TU 1983/84:8

Trafikutskottets betänkande
1983/84: 8

om ny organisation för postverket (prop. 1983/84:34)
Propositionen

I propositionen 1983/84:34 föreslår regeringen (kommunikationsdepartementet)
riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för ny organisation för postverket som föredragande
departementschefen har föreslagit i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att besluta om sådan avvikelse från den föreslagna
organisationen som inte bryter mot riktlinjerna för densamma,

3. bemyndiga regeringen att vidta de övergångsanordningar och åtgärder
i övrigt som behövs för genomförandet av den nya organisationen.

I propositionen föreslås en ny organisation för postverket som innebär
en starkare betoning av affärs- och marknadsorienteringen hos verket.
Omorganisationen innebär en fortsatt delegering av beslut i den löpande
verksamheten från huvudkontoret och nuvarande sju regionförvaltningar
till föreslagna 33 postregioner. Därigenom kommer besluten i ökad utsträckning
att fattas nära kunderna. Den styrning som huvudkontoret
utövar gentemot regionerna skall främst ske genom angivande av mål och
kontroll av att målen uppfylls. Inom dessa ramar skall regionerna ges stor
självständighet.

Inom huvudkontoret, det nya namnet på centralförvaltningen, inrättas
enligt förslaget en avdelning för huvudaffärsområdet Försändelse- och
lättgodshantering och en avdelning för huvudaffärsområdet Betalningsförmedling.
Genom denna omorganisation och de åtgärder som vidtas inom
postverkets kompetensområde i anslutning därtill bör resurserna för affärsutveckling
kunna förstärkas, vilket är av största vikt i en situation där
marknaden ständigt förändras och konkurrensen ökar — inte minst genom
den tekniska utvecklingen. Möjligheterna att åstadkomma en effektiv produktion
av tjänster som ännu bättre än idag tillgodoser kundernas, främst
företagskundernas, speciella behov bör kunna öka genom denna omorganisation.

I propositionen fastslås att postverkets mål bör vara att ge en hela landet
täckande, snabb, säker och lättillgänglig postservice samt att täcka sina
kostnader med rörelseintäkter och förränta det kapital som statsmakterna
tillskjutit för investeringar. De verksamheter som postverket driver skall
alla bidra till att dessa mål uppfylls.

1 Riksdagen 1983184. 15 sami. Nr 8

TU 1983/84:8 - „

Motionerna

I motion 1983/84:51 av Kersti Johansson och Arne Fransson (båda c)
yrkas att riksdagen beslutar förorda Nässjö som regionhuvudkontor i
Jönköpings län.

I motion 1983/84: 88 av Hagar Normark m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att postverkets planerade regionkontor
i Västerbotten bör lokaliseras till Skellefteå av regionalpolitiska och sysselsättningsmässiga
skäl.

I motion 1983/84:159 av Kerstin Anér (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om postens
service till de enskilda medborgarna.

1 motion 1983/84:161 av Lisbet Calner m.fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om att
Uddevalla skall utses som regionort för det nybildade postområdet.

1 motion 1983/84:167 av Elving Andersson och Kjell Mattsson (båda c)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförs i motionen angående lokalisering av huvudkontor för den postregion
som skall komma att omfatta mellersta och norra Bohuslän samt
Dalsland och delar av Västergötland.

I motion 1983/84:168 av Claes Elmstedt (c) yrkas att riksdagen uttalar sig
för att Blekinge län som helhet bör utgöra en postregion med regionhuvudort
Karlskrona.

I motion 1983/84:169 av Rune Torwald m.fl. (c) yrkas

1. att riksdagen avslår yrkandena 1-3 i propositionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att postverkets
organisation även i framtiden bör baseras på de sju nuvarande regionerna,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs
i motionen beträffande behovet av fortsatt delegering av arbetsuppgifter
och befogenheter till regional och lokal nivå,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs
i motionen beträffande höjning av maximivikten för postpaket.

I motion 1983/84:170 av Anna Wohlin-Andersson (c) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i motionen
angående Nyköpings postområde.

I motion 1983/84:178 av Per-Ola Eriksson (c) yrkas att riksdagen beslutar
utse Boden till regionhuvudort i postverkets nya organisation.

TU 1983/84:8

Utskottet

I propositionen erinras inledningsvis om att postverkets huvudorganisation
senast fastställdes av riksdagen år 1976 (prop. 1975/76:167, TU 1975/
76:26, rskr 1975/76:365). Med hänvisning till det bemyndigande som riksdagen
då gav regeringen har vissa förändringar godkänts i huvudkontorets
organisation och anmälts till riksdagen i proposition 1979/80:100 bil. 9
(s. 181) och i proposition 1981/82:100 bil. 9 (s. 133). Strävandena mot ökad
marknadsinriktning och delegering samt mot resultatansvar för rörelsegrenar
och regioner anges ha varit starka motiv för organisationsbesluten.
Med hänsyn till erfarenheterna av hur organisationen fungerat och med
beaktande av förändringar i marknaden - som bl. a. innebär allt större
konkurrens — har postverket i skrivelser den 28 mars 1983 och den 26
augusti 1983 föreslagit förändringar i den regionala organisationen resp.
huvudkontorets organisation.

De delar av förslaget som kräver riksdagens beslut är dels indelningen av
postverkets huvudkontor i huvudaffärsområden, dels den regionala indelningen.

I propositionen fastslås att postverkets mål bör vara att ge en hela landet
täckande, snabb, säker och lättillgänglig postservice. Verket skall vidare
såsom affärsverk över en längre period med sina intäkter täcka samtliga
kostnader inkl. ränta på det kapital som statsmakterna tillskjutit för investeringar.
De verksamheter som postverket driver skall alla bidra till att
dessa mål uppfylls. Utskottet vill för sin del understryka vikten av att så
sker.

1 det följande behandlar utskottet först propositionens förslag i fråga om
postverkets huvudkontor och antalet postregioner med dessas ställning i
organisationen m.m. samt motionsyrkandena i dessa delar. Därefter behandlas
frågorna om indelningen i regioner och om regionernas huvudorter
samt motionerna härom. Slutligen tar utskottet upp motionsyrkandena om
vissa servicefrågor m.m.

Föredragande departementschefen framhåller beträffande de föreslagna
organisationsförändringarna att postverket nu bör få genomföra en omorganisation
sorn innebär en starkare betoning av affärs- och marknadsorientering.
Detta anges vara viktigt med hänsyn till de stora förändringarna i
marknaden för postverkets tjänster och den ökande konkurrens som verket
får vidkännas inte minst genom den teletekniska utvecklingen. Postverkets
tjänster måste vidare utvecklas i nära kontakt med kunderna så att
man ännu bättre än i dag kan tillgodose olika kunders speciella önskemål.
Det förutsätter enligt propositionen att besluten fattas så nära kunderna
som möjligt. Det sägs vidare vara angeläget att klara, väl avgränsade
ansvarsområden skapas för att möjliggöra största delegering av beslutsbe 11

Riksdagen 1983184. 15 sami. Nr 8

TU 1983/84:8

fogenheter så att besluten kan fattas snabbt och så att de anställda bättre
kan överblicka och förstå sin organisation.

I enlighet med postverkets förslag föreslår föredraganden att det inom
verkets huvudkontor inrättas två avdelningar — en för huvudaffarsområdet
Betalningsförmedling och en för huvudaffärsområdet Försändelse- och
lättgodshantering. Beträffande indelningen i avdelningar av huvudkontoret
i övrigt föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta efter de i
postverkets förslag angivna riktlinjerna för vilka funktioner som krävs
utanför huvudaffarsområdena.

I fråga om den regionala organisationen föreslås att verket organiseras i
33 postregioner mot nuvarande sju. På regionhuvudorterna smälts postområdenas
och postregionernas administration samman. Regioncheferna får
ett ansvar för att uppnå de mål som satts av verkschefen. De postområden,
som inte kommer att bilda egna regioner, kommer att ingå som postområden
i de nya regionerna. Postområdeschefen blir delansvarig inför regionchefen
för att målen uppnås.

En utgångspunkt för regionindelningen är enligt föredraganden att den
skall vara sådan att regionerna verkligen skall ha instrumenten för att
uppnå de mål som åläggs dem. En annan utgångspunkt är att besluten skall
fattas så nära kunderna som möjligt. Samtidigt måste verksledningen kunna
styra verksamheten effektivt och det måste finnas en tillräcklig marknad
inom varje region för att experter inom olika områden skall ha full
sysselsättning i regionen. Detta är bakgrunden till förslaget om 33 regioner.
1 sammanhanget understryks vikten av att postverket eftersträvar att även
inom regionerna flytta ut ansvar och befogenheter så långt som är praktiskt
möjligt. De postområden som inte bildar egna regioner får därför även
fortsättningsvis en viktig roll.

Med anledning av föredragandens förslag erinras i motion 1983/84:169
(c) om att nuvarande organisation med indelning i sju regioner och 59
förvaltningsområden bl. a. inneburit en halvering av antalet lokala postområdesförvaltningar
med tillgång på kvalificerad administrativ personal.
Många postområdesförvaltningar har enligt motionen inte fått sin uppsättning
av välutbildad och kvalificerad administrativ personal klar förrän i
början av 1980-talet.

Chefen för ett postområde har, sägs det i motionen, redan i stort sett
oinskränkta befogenheter att inom sitt förvaltningsområde och sina budgetramar
vidta ändringar i servicenivå vid såväl fasta postanstalter som för
sortering och distribution av försändelser etc. På dessa för kunderna
väsentliga områden finns alltså inga ytterligare befogenheter att delegera.
Om man bortser från Stockholmsregionen med sina i viss mån speciella
problem, så innebär sålunda det nu framlagda förslaget, att 50 självständiga
postområdesförvaltningar reduceras till 25 postregioner med oförändrade
befogenheter, när det gäller generell service vid postanstalter och i
brevbäring etc.

TU 1983/84:8

Sammanfattningsvis finnér motionärerna att den föreslagna omorganisationen
i avseende på den regionala och lokala nivån inte ”för besluten
närmare kunderna” utan snarare innebär en påtaglig centralisering av
beslut som direkt berör kunderna. I övrigt anses förslaget att slopa de sju
regionförvaltningarna i endast ringa mån medföra ökad decentralisering
utan snarare en risk för ett återförande av vissa arbetsuppgifter till central
nivå.

Motionärerna säger sig vidare inte kunna undgå känslan att det framlagda
förslaget till omorganisation av postverket mera syftar till att förbättra
”styrningen” av verksamheten än en delegering av befogenheter till
regional och lokal nivå. Ett exempel bl. a. härpå anses förslagets storstadscentralisering
- med åtta regionförvaltningar i Stockholm — vara. Förslaget
sägs inte heller innebära något positivt för verkets marknadsföring och
strävan att komma in på nya marknader. Såvitt motionärerna kunnat finna,
har inte heller några belagda ekonomiska fördelar med omorganisationen
redovisats vare sig i betänkandet eller i postverkets utredning och förslag.
Motionärerna yrkar slutligen avslag på propositionen. Dessutom begärs att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som anförts i
motionen dels om en basering av postverkets organisation även i framtiden
på de sju nuvarande regionerna, dels om behovet av fortsatt delegering av
arbetsuppgifter och befogenheter till regional och lokal nivå.

Utskottet har vid sin prövning av här berörda frågor - i motsats till
motionärerna — funnit regeringens förslag väl ägnade att läggas till grund
för beslut i frågan. Såsom föredraganden framhållit bör sålunda indelningen
i huvudaffärsområden och den organisatoriska grundsyn som detta är
uttryck för kunna bidra till den kraftsamling mot marknads- och produktutveckling
som är nödvändig om postverkets framgångsrikt skall kunna
svara mot kundernas - främst företagskundernas — ständigt förändrade
behov.

Med anledning av motionärernas uttalanden vill utskottet vidare understryka
att propositionens förslag syftar till en sådan rationalisering och
effektivisering av hela postverkets verksamhet som även utskottet finner
angelägen. Den synes också innebära väsentligt förbättrade möjligheter att
få till stånd den ökade decentralisering av verksamheten till de regionala
och lokala organen som av skilda skäl och även enligt motionärernas
uppfattning bör eftersträvas. I likhet med föredraganden vill utskottet i
sammanhanget understryka vikten av att postverket löpande följer upp och
utvärderar framför allt den nya organisationens lednings- och styrsystem.

Mot bakgrund av det sålunda anförda tillstyrker utskottet i här berörda
delar regeringsförslaget och avstyrker motionen (yrkandena 1-3) i fråga.

Utskottet tillstyrker vidare att regeringen lämnas det begärda bemyndigandet
att besluta om sådana avvikelser från den föreslagna organisationen,
som inte bryter mot riktlinjerna för densamma. Regeringen bör också

TU 1983/84:8

få vidta de övergångsanordningar och åtgärder i övrigt, som behövs för
genomförandet av den nya organisationen.

Beträffande den regionala organisationen föreslås i propositionen, såsom
förut nämnts, att verket skall organiseras i 33 postregioner — med den
indelning och de huvudorter i regionen som framgår av de till detta betänkande
fogade kartorna och tabellerna (bilaga).

Av de 33 regionerna ingår åtta i Stockholmsområdet. De utredningar
som legat till grund för förslaget till ny organisation av huvudkontoret har
enligt propositionen givit vid handen att resultatansvaret även inom detta
område bör kunna delegeras till regionerna. Detta finner föredraganden
vara i linje med strävandena att så långt det är praktiskt möjligt föra ut
ansvar och befogenheter. Uppdelningen av Stockholmsregionen bör därför
ske stegvis med hänsyn till de speciella problem som finns i regionen
främst när det gäller samordningen av personalen. Utskottet delar denna
uppfattning.

Med anledning av propositionens förslag i dessa delar har en rad motionsyrkanden
framförts. Sålunda begärs i motion 1983/84:51 (c) att Nässjö
i stället för Jönköping skall vara huvudort i Jönköpings län. I motion 1983/
84:88 (s) föreslås att Skellefteå i stället för Umeå skall vara regionhuvudort
i Västerbottens län. I motion 1983/84:168 (c) föreslås att Blekinge län som
helhet bör utgöra en postregion med Karlskrona som huvudort, innebärande
bl. a. att Sölvesborg och Olofström hänförs till Karlskronas postregion i
stället för Kristianstads postregion. I motion 1983/84:178 (c) föreslås att
Boden utses till regionhuvudort i stället för Luleå.

Utskottet vill till en början erinra om att nu berörda frågor ingående
prövats i det utredningsarbete som föregått propositionens framläggande. I
propositionen framhåller också föredraganden att han vid bedömningen av
postverkets förslag om vilka orter som bör vara regionhuvudorter har vägt
regionalpolitiska mot postala skäl och därvid funnit de postala skälen väga
över. Förvaltningarnas närhet till marknaden och produktionen är mycket
viktig för postverket. De sysselsättningsmässiga effekterna av valet av
regionhuvudort är däremot mycket små. De orter som inte blir regionhuvudorter
enligt förslaget och där det i dag finns områdesförvaltningar
kommer enligt föredraganden vid genomförandet inte att vidkännas någon
minskning av antalet administrativa tjänster. Det är inte heller så att
beslutet att en viss ort skall vara regionhuvudort innebär att den postala
administrativa verksamheten inom regionen utanför regionhuvudorten på
lång sikt koncentreras dit. Det är tvärtom enligt propositionen meningen
att den strävan till decentralisering och delegering som är grundtanken i
den nya organisationen skall få genomslag även inom regionerna så att så
stort ansvar och så stora befogenheter som är praktiskt möjligt finns ute i
organisationen.

TU 1983/84:8

Vad speciellt gäller regionhuvudorten i Norrbotten framhålls att såväl
Boden som Luleå är tänkbara. Föredraganden förordar dock Luleå som
regionhuvudort. Genom att förlägga vissa av regionkontorets i Luleå funktioner
till Boden kan fördelningen mellan de två orterna av arbetstillfällen i
huvudsak bibehållas. Med hänsyn till avstånd och kommunikationsmöjligheter
bedöms en sådan fördelning kunna ske utan nämnvärda olägenheter
för postverket.

Utskottet kan för sin del och mot bakgrund av det anförda inte finna
tillräckliga skäl föreligga att göra några ändringar varken i fråga om gränsdragningar
mellan regionerna eller beträffande de föreslagna regionhuvudorterna.
I sammanhanget vill utskottet också erinra om att organisation i
dess helhet enligt propositionen förutsätts kunna — utan beslut av riksdagen
— anpassas efter de erfarenheter som framdeles vinns och med hänsyn
till förändringar i omgivningen. Utskottet förutsätter att frågorna härom
med uppmärksamhet följs samt att härav föranledda ändringar utan tidsutdräkt
vidtas. Av det anförda följer att utskottet i nu berörda delar tillstyrker
regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandena i fråga.

Av samma skäl avstyrker utskottet yrkandet i motion 1983/84:170 (c) att
Nyköpings postområde skall hänföras till Norrköpingsregionen i stället för
Eskilstunaregionen.

Likaledes av samma skäl avstyrks yrkandena i motionerna 1983/84:161
(s) och 1983/84:167 (c) att Uddevalla utses till regionhuvudort i stället för
Trollhättan i den postregion det därvid gäller.

Utskottets ställningstagande i det föregående innebär att i övriga delar
propositionens förslag beträffande indelningen i postregioner samt dessas
huvudorter tillstyrks och motion 1983/84:169 (c) i motsvarande delar avstyrks.

I motion 1983/84:159 (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts i motionen om postens service till de
enskilda medborgarna.

Postverkets bör enligt motionären i första hand tillse bl. a. att lördagsbrev
kommer fram på lördag och inte på måndag samt att s.k. A-brev
kommer fram på ett dygn och inte på två. Postens betoning av kundservice
skall vidare enligt motionären inriktas även på de enskilda kunderna som
skall ha posten, inte bara på de stora företagen och organisationerna som
skickar den. Postverket kan vidare t. ex. i en särskild kampanj lämpligen
upplysa sina kunder om deras rätt och möjlighet att stryka sig ur de
adressregister som säljs till reklamköparna.

De servicemål som motionären framhåller som väsentliga sammanfaller i
stort sett med postverkets egna. Den goda service som kännetecknat
verket hittills utgår utskottet från att verket även i framtiden kommer att

TU 1983/84:8

upprätthållas. Utskottet förutsätter vidare att verket även framdeles med
stor uppmärksamhet följer utvecklingen på området. I detta sammanhang
kan nämnas att postverket just nu genomför en undersökning av brevposthastigheten
som ett led i sin strävan att nå de uppsatta servicemålen.

Den av motionären aktualiserade kampanjen om att särskilt upplysa
kunderna om deras rätt och möjlighet att stryka sig ur de adressregister
som säljs till reklamköpare genomfördes av postverket för ett par år sedan.
Utskottet förutsätter att denna fråga fortlöpande följs av verket och att
man vidtar de åtgärder som erfordras.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen i fråga.

I motion 1983/84:169 (c) har begärts att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande höjning av
maximivikten för postpaket. Om postverket - åtminstone vid flertalet
postanstalter - höjde maximivikten för postpaket till förslagsvis 50 kg,
skulle detta enligt motionen leda till en påtaglig serviceförbättring för
kunderna. Med den bilpark m. m. som postverket nu förfogar över borde
en sådan radikal förbättring av postpaketservicen vara möjlig och samtidigt
leda till ökade inkomster. Samtidigt skulle SJ:s problem reduceras i
motsvarande mån.

Vad motionärerna därvid anfört till stöd för sitt yrkande finner utskottet
vara av intresse. Frågorna härom har emellertid enligt vad utskottet erfarit
redan aktualiserats inom postverket och övervägs f. n. i olika sammanhang.
I avvaktan på resultatet härav finner utskottet motionsyrkandet nu
kunna lämnas utan åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande indelningen av postverkets huvudkontor i huvudaffärsområden
och antalet postregioner, m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i dessa delar och
med avslag på motion 1983/84:169 (c) yrkande 1 i motsvarande
del samt yrkandena 2 och 3

a. godkänner de riktlinjer för ny organisation för postverket som
föredragande departementschefen i propositionen föreslagit,

b. bemyndigar regeringen att besluta om sådana avvikelser från
den föreslagna organisationen, som inte bryter mot riktlinjerna
för densamma,

c. bemyndigar regeringen att vidta de övergångsanordningar och
åtgärder i övrigt som behövs för genomförandet av den nya
organisationen,

TU 1983/84:8

2. beträffande indelningen i postregioner samt huvudorten i resp.
region

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i dessa delar och
med avslag på motion 1983/84:169 (c) yrkande 1 i motsvarande
del,

a. avslår motion 1983/84:51 (c) om utseende av Nässjö i stället
för Jönköping som huvudort i regionen,

b. avslår motion 1983/84:88 (s) om utseende av Skellefteå i
stället för Umeå som huvudort i regionen,

c. avslår motion 1983/84:168 (c) om organisation av Blekinge län
i dess helhet som en postregion,

d. avslår motion 1983/84:178 (c) om utseende av Boden i stället
för Luleå som huvudort i regionen,

e. avslår motion 1983/84:170 (c) om hänförande av Nyköpings
postområde till Norrköpingsregionen i stället för Eskilstunaregionen,

f. avslår motionerna 1983/84:161 (s) och 1983/84:167 (c) om
utseende av Uddevalla i stället för Trollhättan som huvudort i
regionen,

g. i övrigt godtar propositionens förslag i denna del,

3. beträffande vissa frågor om postens service till de enskilda medborgarna att

riksdagen avslår motion 1983/84: 159 (fp),

4. beträffande höjning av maximivikten för postpaket

att riksdagen lämnar motion 1983/84: 169 (c) yrkande 4 utan
åtgärd.

Stockholm den 1 december 1983

På trafikutskottets vägnar
KURT HUGOSSON

Närvarande: Kurt Hugosson (s). Rolf Clarkson (m). Birger Rosqvist (s),
Olle Östrand (s), Wiggo Komstedt (m), Sven-Gösta Signell (s), Rune
Johansson (s), Per Stenmarck (m), Rune Torwald (c), Margit Sandéhn (s),
Sten-Ove Sundström (s), Görel Bohlin (m), Olle Grahn (fp), Sven Henricsson
(vpk) och Anna Wohlin-Andersson (c).

TU 1983/84:8

Reservationer

1. Indelningen av postverkets huvudkontor i huvudaffärsområden och antalet
postregioner, m.m. (mom. 1)

Rune Torwald och Anna Wohlin-Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 böljar med ”Utskottet
har” och på s. 6 slutar med ”denna uppfattning.” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka att det, såsom framhålls i motionen, alltid tar
relativt lång tid att genomföra en så långtgående omorganisation, som den
som beslutades år 1976. Många postområdesförvaltningar har sålunda inte
fått sin uppsättning av välutbildad och kvalificerad administrativ personal
klar förrän i början av 1980-talet. Trots att det aliså inte fanns några rimliga
möjligheter till en utvärdering av 1976 års lokala organisation vid den
tidpunkten, så startade postverkets ledning redan 1979 en ny utredning
(CRU). Det är denna utredning som resulterat i föreliggande proposition
1983/84:34.

Genom att ändra benämningen för vissa postområden till postregioner
vill postverket uppenbarligen nu ge intryck av att det skulle röra sig om en
ökad delegering och en möjlighet att föra de väsentliga besluten ”närmare
kunderna”.

De nuvarande 59 postområdesförvaltningarna har att varje år utarbeta
en budget för kommande budgetår. Denna budet granskas och i vissa fall
justeras vid aktuell regionförvaltning, varefter en budget upprättas för
regionen och överlämnas till centralförvaltningen för att ingå som en del i
postverkets totala budget för det aktuella budgetåret. Chefen för ett postområde
har sedan i stort sett oinskränkta befogenheter att inom sitt förvaltningsområde
och sina budgetramar vidta ändringar i servicenivå vid såväl
fasta postanstalter som för sortering och distribution av försändelser etc.
På dessa för kunderna väsentliga områden finns alltså inga ytterligare
befogenheter att delegera.

Utskottet finnér därför i likhet med motionärerna att propositionens
påstående — att nu framlagda förslag skulle leda till att besluten i ökad
utsträckning kommer att fattas nära kunderna - saknar täckning.

De sju regionförvaltningarna, som enligt beslutet år 1976 egentligen
skulle vara åtta till antalet, har som viktigaste uppgift att granska postområdesförvaltningarnas
budgetförslag och omarbeta dem till en budget för
hela regionen. För denna budget har man fullt budgetansvar. Betydande
besparingar har ofta kunnat göras bl. a. på inventarieanskaffningssidan
genom att regionen kunnat få till stånd utnyttjande av övertaliga inventarier
från ett postområde för användning inom ett annat postområde. Därigenom
har nyanskaffning kunnat elimineras i dessa fall. De nya regionalförvaltningarna
kan ju inte tillåtas fungera som fria ”satelliter” utan även i

TU 1983/84:8

framtiden måste deras budgetförslag granskas. Men eftersom nuvarande
regionförvaltningar upphör att fungera som budgetansvariga enheter, så
måste uppenbarligen denna granskning i framtiden förläggas till centralförvaltningen/huvudkontoret.
Detta måste innebära en påtaglig centralisering
av ett viktigt arbete samtidigt som man förlorar tillgången till den lokalkännedom,
som ovedersägligen finns vid de nuvarande sju regionerna.

Utskottet finnér alltså, som motionärerna anfört, att den föreslagna
omorganisationen i avseende på den regionala och lokala nivån inte "för
besluten närmare kunderna” utan snarare innebär en påtaglig centralisering
av beslut som direkt berör kunderna eftersom antalet postkontor med
full kompetens (utanför Stockholmsregionen) halveras. Även i övrigt torde
sålunda förslaget att slopa de sju regionförvaltningarna i endast ringa mån
medföra ökad decentralisering utan snarare en risk för ett återförande av
vissa arbetsuppgifter till central nivå.

Utskottet ställer sig därför bakom statskontorets uppfattning att innan
man omorganiserar centralförvaltningen ”en fördjupad belysning krävs av
frågor rörande styrning och kontroll”. Utskottet delar också RRV:s tvivel
på det ändamålsenliga och rimliga i att verkschefen enligt föreliggande
förslag skulle få över 40 enheter sig direkt underställda. Utskottet betvivlar
att föreslagna lednings- och styrformer i praktiken kommer att ge verkschefen
möjlighet att styra verksamheten.

Det framlagda förslaget till omorganisationen av postverket syftar även
enligt utskottets uppfattning mera till att förbättra ”styrningen” av verksamheten
än en delegering av befogenheter till regional och lokal nivå.
Utskottet finnér det f. n. mest ändamålsenligt att fullfölja 1976 års omorganisation
genom att fortsätta överflyttning av arbetsuppgifter från central
till regional resp. från regional till lokal nivå. Skulle i undantagsfall någon
smärre justering av den lokala förvaltningsnivån bedömas nödvändig, så
ligger ju detta helt inom poststyrelsens kompetensnivå och kräver inga
beslut av riksdagen.

Ett tecken på hur storstadscentrerat förslaget är inriktat är f. ö. med hur
olika mått man uppenbarligen mäter. Stockholmsområdet harju visserligen
sina speciella problem, men geografiskt är det ju fråga om ett relativt
begränsat område. Detta bör rimligen underlätta situationen för aktuella
beslutsfattare. Å andra sidan är det ju så att de bäst betalda befattningarna
kommer att återfinnas på de nu föreslagna regionkontoren. Mot denna
bakgrund är förslagen regionindelning anmärkningsvärd, när den relateras
till Göteborgs- och Malmö-regionerna. Här följer fakta enligt propositionen: Malmö

region omfattar 3046 anställda och 294000 hushåll

Göteborg region omfattar 3895 anställda och 359400 hushåll

Stockholm region omfattar 10473 anställda och 792 100 hushåll

TU 1983/84:8

I Malmö och Göteborg föreslås vardera bara en regionförvaltning under
det att man föreslår åtta regionförvaltningar i Stockholm. Kommentarer
torde vara överflödiga.

I propositionen understryks vikten av förbättrad marknadsföring och
satsning på nya kunder/produkter. Utskottet har givetvis inget att erinra
mot en sådan målsättning för postverkets verksamhet. I 1976 års proposition
(s. I) angavs dock som ett av målen att ”Samtliga regionala centra i
landet avses få s. k. ortpostkontor med utbyggda administrativa och marknadsmässiga
resurser. I varje kommun planeras vidare postkontor med
personal som särskilt har utbildats i marknads- och produkthänseende”.
Utskottet förutsätter att postverkets ledning fullföljt dessa viktiga satsningar
på marknadsföringen, varför man nu bör ha ett väl förgrenat nät för
ännu bättre marknadsföring. Därtill kommer, att det vid samtliga nuvarande
59 postområdesförvaltningar finns kunnig och ännu bättre utbildad
personal, som har dagliga kontakter med företag, institutioner och andra
kunder.

Några belagda ekonomiska fördelar med omorganisationen har, som i
motionen framhålls, inte redovisats vare sig i betänkande eller i postverkets
utredning och förslag. Om man över huvud taget skall genomföra en
så här stor omorganisation av postverket, då bör den med säkerhet innebära
ett bättre ekonomiskt utfall och en bättre service. Utskottet kan inte
finna att något av dessa krav är uppfyllda.

Under hänvisning till vad nu anförts tillstyrker utskottet yrkandena 1 — 3
i motionen och vad härom i densamma uttalats.

Vad utskottet i dessa delar anfört bör av riksdagen ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande indelning av postverkets huvudkontor i huvudaffärsområden
och antalet postregioner, m.m.

att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med bifall till
motion 1983/84:169 (c) yrkande 1 i motsvarande del samt yrkandena
2 och 3 som sin mening ger regeringen till känna
dels att postverkets organisation även i framtiden bör baseras på
de sju nuvarande regionerna,

dels att behovet av en fortsatt delegering av arbetsuppgifter och
befogenheter till regional och lokal nivå uppmärksammas och
tillgodoses på det sätt som i motionen föreslagits,

2. Indelningen i postregioner samt huvudorten i resp. region (mom. 2 a—d)
— därest den med 1 betecknade reservationen ej vunnit riksdagens bifall

Rune Torwald och Anna Wohlin Andersson (båda c) anser

dels att det stycke av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
kan” och slutar med ”i fråga.” bort ha följande lydelse:

TU 1983/84:8

Utskottet kan i princip ansluta sig till vad föredraganden därvid anfört. I
de i motionerna angivna fallen talar dock enligt utskottets uppfattning
starka skäl — av såväl regionalpolitisk som postal natur - för ändringar av
organisationsförslaget på sätt motionärerna begärt. Under hänvisning härtill
ävensom till vad motionärerna i övrigt anfört tillstyrker utskottet motionerna
i fråga och avstyrker propositionen i motsvarande delar.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 a-d bort ha följande lydelse:

2. beträffande indelningen i postregioner samt huvudorten i resp.
region

att riksdagen med avslag på propositionen i denna del och motion
1983/84:169 (c) yrkande 1 i motsvarande del

a. med bifall till motion 1983/84: 51 (c) - om utseende av Nässjö
i stället för Jönköping som huvudort i regionen - som sin mening
ger regeringen til! känna vad utskottet härom anfört,

b. med bifall till motion 1983/84:88 (s) om utseende av Skellefteå
i stället för Umeå som huvudort i regionen - som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

c. med bifall till motion 1983/4: 168 (c) — om organisation av
Blekinge län i dess helhet som en postregion - som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

d. med bifall till motion 1983/84:178 (c) - om utseende av Boden
i stället för Luleå som huvudort i regionen - som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

3. Indelningen i postregioner samt huvudorten i resp. region (mom. 2 e) —
därest den med 1 betecknade reservationen ej vunnit riksdagens bifall

Anna Wohlin-Andersson (c) anser

dels att det stycke av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Av
samma” och slutar med ”för Eskilstunaregionen.” bort ha följande lydelse: I

motion 1983/84:170 (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som anförts i motionen angående Nyköpings postområde,
som enligt propositionen skall föras till Eskilstunaregionen i stället
för Norrköpingsregionen.

1 motionen erinras om att Sverige när det gäller den postala produktionen
av tjänster är indelat i ett antal s.k. brevområden. Inom varje
sådant brevområde finns det en centralort där sortering sker av all inom
området inlämnad post. På denna centralort hänteras också posten till
orterna inom området. Också hanteringen av paketposten håller nu på att
anpassas till brevområdesindelningen. Av dessa skäl anser motionären att,
om propositionen antas av riksdagen, det är funktionellt olämpligt att i

TU 1983/84:8

administrativt hänseende dela Norrköpings brev- och paketområde. Nyköpings
postområde bör sålunda föras till Norrköpingsregionen. Utskottet
finner i likhet med motionären framför allt de postala skälen tala för att så
sker. Utskottet tillstyrker därför motionen och avstyrker propositionen i
motsvarande del.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 e bort ha följande lydelse:

2. beträffande indelningen i postregioner samt huvudorten i resp.
region

att riksdagen med avslag på propositionen i denna del och motion
1983/84: 169 (c) yrkande I i motsvarande del
(e) med bifall till motion 1983/84:170 (c) - om hänförande av
Nyköpings postområde till Norrköpingsregionen i stället för Eskilstunaregionen
— som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,

TU 1983/84:8

Bilaga

Föreslagen linjeorganisation.

Gävle

Borlänge

j Uppsala '

Västerås

Karlstad

Stockholmsområdet
innehållande regionerna

Johanneshov
Nacka
Sollentuna
Solna

Stockholm 1
Södertälje

samt tormlnalorna

Stockholm Ban
Tomteboda

i örebro

f Eskilstuna

Norrköping
/ > \ Falköping IS\ Linköping

c iMm
/

Göteborg

'' Boräs j Jönköping j

Trollhättan /H J f •

Kalmar

Halmstad /* \\\

Kristianstadl I Karlskrona

Helsingborg p V -

Malmö

Regiongräns
Länsgräns

TU 1983/84:8

Luleå

Umeå

Östersund

Sundsvall

Regiongräns

Länsgräns

TU 1983/84:8 17

Föreslagen linjeorganisation utanför nuvarande Stockholms region

Region/ postområden (po)	Berörda län	Beräknat antal årsarbetskrafter 82-01	Hushall (tusental) 81/82
Helsingborg	M L
Helsingborgs po		1031	122,0
Karlskrona	K
Karlskrona po		328	42,6
Karlshamns kommun		105	14,4
		433	57,0
Krislianstad	L KG
Hässleholms po		397	47,0
Kristianstads po		417	50,4
(exkl Karlshamns
kommun)		814	97,4
Malmö	M L
Lund po		594	81,7
Malmö po		2 119	172,1
Ystads po		333	40,2
		3046	294,0
Boras	P
Borås po		722	70,7
Falköping	R P
Falköpings po		566	70,1
Skövde po		372	51,3
		938	121,4
Göteborn	OPN
Alingsås po		211	26,3
Göteborgs po		3024	248,3
Kungålvs po		307	38,3
Mölndals po		353	46,5
(exkl Varbergs kommun)		3 895	359,4
Halmstad	N
Halmstads po		546	64,4
Varbergs kommun		109	18,5
		655	82,9
Karlstad	S P
Arvika po		347	43,9
Karlstads po		735	80,7
Kristinehamns po		151	21.3
		1 233	145,9
Trollhällan	POR
Trollhättans po		451	55,6
Uddevalla po		426	50,5
		877	106,1
Eskilstuna	D
Eskilstuna po		646	82,1
Nyköpings po		246	34,8
		892	116,9
Jönköping	FRE
Jönköpings po		695	87,8
Nässjö po		506	53,3

1201 141,1

TU 1983/84:8

Region/ postområden (po)	Berörda län	Beräknat antal årsarbetskrafter 82-01	Hushåll (tusental) 81/82
Kalmar	H
Kalmar po		583	78,6
Linköping	E H
Linköpings po		777	91.7
Motala po		255	39.2
		1032	130,9
Norrköping	E
Norrköpings po		667	78,9
Växjö	G H
Växjö po		772	77,1
Borlänge	W U
Avesta po		436	54,6
Borlänge po		403	41,2
Faluns po		194	23,8
Mora po		210	25,9
		1243	145,5
Gävle	xc
Bollnäs po		319	33,6
Gävle po		693	76,0
Hudiksvalls po		272	32,9
(exkl Härjedalens
kommun)		1284	142,5
Uppsala	c u
Uppsala po		1 123	121.0
Västerås	u
Västerås po		794	102,1
Örebro	T
Karlskoga po		264	37,4
Örebro po		893	94,3
		1 157	131,7
Sundsvall	Y
Härnösands po		343	38,0
Sundsvalls po		743	57,8
Örnsköldsviks po		234	26,4
		1 320	122 2
Östersand	Z
Härjedalens kommun		43	5.6
Östersunds po		552	56,0
		595	61.6
Laleå	BD
Kiruna po		307	30,3
Luleå po		795	60,8
Piteå po		228	25.6
		1 330	116,7
Umeå	AC
Lycksele po		192	19.5
Skellefteå po		351	37,0
Umeå po		549	53,5
		1092	110,0

Summa 28729

utom AB och 1 län

3 134.5

TU 1983/84:8

Föreslagen linjeorganisation inom nuvarande Stockholms region

Region/postområde (po) (terminal)	Berörda län	Beräknat antal årsarbetskrafter 82-01	Hushåll (tusental) 81/82
Johunneshov Johanneshov po	AB	1 153	128,1
Nucka Nacka po Visby po	AB 1	685 240	79,8 23,1
	925	102,9
Sollentuna Norrtälje po Sollentuna po	AB	167 1 182	18,6 122.2
	1 349	140,8
Solna Solna po	AB	1245	131,0
Stockholm 1 Stockholm 1 po	AB	2787	193,8
Södertälje Södertälje po	AB	901	95,5
Stockholm Ban (terminal)'	AB	2113	-
Stockholm-Tomteboda (terminal)'	AB	-	-
	Summa AB + 1 län	10473	792,1

1 83-10-01 överfördes delar av verksamheten till Tomteboda postterminal. Beräknat
antal årsarbetskrafter = 1 350.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983