UbU 1983/84:19
Utbildningsutskottets betänkande
1983/84:19
om anslag till gymnasiala skolor m. m. (prop. 1983/84:100 och prop.
1983/84:116)
ÅTTONDE HUVUDTITELN
1 detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen
dels i proposition 1983/84: 100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under
avsnittet Gymnasiala skolor m.m. punkterna B 17, 19-B 22 jämte motioner,
dels i proposition 1983/84: 116 hemställan 14-16 (utbildningsdepartementet)
jämte motioner.
I. Bidrag till driften av gymnasieskolor. Regeringen har under punkt B 17 i
proposition 1983/84: 100 bil. 10 (s. 107-149)
dels föreslagit riksdagen att
1. anta det inom utbildningsdepartementet upprättade förslaget till lag
om ändring i skollagen (1962: 319),
2. godkänna vad som i propositionen förordats om principer för intagning
till gymnasieskolan.
3. godkänna vad som i propositionen föreslagits om hur elevplatser skall
bestämmas för undervisning enligt samordnade timplaner,
4. godkänna vad som i propositionen förordats om ramar för elevplatser
i gymnasieskolan för budgetåret 1984/85,
5. bemyndiga regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar
- för budgetåret 1984/85 medge att totalramen för elevplatser i gymnasieskolan
utökas.
6. bemyndiga regeringen att fastställa planeringsramar för elevplatser i
gymnasieskolan förbudgetåren 1985/86 och 1986/87 i enlighet med vad som
förordats i propositionen,
7. godkänna att samtliga självstudietimmar i årskurs 2 av de tvååriga
teoretiska linjerna och två av fem självstudietimmar i årskurs 3 av de treoch
fyraåriga linjerna tas bort ur timplanerna fr. o. m. läsåret 1984/85.
8. godkänna vad som i propositionen förordats om tvåårig studiegång i
ämnet svenska på tvåårig teknisk linje samt vissa andra tvååriga linjer och
specialkurser.
9. godkänna de övriga förändringar av timplanerna för de teoretiska
linjerna som framgår av bilaga 10.6 i propositionen.
1 Riksdagen 1983184. 14 sami. .Nr 19
Rättelse: S. t. rad 4 Står: B 17-B 22 Rättat till. B 17. 19-B 22
UbU 1983/84:19
2
10. godkänna att halvklasser, B-form, av konsumtionslinjen får inrättas
på orter som redan läsåret 1983/84 har den linjen och på orter som tillämpar
samordnade timplaner,
11. godkänna vad som i propositionen föreslagits om införande av ett
reguljärt system med ramtimplaner och friare resurstilldelning i årskurs 4
av fyraårig teknisk linje,
12. godkänna att materialteknisk gren och VVS-teknisk gren införs såsom
reguljära grenar i årskurs 4 av fyraårig teknisk linje fr.om. läsåret
1984/85,
13. godkänna vad som i propositionen föreslagits om att transportteknisk
gren i årskurs 2 av fordonsteknisk linje görs reguljär,
14. godkänna vad som i propositionen förordats om fortsatt försöksverksamhet
med estetisk variant av social linje,
15. godkänna vad som i propositionen föreslagits om försöksverksamhet
med estetisk-praktiska linjer,
16. godkänna vad som i propositionen föreslagits om försöksverksamhet
med ämnet kulturkunskap,
17. godkänna vad som i propositionen föreslagits om förlängning av
försöksverksamheten med ramtimplaner med obligatoriska och valbara
timtal,
18. godkänna vad som i propositionen föreslagits om resurser för stödinsatser
i svenska i årskurs 2 av de yrkesinriktade linjerna,
19. besluta att statsbidragen till inbyggd utbildning i gymnasieskolan
inom områdena vårdyrken och husligt arbete skall upphöra för tiden
fr. o. m. den I juli 1984,
20. godkänna vad som i propositionen föreslagits om införande av gymnasial
lärlingsutbildning såsom reguljär utbildningsform,
21. godkänna vad som i propositionen föreslagits om statsbidrag till
gymnasial lärlingsutbildning,
22. godkänna vad som i propositionen förordats om principer för statsbidrag
till syo i gymnasieskolan,
23. godkänna vad som i propositionen föreslagits om teknikservice,
24. godkänna vad som i propositionen förordats om förutsättningar för
lärare med kommunalt reglerad anställning vid kommunal musikskola att
tjänstgöra i s. k. karaktärsämne på musiklinjen i gymnasieskolan,
25. bemyndiga regeringen att besluta om föreskrifter rörande avgifter
för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet i enlighet
med vad som i propositionen förordats samt medge att regeringen överlåter
åt förvaltningsmyndighet att meddela bestämmelser om sådana avgifter,
26. till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1984/85 anvisa
ett förslagsanslag av 3 804000000 kr.,
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen har
anförts om
UbU 1983/84:19
3
27. vårdinriktad kompletteringskurs,
28. titeln gymnasieingenjör,
29. avveckling av vissa specialkurser vid Textilinstitutet i Borås.
Det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i skollagen
(1962:319) har följande lydelse:
Förslag till
Lag om ändring i skollagen (1962:319)
Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1962: 319)'
dels att 29 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 29 a och 47 §§, av nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
29 §2
Ungdomar, som äro bosatta i ri- Ungdomar, som äro bosatta i riket
och som fylla föreskrivna in- ket och som fylla föreskrivna in
trädesfordringar,
äga i mån av till- trädesfordringar, äga i mån av tillgång
på plats få undervisning i gym- gång på plats bli antagna till under
nasieskolan.
Inträdesfordringar må visning i gymnasieskolan. Om in
hetingas
endast av utbildningens trädesfordringar, urvalsgrunder
syfte. Om ytterligare villkor för rätt och ytterligare villkor för rätt till
till undervisning i gymnasieskolan undervisning i gymnasieskolan gälgälla
föreskrifter som regeringen el- la föreskrifter som regeringen eller,
ler, efter regeringens bemyndi- efter regeringens bemyndigande,
gande, annan myndighet meddelar. annan myndighet meddelar.
Om undervisningen och verksamheten i övrigt skola bestämmelserna i
26, 27 och 28 §§ äga motsvarande tillämpning.
Gymnasieskolan omfattar skolhälsovård för eleverna på studieväg som
omfattar minst ett läsår. Sådan elev skall läkarundersökas en gång under
första läsåret och därefter högst vartannat år enligt bestämmelser som
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, annan myndighet meddelar.
I övrigt äga 25 a § andra, fjärde, sjätte och sjunde styckena motsvarande
tillämpning.
29 a §
Kommuner får anordna gymnasial
lärlingsutbildning enligt föreskrifter
som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
bestämmer.
1 Lagen omtryckt 1970: 1026.
2 Senaste lydelse 1979:212.
UbU 1983/84:19
4
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Gymnasial lärlingsutbildning innehar
alt en elev i gymnasieskolan
samtidigt är lärling lias ett företag
eller motsvarande oell därvid liuvudsttkliften
genom företagets försorg
får utbildning för ett visst yrke
enlin! plan sorn är fastställd eller
godkänd av stallin eller kommunal
myndighet.
Föreskrifterna i 29 Jf gäller inte
gymnasial lärlingsutbildning. Elever
i gymnasial lärlingsutbildning
Ilar rätt till skolhälsovård enligt föreskrifter
som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
bestämmer.
47 §*
Föreskrifterna i 40-43, 45 oell
46 §§ gäller inte i fråga otti gymnasial
lärlingsutbildning.
Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om elevområden oell
ersättning mellan kommuner för
gymnasial lärlingsutbildning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.
Vidare har regeringen i proposition 1983/84: 116 under hemställan 14-19
(s. 68 -76) föreslagit riksdagen att
14. i stället för vad som föreslås i proposition 1983/84: 100 bil. 10 godkänna
vad som i propositionen förordats i fråga om ramar för elevplatser i
gymnasieskolan för budgetåret 1984/85,
15. bemyndiga regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar
- för budgetåret 1984/85 medge att totalramen för elevplatser utökas,
16. godkänna förslaget i propositionen om ändringar i systemet med
elevplatsramar i gymnasieskolan fr. o. m. budgetåret 1985/86.
17. godkänna förslaget i propositionen om slutliga ramar för elevplatser
i gymnasieskolan för budgetåret 1985/86,
18. bemyndiga regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar
- för budgetåret 1985/86 medge att totalramen för elevplatser i gymnasieskolan
utökas.
3 Förutvarande 47 § upphävd genom 1977: 194.
UbU 1983/84:19
5
19. bemyndiga regeringen att fastställa planeringsramar för elevplatser i
gymnasieskolan för budgetåret 1986/87 i enlighet med vad som förordats i
propositionen i stället för vad som föreslagits i proposition 1983/84: 100
bil. 10.
Motioner väckta ander allmänna motionstiden
1983/84:411 av Gunnar Olsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utbildning
av ambulanspersonal.
1983/84:545 av Ulla Ekelund (c) vari yrkas
1. att riksdagen uttalar sig för att religionskunskapsämnet skall finnas
som obligatoriskt ämne på gymnasiets kortare kurser, alltså även på vårdlinjen,
2. att riksdagen uttalar sig för att religionskunskapen får plats som
värdämne i kulturkunskapen.
1983/84:646 av Kerstin Ekman m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
skolavslutning resp. inryckning till militärtjänstgöring.
1983/84:656 av Catarina Rönnung (s) vari yrkas att riksdagen anhåller
hos regeringen att ändra timplanen för gymnasieskolans naturvetenskapliga
linje såsom i motionen anförts.
1983/84:801 av Lars Ernestam (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om behovet av
klara riktlinjer om undantag från 18-årsgränsen för intagning till gymnasieskolan
när speciella omständigheter föreligger.
1983/84:808 av Gunnel Liljegren (m) och Birgitta Rydle (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i gymnasieskolorna
betyg skall ges i ämnet svenska som främmande språk fr. o.m.
läsåret 1984/85.
1983/84:916 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari — såvitt nu är fråga —
yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående kompletterande lönebidragsfinansierad lärlingsutbildning
för svårplacerade ungdomar mellan 16 och 20 år, och att
riksdagen för denna verksamhet anvisar ett nytt förslagsanslag med benämningen
Lärlingsutbildning för svårplacerade ungdomar av 50000000
kr. förbudgetåret 1984/85.
(Övriga yrkanden behandlas av arbetsmarknadsutskottet.)
1983/84:987 av Sivert Carlsson (c) och Agne Hansson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
UbU 1983/84:19
6
anförts beträffande nödvändigheten av åtgärder för att främja, stimulera
och utveckla en permanent och reguljär lärlings- och hantverksutbildning
för att bl. a. stärka sysselsättningen i Kalmar län.
1983/84:989 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om lärlingsutbildningen som en fullvärdig gymnasial utbildningsform,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande fortsatt statsbidrag till s. k. fardigutbildning inom lärlingsutbildningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt
anförs rörande utformningen av ett framtida statsbidragssystem till lärlingsutbildningen.
1983/84:1075 av Eric Jönsson m.fl. (s) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1983/84:1074
- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sägs om särskilda utbildningsinsatser inom bl. a. Verkstadstekniska,
datatekniska, mikroelektriska och livsmedelstekniska områden.
1983/84:1084 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari - med hänvisning till
vad som anförts i den till näringsutskottet remitterade motionen 1983/
84:1079 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utformningen av lärlingsutbildningen.
1983/84: 1095 av Karin Ahrland (fp) och Hans Petersson i Röstånga (fp)
vari — med hänvisning till vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet
remitterade motionen 1983/84:1094 - vari såvitt nu är i fråga - yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en breddad gymnasieutbildning i Ystad med en
idrottslinje knuten till handboll.
1983/84:1243 av Kerstin Göthberg m.fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
13. att riksdagen avslår regeringens förslag till principer för intagning till
gymnasieskolan,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om tidpunkten för fastställande av gymnasieskolans planeringsramar,
15. att riksdagen beslutar att planeringsramarna för gymnasieskolans
stora ram utökas med 14000 årselevplatser,
16. att riksdagen beslutar att den Iilla ramen utökas med 3000 platser, i
första hand avsedda för högre specialkurser,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om planeringsramar för budgetåren 1985/86 och 1986/87,
UbU 1983/84: 19
7
18. att riksdagen beslutar att bibehålla statsbidraget till det tredje året i
lärlingsutbildningen (färdigutbildning).
19. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om samråd med
arbetsmarknadens parter i samband med lärlingsutbildning,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om skolstyrelsens ansvar för lärlingsutbildningen,
21. att riksdagen avslår regeringens förslag om borttagande av självstudietimmar.
22. att riksdagen avslår regeringens förslag om ett särskilt verksamhetsstöd
till Stockholms kommun (dansarutbildning).
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om en omfördelning av kostnader mellan anslagen B 17. Bidrag till
driften av gymnasieskolor. B 20. Bidrag till åtgärder inom kommunernas
uppföljningsansvar för ungdomar under 18 år m.m. och statsbidraget för
ungdomslag.1
1983/84: 1254 av Håkan Stjernlöf (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande utbildning
i vissa udda hantverksyrken.
1983/84: 1259 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga
— yrkas
10. att riksdagen beslutar upphäva beslutet om vissa timreduktioner i
gymnasieskolan,
13. att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag om specialdestinering
av 7,5 milj. kr. och i stället föra medlen till gymnasieskolans förstärkningsresurs.
14. att riksdagen beslutar att den gymnasiala lärlingsutbildningen skall
innehålla såväl grundutbildning som färdigutbildning med statsbidrag,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lärlingsutbildningen som alternativ till studieväg i gymnasieskolan.
16. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att göra utbildningsinslag
obligatoriska i lärlingsutbildningen utan att först studera förslagets
konsekvenser för den yrkesspecifika utbildningen,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behörighetskrav för personal som anlitas för utbildningsinslag
i lärlingsutbildning eller ungdomsplats,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det behövs
stimulansåtgärder inom lärlingsutbildningen för att underlätta jämställdhetssträvanden,
19. att riksdagen beslutar om statsbidrag till lärlingsutbildningen enligt
motionens riktlinjer,
20. att riksdagen avslår regeringens förslag till begränsning av antalet
lärlingsplatser,
' Yrkandet behandlas också under punkt 3 i detta betänkande.
UbU 1983/84:19
8
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
angivits om ändring av bidragsregeln för kommunernas tillsyn m. m.
gällande lärlingsplatser.
1983/84:1336 av Sten Svensson (m) och Björn Körlof (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten.
1983/84:1680 av Göran Allmér m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om utformningen
av avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet.
1983/84:1703 av Karl-Erik Häll m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att utvidga platsramen så att försöksverksamheten med högre specialkurser
i de fem länen kan säkerställas.
1983/84:1704 av Linnea Hörlén (fp) vari yrkas att riksdagen av regeringen
begär åtgärder för att försöksverksamheten på gymnasieskolans yrkesförberedande
linje skall omfatta en veckotimme kulturkunskap alternativt
religionskunskap.
1983/84:1706 av Margö Ingvardsson (vpk) och Björn Samuelson (vpk)
vari yrkas att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:100 bil. 10, B
17. Bidrag till driften av gymnasieskolor anvisar ett med 9048000 kr.
förhöjt belopp.
1983/84:1717 av Gunnel Liljegren (m) och Birgitta Rydle (m) vari -såvitt nu är i fråga - yrkas att riksdagen uttalar sig för att åtgärder i
enlighet med motionen vidtas vid lokaliseringen av nya utbildningar i syfte
att häva den regionala obalansen i Stockholms län.1
1983/84:1733 av Wivi-Anne Radesjö m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen låter utreda frågan om inrättande av ett roddgymnasium,
vilket bör lokaliseras till Lilla Edet inom Trollhättans gymnasieregion.
1983/84:1746 av Jörgen Ullenhag m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
utformningen av timplaner för vissa tvååriga linjer av gymnasieskolan.
1983/84:1749 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår propositionens förslag om förändringar av timplaner
för de teoretiska linjerna i gymnasieskolan,
2. att riksdagen avslår propositionens förslag om utvidgad försöksverksamhet
med estetisk variant av So-linjen (SoEs),
3. att riksdagen avslår propositionens förslag om försöksverksamhet
med ämnet kulturkunskap i gymnasieskolan,
1 Yrkandet har också behandlats i utbildningsutskottets betänkande 1983/84:22.
UbU 1983/84:19
9
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om försöksverksamheten med ramtimplaner med obligatoriska
och valbara timtal.
1983/84:1754 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas
3. att riksdagen beslutar att helt ta bort systemet med s.k. självstudietimmar
på gymnasieskolan och för detta anvisar ett tilläggsanslag av
60000000 kr. till bil. 10 Utbildningsdepartementet, B 17. Bidrag till driften
av gymnasieskolor,
4. att riksdagen under bil. 10 Utbildningsdepartementet, B 17. Bidrag
till driften av gymnasieskolor, beslutar anslå ett reservationsanslag av
100000000 kr. för att möjliggöra ytterligare 10000 intagningsplatser inom
de grundskoleanknutna gymnasieutbildningarna.
1983/84:1756 av Margareta Winberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen hemställer att möjligheterna undersöks för att införa och
lokalisera i motionen skisserad trädgårdsutbildning till Strömsunds kommun.
1983/84:2016 av Ulf Adelsohn, m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om dimensioneringen av gymnasieskolan,1
15. att riksdagen beslutar avvisa regeringens förslag när det gäller intagning
till gymnasial utbildning av sådana som redan genomgått en minst
tvåårig gymnasial utbildning,
16. att riksdagen beslutar ändra intagningsbestämmelserna till gymnasieskolan
i enlighet med vad som i motionen anförts,
19. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nytt lärlingssystem i
enlighet med vad som anförts i motionen,
20. att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ gentemot arbetsmarknadens
parter i syfte att stimulera till ökad lärlingsutbildning i
enlighet med vad som i motionen anförts,
21. att riksdagen beslutar uttala att inget hinder skall föreligga att arrangera
lärlingsutbildning som ersättning för utbildning som i dag erbjuds
inom gymnasieskolan,
22. att riksdagen beslutar att statsbidrag till färdigutbildning av lärlingar
skall utgå även i fortsättningen,
23. att riksdagen beslutar utöka antalet lärlingsplatser till 10000.
1983/84:2097 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
15. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att samtliga självstudietimmar
i årskurs 2 av de tvååriga teoretiska linjerna och två av fem
självstudietimmar i årskurs 3 av de tre- och fyraåriga linjerna tas bort ur
timplanerna fr. o. m. läsåret 1984/85,
1 Yrkandet behandlas även under punkt 3 i detta betänkande.
UbU 1983/84:19
10
16. att riksdagen beslutar att avskaffa rätten till hemspråksundervisning
på gymnasiet,
17. att riksdagen beslutar att till Bidrag till driften av gymnasieskolor för
budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 3751000000 kr.
1983/84:2118 av Per Stenmarck m. fl. (m) vari — med hänvisning till vad
som anförts i den till trafikutskottet remitterade motionen 1983/84:2116 -yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att antalet
lärlingsplatser i Malmöhus län fördubblas i jämförelse med budgetpropositionens
förslag,
2. att riksdagen uttalar att utbildningens dimensionering anpassas för att
tillgodose industrins långsiktiga behov av utbildad arbetskraft.
1983/84:2291 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
hemställer att skolöverstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta förslag
till bioteknisk variant på naturvetenskaplig linje i enlighet med de riktlinjer
som anges i motionen.
1983/84:2308 av Mats Olsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att Olofströms kommun bör få komma i
fråga vid fortsatt försöksverksamhet med olika estetiska-praktiska linjer
inom gymnasieskolan, samt att utbildningen inom vissa linjer blir treåriga.
1983/84:2311 av Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att kommunal skolstyrelse vid sin tillsyn
av gymnasial lärlingsutbildning icke skall åläggas att biträdas av ett av
facklig organisation utsett ombud i enlighet med regeringens förslag.
1983/84:2316 av Rune Rydén m. fl. (m, c, fp och vpk) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att dimensioneringen
av gymnasieskolans grundskoleanknutna sektorer bör revideras i
enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en allmän
riktlinje för planeringen bör vara att hel- eller halvklass av humanistisk
linje finns vid varje gymnasieskolenhet som omfattar humanistisk-samhällsvetenskaplig
sektor av gymnasieskolan.
1983/84:2318 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om satsning på
praktisk kunskap i matlagning/ekonomisk hushållning inom ramen för de
åtgärder som vidtas för arbetslös ungdom.
1983/84:2323 av Ulla Tillander (c) och Stig Josefson (c) vari yrkas att
riksdagen uttalar sig för att religionskunskapen får plats som värdämne i
kulturkunskapen.
UbU 1983/84:19
II
1983/84:2327 av Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c. m och fp) vari yrkas
att riksdagen beslutar att statsbidraget skall bibehållas för den gymnasiala
lärlingsutbildningens färdigutbildning.
1983/84:2467 av Ingemar Eliasson (fp) och Christer Eirefelt (fp) vari —
med hänvisning till vad som anförts i den till näringsutskottet remitterade
motionen 1983/84: 2466 — yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om utbyggd lärlingsutbildning.
1983/84: 2477 av Kersti Johansson (c) vari — med hänvisning till vad som
anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1983/84:2476 -yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
i motionen anförts angående vårdutbildningen.
Motioner väckta med anledning av proposition 1983/84:116
1983/84:2739 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande möjlighet till omfördelning mellan och inom elevplatsramar
för budgetåret 1984/85,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande utökning av antalet årselevplatser för budgetåret 1985/
86 med 10000 platser,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande utökning av planeringsramen för budgetåret 1986/87
med 10000 platser.
1983/84:2743 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
11. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om principerna för gymnasieskolans dimensionering.
1983/84:2745 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas
10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts angående planeringsramar för gymnasieskolan
för budgetåret 1985/86.
11. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om planeringsramar för gymnasieskolan för
budgetåret 1986/87.
12. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om rätt för regeringen
att av arbetsmarknadsskäl öka antalet platser i gymnasieskolan
budgetåret 1985/86.
UbU 1983/84:19
12
Utskottet
Principer för intagning i gymnasieskolan
I proposition 1983/84:100 erinras om att gymnasieskolan i första hand är
avsedd för ungdomar. Läroplanen och undervisningens organisation samt
gymnasieskolans dimensionering och planering utgår från behoven hos de
ungdomar som just har lämnat grundskolan. Emellertid visar tillgänglig
statistik att många andra än de som har sökt direkt från grundskolan har
tagits in i gymnasieskolan. Av en rapport från skolöverstyrelsen (SÖ)
framgår att det totalt årligen rör sig om fler än 10000 elever som varit minst
18 år gamla i den första årskursen av de grundskoleanknutna studievägarna.
Mot bakgrund av de redovisade förhållandena föreslås i propositionen
att principerna för intagning i gymnasieskolan bör ändras i vissa
avseenden.
Med hänvisning till att utbildning oftast är det enda reella sysselsättningsalternativet
för ungdomar under de första åren efter grundskolan
förordar föredragande statsrådet att sökande under 18 år ges företräde vid
intagning till gymnasieskolans grundskoleanknutna studievägar. Äldre sökande
bör tas in endast i den mån det blir platser över, sedan alla behöriga
sökande under 18 år har tagits in. För dem som är 18 år eller äldre och inte
kommer in i gymnasieskolan finns den kommunala vuxenutbildningen.
Mot bakgrund av den förordade principen om prioritering av sökande
under 18 år föreslår föredragande statsrådet att sökande som redan har en
minst tvåårig gymnasial utbildning särbehandlas. Principen om en sådan
särbehandling bör i första hand tillämpas vid intagning till sådana grundskoleanknutna
studievägar som är minst tvååriga. Föredragande statsrådet
framhåller att det självfallet måste finnas möjligheter att ta hänsyn till
speciella omständigheter, när det skall avgöras huruvida en sökande med
tidigare minst tvåårig gymnasial utbildning skall tas in på en minst tvåårig
grundskoleanknuten studieväg.
Intagningen i gymnasieskolan sker f. n. dels på grundval av betyg från
årskurs 9 i grundskolan, dels på basis av ett antal kompletterande urvalsgrunder.
Dessa är rangordning av val, upprepad ansökan, underrepresenterat
kön och arbetslivserfarenhet/avslutad förutbildning. I enlighet med
förslag av SÖ förordar föredragande statsrådet att de två urvalsgrunderna
rangordning av val och upprepad ansökan sammanförs till en som benämns
intresse för sökt utbildning. Intresset bör premieras genom poäng, när
ansökan upprepas vid närmast efterföljande ansökningstillfälle och poäng
bör ges för endast ett efterföljande tillfälle.
De föreslagna förändringarna av intagningsreglerna bör enligt föredragande
statsrådet av praktiska skäl gälla först fr. o. m. intagningen till gymnasieskolan
för läsåret 1985/86.
Enligt 29 § skollagen (1962:319) får inträdesfordringar betingas endast
UbU 1983/84:19
13
av utbildningens syfte. Som en följd av det som i proposition 1983/84:100
förordas om ändrade principer för intagning i gymnasieskolan föreslår
regeringen att 29 § skollagen ändras så att det där anges att regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om inträdesfordringar
och urvalsgrunder.
1 motion 1983/84:1243 (yrkande 13) motsätter sig motionärerna förslaget
om en prioritering av sökande under 18 år vid intagning i gymnasieskolan.
Många ungdomar som nu är engagerade i kommunernas uppföljningsprogram
kommer enligt motionärerna att ställas utanför gymnasieskolan. Motionärerna
avvisar även de övriga föreslagna förändringarna i regelsystemet
för intagning till gymnasieskolan. I motion 1983/84:2016 instämmer
motionärerna i förslaget att prioritera 16— 18-åringar vid intagning i gymnasieskolan.
Däremot avvisas förslaget i vad det avser särbehandling av
sökande med tidigare minst tvåårig gymnasial utbildning. En utökad dimensionering
av gymnasieskolan bör göra det lättare att erbjuda plats även
för dem i gymnasieskolan (yrkande 15). Motionärerna förordar vidare att
de kompletterande urvalsgrunderna tas bort. Intagning i gymnasieskolan
bör ske enbart på grundval av betyg (yrkande 16). Klara riktlinjer om
undantag från 18-årsgränsen för intagning i gymnasieskolan begärs i motion
1983/84:801. Motionären menar att undantag bör göras i sådana fall
där speciella omständigheter föreligger, exempelvis sjukdom, familjens
utlandsvistelse m. m.
Utskottet konstaterar att antalet sökande till gymnasieskolan som inte
har kunnat beredas plats har ökat under de senaste åren trots att gymnasieskolan
har genomgått en kraftig utbyggnad. Utskottet delar föredragande
statsrådets uppfattning att det är oacceptabelt att många ungdomar under
18 år ställs utan gymnasial utbildning trots att antalet platser i gymnasieskolan
har ökat så att alla ungdomar borde få en gymnasieplats. Skolan har
nu ansvaret för att bereda samtliga ungdomar under 18 år antingen utbildning
eller arbete. Arbetsmarknadssituationen är sådan att utbildning i stort
sett är det enda sysselsättningsalternativet för den berörda åldersgruppen.
Mot den bakgrunden tillstyrker utskottet förslaget i proposition 1983/
84: 100 att bestämmelserna för intagningen i gymnasieskolan ändras så att
sökande under 18 år ges företräde vid intagning till direkt grundskoleanknutna
studievägar. Utskottet vill i sammanhanget peka på att det även
efter en sådan ändring kommer att finnas ett antal intagningsplatser -totalt sett - för äldre sökande, eftersom gymnasieskolan dimensioneras pä
en högre nivå än vad som motsvarar 1009£ av antalet 16-åringar. När det
gäller det i motion 1983/84:801 begärda riksdagsuttalandet om behov av
klara riktlinjer angående undantag från 18-årsgränsen. utgår utskottet från
att hänsyn kommer att tas till särskilda skäl för undantag från huvudregeln,
bl. a. de skäl som anförs i motionen. Det bör ankomma på regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer att bestämma härom.
Med hänvisning till vad utskottet här har anfört föreslår utskottet att
UbU 1983/84:19
14
riksdagen beträffande prioritering av sökande i åldern under 18 år vid
intagning i gymnasieskolan bifaller proposition 1983/84: 100 och avslår
motionerna 1983/84:801 och 1983/84:1243 yrkande 13 i denna del.
När det gäller sådana sökande till minst tvååriga grundskoleanknutna
studievägar i gymnasieskolan vilka redan har en minst tvåårig gymnasial
utbildning ansluter sig utskottet till förslaget i proposition 1983/84:100 att
de i fortsättningen inte bör tas in, om inte särskilda skäl föreligger. 1
enlighet med vad som förordas i propositionen bör en särskild bedömning
beträffande dessa sökande komma till stånd. Det bör ankomma på regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer att närmare avgöra vilka
regler som bör gälla. Utskottet utgår från att dessa regler kommer att göra
det möjligt att ta in sökande med tidigare gymnasial utbildning i den mån
beslutat antal platser inte har tagits i anspråk. Utskottet avstyrker härmed
motionerna 1983/84: 1243 yrkande 13 i denna del och 1983/84:2016 yrkande
15 och föreslår att riksdagen bifaller proposition 1983/84:100 i motsvarande
del.
Enligt utskottets mening bör även framdeles finnas kompletterande urvalsgrunder
jämte betyg från årskurs 9 i grundskolan som grundval för
beslut om intagning i gymnasieskolan. Därmed avstyrks motion 1983/
84:2016 yrkande 16. Utskottet har ej heller något att erinra mot den i
proposition 1983/84: 100 föreslagna modifieringen av de kompletterande
urvalsgrunderna. Med hänvisning härtill avstyrks även motion 1983/
84: 1243 yrkande 13 i denna del av utskottet.
Mot bakgrund av vad utskottet har förordat i det föregående föreslår
utskottet att riksdagen antar 29 § förslaget till lag om ändring i skollagen
(1962: 319). Riksdagen bör därjämte avslå motion 1983/84: 1243 yrkande 13
i denna del.
Gymnasial lärlingsutbildning
Enligt riksdagens beslut år 1980 anordnas sedan den I juli 1980 försöksverksamhet
med lärlingsutbildning under i princip samma villkor som den
inbyggda utbildningen (prop. 1979/80:100, prop. 1979/80:145, UbU 1979/
80:34. rskr 1979/80:363). Bakgrunden till försöksverksamheten är följande.
Yrkesinriktade linjer och specialkurser i gymnasieskolan kan inte tillgodose
utbildningsbehovet för verksamhetsområden där rekryteringsbehovet
är förhållandevis lågt. Inom många yrken är rekryteringsbehovet så lågt att
det, även om man ser till hel region eller hela riket, inte är tillräckligt för att
på viss ort bilda underlag för en hel klass på en studieväg i gymnasieskolan.
Detta gäller inte enbart traditionella hantverksyrken utan även ett
stort antal yrken inom andra näringsgrenar. Det har visat sig att även helt
nya yrkesområden successivt utvecklas i samband med tillverkningstekniska
innovationer och att nya produktionssystem kommer fram. Lärlings
-
UbU 1983/84:19
15
utbildning kommer på så sätt in på både gamla och nya yrkesområden.
Lärlingsutbildningens individuella utformning, möjligheten till geografisk
spridning av utbildningsplatserna och det förhållandet att intagning kan ske
vid olika tidpunkter på året gör lärlingsutbildningen till ett värdefullt komplement
till övriga studievägar i gymnasieskolan.
Föredragande statsrådet föreslår i proposition 1983/84:100 att den gymnasiala
lärlingsutbildningen fr. o.m. 1984/85 skall införas som en reguljär
utbildningsform i gymnasieskolan. Lärlingsutbildningen skall därvid vara
ett komplement till det reguljära utbudet av studievägar i gymnasieskolan,
inte ett alternativ till det.
Enligt motion 1983/84:2016 (yrkande 21) bör riksdagen besluta uttala att
inget hinder skall föreligga att arrangera lärlingsutbildning som ersättning
för utbildning som i dag erbjuds inom gymnasieskolan. Även i motionerna
1983/84:989 (yrkande 1 i denna del) och 1983/84:1259 (yrkande 15) föreslås
att lärlingsutbildning skall kunna anordnas som alternativ till studieväg i
gymnasieskolan.
Utskottet erinrar om att den allra största delen av den grundläggande
yrkesutbildningen av ungdomar sker inom gymnasieskolan. I huvudsak
gäller följande. På 16 yrkesinriktade linjer med ett stort antal grenar och
varianter ges utbildning för en lång rad allmänt förekommande yrken.
Utbildningen ger en jämförelsevis bred behörighet som omfattar i skiftande
grad även utbildning i allmänna ämnen som svenska och engelska. Påbyggnadsutbildningar
och utbildningar för smala yrkessektorer anordnas som
specialkurser av varierande längd. Det finns f. n. drygt 500 sådana kurser
för vilka SÖ fastställer tim- och kursplaner. Därtill kommer ett antal lokalt
arbetsmarknadsanknutna specialkurser (LA-kurser), för vilka skolstyrelsen
fastställer tim- och kursplaner, samt gymnasial lärlingsutbildning för
lågfrekventa yrken. Skolstyrelsen har numera möjlighet att besluta om att
undervisning i arbetsteknik och fackteori förläggs till företag eller institution
på samtliga studievägar där sådan undervisning förekommer. All
gymnasial yrkesutbildning regleras genom föreskrifter som regeringen
meddelar. Gymnasieskolan har i princip ett odelat ansvar för eleverna.
Endast för lärlingsutbildningen gäller generellt att eleven skall vara anställd.
Gymnasial lärlingsutbildning får enligt gällande bestämmelser anordnas
endast om utbildningen för yrket normalt inte kan erhållas på linje
eller specialkurs i gymnasieskolan.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att lärlingsutbildning
kan vara ett värdefullt komplement till gymnasieskolans ordinarie
utbud av studievägar. Det gäller främst mindre frekventa yrken bl. a. inom
hantverksområdet. På orter där det inte finns underlag för vissa studievägar
kan också lärlingsutbildningen bidra till att ge ungdomar, som annars
inte skulle ha sökt till gymnasieskolan, möjlighet till en yrkesutbildning.
För vissa ungdomar kan av bl. a. sociala skäl en lärlingsplats vara ett
lämpligt alternativ.
UbU 1983/84:19
16
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1983/84:989 yrkande 1 i denna del. 1983/84: 1259 yrkande
15 och 1983/84:2016 yrkande 21.
Under försöksverksamheten anordnas gymnasial lärlingsutbildning i
form av dels grundutbildning, dels färdigutbildning. 1 proposition 1983/
84: 100 föreslås att färdigutbildning inte längre skall ingå i gymnasial lärlingsutbildning.
I motionerna 1983/84:989 (yrkande 2), 1983/84: 1243 (yrkande 18), 1983/
84: 1259 (yrkande 14), 1983/84:2016 (yrkande 22) och 1983/84: 2327 begärs
att statsbidrag till färdigutbildning skall utgå även i fortsättningen.
Det bör som framhålls i propositionen vara berörda parter som överväger
hur en lämplig färdigutbildning skall anordnas. Frågor om kompletterande
gymnasial yrkesutbildning berörs f. ö. i proposition 1983/84: 116
om gymnasieskola i utveckling, enligt vilken en arbetsgrupp skall tillsättas
inom utbildningsdepartementet för att bl.a. behandla samspelet mellan
skola och arbetsliv.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1983/
84:989 yrkande 2, 1983/84:1243 yrkande 18. 1983/84:1259 yrkande 14.
1983/84:2016 yrkande 22 och 1983/84: 2327.
I propositionen redovisas hur gymnasial lärlingsutbildning sam reguljär
utbildningsform i övrigt bör vara utformad. Föredragande statsrådet anmäler
att hon ämnar föreslå regeringen att uppdra åt SÖ att i samråd med
arbetsmarknadens parter utarbeta och inkomma till regeringen med förslag
till ramkursplaner för lärlingsutbildning för varje yrkesområde.
Utskottet har inget att erinra mot att någon form av ramkursplan för
lärlingsutbildning införs på grundval av förslag från SÖ. Utskottet vill i
likhet med föredragande statsrådet framhålla behovet av stor lokal frihet
vid utformningen av lärlingsutbildningen, så att det i denna blir möjligt att
ta hänsyn till förutsättningarna vid de enskilda företagen och att följa
utvecklingen inom yrkesområdet.
Utskottet har inte heller något att invända mot vad som anförs om
samråd med berörda parter på central och regional nivå. Det är angeläget
att samråd om planering, dimensionering m. m. sker samlat för all yrkesinriktad
utbildning, så att de olika utbildningsalternativen kan komplettera
varandra.
Enligt gällande bestämmelser för försöksverksamheten med gymnasial
lärlingsutbildning är eleven anställd hos den arbetsgivare som erhåller
bidrag. Eleven skall ges ledighet för att delta i annan undervisning i
gymnasieskolan eller annan utbildning som är av betydelse för elevernas
utveckling och kompetens i yrket och för fortsatta studier. 1 exempelvis
ämnena svenska och matematik kan de som deltar i lärlingsutbildning bilda
undervisningsgrupper tillsammans med elever på studievägar som helt
eller delvis har sin undervisning i skola. Om tillräckligt elevunderlag finns
UbU 1983/84:19
17
är det också möjligt att bilda särskilda undervisningsgrupper i dessa och
liknande ämnen sammansatta av dem som deltar i lärlingsutbildning.
I det följande behandlar utskottet de frågor i propositionen som gäller
sådan gymnasial lärlingsutbildning som inte är arbetsplatsförlagd (s. k. utbildningsinslag),
statsbidrag, samråd med arbetsmarknadens parter på lokal
nivå och regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1962:319).
Enligt lagförslaget i denna del skall kommun få anordna lärlingsutbildning
enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer.
I motion 1983/84:1259 anförs att utbildningsinslagen inte bör göras obligatoriska
i lärlingsutbildning utan att man först studerat förslagets konsekvenser
för den yrkesspecifika utbildningen (yrkande 16). Om utbildningsinslag
ändå införs, bör enligt motionärerna lärarna ha utbildning som
motsvarar vad som behövs för undervisning i gymnasieskolan (yrkande
17). Nuvarande regler för statsbidrag till kommunerna för tillsyn m. m. av
lärlingsutbildningen anses vidare böra vara oförändrade (yrkande 21).
I fyra motioner behandlas frågan om skolstyrelsens ansvar för lärlingsutbildningen.
1 motionerna 1983/84:989 (yrkande 1 i denna del), 1983/
84: 1243 (yrkandena 19 och 20) och 1983/84:1259 (yrkande 20) framförs
uppfattningen att det bör vara skolstyrelsen som har det hela och fulla
ansvaret för lärlingsutbildningen precis som den har det för alla andra
utbildningar i gymnasieskolan. Enligt motion 1983/84:2311 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna att kommunal skolstyrelse vid sin
tillsyn av gymnasial lärlingsutbildning icke skall åläggas att biträdas av ett
av facklig organisation utsett ombud i enlighet med regeringens förslag.
Utskottet vill först erinra om att lärlingsutbildningen och den inbyggda
utbildningen båda är arbetsplatsförlagda utbildningar. Skolstyrelsen och
den lokala skolledningen utövar tillsyn över den inbyggda utbildningen (8
kap. 13 d § skolförordningen). I frågor som rör utbildningens anknytning
till arbetslivet och den gymnasiala utbildningens yrkesinriktning biträds
skolstyrelsen av ett planeringsråd och av ett eller flera lokala yrkesråd
(16 a och 17 §§ skollagen). SÖ har utfärdat föreskrifter och anvisningar
(SÖ-FS 1978:235) för planeringsrådens och yrkesrådens verksamhet. Särskilt
statsbidrag till tillsyns- och uppföljningsuppgifter utgår med upp till
10% av lönekostnadsdelen av statsbidraget till inbyggd utbildning.
Vid inordnandet av den gymnasiala lärlingsutbildningen i gymnasieskolan
bör enligt utskottets mening möjligheterna till samordning med regelsystemet
för inbyggd utbildning och lokalt arbetsmarknadsanknuten specialkurs
i gymnasieskolan tillvaratas när det gäller planering, information
och tillsyn. Detta ger pedagogiska och administrativa vinster. Detsamma
gäller statsbidragshanteringen. Statsbidraget till inbyggd utbildning och
lärlingsutbildning är i dag identiska till sin uppbyggnad. För lärlingsutbildning
har kommun rätt att få statsbidrag med belopp som motsvarar 30
lärotimmar per vecka. Eftersom systemet för statsbidrag rymmer möjlig2
Riksdagen 1983184. 14 sami Nr 19
UbU 1983/84:19
18
heter till lokala anpassningar kan skolstyrelsen utnyttja viss del av dessa
timmar för ersättning till sådana utbildningsinslag som åsyftas i propositionen.
Behovet av lokal och individuell anpassning tillgodoses då utan att
beräkningsgrunderna behöver ändras.
Skolstyrelsen bör erbjuda och informera lärlingar om tillgänglig utbildning
utanför den utbildning som sker på arbetsplatsen. Som framhålls i
propositionen bör målsättningen vara att denna utbildning så långt som
möjligt till innehåll och omfattning motsvarar undervisningen på övriga
yrkesinriktade studievägar i gymnasieskolan. För den enskilde eleven
måste dock omfattningen kunna variera och vara flexibel. Kompletterande
färdighetsträning av allmän art, introduktion på arbetsplatsen, facklig information
och motsvarande bör exempelvis kunna ges på arbetsplatsen.
Beträffande utbildning som ligger utanför utbildningen på arbetsplatsen
bör skolstyrelsen i samma ordning som gäller för annan utbildning som den
har ansvar för avgöra vilken personal som skall anlitas.
Behovet av samråd med bl. a. arbetsmarknadens parter är stort vid
planering och anordnande av all yrkesutbildning. För planering och anordnande
av den gymnasiala lärlingsutbildningen bör skolstyrelsen självfallet
höra planeringsrådet i kommunen eller det eller de yrkesråd som berörs.
Som framgår av propositionen ankommer det på skolstyrelsen att godkänna
företag eller institution som vill inrätta lärlingsplats. Ett villkor för
godkännande måste vara att företaget eller institutionen i fråga bedöms
kunna fullgöra alla åtaganden avseende handledning och att arbets- och
utbildningsförhållandena i övrigt är tillfredsställande. Regler enligt lag och
avtal om arbetsmiljö m. m. skall äga samma giltighet för dessa ungdomar
som för andra anställda på arbetsstället.
När det gäller särskilda föreskrifter om samråd vid inrättande av lärlingsplats
och tillsyn av lärlingsutbildningen vill utskottet anföra följande.
När skolstyrelsen inrättar lärlingsplats bör utgångspunkten vara att berörd
arbetstagarpart getts tillfälle att ta ställning till utbildningsåtagande!. Om
arbetstagarparten sagt nej till utbildningsåtagandet bör sökanden kunna
antas endast om det finns särskilda skäl. Det som bäst tillgodoser elevens
intresse måste vara vägledande. Utskottet vill stryka under att föreskrifterna
inte får utformas så att skolstyrelsens möjligheter att fatta beslut urholkas.
Vad gäller tillsynen av lärlingsutbildningen skall skolstyrelsen för
tillsynen självfallet anlita personer som den själv finner lämpliga.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av proposition 1983/
84: 100 och motionerna 1983/84:989 yrkande 1 i denna del, 1983/84:1243
yrkandena 19 och 20, 1983/84: 1259 yrkande 20 och 1983/84:2311 samt med
avslag på motion 1983/84: 1259 yrkandena 16, 17 och 21 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om införande av gymnasial
lärlingsutbildning som reguljär utbildningsform och statsbidrag till sådan
utbildning.
Enligt motion 1983/84:1259 (yrkande 18) bör det finnas ett stimulansbidrag
för att få fram fler lärlingsplatser för flickor.
UbU 1983/84:19
19
Som framgår av föredragande statsrådets anförande bör det i första hand
vara inom ramen för skolans allmänna jämstäildhetsarbete som man söker
bryta ett ensidigt könsrollsbetingat agerande, både från eleven som väljer
utbildning och från arbetsgivaren som tar emot elever. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motion 1983/84: 1259 yrkande 18.
1 motionerna 1983/84:2016 (yrkandena 19 och 20) och 1983/84:1336 (i
denna del) begärs förslag om ett nytt lärlingssystem som skall kunna
introduceras fr. o. m. läsåret 1985/86. För att minska ungdomsarbetslösheten
bör enligt motionärerna ett system byggas upp som skapar möjligheter
till nya arbetstillfällen för ungdom. Motionärerna anger ett antal principer
enligt vilka ett lärlingssystem kan förverkligas som bygger på erfarenheter
av lärlingsutbildning utomlands. Regeringen bör enligt motionen omgående
överväga den närmare utformningen av systemet och förelägga riksdagen
förslag i frågan.
Utskottet erinrar om vad utskottet i det föregående redovisat om den
yrkesinriktade utbildningen i den svenska gymnasieskolan. Utbildningen
ger en jämförelsevis bred behörighet som omfattar i skiftande grad även
utbildning i allmänna ämnen som svenska och engelska. Gymnasieskolan
har i princip ett odelat ansvar för eleverna. Utskottet erinrar vidare om att
föredragande statsrådet i proposition 1983/84:116 om gymnasieskola i
utveckling tar upp frågor om gymnasieskolans yrkesinriktade utbildning i
framtiden. Enligt statsrådet är det både nödvändigt och önskvärt att ytterligare
yrkesinriktad utbildning organiseras i form av arbetsplatsförlagd
utbildning. Olika samarbetsformer bör utvecklas mellan skolan och olika
branscher, företag och arbetsplatser, bl. a. för att skolan skall få tillgång till
sådan kvalificerad och dyr utrustning som den knappast själv kan skaffa.
Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1983/84:2016 yrkandena 19 och 20 och 1983/84:1336 i
denna del.
Utskottet tar till slut upp förslag i vissa motioner om ett framtida
statsbidragssystem m.m. för lärlingsutbildning. Enligt motion 1983/84:989
(yrkande 3) bör ett framtida statsbidragssystem konstrueras så att bidrag
utgår till lärlingslöner. Även andra faktorer bör beaktas, t. ex. materialkostnader,
handledningskostnader och kostnader för utvecklings- och försöksverksamhet.
I motionerna 1983/84:1084 och 1983/84:1259 yrkande 19
bör ett stimulansbidrag till lärlingsutbildning utgå i form av 75 % av lönen
första året, 50% av lönen andra året och 25% av lönen tredje året. Ett
sådant stimulansbidrag ånses nödvändigt så länge arbetsmarknadens
parter inte kunnat komma överens om en lägre nivå på ungdomars ingångslöner.
Ett liknande förslag förs fram i motion 1983/84:916 (yrkande 6). Ett
kompletterande bidrag till lärlingens lön anses böra utgå till svårplacerade
ungdomar mellan 16 och 20 år.
Utskottet vill erinra om att statens bidrag till lärlingsutbildning är ett
bidrag till anordnande av utbildning. Bidraget består av tre komponenter,
UbU 1983/84:19
20
nämligen bidrag till kostnader för lärare, utrustning och lokaler för utbildningen.
Det är inte en uppgift för staten att genom bidrag till utbildningen
ersätta företag eller institution för lön åt lärlingar. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motionerna 1983/84:989 yrkande 3, 1983/
84: 1084, 1983/84: 1259 yrkande 19 och 1983/84:916 yrkande 6.
Gymnasieskolans dimensionering m. m.
Det minskade antalet 16-åringar och det därmed vikande elevunderlaget
har medfört problem i vissa län vid fördelningen av platser till kommunerna
ur sektorsramarna för de teoretiska linjerna. Det gäller län där det jämte
gymnasieskolor som tillämpar normaltimplaner och skolor som tillämpar
alternativa timplaner även finns skolor som tillämpar samordnade timplaner
(skolor i glesbygd). 1 syfte att undvika extra nedskärningar av
platser på de teoretiska studievägarna och för att tillförsäkra skolor med
samordnade timplaner ett utbud av teoretiska linjer föreslår regeringen i
proposition 1983/84: 100 i enlighet med förslag av SÖ att en särskild elevplatsram
för skolor med samordnade timplaner skall föras till utrymmet
för s.k. ospecificerade platser inom gymnasieskolans stora ram. Den nya
ordningen för bestämmande av elevplatser i undervisning enligt samordnade
timplaner bör av planeringstekniska skäl inte gälla fullt ut under budgetåret
1984/85.
Utskottet finner i likhet med föredragande statsrådet att den föreslagna
ordningen gagnar såväl de berörda länens totala gymnasieplanering som de
glesbygdsskolor vilkas verksamhet blev reguljär genom beslut av riksdagen
under föregående riksmöte (prop. 1982/83: 100, UbU 1982/83:21, rskr
1982/83: 311). Riksdagen bör med hänvisning härtill godkänna vad i proposition
1983/84:100 har förordats om hur elevplatser skall bestämmas för
undervisning enligt samordnade timplaner.
Riksdagens beslut under föregående riksmöte om planeringsramar för
budgetåret 1984/85 innebar att gymnasieskolans stora ram (direkt grundskoleanknutna
studievägar om minst ett år) skulle omfatta sammanlagt
295 750 årselevplatser motsvarande 124 600 intagningsplatser och en intagningskapacitet
av 108,7% av 16-årskullen (prop. 1982/83: 100, UbU 1982/
83: 21, rskr 1982/83: 311). I proposition 1983/84:100 förordar föredragande
statsrådet att intagningskapaciteten inom den stora ramen bör höjas till
110%. För stora ramen innebär detta sammanlagt 297 600 årselevplatser
(+ 1 850) motsvarande 125 390 intagningsplatser (+ 790). Antalet 16-åringar
under budgetåret 1984/85 beräknas vara 113990, en minskning från föregående
budgetår med 640. Intagningsplatsernas och årselevplatsernas fördelning
på gymnasieskolans olika sektorer och förändringarna i förhållande
till budgetpropositionen 1983 mätta i antal intagningsplatser framgår av
följande sammanställning:
UbU 1983/84:19
21
Sektor |
Intagnings- platser |
Föränd- ring |
Årselev- platser |
Humanistisk och samhällsvetenskaplig |
|||
sektor (HS) |
18 8(K) |
+ 700 |
47 370 |
Vård-, social och konsumtionssektor |
|||
(VSK) |
21 470 |
- 30 |
40 360 |
Ekonomisk och merkantil sektor (EM) |
24 900 |
+100 |
60000 |
Teknisk och naturvetenskaplig sektor |
|||
(TN) |
23 550 |
0 |
76530 |
Teknisk och industriell sektor (TI) |
33850 |
+ 350 |
67 700 |
Jordbruks- och skogsbrukssektor (JST) |
2 500 |
+ 100 |
5 (KM) |
Ospecificerade sektorsplatser |
320 |
-430 |
640 |
Till Tl-sektorn hör platser inom gymnasial lärlingsutbildning. För denna
utbildning beräknar föredragande statsrådet 5915 årselevplatser för budgetåret
1984/85.
Beträffande gymnasieskolans lilla ram (specialkurser som är kortare än
ett läsår eller som kräver tidigare gymnasial utbildning eller viss ålder för
tillträde) föreslår regeringen att den för budgetåret 1984/85 skall omfatta
36330 årselevplatser. vilket är en ökning i förhållande till innevarande
budgetår med 1 200 platser. Ökningen bör enligt föredragande statsrådet
tillfalla de högre specialkurserna, för vilka avdelas en minsta ram på 9830
årselevplatser för budgetåret 1984/85.
Regeringen begär riksdagens bemyndigande att medge en utökning av
totalramen i den mån arbetsmarknadsskäl påkallar det.
Regeringen har sedermera i proposition 1983/84: 116 om gymnasieskola i
utveckling återkommit till frågan om gymnasieskolans dimensionering för
budgetåret 1984/85. Regeringen föreslåratt stora ramens intagningskapacitet
satt i relation till antalet 16-åringar ökas till 111,8%. Ramens totala
antal intagningsplatser är därmed 127390, vilket motsvarar 302560 årselevplatser.
Platsernas fördelning på sektorerna och förändringarna i förhållande
till proposition 1983/84: 100 framgår av följande sammanställning:
Sektor |
Intagnings- platser |
Föränd- ring |
Årselev- platser |
HS |
18800 |
0 |
47 370 |
VSK |
21720 |
+ 250 |
40830 |
EM |
25 900 |
+ 1000 |
62420 |
TN |
24000 |
+ 450 |
78 000 |
TI |
34 100 |
+ 250 |
68 200 |
JST |
2550 |
+ 50 |
5 100 |
Ospec. |
320 |
0 |
640 |
Totalt |
127 390 |
2000 |
302 560 |
Lilla ramen föreslås i proposition 1983/84: 116 omfatta 37 330 årselevplatser
för budgetåret 1984/85, vilket är en ökning med 1000 platser i
förhållande till förslaget i proposition 1983/84: 100. Tillskottet bör helt
reserveras för en ökning av högre specialkurser, vilka härigenom tilldelas
UbU 1983/84:19
22
en minsta ram om 10830 årsele vplatser. Även i proposition 1983/84:116
föreslås att regeringen bemyndigas att besluta om en utökning av totalramen
i den mån arbetsmarknadsskäl påkallar det.
I propositionerna 1983/84:100 och 1983/84:116 anför föredragande statsrådet
att det bör finnas vissa möjligheter till avsteg från ramarna för
budgetåren 1984/85 och 1985/86. En omfördelning från lilla ramen bör
kunna komma i fråga för en utökning av i första hand TI- och TNsektorerna
och i andra hand EM-, JST- och VSK-sektorerna. Ingen omfördelning
bör dock få ske från det som har anvisats för högre specialkurser.
Om en omfördelning till lilla ramen blir aktuell, bör den göras med hjälp av
platser i den ospecificerade gruppen och användas i första hand för en
utökning av platserna för högre specialkurser. Det bör få ankomma på
regeringen att avgöra i vad mån dessa befogenheter till omfördelning bör
lämnas till SÖ.
I ett antal motioner väcks förslag om annan dimensionering av gymnasieskolan
för budgetåret 1984/85 än den som regeringen har föreslagit. I
motionerna tas även upp andra frågor som knyter an till ett ställningstagande
om gymnasieskolans dimensionering och omfattningen av vissa utbildningar.
I motion 1983/84:2739 (yrkande 9) föreslås att riksdagen uttalar sig för
att SÖ bör ges befogenhet att göra de föreslagna omfördelningarna. Vidare
bör det enligt motionärerna ankomma på länsskolnämnderna att göra motsvarande
omfördelningar inom sina resp. länsramar.
Som riktlinje för gymnasieskolans dimensionering bör enligt motion
1983/84:2743 (yrkande 11) gälla att elevernas egna val skall vara styrande.
Endast starka arbetsmarknadsskäl eller resursskäl bör medge avsteg härifrån.
En utökning av gymnasieskolans stora ram med 14000 årselevplatser
förordas i motion 1983/84: 1243 (yrkande 15). Motionärerna hänvisar till att
detta är i överensstämmelse med SÖ:s förslag i anslagsframställningen och
menar att en sådan utökning i större utsträckning möjliggör för äldresökande
att tas in i gymnasieskolan. Enligt motion 1983/84: 1754 (yrkande 4 i
denna del) börén utökning ske av stora ramen med 20000-25 000 årselevplatser
(10000 intagningsplatser). Härigenom åtgärdas enligt motionärerna
problemet att alla ungdomar som i dag söker till gymnasieskolan inte får
plats. I syfte att underlätta för de teoretiskt inriktade ungdomarna att
komma in på önskade studievägar föreslås i motion 1983/84:2016 (yrkande
14 i denna del) en utökning av gymnasieskolans dimensionering i första
hand på de teoretiska studievägarna. Antalet platser bör enligt motionärerna
utökas med 6300 årselevplatser (2 100 intagningsplatser).
I motion 1983/84:2316 framhålls att HS-sektorn bör få behålla den procentuella
andel av antalet platser som den hade före införandet av den nya
planeringsordningen den 1 juli 1983 (yrkande 1). Motionärerna föreslår
vidare att som allmän riktlinje för planeringen bör gälla att hel- eller
UbU 1983/84:19
23
halvklass av humanistisk linje skall finnas vid varje gymnasieskolenhet
som omfattar humanistisk-samhällsvetenskaplig sektor. Motionärerna
hänvisar till en tendens att minska HS-sektorns andel av den stora ramen
och befarar att somliga gymnasieorter till följd härav kommer att vara utan
humanistisk linje. Det påpekas i motionen att linjen är det naturliga underlaget
för rekrytering till högskoleutbildning i andra språk än engelska.
Lärlingsutbildningen föreslås i motion 1983/84: 2016 (yrkande 23) utökas
med 4085 årselevplatser i föinållande till regeringens förslag så att den
omfattar 10000 årselevplatser. I motion 1983/84: 2467 (motivering i den till
näringsutskottet remitterade motionen 1983/84:2466) anförs att statsmakterna
måste känna ansvar för att hantverkskunnandet sprids och förs över
till nästa generation. Då det ofta bäst sker i form av lärlingsutbildning
föreslås i motionen en kraftig utbyggnad av lärlingsutbildningen. Riksdagen
bör enligt förslag i motion 1983/84:987 som sin mening ge regeringen
till känna vad i motionen har anförts beträffande nödvändigheten av åtgärder
för att främja, stimulera och utveckla en permanent och reguljär
lärlings- och hantverksutbildning för att bl. a. stärka sysselsättningen i
Kalmar län. Enligt motion 1983/84:2118 (motivering i den till
trafikutskottet remitterade motionen 1983/84:2116) bör antalet lärlingsplatser
i Malmöhus län fördubblas i jämförelse med budgetpropositionens
förslag (yrkande I). Riksdagen bör enligt motionärerna därjämte uttala sig
för att utbildningens dimensionering anpassas till att tillgodose industrins
långsiktiga behov av arbetskraft (yrkande 2).
Beträffande gymnasieskolans lilla ram har motionsledes framförts följande
förslag. I syfte att säkra ett fortsatt utvecklingsarbete med regionalt
beslutade högre specialkurser i Norrbottens. Västerbottens. Jämtlands,
Västernorrlands och Södermanlands län föreslås i motion 1983/84: 1243
(yrkande 16) en utökning av lilla ramen med 3000 årselevplatser i förhållande
till regeringens förslag. I samma syfte föreslås i motion 1983/84: 1703
att den minsta ramen för högre specialkurser inom den lilla ramen vidgas. I
motionen redovisas ett behov av sammanlagt I 124 årselevplatser för ifrågavarande
försöksverksamhet. 1 motion 1983/84: 1717 anförs att det i södra
delen av Stockholms län finns behov av högre specialkurser på det tekniska
och ekonomiska området. Motionärerna önskar en undersökning om
vilka högre specialkurser som är mest aktuella och var de kan förläggas.
Innan utskottet tar ställning till förslagen om gymnasieskolans dimensionering
för det närmast följande budgetåret, behandlar utskottet de frågor
av övergripande natur som har aktualiserats i ett par motioner.
I samband med utskottets beslut under förra riksmötet om gymnasieskolans
dimensionering behandlades även de grundläggande förutsättningarna
för planeringen av gymnasieskolan och riktlinjerna för gymnasieskolans
dimensionering (UbU 1982/83:21 s. 10 ff). Utskottet anförde därvid att de
problem som hängde samman med svårigheterna att erbjuda alla ungdomar
utbildning som såväl tillmötesgår deras intresse som tillförsäkrar dem
UbU 1983/84:19
24
arbete efter utbildningen enligt utskottets mening inte skulle lösas genom
att låta elevernas önskemål om utbildning bli den dominerande faktorn för
dimensioneringen av gymnasieskolan. Utskottet ansåg att ungdomarnas
intresse av olika utbildningar skall vägas mot vad som är känt om arbetsmarknadens
behov och kommunernas möjligheter att anordna utbildningar.
Utskottet har inte funnit anledning att ändra uppfattning i frågan, varför
motion 1983/84: 2743 yrkande 11 bör avslås av riksdagen.
Beträffande HS-sektorn och den humanistiska linjens omfattning, vilken
fråga behandlas i motion 1983/84:2316, vill utskottet anföra följande.
Vid sin behandling under förra riksmötet av en motion av likartat innehåll
(mot. 1982/83:1902) utgick utskottet från att ansvariga regionala och
lokala myndigheter genom sina beslut inte i nämnvärd omfattning skulle
förändra den nuvarande spridningen av den humanistiska linjen. Detta
borde enligt utskottet vara en riktlinje och utskottet hänvisade till värdet
av en bred språklig utbildning i gymnasieskolan och till behovet av underlag
till högskoleutbildning i språk (UbU 1982/83:21 s. 12 ff). Det nuvarande
planeringssystemet för gymnasieskolan innebär bl. a. att statsmakterna i
sina beslut inte skall ange den beräknade omfattningen av varje linje. I
proposition 1980/81:107 om den statliga skoladministrationen m.m. angavs
att kapaciteten på enskild studieväg endast i undantagsfall borde låsas
genom centrala beslut. Centrala önskemål att påverka dimensioneringen
av viss studieväg borde i första hand tillgodoses genom allmänna riktlinjer
(prop. s. 34).
Humanistisk linje är näst efter musiklinjen den minsta linjen inom HSsektorn.
Antalet utlagda intagningsplatser läsåret 1983/84 (enligt beslut
t.o.m. den 31 augusti 1983) är för HS-sektorn:
humanistisk linje 3946
samhällsvetenskaplig linje 6931
social linje 9765
musiklinjen 270
Utskottet har erfarit att minskningen av antalet 16-åringar och ett bibehållande
av HS-sektorns och den humanistiska linjens nuvarande andel av
den totala intagningskapaciteten på sikt kan medföra svårigheter att vidmakthålla
den spridning i landet som den humanistiska linjen f. n. har. Med
hänvisning till den planeringsprincip som sedan länge gäller - innebärande
bl. a. att det på varje s.k. gymnasieort (g-ort) skall kunna erbjudas ett
allsidigt urval av studievägar - utgår utskottet från att HS-sektorns omfattning
även i fortsättningen möjliggör för berörda myndigheter att inrätta
humanistisk linje på varje g-ort. När det gäller det i motionen framförda
yrkandet att hel- eller halvklass av humanistisk linje skall finnas vid varje
gymnasieskolenhet som omfattar HS-sektor, vill utskottet erinra om att
det ankommer på kommunen och länsskolnämnden att besluta om gymna
-
UbU 1983/84:19
25
sieskolans organisation i kommunen. Utskottet finner det dock av värde
att humanistisk linje anordnas vid skolenhet där HS-sektorn är representerad.
Utskottet anser att de överväganden som utskottet med anledning av
motion 1983/84:2316 nu har gjort inte bör föranleda någon särskild åtgärd
från riksdagens sida, varför motionen avstyrks.
När det gäller omfattningen av lärlingsutbildningen vill utskottet mot
bakgrund av de motionsledes framförda förslagen anföra följande.
Av vad utskottet har anfört i det föregående vid behandlingen av förslaget
att göra lärlingsutbildningen reguljär framgår att gymnasieskolans yrkesinriktade
linjer och specialkurser inte bara skall utgöra stommen av de
yrkesutbildningar som gymnasieskolan har att erbjuda ungdomarna, utan
att de också skall vara de vanligaste vägarna för ungdomar att skaffa sig
yrkesutbildning. Anordnandet och uppläggningen av linjer och specialkurser
bör ske på sådant sätt att eleverna även får tillfredsställande kunskaper
om förhållandena på arbetsplatser. Detta sker bl. a. genom att
utbildningen på dessa studievägar förläggs till arbetsplats. Den regularisering
av lärlingsutbildningen som utskottet i det föregående har tillstyrkt
innebär inte något avsteg från principen att lärlingsutbildningen skall komplettera
gymnasieskolans övriga reguljära utbud av studievägar. Utskottet
har erfarit att regeringen vid beräkningen av antalet lärlingsplatser har tagit
hänsyn till att lärlingsutbildningen fr. o.m. budgetåret 1984/85 omfattar
endast grundutbildning. Mot bakgrund av det som har redovisats räknar
utskottet i likhet med föredragande statsrådet för budgetåret 1984/85 med
5915 årseievplatser inom Tl-sektorn för lärlingsutbildning. Riksdagen bör
med hänvisning härtill avslå motionerna 1983/84:2016 yrkande 23 och
1983/84:2467.
Då det ankommer på SÖ att fördela platserna för lärlingsutbildning bland
länsskolnämndema, bör riksdagen avslå motionerna 1983/84:2118 och
1983/84:987.
Beträffande gymnasieskolans totala dimensionering har regeringen —
som framgår av det föregående — i proposition 1983/84:116 lagt fram
förslag om en utökning med 2000 intagningsplatser av den stora ramen och
med 1000 årseievplatser av den lilla ramen i jämförelse med förslag i
proposition 1983/84: 100. Utskottet biträder förslaget i proposition 1983/
84:116. När det gäller det i motion 1983/84:1703 angivna behovet av
platser för den i fem län pågående försöksverksamheten med regionalt
beslutade högre specialkurser, vill utskottet erinra om den av föredragande
statsrådet förordade möjligheten till omfördelning av platser mellan ramarna.
Vidare förutsätter utskottet — i likhet med statsrådet - att SÖ vid
fördelningen av platser i görligaste mån tar skälig hänsyn till de särskilda
behoven i de fem försökslänen. Med anledning av motion 1983/84:1717 vill
utskottet erinra om att lokalisering av gymnasiala studievägar inte beslutas
av riksdagen. Beträffande den i motion 1983/84:2739 (yrkande 9) aktualise
-
UbU 1983/84:19
26
rade frågan om möjligheter till omfördelning mellan ramarna ansluter sig
utskottet till föredragande statsrådets uppfattning att det bör få ankomma
på regeringen att avgöra i vad mån dessa befogenheter till omfördelning
bör lämnas till SÖ. Om en omfördelning till lilla ramen blir aktuell, bör den
enligt utskottets uppfattning dock kunna göras inte bara med hjälp av
platser i den ospecificerade gruppen inom stora ramen utan också med
hjälp av platser i de olika sektorerna av stora ramen. I vad avser de i
motion 1983/84:2016 (yrkande 14) förordade utökningarna av de teoretiska
studievägarna erinrar utskottet om vad i det föregående har anförts om
HS-sektorn. Vidare har utskottet erfarit att regeringen på SÖ:s förslag i
avvaktan på riksdagens beslut genom provisoriska föreskrifter har medgivit
att platser förs över från TN-sektorn till bl. a. HS-sektorn och EMsektorn
för att möjliggöra ett fullt utnyttjande av det medgivna antalet
platser. Med det anförda biträder utskottet regeringens förslag till dimensionering
av gymnasieskolan för budgetåret 1984/85 så som det återfinns i
proposition 1983/84:116. Med hänvisning härtill bör riksdagen med anledning
av proposition 1983/84:100 och med avslag på motionerna 1983/
84:1243 yrkandena 15 och 16, 1983/84: 1754 yrkande 4 i denna del, 1983/
84: 1703, 1983/84: 1717 i denna del, 1983/84:2016 yrkande 14 i denna del
och 1983/84:2739 yrkande 9 i denna del godkänna det som i proposition
1983/84:116 har förordats i fråga om ramar för elevplatser i gymnasieskolan.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att - i
den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar - för budgetåret 1984/85 medge
att totalramen för elevplatser utökas.
Med hänvisning till förslaget i proposition 1983/84: 100 att prioritera
sökande under 18 år vid intagning till direkt grundskoleanknutna studievägar
i gymnasieskolan framhåller föredragande statsrådet i proposition
1983/84: 116 att det finns ett ökande behov att vid den årliga planeringen av
gymnasieskolan kunna överblicka vilka platser som i realiteten står till
förfogande för dem som lämnar grundskolan. Direkt grundskoleanknutna
studievägar finns i dag inte bara i sektorsramarna utan även i lilla ramen.
SÖ har föreslagit att alla specialkurser som bygger enbart på grundskolan
förs över från den nuvarande lilla ramen till berörda sektorsramar och
ramen för ospecificerade platser. Föredragande statsrådet förordar att
ramsystemet ändras fr. o. m. budgetåret 1985/86 i huvudsaklig överensstämmelse
med SÖ:s förslag. Regeringen begär riksdagens godkännande
av vad statsrådet föreslagit.
Utskottet finner den föreslagna förändringen i ramsystemet ändamålsenlig
och tillstyrker förslaget. 1 detta sammanhang vill utskottet erinra om att
regeringen i proposition 1983/84:118 om fristående skolor på gymnasial
nivå har föreslagit att det vid sidan om ramarna för gymnasieskolan skall
finnas en särskild ram uttryckt i årselevplatser för alla utbildningar vid de
UbU 1983/84:19
27
statsunderstödda fristående skolorna. De kan därigenom betraktas som en
del av den samlade resursen för gymnasial utbildning. Utskottet behandlar
denna fråga i ett senare betänkande i samband med sina ställningstaganden
till övriga förslag i proposition 1983/84:118.
1 enlighet med det nuvarande planeringssystemet för gymnasieskolan
begär regeringen i proposition 1983/84:100 ett bemyndigande av riksdagen
att få fastställa planerings ramar för budgetåret 1985186. Regeringen föreslår
att stora ramen skall omfatta 117650 intagningsplatser motsvarande
279500 årselevplatser. Detta innebär en intagningskapacitet av 108,6% av
antalet 16-åringar. Fördelningen av intagningsplatserna på sektorsramarna
framgår av en sammanställning i det följande. För lilla ramen föreslås en
omfattning av 36330 årselevplatser, varav 10830 årselevplatser bör reserveras
som en minsta ram för högre specialkurser.
I proposition 1983/84:116 återkommer regeringen även till frågan om
gymnasieskolans dimensionering för budgetåret 1985/86. Med hänvisning
till den föreslagna omläggningen av ramsystemet föreslår regeringen att
ramförslagen i proposition 1983/84:100 nu ändras. För budgetåret 1985/86
bör enligt vad som anförs i proposition 1983/84: 116 ramarna vidare inte
avse planeringsramar utan slutliga ramar. Föredragande statsrådet menar
att SÖ, länsskolnämnderna och kommunerna härigenom får bättre tid för
den årliga planeringen av gymnasieskolan än vad som är fallet med den
hittillsvarande ordningen. Regeringen bör även för budgetåret 1985/86
erhålla bemyndigande av riksdagen att, om arbetsmarknadsskäl så påkallar,
besluta om en utökning. Förslaget till sektorsramar för budgetåret
1985/86 i proposition 1983/84:116 innefattar en överföring av platser från
lilla ramen till vissa sektorsramar i enlighet med den i det föregående
behandlade förändringen av ramsystemet. Det nya förslaget till slutlig stor
ram, vilken alltså innefattar alla studievägar som är direkt grundskoleanknutna
(direktram), omfattar sammanlagt 121670 intagningsplatser, vilket
är en ökning med 4020 i förhållande till förslaget i proposition 1983/84:100.
Fördelningen av intagningsplatserna på sektorsramar enligt förslagen i
propositionerna 1983/84: 100 och 1983/84:116 samt antalet årselevplatser i
proposition 1983/84: 116 framgår av följande sammanställning:
Sektor |
Intagningsplatser |
Årselev- |
|
- platser i |
|||
prop. |
prop. |
prop. |
|
1983/84: 100 |
1983/84: 116 |
1983/84: 116 |
|
HS |
17600 |
17495 |
44080 |
VSK |
18 130 |
19420 |
36510 |
EM |
22370 |
23485 |
56600 |
TN |
22 300 |
22695 |
73 750 |
TI |
33850 |
34 400 |
68 800 |
JST |
2500 |
2675 |
5 350 |
Ospec. |
900 |
1500 |
3000 |
Totalt |
117650 |
121670 |
288090 |
UbU 1983/84:19
28
Beträffande den lilla ramen, dvs. från budgetåret 1985/86 icke grundskoleanknutna
studievägar, föreslås i proposition 1983/84:116 att den skall
omfatta 34230 årselevplatser, varav 12500 skall utgöra en minsta ram för
högre specialkurser/påbyggnadsutbildningar. I likhet med vad som enligt
föredragande statsrådet bör gälla för budgetåret 1984/85 förordas att möjligheter
till avsteg från ramarna bör finnas även för budgetåret 1985/86.
I motion 1983/84:1243 (yrkande 17 i denna del) har som planeringsram
för budgetåret 1985/86 föreslagits en utökning med sammanlagt 10000
årselevplatser av gymnasieskolans totala ram i jämförelse med förslaget i
proposition 1983/84:100.
Frågan om den slutgiltiga dimensioneringen av gymnasieskolan för budgetåret
1985/86 tas upp i ett par motioner. I motion 1983/84: 2739 (yrkande
10) föreslås en utökning med 7000 årselevplatser av den stora ramen och
med 3 000 årselevplatser av den lilla ramen i förhållande till de i proposition
1983/84:100 föreslagna planeringsramarna. 1 motion 1983/84:2745 (yrkande
10) accepteras regeringens förslag till total dimensionering i proposition
1983/84:116, men motionärerna avvisar av arbetsmarknadsskäl den
föreslagna ökningen av VSK-sektorn. I stället förordas att 2 100 intagningsplatser
omfördelas till tre- och fyraåriga linjer. Härvid bör särskild
hänsyn tas till efterfrågan på platser inom HS-sektorn. I samma motion
avstyrks regeringens förslag om bemyndigande av riksdagen för budgetåret
1985/86 att medge en utökning av totalramen (yrkande 12). Regeringen
bör enligt motionärerna fr. o. m. budgetåret 1985/86 få återkomma till riksdagen
med förslag om ytterligare medel på tilläggsbudget i de fall en
utökning av totalramen är nödvändig.
Utskottet delar regeringens uppfattning att riksdagen nu även bör besluta
om gymnasieskolans slutliga ramar för budgetåret 1985/86. Utskottet har
i det föregående utförligt redovisat regeringens förslag. I förhållande till
förslaget i budgetpropositionen innebär det en ökning med 6490 årselevplatser
av den totala ramen. Då utskottet anser denna utökning av gymnasieskolans
dimensionering tillräcklig, avstyrks motionerna 1983/84: 1243
yrkande 17 (i denna del) och 1983/84:2739 yrkande 10. När det gäller
fördelningen av platser mellan sektorerna och mellan olika studievägar,
ansluter sig utskottet till vad föredragande statsrådet har förordat i proposition
1983/84:116. Vidare tillstyrker utskottet vad i propositionen har
anförts om möjligheter till avsteg från ramarna för budgetåret 1985/86. 1
sammanhanget vill utskottet erinra om vad utskottet har anfört om dimensioneringen
av HS-sektorn och humanistisk linje. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motionerna 1983/84:2745 yrkande 10 och 1983/
84:2739 yrkande 9 i denna del. Utskottet föreslår slutligen att riksdagen
godkänner vad i proposition 1983/84: 116 har föreslagits om slutliga ramar
för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1985/86.
Utskottet finner inte skäl att för budgetåret 1985/86 frångå den hittillsvarande
ordningen med bemyndigande för regeringen att - om arbetsmark
-
Ubll 1983/84:19
29
nadsskäl påkallar det - medge att totalramen för elevplatser i gymnasieskolan
utökas. Riksdagen bör sålunda med avslag på motion 1983/84:2745
yrkande 12 bifalla proposition 1983/84: 116 i motsvarande del.
Utskottet tar i detta sammanhang upp till behandling motion 1983/
84: 1243 (yrkande 14) vari föreslås ett tidigareläggande av statsmakternas
beslut om gymnasieskolans slutliga dimensionering i syfte att förbättra
planeringssituationen för berörda myndigheter. Motionärerna menar att
regeringen i proposition om tilläggsbudget I på hösten före det berörda
budgetåret bör förelägga riksdagen förslag om slutlig dimensionering av
gymnasieskolan.
Som framgår av det föregående har regeringen i proposition 1983/84: 116
framlagt förslag om gymnasieskolans slutliga dimensionering för budgetåret
1985/86. Utskottet har också tagit ställning till det. Vid bifall av
riksdagen till utskottets hemställan i denna fråga kommer riksdagens slutliga
beslut om gymnasieskolans dimensionering för budgetåret 1985/86 att
inträffa mer än ett år före det berörda budgetårets början. I proposition
1983/84:116 säger föredragande statsrådet att riksdagen i fortsättningen
bör föreläggas förslag till slutliga ramar tidigare än vad hittills varit fallet.
Som utskottet ser det är syftet med yrkande 14 i motion 1983/84: 1243 med
de nu redovisade förhållandena tillgodosett, varför yrkandet bör avslås av
riksdagen.
Enligt gällande planeringsordning har riksdagen att nu besluta om planeringsramar
för gymnasieskolan för budgetåret 1986/87. Antalet 16-åringar
ökar med ca 1500 till 109700. Regeringen föreslår i proposition 1983/
84: 100 en intagningskapacitet för den stora ramen (”direktramen”) på
119200 intagningsplatser, vilket motsvarar 283 200 årselevplatser. Mot
bakgrund av de i proposition 1983/84: 116 föreslagna förändringarna i ramsystemet
återkommer regeringen i samma proposition även till frågan om
planeringsramar för budgetåret 1986/87. Regeringens förslag till ramar och
förändringar i förhållande till proposition 1983/84: 100 framgår av följande
sammanställning:
Sektor |
Prop. 1983/84: 100 |
Prop. 1983/84: 116 |
||
intagnings- platser |
(förändring) |
årselev- platser |
||
HS |
17900 |
17 770 |
(- 130) |
44 785 |
VSK |
18 750 |
19810 |
(+1060) |
37 240 |
EM |
22600 |
22 690 |
(+ 900) |
54685 |
TN |
22 700 |
22 595 |
(- 105) |
73440 |
TI |
33 850 |
34 150 |
(+ 300) |
68 300 |
JST |
2 500 |
2 625 |
(+ 125) |
5 250 |
Ospec. |
900 |
1500 |
(+ 600) |
3000 |
Totalt |
119200 |
121140 |
( + 1940) |
286 700 |
UbU 1983/84:19
30
Lilla ramen föreslås omfatta 33 230 årselevplatser, vilket är en minskning
med 3 100 platser i förhållande till proposition 1983/84:100. Inom
ramen bör som en minsta ram reserveras 12530 årselevplatser för högre
specialkurser/påbyggnadsutbildningar. Det är en ökning med 700 platser i
förhållande till förslaget i proposition 1983/84:100.
Regeringens förslag till planeringsramar för budgetåret 1986/87 i proposition
1983/84: 116 har föranlett ett par motionsyrkanden. I motion 1983/
84:2739 (yrkande 11) hänvisas till motion 1983/84:1243 yrkande 17 och
motionärerna föreslår i enlighet med den motionen en utökning med sammanlagt
10000 årselevplatser. Av dessa bör 3 000 tillfalla den lilla ramen. I
motion 1983/84:2745 (yrkande 11) tillstyrks regeringens förslag till totalram.
Motionärerna accepterar däremot inte minskningen av HS- och TNsektorerna
i förhållande till det som har förordats i proposition 1983/
84: 100. Den i proposition 1983/84: 116 angivna ökningen av VSK-sektorn
(ca 1000 intagningsplatser) bör i stället fördelas på tre- och fyraåriga linjer.
Utskottet har inget att erinra mot de i proposition 1983/84: 116 angivna
planeringsramarna för budgetåret 1986/87. Riksdagen bör därför avslå
motionerna 1983/84:1243 yrkande 17 i denna del, 1983/84:2739 yrkande 11
och 1983/84:2745 yrkande 11 och besluta om bemyndigande i enlighet med
regeringens förslag i proposition 1983/84:116.
Utskottet tar i förevarande avsnitt upp till behandling motionsledes
framförda önskemål om vissa utbildningar och lokaliseringen av dessa.
I motion 1983/84: 1095 (yrkande 4, motivering återfinns i den till arbetsmarknadsutskottet
remitterade motionen 1983/84:1094) begärs en breddning
av gymnasieutbildningen i Ystad genom att ”en idrottslinje med
anknytning till handboll” inrättas. Frågan om inrättande av ”ett roddgymnasium”
i Lilla Edet inom Trollhättans gymnasieregion bör enligt motion
1983/84: 1733 utredas. En gymnasial trädgårdsutbildning av viss utformning
skisseras i motion 1983/84: 1756. Möjligheterna att införa sådan utbildning
och att lokalisera den till Strömsund bör enligt motionärerna undersökas.
I motion 1983/84:1075 (i denna del, motivering återfinns i den till
näringsutskottet remitterade motionen 1983/84:1074) ges exempel på olika
tekniska utbildningar på gymnasial nivå i Skåne som enligt motionärerna
bör stödjas.
I proposition 1983/84: 100 erinrar föredragande statsrådet om att den
nyligen påbörjade försöksverksamheten med individuella timplanejämkningar
för idrottsträning för elever i gymnasieskolan enligt tidigare beslut
får utökas med 150 nya elever läsåret 1984/85. Någon ytterligare utökning
av den verksamheten eller utökning av den sedan läsåret 1982/83 reguljära
verksamheten med kombination av gymnasieskolstudier och specialidrott
är utskottet i likhet med föredragande statsrådet inte berett att tillstyrka.
När det gäller lokaliseringen av ifrågavarande verksamheter, vill utskottet
erinra om att SÖ i samverkan med Riksidrottsförbundet har att bestämma
därom (jfr prop. 1976/77: 100 bil. 12, UbU 1976/77:17, rskr 1976/77:158).
UbU 1983/84:19
31
Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå motionerna 1983/84: 1095 yrkande
4 och 1983/84: 1733.
Det ankommer på SÖ att föreslå åtgärder för att tillmötesgå samhällets
behov av nya utbildningar. I vad gäller lokaliseringen av utbildningen
beslutar SÖ om lågfrekventa studievägar, i övriga fall länsskolnämnderna.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1983/
84: 1756 och 1983/84: 1075.
Läroplansfrågor
Riksdagen har tidigare innevarande riksmöte beslutat om ett system med
timreduktioner i gymnasieskolan vid grupper om upp t. o. m. 23 elever.
Härvid frigjordes ca 115 milj. kr., varav 60 milj. kr. skulle utgöra en direkt
besparing, 40 milj. kr. tas i anspråk i samband med en omprövning av
ordningen med själv studiet immar och 15 milj. kr. ställas till lokal disposition
som en återföringsresurs i anslutning till systemet med timreduktioner
(prop. 1983/84:40, UbU 1983/84:7, rskr 1983/84:91). Regeringen föreslår
nu i proposition 1983/84: 100 att samtliga självstudietimmar i årskurs 2 av
de tvååriga teoretiska linjerna och två av fem självstudietimmar i årskurs 3
av de tre- och fyraåriga linjerna tas bort ur timplanerna fr. o. m. läsåret
1984/85.
Riksdagsbeslutet om timreduktioner i gymnasieskolan föreslås i motion
1983/84: 1259 (yrkande 10) bli upphävt. Motionärerna hänvisar till SÖ:s
förslag i anslagsframställningen i vad gäller att finansiera borttagandet av
självstudietimmarna.
1 motionerna 1983/84: 1243 (yrkande 21) och 1983/84:2097 (yrkande 15)
avvisas regeringens förslag avseende självstudietimmar. Enligt den förra
motionen bör en återföring av 40 milj. kr. till gymnasieskolan inte ske;
besparingen bör i stället föras till grundskoleanslaget (förstärkningsresursen).
Enligt den senare motionen borde en finansiering av slopandet av
självstudietimmarna ske i enlighet med förslag i SÖ:s anslagsframställning.
1 motion 1983/84: 1754 (yrkande 3 i denna del) krävs att systemet med
självstudietimmar slopas i sin helhet.
Utskottet finner inte skäl för riksdagen att nu ompröva sitt beslut tidigare
under innevarande riksmöte om vissa timreduktioner inom gymnasieskolan,
varför motion 1983/84: 1259 yrkande 10 avstyrks.
Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen har föreslagit om
borttagande av självstudietimmar på de teoretiska linjerna. En tidsram om
högst tre veckotimmar för de kvarvarande självstudietimmarna bör föras
in i timplanerna i enlighet med vad föredragande statsrådet förordar.
Utskottet avstyrker härmed motionerna 1983/84: 1243 yrkande 21, 1983/
84: 1754 yrkande 3 i denna del och 1983/84: 2097 yrkande 15.
Ämnet svenska finns f. n. inte i årskurs 2 av tvåårig teknisk linje och inte
heller i årskurs 2 av bygg- och anläggningsteknisk, beklädnadsteknisk, el
-
UbU 1983/84:19
32
teleteknisk och fordonsteknisk linje, jordbrukslinjen, livsmedelsteknisk
och processteknisk linje, skogsbrukslinjen, trädgårdslinjen, träteknisk och
verkstadsteknisk linje. Regeringen föreslår att svenska skall föras in under
tre veckotimmar i årskurs 2 på samtliga de nämnda linjerna och minst
tvååriga linjelika specialkurser. I årskurs 2 av den tvååriga tekniska linjen
skall svenska fr. o.m. läsåret 1984/85 läsas som ett obligatoriskt ämne i
utbyte mot tre veckotimmar tekniska ämnen. I årskurs 2 av de berörda
övriga linjerna och specialkurserna gäller för läsåret 1984/85 att svenska
läses som ett alternativt obligatoriskt tillvalsämne och fr.o.m. läsåret
1985/86 som obligatoriskt ämne i stället för ett av de obligatoriska tillvalsämnena.
I motion 1983/84:1746 ställs frågan hur det kommer att bli med de
tvååriga tillvalsämnena engelska, samhällskunskap och matematik. Motionärerna
instämmer i att ställningen för ämnet svenska bör stärkas, men
upplever regeringsförslaget som ofullständigt.
Utskottet vill anföra följande i ärendet.
SÖ har föreslagit att utrymme för svenska i årskurs 2 av de yrkesinriktade
linjerna skapas genom en minskning med tre veckotimmar i yrkesämne.
Utskottet ansluter sig till föredragande statsrådets uppfattning att inte nu
åstadkomma en sådan förskjutning mellan olika ämnesgrupper. Det nuvarande
utrymmet för obligatoriskt tillval bör i stället utnyttjas.
När det gäller de ämnen på timplanen för de ifrågavarande studievägarna
som f. n. finns upptagna som obligatoriska tillval intar engelska en särställning
såtillvida att tvåårig studiegång i ämnet jämte tvåårig studiegång i
svenska ger allmän behörighet för högskolestudier. Utskottet erinrar i
detta sammanhang om systemet med fritt tillval på de yrkesinriktade
linjerna. Elev får byta ut undervisning i yrkesbetonat ämne mot annat
ämne under högst tolv veckotimmar i årskurs 2 i syfte att underbygga eller
fördjupa den yrkesinriktade utbildningen eller att möjliggöra en sidoordnad
men alltjämt målinriktad yrkesutbildning. Genom regeringens beslut den 4
november 1976 kan elev också inom det fria tillvalet studera svenska och/
eller engelska för att erhålla allmän behörighet för högre studier (jfr Aktuellt
från skolöverstyrelsen 1976/77:30 och Allmänna bestämmelser till
timplanerna s. 140 f. i den tredje upplagan 1983 av Läroplan för gymnasieskolan,
Lgy 70). Utskottet utgår från att ämnet engelska även i fortsättningen
skall kunna läsas inom ramen för fritt tillval och att därigenom
ingen förändring sker i elevernas möjligheter att erhålla allmän behörighet.
I vad gäller övriga ämnen inom det nuvarande obligatoriska tillvalet bör
dessa kunna läsas som utökad studiekurs.
Med hänvisning till vad utskottet har anfört föreslår utskottet att riksdagen
godkänner vad i proposition 1983/84:100 har förordats om tvåårig
studiegång i svenska och därjämte avslår motion 1983/84:1746.
I samband med riksdagens beslut hösten 1981 om självstudietimmar
gjordes också andra ändringar av de tre- och fyraåriga linjernas timplaner i
UbU 1983/84:19
33
syfte att åstadkomma besparingar genom ökad samläsning mellan linjer
(prop. 1981/82:14, UbU 1981/82:5, rskr 1981/82:112). På grundval av
förslag av SÖ föreslås i proposition 1983/84: 100 vissa justeringar av timplanerna
dels för att komma till rätta med vissa problem, dels för att stärka
den naturvetenskapliga linjens ställning. De föreslagna nya timplanerna
redovisas på s. 496-502 i propositionen. 1 den mån det är lämpligt bör
ändringarna göras redan fr. o. m. läsåret 1984/85.
Förslaget om ändrade timplaner tillbakavisas i sin helhet i motion 1983/
84: 1749 (yrkande 1). Motionärerna menar att de föreslagna förändringarna
knappast åstadkommer en förbättrad rekrytering till den naturvetenskapliga
linjen. Timplanerna såsom de fastställdes år 1981 bör ha varit i kraft
under en hel studiegång (tre till fyra år) och ha utvärderats, innan de på
nytt ändras. I motion 1983/84:656 pekar motionären på att elever som har
valt alternativämne på den naturvetenskapliga linjen enligt den nu gällande
timplanen i årskurs 3 måste avbryta studierna i B- eller C-språk för att i
stället behålla engelska som enda obligatoriskt främmande språk. Motionären
erinrar om valfriheten som fanns tidigare och som möjliggjorde för
eleverna att få en treårig studiegång i B- eller C-språk i gymnasieskolan i
stället för engelska, som de studerat under många år.
Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att vissa justeringar bör
göras på gymnasieskolans timplaner utöver dem som avser självstudietimmar
och tvåårig studiegång i svenska och till vilka utskottet har tagit
ställning i det föregående. Förändringarna bör ske i enlighet med förslaget i
proposition 1983/84:100 utom på en punkt, som avser studiet av moderna
språk i årskurs 3. Utskottet anser att.det vore till fördel för de elever som
genom tillvalssystemet endast kan studera ett eller två moderna språk, om
de i årskurs 3 kan välja mellan engelska, B- och C-språk. Som motiv för en
sådan ordning hänvisar utskottet till vad som anförs i motion 1983/84:656.
Utskottet vill vidare framhålla värdet — för bl. a. vårt näringsliv - av att
ungdomar med t. ex. naturvetenskaplig-teknisk gymnasieutbildning skaffar
sig förhållandevis goda kunskaper även i andra moderna språk än engelska.
Vad utskottet här har anfört om alternativt val mellan engelska, B- och
C-språk i vissa fall i årskurs 3 bör riksdagen med anledning av motion 1983/
84:656 som sin mening ge regeringen till känna.
I övrigt har utskottet inget att erinra mot de av regeringen föreslagna
ändringarna i gymnasieskolans timplaner. Utskottet avstyrker därmed motion
1983/84:1749 yrkande 1.
1 detta sammanhang behandlar utskottet motion 1983/84:2291 vari föreslås
att SÖ ges i uppdrag att utarbeta förslag till bioteknisk variant på
naturvetenskaplig linje genom en omvandling av det nuvarande alternativämnet
miljövårdsteknik.
Utöver det nämnda ämnet miljövårdsteknik finns i dag på naturvetenskaplig
linje såsom alternativämnen datakunskap, energi- och mätteknik
och hälsokunskap. Vidare förekommer försöksverksamhet med naturve3
Riksdagen 1983/84. 14 sami. Nr 19
UbU 1983/84:19
34
tenskaplig variant och kommunikationsteknisk variant. Utskottet är inte
berett att tillstyrka förändringar i det nuvarande systemet med alternativämnen
och varianter på naturvetenskaplig linje. Motion 1983/84:2291 bör
därför avslås av riksdagen.
Utskottet tillstyrker vad regeringen har föreslagit i fråga om inrättandet
av halvklasser, B-form, av konsumtionslinjen och ett reguljärt system med
ramtimplaner och friare resurstilldelning i årskurs 4 av fyraårig teknisk
linje. Utskottet har ej heller något att erinra mot att materialteknisk pren
och VVS-teknisk pren införs som reguljära studievägar i årskurs 4 av
fyraårig teknisk linje samt att transportteknisk pren av
blir en reguljär studieväg.
I proposition 1983/84: 100 erinrar föredragande statsrådet om möjligheterna
för elever i gymnasieskolan som har minoritetsspråk som hemspråk
att delta i extra undervisning i svenska i form av stödundervisning eller
undervisning i ämnet svenska som främmande språk. SÖ har föreslagit
vissa förändringar för undervisningen i ämnet svenska som främmande
språk, bl. a. att ämnet betygsätts. Statsrådet tar inte ställning till förslaget
utan avser återkomma härtill efter remissbehandlingen av språk- och kulturarvsutredningens
betänkande (SOU 1983:57) Olika ursprung — Gemenskap
i Sverige.
Utskottet instämmer i vad som anförts i frågan i proposition 1983/84: 100
och avstyrker med hänvisning härtill motion 1983/84: 808 vari begärs att
betyg skall ges i ämnet svenska som främmande språk i gymnasieskolan
fr. o. m. läsåret 1984/85.
I gymnasieskolan skall anordnas nndervisninp i hemspråk som ämne för
de elever som har minoritetsspråk som hemspråk. För samma elever skall
även anordnas studiehandledninp på hemspråket (8 kap. 4 a § skolförordningen).
Av proposition 1983/84: 100 framgår att föredragande statsrådet
för verksamheten beräknar 12852000 kr. för budgetåret 1984/85.
Under hänvisning till att motionärerna i annat sammanhang förordar att
hemspråksundervisningen skall avskaffas på grundskolans högstadium föreslås
i motion 1983/84:2097 (yrkande 16) att rätten till hemspråksundervisning
i gymnasieskolan likaså tas bort. I motionen beräknas mot bakgrund
härav en besparing om 12,8 milj. kr.
Utskottet finnér inte skäl att sätta i fråga rätten till hemspråksundervisning
på gymnasieskolan. Riksdagen bör därför avslå motion 1983/84:2097
yrkande 16.
Utskottet tar i detta sammanhang upp till behandling motion 1983/
84:1717 (i denna del), vari föreslås att exempelvis ett pedagogiskt utvecklingscentrum
för finska språket lokaliseras till södra delen av Stockholms
län, i den mån ytterligare insatser på hemspråksundervisningens område
blir aktuella.
UbU 1983/84:19
35
Med hänvisning till att frågor som avser nya insatser på hemspråksundervisningens
område inom skolväsendet bör behandlas i anslutning till
förslagen i språk- och kulturarvsutredningens betänkande (SOU 1983:57)
Olika ursprung — gemenskap i Sverige avstyrker utskottet motion 1983/
84: 1717 i denna del.
Försöksverksamhet
I följande avsnitt behandlar utskottet förslag om nya försöksverksamheter
i gymnasieskolan samt förslag om förändringar i pågående försök och
förslag om förlängning av vissa försök.
SÖ har haft i uppdrag att framlägga förslag till estetisk-praktiska studievägar
i gymnasieskolan inom områdena musik, dans, teater, bild och slöjd.
I sin redovisning av uppdraget konstaterar SÖ att företrädare för såväl
gymnasieskola som högskola och fackliga organisationer uppfattar som
angeläget att det skapas flera estetiska studievägar inom gymnasieskolan.
SÖ har lagt fram ett förslag till estetisk-praktiska utbildningar för vilkas
utformning musiklinjen, som är tvåårig, har varit modell. Förslag till principiell
uppläggning av det estetiska ämnesblocket redovisas i proposition
1983/84:100. Regeringen föreslår att försöksverksamhet med olika estetisk-praktiska
linjer får anordnas under en femårsperiod fr. o.m. läsåret
1984/85 i huvudsaklig överensstämmelse med SÖ:s förslag. Verksamheten
föreslås omfatta 300 intagningsplatser läsåret 1984/85.
I motion 1983/84:2308 föreslås att det i vissa fall skall bli en treårig
studiegång för de nu berörda utbildningarna. Vidare föreslår motionärerna
att Olofströms kommun bör komma i fråga för verksamheten.
Utskottet anser att det är värdefullt att möjligheterna vidgas att inom
gymnasieskolan erhålla estetisk-praktisk utbildning av den art som föreslås
i proposition 1983/84:100 och som ger såväl en bred allmän grund för
fortsatta studier inom de sociala och kulturella områdena som en god
grund för fortsatta studier inom resp. specialområde. Utskottet har inget
att invända mot uppläggningen av försöket, utan föreslår att riksdagen med
avslag på motion 1983/84:2308 i denna del godkänner vad i propositionen
har förordats om försöksverksamhet med estetisk-praktiska utbildningar.
Då riksdagen ej brukar besluta om lokalisering av utbildningar i gymnasieskolan,
avstyrker utskottet motionen även i den delen.
Gymnasieutredningen har i sitt betänkande (SOU 1981:96) En reformerad
gymnasieskola föreslagit att ett nytt ämne, kulturkunskap, införs i
gymnasieskolan. SÖ har haft i uppdrag att föreslå en utformning av ämnet.
I sin redovisning av uppdraget föreslår SÖ att försöksverksamhet kommer
till stånd med ämnet kulturkunskap på samtliga linjer i högst tio gymnasieskolor.
Ämnet föreslås läsas i utbyte mot annat ämne eller del av ämne
under två veckotimmar på de studieförberedande teoretiska linjerna och
UbU 1983/84:19
36
en veckotimma på de yrkesförberedande linjerna. Timplanetekniskt bör
ämnet hanteras på sådant sätt att man förhindrar att ytterligare ett litet
ämne inrättas isolerat. Därför är det viktigt, menar SÖ. att ämnet får
integrationskaraktär och knyts till ett eller flera värdämnen.
Föredragande statsrådet anser att försöksverksamhet med ämnet kulturkunskap
bör få anordnas fr. o. m. läsåret 1984/85. Regeringen begär riksdagens
godkännande av vad statsrådet har förordat i frågan.
1 motion 1983/84: 1749 (yrkande 3) erinras om gymnasieutredningens
intentioner med ämnet, nämligen att hos alla elever väcka medvetenhet om
det egna kulturmönstret för att därigenom också öka förståelsen för andra
kulturer och öppna vägar för internationell solidaritet. Motionärerna menar
att detta bäst nås inom ramen för befintliga ämnen och att ytterligare
insatser kan göras av t. ex. folkrörelserna, studieförbunden och invandrarorganisationerna.
Regeringens förslag om ämnet kulturkunskap bör enligt
motionärerna avslås. I motionerna 1983/84:545 (yrkande 2) och 1983/
84:2323 anförs skäl för att ämnet religionskunskap får plats som värdämne
för ämnet kulturkunskap. Den föreslagna försöksverksamheten bör enligt
motion 1983/84: 1704 innebära att religionskunskap får läsas under en
veckotimme som alternativ till ämnet kulturkunskap på de yrkesinriktade
linjerna, mot bakgrund av att religions- och livsåskådningsfrågor är av stor
betydelse för vissa elevers kommande yrkesutövning.
Utskottet har inget att erinra mot att en begränsad försöksverksamhet
med ämnet kulturkunskap, tar äga rum i enlighet med de riktlinjer som
anges i proposition 1983/84:100. Utskottet är alltså inte berett att tillstyrka
det i motion 1983/84:1704 framförda förslaget om kulturkunskap som
alternativämne på vissa linjer.
En utvärdering av verksamheten bör äga rum. Utvärderingen och beredningen
av språk- och kulturarvsutredningens förslag (SOU 1983:57) Olika
ursprung — Gemenskap i Sverige bör ge underlag för ett senare ställningstagande
till frågan om kulturkunskap bör införas som ett nytt. reguljärt
ämne i gymnasieskolan eller om ämnets syfte även kan uppnås genom
innehållet i den löpande ämnesundervisningen. Härmed avstyrker utskottet
motion 1983/84:1749 yrkande 3.
När det gäller ämnet religionskunskap i försöksverksamheten, konstaterar
utskottet att ”religion” enligt SÖ:s förslag återfinns såväl som värdämne
som sådant ämne, vilket kan ingå som en del av ett projekt. Utskottet
har erfarit att SÖ i klargörande syfte skrivit till skolorna och meddelat
att man inte har avsett att utesluta vare sig religionskunskap som värdämne
eller religonskunskapslärare som ansvariga också för ämnet kulturkunskap.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner
vad i proposition 1983/84: 100 har förordats om försöksverksamhet
med ämnet kulturkunskap. Riksdagen bör därjämte avslå motionerna 1983/
84: 545 yrkande 2 och 1983/84: 2323.
UbU 1983/84:19
37
Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna 1983/84:545 (yrkande
I) och 1983/84:2477. i vilka föreslås att ämnet religionskunskap blir
obligatoriskt i vissa av gymnasieskolans utbildningar.
Utskottet vill först erinra om att religionskunskap är ett av de ämnen
bland vilka elever på vårdlinjen skall välja minst ett inom ramen för det
obligatoriska tillvalet. Mot bakgrund av det som anförs i motionerna vill
utskottet även peka på att det som mål i ämnet vårdkunskap anges att
eleven skall skaffa sig insikt om och utveckla förmågan att i vårdarbetet
förstå och respektera människors rätt till bl. a. personlig integritet med
hänsyn till bl. a. kulturell och religiös bakgrund. Någon ändring av läroplanen
i enlighet med motionsyrkandena vill utskottet inte förorda. Utskottet
avstyrker därmed motionerna 1983/84:545 yrkande I och 1983/
84:2477.
Försöksverksamhet med estetisk variant tiv elen sociala linjen har bedrivits
sedan läsåret 1972/73. Försöket har varit begränsat till totalt tre klasser
i Linköping och Stockholm. SÖ anser att verksamheten är ett värdefullt
komplement till gymnasieskolans övriga studievägar och har föreslagit att
den utvidgas. Föredragande statsrådet delar uppfattningen att försöksverksamheten
bör få fortsätta och utvidgas. Hon förordar en ökning med
tre klasser inom försöket fr. o. m. läsåret 1984/85. Regeringen begär riksdagens
godkännande av vad statsrådet har förordat.
I motion 1983/84: 1749 (yrkande 2) yrkas avslag på förslaget. Motionärerna
anser att man i stället bör satsa på den av regeringen föreslagna
försöksverksamheten med estetisk-praktiska linjer.
Utskottet biträder vad i proposition 1983/84: 100 har förordats om estetisk
variant av den sociala linjen och avstyrker därmed motion 1983/
84: 1749 yrkande 2.
Försöksverksamhet med ramtimplaner med obligatoriska och valbara
timtal bedrivs sedan läsåret 1979/80 på sex orter och med en sista intagning
hösten 1983. Under läsåret 1983/84 omfattar verksamheten ämnena
datakunskap, estetiska ämnen på naturvetenskaplig linje, förvaltningskunskap.
mediakommunikation, teaterkunskap och slöjd. Föredragande
statsrådet anser att verksamheten har stort värde, inte minst för att
öka flexibiliteten i gymnasieskolan. Hon förordar att försöksperioden förlängs
så att en sista intagning medges till läsåret 1988/89. Regeringen begär
riksdagens godkännade av förslaget.
Försöksverksamheten bör enligt det som anförs i motion 1983/84: 1749
(yrkande 4) utökas till att också omfatta möjligheterna till ytterligare fördjupning
i ämnen som redan tidigare finns på timplanen för ifrågavarande
linjer såsom moderna språk på humanistisk linje, matematik, fysik, kemi
eller biologi på naturvetenskaplig linje osv.
Utskottet ansluter sig till förslaget om en förlängning av försöket med
ramtimplaner. Verksamheten bör ske i huvudsak enligt nuvarande bestäm
-
UbU 1983/84:19
38
melser. Utskottet är sålunda inte berett att nu förorda en i grundläggande
avseenden annan ordning, vilken föreslås i motionen. Utskottet vill i sammanhanget
peka på att fördjupning i form av specialämne redan i dag finns på
vissa gymnasieskollinjer, dock ej på samhällsvetenskaplig och humanistisk
linje. I proposition 1983/84:116 om gymnasieskola i utveckling, vilken
utskottet i den delen kommer att behandla i ett senare betänkande, anför
föredragande statsrådet att hon ämnar föreslå regeringen att uppdra åt SÖ
att belysa hur specialämnen i årskurs 3 av samhällsvetenskaplig och humanistisk
linje kan utformas. Regeringen föreslår i den propositionen att
försöksverksamhet med specialämnen på de båda nämnda linjerna får
anordnas. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1983/84:1749 yrkande
4 och tillstyrker regeringens förslag om förlängning av försöksverksamheten
med ramtimplaner med obligatoriska och valbara timtal.
Riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet i
budgetpropositionen har anfört om försöksverksamhet med vårdinriktad
kompletteringskurs (högre specialkurs) även under läsåret 1984/85. Utskottet
föreslår att riksdagen utan erinran lägger ärendet till handlingarna.
Frågor om särskilda resurser, bidrag m.m. och vissa organisatoriska frågor
Föredragande statsrådet pekar på att ett beslut att föra in en tvåårig
studiegång i svenska på alla minst tvååriga studievägar medför att den
grupp av elever utökas som erfarenhetsmässigt har visat sig behöva särskilda
resurser i form av klassdelning, kompanjonlärare eller andra anordningar.
Enligt statsrådets mening är det nödvändigt att åtminstone övergångsvis
tillföra ytterligare resurser för att skolorna skall kunna ge tillräckligt
stöd i svenska i årskurs 2 av de yrkesinriktade linjerna. Resurstillskottet
bör för läsåret 1984/85 motsvara 7,5 milj. kr. Regeringen begär riksdagens
godkännande av förslaget.
I motion 1983/84: 1259 (yrkande 13) begärs att ifrågavarande medel läggs
till förstärkningsresursen. Härigenom motverkas tendensen att återigen
börja styra användningen av anslag från centralt håll.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt förslaget om en tvåårig studiegång
i svenska på alla tvååriga yrkesinriktade linjer och linjelika specialkurser.
Utskottet är medvetet om att en ny grupp av elever kommer att
läsa svenska, vilka enligt de hittillsvarande bestämmelserna i läroplanen
erfarenhetsmässigt inte hade gjort det. Då det enligt utskottets uppfattning
är mycket angeläget att även den nu ifrågavarande svenskundervisningen
blir meningsfull och till gagn för eleverna, finns det skäl att - som föredragande
statsrådet har föreslagit — avsätta särskilda medel för ändamålet.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 1983/84: 1259 yrkande 13 och
föreslår att riksdagen godkänner vad i proposition 1983/84:100 har föreslagits
i frågan.
UbU 1983/84:19
39
Regeringen föreslår all del särskilda statsbidraget för vårdyrken i primärkommtmal
utbildning upphör för tiden fr. o. m. den 1 juli 1984. Likaså
bör enligt förslag i proposition 1983/84: 100 statsbidraget för inbyggd utbildning
inom området husligt arbete upphöra.
1 motion 1983/84: 1706 (i denna del) yrkas avslag på förslaget såvitt avser
vårdyrkesutbildningarna. Motionärerna befarar att ett genomförande av
förslaget kan medföra minskad benägenhet att ställa lämpliga praktikplatser
till förfogande.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att det. när det
gäller vårdyrkesutbildningen, närmast är fråga om en befattningsutbildning.
som är inriktad på anställning hos utbildningsanordnaren. Utskottet
erinrar om att riksdagen tidigare beslutat om avskaffandet av motsvarande
bidrag till landstingskommunerna (prop. 1981/82: 100, UbU 1981/82: 18 och
23. rskr 1981/82:252). Utskottet avstyrker motion 1983/84: 1706 i denna del
och föreslår att riksdagen i enlighet med proposition 1983/84: 100 beslutar
att statsbidraget till inbyggd utbildning i gymnasieskolan inom området
vårdyrken skall upphöra för tiden fr. o. m. den I juli 1984.
Utskottet har ej heller något att erinra mot förslaget att slopa statsbidraget
till inbyggd utbildning i gymnasieskolan inom området husligt arbete.
Utskottet har inget att erinra mot vad i proposition 1983/84:100 har
förordats om principer för statsbidrag till studie- och yrkesorientering
(syo) i gymnasieskolan för nästkommande budgetår.
1 proposition 1983/84: 100 redovisas i stora drag formerna för en speciell
samverkan mellan skola och näringsliv som tar sig uttryck i s. k. teknikservice.
För verksamheten beräknar föredragande statsrådet 400000 kr. för
budgetåret 1984/85.
Riksdagen föreslås godkänna regeringens förslag om teknikservice.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om förutsättningar för lärare
med kommunalt reglerad anställning vid kommunal musikskola att i vissa
ämnen tjänstgöra på musiklinjen i gymnasieskolan.
Regeringen har berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande
statsrådet har anfört om titeln gymnasieingenjör och om avveckling av
vissa specialkurser vid Textilinstitutet i Borås.
Utskottet har inget att erinra mot vad i proposition 1983/84: 100 har
anförts i de båda frågorna.
I proposition 1983/84: 100 beräknas 1,6 milj. kr. för budgetåret 1984/85
som ett verksamhetsstöd för utbildning av yrkesdansare vid gymnasieskolan
i Stockholm.
Nämnda verksamhetsstöd till Stockholms kommun bör enligt motion
1983/84: 1243 (yrkande 22 i denna del) ej utgå.
Ifrågavarande särskilda stöd för dansarutbildningen i gymnasieskolan i
Stockholm har utan erinran från riksdagens sida årligen beslutats sedan ett
UbU 1983/84:19
40
antal år. Utskottet anser sig inte ha underlag för att nu föreslå någon
särskild riksdagens åtgärd med anledning av det som anförs i frågan i
proposition 1983/84: 100 och i förevarande motionsyrkande. Motion 1983/
84:1243 yrkande 22 i denna del avstyrks därmed.
I proposition 1983/84: 100 anförs att föreskrifterna om avgifter för särskild
prövning och fyllnadsprövning inom grundskolan, gymnasieskolan
samt kommunal och statlig vuxenutbildning behöver ses över. bl.a. med
hänsyn till att den nuvarande avgiften på 50 kr. framstår som ett alltför lågt
belopp. Regeringen begär riksdagens bemyndigande att meddela föreskrifter
om avgifter i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat och
att få överlåta åt förvaltningsmyndighet att meddela sådana bestämmelser.
Mot bakgrund av att kostnadsdifferenserna mellan olika slag av prövningar
är stora framhålls i motion 1983/84:1680 att avgifterna bör vara
differentierade och varken överstiga eller understiga statens verkliga kostnader
för prövningen. Någon befrielse från avgiften bör enligt motionärerna
inte förekomma.
Utskottet, som tidigare uttalat sig för att de i förevarande sammanhang
aktuella avgifterna i högre grad än f. n. borde täcka statens kostnader
(UbU 1981/82: 2), har inget att erinra mot det som i ärendet har förordats i
propositionen. I likhet med vad föredragande statsrådet anför anser utskottet
att det bör vara möjligt att tillämpa differentierade avgifter. Till
skillnad från vad som sägs i motionen bör enligt utskottets uppfattning -och detta är också statsrådets mening - vara möjligt att i särskilda fall
medge befrielse från avgiften. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1983/84: 1680 och tillstyrker det av regeringen begärda bemyndigandet.
Anslagsberäkning
Regeringen räknar med ett sammanlagt medelsbehov under förevarande
anslag av 3 804000000 kr. Föredragande statsrådet har i proposition 1983/
84: 100 (s. 147) redovisat hur de begärda medlen beräknas fördela sig på ett
antal poster.
Regeringens förslag i proposition 1983/84: 116 att utöka gymnasieskolans
ramar med sammanlagt 3000 intagningsplatser har inte föranlett någon
hemställan av regeringen om ytterligare medel. I proposition 1983/84:116
anförs att det nya förslaget till dimensionering beräknas leda till en ökad
belastning av förevarande anslag med ca 35 milj. kr. En viss ökad belastning
av anslaget B 22. Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan
m. m. kan också beräknas. I gengäld förutser föredragande statsrådet
en minskad belastning av anslaget B 20. Bidrag till åtgärder inom
kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m.
I ett antal motioner yrkas att riksdagen beviljar medel enligt andra
beräkningar än dem i proposition 1983/84: 100.
UbU 1983/84:19
41
Av vad utskottet har anfört i det föregående framgår att regeringens
förslag beträffande självstudietimmarna avvisas i motion 1983/84: 1243 (yrkande
21). Härav följer enligt motionärerna en minskning av förevarande
anslag med 40 milj. kr. i förhållande till beräkningen i proposition 1983/
84:100. I samma motion (yrkande 22) avstyrks förslaget om 1.6 milj. kr.
som särskilt stöd till den gymnasiala dansarutbildningen i Stockholm.
Vidare hemställs i motionen (yrkande 23) att en sådan omfördelning görs
mellan förevarande anslag och anslaget B 20. Bidrag till åtgärder inom
kommunernas uppföljningsansvar för ungdom under 18 år m. m. som följer
av att motionärerna föreslår väsentligt utökade ramar för gymnasieskolan i
förhållande till proposition 1983/84: 100. I motion 1983/84:1706 (i denna
del) hemställs om ett i förhållande till proposition 1983/84: 100 med
9048000 kr. förhöjt anslag mot bakgrund av motionärernas krav att ej
avveckla kvarvarande statsbidrag för inbyggd utbildning inom vårdområdet.
För att göra det möjligt att dels helt avveckla systemet med självstudietimmar,
dels öka antalet intagningsplatser i stora ramen med 10000 i
förhållande till regeringens förslag i proposition 1983/84: 100 begärs i motion
1983/84: 1754 (yrkandena 3 och 4 i denna del) sammanlagt 160 milj. kr.
utöver förslaget i proposition 1983/84: 100.1 motion 1983/84: 2016 (yrkande
14 i denna del) anförs att en finansiering av ytterligare 2 100 intagningsplatser
inom stora ramen utöver regeringens förslag i proposition 1983/
84: 100 bör finansieras med en motsvarande reducering av anslaget B 20.
Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdomar
under 18 år m. m. I motion 1983/84:2097 (yrkande 17) slutligen föreslås en
minskning av det i proposition 1983/84: 100 begärda anslaget med sammanlagt
53 milj. kr., varav 40 milj. kr. avser bibehållet antal självstudietimmar
och 13 milj. kr. borttagande av hemspråksundervisningen i gymnasieskolan.
Med hänvisning till utskottets ställningstagande i det föregående till dels
regeringens förslag, dels motionsledes framförda förslag vilka berör medelsberäkningen
tillstyrker utskottet regeringens hemställan i proposition
1983/84:100 att riksdagen för budgetåret 1984/85 till Bidrag till driften av
gymnasieskolor anvisar ett förslagsanslag av 3 804000000 kr. Utskottet
accepterar därmed regeringens synsätt i vad gäller finansieringen av den i
proposition 1983/84: 116 föreslagna utökningen av gymnasieskolans ramar.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 1983/84: 1243 yrkandena
21. 22 och 23 i motsvarande delar, 1983/84: 1706 i denna del, 1983/84: 1754
yrkandena 3 och 4 i motsvarande delar, 1983/84: 2016 yrkande 14 i denna
del och 1983/84:2097 yrkande 17.
Vissa övriga frågor
Utbildning för ambulanspersonal finns f. n. dels i form av en 7 veckors
specialkurs (grundutbildning), dels försöksvis fr. o.m. läsåret 1982/83 i
UbU 1983/84:19
42
form av en 20 veckors kompletteringskurs. I motion 1983/84:411 anförs att
det är angeläget att ambulanspersonalen får en gedigen utbildning. Motionären
anser att utbildningen bör anordnas som komplement till sjukvårdens
allmänna grundutbildning.
Utskottet har erfarit att SÖ planerar att det utöver de befintliga utbildningarna
för ambulanspersonal skall finnas en 20 veckors högre specialkurs
som bygger på vårdlinjen, undersköterskeutbildningen eller den vårdinriktade
kompletteringskursen. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motion 1983/84:411.
I motion 1983/84: 1254 krävs åtgärder för att främja utbildning i vissa
udda hantverksyrken.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag om reguljär
lärlingsutbildning i gymnasieskolan. Med hänvisning härtill och till vad
utskottet under föregående riksmöte med anledning av motionsyrkanden
om hantverksutbildning anförde i sitt betänkande UbU 1982/83:5 (s. 5)
avstyrks motionen. Utskottet vill i sammanhanget framhålla att det enligt
utskottets mening är naturligt att man vid anordnandet av gymnasial lärlingsutbildning
inte minst beaktar områden där brist på hantverkskunnigt
folk föreligger.
Enligt motion 1983/84:2318 bör man inom ramen för de åtgärder som
vidtas för arbetslös ungdom satsa på utbildningar som ger praktisk kunskap
i matlagning eller ekonomisk hushållning, bl. a. mot bakgrund av att
det råder brist på utbildad ekonomipersonal.
Utskottet utgår från att de önskemål om utbildningar som framförs i
motionen bör kunna tillgodoses inom det reguljära systemet med specialkurser,
inkl. de lokalt arbetsmarknadsanknutna specialkurserna (LA-kurserna).
Motionen bör inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
varför den avstyrks.
I motion 1983/84:1336 (i denna del) föreslås en rad åtgärder på skolans
område i syfte att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten. Motionärerna
framhåller bl. a. att syofunktionärerna har en viktig uppgift för elevernas
inträde på arbetsmarknaden. I vad gäller gymnasieskolan kräver
motionärerna en bättre kontakt med arbetslivet för att eleverna skall få
bättre information om arbetsplatserna. Det är enligt motionärerna viktigt
att återuppväcka intresset för yrkesutbildning. I motionen förespråkas
också s.k. växelutbildning för att åstadkomma ett bättre utnyttjande av
skollokalerna.
När det gäller elevernas arbetslivsförberedelse vill utskottet i första
hand hänvisa till vad riksdagen har beslutat i samband med sina beslut om
syo i grundskolan och gymnasieskolan (prop. 1971:34. UbU 1971:21. rskr
1971:214, prop. 1981/82: 15, UbU 1981/82:6, rskr 1981/82: 115). 1 läroplanen
för grundskolan (Lgr 80), som har beslutats av regeringen i anledning
av riksdagens beslut om ny läroplan för grundskolan våren 1979 (prop.
UbU 1983/84:19
43
1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422), behandlas utförligt syo.
Under innevarande riksmöte aktualiserades - mot bakgrund av arbetsmarknadssituationen
för ungdomarna - frågan om skolans syoprogram vid
behandlingen av proposition 1983/84:86 om tjänstekonstruktion för studieoch
yrkesorientering i skolväsendet (UbU 1983/84:13, rskr 1983/84:174).
Utskottet anser inte att motion 1983/84:1336 bör föranleda någon åtgärd
från riksdagens sida i frågan.
I vad avser åtgärder inom gymnasieskolan för att bl. a. förbättra kontakterna
med arbetslivet vill utskottet bl. a. peka på betydelsen av arbetsplatsförlagd
utbildning samt arbetet i de lokala planeringsråden för samverkan
mellan skola och arbetsliv. Frågor om arbetsplatsens organisation och om
de villkor som gäller på en arbetsplats behandlas i ämnet arbetslivsorientering
på de yrkesförberedande linjerna. Utskottet vill även erinra om att
föredragande statsrådet i proposition 1983/84:116 om gymnasieskola i
utveckling behandlar gymnasieskolans yrkesinriktade utbildning i ett särskilt
avsnitt. Statsrådet anför därvid att frågor om bl. a. nya behov av
yrkesinriktade utbildningar och förändringar inom befintliga utbildningar
bör behandlas i det kommande beredningsarbetet avseende gymnasieskolans
utformning. När det slutligen gäller motionärernas synpunkter på
skollokalernas begagnande utgår utskottet från att kommunerna, bl. a. mot
bakgrund av de ofta tunga investeringar som gjorts, i sin organisation av
utbildningarna eftersträvar ett maximalt utnyttjande av befintliga resurser.
Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning till vad utskottet ovan
har anfört avslår motion 1983/84:1336 i denna del.
Krav på en samordning av tidpunkten för gymnasieskolans avslutning
och inryckningen till värnpliktstjänstgöringen framförs i motion 1983/
84:646.
1983 års värnpliktsutbildningskommitté (Fö 1983:01) har enligt sina
direktiv (dir. 1983:51) bl. a. att se över in-och utryckningstidpunkterna för
värnpliktstjänstgöringen så att dessa i rimlig utsträckning anpassas till de
värnpliktigas civila studier. Utskottet anser att riksdagen i avvaktan på
resultatet av kommitténs arbete inte bör göra något uttalande i frågan. Med
detta avstyrks motion 1983/84:646.
Hemställan
Åberopande vad utskottet har anfört i det föregående hemställer utskottet
1.
att riksdagen beträffande prioritering av sökande i åldern under
18 år vid intagning i gymnasieskolan med bifall till proposition
1983/84:100 och med avslag på motionerna 1983/84:801 och
1983/84:1243 yrkande 13 i denna del godkänner det som har
förordats i propositionen.
UbU 1983/84:19
44
2. att riksdagen beträffande sökande till gymnasieskolan vilka redan
har en minst tvåårig utbildning med bifall till proposition
1983/84:100 och med avslag på motionerna 1983/84: 1243 yrkande
13 i denna del och 1983/84: 2016 yrkande 15 godkänner det
som har förordats i propositionen,
3. att riksdagen beträffande principer i övrigt för intagning i gymnasieskolan
med bifall till proposition 1983/84: 100 och med avslag
på motionerna 1983/84: 1243 yrkande 13 i denna del och 1983/
84:2016 yrkande 16 godkänner det som har förordats i propositionen,
4. att riksdagen beträffande intagning i gymnasieskolan med bifall
till proposition 1983/84: 100 och med avslag på motion 1983/
84: 1243 yrkande 13 i denna del antar 29 § förslaget till lag om
ändring i skollagen (1962: 319),
5. att riksdagen beträffande lärlingsutbildningen som alternativ till
annan utbildning inom gymnasieskolan avslår motionerna 1983/
84:989 yrkande 1 i denna del, 1983/84: 1259 yrkande 15 och 1983/
84: 2016 yrkande 21,
6. att riksdagen beträffande färdigutbildning avslår motionerna
1983/84:989 yrkande 2, 1983/84: 1243 yrkande 18, 1983/84: 1259
yrkande 14, 1983/84: 2016 yrkande 22 och 1983/84:2327,
7. att riksdagen i övrigt beträffande införande av gymnasial lärlingsutbildning
som reguljär utbildningsform och statsbidrag till sådan
utbildning med anledning av proposition 1983/84: 100 och motionerna
1983/84:989 yrkande 1 i denna del, 1983/84: 1243 yrkandena
19 och 20. 1983/84: 1259 yrkande 20 och 1983/84: 2311 samt
med avslag på motion 1983/84: 1259 yrkandena 16, 17 och 21 dels
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels antar 29 a och 47 §§ förslaget till lag om ändring i skollagen
(1962:319),
8. att riksdagen i övrigt antar förslaget till lag om ändring i skollagen
(1962:319) i den mån det inte omfattas av vad utskottet har
hemställt ovan,
9. att riksdagen beträffande stimulansbidrag för lärlingsplatser för
flickor avslår motion 1983/84: 1259 yrkande 18,
10. att riksdagen beträffande förslag om ett nytt lärlingssystem
fr. o.m. budgetåret 1985/86 avslår motionerna 1983/84:2016 yrkandena
19 och 20 och 1983/84: 1336 i denna del,
11. att riksdagen beträffande ett framtida statsbidragssystem m.m.
avslår motionerna 1983/84:989 yrkande 3. 1983/84:1084. 1983/
84: 1259 yrkande 19 och 1983/84:916 yrkande 6,
12. att riksdagen beträffande sättet att bestämma elevplatser för
undervisning enligt samordnade timplaner godkänner det som
har förordats i proposition 1983/84: 100.
UbU 1983/84:19
45
13. att riksdagen beträffande vissa principer för gymnasieskolans
dimensionering avslår motion 1983/84: 2743 yrkande 11,
14. att riksdagen beträffande omfattningen av den humanistisk-samhällsvetenskapliga
sektorn avslår motion 1983/84:2316,
15. att riksdagen beträffande dimensioneringen av lärlingsutbildningen
avslår motionerna 1983/84:2016 yrkande 23 och 1983/
84: 2467,
16. att riksdagen beträffande viss lokalisering av lärlingsutbildning
avslår motionerna 1983/84: 2118 och 1983/84:987,
17. att riksdagen beträffande ramar för elevplatser i gymnasieskolan
för budgetåret 1984/85 med anledning av proposition 1983/84:100
och med avslag på motionerna 1983/84: 1243 yrkandena 15 och
16, 1983/84: 1754 yrkande 4 i denna del, 1983/84: 1703, 1983/
84: 1717 i denna del, 1983/84:2016 yrkande 14 i denna del och
1983/84:2739 yrkande 9 i denna del godkänner det som har
förordats i proposition 1983/84: 116,
18. att riksdagen med bifall till propositionerna 1983/84: 100 och
1983/84: 116 bemyndigar regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl
så påkallar - för budgetåret 1984/85 medge att totalramen
för elevplatser utökas,
19. att riksdagen beträffande ändringen i systemet med elevplatserna
i gymnasieskolan fr. o. m. budgetåret 1985/86 godkänner det som
har föreslagits i proposition 1983/84: 116,
20. att riksdagen beträffande slutliga ramar för elevplatser i gymnasieskolan
för budgetåret 1985/86 med anledning av proposition
1983/84: 100 i motsvarande del och med avslag på motionerna
1983/84: 1243 yrkande 17 i denna del. 1983/84:2739 yrkande 9 i
denna del och yrkande 10 och 1983/84: 2745 yrkande 10 godkänner
det som har föreslagits i proposition 1983/84:116.
21. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:116 och med
avslag på motion 1983/84: 2745 yrkande 12 bemyndigar regeringen
att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar - för budgetåret
1985/86 medge att totalramen för elevplatser i gymnasieskolan
utökas.
22. att riksdagen beträffande tidpunkt för beslut om gymnasieskolans
slutliga dimensionering avslår motion 1983/84: 1243 yrkande
14,
23. att riksdagen med anledning av proposition 1983/84: 100 i motsvarande
del och med avslag på motionerna 1983/84:1243 yrkande
17 i denna del. 1983/84:2739 yrkande 11 och 1983/84: 2745
yrkande 11 bemyndigar regeringen att fastställa planeringsramar
för elevplaiser i gymnasieskolan för budgetåret 1986/87 i enlighet
med det som har förordats i proposition 1983/84: 116.
UbU 1983/84:19
46
24. att riksdagen beträffande lokalisering av vissa utbildningar m. m.
avslår motionerna 1983/84:1075, 1983/84: 1095 yrkande 4, 1983/
84: 1733 och 1983/84: 1756,
25. att riksdagen beträffande systemet med timreduktioner i gymnasieskolan
avslår motion 1983/84:1259 yrkande 10,
26. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motionerna 1983/84:1243 yrkande 21 i denna del, 1983/
84:1754 yrkande 3 i denna del och 1983/84:2097 yrkande 15
godkänner att samtliga självstudietimmar i årskurs 2 av de tvååriga
teoretiska linjerna och två av fem självstudietimmar i årskurs
3 av de tre- och fyraåriga linjerna tas bort ur timplanerna fr. o. m.
läsåret 1984/85,
27. att riksdagen beträffande tvåårig studiegång i ämnet svenska på
tvåårig teknisk linje samt vissa andra tvååriga linjer och specialkurser
med avslag på motion 1983/84:1746 godkänner det som
har förordats i proposition 1983/84:100,
28. att riksdagen beträffande engelska, B- och C-språk som alternativa
ämnen i årskurs 3 med anledning av motion 1983/84:656 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
29. att riksdagen beträffande de övriga förändringar av timplanerna
för de teoretiska linjerna som framgår av bilaga 10.6 till proposition
1983/84: 100 med avslag på motion 1983/84:1749 yrkande 1 i
övrigt godkänner det som har förordats i proposition 1983/
84: 100,
30. att riksdagen beträffande bioteknisk variant på naturvetenskaplig
linje avslår motion 1983/84:2291,
31. att riksdagen beträffande inrättande av halvklasser, B-form, av
konsumtionslinjen på orter som redan läsåret 1983/84 har den
linjen och på orter som tillämpar samordnade timplaner godkänner
det som har föreslagits i proposition 1983/84: 100,
32. att riksdagen beträffande införande av ett reguljärt system med
ramtimplaner och friare resurstilldelning i årskurs 4 av fyraårig
teknisk linje fr. o. m. läsåret 1984/85 godkänner förslaget i proposition
1983/84:100,
33. att riksdagen beträffande införandet av materialteknisk gren och
VVS-teknisk gren såsom reguljära grenar i årskurs 4 av fyraårig
teknisk linje fr. o. m. läsåret 1984/85 godkänner förslaget i proposition
1983/84: 100,
34. att riksdagen beträffande transportteknisk gren i årskurs 2 av
fordonsteknisk linje godkänner förslaget i proposition 1983/
84: 100 att göra den reguljär,
35. att riksdagen beträffande betyg i ämnet svenska som främmande
språk avslår motion 1983/84:808,
UblJ 1983/84:19
47
36. att riksdagen beträffande avskaffande av rätten till hemspråksundervisning
avslår motion 1983/84:2097 yrkande 16,
37. att riksdagen beträffande vissa insatser på hemspråksundervisningens
område avslår motion 1983/84:1717 i denna del,
38. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med estetisk-praktiska
linjer m. m. med avslag på motion 1983/84:2308 godkänner
det som har förordats i proposition 1983/84:100,
39. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med ämnet kulturkunskap
med avslag på motionerna 1983/84:545 yrkande 2, 1983/
84: 1704. 1983/84: 1749 yrkande 3 och 1983/84:2323 godkänner
förslaget i proposition 1983/84: 100,
40. att riksdagen beträffande ämnet religionskunskap på vissa studievägar
i gymnasieskolan avslår motionerna 1983/84: 545 yrkande
1 och 1983/84:2477,
41. att riksdagen beträffande fortsatt försöksverksamhet med estetisk
variant av social linje med avslag på motion 1983/84: 1749
yrkande 2 godkänner det som har förordats i proposition 1983/
84: 100,
42. att riksdagen beträffande förlängning av försöksverksamheten
med ramtimplaner med obligatoriska och valbara timtal med
avslag på motion 1983/84: 1749 yrkande 4 godkänner förslaget i
proposition 1983/84: 100,
43. att riksdagen beträffande vårdinriktad kompletteringskurs lägger
till handlingarna det som har anförts i proposition 1983/84: 100.
44. att riksdagen beträffande resurser för stödinsatser i svenska i
årskurs 2 av de yrkesinriktade linjerna med avslag på motion
1983/84: 1259 yrkande 13 godkänner det som har föreslagits i
proposition 1983/84: 100.
45. att riksdagen beträffande statsbidraget till inbyggd utbildning i
gymnasieskolan inom området vårdyrken med bifall till proposition
1983/84: 100 och med avslag på motion 1983/84: 1706 i denna
del beslutar att det skall upphöra för tiden fr. o. m. den I juli
1984.
46. att riksdagen beträffande statsbidraget till inbyggd utbildning i
gymnasieskolan inom området husligt arbete med bifall till proposition
1983/84: 100 beslutar att det skall upphöra för tiden
fr. o. m. den 1 juli 1984,
47. att riksdagen godkänner de principer för statsbidrag till studieoch
yrkesorientering i gymnasieskolan som har förordats i proposition
1983/84: 100.
48. att riksdagen beträffande teknikservice godkänner förslaget i
proposition 1983/84: 100,
49. att riksdagen beträffande förutsättningar för lärare med kommunalt
reglerad anställning vid kommunal musikskola att tjänstgöra
UbU 1983/84:19
48
i s.k. karaktärsämnen på musiklinjen i gymnasieskolan godkänner
det som har förordats i proposition 1983/84:100,
50. att riksdagen beträffande titeln gymnasieingenjör lägger till handlingarna
det som har anförts i proposition 1983/84:100,
51. att riksdagen beträffande avveckling av vissa specialkurser vid
Textilinstitutet i Borås lägger till handlingarna det som har anförts
i proposition 1983/84:100,
52. att riksdagen beträffande visst verksamhetsstöd till Stockholms
kommun avslår motion 1983/84:1243 yrkande 22 i denna del,
53. att riksdagen beträffande avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning
inom skolväsendet med bifall till proposition 1983/
84: 100 och med avslag på motion 1983/84:1680 dels bemyndigar
regeringen att besluta om föreskrifter i enlighet med det som har
förordats i propositionen, dels medger att regeringen överlåter åt
förvaltningsmyndighet att meddela bestämmelser om sådana avgifter,
54. att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor med bifall
till proposition 1983/84:100 och med avslag på motionerna 1983/
84:1243 yrkandena 21, 22 och 23, 1983/84:1706, 1983/84:1754
yrkandena 3 och 4 och 1983/84:2016 yrkande 14, samtliga yrkanden
i denna del, samt 1983/84:2097 yrkande 17 för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag om 3 804000000 kr.,
55. att riksdagen beträffande utbildning för ambulanspersonal avslår
motion 1983/84:411,
56. att riksdagen beträffande utbildning i udda hantverksyrken avslår
motion 1983/84: 1254,
57. att riksdagen beträffande utbildning i matlagning m.m. avslår
motion 1983/84:2318,
58. att riksdagen beträffande åtgärder på skolområdet mot ungdomsarbetslöshet
avslår motion 1983/84:1336 i denna del,
59. att riksdagen beträffande samordning av tidpunkten för gymnasieskolans
avslutning och inryckning till värnpliktstjänstgöring
avslår motion 1983/84:646.
2. Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m.m. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt B 19 i proposition 1983/84:100
bil. 10 (s. 150-151) och hemställer
1. att riksdagen godkänner förslaget om avveckling av statsbidraget
till traditionell lärlingsutbildning,
2. att riksdagen godkänner förslaget om avveckling av bidraget för
granskning av utförda gesällprov,
3. att riksdagen till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m.m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 1000000 kr.
UbU 1983/84:19
49
3. Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för ungdom
under 18 år m.m. Regeringen har under punkt B 20 i proposition 1983/
84: 100 bil. 10 (s. 152—155) föreslagit riksdagen att
1. besluta att bidraget till särskilda kommunala ungdomsåtgärder skall
upphöra fr. o. m. den I juli 1984,
2. till Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar för
ungdom under 18 år m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag
av 257 425000 kr.
Motionerna
1983/84: 1243 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om en omfördelning av kostnader mellan anslagen B 17. Bidrag till
driften av gymnasieskolor, B 20. Bidrag till åtgärder inom kommunernas
uppföljningsansvar för ungdomar under 18 år m.m. och statsbidraget för
ungdomslag.
1983/84: 1259 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga
- yrkas
22. att riksdagen beslutar att en utvärdering skall göras av verksamheten
med ungdomsplatser med utbildningsinslag.
1983/84:2016 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om dimensioneringen av gymnasieskolan.
Utskottet
Riksdagen beslutade under det förra riksmötet om ett nytt system för
kommunernas uppföljande verksamhet såvitt avser ungdomar under 18 år
(prop. 1982/83:100, UbU 1982/83:21. rskr 1982/83:311). I samband med
beslutet anvisades medel för särskilda kommunala ungdomsåtgärder. Med
hänvisning till att syftet med bidraget var att under innevarande budgetår
stimulera igångsättning av projekt som skulle inriktas mot arbetslös ungdom
och ungdomar med särskilda behov har föredragande statsrådet inte
beräknat medel för verksamheten för budgetåret 1984/85.
Utskottet föreslår att bidraget i enlighet med regeringens förslag skall
upphöra fr. o. m. den 1 juli 1984.
Föredragande statsrådet erinrar om vad hon under anslaget B 17. Bidrag
till driften av gymnasieskolor har förordat i vad gäller gymnasieskolans
dimensionering och prioritering av sökande under 18 år vid intagning i
gymnasieskolan. Statsrådet räknar med att färre ungdomar kommer att
behöva uppföljningsåtgärder och att ett större antal ungdomar under 18 år
4 Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 19
Rättelse: S. 64, rad 13 Står: årselevplatser Rättat till: intagningsplatser.
UbU 1983/84:19
50
tas in i gymnasieskolan inför läsåret 1984/85 än inför innevarande läsår.
Mot denna bakgrund räknar hon med att 16000 ungdomar kommer att
behöva uppföljningsinsatser i forma av uppföljningsprogram och ungdomsplatser
med utbildningsinslag under sex månader budgetåret 1984/85.
Med detta antal som grund för medelsberäkningen föreslås i proposition
1983/84:100 att riksdagen under förevarande anslag anvisar sammanlagt
257425000 kr. för budgetåret 1984/85.
Regeringen har i proposition 1983/84:116 om gymnasieskola i utveckling
föreslagit en utökning av gymnasieskolans ramar med sammanlagt 3 000
intagningsplatser i förhållande till förslaget i proposition 1983/84:100. I
proposition 1983/84:116 anför föredragande statsrådet att en minskad belastning
av nu förevarande anslag kan förutses som en följd av förslaget om
en utökning av gymnasieskolans elevplatsramar.
I motionerna 1983/84:1243 (yrkande 23 i denna del) och 1983/84:2016
(yrkande 14 i denna del) föreslås att en omfördelning av medel sker mellan
det förevarande anslaget och anslaget B 17. Bidrag till driften av gymnasieskolor
för att finansiera de olika utökningar av gymnasieskolans ramar som
föreslås i de båda motionerna. Motionärerna menar att belastningen på
förevarande anslag minskas om flera ungdomar bereds plats i gymnasieskolan.
Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen som den föreligger
i proposition 1983/84:100. Utskottet vill i likhet med föredragande statsrådet
framhålla att den ram om 16000 ungdomsplatser som anges i proposition
1983/84: 100 skall betraktas som en grund för beräkningen av medelsbehovet.
Antalet platser bör ej vara maximerat utan knutet till behovet.
Under punkt 1 i detta betänkande har utskottet tillstyrkt förslaget i
proposition 1983/84: 116 såvitt avser gymnasieskolans dimensionering för
budgetåret 1984/85 och därvid avstyrkt motsvarande förslag i motionerna
1983/84:1243 och 1983/84: 2016. Utskottet har i det sammanhanget accepterat
vad föredragande statsrådet har anfört om finansieringen av regeringens
förslag till utökade ramar.
Med hänvisning till det anförda bör riksdagen dels med bifall till proposition
1983/84: 100 anvisa 257425000 kr. för budgetåret 1984/85 under förevarande
anslag, dels avslå motionerna 1983/84:1243 yrkande 23 i denna del
och 1983/84:2016 yrkande 14 i denna del.
Enligt gällande bestämmelser skall till en ungdomsplats normalt knytas
utbildningsinslag som kommunen svarar för. Utbildningsinslagen bör för
varje elev ha en omfattning av någon eller några timmar i veckan. Med
hänvisning till bl. a. kravet på kvalitet i utbildningsinslagen krävs i motion
1983/84:1259 (yrkande 22) att verksamheten med ungdomsplatser med
utbildningsinslag skall utvärderas.
Chefen för utbildningsdepartementet har i svar på fråga (1983/84:315) i
riksdagen bl. a. meddelat att SÖ har i uppdrag att följa verksamheten med
UbU 1983/84:19
51
ungdomsplatser och att komma in med de förslag som erfarenheterna ger
anledning till. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 1983/
84: 1259 yrkande 22.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84: 100 beslutar att
bidraget till särskilda kommunala ungdomsåtgärder skall upphöra
fr. o .m. den 1 juli 1984,
2. att riksdagen till Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar
för ungdom under 18 år m.m. med bifall till
proposition 1983/84: 100 och med avslag på motionerna 1983/
84: 1243 yrkande 23 i denna del och 1983/84:2016 yrkande 14 i
denna del för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
257425000 kr.,
3. att riksdagen beträffande utvärdering av verksamheten med ungdomsplatser
med utbildningsinslag avslår motion 1983/84:1259
yrkande 22.
4. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt B 21 i proposition 1983/84:100 bil. 10 (s.
156-157) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet
m.m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1000
kr.
5. Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m. Regeringen
har under punkt B 22 i proposition 1983/84: 100 bil. 10 (s. 157-162) föreslagit
riksdagen att
1. godkänna propositionens förslag om statsbidrag till startbidrag och
kompletteringsbidrag för undervisningmateriel i gymnasieskolan,
2. godkänna vad som i propositionen förordats om statsbidrag till förnyelse
av undervisningsmateriel i gymnasieskolan,
3. godkänna vad som i propositionen förordats om statsbidrag till datoranskaffning
för gymnasieskolan,
4. godkänna vad som i propositionen förordats om statsbidraget till
kommuner och landstingskommuner för hörselteknisk utrustning i grundskolan
och gymnasieskolan,
5. till Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m.m. för
budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag om 165 100000 kr.
Motionerna
1983/84: 1702 av Lars Hedfors (s) och Stina Gustavsson (c) vari yrkas att
riksdagen uttalar att i Rikspappersskolan i Markaryd, vad gäller statsbidrag
till förnyelse av undervisningsmateriel och till första uppsättningen av
stadigvarande undervisningsmateriel i gymnasieskolan, skall behandlas
som en primärkommunal skola med motsvarande utbildningsvägar.
UbU 1983/84: 19
52
1983/84:2016 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas
17. att riksdagen med bifall till det i motionen förordade systemet beslutar
avvisa regeringens förslag om nytt statsbidragssystem för undervisningsmateriel
i gymnasieskolan.
1983/84:2097 av Per Unckel m. 11. (m) vari - såvitt nu är i fråga - yrkas
18. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om statsbidrag till
startbidrag och kompletteringsbidrag för undervisningsmateriel i gymnasieskolan.
19. att riksdagen beslutar att till Bidrag till undervisningsmateriel inom
gymnasieskolan m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av
64000000 kr.
Utskottet
Mot bakgrund av det teknologiska kunnande som i dag är en förutsättning
för produktionen i vårt lands näringsliv och de krav på en väl utbildad
arbetskraft som blir följden härav framhåller föredragande statsrådet det
förevarande anslagets strategiska betydelse för att effektivisera och modernisera
den gymnasiala utbildningen. I proposition 1983/84: 100 framläggs
förslag till ett mera enhetligt och samordnat system för statens bidrag
till kommunerna för utrustning av gymnasieskolans institutioner. Fr. o. m.
den 1 juli 1984 bör statsbidrag vid nyetablering och utökad organisation
lämnas i form av startbidrag. Detta bidrag bör avse ett begränsat antal
studievägar. Statligt bidrag bör även utgå i form av ett schabloniserat
kompletteringsbidrag i de fall förändringar i tim- och kursplaner för en
bidragsberättigad studieväg får konsekvenser i form av behov av ny utrustning.
Härigenom garanteras att utbildningarnas kvalitet i fråga om anpassning
till ny teknik inte går förlorad. För de båda nu nämnda formerna av
bidrag beräknar föredragande statsrådet ett medelsbehov av sammanlagt
81 milj. kr.
Som en tredje form av bidrag till undervisningsmateriel föreslås att
nuvarande förnyelsebidrag skall utgå även i fortsättningen. Detta bidrag,
som utgår med visst belopp per elev och undervisningstimme i karaktärsämnen
på vissa studievägar och fr. o. m. innevarande budgetår är differentierat,
är avsett för kommunernas kostnader för förnyelse av stadigvarande
undervisningsmateriel. För budgetåret 1984/85 beräknas 72 milj. kr. för
detta bidrag.
I motionerna 1983/84:2016 (yrkande 17) och 1983/84:2097 (yrkande 18)
efterlyses en mera genomgripande förändring av bidragsgivningen för undervisningsmateriel.
Motionärerna hävdar som grundprincip att kommunerna
själva skall svara för lokal- och materielkostnader och föreslår att
förnyelsebidraget skall vara den enda formen av statsbidrag. Mot bakgrund
härav yrkas i den senare motionen en besparing på 81 milj. kr.
UbU 1983/84:19
53
avseende start- och kompletteringsbidraget. I samma motion (yrkande 19 i
denna del) föreslås — med hänvisning till förslag som motionärerna framfört
i annat sammanhang om utökad omfattning av lärlingsutbildningen -att förnyelsebidraget bör begränsas till 52 milj. kr.
Utskottet tinner den i proposition 1983/84: 100 föreslagna ordningen för
bidrag till undervisningsmateriel i gymnasieskolan ändamålsenlig och vill i
likhet med föredragande statsrådet framhäva dess strategiska roll när det
gäller att stimulera anordnande av angelägna utbilningar som kräver dyra
investeringar. Utskottet utgår från att de i propositionen angivna beloppen
för start- och kompletteringsbidragen (81 milj. kr.) och förnyelsebidraget
(72 milj. kr.) - vilka avser studievägar vilkas bidragsberättigande beslutas
i särskild ordning - inte är maximerade och därigenom försvårar verkställigheten
av beslut som medger anordnande av bidragsberättigad utbildning.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag om statsbidrag
till startbidrag och kompletteringsbidrag för undervisningsmateriel i
gymnasieskolan och statsbidrag till förnyelse av undervisningsmateriel i
gymnasieskolan. Samtidigt avstyrker utskottet motionerna 1983/84:2016
yrkande 17 och 1983/84:2097 yrkande 18 och 19. sistnämnda yrkande i
denna del.
I motion 1983/84: 1702 begärs ett uttalande av riksdagen med innebörden
att Rikspappersskolan i Markaryd skall betraktas som en primärkommunal
gymnasieskola i vad avser statligt bidrag till undervisningsmateriel.
För gymnasieskolutbildningar vid Rikspappersskolan utgår driftbidrag
enligt regler som allmänt gäller för gymnasieskolan. Genom särskilda
beslut av regeringen har Kronobergs läns landsting medgivits att vara
huvudman för ifrågavarande utbildningar. Riksdagen har tidigare beslutat
att statsbidrag till landstingskommunerna för anskaffande eller förhyrande
av första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel i gymnasieskolan
skall upphöra (prop. 1980/81:116. UbU 1980/81:32, rskr 1980/
81:356). Utskottet har erfarit att landstinget. Markaryds kommun och
Sveriges Skogsindustriförbund gemensamt svarar för kostnader för lokaler
och undervisningsmateriel. Med hänvisning till de redovisade förhållandena
avstyrker utskottet motion 1983/84:1702.
Utskottet har inget att erinra mot vad i proposition 1983/84: 100 har
förordats om särskilda medel för budgetåret 1984/85 i syfte att stimulera
datautbildningen i gymnasieskolan.
Riksdagen har tidigare beslutat att landstingskommunerna den I juli
1984 skall överta ansvaret för tillhandahållande av tekniska hjälpmedel för
handikappade elever i bl. a. grundskolan och gymnasieskolan (prop. 1982/
83: 174, SfU 1982/83:26. rskr 1982/83:367). Med anledning härav föreslår
regeringen att det bidrag som f. n. utgår till hörselteknisk utrustning i
grundskolan och gymnasieskolan skall upphöra för tiden fr. o. m. den I juli
1984.
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller förslaget.
UbU 1983/84:19
54
Regeringen begär att riksdagen till Bidrag till undervisningsmateriel
inom gymnasieskolan m. m. anvisar ett förslagsanslag av 165 100000 kr.
förbudgetåret 1984/85.
Med hänvisning till vad i motion 1983/84: 2016 har förordats om statsbidragssystem
för undervisningsmateriel i gymnasieskolan föreslås i motion
1983/84:2097 (yrkande 19 i denna del) att riksdagen beviljar 64 milj. kr.
under förevarande anslag.
Utskottet, som hänvisar till sina ställningstaganden i det föregående,
föreslår att riksdagen biträder vad regeringen har föreslagit i fråga om
medel under anslaget Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan
m. m. Därmed avstyrks motion 1983/84:2097 yrkande 19 i denna del.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen beträffande statsbidrag till startbidrag och kompletteringsbidrag
för undervisningsmateriel i gymnasieskolan med
bifall till proposition 1983/84: 100 och med avslag på motionerna
1983/84:2016 yrkande 17 och 1983/84:2097 yrkande 18 samt yrkande
19 i denna del godkänner det som har föreslagits i propositionen,
2. att riksdagen beträffande statsbidrag till förnyelse av undervisningsmateriel
i gymnasieskolan med bifall till proposition 1983/
84:100 och med avslag på motion 1983/84:2097 yrkande 19 i
denna del godkänner det som har förordats i propositionen,
3. att riksdagen beträffande visst bidrag till Rikspappersskolan i
Markaryd avslår motion 1983/84: 1702,
4. att riksdagen beträffande statsbidrag till datoranskaffning för
gymnasieskolan godkänner det som har förordats i proposition
1983/84: 100,
5. att riksdagen beträffande statsbidraget till kommuner och landstingskommuner
för hörselteknisk utrustning i grundskolan och
gymnasieskolan godkänner det som har förordats i proposition
1983/84: 100,
6. att riksdagen till Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan
m.m. med bifall till proposition 1983/84: 100 och med
avslag på motion 1983/84: 2097 yrkande 19 i denna del för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 165 100000 kr.
Stockholm den 26 april 1984
På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s). Kerstin
Göthberg (c). Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s). Helge Hagberg (s).
Lennart Bladh (s). Birgitta Rydle (m), Iris Mårtensson (s). Lars Svensson
(s). Gunnar Hökmark (m). Larz Johansson (c). Birger Hagård (m). Barbro
Nilsson i Örnsköldsvik (s). Linnea Hörlén (fp) och Nils Berndtson (vpk).
UbU 1983/84:19
55
Reservationer
I. Principer för intagning till gymnasieskolan (punkt I, inom. 1—4)
Kerstin Göthberg (c). Larz Johansson (c) och Nils Berndtson (vpk)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar '‘Utskottet
konstaterar” och på s. 14 sluta, "denna del” bort ha följande lydelse:
Regeringen har i propositionerna 1983/84:100 och 1983/84:116 föreslagit
vissa utökningar av gymnasieskolans ramar. Utskottet tar ställning till
dessa förslag längre fram i detta betänkande. Mot bakgrund av vad i
proposition 1983/84:100 förordas om dimensioneringen av gymnasieskolan
drabbar enligt utskottets uppfattning regeringens samtliga förslag om prioritering
av 16—17-åringar vid intagning till gymnasieskolan på ett olyckligt
sätt både äldre sökande och - inte minst - de ungdomar som nu är
föremål för kommunernas uppföljningsverksamhet. Utskottet menar att
syftet med förslaget - nämligen att ta in så många ungdomar som möjligt i
gymnasieskolan - bör nås genom en större utökning av ramarna. Till
denna fråga återkommer utskottet i det följande. När det gäller de övriga
förslitgen om förändringar i regelsystemet för intagningen till gymnasieskolan.
finner utskottet att underlaget för ett beslut av riksdagen är bristfälligt.
Utskottet anser att regeringen bör återkomma i frågan. Med hänvisning tili
det anförda avstyrker utskottet regeringens förslag till ändrade regler för
intagning till gymnasieskolan. Utskottet avstyrker därjämte motionerna
1983/84:801 och 1983/84:2016 yrkandena 15 och 16. Riksdagen bör med
bifall till motion 1983/84:1243 yrkande 13 som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet har anfört i ärendet.
dels att utskottets hemställan under I -4 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen beträffande prioritering av sökande i åldern under
18 år vid intagning i gymnasieskolan med bifall till motion 1983/
84:1243 yrkande 13 i denna del och med avslag på proposition
1983/84:100 och motion 1983/84:801 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört.
2. att riksdagen beträffande sökande till gymnasieskolan vilka redan
har en minst tvåårig utbildning med bifall till motion 1983/
84:1243 yrkande 13 i denna del och med avslag på proposition
1983/84:100 och motion 1983/84: 2016 yrkande 15 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
3. att riksdagen beträffande principer i övrigt för intagning i gymnasieskolan
med bifall till motion 1983/84:1243 yrkande 13 i denna
del och med avslag på proposition 1983/84:100 och motion 1983/
84: 2016 yrkande 16 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört.
UbU 1983/84:19
56
4. att riksdagen beträffande intagning i gymnasieskolan med bifall
till motion 1983/84:1243 yrkande 13 i denna del och med avslag
på proposition 1983/84:100 dels avslår förslaget om ändrad lydelse
av 29 § skollagen (1962:319), dels antar sådan ändring av
ingressen till förslaget till lag om ändring i skollagen (1962:319)
som föranleds därav,
2. Principer för intagning till gymnasieskolan (punkt 1, mom. 2—3)
Per Unckel, Birgitta Rydle, Gunnar Hökmark och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”När det” och
slutar ”av utskottet” bort ha följande lydelse:
Till skillnad från regeringen anser utskottet att det inte finns skäl att
försvåra för dem som redan har en tidigare minst tvåårig gymnasieutbildning
att komma in i gymnasieskolan. Utskottet kommer i det följande att ta
ställning till regeringens förslag om dimensionering av gymnasieskolan för
budgetåret 1984/85. Utskottet anser att en större utökning av gymnasieskolans
stora ram än den regeringen föreslår i proposition 1983/84:100 gör det
lättare att erbjuda gymnasial utbildning även för dem som redan har en
genomgången sådan.
När det gäller regeringens förslag om ändring av reglerna för s. k. kompletterande
urvalsgrunder, föreslår utskottet att intagningen till gymnasieskolan
skall baseras på betygen från grundskolans årskurs 9. Utskottet
ansluter sig härmed till vad i motion 1983/84:2016 anförs om att antagningsreglerna
bör vara så utformade att elevernas kunskaper tillåts fälla
utslaget vid ansökan till gymnasieskolans studievägar.
Vad utskottet ovan har anfört om principer för intagning till gymnasieskolan
bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:2016 yrkandena 15 och
16 samt med avslag på proposition 1983/84:100 i berörd del och motion
1983/84:1243 yrkande 13 i denna del som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen beträffande sökande till gymnasieskolan vilka redan
har en minst tvåårig utbildning med bifall till motion 1983/
84:2016 yrkande 15 och med avslag på proposition 1983/84:100
och motion 1983/84: 1243 yrkande 13 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
3. att riksdagen beträffande urvalsgrunder vid intagning till gymnasieskolan
med bifall till motion 1983/84: 2016 yrkande 16 och med
avslag på proposition 1983/84:100 och motion 1983/84:1243 yrkande
13 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,
UbU 1983/84:19
57
3. Lärlingsutbildning sorn alternativ till annan utbildning i gymnasieskolan
(punkt 1, mom. 5)
Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m), Birgitta Rydle (m), Gunnar Hökmark
(m). Larz Johansson (c), Birger Hagård (m) och Linnea Hörlén (fp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar "Utskottet
erinrar” och på s. 16 slutar ”1983/84:2016 yrkande 21" bort ha följande
lydelse:
Den reguljära gymnasiala lärlingsutbildningen är enligt utskottets mening
en utbildningsform som är likvärdig med övrig gymnasial utbildning.
Den bör därför kunna vara ett alternativ till linjer och specialkurser i
gymnasieskolan, om eleverna så önskar. Detta bör riksdagen med bifall till
motionerna 1983/84:989 yrkande 1 i denna del, 1983/84:1259 yrkande 15
och 1983/84:2016 yrkande 21 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. att riksdagen beträffande lärlingsutbildning som alternativ till
annan utbildning i gymnasieskolan med bifall till motionerna
1983/84:989 yrkande 1 i denna del, 1983/84:1259 yrkande 15 och
1983/84:2016 yrkande 21 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
4. Färdigutbildning (punkt 1, mom. 6)
Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m). Birgitta Rydle (m). Gunnar Hökmark
(m). Larz Johansson (c). Birger Hagård (m) och Linnea Hörlén (fp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Det bör" och
slutar "1983/84:2327” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör statsbidrag även fortsättningsvis utgå till
nuvarande slag av färdigutbildning inom lärlingsutbildningen. Härigenom
möjliggörs en treårig utbildning bl. a. i udda yrken. Detta bör riksdagen
med bifall till motionerna 1983/84:989 yrkande 2, 1983/84:1243 yrkande 18,
1983/84:1259 yrkande 14, 1983/84:2016 yrkande 22 och 1983/84:2327 och
med avslag på proposition 1983/84:100 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. att riksdagen beträffande färdigutbildning med bifall till motionerna
1983/84:989 yrkande 2, 1983/84:1243 yrkande 18. 1983/
84:1259 yrkande 14, 1983/84:2016 yrkande 22 och 1983/84:2327
och med avslag på proposition 1983/84:100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
UbU 1983/84:19
58
5. Förslag om ett nytt lärlingssystem fr. o. m. läsåret 1985/86 (punkt 1,
mom. 10)
Per Unckel, Birgitta Rydle, Gunnar Hökmark och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar "Utskottet
erinrar” och slutar "denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att betydande kvalitativa vinster kan uppnås genom en
överflyttning av väsentliga delar av gymnasieskolans yrkesinriktade utbildning
till lärlingsutbildning. Genom lärlingsutbildning kan eleverna ges
en utbildning som är anpassad både efter den enskilde elevens intresse och
efter arbetslivets krav. Härvid kan undervisningen i fackteori och arbetsteknik
samt andra ämnen förenas med förtrogenhet med arbetslivets regler
och krav, vilket underlättar unga människors introduktion på arbetsmarknaden.
Åtskilliga kommuner står i dag inför behovet av omfattande moderniseringar
av den maskinella utrustningen i gymnasieskolan. Skall den gymnasiala
yrkesutbildningen ha några möjligheter att godtagbart förbereda den
unga generationen för yrkeslivet, är en modern maskinell utrustning nödvändig.
Det är ekonomiskt klokt att genom lärlingsutbildning dra nytta av
den utrustning företagen förfogar över. Knappa offentliga utbildningsresurser
kan därigenom satsas på andra angelägna områden.
Utskottet förordar mot den här bakgrunden att lärlingsutbildningen utökas
till en högst väsentlig andel av den gymnasiala yrkesutbildningen.
Lärlingstiden bör varieras mellan två och fyra år beroende på utbildningens
art och krav. Större delen av utbildningstiden förläggs till företag eller
andra lämpliga arbetsplatser utanför skolan. Under en till två dagar i
veckan bör eleven få undervisning i gymnasieskolan. Utbildningen består
av allmänna ämnen, fackteori och arbetsteknik.
Lärlingarna skall ha rätt att genomgå mer än en utbildning och då få
tillgodoräkna sig de delar av föregående lärlingsutbildning som är av betydelse
för nästa utbildning. Delar av en lärlingsutbildning skall också kunna
tillgodoräknas om lärlingen vill fortsätta med andra gymnasiestudier. Eleverna
skall få betyg och bevis över genomgången utbildning. Särskild
lärlingslön skall utgå.
Innan en lärlingsreform av större omfattning beslutas, är det nödvändigt
att riksdagen uppdrar åt regeringen att lösa ett antal återstående frågor.
Vidare bör regeringen ta kontakt med arbetsmarknadens parter och
branschorganisationerna för att diskutera formerna för deras medverkan i
utbildningen m.m. Riksdagen bör med bifall till motionerna 1983/84:2016
yrkandena 19 och 20 och 1983/84:1336 i denna del som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört om ett uppdrag till regeringen.
UbU 1983/84:19
59
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:
10. att riksdagen beträffande förslag om ett nytt lärlingssystem
fr. o.m. budgetåret 1985/86 med bifall till motionerna 1983/
84: 2016 yrkandena 19 och 20 och 1983/84:1336 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Kompletterande statsbidragssystem för lärlingsutbildning för svårplacerade
ungdomar (punkt 1, mom. 11)
Per Unckel, Birgitta Rydle, Gunnar Hökmark och Birger Hagård (alla
m)anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar "Utskottet
vill” och på s. 20 slutar "yrkande 6” bort ha följande lydelse:
Utskottet föreslår att ett lönebidragsbaserat lärlingssystem upprättas för
ungdomar mellan 16 och 20 år med minst sex månaders sammanhängande
arbetslöshet och bristande eller obefintlig yrkesutbildning. För att placera
dessa i yrkesutbildning som lärlingar hos arbetsgivare som ställer sig till
förfogande, bör lönekostnadstäckning med 75, 50 resp. 25% för en treårig
lärlingsutbildning erbjudas. Eftersom det många gånger rör sig om socialt
utsatta unga människor bör lärlingsföretagen ha tillgång till erforderligt
stöd från berörda sociala myndigheter för att möjliggöra en samlad social
rehabilitering och för att kunna genomföra lärlingsutbildningen på ett för
företag och lärling konstruktivt sätt.
Utskottet föreslår att medel för I 000 ungdomar anslås över ett nytt
anslag med beteckningen Lärlingsutbildning med lönebidrag. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. att riksdagen beträffande kompletterande lönebidragsfinansierad
lärlingsutbildning för svårplacerade ungdomar mellan 16 och 20
år med bifall till motion 1983/84:916 yrkande 6 och med anledning
av motionerna 1983/84:1084 och 1983/84:1259 yrkande 19
och med avslag på motion 1983/84:989 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört och till Lärlingsutbildning
för svårplacerade ungdomar för budgetåret 1984/
85 anvisar ett förslagsanslag av 50000000 kr.,
7. Förslag om ett nytt statsbidragssystem (punkt 1, mom. 11)
Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar "Utskottet
vill" och på s. 20 slutar ”yrkande 6" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör ett framtida statsbidragssystem konstrueras
så att bidrag utgår till lärlingslöner. Även andra faktorer bör
UbU 1983/84:19
60
beaktas, t. ex. materialkostnader, handledningskostnader och kostnader
för utvecklings- och försöksverksamhet. Riksdagen bör med bifall till
motion 1983/84:989 yrkande 3 hos regeringen begära förslag om ett nytt
statsbidragssystem för lärlingsutbildning. Samtidigt avstyrker utskottet
motionerna 1983/84:916 yrkande 6, 1983/84:1084 och 1983/84:1259 yrkande
19.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. att riksdagen beträffande förslag om ett nytt statsbidragssystem
med bifall till motion 1983/84:989 yrkande 3 och med avslag på
motionerna 1983/84:916 yrkande 6, 1983/84:1084 och 1983/
84: 1259 yrkande 19 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
8. Förslag om ett nytt statsbidragssystem (punkt 1, mom. 11)
Linnea Hörlén (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar "Utskottet
vill” och på s. 20 slutar ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:
Ett stimulansbidrag i form av ett lönebidrag bör enligt utskottets mening
utgå till lärlingsutbildning i form av 75% av lönen första året. 50% av lönen
andra året och 25% av lönen tredje året. De timlönekostnader som bidraget
grundas på bör utgå från ett genomsnitt av existerande avtal för
lärlingar. Regeringen bör, efter beräkningar av genomsnittskostnaderna
för lärlingsavtalen, lägga fram för riksdagen förslag till sådant statsbidragssystem.
Riksdagen bör med bifall till motionerna 1983/84:1084 och 1983/
84: 1259 yrkande 19, med avslag på motion 1983/84: 989 yrkande 3 och med
anledning av motion 1983/84:916 yrkande 6 som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. att riksdagen beträffande förslag om ett nytt statsbidragssystem
med bifall till motionerna 1983/84:1084 och 1983/84:1259 yrkande
19, med avslag på motion 1983/84:989 yrkande 3 och med
anledning av motion 1983/84:916 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Principer för gymnasieskolans dimensionering (punkt 1, mom. 13)
Per Unckel. Birgitta Rydle. Gunnar Hökmark och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar "I samband"
och på s. 24 slutar ”av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Utskottet kommer i det följande att ta ställning till en rad förslag om
UbU 1983/84:19
61
gymnasieskolans dimensionering de närmaste åren. Utskottet finner skäl
att dessförinnan uttala sin tveksamhet till de principer för dimensioneringen
vilka utskottets majoritet angav i sitt betänkande 1982/83:21 under det
förra riksmötet, nämligen att elevernas intressen skall vägas mot arbetsmarknadens
behov och kommunernas möjligheter att anordna utbildningar.
Enligt utskottets uppfattning kommer elevernas intressen alltför mycket
i skymundan och den uttalade principen speglar en övertro på möjligheterna
att förutse utvecklingen på arbetsmarknaden. Med hänvisning till det
som anförs i motion 1983/84:2743 föreslår utskottet att riksdagen uttalar
sig för att statsmakternas beslut om gymnasieskolans dimensionering i
första hand skall grunda sig på det som är känt om elevernas intresse för
skilda utbildningsvägar. Endast väl kända och starka arbetsmarknadsskäl
och resursskäl bör kunna medge avsteg härifrån. Utskottet tillstyrker
därmed motion 1983/84:2743 yrkande 11.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:
13. att riksdagen beträffande vissa principer för gymnasieskolans
dimensionering med bifall till motion 1983/84:2743 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
10. Lärlingsutbildningens dimensionering (punkt 1, mom. 15)
Per Unckel. Birgitta Rydle, Gunnar Hökmark och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar ”Av vad” och
slutar "och 1983/84:2467” bort ha följande lydelse:
Riksdagen anvisade på förslag av regeringen i budgetpropositionen 1983
4500 lärlingsplatser. På regeringens förslag i proposition 1983/84:26 anvisades
senare ytterligare 2 000 platser för samma budgetår. Samtidigt beslutade
riksdagen om ett rekryteringsbidrag på 5000 kr. per plats i lärlingsutbildning
i syfte att stimulera anordnande av ytterligare platser i lärlingsutbildning
under perioden den 1 november 1983-den 30 juni 1984 (prop.
1983/84: 26, UbU 1983/84:6, rskr 1983/84: 59). Sammanlagt beräknas alltså
6500 intagningsplatser för innevarande budgetår. De 5915 årselevplatser
som regeringen föreslår i proposition 1983/84: 100 för nästkommande budgetår
anser utskottet vara alltför få och i realiteten en nedskärning i
förhållande till det beräknade antalet platser för innevarande budgetår.
Utskottet ansluter sig till förslaget i motion 1983/84:2016 att antalet årselevplatser
bör vara 10000, dvs. en ökning med 4085 i förhållande till
regeringens förslag. Detta bör regeringen med bifall till motion 1983/
84:2016 yrkande 23 och med anledning av motion 1983/84:2467 som sin
mening ge regeringen till känna.
UbU 1983/84:19
62
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. att riksdagen beträffande dimensioneringen av lärlingsutbildningen
med bifall till till motion 1983/84:2016 yrkande 23 och
med anledning av motion 1983/84: 2467 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,
11. Lärlingsutbildningens dimensionering (punkt 1, mom. 15)
Linnea Hörlén (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar ”Av vad” och
slutar ”och 1983/84: 2467” bort ha följande lydelse:
Riksdagen har tidigare under innevarande riksmöte på regeringens förslag
beslutat om ett rekryteringsbidrag på 5000 kr. per plats i lärlingsutbildning
i syfte att stimulera anordnande av ytterligare platser i lärlingsutbildning
under perioden den 1 november 1983-den 30 juni 1984 (prop.
1983/84:26, UbU 1983/84:6, rskr 1983/84:59). I den då framlagda propositionen
anförde föredragande statsrådet att rekryteringsbidraget skulle kunna
leda till att ytterligare 2000 platser inrättades. Sammanlagt beräknades
alltså 6500 intagningsplatser för innevarande budgetår. De 5 195 årselevplatser
som regeringen föreslår i proposition 1983/84: 100 anser utskottet
vara alltför få och i realiteten en nedskärning i förhållande till det beräknade
antalet platser för innevarande budgetår. Utskottet ansluter sig till
förslaget i motion 1983/84:2467 om en kraftigt utbyggd lärlingsutbildning.
Någon gräns för antalet platser bör enligt utskottet t. v. inte finnas. Detta
bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:2467 och med anledning av
motion 1983/84: 2016 yrkande 23 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:
15. att riksdagen beträffande dimensioneringen av lärlingsutbildningen
med bifall till motion 1983/84: 2467 och med anledning av
motion 1983/84:2016 yrkande 23 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
12. Ramar för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1984/85 (punkt 1,
mom. 17)
Per Unckel, Birgitta Rydle, Gunnar Hökmark och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”Beträffande
gymnasieskolans" och på s. 26 slutar ”i gymnasieskolan” bort ha följande
lydelse:
Regeringen har - som framgår av det föregående — i proposition 1983/
84: 116 lagt fram förslag om en utökning med 2000 intagningsplatser av den
UbU 1983/84:19
63
stora ramen och med 1000 intagningsplatser av den lilla ramen i jämförelse
med förslaget i proposition 1983/84:100. Fördelningen av platserna har
utskottet redovisat i det föregående. Utskottet kan inte biträda förslaget
utan finnér skäl att föreslå riksdagen att dimensioneringen bör ske i enlighet
med förslaget i motion 1983/84:2016. Gymnasieskolans stora ram bör
alltså utökas med 2 100 intagningsplatser (6300 årselevplatser) i förhållande
till det som har förordats i proposition 1983/84:100 och platserna bör
enbart avse de tre- och fyraåriga teoretiska linjerna. Härmed kan sådana
olyckliga konsekvenser undvikas som blir följden av att elever som i första
hand önskar en teoretisk utbildning men som inte kommer in på en teoretisk
linje tränger undan de elever som i första hand vill komma in på de
yrkesinriktade linjerna. Utskottet hänvisar till vad i motion 1983/84:2016
anförs i detta hänseende. När det gäller det i motion 1983/84:1703 angivna
behovet av platser för den i fem län pågående försöksverksamheten med
regionalt beslutade högre specialkurser, vill utskottet peka på den av
statsrådet förordade möjligheten till omfördelning av platser mellan ramarna.
Vidare förutsätter utskottet - i likhet med statsrådet - att SÖ vid
fördelningen av platser i görligaste mån tar skälig hänsyn till de särskilda
behoven i de fem försökslänen. Med anledning av motion 1983/84:1717 vill
utskottet erinra om att lokalisering av gymnasiala studievägar inte beslutas
av riksdagen. I vad avser den i motion 1983/84:2739 aktualiserade frågan
om möjligheter till omfördelning mellan ramarna ansluter sig utskottet till
föredragande statsrådets uppfattning att det bör få ankomma på regeringen
att avgöra i vad mån dessa befogenheter till omfördelning bör lämnas till
SÖ. Med hänvisning till det anförda bör riksdagen med bifall till motion
1983/84:2016 yrkande 14 i denna del och med avslag på propositionerna
1983/84: 100 och 1983/84:116 samt motionerna 1983/84:1243 yrkandena 15
och 16, 1983/84:1703, 1983/84:1717, 1983/84: 1754 yrkande 4 i denna del
och 1983/84:2739 yrkande 9 i denna del som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet har anfört om gymnasieskolans ramar för budgetåret
1984/85.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. att riksdagen beträffande ramar för elevplatser i gymnasieskolan
för budgetåret 1984/85 med bifall till motion 1983/84:2016 yrkande
14 i denna del och med avslag på propositionerna 1983/
84: 100 och 1983/84: 116 samt motionerna 1983/84:1243 yrkandena
15 och 16, 1983/84:1703, 1983/84:1717 i denna del, 1983/
84: 1754 yrkande 4 i denna del och 1983/84:2739 yrkande 9 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,
UbU 1983/84:19
64
13. Ramar för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1984/85 (punkt 1,
mom. 17)
Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar "Beträffande
gymnasieskolans” och på s. 26 slutar "i gymnasieskolan” bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är den av regeringen i proposition 1983/
84:116 föreslagna utökningen av gymnasieskolans ramar alltför liten. Utskottet
ansluter sig till den uppfattning som framförs i motion 1983/84: 1243
att gymnasieskolan bör dimensioneras på sådant sätt att intagningskapaciteten
gör det möjligt för både 16- 17-åringar och äldre sökande att tas in.
Med hänvisning härtill föreslår utskottet att stora ramen utökas med 5000
intagningsplatser och lilla ramen med 2 000 årselevplatser i jämförelse med
förslaget i proposition 1983/84: 100. Härigenom tillgodoses behovet av en
utökning av antalet lärlingsplatser. Vidare bör den av utskottet föreslagna
dimensioneringen tillfredsställa de i motion 1983/84:1703 framförda önskemålen
om ytterligare platser för försöksverksamhet med regionalt beslutade
högre specialkurser. Med anledning av motion 1983/84:1717 vill utskottet
erinra om att lokalisering av gymnasiala studievägar inte beslutas av
riksdagen. Beträffande den i motion 1983/84: 2739 aktualiserade frågan om
möjligheter till omfördelning mellan ramarna finner utskottet det ändamålsenligt
att riksdagen uttalar sig för att SÖ bör kunna göra justeringar,
när det är påkallat. Vidare bör länsskolnämnderna kunna göra motsvarande
omfördelningar inom sina resp. länsramar. Vad utskottet nu har anfört
om ramar för elevplatser i gymnasieskolan bör riksdagen med bifall till
motion 1983/84:2739 yrkande 9 i denna del. med anledning av motionerna
1983/84:1243 yrkandena 15 och 16 samt 1983/84: 1703 och med avslag på
propositionerna 1983/84:100 och 1983/84:116 och motionerna 1983/
84: 1717, 1983/84: 1754 yrkande 4 i denna del och 1983/84: 2016 yrkande 14 i
denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. att riksdagen beträffande ramar för elevplatser i gymnasieskolan
för budgetåret 1984/85 med bifall till motion 1983/84:2739 yrkande
9 i denna del, med anledning av motionerna 1983/84: 1243
yrkandena 15 och 16 samt 1983/84:1703 och med avslag på
propositionerna 1983/84: 100 och 1983/84: 116 samt motionerna
1983/84: 1717 i denna del. 1983/84: 1754 yrkande 4 i denna del och
1983/84:2016 yrkande 14 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört.
UbU 1983/84:19
65
14. Ramar för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1984/85 (punkt 1,
mom. 17)
Linnea Hörlén (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 boljar ”Beträffande
gymnasieskolans” och på s. 26 slutar ”i gymnasieskolan” bort ha följande
lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är den av regeringen i proposition 1983/
84:116 föreslagna utökningen av gymnasieskolans ramar alltför liten. Utskottet
föreslår att stora ramen utökas med 5 000 intagningsplatser och lilla
ramen med 2000 årselevplatser i jämförelse med förslaget i proposition
1983/84:100. Härigenom tillgodoses behovet av en utökning av antalet
lärlingsplatser. Vidare bör den av utskottet föreslagna dimensioneringen
tillfredsställa de i motion 1983/84:1703 framförda önskemålen om ytterligare
platser för försöksverksamheten med regionalt beslutade högre specialkurser.
Med anledning av motion 1983/84:1717 vill utskottet erinra om att
lokalisering av gymnasiala studievägar inte beslutas av riksdagen. Beträffande
den i motion 1983/84:2739 aktualiserade frågan om möjligheter till
omfördelning mellan ramarna ansluter sig utskottet till föredragande statsrådets
uppfattning att det bör få ankomma på regeringen att avgöra i vad
mån dessa befogenheter till omfördelning bör lämnas till SÖ. Vad utskottet
ovan har anfört om gymnasieskolans dimensionering bör riksdagen med
anledning av motion 1983/84:1243 yrkandena 15 och 16 samt med avslag på
propositionerna 1983/84:100 och 1983/84:116 samt motionerna 1983/
84:1703, 1983/84:1717, 1983/84:1754 yrkande 4 i denna del, 1983/84:2016
yrkande 14 i denna del och 1983/84:2739 yrkande 9 i denna del som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. att riksdagen beträffande ramar för elevplatser i gymnasieskolan
för budgetåret 1984/85 med anledning av motion 1983/84:1243
yrkandena 15 och 16 samt med avslag på propositionerna 1983/
84:100 och 1983/84:116 samt motionerna 1983/84:1703, 1983/
84:1717 i denna del, 1983/84:1754 yrkande 4 i denna del, 1983/
84:2016 yrkande 14 i denna del och 1983/84:2739 yrkande 9 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,
5 Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 19
Rättelse: S. 65, rad 9 Står: årselevplatser Rättat till: intagningsplatser
UbU 1983/84:19
66
15. Ramar för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1984/85 (punkt 1,
mom. 17)
Nils Berndtson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar "Beträffande
gymnasieskolans” och på s. 26 slutar ”i gymnasieskolan" bort ha följande
lydelse:
Mot bakgrund av regeringens förslag att prioritera ungdomar under 18 år
vid intagning till gymnasieskolan och de svårigheter som kan bli följden
därav för stora grupper att tas in vilka av arbetsmarknadsskäl eller på
grund av tidigare bristfällig utbildning borde erbjudas fortsatt utbildning
ansluter sig utskottet till den väsentligt större utökning av gymnasieskolans
stora ram som förordas i motion 1983/84: 1754. Om riksdagen beslutar
i enlighet med detta ställningstagande av utskottet tillgodoses tillika syftet
med yrkandet i motion 1983/84: 1703, vilket utskottet finner angeläget. I
vad avser lokaliseringen av vissa högre specialkurser såsom föreslås i
motion 1983/84:1717 erinrar utskottet om att riksdagen inte beslutar i
sådana frågor. Beträffande den i motion 1983/84:2739 aktualiserade frågan
om möjligheter till omfördelning av platser mellan ramarna anser utskottet
i likhet med föredragande statsrådet att det bör få ankomma på regeringen
att avgöra i vad mån dessa befogenheter till omfördelning bör lämnas till
SÖ. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motion 1983/84:1754 yrkande 4 i denna del och med avslag på
propositionerna 1983/84:100 och 1983/84:116 samt motionerna 1983/
84: 1243 yrkandena 15 och 16, 1983/84: 1703, 1983/84: 1717, 1983/84:2016
yrkande 14 i denna del och 1983/84:2739 yrkande 9 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna att grundskolans stora ram utökas med
10000 intagningsplatser i förhållande till förslaget i proposition 1983/
84: 100.
dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:
17. att riksdagen beträffande ramar för elevplatser i gymnasieskolan
för budgetåret 1984/85 med bifall till motion 1983/84:1754 yrkande
4 i denna del och med avslag på propositionerna 1983/
84: 100 och 1983/84: 116 samt motionerna 1983/84: 1243 yrkandena
15 och 16, 1983/84: 1703, 1983/84:1717 i denna del. 1983/
84:2016 yrkande 14 i denna del och 1983/84:2739 yrkande 9 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört.
UbU 1983/84:19
67
16. Slutlig» ramar för elevplatscr i gymnasieskolan för budgetåret 1985/86
(punkt 1, mom. 20 och 21)
Per Unckel. Birgitta Rydle. Gunnar Hökmark och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar "Utskottet
delar" och på s. 29 slutar "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Utskottet är ense med regeringen i att riksdagen nu även bör besluta om
gymnasieskolans slutliga ramar för budgetåret 1985/86. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag vad gäller den totala ramens omfattning, vilken
bl.a. innefattar en ökning med ca 4000 intagningsplatser av den stora
ramen i förhållande till förslaget i proposition 1983/84: 100. Däremot finner
utskottet det inte motiverat med den i proposition 1983/84: 116 angivna
omfattningen av VSK-sektorn. Utskottet förordar i stället att 2 100 av de
tillkommande 4000 intagningsplatserna anvisas för de tre- och fyraåriga
linjerna. Vid fördelningen bör särskild hänsyn tas till efterfrågan på platser
i HS-sektorn. Resten av den föreslagna totala utökningen bör i första hand
avse en utökning av antalet platser i lärlingsutbildningen. Vidare förutsätter
utskottet att stor hänsyn tas till elevernas intresse vid fördelningen av
platserna. När det gäller möjligheterna till viss omfördelning av platser
mellan ramarna, erinrar utskottet om vad utskottet anfört härom vid sitt
ställningstagande till förslag om ramar för budgetåret 1984/85. Utskottet
föreslår riksdagen att med bifall till motion 1983/84: 2745 yrkande 10, med
anledning av propositionerna 1983/84: 100 och 1983/84:116 och med avslag
på motionerna 1983/84:1243 yrkande 17 i denna del och 1983/84:2739
yrkande 9 i denna del samt yrkande 10 som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet har anfört om slutliga ramar för elevplatser i gymnasieskolan
för budgetåret 1985/86.
Beträffande det av regeringen begärda bemyndigandet att medge en
utökning av totalramen för gymnasieskolan, om arbetsmarknadsskäl påkallar
det, biträder utskottet förslaget i motion 1983/84:2745 yrkande 12 att
riksdagen inte skall ge regeringen ett sådant bemyndigande. Om en utökning
av totalramen bedöms nödvändig, bör regeringen återkomma till
riksdagen med begäran om erforderliga medel på tilläggsbudget.
dels att utskottets hemställan under 20 och 21 bort ha följande lydelse:
20. att riksdagen beträffande slutliga ramar för elevplatser i gymnasieskolan
för budgetåret 1985/86 med bifall till motion 1983/
84:2745 yrkande 10. med anledning av propositionerna 1983/
84: 100 och 1983/84: 116 och med avslag på motionerna 1983/
84:1243 yrkande 17 i denna del och 1983/84:2739 yrkande 9 i
denna del och yrkande 10 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört.
UbU 1983/84:19
68
21. att riksdagen beträffande visst bemyndigande för regeringen med
bifall till motion 1983/84:2745 yrkande 12 och med avslag på
proposition 1983/84:116 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,
17. Slutliga ramar för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1985/86
(punkt 1, mom. 20)
Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som böijar ”Utskottet
delar” och slutar ”budgetåret 1985/86” bort ha följande lydelse:
Utskottet är ense med regeringen i att riksdagen nu även bör besluta om
gymnasieskolans slutliga ramar för budgetåret 1985/86.1 vad avser omfattningen
av den stora ramen resp. den lilla ramen ansluter sig utskottet till
det som förordas i motionerna 1983/84:1243 och 1983/84:2739. Stora ramen
bör sålunda utökas med 7 000 årselevplatser i förhållande till förslaget
i proposition 1983/84:100 och lilla ramen bör erhålla en motsvarande
ökning om 3000 årselevplatser. Utskottet tillstyrker också vad i motion
1983/84:2739 har förordats om möjligheter till omfördelning av platser
mellan ramarna. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till motion 1983/84:2739 yrkande 9 i denna del och yrkande 10, med
anledning av motion 1983/84:1243 yrkande 17 i denna del och med avslag
på propositionerna 1983/84:100 och 1983/84:116 och motion 1983/84:2745
yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört om ramar för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1985/86.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:
20. att riksdagen beträffande slutliga ramar för elevplatser i gymnasieskolan
för budgetåret 1985/86 med bifall till motion 1983/
84:2739 yrkande 9 i denna del och yrkande 10, med anledning av
motion 1983/84:1243 yrkande 17 i denna del och med avslag på
propositionerna 1983/84:100 och 1983/84:116 samt motion 1983/
84:2745 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,
18. Planeringsramar för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1986/
87 (punkt 1, mom. 23)
Per Unckel, Birgitta Rydle, Gunnar Hökmark och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som böijar ”Utskottet
har” och slutar ”proposition 1983/84:116” bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i proposition 1983/84:116 såvitt det avser
den totala ramens omfattning. Däremot anser utskottet att den i förhållan
-
UbU 1983/84:19
69
de till förslaget i proposition 1983/84: 100 angivna utökningen av VSKsektorn
med ca 1 000 intagningsplatser ej bör komma till stånd. Dessa I 000
platser bör i stället fördelas på de tre- och fyraåriga linjerna. Riksdagen bör
med bifall till motion 1983/84:2745 yrkande 11. med anledning av propositionerna
1983/84: 100 och 1983/84:116 och med avslag på motionerna 1983/
84:1243 yrkande 17 i denna del och 1983/84:2739 yrkande 11 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet nu har anfört om ifrågavarande
bemyndigande.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. att riksdagen beträffande bemyndigande om planeringsramar för
elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1986/87 med bifall
till motion 1983/84:2745 yrkande 11, med anledning av propositionerna
1983/84:100 och 1983/84: 116 och med avslag på motionerna
1983/84:1243 yrkande 17 i denna del och 1983/84:2739
yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,
19. Planeringsramar för elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1986/
87 (punkt 1, mom. 23)
Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”proposition 1983/84:116” bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker det som i motion 1983/84:2739 med hänvisning till
motion 1983/84:1243 har förordats om planeringsramar för budgetåret
1986/87. Den sammanlagda utökningen av totalramen i förhållande till
proposition 1983/84: 100 bör sålunda enligt utskottets mening för ifrågavarande
budgetår vara 10000 årsele vplatser. Riksdagen bör med bifall till
motionerna 1983/84:1243 yrkande 17 i denna del och 1983/84:2739 yrkande
11 och med avslag på propositionerna 1983/84:100 och 1983/84:116 samt
motion 1983/84:2745 yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet har anfört om ifrågavarande bemyndigande,
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:
23. att riksdagen beträffande bemyndigande om planeringsramar för
elevplatser i gymnasieskolan för budgetåret 1986/87 med bifall
till motionerna 1983/84:1243 yrkande 17 i denna del och 1983/
84:2739 yrkande II och med avslag på propositionerna 1983/
84:100 och 1983/84:116 samt motion 1983/84:2745 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
6 Riksdagen 1983/84. 14 sami. Nr 19
UbU 1983/84:19
70
20. Systemet med timreduktioner (punkt 1, mom. 25)
Linnea Hörlén (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar "Utskottet
finnér” och slutar ”10 avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till vad i motion 1983/84: 1259 har förordats om
systemet med timreduktioner. Riksdagen bör med hänvisning härtill nu
fatta ett principbeslut om att systemet avvecklas så snart som möjligt.
Därjämte bör riksdagen av regeringen begära ett förslag om finansiering av
självstudietimmarnas borttagande i enlighet med vad SÖ har angivit i sin
anslagsframställning för budgetåret 1984/85. Vad utskottet nu har anfört
om systemet med timreduktioner i gymnasieskolan bör riksdagen med
bifall till motion 1983/84:1259 yrkande 10 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:
25. att riksdagen beträffande systemet med timreduktioner i gymnasieskolan
med bifall till motion 1983/84: 1259 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
21. Självstudietimmar (punkt 1, mom. 26)
Per Unckel, Birgitta Rydle, Gunnar Hökmark och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar "Utskottet
har” och slutar "yrkande 15” bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder inte regeringens förslag att ta bort en del av självstudietimmarna
på sådant sätt som förordas i proposition 1983/84: 100. Såsom
sker i motion 1983/84: 2097 hänvisar utskottet till vad SÖ i sin anslagsframställning
för budgetåret 1984/85 har angivit om möjligheterna att finansiera
ett borttagande av självstudietimmarna. Vidare vill utskottet erinra om
möjligheterna för skolorna att disponera tillgängliga resurser på sådant sätt
att antalet självstudietimmar reduceras. Vad utskottet här har anfört i
frågan om självstudietimmarna bör riksdagen med bifall till motion 1983/
84:2097 yrkande 15, med anledning av motion 1983/84: 1243 yrkande 21
och med avslag på proposition 1983/84: 100 och motion 1983/84:1754 yrkande
3 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. att riksdagen beträffande självstudietimmar i gymnasieskolan
med bifall till motion 1983/84:2097 yrkande 15, med anledning av
motion 1983/84:1243 yrkande 21 i denna del och med avslag på
proposition 1983/84:100 och motion 1983/84:1754 yrkände 3 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,
UbU 1983/84:19
71
22. Självstudietimmar (punkt 1, mom. 26)
Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser
dels att utskottets yttrande på s. 31 som börjar ”Utskottet har” och
slutar ”yrkande 15” bort ha följande lydelse:
I enlighet med det som förordas i motion 1983/84: 1243 avstyrker utskottet
regeringens förslag att ta bort självstudietimmarna i gymnasieskolan.
De 40 milj. kr. som härigenom frigörs föreslås i motionens yrkande 9 föras
till anslaget Bil. Bidrag till driften av grundskolor m. m. Eftersom utskottet
tidigare har avstyrkt detta yrkande (UbU 1983/84:18) och riksdagen
biträdde vad utskottet hade hemställt i frågan, uppkommer vid riksdagens
beslut i enlighet med vad utskottet i nu förevarande sammanhang föreslår
en besparing om 40 milj. kr. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till
motion 1983/84:1243 yrkande 21, med anledning av motion 1983/84:2097
yrkande 15 och med avslag på proposition 1983/84:100 och motion 1983/
84:1754 yrkande 3 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om självstudietimmar i gymnasieskolan.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. att riksdagen beträffande självstudietimmar i gymnasieskolan
med bifall till motion 1983/84:1243 yrkande 21 i denna del, med
anledning av motion 1983/84:2097 yrkande 15 och med avslag på
proposition 1983/84:100 och motion 1983/84:1754 yrkande 3 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,
23. Självstudietimmar (punkt 1, mom. 26)
Nils Berndtson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”yrkande 15” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1983/84:1754 att
förekomsten av s. k. självstudietimmar allvarligt har försämrat kvaliteten i
gymnasieskolans undervisning. Då utskottet inte anser det försvarbart att
skolorna skall behöva använda förstärkningsresursen för att undvika de
kvarvarande självstudietimmarna, bör - i enlighet med förslaget i motion
1983/84:1754 — medel tillföras gymnasieskolan så att det blir möjligt att i
sin helhet undanröja förekomsten av självstudietimmar. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1983/84:1754 yrkande 3 i denna del och med
avslag på proposition 1983/84:100 och motionerna 1983/84:1243 yrkande
21 och 1983/84: 2097 yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna.
UbU 1983/84:19
72
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:
26. att riksdagen beträffande självstudietimmar i gymnasieskolan
med bifall till motion 1983/84: 1754 yrkande 3 i denna del och
med avslag pä proposition 1983/84: I(K) och motionerna 1983/
84: 1243 yrkande 21 i denna del och 1983/84: 2097 yrkande 15 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
24. Förändringar av timplanerna för de teoretiska linjerna (punkt I, moni.
29)
Per Unckel, Birgitta Rydle. Gunnar Hökmark och Birger Hagård (alla
m)anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar ''Utskottet
instämmer" och slutar "yrkande I" bort ha följande lydelse:
När det gäller det motionsledes framförda förslaget om B- och C-språken
i årskurs 3 anser utskottet att det vore till fördel för de elever som
genom tillvalssystemet endast kan studera ett eller två moderna språk, om
de i årskurs 3 kan välja mellan engelska. B- och C-språk. Det är av värde,
bl.a. för vårt näringsliv, att ungdomar med t. ex. nalurvetenskaplig-teknisk
grundutbildning skaffar sig förhållandevis goda kunskaper även i
andra moderna språk än engelska. Vad utskottet har anfört om alternativt
val mellan engelska. B- och C-språk i vissa fall i årskurs 3 bör riksdagen
med anledning av motion 1983/84:656 som sin mening ge regeringen till
känna.
Som framgår av det föregående beslöt riksdagen så sent som 1981 om
betydande förändringar i gymnasieskolans timplaner. Enligt utskottets
uppfattning är det ännu för tidigt att på grundval av erfarenheter åter ändra
timplanerna. De motiv som anförs av föredragande statsrådet för en förändring
är som utskottet ser det inte tillräckligt starka och såsom det
anförs i motion 1983/84: 1749 är det tveksamt om de i propositionen angivna
syftena med timplaneförändringen kommer att uppnås, bl. a. att
stärka den naturvetenskapliga linjens ställning. Med hänvisning till vad
utskottet nu har anfört och till vad i övrigt anförs i motion 1983/84: 1749
föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1983/84: 1749 yrkande
1 och med avslag på proposition 1983/84: 100 som sin mening ger regeringen
till känna att de av regeringen föreslagna förändringarna av timplanerna
för de teoretiska linjerna inte skall ske.
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:
29. att riksdagen beträffande övriga förändringar i timplanerna för de
teoretiska linjerna med bifall till motion 1983/84: 1749 yrkande I
och med avslag på proposition 1983/84: 100 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
UbU 1983/84:19
73
25. Betyg i ämnet svenska som främmande språk (punkt 1, mom. 35)
Per Unckel. Birgitta Rydle. Gunnar Hökmark och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar "Utskottet
instämmer" och slutar "läsåret 1984/85" bort ha följande lydelse:
För utskottet förefaller det naturligt att de elever som får möjlighet att
läsa ämnet svenska som främmande språk också erhåller betyg i ämnet.
Riksdagen bör med bifall till motion 1983/84: 808 som sin mening ge regeringen
detta till känna.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:
35. att riksdagen beträffande betyg i timnet svenska som främmande
språk med bifall till motion 1983/84:808 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
26. Rätten till hemspråksundervisning (punkt 1, mom. 36)
Per Unckel. Birgitta Rydle. Gunnar Hökmark och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar "Utskottet
finner" och slutar "yrkande 16" bort ha följande lydelse:
1 likhet med vad som anförs i motion 1983/84:2016 anser utskottet att
erfarenheterna hittills av hemspråksundervisningen i skolan tyder på att
det föreligger behov av en mer rationell organisation av verksamheten.
Hemspråksundervisningen bör koncentreras till förskolan och grundskolans
lägre stadier. Med hänvisning härtill och mot bakgrund av det svåra
statsfinansiella läget tillstyrker utskottet yrkande 16 i motion 1983/84:2097
vari förordas att rätten till hemspråksundervisning i gymnasieskolan tas
bort.
dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:
36. att riksdagen beträffande avskaffande av rätten till hemspråksundervisning
med bifall till motion 1983/84:2097 yrkande 16 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.
27. Försöksverksamhet med ämnet kulturkunskap (punkt 1, mom. 39)
Per Unckel, Birgitta Rydle, Gunnar Hökmark och Birger Hagård (alla
m)anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar "Utskottet
har" och slutar "och 1983/84:2323" bort ha följande lydelse:
Av vad som anförs i proposition 1983/84:100 framgår att SÖ i sitt förslag
till utformning av ämnet kulturkunskap utgått från gymnasieutredningens
UbU 1983/84:19
74
intentioner att hos alla elever väcka medvetenhet om det egna kulturmönstret
för att därigenom också öka förståelsen för andra kulturer och
öppna vägar för internationell solidaritet. Utskottet finner innebörden av
de angivna intentionerna delvis oklar. Syftet att väcka medvetenhet om det
egna kulturmönstret och att skapa ökad internationell solidaritet är angeläget,
men kan uppnås inom ramen för redan befintliga ämnen. Detta sker
f. ö. redan i stor utsträckning. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet förslaget om försöksverksamhet med ämnet kulturkunskap. Detta
bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:1749 yrkande 3 och med
avslag på proposition 1983/84: 100 och motionerna 1983/84:545 yrkande 2,
1983/84:1704 och 1983/84:2323 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 39 bort ha följande lydelse:
39. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med ämnet kulturkunskap
med bifall till motion 1983/84: 1749 yrkande 3 och med
avslag på proposition 1983/84:100 och motionerna 1983/84:545
yrkande 2, 1983/84:1704 och 1983/84:2323 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
28. Försöksverksamheten med estetisk variant av social lipje (punkt 1,
mom. 41)
Per Unckel, Birgitta Rydle, Gunnar Hökmark och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar ”Utskottet
biträder” och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt regeringens förslag om försöksverksamhet
med estetisk-praktiska linjer omfattande sammanlagt 300 intagningsplatser.
Mot bakgrund härav och med hänvisning till de ökade
möjligheterna till estetisk-praktiska utbildningar genom införandet av de
nya försökslinjema anser utskottet att riksdagen bör avslå förslaget om en
vidgad försöksverksamhet med estetisk variant av social linje. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 1983/84:1749 yrkande 2 och med avslag på
proposition 1983/84:100 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande lydelse:
41. att riksdagen beträffande fortsatt försöksverksamhet med estetisk
variant av social linje med bifall till motion 1983/84:1749
yrkande 2 och med avslag på proposition 1983/84:100 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
UbU 1983/84:19
75
29. Försöksverksamhet med ramtimplaner (punkt 1, mom. 42)
Per Unckel. Birgitta Rydle, Gunnar Hökmark och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar "Utskottet
ansluter" och på s. 38 slutar "valbara timtal” bort ha följande lydelse:
Utskottet har inget att erinra mot den föreslagna förlängningen av försöksverksamheten
med ramtimplaner. Likaså ansluter sig utskottet till den
av statsrådet uttalade uppfattningen om värdet av verksamheten genom att
den ökar flexibiliteten. Emellertid anser utskottet att värdet väsentligt
skulle öka om riktlinjerna för försöket ändrades i enlighet med det som
anförs i motion 1983/84: 1749. Detta bör riksdagen med bifall till yrkande 4
i motionen och med avslag på proposition 1983/84:100 som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 42 bort ha följande lydelse:
42. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med ramtimplaner
med obligatoriska och valbara timtal med bifall till motion 1983/
84:1749 yrkande 4 och med avslag på proposition 1983/84:100
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
30. Resurser för stödinsatser i svenska i årskurs 2 av de yrkesinriktade
linjerna (punkt 1, mom. 44)
Linnea Hörlén (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som böljar "Utskottet
har” och slutar "i frågan" bort ha följande lydelse:
Inom ramen för den ökade lokala friheten bör det ankomma på kommunerna
och skolorna själva att styra medlen i förstärkningsresursen dit de
bäst behövs. Utskottet anser mot bakgrund härav att det är principiellt
riktigt att det avgörs lokalt i vilken omfattning särskilt stöd bör ges till de
grupper av elever som berörs av den i det föregående förordade förändringen
i vad avser ämnet svenska på vissa yrkesinriktade studievägar.
Riksdagen bör med hänvisning härtill som sin mening ge regeringen till
känna att det ifrågavarande resurstillskottet om 7,5 milj. kr. förs till gymnasieskolans
förstärkningsresurs och därmed bifalla motion 1983/84:1259
yrkande 13 och avslå proposition 1983/84:100 i motsvarande del.
dels att utskottets hemställan'under 44 bort ha följande lydelse:
44. att riksdagen beträffande resurser för stödinsatser i svenska i
årskurs 2 av de yrkesinriktade linjerna med bifall till motion
1983/84:1259 yrkande 13 och med avslag på proposition 1983/
84: 100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
UbU 1983/84:19
76
31. Statsbidraget till inbyggd utbildning i gymnasieskolan inom området
vårdyrken (punkt 1, mom. 45)
Nils Berndtson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”juli 1984” bort ha följande lydelse:
Regeringens förslag att avveckla statsbidraget för inbyggd utbildning
såvitt avser vårdområdet kan enligt utskottets mening få olyckliga konsekvenser
för tillgången på lämpliga praktikplatser och därmed bidra till att
berörda utbildningar får sämre kvalitet. Utskottet tillstyrker därmed motion
1983/84: 1706 i denna del vari yrkas att ifrågavarande statsbidrag inte
tas bort. Detta bör riksdagen med avslag på proposition 1983/84: 100 i
motsvarande del som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:
45. att riksdagen beträffande statsbidraget till inbyggd utbildning i
gymnasieskolan inom området vårdyrken med bifall till motion
1983/84:1706 i denna del och med avslag på proposition 1983/
84: 100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
32. Visst verksamhetsstöd till Stockholms kommun (punkt 1, mom. 52)
Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39 börjar ”Ifrågavarande
särskilda” och på s. 40 slutar ”avstyrks därmed” bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som förordas i motion 1983/84:1243 att
staten inte har skäl att betala ett särskilt verksamhetsstöd till Stockholms
kommun för utbildning av yrkesdansare i kommunens gymnasieskola och
tillstyrker därmed motionens yrkande 22. Motionärerna föreslår att ifrågavarande
1,6 milj. kr. i stället förs till anslaget Bil. Bidrag till driften av
grundskolor m. m. och där avser försöksverksamheten. Då riksdagen tidigare
har avslagit motionärernas förslag om denna utökning av grundskoleanslaget
(UbU 1983/84: 18, rskr 1983/84:222), uppstår en besparing vid
riksdagens bifall till utskottets förslag att biträda yrkande 22 i motion 1983/
84:1243. Vad utskottet nu har anfört om det särskilda verksamhetsstödet
för yrkesdansarutbildningen vid gymnasieskolan i Stockholms kommun
bör riksdagen med bifall till motion 1983/84: 1243 yrkande 22 som sin
mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:
52. att riksdagen beträffande visst verksamhetsstöd till Stockholms
kommun med bifall till motion 1983/84: 1243 yrkande 22 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,
UbU 1983/84:19
77
33. Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet
(punkt 1, mom. 53)
Birger Hagård (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”begärda bemyndigandet” bort ha följande lydelse:
Utskottet har inget att erinra mot att riksdagen bemyndigar regeringen
att besluta om föreskrifter rörande avgifter för särskild prövning och
fyllnadsprövning inom skolväsendet samt medger att regeringen överlåter
åt förvaltningsmyndighet att meddela bestämmelser om sådana avgifter.
Emellertid förordar utskottet i enlighet med förslaget i motion 1983/
84: 1680 att avgifterna skall vara differentierade och därvid varken överstiga
eller understiga statens verkliga kostnader. Vidare bör befrielse från
avgiften inte medges. Vad utskottet har anfört om de i förevarande sammanhang
aktuella avgifterna bör riksdagen med bifall till motion 1983/
84: 1680 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 53 bort ha följande lydelse:
53. att riksdagen beträffande föreskrifter rörande avgifter för särskild
prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet med bifall
till motion 1983/84: 1680 och med anledning av proposition
1983/84:100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,
34. Anslagsberäkningen (punkt 1, mom. 54)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 12, 21 och 26
Per Unckel, Birgitta Rydle, Gunnar Hökmark och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som böljar ”Med hänvisning”
och slutar ”yrkande 17” bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till utskottets ställningstagande i det föregående till vad i
motion 1983/84: 2097 har förordats beträffande bibehållande av självstudietimmarna
och borttagande av rätten till hemspråksundervisning bör förevarande
anslag i enlighet med det som föreslås i motion 1983/84:2097
yrkande 17 minskas med 53 milj. kr. Då utskottet ej heller har något att
erinra mot vad i motion 1983/84:2016 anförs om hur den i motionen
föreslagna utökningen av gymnasieskolans stora ram bör finansieras, föreslår
utskottet att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor med
bifall till motion 1983/84:2097 yrkande 17 och 1983/84:2016 yrkande 14 i
denna del och med avslag på proposition 1983/84:100 och motionerna
1983/84:1243 yrkandena 21, 22 och 23. 1983/84:1706 och 1983/84:1754
yrkandena 3 och 4, samtliga yrkanden i denna del, för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 3751 000000 kr.
UbU 1983/84:19
78
dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:
54. att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor med bifall
till motionerna 1983/84:2016 yrkande 14 i denna del och 1983/
84: 2097 yrkande 17 och med avslag på proposition 1983/84:100
och motionerna 1983/84:1243 yrkandena 21, 22 och 23. 1983/
84: 1706 och 1983/84: 1754 yrkandena 3 och 4, samtliga yrkanden
i denna del, för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
3751000000 kr.,
35. Anslagsberäkningen (punkt 1, mom. 54)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 13, 22 och 32
Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar "Med hänvisning"
och slutar ”yrkande 17” bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till utskottets ställningstagande i det föregående till vad i
motion 1983/84:1243 har förordats om bibehållandet av självstudietimmar
och slopande av verksamhetsstödet till yrkesdansarutbildningen i gymnasieskolan
i Stockholm bör förevarande anslag minskas med 41,6 milj. kr.
Vidare tillstyrker utskottet vad i motion 1983/84:1243 yrkande 23 har
föreslagits beträffande omfördelning av medel mellan förevarande anslag
och anslaget B 20. Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar
för ungdom under 18 år m. m. i syfte att finansiera den i motionen
föreslagna dimensioneringen av gymnasieskolan för budgetåret 1984/85.
Utskottet föreslår att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolan
med bifall till motion 1983/84:1243 yrkandena 21, 22 och 23 i motsvarande
delar och med avslag på proposition 1983/84:100 och motionerna 1983/
84:1706, 1983/84:1754 yrkandena 3 och 4 och 1983/84:2016 yrkande 14 i
motsvarande delar samt 1983/84:2097 yrkande 17 för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 3762400000 kr.
dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:
54. att riksdagen tili Bidrag till driften av gymnasieskolor med bifall
till motion 1983/84: 1243 yrkandena 21, 22 och 23 i motsvarande
delar och med avslag på proposition 1983/84: 100 och motionerna
1983/84:1706, 1983/84:1754 yrkandena 3 och 4 och 1983/84:2016
yrkande 14 i motsvarande delar samt 1983/84:2097 yrkande 17
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 3762400000
kr.,
UbU 1983/84:19
79
36. Anslagsberäkningen (punkt 1, morn. 54)
Under förutsättning av bifall till reservation 14
Linnea Hörlén (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar "Med hänvisning”
och slutar "yrkande 17” bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker förslaget i motion 1983/84:1243 yrkande 23 beträffande
möjligheten till omfördelning av medlen mellan förevarande anslag
och anslaget B 20. Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar
för ungdomar under 18 år m. m. i syfte att finansiera den i motionen
föreslagna dimensioneringen av gymnasieskolan för budgetåret 1984/85. I
övrigt har utskottet inget att erinra mot regeringens beräkning av medel
under anslaget. Med hänvisning härtill bör riksdagen till Bidrag till driften
av gymnasieskolor med bifall till motion 1983/84: 1243 yrkande 23 i denna
del, med anledning av proposition 1983/84:100 och med avslag på motionerna
1983/84:1243 yrkandena 21 och 22, 1983/84:1706, 1983/84:1754 yrkandena
3 och 4 och 1983/84:2016 yrkande 14 i motsvarande delar samt
1983/84:2097 yrkande 17 för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag
av 3804000000 kr.
dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:
54. att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor med bifall
till motion 1983/84:1243 yrkande 23 i denna del, med anledning
av proposition 1983/84:100 och med avslag på motionerna 1983/
84:1243 yrkandena 21 och 22, 1983/84:1706, 1983/84: 1754 yrkandena
3 och 4 och 1983/84:2016 yrkande 14 i motsvarande delar
samt 1983/84:2097 yrkande 17 för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag av 3 804000000 kr.,
37. Anslagsberäkningen (punkt 1, mom. 54)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 15, 23 och 31
Nils Berndtson (vpk) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar "Med hänvisning”
och slutar "yrkande 17” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt dels vad i motion 1983/84:1754
har förordats om gymnasieskolans dimensionering och borttagande av
samtliga självstudietimmar, dels förslaget i motion 1983/84:1706 beträffande
bibehållet bidrag till viss inbyggd utbildning. Med hänvisning härtill bör
förevarande anslag ökas med 169048000 kr. i förhållande till vad regeringen
föreslagit. Riksdagen bör sålunda till Bidrag till driften av gymnasieskolor
med bifall till motionerna 1983/84:1706 och 1983/84:1754 yrkandena 3
och 4 i motsvarande delar och med avslag på proposition 1983/84:100 och
motionerna 1983/84:1243 yrkandena 21, 22 och 23 i motsvarande delar och
UbU 1983/84:19
80
1983/84:2016 yrkande 14 i denna del och 1983/84:2097 yrkande 17 för
budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 3973048000 kr.
dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande lydelse:
54. att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor med bifall
till motionerna 1983/84: 1706 och 1983/84: 1754 yrkandena 3 och 4
i motsvarande delar och med avslag på proposition 1983/84: 100
och motionerna 1983/84: 1243 yrkandena 21, 22 och 23 i motsvarande
delar, 1983/84:2016 yrkande 14 i denna del och 1983/
84: 2097 yrkande 17 för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 3 973 048 000 kr.,
38. Anslagsberäkningen (punkt 3, mom. 2)
Under förutsättning av bifall till reservation 34
Per Unckel, Birgitta Rydle, Gunnar Hökmark och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 50 som börjar "Under
punkt” och slutar "denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen under förevarande
anslag som den föreligger i proposition 1983/84: 100. Utskottet vill emellertid
erinra om att utskottet under punkt 1 i detta betänkande med tillstyrkan
till motion 1983/84:2016 yrkande 14 förordat att en utökning med 2 100
intagningsplatser på de tre- och fyraåriga linjerna skall finansieras med en
motsvarande minskning av nu förevarande anslag. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1983/84: 2016 yrkande 14 i denna del och med avslag
på motion 1983/84: 1243 yrkande 23 i denna del som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen dels till Bidrag till åtgärder inom kommunernas
uppföljningsansvar för ungdom ander 18 år m. m. med bifall till
proposition 1983/84:100 för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 257425 000 kr., dels beträffande möjlighet till omfördelning
av medel till anslaget B 17. Bidrag till driften av
gymnasieskolor med bifall till motion 1983/84:2016 yrkande 14 i
denna del och med avslag på motion 1983/84: 1243 yrkande 23 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört.
UbU 1983/84:19
81
39. Anslagsberäkningen (punkt 3, moni. 2)
Under förutsättning av bifall till reservation 36
Kerstin Göthberg (c). Larz Johansson (c) och Linnea Hörlén (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 50 som börjar ”Under
punkt" och slutar "denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet har inget att erinra mot medelsberäkningen under förevarande
anslag som den föreligger i proposition 1983/84: 100. Utskottet vill emellertid
erinra om att utskottet under punkt I i detta betänkande med tillstyrkan
till motion 1983/84: 1243 yrkande 23 förordat att en utökning med 7000
årselevplatser av gymnasieskolans totala ram skall finansieras med en
motsvarande minskning av nu förevarande anslag. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1983/84: 1243 yrkande 23 i denna del och med avslag
på motion 1983/84:2016 yrkande 14 i denna del som sin mening ge regeringen
lill känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen dels till Bidrag till åtgärder inom kommunernas
uppföljning sa nsvarför ungdom under 18 år m.m. med bifall till
proposition 1983/84: 100 för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 257425 000 kr., dels beträffande möjlighet till omfördelning
av medel till anslaget B 17. Bidrag till driften av
gymnasieskolor med bifall till motion 1983/84: 1243 yrkande 23 i
denna del och med avslag på motion 1983/84:2016 yrkande 14 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,
40. Utvärdering av verksamheten med ungdomsplatser med utbildningsinslag
(punkt 3, moni. 3)
Kerstin Göthberg (c). Per Unckel (m). Birgitta Rydle (m). Gunnar Hökmark
(m). Larz Johansson (c). Birger Hagård (m) och Linnea Hörlén (fp)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar "Chefen för"
och på s. 51 slutar "yrkande 22" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att det ställs stora krav på
kvalitet på verksamheten med ungdomsplatser med utbildningsinslag. Det
är därför av vikt att regeringen noga följer verksamheten och föranstaltar
om en regelrätt utvärdering av verksamheten. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1983/84: 1259 yrkande 22 som sin mening ge regeringen till
känna.
UbU 1983/84:19
82
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. att riksdagen beträffande utvärdering av verksamheten med ungdomsplatser
med utbildningsinslag med bifall till motion 1983/
84:1259 yrkande 22 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,
41. Statsbidrag till undervisningsmateriel i gymnasieskolan (punkt 5, mom.
1 och 2)
Per Unckel, Birgitta Rydle, Gunnar Hökmark och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 53 som böljar ”Utskottet
finner” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att kommunerna själva i princip
bör ha ansvaret för investeringar i skolbyggnader och undervisningsmateriel.
Såsom motionärerna framhåller sker detta redan i dag i fråga om
grundskolan. På sikt bör samma regler gälla också för gymnasieskolan. För
det kommande budgetåret bör statligt bidrag endast utgå i en enda form,
nämligen ett förnyelsebidrag för att underlätta återanskaffande av försliten
materiel. Detta senare bidrag bör dock utgå i något mindre omfattning än
vad regeringen har föreslagit. Utskottet beräknar 52 milj. kr. härför. Utskottet
vill härutöver understryka att det - mot bakgrund av den snabba
tekniska utvecklingen - kommer att bli allt svårare att tillhandahålla
utrustning för de yrkesinriktade utbildningarna som är modern och jämförbar
med motsvarande materiel ute på arbetsplatserna alldeles oavsett
kostnadsfördelningen stat—kommun. Det bästa sättet att erbjuda eleverna
möjlighet att lära sig hantera aktuell utrustning är att i så stor utsträckning
som möjligt anordna arbetsplatsförlagd utbildning. Med det anförda avstyrker
utskottet vad föredragande statsrådet har förordat om 81 milj. kr.
för start- och kompletteringsbidrag. Vad utskottet har anfört om bidrag till
undervisningsmateriel i gymnasieskolan bör riksdagen med bifall till motion
1983/84:2016 yrkande 17 och 1983/84:2097 yrkande 18 samt yrkande
19 i denna del och med avslag på proposition 1983/84:100 som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen beträffande statsbidrag till startbidrag och kompletteringsbidrag
för undervisningsmateriel i gymnasieskolan med
bifall till motionerna 1983/84:2016 yrkande 17 och 1983/84:2097
yrkande 18 samt yrkande 19 i denna del och med avslag på
proposition 1983/84:100 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört,
UbU 1983/84:19
83
2. att riksdagen beträffande statsbidrag till förnyelse av undervisningsmateriel
i gymnasieskolan med bifall till motion 1983/
84:2097 yrkande 19 i denna del och med avslag på proposition
1983/84: 100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,
42. Anslagsberäkningen (punkt 5, mom. 6)
Under förutsättning av bifall till reservation 41
Per Unckel, Birgitta Rydle, Gunnar Hökmark och Birger Hagård (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar ”Utskottet,
som" och slutar "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet, som hänvisar till sina ställningstaganden i det föregående,
föreslår att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2097 yrkande 19 i
denna del och med avslag på proposition 1983/84:100 anvisar 64 milj. kr.
till Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. att riksdagen till Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan
m.m. med bifall till motion 1983/84:2097 yrkande 19 i
denna del och med avslag på proposition 1983/84:100 för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 64000000 kr.
Särskilda yttranden
1. Gymnasial lärlingsutbildning som reguljär utbildningsform (punkt 1,
mom. 7)
Per Unckel, Birgitta Rydle, Gunnar Hökmark och Birger Hagård (alla
m) anför:
Som framgår av propositionen ankommer det på skolstyrelsen att godkänna
företag eller institution som vill inrätta lärlingsplats. Ett villkor för
godkännande måste vara att företaget eller institutionen i fråga bedöms
kunna fullgöra alla åtaganden avseende handledning och att arbets- och
utbildningsförhållandena i övrigt är tillfredsställande. Regler enligt lag och
avtal om arbetsmiljö m. m. skall äga samma giltighet för dessa ungdomar
som för andra anställda på arbetsstället. Vi utgår från att några andra
villkor — t. ex. att företaget eller institutionen skall omfattas av kollektivavtal
- inte uppställs.
UbU 1983/84:19
84
2. Beräkningen av anslaget Bidrag till åtgärder inom kommunernas uppföljningsansvar
för ungdom under 18 år m. m. (punkt 3, mom. 2)
Nils Berndtson (vpk) anför:
I proposition 1983/84:116 anför föredragande statsrådet att den av henne
förordade utökningen av gymnasieskolans totala ram för budgetåret 1984/
85 i förhållande till förslaget i proposition 1983/84:100 beräknas medföra
en ökad belastning på gymnasieskolanslaget med ca 35 milj. kr. 1 gengäld
kan - menar hon - en minskad belastning förutses på förevarande anslag.
Detta sätt att betrakta de båda berörda anslagen såsom en form av kommunicerande
kärl - ett synsätt som också återfinns i de borgerliga reservationerna
rörande gymnasieskolans dimensionering för nästa budgetår - finnerjag
det angeläget att ta avstånd från. Jag erinrar om att min reservation
om en väsentligt utökad totalram följs upp med förslag om ett tillskott av
medel i motsvarande omfattning. Det nu aktuella anslaget för bidrag till
kommunernas uppföljningsåtgärder skall alltså inte behöva riskera att decimeras
vid en utökning av gymnasieskolans ramar.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984