UbU 1983/84:14

Utbildningsutskottets betänkande
1983/84:14

om vissa anslag till vuxenutbildning (prop. 1983/84:100)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i
proposition 1983/84:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnittet
Vuxenutbildning punkterna C 2-C 9 jämte motioner.

Utbildningsutskottet har från kulturutskottet inhämtat yttrande över
proposition 1983/84: 100, bilaga 10, punkt C 5 Bidrag till studieförbunden
m. m. i de delar som rör kulturutskottets verksamhetsområde samt motion
1983/84:2097 i motsvarande delar.

1. Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt C 2 (s. 165-167) och hemställer

att riksdagen till Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 13052000 kr.

2. Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt C 3 (s. 167-168) och hemställer

att riksdagen till Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmaterial
m.m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
4896000 kr.

3. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna. Regeringen har under punkt
C 4 (s. 168-174) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats om undervisningstimmar
i grundutbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning,

2. bemyndiga regeringen att fördela undervisningstimmarna i kommunal
vuxenutbildning på delramar i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. bemyndiga regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar
— öka antalet undervisningstimmar i kommunal vuxenutbildning och
grundutbildning för vuxna för att bereda utbildningsmöjligheter för arbetslösa,

4. till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna anvisa ett förslagsanslag
av 744600000 kr.

1 Riksdagen 1983/84. 14 sami. Nr 14

UbU 1983/84:14

Motionerna

1983/84:499 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari. såvitt nu är i fråga,
yrkas

I. att riksdagen beslutar att under anslaget kommunal vuxenutbildning
anvisa 40 milj. kr. mindre än vad regeringen föreslagit.

1983/84:2097 av Per Unckel m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

20. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om kommunal utbildning för vuxna samt att till
Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för budgetåret 1984/85 anvisa ett
förslagsanslag av 594600000 kr.

Utskottet

I det inledande avsnittet av årets utbildningshuvudtitel (s. 32-34) redovisar
föredragande statsrådet att vägledande för förslagen om anslagstilldelning
på vuxenutbildningens område är att vuxenutbildningens volym
måste upprätthållas.

Under anslaget Bidrag till kommunal utbildning för vuxna räknar föredragande
statsrådet med oförändrat 1234000 undervisningstimmar för
grundutbildningen för vuxna och 2656000 för den kommunala vuxenutbildningen.
Fördelningen av undervisningstimmama inom den kommunala
vuxenutbildningen på delramar avseende grundskolkurser, gymnasieskolkurser
i allmänna ämnen, gymnasieskolkurser i yrkesämnen och särskilda
yrkesinriktade kurser föreslås också vara densamma som innevarande
budgetår. Regeringen begär dock riksdagens bemyndigande att fa fördela
det totala antalet undervisningstimmar inom den kommunala vuxenutbildningen
på andra typer av delramar än de nuvarande och därvid ha gällande
prioritering och nuvarande fördelning som riktmärke. Det totala medelsbehovet
beräknas till 744600000 kr. Föredragande statsrådet tar inte ställning
till vissa förslag från skolöverstyrelsen (SÖ) om samverkan över
kommungränserna m.m., eftersom sådana frågor tas upp i betänkandet
(SOU 1982:29), Kommunal utbildning för vuxna, vilket avses läggas till
grund för en särskild proposition under våren 1984.

I två motioner hemställs att riksdagen skall anvisa ett lägre belopp än
vad regeringen föreslagit.

I motion 1983/84:499, yrkande I, hemställs att riksdagen skall anvisa 40
milj. kr. mindre än vad regeringen föreslagit. Besparingen bör i första hand
avse grundskolkursema inom kommunal vuxenutbildning. De inbesparade
medlen avses användas för att öka och förbättra högskoleutbildningen.

Enligt motion 1983/84:2097 bör ungdomsskolan så långt det är möjligt
skyddas från besparingar och nedskärningar. Därför föreslås i motionens
yrkande 20 att en besparing om 150 milj. kr. skall göras under anslaget
Bidrag till kommunal utbildning för vuxna. Eftersom motionärerna anser
det betydelsefullt att alla får en utbildning som motsvarar den obligatoriska

UbU 1983/84:14

skolan bör grundutbildning för vuxna och grundskolkurserna undantas
från neddragningar. 1 stället föreslås att besparingen skall avse gymnasieskolkurserna,
antingen i form av nedskärningar eller viss avgiftsfinansiering.

Den i motion 1983/84:499 föreslagna besparingen skulle kunna innebära
att undervisningsvolymen för grundskolkurserna minskade 20-25%. Utskottet
kan inte acceptera en sådan begränsning av de korttidsutbildades
möjligheter att komplettera sin utbildning och få en bas för vidare studier
och yrkesverksamhet. Riksdagen bör därför avslå yrkande 1 i motionen.

Förslaget i motion 1983/84: 2097 skulle kunna innebära att gymnasieskolkurserna
minskade 40-50%. Denna mycket kraftiga nedskärning av de
vuxnas utbildningsmöjligheter skulle enligt utskottets mening vara speciellt
olycklig i ett läge då ungdomar föreslås få företräde till gymnasieskolans
platser. De vuxna måste kunna bedriva studier på gymnasial nivå för
att stärka sin ställning i samhällsgemenskapen och på arbetsmarknaden
och komplettera sin utbildning inför högre studier. Utskottet kan inte
tillstyrka att undervisningen inom kommunal vuxenutbildning skall avgiftsbeläggas.
Utskottet föreslår med det anförda att riksdagen avslår
motion 1983/84:2097 yrkande 20.

Riksdagen bör således godkänna vad som förordats i propositionen om
undervisningstimmar i grundutbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning,
ge regeringen det begärda bemyndigandet att fördela undervisningstimmarna
i kommunal vuxenutbildning på delramar i enlighet med
vad som har förordats samt anvisa det begärda beloppet under anslaget.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att - i
den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar — öka antalet undervisningstimmar
i kommunal vuxenutbildning och grundutbildning för vuxna för att
bereda utbildningsmöjligheter för arbetslösa.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:499 yrkande 1 i
denna del och 1983/84:2097 yrkande 20 i denna del godkänner
vad som förordats i proposition 1983/84: 100 om undervisningstimmar
i grundutbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning,

2. att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:499 yrkande 1 i
denna del och 1983/84:2097 yrkande 20 i denna del bemyndigar
regeringen att fördela undervisningstimmar i kommunal vuxenutbildning
på delramar i enlighet med vad som förordats i proposition
1983/84: 100,

3. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motionerna 1983/84:499 yrkande 1 i denna del och
1983/84:2097 yrkande 20 i denna del till Bidrag till kommunal
utbildning för vuxna för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 744600000 kr.,

tl Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 14

UbU 1983/84:14

4. att riksdagen bemyndigar regeringen alt - i den man arhetsmarknadsskäl
sii påkallar - öka antalet undervisningstimntar i kommunal
vuxenutbildning och grundutbildning för vuxna för att
bereda utbildningsmöjligheter för arbetslösa.

4. Bidrag lill studieförbunden m. lii. Regeringen har under punkt C 5 (s.
175-178) föreslagit riksdagen att

1. godkanna att 89000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetaret 1984/85 används till att
delvis finansiera anslaget Bidrag till studieförbunden m. m..

2. till Bidrag till studieförbunden m. ni. för budgetaret 1984/85 anvisa ett
förslagsanslag av 870982000 kr.

Motionerna

1983/84:499 av Jan-Erik Wikström m. 11. (fp) vari. savin nu är i fräga.
yrkas

2. att riksdagen beslutar att under anslaget Bidrag till studieförbunden
m.m. anvisa 15 milj. kr. mindre än vad regeringen föreslagit.

1983/84:798 av Gunhild Bolander (c) och Per-Axel Nilsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande möjligheter för studieförbund att anordna universitetskurser
på Gotland.

1983/84:996 av Hans Nyhage m. 0. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att kursplanebundna universitetscirklar skall vara statsbidragsberältigade.

1983/84: 1696 av Kerstin Göthberg ni. 11. (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att tilläggsbidrag till studiecirklar i glesbygd
skall utgå med 20 kr./tim. samt att tilläggsbidraget till studiecirklar i svenska
och matematik avskaffas.

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till breddutbildning i datafrågor
i studieförbundens regi i enlighet med vad som anförs i motionen.

1983/84:1726 av Hans Nyhage (m) och Inger Wiekzén (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att sammankomsterna för studiecirklar inom konsthantverksområdet
skall få omfatta fyra timmar i enlighet med vad som angetts i
motionen.

1983/84:2097 av Per Unckel m. tl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

21. att riksdagen beslutar att avskaffa tiltäggsbidragen till studiecirklar i
samhällskunskap, svenska, matematik och hemspråk,

22. att riksdagen beslutar att avskaffa den särskilda anslagsposten för
bidrag till uppsökande verksamhet i bostadsområden.

23. att riksdagen beslutar att den särskilda anslagsposten för bidrag till
kulturverksamhet bestäms till 65 110000 kr.,

UbU 1983/84:14

24. att riksdagen beslutar alt godkänna att 292000000 kr. av de medel
som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1984/85 används för att delvis finansiera anslaget Bidrag till studieförbunden
m. m.,

25. att riksdagen beslutar att till Bidrag till studieförbunden m.m. för
budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 789 282000 kr.

Utskottet

Studiecirkelverksamheten har under de senaste budgetåren minskat avsevärt.
Enligt föredragande statsrådet är det sannolikt att detta delvis
beror på det kärva ekonomiska läget och ökade deltagaravgifter. Mot
denna bakgrund anser statsrådet att det finns anledning att ytterligare öka
stödet till de studiecirklar som är avsedda att stödja folkrörelserna och
utbilda deras medlemmar för uppgifter i samhället och i föreningslivet. Ett
särskilt stöd bör också ges åt den del av verksamheten som har till syfte att
ge en ny chans åt kortutbildade och åt socialt och kulturellt missgynnade
grupper.

Det högre schablonbidraget om 90 kr. per studietimme föreslås utgå
med oförändrat belopp till 6200000 studietimmar. Inte heller det lägre
schablonbidraget om 28 kr. per studietimme föreslås ändrat. Det beräknas
utgå till ca 2000000 studietimmar. Utskottet har inget att erinra mot vad
som anförts om dessa bidrag.

Tilläggsbidragen om 20 kr. per studietimme till vissa studiecirklar som
avser handikappverksamhet samt till studiecirklar i hemspråk, svenska,
matematik och samhällsinriktade ämnen föreslås höjt till 30 kr. per studietimme.
Tilläggsbidraget för studiecirklar inom stödområdena A, B och C
föreslås höjt från 10 kr. till 15 kr. per studietimme.

Lägre tilläggsbidrag eller borttagande av tilläggsbidrag föreslås i tre
motioner. Enligt motion 1983/84:499, yrkande 2, bör inte någon höjning
göras av tilläggsbidragen till studiecirklar i hemspråk, svenska, matematik
och samhällsinriktade ämnen. Därigenom sparas 15 milj. kr., som motionärerna
anser bör föras över till den högre utbildningen i bl. a. kvalitetshöjande
syfte. Höjningen av bidragen till handikappcirklar och studiecirklar i
vissa stödområden accepteras i motionen. I motion 1983/84: 1696, yrkande
1, hemställs att tilläggsbidragen till studiecirklar i svenska och matematik
helt skall tas bort. Besparingen om 3 milj. kr. föreslås användas till att höja
tilläggsbidraget till studiecirklar i stödområdena A-C från 10 kr. till 20 kr.
per studietimme. I motion 1983/84:2097, yrkande 21, hemställs att tilläggsbidragen
till studiecirklar i hemspråk, svenska, matematik och samhällsinriktade
ämnen helt skall tas bort då det enligt motionärerna är felaktigt att
prioritera vissa ämnen inom folkbildningsarbetet. Motionärerna anger besparingen
till 44,7 milj. kr. Den föreslagna höjningen av tilläggsbidragen till
handikappcirklar och till studiecirklar i stödområdena A-C tillstyrks.

UbU 1983/84:14

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att stödet till folkrörelsernas
utbildning av sina medlemmar bör ökas. Vidare behövs det ett
särskilt stöd till utbildning för kortutbildade samt socialt och kulturellt
missgynnade grupper. Utskottet tillstyrker därför de föreslagna höjningarna
av tilläggsbidragen till studiecirklar i hemspråk, svenska, matematik
och samhållsinriktade ämnen och avstyrker motionerna 1983/84:499 yrkande
2, 1983/84: 1696 yrkande 1 i denna del och 1983/84: 2097 yrkande 21.

Utskottet tillstyrker att tilläggsbidraget till studiecirklar i stödområdena
A, B och C höjs, dock inte så mycket som föreslås i motion 1983/84: 1696.
Den i motionen redovisade minskningen av studiecirklar med s. k. glesbygdsstöd
kan delvis förklaras av att stödomrädesindelningen har ändrats.
Som föredragande statsrådet framhåller finns det emellertid stora skillnader
inom det aktuella området i vad gäller kostnader för att anordna
studiecirklar. Det bör, som föredragande statsrådet påpekat, ankomma på
studieförbunden själva att lösa dessa problem genom omfördelning av
statsbidrag mellan avdelningarna. Med del^ anförda avstyrker utskottet
motion 1983/84: 1696 yrkande I i denna del och tillstyrker att tilläggsbidraget
i stödområdena A, B och C höjs frän 10 kr. till 13 kr. per studietimme.

Utskottet tillstyrker att tilläggsbidraget till studiecirklar som avser handikappverksamhet
höjs från 20 kr. till 30 kr. per studietimme i enlighet med
vad som förordas i propositionen.

Bidraget till kulturverksamhet föreslås i budgetpropositionen ökas med
7,1 milj. kr. till 95,1 milj. kr. Höjningen skall medge studieförbunden att i
större utsträckning än hittills engagera kulturarbetare i verksamheten samt
att satsa ytterligare på gruppverksamhet och kulturprojekt för barn och
ungdom.

Enligt motion 1983/84:2097, yrkande 23, bör bidraget till kulturverksamhet
föras upp med 30 milj. kr. mindre än vad som föreslås i budgetpropositionen,
dvs. med 65,1 milj. kr.

Utskottet harden 31 januari 1984 berett kulturutskottet tillfälle yttra sig
över prop. 1983/84: 100 i vad avser anslaget Bidrag till studieförbunden
m. m. i de delar som rör kulturutskottets verksamhetsområde samt motion
1983/84:2097 i motsvarande delar. Yttrandet är fogat som bilaga till detta
betänkande.

Kulturutskottet har i sitt yttrande KrU 1983/84:2 y erinrat om att det
enligt statens kulturråd knyts stora förhoppningar till studieförbunden från
andra presumtiva bidragsmottagare som teater-, dans- och musikgrupper,
barn- och ungdomsorganisationer och kulturarbetare. Studieförbunden har
dock svårt att leva upp till de krav på ekonomiskt stöd som ställs på dem, i
första hand avseende bidrag till kostnader för ledararvoden och materiel.
Det finns risk för att kvaliteten på verksamheten utarmas på sikt om
grupperna inte kan anställa duktiga och välutbildade ledare. En annan
negativ konsekvens är att många arbetstillfällen för drama- och teaterpeda -

UbU 1983/84:14

goger, dansare m. fl. på delta sätt försvinner. Verksamhet speciellt inriktad
på barn och ungdom är också ett för studieförbunden relativt nytt fält.
Kulturrådet tar också upp de ojämlika ekonomiska villkoren för gruppverksamhet
och studiecirklar. Rådet konstaterar att trots den relativt stora
bidragsökningen fr.o.m. budgetåret 1983/84 är studiecirkeln fortfarande
den mest fördelaktiga verksamhetsformen ur ekonomisk synpunkt. Mot
denna bakgrund finner kulturutskottet att en så kraftig nedskärning av
bidraget till kulturverksamhet som förordas i motion 1983/84: 2097 skulle få
icke acceptabla effekter för den lokalt förankrade kulturverksamheten.
Därför avstyrker kulturutskottet motionen och tillstyrker det i propositionen
föreslagna bidraget om 95 110000 kr. till kulturverksamhet.

Utbildningsutskottet instämmer i vad som anförs i kulturutskottets yttrande
och hemställer att riksdagen med avslag på yrkande 23 i motion
1983/84:2097 anvisar 95,1 milj. kr. till kulturverksamhet i studieförbunden.

Statsbidrag utgår till kostnader för studieförbundens uppsökande verksamhet
i bostadsområden riktad till vuxna med kort utbildning, i första
hand invandrare och handikappade. Särskild uppmärksamhet skall också
ägnas åt hemarbetande. Bidraget föreslås ökas från 6180000 kr. till
6365000 kr. nästa budgetår.

I motion 1983/84:2097, yrkande 22, hemställs att bidraget till uppsökande
verksamhet i bostadsområden helt skall tas bort.

Utskottet anser att den uppsökande verksamheten i bostadsområden är
av stor betydelse för att nå sådana vuxna som annars kanske inte skulle
söka sig till folkbildningsverksamhet. Riksdagen bör avslå motionsyrkandet
och godkänna den föreslagna höjningen av bidraget.

Riksdagen föreslås anvisa 870982 000 kr. under anslaget Bidrag till
studieförbunden m. m. Vidare föreslås riksdagen godkänna att 89 milj. kr.
av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
används till att delvis finansiera anslaget.

Förslaget i motion 1983/84:499, yrkande 2, att inte höja vissa av tilläggsbidragen
beräknas medföra ett minskat medelsbehov av 855982000 kr.
Enligt motion 1983/84:2097 yrkande 25 skall anslaget föras upp med
789282000 kr. och, enligt yrkande 24 i motionen, finansieras med
292000000 kr. av medlen från vuxenutbildningsavgiften.

Utskottet kan inte tillstyrka den ökade användningen under detta anslag
av medlen från vuxenutbildningsavgiften som föreslås i motion 1983/
84: 2097. Därför bör riksdagen avslå yrkande 24 i motionen och godkänna
vad som förordas i propositionen.

Utskottet har i det föregående avstyrkt de motionsyrkanden som medför
ett annat anslagsbelopp än det som föreslås i budgetpropositionen. Därför
föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:499
yrkande 2 i denna del och 1983/84:2097 yrkande 25 anvisar 870982000 kr.

UbU 1983/84:14

Universitetscirke! är en studiecirkel för studier på väsentligen samma
nivå som studier vid universitet och högskolor. Utgångspunkten för universitetscirkeln
är den för folkbildningsarbetet gällande att studiecirkeln är
en kamratkrets för gemensamma, planmässigt bedrivna studier. Som ledare
i universitetscirkel får endast godkännas den som uppfyller behörighetsvillkoren
i 19 kap. högskoleförordningen (1977:263). För en universitetscirkel
som anordnas på en ort som ligger minst tre mil från högskoleorterna
Uppsala. Malmö-Lund, Stockholm, Göteborg. Umeå och Linköping utgår
bidrag med 75 procent av kostnaderna för reseförmåner till cirkelledaren.
Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte att universitetscirklar som följer
av högskolemyndighet fastställda planer och som startar efter den 30 juni
198.3 inte är statsbidragsberättigade (prop. 1982/83: 100. UbU 1982/83:22,
s. 5. rskr 1982/83:231).

Enligt motion 1983/84: 996 har kursplanebundna universitetscirklar varit
av stort värde för många människor i landet speciellt för dem som bor på
mindre orter och i glesbygd. Sådana universitetscirklar är ett viktigt komplement
till högskoleutbildningen, inte en konkurrent. Motionärerna faster
stor vikt vid de önskemål om kursplanebundna universitetscirklar som
förts fram inom studieförbunden och hemställer att riksdagen skall besluta
att dessa studiecirklar åter skall bli berättigade till statsbidrag.

I motion 198.3/84: 798 tas samma fråga upp men särskilt med hänsyn till
förhållandena på Gotland. Motionärerna hävdar att antalet universitetscirklar
på Gotland minskat från 25-30 under tidigare år till en cirkel
innevarande budgetår. De redovisar också att möjligheten att läsa universitetskurser
minskat innevarande budgetår och nu består av de fyra till fem
decentraliserade universitetskurser som regionstyrelsen årligen beslutat
förlägga till ön. Motionärerna anser att de få decentraliserade universitetskurserna
mera inriktar sig mot arbetsmarknadens behov av vidareutbildning,
medan studieförbundens universitetskurser i större utsträckning
motsvarat individernas önskemål om ytterligare kunskap. Därför hemställer
de om att studieförbunden skall återfå möjligheten att anordna
kursplanebundna universitetscirklar på Gotland för att folkbildningsnivån
skall kunna bibehållas och även förbättras. -

Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att nu ändra sitt ställningstagande
vid föregående riksmöte om att studieförbunden skall inrikta
sitt arbete på studier som inte är bundna av kursplaner och kompetenskrav
och att kursplanebundna universitetscirklar därför inte bör vara statsbidragsberättigade.
Som utskottet nyss redovisat kan folkbildningsarbete på
en hög nivå ske även efter den I juli 1983 i form av icke kursplanebundna
universitetscirklar med kvalificerade ledare och med särskilda bidrag för
att kunna hämta dessa ledare från högskolor och universitet. I vad gäller
möjligheterna att på Gotland följa reguljära universitetskurser har utskottet
inhämtat att regionstyrelsen tillsammans med Gotlands kommun
utreder möjligheterna att öka utbudet av decentraliserade universitets -

UbU 1983/84:14

kurser. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1983/84: 798 och 1983(84:996.

Regeln om högst tre statshidragsberättigade timmar per studiesammankomst
föreslås i motion 1983/84: 1726 bli ändrad för studiecirklar inom
konsthantrcrksområtlet så att dessa skall kunna omfatta fyra timmar per
sammankomst. Ökningen av antalet studietimmar skall ske inom ramen för
beviljade anslag.

Det högre schablonbidragct utgår till ett begränsat antal studietimmar
sammanlagt. (3m antalet bidragsbcrältigadc studietimmar inom konsthantverksområdet
ökas innebär detta att antalet timmar inom andra verksamhetsområden
måste minskas. Utskottet kan inte tillstyrka att så sker,
varför riksdagen bör avslå motion 1983/84: 1726.

Budgetåret 1982/83 disponerades sammanlagt 10 milj. kr. för stimulans
av bred ntbildnirif: i datafrågor (prop. 1981/82: 100. UbU 1981/82:28 och
38. rskr 1981/82: 375). Av beloppet skulle 6 milj. kr. fördelas till studieförbunden
som tilläggsbidrag till studiecirklar i datafrågor och 4 milj. kr. av
datadelagationcn för utvecklingsprojekt och information. För innevarande
budgetår har riksdagen anvisat 3.5 milj. kr. för ändamålet (prop. 1983/
84:25. UbU 1983/84:9. rskr 1983/84: 113).

I årets budgetproposition (bil. 10 s. 36—37) anför föredragande statsrådet
att avsikten med de beviljade medlen till bred utbildning i datafrågor
har varit att stimulera studieförbunden till en särskild insats genom att
täcka etablcringskostnaderna. Sedan verksamheten nu fått en betydande
omfattning anser statsrådet det inte längre nödvändigt att anvisa särskilda
medel till studiecirklar. I budgetpropositionens bilaga 2 Gemensamma
frågor (s. 10) anför chefen för civildepartementet att datadclcgationen bör
redovisa resultaten av sin verksamhet inom bl. a. utbildning och information
under hösten 1984 för att därigenom ge underlag för ställningstaganden
till frågor om framtida insatser. Under civildepartementets kommittéanslag
beräknas I milj. kr. för datadclcgationcns utvärdering av utbildningsinsatserna
samt fortsatta försök med bred datautbildning.

Enligt motion 1983/84: 1696. yrkande 2. bör riksdagen begära att regeringen
snarast presenterar ett förslag till bred utbildning i datafrågor i
studieförbundens regi. Förslaget bör inte vara koncentrerat till utbildning
med yrkesinriktning utan avse en bred utbildning för alla oavsett yrkesverksamhet.

Utskottet anser det tillfredsställande att den breda datautbildningen har
fått en så stor omfattning. De anvisade medlen har således haft en god
effekt. Den stora förändring av samhället som datatekniken innebär gör att
både samhälle och individer står bättre rustade om kunskaper sprids till så
många människor och kategorier som möjligt. Utskottet noterar att resultaten
av den hittillsvarande verksamheten bl. a. i studieförbundens regi
samt förslag om den framtida utbildningsverksamheten skall redovisas av

UbU 1983/84:14

datadelegationen under hösten 1984. Utskottet anser att denna utvärdering
och de förslag den kan leda till inte bör föregripas genom ett uttalande av
riksdagen. Utskottet vill i sammanhanget också erinra om att studiecirklar
i datafrågor utöver schablonbidraget om 90 kr. per studietimme i allmänhet
också berättigar till tilläggsbidrag för studiecirklar i samhällsinriktade ämnen,
innevarande budgetår 20 kr. per studietimme och enligt regeringens
förslag 30 kr. nästa budgetår. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1983/84:1696 yrkande 2.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande tilläggsbidrag till studiecirklar i hemspråk
och samhällsinriktade ämnen med avslag på motionerna
1983/84:499 yrkande 2 i denna del och 1983/84:2097 yrkande 21 i
denna del godkänner vad som förordats i proposition 1983/
84:100,

2. att riksdagen beträffande tilläggsbidrag till studiecirklar i svenska
och matematik med avslag på motionerna 1983/84:499 yrkande
2 i denna del, 1983/84:1696 yrkande 1 i denna del och
1983/84:2097 yrkande 21 i denna del godkänner vad som förordats
i proposition 1983/84: 100.

3. att riksdagen beträffande tilläggsbidrag till studiecirklar i stödområdena
A, B och C med avslag på motion 1983/84: 1696 yrkande
1 i denna del godkänner vad som förordats i proposition
1983/84: 100.

4. att riksdagen beträffande tilläggsbidrag till studiecirklar som
avser handikappverksamhet godkänner vad som förordats i proposition
1983/84: 100,

5. att riksdagen beträffande kulturverksamhet i studieförbunden
med avslag på motion 1983/84:2097 yrkande 23 godkänner vad
som förordats i proposition 1983/84: 100,

6. att riksdagen beträffande uppsökande verksamhet i bostadsområden
med avslag på motion 1983/84:2097 yrkande 22 godkänner
vad som förordats i proposition 1983/84: 100.

7. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motion 1983/84:2097 yrkande 24 godkänner att
89000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom
vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/85 används till att
delvis finansiera anslaget Bidrag till studieförbunden m. m.,

8. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motionerna 1983/84:499 yrkande 2 i denna del och
1983/84:2097 yrkande 25 till Bidrag till studieförbunden m.m.
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 870982000
kr.,

9. att riksdagen beträffande kursplanebundna universitetscirklar
avslår motionerna 1983/84:798 och 1983/84:996.

UbU 1983/84:14

10. att riksdagen beträffande studiecirklar inom konsthantverksområdet
avslår motion 1983/84: 1726,

11. att riksdagen beträffande bred utbildning i datafrågor avslår motion
1983/84:1696 yrkande 2.

5. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. Regeringen har
under punkt C 6 (s. 178-180) föreslagit riksdagen att till Undervisning för
invandrare i svenska språket m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag
av 98459000 kr.

Motionerna

1983/84:465 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag att uppsökande
verksamhet inleds i syfte att nå hemarbetande invandrarkvinnor och motivera
dem att delta i svenskundervisning och samhällsorientering,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om att såväl svenskundervisning
som samhällsorientering i ökande grad anpassas till invandrarkvinnornas
förutsättningar och möjligheter att delta.

1983/84:1104 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari - med hänvisning till
vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1983/84:1101 - såvitt nu är i fråea vrkas

b. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om förbättrad svenskundervisning för hemarbetande invandrarkvinnor,

1983/84: 2097 av Per Unckel m.fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

26. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
undervisningen i svenska för invandrare för budgetåret 1984/85 får omfatta
sammanlagt högst 400000 studietimmar, varav 40000 timmar lagbunden
undervisning,

27. att riksdagen beslutar att till Undervisning för invandrare i svenska
språket m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 80459000
kr.

1983/84:2534 av Karin Andersson m.fl. (c) vari - med hänvisning till
vad som anförts i den till socialförsäkringsutskottet remitterade motionen
1983/84:2531 — såvitt nu är i fråga yrkas

6. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att
frågan om reformering av svenskundervisningen för vuxna invandrare
skall handläggas så att ett nytt system kan träda i kraft den 1 januari 1985.

Utskottet

Den grundläggande undervisningen i svenska språket med samhällsorientering
samt särskild samhällsundervisning för vuxna invandrare som är
stadigvarande bosatta i landet får innevarande budgetår omfatta samman -

t2 Riksdagen 1983/84. 14 sami. Nr 14

UbU 1983/84:14

lagt 500000 studietimmar, varav 50000 avser undervisning som ges enligt
1972 års lag om rätt till undervisning för anställda invandrare, 437000
timmar övrig undervisning i svenska och 13000 timmar särskild samhällsundervisning.

De invandrare som är berättigade till undervisning i svenska enligt 1972
års lag har blivit färre till följd av läget på arbetsmarknaden och förändringar
i invandringens struktur. Därför föreslår föredragande statsrådet i enlighet
med skolöverstyrelsens anslagsframställning att kvoten för dem skall
minskas till 40000 timmar budgetåret 1984/85. De övriga kvoterna föreslås
oförändrade. Medelsbehovet under anslaget beräknas till 98459000.

Enligt motionen 1983/84:2097, yrkande 26, är det beräknade antalet
timmar för högt. Därför föreslås att det totala antalet timmar får vara högst
400000 nästa budgetår, varav 40000 timmar avser undervisning enligt 1972
års lag. Anslaget föreslås enligt yrkande 27 i motionen föras upp med 18
milj. kr. mindre än vad som föreslås i budgetproposition.

Utskottet konstaterar att några skäl inte anförts i motionen för den
föreslagna minskningen av undervisningen i svenska för invandrare. Skolöverstyrelsen
förutser i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 ett
oförminskat behov av sådan svenskundervisning som inte sker på arbetstid
och av den särskilda samhällsundervisningen. Utskottet föreslåratt riksdagen
med avslag på motion 1983/84:2097 yrkandena 26 och 27 anvisar medel
för undervisning av den omfattning som förordats i budgetpropositionen.

Invandrarkvinnornas situation behandlas i motion 1983/84:465. Motionärerna
redogör för deras roll i den egna familjen och deras situation på
arbetsmarknaden. De är ofta dubbelarbetande med stort ansvar för familjen
och med begränsade möjligheter till yrkesval. Samhällets stöd till
invandrarkvinnorna bör ökas. Riksdagen bör därför, enligt motionens yrkande
1, begära förslag som innebär att uppsökande verksamhet inleds för
att nå hemarbetande invandrarkvinnor och motivera dem att delta i
svenskundervisning och samhällsorientering. Såväl svenskundervisning
som samhällsorientering bör, enligt yrkande 2 i motionen, i ökande grad
anpassas till invandrarkvinnornas förutsättningar och möjligheter att delta.

1 motion 1983/84: 1104, yrkande b, hemställs att riksdagen skall ge regeringen
till känna att svenskundervisningen för hemarbetande invandrare är
ytterst angelägen och att den bör förbättras.

Utskottet erinrar om att riksdagen år 1973 begärde ett samlat handlingsprogram
för hur de problem skall lösas som är förknippade med de icke
förvärvsarbetande vuxna invandrarnas, särskilt invandrarkvinnornas,
svenskundervisning (UbU 1973:24, rskr 1973:159). Följande år föreslog
regeringen i statsverkspropositionen ett antal åtgärder riktade särskilt till
hemarbetande invandrarkvinnor, bl. a. försöksverksamhet med uppsökande
verksamhet, barntillsyn samt kurser i sömnad, matlagning, konsumentkunskap
m. m. inom ramen för den särskilda samhällsundervisningen.

UbU 1983/84:14

Medel har sedan dess anvisats varje år till sådan verksamhet. Under
anslaget Bidrag till studieförbunden m. m. anvisas också medel för uppsökande
verksamhet som bl. a. skall rikta sig till invandrare och till hemarbetande.
Vidare har medel anvisats till kortare folkhögskolekurser för invandrarfamiljer.
Utskottet erinrar om att förslag om reformering av
svenskundervisningen för vuxna invandrare planeras föreläggas riksdagen
under våren 1984. Detta förslag bör inte föregripas. Med det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1983/84:465 samt 1983/
84: 1104 yrkande b.

Enligt motion 1983/84:2534, yrkande 6, bör riksdagen ge regeringen till
känna att frågan om reformering av svenskundervisningen skall handläggas
så att ett nytt system kan träda i kraft den 1 januari 1985. Motionärerna
beklagar att förslag i frågan inte redan lagts fram för riksdagen, då många
frågor väntar på sin lösning, t. ex. förbättrad undervisning för invandrarkvinnor
och bättre svenskundervisning för yrkesutbildade för att deras
kunskaper och kompetens skall kunna tas till vara på ett annat sätt än
hittills.

Utskottet hänvisar till att arbete med en proposition pågår med sikte på
att den skall föreläggas riksdagen under våren 1984. Förslagen i denna
proposition bör inte föregripas, varför riksdagen bör avslå motion 1983/
84:2534 yrkande 6.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motion 1983/84:2097 yrkandena 26 och 27 till Undervisning
för invandrare i svenska språket m.m. för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 98459000 kr.,

2. att riksdagen beträffande uppsökande verksamhet m.m. för invandrarkvinnor
avslår motionerna 1983/84:465 och 1983/84:1104
yrkande b,

3. att riksdagen beträffande ikraftträdande av en reform av svenskundervisningen
för invandrare avslår motion 1983/84:2534 yrkande
6.

6. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. Regeringen har under punkt
C 7 (s. 181-187) föreslagit riksdagen att

1. godkänna att en ny självständig folkhögskola får inrättas,

2. godkänna vad som i propositionen förordats om ändringar i statsbidragsreglerna
fr. o. m. den 1 juli 1984,

3. bemyndiga regeringen att — i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar
— anordna vissa kurser för arbetslös ungdom på folkhögskolor,

4. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om en särskild
engångsanvisning till Västanviks folkhögskola,

UbU 1983/84:14

5. godkänna vad som i propositionen förordats om folkhögskolans undervisningsvolym,

6. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om borttagande
av styrinstrument för dimensionering av fritidsledarutbildning,

7. till Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. för budgetåret 1984/85
anvisa ett förslagsanslag av 420777000 kr.

Motionerna

1983/84:550 av Iréne Vestlund (s) och Gerd Engman (s) vari yrkas att
riksdagen uttalar sig för att Stiftelsen Kvinnofolkhögskola bör bli statsbidragsberättigad
från läsåret 1984/1985.

1983/84: 1003 av Iréne Vestlund (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
ekonomiskt stöd till utbildning i lågfrekventa yrken.

1983/84:1256 av Gunnar Ström m.fl. (s, m, c, fp, vpk) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av vissa folkhögskolors
kapitalkostnader enligt vad som anförts i motionen.

1983/84:1711 av Erik Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att
anpassningskurser anordnas för vuxendöva på folkhögskolor.

1983/84:1744 av Olle Svensson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om självständighet
för Folkhögskolan i Nyköping.

1983/84:1753 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår
regeringens förslag om statsbidrag till folkhögskolan i Bona (Västra Ny).

1983/84:2097 av Per Unckel m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

28. att riksdagen beslutar att fastställa koefficienten i det allmänna
bidraget till folkhögskolor till 0,0034 fr. o. m. den I juli 1984,

29. att riksdagen beslutar att till Bidrag till driften av folkhögskolor
m. m. för bugetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 399777000 kr.

1983/84:2288 av Karin Ahrland (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om fri undervisning
i teckenspråket för föräldrar till hörselhandikappade barn.

1983/84: 2293 av Christer Eirefelt (fp) och Tage Sundkvist (c) vari yrkas
att riksdagen beslutar att folkhögskolekurser, som vänder sig till arbetslösa,
som uppbär SVUXA, blir statsbidragsberättigade, alternativt genom
omfördelning, eller utöver den i budgetpropositionen föreslagna statsbidragsberättigade
volymen.

UbU 1983/84:14

1983/84:2307 av Martin Olsson (c) och Sven-Erik Nordin (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om bibehållande av extraresurs för fritidsledarutbildning vid folkhögskolorna.

Utskottet

Statsbidrag får innevarande budgetår lämnas till en folkhögskola för
högst det antal bidragsveckor som denna skola hade under budgetåret
1981/82. Föredragande statsrådet förordar att denna regel skall gälla även
budgetåret 1984/85. Om en folkhögskola inte kan utnyttja denna sin rätt till
bidrag får skolöverstyrelsen (SÖ) medge att de återstående bidragsveckorna
får utnyttjas av en annan skola. Dessutom disponerar SÖ innevarande
budgetår 10000 bidragsveckor att dela ut till skolor med särskilda behov,
t. ex. nya eller nystartade skolor som håller på att bygga upp sin verksamhet.
Föredragande statsrådet förordar att SÖ skall få disponera 12500
bidragsveckor för detta ändamål nästa budgetår. Det totala antalet bidragsveckor
ökar således från 700000 till 702500 nästa budgetår. Denna volym
ligger till grund för medelsberäkningarna. Riksdagen föreslås godkänna
vad som förordats om folkhögskolans unde ivis nirius volym.

Riksdagen föreslås också godkänna att en ny självständig folkhögskola
får inrättas fr. o. m. nästa budgetår, nämligen i Bona, Västra Ny, med
vänsterpartiet kommunisterna som huvudman.

I motion 1983/84:1753 yrkas avslag på förslaget om ny folkhögskola i
Bona. Det är enligt motionärernas mening svårt att i det rådande ekonomiska
läget motivera statsbidrag till ytterligare en folkhögskola, då detta
skulle innebära knappare resurser för övriga folkhögskolor. Den föreslagna
folkhögskolan med sin speciella inriktning framstår inte som mera värd
och angelägen att stödja än andra, redan existerande folkhögskolor.

Utskottet anser att riksdagen bör godkänna att den föreslagna nya folkhögskolan
i Bona med vänsterpartiet kommunisterna som huvudman får
inrättas fr. o. m. nästa budgetår. Verksamheten vid alla statsbidragsberättigade
folkhögskolor skall följa folkhögskoleförordningens föreskrifter. Därmed
är skolan också garanterad rätten att, inom ramen för de allmänna
föreskrifterna, själv bestämma om sin verksamhet med hänsyn till skolans
ideologiska och kunskapsmässiga inriktning. Genom att den totala undervisningsvolymen
föreslås höjas innebär den nya skolan inte något intrång
på andra skolors möjligheter att bibehålla sin verksamhetsvolym.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1983/84: 1753. Utskottet föreslår vidare att riksdagen godkänner
vad som förordats i propositionen om folkhögskolans undervisningsvolym.

I två motioner föreslås att ytterligare två nya folkhögskolor inrättas.
Enligt motion 1983/84:550 bör riksdagen uttala att Stiftelsen Kvinnofolkhögskola
i Göteborg bör bli statsbidragsberättigad fr. o. m. läsåret 1984/85.

UbU 1983/84:14

Motionärerna redovisar skolans verksamhet sedan år 1976 med kurser
bl. a. för arbetslösa kvinnor och invandrarkvinnor. Skolans folkhögskolekurser
om ca I 700 elevveckor anordnas inom ramen för Nordiska folkhögskolans
verksamhet och undervisningsvolym. Riksdagen bör enligt motion
1983/84:1744 som sin mening ge regeringen till känna att folkhögskolan i
Nyköping bör få bli självständig. Den är sedan år 1970 en del av Stensunds
folkhögskolas verksamhet och svarade budgetåret 1981/82 för hälften av
denna folkhögskolas drygt 8000 elevveckor. Sedan ett par år finns en
stiftelse bildad av TBV Södermanland, Nyköpingsortens ABF samt LOsektionen
i Södra Södermanland för att ta över huvudmannaskapet för
folkhögskolan i Nyköping när den blir självständig. Motionärerna framhåller
särskilt betydelsen för TBV och TCO att få sin första egna folkhögskola.

Utskottet kan inte tillstyrka att ytterligare nya folkhögskolor får inrättas
det kommande budgetåret med tanke på den merkostnad detta skulle
medföra. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionerna 1983/
84:550 och 1983/84:1744.

Det nuvarande statsbidragssystemet med minskande statsbidrag för
elevveckor över 5 100 och inget bidrag alls över 11 000 elevveckor per år
infördes budgetåret 1977/78 (prop. 1976/77:55, UbU 1976/77: 30, rskr 1976/
77:318). Då infördes också övergångsregler t. o. m. budgetåret 1981/82 för
vissa stora skolor för att ge dem tid och möjlighet att på olika vis minska
sin storlek. De kunde t. ex. föra över verksamhet till andra, mindre skolor
eller delas i två mindre skolor i de fall de hade filialverksamhet. Övergångsperioden
förlängdes år 1981 t.o.m. budgetåret 1985/86 för vissa av de
stora skolorna.

I årets budgetproposition anmäls att Ljungskile folkhögskola inte haft
möjlighet att vare sig föra över verksamhet till någon annan skola eller dela
verksamheten och etablera två mindre skolor. Med hänsyn till att skolan
har lokaler som svårligen kan användas för annan verksamhet är därför
skolans möjligheter att ytterligare minska sin volym ytterst begränsade.
Till detta kommer att skolans huvudman saknar ekonomiska förutsättningar
att med egna medel bestrida kostnader som inte täcks med statsbidrag.
Detta sammantaget gör att föredragande statsrådet bedömer att ett högre
statsbidrag bör lämnas till Ljungskile folkhögskola än vad nu gällande
bestämmelser medger för att möjliggöra för skolan att behålla i stort
nuvarande undervisningsvolym. De ändrade bidragsreglerna för Ljungskile
folkhögskola beräknas medföra en merkostnad om 343 000 kr. budgetåret
1984/85.

Vidare föreslås riksdagen godkänna att ett engångsbelopp anvisas till
Västanviks folkhögskola med Sveriges Dövas riksförbund som huvudman.
Genom bidraget skall skolans ränte- och amorteringskostnader för lån till
nödvändig om- och tillbyggnad minskas. Föredragande statsrådet anför att

UbU 1983/84:14

bidraget säkerställer en utsatt handikappgrupps fortsatta möjligheter till
folkhögskolestudier vid en för deras behov särskilt anpassad folkhögskola.

På grund av de särskilda omständigheterna föreslår utskottet att riksdagen
på angivna grunder godkänner vad som förordats om ändrade statsbidragsregler
för Ljungskile folkhögskola fr. o. m. den 1 juli 1984 samt om en
särskild engångsanvisning till Västanviks folkhögskola.

De höga kapitalkostnaderna för Karlskoga folkhögskola, med Svenska
missionsförbundet som huvudman, tas upp i motion 1983/84:1256. Motionärerna
redovisar hur denna skola minskat sin storlek men att den har
lokaler för en relativt stor verksamhet. Skolan har en stor låneskuld och
har ett underskott budgetåret 1982/83. Även budgetåret 1983/84 beräknas
den få ett underskott. Motionärerna begär mot denna bakgrund en översyn
av vissa folkhögskolors kapitalkostnader.

Utskottet erinrar först om att Karlskoga folkhögskola under den långa
övergångsperioden haft möjlighet att minska sin storlek genom att skolans
verksamhet på Lidingö fick inrättas som en ny självständig folkhögskola år
1981. Utskottet har inhämtat att SÖ nyligen börjat en undersökning av
folkhögskolornas ekonomi. Undersökningen skall omfatta alla skolor, men
en mera ingående analys skall göras av ett mindre antal skolor av olika
slag. Utskottet förutsätter att denna undersökning kommer att beröra bl. a.
folkhögskolornas problem med kapitalkostnader. Utskottet föreslår att
riksdagen med hänvisning till det anförda avslår motion 1983/84: 1256.

Vatje år fastställs att ett antal elevveckor för undervisning av fysiskt,
psykiskt, socialt eller språkligt handikappade får räknas som en och en
halv vecka när underlaget för statsbidraget räknas ut. För nästa budgetår
föreslås dessa elevveckor få uppgå till sammanlagt 40000. Denna resurs
föreslås få användas även för teckenspråkskurser för föräldrar till döva,
hörselskadade eller talskadade barn. Vidare förordas att bidrag om högst
50000 kr. skall få ges ut för undervisning i teckenspråk för syskon över sju
år till döva, hörselskadade eller talskadade elever som själva går en teckenspråkskurs
vid folkhögskola.

Riksdagen bör enligt motion 1983/84:2288 ge regeringen till känna att
föräldrar till hörselhandikappade barn skall få fri undervisning i teckenspråket.

Utskottet tillstyrker de i propositionen föreslagna förstärkningarna av
stödet till teckenspråkskurser vid folkhögskola. Utskottet erinrar samtidigt
om att undervisningen vid folkhögskolor är fri enligt 26 § folkhögskoleförordningen.
Däremot får de studerande betala för inackordering m.m.
Teckenspråksundervisning för föräldrar till hörselhandikappade barn kan
också ske i studiecirkelform. I detta fall utgår förutom schablonbidrag
även sådant tilläggsbidrag som ges till cirklar inom handikappverksamhet
för att minska deltagarnas kostnader. Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1983/84:2288.

UbU 1983/84:14

Tilläggsbidrag utgår sedan år 1975 till undervisning av fritidsledare vid
folkhögskolor. Bidraget är innevarande budgetår 840 kr. per elev och
årskurs och utgår för 1 740 elever. Av besparingsskäl förordar föredragande
statsrådet att bidraget upphör fr. o.m. budgetåret 1984/85. Riksdagen
föreslås godkänna att detta styrinstrument för dimensioneringen av fritidsledarutbildningen
tas bort.

Med hänvisning till de ekonomiska problem som särskilt rörelsefolkhögskoloma
fått på senare år genom olika slag av besparingsåtgärder i den
statliga bidragsgivningen hemställs i motion 1983/84:2307 att tilläggsbidraget
till fritidsledarutbildningen bör behållas. Detta bör riksdagen ge regeringen
till känna.

Utskottet tillstyrker att til läggsbidraget till fritidsledarutbildningen tas
bort av besparingsskäl och avstyrker därmed motion 1983/84:2307.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats om ändringar
i övrigt av statsbidragsreglerna fr. o. m. den 1 juli 1984.

Riksdagen bemyndigar varje år regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl
så påkallar - anordna kurser för arbetslös ungdom på folkhögskolor
(jfr SÖ-FS 1983:242). Utskottet tillstyrker att regeringen får detta
bemyndigande även budgetåret 1984/85.

Enligt motion 1983/84:2293 bör riksdagen besluta att folkhögskolekurser
för personer som har särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (prop. 1983/
84:25 och 26, SfU 1983/84:13, rskr 1983/84:57) skall få anordnas antingen
genom omfördelning av resurser inom given undervisningsvolym eller
genom att den givna volymen får överskridas.

Riksdagens beslut om särskilt vuxenstudiestöd till arbetslösa innebär att
av en uppkommen medelsreservation vid utgången av budgetåret 1982/83
på anslaget till det reguljära vuxenstudiestödet får 50 milj. kr. användas för
detta speciella ändamål. Medlen beräknas räcka till 1750 studerandes
helårsstudier under ett år. De skall användas för studier på grundskoleoch
gymnasieskolenivå, t. ex. inom kommunal vuxenutbildning och folkhögskola.
Studiestödet skall sökas före den 1 juli 1984 och kan utgå för två
terminer. Enligt vad utskottet inhämtat har sådant studiestöd hittills beviljats
för ungefär hälften av det anvisade beloppet. De studerande har
kunnat beredas plats i första hand inom kommunal vuxenutbildning och i
mindre omfattning vid folkhögskolor. En stor del av de nu beviljade
medlen avser studier under våren 1984, en viss del även studier under det
kommande läsåret 1984/85.

Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att arbetslösa kan stärka
sin ställning på arbetsmarknaden genom studier. Detta bör i första hand
ske inom givna utbildningsramar. Riksdagen har dock sedan budgetåret
1978/79 bemyndigat regeringen att av arbetsmarknadsskäl få öka den kommunala
vuxenutbildningens volym (prop. 1978/79:25, UbU 1978/79:15,

UbU 1983/84:14

rskr 1978/79:124). Utskottet har under punkt 3 i detta betänkande tillstyrkt
att regeringen får motsvarande bemyndigande även budgetåret 1984/85.
Inom folkhögskolans totala undervisningsvolym om 702500 bidragsveckor
budgetåret 1984/85 kan SÖ omfördela bidragsveckor från en folkhögskola
som inte kan utnyttja dem till en folkhögskola som behöver flera bidragsveckor.
Utskottet har dessutom nyss tillstyrkt att regeringen - liksom
tidigare budgetår - får anordna särskilda kurser för arbetslös ungdom vid
folkhögskola. Utskottet anser att regeringen också bör bemyndigas att öka
folkhögskolans totala undervisningsvolym nästa budgetår — utöver den av
riksdagen godkända volymen - i syfte att vidga möjligheterna till folkhögskolestudier
för de arbetslösa som får särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.
Regeringen bör således få besluta om en extra ram, uttryckt i antal
elevveckor, för detta speciella ändamål. Statsbidrag skall beräknas enligt
gällande föreskrifter för de extra elevveckor som därefter fördelas till
folkhögskolor. Extra kurser som anordnas för arbetslösa med särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa skall således inte berättiga till något sådant
särskilt bidrag som ges till kurser för arbetslös ungdom. Riksdagen bör
med anledning av motion 1983/84:2293 bemyndiga regeringen att besluta
om en extra ram för folkhögskolestudier för sådana arbetslösa som får
särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa i enlighet med vad utskottet förordat.

Vid medelsberäkningen har beaktats den sänkning av bidragskoefficienten
för allmänt bidrag från nuvarande 0,0037 till 0,0036 nästa budgetår som
riksdagen beslöt hösten 1983 (prop. 1983/84:40, UbU 1983/84:7, rskr 1983/
84:91). Sänkningen innebär en besparing om 2,7%. Anslaget Bidrag till
driften av folkhögskolor m. m. föreslås föras upp med 420777000 kr.

Koefficienten bör enligt motion 1983/84:2097, yrkande 28, fastställas till
0,0034, vilket beräknas medföra en besparing om 21 milj. kr. Riksdagen
föreslås, enligt yrkande 29, anvisa 399777000 kr.

Utskottet anser inte att koefficienten för beräkning av allmänt bidrag bör
sänkas ytterligare inför nästa budgetår. Därför bör riksdagen, som avslog
ett motionsyrkande om ytterligare sänkning vid sitt beslut hösten 1983,
avslå även motion 1983/84:2097 yrkandena 28 och 29.

I motion 1983/84: 1003 hemställs att riksdagen skall ge regeringen till
känna behovet av extra ekonomiskt stöd, utöver vad statsbidragsreglerna
medger, till Hantverkets folkhögskola för utbildning i lågfrekventa yrken. I
motionen anges inte hur stort behovet av extra stöd beräknas vara.

Utskottet vill med anledning av motionen påpeka att många folkhögskolor
har fått inskränka sina planer på nya och utvidgade kurser sedan
begränsningen av folkhögskolans volym infördes. Utskottet kan inte tillstyrka
att den i motionen berörda folkhögskolan skulle få utgöra ett undantag.
Riksdagen bör avslå motion 1983/84:1003.

I anslagsframställningen för budgetåret 1984/85 har SÖ föreslagit att
medel skall anvisas för särskilda korta anpassningskurser för människor

UbU 1983/84:14

som blivit döva vid vuxen ålder. Medelsbehovet har beräknats till 1 100000
kr. Förslaget har inte förts fram i budgetpropositionen. Enligt motion 1983/
84:1711 bör riksdagen ge regeringen till känna att anpassningskurser för
vuxendöva bör få anordnas enligt SÖ:s förslag. Några medel för verksamheten
beräknas inte i motionen.

Utskottet, som anser det angeläget att samhället så långt det är ekonomiskt
möjligt stödjer de handikappade, har nyss tillstyrkt förslag i budgetpropositionen
om ett tillskott på sammanlagt 3 775 000 kr. till undervisning
för döva, hörselskadade och talskadade. Mot bakgrund härav och av det
statsfinansiella läget kan utskottet inte tillstyrka åtgärder som skulle kosta
ytterligare 1 100000 kr. nästa budgetår. Riksdagen bör därför avslå motion
1983/84:1711. Detta utesluter givetvis inte att folkhögskolor kan anordna
kurser för vuxendöva med hjälp av det ordinarie bidraget och de särskilda
resurserna för handikappverksamhet om skolorna bedömer detta möjligt.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen anvisar de medel
under anslaget som begärs i budgetpropositionen, dvs. 420777000 kr.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:1753 godkänner att
en ny självständig folkhögskola i Bona får inrättas i enlighet med
vad som förordats i proposition 1983/84:100,

2. att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1983/
84:100 om folkhögskolans undervisningsvolym,

3. att riksdagen beträffande en ny folkhögskola, Stiftelsen Kvinnofolkhögskola,
avslår motion 1983/84:550,

4. att riksdagen beträffande en ny folkhögskola. Nyköpings folkhögskola,
avslår motion 1983/84:1744,

5. att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1983/
84:100 om ändringar i statsbidragsreglerna avseende Ljungskile
folkhögskola fr. o. m. den 1 juli 1984,

6. att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1983/
84:100 om en särskild engångsanvisning till Västanviks folkhögskola,

7. att riksdagen beträffande en översyn av vissa folkhögskolors
kapitalkostnader avslår motion 1983/84:1256,

8. att riksdagen beträffande ändringar i statsbidragsreglerna
fr. o. m. den 1 juli 1984 i fråga om användningen av den särskilda
resursen för undervisning av handikappade och beträffande bidrag
till undervisning i teckenspråk för syskon i vissa fall godkänner
vad som förordats i proposition 1983/84:100,

9. att riksdagen beträffande fri undervisning i teckenspråk för föräldrar
till hörselhandikappade avslår motion 1983/84:2288,

10. att riksdagen beträffande tilläggsbidraget till fritidsledarutbildningen
med avslag på motion 1983/84:2307 godkänner vad som

UbU 1983/84:14

förordats i proposition 1983/84:100 om ändring av statsbidragsreglerna
fr. o. m. den 1 juli 1984 samt om borttagande av bidraget
som styrinstrument för dimensioneringen av fritidsledarutbildningen,

11. att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1983/
84: 100 om ändringar i övrigt av statsbidragsreglerna fr. o. m. den
1 juli 1984,

12. att riksdagen bemyndigar regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl
så påkallar — anordna vissa kurser för arbetslös ungdom
på folkhögskolor,

13. att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2293 bemyndigar
regeringen att besluta om en extra ram för folkhögskolestudier
för arbetslösa som uppbär särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa
i enlighet med vad utskottet förordat,

14. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 samt med
avslag på motionerna 1983/84:1003, 1983/84:1711 och 1983/
84: 2097 yrkandena 28 och 29 till Bidrag till driften av folkhögskolor
m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
420777000 kr.

7. Bidrag till viss central kursverksamhet. Regeringen har under punkt C 8
(s. 187—189) föreslagit riksdagen att

1. godkänna att 34000000 kr. av de medel, som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/85, används till att
finansiera anslaget,

2. till Bidrag till viss central kursverksamhet för budgetåret 1984/85
anvisa ett anslag av 34000000 kr.

Motionerna

1983/84:499 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga,
yrkas

3. att riksdagen beslutar att anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet
omfattande 34 milj. kr. skall upphöra fr. o. m. budgetåret 1984/85.

1983/84:2097 av Per Unckel m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

30. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att 34000000 kr.
av de medel, som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för
budgetåret 1984/85, används till att finansiera anslaget Bidrag till viss
central kursverksamhet,

31. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att till Bidrag till viss
central kursverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett anslag av
34000000 kr.

UbU 1983/84:14

Utskottet

Statsbidrag ges fr. o. m. budgetåret 1970/71 till löntagarorganisationerna
för deras centrala kursverksamhet. Bidrag ges numera också till central
kursverksamhet inom Lantbrukarnas riksförbund. Sveriges fiskares riksförbund
och Sveriges hantverks- och industriorganisation — Familjeföretagen.
Anslaget föreslås ökas med 1 milj. kr. nästa budgetår till 34 milj. kr.
och liksom innevarande budgetår helt finansieras med medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften.

Enligt motionerna 1983/84:499, yrkande 3, och 1983/84: 2097, yrkandena
30 och 31, bör riksdagen inte anvisa några medel för löntagarorganisationernas
och de tre övriga organisationernas centrala kursverksamhet. Enligt
motion 1983/84:499 bör deltagarna i sådana kurser fortsättningsvis
hänvisas till andra utbildningsformer. I motion 1983/84:2097 anförs att
organisationerna själva bör svara för kostnaderna för verksamheten.

Utskottet erinrar om att tillkomsten av bidragen till de nämnda organisationernas
centrala kursverksamhet bl. a. var ett led i de ökade satsningarna
på utbildning för vuxna som inte fått tillräcklig utbildning i sin ungdom och
som behöver kunskaperna för sin verksamhet inom resp. organisation.
Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:499
yrkande 3 och 1983/84:2097 yrkandena 30 och 31 anvisar de begärda
medlen och godkänner den föreslagna finansieringen av anslaget.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84: 100 och med
avslag på motionerna 1983/84:499 yrkande 3 i denna del och
1983/84:2097 yrkande 30 godkänner att 34000000 kr. av de medel,
som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1984/85, används till att finansiera anslaget Bidrag
till viss central kursverksamhet,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motionerna 1983/84:499 yrkande 3 i denna del och
1983/84:2097 yrkande 31 till Bidrag till viss central kursverksamhet
för budgetåret 1984/85 anvisar ett anslag av 34000000 kr.

8. Bidrag till kontakttolkutbildning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt C 9 (s. 189—190) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 3500000 kr.

Stockholm den 8 mars 1984

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

UbU 1983/84:14

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Rune Rydén (m), Lennart
Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s),
Göran Allmér (m), Björn Samuelson (vpk), Göran Persson (s), Larz Johansson
(c), Ingvar Johnsson (s) och Linnea Hörlén (fp).

Reservationer

1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna (punkt 3, mom. 1—3)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Förslaget i”
och slutar ”under anslaget” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion 1983/84:2097 bör ungdomsskolans resurser skyddas
så långt det är möjligt. De besparingar som i dagens ekonomiska läge är
nödvändiga att uppnå bör därför enligt utskottets mening göras inom
vuxenutbildningen. Utskottet tillstyrker den i motionen föreslagna besparingen
om 150 milj. kr. under det nu aktuella anslaget. Eftersom alla
medborgare bör få tillgång till en utbildning som svarar mot den obligatoriska
skolan bör besparingen i första hand avse gymnasieskolkurserna. Det
måste emellertid finnas möjligheter till komplettering för högre studier.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att kostnadssänkningen kan
åstadkommas antingen genom en sänkt undervisningsvolym eller genom
att regeringen föreskriver en viss avgiftsfinansiering. Vad utskottet här
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vidare bör
riksdagen bemyndiga regeringen att fördela undervisningsvolymen för den
kommunala vuxenutbildningen på delramar med utgångspunkt i vad utskottet
anfört. Med bifall till motion 1983/84:2097 yrkande 20 bör riksdagen
under anslaget Bidrag till kommunal utbildning för vuxna anvisa
594600000 kr.

dels att utskottets hemställan under 1-3 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande undervisningstimmar i grundutbildning
för vuxna och kommunal vuxenutbildning med bifall till motion
1983/84: 2097 yrkande 20 i denna del samt med avslag på proposition
1983/84:100 och motion 1983/84:499 yrkande 1 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2097 yrkande 20 i
denna del samt med avslag på proposition 1983/84:100 och motion
1983/84:499 yrkande 1 i denna del bemyndigar regeringen att
fördela undervisningstimmarna i kommunal vuxenutbildning på
delramar i enlighet med vad utskottet anfört,

UbU 1983/84:14

3. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2097 yrkande 20 i
denna del samt med anledning av proposition 1983/84:100 och
motion 1983/84:499 yrkande 1 i denna del till Bidrag till kommunal
utbildning för vuxna för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 594600000 kr.,

2. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna (punkt 3, mom. 1—3)

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Den i” och
slutar ”i motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion 1983/84:499 att
resurser måste föras över från vuxenutbildningen till högskolan för att öka
ungdomars möjligheter att studera på högskolenivå. Genom samordning
mellan kommuner och en mer flexibel planering bör resurserna för kommunal
vuxenutbildning kunna utnyttjas mera effektivt. Dessutom bör
grundskolekursernas volym minskas. Genom dessa åtgärder bör en sammanlagd
besparing om 40 milj. kr. göras. Antalet undervisningstimmar i
grundutbildning för vuxna och i gymnasieskolkurser i yrkesämnen och i
särskilda yrkesinriktade kurser bör vara oförändrade.

dels att den del av utskottets yttrande som på sid. 3 börjar ”Riksdagen
bör” och slutar ”under anslaget” bort ha följande lydelse:

Riksdagen bör enligt utskottets mening med bifall till motion 1983/
84:499 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört om undervisningstimmar i grundutbildning för vuxna och i kommunal
vuxenutbildning samt bemyndiga regeringen att fördela undervisningstimmarna
i kommunal vuxenutbildning på delramar med utgångspunkt i
vad utskottet har förordat. Riksdagen bör sålunda anvisa 704600000 kr.
under anslaget.

dels att utskottets hemställan under 1-3 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande undervisningstimmar i grundutbildning
för vuxna och kommunal vuxenutbildning med bifall till motion
1983/84:499 yrkande 1 i denna del samt med avslag på proposition
1983/84: 100 och motion 1983/84:2097 yrkande 20 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:499 yrkande 1 i denna
del samt med avslag på proposition 1983/84:100 och motion
1983/84:2097 yrkande 20 i denna del bemyndigar regeringen att
fördela undervisningstimmarna i kommunal vuxenutbildning på
delramar i enlighet med vad utskottet anfört,

3. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:499 yrkande 1 i denna
del samt med anledning av proposition 1983/84:100 och motion

UbU 1983/84:14

1983/84:2097 yrkande 20 i denna del till Bidrag till kommunal
utbildning för vuxna för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 704600000 kr.,

3. Tilläggsbidrag till studiecirklar (punkt 4, morn. 1 och 2)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”yrkande 21" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är felaktigt att prioritera vissa ämnen inom
folkbildningsarbetet. Därför bör tilläggsbidragen till studiecirklar i hemspråk,
svenska, matematik och samhällsinriktade ämnen tas bort. Därmed
sparas 44,7 milj. kr. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till
motionerna 1983/84:2097 yrkande 21, 1983/84:1696 yrkande 1 i motsvarande
del samt med avslag på proposition 1983/84:100 och motion 1983/84:499
yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. Till medelsberäkningen
återkommer utskottet i det följande.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande tilläggsbidrag till studiecirklar i hemspråk
och samhällsinriktade ämnen med bifall till motion 1983/
84:2097 yrkande 21 i denna del samt med avslag på proposition
1983/84:100 och motion 1983/84:499 yrkande 2 i denna del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. att riksdagen beträffande tilläggsbidrag till studiecirklar i svenska
och matematik med bifall till motionerna 1983/84:2097 yrkande
21 i denna del och 1983/84:1696 yrkande 1 i denna del
samt med avslag på proposition 1983/84: 100 och motion 1983/
84:499 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

4. Tilläggsbidrag till studiecirklar (punkt 4, mom. 1 och 2)

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”yrkande 21” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion 1983/84:499 är det nödvändigt att tillföra högskolan
resurser för ökad kapacitet och höjd kvalitet. När något nytillskott inte kan
göras måste medel omfördelas från något annat område, t. ex. vuxenutbildningen.
Därför föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1983/
84:499 yrkande 2 beslutar att tilläggsbidragen till studiecirklar i ämnena
hemspråk, svenska, matematik och samhällsinriktade ämnen utgår med

UbU 1983/84:14

oförändrat 20 kr. per studietimme budgetåret 1984/85. Medelsbehovet blir
då 15 milj. kr. mindre än vad som beräknas i budgetpropositionen. Att helt
ta bort dessa tilläggsbidrag kan utskottet däremot inte tillstyrka varför
riksdagen bör avslå motionerna 1983/84:1696 yrkande 2 och 1983/84:2097
yrkande 21 i motsvarande delar. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Till medelsanvisningen återkommer
utskottet i det följande.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande tilläggsbidrag till studiecirklar i hemspråk
och samhällsinriktade ämnen med bifall till motion 1983/
84:499 yrkande 2 i denna del samt med avslag på proposition
1983/84: 100 och motion 1983/84:2097 yrkande 21 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. att riksdagen beträffande tilläggsbidrag till studiecirklar i svenska
och matematik med bifall till motion 1983/84:499 yrkande 2 i
denna del samt med avslag på proposition 1983/84:100 och motionerna
1983/84:1696 yrkande 1 i denna del och 1983/84:2097
yrkande 21 i denna del som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

5. Tilläggsbidrag till studiecirklar (punkt 4, mom. 2 och 3)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet
delar ” och slutar ”per studietimme” bort ha följande lydelse:

Studiecirklar och kulturverksamhet i folkbildningen är fundamentala
delar av livet i glesbygden. I många orter och bygder är studiecirkeln det
enda forum som finns för samhällsengagemang, estetisk förkovran och
kontakt med kulturarbetare. Som föredragande statsrådet konstaterar varierar
kostnaden för att anordna studiecirklar mycket mellan kommunerna
inom stödområdena. Kostnaderna är många gånger mycket stora och, som
påpekas i motion 1983/84:1696, blir avgifterna därmed osedvanligt höga.
Studiecirkel verksamheten inom glesbygdsområdena har också minskat det
senaste redovisningsåret. Frågan om studiecirkelverksamheten i glesbygd
är enligt utskottets uppfattning en jämlikhetsfråga. Därför bör tilläggsbidraget
för studiecirklar i stödområdena A, B och C höjas från 10 kr. till 20
kr. per studietimme nästa budgetår. Denna höjning med 5 kr. utöver
förslaget i budgetpropositionen beräknas medföra en merkostnad av omkring
3 milj. kr. För att finansiera detta i en statsfinansiellt ansträngd
situation föreslår utskottet, i enlighet med vad som anförs i motion 1983/
84:1696, att tilläggsbidragen till studiecirklar i ämnena svenska och matematik
helt tas bort. Utskottet tillstyrker emellertid förslaget i budgetpropositionen
om höjning av tilläggsbidragen till studiecirklar i ämnena hem -

UbU 1983/84:14

språk och samhällsinriktade ämnen. Vad utskottet här anfört bör riksdagen
med bifall till motion 1983/84: 1696 yrkande 2 som sin mening ge regeringen
till känna. Den här förordade omfördelningen av medel inom anslaget
påverkar inte medelstilldelningen under anslaget, till vilken utskottet återkommer
i det följande.

dels att utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande tilläggsbidrag till studiecirklar i svenska
och matematik med bifall till motionerna 1983/84:1696 yrkande
1 i denna del och 1983/84: 2097 yrkande 21 i denna del
samt med avslag på proposition 1983/84:100 och motion 1983/
84:499 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

Under förutsättning av bifall till hemställan under 2

3. att riksdagen beträffande tilläggsbidrag till studiecirklar i stödområdena
A, B och C med bifall till motion 1983/84: 1696 yrkande
1 i denna del samt med anledning av proposition 1983/
84: 100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

6. Kulturverksamhet i studieförbunden (punkt 4, mom. 5)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar "Kulturutskottet
har" och på s. 7 slutar ”i studieförbunden" bort ha följande lydelse:

I den avvikande meningen till kulturutskottets yttrande KrU 1983/84: 2y
understryks att full ekonomisk likställighet mellan studiecirklar och kulturgrupper
ej är ett primärt mål. Studiecirkelns form är hårdare reglerad och
vissa av de krav som måste uppfyllas drar särskilda kostnader.

Bidraget till kulturverksamhet i studieförbunden har ökat kraftigt under
senare år. Även inom ramen för reducerat anslag finns goda möjligheter att
stödja verksamhet som särskilt vänder sig till barn och ungdom samt att
engagera professionellt arbetande kulturskapare — ett par av de syften
med bidraget som speciellt framhålls i propositionen.

Kulturutskottet biträder därför det i motion 1983/84: 2097 lagda förslaget
om ett med 30 milj. kr. minskat anslag och avstyrker proposition 1983/
84: 100 i denna del.

Med instämmande i vad som här refererats föreslår utbildningsutskottet
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2097 yrkande 23 anvisar 65.1
milj. kr. till kulturverksamhet i studieförbunden.

UbU 1983/84:14

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande kulturverksamhet i studieförbunden
med bifall till motion 1983/84:2097 yrkande 23 och med anledning
av proposition 1983/84:100 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

7. Uppsökande verksamhet i bostadsområden (punkt 4. mom. 6)

Per Unckel, Rune Rydén. Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar "Utskottet
anser" och slutar "av bidraget" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att statsbidraget till studieförbundens
uppsökande verksamhet i bostadsområden bör tas bort. Därigenom
sparas 6.4 milj. kr. nästa budgetår. Riksdagen bör således bifalla
yrkande 22 i motion 1983/84:2097. Till medelsberäkningen återkommer
utskottet i det följande.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande uppsökande verksamhet i bostadsområden
med bifall till motion 1983/84:2097 yrkande 22 och med
avslag på proposition 1983/84: 100 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

8. Medelsberäkningen m. m. under Bidrag till studieförbunden m. m.
(punkt 4, mom. 7 och 8)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 3. 6 oell 7

Per Unckel. Rune Rydén. Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar "Utskottet
kan" och slutar "870982000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen under anslaget Bidrag till studieförbunden
m.m. anvisar 789282000 kr. och att 292000000 kr. av medlen från
vuxenutbildningsavgiften används till att delvis finansiera anslaget, allt i
enlighet med motion 1983/84: 2097 yrkandena 24 och 25.

dels att utskottets hemställan under 7 och 8 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2097 yrkande 24 och
med anledning av proposition 1983/84: 100 godkänner att
292000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1984/85 används till att delvis
finansiera anslaget Bidrag till studieförbunden m. m..

UbU 1983/84:14

8. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2097 yrkande 25 samt
med anledning av proposition 1983/84: 100 och motion 1983/
84:499 yrkande 2 i denna del till Bidrag lill studieförbunden
m.m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
789282000 kr..

9. Medelsbcräkningen under Bidrag till studieförbunden m.m. (punkt 4,
mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservation 4
Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”870982000 kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen under anslaget Bidrag till studieförbunden
m. m. anvisar 855982000 kr. i enlighet med yrkande 2 i motion 1983/
84:499.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:499 yrkande 2 i denna
del samt med anledning av proposition 1983/84: 100 och motion
1983/84: 2097 yrkande 25 under Bidrag till studieförbunden m. m.
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 855982 000
kr.,

10. Kursplanebundna universitetscirklar (punkt 4, mom. 9)

Per Unckel (m). Rune Rydén (m). Birgitta Rydle (m). Göran Allmér (m)
och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar "Utskottet
finner" och på s. 9 slutar "och 1983/84:996" bort ha följande lydelse:
Eftersom de kursplanebundna universitetscirklarna uppenbarligen har
stor betydelse för många människor särskilt i mindre orter och i glesbygd,
anser utskottet att de åter bör bli statsbidragsberättigade och att riksdagen
därför bör bifalla motion 1983/84:996. Därigenom kan bl. a. gotlänningarna
åter få sitt behov av kursplanebundna universitetscirklar tillgodosett i
enlighet med vad som yrkas i motion 1983/84:798.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen beträffande kursplanebundna universitetscirklar
med bifall till motion 1983/84:996 och med anledning av motion
1983/84: 798 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

UbU 1983/84:14

11. Studiecirklar inom konsthantverksområdet (punkt 4, mom. 10)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar "Det högre"
och slutar "motion 1983/84:1726” bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér den i motion 1983/84:1726 föreslagna ändringen av
bidragsreglerna angelägen. Möjlighet att inom konsthantverksområdet utnyttja
fyra bidragsberättigade studietimmar per sammankomst skulle närma
bidragssystemet till de faktiska omständigheter under vilka verksamheten
kan behöva bedrivas. Utskottet anser därför att riksdagen bör bifalla
motion 1983/84:1726.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande studiecirklar inom konsthantverksområdet
med bifall till motion 1983/84: 1726 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. (punkt 5, mom. 1)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar "Utskottet
konstaterar” och slutar "i budgetpropositionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna i att svenskundervisning m.m.
för invandrare av besparingsskäl kan minskas nästa budgetår till högst
400000 timmar, varav 40 000 timmar undervisning som ges enligt 1972 års
lag. Riksdagen bör därför med bifall till motion 1983/84: 2097 yrkandena 26
och 27 anvisa 18 milj. kr. mindre än vad regeringen har föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2097 yrkandena 26
och 27 och med anledning av proposition 1983/84: 100 till Undervisning
för invandrare i svenska språket m.m. för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 80459000 kr.,

13. Uppsökande verksamhet m. m. för invandrarkvinnor (punkt 5, mom. 2)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar "Utskottet
erinrar" och på s. 13 slutar "yrkande b" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att invandrarkvinnorna måste stödjas mera bl. a. genom
bättre utbildning. Därför bör deras möjligheter att delta i svenskundervisning
och samhällsorientering ökas. Den nu tioåriga försöksverksamheten

UbU 1983/84:14

med uppsökande verksamhet och barntillsyn måste enligt utskottets mening
ersättas med förstärkt, permanent verksamhet. Vidare bör undervisningen
bättre anpassas till invandrarkvinnornas situation både till innehåll
och form, t. ex. koncentrerade veckoslutskurser och utökade resurser till
invandarkurser på folkhögskolor. Förslag i dessa frågor bör föreläggas
riksdagen i den kommande propositionen om den framtida undervisningen
i svenska m. m. för invandrare. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1983/84:465 samt med anledning av motion 1983/84: 1104
yrkande b som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande uppsökande verksamhet m. m. för invandrarkvinnor
med bifall till motion 1983/84:465 samt med anledning
av motion 1983/84: 1104 yrkande b som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Ikraftträdande av en reform av svenskundervisningen för invandrare
(punkt 5, mom. 3)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Utskottet
hänvisar”och slutar ”yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening beklagligt att den planerade propositionen
om svenskundervisningen för invandrare åter försenats. En reform av
denna undervisning är mycket angelägen, vilket också framhållits tidigare
av riksdagen, liksom av invandrarverket i anslagsframställningen för budgetåret
1984/85. Riksdagen bör nu med bifall till motion 1983/84:2534
yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna att en proposition skall
föreläggas riksdagen i sådan tid att en reform kan träda i kraft den 1 januari
1985.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande ikraftträdande av en reform av svenskundervisningen
för invandrare med bifall till motion 1983/
84:2534 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

15. Ny självständig folkhögskola i Bona (punkt 6, mom. 1)

Per Unckel. Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Utskottet
anser” och slutar "folkhögskolans undervisningsvolym" bort ha följande
lydelse:

UbU 1983/84:14

Den föreslagna nya folkhögskolan med vänsterpartiet kommunisterna
som huvudman framstår inte som mera angelägen, i vad gäller kunskapskvalitet
och folkbildning, att stödja med statsbidrag än uppgifter som länge
ansetts som viktiga att genomföra vid de skolor som i dag får stöd.
Riksdagen bör därför med bifall till motion 1983/84:1753 avslå regeringens
förslag. Utbildning med partipolitisk prägel — oavsett partifärg - har inte
så hög angelägenhetsgrad att den i ett svårt ekonomiskt läge bör tillåtas
tränga ut mera traditionell folkhögskoleutbildning.

Mot bakgrund av den situation, ekonomiskt och planeringsmässigt, vissa
folkhögskolor hamnade i när den nödvändiga begränsningen av folkhögskolans
totala undervisningsvolym infördes tillstyrker utskottet att den
totala volymen ökas något nästa budgetår genom att SÖ får disponera
12500 bidragsveckor att dela till skolor med särskilda behov. Riksdagen
bör godkänna vad som förordats om folkhögskolans undervisningsvolym.

dels att utskottets hemställan under I bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande ny självständig folkhögskola i Bona
med bifall till motion 1983/84: 1753 och med avslag på proposition
1983/84: 100 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

16. Folkhögskolestudier för arbetslösa som uppbär särskilt vuxenstudiestöd
för arbetslösa (punkt 6, mom. 13)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar "Det är” och
på s. 19 slutar "utskottet förordat” bort ha följande lydelse:

När riksdagen hösten 1983 behandlade det särskilda vuxenstudiestödet
för arbetslösa avlämnade representanterna för moderata samlingspartiet i
socialförsäkringsutskottet en reservation till socialförsäkringsutskottets
betänkande 1983/84: 13. Enligt denna reservation strider ett sådant vuxenstudiestöd
mot grundtankarna i vuxenutbildningsreformen eftersom denna
avsåg att ge vuxna förvärvsarbetande tillgång till överbryggande utbildning.
förbättrad grundutbildning och återkommande utbildning. Denna syn
pä vuxenutbildningen borde även fortsättningsvis prägla bidragsgivningen.
Reservanterna ansåg mot denna bakgrund att regeringens förslag om särskilt
vuxenstudiestöd för arbetslösa borde avslås av riksdagen. 1 enlighet
med denna syn på vuxenstudiestödet anser utbildningsutskottet att folkhögskolans
verksamhet inte skall kunna vidgas för att erbjuda arbetslösa
med detta särskilda vuxenstudiestöd en särbehandling i förhållande till
andra studerande som söker sig till folkhögskolan. Riksdagen bör därför
avslå motion 1983/84:2293.

UbU 1983/84:14

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. alt riksdagen beträffande folkhögskolestudier för arbetslösa som
uppbär särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa avslår motion
1983/84:2293,

17. Medelsberäkningen under Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.
(punkt 6, mont. 14)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar "Utskottet
anser" och slutar "och 29” bort ha följande lydelse:

En större besparing än den riksdagen beslöt hösten 1983 kan motiveras
för folkhögskolornas del. Genom att sänka koefficienten för beräkning av
del allmänna bidraget från det då beslutade 0,1)036 till 0,0034 budgetåret
1984/83 kan ytterligare 21 milj. kr. sparas. Riksdagen bör därför bifalla
yrkande 28 i motion 1983/84: 2097.

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 20 börjar "Sammanfattningsvis
föreslår" och slutar ”420777000 kr." bort ha följande lydelse:

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion
1983/84: 2097 yrkande 29 under anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor
m. m. anvisar 399777(.XH) kr.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2097 yrkandena 28
och 29. med anledning av proposition 1983/84: 100 samt med
avslag pä motionerna 1983/84: 1003 och 1983/84: 1711 till Bidrag
lill drillen av folkhögskolor in. m. för budgetaret 1984/85 anvisar
ett förslagsanslag av 399 777 000 kr.

18. Bidrag till viss central kursverksamhet (punkt 7)

Per Unckel (m). Rune Ridén (m). Birgitta Rydle (m). Göran Allmér (m)
och Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pa s. 22 börjar "Utskottet
erinrar" och slutar "av anslaget" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den centrala kursverksamheten inom nämnda organisationer
inte längre bör bekostas med statsmedel. Därför bör riksdagen
med bifall till motionerna 1983/84: 499 yrkande 3 och 1983.84: 2097 yrkandena
30 och 31 avslå regeringens förslag till medelsanvisning och finansiering
på denna punkt.

UbU 1983/84:14

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen beträffande bidrag till viss central kursverksamhet
budgetåret 1984/85 med bifall till motionerna 1983/84:499 yrkande
3 och 1983/84:2097 yrkandena 30 och 31 samt med avslag på
proposition 1983/84:100 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Översyn av vissa folkhögskolors kapitalkostnader (punkt 6, mom. 7)

Linnea Hörlén (fp) anför:

Karlskoga Folkhögskola är en av de skolor som tvingats minska sin
verksamhet genom den begränsning av antalet elevveckor per skola som
skett genom tidigare riksdagsbeslut. Liksom Ljungskile Folkhögskola har
skolan haft ett stort antal elevveckor, betydligt överstigande de normer
som nu gäller. För några år sedan genomfördes en nybyggnad med lokaler
anpassade till denna verksamhet. I dagsläget har skolan inte kapacitet att
utnyttja dessa lokaler till fullo, vilket innebär en tung belastning på ekonomin.

En lösning på problemet för Karlskoga Folkhögskola skulle vara att den
skolan på samma sätt som Ljungskile Folkhögskola erhåller ett högre
kontinuerligt statsbidrag. Ett större engångsbelopp, som avsevärt skulle
minska låneskulden, vore också en tänkbar utväg.

Som framgår av utskottsbetänkandet pågår inom SÖ en översyn av vissa
folkhögskolors kapitalkostnader. Då jag tar för givet att en sådan översyn
kommer att klargöra behovet av ett ökat ekonomiskt stöd till Karlskoga
Folkhögskola, är det min förhoppning att ett sådant skall komma skolan till
del senast läsåret 1985/86. En sådan översyn borde också kunna leda till en
tryggare tillvaro för nystartade skolor som Lidingö och Viebäck.

UbU 1983/84:14 Bilaga

Kulturutskottets yttrande
1983/84:2y

om bidrag till studieförbunden m. m. (prop. 1983/84:100 bil. 10
delvis)

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 31 januari 1984 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1983/84:100 bilaga 10 punkt
C5 Bidrag till studieförbunden m.m. i de delar sorn rör kulturutskottets
verksamhetsområde samt motion 1983/84: 2097 i motsvarande delar.

Kulturutskottet får med anledning härav anföra följande.

I propositionen föreslås en ökning av bidraget till kulturverksamhet med
drygt 7 milj. kr. till totalt ca 95,1 milj. kr. Huvudsyftet med bidraget är dels
att det skall utgöra ett stöd till anordnande av kulturprogram i studieförbundens
egen verksamhet och i det övriga föreningslivet, dels att det skall
möjliggöra förberedelser i vid mening för sådana arrangemang. Bidraget
innebär även en möjlighet för professionellt arbetande artister och konstnärer
att nå ut till nya grupper. Samtidigt skapas ökade sysselsättningsmöjligheter
för kulturarbetare. Föredragande statsrådet understryker i ett
inledande avsnitt i budgetpropositionen att detta bidrag är en av de viktigaste
statliga insatserna för den lokala kulturverksamheten. Den föreslagna
ökningen av bidraget skall enligt propositionen göra det möjligt för
studieförbunden att i större utsträckning än hittills engagera kulturarbetare
och att satsa ytterligare på gruppverksamhet och kulturprojekt för barn
och ungdom.

1 motion 1983/84:2097 (m) föreslås att bidraget till kulturverksamhet
minskas med 30 milj. kr. till totalt ca 65,1 milj. kr. I den motivering till
förslaget som lämnas i motion 1983/84:2016 (m) anförs att den utbildning
och bildningsverksamhet som studieförbunden erbjuder är värdefull. Det
är därför väl motiverat att samhället stöder denna verksamhet. I dagens
statsfinansiella läge är det emellertid nödvändigt att åstadkomma besparingar
på snart sagt alla områden, säger motionärerna. De anser därför att
studieförbundens anslag måste omprövas och begränsas.

Kulturutskottet vill erinra om att statens kulturråd i anslagsframställningen
för budgetåret 1984/85 påpekar att det knyts stora förhoppningar till
studieförbunden från andra presumtiva bidragsmottagare som teater-,
dans- och musikgrupper, barn- och ungdomsorganisationer och kulturarbetare.
Studieförbunden har dock svårt att leva upp till de krav på ekonomiskt
stöd som ställs på dem. När det gäller den verksamhet som amatörgrupper
på teater- och dansområdet bedriver är det i första hand kostnader
för ledararvoden och materiel som kulturverksamhetsbidraget inte kan

UbU 1983/84:14 Bilaga

täcka. Enligt kulturrådets bedömning finns det risk för att på sikt kvaliteten
på verksamheten utarmas, om grupperna inte kan anställa duktiga och
välutbildade ledare. En annan negativ konsekvens är att många arbetstillfällen
för drama- och teaterpedagoger, dansare m. fl. på detta sätt försvinner.
Verksamhet speciellt inriktad på barn och ungdomar är också ett för
studieförbunden relativt nytt falt. Kulturrådet tar också upp de ojämlika
ekonomiska villkoren för gruppverksamhet och studiecirklar. Rådet konstaterar
att trots den relativt stora bidragsökningen fr. o.m. budgetåret
1983/84 är studiecirkeln fortfarande den mest fördelaktiga verksamhetsformen
ur ekonomisk synpunkt.

Mot här angiven bakgrund finnér utskottet att en så kraftig nedskärning
av bidraget till kulturverksamhet som förordas i motion 2097 skulle få icke
acceptabla effekter för den lokalt förankrade kulturverksamheten. Utskottet
avstyrker motionen och tillstyrker det i propositionen föreslagna bidraget
om 95 110000 kr. till kulturverksamhet.

Stockholm den 21 februari 1984

På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG

Närvarande: Ingrid Sundberg (m). Tyra Johansson (s). Karl Boo (c), LarsIngvar
Sörenson (s). Catarina Rönnung (s). Maja Bäckström (s). Lars
Ahlmark (m). Stina Gustavsson (c). Berit Oscarsson (s). Gunnar Thollander
(s). Gunnel Liljegren (m). Eva Hjelmström (vpk). Anders Nilsson
(s). Lars Hjertén (m) och Kerstin Anér (fp).

Avvikande mening

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén (alla
m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 2 boljar "Mot här”
och slutar "till kulturverksamhet" bort ha följande lydelse:

Kulturutskottet vill för sin del understryka att full ekonomisk likställighet
mellan studiecirklar och kulturgrupper ej är ett primärt mål. Studiecirkelns
form är hårdare reglerad och vissa av de krav som måste uppfyllas
drar särskilda kostnader.

Bidraget till kulturverksamhet i studieförbunden har ökat kraftigt under
senare år. Även inom ramen för ett reducerat anslag finns goda möjligheter
att stödja verksamhet som särskilt vänder sig till barn och ungdom samt att
engagera professionellt arbetande kulturskapare — ett par av de syften
med bidraget som speciellt framhålls i propositionen.

Kulturutskottet biträder därför det i motion 2097 lagda förslaget om ett
med 30 milj. kr. minskat anslag och avstyrker proposition 100 i denna del.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984