TU 1983/84:15
Trafikutskottets betänkande
1983/84:15
om anslag till Postväsende m. m. (prop. 1983/84:100 bil. 8)
SJÄTTE HUVUDTITELN
Postväsende m. m.
Anslagen till postväsende. I proposition 1983/84:100 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet)
återfinns regeringens förslag till medelsanvisning för
budgetåret 1984/85 under avsnitt G. Postväsende (s. 126-133). Förslagen
innebär
att till Posthus m. m. anvisas ett reservationsanslag på 3 020 000 kr.
(punkt. G 1.),
att till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser
anvisas ett förslagsanslag på 513 000 000 kr. (punkt G 2.),
att till Ersättning till postverket för tidningsdistribution anvisas ett anslag
på 42 000 000 kr. (punkt G 3.).
Vidare har regeringen under punkt G 1. föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1984/85 medge undantag från gällande finansieringsprinciper för
byggnadsinvesteringar så att även stora investeringar kan finansieras med i
postverkets rörelse tillgängliga likvida medel.
Motionerna
I motion 1983/84:414 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 14 delvis), att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförs angående investeringsbeslut inom de
statliga affärsverken.
I motion 1983/84:553 av Sven Munke (m) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om utgivande av
ett frimärke för att hedra Raoul Wallenberg.
I motion 1983/84:670 av Tore Nilsson (m) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär utredning om alternativa former för postens service till
allmänheten.
I motion 1983/84:818 av tredje vice talman Karl Erik Eriksson (fp) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
korsbandsporto, avsevärt lägre än vanligt brevporto, bör återinföras i
Sverige och Norden.
1 Riksdagen 1983184. 15 sami. Nr 15
TU 1983/84:15
2
I motion 1983/84:1260 av Karin Ahrland (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
brevlådeservice.
I motion 1983/84:1286 av Börje Stensson och Elver Jonsson (båda fp) yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om förbättringar av postverkets informationsverksamhet
vid försändelser till öststaterna,
2. att riksdagen begär att regeringen verkar för en harmonisering av
internationella regler vid postförsändelser.
I motion 1983/84:2496 av Rolf Clarkson m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 9), att riksdagen till Ersättning till postverket för befordran av
tjänsteförsändelser anslår 500 milj. kr.
Utskottet
Posthus m. m.
Sedan budgetåret 1982/83 gäller för beslut och finansiering av postverkets
investeringar att endast stora posthus - totalkostnad över 100 milj. kr. -normalt finansieras med anslag över statsbudgeten. Små och medelstora
posthus och övriga investeringar finansieras med i verket tillgängliga likvida
medel. För medelstora byggnader - totalkostnad över 10 milj. kr. - anger
regeringen en årlig kostnadsram. Regeringen skall också godkänna
igångsättningen av medelstora byggnadsprojekt liksom förhyrningar i
lokaler som särskilt byggts för postverkets behov.
Postverket föreslår att rörelsemedel skall få användas för finansiering av
samtliga investeringar och att ramarna för beslut som inte kräver regeringens
godkännande skall vidgas.
Föredragande departementschefen tar i anslutning härtill upp den
övergripande frågan hur statsmakterna fortsättningsvis bör styra postverket.
I budgetpropositionen anförs därvid att det bör övervägas om inte
statsmakterna i högre grad bör kunna styra postverket genom att sätta
ekonomiska mål och servicemål och i mindre grad styra verket genom
medlen, t. ex. lokaler, organisationen och finansiering. Föredraganden
anger att ett arbete med denna inriktning pågår inom regeringskansliet och
att eventuella förslag till ändrade styrformer senare kommer att redovisas.
Föredraganden anför vidare att det mot bakgrund av sysselsättningssituationen
är angeläget att postverket i möjligaste mån forcerar sin
byggnadsverksamhet över landet. Med hänsyn till detta förordas att
riksdagen för budgetåret 1984/85 medger undantag från gällande
finansieringsprinciper enligt ovan och ger postverket möjlighet att finansiera
investeringarna med i rörelsen tillgängliga medel. Belastningen på
statsbudgeten avseende finansieringen av stora posthus kan på detta sätt
TU 1983/84:15
3
avsevärt reduceras. Enligt föredraganden bör den föreslagna ordningen - i
kombination med att någon kostnadsram för medelstora posthus ej anges för
budgetåret 1984/85 - kunna resultera i att ett flertal byggnadsprojekt kan
startas under hösten 1984. När det gäller postverkets förslag angående vissa
större byggnadsprojekt ansluter sig föredraganden till verkets bedömning i
fråga om medelsåtgången för Tomtebodaterminalen i Stockholm - 3,1 milj.
kr.
Föredraganden anser att - under förutsättning att vissa frågor kan lösas -postverket bör få bygga ett nytt hus för postterminalen Stockholm Ban till en
beräknad kostnad av ca 325 milj. kr. inkl. projekteringskostnader i prisläget
den 1 januari 1983. Bygget bör enligt föredraganden finansieras med i
postverkets rörelse tillgängliga likvida medel.
I motion 1983/84:414 (c) biträds förslaget att postens investeringar i sin
helhet får finansieras med postverkets rörelsemedel, men motionärerna
anser att alla större investeringsbeslut bör underställas statsmakterna.
Utskottet godtar vad föredraganden har förordat i fråga om att för
budgetåret 1984/85 medge undantag från gällande finansieringsprinciper för
byggnadsinvesteringar så att även stora investeringar kan finansieras med i
postverkets rörelse tillgängliga likvida medel. Utskottet godtar vidare vad
föredraganden har förordat beträffande medelsförbrukningen och tillstyrker
regeringens förslag om anslag till Posthus m. m. för nästa budgetår. Med
hänvisning till att utskottet härmed inte tagit ställning till några nya
beslutsregler eller finansieringsprinciper, utan endast medgivit undantag
från finansieringsprinciperna, samt att en översyn pågår av hur
statsmakterna bör styra postverket bör motionen i denna del kunna lämnas
utan någon riksdagens åtgärd.
Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser
Föredraganden bedömer behovet av anslag för ersättning till postverket
för befordran av tjänsteförsändelser till 513 milj. kr. I budgetpropositionen
har därvid inte räknats med någon volymökning för tjänsteposten. Inte heller
har i beräkningen antagits någon portohöjning. Föredraganden har dock
tagit hänsyn till att tjänstebrevsrätten inte längre omfattar utbetalningskort,
inbetalningskort och postanvisningar.
I motion 1983/84:2496 (m) yrkas att riksdagen, i syfte att åstadkomma
besparingar inom trafikpolitiken, anslår 500 milj. kr. under detta anslag.
Motionärerna föreslår bl. a. att reglerna för statliga tjänsteförsändelser blir
restriktivare.
Utskottet ansluter sig till föredragandens bedömning och godtar den
angivna anslagsberäkningen. Härav följer att utskottet avstyrker motionen i
denna del.
Rättelse på Rättelse: S. 6, rad 6 Står: kansli- och Rättat till: konst- och
TU 1983/84:15
4
Ersättning till postverket för tidningsdistribution
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till Ersättning till
postverket för tidningsdistribution för nästa budgetår anvisar ett anslag på 42
milj. kr.
Postservice m. m.
I motion 1983/84:670 (m) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en
utredning om alternativa former för postens service till allmänheten.
Motionären pekar på att det i stället för fullständiga postanstalter vore
möjligt att ha ett slags enklare postexpeditioner. Motionären anger bl. a. att
det utomlands förekommer att en postkassa är inrymd i en helt vanlig butik.
Vidare torde det i ett bostadsområde ej vara nödvändigt att postanstalten är
öppen hela dagen.
Postens främsta konkurrensmedel är att upprätthålla ett finmaskigt
servicenät. Formerna för servicen skiftar efter kundunderlaget och många
varianter används. De former av postservice som omnämns i motionen
förekommer redan i landet, och möjligheterna att bemöta allmänhetens
önskemål om service torde vara goda med den starkare betoning av affärsoch
marknadsorientering hos postverket som riksdagen (prop. 1983/84:34,
TU 1983/84:8, rskr 1983/84:76) nyligen har beslutat om.
Utskottet utgår ifrån att postverket ständigt ser över sin service med
utgångspunkt i att den skall anpassas till kundernas krav utifrån rådande
ekonomiska förutsättningar. Med hänvisning härtill finner utskottet att
motionen bör kunna lämnas utan någon riksdagens åtgärd.
1 motion 1983/84:1260 (fp) anförs att postens brevlådeservice bör ökas
bl. a. genom tätare och senare brevlådetömning.
Enligt vad utskottet har erfarit kommer postverket i höst att gå igenom
standarden i den dagliga posttjänsten. Det innebär bl. a. att man kommer att
se över informationen pä brevlådorna och särskilt märka ut vilka lådor som
töms sent. Med anledning härav bör enligt utskottets uppfattning motionen
kunna lämnas utan någon riksdagens åtgärd.
I motion 1983/84:1286 (fp) påtalas att julpaket till öststater ofta inte
kommer fram till adressaten utan återsänds till avsändaren. Det har bl. a.
varit fråga om paket med kläder och livsmedel. Postverket har enligt
motionärerna tillgång till uppgifter från olika stater över sådana varor som
inte godkänns för postbefordran. Verket bör förbättra sin information om
sådana uppgifter. Dessutom bör problemet tas upp i bilaterala förhandlingar
med särskilt öststaterna i syfte att få till stånd en harmonisering av
internationella regler för postförsändelser.
Utskottet behandlade dessa frågor vid 1983 års riksmöte (TU 1982/83:10)
och anslöt sig då till postverkets bedömning att personalen under inga
TU 1983/84:15
5
förhållanden kan åläggas uppgiften att söka förvissa sig om att varje kund
iakttagit alla eventuella bestämmelser. De uppgifter som motionärerna
refererar till återfinns i viss utsträckning i posttaxan, och postpersonalen
upplyser vid förfrågan kunderna om eller hänvisar till posttaxans
bestämmelser. Många stater lämnar dock inte erforderlig information till
verket. Den internationella postutväxlingen regleras i världspostkonventionen.
Utskottet förutsätter att postverket även i fortsättningen i sina
kontakter med andra staters postförvaltningar söker tillvarata möjligheterna
till den ytterligare förenkling av den internationella postutväxlingen som
bedöms erforderlig och möjlig.
Med hänvisning till det anförda finner utskottet att motionen bör lämnas
utan någon riksdagens åtgärd.
Korsbandsporto
I motion 1983/84:818 (fp) hemställs att ett korsbandsporto, avsevärt lägre
än vanligt brevporto, bör återinföras i Sverige och Norden.
Postens taxeomläggning år 1981 medförde i många avseenden ett
effektivare portosystem. Många postkunder kunde sänka sina portokostnader,
medan de största prishöjningarna drabbade trycksaker. Skälet till detta
var enligt verket att det kostar lika mycket att distribuera trycksaker som
skrivna meddelanden, ”brev”. Ändå var trycksaksportot tidigare bara en
tredjedel av brevportot. Kostnaden för trycksakerna fick till en del bäras av
dem som skickade brev. Kostnaden beror inte på innehållet utan på kravet på
sanbbhet och på vikten. Tidigare skulle alla brev - 80 % av de berörda
försändelserna - snabbefordras. Man kunde inte välja längre befordringstid
och lägre porto för skrivna meddelanden trots att det ger fördelar för både
posten och kunder som inte har så bråttom. Därför snabbefordrades onödigt
mycket post. Genom att gränsen mellan olika framställningsmetoder - tryck,
kopiering, utskrift från ord/textbehandlingssystem etc. - suddas ut mer och
mer blir det enligt postverket dessutom allt svårare att fastställa vad som är
”trycksaker”. Enligt vad utskottet har inhämtat är det svenska
trycksaksportot, trots höjningarna år 1981, f. n. lägre i alla viktklasser än
motsvarande porto i de andra nordiska länderna.
Utskottet finner med hänvisning till det anförda att motionen inte bör
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motionen avstyrks därför.
Frimärksutgi vning
I motion 1983/84:553 (m) yrkas att ett frimärke bör ges ut för att hedra
Raoul Wallenberg. Motionären framhåller att Wallenberg genom sina
insatser i mänsklighetens tjänst är en av vår tids mest kända svenskar. I
motionen anförs att det år 1985 är 40 år sedan Wallenberg tillfångatogs och
TU 1983/84:15
6
att det borde uppmärksammas av det land som hade Wallenberg i officiell
utlandstjänst.
Utskottet har tidigare i frågor om frimärksutgivning (senast i TU
1982/83:10) inte funnit någon riksdagens åtgärd erforderlig under hänvisning
till att sådana avgörs av postverkets generaldirektör efter samråd med
postens konst- och programråd. Utskottet finner ej skäl att frångå denna
praxis och avstyrker motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen för budgetåret 1984/85 medger undantag från
gällande finansieringsprinciper för byggnadsinvesteringar så att
även stora investeringar kan finansieras med i postverkets rörelse
tillgängliga likvida medel,
2. att riksdagen till Posthus m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag på 3 020 000 kr.,
3. beträffande större investeringsbeslut
att riksdagen lämnar motion 1983/84:414 (c) yrkande 14 i denna del
utan åtgärd,
4. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1983/84:2496 (m) yrkande 9 till Ersättning till postverket för
befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag på 513 000 000 kr.,
5. att riksdagen till Ersättning till postverket för tidningsdistribution
för budgetåret 1984/85 anvisar ett anslag på 42 000 000 kr.,
6. beträffande postservice m. m.
att riksdagen
a. lämnar motion 1983/84:670 (m) om postens service till
allmänheten utan åtgärd,
b. lämnar motion 1983/84:1260 (fp) om tider för brevlådetömning
utan åtgärd,
c. lämnar motion 1983/84:1286 (fp) om postverkets information
om tillåtet innehåll i försändelser till öststater utan åtgärd,
7. beträffande korsbandsporto
att riksdagen avslår motion 1983/84:818 (fp),
8. beträffande frimärksutgivning
att riksdagen avslår motion 1983/84:553 (m).
Stockholm den 27 mars 1984
På trafikutskottets vägnar
KURT HUGOSSON
TU 1983/84:15
7
Närvarande: Kurt Hugosson (s), Rolf Clarkson (m), Olle Östrand (s),
Sven-Gösta Signell (s), Rune Torwald (c), Margit Sandéhn (s), Görel Bohlin
(m), Olle Grahn (fp), Sven Henricsson (vpk). Göran Riegnell (m), Sören
Lekberg (s), Anna Wohlin-Andersson (c), Ingrid Andersson (s), Lisbet
Calner (s) och Per-Richard Molén (m).
Reservation
Anslaget Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser
(mom. 4)
Rolf Clarkson, Görel Bohlin, Göran Riegnell och Per-Richard Molén (alla
m) anser
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion 1983/84:2496 (m)
att reglerna för statliga tjänsteförsändelser bör bli mer restriktiva. Det
innebär att förslaget till anslag i budgetpropositionen kan reduceras.
Utskottet avstyrker sålunda regeringens förslag och yrkar att riksdagen
anslår 500 milj. kr. under detta anslag.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2496 (m) yrkande 9 och
med avslag på regeringens förslag till Ersättning till postverket för
befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag på 500 000 000 kr.,
Särskilda yttranden
1. Större investeringsbeslut (mom. 3)
Rune Torwald och Anna Wohlin-Andersson (båda c) anför:
I motion 1983/84:414 (c) biträds förslaget att postens investeringar i sin
helhet får finansieras med postverkets rörelsemedel, men att alla större
investeringsbeslut bör underställas statsmakterna. Utskottet har i sitt
betänkande inte tagit ställning till några nya beslutsregler eller
finansieringsprinciper varför vi inte har anledning att reservera oss mot
detsamma. Vi vill dock understryka vikten av att besluten om större
investeringar liksom tidigare bör underställas regering och riksdag. Det vore
enligt vår uppfattning inte rimligt att statsmakterna avhänder sig möjligheten
att påverka denna typ av strategiska beslut.
TU 1983/84:15
8
2. Korsbandsporto (mom. 7)
Rune Torwald och Anna Wohlin-Andersson (båda c) anför:
Det är uppenbart att 1981 års taxeomläggning drabbat många enskilda
postkunder mycket hårt. Flertalet av dessa har inte de postmängder som ger
dem möjlighet att utnyttja det s. k. ekonomiportot. Normalportot sedan den
1 juni 1983 är f. ö. så egendomligt uppbyggt att en person som vill sända
tidningar/böcker i viktgrupperna 100-999 g till en medmänniska gör detta
billigare om personen i fråga bor i Lima, Peru eller i Mora, Minnesota än om
han bor i motsvarande svenska orter. Detta är givetvis en orimlighet och visar
att det svenska portot ligger alltför högt i dessa viktklasser. Förhoppningsvis
kommer detta att beaktas vid kommande taxejusteringar.
3. Korsbandsporto (mom. 7)
Olle Grahn (fp) anför:
Det påtalas i motion 1983/84:818 (fp) att genom 1981 års taxeomläggning
för postbefordran uppstod effekter som medförde orimliga portohöjningar i
vissa fall. Jag utgår från att sådana effekter justeras vid en kommande
taxeomläggning inom postverket.
minab/gotab Stockholm 1984 77963