SoU 1983/84:31

Socialutskottets betänkande
1983/84:31

om statsbidrag till alternativa barnomsorgsformer (prop. 1983/
84:177)

I betänkandet behandlas proposition 1983/84:177 om statsbidrag till
alternativa barnomsorgsformer jämte de motioner som väckts med anledning
av propositionen.

Till betänkandet har fogats åtta reservationer av (m), (c), (fp) och (vpk)
samt ett särskilt yttrande av (fp).

Utskottet har i ärendet uppvaktats av företrädare för Centralföreningen
för daghem och lekskolor i Stockholm, vilka också givit in en skrivelse.

Sammanfattning

Utskottet avstyrker inledningsvis motionsyrkanden (m och fp) om ändrade
allmänna riktlinjer för statsbidrag till alternativ barnomsorg, innebärande
enhetliga statsbidragsregler för alla barnomsorgsformer. M-, c- och fpledamöterna
reserverar sig häremot. Även ett motionsyrkande (s), som
syftar till mer restriktiva statsbidragsregler för alternativ barnomsorg,
avstyrks.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag till ytterligare riktlinjer för
statsbidrag till alternativa barnomsorgsformer, innebärande bl. a. att statsbidrag
inte kommer att kunna lämnas till daghem och fritidshem som drivs i
vinstsyfte. Utskottets m-, c- och fp-ledamöter, som samtliga yrkat avslag på
propositionen, reserverar sig häremot.

Ett motionsyrkande (fp), som särskilt tar sikte på statsbidrag till de
institutioner som är anslutna till Centralföreningen för daghem och lekskolor
i Stockholm, avstyrks med hänvisning till pågående MBL-förhandlingar om
ett avtalsförslag rörande personalens anställningsformer.

Motionsförslag (c) om statsbidrag till föräldrakooperativ och familjedaghem,
om utvärdering av statsbidragens styrande verkan samt om vårdnadsersättning
m. m. avstyrks också. C-ledamöterna reserverar sig på dessa
punkter. På den förstnämnda punkten instämmer m-ledamöterna i reservationen
medan fp-ledamoten reserverar sig mot motiveringen till utskottets
avstyrkande. Mot motiveringen till utskottets avstyrkande av förslaget om
vårdnadsersättning reserverar sig från skilda utgångspunkter m-ledamöterna
och vpk-ledamoten. Fp-ledamoten avger ett särskilt yttrande.

1 Riksdagen 1983/84.12 sami. Nr31

SoU 1983/84:31

Propositionen

I proposition 1983/84:177 om statsbidrag till alternativa barnomsorgsformer
föreslår regeringen (socialdepartementet) - efter föredragning av
socialministern - att riksdagen godkänner de riktlinjer för statsbidrag till
alternativa barnomsorgsformer som förordats i propositionen. De nya
reglerna föreslås tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1984.

Motioner

I motion 1983/84:2843 av Rune Gustavsson m. fl. (c) hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1983/84:177,

2. att riksdagen beslutar hos regeringen begära initiativ för stöd till all
omsorg om små barn, dvs. också vårdnadsersättning för vård av barnen på
hel- eller deltid i hemmet,

3. att riksdagen beslutar hos regeringen begära en utvärdering och
redovisning av statsbidragens styrande verkan i organiserandet av olika
former av institutionell barnomsorg.

I motion 1983/84:2844 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 1983/84:177,

2. att riksdagen beslutar att statsbidraget till den kommunala barnomsorgen
utgår lika oavsett om kommunen väljer att driva verksamheten i egen
regi, via föräldrakooperativ, via andra ideella alternativ eller via privata
företag.

I motion 1983/84:2845 av Ingemar Eliasson (fp) och Kerstin Anér (fp)
hemställs

1. att riksdagen beslutar att statsbidrag utgår enligt samma regler för alla
daghem och övriga förskolor som upptas i kommunens bamomsorgsplan,

2. att riksdagen vid behandling av proposition 1983/84:177 måtte lägga en
ny punkt av det innehåll som ovan angivits till reglerna om statsbidrag till
barnomsorg med enskild huvudman.

1 motion 1983/84:2846 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) hemställs

1. att riksdagen avslår proposition 177,

2. att riksdagen beslutar att statsbidrag till barnomsorg som bedrivs av
annan än kommunen skall utgå på samma villkor och med samma belopp som
till kommunal barnomsorg.

I motion 1983/84:2847 av Karl Boo (c) hemställs att riksdagen beslutar att
anta de riktlinjer för statsbidrag till barnomsorg som förordas i motionen.

I motion 1983/84:2848 av Bengt Silfverstrand (s) och Lars-Erik Lövdén (s)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om villkoren för statsbidrag för alternativa barnomsorgsformer.

SoU 1983/84:31

Utskottet

Nuvarande regler

Riksdagen beslutade i november 1983 (SoU 1983/84:12, rskr 43) på
grundval av regeringens proposition 1983/84:9 om ett nytt statsbidragssystem
till kommunal barnomsorg. Syftet med de nya statsbidragsreglerna är bl. a.
att stimulera kommunerna till ett bättre utnyttjande av tillgängliga resurser
och att begränsa den automatiska ökningen av statsbidragen utan att de
pedagogiska och sociala målen åsidosätts.

Det nya statsbidraget är utformat som ett bidrag per inskrivet barn i
daghem, fritidshem och familjedaghem kombinerat med ett bidrag per
årsarbetare i daghem och fritidshem. Ett särskilt bidrag lämnas för barn med
behov av särskilt stöd beräknat i förhållande till antalet inskrivna barn i
daghem och fritidshem. Vidare omfattas även den öppna förskolan av
statsbidragsgivningen. Följande bidragsbelopp gäller fr. o. m. den 1 januari
1984.

a) Daghem

för varje barn inskrivet heltid

(minst 7 tim/dag) 22 000 kr.

för varje barn inskrivet deltid

(mellan 4 och 7 tim/dag) 11 000 kr.

b) Fritidshem; för varje inskrivet barn 7 000 kr.

c) Bidrag per årsarbetare i daghem och fritidshem 30 000 kr.

d) Familjedaghem

för varje barn inskrivet heltid

(minst 7 tim/dag) 15 000 kr.

för varje barn inskrivet deltid

(mindre än 7 tim/dag) 7 500 kr.

e) Öppen förskola; per enhet 50 000 kr.

f) Barn med behov av särskilt stöd:

Bidrag för vart 10:e inskrivet barn i daghem och fritidshem
6 000 kr.

Bidrag per inskrivet barn i daghem och fritidshem kan även lämnas för
verksamhet som har annan huvudman än kommunen under förutsättning att
daghemmet eller fritidshemmet finns angivet i kommunens barnomsorgsplan.
Därutöver kan bidrag lämnas med 30 000 kr. per avdelning under
förutsättning att huvudmannen för verksamheten är en organisation eller
annan sammanslutning, att verksamheten drivs utan vinstsyfte och att den
faktiska kostnaden för anställd personal uppgår till minst detta belopp.
Vidare avsätts årligen 30 milj. kr. för utveckling och förnyelse av

1* Riksdagen 1983/84.12 sami. Nr 31

SoU 1983/84:31

barnomsorgen. Dessa medel fördelas av regeringen efter ansökan hos
socialdepartementet.

Allmänna riktlinjer för statsbidrag till alternativ barnomsorg

I flera av de motioner som väckts med anledning av propositionen framförs
förslag som förutsätter principiella förändringar av det statsbidragssystem
som antogs av riksdagen i december 1983. Det gäller bl. a. frågan om samma
statsbidrag skall utgå för alternativ barnomsorg som för motsvarande
kommunala verksamhet. Det av riksdagen beslutade systemet bygger som
ovan redovisats på ett lägre bidrag för anställd personal inom alternativ
barnomsorg, detta med hänsyn till den annorlunda kostnadsbilden där
jämfört med kommunal verksamhet.

I motion 1983/84:2844 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) hemställs - med
avslag på propositionen - att statsbidraget till den kommunala barnomsorgen
skall utgå lika oavsett om kommunen väljer att driva verksamheten i egen
regi, via föräldrakooperativ, via andra ideella alternativ eller via privata
företag (yrkande 2). Yrkanden med liknande innebörd framförs även dels i
motion 1983184:2846 av Ulf Adelsohn m.fl. (m), där det begärs att statsbidrag
till barnomsorg som bedrivs av annan än kommunen skall utgå på samma
villkor och med samma belopp som till kommunal barnomsorg (yrkande 2),
dels i motion 1983184:2845 av Ingemar Eliasson (fp) och Kerstin Anér (fp), i
vars yrkande 1 det begärs att statsbidrag skall utgå enligt samma regler för
alla daghem och övriga förskolor som upptas i kommunens barnomsorgsplan.
Den sistnämnda motionen tar särskilt sikte på den speciella form för
barnomsorg som finns i Stockholms kommun och som drivs av de till
Centralföreningen för daghem och lekskolor i Stockholm anslutna institutionerna.
Dessa daghem och lekskolor, som före den 1 januari 1984 erhöll
samma statsbidrag som de kommunala motsvarigheterna, kommer enligt de
nya statsbidragsreglerna endast i åtnjutande av ett årsarbetarebidrag per
avdelning eftersom de har en enskild huvudman. Motionärerna anser att
något sakligt skäl för denna bidragsminskning inte föreligger.

Även motion 1983/84:2848 av Bengt Silfverstrand (s) och Lars-Erik
Lövdén (s) behandlar de allmänna principerna för statsbidrag till alternativa
barnomsorgsformer. Enligt dessa motionärer får i allmänhet alternativa
barnomsorgsformer med nuvarande statsbidragssystem en större del av sina
kostnader täckta av statsbidrag än vad som är fallet med motsvarande
kommunala daghem. Motionärerna anser detta vara ett orimligt förhållande.
De ifrågasätter också om statsbidragsreglerna är tillräckligt preciserade för
att förhindra en inte önskvärd framväxt av kategoridaghem och segregering
inom barnomsorgen. Motionärerna vill motverka detta genom att ställa upp
följande villkor för att lika höga statsbidrag skall utgå till alternativa
daghemsformer som till kommunal verksamhet:

SoU 1983/84:31

1. Daghemstaxan skall sammanfalla med den som utgår i kommunens
daghem.

2. Kommunen måste uppställa minimikrav för personaldimensioneringen.

3. Kommunen måste ha inflytande över förmedlingen av barn till de
enskilda daghemmen.

Motionärerna hemställer att vad de anfört om villkoren för statsbidrag för
alternativa barnomsorgsformer ges regeringen till känna.

I samband med att utskottet i höstas behandlade förslaget till nuvarande
statsbidragsregler hade utskottet att ta ställning till ett par motioner (m, c och
fp) i vilka det begärdes att alternativ barnomsorg från statsbidragssynpunkt
skulle jämställas med kommunal barnomsorg.

Utskottet avstyrkte motionerna och anförde bl. a. (SoU 1983/84:12 s. 18).

För kommunalt drivna daghem och fritidshem utgörs vidare kostnaderna
till största delen av personalkostnader. De enskilda daghemmen och
fritidshemmen drivs däremot ofta med hjälp av frivilliga insatser från
föräldrarnas sida och har därigenom förhållandevis låga kostnader för
personal. De torde ofta även i övrigt ha lägre omkostnader för verksamheten.
Om även enskilda daghem och fritidshem skulle komma i åtnjutande av
bidraget per årsarbetare skulle statsbidragen täcka en avsevärt större andel
av deras kostnader än av de kommunala dag- och fritidshemmens.

Utskottet är därför inte berett att tillstyrka att de daghem och fritidshem
som drivs i enskild regi skall få statsbidrag på exakt samma villkor som
motsvarande kommunala institutioner, då detta i stor utsträckning skulle
leda till en alltför hög bidragsnivå relativt sett.

När det gällde statsbidraget till deltidsgrupper - motsvarande den tidigare
lekskolan - med en verksamhet omfattande ca tre timmar per dag, anförde
dessutom utskottet att statsbidraget i första hand måste utformas så att det
främjade en fortsatt utbyggnad av daghem och fritidshem. Utskottet kunde
därför inte ansluta sig till uppfattningen att utsträcka statsbidragsgivningen
till den nu nämnda typen av verksamhet, eftersom det skulle innebära en
omfördelning av bidrag till nackdel för främst daghemmen (betänkandet
s. 20).

Utskottet har inte ändrat sin inställning i dessa frågor. Med hänvisning
härtill och till att endast några månader har förflutit sedan bidragssystemet
antogs ser utskottet inget skäl att ändra statsbidragsreglerna på det sätt som
föreslås i motion 1983/84:2844 yrkande 2, motion 1983/84:2845 yrkande 1
och motion 1983/84:2846 yrkande 2. De nu nämnda motionsyrkandena
avstyrks således.

När det gäller motion 1983/84:2848, som främst synes ta sikte på
föräldrakooperativ, vill utskottet erinra om att redan enligt gällande
statsbidragsregler daghem och fritidshem i enskild regi inte får statsbidrag på
alldeles samma villkor som motsvarande kommunala institutioner. Utskottet
har tidigare gett uttryck åt en positiv inställning till föräldrakooperativ och
annan enskild dag- och fritidshemsverksamhet som uppfyller vissa allmänna
krav genom att tillstyrka ett högre statsbidrag än det som ursprungligen var

SoU 1983/84:31

föreslaget (SoU 1983/84:12 s. 18). Utskottet är emellertid medvetet om den
risk för framväxt av kategoridaghem som motionärerna pekat på.

I den nu aktuella propositionen ges också uttryck för en positiv syn på att
föräldrar sluter sig samman och i kooperativa former svarar för omsorgen om
sina egna barn (s. 7). Enligt propositionen måste man emellertid vara
uppmärksam på att alla föräldrar på grund av sin arbetssituation inte har
möjlighet att delta i en sådan verksamhet. De villkor för statsbidrag som
motionärerna ställer upp skulle dock enligt utskottets mening avsevärt
minska möjligheterna att driva verksamhet i form av föräldrakooperativ.
Utskottet vill här bl. a. peka på problem med ekonomiskt underskott i
verksamheten om taxan skulle sänkas, på administrativa svårigheter att
uppskatta föräldrarnas egna arbetsinsatser om kommunen skulle uppställa
minimikrav på personaldimensioneringen m.m. Enligt utskottets mening
måste därför i första hand andra åtgärder övervägas för att motverka
segregering inom barnomsorgen.

Med hänsyn till det anförda bör motion 1983/84:2848 inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Dag- och fritidshem som drivs i vinstsyfte

Mot bakgrund av att det i anslutning till och efter riksdagens beslut om nytt
statsbidragssystem i vissa kommuner diskuterats och föreslagits nya former
av enskild daghemsverksamhet som i vinstsyfte skulle drivas av företag eller
enskilda personer, föreslås i propositionen vissa ändringar i nu gällande
regler som innebär att statsbidrag över huvud taget inte kommer att kunna
lämnas till daghem och fritidshem som drivs i uppenbart vinstsyfte.

I propositionen föreslås sålunda att statsbidrag lämnas till kommun för
sådan barnomsorg i form av daghem och fritidshem som drivs av någon annan
än kommunen endast under följande förutsättningar:

1. att den som driver daghemmet eller fritidshemmet antingen är en
sammanslutning av föräldrar som gemensamt tar ansvaret för omsorgen om
sina egna eller varandras barn, eller en sammanslutning som har anknytning
till en ideell organisation, erbjuder en speciell form av pedagogik eller andra
liknande ideella grunder,

2. att daghemmet eller fritidshemmet är upptaget i kommunens barnomsorgsplan,

3. att daghemmet eller fritidshemmet uppfyller de krav som finns för
motsvarande kommunal verksamhet, dvs. att verksamheten bedrivs fortlöpande,
att barnen är inskrivna och att en överenskommelse finns om barnens
vistelsetid.

De nya reglerna kan beslutas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer. Reglerna är avsedda att tillämpas fr. o. m. den 1 juli
1984. F. n. gäller som ovan nämnts (s. 3) att bidrag per inskrivet barn utgår
även för verksamhet som drivs av annan än kommun. Det s. k. årsarbetarebi -

SoU 1983/84:31

draget utgår dock inte i dessa fall. I stället infördes på utskottets förslag ett
visst ytterligare bidrag per avdelning inom sådan barnomsorg. Utskottet
anförde därvid följande (SoU 1983/84:12 s. 18-19).

Däremot kan ifrågasättas om inte statsbidragen till sådan barnomsorg som
drivs utan vinstsyfte av organisationer eller sammanslutningar borde ligga på
en något högre nivå än enligt propositionens förslag.

Mot denna bakgrund anser utskottet att någon annan form av bidrag bör
komma sådan barnomsorgsverksamhet till del. Utskottet förordar därför att
ett särskilt bidrag motsvarande ett årsarbetarbidrag - alltså 30 000 kr. för år
1984 - utgår för varje normalstor avdelning inom sådan barnomsorg, utöver
bidraget per inskrivet barn. Härvid förutsätts dock att dag- eller fritidshemmet
drivs med hjälp av anställd personal så att avdelningen verkligen har
personalkostnader som uppgår till åtminstone detta belopp. I annat fall bör
det särskilda bidraget inte utgå. Vidare bör krävas att verksamheten
uppfyller de allmänna villkoren för statsbidrag, dvs. att den är angiven i
kommunens barnomsorgsplan och att barnens vistelsetider uppgår till minst
fyra timmar per dag. Slutligen förutsätts, som framgått av det ovan anförda,
att barnomsorgsverksamheten drivs utan vinstsyfte och med en organisation,
en förening, ett föräldrakooperativ eller liknande som huvudman.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

I propositionen anför socialministern en rad argument mot att låta
statsbidrag utgå till daghem och fritidshem som drivs i affärsmässiga former.

Om vinstintresset är avgörande för vissa daghem och fritidshem är det
enligt socialministern sannolikt att verksamheterna kommer att förläggas till
områden som kan betraktas som lönsamma, där behoven av extra insatser
inte är så stora. Risken för en segregation av barnomsorgen är därmed
uppenbar.

Socialministern pekar vidare på att kommunerna i sin planering måste ha
en helhetssyn på barnomsorgsverksamheten. Hänsyn måste tas till bostadsområdens
speciella behov, till föräldrars arbetstider, till en del barns behov
av särskilt stöd etc. Prioriteringar måste kunna göras så att vissa barnstugor
under särskilda perioder får extra resurser. Socialministern anser det vara
självklart att om kommunen i vissa bostadsområden lyckas pressa kostnaderna
vinsten inte skall tillfalla enskilda personer utan kommunen.

Socialministern framhåller vidare risken för att oseriösa företag lockas att
etablera sig inom barnomsorgen.

Enligt socialministern pågår i en rad kommuner ett omfattande utvecklingsarbete
med stöd av statliga bidrag. Försöksverksamheten sker med
inriktning på bl. a. större kostnadsansvar för personalen, stimulans för
personliga insatser, ökad föräldrasamverkan och verksamheter för barn med
behov av särskilt stöd. Mot den bakgrunden anser socialministern inte att
affärsmässigt drivna daghem skulle tillföra barnomsorgsverksamheten något
nytt av positivt värde.

Socialministern anför att man genom ett effektivare personalutnyttjande,
bättre personalplanering eller en lägre personaltäthet kan minska kostnader -

SoU 1983/84:31

na i kommunala verksamheter lika väl som i affärsmässig privat verksamhet.
Skillnaden ligger emellertid i att beslut om de kommunala verksamheterna
sker i demokratisk ordning, betonar socialministern. Om daghem skall drivas
i affärsmässiga former där verksamheten måste ge en viss avkastning för att
kunna drivas vidare, måste en vinst tas ut antingen genom en sänkt standard,
genom höjda föräldraavgifter eller ökade statliga eller kommunala bidrag.
Han avvisar också de förslag som framförts om att en affärsmässigt driven
verksamhet skulle bedrivas försöksvis och anför att barn är starkt beroende
av kontinuitet i sin vardag, varför det skulle vara inhumant mot barn och
föräldrar att lägga ned en verksamhet som barnen vant sig vid.

I motioner från samtliga borgerliga partier yrkas avslag på propositionen.

Enligt motion 1983184:2843 av Rune Gustavsson m.fl. (c) (yrkande 1) skall
statsbidrag till barnomsorgen utgå under förutsättning att det är en bra
omsorg, som föräldrar kan vända sig till med fullt förtroende. Garantin för
att omsorgen har en sådan kvalitativ inriktning skall vara att den omfattas av
den kommunala barnomsorgsplanen. Något ytterligare kriterium, utöver
regler om närvarotid m.m., bör enligt motionärernas mening inte ställas
upp.

I motion 1983/84:2844 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) (yrkande 1) anförs
att det med hänsyn till de finansieringsproblem som råder i den offentliga
sektorn blir svårt att med nuvarande höga kostnader per daghemsplats bygga
ut barnomsorgen till full behovstäckning. Om inte nya alternativ prövas
riskeras att en social orättvisa lever kvar. Motionärerna uppger sig vara
övertygade om att kommunerna vid ett konkurrensneutralt statsbidrag bara
skulle köpa barnomsorgstjänster av seriösa företag med erfaren förskolepersonal.
Det avgörande är inte om verksamheten ger vinst eller inte, anför
motionärerna, utan om barnomsorgen har god kvalitet och rimlig kostnad.

I motion 1983/84:2846 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) (yrkande 1) påpekas
bl. a. att om propositionens förslag realiseras skulle förskollärare som startar
eget inom barnomsorgen inte kunna påräkna statsbidrag till verksamheten.
Förskollärarnas sysselsättningssituation är redan ansträngd och om propositionen
genomförs försämras ytterligare deras möjligheter att få arbete inom
det område de utbildats för. Enligt motionärerna sker kommuners beslut om
daghemsentreprenad i full demokratisk ordning. Vidare förutsätter statsbidragsrätt
att daghemmen och fritidshemmen är upptagna i den kommunala
barnomsorgsplanen. De regler som gäller är enligt motionärerna fullt
tillräckliga och av förtydliganden i syfte att stärka kommunernas ställning i
förhållande till enskilda daghem och fritidshem finns inget som helst behov.

Utskottet hade tidigare under detta riksmöte att ta ställning till en motion i
vilken det begärdes att statsbidragsreglerna skulle ändras så att statsbidrag
inte i någon form skulle kunna utgå till privata daghem som bedrivs i
vinstsyfte. Utskottet uttryckte då uppfattningen att om en daghemsverksamhet
bedrivs i vinstsyfte lönsamhetsintresset riskerar att komma i konflikt med

SoU 1983/84:31

intresset av en god kvalitet på barnomsorgen (SoU 1983/84:18 s. 12).
Motionen avstyrktes dock i avvaktan på den nu aktuella propositionen.

Utskottet vidhåller denna inställning. Utskottet vill vidare erinra om att en
begränsning till verksamhet utan vinstsyfte redan gäller för den del av
statsbidraget som utgår per avdelning ( se ovan s. 3). Utskottet anser
dessutom att de olika skäl mot vinstdrivna daghem som framlagts i
propositionen och för vilka redogjorts ovan på ett övertygande sätt visar att
statsbidrag inte bör utgå till affärsmässigt drivna daghem och fritidshem. Den
avgränsning av rätten till statsbidrag som föreslås i propositionen är enligt
utskottets mening väl motiverad. Utskottet tillstyrker alltså propositionens
förslag. Det sagda innebär att utskottet avstyrker motion 1983/84:2843
yrkande 1, motion 1983/84:2844 yrkande 1 och motion 1983/84:2846
yrkande 1.

Statsbidragen till föräldrakooperativ och familjedaghem

I motion 1983184:2847 av Karl Boo (c) föreslås att statsbidragsreglerna för
kooperativ barnomsorg kompletteras så att bidrag för årsarbetare utgår med
30 000 kr. per anställd, att statsbidraget per inskrivet barn i familjedaghem
höjs från 15 000 till 18 000 kr. för heltidsomsorg och från 7 500 till 9 000 kr.
för deltidsomsorg samt att reducering sker av bidraget till plats på daghem
med belopp som balanserar den statliga totalkostnaden.

Motionären hänvisar till att socialministern i propositionen för ett mycket
positivt resonemang om föräldraledda eller ideellt föreningsanknutna
kooperativ och instämmer själv i socialministerns uppfattning. Han anför
vidare att föräldrakooperativen genom föräldrarnas medverkan kan drivas
till lägre samhällskostnader än kommunal omsorgsverksamhet. Mot den nu
angivna bakgrunden frågar sig motionären varför kooperativ barnomsorgsverksamhet
är diskriminerad beträffande statsbidrag i förhållande till den
kommunala verksamheten. Det naturliga vore att ge föräldrakooperativen
ett statsbidrag per anställd i stället för ett årsarbetarebidrag per avdelning.

Motionären anför vidare att de nya statsbidragsreglerna slår orättvist mot
familjedaghemmen. Enligt motionären har Svenska kommunförbundet
utfört en analys som visar att de kommuner som satsat på familjedaghem i
stället för daghem förlorar i genomsnitt 2 700 kr. per plats och år jämfört med
1983. Motionären anser att denna snedvridning av statens stöd till föräldrakooperativ
och familjedaghem måste rättas till.

Som tidigare anförts i detta betänkande anser utskottet att statsbidraget till
barnomsorgen i första hand måste utformas så att det främjar en fortsatt
utbyggnad av daghem och fritidshem (ovan s. 5). Utskottet har också här
åter påpekat att om enskilda daghem och fritidshem kommer i åtnjutande av
bidraget per årsarbetare statsbidraget kommer att täcka en större andel av
deras kostnader än av de kommunala dag- och fritidshemmens (s. 5).

SoU 1983/84:31

Motionens förslag innebär alltså en omfördelning av statsbidragen som
utskottet inte kan godta och avstyrks därför.

Statsbidrag till Centralföreningen för daghem och lekskolor i Stockholm

I motion 1983/84:2845 av Ingemar Eliasson (fp) och Kerstin Anér (fp)
hemställs i andra hand (beträffande yrkande 1 i motionen se ovan s. 4) att
riksdagen vid sin behandling av den nu aktuella propositionen måtte lägga till
en ny punkt till reglerna om statsbidrag till barnomsorg med enskild
huvudman (yrkande 2). Denna nya punkt bör enligt motionärerna ha
innehållet att om kommunen genom avtal med enskild sammanslutning
åtagit sig att svara för samtliga kostnader för daghemmet eller fritidshemmet,
kommunen skall äga erhålla statsbidrag efter samma grunder som gäller för
de i kommunens egen regi drivna daghemmen och fritidshemmen. En
bestämmelse av denna art syftar enligt motionärerna endast till att bibehålla
och fortsätta den verksamhet som drivs av de till den ovan nämnda (s. 4)
Centralföreningen för daghem och lekskolor i Stockholm anslutna institutionerna,
vilka, som framgått av den tidigare redovisningen, annars förlorar en
stor del av sina statsbidrag, eftersom deras personal inte är kommunalt
anställd.

Utskottet har i ärendet uppvaktats av företrädare för föräldrar till barn på
barnstugor anslutna till Centralföreningen.

Utskottet ser positivt på de former av ökat inflytande för personalen och
decentraliserat beslutsfattande som enligt vad som framkom vid uppvaktningen
präglar verksamheten i de till Centralföreningen anslutna institutionerna.
Enligt vad utskottet inhämtat pågår emellertid f. n. förhandlingar
enligt medbestämmandelagen mellan fackliga företrädare för personalen på
barnstugorna inom Centralföreningen och Stockholms kommun genom dess
socialnämnd om ett avtalsförslag att låta personalen bli kommunalanställd.
Personalen är f. n. anställd direkt av de 27 olika föreningar och stiftelser som
ingår i Centralföreningen. De till Centralföreningen anslutna institutionerna
skulle enligt avtalsförslaget i stor utsträckning behålla sin självständiga
ställning, men statsbidrag skulle, om förslaget genomfördes, kunna utgå
efter samma grunder som gäller för kommunala daghem och fritidshem.
Avtalsförslaget innebär bl. a. att kommunen förbinder sig att i princip
anställa den barnstugeföreståndare föreningen förordar och att föreningarna
behåller rätten att anställa vikarier.

Mot den nu angivna bakgrunden anser utskottet inte att något riksdagens
uttalande är påkallat med anledning av motion 1983/84:2845 i här aktuell del
(yrkande 2).

SoU 1983/84:31

Utvärdering av statsbidragsreglerna

I motion 1983184:2843 av Rune Gustavsson m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering och redovisning av
statsbidragens styrande verkan i organiserandet av olika former av institutionell
barnomsorg (yrkande 3). Enligt motionärerna finns det skäl att noga
följa statsbidragsutvecklingen så att alternativa daghemsformer inte får ett
successivt urholkat stöd.

I samband med att utskottet i höstas behandlade propositionen om de nya
statsbidragsreglerna hade utskottet att ta ställning till en motion om
fortlöpande uppföljning av bidragssystemet. Utskottet förutsatte då som
självklart att regeringen skulle bevaka vilka konsekvenser de nya statsbidragen
får i skilda avseenden. Motionen ansågs därför inte påkalla något initiativ
från riksdagens sida (SoU 1983/84:12 s. 26). Utskottet har därefter, i
samband med behandlingen av statsbudgeten, med anledning av en motion
sagt sig utgå från att regeringen i sin uppföljning av statsbidragsreglerna även
beaktar vad utformningen av bidraget till barn med behov av särskilt stöd får
för effekter (SoU 1983/84:18 s. 13).

Enligt utskottets mening inryms den av motionärerna begärda utvärderingen
i den uppföljning av statsbidragsreglerna som regeringen skall göra.
Motion 1983/84:2843 påkallar därför ingen riksdagens åtgärd i denna del
(yrkande 3).

Vårdnadsersättning m. m.

I motion 1983184:2843 av Rune Gustavsson m.fl. (c) begärs initiativ för
stöd till all omsorg om små barn, dvs. också vårdnadsersättning för vård av
barnen på hel- eller deltid i hemmet (yrkande 2). Enligt motionärernas
mening måste samhällets stöd till omsorg om barnen utformas så att det
omfattar samtliga barn och inte bara utgår till daghemsverksamhet.

Med anledning av riksdagens beslut hösten 1982 om en samlad översyn av
familjepolitiken tillsatte socialministern en familjeekonomisk beredningsgrupp
med representanter för statsrådsberedningen samt för social-, finans-,
jordbruks-, utbildnings-, arbetsmarknads- och bostadsdepartementen. Beredningsgruppen,
som började sitt arbete under våren 1983, skall väga
samman de förslag som olika kommittéer har lagt fram inom familjepolitikens
område.

Utskottet anser att frågan om vårdnadsersättning eller annat särskilt stöd
till familjer med små barn är av sådan karaktär att den lämpligen bör
behandlas inom ramen för den familjeekonomiska beredningsgruppens
arbete. Beredningsgruppen bör enligt utskottets mening inte vara bunden av
några i förväg gjorda uttalanden från riksdagens sida. Utskottet avstyrker
således motion 1983/84:2843 även i nu aktuell del (yrkande 2).

SoU 1983/84:31

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lika statsbidrag till kommunal och alternativ barnomsorg att

riksdagen avslår motion 1983/84:2844 yrkande 2, motion 1983/
84:2845 yrkande 1 och motion 1983/84:2846 yrkande 2,

2. beträffande vissa villkor för statsbidrag till föräldrakooperativ
m. m.

att riksdagen avslår motion 1983/84:2848,

3. beträffande dag- och fritidshem som drivs i vinstsyfte m. m.

att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2843 yrkande 1,
motion 1983/84:2844 yrkande 1 och motion 1983/84:2846
yrkande 1 godkänner i propositionen framlagt förslag till riktlinjer
för statsbidrag till alternativa barnomsorgsformer,

4. beträffande vissa statsbidragsregler för föräldrakooperativ och
familjedaghem

att riksdagen avslår motion 1983/84:2847,

5. beträffande statsbidrag till Centralföreningen för daghem och
lekskolor i Stockholm

att riksdagen avslår motion 1983/84:2845 yrkande 2,

6. beträffande utvärdering av statsbidragsreglerna

att riksdagen avslår motion 1983/84:2843 yrkande 3,

7. beträffande vårdnadsersättning m. m.

att riksdagen avslår motion 1983/84:2843 yrkande 2.

Stockholm den 15 maj 1984

På socialutskottets vägnar
INGEMAR ELIASSON

Närvarande: Ingemar Eliasson (fp), Evert Svensson (s), Göte Jonsson (m),
John Johnsson (s), Rune Gustavsson (c), Kjell Nilsson (s), Blenda Littmarck
(m), Stig Alftin (s), Ulla Tillander (c), Maria Lagergren (s), Anita Persson
(s), Inga Lantz (vpk), Aina Westin (s), Bo Arvidson (m) och Gullan
Lindblad (m).

SoU 1983/84:31

Reservationer

Lika statsbidrag till kommunal och alternativ barnomsorg (mom. 1 i
hemställan) samt vissa villkor för statsbidrag till föräldrakooperativ m. m.
(motiveringen till mom. 2 i hemställan)

1. av Ingemar Eliasson (fp), Göte Jonsson (m), Rune Gustavsson (c), B lenda
Littmarck (m), Ulla Tillander (c), Bo Arvidson (m) och Gullan Lindblad (m)
som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 5 med ”Utskottet
har” och slutar på s. 6 med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet har emellertid numera övertygats om att statsbidragssystemet
bör bygga på en princip som innebär likställighet mellan enskild och
kommunal barnomsorg. Barnomsorg i enskild regi utgör ett värdefullt
alternativ till de kommunala institutionsplatserna samtidigt som den från
samhällets synpunkt ofta är betydligt mer ekonomisk. De nuvarande
reglerna diskriminerar ideella och föräldradrivna omsorgsformer liksom
barnomsorg på deltid. Om grundläggande kvalitetskrav och regler om
närvarotid m. m. är uppfyllda och barnomsorgen omfattas av den kommunala
barnomsorgsplanen bör statsbidrag till alternativ barnomsorg utgå på
exakt samma grunder som till kommunal barnomsorg. Något ytterligare
kriterium för rätt till statsbidrag bör inte uppställas. Statsbidragsreglerna bör
utformas med utgångspunkt i vad utskottet här uttalat. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av vad här anförts saknar utskottet anledning att vidare gå
in på motion 1983/84:2848 vari begärs vissa villkor för att lika höga
statsbidrag skall utgå till alternativa daghemsformer som till kommunal
verksamhet. Motionen avstyrks.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande lika statsbidrag till kommunal och alternativ barnomsorg att

riksdagen med anledning av motion 1983/84:2844 yrkande 2,
motion 1983/84:2845 yrkande 1 och motion 1983/84:2846 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Dag- och fritidshem som drivs i vinstsyfte m. m. (mom. 3 i hemställan)

2. av Ingemar Eliasson (fp), Göte Jonsson (m), Rune Gustavsson (c) .Blenda
Littmarck (m), Ulla Tillander (c), Bo Arvidson (m) och Gullan Lindblad (m)
som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 8 med ”Utskottet
hade” och slutar på s. 9 med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att anledning saknas att ändra

SoU 1983/84:31

statsbidragsreglerna med sikte på daghem som bedrivs i vinstsyfte. Det
avgörande, enligt utskottets mening, är inte om verksamheten ger vinst eller
inte, utan om den ger en god barnomsorg till rimlig kostnad. Propositionens
syn på vinstsyfte som något i sig skadligt är uttryck för en dogmatisk
inställning som utskottet inte kan ställa sig bakom. Kravet på att barnomsorgen
måste omfattas av den kommunala barnomsorgsplanen för att berättiga
till statsbidrag är en tillräcklig garanti för att endast seriösa företag som
erbjuder en kvalitativt högtstående barnomsorg kommer i fråga för bidrag.
Att tro något annat vore att underkänna den kommunala självbestämmanderätten.

Barnomsorgen måste präglas av en vilja till mångfald och alternativ.
Personalen måste få arbeta i större frihet och under större ansvar än den nu i
regel får. Utskottet ser därför positivt på alla försök, även företagsdrivna,
som syftar till att utveckla barnomsorgsformer med sådan inriktning.
Utskottet avstyrker således propositionen och tillstyrker motionerna 1983/
84:2843 yrkande 1, 1983/84:2844 yrkande 1 samt 1983/84:2846 yrkande 1.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande dag- och fritidshem som drivs i vinstsyfte m. m.
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2843 yrkande 1, motion
1983/84:2844 yrkande 1 och motion 1983/84:2846 yrkande 1 avslår
propositionen,

Vissa statsbidragsregler för föräldrakooperativ och familjedaghem (mom. 4 i
hemställan)

3. av Göte Jonsson (m), Rune Gustavsson (c), Blenda Littmarck (m), Ulla
Tillander (c), Bo Arvidson (m) och Gullan Lindblad (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Sorn
tidigare” och slutar på s. 10 med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare (se reservation nrl) uttalat att statsbidrag till
alternativ barnomsorg bör utgå på exakt samma grunder som till kommunal
barnomsorg. I den del motionen tar sikte på statsbidragen till dag- och
fritidshem i kooperativ regi är den alltså tillgodosedd genom utskottets ovan
gjorda ställningstagande.

Vad bidragen till familjedaghemmen beträffar vill utskottet anföra följande.

Statsbidragssystemet gynnar f. n. en ensidig satsning på daghem. Familjedaghemmen
har emellertid stora fördelar för dem som bor i glesbygd eller
arbetar på obekväm tid, har spädbarn, infektionskänsliga barn och barn som
behöver en lugn miljö. Den snedvridning av statens stöd till barnomsorgen
som nu råder bör rättas till. I avvaktan på ett statsbidrag som ger full
likställighet mellan de här berörda barnomsorgsformerna anser utskottet att
statsbidraget per inskrivet barn i familjedaghem bör höjas till 18 000 kr. för

SoU 1983/84:31

heltidsomsorg och till 9 000 kr. för deltidsomsorg. Utgifterna härför bör
finansieras genom att bidraget till plats på daghem reduceras. Vad utskottet
här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

4. beträffande vissa statsbidragsregler för föräldrakooperativ och
familjedaghem

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2847 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Vissa statsbidragsregler för föräldrakooperativ och familjedaghem (motiveringen
till mom. 4 i hemställan)

4. av Ingemar Eliasson (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”Sorn
tidigare” och slutar på s. 10 med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Vad bidragen till familjedaghemmen beträffar vill utskottet anföra följande.

Av den i motionen redovisade analysen gjord av Svenska kommunförbundet
framgår att statsbidragen till familjedaghem försämrats kraftigt jämfört
med 1983. Statsbidragssystemet innebär emellertid sannolikt sänkt statsbidrag
per plats också för daghemmen. Hur stor snedvridning till familjedaghemmens
nackdel som uppkommer till följd av de nya statsbidragen är därför
osäkert. Enligt utskottets mening är det angeläget att denna effekt av de nya
statsbidragsreglerna skyndsamt undanröjs. Motionen avstyrks.

Utvärdering av statsbidragsreglerna (mom. 6 i hemställan)

5. av Rune Gustavsson (c) och Ulla Tillander (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”(yrkande 3)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att utvecklingen av statsbidragen
bör följas noga med avseende på stödet till de alternativa daghemsformerna.
Regeringen bör därför göra en utvärdering och redovisning av
statsbidragens styrande verkan i organiserandet av olika former av instutionell
barnomsorg. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

SoU 1983/84:31

dels att utskottet under mom. 6 bort hemställa

6. beträffande utvärdering av statsbidragsreglerna

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2843 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Vårdnadsersättning m. m. (mom. 7 i hemställan)

6. av Rune Gustavsson (c) och Ulla Tillander (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”(yrkande 2)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att samhällets stöd till omsorg
om barnen måste utformas så att det omfattar samtliga barn. Vårdnadsersättning
ger föräldrar och barn möjlighet till ökad samvaro, dels genom att
möjliggöra för småbarnsföräldrar att med ekonomisk ersättning utnyttja
rätten till kortare arbetstid, dels genom att ge ersättning till föräldrar som
väljer att vårda sina barn hemma på hel- eller deltid. Den bygger på
grundsynen att det är barnfamiljerna själva som skall välja omsorgsform
efter eget behov. Det förutsätter såväl en fortsatt utbyggnad av barnomsorgen
som en fortsatt utbyggnad av vårdnadsersättningen.

Utskottet anser att regeringen bör ta initiativ för stöd till all omsorg om
små barn, dvs. också vårdnadsersättning för vård av barn på hel- eller deltid i
hemmet. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 7 bort hemställa

7. beträffande vårdnadsersättning m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2843 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

Vårdnadsersättning m. m. (motiveringen till mom. 7 i hemställan)

7. av Göte Jonsson (m), Blenda Littmarck (m), Bo Arvidson (m) och Gullan
Lindblad (m) som anser att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11 som
börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”(yrkande 2)” bort ha följande
lydelse:

Moderata samlingspartiet har i motionerna 1983/84:2445 yrkande 1 och
1983/84:2949 yrkande 6 framlagt förslag till en obeskattad vårdnadsersättning
på 6 000 kr. per år som skall införas för alla barn mellan 1 och 3 år. En
sådan ersättning skulle enligt motionärerna kosta omkring 5 % av dagens
stöd till den kommunala barnomsorgen och finansieras inom ramen för
statsbidraget till denna.

De moderata motionerna kommer att behandlas av utskottet i betänkandet
SoU 1983/84:35 tillsammans med övriga motioner på det familjepolitiska
området. Utskottet kan mot denna bakgrund inte tillstyrka det nu aktuella
motionsyrkandet.

SoU 1983/84:31

Vårdnadsersättning m. m. (motiveringen till mom. 7 i hemställan)

8. av Inga Lantz (vpk) som anser att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 11
som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”riksdagens sida” bort ha
följande lydelse:

Utskottet har den principiella inställningen att införandet av en vårdnadsersättning
hotar jämställdheten mellan könen, eftersom det kommer att leda
till en minskad utbyggnad av barnomsorgen och därmed hindra kvinnor som
önskar förvärvsarbeta att göra detta. Vårdnadsersättning skulle dessutom
innebära ett anmärkningsvärt avsteg från principen att var och en skall ha rätt
till ett arbete som man kan försörja sig på och försörjningen blir avhängig av
nivån på ett bidrag som kan skifta beroende på politiska och ekonomiska
konjunkturer. Utskottet anser inte att frågan om vårdnadsersättning i något
sammanhang bör utredas.

Särskilt yttrande

beträffande vårdnadsersättning m. m. av Ingemar Eliasson (fp) som anför:
Jag anser att frågan om ett särskilt stöd till familjer med små barn bör tas
upp i samband med att riksdagen har att ta ställning till en mer genomgripande
reform på det familjepolitiska området.

Stockholm 1984