissa statliga forskningsfonder till
grundforskning,

p) om tillskapande av ett fristående institut för framtidsforskning,

2. att riksdagen hos regeringen begär att samlade forskningsprogram
föreläggs riksdagen senast under våren 1985. för

a) datafrågor,

b) havsforskning,

3. att riksdagen för forskning vid mindre högskolor anvisar ett reservationsanslag
om 5000000 kr. som ställs till universitets- och högskoleämbetets
(UHÄ:s) disposition,

4. att riksdagen beslutar att en professur i datalogi inrättas i Umeå från
den I juli 1986,

5. att riksdagen till D 16 Humanistiska fakulteterna anvisar ett reservationsanslag
om 160878000 kr.,

6. att riksdagen till D 19 Samhällsvetenskapliga fakulteterna anvisar ett
reservationsanslag om 190544000 kr.,

7. att riksdagen till D 20 Medicinska fakulteterna anvisar ett reservationsanslag
om 421 780000 kr.,

8. att riksdagen till D 23 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
anvisar ett reservationsanslag om 382504000 kr.,

9. att riksdagen till D 24 Tekniska fakulteterna anvisar ett reservationsanslag
om 370 163 000 kr. innefattande I 252000 kr. för fortsatt energisekreterarverksamhet,

10. att riksdagen till D 28 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
anvisar ett reservationsanslag av 50499000 kr. innefattande ytterligare
I 000000 kr. för samordning av dataforskning.

Ubl) 1983/84:28

11. att riksdagen till D 29 Forskningsrådsnämnden anvisar ett reservationsanslag
av 42045000 kr. innefattande full pris- och löneomräkning för
verksamheten med framtidsstudier,

12. att riksdagen till D 32 Naturvetenskapliga forskningsrådet anvisar
ett reservationsanslag av 251592000 kr. innefattande ytterligare 500000
kr. för ekologisk teoriutveckling m. m.,

13. att riksdagen till D 31 Medicinska forskningsrådet anvisar ett reservationsanslag
om 177056000 kr. innefattande 1950000 kr. till forskning
om alternativ för att nedbringa användningen av försöksdjur,

14. att riksdagen till D 39 Institutet för internationell ekonomi anvisar
ett reservationsanslag av 2594000 kr.,

15. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförs rörande
biståndsforskning,

16. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av forskningsverksamheten
inom det utrikespolitiska området,

1983/84:2618 av Hans-Göran Franck (s) och Stig Gustafsson (s) vari
yrkas att riksdagen beslutar att placera den föreslagna professuren i musikvetenskap
till Stockholm.

1983/84:2619 av Kuné Backlund (c) vari yrkas att riksdagen ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts om möjligheterna till vidgad
forsknings- och utvecklingsverksamhet i Jönköping inom handikappområdet.

1983/84:2620 av Rune Gustavsson m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts beträffande omvårdnadsforskning och bl.a. samhällsstrukturens
betydelse härvidlag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts beträffande primärvårdsforskningens utveckling.

1983/84: 2622 av Frida Berglund m.fl. (s. c, m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i
motionen om omvårdnadsforskningens behov av fasta forskningsresurser.

1983/84:2623 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen med
ändring i proposition 1983/84: 107 i berörda delar beslutar anta de i motionen
förordade riktlinjerna för forskningspolitiken.

1983/84: 2624 av John Andersson (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
inrättande av en professur i allmänmedicin vid Umeå universitet.

2. att riksdagen under D 20 Medicinska fakulteterna anvisar 452 000 kr.
utöver regeringens förslag avseende professur i allmänmedicin vid Umeå
universitet.

UbU 1983/84: 28

1983/84:2625 av Björn Samuelson (vpk) vari yrkas att riksdagen uttalar
sig för inrättande av en professur i spädbarnsmedicin i vilken bör ingå
social-psykologiska aspekter.

1983/84:2627 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppdragsforskning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om forskning vid mindre högskoleenheter,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om inrättande av en professur
i litteraturvetenskap, särskilt kvinnolitteratur, vid universitetet i Göteborg,

4. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:107 under anslaget D
33 Nationell halvledarforskning anvisar ett reservationsanslag av
15475000 kr.,

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om inrättandet av en professur
i pedagogik, med inriktning mot den samhälleliga barnomsorgen, vid
universitetet i Göteborg,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om pedagogiskt och metodiskt forsknings- och utvecklingsarbete
rörande handikapphjälpmedel och dess användare,

7. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:107 under anslaget D
24 Tekniska fakulteterna till tekniska högskolan i Stockholm (KTH) i
beräknad anslagsfördelning 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
117 328000 kr. samt till Chalmers tekniska högskola (CTH) i beräknad
anslagsfördelning 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 103344000 kr.,

8. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84: 107 under anslaget D
24 Tekniska fakulteterna för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 368663000 kr.,

9. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:107 under anslaget D
30 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för budgetåret
1984/85 anvisar ett med 10000000 kr. förhöjt belopp.

1983/84:2630 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga -yrkas

4. att riksdagen uttalar sig för ökad forskning om invandrarnas situation
på arbetsmarknaden i enlighet med vad som anförts i motionen.

1983/84: 2633 av Margareta Winberg m. fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för den i motionen föreslagna inriktningen
och organisationen för forskning om datateknikens användning,

2. att riksdagen beslutar inrätta de tre i motionen föreslagna professurerna,

3. att riksdagen

a) under anslaget D 28 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål,
för budgetåret 1984/85 anvisar ett i förhållande till proposition 1983/84:107
med 1,5 milj. kr. minskat anslag om 47999000 kr..

UbU 1983/84:28

b) under anslaget D 33 Nationell halvledarforskning, för budgetåret
1984/85 anvisar ett i förhållande till proposition 1983/84:107 med I milj. kr.
minskat anslag om 15000000 kr.,

c) under anslaget D 19 Samhällsvetenskapliga fakulteterna, för budgetåret
1984/85 anvisar ett i förhållande till proposition 1983/84:107 med 2.5
milj. kr. förhöjt anslag om 193994000 kr.

1983/84:2634 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om en översyn av den sektoriella forskningen och
en successiv överföring till högskolan och forskningsråden av sektorsforskningsmedel,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om övergripande prioriteringar inom forskningsområdet,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till en gradvis
avveckling av de i motionen angivna forskningsadministrationerna,

4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om statliga utredningar och kommittéer.

5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om fleråriga planeringsramar för utbildning och
forskning inom högskolan,

6. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1984/85 anslå 15 milj. kr.
utöver regeringens förslag till studiefinansiering inom forskarutbildning att
fördelas på fakultetsanslagen i enlighet med vad som i motionen anförts,

7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen förordats rörande arvodestjänst som assistent,

8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om bedömning av doktorsavhandling.

9. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om doktorsexamen som behörighetsvillkor för
vissa tjänster och om lektorstjänster i gymnasieskolan,

10. att riksdagen beslutar att till Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag om
% 116000 kr., ett i förhållande till regeringens förslag förhöjt anslag med
14000000 kr.,

11. att riksdagen beslutar att till Medicinska forskningsrådet för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag om 180356000 kr., ett i förhållande
till regeringens förslag förhöjt anslag med 4000000 kr..

12. att riksdagen beslutar att till Naturvetenskapliga forskningsrådet
m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag om 255092000
kr., ett i förhållande till regeringens förslag förhöjt anslag med 4000000
kr..

UbU 1983/84:28

13. att riksdagen beslutar att ändra reglerna för allmän och särskild
behörighet för forskarutbildning i enlighet med vad som i motionen anförts,

14. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om ”privatister” i forskarutbildningen,

15. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till ny tjänsteorganisation
för högskolan att träda i kraft den I juli 1985 i enlighet med
vad som i motionen anförts,

16. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om mellanexamen/specialistexamen,

17. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att till kontaktverksamhet
vid mindre högskoleenheter för budgetåret 1984/85 anslå
1500000 kr.,

18. att riksdagen beslutar att till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag om 47999000
kr., ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 1 500000
kr.,

19. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om handledares närvaro-, yttrande- och beslutanderätt
i betygsnämnd,

20. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära redovisning av
samtliga förefintliga forskningsstiftelser och de särskilda förhållanden som
motiverat inrättandet av resp. stiftelse i enlighet med vad som i motionen
anförts,

21. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
tidsbestämda mål för andelen kvinnor på tjänster som professor, docent,
forskarassistent och forskare inte skall anges,

22. att riksdagen beslutar att till Nationell halvledarforskning för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag om 21 000000 kr., ett i förhållande
till regeringens förslag förhöjt anslag med 5000000 kr.,

24. att riksdagen beslutar att till Humanistiska fakulteterna för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag om 171678000 kr., ett i förhållande
till regeringens förslag förhöjt anslag med 10000000 kr.,

25. att riksdagen beslutar att till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för
budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag om 201494000 kr., ett i
förhållande till regeringens förslag förhöjt anslag med lOOOOOtX) kr.,

30. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om forskning om den offentliga sektorn.

1983/84:2637 av Hans Wachtmeister (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att naturvetenskapliga forskningsrådet får i uppdrag att
inrätta en heltidstjänst för det i motionen angivna ändamålet.

UbU 1983/84:28

1983/84:2638 av Inger Josefson (c) och Gunnel Jonäng (c) vari yrkas att
riksdagen ger regeringen till känna att en professur i litteraturvetenskap,
särskilt kvinnolitteratur, bör inrättas vid universitetet i Göteborg.

Yttrande

Utbildningsutskottet har den 3 april 1984 beslutat inhämta yttrande från
finansutskottet (FiU) över proposition 1983/84:107 bil. 10 jämte motionerna
1983/84:2615 yrkande 1 1 och 1983/84:2634 yrkande 30. Yttrandet är
fogat som bilaga 2 till detta betänkande.

Utskottet

1 Vissa övergripande forskningsfrågor

1.1 Inledning

År 1979 godkände riksdagen (prop. 1978/79:119, UbU 1978/79:44, rskr
1978/79:391) riktlinjer för den framtida forskningsplaneringen som bl. a.
innebär att regeringen varje valperiod skall förelägga riksdagen en proposition
som mera samlat presenterar regeringens forskningspolitik. Proposition
1978/79:119, som riksdagen förelädes år 1979, grundades på förslag
bl. a. från forskningsrådsutredningen (SOU 1977:52 Forskningspolitik)
och forskarutbildningsutredningen (SOU 1977:63 Fortsatt forskarutbildning).

Vid riksmötet 1981/82 föreläde den dåvarande regeringen riksdagen den
första forskningspolitiska propositionen 1981/82:106. Den grundades bl. a.
på förslag från forskningssamverkanskommittén (FOSAM, SOU 1980:46
Forskning i samverkan) och kommittén rörande forskningens och forskarutbildningens
situation i den nya högskolan (den s. k. Andrénska kommittén,
SOU 1981:29 Forskningens framtid och SOU 1981:30 Forskarutbildningens
meritvärde) samt förslag från forskningsrådsnämnden (FRN) rörande
bl. a. prioritering av forskningsområden. Propositionen behandlades
i riksdagen av utbildningsutskottet (UbU 1981/82:37), arbetsmarknadsutskottet
(AU 1981/82: 17), socialutskottet (SoU 1981/82:54) och jordbruksutskottet
(JoU 1981/82:40). Yttranden avgavs till utbildningsutskottet av
socialförsäkringsutskottet (SfU 1981/82:3 y), socialutskottet (SoU 1981/
82:3 y), näringsutskottet (NU 1981/82:9 y) och försvarsutskottet (FöU
1981/82:4 y).

Till innevarande riksmöte har regeringen i proposition 1983/84:107 givit
riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförs i propositionens huvudanförande
om forskning och utveckling. Däri behandlas den statliga forskningspolitiken
i stort, samspelet mellan sektorsforskning och grundläggande

UbU 1983/84:28

forskning inom högskolan, frågor om kvalitet i forskningen, forskarrekryteringen
och arbetsvillkoren för forskare inom högskolan, samverkan mellan
näringslivet och statlig forskningsverksamhet samt högskolans internationella
kontakter. I bilagor från tio olika departement läggs fram förslag
beträffande frågor som avser resp. departements verksamhetsområde.

Huvudanförandet i proposition 1983/84: 107 samt bilaga 5 med undantag
av avsnittet om kulturverksamhet, bilaga 7 såvitt avser avsnitten 5, 6 och 7
om invandrarforskning och jämställdhetsforskning samt bilaga 10 om
forskning om den offentliga sektorn och om forskarutbildningens meritvärde
har remitterats till utbildningsutskottet.

Av propositionens övriga bilagor har bilaga 1 remitterats till utrikesutskottet
(UU 1983/84: 14), bilaga 2 till försvarsutskottet (FöU 1983/84: 19),
bilaga 3 till socialutskottet (SoU 1983/84:24), bilaga 4 till trafikutskottet
(TU 1983/84:30), bilaga 5 såvitt avser avsnittet om kulturverksamhet (s.
156-161) till kulturutskottet (KrU 1983/84:24), bilaga 6 till jordbruksutskottet
(JoU 1983/84:30), bilaga 7 såvitt avser avsnitten 3.1, 3.2 och 4
delvis om arbetsmiljöforskning till socialutskottet (SoU 1983/84:24), bilaga
7 såvitt avser avsnitten 1, 2, 3 i övrigt samt 4 delvis om arbetsmarknadspolitisk
forskning samt arbetslivsforskning till arbetsmarknadsutskottet (AU
1983/84: 17), bilaga 8 till bostadsutskottet (BoU 1983/84:31) samt bilaga 9
till näringsutskottet (NU 1983/84:45).

1 detta betänkande behandlar utbildningsutskottet proposition 1983/
84: 107 i de delar den remitterats till utskottet med undantag av avsnittet
Inredning och utrustning vid högskoleenheter m.m. (bil. 5, s. 154-155).
Detta avsnitt behandlas i utbildningsutskottets betänkande UbU 1983/
84: 24. Utskottet behandlar nu också motioner som väckts dels under
allmänna motionstiden år 1984, dels med anledning av proposition 1983/
84: 107.

Med överlämnande av två motionsyrkanden har utbildningsutskottet till
näringsutskottet avgivit ett yttrande tUbU 1983/84:3 y) i frågan om en
forskningsrådsfunktion inom styrelsen för teknisk utveckling (STU). Yttrandet
är fogat som bilaga I till detta betänkande.

Finansutskottet har i ett yttrande FiU 1983/84:5 y till utbildningsutskottet
yttrat sig över proposition 1983/84:107 bilaga 10 avsnittet 2.1 om
forskning om den offentliga sektorn jämte motioner i ärendet. Yttrandet är
fogat som bilaga 2 till detta betänkande.

I det följande behandlar utbildningsutskottet under punkt 1 vissa övergripande
forskningsfrågor jämte medelsanvisning under ett anslag under
trettonde huvudtiteln samt under punkterna 2-19 frågor som rör medelsanvisning
under forskningsanslag inom utbildningsdepartementets område.

UbU 1983/84:28

1.2 Kvalitet i forskning och utvecklingsarbete

Inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
enades man år 1970 om vissa begrepp och definitioner rörande forskning
och utvecklingsarbete. Med grundforskning avses ett systematiskt och
metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer utan någon bestämd
tillämpning i sikte med syfte att ge ett bidrag till den vetenskapliga kunskapsmassan
inom ett visst område, med tillämpad forskning ett systematiskt
och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya idéer med en
bestämd tillämpning i sikte och med utvecklingsarbete ett idérikt och
systematiskt utnyttjande av vetenskaplig och annan kunskap för att åstadkomma
nya produkter, nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar
av redan existerande sådana.

Ett begrepp som tillkommit under senare år är långsiktig kunskapsuppbyggnad
som syftar till uppbyggnad av kompetens på nya områden motiverade
utifrån sektoriella och motsvarande ändamål. Man har då inte gjort
en strikt uppdelning mellan grundläggande och tillämpade inslag i forskningsverksamheten.

Med sektorsforskning avses sådan forskning som motiveras utifrån en
viss samhällssektors eller beställares behov av kunskap för att främja vissa
ändamål och som finansieras av beställaren.

En indelning utifrån ansvarsaspekten, som utgår från forskarnas situation,
kan göras i forskning på eget programansvar, där forskarna ges hela
ansvaret för hur problemen ställs och uppgifterna löses och redovisas,
samt uppdragsforskning, där en externbeställare har avgörande inflytande
på valet av problemområde.

Forskning på eget programansvar kan avse både över högskolebudgeten
och forskningsråden finansierad forskning och sektoriellt och industriellt
motiverad forskning som syftar till långsiktig kunskapsuppbyggnad inom
ett visst område.

Enligt föredragande statsrådet är en hög kvalitet i forskningen och utvecklingsarbetet
utomordentligt betydelsefull (prop. s. 15). Kvaliteten i
forskningen bedöms framför allt genom jämförelser med forskning och
forskningsresultat i andra länder. En kvalitativt högtstående forskning är i
sig en förutsättning för att Sverige skall kunna delta i det internationella
kunskapsutbytet.

För den forskning som bedrivs på eget programansvar är enligt propositionen
originalitet och kvalitet de enda styrinstrumenten. Forskningens
frihet innebär att verksamheten inte styrs av omedelbara nyttokrav. Forskaren
skall fritt kunna välja problem, metoder och former för redovisning
av resultat. Samtidigt innebär denna frihet ett stort ansvar för forskarna att
se till att den vetenskapliga kvaliteten på metoder och resultat upprätthålls.
Kvalitetsaspekterna måste enligt föredragande statsrådet hävdas i
vatje led av forskningsprocessen, vid antagning av forskarstuderande och i

UbU 1983/84: 28

forskarutbildningen, vid bedömning av medelsansökningar och vid tillsättning
av tjänster. Det är i samhällets intresse att i den successiva urvalsprocess
som sker de mest lämpade antas till forskarutbildning och de mest
kompetenta forskarna tilldelas forskningsmedel.

Enligt motion 1983/84:2623 (i denna del) bör riktlinjerna från statens sida
vara sådana, att forskning som tillför nya kunskaper och nya perspektiv på
verkligheten bedrivs även om den leder till ett förhållandevis stort antal
misslyckanden.

Utskottet, som erinrar om vad som i det föregående redovisats beträffande
forskning på eget programansvar, kan inte finna att det föreligger
någon stone skillnad i synsättet mellan föredragande statsrådet och motionärerna.
Självfallet skall nya idéer prövas i forskningen. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motion 1983/84:2623 i denna del och instämmer i
vad föredragande statsrådet anfört om kvalitet i forskning och utvecklingsarbete.

Bedömningar av forskning förekommer i skilda former. Som exempel
nämner föredragande statsrådet disputationerna i samband med avläggande
av doktorsexamen, sakkunnigbedömningarna vid tillsättning av högre
forskartjänster och den ofta mycket ingående prövning som görs av
forskningsprojekt från anslagsbeviljande organs sida. Vissa myndigheter
har inskrivet i sina instruktioner att de skall utvärdera forskning inom sina
resp. verksamhetsområden. Detta gäller t. ex. för forskningsråden inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Utskottet övergår nu till att behandla frågan om bedömning av doktorsavhandlingar
(bil. 5 s. 55—57).

Enligt bestämmelserna i 8 kap. 36 och 37 §§ i högskoleförordningen
skall en betygsnämnd utses särskilt för varje avhandling. Antalet ledamöter
bestäms av fakultetsnämnden, som utser ledamöterna. Dessa skall
vara tre eller fem. Den lärare som utsetts att vara handledare för doktoranden
skall vara ledamot i nämnden. Betygsnämnden utser ordförande inom
sig. Vidare har fakultetsopponenten rätt att närvara vid sammanträde med
nämnden och delta i överläggningarna men ej i besluten.

Betygsnämnden är beslutför när samtliga ledamöter är närvarande. Som
nämndens beslut gäller den mening som de flesta förenar sig om. Om
avhandlingen godkänns får skälen för nämndens beslut inte redovisas i
protokoll eller annan handling. Detsamma gäller även i fråga om de skäl
som enskild ledamot kan ha anfört i skiljaktig mening eller i annan ordning.

Riksdagen lämnade våren 1982 utan erinran ett uttalande i proposition
1981/82:106 om att fasta ledamöter borde införas i betygsnämnderna.

UHÄ har i skrivelse till regeringen den 13 december 1983 lagt fram
förslag till ändring av högskoleförordningens bestämmelser om betygsnämndernas
sammansättning. Enligt förslaget skall inom vatje odelad fakultet
eller sektion finnas en elier flera betygsnämnder. Vidare skall be -

2 Riksdagen 1983/84. 14 sami. Nr 28

UbU 1983/84:28

tygsnämnd bestå av dels två fasta ledamöter, dels tre tillfälliga ledamöter
eller undantagsvis en sådan ledamot, som utses särskilt för varje avhandling.
Som tillfällig ledamot får enligt förslaget utses vetenskapsidkare utanför
fakulteten eller sektionen. UHÄ föreslår också att huvudhandledaren
skall vara ledamot av betygsnämnden, om inte särskilda skäl föreligger
däremot. När handledaren inte ingår i nämnden skall han endast ha närvarorätt.
Vidare framför UHÄ förslag om att skälen för betygsnämndens
beslut skall redovisas kortfattat i protokoll eller i annan handling. Detsamma
föreslås gälla i fråga om de skäl som enskild ledamot kan ha anfört
för sitt ställningstagande.

Föredragande statsrådet konstaterar i fråga om förslaget om fasta ledamöter
i betygsnämnden att remissopinionen inom högskolan varit mycket
splittrad. Sålunda vägde opinionen för resp. mot förslaget jämnt bland
högskolestyrelserna. När det gäller fakultetsnämnderna/sektionsnämnderua
avstyrkte en majoritet. Även SFS avstyrkte förslaget.

Argumenten mot att införa fasta ledamöter i betygsnämnd är enligt
föredragande statsrådet framför allt dels att det är svårt att finna fasta
ledamöter med tillräcklig sakkunskap, dels att arbetet för de fasta ledamöterna
kan bli så betungande att möjligheterna att utan särskilda anordningar
rekrytera ledamöter måste anses små. UHÄ anser här att liera betygsnämnder
bör utses för varje fakultet/sektion. Mot detta kan då, säger
statsrådet, hävdas att det inte blir särskilt stor förändring gentemot den
nuvarande situationen med en betygsnämnd för varje avhandling. Vidare
torde en ordning där kontinuitetsönskemålen så långt möjligt tillgodoses
inom ramen för en varierad sammansättning av en nämnd bli mera lätthanterlig
än en ordning med ett antal skilda nämnder, om än med vissa fasta
ledamöter. De fakultetsnämnder som förespråkar ett system med fasta
ledamöter har f. ö. — i flertalet fall — redan infört det. Enligt föredragande
statsrådets mening kan behovet av ökad fasthet och kontinuitet inom
betygsnämnderna tillgodoses utan någon förändring av bestämmelserna i
denna del.

Handledaren skall enligt nu gällande regler ingå i betygsnämnden. UHÄ
föreslår en ändring av reglerna i så måtto att handledaren, om särskilda
skäl föreligger, inte skall vara ledamot av betygsnämnden. Sådant skäl kan
t.ex. vara att handledaren varit medförfattare till delar av avhandlingen.
Föredragande statsrådet ansluter sig till UHÄ:s bedömning. Vidare anser
föredragande statsrådet det rimligt från rättssäkerhetssynpunkt att skälen
för betygsnämnds beslut liksom för enskild ledamots ställningstagande
skall få redovisas när det är fråga om underkännande av avhandling men
inte i annat fall och förordar att bestämmelserna ändras i enlighet härmed.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner vad som har anförts i propositionen
om betygsnämndernas sammansättning och motivering av
nämndernas beslut.

Enligt motion 1983/84:2595 (yrkande 6) bör betygsnämnderna komplet -

UbU 1983/84: 28

teras med fasta ledamöter. I motion 1983/84:2615 (yrkande 1 i) hävdas att
det är angeläget att man eftersträvar ett system där regelmässigt företrädare
för ämnet från andra lärosäten deltar i avhandlingsgranskningen.

Enligt motion 1983/84:2634 (yrkande 19) bör den handledare som i
realiteten har handlett doktoranden ha närvaro- och yttranderätt men inte
beslutanderätt i betygsnämnden. Med en sådan ordning kan handledarens
sakkunskap tas till vara och betygsnämnden agera utan partsintresse. 1
samma motion (yrkande 8) föreslås att avhandlingen betygsätts som underkänd.
godkänd eller väl godkänd. Fakultetsopponent och betygsnämndens
ledamöter skall ha rätt att i ett protokoll anmäla avvikande mening samt
skälen för sitt ställningstagande.

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionsyrkandena
anföra följande.

Enligt utskottets mening finns det behov av ökad fasthet och kontinuitet
inom betygsnämnderna. Fakultet eller sektion som så önskar och som har
en härför lämpad struktur kan utan hinder av gällande bestämmelser införa
en ordning med ett antal skilda nämnder som har vissa fasta ledamöter.
Annan fakultet eller sektion kan inom ramen för en ordning med en
betygsnämnd för varje avhandling självfallet också tillgodose önskemål om
kontinuitet i sammansättningen av nämnderna. Mot denna bakgrund föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1983/84: 2595 yrkande 6.

Utskottet vill i fråga om betygsnämndens ledamöter tillägga följande.
Enligt förslaget skall handledaren om särskilda skäl föreligger inte vara
ledamot av betygsnämnden. Utskottet föreslår för sin del att bestämmelserna
utformas så, att handledaren skall närvara vid sammanträde med
nämnden och delta i överläggningarna men ej i besluten, såvida det inte
finns särskilda skäl. Med en sådan ordning tas handledarens sakkunskap
till vara samtidigt som betygsnämndens opartiskhet inte kan ifrågasättas.
Vidare bör flertalet ledamöter i nämnden inte hämtas från doktorandens
institution, såvida det inte finns särskilda skäl. Minst en företrädare för
ämnet bör normalt hämtas från annat universitet eller annan fakultet.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad utskottet med anledning av
proposition 1983/84:107 och motionerna 1983/84:2615 yrkande 1 i och
1983/84:2634 yrkande 19 förordat om betygsnämndernas sammansättning.

Vad slutligen gäller yrkandet om graderade betyg (underkänd, godkänd
eller väl godkänd) på avhandlingen och ledamöternas i betygsnämnden rätt
att i ett protokoll anmäla skälen till sitt ställningstagande avstyrker utskottet
detsamma. I enlighet med vad som anförs i propositionen bör gällande
bestämmelser ändras i så måtto att skälen för betygsnämnds beslut liksom
för enskild ledamots ställningstagande redovisas när det är fråga om underkännande
av avhandling.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1983/84: 2634 yrkande 8 och godkänner vad som har förordats i
propositionen om motivering av betygsnämndernas beslut.

UbU 1983/84:28

1.3 Forskarrekrytering

Att rekrytera och utbilda nya forskare är enligt propositionen en central
uppgift för högskolan. Ett ständigt tillflöde av personer som genomgår och
genomgått forskarutbildning behövs för att vetenskapssamhället skall bibehålla
sin vitalitet och utvecklas och stimuleras i sitt sökande efter ny
kunskap. Av lika stor betydelse är det att samhället i övrigt — företag,
organisationer och myndigheter m. II. - i stor utsträckning får tillgång till
och utnyttjar personal med forskarutbildning (prop. s. 17- 19).

Mot den bakgrunden har situationen inom forskarutbildningen enligt
propositionen under en lång följd av år varit nedslående. Strömmen ut (ill
samhällslivet av högt utbildade experter har på vissa områden avtagit
kraftigt under loppet av 1970-talet. Medicinsk och odontologisk fakultet
har liksom Handelshögskolan i Stockholm upprätthållit en ganska oförändrad
examinationsfrekvens. Inom övriga fakulteter har det emellertid skett
en minskning med hälften eller mer av antalet avlagda examina, trots att
tillströmningen av nybörjare och antalet närvarande studerande legat på
oförändrad nivå.

Antalet nya forskarstuderande per läsår har sedan mitten av 1970-talet
legat ganska konstant kring 2 000. Antalet närvarande forskarstuderande
har heller inte förändrats dramatiskt. Höstterminen 1973 uppgick antalet
närvarande till ca 11000. Under de senaste åren har antalet legat på ca
12000. Andelen kvinnliga forskare har på senare år vuxit och utgör numera
ca en tredjedel av samtliga forskarstuderande.

I propositionen anförs att medelåldern både bland närvarande forskarstuderande
och bland dem som avlagt forskarexamen synes ha ökat kraftigt.
Medelåldern bland närvarande studerande hösten 1981 var 35 år för
män och 37 år för kvinnor. Inte fullt var tredje närvarande bedriver
studierna på heltid. Genomsnittliga netto- och bruttostudietider för dem
som avlagt doktorsexamen har ökat från 8,7 resp. 11,0 terminer läsåret
1974/75 till 9,8 resp. 14,0 terminer. Avsevärda variationer finns mellan
fakulteterna i dessa avseenden.

Enligt motion 1983/84:2634 (yrkande 13) kräver forskarutbildning inte
bara ämnesfördjupning utan även kunskapsbredd och utblick över besläktade
ämnen. Inom det förutvarande filosofiska fakultetsområdet bör förkunskapskraven
för antagning till forskarutbildning därför utgöras av en
fullständig grundexamen om minst 120 poäng med minst 60 poäng i det
aktuella forskarutbildningsämnet. Förde utbildningslinjer som inte omfattar
120 poäng bör motsvarande nivå uppnås genom överbryggande kurser.
Förkunskapskraven för forskarutbildning bör enligt motionärerna ändras i
enlighet härmed.

I motion 1983/84:2615 (yrkande 1 c) anförs att det är angeläget att
högskolans linjeutbildningar i större omfattning än vad som nu är fallet kan
innehålla möjligheter till ämnesfördjupning som ger ökad kontakt och

UbU 1983/84:28

förtrogenhet med forskningsproblemen. Linjeutbildningar bör vara så konstruerade
att de innehåller minst ett 40-poängsavsnitt. Även 60-poängsavsnitt
bör eftersträvas i större utsträckning. I detta sammanhang vill motionärerna
också aktualisera frågan om att återinföra någon typ av examensbenämning
motsvarande exempelvis den tidigare filosofie kandidatexamen.
Den nuvarande ordningen har bl. a. i samband med internationellt
utbyte visat sig medföra olägenheter. Den internationella förståelsen för
vårt system har visat sig vara ringa. En sådan grundexamen kan antingen
gälla alla som uppnått 120 poäng eller förbehållas utbildningar om minst
120 poäng med en fördjupning till 60 poäng i minst ett ämne.

Enligt motion 1983/84:514 (yrkande 7) bör en ny examensbenämning,
filosofie kandidatexamen med humanistisk, samhällsvetenskaplig eller annan
inriktning, införas för studier om 120 poäng inom det förutvarande
filosofiska fakultetsområdet. För denna examen bör krävas fördjupningsstudier
i minst ett ämne omfattande minst 60 poäng.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

Enligt 8 kap. 19 § högskoleförordningen har studerande som på ett
tillfredsställande sätt har gått igenom allmän, lokal eller individuell utbildningslinje
inom grundläggande högskoleutbildning om minst 80 poäng allmän
behörighet att antas till forskarutbildning. Föreskrifter med villkor för
särskild behörighet meddelas enligt 8 kap. 20 § nämnda förordning i studieplan
för forskarutbildning enligt riktlinjer av UHÄ eller styrelsen för Sveriges
lantbruksuniversitet. Som regel krävs i dag 60 poäng (motsvarande) i
ett för forskarutbildningsämnet relevant område inom grundutbildningen.
För den som inte uppnår särskild behörighet inom ramen för linjens poängtal
finns s. k. överbryggande kurser.

I riktlinjer för lokala föreskrifter om särskild behörighet och urval i fråga
om tillträde till forskarutbildning har UHÄ angett att, när vederbörande
högskolemyndighet prövar om behörighet kan ges på grundval av ett antal
enstaka kurser, kurser om 120 poäng torde bli en naturlig riktpunkt för
utbildningens omfattning med hänsyn till kraven på en rimlig bredd och en
tillräcklig fördjupning inom ämnesområdet. Dessa 120 poäng förutsätts
inrymma även de poängtal som motsvarar kraven för den särskilda behörigheten.

Utskottet finner med hänvisning till det anförda inte nu skäl föreligga att
aktualisera en förändring av nuvarande behörighetsbestämmelse i högskoleförordningen
för forskarutbildning och föreslår att riksdagen avslår motion
1983/84: 2634 yrkande 13.

Enligt riksdagens beslut med anledning av proposition 1981/82:106 om
forskning m.m. skall UHÄ i sitt arbete med utbildningsplaner uppmärksamma
möjligheterna att i olika utbildningslinjer inrymma tillräckligt av
fördjupningsstudier för att på så sätt lägga en god grund för forskarutbildning.

Utskottet har från UHÄ inhämtat vilka allmänna utbildningslinjer som

UbU 1983/84:28

inom ramen för linjens poängtal ger möjlighet för den studerande att uppnå
särskild behörighet för forskarutbildning. Härvid har följande linjer angetts.
nämligen förvaltningslinjen, linjen för personal- och arbetslivsfrågor,
psykologlinjen, sociala linjen, ekonomlinjen, juristlinjen, samhällsvetarlinjen
och den systemvetenskapliga linjen inom den administrativa, ekonomiska
och sociala sektorn, vidare apotekarlinjen, logopedlinjen, läkarlinjen
och tandläkarlinjen inom vårdsektorn, ämneslärarlinjerna. idrottslärarlinjen
och vissa andra lärarlinjer (kombinationsutbildningar) inom undervisningssektorn
samt kulturvetarlinjen och den religionsvetenskapliga linjen
inom kultur- och informationssektorn. Vidare har beträffande den
tekniska sektorn angetts att alla utbildningar om 120 eller 160 poäng utom
hälso- och miljövårdslinjen ger de studerande behörighet till forskarutbildning
inom vissa områden.

Med hänvisning till vad som här redovisats och till UHÄ:s fortsatta
arbete med utbildningsplanerna avstyrker utskottet motion 1983/84:2615
yrkande 1 c i denna del.

När det gäller frågan om en särskild examensbenämning för studier inom
de förutvarande filosofiska fakulteternas ämnesområden som kan stimulera
till ämnesfördjupning och därmed förbereda för forskarutbildning, erinrar
utskottet om vad det anfört i sitt av riksdagen godkända betänkande
1983/84:10 (s. 12 och 13) om en humanistlinje och om en examensbenämning
på linjen. Utskottet förutsätter att det beredningsarbete som pågår
avseende en humanistlinje kommer att ge ett underlag för ett ställningstagande
också i här berörda examensbenämningsfrågor.

Med hänvisning till vad utskottet nu anfört föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1983/84:514 yrkande 7 och 1983/84:2615 yrkande
1 c i denna del.

Genom beslut av regering och riksdag våren 1982 (prop. 1981/82:106,
UbU 1981/82:37, rskr 1981/82:397) gjordes vissa förändringar i studiefinansieringen
inom forskarutbildningen (bil. 5 s. 52—56, 58—61). Vid
sidan om systemet med utbildningsbidrag inrättades en ny tjänstetyp —
doktorandtjänst. Tjänstetypen finns innevarande budgetår vid forskningsråden
och vid högskoleenheterna, företrädesvis inom matematisk-naturvetenskaplig
och teknisk fakultet. De nuvarande assistent- och amanuenstjänsterna
avskaffas successivt. En ny assistenttjänst kan sedan budgetåret
1983/84 kombineras med utbildningsbidrag för doktorand eller med doktorandtjänst.
Utbildningsbidraget knöts innevarande budgetår till mellannivån
för utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning (jfr prop. 1981/
82: 106 s. 142 och prop. 1982/83:55, bil. 5 s. 34). Utbildningsbidraget kan
innehas under som regel fyra år. Endast i undantagsfall får utbildningsbidrag
beviljas forskarstuderande som har fyllt 45 år.

Antalet utbildningsbidrag var budgetåret 1982/83 ca 1 600 och uppgår nu
till ca 3225. För innevarande budgetår anvisas medel till utbildningsbidrag

UbU 1983/84:28

under fakultetsanslagen med sammanlagt 218394000 kr. Härtill kommer
utbildningsbidragen till forskarstuderande vid Sveriges lantbruksuniversitet.

UHÄ har den 3 mars 1983 fått regeringens uppdrag att följa övergången
till det nya systemet för studiefinansiering och fortlöpande komma med de
förslag till åtgärder som kan vara påkallade.

På förslag av UHÄ föreslås nu i propositionen att åldersgränsen 45 år för
erhållande av utbildningsbidrag upphävs.

Föredragande statsrådet tar i detta sammanhang även upp frågan om
placering av doktorandtjänster hos sektoriella FoU-organ eller andra myndigheter.
Enligt gällande bestämmelser skall doktorandtjänst, som inrättas
av en myndighet som disponerar egna FoU-medel. alltid placeras vid en
högskoleenhet efter medgivande av styrelsen för enheten. Statsrådet förordar
att sådan doktorandtjänst, som har inrättats av myndighet som disponerar
särskilda medel för forskningsändamål, efter regeringens medgivande
får placeras vid berörd myndighet.

1 tre motioner behandlas frågor om studiefinansieringen inom forskarutbildningen.

Enligt motion 1983/84: 2595 bör riksdagen hos regeringen begära förslag
som möjliggör för högskolorna att inom ramen för forskarstuderandes
studiefinansiering differentiera lönen till innehavare av doktorandtjänst
samt nivån på utbildningsbidragen (yrkande 3). Vidare begärs förslag som
möjliggör för högskolorna att förlänga studiefinansieringen med tre månader
efter avlagd doktorsexamen (yrkande 7). I motion 1983/84:2615 (yrkande
I j) anförs att många studerande som skulle vara lämpade för en
forskarkarriär ofta får en högre lön m. m. om vederbörande direkt efter den
grundläggande högskoleutbildningen söker sig till näringslivet eller offentlig
tjänst. Nuvarande studiefinansieringssystem bör därför ses över från
denna utgångspunkt. Vidare bör i det sammanhanget ett bättre samband
åstadkommas mellan systemet för stipendiegivning och de prioriteringar
av forskningsområden som statsmakterna gör. Enligt motion 1983/84:2634
(yrkande 7) bör det finnas möjlighet att på arvodestjänst som assistent
förordna forskarstuderande som varken har utbildningsbidrag eller doktorandtjänst.

Utskottet vill först erinra om att en bärande princip i det nya studiefinansieringssystemet
är att åstadkomma rörlighet bland de forskarstuderande
och motverka att dessa för längre tid innehar anställning som assistent vid
institution. Därför har assistenttjänst knutits till innehav av utbildningsbidrag
för doktorand eller doktorandtjänst. UHÄ har som redovisats i det
föregående regeringens uppdrag att fortlöpande komma med de förslag till
förbättringar av studiefinansieringssystemet som kan vara påkallade. Utskottet
vill slutligen peka på att fördelningen av forskarstuderande på
fakulteter och ämnen enligt propositionen bör bevakas av UHÄ och fakultetsnämnderna
utifrån bedömningar av rekryteringsbehoven i stort. Dessa

UbU 1983/84:28

bedömningar bör ligga till grund för den lokala resurstilldelningen till
forskarutbildning i de olika ämnena. Vidare uttalas i propositionen att
fakultetsnämnderna bör se till att inte flera studerande antas till forskarutbildning
än att de inom befintliga resurser och med rimliga krav på handledning
kan genomföra forskarutbildningen på ett effektivt sätt.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1983/84:2595 yrkandena 3 och 7, 1983/84:2615 yrkande 1 j och
1983/84: 2634 yrkande 7.

Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad som i propositionen
har förordats om upphävande av åldersgräns för erhållande av
utbildningsbidrag för doktorander och om placering av doktorandtjänster.

Ersättning för framställning av doktorsavhandling beräknas enligt förordningen
(1970: 276) om doktorsavhandlingar för högst 160 sidor när det
gäller tryckt monografiavhandling.

1 motion 1983/84: 1719 anförs att samhället bekostar forskarutbildningen.
Doktorsavhandlingen bör ses som en del i utbildningen och finansieras
fullt ut av statsmedel. Doktoranderna är dessutom ofta en ekonomiskt svag
grupp. Omfattningen av doktorsavhandlingen är en kvalitetsfråga, som bör
avgöras av doktoranden och dennes handledare. Därför bör enligt motionären
inte en gräns sättas för hur många sidor samhället skall bekosta
tryckningen av.

Utskottet är inte nu berett att föreslå riksdagen att ta initiativ vad gäller
den i motion 1983/84: 1719 aktualiserade frågan, varför motionen avstyrks.
Det ankommer på UHÄ att följa utvecklingen av denna och andra forskarutbildningsfrågor.

Enligt motion 1983/84:2634 (yrkande 14) bör det finnas möjlighet att
avlägga doktorsexamen utan att ha del i resurserna för handledning (privatist).

Doktorsexamen får enligt 8 kap. 26 § högskoleförordningen avläggas av
den som har genomgått forskarutbildning men också av den som ej har
genomgått forskarutbildning om vederbörande är behörig att antas för
forskarutbildning. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå motion 1983/
84:2634 yrkande 14.

I motion 1983/84: 2595 (yrkande 5) föreslås att riksdagen under ett nytt
anslag anvisar extra medel, nämligen 12 milj. kr., till doktorandtjänster att
av UHÄ fördelas till nya doktorandtjänster inom särskilt konkurrensutsatt
forskning. Enligt motion 1983/84:2634 (yrkande 6) bör riksdagen anvisa 15
milj. kr. för samma ändamål. Enligt motion 1983/84:2634 (yrkande 10 i
denna del) bör riksdagen till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 4 milj. kr.
förhöjt anslag för postdoktorala stipendier till nydisputerade forskare. En
förstärkning i samma storleksordning och för samma ändamål bör också
ske för vart och ett av de två andra forskningsråden, medicinska forskningsrådet
och naturvetenskapliga forskningsrådet (yrkandena 11 och 12).

UbU 1983/84:28

Utskottet föreslår att riksdagen av statsfinansiella skäl avslår motionerna
1983/84: 2595 yrkande 5 och 1983/84: 2634 yrkandena 6 och 10 i denna
del samt 11 och 12.

Föredragande statsrådet anför under rubriken jämställdhet i forskningen
att man bör uppmärksamma kvinnliga studerande, som visar intresse och
fallenhet för forskarutbildning (bil. 5 s. 64 - 68). Den miljö som möter en
kvinnlig forskare är i allmänhet präglad av manliga värderingar. För kvinnliga
studerande kompliceras dessutom ofta forskarutbildningen av att de
vanligtvis måste använda mer tid för barnomsorg än manliga studerande
gör. Flera undersökningar sägs också ha visat att kvinnliga studerande
bemöts annorlunda än manliga av de manliga handledarna och därför får
svårigheter i kontakterna med dessa. Enligt föredragande statsrådet bör
utbildningen av handledare för forskarutbildningen stimuleras. Det är därvid
väsentligt att handledarna även informeras om jämställdhetsfrågorna.
Fakultetsnämndernas ansvar och uppgifter i samband med forskarutbildning
innebär också att övervaka att rekryteringen av kvinnliga forskare
stimuleras.

Föredragande statsrådet erinrar slutligen om att det åligger myndigheterna
att utarbeta jämställdhetsplaner. De tjänster inom högskolan och forskningsråden
som är avsedda företrädesvis för forskningsverksamhet är
tjänster som professor, docent, forskarassistent och forskare. Kvinnornas
andel på dessa tjänster är låg. Enligt föredragande statsrådet bör högskolemyndigheterna
ange tidsbestämda mål för andelen kvinnor på dessa tjänster.

Enligt motion 1983/84:2634 (yrkande 21) har könskvotering och liknande
åtgärder i flertalet fall motsatt effekt än den eftersträvade. För reell jämställdhet
mellan könen krävs andra former av attitydpåverkan. Därför bör
förslaget att högskolemyndigheten skall ange tidsbestämda mål för andelen
kvinnor på olika forskartjänster avvisas. Riksdagen bör som sin mening ge
regeringen detta till känna.

Vad beträffar tidsbestämda mål för andelen kvinnor på olika forskartjänster
är utskottet medvetet om de svårigheter som är förknippade med
att ställa upp sådana när det gäller små ämnesinstitutioner och tjänstekategorier
som inrymmer relativt få personer. I fråga om jämställdhet mellan
kvinnor och män inom forskningen anser utskottet för sin del det emellertid
angeläget att andelen kvinnor ökar. och då kan tidsbestämda mål av
angivet slag vara ett hjälpmedel bland andra.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen bör avslå
motion 1983/84:2634 yrkande 21.

Enligt motion 1983/84:2623 (i denna del) är det också nödvändigt att ta
upp den klassmässiga jämställdheten. Det fordras enligt motionärerna
särskilda riktade åtgärder för att öka rekryteringen av forskarstuderande
och forskare från arbetarklassen och de lägre tjänstemannaskikten.

UbU 1983/84:28

Utskottet anser att en bredare social rekrytering är eftersträvansvärd.
Då motionärerna inte närmare preciserar vad som avses med särskilda
riktade åtgärder, anser sig utskottet dock inte kunna biträda yrkandet,
varför motion 1983/84:2623 i denna del avstyrks.

Enligt motionerna 1983/84:2016 (yrkande 43) och 1983/84:2634 (yrkande
16) har inte alla forskarstuderande behov av en fullständig forskarutbildning.
Många önskar, säger motionärerna, utöver en grundläggande högskoleutbildning
en kortare påbyggnad inriktad mot karriär utanför högskoleväsendet.
Därför bör en licentiatexamen inrättas i de ämnen eller inom
de ämnesområden där ett sådant behov finns. Om den studerande önskar
fortsätta med forskarutbildning efter licentiatexamen bör denna examen i
tillämpliga delar tillgodoräknas vid fortsatt forskarutbildning. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Frågan om en licentiatexamen
tas också upp i motion 1983/84:2615 (yrkande I d).

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande.

I proposition 1978/79: 119 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning
m.m. föreslogs bl.a. att ett system med etappavgångar ur
forskarutbildningen skulle utvecklas. Dessa etappavgångar skulle utformas
så att de passade både forskarutbildningen och arbetsmarknaden. De
måste således dels utgöra naturliga, avslutade moment inom forskarutbildningen,
dels ge en utbildning som svarar mot ett arbetsmarknadsbehov.
Riksdagen godkände de i propositionen förordade riktlinjerna (UbU 1978/
79:44, rskr 1978/79:391).

I högskoleförordningen har sedermera införts bestämmeler om att forskarutbildningen
skall anordnas så att den sker i etapper, om det är ändamålsenligt
och möjligt. Den som godkänts i samtliga moment i en etapp av
forskarutbildningen kan erhålla utbildningsbevis härom. UHÄ kan numera
föreskriva att en examensbenämning skall knytas till ett sådant bevis.
Examensbenämningen bör utformas så att den ger en meningsfull information
om utbildningens omfattning, innehåll och huvudsakliga inriktning.

Efter riksdagens nämnda beslut fick UHÄ i uppdrag att utreda inom
vilka områden etappavgångar skulle vara lämpliga samt utarbeta förslag till
sådana etappavgångar. UHÄ:s arbete har resulterat i rapporten Etapper i
forskarutbildningen (UHÄ-rapport 1980:25).

UHÄ har den I februari 1982 utfärdat föreskrifter om examensbenämningen
teknisk licentiatexamen, den 21 mars 1983 om examensbenämningen
teologie licentiatexamen och den 16 maj 1983 om examensbenämningen
filosofie licentiatexamen avseende ämnen inom matematisk-naturvetenskaplig
fakultet (motsvarande).

Enligt sistnämnda beslut får examensbenämningen filosofie licentiatexamen
vid universiteten i Stockholm. Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg
och Umeå knytas till utbildningsbevis, om vissa villkor är uppfyllda. Bl. a.
skall utbildningsbeviset avse en etapp i forskarutbildningen i ett ämne

UbU 1983/84:28

inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet eller, vid universitetet i Linköping,
inom den filosofiska fakulteten såvitt avser naturvetenskap eller
temaorienterad forskning. Etappen skall omfatta heltidsstudier om fyra
terminer och tillgodose ett uppenbart behov på arbetsmarknaden av matematisk-naturvetenskaplig
forskarutbildning av den angivna omfattningen.
Av studieplanen för vederbörande forskarutbildningsämne skall framgå
syftet med etappen, dess huvudsakliga innehåll och uppläggning samt
kraven för godkänt betyg på etappen.

Av redovisningen framgår att det är fullt möjligt att knyta en examensbenämning
till utbildningsbevis om fullgjord etapp i forskarutbildningen.
De önskemål som framställs i motionerna bör som utskottet ser det i
huvudsak vara tillgodosedda med den möjlighet som nu medges till etappavgång
för de forskarutbildningar där det är arbetsmarknadsmässigt motiverat
och där en etapp av detta slag kan utgöra en utbildningsmässig
helhet. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionerna 1983/
84:2016 yrkande 43, 1983/84:2615 yrkande 1 d och 1983/84:2634 yrkande

16.

Som ett alternativ till mellanexamen föreslås i motion 1983/84:2615
(yrkande 1 e) kurser på 120 och 140 poäng i ett ämne, innefattande ett
omfattande uppsatsarbete. Sådana kurser anses kunna ge både ämnesfördjupning
och viss forskningserfarenhet.

Med hänvisning till vad som redovisats i det föregående om licentiatexamen
avstyrker utskottet motion 1983/84: 2615 yrkande 1 e.

1.4 Forskarutbildningens meritvärde

Meritutredningen (C 1983:01) har haft till uppgift att se över en del av de
principer som gäller för meritvärdering vid tillsättning av statligt reglerade
tjänster. I betänkandet (Ds C 1983:16) anförs att högskolan som sin primära
uppgift jämsides med forskning har att svara för utbildning av den
kvalificerade arbetskraft som samhället behöver. Forskarutbildningen syftar
således inte endast till att fylla högskolans efterfrågan på lärare och
forskare utan svarar även för samhällets behov av forskarutbildade inom
skilda sektorer.

Meritutredningen framhåller att uttalanden har gjorts i olika sammanhang
om att forskarutbildning bör ges ett ökat meritvärde vid tjänstetillsättning
och vid befordran. Den vetenskapliga utbildningen anses ge en
allmän metodskolning och träning i problemanalys, som är av värde för de
flesta arbetsuppgifter av kvalificerad art. En utbredd uppfattning är dock
samtidigt att det inte bör sättas högre behörighetskrav för en tjänst än vad
arbetsuppgifterna kräver.

Meritutredningen utgår från att meritvärdet av forskarutbildning i första
hand skall beaktas inom ramen för befordringsgrunden skicklighet. Utredningen
konstaterar att värdet av fullgjord forskarutbildning främst bestäms

UbU 1983/84:28

av om det för tjänsten uppställts behörighetsvillkor som innebär att viss
utbildning krävs (t. ex. för tjänst som gymnasielektor eller för flertalet
lärartjänster inom högskolan). Även om formella behörighetsvillkor inte
finns för en viss tjänst kan anställningsmyndigheten ange för tjänsten
önskvärda kvalifikationer, t. ex. forskarutbildning, om myndigheten så
finner lämpligt. Utredningen stryker vidare under att vid en skicklighetsbedömning
bör bl. a. relevant yrkeserfarenhet beaktas. Därvid sammanvägs
arbetsuppgifternas art, omfattning och kvalitet samt andra faktorer i en
helhetsbedömning. I det sammanhanget beaktas forskarutbildningen utifrån
de krav som ställs på tjänsternas innehavare. I skicklighetskriteriet
bör enligt meritutredningen de personliga egenskaperna särskilt uppmärksammas.
Det gäller enligt utredningen t. ex. kreativitet, mognad, analysförmåga,
ordningssinne och självständighet.

Beträffande fullgjord forskarutbildning som merit när det gäller förtjänst
föreslår utredningen att sådan utbildning skall tillgodoräknas med fyra år.
Detta bör enligt utredningen regleras genom en ändring i anställningsförordningen
(1965:601). Som motiv anges att tiden från antagning till forskarutbildning
till dess doktorsexamen avlagts kan sägas motsvara fyra års
heltidsarbete. Endast en liten del av forskarutbildningen omfattar rena
utbildningsavsnitt, medan huvuddelen av tiden ägnas åt självständiga
forskningsuppgifter.

Föredragande statsrådet anser att värdet av forskarutbildningsmeriter
vid tjänstetillsättning bör förstärkas och främst komma till uttryck vid
bedömning av den sökandes skicklighet (bil. 10 s. 12—13). Föredragande
statsrådet finnér det dock inte nödvändigt att i en särskild förordning
reglera värdet av vetenskaplig utbildning ur skicklighetssynpunkt för sådana
tjänster där vetenskaplig kompetens inte är ett behörighetsvillkor.
Han anser att det skall ankomma på statens arbetsgivarverk att informera
berörda myndigheter om betydelsen av forskning och meritvärdet av forskarutbildning
vid tillsättning av statligt reglerad tjänst när det gäller befordringsgrunden
skicklighet.

I fråga om värdet av forskarutbildning när det gäller befordringsgrunden
förtjänst ansluter sig föredragande statsrådet till meritutredningens uppfattning
att fullgjord forskarutbildning skall få tillgodoräknas med fyra år.

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande
statsrådet anfört om forskarutbildningens meritvärde.

Enligt motion 1983/84: 2595 (yrkande 4 i denna del) bör fullgjord forskarutbildning
vara ett behörighetskrav för vissa tjänster vid de "lärda” verken
- dvs. riksantikvarieämbetet, vissa museer, arkiv och bibliotek m.fl.
institutioner. I motion 1983/84:2634 (yrkande 9 i denna del) anses att
regeringen bör uppdra åt berörda myndigheter att inventera för vilka
tjänster doktorsexamen bör vara ett behörighetsvillkor.

Utskottet vill peka på att ett grundläggande kartläggningsarbete av antalet
högre statliga tjänster för vilka man tidigare krävt vetenskaplig kompetens
samt sådana för vilka motsvarande krav fortfarande gäller har gjorts i
betänkandet (SOU 1981:30) Forskarutbildningens meritvärde.

UbU 1983/84:28

Som redovisats i det föregående har föredragande statsrådet anslutit sig
till uppfattningen att man bör söka ge forskarutbildningen ett större meritvärde
än f. n. utan alltför många centrala behörighetsföreskrifter och anvisat
vägar för att åstadkomma en sådan högre värdering av avslutad forskarutbildning.
Den kanske viktigaste förutsättningen för att motivera dem
som gått igenom en grundläggande högskoleutbildning att fortsätta med
forskarutbildning är att det efter doktorsexamen finns arbetsuppgifter även
på arbetsmarknaden utanför högskolan där forskarutbildning värdesätts
och nyttiggörs. En förstärkning av forskarutbildningens meritvärde måste
anses vara till fördel från samhällets synpunkt. Den träning i metodiskt
tänkande, det analytiska arbetssätt och den kritiska skolning som en forskarutbildad
fått del av är värdefull för de flesta arbetsuppgifter av kvalificerad
art inom statlig eller statligt reglerad verksamhet.

Utskottet, som delar uppfattningen att värdet av forskarutbildning
främst bör komma till uttryck vid bedömning av den sökandes skicklighet
och att fullgjord forskarutbildning skall få tillgodoräknas med fyra år när
det gäller förtjänst, föreslår att riksdagen utan erinran lägger till handlingarna
vad föredragande statsrådet anfört om forskarutbildningens meritvärde
och avslår motionerna 1983/84:2595 yrkande 4 och 1983/84:2634
yrkande 9 i motsvarande delar. Det är en uppgift för statens arbetsgivarverk
att vidta de fortsatta informationsåtgärder som behövs.

Utskottet vill i sammanhanget även peka på att UHÄ den 12 december
1983 avgivit en rapport om forskarutbildningens meritvärde inom den
enskilda sektorn (bil. 5 s. 57-58). I rapporten föreslås att det i det fortsatta
arbetet med att stärka forskarutbildningens meritvärde för den enskilda
sektorn skall ägnas särskild uppmärksamhet åt tre huvudfrågor, nämligen

- Utvecklande av kurser och moment i forskarutbildningen med direkt
inriktning på projektarbete inom företag och industrier.

- Fortsatt förstärkning av högskolans organisation och arbetsformer för
forskningssamverkan med tyngdpunkt på att främja kontakterna med
mindre och medelstora företag och att bl. a. kanalisera också kortare
FoU-uppdrag till forskarstuderande och yngre forskare.

- Utvecklande av organisation och system för bättre s. k. nyttjarinformation
om forskning och forskningsresultat.

1 motion 1983/84:2634 (yrkande 9 i denna del) behandlas lektorstjänsteriw
i gymnasieskolan. Motionärerna anser att det finns skäl att utöka
antalet lektorstjänster i gymnasieskolan. Ämneskunnande och ett vetenskapligt
synsätt måste finnas i den grundläggande utbildningen. Det är
också viktigt att de lektorstjänster som finns i dag besätts med kompetenta
sökande i enlighet med de behörighetsbestämmelser som finns. Samma
uppfattning framförs i motion 1983/84:2595 yrkande 4 i denna del.

I betänkandet (SOU 1981:30) Forskarutbildningens meritvärde har påtalats
bl. a. det vanligt förekommande önskemålet från lokala fackliga orga -

UbU 1983/84:28

nisationer att lektorstjänster inte skall ledigkungöras, om det leder till att
en icke-ordinarie adjunkt sägs upp. I sitt yttrande över betänkandet har
skolöverstyrelsen (SÖ) pekat på att skolstyrelserna inte har någon författningsenlig
rätt att själva besluta att tjänsterna inte skall ledigkungöras.
Enligt SÖ:s mening bör man sträva efter att inrättade men inte tillsatta
lektorstjänster erhåller innehavare och att långtidsvikariat tillsätts i de fall
där den ordinarie innehavaren är ledig från tjänsten.

Med anledning av ett uttalande från riksdagen i frågan (UbU 1981/82:37,
rskr 1981/82:397) har regeringen den 10 mars 1983 utfärdat en förordning
med vissa föreskrifter om lektorstjänster i gymnasieskolan. Bl.a. skall
antalet lektorstjänster vara detsamma som redovisningsåret 1970/71, dvs.
ca 2900.

Forskarutbildade lärare bör enligt utskottets mening ses som en yiktig
resurs i skolan. Enligt SÖ:s föreskrifter den 18 april 1972 får långtidsvikariat
förekomma på ordinarie tjänst som lektor. Utskottet utgår därför från
att SÖ tillser att inte bara ordinarie lektorstjänster ledigkungörs utan också
långtidsvikariat på sådana tjänster i de fall den ordinarie innehavaren är
ledig från tjänsten. Genom sistnämnda åtgärd blir det möjligt att hålla
antalet forskarutbildade personer som är verksamma inom skolväsendet så
högt som möjligt, vilket utskottet bedömer som värdefullt för undervisningen
i skolan. Även i detta sammanhang vill utskottet peka på att
rekryteringen till forskarutbildningen främjas av att det finns tjänster på
arbetsmarknaden för vilka krävs forskarutbildning. Med hänvisning till
vad som anförts i frågan anser utskottet att riksdagen bör avslå motionerna
1983/84:2595 yrkande 4 och 1983/84: 2634 yrkande 9 i motsvarande delar.

Enligt motion 1983/84:2615 (yrkande 1 n) bör till slut frågan om meritvärde
för arbete med forskningsinformation belysas närmare av regeringen.

Utskottet har från utbildningsdepartementet inhämtat att frågan om
meritvärde för arbete med forskningsinformation kommer att belysas närmare
av regeringen i den aviserade propositionen om ny lärartjänstorganisation
för högskolan. Med hänvisning härtill avstyrks motion 1983/84:2615
yrkande 1 n.

1.5 Arbetsvillkoren för forskare inom högskolan

Arbetsvillkoren för forskare anges i propositionen (bil. 5 s. 19) som en
övergripande forskningspolitisk angelägenhet. Bland de faktorer som rör
forskarnas arbetsvillkor nämns forskningsadministrationen, forskningsmiljön
samt lokalfrågor.

1 propositionen anges i fråga om forskningsadministrationen att förhållandevis
mycket tid måste avsättas för utarbetande av anslagsframställningar
och anslagsansökningar.

UbU 1983/84:28

I tre motioner ställs yrkanden som berör forskningsorganens anslagsframställningar.

I motion 1983/84: 514 (yrkande 8) anförs att den tidigare ordningen enligt
vilken anslagsframställning avgavs direkt till UHÄ av fakultetsnämnderna,
ej som nu av högskolestyrelserna, var väsentligt bättre och därför bör
återinföras. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

1 samband med behandlingen av propositionen om vissa högskoleorganisatoriska
frågor (prop. 1983/84:52, UbU 1983/84: 10) konstaterade utskottet
att högskolestyrelsen har det fulla ansvaret för högskoleenhetens budget
och att detta sammanhållande ansvar bör markeras genom att styrelsen
avger anslagsframställning. De förslag till anslagsframställning som fakultets-
och sektionsnämnder och motsvarande organ avger till styrelsen skall
dock alltid bifogas högskolestyrelsens anslagsframställning till UHÄ. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1983/84:514 yrkande 8.

Enligt motion 1983/84:2615 (yrkande 1 h) får en genomsnittlig universitetsinstitution
f. n. medel från minst fyra olika anslag. En anslagsordning
som om möjligt ger institutionerna en samlad basresurs bör eftersträvas.
Detta bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.

Som tidigare redovisats har frågor om högskolans organisation behandlats
under innevarande riksmöte. Regeringens förslag, som då fick riksdagens
godkännande, syftade bl.a. till att universitetsinstitutionernas situation
skulle förbättras genom förenkling av den beslutsorganisation som de
har direkt kontakt med. Enligt vad som framgår av proposition 1983/
84: 107 (s. 20) avser chefen för utbildningsdepartementet att i annat sammanhang
återkomma till frågan om möjligheterna att förenkla formerna för
anslagsframställning för högskolans forskning och forskarutbildning. Med
hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion 1983/84:2615
yrkande 1 h.

I propositionen (bil. 5 s. 42) föreslås att rådsorganisationens planering
skall underlättas genom att den skall få utgå ifrån att anslagen till dess
organ skall uppräknas med 4% för vart och ett av budgetåren 1985/86 och
1986/87.

I motion 1983/84:2634 (yrkande 5) tillstyrker motionärerna regeringens
förslag om treåriga medelsramar för forskningsråden och yrkar att fleråriga
planeringsramar skall införas även för utbildning och forskning inom högskolan.
Anslagsframställning för grundutbildning och forsknings- och forskarutbildning
bör omfatta detaljerade äskanden för de tre närmaste åren
samt en översiktlig plan för de därpå följande två åren. Anslagsframställning
skall lämnas vart tredje år. Den nya ordningen bör kunna tillämpas
fr. o. m. budgetåret 1985/86.

Utskottet anser att det skulle vara önskvärt med en mera långsiktig
planering av forskningsverksamheten vid universiteten och de berörda
högskolorna i likhet med vad som i proposition 1983/84:107 föreslås för

UbU 1983/84:28

forskningsrådsorganisationen. Utskottet delar därmed en uppfattning som
kommit till uttryck både i proposition 1983/84:107 och motion 1983/
84:2634. Utskottet anser dock att frågan fordrar ytterligare utredning. Den
i motionen aktualiserade ändringen av anslagssystemet bör därför inte nu
genomföras. Utskottet avstyrker därför motion 1983/84:2634 yrkande 5.

Om forskningsmiljön anges i propositionen att det framför allt inom det
samhällsvetenskapliga och humanistiska området tycks gälla att många
institutioner är för små för att kunna erbjuda en aktiv och stimulerande
miljö för forskning. Ansvaret för institutionsindelningen ligger dock på
högskolestyrelserna. Dessa bör aktivt undersöka möjligheterna att organisera
arbetsenheter av sådan storlek att kraven på god forskningsmiljö
tillgodoses.

I motion 1983/84: 2623 hävdas att institutionernas hierarkiska uppbyggnad
har skadliga effekter på forskningen. Institutionerna bör organiseras så
att ingen enskild person har en dominerande position. Institutionen bör
ledas av ett forskarlag där alla är likställda och har ett gemensamt ansvar
för den forskning som skall bedrivas. Detta bör riksdagen med ändring i
proposition 1983/84:107 i berörda delar anta som riktlinje för forskningspolitiken.

Utskottet konstaterar att organisationen för utbildning och forskning
inom institutioner eller andra arbetsenheter inom högskolan regleras genom
högskolelagen och högskoleförordningen. Enligt 15 kap. i nämnda
förordning leds institution av en styrelse bestående av en prefekt samt
företrädare för studerande och anställda.

Utskottet anser inte att det finns skäl att förorda en ändring av gällande
demokratiska beslutsformer på institutionerna och avstyrker därför motion
1983/84: 2623 i denna del.

Enligt motion 1983/84:2016 (yrkande 32) bör riksdagen begära förslag
från regeringen till förändrad tjänsteorganisation för högskolan. I motion
1983/84:2634 (yrkande 15) anförs att regeringen i proposition 1983/84: 107
har stora ambitioner i fråga om högskolans forskning. Sektorsorganen
förutsätts t.ex. utnyttja högskolan för långsiktig kompetensuppbyggnad.
Ett intensivare samarbete mellan näringsliv och högskola skall uppmuntras.
Förutsättningarna för att uppfylla detta önskemål förblir enligt motionärerna
små om inte en ny tjänsteorganisation genomförs. Det förslag som
lärartjänstutredningen (LÄTU) lämnade i sitt betänkande (SOU 1980:3)
Lärare i högskolan innebär bl. a. att dagens konstlade uppdelning mellan
undervisningstjänster och forskartjänster avskaffas. Om förslaget genomförs
skulle alla kompetenta lärare - i likhet med vad som gäller i de flesta
andra västeuropeiska länder - få möjlighet att forska inom tjänsten. Riksdagen
bör begära förslag från regeringen till förändrad tjänsteorganisation
för högskolan enligt LÄTU och i sådan tid att nya regler kan träda i kraft
fr. o. m. den 1 juli 1985.

UbU 1983/84:28

Utbildningsministern har i svar på fråga 1982/83:307 klargjort att hon
anser en reformering av tjänsteorganisationen för lärarna inom högskolan
synnerligen angelägen, inte minst i perspektivet av att de närmaste årens
ekonomiska läge kommer att ställa stora krav på ett smidigt och effektivt
utnyttjande av högskolans samlade personalresurser.

Utskottet delar utbildningsministerns uppfattning om angelägenheten av
en reformering av tjänsteorganisationen för lärarna inom högskolan. Utskottet
har erfarit att en proposition i ärendet kommer att läggas fram för
riksdagen under hösten 1984. Utskottet anser därför att riksdagen bör
avslå motionerna 1983/84:2016 yrkande 32 och 1983/84:2634 yrkande 15.

Enligt motion 1983/84:2595 (yrkande 2) är i dag löneskillnaderna mellan
svenska forskare relativt obetydliga. Oavsett forskningsaktivitet eller andra
skillnader i arbetsbörda är lönen för t. ex. olika professorer i huvudsak
densamma. Därtill kommer att forskarlönerna i Sverige är låga, såväl
internationellt som jämfört med likvärdiga arbetsuppgifter inom näringslivet.
Dessa förhållanden, som under lång tid varit föremål för uppmärksamhet
och debatt, innebär att det många gånger är svårt för högskolan att
rekrytera kvalificerade personer till högre forskartjänster.

Enligt tjänsteförteckningsavtal för undervisningsområdet avdelning B, 2
kap. 4 § får universitet och högskolor disponera visst antal särskilda löneplanstillägg
till lärare som har kvalificerad teknisk-industriell erfarenhet
vid teknisk fakultet. Meritutredningen (C 1983:01) har under forskningsavsnittet
i sitt tidigare nämnda betänkande berört utvecklingen av forskarlönen
i jämförelse med dels inhemska löner för andra tjänstekategorier
inom såväl den statliga som den privata sektorn, dels motsvarande förmåner
för forskare i andra industriländer. Utredningen konstaterar (s. 218—
219) att löneförmåner och andra förmåner knutna till forskartjänster inom
den svenska högskolan är föga konkurrenskraftiga. Denna fråga är dock
reglerad i kollektivavtal och omfattas därför inte av utredningens förslag.

Utskottet, som utgår från att statens arbetsgivarverk och berörda personalorganisationer
uppmärksammar den i motionen aktualiserade frågan
och söker finna lösningar till gagn för forskningen och det svenska högskoleväsendet,
föreslår att riksdagen avslår motion 1983/84:2595 yrkande 2.

Brist på ändamålsenliga lokaler anges i propositionen (s. 20) som ett
stort problem för många universitet och högskolor. Det framhålls dock att
sammanlagt ca 400 milj. kr. anslagits av medel för sysselsättningsfrämjande
åtgärder under innevarande budgetår till lokaler för forskning och
utbildning. I ett lokalkostnadsprojekt har en översiktlig kartläggning av
befintliga lokaler genomförts med syfte att skapa underlag för att fa bl. a.
lokalresurserna närmare integrerade i högskolornas ekonomiska planering.

3 Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 28

UbU 1983/84:28

1.6 Samspelet mellan sektorsforskning och grundläggande forskning inom
högskolan

Begreppet sektorsforskning används i proposition 1983/84: 107 för sådan
statligt finansierad forskning som motiveras utifrån en viss samhällssektors
eller beställares behov av kunskap för att främja vissa ändamål och
som Finansieras av sektorn eller beställaren, dvs. inte via högskoleanslagen.

1 inledningen av proposition 1983/84: 107 (s. 13-15) redovisas att de
sektorer som byggt upp sin forskning under de senaste decennierna inte
fått en sådan anknytning till högskolesystemet som tidigare etablerade
områden har. Som exempel nämns den sociala forskningen, byggnadsforskningen,
arbetslivsforskningen och energiforskningen vilka alla disponerar
jämförelsevis stora resurser. Forskningen har inom dessa sektorer
byggts upp som en projektorganisation med kortsiktiga anslag utan en
samtidig utbyggnad av en långsiktig kunskapsbas med tillhörande forskartjänster
och forskarutbildning inom högskolans ram. De anslagsbeviljande
sektorsforskningsorganen har hållit resurserna rörliga för hårt tidsbegränsade
projekt och inte i någon större utsträckning kunnat binda resurser i
mera långsiktiga forskningsprogram.

Samtidigt som sektorsforskningen expanderat har anslagen till högskolans
basorganisation i stort sett hållits på oförändrad nivå. Inom särskilt de
tekniska och naturvetenskapliga områdena finansieras en stor del av forskningen
vid högskoleinstitutionerna med externa medel frän sektorsorgan
m.fl. Det finns enligt föredragande statsrådet institutioner där det nästan
enbart bedrivs uppdragsforskning med anslag som söks och beviljas för ett
år i taget. Ett särskilt problem är att vissa uppdrag mera har karaktären av
utredning och informationssammanställning än forskning.

Enligt föredragande statsrådet är det nödvändigt att utveckla olika samhällssektorer
genom att öka kunskaper och kompetens, och det är en
fördel om detta sker i nära kontakt med avnämarna. Samtidigt som man
slår vakt om denna princip måste emellertid formerna för sektorsforskningen
utvecklas för att åstadkomma tillräcklig, långsiktig kunskaps- och
kompetensuppbyggnad. Det är därför en ytterst angelägen uppgift att
stärka såväl den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden för resp. sektor som
den grundläggande forskningen som Finansieras via fakultetsanslag och
forskningsråd med ansvar för grundforskning.

Statsrådet ger exempel på sektorsorgan som på olika sätt medverkat till
en långsiktig kunskapsuppbyggnad, men konstaterar samtidigt att andra
inte tagit ansvar för detta. 1 propositionen föreslås åtgärder som innebär att
den grundläggande forskningen förstärks i relation till den mera kortsiktigt
inriktade forskningen. Statsrådet avser vidare att inleda överläggningar
med berörda organ för att förvissa sig om att de i tillräcklig utsträckning
beaktar sitt ansvar för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden.

UbU 1983/84:28

I ett antal motioner tas upp problemen med sektorsforskningens dominans
på vissa områden och behovet av en bättre balans mellan den av
sektorsorganen finansierade forskningen och den grundläggande forskning
som finansieras via fakultetsanslag och forskningsrådsanslag.

Enligt motion 1983/84:2595 (yrkande 10) och 1983/84:2634 (yrkande 1)
bör en översyn av frågorna kring sektorsforskningen göras som skall syfta
till att successivt föra över forskningsmedel från sektorsanslagen till högskole-
och forskningsrådsanslagen. I motion 1983/84:2634 (yrkande 3)
krävs dessutom att regeringen lämnar riksdagen en plan över hur de
statliga organ som administrerar sektorsforskning skall avvecklas. Enligt
motionen (yrkande 4) bör myndigheter i stället direkt kunna anlita högskoleforskare
när de behöver få forskning utförd att lägga till grund för
konkreta beslut. Även i motion 1983/84:2615 (yrkande 1 f) krävs en översyn
av den statliga forskningsorganisationen. Motionärerna anser att det
finns ett alltför stort antal myndigheter som beviljar medel till forskning
och att en förenkling måste eftersträvas där tyngdpunkten mera läggs på
högskolan och forskningsråden. En mera speciell fråga tas också upp i
denna motion (yrkande 1 o). Enligt motionen skall vissa angivna statliga
fonder vid sin medelstilldelning till forskning satsa mera på grundforskning.
Enligt motion 1983/84:2623 (i denna del) bör riksdagen anta riktlinjer
för forskningspolitiken som bl. a. innebär att högskolan får tillräckliga
resurser för att göra den mera oberoende, och därmed mindre styrd, av
andra forskningsstödjande myndigheter. Högskolan skall också ges medel
i sådan omfattning att den kan ta initiativ till forskning som kan påvisa
alternativa lösningar på problem inom olika myndigheters område.

Utskottet delar den inställning som uttrycks i propositionen om behovet
av att förstärka den grundläggande och långsiktiga forskningen i relation
till den kortsiktigt inriktade sektorsforskningen.

Olika metoder kan användas för att åstadkomma detta. Ett sätt är att öka
de resurser som går direkt till högskolan och forskningsråden som ansvarar
för grundforskningen. Denna metod har utnyttjats i propositionen då huvuddelen
av de nytillkommande resurserna anvisas till grundläggande
forskning inom utbildnings- och jordbruksdepartementens område. Därutöver
får högskolan en större kompensation för kostnadsökningar än sektorsorganen.
Utskottet vill dessutom erinra om att riksdagen under riksmötet
1982/83 beslutade om ett tillskott till grundläggande forskning om ca
140 milj. kr. för budgetåret 1983/84 (jfr prop. s. 14).

En minskning av sektorsorganens medel för att möjliggöra ökade satsningar
på grundforskning har också anvisats som en metod att förändra
balansen i önskvärd riktning.

Vidare har diskuterats olika åtgärder för att få sektorsorganen att i högre
grad ta ett ansvar för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom resp.
område.

I propositionen redovisas dels pågående verksamhet av långsiktig karak -

UbU 1983/84:28

tär inom olika sektorsorgan, dels förslag som innebär att dessa insatser
ökas.

Inom energiforskningen föreslås, trots åtstramningen, en ökning av insatserna
för långsiktig och grundläggande energiforskning.

För STU:s del ökar omfattningen av kunskapsutvecklingsprogrammet.
Samtidigt inrättas en ”teknisk forskningsrådsfunktion” inom STU:s ram.

Statens råd för byggnadsforskning har nyligen omorganiserats för att
bl. a. möjliggöra sammanhållna, långsiktiga program i samverkan med
högskoleinstitutionerna. Föredragande statsrådet understryker starkt betydelsen
av den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden.

Delegationen för social forskning har inlett ett arbete med att utlysa
forskartjänster för att bygga upp kompetens inom vissa områden. Insatserna
härför avses öka under de närmaste åren.

Inom transportforskningsområdet föreslås en omorganisation som hl.a.
syftar till att möjliggöra långsiktiga sammanhållna program. Dessutom
föreslås en viss resursförstärkning för långsiktig kunskapsuppbyggnad.

Även beträffande miljövårdsforskning och arbetarskyddsforskning understryker
föredragande statsrådet betydelsen av långsiktig kunskapsuppbyggnad.

En komplikation när generella åtgärder diskuteras är att sektorsorganen
är av så olika karaktär och, storlek. Dessutom omfattar den verksamhet
som betecknas som sektoriell forskning betydande inslag av utvecklingsoch
utredningsarbete. Sådan verksamhet bör enligt utskottets mening
framför allt bedrivas inom berörda myndigheter i nära kontakt med högskoleforskare
snarare än inom högskolan.

Utskottet ser med tillfredsställelse att regeringen nu föreslår åtgärder
som stärker grundforskningen i relation till kortsiktig sektorsforskning.

Utskottet finner, mot den bakgrund som här redovisats, att riksdagen
inte bör föregripa det pågående arbetet och de förslag till åtgärder som kan
bli aktuella i samband med nästa forskningspolitiska proposition. Riksdagen
bör därför avslå motionerna 1983/84:2595 yrkande 10, 1983/84:2615
yrkandena 1 f och 1 o, 1983/84:2623 i denna del samt 1983/84:2634 yrkandena
1, 3 och 4.

1.7 Samverkan mellan näringslivet och statlig forskningsverksamhet

Enligt propositionen (s. 20-23) är ett genomgående drag i svensk industris
utveckling att den blir alltmer kunskapsintensiv. Under perioden fram
till sekelskiftet kommer landets industriella struktur att undergå stora
förändringar. En kvalitativt sett ny industri blir följden bl. a. av den explosiva
utvecklingen inom bioteknik, mikroelektronik, informationsteknik,
fiberoptik, materialteknik, värmeteknik och verkstadsteknik. Denna utveckling
är enligt föredragande statsrådets mening ofrånkomlig om industrin
skall kunna behålla sin ställning i internationell konkurrens. Kunskap

UbU 1983/84: 28

är på väg att bli den dominerande konkurrensfaktorn och en långsiktig
kunskapsuppbyggnad behövs inom de nämnda områdena.

I propositionen redovisas de olika former för samarbete mellan högskoleforskningen
och företagens utvecklingsarbete som växt fram. Där nämns
stiftelser, forskningsinstitut, tjänster som adjungerad professor, uppdragsforskning,
verksamhet med kontaktforskare samt s. k. forskarbyar i anslutning
till högskolan. Föredragande statsrådet nämner den oro som uttryckts
i den svenska debatten för att de tekniska högskolorna skulle förvandlas
till konsultföretag där kortsiktig uppdragsverksamhet dominerar på ett
sådant sätt att den långsiktiga, grundläggande forskningen och utbildningen
drabbas negativt.

Samverkan mellan den forskning som finansieras med statliga medel och
bedrivs vid högskolor eller andra organ och näringslivet är av otvivelaktigt
värde för samhället. Samtidigt är det emellertid nödvändigt att formerna
och villkoren för samverkan väljs så att negativa effekter på högskolans
centrala och långsiktiga uppgifter undviks. Föredragande statsrådet är
övertygad om att det inom industrin finns en stark medvetenhet om grundforskningens
betydelse för industrins långsiktiga förnyelse. Överläggningar
planeras med företrädare för näringslivet om en utökad samverkan
framför allt att när det gäller den grundläggande forskningen och den
därmed sammanhängande forskarutbildningen. Vidare skall de samverkansformer
som byggts upp utvärderas inför nästa forskningspolitiska
proposition. I sammanhanget tas också upp frågan om de enskilda forskarnas
industriuppdrag. Ett förslag till ändring i högskolelagen och högskoleförordningen
i syfte att vidga forskarnas rätt till samarbete med näringslivet
och samhällslivet i övrigt remissbehandlas f. n. varför något förslag inte
föreligger i den nu aktuella propositionen.

I propositionens bilaga 5 (s. 30) redovisas att Chalmers tekniska högskola
(CTH) anhållit om att regeringen inrättar en stiftelse för teknisk och
industriell utveckling. Föredragande statsrådet erinrar om att en särorganisation
i form av stiftelse, enligt den tidigare forskningspropositionen 1981/
82: 106, borde utnyttjas endast om alldeles särskilda förhållanden motiverar
det. Föredragande statsrådet delar dock CTH:s uppfattning att en
stiftelse bör inrättas för de av CTF1 angivna ändamålen och avser att
återkomma till regeringen i frågan.

Enligt motion 1983/84:2623 (delvis) måste staten ta på sig det fulla
ansvaret för att bygga upp och upprätthålla en kvantitativt och kvalitativt
hög forskningspotential inom högskolan. Ingen sammanblandning bör ske
mellan högskolans forskning och privatekonomiska intressen. Det bör
också vara oförenligt att inneha och upprätthålla en forskartjänst inom
högskolan och samtidigt arbeta för det privata näringslivet. Uppdragsforskning
bör endast utföras om uppdraget innebär att forskningen i landet
förs framåt och att det är av allmänt intresse att uppdraget utförs. Forskningen
inom högskolan måste i samhällets intresse vara ett korrektiv till
den forskning som bedrivs av näringslivet.

UbU 1983/84:28

I motion 1983/84:2634 tas upp den samverkan mellan högskolan samt
näringslivet och samhällslivet i övrigt som sker i form av stiftelser. Motionärerna
erinrar om att denna samverkansform skall användas endast om
speciella förhållanden motiverar det. De anför att en rad nya stiftelser
inrättats av olika huvudmän under de senaste åren. De hemställer (yrkande
20) att regeringen senast i budgetpropositionen för budgetåret 1985/86
redovisar samtliga förefintliga forskningsstiftelser av det slag som berörs i
motionen. Samtidigt bör regeringen redovisa de särskilda förhållanden
som motiverat inrättandet av resp. stiftelse. Motionärerna har dock inget
att erinra mot att den av CTH föreslagna stiftelsen inrättas.

Utskottet instämmer med vad som anförs i propositionen om betydelsen
av samverkan mellan högskolans forskning och det svenska näringslivet.
Högskolan bör utöver sin uppgift att utföra den inomvetenskapligt motiverade
forskningen även i viss mån vara utförande organ i vad gäller t. ex.
långsiktig kunskapsuppbyggnad för bl. a. industrins behov och även i vad
gäller mera kortsiktiga behov av industriell forskning. Det är emellertid
oavvisligen nödvändigt att formerna och villkoren för samverkan väljs så
att negativa effekter på högskolans centrala och långsiktiga uppgifter beträffande
bl. a. den inomvetenskapligt motiverade forskningen undviks. Då
det gäller den speciella frågan om högskoleforskares bisysslor noterar
utskottet att ett förslag utarbetats vilket f. n. remissbehandlas. Mot bakgrund
av det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1983/
84:2623 i nu aktuell del.

Som utskottet nyss redovisat skall en utvärdering av de hittillsvarande
samverkansformerna göras. Resultatet skall behandlas i nästa forskningspolitiska
proposition, som avses läggas fram våren 1987. Utskottet förutsätter
att denna utvärdering även innefattar en kartläggning av t. ex. de
olika stiftelser för forskningssamverkan som inrättats. Med det anförda
hemställer utskottet att riksdagen avslår yrkande 20 i motion 1983/84:2634.

1.8 Kostnadstäckning och kostnadsfördelning vid externt finansierad forskning Forskning

inom högskolan finansieras dels direkt via statsbudgeten med
anslag till fakulteterna och några ytterligare anslag avseende högskoleforskningen,
dels med medel från externa finansiärer. Dessa externa finansiärer
kan vara statliga eller icke-statliga. Till de statliga hör forskningsråd
samt övriga myndigheter som har till uppgift att i större eller mindre grad
främja och stödja forskning.

Med fakultetsanslag (motsvarande) skall högskoleenheterna inte bara
bekosta de direkta kostnaderna för forskning såsom löner till forskare och
andra sysselsatta med forskningsprojekt, material m. m. utan även de
indirekta kostnaderna för bibliotek, institutionsadministration, högskoleförvaltning
och övriga gemensamma funktioner vid högskoleenheten samt

UbU 1983/84: 28

kostnader för lönehöjningar, ålderstilläggsklasser, vikarier, personalplanering
och personalomsorg samt kostnader förenade med arbetsgivaransvar,
t. ex. regler om anställningstrygghet. Lokaler finansieras i huvudsak via ett
särskilt anslag Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna.

Sedan år 1969 och t.o.m. budgetåret 1982/83 har varje år föreskrivits i
regleringsbrev att ersättningen för externt Finansierad forskning skall täcka
alla kostnader för verksamheten, dvs. både direkta och indirekta kostnader.
Möjligheter har funnits för högskolestyrelserna att sätta ned ersättningen.
Bestämmelserna har inte avsett forskning bekostad av forskningsråd
eller med gåvo- och donationsmedel. I den mån högskoleenheterna inte
har tagit ut ersättning för full kostnadstäckning av de externa finansiärerna
har kostnaderna för t. ex. gemensamma funktioner såsom bibliotek och
administration samt för vikarier, lönehöjningar m.m. belastat högskolans
egna medel. Dessa har således fått lov att användas till indirekta kostnader
för både den genom högskoleanslag finansierade forskningen och i viss
utsträckning den externfinansierade forskningen.

Vid riksmötet 1981/82 godkände en enhällig riksdag (prop. 1981/82:106,
UbU 1981/82:37 s. 38-39, rskr 1981/82:397) följande principer för kostnadstäckning
och kostnadsfördelning vid uppdragsverksamhet, dvs. vid
externt finansierad forskning. Vid sådan forskning skall för varje projekt
göras en kostnadskalkyl med alla kostnader, såväl direkta som indirekta.
Högskolemyndigheterna bestämmer kostnadsfördelningen mellan den externa
intressenten och högskolan och väger därvid in högskolans utbyte av
projektet. Vid samfinansiering med forskningsråd eller STU bör högskoleenheterna
kunna svara för en något större del av projektet än som annars
skulle vara motiverat. Direkta anslag från forskningsråden och STU samt
gåvo- och donationsmedel i strikt bemärkelse skall t. v. inte behöva tas i
anspråk för ersättning för befintliga lokaler vid högskoleenheterna.

I enlighet med de av riksdagen år 1982 godtagna riktlinjerna har regeringen
utfärdat en förordning den 22 december 1982. Förordningen ändrades
den 5 maj 1983.

I propositionen (bil. 5 s. 28—29) anmäls att UHÄ fått i uppdrag att
redovisa de kostnader som är förknippade med externt finansierad forskning
och att detta uppdrag ännu inte redovisats. UHÄ har i skrivelse den
21 november 1983 till regeringen föreslagit att avgiften på forskning finansierad
av forskningsråd skall höjas något samtidigt som forskningsråden
får kompensation för detta. Vidare anser UHÄ att de bestämmelser som
gäller forskning finansierad av forskningsråd bör kunna tillämpas även
beträffande forskningsrådsliknande medelstilldelning (forskningsbidrag)
från andra statliga eller privata bidragsgivare eller när det är fråga om
gåvo- eller donationsmedel. Enligt UHÄ:s uppfattning bör principen om
full kostnadstäckning även fortsättningsvis gälla när det är fråga om annan
sektorsforskning eller uppdragsforskning, såvida inte särskilda skäl motiverar
nedsättning. Föredragande statsrådet har inte funnit det möjligt att ta

UbU 1983/84:28

ställning till UHÄ:s justeringsförslag innan redovisningen av uppdraget
skett. Därför förutsätts att de av regeringen år 1982 och år 1983 meddelade
bestämmelserna skall gälla även budgetåret 1984/85.

I propositionerna 1983/84:100 (bil. 10 s. 198) och 1983/84:107 (bil. 5 s. 28)
anför föredragande statsrådet att inkomsterna under anslaget Lokalkostnader
m. m. vid högskoleenheterna förväntas öka med 25 milj. kr. till 40
milj. kr. förbudgetåret 1984/85.

Enligt motion 1983/84:2615 (yrkande 1 g) bör riksdagen begära att en
översyn görs särskilt med hänsyn till nivån på de avgifter som tas för
administration m.m. Även i motion 1983/84:1241, väckt under allmänna
motionstiden i år, begärs en översyn. Motionärerna anser att ytterligare
medel bör tillföras högskolan via statsbudgeten för att täcka de förvaltningskostnader
m. m. som förorsakas av externt finansierad forskning. I
motion 1983/84:446, likaledes väckt under allmänna motionstiden, hemställs
att riksdagen enligt 8 kap. 12 § regeringsformen skall begära att de
bestämmelser som utfärdats om avgifter på externt finansierad forskning,
sedan riksdagen beslöt om principerna år 1982, skall underställas riksdagen
för prövning i vad särskilt gäller externt finansierad forskning inom det
medicinska området. I motion 1983/84:2627 (yrkande 1) hemställs att riksdagen
skall ge regeringen till känna att avgifter för gemensamma ändamål
vid externt finansierad forskning helt skall täcka alla kostnader när det
gäller icke-statliga finansiärer och att statliga uppdragsgivare skall betala
ett påslag om 3%. Högskoleenheterna skall inte ha möjlighet att minska
avgifterna för de icke-statliga finansiärerna.

Högskoleenheterna har tidigare stått för en relativt stor del av de indirekta
kostnaderna för externfinansierad forskning. I ett ekonomiskt mera
ansträngt läge kan högskoleenheterna få svårare att med hjälp av högskoleanslagen
finansiera inte bara indirekta kostnader som härrör från forskning
finansierad genom fakultetsanslag utan även sådana indirekta kostnader
som hänför sig till externfinansierad verksamhet.

Eftersom UHÄ f. n. arbetar med en översyn av de kostnader som är
förknippade med externt finansierad forskning och då detta uppdrag avses
bli redovisat under innevarande budgetår anser utskottet att någon ytterligare
översyn inte behöver begäras nu. Inte heller bör riksdagen nu begära
att utfärdade bestämmelser underställs riksdagen för prövning eller ändring.
UHÄ:s redovisning av utredningsuppdraget och förslag till justering
av nuvarande regler samt de ställningstaganden från regeringens sida detta
leder till bör inte föregripas. Med hänvisning till det anförda och då
utskottet förutsätter att riksdagen får ta ställning till eventuella förändringar
i förhållande till riksdagsbeslutet år 1982 bör riksdagen avslå motionerna
1983/84:446, 1983/84:1241, 1983/84:2615 yrkande 1 g och 1983/84:2627
yrkande 1.

I motion 1983/84: 2312 tas en mera speciell ersättningsfråga upp. Motionärerna
anser att lokalkostnadsersättningen vid externt finansierad medi -

UbU 1983/84:28

cinsk forskning som bedrivs vid undervisningssjukhus skall gå till sjukvårdshuvudmannen
och inte till anslaget Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna.

Utskottet har inhämtat att ett nytt avtal om ersättning till sjukvårdshuvudmännen
för läkarutbildning och medicinsk forskning slutits den 26 april

1984. 1 en kommentar till detta avtal har tagits in att avtalet inte omfattar
uppdragsforskning eller klinisk prövning beställd av icke-statlig intressent.
Enligt avtalet har högskolan och landstingen samråd sskyldighet om tilllämpningen
av avtalet, bl. a. om hur ekonomiska och andra resurser av
gemensamt intresse skall utnyttjas. Mot denna bakgrund anser utskottet
att riksdagen inte bör göra något uttalande om vem som skall tillföras
ersättningen från uppdragsgivaren för lokalkostnader. Riksdagen bör avslå
motion 1983/84:2312.

1.9 Högskolans kontaktorganisation, nyttjarinformation om forskning,
mindre högskoleenheters kontakt med forskning m. m.

Högskolelagen (6 §) föreskriver att till verksamheten inom högskolan
skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete. Kännedom
skall också spridas om vilka erfarenheter och kunskaper som har
vunnits och om hur dessa erfarenheter och kunskaper skall kunna tillämpas.

I propositionen (bil. 5 s. 30—32) redovisas att UHÄ fått i uppdrag att
samordna en systematisk utvecklings- och försöksverksamhet avseende
dels högskolans kontaktorganisation, dels organisation och former för
spridande av information om forskning och forskningsresultat.

UHÄ har koncentrerat sig på den del av uppdraget som avser försöksverksamhet
med högskolans kontaktorganisation. Denna organisation har
många skiftande former och UHÄ anser att någon enhetlig lösning inte bör
eftersträvas. Föredragande statsrådet anser att en välutvecklad organisation
för högskolans kontakter med det omgivande samhället är angelägen
och att det bör finnas olika lösningar för dess utformning. Arbetet med att
utveckla kontaktformerna bör därför fortsätta. Under anslaget Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål beräknas 980000 kr. för högskolans
kontaktorganisation varav 530000 kr. avser UHÄ:s fortsatta utvecklingsarbete
och 450000 kr. sådana särskilda förundersökningar som hittills
bekostats av styrelsen för teknisk utveckling (STU).

I propositionen (bil. 5 s. 35-38) redovisas vidare att FRN haft i uppdrag
att tillsammans med UHÄ undersöka vilka behov av nyttjarinformation
om forskning som inte är tillgodosedda samt lämna förslag till hur de
problem som kan vara förknippade med ökad nyttjarinformation skall

lösas.

FRN har redovisat sitt uppdrag beträffande nyttjarinformation i två
rapporter (FRN-rapport 1981:44 och 1983:9). Riktlinjerna i den senare

UbU 1983/84:28

rapporten kan enligt föredragande statsrådets mening vara vägledande för
högskoleenheterna vid deras utveckling av olika former för nyttjarinformation.
FRN, som har ansvaret för allmän forskningsinformation och som
disponerar särskilda medel för detta, bör enligt statsrådet även ha det
övergripande ansvaret för verksamheten med nyttjarinformation. Under
anslaget Forskningsrådsnämnden beräknas sammanlagt 9896000 kr. för
forskningsinformation.

Olika frågor som rör högskolans kontakt- och informationsverksamhet
tas upp i två motioner som behandlas i detta avsnitt av betänkandet.
Ytterligare en motion, som rör energisekreterarverksamheten, behandlar
utskottet i det följande under punkt 11 Tekniska fakulteterna.

Enligt motion 1983/84:2615 (yrkande 1 m) bör en översyn göras för att
utveckla och förbättra informationen om forskningsresultat och om hur de
skall nyttiggöras. Bl. a. bör de mindre högskolornas roll belysas.

FRN har i samarbete med dels UHÄ, dels delegationen för vetenskaplig
och teknisk informationsförsörjning (DFI) redovisat ett uppdrag som rör
utveckling av nyttjarinformationen. Någon ytterligare översyn av detta
slag är enligt utskottets mening därför f. n. inte nödvändig. Utskottet
förutsätter att högskoleenheterna ytterligare utvecklar kontaktverksamheten
och att resultaten av UHÄ:s och FRN:s arbete därvid kommer till
användning. Utskottet har inte något att erinra mot att FRN får ett övergripande
ansvar för både allmän forskningsinformation och nyttjarinformation
i enlighet med vad föredragande statsrådet förordar. Verksamheten
med nyttjarinformation är av stor betydelse bl. a. för de myndigheter som
inte har egna resurser till forskning och forskningsstöd och för näringslivet.
Utskottet föreslår att riksdagen med det anförda avslår yrkande 1 m i
motion 1983/84:2615.

Enligt motion 1983/84:1095 (yrkandena 1 i denna del och 2) skall riksdagen
ge regeringen till känna vikten av forskningssamverkan i Malmöhus
län och av att viss forsknings- och utvecklingsverksamhet vid universitetet
i Lund utlokaliseras till i motionen angivna orter. I motion 1983/84:2502
yrkas att riksdagen skall ge regeringen till känna att högskolorna i Stockholm
bör utveckla sitt informationsutbyte med näringslivet i Stockholmsregionen.

Utskottet erinrar om att statligt stöd givits till utveckling av högskolans
kontakter med det omgivande samhället inkl. näringslivet och att UHÄ
och FRN i olika utredningar funnit att ett stort antal samverkansformer nu
finns. UHÄ skall enligt propositionen fortsätta arbetet med att utveckla
organisationsformerna för kontaktverksamheten. FRN får dessutom ansvaret
för nyttjarinformationen och dess utveckling. Det ankommer på
resp. högskola att med utnyttjande av de medel som anvisas utveckla sina
egna kontakt- och informationsformer. Utskottet anser att sådan verksamhet
har ett stort värde. Riksdagen bör dock inte uttala sig om hur någon
enskild del av verksamheten skall utformas eller inriktas. Därför bör

UbU 1983/84:28

riksdagen avslå motionerna 1983/84:1095 yrkandena 1 i denna del och 2
och 1983/84: 2502.

Enligt propositionen (bil. 5 s. 32-35) är det angeläget att ta till vara den
kompetens för forsknings- och utvecklingsarbete som finns vid högskolor
utan egna fasta forskningsresurser. Föredragande statsrådet erinrar om att
fakultetsnämnderna har ett samlat ansvar för att främja forskning och
forskarutbildning inom hela högskoleregionen samt att de avsevärda resurser
som f. n. disponeras för att finansiera universitetslektorers m.fl.
tjänstledighet för forskning även kommer berörda mindre högskolor och
deras lärare till godo. Statsrådet konstaterar också att självklart kommer
FoU-verksamheten vid de mindre högskolorna utanför universitetsorterna
alltid att vara en mycket begränsad del av högskolans totala FoU-verksamhet.
I ett regionalt perspektiv utgör de mindre högskolornas FoU-verksamhet
dock en viktig resurs för utbildningens kvalitet och för samhällsutvecklingen,
lokalt och regionalt. Viss forskning med regional anknytning torde i
vissa fall bäst kunna bedrivas vid de nu berörda högskolorna.

Föredragande statsrådet faster också uppmärksamheten på att det i dag
är fullt möjligt att innehavare av tjänst som adjungerad professor eller
forskarassistent efter beslut av vederbörande högskoleenhet med fasta
forskningsresurser får förlägga sin verksamhet till annan högskoleenhet.
Högskolorna har också möjlighet att, som komplement till sin lärarorganisation,
inrätta tjänst som forskningsassistent inom ramen för de medel som
kan stå till förfogande för externt finansierade forskningsprojekt.

Statsrådet anser det emellertid inte lämpligt att medel direkt för forskning
anvisas särskilt till de mindre högskolorna från anslaget Forskningsanknytning
av grundläggande högskoleutbildning. Ändamålen för detta
anslag styrs i första hand av den grundläggande högskoleutbildningens
behov. Det anses dock angeläget att de mindre högskolorna får en förstärkt
basorganisation dels för kontakter med olika intressenter utanför högskolan,
dels för systematiserade kontakter med högskoleenheterna med fast
forskningsorganisation. För detta ändamål föreslås 1,5 milj. kr. under
anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål. Försöksverksamheten
vid Centrum för småföretagarutveckling i Växjö kommer att utvärderas
under år 1984 och statsrådet vill därför inte ännu ta ställning till
frågan om permanentning av verksamheten. Vidare erinras om att chefen
för industridepartementet kommer att avge vissa förslag till fördjupad
samverkan mellan småföretag och högskola i samband med anmälan av
propositionen om industriell tillväxt och förnyelse.

I tre motioner yrkas förstärkning till de mindre högskolorna i huvudsak
överensstämmande med förslag från UHÄ, dvs. med 5 milj. kr. utöver
regeringens förslag för budgetåret 1984/85.

I motion 1983/84:2615 (yrkande 3) framhålls att behovet av nära kontakter
mellan forskning och utbildning gör det angeläget att forskningskontakter
i större utsträckning kan komma till stånd. Genomförandet bör

UbU 1983/84:28

finansieras genom överföring av 5 milj. kr. från vissa fakultetsanslag till ett
särskilt reservationsanslag (yrkandena 5, 6, 7 i denna del, 8 och 9 i denna
del). I motion 1983/84:2627 (yrkande 2) begärs ytterligare medel med
belopp som UHÄ föreslagit med motivering bl. a. att de mindre högskoleenheterna
spelar en viktig regionalpolitisk roll samt att det med dagens
framsteg inom informationsteknologin är möjligt att bedriva ett kvalitativt
bra forsknings- och utvecklingsarbete vid de mindre högskoleenheterna. I
motion 1983/84:2608 anförs att de särskilda medlen för forskningsanknytning
vid högskolorna kan vara en värdefull resurs som bl. a. kan anpassas
till regionala eller lokala profileringar. Om medlen ökas kan FoU-verksamheten
systematiskt utvecklas. En årlig uppräkning av medlen för forskningsanknytning
skulle ge de nya utbildningarna bättre möjlighet att utvecklas
i takt med de etablerade institutionerna.

Enligt motion 1983/84:2607 bör medlen för kontaktverksamhet under
Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål ökas med 1,5 milj. kr. per år
under en treårsperiod (dvs. även för budgetåren 1985/86 och 1986/87).

I motion 1983/84:2634 (yrkande 17) avstyrks förslaget i proposition 1983/
84: 107 om förstärkning av de mindre högskolornas kontaktverksamhet.
Detta görs under åberopande av riksdagens tidigare beslut att fasta forskningsresurser
skall förläggas till universiteten och högskolan i Luleå.

Utskottet vill först slå fast att en viktig utgångspunkt för planeringen av
forskning och forskarutbildning fortfarande är att fasta resurser för forskning
inom högskoleorganisationen skall förläggas till de sex universiteten
samt högskolan i Luleå. Att förse varje enhet för grundläggande högskoleutbildning
med egna permanenta resurser för forskning och forskarutbildning
skulle innebära en från den vetenskapliga verksamhetens synpunkt
olycklig splittring av resurserna. Denna huvudprincip hindrar självfallet
inte att viss FoU-verksamhet bedrivs vid andra högskoleenheter än de
nämnda.

Utskottet erinrar om vad föredragande statsrådet anfört om användningen
av anslaget Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning.
Särskilda forskartjänster skall inte inrättas med dessa medel. Som
komplement till sin lärarorganisation har de mindre högskolorna däremot
möjlighet att inrätta tjänster som forskningsassistent inom ramen för externa
medel. Det är vidare, som tidigare redovisats, fullt möjligt att innehavare
av tjänst som adjungerad professor eller forskarassistent vid högskoleenhet
med fasta forskningsresurser efter beslut av berörda högskoleenheter
förlägger sin verksamhet till annan högskoleenhet. Det är på samma
sätt fullt möjligt att en doktorand förlägger sin verksamhet till en högskoleenhet
utanför berörd universitetsort. Utskottet vill också i likhet med
föredragande statsrådet erinra om fakultetsnämndernas regionala ansvar.

Utskottet har således ingen erinran mot att det till de mindre högskolornas
kontaktverksamhet beräknas 1,5 milj. kr. och avstyrker motion 1983/
84: 2615 yrkandena 3, 5. 6, 7 i denna del, 8 och 9 i denna del i vad den avser

UbU 1983/84:28

extra medelsanvisning och motionerna 1983/84:2627 yrkande 2, 1983/
84: 2608, 1983/84: 2607 och 1983/84: 2634 yrkande 17. Till medelsanvisningen
återkommer utskottet under punkt 14 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål.

I ett antal motioner yrkas att riksdagen skall uttala sig för forskningssatsningar
på vissa högskoleorter.

1 tre motioner yrkas ökad satsning på FoU-verksamhet i Karlstad. I
motionerna 1983/84:2304 (yrkande a) och 1983/84:2042 anförs att FoUverksamheten
bör förstärkas i enlighet med UHÄ:s förslag med medel till
en forskningsstiftelse i Karlstad fr. o. m. budgetåret 1984/85.1 motion 1983/
84: 2602 yrkas med hänvisning till förslag från UHÄ att högskolan i Karlstad
för FoU-aktiviteter skall tilldelas 1 milj. kr. och att Värmlands FoUråd
skall få ett statsbidrag med 0,5 milj. kr.

Utskottet erinrar om att det i propositionen om industriell förnyelse
(1983/84:135) föreslås 5 milj. kr. för forskning och utvecklingsarbete i syfte
att främja regional utveckling. Utskottet har uppfattningen att nya satsningar
måste finansieras inom ramen för befintliga resurser. Med hänvisning
till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna 1983/84:2042,
1983/84:2304 yrkande a och 1983/84:2602.

1 motion 1983/84: 1740 (yrkande 2) redovisas att en regional FoU-organisation
planeras i Jämtland och att Centrum för regionalvetenskaplig forskning
(CERUM) etablerats vid universitetet i Umeå. Det hävdas som ytterst
angeläget att den bedrivna och planerade forskningen avseende glesbygdens
särskilda förhållanden garanteras ekonomiska medel.

Den 1 juli 1983 inrättades CERUM. Utskottet anser liksom tidigare
(UbU 1981/82:37 s. 29) att det är angeläget att centrumbildningens resurser
kommer också landet i övrigt till godo. Utskottet avstyrker därmed motion
1983/84: 1740 yrkande 2. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att
regeringen nyligen gett länsstyrelsen i Jämtlands län i uppdrag att utarbeta
förslag till fördjupad samverkan mellan småföretag i länet och högskolans
forsknings-, utbildnings- och utvecklingsverksamhet, en verksamhet till
vilken stöd kan utgå från anslaget Regionalpolitisk! stöd: Regionala utvecklingsinsatser.

1 motion 1983/84:2619 utvecklas vilka möjligheter som finns till vidgad
FoU-verksamhet i Jönköping inom handikappområdet genom en där samlad
kompetens som anses böra tas till vara och utnyttjas.

Utskottet är medvetet om behovet av utökad FoU-verksamhet på handikappområdet.
Forskningsrådsnämnden och delegationen för social forskning
har nyligen tillkallat en arbetsgrupp med uppdrag att ge förslag till
angelägna forskningsuppgifter. Med hänsyn till statsmakternas principbeslut
om lokaliseringen av fasta forskningsresurser kan några sådana inte
tilldelas Jönköping. Självfallet innebär detta förhållande inga hinder för
forskning och utvecklingsarbete som finansieras på annat sätt. Utskottet
avstyrker motion 1983/84: 2619.

UbU 1983/84:28

1.10 Internationella kontakter

I propositionen (s. 23-25, bil. 5 s. 61 -64) framhålls vikten av internationella
kontakter för den svenska forskningen. Det anförs bl. a. att för
förnyelsen såväl inom industrin som inom andra samhällsområden är det
nödvändigt för forskare att delta i det internationella kunskapsutbytet och
tillgodogöra sig de nya kunskaper som tagits fram också i andra länder. Det
anges vidare att de forskningsområden som prioriteras är desamma i övervägande
antalet industriländer, nämligen mikroelektronik, informationsteknik,
avancerad produktionsteknik inom verkstadsindustrin, materialteknik
och bioteknik.

Svenska forskare deltar i dag enligt föredragande statsrådet i ett omfattande
internationellt utbyte. Det framgår av en kartläggning som gjorts
inom utbildningsdepartementet. Kontakterna med engelskspråkiga länder,
framför allt USA, dominerar. Också företagen har under senare år stärkt
sina internationella kontakter, bl. a. genom att köpa eller köpa in sig i
utländska forskningsintensiva företag.

Även om det internationella utbytet i dag är av betydande omfattning
krävs enligt föredragande statsrådet ytterligare insatser för att det skall
utvecklas vidare i den utsträckning som är önskvärd och nödvändig. Detta
gäller såväl inom industrin som inom grundforskningen. På samhället vilar
i första hand ansvaret att undanröja administrativa och tekniska hinder,
liksom att på olika vägar underlätta och stimulera kontakter och utbyte.
Beträffande kostnaderna för forskarutbyte gäller att högskoleenheterna
kan avsätta medel för forskarutbyte inom ramen för sina anslag. Det finns
inte heller några formella hinder för att förlägga tjänstgöring utomlands för
svenska forskare, att inrätta fonder för forskarutbyte eller att för forskarstuderande
som innehar utbildningsbidrag eller doktorandtjänst förlägga
studier och arbete utomlands.

I propositionen framhålls att det likväl är angeläget att genom särskilda
insatser stimulera till ett ökat forskarutbyte, särskilt vad gäller forskarstuderande
och unga forskare. Med det syftet beräknas drygt 4,5 milj. kr.
under anslaget Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, främst för
merkostnader utöver utbildningsbidrag eller doktorandlön vid utlandsvistelse.
Medlen skall också kunna användas för att bestrida särskilda kostnader
i samband med att svenska högskoleenheter tar emot utländska gästforskare.

Ett särskilt problem har varit svårigheter för forskare att efter utlandstjänstgöring
få tillgodoräkna sig denna i tjänstehänseende. Enligt vad som
uppges i propositionen betraktar dock statens arbetsgivarverk, vid prövning
av tjänstgöring utomlands för inplacering i tjänstetids- eller ålderstillläggsklass,
numera sådan tjänstgöring som om den hade fullgjorts i Sverige.

I motion 1983/84:2016 (yrkande 31) anförs att utbildningens kvalitet ofta

UbU 1983/84:28

är beroende av svenska forskares möjligheter att arbeta med internationella
kontakter och att utländska gästforskare och lärare har blivit alltmera
sällsynta i den högre utbildningen under senare år, vilket anses bero bl. a.
på den svenska skattelagstiftningen. Vidare framhålls att högskolestuderande
bör stimuleras till utlandsvistelse genom att studieresultat från utländska
universitet skall få tillgodoräknas i större utsträckning än f. n. och
att studiemedel för studier vid utländska universitet och högskolor skall
beviljas mera generöst. Regeringen bör enligt motionärerna vidta åtgärder
för att främja internationaliseringen av utbildning och forskning.

Utskottet vill erinra om att problemen med den svenska skattelagstiftningen
för högt kvalificerade utländska forskare avses bli belysta och
föranleda förslag som resultat av en särskild tillsatt utredning (prop. s. 26).

1 fråga om tillgodoräknande av studieresultat från utländska universitet
gäller att enligt 8 § högskoleförordningen har studerande, som vid universitetet
eller motsvarande läroanstalt i Danmark, Finland, Island eller
Norge gått igenom viss utbildning med godkänt resultat, rätt att tillgodoräkna
sig detta för motsvarande grundläggande högskoleutbildning här i
landet. Universitets- och högskoleexamen i ett nordiskt land ger behörighet
för utbildning av påbyggnadskaraktär (t. ex. forskarutbildning) även i
övriga nordiska länder. Såsom redovisats i UbU 1983/84:20 (s. II) har
frågan om värdering av utländsk högre utbildning nyligen behandlats av en
arbetsgrupp inom UHÄ. I budgetpropositionen upptas särskilda medel för
det fortsatta arbetet med dessa frågor.

Studiemedel för studier vid utländska universitet och högskolor kan
enligt studiestödslagen utgå dels för studier i de nordiska länderna, dels i
övrigt om studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas vid svensk
läroanstalt. Vid studier utomlands kan förutom ordinarie studiemedel utgå
extra studiemedel enligt av centrala studiestödsnämnden meddelade föreskrifter.

Utskottet, som inte har något att erinra mot vad som anförts i avsnitten
om internationella kontakter och internationellt forskarutbyte i propositionen,
avstyrker med hänvisning till det anförda motion 1983/84:2016 yrkande
31.

1.11 Litteraturförsörjningen, ansvarsbibliotek m. m.

Kostnadsutvecklingen för vetenskaplig litteratur har enligt proposition
1983/84: 107 varit osedvanligt ogynnsam (bil. 5 s. 21-27). För att tillgängliga
resurser bättre skall kunna utnyttjas behövs ett samarbete mellan de
vetenskapliga biblioteken och även mellan central- och institutionsbibliotek
på en högskoleort. Mot denna bakgrund föreslås att ett system med
s. k. ansvarsbibliotek successivt skall införas i huvudsak i enlighet med ett
förslag från delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
(DF1). Ett s.k. ansvarsbibliotek skall vara en sådan institution

UbU 1983/84:28

som givits och åtagit sig det nationella ansvaret för vetenskaplig och
teknisk informationsförsörjning inom ett ämnesområde. Systemet bör införas
endast när det med hänsyn till aktuella förhållanden inom olika områden
är ändamålsenligt. Det är enligt föredragande statsrådet inte ens troligt
att alla områden lämpar sig för en arbetsfördelning av detta slag. Karolinska
institutets bibliotek och informationscentral föreslås få ställning som
ansvarsbibliotek inom området medicin fr. o. m. budgetåret 1984/85.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner de förordade riktlinjerna för
ansvarsbibliotek.

I det följande under punkt 14 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
behandlar utskottet förslag om resurstillskott för bokinköp inom
högskolan.

1.12 Fördelning av resurser och vissa prioriteringsfrågor i övrigt

Satsning på forskning och utveckling i Sverige beräknas i propositionen
till sammanlagt ca 18 miljarder kronor för budgetåret 1983/84. De statliga
anslagen inkl. stöd till industriell forskning och utveckling beräknas uppgå
till drygt hälften, ca 9,2 miljarder kronor.

Forskning och utveckling föreslås få ett nytillskott av resurser om totalt
ca 150 milj. kr. för budgetåret 1984/85 varav för grundläggande forskning
inom utbildnings- och jordbruksdepartementens områden ca 125 milj. kr.
Med detta tillskott disponerar högskolan inkl. Sveriges lantbruksuniversitet
sammanlagt ca 2100 milj. kr. och forskningsråden inkl. skogs- och
jordbrukets forskningsråd totalt ca 566 milj. kr.

Riksdagen beslutade med anledning av proposition 1981/82:106 om
forskning m. m. (UbU 1981/82: 37, rskr 1981/82:397) att följande områden
skulle prioriteras, nämligen
i första hand

• forskning som är en förutsättning för den starka nationella satsningen på
teknisk utveckling och sådan forskning som är en konsekvens av denna
satsning,

• forskning som avser viktiga problem inom social- och hälsovårdsområdet,

• forskning som kan belysa ekologiska samband och de faktorer som
förändrar dessa,

• insatser för en allmän volym- och kompetenshöjning inom det samhällsvetenskapliga
och humanistiska området,

• forskning som avser den offentliga sektorn och dess styrning, ekonomi
och förändring

samt därefter

• forskning som avser kulturyttringar och kulturfrågor i övrigt med strävan
efter samlade större forskningssatsningar,

• forskning som avser livsmedelsområdet och

• jämställdhetsforskning.

UbU 1983/84:28

Denna prioritering av områden återfinns även i den nu aktuella forskningspropositionen.
Mot denna bakgrund av prioriteringar redovisas olika
förslag.

Insatser för att främja den tekniska utvecklingen görs inom en rad
departement, bl. a. försvarsdepartementet, kommunikationsdepartementet,
där transportforskningen förstärks och därmed omfattar ca 25 milj. kr.,
utbildningsdepartementet med de allmänna satsningarna på teknisk-naturvetenskaplig
forskning, jordbruksdepartementet med förstärkt forskning
kring bioteknik, virkesförsötjning, vattenbruk m. m. och bostadsdepartementet
med byggforskning som för nästa budgetår föreslås disponera 197
milj. kr. för forskningsstöd. Inom industridepartementet har för styrelsen
för teknisk utveckling (STU) beräknats ett medelsbehov av 2 145 milj. kr.
för den kommande treårsperioden. Det innebär en ökning jämfört med
innevarande treårsperiod med 370 milj. kr. En ökad tyngd läggs därvid på
insatser för långsiktig kunskapsuppbyggnad.

Vidare kommer energiforskningen, trots en viss åtstramning, att vara av
betydande omfattning, totalt 1 220 milj. kr. för perioden 1984/85—1986/87.

1 huvudanförandet i propositionen behandlas mera utförligt några områden
som är av stor betydelse och som berör ett stort antal departement.
Det gäller dels forskning med anknytning till det ekologiska området, dels
tre områden med betydelse för den industriella utvecklingen, nämligen
informationsteknologin, materialtekniken och biotekniken.

När det gäller forskning om viktiga problem inom social- och hälsovårdsområdet
föreslås resursökningar inom socialdepartementets område
med 5 milj. kr. Inom utbildningsdepartementets område föreslås resursförstärkning
avseende medicinsk forskning med ca 17 milj. kr.

I propositionen framhålls den betydelse som även samhällsvetenskaplig
och humanistisk forskning har för den tekniska utvecklingen och inriktningen
av denna. Insatser för att allmänt stärka det samhällsvetenskapliga
och humanistiska området föreslås omfatta ca 10 milj. kr.

Forskningen om den offentliga verksamheten föreslås främjas bl. a. genom
inrättande av en professur i statsvetenskap samt genom bildandet av
en särskild delegation knuten till civildepartementet.

För forskning inom kulturområdet föreslås särskilda medel om 1 milj. kr.
till museer, riksantikvarieämbetet och riksarkivet.

Beträffande livsmedelsforskning avser chefen för jordbruksdepartementet
senare att återkomma. Ett utredningsförslag remissbehandlas f. n.

Jämställdhetsforskning behandlas av cheferna för arbetsmarknadsdepartementet
och utbildningsdepartementet. Bl. a. föreslås fem forskartjänster
på mellannivå för detta område.

Den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen berör enligt
motion 1983/84:2595 (yrkande 11) frågor om livskvalitet och människors
framtidsförhoppningar. I tider av ekonomisk åtstramning och snabb teknisk
utveckling är det enligt motionärerna särskilt angeläget att den hu4
Riksdagen 1983/84. 14 sami. Nr 28

UbU 1983/84:28

manistiska och samhällsvetenskapliga forskningen följer och analyserar
samhällets reaktioner. Det föreslås att humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet skall tillföras 15 milj. kr. utöver regeringens förslag.

I motion 1983/84:2601 (yrkande I) hävdas att regeringens proposition
om forskning utgår från att det huvudsakligen är naturvetenskap och
teknik som skall stödjas för att lösa våra problem. Enligt motionen är det
ännu viktigare att främja människans förmåga att välja på ett klokt sätt
bland hela det utbud av information som kommer över oss. De humanistiska
och estetiska ämnena kan träna vår förmåga att uppleva det mänskligt
värdefulla och göra riktiga värderingar från helhetssynpunkt. 1 motionen
föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
kompletterande proposition bör föreläggas riksdagen med ökat stöd till de
humanistiska ämnena i den högre utbildningen.

Regeringens satsning på de humanistiska vetenskaperna är enligt motion
1983/84:2623 (i denna del) så blygsam att den närmast måste betecknas
som försumbar. Motionärerna hävdar att de humanistiska vetenskaperna i
dag är satta på undantag och att det behövs en renässans. Teknisk och
naturvetenskaplig forskning kommer att dominera och få en avgörande
betydelse för samhällets utveckling om man bara låter nuvarande utveckling
ha sin gång. Motionärerna önskar andra riktlinjer för forskningspolitiken
än de som förordas i propositionen.

I motion 1983/84: 2627 (yrkande 9) föreslås att riksdagen anvisar ett med
10 milj. kr. förhöjt anslag till Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.
Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning har enligt
motionärerna en viktig funktion att fylla när det gäller att öka beredskapen
mot arbetslivets utarmning.

Enligt motion 1983/84:2634 (yrkandena 2, 10 i denna del, 24 och 25) får
den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen knappast någon
förstärkning genom regeringens förslag i propositionen. Motionärerna föreslår
att denna forskning tillförs 30 milj. kr. utöver regeringens förslag.

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionsyrkandena
anföra följande.

1 1982 års forskningspolitiska proposition konstaterades att det är viktigt
att förstärka humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning för att vara
beredd på de mänskliga och sociala konsekvenserna av tekniksamhällets
expansion. Satsningar på området motiverades också med sådana konkreta
företeelser som ökande fritid och tilltagande internationell integration.

I den förevarande propositionen framhålls i huvudanförandet också
nödvändigheten av att den kunskap som tas fram om människan, hennes
livsvillkor och behov utnyttjas aktivt för att länka teknikutvecklingen in i
för samhället och människorna rätta banor. Den humanistiska forskningen
förbättrar, säger föredragande statsrådet vidare, våra förutsättningar att
förstå och samverka med andra kulturer och länder, samtidigt som både
skapande och upplevelse inom konst, musik och litteratur kan hämta kraft
och inspiration i humanistisk forskning.

UbU 1983/84:28

Utskottet vill stryka under att den humanistiska forskningen, liksom det
systematiska kunskapssökandet på andra områden, har ett egenvärde. I
det framtida samhällsbyggandet finns ett behov av välutbildade personer
som kan dels föra ut den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningens
resultat, dels bidra till att föra denna forskning vidare. En utbyggnad
av de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena blir därigenom
även ett viktigt medel för att nå en ökad välfärd och för att fördjupa
livskvaliteten. Samtidigt kan dessa ämnen genom att öka våra kunskaper
om andra kulturkretsar bidra till att förbättra våra möjligheter att bygga ut
de internationella kontakter som är en förutsättning för vår egen utveckling.

Ett villkor för att den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen
skall kunna utvecklas är emellertid att den grundläggande högskoleutbildningen
- vilken utskottet tidigare berört - inom dessa ämnesområden
har en sådan struktur att djupgående och omfattande studieprogram
främjas i syfte att göra de studerande väl förberedda för forskarutbildning.
Som framgår av propositionen är forskarrekryteringen mycket ojämn. Det
ankommer på fakultetsnämnderna att övervaka att rekryteringen av forskarstuderande
stimuleras i de ämnen där detta behövs och att vid behov
pröva frågan om begränsad antagning till forskarutbildning med hänsyn till
tillgängliga resurser för att kvalitet skall främjas framför kvantitet i forskarutbildningen
(bil. 5 s. 54).

Syftet med s.k. fakultetsprogram (bil. 5 s. 17-20) är enligt propositionen
att presentera en plan för den långsiktiga utvecklingen av verksamheten,
dvs. såväl sådan som bekostas av fakultetsanslag och forskningsrådsanslag
som verksamhet som bedrivs med externa medel, t. ex. från sektorsorgan
eller andra finansiärer. Detta innebär att programmet skall omfatta
såväl grundforskning och mer tillämpad forskning som utvecklingsarbete
och forskarutbildning. Fakultetsprogram medför en bättre överblick
av den pågående verksamheten och bättre kommunikation såväl internt
som gentemot sektorsorgan, forskningsråd och andra uppdragsgivare. Av
propositionen framgår att UHÄ kommer att få i uppdrag att pröva vilka
former som skulle kunna användas för uppföljning och utvärdering av
forskning i ett system med fakultetsprogram. Det är enligt utskottets
mening angeläget att pröva vilka effekter sådana program skulle kunna få
på den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningens utveckling.
Det måste samtidigt betonas att de humanistiska och samhällsvetenskapliga
fakultetsprogrammen inte får bli självändamål utan bör prövas som
instrument för att skapa kreativa och mångsidiga forskningsmiljöer.

Utskottet erinrar om att en allmän volym- och kompetenshöjning inom
det samhällsvetenskapliga och humanistiska området samt sådan forskning
som är en konsekvens av den starka satsningen på teknisk utveckling även
fortsättningsvis anges som tillhörande de prioriterade områdena. Det inne -

UbU 1983/84:28

bär att även humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning skall tas i
anspråk för att belysa konsekvenserna av den tekniska utvecklingen i
samhället. Utskottet har erfarit att UHÄ i sin verksamhetsplan för nästa
budgetår avser att ta upp frågor om bl. a. humanioras plats i såväl utbildning
som forskning. Utskottet förutsätter att vad utskottet här anfört om
humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning beaktas i kommande beredningar
inom regeringskansliet. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2595 yrkande 11. 1983/
84:2601 yrkande I, 1983/84:2623 i denna del, 1983/84:2627 yrkande 9,
1983/84:2634 yrkandena 2 samt 10 i denna del, 24 och 25. Med erinran om
regeringens satsning av 10 milj. kr. på humanistisk och samhällsvetenskaplig
forskning avstyrks motionsyrkandena även i de delar som avser resurstillskott
för budgetåret 1984/85 under anslagen Humanistiska fakulteterna.
Samhällsvetenskapliga fakulteterna och Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet.

Jämställdhetsforskning är genom riksdagens forskningspolitiska beslut
sedan år 1982 ett prioriterat forskningsområde.

I propositionen (bil. 7 s. 15-19) anges att man inom den nyinrättade
delegationen för jämställdhetsforskning (JÄMFO) arbetar med att bl. a. ta
fram underlag för förslag till åtgärder för att förbättra kvinnliga forskares
situation samt till en förstudie om mäns och kvinnors inbördes relationer.
Andra organ som utför eller stöder jämställdhetsforskning är arbetslivscentrum,
arbetarskyddsfonden samt i någon mån delegationen för arbetsmarknadspolitisk
forskning och delegationen för invandrarforskning. Vidare
har UHÄ en viktig samordnande funktion för jämställdhetsforskningen
och humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet finansierar
forskning på jämställdhetsområdet. Bland viktiga organ för utveckling av
jämställdhetsarbetet nämner föredragande statsrådet jämställdhetsombudsmannen
(JÄMO) samt arbetsmarknadsstyrelsen och statens arbetsmarknadsnämnd
som inrättat arbetsenheter för jämställdhetsfrågor.

Ett stort behov av ytterligare kunskaper inom jämställdhetsområdet
samt jämställdhetsfrågornas stora politiska betydelse utgör enligt föredragande
statsrådet starka motiv för en mer intensiv forskning när det gäller
tre områden, nämligen kvinnors och mäns inflytande, en förändrad mansroll
och kvinnors arbetsmarknad.

För den fortsatta uppbyggnaden av jämställdhetsforskningen är det enligt
föredragande statsrådet särskilt viktigt att högskolorna och de berörda
forsknings- och sektorsorganen vid sin bidragsgivning beaktar regeringens
prioritering av jämställdhetsforskningen.

Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om jämställdhetsforskningen.

I motion 1983/84: 2610 anförs att avsnittet i proposition 1983/84: 107 (bil.
7) om jämställdhetsforskning är ett exempel på hur politiska frågor kan

UbU 1983/84:28

döljas i forskningens förklädnad. Som betänkligt betecknas att fem forskartjänster
för jämställdhetsforskning skall inrättas vid humanistisk och
samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Vidare ifrågasätts de forskningsområden
som anges i propositionen. I motionen hävdas att det är en
självklarhet att individens möjligheter i livet skall avgöras av kvaliteter
som kunnande, kompetens, arbetsvilja och pålitlighet och inte av könstillhörighet.
En långtgående sanering av statens "forskningsinsatser” behövs
inom detta ämnesområde, särskilt i en tid av pressad samhällsekonomi.
Detta bör enligt motionen riksdagen som sin mening ge till känna för
regeringen.

Utskottet har intet att erinra mot vad som i proposition 1983/84: 107
anförts om jämställdhetsforskning och föreslår att riksdagen med avslag på
motion 1983/84:2610 lägger till handlingarna vad föredragande statsrådet
anfört i ärendet.

I propositionen (bil. 10 s. 6-8) bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad
som anförs om inrättande av en delegation för forskning om den offentliga
sektorn. Delegationen skall knytas till civildepartementet. I delegationen
skall ingå företrädare för såväl staten som kommunerna och landstingskommunerna.
Vidare skall som ledamöter ingå aktiva forskare från olika
forskningsområden. Delegationen, som skall biträdas av ett kansli, kommer
att arbeta under en försöksperiod av tre år. Medelsbehovet för dess
verksamhet under budgetåret 1984/85 beräknas till I milj. kr. Föredraganden
föreslår därför att civildepartementets kommittéanslag räknas upp
med detta belopp.

Delegationens arbetsuppgifter blir att på olika sätt dokumentera och
informera om aktuell forskning om den offentliga sektorn, att skapa kontakter
mellan forskare och avnämare samt att stimulera till nya forskningsinsatser
om aktuella problem. Föredraganden framhåller att delegationen i
första hand skall fungera som ett organ för ömsesidigt informationsutbyte
mellan de aktiva forskarna och företrädare för den statliga och den kommunala
sektorn. Anslagsbeslut och prioriteringar skall däremot inte åvila
delegationen utan liksom hittills ankomma på andra organ. Föredraganden
finnér det väsentligt att delegationen samverkar med bl. a. forskningsorgan
och anslagsbeviljande myndigheter.

I motion 1983/84:2634 (yrkande 30) avvisas förslaget att den nämnda
delegationen skall inrättas och att dess verksamhet skall omfatta inte bara
forskning kring den kommunala offentliga sektorn utan hela den offentliga
sektorn. Specifikt kommunalt orienterad forskning anser emellertid motionärerna
angelägen att stimulera och samordna. En arbetsgrupp med denna
uppgift föreslås därför i stället bli knuten till forskningsrådsnämnden, som
till sig har knutna olika arbetsgrupper med likartade uppgifter. Enligt
motion 1983/84: 2615 (yrkande I I) är det angeläget att stimulera forskning
som kan bidra till att exempelvis fördjupa demokratin. Det anses också
angeläget att stimulera forskning som syftar till att utveckla styrningsmetoder
för att effektivisera den offentliga sektorn.

UbU 1983/84:28

Utbildningsutskottet har den 3 april 1984 berett finansutskottet tillfälle
att yttra sig över proposition 1983/84: 107 om forskning, bilaga 10, jämte
motionerna 1983/84:2615 yrkande 1 I och 2634 yrkande 30. Yttrandet (FiU
1983/84:5 y) är fogat som bilaga 2 till detta betänkande.

Utbildningsutskottet konstaterar att det av propositionen (bil 10 s. 8)
framgår att delegationen inrättas på försök under tre år. Föredragande
statsrådet anser att det behövs en utvärdering av verksamheten innan
ställning tas till en fortsättning efter försöksperioden. Utskottet har mot
angiven bakgrund inte något att erinra mot att en delegation av angivet slag
inrättas på försök och föreslår att riksdagen avslår motion 1983/84:2634
yrkande 30.

Utskottet erinrar vidare om att regering och riksdag i samband med 1982
års forskningspolitiska beslut (prop. 1981/82:106, UbU 1981/82:37, rskr
1981/82:397) har utpekat forskning om den offentliga sektorns styrning,
ekonomi och förändring som ett prioriterat område. Någon ändring härvidlag
föreslås inte. Detta innebär att forskning om bl. a. lednings- och styrningsmetoder
för att effektivisera den offentliga sektorn prioriteras. Utskottet
förutsätter att arbetet inom ifrågavarande delegation präglas av
denna övergripande prioritering utan något särskilt uttalande från riksdagens
sida. Då delegationens verksamhet i vad gäller den kommunala delen
av den offentliga sektorn enligt föredragande statsrådets eget uttalande
skall inriktas på t. ex. frågor som rör folkstyrelsen anser utskottet att
önskemålen i motion 1983/84:2615 yrkande I I är tillgodosedda, varför
yrkandet bör avslås.

Utskottet föreslår att riksdagen utöver tidigare anvisat belopp till Kommittéer
m.m. under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1984/85 anvisar
1000000 kr. och utan erinran lägger till handlingarna vad föredragande
statsrådet i proposition 1983/84: 107 har anfört om forskning om den offentliga
sektorn.

Enligt motion 1983/84:2623 i denna del finns flera angelägna områden
som - utöver redan prioriterade områden - bör prioriteras från forskningssynpunkt,
t. ex. forskning om orsaker till krig, utveckling av produkter
för folkflertalet, arbetarnas inflytande över produktionsprocessen,
förändring av arbetslivets organisation och könsdiskriminering. I motion
1983/84:2615 yrkande 1 b i denna del begärs prioritering av bl.a. ekologiskt
inriktad forskning och nya teknologier.

Riksdagens beslut år 1982 om vissa prioriterade forskningsområden
bygger på ett omfattande utredningsarbete. I en långsiktig planering är det
varken rimligt eller möjligt att göra omprioriteringar varje år. Flera av de i
motionerna utpekade forskningsområdena täcks f. ö. redan av de prioriteringar
som gjorts av riksdagen. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1983/84: 2615 yrkande 1 b i denna
del och 1983/84:2623 i denna del.

UbU 1983/84:28

Informationsteknologin utgör enligt propositionen (s. 31—33) sannolikt
den viktigaste industriella förnyelsefaktorn de närmaste decennierna. Med
informationsteknologi avses den teknik som används för att med hjälp av
datateknik och elektronik effektivisera produktion, hantering och utnyttjande
av information. Informationsteknologin kan komma att innebära
stora omvälvningar för många yrkesgrupper och för människors vardagliga
liv. Höga krav måste ställas på att utveckla system som tar till vara de
mänskliga kvaliteterna i arbetet och svarar mot människors behov i samhällslivet
i övrigt. Denna inriktning är enligt föredragande statsrådets mening
förenlig med en industriell expansion.

I propositionen (bil. 5 s. 13- 17) redogörs för FRN:s förslag till program
för forskning om datateknikens användning. Förslaget är enligt föredragande
statsrådet förtjänstfullt, men alltför allmänt hållet för att kunna
läggas till grund för beslut om ett forskningsprogram. Statsrådet delar
FRN:s uppfattning om behovet av balans mellan satsningar på den rena
tekniken och på forskning om förutsättningar av olika slag för datateknikens
användning. Det är viktigt att den kunskap som i dag finns om
sambandet mellan individen, samhället och datatekniken kan utnyttjas
som underlag för kommande beslut om användningen av den nya tekniken.
Detta kräver samverkan mellan forskare från olika discipliner. För att
stimulera till sådan samverkan beräknas under anslaget Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål 1,5 milj. kr. för forskning om datateknikens
användning. Vidare avses en ny professur inrättas inom den temaorienterade
forskningen vid universitetet i Linköping inom temat Teknik och
social förändring.

Riksdagen bör enligt motion 1983/84:2615 (yrkande 2 a) begära att
regeringen lägger fram ett samlat program för dataforskningen baserat på
UHÄ:s förslag. Därmed torde avses det förslag UHÄ förde fram i anslagsframställningen
inför budgetåret 1982/83 vilket grundades på förslag från
den av UHÄ tillsatta datareferensgruppen (UHÄ-rapport 1981: 16). Det i
motionen begärda programmet skall föreläggas riksdagen senast våren

1985. Motionärerna delar föredragande statsrådets uppfattning att det behövs
särskilda medel för att stimulera samverkan beträffande dataforskning
inom olika discipliner. Riksdagen bör enligt motionen (yrkande 10 i
denna del) anvisa I milj. kr. för detta ändamål utöver vad som föreslagits i
propositionen, dvs. totalt 2,5 milj. kr.

Enligt motion 1983/84:2633 (yrkande I) bör riksdagen uttala sig för den
inriktning och organisation av dataforskningen som FRN lagt fram i sin
rapport och omfördela medel för att göra det möjligt att inrätta tre professurer
under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna (yrkandena 2 och
3).

Utskottet erinrar om att riksdagen i samband med behandlingen av
budgetpropositionen år 1982 Fick tillfälle att ta ställning till dåvarande
departementschefens uppfattning om UHÄ:s förslag till utbyggnad av da -

UbU 1983/84:28

taforskningen (UbU 1981/82:26 p. 9). Riksdagen hade då ingen erinran mot
att utbyggnaden med högre tjänster sker i långsammare takt än vad UHÄ
och dess datareferensgrupp förutsatt. Samtidigt borde en satsning göras på
förstärkta basresurser för dataforskningen. Utskottet förutsätter att UHÄ i
sitt fortlöpande arbete med utveckling av dataforskning och datautbildning
bearbetar sitt tidigare förslag och t. ex. i anslagsframställningar avger de
förslag bearbetningen kan komma att leda till.

Utskottet har intet att erinra mot vad föredragande statsrådet nu anför i
den aktuella propositionen om inriktningen av forskningen inom dataområdet.
Utskottet anser att de i motion 1983/84:2633 berörda frågorna om
balansen mellan forskning om datateknologin och forskning om dess förutsättningar
i relation till samhället och individerna till större delen överensstämmer
med vad som anförs i propositionen. Utskottet ser mot den
redovisade bakgrunden f. n. inte något behov att av regeringen begära ett
program för dataforskningen av de slag som föreslås i motionerna varför
riksdagen bör avslå motion 1983/84:2615 yrkande 2 a och motion 1983/
84:2633 yrkande 1.

Utskottet anser att det är viktigt med en samverkan mellan olika discipliner
inom dataforskningen. Frågan om finansieringen av denna samverkan
tar utskottet upp i det följande under punkt 14 Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål. Under punkterna 6 Samhällsvetenskapliga fakulteterna,
14 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål och 18 i vad avser
nationell halvledarforskning behandlar utskottet yrkandena 2 och 3 i motion
1983/84:2633 om finansieringen av tre professorstjänster.

Föredragande statsrådet anför (bil. 5 s. 20-21) att satsningar på nya
forskningsområden huvudsakligen bör göras genom s. k. öronmärkning av
medel och att högre tjänster bör inrättas först då ett forskningsområde
blivit fast etablerat. När det gäller inrättande av professorstjänster anses
regeringens och riksdagens inrättande av professurer böra bestå som styrinstrument
i avvaktan på en fortsatt utveckling av fakultetsprogram. Den
prövning av ämnesinnehållet för ledigblivande professurer som regelmässigt
görs blir med dagens krav på förnyelse genom omprioriteringar av
central betydelse. Enligt gällande bestämmelser har UHÄ rätt att medge
att ledigblivande tjänst som professor återbesätts med oförändrad benämning
och oförändrat ämnesinnehåll. Detta innebär att regering och riksdag
endast får möjlighet att ta ställning i de fall UHÄ aktualiserar en förändring.
Därför förordar föredragande statsrådet att beslut av UHÄ om återbesättande
av ordinarie eller extra ordinarie tjänst som professor skall
underställas regeringen för prövning. Riksdagen föreslås godkänna vad
som i propositionen har förordats om återbesättande av tjänst som professor.

Enligt motion 1983/84:2595 (yrkande 8) bör det inte ankomma på regeringen
utan på UHÄ att pröva ämnesinnehållet för professurer i samband

UbU 1983/84:28

med att dessa är aktuella för återbesättande. UHÄ har, menar motionärerna,
i egenskap av central utbildningsmyndighet möjlighet att se till att
riksintressen tillgodoses.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet anföra följande. Så
länge inriktningen av professorstjänster är det viktigaste styrinstrumentet
för forskning som står till förfogande bör regeringen fatta nyssnämnda
beslut. Utskottet avstyrker motion 1983/84:2595 yrkande 8 och föreslår att
riksdagen godkänner vad som i propositionen har förordats om återbesättande
av tjänst som professor.

Föredragande statsrådet finnér det angeläget att regeringen ges möjlighet
att inrätta tjänst som professor när det anses önskvärt att få en genom
omprövning fastlagd ny inriktning etablerad så fort som möjligt eller när
det av t. ex. rekryteringsskäl bedöms som angeläget att tillsätta en ny
innehavare på en ledigblivande tjänst i förtid. Kostnaderna för en sådan
åtgärd skall då rymmas inom ramen för anvisade medel. Den tid som
parallella tjänster får finnas inrättade bör anges särskilt i vaije enskilt fall.
Om regeringen inrättar en ny tjänst skall samtidigt föreskrivas att den
ledigblivande tjänsten skall dras in vid innehavarens avgång.

Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att på sätt som
föreslagits i propositionen temporärt inrätta tjänst som professor (L 24/26).

I motion 1983/84:2615 yrkande 1 b anförs att det finns en ekonomisk
obalans mellan grundläggande högskoleutbildning och forskning.

Utskottet konstaterar att föredragande statsrådet i 1983 års budgetproposition
(s. 27) anfört att "besparingar och omprioriteringar inom grundläggande
högskoleutbildning i förening med reformsatsningar på forskning
och forskarutbildning på sikt kan rubba balansen mellan de båda verksamhetsgrenarna
på ett olyckligt sätt”. I medelsanvisningarna för budgetåret
1984/85 till den grundläggande högskoleutbildningen har statsrådets uttalade
strävan varit att inom oförändrade resursramar motverka en allmän
uttunning av resurserna. Mot denna bakgrund utgår utskottet ifrån att
dessa frågor kommer att beaktas även i kommande budgetarbete varför
motion 1983/84:2615 yrkande 1 b i denna del bör avslås av riksdagen.

1.13 Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet beträffande

Kvalitet i forskning och utvecklingsarbete

1. att riksdagen beträffande riktlinjer för kvalitet i forskning och
utvecklingsarbete avslår motion 1983/84:2623 i denna del,

2. att riksdagen beträffande fasta ledamöter i betygsnämnd med
avslag på motion 1983/84:2595 yrkande 6 godkänner vad som
förordats i proposition 1983/84: 107,

UbU 1983/84:28

3. att riksdagen beträffande betygsnämndernas sammansättning
godkänner vad utskottet med anledning av proposition 1983/
84:107 samt motionerna 1983/84:2615 yrkande I i och 1983/
84: 2634 yrkande 19 har förordat,

4. att riksdagen beträffande motivering av betygsnämndernas beslut
med avslag på motion 1983/84:2634 yrkande 8 godkänner
vad som har förordats i proposition 1983/84:107,

Forskarrekrytering

5. att riksdagen beträffande förkunskapskrav för antagning till forskarutbildning
avslår motion 1983/84:2634 yrkande 13,

6. att riksdagen beträffande ämnesfördjupningar på allmänna utbildningslinjer
avslår motion 1983/84:2615 yrkande 1 c i denna
del,

7. att riksdagen beträffande examensbenämning för studier inom de
förutvarande filosofiska fakulteternas ämnesområden avslår motionerna
1983/84:514 yrkande 7 och 1983/84:2615 yrkande I c i
denna del,

8. att riksdagen beträffande vissa frågor om studiefinansieringen
inom forskarutbildningen avslår motionerna 1983/84:2595 yrkandena
3 och 7, 1983/84:2615 yrkande 1 j och 1983/84:2634 yrkande
7,

9. att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1983/84:107 om upphävande av åldersgräns för erhållande av
utbildningsbidrag för doktorander,

10. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1983/84: 107 har
förordats i fråga om placering av doktorandtjänst,

11. att riksdagen beträffande ersättning för framställning av doktorsavhandling
avslår motion 1983/84: 1719,

12. att riksdagen beträffande doktorsexamen som privatist avslår
motion 1983/84:2634 yrkande 14,

13. att riksdagen beträffande extra medel till doktorandtjänster och
postdoktorala stipendier avslår motionerna 1983/84:2595 yrkande
5 och 1983/84: 2634 yrkandena 6, 10 i denna del samt 11
och 12,

14. att riksdagen beträffande jämställdhetsplaner avslår motion
1983/84:2634 yrkande 21,

15. att riksdagen beträffande klassmässig jämställdhet avslår motion
1983/84:2623 i denna del,

16. att riksdagen beträffande licentiatexamen m. m. avslår motionerna
1983/84: 2016 yrkande 43. 1983/84:2615 yrkande I d och 1983/
84: 2634 yrkande 16,

17. att riksdagen beträffande vissa fördjupningskurser avslår motion
1983/84:2615 yrkande 1 e.

UbU 1983/84:28

Forskarutbildningens meritvärde

18. att riksdagen beträffande forskarutbildningens meritvärde med
avslag på motionerna 1983/84:2595 yrkande 4 och 1983/84:2634
yrkande 9 i motsvarande delar lägger till handlingarna vad som
anförts i proposition 1983/84:107,

19. att riksdagen beträffande lektorstjänster i gymnasieskolan avslår
motionerna 1983/84:2595 yrkande 4 och 1983/84:2634 yrkande 9
i motsvarande delar,

20. att riksdagen beträffande meritvärde för arbete med forskningsinformation
avslår motion 1983/84:2615 yrkande 1 n,

Arbetsvillkoren för forskare inom högskolan

21. att riksdagen beträffande högskolornas anslagsframställning avslår
motion 1983/84:514 yrkande 8,

22. att riksdagen beträffande universitetsinstitutionernas anslagssystem
avslår motion 1983/84:2615 yrkande 1 h,

23. att riksdagen beträffande fleråriga planeringsramar för utbildning
och forskning inom högskolan avslår motion 1983/84:2634 yrkande
5,

24. att riksdagen beträffande ändrade beslutsformer vid universitetsinstitutionerna
avslår motion 1983/84:2623 i denna del,

25. att riksdagen beträffande ändrad tjänsteorganisation för högskolan
avslår motionerna 1983/84: 2016 yrkande 32 och 1983/84:2634
yrkande 15,

26. att riksdagen beträffande forskarlönerna avslår motion 1983/
84: 2595 yrkande 2,

Samspelet mellan sektorsforskning och grundläggande forskning inom
högskolan

27. att riksdagen beträffande sektorsforskning m.m. avslår motionerna
1983/84:2595 yrkande 10, 1983/84:2615 yrkandena I f och
I o, 1983/84:2623 i denna del och 1983/84:2634 yrkandena 1, 3
och 4,

Samverkan mellan näringslivet och statlig forskningsverksamhet

28. att riksdagen beträffande samverkan mellan högskolan och näringslivet
m. m. avslår motion 1983/84:2623 i denna del,

29. att riksdagen beträffande översyn av stiftelser för forskningssamverkan
avslår motion 1983/84:2634 yrkande 20,

Kostnadstäckning och kostnadsfördelning av externt finansierad forskning 30.

att riksdagen beträffande externt finansierad forskning avslår
motionerna 1983/84:446, 1983/84:1241, 1983/84:2615 yrkande
I g och 1983/84:2627 yrkande 1,

UbU 1983/84:28

31. att riksdagen beträffande lokalkostnadsersättningen vid externt
finansierad forskning vid undervisningssjukhus avslår motion
1983/84:2312,

Högskolans kontaktorganisation, nyttjarinformation om forskning, mindre
högskoleenheters kontakt med forskning

32. att riksdagen beträffande översyn av nyttjarinformation om
forskning avslår motion 1983/84:2615 yrkande 1 m,

33. att riksdagen beträffande viss utlokalisering av verksamhet vid
universitetet i Lund m.m. avslår motion 1983/84: 1095 yrkandena
1 i denna del och 2,

34. att riksdagen beträffande informationsutbyte mellan högskola
och näringsliv i Stockholmsregionen avslår motion 1983/
84:2502.

35. att riksdagen beträffande forskning vid de mindre högskoleenheterna
avslår motionerna 1983/84:2607, 1983/84:2608, 1983/
84:2615 yrkandena 3, 5, 6, 7 i denna del, 8 och 9 i denna del,
1983/84:2627 yrkande 2 och 1983/84:2634 yrkande 17,

36. att riksdagen beträffande satsning på FoU-verksamhet i Karlstad
avslår motionerna 1983/84:2042, 1983/84:2304 yrkande a och
1983/84: 2602,

37. att riksdagen beträffande stöd till glesbygdsforskningen avslår
motion 1983/84:1740 yrkande 2,

38. att riksdagen beträffande FoU-verksamhet i Jönköping avslår
motion 1983/84:2619,

Internationella kontakter

39. att riksdagen beträffande högskolans internationalisering avslår
motion 1983/84:2016 yrkande 31,

Litteraturförsörjning, ansvarsbibliotek m. m.

40. att riksdagen godkänner de i proposition 1983/84:107 förordade
riktlinjerna för ansvarsbibliotek.

Fördelning av resurser och vissa prioriteringsfrågor i övrigt

41. att riksdagen beträffande insatser för humanistisk och samhällsvetenskaplig
forskning avslår motionerna 1983/84:2595 yrkande
11, 1983/84:2601 yrkande 1, 1983/84:2623 i denna del. 1983/
84: 2627 yrkande 9 och 1983/84: 2634 yrkandena 2 samt 10 i denna
del, 24 och 25,

42. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2610 utan erinran
lägger till handlingarna vad som i proposition 1983/84: 107 anförts
om jämställdhetsforskningen,

43. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84: 107 och med
avslag på motionerna 1983/84:2615 yrkande 1 I i denna del och

UbU 1983/84:28

1983/84:2634 yrkande 30 i denna del utan erinran lägger till
handlingarna vad som i propositionen anförts om forskning om
den offentliga sektorn,

44. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:107 och motionerna
1983/84:2615 yrkande 1 1 i denna del och 1983/84:2634
yrkande 30 i denna del, utöver tidigare anvisat anslag om
10601 000 kr., till Kommittéer m. m. under trettonde huvudtiteln
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 1 000000
kr.,

45. att riksdagen beträffande angelägna områden som bör prioriteras
avslår motionerna 1983/84:2615 yrkande 1 b i denna del och
1983/84:2623 i denna del,

46. att riksdagen beträffande uttalande om ett program för dataforskningen
avslår motionerna 1983/84:2615 yrkande 2 a och 1983/
84:2633 yrkande 1,

47. att riksdagen beträffande återbesättande av tjänst som professor
med avslag på motion 1983/84:2595 yrkande 8 godkänner vad
som har förordats i proposition 1983/84: 107,

48. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänst som professor
(L 24/26) på sätt som föreslagits i proposition 1983/84:107,

49. att riksdagen beträffande obalans mellan grundläggande högskoleutbildning
och forskning avslår motion 1983/84:2615 yrkande
1 b i denna del.

2 Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning och
konstnärligt utvecklingsarbete (bil. 5 s. 72—75)

Under anslaget Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning
och konstnärligt utvecklingsarbete begärs riksdagens bemyndigande
att inrätta dels en tjänst som professor (Lp 24/26) i fotografi vid universitetet
i Göteborg som ett led i den successiva uppbyggnaden av detta ämne
där, dels en tjänst som professor (Lp 24/26) i pianospelning vid musikhögskolan
i Stockholm när en personlig tjänst som professor i kördirigering
upphör.

Utskottet tillstyrker att regeringen får bemyndigande att inrätta dessa
båda tjänster.

Utskottet tillstyrker också den föreslagna ändrade benämningen av en
tjänst vid musikhögskolan i Stockholm som professor i komposition, instrumentation
och formlära till tjänst i komposition.

De båda tillstyrkta tjänsterna som professor har föreslagits av UHÄ i
anslagsframställningen för budgetåret 1984/85. UHÄ har föreslagit ytterligare
två tjänster. Den ena av dem avser en tjänst som professor (Lp 24/26) i
keramik och glas vid konstfackskolan i Stockholm. Denna tjänst bör enligt
motion 1983/84:2606 inrättas budgetåret 1984/85 i enlighet med UHÄ:s

UbU 1983/84:28

förslag. Motionären föreslår att den nuvarande tjänsten som huvudlärare i
ämnet keramik och glas ersätts med tjänsten som professor, när innehavaren
av huvudlärartjänsten lämnar sin tjänst. Merkostnaden för tjänsten
som professor beräknas av motionären till 50000 kr.

Utskottet anser att det är viktigt att den successiva uppbyggnaden av
resurser för konstnärligt utvecklingsarbete fortsätter. Därför tillstyrker
utskottet yrkandet i motion 1983/84:2606 om att även en tredje av de av
UHÄ föreslagna professurerna (Lp 24/26) inrättas den 1 juli 1984, nämligen
den i keramik och glas vid konstfackskolan. Professuren bör, liksom
övriga inom det konstnärliga området, tillsättas av regeringen med en
förordnandetid på tio år och vara förenad med konstnärligt utvecklingsarbete.
Samtidigt som denna tjänst inrättas bör tjänsten som huvudlärare i
ämnet keramik och glas vid konstfackskolan dras in. Medel beräknade
under anslaget Utbildning för kultur- och informationsyrken för denna
huvudlärartjänst bör i stället användas för professuren. Under nu förevarande
anslag bör dessutom i enlighet med motion 1983/84:2606 beräknas
50000 kr. för de merkostnader som uppstår för professuren i förhållande
till kostnaderna för huvudlärartjänsten. Följande budgetår bör hela kostnaden
beräknas under samma anslag. Utskottet förutsätter att konstfackskolan
inom ramen för sina resurser kan omfördela medel till den undervisning
som hittills fallit på huvudläraren och som inte ryms inom tjänsten som
professor.

1 motion 1983/84: 2597 redovisas att utbildnings- och forskningsverksamhet
i byggnadsrestaurering bedrivits vid konsthögskolans arkitekturskola
sedan budgetåret 1981/82 med dels medel från byggnadsforskningsrådet
(BFR), dels medel som UHÄ disponerat. Utbildningen är en påbyggnadsutbildning
för arkitekter. BFR har anvisat medel för treårsperioden 1981/
82-1983/84 och enligt motionen ställt i utsikt stöd under ännu ett år,
nämligen 1984/85. UHÄ har begärt medel till permanentning av utbildningsverksamheten
i anslagsframställningarna under den senaste fyraårsperioden.
Motionärerna anser det utomordentligt angeläget att verksamheten
som pågått under snart tre år kan permanentas och att medel både för
utbildningen och för den av BFR bekostade verksamheten fortsättningsvis
anvisas under sektorsanslaget, då BFR:s stöd upphör efter 1984/85. Motionärerna
hänvisar därvid bl. a. till vad som anförts i riksdagens kulturutskotts
betänkande KrU 1983/84:7 och till uttalanden av chefen för bostadsdepartementet
i den nu aktuella propositionen om behovet av ett ökat
kunnande i restaureringsfrågor.

Den nu sedan tre år etablerade verksamheten vid konsthögskolan beträffande
restaureringskonst är av stor betydelse för att få fram vidareutbildade
arkitekter kunniga i restaureringskonst. Riksdagen har tidigare i år
tillstyrkt att en konservatorsutbildning inrättas. Denna avser emellertid
inte vård av byggnader. Här har konsthögskolans nu aktuella verksamhet
en viktig uppgift att fylla bl. a. för kulturminnesvården och inför de för -

llbU 1983/84:28

nyelseprogram för bostadsbebyggelsen som nu skall genomföras. Utskottet
har emellertid inte underlag för att nu bedöma motionens yrkande om
inrättande av en tjänst som professor budgetåret 1985/86 kombinerat med
permanentning av utbildningen i form av en linje. Utskottet förutsätter att
dessa frågor, bl. a. frågan om överföring av medlen för tjänsten från BFR
till konsthögskolan, kommer att belysas i kommande budgetarbete och
föreslår att riksdagen avslår motion 1983/84:2597.

Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot medelsberäkningarna
under anslaget och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som professor
(Lp 24/26) i fotografi vid universitetet i Göteborg och i
pianospelning vid musikhögskolan i Stockholm i enlighet med
vad som förordats i proposition 1983/84:107,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämningen på
en tjänst som professor (Lp 24/26) vid musikhögskolan i Stockholm
i enlighet med vad som förordats i proposition 1983/84: 107,

3. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2606 i denna del
bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst (Lp 24/26) som professor
i keramik och glas vid konstfackskolan den 1 juli 1984 i
enlighet med vad utskottet förordat,

4. att riksdagen beträffande permanentning av verksamheten i restaureringskonst
vid konsthögskolan i Stockholm avslår motion
1983/84: 2597,

5. att riksdagen till Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning
samt konstnärligt utvecklingsarbete med bifall
till motion 1983/84: 2606 i denna del och med anledning av proposition
1983/84: 107 för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservations
anslag av 15 286000 kr.

3 Humanistiska fakulteterna (bil. 5 s. 75—79)

Regeringen begär bemyndigande att vid de humanistiska fakulteterna
inrätta tre tjänster som professor (L 24/26), nämligen en i musikvetenskap
vid universitetet i Lund, en i historia, särskilt de svenska folkrörelsernas
historia, vid universitetet i Uppsala samt en i talfysiologi och talperception
vid universitetet i Stockholm. De båda sistnämnda professurerna skall
finansieras genom överföring av medel från humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR). Vidare föreslås att anslaget till humanistiska
fakulteterna skall räknas upp med 12367000 kr. till 161678000 kr.
budgetåret 1984/85.

1 motion 1983/84:2618 yrkas att den föreslagna professuren i musikvetenskap
skall placeras i Stockholm. Som motiv anförs bl. a. att det finns en
betydligt bredare bas av studerande för forskarutbildning i Stockholm än i

UbU 1983/84:28

Lund och att det i Stockholm för musikforskare finns en rad arbets- och
samarbetsmöjligheter med centrala musikinstitutioner, bibliotek och arkiv
som saknas i Lund.

Utskottet konstaterar att det f. n. finns två professurer i musikvetenskap,
en vid universitetet i Göteborg och en vid universitetet i Uppsala.
Med hänvisning till att professuren i musikvetenskap i Uppsala f. n. innefattar
viss undervisningsskyldighet vid universitetet i Stockholm tillstyrker
utskottet att den nya professuren i musikvetenskap inrättas vid universitetet
i Lund och avstyrker motion 1983/84:2618.

Utskottet har inte heller något att erinra mot regeringens förslag om
inrättandet av en professur i historia vid universitetet i Stockholm och en
professur i talfysiologi och talperception vid universitetet i Stockholm.

I motionerna 1983/84:2600, 1983/84:2627 (yrkande 3) och 1983/84:2638
yrkas med hänvisning till förslag från universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ), att en professur i litteraturvetenskap med speciell inriktning på
kvinnolitteratur skall inrättas vid universitetet i Göteborg fr. o. m. budgetåret
1984/85. Som motiv anförs bl. a. att de kvinnohistoriska samlingarna
finns vid universitetsbiblioteket i Göteborg och att behovet av ökade
resurser för undervisning och forskning i kvinnolitteratur är stort.

Utskottet vill erinra om att kvinnoforskning är ett relativt nytt område.
Med hänsyn därtill bör i första hand forskartjänster på mellannivå inrättas.
Detta blir möjligt med det resurstillskott som regeringen föreslagit för
jämställdhetsforskning under anslaget Humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet. Utskottet avstyrker därför motionerna 1983/84:2600,
1983/84:2627 yrkande 3 och 1983/84:2638.

Ett yrkande i motion 1983/84: 2615 (yrkande 5) att anslaget till humanistiska
fakulteterna skall reduceras med 800000 kr. som bidrag till finansiering
av forskningsprojekt vid mindre högskolor avstyrks av utskottet
under punkt 1 avsnittet 1.9 som bl. a. handlar om mindre högskoleenheters
kontakt med forskning.

I motion 1983/84:2634 (yrkande 24) framfört förslag om ytterligare 10
milj. kr. till de humanistiska fakulteterna behandlas under punkt 1 avsnittet
Fördelning av resurser och vissa prioriteringsfrågor i övrigt (s. 49—52).

Utskottet har ingen erinran mot vad som i övrigt i proposition 1983/
84:107 anförts under anslaget samt föreslår att riksdagen godkänner medelsberäkningen
och till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 161678000 kr.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:107 och med
avslag på motion 1983/84:2618 bemyndigar regeringen att inrätta
tjänst (L 24/26) som professor i musikvetenskap i enlighet med
vad som förordats i propositionen,

2. att riksdagen beträffande tjänst (L 24/26) som professor i littera -

UbU 1983/84:28

turvetenskap med speciell inriktning på kvinnolitteratur avslår
motionerna 1983/84:2600, 1983/84:2627 yrkande 3 och 1983/
84:2638,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster (L 24/26)
i övrigt som professor vid de humanistiska fakulteterna i enlighet
med vad som förordats i proposition 1983/84:107,

4. att riksdagen till Humanistiska fakulteterna med bifall till proposition
1983/84:107 för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 161 678000 kr.

4 Teologiska fakulteterna (bil. 5 s. 79—81)

Under anslaget Teologiska fakulteterna föreslår regeringen att två personliga
professurer vid universitetet i Lund i samband med innehavarnas
avgång skall ersättas med tjänster på mellannivå inom i första hand islamologi.
Vidare föreslås att anslaget till teologiska fakulteterna skall räknas
upp med 806000 kr. till 12080000 kr. för budgetåret 1984/85.

I motion 1983/84:2601 (yrkande 2) anförs bl. a. att det i en tid av nyandlighet
och ökat inflytande från andra religioner är väsentligt att vi fördjupar
vår förståelse för det kristna arvet. Motionärerna yrkar med hänvisning
härtill att riksdagen beslutar att professurerna i kristendomens idéhistoria
och urkristendomens litteratur vid Lunds universitet skall återbesättas.

Utskottet konstaterar att de två aktuella professurerna vid universitetet i
Lund är personliga tjänster och därför formellt inte kan återbesättas.
Utskottet räknar med att förståelsen för och kunskaperna om kristendomen
kan utvecklas inom ramen för den verksamhet som bedrivs med andra
befintliga professurer och mellantjänster vid de teologiska fakulteterna.
Utskottet delar regeringens uppfattning att kunskaper som rör islamologi
och därmed arabvärlden bör stärkas genom inrättande av tjänster på mellannivå,
i första hand inom islamologi. I linje därmed avstyrks motion
1983/84:2601 yrkande 2.

Utskottet har ingen erinran mot vad som i övrigt i proposition 1983/
84:107 anförts under anslaget Teologiska fakulteterna samt föreslår att
riksdagen godkänner medelsberäkningen och till Teologiska fakulteterna
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 12080000 kr.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande omvandling av två personliga professurer
i teologiska ämnen till tjänster (L 24/26) som professor
avslår motion 1983/84:2601 yrkande 2,

2. att riksdagen till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 12080000 kr.

5 Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 28

UbU 1983/84:28

5 Juridiska fakulteterna (bil. 5 s. 81—82)

Regeringens förslag avseende de juridiska fakulteterna innebär en uppräkning
av anslaget med I 244000 kr. till 15 511 000 kr. för budgetåret 1984/
85. Av beloppet utgör 282000 kr. en allmän förstärkning av basresurserna.

I motion 1983/84:2313 anförs att man bör förstärka den forskning som
avser socialförvaltningsrätt. Riksdagen bör därför hos regeringen begära
en översyn av nuvarande forskning inom området socialrått i syfte att
anpassa forskningens krav och omfattning till de förändringar som uppkommit
till följd av den nya lagstiftningen på det sociala området.

Forskningens inriktning och omfattning styrs primärt av de bedömningar
som görs av forskningsråden och universitets- och högskoleämbetet, som
kan föreslå ändring i forskartjänsters innehåll till regeringen. Inför 1984 års
forskningspolitiska proposition har en kartlåggning av sektorsmyndigheternas
bedömning av forskningsbehovet genomförts. UHÄ har gjort en
sammanställning av sektorsmyndigheternas långtidsbedömningar tillsammans
med högskolornas bedömda forskningsbehov.

Med hänvisning till att en kartläggning av forskningsbehovet genomförts
och att en förstärkning av bl. a. rättsvetenskaplig forsknings basresurser
ingår i UHÄ:s långsiktiga plan anser utskottet att motionens syfte är
tillgodosett och avstyrker därför motion 1983/84: 2313.

Utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen, hemställer 1.

att riksdagen beträffande översyn av forskningen inom området
socialrätt avslår motion 1983/84: 2313,

2. att riksdagen till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 15511 000 kr.

6 Samhällsvetenskapliga fakulteterna (bil. 5 s. 83—90)

Anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna avser, förutom samhällsvetenskaplig
forskning och forskarutbildning vid universiteten och högskolan
för lärarutbildning i Stockholm, vissa medel för jämställdhetsforskning
samt medel för demografiska databasen i Haparanda.

Regeringen begär bemyndigande att inrätta fyra tjänster som professor,
nämligen en i administrativ databehandling vid universitetet i Lund, en i
statsvetenskap med inriktning mot offentlig förvaltning i Göteborg, en i
försäkringsrätt samt en i försäkringsmatematik och matematisk statistik,
de båda sistnämnda i Stockholm hittills delvis bekostade med fondmedel.
Regeringen begär vidare bemyndigande att ändra benämningen av fyra
tjänster som professor (L 24/26), nämligen för en tjänst vid vartdera universitetet
i Stockholm och Lund från tillämpad psykologi till klinisk psyko -

UbU 1983/84: 28

logi, för en tjänst i Umeå från statskunskap till statsvetenskap och för en
tjänst i Stockholm från statistik, särskilt offentlig statistikproduktion, till
statistik med inriktning mot allmän statistikproduktion. Med den sistnämnda
tjänsten skall följa skyldighet att förlägga 20% av tjänstgöringen
till statistiska centralbyrån. Vidare föreslås att anslaget till samhällsvetenskapliga
fakulteterna skall räknas upp med 14306000 kr. till 187494000 kr.
för budgetåret 1984/85. Av beloppet utgör 1 840000 kr. en allmän förstärkning
av basresurserna.

1 motion 1983/84:2633 (yrkande 2) yrkas att tre tjänster som professor
skall inrättas för forskning inom dataområdet, en med beteendevetenskaplig
inriktning, en med organisationsteoretisk inriktning samt en med samhällsekonomisk
inriktning mot områdena produktivitet, sysselsättning, arbetslöshet
och yrkesstrukturer. De nya tjänsterna, vissa mellantjänster
och kringtjänster beräknas kosta 2,5 milj. kr. De föreslås bli finansierade
genom vissa omfördelningar av medel (1983/84:2633 yrkande 3 c).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns ett stort behov
av forskning om datateknikens användning. Regeringen föreslår att en
professur i administrativ databehandling inrättas vid universitetet i Lund
den 1 juli 1984. Därmed kan ämnet bli företrätt vid samtliga universitet
med forskningsresurser inom samhällsvetenskaplig fakultet. Vidare föreslår
regeringen i syfte att öka kunskapen om sambandet mellan individen,
samhället och datatekniken att 1,5 milj. kr. anslås under Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål för att stimulera till samverkan mellan forskare
från skilda discipliner. Därutöver har regeringen under anslaget Temaorienterad
forskning beräknat medel för en tjänst som professor inom
temat Teknik och social förändring vid universitetet i Linköping. Såsom
angetts i propositionen (bil. 5 s. 15 f.) bedrivs forsknings- och utvecklingsprogram
avseende arbetsmiljö, arbetsorganisation, systemutvecklingsmetoder,
informationsteknologi m. m. med anknytning till datorisering inom
ramar av sammanlagt 150 milj. kr. per år.

Med hänsyn till de stora statliga insatser som redan görs i fråga om
forskning om datateknikens användning och effekter bedömer utskottet
det f. n. inte möjligt att satsa ytterligare medel på fasta forskningsresurser i
form av professurer. Utskottet avstyrker därför motion 1983/84: 2633 yrkandena
2 och 3 c.

I motion 1983/84: 2595 hävdas att de ekonomiska institutionerna som en
följd av det ökade antalet platser i den ekonomiska grundutbildningen
blivit hårt ansträngda. Antalet forskarstuderande har också ökat. Förutom
forskartjänster på mellannivå, som föreslås i propositionen, finns det behov
av ytterligare högre tjänster för att forskningens kvalitet skall kunna
upprätthållas. Motionärerna yrkar att riksdagen hos regeringen begär förslag
i kommande budgetproposition om förstärkning av forskningsorganisationen
inom nationalekonomi och företagsekonomi (yrkande 9).

Ubll 1983/84:28

Det finns f. n. vid universiteten tolv professurer i nationalekonomi, tolv i
företagsekonomi och en i regionalekonomi. Dessutom finns det professurer
i dessa ämnen vid Handelshögskolan i Stockholm. Enligt vad som
föreslås i propositionen (bil. 5 s. 89) och som utskottet tillstyrker, tillförs
Stockholms universitet fr.om. budgetåret 1984/85 medel som skall göra
det möjligt att tillsätta en professur i nationalekonomi, särskilt den offentliga
förvaltningens ekonomi, en tjänst som hållits vakant sedan den inrättades
år 1982. Utskottet finner det inte möjligt att vid den nödvändiga
avvägningen av forskningsresurserna för de ekonomiska ämnena mot andra
angelägna forskningsbehov inom den samhällsvetenskapliga fakulteten
nu förorda en ytterligare förstärkning i enlighet med vad motionärerna
yrkar. Utskottet avstyrker därför motion 1983/84:2595 yrkande 9.

1 motion 1983/84: 1684 anförs att behandlingen av säkerhetspolitiken vid
svenska universitet är otillräcklig, vilket på sikt kan medföra betydande
problem, bl. a. för rekryteringen till den del av statsförvaltningen som har
att svara för säkerhetspolitiska analyser. Vidare riskeras utarmning av den
offentliga debatten i säkerhetsfrågor. De två professurer i freds- och konfliktforskning
som inrättats under senare år har fått sådant ämnesinnehåll
att de inte avser mer klassiskt säkerhetspolitiska frågeställningar. Mot den
bakgrunden yrkas att riksdagen beslutar att inrätta professurer i säkerhetspolitik
vid universiteten i Lund och Stockholm.

Utskottet delar den uppfattning om betydelsen av forskning och studier
kring problem av betydelse för svensk utrikespolitik, särskilt neutralitetspolitiken
och principer för internationell säkerhet, som föredragande statsrådet
ger uttryck för i propositionen (bil. I s. 4-5) och som också motionären
ansluter sig till. Utskottet konstaterar dock att en stor del av forskningen
på det säkerhetspolitiska området i Sverige bedrivs inom särskilda
institut som utrikespolitiska institutet, försvarets forskningsanstalt och
Stockholms internationella fredsforskningsinstitut. Dag Hammarskjölds
professur i freds- och konfliktforskning vid universitetet i Uppsala har
vidare med ämnesinnehållet konfliktteori och krigsorsaksproblematik sådan
inriktning att den kan bidra till fördjupade kunskaper i säkerhetspolitiska
frågor. Med hänsyn till det anförda och till att erfarenheterna av de
nyligen inrättade två professurerna i freds- och konfliktforskning bör avvaktas
innan ytterligare professurer inrättas på detta område avstyrker
utskottet motion 1983/84: 1684.

1 motion 1983/84:2615 hävdas att den utrikespolitiska forskningen uppvisar
en splittrad bild och att en översyn av detta forskningsområde borde ha
redovisats i proposition 1983/84:107. Motionärerna yrkar att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av forskningsverksamheten inom det utrikespolitiska
området (yrkande 16). I samma motion anförs att det bör upprättas
samordnade forskningsprogram som täcker språk, kultur, samhällsförhållanden
och religion i områden som kan utvecklas till betydelsefulla

UbU 1983/84:28

marknader för svensk export eller är viktiga för svenskt utvecklingssamarbete
(yrkande I k). Vidare anförs att det saknas en samlad uppfattning om
hur vår forskning, vår teknik och vårt näringsliv mera systematiskt skall
sättas in eller utvecklas för att tillgodose de mest angelägna biståndsbehoven
och medverka till ett effektivt utnyttjande av u-landsbiståndet (yrkande
15).

Utskottet konstaterar beträffande översyn av den utrikespolitiska forskningen
(yrkande 16). områdesforskning (yrkande 1 k) och biståndsforskning
(yrkande 15) att en kartläggning av forskningsbehoven gjorts av UHÄ
inför arbetet med 1984 års proposition om forskning. Bland de frågor som
till följd därav prioriterats för förstärkning nämns internationella frågor,
områdesstudier och u-landsforskning. Ansvaret för planeringen av ulandsforskningen
ligger främst hos styrelsen för u-landsforskning
(SAREC). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion
1983/84:2615 yrkandena I k, 15 och 16.

I motion 1983/84: 1257 anförs att det med tanke på det svenska ulandsbiståndets
omfattning synes angeläget att bygga upp den ekonomiska
forskningskompetensen i utvecklingsekonomi. En professur i utvecklingsekonomi
bör inrättas antingen vid universitetet i Lund eller Göteborg och
bekostas med medel från biståndsbudgeten.

Utskottet konstaterar att den nyligen inrättade professuren i freds- och
konfliktforskning vid universitetet i Göteborg har fått en inriktning mot
internationella utvecklings- och resursproblem. Med hänsyn därtill avstyrker
utskottet motion 1983/84: 1257.

En omfördelning av resurserna för massmedieforskning så att en professur
i ämnet kan inrättas vid universitetet i Lund yrkas i motion 1983/
84: 2612. Som motiv anförs att stora forskningsprojekt rörande bl. a. effekterna
av den nya informationsteknologin, som bedrivs i Lund, i längden
inte kan fortgå utan det stöd som en professorstjänst innebär. En koncentration
av satsningen på massmedieforskningen så att tilldelningen till
Lund blir ungefär lika stor som tidigare, dvs. 110000 kr., skulle göra det
möjligt att med tillskott av lokala medel där inrätta en extra professur.

Utskottet konstaterar att ingenting hindrar att universitetet i Lund inom
ramen för den samhällsvetenskapliga fakultetens resurser prioriterar en
extra professur i massmedieforskning. Med hänvisning till vad som anförts
avstyrker utskottet motion 1983/84:2612.

I motion 1983/84: 2627 anförs att det är viktigt att barnomsorgspedagogiken
utvecklas och det yrkas att. som ett led i detta arbete, en professur i
pedagogik med inriktning mot den samhälleliga barnomsorgen skall inrättas
vid universitetet i Göteborg (yrkande 5). Vidare bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna att en satsning bör göras på pedagogiskt
och metodiskt utvecklingsarbete rörande handikapphjälpmedel och dess
användare (yrkande 6). Medel för föreslagna åtgärder, ca 1 milj. kr., skall

UbU 1983/84:28

erhållas genom omföring av medel från Tekniska fakulteterna (yrkandena 7
och 8).

Utskottet konstaterar att regeringen i propositionen (bil. 5 s. 3) prioriterat
inrättande av mellantjänster framför nya professurer. Det finns dock
ingenting som hindrar att man lokalt inrättar en extra professur med
särskild inriktning. Vad gäller pedagogiskt och metodiskt utvecklingsarbete
kan, såsom framgår av propositionen, nämnas att humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet redan under innevarande budgetår satsat
300000 kr. inom delområdet Tekniksamhället och de handikappade. Med
stöd av vad som anförts avstyrker utskottet motion 1983/84:2627 yrkandena
5 och 6. Som följd därav avstyrks också yrkandena 7 och 8 i samma
motion.

I motion 1983/84: 1729 hävdas att den pedagogiska forskningen på yrkesutbildningens
område snabbt bör förstärkas. Regeringen bör ge UHÄ i
uppdrag att undersöka möjligheterna att omprioritera resurserna så att
detta kan uppnås, t. ex. genom att inrätta en professur i ämnet liksom att
ändra forskningsinriktningen på en redan befintlig professur nät vakans
uppstår.

Utskottet finner det i och för sig angeläget med en förstärkning av det
pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet på yrkesutbildningens område
men anser att riksdagen inte nu har underlag för att ta ställning i
frågan. Det ankommer på UHÄ att kartlägga forskningsbehovet och komma
med därav föranledda förslag. Med hänvisning till vad som anförts
avstyrker utskottet motion 1983/84: 1729.

I motion 1983/84: 1705 redovisas alkoholens ekonomiska skadeverkningar
som drabbar inte bara enskilda människor utan också företag och inte
minst den offentliga sektorn. Alkoholforskningen bör bl.a. belysa vilka
kostnader alkoholen för med sig och vilka effekter olika alkoholpolitiska
åtgärder medför liksom ge kunskap om hur ekonomiska faktorer påverkar
alkoholkonsumtionens storlek och fördelning. Motionären yrkar att riksdagen
som sin mening skall ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om ökat stöd till alkoholforskningen.

Utskottet delar motionärens uppfattning att alkoholforskningen är ett
viktigt område och att det är angeläget att alkoholpolitiska åtgärder baseras
på ett gott kunskapsunderlag om hur ekonomiska faktorer påverkar
alkoholkonsumtionens storlek och fördelning. Utskottet konstaterar att
det finns en professur i sociologisk alkoholforskning vid universitetet i
Stockholm. I proposition 1983/84: 107 (bil. 3) framhålls att det är viktigt att
också bakomliggande orsaker till bl. a. alkoholmissbruk kan angripas och
att forskningsverksamheten på detta område gäller såväl långsiktiga förändringar
av grundläggande samhällsförhållanden som konkreta åtgärder
som kan ge effekt även på kort sikt. Delegationen för social forskning
stöder flera projekt inom alkoholforskningen - projekt som även behand -

Ubl) 1983/84:28

lar ekonomiska aspekter - och avseratt initiera forskning i hälsoekonomi.
Forskningsrådsnämnden har ambitioner att stödja alkoholforskningsprojekt
med bl. a. tvärvetenskaplig och samhällsvetenskaplig inriktning. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1983/84: 1705.

Utskottet har under punkt I avsnittet om högskolans kontaktorganisation.
nyttjarinformation om forskning, mindre högskoleenheters kontakt
med forskning, avstyrkt motion 1983/84: 2615 i vad den avser minskning av
förevarande anslag till förmån lör forskning vid de mindre högskoleenheterna.

I motion 1983/84:2634 (yrkande 25) framfört förslag om ytterligare 10
milj. kr. till de samhällsvetenskapliga fakulteterna behandlas under punkt I
avsnittet Fördelning av resurser och vissa prioriteringsfrågor i övrigt.

Utskottet har ingen erinran mot vad som i övrigt i proposition 1983/
84: 107 anförts under anslaget samt föreslår att riksdagen godkänner medelsberäkningen
och till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 187494000 kr.

I propositionen (bil. 7 s. 12- 15) belyses bakgrunden till invandrarforskningen
samt dess utveckling, omfattning och karaktär. Vidare redovisas
resultaten av en undersökning avseende olika forskningsområden som
särskilt uppgetts vara av intresse. En prioriteringsdiskussion pågår inom
delegationen för invandrarforskning, som beräknas redovisa resultaten
under innevarande år.

Föredragande statsrådet framhåller att följande forskningsområden förtjänar
särskild uppmärksamhet under planeringsperioden. nämligen

• statistik - demografisk kunskap.

• kulturyttringar och etnisk pluralism.

• etniska gruppers rättsställning, medborgarfrågor och invandringens betydelse
i övrigt för det internationella samarbetet,

• familje-, generations-och uppväxtförhållanden,

• de invandrade gruppernas arbetslivsförhållanden,

• fördomar och diskriminering samt

• etniska relationer, etniska gruppers dynamik, t. ex. religionens roll,
samt identitets- och kulturteoretisk forskning.

En av invandrarforskningens viktigaste funktioner anges vara att tillföra
samhällsorganen kunskapsunderlag för beslut inom invandrar- och minoritetspolitikens
område samt utvärdering av åtgärder på detta område. Frågan
om invandringens långsiktiga följder får en allt större politisk betydelse.
Riksdagen bereds tillfälle ta del av vad som i propositionen anförts om
invandrarforskningen.

1 motion 1983/84:2630 (yrkande 4) anförs att invandrarnas situation på
den svenska arbetsmarknaden är oroväckande till följd av höga arbetslöshetstal.
ensidig koncentration till vissa yrken och branscher, bristfällig

UbU 1983/84:28

yrkesutbildning, språksvårigheter m. m. Det är nödvändigt och brådskande
med forskning kring problemen och förslag till lösningar. Riksdagen
bör därför uttala sig för ökad forskning om invandrarnas situation på
arbetsmarknaden.

Utskottet vill erinra om att sedan en expertgrupp för invandrarforskning
inrättades år 1975 har stora insatser gjorts på det aktuella området. Ett
större forskningsprojekt har genomförts kring invandringens långtidseffekter
(PIL-projektet). Expertgruppen har omvandlats till en delegation för
invandrarforskning. Vid universitetet i Stockholm har ett centrum för
invandringsforskning inrättats, vid andra universitet har samarbetsgrupper
bildats. Stöd till forskningen har under senare år utgått från bl. a. arbetsmarknadsdepartementets
forskningsanslag, humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet. Riksbankens jubileumsfond, skolöverstyrelsen
och delegationen för social forskning.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att invandrarforskning
är ett mycket angeläget forskningsområde. Av propositionen
framgår att ett stort antal forskningsprojekt förbereds som gäljer bl. a.
invandrarnas situation i Sverige. Utskottet anser att yrkande 4 i motion
1983/84:2630 därmed är tillgodosett. Utskottet föreslår att riksdagen med
avslag på motion 1983/84: 2630 yrkande 4 utan erinran lägger till handlingarna
vad föredragande statsrådet anfört om invandrarforskning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som professor
(L 24/26) vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna i enlighet
med vad som förordats i proposition 1983/84:107,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämning av
tjänster som professor (L 24/26) vid de samhällsvetenskapliga
fakulteterna i enlighet med vad som förordats i proposition 1983/
84:107,

3. att riksdagen beträffande tre tjänster som professor på dataområdet
avslår motion 1983/84: 2633 yrkande 2,

4. att riksdagen beträffande förstärkning av forskningsorganisationen
inom nationalekonomi och företagsekonomi avslår motion
1983/84: 2595 yrkande 9,

5. att riksdagen beträffande två professurer i säkerhetspolitik avslår
motion 1983/84:1684,

6. att riksdagen beträffande översyn av forskningsverksamheten
inom det utrikespolitiska området avslår motion 1983/84:2615
yrkande 16,

7. att riksdagen beträffande samordnade forskningsprogram för
områdesforskning avslår motion 1983/84:2615 yrkande I k.

8. att riksdagen beträffande forskning om u-landsbiståndet avslår
motion 1983/84:2615 yrkande 15,

UbU 1983/84:28

9. att riksdagen beträffande en professur i utvecklingsekonomi avslår
motion 1983/84:1257,

10. att riksdagen beträffande en professur i massmedieforskning avslår
motion 1983/84:2612,

11. att riksdagen beträffande en professur i pedagogik med inriktning
mot den samhälleliga barnomsorgen samt uttalande om pedagogiskt
och metodiskt utvecklingsarbete rörande handikapphjälpmedel
avslår motion 1983/84:2627 yrkandena 5 och 6,

12. att riksdagen beträffande förstärkning av den pedagogiska forskningen
på yrkesutbildningens område avslår motion 1983/
84: 1729,

13. att riksdagen beträffande forskning om alkoholens ekonomiska
skadeverkningar avslår motion 1983/84:1705,

14. att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna med bifall
till proposition 1983/84:107 och med avslag på motionerna 1983/
84:2627 yrkandena 7 i denna del och 8 i denna del och 1983/
84: 2633 yrkande 3 c för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 187494000 kr.,

15. att riksdagen beträffande invandrarforskning med avslag på motion
1983/84:2630 yrkande 4 utan erinran lägger till handlingarna
vad som anförts i propositionen.

7 Medicinska fakulteterna (bil. 5 s. 90—96)

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att få inrätta fem tjänster
som professor (L 24/26) inom de medicinska fakulteterna. Fyra tjänster är
omvandlingar av tidigare existerande tjänster och kan inrättas inom ramen
för befintliga resurser. Dessa tjänster är professurer i ämnet medicinsk
fysik vid universitetet i Göteborg samt i ämnena neurobiologi, medicinsk
fysik resp. mikrobiologisk genetik vid karolinska institutet. För den femte
tjänsten beräknas medel under anslaget Medicinska fakulteterna, nämligen
en tjänst som professor (L 24/26) i medicinsk miljögiftsforskning vid karolinska
institutet. Den sistnämnda tjänsten är ett resultat av det utredningsarbete
beträffande toxikologisk forskning och utbildning m. m. som riksdagen
begärde vid riksmötet 1979/80 (UbU 1979/80:2, rskr 1979/80:26).

Utskottet hemställer att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta de
aktuella tjänsterna.

Utskottet tillstyrker också att regeringen bemyndigas att ändra benämningen
på tjänst (L 24/26) som professor vid medicinsk fakultet i enlighet
med vad som förordats i proposition 1983/84:107.

I anslagsframställningen för budgetåret 1984/85 har UHÄ begärt att tio
tjänster som professor skall inrättas, varav hälften således förts fram i
proposition 1983/84:107 och som utskottet nyss tillstyrkt. Av övriga av

UbU 1983/84:28

UHÄ föreslagna tjänster avser en allmänmedicin vid universitetet i Umeå.
UHÄ föreslog inrättande av denna tjänst även inför budgetåret 1983/84,
som ett led i utbyggnaden av forskningen inom området i’landet. Tjänster
vid universiteten i Uppsala och Lund inrättades i samband med den föregående
forskningspolitiska propositionen 1981/82:106 (UbU 1981/82:37, rskr
1981/82:397) och i Göteborg vid föregående riksmöte (prop. 1982/83: 100,
UbU 1982/83:31, rskr 1982/83:379).

I sex motioner begärs att professuren i allmänmedicin vid universitetet i
Umeå skall inrättas, nämligen i motionerna 1983/84:1707, 1983/84:2465,
1983/84:2604, 1983/84:2609, 1983/84:2620 yrkande 4 och 1983/84:2624
yrkande 1. I motionerna 1983/84:1707, 1983/84:2620 och 1983/84:2624
begärs att detta skall ske budgetåret 1984/85. Medel för ändamålet beräknas
i motion 1983/84:2624 (yrkande 2).

Den successiva uppbyggnaden av forskningskompetensen inom allmänmedicinen
kombinerat med tjänster inom primärvården bör enligt utskottets
mening fortsätta. Utskottet kan emellertid inte tillstyrka att medel
beräknas för tjänsten i Umeå budgetåret 1984/85. Utskottet förutsätter att
finansieringsfrågan kan lösas i kommande budgetarbete. Med det anförda
bör riksdagen avslå de nu aktuella motionerna 1983/84:1707, 1983/84:2465,
1983/84:2604, 1983/84:2609, 1983/84: 2620 yrkande 4 och 1983/84:2624.

Ytterligare en professur vid universitetet i Umeå har förts fram av UHÄ
inför budgetåret 1984/85, nämligen i omvårdnadsforskning. Tidigare år har
särskilda medel avsatts för omvårdnadsforskningen vid universiteten i
Uppsala och Umeå. Till Umeå har också anvisats medel för uppbyggnad
av biblioteksverksamhet inom detta område. UHÄ anser att vidareutvecklingen
av ämnet nu kräver att en fast forskartjänst inrättas. Vidare begär
UHÄ medel till utveckling av omvårdnadsforskningen vid universitetet i
Lund.

1 proposition 1983/84:107 beräknas de av UHÄ begärda medlen för
omvårdnadsforskning vid universitetet i Lund.

Enligt motion 1983/84:2622 bör riksdagen ge regeringen till känna att det
av UHÄ påtalade behovet av fasta forskningsresurser inom omvårdnadsforskningen
bör tillgodoses, dvs. att den av UHÄ begärda professuren i
Umeå bör inrättas.

Utskottet tillstyrker att omvårdnadsforskningen förstärks ytterligare genom
att särskilda medel beräknas för uppbyggnaden av verksamheten vid
universitetet i Lund. Däremot kan utskottet inte tillstyrka de ytterligare
medel till detta forskningsområde som begärs för nästa budgetår. Frågan
om inrättande av en professur får därför prövas i kommande års budgetarbete.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1983/
84:2622.

Omvårdnadsforskningen ur en speciell synvinkel tas upp i motion 1983/

UbU 1983/84:28

84:2620 (yrkande 3). Motionärerna anser att det starkt ökande antalet
åldringar i samhället kommer att ställa stora krav på ökad kunskap i
omvårdnad. Därför bör enligt motionärernas mening betydande resurser
stå till förfogande för omvårdnadsforskning i syfte att utveckla och ge god
vård åt de gamla.

Långvårdsmedicin liksom allmänmedicin hör till de prioriterade områdena
inom hälso- och sjukvården. Detta avspeglar sig också i satsningarna
genom åren inom den medicinska och sociala forskningen. Som utskottet
nyss redovisat har dessutom medel avsatts för en utveckling och förstärkning
av omvårdnadsforskningen vid universiteten i Uppsala. Lund och
Umeå. Omvårdnadsforskningen omfattar självfallet vård av åldringar. Genom
den successiva uppbyggnaden av resurser för omvårdnadsforskningen
som sker bör önskemålen i motion 1983/84:2620 kunna tillgodoses.
Riksdagen bör därför avslå dess yrkande 3 om ett uttalande i frågan.

Forskning om åldringar och deras sjukdomar tas upp även i motionerna
1983/84:1687 och 1983/84:2295. Enligt den förstnämnda motionen är den
gerontologiska forskningen om åldrandet splittrad och otillräcklig. Även i
utbildningen av främst vårdpersonal är inslagen beträffande kunskap om
åldrandet otillräckliga. I motion 1983/84:2295 yrkas en professur i långvårdsmedicin
vid karolinska institutet. Tjänsten skall enligt motionen knytas
till en geropsykiatrisk forskningsklinik. Riksdagen bör enligt motionärerna
begära att regeringen i överläggningar med Stockholms läns landsting
påskyndar inrättandet av en sådan klinik.

Som utskottet nyss redovisat är allmänmedicin och långvårdsmedicin
prioriterade områden inom hälso- och sjukvården. En utbyggnad av forskningen
inom dessa områden har också skett under senare år. I UHÄ:s
långtidsbudget finns tjänster inom dessa områden upptagna, bl.a. den i
motion 1983/84:2295 nämnda tjänsten. En fortsatt uppbyggnad i form av
högre tjänster och av basresurser får prövas i det ordinarie budgetarbetet.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1983/84:1687 och 1983/84: 2295. Utskottet vill erinra om att ett
viktigt inslag i reformeringen av de medellånga vårdutbildningarna var att
göra vårdpersonalen bättre förberedd för vården av det ökande antalet
åldringar i landet (prop. 1978/79:197, UbU 1979/80:7, rskr 1979/80: 100).

Ytterligare två motioner avser inrättande av tjänster som professor.

I motion 1983/84:2625 yrkas att riksdagen skall uttala sig för inrättande
av en professur i spädbarnsmedicin. I tjänstens ämnesbeskrivning bör ingå
social-psykologiska aspekter på ämnet. Motionären anser att tjänsten skall
inriktas särskilt mot forskning om det som kallas plötslig spädbarnsdöd
och sorn ännu inte kunnat förklaras.

Utskottet har inhämtat att medicinska forskningsrådet har tillsatt en
särskild planeringsgrupp för att diskutera och samordna forskningsprojekt
inom neurologi, andningsfysiologi. patologi, obstetrik, pediatrik och so -

UbU 1983/84:28

cialmedicin med relevans för plötslig spädbarnsdöd. Utskottet förutsätter
att det angelägna arbete som nu startats på initiativ av medicinska forskningsrådet
genomförs skyndsamt och att rådet därefter vidtar de åtgärder
som befinns nödvändiga. Utskottet har ingen möjlighet att nu bedöma om
problemen som redovisas i motionen bäst bör lösas genom inrättande av
tjänster för forskning. Mot bakgrund av att arbete f. n. pågår inom forskningsrådets
planeringsgrupp föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1983/84:2625.

Riksdagen bör enligt motion 1983/84: 2294 begära att en tjänst som
professor inrättas i ämnet handkirurgi. Tjänsten skall enligt motionen vara
en ”riksprofessur”. Motionärerna redovisar att det inte funnits någon
professur i ämnet sedan år 1971 och anser att bristen på högre tjänst bl. a.
inneburit att ämnet inte fått den tid det borde ha inom läkarutbildningen.

Enligt vad utskottet inhämtat har frågan om en professur i handkirurgi
aktualiserats i skrivelse till regeringen från Svensk handkirurgisk förening.
Ärendet har överlämnats till UHÄ som ännu inte berett det färdigt. Mot
denna bakgrund bör riksdagen inte uttala sig i frågan. Motion 1983/84: 2294
bör avslås.

Arbetsmedicinska och arbetsmiljötekniska institutioner bör enligt motion
1983/84:1071 (yrkande 1) inrättas vid samtliga medicinska och tekniska
fakulteter.

Med hänvisning till vad utskottet tidigare år anfört beträffande motsvarande
motionsyrkanden (senast UbU 1982/83:31 s. 38) föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1983/84: 1071 yrkande 1.

Under anslaget Medicinska fakulteterna beräknas medel för fördyrad
uppfödning av försöksdjur (+ 400000 kr.). Fördyringen beror på övergång
till nya regler om uppfödning i syfte att förbättra kvaliteten på djuren och
motverka icke lämplig uppfödning. Även under anslaget Medicinska forskningsrådet
tas hänsyn till fördyringen av uppfödningen av försöksdjur.
Totalt beräknas enligt uppgift ca 16 milj. kr. under anslag inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde för inköp av försöksdjur budgetåret
1984/85.

Frågor som rör försöksdjur tas upp i tre motioner som utskottet här
behandlar i ett sammanhang även om motionärernas förslag rör flera
anslag än Medicinska fakulteterna.

Enligt motion 1983/84:2615 (yrkande 7) bör riksdagen minska medlen till
försöksdjur under anslaget Medicinska fakulteterna med 1 350000 kr. Av
dessa medel skall 650000 kr. användas för att delvis finansiera forskning
vid mindre högskolor (se punkt 1. s. 43-44). Vidare skall 700000 kr. föras
till anslaget Medicinska forskningsrådet. Av detta senare anslag skall
1 950000 kr. avsättas för forskning om alternativa metoder som kan ersätta
djurförsök (yrkande 13).

1 motion 1983/84:409 begärs att en forskartjänst skall inrättas under
medicinska forskningsrådet. Tjänsten skall avse ämnet tillämpad cellbio -

UbU 1983/84:28

logi med inriktning på att utveckla alternativa metoder för toxikologiska
tester som kan ersätta djurförsök.

I motion 1983/84:2592 slutligen begärs att forskningsrådsnämnden
(FRN) skall få i uppgift att initiera forskning som syftar till att få fram
alternativ till djurförsök (yrkande 1). Vidare skall enligt motionen (yrkande
2) delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI)
som en av sina uppgifter ha att vara informations- och dokumentationscentral
för metoder som är alternativ till djurförsök.

Centrala försöksdjursnämnden skall enligt riksdagens beslut år 1978
(prop. 1978/79:3, JoU 1978/79:5, rskr 1978/79:41) verka för en minskad
användning av försöksdjur, bl. a. genom att främja utvecklingen av alternativa
metoder till djurförsök. För detta ändamål har nämnden tillförts särskilda,
successivt ökande budgetmedel (JoU 1983/84: 12 s. 3).

1 proposition 1983/84:107 (bil. 6 jordbruksdepartementet, punkt F 16
Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder) anför föredragande statsrådet,
med hänvisning till sina tidigare uttalanden om nödvändigheten av att
minska användningen av försöksdjur, att betydande resursförstärkningar
bör tillföras forskningen om alternativa metoder till djurförsök. För att
åstadkomma detta har på statsrådets initiativ överläggningar förts med
Läkemedelsindustriföreningen om gemensam finansiering av sådan forskning.
Ett avtal har träffats mellan företrädare för staten och Läkemedelsindustriföreningen
om en förstärkning av resurserna under en treårsperiod
med 3 milj. kr., där staten och föreningen står för vardera 1.5 milj. kr. För
budgetåret 1984/85 beräknas 300000 kr. under anslaget Bidrag till djurskyddsfrämjande
åtgärder. För denna forskning skall centrala försöksdjursnämnden
och medicinska forskningsrådet fastställa ett ramprogram.
En särskild styrgrupp skall knytas till nämnden för att bereda frågor som
gäller genomförande av ramprogrammet. Detta avsnitt av propositionen
behandlas av jordbruksutskottet (JoU 1983/84:30).

Det faktum att centrala försöksdjursnämnden har till uppgift att främja
forskning och utveckling av metoder som är alternativ till djurförsök
utesluter enligt utskottets mening inte att även fakulteterna, forskningsråden
och forskningsrådsnämnden har ett ansvar härvidlag när medel fördelas
till projekt som inkluderar djurförsök.

Utskottet förutsätter dock att sådan metodutveckling uppmärksammas i
samband med medelstilldelning - när det kan motiveras av vetenskapliga
kvalitetsskäl — utan att riksdagen gör något särskilt uttalande.

I vad gäller motionsyrkandet om överföring av medel från Medicinska
fakulteterna till Medicinska forskningsrådet för att kunna avsätta en särskild
summa till forskning om försöksdjur vill utskottet anföra följande.
Den ökning av anslagen Medicinska fakulteterna och Medicinska forskningsrådet
som i propositionen beräknas för fördyrad försöksdjursuppfödning
syftar inte till någon ökad användning av försöksdjur. Genom de
nya reglerna för uppfödning kommer kvaliteten på djuren att kunna för -

UbU 1983/84:28

bättras och bli jämnare. Därmed torde det inte behövas så många djur som
förr för att bl. a. ge statistiskt säkerställda resultat.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört hemställer utskottet att
riksdagen avslår motionerna 1983/84:409 och 1983/84:2615 yrkandena 7
och 13.

I det föregående har utskottet tillstyrkt föreslagna principer för s. k.
ansvarsbibliotek. Detta innebär bl. a. att karolinska institutets bibliotek
och medicinska informationscentral får det nationella ansvaret för informationsförsöijningen
inom det medicinska området. Mot denna bakgrund
är det inte lämpligt att ålägga DFI ansvaret för den del av den medicinska
informationen som avser alternativa metoder till djurförsök. Utskottet
förutsätter att detta specialområde ingår i karolinska institutets ansvarsområde.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1983/84:2592 yrkandena 1 och 2.

Riksdagen har tidigare i år beslutat att minska bl. a. läkarutbildningen
vid karolinska institutet (UbU 1983/84:21, rskr 1983/84:239). I proposition
1983/84:107 har medelsberäkningarna utgått från förslaget i proposition
1983/84:40 att läkarutbildningen skulle minskas vid universitetet i Lund
(Malmö). Utskottet har från utbildningsdepartementet och UHÄ inhämtat
kompletterande uppgifter beträffande medelsbehovet under förevarande
anslag för budgetåret 1984/85. Riksdagens ändring av förslaget i proposition
1983/84:40 innebär att anslaget Medicinska fakulteterna bör minskas
med 323000 kr. nästa budgetår. Utskottet förutsätter att regeringen gör
erforderliga omföringar av medel mellan anslagsposter för berörda högskoleenheter.

Utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningen i övrigt,
hemställer att riksdagen till anslaget Medicinska fakulteterna för budgetåret
1984/85 anvisar 422 807 000 kr.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster (L 24/26)
som professor vid de medicinska fakulteterna i enlighet med vad
som förordas i proposition 1983/84: 107,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämningen av
tjänst som professor (L 24/26) vid medicinsk fakultet i enlighet
med vad som förordats i proposition 1983/84:107,

3. att riksdagen beträffande en tjänst som professor i allmänmedicin
vid universitetet i Umeå avslår motionerna 1983/84:1707,
1983/84:2465, 1983/84:2604, 1983/84:2609, 1983/84:2620 yrkande
4 och 1983/84: 2624 yrkande 1,

4. att riksdagen beträffande fasta forskningsresurser för omvårdnadsforskning
avslår motion 1983/84:2622,

5. att riksdagen beträffande uttalande om omvårdnadsforskning
avslår motion 1983/84:2620 yrkande 3,

UbU 1983/84:28

6. att riksdagen beträffande gerontologisk forskning m.m. avslår
motion 1983/84: 1687,

7. att riksdagen beträffande en tjänst som professor i långvårdsmedicin
vid Karolinska institutet m. m. avslår motion 1983/84:2295,

8. att riksdagen beträffande uttalande om en tjänst som professor i
spädbarnsmedicin avslår motion 1983/84:2625,

9. att riksdagen beträffande en tjänst som professor i handkirurgi
avslår motion 1983/84:2294,

10. att riksdagen beträffande arbetsmedicinska och arbetsmiljötekniska
institutioner avslår motion 1983/84:1071 yrkande 1,

11. att riksdagen beträffande forskning om alternativ till djurförsök
avslår motionerna 1983/84:409 och 1983/84:2615 yrkande 7 i
denna del,

12. att riksdagen beträffande uppgifter för forskningsrådsnämnden
och delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
i frågor om alternativ till djurförsök avslår motion 1983/
84: 2592 yrkandena 1 och 2,

13. att riksdagen till Medicinska fakulteterna med anledning av proposition
1983/84: 107 samt med avslag på motionerna 1983/
84:2615 yrkandena 7 i denna del och 13 i denna del och 1983/
84: 2624 yrkande 2 för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 422807000 kr.

8 Odontologiska fakulteterna (bil. 5 s. 97—98)

Regeringen har i proposition 1983/84: 107 hemställt att riksdagen till
Odontologiska fakulteterna skall anvisa ett reservationsanslag av
48386000 kr.

Riksdagen har under våren 1984 beslutat att budgetåret 1984/85 börja
avveckla tandläkarutbildningen m. m. vid universitetet i Lund, dvs. vid
tandläkarhögskolan i Malmö (prop. 1983/84:40. UbU 1983/84:21, rskr
1983/84:125) och minska antalet nybörjarplatser i Göteborg och Umeå.
Medelsberäkningen i proposition 1983/84: 107 utgår från förslaget i proposition
1983/84:40 att avveckla tandläkarutbildningen i Göteborg. Utskottet
har från utbildningsdepartementet och UHÄ inhämtat kompletterande
uppgifter beträffande medelsbehovet under förevarande anslag för budgetåret
1984/85. Riksdagens beslut innebär ett något ändrat medelsbehov
under anslaget. Utskottet förutsätter att regeringen gör erforderliga omföringar
av medel mellan anslagsposter för berörda högskoleenheter.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Odontologiska fakulteterna med anledning av proposition
1983/84: 107 för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 48478000 kr.

UbU 1983/84:28

9 Farmaceutiska fakulteten (bil. 5 s. 99)

I proposition 1983/84:107 har medelsbehovet under anslaget Farmaceutiska
fakulteten beräknats till 15618000 kr.

Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen och hemställer
att riksdagen till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 15618000 kr.

10 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna (bil. 5 s. 44—49,
100-103)

Delegationen för samordning av havsresursverksamheten (DSI-L) har
inlett ett programarbete som avser utforskning och tillståndskontroll av
havet (bil. 5 s. 44-45). I en delrapport har DSH lämnat exempel på
grundforskningsområden där en förstärkning bedöms särskilt motiverad.
DSH har emellertid inte slutfört sitt programarbete ännu. Föredragande
statsrådet förutsätter att behovet av havsforskning uppmärksammas när
mellantjänster inrättas av naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) och
högskoleenheterna. Under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
förordas att en sedan år 1974 vakantsatt tjänst som professor i
oceanografi skall ersättas med en tjänst som professor i oceanografi,
särskilt marin systemanalys.

I motion 1983/84:2615 (yrkande 2 b) begärs ett samlat forskningsprogram
för havsforskning. Detta bör föreläggas riksdagen senast våren 1985.

Utskottet ha inhämtat att DSH avser att avsluta sitt programarbete
beträffande havsforskningen under år 1985. Utskottet förutsätter att förslagen
efter remissbehandling läggs till grund för förslag till riksdagen. Därmed
torde yrkande 2 b i motion 1983/84:2615 om ett forskningsprogram för
havsforskning bli tillgodosett, varför det bör avslås av riksdagen.

Utskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas att inrätta tjänsten (L 24/
26) som professor i oceanografi, särskilt marin systemanalys.

Regeringen föreslår vidare att en personlig tjänst som professor (L 24/
26) i oorganisk kemi skall inrättas vid universitetet i Umeå för professor
Nils Ingri. Utskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas att inrätta tjänsten.

Utskottet har inte heller något att erinra mot föreslagna ändrade benämningar
av tjänster (L 24/26) som professor vid de matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna.

Medel beräknas för kompetensuppbyggnad vid universitetet i Uppsala
inom ämnet datorteknik ( + 300000 kr.) och vid universitetet i Umeå inom
ämnet datalogi (+300000 kr.).

UHÄ har föreslagit att kompetensuppbyggnaden inom datalogi skall

UbU 1983/84:28

fortsätta bl. a. genom inrättande av en tjänst (L 24/26) som professor i
ämnet vid universitetet i Umeå den 1 juli 1986. Denna senare fråga tas inte
upp i proposition 1983/84: 107.

Enligt motion 1983/84:2615 (yrkande 4) bör riksdagen redan nu besluta
att professuren i datalogi skall inrättas den 1 juli 1986. Det är enligt
motionärerna angeläget att den planerade uppbyggnaden kan genomföras
på detta sätt.

Utskottet tillstyrker att medel beräknas för kompetensuppbyggnad inom
datortekniken och datalogin såsom föreslås i proposition 1983/84:107.
Däremot anser utskottet att frågan om en professur i datalogi bör prövas i
kommande års budgetarbete. I enlighet med föredragande statsrådets uttalande
är beräkningen av medel för kompetensuppbyggnad budgetåret 1984/
85 ett första resurstillskott i ämnet datalogi vid universitetet i Umeå. Med
hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår yrkande 4
i motion 1983/84: 2615.

Föredragande statsrådet erinrar om att medel kontinuerligt tillförts utvecklingsenheten
för tillämpad mikrobiologi vid universitetet i Umeå sedan
budgetåret 1980/81. Denna successiva uppbyggnad av en ny verksamhet
har varit ett lämpligt sätt att främja utvecklingen inom ett expanderande
ämnesområde och har utnyttjats framgångsrikt. Nu föreslås enheten
tillföras ytterligare 700000 kr. budgetåret 1984/85.

Enligt motion 1983/84:1004, som väcktes under allmänna motionstiden i
år, bör riksdagen uttala sig för en fortsatt utbyggnad av nämnda utvecklingsenhet
(yrkande 2) vilket skulle göra en kraftigare satsning på området
ekologisk mikrobiologi möjlig (yrkande 3).

Utskottet tillstyrker den fortsatta uppbyggnaden av utvecklingsenheten
för tillämpad mikrobiologi vid universitetet i Umeå som förordas i propositionen.
Därmed torde yrkande 2 i motion 1983/84:1004 vara tillgodosett
och kunna avslås av riksdagen. Utskottet anser inte att riksdagen har
underlag för att göra något uttalande om den framtida inriktningen av delar
av programmet. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår
även yrkande 3 i motion 1983/84:1004.

1 proposition 1983/84:107 (s. 35—37) redovisas inledningsvis regeringens
syn på behovet av forsknings- och utvecklingsinsatser samt samordning
inom biotekniken. Under anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
beräknas 5 milj. kr. under en särskild anslagspost som en förstärkning
av basresurser för bioteknisk och toxikologisk forskning. Därav avser
4 milj. kr. bioteknisk forskning vid de medicinska, naturvetenskapliga och
tekniska fakulteterna och 1 milj. kr. toxikologisk forskning vid de medicinska
och matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna.

Utskottet tillstyrker den särskilda satsningen på bioteknisk och toxikologisk
forskning.

I propositionen (s. 37) anförs vidare att samtidigt som det svenska
samhället ökar sina satsningar på bioteknisk forskning och utveckling

6 Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 28

UbU 1983/84:28

måste självfallet regler för och kontroll av verksamheten utformas så att
miljöhänsyn kan tas och etiska aspekter tryggas.

Denna fråga tas även upp i motion 1983/84: 1700. Motionärerna hemställer
att riksdagen skall uttala sig för att etiska, sociala, humanitära och
samhälleliga effekter beaktas i den biotekniska forskningen och utbildningen.
Motionärerna erinrar om att socialutskottet tidigare (Sol) 1983/84:3 s.
7) uttalat att det är viktigt att samhället uppmärksamt följer sådan forskning
som i ett längre tidsperspektiv kan ge upphov till bl. a. etiska problem.
En handlingsberedskap bör enligt socialutskottet finnas för att eventuellt
utsträcka det kontrollsystem som f. n. finns för hybrid-DN A-teknikens
användning även till andra former av experimentell forskning. Frågor om
etiska normer för tillämpning av genteknik har även behandlats i socialutskottets
betänkande 1983/84:5 (rskr 1983/84:8).

Utskottet instämmer självfallet i vad som anförts i propositionen i denna
fråga. Utskottet anser med hänvisning härtill att det nu inte behövs något
särskilt uttalande av riksdagen. Därför bör riksdagen avslå motion 1983/
84: 1700.

Utskottet har inte något att erinra mot vad som i övrigt har anförts under
anslaget Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i proposition 1983/
84: 107 och hemställer

1. att riksdagen beträffande forskningsprogam för havsforskning
avslår motion 1983/84:2615 yrkande 2b,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster (L 24/26)
som professor vid de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
i enlighet med vad som förordats i proposition 1983/84: 107,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämningen av
tjänster (L 24/26) som professor vid de matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna i enlighet med vad som förordats i proposition
1983/84:107,

4. att riksdagen beträffande en tjänst (L 24/26) som professor i
datalogi vid universitetet i Umeå avslår motion 1983/84:2615
yrkande 4,

5. att riksdagen beträffande uttalande om uppbyggnaden av utvecklingsenheten
för tillämpad mikrobiologi vid universitetet i Umeå
avslår motion 1983/84: 1004 yrkandena 2 och 3,

6. att riksdagen beträffande uttalande om den biotekniska forskningen
avslår motion 1983/84:1700,

7. att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
384404000 kr.

UbU 1983/84:28

II Tekniska fakulteterna (bil. 5 s. 106—115)

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att få inrätta fem tjänster
(L 24/26) som professor, nämligen i industriell organisation vid Chalmers
tekniska högskola kombinerat med indragning senare av annan tjänst i
ämnet, i miljö- och naturresursinformation vid tekniska högskolan i Stockholm,
i keramteknologi vid samma högskola, i konsumentteknologi vid
Chalmers tekniska högskola personlig för docenten Marianne Kärrholm
samt i trafiksäkerhetsforskning vid samma högskola, tidigare delvis bekostad
av Volvo och transportforskningsdelegationen.

Enligt motion 1983/84:2627 (yrkandena 7 och 8) skall riksdagen avslå
förslaget om en professur i industriell organisation och beräkna 409000 kr.
mindre till Chalmers tekniska högskola. Vidare skall riksdagen beräkna
591000 kr. mindre än i proposition 1983/84:107 till tekniska högskolan i
Stockholm. De inbesparade medlen, 1 milj. kr., skall enligt motionen
anvisas under Samhällsvetenskapliga fakulteterna för vissa i motionen
angivna ändamål inom handikapp- och barnomsorgsforskning.

Utskottet har i det föregående avslagit motion 1983/84:2627 i vad den
avser ökade medel under punkt 6. Samhällsvetenskapliga fakulteterna.
Utskottet föreslår i enlighet härmed att riksdagen inte gör de minskningar
under Tekniska fakulteterna som föreslås i motionens yrkanden 7 i denna
del och 8. Riksdagen bör därför med avslag på motion 1983/84:2627 yrkande
7 i denna del bemyndiga regeringen att inrätta tjänsten som professor
i industriell organisation vid Chalmers tekniska högskola.

Utskottet hemställer att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta de
övriga fyra föreslagna tjänsterna som professor samt att ändra benämningar
på tjänster som professor vid de tekniska fakulteterna i enlighet med vad
som förordats i proposition 1983/84:107.

I samband med minskning av antalet nybörjarplatser inom arkitektutbildningen
beslöts också att forskningsorganisationen inom arkitekturområdet
skulle minskas (prop. 1980/81: 20, UbU 1980/81:12 och 15, rskr 1980/
81:120). UHÄ har haft i uppdrag att efter samråd med byggnad sforskningsrådet
(BFR) lämna förslag om hur besparingen om sammanlagt 4 milj.
kr. skulle genomföras. För budgetåret 1983/84 godkände riksdagen besparingar
om sammanlagt 1,8 milj. kr. I anslagsframställning inför budgetåret
1984/85 har UHÄ lämnat förslag om hur den återstående besparingen skall
åstadkommas bl. a. genom indragning av professuren i byggnadskonstruktion
vid Chalmers tekniska högskola. Föredragande statsrådet anför att
UHÄ:s förslag till besparing har föregåtts av ett ingående och långvarigt
utredningsarbete där alla berörda haft tillfälle att ta ställning till de olika
alternativen och finnér UHÄ:s förslag väl avvägt varför det biträds.

I motion 1983/84:1716, väckt under allmänna motionstiden i år, yrkas att
riksdagen skall inrätta en professur i byggnadsvård fr. o. m. den 1 januari

UbU 1983/84:28

1985 vid Chalmers tekniska högskola. 1 motionen beräknas inte några
medel för tjänsten. Motionärerna hänvisar till att riksdagen (prop. 1983/
84:40, BoU 1983/84: 11, rskr 1983/84:63) hösten 1983 antog ett bostadsförbättringsprogram
(det s. k. ROT-programmet, renovering, ombyggnad, tillbyggnad).
Genom programmet skall bostadsbeståndet vårdas och bevaras,
sysselsättningen inom byggnadsindustrin tryggas och energihushållningen
förbättras. Motionärerna anser att det mot denna bakgrund behövs en
särskild tjänst i byggnadsvård knuten till arkitektursektionen vid Chalmers
tekniska högskola som har en viss inriktning mot stadsförnyelse och ombyggnadsfrågor.

Det är utskottets uppfattning att besparingen inom arkitekturområdet nu
bör fullföljas i enlighet med tidigare riksdagsbeslut och att förslaget i
proposition 1983/84: 107 bör följas. I det arbete som föregått besparingsförslagen
har en av UHÄ tillsatt arbetsgrupp i UHÄ-rapport 1983:7 diskuterat
frågan om en viss profilering av forskningen vid de tre högskoleenheterna
med arkitektutbildning och arkitekturforskning. För Chalmers tekniska
högskola har en inriktning mot ombyggnad med byggnadsvård diskuterats.
Därvid har arbetsgruppen ansett att den befintliga professuren i
arkitekturens teori och historia blir den centrala forskningsresursen. Arbetsgruppen
har även diskuterat omprövning av inriktningen av tjänst som
professor. Någon tjänst som professor i bebyggelse vård har inte förts fram
av UHÄ i samband med besparingsförslagen. Med hänvisning till det
anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1983/84: 1716.

Medel till energisekreterarverksamhet vid de tekniska högskolorna har
utgått sedan budgetåret 1975/76. Energiforskningsnämnden och UHÄ har
inför budgetåret 1984/85 föreslagit att medel till verksamheten fortsättningsvis
skall utgå via fakultetsanslaget. Föredragande statsrådet anser att
det bör ankomma på högskolorna själva att i fortsättningen avgöra hur
verksamheten skall utformas. Några särskilda medel för verksamheten
beräknas inte.

1 motion 1983/84:2615 (yrkande 9) yrkas att I 252000 kr. skall avsättas
för energisekreterarverksamheten nästa budgetår i enlighet med UHÄ:s
förslag. För att finansiera detta bör medlen till tekniska högskolan i Stockholms
minskas med samma belopp.

Utskottet biträder föredragande statsrådets förslag att energisekreterarverksamheten
vid behov får ingå i högskolornas ordinarie kontaktverksamhet
och att högskolorna själva skall fä avgöra hur verksamheten skall
utformas. Några specialdestinerade medel bör inte anvisas. Riksdagen bör
således avslå motion 1983/84:2615 yrkande 9 i denna del.

Utskottet har inte något att erinra mot medelsberäkninganui i övrigt
under Tekniska fakulteterna och föreslår att riksdagen med avslag på
motionerna 1983/84:1716 i denna del, 1983/84:2615 yrkande 9 i denna del
och 1983/84:2627 yrkandena 7 i denna del och 8 i denna del anvisar
369663000 kr.

UbU 1983/84:28

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2627 yrkande 7 i
denna del bemyndigar regeringen att inrätta tjänster (L 24/26)
som professor vid de tekniska fakulteterna i enlighet med vad
som förordats i proposition 1983/84: 107,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämningen på
tjänster (L 24/26) som professor vid de tekniska fakulteterna i
enlighet med vad som förordats i proposition 1983/84: 107.

3. att riksdagen beträffande tjänst som professor i byggnadsvård
vid Chalmers tekniska högskola avslår motion 1983/84:1716 i
denna del,

4. att riksdagen beträffande energisekreterarverksamheten avslår
motion 1983/84: 2615 yrkande 9 i denna del,

5. att riksdagen till Tekniska fakulteterna med bifall till proposition
1983/84: 107 samt med avslag på motionerna 1983/84: 1716 i denna
del. 1983/84:2615 yrkande 9 i denna del och 1983/84:2627
yrkandena 7 i denna del och 8 i denna del för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 369663000 kr.

12 Temaorienterad forskning (bil. 5 s. 115—117)

Riksdagen beslöt år 1982 att den temaorienterade forskningen skall
byggas ut i enlighet med en långtidsplan utarbetad av UHÄ (prop. 1981/
82: 100. UbU 1981/82:26. rskr 1981/82:334). Med hänsyn till resurssituationen
i stort för högskolan förordar departementschefen nu att riksdagen
godkänner att den fortsatta utbyggnaden i stället skall få prövas i det årliga
budgetarbetet. Utskottet föreslår att riksdagen godkänner detta.

Utskottet som inte har något att erinra mot medelsberäkningen hemställer 1.

att riksdagen godkänner de inriktningar som har föreslagits i
proposition 1983/84: 107 för den framtida medelsanvisningen till
temaforskningen,

2. att riksdagen till Temaorienterad forskning för budgetåret 1984/
85 anvisar ett reservationsanslag av 16 103 000 kr.

13 Kungl, biblioteket. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek
(bil. 5 s. 117-119)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under anslagen Kungl, biblioteket
och Statens pedagogisk-psykologiska bibliotek och hemställer

1. att riksdagen till Kungl, biblioteket för budgetåret 1984/85 anvisar
ett reservationsanslag av 41 485000 kr..

UbU 1983/84:28

2. att riksdagen till Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 3 264000 kr.

14 Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål (bil. 5 s. 49—51
och s. 119-122)

För förstärkning av bokinköp beräknas under anslaget Vissa särskilda
utgifter för forskningsändamål 4 milj. kr., utöver de 4 milj. kr. för ändamålet
som begärdes i budgetpropositionen under anslaget Vissa särskilda
utgifter inom högskolan m. m. (UbU 1983/84: 20).

I motion 1983/84:2595 (yrkande 12) yrkas att riksdagen skall anvisa
ytterligare 6 milj. kr. för förstärkning av högskolans biblioteksresurser.

Med hänsyn till de höga bokpriserna tillstyrker utskottet att medel
beräknas för en förstärkning. Utskottet kan emellertid inte tillstyrka att
hela 10 milj. kr. nu skall anvisas, utöver de 4 milj. kr. som utskottet redan
tillstyrkt i betänkandet UbU 1983/84: 20. Riksdagen bör därför mpd avslag
på motion 1983/84:2595 yrkande 12 under förevarande anslag beräkna 4
milj. kr. Sammanlagt anvisas således 8 milj. kr. för förstärkning av bokinköp
budgetåret 1984/85.

Utskottet har intet att erinra mot vad som i propositionen anförts om
finansieringen av ett samnordiskt optiskt teleskop (bil. 5 s. 49-51).

I det föregående under punkt 1 Vissa övergripande forskningsfrågor har
utskottet under avsnittet 1.12 behandlat frågan om medel till samordning
av dataforskningen inom olika discipliner. I enlighet med vad utskottet där
anfört och vad som anförts under punkt 6. Samhällsvetenskapliga fakulteterna
beträffande förslag i motion 1983/84:2633 om tre dataprofessurer,
föreslår utskottet nu att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:107
och med avslag på motionerna 1983/84:2615 yrkande 10 och 1983/84:2633
yrkande 3 a beräknar 1,5 milj. kr. för samordningen av dataforskningen.

Under punkt I Vissa övergripande forskningsfrågor avsnittet 1.9 om
högskolans kontaktorganisation m.m. har utskottet vidare tillstyrkt att
medel skall anvisas för vissa mindre högskoleenheters kontakter med
högskoleenheter som har forskningsresurser och med det omgivande samhället.
I enlighet härmed föreslår utskottet nu att riksdagen med avslag på
motion 1983/84:2634 yrkande 18 beräknar 1,5 milj. kr. för ändamålet.

Utskottet, som inte har något att erinra mot medelsberäkningarna i
övrigt, hemställer

1. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1983/84:107 anförts
om finansieringen av ett samnordiskt optiskt teleskop,

2. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
med bifall till proposition 1983/84: 107 samt med avslag på motionerna
1983/84:2595 yrkande 12, 1983/84:2615 yrkande 10, 1983/
84: 2633 yrkande 3 a och 1983/84:2634 yrkande 18 för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 49499000 kr.

UbU 1983/84:28

15 Forskningsrådsnämnden (bil. 5 s. 123—125)

Medlen till forskningsrådsnämnden (FRN) fördelas på tre anslagsposter,
nämligen Initiering. samordning och stöd av forskning. Framtidsstudier
samt Forskningsinformation. Sammanlagt föreslås 41841000 kr. anvisas
nästa budgetår. Under posten Framtidsstudier beräknas 2304000 kr., dvs.
en höjning med 204000 kr.

Enligt motion 1983/84:2615 (yrkande II) bör medel för full pris- och
löneomräkning anvisas för framtidsstudierna. Därför bör ytterligare
204000 kr. anvisas.

Utskottet kan inte tillstyrka att anslaget till forskningsrådsnämnden höjs
utöver vad som föreslås i proposition 1983/84: 107. Riksdagen bör därför
med avslag på motion 1983/84: 2615 yrkande 11 anvisa 41 841 000 kr.

I motion 1983/84:2615 (yrkande I p) hemställs att riksdagen skall ge
regeringen till känna att de organisatoriska formerna för framtidsstudierna
bör ses över. Enligt motionärernas mening talar starka skäl för att delegationen
för framtidsstudier under forskningsrådsnämnden bör omvandlas
till ett fristående institut.

Utskottet konstaterar att några skäl inte har anförts i motionen som kan
föranleda att riksdagen ändrar sitt tidigare beslut att framtidsstudieverksamheten
skall ingå i forskningsrådsnämndens uppgifter. Riksdagen bör
avslå yrkande 1 p i motion 1983/84:2615.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden med bifall till proposition
1983/84:107 och med avslag på motion 1983/84:2615 yrkande
11 för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
41 841 000 kr..

2. att riksdagen beträffande de organisatoriska formerna för framtidsstudieverksamheten
avslår motion 1983/84:2615 yrkande 1 p.

16 Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (bil. 5
s. 125-130)

Under anslaget Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet föreslår
regeringen att riksdagen skall anvisa 82 116000 kr., vilket innebär en
ökning med 5 341 000 kr. Medel för vissa verksamheter förs nästa budgetår
över till anslaget Humanistiska fakulteterna m. fl. anslag. För inrättande av
fem tjänster för jämställdhetsforskning beräknas 800000 kr. 1 det föregående
under punkt I Vissa övergripande forskningsfrågor har utskottet behandlat
frågan om balansen mellan satsningar på tekniskt inriktad forskning
och satsningar på de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena.
Där behandlas också under avsnittet 1.12 Fördelning av resurser och
vissa prioriteringar i övrigt förslag i motionerna 1983/84:2595 (yrkande II),

UbU 1983/84:28

1983/84:2627 (yrkande 8) och 1983/84:2634 (yrkande 10) om extra medel
till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Där behandlas också
under avsnittet 1.3 Forskarrekrytering förslag om extra medel. Nu föreslår
utskottet att riksdagen anvisar 82 116000 kr. under anslaget Humanistisksamhällsvetenskapliga
forskningsrådet i enlighet med vad som föreslås i
proposition 1983/84: 107.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Hnmanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
82 116000 kr.

17 Medicinska forskningsrådet (bil. 5 s. 130—132)

Regeringen föreslår att riksdagen under anslaget Medicinska forskningsrådet
skall anvisa 176356000 kr. Därvid har hänsyn tagits till fördyrad
uppfödning av försöksdjur.

Frågor som rör försöksdjur har utskottet behandlat i det föregående
under punkt 7 Medicinska fakulteterna. Med hänvisning till vad som där
anförts föreslår utskottet nu att riksdagen vid medelsanvisningen avslår
yrkande 13 i motion 1983/84:2615 om att särskilda medel skall avsättas
under anslaget Medicinska forskningsrådet för forskning om alternativa
metoder till djurförsök.

I propositionen beräknas medel bl. a. för inrättande av fem extra ordinarie
forskartjänster utöver de redan existerande 25 tjänsterna vid rådet. I
punkt I. Vissa övergripande forskningsfrågor under avsnittet 1.3 Forskarrekrytering
har utskottet behandlat frågan om rekrytering av forskare till
råden och om extra medel för detta.

Utskottet föreslår att riksdagen till Medicinska forskningsrådet anvisar
176356000 kr. i enlighet med regeringens förslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Medicinska forskningsrådet med bifall till proposition
1983/84: 107 samt med avslag på motion 1983/84:2615 yrkande
13 i denna del för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 176356000 kr.

18 Naturvetenskapliga forskningsrådet m. m. Nationell
halvledarforskning (bil. 5 s. 133—141)

Anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. föreslås föras upp
med 251 092000 kr. Då har medel för vissa tjänster och projekt förts över
till matematisk-naturvetenskapliga och tekniska fakulteterna. Vidare har
medel för deltagande i vissa internationella forskningsorganisationer förts

UbU 1983/84:28

till ett nytt, särskilt anslag. Rådet har tidigare 45 extra ordinarie forskartjänster.
Nu beräknas medel för ytterligare fem sådana. Under punkt 1
Vissa övergripande forskningsfrågor avsnittet 1.3 Forskarrekrytering har
utskottet behandlat motionsyrkanden om ytterligare medel till forskarrekrytering.

I samband med föregående forskningspolitiska proposition (1981/
82:106) beslöt riksdagen att forskning som kan belysa ekologiska samband
och de faktorer som förändrar dessa skall höra till de forskningsområden
som är prioriterade vid anslagstilldelning och medelsfördelning. I inledningen
till proposition 1983/84:107 berörs mera ingående några områden
som är av stor betydelse och som rör flera departement, däribland ekologiskt
inriktad forskning. Föredragande statsrådet konstaterar att sådan
forskning bedrivs och finansieras av ett stort antal organ. Statsrådet sammanfattar
också de förslag i propositionens olika delar som avser förstärkning
av ekologiskt inriktad forskning.

I motion 1983/84:2615 (yrkande 12) hemställs att riksdagen under anslaget
till naturvetenskapliga forskningsrådet skall anvisa 500000 kr. till ekologiskt
inriktad teoriforskning.

Utskottet har i det föregående under punkt 7 Medicinska fakulteterna
bl. a. tillstyrkt att medel beräknas för förstärkning av bioteknisk och toxikologisk
forskning. Vidare har utskottet tillstyrkt att en professur i miljögiftsforskning
inrättas. Under de olika fakultetsanslagen har också en
allmän förstärkning av basresurserna beräknats. Eftersom ekologiskt inriktad
forskning hör till de områden som är prioriterade förutsätter utskottet
att de ansvariga forskningsmyndigheterna beaktar detta vid medelsfördelningen.
Riksdagen bör inte annat än i undantagsfall anvisa specialdestinerade
medel under rådsanslagen. Med hänvisning till det anförda bör
riksdagen avslå yrkande 12 i motion 1983/84:2615.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar 251092000 kr. till naturvetenskapliga
forskningsrådet i enlighet med regeringens förslag.

1 motion 1983/84:2637 hemställs att naturvetenskapliga forskningsrådet
skall få i uppdrag att inrätta en heltidstjänst för att en svensk flora skall
kunna utarbetas. Motionären hänvisar till uttalanden i proposition 1983/
84:107 om behovet av förbättrade kunskaper om växter och redovisar att
påböljade arbeten med en svensk flora under senare tid inte kunnat fullföljas.

Utarbetande av en flora är inte i första hand av grundforskningskaraktär
utan avser snarare bedömning, katalogisering och sammanställning av
redan tillgängliga uppgifter. Enligt vad utskottet inhämtat har dock naturvetenskapliga
forskningsrådet övergångsvis beviljat medel innevarande
budgetår till ett pågående arbete med en svensk flora för att det inte skulle
behöva avbrytas. Då det ankommer på forskningsråden att utifrån vetenskapliga
bedömningar fördela de medel som anvisats till dem anser utskottet
att riksdagen — utom i undantagsfall och i vad gäller större områden -

UbU 1983/84:28

inte bör göra något uttalande om detaljerna i ett forskningsråds medelsfördelning.
Mot denna bakgrund bör riksdagen inte göra det i motion 1983/
84:2637 yrkade uttalandet. Motionen bör således avslås av riksdagen.

Riksdagen beslöt hösten 1983 fastställa ett nationellt mikroelektronikprogram
(prop. 1983/84:8, UbU 1983/84:1 y, NU 1983/84:11, rskr 1983/
84:130). Ett av delprogrammen avser grundforskning. I proposition 1983/
84:107 beräknas för detta program 16 milj. kr. under anslaget Nationell
halvledarforskning.

Enligt motion 1983/84: 2634 (yrkande 22) bör riksdagen anvisa ytterligare
5 milj. kr. till denna forskning, dock utan att knyta den till ett nationellt
mikroelektronikprogram. (Ett motionsyrkande om det nationella mikroelektronikprogrammet
behandlas av näringsutskottet.)

Under detta riksmöte har utskottet (UbU 1983/84:1 y) tillstyrkt den
fleråriga satsningen på delprogrammet Grundforskning som avser halvledarforskning.
I enlighet härmed föreslår utskottet att riksdagen med avslag
på yrkande 22 i motion 1983/84:2634 anvisar de medel regeringen begär.

Under punkterna 3 Humanistiska fakulteterna och 6 Samhällsvetenskapliga
fakulteterna i det föregående har utskottet avstyrkt motionerna 1983/
84:2627 och 1983/84:2633 i vad avser vissa satsningar under dessa fakultetsanslag
som skulle finansieras med medel överförda från anslaget Nationell
halvledarforskning. Utskottet föreslår nu att riksdagen i enlighet härmed
avslår motionerna 1983/84: 2627 yrkande 4 och 1983/84: 2633 yrkande
3 b.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet m. tn. med
bifall till proposition 1983/84:107 samt med avslag på motion
1983/84:2615 yrkande 12 för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 251 092 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande en tjänst för utarbetande av en svensk
flora avslår motion 1983/84:2637,

3. att riksdagen till Nationell halvledarforskning med bifall till proposition
1983/84:107 samt med avslag på motionerna 1983/
84:2627 yrkande 4, 1983/84:2633 yrkande 3 b och 1983/84:2634
yrkande 22 för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 16000000 kr.

19 Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
m. fl. anslag (bil. 5 s. 141 — 154)

Utskottet tillstyrker att riksdagen till Delegationen för vetenskaplig och
teknisk informationsförsörjning anvisar ett reservationsanslag av 8677000
kr., till Europeisk forskningssamverkan ett förslagsanslag av 158158000

UbU 1983/84:28

kr.. till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 14 140000 kr. och till Forskningsinstitutet för atomfysik:
Materiel m.m. ett reservationsanslag av 2268000 kr. samt till Kiruna
geofysiska institut ett reservationsanslag av 14763000 kr. Utskottet tillstyrker
även att regeringen bemyndigas att vid Kiruna geofysiska institut
inrätta en tjänst (L 24/26) som professor i geokosmisk fysik.

Under Institutet för internationell ekonomi föreslås riksdagen anvisa ett
reservationsanslag av 2 449000 kr. Detta inkluderar en allmän förstärkning
av basresurserna med 50000 kr. mot bakgrund av bl. a. den stora externfinansierade
forskningen vid institutet.

Enligt motion 1983/84:2615 (yrkande 14) bör riksdagen anvisa ytterligare
145 000 kr. för förstärkning av basresurserna i enlighet med UHÄ:s förslag
i anslagsframställningen för budgetåret 1984/85.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på yrkande 14 i motion 1983/
84:2615 anvisar de av regeringen begärda medlen.

Slutligen föreslår utskottet att riksdagen till Vissa bidrag till forskningsverksamhet
(avseende Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i
Stockholm, Bidrag till Vetenskapsakademien samt Bidrag till Riksföreningen
mot cancer) anvisar ett reservationsanslag av 13716000 kr. samt
till Bidrag till EISCAT Scientific Association anvisar ett förslagsanslag av
700000 kr.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 8677000 kr.,

2. att riksdagen till Europeisk forskningssamverkan för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 158 158000 kr.,

3. att riksdagen till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 14140000 kr.,

4. att riksdagen till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel
m.m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
2268000 kr.,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänst som professor
(L 24/26) vid Kiruna geofysiska institut i enlighet med vad
som har förordats i proposition 1983/84:107,

6. att riksdagen till Kiruna geofysiska institut för budgetåret 1984/
85 anvisar ett reservationsanslag av 14763000 kr.,

7. att riksdagen till Institutet för internationell ekonomi med bifall
till proposition 1983/84:107 och med avslag på motion 1983/
84:2615 yrkande 14 för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 2449000 kr.,

8. att riksdagen till Vissa bidrag till forskningsverksamhet för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 13716000 kr.,

UbU 1983/84:28

9. att riksdagen till Bidrag till ElSCAT Scientific Association för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 700000 kr.

Stockholm den 17 maj 1984

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s). Per
Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s). Rune Rydén (m).
Helge Hagberg (s). Lennart Bladh (s). Birgitta Rydle (m), Pär Granstedt
(c), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s). Jörgen Ullenhag (fp). Björn
Samuelson (vpk). Larz Johansson (c) och Birger Hagård (m).

Reservationer

1. Fasta ledamöter i betygsnämnd (punkt 1, mom. 2)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening finns det behov av ökad fasthet och kontinuitet
inom betygsnämnderna. Utskottet ställer sig därför bakom UHÄ:s förslag.
Många skäl talar för att betygsnämnd alltid skall ha fasta ledamöter. Detta
bör också framgå av bestämmelserna för betygsnämnder i högskoleförordningen.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 1983/
84:2595 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande fasta ledamöter i betygsnämnd med
bifall till motion 1983/84:2595 yrkande 6 och med avslag på
proposition 1983/84: 107 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

2. Motivering av betygsnämndernas beslut (punkt 1, mom. 4)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar ”Vad slutligen”
och slutar "betygsnämndernas beslut" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att reglerna för bedömning av doktorsavhandlingar måste
garantera att kvaliteten upprätthålls. Därför bör en doktorsavhandling

UbU 1983/84:28

betygsättas som underkänd, godkänd eller väl godkänd såsom föreslås i
motion 1983/84: 2634. Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att
skälen för en betygsnämnds beslut liksom för en enskild ledamots ställningstagande
skall få redovisas när det är fråga om underkännande av
avhandling. Utskottet tillstyrker dessutom motion 1983/84:2634 i fråga om
fakultetsopponents och betygsnämndsledamots rätt att till protokoll anmäla
avvikande mening även i andra fall samt skälen för sina ställningstaganden.
Riksdagen bör med bifall till motion 1983/84:2634 yrkande 8 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om betyg på doktorsavhandlingar
och motiveringar av betygsnämndernas betygsättning.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande motivering av betygsnämndernas beslut
med bifall till motion 1983/84: 2634 yrkande 8 och med anledning
av proposition 1983/84: 107 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

3. Förkunskapskrav för antagning till forskarutbildning (punkt 1, mom. 5)

Per Unckel (m). Rune Rydén (m), Birgitta Rydle (m), Jörgen Ullenhag
(fp) och Birger Hagård (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar ”1 riktlinjer”
och slutar ”yrkande 13” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion 1983/84:2634 yrkande
13 om behovet av ämnesfördjupning, bredd och utblick över besläktade
ämnen för den som antas till forskarutbildning. Det är därför nödvändigt
att ändra kraven för behörighet för att antas till forskarutbildning. En
fullständig grundexamen om minst 120 poäng med minst 60 poäng i aktuellt
ämne bör vara förkunskapskrav inom det förutvarande filosofiska fakultetsområdet.
För studerande från utbildningslinjer som inte omfattar 120
poäng bör utbudet av överbryggande kurser utökas så att de kan uppnå
motsvarande nivå. Bestämmelserna om allmän och särskild behörighet bör
ändras i enlighet med vad utskottet här förordat. Detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande förkunskapskrav för antagning till forskarutbildning
med bifall till motion 1983/84:2634 yrkande 13 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Ämnesfördjupningar på allmänna utbildningslinjer (punkt 1, mom. 6)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar "Med hänvisning”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

UbU 1983/84:28

Utskottet anser att UHÄ:s fortsatta arbete med utbildningsplaner bör ha
som mål att alla linjer om minst 120 poäng normalt skall innehålla minst ett
40-poängsavsnitt. Även 60-poängsavsnitt bör eftersträvas i större utsträckning.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:2615 yrkande 1 c i
denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande ämnesfördjupningar på allmänna utbildningslinjer
med bifall till motion 1983/84:2615 yrkande 1 c i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

5. Filosofie kandidatexamen (punkt 1, mom. 7)

Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Birgitta Rydle (m), Pär Granstedt (c),
Jörgen Ullenhag (fp), Larz Johansson (c) och Birger Hagård (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 boljar ”När det”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är angeläget att fördjupningsstudier kommer att
krävas på allt fler utbildningslinjer inom de förutvarande filosofiska fakulteternas
ämnesområden och att attraktiva examensbenämningar knyts till
dessa linjer. Starka skäl talar därvid för att filosofie kandidatexamen skall
användas som examensbenämning. Enligt nuvarande bestämmelser bör
dock examensbenämningar utformas så att de ger meningsfull information
om utbildningens omfattning, innehåll eller huvudsakliga inriktning. Enligt
utskottets uppfattning kan detta ske genom att det till t. ex. en eventuell
humanistlinje knyts examensbenämningen ”filosofie kandidatexamen med
humanistisk inriktning” och till t. ex. samhällsvetarlinjen knyts examensbenämningen
”filosifie kandidatexamen med samhällsvetenskaplig inriktning”.
Även andra inriktningar bör kunna komma i fråga. Mycket talar för
att examensbenämningen filosofie kandidatexamen med viss inriktning
endast bör användas om fördjupningsstudier ingått i genomgången utbildningslinje.
Filosofie kandidatexamen bör också kunna användas när man
läst enstaka kurser om sammanlagt 120 poäng som inrymmer fördjupningsstudier.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande examensbenämning för studier inom de
förutvarande filosofiska fakulteternas ämnesområden med bifall
till motionerna 1983/84:514 yrkande 7 och 1983/84:2615 yrkande
1 c i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

UbU 1983/84:28

6. Vissa frågor om studiefinansieringen inom forskarutbildningen (punkt 1,
mom. 8)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar ”Utskottet
vill” och på s. 24 slutar ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:

Riksdagen fattade våren 1982 beslut om förbättringar av studiefinansieringen
inom forskarutbildningen. Beslutet innebar bl. a. att de dåvarande
amanuens- och assistenttjänsterna skulle avskaffas och ersättas med en ny
arvodestjänst som assistent kopplad till innehav av utbildningsbidrag eller
doktorandtjänst.

Inledningsvis vill utskottet nu understryka det angelägna i att sådana
förbättringar görs av studiefinansieringsvillkoren att doktorandstudier
upplevs som möjliga av potentiella forskarstuderande. I det följande i
reservation 9 lämnas förslag om bl. a. extra anslag till doktorandtjänster.

Antagna forskarstuderande utan utbildningsbidrag eller doktorandtjänst
kommer för sin försörjning att vara hänvisade till studiemedel, timarvoderad
undervisning, tjänst som lärare eller projektstöd av olika slag. Inom
vissa fakulteter och då kanske framför allt medicinsk, matematisk-naturvetenskaplig
och teknisk fakultet kan det dock finnas anledning att knyta till
sig vissa av dessa doktorander för institutionsarbete och/eller undervisning
på en fastare bas än genom timarvoderad undervisning. Enligt utskottets
mening bör det därför finnas möjlighet, om särskilda skäl föreligger, att på
arvodestjänst som assistent förordna även forskarstuderande utan vare sig
utbildningsbidrag eller doktorandtjänst. Målet bör fortfarande vara att
främja rörlighet bland de forskarstuderande och motverka att forskarstuderande
för längre tid innehar anställning som assistent vid institution.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:2634 yrkande 7 som sin
mening ge regeringen till känna.

Med de förändringar som här och i reservation 9 förordas är enligt
utskottets mening en total översyn av studiefinansieringssystemet inte
påkallad. UHÄ har regeringens uppdrag att komma med förslag till förbättringar
och att bevaka fördelningen av forskarstuderande på fakulteter och
ämnen. Mot denna bakgrund bör riksdagen avslå motionerna 1983/84:2595
yrkandena 3 och 7 samt 1983/84:2615 yrkande 1 j.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande vissa frågor om studiefinansieringen
inom forskarutbildningen med bifall till motion 1983/84: 2634 yrkande
7 och med avslag på motionerna 1983/84: 2595 yrkandena
3 och 7 och 1983/84:2615 yrkande 1 j som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

UbU 1983/84:28

7. Vissa frågor om studiefinansieringen inom forskarutbildningen (punkt 1,
mom. 8)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 boljar ”Utskottet
vill” och på s. 24 slutar ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets uppfattning nödvändigt med en översyn av
studiefinansieringen inom forskarutbildningen för att få förslag till lösningar
av främst två problem. Det första problemet är att studiefinansieringen
för många inte ger en tillräcklig försörjning. Inom vissa områden kan det
t. o. m. vara vissa svårigheter att rekrytera forskarstuderande, då de kan få
tryggare arbetsförhållanden och högre lön om de söker sig direkt ut i
näringslivet eller till offentlig tjänst efter avslutad grundläggande högskoleutbildning.
Dessa förhållanden bör snarast ses över i enlighet med vad som
anförs i motion 1983/84: 2615. Utskottet anser att denna översyn inte bör
föregripas genom att riksdagen nu gör något uttalande om vilka förändringar
av systemet som bör göras. Mot denna bakgrund bör riksdagen avslå
motionerna 1983/84:2595 yrkandena 3 och 7 samt 1983/84:2634 yrkande 7.
Det andra problemet gäller fördelningen av forskarstipendier mellan olika
forskningsområden. Denna fördelning bör enligt utskottets mening bättre
följa de prioriteringar av forskningsområden som riksdagen beslutat om.
Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:2615
yrkande 1 j som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande vissa frågor om studiefinansieringen
inom forskarutbildningen med bifall till motion 1983/84:2615 yrkande
I j samt med avslag på motionerna 1983/84:2595 yrkandena
3 och 7 samt 1983/84:2634 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Vissa frågor om studiefinansieringen inom forskarutbildningen (punkt 1,
mom. 8)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar ”Utskottet
vill” och på s. 24 slutar ”yrkande 7” bort ha följande lydelse:

Vid översynen av studiefinansieringssystemet bör även prövas vilka
möjligheter som finns att differentiera lönesättningen på doktorandtjänsterna
och eventuellt även nivån på utbildningsbidragen i syfte att underlätta
för högskolan att i konkurrens med näringslivet rekrytera lämpliga
forskarstuderande. När de forskarstuderande avslutar sina studier bör det
finnas en möjlighet att förlänga deras studiefinansiering under högst tre
månader medan de söker en ny försörjning. Vad utskottet nu anfört om

UbU 1983/84:28

översynen av studiefinansieringen inom forskarutbildningen bör riksdagen
med bifall till motion 1983/84:2595 yrkandena 3 och 7 samt med anledning
av motion 1983/84:2615 yrkande 1 j som sin mening ge regeringen till
känna. Utskottet kan däremot inte tillstyrka förslagen i motion 1983/
84:2634 yrkande 7 om möjlighet att förordna forskarstuderande utan utbildningsbidrag
eller doktorandtjänst på arvodestjänst som assistent.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande vissa frågor om studiefinansieringen
inom forskarutbildningen med bifall till motion 1983/84:2595 yrkandena
3 och 7, med anledning av motion 1983/84: 2615 yrkande
1 j och med avslag på motionen 1983/84:2634 yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Extra medel till doktorandtjänster och postdoktorala stipendier (punkt 1,
mom. 13)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 böljar ”Utskottet
föreslår” och slutar ”och 12” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att utbildningsbidragen successivt bör ersättas med doktorandtjänster.
För att påskynda denna omvandling bör ytterligare medel
anvisas. Riksdagen bör därför med bifall till motion 1983/84:2634 yrkande
6 och med anledning av motion 1983/84:2595 yrkande 5 under ett nytt
reservationsanslag anvisa 15 milj. kr., vilket gör det möjligt att antingen
omvandla 280 utbildningsbidrag till doktorandtjänster eller att inrätta 125
nya tjänster. Vidare bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:2634
yrkandena 10 i denna del, 11 och 12 under samma anslag anvisa sammanlagt
12 milj. kr. till postdoktorala stipendier. Dessa medel bör fördelas på
tre anslagsposter om 4 milj. kr. var och en, vilka disponeras av humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet, medicinska forskningsrådet
resp. naturvetenskapliga forskningsrådet. Stipendierna skall användas till
tidsbegränsade tjänster för nydisputerade doktorer.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen till Extra medel till doktorandtjänster och postdoktorala
stipendier med bifall till motion 1983/84:2634 yrkandena
6, 10 i denna del, 11 och 12 samt med anledning av motion 1983/
84:2595 yrkande 5 för budgetåret 1984/85 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 27000000 kr.,

7 Riksdagen 1983/84. 14 sami. Nr 28

UbU 1983/84:28

10. Extra medel till doktorandtjansler (punkt 1, mom. 13)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar "Utskottet
föreslår" och slutar "och 12” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att medel bör anvisas för att nya doktorandtjänster skall
kunna inrättas. Riksdagen bör därför med bifall till motion 1983/84:2595
yrkande 5 och med anledning av motion 1983/84:2634 yrkande 6 under ett
nytt reservationsanslag anvisa 12 milj. kr., vilket gör det möjligt att inrätta
100 nya tjänster. Medlen bör fördelas av UHÄ varvid hänsyn bör tas till
behoven inom de mest konkurrensutsatta forskningsområdena. Utskottet
kan av statsfinansiella skäl inte tillstyrka att ytterligare 12 milj. kr. anvisas
för postdoktorala stipendier. Riksdagen bör därför avslå motion 1983/
84:2634 yrkandena 10 i denna del, 11 och 12.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. att riksdagen till Extra medel till doktorandtjänster med bifall till
motion 1983/84:2595 yrkande 5, med anledning av motion 1983/
84:2634 yrkande 6 och med avslag på motion 1983/84:2634 yrkandena
10 i denna del, II och 12 för budgetåret 1984/85 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 12000000
kr.,

11. Jämställdhetsplaner (punkt 1, mom. 14)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Birger Hagård (samtliga m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar "Vad beträffar”
och slutar "yrkande 21” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att könskvotering och liknande
åtgärder i flertalet fall har motsatt effekt än den eftersträvade i arbetet
med att skapa jämställdhet mellan könen. Detta är fallet på alla områden,
således även på forskningsområdet. Attitydpåverkan är en enligt utskottets
mening riktigare och mera effektiv väg för att uppnå målet. Riksdagen
bör med bifall till motion 1983/84:2634 yrkande 21 avvisa regeringens
förslag om tidsbestämda mål för andelen kvinnor som professor, docent,
forskarassistent och forskare. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen beträffande jämställdhetsplaner med bifall till motion
1983/84:2634 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

UbU 1983/84:28

12. Licentiatexamen (punkt 1, mom. 16)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”Av redovisningen”
och slutar ”yrkande 16” bort ha följande lydelse:

Av redovisningen framgår att det i dag är möjligt att knyta en examensbenämning
till utbildningsbevis om fullgjord etapp i forskarutbildningen.
Enligt utskottets mening skall emellertid inte en licentiatexamen behöva
vara en etapp i forskarutbildningen. Det är tvärtom en fördel om examen
blir formellt fristående. Om en studerande väljer att fortsätta med forskarutbildning
efter licentiatexamen bör dock tillämpliga delar av examen
kunna tillgodogöras inom ramen för forskarutbildningen. Detta bör riksdagen
med bifall till motionerna 1983/84:2016 yrkande 43 och 1983/84:2634
yrkande 16 och med anledning av motion 1983/84:2615 yrkande 1 d som sin
mening ge till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. att riksdagen beträffande licentiatexamen med bifall till motionerna
1983/84:2016 yrkande 43 och 1983/84:2634 yrkande 16 och
med anledning av motion 1983/84:2615 yrkande ld som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Licentiatexamen (punkt 1, mom. 16)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar ”Av redovisningen”
och slutar ”yrkande 16” bort ha följande lydelse:

Av redovisningen framgår att licentiatexamen redan förekommer inom
forskarutbildningen i flera fall. Enligt utskottet finns det anledning att
pröva om inte denna möjlighet bör införas mer allmänt. Vad utskottet här
anfört med anledning av motionerna 1983/84:2016 yrkande 43, 1983/
84:2615 yrkande ld och 1983/84:2634 yrkande 16 bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. att riksdagen beträffande licentiatexamen med anledning av motionerna
1983/84:2016 yrkande 43, 1983/84:2615 yrkande 1 d och
1983/84:2634 yrkande 16 som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört,

UbU 1983/84:28

100

14. Forskarutbildningens meritvärde (punkt 1, moni. 18)

Per Unckel (m). Rune Rydén (m). Birgitta Rydle (m), Jörgen Ullenhag
(fp) och Birger Hagård (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar ”Utskottet
vill” och på s. 29 slutar ”sorn behövs” bort ha följande lydelse:

Ett grundläggande kartläggningsarbete av antalet högre statliga tjänster
för vilka man tidigare krävt vetenskaplig kompetens samt sådana för vilka
motsvarande krav fortfarande gäller har gjorts i betänkandet (SOU
1981:30) Forskarutbildningens meritvärde. Enligt utskottets mening bör
berörda statliga myndigheter före den I juli 1985 göra en översyn och
inventering av de tjänster för vilka doktorsexamen för framtiden bör uppställas
som behörighetsvillkor.

I de fall formellt behörighetsvillkor i form av doktorsexamen inte uppställs
för viss tjänst, har myndigheten möjlighet att ange för tjänsten
önskvärda kvalifikationer, t. ex. forskarutbildning, om det finns skäl för
det. I dessa fall är det angeläget att forskarutbildningen får det meritvärde
som anges av föredragande statstrådet i proposition 1983/84: 107 (bil. 10).
Den kanske viktigaste förutsättningen för att motivera dem som gått igenom
en grundläggande högskoleutbildning att fortsätta med forskarutbildning
är att det efter doktorsexamen finns arbetsuppgifter även på arbetsmarknaden
utanför högskolan där forskningen värdesätts och nyttiggörs.
Som framhålls i propositionen är den träning i metodiskt tänkande, det
analytiska arbetssätt och den kritiska skolning, som en forskarutbildad fått
del av värdefull för de flesta arbetsuppgifter av kvalificerad art inom statlig
eller statligt reglerad verksamhet. Utskottet, som delar uppfattningen att
värdet av forskarutbildning bör komma till uttryck vid bedömning av den
sökandes skicklighet och att fullgjord forskarutbildning skall få tillgodoräknas
med fyra år när det gäller förtjänst, föreslår att riksdagen med anledning
av proposition 1983/84:107 och motionerna 1983/84:2595 yrkande 4
och 1983/84:2634 yrkande 9 i motsvarande delar som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om forskarutbildningens meritvärde
och behörighetsvillkor för vissa tjänster.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18. att riksdagen beträffande forskarutbildningens meritvärde m.m.
med anledning av proposition 1983/84:107 och med bifall till
motionerna 1983/84:2595 yrkande 4 och 1983/84:2634 yrkande 9
i motsvarande delar som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

UbU 1983/84:28

101

15. Högskolornas anslagsframställning (punkt 1, mom. 21)

Per Unckel (m). Rune Rydén (m). Birgitta Rydle (m). Jörgen Ullenhag
(fp) och Birger Hagård (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar ”1 samband"
och slutar "yrkande 8” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den gällande ordningen
för högskolornas anslagsframställning enligt vilken fakultetsnämnderna
avger anslagsframställning direkt till UHÄ, är väsentligt bättre än den nya
ordning som innebär att högskolestyrelserna skall avge anslagsframställning
till UHÄ, vilket riksdagen under innevarande riksmöte tidigare beslutat
(prop. 1983/84:52. UbU 1983/84: 10. rskr. 1983/84:114). Riksdagen bör,
med ändring av sitt tidigare beslut, som sin mening ge regeringen till känna
att någon ändring av ordningen avseende anslagsframställning för forskning
och forskarutbildning inte bör genomföras.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. att riksdagen beträffande högskolornas anslagsframställning med
bifall till motion 1983/84:514 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Universitetsinstitutionernas anslagssystem (punkt 1, mom. 22)

Per Unckel (m). Rune Rydén (m). Birgitta Rydle (m). Pär Granstedt (c).
Jörgen Ullenhag (fp). Larz Johansson (c) och Birger Hagård (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar "Sorn tidigare"
och slutar "yrkande I h" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att universitetsinstitutionerna måste få spela en större
roll än f. n. Det är på dem tyngdpunkten i verksamheten vid högskolorna
bör ligga. Sambandet mellan forskning och grundläggande utbildning manifesteras
bäst genom väl fungerande institutioner. Det är också på institutionsnivån
som internationellt vetenskapligt kontaktarbete bäst kan bedrivas.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att en anslagsordning som
stärker institutionerna och som om möjligt ger dem en samlad basresurs
bör eftersträvas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. att riksdagen beträffande universitetsinstitutionernas anslagssystem
med bifall till motion 1983/84:2615 yrkande lh som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1983/84:28

102

- 17. Fleråriga planeringsramar för högskolan (punkt 1, mom. 23)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar ”Utskottet
anser” och på s. 32 slutar ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är önskvärt med en mera långsiktig planering av
högskolornas verksamhet i likhet med vad som i proposition 1983/84:107
föreslås för forskningsrådsorganisationen. Utskottet delar därmed den
uppfattning som kommer till uttryck i motion 1983/84:2634. Såsom föreslås
i motionen bör anslagsframställning för grundutbildning och forskning/
forskarutbildning omfatta detaljerade äskanden för de tre närmaste åren
samt en översiktlig plan för de därpå följande två åren. Anslagsframställning
skall lämnas vart tredje år, medan UHÄ:s anslagsframställningar skall
äga rum i vanlig ordning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. att riksdagen beträffande fleråriga planeringsramar för utbildning
och forskning inom högskolan med bifall till motion 1983/84: 2634
yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

18. Universitetsinstitutionernas beslutsformer (punkt 1, mom. 24)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar "Utskottet
konstaterar” och slutar "i denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar de uppfattningar som kommer till uttryck i motion 1983/
84: 2623 att universitetsinstitutionerna bör omorganiseras så att ingen enskild
person har en dominerande position. Institutionen bör ledas av ett
forskarlag där alla är likställda. Forskare i beslutsfattande organ bör väljas
demokratiskt och inte vara självskrivna. Statens styrning av institutionerna
skall inte heller vara kopplad till någon speciell tjänst eller person.
Styrningen bör ske genom att de på institutionen verksamma forskarna ges
ett gemensamt ansvar för den forskning som skall bedrivas. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1983/84: 2623 i denna del som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. att riksdagen beträffande ändrade beslutsformer vid universitetsinstitutionerna
med bifall till motion 1983/84:2623 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

UbU 1983/84:28

103

19. Sektorsforskning m. m. (punkt 1, morn. 27)

Per Unckel. Rune Rydén, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar "Utskottet
delar” och på s. 36 slutar "och 4" bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att regeringen nu insett att den tidigare hårda satsningen
på kortsiktigt betonad sektoi sforskning inte kan fortgå. Denna insikt om
att sektorsforskningen inte kan tillåtas fortsätta att expandera på bl. a. den
grundläggande universitetsforskningens bekostnad har dock inte lett till
åtgärder som kraftfullt bryter med den nu gällande ordningen. Nya. relativt
obundna resurser tillförs visserligen universiteten via fakultetsanslag och
forskningsråd men samtidigt bibehålls sektorsforskningsstrukturen intakt
med uppgiften att också ta ansvar för långsiktig kunskapsuppbyggnad.
Denna situation, där sektorsorganen ges ett avgörande inflytande över den
grundläggande forskningen, riskerar enligt utskottets mening att förvärra
obalansen och negativt påverka högskoleforskningen.

En viktig tanke bakom nuvarande uppbyggnad av sektorsforskningen
har som utskottet ser det varit att knyta en betydande del av forskningen
till den politiska beslutsprocessen. Utskottet kan, liksom motionärerna i
motion 1983/84:2634, inte acceptera en sådan grundtanke. Forskningen
skall stå så fri från den politiska makten som möjligt. Först då kan sökandet
efter ny kunskap ske i enlighet med vetenskapliga kriterier. Utskottet
är medvetet om de önskemål som myndigheter och regeringskansli från tid
till annan kan ha att få kunskapsluckor fyllda. Detta önskemål kan och bör
emellertid tillgodoses, som visas i det följande, inom ramen för en annan
organisation för merparten av dagens sektorsforskning.

Utskottet tillstyrker för sin del motionärernas förslag att riksdagen hos
regeringen skall begära förslag om en gradvis avveckling av följande
forskningsadministrationer:

- Byggforskningsrådet och statens institut för byggnadsforskning

- Delegationen för social forskning

- Naturvårdsverkets forskningsnämnd

- Statens energiverks forskningsnämnd

- Energiproduktionsforskningsnämnden

- Transportforskningsdelegationen (motsv.)

- Kollektivtrafikberedningen (motsv.)

- Delegationen för arbetsmarknadsforskning

Regeringen bör, såsom motionärerna framhåller, därutöver pröva möjligheterna
att avveckla ytterligare sektorsforskningsadministrationer av
motsvarande slag.

De resurser och de uppgifter som de här nämnda forskningsadministrationerna
har bör i huvudsak fördelas på fakultetsanslagen och anslagen till
forskningsråden.

UbU 1983/84:28

104

Genom en avveckling av sektorsadministrationen minskar möjligheten
till omedelbar politisk direktivgivning. Detta är en väsentlig avsikt bakom
utskottets förslag. Samtidigt måste emellertid myndigheter och regeringskansli
tillförsäkras möjligheter att för konkreta och planerade offentliga
beslut fa forskningsuppgifter utförda. Högskolan bör ges möjlighet att
biträda statsmakterna med detta. Högskolan har då ansvaret för den vetenskapliga
kvaliteten.

I sammanhanget vill utskottet också understryka att högskolan i större
utsträckning bör kunna vara en resurs för statliga utredningar och kommittéer.
Sekreterare och experter i sådana utredningar hämtas enligt utskottets
mening alltför ofta från resp. departement. Kvaliteten på och integriteten
hos det statliga utredningsväsendet skulle förbättras om forskare från
högskolan i större omfattning engageras i utredningsverksamheten och om
utredningsuppdrag läggs ut på högskolan.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att regeringen får i
uppdrag att se över hela den nuvarande sektorsforskningen. Förslag med
anledning av översynen bör presenteras för riksdagen i sådan tidratt en ny
organisation kan träda i kraft den 1 juli 1986. I översyningsuppdraget bör
ingå att överväga hur kompetensen att beställa forskning inom högskolan
skall kunna utvecklas inom myndigheterna. Endast om en sådan kompetens
finns kan ett fruktbärande samspel mellan myndigheterna och högskolan
utvecklas. Riksdagen bör med bifall till motion 1983/84:2634 yrkandena
1, 3 och 4 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. att riksdagen beträffande sektorsforskning m.m. med bifall till
motion 1983/84:2634 yrkandena 1, 3 och 4, med anledning av
motionerna 1983/84:2595 yrkande 10 och 1983/84:2615 yrkandena
1 f och 1 o samt med avslag på motion 1983/84:2623 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. Sektorsforskning m.m. (punkt 1, mom. 27)

Pär Granstedt (c), Jörgen Ullenhag (fp) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar ”Utskottet
delar” och på s. 36 slutar "och 4” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den oro som uttrycks i propositionen och motionerna
över obalansen — särskilt inom vissa områden - mellan den grundläggande
forskning som finansieras via fakultets- och forskningsrådsanslag och
den forskning som finansieras av sektorsorgan. Olika åtgärder för att
komma till rätta med obalansen har diskuterats i många sammanhang. Mot
bakgrund av den komplicerade situationen inom detta område ser utskottet
med tillfredsställelse att föredragande statsrådet nu fortsätter arbetet med

UbU 1983/84:28

105

att komma till rätta med problemen genom de överläggningar som skall
inledas med sektorsorganen.

Utskottet anser att erfarenheterna från de planerade överläggningarna
med sektorsorganen och vissa resultat som vunnits av den tidigare gjorda
enkäten till dem bör läggas till grund för förslag i nästa forskningspolitiska
proposition om konkreta åtgärder som stärker den inomvetenskapligt motiverade
forskningen inom högskolan och den långsiktiga kunskapsuppbyggnad
som motiveras av sektorsorganens behov. Riksdagen bör därför
ge regeringen i uppdrag att upprätta en plan för överförande av forskningsresurser
och forskningsansvar från sektorsorganen till högskolan och
forskningsråden. Det kommande beredningsarbetet bör ha som utgångspunkt
de fakultetsprogram som redan finns och som är under utarbetande.

Vad utskottet har anfört bör riksdagen med anledning av motionerna
1983/84:2595 yrkande 10, 1983/84:2615 yrkande lf och lo och 1983/
84:2634 yrkande 1 samt med avslag på motionerna 1983/84:2523 i denna
del och 1983/84:2634 yrkandena 3 och 4 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. att riksdagen beträffande sektorsforskning m. m. med anledning
av motionerna 1983/84:2595 yrkande 10, 1983/84:2615 yrkandena
1 f och 1 o och 1983/84:2634 yrkande 1 samt med avslag på
motionerna 1983/84:2623 i denna del och 1983/84:2634 yrkandena
3 och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

21. Samverkan mellan högskolan och näringslivet m. m. (punkt 1, mom. 28)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 böljar ”Utskottet
instämmer” och slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Forskningen är ett samhällsintresse som i olika avseenden har betydelse
för levnadsvillkoren för hela befolkningen. Det är inte givet att detta
intresse sammanfaller med näringslivets intresse av vinster på sin verksamhet.
Tvärtom kan de senaste årens utveckling visa på motsatsen. Det
är därför av vital betydelse för folket att staten tar på sig ansvaret för att
bygga upp och upprätthålla en kvalitativt hög forskningspotential inom
högskolan. Dessutom bör forskningen inom högskolan i samhällets intresse
kunna vara ett korrektiv till den forskning som bedrivs inom näringslivet
och på uppdrag av myndigheter och verk. Högskoleforskningen bör inte
vara eller göras beroende av de privatekonomiska intressena. Därför bör
uppdragsforskning komma i fråga endast om den bedöms vara av betydelse
för den inomvetenskapligt motiverade forskningen och om den är av allmänt
intresse. Forskare inom högskolan bör inte få inneha statlig forskartjänst
samtidigt som de åtar sig uppdrag för näringslivet.

UbU 1983/84:28

106

Vad utskottet nu anfört om den statliga forskningsverksamheten och
näringslivet bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:2623 i denna del
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. att riksdagen beträffande samverkan mellan högskolan och näringslivet
m.m. med bifall till motion 1983/84:2623 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

22. Forskning vid de mindre högskoleenheterna (punkt 1, mom. 35)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar ”Utskottet
har” och på s. 45 slutar ”för forskningsändamål” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill härutöver understryka att det enligt utskottets mening är
viktigt att den grundläggande högskoleutbildningen har ett nära samband
med forskning, vilket dock kan uppnås på annat sätt än genom fasta
forskningsresurser, t. ex. genom att utbildningen vid de mindre högskolorna
organiseras i form av decentraliserad undervisning med lärare hämtade
från någon av högskoleenheterna med fasta forskningsresurser.

Regeringen bör, såsom föreslås i motion 1983/84:2634 yrkande 17, förelägga
riksdagen förslag om ny form för arbetet vid de mindre högskolorna i
enlighet med vad som anförts. Med en sådan organisation behövs inte de
föreslagna medlen 1,5 milj. kr. för de mindre högskolornas kontaktverksamhet.
Utskottet avstyrker därför förslaget i proposition 1983/84:107 om
de mindre högskoleenheternas kontaktverksamhet.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. att riksdagen beträffande forskning vid de mindre högskoleenheterna
med bifall till motion 1983/84:2634 yrkande 17 samt med
avslag på proposition 1983/84:107 och motionerna 1983/84:2607,
1983/84:2608, 1983/84:2615 yrkandena 3, 5, 6, 7 i denna del, 8
och 9 i denna del och 1983/84:2627 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Forskning vid de mindre högskoleenheterna (punkt 1, mom. 35)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar ”Utskottet
vill” och på s. 45 slutar ”för forskningsändamål” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning i motion 1983/84:2615 yrkande
3 att det är angeläget med ökat stöd för forskningsprojekt vid de

UbU 1983/84:28

107

mindre högskoleenheterna. Detta kan lämpligen förverkligas genom att
UHÄ:s förslag till åtgärder för att främja sådan verksamhet genomförs.
För att finansiera UHÄ:s program bör, utöver anslaget på 1,5 milj. kr.
enligt propositionen, ytterligare 5 milj. kr. ställas till UHÄ:s förfogande
under ett särskilt anslag. För att finansiera detta bör regeringen i regleringsbrev
föreskriva att 800000 kr. inte betalas ut under anslaget Humanistiska
fakulteterna, 950000 kr. under anslaget Samhällsvetenskapliga fakulteterna,
650000 kr. under anslaget Medicinska fakulteterna, 700000 kr.
under anslaget Tekniska fakulteterna och 1 900000 kr. under anslaget
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. att riksdagen till Forskning vid de mindre högskoleenheterna
med bifall till motion 1983/84:2615 yrkandena 3, 5, 6, 7 i denna
del, 8 och 9 i denna del, med anledning av proposition 1983/
84:107 och motionerna 1983/84:2607, 1983/84:2608, 1983/
84:2627 yrkande 2 samt med avslag på motion 1983/84:2634
yrkande 17 för budgetåret 1984/85 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 5000000 kr.,

24. Forskning vid de mindre högskoleenheterna (punkt 1, mom. 35)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar ”Utskottet
vill” och på s. 45 slutar ”för forskningsändamål” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförts i motion 1983/84:2627 yrkande 2
att de mindre högskoleenheterna spelar en viktig regionalpolitisk roll. Vad
som i olika sammanhang hävdats att en högskolas storlek skulle ha direkt
betydelse för forskningsmöjligheter kan vara riktigt endast i de fall laborativ
verksamhet med dyrbar utrustning är en förutsättning för forskningsarbetet.
Med dagens framsteg inom informationsteknologin är det fullt möjligt
att bedriva ett kvalitativt bra forsknings- och utvecklingsarbete vid de
mindre högskoleenheterna.

Utskottet delar därför de uppfattningar om de mindre högskoleenheternas
forskningsanknytning som kommer till uttryck i förslaget från UHÄ
om utökade resurser för initiering, planering och genomförande av FoUprojekt
samt forskarutbildning av lärare. Regeringen bör därför återkomma
till riksdagen och på tilläggsbudget begära 5 milj. kr. för ändamålet.
Detta bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:2627 yrkande 2 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. att riksdagen beträffande forskning vid de mindre högskoleenheterna
med bifall till motion 1983/84:2627 yrkande 2, med anled -

UbU 1983/84:28

108

ning av proposition 1983/84:107 och motionerna 1983/84:2607,
1983/84:2608, 1983/84:2615 yrkandena 3, 5, 6, 7 i denna del, 8
och 9 i denna del och med avslag på motion 1983/84:2634 yrkande
17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

25. Högskolans internationalisering (punkt 1, mom. 39)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47 börjar ”1 fråga” och
slutar ”yrkande 31” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 1983/84:2016 yrkande 31 är den högre utbildningen
och forskningen till sin natur internationell. Svenska forskare måste
ha möjligheter att bedriva sitt arbete under internationella kontakter. Innehållet
i skilda utbildningar inom olika ämnesområden måste alltid sättas in i
sitt internationella sammanhang. Läromedel på främmande språk måste i
högre utsträckning än vad som nu är fallet kunna användas i undervisningen.
Det kräver att de studerande redan vid tillträde till universitet och
högskolor har goda språkkunskaper. Förkunskapskraven bör anpassas
härtill.

Utskottet finner det särskilt allvarligt att utländska gästforskare och
lärare blivit mera sällsynta i den högre utbildningen under senare år. Till
stor del beror detta på att högskolorna inte har ekonomiska möjligheter att
erbjuda utländska forskare och lärare konkurrenskraftiga nettolöner. Endast
skatteförändringar av genomgripande slag kan i längden underlätta
möjligheterna att engagera utländska forskare och lärare till den högre
utbildningen i Sverige.

De studerande bör enligt utskottets mening stimuleras till någon tids
utlandsvistelse. Studieresultat som uppnåtts vid utländska universitet måste
kunna räknas de studerande till godo i större utsträckning än som nu
sker. Det är önskvärt att centrala studiestödsnämnden i ökad utsträckning
utnyttjar sin möjlighet att ge stöd till sådana utlandsstudier som kan tillföra
både den enskilde studeranden och den svenska institutionen värdefull
kompetens.

Enligt utskottets mening bör riksdagen med bifall till motion 1983/
84:2016 yrkande 31 hos regeringen hemställa att åtgärder vidtas i enlighet
med vad utskottet här har anfört.

dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:

39. att riksdagen beträffande högskolans internationalisering med
bifall till motion 1983/84:2016 yrkande 31 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1983/84:28

109

26. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (punkt 1, mom. 41)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 boljar ”Utskottet
erinrar” och på s. 52 slutar ”Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet”
bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att en allmän volym- och kompetenshöjning inom
det samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnesområdet samt forskning
som avser kulturyttringar och kulturfrågor i övrigt även fortsättningsvis
anges som tillhörande de prioriterade områdena. Utskottet anser att
regeringens satsning på denna forskning är alltför liten. Av vad utskottet
redovisat i det föregående framgår att det finns starka argument för en
förstärkning av våra möjligheter att studera samtidskulturen och utforska
viktiga inslag i vår kulturmiljö, både nationellt och internationellt. Det
behövs en vital humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning som vårdar
och för vidare de olika vetenskaperna på detta område. Humanistisk
och samhällsvetenskaplig forskning skall enligt utskottets mening inte ses
som ett komplement tili annan forskning utan har ett stort värde i sig. En
medelsförstärkning utöver regeringens förslag i fråga om denna forskning
är därför välmotiverad. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till
motion 1983/84:2634 yrkandena 2 samt 10 i denna del, 24 och 25 och med
anledning av motionerna 1983/84:2595 yrkande II, 1983/84:2601 yrkande
1, 1983/84:2623 i denna del och 1983/84:2627 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om humanistisk och samhällsvetenskaplig
forskning samt under ett nytt anslag på riksstaten benämnd
Särskilda insatser för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 30000000 kr. Anslaget
skall uppta tre anslagsposter om var och en på 10000000 kr., att
disponeras för humanistiska fakulteterna, samhällsvetenskapliga fakulteterna
resp. humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Det ankommer
på regeringen att meddela erforderliga kompletterande bestämmelser
om dispositionen av anslaget.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. att riksdagen beträffande humanistisk och samhällsvetenskaplig
forskning med bifall till motion 1983/84:2634 yrkandena 2 samt
10 i denna del, 24 och 25 och med anledning av motionerna 1983/
84:2595 yrkande 11, 1983/84:2601 yrkande 1, 1983/84:2623 i
denna del och 1983/84:2627 yrkande 9 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört samt till Särskilda insatser
för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning för budgetåret
1984/85 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 30000000 kr..

UbU 1983/84:28

110

27. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (punkt 1, mom. 41)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 boljar ”Utskottet
erinrar” och på s. 52 slutar ”Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet”
bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att en allmän volym- och kompetenshöjning inom
det samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnesområdet samt forskning
som avser kulturyttringar och kulturfrågor i övrigt även fortsättningsvis
anges som tillhörande de prioriterade områdena. Utskottet anser att
regeringens satsning på denna forskning är alltför liten. Av vad utskottet
redovisat i det föregående framgår att det finns starka argument för en
förstärkning av våra möjligheter att studera samtidskulturen och utfprska
viktiga inslag i vår kulturmiljö både nationellt och internationellt. Det
behövs en vital humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning som vårdar
och för vidare de olika vetenskaperna på detta område. Det behövs
vidare ett nytänkande som kan lägga grunden till innovationer när det
gäller att motverka negativa bieffekter av den moderna teknikens funktionssätt.
Omprioritering från teknik till humaniora, samhällsvetenskap
och andra kulturverksamheter kan i vissa fall bli nödvändiga under de
närmaste åren. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1983/
84:2601 yrkande 1 och med anledning av motionerna 1983/84:2595 yrkande
11, 1983/84:2623 i denna del, 1983/84:2634 yrkandena 2 samt 10 i
denna del, 24 och 25 och 1983/84:2627 yrkande 9 som sin mening ger till
känna att regeringen på tilläggsbudget för budgetåret 1984/85 bör lägga
fram förslag för riksdagen om ökat stöd till de humanistiska ämnena i den
högre utbildningen.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. att riksdagen beträffande humanistisk och samhällsvetenskaplig
forskning med bifall till motion 1983/84: 2601 yrkande 1 och med
anledning av motionerna 1983/84:2595 yrkande 11, 1983/84:2623

1 denna del, 1983/84:2627 yrkande 9 och 1983/84: 2634 yrkandena

2 samt 10 i denna del, 24 och 25 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

28. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (punkt 1, mom. 41)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar ”Utskottet
erinrar” och på s. 52 slutar ”Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet”
bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att en allmän volym- och kompetenshöjning inom
det samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnesområdet samt forsk -

UbU 1983/84:28

lil

ning som avser kulturyttringar och kulturfrågor i övrigt även fortsättningsvis
anges som tillhörande de prioriterade områdena. Utskottet anser att
regeringens satsning på denna forskning är alltför liten. Av vad utskottet
redovisat i det föregående framgår att det finns starka argument för en
förstärkning av våra möjligheter att studera samtidskulturen och utforska
viktiga inslag i vår kulturmiljö både nationellt och internationellt. Det
behövs en vital humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning som vårdar
och för vidare de olika vetenskaperna på detta område. 1 tider av
ekonomisk åtstramning och snabb teknisk utveckling är det särskilt angeläget
att den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen följer och
analyserar samhällets reaktioner. Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motion 1983/84:2595 yrkande 11 och med anledning av motionerna
1983/84:2634 yrkandena 2 samt 10 i denna del, 24 och 25, 1983/84:2601
yrkande 1, 1983/84:2623 i denna del och 1983/84:2627 yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om humanistisk och
samhällsvetenskaplig forskning samt under ett nytt anslag på riksstaten
benämnt Särskilda insatser för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 15000000 kr.
Anslaget skall disponeras av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. att riksdagen beträffande humanistisk och samhällsvetenskaplig
forskning med bifall till motion 1983/84:2595 yrkande 11 och med
anledning av motionerna 1983/84:2601 yrkande 1, 1983/84:2623 i
denna del, 1983/84:2627 yrkande 9 och 1983/84:2634 yrkandena
2 samt 10 i denna del, 24 och 25 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört samt till Särskilda insatser för
humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning för budgetåret
1984/85 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 15000000 kr.,

29. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning (punkt 1, mom. 41)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 börjar ”Utskottet
erinrar” och på s. 52 slutar "Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet”
bort ha följande lydelse:

UbU 1983/84:28

112

ende framgår att det finns starka argument för en förstärkning av våra
möjligheter att studera samtidskulturen och utforska viktiga inslag i vår
kulturmiljö både nationellt och internationellt. Det behövs en vital humanistisk
och samhällsvetenskaplig forskning som vårdar och för vidare de
olika vetenskaperna på detta område. Det behövs vidare ett nytänkande
som kan lägga grunden till innovationer när det gäller att motverka negativa
bieffekter av den moderna teknikens funktionssätt. Grunden för den
nya samhällsmodellen bör vara en kraftfull satsning på kulturpolitik i
vidare mening. Omprioritering från teknik till humaniora, samhällsvetenskap
och andra kulturverksamheter kan i vissa fall bli nödvändig under de
närmaste åren. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1983/
84:2627 yrkande 9 och med anledning av motionerna 1983/84:2634 yrkandena
2 samt 10 i denna del, 24 och 25, 1983/84:2595 yrkande 11,.1983/
84:2601 yrkande 1 och 1983/84:2623 i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om humanistisk och samhällsvetenskaplig
forskning samt under ett nytt anslag på riksstaten benämnt
Särskilda insatser för humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 10000000 kr. Anslaget
skall disponeras av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet.

dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:

41. att riksdagen beträffande humanistisk och samhällsvetenskaplig
forskning med bifall till motion 1983/84:2627 yrkande 9 och med
anledning av motionerna 1983/84:2595 yrkande 11, 1983/84:2601
yrkande 1, 1983/84:2623 i denna del och 1983/84:2634 yrkandena
2 samt 10 i denna del, 24 och 25 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört samt till Särskilda insatser för
humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning för budgetåret
1984/85 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 10000000 kr.,

30. Forskning om den offentliga sektorn (punkt 1, mom. 43 och 44)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 böijar ”Utbildningsutskottet
konstaterar” och slutar ”offentliga sektorn” bör ha följande
lydelse:

Utskottet finnér det inte påkallat med en särskild delegation för forskning
om den offentliga sektorn. Utskottet vill därför avstyrka regeringens
förslag i denna del. Såsom framhålls i motion 1983/84:2634 yrkande 30 är
emellertid specifikt kommunalt orienterad forskning angelägen. En forskning
med denna smalare inriktning bör kunna samordnas av en arbetsgrupp
knuten till forskningsrådsnämnden. Mot bakgrund härav anser utskottet
att motion 1983/84:2615 yrkande 11 bör avstyrkas.

UbU 1983/84:28

113

Av vad utskottet anfört följer att ytterligare medel inte bör anvisas till
reservationsanslaget Kommittéer m. m. under trettonde huvudtiteln.

Vad utskottet anfört med anledning av motion 1983/84:2634 anser utskottet
för sin del bör ges regeringen till känna,

dels att utskottets hemställan under 43 och 44 bort ha följande lydelse:

43. att riksdagen beträffande forskning om den offentliga sektorn
med bifall till motion 1983/84:2634 yrkande 30 i denna del och
med avslag på proposition 1983/84:107 och motion 1983/84:2615
yrkande 1 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

44. att riksdagen beträffande extra medel till Kommittéer m. m. under
trettonde huvudtiteln med bifall till motion 1983/84:2634
yrkande 30 i denna del och med avslag på proposition 1983/
84: 107 och motion 1983/84:2615 yrkande 11 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

31. Forskning om den offentliga sektorn (punkt 1, mom. 43)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar ”Utbildningsutskottet
konstaterar” och slutar ”offentliga sektorn” bort ha följande
lydelse:

Forskning om den offentliga sektorn utgör ett betydelsefullt underlag för
det förändringsarbete som fortlöpande måste bedrivas inom den offentliga
sektorn. Såsom också framhålls i motion 1983/84:2615 yrkande 11 är det
även angeläget att stimulera forskning som kan bidra till att fördjupa
demokratin. Detsamma gäller forskning som syftar till att utveckla lednings-
och styrningsmetoder för att effektivisera den offentliga sektorn.

Delegationen inrättas till att börja med under en försöksperiod av tre år.

I likhet med föredraganden finnér utskottet det betydelsefullt att man, när
en ny verksamhet startas, redan från böljan bestämmer sig för att utvärdera
och ompröva den efter en viss tid.

Den uppfattning som utskottet här har givit uttryck åt innebär att utskottet
inte kan instämma i vad som anförs i motion 1983/84: 2634. Där avvisas
dels förslaget att den kommunalt orienterade forskningen skall ges en
vidare inriktning och omfatta offentlig verksamhet i stort, dels förslaget att
denna forskning skall samordnas av en särskild delegation. Utskottet vill
mot bakgrund härav avstyrka motion 1983/84:2634 yrkande 30. Vad utskottet
anfört med anledning av proposition 1983/84:107 och motion 1983/
84:2615 om inriktningen på delegationens verksamhet anser utskottet bör
ges regeringen till känna.

Riksdagen har tidigare på förslag av finansutskottet för budgetåret 1984/
85 anvisat ett reservationsanslag av 10601000 kr. till Kommittéer m.m.
8 Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 28

UbU 1983/84:28

114

under trettonde huvudtiteln (FiU 1983/84:27, rskr 1983/84:216). Ytterligare
I milj. kr. bör anvisas under detta anslag för delegationens verksamhet,

dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:

43. att riksdagen beträffande forskning om den offentliga sektorn
med bifall till motion 1983/84:2615 yrkande 11 i denna del, med
anledning av proposition 1983/84: 107 och med avslag på motion
1983/84: 2634 yrkande 30 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

32. Ett program för dataforskningen (punkt 1, mom. 46)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 55 börjar "Utskottet
erinrar” och på s. 56 slutar "yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att riksdagen i samband med behandlingen av
budgetpropositionen år 1982 fick tillfälle att ta ställning till dåvarande
departementschefens uppfattning om UHÄ:s förslag till utbyggnad av dataforskningen
(UbU 1981/82: 26 p. 9). Riksdagen hade då ingen erinran mot
att utbyggnaden med högre tjänster sker i långsammare takt än vad UHÄ
och dess datareferensgrupp förutsatt. Samtidigt borde en satsning göras på
förstärkta basresurser för dataforskning.

Dataforskning rör ett stort antal ämnesområden. Behovet av samordning
mellan dem är stort. Därför bör riksdagen i det följande under anslaget
Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål anvisa 1 milj. kr. utöver vad
regeringen föreslagit. Det är också angeläget att ett övergripande program
för dataforskningen nu utarbetas såsom förordas i motion 1983/84:2615.
Vid arbetet med ett sådant program bör UHÄ:s tidigare förslag efter
bearbetning kunna utgöra en grund. Vad utskottet har anfört om ett program
för dataforskningen bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:2615
yrkande 2 a som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet har inget att erinra mot vad som anförs i propositionen om
inriktningen av dataforskningen. De i motion 1983/84:2633 berörda frågorna
om balansen mellan forskning om datateknologin och forskning om
dess förutsättningar i relation till samhället och individerna överensstämmer
till större delen med vad som anförs i propositionen. Motionen behöver
därför inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida och avstyrks av
utskottet.

dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:

46. att riksdagen beträffande ett program för dataforskningen med
bifall till motion 1983/84:2615 yrkande 2 a och med avslag på
motion 1983/84: 2633 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

UbU 1983/84:28

115

33. Återbesättande av tjänst som professor (punkt 1, mom. 47)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar ”Utskottet
vill” och slutar ”professor (L 24/26)” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör det liksom hittills ankomma på UHÄ
att pröva ämnesinnehållet för professurer i samband med att dessa är
aktuella för återbesättande. UHÄ har i egenskap av central utbildningsmyndighet
möjlighet att vid prövningen tillse att riksintressen tillgodoses.
Regeringens förslag att prövningen skall ske inom regeringskansliet innebär
ökat administrativt arbete dels för regeringskansliet, dels för UHÄ.
Vidare innebär det att den decentraliseringsprocess som inletts beträffande
högskoleadministrationen avbryts. Utskottet föreslår att riksdagen beträffande
återbesättande av tjänst som professor med bifall till motion 1983/
84:2595 yrkande 8 avslår proposition 1983/84: 107,

dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:

47. att riksdagen beträffande återbesättande av tjänst som professor
med bifall till motion 1983/84:2595 yrkande 8 avslår proposition
1983/84:107,

34. Obalans mellan grundläggande högskoleutbildning och forskning (punkt
1, mom. 49)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 57 börjar ”Utskottet
konstaterar” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Föredragande statsrådet har i 1982 och 1983 års budgetpropositioner
uppmärksammat en obalans mellan grundläggande högskoleutbildning och
forskning. Problemet kvarstår dock fortfarande. Det är enligt utskottets
uppfattning viktigt att åtgärder för att rätta till denna obalans vidtas i
kommande budgetberedningar inom regeringskansliet. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1983/84:2615 yrkande 1 b som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:

49. att riksdagen beträffande obalans mellan grundläggande högskoleutbildning
och forskning med bifall till motion 1983/84:2615
yrkande 1 b i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

UbU 1983/84:28

116

35. Tjänst (L 24/26) sorn professor i litteraturvetenskap — särskilt kvinnolitteratur
(punkt 3, morn. 2)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar ”Utskottet
vill” och slutar ”1983/84:2638” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att jämställdhetsforskningen
fått en relativt framskjuten plats i regeringens proposition 1983/84: 107. Det
är viktigt att forskning bedrivs i kvinnolitteratur och att en professur
inrättas i litteraturvetenskap, särskilt kvinnolitteratur, vid universitetet i
Göteborg. Riksdagen bör bemyndiga regeringen att inrätta tjänsten.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:2600, 1983/
84:2627 yrkande 3 och 1983/84:2638 bemyndigar regeringen att
inrätta en tjänst (L 24/26) som professor i litteraturvetenskap
med speciell inriktning på kvinnolitteratur den 1 juli 1984,

36. Förstärkning av ekonomiämnenas forskningsorganisation (punkt 6,
mom. 4)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar "Det finns"
och slutar ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som med tillfredsställelse hälsar att regeringen föreslår medel
för att öka antalet forskartjänster på mellannivå på högskoleområdet, vill
dock framhålla att det också finns behov av ytterligare högre tjänster.
Detta är en följd av att statsmakterna under ett antal år har ökat antalet
platser i grundutbildningen varigenom även antalet forskarstuderande
ökat. Detta gäller särskilt institutionerna för ekonomiämnena där resurserna
i dag är så hårt ansträngda att det finns skäl ifrågasätta om forskningens
kvalitet kan upprätthållas. Utskottet instämmer i vad som i motion
1983/84: 2595 anförts om behovet av flera högre forskartjänster i ekonomiämnena
och hemställer att riksdagen hos regeringen begär förslag i
samband med kommande budgetproposition om förstärkning av forskningsorganisationen
inom nationalekonomi och företagsekonomi.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande förstärkning av forskningsorganisationen
inom nationalekonomi och företagsekonomi med bifall till
motion 1983/84:2595 yrkande 9 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

UbU 1983/84: 28

117

37. Två professurer i säkerhetspolitik (punkt 6. mom. 5)

Per Unckel, Rune Ryden, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)

anser att den del av utskottets yttrande som på s. 68 börjar "Utskottet
delar" och slutar "motion 1983/84: 1684" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i det angelägna i att de säkerhetspolitiska aspekter
som berörs i motion 1983/84: 1684 ägnas tillräcklig uppmärksamhet i den
akademiska utbildningen och forskningen. Utskottet vill i detta sammanhang
beklaga att de två fredsforskningsprofessurer som tidigare inrättats
givits en sådan inriktning att framför allt diplomatins möjligheter i konfliktlösningen
inte ges nödvändigt utrymme.

Utskottet anser sig inte nu kunna tillstyrka motionens krav om ytterligare
två nya professurer men vill understryka det angelägna i att detta
forskningsområde tillmäts hög prioritet i regeringens fortsatta överväganden
om nya professurer.

38. Professur i pedagogik med inriktning mot samhällelig barnomsorg samt
forskning om handikapphjälpmedel (punkt 6, mom. 11 och 14)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 70 börjar "Utskottet
konstaterar" och slutar "samma motion" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt att det pedagogiska utvecklingsarbetet
får en framskjuten position inför en kvantitativ och kvalitativ utbyggnad av
barnomsorgen. Forskning inom barnomsorgen kan också ge vägledning för
viktiga beslut inom grundskoleområdet. Barnomsorgspedagogiken måste
därför få resurser för utveckling. Som ett led i detta arbete bör enligt
utskottets mening och i linje med yrkande i motion 1983/84:2627 en professur
i pedagogik med inriktning mot den samhälleliga barnomsorgen inrättas
vid universitetet i Göteborg.

Ett annat område som utskottet finner angeläget för satsningar gäller
forskning och utvecklingsarbete avseende flerhandikappades livsmiljö.
För att öka möjligheterna för handikappade människor att tillgodogöra sig
olika hjälpmedel bör en satsning göras på pedagogiskt och metodiskt
utvecklingsarbete rörande hjälpmedel och dess användare.

Vad utskottet här anfört om professur i pedagogik och forsknings- och
utvecklingsarbete rörande handikapphjälpmedel bör riksdagen med bifall
till motion 1983/84:2627 yrkandena 5 och 6 som sin mening ge regeringen
till känna. Vid medelsanvisningen bör riksdagen därför med bifall till
yrkandena 7 och 8 i motion 1983/84:2627 anvisa I milj. kr. för dessa båda
ändamål.

dels att utskottets hemställan under 11 och 14 bort ha följande lydelse:
11. att riksdagen beträffande en professur i pedagogik med inriktning
mot den samhälleliga barnomsorgen samt uttalande om pedago -

UbU 1983/84:28

118

giskt och metodiskt utvecklingsarbete rörande handikapphjälpmedel
med bifall till motion 1983/84: 2627 yrkandena 5 och 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna med bifall
till motion 1983/84:2627 yrkandena 7 i denna del och 8 i denna
del, med anledning av proposition 1983/84: 107 och med avslag
på motion 1983/84:2633 yrkande 3 c för budgetåret 1984/85 anvisar
ett reservationsanslag av 188494000 kr.,

39. Arbetsmedicinska institutioner m. m. (punkt 7, mom. 10)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 76 börjar "Med hänvisning”
och slutar "yrkande 1” bort ha följande lydelse:

För att kunna skapa kontinuitet i forskningsarbetet inom arbetsmiljöområdet
samt erbjuda kvalificerad grundutbildning, vidareutbildning och forskarutbildning
bör det enligt utskottets uppfattning finnas en fast organisation
för arbetsmiljöforskning vid samtliga universitet och högskolor där det
finns medicinsk eller teknisk fakultet. Dessa universitet och högskolor bör
ges resurser som gör det möjligt att inrätta arbetsmedicinska institutioner
inom alla medicinska fakulteter och arbetsmiljöinstitutioner inom alla tekniska
fakulteter. Regeringen bör förelägga riksdagen förslag med denna
innebörd. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1983/84: 1071 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande arbetsmedicinska institutioner m.m.
med bifall till motion 1983/84: 1071 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

40. Forskning om alternativ till djurförsök samt medelsanvisningen under
Medicinska fakulteterna (punkt 7. mom. 11 och 13)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 77 börjar "Utskottet
förutsätter" och på s. 78 slutar "och 13” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de medel som i propositionen beräknas för försöksdjurskostnader
under anslaget Medicinska fakulteterna skall minskas med
700000 kr. Dessa medel skall i stället anvisas under anslaget Medicinska
forskningsrådet och användas till sådan forskning och metodutveckling
som leder till flera metoder som kan vara alternativ till djurförsök. Riksdagen
bör således bifalla motion 1983/84:2615 yrkandena 7 och 13 i detta
avseende. Medelsförstärkningen bör också göra det möjligt för forsknings -

UbU 1983/84:28

119

rådet att tillgodose önskemålen i motion 1983/84:409 om en särskild tjänst
vid rådet för sådan forskning.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 78 börjar "Utskottet,
sorn" och slutar "422807000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i övrigt inte har något att erinra mot medelsberäkningen,
hemställer att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2615 yrkande 7 i
denna del och 13 i denna del anvisar 422 107 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 11 och 13 bort ha följande lydelse:

II. att riksdagen beträffande forskning om alternativ till djurförsök
med bifall till motion 1983/84:2615 yrkande 7 i denna del och med
anledning av motion 1983/84:409 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

13. att riksdagen till Medicinska fakulteterna med bifall till motion
1983/84:2615 yrkandena 7 i denna del och 13 i denna del, med
anledning av proposition 1983/84: 107 samt med avslag på motion
1983/84:2624 yrkande 2 för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 422 107000 kr..

41. En tjänst som professor i datalogi (punkt 10, mom. 4)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 81 börjar "Utskottet
tillstyrker att" och slutar "motion 1983/84:2615” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att den planerade uppbyggnaden
av ämnet datalogi vid universitetet i Umeå kan fortsätta. Därför bör
riksdagen nu besluta att en tjänst som professor (L 24/26) i datalogi inrättas
där den 1 juli 1986 i enlighet med vad som föreslås i motion 1983/84:2615
yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2615 yrkande 4 bemyndigar
regeringen att inrätta en tjänst (L 24/26) som professor
i datalogi vid universitetet i Umeå den I juli 1986,

42. Tjänst (L 24/26) som professor i industriell organisation samt medelsanvisningen
under Tekniska fakulteterna (punkt 11, mom. I och 5)

Under förutsättning av bifall till reservation 38

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 83 börjar "Utskottet
har” och slutar "tekniska högskola” bort ha följande lydelse:

I reservation 38 har tillstyrkts att medel skall anvisas under Samhällsve -

UbU 1983/84:28

120

tenskapliga fakulteterna till forskning om barnomsorg och handikapphjälpmedel.
För att delvis finansiera denna verksamhet föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till motion 1983/84:2627 yrkande 7 i denna del avslår
regeringens förslag att inrätta en professur i industriell organisation. Därigenom
sparas 409000 kr., som i stället kan användas under anslaget
Samhällsvetenskapliga fakulteterna.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84 börjar ”Utskottet
har” och slutar ”369663000 kr.” bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som anförs i reservation 38 bör riksdagen med bifall
till motion 1983/84:2627 yrkandena 7 i denna del och 8 i denna del minska
medlen beräknade i propositionen till tekniska högskolan i Stockholm med
591000 kr. Därigenom kan motsvarande summa i stället anvisas under
Samhällsvetenskapliga fakulteterna.

Utskottet har i övrigt inget att erinra mot medelsberäkningarna under
Tekniska fakulteterna och föreslår att riksdagen med bifall till motion 1983/
84: 2627 yrkande 7 i denna del och 8 i denna del samt med avslag på
motionerna 1983/84: 1716 i denna del och 1983/84:2615 yrkande 9 i denna
del under Tekniska fakulteterna anvisar 368663000 kr.

dels att utskottets hemställan under 1 och 5 bort ha följande lydelse:

1. a) att riksdagen beträffande en tjänst (L 24/26) som professor i
industriell organisation med bifall till motion 1983/84:2627 yrkande
7 i denna del avslår proposition 1983/84:107,
b) att riksdagen bemyndigar regeringen att i övrigt inrätta tjänster
(L 24/26) som professor vid de tekniska fakulteterna i enlighet
med vad som förordats i proposition 1983/84:107,

5. att riksdagen till Tekniska fakulteterna med bifall till motion
1983/84:2627 yrkande 7 i denna del och 8 i denna del, med
anledning av proposition 1983/84:107 samt med avslag på motionerna
1983/84:1716 i denna del och 1983/84:2615 yrkande 9 i
denna del för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 368663000 kr.,

43. Energisekreterarverksamheten samt medelsanvisningen under Tekniska
fakulteterna (punkt 11, mom. 4 och 5)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 84 börjar ”Utskottet
biträder” och slutar "369663000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det angeläget att energisekreterarverksamheten bibehålls.
För att garantera att denna viktiga verksamhet även fortsättningsvis
får samma omfattning som i dag bör riksdagen i enlighet med motion 1983/
84:2615 yrkande 9 i denna del anvisa särskilda medel under förevarande
anslag, dvs. 1 252000 kr.

UbU 1983/84:28

121

Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningarna i övrigt under
Tekniska fakulteterna och föreslår att riksdagen med avslag på motionerna
1983/84: 1716 i denna del och 1983/84:2627 yrkandena 7 i denna de! och 8 i
denna de) anvisar 370915000 kr.

dels att utskottets hemställan under 4 och 5 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande energisekreterarverksamheten med bifall
till motion 1983/84:2615 yrkande 9 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. att riksdagen till Tekniska fakulteterna med bifall till motion
1983/84:2615 yrkande 9 i denna del, med anledning av proposition
1983/84:107 och med avslag på motionerna 1983/84:1716 i
denna del och 1983/84:2627 yrkandena 7 i denna del och 8 i
denna del för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 370915000 kr.,

44. Medelsanvisningen under Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
(punkt 14, mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 22

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 86 börjar ”Under
punkt” och slutar "för ändamålet” bort ha följande lydelse:

Under punkt 1 Vissa övergripande forskningsfrågor avsnittet 1.9 har
utskottet behandlat förslag i proposition 1983/84:107 om mindre högskoleenheters
kontakter med dels högskoleenheter med forskningsresurser,
dels det omgivande samhället. Enligt utskottets mening bör riksdagen i
enlighet med reservation 22 inte beräkna några särskilda medel för sådana
kontakter. Riksdagen bör därför med bifall till motion 1983/84:2634 yrkande
18 under förevarande anslag anvisa 1,5 milj. kr. mindre än vad
regeringen föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
med anledning av proposition 1983/84:107, med bifall till motion
1983/84:2634 yrkande 18 och med avslag på motionerna 1983/
84:2595 yrkande 12, 1983/84:2615 yrkande 10 och 1983/84:2633
yrkande 3 a för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 47999000 kr.

UbU 1983/84:28

122

45. Medelsanvisningen under Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
(punkt 14, mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 32

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 86 börjar ”1 det” och
slutar ”av dataforskningen” bort ha följande lydelse:

I det föregående under punkt 1. Vissa övergripande forskningsfrågor
avsnitt 1.12 har utskottet behandlat frågan om samordning av dataforskningen
inom olika discipliner. I enlighet med vad som anförs i reservation
32 om betydelsen av denna samordning bör riksdagen under det nu aktuella
anslaget anvisa 1 milj. kr. utöver vad som beräknas i proposition
1983/84:107, dvs. totalt 2,5 milj. kr. för detta ändamål. Riksdagen bör
således bifalla motion 1983/84: 2615 yrkande 10.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
med anledning av proposition 1983/84:107, med bifall till motion
1983/84:2615 yrkande 10 samt med avslag på motionerna 1983/
84:2595 yrkande 12, 1983/84:2633 yrkande 3 a och 1983/84:2634
yrkande 18 för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 50499000 kr.

46. Medelsanvisningen under Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
(punkt 14, mom. 2)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 86 börjar ”Med hänsyn”
och slutar ”budgetåret 1984/85” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till de höga och ständigt stigande bokpriserna anser utskottet
att riksdagen för förstärkning av högskoleenheternas bokinköp bör
anvisa dels de 4 milj. kr. som beräknas i proposition 1983/84: 107, dels de
ytterligare 6 milj. kr. som föreslås i motion 1983/84:2595 yrkande 12.
Motionsyrkandet bör således bifallas av riksdagen. Sammanlagt anvisas
således 14 milj. kr. till förstärkning av bokinköp budgetåret 1984/85.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen till Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål
med bifall till motion 1983/84: 2595 yrkande 12, med anledning av
proposition 1983/84: 107 och med avslag på motionerna 1983/
84:2615 yrkande 10, 1983/84:2633 yrkande 3 a och 1983/84:2634
yrkande 18 för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 55499000 kr.

UbU 1983/84:28

123

47. Medelsanvisningen under Forskningsrådsnämnden samt frågan om
framtidsstudiernas organisation (punkt 15)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar ”Utskottet
kan” och slutar ”41 841 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att forskningsrådsnämnden bör få full kompensation för
pris- och lönestegringarna. Därför bör riksdagen med bifall till motion
1983/84:2615 yrkande 11 anvisa 204000 kr. mer än vad regeringen föreslagit dels

att den del av utskottets yttrande som på s. 87 börjar ”Utskottet
konstaterar” och slutar ”motion 1983/84:2615” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det nu är nödvändigt att se över de organisatoriska
formerna för verksamheten med framtidsstudier. Mycket talar för att den
bör få en självständig ställning och inte inordnas som en delegation under
forskningsrådsnämnden. Det bör därför prövas om sekretariatet kan omvandlas
till ett fristående institut. Detta bör riksdagen med bifall till yrkande
1 p i motion 1983/84: 2615 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden med bifall till motion
1983/84: 2615 yrkande 11 och med anledning av proposition 1983/
84: 107 för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
42045000 kr.,

2. att riksdagen beträffande de organisatoriska formerna för framtidsstudieverksamheten
med bifall till motion 1983/84:2615 yrkande
1 p som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

48. Medelsanvisningen under Medicinska forskningsrådet (punkt 17)

Under förutsättning av bifall till reservation 40

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 88 börjar ”Frågor som”
och slutar ”till djurförsök” bort ha följande lydelse:

Frågor som rör försöksdjur har utskottet behandlat i det föregående
under punkt 7 Medicinska fakulteterna. Utskottet anser att riksdagen i
enlighet med vad som anförs i reservation 40 bör beräkna ett med 700000
kr. förhöjt anslag till medicinska forskningsrådet och att av rådets anslag
1 950000 kr. skall avsättas för forskning om metoder som är alternativ till
djurförsök. Riksdagen bör således bifalla motion 1983/84:2615 yrkande 13 i
denna del.

UbU 1983/84:28

124

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen till Medicinska forskningsrådet med bifall till motion
1983/84:2615 yrkande 13 i denna del och med anledning av proposition
1983/84:107 förbudgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 177056000 kr.

49. Medelsanvisningen under Naturvetenskapliga forskningsrådet (punkt
18, morn. 1)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 89 börjar ”Utskottet
har” och slutar ”motion 1983/84: 2615” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den mera teoretiska ekologiforskningen behöver ett
extra stöd. Utöver de medel som forskningsstödjande myndigheter fördelar
till ekologiskt inriktad forskning i enlighet med riksdagens områdesprioriteringar
bör därför 500000 kr. anvisas till naturvetenskapliga forskningsrådet
att användas särskilt för ekologiskt inriktad teoriforskning.
Riksdagen bör således bifalla yrkande 12 i motion 1983/84:2615 vid medelsanvisningen
under förevarande anslag.

dels att utskottets hemställan under I bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen till Naturvetenskapliga forskningsrådet med bifall
till motion 1983/84:2615 yrkande 12 och med anledning av proposition
1983/84:107 för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 251 592000 kr.

50. Medelsanvisningen under Nationell halvledarforskning (punkt 18, mom.

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 90 börjar "Under detta”
och slutar "regeringen begär” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att utvecklingen på halvledarområdet mest konstruktivt
kan främjas om statens insatser på området görs inom forskningen. Därför
bör den treåriga satsningen på halvledarforskningen ökas med 30 milj. kr. i
förhållande till regeringens förslag. För budgetåret 1984/85 bör riksdagen
med bifall till motion 1983/84: 2634 yrkande 22 anvisa 5 milj. kr. mer än vad
som föreslås i proposition 1983/84: 107, dvs. sammanlagt 21 milj. kr. Anslaget
bör de följande åren successivt byggas ut i takt med att forskningskompetensen
ökar.

UbU 1983/84:28

125

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen till Nationell halvledarforskning med bifall till motion
1983/84:2634 yrkande 22, med anledning av proposition
1983/84:107 och med avslag på motionerna 1983/84:2627 yrkande
4 och 1983/84:2633 yrkande 3 b för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 21000000 kr.

51. Medelsanvisningen under Nationell halvledarforskning (punkt 18, mom.
3)

Under förutsättning av bifall till reservation 35

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 90 börjar ”Under
punkterna” och slutar ”3 b” bort ha följande lydelse:

Under punkt 3 Humanistiska fakulteterna behandlar utskottet frågan om
en tjänst i litteraturvetenskap, särskilt kvinnolitteratur. 1 enlighet med vad
som anförts i reservation 35 bör medel, 525000 kr., föras från anslaget
Nationell halvledarforskning för att finansiera tjänsten. Utskottet bör således
bifalla motion 1983/84: 2627 yrkande 4.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen till Nationell halvledarforskning med bifall till motion
1983/84: 2627 yrkande 4, med anledning av proposition 1983/
84: 107 och med avslag på motionerna 1983/84:2633 yrkande 3 b
och 1983/84:2634 yrkande 22 för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 15475000 kr.

52. Medelsanvisningen under Institutet för internationell ekonomi (punkt
19, mom. 7)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 91 börjar ”Utskottet
föreslår” och slutar ”begärda medlen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att institutet för internationell
ekonomi bör få en större förstärkning av basresurserna än vad regeringen
föreslår. Riksdagen bör därför med bifall till motion 1983/84:2615 yrkande
14 anvisa ytterligare 145000 kr. under anslaget.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen till Institutet för internationell ekonomi med bifall
till motion 1983/84:2615 yrkande 14 och med anledning av proposition
1983/84: 107 för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 2594000 kr..

UbU 1983/84:28

126

Särskilda yttranden

1. Klassmässig jämställdhet (punkt 1, mom. 15)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Det är sällsynt att forskare kommer från arbetarklassen och lägre tjänstemannagrupper.
Förutom den orättvisa detta innebär betyder det också
att de erfarenheter, kunskaper och perspektiv på verkligheten som dessa
skikt representerar och som skiljer dem från övriga samhällsskikt icke får
något uttryck i forskningen.

Djupast sett härrör detta problem inte ur högskolans sätt att fungera utan
följer av de klassorättvisor som finns i vårt samhälle och som återspeglas
och i viss mån även förstärks av det allmänna skolväsendet. Det borde
emellertid vara möjligt att genom ett stipendiesystem öppna möjligheter
för redan verksamma arbetare och lägre tjänstemän att skaffa sig grundutbildning
och kunna rekryteras till forskarutbildning och forskartjänster.
Stipendiesystemet bör vara så utformat att det ger nödvändig tid och
trygghet för att kompensera det utbildningsmässiga underläge de befinner
sig i.

2. Forskningen inom området socialrätt (punkt 5, mom. 1)

Rune Rydén (m) anför:

Motion 1983/84:2313 (m) avslås av utskottet med hänvisning till att en
förstärkning av bl. a. rättsvetenskaplig forsknings basresurser ingår i
UHÄ:s långsiktiga plan.

Jag förutsätter att förstärkning verkligen kommer till stånd eftersom den
hittills rätt blygsamma forskningen på socialrättens område står i kontrast
till den socialpolitiska reformverksamheten. Den lag som stiftas underkastas
i mycket liten utsträckning vetenskaplig granskning och diskussion,
och den rättsvetenskapliga aspekten uppmärksammas sällan eller aldrig.

I socialutredningens principbetänkande (SOU 1974:39) liksom i regeringens
proposition om socialtjänsten (1979/80:1 del A, s. 482 ff) diskuteras
behovet av forskning och utvecklingsarbete. Ingenting kan emellertid
där utläsas om behovet av sociairättslig forskning.

Den juridiska formaliseringen upplevs tydligen inte som intressant. Effekterna
av en viss lagstiftning är viktiga att försöka uppmärksamma så
tidigt som möjligt, och det är uppenbart att detta har intresse för den
sociala reformpolitiken. Bäst sker detta genom att förutsättningarna för
forskning på socialrättens område är så goda som möjligt.

UbU 1983/84:28

127

3. Forskningsverksamheten inom det utrikespolitiska området (punkt 6,
mom. 6—8)

Pär Granstedt (c) och Larz Johansson (c) anför:

1 motion 1983/84:2615 föreslås bl. a. samordnade forskningsinsatser
kring områden i världen av särskilt intresse för vårt land liksom forskning
för att utveckla teknik och annan kunskap som är av betydelse för att möta
u-ländernas grundläggande problem och globala överlevnadsfrågor. Vidare
efterlyses en bättre samordning av den utrikespolitiska forskningen. Det är
mycket viktigt att den prioritering av forskning kring internationella frågor,
områdesstudier och u-landsfrågor som utlovats i praktiken får en sådan
utformning att det som anförts i motionen beaktas.

UbU 1983/84:28

128

Utbildningsutskottets yttrande
1983/84:3 y

över frågan om en teknisk forskningsrådsfunktion

Till näringsutskottet

Proposition 1983/84:107 har i vad avser bifaga 9 remitterats till näringsutskottet.
I denna bilaga ingår bl. a. regeringens förslag till medelsanvisning
under anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och
utveckling. Detta anslag är indelat i fyra program, varav det andra avser
kunskapsutveckling. Regeringen föreslår att riksdagen till detta program
anvisar 236 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Chefen för industridepartementet
tar i sammanhanget upp frågan om en teknisk forskningsrådsfunktion
inom styrelsen för teknisk utveckling (STU). Departementschefen redovisar
bl. a. att det i olika sammanhang uttryckts oro inom forskarsamhället för att
STU:s uppgifter att bevaka de industri- och sektorspolitiska aspekterna
skulle medföra att i ett internationellt perspektiv särskilt framstående teknisk
forskning, vars relevans kan avgöras först på sikt, inte ges det stöd som den är
värd. Tanken på att inrätta ett tekniskt forskningsråd har förts fram. Enligt
departementschefen har undersökningar visat att farhågorna att viss teknisk
forskning inte ges det stöd den är värd är överdrivna men att det ändå finns ett
antal projekt som det är svårt att finna finansieringsformer för. Därför
förordas att en teknisk forskningsrådsfunktion inrättas inom STU med
uppgift att vara rådgivande vid STU:s fördelning av 20 milj. kr. inom
program 2. Detta råd skall vara sammansatt av forskare och biträdas av en
särskild från STU fristående huvudsekreterare.

Under allmänna motionstiden i år väcktes en motion 1983/84:2310 i vilken
hemställs att riksdagen skall uttala sig för inrättande av ett fristående tekniskt
forskningsråd. Detta råd bör fördela medel direkt till forskare på samma sätt
som övriga fristående grundforskningsråd. Rådet skall således ansvara för
grundforskning medan STU inriktas på tillämpad forskning och utveckling.
Medel till rådets verksamhet skall enligt motionärerna delvis skapas genom
en minskning av de resurser som i dag går till STU. Motionen remitterades till
utbildningsutskottet.

Enligt motion 1983/84:2634 (yrkandena 28 och 29), vilken väckts med
anledning av proposition 1983/84:107 och remitterats till utbildningsutskottet,
bör riksdagen inte godta att en forskningsrådsfunktion inrättas inom
STU. I stället skall ett fristående tekniskt-vetenskapligt forskningsråd
inrättas inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde och 70 milj.
kr. anvisas för detta råds verksamhet samtidigt som anslaget till STU minskas
med samma belopp. Motionärerna anser att det vöre till fördel för den
tekniska grundforskningen att medel fördelas av ett fristående råd utanför

UbU 1983/84:28

129

STU:s organisation.

Utbildningsutskottet överlämnar motionerna 1983/84:2310 och 1983/
84:2634 yrkandena 28 och 29 till näringsutskottet med följande yttrande.

Det är enligt utbildningsutskottets mening förståeligt om det finns oro för
att den tekniska grundforskningen delvis skall.komma i skymundan för den
volymmässigt dominerande tillämpade forskningen och det industriella och
samhällsinriktade tekniska utvecklingsarbetet inom STU:s område. Numera
är dock kunskapsutvecklingen klart urskiljbar genom att den har ett eget
programområde. Inom detta programområde tas nu ytterligare ett steg för
att lyfta fram den tekniska grundforskningen genom att regeringen avser
inrätta en forskningsrådsfunktion inom STU för grundforskning. Enligt
utskottets mening bör denna konstruktion prövas innan ställning tas till
frågan huruvida ett helt fristående forskningsråd för den tekniska grundforskningen
skall inrättas. Utbildningsutskottet föreslår därför att näringutskottet
avstyrker motionerna 1983/84:2310 och 1983/84:2634 yrkande 28. Efter
det första året får erfarenheterna visa om behovet av resurser överensstämmer
med vad som nu beräknas för budgetåret 1984/85. Med hänvisning till
det anförda bör näringsutskottet avstyrka även yrkande 29 i motion
1983/84:2634.

Stockholm den 26 april 1984

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s). Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Helge Hagberg (s),
Lennart Bladh (s), Pär Granstedt (c). Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s),
Gunnar Hökmark (m), Birger Hagård (m), Barbro Nilsson i Örnsköldsvik
(s), Linnea Hörlén (fp) och Nils Berndtson (vpk).

Avvikande mening

Per Unckel, Gunnar Hökmark och Birger Hagård (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”Det är” och slutar ”motion
1983/84:2634” bort ha följande lydelse:

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har gjort en värdefull insats genom
att finansiera verksamhet inom nya tekniska områden. Till STU:s uppgift har
också hört att, i stället för det tidigare tekniska forskningsrådet, fördela
medel till teknisk grundforskning. Därmed har forskare i mindre grad än
tidigare deltagit i bedömningen av forskningsprojekt. Den nu föreslagna
forskningsrådsfunktionen inom STU avses få enbart rådgivande uppgifter
och inflytande endast över en mindre del av STU:s anslag till forskning.

9 Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 28

UbU 1983/84:28

130

Enligt utskottets uppfattning bör huvuddelen av anslaget till teknisk
forskning i stället fördelas direkt av ett fristående tekniskt forskningsråd
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Därför bör näringsutskottet
hemställa att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2634 yrkande
28 och 29, med anledning av motion 1983/84:2310 och med avslag på
proposition 1983/84:107 beslutar inrätta ett tekniskt forskningsråd och till
dess verksamhet anvisa 70 milj. kr. under ett nytt reservationsanslag under
åttonde huvudtiteln.

UbU 1983/84:28 131

Finansutskottets yttrande Bilaga 2

1983/84: 5 y

över proposition 1983/84:107 bilaga 10, i vad avser forskning om den
offentliga sektorn

Till utbildningsutskottet

I den aktuella delen av propositionen ges riksdagen tillfälle att ta del av
vad föredragande statsrådet Bo Holmberg anför om forskning om den
offentliga sektorn. Av redogörelsen framgår att regeringen har för avsikt
att inrätta en delegation för forskning om den offentliga sektorn. Delegationen
skall knytas till civildepartementet.

Delegationens mer direkta arbetsuppgifter blir att på olika sätt dokumentera
och informera om aktuell forskning om den offentliga sektorn, att
skapa kontakter mellan forskare och avnämare samt att stimulera till nya
forskningsinsatser om aktuella problem. Föredraganden framhåller att delegationen
i första hand skall fungera som ett organ för ömsesidigt informationsutbyte
mellan de aktiva forskarna och företrädare för den statliga och
den kommunala sektorn. Anslagsbeslut och prioriteringar skall däremot
inte åvila delegationen utan liksom hittills ankomma på andra organ. Frågor
om behovet av forskningsstödjande insatser bör dock tas upp till
diskussion i delegationen. Föredraganden finner det väsentligt att delegationen
samverkar med bl.a. forskningsorgan och anslagsbeviljande myndigheter.

I delegationen skall ingå företrädare för såväl staten som kommunerna
och landstingskommunerna. Vidare skall som ledamöter ingå aktiva forskare
från olika forskningsområden. Delegationen, som skall biträdas av ett
kansli, kommer att arbeta under en försöksperiod av tre år. Medelsbehovet
för dess verksamhet under budgetåret 1984/85 beräknas till I milj. kr.
Föredraganden föreslår därför att civildepartementets kommittéanslag
räknas upp med detta belopp.

Utskottet ser den föreslagna delegationen som betydelsefull. Därigenom
öppnas ett forum för överläggningar och erfarenhetsutbyte mellan forskare
och politiker. Delegationen kan utgöra ett värdefullt komplement till forskningsrådsnämnden.
Politiker har - vilket också framhålls i propositionen
- behov och intresse av att informeras om forskningens resultat, möjligheter
och begränsningar. Det är också viktigt att forskare ges tillfälle att

UbU 1983/84:28

132

komma i kontakt med de praktiska samhällsproblemen och politikernas
prioriteringar.

Delegationens verksamhetsområde skall enligt förslaget inte begränsas
till kommuner och landstingskommuner utan omfatta forskning om hela
den offentliga sektorn. Föredragande statsrådet går därmed ett steg längre
än kommunaldemokratiska kommittén, som föreslagit att delegationen
skulle handha endast kommunalforskningsfrågor. Denna utökning av ansvarsområdet
finner utskottet vara välmotiverad. Enligt utskottets mening
är det viktigt att man i dessa sammanhang ser den offentliga verksamheten
som en helhet, inte minst mot bakgrund av den nära samverkan som i
många frågor förekommer mellan samhällsorgan på det kommunala och
det statliga området. Så t. ex. är det inom det ekonomiskt samhällsvetenskapliga
forskningsområdet ofta nödvändigt att anlägga en helhetssyn på
den offentliga sektorn.

Tillkomsten av en delegation av detta slag är också angelägen mot
bakgrund av att offentlig verksamhet och förvaltning, och då i synnerhet
statlig sådan, har varit ett eftersatt forskningsområde. Genom forskning
inom detta verksamhetsfält kan man få en bättre bild av hur t. ex. offentlig
service fungerar när statsmakternas beslut omsätts i praktisk tillämpning.
Man kan också få kartlagt i vad mån intentionerna bakom olika beslut har
förverkligats. Forskningen kan därmed komma att utgöra ett betydelsefullt
underlag för det förändringsarbete som fortlöpande måste bedrivas inom
den offentliga sektorn. Såsom också framhålls i motion 2615 (c) yrkande 11
är det även angeläget att stimulera forskning som kan bidra till att fördjupa
demokratin. Detsamma gäller forskning som syftar till att utveckla lednings-
och styrningsmetoder för att effektivisera den offentliga sektorn.

Delegationen inrättas till att börja med under en försöksperiod av tre år.
I likhet med föredraganden finner utskottet det betydelsefullt att man, när
en ny verksamhet startas, redan från böljan bestämmer sig för att utvärdera
och ompröva den efter en viss tid.

Den uppfattning som utskottet här har givit uttryck åt innebär att utskottet
inte kan instämma i vad som anförs i den moderata partimotionen 2634 i
avsnittet Civildepartementet. Där avvisas dels förslaget att den kommunalt
orienterade forskningen skall ges en vidare inriktning och omfatta offentlig
verksamhet i stort, dels förslaget att denna forskning skall samordnas av
en särskild delegation. Finansutskottet vill mot bakgrund härav från sina
utgångspunkter avstyrka motion 2634 yrkande 30. Vad utskottet anfört
med anledning av såväl propositionens förslag som motion 2615 (c) om
inriktningen på delegationens verksamhet anser utskottet för sin del bör
ges regeringen till känna.

Riksdagen har tidigare på förslag av finansutskottet för budgetåret
1984/85 anvisat ett reservationsanslag av 10601000 kr. till Kommittéer
m. m. under trettonde huvudtiteln (FiU 1983/84:27, rskr 1983/84:216). Om
utbildningsutskottet delar finansutskottets uppfattning i denna fråga bör

UbU 1983/84:28

133

det ankomma på utbildningsutskottet att föreslå riksdagen att ytterligare 1
milj. kr. anvisas under detta anslag.

Stockholm den 12 april 1984

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s), Björn Molin (fp), Per-Axel Nilsson (s), Roland
Sundgren (s). Christer Nilsson (s), Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård
(c), Torsten Karlsson (s), Hugo Hegeland (m), Gunnar Nilsson i
Eslöv (s), Margit Gennser (m), Gerd Engman (s), Britta Hammarbacken
(c), Anders Andersson (m) och Hans Petersson i Hallstahammar (vpk).

Avvikande mening

Filip Fridolfsson, Hugo Hegeland, Margit Gennser och Anders Andersson
(alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 1 börjar med
"Utskottet ser” och på s. 3 slutar med ”detta anslag” bort ha följande
lydelse:

Utskottet finnér det inte påkallat med en särskild delegation för forskning
om den offentliga sektorn. Utskottet vill därför från sina utgångspunkter
avstyrka propositionens förslag i denna del.

Såsom framhålls i motion 2634 yrkande 30 är emellertid specifikt kommunalt
orienterad forskning angelägen. En forskning med denna smalare
inriktning bör kunna samordnas av en arbetsgrupp knuten till forskningsrådsnämnden.

Mot bakgrund härav anser finansutskottet från sina utgångspunkter att
motion 2615 yrkande 1 1 bör avstyrkas.

Av vad utskottet anfört följer att ytterligare medel inte bör anvisas till
reservationsanslaget Kommittéer m. m. under trettonde huvudtiteln.

Vad utskottet anfört med anledning av motion 2634 anser utskottet för
sin del bör ges regeringen till känna.

UbU 1983/84:28

Översikt över motionernas behandling

134
Bilaga 3

Motions- yrkande nr	Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i
utskottets yttrande s.	utskottets hemställan punkt och mom.	reservation nr	särskilt yttrande nr
409	76-78	p. 7 mom. 11	40
446	40	p. 1 mom. 30
514 yrk. 7	21-22	p. 1 mom. 7	5
8	31	p. 1 mom. 21	15
1004 yrk. 2	81	p. 10 mom. 5
3	81	p. 10 mom. 5
1071 yrk.1	76	p. 7 mom. 10 39
1095 yrk. 1	42-43	p. 1 mom. 33
2	42-43	p. 1 mom. 33		•
1241	40	p. 1 mom. 30
1257	69	p. 6 mom. 9
1684	68	p. 6 mom. 5	37
1687	75	p. 7 mom. 6
1700	82	p. 10 mom. 6
1705	70-71	p. 6 mom. 13
1707	74	p. 7 mom. 3
1716	83-84	p. 11 mom. 3, 5	42, 43
1719	24	p. 1 mom. 11
1729	70	p. 6 mom. 12
1740 yrk. 2	45	p. 1 mom. 37
2016 yrk. 31	46-47	p. 1 mom. 39 25
32	32-33	p. 1 mom. 25
43	26-27	p. 1 mom. 16 12, 13
2042	45	p. 1 mom. 36
2294	76	p. 7 mom. 9
2295	75	p. 7 mom. 7
2304 yrk. a	45	p. 1 mom. 36
2312	40-41	p. 1 mom. 31
2313	66	p. 5 mom. 1		2
2465	74	p. 7 mom. 3
2502	42	p. 1 mom. 34
2592 yrk. 1	77-78	p. 7 mom. 12
2	77-78	p. 7 mom. 12
2595 yrk. 2	33	p. 1 mom. 26
3	23-24	p. 1 mom. 8	6, 7,8
4	28-30	p. 1 mom. 18, 19	14
5	24-25	p. 1 mom. 13	9, 10
6	18-19	p. 1 mom. 2	1
7	23-24	p. 1 mom. 8	6, 7,8
8	56-57	p. 1 mom. 47	33
9	67-68	p. 6 mom. 4	36
10	35-36	p. 1 mom. 27	19, 20
11	49-52	p. 1 mom. 41	26, 27, 28, 29
12	86	p. 14 mom. 2	44, 45, 46
2597	62-63	p. 2 mom. 4
2600	64	p. 3 mom. 2	35
2601 yrk. 1	50-52	p. 1 mom. 41	26, 27, 28, 29
2	65	p. 4 mom. 1
2602	45	p. 1 mom. 36
2604	74	p. 7 mom. 3
2606	61-62	p. 2 mom. 3, 5
2607	44-45	p. 1 mom. 35	22, 23, 24
2608	44-45	p. 1 mom. 35	22, 23, 24
2609	74	p. 7 mom. 3
2610	52-53	p. 1 mom. 42

UbU 1983/84:28

135

Motions- yrkande nr	Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i
utskottets utskottets reservation	särskilt
	yttrande hemställan nr	yttrande
	s. punkt och mom.	nr

2612	69
2615 yrk. 1 b	54, 57
c	20-22
d	26-27
e	27
f	35-36
g	40
h	31
i	19
j	23-24
k	69
1	53-54
m	42
n	30
0	35-36
P	87
2a	55-56
b	80
3	43-44
4	81
5	-44
6	-44
7	-44, 76-78
8	-44
9	-44, 84
10	86
11	87
12	89
13	76-78, 88
14	91
15	69
16	68-69
2618	63-64
2619	45
2620 yrk. 3	75
4	74
2622	74
2623	17, 25-26. 32, 35-36, 37-38, 50-52, 54
2624 yrk. 1	74
2	74
2625	75-76
2627 yrk. 1	40
2	44
3	64
4	90
5	69-70
6	69-70
7	69-70, 83. 84
8	69-70, 83, 84
9	50-52
2630 yrk. 4	71-72

p. 6 mom. 10
p. 1 mom. 45, 49	34
p. 1 mom. 6, 7	4,5
p. 1 mom. 16	12, 13
p. 1 mom. 17
p. 1 mom. 27	19, 20
p. 1 mom. 30
p. 1 mom. 22	16
p. 1 mom. 3
p. 1 mom. 8	6. 7,8
p. 6 mom. 7
p. 1 mom. 43. 44	30, 31
p. 1 mom. 32
p. 1 mom. 20
p. 1 mom. 27	19, 20
p. 15 mom. 2	47
p. 1 mom. 46	32
p. 10 mom. 1
p. 1 mom. 35	22, 23, 24
p. 10 mom. 4	41
p. I mom. 35	22, 23, 24
p. 1 mom. 35	22, 23, 24
p. 1 mom. 35,	22, 23, 24, 40
p. 7. mom. 11.13
p. 1 mom. 35	22, 23, 24
p. 1 mom. 35,	22, 23, 24,
p. 11 mom. 4, 5	42, 43
p. 14 mom. 2	44.45,46
p. 15 mom. 1	47
p. 18 mom. 1	49
p. 7 mom. 13.	40, 48
p. 17
p. 19 mom. 7	52
p. 6 mom. 8
p. 6 mom. 6
p. 3 mom. 1
p. 1 mom. 38
p. 7 mom. 5
p. 7 mom. 3
p. 7 mom. 4
p. 1 mom. 1,	18, 19. 20,
15,24,27,28,	21,26, 27,
41,45	28, 29
p. 7 mom. 3
p. 7 mom. 13	40
p. 7 mom. 8
p. 1 mom. 30
p. 1 mom. 35	22, 23, 24
p. 3 mom. 2	35
p. 18 mom. 3	50, 51
p. 6 mom. 11	38
p. 6 mom. 11	38
p. 6 mom. 14.	38, 42, 43
p. 11 mom. 1. 5
p. 6 mom. 14,	38, 42. 43
11 mom. 5
p. 1 mom. 41	26, 27, 28, 29
p. 6 mom. 15

UbU 1983/84:28

136

Motions- yrkande nr	Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i
utskottets yttrande s.	utskottets hemställan punkt och mom.	reservation nr	särskilt yttrande nr
2633 yrk. 1	55-56	p. 1 mom. 46	32
2	67	p. 6 mom. 3
3 a	86	p. 14 mom. 2	44, 45, 46
3 b	90	p. 18 mom. 3	50, 51
3c	67	p. 6 mom. 14	38
2634 yrk. 1	35-36	p. 1 mom. 27	19, 20
2	50-52	p. 1 mom. 41	26, 27, 28, 29
3	35-36	p. 1 mom. 27	19. 20
4	35-36	p. 1 mom. 27	19, 20
5	31-32	p. 1 mom. 23	17
6	24-25	p. 1 mom. 13	9, 10
7	23-24	p. 1 mom. 8	6, 7,8
8	19	p. 1 mom. 4	2
9	28-30	p. 1 morn. 18, 19	14
10	24-25, 50-52	p. 1 mom. 13,41	9, 10. 26, 27,
			28. 29
11	24-25	p. 1 mom. 13	9, 10
12	24-25	p. 1 mom. 13	9. 10
13	20-21	p. 1 mom. 5	3
14	24	p. 1 mom. 12
15	32-33	p. 1 mom. 25
16	26-27	p. 1 mom. 16	12, 13
17	44-45	p. 1 mom. 35	22, 23, 24
18	86	p. 14 mom. 2	44. 45, 46
19	19	p. 1 mom. 3
20	38	p. 1 mom. 29
21	25	p. 1 mom. 14	11
22	90	p. 18 mom. 3	50, 51
24	50-52	p. 1 mom. 41	26. 27, 28, 29
25	50-52	p. 1 mom. 41	26, 27, 28, 29
30	53-54	p. 1 mom. 43, 44	30,31
2637	89-90	p. 18 mom. 2
2638	64	p. 3 mom. 2	35

UbU 1983/84:28 137

Innehållsförteckning

Propositionen 1

Motionerna 4

Utskottet

Yttrande 14

1. Vissa övergripande forskningsfrågor

1.1 Inledning 14

1.2 Kvalitet i forskning och utvecklingsarbete 16

1.3 Forskarrekrytering 20

1.4 Forskarutbildningens meritvärde 27

1.5 Arbetsvillkoren för forskare inom högskolan 30

1.6 Samspelet mellan sektorsforskning och grundläggande

forskning 34

1.7 Samverkan mellan näringslivet och statlig forskningsverksamhet
36

1.8 Kostnadstäckning och kostnadsfördelning vid externt finansierad
forskning 38

1.9 Högskolans kontaktorganisation, nyttjarinformation om

forskning, mindre högskoleenheters kontakt med forskning
41

1.10 Internationella kontakter 46

1.11 Litteraturförsörjning, ansvarsbibliotek m. m 47

1.12 Fördelning av resurser 48

1.13 Hemställan 57

2. Forskningsanknytning av grundläggande högskoleutbildning
samt konstnärligt utvecklingsarbete 61

3. Humanistiska fakulteterna 63

4. Teologiska fakulteterna 65

5. Juridiska fakulteterna 66

6. Samhällsvetenskapliga fakulteterna 66

7. Medicinska fakulteterna 73

8. Odontologiska fakulteterna 79

9. Farmaceutiska fakulteten 80

10. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna 80

11. Tekniska fakulteterna 83

12. Temaorienterad forskning 85

13. Kungl, biblioteket, statens psykologisk-pedagogiska bibliotek 85

14. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål 86

15. Forskningsrådsnämnden 87

16. Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet 87

17. Medicinska forskningsrådet 88

18. Naturvetenskapliga forskningsrådet, nationell halvledarforskning
88

19. Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
m. fl. anslag 90

Reservationer 92

Särskilda yttranden 126

Bilagor

1 UbU 1983/84:3y 128

2 FiU 1983/84:5y 131

3 Översikt över motionernas behandling 134

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984