UbU 1983/84:13
Utbildningsutskottets betänkande
1983/84:13
om tjänstekonstruktion för studie- och yrkesorientering i skolväsendet
m.m. (prop. 1983/84:86)
Propositionen
Regeringen har i proposition 1983/84: 86 (utbildningsdepartementet)
dels föreslagit riksdagen att
1. godkänna att statligt reglerade tjänster för syofunktionärer får inrättas
i grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen
enligt de riktlinjer som har förordats i propositionen,
2. godkänna vad som i propositionen har förordats om behörighet till
skolledartjänst,
3. bemyndiga regeringen att inrätta en allmän utbildningslinje, studieoch
yrkesorienteringslinjen om 120 poäng, den 1 juli 1984,
4. bemyndiga regeringen att avveckla den nuvarande studie- och yrkesorienteringslinjen,
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen har
anförts
5. om skolans syoprogram,
6. om fortbildning och vidareutbildning av syofunktionärer.
1 propositionen föreslås att statligt reglerade tjänster för syofunktionärer
i grundskola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning inrättas den 1
juli 1984. Huvuduppgiften i tjänsten skall vara studie- och yrkesorientering.
1 syotjänst skall också kunna ingå undervisning samt bl. a. arbete i
SSA-råd, kommunal ungdomsuppföljning och intagningsnämnd.
Vidare föreslås en ny syolinje om 120 poäng med en utbildning som är
anpassad till syofunktionens förändrade arbetsinnehåll.
Motionerna
1983/84:649 av Kerstin Göthberg m. fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som har
anförts i motionen om nödvändigheten av att tillskapa hela tjänster och att
undvika delade tjänster mellan flera skolenheter,
2. att riksdagen beslutar att i den mån tjänst som syofunktionär förenas
med andra arbetsuppgifter som SSA-sekreterare eller syo i kommunal
ungdomsuppföljning, hela tjänsten blir statligt reglerad,
1 Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 13
UbU 1983/84:13
2
3. att riksdagen beslutar att den statliga regleringen jämväl bör omfatta
övriga tjänster som SSA-sekreterare och syotjänster inom det kommunala
uppföljningsansvaret.
1983/84:658 av Per Unckel m. fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen med avslag på regeringens proposition beslutar att
utbildningen på syolinjen bör omfatta syo i kombination med ett läroämne i
enlighet med vad som har anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att undervisning
i läroämne bör ingå i syotjänst och att nya tjänster med enbart syo inte
skall inrättas,
3. att riksdagen godkänner vad som i motionen har förordats om behörighet
till skolledartjänst.
1983/84:805 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen avslår förslaget
att statligt reglerade tjänster skall inrättas för syofunktionärer i
grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen enligt
de riktlinjer som förordas i propositionen.
1983/84:810 av Björn Samuelson (vpk) och Nils Berndtson (vpk) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen har anförts om statligt reglerade tjänster för syo,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen har anförts om syokonsulenters behörighet att undervisa.
1983/84:814 av Jörgen Ullenhag m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att undervisning
alltid skall ingå i syotjänsten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anges om syo och olika ämneskombinationer,
3. att riksdagen uttalar sig för att varje elev i grundskolan och gymnasieskolan
skall ha rätt till personlig vägledning av syofunktionär.
1983/84:2314 av Rune Rydén m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att staten inte bör ikläda sig åtaganden om
statlig pension för verksamhet som inte är statsbidragsberättigad utan en
rent kommunal uppgift.
Utskottet
I proposition 1983/84:86 behandlas i huvudsak frågor som avser tjänstekonstruktion
för studie- och yrkesorientering (syo) i skolväsendet. Föredragande
statsrådet går emellertid i ett särskilt avsnitt inledningsvis även
in på frågan om målen för skolans syoprogram och konstaterar att det vid
riksdagens behandling härav har rått stor enighet (prop 1971:34, UbU
UbU 1983/84:13
3
1971:21, rskr 1971:214, prop. 1981/82:15, UbU 1981/82:6, rskr 1981/
82:115). Mot bakgrund av den arbetslöshet som i dag är ett svårt problem i
praktiskt taget hela industrivärlden framhåller statsrådet i sammanhanget
bl. a. nödvändigheten av att eleverna får möjligheter att systematiskt förvärva
kunskaper om arbetsliv och utbildning och sambanden dem emellan.
Vidare framhålls att syo bör motverka att yrkesvalet begränsas av t. ex.
social bakgrund, kön eller elevers bristande intresse för att analysera sin
egen situation. Förutsättningar för en förbättrad behandling av syofrågorna
är enligt föredragande statsrådet dels att lärarna får bättre kunskaper
om arbetslivet och dess relation till skolan och om utbildning i allmänhet,
dels att syofunktionärerna på ett bättre sätt än hittills medverkar i undervisningen.
Redan i 1971 års syoproposition betonades att syoverksamheten i första
hand bör riktas mot resurssvaga grupper, t. ex. elever med fysiska, psykiska
eller sociala handikapp, invandrarelever eller elever som inte har
antagits till utbildning efter avslutad skolgång. Även i prop. 1981/82: 15 om
studie- och yrkesorientering i grundskola och gymnasieskola m. m. underströks
vikten av en prioritering av de resurssvaga eleverna, vilket föredragande
statsrådet i den nu föreliggande propositionen med instämmande
erinrar om.
I motion 1983/84:814 (yrkande 3) erinras om att yrkesvägledningen på
arbetsförmedlingarna har avskaffats. Skolan är enligt motionärerna numera
ensam om att hjälpa ungdomar i frågor som avser val av utbildning eller
yrke. Mot denna bakgrund bör riksdagen uttala sig för att varje elev i
grundskolan och gymnasieskolan skall ha rätt till personlig vägledning av
syofunktionär.
Utskottet har inget att erinra mot vad som i proposition 1983/84:86 har
anförts om skolans syoprogram. När det gäller det i motionen framförda
kravet att varje elev har rätt till personlig vägledning utgår utskottet från
att regeringens förslag i nu förevarande proposition inte innebär någon
förändring i att fördelningen av syoinsatserna skall ske på sådant sätt att
alla elever får del därav (jfr UbU 1981/82:6 s. 8). Detta bör enligt utskottet
fortfara att gälla. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå motion 1983/
84: 814 yrkande 3.
Såsom redan har påpekats avser föredragande statsrådets överväganden
och förslag i proposition 1983/84:86 huvudsakligen utformningen av syotjänsterna.
Statsrådet anser att en ny tjänstekonstruktion för syofunktionärer
skall byggas upp utifrån de mål och riktlinjer för syoverksamheten som
riksdagen enhälligt har fattat beslut om. Vidare bör tjänstekonstruktionen
medge att man lättare kan komma till rätta med problemet med ofrivillig
deltidstjänstgöring.
Redan i 1971 års syoproposition betonades att syo är en pedagogisk
funktion och att syofunktionären skall delta i undervisningen. Detta syn
-
tl Riksdagen 1983184. 14 sami. Nr 13
UbU 1983/84:13
4
sätt förespråkas också i de senare syopropositionerna. Frågan har varit hur
medverkan i undervisningen skall utformas.
Föredragande statsrådet finnér det tveksamt om en reguljär kombination
av syo och undervisning i skolämne löser problemet med ofrivillig deltidstjänstgöring.
Med hänvisning till att frågor om skola och arbetsliv nu intar
en alltmer central plats i skolans undervisning finner statsrådet att skäl
talar för att en kombination av syo och till syo anknuten undervisning är
den bästa lösningen. Sådana undervisningsinsatserav syofunktionären kan
också komplettera huvuduppgiften syo upp till hel tjänst. I propositionen
pekas på att en stor del (ca 80%) av nu tjänstgörande syokonsulenter har
annan högskoleutbildning än syoutbildning. Det är enligt föredragande
statsrådet helt klart att syofunktionärerna i dag också kan användas utanför
syoområdet i skolans undervisning.
Statsrådet ser även möjligheter att kombinera huvuduppgiften syo med
andra verksamheter och därigenom möjliggöra en rationell användning av
syofunktionärerna för sådana uppgifter inom skolan eller i nära anknytning
till skolan som har ett innehåll som överensstämmer med huvuduppgiftens.
Härvid anges bl. a. uppgifter inom ramen för det kommunala uppföljningsprogrammet
och arbetet inom det lokala planeringsrådet för samverkan
mellan skola och arbetsliv (SSA-råd). Med sådana kompletterande arbetsuppgifter
blir det också möjligt att komma till rätta med ofrivillig deltidstjänstgöring.
Mot bakgrund av vad som i propositionen har anförts om möjligheterna
att kombinera huvuduppgiften syo med andra uppgifter och då övervägande
skäl talar för att syofunktionärstjänsterna skall ha samma slag av
reglering som lärartjänsterna (prop. s. 10-13) föreslår föredragande statsrådet
att det fr. o. m. den 1 juli 1984 skall finnas statligt reglerade tjänster
för syofunktionärer vid grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala
vuxenutbildningen. Tjänsteinnehavarna bör ha totalreglerad arbetstid och
semester. Behörig till tjänst är den som har genomgått syoutbildning. I
tjänst som syofunktionär bör, utöver syo, undervisning kunna ingå liksom
skoladministrativa uppgifter samt uppgifter i lokalt fortbildnings- och utvecklingsarbete
och sådan kommunalt reglerad verksamhet som ingår i det
kommunala uppföljningsansvaret samt i SSA-rådens och intagningsnämndernas
arbete. Också annan kommunal verksamhet med anknytning till
syo bör kunna ingå.
I motionerna 1983/84:658 (yrkande 2) och 1983/84:814 (yrkande 1) avvisas
regeringens förslag att undervisning i läroämne inte reguljärt skall ingå i
de nya statligt reglerade tjänsterna. Motionärerna anser att elevernas rätt
till syo bäst tillgodoses, om tjänsterna konstrueras så att en undervisningsdel
alltid ingår. I motion 1983/84:658 hävdas dessutom att den förtrogenhet
med skolans övriga arbete och den kännedom om eleverna som en syofunktionär
får genom att jämte syoverksamhet också undervisa i ett ämne
är så viktig att nya tjänster med enbart syo inte bör inrättas. I motion 1983/
UbU 1983/84:13
5
84: 810 (yrkande 2) föreslås att det bör klargöras i vilka ämnesavsnitt
syomoment ingår och där syokonsulenterna får behörighet att undervisa.
Regeringens förslag om statligt reglerade tjänster avstyrks i motion 1983/
84:805. Motionären pekar bl. a. på att den statliga regleringen av lärår- och
skolledartjänst redan i dag innebär administrativa svårigheter för kommunerna,
då dessa har att tillämpa två personaladministrativa system. I
motion 1983/84:649 diskuteras omfattningen av den statliga regleringen av
tjänsterna. Motionärerna yrkar att riksdagen beslutar att i den mån tjänst
som syofunktionär även omfattar uppgifter som SSA-sekreterare eller
syouppgifter inom den kommunala ungdomsuppföljningen skall hela tjänsten
vara statligt reglerad (yrkande 2). Vidare förordas i motionen att den
statliga regleringen skall avse även hela SSA-sekreterartjänster och syotjänster
inom den kommunala ungdomsuppföljningen (yrkande 3). Med
hänvisning till att möjligheterna att erbjuda arbetslösa ungdomar fortsatt
reguljär utbildning är större än att erbjuda dem stadigvarande arbete förordas
i motion 1983/84: 810 (yrkande 1) att syokonsulenter verksamma inom
ungdomsuppföljningen och SSA-råden bör inneha statligt reglerade tjänster
knutna till gymnasieskolan.
Utskottet vill med anledning av förslagen i proposition 1983/84:86 och
motionsyrkandena anföra följande om de framtida syotjänsterna.
Med den alltmer centrala plats som frågor om skola och arbetsliv får i
undervisningen blir möjligheterna stora - vilket påpekas i propositionen -att finna undervisningsavsnitt där syofunktionärens kompetens kan komma
väl till pass. Med utgångspunkt i den enskilda skolans läraruppsättning
och de olika kompetenser som finns inom denna och i syofunktionärens
egna kunskaper och erfarenheter bör det vara skolledningens uppgift att
tillsammans med berörd personal avgöra hur denna medverkan skall ske.
Utskottet vill i sammanhanget fästa uppmärksamheten på uppgifterna i
propositionen att en stor del av de nu tjänstgörande syokonsulenterna har
annan högskoleutbildning än syoutbildning. Utskottet finnér det naturligt
att deras övriga högskoleutbildning bör kunna användas även i undervisning
utanför syoområdet. Om en syokonsulent som har högskoleutbildning
om minst 40 eller 60 poäng i undervisningsämne tvingas till ofrivillig
deltidstjänstgöring och om tjänsteunderlag i syokonsulenternas undervisningsämne
finns vid ifrågavarande skolenhet eller annan skolenhet i kommunen,
bör undervisning i ämnet få inräknas i tjänsten.
I syfte att söka undvika ofrivillig deltidstjänstgöring bör enligt utskottets
mening förutsättningarna tas till vara att även nyttja insatser av syokonsulenter
utanför skolan. Utskottet instämmer härmed i vad föredragande
statsrådet har anfört om möjligheterna att kombinera huvuduppgiften syo
med andra uppgifter.
Utskottet är överens med föredragande statsrådet om att övervägande
skäl talar för att syotjänsterna skall vara statligt reglerade. Motion 1983/
84:805 avstyrks därmed.
UbU 1983/84:13
6
Utskottet har inte heller något att erinra mot de riktlinjer för inrättandet
av statligt reglerade tjänster för syofunktionärer i grundskolan, gymnasieskolan
och den kommunala vuxenutbildningen som har förordats i proposition
1983/84:86. Riksdagen bör sålunda bifalla propositionen i nu berörd
del och därjämte avslå motionerna 1983/84:658 yrkande 2 och 1983/84:814
yrkande 1.
Utskottet har i det föregående — mot bakgrund av den alltmer centrala
plats som frågor om skola och arbetsliv får i undervisningen - pekat på
möjligheterna att i undervisningen ta till vara syofunktionärernas kompetens.
Deras medverkan bör kunna äga rum i undervisning som knyter an
till arbetslivsförberedelsen. Med hänvisning till att det bör vara skolledningens
uppgift att tillsammans med berörd personal avgöra i vilka undervisningsavsnitt
syofunktionärerna skall medverka föreslår utskottet att
riksdagen även avslår motion 1983/84:810 yrkande 2.
När det gäller frågan om hur omfattande en statlig reglering av syotjänsterna
skall vara, vill utskottet erinra om att ett huvudsyfte med den nu
föreslagna nya ordningen är att i så stor utsträckning som möjligt undvika
ofrivillig deltidstjänstgöring. I den mån huvuduppgiften syo - för vilken
statligt bidrag beräknas i särskild ordning — inte svarar mot en hel tjänst,
bör en statlig reglering inte hindra kommunerna från att äga stor frihet att
bestämma över innehållet i tjänsten och därigenom kunna fylla ut tjänsten
med sådana arbetsuppgifter som anges i propositionen. Utskottet tillstyrker
därmed förslaget i propositionen att även verksamhet som inte är
statsbidragsberättigad får inräknas i den statligt reglerade tjänsten. Utskottet
anser att motionerna 1983/84:649 yrkande 2 och 1983/84: 810 yrkande 1
därmed är tillgodosedda, varför de bör avslås av riksdagen.
I det föregående har utskottet förordat att huvuduppgiften syo bör kunna
kombineras med andra uppgifter inom ramen för en statligt reglerad tjänst i
syfte att undvika deltidstjänstgöring. Utskottet är däremot inte berett att
föreslå att statligt reglerade tjänster inrättas, vari uppgiften syo inte ingår.
Det bör sålunda enligt utskottets uppfattning inte vara möjligt för kommun
att inrätta en statligt reglerad tjänst med enbart uppgifter som ingår i SSArådens
och exempelvis intagningsnämndernas arbete. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet motion 1983/84:649 yrkande 3.
Ett huvudsyfte med de förslag om riktlinjer för inrättande av statligt
reglerade syotjänster som regeringen har framlagt i proposition 1983/84: 86
och som utskottet har tillstyrkt i det föregående är att så långt det är möjligt
undvika ofrivillig deltidstjänstgöring. Med hänvisning härtill och till vad
som i propositionen sägs om kombination av huvuduppgiften syo med
andra arbetsuppgifter inom ramen för en statligt reglerad tjänst föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion 1983/84:649 yrkande 1, vari begärs
ett uttalande av riksdagen om nödvändigheten att skapa hela tjänster.
I motion 1983/84:2314 erinras om att även viss kommunal verksamhet
som inte är statsbidragsberättigad kommer att ingå i de statligt reglerade
UbU 1983/84:13
7
syotjänsterna. Enligt motionärernas uppfattning bör enbart syo och undervisning
ingå i de nya tjänsterna och staten bör inte ikläda sig åtaganden om
statlig pension för verksamhet som inte är statsbidragsberättigad utan en
rent kommunal uppgift.
Med statlig reglering av en tjänst följer att tjänsteinnehavaren vid pensioneringen
uppbär de förmåner som följer av statens allmänna tjänstepensionsreglemente
oavsett hur ifrågavarande tjänst har finansierats. Utskottet
avstyrker därmed motion 1983/84:2314.
De mål och riktlinjer för syo som finns uttryckta i propositioner och i
läroplaner samt vad som har anförts i den nu föreliggande propositionen
bör enligt föredragande statsrådet vara vägledande för syoutbildningen.
Härav följer att syofunktionären måste ha kunskaper om bl. a. samhället,
dess arbetsmarknad, förvaltning och utbildningsväsende samt i ekonomi
och politik. Eftersom syofunktionärernas insatser i undervisningen kommer
att öka bör de få praktisk-pedagogisk träning. Utbildningen av syofunktionärer
bör enligt vad som förordas i propositionen rymmas inom 120
poäng. Regeringen begär riksdagens bemyndigande att inrätta en allmän
utbildningslinje, studie- och yrkesorienteringslinjen, den 1 juli 1984. Vidare
föreslås att den nuvarande utbildningslinjen med samma namn avvecklas.
Som krav för särskild behörighet till syoutbildningen föreslår
föredragande statsrådet tre års förvärvsarbete.
Regeringens förslag om utbildning av syofunktionärer avvisas i motionerna
1983/84:658 (yrkande 1) och 1983/84: 814 (yrkande 2). Mot bakgrund
av motionärernas ställningstagande för att undervisning i läroämne alltid
skall ingå i syotjänsten föreslås att utbildningen på den nya syolinjen även
bör omfatta utbildning i läroämne. Även andra ämnen än samhällskunskap
bör därvid komma i fråga. I motionerna ges vissa riktlinjer för hur den nya
syoutbildningen enligt motionärernas uppfattning bör läggas upp.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt vad som i propositionen har
förordats om innehållet i de nya syotjänsterna. Därmed har utskottet ej
heller något att erinra mot vad som i propositionen föreslås om en ny
utbildning av syofunktionärer. Riksdagen föreslås sålunda bemyndiga regeringen
att inrätta en allmän utbildningslinje, studie- och yrkesorienteringslinje
om 120 poäng, och att avveckla den nuvarande studie- och yrkesorienteringslinjen.
Riksdagen bör därjämte avslå motionerna 1983/84:658
yrkande 1 i denna del och 1983/84:814 yrkande 2 i denna del.
Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande
statsrådet har anfört om fortbildning och vidareutbildning av syofunktionärer.
Utskottet har inget att erinra mot vad som i nu berört avseende har
anförts i proposition 1983/84:86 och avstyrker därmed motionerna 1983/
84:658 yrkande 1 i denna del och 1983/84:814 yrkande 2 i denna del.
UbU 1983/84:13
8
I huvudsak gäller f. n. att den är behörig till ordinarie tjänst som skolledare
som är behörig till ordinarie eller extra ordinarie tjänst som lärare vid
skolform som ingår i rektors arbetsområde eller — såvitt avser gymnasieskolan
— vid skolform som ingår i skolenheten (12 kap. 6 § resp. 13 kap.
38 § skolförordningen). Med hänvisning till innehållet i den nya grundutbildningen
för syofunktionärer föreslås i proposition 1983/84:86 att de som
blir behöriga till de föreslagna nya syofunktionärstjänsterna också får bli
behöriga till skolledartjänster.
I motion 1983/84:658 (yrkande 3) förordas att en syofunktionär, för att
bli behörig till skolledartjänst, även bör ha ämnesteoretisk behörighet i
läroämne i grundskolan eller gymnasieskolan.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att den som är
behörig till syotjänst - liksom den som är behörig till lärartjänst - skall
vara behörig till skolledartjänst. Riksdagen bör med hänvisning härtill
avslå yrkande 3 i motion 1983/84:658.
Åberopande vad utskottet har anfört i det föregående hemställer utskottet.
1. att riksdagen beträffande skolans syoprogram med avslag på
motion 1983/84:814 yrkande 3 lägger till handlingarna vad som
har anförts i proposition 1983/84: 86,
2. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:86 och med
avslag på motionerna 1983/84:649 yrkandena 2 och 3, 1983/
84:658 yrkande 2, 1983/84:805, 1983/84:810 yrkandena 1 och 2
samt 1983/84:814 yrkande 1 godkänner att statligt reglerade
tjänster för syofunktionärer får inrättas i grundskolan, gymnasieskolan
och den kommunala vuxenutbildningen enligt de riktlinjer
som har förordats i propositionen,
3. att riksdagen beträffande nödvändigheten att inrätta hela syotjänster
avslår motion 1983/84:649 yrkande 1,
4. att riksdagen beträffande vissa pensionsåtaganden avslår motion
1983/84:2314,
5. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:86 och med
avslag på motionerna 1983/84:658 yrkande 1 i denna del och
1983/84:814 yrkande 2 i denna del bemyndigar regeringen att
inrätta en allmän utbildningslinje, studie- och yrkesorienteringslinjen
om 120 poäng, den 1 juli 1984,
6. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:86 och med
avslag på motionerna 1983/84:658 yrkande 1 i denna del och
1983/84:814 yrkande 2 i denna del bemyndigar regeringen att
avveckla den nuvarande studie- och yrkesorienteringslinjen,
7. att riksdagen beträffande fortbildning och vidareutbildning av
syofunktionärer med avslag på motionerna 1983/84:658 yrkande
1 i denna del och 1983/84: 814 yrkande 2 i denna del lägger till
handlingarna vad som har anförts i proposition 1983/84:86,
UbU 1983/84:13
9
8. att riksdagen beträffande behörighet till skolledartjänst med bifall
till proposition 1983/84:86 och med avslag på motion 1983/
84:658 yrkande 3 godkänner vad som har förordats i propositionen.
Stockholm den 23 februari 1984
På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c). Per Unckel (m). Bengt Wiklund (s). Lars Gustafsson (s),
Rune Rydén (m). Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s). Iris Mårtensson
(s), Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Björn Samuelsson (vpk), Gunnar
Hökmark (m), Larz Johansson (c) och Linnea Hörlén (fp).
Reservationer
Per Unckel (m), Rune Rydén (m), Göran Allmér (m). Gunnar Hökmark
(m) och Linnea Hörlén (fp) har avgivit följande reservationer.
1. Statligt reglerade tjänster för syofunktionärer (mom. 2)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Med den” och
på s. 6 slutar ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:
De synpunkter på tjänstekonstruktionen för syo i skolväsendet som
framförs i motionerna 1983/84:658 och 1983/84:814 stämmer överens med
de förslag i frågan som framlades för riksdagen hösten 1981 och vilka
riksdagen biföll (prop. 1981/82:15, UbU 1981/82:6, rskr 1981/82:115).
Våren 1983 upphävde riksdagen sitt tidigare beslut såvitt avser syotjänsternas
konstruktion och utbildning av syofunktionärer för att frågan skulle
övervägas ytterligare.
Av vad utskottet har redovisat i det föregående framgår att regeringens
ställningstagande i fråga om den framtida tjänstekonstruktionen för syo
dels innebär att tjänsterna skall vara statligt reglerade, dels att huvuduppgiften
syo skall kunna kombineras med andra i propositionen angivna
uppgifter.
Utskottet finnér i likhet med vad som anförs i propositionen att övervägande
skäl talar för statligt reglerade syotjänster. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag i den delen och föreslår därmed att riksdagen avslår
motion 1983/84:805.
UbU 1983/84:13
10
När det gäller frågan om att kombinera syo med andra uppgifter inom
ramen för en statligt reglerad tjänst ansluter sig utskottet till vad som
förordas i motionerna 1983/84: 658 och 1983/84:814. Utskottet anser sålunda
att i de nya syotjänsterna syofunktionen alltid skall kombineras med
undervisning i läroämne. Därigenom ges möjligheter för syofunktionärerna
till förtrogenhet med skolans övriga arbete och ökad kännedom om eleverna.
Vidare löses på detta sätt problemet med ofrivillig deltidstjänstgöring.
Riksdagen bör med hänvisning härtill med avslag på proposition 1983/
84:86 bifalla motionerna 1983/84:658 yrkande 2 och 1983/84:814 yrkande
1.
När det gäller frågan om omfattningen av statligt reglerade tjänster,
vilken behandlas i motionerna 1983/84:649 och 1983/84:810, följer av
utskottets ställningstagande ovan att endast sådana tjänster bör komma i
fråga för statlig reglering vilka finansieras genom dels det reguljära statliga
syobidraget, dels det statliga lärarlönebidraget. Utskottet avstyrker sålunda
motionerna 1983/84:649 yrkandena 2 och 3 samt 1983/84: 810 yrkandena
1 och 2.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen beträffande statligt reglerade tjänster för syofunktionärer
i grundskolan, gymnasieskolan och den kommunala
vuxenutbildningen med bifall till motionerna 1983/84:658 yrkande
2 och 1983/84:814 yrkande 1 samt med avslag på proposition
1983/84:86 och motionerna 1983/84:649 yrkandena 2 och 3,
1983/84:805 och 1983/84:810 yrkandena 1 och 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,
2. Utbildning av syofunktionärer m. m. samt behörighet till skolledartjänst
(mom. 5—8)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 böljar ”De mål” och
på s. 8 slutar ”motion 1983/84:658” bort ha följande lydelse:
Utskottet har i det föregående förordat att undervisning i läroämne alltid
skall ingå i de statligt reglerade syotjänsterna. Mot bakgrund härav kan
utskottet inte tillstyrka den av regeringen föreslagna uppläggningen av
syoutbildningen. 1 enlighet med vad som anförs i motionerna 1983/84:658
och 1983/84:814 bör i en ny syoutbildning reguljärt ingå även ämnesteoretisk
och praktisk-pedagogisk utbildning i något skolämne. Som riktlinje för
en ny utbildning bör gälla att den grundläggande kombinationsutbildningen
skall omfatta 120 poäng. Utskottet anser — bl. a. mot bakgrund av det
föreslagna särskilda behörighetskravet om tre års förvärvsarbete — att det
UbU 1983/84:13
11
bör vara möjligt att reducera vissa delar i den av regeringen tänkta utbildningen
(jfr Tjänstekonstruktion för studie- och yrkesorientering och uppföljande
syo samt utbildning av syofunktionärer. PM 1983-09-26. Utbildningsdepartementet
s. 38). Härigenom skapas utrymme för ett läroämne i
utbildningen. Regeringen bör ge universitets- och högskoleämbetet i uppdrag
att skyndsamt utforma ett nytt förslag till syoutbildning med beaktande
av vad utskottet nu har anfört. Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motionerna 1983/84:658 yrkande 1 och 1983/84:814 yrkande 2
som sin mening ger regeringen detta till känna. Regeringens förslag om
inrättande av en ny syolinje den 1 juli 1984 avstyrks därmed. Beslut om
avveckling av den nuvarande syolinjen bör uppskjutas till dess att slutligt
beslut fattas om en syoutbildning enligt ovan angivna riktlinje. Detta bör
ske hösten 1984.
Fortbildning och vidareutbildning av syofunktionärer bör anordnas utifrån
de förutsättningar som följer av beslut om tjänstekonstruktion och
grundläggande syoutbildning i enlighet med vad utskottet har förordat
ovan. Nu tjänstgörande syokonsulenters ämnesteoretiska och praktiskpedagogiska
vidareutbildning bör enligt utskottets mening i största möjliga
utsträckning anordnas så att den kan genomföras på deltid. Lön med Bavdrag
vid tjänstledighet för studier bör också under vissa förutsättningar
kunna komma i fråga. Vad utskottet här har anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Utskottet avstyrker regeringens förslag om ändring av behörighetsvillkoren
för tjänst som skolledare. I enlighet med vad som förordas i motion
1983/84:658 bör syofunktionär ha behörighet i läroämne i grundskolan eller
gymnasieskolan för att vara behörig till skolledartjänst. Riksdagen bör med
bifall till motion 1983/84:658 yrkande 3 som sin mening ge regeringen detta
till känna.
dels att utskottets hemställan under 5—8 bort ha följande lydelse:
5. att riksdagen beträffande grundläggande syoutbildning med bifall
till motionerna 1983/84:658 yrkande 1 i denna del och 1983/
84:814 yrkande 2 i denna del och med avslag på proposition
1983/84: 86 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,
6. att riksdagen beträffande avveckling av den nuvarande studieoch
yrkesorienteringslinjen med bifall till motionerna 1983/
84: 658 yrkande 1 i denna del och 1983/84:814 yrkande 2 i denna
del och med avslag på proposition 1983/84:86 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört,
7. att riksdagen beträffande fortbildning och vidareutbildning av
syofunktionärer med bifall till motionerna 1983/84:658 yrkande 1
i denna del och 1983/84:814 yrkande 2 i denna del och med
UbU 1983/84:13
12
avslag på proposition 1983/84:86 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,
8. att riksdagen beträffande behörighet till skolledartjänst med bifall
till motion 1983/84:658 yrkande 3 och med avslag på proposition
1983/84:86 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört.
Särskilt yttrande
Statligt reglerade tjänster för syofunktionärer (mom. 2)
Kerstin Göthberg (c) och Larz Johansson (c) anför:
Vi ansluter oss till majoritetens ställningstagande beträffande omfattningen
av statligt reglerade tjänster för syofunktionärer. Enligt vår mening
hade det emellertid varit önskvärt att även de SSA-sekreterare som nu har
hela tjänster hade kunnat föras över till det statligt reglerade området. Det
är angeläget att kunna rekrytera kvalificerade och erfarna syo-funktionärer
till SSA-råden. Vi befarar att denna rekrytering nu kommer att försvåras.
Vi menar vidare att SSA-sekreterarna riskerar att ställas utanför de
fortbildningsmöjligheter som kommer att stå till buds för syofunktionärer
som innehar statligt reglerade tjänster.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984