SkU 1983/84:51
Skatteutskottets betänkande
1983/84:51
med anledning av motioner om den framtida skattepolitiken m. m.
Med anledning av kompletteringspropositionen 1983/84: 150 bilaga 1 har
väckts två motioner vilka utskottet beslutat behandla i ett särskilt betänkande
(jfr SkU 1983/84:50).
Det gäller motionerna
1983/84:2938 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari - med hänvisning till
motivering i motion 1983/84:2933 - hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i sistnämnda motion anförts om den långsiktiga
skattepolitiken och
1983/84:2957 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt avser yrkandena
9. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförts om skärpningar av
omsättningsskatten på aktiehandeln, reavinst beskattningen, bolagsskatten
och en engångsskatt på stora förmögenheter,
10. att riksdagen uttalar sig för att ett slopande av mervärdeskatten på mat
bör inledas under budgetåret 1984/85.
Utskottet
Moderaterna presenterar i motion 2933, som ligger till grund för yrkandet i
motion 2938 ett långsiktigt program för skattepolitiken sådan den enligt
deras uppfattning bör utformas. Programmet kan sammanfattas i tio punkter
innefattande bl. a. avskaffande av den statliga inkomstskatten på vanliga
inkomster, återinförande av fullständigt inflationsskydd i skatteskalan,
betydande sänkningar av kapitalskatterna och ett uttalande om att någon
fastighetsskatt inte bör införas.
Vänsterpartiet kommunisterna återkommer i motion 2957 med yrkanden
om mycket betydande skärpningar av skatterna på kapitalvinster, förmögenhet
och bolag och om slopande av mervärdeskatten på livsmedel.
Yrkanden av samma eller liknande innebörd har avstyrkts av utskottet i
betänkanden dagtecknade i mars och - när det gäller mervärdeskatten - i maj
i år. Frågan om en fastighetsskatt finns det anledning återkomma till om och
när ett förslag om sådan skatt föreläggs riksdagen.
Med hänvisning härtill och till vad utskottet anfört i sina betänkanden SkU
1983/84:30 och 44 avstyrker utskottet såväl motion 2938 som motion 2957 i
vad den hänvisats till skatteutskottet.
1 Riksdagen 1983184. 6sami. Nr 51
SkU 1983/84:51
2
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2938 och 1983/84:2957,
sistnämnda motion i vad den hänvisats till skatteutskottet.
Stockholm den 25 maj 1984
På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN
Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m)*, Hagar Normark (s), Bo
Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s),
Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s),
Bruno Poromaa (s) och Erkki Tammenoksa (s).
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservation
Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo
Lundgren och Karl Björzén (alla m) anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar med ”Yrkanden av”
och slutar med ”till skatteutskottet” bort ha följande lydelse:
Skattepolitiken är av avgörande betydelse för att Sverige skall kunna
återvinna balans i ekonomin.
Det avgörande motivet för ett sänkt skattetryck är att stimulera arbete,
sparande och företagande. En neddragning av skattetrycket måste därför
sättas i centrum för det skattepolitiska reformarbetet.
Den långsiktiga skattepolitiken bör inriktas på att avskaffa den statliga
inkomstskatten på vanliga inkomster. Inkomstskatten skulle därmed bli
proportionell, bortsett från en progressiv skatt på de högsta inkomsterna.
Som ett etappmål bör marginalskatten på vanliga inkomster sänkas till 40 %
med ett tak vid 70 %.
En förutsättning för att varaktigt få ned marginalskatterna är att ett
fullständigt inflationsskydd återinförs i skatteskalan. Dessutom måste den
snedvridande begränsningen av avdragsrätten för underskott i förvärvskälla
undanröjas. Medan det kan vara rimligt att begränsa rätten till ränteavdrag
för konsumtionsutgifter, verkar den nuvarande blint slående avdragsbegränsningen
starkt störande på nyföretagande och investeringsvilja.
Vid beskattning av fysiska personer är det också nödvändigt att komma till
rätta med den rundgång som tar sig uttryck i att folk betalar så mycket i skatt
att de behöver bidrag för att klara sig. Det kan inte vara rimligt att
SkU 1983/84:51
3
inkomsttagare som betalar 30 000-40 000 kr. eller mer i skatt inte skall kunna
klara sig på sin inkomst om de har två eller flera barn. Familjebeskattningen
bör således utformas under större hänsynstagande till skillnader i försörjningsbördan.
Användningen av arbetsgivaravgifter bör begränsas till vad som behövs för
att finansiera förmåner inom socialförsäkringen. Det är då angeläget att
återställa sambandet mellan avgiftsnivån och förmånens storlek.
Det är vidare viktigt att lindra de skatter som träffar företagande och
kapitalbildning. Enbart nettovinster bör beskattas och någon bruttobeskattning
bör alltså inte införas. Dubbelbeskattningen av aktieutdelning liksom
skatten på arbetande kapital i små och medelstora företag bör avskaffas i
syfte att underlätta näringslivets försörjning med riskvilligt kapital. Om
intresset för aktiesparande skall kunna stimuleras, måste även reavinstbeskattningen
förenklas och äldre aktievinster göras helt skattefria.
Den under föregående år två gånger höjda förmögenhetsskatten är
förödande för sparviljan och investeringsbenägenheten, särskilt bland småföretagare.
Dessa skatteskärpningar bör omedelbart slopas och kapitalskatterna
kraftigt nedbringas för att stimulera sparande och kapitalbildning.
Detta är så mycket mer angeläget som det riskvilliga sparandets villkor under
senare år i enlighet med förslag av regeringen allvarligt försämrats.
Energiskatten bör vara likformig mellan olika energislag och utgå från
energivärdet. Svensk industri kan inte försättas i kostnadsunderläge genom
avsevärt högre energiskatter än utomlands.
Bostadsbeskattningen blir alltmer godtycklig. Den fastighetsskatt som
aviserats tar i likhet med hyreshusavgiften inte någon hänsyn till skatteförmågan.
Utskottet förutsätter att något förslag om sådan skatt inte kommer att
föreläggas riksdagen, särskilt som den utsatts för mycket skarp kritik vid
lagrådsbehandlingen.
Av det anförda framgår att utskottet anser det angeläget att sänka de
skatter som träffar produktionen. Det betyder att beskattningen av konsumtionen
måste bli förhållandevis hög även i fortsättningen. Dock finns det vissa
konsumtionsskatter som skapar mer krångel än statsinkomster och som
därför bör avvecklas. Det gäller exempelvis videoskatten.
Även i fråga om konsumtionsskatter bör emellertid - med vissa undantag
(alkohol och tobak) - gälla att skattehöjningar bör undvikas.
dels att utskottet bort hemställa
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2938 och med avslag på
motion 1983/84:2957 i vad den hänvisats till skatteutskottet som
sin mening ger regeringen till känna vad i reservationen anförts om
den långsiktiga skattepolitiken.
SkU 1983/84:51
4
Särskilt yttrande
Stig Josefson (c), Ingemar Hallenius (c) och Kjell Johansson (fp):
I den reservation som lämnats av utskottets moderater tas upp två frågor
som enligt vår uppfattning förtjänar särskild uppmärksamhet. Det gäller
kapitalskatterna och den aviserade fastighetsskatten. C och fp har i annat
sammanhang vid årets riksmöte yrkat att förmögenhetsskatten skall återställas
till den nivå den hade före 1983 års taxering. I särskilda motioner som
kommer att behandlas av utskottet senare i år, har båda partierna dessutom
framställt yrkanden om att skatten på arbetande kapital slopas. Mot
bakgrund av att det riskvilliga sparandets villkor på regeringens tillskyndan
allvarligt försämrats under senare år anser vi båda dessa åtgärder synnerligen
angelägna. Med hänsyn till att vi tagit upp frågan om kapitalbeskattningen i
särskilda motioner till årets riksdag har vi emellertid ansett oss böra i
förevarande sammanhang avstå från att ställa särskilda yrkanden i fråga om
denna beskattning.
När det gäller fastighetsskatten delar vi reservanternas uppfattning, och vi
förutsätter - mot bakgrund inte minst av den kritik som förslaget rönt i
lagrådet - att något förslag om fastighetskatt inte föreläggs riksdagen.
mlnab/gotab 78706 Stockholm 1984