Skatteutskottets betänkande
1983/84:38

om beskattningen av ideella föreningar
Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet ett antal motioner med yrkanden
om olika lättnader i beskattningen av de ideella föreningarna, bl. a. i fråga
om inkomster i samband med insamling av returpapper.

Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motionerna begär en
översyn av reglerna.

Motionerna

1983/84:435 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av gällande bestämmelser
beträffande deklarationsskyldighet för ideella föreningar syftande till en
inskränkning i denna skyldighet,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av gällande skatteregler
för ideella föreningar syftande till en utvidgning av det skattebefriade
området.

1983/84:591 av Bo Arvidson (m) och Per Stenmarck (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändrade
regler vad gäller skattskyldighet för ideella föreningars insamlingsverksamhet.

1983/84:595 av Birgitta Johansson (s) och Lars Hjertén (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i
skattelagstiftningen så att ideella föreningars verksamhet kan fortsätta.

1983/84:753 av Hugo Hegeland (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i
förordningen om mervärdeskatt så att ideell förenings butiksmässiga försäljning
av begagnade varor som skänkts till föreningen ej skall anses som
yrkesmässigt bedriven.

1983/84:793 av Mona Saint Cyr (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av de
byråkratiska regler som kringgärdar och försvårar ideella organisationers
möjlighet att i större utsträckning kunna självfinansiera sin verksamhet.

1 Riksdagen 1983184. 6sami Nr 38

SkU 1983/84:38

1983/84:952 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar befria ideella organisationer från
skatt på inkomster från sådan insamlingsverksamhet som anges i motionen.

1983/84:1455 av Lars Ernestam (fp) och Kenth Skårvik (fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag som medger
att försäljning genom ideella organisationer till förmån för u-landsbistånd av
enbart skänkta varor undantas från mervärdeskatteredovisning.

1983/84:1473 av Lars-Åke Larsson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om beskattning av ideella föreningar.

1983/84:1490 av Anders Svärd (c) och Ann-Cathrine Haglund (m)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen genom riksskatteverket
medverkar till sådana klarlägganden beträffande skattefrihet för vissa
inkomster till idrottsföreningar som är nödvändiga för att medlemmars
motivation för frivilliga arbetsinsatser inom idrottsrörelsen inte skall minska.

1983/84:2152 av Hans Göran Franck m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att införa en lag om befrielse från
arvsskatt för Amnesty Internationals svenska sektion och för svenska
Amnestyfonden.

1983/84:2159 av Anders Högmark (m) och Birgitta Källman (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändringar
av 54 § kommunalskattelagen (1928:370) i vad avser skattskyldighet för
ideell förenings insamling av returpapper i enlighet med vad som i motionen
anförts.

Gällande bestämmelser m. m.

Beskattningsprinciperna för ideella föreningar

De regler för beskattning av allmännyttiga ideella föreningar som gäller
fr. o. m. 1979 års taxering innebär i korthet att föreningar med huvudsakligt
syfte att främja religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga,
idrottsliga eller andra därmed jämförliga ändamål eller att främja andra
kulturella ändamål befrias från beskattning för all inkomst utom vissa
rörelse- och fastighetsinkomster. Rörelse- och fastighetsinkomster är också
befriade från beskattning om inkomsten till huvudsaklig del härrör från
verksamhet som har ett naturligt samband med föreningens allmännyttiga
ändamål. Från beskattning har också undantagits inkomst av verksamhet
som traditionellt brukar utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete.
För att undvika beskattning av småbelopp är de allmännyttiga föreningarna -i motsats till andra föreningar - berättigade till ett grundavdrag på 2 000 kr.
från skattepliktig inkomst av rörelse eller fastighet.

SkU 1983/84:38

I samband med att de aktuella reglerna infördes år 1977 framhöll utskottet
(SkU 1976/77:45) att skattelättnaderna för rörelse- och fastighetsinkomster
avsåg dels inkomster i form av entréavgifter, hyror för upplåtelse av lokaler
för allmännyttigt ändamål och andra intäker av verksamhet som utgör ett
direkt led i det ideella arbetet, dels inkomster genom anordnande av bingo,
fester, insamlingskampanjer m. m. I sammanhanget uttalade utskottet sig
om den mer eller mindre kontinuerliga tivoliverksamhet som Barnens Dags
Förening i Stockholm bedrev i viss anslutning till sin ideella verksamhet.
Enligt utskottets bedömning omfattades även tivoliverksamhet i sådana fall
av skattebefrielsen. - Med hänsyn till lagstiftningens genomgripande karaktär
och förutsedda svårigheter av praktisk natur framhöll utskottet vikten av
att regeringen noga följde tillämpningen av reglerna och föreslog de
ändringar som kunde bli erforderliga.

Utskottet behandlade år 1982 (SkU 1981/82:71) i anslutning till vissa
mervärdeskattefrågor även motionsyrkanden rörande gränsdragningen mellan
skattepliktiga och icke skattepliktiga inkomster av insamlingar av
returpapper m. m. Utskottet anförde bl. a. följande:

Utskottet vill först understryka att bedömningen av frågan om en
idrottsförenings inkomster av insamling av returpapper skall anses vara
rörelseinkomster eller ej i första hand måste ske med utgångspunkt i
verksamhetens omfattning. Sådana förhållanden som att föreningen använder
inkomsterna för vällovligt ändamål eller att insamling av returpapper är
samhällsnyttig får man därvid bortse från. RSV har i sin information
framhållit att en insamlingskampanj avseende returpapper betraktas som en
sådan verksamhet som traditionellt använts för att finansiera ideella föreningar
och därför av hävd inte beskattas. Om däremot en förening förbinder
sig att samla in returpapper under en längre sammanhängande period mot
ersättning kan verksamheten inte betraktas som en kampanj. Sådana
inkomster torde därför bli skattepliktiga i sin helhet. Passerar verksamheten
gränsen för redovisningsskyldighet till mervärdeskatt - 10 000 kronors
omsättning per år - inträder också skyldighet att erlägga sådan skatt.

Enligt utskottets mening borde föreningarna inte ha några större svårigheter
att med ledning av RSV:s information tolka skattebestämmelserna.
Huvudsyftet med motionen synes emellertid inte vara att få skattereglerna
klarlagda utan att utverka skattefrihet för all returpappersinsamling i ideella
föreningars regi. Även om utskottet har förståelse för önskemålet att stödja
ideell verksamhet, finner utskottet det dock mindre lämpligt att låta sådant
stöd få formen av avsteg från eljest vedertagna beskattningsprinciper. Det
bör ju också erinras om att den statliga inkomstskatten på ideella föreningars
beskattningsbara inkomst endast är 15 % och att den kommunala skatten är
avdragsgill vid den statliga taxeringen samt att föreningarna åtnjuter ett
flertal skatteförmåner som inte kommer vanliga rörelsedrivande verksamheter
till del. Med hänsyn till de här redovisade omständigheterna är utskottet
inte berett att förorda någon översyn av de ideella föreningarnas skatteförhållanden
i syfte att avveckla beskattningen av föreningarnas insamlingsverksamhet.
Enligt vad utskottet erfarit kommer emellertid RSV att i
samband med en intern granskning av skattereglerna på detta område ta upp
vissa frågor till närmare prövning. Med det anförda avstyrker utskottet bifall
till motion 332.

1* Riksdagen 1983/84. 6sami. Nr 38

SkU 1983/84:38

Ett närbesläktat problem med mera omedelbar anknytning till mervärdeskatten
gäller Emmaus försäljning av gåvor, s. k. loppmarknadsartiklar. - - -

Frågan om Emmaus skyldighet att betala mervärdeskatt är så till vida
besläktad med problemet med idrottsföreningarnas returpappersinsamling
att motionärerna i båda fallen främst åberopar de behjärtansvärda syftena
med verksamheterna men bortser från att en skattebefrielse kan leda till
konkurrenssnedvridningar och andra svåröverblickbara konsekvenser. Yrkandet
att man skulle göra ett särskilt undantag för Emmaus i lagstiftningen
strider enligt utskottets mening mot vedertagna principer för skattelagstiftningen.
Vill man tillgodose motionärernas önskemål bör det ske på det sätt
som förordas i motion 1202, nämligen att man tar in en bestämmelse om att
ideella föreningars försäljning av gåvor inte skall anses vara yrkesmässig.
Utskottet, som är medvetet om att frågan inrymmer åtskilliga gränsdragningsproblem
och kan påverka konkurrensförhållandena, förutsätter att
mervärdeskatteutredningen uppmärksammar frågan.

Även förra året avstyrkte utskottet liknande motionsyrkanden (SkU
1982/83:34). Utskottet anförde bl. a. följande:

Av riksskatteverkets information om de aktuella reglerna framgår att
anordnande av bingo och andra lotterier, fester, danstillställningar, basarer,
loppmarknader, försäljnings- och insamlingskampanjer, servering eller
försäljning i anslutning till den ideella verksamheten samt vissa reklamintäkter
och liknande normalt undantas från beskattning. Som utskottet konstaterade
vid sin behandling av motsvarande frågor förra året kan däremot en
verksamhet som pågår mot ersättning under en längre sammanhängande
period inte betraktas som en kampanj e. d., och inkomsten kan då beskattas i
sin helhet. Enligt utskottets mening torde riksskatteverkets information i
allmänhet ge god vägledning för föreningarna, och utskottet är inte berett att
frånträda uppfattningen att föreningar som driver en vanlig inkomstgivande
näring i stort sett skall beskattas härför enligt vedertagna principer. Utskottet
vill emellertid inte förneka att reglerna i vissa fall är svåra att bedöma och att
de kan leda till problem både för föreningarna och för de tillämpande
myndigheterna. Hithörande frågor uppmärksammas f. n. inom riksskatteverket
och mervärdeskatteutredningen. En mer allmän översyn av reglerna
bör enligt utskottets uppfattning anstå till dess att stiftelseutredningens (Ju
1975:01) arbete har redovisats och förutsättningar föreligger för en gemensam
bedömning av de ideella organisationernas beskattning.

I svar på två enkla frågor den 12 januari 1984 anförde finansministern bl. a.
följande:

Dagens lagstiftning innebär att de ideella föreningarna har en långt gående
skattefrihet för sådana inkomster som av hävd används för att finansiera
deras ideella verksamhet. Pappersinsamlingar - oftast i form av kampanjer -har i decennier varit en vanlig inkomstkälla för främst idrottsföreningarna.
Som jag har sagt i tidigare interpellationssvar har insamlingsverksamheten
emellertid fått en delvis ändrad karaktär till följd av 1975 års beslut om
kommunalt renhållningsmonopol. Verksamheten har ofta fått större omfattning
och blivit permanent. Detta har lett till osäkerhet om hur den skall
bedömas i skattehänseende.

Enlig min mening bör de ideella organisationerna åtnjuta skattefrihet för
dessa traditionella aktiviteter även om verksamheten bedrivs i något andra
former än tidigare. I likhet med frågeställarna anser jag således att det är

SkU 1983/84:38

rimligt att föreningarna befrias från beskattning av normal insamling av
returpapper och liknande, i synnerhet när det sker inom ramen för det
kommunala renhållningsmonopolet. En gränsdragning måste emellertid
finnas. Jag är nämligen inte beredd att medverka till en lagstiftning som
innebär att all verksamhet som bedrivs av ideella föreningar - exempelvis
rent kommersiell verksamhet med anställd personal - blir skattefri endast på
den grunden att vinsten används i den ideella verksamheten.

Den lagstiftning vi här talar om är relativt ny och prejudikat från de högre
instanserna saknas ännu i många fall. Domar kommer emellertid fortlöpande.
Jag avser därför inte att nu lägga fram något förslag i saken men
återkommer - om det visar sig nödvändigt - i frågan.

Av debatten framgick att man inom finansdepartementet haft en viss
aktivitet i gång för att förmå ett antal representativa idrottsföreningar att
lämna in en ansökan om förhandsbesked till riksskatteverkets rättsnämnd.
Enligt vad finansministern inhämtat skulle sådana ansökningar också lämnas
in. Enligt hans uppfattning var detta det snabbaste och enklaste sättet att
klargöra läget. Vidare uppgav finansministern att riksskatteverket tillsatt en
arbetsgrupp som skall omarbeta broschyren om ideella föreningars beskattning
och då ta hänsyn till den generösa bedömning som kommit till uttryck i
regeringsrättens avgörande angående vissa föreningar som driver en festplats.

Deklarations- och uppgiftsskyldigheten, grundavdraget

En allmännyttig ideell förening, som har skattepliktig inkomst av fastighet
eller rörelse, är berättigad till grundavdrag med 2 000 kr. Deklarationsskyldighet
inträder endast om föreningen har haft skattepliktiga bruttointäkter
på minst 100 kr. eller en skattepliktig förmögenhet på 15 000 kr. (22 § 1 mom.
taxeringslagen 1956:623-TL). Föreningen är å andra sidan skyldig att lämna
en särskild uppgift om sina icke skattepliktiga inkomster och om de skäl som
kan åberopas för skattefrihet (33 § TE). Skattechefen får efter ansökan befria
föreningen från uppgiftsskyldigheten under viss tid, i allmänhet fem år.

Vid sin prövning av dessa frågor förra året anförde utskottet (SkU
1982/83:34) följande:

Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet framhålla att
deklarationsskyldigheten för fysiska personer utformats strikt efter de regler
som gäller för deras beskattning. En fysisk person betalar i princip inte någon
skatt om inkomsten inte överstiger 6 000 kr., och någon deklaration behöver
inte heller lämnas i sådana fall. Juridiska personer däremot skall i allmänhet
beskattas redan om inkomsten uppgår till 100 kr. De ideella föreningarna är
visserligen i allmänhet berättigade till grundavdrag med 2 000 kr. men endast
under förutsättning att de har en allmännyttig karaktär. För att kunna
bedöma denna fråga måste beskattningsmyndigheterna ha tillgång till vissa
uppgifter från föreningarna, och detta är bakgrunden till de bestämmelser
om uppgiftsskyldighet som återfinns i 33 § taxeringslagen. En förening som
har allmännyttig karaktär och som har lämnat den föreskrivna uppgiften kan
normalt påräkna befrielse från att lämna förnyade uppgifter under en tid av
fem år.

SkU 1983/84:38

Utskottet är inte berett att nu förorda en höjning av grundavdraget eller en
ändring av reglerna om deklarations- och uppgiftsskyldigheten men har inte
något att erinra mot att frågorna prövas på nytt vid en kommande översyn av
reglerna.

Mervärdeskatten

Beträffande mervärdeskatten gäller att verksamhet som enligt bestämmelserna
i kommunalskattelagen är att hänföra till rörelse anses yrkesmässigt
bedriven. Något särskilt undantag gäller inte för ideella föreningar. Redovisningsskyldighet
föreligger så snart omsättningen överstiger 10 000 kr.

En fråga om mervärdeskatt i samband med returpappersinsamling har
prövats i ett förhandsbesked. En idrottsförening hade åtagit sig gentemot ett
bolag som bedrev återvinning av returpapper att mot en på visst sätt bestämd
ersättning samla in returpapper från hushåll och leverera detta i behållare på
angiven plats. Det förklarades att verksamheten fick anses utgöra sådan
transport i samband med renhållning som var undantagen från skatteplikt
och att föreningen var skattskyldig för verksamheten (s. k. teknisk skattskyldighet).
Detta innebär att föreningen inte skulle behöva redovisa någon
utgående skatt för verksamheten men att den ändå hade rätt till avdrag för
ingående skatt.

I betänkandet SkU 1981/82:71 anförde utskottet i fråga om ideella
organisationers försäljning av gåvor att en skattebefrielse kunde leda till
konkurrenssnedvridningar och andra svåröverblickbara konsekvenser. Utskottet
förutsatte dock att mervärdeskatteutredningen skulle uppmärksamma
frågan. Påföljande år behandlade utskottet i betänkandet SkU 1982/83:43
olika motionsyrkanden rörande mervärdeskatten för de ideella föreningarna.
Utskottet vidhöll sin uppfattning i dessa frågor och utgick samtidigt från
att mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05) så snart som möjligt skulle ta
upp frågan om mervärdeskatten vid ideella organisationers försäljning av
gåvor.

Arvsbeskattningen av ideella föreningar

De s. k. allmännyttiga ideella föreningarna är befriade från gåvoskatt men
är i regel skyldiga att erlägga arvsskatt. Från såväl arvsskatt som gåvoskatt
befrias endast vissa kvalificerat allmännyttiga stiftelser och organisationer av
speciell karaktär (3 § lagen 1941:416 om arvsskatt och gåvoskatt). Arvsskatten
för de allmännyttiga föreningarna beräknas enligt gynnsammare regler
än för andra juridiska personer (skatteklass III) och skatten är maximerad till
30 %. Till den kategori som är befriad från gåvoskatt men inte från arvsskatt
hör bl. a. kommunerna samt stiftelser och sammanslutningar med huvudsakligt
syfte att främja religiösa, välgörande, sociala, idrottsliga eller därmed
jämförliga kulturella eller allmännyttiga ändamål.

SkU 1983/84:38

Svenska kyrkans centrala organ är befriade från såväl arvsskatt som
gåvoskatt. Denna skattefrihet utsträcktes år 1980 till att omfatta samtliga
trossamfund som avses i 4 § religionsfrihetslagen (1951:680) - prop.
1979/80:77, SkU 1979/80:23. I samband därmed anförde departementschefen
att man borde avvakta resultatet av stiftelseutredningens arbete och
erfarenheterna av de nya reglerna för inkomst- och förmögenhetsbeskattningen
av ideella föreningar innan man överväger att utvidga arvsskattefriheten
till andra ändamål än de religiösa. Utskottet delade regeringens
uppfattning i denna fråga.

Frågan om befrielse från arvsskatt för Amnesty Internationals svenska
sektion och Svenska Amnestyfonden behandlades av utskottet förra året
(SkU 1982/83:34). Utskottet ville inte bestrida att dessa organisationer drev
en från allmän synpunkt så önskvärd verksamhet att en befrielse även från
arvsskatten kunde anses motiverad. Utskottet anförde att det i själva verket
rådde bred enighet om att detta gäller i fråga om flertalet av de organisationer
som är befriade från gåvoskatt. Enligt utskottets uppfattning rymde frågan
emellertid gränsdragningsproblem av tämligen komplicerad natur. Det
slutliga ställningstagandet borde - som utskottet anfört vid sin tidigare
behandling av likartade frågor - anstå i avvaktan på resultatet av stiftelseutredningens
arbete, som väntades föreligga omkring årsskiftet 1982/83 och på
erfarenheterna av inkomstskattereglema för de ideella föreningarna. Utskottet
fann inte tillräckliga skäl att förorda särskilda lösningar för Amnesty.

Utredningarna

Stiftelseutredningens arbete har enligt ett regeringsbeslut förra året
upphört med utgången av september månad 1983, utan att utredningsresultatet
slutredovisats.

Mervärdeskatteutredningen har ännu inte tagit upp mervärdeskattefrågorna
rörande de ideella föreningarna.

Utskottet

De motioner som utskottet behandlar i detta betänkande rör olika
skattefrågor för de ideella föreningarna. Motionärerna tar framför allt upp
de skatteproblem som på sina håll uppstått i samband med insamling av
returpapper. Även andra frågor rörande gränsdragningen mellan skattepliktig
och icke skattepliktig verksamhet behandlas, liksom också deklarationsfrågor
m. m. och frågor om mervärdeskatten och arvsskatten.

Som framgår av den tidigare lämnade redogörelsen beskattas de allmännyttiga
ideella föreningarna endast för vissa rörelse- eller fastighetsinkomster.
Även sådana inkomster går fria från skatt om de huvudsakligen har
naturlig anknytning till föreningens ideella verksamhet eller utgör en
traditionell finansieringskälla för ideellt arbete. Inkomster av kommersiellt

SkU 1983/84:38

bedriven verksamhet skall i princip beskattas i vanlig ordning. De allmännyttiga
föreningarna är dock - i motsats till andra föreningar - i så fall
berättigade till ett grundavdrag på 2 000 kr.

I fråga om mervärdeskatten gäller inga särskilda regler för de ideella
föreningarna. Verksamhet som enligt allmänna bestämmelser är att hänföra
till rörelse föranleder skyldighet att redovisa mervärdeskatt när omsättningen
överstiger 10 000 kr. om året. Särskilda regler medger dock undantag för
transport av returpapper m. m. Vidare gäller att de ideella föreningarna är
befriade från att erlägga gåvoskatt men att de i allmänhet skall erlägga
arvsskatt.

Bakgrunden till flertalet av de aktuella motionerna är att det i praktiken
visat sig svårt att dra klara gränser mellan skattepliktiga och icke skattepliktiga
inkomster. Detta har bl. a. visat sig i att skattemyndigheterna tycks
bedöma dessa frågor på olika sätt i olika län. Utskottet har vid sin
återkommande prövning av dessa frågor hävdat att föreningar som driver en
vanlig näringsverksamhet också bör beskattas härför enligt vanliga principer.
Till vanlig näringsverksamhet hör emellertid knappast insamling av returpapper
eller annan verksamhet som grundar sig på ideella insatser av
medlemmarna. Utskottet instämmer i finansministerns bedömning i samband
med en riksdagsdebatt nyligen att sådana aktiviteter inte - på sätt som
skett i flera fall - bör beskattas, även om verksamheten på grund av ändrade
förhållanden bedrivs i andra och mer organiserade former än tidigare. Härtill
kommer att mervärdeskatten är förenad med särskilda problem som i vissa
situationer kan medföra svåra påfrestningar för föreningarna.

Som finansministern framhållit torde vissa förbättringar kunna åstadkommas
genom att riksskatteverket omarbetar sin broschyr och genom klargörande
avgöranden i högsta instans. Enligt utskottets uppfattning är det
emellertid inte troligt att man den vägen helt kan komma till rätta med
problemen. Att utskottet tidigare avstyrkt motioner i dessa frågor har delvis
berott på uppfattningen att en översyn av inkomstbeskattningen och
arvsbeskattningen borde anstå i avvaktan på resultatet av stiftelseutredningens
arbete. Utskottet har också utgått från att mervärdeskatteutredningen
skulle ta upp mervärdeskattefrågorna till en snar prövning. Stiftelseutredningens
arbete har dock numera lagts ned, och de nu aktuella mervärdeskattefrågorna
har enligt vad utskottet erfarit ännu inte tagits upp av mervärdeskatteutredningen.
Enligt utskottets uppfattning bör därför föreningarnas
skattefrågor nu ses över separat. Översynen bör enligt utskottets uppfattning
omfatta samtliga skattefrågor för de ideella föreningarna och således -förutom inkomstskatten - även mervärdeskattefrågorna och arvsskatten.

Utskottet förordar således att riksdagen med anledning av de aktuella
motionerna hos regeringen begär en översyn av beskattningsreglerna för de
ideella föreningarna. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat
motionerna.

SkU 1983/84:38

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:435, 1983/
84:591,1983/84:595,1983/84:753,1983/84:793,1983/84:952,1983/
84:1455, 1983/84:1473, 1983/84:1490, 1983/84:2152 och 1983/
84:2159 hos regeringen begär en översyn av beskattningsreglerna
för de ideella föreningarna.

Stockholm den 12 april 1984

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Stig Josefson (c), förste vice talmannen
Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg (s), Hagar Normark (s), Bo
Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s),
Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson (s), Anna Lindh
(s), Ewy Möller (m) och Erkki Tammenoksa (s).

minab/gotab 78437 Stockholm 1984