UbU 1983/84:16

Utbildningsutskottets betänkande
1983/84:16

om anslag till forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet
m. m. (prop. 1983/84:100)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1983/84:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
För skolväsendet gemensamma frågor punkterna B 7-8 och B 10 jämte
motioner.

1. Forskning och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet. Regeringen
har under punkt B 7 (s. 75-76) föreslagit riksdagen att till Forskning och
centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret 1984/85 anvisa
ett reservationsanslag av 24937000 kr.

Motionerna

1983/84:2063 av Eva Hjelmström m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att för skolväsendet gemensamma frågor anvisa
10000000 kr. avseende försöksverksamhet med undervisning om den rörliga
bilden i skolan,

2. att riksdagen uttalar sig för att ett program för mediaundervisning
snarast läggs fram omfattande förskolan, grundskolan och gymnasieskolan
samt undervisningsyrken.

1983/84:2097 av Per Unckel m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

3. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att till Länsskolnämndemas
utvecklingsstöd för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 10696000 kr. samt att därmed ej genomföra den av regeringen
föreslagna överföringen av 2500000 kr. från anslaget Forskning och
centralt utvecklingsarbete inom skolområdet.

Utskottet

Från anslaget bekostas forskning och centralt utvecklingsarbete inom
ungdomsskola och vuxenutbildning samt informationsåtgärder i samband
därmed.

Riksdagen har beslutat att sammanlagt ca 13 milj. kr. under en fyraårsperiod
skall föras över från förevarande anslag till länsskolnämnderna för
att stödja det regionala och lokala utvecklingsarbetet (prop. 1980/81:97,
UbU 1980/81:37, rskr 1980/81:385). Hittills haren överföring om sammanlagt
7,1 milj. kr. skett. Föredragande statsrådet beräknar i enlighet med det

1 Riksdagen 1983/84. 14 sami. Nr 16

UbU 1983/84:16

2

nämnda riksdagsbeslutet att 2,5 milj. kr. förs över från förevarande anslag
till anslaget B 3. Länsskolnämndernas utvecklingsstöd för budgetåret 1984/
85.

I motion 1983/84:2097 (yrkande 3 delvis) föreslås att överföringen inte
skall ske. I samma yrkande hemställer motionärerna att några medel för
länsskolnämndernas utvecklingsstöd inte skall anvisas av riksdagen.

Utskottet har i sitt betänkande 15 tidigare denna dag avstyrkt yrkande 3 i
motion 1983/84:2097 såvitt det avser länsskolnämndernas utvecklingsstöd.
Med hänvisning härtill och till vad utskottet då anförde avstyrker utskottet
motionsyrkandet även i den nu aktuella delen.

Då utskottet ej heller i övrigt har något att erinra mot den i budgetpropositionen
redovisade medelsberäkningen föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till proposition 1983/84:100 till Forskning och centralt utvecklingsarbete
inom skolväsendet för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 24 937 000 kr.

Utskottet tar i detta sammanhang upp till behandling motion 1983/
84:2063, vari dels yrkas att riksdagen skall anvisa 10 milj. kr. till vissa för
skolväsendet gemensamma frågor avseende försöksverksamhet med undervisning
om den rörliga bilden (yrkande 1), dels begärs att ett program
för mediaundervisning snarast läggs fram omfattande förskolan, grundskolan
och gymnasieskolan samt utbildningen av lärare (yrkande 2). Motionärerna
pekar på den snabba utvecklingen på mediaområdet och det ökade
utbudet av bilder och filmer via TV, biografer, videoprogram m.m. och
anser att utbildningssituationen är synnerligen bristfällig.

Med anledning av vad som sägs i motionen vill utskottet anföra följande.

I läroplanen för grundskolan (Lgr 80) återfinns ämnet bild med sex
stadieveckotimmar på mellanstadiet och fem stadieveckotimmar på högstadiet.
På lågstadiet ingår bild i orienteringsämnena. 1 läroplanen föreskrivs
bl. a. att eleverna skall öva sin förmåga att uttrycka budskap i bild,
stimuleras till egen skapande verksamhet, utveckla sin förmåga att tolka
budskap i bild av olika slag samt få kunskaper om bildframställning såsom
foto, film och TV. När det gäller de bilder och bildmiljöer eleverna möter
sägs vidare att eleverna skall tränas att kritiskt granska och diskutera
bildernas påverkan och de krafter som styr utbudet av olika slag av bilder.
I ämnet svenska ingår studier av massmedier. Eleverna skall därvid på alla
stadier skaffa sig kunskaper om massmediernas roll i samhället i samband
med kritisk granskning av hur händelser, förhållanden eller problem framställs
i dessa.

I gymnasieskolan återfinns ämnet bild som alternativ till musik på de
flesta teoretiskt inriktade linjerna. Vidare finns på flera linjer i årskurs 2
och 3 möjlighet att välja estetisk variant (bild — estetisk specialisering).
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att regeringen i årets budgetproposition
föreslår att försöksverksamheten med estetisk variant av tvåårig

UbU 1983/84:16

3

social linje utökas. I försöket ingår bl. a. ämnena bild-, film- och TVkunskap.
Vidare föreslår regeringen försöksverksamhet med estetiskpraktiska
linjer omfattande 300 intagningsplatser läsåret 1984/85. I det
estetiska ämnesblocket ingår här bl. a. bild samt foto/film/video. Utskottet
har erfarit att skolöverstyrelsen (SÖ) planerar en högre specialkurs Kommunikation
och medier om tre terminer.

När det gäller utbildningen av lärare utgår utskottet från att den anpassas
till de behov som följer av läroplanernas bestämmelser.

Det är enligt utskottets mening viktigt att eleverna genom skolans undervisning
ges goda kunskaper om media och dessas roll i samhället. Med
hänvisning till vad utskottet har redovisat ovan anser emellertid utskottet
att motion 1983/84: 2063 inte bör föranleda någon särskild åtgärd från
riksdagens sida, varför motionen avstyrks.

Åberopande vad utskottet har anfört hemställer utskottet

1. att riksdagen till Forskning och centralt utvecklingsarbete inom
skolväsendet med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motion 1983/84:2097 yrkande 3 i denna del för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 24937000 kr.,

2. att riksdagen beträffande mediaundervisning avslår motion 1983/
84:2063.

2. Fortbildning m. m. Regeringen har under punkt B 8 (s. 76-79) föreslagit
riksdagen att till Fortbildning m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag av 22989000 kr.

Motionerna

1983/84:803 av Lars Ernestam (fp) och Hans Petersson i Röstånga (fp)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att utfärda föreskrifter för den fortsatta
utbildningen av skolledare i enlighet med vad som i motionen anförs och
som innebär att utbildningen förläggs i anslutning till universitet och högskola
i samarbete med länsskolnämnderna.

1983/84:1240 av Lars Ernestam (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att planeringen för fortbildning av lärare
reformeras i den riktning som i motionen lämnade förslag redovisar.

1983/84:1243 av Kerstin Göthberg m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts
om den fortsatta beredningen av skolledarutbildningen.

1983/84:1244 av Ing-Marie Hansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av en översyn av organisationen för skolans personalfortbildning.

UbU 1983/84:16

4

1983/84:2016 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

30. att riksdagen uttalar att fortbildning som berättigar till B-avdrag skall
inriktas mot en fördjupning av ämneskunskaperna.

Utskottet

I budgetpropositionen anförs att inriktningen och omfattningen av fortbildningen
och vidareutbildningen för skolväsendets personal under budgetåret
1984/85 i huvudsak bör vara densamma som under innevarande år.

Skolöverstyrelsen (SÖ) har i sin anslagsframställning till regeringen lagt
fram ett förslag till samlat program för den fortsatta skolledarutbildningen.

Av budgetpropositionen framgår att utbildningen av skolledare fr. o. m.
budgetåret 1982/83 följer en reviderad långtidsplan innebärande att ca 400
skolledare årligen kan tas in i utbildningen. Föredragande statsrådet utgår
från att utbildningen kan genomföras enligt den fastlagda planen så att den
i sin nuvarande form kan avvecklas senast läsåret 1988/89.

I motion 1983/84:1243 (yrkande 3) begärs att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna att det fortsatta beredningsarbetet avseende
skolledarutbildningen bör ske i huvudsaklig överensstämmelse med SÖ:s
förslag till program och i sådan takt att ett färdigt förslag kan redovisas
senast i 1985 års budgetproposition. Enligt vad som anförs i motion 1983/
84:803 bör den fortsatta skolledarutbildningen ske i anslutning till universitet
och högskolor samt i samarbete med länsskolnämndema.

När det gäller karaktären och inriktningen av framtida utbildningsinsatser
för skolledare ansluter sig utskottet till föredragande statsrådets uppfattning
att frågan fordrar fortsatta överväganden. Utskottet vill i sammanhanget
peka på att statsrådet avser att ta initiativ till en fortsatt beredning
av ärendet. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå motionerna 1983/
84:803 och 1983/84:1243 yrkande 3.

I budgetpropositionen föreslås bl. a. att medel för utvecklingsarbete i
samband med reformering av gymnasieskolan t. v. bör anvisas under förevarande
anslag. Föredragande statsrådet har för ändamålet beräknat 2,5
milj. kr. budgetåret 1984/85.

Regeringen föreslår att riksdagen till Fortbildning m. m. för budgetåret
1984/85 anvisar totalt 22989000 kr.

Utskottet föreslår att riksdagen anvisar de begärda medlen.

1 motion 1983/84:1244 anförs att det föreligger behov av en översyn av
organisationen för skolans personalfortbildning. Motionärerna anför kritik
på en rad punkter och menar bl. a. att huvuddelen av resurserna torde
kunna läggas ut direkt på högskoleenheterna. Enligt vad som förordas i
motion 1983/84:1240 bör fortbildningen av lärare förändras på sådant sätt
att den i större utsträckning kan knytas till kommunerna och de enskilda
skolorna. Vidare menar motionärerna att kurser kan förläggas på eftermid -

UbU 1983/84:16

5

dagstid och på bestämda veckodagar i syfte att förenkla förfarandet med
vikarier. I motion 1983/84: 2016 (yrkande 30) slutligen förordas återhållsamhet
med kortare kurser som för dagen är populära. Motionärerna
menar att fortbildning som berättigar till B-avdrag skall inriktas mot en
fördjupning av ämneskunskaperna.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Riksdagen beslutade våren 1981 om personalutbildningen för skolväsendet
(prop. 1980/81:97, UbU 1980/81:37, rskr 1980/81:385). De beslutade
förändringarna, som var genomgripande och bl. a. avsåg en fördelning
mellan stat och kommun av ansvaret för personalutbildningen, skulle i
huvudsak bli genomförda fr. o. m. den 1 juli 1982. Den nya organisationen
är alltså nu inne på sitt andra år. Utskottet är medvetet om att det i
initialskedet har förelegat och fortfarande finns problem av den art som
påtalas i motionerna. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att riksdagen
vid samma tidpunkt beslutade om stora förändringar i den statliga
skoladministrationen.

Enligt vad utskottet har erfarit har SÖ tillsammans med andra myndigheter
och organisationer inlett en undersökning av hur verksamheten fungerar
i syfte att bl. a. dels förbättra informationen till kommuner och högskolor
om reformens förutsättningar och villkor, dels få underlag till eventuella
förslag om förändringar.

När det gäller den i motion 1983/84:2016 aktualiserade frågan om studier
med s. k. B-avdrag erinrar utskottet om att skolstyrelsen enligt beslut av
SÖ får bevilja lön med B-avdrag i högst 20 veckor vid tjänstledighet för
fördjupningsstudier i undervisningsämne som ingår i tjänsten (högst upp
till 60 poäng eller motsvarande, dock upp till 20 poäng eller motsvarande
över grundnivån för behörighet).

Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning till vad utskottet har
anfört ovan avslår motionerna 1983/84:1240, 1983/84:1244 och 1983/
84:2016 yrkande 30.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande skolledarutbildningen avslår motionerna
1983/84:803 och 1983/84:1243 yrkande 3,

2. att riksdagen till Fortbildning m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar
ett reservationsanslag av 22989000 kr.,

3. att riksdagen beträffande personalutbildning för skolväsendet
avslår motionerna 1983/84:1240, 1983/84:1244 och 1983/84:2016
yrkande 30.

UbU 1983/84:16

6

3. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 10 (s. 82) och
hemställer

att riksdagen till Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk
inom utbildningsväsendet för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 5520000 kr.

Stockholm den 15 mars 1984

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Rune Rydén (m), Helge
Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Lars Svensson (s),
Göran Allmér (m), Björn Samuelson (vpk), Göran Persson (s), Larz Johansson
(c), Sören Häggroth (s) och Linnea Hörlén (fp).

Reservationer

1. Viss överföring av medel (punkt 1 mom. 1)

Under förutsättning av bifall till reservation 7 i utbildningsutskottets betänkande
15

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (samtliga m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”24937000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i sitt betänkande 15 tidigare denna dag tillstyrkt förslaget i
motion 1983/84:2097 att avveckla anslaget B 3. Länsskolnämndemas utvecklingsstöd.
Någon överföring av 2,5 milj. kr. i enlighet med vad som
förordas i budgetpropositionen är därmed inte aktuell. Med hänvisning
härtill föreslår utskottet att riksdagen bifaller motion 1983/84:2097 yrkande
3 i denna del och med anledning av proposition 1983/84: 100 till Forskning
och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 27 437 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen till Forskning och centralt utvecklingsarbete inom
skolväsendet med bifall till motion 1983/84:2097 yrkande 3 i
denna del och med anledning av proposition 1983/84:100 för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 27437000
kr.,

UbU 1983/84:16

7

2. Mediaundervisning (punkt 1 morn. 2)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 böijar ”Med anledning”
och på s. 3 slutar ”motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det en mycket viktig fråga som tas upp i
motionen. Utskottet vill i likhet med motionärerna peka på det allt större
utbudet av bilder och film som sker genom medier som film, TV och
videogram. Det är nödvändigt att hos barn och ungdom skapa största
möjliga beredskap i den mediasituation som vi nu befinner oss i och bl. a.
genom undervisningen i skolan ge dem sådana kunskaper att de kritiskt
förmår granska utbudet och själva lär sig att hantera medier som bild, film
och video.

Utskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning att situationen i
skolan i nu berört hänseende inte är tillfredsställande. Riksdagen bör mot
bakgrund härav med bifall till motion 1983/84:2063 uttala sig för att ett
samlat åtgärdsprogram utarbetas avseende mediaundervisning samt under
ett nytt anslag Bidrag till försöksverksamhet med undervisning om den
rörliga bilden på statsbudgeten föra upp 10 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2 a. att riksdagen beträffande mediaundervisning med bifall till motion
1983/84:2063 yrkande 2 som sin mening ger riksdagen till
känna vad utskottet har anfört,
b. att riksdagen till Bidrag till försöksverksamhet med undervisning
om den rörliga bilden med bifall till motion 1983/84:2063
yrkande 1 för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 10000000 kr.

3. Skolledarutbildningen (punkt 2 mom. 1)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som böijar ”När det” och
slutar ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Av vad som anförts i det föregående framgår att SÖ i sin anslagsframställning
har lagt fram förslag om en plan för den fortsatta skolledarutbildningen.
Enligt utskottets mening är SÖ:s förslag ett gott underlag för
fortsatt beredningsarbete i ärendet. Beredningen bör ske i sådan takt att
förslag kan föreläggas riksdagen i budgetpropositionen 1985. Riksdagen
bör med bifall till motion 1983/84:1243 yrkande 3 och med avslag på
motion 1983/84:803 som sin mening ge regeringen detta till känna.

UbU 1983/84:16

8

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande skolledarutbildning med bifall till motion
1983/84:1243 yrkande 3 och med avslag på motion 1983/
84:803 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

4. Personalutbildning för skolväsendet (punkt 2 moni. 3)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (samtliga m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som böljar ”När det” och
slutar ”yrkande 30” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion 1983/84:2016 att
längre fortbildning bör prioriteras före kortare kurser. Härigenom kan
fortbildningen ges ett större djup samtidigt som ryckigheten i undervisningssituationen
för eleverna i skolan kan motverkas.

Om syftet med fortbildningen mer inriktas på fördjupning av ämneskunskaperna
och det görs en mer restriktiv bedömning av vilken fortbildning
som skall vara B-avdragsberättigad, kan fortbildningssituationen förbättras.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2016 yrkande
30 och med avslag på motionerna 1983/84:1240 och 1983/84:1244
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet ovan har anfört om
personalutbildning för skolväsendet.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande personalutbildning för skolväsendet
med bifall till motion 1983/84:2016 yrkande 30 och med avslag på
motionerna 1983/84:1240 och 1983/84:1244 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984