Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Utbildningsutskottets betänkande

1983/84:14

om vissa anslag till vuxenutbildning (prop. 1983/84:100)

ÅTTONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas förslag som regeringen förelagt riksdagen i proposition 1983/84:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under avsnit­tet Vuxenutbildning punkterna C 2-C 9 jämte motioner.

Utbildningsutskottet har från kulturutskottet inhämtat yttrande över proposition 1983/84:100. bilaga 10. punkt C 5 Bidrag till studieförbunden m. m. i de delar som rör kulturutskottets verksamhetsområde samt motion 1983/84:2097 i motsvarande delar.

1. Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt C 2 (s. 165-167) och hemställer

att riksdagen till Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 13052000 kr.

2. Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m. m. Utskottet tillstyr­
ker regeringens förslag under punkt C 3 (s. 167-168) och hemställer

att riksdagen till Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmaterial m.m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 4896000 kr.

3. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna. Regeringen har under punkt
C 4 (s. 168-174) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats om undervisningstimmar
i grundutbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning,

2.    bemyndiga regeringen att fördela undervisningstimmarna i kommunal vuxenutbildning på delramar i enlighet med vad som förordats i propositio­nen,

3.    bemyndiga regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkal­lar - öka antalet undervisningstimmar i kommunal vuxenutbildning och grundutbildning för vuxna för att bereda utbildningsmöjligheter för arbets­lösa,

4.    till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna anvisa ett förslagsan­slag av 744600000 kr.

I    Riksdagen 1983/84. 14 samt. Nr 14

UbU 1983/84:14

 

UbU 1983/84:14                                                                   2

Motionerna

1983/84:499 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari. såvitt nu är i fråga, yrkas

I. att riksdagen beslutar att under anslaget kommunal vuxenutbildning anvisa 40 milj. kr. mindre än vad regeringen föreslagit.

1983/84:2097 av Per Unckel m.fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas 20. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om kommunal utbildning för vuxna samt att till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 594600000 kr.

Utskottet

1 det inledande avsnittet av årets utbildningshuvudtitel (s. 32-34) re­dovisar föredragande statsrådet att vägledande för förslagen om anslags­tilldelning på vuxenutbildningens område är att vuxenutbildningens volym måste upprätthållas.

Under anslaget Bidrag till kommunal utbildning för vuxna räknar före­dragande statsrådet med oförändrat 1234000 undervisningstimmar för grundutbildningen för vuxna och 2656000 för den kommunala vuxenut­bildningen. Fördelningen av undervisningstimmarna inom den kommunala vuxenutbildningen på delramar avseende grundskolkurser, gymnasieskol­kurser i allmänna ämnen, gymnasieskolkurser i yrkesämnen och särskilda yrkesinriktade kurser föreslås också vara densamma som innevarande budgetår. Regeringen begär dock riksdagens bemyndigande att få fördela det totala antalet undervisningstimmar inom den kommunala vuxenutbild­ningen på andra typer av delramar än de nuvarande och därvid ha gällande prioritering och nuvarande fördelning som riktmärke. Det totala medelsbe­hovet beräknas till 744600000 kr. Föredragande statsrådet tar inte ställ­ning till vissa förslag från skolöverstyrelsen (SÖ) om samverkan över kommungränserna m.m., eftersom sådana frågor tas upp i betänkandet (SOU 1982:29), Kommunal utbildning för vuxna, vilket avses läggas till grund för en särskild proposition under våren 1984.

I två motioner hemställs att riksdagen skall anvisa ett lägre belopp än vad regeringen föreslagit.

I motion 1983/84:499, yrkande I, hemställs att riksdagen skall anvisa 40 milj. kr. mindre än vad regeringen föreslagit. Besparingen bör i första hand avse grundskolkursema inom kommunal vuxenutbildning. De inbesparade medlen avses användas för att öka och förbättra högskoleutbildningen.

Enligt motion 1983/84:2097 bör ungdomsskolan så långt det är möjligt skyddas från besparingar och nedskärningar. Därför föreslås i motionens yrkande 20 att en besparing om 150 milj. kr. skall göras under anslaget Bidrag till kommunal utbildning för vuxna. Eftersom motionärema anser det betydelsefullt att alla får en utbildning som motsvarar den obligatoriska

 

UbU 1983/84:14                                                                     3

skolan bör grundutbildning för vuxna och grundskolkursema undantas från neddragningar. I stället föreslås att besparingen skall avse gymnasie-skolkurserna, antingen i form av nedskärningar eller viss avgiftsfinansie­ring.

Den i motion 1983/84: 499 föreslagna besparingen skulle kunna innebära att undervisningsvolymen för grundskolkursema minskade 20-25%. Ut­skottet kan inte acceptera en sådan begränsning av de korttidsutbildades möjligheter att komplettera sin utbildning och få en bas för vidare studier och yrkesverksamhet. Riksdagen bör därför avslå yrkande 1 i motionen.

Förslaget i motion 1983/84:2097 skulle kunna innebära att gymnasieskol-kurserna minskade 40-50%. Denna mycket kraftiga nedskärning av de vuxnas utbildningsmöjligheter skulle enligt utskottets mening vara speci­ellt olycklig i ett läge då ungdomar föreslås få företräde till gymnasiesko­lans platser. De vuxna måste kunna bedriva studier på gymnasial nivå för att stärka sin ställning i samhällsgemenskapen och på arbetsmarknaden och komplettera sin utbildning inför högre studier. Utskottet kan inte tillstyrka att undervisningen inom kommunal vuxenutbildning skall av-giftsbeläggas. Utskottet föreslår med det anförda att riksdagen avslår motion 1983/84:2097 yrkande 20.

Riksdagen bör således godkänna vad som förordats i propositionen om undervisningstimmar i grundutbildning för vuxna och kommunal vuxenut­bildning, ge regeringen det begärda bemyndigandet att fördela undervis­ningstimmarna i kommunal vuxenutbildning på delramar i enlighet med vad som har förordats samt anvisa det begärda beloppet under anslaget.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl sä påkallar - öka antalet undervisningstim­mar i kommunal vuxenutbildning och grundutbildning för vuxna för att bereda utbildningsmöjligheter för arbetslösa.

Utskottet hemställer

1.   att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:499 yrkande I i denna del och 1983/84:2097 yrkande 20 i denna del godkänner vad som förordats i proposition 1983/84: 100 om undervisnings­timmar i gmndutbildning för vuxna och kommunal vuxenutbild­ning,

2.   att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:499 yrkande 1 i denna del och 1983/84:2097 yrkande 20 i denna del bemyndigar regeringen att fördela undervisningstimmar i kommunal vuxen­utbildning på delramar i enlighet med vad som förordats i propo­sition 1983/84:100,

3.   att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med avslag på motionerna 1983/84:499 yrkande 1 i denna del och 1983/84:2097 yrkande 20 i denna del till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslags­anslag av 744600000 kr.,

ti    Riksdagen 1983/84. 14 saml. Nr 14

 

UbU 1983/84: 14                                                                     4

4. all riksdagen bemyndigar regeringen all - i öcn mån aibcisniaik-nadsskål så påkallar — öka anlalci undeivisningsliniinar i kom­munal vuxenutbildning och gjunduibildning för vu.\na lör alt bereda ulbildningsniöjligheler för arbetslösa.

4, Bidrag till studieförbunden m.m. Regeringen hai under piinkl C" 5 (s. 175-178) föreslagit riksdagen atl

1.    godkänna all 89000000 kr. av do medel som lillfallcr sialsverkci guMiom vuxenuibildningsavgiften för budgeiåiet I9S4/85 används lill att delvis finansiera anslaget Bidrag lill sludicförbundcn ni. m..

2.    till Bidrag till studieförbunden m. m. för budgctåiol 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 870982000 kr.

Motionerna

1983/84:499 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari. såviu nu iir i I råga.. yrkas

2. alt riksdagen beslutar att under anshigei Bidrag lill studieförbunden m.m. anvisa 15 milj. kr. mindre ;in vad regeringen föreskigil.

1983/84: 798 av Gunhild Bolander (c) och Per-Axel Nilsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till kanna vad i mulioncn anförts beträffande möjligheter för sludieförbund all anordna uni\ crsilcts-kuiser på Gotland.

1983/84:996 av Hans Nyhage ni. fl. (m) vari yrkas all riksdagen beslutar att kursplanebundna universiieiscirklar skall vara staisbidiagsbciäiiigade.

1983/84: 1696 av Kerstin Göthberg m.fl. (c) vari yrkas

1.   att riksdagen beslutar att lilliiggsbidiag lill studiecirklar i glesb\gd skall utgå med 20 kr./tim. samt att lillåggsbidragei lill studiecirklar i svens­ka och matematik avskaffas,

2.   att riksdagen hos regeringen begär förslag lill bredduibildning i data­frågor i studieförbundens regi i enlighet med vad som anförs i nioiioiion.

1983/84: 1726 av Hans Nyhage (ni) och Inger Wick/cn (m) vari yrkas all riksdagen beslutaratt sammankomsterna för studiecirklar inom konsthant­verksområdet skall få omfatta fyra timmar i enlighet med vad som angetts i motionen.

1983/84:2097 av Per Unckel m. fl. (m) vari, såvitt nu år i fråga, yrkas

21.   att riksdagen beslutar att avskaffa tiliåggsbidragen till studiecirklar i samhällskunskap, svenska, matematik och hemspråk,

22.   att riksdagen beslutar att avskaffa den särskilda anslagsposten för bidrag till uppsökande verksamhet i bostadsområden.

23.   att riksdagen beslutar atl den särskilda anslagsposten för bidrag till kulturverksamhet bestäms till 65 110000 kr..

 

UbU 1983/84:14                                                                      5

24.    att riksdagen beslutar alt godkänna att 292000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenuibildningsavgiften för budgetåret 1984/85 används för att delvis finansiera anslaget Bidrag till studieförbun­den m. m.,

25.    att riksdagen beslutar att till Bidrag till studieförbunden m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 789282000 kr.

Utskoiiei

Studiecirkelverksamheten har under de senaste budgetåren minskat av­sevärt. Enligt föredragande statsrådet år det sannolikt att detta delvis beror pä det kärva ekonomiska läget och ökade deltagaravgifter. Mot denna bakgrund anser statsrådet att det finns anledning all ytteriigare öka stödet lill de studiecirklar som år avsedda alt stödja folkrörelserna och utbilda deras medlemmar för uppgifter i samhället och i föreningslivet. Ett särskilt stöd bör också ges åt den del av verksamheten som har till syfte att ge en ny chans åt kortutbildade och åt socialt och kulturellt missgynnade grupper.

Det högre schablonbidraget om 90 kr. per studietimme föreslås utgå med oförändrat belopp till 6200000 studietimmar. Inte heller det lägre schabloiibidragei om 28 kr. per studietimme föreslås ändrat. Det beräknas utgå till ca 2000000 studietimmar. Utskottet har inget alt erinra mot vad som anförts om dessa bidrag.

Tiliåggsbidragen om 20 kr. per studietimme till vissa studiecirklar som avser handikappverksamhet samt till studiecirklar i hemspråk, svenska, matematik och samhållsinriktade ämnen föreslås höjt till 30 kr. per studie­timme. Tilläggsbidragei för studiecirklar inom stödområdena A, B och C föresläs höjt frän 10 kr. till 15 kr. per studietimme.

Lägre tilläggsbidrag eller borttagande av tilläggsbidrag föresläs i tre motioner. Enligt motion 1983/84:499, yrkande 2, bör inte någon höjning göras av lilläggsbidragen till studiecirklar i hemspråk, svenska, matematik och samhållsinriktade ämnen. Därigenom sparas 15 milj. kr., som motionä­rerna anser bör föras över till den högre utbildningen i bl. a. kvalitetshö-jande syfte. Höjningen av bidragen lill handikappcirklar och studiecirklar i vissa stödområden accepteras i motionen. I motion 1983/84: 1696, yrkande 1, hemställs att tiliåggsbidragen till studiecirklar i svenska och matematik helt skall tas bort. Besparingen om 3 milj. kr. föreslås användas lill att höja tilläggsbidraget till studiecirklar i stödområdena A-C från 10 kr. till 20 kr. per studietimme. I motion 1983/84:2097, yrkande 21, hemställs att tilläggs­bidragen till studiecirklar i hemspråk, svenska, matematik och samhållsin­riktade ämnen helt skall tas bort då det enligt motionärerna är felaktigt att prioritera vissa ämnen inom folkbildningsarbetet. Motionärema anger be­sparingen till 44,7 milj. kr. Den föreslagna höjningen av tilläggsbidragen till handikappcirklar och till studiecirklar i stödområdena A—C tillstyrks.

 

UbU 1983/84:14                                                                      6

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att stödet till folk­rörelsernas utbildning av sina medlemmar bör ökas. Vidare behövs det ett särskilt stöd till utbildning för kortutbildade samt socialt och kulluiellt missgynnade grupper. Utskottet tillstyrker därför de föreslagna höjningar­na av tiliåggsbidragen till studiecirklar i hemspråk, svenska, matematik och samhållsinriktade ämnen och avstyrker motionerna 1983/84:499 yr­kande 2, 1983/84: 1696 yrkande I i denna del och 1983/84: 2097 yrkande 21.

Utskottet tillstyrker att tilläggsbidragei lill studiecirklar i stödområdena A, B och C höjs, dock inte så mycket som föreslås i motion 1983/84: 1696. Den i motionen redovisade minskningen av studiecirklar med s.k. gles­bygdsstöd kan delvis förklaras av atl slödområdesindelningen har ändrats. Som föredragande statsrådet framhåller finns det emellertid stora skill­nader inom det aktuella området i vad gäller kostnader för att anordna studiecirklar. Det bör, som föredragande statsrådet påpekat, ankomma på studieförbunden själva att lösa dessa problem genoni omfördelning av statsbidrag mellan avdelningarna. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1983/84: 1696 yrkande 1 i denna del och tillstyrker att tilläggsbidra­gei i stödområdena A. B och C höjs från 10 kr. till 15 kr. per studietimme.

Utskottet tillstyrker att tilläggsbidragei till studiecirklar som avser han­dikappverksamhet höjs från 20 kr. lill 30 kr. per studietimme i enlighet med vad som förordas i propositionen.

Bidraget till kulturverksamhet föreslås i budgetpropositionen ökas med 7,1 milj. kr. till 95,1 milj. kr. Höjningen skall medge studieförbunden alt i större utsträckning än hittills engagera kulturarbetare i verksamheten samt att satsa ytterligare pä gruppverksamhet och kulturprojekt för barn och ungdom.

Enligt motion 1983/84:2097, yrkande 23. bör bidraget till kulturverksam­het föras upp med 30 milj. kr. mindre ån vad som föreslås i budgetproposi­tionen, dvs. med 65,1 milj. kr.

Utskottet har den 31 januari 1984 berett kulturutskottet tillfälle yttra sig över prop. 1983/84: 100 i vad avser anslaget Bidrag lill studieförbunden m. m. i de delar som rör kulturutskottets verksamhetsområde samt motion 1983/84:2097 i motsvarande delar. Yttrandet är fogat som bilaga till detta betänkande.

Kulturutskottet har i sitt yttrande KrU 1983/84:2 y erinrat om att det enligt statens kulturråd knyts stora förhoppningar till studieförbunden från andra presumtiva bidragsmottagare som teater-, dans- och musikgrupper, barn- och ungdomsorganisationer och kulturarbetare. Studieförbunden har dock svårt att leva upp till de krav på ekonomiskt stöd som ställs pä dem, i första hand avseende bidrag till kostnader för ledararvoden och materiel. Det finns risk för att kvaliteten pä verksamheten utarmas på sikt om grupperna inte kan anställa duktiga och välutbildade ledare. En annan negativ konsekvens är att många arbetstillfällen för drama- och teaterpeda-

 

UbU 1983/84:14                                                                      7

goger, dansare m. fl. på detta sätt försvinner. Verksamhet speciellt inriktad på barn och ungdom är också ett för studieförbunden relativt nytt fält. Kulturrådet tar också upp de ojämlika ekonomiska villkoren för grupp­verksamhet och studiecirklar. Rådet konstaterar atl trots den relativt stora bidragsökningen fr. o.m. budgetåret 1983/84 är studiecirkeln fortfarande den mest fördelaktiga verksamhetsformen ur ekonomisk synpunkt. Mot denna bakgrund finner kulturutskottet att en så kraftig nedskärning av bidraget till kulturverksamhet som förordas i motion 1983/84:2097 skulle få icke acceptabla effekter för den lokalt förankrade kulturverksamheten. Därför avstyrker kulturutskottet motionen och tillstyrker det i propositio­nen föreslagna bidraget om 95 110000 kr. till kulturverksamhet.

Utbildningsutskottet instämmer i vad som anförs i kulturutskottets ytt­rande och hemställer att riksdagen med avslag pä yrkande 23 i motion 1983/84: 2097 anvisar 95,1 milj. kr. lill kulturverksamhet i studieförbunden.

Statsbidrag utgår till kostnader för studieförbundens uppsökande verk­samhet i bostadsområden riktad till vuxna med kort utbildning, i första hand invandrare och handikappade. Särskild uppmärksamhet skall också ägnas åt hemarbetande. Bidraget föreslås ökas från 6180000 kr. till 6365000 kr. nästa budgetår.

I motion 1983/84:2097. yrkande 22. hemställs att bidraget till uppsö­kande verksamhet i bostadsområden helt skall tas bort.

Utskottet anser att den uppsökande verksamheten i bostadsområden år av stor betydelse för att nå sådana vuxna som annars kanske inte skulle söka sig till folkbildningsverksamhet. Riksdagen bör avslå motionsyrkan­det och godkänna den föreslagna höjningen av bidraget.

Riksdagen föresläs anvisa 870982000 kr. under anslaget Bidrag till studieförbunden m. m. Vidare föreslås riksdagen godkänna att 89 milj. kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften används till att delvis finansiera anslaget.

Förslaget i motion 1983/84:499, yrkande 2, att inte höja vissa av tilläggs­bidragen beräknas medföra ett minskat medelsbehov av 855982000 kr. Enligt motion 1983/84:2097 yrkande 25 skall anslaget föras upp med 789282000 kr. och, enligt yrkande 24 i motionen, finansieras med 292000000 kr. av medlen från vuxenutbildningsavgiften.

Utskottet kan inte tillstyrka den ökade användningen under detta anslag av medlen frän vuxenutbildningsavgiften som föreslås i motion 1983/ 84:2097. Därför bör riksdagen avslå yrkande 24 i motionen och godkänna vad som förordas i propositionen.

Utskottet har i det föregående avstyrkt de motionsyrkanden som medför ett annat anslagsbelopp än det som föreslås i budgetpropositionen. Därför föreslår utskottet att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:499 yrkande 2 i denna del och 1983/84: 2097 yrkande 25 anvisar 870982 000 kr.

 

UbU 1983/84:14                                                                      8

Universitetscirkel år en studiecirkel för studier på väsentligen samma nivå som studier vid universitet och högskolor. Utgångspunkten för uni­versitetscirkeln är den för folkbildningsarbetet gällande att studiecirkeln år en kamratkrets för gemensamma, planmässigt bedrivna studier. Som leda­re i universitetscirkel får endast godkännas den som uppfyller behörighets­villkoren i 19 kap. högskoleförordningen (1977:263). För en universitets-cirkel som anordnas på en ort som ligger minst tre mil från högskoleorterna Uppsala. Malmö-Lund, Stockholm, Göteborg, Umeå och Linköping utgår bidrag med 75 procent av kostnaderna för rcseförmäner till ciikellcdaren. Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte att univcrsitetscirklar som följer av högskolemyndighet fastställda planer och som startar efter den 30 juni 1983 inte är statsbidragsberättigade (prop. 1982/83; 100. UbU 1982/83:22, s. 5, rskr 1982/83:231).

Enligt motion 1983/84:996 har kursplanebundna universitetscirklar varit av stort värde för många människor i landet speciellt för dem som bor på mindre orter och i glesbygd. Sådana universiieiscirklar är ett viktigt kom­plement till högskoleutbildningen, inte en konkurrent. Motioniirerna fäster stor vikt vid de önskemål om kursplanebundna univcrsitetscirklar som förts fram inom studieförbunden och hcmstiiller atl riksdagen skall besluta att dessa studiecirklar åter skall bli berättigade till statsbidrag.

I motion 1983/84:798 tas samma fråga upp men särskilt med hänsyn till förhållandena på Gotland. Motionärerna hävdar all antalet universitets-cirklar på Gotland minsk;\t från 25-30 under tidigare år till en cirkel innevarande budgetår. De redovisar också alt möjligheten att läsa universi­tetskurser minskat innevarande budgetår och nu består av de fyra lill fem decenlraliserade universitetskurser som regionstyrelsen årligen beslutat förlägga till ön. Motionärerna anser att de få decentraliserade universitets­kurserna mera inriktar sig mot arbetsmarknadens behov av vidareutbild­ning, medan studieförbundens universitetskurser i större utsträckning motsvarat individernas önskemål om ytterligare kunskap. Därför hem­ställer de om att studieförbunden skall återfå möjligheten att anordna kursplanebundna universiieiscirklar på Gotland för att folkbildningsnivån skall kunna bibehållas och även förbättras.

Utskottet finner ingen anledning för riksdagen alt nu ändra sitl stiill-ningstagande vid föregående riksmöte om atl studieförbunden skall inrikta sitt arbete pä studier som inte år bundna av kursplaner och kompetenskrav och att kursplanebundna universiieiscirklar därför inte bör vara statsbi­dragsberättigade. Som utskottet nyss redovisat kan folkbildningsarbete på en hög nivå ske även efter den I juli 1983 i form av icke kursplanebundna universitetscirklar med kvalificerade ledare och med särskilda bidrag för att kunna hämta dessa ledare från högskolor och universitet. I vad gäller möjligheterna att pä Gotland följa reguljära universitetskurser har utskot­tet inhämtat att regionstyrelsen tillsammans med Gotlands kommun utreder möjligheterna att öka utbudet av decentraliserade imiversitcts-

 

UbU 1983/84: 14                                                                     9

kurser. Med hånvisning till del anförda föreslår inskottet att riksdagen avslår motionerna 1983/84: 798 och 1983/84:996.

Regeln om högst tre statsbidragsberättigade limmar per stiidicsamman-komst föreslås i motion 1983/84: 1726 bli ändrad för studiecirklar inom konsiliantverksomrädet så alt dessa skall kunna omfatta fyra limmar per sammankomst. Ökningen av antalet sludiclininiar skall ske inom lamcn för beviljade anslag.

Det högre schablonhidraccl iilcår lill ett hcgränsai antal studietimmar sammanlagt. Om antalet bidragsbcriiuipadc sludictinimar inom konsthanl-verksområdet ökas innebär detta att antalet limmar inom andra verksam­hetsområden måste minskas. Utskottet kan inte tillstyrka att så sker, varför riksdagen bör avslå motion 1983/84: 1726.

Budpctårel 1982/83 disponerades sammanlagt 10 milj. kr. för stimulans av bred utbildning i datafrågor (prop, I9SI/82: 100, UbU 1981/82:28 och 38. rskr 1981/82:375). Av beloppet skulle 6 milj. kr, fördelas lill sliidicför-bundcn som lillåpgsbidrag till studiecirklar i datafrågor och 4 milj. kr. av datadclagalioncn för utvecklingsprojekt och information. För innevarande budgetår har riksdagen anvisat 3.5 milj. kr. för ändamålet (prop. 1983/ 84:25. UbU 1983/84:9. rskr I98.V84: 113).

I årets budgetproposition (bil. K) s. 36-37) anför föredragande statsrå­det alt avsikten med de beviljade medlen till bred utbildning i datafrågor har varit att stimulera studieförbunden till en särskild insats genom alt täcka clablcringskostnaderna. Sedan verksamheten nu fått en betydande omfattning anser statsrådet det inte längre nödvimdigt atl anvisa särskilda medel till studiecirklar. 1 budcctproposilioncns bilaga 2 Gemensamma frågor (s. 10) anför chefen för civildepartementet att datadcicgationen bör redovisa rcsiillatcn av sin verksamhet inom bl. a. utbildning och informa­tion under hösten 1984 för atl diiripenom ge underlag för ställningstagan­den till frågor om framtida insatser. Under civildepartementets kommil-tcanslag beräknas I milj. kr. för datadelegationéns utvärdering av utbild­ningsinsatserna samt fortsatta försök med bred dalautbildning.

Enligt motion 1983/84; 1696. yrkande 2. bör riksdagen begära att rege­ringen snarast presenterar ett förslag till bred utbildning i datafrågor i studieförbundens regi. Förslaget bör inte vara koncentrerat till utbildning med yrkesinriktning utan avse en bred utbildning för alla oavsett yrkes­verksamhet.

Utskottet anser det tillfredsställande att den breda datautbildningen har fått en så stor omfiittning. De anvisade medlen har således haft en god cflekt. Den stora förändring av samhiillet som datatekniken innebär gör att både samhälle och individer står bättre rustade om kunskaper sprids till sä många människor och kategorier som möjligt. Utskottet noterar att resul­taten av den hittillsvarande verksamheten bl. a. i studieförbundens regi samt förslac om den framtida utbildninusverksamhcten skall redovisas av

 

UbU 1983/84:14                                                                     10

datadelegationen under hösten 1984. Utskottet anser att denna utvärdering och de förslag den kan leda till inte bör föregripas genom ett uttalande av riksdagen. Utskottet vill i sammanhanget också erinra om att studiecirklar i datafrågor utöver schablonbidraget om 90 kr. per studietimme i allmänhet också berättigar till tilläggsbidrag för studiecirklar i samhållsinriktade äm­nen, innevarande budgetår 20 kr. per studietimme och enligt regeringens förslag 30 kr. nästa budgetär. Med det anförda föreslår utskottet att riksda­gen avslår motion 1983/84: 1696 yrkande 2.

Utskottet hemställer

1.   att riksdagen beträffande tilläggsbidrag till studiecirklar i hem­språk och samhållsinriktade ämnen med avslag pä motionerna 1983/84:499 yrkande 2 i denna del och 1983/84:2097 yrkande 21 i denna del godkänner vad som förordats i proposition 1983/ 84:100,

2.   att riksdagen beträffande tilläggsbidrag till studiecirklar i svens­ka och matematik med avslag på motionema 1983/84:499 yr­kande 2 i denna del, 1983/84:1696 yrkande I i denna del och 1983/84:2097 yrkande 21 i denna del godkänner vad som föror­dats i proposition 1983/84: 100,

3.   att riksdagen beträffande tilläggsbidrag till studiecirklar i stöd­områdena A, B och C med avslag på motion 1983/84:1696 yr­kande 1 i denna del godkänner vad som förordats i proposition 1983/84:100,

4.   att riksdagen beträffande tilläggsbidrag till studiecirklar som avser handikappverksamhet godkänner vad som förordats i pro­position 1983/84: 100,

5.   att riksdagen beträffande kulturverksamhet i studieförbunden med avslag på motion 1983/84:2097 yrkande 23 godkänner vad som förordats i proposition 1983/84: 100,

6.   att riksdagen beträffande uppsökande verksamhet i bostadsom­råden med avslag på motion 1983/84:2097 yrkande 22 godkänner vad som förordats i proposition 1983/84: 100,

7.   att riksdagen med bifall till proposition 1983/84: 100 och med avslag på motion 1983/84:2097 yrkande 24 godkänner att 89000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/85 används till att delvis finansiera anslaget Bidrag till studieförbunden m. m.,

8.   att riksdagen med bifall till proposition 1983/84: 100 och med avslag pä motionerna 1983/84:499 yrkande 2 i denna del och 1983/84:2097 yrkande 25 till Bidrag till studieförbunden m.m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 870982000 kr.,

9.   att riksdagen beträffande kursplanebundna universitetscirklar avslår motionerna 1983/84: 798 och 1983/84:996,

 

UbU 1983/84:14                                                                     11

10.   att riksdagen beträffande studiecirklar inom konsthantverksom­rådet avslår motion 1983/84:1726,

11.   att riksdagen beträffande bred utbildning i datafrågor avslår mo­tion 1983/84: 1696 yrkande 2.

5. Undervisning för invandrare i svenska språket m.m. Regeringen har under punkt C 6 (s. 178-180) föreslagit riksdagen att till Undervisning för invandrare i svenska språket m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett för­slagsanslag av 98459000 kr.

Motionerna

1983/84:465 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1.   att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag att uppsökande verksamhet inleds i syfte att nå hemarbetande invandrarkvinnor och moti­vera dem att delta i svenskundervisning och samhällsorientering,

2.   att riksdagen hos regeringen hemställer om att såväl svenskundervis­ning som samhällsorientering i ökande grad anpassas till invandrarkvinnor­nas fömtsättningar och möjligheter att delta.

1983/84:1104 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari - med hänvisning till vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen 1983/84:1101 - såvitt nu är i fråea yrkas

b. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om förbättrad svenskundervisning för hemarbetande in­vandrarkvinnor,

1983/84:2097 av Per Unckel m. fl. (m) vari, såvitt nu år i fråga, yrkas

26.   att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att undervisningen i svenska för invandrare för budgetåret 1984/85 får omfatta sammanlagt högst 400000 studietimmar, varav 40000 timmar lagbunden undervisning,

27.   att riksdagen beslutar att till Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 80459000 kr.

1983/84:2534 av Karin Andersson m.fl. (c) vari - med hänvisning till vad som anförts i den till socialförsäkringsutskottet remitterade motionen 1983/84:2531 - såvitt nu är i fråga yrkas

6. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att frågan om reformering, av svenskundervisningen för vuxna invandrare skall handläggas så att ett nytt system kan träda i kraft den 1 januari 1985.

Utskottet

Den grundläggande undervisningen i svenska språket med samhällsori­entering samt särskild samhällsundervisning för vuxna invandrare som är stadigvarande bosatta i landet får innevarande budgetår omfatta samman-

t2   Riksdagen 1983/84. 14 saml. Nr 14

 

UbU 1983/84:14                                                       12

lagt 500000 studietimmar, varav 50000 avser undervisning som ges enligt 1972 års lag om rätt till undervisning för anställda invandrare, 437000 timmar övrig undervisning i svenska och 13000 timmar särskild samhålls-undervisning.

De invandrare som är berättigade till undervisning i svenska enligt 1972 års lag har blivit färre till följd av läget på arbetsmarknaden och förändring­ar i invandringens struktur. Därtor föreslår föredragande statsrådet i enlig­het med skolöverstyrelsens anslagsframställning att kvoten för dem skall minskas till 40000 timmar budgetåret 1984/85. De övriga kvoterna föreslås oförändrade. Medelsbehovet under anslaget beräknas till 98459000.

Enligt motionen 1983/84:2097, yrkande 26, är det beräknade antalet timmar för högt. Därför föreslås att det totala antalet timmar får vara högst 400000 nästa budgetår, varav 40000 timmar avser undervisning enligt 1972 års lag. Anslaget föreslås enligt yrkande 27 i motionen föras upp med 18 milj. kr. mindre än vad som föresläs i budgetproposition.

Utskottet konstaterar att några skäl inte anförts i motionen för den föreslagna minskningen av undervisningen i svenska för invandrare. Skol­överstyrelsen förutser i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 ett oförminskat behov av sådan svenskundervisning som inte sker på arbetstid och av den särskilda samhällsundervisningen. Utskottet föreslår alt riksda­gen med avslag på motion 1983/84:2097 yrkandena 26 och 27 anvisar medel för undervisning av den omfattning som förordats i budgetpropositionen.

Invandrarkvinnornas situation behandlas i motion 1983/84:465. Motio­närerna redogör för deras roll i den egna familjen och deras situation på arbetsmarknaden. De är ofta dubbelarbetande med stort ansvar för famil­jen och med begränsade möjligheter till yrkesval. Samhällets stöd till invandrarkvinnorna bör ökas. Riksdagen bör därför, enligt motionens yr­kande I, begära förslag som innebär att uppsökande verksamhet inleds/tJr att nå hemarbetande invandrarkvinnor och motivera dem att delta i svenskundervisning och samhällsorientering. Såväl svenskundervisning som samhällsorientering bör, enligt yrkande 2 i motionen, i ökande grad anpassas till invandrarkvinnornas förutsättningar och möjligheter att delta.

I motion 1983/84: 1104, yrkande b, hemställs att riksdagen skall ge rege­ringen till känna att svenskundervisningen för hemarbetande invandrare är ytterst angelägen och att den bör förbättras.

Utskottet erinrar om att riksdagen år 1973 begärde ett samlat handlings­program för hur de problem skall lösas som är förknippade med de icke förvärvsarbetande vuxna invandrarnas, särskilt invandrarkvinnornas, svenskundervisning (UbU 1973:24, rskr 1973: 159). Följande år föreslog regeringen i statsverkspropositionen ett antal åtgärder riktade särskilt till hemarbetande invandrarkvinnor, bl. a. försöksverksamhet med uppsö­kande verksamhet, barntillsyn samt kurser i sömnad, matlagning, konsu­mentkunskap m. m. inom ramen för den särskilda samhällsundervisningen.

 

UbU 1983/84:14                                                      13

Medel har sedan dess anvisats varje år till sådan verksamhet. Under anslaget Bidrag till studieförbunden m. m. anvisas också medel för uppsö­kande verksamhet som bl. a. skall rikta sig till invandrare och till hemarbe­tande. Vidare har medel anvisats till kortare folkhögskolekurser för in­vandrarfamiljer. Utskottet erinrar om att förslag om reformering av svenskundervisningen för vuxna invandrare planeras föreläggas riksdagen under våren 1984. Detta förslag bör inte föregripas. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1983/84:465 samt 1983/ 84:1104 yrkande b.

Enligt motion 1983/84:2534, yrkande 6, bör riksdagen ge regeringen till känna att frågan om reformering av svenskundervisningen skall handläggas så att ett nytt system kan träda i kraft den 1 januari 1985. Motionärerna beklagar att förslag i frågan inte redan lagts fram för riksdagen, dä många frågor väntar på sin lösning, t. ex. förbättrad undervisning för invandrar­kvinnor och bättre svenskundervisning för yrkesutbildade för att deras kunskaper och kompetens skall kunna tas till vara på ett annat sätt än hittills.

Utskottet hänvisar till att arbete med en proposition pågår med sikte på att den skall föreläggas riksdagen under våren 1984. Förslagen i denna proposition bör inte föregripas, varför riksdagen bör avslå motion 1983/ 84:2534 yrkande 6.

Utskottet hemställer

1.    att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med avslag på motion 1983/84:2097 yrkandena 26 och 27 till Under­visning för invandrare i svenska språket m.m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 98459000 kr.,

2.    att riksdagen beträffande uppsökande verksamhet m.m. för in­vandrarkvinnor avslår motionerna 1983/84:465 och 1983/84:1104 yrkande b,

3.    att riksdagen beträffande ikraftträdande av en reform av svensk­undervisningen för invandrare avslår motion 1983/84:2534 yr­kande 6.

6. Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. Regeringen har under punkt C 7 (s. 181-187) föreslagit riksdagen att

1.   godkänna att en ny självständig folkhögskola får inrättas,

2.   godkänna vad som i propositionen förordats om ändringar i statsbi­dragsreglerna fr. o. m. den 1 juli 1984,

3.   bemyndiga regeringen att - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkal­lar - anordna vissa kurser för arbetslös ungdom på folkhögskolor,

4.   godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om en särskild engångsanvisning till Västanviks folkhögskola.

 

UbU 1983/84:14                                                                     14

5.    godkänna vad som i propositionen förordats om folkhögskolans un­dervisningsvolym,

6.    godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om borttagande av styrinstrument för dimensionering av fritidsledarutbildning,

7.    till Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 420777000 kr.

Motionenui

1983/84:550 av Iréne Vestlund (s) och Gerd Engman (s) vari yrkas att riksdagen uttalar sig för att Stiftelsen Kvinnofolkhögskola bör bli statsbi­dragsberättigad från läsåret 1984/1985.

1983/84: 1003 av Iréne Vestlund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av ekonomiskt stöd till utbildning i lågfrekventa yrken.

1983/84:1256 av Gunnar Ström m.fl. (s, m, c, fp, vpk) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om en översyn av vissa folkhögskolors kapitalkostnader enligt vad som anförts i motionen.

1983/84:1711 av Erik Johansson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att anpassningskurser anordnas för vuxendöva på folkhögskolor.

1983/84:1744 av Olle Svensson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om självstän­dighet för Folkhögskolan i Nyköping.

1983/84:1753 av Per Unckel m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens förslag om statsbidrag till folkhögskolan i Bona (Västra Ny).

1983/84:2097 av Per Unckel m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

28.    att riksdagen beslutar att fastställa koefficienten i del allmänna bidraget till folkhögskolor till 0,0034 fr. o. m. den I juli 1984,

29.    att riksdagen beslutar att till Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. för bugetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 399777000 kr.

1983/84:2288 av Karin Ahriand (fp) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om fri under­visning i teckenspråket för föräldrar till hörselhandikappade barn.

1983/84:2293 av Christer Eirefelt (fp) och Tage Sundkvist (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att folkhögskolekurser, som vänder sig till arbets­lösa, söm uppbär SVUXA, blir statsbidragsberättigade, alternativt genom omfördelning, eller utöver den i budgetpropositionen föreslagna statsbi­dragsberättigade volymen.

 

UbU 1983/84:14                                                                     15

1983/84:2307 av Martin Olsson (c) och Sven-Erik Nordin (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bibehållande av extraresurs för fritidsledamtbildning vid folk­högskolorna.

Utskottet

Statsbidrag får innevarande budgetår lämnas till en folkhögskola för högst det antal bidragsveckor som denna skola hade under budgetåret 1981/82. Föredragande statsrådet förordar att denna regel skall gälla även budgetåret 1984/85. Om en folkhögskola inte kan utnyttja denna sin rätt till bidrag får skolöverstyrelsen (SÖ) medge att de återstående bidragsveckor­na får utnyttjas av en annan skola. Dessutom disponerar SÖ innevarande budgetår 10000 bidragsveckor att dela ut till skolor med särskilda behov, t. ex. nya eller nystartade skolor som håller på att bygga upp sin verksam­het. Föredragande statsrådet förordar att SÖ skall få disponera 12500 bidragsveckor för detta ändamål nästa budgetår. Det totala antalet bidrags­veckor ökar således från 700000 till 702500 nästa budgetår. Denna volym ligger till grund för medelsberäkningarna. Riksdagen föreslås godkänna vad Som förordats om folkhögskolans undervisningsvolym.

Riksdagen föresläs också godkänna att en ny .självständig folkhögskola får inrättas fr.o.m. nästa budgetår, nämligen i Bona, Västra Ny, med vänsterpartiet kommunisterna som huvudman.

I motion 1983/84:1753 yrkas avslag på förslaget om ny folkhögskola i Bona. Det är enligt motionärernas mening svårt att i det rådande ekono­miska läget motivera statsbidrag till ytteriigare en folkhögskola, då detta skulle innebära knappare resurser för övriga folkhögskolor. Den föreslag­na folkhögskolan med sin speciella inriktning framstår inte som mera vård och angelägen att stödja än andra, redan existerande folkhögskolor.

Utskottet anser att riksdagen bör godkänna att den föreslagna nya folk­högskolan i Bona med vänsterpartiet kommunisterna som huvudman får inrättas fr. o. m. nästa budgetår. Verksamheten vid alla statsbidragsberätti­gade folkhögskolor skall följa folkhögskoleförordningens föreskrifter. Där­med är skolan också garanterad rätten att, inom ramen för de allmänna föreskrifterna, själv bestämma om sin verksamhet med hänsyn till skolans ideologiska och kunskapsmässiga inriktning. Genom att den totala under­visningsvolymen föreslås höjas innebär den nya skolan inte något intrång på andra skolors möjligheter att bibehålla sin verksamhetsvolym.

Med hänvisning till vad som anförts föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1983/84:1753. Utskottet föreslår vidare att riksdagen god­känner vad som förordats i propositionen om folkhögskolans undervis­ningsvolym.

I två motioner föreslås att ytterligare två nya folkhögskolor inrättas. Enligt motion 1983/84:550 bör riksdagen uttala att Stiftelsen Kvinnofolk­högskola i Göteborg bör bli statsbidragsberättigad fr. o. m. läsåret 1984/85.

 

UbU 1983/84:14                                                       16

Motionärerna redovisar skolans verksamhet sedan år 1976 med kurser bl. a. för arbetslösa kvinnor och invandrarkvinnor. Skolans folkhögskole­kurser om ca 1 700 elevveckor anordnas inom ramen för Nordiska folkhög­skolans verksamhet och undervisningsvolym. Riksdagen bör enligt motion 1983/84:1744 som sin mening ge regeringen till känna att folkhögskolan i Nyköping bör få bli självständig. Den är sedan är 1970 en del av Stensunds folkhögskolas verksamhet och svarade budgetåret 1981/82 för hälften av denna folkhögskolas drygt 8000 elevveckor. Sedan ett par år finns en stiftelse bildad av TBV Södermanland, Nyköpingsortens ABF samt LO-sektionen i Södra Södermanland för att ta över huvudmannaskapet för folkhögskolan i Nyköping när den blir självständig. Motionärerna fram­håller särskilt betydelsen för TBV och TCO att få sin första egna folkhög­skola.

Utskottet kan inte tillstyrka att ytteriigare nya folkhögskolor får inrättas det kommande budgetåret med tanke på den merkostnad detta skulle medföra. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår motionerna 1983/ 84:550 och 1983/84:1744.

Det nuvarande statsbidragssystemet med minskande statsbidrag för elev veckor över 5 100 och inget bidrag alls över 11 000 elev veckor per år infördes budgetåret 1977/78 (prop. 1976/77: 55, UbU 1976/77:30. rskr 1976/ 77: 318). Då infördes också övergångsregler t. o. m. budgetåret 1981/82 för vissa stora skolor för att ge dem tid och möjlighet att på olika vis minska sin storlek. De kunde t. ex. föra över verksamhet till andra, mindre skolor eller delas i två mindre skolor i de fall de hade filialverksamhet. Över­gångsperioden förlängdes år 1981 t. o. m. budgetåret 1985/86 för vissa av de stora skolorna.

I årets budgetproposition anmäls att Ljungskile folkhögskola inte haft möjlighet att vare sig föra över verksamhet till någon annan skola eller dela verksamheten och etablera två mindre skolor. Med hånsyn till att skolan har lokaler som svårligen kan användas för annan verksamhet är därför skolans möjligheter att ytteriigare minska sin volym ytterst begränsade. Till detta kommer att skolans huvudman saknar ekonomiska förutsättning­ar att med egna medel bestrida kostnader som inte täcks med statsbidrag. Detta sammantaget gör att föredragande statsrådet bedömer att ett högre statsbidrag bör lämnas till Ljungskile folkhögskola än vad nu gällande bestämmelser medger för att möjliggöra för skolan att behålla i stort nuvarande undervisningsvolym. De ändrade bidragsreglerna för Ljungs­kile folkhögskola beräknas medföra en merkostnad om 343000 kr. budget­året 1984/85.

Vidare föreslås riksdagen godkänna att ett engångsbelopp anvisas till Västanviks folkhögskola med Sveriges Dövas riksförbund som huvudman. Genom bidraget skall skolans ränte- och amorteringskostnader för län till nödvändig om- och tillbyggnad minskas. Föredragande statsrådet anför att

 

UbU 1983/84:14                                                                     17

bidraget säkerställer en utsatt handikappgrupps fortsatta möjligheter till folkhögskolestudier vid en för deras behov sårskilt anpassad folkhögskola. På grund av de särskilda omständigheterna föreslår utskottet att riksda­gen pä angivna grunder godkänner vad som förordats om ändrade statsbi­dragsregler för Ljungskile folkhögskola fr. o. m. den 1 juli 1984 samt om en särskild engångsanvisning till Västanviks folkhögskola.

De höga kapitalkostnaderna för Kariskoga folkhögskola, med Svenska missionsförbundet som huvudman, tas upp i motion 1983/84: 1256. Motio­närerna redovisar hur denna skola minskat sin storlek men att den har lokaler för en relativt stor verksamhet. Skolan har en stor låneskuld och har ett underskott budgetåret 1982/83. Även budgetåret 1983/84 beräknas den få ett underskott. Motionärerna begär mot denna bakgrund en översyn av vissa folkhögskolors kapitalkostnader.

Utskottet erinrar först om att Kariskoga folkhögskola under den långa övergångsperioden haft möjlighet att minska sin storlek genom att skolans verksamhet på Lidingö fick inrättas som en ny självständig folkhögskola är 1981. Utskottet har inhämtat att SÖ nyligen börjat en undersökning av folkhögskolornas ekonomi. Undersökningen skall omfatta alla skolor, men en mera ingående analys skall göras av ett mindre antal skolor av olika slag. Utskottet förutsätter att denna undersökning kommer att beröra bl. a. folkhögskolornas problem med kapitalkostnader. Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning till det anförda avslår motion 1983/84:1256.

Varje är fastställs att ett antal elevveckor för undervisning av fysiskt, psykiskt, socialt eller språkligt handikappade får räknas som en och en halv vecka när underlaget för statsbidraget räknas ut. För nästa budgetår föreslås dessa elev veckor få uppgå till sammanlagt 40000. Denna resurs föreslås få användas även för leckenspråkskurser för föräldrar till döva, hörselskadade eller falskadade barn. Vidare förordas att bidrag om högst 50000 kr. skall få ges ut för undervisning i teckenspråk för syskon över sju år till döva, hörselskadade eller talskadade elever som själva går en tec­kenspråkskurs vid folkhögskola.

Riksdagen bör enligt motion 1983/84:2288 ge regeringen till känna att föräldrar till hörselhandikappade barn skall få fri undervisning i tecken­språket.

Utskottet tillstyrker de i propositionen föreslagna förstärkningarna av stödet till teckenspråkskurser vid folkhögskola. Utskottet erinrar samtidigt om att undervisningen vid folkhögskolor är fri enligt 26 § folkhögskoleför­ordningen. Däremot får de studerande betala för inackordering m. m. Teckenspråksundervisning för föräldrar till hörselhandikappade barn kan också ske i studiecirkelform. I detta fall utgår förutom schablonbidrag även sådant tilläggsbidrag som ges till cirklar inom handikappverksamhet för att minska deltagarnas kostnader. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1983/84:2288.

 

UbU 1983/84:14                                                                     18

Tilläggsbidrag utgår sedan år 1975 till undervisning av fritidsledare vid folkhögskolor. Bidraget år innevarande budgetår 840 kr. per elev och årskurs och utgår för 1 740 elever. Av besparingsskål förordar föredragan­de statsrådet att bidraget upphör fr.o.m. budgetåret 1984/85. Riksdagen föreslås godkänna att detta styrinstmment för dimensioneringen av fritids-ledarutbildnitigen tas bort.

Med hänvisning till de ekonomiska problem som särskilt rörelsefolk­högskolorna fått på senare år genom olika slag av besparingsåtgärder i den statliga bidragsgivningen hemställs i motion 1983/84:2307 att tilläggsbidra­get till fritidsledarutbildningen bör behållas. Detta bör riksdagen ge rege­ringen till känna.

Utskottet tillstyrker att tilläggsbidraget till fritidsledarutbildningen tas bort av besparingsskäl och avstyrker därmed motion 1983/84:2307.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad som förordats om änd­ringar i övrigt av statsbidragsreglerna fr. o. m. den 1 juli 1984.

Riksdagen bemyndigar varje år regeringen att — i den mån arbetsmark­nadsskäl sä påkallar - anordna kurser för arbetslös ungdom på folkhög­skolor (jfr SÖ-FS 1983:242). Utskottet tillstyrker att regeringen får detta bemyndigande även budgetåret 1984/85.

Enligt motion 1983/84:2293 bör riksdagen besluta att folkhögskolekurser för personer som har särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (prop. 1983/ 84:25 och 26, SfU 1983/84:13, rskr 1983/84:57) skall få anordnas antingen genom omfördelning av resurser inom given undervisningsvolym eller genom att den givna volymen får överskridas.

Riksdagens beslut om särskilt vuxenstudiestöd till arbetslösa innebär att av en uppkommen medelsreservation vid utgången av budgetåret 1982/83 pä anslaget till det reguljära vuxenstudiestödet får 50 milj. kr. användas för detta speciella ändamål. Medlen beräknas räcka till 1 750 studerandes helårsstudier under ett år. De skall användas för studier på grundskole-och gymnasieskolenivå, t. ex. inom kommunal vuxenutbildning och folk­högskola. Studiestödet skall sökas före den 1 juli 1984 och kan utgå för två terminer. Enligt vad utskottet inhämtat har sådant studiestöd hittills bevil­jats för ungefär hälften av det anvisade beloppet. De studerande har kunnat beredas plats i första hand inom kommunal vuxenutbildning och i mindre omfattning vid folkhögskolor. En stor del av de nu beviljade medlen avser studier under våren 1984, en viss del även studier under det kommande läsåret 1984/85.

Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att arbetslösa kan stärka sin ställning pä arbetsmarknaden genom studier. Detta bör i första hand ske inom givna utbildningsramar. Riksdagen har dock sedan budgetåret 1978/79 bemyndigat regeringen att av arbetsmarknadsskäl få öka den kom­munala vuxenutbildningens volym (prop.  1978/79:25, UbU 1978/79:15.

 

UbU 1983/84:14                                                       19

rskr 1978/79:124). Utskottet har under punkt 3 i detta betänkande tillstyrkt att regeringen får motsvarande bemyndigande även budgetåret 1984/85. .Inom folkhögskolans totala undervisningsvolym om 702 500 bidragsveckor budgetåret 1984/85 kan SÖ omfördela bidragsveckor från en folkhögskola som inte kan utnyttja dem till en folkhögskola som behöver flera bidrags­veckor. Utskottet har dessutom nyss tillstyrkt att regeringen - liksom tidigare budgetår - får anordna särskilda kurser för arbetslös ungdom vid folkhögskola. Utskottet anser att regeringen också bör bemyndigas att öka folkhögskolans totala undervisningsvolym nästa budgetår - utöver den av riksdagen godkända volymen - i syfte att vidga möjligheterna till folkhög­skolestudier för de arbetslösa som får särskilt vuxenstudiestöd för arbets­lösa. Regeringen bör således få besluta om en extra ram, uttryckt i antal elevveckor, för detta speciella ändamål. Statsbidrag skall beräknas enligt gällande föreskrifter för de extra elevveckor som därefter fördelas till folkhögskolor. Extra kurser som anordnas för arbetslösa med särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa skall således inte berättiga till något sådant särskilt bidrag som ges till kurser för arbetslös ungdom. Riksdagen bör med anledning av motion 1983/84: 2293 bemyndiga regeringen att besluta om en extra ram för folkhögskolestudier för sådana arbetslösa som får särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa i enlighet med vad utskottet föror­dat.

Vid medelsberäkningen har beaktats den sänkning av bidragskoefficien­ten för allmänt bidrag från nuvarande 0,0037 till 0,0036 nästa budgetår som riksdagen beslöt hösten 1983 (prop. 1983/84:40, UbU 1983/84:7, rskr 1983/ 84:91). Sänkningen innebär en besparing om 2,7%. Anslaget Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. föreslås föras upp med 420777000 kr.

Koefficienten bör enligt motion 1983/84:2097, yrkande 28, fastställas till 0,0034, vilket beräknas medföra en besparing om 21 milj. kr. Riksdagen föreslås, enligt yrkande 29, anvisa 399777000 kr.

Utskottet anser inte att koefficienten för beräkning av allmänt bidrag bör sänkas ytterligare inför nästa budgetår. Därför bör riksdagen, som avslog ett motionsyrkande om ytteriigare sänkning vid sitt beslut hösten 1983, avslå även motion 1983/84:2097 yrkandena 28 och 29.

I motion 1983/84:1003 hemställs att riksdagen skall ge regeringen till känna behovet av extra ekonomiskt stöd, utöver vad statsbidragsreglerna medger, till Hantverkets folkhögskola för utbildning i lågfrekventa yrken. I motionen anges inte hur stort behovet av extra stöd beräknas vara.

Utskottet vill med anledning av motionen påpeka att många folkhögsko­lor har fått inskränka sina planer på nya och utvidgade kurser sedan begränsningen av folkhögskolans volym infördes. Utskottet kan inte till­styrka att den i motionen berörda folkhögskolan skulle få utgöra ett undan­tag. Riksdagen bör avslå motion 1983/84: 1003.

I anslagsframställningen för budgetåret 1984/85 har SÖ föreslagit att medel skall anvisas för särskilda korta anpassningskurser för människor

 

UbU 1983/84:14                                                      20

som blivit döva vid vuxen ålder. Medelsbehovet har beräknats till 1 100000 kr. Förslaget har inte förts fram i budgetpropositionen. Enligt motion 1983/ 84: 1711 bör riksdagen ge regeringen till känna att anpassningskurser för vuxendöva bör få anordnas enligt SÖ:s förslag. Några medel för verksam­heten beräknas inte i motionen.

Utskottet, som anser det angeläget att samhället så långt det är ekono­miskt möjligt stödjer de handikappade, har nyss tillstyrkt förslag i budget­propositionen om ett tillskott på sammanlagt 3 775000 kr. till undervisning för döva, hörselskadade och talskadade. Mot bakgrund härav och av det statsfinansiella läget kan utskottet inte tillstyrka åtgärder som skulle kosta ytterligare 1 100000 kr. nästa budgetår. Riksdagen bör därför avslå motion 1983/84:1711. Detta utesluter givetvis inte att folkhögskolor kan anordna kurser för vuxendöva med hjälp av det ordinarie bidraget och de särskilda resurserna för handikappverksamhet om skolorna bedömer detta möjligt.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen anvisar de medel under anslaget som begärs i budgetpropositionen, dvs. 420777000 kr.

Utskottet hemställer

1.    att riksdagen med avslag på motion 1983/84:1753 godkänner att en ny självständig folkhögskola i Bona får inrättas i enlighet med vad som förordats i proposition 1983/84: 100,

2.    att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1983/ 84:100 om folkhögskolans undervisningsvolym,

3.    att riksdagen beträffande en ny folkhögskola. Stiftelsen Kvinno­folkhögskola, avslår motion 1983/84:550,

4.    att riksdagen beträffande en ny folkhögskola, Nyköpings folk­högskola, avslår motion 1983/84: 1744.

5.    att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1983/ 84: 100 om ändringar i statsbidragsreglerna avseende Ljungskile folkhögskola fr. o. m. den 1 juli 1984,

6.    att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1983/ 84: 100 om en särskild engångsanvisning till Västanviks folkhög­skola,

7.    att riksdagen beträffande en översyn av vissa folkhögskolors kapitalkostnader avslår motion 1983/84: 1256,

8.    att riksdagen beträffande ändringar i statsbidragsreglerna fr. o. m. den 1 juli 1984 i fråga om användningen av den särskilda resursen för undervisning av handikappade och beträffande bi­drag till undervisning i teckenspråk för syskon i vissa fall god­känner vad som förordats i proposition 1983/84: 100,

9.    att riksdagen beträffande fri undervisning i teckenspråk för för­äldrar till hörselhandikappade avslår motion 1983/84:2288,

10. att riksdagen beträffande tillåggsbidraget till fritidsledarutbild­ningen med avslag på motion 1983/84:2307 godkänner vad som

 

UbU 1983/84:14                                                                    21

förordats i proposition 1983/84:100 om ändring av statsbidrags-reglema fr. o. m. den 1 juli 1984 samt om borttagande av bidraget som styrinstrument för dimensioneringen av fritidsledarutbild­ningen,

11.   att riksdagen godkänner vad som förordats i proposition 1983/ 84:100 om ändringar i övrigt av statsbidragsreglerna fr. o. m. den IjuH 1984,

12.   att riksdagen bemyndigar regeringen att - i den män arbetsmark­nadsskäl så påkallar — anordna vissa kurser för arbetslös ung­dom på folkhögskolor,

13.   att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2293 bemyndigar regeringen att besluta om en extra ram för folkhögskolestudier för arbetslösa som uppbär särskilt vuxenstudiestöd för arbets­lösa i enlighet med vad utskottet förordat,

14.   att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 samt med avslag på motionerna 1983/84:1003, 1983/84:1711 och 1983/ 84:2097 yrkandena 28 och 29 till Bidrag till driften av folkhög­skolor m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 420777000 kr.

7. Bidrag till viss central kursverksamhet. Regeringen har under punkt C 8 (s. 187-189) föreslagit riksdagen att

1.    godkänna att 34000000 kr. av de medel, som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/85, används till att finansiera anslaget,

2.    till Bidrag till viss central kursverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett anslag av 34000000 kr.

Motionerna

1983/84:499 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari, såvitt nu år i fråga, yrkas

3. att riksdagen beslutar att anslaget Bidrag till viss central kursverk­
samhet omfattande 34 milj. kr. skall upphöra fr. o. m. budgetåret 1984/85.

1983/84:2097 av Per Unckel m.fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

30.   att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att 34000000 kr. av de medel, som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/85, används till att finansiera anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet,

31.   att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att till Bidrag till viss central kursverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett anslag av 34000000 kr.

 

UbU 1983/84:14                                                                     22

Utskottet

Statsbidrag ges fr. o.m. budgetåret 1970/71 till löntagarorganisationerna för deras centrala kursverksamhet. Bidrag ges numera också till central kursverksamhet inom Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges fiskares riks­förbund och Sveriges hantverks- och industriorganisation - Familjeföreta­gen. Anslaget föresläs ökas med 1 milj. kr. nästa budgetår till 34 milj. kr. och liksom innevarande budgetår helt finansieras med medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften.

Enligt motionerna 1983/84:499, yrkande 3, och 1983/84:2097, yrkandena 30 och 31, bör riksdagen inte anvisa några medel för löntagarorganisatio­nernas och de tre övriga organisationernas centrala kursverksamhet. En­ligt motion 1983/84:499 bör'deltagarna i sådana kurser fortsättningsvis hänvisas till andra utbildningsformer. I motion 1983/84:2097 anförs att organisationerna själva bör svara för kostnaderna för verksamheten.

Utskottet erinrar om att tillkomsten av bidragen till de nämnda organisa­tionernas centrala kursverksamhet bl. a. var ett led i de ökade satsningarna på utbildning för vuxna som inte fått tillräcklig utbildning i sin ungdom och som behöver kunskaperna för sin verksamhet inom resp. organisation. Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:499 yrkande 3 och 1983/84:2097 yrkandena 30 och 31 anvisar de begärda medlen och godkänner den föreslagna finansieringen av anslaget.

Utskottet hemställer

1.    att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med avslag på motionerna 1983/84:499 yrkande 3 i denna del och 1983/84:2097 yrkande 30 godkänner att 34000000 kr. av de me­del, som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1984/85, används till att finansiera anslaget Bidrag till viss central kursverksamhet,

2.    att riksdagen med bifall till proposition 1983/84: 100 och med avslag på motionerna 1983/84:499 yrkande 3 i denna del och 1983/84: 2097 yrkande 31 till Bidrag till viss central kursverksam­het för budgetåret 1984/85 anvisar ett anslag av 34000000 kr.

8. Bidrag till kontakttolkutbildning. Utskottet tillstyrker regeringens för­slag under punkt C 9 (s. 189-190) och hemställer

att riksdagen till Bidrag lill kontakttolkutbildning för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 3500000 kr.

Stockholm den 8 mars 1984

På utbildningsutskottets vägnar GEORG ANDERSSON

 

UbU 1983/84:14                                                       23

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin Göthberg (c), Per Unckel (m), Bengt Wiklund (s), Rune Rydén (m), Len­nart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Iris Mårtensson (s), Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Björn Samuelson (vpk), Göran Persson (s), Larz Jo­hansson (c), Ingvar Johnsson (s) och Linnea Hörlén (fp).

Reservationer

1. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna (punkt 3, mom. 1—3)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar "Förslaget i" och slutar "under anslaget" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion 1983/84: 2097 bör ungdomsskolans resurser skyddas så långt det är möjligt. De besparingar som i dagens ekonomiska läge är nödvändiga att uppnå bör därför enligt utskottets mening göras inom vuxenutbildningen. Utskottet tillstyrker den i motionen föreslagna bespa­ringen om 150 milj. kr. under det nu aktuella anslaget. Eftersom alla medborgare bör få tillgång till en utbildning som svarar mot den obligato­riska skolan bör besparingen i första hand avse gymnasieskolkurserna. Det måste emellertid finnas möjligheter till komplettering för högre studier. Utskottet anser i likhet med motionärerna att kostnadssänkningen kan åstadkommas antingen genom en sänkt undervisningsvolym eller genom att regeringen föreskriver en viss avgiftsfinansiering. Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vidare bör riksdagen bemyndiga regeringen att fördela undervisningsvolymen för den kommunala vuxenutbildningen på delramar med utgångspunkt i vad ut­skottet anfört. Méd bifall till motion 1983/84:2097 yrkande 20 bör riksda­gen under anslaget Bidrag till kommunal utbildning för vuxna anvisa 594600000 kr.

dels att utskottets hemställan under 1-3 bort ha följande lydelse:

1.    att riksdagen beträffande undervisningstimmar i grundutbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning med bifall till motion 1983/84:2097 yrkande 20 i denna del samt med avslag på proposi­tion 1983/84:100 och motion 1983/84:499 yrkande 1 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2.    att riksdagen med bifall till motion 1983/84: 2097 yrkande 20 i denna del samt med avslag på proposition 1983/84: 100 och mo­tion 1983/84:499 yrkande 1 i denna del bemyndigar regeringen att fördela undervisningstimmarna i kommunal vuxenutbildning på delramar i enlighet med vad utskottet anfört.

 

UbU 1983/84:14                                                      24

3. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2097 yrkande 20 i denna del samt med anledning av proposition 1983/84: 100 och motion 1983/84:499 yrkande 1 i denna del till Bidrag lill kommu­nal utbildning för vuxna för budgetåret 1984/85 anvisar ett för­slagsanslag av 594600000 kr.,

2. Bidrag till kommunal utbildning för vuxna (punkt 3, mom. 1—3)

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar "Den i" och slutar "i motionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion 1983/84:499 att resurser måste föras över från vuxenutbildningen till högskolan för att öka ungdomars möjligheter att studera på högskolenivå. Genom samordning mellan kommuner och en mer flexibel planering bör resurserna för kom­munal vuxenutbildning kunna utnyttjas mera effektivt. Dessutom bör grundskolekursernas volym minskas. Genom dessa åtgärder bör en sam­manlagd besparing om 40 milj. kr. göras. Antalet underyisningstimmar i grundutbildning för vuxna och i gymnasieskolkurser i yrkesämnen och i särskilda yrkesinriktade kurser bör vara oförändrade.

dels att den del av utskottets yttrande som på sid. 3 börjar "Riksdagen bör" och slutar "under anslaget" bort ha följande lydelse:

Riksdagen bör enligt utskottets mening med bifall till motion 1983/ 84:499 yrkande I som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört om undervisningstimmar i grundutbildning för vuxna och i kommu­nal vuxenutbildning samt bemyndiga regeringen att fördela undervisnings­timmarna i kommunal vuxenutbildning på delramar med utgångspunkt i vad utskottet har förordat. Riksdagen bör sålunda anvisa 704600000 kr. under anslaget.

dels att utskottets hemställan under 1-3 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande undervisningstimmar i grundutbildning
för vuxna och kommunal vuxenutbildning med bifall till motion
1983/84:499 yrkande 1 i denna del samt med avslag pä proposi­
tion 1983/84: 100 och motion 1983/84:2097 yrkande 20 i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2.   att riksdagen med bifall till motion 1983/84:499 yrkande 1 i denna del samt med avslag på proposition 1983/84: 100 och motion 1983/84: 2097 yrkande 20 i denna del bemyndigar regeringen att fördela undervisningstimmarna i kommunal vuxenutbildning på delramar i enlighet med vad utskottet anfört,

3.   att riksdagen med bifall till motion 1983/84:499 yrkande 1 i denna del samt med anledning av proposition 1983/84: 100 och motion

 

UbU 1983/84:14                                                      25

1983/84:2097 yrkande 20 i denna del till Bidrag till kommunal utbildning för vuxna för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslags­anslag av 704600000 kr.,

3. Tilläggsbidrag till studiecirklar (punkt 4, mom. 1 och 2)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar "Utskottet delar" och slutar "yrkande 21" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är felaktigt att prioritera vissa ämnen inom folkbildningsarbetet. Därför bör tilläggsbidragen till studiecirklar i hem­språk, svenska, matematik och samhållsinriktade ämnen tas bort. Därmed sparas 44,7 milj. kr. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:2097 yrkande 21, 1983/84: 1696 yrkande 1 i motsvaran­de del samt med avslag på proposition 1983/84: 100 och motion 1983/84:499 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. Till medelsberäkningen återkommer utskottet i det följande.

dels att utskottets hemställan under I och 2 bOrt ha följande lydelse:

1.    alt riksdagen beträffande tillåggsbidrag till studiecirklar i hem­språk och samhållsinriktade ämnen med bifall till motion 1983/ 84: 2097 yrkande 21 i denna del samt med avslag på proposition 1983/84:100 och motion 1983/84:499 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2.    att riksdagen beträffande tilläggsbidrag till studiecirklar i svens­ka och matematik med bifall till motionerna 1983/84:2097 yr­kande 21 i denna del och 1983/84:1696 yrkande I i denna del samt med avslag på proposition 1983/84: 100 och motion 1983/ 84:499 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Tilläggsbidrag till studiecirklar (punkt 4, mom. 1 och 2)

Linnea Hörlén (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar "Utskottet delar" och slutar "yrkande 21" bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion 1983/84:499 är det nödvändigt att tillföra högskolan resurser för ökad kapacitet och höjd kvalitet. När något nytillskott inte kan göras måste medel omfördelas frän något annat område, t. ex. vuxenutbild­ningen. Därför föreslår utskottet att riksdagen med bifall till motion 1983/ 84:499 yrkande 2 beslutar att tilläggsbidragen till studiecirklar i ämnena hemspråk, svenska, matematik och samhållsinriktade ämnen utgår med

 

UbU 1983/84:14                                                                     26

oförändrat 20 kr. per studietimme budgetåret 1984/85. Medelsbehovet blir då 15 milj. kr. mindre än vad som beräknas i budgetpropositionen. Att helt ta bort dessa tillåggsbidrag kan utskottet däremot inte tillstyrka varför riksdagen bör avslå motionerna 1983/84: 1696 yrkande 2 och 1983/84:2097 yrkande 21 i motsvarande delar. Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Till medelsanvisningen återkom­mer utskottet i det följande.

dels att utskottets hemställan under I och 2 bort ha följande lydelse:

1.    att riksdagen beträffande tilläggsbidrag till studiecirklar i hem­språk och samhållsinriktade ämnen med bifall till motion 1983/ 84:499 yrkande 2 i denna del samt med avslag på proposition 1983/84:100 och motion 1983/84:2097 yrkande 21 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2.    att riksdagen beträffande tilläggsbidrag till studiecirklar i svens­ka och matematik med bifall till motion 1983/84:499 yrkande 2 i denna del samt med avslag på proposition 1983/84:100 och mo­tionerna 1983/84:1696 yrkande 1 i denna del och 1983/84:2097 yrkande 21 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Tilläggsbidrag till studiecirklar (punkt 4, mom. 2 och 3)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar "Utskottet delar " och slutar "per studietimme" bort ha följande lydelse:

Studiecirklar och kulturverksamhet i folkbildningen är fundamentala delar av livet i glesbygden. 1 många orter och bygder är studiecirkeln det enda forum som finns för samhällsengagemang, estetisk förkovran och kontakt med kulturarbetare. Som föredragande statsrådet konstaterar vari­erar kostnaden för att anordna studiecirklar mycket mellan kommunerna inom stödområdena. Kostnaderna är många gånger mycket stora och, som påpekas i motion 1983/84: 1696, blir avgifterna därmed osedvanligt höga. Studiecirkelverksamheten inom glesbygdsområdena har också minskat det senaste redovisningsäret. Frågan om studiecirkelverksamheten i glesbygd är enligt utskottets uppfattning en jämlikhetsfråga. Därför bör tilläggsbi­draget för studiecirklar i stödområdena A, B och C höjas frän 10 kr. till 20 kr. per studietimme nästa budgetär. Denna höjning med 5 kr. utöver förslaget i budgetpropositionen beräknas medföra en merkostnad av om­kring 3 milj. kr. För att finansiera detta i en statsfinansiellt ansträngd situation föreslår utskottet, i enlighet med vad som anförs i motion 1983/ 84: 1696, att tilläggsbidragen till studiecirklar i ämnena svenska och mate­matik helt tas bort. Utskottet tillstyrker emellertid förslaget i budgetpropo­sitionen om höjning av tilläggsbidragen till studiecirklar i ämnena hem-

 

UbU 1983/84:14                                                                    27

språk och samhållsinriktade ämnen. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1983/84: 1696 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. Den här förordade omfördelningen av medel inom anslaget påverkar inte medelstilldelningen under anslaget, till vilken utskottet åter­kommer i det följande.

dels att utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande tillåggsbidrag till studiecirklar i svens­
ka och matematik med bifall till motionerna 1983/84:1696 yr­
kande 1 i denna del och 1983/84:2097 yrkande 21 i denna del
samt med avslag på proposition 1983/84:100 och motion 1983/
84:499 yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

Under förutsättning av bifall till hemställan under 2

3. att riksdagen beträffande tilläggsbidrag till studiecirklar i stöd­
områdena A, B och C med bifall till motion 1983/84:1696 yr­
kande I i denna del samt med anledning av proposition 1983/
84:100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

6. Kulturverksamhet i studieförbunden (punkt 4, mom. 5)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar "Kulturutskot­tet har" och på s. 7 slutar "i studieförbunden" bort ha följande lydelse:

I den avvikande meningen till kulturutskottets yttrande KrU 1983/84: 2y understryks att full ekonomisk likställighet mellan studiecirklar och kultur­grupper ej är ett primärt mål. Studiecirkelns form är hårdare reglerad och vissa av de krav som måste uppfyllas drar särskilda kostnader.

Bidraget till kulturverksamhet i studieförbunden har ökat kraftigt under senare år. Även inom ramen för reducerat anslag finns goda möjligheter att stödja verksamhet som sårskilt vänder sig till barn och ungdom samt att engagera professionellt arbetande kulturskapare - ett par av de syften med bidraget som speciellt framhålls i propositionen.

Kulturutskottet biträder därför det i motion 1983/84: 2097 lagda förslaget om ett med 30 milj. kr. minskat anslag och avstyrker proposition 1983/ 84: 100 i denna del.

Med instämmande i vad som här refererats föreslår utbildningsutskottet att riksdagen med bifall till motion I983.'84;2097 yrkande 23 anvisar 65,1 milj. kr. till kulturverksamhet i studieförbunden.

 

UbU 1983/84:14                                                                     28

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande kulturverksamhet i studieförbunden med bifall till motion 1983/84:2097 yrkande 23 och med anled­ning av proposition 1983/84: 100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Uppsökande verk.samhet i bostadsområden (punkt 4, mom. 6)

Per Unckel. Rune Rydén. Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar "Utskottet anser" och slutar "av bidraget" bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att statsbidraget till studieför­bundens uppsökande verksamhet i bostadsområden bör las bort. Därige­nom sparas 6.4 milj. kr. nästa budgetär. Riksdagen bör således bifalla yrkande 22 i motion 1983/84:2097. Till medelsberäkningen återkommer utskottet i del följande.

dels alt utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande uppsökande verksamhet i bostadsom­råden med bifall till motion 198.3/84:2097 yrkande 22 och med avslag pä proposition 1983/84; 100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

8. Mcdelsberäkningen   m.m.   under   Bidrag   till   studieförbunden   m.m. (punkt 4, mom. 7 och 8)

Under förutsättning av bifall lill reservationerna 3. 6 och 7

Per Unckel. Rune Rydén. Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar "Utskoitet kan" och slutar "870982000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslär att riksdagen under anslaget Bidrag till studieförbun­den m.m. anvisar 789282000 kr. och alt 292000000 kr. av medlen frän vuxenutbildningsavgiften används lill att delvis finansiera anslaget, allt i enlighet med motion 1983/84: 2097 yrkandena 24 och 25.

dels alt utskottets hemställan under 7 och 8 bort ha följande lydelse: 7. atl riksdagen med bifall till motion 1983/84:2097 yrkande 24 och med anledning av proposition 1983/84; 100 godkänner alt 292 000000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vux­enuibildningsavgiften för budgetåret 1984/85 används till atl del­vis finansiera anslacet Bidrag till studieförbunden m. m..

 

UbU 1983/84:14

8. att riksdagen med bifall till motion 1983/84: 2097 yrkande 25 samt med anledning av proposition 1983/84: 100 och motion 1983/ 84:499 yrkande 2 i denna del till Bidrag till studieförbunden m.m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 789282000 kr.,

9.  Medelsberäkningen under Bidrag till studieförbunden m.m. (punkt 4,
mom. 8)

Under förutsättning av bifall till reservation 4

Linnea Hörién (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 7 börjar "Utskottet har" och slutar "870982 000 kr." bort ha följande lydelse:

Utskottet föreslår att riksdagen under anslaget Bidrag till studieförbun­den m.m. anvisar 855982000 kr. i enlighet med yrkande 2 i motion 1983/ 84:499.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen med bifall till motion 1983/84; 499 yrkande 2 i denna
del samt med anledning av proposition 1983/84; 100 och motion
1983/84: 2097 yrkande 25 under Bidrag till studieförbunden m. m.
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 855 982 000
kr..

10.       Kursplanebundna universitetsclrklar (punkt 4. mom. 9)

Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m) och Linnea Hörién (fp) anser

(/(7.V atl den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar "Utskottet finner" och på s. 9 slutar "och 1983/84:996" bort ha följande lydelse;

Eftersom de kursplanebundna universitetscirklarna uppenbarligen har stor betydelse för många människor särskilt i mindre orter och i glesbygd, anser utskottet att de åter bör bli slatsbidragsbeiättigade och att riksdagen därför bör bifalla motion 1983/84: 996. Därigenom kan bl. a. gotlänningarna åter få sitt behov av kursplanebundna universitetscirklar tillgodosett i enlighet med vad som yrkas i motion 1983/84; 798.

dels at( utskoltels hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. all riksdagen beträffande kursplanebundna universitetscirklar
med bifall till motion 1983/84:996 och med anledning av motion
1983/84: 798 som sin mening ger regeringen till känna vad utskot­
tet anfört.

 

UbU 1983/84:14                                                                     30

11.       Studiecirklar inom konsthantverksområdet (punkt 4, mom. 10)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 9 börjar "Det högre" och slutar "motion 1983/84: 1726" bort ha följande lydelse:

Utskottet finner den i motion 1983/84:1726 föreslagna ändringen av bidragsreglema angelägen. Möjlighet att inom konsthantverksområdet ut­nyttja fyra bidragsberättigade studietimmar per sammankomst skulle när­ma bidragssystemet till de faktiska omständigheter under vilka verksamhe­ten kan behöva bedrivas. Utskottet anser därför att riksdagen bör bifalla motion 1983/84:1726.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande studiecirklar inom konsthantverksom­rådet med bifall till motion 1983/84: 1726 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12.       Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. (punkt 5, mom. 1)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar "Utskottet konstaterar" och slutar "i budgetpropositionen" bort ha följande lydelse:

. Utskottet instämmer med motionärerna i att svenskundervisning m. m. för invandrare av besparingsskäl kan minskas nästa budgetär till högst 400000 timmar, varav 40000 timmar undervisning som ges enligt 1972 års lag. Riksdagen bör därför med bifall till motion 1983/84: 2097 yrkandena 26 och 27 anvisa 18 milj. kr. mindre än vad regeringen har föreslagit.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2097 yrkandena 26 och 27 och med anledning av proposition 1983/84: 100 till Under­visning för invandrare i .svenska språket m.m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 80459000 kr.,

13.       Uppsökande verksamhet m. m. för invandrarkvinnor (punkt 5. mom. 2)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar "Utskottet erinrar" och pä s. 13 slutar "yrkande b" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att invandrarkvinnorna måste stödjas mera bl. a. genom bättre utbildning. Därför bör deras möjligheter att delta i svenskundervis­ning och samhällsorientering ökas. Den nu tioåriga försöksverksamheten

 

UbU 1983/84:14                                                                      31

med uppsökande verksamhet och barntillsyn måste enligt utskottets me­ning ersättas med förstärkt, permanent verksamhet. Vidare bör undervis­ningen bättre anpassas till invandrarkvinnornas situation både till innehåll och form, t. ex. koncentrerade veckoslutskurser och utökade resurser till invandarkurser på folkhögskolor. Förslag i dessa frågor bör föreläggas riksdagen i den kommande propositionen om den framtida undervisningen i svenska m. m. för invandrare. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion 1983/84:465 samt med anledning av motion 1983/84: 1104 yrkande b som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. alt riksdagen beträffande uppsökande verksamhet m. m. för in­
vandrarkvinnor med bifall till motion 1983/84:465 samt med an­
ledning av motion 1983/84: 1104 yrkande b som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. (kraftträdande av en reform av svenskundervisningen för Invandrare (punkt 5, mom. 3)

Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anser

dels atl den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar "Utskottet hänvisar"och slutar "yrkande 6" bort ha följande lydelse:

Det år enligt utskottets mening beklagligt att den planerade propositio­nen om svenskundervisningen för invandrare åter försenats. En reform av denna undervisning år mycket angelägen, vilket också framhållits tidigare av riksdagen, liksom av invandrarverket i anslagsframställningen för bud­getåret 1984/85. Riksdagen bör nu med bifall till motion 1983/84:2534 yrkande 6 som sin mening ge regeringen till känna all en proposition skall föreläggas riksdagen i sådan tid att en reform kan träda i kraft den 1 januari 1985.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse;

3. att riksdagen beträffande ikraftträdande av en reform av svensk­
undervisningen för invandrare med bifall till motion 1983/
84: 2534 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

15. Ny självständig folkhögskola i Bona (punkt 6, mom. 1)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar "Utskoitet anser" och slutar "folkhögskolans undervisningsvolym" bort ha följande lydelse:

 

UbU 1983/84:14                                                                     32

Den föreslagna nya folkhögskolan med vänsterpartiet kommunisterna som huvudman framstår inte som mera angelägen, i vad gäller kunskaps-kvalitet och folkbildning, atl stödja med statsbidrag än uppgifter som länge ansetts som viktiga att genomföra vid de skolor som i dag får stöd. Riksdagen bör därför med bifall till motion 1983/84: 1753 avslå regeringens förslag. Utbildning med partipolitisk prägel - oavsett partifärg - har inte så hög angelägenhetsgrad att den i ett svårt ekonomiskt läge bör tillåtas tränga ut mera traditionell folkhögskoleutbildning.

Mot bakgrund av den situation, ekonomiskt och planeringsmässigt, vis­sa folkhögskolor hamnade i når den nödvändiga begränsningen av folkhög­skolans totala undervisningsvolym infördes tillstyrker utskottet att den totala volymen ökas något nästa budgetär genom att SÖ får disponera 12 500 bidragsveckor att dela till skolor med särskilda behov. Riksdagen bör godkänna vad som förordats om folkhögskolans undervisningsvolym.

dels att utskottets hemställan under I bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande ny självständig folkhögskola i Bona med bifall till motion 1983/84: 1753 och med avslag på proposi­tion 1983/84: 100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Folkhögskolestudier för arbetslösa som uppbär särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (punkt 6, mom. 13)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels atl den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar "Del år" och pä s. 19 slular "utskottet förordat" bort ha följande lydelse:

När riksdagen hösten 1983 behandlade del särskilda vuxensiudiestödet för arbetslösa avlämnade representanterna för moderata samlingspartiet i socialförsäkringsulskottet en reservation till socialförsäkringsutskotlets betänkande 1983/84: 13. Enligt denna reservation strider ett sådant vuxen-siudiesiöd mot grundtankarna i vuxenulbildningsreformen eftersom denna avsåg alt ge vuxna förvärvsarbetande tillgäng till överbryggande utbild­ning, förbättrad grundutbildning och återkommande utbildning. Denna syn på vuxenutbildningen borde även fortsättningsvis prägla bidragsgivningen. Reservanterna ansåg mot denna bakgrund all regeringens förslag om sär­skilt vuxensludiesiöd för arbetslösa borde avslås av riksdagen. 1 enlighet med denna syn på vuxenstudiestödet anser utbildningsutskottet att folk­högskolans verksamhet inte skall kunna vidgas för att erbjuda arbetslösa med detta särskilda vuxensiudiestöd en sårbehandling i förhållande till andra studerande som söker sig till folkhögskolan. Riksdagen bör därtor avslå motion 1983/84:2293.

 

UbU 1983/84: 14                                                                     33

dels alt utskoltels hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13.         alt riksdagen beträffande folkhögskolesiudier för arbetslösa som
uppbär särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa avslår motion
1983/84:2293,

, 17. Medelsbcräkningen under Bidrag till driften av folkhögskolor m.m. (punkl 6, mom. 14)

Per Unckel, Rune Rydén, Birgitta Rydle och Göran Allmér (alla m) anser

dels atl den del av utskottets yttrande som på s, 19 börjar "Utskottet anser" och slutar "och 29" boii ha följande lydelse:

En större besparing ån den riksdagen beslöt hösten 1983 kan motiveras för folkhögskolornas del. Genom alt sänka koefficienten för beräkning av det allmänna bidraget från del då beslutade 0.0036 lill 0,0034 budgetåret 1984/85 kan ytterligare 21 milj. kr. sparas. Riksdagen bör diirför bifalla yrkande 28 i motion 1983/84; 2097.

dels all den del av utskoltels yllrande som på s. 20 börjar "Saninianfail-ningsvis löicslär" och slutar "420777000 kr." bort ha följande lydelse:

Sammanlatiningsvis föreslår uiskoiiei alt riksdagen med bifall lill mo­tion 1983/84: 2097 yrkande 29 under anslaget Bidrag till driften av folkhög­skolor ni. m. anvisar 399 777 000 kr.

dels alt iiiskoiieis hemställan under 14 bort ha följande lydelse;

14.         all riksdagen med bifall lill motion I9S.V84: 2097 yrkandena 28
och 29. med anledning av proposition I9S3,''84; 100 sann med
avslag pä motionerna I98.VS4: 1003 och 1983/84: 1711 till Bidrag
till driften av folkhögskolor ni. iii. för budgetåret 1984/85 anvisar
eii förslagsanslag av 399 777 000 kr.

18. Bidrag till viss ceulrul kursverksamhet (punkt 7)

Per Unckel (m). Rune Rydén (m). Birgitta Rydle (ni). Göran .Allmér (m) och Linnea Hörlén (fp) anser

dels atl den del av utskottets \iiiaiide som pa s. 22 börjar "Uiskoilei erinrar" och slular "av anslaget" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den centrala kursverksamheten inom nämnda organi­sationer inte längre bör bekostas med statsmedel. Därför bör riksdagen med bifall lill motionerna 1983/84:499 yrkande 3 och 1983/84; 2097 yrkan­dena 30 och 31 avslå regeringens förslag lill niedelsan\ isiiing och finansi­ering på denna punkt.

 

UbU 1983/84:14                                                      34

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen beträffande bidrag till viss central kursverksamhet budgetåret 1984/85 med bifall till motionerna 1983/84:499 yrkande 3 och 1983/84:2097 yrkandena 30 och 31 samt med avslag på proposition 1983/84:100 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Översyn av vissa folkhögskolors kapitalkostnader (punkt 6, mom. 7)

Linnea Hörién (fp) anför:

Karlskoga Folkhögskola är en av de skolor som tvingats minska sin verksamhet genom den begränsning av antalet elevveckor per skola som skett genom tidigare riksdagsbeslut. Liksom Ljungskile Folkhögskola har skolan haft ett stort antal elevveckor, betydligt överstigande de normer som nu gäller. För några år sedan genomfördes en nybyggnad med lokaler anpassade till denna verksamhet. I dagsläget har skolan inte kapacitet att utnyttja dessa lokaler till fullo, vilket innebär en tung belastning på ekono­min.

En lösning pä problemet för Karlskoga Folkhögskola skulle vara att den skolan på samma sätt som Ljungskile Folkhögskola erhåller ett högre kontinuerligt statsbidrag. Ett större engångsbelopp, som avsevårt skulle minska låneskulden, vore också en tänkbar utväg.

Som framgår av utskottsbetänkandet pågår inom SÖ en översyn av vissa folkhögskolors kapitalkostnader. Då jag tar för givet att en sådan översyn kommer att klargöra behovet av ett ökat ekonomiskt stöd till Karlskoga Folkhögskola, år det min förhoppning atl ett sådant skall komma skolan till del senast läsåret 1985/86. En sådan översyn borde också kunna leda till en tryggare tillvaro för nystartade skolor som Lidingö och Viebäck.

 

UbU 1983/84:14   Bilaga                                             35

Kulturutskottets yttrande

1983/84:2y

om bidrag till studieförbunden m.m. (prop.  1983/84:100 bil.  10 delvis)

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 31 januari 1984 beslutat bereda kultumt­skottet tillfälle att yttra sig över proposition 1983/84:100 bilaga 10 punkt C5 Bidrag till studieförbunden m.m. i de delar som rör kultumtskottets verksamhetsområde samt motion 1983/84: 2097 i motsvarande delar.

Kulturutskottet får med anledning härav anföra följande.

I propositionen föreslås en ökning av bidraget till kulturverksamhet med drygt 7 milj. kr. till totalt ca 95,1 milj. kr. Huvudsyftet med bidraget är dels att det skall utgöra ett stöd till anordnande av kulturprogram i studieför­bundens egen verksamhet och i det övriga föreningslivet, dels att det skall möjliggöra förberedelser i vid mening för sådana arrangemang. Bidraget innebär även en möjlighet för professionellt arbetande artister och konst­närer att nå ut till nya grupper. Samtidigt skapas ökade sysselsättningsmöj­ligheter för kulturarbetare. Föredragande statsrådet understryker i ett inledande avsnitt i budgetpropositionen att detta bidrag är en av de vikti­gaste statliga insatserna för den lokala kulturverksamheten. Den föreslag­na ökningen av bidraget skall enligt propositionen göra det möjligt för studieförbunden att i större utsträckning än hittills engagera kulturarbetare och att satsa ytterligare på gruppverksamhet och kulturprojekt för barn och ungdom.

I motion 1983/84:2097 (m) föresläs att bidraget till kulturverksamhet minskas med 30 milj. kr. till totalt ca 65,1 milj. kr. I den motivering till förslaget som lämnas i motion 1983/84:2016 (m) anförs att den utbildning och bildningsverksamhet som studieförbunden erbjuder är värdefull. Det är därför väl motiverat att samhället stöder denna verksamhet. 1 dagens statsfinansiella läge är det emellertid nödvändigt att åstadkomma bespa­ringar på snart sagt alla områden, säger motionärerna. De anser därför att studieförbundens anslag måste omprövas och begränsas.

Kulturutskottet vill erinra om att statens kulturråd i anslagsframställ­ningen för budgetåret 1984/85 påpekar att det knyts stora förhoppningar till studieförbunden från andra presumtiva bidragsmottagare som teater-, dans- och musikgrupper, barn- och ungdomsorganisationer och kulturar­betare. Studieförbunden har dock svårt att leva upp till de krav på ekono­miskt stöd som ställs på dem. När det gäller den verksamhet som amatör­grupper på teater- och dansområdet bedriver är det i första hand kostnader för ledararvoden och materiel som kulturverksamhetsbidraget inte kan

 

UbU 1983/84:14   Bilaga                                            36

täcka. Enligt kulturrådets bedömning finns det risk för att på sikt kvalite­ten på verksamheten utarmas, om grupperna inte kan anställa duktiga och välutbildade ledare. En annan negativ konsekvens är att många arbetstill­fällen för drama- och teaterpedagoger, dansare m. fl. på detta sätt försvin­ner. Verksamhet speciellt inriktad på bam och ungdomar är också ett för studieförbunden relativt nytt falt. Kulturrådet tar också upp de ojämlika ekonomiska villkoren för gruppverksamhet och studiecirklar. Rådet kon­staterar att trots den relativt stora bidragsökningen fr. o. m. budgetåret 1983/84 är studiecirkeln fortfarande den mest fördelaktiga verksamhetsfor­men ur ekonomisk synpunkt.

Mot här angiven bakgrund finner utskottet att en så kraftig nedskärning av bidraget till kulturverksamhet som förordas i motion 2097 skulle få icke acceptabla effekter för den lokalt förankrade kulturverksamheten. Utskot­tet avstyrker motionen och tillstyrker det i propositionen föreslagna bidra­get om 95 110000 kr. till kulturverksamhet.

Stockholm den 21 febmari 1984

På kulturutskottets vägnar INGRID SUNDBERG

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Tyra Johansson (s). Karl Boo (c), Lars-Ingvar Sörenson (s), Catarina Rönnung (s), Maja Bäckström (s), Lars Ahlmark (m). Stina Gustavsson (c), Berit Oscarsson (s). Gunnar Thol­lander (s). Gunnel Liljegren (m). Eva Hjelmström (vpk), Anders Nilsson (s). Lars Hjertén (m) och Kerstin Anér (fp).

Avvikande mening

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark. Gunnel Liljegren och Lars Hjertén (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 2 böljar "Mot här" och slutar "till kulturverksamhet" bort ha följande lydelse:

Kulturutskottet vill för sin del understryka att full ekonomisk likstäl­lighet mellan studiecirklar och kulturgrupper ej är ett primärt mål. Studie­cirkelns form år hårdare reglerad och vissa av de krav som måste uppfyllas drar särskilda kostnader.

Bidraget till kulturverksamhet i studieförbunden har ökat kraftigt under senare år. Även inom ramen för ett reducerat anslag finns goda möjligheter att stödja verksamhet som sårskilt vänder sig till barn och ungdom samt att engagera professionellt arbetande kulturskapare - ett par av de syften med bidraget som speciellt framhålls i propositionen.

Kultumtskottet biträder därför det i motion 2097 lagda förslaget om ett med 30 milj. kr. minskat anslag och avstyrker proposition 100 i denna del.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984