UbU 1983/84:10

Utbildningsutskottets betänkande
1983/84:10

om vissa högskoleorganisatoriska frågor (prop. 1983/84:52)
Propositionen

I proposition 1983/84:52 har regeringen (utbildningsdepartementet) efter
föredragning av statsrådet Hjelm-Wallén föreslagit riksdagen att

1. anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring av högskolelagen (1977: 218),

2. godkänna vad som i propositionen anförts om förslag till anslagsframställning
för forskning och forskarutbildning,

3. godkänna vad som i propositionen anförts om sektionsindelning av
fakultet,

4. godkänna vad som i propositionen anförts om planeringsordning för
vissa enstaka kurser.

I propositionen föreslås att högskolestyrelserna skall ges ökade befogenheter
att besluta om den interna organisationen vid resp. högskoleenhet.
Bl.a. skall planerings- och ledningsorgan jeunna inrättas som är gemensamma
för grundläggande utbildning, forskning och forskarutbildning.
Dessa ändrade regler föreslås gälla fr. o. m. den 1 juli 1984.

Vidare föreslås bl. a. en förändrad planeringsordning för enstaka kurser
inom högskolan som innebär att en nationell planering av utbildningen i
vissa ämnen införs. En ny ordning föreslås här gälla fr.o.m. den I juli
1985.

Det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i högskolelagen
(1977: 218) har följande lydelse:

I Riksdagen 1983/84. 14 sami. Nr 10

LbU 1983/84:10

2

Förslag till

Lag om ändring i högskolelagen (1977:218)

Härigenom föreskrivs i fråga om högskolelagen (1977:218)
dels att 16, 21, 23, 24 och 31 §5 skall ha nedan angivna lydelse,
cici.s att i lagen skall införas två nya paragrafer, 24 a och 24 b S§, av
nedan angivna lydelse,
dels att 32 S skall upphöra att gälla.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §'

Verksamheten inom högskolan Verksamheten inom högskolan

skall ledas av lokala styrelser, rek- skall ledas av lokala styrelser och

torsämbeten, linjenämnder, Jäkttl- de övriga organ sorn föreskrivs an tetsntimnder,

sektionsnämnder tingen i denna lag eller av regeringsamt
styrelser för institutioner och en.

andra arbetsenheter.

I stället för fakidtetsnämnder och
sektionsnämnder får finnas andra
organ enligt vad som föreskrivs i 23

21 §

För den grundläggande högskole- För den grundläggande högskoleutbildningen
skall finnas linjenämn- utbildningen skall finnas linjenämnder,
om ej annat följer av föreskrif- der, om ej annat följer av 24 a §

ter som regeringen meddelar. eller föreskrifter som regeringen

meddelar.

Linjenämnds verksamhetsområde skall avse grundläggande högskoleutbildning
vid en högskoleenhet eller en kommunal eller landstingskommunal
läroanstalt. Om det är lämpligt kan linjenämnds verksamhetsområde
omfatta grundläggande högskoleutbildning vid mer än en högskoleenhet
eller vid en högskoleenhet och en kommunal eller landstingskommunal
läroanstalt.

Linjenämnd skall inom sitt verksamhetsområde planera utbildningen
och handlägga övriga frågor om vad utbildningen skall innehålla och om
hur utbildningen skall organiseras.

23 §'

För forskarutbildningen och
forskningen vid högskolan inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde
skall finnas fakultetsnämnder
och sektionsnämnder.

För forskarutbildningen och
forskningen vid högskolan inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde
skall finnas fakultetsnämnder
och sektionsnämnder om
ej annat följer av 24 a och 25 §§.

' Senaste lydelse 1979:446.

UbU 1983/84:10

3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Fakultetsnämnds verksamhet skall avse ett särskilt vetenskapsområde
(fakultet) i en högskoleregion. Sektionsnämnds verksamhet skall avse en
del av en fakultet (sektion) i en högskoleregion.

För två eller liera fakulteter får
finnas en gemensam fakultetsnämnd.
För två eller flera sektioner
får finnas en gemensam sektionsnämnd.

Fakultetsnämnd och sektionsnämnd skall inom sitt verksamhetsområde

1. planera forskarutbildningen.

2. handlägga övriga frågor om vad forskarutbildningen skall innehålla
och om hur forskarutbildningen skall organiseras samt

3. handlägga vissa frågor om planering av forskningen.

För sådan forskning och forskarutbildning som ej avser ett särskilt
vetenskapsområde får Finnas andra organ än fakultetsnämnder och sektionsnämnder.
Föreskrifter om dessa andra organ meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen utser.

24 a §

Uppgifter sorn ankommer på linjenämnd
oell på fakultets- eller sektionsnämnd
får i stället fullgöras av
en utbildnings- och forskningsnämnd.

24 b $

/ utbildnings- och forskningsnämnden
skall ingå företrädare för
verksamheten inom nämndens
verksamhetsområde. / nämnden
skall också ingå f öreträdare för yrkeslivet.
om inte särskilda skäl föranleder
annat. Företrädare för de
anställda och de studerande har
rätt att ingå i nämnden.

/ utbildnings- och forskningsnämnden
kan ingå företrädare för

1. sådant forsknings- och utvecklingsarbete
utanför högskolan sorn
har anknytning till nämndens verksamhetsområde.

2. allmänna intressen.

31 §2

I regionstyrelse skall ingå

1. företrädare för allmänna intressen och

2. företrädare för verksamheten inom högskolan i regionen.

Företrädare förde studerande inom högskolan i regionen har rätt att ingå

1 regionstyrelsen.

2 Senaste lydelse 1980: 1099.

UbU 1983/84:10

Nina rande lydelse

Företrädarna för allmänna intressen
skall utgöra omkring Iva tredjedelar
av antalet ledamöter.

4

Föreslagen lydelse

Företrädarna för allmänna intressen
skall utgöra omkring tre fjärdedelar
av antalet ledamöter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

Motionerna

1983/84:172 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som med anledning av
proposition 1983/84: 52 i motionen anförts om högskolans organisation.

1983/84: 173 av fng-Marie Hansson (s) och Arne Gadd (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om högskolestyrelsens sammansättning samt om rektor som styrelseordförande.

1983/84: 225 av Jörgen Ullenhag m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar avveckla regionstyrelserna.

2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om ändrad anslagsframställning
för forskning och forskarutbildning.

1983/84: 236 av Kerstin Göthberg m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår förslaget om övergång till regeringsutnämning av
allmänrepresentanterna i högskolestyrelsen.

2. att riksdagen beslutar att samtliga allmänföreträdare skall utses av
landstinget.

1983/84: 238 av Rune Rydén m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrad ordning för förslag
till anslagsframställning för forskning och forskarutbildning,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förändrad sammansättning
av högskolestyrelserna i enlighet med vad som i motionen anförts,

3. att riksdagen uttalar sig för att s. k. företrädare för allmänna intressen
inte skall ingå i förvaltningsnämnd,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om samarbetet mellan högskola och yrkesliv,

5. att regionstyrelserna snarast skall avskaffas,

6. att riksdagen uttalar sig för att filosofie kandidatexamen skall återinföras.

1983/84:239 av Björn Samuelson (vpk) och Nils Berndtson (vpk) vari
yrkas

I. att riksdagen beslutar avslå förslaget i proposition 1983/84:52 att

UbU 1983/84:10

5

regeringen skall utse representanter för allmänna intressen till högskoleenheternas
styrelser,

2. att riksdagen beslutar avslå förslaget i proposition 1983/84:52 att
"företrädare för yrkeslivet” skall kunna ingå i institutionsstyrelserna.

Utskottet

Genom riksdagens beslut år 1975 (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr
1975:179) och år 1977 (prop. 1976/77:59, UbU 1976/77:20, rskr 1976/
77:246) om reformering av högskoleutbildningen infördes den I juli 1977
en ny planerings- och ledningsorganisation för högskolan. En omfattande
decentralisering till lokal nivå av beslutanderätten i olika frågor genomfördes.
Vägledande för utformningen av den nya institutionella organisationen
var bl. a. en strävan till demokratisering och förstärkning av samspelet
mellan högskolan och det övriga samhälls- och yrkeslivet. Den nya organisationen
har varit föremål för ett antal uppföljningar och utvärderingar.

På grundval av bl.a. det material som har tagits fram inom den parlamentariskt
sammansatta uppföljningskommittén (U 1979:03) har en departementspromemoria
(Ds U 1983:6) Högskolans institutionella organisation
utarbetats inom utbildningsdepartementet. Promemorian har remissbehandlats.

I proposition 1983/84:52 anför föredragande statsrådet att det enligt
hennes mening inte finns skäl att aktualisera någon genomgripande organisatorisk
reform. Förslagen i propositionen syftar till vissa modifieringar av
nuvarande ordning på grundval av de erfarenheter som föreligger. Föredragande
statsrådet anger följande utgångspunkter för sina förslag till
förändringar.

Förändringarna i regelsystemet bör främst öppna nya möjligheter för
högskoleenheterna, inte tvinga på dem en ny ordning. Föredragande statsrådet
har inte funnit skäl att förändra principerna för det inflytande för
olika grupper och intressen i olika organ som den nuvarande organisationen
är ett uttryck för. Vidare har det gällt att söka förbättra institutionernas
situation genom att den beslutsorganisation som de har direkt kontakt
med förenklas. Slutligen syftar förslagen också till ökad stabilitet för
institutioner vilkas ämnesområde inte täcks av systemet med utbildningslinjer.
Därför föreslås nya former för en nationell planering av utbildningen
i sådana ämnen.

Högskoleenheternas ledning

Styrelserna för de statliga högskoleenheterna (högskolestyrelserna) skall
ha inseende över högskoleenheternas alla angelägenheter och svara för att
deras uppgifter fullgörs. Ett av styrelsens viktigaste åligganden är att svara
för den samordnande planeringen av enhetens olika verksamheter och för
fördelning och användning av enhetens samlade resurser,
ti Riksdagen 1983/84. 14 sami. Nr 10

UbU 1983/84:10

6

I proposition 1983/84:52 konstateras emellertid att det f. n. - såvitt
avser utbildningsdepartementets område - finns en inskränkning i styrelsens
övergripande ansvar för verksamheten vid resp. enhet. Förslag till
anslagsframställning för forskning och forskarutbildning avges nämligen
av fakultets- eller sektionsnämnderna. Styrelsen avger endast yttrande.
Föredragande statsrådet förordar att högskolestyrelsens sammanhållande
ansvar markeras genom att styrelsen skall avge förslag till
anslagsframställning till universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) avseende
hela verksamheten vid resp. högskoleenhet. Denna ordning gäller redan
för Sveriges lantbruksuniversitet. Regeringen begär riksdagens godkännande
av vad som i propositionen har anförts om förslag till anslagsframställning
för forskning och forskarutbildning.

I motionerna 1983/84: 225 (yrkande 2) och 1983/84:238 (yrkande 1) yrkas
avslag på regeringens förslag till ändrad ordning i nu berört hänseende.
Motionärerna åberopar vad vissa remissinstanser anfört vid remissbehandlingen
av den i det föregående omnämnda departementspromemorian och
menar att det är viktigt att anslagsframställningar rörande forskning och
forskarutbildning även i framtiden avges av de för ifrågavarande verksamhet
närmast ansvariga.

Utskottet konstaterar att högskolestyrelsen redan har det fulla ansvaret
för högskoleenhetens budget och därmed för den direkta resursfördelningen
även för forskning och forskarutbildning. Utskottet instämmer med
föredragande statsrådet i att högskolestyrelsens sammanhållande ansvar
bör markeras genom den föreslagna förändringen och ansluter sig till
regeringens förslag att de förslag till anslagsframställningar som fakultetsoch
sektionsnämnderna eller motsvarande avger till högskolestyrelsen alltid
skall biläggas styrelsens framställning. Utskottet avstyrker med det
anförda motionerna 1983/84:225 yrkande 2 och 1983/84: 238 yrkande 1 och
föreslår att riksdagen godkänner vad som i proposition 1983/84:52 har
förordats om förslag till anslagsframställning för forskning och forskarutbildning.

Beträffande sammansättningen ar högskolestyrelserna gäller i dag att
företrädarna för allmänna intressen skall utgöra omkring en tredjedel av
antalet ledamöter (18 § högskolelagen). I departementspromemorian (Ds
U 1983:6) Högskolans institutionella organisation diskuterades skäl för
och emot en ökning av inslaget av företrädare för allmänna intressen från
en tredjedel till en knapp majoritet. Remissopinionen har på denna punkt
varit delad. Flertalet universitet och högskolor har avstyrkt en ändring av
de nuvarande principerna. Flera remissinstanser, främst sådana utanför
högskolan, t. ex. Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige
(LO) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO), anser att företrädare
för allmänna intressen bör utgöra en majoritet i högskolestyrelserna.

1 likhet med UHÄ har föredragande statsrådet tagit fasta på den breda

UbU 1983/84:10

7

uppslutningen ute på högskolorna kring de nuvarande styrelsernas sammansättning
som kommit till uttryck vid remissbehandlingen av departementspromemorian
och förordar mot bakgrund härav ingen annan förändring
av högskolestyrelsernas sammansättning än den som rör förvaltningschefens
ställning. I detta sistnämnda avseende föreslås i propositionen att
förvaltningschefens självskrivna ledamotskap i styrelsen upphör fr.o.m.
den 1 juli 1984.

1 motion 1983/84: 173 (i denna del) anförs att det är samhället som ställer
resurser till förfogande för högskolorna och att dessa i likhet med andra
samhälleliga organ, t. ex. inom sjukvården, måste betraktas som serviceorgan
för hela folket och att resursanvändningen därför inte kan få betraktas
som en intern angelägenhet. Med hänvisning härtill yrkar motionärerna att
företrädarna för allmänna intressen skall ha majoritet i högskolestyrelserna.
En helt annan uppfattning förs fram i motion 1983/84: 238 (yrkande
2). Motionärerna anser inte att det finns anledning att låta företrädare för
allmänna intressen ingå i högskolestyrelserna. Regeringen bör förelägga
riksdagen förslag till sådan sammansättning av styrelserna att däri ingår
enbart företrädare för verksamheten.

Mot bakgrund av remissopinionen anser utskottet i likhet med vad som
anförs i proposition 1983/84: 52 att det är av stor vikt för högskolestyrelsernas
auktoritet och beslutsförmåga att principerna för deras sammansättning
är förankrade inom högskoleväsendet. Utskottet tillstyrker vad som i
propositionen har förordats om högskolestyrelsernas sammansättning och
har ej heller något att erinra mot den föreslagna förändringen i vad avser
förvaltningschefens ställning. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå
motionerna 1983/84: 173 i denna del och 1983/84: 238 yrkande 2.

Enligt gällande bestämmelser skall de ledamöter i styrelsen för en högskoleenhet
som skall vara företrädare för allmänna intressen väljas av den
eller de kommuner och landstingskommuner till vilken eller vilka högskoleenheten
är förlagd (32 § högskolelagen).

Föredragande statsrådet anser att det är viktigt att högskoleenheternas
karaktär av i princip nationella institutioner markeras och att representationen
för allmänna intressen i styrelserna är bred och allsidig. Statsrådet
finner det naturligt att företrädare för allmänna intressen också hämtas
utanför de politiska partierna. Detta blir enligt statsrådet knappast fallet
med nuvarande ordning. Hon förordar därför att företrädarna för allmänna
intressen i högskolestyrelserna utses av regeringen. 32 § högskolelagen
bör i enlighet härmed upphävas.

I motionerna 1983/84: 236 (yrkande Hoch 1983/84: 239 (yrkande Dyrkas
avslag på förslaget. Motionärerna hänvisar till högskolornas roll för den
regionala utvecklingen och till att den nuvarande proceduren vid val av
företrädare för allmänna intressen i styrelserna geren god regional förankring
av forskning och utbildning. 1 den förra motionen föreslås emellertid

UbU 1983/84:10

8

den förändringen i 32 § högskolelagen att samtliga företrädare för allmänna
intressen skall väljas av resp. landsting (yrkande 2).

Utskottet tillstyrker förslaget i proposition 1983/84:52 att företrädarna
för allmänna intressen i högskolestyrelserna i fortsättningen skall utses av
regeringen. Utskottet vill i likhet med föredragande statsrådet understryka
att det även med en på så sätt ändrad ordning är självklart att en förankring
i närmast berörda kommuner och landsting skall säkras. Riksdagen föreslås
med hänvisning till det anförda avslå motionerna 1983/84:236 och
1983/84:239 yrkande 1.

Vid högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
är enligt nuvarande ordning rektor högskolestyrelsens ordförande,
om inte regeringen beslutar annat. Tanken på en ändring av detta förhållande
har mött kritik vid remissbehandlingen av departementspromemorian
(Ds U 1983:6) Högskolans institutionella organisation. Föredragande
statsrådet förordar ingen ändring i nu berört hänseende.

I motion 1983/84: 173 (i denna del) anförs som motionärernas mening att
rektor såsom chef för högskolan har en viktig roll i högskolestyrelsen. Den
bör enligt motionärerna inte förenas med ordförandens uppgift att leda
sammanträdet. Motionärerna önskar en klarare rollfördelning och hemställer
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen har anförts om rektor såsom ordförande i högskolestyrelsen.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning i ärendet och vill i
likhet med statsrådet peka på möjligheten för regeringen att besluta om
annan styrelseordförande än rektor. Utskottet avstyrker härmed motion
1983/84:173 i denna del.

Planerings- och ledningsorganisation under högskolestyrelserna

Vid remissbehandlingen av departementspromemorian (Ds U 1983:6)
Högskolans institutionella organisation framgick att remissopinionen är
helt entydig vad gäller behovet av ökad flexibilitet i fråga om den interna
organisationen av högskoleenheterna.

1 det nu aktuella avsnittet av propositionen (s. 11-16) föreslås att de
önskvärda möjligheterna till en mera flexibel organisation skapas genom
att högskolestyrelserna ges frihet att välja mellan olika alternativ i fråga om
planerings- och ledningsorgan.

Beträffande linjenämnderna pekar föredragande statsrådet på att en
ändamålsenlig linjenämndsorganisation i somliga fall innebär att varje
nämnd täcker en eller ett fåtal linjer, i andra fall ett bredare område. Enligt
statsrådet bör en högskolestyrelse kunna inrätta linjenämnder t. ex. för
hela yrkesutbildningssektorer med anknytande enstaka kurser. I de fall en
linjenämnd inrättas för en hel sektor är det särskilt viktigt att nämnden
utformar en ändamålsenlig beredningsorganisation. Föredragande statsrådet
utgår från att detta sker på sådant sätt att medverkan från yrkeslivet

UbU 1983/84:10

9

tillgodoses. 1 många fall bör frågor om utbildningens innehåll och uppläggning
kunna beredas av berörda institutionsstyrelser. Även då bör det enligt
statsrådet vara möjligt att tillgodose en yrkeslivsmedverkan motsvarande
den som i dag förekommer på linjenämndsnivå.

Frågan om medverkan från yrkeslivet i den i förevarande sammanhang
diskuterade beredningsorganisationen behandlas i ett par motioner. 1 motion
1983/84:238 (yrkande 4 i denna del) anförs att det inte finns skäl att
regeringen föreskriver hur samverkan mellan högskolan och yrkeslivet
skall ske. Det både nödvändiga och önskvärda samarbetet kan ofta fungera
bättre om det sker informellt. Detta bör riksdagen enligt motionärerna som
sin mening ge regeringen till känna. Enligt motion 1983/84: 239 (yrkande 2)
bör i institutionsstyrelserna ingå endast de som är verksamma vid högskolan.
dvs. lärare, studenter och företrädare för de anställda.

Utskottet vill med anledning av vad som har anförts i proposition 1983/
84: 52 och i motionerna anföra följande.

Utskottet vill först erinra om att företrädare för yrkeslivet enligt gällande
bestämmelser skall ingå i linjenämnd, om ej särskilda skäl föranleder
annat (22 § högskolelagen).

Som utskottet ser det tar förslaget i propositionen, i vad avser medverkan
från yrkeslivet, sikte på den beredningsorganisation som kan komma i
fråga i de fall linjenämnd inrättas för en hel sektor. Den föreslagna förändringen
bör i likhet med andra förslag i det nu aktuella avsnittet i propositionen
ses som en möjlighet att minska uniformiteten och genom ökad flexibilitet
anpassa organisationen till skiftande förutsättningar. Om högskolestyrelsen
finnér det ändamålsenligt och om särskilda skäl föreligger bör
enligt utskottets mening hinder inte föreligga för styrelsen att besluta att
företrädare för yrkeslivet skall medverka, när institutionsstyrelse som ett
led i linjenämnds beredningsarbete behandlar frågor om den grundläggande
utbildningens innehåll och uppläggning. Formerna för denna medverkan
från yrkeslivet bör enligt utskottet inte regleras närmare. Utskottet
anser att denna medverkan inte skall innebära att företrädare för yrkeslivet
reguljärt skall ingå i institutionsstyrelsen. Med hänvisning till vad utskottet
här har anfört föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna 1983/
84: 238 yrkande 4 i denna del och 1983/84: 239 yrkande 2.

Som ett led i strävan att ge högskolestyrelserna större frihet att besluta
om vilka planerings- och ledningsorgan som skall finnas även i fråga om
forskning och forskarutbildning föreslås i proposition 1983/84:52 dels att
styrelsen bör kunna besluta att en fakultetsnämnd skall vara gemensam för
två eller flera fakulteter, dels att styrelsen också fritt skall kunna besluta
om en indelning av olika fakulteter i sektioner med hänsyn till vad som
bedöms ge en lämplig ram för bl. a. planerings- och ledningsuppgifterna.

Riksdagen föreslås godkänna vad som i propositionen har förordats om
sektionsindelning av fakultet.

UbU 1983/84:10

10

Inom vissa områden, framhålls det i proposition 1983/84:52. har utbildning
och forskning särskilt starka resursmässiga och andra samband. En
ordning med skilda planerings- och ledningsorgan - å ena sidan linjenämnder,
å andra sidan fakultets- och/eller sektionsnämnder - framstår som
onödigt tungrodd, och den har kritiserats för att ha bidragit till en icke
önskvärd åtskillnad mellan grundläggande utbildning och forskning/forskarutbildning.
Mot bakgrund härav förordar föredragande statsrådet att
möjligheter öppnas för högskolestyrelsen att för visst område besluta om
att de uppgifter som ankommer på linjenämnd resp. på fakultetsnämnd
eller sektionsnämnd i stället skall fullgöras av ett för grundläggande utbildning
och forskning/forskarutbildning gemensamt organ, utbildnings- och
forskningsnämnd. En föreskrift härom föreslås bli införd i högskolelagen.

Utskottet instämmer i vad föredragande statsrådet har förordat om
inrättande av utbildnings- och forskningsnämnd och föreslår att riksdagen
bifaller regeringens förslag på denna punkt.

Beträffande utbildnings- och forskningsnämndens sammansättning anför
föredragande statsrådet att den med hänsyn till sin dubbla roll måste
ges en sammansättning som bygger på en sammanvägning av principerna
för sammansättningen av de organ den skall ersätta. Det föreslås att i
högskolelagen införs en föreskrift i enlighet härmed innebärande bl. a. att i
nämnden skall ingå, om inte särskilda skäl föranleder annat, företrädare
för yrkeslivet.

I motion 1983/84:238 (yrkande 4 i denna del) anförs att regeringen inte
bör föreskriva hur samverkan mellan högskolan och yrkeslivet skall ske
genom att bl. a. ange i vilka högskoleorgan yrkeslivet skall vara representerat.

Utskottet tillstyrker vad regeringen har föreslagit om utbildnings- och
forskningsnämndernas sammansättning och föreslår att riksdagen med
bifall till proposition 1983/84:52 och med avslag på motion 1983/84:238
yrkande 4 i denna del antar 24b § i det av regeringen framlagda lagförslaget.

Utskottet tar i detta sammanhang upp till behandling motion 1983/
84: 172, i vilken framförs en rad synpunkter på högskolans organisation.
Motionären framhåller att institutionerna eller motsvarande inte skall vara
alltför små eller alltför specialiserade. Vidare bör institutionerna ha en för
undervisning och forskning gemensam totalbudget. Beträffande professorerna
anser motionären att de bör undervisa på alla nivåer och - som
utskottet uppfattat motionen - ta på sig uppdraget att vara prefekt.

Beträffande storleken på institutionerna vill utskottet peka på att högskolestyrelsen
har ett ansvar för att institutionsindelningen blir sådan att
goda betingelser för utbildning och forskning främjas. Föredragande statsrådet
anför i proposition 1983/84: 52 att alltför små institutioner kan innebära
en mindre gynnsam vetenskaplig miljö. Utskottet vill i detta samman -

UbU 1983/84:10

11

hang i likhet med statsrådet stryka under vikten av att frågor rörande
indelningen i institutioner ägnas uppmärksamhet inom den lokala högskoleorganisationen.
När det gäller frågan om ”totalbudget” för institutionerna,
vill utskottet peka på att institutionerna redan nu har stor frihet att
disponera dem anvisade medel.

Professor har i dag stor frihet att förlägga sin undervisningsskyldighet till
den nivå han eller hon finner lämplig. Utskottet vill emellertid peka på att i
flera beskrivningar av ämnesinnehåll m. m. för tjänster som professor
erinras om att de med professuren förenade uppgifterna även avser, i den
omfattning som högskolestyrelsen beslutar, grundläggande utbildning.

Gällande bestämmelser om uppdrag som prefekt och behörighet för
sådant uppdrag återfinns i 18 kap. 12 och 14 §§ högskoleförordningen.
Utskottet finner inte skäl att förorda ändringar häri.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört ovan avstyrker utskottet
motion 1983/84:172.

För uppgifter som ankommer på högskolestyrelsen får denna inrätta en
eller flera förvaltningsnämnder. Med hänsyn till karaktären av de uppgifter
som åvilar förvaltningsnämnder bör sammansättningen av dessa enligt
föredragande statsrådet följa samman principer som gäller för högskolestyrelserna.
Därför bör företrädare för allmänna intressen ingå i förvaltningsnämnd
och utgöra en tredjedel.

Utskottet har inget att erinra mot vad föredragande statsrådet har anfört
om förvaltningsnämnder och avstyrker därmed motion 1983/84:238 yrkande
3, vari yrkas att riksdagen uttalar sig för att företrädare för allmänna
intressen inte skall ingå i förvaltningsnämnd.

Regionstyrelserna

I motionerna 1983/84: 225 (yrkande 1) och 1983/84:238 (yrkande 5) krävs
regionstyrelsernas avskaffande. De anses av motionärerna såsom onödiga
mellanled mellan högskolorna och den centrala nivån.

1 proposition 1983/84:52 erinras om att den regionala organisationen har
varit och är fortfarande ett av de mera omdiskuterade inslagen i högskolereformen.

Remissbehandlingen av departementspromemorian (Ds U 1983:6) Högskolans
institutionella organisation har enligt propositionen emellertid givit
vid handen att en majoritet av remissinstanserna inom högskolan accepterar
att den regionala organisationen bibehålls i stort sett oförändrad.

Föredragande statsrådet anser att en planering och samordning av utbildning
avseende större geografiska områden än de enskilda länen är
viktig. Regionstyrelserna spelar i vissa fall redan en viktig roll, när det
gäller att finna nya former för samverkan mellan olika regionala organ med
ansvar för utbildning. Statsrådet avser att i annat sammanhang återkomma
till regeringen i fråga om regionstyrelsernas arbetsuppgifter och förutsättningarna
för en ändrad regionindelning.

Rättelse: S. 13, rad 11 Står: roligt att Rättat till: troligt att.

UbU 1983/84:10

12

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1983/
84: 225 yrkande 1 och 1983/84: 238 yrkande 5.

I 31 § högskolelagen föreskrivs att företrädarna för allmänna intressen
skall utgöra omkring två tredjedelar av antalet ledamöter i regionstyrelserna.
Med stöd av riksdagens beslut (prop. 1980/81:40, UbU 1980/81:14,
rskr 1980/81:128, prop. 1982/83:100, UbU 1982/83:23, rskr 1982/83:270)
har antalet företrädare för allmänna intressen fr. o.m. den 1 januari 1981
kommit att utgöra omkring tre fjärdedelar av antalet ledamöter.

I proposition 1983/84:52 anförs att erfarenheterna av den sammansättning
regionstyrelserna har haft sedan den 1 januari 1981 är genomgående
goda. Föredragande statsrådet anser att den därför bör bibehållas. Regeringen
föreslår i enlighet därmed att 31 § högskolelagen ändras så att
företrädare för allmänna intressen skall utgöra omkring tre fjärdedelar av
antalet ledamöter i en regionstyrelse.

Utskottet tillstyrker förslaget.

Vissa frågor om studieorganisation och anslagssystem

I motion 1983/84:238 erinras om det nuvarande systemet med en uppdelning
av den grundläggande högskoleutbildningen i fem utbildningssektorer,
inom vilka den allra största delen av utbildningen sker på allmänna
linjer. Motionärerna pekar på att det visat sig svårt att åstadkomma attraktiva
linjeutbildningar inom det humanistiska området. I motionen efterlyses
vidare ett system som uppmuntrar till ämnesfördjupning och individuella
ämneskombinationer. Enligt motionärernas uppfattning kan ett sådant
system uppnås genom återinförande av filosofie kandidatexamen
(yrkande 6).

Utskottet erinrar om att föredragande statsrådet i proposition 1983/
84: 52 pekar på att inom vissa områden, främst det humanistiska, svarar
utbildningen på linjer endast för en mycket liten del av det totala antalet
årsstudieplatser. Statsrådet anser det önskvärt att behoven av längre sammanhängande
utbildning av grundläggande karaktär även inom sådana
områden i ökad utsträckning tillgodoses genom utbildningslinjer. Hon erinrar
om att UHÄ i sitt yttrande över departementspromemorian (Ds U
1983:6) Högskolans institutionella organisation har redovisat ett preliminärt
förslag till en humanistisk utbildningslinje. Vad gäller examensbenämning
på en sådan utbildning och återinförandet av filosofie kandidatexamen
vill utskottet erinra om att examensbenämning enligt nu gällande
bestämmelser bör utformas så att den ger en meningsfull information om
utbildningens omfattning, innehåll eller huvudsakliga inriktning (7 kap.
15 § högskoleförordningen). Utskottet inser att det utifrån dessa bestämmelser
kan vara svårt att finna en adekvat examensbenämning på en ny
utbildningslinje med i huvudsak humanistisk inriktning. Frågan bör emellertid
lösas i samband med ställningstagandet till förslag om en ny sådan

UbU 1983/84:10

13

utbildning. I sammanhanget vill utskottet erinra om att UHÄ i sitt ovan
omnämnda preliminära förslag om humanistisk utbildningslinje menar att
en attraktiv examensbenämning är en viktig faktor för att målinrikta en
studerande mot en viss bredd och fördjupning i studierna.

När det gäller frågan om ämnesfördjupning, vilken också berörs i motion
1983/84:238. har utskottet i skilda sammanhang framhållit värdet av att
fördjupningsstudier i ett eller flera ämnen mera allmänt kan inrymmas
inom de allmänna utbildningslinjerna (UbU 1981/82:37 och UbU 1982/
83:23). I UHÄ:s preliminära förslag till humanistlinje, som föreslås omfatta
sammanlagt 120 poäng, avses 40-poängsnivån uppnås i minst två ämnen.
För flera tänkta påbyggnadslinjer är det troligt att 60-poängsnivå i något
ämne kommer att krävas.

Med hänvisning till vad utskottet ovan har anfört och till att föredragande
statsrådet avser att återkomma till frågan om en humanistisk utbildningslinje
i 1985 års budgetproposition föreslår utskottet att riksdagen
avslår motion 1983/84:238 yrkande 6.

En betydande mängd av flerårig sammanhängande utbildning av grundläggande
karaktär, dvs. utbildning för i första hand ungdomsstuderande,
ges inom ramen för enstaka kurser. Särskilt gäller detta inom det humanistiska
området, där linjeutbildningen, vilket utskottet haft anledning att
erinra om i det föregående, svarar för en mycket liten andel av det samlade
utbildningsutbudet. I många fall avser de ifrågavarande enstaka kurserna
ämnen som är av betydelse för kompetensuppbyggnaden i landet, bl. a. för
rekryteringen till forskarutbildningen, men i vilka grundutbildning inte kan
garanteras inom det nuvarande anslags- och planeringssystemet. En nationell
planering av utbildning inom berörda ämnen eller ämnesområden
saknas i praktiken utöver vad som ligger i besluten om inrättande av vissa
högre lärartjänster.

Mot bakgrund av de här redovisade förhållandena föreslår föredragande
statsrådet en förändring av planeringsordningen, så att ämnen vilkas utveckling
och fortlevnad i grundutbildningssammanhang inte i tillräcklig
omfattning garanteras av att de ingår i linjeutbildning blir föremål för
övergripande planering på central nivå. Statsrådet avser att föreslå regeringen
att ge UHÄ i uppdrag att i anslagsframställningen för budgetåret
1985/86 redovisa underlag för en sådan förändrad planeringsordning.

Utskottet har under tidigare riksmöten haft anledning att peka på de
problem för vissa ämnen utanför det nuvarande linjesystemet som följer av
den nuvarande planeringsordningen. Utskottet har även erinrat om att
erfarenheterna av det ifrågavarande anslaget på statsbudgeten (Lokala och
individuella linjer och enstaka kurser) tyder på att uppfyllelsen av de olika
ändamålen med anslaget lätt leder till konflikter (UbU 1981/82:24 s. 28 f.,
UbU 1982/83:29 s. 4).

Utskottet är ense med föredragande statsrådet i fråga om behovet av en

UbU 1983/84:10

14

annan planeringsordning för vissa enstaka kurser och föreslår att riksdagen
godkänner vad som har förordats i frågan. Därvid utgår utskottet från att
besluten om enstaka kurser också i fortsättningen i huvudsak kommer att
fattas lokalt och regionalt.

Hemställan

Åberopande vad utskottet har anfört i det föregående hemställer utskottet 1.

att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:225 yrkande 2
och 1983/84:238 yrkande 1 godkänner vad som i proposition
1983/84:52 har förordats om förslag till anslagsframställning för
forskning och forskarutbildning,

2. att riksdagen beträffande högskolestyrelsernas sammansättning
avslår motionerna 1983/84:173 i denna del och 1983/84:238 yrkande
2,

3. att riksdagen beträffande tillsättandet av företrädare för allmänna
intressen i högskolestyrelserna med bifall till proposition
1983/84:52 och med avslag på motionerna 1983/84:236 och 1983/
84:239 yrkande 1 beslutar att 32 § högskolelagen (1977:218) skall
upphöra att gälla,

4. att riksdagen beträffande rektor såsom ordförande i högskolestyrelsen
avslår motion 1983/84:173 i denna del,

5. att riksdagen beträffande medverkan av företrädare för yrkeslivet
i visst planeringsarbete inom högskolan avslår motionerna
1983/84:238 yrkande 4 i denna del och 1983/84:239 yrkande 2,

6. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1983/84: 52 har
förordats om sektionsindelning av fakultet,

7. att riksdagen beträffande utbildnings- och forskningsnämnd antar
24 a, 16, 21 och 23 §§ förslaget till lag om ändring i högskolelagen
(1977:218),

8. att riksdagen beträffande utbildnings- och forskningsnämndernas
sammansättning med bifall till proposition 1983/84:52 och med
avslag på motion 1983/84:238 yrkande 4 i denna del antar 24 b §
förslaget till lag om ändring i högskolelagen (1977:218),

9. att riksdagen beträffande institutionernas storlek m. m. avslår
motion 1983/84:172,

10. att riksdagen beträffande förvaltningsnämndernas sammansättning
avslår motion 1983/84: 238 yrkande 3,

11. att riksdagen beträffande avveckling av regionstyrelsema avslår
motionerna 1983/84:225 yrkande 1 och 1983/84:238 yrkande
5,

12. att riksdagen beträffande regionstyrelsernas sammansättning antar
31 § förslaget till lag om ändring i högskolelagen (1977:218),

UbU 1983/84:10

15

13. att riksdagen i övrigt antar förslaget till lag om ändring i högskolelagen
(1977:218) i den mån det inte omfattas av vad utskottet
har hemställt ovan,

14. att riksdagen beträffande viss examensbenämning m.m. avslår
motion 1983/84: 238 yrkande 6,

15. att riksdagen beträffande planeringsordning för vissa enstaka
kurser godkänner vad som har förordats i proposition 1983/
84: 52.

Stockholm den 8 december 1983

På utbildningsutskottets vägnar

GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s). Kerstin
Göthberg (c). Bengt Wiklund (s). Lars Gustafsson (s). Rune Rydén (m).
Helge Hagberg (s). Lennart Bladh (s). Pär Granstedt (c). Iris Mårtensson
(s). Göran Allmér (m). Jörgen Ullenhag (fp). Björn Samuelson (vpk).
Gunnar Hökmark (m). Margot Wallström (s) och Lena Lundblad (m).

Reservationer

1. Anslagsframställning för forskning och forskarutbildning (mom. 1)

Rune Rydén (m). Birgitta Rydle (m). Göran Allmér (m). Jörgen Ullenhag
(fp) och Gunnar Hökmark (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar "Utskottet
konstaterar” och slutar "och forskarutbildning” bort ha följande lydelse:

Utskottet är ense med motionärerna i att nuvarande ordning avseende
anslagsframställning för forskning och forskarutbildning bör bibehållas.
Detta bör riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:225 yrkande 2 och
1983/84: 238 yrkande I och med avslag på proposition 1983/84: 52 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande förslag till anslagsframställning för
forskning och forskarutbildning med bifall till motionerna 1983/
84: 225 yrkande 2 och 1983/84: 238 yrkande I och med avslag på
proposition 1983/84: 52 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört.

UbU 1983/84:10

16

2. Högskolestyrelsernas sammansättning (mom. 2)

Rune Rydén. Birgitta Rydle. Göran Allmér och Gunnar Hökmark (alla
m) anser

dels alt den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Mot bakgrund"
och slutar "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

Övergripande beslut om högskolans verksamhet och dess inriktning
fattas centralt av regering och riksdag. Mot bakgrund härav bör ej företrädare
för allmänna intressen ingå i högskolestyrelserna. Utskottet anser i
enlighet med vad som förordas i motion 1983/84:238 att regeringen bör
förelägga riksdagen förslag om styrelser med enbart företrädare för verksamheten.
Riksdagen bör med bifall till motion 1983/84: 238 yrkande 2 och
med avslag på motion 1983/84: 173 i denna del som sin mening ge regeringen
detta till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande högskolestyrelsernas sammansättning
med bifall till motion 1983/84:238 yrkande 2 och med avslag på
motion 1983/84: 173 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,

3. Tillsättandet av företrädare för allmänna intressen i högskolestyrelserna
(mom. 3)

Kerstin Göthberg (c) och Pär Granstedt (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar "Utskottet
tillstyrker” och slutar "yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att det regionala inflytandet
på högskolan säkerställs även fortsättningsvis. Detta bör ske genom att
landstingen i demokratisk ordning utser företrädarna för allmänna intressen
i resp. högskolestyrelse. Härigenom skapas en god regional förankring
av såväl högskoleutbildning som forskning.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 1983/84:236, med
anledning av motion 1983/84: 239 yrkande 1 och med avslag på proposition
1983/84: 52 dels beslutar att 32 § högskolelagen inte skall upphöra att gälla,
dels beslutar att paragrafen erhåller en i enlighet med vad utskottet ovan
har förordat ändrad lydelse.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande tillsättandet av företrädare för allmänna
intressen i högskolestyrelserna med bifall till motion
1983/84:236, med anledning av motion 1983/84:239 yrkande 1
och med avslag på proposition 1983/84:52 dels antar följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse av 32 § högskolelagen
(1977: 218):

UbU 1983/84:10

17

Nuvarande lydelse

Den eller de ledamöter i styrelsen
för en högskoleenhet som skall vara
företrädare för allmänna intressen
skall väljas av den eller de kommuner
och landstingskommuner till
vilken eller vilka högskoleenheten
är förlagd. Hur många av dessa ledamöter
som skall väljas av varje
kommun eller landstingskommun
bestäms av regionstyrelsen. I ärendet
skall regionstyrelsen samråda
med den eller de kommuner och
landstingskommuner som berörs.

För ledamöterna skall lika många
suppleanter väljas.

Kommun kan i samråd med
landstingskommunen besluta att
landstingskommunen skall fullgöra
kommunens skyldighet enligt första
stycket.

Val av ledamöter eller suppleanter skall vara proportionellt, om det

begärs av minst så många väljande som motsvarar det tal vilket erhålls om

samtliga väljandes antal delas med det antal personer som valet avser, ökat
med 1. Om kvoten är ett brutet tal skall den avrundas till närmast högre
hela tal. Om förfarande vid sådant proportionellt val finns bestämmelser i
lagen (1955: 138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige
m. m.

Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall vid valet även den
ordning bestämmas i vilken de skall kallas till tjänstgöring.

Utskottets förslag

Den eller de ledamöter i styrelsen
för en högskoleenhet som skall vara
företrädare för allmänna intressen
skall väljas av den eller de landstingskommuner
till vilken eller
vilka högskoleenheten är förlagd.
Hur många av dessa ledamöter som
skall väljas av varje landstingskommun
bestäms av regionstyrelsen. 1
ärendet skall regionstyrelsen samråda
med den eller de landstingskommuner
som berörs. För ledamöterna
skall lika många suppleanter
väljas.

1 fråga om styrelsen för högskoleenheten
inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde gäller
föreskrifter som regeringen meddelar
i stället för första -fjärde styckena
i denna paragraf.

I fråga om styrelsen för högskoleenheten
inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde gäller
föreskrifter som regeringen meddelar
i stället för första-tredje styckena
i denna paragraf.

dels antar sådan ändring av ingressen till förslaget till lag om
ändring i högskolelagen (1977:218) som föranleds härav.

4. Tillsättandet av företrädare för allmänna intressen i högskolestyrelserna
(mom. 3)

Björn Samuelson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”yrkande I” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med vad som anförs i motion 1983/84:239 peka på
att var och en av högskolorna inte bara har en nationell karaktär och
betydelse utan att de därjämte utgör en viktig faktor för den regionala

UbU 1983/84:10

18

utvecklingen. För att i tillfredsställande grad säkerställa att de lokala och
regionala aspekterna blir tillgodosedda bör nuvarande 32 § högskolelagen
inte upphöra att gälla. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1983/
84:239 yrkande I, med anledning av motion 1983/84:236 och med avslag
på proposition 1983/84:52 besluta.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande tillsättandet av företrädare för allmänna
intressen i högskolestyrelserna med bifall till motion
1983/84:239 yrkande I, med anledning av motion 1983/84:236
och med avslag på proposition 1983/84:52 dels avslår förslaget i
propositionen att 32 § högskolelagen (1977:218) skall upphöra
att gälla, dels antar sådan ändring av ingressen till förslaget till
lag om ändring i högskolelagen (1977:218) som föranleds härav.

5. Utbildnings- och forskningsnämndernas sammansättning (mom. 8)

Rune Rydén, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Gunnar Hökmark (alla

m) anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar "Utskottet
tillstyrker” och slutar "framlagda lagförslaget” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör ett naturligt samarbete mellan högskolan
och yrkeslivet kunna ske utan detaljreglering från statsmakternas sida.
Utskottet finnér i likhet med motionärerna inte att det finns skäl att genom
föreskrifter i lag ange att företrädare för yrkeslivet skall ingå i utbildningsoch
forskningsnämnder. Riksdagen föreslås med bifall till motion 1983/
84:238 yrkande 4 i denna del och med avslag på proposition 1983/84:52
anta 24 b § förslaget till lag om ändring i högskolelagen (1977:218) med en i
enlighet härmed ändrad lydelse.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande utbildnings- och forskningsnämndernas
sammansättning med bifall till motion 1983/84: 238 yrkande 4 i
denna del och med avslag på proposition 1983/84:52 dels antar
följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse av 24 b §
förslaget till lag om ändring i högskolelagen (1977: 218):

Regeringens förslag Utskottets förslag

I utbildnings- och forsknings- I utbildnings- och forskningsnämnden
skall ingå företrädare för nämnden skall ingå företrädare för

verksamheten inom nämndens om- verksamheten inom nämndens område.
I nämnden skall också ingå råde. Företrädare för de anställda

företrädare för yrkeslivet, om inte och de studerande har rätt att ingå i

särskilda skäl föranleder annat. nämnden.

Företrädare för de anställda och de
studerande har rätt att ingå i nämnden.

UbU 1983/84:10

19

1 utbildnings- och forskningsnämnden kan inga företrädare för:

1. sådant forsknings- och utvecklingsarbete utanför högskolan som har
anknytning till nämndens verksamhetsområde,

2. allmänna intressen.

dels antar sådan ändring av ingressen till förslaget till lag om
ändring i högskolelagen (1977: 218) som föranleds härav,

6. Förvaltningsnämndernas sammansättning (mom. 10)

Rune Rydén (m). Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag
(fp) och Gunnar Hökmark (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. II börjar ”Utskottet
har” och slutar ”i förvaltningsnämnd” bort ha följande lydelse:

I motion 1983/84:238 förordas att företrädare för allmänna intressen inte
skall ingå i förvaltningsnämnd (yrkande 3).

Utskottet delar motionärernas uppfattning och föreslår att riksdagen
med bifall till motion 1983/84: 238 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna att företrädare för allmänna intressen inte skall ingå i förvaltningsnämnderna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen beträffande förvaltningsnämndernas sammansättning
med bifall till motion 1983/84: 238 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

7. Avveckling av regionstyrelserna (mom. 11)

Rune Rydén (m). Birgitta Rydle (m), Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag
(fp) och Gunnar Hökmark (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Remissbehandlingen
av” och på s. 12 slutar ”yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas syn på regionstyrelserna och anser att
riksdagen nu bör fatta principbeslut om att de bör avvecklas. En sådan
åtgärd skulle medverka till en markant avbyråkratisering av högskoleväsendet
och innebära en besparing. Innevarande budgetår anvisas ca 11,5
milj. kr. till Regionstyrelserna för högskolan.

Riksdagen bör med bifall till motionerna 1983/84:225 yrkande I och
1983/84:238 yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
har anfört om avveckling av regionstyrelserna.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen beträffande avveckling av regionstyrelserna med
bifall till motionerna 1983/84:225 yrkande 1 och 1983/84:238

UbU 1983/84:10

20

yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört,

8. Viss examensbenämning m. m. (morn. 14)

Rune Rydén, Birgitta Rydle, Göran Allmér och Gunnar Hökmark (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Utskottet
erinrar" och på s, 13 slutar ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Föredragande statsrådet behandlar i proposition 1983/84:52 de problem
som hänger samman med svårigheterna att tillgodose behoven av längre
sammanhängande utbildning av grundläggande karaktär på det humanistiska
området.

Utskottet utgår från att regeringens kommande förslag i ärendet bl. a.
innebär krav på ämnesfördjupning och möjligheter till individuella ämneskombinationer
i enlighet med vad som anförs i motion 1983/84:238. Riksdagen
bör med bifall till motionens yrkande 6 uttala sig för att regeringen
härvid också beslutar att filosofie kandidatexamen skall användas såsom
examensbenämning.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen beträffande viss examensbenämning m. m. med bifall
till motion 1983/84:238 yrkande 6 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört,

Särskilt yttrande

Viss examensbenämning m. m. (mom. 14)

Jörgen Ullenhag (fp) anför:

Det är enligt min mening viktigt att fördjupningsstudier kommer att
krävas på allt fler utbildningslinjer och att attraktiva examensbenämningar
knyts till dessa linjer.

Starka skäl talar för att filosofie kandidatexamen därvid skall användas
som examensbenämning. Enligt nuvarande bestämmelser bör dock examensbenämning
utformas så att den ger en meningsfull information om
utbildningens omfattning, innehåll eller huvudsakliga inriktning.

En tänkbar lösning på detta problem är att till t. ex. en eventuell humanistlinje
knyta examensbenämningen ”filosofie kandidatexamen med humanistisk
inriktning” och till t. ex. samhällsvetarlinjen knyta examensbenämningen
”filosofie kandidatexamen med samhällsvetenskaplig inriktning”.

Mycket talar för att examensbenämningen filosofie kandidatexamen

UbU 1983/84:10 21

med viss inriktning endast bör användas om fördjupningsstudier omfattande
minst 60 poäng ingått i genomgången utbildningslinje.

Jag utgår från att UHÄ också prövar införandet av denna examensbenämning
och har därför avstått från reservation.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983