UbU 1983/84:18

Utbildningsutskottets betänkande
1983/84:18

om anslag till grundskolor samt särskilda åtgärder på skolområdet
(prop. 1983/84:100)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1983/84:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
För skolväsendet gemensamma frågor, punkt B 9 (s. 79-82) och avsnittet
Det obligatoriska skolväsendet m.m., punkt B 11 (s. 83-94) jämte
motioner.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1983/84: 100 bilaga 10, föreslagit riksdagen
att

dels under punkt B 9 (s. 79-82)

1. godkänna vad som i propositionen förordats om tidpunkt för beräkning
av elevantal vid fördelning av medel,

2. till Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret 1984/85 anvisa
ett anslag av 230911 000 kr.,

dels under punkt B 11 (s. 83-94)

1. godkänna vad som i propositionen förordats om att inte genomföra
viss beslutad ökning av antalet veckotimmar för basresurserna,

2. godkänna vad som i propositionen förordats om särskilt tillrättalagd
undervisning för elever med rörelsehinder i särskild undervisningsgrupp,

3. godkänna vad som i propositionen förordats om bidrag till lokal
skolutveckling,

4. godkänna vad som i propositionen förordats om dataundervisning på
grundskolans högstadium,

5. godkänna de grunder för ett särskilt bidrag till kostnader för anskaffning
av datorutrustning m. m. för grundskolans högstadium som i propositionen
förordats,

6. till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1984/85
anvisa ett förslagsanslag av 12890000000 kr.

Motionerna

1983/84: 733 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - med hänvisning till vad
som anförts i den till socialförsäkringsutskottet remitterade motionen 1983/
84:730 - yrkas

I Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 18

UbU 1983/84:18

1. att riksdagen som sin mening uttalar att begreppet hemspråksundervisning
bör bytas ut mot modersmålsundervisning, varvid även innehållet i
undervisningen skall utvidgas till att omfatta en bred och inträngande
undervisning i modersmålets kultur och historia,

2. att riksdagen beslutar att bidrag till kostnader för undervisning i
hemspråk och för studiehandledning på hemspråk skall utgå med 1,5
lärarveckotimmar per deltagande elev,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändrade bestämmelser
för hemspråksundervisning för invandrarbarn med syfte

a) att modersmålsundervisning görs obligatorisk och ges samma ställning
som övriga obligatoriska ämnen i grundskolan,

b) att, även då hemspråksundervisningsgrupp omfattande fyra elever ej
kan ordnas, varje elev skall garanteras minst fem veckotimmar hemspråksundervisning
och att statsbidrag skall utgå enligt detta,

4. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändring av
regler och riktlinjer för undervisningsväsendet beträffande skolans roll i
kampen mot rasismen i enlighet med innehållet i motionen,

5. att riksdagen som sin mening uttalar att invandrarbarnen i största
möjliga utsträckning bör beredas möjlighet till undervisning i enspråkig
grupp.

1983/84:799 av Sivert Carlsson (c) och Agne Hansson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att upphäva sitt tidigare fattade beslut om
godkännande av regeringens förslag om minskning av statsbidraget till
vikarier på grundskolan,

2. att riksdagen beslutar begära att regeringen i tilläggsbudget återkommer
med förslag till åtgärder för att återställa statsbidraget för anställande
av vikarier för lärare på grundskolan.

1983/84:806 av Marianne Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att de kristna friskolorna Stefanskolan, Magdalenaskolan, Annaskolan och
Kristinaskolan skall erhålla statsbidrag för läsåret 1984/85.

1983/84:812 av Karin Söder och Ulla Tillander (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag som möjliggör för kommunerna att ta
initiativ till försöksverksamhet med sänkt skolpliktsålder.

1983/84:988 av Ulla Ekelund (c) och Martin Olsson (c) vari yrkas att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära en skyndsam utvärdering av
effekterna av 1983 års besparingsbeslut gällande verksamheten med praktisk
arbetslivsorientering samt förslag till erforderliga förändringar av bestämmelserna.

1983/84:992 av Linnea Hörlén (fp) vari yrkas att riksdagen bemyndigar
regeringen att medge kommun att använda högst tre av nuvarande fem
veckotimmar för fria aktiviteter på grundskolans högstadium till ökad
undervisning i svenska.

UbU 1983/84:18

1983/84:993 av Marie-Ann Johansson (vpk) och Björn Samuelson (vpk)
vari — såvitt nu är i fråga - yrkas

I. att riksdagen beslutar att med ändring i proposition 1983/84:100 under
Bidrag till driften av grundskolor m. m. anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag med 10000000 kr. sänkt belopp avseende bidrag till
datorutrustning m. m.

1983/84:1243 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari - såvitt nu är i fråga —
yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om resurser för särskilda åtgärder i ett kommande statsbidragssystem,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om ett nytt statsbidragssystem och om den fortsatta beredningen
av denna fråga,

6. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till en garantiregel
för mindre skolenheter,

7. att riksdagen beslutar om att införa elevmedeltal per basresurs och
län för hela grundskolan i enlighet med skolöverstyrelsens förslag,

8. att riksdagen beslutar att den därvid uppkomna besparingen, ca 15
milj. kr., används till ett garantibidrag till mindre skolenheter,

9. att riksdagen beslutar att tillföra anslaget Bidrag till driften av grundskolor
m. m. (förstärkningsresursen) 95,6 milj. kr. för att ge kommunerna
större möjligheter att anställa vikarier i grundskolan,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om en översyn av regelsystemet för hemspråksundervisning,

II. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts om fördelning av skolledarresurser,

12. att riksdagen beslutar att avskaffa statsbidraget till samlad skoldag
och i samband därmed alla centrala bestämmelser som reglerar detta
bidrag.

1983/84:1249 av Boije Nilsson och Ingvar Björk (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att skollagstiftningen kompletteras med bestämmelser
för hemkommunerna att ansvara för handikappades gymnasieutbildning
och praktiska åtgärder i samband därmed.

1983/84:1259 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari - såvitt nu är i fråga
- yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om skolstart från sex års ålder,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förändring av de fria aktiviteterna till timplanebunden verksamhet,

3. att riksdagen under anslaget Bidrag till driften av gFundskolor m. m.

UbU 1983/84:18

anvisar ytterligare 5000000 kr., att användas för att främja bevarandet av
små skolor enligt vad som angivits i motionen,

4. att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag att upphöra med
prövning av fristående skolors rätt till statsbidrag medan utvärdering pågår,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
angivits om krav på jämställdhet vid utformning av högstadiets tillvalskurser,

23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att riksdagsbeslutet
år 1982 om bidrag till fristående skolor inte får inskränkas genom
administrativa åtgärder.

1983/84:1699 av Birger Hagård m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande undantagen
från en kommuns skyldighet att erbjuda hemspråksundervisning.

1983/84:1712 av Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
resurser för B-språk fr. o. m. läsåret 1984/85 skall beräknas utifrån det
faktiska uttaget vid resp. högstadieskola läsåret 1981/82.

1983/84:1751 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om prövning
av fristående skolor.

1983/84:1752 av Per Unckel m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen uttalar sig
för att statligt stöd till skolornas datorinköp inte skall förknippas med
villkor som direkt eller indirekt verkar konkurrenshämmande.

1983/84:1754 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

1. att riksdagen under Bidrag till driften av grundskolor m. m. beslutar
anvisa ytterligare 485000000 kr.

1983/84:2016 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga -yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande generellt sänkt
skolstartsålder till sex år i enlighet med vad som i motionen anförts,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en gradvis introduktion
av en lägre skolstartsålder i enlighet med vad som i motionen anförts,

5. att riksdagen hos regeringen begär ett samlat åtgärdspaket för att
förstärka svenskämnets ställning i skolan i enlighet med vad som i motionen
anförts,

7. att riksdagen hos regeringen hemställer om nya regler för hemspråksutbildningen
i enlighet med vad som i motionen anförts,

10. ätt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående datautbildning,

12. atrriksdagen beslutar upphäva läroplanens för grundskolan (Lgr 80)

UbU 1983/84:18

föreskrift om att tillvalskurser på högstadiet inte får organiseras så att de
riskerar att få en ensidig könssammansättning.

1983/84:2097 av Per Unckel m. fl. (m) vari - såvitt nu är i fråga — yrkas

5. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att till Särskilda
åtgärder på skolområdet för budgetåret 1984/85 anvisa ett anslag av
230911000 kr.,

6. att riksdagen beslutar att inrätta ett nytt anslag Bidrag till handikappade
med särskilda behov inom skolväsendet och att till detta för budgetåret
1984/85 anvisa ett anslag av 100000000 kr. samt att hos regeringen
begära förslag till bidragsregler för anslaget,

7. att riksdagen beslutar att inrätta ett nytt anslag Extra bidrag till
studie- och yrkesorientering och att till detta för budgetåret 1984/85 anvisa
ett anslag av 5211000 kr. samt att hos regeringen begära förslag till
bidragsregler för anslaget,

8. att riksdagen beslutar att fria aktiviteter under den samlade skoldagen
skall finansieras inom ramen för förstärkningsresursen,

9. att riksdagen beslutar att avskaffa den särskilda anslagsposten för
bidrag till icke timplanebunden verksamhet under den samlade skoldagen,

10. att riksdagen beslutar att avskaffa den särskilda anslagsposten för
bidrag till lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet,

11. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till nya regler
för rätten till hemspråksundervisning på grundskolan i enlighet med vad
som i motionen anförts,

12. att riksdagen beslutar att tillföra den särskilda anslagsposten för
förstärkningsresursen 45 513 000 kr.,

13. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om att inte genomföra
vissa beslut om ökning av antalet veckotimmar för basresurserna,

14. att riksdagen beslutar att till Bidrag till driften av grundskolor m. m.
för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 12821 000000 kr.

1983/84:2292 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
överföring av medel för fasta lärarvikarietjänster.

1983/84:2306 av Hans Nyhage (m) och Ove Eriksson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de kristna fristående
skolor som uppfyller de av riksdagen fastställda kriterierna för statsbidrag
också av regeringen skall tillerkännas sådana.

1983/84:2325 av Ulla Tillander (c) och Anna Wohlin-Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om prövning av fristående skolors rätt till statsbidrag
även under den tid utvärdering pågår.

UbU 1983/84:18

1983/84:2513 av Rune Gustavsson m.fl. (c) vari - med hänvisning till
vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1983/
84:2512 - såvitt nu är i fråga - yrkas

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts om handikappades utbildningsmöjligheter efter den obligatoriska
skolan.

1983/84:2534 av Karin Andersson m.fl. (c) vari — med hänvisning till
vad som anförts i den till socialförsäkringsutskottet remitterade motionen
1983/84:2531 - såvitt nu är i fråga yrkas

1. att riksdagen beslutar begära att regeringen ger SÖ i uppdrag att
initiera försöksverksamhet med frivillig hemspråksundervisning utanför
ordinarie skoltid på det sätt som anges i motionen,

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att
försöksverksamhet med särskild grundskoleenhet där undervisningen bedrivs
på invandrarspråk, i första hand finska, anordnas inom det svenska
grundskoleväsendet i en eller flera kommuner.

Utskottet

Utskottet behandlar i detta betänkande dels förslag som regeringen lagt
fram under punkterna Särskilda åtgärder på skolområdet och Bidrag till
driften av grundskolor m.m., dels motioner väckta under allmänna motionstiden
år 1984.

Statsbidragssystemet

Det nuvarande statsbidragssystemet för grundskolan har tillämpats sedan
budgetåret 1978/79 (prop. 1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr 1975/
76:367 och prop. 1977/78:85, UbU 1977/78:21, rskr 1977/78:260). Utskottet
gav senast vid föregående riksmöte en kort redogörelse för detta statsbidrags
uppbyggnad (UbU 1982/83: 20 s. 4—5). I inledningsavsnittet till
årets utbildningshuvudtitel (s. 53—55) i budgetpropositionen redovisar föredragande
statsrådet att skolöverstyrelsen (SÖ) fått i uppdrag att se över
statsbidragssystemet för grundskolan för att ytterligare förenkla och
schablonisera det. Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 1984.

I motion 1983/84:1243 (yrkande 5) hemställs att riksdagen skall ge regeringen
till känna att det fortsatta arbetet med statsbidragssystemet bör
överlåtas till en parlamentariskt sammansatt grupp. Motionärerna anser att
det arbete som redan pågår inom SÖ ligger väl i linje med deras syn på hur
ett elevrelaterat statsbidragssystem bör vara utformat. De vill dock poängtera
behovet av särskilda åtgärder, t. ex. en särskild garantiregel för att slå
vakt om de mindre skolenheterna. Motionärerna anser också att det är
angeläget att kommande förslag om ett nytt statsbidragssystem samordnas
med det arbete som pågår med att reformera den kommunala skatteutjäm -

UbU 1983/84:18

ningen. Enligt motionen (yrkande 11) bör det fortsatta beredningsarbetet i
vad gäller skolledarresurserna inriktas på en fördelning i proportion till det
totala antalet lärarveckotimmar.

Enligt utskottets mening är det — som föredragande statsrådet anför —
nödvändigt att beakta skolområdets särskilda förutsättningar vid sådana
översyner som syftar till effektivisering och decentralisering. Uppställda
mål, som uttrycker att hela landet skall ha en likvärdig utbildning, måste
bibehållas. Resursfördelningen skall vara behovsinriktad. En utgångspunkt
skall vara att det också i ett nytt system så långt det är möjligt skall
tas hänsyn till den faktiska skolstrukturen i en kommun. Utskottet vill i
detta sammanhang erinra om att det redan i nuvarande statsbidragssystem
tas hänsyn även till glesbygdskommuners behov av en god skolservice
(prop. 1973:77, UbU 1973:29, rskr 1973:243 och prop. 1981/82:157, UbU
1981/82: 36, rskr 1981/82:445). Utskottet anser att riksdagen inte bör göra
något uttalande som föregriper översynen av statsbidragssystemet varför
motion 1983/84:1243 yrkande 5 i denna del bör avslås av riksdagen.

Utskottet anser inte att den av SÖ påbörjade översynen skall tas över av
en parlamentariskt sammansatt utredningskommitté. Utskottet utgår från
att de kommande förslagen om statsbidragssystem för grundskolan kommer
att remissbehandlas i vanlig ordning. Med det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 1983/84:1243 yrkande 5 i denna del.

Utskottet vill slutligen erinra om att skolledarresurserna i dag står i
proportion inte bara till antalet basresurser utan även till omfattningen av
stödundervisning i svenska, hemspråksundervisning och studiehandledning
på hemspråk. Även principerna för fördelning av resurser för skolledare
ses f. n. över av SÖ. Mot denna bakgrund bör riksdagen inte nu göra
något uttalande om en ändrad beräkningsgrund. Utskottet föreslår att
riksdagen avslår även yrkande 11 i motion 1983/84:1243.

Praktisk arbetslivsorientering

Riksdagen beslöt vid riksmötet 1982/83 om en nettobesparing på 128
milj. kr. genom att lärarlöner i princip inte utbetalas under den tid då
praktisk arbetslivsorientering anordnas på grundskolans högstadium
(prop. 1982/83:100, UbU 1982/83:20 s. 8-9, rskr 1982/83:253). Av den
totala besparingen 148 milj. kr. återförs dock 20 milj. kr. till kommunerna
som ersättning till lärare eller annan skolpersonal som besöker eleverna på
deras arbetsplats. 1 årets budgetproposition har beräkningarna av basresursbeloppen
grundats bl. a. på detta beslut.

Riksdagen bör enligt motion 1983/84:1754 (yrkande 1 delvis) anvisa 128
milj. kr. under grundskoleanslaget för budgetåret 1984/85 för att göra det
möjligt att dela klasserna så att ena hälften följer ordinarie undervisning
medan den andra har praktisk arbetslivsorientering och tvärtom.

En skyndsam utvärdering av effekterna av riksdagens besparingsbeslut
beträffande den praktiska arbetslivsorienteringen begärs i motion 1983/

UbU 1983/84:18

84:988. Utvärderingen skall gälla både frågan om hur stor besparingen
verkligen blivit och frågan om hur riksdagsbeslutet påverkar lärarnas och
elevernas situation. Riksdagen bör också begära att regeringen lägger fram
förslag om de ändringar av bestämmelserna som utvärderingen kan leda
till.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1983/84: 1754 yrkande 1 i
den del som avser återföring av den föregående år beslutade besparingen
om 128 milj. kr.

Utskottet förutsätter att SÖ följer utvecklingen när det gäller den praktiska
arbetslivsorienteringen på grundskolans högstadium och vidtar de
åtgärder som bedöms nödvändiga utan att riksdagen särskilt begär detta.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion 1983/84:988.

Resurser för tillval i årskurs 9

I samband med beslutet om läroplanen för grundskolan godkände riksdagen
att veckotimantalet i basresurserna skulle öka för att göra ett ytterligare
tillvalsämne per högstadieskola möjligt. Detta skulle genomföras successivt
genom att basresurserna per skolenhet utökades med fyra veckotimmar
i årskurs 7 fr. o. m. redovisningsåret 1982/83, med tre veckotimmar
i årskurs 8 fr. o. m. 1983/84 och med fyra veckotimmar i årskurs 9 fr. o. m.
1984/85 (prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422).

För att få ekonomiskt utrymme för andra reformer föreslår nu föredragande
statsrådet i budgetpropositionen att denna ökning av veckotimantalet
i årskurs nio fr. o. m. 1984/85 inte skall genomföras. Besparingen beräknas
till 28,9 milj. kr.

Enligt motion 1983/84:2097 (yrkande 13) bör riksdagen avslå förslaget.
Motionärerna tillmäter tillvalet stor betydelse för elevernas kunskaps- och
färdighetsträning och anser även att tillvalsmöjligheterna gradvis bör ökas.
I motionen (yrkande 14) yrkas att riksdagen skall anvisa de 28,9 milj. kr.
som behövs för att genomföra riksdagens beslut från år 1979.

Utskottet anser att riksdagen med hänsyn till behovet att minska statens
utgifter bör godkänna att den tidigare beslutade ökningen av veckotimantalet
i basresurserna för tillval i årskurs 9 budgetåret 1984/85 inte genomförs.
Riksdagen bör således avslå yrkande 13 i motion 1983/84:2097.

Resurser för B-språk

Alternativkurserna i s. k. B-språk, dvs. tyska och franska som nybörjarspråk
i grundskolan, avskaffades i samband med att den nya läroplanen
för grundskolan infördes fr. o.m. läsåret 1980/81. I samband med detta
beslut uttalade riksdagen att B-språken, även sedan alternativkurserna
upphört, måste garanteras lika stora resurser som tidigare. De skulle
därför tillföras samma resurser som tillkom ämnena läsåret 1981/82 vid den
då genomsnittliga valfrekvensen vid högstadier med olika antal paralleller
(UbU 1978/79:45 s. 31-33, rskr 1978/79:422). Föreskrifter om hur detta
skall göras finns i SÖ-FS 1982:25.

UbU 1983/84:18

Enligt motion 1983/84:1712 bör riksdagen besluta att resurser för Bspråk
fr. o. m. läsåret 1984/85 skall beräknas utifrån det faktiska uttaget vid
resp. högstadieskola läsåret 1981/82 oavsett hur stora eller små resurser
som då avsattes för B-språk vid skolan.

Enligt vad utskottet inhämtat gör SÖ f. n. en undersökning av hur
bestämmelserna om resurser för B-språk utfallit. Resultatet av undersökningen
kan förväntas bli redovisat när SÖ överlämnar sina förslag till nytt
statsbidragssystem. Utskottet finnér mot denna bakgrund ingen anledning
för riksdagen att göra något uttalande med anledning av motion 1983/
84:1712, som bör avslås.

Den samlade skoldagen

Budgetåret 1983/84 beräknas omkring 37% av eleverna i grundskolan
omfattas av den samlade skoldagen. Kostnaden för det särskilda bidraget
till icke timplanebunden verksamhet under den samlade skoldagen beräknas
i budgetpropositionen till 29,7 milj. kr. under innevarande redovisningsår.
Med förskott för budgetåret 1984/85 och slutreglering för 1983/84
blir medelsbehovet nästa budgetår 32,1 milj. kr.

Det särskilda bidraget till icke timplanebunden verksamhet under den
samlade skoldagen samt bestämmelser som reglerar detta bidrag bör enligt
motionerna 1983/84:1243 (yrkande 12) och 1983/84: 2097 (yrkandena 8 och
9) avskaffas. Kommunerna skall själva få bestämma om verksamheten
skall anordnas. Enligt motion 1983/84:1243 bör 30 milj. kr. föras över till
förstärkningsresursen när det särskilda bidraget avskaffas för att användas
till kostnader för lärarvikarier.

Enligt motion 1983/84:1259 (yrkande 3 i denna del) utnyttjas inte bidraget
till den samlade skoldagen till fullo. Därför föreslås att bidraget skall
minskas med 5 milj. kr. nästa budgetår. Medlen skall i stället användas för
att främja bibehållandet av mindre skolor.

Riksdagen uttalade så sent som vid föregående riksmöte att de fria
aktiviteterna är ett viktigt inslag under den samlade skoldagen och att
bidraget knutet till dessa aktiviteter bör finnas kvar (UbU 1982/83:20 s.
15—16). Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att inta en annan
ståndpunkt i år när det gäller bidrag till den samlade skoldagen, varför
riksdagen bör avslå motionerna 1983/84:1243 yrkande 12, 1983/84:1259
yrkande 3 i denna del och 1983/84: 2097 yrkandena 8 och 9.

Bidrag till mindre skolenheter

Utskottet har i avsnittet om översyn av grundskolans statsbidragssystem
hänvisat till att riksdagen år 1973 beslöt om bestämmelser om skolväsendets
organisation i glesbygd och år 1982 om en flexibel skolplanering
med bl. a. högstadieskolor med mindre än tre paralleller och om filialskolor
(prop. 1973:77, UbU 1973:29, rskr 1973:243 och prop. 1981/82:157, UbU
1981/82:36, rskr 1981/82:445).

UbU 1983/84:18

En garantiregel bör enligt motion 1983/84:1243 (yrkande 6) skapas för
mindre skolenheter redan innan ett nytt statsbidragssystem införs. En
sådan regel skall medge undantag från gällande statsbidragsbestämmelser
om basresurser då en liten skola har en sådan betydelse för orten eller den
omgivande bygden att nedläggning innebär en allvarlig försämring av samhällsservicen.
Ett särskilt garantibidrag om 15 milj. kr. bör enligt motionen
(yrkande 8) anvisas för budgetåret 1984/85. Medel till detta garantibidrag
bör skapas genom att bestämmelser om vissa elevmedeltal per basresurs
och län införs för hela grundskolan nästa budgetår (yrkande 7).

Även i motion 1983/84: 1259 (yrkande 3) föreslås att medel skall anvisas
för att främja bevarandet av små skolor. Motionärerna anser — som
utskottet redan redovisat — att bidraget till samlad skoldag inte utnyttjas
fullt ut och att 5 milj. kr. därför kan föras över från detta bidrag till ett
särskilt bidrag till små skolor.

Utskottet erinrar först om att utskottet i sitt betänkande UbU 1981/82: 36
(s. 4-5), i likhet med föredragande statsrådet i proposition 1981/82:157,
anförde att praxis får anses vara mycket generös när det gäller det minsta
antalet elever för en skolenhet med låg- och/eller mellanstadium. I glesbygd
räcker ofta något eller några tiotal elever. Inte heller i tätort sätts
kravet i många fall särskilt högt.

I SÖ:s föreskrifter och anvisningar för beräkning av basresurser i grundskolan
(SÖ-FS 1979:50) sägs, angående indragning och bevarande av
skolenheter, bl. a. att pedagogiska synpunkter i mer begränsad mening
noga bör vägas mot de praktiska och andra olägenheter för barnen och
deras föräldrar som uppstår när avstånden till närmast belägna skolenhet
är stora. En mindre pedagogisk olägenhet bör få stå tillbaka för förmånen
för föräldrarna att få behålla sina barn i en mera närbelägen skola.

Utskottet vill med anledning av de nu aktuella motionsyrkandena framhålla
att de minskande elevkullarna under de kommande åren kommer att
ställa mycket stora krav på de ansvariga skolmyndigheternas långsiktiga
planering. Underlag för en sådan planering tas f. n. också fram inom bl. a.
utbildningsdepartementet i samarbete med SÖ samt inom Svenska kommunförbundet.
Den kommande nedgången av antalet elever berör inte
bara glesbygden utan även de tätbefolkade delarna av landet. Det är inte
helt klart hur det i motion 1983/84: 1243 föreslagna kravet på ett visst
elevmedeltal per basresurs och län skulle kunna påverka skolenheter utanför
den rena glesbygden. En effekt av ett sådant krav i syfte att frigöra
resurser för stöd till glesbygdsskolor skulle kunna vara att mindre skolenheter
i andra delar av riket skulle få läggas ner för att bekosta bidraget. I
avvaktan på resultaten av översynen av grundskolans statsbidragssystem
och pågående undersökningar av effekterna av det vikande elevunderlaget
i olika delar av landet bör inte några nya bidrag av den typ som föreslås i
motionerna införas. Riksdagen bör således avslå motion 1983/84:1243
yrkandena 6, 7 och 8 samt 1983/84:1259 yrkande 3 i denna del.

UbU 1983/84:18

Resurser för lärarvikarier m.m.

Tilläggsbidraget inom statsbidragssystemet för grundskolan utgår i huvudsak
till kostnader för vissa lärarvikarier. Tilläggsbidraget utgår med en
viss procentsats på bidragen till basresurser och förstärkningsresurs grundad
på statistiska uppgifter om kommunernas statsbidragsberättigade vikariekostnader.
Vid riksmötet 1981/82 beslöt riksdagen att skolförordningen
skulle ändras så att vikarier i grundskolan inte skall behöva anställas
under de två första dagarna av en lärares tjänstledighet (prop. 1981/82:100
s. 211-212 och 268-269, UbU 1981/82:17 s. 14, rskr 1981/82:232). Kostnaderna
för vikarier under dessa två första ledighetsdagar beräknades till
104,4 milj. kr. Tilläggsbidraget minskades med denna summa och medlen
fördes över till förstärkningsresursens undervisningsbundna del i syfte att
ge skolstyrelserna och skolorna en personalresurs som är tillräckligt stor
för att man skall kunna svara för undervisningen vid kortare ledigheter
utan att sätta in korttidsvikarier. I anslagsframställningen för budgetåret
1983/84 har SÖ beräknat att överföringen från tilläggsbidraget till förstärkningsresursen
borde ha varit 213 milj. kr. i stället för 104,4 milj. kr., dvs.
ytterligare 108,6 milj. kr. borde ha förts över.

Innevarande riksmöte har riksdagen beslutat att den del av tilläggsbidraget
som enligt SÖ borde föras till förstärkningsresursen, dvs. 108,6 milj.
kr. plus kostnaderna för lönekostnadspålägg och bidrag till sociala avgifter,
sammanlagt 161 milj. kr., inte skall föras över till förstärkningsresursen
utan i stället sparas (prop. 1983/84:40, bil. 6, UbU 1983/84:7, rskr
1983/84:91). Tilläggsbidraget skall därför minskas med 161 milj. kr. budgetåret
1984/85. Minskningen av statsbidraget uppskattades motsvara
kostnaderna för vikarie under en av de två första frånvarodagarna för
lärare. Medelsberäkningen i årets budgetproposition utgår från detta beslut.

Enligt motionerna 1983/84: 799 (yrkande 1) och 1983/84: 1754 (yrkande 1
i denna del) bör riksdagen upphäva sitt tidigare beslut om minskning av
tilläggsbidraget med 161 milj. kr. I motion 1983/84:1754 yrkas att riksdagen
skall anvisa dessa medel i samband med behandlingen av budgetpropositionen.
I motion 1983/84:799 (yrkande 2) hemställs att riksdagen skall
begära att regeringen återkommer med förslag om motsvarande medel på
tilläggsbudget för budgetåret 1984/85. Även enligt motion 1983/84:1243
(yrkande 9) bör kommunerna få större möjligheter att anställa vikarier.
Motionärerna föreslår att riksdagen skall anvisa 95,6 milj. kr. för ändamålet
och att dessa medel skall tillföras förstärkningsresursen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra följande. Arbetet
i grundskolan bygger på principerna om arbetsenheter och arbetslag
och Lgr 80 är utformad under denna förutsättning. Hur vikariebehovet den
första frånvarodagen för lärare skall tillgodoses får avgöras av den enskilda
kommunen. Naturligast sker det inom ramen för arbetsenheten på så sätt
att lärarna inom arbetsenheten tar på sig det gemensamma ansvaret för

UbU 1983/84:18

eleverna i arbetsenheten och därigenom kan lösa tillfälliga problem som
uppstår då någon i arbetslaget är frånvarande under kortare tid. Det är
vidare numera ganska vanligt att skolledarna fullgör sin undervisningsskyldighet
som vikarier. Ett flexibelt användande av befintliga resurser för
undervisning kan också bidra till att minska behovet av korttidsvikarier
och därmed också minska de negativa konsekvenserna av den föreslagna
begränsningen av resurserna för korttidsvikarier. Även skolans övriga
personal kan i vissa fall användas. Utskottet konstaterar att en skolstyrelse
inte är förhindrad att besluta att vikarier också sätts in under den första
dagen vid lärares frånvaro. Med hänvisning härtill och till vad som i övrigt
redovisats föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1983/84:799,
1983/84:1243, yrkande 9 i denna del samt 1983/84:1754, yrkande 1 i denna
del.

Utöver tjänster för lärare som behövs för att uppehålla undervisningen
får, enligt 15 kap. 8 § skolförordningen (1971:235) efter medgivande av
länsskolnämnden inrättas tjänster som lärarvikarie, s.k. fasta lärarvikarier.
Sådana tjänster får tillsammans omfatta en tjänstgöring som motsvarar
högst tre procent av den undervisning som skall förekomma enligt
timplaner och andra föreskrifter med vissa angivna undantag. I anslagsframställningen
för budgetåret 1984/85 har SÖ föreslagit att medel motsvarande
kostnaderna för den maximalt tillåtna omfattningen av fasta lärarvikarietjänster,
194,4 milj. kr., bör föras från tilläggsbidraget till förstärkningsresursens
undervisningsbundna del.

1 budgetpropositionen biträds inte SÖ:s förslag. Föredragande statsrådet
anser att det skulle inskränka kommunernas frihet att välja mellan att
inrätta fasta tjänster för lärarvikarier och att anlita korttidsvikarier.

Riksdagen bör enligt motion 1983/84:2292 ge regeringen till känna att
medel för fasta lärarvikarier skall föras över från tilläggsbidraget till förstärkningsresursen
i enlighet med SÖ:s förslag. Motionärerna anser att
kommunerna på detta sätt själva bör få besluta om inrättande av fasta
tjänster för lärarvikarier utan att behöva begära länsskolnämndens medgivande.

Skolförordningens bestämmelser om fasta lärarvikarier kom till före det
nya statsbidragssystemet. Utskottet anser att riksdagen inte nu bör ta
ställning till frågan om överföring av medel från tilläggsbidraget för fasta
lärarvikarietjänster till förstärkningsresursen. Utskottet förutsätter emellertid
att frågan om vem som skall bestämma om inrättande av fasta
tjänster för lärarvikarier bereds i anslutning till det arbete som pågår med
översyn av statsbidragssystemet. Med det anförda föreslår utskottet att
riksdagen avslår motion 1983/84:2292.

Hemspråksundervisningen m.m.

För hemspråksundervisning, studiehandledning på hemspråk och för
stödundervisning i svenska beräknas ett medelsbehov av 498,4 milj. kr.
nästa budgetår.

UbU 1983/84:18

Föredragande statsrådet meddelar att remissbehandling pågår av språkoch
kulturarvsutredningens betänkande (SOU 1983:57) Olika ursprung.
Gemenskap i Sverige. Eventuella förändringar med anledning av utredningens
förslag kan inte genomföras före läsåret 1985/86.

I ett antal motionsyrkanden föreslås ändrade regler och ändrat bidrag
beträffande hemspråksundervisningen.

En precisering av reglerna för vilka som har rätt till hemspråksundervisning
anses både i motion 1983/84:1243 (yrkande 10) och 1983/84:2097
(yrkande 11) kunna medföra en besparing. I motion 1983/84:1243 beräknas
denna till 20 milj. kr. nästa budgetår. Enligt motion 1983/84:2097 bör
dessutom rätten till hemspråksundervisning tas bort för högstadieelever
och inskränkas för elever på låg- och mellanstadiet. Dessa ändringar av
reglerna utvecklas närmare i motion 1983/84:2016 (yrkande 7). I denna
motion begärs bl. a. att regeln om att hemspråket skall talas i hemmet
måste tillämpas striktare. Vidare bör kretsen av språk som berättigar till
hemspråksundervisning begränsas. Invandrarorganisationerna bör dessutom
kunna ta över en del av hemspråksundervisningen. Flera klasser med
annat huvudspråk än svenska borde kunna inrättas. Stöd skulle också
kunna ges till fristående skolor med undervisning på modersmålet. Sammantaget
beräknas förslagen i motionerna 1983/84:2016 och 1983/84:2097
medföra en besparing på 85 milj. kr. inom grundskolan.

Enligt motion 1983/84:733 (yrkande 1) skall hemspråksundervisningen
kallas modersmålsundervisning och innefatta även den kultur och den
historia där modersmålet hör hemma. Modersmålsundervisningen bör göras
obligatorisk (yrkande 3 a). För undervisningen skall bidrag utgå med
1,5 lärarveckotimmar per deltagande elev (yrkande 2) och garanteras utgå
för fem veckotimmar per elev även då antalet elever är färre än fyra
(yrkande 3 b). Undervisningen av invandrarbarn bör i största möjliga
utsträckning ske i enspråkig grupp (yrkande 5). Bestämmelserna om
gruppstorlek tas även upp i motion 1983/84:1699. Enligt denna motion bör
det ankomma på skolstyrelsen och inte på länsskolnämnden att fatta beslut
om kommunens skyldighet att erbjuda hemspråksundervisning när en
språkgrupp består av färre än fyra elever. I motion 1983/84:2534 (yrkande

1) begärs att SÖ skall få i uppdrag att starta försök med frivillig hemspråksundervisning
utanför ordinarie skoltid. Vidare hemställs att försök skall
göras i en eller flera kommuner med en särskild skolenhet där undervisningen
på grundskolenivå sker på hemspråk, i första hand finska (yrkande

2).

I avvaktan på den fortsatta beredningen av språk- och kulturarvsutredningens
förslag bör enligt utskottets mening inte några förändringar av
reglerna för hemspråksundervisningen införas nästa budgetår, vare sig av
det slag som föreslås i motion 1983/84:1243 eller i motionerna 1983/
84:2016 och 1983/84:2097. Riksdagen bör därför avslå motion 1983/
84:1243, yrkande 10 i denna del, motion 1983/84:2016, yrkande 7 och

UbU 1983/84:18

motion 1983/84:2097 yrkande 11 samt anvisa de medel som regeringen
begär för hemspråksundervisningen.

Som utskottet nyss redovisat remissbehandlas f. n. språk- och kulturarvsutredningens
betänkande (SOU 1983:57). De frågor som tas upp i
motionerna 1983/84:733, 1983/84:1699 och 1983/84:2534 har också berörts
i betänkandet. Utredningen har t. ex. behandlat frågor om undervisningens
benämning, om elevs rätt till undervisning och om kommuns skyldighet att
anordna undervisning, om särskilda åtgärder för finskspråkiga elever, om
undervisning i hemspråksklasser, om frivillig undervisning utanför ordinarie
skoltid m. m. I vad gäller den i motion 1983/84:1699 aktualiserade
frågan erinrar utskottet om att utskottet förra året uttalade att det kan
finnas skäl för att skolhuvudmannen själv får fatta beslut om undervisning
när det är fråga om färre barn än fyra i visst hemspråk. Utskottet utgick
från att regeringen vid prövningen av språk- och kulturarvsutredningens
förslag prövar denna fråga (UbU 1982/83:20 s. 10).

Enligt utskottets mening bör riksdagen inte nu ta ställning till de olika
förslag som förts fram i motionerna 1983/84:733 yrkandena 1—3 och 5,
1983/84: 1699 och 1983/84: 2534 yrkandena 1 och 2 eftersom remissbehandlingen
och beredningen av utredningens betänkande fortfarande pågår.
Riksdagen bör därför avslå dessa yrkanden.

I motion 1983/84:733 (yrkande 4) begärs ändring av regler och riktlinjer
för undervisningsväsendet beträffande skolans roll i kampen mot rasismen.

Ett likalydande yrkande om denna viktiga fråga behandlade utskottet
utförligt hösten 1983 i betänkandet UbU 1983/84:5 (s. 8-9). Med hänvisning
till vad utskottet då anförde föreslår utskottet nu att riksdagen avslår
motion 1983/84:733 yrkande 4.

Tillrättalagd undervisning för handikappade

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad sorn förordats i budgetpropositionen
om särskilt tillrättalagd undervisning i särskild undervisningsgrupp
för elever med rörelsehandikapp.

Fristående skolor

1 budgetpropositionen redovisas att regeringen den 6 oktober 1983 dels
fattat beslut om statsbidrag till ett antal fristående skolor, dels uppdragit åt
SÖ att utvärdera verksamheten vid Waldorfskolorna och vid de skolor som
står på kristen grund. Uppdraget skall redovisas senast den 1 maj 1986. I
avvaktan härpå räknar föredragande statsrådet inte med att ytterligare
skolor skall förklaras berättigade till bidrag.

Detta uttalande har föranlett fyra motionsyrkanden, nämligen motionerna
1983/84:1259 (yrkandena 4 och 23), 1983/84:1751 och 1983/84:2325.
Motionärerna vänder sig mot att regeringen inte längre vill tillämpa ett
enhälligt fattat riksdagsbeslut om villkor för statsbidrag till fristående

UbU 1983/84:18

skolor. De finner det inte logiskt att en utvärdering av vissa skolors
verksamhet skall innebära stopp för alla andra skolors möjlighet att ansöka
om bidrag. Vidare ställs frågan om avsikten är att ansökan om bidrag skall
kunna göras tidigast efter den 1 maj 1986 och att bidrag då skall kunna utgå
tidigast fr. o.m. budgetåret 1988/89, eftersom det i annat sammanhang
förutsätts att ansökan skall lämnas in 16 månader före det tilltänkta första
bidragsåret.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Riksdagen har år 1982 fattat beslut om villkor för statsbidrag till fristående
skolor (jfr UbU 1982/83:10 s. 12-14). Det är regeringen som fattar
beslut om statsbidrag utifrån de av riksdagen angivna villkoren för bidrag.
Utskottet förutsätter att regeringen vid sin prövning av statsbidrag hösten
1983 gjorde en allsidig bedömning av de då föreliggande ansökningarna
utifrån angivna villkor. Självklart bör nytillkommande omständigheter
kunna föranleda ytterligare beslut om statsbidrag utan hinder av att utvärdering
av verksamheten vid vissa andra skolor pågår. Med hänvisning till
vad som har anförts anser utskottet att motionerna 1983/84:1259 yrkandena
4 och 23, 1983/84:1751 och 1983/84:2325 bör avslås.

I motion 1983/84:806 föreslås att riksdagen beslutar att Stefanskolan,
Magdalenaskolan, Annaskolan och Kristinaskolan skall erhålla statsbidrag
för läsåret 1984/85. Vidare yrkas i motion 1983/84:2306, att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att fristående skolor på kristen grund
som uppfyller de av riksdagen fastställda kriterierna för statsbidrag också
av regeringen skall tillerkännas sådana. Motionärerna namnger två skolor,
nämligen Stefanskolan och Magdalenaskolan.

Utskottet har i det föregående redovisat att det är regeringen som fattar
beslut om statsbidrag till fristående skola utifrån de av riksdagen angivna
villkoren för sådant bidrag. Med hänvisning till att det alltså är regeringen
och inte riksdagen som prövar statsbidragsfrågan i det enskilda fallet
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1983/84:806 och 1983/
84:2306.

Lokal skolutveckling

Medelsbehovet för lokal skolutveckling beräknas till 189,8 milj. kr. nästa
budgetår. Då har en tvåprocentig besparing om 3,9 milj. kr. dragits ifrån.

Enligt motion 1983/84:1754 (yrkande 1 i denna del) bör någon tvåprocentig
besparing inte göras på bidraget till lokal skolutveckling. Därför
bör riksdagen anvisa 3,9 milj. kr. mera än vad som föreslås i budgetpropositionen.

Utskottet anser att riksdagen inte bör ändra sitt tidigare beslut om en
tvåprocentig besparing på vissa delar av grundskoleanslaget, däribland
bidraget till lokal skolutveckling. Riksdagen bör därför avslå motion 1983/
84: 1754 yrkande 1 i denna del.

Av bidraget till lokal skolutveckling skall 60-80% användas till perso -

UbU 1983/84:18

nalutbildning. Av denna del får skolstyrelsen använda högst 10% till
ledighet med B-avdrag för sådana studier som inte omfattas av de generella
medgivanden regeringen och SÖ beslutat om. I syfte att inte binda omfattningen
av sådan ledighet till den totala och varierande volymen personalutbildning
föreslår föredragande statsrådet att skolstyrelsen inom ramen för
bidragsdelen för personalutbildning skall få medge lön med B-avdrag för
studier som inte omfattas av de generella medgivandena upp till högst 8 %
av det totala bidraget till lokal skolutveckling.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner den föreslagna ändringen
av reglerna för bidraget till personalutbildning inom den lokala skolutvecklingen.

Lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet

Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte att införa ett särskilt bidrag till
lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet (prop. 1982/83:100, UbU 1982/
83:20, rskr 1982/83:253). Bidraget föreslås i budgetpropositionen räknas
upp från 30 milj. kr. till 31,7 milj. kr. nästa budgetår.

Riksdagen bör enligt motion 1983/84:2097 (yrkande 10) besluta att avskaffa
det särskilda bidraget till lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet.
Motionärerna anser, liksom i förra årets motion 1982/83:2174, att problemen
på lågstadiet inte beror på resursknapphet och att de inte heller kan
lösas med detta bidrag utan att andra åtgärder måste till inom både förskola
och lågstadium.

Utskottet, som redan vid föregående riksmöte ansåg det angeläget att
särskilda insatser görs på lågstadiet och avslog ett liknande motionsyrkande,
föreslår nu att riksdagen avslår yrkande 10 i motion 1983/84:2097.

Dataundervisning på grundskolans högstadium m.m.

Undervisning på grundskolans högstadium i datalära ingår enligt läroplanen
för grundskolan (Lgr 80) i första hand i matematik och samhälls- och
naturorienterande ämnen. Dataundervisning kan också ges som tillval.
Föredragande statsrådet anför i inledningen till utbildningshuvudtiteln
(s. 38—39) att dataundervisningens omfattning och inriktning skiftar starkt
mellan olika skolor beroende på intresse samt tillgång till utrustning och
utbildad personal. Det är angeläget att grundskolan förmår ge alla elever en
god grund när det gäller datakunskap. Därför föreslås under grundskoleanslaget
att två stadieveckotimmar av undervisningstiden på högstadiet
skall avsättas för dataundervisning. Frågan hur undervisningstiden skall
läggas ut skall avgöras lokalt. Den del av undervisningen som inte läggs ut
inom matematik resp. naturorienterande och samhällsorienterande ämnen
skall kunna läggas ut inom ramen för fria aktiviteter. Reformen skall
genomföras successivt under en treårsperiod med början läsåret 1984/85.

En genomgång av grundskolans ämnen och deras innehåll bör enligt
motion 1983/84:2016 göras. Därvid bör prövas hur dataundervisningen

UbU 1983/84:18

bäst kan organiseras. En förstärkning är nödvändig men den organisatoriska
lösning som förordas i budgetpropositionen betraktas som ett provisorium
i avvaktan på ett förslag om hur datakunskap mera välövervägt kan
inpassas i läro- och timplanerna (yrkande 10).

Utskottet kan konstatera att i både propositionen och motionen framhålls
vikten av att grundskolans elever får en god undervisning i datalära
och att tid avsätts för denna undervisning. Undervisning i datalära ingår
redan i dag i matematik och i de natur- och samhällsorienterande ämnena.
Förslaget i propositionen innebär således inte att de två timmar som nu
avsätts för datalära helt tas från andra inslag i dessa ämnen. Att avsätta en
bestämd tid för denna undervisning på högstadiet innebär emellertid att
alla elever garanteras denna grund i ämnet. Reformen skall införas successivt
under tre år. Det får under denna tid och även därefter visa sig om
någon ytterligare ändring av timplanerna behöver göras. SÖ. som skall
redovisa ett samlat åtgärd sprogram inom dataområdet i sin anslagsframställning
inför budgetåret 1985/86, kommer självfallet att följa genomförandet
av den nu föreslagna reformen. Utskottet föreslår med det anförda att
riksdagen med avslag på motion 1983/84:2016 yrkande 10 godkänner vad
som förordats i budgetpropositionen om dataundervisning på grundskolans
högstadium.

För att kunna konkretisera undervisningen och i större utsträckning ge
den en praktisk inriktning behöver skolorna utrustning och programvara.
Ett särskilt stimulansbidrag föreslås införas under grundskoleanslaget.
Den totala kostnaden för utrustning och program beräknas till 120 milj. kr.
Staten föreslås bidra med hälften fördelat med 20 milj. kr. per år under tre
år. Som förutsättning för bidrag bör gälla att vissa grundläggande krav på
kvalitet på datorutrustning och programvara är uppfyllda. Regeringen
kommer att utfärda bestämmelser om bl. a. detta. SÖ skall få i uppdrag att
utarbeta allmänna råd och en studieplan för dataundervisning samt en
kravspecifikation för utrustning och programvara.

I motion 1983/84:993 (yrkande 1 i denna del) hemställs att riksdagen inte
skall anvisa 20 milj. kr. till datautrustning nästa budgetår utan i stället 10
milj. kr. Återstående 10 milj. kr. vill motionärerna satsa på fortbildning av
lärare för skolans dataundervisning. De anser att denna fortbildning inte
kan rymmas inom ramen för tillgängliga medel, vilket chefen för utbildningsdepartementet
föreslår under anslaget Utbildning för undervisningsyrken.

Utskottet anser, liksom föredragande statsrådet och motionärerna, att
förslagen om dataundervisning på grundskolans högstadium måste kompletteras
med fortbildning av lärare för att reformen skall få full effekt.
Fortbildning av lärare inom dataområdet är redan ett prioriterat område.

Enligt utskottets mening är det också väsentligt att skolorna får en god
utrustning för att undervisningen skall få god kvalitet. Därför bör riksdagen
med avslag på motion 1983/84:993 yrkande 1 anvisa de medel som
begärts i budgetpropositionen för budgetåret 1984/85.

2 Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 18

UbU 1983/84:18

Riksdagen skall enligt motion 1983/84:1752 uttala att statligt stöd till
skolornas datorinköp inte skall förknippas med villkor som direkt eller
indirekt verkar konkurrenshämmande.

Utskottet har inget att erinra mot att staten lämnar ett stimulansbidrag
till kommunerna så att deras inköp av datorutrustning och programvara
underlättas. Det är därvid viktigt att det finns regler och råd - bl. a. i fråga
om utrustningens kvalitet - till kommunernas vägledning vid deras inköp
av utrustning och program. När väl en viss kvalitetsnivå har fastställts är
det, som betonas i motion 1983/84:1752, självklart att inköpen skall göras
utan konkurrenshämmande regler. Något uttalande av riksdagen anser
utskottet inte erforderligt. Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på
motion 1983/84:1752 godkänner de grunder för ett särskilt bidrag till kostnader
för anskaffning av datorutrustning m. m. för grundskolans högstadium
som förordats i propositionen.

Särskilda åtgärder på skolområdet

Bidrag från anslaget till särskilda åtgärder på skolområdet ges i dag i
form av en allmän resurs för i huvudsak valfri användning och en särskild
resurs för närmare bestämda ändamål inom skolväsendet. Enligt 6 § förordningen
(1981:591) om statsbidrag till särskilda åtgärder på skolområdet
skall medlen till allmän resurs fördelas av länsskolnämnderna till sådana
kommuner i länet som har behov av statliga bidrag utöver ordinarie skolbidrag.
I sin bedömning skall länsskolnämnden enligt 7 § väga samman olika
faktorer och därvid ta hänsyn till om andelen handikappade elever i kommunen
är stort. Andelen elever med handikapp måste, enligt ett uttalande i
budgetpropositionen år 1982, tillmätas mycket stor vikt vid fördelningen
av medlen. Medlen kan av kommun t. ex. användas till elevassistenter åt
handikappade elever för att underlätta deras skolgång.

Riksdagen beslöt hösten 1983 att ett tillskott av medel under anslaget
skall göras budgetåret 1984/85 att utgå i form av en särskild resurs och
användas för regionala åtgärder för elever med handikapp (prop. 1983/
84:27, UbU 1983/84:8, rskr 1983/84:112). Landet delas in i fem regioner
för att planera sådana åtgärder. Samarbetet inom varje region och mellan
de fem regionerna skall öka utbildningsmöjligheterna för elever med handikapp
och t. ex. kunna medföra flera specialanpassade studievägar inom
gymnasieskolan. Som exempel på sådan verksamhet som kan fungera som
regional verksamhet inom en eller flera regioner tillsammans har integrationsutredningen
nämnt den som försöksverksamhet bedrivna gymnasiala
utbildningen för rörelsehindrade i Skärholmen. I proposition 1983/84:27
underströks att medlen under anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet
skall avse kostnader för åtgärder inom undervisningen och att landstingskommuner
och kommuner svarar för anordningar avseende elevernas sociala
omvårdnad, boende och habilitering.

Skollagstiftningen bör enligt motion 1983/84:1249 kompletteras med be -

UbU 1983/84:18

stämmelser som ålägger hemkommunerna att ansvara för handikappades
gymnasieutbildning och praktiska åtgärder i samband därmed. I motion
1983/84:2513 (yrkande 2) hemställs att riksdagen skall ge regeringen till
känna vad som anförts om handikappades utbildningsmöjligheter efter den
obligatoriska skolan. Möjligheterna till utbildning bör enligt motionärerna
förbättras genom en utveckling av ”vårdartjänster inom gymnasieskolan”.

Utskottet har i det föregående redovisat principerna för fördelningen av
anslaget till särskilda åtgärder på skolområdet, vid vilken särskild hänsyn
skall tas till handikappade elever. Medlen kan som utskottet påpekat
användas t. ex. för elevassistenter inom skolan åt handikappade elever för
att underlätta deras skolgång. Genom det nya tillskottet av medel för
regionala åtgärder ökas möjligheterna att kunna erbjuda handikappade ett
bredare och mera varierat utbildningsutbud än vad som hittills varit fallet.
Utskottet har nyligen tillstyrkt att konsulentorganisationen för vissa handikappade
förstärks och dessutom anvisat medel till en handikappkonsulent
vid var och en av de fem nya planeringsberedningarna (UbU 1983/84:15, p.

2). Krav på kommunerna att alltid kunna erbjuda elever, såväl handikappade
som icke handikappade, den gymnasieskolutbildning de vill ha skulle
vara både ekonomiskt och praktiskt omöjligt att uppfylla. I vad gäller den
sociala omsorgen om handikappade gymnasieelever har socialutskottet i
sitt betänkande SoU 1983/84:14 nyligen anfört att styrelsens för vårdartjänst
framtida roll på handikappområdet måste klarläggas. I det sammanhanget
bör enligt socialutskottet lämpliga stimulansåtgärder för uppbyggnaden
av den sociala och medicinska servicen inom de olika regionerna
övervägas. Det är enligt socialutskottet angeläget att de resurser som
frigörs genom avvecklingen av försöksverksamheten i Skärholmen även
fortsättningsvis reserveras för hjälp till svårt handikappade studerande. Så
blir också fallet, då medlen avseende undervisningen tillförts anslaget
Särskilda åtgärder på skolområdet budgetåret 1984/85. Även de medel som
frigörs vid ett eventuellt kommunalt övertagande av verksamheten med
social omsorg avses föras till detta anslag att användas för undervisning av
handikappade elever. Mot bakgrund av vad som här anförts och redovisats
anser utskottet att något uttalande av riksdagen i enlighet med motionsyrkandena
inte behöver göras. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1983/
84: 1249 och 19^3/84:2513 yrkande 2.

För budgetåret 1984/85 beräknas i budgetpropositionen 230911000 kr.
för särskilda åtgärder på skolområdet. Därav utgör 13,8 milj. kr. medel
som tillförs anslaget för i huvudsak regionala insatser för elever med
handikapp (prop. 1983/84:27, UbU 1983/84:8, rskr 1983/84:112). Genom
denna nya resurs har ytterligare en komponent tillförts som skall beaktas
vid fördelningen av anslaget. Enligt föredragande statsrådets mening finns
det risk för att fördelningen av resurserna blir så komplicerad att anslaget
förlorar i överskådlighet. Mot denna bakgrund bör vid översynen av stats -

UbU 1983/84:18

bidragssystemet för grundskolan även göras en översyn av principerna för
fördelning och användning av det nu aktuella anslaget.

I motion 1983/84:1243 (yrkande 4) hemställs att i ett kommande statsbidragssystem
bör en eventuell länsskolnämndsresurs för särskilda åtgärder
på skolområdet vara helt obunden från specialdestineringar så att den kan
fördelas behovsinriktat.

Frågan om utformningen av bidrag till särskilda åtgärder på skolområdet
tas också upp i motion 1983/84:2097 (yrkandena 5, 6 och 7 samt 12 delvis).
Motionärerna anser att en förändring av reglerna inte skulle kunna förbättra
situationen i vad gäller fördelningen och användningen av anslaget. De
föreslår därför att anslaget redan nästa budgetår upphör och ersätts med
två nya specialdestinerade anslag till extra insatser för studie- och yrkesorientering
i glesbygd resp. till handikappade med särskilda behov inom
skolväsendet samt att en viss del av återstående medel från det gamla
anslaget förs över till grundskoleanslaget.

Utskottet anser att den översyn som skall göras av anslaget till särskilda
åtgärder på skolområdet inte bör föregripas genom ett sådant uttalande
som begärs i yrkande 4 i motion 1983/84:1243. Med samma motivering bör
riksdagen också avslå yrkandena 5—7 samt 12 i motion 1983/84:2097 om
att helt avskaffa anslaget nästa budgetår och ersätta det med nya anslag
samt föra över medel till grundskoleanslaget. Riksdagen bör således anvisa
det i budgetpropositionen begärda beloppet.

Utskottet har inget att erinra mot vad som förordats om tidpunkt för
beräkning av elevantal vid fördelning av medel och föreslår att riksdagen
godkänner detta.

Medelsberäkningen under Bidrag till driften av grundskolor m. m.

I enlighet med riksdagens beslut år 1981 beräknas 2% besparing på
driftbidraget till grundskolan. För budgetåret 1984/85 beräknas nettobesparingen
till 194 milj. kr.

För att få medel till att göra skolan mera sammanhållen och t. ex.
undvika nivågruppering och ämnessplittring yrkas i motion 1983/84:1754
(yrkande 1 i denna del) att riksdagen vid medelsanvisningen inte skall göra
nettobesparingen om 194 milj. kr. I motionen yrkas också att bidraget till
fristående skolor skall minskas med 1 298000 kr. nästa budgetår.

Utskottet kan i det rådande statsfinansiella läget inte tillstyrka yrkande 1
i motion 1983/84:1754 i den del som avser en nettobesparing om 194 milj.
kr. Riksdagen bör således vid medelsanvisningen utgå från denna besparing
och avslå motionen i denna del. Utskottet kan inte tillstyrka den
nedskärning av bidraget till fristående skolor som föreslås i motionen.

Det totala anslagsbehovet under Bidrag till driften av grundskolor m. m.
beräknas i budgetpropositionen till 12 890000000 kr.

Förslagen i motion 1983/84:1243 medför ett med 45,6 milj. kr. ökat
medelsbehov av 12935600000 kr. Enligt motion 1983/84:1754 bör riksda -

UbU 1983/84:18

gen anvisa 485 milj. kr. mer än vad som regeringen begär, dvs.
13375000000 kr. I motion 1983/84:993 begärs att denna summa skall
minskas med 10 milj. kr. Enligt motion 1983/84:2097 slutligen skall riksdagen
anvisa 12821000000 kr., dvs. 69 milj. kr. mindre än förslaget i budgetpropositionen.

Utskottet har i det föregående avstyrkt motionsyrkanden som skulle
medföra ett annat medelsbehov. Utskottet föreslår med hänvisning till vad
som anförts under avsnitten Praktisk arbetslivsorientering, Resurser för
tillval i årskurs 9, resurser för B-språk, Den samlade skoldagen. Stöd till
mindre skolor, Resurser för lärarvikarier, Hemspråksundervisningen, Lokal
skolutveckling, Lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet, Dataundervisning
på grundskolans högstadium och Särskilda åtgärder på skolområdet
samt under detta avsnitt att riksdagen med avslag på motionerna 1983/
84:993 yrkande 1 i denna del, 1983/84:1243 yrkandena 9, 10 och 12, alla i
denna del, 1983/84:1754 yrkande 1 i denna del och 1983/84:2097 yrkandena
12 i denna del och 14 i enlighet med förslaget i budgetpropositionen anvisar
12890000000 kr.

Svenska

Föredragande statsrådet tar i inledningsavsnittet (s. 10-11) upp frågan
om svenskämnets situation i grundskolan. Genom många nya uppgifter för
undervisningen i svenska och en minskad tid för ämnet har det blivit för
litet utrymme för den viktiga funktionen skolan har att intressera eleverna
för litteratur och ge dem goda läsvanor. Mot bakgrund av att Lgr 80 ännu
inte gällt mer än ett drygt läsår är dock statsrådet inte beredd att f. n.
föreslå några ändringar i kursplaner eller timfördelningen mellan olika
ämnen. I samband med läroplansöversyner i framtiden bör dock svenskämnets
situation uppmärksammas. Lokalt bör man redan nu kunna vidta
åtgärder inom ramen för läroplanen. SÖ kommer under år 1984 att publicera
ett kommentarmaterial om läsning och litteraturundervisning i skolan.

En förstärkning av svenskämnet genom olika metoder yrkas i motionerna
1983/84:992, 1983/84:1259 (yrkande 2) och 1983/84:2016 (yrkande 5). I
de två första motionerna föreslås att ökad tid för svenskämnet skall tas
från de fria aktiviteterna. Enligt motion 1983/84:2016 bör riksdagen begära
att SÖ får i uppdrag att se över ämnet och föreslå samlade åtgärder för att
stärka det, t. ex. en koncentration av ämnets innehåll, inriktning mot flera
skriftliga arbetsuppgifter för eleverna och mera litteraturstudier.

Utskottet ser det som tillfredsställande att en diskussion om svenskämnets
betydelse och situation pågår. Det är viktigt att många metoder prövas
för att höja kvaliteten på undervisningen i detta centrala ämne. Som
föredragande statsrådet påpekar finns det också möjligheter att redan inom
ramen för Lgr 80 göra insatser på det lokala planet, t. ex. genom lokalt
utvecklingsarbete. Där kan t. ex. kommentarmaterial från SÖ vara en
grund. Utskottet förutsätter att både regeringen och SÖ framgent upp3
Riksdagen 1983/84. 14 sami. Nr 18

UbU 1983/84:18

märksammar frågan och att olika åtgärder övervägs hur en ytterligare
förbättring skall kunna åstadkommas. Utskottet är för sin del inte nu berett
att förorda att tid tas från de fria aktiviteterna för att öka svenskämnets
utrymme i skolan. Utskottet anser att om en sådan åtgärd skall prövas bör
den ses i ett större sammanhang, som innefattar även andra åtgärder.
Utskottet vill också framhålla att de fria aktiviteterna bl. a. skall tillgodose
elevernas behov av kulturell stimulans. I Lgr 80 betonas bl. a. att skolbiblioteket
om möjligt bör vara tillgängligt under hela skoldagen. Där kan
eleverna utveckla sina intressen genom att läsa och studera självständigt
eller i grupp. Som föredragande statsrådet understryker i årets budgetproposition
är det också viktigt att skolan samverkar med kulturlivet för att
stimulera elevernas intresse bl. a. för litteratur. Med det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1983/84:992, 1983/84:1259 yrkande
2, och 1983/84:2016 yrkande 5.

Tillval

Målsättningen i Lgr 80, att tillvalsämnen skall utformas så att de kan
förväntas få en könsmässigt jämn rekrytering, har enligt föredragande
statsrådets mening i vissa fall kommit att få en alltför snäv tolkning.
Jämställdhetsmålet måste ses i ett längre tidsperspektiv än från ett läsår till
ett annat. Det är bättre att genom positiva metoder såsom information och
aktiv studievägledning locka eleverna till ett bredare urval än genom
negativa metoder, såsom att inte alls anordna undervisning i ett ämne som
endast lockar ett fåtal pojkar resp. flickor.

Föredragande statsrådets uttalande har föranlett två motionsyrkanden. I
motion 1983/84:1259 (yrkande 5) hemställs att riksdagen skall ge regeringen
till känna att det inte finns någon anledning att endast ett och ett halvt år
efter det Lgr 80 trätt i kraft ändra inställningen till jämställdhetsarbetet
t. ex. inom skolans tillvalsämnen. Uttalandet i budgetpropositionen ses
som ett steg tillbaka i förhållande till läroplansbeslutet år 1979. I motion
1983/84:2016 (yrkande 12) däremot yrkas att föreskriften i Lgr 80 om
könssammansättning i tillvalskurserna skall upphävas.

Utskottet anser inte att läroplanens föreskrifter om könssammansättningen
i tillvalskurserna skall upphävas. Det är nämligen mycket betydelsefullt
att skolan med många olika medel försöker bredda elevernas intressen
och ämnesval, bl. a. i syfte att ge ett fylligare underlag för deras
kommande yrkesval. Som föredragande statsrådet anfört får emellertid
inte denna föreskrift tillämpas på ett sådant kortsiktigt sätt att den helt
utesluter att vissa ämnen över huvud taget kommer i fråga. I stället bör,
som framhålls i propositionen, arbetet inriktas på att på sikt få en jämnare
könsfördelning inom de olika ämnena genom olika positiva metoder. Ämnena
bör kunna ges en sådan inriktning och uppläggning att de i större
utsträckning lockar både pojkar och flickor. I propositionen nämns också
information och aktiv studievägledning som sådana positiva åtgärder som

UbU 1983/84:18

kan påverka sammansättningen av elevgrupperna. Enligt utskottets mening
innebär inte statsrådets uttalande något avsteg från läroplanens föreskrifter,
snarare ett klarläggande till ledning för skolan. Utskottet föreslår
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1259 yrkande 5 och 1983/84:2016
yrkande 12.

Skolpliktsålder

I tre motioner tas frågan om sänkt skolpliktsålder upp. I alla motionerna
anförs att sänkt skolpliktsålder kan vara en lösning på vissa av problemen
inom lågstadiet. Många barn har enligt motionärernas mening en mognad
och en receptivitet i sexårsåldern som borde tas till vara. De vistas dessutom
i allt större utsträckning i förskolor och daghem, vilket gör dem mera
förberedda att bölja skolan tidigare. Enligt motion 1983/84:812 skulle de
resurser som i dag går till sexåringarnas förskola kunna användas för
skolans lågstadium om barnen börjar vid sex års ålder. Därigenom skulle
personaltätheten bli stor och grupperna kunna vara små. Försök med
tidigare skolstart bör enligt motionärerna ingå i kommande försök med
ökad kommunal självstyrelse. Enligt motion 1983/84:1259 (yrkande 1) bör
riksdagen ge regeringen till känna att en tidigarelagd skolstart bör vara ett
led i ett långsiktigt arbete på att förbättra situationen på lågstadiet. I
motion 1983/84:2016 (yrkandena 3 och 4) yrkas att en tidigare skolstart
skall införas successivt. Därvid skulle personal- och lokalresurserna kunna
utnyttjas effektivt i en tid med vikande elevunderlag.

Eftersom förskola—skola-kommittén (U 1981:01), som bl. a. har till
uppgift att pröva de för- och nackdelar som är förknippade med sänkt
skolpliktsålder, väntas avge sitt betänkande under nästa budgetår anser
utskottet att riksdagen inte nu bör uttala sig i frågan om sänkt skolpliktsålder.
Därför bör motionerna 1983/84:1259 yrkande 1 och 1983/84:2016
yrkandena 3 och 4 avslås av riksdagen. I vad gäller frågan om de aviserade
försöken med ökad kommunal självstyrelse erinrar utskottet om att en
proposition väntas föreläggas riksdagen under våren 1984. Med hänvisning
härtill bör motion 1983/84: 812 avslås.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande inriktning av översynen av grundskolans
statsbidragssystem avslår motion 1983/84:1243 yrkande 5 i
denna del,

2. att riksdagen beträffande parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp
för översynen av grundskolans statsbidragssystem avslår
motion 1983/84:1243 yrkande 5 i denna del,

3. att riksdagen beträffande fortsatt beredning av frågan om fördelning
av resurser för skolledning avslår motion 1983/84:1243 yrkande
11,

UbU 1983/84:18

4. att riksdagen beträffande besparingen inom den praktiska arbetslivsorienteringen
avslår motion 1983/84:1754 yrkande 1 i denna
del,

5. att riksdagen beträffande utvärdering av effekterna av besparingen
inom den praktiska arbetsliv sorienteringen avslår motion
1983/84:988,

6. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2097 yrkande 13
godkänner vad som förordats i proposition 1983/84:100 om att
inte genomföra den tidigare beslutade ökningen av antalet veckotimmar
för basresurserna avseende tillvalet i årskurs 9,

7. att riksdagen beträffande resurserna för B-språk avslår motion
1983/84:1712,

8. att riksdagen beträffande bidraget till fria aktiviteter under den
samlade skoldagen avslår motionerna 1983/84:1243 yrkande 12 i
denna del, 1983/84:1259 yrkande 3 i denna del samt 1983/84:2097
yrkandena 8 och 9,

9. att riksdagen beträffande bidrag till mindre skolenheter m.m.
avslår motionerna 1983/84:1243 yrkandena 6, 7 och 8 samt 1983/
84:1259 yrkande 3 i denna del,

10. att riksdagen beträffande resurser för lärarvikarier avslår motionerna
1983/84:799, 1983/84:1243 yrkande 9 i denna del och 1983/
84:1754 yrkande 1 i denna del,

11. att riksdagen beträffande medlen för fasta tjänster för lärarvikarier
m. m. avslår motion 1983/84:2292,

12. att riksdagen beträffande hemspråksundervisningen avslår motionerna
1983/84:733 yrkandena 1-3 och 5, 1983/84:1243 yrkande
10 i denna del, 1983/84:1699, 1983/84:2016 yrkande 7,
1983/84:2097 yrkande 11 och 1983/84:2534 yrkandena 1 och 2,

13. att riksdagen beträffande skolans roll i kampen mot rasismen avslår
motion 1983/84:733 yrkande 4,

14. att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1983/84:100 om särskilt tillrättalagd undervisning för elever med
rörelsehinder i särskild undervisningsgrupp,

15. att riksdagen beträffande statsbidrag till fristående skolor avslår
motionerna 1983/84: 1259 yrkandena 4 och 23, 1983/84:1751 och
1983/84:2325,

16. att riksdagen beträffande uttalande om statsbidrag till vissa
namngivna fristående skolor avslår motionerna 1983/84:806 och
1983/84:2306,

17. att riksdagen beträffande besparingen på bidraget till lokal skolutveckling
med avslag på motion 1983/84: 1754 yrkande 1 i denna
del godkänner vad som förordats i proposition 1983/84:100,

18. att riksdagen godkänner vad som har förordats i proposition
1983/84:100 om regler för bidrag till lokal skolutveckling,

UbU 1983/84:18

19. att riksdagen beträffande lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet
med avslag på motion 1983/84:2097 yrkande 10 godkänner vad
som förordats i proposition 1983/84: 100,

20. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2016 yrkande 10
godkänner vad som förordats i proposition 1983/84:100 om dataundervisning
på grundskolans högstadium,

21. att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:993 yrkande I i
denna del och 1983/84:1752 godkänner de grunder för ett särskilt
bidrag till kostnader för anskaffning av datorutrustning m. m. för
grundskolans högstadium som förordats i proposition 1983/
84: 100,

22. att riksdagen beträffande vissa åtgärder för handikappade elever
avslår motionerna 1983/84:1249 och 1983/84:2513 yrkande 2,

23. att riksdagen beträffande översyn av anslaget till särskilda åtgärder
på skolområdet avslår motion 1983/84:1243 yrkande 4,

24. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motion 1983/84:2097 yrkandena 5, 6, 7 samt 12 i denna
del till Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret 1984/85
anvisar ett anslag av 230911000 kr.,

25. att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1983/
84:100 om tidpunkt för beräkning av elevantal vid fördelning av
medel under anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet,

26. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motionerna 1983/84:993 yrkande 1 i denna del, 1983/
84:1243 yrkandena 9, 10 och 12, alla i denna del, 1983/84:1754
yrkande 1 i denna del samt 1983/84:2097 yrkandena 12 i denna
del och 14 till Bidrag till driften av grundskolor m.m. för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 12 890000000 kr.,

27. att riksdagen beträffande ämnet svenska avslår motionerna 1983/
84:992, 1983/84:1259 yrkande 2 och 1983/84:2016 yrkande 5,

28. att riksdagen beträffande regler för tillvalskurser avslår motionerna
1983/84:1259 yrkande 5 och 1983/84:2016 yrkande 12,

29. att riksdagen beträffande sänkt skolpliktsålder m. m. avslår motionerna
1983/84:1259 yrkande 1 och 1983/84:2016 yrkandena 3
och 4,

30. att riksdagen beträffande vissa försök med ökad kommunal självstyrelse
avslår motion 1983/84:812.

Stockholm den 22 mars 1984

På utbildningsutskottets vägnar

GEORG ANDERSSON

UbU 1983/84:18

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Helge Hagberg (s), Birgitta Rydle (m), Iris
Mårtensson (s), Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Björn Samuelson
(vpk), Göran Persson (s), Larz Johansson (c), Ingvar Johnsson (s), Birger
Hagård (m), Barbro Nilsson i Örnsköldsvik (s) och Linnea Hörlén (fp).

Reservationer

1. Parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp för översynen av grundskolans
statsbidragssystem samt fortsatt beredning av frågan om fördelning av resurser
för skolledning (mom. 2 och 3)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 böljar ”Utskottet
anser” och slutar ”motion 1983/84:1243” bort ha följande lydelse:

Det fortsatta beredningsarbetet med ett nytt statsbidrag för grundskolan
är en fråga av sådan vikt att den bör överlåtas till en parlamentariskt
sammansatt arbetsgrupp. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1983/
84:1243 yrkande 5 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

Med ett vikande elevunderlag blir frågan om hur resurser för skolledning
skall fördelas alltmer aktuell. Ett mera behovsrelaterat system måste införas
som även tar hänsyn till sådana faktorer som i dag inte räknas med i
underlaget för beräkningarna. Det nya systemet bör utgå från att skolledartjänsterna
fördelas i relation till det totala antalet lärarveckotimmar. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:1243
yrkande 11 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande parlamentariskt sammansatt arbetsgrupp
för översynen av grundskolans statsbidragssystem med
bifall till motion 1983/84:1243 yrkande 5 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. att riksdagen beträffande fortsatt beredning av frågan om fördelning
av resurser för skolledning med bifall till motion 1983/
84:1243 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Besparingen inom den praktiska arbetslivsorienteringen (mom. 4)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet
föreslår” och slutar ”motion 1983/84:988” bort ha följande lydelse:

UbU 1983/84:18

Praktisk arbetslivsorientering är ett värdefullt inslag i grundskolan. Genom
att dela klassen så att hälften har praktisk arbetslivsorientering och
den andra hälften följer ordinarie undervisning ges lärarna bättre möjlighet
att följa eleverna på arbetsplatserna. Detta skapar i sin tur bättre förutsättningar
för en god utvärdering och uppföljning av den praktiska arbetslivsorienteringen
i undervisningen. Samtidigt ges också en möjlighet för de
elever som undervisas i halv klass att arbeta i mindre grupper och få
stödundervisning. Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till motion 1983/84:1754 yrkande 1 i denna del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet nu anfört och i samband med
medelsanvisningen anvisar 128 milj. kr. för ändamålet.

Eftersom någon besparing således inte skall göras behöver inte heller
någon utvärdering av dess effekter göras. Därför bör riksdagen avslå
motion 1983/84:988.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande besparingen inom den praktiska arbetslivsorienteringen
med bifall till motion 1983/84:1754 yrkande 1 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. Utvärdering av effekterna av besparingen inom den praktiska arbetslivsorienteringen
(mom. 5)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet
förutsätter” och slutar ”motion 1983/84:988” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det nödvändigt med en skyndsam utvärdering
av effekterna av riksdagens beslut föregående år om besparing inom
den praktiska arbetslivsorienteringen. Det är enligt utskottets uppfattning
tveksamt om den besparingseffekt som förutsattes vid beslutet verkligen
uppnåtts och om den besparing som gjorts uppväger de negativa effekter
för undervisningen och skolplaneringen som redovisas i motionen. Regeringen
bör med utvärderingen som grund återkomma till riksdagen med de
förslag till förändringar av bestämmelserna som utvärderingen leder fram
till. Vad utskottet anfört i denna fråga bör riksdagen med bifall till motion
1983/84:988 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande utvärdering av effekterna av besparingen
inom den praktiska arbetslivsorienteringen med bifall till motion
1983/84:988 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

UbU 1983/84:18

4. Antalet veckotimmar för basresurserna avseende tillvalet i årskurs 9
(mom. 6)

Per Unckel, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”motion 1983/84:2097” bort ha följande lydelse:

Riksdagen tillmätte en ökad tillvalsmöjlighet stor betydelse vid läroplansbeslutet
år 1979. Detta beslut bör nu fullföljas genom att riksdagen
vid medelstilldelningen i det följande under grundskoleanslaget anvisar
erforderliga medel, beräknade till 28,9 milj. kr. i budgetpropositionen.
Ökningen av veckotimantalet för ett ökat tillval i årskurs 9 bör enligt
utskottets mening ses som ett första steg i en utveckling mot ett större
tillval. Detta skall ge större möjligheter till kunskaps- och färdighetsträning
och till att ta elevernas specialintressen till vara. Vad utskottet anfört bör
riksdagen med bifall till motion 1983/84:2097 yrkande 13 och med avslag
på proposition 1983/84:100 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande antalet veckotimmar för basresurserna
för tillval i årskurs 9 med bifall till motion 1983/84:2097 yrkande
13 och med avslag på proposition 1983/84:100 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Bidraget till fria aktiviteter under den samlade skoldagen (mom. 8)

Per Unckel, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Riksdagen
uttalade” och slutar ”och 9” bort ha följande lydelse:

Det ankommer på kommunerna att avgöra hur man anser att samlad
skoldag skall införas. Enligt utskottets mening finns det inte skäl att ha ett
särskilt statsbidrag för just denna verksamhet. Kostnader för den samlade
skoldagen bör i vad avser det statliga stödet täckas inom ramen för förstärkningsresursen.
Det bör understrykas att chefen för budgetdepartementet
i samråd med dåvarande skolministern i kompletteringspropositionen
1980/81:150 bil. 2 anförde att ett genomförande av den samlade
skoldagen kunde accepteras endast under förutsättning att det totalt inte
innebar någon ökad resursanvändning. Det bör ankomma på regeringen att
med anledning av vad som föreslagits göra erforderliga ändringar i gällande
bestämmelser om utbetalning av förskott på statsbidraget till grundskolan.
Riksdagen bör med bifall till motion 1983/84:2097 yrkandena 8 och 9, med
anledning av motion 1983/84:1243 yrkande 12 i denna del samt med avslag

UbU 1983/84:18

på motion 1983/84:1259 yrkande 3 i denna del som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande bidraget till fria aktiviteter under den
samlade skoldagen med bifall till motion 1983/84:2097 yrkandena
8 och 9, med anledning av motion 1983/84:1243 yrkande 12 i
denna del samt med avslag på motion 1983/84:1259 yrkande 3 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

6. Bidraget till fria aktiviteter under den samlade skoldagen (mom. 8)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Riksdagen
uttalade” och slutar ”och 9” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion 1983/84:1243 förorsakar bidraget till fria aktiviteter
under den samlade skoldagen en omfattande administrativ insats både
inom kommunerna och inom den statliga skoladministrationen. Därför bör
det särskilda bidraget och reglerna om detta avskaffas. Medlen bör föras
över till förstärkningsresursen för att användas till kostnader för lärarvikarier.
Det bör fortsättningsvis ankomma på kommunerna själva att besluta
om utformningen och omfattningen av den samlade skoldagen. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:1243
yrkande 12 och motion 1983/84:2097 yrkande 9 samt med avslag på motionerna
1983/84:1259 yrkande 3 i denna del och 1983/84:2097 yrkande 8 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande bidraget till fria aktiviteter under den
samlade skoldagen med bifall till motionerna 1983/84:1243 yrkande
12 i denna del och 1983/84:2097 yrkande 9 samt med
avslag på motionerna 1983/84:1259 yrkande 3 i denna del och
1983/84:2097 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfort.

7. Bidraget till fria aktiviteter under den samlade skoldagen (mom. 8)

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Riksdagen
uttalade” och slutar ”och 9” bort ha följande lydelse:

4 Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 18

UbU 1983/84:18

Utskottet anser att frågan om bidrag till bevarande av små skolenheter
är så viktig att medel bör föras till ett sådant bidrag från bidraget till fria
aktiviteter under den samlade skoldagen. Detta underlättas av att bidraget
till den samlade skoldagen ännu inte utnyttjats till fullo. Däremot finnér
utskottet ingen anledning för riksdagen att nu helt avskaffa bidraget till den
samlade skoldagen. Vad utskottet anfört bör riksdagen med bifall till
motion 1983/84:1259 yrkande 3 i denna del samt med avslag på motionerna
1983/84:1243 yrkande 12 och 1983/84:2097 yrkandena 8 och 9 som sin
mening ge regeringen till känna.

delsatt utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande bidraget till fria aktiviteter under den
samlade skoldagen med bifall till motion 1983/84:1259 yrkande 3
i denna del samt med avslag på motionerna 1983/84:1243 yrkande
12 i denna del och 1983/84:2097 yrkandena 8 och 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

8. Bidrag till mindre skolenheter (mom. 9)

Under förutsättning av bifall till reservation 7
Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Utskottet
erinrar” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Fördelarna med små skolenheter är så uppenbara att kommunerna bör
ges möjlighet att ta dem till vara när de befolkningsmässiga förhållandena
medger detta. Därför bör 5 milj. kr. ställas till förfogande för detta ändamål
genom att bidraget till den samlade skoldagen minskas med samma belopp.
SÖ bör få i uppdrag att utforma förslag till principer för fördelning av
medlen. De skall vara så utformade att de medger okonventionella lösningar
vid kommunernas försök att bibehålla små skolor. Utskottet anser att
riksdagen med bifall till motion 1983/84:1259 yrkande 3 i denna del och
med anledning av motion 1983/84: 1243 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört. Utskottet kan inte tillstyrka den
väg att tillskapa medel som förs fram i yrkandena 7 och 8 i motion 1983/
84:1243 då det är alltför osäkert om inte införandet av ett elevmedeltal per
basresurs i hela landet för alla stadier i grundskolan skulle kunna medföra
nedläggning av mindre skolenheter. Riksdagen bör därför avslå yrkandena
7 och 8 i motion 1983/84:1243.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen beträffande bidrag till mindre skolenheter m.m.
med bifall till motion 1983/84: 1259 yrkande 3 i denna del, med
anledning av motion 1983/84:1243 yrkande 6 och med avslag på
motion 1983/84:1243 yrkandena 7 och 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1983/84:18

9. Resurser för lärarvikarier (morn. 10)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 böljar ”Utskottet
vill” och på s. 12 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Det viktigaste uttrycket för skolans möjligheter att erbjuda god kvalitet i
undervisningen är enligt utskottets uppfattning att skolan har tillgång till
lärare. Därför bör skolan få ökade personalresurser i förhållande till vad
som beräknas i budgetpropositionen genom att ytterligare 95,6 milj. kr.
anvisas under grundskoleanslaget och tillförs förstärkningsresursen. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:1243
yrkande 9 i denna del, med anledning av motionerna 1983/84:799 yrkande
1 och 1983/84:1754 yrkande 1 i denna del samt med avslag på motion 1983/
84:799 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande resurser för lärarvikarier med bifall till
motion 1983/84:1243 yrkande 9 i denna del, med anledning av
motionerna 1983/84:799 yrkande 1 och 1983/84:1754 yrkande 1 i
denna del samt med avslag på motion 1983/84:799 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. Resurser för lärarvikarier (mom. 10)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet
vill” och på s. 12 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

För att skolan skall kunna vara en ”skola för alla” behöver den också
resurser. I samma mån som lärarlösa lektioner i gymnasieskolan betecknats
som ett pedagogiskt äventyr är det förkastligt att genom besparingar
tvinga kommunerna att ha lärarlösa dagar i grundskolan. De som framför
allt drabbas av sådana ekonomiska åtstramningar är de elever som kommer
från studieovana miljöer, dvs. främst barn till arbetare och lägre
tjänstemän. För att inte riskera att kommuner i en trängd ekonomisk
situation avstår från att anställa vikarier vid lärares frånvaro bör riksdagen
anvisa 161 milj. kr. att tillföras tilläggsbidraget. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1983/84: 1754 yrkande 1 i denna del, med anledning av
motionerna 1983/84:799 yrkande 1 och 1983/84: 1243 yrkande 9 i denna del
samt med avslag på motion 1983/84:799 yrkande 2 som sin mening ge
regeringen till känna.

UbU 1983/84:18

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande resurser för lärarvikarier med bifall till
motion 1983/84:1754 yrkande 1 i denna del, med anledning av
motionerna 1983/84:799 yrkande 1 och 1983/84: 1243 yrkande 9 i
denna del och med avslag på motion 1983/84:799 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Hemspråksundervisningen (mom. 12)

Per Unckel, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 böijar ”1 avvaktan”
och på s. 14 slutar ”för hemspråksundervisningen” bort ha följande lydelse: I

det nuvarande besvärliga statsfinansiella läget måste besparingar göras
även inom utbildningsområdet. Dagens form av hemspråksundervisning
måste i detta perspektiv ses över. Hemspråksundervisningen behöver en
rationellare organisation där anvisade medel utnyttjas bättre. En koncentration
bör göras på förskolan och lågstadiet för att ge barnen i de lägre
åldrarna den språkliga identitet som är nödvändig för begreppsbildning och
abstrakt tänkande. Utskottet anser att riksdagen bör begära sådana ändringar
av reglerna för hemspråksundervisningen som begärs i motionerna
1983/84:2016 och 1983/84: 2097, bl. a. borttagande av hemspråksundervisningen
på högstadiet och en striktare tillämpning av reglerna om vilka som
skall ha rätt till hemspråksundervisning. Genom dessa åtgärder bör en
besparing om 85 milj. kr. kunna göras under grundskoleanslaget. Vad
utskottet här anfört om hemspråksundervisningen i grundskolan budgetåret
1984/85 bör riksdagen med bifall till motionerna 1983/84: 2016 yrkande
7 och 1983/84:2097 yrkande 11 samt med anledning av motion 1983/
84:1243 yrkande 10 i denna del som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen beträffande hemspråksundervisningen med bifall
till motionerna 1983/84:2016 yrkande 7 och 1983/84:2097 yrkande
11, med anledning av motion 1983/84:1243 yrkande 10 i
denna del samt med avslag på motionerna 1983/84:733 yrkandena
1-3 och 5, 1983/84:1699 och 1983/84:2534 yrkandena 1 och
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1983/84:18

12. Hemspråksundervisningen (morn. 12)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”1 avvaktan”
och på s. 14 slutar ”dessa yrkanden” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets uppfattning nödvändigt att göra en översyn av
reglerna för hemspråksundervisning och undervisning i svenska som främmande
språk och stödet till denna. Särskilt behöver det preciseras vilka
elever som har rätt till hemspråksundervisning. Genom en sådan precisering
bör det vara möjligt att göra en besparing på 20 milj. kr. nästa
budgetår. Denna summa bör föras över till förstärkningsresursen. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:1243
yrkande 10 i denna del och med anledning av motionerna 1983/84:2016
yrkande 7 och 1983/84:2097 yrkande 11 som sin mening ge regeringen till
känna.

Enligt utskottets mening bör riksdagen inte nu ta ställning till de frågor
som språk- och kulturarvsutredningen i övrigt tagit upp och som fortfarande
bereds. Utredningen har emellertid inte tagit upp frågan om undervisning
vid en särskild grundskoleenhet på något hemspråk, i första hand
finska. För att få en bättre grund för ett framtida ställningstagande till
denna fråga bör försök göras inom en eller flera kommuner. Syftet med
försöket skall bl. a. vara att finna undervisningsmetoder som även kan
användas inom grundskolan i övrigt och att finna former för undervisningen
som verkligen gör eleverna tvåspråkiga. Riksdagen bör med bifall till
motion 1983/84:2354 yrkande 2 samt med avslag på motionerna 1983/
84:733 yrkandena 1—3 och 5, 1983/84:1699 och 1983/84:2354 yrkande 1
som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet här anfört.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen beträffande hemspråksundervisningen med bifall
till motionerna 1983/84:1243 yrkande 10 i denna del och 1983/
84:2534 yrkande 2, med anledning av motionerna 1983/84:2016
yrkande 7 och 1983/84:2097 yrkande 11 samt med avslag på
motionerna 1983/84:733 yrkandena 1-3 och 5, 1983/84:1699 och
1983/84:2534 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

13. Hemspråksundervisningen m. m. (mom. 12)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Sorn utskottet”
och slutar ”dessa yrkanden” bort ha följande lydelse:

UbU 1983/84:18

Enligt utskottets mening bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:733
yrkandena 1-3 och 5 som sin mening ge regeringen till känna att begreppet
hemspråksundervisning bör bytas ut mot modersmålsundervisning, att
undervisningen bör göras obligatorisk och att undervisningen i största
möjliga utsträckning bör ske i enspråkig grupp. Statsbidrag bör fr. o.m.
budgetåret 1985/86 utgå med 1,5 lärarveckotimmar per elev. Är antalet
elever färre än fyra skall varje elev garanteras minst fem timmars undervisning
per vecka. Detta bör regeringen således beakta i kommande förslag
om hemspråksutbildningens utformning. Utskottet föreslår att riksdagen
avslår motionerna 1983/84:1699 och 1983/84:2534 yrkandena 1 och 2.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen beträffande hemspråksundervisningen med bifall
till motion 1983/84:733 yrkandena 1-3 och 5 och med avslag på
motionerna 1983/84: 1243 yrkande 10 i denna del, 1983/84:1699,
1983/84:2016 yrkande 7, 1983/84:2097 yrkande 11 och 1983/
84:2534 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

14. Statsbidrag till fristående skolor (mom. 15)

Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér
(m), Larz Johansson (c), Birger Hagård (m) och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar "Riksdagen
har” och slutar "bör avslås” bort ha följande lydelse:

Riksdagen har år 1982 fattat beslut om villkor för statsbidrag till fristående
skolor (jfr UbU 1983/84:10 s. 12—14). Det är regeringen som fattar
beslut om statsbidrag utifrån de av riksdagen angivna villkoren för bidrag.
Fristående skola som uppfyller de angivna villkoren bör, som utskottet ser
det, kunna erhålla statsbidrag utan hinder av att utvärdering av verksamheten
vid vissa andra skolor pågår. Såsom tidigare förutsatts bör prövning
av ansökningar ske årligen. Vad utskottet har anfört om statsbidrag till
fristående skolor bör riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:1259
yrkandena 4 och 23, 1983/84:1751 och 1983/84:2325 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. att riksdagen beträffande statsbidrag till fristående skolor med
bifall till motionerna 1983/84:1259 yrkandena 4 och 23, 1983/
84:1751 och 1983/84:2325 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

UbU 1983/84:18

15. Besparingen på bidraget till lokal skolutveckling (mom. 17)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 böljar ”Utskottet
anser” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Det är viktigt för kvaliteten på undervisningen i skolan att personalen får
vidareutbilda sig. Under denna tid måste eleverna tillförsäkras lärarhandledd
undervisning. Därför bör riksdagen vid medelsanvisningen höja bidraget
till lokal skolutveckling med 3,9 milj. kr. Detta bör riksdagen med bifall
till motion 1983/84:1754 yrkande 1 i denna del som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. att riksdagen beträffande besparingen på bidraget till lokal skolutveckling
med bifall till motion 1983/84:1754 yrkande 1 i denna
del och med avslag på proposition 1983/84:100 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet (mom. 19)

Per Unckel, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”motion 1983/84:2097” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med vad som anförs i motion 1983/84: 2097 om
behovet av andra åtgärder för att lösa lågstadieproblemen än vad som kan
göras med de i budgetpropositionen föreslagna medlen. Barn på lågstadiet
visar svårigheter att anpassa sig till skolmiljön. Regeringen försöker bemästra
dessa problem genom att tillföra lågstadiet ytterligare resurser.
Problemen bör hanteras med större realism. Huvudfrågan är inte resurser
utan hur verksamheten i förskola och grundskola skall organiseras för att
barnens utveckling skall stimuleras så effektivt som möjligt under den
period av deras liv då viljan och förmågan till medveten inlärning och
imitation är som störst.

Arbetet i förskolan måste efter hand som barnen blir äldre och mognare
få en klart skolförberedande inriktning. Målet måste vara att verksamheten
i förskolan och grundskolan direkt anknyter till varandra och präglas av
metodisk kontinuitet. Övergången mellan skolformerna måste ske med
hänsyn till den enskilde elevens mognad. En tidigare skolstart än vid sju
års ålder innebär många fördelar. Sexåringar visar ofta tecken på att
tröttna på verksamheten i förskolan vilket får som konsekvens en utpräglad
oro även under följande år. Till frågan om skolstartsålder återkommer
utskottet i det följande.

Rättelse: S. 36 sista raden Utgår: Rune Rydén Tillkommer: Birger Hagård

UbU 1983/84:18

Utskottet vill understryka att barnens anpassningssvårigheter på lågstadiet
aldrig kan bemästras utan en aktiv föräldrainsats. Familjen har en
grundläggande uppgift i att fostra barnen så att en harmonisk skolstart
underlättas. Kontakter mellan hem och skola är vitala, särskilt i de lägre
årskurserna.

Utskottet anser inte att regeringen i proposition 1983/84: I0() anvisar
realistiska vägar för att förbättra situationen på lågstadiet. Temporära
personalförstärkningar kan inte förändra de grundläggande orsakerna till
dagens problem. Detta bör riksdagen med bifall (ill motion 1983/84:2097
yrkande 10 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande lydelse:

19. att riksdagen beträffande lokalt utvecklingsarbete på lågstadiet
med bifall till motion 1983/84: 2097 yrkande 10 och med avslag på
proposition 1983/84: 100 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

17. Ett särskilt bidrag för anskaffning av datorutrustning m. m. (morn. 21)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar "Enligt
utskottets” och slutar ”budgetåret 1984/85” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör denna prioriterade fortbildning av lärare i
datakunskap få de resurser som behövs. Därför bör det särskilda bidraget
till datorutrustning minskas med 10 milj. kr. budgetåret 1984/85 i förhållande
till regeringens förslag och de återstående 10 milj. kr. anvisas under
Utbildning för undervisningsyrken. Detta anslag behandlar utskottet i ett
senare betänkande. Riksdagen bör således nu bifalla yrkande 1 i motion
1983/84:993.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. att riksdagen beträffande ett särskilt bidrag för anskaffning av
datorutrustning m. m. med bifall till motion 1983/84:993 yrkande
1 i denna del, med anledning av proposition 1983/84: 100 och med
avslag på motion 1983/84: 1752 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

18. Medelsberäkningen under Särskilda åtgärder på skolområdet m.m.
(mom. 24 och 25)

Per Unckel, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

UbU 1983/84:18

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”godkänner detta” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening i hög grad osäkert om den aviserade
översynen av reglerna för fördelningen av anslaget Särskilda åtgärder på
skolområdet kan leda till att de ursprungliga intentionerna med anslaget
uppnås. Anslaget har uppenbarligen fördelats relativt jämnt mellan kommunerna
och även inom kommunerna och det är osäkert om en översyn
kan leda till en mera behovsinriktad fördelning. Mot denna bakgrund
föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2097 yrkandena
5, 6 och 7 samt 12 i denna del beslutar att anslaget Särskilda åtgärder
på skolområdet skall upphöra fr. o. m. nästa budgetår. I stället skall medel
anvisas under två nya specialdestinerade anslag, nämligen 100 milj. kr.
under ett anslag benämnt Bidrag till handikappade med särskilda behov
inom skolväsendet samt 5, 211 milj. kr. under ett anslag benämnt Extra
bidrag till studie- och yrkesorientering. De nya anslagen skall användas till
de ändamål som motsvarande resurser under anslaget Särskilda åtgärder
på skolområdet är avsedda för. Vidare skall 45,513 milj. kr. tillföras förstärkningsresursen
under grundskoieanslaget. Till grundskoleanslaget
återkommer utskottet i det följande.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motion 1983/84: 1243 yrkande 4.

Utskottet anser att, i den mån medlen under de nya anslagen fördelas
efter elevantal, bör principerna för tidpunkt för denna beräkning överensstämma
med vad som förordas i propositionen.

dels att utskottets hemställan under 24 och 25 bort ha följande lydelse:

24. att riksdagen

a. beträffande avveckling av anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet
med bifall till motion 1983/84:2097 yrkande 5 och
yrkande 12 i denna del och med avslag på proposition 1983/
84: 100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

b. med bifall till motion 1983/84:2097 yrkande 6 till Bidrag lill
handikappade med särskilda behov inom skolväsendet för
budgetåret 1984/85 anvisar ett anslag av 100000000 kr.,

c. med bifall till motion 1983/84: 2097 yrkande 7 till Extra bidrag
till stadie- och yrkesorientering för budgetåret 1984/85 anvisar
ett anslag av 5 211 000 kr.,

25. att riksdagen beträffande tidpunkt för beräkning av elevantal i
vissa fall med anledning av proposition 1983/84: 100 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

UbU 1983/84:18

19. Medelsberäkningen under Bidrag till driften av grundskolor m.m.
(mom. 26)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 4, 5, 11, 16 och 18
Per Unckel, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 böljar ”Utskottet
har” och slutar ”12890000000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med ställningstagandena i
reservationerna 4 (+28,9 milj. kr.), 5 (—26,7 milj. kr.), 11 (—85 milj. kr.),
16 (-31,7 milj. kr.) och 18 (+45,513 milj. kr.) under Bidrag till driften av
grundskolor m.m. med bifall till motion 1983/84:2097 yrkandena 12 i
denna del och 14 anvisar ett med 69 milj. kr. minskat anslag av
12821000000 kr.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2097 yrkandena 12 i
denna del och 14, med anledning av proposition 1983/84:100 och
med avslag på motionerna 1983/84:993 yrkande 1 i denna del,
1983/84:1243 yrkandena 9, 10 och 12, alla i denna del, och 1983/
84:1754 yrkande 1 i denna del till Bidrag till driften av grundskolor
m.m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
12821000000 kr.,

20. Medelsberäkningen under Bidrag till driften av grundskolor m.m.
(morn. 26)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 6, 9 och 12
Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att en del av utskottets yttrande som på s. 21 böljar ”Utskottet har”
och slutar ”12890000000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med ställningstagandena i
reservationerna 6 (—30 milj. kr.), 9 (+95,6 milj. kr.) och 12 (—20 milj. kr.)
under Bidrag till driften av grundskolor m. m. med bifall till motion 1983/
84:1243 yrkandena 9, 10 och 12, alla i denna del, anvisar ett förslagsanslag
av 12935600000 kr.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1243 yrkandena 9, 10
och 12, alla i denna del, med anledning av proposition 1983/
84:100 samt med avslag på motionerna 1983/84:993 yrkande 1 i
denna del, 1983/84:1754 yrkande 1 i denna del och 1983/84:2097
yrkandena 12 i denna del och 14 till Bidrag till driften av grundskolor
m.m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
12935600000 kr.,

UbU 1983/84:18

21. Medelsberäkningen under Bidrag till driften av grundskolor m.m.
(morn. 26)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 2, 10, 15 och 17
Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”Utskottet
kan” och slutar ”i motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker yrkande 1 i motion 1983/84:1754 i den del som avser
att nettobesparingen om 194 milj. kr. inte skall göras. Med dessa resurser
har skolan större möjligheter att bli en sammanhållen skola utan nivågrupperingar
och ämnessplittringar. Utskottet tillstyrker vidare att bidragen till
fristående skolor minskas med 1 298000 kr.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 böijar ”Utskottet
har” och slutar ”12890000000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med ställningstagandena i
reservationerna 2 (+128 milj. kr.), 10 (+161 milj. kr.), 15 (+3,9 milj. kr.)
och 17 (-10 milj. kr.) samt till vad utskottet nyss anfört om nettobesparingen
om 194 milj. kr. och om en minskning av bidraget till fristående
skolor med 1,298 milj. kr. att riksdagen under Bidrag till driften av grundskolor
m. m. med bifall till motion 1983/84:993 yrkande 1 i denna del och
med anledning av motion 1983/84:1754 yrkande 1 i denna del anvisar ett
förslagsanslag av 13 365000000 kr.

dels att riksdagens hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:993 yrkande 1 i denna
del, med anledning av proposition 1983/84:100 och motion 1983/
84:1754 yrkande 1 i denna del samt med avslag på motionerna
1983/84:1243 yrkandena 9, 10 och 12, alla i denna del, och 1983/
84:2097 yrkande 12 i denna del och 14 till Bidrag till driften av
grundskolor m.m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 13 365000000 kr.,

22. Svenska (mom. 27)

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar ”Utskottet
ser” och på s. 22 slutar ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

De fria aktiviteterna skall samverka pedagogiskt med den timplanebundna
undervisningen och kunna fungera som fördjupningsinslag baserade
på resp. elevers intresseinriktning. De fria aktiviteterna har dock alltför
ofta avvikit från de uppställda kraven. När nu dessa inte uppfyllts bör hela
eller viss del av tiden för de fria aktiviteterna återföras till den timplane -

UbU 1983/84:18

bundna verksamheten. I årets budgetproposition har också föredragande
statsrådet uppmärksammat detta förhållande och gör ett särskilt påpekande
(prop. 1983/84:100, bil. 10, s. 11). Han föreslår dessutom att upp till två
timmar av de fria aktiviteterna i högstadiet skall kunna användas för
dataundervisningen.

Under det senaste året har det kommit oroande rapporter om att stora
grupper av elever lämnar grundskolan med bristande kunskaper i baskunskaper
och färdigheter och med ofullständiga grundskolebetyg. I den nya
läroplanen för grundskolan (Lgr 80) har den timplanebundna tiden för
mellanstadiet minskat med två timmar till förmån för fria aktiviteter. För
högstadiet avsätts fem timmar. Med hänsyn dels till de rapporterade bristerna,
dels till att ett nytt ämne - datakunskap — skall introduceras anser
utskottet att det är än mer angeläget att bereda större utrymme för t. ex.
träning i svenska och ge skolan en reell möjlighet att ge eleverna gedigna
kunskaper i detta ämne.

Regeringen bör därför ge SÖ i uppdrag att utarbeta timplane- och kostnadsförslag
för en sådan timplaneförändring. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1983/84:1259 yrkande 2 och med anledning av motionerna
1983/84:992 och 1983/84:2016 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. att riksdagen beträffande ämnet svenska med bifall till motion
1983/84:1259 yrkande 2 och med anledning av motionerna 1983/
84:992 och 1983/84:2016 yrkande 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

23. Svenska (mom. 27)

Per Unckel, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar ”Utskottet
ser” och på s. 22 slutar ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Såsom framhålls i motion 1983/84:2016 är de förslag regeringen presenterar
i budgetpropositionen i syfte att stärka svenskämnets ställning otillräckliga.
Ett samlat åtgärdspaket måste nu utarbetas för att ge svenskämnet
det innehåll och den kvalitet som behövs för att det skall kunna bilda
grund för annan undervisning och goda kommunikationsfärdigheter i tal
och skrift.

Åtgärdsprogrammet bör i enlighet med förslagen i motion 1983/84:2016
bygga på följande utgångspunkter:

Det är viktigt att eleverna redan i lågstadiet ges en god språklig grund att
bygga vidare på. Särskild uppmärksamhet måste ägnas dem som inte

UbU 1983/84:18

förmår tillgodogöra sig undervisningen i tillräcklig grad. Dessa elever skall
ges den kompletterande undervisning som är nödvändig för att den fortsatta
skolgången skall bli meningsfull.

Svenskämnet har - särskilt på högstadiet - alltmer kommit att betraktas
som den restpost till vilken kan föras många av de nya moment och
kunskapsområden som skolan ålagts att ansvara för och som inte naturligt
kunnat inordnas under någon annan ämnesrubrik. Så har t. ex. grunden för
all språkinlärning — grammatiken - blivit ett av ca femtiotalet moment
inom ämnet som skall behandlas under högstadietiden.

Det är nu oundgängligen nödvändigt att koncentrera stoffmängden inom
svenskämnet. Antalet tillfällen då eleverna skall formulera sig i skrift
behöver utökas. Särskilt de äldre eleverna bör även i andra ämnen än
svenska regelbundet redovisa arbetsuppgifter skriftligt. Litteraturstudier
måste hårdare prioriteras, eftersom sådan verksamhet kan bidra till att
stärka elevernas språkkänsla och stilistiska förmåga. För att förbättra
elevernas kunskaper om svensk historia och levnadsförhållanden i Sverige
förr och nu samt i avsikt att hålla vårt kulturarv levande är det inte minst
väsentligt att studera och uppleva svensk litteratur.

Utöver dessa åtgärder måste svenskämnet ges ett utökat timtal. Utskottet
återkommer senare till denna fråga i anslutning till ett annat krav i
motion 1983/84:2016 angående en mera omfattande timplaneöversyn.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. att riksdagen beträffande ämnet svenska med bifall till motion
1983/84:2016 yrkande 5 samt med anledning av motionerna 1983/
84:992 och 1983/84:1259 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

24. Regler för tillvalskurser (mom. 28)

Per Unckel, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Birger Hagård (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar ”Utskottet
anser” och på s. 23 slutar "yrkande 12” bort ha följande lydelse:

Såsom föredragande statsrådet uppmärksammat har föreskrifterna i läroplanen
om den könsmässiga sammansättningen av tillvalskurser fått en
olycklig tillämpning som lett till att kurser i vissa ämnen inte alls anordnas.
För att råda bot på dessa missförhållanden bör riksdagen med bifall till
motion 1983/84:2016 yrkande 12 och med avslag på motion 1983/84:1259
yrkande 5 besluta att upphäva föreskrifterna i denna del av läroplanen. Det
uttalande som görs i budgetpropositionen finnér utskottet otillräckligt.

UbU 1983/84:18

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. att riksdagen beträffande regler för tillvalskurser med bifall till
motion 1983/84:2016 yrkande 12 och med avslag på motion 1983/
84:1259 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

25. Regler för tillvalskurser (mom. 28)

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 böijar ”Utskottet
anser” och på s. 23 slutar ”yrkande 12” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör inte de föreskrifter i Lgr 80 som främjar
jämställdheten mellan könen ändras eller försvagas. De avsteg beträffande
könssammansättningen inom tillvalskurser som föredragande statsrådet nu
förordar bör inte tillåtas. Eftersom läroplanen har tillämpats under så kort
tid som drygt ett och ett halvt läsår finns det ingen anledning att inta en
annan inställning till jämställdhetsarbetet än den som kommit till uttryck i
läroplanen. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1983/84:1259 yrkande 5 och med avslag på motion 1983/84:2016 yrkande
12 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. att riksdagen beträffande regler för tillvalskurser med bifall till
motion 1983/84:1259 yrkande 5 och med avslag på motion 1983/
84:2016 yrkande 12 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottets anfört,

Särskilda yttranden

1. Fristående skolor (mom. 15)

Björn Samuelson (vpk) anför:

Vänsterpartiet kommunisterna har i samband med andra regeringsförslag
om fristående skolor förespråkat möjligheten att kommunalisera skolor
som i dag står utanför det allmänna skolväsendet. För att skapa ekonomiskt
utrymme för detta och även i väntan på resultaten av den pågående
utvärderingen bör ytterligare beslut om statsbidrag till fristående skolor
ske mycket restriktivt.

UbU 1983/84:18

2. Sänkt skolpliktsålder (mom. 29)

Linnea Hörlén (fp) anför:

Folkpartiet har den principiella inställningen, att skolpliktsåldern bör
sänkas. Vi vidhåller denna uppfattning men anser att beslut i den riktningen
inte nu bör fattas i avvaktan på resultatet av förskola- skolakommitténs
arbete.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984