UbU 1983/84:21

Utbildningsutskottets betänkande
1983/84:21

om läkar- och tandläkarutbildning samt anslag till utbildning för
vårdyrken (prop. 1983/84:40 och prop. 1983/84:100)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen
dels i proposition 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder,
m.m., bilaga 6 punkt 5 delvis, dels i proposition 1983/84:100 bilaga 10
(utbildningsdepartementet) under avsnittet Högskola och forskning punkterna
D 6 (s. 199-201), D 10 (s. 224-233) och D 14 (s. 254-258) samt
yrkanden i motioner som rör ifrågavarande regeringsförslag.

Propositionerna

Regeringen har i proposition 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska
åtgärder, m. m., föreslagit riksdagen att godkänna vad som i propositionen
har förordats i frågan om minskningar av planeringsramar för läkar- och
tandläkarlinjerna.

Vidare har regeringen i proposition 1983/84:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) dels

under punkt D 6 föreslagit riksdagen att till Vissa tandvårdskostnader
för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 133600000
kr.,

dels under punkt D 10 föreslagit riksdagen att

1. fastställa planeringsramar i enlighet med vad som har förordats i
propositionen,

2. godkänna vad som i propositionen har förordats i fråga om anordnande
av viss utbildning enligt äldre studieordning inom kommunal högskoleutbildning,

3. till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 362 187000 kr.,

dels under punkt D 14 föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommunal
högskoleutbildning m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 191964000 kr.

1 Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 21

UbU 1983/84:21

Motionerna

1983/84:53 av Bertil Fiskesjö m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts att riksdagen med
ändring av regeringens förslag beslutar att den föreslagna minskningen av
antagningen till läkarutbildningen skall - som tidigare planerats - genomföras
i Stockholm.

1983/84:86 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

14. att riksdagen beslutar att minskningen av planeringsramar för läkarlinjen
sker enligt vad som anförts i motionen,

15. att riksdagen beslutar att minskningen av planeringsramar för tandläkarlinjen
sker enligt vad som anförts i motionen,

18. att riksdagen uppdrar åt regeringen att föreslå ytterligare besparingar
vid universiteten i Göteborg och Lund i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1983/84:94 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) och Margit Gennser (m) vari
yrkas

1. att riksdagen måtte besluta att en begränsning av intagningen till
landets medicinska fakulteter med 270 platser skall göras fr. o. m. budgetåret
1984/85,

2. att riksdagen måtte besluta att frågan om vilka undervisnings- och
forskningskliniker, som till följd härav kan komma att avvecklas under
1987, skyndsamt utreds under hänsynstagande till konsekvenserna i skilda
hänseenden av en sådan åtgärd.

1983/84:100 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

30. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om nedläggning av
tandläkarutbildningen i Göteborg godkänner vad i motionen anförs om
fördelningen av platser på nämnda linje,

31. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om nedläggning av
läkarutbildningen i Malmö godkänner vad i motionen anförs om fördelningen
av platser på nämnda linje.

1983/84:105 av Hugo Hegeland (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en utredning om förutsättningarna för en avgiftsbelagd, internationell
utbildning av tandläkare vid universitetet i Göteborg.

1983/84:108 av Doris Håvik m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag för att minska tandläkarlinjens planeringsram till 260
platser och att linjen i Göteborg därav behåller 60 utbildningsplatser.

1983/84: lil av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om nytt förslag om neddragningen av läkarutbild -

UbU 1983/84:21

ningen med bibehållande av den kliniska grundutbildningen vid Malmö
allmänna sjukhus.

1983/84:114 av Sonja Rembo m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att med avslag på regeringens proposition 1983/
84:40 i den del som avser avveckling av tandläkarutbildningen i Göteborg
ge regeringen till känna vad som anförts i denna motion,

2. att riksdagen beslutar begära att regeringen till riksdagen inkommer
med nytt förslag till reducering av tandläkarutbildningen med minst 120
platser fr. o. m. budgetåret 1984/85.

1983/84:117 av Rune Torwald (c) och Inger Josefsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att avvisa regeringens förslag att lägga ned
tandläkarutbildningen i Göteborg,

2. att riksdagen beslutar att den föreslagna minskningen av utbildningsplatser
på tandläkarlinjen i stället fördelas med 60 platser i Goteborg och 60
i Stockholm.

1983/84:136 av Rune Rydén m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget om en minskning av antalet nybörjarplatser
på läkarlinjen vid universitetet i Lund/Malmö,

2. att riksdagen beslutar att antagningen till läkarutbildningen skall vara
846 fr. o. m. läsåret 1984/85 enligt de riktlinjer som anges i motionen,

3. att riksdagen i likhet med universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
beslutar att minskningen genomförs vid Karolinska institutet på så sätt att
undervisningen vid Danderyds sjukhus och/eller Södersjukhuset läggs ned
i första hand,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att låta UHÄ i samråd med
socialdepartementets sjukvårdsdelegation utreda det framtida behovet av
utbildningsplatser på läkarlinjen och de konsekvenser det får för den
medicinska forskningen,

5. att riksdagen uttalar att besparingsförslag inom utbildningsområdet
skall innehålla en plan över effekterna på utbildnings- och forskningsområdet.

1983/84:137 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
beslutar avslå proposition 1983/84:40 i vad gäller nedläggning av tandläkarutbildningen
vid odontologiska fakulteten i Göteborg.

1983/84:138 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
avslår proposition 1983/84:40 vad gäller nedläggning resp. nedskärning av
läkarutbildningen i Malmö och Lund.

1983/84:140 av Per Unckel m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

5. att riksdagen beslutar att dimensioneringen av läkarutbildningen skall
minskas med 180 intagningsplatser fr. o. m. budgetåret 1984/85,

6. att riksdagen beslutar att minskningen skall ske genom att dimensioneringen
av läkarutbildningen vid Karolinska institutet och universitetet i
Lund minskas med vardera 90 platser,

Rättelse: S. 14, rad 39 Står milj. kr. Riksdagen
Rättat till milj. kr. Utskottet

UbU 1983/84:21

7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om den framtida forskningen, forskarutbildningen
och den kliniska grundutbildningen vid Malmö allmänna sjukhus,

8. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om en ytterligare
minskning av läkarutbildningen med 90 intagningsplatser fr. o.m.
budgetåret 1985/86 på sätt som i motionen anges,

9. att riksdagen beslutar att dimensioneringen av tandläkarutbildningen
skall minskas med 120 intagningsplatser fr. o. m. budgetåret 1984/85,

10. att riksdagen beslutar att minskningen av dimensioneringen av tandläkarutbildningen
skall ske genom nedläggning av utbildningen vid universitetet
i Umeå samt att utbildningskapaciteten minskas med 40 platser vid
universitetet i Göteborg.

1983/84:811 av Björn Samuelson m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
med ändring i proposition 1983/84:100 anslaget Utbildning för vårdyrken
anvisar ett med 1 800000 kr. förhöjt belopp.

1983/84:1095 av Karin Ahrland (fp) och Hans Petersson i Röstånga (fp)
vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om läkarutbildningen i Malmö.

1983/84:1708 av Karin Israelsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att 80 utbildningsplatser per år bibehålls
vid tandläkarhögskolan i Umeå.

1983/84:1736 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om reservationsanslag till vissa tandvårdskostnader,

2. att riksdagen uttalar att patientintäkterna inte inlevereras till inkomsttitel
på statsbudgeten utan får disponeras av de odontologiska fakulteterna.

1983/84:1738 av Björn Samuelson m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
med ändring i proposition 1983/84: 100 anslaget Utbildning för vårdyrken
beslutar anvisa ett med 2900000 kr. höjt anslag, avseende tandläkarutbildningen
vid universitetet i Göteborg.

1983/84:2305 av Per-Richard Molén m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen
angående högskoleutbildningen i Norrland1.

Remissyttrandena

Utskottet har inhämtat yttrande över proposition 1983/84:40 bilaga 6
punkt 5 jämte vissa motioner i ärendet från nämnden för undervisnings -

1 Motionen behandlas även i annat betänkande.

UbU 1983/84:21

sjukhusens utbyggande (NUU), statens förhandlingsnämnd (SFN), universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) efter hörande av berörda högskoleenheter,
utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) och byggnadsstyrelsen.

En sammanställning av dessa remissyttranden i vad gäller läkar- och
tandläkarutbildning är fogad som bilaga till detta betänkande.

Utskottet

Utskottet behandlar i det följande dels läkar- och tandläkarutbildningsfrågor,
dels vissa andra frågor om vårdyrkesutbildning m. m.

Läkarutbildning

Staten är huvudman för läkarutbildningen och den medicinska forskningen.
Landstingskommunerna samt Malmö, Göteborgs och Gotlands
kommuner är huvudmän för hälso- och sjukvården. Utbildningen och
forskningen i de kliniska ämnena är integrerad med hälso- och sjukvården.
Detta kräver ett samarbete mellan staten och berörda huvudmän. Grunderna
för detta samarbete anges i avtal.

Integrationen mellan utbildning, forskning och hälso- och sjukvård kommer
till uttryck bl. a. genom att de statliga professurerna samt andra
statliga lärår- och forskartjänster inom kliniska ämnen är förenade med
kommunala läkartjänster. De personer som inom den statliga högskoleorganisationen
svarar för läkarutbildning och forskning inom ett visst ämnesområde
svarar samtidigt - ofta i ledande ställning - för hälso- och sjukvården
inom motsvarande medicinska verksamhetsområde.

Dimensioneringen av läkarutbildningen har sedan början av 1960-talet
fördubblats. F. n. tas 1026 nybörjare per år in till läkarutbildning, vilket
med hänsyn till visst bortfall motsvarar 990 antagningsplatser i de propedeutiska
och kliniska ämnena. Denna kapacitet fördelar sig på följande

sätt:
Stockholm	370	360
Uppsala	196	106
Linköping	0	84
Lund-Malmö	190	180
Göteborg	168	160
Umeå	102	100
Summa	1026	990

Antalet yrkesverksamma läkare har i det närmaste fördubblats under
1970-talet.

I propositionerna 1983/84:40 och 1983/84:100 förordar föredragande
statsrådet att planeringsramen för läkarutbildning minskas med 90 platser.
Minskningen skall uppnås genom att antalet nybörjarplatser på läkarlinjen

UbU 1983/84:21

vid universitetet i Lund minskas med 90 platser — från 190 till 100 —
fr. o. m. budgetåret 1984/85. Minskningen bör i princip genomföras så att
den kliniska utbildningen vid Malmö Allmänna Sjukhus läggs ned. Enligt
gällande läkarutbildningsavtal utgår under socialdepartementets huvudtitel
till Malmö kommun ca 55 milj. kr. per år som ersättning för läkarutbildning
och medicinsk forskning vid nämnda sjukhus. Föredragande statsrådets
förslag syftar till att denna ersättning inte längre skall utgå. Den närmare
fördelningen av resurser på berörda sjukhus i Lund och Malmö bör dock
kunna bli föremål för särskilda överläggningar mellan universitetet och de
båda sjukvårdshuvudmännen. Därvid bör regionsjukvårdens speciella
krav beaktas.

Vid bifall till förslaget rörande läkarutbildningen beräknas besparingen
under utbildningsdepartementets huvudtitel efter avvecklingsperioden
uppgå till ca 20 milj. kr. per år.

Regeringens förslag att minska antalet nyböijarplatser vid universitetet i
Lund med 90 och att ta bort ersättningen för medicinsk forskning vid
Malmö Allmänna Sjukhus tas upp i ett antal motioner, nämligen 1983/
84:53, 1983/84:86 yrkandena 14 samt 18 i denna del, 1983/84:100 yrkande
31, 1983/84: lil, 1983/84:136 yrkandena 1 och3, 1983/84:138, 1983/84:140
yrkande 7, 1983/84:811 och 1983/84:1095 yrkande 3. Motionärerna yrkar
avslag på förslaget. Flertalet föreslår i stället att planeringsramen för
läkarlinjen vid Karolinska institutet i Stockholm minskas med 90 platser. I
motion 1983/84:140 yrkandena 5 och 6 föreslås att en minskning skall ske
både i Stockholm och Lund med vardera 90 platser, sammanlagt 180
platser. En minskning för budgetåret 1984/85 av planeringsramen med 180
resp. 270 platser begärs i motionerna 1983/84:136 yrkande 2 och 1983/
84:94.

Utskottet har från nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande
(NUU), statens förhandlingsnämnd (SFN), universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ), utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH)
och byggnadsstyrelsen inhämtat yttranden över proposition 1983/84:40
bilaga 6 punkt 5 jämte vissa motioner.

Remissyttrandena har sammanställts i-bilaga (s. 25) till detta betänkande.

Utskottet vill med anledning av föreliggande förslag anföra följande.

NUU påpekar i sitt yttrande att det finns ett ömsesidigt beroendeförhållande
mellan regionsjukvården och den kliniska forskningen. En avveckling
av den statliga forskningsorganisationen vid ett region-/undervisningssjukhus
medför att förutsättningarna för sjukhusets funktion inom
regionsjukvården ändras på ett avgörande sätt. NUU avstyrker bestämt att
läkarutbildningen i landet minskas på ett sådant sätt att förutsättningarna
för regionsjukvårdens organisation ändras. En sådan ändring måste grundas
på nya ingående överväganden avseende den framtida organisationen
och lokaliseringen av regionsjukvården. En förändring av förutsättningar -

UbU 1983/84:21

na för Malmö Allmänna Sjukhus funktion inom regionsjukvården inom
Lund-Malmö sjukvårdsregion kan enligt NUU leda till att lasarettet i Lund
måste kompletteras med resurser svarande mot den del av regionsjukvården
som nu bedrivs i Malmö.

Enligt SFN kan man utgå från att den del av ersättningen enligt läkarutbildningsavtalen
som avser sjukvårdshuvudmännens åtaganden i fråga om
resurser för den kliniska läkarutbildningen är beräknad per utbildningsplats.
Ett minskat intag hösten 1984 leder till en successivt minskad ersättning
under perioden 1987-1989. Den del av ersättningen som avser huvudmännens
åtaganden i fråga om resurser för den medicinska forskningen
utgör emellertid merparten av de totala ersättningsbeloppen. Om organisationen
för den medicinska forskningen flyttas till ett annat regionsjukhus,
torde enligt SFN ersättningsanspråk kvarstå fastän från en annan huvudman.
Samma uppfattning i ersättningsfrågan framförs av UHÄ.

UHÄ, NUU och SFN förordar att en minskning av planeringsramen för
läkarlinjen i första hand avser Karolinska institutet i Stockholm. Det skäl
som anförs av NUU och SFN är att en minskning av läkarutbildningen
först och främst bör ske vid de länssjukhus till vilka sådan utbildning
kommit att förläggas i slutskedet av perioden för läkarutbildningens uppbyggnad
(Södersjukhuset och Danderyds sjukhus i Stockholm och Östra
sjukhuset i Göteborg). Någon statlig forskningsorganisation har inte byggts
upp vid dessa sjukhus. Som skäl för att i första hand föreslå att nedskärningen
nu bör ske vid Karolinska institutet anför UHÄ, att institutet står
inför en omläggning av utbildningen (ny lokal plan), vars genomförande
avsevärt försvåras på grund av den stora studerandegruppen (370 studerande).

UUH anför beträffande den del av utrustningen för läkarutbildningen
som berör nämndens verksamhet, nämligen utrustningen för den prekliniska
utbildningen, att besparingarna vid den föreslagna minskningen av
planeringsramen är marginella.

Beträffande möjliga lokalbesparingar anför byggnadsstyrelsen att en
reduktion av läkarutbildningen leder till ett successivt minskat lokalbehov
för den prekliniska utbildningen. Omfattningen av minskningen och kostnadsbesparingarnas
storlek kan inte anges förrän efter ingående utredningar.

Utskottet ansluter sig till den bedömning som görs av UHÄ, NUU och
SFN när det gäller lämplig ort för en minskning av planeringsramen för
läkarlinjen för budgetåret 1984/85. Minskningen med 90 nyböijarplatser
bör enligt utskottets uppfattning alltså inte göras vid universitetet i Lund
utan vid Karolinska institutet i Stockholm. Utskottet föreslår att riksdagen
med bifall till motionerna 1983/84:53, 1983/84: 86 yrkande 14, 1983/84: lil,
1983/84:136 yrkandena 1 och 3, 1983/84:138 och 1983/84:1095 yrkande 3
och med avslag på propositionerna 1983/84:40 och 1983/84:100 och motionerna
1983/84:100 yrkande 31, 1983/84:140 yrkandena 6 i denna del och 7

UbU 1983/84:21

och 1983/84:811 i denna del fastställer planeringsramar för läkarlinjen vid
universitetet i Lund (190 nybörjarplatser) och vid Karolinska institutet i
Stockholm (280 nybörjarplatser) för budgetåret 1984/85 i enlighet med vad
utskottet förordat och i övrigt enligt regeringens förslag. Samtidigt avstyrks
även motionerna 1983/84:94, 1983/84:136 yrkande 2 och 1983/
84:140 yrkandena 5 samt 6 i denna del, vilka alla syftar till en större
minskning av planeringsramen för läkarlinjen än med 90 nybörjarplatser
för budgetåret 1984/85.

Budgetfrågor som hänger samman med läkarlinjen behandlar utskottet
längre fram i detta betänkande.

Enligt motion 1983/84:140 bör planeringsramen minskas med ytterligare
90 nybörjarplatser budgetåret 1985/86 (yrkande 8).

Utskottet har vid sina överväganden beträffande läkarutbildningens dimensionering
funnit att planeringsramen för läkarlinjen i ett andra steg bör
reduceras med ytterligare 90 platser. Den lägre nivån skall gälla senast
budgetåret 1986/87. Planeringsarbetet för denna ytterligare minskning av
läkarutbildningen bör sättas i gång omedelbart och utgå från att läkarutbildningen
i Lund-Malmö och Umeå inte skall minska. Ett första underlag
bör kunna redovisas i anslagsframställningen för budgetåret 1985/86. Utskottet
föreslår att riksdagen beträffande en ytterligare minskning av planeringsramen
för läkarlinjen senast budgetåret 1986/87 med 90 nybörjarplatser
med anledning av motion 1983/84: 140 yrkande 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

I motion 1983/84:136 (yrkande 4) föreslås att regeringen uppdrar åt
UHÄ att i samråd med socialdepartementets hälso- och sjukvårdsberedning
utreda det framtida behovet av utbildningsplatser på läkarlinjen och
de konsekvenser ett minskat utbildningsbehov får för den medicinska
forskningen. Vidare begärs i samma motion ett uttalande om att
besparingsförslag inom högskoleområdet skall innehålla en plan över effekterna
på utbildnings- och forskningsområdet (yrkande 5).

Utskottet utgår från att regeringen och UHÄ noga följer utvecklingen på
läkararbetsmarknaden och bedömer läkarutbildningsbehovet utifrån de
prognoser som kommer fram samt därvid också bedömer konsekvenserna
för den medicinska forskningsorganisationens omfattning.

När det gäller kravet att besparingsförslag inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde skall innehålla en plan över effekterna på utbildnings-
och forskningsområdet, förutsätter utskottet att regeringen fortsättningsvis
vid besparingsförslag - på samma sätt som de nu aktuella remissinstanserna
— redovisar vilka effekter som uppkommer i olika avseenden
inte bara på kort utan också på lång sikt.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1983/84:136 yrkandena 4 och 5.

UbU 1983/84:21

Tandläkarutbildning
Den rådande arbetsmarknadssituationen för tandläkare och prognoserna
för den framtida efterfrågan på tandläkare ligger till grund för regeringens
förslag om kraftig minskning av antalet nybörjarplatser för tandläkarutbildning.

Antalet nybörjarplatser för tandläkarutbildning fördelar sig f. n. på utbildningsorter
på följande sätt:

Stockholm (Huddinge) 120

Lund-Malmö 60

Göteborg 120

Umeå 80

Summa 380

Föredragande statsrådet förordar i propositionerna 1983/84:40 och 1983/
84:100 att planeringsramen för tandläkarlinjen minskas med 120 nybörjarplatser
genom att tandläkarutbildningen vid universitetet i Göteborg avvecklas
fr. o. m. budgetåret 1984/85. De kvarstående 260 nybörjarplatserna
fördelas med oförändrat 120 i Stockholm (Huddinge)1, 60 i Malmö och 80 i
Umeå. Föredragande statsrådet förordar vidare att den planerade utbyggnaden
med ytterligare 20 platser vid universitetet i Umeå - från 80 till 100
— inte förverkligas. Planeringen i Umeå bör inriktas på att finna ett
lämpligt alternativt utnyttjande av de disponibla lokalerna.

Statsrådet erinrar vidare om att riksdagen vid 1978/79 års riksmöte har
beslutat att den tandvård som staten bedriver i anslutning till odontologisk
utbildning och forskning skall föras över till kommunalt/landstingskommunalt
huvudmannaskap (prop. 1978/79:41, UbU 1978/79:23, rskr 1978/
79:205). Som en följd av detta beslut har regeringen år 1979 uppdragit åt
statens förhandlingsnämnd att förhandla i denna fråga, bl. a. om inordnande
av specialistutbildningen för tandläkare i folktandvårdsorganisationen.
Uppdraget har inte slutförts.

Regeringens förslag att avveckla enheten i Göteborg och frågan om
tandläkarutbildningens framtida organisation tas upp i ett antal motioner,
nämligen 1983/84:86 yrkandena 15 samt 18 i denna del, 1983/84:100 yrkande
30, 1983/84:108, 1983/84:114, 1983/84:117, 1983/84:137, 1983/
84:140 yrkandena 9 och 10, 1983/84:1708, 1983/84:1738 och 1983/84:2305 i
denna del. Gemensamt för motionerna är att motionärerna yrkar avslag på
förslaget om avveckling av tandläkarutbildningen och den odontologiska
forskningen vid universitetet i Göteborg. I motion 1983/84:140 föreslås
samtidigt att antalet enheter för utbildning av tandläkare skall begränsas
till tre. Motionärerna anser att enheten i Umeå bör avvecklas.

Som tidigare redovisats har utskottet inhämtat yttranden över proposition
1983/84:40 bilaga 6 punkt 5 jämte vissa motioner från NUU, SFN,
UHÄ, UUH och byggnadsstyrelsen. En sammanställning av yttrandena
över tandläkarutbildningen finns i bilaga till detta betänkande (s. 33 ff).

1 Karolinska institutet (Kl)

UbU 1983/84:21

Utskottet vill med anledning av propositionerna och motionsyrkandena
anföra följande.

Planeringsramen för tandläkarlinjen är för innevarande budgetår 380
nybörjarplatser. Förslagen i propositionen och i flertalet motioner utgår
från att det är riktigt att minska planeringsramen till 260 nybörjarplatser
fr. o. m. nästa budgetår. Däremot finns olika uppfattningar i frågan om hur
denna minskning skall genomföras.

UHÄ har i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 (jfr prop.
1983/84:40 bil. 6 s. 12) gjort den bedömningen att förslag om en allmän
uttunning av verksamheten måste avvisas som en väg att uppnå anbefallda
sparmål om 2%. UHÄ har för sin del funnit att ett nedskärningsprogram av
sådan storlek till en betydande del måste rymma förslag som innebär att all
verksamhet på en ort eller all verksamhet inom ett visst område vid en
högskoleenhet läggs ned. Föredragande statsrådet har i proposition 1983/
84:40 angett att hon delar UHÄ:s uppfattning att besparingar i detta
sammanhang måste inriktas på att mer omfattande verksamheter på en ort
begränsas eller helt läggs ned. Hon framhåller att denna handlingslinje inte
bara är försvarbar utan helt nödvändig om man ser till de ekonomiska
betingelser under vilka hela högskolan bäst skall kunna utvecklas i nuvarande
statsfinansiella läge.

Vid behandlingen av utskottets remiss i den nu aktuella frågan om
tandläkarutbildningen har UHÄ:s styrelse förordat ett alternativ med fyra
enheter varav en med ett mindre intag än de övriga enheterna, nämligen
enheten i Malmö. Vid ett alternativ med tre enheter har UHÄ:s styrelse
uppfattningen att enheten i Malmö bör avvecklas. En minoritet av UHÄ:s
styrelse, bestående av universitetskanslern och tre ledamöter, har i en
reservation förordat nedläggning av utbildningen vid en högskoleenhet och
därvid stannat för enheten i Malmö. Ett avgörande skäl för sistnämnda
ställningstagande har varit oro för att kvaliteten i utbildningen skall hotas
om man starkt tunnar ut underlaget för utbildningen på ett flertal orter.

Av remissmaterialet framgår att de befintliga fyra utbildningsenheterna
har lokaler för en sammanlagd årlig intagning av 400 nyböijare per år och
att en minskning av intaget till 260 nyböijarplatser per år innebär att bara
65 % av denna kapacitet utnyttjas för tandläkarutbildning. I sammanhanget
framhålls att det inte är rimligt att bibehålla resurser som inte kan utnyttjas
effektivt för sitt ändamål.

I likhet med minoriteten i UHÄ:s styrelse har SFN och NUU förordat
att enheten i Malmö avvecklas. Byggnadsstyrelsen har framhållit att det på
längre sikt är rimligt att anta att lokalerna i Malmö med hänsyn till ålder
och mindre flexibilitet kommer att bli mer kostnadskrävande än lokalerna
på övriga orter. SFN har framhållit att frågan om byggnadernas kvalitet
och statens rätt att disponera marken för olika ändamål kommer att vara av
betydelse när förhandlingarna om ett överförande av den vid högskoleenheterna
bedrivna tandvården till kommunalt/landstingskommunalt huvud -

UbU 1983/84:21

mannaskap kan påböijas efter riksdagens beslut om dimensionering och
lokalisering av tandläkarutbildningen. Detta talar enligt SFN för en nedläggning
av enheten i Malmö.

UHÄ har föreslagit att ett långsiktigt beslut nu skall fattas om att
tandläkarutbildningen skall ha 220-300 nyböijarplatser under den närmaste
tioårsperioden.

Utskottet konstaterar att befintliga enheter i Stockholm (Huddinge),
Göteborg och Umeå tillsammans har lokaler som är dimensionerade för en
årlig intagning av 340 nybörjare per år, dvs. 40 mer än det av UHÄ angivna
högsta dimensioneringstalet. Denna möjlighet att öka utbildningen med 80
platser från en till 260 platser reducerad planeringsram får anses tillgodose
rimliga krav på reservkapacitet. Denna kapacitet motsvarar mer än väl det
dimensioneringsintervall som UHÄ angett för den närmaste tioårsperioden.

I detta sammanhang kan det vara av intresse att notera att Sveriges
tandläkarförbund i skrivelse till utbildningsutskottet framhållit att även
med hänsyn till den av regeringen föreslagna reduceringen av antalet
nybörjarplatser på tandläkarlinjen kommer under perioden 1983-1990 ca
2500 nya tandläkare att examineras. Pensionsavgången av yrkesverksamma
tandläkare beräknas av förbundet under motsvarande period till
knappt 1000.

Enligt utskottets mening är det angeläget att riksdagen nu fattar beslut
om en fast basorganisation för tandläkarutbildning som sedan med minsta
möjliga påfrestningar flexibelt kan anpassas till framtida behov inom tandhälsovården.
Med hänvisning till vad som har anförts i det föregående
förordar utskottet att antalet enheter för utbildningen av tandläkare begränsas
till tre och att detta sker genom avveckling av enheten i Malmö
med böljan höstterminen 1984.

En organisation med tre enheter gör det lättare att ytterligare reducera
antalet nybörjarplatser på tandläkarlinjen om detta behövs under de närmaste
åren. Nuvarande planeringsram om 120 nybörjarplatser för enheten
i Stockholm (Huddinge) bör för nästa budgetår behållas oförändrad med
hänsyn till de personalproblem som alltjämt kvarstår där som en följd av
avvecklingen av enheten vid Holländargatan. Planeringsramen för enheten
i Göteborg bör för nästa budgetår sänkas från 120 till 80 nybörjarplatser
och för enheten i Umeå från 80 till 60 nybörjarplatser.

Vad utskottet förordat i det föregående innebär en successiv avveckling
av tandläkarutbildningen i Malmö. De som inlett sin utbildning vid enheten
i Malmö bör självfallet ha möjlighet att fullfölja den där enligt gällande
utbildningsplan. Avvecklingen bör vara avslutad senast med utgången av
år 1988. Tyngdpunkten i den kliniska utbildningen ligger under den senare
delen av utbildningen, varför någon mer omfattande minskning av tandvårdskapaciteten
och personalbehoven inte blir aktuell förrän under senare
delen av avvecklingsperioden.

UbU 1983/84:21

I proposition 1983/84:40 har framhållits att det inte är ändamålsenligt att
på sikt bevara en statlig organisation för forskning på en ort där motsvarande
grundutbildning avvecklas. Samtidigt har i propositionen anförts att
garantier måste skapas för att forskningsverksamhet som i dag är livaktig
kan fortleva, om än i ändrad miljö.

Utskottet förutsätter att regeringen föranstaltar om en plan för minskningen
av utbildningsresurserna under den berörda perioden. Utskottet,
som delar regeringens bedömning om villkoren för den statliga forskningsorganisationen,
konstaterar vidare att regeringen i proposition 1983/84:40
aviserat ett uppdrag till UHÄ att i samband med anslagsframställningen för
budgetåret 1985/86 redovisa ett underlag för ställningstaganden till hur
berörda forskningsresurser skall inordnas i den samlade forskningsorganisationen.

När det gäller den fortsatta planeringen vill utskottet ytterligare anföra
följande.

Utskottet förutsätter att man i planeringsarbetet för den odontologiska
forskningen kommer att ta hänsyn till den betydelse som universitetets i
Lund samlade kompetens och resurser även framgent kan ha för den
regionala tandvårdsverksamheten. I samverkan med tandvårdshuvudmannen,
Malmö kommun, bör övervägas åtgärder som inom den förändrade
forskningsorganisationens ram kan gagna tandvården. Sålunda bör övervägas
om specialisttandvården till viss del kan repliera på denna forskningsorganisation.

Till utskottet har under hand framförts synpunkter och förslag rörande
möjligheterna att ta till vara de resurser som frigörs genom nedläggningen
av tandläkarutbildningen i Malmö. I sammanhanget har nämnts t. ex.
specialistutbildning, fortbildning och vidareutbildning av tandläkare samt
uppdragsutbildning för andra länders räkning. Utskottet förutsätter att
möjligheterna i dessa avseenden prövas i det fortsatta planeringsarbetet,
allt under förutsättningen att inte några kostnader uppstår för statsverket.
Utskottet vill understryka vikten av att det fortsatta planeringsarbetet
bedrivs på ett sådant sätt att initiativ i de riktningar som här har angivits
kan tillvaratas.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på propositionerna 1983/
84:40 och 1983/84:100 och motion 1983/84:1738 i denna del och med
anledning av motionerna 1983/84:86 yrkande 15, 1983/84: 100 yrkande 30,
1983/84:108, 1983/84:114, 1983/84:117, 1983/84:137, 1983/84:140 yrkandena
9 och 10, 1983/84:1708 och 1983/84:2305 i denna del beslutar avveckla
tandläkarutbildningen m. m. vid universitetet i Lund samt fastställer
planeringsramar för tandläkarlinjen vid Karolinska institutet i Stockholm
och vid universiteten i Göteborg och i Umeå i enlighet med vad utskottet
förordat.

UbU 1983/84:21

Andra vårdyrkesutbildningar

För den kommunala högskoleutbildningen inom vårdsektorn gäller sedan
den 1 juli 1982 ett nytt statsbidragssystem, en ny planeringsordning
och en ny studieorganisation. Den senare genomförs successivt enligt
riksdagens beslut år 1982 (prop. 1981/82:89, UbU 20, rskr 248). I beslutet
anges tidpunkten när de äldre utbildningarna skall vara avvecklade.

UHÄ har i särskild skrivelse till regeringen påpekat att studerande som
har påböljat vissa vårdutbildningar av olika orsaker inte kommer att kunna
slutföra sin utbildning inom föreskriven tid. UHÄ föreslår därför att möjligheterna
att slutföra utbildningen måste finnas kvar under ytterligare en
övergångsperiod. Föredragande statsrådet delar UHÄ:s uppfattning att
möjligheterna att delta i utbildning och genomgå prov bör utsträckas ytterligare.
Statsrådet räknar med att erforderlig utbildning skall kunna anordnas
inom ramen för tillgängliga resurser. Det bör få ankomma på regeringen
att besluta i frågan.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som i propositionen
anförts i fråga om anordnande av viss utbildning enligt äldre studieordning
inom kommunal högskoleutbildning.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen — utöver i det föregående förordade
planeringsramar för läkarlinjen och tandläkarlinjen - fastställer
planeringsramar för vårdyrkesutbildningar i enlighet med vad som förordats
i proposition 1983/84:100.

Budgetfrågor m.m.

Läkarutbildningsavtalen innehåller i stort två komponenter, nämligen
regler dels om läkarutbildning, dels om forskning vid vederbörande sjukhus.
Den del av ersättningen enligt läkarutbildningsavtalen som avser
sjukvårdshuvudmännens åtaganden i fråga om resurser för den kliniska
läkarutbildningen är beräknad per utbildningsplats. Ett minskat intag till
läkarlinjen hösten 1984 leder till en successivt minskad ersättning under
perioden 1987—1989. Besparingarna vid den i det föregående föreslagna
minskningen av läkarlinjens planeringsram med 90 platser under socialdepartementets
huvudtitel kan förväntas bli minst 10 milj. kr. per år efter
avvecklingsperioden.

Enligt vad som inhämtats från UHÄ är kostnaden per studerande för
avslutad läkarutbildning under utbildningsdepartementets huvudtitel ungefär
165000 kr., dvs. en utbildning om 90 platser kostar ca 15 milj. kr.

Utskottet räknar för Karolinska institutets del med en besparing om ca
15 milj. kr. per år under utbildningsdepartementets huvudtitel efter
avvecklingsperioden. Utskottet har vidare noterat att UHÄ i sitt remissyttrande
över läkarlinjen redovisat vitt skilda belopp för en minskning med
samma studerandegrupp på olika orter. Utskottet förutsätter att regeringen
i kommande budgetbehandlingar prövar om det är rimligt att bibehålla
dessa skillnader. Det bör inte uteslutas att en sådan prövning under den

UbU 1983/84:21

närmaste femårsperioden kan ge en ytterligare besparing om 5 milj. kr. för
läkarlinjen.

Även i fråga om tandläkarutbildningen har utskottet noterat att UHÄ i
sitt remissyttrande redovisat mycket olika belopp för en minskning med 20
nybörjarplatser på varje ort. Utskottet har från UHÄ inhämtat uppgifter
beträffande kostnaderna för tandläkarutbildning och odontologisk forskning
m.m. vid de fyra enheterna. När det gäller besparingar i skilda
organisationsalternativ har UHÄ anfört att mer noggranna beräkningar bör
göras senare. Enligt utskottets mening bör utbildningen på de olika orterna
i princip ha samma standard när det gäller lärartäthet m. m. I den mån
någon enhet i tidigare sammanhang har fått en överstandard jämfört med
övriga enheter förutsätter utskottet att regeringen beaktar detta i kommande
budgetbehandlingar.

Utskottet beräknar besparingen beträffande den grundläggande utbildningen
på tandläkarlinjen efter avvecklingsperioden till ca 37,4 milj. kr. per
år.

Härtill kan läggas följande. Ju fler enheter staten nyttjar för tandläkarutbildning
desto större blir statens utgifter för den samlade utbildningsverksamheten,
bl. a. för administration och lokalernas årliga drift och underhåll.
Den stora besparingen på längre sikt ligger emellertid självfallet i att
nuvarande odontologiska forskningsorganisation, som består av fyra fakulteter,
ersätts av en organisation med tre fakulteter.

Med hänvisning till vad utskottet anfört i det föregående om ytterligare
besparingar i kommande årliga budgetbehandlingar avstyrker utskottet
förslaget i motion 1983/84:86 yrkande 18 om särskilda besparingar vid
universiteten i Lund och Göteborg. Även motionerna 1983/84:811 i denna
del och 1983/84:1738 i denna del, som innebär att inga besparingar alls
skall göras, avstyrks.

Riksdagen bör till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1983/84 anvisa
ett reservationsanslag av 362187 000 kr.

Utskottets förslag till beslut om läkar- och tandläkarutbildning för nästa
budgetår innebär samma totala minskning av antalet nybörjarplatser på
läkarlinjen och tandläkarlinjen som regeringen föreslagit men med en ändrad
fördelning av antalet platser på de olika orterna. Utskottet räknar
därför med att samma minskning av anslaget skall vara möjlig som i
proposition 1983/84:100. I propositionen beräknas en minskning av medelsbehovet
för läkarlinjen vid universitetet i Lund med 1,8 milj. kr. för
nästa budgetår och för tandläkarlinjen vid universitetet i Göteborg med 2,9
milj. kr. Utskottet förutsätter att regeringen gör omföringar av medel
mellan anslagsposterna för berörda högskoleenheter i enlighet med utskottets
förslag om lokalisering och dimensionering av läkarlinjen och tandläkarlinjen.
Vidare bör riksdagen bemyndiga regeringen att göra omföringar
mellan anslaget Utbildning för vårdyrken och anslaget Vissa tandvårdskostnader.

UbU 1983/84:21

I motion 1983/84:105 begärs utredning om förutsättningarna för en avgiftsbelagd,
internationell utbildning av tandläkare.

Av UHÄ:s remissyttrande framgår att UHÄ under våren avser att ta
ställning till om åtgärder behöver vidtas för att underlätta internationell
uppdragsutbildning i vad gäller utbildning av tandläkare. Med hänvisning
härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1983/84:105. Utskottet
vill erinra om vad utskottet i det föregående anfört om uppdragsutbildning.

I proposition 1983/84:100 anförs att budgeteringen av anslaget Vissa
tandvårdskostnader, som är ett förslagsanslag, under flera år har varit
förknippat med en rad problem. Bl. a. har stora överskridanden gjorts av
flera högskoleenheter. Anledningen härtill anges vara betydande prisstegringar
på dentalmaterial och ökade lönekostnader för vissa personalgrupper.
Högskoleenheternas prognoser över utfallet budgetåret 1983/84 pekar
återigen på kraftiga överskridanden.

Mot denna bakgrund föreslår föredragande statsrådet att anslaget budgetåret
1984/85 görs om så att medel för samtliga kostnader som har ett
direkt samband med den kliniska utbildningen och tandvården vid högskoleenheterna
anvisas under anslaget Vissa tandvårdskostnader. Härav skulle,
enligt den nuvarande anslagsfördelningen, totalt 32935000 kr. ha anvisats
under anslaget Utbildning för vårdyrken och anslaget Odontologiska
fakulteterna. Statsrådet beräknar därför en minskning av anslaget Utbildning
för vårdyrken med 21 877000 kr. Vidare beräknas i den forskningspolitiska
propositionen 1983/84:107 i anledning härav en minskning av anslaget
Odontologiska fakulteterna med 11058000 kr.

Som en följd av denna förändring förordas att anslaget Vissa tandvårdskostnader
betecknas som reservationsanslag fr. o. m. budgetåret 1984/85
samt anvisas med bruttobelopp. Härmed kommer det att ställas höga krav
på berörda högskoleenheter vad gäller planering och budgetering av tandvårdsverksamheten.

Med hänsyn till de senaste årens utfall av patientintäkterna har föredragande
statsrådet beräknat att dessa kommer att uppgå till totalt 28 835 000
kr. (+8400000 kr.) budgetåret 1984/85. Dessa inkomster bör i fortsättningen
inlevereras till inkomsttitel på statsbudgeten.

I motion 1983/84:1736 avvisas förslagen att nuvarande förslagsanslag
skall ändras till reservationsanslag och att patientintäkterna skall inlevereras
till inkomsttitel på statsbudgeten.

Utskottet har i det föregående redovisat att riksdagen vid 1978/79 års
riksmöte har beslutat att den tandvård som staten bedriver i anslutning till
odontologisk utbildning och forskning skall föras över till kommunalt/
landstingskommunalt huvudmannaskap (prop. 1978/79:41, UbU 23, rskr
205). Som en följd av detta beslut har regeringen år 1979 uppdragit åt
statens förhandlingsnämnd att förhandla i denna fråga, bl. a. om inordnande
av specialistutbildningen för tandläkare i folktandvårdsorganisationen.
Den konstruktion av anslaget Vissa tandvårdskostnader som nu

UbU 1983/84:21

föreslås gör det möjligt för såväl staten som de kommunala och landstingskommunal
tandvårdshuvudmännen att få en överblick över de samlade
kostnaderna för den tandvård som skall föras över till nytt huvudmannaskap.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motion 1983/84:1736 till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 133600000 kr.

Utskottet har inte något att erinra mot vad föredragande statsrådet
anfört under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning m.m. och
föreslår att riksdagen för ändamålet för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 191964000 kr.

Hemställan

Åberopande det anförda hemställs

1. att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:53, 1983/84:86
yrkande 14, 1983/84: lil, 1983/84:136 yrkandena 1 och 3, 1983/
84:138 och 1983/84:1095 yrkande 3 och med avslag på propositionerna
1983/84:40 och 1983/84:100 och motionerna 1983/84:94,
1983/84:100 yrkande 31, 1983/84:136 yrkande 2, 1983/84:140
yrkandena 5, 6 och 7 och 1983/84:811 i denna del fastställer planeringsramar
för läkarlinjen för budgetåret 1984/85 i enlighet
med vad utskottet förordat,

2. att riksdagen beträffande en ytterligare minskning av planeringsramen
för läkarlinjen under kommande budgetår med anledning
av motion 1983/84: 140 yrkande 8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

3. att riksdagen beträffande utredning av det framtida behovet av
utbildningsplatser på läkarlinjen och redovisning av effekterna
på utbildnings- och forskningsområdet av besparingsförslag avslår
motion 1983/84:136 yrkandena 4 och 5,

4. att riksdagen med avslag på propositionerna 1983/84:40 och
1983/84:100 och motion 1983/84:1738 i denna del och med anledning
av motionerna 1983/84:86 yrkande 15, 1983/84:100 yrkande
30, 1983/84:108, 1983/84:114, 1983/84:117, 1983/84:137, 1983/
84:140 yrkandena 9 och 10, 1983/84:1708 och 1983/84:2305 i
denna del beslutar avveckla tandläkarutbildningen m. m. vid universitetet
i Lund samt fastställer planeringsramar för tandläkarlinjen
i enlighet med vad utskottet förordat,

5. att riksdagen godkänner vad som har anförts i proposition 1983/
84:100 i fråga om anordnande av viss utbildning enligt äldre
studieordning inom kommunal högskoleutbildning,

6. att riksdagen i övrigt fastställer planeringsramar för utbildning
för vårdyrken i enlighet med vad som har förordats i proposition
1983/84:100,

UbU 1983/84:21

7. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motionerna 1983/84:86 yrkande 18, 1983/84:811 i denna
del och 1983/84: 1738 i denna del till Utbildning för vårdyrken
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
362187000 kr.,

8. att riksdagen beträffande viss internationell uppdragsutbildning
av tandläkare avslår motion 1983/84: 105,

9. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84: 100 och med
avslag på motion 1983/84: 1736 till Vissa tandvårdskostnader för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 133600000
kr.,

10. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra omföringar mellan
anslaget Utbildning för vårdyrken och anslaget Vissa tandvårdskostnader
i enlighet med vad utskottet anfört.

11. att riksdagen till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
191964000 kr.

Stockholm den 29 mars 1984

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s). Lars Gustafsson (s),
Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s). Birgitta Rydle (m).
Pär Granstedt (c), Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag
(fp). Björn Samuelson (vpk) och Margot Wallström (s).

Reservationer

1. Oförändrad planeringsram för läkarlinjen för budgetåret 1984/85
(mom. 1)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet
ansluter” och på s. 8 slutar ”budgetåret 1984/85” bort ha följande lydelse:

Då det gäller läkarutbildningens allmänna dimensionering är det, som
regeringen själv påpekar, svårt att få någon helt klar bild över den framtida
situationen. Det är sannolikt att en gradvis minskning av läkarutbildningen
är motiverad på en smula sikt. Flera skäl talar dock för att en sådan åtgärd
bör anstå. Framväxten av nya forskningsspecialiteter och synsätt talar för
2 Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 21

UbU 1983/84:21

att utbildningskapaciteten inte bör minska. Ett visst ökat utbud på läkare
är vidare nödvändigt för att fylla de vakanser som alltjämt är vanliga i stora
delar av landet.

Enligt utskottets mening bör planeringsramen för läkarlinjen vid universitetet
i Lund och Karolinska institutet i Stockholm inte minskas för
budgetåret 1984/85.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:136
yrkande 1, 1983/84:138, 1983/84:811 i denna del och 1983/84:1095 yrkande
3 och med avslag på propositionerna 1983/84:40 och 1983/84:100 och
motionerna 1983/84:53, 1983/84:86 yrkande 14, 1983/84:94, 1983/84:100
yrkande 31, 1983/84: lil, 1983/84:136 yrkandena 2 och 3 och 1983/84:140
yrkandena 5, 6 och 7 fastställer planeringsramar för läkarlinjen vid universitetet
i Lund (190 nybörjarplatser) och vid Karolinska institutet i Stockholm
(370 nybörjarplatser) för budgetåret 1984/85 i enlighet med vad utskottet
förordat och i övrigt enligt regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:136 yrkande 1,
1983/84: 138, 1983/84: 811 i denna del och 1983/84: 1095 yrkande 3
och mea avslag på propositionerna 1983/84:40 och 1983/84:100
och motionerna 1983/84:53, 1983/84:86 yrkande 14, 1983/84:94,
1983/84:100 yrkande 31, 1983/84: lil, 1983/84:136 yrkandena 2
och 3 och 1983/84:140 yrkande 5, 6 och 7 fastställer planeringsramar
för läkarlinjen för budgetåret 1984/85 i enlighet med vad
utskottet förordat,

2. Ytterligare minskning av planeringsramen för läkarlinjen under kommande
budgetår (mom. 2)

Kerstin Göthberg och Pär Granstedt (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 böijar ”Utskottet har”
och slutar ”utskottet anfört” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kommer ytterligare minskningar av planeringsramen
för läkarlinjen att aktualiseras framöver. Det är därför angeläget att
ett säkert underlag tas fram beträffande behovet av läkare. Först därefter
kan ställning tas till eventuell ytterligare minskning av läkarutbildningen.
Regeringen bör snarast ta fram ett sådant underlag. Detta bör riksdagen
med anledning av motion 1983/84: 140 yrkande 8 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande en ytterligare minskning av planeringsramen
för läkarlinjen under kommande budgetår med anledning
av motion 1983/84:140 yrkande 8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

UbU 1983/84:21

3. Ytterligare minskning av planeringsramen för läkarlinjen under kommande
budgetår (mom. 2)

Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”utskottet anfört” bort ha följande lydelse:

Utskottet har vid sina överväganden beträffande läkarutbildningens dimensionering
funnit att planeringsramen för läkarlinjen i ett andra steg bör
reduceras med ytterligare 90 platser. Denna lägre nivå skall vara uppnådd
budgetåret 1986/87. Planeringsarbetet för denna ytterligare minskning av
läkarutbildningen bör sättas i gång omedelbart. UHÄ bör vid fullgörandet
av detta planeringsarbete förutsättningslöst pröva på vilka orter intagningsminskningar
bör göras. Utskottet föreslår att riksdagen beträffande
en ytterligare minskning av planeringsramen för läkarlinjen senast budgetåret
1986/87 med 90 nybörjarplatser med anledning av motion 1983/84: 140
yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

4. Ytterligare minskning av planeringsramen för läkarlinjen under kommande
budgetår (mom. 2)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”utskottet anfört” bort ha följande lydelse:

En nedskärning av utbildningskapaciteten på läkarlinjen bör aktualiseras
bara om utvecklingen framöver klart befinns tala för en allmän minskning
av behovet av läkare i landet. Detta bör riksdagen med anledning av
motion 1983/84:140 yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande en ytterligare minskning av planeringsramen
för läkarlinjen under kommande budgetår med anledning
av motion 1983/84:140 yrkande 8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

UbU 1983/84:21

5. Anordnande av tandläkarutbildning m. m. vid universitetet i Lund vid en
planeringsram om 260 nybörjarplatser i riket budgetåret 1984/85 (mom. 4)

Kerstin Göthberg (c), Pär Granstedt (c) och Jörgen Ullenhag (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Vid behandlingen”
och på s. 12 slutar ”utskottet förordat” bort ha följande lydelse:

I UHÄ:s yttrande framhålls att ett viktigt skäl för bevarande av tandläkarutbildning
på fyra utbildningsorter är den regionala balansen mellan
tandvård, utbildning och forskning. Om man ser dessa tre faktorer i ett
samlat perspektiv är det mycket som talar för att man från stat och
landsting försöker samla tillgängliga resurser för att bevara en regional
tillgång till den unika kompetensuppbyggnad som finns inom högskolan.

Utskottet förordar därför i enlighet med UHÄ:s förslag att det skall
finnas fyra enheter för tandläkarutbildning men med en mer profilerad
fördelning av utbildningsplatserna. Denna fördelning bör bygga på att man
i slutet av 1980-talet skall ha tre tandläkarhögskolor med traditionell utbildning
och forskning medan den fjärde förutom grundutbildning med ett
mindre intag samt forskning också bör utvecklas till ett centrum för efterutbildningsverksamhet
och internationellt inriktad utbildning. Den utbildningsort
som enligt utskottets uppfattning bör få denna speciella inriktning
är Malmö, som därmed också skulle få ett begränsat intag till grundutbildningen.

Det bör som UHÄ framhåller vara både angeläget och möjligt att undersöka
hur tandvården i de södra landstingen skall kunna knytas ännu
närmare till utbildningen i Malmö genom t. ex. avtal om efterutbildning av
tandvårdspersonal m. m. Med hänsyn till att effekterna av den minskade
intagningen följer först om några år finns det tid för universitetet i Lund att
genom förhandlingar med bl. a. berörda landsting undersöka möjligheterna
för en utökad uppdragsverksamhet. Liknande avtal skulle eventuellt också
kunna ingås med Tandläkarförbundets kursnämnd för södra regionen.
Möjligheten att arrangera olika former av internationell utbildning bör
också kunna undersökas.

Målet för detta bör vara att tandläkarutbildningen i Malmö genom intäkter
av uppdragskaraktär så långt som möjligt skall kunna behålla sin
personalstyrka.

En grunddimensionering om 40 nybörjarplatser i Malmö är inte unik i ett
nordiskt perspektiv. Flera av tandläkarhögskolorna i Danmark, Finland
och Norge har en dimensionering som ligger mellan 40 och 50 platser.

Utbildning och forskning på det odontologiska området håller hög kvalitet
vid enheten i Malmö. Enligt utskottets mening är det möjligt att med en
planeringsram för tandläkarlinjen om 260 nybörjarplatser anordna tandläkarutbildning
vid fyra enheter. Nybörjarplatserna bör fördelas med 100 i
Stockholm (Huddinge), 40 i Lund-Malmö, 60 i Göteborg och 60 i Umeå.

Av de tre storstadslänen har Malmö det ojämförligt sämsta arbetsmark -

UbU 1983/84:21

nadsläget för närvarande och detta kan komma att ytterligare försämras,
Möjligheterna att bereda alternativ sysselsättning för den personal sorn
friställs vid en nedläggning av tandläkarutbildning torde vara sämst i
Malmö. Likaså torde det vara svårt att finna lämplig alternativ användning
av tandläkarhögskolans i Malmö frigjorda lokaler, som f. ö. under senare
år rustats upp.

Mycket talar för att en ytterligare reduktion av antalet nybörjarplatser
blir nödvändig de närmaste åren. En sådan reduktion är fullt möjlig att
genomföra inom en organisation med fyra enheter.

Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på av propositionerna 1983/
84:40 och 1983/84:100 och med anledning av motionerna 1983/84:86 yrkande
15, 1983/84:100 yrkande 30, 1983/84:108, 1983/84:114, 1983/84:117,
1983/84:137, 1983/84:140 yrkandena 9 och 10, 1983/84:1708, 1983/84:1738
i denna del och 1983/84:2305 i denna del fastställer planeringsramar för
tandläkarlinjen i enlighet med vad utskottet förordat.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med avslag på propositionerna 1983/84:40 och
1983/84:100 och med anledning av motionerna 1983/84: 86 yrkande
15, 1983/84:100 yrkande 30, 1983/84:108, 1983/84:114,
1983/84:117, 1983/84:137, 1983/84:140 yrkandena 9 och 10, 1983/
84:1708, 1983/84:1738 i denna del och 1983/84:2305 i denna del
fastställer planeringsramar för tandläkarlinjen i enlighet med vad
utskottet förordat.

6. Anordnande av tandläkarutbildning m. m. vid universitetet i Lund vid en
planeringsram om 320 nybörjarplatser i riket budgetåret 1984/85 (mom. 4)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Vid behandlingen”
och på s. 12 slutar ”utskottet förordat” bort ha följande lydelse:

Ett viktigt skäl för bevarande av tandläkarutbildning på fyra utbildningsorter
är den regionala balansen mellan tandvård, utbildning och forskning.
Om man ser dessa tre faktorer i ett samlat perspektiv är det mycket som
talar för att man från stat och landsting försöker samla tillgängliga resurser
för att bevara en regional tillgång till den unika kompetensuppbyggnad som
finns inom högskolan.

Utskottet förordar därför att det skall finnas fyra enheter för
tandläkarutbildning men med en mer profilerad fördelning av utbildningsplatserna.
Denna fördelning bör bygga på att man i slutet av 1980-talet har
tre tandläkarhögskolor med traditionell utbildning och forskning medan
den fjärde förutom grundutbildning med ett mindre intag samt forskning
också bör utvecklas till ett centrum för efterutbildningsverksamhet och
3 Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 21

UbU 1983/84:21

internationellt inriktad utbildning. Den utbildningsort som enligt utskottets
uppfattning bör få denna speciella inriktning är Malmö.

Det bör vara både angeläget och möjligt att undersöka hur tandvården i
de södra landstingen skall kunna knytas ännu närmare till utbildningen i
Malmö genom t. ex. avtal om efterutbildning av tandvårdspersonal m.m.
Med hänsyn till att effekterna av den minskade intagningen följer först om
några år finns det tid för universitetet i Lund att genom förhandlingar med
bl. a. berörda landsting undersöka möjligheterna för en utökad uppdragsverksamhet.
Liknande avtal skulle eventuellt också kunna ingås med
Tandläkarförbundets kursnämnd för södra regionen. Möjligheten att arrangera
olika former av internationell utbildning bör också kunna undersökas.

Målet för detta bör vara att tandläkarutbildningen i Malmö genom intäkter
av uppdragskaraktär så långt som möjligt skall kunna behålla sin
personalstyrka.

Av de tre storstadslänen har Malmö det ojämförligt sämsta arbetsmarknadsläget
för närvarande och detta kommer att, relativt sett, ytterligare
försämras. Möjligheterna att bereda alternativ sysselsättning för den personal
som friställs vid en nedläggning av tandläkarutbildning torde vara
sämst i Malmö. Likaså torde det vara svårt att finna lämplig alternativ
användning av tandläkarhögskolans i Malmö frigjorda lokaler, som f. ö.
under senare år rustats upp.

Utbildning och forskning på det odontologiska området håller hög kvalitet
vid enheten i Malmö.

Enligt utskottets mening är det möjligt att med en planeringsram för
tandläkarlinjen om 320 nybörjarplatser anordna tandläkarutbildning vid
fyra enheter. Nybörjarplatserna bör för nästa budgetår fördelas med 120 i
Stockholm, 60 i Lund-Malmö, 60 i Göteborg och 80 i Umeå.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1738 i
denna del, med avslag på propositionerna 1983/84:40 och 1983/84:100 och
med anledning av motionerna 1983/84:86 yrkandena 15, 1983/84:100 yrkande
30, 1983/84:108, 1983/84:114, 1983/84:117, 1983/84:137, 1983/
84: 140 yrkandena 9 och 10, 1983/84:1708 och 1983/84:2305 i denna del
fastställer planeringsramar för tandläkarlinjen i enlighet med vad utskottet
förordat.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1738 i denna del, med
avslag på propositionerna 1983/84:40 och 1983/84:100 och med
anledning av motionerna 1983/84:86 yrkandena 15, 1983/84:100
yrkande 30, 1983/84:108, 1983/84:114, 1983/84:117, 1983/
84: 137, 1983/84: 140 yrkandena 9 och 10, 1983/84:1708 och 1983/
84:2305 i denna del fastställer planeringsramar för tandläkarlinjen
i enlighet med vad utskottet förordat,

UbU 1983/84:21

7. Anslag för budgetåret 1984/85 (mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 6
Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Läkarutbildningsavtalen
innehåller” och på s. 14 slutar ”av 362 187000 kr.” bort
ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående föreslår utskottet
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:811 i denna del och 1983/
84:1738 i denna del och med avslag på proposition 1983/84:100 och motion
1983/84:86 yrkande 18 räknar upp anslaget med 4700000 kr. jämfört med
regeringens förslag och till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 366887000 kr.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:811 i denna del
och 1983/84: 1738 i denna del och med avslag på proposition
1983/84: 100 och motion 1983/84: 86 yrkande 18 till Utbildning för
vårdyrken för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 366887000 kr.,

8. Budgetfrågor (mom. 7)

Under förutsättning av bifall till reservation 5.

Kerstin Göthberg (c), Pär Granstedt (c) och Jörgen Ullenhag (fp) anser

att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Utskottet beräknar”
och slutar ”tre fakulteter” bort ha följande lydelse:

Utskottet beräknar besparingen beträffande den grundläggande utbildningen
på tandläkarlinjen efter avvecklingsperioden till 30,4 milj. kr.

9. Vissa tandvårdskostnader (mom. 9)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Utskottet
har” och på s. 16 slutar ”av 133600000 kr." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör den av regeringen föreslagna förändringen
av anslagstekniken under förevarande anslag inte genomföras. Patientintäkterna
bör inte inlevereras till inkomsttitel på statsbudgeten utan få
disponeras av de odontologiska fakulteterna. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1983/84: 1736 som sin mening ge regeringen till känna.
Samtidigt bör riksdagen till Vissa tandvårdskostnader anvisa ett förslagsanslag
av 133600000 kr. för nästa budgetår.

UbtJ 1983/84:21

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1736 och med anledning
av proposition 1983/84: 100 till Vissa tandvårdskostnader
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 133600000
kr. samt beträffande vissa patientintäkter som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Ytterligare minskning av läkarutbildningen (morn. 2)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anför:

En ytterligare minskning av planeringsramen för läkarlinjen - utöver de
180 platser sorn utskottet nu föreslår riksdagen besluta om - blir enligt vår
mening nödvändig i ett tredje steg.

UbU 1983/84:21

Bilaga

Sammanställning av remissyttranden över proposition 1983/84:40
bilaga 6 punkt 5 jämte vissa motioner (läkar- och tandläkarutbildning) Efter

remiss i ärendet har yttranden avgivits av nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande1 (NUU), statens förhandlingsnämnd (SFN),
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) efter hörande av berörda högskoleenheter,
utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH)
och byggnadsstyrelsen.

Läkarutbildning

1. Framväxten av nuvarande utbildningsorganisation

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) lämnar följande
beskrivning av tillkomsten av den nuvarande organisationen.

Läkarutbildningen inleds med två prekliniska studieår som är förlagda
till medicinskt teoretiska institutioner. Det tredje studieåret - det propedeutiska
året - innefattar kliniska moment, bl. a. den propedeutiska kursen
samt kurser i bakteriologi, patologi, klinisk kemi och klinisk fysiologi.
Det s. k. kliniska stadiet inleds med det fjärde studieåret som i första hand
omfattar utbildning inom medicin och kirurgi.

De medicinskt teoretiska institutionerna är på alla orter förlagda till
statliga institutionsbyggnader.

Vid mitten av 1940-talet meddelades läkarutbildning endast i Stockholm,
Uppsala och Lund. I Göteborg böljade läkarutbildningen höstterminen
1949. I Umeå inleddes utbildningen i kliniska ämnen vårterminen 1959.
Den totala årliga intagningen ökade mellan läsåren 1947/48 och 1960/61
från 220 till 453 nybörjare. Även under 1960-talet fördubblades läkarutbildningskapaciteten.

Ett avtal år 1948 mellan staten och Malmö kommun innebar ett generellt
medgivande att klinisk läkarutbildning fick meddelas vid Malmö allmänna
sjukhus. Intaget vid universitetet i Lund ökades efter beslut i anledning av
prop. 1963:142 till 190 nybörjare per år. Utbildningen skulle fördelas i stort
sett lika mellan lasarettet i Lund och Malmö allmänna sjukhus.

I Göteborg ökades fr. o. m. höstterminen 1967 intaget till den propedeutiska
och kliniska utbildningen till 160 nybörjare per år (prop. 1965: 140).
Förutom till Sahlgrenska sjukhuset skulle utbildningen förläggas till det
planerade Östra sjukhuset. Detta gällde bl. a. utbildning i medicin och
kirurgi för 60 studerande per år. Enligt beslutet inrättades också tolv nya
professurer. Ett tiotal professurer (bl. a. i medicin, kirurgi, ortopedi och

1 Enligt regeringsbeslut skall nämndens uppdrag jämväl omfatta byggnads- och
utrustningsförslag berörande odontologisk undervisning och forskning i Umeå.
Nämnden skall vidare enligt regeringsbeslut biträda statens förhandlingsnämnd i
förhandlingar om överförande av den vid vissa högskoleenheter bedrivna tandvården
till kommunalt/landstingskommunalt huvudmannaskap m. m.

UbU 1983/84:21

vissa laboratorieämnen) förutsattes bli placerade vid Östra sjukhuset. Redan
då var det känt att utbyggnaden av detta sjukhus var försenad vilket
krävde vissa provisoriska anordningar.

Vid Östra sjukhuset tillkom först nybyggnader för infektions-, kvinnooch
barnsjukvård. Den slutna infektions- och barnsjukvården i Göteborg
inklusive regionsjukvården samt läkarutbildningen och forskningen inom
dessa områden är koncentrerad till enheterna vid Östra sjukhuset.

Den fortsatta utbyggnaden av Östra sjukhuset kom att ytterligare försenas.
De professurer som skulle ha placerats vid Östra sjukhuset knöts
därför övergångsvis till befintliga sjukvårdsenheter i Göteborg.

En omprövning av planeringsförutsättningarna för bl. a. medicin- och
kirurgiklinikerna vid Östra sjukhuset kom till stånd mot bakgrund av bl. a.
en vidareutveckling och konkretisering av tankegångarna rörande sjukvårdens
nivåstrukturering. Detta ledde till en ändrad stomplan för Östra
sjukhuset som godkändes av Göteborgs kommunfullmäktige i februari
1973. Planen innebar att sjukhuset inte längre - med undantag för barnoch
infektionsklinikerna — skulle få karaktär av regionsjukhus utan av
länssjukhus. De professorstjänster som inrättats med förutsatt framtida
placering vid Östra sjukhuset skulle inte överflyttas till detta sjukhus (jfr
prop. 1975: I bil. 10 s. 293).

Intaget till den prekliniska utbildningen i Uppsala ökades med 86 nybörjarplatser
per år fr. o. m. höstterminen 1967. Detta motsvarar 84 platser
under den propedeutiska och kliniska utbildningen, som förlädes till regionsjukhuset
i Linköping, där en medicinsk utbildnings- och forskningsorganisation
byggdes upp (prop. 1965:141 och 1968:83).

I Stockholm var den kliniska utbildningen länge till stor del förlagd till
Serafimerlasarettet och Karolinska sjukhuset. Staten var då huvudman för
dessa sjukhus.

Fr. o.m. läsåret 1963/64 ökades intaget från 168 till 208 nybörjarplatser
per år, vilket motsvarar 200 platser under de propedeutiska och kliniska
stadierna (prop. 1963: 142). Denna ökning avsågs vara temporär och omfatta
tio intagningsårgångar. Utbildningen i bl. a. medicin och kirurgi förlädes
till Södersjukhuset medan Danderyds sjukhus utnyttjades för utbildning i
infektionssjukdomar, psykiatri samt obstetrik och gynekologi.

En ytterligare ökning med 72 till 280 nybörjarplatser per år beslutades i
anledning av proposition 1965:141. För propedeutisk och klinisk utbildning
skulle ett nytt sjukhus i Huddinge tas i bruk fr.o.m. läsåret 1972/73.
Nyssnämnda temporära intag skulle därvid avvecklas.

En ytterligare ökning av antalet intagningsplatser med 90 till 370 i de
teoretiska ämnena och 360 i de propedeutiska och kliniska ämnena beslutades
i anledning av proposition 1969:137. Den kliniska utbildningen förlädes
huvudsakligen till Södersjukhuset och Danderyds sjukhus. I praktiken
innebar detta en utökning av ovannämnda — ursprungligen temporära
- intag.

I anledning av nyssnämnda proposition 1969:137 slog riksdagen fast att
mer speciell utbildnings- och forskningsverksamhet i stockholmsområdet
skulle koncentreras till Karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus. Läkarutbildningsavtalen
bygger på denna princip som också överensstämmer
med sjukvårdsorganisationens uppbyggnad.

Sedan landstinget beslutat lägga ned Serafimerlasarettet bekräftade riksdagen
i anledning av proposition 1978/79:100 (bil. 12 s. 553-556) nyssnämnda
princip om koncentration av mer speciell utbildnings- och forsk -

UbU 1983/84:21

ningsverksamhet till Karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus. Samtidigt
godkände riksdagen att utbildningen vid Serafimerlasarettet överflyttades
till Danderyds sjukhus och forskningen till Huddinge sjukhus.

Utbyggnaden under 1960- och 1970-talen innebär att 1 026 nybörjare per
år nu tas in till läkarutbildningen, vilket motsvarar 990 antagningsplatser i
de propedeutiska och kliniska ämnena. Denna kapacitet fördelar sig på

följande sätt:
Stockholm	370	360
Uppsala	196	106
Linköping	0	84
Lund-Malmö	190	180
Göteborg	168	160
Umeå	102	100
Summa	1026	990

2. Regionsjukvården och statliga ersättningar enligt avtal

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) redogör för
integrationen inom de kliniska ämnesområdena mellan sjukvården med
kommunalt/landstingskommunalt huvudmannaskap samt läkarutbildningen
och den medicinska forskningen med statligt huvudmannaskap. Samarbetet
mellan dessa huvudmän regleras i de s. k. läkarutbildningsavtalen
som bygger på denna integration.

NUU behandlar ingående sambandet mellan regionsjukvården och
forskningen vid de medicinska fakulteterna. NUU erinrar därvid om att
den senaste regionsjukvårdsutredningen, vars förslag behandlades i proposition
1980/81:9, ansåg att sambandet mellan regionsjukvård och utbildningjämte
forsknings- och utvecklingsarbete var så starkt, att indelningen
av landet i regioner för regionsjukvård borde baseras på var sin av de sex
orter som har medicinsk fakultet. Detta innebar också en anpassning till
indelningen i högskoleregioner.

NUU erinrar bl. a. om att regionsjukvårdsutredningen framhöll att verksamheten
vid medicinsk fakultet förutsätter tillgång till regionsjukhus och
att regionsjukvården på samma sätt förutsätter anknytning till medicinsk
fakultet för sin utveckling. NUU delar helt utredningens syn på det ömsesidiga
beroendet mellan regionsjukvården och den kliniska forskningen.
Detta förhållande innebär enligt NUU, att en avveckling av den statliga
forskningsorganisationen vid ett region-/undervisningssjukhus medför att
förutsättningarna för dess funktion inom regionsjukvården ändras på ett
avgörande sätt.

Mot den angivna bakgrunden avstyrker NUU bestämt att läkarutbildningen
i landet minskas på ett sådant sätt att förutsättningarna för regionsjukvårdens
organisation ändras. En sådan ändring måste grundas på nya

UbU 1983/84:21

ingående överväganden avseende den framtida organisationen och lokaliseringen
av regionsjukvården. NUU anför vidare bl. a.:

En förändring av förutsättningarna för Malmö allmänna sjukhus funktion
inom regionsjukvården kan leda till att lasarettet i Lund måste kompletteras
med resurser för den regionsjukvård som nu bedrivs i Malmö.
Även om sådana effekter inte uppstår omedelbart, kan de komma att
medföra samhällsekonomiska konsekvenser som överstiger de besparingar
under utbildningsdepartementets huvudtitel som skulle kunna uppnås vid
en genomförd avveckling av den del av läkarutbildningen vid universitetet
i Lund som är förlagd till Malmö.

Det redovisade utgör enligt NUU:s mening tillräcklig grund för att
avvisa förslaget om en avveckling av den läkarutbildning och forskning
som är förlagd till Malmö. NUU vill dock därutöver framhålla att verksamheten
där i allt väsentligt är inrymd i nya eller nyupprustade byggnader
med ändamålsenliga lokaler. En flyttning av den statliga forskningsorganisationen
till ett eller flera andra region-/undervisningssjukhus skulle —
utöver kapitalförstöring i Malmö - medföra en risk för att avsevärda
investeringar kan bli nödvändiga vid det eller de sjukhus som forskningen
flyttas till.

Såvitt NUU kan förstå skulle endast en mindre del av den statliga
driftersättning av ca 55 miljoner kr. per år som enligt avtal nu betalas ut till
Malmö kommun falla bort vid en avveckling av läkarutbildningen i Malmö.
En dominerande del av driftersättningarna sammanhänger nämligen med
den kliniska forskningens omfattning. Det är oklart i vilken mån denna del
av ersättningen totalt sett kan minskas genom att forskningen flyttas från
ett regionsjukhus till ett annat.

För att undvika missförstånd vill NUU framhålla att sambandet mellan
regionsjukvården och den medicinska forskningen givetvis inte hindrar en
väl avvägd uttunning av den statliga utbildnings- och forskningsorganisationen
vid ett region-/undervisningssjukhus. Givetvis finns det dock en
gräns för hur långt en sådan uttunning kan drivas innan regionsjukvårdsfunktionen
äventyras.

Statens förhandlingsnämnd (SFN) redovisar inledningsvis följande om
statens ersättning till sjukvårdshuvudmännen för deras åtaganden:

Statens ersättning till huvudmännen för deras åtaganden enligt läkarutbildningsavtalen
utgår i form av dels driftersättning, dels investeringsersättning.
Under år 1983 har driftersättningar betalats ut a conto med ca 712
milj. kr. med följande fördelning:

Kronor

Stockholms läns landstingskommun
Uppsala läns landstingskommun
Östergötlands läns landstingskommun
Malmöhus läns landstingskommun
Göteborgs och Bohus läns landstingskommun
Västerbottens läns landstingskommun
Malmö kommun
Göteborgs kommun

218060000
87 224000
50716000
86656000
3216000
64900000
54520000
146372000

Summa

711664000

UbU 1983/84:21

Ersättningsbeloppen omfattar även viss annan utbildning och forskning
än den inom kliniska ämnesområden, t. ex. icke-klinisk mikrobiologi.

Statlig investeringsersättning utgår med - i regel - 25 procent för vissa
byggnads- och utrustningskostnader vid de undervisningssjukhus som tillika
är regionsjukhus.

Följande återbetalningsregel finns i avtalen.

Om enhet inom kommunens sjukvårdsorganisation icke längre skall
tagas i anspråk för läkarutbildning och forskning, är staten berättigad att
vid avtalstidens slut kräva åter så stor del av de av kommunen enligt detta
och tidigare motsvarande avtal uppburna investeringsersättningama som
då återstår efter avdrag av 1/30 beträffande byggnad och 1/10 beträffande
utrustning för varje helt år som förflutit från det kommunens anhållan om
ersättningens utbetalande inkom till vederbörande statliga myndighet.

Kan byggnad eller utrustning, varpå bestämmelserna i första stycket blir
tillämpliga, ej av kommunen användas på ett sätt som svarar mot b', ggnadens
eller utrustningens värde och skulle på grund härav återbetalning av
uppburen ersättning te sig obillig, äger kommunen påkalla jämkning. Uppnår
icke parterna enighet härom, skall frågan avgöras genom skiljedom
enligt lag.

Enligt SFN kan man utgå från att den del av ersättningen enligt läkarutbildningsavtalen
som kan anses avse sjukvårdshuvudmännens åtaganden i
fråga om resurser för den kliniska utbildningen är beräknad per utbildningsplats.
Ett minskat intag hösten 1984 leder till en successivt minskad
ersättning under perioden 1987-89. Den del av ersättningarna som kan
anses avse huvudmännens åtaganden i fråga om resurser för den medicinska
forskningen utgör merparten av de totala ersättningsbeloppen.

SFN framhåller att man vid bedömningen av konsekvenserna av en
minskad läkarutbildning på olika orter särskilt bör beakta sambandet mellan
regionsjukvården och forskningen. Som framgår av proposition 1980/
81:9 (s. 5) råder ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan sjukvård samt
utbildning jämte forskning och utvecklingsarbete. SFN erinrar också om
att 1974 års regionsjukvårdsutredning ansåg att sambandet mellan regionsjukvården
och medicinsk utbildning jämte forskning är så starkt att sjukvårdsregionerna
måste baseras på orter med medicinsk fakultet. Vidare
erinrar SFN om att läkarutbildningsavtalen samt gällande lagstiftning om
bl. a. förening av lärartjänster med läkartjänster utgjort grunden för den vid
regionsjukhusen uppbyggda forskningsorganisationen.

SFN anför vidare:

Den del av ersättningen enligt läkarutbildningsavtalen som kan anses
avse huvudmännens åtaganden i fråga om resurser för forskningen bör
minska i den utsträckning som forskningsorganisationen förlagd till regionsjukhuset
avvecklas. Om organisationen minskas exempelvis i takt med
s. k. naturlig avgång, uppstår besparingseffekten i samma takt. Om organisationen
flyttas till ett annat regionsjukhus torde ersättningsanspråk kvarstå,
fast från en annan huvudman. Underlag att nu bedöma effekterna
härav saknas.

4 Riksdagen 1983/84. 14 sami. Nr 21

UbU 1983/84:21

Även universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) tar upp sambandet med
regionsjukvården och framhåller att regionsjukhuset med dess anknytning
till universitetens medicinska utbildning och forskning bildar kärnan i
regionen. UHÄ utgår därför ifrån att läkarutbildningen även fortsättningsvis
skall bedrivas vid sex högskoleenheter. En annan utgångspunkt för
UHÄ:s ställningstaganden är att den medicinska forskningen skall bedrivas
med den omfattning som vi har i dag.

UHÄ framhåller att statens ersättning till sjukvårdshuvudmännen enligt
läkarutbildningsavtalen är knuten till dels antalet studerande, dels forskningsorganisationens
omfattning. Beräkningsgrunden för utbildningsdelen
förutsätts i princip vara lika för vaije huvudman. Därför uppgår enligt
UHÄ dessa besparingar till lika stora belopp antingen nedskärningen sker
genom nedläggning av en högskoleenhet eller om nedskärningen fördelas
på flera orter. En oklarhet i propositionen är enligt UHÄ hur mycket som
kan sparas på anslaget Bidrag till kommunala undervisningssjukhus på
socialdepartementets huvudtitel. Anslagets storlek är ett resultat av förhandlingar
mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. I proposition 1983/
84:40 föreslås att både grundutbildningen och forskningen vid Malmö
allmänna sjukhus bör avvecklas och därmed skulle inte längre de 55 milj.
kr. utgå, som Malmö kommun i dag erhåller enligt läkarutbildningsavtalet
som ersättning för läkarutbildning och forskning. Samtidigt anförs att de
forskningsresurser som inte är helt knutna till den grundläggande utbildningen
delvis skall omfördelas. Det finns därför enligt UHÄ inte skäl att
förvänta sig att besparingarna totalt kan uppgå till 55 milj. kr., eftersom en
omfördelning av resurser kan antas medföra att ersättningen till annan
sjukvårdshuvudman höjs med motsvarande belopp.

3. Lokaler och utrustning

Integrationen mellan sjukvård, utbildning och forskning inom de kliniska
ämnesområdena innebär bl. a. att läkarutbildningen och forskningen inom
dessa ämnesområden är förlagd till sjukvårdshuvudmännens lokaler. Läkarutbildningsavtal
reglerar samarbetet mellan staten och sjukvårdshuvudmännen
bl. a. i denna del.

Vad gäller lokalerna för den prekliniska utbildningen redovisar byggnadsstyrelsen
sammanfattningsvis att olika alternativ till reduktion av läkarutbildningen
leder till successiv utglesning i nuvarande lokaler genom
ett minskat antal elever. Utglesningen sker under en längre tidsperiod,
varvid genom successiva omdispositioner sammanhängande areor efter
hand kan frigöras för annat ändamål. Storleksordningen och kostnaderna
härför går dock inte att ange förrän efter ingående utredningar.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor redovisar, att besparingarna
i fråga om utrustning för preklinisk läkarutbildning vid minskning
av planeringsramen är närmast marginella, oavsett vid vilken enhet ned -

UbU 1983/84:21

skärningen genomförs. Övertalig utrustning torde kunna finna alternativ
användning vid andra vårdutbildningar inom resp. enhet.

4. Remissinstansernas förslag till dimensionering av läkarutbildningen på
olika orter

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) anser att en nedskärning av
läkarlinjen i första hand bör komma till stånd vid Karolinska institutet (Kl)
av följande skäl.

Kl är den största utbildningsenheten med 370 nybörjarplatser per år.
Detta utgör mer än en tredjedel av samtliga platser i landet. Tillsammans
har Uppsala och Stockholm närmare hälften av alla nybörjarplatser. En
jämnare fördelning i landet är önskvärd.

Enligt UHÄ:s mening är utbildningsgruppen på Kl för stor för att utbildningens
kvalitet skall kunna värnas. Utbyggnaden till 370 tillkom i ett läge
när läkarbristen var akut och behovet att utöka antalet utbildningsplatser
bedömdes som oerhört angeläget. Motivet för att då välja Kl var att om
man koncentrerade utbildningsresurserna kunde utbyggnaden ske med
lägsta möjliga totala investeringar. Som en konsekvens därav sjönk också
kostnaderna per utbildningsplats avsevärt vid Kl.

UHÄ framhåller att utbildningsorganisationen vid Kl genom denna ökning
kom att något skilja sig från de övriga utbildningsorterna, genom att
hälften av den kliniska undervisningen förlädes till sjukhus som inte har
samma ställning som undervisningssjukhus som de övriga undervisningssjukhusen.

Som skäl för att i första hand föreslå att nedskärningen nu bör ske vid Kl
anför UHÄ också, att Kl står inför en omläggning av utbildningen (ny lokal
plan) som avsevärt försvåras på grund av den stora studerandegruppen.
För vissa moment måste dubbelundervisning tillgripas vid omläggningen
och då tvingas man undervisa i grupper om 370 studerande samtidigt.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) anser, att en
successiv minskning av läkarutbildningen i första hand bör ske vid de
länssjukhus till vilka sådan utbildning kommit att förläggas i slutskedet av
uppbyggnadsperioden. Någon statlig forskningsorganisation har inte
byggts upp vid dessa sjukhus.

NUU framhåller, att en minskning av läkarutbildningen utan konsekvenser
för regionsjukvården och den kliniska forskningen kan genomföras vad
gäller dels två grupper om 90 nybörjare per år i Stockholm som har
huvuddelen av den kliniska utbildningen förlagd till Södersjukhuset och
Danderyds sjukhus, dels en grupp om 60 nybörjare per år i Göteborg som
har den kliniska utbildningen under fjärde studieåret (medicin-kirurgiåret)
förlagd till Östra sjukhuset.

Enligt NUU:s bedömning kan en avveckling av nyssnämnda grupper
med sammanlagt 240 nybörjare per år medföra bättre förutsättningar för en

UbU 1983/84:21

rationell arbetsfördelning mellan olika sjukvårdsenheter i Stockholm och
Göteborg. En avveckling av läkarutbildningen vid de nyssnämnda länssjukhusen
torde bl. a. minska risken för att man där bibehåller eller bygger
upp en mer högspecialiserad verksamhet än vad som är ändamålsenligt
inom länssjukvården.

Enligt NUU:s uppfattning talar mycket starka skäl för att staten och
sjukvårdshuvudmännen tillsammans med all kraft måste verka för att
förverkliga de intentioner av sjukvårdspolitisk och samhällsekonomisk art
som låg till grund för de beslut om regionsjukvården som riksdagen fattade
år 1960 och år 1980. En avveckling av läkarutbildningen vid ovannämnda
länssjukhus i Stockholm och Göteborg ligger enligt NUU:s uppfattning i
linje med dessa intentioner.

En minskad läkarutbildning vid universitetet i Lund med en lämplig
fördelning mellan lasarettet i Lund och Malmö allmänna sjukhus medför
enligt NUU en önskvärd avlastning vid dessa sjukhus. Detta bör bl. a.
kunna underlätta arbetet med att åstadkomma en rationell arbetsfördelning
mellan dessa två sjukhus. NUU pekar på att universitetet i Lund redovisat
ett alternativ som innebär en minskning av intaget i Lund-Malmö från 190
till 150 nyböijare per år.

Sammanfattningsvis förordar NUU, att en successiv minskning av läkarutbildningen
i landet sker i följande turordning:

i första hand en minskning med 90 nybörjarplatser i Stockholm,

i andra hand en ytterligare minskning med 60 nybörjarplatser i Göteborg
och

i tredje hand en ytterligare minskning därutöver med 40 nybörjarplatser i
Lund-Malmö.

Statens förhandlingsnämnd (SFN) anför sammanfattningsvis följande:

Vad gäller kostnadskonsekvenserna för ersättningar till annan huvudman
än staten samt konsekvenser på resp. ort för verksamhet som bedrivs
av annan huvudman än staten vid minskning enligt olika alternativ vill
SFN peka på följande alternativ utöver proposition 1983/84:40, nämligen
minskning med

- 90, alternativt 180, platser vid Karolinska institutet i Stockholm,

- 60 platser vid universitetet i Göteborg (Östra sjukhuset),

- 40 platser vid universitetet i Lund.

Ställning till frågan om var en minskning i Stockholm bör ske — vid
Södersjukhuset och/eller vid Danderyds sjukhus — liksom till frågan om
fördelningen av en minskning mellan lasarettet i Lund och Malmö Allmänna
sjukhus bör inte tas förrän vid en senare tidpunkt.

UHÄ redovisar de besparingar som högskoleenheterna angett för olika
nedskärningsalternativ. Enheterna har utgått från att endast den del av
resurserna som är direkt att hänföra till grundutbildningen skall reduceras.
UHÄ har granskat högskoleenheternas besparingsberäkningar med avseende
på de skilda förutsättningarna och anser att de är rimliga med enheternas
utgångspunkt att besparingarna endast skall omfatta grundutbildningsdelen
av berörda tjänster. UHÄ har även redovisat de belopp som

UbU 1983/84:21

skulle uppstå om de beräkningar som högskoleenheterna redovisat räknas
upp och inkluderar en besparing även på forskningsorganisationen på
samma sätt som regeringens förslag i propositionen vad gäller universitetet
i Lund. UHÄ vill dock inte förorda att denna högre besparing tillämpas.

Tandläkarutbildning

1. Statlig tandläkarutbildning och landstingskommunal/kommunal tandvårdsorganisation Statens

förhandlingsnämnd (SFN) och nämnden för undervisnings sjukhusens
utbyggande (NUU) erinrar om riksdagens beslut år 1979 (prop.
1978/79:41, UbU 1978/79:23) om överförande av huvudmannaskapet för
tandvården vid högskoleenheterna till de landstingskommunala/kommunala
huvudmännen för folktandvården. Det anses angeläget att detta beslut
genomförs snarast möjligt. Enligt NUU:s bedömning torde dock de förhandlingar
mellan staten och nämnda huvudmän som erfordras vara svåra
att genomföra innan tandläkarutbildningens dimensionering och lokalisering
klargjorts.

Den klinisk-odontologiska verksamheten vid högskoleenheterna bedrivs
f. n. inom ramen för statliga tandvårdscentraler. Centralerna skall vara
sammanhållna utbildnings- och vårdenheter, där utbildningsmomenten integreras
i tandvården med patienternas vårdbehov i centrum för verksamheten.
Lärarna är heltidsanställda och ansvarar för vården i egenskap av
tandläkare. Detta innebär bl. a. att en professor i ett kliniskt ämne tillika är
övertandläkare.

NUU erinrar vidare om den redovisning som lämnats av utredningen om
viss klinisk odontologisk verksamhet (Ds U 1977:18 s. 16 f., se även prop.
1978/79:41 s. 26 f.) beträffande folktandvårdsorganisationen på ifrågavarande
högskoleorter.

SFN och NUU redovisar att nu gällande avtal om samarbete om tandläkarutbildning
m. m. innebär att de statliga tandvårdscentralerna inom ramen
för sin kapacitet och i den omfattning som regleras enligt särskild
överenskommelse skall för folktandvårdshuvudmännens räkning ombesöija
tandvård för barn och ungdom, specialisttandvård samt sjukhustandvård
åt inneliggande patienter på vissa sjukhus. Denna tandvård skall ingå i
folktandvårdshuvudmännens tandvårdsplan. Folktandvårdshuvudmännen
ersätter staten för tandvårdsbehandling åt barn och ungdom. Övriga ersättningar
till staten regleras via sjukförsäkringssystemet och patientavgifter.

Högskoleenhet får vidare enligt avtalen medge att vårdhuvudmannen får
disponera lokaler med utrustning för tandvård som bedrivs av personal
som huvudmannen anställer. Detta innebär att ett bortfall av tandvård vid
en enhet till följd av ett minskat intag till tandläkarutbildningen efter

UbU 1983/84:21

överenskommelse kan kompenseras genom att tandläkare som anställs av
vårdhuvudmannen ges arbetsplats inom enhetens lokaler.

Vad gäller konsekvenserna för verksamhet som bedrivs av annan huvudman
än staten konstaterar SFN sammanfattningsvis, att Göteborgs
kommun och Västerbottens läns landstingskommun på ett annat sätt är
beroende av de statliga resurserna än de två övriga huvudmännen.

2. Mark och byggnader

Byggnadsstyrelsen framhåller att lokalerna i Umeå och Huddinge är helt
moderna. Lokalerna i Göteborg färdigställdes 1968 och är väl anpassade
för verksamheten. I Malmö disponeras successivt upprustade lokaler i en
fastighet uppförd 1946-1949. På längre sikt är det rimligt att anta att
lokalerna i Malmö med hänsyn till ålder och mindre flexibilitet kommer att
bli mer kostnadskrävande än lokalerna på övriga orter.

Statens förhandlingsnämnd lämnar följande sammanfattande beskrivning
av lokalsituationen för tandläkarutbildningen på de olika orterna:

Stockholm!Huddinge. Den kliniska verksamheten är förlagd till en statlig
byggnad invid Huddinge sjukhus. Markområdet för denna byggnad har
landstingskommunen överlåtit till staten med äganderätt enligt ett avtal
den 26 februari 1970. Byggnaden är förlagd och planerad så att den kan
betraktas som en del av det byggnadskomplex som Huddinge sjukhus
utgör. Lokalerna togs i bruk vårterminen 1974 och är enligt byggnadsstyrelsen
helt moderna.

Malmö. Lokalerna i Malmö ligger i en byggnad som uppfördes 1946-49
på en tomt (7787 m2) som numera tillhör staten (regeringsbeslut den 27
januari 1967).

Enligt byggnadsstyrelsens yttrande till utbildningsutskottet är det rimligt
att anta att lokalerna i Malmö med hänsyn till ålder och mindre flexibilitet
på längre sikt kommer att bli mer kostnadskrävande än lokalerna på övriga
orter.

Göteborg. Lokalerna i Göteborg färdigställdes 1968 och är enligt byggnadsstyrelsen
väl anpassade till verksamheten.

Kommunen överlät enligt avtal den 9 december 1959 till staten utan
ersättning samt i gravationsfritt skick del av stadsägan 8340A Änggården.
Som villkor för denna överlåtelse gäller, att byggnaderna på området skall
användas såsom lokaler för teoretiska institutioner vid Göteborgs universitets
medicinska fakultet eller för annat universitets behov eller, efter
särskild överenskommelse, eljest för högre undervisning och forskning.
Staten får inte avyttra området. Skulle staten inte längre bruka området i
enlighet med det för överlåtelsen uppställda villkoret, skall området jämte
därå uppförda byggnader utan ersättning samt i gravationsfritt skick återgå
till kommunen. En del av ifrågavarande byggnad ligger på mark som
senare överläts till staten på samma villkor (prop. 1965:140).

Umeå. Enligt överenskommelse med staten har Västerbottens läns
landstingskommun i samråd med NUU svarat för planeringen och uppförande
av en nybyggnad vid regionsjukhuset för bl. a. odontologisk verksamhet
som färdigställdes vid årsskiftet 1983/84 liksom för planeringen av

UbU 1983/84:21

omdispositionen av lokalerna inom en äldre byggnad. Både den nya och
den äldre byggnaden inrymmer också sjukhuslokaler. Byggnaderna ägs av
landstingskommunen.

Beträffande alternativ användning av lokalerna anför byggnadsstyrelsen: För

lokalerna i Umeå och Huddinge ser verket för närvarande ingen
rimlig alternativanvändning för laborativt inriktad statlig utbildningsverksamhet.
En ombyggnad till annan verksamhet som t. ex. icke-laborativ
verksamhet, anser verket ekonomiskt tveksamt eftersom installationstätheten
i lokalerna innebär så omfattande ingrepp, att endast 25—50 % av
motsvarande nybyggnadskostnad kan tillgodogöras.

I Göteborg torde förutsättningar finnas att disponera tandläkarutbildningens
lokaler för icke-laborativ verksamhet. Universitetet har i dag en
hög andel inhyrda lokaler för detta ändamål. Kostnaderna för ombyggnad
blir dock hög. Kostnaderna kan uppskattas motsvara drygt hälften av
nyproduktionskostnad för motsvarande area.

För tandläkarutbildningens lokaler i Malmö saknas alternativanvändning
för statlig utbildningsverksamhet. En ombyggnad av lokalerna för
t. ex. kontor torde innebära en kostnad motsvarande ca 2/3 av nybyggnadskostnad
för motsvarande area.

Vid fullständig avveckling av tandläkarutbildningen/forskningen på en
ort kan man - innan värdet av alternativanvändning av lokalerna närmare
undersökts och lokalkostnaderna beräknats för de forskningsresurser som
skall flyttas eller få ändrad inriktning — tills vidare räkna med en lokalbesparing
motsvarande de beräknade årliga kostnaderna för lokalernas drift
och underhåll. För Huddinge uppgår dessa budgetåret 82/83 till 2,7 miljoner
kr., för Malmö till 2,3 miljoner kr., och för Göteborg till 3,8 miljoner
kr. Med hänsyn till rimlig tid för avveckling av verksamheten och anpassning
av lokalerna för annan verksamhet uppstår besparingen relativt sent.
Möjligheterna att vid avveckling av tandläkarutbildningen successivt friställa
samlade lokaler som kan alternativutnyttjas är små.

De höga kostnaderna för att bygga om lokaler för tandläkarutbildning för
väsentligt annan användning gör att man enligt verket i första hand bör
undersöka möjligheterna att bjuda ut eventuellt friställda lokaler till kommunal
eller privat intressent som kan ha behov av lokaler för likartad
verksamhet.

3. Utrustning

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) anför bl. a.
följande:

Utrustningens ålder och förslitningsgrad varierar vid de olika enheterna.
Detta beror dels på tidpunkten för anskaffning av basutrustningen, dels på
storleken av de resurser som har kunnat avsättas centralt och lokalt för
ersättning och komplettering av utrustningen.

Eftersom endast begränsade resurser står till förfogande för förnyelse av
de odontologiska fakulteternas utrustning, är det i ett kortare perspektiv
nödvändigt att göra större riktade insatser. Ersättningsanskaffningarna bör
på längre sikt i princip genomföras successivt.

UbU 1983/84:21

UUH bedömer den befintliga utrustningsstandarden vid de odontologiska
enheterna så att ersättningsbehov måste tillgodoses tidigast vid universitetet
i Göteborg, därnäst vid Karolinska institutet (Huddinge), sedan
vid universitetet i Lund (Malmö) och sist vid universitetet i Umeå (statliga
delen), om där pågående upprustning fullföljs.

Under en 15-årsperiod uppstår alltid stora behov av nyinvesteringar i
utrustning, eftersom den till största delen förslits eller blir omodern. Den
tunga utrustningen — behandlingsplatser med kringutrustning — svarar för
merparten av kostnaderna vid en upprustning. Eftersom dessa platser är
relaterade främst till antalet studerande, blir utrustningskostnaderna starkt
beroende av utbildningskapaciteten. Däremot har det från utrustningssynpunkt
relativt liten betydelse, om verksamheten fördelas på tre eller fyra
enheter.

De väsentliga besparingsmöjligheterna i fråga om utrustning hänför sig
till olika nivåer för minskning av den totala intagningskapaciteten till
tandläkarutbildning. Vid avvägningen mellan olika avvecklingsalternativ
får utrustningskostnaderna däremot underordnad betydelse.

Om man nu beslutar att lägga ned en av fakulteterna och om några år
behöver bygga upp den på nytt, står man naturligtvis inför en total nyinvestering.
Kostnaderna i dagens prisläge för nyutrustning - innefattande
den kliniska verksamheten - kan överslagsvis beräknas uppgå till drygt
0,5 milj. kr. per utbildningsplats (dvs. en studieplats under 9 terminer).
Härtill kan komma särskild basutrustning för forskning.

NUU, som lämnar en ingående redogörelse för de aktuella erfarenheterna
i samband med utrustningsplaneringen för Umeåenheten, framhåller på
grundval av dessa erfarenheter sammanfattningsvis att utrustning av ifrågavarande
art kan flyttas till måttliga kostnader och att de utrustningsförhållanden
som råder vid de olika enheterna för tillfället inte bör tillmätas
någon större betydelse när man skall avgöra var utbildningen skall minskas.

4. Remissinstansernas förslag till lokalisering av tandläkarutbildning och till
dimensionering av utbildning på resp. ort

Antalet nyböijarplatser för tandläkarutbildning fördelar sig f. n. på orter på

följande sätt:

Stockholm (Huddinge) 120

Lund-Malmö 60

Göteborg 120

Umeå * 80

Summa 380

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) erinrar om de ställningstaganden
som regering och riksdag gjort under åren 1979—1982. En nedskärning
till 260 nybörjarplatser ligger enligt UHÄ:s bedömning i linje med
tidigare prognosmaterial om man beaktar de förändringar som skett under
de allra senaste åren.

UbU 1983/84:21

UHÄ konstaterar att den framtida tandvårdssituationen är osäker.
Tandläkarförbundets och huvudmännens bedömningar går också i olika
riktningar. Enligt UHÄ:s uppfattning bör den långsiktiga dimensioneringen
därför ske i ett intervall mellan 220 och 300 nybörjarplatser. Detta skulle
ge en större handlingsfrihet inför framtiden. Det förefaller sannolikt att
man inom detta intervall för en mycket lång tid framöver kan tillgodose det
årliga tillskottsbehovet av tandläkare.

UHÄ anser det viktigt att de olika högskoleenheterna nu får en stabilitet
och arbetsro och att eventuella dimensioneringsförändringar inom det
tänkta intervallet inte leder till en ryckighet i resurstillförseln för vaije liten
ökning eller minskning i antalet antagningsplatser.

UHÄ föreslår därför att ett långsiktigt beslut nu fattas om en dimensionering
i intervallet 220—300 nybörjarplatser under den närmaste tioårsperioden.
Medelstilldelning för detta bör grundas på en dimensionering för
budgetåret 1984/85 om 260 platser. En minskning under detta tal bör inte
leda till motsvarande resursindragningar. I stället förutsätts att resurser
som frigörs från en minskad grundutbildning förs över till forskningsverksamhet.
Å andra sidan måste då enheterna vara beredda på att under
samma period och med oförändrad medelstilldelning vid behov ta in 300
studerande årligen. Detta får då ske på bekostnad av den odontologiska
forskningen.

Enligt UHÄ finns det två huvudförslag som kan diskuteras när det gäller
den fortsatta lokaliseringen av odontologisk utbildning och forskning. Det
ena är ett bibehållande av organisationen på nuvarande fyra orter. Det
andra är att i enlighet med besparingspropositionen inskränka utbildningen
till tre orter.

UHÄ kommenterar de två huvudförslagen enligt följande:

Alternativet med fyra orter

Ett viktigt skäl för alternativet med bevarande av de fyra nuvarande
utbildningsorterna är den regionala balansen mellan tandvård, utbildning
och forskning. Om man ser dessa tre faktorer i ett samlat perspektiv är det
mycket som talar för att man från stat och landsting försöker samla
tillgängliga resurser för att bevara en regional tillgång till den unika kompetensuppbyggnad
som finns inom högskolan. I remissmaterialet finns det
också vältaliga vittnesbörd från vårdens huvudmän om den betydelse som
en närliggande tandläkarhögskola har för bl. a. en rationellt bedriven folktandvård.

En möjlig framtida utveckling inom detta alternativ är att man i slutet på
1980-talet skulle ha fyra ungefär jämnstora tandläkarutbildningar. Det
skulle innebära en dimensionering om ca 60 nybörjarplatser per ort, vilket
skulle innebära att Sverige hade fyra ur internationell synpunkt mycket
normalstora skolor.

Av skäl som närmare utvecklas nedan vid genomgången av de olika
orterna förordar dock UHÄ inom detta alternativ en mer profilerad fördelning
av utbildningsplatserna. Den bygger på att man i slutet av 80-talet har
tre tandläkarhögskolor med traditionell utbildning och forskning medan

UbU 1983/84:21

den fjärde, förutom grundutbildning med ett mindre intag samt forskning
också bör utvecklas till ett centrum för efterutbildningsverksamhet och
internationellt inriktad utbildning.

Den utbildningsort som enligt UHÄ:s uppfattning borde få denna speciella
inriktning är Malmö, som därmed också skulle få ett begränsat intag
till grundutbildningen. Mot den bakgrunden skulle det framtida intaget på
de olika orterna fördelas enligt följande:

Stockholm (Huddinge) 100

Lund-Malmö 40

Göteborg 60

Umeå 60

Summa 260

UHÄ erinrar om att endast Huddingeenheten fr. o. m. läsåret 1984/85
kommer att finnas kvar i Stockholm. UHÄ anför bl. a. att enheten i
Stockholm också på längre sikt bör med hänsyn till befolkningsunderlag
m.m. vara något större än på övriga orter. Med hänsyn till de speciella
personalproblem som kvarstår genom avveckling av enheten vid Holländargatan
är det också rimligt att den fortsatta nedskärningen begränsas till
20 nyböijarplatser. Det årliga intaget skulle därmed bli 100, vilket i vissa
avseenden möjliggör en bättre utbildning genom mindre ansträngda lokaler
etc.

Vad gäller Malmöenheten anför UHÄ bl. a., att det borde vara både
angeläget och möjligt att undersöka hur tandvården i de södra landstingen
skulle kunna knytas ännu närmare till utbildningen i Malmö genom t. ex.
avtal om efterutbildning av tandvårdspersonal m. m. Liknande avtal skulle
eventuellt också kunna ingås med Tandläkarförbundets kursnämnd för
södra regionen. Möjligheten att arrangera olika former av internationell
utbildning bör också kunna undersökas.

Målet för detta bör vara att tandläkarutbildningen i Malmö genom intäkter
av uppdragskaraktär så långt som möjligt skulle kunna behålla sin
personalstyrka.

En grunddimensionering om 40 nybörjarplatser i Malmö är naturligtvis
ett minimum för en god utbildnings- och forskningsmiljö. Den är dock på
inget sätt unik i ett jämförande nordiskt perspektiv. Flera av tandläkarhögskolorna
i Danmark, Finland och Norge har en dimensionering som
ligger mellan 40 och 50.

Med hänsyn till att de stora besparingarna vid en ytterligare minskning
följer först om några år finns det tid för universitetet i Lund att genom
förhandlingar med bl. a. berörda landsting undersöka möjligheterna för en
utökad uppdragsverksamhet.

I fråga om Göteborgsenheten anser UHÄ att en total nedläggning av
odontologisk utbildning och forskning är olämplig ur såväl nationell som
internationell synvinkel. UHÄ framhåller, att universitetet har gett ett väl
genomarbetat och intressant alternativ till hur en neddragning till ett årligt

UbU 1983/84:21

60-intag skulle kunna ske. UHÄ delar universitetets bedömningar i fråga
om detta.

UHÄ anser, att även om man i Umeå - på grundval av nu inaktuella
bedömningar av tandvårdsbehovet - genomfört omfattande utbyggnader
för en ökad dimensionering finns det enligt detta alternativ skäl för en
återgång till det tidigare intaget om 60 platser.

Alternativet med tre orter

De skäl som finns för nedläggning av tandläkarutbildningen på en ort har
delvis utvecklats i besparingspropositionen. UHÄ har också i den senaste
anslagsframställningen redovisat de argument som kan anföras för mer
genomgripande strukturförändringar i samband med besparingarna inom
högskolan.

Med en utbildning på tre orter vinner man självfallet också vissa långsiktiga
ekonomiska fördelar för statsbudgeten, bl. a. när det gäller underhåll
av lokaler och utrustning.

Också för forskningen kan en lokalisering till tre orter vara långsiktigt
fördelaktig genom en större koncentration av resurser.

Från dessa utgångspunkter vill UHÄ förorda att utbildningen läggs ned
på en av orterna. Av skäl som delvis redovisats under det föregående
alternativet bör i så fall utbildningen i Malmö avvecklas. I övrigt bör så
små ingrepp som möjligt göras. För att nå den föreslagna dimensioneringen
om 260 platser måste dock ytterligare platser dras in. Detta bör i alternativet
med tre orter ske vid universitetet i Göteborg i enlighet med det
omstruktureringsförslag som fakultet och linjenämnd lagt fram.

Enligt detta alternativ skulle dimensioneringen då för budgetåret 1984/85
bli följande:

Stockholm (Huddinge) 120

Göteborg 60

Umeå 80

Summa 260

En majoritet av UHÄ:s styrelse har förordat alternativet med utbildning
på nuvarande fyra orter. Skiljaktig mening redovisas av en minoritet i
styrelsen, bestående av universitetskanslern och ytterligare tre ledamöter.
Minoriteten i styrelsen erinrar om att UHÄ i anslagsframställningen för
budgetåret 1983/84 konstaterat att nedskärningar av den omfattning som
UHÄ tvingats redovisa gör det nödvändigt att tillgripa nedläggningar av
utbildningsområden vid vissa högskolor. I besparingspropositionen har
regeringen anslutit sig till detta synsätt. Minoriteten i styrelsen förordar en
nedläggning av tandläkarutbildningen i Malmö. Ett avgörande skäl för
nedläggningsförslaget är oro för att utbildningskvaliteten skall hotas om
man starkt tunnar ut underlaget för utbildningen på flera orter.

NUU framhåller att de befintliga enheterna har lokaler för ett intag av
120 nybörjare per år i vardera Stockholm och Göteborg, 60 i Malmö och
100 i Umeå, dvs. för ett sammanlagt intag av 400 nybörjare per år. En
minskning av intaget till 260 nybörjare per år innebär, att bara 65% av

UbU 1983/84:21

denna kapacitet utnyttjas. Det är inte rimligt att behålla resurser som inte
kan utnyttjas effektivt för sitt ändamål. Detta innebär t. ex. att det kommer
att bli nödvändigt att disponera om sådana lokaler som till följd av minskad
verksamhet blir för stora. Sådana åtgärder torde medföra höga kostnader
även vid de moderna enheterna. Om åtgärderna begränsas till ett par
enheter, blir kostnaderna enligt NUU lägre än om åtgärder skall vidtas vid
samtliga enheter.

NUU anser det uppenbart att det är dyrare att driva fyra enheter än tre.
Om man förutsätter att den ekonomiska ramen är given, innebär därför ett
alternativ med fyra enheter att verksamheten får drivas på en lägre ambitionsnivå
än i ett alternativ med tre enheter. Med den angivna förutsättningen
skulle således ett alternativ med fyra enheter exempelvis kunna
medföra risk för att utbildningens kvalitet skulle behöva sänkas.

På dessa grunder föreslår NUU att antalet enheter minskas till tre. I
frågan om vilken enhet som skall avvecklas understryker NUU, att det
krav på regional balans vad gäller tillgången på tandläkare som legat till
grund för riksdagens beslut åren 1979-1982 talar för att Umeåenheten bör
behållas och att intaget där inte bör minskas.

NUU framhåller att huvuddelen av verksamheten vid Umeåenheten just
håller på att flytta in i nya lokaler. Enheterna i Stockholm och Göteborg
har moderna lokaler som varit i bruk i 10 resp. 15 år. Det är uppenbart att
lokalerna i Malmö, som byggnadsstyrelsen också framhållit, kommer att
bli mer kostnadskrävande att behålla än dem som finns på övriga orter.
Vidare har staten större frihet att disponera marken och byggnaden i
Malmö än på övriga orter.

De negativa konsekvenserna för vårdhuvudmannen blir enligt NUU:s
uppfattning minst vid en avveckling av Malmöenheten samtidigt som nackdelarna
med att staten och kommunen i Malmö har delvis parallella organisationer
för specialisttandvård upphör.

NUU pekar på, att Göteborgsenheten har redovisat ett genomarbetat
förslag för en minskning från nuvarande 120 till 60 nyböijarplatser per år.
Enligt NUU:s bedömning finns det i Göteborg bättre förutsättningar än i
Stockholm och Umeå att utnyttja friställda lokaler för kommunal tandvård
och för utbildning av tandvårdspersonal (tandsköterskor, tandhygienister
och tandtekniker).

NUU erinrar om att lokalerna i nybyggnaden i Umeå är planerade för ett
ökat intag från 80 till 100 nyböijare per år. Om intaget inte ökas kan
tandhygienistutbildningen, som nu ligger i en annan byggnad, förläggas till
nybyggnaden och utnyttja en stor del av de disponibla lokalerna. En sådan
lokalmässig samordning av tandläkar- och tandhygienistutbildningen kan
beräknas medföra både ekonomiska och andra vinster.

Ett försök att bedöma konsekvenserna av ett till 60 nyböijare per år
minskat intag i Umeå tyder enligt NUU på att kostnaderna skulle bli höga
för att bygga om och samla lokalerna för odontologisk verksamhet samt för

UbU 1983/84:21

att bygga om de friställda lokalerna för annat ändamål. Skälen härför är
flera. Möjligheterna att flytta tandhygienistutbildningen har i detta alternativ
redan utnyttjats. Landstingskommunen har redan hela sitt behov av
specialisttandvård tillgodosett i nybyggnaden. En naturlig användning av
de lokaler som kan friställas är att utnyttja dem för sjukhusändamål. Några
aktuella behov härför finns dock enligt NUU inte i nuvarande planering.

Sammanfattningsvis förordar NUU att verksamheten vid Malmöenheten
avvecklas och att ett intag av 260 nybörjarplatser per år fördelas med
120 platser i Stockholm, 60 i Göteborg och 80 i Umeå. Ledamoten Westling
har avgivit reservation beträffande NUU:s förslag att avveckla tandläkarutbildningen
i Malmö.

Statens förhandlingsnämnd (SFN) sammanfattar för sin del:

Frågan om byggnadernas kvalitet och statens rätt att disponera marken
för olika ändamål kommer att vara av betydelse när förhandlingarna om ett
överförande av den vid högskoleenheterna bedrivna tandvården till kommunalt/landstingskommunalt
huvudmannaskap kan påböijas efter riksdagens
beslut om dimensionering och lokalisering av tandläkarutbildningen.
Detta talar för en nedläggning av tandläkarhögskolan i Malmö.

Vad gäller konsekvenser på resp. ort för verksamhet som bedrivs av
annan huvudman än staten resp. frågan om byggnadernas kvalitet och
statens rätt att disponera marken för olika ändamål och därmed konsekvenser
för ersättningar till annan huvudman än staten vid ett överförande
av den vid högskoleenheterna bedrivna tandvården till annan huvudman
vill SFN peka på följande alternativ utöver prop. 1983/84:40, nämligen
nedläggning av Malmöenheten. SFN har utgått från att besparingen för att
ge största effekt bör genomföras så att en enhet avvecklas helt.

För att erhålla en utbildningskapacitet med 260 platser bör därutöver ske
en minskning, koncentrerad till en ort och då - från de synpunkter SFN
har beaktat — med ett optimalt utnyttjande av de mest moderna lokalerna.
Mot denna bakgrund talar skäl för oförändrad kapacitet i Stockholm (120
platser), och Umeå (80 platser) samt en minskning från 120 till 60 platser i
Göteborg. Denna fördelning överensstämmer även med av universitetet i
Göteborg redovisat alternativ.

UbU 1983/84:21 42

Innehållsförteckning

Propositionerna 1

Motionerna 2

Remissyttrandena 4

Utskottet 5

Läkarutbildning 5

Tandläkarutbildning 9

Andra vårdyrkesutbildningar 13

Budgetfrågor m. m 13

Hemställan 16

Reservationer

1. Oförändrad planeringsram för läkarlinjen för budgetåret 1984/85
(mom. 1) 17

2. Ytterligare minskning av planeringsramen för läkarlinjen under
kommande budgetår (mom. 2) 18

3. Ytterligare minskning av planeringsramen för läkarlinjen under
kommande budgetår (mom. 2) 19

4. Ytterligare minskning av planeringsramen för läkarlinjen under
kommande budgetår (mom. 2) 19

5. Anordnande av tandläkarutbildning m.m. vid universitetet i Lund
vid en planeringsram om 260 nybörjarplatser i riket budgetåret
1984/85 (mom.4) 20

6. Anordnande av tandläkarutbildning m. m. vid universitetet i Lund
vid en planeringsram om 320 nybörjarplatser i riket budgetåret
1984/85 (mom. 4) 21

7. Anslag för budgetåret 1984/85 (mom. 7) 23

8. Budgetfrågor (mom. 7) 23

9. Vissa tandvårdskostnader (mom. 9) 23

Särskilt yttrande

Ytterligare minskning av läkarutbildningen (mom. 2) 24

Bilaga

Sammanställning av remissyttranden över proposition 1983/84:40 bilaga
6 punkt 5 jämte vissa motioner (läkar- och tandläkarutbildning) .
Läkarutbildning 25

1. Framväxten av nuvarande utbildningsorganisation 25

2. Regionsjukvården och statliga ersättningar enligt avtal 27

3. Lokaler och utrustning 30

4. Remissinstansernas förslag till dimensionering av läkarutbildningen
på olika orter 31

Tandläkarutbildningen 33

1. Statlig tandläkarutbildning och landstingskommunal/kommunal
tandvårdsorganisation 33

2. Mark och byggnader 34

3. Utrustning 35

4. Remissinstansernas förslag till dimensionering av tandläkarutbildningen
på olika orter 36

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984