SoU 1983/84:11

Socialutskottets betänkande
1983/84:11

om forsknings- och försöksverksamhet på barnomsorgsområdet
m. m. (skr. 1983/84:11)

Regeringens skrivelse

I skrivelsen redovisas forsknings- och försöksverksamhet på barnomsorgsområdet
som bedrivs av socialstyrelsen och inom högskolan. Även informationen
till kommunerna om sådan forskning behandlas. Vidare redovisas en
av socialstyrelsen utarbetad översiktlig plan för den fortsatta försöksverksamheten
på barnomsorgsområdet. Regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad föredragande statsrådet Sten Andersson anfört.

Utskottet

När riksdagen hösten 1981 tog ställning till den dåvarande regeringens
förslag om ändrade statliga regler inom barnomsorgen (prop. 1980/81:205)
beslutade riksdagen bl. a. om vissa riktlinjer beträffande den kommunala
barnomsorgen (SoU 1981/82: l.rskr 38). Riksdagen begärde därvid bl. a. viss
redovisning rörande målsättning och riktlinjer m. m. för barnomsorgsverksamheten.
Socialutskottet uttalade i denna del följande (s. 15 och 16).

Mot bakgrunden av de förslag rörande olika kvalitetsfrågor som läggs fram
i propositionen och utskottets ställningstagande till dessa anser utskottet
liksom motionärerna att det är nödvändigt att personalen i förskolor och i
barnomsorgen i övrigt får en mer preciserad målsättning för sitt arbete och
klarare riktlinjer för vilket innehåll verksamheten skall ha. Utskottet har haft
anledning att ingående överväga hur detta resultat skall nås. Utskottet har
kommit fram till följande slutsatser.

Socialstyrelsen bör - inom ramen för sin skyldighet att enligt socialtjänstlagen
ge ut allmänna råd - fortsätta och intensifiera sitt arbete på att
konkretisera förskolans målsättning och innehåll för kommunerna. I enlighet
med vad som sägs i skriften om förskolans pedagogiska verksamhet bör det
samtidigt ankomma på socialnämnden i varje kommun att - på grundval av
de allmänna mål som fastställts för barnomsorgen i socialtjänstlagstiftningen
och med hjälp av den vägledning som socialstyrelsen lämnar - fastställa
riktlinjer för det pedagogiska arbetet inom förskolan i kommunen. Motsvarande
bör så långt som möjligt gälla även den övriga barnomsorgsverksamheten.

Riksdagen bör få en redovisning för planerna då det gäller det fortsatta
arbetet på att ge kommunerna och personalen stöd och vägledning rörande
barnomsorgsverksamheten. Redovisningen bör göras så utförlig att det blir
möjligt för riksdagen att bedöma om och i vad mån det kan vara nödvändigt
med särskilda åtgärder eller initiativ för att inom rimlig tid tillgodose
personalens berättigade intresse att få stöd och vägledning i sitt arbete.
Redovisningen bör innehålla en utförlig tidsplan. I sammanhanget bör

1 Riksdagen 1983184.12 sami. Nr 11

SoU 1983/84:11

2

beaktas de synpunkter som förts fram i motionerna. Utskottet vill dock
framhålla att det inte bör komma i fråga att utarbeta en läroplan för förskolan
motsvarande den som finns för den obligatoriska skolan. En sådan läroplan
skulle nämligen inte kunna förenas med de fria arbetsformer som även i
fortsättningen bör prägla förskolan och vara ägnad att reglera verksamheten
på ett sätt som skulle stå i motsättning till önskemålet om att kommunerna
inte skall vara bundna i detalj av centrala bestämmelser på barnomsorgsområdet.

Regeringen bör också ge en översiktlig redovisning för den forsknings- och
försöksverksamhet som i första hand socialstyrelsen bedrivit på barnomsorgsområdet
och för de resultat som därvid kommit fram och som är av
betydelse för att uppnå de i lagstiftningen angivna målen. Särskild vikt bör
läggas vid att ange hur resultatet av forsknings- och försöksverksamheten
kommer huvudmännen till godo och, om så erfordras, vilka åtgärder som
planeras för att förbättra informationen om resultaten. I sammanhanget bör
också en översiktlig plan för den fortsatta forsknings- och försöksverksamheten
redovisas för riksdagen. I den mån så är möjligt bör redovisningen avse
även forskningen inom högskolans ram.

Riksdagen beslutade att som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört.

I den nu aktuella skrivelsen redovisar regeringen den forsknings- och
försöksverksamhet på barnomsorgsområdet som bedrivs av socialstyrelsen
och inom högskolan bl. a. med stöd av socialdepartementets delegation för
social forskning. När det gäller den forsknings- och försöksverksamhet som
socialstyrelsen haft ett direkt ansvar för erinras om att styrelsens uppgifter
lagts fast genom proposition 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och
organisation m. m. (SoU 1979/80:45, rskr 386). Detta innebär att styrelsen
skall bedöma utvecklingen på det sociala området samt analysera och föra
fram problem som kräver uppmärksamhet och åtgärder. Den bör i princip
inte bedriva eget forsknings- och utvecklingsarbete. Framför allt skall
styrelsen ha ett ansvar för att arbetet med en samlad eller samordnad
informations- och dokumentationsverksamhet förs vidare. Ett särskilt ansvar
har styrelsen för att forsknings- och utvecklingsresultat av direkt intresse för
socialtjänsten förs ut till berörda organ och till olika personalgrupper.

Socialstyrelsen har bara i mycket begränsad utsträckning bedrivit egen
forsknings- och försöksverksamhet. Följande verksamheter ingår i styrelsens
redovisning:

o Försöksverksamheter som haft som utgångspunkt 1969 års barnstugeutredning.

o Det s. k. MAFF-projektet - Mångsidigt Användbara Förskolor och
Fritidshem - som främst rör barnomsorgens fysiska miljö kopplat till
pedagogiska och sociologiska aspekter,
o Projekt - huvudsakligen förlagda till högskolan - som socialstyrelsen
beviljat medel åren 1977-1980 och som finansierats via delegationen för
social forskning.

o Två projekt med inriktning på forskning och utveckling som bedrivits

SoU 1983/84:11

3

inom ramen för anslaget för olika fortbildningsinsatser för barnomsorgens
personal.

o Fem projekt med forskningskaraktär som inte bedrivits inom eller i nära
samarbete med någon forskningsinstitution, däribland tre delprojekt
inom ramen för familjestödsutredningens forsknings- och utvecklingsarbete.

Det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs inom högskolans ram
har kartlagts av en arbetsgrupp inom socialdepartementet. Kartläggningen
har utförts bl. a. genom en enkätundersökning till de olika högskolorna och
redovisas i en projektkatalog som fogats som bilaga till regeringsskrivelsen.
Redovisningen, som begränsats till att gälla forskning med anknytning till
den kommunala barnomsorgen som avslutats eller påbörjats perioden
1977-1982, omfattar närmare hundratalet projekt. De fördelar sig över nio
ämnesområden inom barnomsorgen, nämligen

pedagogik och arbetsmetoder 22 projekt

barn med behov av särskilt stöd
inom barnomsorgen 14 ”

barn på sjukhus 1 ”

språkutveckling 12 ”

planeringsfrågor 15 ”

förskoleverksamhet - allmänt 17 ”

förskolebarn - levnadsförhållanden 9 ”

föräldraverksamhet 1 ”

fritidshem 7 ”

Vissa av projekten kan hänföras till flera områden, vilket framgår av den
bifogade projektkatalogen och de register som finns där.

För att få kännedom om kunskapsbehov och forskningsbehov hos de
kommunala huvudmännen samt om hur information om barnomsorgsforskning
kommer huvudmännen till godo har socialdepartementet anordnat en
rad möten med huvudmännen. Det största kunskapsbehovet finns - enligt
vad som kom fram vid mötena - inom den övergripande frågeställningen
integration - segregation och särskilt då vad som händer i barngruppen med
de underprivilegierade barnen såsom invandrarbarn, handikappade barn,
barn med allergier och barn som av andra skäl har behov av särskilt stöd. Vid
mötena framfördes vidare att informationen till huvudmännen om barnomsorgsforskning
liksom hanteringen av informationen ofta är bristfällig.

Socialministern anför för egen del bl. a. följande (s. 8).

Jag anser att de samlade redovisningarna bör kunna bilda ett värdefullt
underlag för forskningsplanering både vid universiteten och inom anslagsbeviljande
organ. När det gäller de problem som finns i fråga om dokumentation
och information förutsätter jag att dessa kommer att uppmärksammas av
den initiativgrupp som tillsatts av delegationen för social forskning för att se
över informations- och dokumentationsfrågorna över hela det socialpolitiska
fältet.

SoU 1983/84:11

4

Den forskning och det utvecklingsarbete som tagits fram kan allmänt sett
sägas ha betydelse för socialtjänstlagens mål.

Redovisningarna och de sammanfattningar jag gjort gäller i stor utsträckning
dagens situation. De bör emellertid också kunna tjäna som underlag för
djupare analyser vad gäller t. ex. tyngdpunkten i forskningen, dess innehåll
och dess förläggning. Därigenom bör redovisningarna kunna medverka till
utvecklingen av det programarbete på det barn- och familjepolitiska området
som delegationen för social forskning påbörjat genom den initiativgrupp för
barnforskning som tillsatts av delegationen i samarbete med barn- och
ungdomsdelegationen. Detsamma gäller för fritidshemskommittén som
bl. a. har i uppdrag att redovisa väsentliga problemområden där det krävs
fortsatt forskning om fritidshemsverksamhet samt förskola-skolakommittén.

Socialministern erinrar vidare om att flera offentliga utredningar ingående
behandlat problemen med spridning av information om forskning till externa
användare. Senast har forskningsrådsnämnden (FRN)och universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) genomfört en utredning Från forskning till tillämpning
(rapport 83:9). Behandling av rapporten pågår. Delegationen för social
forskning har som ovan nämnts tillsatt en särskild initiativgrupp för
informations- och dokumentationsfrågor inom den sociala sektorsforskningen.
Gruppen kommer att avsluta sitt arbete under första halvåret 1984.
Socialministern anför vidare följande.

Först vill jag erinra om att de samhällsorgan som arbetar med forskning har
ett generellt åliggande att inom ramen för nuvarande resurser sprida
kännedom om forsknings- och utvecklingsarbete. Det gäller såväl högskolan,
forskningsråden och övriga sektorsorgan som forskningsrådsnämnden. Delegationen
för social forskning har en informationsinriktad och dokumenterande
verksamhet som bl. a. omfattar årliga verksamhetsberättelser. En
rapportserie redovisar särskilda projekt och en skriftserie redovisar symposier,
rapporter från initiativgrupper m. m. Som jag nämnt i det föregående
har socialstyrelsen redan nu ett särskilt ansvar för att resultat från forskningsoch
utvecklingsarbete av direkt intresse för socialtjänsten förs ut till berörda
organ och till olika personalgrupper. Det bibliografiska register över sådana
resultat som är under uppbyggnad vid socialstyrelsen bör kunna vara till god
nytta för de kommunala huvudmännen. Andra insatser förutser jag bör
kunna komma till stånd förhållandevis snart inom de resursramar som redan
finns t. ex. genom ökade insatser från delegationen för social forskning.
Försök med utveckling av strukturer för mottagande och spridning av
information till och inom kommunerna borde kunna utvecklas inom ramen
för det i det föregående nämnda utvecklings- och förnyelsearbete som
föreslås i prop. 1983/84:9 om statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp.

Utskottet vill för sin del här understryka vad socialministern anfört om
socialstyrelsens särskilda ansvar för att forsknings- och utvecklingsresultat av
direkt intresse för socialtjänsten förs ut till de kommunala huvudmännen och
andra berörda organ så att resultaten kan tillämpas vid planering och
utformning av barnomsorgen. Det är viktigt att forskning och försöksverksamhet
inom ett område som samhällets barnomsorg verkligen utnyttjas för
förbättring av verksamheten.

SoU 1983/84:11

5

I enlighet med sitt uppdrag har socialstyrelsen vidare lagt fram ett förslag
till en plan för den långsiktiga utvecklingen av forsknings- och försöksverksamheten
inom barnomsorgsområdet. Planen omfattar program för forsknings-
och utvecklingsarbete. Vidare ger styrelsen förslag till dokumentation
av programmen samt förslag angående grundutbildningarnas forskningsanknytning.
Styrelsen lägger också fram sina överväganden beträffande
behovet av fasta forskningsresurser med barnomsorgsinriktning inom högskolan.
Syftet med förslaget till forsknings- och utvecklingsprogram är,
framhåller socialstyrelsen, att få till stånd en bred och långsiktig satsning på
forskning, försöks- och utvecklingsarbete inom området samt att ange en
inriktning av den forsknings- och utvecklingsverksamhet som är mest
angelägen. Programmet består av två delprogram - ett program för forskning
om barnomsorgen och ett program för lokalt utvecklingsarbete inom
barnomsorgen. Programmet för forskning syftar till att via finansiellt stöd till
enskilda forskningsprojekt få till stånd en kvalificerad forskning och en
långsiktig kunskapsuppbyggnad omkring viktiga aspekter av barnomsorgen.
Den forskning som programmet i första hand avser att stödja skall bedrivas
inom högskolans ram. Följande fyra områden (ej rangordnade) bedömer
socialstyrelsen som mest angelägna:

o Forskning om svensk förskole- och fritidshemspedagogik. Området avser
en konkretisering av hur förskole- och fritidshemspedagogiken i dag
gestaltar sig, dess förutsättningar, problem och villkor i den praktiska
verksamheten.

o Läroplansteoretisk forskning om barnomsorgen. Området avser forskning
om barnomsorgens styrsystem - såväl det formella som informella,
o Forskning om barnomsorgens socialpolitiska betydelse för barn, föräldrar
och samhälle.

o Amnesmetodisk forskning inom för barnomsorgen relevanta ämnesområden.

Programmet Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen föreslås utformas
som ett anslag där kommunerna men även anordnarna av grundutbildning
har möjlighet att ansöka om medel för lokalt utvecklingsarbete i
projektform.

Socialministern uttalar för sin del att socialstyrelsen lagt fram ett intressant
förslag till plan för fortsatt forsknings- och försöksverksamhet (s. 11). Enligt
hans mening behöver de i planen ingående programmen ytterligare bearbetas.
Socialministern ser det därför som naturligt att materialet ingår i
underlaget för planeringsarbetet i bl. a. delegationen försocial forskning. De
ämnesområden socialstyrelsen vill prioritera när det gäller forskningen
stämmer väl överens med de kunskaps- och forskningsbehov som kommit
fram vid mötena med huvudmännen, anför socialministern vidare. Han anser
att delegationen här fått en viktig vägledning för sina förslag till prioriteringar
av bidrag till forskningsprojekt. Socialministern anser själv inte att det är

SoU 1983/84:11

6

lämpligt att precisera hur mycket av delegationens medel som bör anslås till
barnomsorgsforskning. Det material som nu föreligger torde emellertid
enligt socialministern både på kort och lång sikt bidra till en starkare
prioritering av forskningen på området. Materialet bör också bl. a. kunna
utgöra ett underlag för uppslag till barn- och ungdomsdelegationen (Ju
1983:01), som enligt sina direktiv skall uppmärksamma, analysera och
redovisa forskningsbehov kring barns och ungdomars levnadsvillkor samt
särskilt till den initiativgrupp med liknande uppdrag som delegationen för
social forskning tillkallat.

Beträffande förslaget om ett program för lokalt utvecklingsarbete hänvisar
socialministern till proposition 1983/84:9 Om statsbidrag till barnomsorg och
social hemhjälp vari regeringen föreslår att 30 milj. kr. avsätts för lokalt
utvecklings- och förnyelsearbete. Dessa medel skall enligt propositionen i
huvudsak gå till kommunala utvecklingsprojekt och fördelas av regeringen.

Regeringens skrivelse påkallar inte något initiativ från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen beslutar att regeringens skrivelse 1983/84:11 inte
skall föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 22 november 1983

På socialutskottets vägnar
INGEMAR ELIASSON

Närvarande: Ingemar Eliasson (fp), Evert Svensson (s), Göte Jonsson (m),
Rune Gustavsson (c), Kjell Nilsson (s), Blenda Littmarck (m), Stig Alftin
(s), Ann-Cathrine Haglund (m), Ulla Tillander (c), Maria Lagergren (s),
Anita Persson (s), Ingvar Eriksson (m), Inga Lantz (vpk), Bengt Lindqvist
(s) och Yvonne Sandberg-Fries (s).