SkU 1983/84:6

Skatteutskottets betänkande
1983/84:6

om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige, Danmark, Finland,
Island och Norge (prop. 1983/84:19) m. m.
Sammanfattning

I proposition 1983/84:19 föreslås att riksdagen genom en särskild lag antar
ett dubbelbeskattningsavtal som har träffats mellan de nordiska länderna.
Samtidigt behandlar utskottet fem motioner som väckts under tidigare
riksmöten och som angår vissa internationella skattefrågor m. m.

Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna.

Propositionen

Regeringen (finansdepartementet) föreslår i proposition 1983/84:19 att
riksdagen antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge. Avtalet och
ett till avtalet fogat protokoll har tagits in i lagen som bilaga.

Avtalet och protokollet avses bli tillämpliga på inkomst som förvärvas
efter utgången av det år då avtalet och protokollet träder i kraft samt på
förmögenhet på vilken skatt utgår på grund av taxering andra kalenderåret
efter ikraftträdandet eller senare. Avtalet och protokollet ersätter gällande
internordiska dubbelbeskattningsavtal beträffande inkomst och förmögenhet.

I fråga om lydelsen av lagförslaget med bilaga hänvisar utskottet till
propositionen.

Motionerna

1981/82:385 av Karl-Eric Norrby (c)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen med förtur låter utreda
möjligheterna till vissa skatteavdrag vid arbete i Norge.

1981/82:1194 av Joakim Ollén (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att
förslag skyndsamt skall framläggas i syfte att uppnå vissa i motionen angivna
exportstimulerande ändringar av vissa lagar och förordningar.

1982/83:878 av Göran Riegnell (m) och Anders Högmark (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om en allsidig
översyn av de lagar och regler som påverkar dem som arbetar utomlands.

1 Riksdagen 1983184. 6 sami. Nr 6

SkU 1983/84:6

2

1982/83:1185 av Per-Richard Molén m. fl. (m, fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om en snabbutredning
med uppdrag att framlägga förslag till förmånsbehandling i skattehänseende
av utländska experter med anknytning till tekniskt avancerade svenska
företag.

1982/83:1600 av Kjell Mattsson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
om förhandlingar med övriga nordiska länder angående skatteregler med
avsikt att underlätta arbetsmöjligheter för den enskilde oavsett vilket land
han är bosatt i,

2. att ändra skattelagstiftningen så att underskottsavdrag och sociala
avgifter blir tillgodoräknade vid den slutliga skatteberäkningen i Sverige på
sätt som föreslagits i motionen.

Skrivelse

Med anledning av propositionen har en skrivelse inkommit från Industriens
skattesakkunnige, professor Dag Helmers.

Utskottet

Det dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna som nu läggs
fram i propositionen är uppbyggt på grundval av OECD:s modellavtal men
vissa materiella avvikelser förekommer. Enligt vad som anförs i propositionen
härrör dessa avvikelser från de nu gällande avtalen mellan de olika
länderna eller föranleds av särdrag i de nordiska staternas skattelagstiftningar
och i deras policy i fråga om dubbelbeskattningsavtal. I fråga om
arbetsinkomster kan här nämnas att beskattningen i stort sett kommer att
följa de regler som redan gäller enligt de nuvarande avtalen. De särskilda
reglerna om s. k. gränsgångare kommer dock efter en övergångstid av tre år
att slopas i vad avser Danmark-Sverige.

fndustriens skattesakkunnige har i en skrivelse till utskottet begärt ett
uttalande om att två stater skall ha rätt att ingå ett dubbelbeskattningsavtal
vid sidan av det nu aktuella avtalet om detta skulle befinnas erforderligt i
någon fråga som berör endast dessa två stater. I skrivelsen anförs vidare att
artikel 18 som reglerar beskattningen av privata pensioner inte bör godtas.
Denna artikel innebär att privata pensioner skall beskattas endast i den stat
från vilken pensionerna utbetalas. Detta är enligt skrivelsen oförenligt med
grundprinciperna för den nordiska socialkonventionen, nämligen att alla
som bor i Norden skall omfattas av lagstiftningen i det land där de är bosatta.
Enligt skrivelsen bör nya förhandlingar upptas i denna skattefråga.

Det aktuella dubbelbeskattningsavtalet är det första avtalet i sitt slag som

SkU 1983/84:6

3

omfattar mer än ett land. Som anförs i propositionen är de nordiska staternas
skattelagstiftningar likartade i sina huvuddrag, men de nationella avvikelser
som förekommer har gjort att arbetet med ett multilateralt avtal varit
tidsödande och komplicerat. Enligt utskottets uppfattning är det av värde att
de internationella skattefrågorna inom Norden nu har kunnat regleras i ett
och samma avtal. I sammanhanget vill utskottet uttala sin tillfredsställelse
med att ett nära och gott samarbete fortlöpande upprätthålls mellan de
nordiska länderna i skattefrågor.

Som konstateras i den inkomna skrivelsen kan avtalets multilaterala form
ge upphov till vissa nya frågeställningar av formell karaktär. Mot bakgrund
av vad utskottet nyss anfört saknas det emellertid skäl att befara att frågor av
den art som tagits upp i skrivelsen inte skall kunna lösas i samförstånd mellan
de olika staterna.

När det gäller beskattningen av pensioner har Sverige sedan länge hävdat
att inte endast statlig eller kommunal pension utan även pension som
intjänats här i landet i enskild tjänst och pension på grund av försäkring skall
beskattas här i enlighet med vår interna lagstiftning. Bestämmelser med detta
innehåll har också tagits in i flera dubbelbeskattningsavtal som Sverige har
ingått på senare tid, och beskattningen här i landet sker då med avräkning för
den skatt som har erlagts i bosättningslandet. I det nu aktuella avtalet har
beskattningsfrågan lösts så att pensioner beskattas endast i utbetalningslandet.
Den generella regeln att pensioner i dessa fall således inte får beskattas i
bosättningslandet har enligt vad utskottet inhämtat inte tillkommit på
önskemål från Sveriges sida. Enligt utskottets uppfattning kan den valda
lösningen knappast leda till nackdel för dem som berörs härav, vare sig vid
beskattningen eller i fråga om sociala förmåner. Mot den bakgrunden finner
utskottet att den valda lösningen nu bör godtas.

Utskottet har inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot
propositionen.

I detta sammanhang tar utskottet upp vissa från riksmötena 1981/82 och
1982/83 kvarstående motioner rörande internationella skattefrågor m. m.

I motionerna 1981/82:385 av Karl-Eric Norrby (c) och 1982/83:1600 av
Kjell Mattsson m. fl. (c) behandlar motionärerna vissa problem som kan
uppkomma för den som är bosatt i Sverige och arbetar i Norge. Den som är
anställd i Norge är skyldig att betala socialförsäkringsavgift på sin inkomst
(trygdeavgift), och denna avgift får varken avräknas från den svenska skatten
eller vid inkomstberäkningen här i landet. Vidare uppkommer enligt
motionärerna den nackdelen att underskott vid inkomstberäkningen i
Sverige, t. ex. på en villa, inte får avräknas vid beskattningen i Norge. I den
förstnämnda motionen yrkas en utredning av avdragsmöjligheterna i samma
riktning. I den sistnämnda motionen begär motionärerna omedelbar lagstiftning
i detta hänseende och förhandlingar med de nordiska länderna för att
underlätta möjligheterna att arbeta i annat land än där man är bosatt.

SkU 1983/84:6

4

Sorn utskottet konstaterat tidigare år ingår frågan om sociala avgifter som
erlagts utomlands i skatteavräkningssakkunnigas utredningsuppdrag (Dir.
1981:60). Enligt vad utskottet erfarit kommer de sakkunniga att redovisa sitt
förslag i denna fråga nästa år. När det gäller den andra frågan torde
möjligheterna att vid beskattningen i ett land dra av underskott som
uppkommit i ett annat land generellt sett vara mycket begränsade, och de
problem i detta hänseende som uppkommer för den som är bosatt här i landet
och arbetar utomlands kan inte lösas genom ändringar enbart i vår
lagstiftning. Utskottet utgår emellertid från att regeringen ägnar fortsatt
uppmärksamhet åt de svårigheter som kan vara förenade med tjänstgöring
utomlands. I den mån motionerna inte är tillgodosedda med det anförda
avstyrker utskottet desamma.

I motion 1981/82:1194 återkommer Joakim Ollén (m) till vissa yrkanden
som utskottet tagit ställning till tidigare år. Vad motionären avser med sitt
krav på exportstimulerande ändringar i gällande regler är att de som vill ta
anställning utomlands och de företag som anställer dem bör stimuleras
genom fördelaktiga regler och att reglerna i vart fall bör utformas på sådant
sätt att de inte försvårar utlandsanställning. Han anser bl. a. att den s. k.
ettårsregeln - enligt vilken den som tar anställning utomlands befrias från
skatt på den inkomst som han erhåller i utlandet under förutsättning att
anställningen och vistelsen utomlands varar minst ett år - bör ändras i vissa
hänseenden och att ett enhetligt bostadsbegrepp bör åstadkommas. Vidare
bör ett särskilt schablonavdrag införas vid korttidsuppdrag i utlandet och
skyldigheten för svenska företag att erlägga andra sociala avgifter för sina
utlandsanställda än ATP-avgifter avskaffas. Dessa frågor tas upp även av
Göran Riegnell (m) och Anders Högmark (m) i motion 1982/83:878.
Motionärerna kritiserar också socialförsäkringsförhållandena för svenskar
som är anställda utomlands.

Utskottet instämmer nu liksom tidigare i uppfattningen att man så långt
som möjligt bör söka undanröja de särskilda olägenheter av olika slag som
kan uppkomma vid beskattningen av personer som är bosatta i ett land och
har sitt arbete i ett annat. Dessa frågor är emellertid komplicerade, eftersom
en lösning av problemen ofta kräver överenskommelser mellan de olika
länderna och det kan vara svårt att vinna gehör för ståndpunkter som strider
mot gängse principer för dubbelbeskattningsavtalen. Det bör framhållas att
flertalet av de frågor som tas upp i motionerna sedan länge uppmärksammas i
olika sammanhang. Så kan nämnas att olika problem rörande ettårsregeln
övervägs inom finansdepartementet, att avdragsreglerna vid tjänstgöring
utomlands berörs i traktamentsbeskattningssakkunnigas betänkande Skatteregler
och traktamenten m. m. (SOU 1983:3) och att bosättningsbegreppet
skall tas upp på nytt av 1983 års folkbokföringsutredning (Dir. 1983:28).
Reglerna om förmåner och avgifter inom socialförsäkringssystemet för den
som vistas utomlands har ändrats fr. o. m. den 1 juli 1982 (prop. 1981/

SkU 1983/84:6

5

82:199). Enligt vad utskottet erfarit överväger arbetsmarknadens parter f. n.
vissa avtalslösningar på detta område, och utvecklingen följs inom socialdepartementet.

Av det anförda framgår att problemen i samband med utlandstjänstgöring
redan uppmärksammats på olika sätt. I avvaktan på resultatet av pågående
överväganden avstyrker utskottet motionerna.

I motion 1982/83:1185 begär Per-Richard Molén m. fl. (m, fp) en
snabbutredning om en förmånsbehandling i skattehänseende av utländska
experter med anknytning till tekniskt avancerade svenska företag.

Som anförs i motionen uttalade utskottet vid sin behandling av denna fråga
under riksmötet 1981/82 (SkU 1981/82:60 s. 62 och 63) viss förståelse för de
problem som nu åter tas upp i den aktuella motionen. Utskottet fann att
någon åtgärd inte påkallades från riksdagens sida eftersom frågan uppmärksammades
inom regeringen. Att någon lösning ännu inte har presenterats
sammanhänger med att - som utskottet konstaterade redan i sitt nämnda
betänkande - det är förenat med betydande svårigheter att närmare precisera
vilken omfattning skattelättnader av det här slaget bör ha och vem som bör
komma i åtnjutande av dem. Frågan är emellertid under fortsatt uppmärksamhet
inom finansdepartementet. Med hänvisning härtill och till att
skattelättnader av ifrågavarande slag är förenade med problem av olika slag
avstyrker utskottet även den nu aktuella motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:19 antar det vid

propositionen fogade förslaget till lag om dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge,

2. att riksdagen avslår följande motioner:

a) 1981/82:385,

b) 1981/82:1194,

c) 1982/83:878,

d) 1982/83:1185,

e) 1982/83:1600.

Stockholm den 15 november 1983

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Valter Kristenson
(s), Stig Josefson (c), Olle Westberg (s), Hagar Normark (s), Bo Lundgren
(m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Karl Björzén (m), Kjell
Johansson (fp), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s)*, Ewy Möller (m) och
Erkki Tammenoksa (s)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

■

" ■

i ■ Jf r ■ ■ .

'

-

■

.

-■fi *

minab/gotab Stockholm 1983 77168