Trafikutskottets betänkande
1983/84:21

om anslag till Vägväsende m. m. (prop. 1983/84:100 bil. 8)

SJÄTTE HUVUDTITELN
Vägväsende m. m.

Anslagen till vägväsende m. m. Regeringens förslag i proposition 1983/84:100
bilaga 8 (kommunikationsdepartementet) under avsnitt B. Vägväsende (s.
22-57) Allmän översikt och punkterna B l.-B 9., till medelsanvisning m. m.
under de skilda väganslagen innebär
att till Vägverket: Ämbetsverksuppgifter för budgetåret 1984/85 anvisas ett
förslagsanslag på 6 985 000 kr. (punkt B 1.),
att regeringen medges att lämna vägverket vissa beställningsbemyndiganden
för den statliga vägdriften (punkt B 2.),
att till Drift av statliga vägar för budgetåret 1984/85 anvisas ett reservationsanslag
på 3 961 000 000 kr. (punkt B 2.),
att regeringen medges att vid behov - när allmän väg övergår till enskild
väghållning - få låta vägverket överföra medel motsvarande gällande
statsbidrag mellan detta anslag och anslaget B 6. Bidrag till drift av enskilda
vägar (punkt B 2.),
att regeringen medges att låta vägverkets kostnadsramar för drift av
byggande av statliga vägar jämkas för åren 1984 och 1985 (punkt B 2.),
att till Byggande av statliga vägar för budgetåret 1984/85 anvisas ett
reservationsanslag på 900 000 000 kr. (punkt B 3.),
att till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för budgetåret
1984/85 anvisas ett reservationsanslag på 698 000 000 kr. (punkt B 4.),
att till Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator för budgetåret
1984/85 anvisas ett reservationsanslag på 340 000 000 kr. (punkt B 5.),
att en ändrad bidragsgivning till drift av enskilda vägar genomförs (punkt
B 6.),

att till Bidrag till drift av enskilda vägar m.m. för budgetåret 1984/85
anvisas ett reservationsanslag på 266 500 000 kr. (punkt B 6.),
att till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret 1984/85 anvisas
ett reservationsanslag på 30 000 000 kr. (punkt B 7.),
att till Tjänster till utomstående för budgetåret 1984/85 anvisas ett
förslagsanslag på 28 400 000 kr. (punkt B 8.),
att regeringen medges att lämna vägverket beställningsbemyndiganden
avseende reservbromateriel (punkt B 9.),
att till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1984/85 anvisas ett
reservationsanslag på 28 500 000 kr. (punkt B 9.).

1 Riksdagen 1983184.15 sami. Nr 21

TU 1983/84:21

2

Regeringen föreslår vidare under avsnittet Särskilda frågor C. Åtgärder för
att främja kollektivtrafiken (punkten 2., s. 204-207) att riksdagen godkänner
de av föredragande departementschefen förordade riktlinjerna för statsbidragsgivningen
till kommunal väg- och gatuhållning m. m.

Motionerna

I motion 1983/84:356 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om etiska
regler för statens vägverk.

I motion 1983/84:359 av Nils Åsling (c) yrkas att riksdagen bemyndigar
regeringen att uppdra åt vägverket att uppta förhandlingar med entreprenadföretag
eller konsortium av entreprenadföretag som är villiga att bygga
Vallsundsbron vid Storsjön i Jämtland och under förslagsvis en tioårsperiod
på arrendebasis ställa bron till vägverkets förfogande i enlighet med vad som i
motionen anförs.

I motion 1983/84:414 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1-6),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fördelningen
av medel för byggande av statliga vägar bör vara 50 % till riksvägar och 50 %
till länsvägar,

2. att riksdagen beslutar att till Bidrag till drift av kommunala vägar och
gator för budgetåret 1984/85 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
med 92 milj. kr. sänkt reservationsanslag på 606 milj. kr.,

3. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till ändrade bidragsregler
för drift av enskilda vägar,

4. att riksdagen beslutar att återinföra de regler för bidrag till drift av
enskilda vägar som gällde budgetåret 1982/83,

5. att riksdagen beslutar att till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för
budgetåret 1984/85 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 53,5
milj. kr. förhöjt reservationsanslag på 320 milj. kr.,

6. att riksdagen beslutar att till Bärighetsupprustning av mindre vägar och
broar för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag på 20 milj. kr.

I motion 1983/84:449 av Ingrid Hemmingsson (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att de vägar som har avsevärd betydelse för turistnäringen
överförs från kategori D till kategori F i det differentierade bidragssystemet.

I motion 1983/84:660 av Arne Fransson m. fl. (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för att bättre kontrollera och helst eliminera
vägsaltningen.

I motion 1983/84:663 av Sven Henricsson m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
vid behandlingen av förslagen i proposition 1983/84:100 bil. 8 beslutar
överföra 35 milj. kr. från anslaget Drift av statliga vägar till anslaget Bidrag
till drift av enskilda vägar m. m.

TU 1983/84:21

3

I motion 1983/84:665 av Bertil Jonasson och Jan Hyttring (båda c) yrkas att
riksdagen beslutar att statens stöd till enskilda vägar skall återställas till den
nivå som gällde budgetåret 1982/83.

I motion 1983/84:669 av Anders Nilsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
anläggandet av en cykelled mellan Stockholm och Göteborg med i huvudsak
den i motionen angivna sträckningen.

I motion 1983/84:672 av Kenth Skårvik och Elver Jonsson (båda fp) yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för att resterande och planerade ombyggnadsarbeten
på E 6 från St. Höga till Svinesund påskyndas och igångsätts snarast,

2. att riksdagen uttalar sig för att det i motionen anförda och påtalade
parallellvägsystemet nr 1071, 1069, 1070, O 702, O 924 i P och O län får en
ordentlig översyn och prövning,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de under
yrkandena 1 och 2 nämnda vägarna bör ombyggas och förbättras så att en hög
standard uppnås.

I motion 1983/84:816 av Gunhild Bolander (c) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs beträffande
trafiksituationen på de gotländska grusvägarna.

I motion 1983/84:820 av Siri Häggmark m. fl. (m, c, fp) yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller att vägverket får i uppdrag att utreda förutsättningarna
för att i etapper bygga broar inom Öckerö kommun.

I motion 1983/84:1265 av Christer Eirefelt m.fl. (fp) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om fortsatt utbyggnad av Europaväg 6 genom Halland och
Bohuslän,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om utbyggnaden av etappen Varberg-Falkenberg till
motorvägsstandard.

I motion 1983/84:1272 av Evert Hedberg m.fl. (s, m, c, fp) yrkas att
riksdagen uttalar sig för att utbyggnaden av E 6 sker som motorväg.

I motion 1983/84:1283 av Per-Axel Nilsson m.fl. (s, m, c) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om utredning och projektering av en bro över Fårösund i Gotlands
län.

I motion 1983/84:1766 av Görel Bohlin (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag till ett tullavgiftssystem i enlighet med vad som i
motionen anförs.

TU 1983/84:21

4

I motion 1983/84:1788 av Gunnel Liljegren och Birgitta Rydle (båda m)
yrkas, såvitt nu är i fråga, att riksdagen uttalar sig för att åtgärder i enlighet
med motionen vidtas vid trafikplaneringen i syfte att häva den regionala
obalansen i Stockholms län.

I motion 1983/84:1792 av Kjell Mattsson m.fl. (c, m, fp) yrkas att
riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförs om ett program för utbyggnad av broförbindelser inom
Göteborgs och Bohus län.

I motion 1983/84:2043 av Bertil Jonasson m.fl. (c, m, fp) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motion
1983/84:2040 anförs angående ökade bidrag till förbättringar av länsvägarna i
Värmland.

I motion 1983/84:2116 av Per Stenmarck m.fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 4), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförs angående behovet av underhåll av befintligt vägnät.

I motion 1983/84:2433 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (båda
c) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att forskning och
provning av brobeläggningar bör samordnas med de övriga nordiska
länderna,

2. att riksdagen beslutar om ett reservationsanslag på 20 milj. kr. för
bärighetsupprustning av mindre vägar och broar.

I motion 1983/84:2435 av Stig Josefson och Sigvard Persson (båda c) yrkas,
såvitt nu är i fråga (yrkande 3), att riksdagen beslutar att som sin mening ge
regeringen till känna vad som i motionen anförs om prioriteringen av
väganslagen.

I motion 1983/84:2491 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1 och 2),

1. att riksdagen beslutar att anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar
m.m. skall utgå med ett belopp som är 53 milj. kr. högre än regeringens
förslag,

2. att riksdagen beslutar att anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar
och gator skall utgå med ett belopp som är 92 milj. kr. lägre än regeringens
förslag.

I motion 1983/84:2496 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1-3),

1. att riksdagen till Byggande av statliga vägar anvisar ett reservationsanslag
med 840 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator anslår
653 000 000 kr.,

TU 1983/84:21

5

3. att riksdagen till Byggande av kommunala vägar och gator anslår
310 000 000 kr.

I motion 1983/84:2500 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som
i motionen anförs om trafikinvesteringar i Stockholmsregionen.

I motion 1983/84:2509 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 17) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs under avsnittet Vägnätet.

Utskottet

1 Anslags- och bidragsfrågor

Från anslaget Vägverket: Ämbetsverksuppgifter betalas kostnaderna för
central administration, översiktlig vägplanering och fastställande av arbetsplaner
samt järnvägsärenden.

Föredragande departementschefen beräknar kostnaderna för år 1985 till
6,985 milj. kr. och föreslår att anslaget för nästa budgetår tas upp med detta
belopp. Utskottet tillstyrker förslaget härom.

I föregående års budgetproposition beräknades medelsbehovet under
väganslagen till sammanlagt ca 5 669 milj. kr. för verksamhetsåret 1984.
Härutöver har under år 1983 betydande medel - ca 718 milj. kr. - anvisats
med stöd av den s. k. finansfullmakten för sysselsättningsfrämjande väginvesteringar.

Föredragande departementschefen understryker i propositionen att det
kapital som har investerats i vägar och broar är mycket omfattande.
Underhållet och skötseln av vägarna är därför mycket viktig för att den
infrastruktur som vägnätet erbjuder effektivt skall kunna utnyttjas. Bristande
underhåll innebär, framhålls det vidare, förutom sämre transportförutsättningar
att en reparationsskuld skjuts framför oss. Det innebär också en
kapitalförstöring och att det blir dyrare att återställa vägnätet i framtiden.
Utskottet, som under en rad av år har uttalat sig för en höjd ambitionsnivå i
berörda avseenden, instämmer helt häri.

Från anslaget Drift av statliga vägar betalas kostnaderna för de delar av
vägverkets verksamhet som är hänförliga till driften av de statliga vägarna,
vissa förbättringsarbeten - vilka avser främst de sekundära och tertiära
vägnäten - samt investeringsutgifter för vägverkets anläggningstillgångar.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med ett belopp av 3 525
milj. kr. Verksamheten under anslaget baseras i stor utsträckning på den
femårsplan för driftverksamheten som vägverket antagit för åren 1982-1986.
De minskade väghållningsinsatserna har anpassats till trafiken, vilket

TU 1983/84:21

6

innebär att de lågtrafikerade vägarna inte kunnat påräkna lika hög serviceoch
underhållsnivå som de mera trafikerade vägarna. För den senare
kategorin vägar har väghållningsstandarden upprätthållits. Samtidigt sägs
verket ha anpassat sina personella och övriga resurser med beaktande av
målen för vägpolitiken. Liksom för övriga statliga myndigheter måste enligt
föredraganden en fortgående rationalisering av verkets verksamhet ske om
den väsentligt utökade medelsramen enligt årets budgetförslag skall kunna få
avsedd effekt att förhindra kapitalförstöring och medge reparation av
uppkomna skador.

Inom vägverket pågår nu en revidering av den nämnda planen för
driftverksamheten. Nästa femårsplan för densamma omfattar åren 1985-1989. Den hittillsvarande utvecklingen har som förut nämnts inneburit att
framför allt det lågtrafikerade vägnätet - bl. a. i glesbygden - har fått
vidkännas en sänkt standard. Detta stämmer enligt föredraganden inte med
den vägpolitik som förordats i andra sammanhang. Med hänsyn till de
insatser som erfordras för att service och underhåll av vägnätet skall
motsvara dels vissa minimikrav, dels slitaget på vägarna är det därför enligt
propositionen nödvändigt att anslagen till drift och underhåll av vägarna höjs
väsentligt.

Den ökade belastning på statsbudgeten som förslagen innebär föreslås
finansierad genom en höjning av fordonsskatten.

I anslutning till det anförda framhålls vidare i propositionen att prioriteringen
av driftanslagen syftar till att förverkliga tre väsentliga mål för
väghållningen. Det första målet är att väghållarnas ågärder avseende
vägunderhållet skall anpassas så att vägnätets standard kan upprätthållas.
Vägunderhållet skall täcka den årliga förslitningen. Det andra målet är att
genom särskilda insatser återställa förslitna delar av vägnätet till en från
allmänna synpunkter acceptabel standard. Det av vägverket angivna eftersläpande
vägunderhållet bör återhämtas under den närmaste tioårsperioden.
Det tredje målet är att öka serviceåtgärderna på framför allt det lågtrafikerade
vägnätet. Det gäller i första hand insatserna beträffande vinterväghållningen.
När väghållningen nu ges en inriktning mot de tre huvudmålen
innebär enligt föredraganden genomförandet av de angivna åtgärderna att
även andra delmål förvägpolitiken, bl. a. avseende trafiksäkerhet, framkomlighet
och tillgänglighet kan tillgodoses på ett bättre sätt än nuvarande
budgetnivå tillåter.

Den uppfattning föredraganden sålunda givit uttryck åt beträffande
prioriteringen av vägunderhållet och inriktningen m. m. av åtgärderna på
detta område delas av utskottet. Det innebär också ett tillgodoseende av de
synpunkter som i motion 1983/84:2116 (m) anförts beträffande behovet av
underhåll av befintligt vägnät. Motionen påkallar därför i denna del inte
någon riksdagens åtgärd.

TU 1983/84:21

7

Kostnadsramen för den statliga driftverksamheten år 1985 föreslås av
föredraganden uppgå till 3 734 milj. kr. För anskaffning av anläggningstillgångar
(fastigheter, motorfordon, vägmaskiner och färjor m. m.) beräknas
227 milj. kr. Den totala anslagsanvisningen under anslaget föreslås därmed
ökas med 436 milj. kr. till 3 961 milj. kr.

Utskottet, som finner förslagen i berörda delar välmotiverade, tillstyrker
desamma. Härav följer att utskottet avstyrker yrkandet i motion 1983/84:663
(vpk) i denna del att 35 milj. kr. av det äskade anslaget överförs till anslaget
Drift av enskilda vägar.

Utskottet har vidare intet att erinra mot att regeringen bemyndigas att vid
behov - när allmän väg övergår till enskild väghållning och under de i
propositionen i övrigt angivna förutsättningarna - låta vägverket överföra
vissa begränsade medel mellan det statliga driftanslaget och anslaget för
bidrag till drift av enskilda vägar.

Föredragandens förslag att vägverket genom lämpligt avvägda bestäliningsbemyndiganden
ges möjlighet att anskaffa de olika anläggningstillgångarna
så ekonomiskt som möjligt tillstyrks av utskottet. Det innebär en nivå
för beställningsbemyndigandet om 120 milj. kr. för åren 1985,1986 och 1987 i
1985 års beräknade prisnivå. För år 1987 behöver verket vidare ett nytt
beställningsbemyndigande på 90 milj. kr. Därmed sker en höjning av tidigare
lämnade bemyndiganden för år 1987 med 30 milj. kr.

Utskottet tillstyrker slutligen att kostnadsramen för år 1985 för anslaget
Drift av statliga vägar - liksom för anslaget Byggande av statliga vägar - i
princip bestäms till samma belopp som anslaget. Det bör vidare ingå i
regeringens befogenheter att i den mån arbetsmarknadsläget, kraven på
ändamålsenlig planering av verksamheten eller andra skäl motiverar det,
bemyndiga vägverket att under år 1984 resp. år 1985 jämka de föreskrivna
kostnadsramarna för dessa år, t. ex. genom att under andra halvåret 1984 i
förväg ta i anspråk behövliga belopp av de medel under de kalenderårsberäknade
anslagen, som anvisas för verksamhetsåret 1985.

I motionerna 1983/84:414 (c) och 1983/84:2433 (c) begärs ett särskilt anslag
om 20 milj. kr. för bärighetsupprustning av mindre vägar och broar av
betydelse för skogs- och industritransporter på landsbygden.

Utskottet vill med anledning härav framhålla att medel av högst betydande
omfattning för sådana ändamål regelmässigt beräknas under driftanslaget.

Utskottet vill vidare erinra om vad som förut nämnts om prioriteringen av
driftanslagen. Föredraganden har i propositionen också understrukit att ett
bra vägnät är en förutsättning för näringslivets och industrins framtida
utveckling. Detsamma gäller för skogs- och jordbruket. Denna syn på
vägnätets betydelse för den svenska ekonomins utveckling sägs också i
propositionen ha kommit till uttryck i regeringens anvisningar för vägplaneringen
och utbyggnaden av vägnätet.

TU 1983/84:21

8

Då, som sagts i det föregående, driftanslaget till betydande del avser just
bärighetsupprustning av mindre vägar och broar och då anslaget dessutom
föreslås uppräknat med 436 milj. kr. till 3 961 milj. kr. avstyrker utskottet
den av motionärerna nu föreslagna ytterligare medelsanvisningen under
särskilt anslag.

I motion 1983/84:2433 (c) begärs också att forskning och provning av
brobeläggningar bör samordnas med de övriga nordiska ländernas verksamhet.
Utskottet utgår från att vägverket i sitt arbete med här berörda frågor i
vederbörlig mån tar del av och beaktar erfarenheter och rön även utomlands
- bl. a. genom samarbetet i Nordiska Vägtekniska Förbundet (NVF). Någon
framställning till regeringen synes sålunda inte erforderlig. Motionen
avstyrks följaktligen i denna del.

I motion 1983/84:816 (c) säger motionären det vara nödvändigt att
vägverket prioriterar anslagen så att en förbättring av trafiksituationen på de
gotländska grusvägarna kommer till stånd. De förhållanden som åberopas till
stöd härför torde emellertid få förutsättas vara väl kända för vägverket och
även beaktas vid den planering för driftverksamheten som av väghållaren
sker för riket i dess helhet. Utskottet utgår för sin del från att så sker. Någon
särskild framställning till regeringen i ämnet från riksdagens sida synes
följaktligen inte erforderlig, varför yrkandet härom avstyrks.

I motion 1983/84:820 (m,c,fp) åberopas statsmakternas tidigare beslut (i
anledning av prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten m.m.)
beträffande möjligheterna till besparingar i färjetrafiken bl. a. genom att
bygga nya broar. Av framlagt utredningsmaterial framgår enligt motionen att
det finns ett antal broprojekt där det inom relativt kort tid är lönsamt att göra
sådana investeringar. Motionärerna vill att vägverket skall få i uppdrag att
bl. a. mot bakgrund härav utreda förutsättningarna för att bygga broar inom
Öckerö kommun. Också i motion 1983/84:1792 (c,m,fp) om ett brobyggnadsprogram
för Bohuslän berörs frågan om ersättande av färjeförbindelser med
broar genom insparing av driftkostnaderna för färjor. Även möjligheterna
till leasing-finansiering bör enligt motionärerna prövas. I motion 1983/84:359
(c) föreslås att vägverket skall få uppta förhandlingar med entreprenadföretag
eller konsortium av entreprenadföretag som är villiga att bygga Vallsundsbron
(i Jämtland) och under förslagsvis en tioårsperiod på arrendebasis
ställa bron till verkets förfogande.

Såsom framhålls i propositionen har statsmakterna i skilda sammanhang
under senare år framhållit vikten av att vägverket på ett smidigt sätt kan
genomföra rationaliseringar i organisations- och drifthänseende utan att
servicenivån på vägverkets olika delar eftersätts eller undergår några
väsentliga förändringar. Genom beslut i anledning av 1981 års budgetproposition
har vägverket bemyndigats använda driftmedel för att bygga broar
som ersätter färjor. För att ytterligare öka rationaliseringen på detta område
föreskrev regeringen även i direktiven förvägplaneringen för åren 1984-1993

TU 1983/84:21

9

att särskild vikt skulle läggas vid företagsekonomiskt lönsamma objekt utan
hinder av det gängse samhällsekonomiska synsättet i planeringen. I detta
sammanhang angavs också att det reinvesteringsbehov som föreligger i
befintligt brobestånd bör inta en framskjuten plats i flerårsplanerna.

Utskottet vill för sin del hänvisa till dessa uttalanden och i sammanhanget
också erinra om att riksdagen tidigare ställt sig avvisande till tanken på låneeller
leasingförfaranden av den art motionärerna tänkt sig. Någon anledning
till ändrat ställningstagande härvidlag finner utskottet inte nu föreligga och
avstyrker bl. a. därför sistnämnda motion liksom de båda förstnämnda
motionerna i denna del.

Riksdagen har vidare under en lång rad av år på grundval av gjorda
utredningar - senast av vägverket - avvisat tanken på avgiftsfinansiering av
väg- och brobyggen inom landet. Med hänvisning härtill och då utskottet inte
heller finner bärande skäl föreligga för den i motion 1983/84:1766 (m)
föreslagna avgiften för färd på Ölandsbron, avstyrks motionen härom.

Anslaget Byggande av statliga vägar har sedan år 1979 varit 900 milj. kr. för
år. För budgetåret 1984/85 (kalenderåret 1985) förordas ett anslag av samma
storlek.

Från anslaget betalas vägverkets kostnader för byggande av statliga vägar
samt vissa förbättringsarbeten. Fr. o. m. år 1984 lämnas från anslaget bidrag
till cykelleder m. m. i icke väghållande kommuner. Bidragsgivningen regleras
genom förordningen (1979:627) om statsbidrag för cykelleder samt
anordningar och åtgärder som främjar viss busstrafik (ändrad senast
1982:854).

I propositionen framhålls att, förutom de medel som anvisas på ordinarie
byggnadsanslag, vägverket årligen och regelmässigt erhåller stora tillskott av
medel för sysselsättningsfrämjande vägbyggnadsåtgärder. På senare år har
de medel som står till regeringens förfogande i den s. k. finansfullmakten
använts för nämnda ändamål. De senaste fem åren har - visserligen med
stora årliga variationer - i genomsnitt drygt 500 milj. kr. tillförts vägbyggandet
på detta sätt. Från AMS har dessutom betydande medel avsatts för ett
stort antal mindre vägbyggnadsobjekt.

De nämnda medelstillskotten har enligt föredraganden inneburit att
vägbyggandet enligt den nu avslutade flerårsplanen för statliga vägar i stort
sett har kunnat hållas. För byggandet av statskommunvägar enligt fördelningsplanen
har dock en eftersläpning uppstått genom de besparingsåtgärder
som statsmakterna för ett par år sedan beslöt om för denna kategori
väginvesteringar.

Regeringen har vidare enligt föredraganden under år 1983 genom sina
anvisningar för flerårs- och fördelningsplanearbetet gjort det möjligt för
väghållarna att på ett bättre sätt än hittills beakta de särskilda medelstillskotten
i sin planering. Inte minst när det gäller de personella resurserna och

1* Riksdagen 1983184.15 sami. Nr 21

TU 1983/84:21

10

organisationen för vägplanerings- och byggnadsverksamheten har detta
ansetts väsentligt. För verkets resursplanering förklaras det därför vara
viktigt att beslut om sysselsättningsmedel kan tas så tidigt som möjligt inför
verksamhetsåret.

Ett annat betydelsefullt motiv för att i planeringen beakta de särskilda
medelstillskotten är också enligt propositionen att väginvesteringarna härigenom
kan inplaceras i planerna enligt den prioriteringsordning som
myndigheter och kommuner i resp. län finner bäst förenlig med de av
riksdagen fastlagda vägpolitiska målen. Eftersom vägplaneringen omfattar
en tioårsperiod, kommer ett stort antal vägobjekt att få plats inom de av
regeringen beslutade planeringsramarna.

Den nya flerårsplanen för åren 1984-1993 har baserats på ordinarie anslag
samt därutöver 500 milj. kr. för vägbyggande av sysselsättningspolitiska skäl.
Det betyder enligt föredraganden att för första året i den nya planen kommer
väginvesteringar för 1 400 milj. kr. att tas med. För år 1985 uppgår
planeringsramen till 1 450 milj. kr.

På motsvarande sätt har den nya fördelningsplanen för byggande av
statskommunvägar grundats på en planeringsnivå som ligger 60 milj. kr. över
det ordinarie anslaget, vilket ger en total planeringsram av 400 milj. kr. för år
1984 och 450 milj. kr. för år 1985.

I motion 1983/84:2509 (m) finner man det (under avsnittet vägnätet)
mycket positivt att den av partiet tidigare begärda samordningen mellan
vägverket och AMS verksamheter på detta område nu kommer till stånd
genom att såväl ordinarie anslag för vägverket som medel för vägbyggande av
sysselsättningspolitiska skäl för år 1985 föreslås utgöra planeringsramen.
Höjningen av högsta tillåtna axel- och boggitryck för den tunga trafiken men
framför allt det ökade antalet tonkilometer har dock resulterat i en hårdare
förslitning av bl. a. broar och olika betongkonstruktioner. När nu vägverket
tvingas prioritera drift och underhåll är det därför enligt motionen angeläget
att vägverket - för att största möjliga tekniskt-ekonomiska effekt av arbetena
skall uppnås - även beträffande drift och underhåll får direkt förfoga över
AMS-medel (beredskapsmedel). Ett samråd med AMS förutsätts därvid ske.

Utskottet konstaterar för sin del med tillfredsställelse vad föredraganden i
här berörda delar anfört. Ett tillämpande av det av honom angivna systemet
innebär att för samhället angelägna väginvesteringar förbereds i sådan
omfattning och enligt gängse prioriteringsprinciper att även medel för
sysselsättningsskapande åtgärder kan ställas till förfogande för vägbyggandet
samtidigt som bästa möjliga samhällsekonomiska avkastning tillförsäkras på
insatta medel. Utskottet vill också ånyo framhålla det angelägna i att medel
som - i likhet med vad som hittills skett under en lång följd av år - blir
anvisade för regional- och sysselsättningspolitiska stimulansåtgärder till
övervägande del förs samman med vägverkets byggnadsanslag. Härigenom
ges verket resurser att bibehålla en effektiv byggnadsorganisation. Bered -

TU 1983/84:21

11

skapsmedel används f. ö. även för åtgärder av underhållskaraktär.

Med beaktande bl. a. av det nu anförda kan utskottet inte finna det
påkallat att från riksdagens sida göra de uttalanden som begärs i motion
1983/84:2509 (m). Densamma avstyrks därför i motsvarande del.

Beträffande investeringsanslagets storlek för nästa budgetår (avseende
kalenderåret 1985) tillstyrker utskottet regeringens förslag att detsamma tas
upp med 900 milj. kr. Härav följer att utskottet avstyrker yrkandet i motion
1983/84:2496 (m) om en minskning med 60 milj. kr.

Beträffande fördelningen av medlen för byggande av statliga vägar anser
utskottet det vara av stor vikt att länsvägarnas behov i möjligaste mån
beaktas samt att en rimlig andel av anslaget reserveras härför. Utskottet är
dock inte berett att - såsom i motion 1983/84:414 (c) begärs - tillstyrka att
fördelningen av anslaget bör vara 50 % till riksvägar och 50 % till länsvägar.
Avgörande vid fördelningen de båda grupperna emellan måste enligt
utskottets uppfattning främst vara trafikutvecklingen och härav föranledda
behov. Utskottet avstyrker följaktligen och under hänvisning jämväl till vad
som förut anförts angående upprustningsbehov m. m. för de olika väggrupperna
motionsyrkandet i fråga.

Från anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator utgår bidrag
enligt riksdagens beslut (prop. 1981/82:133, TU 1981/82:34, rskr 1981/
82:373) fr. o. m. bidragsåret 1984 med 95 % enligt nya beräkningsregler. Det
ankommer på vägverket att efter samråd med Svenska kommunförbundet
bestämma normkostnader för olika driftåtgärder. Den nya bidragsordningen
syftar enligt propositionen till en förenkling av bidragsgivningen och därmed
en minskad byråkrati.

Föredraganden har vid sin bedömning av anslagsbehovet räknat med att en
förhållandevis stor anslagsökning erfordras för att täcka kommunernas
ökade driftkostnader för väghållningen samt motverka kapitalförluster. En
höjning av anslaget med 127,7 milj. kr. föreslås därför, vilket innebär att för
nästa budgetår, avseende 1985 års verksamhet, anvisas 698 milj. kr.

I motionerna 1983/84:414 (c) och 1983/84:2491 (fp) anses för detta anslag
en återgång till 1982 års budget böra ske. En prutning föreslås därför ske med
92 milj. kr. och anslaget följaktligen böra tas upp med 606 milj. kr.

I motion 1983/84:2496 (m) föreslås, under hänvisning till behovet i
nuvarande statsfinansiella läge av en minskning av anslagen även inom
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, att anslaget för nästa
budgetår tas upp med 653 milj. kr.

Utskottet finner sig - med beaktande av tidigare beslut i dessa frågor och
vad föredraganden i övrigt anfört - böra godta regeringens förslag och
tillstyrker följaktligen detsamma. Härav följer att utskottet avstyrker
motionsyrkandena om en lägre medelsanvisning.

TU 1983/84:21

12

Anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator uppgår för
innevarande budgetår till 340 milj. kr. Från detta anslag lämnas fr. o. m.
1984, i mån av tillgång på medel, bidrag med 70% av kostnaderna till
byggande av statskommunvägar, cykelleder och väg- eller gatuanläggningar
för kollektiv persontrafik. Till byggande av spåranläggningar för lokal
kollektiv persontrafik utgår bidrag med 50% av kostnaderna. Särskilda
bidrag till större byggnadsobjekt utgår enligt av vägverket fastställd fördelningsplan
för tio år. Fördelningsplanen skall förnyas vart femte år. Till
mindre anläggningar, cykelleder m. m. lämnas generella (schablon-) bidrag.
Bidragsgivningen regleras genom förordningen (1982:853) om statsbidrag till
väg- och gatuhållning m. m. Under avsnittet 4 i det följande återkommer
utskottet till vissa frågor härom och tillstyrker bl. a. den av föredraganden
förordade höjningen av procentsatsen för spårbunden kollektivtrafik, m. m.

För nästa budgetår föreslås i propositionen ett oförändrat anslag om 340
milj. kr. I anslutning härtill framhålls att regeringen beslutat tidigarelägga
statskommunala väginvesteringar för inte mindre än 192 milj. kr., vilket
innebär att byggandet av statskommunvägar under år 1984 kommer att
överstiga planeringsnivån med ca 140 milj. kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker följaktligen yrkandet
i motion 1983/84:2496 (m) om en minskning av anslaget till 310 milj. kr.

Beträffande bidragsgivningen till underhållet av enskilda vägar förordades i
föregående års budgetproposition att en omläggning skulle genomföras på så
sätt att bidragen fr. o. m. år 1984 skulle utgå med 50% av de beräknade
kostnaderna. Härutöver skulle, när det vore särskilt motiverat, ett med 15
procentenheter förhöjt bidrag kunna utgå. För t. ex. drift av enskilda
färjeleder anfördes att vägverket med hänsyn till de speciella förutsättningarna
i varje enskilt fall borde kunna besluta om ännu högre bidrag, dock högst
85%.

Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget och det nya systemet tillämpas
under år 1984.

På grundval främst av en rapport (1983:09) Differentierade driftbidrag till
enskilda vägar som vägverket lagt fram i september 1983 förordar föredraganden
nu i propositionen nya procentsatser för det årliga driftbidraget till
enskilda vägar enligt följande:

80 % till genomfartsvägar

70 % till utfarts- eller uppsamlingsvägar för fast boende och utfarts- eller
uppsamlingsvägar för näringslivet

50 % till utfarts- eller genomfartsvägar för det rörliga friluftslivet
40 % till utfarts- eller uppsamlingsvägar för boende inom bebyggelseområden
samt uppsamlingsvägar för fritidsbebyggelse

Ett sådant differentierat bidragssystem kommer enligt föredraganden att
innebära väsentliga förbättringar av den enskilda väghållningen i jämförelse
med nuvarande system.

TU 1983/84:21

13

Den förordade övergången till ett differentierat årligt driftbidrag kräver
även en översyn av de bidrag som f. n. lämnas till övriga åtgärder inom den
enskilda väghållningen. Bidrag lämnas härvid i form av särskilt driftbidrag,
redskapsbidrag och bidrag till färj drift. Bidragen för dessa åtgärder samt även
möjligheten till förhöjt bidrag påverkas av en förändring av nuvarande
bidragssystem. Föredraganden föreslår att bidrag för dessa ändamål bör
lämnas enligt följande.

Särskilt driftbidrag, dvs. för reparations- och trafikåtgärder samt förnyelse
av beläggning bör kunna utgå med högst 70%.

Särskilt driftbidrag till sammanläggningsförrättningar bör kunna utgå med
högst 50%. Syftet med bidraget är att få till stånd en mer rationell
väghållning genom att flera smärre enheter slås samman. Då sammanläggningen
skall innebära fördelar för väghållarna bör bidraget begränsas till
50%.

Redskapsbidrag bör kunna utgå med 50 %. Bidraget bör i första hand utgå
till väghållare inom områden där möjligheter till inhyrning av lämplig
utrustning är begränsad.

Bidrag till drift av enskilda färjeleder bör kunna utgå med samma
bidragsprocent som nu, dvs. med högst 85 %.

Förhöjt bidrag med 15 procentenheter kan i dag utgå om särskilda skäl
finns. Med hänvisning till det föreslagna systemet med differentierade bidrag
anses det förhöjda bidraget för vissa vägar kunna slopas. Det förhöjda
bidraget är inarbetat i det differentierade bidragssystemet.

Det förutsätts få ankomma på regeringen att besluta om de författningar
som erfordras härför.

Under flera år har, framhålls det vidare i propositionen, på grund av brist
på medel inga nya ”bidragsberättigade” vägar kunnat tas in till bidragsgivning.
Den kö av bidragsansökningar som uppstått anses nu böra avvecklas.
Under år 1984, då bidraget till enskilda vägar uppgår till 50%, finns visst
utrymme för nyintagning av vägar. Härutöver bör enligt föredragandens
mening 10 milj. kr. av tidigare innehållna reservationsmedel av vägverket få
användas för intagning av samtliga nu vilande ansökningar om bidrag för
sådana vägar som är bidragsberättigade. Avvecklingen av hela kön av
bidragssökande vägar föreslås ske under år 1984 genom att ifrågavarande
vägar rustas upp under året.

Med de anslag som förordas för nästa budgetår kan enligt propositionen
således samtliga bidragsberättigade enskilda vägar som nu står i kö för bidrag
erhålla bidrag. Härutöver kan den föreslagna reformeringen av bidragsgivningen
genomföras. Medelsbehovet beräknas till 279,5 milj. kr. för verksamhetsåret
1985. Anslaget anses böra beräknas till 266,5 milj. kr. Resterande 13
milj. kr. av medelsbehovet föreslås få finansieras genom att vägverket
budgetåret 1985 får utnyttja reservationsmedel under anslaget.

Mot förslaget har motionsledes en rad erinringar framförts. I motion
1983/84:414 (c) yrkas sålunda att riksdagen avslår regeringens förslag till

TU 1983/84:21

14

ändrade bidragsregler för drift av enskilda vägar, att riksdagen beslutar
återinföra de bidragsregler som gällde för budgetåret 1982/83, och att
riksdagen till bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för nästa budgetår
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 53,5 milj. kr. förhöjt
reservationsanslag på 320 milj. kr. I motion 1983/84:665 (c) yrkas likaledes en
återgång till den bidragsnivå som gällde för budgetåret 1982/83. Även i
motion 1983/84:2491 (fp) motsätter man sig förslaget till ändrade bidragsregler
och begär en återgång till tidigare gällande procentsatser om i princip
70%. Anslaget anses vidare böra tas upp med 345 milj. kr. I motion
1983/84:663 (vpk) yrkas i denna del en höjning av anslaget med 35 milj. kr.
genom en överföring av motsvarande medel från anslaget till Drift av statliga
vägar. I motion 1983/84:449 (m) slutligen yrkas att de vägar som har avsevärd
betydelse för turistnäringen får en högre procentsats i det differentierade
bidragssystemet.

Utskottet har vid sin prövning av här berörda frågor och på de av
föredraganden anförda skälen funnit sig böra biträda regeringens förslag till
ändrade bidragsregler och tillstyrker därför desamma. Ett differentierat
system ger som föredraganden anfört en för den enskilde rättvisare
fördelning av medlen samtidigt som samhällets varierande intresse i de olika
vägarna bättre kan återspeglas. Systemet kan även anpassas till och
möjliggöra förändrade prioriteringar från samhällets sida. Sammantaget
synes sålunda det nu föreslagna bidragssystemet innebära väsentliga förbättringar
av den enskilda väghållningen i jämförelse med nuvarande system.
Under hänvisning härtill avstyrker utskottet motionsyrkandena i fråga.

Beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår tillstyrks också av
utskottet. Härav följer att utskottet, som redan tidigare avvisat den i motion
1983/84:663 (vpk) föreslagna överföringen med 35 milj. kr. från det statliga
driftanslaget till anslaget för enskilda vägar, avstyrker motionsyrkandena i
denna del.

Till Bidrag till byggande av enskilda vägar bör i enlighet med föredragandens
förslag ett anslag om oförändrat 30 milj. kr. utgå.

I fråga om det enskilda vägbyggandet bör vidare, såsom framhålls i
propositionen, den nuvarande bidragsordningen inte ändras. Motivet för
detta anges av föredraganden vara att investeringarna är av sådan storleksordning
att de enskilda väghållarna vid en sänkning av bidragsprocenten inte
själva kan finansiera en nödvändig investering i vägnätet. Bidragsprocenten
föreslås således även i fortsättningen uppgå till 70 % eller i särskilda fall
85 %. Utskottet tillstyrker föredragandens förslag i denna del.

De i propositionen under här förevarande punkter i övrigt framlagda
anslagsberäkningarna m. m. avseende Tjänster till utomstående och Vägverket:
Försvarsuppgifter har inte gett utskottet anledning till erinran. Utskottet
tillstyrker följaktligen att anslagen tas upp med resp. 28,4 och 28,5 milj. kr.

TU 1983/84:21

15

samt - beträffande sistnämnda anslag - att vägverket lämnas det av
fördraganden förordade beställningsbemyndigandet avseende reservbromateriel.

2 Motionsyrkanden beträffande vissa planeringsfrågor samt flerårs- och
fördelningsplaner m. m.

Såsom utskottet tidigare i olika sammanhang framhållit är det en inte minst
från planeringssynpunkt komplicerad och tidskrävande process som i de
enskilda fallen föregår vägfrågornas lösning. De stora kostnaderna för
vägbyggandet och den begränsade medelstilldelningen härför nödvändiggör
noggranna avvägningar mellan olika projekt och mellan alternativa lösningar
med avseende på arbetenas utförande m. m. Behov av samordning med
andra planeringssektorer och intressen har därvid medfört ökade krav på
vägplaneringens inordnande i den totala samhällsplaneringen. Vad gäller
länsstyrelserna har de ett avgörande inflytande på vägfrågorna dels genom
sitt allmänna planerings- och beslutsansvar på regional nivå, dels genom sina
speciella uppgifter avseende bebyggelseplaneringen och natur- och miljövårdsområdena
och dels genom de befogenheter som väglagstiftningen ger
dem. Under alla skeden av vägplaneringen förekommer med kommuner och
andra berörda intressenter ett omfattande samrådsförfarande som till sina
huvuddrag är reglerat i väglagstiftningen. I anslutning härtill har också
länsvägnämnderna sin givna och betydelsefulla plats.

Det system för planeringen av väghållningen, planläggning och projektering,
som sedan länge används av vägverket tillsammans med länsstyrelser
och kommuner och numera även s. k. fasta beredningsgrupper vid länsstyrelserna
är f. ö. konstruerat så att erforderliga kompromisser kan komma till
stånd och anpassningar till regional trafikplanering och fysisk samhällsplanering
kan tillgodoses. Utskottet vill också erinra om att nu gällande
planerings- och beslutsordning på detta område tillkommit efter ett omfattande
utredningsarbete och en rad beslut från statsmakternas sida samt fått
en utformning som ur många synpunkter ansetts förebildlig. Den kännetecknas
också, som utskottet vid flera tillfällen tidigare framhållit, av stor
flexibilitet, som är av betydande värde inte minst i nuvarande arbetsmarknadssituation.

I en rad motioner, som närmare anges i det följande, har yrkanden
framställts om åtgärder i en eller annan form från riksdagens sida beträffande
projektering och byggande samt prioritering i flerårs- och fördelningsplaner av
skilda väg- och broprojekt i landets olika delar. Som skäl härför åberopas den
stora angelägenheten - inte minst från arbetsmarknadsmässiga och regionalpolitiska
synpunkter - att resp. företag snarast kommer till utförande.

Även utskottet är väl medvetet om samt understryker vikten och
önskvärdheten ur skilda synpunkter att så sker samt förutsätter att såväl de

TU 1983/84:21

16

centrala som regionala vägmyndigheterna vederbörligen uppmärksammar
och beaktar frågorna härom. Detta gäller inte minst de fall där det rör sig om
projekt som aktualiserats i samband med utbyggnad av flygplatser, industriområden
o. d., berör kommunikationsförhållandena för befolkningen på öar
eller vägbyggnader över länsgränser, m. m. Möjligheterna att genomföra de i
motionerna aktualiserade projekten torde också förbättras genom den
aviserade ökning av vägbyggandet som utskottet tidigare nämnt.

Att som motionärerna förutsatt riksdagen skulle ta ställning till de angivna
enskilda objekten eller vägbyggnaderna inom de olika länen finner emellertid
utskottet olämpligt med hänsyn till den decentraliserade planerings- och
beslutsprocess som här gäller och avvisar därför - nu såsom tidigare - bestämt
förslagen härom. Riksdagen har inte att ta ställning till frågor av detta slag
och bör inte heller göra det. Frågor om projektering samt byggande och drift
av allmänna vägar regleras som förut nämnts genom föreskrifter i väglagen
och vägkungörelsen. Vid fördelningen av medel, som i statsbudgeten anvisas
för byggande av vägar, skall hänsyn tas till vägbehoven i olika delar av riket.
De för väg- och gatubyggandet gällande flerårs- och fördelningsplanerna
upprättas i enlighet med vägkungörelsens bestämmelser och vissa andra
bidragsföreskrifter för tioårsperioder och förnyas vart femte år. Planerna kan
dessutom ändras mellan de normala revideringstillfällena. Fördelningen av
investeringsmedel de skilda landsdelarna och väggrupperna emellan sker
vidare på grundval av en noggrann angelägenhetsgradering och efter
vederbörande regionala och lokala vägmyndigheters hörande - allt i syfte att
åstadkomma en så likformig och rättvis fördelning av vägmedlen som
möjligt. Flerårs- och fördelningsplanerna för det statliga resp. statskommunala
byggandet avser nu åren 1984-1993. De nya planerna innebär en
avsevärt högre ambitionsnivå i fråga om vägbyggandet än under senare år.

Det är enligt utskottets uppfattning av stor vikt att vägbyggnadsobjekten
tillkommer i den prioriteringsordning som de regionala och kommunala
instanserna i samverkan med vägverket uppställt. Länsstyrelserna har f. ö.
numera bemyndigande att fastställa de nya flerårsplanerna för byggande av
länsvägar, dvs. för det vägnät som betjänar företrädesvis de regionala och
lokala transportuppgifterna. I fråga om anslag för vägbyggande som
tillkommer av sysselsättningspolitiska skäl är det enligt utskottets mening
likaså av stor vikt att vägobjekten som regel utväljs av de berörda
myndigheterna inom den ramplanering som finns redovisad i flerårs- och
långtidsplanema. Dock bör projekt som redan påbörjats med anlitande av
beredskapsmedel fullföljas.

Under hänvisning till vad utskottet i nu berörda planerings- och anslagsfrågor
anfört och då även de av motionärerna aktualiserade projekten enligt
utskottets uppfattning bör prövas i den för handläggning av vägärenden
m.m. stadgade ordningen avstyrks här berörda motionsyrkanden.

Det gäller förslagen i motionerna 1983/84:672 (fp), 1983/84:1265 (fp) och
1983/84:1272 (s, m, c, fp) alla om utbyggnad av Europaväg 6, m.m.,

TU 1983/84:21

17

1983/84:820 (m, c, fp) om brobyggen i Öckerö kommun till den del motionen
avser flerårsplanerna, 1983/84:1792 (c, m, fp) om ett brobyggnadsprogram
för Bohuslän till den del motionen avser flerårsplanerna samt 1983/84:1283
(s, m, c) om en broförbindelse över Fårösund.

Det gäller vidare motionerna 1983/84:1788 (m) om trafikfrågor i Stockholmsregionen,
1983/84:2500 (fp) om trafikinvesteringar i Storstockholmsregionen
båda motionerna i vad de avser väginvesteringar, motionerna
1983/84:2043 (c, m, fp) om länsvägarna i Värmland. 1983/84:2435 (c) i vad
avser väginvesteringar m. m. i Malmöhus län samt 1983/84:669 (s) om en
cykelled mellan Stockholm och Göteborg.

3 Övriga motionsledes aktualiserade frågor

I motion 1983/84:660 (c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder
för att bättre kontrollera och helst eliminera vägsaltningen.

Såsom utskottet tidigare under en rad av år framhållit är frågorna om
saltningen och dess omfattning av stor betydelse från trafiksäkerhetssynpunkt.
Trafiksäkerheten och framkomligheten vintertid är sålunda beroende
av ett komplicerat samspel mellan trafikanternas beteende och effekten av
olika väghållningsåtgärder. På uppdrag av vägverket studerar väg- och
trafikinstitutet (VTI) i samarbete med korrosionsinstitutet säkerhets- och
framkomlighetsproblem vid olika trafikförhållanden samt saltningens inverkan
i olika avseenden. Vägverket har vidare ett omfattande utredningsprojekt
hos VTI för att undersöka andra halkbekämpningsmetoder än saltning
inkluderande provundersökningar m. m.

Under hänvisning till det anförda och i avvaktan på resultatet av
utrednings- och försöksarbetet avstyrks motionen i fråga.

I motion 1983/84:356 (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att
”etiska regler för statens vägverk och dess lokala enheter” fastställs. Sådana
regler skulle möjliggöra att den enskilde markägaren och dennes intresse på
ett bättre sätt än hittills skulle kunna tillgodoses vid uppkommande skador
och olyckshändelser i samband med vägbyggnader. Motionären föreslår
därvid också en mycket omfattande utvidgning av informationsskyldigheten
från väghållarens och i förekommande fall entreprenörens sida när vägbyggen
aktualiseras och genomförs. Det måste enligt motionen med omedelbar
verkan fastslås att ansvaret för allt skadevållande gentemot fastighetsägaren
vilar på vägverket, som i sin tur kan söka sitt åter av entreprenören. Inte
minst i de fall då flera entreprenörer, samtidigt eller efter varandra, är
inblandade i ett vägbygge uppstår annars för berörda fastighetsägare en
kaotisk situation. Vägverket bör därför inte i kontrakt med entreprenörer få
friskriva sig från det primära ansvaret gentemot fastighetsägarna.

Utskottet har från vägverket inhämtat vissa upplysningar i här berörda
frågor. Såsom härvid erinras om framgår av 16 § väglagen (1971:948) att vid

TU 1983/84:21

18

utarbetande av arbetsplan samråd i fråga om vägens sträckning och
vägföretagets utformning i övrigt skall ske med berörda fastighetsägare och
andra som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Jämlikt 27 § vägkungörelsen
(1971:954) skall markägarsammanträde hållas, varvid fastighetsägarna beredes
tillfälle att framföra sina synpunkter. Sedan arbetsplanen upprättas skall
denna i vissa fall utställas för granskning. De berörda sakägarna skall därvid,
enligt vad som framgår av 30 § 3 st. vägkungörelsen, underrättas om den
upprättade arbetsplanen, om den tid inom vilken anmärkningar kan
framställas samt om var planen och framställda anmärkningar hålles
tillgängliga. I underrättelsen skall tillika anges vad som skall tas i anspråk av
fastigheten med vågrätt.

Vägverket har nyligen sett över de rutiner som bör tillämpas vid
handläggningen av ärenden om skadeståndskrav, som framställs i samband
med byggandet av väg. Enligt gällande regler kan ansvaret för en skada, som
entreprenören orsakat, åvila antingen entreprenören eller vägverket var för
sig eller båda gemensamt. Bestämmelserna reglerar endast vilken av
parterna som slutgiltigt skall bära det skadeståndsansvar som vägverket kan
ha till följd av entreprenaden. Vägverket kan sålunda inte gentemot
utomstående friskriva sig från ansvar. Reglerna påverkar inte den utomståendes
rätt till skadestånd av vägverket. Då reglerna dock anses vara
komplicerade sägs det vara svårt att avgöra i vilka fall skadeståndsskyldighet
föreligger för vägverket. Om den skadelidande riktar sitt krav mot vägverket
skall därför enligt de numera gällande föreskrifterna verket uppta detta till
prövning.

Genom vad sålunda anförts synes syftet med motionen till väsentlig del
tillgodosett. Den utökade informationsskyldighet m. m. som av motionären
begärts och som med all sannolikhet skulle bli mycket personal- och
kostnadskrävande, är utskottet för sin del inte berett att tillstyrka.

Utskottet utgår vidare självfallet från att vägverket i all sin verksamhet
iakttar gällande rättsregler samt tillämpar allmänt vedertagna principer om
affärsmässigt och servicebetingat agerande. Under hänvisning till vad nu
anförts kan utskottet inte finna det motiverat att införa några särskilda etiska
regler för verket och avstyrker följaktligen motionen i fråga.

4 Statsbidrag till investeringar i kollektivtrafikanläggningar

Under rubriken Särskilda frågor lägger föredraganden fram vissa förslag
beträffande statsbidrag till investeringar i kollektivtrafikanläggningar.

Nuvarande regelsystem på området anses i propositionen böra förbättras

så

- att statsbidrag till kollektivtrafikinvesteringar skall kunna lämnas till
länshuvudmännen,

- att statsbidragen till investeringar i spårbunden kollektivtrafik höjs från
50 % till 70 % samt

TU 1983/84:21

19

- att statsbidrag skall kunna lämnas även till vissa investeringar för
kollektivtrafik på SJ:s bannät.

Beträffande bidragsprocenten föreslås att densamma för de i propositionen
nämnda spåranläggningarna höjs från 50 % till 70 %. Redan i fördelningsplanen
för åren 1984-1993 föreslås byggande av flera viktiga spåranläggningar.
Det anses vara väsentligt att även dessa omfattas av det nya bidragssystemet.
Föredraganden förordar därför att 70 % bidrag tillämpas för de spåranläggningar
vars byggande påbörjas efter den 1 januari 1985.

Statsbidrag till investeringar i spåranläggningar för uteslutande lokal
kollektiv persontrafik som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov kan
enligt propositionen med nuvarande regler lämnas till investeringar i
spårvagnstrafik, tunnelbanetrafik och egna järnvägssystern men däremot
inte till anläggningar som hör till statens järnvägars spåranläggningar eller
som avser regional trafik.

För att mer likställa förutsättningarna förordas att investeringar på
riksnätsdelen av SJ:s bannät bör kunna vara bidragsberättigade investeringsobjekt
enligt gängse prioriteringsgrunder. Detta innebär att objekten, sett ur
samhällsekonomisk synvinkel, skall vara konkurrenskraftiga i förhållande
till övriga investeringsobjekt i fördelningsplanen. Föredraganden anser det
rimligt att sådana investeringar på SJ:s bannät bidragsmässigt skall behandlas
på samma sätt som investeringar i tunnelbanor, egna järnvägssystem m. m.
En förutsättning för detta måste dock vara att SJ och berörd länshuvudman
har träffat en långsiktig överenskommelse om trafikuppläggning och när
investeringen bör genomföras. De föreslagna utökade bidragsmöjligheterna
avser framtida överenskommelser som främst kan vara aktuella att prioritera
i kommande fördelningsplan åren 1989-1998. Bidragsmöjligheterna avser
inte överenskommelser som redan är träffade och inte heller de delar av en
överenskommelse som betalas av SJ. Bidragsmöjligheterna bör även utvidgas
till att omfatta investeringar för regional trafik. Föredraganden förordar
därför att statsbidrag till investeringar i spåranläggningar bör kunna lämnas
till sådana spåranläggningar som faller inom huvudmannens ansvarsområde
och som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov.

Beträffande bidragsmottagare anser föredraganden att statsbidrag till
investeringar i kollektivtrafikanläggningar förutom till väghållande kommuner
även skall kunna lämnas till länshuvudmännen. Rimligtvis bör kommunerna
och berörd länshuvudman - på samma sätt som i Stockholms län -kunna komma överens om vem som skall vara mottagare av bidrag för dessa
ändamål. Länshuvudmännen i övriga län bör även kunna få del av det
generella bidraget (schablonbidraget) som de väghållande kommunerna i
berört län erhåller. Den för Stockholms län tillämpade principen för att
avskilja kollektivtrafikandelen bör därvid utnyttjas.

Till de icke väghållande kommunerna kan bidrag lämnas till vissa
kollektivtrafikinvesteringar via dets. k. cykelbidraget. Föredraganden förordar
att även sådana bidrag skall kunna lämnas till länshuvudmännen.

TU 1983/84:21

20

Statsbidrag till väghållande kommuner m. m. regleras i förordningen
(1982:853) om statsbidrag till väg- och gatuhållning m. m. och förordningen
(1979:627) om statsbidrag för cykelleder samt anordningar och åtgärder som
främjar viss busstrafik (omtryckt 1982:854). Det förutsätts i propositionen få
ankomma på regeringen att besluta de ändringar i dessa författningar som
erfordras. Ändringarna anses böra träda i kraft den 1 januari 1985.

Utskottet delar föredragandens i anslutning härtill framförda uppfattning
om vikten av att väganslagen används på ett samhällsekonomiskt rationellt
sätt samt att en bättre balans erhålles mellan individuell och kollektiv trafik.
Då utskottet inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot förslagen i
fråga tillstyrks desamma.

5 Hemställan

Utskottet hemställer
Anslags- och bidragsfrågor

1. att riksdagen till Vägverket: Ämbetsverksuppgifter för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag på 6 985 000 kr.,

2. att riksdagen

a. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1983/84:663 (vpk) i denna del till Drift av statliga vägar för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag på 3 961 000 000
kr.,

b. medger att regeringen lämnar vägverket de beställningsbemyndiganden
för den statliga vägdriften som föredragande departementschefen
i propositionen förordat,

c. medger att regeringen i enlighet med föredragandens förslag vid
behov när allmän väg övergår till enskild väghållning får låta
vägverket överföra medel motsvarande gällande statsbidrag mellan
anslagen Drift av statliga vägar och Bidrag till drift av enskilda
vägar,

d. godkänner att jämkning av kostnadsramar för åren 1984 och
1985 för anslagen till Drift av statliga vägar resp. Byggande av
statliga vägar får ske i enlighet med föredragande departementschefens
förslag,

e. lämnar motion 1983/84:2116 (m) yrkande 4 om behovet av
underhåll av befintligt vägnät utan åtgärd,

3. beträffande särskilt reservationsanslag för bärighetsupprustning av
mindre vägar och broar av betydelse för skogs- och industritransporter
på landsbygden

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 6 och
1983/84:2433 (c) yrkande 2,

TU 1983/84:21

21

4. beträffande forskning och provning av brobeläggningar m. m.
att riksdagen avslår motion 1983/84:2433 (c) yrkande 1,

5. beträffande trafiksituationen på de gotländska grusvägarna
att riksdagen avslår motion 1983/84:816 (c),

6. beträffande låne- eller leasingförfarande i samband med vissa
brobyggnader

att riksdagen

a. avslår motion 1983/84:820 (m, c, fp) i denna del om brobyggnader
inom Öckerö kommun,

b. avslår motion 1983/84:1792 (c, m, fp) i denna del om ett
brobyggnadsprogram för Bohuslän,

c. avslår motion 1983/84:359 (c) om byggande av bro över
Vallsundet vid Storsjön i Jämtland,

7. beträffande avgift för färd på Ölandsbron

att riksdagen avslår motion 1983/84:1766 (m),

8. beträffande vissa frågor om byggande och underhåll av vägar
att riksdagen avslår motion 1983/84:2509 (m) yrkande 17,

9. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1983/84:2496 (m) yrkande 1 till Byggande av statliga vägar
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag på
900 000 000 kr.,

10. beträffande fördelningen av det statliga vägbyggnads anslaget på
riksvägar och länsvägar

att riksdagen avslår motion 1983/84:414 (c) yrkande 1,

11. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på
motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 2,1983/84:2491 (fp) yrkande 2
och 1983/84:2496 (m) yrkande 2 till Bidrag till drift av kommunala
vägar och gator för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
på 698 000 000 kr.,

12. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1983/84:2496 (m) yrkande 3 till Bidrag till byggande av
kommunala vägar och gator för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag på 340 000 000 kr.,

13. beträffande ändrad bidragsgivning till drift av enskilda vägar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på
motionerna 1983/84:414 (c) yrkandena 3 och 4, 1983/84:449 (m),
1983/84:665 (c) och 1983/84:2491 (fp) yrkande 1 i denna del,
godkänner de av föredragande departementschefen förordade
riktlinjerna härför,

14. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag på
motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 5, 1983/84:663 (vpk) i denna
del och 1983/84:2491 (fp) yrkande 1 i denna del till Bidrag till drift
av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
på 266 500 000 kr.,

TU 1983/84:21

22

15. att riksdagen till Bidrag till byggande av enskilda vägar för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag på 30 000 000
kr.,

16. att riksdagen till Tjänster till utomstående för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag på 28 400 000 kr.,

17. att riksdagen

a. medger att vägverket lämnas det beställningsbemyndigande
avseende reservbromateriel som föredragande departementschefen
förordat,

b. till Vägverket: Försvarsuppgifter för budgetåret 1984/85 anvisar
ett reservationsanslag på 28 500 000 kr.,

Planeringsordningen samt flerårs- och fördelningsplanerna (mom. 18-19)

18. att riksdagen

a. avslår motionerna 1983/84:672 (fp), 1983/84:1265 (fp) och
1983/84:1272 (s, m, c, fp) alla om utbyggnad av Europaväg 6,
m. m.,

b. avslår motion 1983/84:820 (m, c, fp) om brobyggen i Öckerö
kommun till den del motionen avser flerårsplanerna,

c. avslår motion 1983/84:1792 (c, m, fp) om ett brobyggnadsprogram
för Bohuslän till den del motionen avser flerårsplanerna,

d. avslår motion 1983/84:1283 (s, m, c) om en broförbindelse över
Fårösund,

19. att riksdagen

a. avslår motion 1983/84:1788 (m) om trafikfrågor i Stockholmsregionen
till den del motionen avser vägfrågor,

b. avslår motion 1983/84:2500 (fp) om trafikinvesteringar i Storstockholmsregionen
till den del motionen avser väginvesteringar,

c. avslår motion 1983/84:2043 (c, m, fp) om länsvägarna i Värmland,

d. avslår motion 1983/84:2435 (c) yrkande 3 i vad avser vägar i
Malmöhus län,

e. avslår motion 1983/84:669 (s) om en cykelled mellan Stockholm
och Göteborg,

Övriga frågor

20. beträffande åtgärder mot vägsaltets skadeverkningar
att riksdagen avslår motion 1983/84:660 (c),

21. beträffande etiska regler för vägverket

att riksdagen avslår motion 1983/84:356 (m),

TU 1983/84:21

23

Statsbidrag till investeringar i kollektivtrafikanläggningar

22. att riksdagen godkänner de av föredragande departementschefen i
propositionen förordade riktlinjerna för statsbidragsgivningen till
kommunal väg- och gatuhållning m. m.

Stockholm den 10 april 1984

På trafikutskottets vägnar
KURT HUGOSSON

Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Rune Torwald (c), Olle
Östrand (s), Wiggo Komstedt (m), Margit Sandéhn (s), Sten-Ove Sundström
(s), Görel Bohlin (m), Olle Grahn (fp), Sven Henricsson (vpk), Göran
Riegnell (m), Sören Lekberg (s), Ingrid Andersson (s), Bo Nilsson (s) och
Bertil Jonasson (c).

Reservationer

1. Anslaget Drift av statliga vägar (mom. 2 a)

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”anslaget Drift av enskilda vägar.” bort ersättas med
text av följande lydelse:

Utskottet finner i och för sig förslagen välmotiverade och är därför i princip
berett att tillstyrka desamma. I sammanhanget vill dock utskottet erinra om
situationen för det enskilda vägnätet och dess behov.

Fjolårets riksdagsbeslut att sänka det statliga bidraget till drift av enskilda
vägar med 20 %, dvs. från 70 % till 50 %, utlöste som bekant stor diskussion.
Man såg denna sänkning som en kostnadsövervältring på glesbygdens
befolkning, som därigenom riskerade att få kraftigt höjda vägavgifter i de fall
kommunerna var obenägna att höja sina anslag. Många kommuner i de
berörda bygderna har på grund av försämrat skatteunderlag, arbetslöshet
och ökade kostnader inte ansett sig ha möjligheter att göra ytterligare
satsningar. Statsbidraget är avsett att kompensera de enskilda väghållarna
för att vägarna i fråga används för allmän trafik. I och med den ökade
bilismen har självfallet benägenheten att använda de enskilda vägarna för
allmän trafik ökat såväl för privata resor som för turism och nyttotransporter
av skilda slag.

Det synes bl. a. därför vara nödvändigt att höja det av regeringen
föreslagna anslaget till underhåll av enskilda vägar med 35 milj. kr. Det är
angeläget att denna höjning ses som en prioriteringsfråga varför utskottet

TU 1983/84:21

24

anser att dessa 35 milj. kr. bör överföras från anslaget Drift av statliga vägar
till anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar. Motion 1983/84:663 (vpk)
tillstyrks alltså i denna del.

dels att utskottets hemställan under 2 a bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen

a. med avslag på regeringens förslag samt med bifall till motion
1983/84:663 (vpk) i denna del till Drift av statliga vägar för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag på 3 926 000 000
kr.,

2. Särskilt reservationsanslag för bärighetsupprustning av mindre vägar och
broar av betydelse för skogs- och industritransporter på landsbygden

(mom. 3)

Rune Torwald och Bertil Jonasson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet vill
med” och på s.8 slutar med ”särskilt anslag.” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Utskottet anser för sin del vidare att 20 milj. kr. bör tas upp på ett särskilt
anslag för bärighetsupprustning av mindre vägar och broar av betydelse för
skogs- och industritransporter på landsbygden. Insatserna härför bör f. ö.
också kunna få viss betydelse för att minska arbetslösheten, särskilt
ungdomsarbetslösheten, i glesbygd.

Med tillstyrkande av motionerna i denna del föreslår därför utskottet att
sådana särskilda insatser kommer till stånd och att för nästa budgetår 20 milj.
kr. anvisas härför.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande särskilt reservationsanslag för bärighetsupprustning av
mindre vägar och broar av betydelse för skogs- och industritransporter
på landsbygden

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 6
och 1983/84:2433 (c) yrkande 2 till Bärighetsupprustning av mindre
vägar och broar av betydelse för skogs- och industritransporter pä
landsbygden för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
på 20 000 000 kr.,

3. Låne- eller leasingförfarande i samband med vissa brobyggnader (mom. 6)

Rolf Clarkson (m), Rune Torwald (c), Wiggo Komstedt (m), Görel Bohlin
(m), Olle Grahn (fp), Göran Riegnell (m) och Bertil Jonasson (c) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”denna del.” bort ersättas med text av följande lydelse:

TU 1983/84:21

25

I överensstämmelse med vad som anförts i motionerna bör i det nuvarande
finansiella läget behovet av kapitalresurser för byggande av sådana broar
varom här är fråga kunna tillgodoses genom ”extern finansiering”. Förutom
att tillgängligt kapital kan utnyttjas för lönsamma samhällsinvesteringar, i
stället för finansiella transaktioner, bidrar investeringarna till att upprätthålla
entreprenörernas kompetens och vidmakthålla deras byggorganisation i en
svag byggkonjunktur. Härtill kommer sysselsättningseffekterna och entreprenörernas
behov av referensobjekt.

Det finns alltså enligt utskottet en rad skäl att i nuvarande statsfinansiella
läge pröva nya finansieringsvägar speciellt när byggföretagen förklarat sig
beredda att ställa kapital till förfogande för brobyggen. Såvitt är känt finns
också ett flertal entreprenörer som är villiga att låna ut kapital för att
broinvesteringar skall kunna finansieras. Vägverket kan förränta och
amortera lånen med i stort sett de driftmedel som frigörs när färjetrafiken
kan läggas ned.

Det förhållandet att så många entreprenörer är beredda att avsätta kapital
för broinvesteringarna gör att någon konflikt med upphandlingskungörelsens
bestämmelser inte bör uppstå. Vägverkets byggnadsavdelning, som
besitter hög kompetens, kan också lämna anbud på resp. brobygge.
Härigenom har verket möjlighet att kontrollera att anbuden är skäliga.

Budgettekniska skäl har tidigare framförts mot extra finansiering. Utskottet
anser det för sin del vara fel att ett sådant skäl skall förhindra lönsamma
investeringar. Av utskottet tidigare begärd redovisning eller förslag i frågan
har inte heller lämnats i årets budgetproposition. Det finns därför anledning
för riksdagen att nu begära att regeringen prövar formerna för extern
finansiering av lönsamma broinvesteringar. En sådan prövning samt förslag
med anledning härav kan sedan möjliggöra byggande av exempelvis de i
motionerna angivna företagen.

Vad utskottet härom anfört, vilket i principfrågan innebär ett tillgodoseende
av motionsyrkandena i fråga, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande lane- eller leasingförfarande i samband med vissa
brobyggnader

att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:820 (m, c, fp)
och 1983/84:1792 (c, m, fp) båda motionerna i nu berörda delar
samt motion 1983/84:359 (c) som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet härom anfört,

TU 1983/84:21

26

4. Vissa frågor om byggande och underhåll av vägar (mom. 8)

Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt, Görel Bohlin och Göran Riegnell (alla
m) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Med
beaktande” och slutar med ”motsvarande del.” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Då nu ordinarie anslag för vägverket samt medel för vägbyggande av
sysselsättningspolitiska skäl för år 1985 föreslås utgöra planeringsramen är
det såsom framhålls i förutnämnda motion skäl att understryka det väsentliga
i att vägverkets totala prioriteringsordning över riket får bli vägledande.
Alternativet synes vara en ökning av det ordinarie väganslaget på bekostnad
av sysselsättningsanslaget, eftersom satsning på objekt länsvis kan leda till
sämre samhällsnytta och avkastning än en riksbedömning. Objekt som ger
god avkastning och samhällsnytta genererar också fler arbeten.

När vidare vägverket - genom den hårdare förslitningen av bl. a. broar och
olika betongkonstruktioner - tvingas prioritera drift och underhåll är det
också angeläget att vägverket även i vad avser drift och underhåll får direkt
förfoga över AMS-medel (beredskapsmedel). Ett samråd med AMS förutsätts
därvid ske.

Vad utskottet härom anfört, vilket innebär ett tillgodoseende av motion
1983/84:2509 i denna del, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande vissa frågor om byggande och underhåll av vägar
att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2509 (m) yrkande
17 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,

5. Anslaget Byggande av statliga vägar (mom. 9)

Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt, Görel Bohlin och Göran Riegnell (alla
m) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med
”Beträffande investeringsanslagets” och slutar med ”60 milj. kr.” bort
ersättas med text av följande lydelse:

Vad beträffar det ordinarie anslagets storlek för nästa budgetår finner sig
utskottet dock inte kunna godta regeringens förslag om 900 milj. kr. Med
beaktande av det statsfinansiella läget bör på detta liksom andra viktiga
områden en neddragning av medelsanvisningen ske. I enlighet med yrkande
1 i motion 1983/84:2496 (m) bör anslaget därför tas upp med 840 milj. kr.

TU 1983/84:21

27

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen med avslag på regeringens förslag samt med bifall till
motion 1983/84:2496 (m) yrkande 1 till Byggande av statliga vägar
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag på
840 000 000 kr.,

6. Fördelningen av det statliga vägbyggnadsanslaget på riksvägar och länsvä gar

(mom. 10)

Rune Torwald och Bertil Jonasson (båda c) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med
”Beträffande fördelningen” och slutar med ”i fråga.” bort ersättas med text
av följande lydelse:

Beträffande fördelningen av medlen för byggande av statliga vägar finner
utskottet - i likhet med vad som anförts i motion 1983/84:414 (c) - att en
alltför stor del nu läggs på riksnätet (1 300 mil) jämfört med vad som kommer
länsvägarna (8 500 mil) till del. Enligt vissa uttalanden i 1979 års trafikpolitiska
beslut borde såvitt utskottet kan bedöma en rimlig fördelning i stället vara
50 % till vardera riks- och länsvägar. Detta inte minst för att komma till rätta
med den eftersläpning, när det gäller upprustning av glesbygdsvägnätet, som
kunnat konstateras under senare år. Med tillstyrkande av motionsyrkandet i
fråga anser utskottet det därför vara angeläget att en sådan fördelning
eftersträvas.

Vad utskottet nu har anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande fördelningen av det statliga vägbyggnadsanslaget på
riksvägar och länsvägar

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:414 (c) yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

7. Anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator (mom. 11)

Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt, Görel Bohlin och Göran Riegnell (alla
m) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”lägre medelsanvisning.” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motion
1983/84:2496 (m) om en lägre medelsanvisning för här ifrågavarande
ändamål. Anslaget bör således tas upp med ett belopp av 653 milj. kr.

Härigenom tillgodoses också till viss del yrkandena i motionerna 1983/
84:414 (c) och 1983/84:2491 (fp) om en minskning av den förordade
medelsanvisningen till 606 milj. kr.

TU 1983/84:21

28

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med anledning
av motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 2 och 1983/84:2491 (fp)
yrkande 2 samt med bifall till motion 1983/84:2496 (m) yrkande 2
till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag på 653 000 000 kr.,

8. Anslaget Bidrag till drift av kommunala vägar och gator (mom. 11)

Rune Torwald (c), Bertil Jonasson (c) och Olle Grahn (fp) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”lägre medelsanvisning.” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motionerna
1983/84:414 (c) och 1983/84:2491 (fp) om en lägre anvisning för här
ifrågavarande ändamål. Anslaget bör således tas upp med ett belopp av 606
milj. kr. Härigenom tillgodoses också i viss mån yrkandet i motion
1983/84:2496 (m) om en minskning av den förordade medelsanvisningen till
653 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. att riksdagen med avslag på regeringens förslag och med anledning
av motion 1983/84:2496 (m) yrkande 2 samt med bifall till
motionerna 1983/84:414 (c) yrkande 2 och 1983/84:2491 (fp)
yrkande 2 till Bidrag till drift av kommunala vägar och gator för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag på 606 000 000
kr.,

9. Anslaget Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator (mom. 12)

Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt, Görel Bohlin och Göran Riegnell (alla
m) anser

dels att den mening i utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
”Utskottet tillstyrker” och slutar med ”310 milj. kr.” bort ersättas med text
av följande lydelse:

Under hänvisning till vad sålunda anförts och med beaktande av angelägenheten
att minska statsutgifterna finner sig utskottet böra godta den i
motion 1983/84:2496 (m) föreslagna minskningen av anslaget till 310 milj. kr.
Motionen tillstyrks alltså i denna del.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen med avslag på regeringens förslag samt med bifall till
motion 1983/84:2496 (m) yrkande 3 till Bidrag till byggande av
kommunala vägar och gator för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag på 310 000 000 kr.,

TU 1983/84:21

29

10. Ändrad bidragsgivning till drift av enskilda vägar (mom. 13)

Rune Torwald (c), Olle Grahn (fp) och Bertil Jonasson (c) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”i fråga.” bort ersättas med text av följande lydelse:

Utskottet har ingående prövat regeringens förslag och därvid funnit sig
inte kunna godta ett på detta sätt differentierat system med de förutsättningar
beträffande enskild väghållning och bidrag härför som nu gäller. Förslaget
innebär bl. a. för flertalet enskilda vägar med blandad fastboende- och
fritidsbebyggelse en ytterligare sänkning av bidraget. Riksdagen har f. ö. vid
en rad tillfällen tidigare understrukit att särskild hänsyn måste tas till det
enskilda vägnätets betydelse för näringslivet och kommunikationerna i
allmänhet.

I sammanhanget bör framhållas att de av föredraganden föredragna
procenttalen tillämpats på de för kalenderåret 1983 gällande prisnivåerna vid
anslagsberäkningen för budgetåret 1984/85.

Utskottet anser mot bakgrund härav att riksdagen bör avslå regeringens
förslag i dessa delar och återinföra de regler för statsbidragsgivningen som
gällde för budgetåret 1982/83.

Vad utskottet härom anfört innebär ett tillstyrkande av förslagen i denna
del i motionerna 1983/84:414 (c) yrkandena 3 och 4, 1983/84:665 (c) och
1983/84:2491 (fp) yrkande 1 i denna del. Vidare tillgodoses till viss del
yrkandet i motion 1983/84:449 (m), varför denna bör kunna lämnas utan
åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande ändrad bidragsgivning till drift av enskilda vägar
att riksdagen

a. med bifall till motionerna 1983/84:414 (c) yrkandena 3 och 4,
1983/84:665 (c) och 1983/84:2491 (fp) yrkande 1 i denna del avslår
det av föredragande departementschefen framlagda förslaget till
ändrad bidragsgivning till drift av enskilda vägar samt beslutar en
återgång till de bidragsregler som gällde för budgetåret 1982/83,

b. lämnar motion 1983/84:449 (m) utan åtgärd,

11. Anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. (mom. 14)

Rune Torwald (c), Olle Grahn (fp) och Bertil Jonasson (c) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med
”Beräkningen av” och slutar med ”motionsyrkandena i denna del.” bort
ersättas med text av följande lydelse:

Med beaktande av vad som anförts i den först nämnda motionen om
medelsbehovet för enskilda vägar bör anslaget höjas så att bidrag kan utgå
med sammanlagt 345 milj. kr. Detta skulle enligt utskottets uppfattning

TU 1983/84:21

30

innebära oförändrat realt anslag jämfört med 1982 års budget. Eftersom
verket har en reservation på 35 milj. kr., varav endast 10 milj. kr. används för
nyintagning av vägar, behövs en anslagsökning med 53, 5 milj. kr. jämfört
med regeringens förslag för att nå den av utskottet förordade anslagsnivån.
Utskottet tillstyrker alltså den i motion 1983/84:414 (c) förordade anslagshöjningen
med 53,5 milj. kr. till 320 milj. kr. Härigenom tillgodoses också den i
motion 1983/84:2491 (fp) yrkande 1 i denna del föreslagna höjningen med 53
milj. kr. Den i motion 1983/84:663 (vpk) begärda överföringen om 35 milj.
kr. från det statliga vägunderhållet har av utskottet redan tidigare avstyrkts.
Härav följer att den även här i denna del avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med bifall
till motion 1983/84:414 (c) yrkande 5 och med anledning av motion
1983/84:2491 (fp) yrkande 1 i denna del samt med avslag på motion
1983/84:663 (vpk) i denna del till Bidrag till drift av enskilda vägar
m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag på
320 000 000 kr.,

12. Anslaget Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. (mom. 14) - under
förutsättning av bifall till den med 1 betecknade reservationen

Sven Henricsson (vpk) anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med
”Beräkningen av” och slutar med ”motionsyrkandena i denna del.” bort
ersättas med text av följande lydelse:

Såsom utskottet i det föregående anfört är den av regeringen föreslagna
medelsanvisningen till ifrågavarande ändamål otillräcklig. Anslaget till
enskilt vägunderhåll bör, såsom framhålls i motion 1983/84:663 (vpk),
prioriteras. Detta bör ske genom att 35 milj. kr. överförs från det statliga
vägunderhållet till underhållet för enskilda vägar. I enlighet med vad
utskottet sålunda anfört bör anslaget till underhåll av enskilda vägar tas upp
med 301,5 milj. kr. Genom utskottets ställningstagande tillgodoses också i
viss mån yrkandena i motionerna 1983/84:414 (c) och 1983/84:2491 (fp) om
en i förhållande till regeringens förslag höjd medelsanvisning för ändamålet.

dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1983/84:414 (c) yrkande 5 och 1983/84:2491 (fp) yrkande 1 i
denna del samt med bifall till motion 1983/84:663 (vpk) i denna del
till Bidrag till drift av enskilda vägar m. m. för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag på 301 500 000 kr.

TU 1983/84:21

31

Särskilda yttranden

1. Avgift för färd på Ölandsbron (mom. 7)

Rolf Clarkson, Wiggo Komstedt, Görel Bohlin och Göran Riegnell (alla
m) anför:

Redan när Ölandsbron planerades diskuterades en avgiftsfinansiering.
Trots att intäkterna då bedömdes kunna bli förhållandevis höga ansågs en
avgiftsfinansiering av skilda skäl inte motiverad. Den tidigare beräknade
trafiken över bron har emellertid överträffats avservärt. Detta har i sin tur
lett till en omfattande förslitning såväl på bron som på ön.

En avgift för överfärden till Öland sommartid när trafiken är som
intensivast menar vi därför numera skulle kunna ge goda inkomster som
kunde bli ett bidrag till underhållet av bron. Det finns nu vidare tullsystem
som prövats på skilda håll utomlands och som är så administrativt enkla att
intäkterna inte i alltför hög grad behöver reduceras genom täckning av
administrationskostnaderna.

Viss okynnnesåkning över till Öland förekommer onekligen sommartid.
En dämpning härvidlag kunde även ge till resultat att det slitage på den
känsliga och vackra Ölandsnaturen som nu sker något kunde minskas.

2. Planeringsordningen samt flerårs- och fördelningsplanerna (mom. 18 a)

Olle Grahn (fp) anför:

Som skäl för riksdagen att ej ta ställning till en rad olika motionsyrkanden
om skilda smärre vägprojekt i olika delar av landet görs gällande att
projekten har stor angelägenhetsgrad inte minst ur arbetsmarknads- och
regionalpolitiska synpunkter. Yrkandet avseende E6:ans utbyggnad till
motorvägsstandard bygger främst på den stora samhällsekonomiska betydelse
och lönsamhet denna väginvestering beräknas ha. Den bör därvid
jämställas med behandlingen av broprojekt, där vägverket genom särskilda
dispositioner kan utföra lönsamma broinvesteringar. Vad beträffar E6:ans
utbyggnad bör dessutom arbetsmarknadsmedel kunna påräknas till en viss
del.

Utbyggnad av E 6:an till motorväg på sätt som anförts i motionerna bör ses
som ett program för ekonomiskt lönsam investering i infrastrukturen, där
arbetsmarknadspolitiska aspekter kan komma att vägas in.

minab/gotab 78215 Stockholm 1984