SoU 1983/84:26

Socialutskottets betänkande
1983/84:26

om bidrag till kommunala undervisningssjukhus (prop. 1983/84:129)
Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag till medelsanvisning under
femte huvudtitelns anslag Bidrag till kommunala undervisningssjukhus för
budgetåret 1984/85 samt ett motionsförslag om avveckling av nämnden för
undervisningssjukhusens utbyggande (NUU), m. m.

Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen och avstyrker
motionsförslaget.

Mot utskottets beslut beträffande motionsförslaget reserverar sig mledamöterna
i utskottet.

FEMTE HUVUDTITELN
Propositionen

I proposition 1983/84:129 om bidrag till kommunala undervisningssjukhus
har regeringen (socialdepartementet) - efter föredragning av statsrådet
Sigurdsen - föreslagit riksdagen att under femte huvudtiteln till Bidrag till
kommunala undervisningssjukhus för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 000 000 kr.

Motion

I motion 1983/84:2258 av Rune Rydén (m) och Bo Arvidson (m), vilken
väckts under allmänna motionstiden år 1984, hemställs att riksdagen beslutar
uttala sig för att nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU)
snarast avvecklas och att medlen - varmed motionärerna avser investeringsersättningarna
till huvudmännen för de kommunala undervisningssjukhusen
- fördelas enligt de principer som anges i motionen.

Bakgrund

Läkarutbildningsavtalen m. m.

Den grundläggande läkarutbildningen inom de kliniska ämnesområdena
samt forskning inom dessa områden äger huvudsakligen rum vid sjukhus,
vilka samtliga numera utgörs av kommunala och landstingskommunala
sjukhus. Ianspråkstagande för dessa ändamål av kommunala och landstingskommunala
sjukhus eller avdelningar eller kliniker vid sådana sjukhus
(kommunala undervisningssjukhus) för läkarutbildning och forskning har

1 Riksdagen 1983184. 12 sami. Nr 26

SoU 1983/84:26

skett genom avtal - s. k. läkarutbildningsavtal (LUA) - mellan staten och
sjukvårdshuvudmännen.

År 1977 träffades de senaste läkarutbildningsavtalen (LUA 77) om
läkarutbildning och forskning under åren 1977 och 1978 vid de dåvarande
kommunala undervisningssjukhusen. LUA 77 har successivt förlängts att
gälla under åren 1979-1982 samt interimistiskt under år 1983 genom
överenskommelser vilka redovisats för riksdagen.

Sedan Stocksholms läns landsting från staten övertagit huvudmannaskapet
för Karolinska sjukhuset i Solna den 1 januari 1982 och Uppsala läns
landstingskommun från staten övertagit huvudmannaskapet för Akademiska
sjukhuset i Uppsala den 1 januari 1983 omfattas även dessa sjukhus av
bestämmelser i läkarutbildningsavtalen.

Staten betalar till huvudmännen för de kommunala undervisningssjukhusen
ersättningar, som avses svara mot de merkostnader dessa åsamkas genom
att utbildning och forskning bedrivs tillsammans med sjukvård. Dessa
ersättningar är dels driftersättningar, dels investeringsersättningar.

Investeringsersättningarna utgår enligt särskilda överenskommelser.

Reglerna i LUA 77 eller huvuddelen av dessa regler tillämpas också i fråga
om samarbete mellan staten och sjukvårdshuvudmän för vissa andra
ändamål än läkarutbildning och forskning.

Från anslaget Bidrag till kommunala undervisningssjukhus under femte
huvudtiteln utgår de ersättningar till de kommunala huvudmännen som
staten skall utge enligt LUA eller med tillämpning av LUA.

Från anslaget utgår vidare övergångsbidrag till Stockholms läns och
Uppsala läns landstingskommuner med anledning av att de övertagit
huvudmannaskapet för Karolinska sjukhuset resp. för Akademiska sjukhuset
i Uppsala.

Från anslaget utgår också investeringsersättningar för kostnader för
byggnadsarbeten inom sådana lokaler i sjukhusbyggnader som enligt särskilda
avtal upplåtits för vissa statliga verksamheter m. m.

En närmare redogörelse för de olika ändamål, till vilka bidrag utgår från
anslaget Bidrag till kommunala undervisningssjukhus, finns i propositionen
(s. 2 och 3).

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande

De medel som anvisas under anslaget Bidrag till kommunala undervisningssjukhus
disponeras av nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande
(NUU) för ersättningar till sjukvårdshuvudmännen enligt ovannämnda
avtal m. m.

NUU tillkom år 1960. Enligt förordningen (1977:433) med instruktion för
NUU har NUU till uppgift att för statens del granska och godkänna förslag
till byggnadsarbeten och anskaffande av utrustning vid kommunala undervisningssjukhus
i de fall där statlig investeringsersättning kan utgå enligt avtal

SoU 1983/84:26

om läkarutbildning och forskning samt handha de uppgifter i övrigt som
regeringen bestämmer. Regeringen har bestämt att NUU skall granska
sjukvårdshuvudmännens rekvisitioner av statliga ersättningar samt betala ut
beloppen. Fråga om investeringsersättning skall underställas regeringen om
det gäller byggnadsobjekt av större omfattning eller anskaffande av utrustning
som är speciellt kostnadskrävande eller av särskild art. Vid fullgörande
av sina uppgifter skall NUU bl. a. (1) med beaktande av sjukvårdens krav ta
till vara utbildningens och forskningens intressen med hänsyn till såväl det
aktuella läget som den framtida sannolika utvecklingen, (2) följa planeringen
för undervisningssjukhusen samt verka för att utbyggnaden av dem samordnas
och sker på ett väl avvägt sätt samt (3) följa program- och projekteringsarbetet
samt delge vederbörande huvudman synpunkter och önskemål i vad
avser dimensionering, placering, utformning och därmed sammanhängande
frågor.

NUU består av ordförande och högst fem andra ledamöter. Till sitt
förfogande har NUU ett mindre kansli.

Motionsförslag om NUU har tidigare behandlats i socialutskottets betänkanden
SoU 1976/77:25 (s. 2-4) och SoU 1978/79:39.

Kritik mot läkarutbildningsavtalen m. m.

Från tid till annan har företrädare för parterna i LUA kritiserat det sätt
varpå den ekonomiska regleringen fastställts och anfört att möjligheterna är
små att följa upp och tillgodogöra sig insatta resurser. Det har förekommit att
företrädare för sjukvårdshuvudmännen uttalat att man på den statliga sidan
bättre borde kunna precisera volymen av utbildning och forskning; staten har
ansetts tillhandahålla ett otillfredsställande underlag för sjukvårdshuvudmännen
att beräkna de resurser som staten tar i anspråk. Företrädare för
högskoleenheterna å andra sidan har ofta ansett sig inte ha tillräckligt
inflytande över de medel som staten faktiskt anvisar.

Kommittén (U 1979:10) om forskningens och forskarutbildningens situation
i den nya högskolan anslöt sig i betänkande (SOU 1981:29) Forskningens
framtid. Forskning och forskarutbildning i högskolan till nämnda kritik från
företrädare för högskoleenheterna. Kommittén ansåg vidare att systemet
med statliga investeringsersättningar leder till en inte obetydlig byråkrati och
pekade på att ett särskilt organ, nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande (NUU), hade behövt inrättas för att granska och godkänna
förslag om investeringar. Enligt kommittén hade vid flera tillfällen klagomål
framförts från högskolans sida över bristande insyn i diskussionerna mellan
NUU och sjukvårdshuvudmännen. Kommittén förordade att investeringsbidraget
ersattes med ett schablonmässigt beräknat belopp inom ramen för
driftbidraget.

Nu redovisad kritik mot LUA togs upp till behandling i proposition
1981/82:106 om forskning m. m.

SoU 1983/84:26

I fråga om fördelningen av resurser för läkarutbildning och forskning vid
de kommunala undervisningssjukhusen förordade föredragande statsrådet
att man inriktar sig på att förbättra möjligheterna för parterna att i det
dagliga arbetet komma fram till en i stort sett gemensam uppfattning om hur
de tillgängliga resurserna bör användas. Föredragande statsrådet kom i
anslutning härtill in på frågan om ändring av samarbetsformerna för parterna
och hänvisade till att LUA-parterna i överenskommelsen om förlängning av
giltighetstiden för LUA 77 till att omfatta år 1980 förklarat sig eniga om att
gemensamt sätta i gång förberedelser för att klargöra vad som skall gälla för
samarbetet rörande läkarutbildning och forskning.

I fråga om investeringsersättningarna ansåg föredragande statsrådet att
det borde beaktas dels att i NUU inträtt två ledamöter som samtidigt tillhör
rektorsämbetet vid högskoleenheter med läkarutbildning och medicinsk
forskning för att möjliggöra att högskolan får ett större inflytande på
investeringsfrågoma, dels att staten betalar en ganska stor del av investeringskostnaderna
och har ett allmänt ansvar för att de många gånger dyrbara
investeringarna på våra högspecialiserade undervisningssjukhus görs på ett
ändamålsenligt sätt. NUU har därvid, påpekade statsrådet, att verka för en
väl avvägd utveckling av berörda sjukvårdsenheter med iakttagande av
gällande samhällsekonomiska och sjukvårdspolitiska riktlinjer. Mot denna
bakgrund och med utgångspunkt i gällande avtalssystem ansåg statsrådet att
NUU:s granskning är av stort värde. Självklart borde man emellertid i den
fortsatta översynen av läkarutbildningsavtalen i denna del beakta möjligheterna
till förenklingar och rationaliseringar i detta arbete.

I fråga om kommittéförslaget att låta investeringsersättningarna ingå i
driftersättningarna framhöll föredragande statsrådet att statens förhandlingsnämnd
i skrivelse i december 1981 till regeringen anmält att LUAparterna
är överens om att ta upp frågan om systemet med investeringsersättning
kan omvandlas till ett mer generellt utformat system och att utredningsarbetet
härom skall drivas med sikte på en ändring den 1 januari 1983.

Socialutskottet, som avgav yttrande SoU 1981/82:3 y till utbildningsutskottet
över bl. a. här nämnd del av proposition 1981/82:106 anslöt sig till
föredragande statsrådets mening i frågan om fördelningen av resurser för
läkarutbildning och forskning vid de kommunala undervisningssjukhusen. I
frågan om investeringsersättningarna underströk utskottet angelägenheten
av att man strävar mot att omvandla systemet med investeringsersättningar
till ett mer generellt utformat system - t. ex. genom att ersättningarna
schabloniseras och innefattas i driftersättningarna till huvudmännen - med
hänsyn till den kritik som redovisats i propositionen mot formerna för den
administration som investeringsersättningarna för med sig. Socialutskottet
förutsatte att nämnda önskemål skulle beaktas i det av LUA-parterna
förutskickade utredningsarbetet om vad som i framtiden skall gälla för
samarbetet rörande läkarutbildning och forskning.

Varken socialutskottet eller utbildningsutskottet (UbU 1981/82:37, s. 52)

SoU 1983/84:26

fann någon anledning för riksdagen att göra något uttalande i fråga om här
nämnd del av proposition 1981/82:106.

Utskottet

Proposition 1983184:129

I årets budgetproposition (bil. 7, s. 142) anförde statsrådet Sigurdsen
bl. a. att förhandlingar pågick om avtal med huvudmännen för de kommunala
undervisningssjukhusen om fortsatt samarbete angående läkarutbildning
och forskning samt att en översyn pågick av statens kostnader med anledning
av läkarutbildningsavtalen m. m. Statsrådet räknade med att en överenskommelse
om samarbetet skulle kunna redovisas i en proposition under våren
1984.

I här aktuell proposition anför statsrådet Sigurdsen bl. a. att förhandlingarna
ännu inte är avslutade. På förslag av NUU beräknar statsrådet - med
utgångspunkt i hittills gällande grunder - behovet av medel för budgetåret
1984/85 till driftersättningar till 713 milj. kr. Också på förslag av NUU
beräknas behovet av medel till investeringsersättningar m.m. till 287 milj.
kr.

På förslag av statsrådet föreslår regeringen att till Bidrag till kommunala
undervisningssjukhus för nästa budgetår anvisas ett förslagsanslag om 1 000
milj. kr.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Motion 1983184:2258

I motion 1983/84:2258 av Rune Rydén (m) och Bo Arvidson (m) upprepas
den kritik mot systemet med investeringsersättningar som framfördes i
ovannämnda kommittébetänkande. Som ett led i avbyråkratiseringsprocessen
bör enligt motionärerna investeringsersättningarna ersättas med schablonmässiga
belopp och i samband därmed NUU avvecklas. Motionärerna
begär att NUU snarast avvecklas och att ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen
fördelas enligt nu nämnda princip.

Frågor om utformningen av systemet för ersättningar för ianspråktagande
av kommunala undervisningssjukhus omfattas av de förhandlingar som
fortfarande pågår mellan företrädare för staten och företrädare för huvudmännen
för de kommunala undervisningssjukhusen om vad som i framtiden
skall gälla för samarbetet rörande läkarutbildning och forskning.

Då resultatet av förhandlingarna inte bör föregripas avstyrker utskottet
motion 1983/84:2258 (m).

SoU 1983/84:26

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Bidrag till kommunala undervisningssjukhus för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 000 kr.,

2. beträffande avveckling av NUU

att riksdagen avslår motion 1983/84:2258.

Stockholm den 26 april 1984

På socialutskottets vägnar
INGEMAR ELIASSON

Närvarande: Ingemar Eliasson (fp), Evert Svensson (s), John Johnsson (s),
Rune Gustavsson (c), Kjell Nilsson (s), Blenda Littmarck (m), Stig Alftin
(s), Lilly Bergander (s), Ulla Tillander (c), Maria Lagergren (s), Ingvar
Eriksson (m), Inga Lantz (vpk), Göran Ericsson (m), Aina Westin (s) och Bo
Arvidson (m).

Reservation

Beträffande avveckling av NUU (mom. 2 i hemställan)

Blenda Littmarck, Ingvar Eriksson, Göran Ericsson och Bo Arvidson (alla
m) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 5 som börjar med ”Frågor
om” och slutar med ”motion 1983/84:2258 (m)” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionen bör investeringsersättningarna ersättas med
schablonmässiga belopp som fördelas inom ramen för läkarutbildningsavtalen.
Investeringsersättningar kan t. o. m. verka hämmande på investeringar
vid undervisningssjukhusen. Om investeringsersättningarna slopas, behövs
inte längre NUU och kan avvecklas. I överensstämmelse med vad som anförs
i motionen har socialstyrelsen ett övergripande ansvar för planeringen av
hälso- och sjukvården, varför en avveckling av NUU inte behöver innebära
några nackdelar från statens synpunkt.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion 1983/84:2258 (m)
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under mom. 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande avveckling av NUU
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2258 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

mtnmb/gatmb 78461 Stockholm 1984