SkU 1983/84:39

Skatteutskottets betänkande
1983/84:39

om tullen för omsmält stålskrot och vissa trädgårdsprodukter
Sammanfattning

I betänkandet behandlas två motioner om tulltaxan på vissa varor. Den
ena motionen avser omsmält stålskrot som i vissa fall är tullfritt och i andra
fall belagt med tull. Enligt utskottet bör riksdagen inte motsätta sig att varan
görs helt tullfri. Den andra motionen tar upp tullarna för vissa importerade
snittblommor och grönsaker. Utskottet förordar ett tillkännagivande att
bestämmelserna om tullskydd för svensk trädgårdsodling bör ses över.

Motionerna

1983/84:1450 av Karl Björzén (m) och Ove Eriksson (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
omsmält stålskrot i oregelbundna stycken eller götliknande block alltefter
varans sammansättning skall i tullhänseende hänföras antingen till tulltaxenummer
73.02 som tullfria ferrolegeringar eller till en nyinrättad tullfri rubrik
under tulltaxenummer 73.15.

1983/84:2161 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vikttullarna
för trädgårdsprodukter bör höjas i samma utsträckning som penningvärdet
förändrats sedan förra tullhöjningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en kombinerad
vikt och värdetull bör införas för snittblommor och vitkål,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en undersökning
omgående bör igångsättas i syfte att eliminera skadeverkningarna av
EG:s subventioner på tomater och äpplen.

Yttrande från annat utskott

Näringsutskottet har avgivit yttrande över motion 1450 (NU 1983/84:8 y)
och jordbruksutskottet har avgivit yttrande över motion 2161 (JoU 1983/
84:3 y). Yttrandena fogas som bilagor till betänkandet.

1 Riksdagen 1983184. 6sami. Nr 39

SkU 1983/84:39

Omsmält stålskrot hänförs i tullhänseende vid högre halter av legeringsmetaller
till tullfria ferrolegeringar (tulltaxenummer 73.02) och vid lägre halter
av legeringsmetaller till tullbelagda stålvaror (tulltaxenummer 73.15). Normalt
harvaran hänförts till nummer 73.15.150, med en tullsats av f. n. 2,7 %,
om varan ej är att anse som ursprungsvara enligt EG-kungörelsen och med

Gällande bestämmelser m. m.

Omsmält stålskrot

anledning härav erhåller förmånsbehandling.

Snittblommor, prydnadsblad och vitkål
Tullsatser

Följande tullar, som fastställdes genom riksdagsbeslut år 1979 (SFS
1979:514; prop. 1978/79:136, SkU 1978/79:47), utgår för snittblommor och
prydnadsblad (6 kap. tulltaxan).

06.03 Avskurna blommor och blomknoppar av sådana slag
som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål,
friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller
på annat sätt preparerade:

A. friska:

1. mimosa, ljung och ginst fri

2. nejlikor:

a. under tiden 1 mars-30 november .. 100 kg 1000:-

b. under tiden 1 december-29 februari 100 kg 400:-

3. gladiolus:

a. under tiden 1 maj-30 september ... 100 kg 300:-

b. under tiden 1 oktober-30 april fri

4. rosor:

a. under tiden 1 mars-30 november .. 100 kg 1000:-

b. under tiden 1 december—31 januari fri

c. under tiden I februari-29 februari .. 100 kg 500:-

5. tulpaner:

a. under tiden 1 mars-31 maj 100 kg 750: —

b. under tiden 1 juni-30 september fri

c. under tiden 1 oktober-30 november 100 kg 750:-

d. under tiden 1 december-29 februari 100 kg 500:-

6. andra:

a. under tiden 1 mars-30 november .. 100 kg 1000:-

b. under tiden 1 december—29 februari 100 kg 500:-

B. andra slag fri

06.04 Blad, kvistar och andra delar (andra än blommor och
knoppar) av träd, buskar och andra växter samt mossa,

lavar och gräs, utgörande varor av sådana slag som är

lämpliga till buketter eller annat prydnad sändamål,
friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller på
annat sätt preparerade:

A. adiantum och asparagus. friska 100 kg 350: -

B. andra slag fri

SkU 1983/84:39

I förarbetena till 1979 års riksdagsbeslut diskuterades frågan huruvida
tullarna på dessa och andra trädgårdsprodukter borde utformas som vikteller
värdetullar. De förslag som lades fram i propositionen innebar att de
flesta av de då utgående vikttullarna för den svenska trädgårdsnäringens
olika produkter omvandlades till värdetullar. Föredragande statsrådet ansåg
dock att ett undantag borde göras i fråga om snittblommor, där med hänsyn
till kontrollsvårigheterna vikttullar borde behållas. Vidare avvisade han
kombinationen värdetullar och minimivikttullar med hänsyn till att sådana
tullar skulle bli mycket arbetskrävande. Detta synsätt biträddes i huvudsak
av skatteutskottet, vars betänkande godkändes av riksdagen.

En kombination av värdetullar och minimivikttullar har efter 1979 års
riksdagsbeslut införts för slanggurkor och tomater under vissa tider av året.
Syftet med dennna åtgärd var att skydda den inhemska trädgårdsnäringen
mot marknadsstömingar i form av lågprisimport under den svenska odlingssäsongen.

För vitkål utgår tull under tiden 1 maj-30 november med 10 % och under
resten av året med 17 % (tulltaxenummer 07.01 A 2). Även för vitkål har
tullen bestämts genom 1979 års riksdagsbeslut.

Frågans behandling vid riksmötet 1982/83

Med anledning av en motion om vikttullar för trädgårdsprodukter m. m.,
som väcktes under föregående riksmöte, uttalade skatteutskottet i sitt av
riksdagen godkända betänkande SkU 1982/83:39.

I motion 1075 av Stig Josefson m. fl. (c) yrkas dels att vikttullarna för
trädgårdsprodukter skall höjas med hänsyn till inflationsutvecklingen efter
förra tullhöjningen, dels att en kombinerad vikt- och värdetull införs för
snittblommor, vitkål och isbergssallad. Som motivering framhåller motionärerna,
med hänvisning till trädgårdsnäringsutredningens betänkande SOU
1978:51, att nivån på vikttullar måste justeras med jämna mellanrum för att
inte förlora i värde på grund av inflationen. Vidare betonas den svenska
trädgårdsnäringens prekära situation.

Utskottet har tidigare pekat på några av de problem som är förbundna med
höjningar av GATT-bundna tullar - omförhandlingar och kompensationskrav
från exportländerna som skall tillgodoses. Detsamma gäller omvandlingen
av vikttullar till värdetullar och införande av minimivikttullar i
kombination med värdetullar. Vad särskilt gäller den sistnämnda formen av
tulluttag har också de hanteringsmässiga svårigheterna tidigare påtalats,
liksom de kontrollsvårigheter som vidlåder en värdetull på snittblommor.

Liksom jordbruksutskottet anser utskottet att det är angeläget att den
svenska trädgårdsnäringens internationella konkurrenskraft förbättras. Vissa
positiva effekter torde, som motionärerna själva påpekar, ha uppnåtts
genom höstens devalvering, men näringen är otvivelaktigt i behov av
ytterligare stöd. Jordbruksutskottet har pekat på andra former av stöd än
höjda tullar för att förbättra näringens bekymmersamma läge.

Skatteutskottet är medvetet om de problem som den svenska trädgårdsnäringen
är utsatt för. Det anförda innebär givetvis inte att skatteutskottet

1* Riksdagen 1983184. 6sami. Nr 39

SkU 1983/84:39

avvisar tanken på att tillgripa åtgärder inom tullområdet för att värna om
trädgårdsnäringen. Det i det föregående nämnda exemplet med slanggurkor
och tomater visar att det i vissa fall är motiverat att begagna sig av tullvapnet,
t. ex. för att komma till rätta med särskilt besvärande lågprisimport med
åtföljande marknadsstörningar. Enligt vad utskottet erfarit följs importutvecklingen
av trädgårdsprodukter noggrant upp inom regeringskansliet, och
utskottet liksom jordbruksutskottet förutsätter att även de förslag som
framlagts i motionen kommer att prövas vid regeringens fortsatta överväganden
rörande trädgårdsnäringspolitiken. Något särskilt tillkännagivande från
riksdagens sida av det slag som yrkats i motionen är därför enligt utskottet
inte påkallat, och utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionen.

Utskottet

Omsmält stålskrot

I motion 1450 har Karl Björzén och Ove Eriksson (båda m) tagit upp
frågan om tulltaxeringen av omsmält stålskrot, som enligt gällande regler i
vissa fall hänförs till tullbelagda stålvaror med en tullsats av 2,7 %. Yrkandet
i motionen går ut på att tullfrihet bör råda vid import av omsmält stålskrot i
form av oregelbunda stycken eller götliknande block, oavsett varans
sammansättning.

Näringsutskottet, som yttrat sig över motionen, har pekat på att syftet med
motionen torde bli tillgodosett i samband med att en konvention om en ny
tullnomenklatur börjar tillämpas den 1 januari 1987. Näringsutskottet finner
det emellertid angeläget att tullfrihet för de berörda produkterna kan gälla
även under mellantiden. Skatteutskottet vill med hänsyn härtill inte motsätta
sig att regeringen vidtar erforderliga åtgärder för en temporär lösning som
tillgodoser motionärernas önskemål. Med det anförda, som bör ges regeringen
till känna, anser utskottet motionen vara tillgodosedd.

Trädgårdsprodukter

I motion 2161 av Stig Josefson m. fl. (c) yrkas dels att vikttullarna för
trädgårdsprodukter bör höjas i samma utsträckning som penningvärdet
förändrats sedan förra tullhöjningen, dels att en kombinerad vikt- och
värdetull införs för snittblommor och vitkål. Som motivering framhåller
motionärerna, med hänvisning till trädgårdsnäringsutredningens betänkande
SOU 1978:51, att nivån på vikttullar måste justeras med jämna mellanrum
för att inte förlora i värde på grund av inflationen. Att så inte skett har enligt
motionärerna medfört företagsnedläggningar och minskad sysselsättning
inom blomsterodlingen.

Enligt motionärerna lämnas inom EG exportsubventioner för tomater och
äpplen på ett sätt som orsakat allvarlig skada för den svenska produktionen.
De begär därför i ett tredje yrkande i motionen att regeringen undersöker

SkU 1983/84:39

dessa förhållanden med sikte på att införa en utjämningstull motsvarande
EG-subventionerna.

Enligt jordbruksutskottet som yttrat sig över motionen - yttrandet är
bifogat detta betänkande - är trädgårdsnäringen, trots den förbättring som
devalveringen i oktober 1982 medfört för näringen, i behov av ytterligare
stöd. Jordbruksutskottet har, nu liksom i sitt yttrande förra året över
liknande motionsyrkanden, pekat på vissa tänkbara former av stöd inom
jordbruksutskottets beredningsområde, nämligen forskning, försök, rådgivning
och finansiellt stöd.

Skatteutskottet delar jordbruksutskottets uppfattning i dessa hänseenden.
Vad gäller åtgärder på tullsidan vill skatteutskottet för sin del ånyo betona att
utskottet är medvetet om de handelspolitiska problem och hanteringsmässiga
och kontrollmässiga svårigheter som ett bifall till de av motionärerna
föreslagna åtgärderna skulle innebära. Utskottet finner det emellertid
motiverat att tillgripa åtgärder inom tullområdet för att värna om trädgårdsnäringen,
t. ex. för att komma till rätta med besvärande lågprisimport med
åtföljande marknadsstömingar. Den urholkning av tullskyddet som inflationen
innebär medför enligt utskottets uppfattning allvarliga konsekvenser för
den svenska trädgårdsodlingen. Utskottet instämmer därför i motionärernas
krav på en översyn av bestämmelserna om tullskydd för svensk trädgårdsodling.
Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna. Motionen får
därmed anses tillgodosedd.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande omsmält stålskrot

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1450 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om tullfrihet
för omsmält stålskrot,

2. beträffande trädgårdsprodukter m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2161 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om åtgärder
för att förstärka tullskyddet.

Stockholm den 12 april 1984

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Valter Kristenson
(s)*, Stig Josefson (c), Olle Westberg (s)*, Hagar Normark (s), Bo Lundgren
(m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl
Björzén (m), Kjell Johansson (fp). Lars Hedfors (s)*, Ewy Möller (m) och
Erkki Tammenoksa (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

SkU 1983/84:39

Bilaga 1

Näringsutskottets yttrande
1983/84:8y

om tulltaxeringen av omsmält stålskrot

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över motion
1983/84:1450 av Karl Björzén (m) och Ove Eriksson (m). Yrkandet i
motionen går ut på att tullfrihet bör, vilket nu delvis icke är fallet, råda vid
import av omsmält stålskrot i form av oregelbundna stycken eller götliknande
block, De sakförhållanden som ligger till grund för yrkandet är väl
redovisade i motionen.

Näringsutskottet får anföra följande.

Förberedelser pågår för en internationell konvention om en ny tullnomenklatur,
som är avsedd att börja tillämpas den 1 januari 1987. Enligt vad
näringsutskottet har inhämtat råder enighet om att denna i här aktuellt
avseende skall få en sådan utformning att motionärernas önskemål i sak blir
tillgodosett. Till den angivna tidpunkten återstår emellertid två och tre kvarts
år. Det är enligt näringsutskottets mening angeläget att tullfrihet för de
berörda produkterna kan gälla även under mellantiden. Det rör sig. som
motionärerna framhåller, om produkter som fyller samma funktion i
ståltillverkningen som egentligt stålskrot. Vid impoit från EG- och EFTAländer
råder tullfrihet, såsom antyds i motionen. Det är emellertid i vissa
lägen av betydelse att omsmält stålskrot i angiven form kan importeras även
från andra länder, främst från Förenta staterna. Tullbeläggningen motverkar
en sådan import och kan även verka uppdrivande på de priser som tillämpas
av leverantörer i länder varifrån produkterna kan importeras tullfritt.
Råvarukostnaderna för rostfritt stål uppgår till ca en tredjedel av saluvärdet.
En tullsats av 2,7% är därför ingalunda oväsentlig för ståltillverkarna.

Det finns enligt vad näringsutskottet har erfarit inga tekniska hinder för en
temporär lösning i enlighet med motionärernas önskemål. Näringsutskottet
hemställer att skatteutskottet föreslår riksdagen att fatta ett sådant beslut att
motionsyrkandet blir tillgodosett utan dröjsmål.

Stockholm den 29 mars 1984

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

SkU 1983/84:39 (Bilaga 1)

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c), Gunnar Nilsson i
Stockholm (s), Erik Hovhammar (m), Lennart Pettersson (s), Sten Svensson
(m), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Per Westerberg (m),
Christer Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk), Birgitta Johansson (s), Ivar
Franzén (c), Bo Finnkvist (s) och Lars Ahlström (m).

SkU 1983/84:39

Bilaga 2

Jordbruksutskottets yttrande
1983/84:3 y

om tullen på vissa trädgårdsprodukter

Till skatteutskottet

Genom beslut den 21 februari 1984 har skatteutskottet berett jordbruksutskottet
tillfälle att yttra sig över motion 1983/84:2161 av Stig Josefson m. fl.
(c) om tullen på vissa trädgårdsprodukter.

I motionen framförs önskemål om vissa åtgärder i syfte att förbättra
tullskyddet för den svenska trädgårdsnäringen. Med hänvisning till trädgårdsnäringsutredningens
uttalanden (se SOU 1978:51) framhålls behovet av
en anpassning av vikttullarna för trädgårdsprodukter till penningvärdets
förändringar. Vidare förordas införandet av en kombinerad vikt- och
värdetull för snittblommor och vitkål samt igångsättande av viss undersökning
rörande EG:s subventioner i fråga om tomater och äpplen.

Utskottet

Förhållandena för den svenska trädgårdsnäringen har förbättrats i flera
avseenden under senare tid. Bl. a. har den i oktober 1982 genomförda
devalveringen medfört en klar förbättring av näringens konkurrenskraft.

Utskottet anförde förra året i ett yttrande till skatteutskottet (JoU
1982/83:1 y) att det var angeläget att åtgärder vidtogs för att slå vakt om den
svenska trädgårdsnäringen och stärka dess internationella konkurrenskraft.
Det är enligt utskottets mening viktigt att regeringen och berörda myndigheter
med uppmärksamhet följer utvecklingen på hithörande område och
vidtar de åtgärder som kan befinnas erforderliga. Såvitt gäller jordbruksutskottets
beredningsområde föreligger allmän enighet om att näringen som
hittills bör stödjas genom bl. a. forskning, försök, rådgivning och finansiellt
stöd. Självfallet är det också angeläget att man inom ramen för det
handelspolitiska samarbetet tar till vara alla möjligheter som ges att skydda
den inhemska trädgårdsnäringen genom en lämplig anpassning av tullar
m. m. Utskottet utgår bl. a. från att behovet att anpassa vikttullarnas värde
till penningvärdeförändringar noga uppmärksammas i detta sammanhang.

Motion 2161 (c) föranleder härutöver ingen ytterligare kommentar från
utskottets sida.

Stockholm den 20 mars 1984

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

SkU 1983/84:39 (Bilaga 2)

Närvarande: Einar Larsson (c), Håkan Strömberg (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Grethe Lundblad (s), Ove Karlsson (s), Hans Wachtmeister (m),
Gunnar Olsson (s), Martin Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin
Andersson (c), Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Börje Stensson
(fp), John Andersson (vpk) och Jan-Eric Virgin (m).

minab/gotab 78415 Stockholm 1984